om den år 1877 af dem verkstälda granskning (Framställning / redogörelse 1878:SV)

RIKSDAGENS

REVISORERS

BERÄTTELSE

om den år 1877 af dem verkstälda granskning

STATSVERKETS

samt andra af allmänna medel bestående fonders tillstånd,
styrelse och förvaltning under år 1875;

jemte

de, i anledning af samma berättelse, infordrade och till

KONGL. MAJ:T

afgifna underdåniga utlåtanden.

STOCKHOLM,

I8AAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1878.

Första Hufvudtitein.

Kongl. Hof- och Slottsstaterua.

statsanslaget till reparationer å Stockholms slott in. fl. för de Kongl. hofven

upplåtna byggnader .......................................... ^ g

Anslaget till brandväsendet och yttre lyshållningen vid Kongl. slottet och

Arfprinsens palats ....................................... ^

Drottningholms och Svartsjö Kong], lustslott ..................... ” -

Revisorernes meddelande rörande slottskassornas skuld, § t ......... 5

Gripsholms Kongl. lustslott ....................................... ”

Ulriksdals Kongl. lustslott ................................. ” g''

Revisorernes meddelande beträffande slottskassans skuld, § 1 ......... ” 7.

d:o framställning angående bokföringen af inköpta aktier, SS‘ 2 ” 7.

Haga lustslott och park ............................................ * g

Revisorernes meddelande beträffande slottskassans skuld, § 1.......... 9.

d:o framställning rörande bokföringen af inköpta aktier, § 2 „ 9.

Strömsholms slott .............................................. q

Revisorernes framställning om bifogande af inventarieförteckning vid
räkenskaperna angående Gripsholms, Ulriksdals och IJaga Kongl.

lustslott.....................................................'' 9

Reservation, Ditt. A ......................................... ” 236.''

Riksmarskalksembetets förklaring................................... ’’ 267.

Andra Hufvudtitein.

Kongl. Justitie-departementet.

Kongl. Fångvårdsstyrelsen ................................................ sic] | q,

Revisorernes framställning angående önskvärdheten af ett likformigt

bokföringssätt vid samtliga fångvärdsräkenskaperna, § 1 ......... „ 12.

Kongl. Fångvårdsstyrelsens förklaring ............................ „ 268,

— IV —

Tredje Hufvudtiteln.

Kongl. Utrikes-departementet.

A) Kabinettskassans inkomster och utgifter .............................. sid. 12.

B) Anslaget till underhåll af svenska kyrkan i London och svenska kronans

egendom i Konstantinopel .................. ........................ „ 13.

C) Konsulsfonden .................. ...................................... „ 14.

Fjerde Hufvudtiteln.

Kongl. Landtförs vars-departementet.

Kongl. Arméförvaltningen ........... ....., .............................. ... sid

A) Förvaltningens hufvudbok ..................................... „

l:o) Ordinarie anslag .......................................... „

2:o) Extra ordinarie anslag ................................... „

3:o) Särskilda kassor och fonder ...............................,

B) Redogörelse öfver kreditivmedel ..................................

l:o) Det vid 1862 -1863 årens riksdag till försvarsverkets fullständigare
ordnande beviljade anslag af 3,000,000 riksdaler „
2:o) Det belopp, 737,000 kronor, som Kongl. Maj:t under den 11
Augusti 1870 utaf det af samma års Riksdag på Riksgäldskontoret
anvisade mindre kreditiv stält till Kongl. Arméförvaltningens
disposition för vidtagande af nödiga åtgärder
för att under kriget mellan Frankrike och Tyskland upprätthålla
de förenade rikenas neutralitet och trygga dess säkerhet „
Förklaring öfver skiljaktigheterna emellan utgifterna och reservationerna
till år 1876 i Arméförvaltningens räkenskap och riks hufvudboken

för revisionsåret ................................. „

Sammandrag af beklädnadsdirektionernas vid de indelta roterade infanteriregementena
redogörelser för år 1875 ........................ ,,

Sammandrag af beväringsbeklädnadsdirektionernas redogörelser för år

1875 .............._.......................................... „

Tablå öfver de under Arméförvaltningen stälda kassor och fonder ... „

Uppgift å samtliga kostnaderna för värfvade och indelta armén samt

för beväringsmanskapet under år 1875 ....................... ,,

Revisorernas framställning beträffande den i hufvudboken för riksstatens
4:de hufvudtitel uti åtskilliga konti förekommande termen:

“Anticipation“, § 1 ........................................ „

D:o uppgift å dels arméns styrka under år 1875, dels ock antalet och

beskaffenheten af fältkanoner under samma år, § 2 ............ „

Förslag öfver Kongl. svenska armén (Bil. litt. A) ............... „

Kongl. Arméförvaltningens intendentsdepartements förklaring ......... „

D:o d:o civila departementets d:o .............................. „

D:o d:o fortifikationsdepartementets d:o ........................... „

15.

16.
16.
18.
20.
22.

22.

26.

30.

31.

32.

34.

36.

38.

238.

269.

272.

274.

Generalstabens topografiska arbeten .......................................

Revisorernes uppgift angående omfattningen af de topografiska arbetena

under revisionsåret, § 1 .......................................

Kongl. Krigsskolan......................................................

Revisorernes uppgift å kadettkompaniets nummerstyrka m. m., § 1 ...

Allmänna garnisonsjukhuset ..............................................

Jemtlands roteringskassa..................................................

Femte Hufvudtiteln.

Kongl. Sjöförsvars-departementet.

Kongl. Förvaltningen af sjöärendena .....................................

Revisorernes uppgift å antalet elever i sjökrigsskolan, § 1............

D:o d:o å flottans bestyckade fartyg, § 2 ...........................

D:o d:o å de för sjökarteverkets förbättrande under revisionsåret utförda
arbeten, § 3 .............................................

D:o yttrande i fråga om anslaget till “Sjövapnets öfningar", § 4 ...
D:o framställning beträffande kostnaderna för renhållning vid Kongl.

flottans stationer i Stockholm och Karlskrona, § 5 ............

D:o redogörelse för deras besök vid flottans station i Karlskrona,

§ 6 .........................................................

D:o d:o för d:o vid sjöförsvarets etablissement i Stockholm, § 7 ...

Kongl. Förvaltningens förklaring ...............................

Revisorernes uppgift å lifräddningsstationernas antal, § 1............

Militärchefens vid flottans station i Karlskrona förklaring...........

Varfschefens „ d:o d:o d:o ...........

Militärchefens „ flottans station i Stockholm d:o ...............

Kongl. Lotsstyrelsen ......................................................

Sjette Hufvudtiteln.

Kongl. Civil-departementet.

Statistiska tabellkommissionen ............................................

Kongl. General-landtmäterikontoret .....................................

Rikets ekonomiska karteverk............ ....................................

A) Redogörelse öfver allmänna ekonomiska karteverket ...........

B) Redogörelse öfver ekonomiska karteverket i Norrbottens län ......

Revisorernes redogörelse öfver fortgången af ekonomiska karteverket,
§ 1......................................................

Öfverståthållare-embetets räkenskaper......................................

A) Diverse statsanslag ............................................

B) Depositionsmedel .......................................... ......

C) Statsverkets bidrag till aflöning af kronouppbördsverket ........

— VI

Stockholms stads kronoräkenskaper och länens landsböcker

Bevisoremes framställning i fråga om in- och utgående balanserna i
Gotlands, Kronobergs och Vesterbottens läns räkenskaper, § 1

Kortgl. Maj:ts Befallningshafvandes i Gotlands län förklaring .....

Landshöfdinge-embetets i Kronobergs län förklaring..................

D:o i Vesterbottens d:o d:o

Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader

Bevisoremes framställning rörande dispositionen af anslaget “till undersökningar
och expenser för allmänna arbeten“, fl

Reservation, litt. B............................................

Styrelseös förklaring ...............................................

Statens jernvägsbyggnader...................................

Omslut öfver de af Kongl. Styrelsen för statens jernvägsbyggnader

afgifna hufvud böcker ............................................

Sammandrag öfver förestående omslut

Revisorernes meddelande i fråga om användandet af uppkomna besparingar
å byggnadsanslaget till Norra stambanan emellan Storvik
och riksgränsen mot Norge, § 1
Byggnadsstyrelsens underdåniga skrifvelse angående d:o d:u (Bil. litt, B)

Statens jern vägstrafik .....................................

Tablå öfver Styrelsens för statens jernvägsbyggnader och trafik räkenskaper
för år 1875 ..........................................

Komiténs för förberedande granskning af Trafikstyrelsens förvaltning
betänkande (Bil. litt. C.)

Trafikstyrelsens i anledning deraf afgifna utlåtande (Bil. litt. C.) ...

Försålda kasserade räler (Bil. litt. D.)..............................

Kontrakt mellan Kongl. Styrelsen för statens jernvägstrafik och Herrar
C.
Revisorernes framställning i anledning af del utaf korniterade för
förberedande granskning af Styrelsens för statens jernvägstrafik,
förvaltning afgifna underdåniga betänkande, § 1

Reservation Litt. C..........................

Revisorernes redogörelse för deras besök vid de för statens jernvägars
räkning anlagda verkstäderna i Malmö, Göteborg och å Liljeholmen

Tratikstyrelsens förklaring ..........................................

Skiften och afvittringar ..................................................

Kongl. Landtbruksakademien..................................

Ultima landtbruksinstitut..........................................

Revisorernes yttrande angående förhållandena vid institutet, § 1......

Alnarps lantbruksinstitut .........................................

Trädgårdsföreningens elevskola ...........................................

Stuteri-öfverstyrelsen och stuterierna .....................................

Revisorernes uppgift å antalet hästar vid stuterierna, § I..........

Teknologiska institutet..............................................

Tekniska skolorna ...................................................

Navigationsskolorna...............................................

Bevisoremes framställning rörande ver i feer ingen af ett uti räkenskapen
för navigationsskolan i Hernösand affär dt belopp, § 1.

sid. 70.

11 >
280.
281.
282.

73,
236.
283.

74.

82.

242.

24 7
261.
264.

264,

86.

237.

80.
.. 284.

., 90.

,. 91.

93.
„ 94.

95.
„ 97.

97.
.. 99.

101.
102.
.. 104.

105.

— VII —

Revisorernes framställning om biläggande vid räkenskaperna af af skrifter
utaf de särskilda navigationsskolornas aflönings- och utgiftsstater, §2.

Kongl. Kommerskollegii förklaring ............... ...........''

Direktionens för Stockholms navigationsskola förklaring...............

dito	„ Göteborgs	dito	dito
dito	., Gefle	dito	dito
dito	,, Malmö	dito	dito
dito	,, Kalmar	dito	dito
dito	„ Hernösands	dito	dito
dito	.. Visby	dito	dito
dito	„ Karlshamns	dito	dito
dito	„ Vesterviks	dito	dito

Handels- och sjöfartsfonden...........................................

Anslaget till fortsättningen af de geologiska undersökningarne inom riket

samt utgifvande af derpå grundade kartor...........................

Revisorernes uppgift å under revisionsåret verkstälda geologiska detaljundersökningar,
§ 1........................

sid. 105.
„ 28y.
„ 291.

291.
„ 292.

292.
„ 293.

„ 293.

294.
.. 295.

.. 296.

., 105.

lo?.

108.

Sjunde Hufvudtiteln.

Kongl. Finans-departementet.

Anslaget till de nya jordböckernas granskning......................

Kongl. Statskontoret ............................................

Stämpelpappersuppbörden.............

Kongl. Myntverket ............................................

Kongl. Kontrollverket .............................................

Kongl. Kammarrättens aktoratsräkning ...........................

Revisorernes framställning angående utbalanserade pr opr i obalanser, § 1

Kongl. Kammarrättens förklaring.................................

Advokatfiskalsembetets i Kongl. Kammarrätten förklaring

Kongl. Öfverintendentsembetet ........................................

Revisorernes framställning angående den för resor i och för tillsynen
af vägen och broarna till Drottningholm utbetalda godtgörelse. §'' 1.

Öfverståthällareembetets förklaring .................'' ... ’......

Riddarholmskyrkan ...................................................

Kongl. Postverket ..................................................

Kongl. Telegrafverket ..............................................

Kongl. Tullverket .................................................

Kongl. Skogsstyrelsen .......... ..............................

Revisorernes meddelande rörande skogsodlingen å de s. k. Svältorna

inom Elfsborgs län ............................................

Reservation, litt. D...................................

Kong], Skogsinstitutet .........................................

Skogsskolorna.............................................

Byrån för kontrollen å tillverkningsafgifter................................

Revisorernes uppgift å kostnaderna för kontrollen å tillverkningen, § 1
Kolonien S:t Barthélemy....... .....................................

sid. 108.

109.
„ 111.
„ 112.

113.
„ 114.

,, 115.

,. 285.

287.
., 115.

„ 116.
„ 289.

,. 116.
., 117.

.. 118.
„ 120.
123.

„ 125.

.. 237.

127.
129.
„ 130.

., 131.

„ 132.

VIII —

Kongl. Teatrarne ........ ................................................ sid. 134.

Kongl. Teaterns arbetares och betjentes sjuk- och begrafningskassa.. „ 135.

Revisorernes uppgift å medelinkomsten af hvarje föreställning å de

Kongl. teatrarne, § 1........................................- „ 136.

Revisorernes meddelande rörande anledningen till den under spelåret
1875—1876 uppkomna minskning i Kongl. teatrarnes behållning,
§ 2 ..................................................... ,» 136.

Åttonde Hufvudtiteln.
Kongl. Ecklesiastik-departementet.

Kongl. Biblioteket ........................................................

Nationalmuseum............................................................

Konsistorierna och läroverken ............................................

Upsala stift......................................................

Linköpings „ ...................................................

Skara „ ....................................................

Strengnäs „ ...................................................

Vesterås „ ...................................................

Vexiö „ ......................................... .........

Lunds ,, ...................................................

Göteborgs „ ...................................................

Kalmar „ ...................................................

Karlstads .. ...................................................

Hernösands „ ...................................................

Visby „ ...................................................

Stockholms stad ...................................................

Nya elementarskolan................................................

Folkskolelärarinneseminarium för qvinliga elever .....................

Revisorernes uppgift dels å lärjungarnes antal inom de särskilda stiften,
dels å kostnaden för hvarje lärjunges undervisning vid elementarläroverken
...............................................

jRevisorernes framställning beträffande den olikartade tillämpningen
vid särskilda läroverk af de uti gällande stadga för rikets allmänna
elementarläroverk meddelade föreskrifter angående till

läroverken hörande kassors inkomster och utgifter, § 1 .........

I):o d:o angående det vid åtskilliga läroverk förekommande förhållandet,
att ledamöter i kollegierna häfta i skuld för lån ur

läroverkens kassor, §2.......................... ......... .........

D:o d:o beträffande saknaden af byggnadsfonder vid åtskilliga pe dagogier,

§ 3 ................................................ ,•.....

D:o d:o rörande folkskolelärareseminariets i Veviö skuld, § 4 ...
D:o d:o beträffande dels Visby stifts byggnadskassas skuld till emeritikassan,
dels ock användandet af den för läroverksbyggnaden
afsedda kassans inkomster till för densamma främmande ändamål,
§5...........................................................

sid. 137.

138.

140.

142.

144.

146.

148.

150.

152.

153.

154.

Revisorernes framställning angående skuldsättningen af Strengnäs elementarläroverks
“Egna kassa N:o 2“, §6 ........................ 154.

I):o ä:o i fråga om en inkomstpost uti Nyköpings elementarläroverks

räkenskaper, §7 ........................		....... 154.
Domkapitlets i	'' Upsala stift förklaring .....		....... 296.
Rektors 1	vid Upsala elementarläroverk förklaring ............	...... 299.
D:o	„ Gefle d:o	d:o .............	...... 300.
Kollegiets	„ Hudiksvalls d:o	d:o ...............	...... 302.
D:o	„ Norrtelge d:o	d:o ............	...... 304.
D:o	„ Enköpings d:o	d:o ...............	... . 305.
Rektors	„ Söderhamns d:o	d:o .............	..... 306.
Kollegiets	„ Öregrunds pedogogi	d:o ...............	...... 307.
Domkapitlets i	i Linköpings stift förklaring ...		...... 307.
Rektors vid Linköpings elementarläroverk förklaring.........	...... 308.
Kollegiets	„ Norrköpings d.-o	d:o.........	...... 308.
D:o	„ Yesterviks d:o	d:o ............	...... 310.
D:o	„ Eksjö d:o	d:o ............	...... 311.
D:o	„ Vadstena d:o	d:o	...... 311.
D:o	„ Söderköpings d:o	d:o ............	...... 313.
D:o	„ Yimmerby d:o	d:o ..........	..... 314.
Domkapitlets i	Skara stift förklaring .........		...... 315.
Kollegiets	vid Skara elementarläroverk förklaring .........	...... 317.
D:0	„ Venersborgs d:o	d:o .........	...... 318.
D:o	,, Mariestads d:o	d:o .........	...... 319.
D:o	,, Borås d:o	d:o .........	...... 320.
D:o	„ Lidköpings d:o	d:o ......	...... 321.
D:0	„ Sköfde d:o	d:o .......	...... 322.
D:o	,, Alingsås d:o	d:o .........	..... 323.
Rektors	„ Falköpings d:o	d:o .......	...... 325.
Kollegiets	„ Hjo pedagogi förklaring		..... 325.
Lärarens	„ Ulricehamns pedagogi	d:o .........	...... 326.
Domkapitlets i	Strengnäs stift förklaring......		...... 327.
Rektors 1	vid Strengnäs elementarläroverk förklaringar........	...... 328.
D:o	„ Örebro d:o	förklaring ........	...... 330.
D:o	„ Nyköpings d:o	förklaringar.........	..... 331.
D:o	„ Eskilstuna d:o	förklaring ........	...... 333.
D:0	„ Askersunds d:o	d:o .........	...... 334.
D:o	„ Södertelge pedogogi	(1:0 ........	...... 334.
Inspektörs	„ Mariefreds d:o	d:o ........	...... 336.
Domkapitlets i	Vexiö stift förklaring .........		...... 337.
Rektors vid Vexiö elementarläroverk förklaring...............	...... 338.
D:o	„ Jönköpings d:o	d:o ...............	..... 339.
D:o	„ Vernamo d:o	d:o ...............	...... 340.
D:o	„ Grenna pedogogi	eko .............	...... 341.
Domkapitlets i	Vexiö stift förklaring........		..... 341.
Rektors vid Yexiö folkskolärareseminarium förklaring.......	...... 342.
Domkapitlets i	Lunds stift förklaring........		...... 342.
Kollegiets	vid Lunds elementarläroverk	: förklaring .........	..... 344,
D:o	„ Malmö d:o	d:o .........	...... 345.

X —

Kollegiets vid Karlskrona elementarläroverk förklaring

346.

D:o	99	Kristianstads	d:o	d:o ............	. ... 347.
D:o	99	Helsingborgs	d:o	d:o ...........	. ... 349.
D:o	99	Ystads	d:o	d:o ............	... 351.
D:o	99	Karlshamns	d:o	d:o ............	. ... 352.
D:o	99	Landskrona	d:o	d:o ...........	. ... 353.
D:o	99	Sölvesborgs	d:o	d:o ...........	. ... 354.
D:o	99	Ronneby	d:o	d:o ...........	355.
D:o	99	Trelleborgs	d:o	d:o ...........	. ... 356.
D:o	99	Engelholms	d:o	d:o ..........	. ... 357.
Lärarens ikapitlets	„ Cimbrishamns pedagogi i Göteborgs stift förklaring..........	d:o ..........	. ... 357. . ... 358.
Rektors	vid	Göteborgs högre elementarläroverk förklaring .....	. ... 359.
D:o	99	d:o 5 kl.	d:o	d:o .....	. ... 360.
D:o	99	d:o 3 kl.	d:o	d:o ...	. ... 361.
D:o	99	Halmstads	d:o	d:o .....	. ... 362.
D:o	99	U de valla	d:o	d:0 ......	... 363.
I):o	99	Varbergs	d:o	d:o .....	. ... 363.
D:o	99	Strömstads	d:o	d.o ......	... 364.
D:o	99	Marstrands	d:o	d:o	. ... 365.
D:o	99	Kungelfs	pedagogi	d:o .....	. ... 365.
D:o	99	Kungsbacka	d:o	d:o .....	. ... 366.
Lärarens	I „	Falkenbergs	d:o	d:o ... .	. ... 367.
D:o	99	Laholms	d:o	d:o .....	. ... 368.

Domkapitlets

Kollegiets

D:o

Domkapitlets i
Kollegiets

Kongl.

Kalmar stift förklaring .................

vid Kalmar elementarläroverk förklaring ...
„ Oskarshamns d:o d:o

„ Borgholms pedagogi d:o

„ Mönsterås „ d:o

Karlstads stift förklaring.................

vid Karlstads elementarläroverk förklaring

D:o	,, Kristinehamns	d:o	d:o
D:o	„ Åmåls	d:o	d:o
D:o	„ .Filipstads	d:o	d:o
D:o	„ Arvika	d:o	d:0

Direktionens öfver Stockholms stads undervisningsverk förklaring

Rektorernes vid Stockholms elementarläroverk förklaring .........

Kanslerns för Kongl. Karolinska mediko-kirurgiska institutet förklaring.
........................................................

Lärarekollegiets vid institutet förklaring ...........................

Redogörarens vid institutet d:o ...........................

Domkapitlets i Vesterås stift förklaring................................

Rektors vid Vesterås elementarläroverk förklaring................

D:o ., Falu d:o d:o .................

Upsala Kongl. universitet

Lunds Kongl. universitet ........................................................

Karolinska mediko-kirurgiska institutet ..........................................

Hevisorernes framställning rörande dels uraktlåtet fruktkargörande af

368.

369.

370.

371.

372.

373.

374.

375.

376.

377.

378.

379.

380.

381.

382.
386.
386.
388.
155.
158.
160.

— XI

befintliga kassabehållningar, dels ock bokföringen af åtskilliga utgift
sbelopp .........................................................

Kong!, och Hvitfeldtska stipendiifonden .......................................

Seminarium för bildande af lärarinnor .......................................

Revisorernes uppgift å elevantalet ...................................

Folkundervisningens normalskola .............................................

Kongl. Gymnastiska centralinstitutet ............ ..............................

Revisorernes uppgift å elevantalet, § 1 ..............................

Kongl. Sundhetskollegium ......................................................

Allmänna barnbördshuset ......................................................

Yeterinärinstitutet ..........................................................

Revisorernes uppgift å elevantalet ....................................

Veterinärinrättningen i Skara ..............................................

Revisorernes uppgift ä elevantalet ....................................

Svenska akademien ............................................................

Kongl. Vetenskapsakademien ..................................................

A) Anslaget till Naturhistoriska riksmuseum...........................

B) Öfriga åt Vetenskapsakademien anslagna medel ..................

Kongl. Vitterhets-, Historie- och Antiqvitets-akademien ....................

Kongl. Akademien för de fria konsterna ....................................

Revisorernes uppgift å elevantalet ....................................

Kongl. Musikaliska akademien ..............................................

Revisorernes uppgift å antalet elever ...............................

Allmänna institutet för döfstumma och blinda,................................

Revisorernes uppgift å elevantalet, § 1.................................

Revisorernes framställning i fråga om aflöningsstat för institutets

tjensteman, § 2 ..................................................

Direktionens förklaring ...............................................

Drottninghuset ...............................................................

Kongl. Serafimerlasarettet ......................................................

Allmänna hospitals- och barnhusfonden ......................................

Danviks hospital .............................................................

Revisorernes uppgift angående antalet af å hospitalet intagna personer,
§ 1 .......................................................

Stockholms allmänna barnhus ................................................

Revisorernes uppgifter angående barnhusets förvaltning, § 1 .........

Domkyrkorna ...............................................................

Bibelkommissionen ...........................................................

Anslaget till arbetet “Scriptores rerum suecicarum medii ;evi“...............

Expens- och afiöningsräkningarne ...................................... ......

Sid. 161.

’1

161.

162.

163.

164.

165.

166.

167.

168.
169.

169.

170.

171.

172.
174.
176.

176.

177.

178.

179.

385.

179.

181.

182.

184.

185.

186.
187.
196.

198.

199.

200.

Nionde Hufvudtitein.

Pensions- och Indragningsstaterna.

Civilstatens pensionsinrättning ..............................

Arméns pensionskassa ..........................................

sid. 208.

■212.

— XII -

A) Kassans hufvudbok ............................................	... Sid,	212.
B) Fyllnadskreditivet ...............................................	99	213.
C) Medel, anslagna till militärenkors och barns pensionerande	99	214.
Amiralitetskrigsmanskassan ..............................................	99	215.
Handelsflottans pensionsanstalt .............................................	■ ■ 99	218.
Statens jernvägstrafiks pensionsinrättningar.................................	99	219.
A) Pensionsinrättningen .............................................	99	219.
B) Enke- och pupillkassan .......................................	99	220.
Folkskolelärarnes pensionsinrättning ... ;...................................	99	222.
Telegrafverkets pensionsinrättning .........................................	99	223.

Sammandrag öfver utbalanserade tillgångar och skulder till år 1876, enligt

de i revisionsberättelsen intagna räkenskapsutdrag .................. ,, 224.

Sammandrag öfver kostnaderna för åtskilliga verk och inrättningar ......... „ 228.

Sammandrag öfver kostnaderna för de komitéer, för hvilka utgifter blifvit i

räkenskaperna för revisionsåret affärda ............................. „ 235.

Rättelse.

Sid. 199 l:a raden står: dir; läs: sevi.

Sedan Riksdagens Revisorer nu fulländat den granskning af statsverkets jemte
dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning för år 1875, hvilken, jemlikt
föreskriften uti 72 § Riksdagsordningen, den 15 nästlidne Augusti tagit sin början, få
Revisorerne härmedelst till Riksdagen derom afgifva den i 7 § af gällande instruktion
föreskrifna berättelse.

Från Kongl Finansdepartementet tingo Revisorerne vid revisionsförrättningens
början emottaga de af nedannämnda verk och inrättningar till Kongl. Maj:t afgifna
underdåniga berättelser, rörande förvaltningen under revisionsåret af de till deras
disposition stälda medel, nemligen:

från Kongl. Fångvårdsstyrelsen,

„ „ Utrikesdepartementet,

„ „ Arméförvaltningen,

„ Chefen för Generalstaben,

„ „ „ Generalstabens topografiska afdelning,

,, Inspektören för militärläroverken,

„ Kongl. Direktionen öfver Allmänna garnisonssjukhuset,

,, „ Förvaltningen af sjöärendena,

,, ,, Lotsstyr elsen,

„ Statistiska centralbyrån,

« „ Kongl. Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader,

„ „ öfver statens jernvägsbyggnader.

,, „ ,, „ „ järnvägstrafik,

„ ,, „ för Ultuna landtbruksinstitut,

„ ,, „ Svenska trädgårdsföreningen,

., „ ''Landtbrul&sakaäemien,

„ ., Stuteriöfver styr elsen,

,, „ Styrelsen för Tekniska högskolan,

„ Direktionen för tekniska söndags- och aftonskolan i Eskilstuna,

„ ,, ,, Tekniska skolan i Örebro,

,, ,. ., .. ., i Dorås,

,, ,, „ i Norrköping,

„ „ Slöjdskolan i Stockholm,

„ „ „ Ghalmerska slöjdskolan,

jRiksdagens Rev. Ber. 1877 angående Statsverket. 1

samt

från Direktionm för Navigationsskolan i Stockholm,

• ■ ■ '' laefle,

Vishy,

Malmö,

Karlshamn,

Hernösand,

Göteborg,

Kalmar,

„ _ „ „ i Vestervik,

Chefen för Sveriges geologiska undersökning,

Kongl. Finansdepartementets kontrollbyrå,

Landtmäteristyr elsen,

Statskontoret, angående statsverket, st ämpelpappersnppbörden
samt undsättningsfonden,

Myntdirektören,

Kontrolldirektören,

Kongl. Öf''verintendentsembctet,

„ Generalpoststyrelsen,

„ Generaltullstyrelsen,

„ Skogsstyrelsen,

Telegrafstyr elsa i,

n Direktionen öfver Gymnastiska centralinstitutet,
Sundhetskollegium,

„ Direktionen öfver Veterinär institut ef.

Intendenten vid Nationalmuseum.,

Kongl. Direktionen öfver Allmänna barnhuset i Stockholm.

,, Direktionen öfver Serafinierlasarettct,

Direktionen öfver Danviks hospital.

Akademien för de fria konsterna.

,, Vetenskapsakademien,

„ Ser afinierorclensg diet,

„ Direktionen öfver Civilstatens pensionsinrättnlng.

„ „ „ Arméns pensionskassa,

„ „ Ainiralitetshrigsmanskeman,

„ „ „ Handelsflottans pcnsionsanstalt,

» „ Folkskol elär CÅ/rnes pensionsinr äktning 9

Med iakttagande af den ordning, hvaruti anslagen finnas uti riksstaten upptagna,
få Uevisorerne här nedan meddela särskilda, på de olika räkenskaperna grundade
sammandrag af inkomster och utgifter under revisionsåret, dervid fogande de
anmärkningar och iakttagelser i (ifrigt, hvartill granskningen af räkenskaperna gifvif
anledning.

-— o --

Första Hnfvadtiteln.

Statsanslaget till reparationer å Stockholms slott med flera för de
Kong!, bofven upplåtna byggnader.

Debet.

Balans från år 1874:

Tillgång ........................................................... 7; 43,

Upphörd:

Statsanslag ........................................................... 63,000: —

Balans till år 1876:

Skuld till Hans Maj:t Konungen, att återbetalas åren 1870 och 1877 . 55,000: —

Summa 118,007: 43.

Kredit.

Balans från år 1874.

Skuld .................................................

Utgifter:

Aflöning..................................................

Reparationer:

å Kong! Slottet.......................................

å Slottsträdgården ...................................

ä Arffurstens palats ...............................

å f. d. Indebetouska huset ..........................

å f. d. Oxenstjernska dito ........................

å f. d. Oldenburgska huset och stallmästareboställena .

å hofstallet å Blasieholmen ..........................

å dito vid Röda bodarne.............................

ä Kongl. Fatburen å Kungsholmen ...................

å f. d. dito å Riddarholmen........................

å Tvättstugan vid Norrbro .........................

å Kongl. Hofstallet..................................

Tillgång:

Kontant behållning

Balans till är 1876.

85,000: —

5,299: 99.

17,002: 45.

1,256: 34.

754: 77.

1,189: 30.

873: 5.

601: 62.

430: 54.

1,497: 97.

923: 80.

6: 50,

169: 65.

yåKKi: 55. 33,006: 53.

....... —: 90

Summa 118,007: 43

4 —

Anslaget till brandväsendet och yttre lysliällningen vid Kong!,
slottet och Arfprinsens palats.

	Debet.
Tillgångar.....................	Balans från år 1871. ............. ... 356: 54.
Statsanslag .................	Uppbörd. ......................................... 11,251): -
Skuld ...	Balans till år 1876. ........................................ 198: 66- Summa 11,805: ''20.
Aflöning.................... Beklädnad . Brandväsendet ............... Yttre lyshållningen ......... Borggårdens grusning m. m.	Kredit. Utgifter: ........................ 6,200: — ............................. 846: 77. .......................... 1,250: 50. ................... 2,899: 44. .............................. 608: 49. 11,805: 20. Summa 11,805: 20.

Drottningholms och Svartsjö Kong!, lustslott.

Tillgångar

Statsanslag. ...........

Arrendemedel.........

Tomtören ..........

Jordbrukets afkastning
Trädgårdens dito ..

Diverse inkomster.....

Anmlirkningsmedel.....

Skuld

Debet.

Balans från år 1874.

Uppbörd.

Balans till år 1870.

Kredit.

Skuld

Balans från år 1874.

Utgifter:

Afiöningar och pensioner...........................

Arbetsfolkets aflöning...............................

Dagsverken och andra omkostnader lör jordbruket .

Dito dito för parken och trädgården...............

Reparationer vid Drottningholm ................. •

Inventariers och redskaps anskaffande och underhåll

Onera...... ........................................

Räntor..............................................

Diverse utgifter.....................................

Anmärkningsmedel.................................

Tillgång :

Kontant behållning

Balans till är 1870.

53: 99.

24,600: —

6,680: —

288: 50.

973: 28.

1,842: 87.

3,084: 42.

23: 1. 37,492: 8-

...... 55,605: —

Summa 93,151: 7.

40,500: •—

6,830: 45.

1,362: -2,738: 63.

7,828: 65.

23,488: 78.

2,215: 58.

1,458: 6.

150: —

6,556: 99.

15: 51. 52,639: 65

....... 11: -12.

Summa 93,151: 7.

§ 1-

Skulderna, som vid revisionsårets början utgjorde 40,500 kronor, uppgingo vid
årets slut till ett belopp af 55,605 kronor.

— 6 —

Gripsholms Kong], lustslott.

Debet.

Tillgångar .

Balans från år 1874

Uppbörd:

Statsanslag ....................................

Arrenden och hyror ...........................

Försäljningsmedel för skogseffekter ............

Dito för spannmål..................

Kredit.

Utgifter:

Löner och arfvoden ...............................

Arbetskostnader ....................................

Ängarnes bergning ............ ...............

För diverse transporter ...........................

Skogens skötsel....................................

Diverse utgifter...............................

Balans till år 1876.

Tillgångar:

Kontant behållning..... ... ...................

Fordringar..... ...............................

	3,724: 6.
5,000: — 2,662: 66. 4,004: 73. 535: 46.	12,202: 85.
Summa	15,926: 91
4,754: 98. 3,552: 24, 595: 45 643: 16. 684: 75. 3,757: 76.	13,988: 34.
1,294: 74. 643: 83.	1,938: 57.
Summa	15,926: 91.

Ulriksdals Kongl. lustslott.

......... 8,250:

....... 5,275: 64,

Transport 13,525: 64,

Statsanslag .................

Arrenden, hyror och tomtören

Debet.

Uppbörd.

Transport	13,525: G4.
Försälj ningsmedel .........................................	2,834: 90.
Diverse inkomster.......................................	956: 95. 17,317;	49.
Balans till år 1870:
Skulder ...................................................	............ 1,789:	6.
	Summa 19,106:	55.
Kredit. Balans från år 1874.
Skulder . ...............................................	1,148:	32.
Utgifter:
Slottsstatens aflöning.......................................	3,800: —
Diverse aliöningar..........................................	1,855: -
Utskylder samt pastoralier .................................	637: 74.
Renhållning vid slottet jemte lyshållning ................	162: 25.
Amortering af skuld för värdshusbyggnaden ...............	1,675: 60.
Räntor .................................................	60: —
Byggnads- och reparationsarbeten...........................	1,695: 50.
Eldstäders underhåll jemte sotningskostnad ............	284: 50.
Inventariers inköp........................................	875: —
För lösen af boställshö ....................................	1,013: 52.
För inköp af ved och huggning deraf .....................	1,692: 50.
4 st. aktier uti stenkrossningsaktiebolag.....................	100: —
Omkostnader för jordbruket ..............................	3,159: —
Diverse utgifter .........................................	947: 62. 17,958:	23.
	Summa 19,106:	55.

§ 1.

Slottskassans skuld, som vid revisionsårets början uppgick till 1,148 kronor 32
öre, utbalanseras vid årets slut med ett till 1,789 kronor 0 öre ökadt belopp.

§ 2.

Af räkenskapen inhemta», att för 4 stycken aktier i »stenkrossnings-aktiebolag»,
hvilka till ett pris af 25 kronor stycket under räkenskapsåret inköpts, ett belopp af
100 kronor blifvit bland utgifterna affördt, ehuru berörda aktier synas rätteligen hafva
bort såsom tillgång upptagas; på hvilket förhållande revisorerne ansett sig böra fästa
upp m är k sam heten.

Haga lustslott och park.

Debet.

Balans från år 1874.

Tillgång ............................................................... 39: 35.

Uppbörd:

..................... 8,000: —

..................... 2,837: 50.

.................... 11.797: 52.

..................... 267: 18. 22,902: 20.

Balans till år 1876:

Skulder .............................................. 1,073: 26.

Summa 24,014: 81.

Statsanslag .....................

Arrenden och hyresmedel ......

För försålda träd går dsprodukter
Diverse inkomster...............

Kredit.

Balans från år 1875.

Skuld

93: 11.

Utgifter.

Slottsstatens aflöning....................................... 1,770: —

Aflöning till trädgårdsdirektören och arbetspersonalen vid

trädgården............................................. 4,190:

Arfvode samt gratialafgifter................................. 590: —

Utskylder och pastoralier ......................... 331: 9.

För renhållning vid slottet jemte lyshållning ...........•• 326: 6.

Utfodring ................................................ 1,322: 60.

Ved ...................................................... 856: 50.

Reparationer ............................................. 529: 18.

Eldstäders och brandredskaps underhåll ................. 417: 25.

Utgifter för trädgården.................................... 11,736: 49.

Diverse utgifter ......................................... 752: lo.

23,821: 32.

Balans till år 1876:

Tillgångar:

Kontant behållning

100: 38,

Summa 24,014: 81.

— 9 —

§ I Slottskassans

skuld, som vid årets början utgjorde 93 kronor 11 öre, uppgick
vid årets slut till 1,073 kronor 26 öre.

§ 2.

I likhet med hvad här ofvan i fråga om Ulriksdals lustslott anmärkts, hafva
jemväl i förestående räkenskap såsom utgift afförts 4 stycken under året inköpta
aktier i “Stenkrossnings-aktiebolag11.

Strömsholms slott.

28: 9.

..... 3,000: —

...... 687: 31.

Summa 3,715: 40.

1,424: 77.

1,683: 72.

37: 50.

115: 49.

98: 55.

327: 28.

28: 9. 2,290: 63.
Summa 3,715: 40

Vid räkenskaperna för Drottningskolms och Svartsjö samt Strömsholms Kongl.
slott äro fogade förteckningar öfver slottens inventarier, hvaremot uppgifter i sådant
afseende icke finnas räkenskaperna angående de öfriga Kongl. lustslotten bilagda; och
då Revisorerne derjemte af redogöraren vid Haga och Ulriksdals slott erhållit upplysning
om, att derstädes icke föras några inventarieförteckningar, hafva Revisorerne
velat uttrycka den åsigt, att dylika förteckningar böra vid samtliga Kongl. lustslotten
uppgöras och räkenskaperna bifogas.

Reservation anförd af Herr 11. B. Törnehlaäh. Litt. A.

Tillgång ...
Statsanslag
Skuld ......

Skuld .....

Aflöning ..................

Läkarearvode ............

Reparationskostnader ......

Upphandling af materialier

Diverse utgifter ..........

Afskrifna inventarier . ...

Debet.

Balans från år 1874:
Uppbörd.

Balans till år 1876:

Kredit.

Balans från år 1874:
Utgift:

Riksdagens Rev. Ber. 1877 angående Statsverket.

— 10 —

Andra Hufvudtiteln.

Kongl. Fångvårdsstyrelsen.

Debet.

Balans från år 1874:

Tillgångar .................................................

Uppbörd:

Debiterade anslag .................................................................

Leverering fr. Statskontoret (bestämda ansl. 238,270 :--1- förslagsanslaget 1,494,956: 34)

Leverering från Statskontoret af anslaget till postafgifter ...........................

Inkomster tillhörande förslagsanslaget, specificerade i Kongl. Fångvårdsstyrelsens tryckta
underdåniga berättelse för år 1875, tabellen N:o XXI, pag. 29 ..............

Skulder:

Återstående utgifter
I allmänhet ........

Balans till år 1876:

Sgr

Kredit.

Sgr

Summa

Balans från år 1874:

Skulder

Utgifter:

Diverse utbetalningar, specificerade i ofvan omförmälda underdåniga berättelse, tabellen

N:o XXII, pag. 31............................................................

Underhåll och reparationskostnader...................................................

För byggnadsarbeten ...............................................................

Postafgifter för tjenstebref..........................................................

Balans till år 1876:

Tillgångar:

Kontant behållning

Behållning af materialier .....................

Förskott ......................................

Anmärkta poster ..............................

Propriebalanser..................................

Fordringar hos

Statskontoret m. fl.........................

Fång vårdsanslaget ........................

Sgr

Summa

Ordinarie anslag till: Extra ordinarie anslag till:

Fängelsebyggnader

Vård och

Fångars vård underhåll af
och underhåll. läns- och
kronohäkten

892,382: 33. 2,578: 15.--- 19,280: 49. 144,303: 65. 7,355: 96.--- 1,065,900: 58.

Dyrtids-	vid Nya	å	i	i	Stim in n
tillägg.	Varf vet.	Långholmen.	Malmö.	Ystad.	KJ Ulll Lila.

------------- 240,000:— 110,000:— 50,000:— 400,000: —

1,733,226:34. 20,000:— 6,474:—------------- 1,759,700:34.

902:36.------------------ ------ 902:36.

142,871:37.----------__ _ __ ----———- _ J.42,871: 37.

1,877,000: 7. 20,000: — 6,474: — ---- 240,000: — 110,000: — 50,000: — 2,303,474: 7

298:41.---------- ----- -------- 298:41

998,030:87. 1,659:35.---——- — ^--— _------- 999,690: 22

998,329:28. 1,659:35.------------—---- 999,988:63

3,767,711: 68. 24,237: 50. 6,474: — 19,280: 49. 3*4,303: 65. 117,355: 96. 50,000: — 4,369,363: 28

892,382. 33. 830: 77.

893,213: 10.

1,876,097:71.--- 6,474:—--------------- 1,882,571:71.

--- 18,815:76.--------------- 18,815:76.

--------- 8,924: 49. 155,980: 57. 71,651: 32.--- 236,556: 38.

902:36.--------------------- 902:36. *

1,877,000: 7.18,815:76.6,474:— 8,924:49.155,980:57. 71,651:32.--- 2,138,846:21.

124,562:51. 4,418:97.--- 128,981:48.

182,482:77.---- 182,482.-77.

23,124:20.--- 23,124:20.

635:34. 172:—------- ---- -------- 807:34.

7,256:70.------- ---- ---- ------- 7,256:70.

660,267: 76.---------

998,329: 28. 4,590: 97.----

3’767/7li: 68. 24,237: 50. 6,474: —

--- 165,000: —

10,356: — 63,323: 8.

10,356: — 228,323: S.

40,000: —
5,704: 64.

45,704: 64

50^000:_ | 994651;48

50,000: — 1,337,303: 97.

19,280: 49. 384,303: 65. 117,355: 96. 50,000: —

4,369,363: 28.

— 12 -

§ I Af

räkenskaperna för straffängelserna inhemtas, att utgifterna å eldnings- och
lysningsämnens förrådskonto i öfverensstämmelse med de uppgjorda staterna blifvit på
liera särskilda konton, såsom “Förplägningskonto“, “Renhållningskonto11, “Religionsvårdskonto“,
“Sjukvårdskonto®, “Bevakningskonto“ m. fl. fördelade, samt att i följd
deraf kontot “eldning och lysning11 endast upptager en ringa del af berörda förrådskonto,
och har ett dylikt bokföringssätt äfven iakttagits i räkenskaperna för några
läns- och kronocellfängelser. I räkenskaperna för flertalet af sistnämnda fängelser
har deremot sådan fördelning icke egt rum, utan eldnings- och lysningskontot blifvit
debiteradt för alla ifrågavarande utgifter. Detta förhållande synes hafva gifvit anledning
dertill, att uti en vid Kongl. Fångvårdsstyrelsens berättelse för revisionsåret fogad
tabell (N:o XXII), innefattande sammandrag öfver fångvårdens utgifter för året, eldnings-
och lysningskontot, t. ex. för straffängelset å Långholmen, utgör 3,945 kronor
69 öre, under det att samma konto för de jemförelsevis mindre betydliga fängelserna
inom Gefleborgs och Östergötlands län uppgår för det förra till ett belopp af 6,276
kronor 70 öre och för det senare till 4,234 kronor 23 öre. Då emellertid ett likformigt
bokföringssätt synes lämpligen böra vid samtliga fångvårdsräkenskaperna iakttagas
och derigenom anledning till missuppfattning af de statistiska uppgifterna undvikas,
hafva Revisorerne ansett sig böra på förhållandet fästa uppmärksamheten.

Tredje Hufyudtitelii.

Kongl. Utrikes-departementet.

A) Kakinettskassans inkomster ock utgifter.

Debet.

Balans från år 187å:

Tillgångar.............................................................. 80,457: 11.

Uppbörd:

Anslag å riksstatens tredje hufvudtitel :

Till diplomatiska utgifter............................... 443,365: —

Transport 443,365: — 80,457: 11.

13 —

Transport 448,365: — 80,457: 11:

Norska statsverkets bidrag .............................. 184,690: 17.

Bidrag från konsulsfonden till Departementets expedition 11,450: — 639,505: 17.

Summa 719,962: 28.

Kredit.

Utgifter:

Statsministerslönen ...........................

Departementets expedition .....................

Minister staten ... ..............................

Militär-attachéer ..............................

Skrifmaterialier och tryckningskostnader samt

hållning .................................

Möblers anskaffande och underhåll, inköp af

böcker och kartor, frakt, m. m..........

Prenumeration å tidningar och journaler ......

Telegrafporto .................................

Postporto ..................................

Yexelkostnader ..............................

Beskickningarnes extra utgifter ...............

Rese- och kurirkostnader...................

Utomordentliga beskickningar och tillfälliga

uppdrag ................................t

Hemliga utgifter ............................

Diverse utgifter..............................

ved och lys -

3,094:	2.
2,229:	29.
2,329:	94.
7,617:	32.
5,416:	82.
66:	25.
7,890:	72.
9,439:	—
2,893:	77.
20,982:	55.
3,401:	73.

24,000: —
51,750: —
488,075: —
11,000: —

65,361: 41. 640,186: 4P

Balans till år 1876.

Tillgångar:

Kontant behållning:

Af anslaget från svenska statsverket
norska

55,320: 91.

24,454: 96, 79,775; 87.

Summa 719,962: 28.

B) Anslaget till underhåll af svenska kyrkan i London och svenska
kronans egendom i Koiistantinopel.

Debet.

Balans från år 1874.

.......... 2,837: 28.

Transport 2,837: 28.

Tillgångar

-- 14 —

Transport 2,837: 28.

Upphörd:

1875 års statsanslag ................................................. 4,072: 97.

Summa 6,910: 25.

Kredit.

Utgifter:

Underhåll af svenska kronans egendom i Konstantinopel ... 5,100: 25.

Dito af svenska kyrkan i London ..................... 1,810: — 6,910: 25.

Summa 6,910: 25.

C) KoiisuMoliden.

Debet.

Balans till år 1874.

Tillgångar ......................................................... 25,322: 83.

Upphörd:

Sveriges bidrag ........................................... 160,000: —

Norges bidrag, efter afdrag af vexelkostnader ............. 119,970: —

Utaf de i Storbritanniens och Irlands hamnar uppburna läst afgifter

.............................. .............. 206,848: 25. 486,818: 25.

Summa 512,141: 8.

Kredit.

Utgifter.

Konsulernes aflöning, expektanslöner och pensioner
....................................

Förvaltningskostnad:

Bidrag till aflöning åt Kongl.
Utrikes-departementets expedition
........................ 11,450: —

Skrifmaterialier och expenser...... 592: 35.

Konsulernes embetsutgifter.....................

Yexelomkostnader ...........................

Extra utgifter ..*. ..............................

Leverering:

Till Riksgäldskontoret.....................

„ norska statsverket .....................

337,432: 26.

12,042: 35.

9,353: 54.

125: 75.

11,259: 77. 370.213: 67.

80,000: —

60,000: — 140,000: — 5^213: 67.

Transport 510,213: 67.

Balans till år 1876.

Transport 510,213: 67-

Tillgångar:

Kontant behållning ..................................... ........ 1,927: 41.

Summa 512,141: 8.

Sammandrag.

A. B. G. Summa.

.. .. 80,457:11. 2,837:28. 25,322:'' 83. 108,617:22.

...... 639,505: 17. 4,072: 97. 486,818: 25.1,130,396:39.

Summa 719,9627 28. 6,910: 25. 512,141: 8. 1,239,013: 61.

Kredit.

Utgifter ..................... 640,186: 41. 6,910: 25, 510,213: 67. 1,157,310: 33.

Balans till år 1876.

Kontant behållning............ 79,775:87. ---- 1,927:41. 81,703:28.

Summa 719,962: 28. 6,910: 25. 512,141: 8. 1,239,013:61.

Debet.

Ingående balans
Uppbörd........

Fjerde Hufvudtiteln.

Kongl. Arméförvaltningen.

A. Förvaltningens hufvudbok.

1. Ordinarie anslag* **.

Chefen för Landtförsvarsdepartementet ..................

Landtförävarsdepartementets kansliexpedition...............

dito komandoexpedition ... .........

Generalstaben........................................

Arméförvaltningen ....................................

Generalitetsstaten ....................................

Artilleristaben .....................................

Öfverkommendantsexpeditionen i Stockholm...............

Kommendantsstaten....................................

Krigsskolan ..........................................

Allmänna garnisonssjukhuset ...........................

Resestipendium för militärläkare ........................

Indelta kavalleri- och infanteriregementena ...............

Inlösen af dagsverksskyldighet från hästhemman i Skåne ...

Roteringsunderstöd....................................

Till löneförbättringar vid indelta armén ..................

Indelta arméns och Yermlands Fältjägareregementes vapen öfningar.

.........................................

Lifgardet till häst ...................................

Husarregementet Konung Carl XY......................

S^ea lifgarde .......................................

Andra lifgardet ......................................

Yermlands fältjägareregemente...........................

Svea, Göta och Yendes artilleriregementen ...............

Marinregementet (1874 års anslag)......................

Marinregementet .....................................

Fortifikationen .......................................

Aflöning åt manskapet vid garnisonsregementena och till

samma manskaps rekrytering ........................

Kavalleri- och artillerihästars remontering och skoning......

Lega för hästar till artilleriets och pontonierbataljonens

exercis ..........................................

Fouragering af artilleriets och pontonierbataljonens samt

värfvade kavalleriets hästar ........................

Mathållning för manskapet vid garnisonsregementena ......''

Lifbeväringsregementet................................

Gotlands nationalbeväring ..............................

Hallands beväring ....................................

Yesternorrlands beväring ..............................

Beväringsmanskapets vapenöfning........................

Inom linien balanserade.

D e -

Transport |

Fordringar och för-skott från år 1874.	Skulder till år 1876.	Reservation från år 1874.	Anslag.		Uppbörd.
1						17,000
						39,300	—	4,525	—
630					3,040	—	____ _	—
1,426*82	—	—	22,611	64	159,970	—	___	—
- - -	—	—	—	1,800		118.175	—	11,850	—
—	—	—	—	432	50	76,750		43 92
—-32	43 92	z z		Z Z Z	_	6,400 6,015		32
				1,407	—	15,217
					79,888 25	—--	—
___	—	—	—	23,941	80	62,650	—	----	—
						2,000	—	—	—
- - -		_ —	—	39,603	26	446,16540	---	—
—					4,500
4.367	51	— —	—	—	—	12,500	—	—	—
3,059	96						187	41
585,853	38	972	3	____	_	1,270,000	__	131,269	99
—	_	_ _	—	18,511	83	95,012 55	—	—
—	—	_ _	—	21,576	54	123,603	16	- — -	—
2,316	17	_ _	—	18,721	70	121,905	8	—	—
26	64	_ _	—	29,349	73	121,320	8	----	—
12,599	81	_ _	—	—	—	69,490 50	2.810	—
37,583	30	7,745	95	224,364	26	854,894	52	35,524	17
2,559	38		—	130,333	40	—	—	2,559	38
—	—	__ _	—	- - -		200,000 212,718
32,824	82	782	22	15,997	70	48	2,738	83
_ _ __	__	3,822	60	_ _ _	_	608,000		10,050
19,73841	--—	—	11,249	45	90,242	75	—
—		88	48	6,000	—	58,399 69	12	—
77,374 58	3,781	33		_	485,900	—	1,982	50
31,299*39	8,122	48	- - -	_	800,000	—	1,303	34
61 62		—	—		15,911:50	61	62
3,296 93 i	82	79	1,444	99	144,240:30 7,500;—	5,100	—
21461					6,295	_	213	61
305,393*53	81,317	7	1---		651,000	—	42,414	90
1,120,036\|51	1 106,714 95	; 567,345; 80	i 6,986,003 ;96	252,636	10

* Under rubriken »Upbörd» upptages återdebiterade medel, från andra anslag eller fonder öfverförda ersättningar, försäljnings **

Rubriken »omföring» omfattar dels å ordinarie anslag uppkomna besparingar, tillhopa ,->9,081 kronor 57 öre, som tillgodosparingar
godtgjorts, dels ock å extra anslag belopp, hvilka från ett till annat konto blifvit öfverförda.

b e		t.						K r		e d	i	t.				Summa.	Inom linien balan-serade 1 Fordringar Skulder och förskott från år till åt 1874- 1876.
Brist.	**0 infö-ding.	Skulder och anticipa-tioner. till år 187G.	Skulder och anticipa-tioner från år 1874.	Anordnadt.	Bespa- ring.	**Omfö- ring.	Reservation till år 187G.
				500				17,500								• 17,500
								43.825	-	— —	—	— ._	—	—	-	43,825				--—	—
_ _	_	— _	—	- - -	_	___	—	3,040					—			3,040		—	-	2	60
_ _	__	— _	—	11,000	—	11,052 22	181,718	6	— —	—	— —	-	211	36	193,581	64	_ __	—	16,189	75
- -	_	— —	--	12.870	—	10,600	—	128,422jl4	— —	—	1,672	86	4,000		144,695	—				—
_ _	_	_ _	_	__ _ _	—	087,50	76.407150	_ —	—	12	50	75	—	77,182	50	— —	—	- - _	—
_ __	_	_ _	_	__ _ _	—	_	—	6,358 33	—	—	42	10	—	-	6.400	43	— —	—	__ - -	78
_ _	_	___ __		_ _ _	—	_	—	6,015	_		-	32	92	—		6,047	92	-	_	75	62
_ ___	__	_ _	_	_ _ _	—	____		15.205	—	_ __	-	12	—	1,407	—	16.624	-	—--	—	—	—
_ _	_	_ _	_	_ _ _	..._	----	—	79,888	25	—	__	—	—	—		79,888	25
_ _	__	_ _	_	- -- -	__	-- - -	—	66,000		— —				20,591 80	86.591	80
_ _	_	_ _	__	_ _ _	_		—	2.000	—	— _	_	—--	—	- — -	—	2,000	—	— -	—	— — —	—
_ _	__	_ _						454,843 82	— —	__	1,143	53	29,781	1	485,768	36	-■ —	«	— — —	—
618	30	_ _	_	- - -	—	___		5,118 30	— —	~	_ -	_	—	—	5,118	30	- __	—	—--	—
1,1.54	66	_ _	_	_ _ __	__	___	_	13.634	66	— —	—	- -	—	—	—	13,634	66	-- _	—	- — —	—
										— —	—	187	41	- —		187	41	— —	—	2.144	55
				1 447,326	G5	492,550	13	1,350,046	51	_ _	_	___	_		—	1,848,596	64	2,926	44	636,914	59
_ _	_	1.888	35	1,200	_	- - -	--	104,952	25	_ __	—	— -	—	11,660	48	116,612	73	500	74	1,200	—
_ __	_	9,241	3	,_ _ _	_	_ _ _	_	134,136	33	—	—	--- -	—	20,284	40	154,42073	- _	-	1,534	5
_ _	_	21,949	6	2,000	__	2.316	17	143,560 77	— —	—	— —	-	18,698	90	164,575 84	74	10	2.077	91
_ _	_	7,996	79	2,000	_	_ _, _	—	141,884		— —	—	-	—	18,782	60	100,666160	148	2	2,018	14
__				_ _ _	_	_ __ _	_	67,173	5	— —	—	5,127	45	— -	—	72,300	50	2.033	83	11,455	74
_ _	_	_ _		10.000	_	5,500	_	871,610,93	__ __	-	— -	—	1.247,672	2	1,124,782	95	5,075.17	29,112	48
_ _	_	_ _	,	_ _ _	_	2,534	38	129,976,65	—	—	3.81	75	--	__	132.892	78	52 21	- — —
\|								77.264 52	122.735	48	---	—			200,000	—	—		2,596	99
—	—	150 32	—	_	—	—	222,037	40	- —	-	—	-	9,567	93	231,605	33	397	34	11,380	76
								451,360	25	_ _	_		_	166,689	75	618,050	_	- ---	—	25,161	82
— —	-	—	—	—	—	—	—	82,251	90	- —	—	1,500	—	17,740	30	101,492	20	53221	24,098	36
- --	—	—	—	—	—	•---	-	45,78550	—	—	17,863	62	762	51	64,411	69	202	32	7,640	-
205,572	37					___	_	693,45487	_ _	_	_ _	_	_______	___	693,454	87	25,978	36	117,019	76
60,278	9							861,58143							861,581	43	3,438 77	37,946	76
							-	9.680	—	- -	—-	6.293	12	--...	—	15,973	12	- -	—	512	.81
_ _	_	_ _	_	_ _ _	__	_ _ _	_	140,779192	— —		4,598	70	5,406	67	150,785	29	82 79	965	63
							_	7,500	—	- -	—	- -	—	—	—	7,500	—	- —	—	— - -	—
			_	___	,	__ _ _	_	6.295	____	----	—	213	61	—	—	6,508	61	- —		441	66
378,159	68	—					—	1,071,574\|58	- —					—	1,071.574	58	137,802	91	336,936	34
645,763\| 10\| 41,225	55 j	480,896 65	525,840\| 40	7,718,881198\| 122,735J48	39,081 57	573,331:73	8,!>79,871116	179,245j 2111,267,426 60

medel, tomtöre och arrendemedel samt från Statskontoret erhållna ersättningar för brister i föregående års förslagsanslag m. m.
förta hufvudtitélns allmänna besparingar samt å enahanda anslag befunna brister, tillhopa G2.2G3 kronor 60 öre, som af samma be Riksdagens

Rev, Ber, 1877 angående Statsverket. 3

— 18 —

Transport

Försvarsverket till lands i allmänhet, eller Arméförvaltningens
departement:

Artilleri-departementet.....................

Fortifikations- d:o ....................

Intendents- d:o .....................

Till lif- och släpmunderingar vid rotekållsregementena och

Yermlands fält]ägareregemente..................

Inqvarteringskostnader i Stockholm ...............

Till inqvarteringens ordnande i d:o ...............

Inqvarteringskostnader i landsorten ...............

Salpeteruppköp.............................

Yed och ljus för fästnings- och garnisonsorter .........

För en ridskola vid Strömsholms kungsgård .........

Till skjutskolor..............................

Spanmålsupphandlings- och bagerikostnader............

Durchmarchkostnader ........................

Rese- och traktamentspenningar ..................

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för Arméförvaltningen
m. fl. verk ........................

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för Landtförsvars departementets

kansliexpedition ...............

Extra utgifter ..............................

Disciplinkompaniet ...........................

Besparingarne å riksstatens 4:de hufvudtitel............

Säger ordinarie anslag

2:o. Extra ordinarie anslag*.

Löneförbättringar vid indelta armén ............

Till fullföljande af artilleriets organisation ............

Till uppsättning af ytterligare fortifikationstrupper ......

Till Generalstabens topografiska af delnings arbeten ......

Till understöd åt officerare, anstälde i utländsk krigstjenst
Till l:sta Lifgrenadier-regementet för saknad af öfverste bostället

Kongsbro .......................

Till skarpskytteväsendets befrämjande ...............

Af 1874 års Riksdag beviljadt extra anslag till aflöning åt

militärbefälhafvaren å Gotland..................

Dyrtidstillägg ..............................

För tillämpning af Landtförsvarsdepartementets nya aflö ningsstat

..............................

Till inlösen af indelta armébefälets fardagsår ... ......

Till inredning och inventarier för Krigsskolans lokaler å
Karlberg ..............................

Inom linien balanserade.

F ordringar
och förskott
från

år 1874.

Skulder

till

år 1876.

D e

Reservation

från

år 1874.

Anslag.

Uppbörd.

1,120,03651 106,71495

387.942 59
212/222 36
2,091,41513

908,29822
1,608|—
30,6001—

1,78122
2,443148
13,277,-

2,548 58
110 08

15,630 49
159 27
8,008 57

567,345 80

12,920 98,
24.662 20
72,803j 4:

3,696|75!

1025,

ej—!

22 58
2,422:47
593169

200,799

4.203,

13,518

7,707

08,315

207 95

1,950 —
8,935182
45,928(92
20.298 67

10.497

6,986,003

457,067

119,650

946,588

96 252.636

318,319

110.491

1,684.900

272,520

50.000
21,450
47,600

110,000 —

33.000
14,200

9.000''—
.37.500:
8,000
70/000:—

8,770:-

2,735|25j
67.500 —|

15,965 34
432 45
1,370 —
2.2931 7
520:82
808
752
13
5.334
18

•86

420,356 58i---;

—i 36,000 —

11,519 43
900

45 80:
159 27
63,925] 12

4,796,742(10,224,205.46| 1,309,918,26; 9,297,534 78, 2,470,406(45

2,727:98 2.230(83

50.959(50 —

■_

35,528(83

363(33

80,000

417,859

6.395

3,750 —

520 31
94,854 20

2,920 —

60,000 —
9,000;

100,000 —

419.909 8

6.900 —
300,000;

L| ----— —L 20,(MM)—---

47Q76

III

.464

790

Transport

89,216(37 ) 2.594 16 606,298 96 921.809 8 1.725 —

b e Brist.	t.						K	r	e d	i t.				Summa.	Inom	linien balan-serade
	Omf öring.	Skulder och anti-cipationcr till är 1876.	Skulder och anti-cipationer från år 1874.	Anordnad!.	Besparing.	OmfÖring.	Reservation till år 1876.
Skulder från år 1874.	Fordringar och förskott till år 1876.
645,763	10	41,225	55486,896	65	525,840	40	7,718,881	98 122,735	48	39,081	57	573,331	73	8,979,871	16 179,245	211,267,426	60 1
								688,325	13		—			287,861	65	976,186	78	7,997	21	149,236	63
	__	__—	—	___	_	—		228,415	78	_ _		—	—	5,989	59	234,405	37	1,475	81	283>,683	75!
—	—	—	—	— —		250,790	37	2,254,7 7 7	30				—	125,871	66	2,631,439	33	25,975	51	2,042,604	88'' 1
		__	_	_ __		_ _		293,393 95				__	8,609	39	302,003 34	5,705	71	870,569	91
68	49	—	—	- -	—	_ -	•-	50.500 94	- —	—	--—	—		-	50.500	94	330	12	—	_1
__		___	—	__1 -	__	— -	—	28.837:48	- —	_	- -	-	1.689	86	30,527	34	- -	—	30,483	75
1,07G	54	~ —	—	—		—	—	50.969 61		-			—		50,969	61	22	—	18	93
		___	—	- -	_	—	—	117.476:35	61.360	10		—			178,836	45	307	64	2,763	85
____	__	13,151	93	---	_	—	—	46,960	42	— -	—	—	—	—		46,960	42	1,498	52	1,768	47 j
__	__	—	—	—	—	—	—	16,444	71		—	— —	—	457	29	16.902	—	___	—	11,550
_ _		— —		- -	—	- -	—	120	—	- —	__	- __	—	17.828	94	17.948	94	_	—	— —	—
__	_	__	—	- -		- -	—	68,898	64	- .-	~	- —	—	19,865	23	88,763	87	- -	—	- —	—
__	_	__	—	- -	__	- -	_	22,738	40	- _	-	—	—	5,578	49	28,316	89	---	—	—	—
23,685	68							105,205	11	- —	—	—	-	—	—	105,205	11	~ —	“	2,897	46
—	—	7,88(	12	—		— —	_	17,556	12	—	—	—	-	—	-	17,556	12	11	56	90	68
587	2!		_	__		__		3,322	54	_ _	—	- —	_	___	_	3,322	54	42	80	- -	_
__		__	1-	_ _	_	---	—	73,122	73	__ -	—		—	4,920	93	78,043 66	— -	—	3,817	85;
21,426	0							57,585	36	— __	—			— -	—	57,585 36	—	—	■--	-1
—	1 —	99,081 57	—	—	______	-	279,070	34	—		62,263	60	182,029	33	523.363 27	—	—	12,991	73!
602,607 j 19	101,3)45	17j486,896 65 776,630	77	12,122.602	89	184,09.,	58	101,345	1711,234,034	9114,418,708	50222,612	9\|4,679,904 49

								65,802	33					14,668	43	80,470	76			2,248	39
---	—	----	_	- -	_	---	—	96,945	25	—	—	- -	—	320,914 20	417,859 45	2,230	83	2,727	98
-	—					- -	—	—	■-		_	—	—	6,395	—	6,395	—	_ -	■-	50,959	56!
-.-	—	----	—	16,000	—	-- -	—	76,000								76,000	—	—	—	—	—
—	-	—	—	—	—	—	—	10,125	—			—	—	2,625		12,750	1—	— -		--- —	—
														520	31	520	31	- -	—	- -	—
								80,459,	5	—	—	—	—	114,865	39	195,318 44	—	—	24,253	17
				_				2,920	.							2.920	_	__	_	- —	_
—	-	—	—	— —	—	—	-	243,295	89	—	—		—	177,463	19	420,759	8	—	—	4,549	51
____	_	__	_	_ _	_	_ _	_	6,900	_	----	—	,- -	_	___	_	6,900		- -	—	- -	—
			-					1.73,684	61					126,315	39	300,000	—	—	—	- _	—
--		--I						26,000	—							26,000	—	—	—	—	—
— —''i	-1	'' 1	1	16,000	—		—	782,126113		’		—	763,766	91	1,545.893	4	2,230 83	84,738	61

— 20

Transport

Karlsborgs fästningsbyggnad .....................

Karlskrona d:o .....................

Till förberedande åtgärder för Stockholms förseende med

befästningar ... ........................

Till bepansringar vid Oxdjupet ..................

Till skansanläggningen vid d:o ..................

Till anskaffning af ett nytt krigsbrygge-ekipage.........

Till försänkningar i Stockholms skärgård ............

Till fortifikationsmateriel........................

Till kaserh-etablissement för Svea artilleriregemente ......

Till exercishus för Lifgardet till häst ...............

Till infanterigevär ...........................

Till anskaffning af fältartillerimateriel...............

Till fästnings- och positionskanoner ...............

För stall i Göteborg..........................

För stall vid Karlsborg för batterier af Göta artilleriregemente
.................................

Till gevärsförrådsbyggnader och smedjor ............

Till anskaffande af ett positions- och belägringsartilleri med

tillbehör ..............................

Till skjutförsök..............................

Till ridhus å Karlsborg ........................

Till byggnader i Kristianstad.....................

Till inlösen af persedlar vid Vermlands fältjägare-regemente

Till utredningspersedlar åt beväringsmanskapet .........

Till underhåll af beväringsmanskapets beklädnad.........

Ersättning åt passevolantörerne vid Vcndes artilleriregemente
för öfvertaliga persedlar m. m. samt till arfvoden åt

battericheferne ...........................

Till inlösen af persedlar vid Göta artilleriregemente och
Gotlands nationalbevärings stamtrupp i följd af passe volansens

upphörande m. m...................

Till inlösen af persedlar vid Svea artilleriregemente i följd
af passevolansens upphörande äfvensom till arfvoden åt
batteri- och kompanicheferne..................

Inom linien balanserade.

3:o. Särskilda kassor och fonder.

Krut- och salpetcrförsäljningsmedel.............

Disciplinkompaniets besparingskassa ..........

Disciplinsoldaternes arbetsförtjenst m. fl. egna medel .

Trosspassevolansfonden ...................

Förenade mötespassevolansfonden .............

Fordringar
och förskott
från

år 1874.

Skulder

till

år 1876.

89,216

37|

2,59416

2,506 671
5,000 —

ir.l 32

_i_

103.00oJ—

151,5Gl|77

18,522;35

85,760;37

27,475,-

Säger extra ordinarie anslag j 783,173,85

523

4.0-18

6,357

2,788

64,959

141

111

Reservation

frän

är 1874.

006,29886

10.866;77
110,565; 65

60,260 6
87,000!—
120,000 —
232,33320

219,648:5:’.
36,066 25

27,99430

15,369149

404; 46
4,082 20

6,928

805,320

13,951

67,839:27

19,091 88
22,176 55

Anslag.

921,869| 8

325.000

650.000

350,000-

45.500-

600,000)-

230.000;-

175.000:-

28,600!-

10.000-25,000!-200,000-_ _

189,000!-

88,000!—

2,398,361 ;70j 3,837,969 8

1,417

109
i 178
9.147
744
2.133

D e

Uppbörd.

1,725

114

650

19,829

1,622

114

365

8,105

420

32,946)59

40
370 —
33,038 30
26,816 94

Transport | 13,718)54) 1,546)60) 13,114)21)

-|—| 60,265124

b e	t.						K	r	e d		i t.				Summa.	Inom	linien balan-serade
Brist.	i Omf öring.	Skulder och anti-cipationer till år 1876.	Skulder och anti-cipationer från år 1874.	Anordnadt.	Besparing.	Omf örin	g.	Reservation till är 1876.
Skulder frän år 1874.	Fordringar och förskott till år 1876.
				16,000				I 782,126''	13			_ __		763,766	91	i 1,515,8931	4	0 03	83	84,738	11
_ _		— —	_	- -	—	—	—	250,261,	—			— .—	—	74,853		325,114	—	—	—	\|	—
—		—	—	324,970	98	40,000	—	934,970''	98	_ _I	—	—	—	__1	-	974,970!	98	—	—	1
		__				__	_	15	78	''				11,500	99	11,516	77	__	—		—
_ _		— _	_	-- -	—	---	—	_	—	— .—	—	110,565	65	—	—	110,565	65	—	—		—
__ __	_	110,565	65	—	_	- -	—	95,990	64		—	—	—	14,575	1	110.565	65	—	—	- ''l	—
i __ _	__	_ ._	_	_ _	_	_ _	_	55,000	—		—	—	—	5,260	6	60,260	6	—	—	55,000	—
														87.00(1	—	87,000	—	—	—	131	32
j _ __1	_	_ _	_	_ _	_	- -	_		—		—	—	—	120,000	—	120,000	—	•— •—-	—		—
1 -_ _	_	_ _	_	-- -	—	- -	—	482,758	50	__	—	—	—	99,574	70	582,333	20	2,158	50	874,900	—
J_ _	_	_ _	_	_ _	_	- -	_	515	67	___	—	—	—	44,984	33	45,500	—	- --	—	''	—
i __ _	_	_ _	_	_ _	—	184,039	5	428,379	25	—	—	- .-	—	7,411	68	619,829 98	82,500	95	107,600	79
	_	_ _	_	_ _	—	19,681	93	154,007	18	—	—	—	—	57,932	89	231,622	—	.... -	—	20,231	75
1 __ —	—	—	_	—	—	- -	—	108,741	28		—	—	—	286,022	6	394,763 34	—	—	61,069	57
—	—		—	— —	—	•--	—		—		—	- -	—	36,066	25	36,06625	- -	—
								27,994	30							27,994	30		—		—
—	—	__	—	—	—	__	—	20,3,27	13	__	—	—	—	23,642	36	43,969149	—	—	17,676
				__	_	__	__	_ _	_	_ _	_	- -	__	404	46	404)46	- -	—	—	—
	—	---		- -	—	-. --	—	8,859	24	__	—	—	—	5.58832	14,447 56	—	—	—	—
_ _	_	_ _		- -	,_	- -	—	25,000	—	__	—	- --	—	- _	—	25,000	—	—	—	—	—
_ _	_	_ __	_	- -	—	- --	—	146,228	24	—	_	- -	—	61.876	76	208,105	—	—	—	68,333	33
_ _	—	__ _		—	_	- -	—	---			—	—	—	6,928	78	6,928178	—	—	—	—
_ _	_	_ _	_	- —	—	- -	--	151,740	48		—	—	—	653,579	57	805,320		—	—	—	—
								202,954	62	— .—	—	- -	—	- -		202,954	62	- -	---
—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	19,091	88	19,091	88	—	—	—	-
								7,210	58					h-'' O A: ce er:	41	22,596	99		—	—	--
j--				1.052	6	_ _		89,052	6					1		89,052	6	- --	—	520	21
—		110,565	65	342,023	4	243,720	98	3,972,133	1	—	_	110,565	65	2,395,416	42	j 6,721,866	6	86,890	28) 1,290,202	23
								109	50							109	50
i_ _		_ _		_ _	_	_ _	_	- -	—	— —		- -		1,018	75	1.018	75	- _	—	508	55
■_ _		_ _		- --	—	- -	—			—	—	—	__	9.517	80	9,517 80	58	16	7,995	7
__		_ _	_	_ _	_	_ _	_	26,518	86	__	—	—		7.263	83	33,782 69	1,101	91	40	—
/— —	_	—	_		—	—	—	26,388	56	—	—	— —	—	2,562	15	28,950:71	126	51	1,015	46
•— —	iZ	_____		—		— —	_	53,016	92					20,362153	73,379\|45! 1,286	58	9,559] 8

— 22 —

	! i Inom lini ser Fordringar och för-skott från år 1874.	en balan- ide. Skulder till år 3876.	Reservation från år 1874.	Anslag.	D e Uppbörd.
Transport	13.718	54	1,5-46	60	13.114	21	_			60,265	24
Norrbottens hästjägaresqvadrons fond.....................	35	43	44	17	194	40	—	—--	—	13,074	65
Volontär vakansmedclsf onden ...........................	342	19	26	17				---	—	30,254	13
Vadstena krigsmanshuskassa ......... ..................	16,972	52	5,267	5	13.713	92	—	.......	-	375,632	-
Militie boställskassan .................................	7,754	72	8,137	42	1,921	16	—	----	—	25,089	—
Invalidhusfonden.......................................	13.874	84	23	75	2,682173	—	— —	—	76,416	62
Allmänna beväringsfonden..............................	— - —		_ _		250.000	—	—	—	-	134,461	—
Beväringsmanskapets invalid- och pensionsfond............	” — —		—		160	-	—	—	-	232	50
Sgr fonder	52,698	24	15,015	16	281,794 12	j ...	-	715,125	14.
Summa	5,632,614	19	307,089	89	4,050,074	38	13	135,503	86	3,218,778	13
Efter afdrag af anticipationcr, omföringar ro. m..........	-----	—	- ._		1,026,766	2		— —	—	---
Återstår	5,632,614	19	307,089	89	3,023,808	36	13	,135,503	86	3,218,778	18
B) Redogörelse öfver kreditiv medel.
l:o. Det Till 1862 -1863 årens riksdag till försvars-
verkets fullständiga ordnande beviljade anslag
af 3,000,000 riksdaler.
Till fälttrain och oförsedda utgifter .....................	11,172	51	_ _					_ ......
5, anskaffning af kapotter.......... ..................	3,088	8	— -	—	--- -		—	---- -		- — -	—
medicinal och instrumental attiralj .................	11K)(	71	—	-	—			— -	-	—	—
Säger	15,261	30		-	---....	H -----
2:o Det belopp, 737,000 Riksdaler, som Kongl. Maj:t
under den 11 Augusti 1870 utaf det af samma
års Riksdag på Riksgäldskontor^ anvisade
mindre kreditiv stiilt till Kongl. Arméförvalt-
ningens disposition för vidtagande af nödiga
åtgärder för att under kriget mellan Frank»
rike och Tyskland upprätthålla de förenade
rikenas neutralitet och trygga dess säkerhet.
Försvarsanordningar vid och omkring Vaxholm............	1,915	56	_____	_	224	77			_
Till anskaffning af 5,000 st. revolvers med ammunition ...	7,395	40	- ---	—	__— _			_____	—	----j
,, ,, 8,800 st. skyddstältsdelar.............	— — —	—	---	—	6.266	50	--	___	—	122	50
„ förändring af 22,000 st. bandoler......... .........	— — —	—	— -	—	46,538	34	—	- -	—	25	20
,, komplettering af armens sjukvårdsmateriel ..........	2,258	40	- -	—	5,000	*_	—	- -		— — _	—
,, två fälttelegrafafdelningar ...........................	----				27	49	—
Från beväringsbeklädnads-direktionerna infordrade! medel,
jemlikt Kongl. brefvet den 21 Oktober 1870 för bere-
dande af tillökning i arméns materiel................	— — —	—	— - \|	—	162,670	—	—	- -	—	_ _
Till anskaffning af 8,500 st. lifremmar med tillbehör för										i
Gotlands nationalbeväring.........................	---...	-	-------- !		..... — -	-	—	— —	-	74,250	—
Säger \|	11,569 36j	—	-1	220,727 j	10	—	— —	—!	74,397] 70
Summa \|	26,830 66	- — \|	-1	220,727	10\|	—	—	-\|	74,397\|''	\0

— 28 —

b e		t.						K v		e d	i	t.				Summa,	Inom	iinien balan serade	ar :ott.
Brist. 1	*Omfö ring.	-	Skulder och anti-pationer till år 1876.	Skulder och anti-pationer till år 1874.	Anordnadt.	Bespa ring.		Omf öring.	Reservation till år 1876.
Skulder från år 1874.	Fordring och förs! till år 1876.
								53.016	92					20,362	53	73,379	45	1.286	58	9,559	8
				!			_	11,081	55	._ _	_	- -	—	2,187	50	13,269	5	— —	—	172	61
				94-7 99	4.29183	26,210	29	__—		- -	—		-	30,502	12	21	84	3,841	79
				j				385,374	38	_ _	__	_ _	—	3,971	54	389,345	92	5,008	59	11,896 87
				2,475		2,475	_	23,907	53	_ —	_	---	—	3,110	6.3	29,493	16	7.920	43	4,36052
						78,720	75	_ —	_	---	—	378	60	79,099	35	48	75	13,811	75
					_	2.122144	222,644	18	— —	—	—	—	159,694	38	384,461			—
	_	___	— 1	- ---		— — —	—	892	50	—	—	—		—	—	392	50	- —	~	... - -	—
	—	___ —	-	2,722	>9	8,889j27	801,348110	— -	—	—	-	189,705	18	999,942	55	14,286 19	43,642	62
692,007	19	211,910182	8:51,642	68 1,029,241	3	16,896,084	—	184,095,58	211,910	82	3,819,185	6y	22,140,517	14	323,788156	6,013,749	84
184,095	58	211,910 82	829,167	48	1,026,766	2	—		184,095	58211,910	52	829,167	68	2,251.940	10				—
508,511	61	~		2,475		2,475		16,896,084						2,990,018	1	19,888,577	1	323,788	J)b	6,013,749	34
																				3,088	8 i
																	-	— -	--	1,000	71 1
---	_	- -	—	—- ~ —	—	------	—	—	—	— -		—	—	--—	—	—	—	—'' —	—	4,088	79
														224	77	224	77			1,915	56
				___	_	_ ____	_	___	—	-- -	—	—	—	—	•-	----	—	- -	—	—	—
													—	6,389	—	6,389	—	—	—	— •--	—
						___	_	3,610	97	_ _	_	-- --		42,952	57	46,563	54	2,403	22	— 7,248	90
								4,990	50	- -	—	—	—	9	50	5,000	—	—	—	—	—
—	—	—	-	------		-----	—	— — —	—	—	—	—	—	27	49	27	49		''	_ i
_ _	_	_ _	__	— - _	—	—	—	162,670								162,670	—	—	—	—	—
					_	___ _	—	21,680	—	- __	—	---	—	52,570	.	74,250		—	—	—--	—
		- -		I---		—		192.951	47	— —	_	•--	__	102,173133	295,124	80	2,403 22	9,164(46
—	i-	—	1_	j	—	— — —	_	192,951	47	—		— —	■-	102,173133	295,124:80	2,103122	l::.253125

Enligt förestående sammandrag redovisas Arméförvaltningens inkomster och
utgifter på följande sätt:

Redogörelserna

Debet.

öfver kreditiv Hufvudboken.

medlen. Summa.

Balans från år 1874.

Tillgångar......... 3,023,408: 37. 220,727: 10. ----, _ 3,244,035: 47.

Inom linien balanserade

fordringar och förskott 5,032,614: 19. 26,880: 66.

Upphörd.

Fjerde hufvudtitelns ordinarie
anslag:

Penningar ■ 9,021,007: 62.
Oindeltspan -

Brister i förslagsanslag, i
liqvid påförda Kongl.
Statskontoret......

Balans till år 1876.

Skulder...........

Inom linien balanserade
skulder........

9,297,534:	78.	—	-1	13,135,503:	80.
3,837,969:	8.	----	-)
8,218,778:	18.	74,397:	70.	3,293,175:	88.
508,511:	60.	___		508,511:	00.
16,802,793:	64.	74,397:	70.	---		16,937,191: 34.
2,475:	—	—	—	------		i 1 O O-
307,089:	—	—	—

Summa 20,183,701: 81.

Kredit.

Balans från år 1874.

Skulder..........

Inom linien balanserade
skulder ....
Utgifter:

Anordnadt för landtförsvaret
m. m.....

Balans till år 1876.
Tillgångar:

Kontant behållning . .
d:o i Riksbanken . . .

Utlånta medel.....

Fordringar hos Statskontoret
.......

"SS

Inom linien balanserade
fordringar och förskott

Hufvudboken.	Redogörelserna öfver kreditiv-medlen.	Summa.
2,475: —	— —	---- 2,475: —
.323,788: 5G.	2,403: 22.
16,896,084: —	192,951: 47.	17,089,035: 47

10,000: - 9,697: 50.	102,173:	— 10,000: — 33. 102,173: 33. 9,697: 50.
2,970,320: 51.	—	— 2,970,320: 51.	3,092,191: 34.
r 2,990,018: 1.	CO , jo i tH : Cd 1 1	Q ____
6,013,749: 34.	13,253:	25.
	Summa	20,183,701: 81.

Rev. Ber. 1877 angående Statsverhet.

26 -

Förklaring öfver skiljaktigheterna emellan utgifterna och reservationerna till
år 1876 i Arméförvaltningens räkenskap och rikshufvudboken för revisionsåret.

Fjerde hufvudtitelns ordinarie anslag.

Utgifter enligt Arméförvaltningens räkenskap............... 12,122,602: 89,

Tillkommer:

Skilnaden mellan inom linien från år 1874 inbalanserade:

Fordringar och förskott......... 4,796,742:10.

Skulder................... 222,612: 9. 4,574400: 1.

För Krigsskolan skilnaden emellan utgifterna i:

Pdkshufvudboken .... 88,026: 34.

Arméförvaltningens räkenskap
........ 79,888: 25. 8,138: 9.

För Allmänna garnisonssjukhuset skilnaden
mellan utgifterna i:

Rikshufvudboken .... 66,519: 82.

Arméförvaltningens räkenskap.
....... 66,000:— 519:82. « 657- 91

I länsräkenskaperna redovisade:

Penningar: roteringsunderstöd ..... 12,594: 26.

Indelta räntor:

Ersättning för till stats -

verket indragna .... 1,217,134: 4.

Af boställen....... 956,273:20. 2,173,407:24.

Indelt tionde:

Ersättning för till statsverket
indragen .... 276,185: 53.

Af boställen....... 20,262:21. 296,447:74.

Oindelt spanmål.............. 27,504: 49. 2,509,953: 73. 7,092,741: 65.

Sgr. 19,215,344: 54l
Transport 19,215,344: 54.

— 27

Af går:

Transport 19,215,844:54.

Skilnaden mellan inom linien till år 1876 utbalanserade:
Fordringar och förskott......... 4,679,904: 49.

Skulder................... 224,205: 46. 4,455,699: 3.

Uppbörd.................... 2,470,406:45.

efter afdrag af brister i 1872 och 1873
årens förslagsanslag, levererade från
Statskontoret till Arméförvaltningen
.............61,415: 41.

samt i rikshufvudboken

uppdebiterade....... 60,994: 15. ] 22,409: 56. 2,347,996: 89.

Öfverbetalning å departementschefens lön......... 500: —

Skillnaden emellan behållningarne enligt Arméförvaltningens
räkenskap å anslag, hvars besparingar tillfalla
hufvudtitelns besparingsfond,

utgörande tillsammans vid årets början . 390,934: 52.

d:o vid årets slut. . . 172,231:— 218,703:52.

Besparingar å förslagsanslag åren 1872 och 1873 m. m.,

levererade till Statskontoret............... 134,777:13. 7,157,676: 57.

Samma utgifter enligt rikshufvudboken............... 12,057,667: 97.

Reservationer till år 1876, enligt Arméförvaltningens räkenskap .... 1,234,034: 9.

Tillkommer:

Skilnaden mellan inom linien till år 1876 utbalanserade:

Fordringar och förskott . 4,679,904: 49.
efter afdrag för förslagsanslagen.
........ 500,180: 9. 4,179,724:40.

Skulder........... ~224‘205:46.

efter afdrag för förslagsanslagen.
........ 93,605: 17. 130,600:29. 4,049,124:11.

För Krigsskolan................ 33,913: 54.

„ Allmänna garnisonssjukhuset...... 1,424: 72. 35,338: 26.

Fordringar hos Statskontoret:

För oinaelt spanmål m. m................. 54,701:52.

Öfverbetalning å anslaget till departementschefen..... 500: — 4,139,663: 89.

Sgr 57373,697: 98.
Transport 5,373,697: 98.

— 28 —

Transport 5,373,697: 98.

Af går:

Skulder och anticipationer till år 1876 ............ 486,896: 65.

Reservationerna, enligt Arinéförvaltningens räkenskap, å
sådana anslag, hvarå behållningarne ingå till allmänna

besparingarne.........................172,231:— 659,127:65.

Samma reservationer enligt rikshufvudboken............. 4,714,570:33.

Fjerde hufvudtitelns extra anslag.

Utgifter enligt Arméförvaltningens räkenskap................ 3,972,133: 1.

Tillkommer:

Skilnaden mellan inom linien från år 1874 inbalanserade:

Fordringar och förskott............ 783,173: 85.

Skulder.....................•_ 86,890: 28. 696,283: 57.

Skulder och anticipationer från år 1874. . . . 243,720: 98.
minskade med skilnaden mellan inbalanserade:

Fordringar och förskott. . . . 170,084: 12.

Skulder............. 82,500:95. 87,583: 17^ 156,137:81. 852,421:38.

_Sgr 4,824^54739.

Af går:

Skilnaden mellan inom linien till år 1876 utbalanserade:

Fordringar och förskott.......... 1,290,202:23.

Skulder..................._ 67,839: 27. 1,222,362: 96.

Skulder och anticipationer till år 1876 . . 342,023: 4.

minskade med utbalanserade

Fordringar och förskott......... 520:21. 341,502:83.

Uppbörd........ 32,946:59.

efter afdrag af i rikshufvudboken uppdebiterade
................ 15,225: 1. 17,721: 58.

Besparad aflöning för militärbefälhafvaren på Gotland. . 1,338: — 1,582,925:37.

Summa utgifter enligt rikshufvudboken................3,241,629: 2.

— 29

Reservationer till år 1876, enligt Arméförvaltningens räkenskap .... 2,395,446:42.
Tillkommer:

Skilnaden mellan inom linien till år 1876 utbalanserade:

Fordringar och förskott . 1,290,202: 23.

Skulder...............67,839: 27. 1,222,362: 96.

efter afdrag af det belopp, hvarmed
skulder och anticipationer till år 1876

här ofvan minskats........... 520: 21. 1,221,842:75.

Besparad aflöning för militärbefälhafvaren på Gotland. .__1,338: 1,223,180: 75.

Summa reservationer till är 1876, enligt rikskufvudboken. ..... o,618,627. 17.

Sammandrag af Bekläduadsdirektionernas vid de indelta roterade
infanteriregementena redogörelser för år 1875.

	Debet.	Kredit
								Summa.
	Nettobehåll-					Nettobehåll-
	ning vid 1875	Inkomster.	Utgifter.		ning vid 1875
	års början.					års slut.
lista lifgrenadierregémentet . . .	49,022 62	i ■10,795 81	1 50.75! 19	i 33.307 21	90,118	43
Jemtlands hästj ägarekår.....	31,930 85	7.976	oo OO	8,303	78	31,003 40	39,907	18
Uplands regemente......	41,762 14	20,313	5	22,247	95	39,827	24	62,075	19
Skaraborgs dito ......	59,791 57	23,442 42	9,261	41	73,972	55	83,233	99;
Södermanlands dito ......	133,365 62	28,202 36	52,601	80	108,966	18	161,567	98
Kronobergs dito ......	51,318 37	17,857	57	18,337	4	50.838	90	69,175	941
Jönköpings dito ......	25,658 75	19,213	39	14,528	97	30,343	17	44,872	14
Dalregementet..........	58,664 25	22,120 21	10,357	39	70,427	7	80,784	46
Helsinge regemente......	47,795 8	22,753	34	14.215	85	50,332	5 7	70,548	42
Elfsborgs dito ......	55,310.40	18.631	35	■19.313	76	24,627	99	73,941	75
Vestgöta-Dals dito ......	19,352 80	17,006 91	14.708	29	21,651 48	36,359	77
Bohusläns dito ......	28,964 55	13,817! 85	8,912	33	33.870	7	42,782	40
Vestmanlands dito ......	36,672 26	25,833	63	24,034	9	38.171 80	^ 62,505	89
Norrbottens fältjägarekår . . . .	13,752 68	5.5 8 5	87	7,793	78	11.544	77	* 19,338	ooj
Vesterbottens dito . . . .	7.9 17 88	6,822	83	4,594	77	10.175	9 1	14,770	71
Kalmar regemente.......	51,010 80	20,218	11	7.876	55	66.352	00	74,229	21
Nerikes dito .......	36,560 28	15.087	71	43,343	76	8,304 26	51,648	2
Vermlands dito .......	32.155 8	17,846	88	8,774 36	41.527	00	50.301	96;
Jemtlands fältjägarekår.....	21,665 47	8,696	2	3,801	3!	29,560!15	33.361	49
Norra skånska infanteriregementet	45,189 78	22,248	78	31,956!56	35.182		67.138	56;
Södra dito dito	29,165 10	1,468 80	18,016 60	12,617	30	30,633.90
Summa	883,656 39	o /	55	429,731,60	829.864	34\|1,259,595 94

— 31

Sammandrag af Beväringsbeklädnadsdirektionernas
redogörelser för år 1875.

.	Debet.	Kredit.	Summa.
Nettobehåll-ning vid 1875 års början.	Inkomster.	Utgifter.	Nettobehåll-ning vid 1875 års slut.
Lifregementets grenadierkår . . .	6,336	85	5,345	70	1,478	29	7,204	26	11.682	55
lista lifgrenadierregementet . . .	9,628	19	1 1,196	86	5,745	85	18,079	20	23,825	5
2:dra d:o . , .	21,307	22	10,533	49	1,967	60	29,933	11	31,900	71;
Vestgöta regemente........	26,780	17	13,251	35	11,149	84	28,881	68	40,031	52!
Smålands grenadierbataljon . . .	16,268	75	7,311	69	979	91	22,600	53	23,580	44
Uplands regemente ......	22,314	64	16,708	50	2,417	11	36,606	3	39,023	14
Skaraborgs d:o ........	15,289	8	10,428	99	19,614	•4	6,104	1 O O	25,718	7:
Södermanlands d:o........	18,054	75	8,994	49	5,711	44	21,337	80	27,049	24:
Kronobergs d:o ........	25,710	75	9,254	18	6,754	6	28,210	87	34,964	93;
Jönköpings d:o........	37,857	47	6,281	49	8,714	62	35,424	34	44,138	961
Dalregementet...........	22,066	43	11,530	79	11,81o	60	21,786	62	33,597	221
Helsinge regemente......	18,692	9 ^ uö	10,212	41	6,396	11	22,508	55	28,904	66\|
Elfsborgs d:o ......	20,581	05	8,648	20	9,020	42	20,208	83	29,229	25''
Vestgöta-Dals d:o ......	10,374	62	9,621	91	3,985	94	16,010	59	19,996	58!
Bohusläns d:o ......	51,276	22	11,024	41	1,380	50	60,920	13	62,300	63
Vestmanlands d:o ......	11,685	94	6,563	7	1,491	56	16,757	45	18,249	1
Norrbottens fältjägarekår . . . .	25,258	—	903	36	1,374	43	24,786	93	26,161	36
Vesterbottens d:o . . . .	16,381	19	5,792	36	1,100	71	21,072	81	22,173	55
Kalmar regemente (Kulltorp) . .	29,853	17	7,854	42	9,328	59	28,379		37,707	59
d:o d:o (Hultsfred) .	34,813	1	10,265	4	14,335	36	30,742	69	45,078	5
Nerikes d:o ..........	11,595	O O	12,279	20	15,480	7	8,394	16	23,874	23
Vermlands d:o ..........	38,411	75	1 1,358	45	14,644	51	38,125	69	52,770	20
Jemtlands fältjägarekår.....	36,817	17	7,149	67	6,301	73	37,665	11	43,966	84
Norra skånska infanteriregementet	49,169	29	16,700	73	26,744	53	39,125	49	65,870	2
Södra d:o d:o	53,538	8	18,144	42	21,785	71	49,896	79	71,682	50
Summa 630,121	7	253,355	18	212,713	53	670,762	72	883,476	35;

— S2

Angående de förr under Arméförvaltningen stälda kassor och fonder, hvilka numera
tagna i kapitalkonto till rikshufvudboken. Ifrågavarande fonders tillväxt sedan år 1845 inhem -

Vid slutet af motstående år utgjorde:	1845.		1855.	!	1865.
Militieboställsfonden..............	332,233	23	308,322	7	351,141	91
Förenade mötespassevolanskassornas fond .	—	—	459,713	53	463,545	5
Trosspassevolansfonden............	298,132	18	170,879	35	305,991	37
Norrbottens hästjägaresqvadrons fond . . .	5,808	31	198,113	71	221,442	31
Volontärvakansfonden.............	—	—	102,952	88	277,406	6
En per mille-fonden..............	—	—	37,708	86	57,881	74
Allmänna beväringsfonden..........	-• —	—	—	—	490,413	24
\| Palmqvistska fonden till Stockholms befä-
stande....................	—	—	—			—
Vadstena krigsmanshusfond.........	2,172,536	29	2.650,600	59	3,382,061	97
Invalidhusfonden...............	230,562	49	571,376	38	993,817	99
Beväringsmanskapets invalid- och pensions-
fond.....................	- -	—	- -	—	27,491	19
Summa	j 3,039,272	50	4,499,667	37	6,571,192	83
Beklädnadsfonderna vid indelta roterade in-			i
fanteriet ...................		!			872,649	69 i
Beväringsbeklädnadsfonderna.........		-	\| _ _	I 1	668,67E	50

— 33 —

af Statskontoret förvaltas, få Revisorerne hänvisa till de detaljerade redogörelser, som finnas intas
af följande tablå:

1870.	1871.	1872.	1873.	1874.	1875.
379,144	23	401,217	87	408,436	73	429,397	59	449,212	16	470,673	50
507,572	41	497,288	33	483,767	9	501,715	25	517,716	43	521,971	37
471,881	10	233,599	42	121,777	71	142,451	47	127,660	20	133,618	20
231,527	28	234,684	41	233,715	82	234,025	77	238,255	29	243,861	25
365,796	67	344,802	40	414,692	91	444,691	3	461,857	8	475,564	72;
71,960	68	75,266	74	77,473	55	82,415	97	86,542	96	90,856	20
948,542	15	1,063,996	19	804,781	91	857,420	26	894,764	28	702,728	40
128,908	26	135,878	53	140,685	86	150,482	89	157,968	35	165,698	i 33,
3,736,227	88	3,821,174	68	3,886,158	51	3,918,780	18	4,031,888	43	4,108,962	32
1,220,109	6	1,271,113	87	1,334,190	—	1,426,583	58	1,509,662	49	; 1,572,625	90
76,638	62	84,311	22	96,899	6	116,218	46	133,704	35	\| 158,903	98
8,138,308	34	8,163,333	66	8,005,579	15	8,304,182	45	8,609,182	2	8,645,461	17 i
1,015,101	65	1,127,033	70	1,262,796	i	1,101,769	49	883,656	39	829,864	34
924,937	36	1,037,226	79	792,928	27	593,746	92	630,121	7	670,762	72

Rev. Ber. 1877 angående Statsverket.

Af ett inom Arméförvaltningen uppgjordt statistiskt sammandrag öfver samtliga
kostnader för värfvade och indelta armén samt för beväringsmanskapet under år 1875
hafva Revisorerne ansett sig böra meddela nedanstående uppgifter:

Värfvade armén.

Kavalleri:

Lifgardet till häst............................. 515,994: 7 9

Husarregementet Konung Carl XV............ 561,637: 63-

~Sgr~i;Ö77^32r42.

Artilleri:

Svea artilleriregemente.......................... 1,224,772: 11.

Göta dito .......................... 716,335: 85.

Vendes dito .......................... 942,231: 88.

Gotlands nationalbevärings artillerikår.............. 28,237: 19.

Fyrverkarekåren............................. 229,802: 61.

Sgr 3,141^79: 64.

Infanteri:

Svea lifgarde............................... 414,518: 2.

Andra lifgardet.............................. 410,725: 20.

Vermlands fältjägareregemente..................... 103,254: 11.

Marinregementet............................. 88,140: 21.

Fortifikationen.............................. 558,583: 41.

Sgr 1,575,220: 95.

Värfvade armén i allmänhet ...................... 327,731: 89.

Summa 6,121,964: 90.

Indelta armén.

Kavalleri:

Lifregementets dragonkår........................ 76,503: 67.

Dito husarkår......................... 97,282: 20.

Smålands husarregemente........................ 83,712: 88.

Skånska husarregementet........................ 168,351: 79.

Dito dragonregementet....................... 145,437: 27.

Jemtlands hästjägarekår......................... 40,159: 93.

Sgr 611,447 : 74i

Infanteri:

Lifregementets grenadierkår....................... 30,045: 45.

Första lifgrenadierregementet...................... 46,970: 32.

Transport 77,015: 77.

— 33 —

Transport 77,015: 77.

Andra lifgrenadierregementet...................... 36,307: 77.

Yestgöta regemente ........................... 42,181: 95.

Smålands grenadierbataljon....................... 31,358: 76.

Uptands regemente............................ 59,919: 8.

Skaraborgs dito.............................. 61,187: 88.

Södermanlands dito............................ 38,614: 12.

Kronobergs dito.....%.......................... 67,301: 85.

Jönköpings dito............................... 56,050: 45.

Dalregementet................................ 72,601: 78.

Helsinge regemente............................. 77,042: 91.

Elfsborgs dito............................... 68,811: 90.

Vestgöta-Dals dito............................. 61,580: 4.

Bohusläns dito............................... 46,515: 98.

Vestmanlands dito............................. 73,221: 30.

Norrbottens fältjägarekår....... 36,296: 43.

Vesterbottens dito............................. 49,490: 73.

Kalmar regemente............................. 54,497: 94.

Nerikes dito................................ 61,958: 1.

Vermlands dito............................... 65,444: 79.

Jemtlands fältjägarekår.......................... 61,945: 25.

Norra skånska infanteriregementet................... 111,507: 42.

Södra dito dito ...............• ■ • • 104,300: 24.

Sgr 1,415,152: 35-

Indelta armén i allmänhet................. 355,536: 74.

Summa 2,382,136: 83.

Beväringen.

Lifgardet till häst............................. 2,831: 30.

Svea lifgarde................................. 25,669: 82-

Andra lifgardet............................... 25,326: 21.

Svea artilleriregemente........................... 12,379: 56.

Lifbeväringsregementet........................... 11,417: 11.

Lifregementets husarkår.......................... 2,243: 25.

Smålands husarregemente......................... 3,100: 32.

Skånska dito ......................... 4,392: 7.

Dito dragonregementet......................... 3,177:53.

Husarregementet Konung Carl XV................... 3,416: 22.

Jemtlands liästjägarekår.......................... 2,168: 38.

Göta artilleriregemente........................... 7,848: 56.

Vendes dito ........................... 8,974: 13.

Lifregementets grenadierkår..................... • ■ ■ 20,574: 83.

Transport 133,519: 29.

Första lifgrenadierregementet....................... 29,493: 60.

Andra dito ....................... 40*462: 61.

Marinregementet.............................. 1 805: 03.

Vestgöta regemente............................ 34,101: 61.

Smålands grenadierbataljon........................ 26,262: 53.

Uplands regemente............................. 32,365: 23.

Skaraborgs dito............................... 25,404: 13.

Södermanlands dito............................ 35,995: 76.

Kronobergs dito.............................. 29 184: 33.

Jönköpings dito.............................. 35*009: 35.

Dalregementet ............................... 87,493: 38.

Helsinge regemente............................. 90 186: 17.

Elfsborgs dito................................ 34,447: 10.

Vestgöta-Dals dito............................. 45,457: 94..

Bohusläns d:o................................ 43,309: 75

Vestmanlands d:o...................... . ....... 29,673: l’

Norrbottens fältjägarekår......................... 35,355: 15-

Vesterbottens dito............................. 26,508: 89-

Kalmar regemente............................. 61,190: 2-

Nerikes regemente............................. 42 327:62-

Vermlands dito............................... 42,937: 99-

Jemtlands fältjägarekår.......................... 27,941: 40.

Norra skånska infanteriregementet.................... 44,858: 52.

Södra dito dito .................... 59,940: 27.

Vermlands fältjägareregemente...................... 23,201: 84.

Gotlands nationalbeväring......................... 176,031: 21.

Hallands beväring............................. 45,472: 23.

Vesternorrlands dito............................ 81,483: 95.

Kongl. flottans dito............................. 23,820: 30.

~ Sgr 1451,300^81.

Beväringen i allmänhet........................... 444,070: 31.

Summa 1,895,371: 12.

§ 1-

I hufvud boken för riksstatens fjerde lmfvudtitel förekommer i åtskilliga konton
termen: “anticipation“. Der sålunda eu och samma benämning begagnas, kunde man
vänta, att samma sakförhållande öfverallt menades. Så är dock ej fallet. Hvad de
utgående anticipationerna angår, så är, i detalj, förhållandet som följer. De från
1875 till 1876 å de ordinarie anslagstitlarne balanserade s. k. “anticipationera utgöra
en summa af tillsammans kr. 486,896: 65 öre.

Denna summa fördelar sig som följer:

Konto: Chefen för Landtför svar s-departementet............... 500: —

Hyresersättning, utbetalad 24 December 1875 för l:sta qvartalet
af 1876.

Konto: Generalstaben ................. 11,000: —

Afiöningar, utbetalade 30 December 1875 lör Januari 1876.

Konto: Lifgardet till Häst............................ 1,200: —

Afiöningar till underbefäl, utanordnade 30 December 1875 för Januari
1876.

Konto: Svea Lifgarde.............................. 2,000: —

Afiöningar till underbefäl, utanordnade 30 December 1875 för Januari
1876.

Konto: Andra Lifgardet............................ 2,000: —

Afiöningar till underbefäl, utanordnade 30 December 1875 för Januari
1876.

Konto: Svea, Göta och Vendes artilleri-regementen............. 10,000: —

Afiöningar till underbefäl vid Svea artilleriregemente, utanordnade 30
December 1875 för Januari 1876.

Afiöningar till underbefäl vid Göta artilleriregemente, utanordnade 30
December 1875 för Januari 1876.

Samtliga dessa anticipationer äro således anvisningar på kommande
års medel för kommande, års behof.

De två återstående anticipationerna äro deremot helt och hållet eller
delvis af annan natur.

Konto: Arméförvaltningen utgår med eu anticipation af....... 12,870: —

Af denna summa hafva tillsammans 9,220 kr. under år 1875 utanordnats
till afiöningar och 3,650 kr. till gratifikationer, allt under året. Anslaget
till Arméförvaltningen har ej härtill lemnat tillgång, utan hafva sagde
12,870 kr., så vidt utrönas kunnat, anvisats på förenade mötespassevolansfonden
och invalid husfonden. Dessa fonder hafva dock icke under år 1875
till anslaget för Arméförvaltningen återbetalt de sålunda å dem anvisade
summorna, utan har detta förmodligen först skett under 1876, hvilket
antagligen är orsaken till, att beloppet upptagits såsom anticipation.

Hela detta kontos anticipation utgör således en räkningsuppgörelse mellan
olika kassor, hvilken tyckes ej egt rum under året; men medlen voro dock
under året disponibla. Anticipationen är således blott skenbar; den består
af årets medel, använda till årets behof.

Konto: Indelta arméns och Vcrmlands fältjägareregementes vapenöfningar
utgår med en anticipation af.................... 447,326: 65.

Äf denna summa hafva tillsammans 407,000 kronor under olika data
i Oktober månad 1875 utanordnats till möteskostnader för 1876.

Denna del af anticipationen är således en anvisning på kommande
års medel för kommande års behof, liksom de först omförmälda; endast
att summans betydlighet bär gör den betänklig.

Resten af anticipationen, kr. 40,326: 65 öre, är deremot en ännu
efterhängande del af den år 1874 genom de vid de många tillfällen omtalade
fälttjenstöfningarne i Småland och Vestergötland uppkomna, af
Arméförvaltningen sjelf i dess utlåtande, i anledning af 1876 års Revisorers
anmärkning, erkända bristen, stor vid 1874 års utgång kr. 85,550:13 öre.

I 1875 års hufvudbok för 4:de hufvud titeln, pag. 156.

Kontot: Besparingarne å riksstatens fjerde hufvudtitél finner man
under disponerade besparingar: “till kostnader för 1874 års fälttjenstöfningar
samt till betäckande af brist i anslaget till Indelta arméns
och Vermlands fältjägareregementes vapenöfningar" kronor 51,972: 60.

— 38 —

Bristen vid 1875 års utgång borde således hafva nedgått till .... 85,550: 13.

minskade med .................................. 51,972: 60.

eller....... ._..................... kr''33,577: 53

Då den likväl, såsom nyss anfördes, vid revisionsårets utgång var kr 40,326: 65
öre, så har således, äfven år 1875, å detta anslag ett öfverskridande af de egentliga
tillgångarne med kr. 6,749: 12 öre egt rum.

Äfven å de extra ordinarie anslagen under fjerde hufvudtiteln förekomma
“anticipationer“ till ett sammanlagdt belopp af kr. 342,023: 4 öre.

Denna summa fördelar sig som följer:

Konto: Generalstabens Topografiska af delnings arbeten.......... 16,000: —

Häraf reqvirerades 6,000 kr. af chefen "för Generalstaben 28 Oktober
1875 i förskott å 1876 års anslag i och för “förberedande arbeten för
nästa år“, hvarvid han stödde sig på Kongl. brefvet af 15 Oktober 1875.

Resten, 10,000 kr., reqvirerades 16 December 1875 äfvenledes i förskott
å kommande års medel, men denna gång utan angifvet stöd af
något Kongl. bref.

Konto: Karlskrona fästningsbyggnad..................... 324,970: 98

Häraf hafva 120,000 kronor utanordnats i förskott på kommande
års medel till arbeten, verkstälda, synes det, under året; men i hvarje
fall tillhörande den för båda åren gemensamma anläggningen.

Resten af anticipationen, 204,970: 98, ligger i de under året verkstälda
betydliga liqviderna för pansarplåt. Således kan äfven denna del
af anticipationen sägas vara gjord i ocb för ett för båda åren gemensamt
behof.

Man kan således anse anticipationerna å båda dessa konton bestå i
anvisning på kommande års medel för kommande års behof.

Konto: Inlösen af persedlar vid Svea artilleriregemente i följd af
pass ev olansens upphörande, m. m....................... 1,052: 6.

Anslaget i riksstaten under denna titel är ett förslagsanslag. Någon anvisning
på kommande års medel, d. v. s. någon “anticipation“, är således
å denna anslagstitel ej möjlig, enär årets tillgång är obegränsad. Benämningen
anticipation är således der alldeles meningsvidrigt begagnad.

Revisorerne äro af den mening, att i de konton, der sådana förhållanden förekomma,
borde termen “anticipation" utbytas mot eller efterföljas af en specifikation
af anvisningen, alldeles så som det skett i Arméförvaltningens egen, här förut omnämnda,
i Statsrevisorernes berättelse för 1876, pag. 230—233, intagna omarbetning
af konton för anslaget till Indelta arméns och Vermlands fältjägareregementes vapenöfningar
för åren 1872 —1874. Ett sådant förfarande skulle i väsentlig mån underlätta
granskningens verkställande.

§ 2.

Då Revisorerne funnit det vara af intresse att erhålla en fullständig uppgift å
dels arméns styrka under år 1875, dels ock antalet och beskaffenheten af fältkanoner
under samma år, hafva Revisorerne från vederbörande i berörda hänseenden införskaffat
uppgifter, hvilka Revisorerne härmed anse sig böra bifoga.

— 39 —

Förslag

öfver

År 1875 KongL svenska armén 4 qvartalet.

Se Bil. Litt A.

“Den siste December 1875 funnos i kronans förråd nedanstående brukbara fältkanoner
af gällande modeller, nemligen

72 stycken 3"-i4 kanoner afsedda för 12 fältbatterier.

96 ,, 2'' 5 8 ,, „ ,, 16 ,,

12 n 2 25 ,, „__■■ 2 ,,

Summa 30 „

Dessutom 13 st. 2"58 kanoner.*)

I ofvanstående siffror äro ej inberäknade batterierna å Gotland, bestående af 1
st. 3"2 4 och 2 st. 2”-2 i batterier å 8 kanoner/*

*) Sedan dess hafva tillkommit 30 st. 2"58 kanoner, så att G reservbatterier af denna kaliber, hvad
pjeser och fordon angår, blifvit färdiga.

Generalstabens topografiska arbeten.

Debet.

Uppbörd:

Statsanslag:

1875 års anslag................. 60,000: —

Af 1876 års dito................ 16,000: —

För försålda kartor m. m.:

Generalstabens karta öfver Sverige...... 2,753: 44.

Dito länskarteverk.......... 1,210: 50.

f. d. Hermelinska karteverket......... 239: 81.

Hars karta öfver Sverige . . . ■........ 99: —

Topografiska uppgifter öfver Malmöhus län . 187: 50.

3 st. litografiska stenar............. 240: —

76,000: —

4,730: 25. 80,730: 25.
Summa 80,730: 25.

Skuld

Kredit.

Balans från år 1874:

3,475: 67.

...... 17,661: 25.

...... 3,890: 26.

Transport 21,551: 51 3,475: 67.

Höjd- och fältmätning
Triangelmätning . . . .

Utgifter:

— 40 —

Transport 21,551: 51.

Generalstabens kartverk.....................16,213: 90.

Generalkartan........................... 3,300: 75.

Vinterarbeten............................ 6,947: 80.

Arfvoden.............................. 10,606: 68.

Granskningsarbeten........................ 1,943: 26.

Resor ................................ 577: 38.

Länsbeskrifning .......................... SO: —

f. d. Hermelinska kartverket................... 31: —

Länskartor............................ 715: 90.

Fotografi, litografi och galvanoplastik............. 2,030: 6.

Koppartryckning.......................... 1,897: 75.

Hyresafgifter m. m......................... 514: —

Diverse utgifter.......................... 3,121: 7.

3,475: 67.

69,531: 6.

Tillgång:

Kontant behållning

Balans till år 1876:

..... 7,723: 52.

Summa 80,730: 25.

§ 1-

Generalstabens topografiska afdelnings arbeten under år 1875 hafva omfattat
afslutning af vinkelmätningarne inom Bottniska vikens kustnät; fortsättning af den
under år 1874 började triangelmätningen inom Torneå och Luleå lappmarker; utstakning
af och började vinkelmätningar inom ett andra gradens triangelnät i Vestergötland
långs gränsen mellan Skaraborgs och Elfsborgs län; fältmätningar och i samband
dermed stående höjdmätningar inom Lyhundra, Sjuhundra och Närdinghundra
härad samt inom Vermdö, Åkers, Bro, Väddö och Frötuna skeppslag af Stockholms
län, allt öfver en sammanlagd vidd af omkring 18 qvadratmil; höjdmätningar inom
nordligaste delen af Östergötlands län; fortsättning af arbeten i och för mellersta
delen af generalkartan öfver Sverige; utarbetandet och afslutandet af en topografisk
och statistisk beskrifning öfver Kristianstads län; granskning å fältet för att fullständiga
redan utgifna kartor öfver åtskilliga delar af landet med de förändringar,
som skett sedan den topografiska kartläggningen verkstäldes; undervisning i fältmätning,
meddelad åtskillige officerare af Generalstaben och armén vid en särskild för detta
ändamål under sommaren sammandragen afdelning.

Af Generalstabens karta öfver Sverige i skalan 1 : 100,000 hafva under år 1875
utgifvits kartbladen Dalarö, Nydala, Oskarshamn och Böda; under gravering voro
bladen Vaxholm, Finspång, Norrköping och Hvetlanda samt mellersta bladet af generalkartan
öfver Sverige. Till gravyr bereddes kartbladet Norrtelje.

— 41 —

Kongl. Krigsskolan.
Debet.

Balans från år 1874:

Tillgångar...........................

Uppbörd:

Statsanslag.....................

Elevafgifter.....................

Ersättningsmedel..................

Auktionsmedel...................

Diverse inkomster.................

42,152: 49.

79,888: 25.

64,068: 30.

675: 86.

9,599: 65.

247: 18. 154,479: 24.
Summa 196,631: 73.

Skulder

Kredit.

Balans från år 1874:

100: 86.

Utgifter:

Löner ock arfvoden...............

Underhåll och beklädnad m. m.........

Byggnaders underhåll . . . ...........

Stipendier......................

Ekiperingspenningar................

Återbetalda bokafgifter..............

D:o elevafgifter..............

Diverse utgifter..................

47,621: —

95,582: 81.

8,929: 5.

6,000: —

204: —

795: 14.

3,474: 31.

___2. 162,617: 33.

Tillgångar:

Kontant behållning . .
D:o i Riksbanken

Förskott .
Fordringar

Balans till år 1876:

......... 464: 95.

.........29,440: 59. 29,905: 54.

................ 3,600: —

................ 408: — 33,913: 54.

Summa 196,631: 73.

Kadettkompaniets styrka uppgick vid revisionsårets början till 82. Uuder året
inkommo 88 och afgingo 74, så att antalet kadetter vid 1875 års slut utgjorde 96.
Fensionsafgiften för betalande kadetter hade under året varit af Kongl. Maj:t bestämd
till 816 kronor, och den deponerade afgiften till 690 kronor.

Rev. Ber. 1877 angående Statsverket.

42 —

Allmänna garnisonssjukhuset.
Debet.

Balans från år 1874:

Tillgångar .

Upphörd:

Ordinarie statsanslag........

Extra ordinarie dito, dyrtidstillägg

Sjukvårdsersättningar........

Hyresmedel.............

Extra inkomster..........

25,886: 34.

62,650: —

3,369: 28.

7,720: 60.

1,792: 50.

2: 99. 75,535: 37,

Summa 101,421: 71.

Kredit.

Utgifter:

Aflöning............................... 22,157: 92.

Proviantering............................27,417: 9.

Medikamentskostnader:

för sjukhuset................... 3,004: 4.

„ regementena................. 2,277: 78. 5,281: 82.

Förbrukningsartiklar:

för sjukhuset................... 3,243: 11.

„ regementena................. 216: 57. 3,459: 68.

Inventariers upphandling och underhåll............. 5,395: 21.

Ved ................................. 6,430: 47.

Lyshållning............................. 1,329: 30.

Byggnaders underhåll........................ 940: 75.

Diverse utgifter.......................... 6,992: 95.

79,405: 19.

Balans till år 1876:

Tillgångar:

Kontant behållning . .
Innestående statsanslag
Sjukvårdsfordringar. .

926: 24.

20,591: 80.

498: 48. 22,016: 52.

Summa 101,421: 71.

43 —

Enligt direktionens berättelse har förhållandet med de under revisionsåret å
sjukhuset vårdade varit följande:

Qvarliggande från år 1874........................... 179.

Intagne under år 1875 ........................... • • 1>898. 2,077.

Utgångne..................................... 1,822.

Afskedade..................................... 35.

Döde.................... 60.

Qvarliggande till år 1876 .......................... • 100- 2,077.

Underhållsdagarne för förenämnda antal sjuke hafva uppgått till 57,274.

Jemtlands roteringskassa.

Debet.

Balans från år 1874:

Tillgångar...................................... 182,132: 56.

Uppbörd:

Vederlag för indragna hemmansräntor i Jemtland...... 11,850: —

D:o d:o d:o i Medelpad..... 5,003: 16.

Intressemedel............................ 8,057: 41.

Auktionsmedel............................ 3,625: 13. 28,535: 70.

Summa 210,668: 26.

Kredit.

Utgifter:

Bidrag till lön, lega och servis................. 14,398: 44.

D:o till anskaffande af nummerhästar........... 12,150: —

Arfvoden.............................. 460: -—

Revisionskostnad.......................... 39:25.

För tryckning af reglementen och annonser......... 42: 20. 27,089: 89.

Balans till år 1876:

Tillgångar:

Kontant behållning..................... 344: 10.

Utlånta medel........................ 157,860: 52.

Fordringar.......................... 25,373: 75. 183,578: 37.

Summa 210,668: 2''6.

_ 44 -

Femte

Ivongl. Förvaltningen

						D	e b	e	t.
	Reservation
Ordinarie anslag:	från år 1874.		Anslag.		Brist.		Uppbörd.	Omföring.

Departementschefen................	— _	_	15,000	_	__
Departementets kansli-expedition ...	—	—	19,050	—	—__	—	_ _	_	2,200
D:o kommando- d:o . ...	— —	—	4,250	—	_ _	__	_ _
Förvaltningen af sjöärendena.......	— —	—	34,050	—	_ _	_	_ _	_	__
Sjökrigsskolan ..................... Afiöningsstaterna vid sjöförsvarets	19,462	19	24,720	—	— —	—	— —	—	—	—
stationer........................	1,345	28	1,155,454	—	___	_	1,724	58	_
Tillskott i båtsmansindelningen......	24,000	—	24,000	—	490	16			___
Flottans nybyggnad och underhåll...	1,025,599 98	958,044	82	- -	_	38,383	36	1,006,765	74
Båtsmäns förseende med kojer och
täcken ...........................	117,987	29	13,500	—	_ _	_
Båtsmäns beklädnad ............... Beklädnad åt kanonierer, matroser	---	—	138,200	—	—	—	—	—	—	—
och skeppsgossar...............	9,797	21	55,164	60	- -	_	7,198	14	_ _
Sjövapnets öfningar ............... För sjömätningar och sjökartekonto-	100,505	65	629,850	—	— —		28,050	90	118	86
rets verksamhet..................	15,576	96	60,000	--	- -	_	15,293	58	255	82
Naturaunderhåll...................	- -	—	273,472	90	9,657	2	2,647	68	114i77
Stipendier för sjöofficerare ......... Spanmålsupphandlings- och bageri-	- -	—	15,000	—	---	—		—	—	—
kostnader .......................	44,872	15	16,450	—
Durchmarschkostnader...............	- -	--	20,000	_	_ _	_	334	82
Sjukvård ..........................	- -	—	39,000	—	_ _	_	13,598	92	__
För diverse behof ..................	---	—	19,175	—	- -	_	225	96	18,271	83
Rese- och traktamentspenningar ... Skrifmaterialier och expenser m. m.	----	—	15,000	—	14,606	49	103	40	346	49
för Sjöförvaltningen............	— —	—	4,000	—					2,338	44
Transport	1,359,146	71)3,533,381	32	24,753)67	107,561	34	1,030,411(95

— 45

Hufvudtiteln.

af sjöärendena,

			K	red	i	t.
Öfverbetalning	Öfverbetalning								Summa.
till år		från år		Utgifter.		Besparing.	Omföring.		till år
1876.		1874.
				15,000								15,000
- ----	—	- -	—	21,250	—	— —	—	— —	—	- -	—	21,250	—
---	—	- -	—	4,250	—	— —	—	— —	—	- —-	—	4,250	—
- -	—	- -	—	34,050	—	•— —	—	— —	—	---	—	34,050	—
— —	—	—	—	44,002	9	—	—	180	10	—	—	44,182	19
__		_ _	__	1,054,756	99	_ _	_	103,766	87	_ _	_	1,158,523	86
- -	—	- -	—	47,531	8	959	8	- -	—	- -	—	48,490	16
—	_	51	28	1,385,907	40	— —	—	20,135	62	1,622,699	60	3,028,793	90
_ _		__	_	811	17	___	_	__		130,676	12	131,487	29
						7,355	20	130,844	80	—	—	138,200	—
29,314	96	_ _	_	101,474	91	_ _	_	__		_ _	_	101,474	91
— —	—	—	—	730,411	88	— —	—	—	—	28,113	53	758,525	41
		___	_	66,813	14	___	_			24,313	22	91,126	36
- -	—	- -	—	285,892	37	-- -	—	- -	—	- -	—	285,892	37
—	—	—	—	12,967	43	—	—	—	—	2,032	57	15,000	—
				17,350	66	___	__	__		43,971	49	61,322	15
24,503	92	16,716	62	28,122	12							44,838	74
- -	—	- ---	—	41,841	18	- -	—	10,757	74	- -	—	52,598	92
- -	—	- -	—	37,672	79	- -	—	- -	—	- -	—	37,672	79
—	—	__ —	—	30,056	38	—	—	—	—	—	—	30,056	38
---	—	- -	—	6,338	44	- -	—	----	—	---	—	6,338	44
53,818\|88	16,767 90\| 3,965,500	3	8,314 28	265,685(13	1,851,806	53	6,109,073(87

46 —

						D	e b	a	t.
	Reservation från år 1874.	Anslag.		Brist.		Uppbörd.	Omf öring
Transport Skrifmaterialier och expenser m. m. för departementets kansli- och komma ndoexpeditioner............ Dito dito för sjöförsvarets stationer Extra utgifter ..................	1,358,146	71	3,533,381 2,204 27.000 15.000	32 70	24,753 5,040 15,450	67 1 36	107,561 315	34 82	1,030,411	95
Sgr ordinarie anslag	1.359,146	71	3,577,586	2	45,244	4	107,877	16	1,030,411	95
Besparingar: För särskilda ändamål reserverade medel: Permanenta reservstaten .........									60,232	77
Båtsmäns beklädnadsmedel ......	330,865	48					63,655	94	130,844	80
Skeppsholmsbrons underhåll......	2,711	86	— _	—	— _	—	850	—	— —	—
Vattenledningen i Karlskrona . ...	---	—	- -	—	- —	—	2,264	—	- -	—
Ersättnings- och försäljningsmedel	172,707	91	— —	—	- -	—	6,679	70	---	—
Sjöheväringsbeklädnadsmedel......	82,926	70
Spanmåls- och proviantförrådet i Karlskrona....................	12,193	88					187,564	45	_ _	—
Materialförrådet i Karlskrona . ..	10,867	60	- -	—	— —	—	616,343	35	— —	—
Dito i Stockholm.. ..	8,745	62	- -	—	— —	—	265,269	78	—	—
Beklädnadsförrådet i Karlskrona .	- -						2,981	55	— —	—
Observationsmedel ...............	569	78					230	87	— —	—
Begrafningshjelp................	—						2,868	7	- -	—
Postafgifter för tjenstebref.......	—						2,678	78	- -	—
Sgr för särskilda ändamål reserverade medel	621,588	83	_ _	_	_ _	_	1,151,386	49	191,077	57
Vakansafgifter af båtsmanshållet, en-ligt Kongl. brefvet 10 Maj 1872.		_	___	_	_ _	__	4,439	16	- -	—
För hufvudtiteln i allmänhet.......	313,380	73	—	—	— —	—	140	92	77,583	95
Sgr ordinarie anslag och besparingar 2,294,116	27	3,577,586	2	45,244	4	1,263,843	73	1,299,073	47
Efter afdrag af ..................	~~~				8,314 28	1,198,693	74	— —	—
Återstå 2,294,116	27 3,577,586	2	36,929 76	65,149	99	1,299,073	47

— 47 —

				K	red	i	t.				Summa.
Öfverbetalning till år 1876.	Öfverbetalning från år 1874.	Utgifter.	Besparing.	Omföring.	Reservation till år 1876.
53,818	88	16,767	90	3,966,500	3	8,314	28	265,685	13	1,851,806	53	6,109,073	87
				7,244	71							7,244	71
____	_	_ _	_	42,766	18	- -	—	- -	—	- -	—	42,766	18
- -	—	_ —	—	13,808	98	—	—	—	—	1,191	2	15,000	—
53,818	88	16,767	90	4,030,319	90	8,314	28	265,685	13	1,852,997	55	6,174,084	76
				25,711	44					34,521	33	60,232	77
___	_	_ _	_	174,839	61	- __.	—	---	—	350,526	61	525,366	22
__	_	_ _	_	2,000	—	- -	—	- -	—	1,561	86	3,561	86
1,391	12	1,391	27	2,263	85	- -	—	— -	—	---	—	3,655	12
	_	_ _	_	42,837	63	---	—	6,698	59	129,851	39	179,387	61
										82,926	70	82,926	70
				145,364	91		_	__ _	_	54,393	42	199.758	33
				601,140	47	- -	—	- -	—	26,070	48	627,210	95
_ _	_	_ _	_	186,066	59	- -	—	- -	—	87,948	81	274,015	40
48,405	40	__ _	_	51,386	95	- -	—	- -	—	---	—	51,386	95
_ _	_	_ _	_	28	98	---	—	663	42	108	25	800	65
_ _	_	_ _	_	2,868	7	_ _	—	- -	—	- -	—	2,868	7
- -	—	— —	—	2,678	78	— —	—	— —	—	—	—	2,678	78
49,796	52	1,391	27	1,237,187	28	_ _	—	7,362	1	767,908	85	2,013,849	41
_ _		_ _	_	582	75	_ _	—	---	—	3,856	41	4,439	16
				103,014 51	---	—	49,402	13	238,688	96j 391,105	60
103,615 40	18,159	17	5,371,104	44	8,314	28	322,449	27	2,863,451	77	8,583,478	93
103,615	40	18,159	17	1,284,149	97	8,314	28	— —	—	—	—	1,310,623	42
—	—	— —	—	4,086,954	47	—	—	322,449	27	2,863,451	77	7,272,855	51

— 48

Debet.

	Reservation från år 1874.	Anslag.	Brist.	Uppbörd.	Omföring.
Extra ordinarie anslag, beviljade vid:
1865—1866 års riksdag:
Förlagslån för tillverkning af ka-noner ...........................	45,000	—
1871 års riksdag:
Minförsök, minmateriel och mitral-jöser ...........................	5,895	35					----
1872 års riksdag:
Segelbåtar......................... Upphalningsslip vid Stockholms sta-tion .............................. Madrasser och möbler å kronans fartyg ........................... Handvapen och ammunition......... Kanoner och d:o ......... Minattiralj och minmateriel ....... Krigsfartygs byggande .............	2,000 28,974 861 7,066 164,299 179,610 68,612	18 69 40 90 28 96	—	—	—	—	782	50	—	—
1873 års riksdag:
Planering och strandskoning utan-för verkstäderna vid Stockholms station........................... Maskiner och maskininventarier . ... Pumpmaskin till nya dockorna i Karlskrona...................... Kanoner och ammunition.......... Handvapen och eko .......... Minmateriel ........................ Krigsfartygs byggande...............	61,699 22,889 19,000 180,406 34,596 151,284 365,765	65 72 96 2 44 81	—	—	-—	—	32	17	20,135	62
187å års riksdag:
Arfvodesförhöj ning åt sjökrigsskolans lärare ...........................	3,250
Transportji,336,213(36	—	—	— —	— j 814 67	20,135)62

— 49 —

	3g				K	red.	i	t.				Summa.
i öfverbetalni till år 187G. \|	efterbetalning från år 1874.	Utgifter.	Besparing.	Om f öring.	Reservation till år 1876.
r										45,000		45,000	1
- —	—	—		5,895	35	—	—	— —	—	— —		5,895	CO ___ca__
— __	-----	— —-		2,000	—	— —	—	_ _	—	— _	—	2,000	—i
—	—	—	—	19,873	6	— —	—		—	4,101	12	23,974	18
_ _		_ _	—	1,644	19	_____	—		-			1,644	19
- ---		— —	—	6,841	64	— —	—	— —	—	224	76	7,066	40
----		— —	-	147,587	82	— —	—	— —	--	16,712	8	164,299	90 i
\| -		— —	—	80,447	47	— —		— —	—	93,162	81	179,610	28
				68,612	96							68,612	96
1				25,745	65					35,986	17	61,731	82
!	—	— —	—	14,378	50	- _	—	— —	-	8,511	22	22,889	72
	_	—. —			_	_ __	—	___	_	19,000	_	19,000	_
---	—	— —	--	79,394	54	— —	—	— —	—	101,012	42	180,406	96
\| - -	—	— _	—	34,065	—	— —	__	— —	—	531	2	34,596	2
---	—	— —	—	53,714	30	— —	—	— —	--.	97,570	14	151,284	44
				210,534	90 i	—			1	175,366	53	385,901	43
				3,250		-				__i		3,250	_1
-------- j	-1	,		759,985!	88!	— .....	1	— ----- \|—; 597,178 27\|	1,357,163	35;

Rev. Ber. 1877 ang. Statsverket. 7

50 —

					D	e b e	t.
	Reservation från år 1874.	Anslag.	! ■	Brist.		Uppbörd.		Omföring. j i
Transport Dyrtidstillägg för Sjöförvaltningen... D:o för officerare vid flottan...... 0:o för kaptenlöjtnanterne å flottans nya reservstat .................. D:o för flottans läkarekår ......... D-.o för flottans kleresistat och skepps-gosse-skollärare .............. Aflöning till departementets kansli- expedition...... .................. Reparationsdocka i Stockholm ...... Gasbelysning för verkstäderna i Stockholm........................ Informationsverket i Stockholm...... Kulsprutor ......... ............... Kanoner och ammunition............ Minväsendet........................ Krigsfartygs byggande...............	1,336,213	36	5,060 35,185 14,320 460 2,500 2,200 115.000 28,000 10,000 100.000 1,000,000 25,000 1,000,000	—-			814 ~ ~~ i — —	67 91	20,135 _ _ 5,462	62 681
Säger extra ordinarie anslag 1,330,213	36	2,337,725	—	i -	—■	817	58	25,59830
Efter afdrag af.....................		—		—		—	817	58	—	j
Återstå	1,336,213	36	2,337,725	—	_	—	: _		25,598 30
Då härtill läggas ordinarie anslag och besparingar..................	2,294,116	07	''3,577,586	9	30,929	70 65,149	99 1.299,073	147
Uppkommer summa 3,630,329	63	5,915,311	1 2	j 36,929 76	! 65,149	994,324,671	177

— 51 —

				K	red.	i	t.
1 Öfverbetalning till år 1876.	Öfverbetulning från år 1874.	Utgifter.	Besparing.	Omföring.	Reservation till år 1876.	Summa.
— —	—	— —	...	759,985	38	■		—	—	597,178	27	1,357,163	65
- -	—	— —	—	5,060 29,189	87	5,975	54	22	50	- -		5,060 35,187	91
- -	—	—	—	13,146 460	71	1,173	29	- -	—		—	14,320 460	—
! ------	—	— —	—	2,360	—	140	—	—	—	—	—	2,500	—
1	—	— —	—	43,5-49	2	- -	_	2,200	—	71,450	98	2,200 115,000	-
	—	—	—	22,565 15,462 96,327 354,279 2,316	91 68 98 45 87	—■ —	__	1,000,000		5,434 3,672 645,720 22,683	i) 2 55 13	28,000 15,462 100,000 1,000,000 25,000 1,000,000	68
—	—	— —	—	1,344,703	87	7,288	83	1,002,222 50	1,346,139	4	3,700,35424
---	—	—	—	817	58	-- —	—	—	—	—	—	817 58
	—	— —	—	1,343,886	29	7,228	83	1,002,222	50	1,346,139	4	3,699,536	66j
	—	— ....		4,086,954	47			322,449	27	2,863,451	77	7,272,855	51
—	—	—	—	5,430,840176''	7,288:83	1,324,671	77	4,209,590	81	10,972,392 17(

Enligt förestående sammandrag redovisas Kongl. Förvaltningens
inkomster och utgifter på följande sätt:

Tillgångar

Debet.

Balans från år 1874:

Uppbörd:

Statsanslag:

Ordinarie...............8,577,586: 2.

Extra................. 2,387,725: — 5,915,311: 2.

Nettobrister i ordinarie anslag, godt gjorda

af Statskontoret...... 36,929: 76.

Särskilda uppbördsmedel:

Af skattskyldige inbetalda båtsmäns
beklädnadsmedel...... 60,710: 83.

Från Statskontoret levererade 10-

åriga vakansafgifter....... 4,489: 16. 65,149: 99.

Balans till år 1876:

Skulder:

Deponerade medel............................_

Summa

Skulder

Kredit.

Balans från år 1874:

Utgifter:

För sjöförsvaret m. m.:

Ordinarie anslag.......... 4,086,954: 47.

Extra anslag............. 1,343,886: 29. 5,430,840: 76.

Besparingar å extra anslag, godtgjorda

Statskontoret............. 7,288: 83.

Tillgångar:

Kontant behållning
Hos Förvaltningen . .
„ Karlskrona station
., Stockholms dito

Balans till år 1876:

644,538: 18.
19,334: 10.
20,811: 3.

684,683: 31.
Transport

af sjöärendena

3,635,163: 65.

6,017,390: 77

5,576: 61.
9,658,131: 3.

4,834: 2.

5,438,129: 59.

5,442,963: 61.

53 —

Transport 5,442,963: 61.

Förskott:

Hos Förvaltningen.......... 490,148: 66.

„ Karlskrona station........ 88,364: 99.

„ Stockholms dito ....... . 89,730: 49.

Öfverbetalning till år 1876 ..... 103,615: 40.

Anticipationer............ . 7,225: 51. 779,085: 5.

Fordringar:

Hos Statskontoret........... 2,668,557: 58.

„ diverse verk m. fl......... 82,841: 48 2,751,399: 6. 4,215,167: 42.

Summa 9,658,131: 3.

§ !■

Antalet af i sjökrigsskolan undervisade utgjordes den 31 December 1874 af

Sjökadetter...................................... 13.

Elever......................................... 35.

48.

Under år 1875 intagna i

första klassen..................................... 11.

och i tredje klassen................................. 1.

Summa 60.

Samma år utexaminerades

till Kongl. flottan.................................. 6.

Återstår summa 54.

Och uppgick genom sex elevers uppflyttning i skolans öfre afdelning antalet

kadetter till...................................... 13.

och elever till.......... 41.

Summa 54.

§ 2.

Från Kongl. marin-ingeniörkontoret har den 11 nästlidne September meddelats
följande uppgift å Kongl. flottans bestyckade fartyg (roddfartygen undantagna), deras
antal, cert, bestyckning och hastighet äfvensom å antalet och beskaffenheten af de
Kongl. flottans fartyg, som clå voro under byggnad.

Pansrade ångfartyg:

Monitorn John Ericsson, med 2 st. 12,83 dec.-tums slätborrade kanoner!

af amerikansk modell; tornväggens tjocklek öf-l

ver allt 8,8 dec.-tum (= 10| verktum). Fartj st''

6,5 å 7 knop. ''

Transport pansrade ångfartyg 1 st.

— 54 —

Transport pansrade ångfartyg

Monitorn Thordön, med 2 st. 8,0 8 dec.-tums refflade bakladdningskanoner;

tornväggens sammansättning äfvensom fart lika med å
“John Ericsson*1.

,, Tirftng, lika med “Thordön41.

„ Lolce, bestyckningen lika med “Thordön41; tornväggens tjocklek
å fronten 15,08 dec.-tum (= 18 verktum) samt
för öfrigt 12,51 dec.-tum (= 15 verktum). Fart 8
knop.

Pansarbåten Garmer, med 1 st. 9 dec.-tums slätborrad mynningsladdnings-''
kanon; väggen i kupolen öfver kanonen, ångpannan
och maskineriet aftagande i tjocklek från 5 dec.-tum
(= 6 verktum) för-ut till 2,5 dec.-tum ( = B verktum)
akterut. Fart 5,5 knop.

„ Sköld med 1 st. 8,o8 dec.-tums reffiad bakladdningskanon;

tornväggens tjocklek å fronten 7,41 dec.-tum (= 81-

verktum) och för öfrigt 3,14 dec.-tum (=3 f verktum).
Fart 3,45 knop.

„ Fenris, med 1 st. 8,o8 dec.-tums reffiad bakladdningskanon;

tornväggens tjocklek å fronten 8,68 dec.-tum (= 10 f

verktum) och för öfrigt minst 3,42 dec.-tum (= 4|
verktum). Fart 6 knop.

„ Hildur, med 1 st. 8,0 8 dec.-tum reffiad bakladdningskanon;

tornväggens tjocklek å fronten 14,12 dec.-tum (= 16 j-f

verktum) jern och 10,2 7 dec.-tum (= 12 ) verktum) ek
samt å öfriga delar 4,2 8 dec.-tum (= 5 J verktum)
jern och 10,2 7 dec.-tum (12 \ verktum) ek. Fart 8
knop.

„ Gerda 1

Ulf ; alla tre lika med “Hildur14.

„ Björn

i „ Berserk, försedd med för-ror, men för öfrigt lika med “Hildur44.

„ Solve, lika med “Berserk41.

„ Folke, kanonen vänd akter-öfver men eljest lika med “Berserk14.

Summa pansrade ångfartyg

Opansrade ångfartyg.

Linieskeppet Stockholm, med 6 st. 7 tums bombkanoner af 94 kulors vigt,

22 st. 30 //:ge kanoner af 200 kulors vigt:

28 d:o d:o af 150 d:o

10 d:o d:o af 100 d:o

Reducerad tackling;

Fart för ångkraft 6,5 knop.

Fregatten Vanadis, med 8 st. 5,6 3 dec.-tums refflade bakladdningskanoner
(deraf 2 på öfra däck, 6 på batteriet) samt 8 st. 6 \
tums bombkanoner af 109 kulors vigt. Fart för ångkraft
11,5 knop._______

Transport opansrade ångfartyg

1 st.

:> st.

10 st.

14 st

2 st.

55 —

Transport opansrade ångfartyg
Korvetten Balder, med 4 st. 5,6 3 dec.-tums refflade bakladdningskanoner
samt 2 st. 30 //:ge kanoner af 150 kulors vigt. Fart
för ångkraft 12 knop.

,, Gefle, med 1 st. 5,6 3 dec.-tums refflad kanon, stäld mid skepps,

6 st. 4,1 dec.-tums refflade kanoner i fyrrullelådor
samt 1 st. 5,6 3 dec.-tums refflad kanon akterut.
Fart för ångkraft 9 knop.

„ Thor, med 1 st. 7 tums bombkanon af 90 kulors vigt samt

4 st. 24 &:gc kanoner af 100 kulors vigt. Fart för
ångkraft 9,7 5 knop.

Kanonbåten Blenda, med 1 st. 9,2 4 dec.-tums refflad bakladdningskanon
samt 1 st. 4,1 dec.-tums refflad mynningsladdningskanon.
Fart 11,5 knop.

Disa, lika med “Blenda“.

Svensksund, med 1 st. 4, i dec.-tums refflad kanon. Fart 8 å 9 knop.

99	Högland	dito	dito
iy	Motala	dito	dito
99	Carlsund	dito	dito
99	Aslug	dito	dito
99	Astrid	dito	dito
r>	Ingegerd	dito	dito
	Sigrid	dito	dito
JJ	Älfliild	dito	dito
))	Gunhild	dito	dito

Summa opansrade ångfartyg

2 st.

3 st.

1 st.
1 st.

10 st.

17 st.

Seglande fartyg:

Korvetten Norrköping, med 2 st. 5,t;;1, dec.-tums refflade kanoner, 4 st.

4,i dec.-tums d:o samt 12 st. 30 //:de slätborrade
kanoner af 150 kulors vigt.

„ Eugenie, med 2 st. 5,6 3 dec.-tums refflade kanoner, 5 st. 4,i

dec.-tums d:o samt 10 st. 24 //:ge slätborrade kanoner
af 160 kulors vigt. 5 st''

,, af Chapman, med 2 st. 6| tums bomb kanoner af 103 kulors
„ vigt samt 18 st. 30 //:ge kanoner af 100 kulors vigt.

„ Lagerbjellce, med 16 st. 24 tf:ge kanoner af 100 kulors vigt.

Briggen Nordenskiöld, med 10 st. 24 &:ge kanoner af 100 kulors vigt.

Summa seglande fartyg 5 st.

Under byggnad äro följande opansrade ångfartyg.

På Kongl. Skeppsvarfvet i Karlskrona.

Korvetten Saga, att bestyckas med 1 st. 5,6 3 dec-tums refflad kanon samt 6 st. 4, i
dec.-tums d:o.

56 —

Kanonbåten Verdandi, att bestyckas med 1 st. 9,2 4 dec.-tums refflad bakladdningskanon
samt 1 st. 4,1 dec.-tums refflad mynningsladd ningskanou.

„ Skuld, lika med “Verdandi"''.

Vid Kockums ''mekaniska verkstad i Malmö:

Kanon båten Urd, lika med “Verdandi11.

Vid Bergsunds mekaniska verkstad härstädes:

Minfartyget Rån, att bestyckas med 1 st. 4,i dec.-tums refflad kanon samt förses
med utskjutningsapparat för Whiteheads minor.

Kanonbåten Rota, lika med “Verdandi".

„ Skagul, d:o d:o.

„ Skog gäld, d:o d:o.

På Kongl. Skeppsvarfcet i Stockholm:

Minkranpråm N:o 2“.

§ 3-

1 fråga om de arbeten, som för sjökarteverkets förbättrande under revisionsåret
utförts, inhemtas af chefens för sjökartekontoret till Kongl. Maj:t afgifna berättelse: att

sjömätningar under år 1875 blifvit utförda dels i sjön Mälaren, der de
från föregående års slutpunkter fortsatts från södra Skofjärden till Staket samt från
Fånö till Ekolsund, hvarefter en del af norra Björkfjärden, fjärden öster och söderom
Grönsö, Prestfjärden, Mariefredsviken och Stallarholmsleden till Seia-öns sydvestra
udde uppmätts, livilka mätningar omfattat 5 geografiska qvadratmil; dels i Kalmarsund,
der trakten omkring staden Kalmar upplodats inom 11 ,2 geografisk qvadratmil:
hvarjemte Midsjöbanken emellan Ölands södra udde och Rixhöft på Tyska kusten
upplodats samt lodning verkstälts i Flintrännan uti Öresund, i och för noggrant
bestämmande af det största djupgående, hvarmed detta vatten kan genomseglas;

att triangelmätningar fortsatts dels å norrländska kusten, der komplettering af
hufvudnätet i Haparanda skärgård blifvit utförd och observationer å bipunkter verkstälda,
dels i Mälaren från föregående årets slutpunkter vid Vesterås vestvart hän till
Kungsör och Köping samt nordvart till Kolbäcks kyrka, hvilka båda triangelmätningar
voro med 1875 års arbeten afslutade;

att sexton stycken till militärbruk afsedda specialkartor öfver Stockholms
skärgård fullbordats, hvarjemte under arbete voro tro stycken sådana kartor;

att sjökarteverkets kartplåtar erhållit nödiga rättelser och dessutom 5 åt dem
blifvit renoverade och 3 guillocherade; samt

att å sjökarteverkets koppartryckeri blifvit tryckta 8,770 sjökort och 3,400
förtoningsplanscher.

§ 4

Utaf det på anslaget till “Sjövapnets öfningar" vid stationerna affärda belopp,
utgörande, efter afdrag af återlevererade 28,050 kronor 90 öre, en summa al 701,489
kronor 37 öre, har utgått till egentliga öfningståg 665,285 kronor 81 öre, till hamn -

exercis 28,948 kronor 9 öre och för åtskilliga på jern vägar eller enskilda ångbåtar i
och för sjöexpeditioner företagna resor mellan stationerna 7,255 kronor 47 öre. —
Då för sistnämnda ändamål dessutom utgå betydliga belopp från anslagen till reseoch
traktamentspenningar och till durchmarschkostnader, torde det kunna ifrågasättas,
huruvida icke för sammanlagda beloppet af dessa summor ett lämpligt krigsfartyg
skulle kunna hållas rustadt för dylika transporters bestridande, hvarigenom
den fördel jemväl skulle ernås, att ifrågavarande utgifter omedelbart komme sjövapnets
öfningar till godo.

§ 5.

Under revisionsåret hafva kostnaderna för skurning, städning och annan ren -

hållning m. m. d. utgjort

vid Kongl. flottans station i Stockholm.................kronor 8,609: 66.

och vid stationen i Karlskrona...................... „ 3,608: 9.

eller tillsammans kronor 7,217: 75;
och då detta belopp synts Eevisorerne nog högt, samt en del af de ifrågavarande
arbetena antagligen skulle kunnat, utan någon särskild kostnad för statsverket, af
flottans eget manskap utföras, hafva Eevisorerne ansett sig böra förhållandet omförmäla,
särskildt i betraktande deraf att, såsom bekant, om bord å fartyg besättningen
sjelf får ombesörja verkställandet af dylika göromål.

§ 6-

En del af Eevisorerne hafva, på grund af Eevisorernes beslut, företagit en resa
till Karlskrona och dervid besökt varfvet med verkstäderna, förråden, dockorna,
kasernerna, det nya exercishuset, sjukhuset, skeppsgossekårens skola samt ångbageriet
å Stumliolmen, och hafva Eevisorerne dervid ej funnit anledning till erinran.

Hvad beträffar de nya verkstäderna, så voro dessa ej ännu fullbordade, men
syntes desamma vara för ändamålet väl afpassade, och arbetet å dem särdeles väl
ntfördt.

Det korta besök, Eevisorerne voro i tillfälle att aflägga vid uppfostringsanstalten
för skeppsgossar, satte visserligen icke Eevisorerne i stånd att, såsom önskligt hade
varit, om densamma bilda sig ett fullt tillförlitligt omdöme, men syntes Eevisorerne,
att planen för anstalten äfvensom de vidtagna anordningarne kunde anses nöjaktiga.

Under vistelsen i Karlskrona företogo Eevisorerne jemväl en utfärd till Kungsholmen,
dervid befästningarne å nämnda holme äfvensom försänkningarne i farleden
derutanför togos i betraktande; och anse sig Eevisorerne, utan att ingå i något
bedömande af planen för dessa anläggningar, kunna uttrycka den åsigt, att arbetena
å desamma blifvit så väl inom jemförelsevis kort tid som på ett fullt tillfredsställande
sätt utförda. §

§ 7.

Eevisorerne hafva jemväl besökt sjöförsvarets etablissement i hufvudstaden,
och hafva dessa synts ändamålsenligt ordnade. Väsentlig nytta torde komma att
beredas genom den reparationsverkstad, hvartill de gamla galérskjuleri blifvit förändrade,
särdeles då den under anläggning varande nya dockan blifver fullbordad. Dessa
nu i fråga varande arbeten hafva synts såväl anordnade efter eu välbetänkt plan som
utförda på ett omsorgsfullt sätt.

Iiev. Ber. 1877 angående Statsverket.

Kongl. Lots -

D e -

	^Reservation
	irån år 1874.	Anslag.
Aflöning .....................................	57,741	10	473,796	25
Underhåll.....................................	137,783	8	256,663	75
\| Kontorshyror och expenser..........................	7,650		16,000
Grundräntor, jordskyld m. m..........................	4,913	75	5,500	—
Rese- och traktamentskostnader.......................	5,812	20	15,000	—
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m...................	— —	—	5,000	—
Fixera utgifter..................................	3,734	48	12,000
Amiralitetskrigsmanskassan...........................			3,500	_!
Bidrag till underhåll af en fyr på Cap Spartel...............	—	—	540	—
Lifräddningsanstalterna å rikets kuster...................	14,003	10	12,000	—
Behållna lots- och fyrmedel..........................	30,623	55	— —	—
Fyrbyggnad å Svenska Högarne........................	61,777	68	—	—
Fyrfartyg i Öregrundsgrepen..........................	883	85	—	—
Dito å Kalkgrundet............................	81,273	93	— —
Dito i Flintrännan.............................	— —	—	— --	—
Lotsinrättningen i Öresund...........................	22,997	69	_ _	_
Säger	429,194	41	800,000 —
Efter afdrag af.................................	434	25	—	—
Summa	\| 428,760 16	1 O O o o o 00

— 59

styrelsen.

bet.							ii- l				K r e d	i	t.
Leverering.	Uppbörd.	Omföring.	Ö/verbet ning ti år 1876	Öfverbetal-ning från år 1874.	Utgifter.	Omföring.	Reservation till år 1876.	Summa.
—	—	— —	—	—	—	— —	—			432,375	49	19,544	5	79,617	81	531,537	35
—	—	- —	—	12,515	7					221,810	2	—	—	185,151	88	406,961	90
—	—	—	—	1,825	38	—	—	—	—	12,658	71	—	—	12,816	67	25,475	38
---	—	—	-	1,101	27	—	—	_ _	—	6,076	27	—	—	5,438	75	11,515	2
				2,382	12	—	—	—	—	16,073	33	—	—	7,120	99	23,194	32
				1,824	38	—	—	434	25	5,549	9		—	841	4	6,824	38
				3,483	83					11,796	44	—	—	7,421	87	19,218	31
				—						3,500	—	----	—	—	—	3,500	—
										539	63	—	37	—	—	540	—
— —	—	24	—	—	—		—	—	—	13,074	69	— —	—	12,952	41	26,027	10
120,912	34	2,890	4	19,544	42	121,426	70	— —	—	180,015	48	115,381	57	—	—	295,397	5
—	—	—	—	----	—	—	—	—	—	55,999	92	—		5,777	76	61,77768
---	—	— —	—	2,249	52	—	—	— —	—	3,133	37	—	—	—	—	3,133	37
						—				56,549	24	— —	—	24,724	69	81,273	93
---	—	—	—	90,000	—	—	—	—	—	1,308	—	— —	—	88,692	—	90,000
—	—	113	33	—	—	— -	—	- -	—	19,157	22	—	—	3,953	80	23,111	2
120,912	34	3,027	37	134,925	99	121,426	70	434 25 1	1,039,616	90	134,925	99	434,509	67	1,609,486(81''
—	—	3,027	37134,925	99	121,426	70	434	25	3,027	37	134,925»	99	121,426	70	259,814 31-
120,912	341--H--						1,036,589(53		—	313,082	97	1,349,672(50;

- 60 —

Enligt förestående sammandrag redovisas inkomster och utgifter på följande
sätt:

Debet.

Balans från är 1874:

Tillgångar.................................... 428,760: 16.

Uppbörd:

Femte hufvudtitelns kontanta anslag till lots- och fyr inrättningen

....................... 800,000: —

Leverering från Statskontoret:

Öfverskott å fyr- och båkinedel för år 1873 .... 120,912: 34 920 912- 34

Summa 1,349^672^0!

Kredit.

Utgifter:

För lots- och fyrinrättningen m. m. ......

1,036,589:

Tillgångar:

Kontant behållning .
Dito i Riksbanken

Förskott........

Balans till år 1876:

........ 608: 87.

........ 32,484: 41.

33,093: 28.
279,989: 69.

313,082: 97.

Summa 1,349,672: 50.

Förklaring öfver skiljaktigheterna emellan utgifterna och reservationerna till
år 1876 i Sjöförvaltningens och Lotsstyrelsens räkenskaper samt rikshufvudboken
för revisionsåret:

Femte hufvudtitelns ordinarie anslag:

Utgifter enligt Sjöförvaltningens hufvudbok........ 4,086,954: 47.

enligt Lotsstyrelsens d:o ........ 1,036,589: 53. ^3 544.__

Tillkommer:

I länens räkenskaper afbörda:

Vakansafgifter................ 306: 61.

Indelta räntor:

Ersättning för till statsverket indragna
.......... 114: 42.

Af boställen m. m...... 77,705: 59. 77 o9a. 1

----------- — L 78,126: 62.

I Tullstyrelsens räkenskaper affärda fyr- och båkmedel 27,322: 49. 105449. n

Summa utgifter enligt rikshufvudboken 5,228,993: 11.

— 61

Reservationer till år 1876, enligt Sjöförvaltningens hufvudbok
........7....................

enligt Lotsstyrelseris dito............

Tillkommer:

I Riksgäldskontor innestående reserverade medel för

lotsverket........................

I Statskontoret d:o:

Vakansafgifter............... 62,718: 1.

Öfverskott å fyr- och båkmedlen för år

1875 .................. . 121,523: 12.

2,863,451: 77.

313,082: 97. 3^7^534. 74.

100,000: —

184,241: 13.

284,241: 13.

Summa reservationer till år 1876, enligt rikshufvudboken 3,460,785: 87.

Femte hufvudtitelns extra anslag:

Utgifter, enligt Sjöförvaltningens hufvudbok................ 1,343,886: 29.

Summa utgifter, enligt rikshufvudboken 1,343,886: 29.

Reservationer till år 1876, enligt Sjöförvaltningens hufvudbok..... 1,346,139: 4.

Summa reservationer till år 1876, enligt rikshufvudboken 1,346,139: 4. §

§ 1-

Antalet lifräddningsstationer utgjorde under revisionsåret 13, af hvilka 4 voro
försedda med både räddningsbåt och raketapparat, 5 med endast räddningsbåt och
4 med endast raketapparat. Vid 7 stationer inträffade under året sammanlagdt 10
strandningar, vid hvilka räddades 72 menniskolif, deraf 24 medelst lifräddningsbåt
och 48 medelst kust- eller fiskarebåt.

— 62 —

Sjette Hufvudtitelii.

Statistiska Tabellkommissionen.

Debet.

Balans frän år 1874:

Tillgång....................................... 491: 57.

Uppbörd:

Statsanslag:

Ordinarie:

Af sjette hufvudtitelns anslag till Statistiska tabellkommjssionen,
utgörande 32,400 kronor, deraf 17,000 kronor reservationsanslag
......................... 30,400: —

Af sjette hufvudtitelns anslag till skrifmaterialier och

expenser, ved m. m.................. 2,941: 97.

Af sjunde hufvudtitelns anslag till postafgifter. . . . 1,836: 41.

Extra ordinarie:

Sjette hufvudtitelns anslag till dyr-tidstillägg..... 2,800: —

Af sjette hufvudtitelns anslag till utarbetande och
utgifvande af statistiska redogörelser öfver kommunernas
finanser och fattigvård, förslagsanslag 4,000: — 41,978: 38.

Summa 42,469:”95''

Kredit.

Utgifter:

Löner.................................. 18,200: —

Bibliotekets underhållande ..................... 999: 84.

Arfvoden åt tillfälliga biträden ................... 7,997: 42.

För det officiela statistiska trycket................ 4,999: 95.

» en statistisk tidskrift..................... 953: 13.

* tryckning och papper till 1874 års folkmängdsredogörelse

samt diverse blanketter.................... 2,941: 97.

Postafgifter för tjenstebref..................... 1,836: 41.

För statistiska redogörelser öfver kommunernas fattigvård och

finanser.............................. 3,455: 32. 41,384; 4.

Transport 41,384: 4.

— 63 —

Transport 41,384: 4.

Balans till år 1876:

Tillgångar:

Kontant behållning, deraf 800 kronor innestående i Riksbanken:

å reservationsanslaget.................... 541: 23.

å förslagsanslaget....................... 544: 69. 1,085: 91.

Summa 42,469: 95.

Kongl. G eneral-landtmäterikontoret.
Debet.

Balans från år 1874:

Tillgångar...................................... 4,606: 21.

Uppbörd:

Böter och viten............................. 355: —

Ersättning af statsmedel för mistade bötesandelar......... 998: —

Diverse ersättningsmedel........................ 1,154: 73. 2,507: 73

Summa 7,113: 94.

Kredit.

Utgifter:

För komplettering och renovation af ofullständiga landtmäteri -

handlingar.............................. 248: 41.

Bötesersättning till landtmäterifiskalen................ 312: —

Kartetransportör till afvittringsverket i Vesterbottens län..... 160: —

Gratifikation............................... 100: —

Diverse utgifter............................. 37: 10. 357; 51,

Balans till år 1876:

Tillgångar:

Kontant behållning....................... 387: 43.

Dito i Riksbanken.........................5,S69: — 6.256: 43.

Summa 7,113: 94.

64 —

Rikets ekonomiska karteverk.

A) Redogörelse öfver allmänna ekonomiska karteverket.

Debet.

Balans frän är 1874:

Tillgång...................................... 303: 44.

Uppbörd :

Ordinarie och extra ordinarie statsanslag........... 43,600: —

Af 7:de hufvudtitelns anslag till postafgifter för tjenstebref 100: 76.

Indragna andre landimätare-löner................ 12,533: 33.

För kartläggning af egendomar................. 2,317: 92.

För försålda häradskartor och beskrifningar.......... 760: 83.

Intressemedel............................ 101: 58. 59,414: 42.

Summa 59,717: 86.

Kredit.

Utgifter:

Arfvoden till arbetspersonalen och betjeningen......... 32,089: 46.

Dyrtidstillägg............................. 5,533: 33.

Rese- och traktamentskostnad................... 4,809: 61.

Traktamente under fältmätningen................. 5,994:

Hyra för arbetslokalen....................... 2,250: —■

Rit- och skrifmaterialier....................... 563: 52.

Ved, olja och ljus.......................... 402: 3,2.

Underhåll och uppköp af instrument och effekter....... 1,582: 20.

Dagsverkskostnader......................... 3,133: 26.

Färgläggning af häradskartor.......... 613: —

Postafgifter för tjenstebref..................... 100: 76.

Diverse utgifter........................... 807: 59. 57 879: 5.

Bedans till dr 1876:

Tillgång:

Kontant behållning............................. 1,838: 81.

Summa 59,717: 86.

65 —

B) Redogörelse öfver ekonomiska karteverket i Norrbottens län.

Debet.

Balans från år 1874:

Tillgång....................................... 184: 80.

Uppbörd:

Extra ordinarie statsanslag.....................

Af besparingarne å 6:te kufvudtitclns anslag till jordbruket,

handeln och näringarne....................

För försålda kartor.........................

Kredit.

Utgifter:

Arfvoden till personalen.............

Rese- och traktamentskostnad..........

Dagsverkskostnad.................

Hyra för arbetslokalen..............

Inköp och underhåll af instrument och möbler

Rit- och skrifmaterialier.............

Gravering och tryckning af häradskartor . . . ,

Färgläggning af kartor...............

Tryckning af häradsbeskrifningar........

Diverse utgifter..................

Tillgång:

Kontant behållning

Bedans till år 1876:

25,000: —
2,000: —

71= 81- 27,071: 81.

Summa	27,256:	61.
7,633:	33.
8,147:	51.
7,238:	56.
500:	—
1,377:	50.
111:	20.
770:	20.
385:	—
383:	—
255:	26.	26,751:	56.
		505:	5.
Summa	27,256:	61.

Ingående balans
Uppbörd . . . .

Sammandrag.

Debet. a. b.

..... 302: 44. 184: 80.

• ‘ • • • 59,414: 42, 27,071: 81.

Summa 59,717: 86. 27,256: 61.

Summa.

488: 24.
86,486: 23.
86,974: 47.

Rev. Ber. 1877 angående Statsverket.

66 —

Kredit.

Utgifter.........

Balans till år 1876:
Kontant behållning

..... 57,879: 5. 26,751: 56. 84,630: 61.

..... 1,838: 81. 505: 5. 2,343: 86.

Summa 59,717: 86. 27,256: 61. 86,974: 47.

Uti den utaf afdelningschefen för Generalstabens topografiska afdelning till
Kongl. Maj:t afgifna berättelse om de arbeten, hvilka år 1875 blifvit utförda af det
ekonomiska karteverk, som har till uppgift att bearbeta södra och mellersta delarne
af riket, meddelas följande redogörelse:

»Inom Stockholms län. De år 1873 började ekonomiska kartarbetena inom
Sotholms härad hafva detta år blifvit fortsatta och afslutade. Den under året kartlagda
ytan utgör 1,6 s qvadratmil, hvaraf 1,5 blifvit endast rekognoserad och 0,18
qvadratmil nyuppmätt. Kartbladen i skalan 1: 20,000 öfver denna trakt hafva blifvit
hopsatta och till eu del fullständigade. Arealuträkningen af häradet är påbörjad.

Inom Linköpings län. De sedan år 1868 inom detta län pågående ekonomiska
kartarbetena hafva på sådant sätt blifvit fortsatta, att mätningarne blifvit afslutade
inom Kinda och påbörjade inom Ydre härad, allt öfver en yta af 11,18 qvadratmil,
hvaraf 3,7 nyuppmätts och 7,48 qvadratmil rekognoserats. Kartbladen i skalan
1 : 20,000, omfattande dessa trakter, hafva blifvit hopsatta och äro nu under fullständigande.
Arcaluträkningarne äro afslutade inom Skärkinds, Hammarkinds och
Memmings härad, fortsatta inom Bankokinds och llancicinds härad samt påbörjade
inom Kinda härad. Boskrifningec öfver Skärkinds härad är upprättad, och beskrifniugarne
i det närmaste färdiga för Hammarkinds och Memmings härad.

Inom Vermlands län. Beskrifningen öfver Filipstads bergslag eller Fernebo
härad är upprättad.

Förutom nu anförda arbeten har det ekonomiska karteverket, på sätt befaldt
är i Kongl. Maj:ts nådiga skrifvelse af den 22 Januari 1875, utfört några för Generalstabens
topografiska afdelning behöfliga stomkartearbeten inom de intill Kinda och
Ydre härad angränsande delar af Kalmar och Jönköpings län.

Under år 1875 har ekonomiska karteverket utgifvit kartorna öfver Östkinds
och Björkekinds härad med tillhörande beskrifningar, hvilka voro de enda, som från
år 1875 återstodo att utgifva med tillhjelp af de dertill af Kongl. Maj:t under den
19 December 1873 siirskildt beviljade medel.

Utaf de kartor öfver trenne härad af Örebro län, hvilkas utgifning bekostas
af länets hushållningssällskap och landsting m. fl., äro utgifna under år 1875 de från
1874 återstående kartorna öfver Grimstens och Sundbo härad.

Framställningar hafva under året skett hos vederbörande länsstyrelser om anskaffandet
af medel för utgifning af de ekonomiska kartorna öfver Filipstads bergslag
och Finspånga läns härad.»

Härförutom meddelar afdelningschefen, i sammanhang med ofvanstående, en
redogörelse för de arbeten, hvilka samma ekonomiska karteverk utfört under de 16
år, det varit i verksamhet, så lydande:

Karteverket har under åren från och med 1860 till och med 1875 kartlagt:

hela Upsala län, omfattande med andelar af Mälaren.....en yta af 49,3 qv. mil,

hela Örebro län, omfattande med andelar af Vettern och

Hjelmaren............................ » 88,4 »

af Kopparbergs län: Grangärde och Norrbärkes tingslag, omfattande
............................. » 12,5 »

af Stockholms län: Svartlösa och Sotholms härad, omfattande » 13,i »

af Vermlands län: Filipstads bergslag, omfattande...... » 16,4 »

af Östergötlands län: en yta af nära................. • • • 80_

Summa 254,7 qv.-mii.

Hvad åter vidkommer utgifningen af ekonomiska karteverkets kartor med beskrifningar,
så äro sådana kartor utgifna öfver hela Upsala och Örebro län, öfver
Grangärde tingslag af Kopparbergs län, öfver Svartlösa härad af Stockholms län, samt
öfver Lösings, JJråbo, Östkinds och Björkekinds härad af Linköpings län. Med undantag
af kartorna öfver Svartlösa härad och öfver tre härad af Örebro län, hvilka kartor
äro utgifna på bekostnad af vederbörande hushållningssällskap eller landsting, så
har all öfrig utgifning skett med till karteverkets bearbetande lemnade statsmedel.»

Öfver,ståtliållare-embetets räkenskaper.

I sammanhang med länens landsböcker redogöres i denna berättelse för den a"
Öfverståthållare-embetet för kronouppbördsärenden afgifna särskilda räkenskap fö»-uppbörden i Stockholms stad. Dessutom hafva från Ölverstathållare-embetet blifvb
aflemnade nedan omförmälda trenne räkenskaper.

A) Diverse statsanslag.

Debet.

Leverering från Kongl. Statskontoret......................47,415: 10.

/ Summa 47,415: 10.

Kredit.

Utgifter:

Af sjette hufvudtitelns årsanslag för Öfverståthållare-embetet:

Aflöning till embetets kaiislibetjening..... 13,740: —

Transport 13,740: —

68 —

Transport 13,740: —

Arfvoden för befrämjande af ärendenas gång 1,300: —

Gratifikationer................. 150: —

llyresmedel................... 3,000: 18,190: —

Af sjunde hufvudtitelns anslag till lyshållning m. ti. utgifter
för kronans publika hus i Stockholm:

För år 1875:

Till gaturenhållning.....16,710: 36.

» gatulyshållning...... 2,477: 94.

» gatuläggningskostnad . . 2,500: — 21,688: 30.

För år 1874:

Kommunalutskylder............. 6,486: 6. 28,174: 36.

...... 1,050: 74.

Af sjunde hufvudtitelns anslag till postafgifter

17,415: 10.

Summa 47,415: 10.

B) Depositionsmedel.

Debet.

Balans från är 1874:

Tillgång

81,502: 11.

Deponerade medel

Uppbörd:

..... 93,614: 97.

Summa 175,147: 8.

Kredit.

Återlyftade depositioner

Utgifter:

124,649: 96.

Balans till år 1876:

Tillgång:

I Riksbanken innestående

.... 50,497: 12.
Summa 175,147: 8.

C) Statsverkets bidrag till aflöning åt krononppbördsverket.

Debet.

Balans från år 1874:

Tillgång............................. ......... 439: 36

Uppbörd:

Statsanslag..............................

11,472:

Summa 11,911: 36.

Aflöning.........

Tillgång:

Kontant behållning

Kredit.
Utgifter:

Balans till är 1876:

11,628: 25.

..... 283: 11.

Summa 11,911: 36-

70 —

Stockholms stads krono -

D — e — b

— e — t.

Ingående
balans för
tillgångar.

Uppbörd.

Utgående
Remisser. balans för

skulder.

Ingående
balans för

skulder.

•Afkortning.

Utgifter.

Remisser.

Upsala län ............

Stockholms d:o.........

Södermanlands d-.o
Östergötlands d:o ...

Gotlands d:o............

Kalmar d:o ............

Blekinge d:o............!

Jönköpings d:o........

Kronobergs d-.o.........

Kristianstads d:o.....

Malmöhus d:o .........

Hallands d:o............j

Göteborgs d:o .........i

Elfsborgs d:o ........

Skaraborgs d:o.........

Örebro d-.o ............

Vermlands d:o.........

j Yestmanlands d:o......

j Kopparbergs d:o ......

Gcfleborgs d:o .........

I Yesternorrlands d:o...

i Jemtlands d:o .........

I Yesterbottens d:o......

j Norrbottens d:o ......

j Stockholms stad ......

Summai

653,975 79 1,632,80527!
747,128 18j 1,163,65699|
741,472176; 1,178.592 66
! .63.3,41335! 4,031,413:59
333,244-60| 540,428 42

98)9,112 86!
510,815 88''
726.989! l!
569,680!74l
7872574 33!
1.253.905 22:

420.67313!
1,023,942 20|
867.404 3|
1.115,179 1!

661.718 57

1,482^14 63!
2,085,437:66-1,150,026 19
906.889 26
5,427.950]8o!
3.251,458 12''
(164,83895
1,845.79:439)
1,639,405 46
2.619,525148
R337,11434

8141)50 54 1,163,046166
823.25580! 1,499,664 61

723,403 51
863,982 68

727.673 14
304,219 24
448,73950
377,622 58
678,371 10

945,517,25
954,071 56i
1,121,973031
272.431 36
520.604 16,
!,018,125 261

247,168 231
175,616-89
224,982-36
391.234 63
178,988 32
429.108 5
180.243:99
79,7.721,64,
359,138140
303! 63
342,577 98,
130,230 02:
371.595!—!

177.88586
260.416,60
227.944,9)9
363.979 59
336,448 72
496,904 97
366,106 76!
236,015! 2;
347.602 61!
461,316 65
344.27928

165,953 8!
19,3,283 90!
126.382 72
310.920-10:

78.650,86:
102,737: 2''
33,901 47
193,748 8-1
12,0.81828
104.515 59
133.615 88,
17,823 76,
25,337 93
139,348 69,
209.607 4
138,48579
130,42,-454!
210,5509,7
95,866 10
93,529,-28
83.339:75!
26.784 5
37.327,20
27.29,1 11

960;565|25! — —

185,640 691
143,579 35
136.129 97:
311.176 44
63,833149
96,735 25!
46,882 73
208.034 29
152,132 46:
105.95362''
126 904 62
24,234 3
30.486 47!
144.218 48
228,544 76!
135.733- 9
131,884|30!
222,479] 70
105,600112
100,563 91
91,22935
31,358 33
46,307 80
26.649 62

8,750,847175 39,413,652119;7,387,813 ]49,2,749,687129,2,896,292 87

7,619 77
9.830 59

9.141

24,765

3,468 48

46.9,96
24.010
12,098
14,529 18
14,004 64
.37,076:42
10,244:72
78.312 22
56.839,47
17^81914:1
12,908j33
54,881122''
8,539 9
32.135 47
36.254] 52
21.119,71
4]343]53
12.071: 3
17,486! 6
71.123 97

1,031,614 64
731,139 24
661.934 72
1.465.538 28
354,538 52
888,214 9,2
506,847 30
1.159.010 12]
553,015 78}
791,773 61
1,540.060138;
284,937 94
695,505|38!

952.518 49-1,018.097 57

782.342:14

896.519 20;
1,100,189 61;

860,505 25l
690,468! 131
89.6-748 7
9,! 1.77414!
751.561,66
719,119[48!
3.011;74

819,460 68
552,384|52
636,664] 14
2,854,977! 1
324,583 23
856,52131
1,633,612 50
649,465; 5;
668,628 2
4,510,494! 131
1.912,981,61
''446,937!89|
1,417,884-69
736,745 58
1.741,451 64
720,954 61!
490,708 13:
662.412 30:
525,246 53j
591,840] 1!
539,774 64;
208,625 77]
240,278 13!
563,431] 4
773

>40,014!85]19,587,215171125,083,0611461

Landsböckerna för Östergötlands, Gotlands, Kronobergs, Kristianstads, Malmöhus, Göteborgs, Skarakos
Revisorerne företeddes, ännu icke blifvit i Kongl. Kammarrätten till alla delar granskade.

räkenskaper och länens landsböcker

K — r	— e		d — i		t.
					1 Jtgåoncl	e balans för tillgångar.					Summa
Kontant	Inven-	Behållning	TTtlånta	Utestående		Pronrie- i	,		Summarum.
	tariers	af bergs-				Förskott.		i b omringar.	; Summa.
behållning.	värden.	effekter.	medel.	uppbörd.		balanser. 1
53,917 13							567,255 82	15,571 37		i \| 27 18,822 —	i 655,566 59	\| 2,699,90237
63,632 99	—		—	—	- ._	—	673,595 —	45,524127	—	— i--:—	782,752 26	2,219,685(90
153,492 55	__		2.35	21	—	-	619,003 5	15.999 76	17 80, 38,81160	827.559 97	2.271,430 50
305,073 33	—	—	—	—	—	_	1,227,126 73	24,030 40	—	— 155,288 24	1,710.524 70	6,366,981 67
78,875 79	—	•-	—	—	—	-	267,954 93	15.867 56	—	—: 22,190 20	384,888148	1,131,312 20
181,000: 3	—	—	—	—	12,000		779.253 3	40,685 85	24,448 75; 22,017 36	1.065,405	a	2,953,27256
139,193 17	---	—	—	—	—	-	327,834:85	--\|-	19 80 131.998 10	599,045	92	2.810,399 —
212,010 9	—	—	21 74	—	—	538,881! 12	20,890 21	—	—: 8,014,16	779,850	32	2,808,488 68
140,627 83	__	—	—	—	—	—	404.487 54	25.96811	—	7,137 76	578,221	24	1,966,52668
241,674 49	—	—	—	—	—	—	404,677 9	52,59099	67	6 198,808 72	897,918	35	6,320,14435
255,036 83	—	—	—	—	---	_	907,274 57	63,44675	---	— 138,776 2	1.364,534	17	4,981,557 20
42,098 27	—	—	—	_	—	—	417,551:36	6.584 98	477 57,---—	466,712	18	1,233,06676
49.898 86	—	—	- ...		---	—	926,665 59	33,162 23	9,197 14 25,556 88	1.044,480	70	3,266,66946
123,620 52	—	—	—	—	—	—	702,891 53	49.279:99	13 84 57,916 8	933.721 ''96	2,824,043''98
130,814:71	118	37	— -	—	—	—	891,618 96	53.084 22	—	— i 123,378 49	1,198.814 75	4,204,728(13
168,247 69	-,-	—	—	—	—	—	496,346 92	25,277 99	127	12 26,125 20	716.124 92	2,368.263 9
269,452 54	—	—	—	-	---	—	590.402 1	38,090 91	73	2---	898,018 48	2,472,01133
116,360:92	—	—	—	—	—	—	713,912 1.3	.80,904 82	53	49 15,067 44	876,298 80	2,869,919 50
69.227 79	—	—	—		—	—	587,920:55	81.056 12	—	-1----	738.204 46	2,263,691 83
124.073 67	—	—	—		--	—	703,476 [ 3	28,008: 1	__	—;---	855.557 71	2.277,68428
109,442 48	__	—	—	—		—	495,102 84	72.590 72	—	-:----	677.136	4	2,169,001(84
149,127140							202,446 41	33.45.8 52	—	9,908 16	394,935 49	951,037126
105,238 57	—	—	—	—	—	—	204,581130	107,949, 2	—	— \|--:•—	417.768 89	1,467,987 51
70,732 4	—	—	__	—	1.575 17	''219.588 14	148,303 14	293 441 80 10	440,572	3	3,767,258 23
--- 1-	—	—	—	—	—	—J	785,049 83	— !— i	5.752 51 ---- —	790,802 34	1,638,936 35
3,352.099 75	118 37	250 95	13,5751	17 jl 4,654,897133\| 1,033,326:94,	40,541 81 j 999,996 51	g ."X ± £	68,302,000 72

borgs, Örebro, Vormlands och Vestmanlands län samt kronoräkenskapen för Stockholms stad hade, då de

— 72 —

§ I Revisionsårets

räkenskaper för Gotlands län upptaga såsom tillgångar 12,009
kronor 79 öre och såsom skulder jemväl 12,009 kronor 79 öre större belopp än de
i näst föregående års räkenskaper utbalanserade tillgångar och skulder.

De ingående balanserna i Kronobergs och Vesterbottens läns räkenskaper tor
år 1875 öfverensstämma icke heller, hvad skulderna angår, med de utgående balanserna
i redogörelserna för år 1874. Den förra visar nemligen 3,617 kronor G0 ore
mindre och den senare 574 kronor 17 öre större skuld än näst föregående års motsvarande
räkenskap.

Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader.

Debet.

Balans från år 1874:

Tillgångar...

41,843: 81.

Uppbörd:

Extra anslaget: Aflöning till Styrelsen öfver allmänna vägbyggnader
samt dess tjenstebiträden ..................

Extra anslaget: Undersökningar och expenser för allmänna

arbeten.......................................... ......

Af sjette hufvudtitelns ordinarie anslag till extra utgifter ...
Af sjunde hufvudtitelns ordinarie anslag till postafgifter ...
Från Statskontoret erhållet förskott till reparationer å Drottningholms
m. fl. broars underhåll .....................

Afgäld från Gråda sågverksegare .........................

och vatten39,
910: —

30,000: —

40: —

242: 11.

11,715: 90.

50: — 8-1,958: 1.

Summa 120,801: 32,

Kredit.

Utgifter:

Aflöning åt Styrelsen...........................

Dito åt distriktchefer med adjutanter ......

Transport

23,430:

10,020:

39,450: —
39,450: -~

73 —

Undersöknings- och inspektionskostnader ......

Vägundersökningar m. m.....................

Inventarier och böcker för liydrotekuiska kontoret
....................................

Postafgifter.................................

Expenser ...................................

Reparationer å Drottuingsholms m. fi. broar1 ..

Transport 39,450: —
15,405: 67.

13,688: 75.

1,152: —

242: 11.

2,557: 36. 33,045: 89.
...... 14,715: 90.

87,211: 79.

Balans till år 1876:

Tillgångar:

Kontant behållning i Riksbanken ........................ 7,305: 15.

Förskott .............................................. 32,284: 88. 39,590: 3.

Summa 126,801: 82.

§ 1.

Utaf räkenskaperna har inhemtats, att anslaget “till undersökningar och expenser
för allmänna arbeten''1 disponerats på sätt förut varit öfligt, sl att, bland
annat, af detta anslag till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i de olika länen, efter
Styrelsens för allmänna väg- och vattenbyggnader förslag, utanordnats särskilda belopp
till understöd för vägundersökningar 0. s. v. Detta har skett dels på grund af vederbörande
Befallningsbafvandes i ämnet gjorda framställningar, dels ock, utan föregången
sådan framställning, i enlighet med hvad bemälda Styrelse af de från länsstyrelserna
öfver sådana medel inkomna redovisningar funnit för vissa län kunna anses
erforderligt; och har sålunda under revisionsåret till hvardera af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
i Södermanlands, Göteborgs och Bohus- samt Kalmar län, “fastän
framställningar icke från dem ingått", anvisats 500 kronor.

Revisorerne hafva ansett sig böra uttala den åsigt, att för framtiden vid beviljandet
af anslag för ifrågavarande ändamål lämpligen synes kunna fästas såsom
vilkor, att utanordning derå af medel till vägundersökningar endast bör ske efter af
vederbörande Kongl. Maj:ts Befallningshafvande för hvarje särskildt fall derom gjord
framställning, helst räkenskaperna’ utvisa, att de hos länsstyrelserna vid 1875 års
slut innestående behållningarne å ifrågavarande anslag uppgingo till det icke obetydliga
belojjpet af 15,017 kronor 13 öre.

Reservation anförd af Herrar A. PMhpsson, Tf. R. Törncbladh och F. Engman,
Litt. B.

Riksdagens Rev, Ber. 1877 angående Statsverket,

74 —

Statens

Öfver ned an nämn da af Kongl. Styrelsen afgifna hufvudböcker

Om -

Kongl. Styrelsens

Ingående balans: tillgångar......................................................

Anslag, lyftade i Kongl. Statskontoret:

Till fullbordande af norra och östra stambanorna 1,500,000: —

„ statsbanan Sköfde—Karlsborg.............. 1,500,000: —

„ jernbanorna från Storvik till riksgränsen
Norge ......................................3,000,000: — 6,000,000: —

65,372: 48.

Leverering från

Östra stambanan Norrköping—Nässjö..........

Sammanbindningsbanan genom Stockholm.....

Influtna försäljningsmedel, tillhörande tekniska
verket (antecknas bär endast inom linien)
Utgående balans:

Skuld till tekniska verket ..................

425,284: 60.

3,600: 428,884: 60- 6,428,884: 60.

283: —

......... 3,627: 50.

Summa 6,497,884: 58.

Nordvestra stambanan

Ingående balans: tillgångar ............................................. 5,060,477:34.

Uppbörd ................................................................. 761: 5.

Summa 5,061,238: 39.

Sammanbi ndningsbunan

Ingående balans: tillgångar.............................................. 2,664,583: 67.

Leverering från Styrelsen ....................................................... 200: —

Summa ''2,664,788: 67.

jernvägsbyggnader.

för revisionsåret hafva Revisorerne låtit upprätta följande

slut.

hufvudbok.

Ingående balans: skulder

Levereringar till Kontor

Norra Stambanan Stockholm—Upsala ... 898:

dito Upsala—Sala—Storvik .........2,153,450:

dito Storvik—Torpshammar ......... 885,763:

dito Torpshammar—Riksgränsen...... 882,681:

Statsbanan Sköfde—Karlsborg ......... 1,423,978:

Östra stambanan Norrköping—Nässjö... 400,000:

Sammanbindningsbanan genom Stockholm
............................ ■— —

Sgr 57746,772:

Utgående balans: tillgångar:

Kontant behållning...........................

Förskott ...................................

Inventarier ................................

Kristinehamn - Arvika.

Utgifter för banan ....................

Utgående balans: tillgångar:

Kontant behållning ............. .............

Fasta från banan oskiljaktiga inventarier och

nåder in. m.............................

Rörlig materiel .............................

genom Stockholm.

Utgifter för banan..........................

Leverering till Styrelsen ............ .............

Utgående balans: tillgångar:

Kontant behållning...........................

Fasta från banan oskiljaktiga inventarier m. m.
Permanenta byggnader ......................

596,344: 50

Andel i Styrelsens
förvaltningskostnad. Summa.

60.	- -	—	898:	60.
—	23,640:	40.	2,177,090:	40.
24.	8,921:	52.	894,684:	76.
83.	7,152:	48.	889,834:	31.
64.	18,367:	65:	1,442,346:	29.
—	6,250:	24.	406,250:	24.
—	200:	—	200:	—
31.	64,532:	29.	- -	—

37: 66.

83,321: 79.

6,876: 3. 90,235: 48.

Summa 6,497,884: 58.

............................ 1,318: 50.

................ 1,846: 34.

4,058,073: 55.

Summa 5,061,238: 39.

........................... 415: 57.

.......................... 3,600: —

............... 62: 55.

1,769,159: 43.

89L546L1^. 2,660,705: 55. 2,660,768: 10.

Summa 2,664,783: 67.

— 76

Östra stambanan

Ingående balans: tillgångar

Uppbörd .................

Leverering från Styrelsen .

8,046,358: 73.
49,524: 63.
406,250: 24.

Ingående balans: tillgångar

Uppbörd ..................

Leverering från Styrelsen

Ingående balans: tillgångar .........

Leverering från Styrelsen............

Utgående balans: skulder:

Till handels- och sjöfartsfonden

Summa 8,502,133: 60.

Norra stambanan

5,797: 33.
• ... 56: 25.

898: 60.
Summa 6,752: 18.

Norra stambanan

...... 5,917,751: 67.

...... 2,177,090: 40.

...... 7,821: 79.

Summa 8,102,663: 86

	Norra	stambanan
Ingående balans: tillgångar .............................		130,030: 57.
Leverering från Styrelsen...................................	....... 889,834: 31.
Dito från norra stambanan Stockholm—Upsala ........	... . 5,222: 52.	895,05-6: 83.
Utgående balans: skulder: Till Sundsvalls enskilda hank		70,000: —

Summa 1,095,087: 40.

— 77

Norrköping—Nässjö.

Utgifter för banan..............................

Leverering till Styrelsen .......................

Utgående balans: tillgångar:

Kontant behållning ...........................

Förskott .....................................

Fasta från banan oskiljaktiga inventarier un m.
Rörlig materiel ...............................

159,736: 68.
425,284: 60.

........... 6,268: 21.

.............. 23,848: 56.

6,336,995: 55.

1,550,0°°: 7;886,995: 55. 7,917,112: 32.

Summa 8,502,133: 60.

Stockholm—Upsala.

1,529: 66.
5,222: 52.

Utgifter för banan .........................................

Leverering till norra stambanan Torpshammar - Riksgränsen

Upsala—Sala—Storvik.

Ingående balans: skulder ...................

Utgifter för banan..........................

Utgående balans: tillgångar:

Kontant behållning........................

Förskott ...................................

Fasta från banan oskiljaktiga inventarier m
Rörlig materiel ........................

Fordran bos banan Storvik — Torpshammar ...

Summa 6,752: 18.

........................... 32,821: 79.

............................ 956,064: 86.

............... 38: 54.

............... 7,946: 20.

5,967,542: 47.

1,068,750: — 7,036,292: 47.

... ..^ ■■■ 69,500: — 7,1 13,777:21.

Summa 8,102,663: 86.

Torpshammar—Riksgränsen

Ingående balans: skulder......

Utgifter för banan ............

Utgående balans: tillgångar:

Kontant behållning ........

Förskott ..................

Fordringar bos

Kronolänsmannen Rydberg
Byggmästaren af Trolle
Förrådet.....................

....................... 150,000: —

....................... 294,283: 95.

......... 7,544: 28.

........... 12,700: —

1,500: —

5,222: 52. 6,722: 52.

..... • ■ 623^836: 65. 650,803: 45.

Summa 1,095,087: 40.

Norra stambanan

Leverering från Styrelsen........................................................ 894,684: 76.

Utgående balans: skulder:

Till norra stambanan Upsala—Sala—Storvik ..................... 69,500: —

„ Norrköpings enskilda bank ................................. 70,000: — 139,500: _

Summa 1,034,184: 76.

Statsbanan

Ingående balans: tillgångar ............................................... ...... 16,440: 48.

Leverering från Styrelsen......... ................................................. 1,442,346: 29.

Utgående balans: skulder:

Till Skaraborgs läns enskilda bank............................. 30,000: —

För konsumerade, ej betalda effekter.............................. 506: 65: 30,506: 65.

Summa 1,489,293: 42.

— 79

Storrik—Torpshanmar.

Utgifter för banan ..............................

Utgående balans: tillgångar:

Kontant behållning ...........................

Förskott......................................

Fasta från banan oskiljaktiga inventarier m. m.

............ 443,662: 79.

152: 59.

3,900: —

586,469: 38. 590,521: 97.

j.—-------

Summa 1,034,184: 76.

Skof''de —Karlsborg.

Utgifter för banan............................................................ 619,647: 26.

Utgående balans: tillgångar:

Kontant behållning .......................... ................. 2,128: 55.

Förskott........................................................ 11,200: —

Fasta från banan oskiljaktiga inventarier m. m................... 856,317: 61. 869,646: 16

Summa 1^489,2937''42

- 80 —

Sammandrag af

			D	e	b	e	t.
	Balans från							Balans till
	år 1874		Anslag.	Levere ringar.		Uppbörd.	år 1876.
	Tillgångar.						Skulder.
l:o Styrelsen öfver statens jern vägsbyggnader ...............	65,372	48	6,000,000		428,884	60			3,627	50
2:o Nordvestra stambanan Kristinehamn—Arvika _...........	5,060,477	34	—	—		—	761	5	—	—
3:o Sammanbindningsbanan genom Stockholm ...............	2,664,583	67	- —	—	200	—	—	—	—	—
4:o Östra stambanan Norrköping—Nässjö ..................	8,046,358	73	—	—	406,250	24	49,524)63	—	—
5:o Norra d:o Stockholm—Upsala ..................	5.797	33	—	—	898	60	56	25	—	—
6:o D:o d:0 Upsala—Sala—Storvik ...............	5,917,751167	—	—	2,177,090	40	—		7,821	79
7:o D:o d:o Storvik—Torpshammar ..............	—	—	—	—	894.684	76	—	—	139,500
8:o D:o d:o Torpshammar—Riksgränsen ............	130,030 57	—		895,056	83			70,000
9:o Statsbanan Sköfde—Karlsborg...........................	16,440\|48	•--	_	1,442,346	29			30,506	65
Summa	21,906,812	27	6,000,000		6,245,411	72	50,341	93	251,455	94
Banor, som blifvit fullständigt öfverlemnade till Trafik-
styrelsen och i dess räkenskap bokförda med följande
belopp, nemligen:
Vestra stambanan med sammanbindningsbanan Örebro—Halls-
berg 37,654,368 kr. efter afdrag af 150,000 kr., utgörande
Stockholms stads bidrag för Fatbursjöns fyllande.........
Nordvestra stambanan (Laxå—Kristinehamn) ............
D:o d:o (Arvika—Norska gränsen) ...........
Östra d:o (Katrineholm—Norrköping)............	—		—	—	''					—
Södra stambanan.........................................

Då härtill läggas ofvan utbalanserade: .

för Nordvestra stambanan (Kristinehamn—Arvika)
„ Sammanbindningsbanan genom Stockholm ... .

Östra stambanan (Norrköping—Nässjö)........

Norra d:o (Upsala—Sala—Storvik) ... .

„ D:o d:o (Storvik—Torpshammar) ... .

„ D:o d:o (Torpshammar—Riksgränsen)

„ Statsbanan (Sköfde—Karlsborg) ..............

Uppkommer summa anläggningskostnad intill 1875 års slut

— 81 —

förestående omslut.

Balans fr.
'' år 1874.
Skulder.

Utgift.

Balans till år 1870. Tillgångar.

Levere ringar.

: Kontant
behållning.

Förskott.

Fordrin 1 Byg§llader
1 oulun- oc]l matoriel

gar.

Summa.

Summa

Summarum.

Såsom utgifter för banorna
hafva, efter afdr
af uppdebiterade mede
afförts följande belopp,
nemligen:

596,34450; —

32,821

150,000 —

1,318 50
415 57
159.786 08
1,529(66
956,064 86
443,662 79
294.283195
619,047 i 26

i 1 j |

5,811,304''60: 87:60 88,32179]-

--],—1 1.846 34 --— -

8,600;— '' 02.55 - —I—; -

425,284 60; 6,268|21] 23,848 56]-

— —!—] 88154 7.94020 69,500 —

---]—| 152 59: 3.900---—

--]—| 7,544 28 12,700—] 0.722 52

--]—! 2,128 55; 11,200]—]--i—

90.235 48; 6,497,884 58;

Ar.

6,876 8

5,058,079.155 5,059,919 891 5,061,238 39'' 1867—1875!
2,660,705 55 2,660,76810 2.664,788 67! 1864 1875

7.886,995 55 7,917,112 82 8,502,133 6011871—1875

—| ''--1—] "--,—1 6,752118 1863—1875]

—! 7.036,292 47 7,113,777 2l! 8,102,063486] 1871-1875]
—| 586,469 38 590.521417 1.034,184:76; —18751

028,88605 650,803 45’ 1,095,087 40 1874—1875:

850.317I61 809,64g] 10 1,489,293]42j 1874 -1875]

Kronor.
5,945,553 9
3,031,5114
0,076,710 7
4,678,409
4,857,005
443,662
311,929
648,731

779,166 29

2,476.659 27

6,245,411 72 18,078 72 142,916:55

76,222152 24,715,566 79 24,952,784(58 34,454,021 86;

Byggnader och
Förskott. materialier m. m.

5,058,073:

23,848

7.946

3,900

12.700

11,200

— 2,660,705: 55.

56. 7(880,995: 55.
20. 7.036,292: 47.

— ''586,469: .38.

— 623.830: 65.

— 856,317: 61.

Summa.

5,058,073: 55.
2,660,705: 55.
7.910,844: 11.
7.044,238: 67.
590,369: 38.
630,536: 65.
867,517: 61.

1855—1863

1863—1869

25,993,516

37,504,368

4,756,530

1864—1870, 3,154,230
1863—1870 4,100(327

1855—1873! 24,653,697

Säger ( 74,169,153
Tillsammans 100,162,669

Sgr 59,594: 76. 24,708,090: 70.----

-- 24,768,285

.......]124,930,954 7

Rev, Ber, 1877 angående Statsverket,

— 82 —

§ 1-

Uti det kostnadsförslag öfver byggandet af Norra stambanan emellan Storvik
och riksgränsen mot Norge, som varit framlagdt för Riksdagen, och på hvilket de
anslagsbelopp grundats, som blifvit anvisade till denna stambanas byggnad, upptogs
skenornas vigt till 15 .1 skålp. pr fot, och beräknades kostnaden för desamma, i enlighet
med det pris, som gälde då kostnadsförslaget upprättades, till 11 kronor 25
öre pr centner.

Genom sedermera inträffadt prisfall hade det emellertid lyckats Kongl. Styrelsen
för statens jernvägsbyggnader att träffa vilkorligt aftal om inköp af ifrågavarande
skenor till ett pris af 6 kronor 57 öre pr centner.

Då härigenom en betydlig behållning skulle uppstå å anslaget till Norra stambanans
byggande, har Byggnadsstyrelsen uti underdånig skrifvelse af den 25 Januari
1875 (se Bil. Litt. B) — med anförande, bland annat, att, enär Norra stambanan
i afseende på de förekommande lutningarne af 1: 60 vore icke obetydligt underlägsen
statens öfriga stambanor, dåmera, då trafiken å denna bana syntes blifva större och
komma att hastigare utveckla sig, än vid uppgörande af planen till densamma antagits,
användandet'' af så svaga skenor som 15’ skålpss pr fot skulle högst betydligt
minska banans trafikförmåga, hindra användandet af de befintliga ballast-lokomotiven
och andra vid trafiken å statens öfriga stambanor begagnade lokomotiv, äfvensom af
de senast utaf Trafikstyrelsen anskaffade lastvagnarne för 250 centners last, samt
medföra flera andra olägenheter — i underdånighet föreslagit, att de uppkommande
besparingarne finge användas till starkare skenor, vägande 18,7 0 eller 19,4 0 skålp.
pr fot. Genom denna förbättring i byggnadssättet, hvarigenom ofvannämnda olägenheter
skulle undvikas och banans trafikförmåga ökas med 20 till 24 procent, skulle
visserligen, i jemförelse med hvad fallet blefve, derest 15 \ skålp:s skenor till ofvannämnda
pris pr centner användes, kostnaden, med 18,70 skålp:s skenor, ökas med
599,276 kronor och, med 19,40 skålpss skenor, ökas med 787,616 kronor; men detta
oaktadt ett öfverskott uppkomma af i rundt tal 1,500,000 eller 1,300,000 kronor.
Detta öfverskott har Byggnadsstyrelsen vidare i underdånighet föreslagit måtte få
användas på sådant sätt, att å de ställen, der vattenöppningarne vore större och svårigheter
skulle uppkomma för trafiken genom ombyggnad, jernbroar blefve anbragta i
stället för de enligt faststälda kostnadsförslaget afsedda träbroar. "Styrelsen har beräknat
att, om de sålunda föreslagna förändringarne vidtoges och skenvigten bestämdes
enligt det högst ifrågasatta alternativet, eller till 19,4 skålp. pr fot, ett öfverskott
likväl skulle uppstå af 394,828 kronor 15 öre.

1 anledning af denna underdåniga framställning liar Kongl. Maj:t dels leninat
bifall till den föreslagna förhöjningen i skenvigten å ifrågavarande handel, dels ock
anbefalt Byggnadsstyrelsen att för hvarje år, hvarunder brobyggnad komme att å
ifrågavarande stambana företagas, till Kongl. Maj:t inkomma med specifikt förslag å
den eller de broar, hvilka, enligt Styrelsens åsigt, borde på grund af förekommande
omständigheter förses med öfverbyggnad af jern.

Statens jernvägstrafik.

Debet.

Balans från ur 1871:

Tillgångar........... ................................... 17,566,774: 26.

Uppbörd:

Trafikinkomster, specificerade i Kongl. Styrelsens tryckta underdåniga
berättelse för år 1875, pag. 19, och i bihanget

pag. 8 och 9 ............................... 15,063,015: 41.

Hushyror och arrenden............... 22,883: 43.

Behållning af lokomotiv och vagns hyror

........................... 1,733: 37.

Diverse inkomster..................... 22,509: 27. \n iof:. n

''• 15,110,141: 48.

Balans till är 1876:

Skulder ......................................................... 705,873: 57.

Summa 33,382,789: 31.

Kredit.

Balans från år 1874:

Skulder ........................................ 1,640,105: 78.

Utgifter:

För drift och underhåll, specificerade i ofvan omförmälda underdåniga
berättelse, pag. 20 och i bihanget pag. 11 —13

Bidrag till jern vägstrafikens pensionsinrättning ......

Levereringar till Kongl. Statskontoret ..............

Balans Ull ar 1876:

Tillgångar:

Kontant behållning i Styrelsens och trafikdistriktens
kassor .................... 384,686: 76.

Dito i Riksbanken ... ....... 85,096: 57.

Inventariers, materialiers och byggnaders värden

Förskott .................................

Fordringar ...................................

9,730,554: 27.

80,693: 81.

3,100,000: - 12,911,248:

469,783: 33.

17,342,226: 18.

86,185: 82.

933,240: 12. 18,831,435: 45.
Summa 33,382,789: 3L

— 84

Enligt Styrelsernas öfver statens jernvägsbyggnader och trafik räkenskaper för revisionsaf
följande tablå inhemtas:

a) Byggnadsstyrelsens räkenskaper:	Vi cl
I n b a 1 a n-
Fordringar och förskott.
1,000 27,505 5,795 31,583	49 7 91




(Arvika—Norska gränsen).................... Östra stambanan (Katrineholm—Norrköping)...................... (Norrköping—Nässjö)......................... Norra stambanan (Stockholm—Upsala)................. ........ fUpsala—Sala—Storvik)........................
Sgr Torpsluirmnar (Storvik TnrpRhammar).........................	65,884	47

(Torpshammar —Riksgränsen)....................... Statsbanan (Sköfde —Karlsborg)..............................	1,5001— 1,70.410
Sgr	3,204)10:
Säger b) Trafikstyrelsens räkenskaper: Använda, extra. anslao1 för nybyggnader och ny materiel ...............	69,088	57
—

An vänd a
Reserverade d:o för d:o d:o ...............
Använda d:o för beredande af nödigt förlag af materialier. ........
I);o d:o för d:o af kassa .....................

Säger	1------
Summa kapitalvärden Samma värden uppgifvas i Trafikstyrelsens underdåniga berättelser för åren 1874 och 1875 till........................................	i
och af de för förberedande granskning af trafikförvaltningen för samma år till-satta komitéer till...................................
i i utgöres af här ofvan hos Trafikstyrelsen reserverade extra anslag och trafikmedel.

året uppgå de trafikerade statsbanornas kapitalvärden vid årets början och slut till belopp, som

1875 års början.	Summa anläggnings-kostnad och förlagskapital.			Vid 1875 års	slut.		Summa anläggnings-kostnad och förlagskapital.
s e r a d e.	Afliörda utgifter.	U t b a	anse rade	.	Aitorda utgifter.
Byggnader och materiel m, m.	Förskott.	Byggnader och materiel m. m.
		37,654,368		37,654,368	j					37,654,368		37,654,368
_____	_	24,653,697	66	24,653,697 66	—	—	— — —		24,653,697	66	24,653,697	60
2,659,743	55	3,031,095	89	5,691,839 44;	—		2,660,705	55	3,031,511	46	5,692,217	1
_ _ _	_	4,756,530	--	4,756,530		—	—	---- - -	—	4,756,530		4,756,530	—
5,058,073	55	5,944,996	52	11,003,070	7		—	5,058,073	55	5,945,55397	11,003,627	52
_ _ _	__	3,154,230	1	3,154,230	1		—	_ _ _	—	3,154,230	1	3,154,230	1
_ _ _	_	4,100,327	42	4,100,327142	—	—	- ---		4,100,827 42	4,100,327	42 j
8,011,397	68	5,966,498 ;G8	14,005,401 85	23,848:56	7,886,995	ÖO	6,076,710 73	13,987,554)841
____	_	4,676,936 43	4,682,731	50	—	-	----	—	4,678,409184	4,678,409 84)
5,885,585171	3,900,940 87	9,818,110 49	7,946 20	7,036,292)47	4,857,005,73	11,901,24440
21,614,80049	97,839,621 48 119,520,306	44 j 31,794 76	22,642,067 12	98,908,344182	121,582,206)70
						3,900		586,469 38	443,662)79
116,889 19	17,64593			12,700	—	623,836 65	311,929,88
14,506 57	29,084 52			11,200		850,317 61	648,731 78
131,395\|76	46,730 45			27,800	—	2,066,623 64	1,404,324 45
21,746,196 25	97,886,351 93		i	59,594:761 24,708,ö90\|76\|100,312,669)27
		7,832,396	55		1					13,480,102 96
i - - -	—	1,512,603 45	9,345,000		—	—		—	649,897	4	14,130,000	—
____	_	11,358,454 35		____	—	- -----	—	13,403,389 93
_ _ _	_	327,171 99			—		_ ___ _	—	423,408 67
____	_	3,512,68727			—	_	- -		3,938,836 25
------	--	728,354; 87	15,926,668	48	—	_		—	359,927) 3	18,125,561	88
—			25,271,668148	___		— — — 1—	\|	82,255,561)88
- ---	—	--- -	\|	144,791,97492							153,837,768)58
-— - -	—			1 1141,124,879 74	—	_	— — —	“	_ _ _	-	1 153,087,757!83
	j		■ i—	139,285,104	—	—			>	— — _	—	152,014,452	—
		Skilnaden 1,839,775	74	—	j--	- ---	l— !			1,073,305)83 1 1

— 86 —

Sammanläggas de i förestående tablå förekommande belopp, nemligen:

Enligt Byggnadsstyrelsens räkenskaper intill

1*75 års början utgifna .............. 119,520,306: 1-1.

samt de enligt Trafikstyrelsens räkenskaper

intill 1875 ars slut afförda ......... 32,255,561: 83. 151,775 868: 32

med den utaf Byggnadsstyrelsen kalkylerade kostnad ''under''"är

1875 för banan Upsala- Sala—Storvik ................ 1,311,889: 51.

uppkommer den i Trafikstyrelsens underdåniga berättelse för år

1875, pag. 24, beräknade kostnad ... .................... 153,087,757: 83.

§ 1.

Sedan Kong], Maj:t under den 19 sistlidne April, med bifall till Riksdagens i

ämnet gjorda underdåniga framställning, i nåder uppdragit åt en af sakkunnige män

sammansatt komité att före innevarande års Statsrevision företaga en förberedande
granskning af Styrelsens för statens järnvägstrafik förvaltning, samt bemiilde korniteterade
den 9 derpå följde Juni afgifvit sitt betänkande (se Bil. Lift. C), sä hafva

Revisorerne derur hemtat anledning till omnämnande af följande punkter i samma

berättelse:

l:o) Det första, hvarpå komi erado funnit sig höra fästa uppmärksamhet, luden
betydande mängd kasserade räler, hvilken under senaste tiden samlats i jernvägstrafikens
förråd och hvilken vid slutet af 1875 uppgick till öfver 200,000 centner,
bokförda _ till ett värde af 7-11,578 kronor, eller omkring 20 procent af hela förrådsvärdet
vid samma tid. Då det syntes antagligt, att myckenheten af denna förrådsartikel
allt jemt komme att ökas, och det alltså vore af vigt att medel utfunnes, hvarigenom.
sådana kasserade räler skulle kunna på lämpligt sätt tillgodogöras, vore det,
enligt komiterades förmenande, önskvärdt, att utredning blefve i sådant afseende vorkstäld.
En sådan utredning har Trafikstyrelsen uti sitt med anledning af komiterades
berättelse till Kong], Maj:t afgifna utlåtande af den 14 sistlidne Augusti (so Bil.
Ditt. C) åstadkommit, hvarförutom Styrelsen, på derom af Statsrevisorerno framstäld
anhållan, meddelat de ytterligare upplysningar, som innefattas i vidfogade två handlingar
(Bil. Ditt. 1) och E).

Enär de försäljningsåtgärder, hvilka sålunda egt rum, icke blifvit under revisionsåret
verkstälda, vilja Revisorerne väl icke beträffande desamma uttala något positivt
omdöme; hvaremot Revisorerne funnit sig icke böra underlåta att uttrycka den
åsigt, att för framtiden, vid afyttrande af större poster dylika förrådsartiklar, kungörelse
i de större tidningarna inom landet derom borde införas, med tillkännagifvande,
att skriftliga anbud inom viss tid finge till Styrelsen ingifvas.

2:o) Nästiidet års komiterade fastade, bland annat, uppmärksamheten derå, att
jernvägstrafiken för åtskilliga för statens räkning verkstälda transporter ej uppburo
godtgörelse, som motsvarade derför erforderliga kostnader, hvilket förhållande i nämnvärd
mån egentligen egde ruin vid de transporter, som verkstäldes i och för postbefordringen.
I sådant hänseende meddelades af komitén en utredning, beträffande
j ern vägs trafiken s inkomster af och utgifter för postbefordringen under år 1874, utvisande,
att de senare högst betydligt öfverstego de förra; och ansåg komitén, att eu
förändring i det sålunda anmärkta förhållandet borde vidtagas, så att den verkliga
kostnaden för postbefordringen komme att drabba postverket och ej till stor del belasta
jernvägstrafiken. Berörda uttalande blef af 1876 års Statsrevisorer uppmärk -

sammadt, och yttrades af dem i sådant hänseende, att framgången af eu statsinstitution
icke borde höjas på en annans bekostnad. Kong!. Generalpoststyrelsen deremot
hemstälde uti afgifvet underdånigt utlåtande af deu 29 November 1876, af anförda
skal, att ifrågavarande framställning icke måtte till någon vidare åtgärd föranleda.
Årets komiterade hafva emellertid förklarat sig sakna skäl att frångå den af förlidet
års komité i ämnet uttalade åsigt och hafva förty ansett sig ånyo böra å förhållandet
fästa uppmärksamhet; hvarefter Trafikslyrelsen i sitt ofvan omförmälda utlåtande
underdånigst hänvisat till det särskilda memorial i ämnet, hvilket Styrelsen samma
dag, utlåtandet är dateradt, till Kongl. Maj:t ingifvit.

3:o) 1 sammanhang med här näst förut omförmälda förhållande hafva komiterade
framhållit, hurusom statens jern vägstrafik ej numera uppbure skälig godtgörelse
för ombesörjandet af trafiken å Vexiö—AliVesta-banan. Enligt det rörande
nämnda trafiks ombesörjande mellan Styrelsen för statens järnvägstrafik och styrelsen
för Vexiö—Alfvesta jernvägsaktieboiag upprättade kontrakt, skulle nämnda bolag såsom
godtgörelse för den staten tillhöriga rörelsematerielens begagnande å bibanan
och dess stationer äfvensom för tillhörande tågpersonalens användande dervid i ett final
It erlägga 4 kronor för hvarje lokomotivmil och 30 öre för hvarje vagnmil, dock
med 50 procent förhöjning för extra tåg.

Beträffande den förstnämnda kostnaden, hafva komiterade verkstält en utredning,
enligt hvilken densamma skulle pr tågmil uppgå till 7 kronor 86 öre, i hvilket belopp
icke vore in beräknad aflöning åt deu för tågtjensten erforderliga reservpersonalen.

hör ombesörjande al trafiken å Krylbo—Norbergs jernväg uppbure statens
jernvägstrafik ersättning till belopp af 8 kronor 50 öre pr tåginil. Derest Vexiö—
Alfvesta-banan erlagt lika hög ersättning, skulle likväl, enligt deu allmänna statistiken
för år 187:5, äfven med begagnande af sex tåg dagligen, jernvägsbolagets nettobehåIlning
hafva uppgått till öfver 10 procent å anläggningsvärdet.

Enär af hvad komiterade sålunda anfört oförtydbart torde framgå, att den
ersättning, som af Vexiö—Alfvesta-holaget erlägges, är allt för ringa och icke motsvarar
den verkliga kostnad, som staten får vidkännas för ombesörjandet af trafiken
ä bolagets bana, finna Revisorerne, i likhet med komiterade, det vara af vigt, att
ändring må blifva vidtagen uti omförmälda kontrakt; och då, om än, såsom komiterade
förmält, kontraktet icke skulle innehålla någon uttrycklig bestämmelse om rättighet
lör Liv,fikstyrelsen att detsamma uppsäga, det likväl icke gerna kan vara. möjligt,
att staten skulle hafva förbundit sig att för all framtid mot en på förhand bestämd,
oföränderlig godtgörelse ombesörja deu ifrågavarande trafiken, torde vid, pa
sätt komiterade antydt, utväg slå alt finna, hvarigenom den erforderliga ändringen i
kontraktet kan ernås; och hafva förty Revisorerne å förhållandet velat fästa Riksdagens
uppmärksamhet.

4:o) Vidare halva komiterade framhållit, att de utgifter, som af enskilda jernvägsbolag
erläggas till statsbanan lör begagnande af dennas stationer vid sammanbindningspunkterna,
äro i hög grad vexlande, och uttryckt såsom önskvärd!, att likformighet
i berörda afseende kunde så vidt möjligt ernås. Då emellertid Traiikstyrclsen
förklarat, att den instämde uti den af komiterade uttalade åsigt samt derför
också redan före komiterades sammanträde låtit verkställa åtskilliga nödvändiga förarbeten
till en utredning i ämnet samt inom kort i särskildt memorial ämnade framlägga
frågan till Kongl. Maj:ts pröfning, anse sig Revisorerne kunna inskränka sig
till nu gjorda omnämnande.

• i:o) I fråga om förstärkning af personalen för öfverinseendet öfver förrådets
skötsel och vård hafva komiterade anfört, att från statens jernvägars förråd under

— 88 -

år 1875 utlemnats materialier till värde i jemnt tal af 4,800,000 kronor, deruti ej
inbegripen förrådet påförd och derifrån utgången rörlig materiel; att förrådets värde
vid nämnda års slut i jemnt tal uppgick till 3,745,000 kronor; och att högsta ledningen
af detsamma, hvilket vore deladt i fem större afdelningar, en vid hvartdera
af de fem trafikdistrikten, utöfvades af öfverdirektören för maskinafdelningen, samt
vid sådant förhållande och på grund af öfriga uppgifna skäl föreslagit, att en särskild
tjenstebefattning för öfverinseendet öfver statens jernvägars förråd måtte varda
inrättad.

Då emellertid, enligt hvad komiterade sjelfve anfört, en af hufvudorsakerna till
de under år 1875 stegrade utgifterna för statens jern vägstrafik och den deraf föranledda
minskningen i behållningen varit tillämpningen af förhöjd arfvodesstat för
personalen vid jernvägstrafiken, synes det Revisorer ne vara mindre välbetänkt att genom
inrättande af nya tjenster redan nu än ytterligare öka aflöningskostnaden.

6:o) Komiterade hafva förklarat sig obetingadt instämma uti hvad nästlidet
års komité yttrat angående önskvärdheten deraf, att, på sätt Trafikstyrelsen uti ett
till Kong], Maj:t den 31 December 1874 afgifvet underdånigt utlåtande hemstält,
Kammarrättens och Riksdagens Revisorers åtgöranden vid granskningen af jernvägstrafikens
förvaltning och räkenskaper kunde ordnas så, att densamma vore fullbordad
ett år tidigare än under nuvarande förhållanden kan ske. En särskild anledning
härtill hafva komiterade hemtat deraf, att, sedan Kammarrätten uti infordradt underdånigt
yttrande af den 25 Februari 1870, al anförda skäl, förklarat sig icke kunna
tillstyrka vidtagande af den utaf Trafikstyrelsen i ofvan åberopade utlåtande af den
31 December 1874 ifrågasatta förändring, Trafikstyrelsen, som erhållit nådig befallning
att med anledning af detta Kammarrättens utlåtande med underdånigt yttrande
till Kong! Maj:t inkomma, under den 13 sistlidne Februari sådant yttrande afgifvit
och deruti anfört, bland annat, att den icke trodde, att förevarande fråga kunde
blott och bart genom skriftvexling utredas, utan att man endast på den praktiska
pröfningens väg kunde komma till full klarhet, huruvida det mål kunde vinnas, som
Styrelsen ansett sig böra uppställa, och förty hemstält, att Kongl. Maj:t täcktes föreskrifva,
att, på sätt mellan Kammarrätten och Trafikstyrelsen närmare blefve öfverenskommet
och utan hinder af hvad i sådant hänseende funnes redan stadgadt, försök
finge anställas, huruvida ej Kammarrättens granskning af statens jernvägstrafiks räkenskaper
lämpligen kunde utföras i den ordning, att granskningen hunne fullbordas
innan Riksdagens Revisorer sammanträdde det år, som följde närmast efter räkenskapsåret,
samt att detta försök skulle ske enligt vissa af Styrelsen uppgifna grunder.

Revisorerne, som, i likhet med komiterade, finna sig icke kunna ingå i något
bedömande, huruvida det af Trafikstyrelsen föreslagna sättet för granskningens verkställande
är det för ett framtida ordnande häraf lämpligaste, anse sig dock kunna
instämma uti komiterades åsigt derom, att det vore lämpligt anställa det af Trafikstyrelsen
föreslagna försöket.

7:o) Hvad slutligen angår det af komiterade uppmärksammade förhållande, att
tvenne under år 1875 från Trafikstyrelsen till Byggnadsstyrelsen aflåtna skrivelser,
afseende åtskilliga kompletteringsarbeten å Morra stambanan, icke ännu blifvit af
Byggnadsstyrelsen vid tiden för afgifvande af komiterades berättelse besvarade, anse
sig Revisorerne böra fästa Riksdagens uppmärksamhet på sagde af komiterade omförmälda
föi l \ å Ilande.

Reservation anförd af Herr II. B. Tönwbladh. (Litt. C.)

— 89 -

§ 2.

, Revisorerne hafva genom delegerade besökt de för statens jernvägars rakning
an agda verkstaderna i Malmö och Göteborg äfvensom den å Liljeholmen. Samtliga
dessa verkstader hafva befunnits på ändamålsenligt sätt anordnade, och synas de
‘ e. ’ mfd den omfattning de nu mera erhållit, kunna antagas vara för det närva l?åmtidbldåfNorrnlIs?1ITtSÖrande''

-tUtffn f?ifvel biifvor det emellertid i en ej aflägsen
framtid, då Norra stambanan vunnit ytterligare utsträckning, erforderligt att en renara aSTrflÄ

“fn4** i’kl8*•«»■*> ä mS

utgöra en i ? verkf)c} ar 1 vaseuthg man beroende deraf, huruvida den skall
arbeten sk.l- l,/ “S anständig reparationsverkstad, der alla ifrågakommande
mesf onndoUnlii i f 6Jler allenast en ölialverkstad för verkställande af de
blifVer vMÖN& och brådskande: reparationerna, torde det, innan en sådan verkstad
most ändamKrS?mban?nf ano^nat''\ bo™ drönas, huruvida det ej må hända voro
le Ve iGa“d Thv lGt1 f ^T r k,Und® Sä’ att en stölTC centralverkstad

komme tM f faL f °\- ° frskllda distrikten inrättade verkstäderna

arbeten För^Pn 1 M!al.verk8tader f«r utförande af ofvan antydda reparations arbeten.

. i oi en dylik anordning synes tala, förutom de billigare såväl förvaltnings som

ofnga kostnader, hvilka sannolikt deraf blefve en följd, äfven den omständigheten
att de nu befintliga verkstaderna otvifvelaktigt icke utan högst betydliga kostnader
skulle kunna ytterligare utvidgas, hvilket dock förr eller senare Se biifvå oundganghgen
nödvändigt, derest desamma i framtiden, sedan trafiken vunnit ytterligare

gat?ti“Sf 1 Väl ® fö«d hrf som Pä gnmä af långvarigare ^tjen^gög
*°mmer att tarfva flera och mer omfattande reparationer, skola kunna hvar för
sig motsvara de kraf, som måste ställas på en dylik fullständig verkställ

velat lör hS““ M§a efnt!?pn tillbör Samtiden, hafva Kevisorerne ej
korthet omÄsi» T “» un(lersokmng deraf, utan endast ansett sig böra i
pröfning densamma, såsom väl förtjent af uppmärksamhet och sorgfällig

/.Yr. !ler

ut/ijiicctlc Stiit.ivcrhet,

11!

Skiften och afvittringar

Debet.	Kopparbergs län.	Vesterbottens län.	Norrbottens län.	Summa.
Balans från dr 1874: Tillgång .....................	779: 73.	- - -	---	—	779:	73.
Upphörd:
Statsanslag ..................	54,830: —	103,264: 72.	69,818:	71.	227,913:	43.
Summa	55,609: 73.	103,264: 72.	69,818:	71.	228,693:	16.
Kredit.
Utgifter:
ArtVoden m. m.............	48,300: —	70,267: 87.	55,037:	41.	173,605:	28.
För öfverarbete!] ............	7,200: —	1,360: —	2,199:	72.	10,759:	72.
Handtlangningskostnad och gode mäns arfvoden ......		29,848: 87.	11,672:	99.	41,521:	86.
Tolkning..................... Diverse utgifter ............	90: 50.	1,787: 98.	236: 672:	20. 39.	236: 2,550:	20. 87.
Säger	55,590: 50.	103,264: 72.	69,818:	71.	228,673:	93.
Balans till år 1876:
Tillgång: Kontant behållning.......	19: 23.				19:	23.
Summa	55,609: 73.	103,264: 72.	69,818:	71.	228,693:	16,

— 91 —

Kongl. Landtbruksakademien.

Debet. Bulans från år 1874:	Akademiens fond.	Stamckäferi- fonden.	Stamliolländen-fonden.	Medel, anslagna till fiskeri försök. Summa.
Tillgångar.................	654,020: 95.	17,027: 12.	44,859: 65	— ..... _ - —	715,907: 72.
(Inom linien balanserade fordringar, 550 kronor, tillhörande akademiens fond.)
Uppbörd: Statsanslag................ Intressemedel............... I lushyror .................. Arrendemedel............... Försäljningsmedel ......... Extra inkomst ............ Af experimentalfältet ......	14,819: 93. 11,629: 22. 4,403: 75. 15: — 44,240: 24.	708: 75. 312: 25.	1,119: 87. 1,200: -120: — 15: —	1,000: — 15,819: 93. --------- 13,457: 84. ----- 4.403: 75. -------- 1,200: ------- 432: 25. 30: ...... ---- 44,240: 24.
Sgr	75,108: 14.	1,021: —	2,454: 87.	1,000: —	79,584: 1.
Balans till är 1876: Skulder: Stamschäferifondens be-hållning ............... Stamholländerifondens d:o Innestående statsanslag ... I allmänhet ...............	18,004: 87. 47,259: 52. 11,914: 37. 1,346: 27.	--—	----- —	---- 18,004: 87. ----- 47,259: 52. ------ 11,914: 37. 386: 6. 1,732: 33.
Sgr	78,525: 3.	------ —	------ _	386: 6.	78.911: 9.
Summa	807,654: 12.	18,048: 12.	47,314: 52.	1,386: 6.	874,402: 82.
		Kredit.
Balans från är 1874: Skulder....................	73,239: 15.			397: 86........	73,637: 1.
Utgifter: Aflöning..................... Pension..................... Expenser ..................	5,975: — 50: — 2,643: 74,	---- _	---- —	------ _ 5,975: — — — 50: -— 2.613: 74,
Transport	8,608: 74.	--...	------ —	•---- — 8.668; 74.	73.637: 1,

Transport	8,668	74.
Fastighetsonera ............	653	2
Husreparationer ............	4,121: 73.
Lidrag till kostnaden för utgifvande af akademiens
tidskrift................	1.000: —
Albildningar af Sveriees
kulturväxter ............	448
Extra utgifter ............	1,111	25.
Experimentalfält .........	54,798	88.
Silfverjettoner..............	854
Afskrifning:
Skogsbesparingspremier ...	75
Experimentalfältet ......	t >,3 o o	22.
Inventarier...............	2,751	J.
Bokförrådet...............	565	97
Diverse utgifter ............	—
Sgr	81,402:	82.

— 92 —

48: 85. 55: — 988: 80.

43: 25. 55; _ 98872(4

8,668:	74.
653:	2.
4,121:	73.’
1,000:	—
448:
1,111:	25.
54,798:	88.
854:	—
75:	_
6,355:	22.
2,751:	1.
565:	97.
1,086:	45.

73,637: 1.

82,189: 27.

Balans till år 1876:

Tillgångar:

Kontant behållning i Stockholms
enskilda hank ...
Fastigheters värden ... ...

Inventarier m, m.......

Utbulta medel............

Förskott................

Fordringar...............

D:o hos akademiens fond

(Inom linieu
fordringar,
tillhörande
fond.)

balanserade
550 kronor,
akademiens

6,938:

233,758:

106,075:

274,150:

250:

31,840:

54.

10.

20.

Sgr 653,012: 15.

18,004: 87.
18.004: 877

47,259: 52.
47,259: 52.''

6,938: 54.
233,758: 10.
106,075: 20.
274,150: —
250: —
31,840: 81:
65,264: 39.

718,276: 54.

Summa 807,654: 12. 18,048: 12. 47,314: 52. 1,886: 6.

874,402: 82.

— 93 —

Ultima landtbruksinstitut.

Debet.

Balans från är 1874:
Tillgångar den 1 Juli 1875.........................

211,866: 45.

Uppbörd:

För institutet:

Statsanslag:

Halfva anslaget för år 1875 ... 10,000: —
Dito dito » » 1876 ... 10,000: —

Elevafgifter...................... ......

Ofriga inkomster..........................

För mejeriskolan:

Statsanslag för tiden |,i 1875 1,500: —

.. och [-« 1876 1,500: — j.................

Öfriga inkomster............................

För agrikulturkemiska försöksstationen:
Statsanslag för tiden 1—»i. 1875 2 250- —

wh |—i 1876 2,250: — .................

Ofriga inkomster..............................

Vinst å lärlingarnes dagsverken ...............

Af egendomarne m. m.:

Arrendemedel.....................

Ultuna gård ................................

Kungsängens dito ..........................

(Jranebergs dito .:.............................

Tegelbruket ..............................

Trädgården ........................

20,000:	—
33,096:	25.
6:	90.	53,103:	15
3,000:
600:	—	3,600:	—
4,500:
900:	....	5,400:	—
		263:	46.
2,534:	67.
11,577:	5.
17,327:	2.
1,539:	15.
366:	--
900:	13.	34,244:	2.

96,610: 63.

Balans till är 1876:

Skulder den 1 Juli 1876:

Till Kongl. Maj:t och Kronan..........................

* statsanslagskonto: sista hälften af 1876 års anslag

» Gillbergska stipendiefonden........................

» Ultuna elevkårs dito ..............................

■> Uplands enskilda bank...........................

» enskilda personer ...............

12,000:	—
13,750:	—
14,623:	—
1,399:	34.
172:	30.
2,720:	40.

44,665:

Summa 353,142: 12.

— 94 —

Kredit.

Balans frän år 1874:

Skulder den 1 Juli 1875............................................... 49,421: G

Utgifter:

För institutet ........................

» mejeriskolan .....................

> agrikulturkemiska försöksstationen
» egendomarne m. m.:

Ultuna gård........................

Kungsängens dito ..................

Grane bergs dito..................

Tegelbruket ........................

Trädgården ........................

Egendomarnes förbättring .........

Byggnadsreparationer..............

Intressemedel .....................

Gratial............................

Diverse omkostnader ..............

Prisskilnader........................

........... 51,797: G9.

........... 2,885: 19.

.......... 5,400: —

7,577: 14.

6,247: 9.

2,257: 27.

221: 77.

1,141: 77.

510: 7.

8,546: 2.

491: 64.

45: 45.

106: 60.

8,055: 59. 80,200: 41. 90,283: 29

Balans till år 1876:

Tillgångar den 1 Juli 1876:

Kontant behållning ........................

Utlånta medel ..............................

Fordringar .................................

Förskott till elevbyggnaden........... ......

Värde å byggnader och förbättringar .....

Dito å bibliotek och samlingar...............

Dito å diverse möbler m. m................

Dito å kreatur............................

Dito å spanmål och foder m. fl. artiklar ...
Dito å utsäde med arbets- och gödningskost nader

...................................

Dito å öfriga inventarier ..................

45,010: So.
9,714: 10.
14,228: 28.
34,361: 20.
17.900: 99.

34,050: 63.
31,862: 88.

1,479: 14.
15,656: 80.
6,451: 27.
2,721: 68.

187,128: 88. 213,437: 77.
Summa 353,142: 12.

§ I Då

Kongl. Majtt under den 27 April innevarande år åt eu komité af sakkunnige
män uppdragit att verkställa undersökning angående förvaltningen och hushållningen
vid ifrågavarande landtbruksinstitut samt framställa förslag till afhjelpande
af de brister och olägenheter i ena eller andra hänseendet, hvilka vid den sålunda

— 95 —

anbefalda utredningen kunde varda iakttagna, men resultaten af denna komités arbete
ännu ej äro kända, hafva Revisorerne, som utan anmärkning granskat institutets
räkenskaper för revisionsåret, ansett något vidare uttalande från Revisorernes sida
angående förhållandena vid institutet nu icke böra ifrågakomma,

Alnarps landtbruksinstitut.

Debet.

tillgångar den 14 Mars 1875

För institutet:

Statsanslag ..............

Elevafgiftcr ...............

Lärlingarnes dagsverken ...

Diverse inkomster.........

För landthusliållniugen:

Arrenden ..................

Öfverskott från åkerbruket
Dito från spanmål och frö

Dito från mejeriet.........

Diverse inkomster .........

För trädgården .............

Balans från är 1874:

Uppbörd:

29,400: —
25,720: 59.
7,122: 60.
248: 20.

7,799: 24.
81,181: 12.
1,128: 79.
3,011: 17.
370: 37.

02,497: 39.

43,490: 69.

038: 97; 100,527: 5.

Balans till är 1876 •''

Skulder den 13 Mars 1870:

Statslån 4ill grund förbättringar.........................

Rest å arrendet...........................................

Förskottsafgifter af eleverne ...........................

Till Landtbruksakademien, rest ä köpesumman för nötkreatur
och får ....................................

» Skånes enskilda bank ..............................

» diverse fordringsegare ..............................

6,000: —

8,581: 10.

3,393: 80.

2,300: —

8,000: —

21,753: 50. 50,088: 40.

Summa 609,035: 97.

— 96 —

Kredit.

Balans från är 1874:

Skulder den 14 Mars 1875.........................

57,247: 28.

Utgifter:

För institutet:

Aflöning .............................

Kosthållning.................................

Bränsle och lyshållning ....................

Underhåll af inventarier och afskrifning derå
Foder åt läroverkets och restauratörens hästar
Underhåll af byggnader samt afskrifning å

deras värde ..............................

Omkostnader för anatomisal och laboratorium

Diverse utgifter.............................

För landthushållningen:

Arrende för Alnarps kungsgård ............

Aflöning .................................

Underhåll af byggnader samt afskrifning å

deras värde ..........................

Skatter och onera...........................

Diverse utgifter...........................

Ränteförlust.............................

Afskrifning..... ............................

19,351: 77.
20,035: 30.
4,468: 37.
872: GO.
744: —

4,650: 90.
2,258: 26.
4,242: 43.

17,162: 20.
3,567: 87.

5.678: 55.
4,695: 85.
6,078: 94.

62,623: 63.

37,183: 41.

1,006: 97.

708: 56. 101,522: 57.

Balans till år 1876:

Tillgångar den 13 Mars 1876:

Kontant behållning ......................

Fordringar ..............................

Värde å byggnader ........................

Dito å kreatur ...........................

Dito å inventarier ........................

Dito å spanmål och öfriga lager............

Dito å utsäde med arbete och gödsel m. m.
Dito å grundförbättringar..................

316,487: 21.
62,203: —
41,245: -19,131: 56.
20,518: 29.
37,214: 50.

205: 32.
13,261: 24.

496,799: 50 • 510,266: 12
Summa 669,035: 97.

— 97 -

Trädgårdsföreningens elevskola.

Debet.

Uppbörd: >

Statsanslag:

Ordinarie:

Af sjette hufvudtitelns anslag till befrämjande af jordbruk och landt mannanäringar.

.................... 4,000:

Extra ordinarie........................ 4,500: — g ggg.

Bidrag af föreningens egna medel .................. 2,497: 33. jq ggy. gg

Kredit.

Utgifter:

För elevernes undervisning ........................ 1,500: —

» » underhåll ........................... 6,182: —

Diverse utgifter ................................. 3,315: 33. jq ggy. gg

Under revisionsåret hafva 36 elever åtnjutit undervisning vid skolan.

Stuteriöfverstyrelsen och stuterierna.

Debet.

Balans från år 187 å: ... Stuteri otverstyrelsen.

Strömsholms

stuteri.

Tillgångar............... 22,630: 57. 1,048,530: 94.

Ottenby

stuteri.

383,235: 4.

Flyinge

stuteri.

Summa.

707,757:78. 2,162,154:33.

Uppbörd:

Ordinarie statsanslag
till hästafvelns för »

bättrande ........... 93,550: — --------- — ------ •— -----— 93,550: —

Transport 93,550:— ----— —---— —------ 93,550: —

Rev. Ber. 1877 angående Statsverket.

i:>

— 98

Transport
Extra dito till löneförbättring
åt betjeningen
vid stuterierna
m. in. ...

Språngafgifter.........

F ourageersättning...
Vinst af jordbruket
Dito af försålda hästar
.....................

Ökadt värde å hästbesättning
............

Gåfva af Malmöhus
läns hushållningssällskap
(4 hingstar).
....................

Vinst å försåld spannmål,
hö och halm

m. m...................

Intressemedel .........

Diverse inkomster ...

93,550: —

5,937: —

2,245: 61.
110: 28.

Sgr 101,842: 897

13,130: —
4,382: 3.
46,663:14.

1,350: —

11,419: 7.

14,977: 63.
1,544: 42.
937: 23.

1,910: —
490: —
17,613: 28.

9,155: —

19,300: —

3,309: 37.
3,066: 95.

7,637: 50.
32,725:11.
5,075: —
7,250: —

6,000: —

94: 67.
427: 50.

94,403: 52. 54,844: 60. 59,209: 78.

93,550: -

5,937: —
22,677: 50.
4,872: 3.
97,001: 53.

15,580: —

37,969: 7.

6,000: —

18,287: —
3,884: 70.
4,541: 96.
310,300779)

Lever eringar:

Från Stutoriöfver styrelsen

....................... 32,855:— 21,250:— 54,105: —

Balans till år 1876:

Skulder ......................— 430:94.--------- 430:94.

Summa 124”473r467T, 143,365: 4Ö~470,934: 64. 787217756727526,991: K

Kredit.

Balans från år 1871:

Skulder .....................— 812: 13. 5,629: 4.-----. 6,441:17.

Utgifter:

Afiöningar och arf ^

voden.................. 2,250: — 28,778: 1. 19,915: 7. 18,873:26. 69,816:34.

4 ouragenngskostnad------ 18,718:79. 30,813:85. 25,303:52. 74,836:16.

Lan dt be skällares un derhåll

.... 12.972:81. 1,770: 4. 3,497:11, 18,239:96.

Transport 2,250:—'' 60,469: 61. 52,498: 96.'' 47,6737897"!62,892: 46.

99 —

Trantport Inventariers under-håll och förbruk-	2,250: —	60,469: 61.	52,498: 96.	47,673: 89.	162,892: 46.
ning..................... Byggnaders under-	- - - -	703: 73.	1,167:38.	903: 51.	2,774:62.
håll .....................	—	3.736: 35.	630: 25.	4,623: 74.	8,990: 34.
Resekostnader.........	1,131: 40.	81: —	366:10.	237:98.	1,816:48.
Sjukvård ...............	----	4S1: 89.	700: 83.	352: 57.	1,535: 29.
Utskylder ...............	-------	1,606: 50.	51:47.	171:82.	1,829: 79.
Diverse utgifter...... Nedsatt värde å häst-	342: 49.	2,042: 62.	2,914: 8.	1,819: 54.	7,118: 73.
besättning............ Afskrifning å span-nmål, hö, halm och		12,457: 3.	7,620: —	11,940: —	32,017: 3.
inventarier ........ Premier till krono-skatte-hemmans-egare i Skåne för		1,008:83.	2,669: 43.	1,248:69.	4,926: 95.
hingstar............... Prisbelöningar för	600: —	----	-----	----	600: —
hästar..................	27,678: 6.	—	—	—	27,678: 6.
Sgr	32,001: 95.	82,587: 56.	68,618: 50.	68,971: 74.	252,179: 75.

Levereringar:

Till stuterierna ...... 54,105: — ----—----—---— 54,105: —

Balans till år 1876 :

Kontant behållning 2,040: 76.
Hästbesättningens

värde .....................—

Inventariers och nybyggnaders
värden---- —

Fastigheters dito ...---—

Behållning af spannmål
och proviant —--—

Utlånta medel......... 36,325: 75.

Förskott......................—.

Fordringar ........... — §

6,586:	52.	9,784: 28.	2,106:	8.	20,517:	64.
131,600:	—	103,000: —	96,450:	—	331,050:	—
15,334:	70.	45,572: 23.	26,468:	65.	87,375:	58.
836,850:	—	201,000: —	568,700:	—	1,606,550:	—
11,695:	54.	37,330: 59.	5,500:	56.	54,526:	69.
22,000:	—.	------- —	8,094:	67.	66,420:	42.
3,332:	74.	—---—	—	—	3,332:	74.
32,566:	21.	--— —	11,925:	86.	44,492:	7.

Sgr 38,366: 51. 1,059,965: 71. 396,687: 10. 719,245: 82. 2,214,265: 14.
Summa 124,473:46. 1,143,365:40. 470,934: 64. 788,217: 56. 2,526,991: 6.

§ 1-

Enligt Stuteriöfverstyrelsens till Kongl. Maj:t afgifna berättelse hafva vid de
särskilda stuterierna följande förändringar under revisionsåret egt rum:

— 100

»Vid årets början funnos vid Strömsholms hiDgstdepot 89 hingstar och 2 ungston,
eller tillhopa 91 hästar. Under året inköptes 4 hingstföl från Hannover samt
12 hingstar, nemligen: 7 från Normandiet, 4 från Ottenby stuteri och 1 från Flyinge
stuteri. Deremot försåldes de 2 ungstona och 10 hingstar, af hvilka hingstar 4 såldes
till hästslagtare för att genast dödas, 1 störtade och 1 måste dödas, så att vid
årets slut funnos vid depoten 79 beskällare (af hvilka 6 voro utplacerade vid Upsala
akademis ridskola) samt 14 unghingstar. Af de under året från depoten utsände
beskällare blefvo 2,476 ston betäckta.

Häststyrkan vid Ottenby stuteri, som vid årets början utgjordes af 149 hästar,
ökades under året med 84 vid stuteriet fallna föl, men minskades deremot med
28 försålda, 5 störtade och 5 dödade hästar, så att vid årets slut vid stuteriet qvarstodo
145 hästar, nemligen 14 beskällare, 35 unghiagstar, 44 moderston, 43 ungston
och 9 arbetshästar.

347 ston blefvo af stuteriets utgående hingstar betäckta.

Vid årets början funnos vid Flyinge stuteri 94 hästar. Under året tillkommo
11 vid stuteriet fallna föl, 1 inköpt unghingst samt 4 såsom gåfva af Malmöhus
läns hushållningssällskap öfverlemnade beskällare af jutsk race. Deremot såldes 18
hästar, af hvilka 5 såldes till hästslagtare för att geuast dödas och 7 dels störtade,
dels dödades, så att vid årets utgång funnos vid stuteriet 85 hästar, af hvilka 39
voro beskällare, 10 unghingstar, 21 moderston och 15 ungston. Antalet af de ston,
som under året blefvo betäckta af stuteriets hingstar, uppgick till 1,435.

Vid samtliga stuteriinrättningarne funnos sålunda tillhopa 334 hästar vid årets
början och 323 vid årets slut.

Af statens beskällare blefvo under året 6,852 enskilda personer tillhöriga ston
betäckta, nemligen:

af stuteriernas beskällare ................................. 4,258 ston.

» sqvadrons- och kompanihingstarne ....................... 2,223 »

» premiehiugstarne i Skåne .............................. 371 »

tillsammans 6,852 ston.

Inkomsten af försålda hästar var under året:

vid Strömsholms hingstdepot.................

» Ottenby stuteri ........................

» Flyinge ..............................

Kronor 7,990

26,935

9,585

Summa kronor 44,510

Vid årets besigtningsmöten blefvo, i enlighet med prisbelöningsreglemmtets
föreskrifter, för 1,011 hästar utdelade pris, hvartill landstingen och hushållningssällskapen
inom de särskilda länen bidragit med 20,530 kronor 50 öre.

Ny bostadsbyggnad af sten samt erforderliga uthus för tjenstepersonal blefvo
under året uppförda såväl vid Ottenby som Flyinge stuterier».

— 101

Teknologiska institutet.

Tillgå!)

Debet.

Balans från år 187å:

50,346: 38.

Uppbörd:

Statsanslag:

Af sjette hufvudtitelns ordinarie anslag

för bergsbruk och slöjder .........

Extra ordinarie anslag till dyrtidstillägg

Afgifter af extra elever .....................

Stipendiemedel:

Statsanslag..............................

Pliktmedel..............................

Donationsmedel ........................

Intressemedel .........................

till undervisningsanstalter
.. 81.000: —

.. 10,700: — 91,700: —
.. ... ... ... ... 3,375: —

3,000: —

1,324: —

22,000: —

2,118: 64. 28,442: 64.

Ersättningsmedel ......

För försålda lärokurser

79: 39.

561: 80. 124,158; 83.
Summa 174,505: 21.

Kredit.

Utgifter:

Geodetiska afdelningen

Mekaniska d:o
Fysiska d:o

Kemiska d:o

Mineralogiska d:o
Metallurgiska d:o
Grufvetenskaps d:o
Bergsmekaniska d:o
Byggnadskonst- d:o
Rit- d:o

Verkstads- d:o
Biblioteket ........

Löner och arfvoden ........

Dyrtidstillägg.................

Diverse allmänna utgifter......

D:o för bergsskolan ......

Stipendiemedel ...............

Tryckning m. m. af lärokurser
Lifränta till S. Owens enka...

510: —

272: 57.

1,574: 17.

4,055: 16.

93: 40.

1,451: 69.

375: 17.

97: 80.

575: 45.

142: 75.

1,414: 60.

2,377: 6.

61,989: 95.

10,700: —

8,769: 89.

2,642: 83.

5,275: —

785: 62.

7H: 14, 103,814: 25-Transport 103,814: 25.

102

Transport 103,814: 25.

Balans till år 1876 :

Tillgångar:

Kontant behållning...

D:o inneståencle
Utlånta medel ......

i Riksbanken.

Fordringar

2,145: 54.

MOO: — 8,145: 54.

......... 62,287: —

......... 258: 42. 70,690; 95.

Summa 174,505: 21.

Elevernes antal utgjorde under revisionsåret:

Ordinarie. Extra. Summa.

Vårterminen............... 172 77 249

Höstterminen................ 219 60 279.

Tekniska skolorna.

Tekniska elementarskolorna

Örebro.

Debet.

Balans från år 1874:

Tillgångar .......................................

Uppbörd:

Af anslaget till bergsbruk och slöjder...
„ besparingarne för jordbruket, handeln

och näringarno ...........................

„ anslaget till elementarläroverken för

krigsbildningens befrämjande.........

Extra ordinarie anslag .....................

D:o d:o till dyrtidstillägg.........

D:o d:o till väfskolan ............

Landstingets bidrag till d:o ............

Inträdes- och terminsafgifter...............

Ersättningsmedel m. m......................

Inkomster af donationer.....................

Norr köping.

Malmö.

Boråa.

Eskila tnna.

sr g

c* p 2

S H.É.

™ O 81

B 5

3,028 82! 25,405 76! 848 62:13,758 9l| 10,553 12

12,000

400

150

4,500

2,575

1,712

770

3,971

12,000 —

400 —

150 —
4,500 —
2.810 -

12,000 —

3,520 —
150

2,10o!—

Säger ] 26,079154

Transport [ 26,079 54

675 — 450

61— 181:73

1,045i 2|--j

21,641 2118,401173

21,6411 2j 21,430155

12,000-

150-4,500 —
2,840 —
3,800 —
1,900
990
82 6
1,322 79

5,000 —

27,584185

52,990|61

32,450 -

911— 4,760 —

150-

—1 8,170 831

6,0611—i

500 —I
45,8801831"

73,800

9,550 -

6,598 50
1,794 6
1,891! 4

93,633160

6,909[62j 59,639j74) 104,186|72

103 —

1	,										O
		Tekniska elementarskolorna		DO pr	P	„ CO
												B
	: i ! Örebro.	i Norr-	i	i	i Eskils-	c* £ 0 3 Oq g	CD >-i t» pr p A	i \|s-i Is ( B B
			köping.					tuna.	o • o.	! ~
1 Transport	26,079	54	i 21,6411 2	21,430 55 i 1	52,990	61	• 6,909)62	j 59,639	74	104,186	72
Balans till år 1870:			1			j
Skulder ..........................................	1,021	79			__	!-	—	_	_ _			_	__	_
Summa	27,101	33	21,641	2	21,430	55	52,990	61	6,909	62	59,639	74	104,186	72
Kredit.
Balans från år 1874:
Skulder .........................................	1,455	75	—	—	—	—	—	—	- -	_	_ _	_	__ _	\|
Utgifter:
Aflöningär och arfvoden..................... Pris och stipendier åt elever...............	15,845 264	25	16,960	-	14,504 287	25 40	20,290 1(461	10	5,091	—	30,580 750	—	65,150 603	25 38
Diverse utgifter ..............................	6,313	51	4,681	2	1,575	17	6,468	58	1,156	62	15,735	50	27,516	70
Säger	22,422	76	21,641	2	16,366	82	28,219(681	6,247	62	47,065	50	93,270(33
Balans till år 1876:
Tillgångar:
Kontant behållning: Statsmedel ................................. Utlånta medel:	133	32	—	—	5,063	73	1,744	91	662	—	2,574	24	2,791	89
Donationer................................	3,089	5''	— —	—	—	■-	23,026	2	—	_	10,000	_	8,124	50
Säger		—	—	5,063	73	24,770	93	662	—	12,574	24	10,916(39
Summa	27,10l[33\| 21,641	2	21,430\|55	52,990(61	6,909(62	59,639	74	104,186(72

104

N avigationsskolorna.

Debet.

Balans från år 1874:

Tillgångar ...........................

Uppbörd:

Statsanslag för aflöning .........

Af besparingarne för jordbruket
m. m............................

Extra uppbörd ....................

Intressemedel ........................

C''

- T-i

^g|

K S g.

g.o I

ga p"Cfq
ce 03
O ce £5

5" tsr p
£. o <

p
03

; OQ

C/t

478; 2 71,21 2,03442, 63952: 51071,1 64l|781,90410,'',2,92132: _ |_

9,750 — 10,800''— 6,000''—! 6,000 —: 5,500 — 5,500— [5,950 — 5,750 — 4,500

1,200—;] 1,500;—j 750 — 1 750—l! 750—| 750

300

1,143:90:
23 90

750-

750—! 750

94(72 30 72! 22 50! 56 501 98 12: 191

— 3,300 —

-h;1,000 —

— 51! 1
23'' — —

Sgr 111,250;—; 13,467 80 6,750 — 6,844:72 6,280,72,6,272|50 6,756:50 6,598|12 5,441{23 4,351 [ 1

Balans till år 1876:
Skulder............................

478 70

Summa

Kredit.

Balans från år 1874:

I Skulder.................................

Utgifter:

Aflöning ..............................

Instrument och böcker samt inventarier
..........................

Ved, ljus och städning samt

11,728(70113,945(82 6,821(218,878

84 6,920|24,6,783(217,398,28 8,502 22,(8,362;55 4,351

527 91

9,750|—(11,400;—6,000;—,6,000''—5,500

15710! 820 4i 55 30 444 35

öfriga utgifter.................... I 1.293 69! 1.224 52 : 61920 : 60835

-,.5,500-

5,325 —5,750 !—| 4,500

— 3,300

255 17!! 2 50

—1! 58 651 II5175'' 33

901

533137! 704'' 4] 681(96! 755(16!; 698(46 996 65

Sgr 11,200,79 13,444,56:6,674(50 7,052,70,6,288,54 6,206 54,6,006 96 6,563(815,314(214,330(55

Balans till år 1876:

| Tillgångar:

Kontant behållning ........

Utlanta medel.................

— —i 501(26 14671

— [— 76 67

;— 605 9 — 2046

...........1--. — j—, — j—;|l,826(14j 631 70| 500— 1,391 (321,333 32 3,048.34(---■;

&W\ “p?] 5ÖT26 146j7148826 14 631,70! 576(67ul,391j32 1,93841 3,018;34; 20,46
Summa 111,726(7013,945(82 6,821 (21:;8.878(84 6^20 24((6,783(217,398(28 80502(22 8,362(55 4,351 j l!

Inventariers vurclen:

Behållning vid arets början......(20,865 73(21,278 4 8,638 72 9,486 93 9,547;50 3,889(38 6,443 53 (9,815 94(8,467

Tillkomna under året
xkfgångna under året

17610; 1,588(71

Behållning vid arets slut.........[21,0418322,866(75 8,685

30 [ 433 10 255 671 2 50

2 9,920: 3 9.803!l7i''3,891-88

10415 119

17 4,244 92
75! 391:90

6,443i5f3(9,920 9 ''8,587(22 4,636 82(

Anmärkning. I de fall, der värdet af tillkomna inventarier öfverstiger utgifna beloppet för inköp af sådana, utgör
skilnaden värdet å effekter, som antingen under året blifvit skänkta eller ock, ehuru under föregående
år tillkomna, först under revisionsåret redovisats.

— 105 —

§ 1-

Yid granskningen af räkenskapen för navigationsskolan i Hernösand har förekommit,
att å en densamma såsom verifikation bilagd räkning af Hugo Öström upptagits
såsom saldo enligt motbok ett belopp af 33 kronor 15 öre, utan att motboken
finnes bilagd eller eljest de utgifter, som i denna post ingå, blifvit närmare specificerade.

§ 2.

Då granskningen af navigationsskolornas räkenskaper betydligt försvårats derigenom,
att afskrifter af de utaf Kongl. Maj:t för de särskilda navigationsskolorna
faststälda aflönings- och utgiftsstater icke varit räkenskaperna bilagda, få Ilevisorerne
framhålla önskvärdheten deraf, att dylika afskrifter för framtiden berörda räkenskaper
bifogas.

Handels- och sjöfartsfonden.

Debet.

Balans från år 1874:

Tillgångar ............................................ ............... 2,303,685: 97.

Uppbörd:

Andel i Nya Trollhätte kanalbolags inkomster:

för år 1874 .............................. 20,817: 56.

* 1875 ..................	........ ... 15,000: —	35,817: 56.
Intressemedel..................	Kredit. Utgifter:	39,386: 88. 75,204: 44. Summa 2,378,890: 41.
Till Kongl. Kommerskollegium:
Ersättning åt konsuler.........	............ 2,000: —
Sportelersättning...............	............ 300: — Transport 2,300; —

Rev., Ber. 1877 angående Statsverket. 14

— 106 —

Transport 2,300: —

För tryckning’ af mönstrings- och sjöfarts böcker

m. m. ... ....................... 1,407: 90.

Till Kongl. Myntverket för pregling af belöningsmedaljer

Vikariatsarfvode vid generalkonsulatet i London .........

Ersättning till Seamens Hospital Society i London för

vårdande å dess hospital af svenske sjömän............

Löner och arfvoden till en del embets- och tjensteman vid

f. d. Konvoykommissariatet ...........................

Understöd åt Lotsåldermannen H. Byström för utgifvande
af ett arbete, benämndt »Förteckning öfver Sveriges

lastageplats^»..........................................

Pensioner ................................................

Till karantänsinrättningen på Känsö .....................

Expektansarfvode .......................................

Arfvode för signalering med en tidkula i Stockholm ......

» » » » » » i Göteborg.......

» » » »7? » Gefle

3,707:	90.
245:	44.
1,256:	9.
2,471:	50.
2,980:	—
500:
5,862:	50.
1,475:	—
825:	—
600:	—
600:	—
200:	—

20,723: 43.

Balans till år 1876:

Tillgångar:

Kontant behållning i Riksbanken..

Utlånta medel: mot ränta........

utan ränta........

Fordringar:

Upplupna räntor ..............

Hos Kongl. Generaltullstyrelsen..
» » Telegrafstyrelsen ..

............... 35,438: 22.

1,259,515: 69.

957,377: 78. 2,216,893: 47.

42,671: 76.

13,163: 53.

50,000: — 105,835: 29- 2,358,166: 98.

Summa 2,378,890: 41.

107 —

Anslaget till fortsättning af de geologiska undersökningarne inom
riket samt utgifvande af derpå grundade kartor.

Tillgång

Debet.

Balans från år 187i:

3,196: 41:

Uppbörd:

Extra ordinarie statsanslag .................................

Bidrag från Jernkontoret för utförande af geognostiska undersökningar
inom bergslagen..................... .........

För försålda kartor m. m.....................................

Anmärkningsmedel ..........................................

69,100: —

3,000: —

983: 50.

1: 25. 73,084: 75.
Summa 76,281: 16.

Kredit.

Utgifter:

Undersökningen ...............

Byråafdelningen..............

Laboratorium..................

Museum ....................

Biblioteket.....................

Kart- och boktrycket .........

Afiöningar.....................

Värmeledning, ved och vatten
Diverse utgifter ..............

Balans till år 1876:

Tillgångar:

Kontant behållning
Dito i Riksbanken

20,660: 61.

1,217: 93.

1,311: 51.

2,124: 4.

920: 75.

10,725: 26.

35,269: 44.

1,489: 19.

840: 14. 74,558: 87-

22: 29.

1,700: — 1,722: 29.

Summa 76,281: 16.

Geologiska undersökningar i skalan 1:50,000 hafva under revisionsåret blifvit
utförda inom Östergötlands, Örebro, Stockholms och Kristianstads län öfver en areaaf
nära 25 qvadratmil. Undersökningar i skalan 1 : 100,000 hafva utförts i Kronobergs,
Jönköpings, Hallands och Elfsborgs län öfver en areal af omkring 23 qvadratmil
samt s. k. bergslagsundersökningar inom Yestmanlands och Örebro län, hvarjemte
undersökningarne af malmfyndigheterna inom Vänga och Hellestads forna bergslag
blifvit fortsatta.

I skalan 1 :50,000 hafva under ifrågavarande år kartbladen »Riseberga», »Latorp»
och »Nora» publicerats samt kartbladen »Stafsjö», »Båstad», »Sandhamn»,
»Tärnskär», »Huseby» och »Ljungby»., blifvit tryckta, de två sistnämnda bladen i
skalan 1 : 200,000.

Sjunde Hufvudtiteln.

Anslaget till de nya jordeböckernas granskning.

Debet.

Balans från år 1874:

Tillgångar

4,031: 76.

Uppbörd:

Extra statsanslag
Ränta............

13,600: —

66: 87. 13,666: 87
Summa 17,698: 63.

Kredit.

Utgifter:

Aflöning...........

75 ris skrifpapper

12,600: —

1,125: — 13,725: —

Balans till är 1876:

Tillgångar:

Kontant behållning
Dito i Riksbanken

1,633: 63.

2,340: — 3,973: 63.

Summa 17,698: 63.

109 —

Kongl. Statskontoret.

Debet.

Balans från år 1874:

Tillgångar.................................... 29,596,489: 57.

Uppbörd:

För statsregleringsfonden................. 511,604: 50.

» riksgäldsverkets fond................ 813: 23.

» militieboställsfonden....... 22,138: 53.

» förenade mötespassevolanskassornas fond..... 27,863: 81.

» trosspassevolansfonden..... 6,393: 23.

> Norrbottens hästjägaresqvadrons fond....... 11,600: 90.

» volontärvakansfonden................ 35,332: 18.

» en per mille-fonden................. 4,313: 24.

» allmänna beväringsfonden............. 30,60S: 30.

» Palmqvistska fonden för Stockholms befästande. 7,729: 98.

* Noréenska testamentsfonden............ 776: 89.

» undsättningsfonden................. 169,905: 96.

» odlingslånefonden.................. 30,468: 98.

» Almare Stakets bros arrendemedelsfond..... 688: 10.

» Längmanska donationsfonden............ 50,912: 73.

» fonden för Carl XII:s monument.......... 352: 67.

* Presterskapets löneregleringsfond.......... 16,921: 50.

» Ramsele pastorsboställes _ skogsförsäljningsme dels

fond...................... 425: —

» Elfdals pastorats regleringsfond.......... 12,213: 70.

» bibelkommissionens fond.............. 803: 25.

» Grefve Erik Posses donationsfond......... 1,505: —

» Filénska testamentsfonden............. 1,611: 67.

» Vadstena krigsmanshusfond............. 210,189: 35.

» Invalidhusfonden................... 74,740: 57.

v Beväringsmanskapets invalid- och pensionstond . 4,279: 65.

Remisser.......................... 54,659,544: 74.

55,893,732:

66.

Balans till år 1876:

Skulder:

Öfverleverering..................... 1,149: 88.

Återstående utgifter.................. 57,659: 4.

Oliqviderade, diverse verks m. fl. medel...... 511,389: 33.

Transport 570,198: 25. 85,490,222: 23.

— 110 —

Transport 570,198: 25. 85,490,222: 28.

I allmänhet:

Till Riksgäldskontoret för återstoden af 1874 års
öfverskott och besparingar . 5,168,458: 65.

» Arméförvaltningen, inneståen de

anslag m. m........ 1,800,334: 28.

» Förvaltningen af sjöärendena

dito.............. 2,642,052: 82.

» Skogsstyrelsen......... 351,193: 69.

» Öfverintendentsembelet . . . 90,000: —

» diverse personer och fonder

m- m.............. 572,560: 59. 10,624,600: 3. 11,194,798: 28.

Summa 96,685,020: 51.

Kredit.

Balans från år 1874:

Skulder

14,610,061: 28.

Utgifter:

För statsregleringsfonden..............

» Noréenska testamentsfonden..........

» Drottningholms broars arrendemedels fond .

» Längmanska donationsfonden........

» presterskapets löneregleringsfond.......

» Elfdals pastorats regleringsfond.......

» bibelkommissionens fond............

» Yadstena kringsmansbus fond........

Remisser.......................

13,075,639: 99.

345: —

2,300: —

4,241: 16.

7,912: 68.

12,087: 50.

5,200: —

15: 79.

41,358,328: 58. 54,466,070: 70.

Balans till är 1876:

Tillgångar:

Kontant behållning...................

Behållning af bergseffekter..............

Utlånta medel......................

Utestående kronouppbörd den 31 December 1875,

levererad inom den 30 April 1876 ........

Förskott........................

Fordringar bos

Riksgäldskontoret......... 5,674,039: 81.

Fångvårdsstyrelsen........ 160,528: 66.

Arméförvaltningen......... 3,798: 87.

Skogsstyrelsen.........., 844: 88.

Diverse personer och fonder m. fi. 1,996,389: 72.

3,482,496: 96.

2,971: 37.
11,234,793: 5.

9,680: 76.
5,043,344: 45.

7,835,601: 94. 27,608,888: 53.
Summa 96,685,020: 51.

111 —

Stämpelpappersuppbörden.

Debet.

Balans från år 1874:

Skrifstämplar.......

Enkla beläggningsstämplar
Dubbla dito
Vexelstämplar.......

98,109: —

5,043,970: 5.

5,412,923: 75.

110,461: — 10,665,463: 80.

Leverering från Riksbanken:

Skrifstämplar........................ 129,932: —

Enkla beläggningsstämplar................ 1,233,876: —

Dubbla dito ................ 6,415,509: — 7,779,317: _

Aterlevering från försäljningsmän:

Enkla beläggningsstämplar..................

Dubbla dito .................

Aftysta stämplade vexelblanketter............

925: —

100: —

31: 50. 1,056; 50.

Summa 18,445,837: 30.

Kredit.

Leverering till försäljningsmän:

Skrifstämplar ........................ 136,382: 50.

Enkla beläggningsstämplar................. 584,525: 90.

Dubbla dito 2,001,850: 10.

Vexelstämplar.................... . . . . 53,204: —

2,775,962: 50.

Afskrifning:

Skrifstämplar.......................

Enkla beläggningsstämplar................

Dubbla dito ................

Aflysta stämplade vexelblanketter ...........

Balans till år 1876:

Skrifstämplar . . .....................

Enkla beläggningsstämplar................

Dubbla dito ................

Vexelstämplar.......................

1: —

1,047: 90.

102: 25.

31= 50. 1,182: 65.

91,657: 50.

5,693,197: 25.

9,826,580: 40.

57,257: — 15,668,692: 15.
Summa 18,445,837: 30.

— 112 —

Kongl. Myntverket.

Debet.

Tillgångar

Balans från år 1874:

3,568,235: 89.

Uppbörd:

Stockprof från år 1864, tillrättakomna ädla metaller m. m.

Guld..................... 425: 83.

Silfver.................... 269: 66. 695: 49.

Vinst vid utmyntning af guld............... 5,346: 46.

Dito dito „ silfver.............. 404,766: 32.

Dito dito „ brons.............. 70,690: 54.

Dito på medaljpregling.................. 1,192: 80.

Dito „ finsilfverförsäljning............... 901: 66.

Diverse inkomster ..................... 542: 47.

Statsanslaget till Myntets drift och underhåll..... 12,000: —

Af extra dito till inrättande af ett guldutmyntningsverk 22,500: —

518,635: 74.

Balans till år 1876:

Skulder:

Till Riksbanken

för guld......................... 2,411,663: 59.

„ silfver........................ 508,777: 3.

„ gammalt kopparmynt............... 273: 61. 2,920,714: 23.

Summa 7,007,585: 86.

Kredit.

Balans från år 1874:

Skulder..................................... 3,111,392: 29.

Utgifter:

Förlust af metall vid guldutmyntningen . 8,154: 78.

Förlust af metall samt omkostnader vid

silfverutmyntningen............ 85,626: 34.

Förlust af metall vid bronsutmyntning . . 32: 77. 93,813: 89.

Reparationer......................... 1,551: 89.

Förlust af metall vid medaljpregling ........... 5: 71.

Leverering till Riksgäldskontoret............. 90,100: —

Omkostnader för nya guldutmyntningsverket....... 17,241: 15. 202,712: 64.

Transport 3,314,104: 93.

— 113 —

Transport 3,314,104: 93.

Balans till år 1876:

Tillgångar:

Kontant behållning.......... 1,608: 24.

Dito i Riksbanken........ 53,304:_8. 54,912: 32.

Behållning af metaller:

Guld.................. 2.475,327: 56.

Silfver................ 838,138: 09.

Koppar, brons etc.......... 56,535: 33, 3,370,000: 98.

Bränsle, deglar, syror m. m............... 13,106; 98.

Inventariers värden.................... 75,000: —

Fastighetsvärden..................... 180.460: 65. 3,693,480: 93.

Summa 7,007,585: 86.

Kongl. Kontrollverket.

Debet.

Uppbörd:

	Stockholm.	Landsorten.	Summa.
Enkel afgift.....................	10,337:	97.	16,946:	27.	27,284:	24.
Dubbel dito.....................	349:	64.	237:	80.	587:	44.
Extra uppbörd, nedsmälta vädermälen.....	77:	94.			77:	94.
Säger	10,765:	55.	17,184:	7.	27,949:	62.
Balans till år	1S76:
Skulder, öfverleverering..............	---		1:	99.	1:	99.
Summa	10,765:	55.	17,186:	6.	27,951:	61.
Kredit.
Balans från år	1874:
Skulder, öfverleverering..............	1:	—	—	—	1:	—
Utgifter:
Arfvoden ......................	- -	—	5,714:	6.	5,714:	6.
Postporto......................	. ■— —	■—	2:	78.	2:	78.
Leverering till Kongl. Räntekammaren.....	10,764:	55.	- -	—	10,764:	55.
Dito till landtränterierna..........	---		11,469:	22.	11,469:	22.
Säger 10,764:	55.	17,186:	6.	27,950:	61.
Summa	10,765:	55.	17,186:	6.	27,951:	61.

Rev. Ber. 1877 angående Statsverket.

114 —

Kongl. Kammarrättens aktoratsräkning.

Debet Balans från år 1874 ..... Uppbörd .............	Advokat- fiskals- kontoret.	Provins- räken- skapskon- toret.	Militie- räken- skapskon- toret.	Civil- räken- skapskon- toret.	Summa.
836,397 34,952	32 32	12,023 7,206	89 48	3,742 6,852	89 32	5,732 4,035	99 57	357,897 53,046	9 69
Summa	371,349	64	19,230	37	10,595	21	9,768	56	410,943	78
Kredit.
Afskrifning...........	1,014	56	79	1	393	55	—	—	1,487	12
Leverering ...........	44,715	21	11,366	82	8,272	72	1,746	96	66,101	71
Balans till år 1876 ......	325,619	87	7,784	54	1,928	94	8,021	60	343,354 95
Summa	371,349	64	19,230(37	10,59521	9,768	56	410,943 78

§ l.

'' ... V.id Jemföreise mellan de i Kongl. Kammarrättens för år 1875 afgifna aktoratsräkning
utbalanserade propriebalanser samt de för dessa balanser i vederbörande
embetsverk** och läns räkenskaper utförda summor, hafva Revisorerne funnit, att
olika uppgifter i afseende å beloppen förekomma, hvilket förhållande ej obetydligt
försvårat granskningsarbetet. På grund häraf, och då god ordning synes kräfva, att
dylika olikheter ej ega rum, hafva Revisorerne ansett sig böra å förhållandet fästa
uppmärksamheten.

— 115 —

Kongl. Öfverintendentsembetet.

Debet

Balans från år 187å:

Tillgångar..................................... 229,296: 73.

Uppbörd:

Statsanslag:

Sjunde hufvudtitelns ordinarie anslag till byggnader och

reparationer.......... 120,900: —

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. . . 1,500: — ^2 400- _

Nionde hufvudtitelns ordinarie anslag:

Allmänna indragningsstaten: .hyreskostnader för embets lokaler.

.......................... 5,100: —

Åttonde hufvudtitelns extra anslag:

Till inredning af nya byggnader för Kongl. biblioteket
................... 313,600: —

» nybyggnad för Kongl. Musikaliska

akademien................ 90,000; — 403 qqq. _

Af Kongl. Postverket för posthusbyggnad i Stockholm . . . 3,994: 88. 535 gg

Summa 764,391: 61.

Kredit.

Utgifter:

Byggnader och reparationer.................. 132,911: 88.

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m............ 1,654: 46.

Hyreskostnader för embetslokaler................ 5,100: —

Nybyggnad vid landshöfdingeresidenset i Karlstad...... 10,115: 99.

Dito för Kongl. biblioteket............... 66,210: 70.

För inredning af samma byggnad............... 75,723: 13.

Nybyggnad för Kongl. Musikaliska akademien........ 111,800: 26.

Posthusbyggnad i Stockholm................... 17,156: 27. 420 672* 69

Balans till år 1876:

Tillgångar:

Kontant behållning........... 14,327: 6.

Förskott ........................... 75,791: 86.

Fordringar.......................... 253,600: — 343 71g. 92

Summa 764,391: 61.

— 116

§ I Af

statsanslaget till byggnader och reparationer har Öfverintendentsembetet, i
anledning af Styrelsens för allmänna väg- och vattenbyggnader reqvisition, under
revisionsåret utbetalt till Löjtnanten C. A. Klintberg, i egenskap af tillsyningsman
öfver vägen och broarne till Drottningholm, en summa af 497 kronor 50 öre, nemligen
200 kronor såsom arfvode och 297 kronor 50 öre såsom godtgörelse för resor
i och för tillsynen öfver samma väg och broar.

Enär det synts anmärkningsvärdt, att kostnaden för ifrågavarande resor, hvilken
i det för året upprättade generalförslaget beräknats till allenast 190 kronor, i
verkligheten uppgått till nära tredubbla beloppet, hafva Revisorerne ansett sig böra
förhållandet omförmäla.

Ri dd arhol ms k yr k an.

Debet.

Tillgångar

Balans från år 1874:

Uppbörd:

Från Öfverintendentsembetet . ..........

För 5 serafimerringningar............

Kredit.

Utgifter:

För vård och tillsyn af effekter........

» uppdragning af tornuret..........

Diverse utgifter................

Tillgångar:

Kontant behållning

Balans till år 1876:

153: 11.

255: —

. . 22:	50.	277:	50.
Summa	430:	61.
. 180:
	—
. 11:	75.	266:	75.
		163:	86.

Summa 430: 61.

— 117 —

Kongl. Postverket.

Debet.

Tillgångar

Balans från år 1874:

1,072,957: 26.

Upphörd:

Influtna medel för försålda frimärken m: m........ 3,755,171: 25.

Afgifter för diligenspassagerare och deras effekter .... 59,142: 94.

Postbefordringsafgift för tidningar............. 166,950: 95.

Fraktmedel af Postverkets ångfartyg........... 13,566: 54.

Extra ordinarie uppbörd.................. 7,221: 21.

Bötesmedel.......................... 5,585: 55.

Observationsmedel...................... 8,582: 47.

Medel, funna i öppnade obestälbara bref........ 2,313: 16.

Expeditionslösen ....................... 4,584: —

Leverering från Kong!. Statskontoret (brist i anslaget till postbefordran
å landsväg) .............................

4,023,118:

541,221:

Balans till år 1876:

Skulder:

Öfverlevereringar . .

Skulder i allmänhet

Summa 6,432,874: 67.

56,704: 78.
738,873: 1.

7Q.s K77. 70

Skulder

Kredit.

Balans från år 1874.r

787,624: 17.

Utgifter:

Aflöningar m. m., specificerade i Kongl. Generalpoststyrelsens tryckta *

underdåniga berättelse för år 1875, Tab. III pag. 19 ....... 4,740,374: 42.

Balans till år 1876:

Tillgångar:

Kontant behållning . ..................

Förskott..........................

Propriebalanser .....................

Fordringar.......................

Anmärkta poster.....................

845.922: 66.
26,490: 16.
5,452: 42.
26,820: 48.
190: 36.

904,876: 8.

Summa 6,432,874: 67.

— 118

Kongl. Telegrafverket.

Debet.

Balans från år 1874:

Anslagsmedel. Underhållsmedel. Summa.

Tillgångar.......... 26,165: 18. 282,382: 40.---— 308,547: 58

Uppbörd:

Från underhållsmedlen omförda
............ 130,000: —---— 130,000: —

Bidrag till telegrafanläggning 1,288: — ------ 1,288: —-

För försåld telegrafmateriel 794: 67. 5,333: 22. 6,127: 89.

Anmärkningsmedel...... 80: 16. 613: 52. 693: 68.

Svenskt porto...........t— 1,263,019: 69. 1,263,019: 69.

Bötesmedel.......... — 19: — 19: —

Inkomst af fasta egendomen

å Södermalm .......—--— 1,006: 81. 1,006: 81.

Portoersättning för telegra feringsfel.

.........——— — 17: 19. 17: 19.

Bidrag till stationernas underhåll
............... 4,112: 74. 4,112: 74.

Ersättning för begagnande af

telegrafverkets stolpar . . —---— 360: — 360: —

Dito för åverkan å telegrafledning
........... — 40: 25. 40: 25.

Hyresbidrag......... — 3,805: — 3,805: —

Intressemedel ........ — 6,583: 93. 6,583: 93.

Säger 132,162: 83. 1,284,911: 35. ----— 1,417,074: 18.

Balans till år 1876:

Skulder......... . . .---- 132,545: 19,---— 132,545: 19.

Summa 158,328: 1. 1,699,838: 94. ----- 1,858,166: 95-

— 119 —

Kredit.

Balans från är 1874:

Anslagsmedel. Underhållsmedel. Summa.
Skulder............ 15,715: 16. 112,772:73.___

Utgifter:

Aflöning och dagsverken . .

Materialier..........

Rese- och traktamentskost nad.

............

Instrument och apparater .
Verktyg och arbetsredskap
Möbler och husgeråd . . . .

Batteriförnödenheter.....

Frakt- och transportkostnad
Anmärkningsprovision . . .

Skrifmaterialier.......

Diverse utgifter.......

Aflöningar m. m., specificerade
i Kongl. Telegrafstyrelsens
tryckta underdåniga
berättelse för år

1875, Tab. V........

Omföring till anslagsmedlen

31,121: 94. _

52,087: 93. -------

5,991: 54.---_

10,510:64.----

5,200:48.----

9,049:53. _

1,970: 3.----

11,521:45.----

13:59.----

143: 80.---—

506:43.----

---- 1,184,843: 20.

------- 130,000: —

Säger 128,417:36. 1,314,843: 20.

31,121: 94.
52,087: 93.

5,991: 54.
10,510: 64.
5,200: 48.
9,049: 53.
1,970: 3.
11,521: 45.
13: 59.
143: 80.
506: 43.

1,184,843: 20.
130,000: —

Balans till år 1876:

Tillgångar:

Kontant behållning .... 8,276: 19. 199,196: 76. 207 472- 95

Fordringar..........6,219:30. 73,026: 25. 79’245:’ 55.''

Säger 14,495T49i 272^2231 L

Summa 158,328: 1. 1,699,838: 94. h____

128,487: 89.

1,442,960: 56.

286,718: 50.

,858,166: 95.

— 120

Kongl. Tullverket.

Tillgångar

Debet.

Balans från år 1874.:

3,210,177: 79.

Uppbörd:

Tullmedel:

Inkommande tull......

Lastpenningar.......

Nederlagsafgift.......

Transitafgift........

Konfiskationer.......

Böter............

Strandvraksmedel.....

Abandonnerade varor . . .
Natt ock år ståndna varor

Auktionsprovision.....

Extra inkomst.......

Observationsmedel.....

Fyr- och båkmedel:

Inkommande........

Utgående ..........

Observationsmedel.....

Lasarettsafgift.........

23,592,802: 8.

636,063: 37.
114,780: 28.
4,025: 28.
8,394: 10.
16,329: 20.
12,241: 43.
13: 3.
171: 39.
728: 38.
2,801: 41.
3,647: 20.

357,943: 13.
474,346: 84.
413: 83.

24,391,997: 10.

832,703: 80.

152: 25. 25,224,853: 15.

Balans till år 1876:

Skulder:

Tullmedel.....

Fyr- och båkmedel

679,531: 71.

17,800: 31. 697,332: 2.

Summa 29,132,362: 96.

Transport

946,553:_14,
946,553: 14.

Skulder .

Kredit.

Balans från år 1874:

121 —

Transport 946,553: 14.

Utgifter:

Af tullmedlen:

Bidrag till handelsflottans pen sionsanstalt.

........ 88,000: —

Ersättning till städerna för

tolagsafgifter........ 1,500,946: 47. 1,588,946: 47.

Omkostnader:

Ordinarie staten...... 1,455,271: 87.

Dyrtidstillägg........ 270,385: 26.

Indragningsstaten...... 86,278: 51.

Pensionsstaterna...... 223,298: —

Arfvoden........... 10,020: —

Rese- och traktamentskost nader.

.......... 19,715: 91.

Byggnader och reparationer

m. in............ 13,651: 99.

Yed och ljus samt lyktors

underhåll......... 10,523: 80.

Skrifmaterialier m. m.. . . 14,385: 39.

Postporto.......... 9,121: 39.

Begrafningshjelp...... 2,774: 98.

Diverse utgifter....... 20,603: 85.

Extra medel........ 87,994: 92.

Gratifikationer........ 420: 7 5.

Hemliga utgifter....._.__9,000: — 2,233,446: 62.

Afkortningar.....7.77777. . . . . ■ 39,572: 51. 3,861,965: 60.

Af fyr- och båkmedlen:

Omkostnader................... 27,322: 49.

Afkortningar .................. 998. 21.

Uppbördsprovision ........... 16,909: 82. 45,230: 52. 3,907,196: 12.

Levereringar:

Till Rongl. Räntekammaren:

Tullmedel..................... 20,640,000: —

Fyr- och båkmedel ............ . . . 775,000: — 21,415,000: —

Till Serafimerlasarettet........................ 71: 65. 21,415,071: 65.

Balans till år 1876:

Kontant Utestående Proprie- Ford

behållning. uppbörd. balanser.

Tillgångar:

Mev. Ber. 1877 angående Statsverket,

— 122

Transport 123,890:74. 238,053:43. 182,827:42. 2,277,684:75. 2,822,456: 34. 26,268,820:91.
Fyr- och

båkmedel . 8,569: 6. 5,812:22. 167:43. 13,217:22. 27,765:93.

Handels- och
sjöfartsfon dens

medel---- 13,163:53.-- 13,163:53.

Lasarettsaf gifter

. . . 106:75.--— — 49:50. 156:25.

Sgr 132,566: 55. 243,865: 65. 19M58T38. 2,290,951:47;'' H — 2,863,542: 5.

Summa 29,132,362: 96-

1871. 1872. 1873. 1874. 1875.

Tullmedlen

utgjorde . . 19,119,239: 32. 19,305,447: 84. 23,940,226: 12. 29,442,251: 70. 24,391,997: 10.

Afkortningar 83,502: 91. 56,297: 13. 31,235: 56. 477445: 232 39,572: 51.

Aflöning och

omkostnader 1,914,233: 70. 1,916,613: 16. 1,930,030: 11. 2,063,133: 62. 2,233,446: 62.

Sgr 1,997,736; 61. 1,972,910: 29. 1,961^65:1)7. 2,110,578: 85. 2,273,019: 13.

Återstår 17,121,502: 71. 17,332,537: 55. 21,978^960: 45. 27,331,672; 85. 22,118,977; 97".

hvaraf levererats:
till städerna
för mistad tolag
...... 1,250,465: 48.

till handelsflottans
pensions anstalt

.... 79,000: —

hvadan netto utgör
...... 15,792,037: 23. 15,999,726: 75. 20,413,557: 94. 25,490,515: 93. 20,530,031: 50.

1875 års tulluppbörd................................ 24,391,997: 10.

öfverstiger den i riksstaten för samma år påräknade inkomsten..........19,’500’000: —''

med.......................................... . . 4,891,99 7^ 107

1871. 1872. 1873. 1874. 1875.

Fyr- och båkmedlen

utgjorde....... . . . . 835,159: 48. 943,086: 58. 949,590: 36. 963,659: 39. 832,703: 80.

Omkostnader....... — — — .... _ ~ 27 322- 49

Afkortningar....... 122: 88. 936: 70. 194: 52. 701: 44. Vj8: 21*.

Uppbördsprovision .... 25,052: 40. 28,290: 89. 28,483: 59. 28,908: 11. 16,909: 82.

Netto~utgör 809,984: 20. 913,858: 99. 920,912: 25. 934,049: 84. 787,473: 28.

1,258,810: 80. 1,484,402: 51. 1,756,156: 92. 1,500,946: 47.

74,000:

81,000: —

85,000:

88,000: —

— 123 —

Kongl. Skogsstyrelsen.

Debet.

Balans från år 1874:

Tillgångar:

Kontant. Förskott. Fordringar. Summa.

å reservationsanslaget

till skogsväsendet . 4,748: 39. 26,938: 80. 93,950: 92. 125,638: 11.

» medel anvisade för
undersökningar rörande
elfrensningsock
strömbyggnadsarbeten
i Norrbottens
län....... 300: 41. 5,000: —--— 5,300: 41.

a medel, anvisade för
undersökning af
Kronans ek- ocb

furuskog...... 1,300: —--—--— 1,300: -—

Säger 6,348: 80. 31,938: 80. 93,950: 92. =-- 132,238: 52.

Upphörd:

1875 års reservationsanslag till skogsväsendet 450,000: —

Ånmärkningsmedel................ 121: 64. 450,121: 64.

Af extra anslaget till undersökning af vattendragen i Norrbottens
län.......................... 5,000: —

Af anslaget till flottans nybyggnad ocb underhåll för undersökning
af Kronans ek- och furuskog.......... 1,200: —

Af extra förslagsanslaget till anställande af skogsingeniörer 8,000: —

Till vikariatsersättningar:

af 7:de bufvudtitelns anslag: extra utgifter . . 881: 26.

af dito besparingar........ 1,179: 70. 2,060: 96.

Till expenser m. fl. utgifter:

af bestämda anslaget till skogsväsendet .... 6,000: —

af anslaget till postafgifter........... 1,072: 10.

af ?:de bufvudtitelns besparingar......... 4,000: — 21,072: 10. 477,454: 70.

Transport 609,693: 22-

124

Transport 609,693: 22.

Balans till år 1876:

Skulder:

A reservationsanslaget.....................

» anslagna medel för undersökning rörande elfrensningsock
strömbyggnadsarbeten inom Norr- och Vesterbot tens

län ...........................

» anslagna medel för undersökning af Kronans ek- och

furuskog............................

» anslagna medel till expenser m. fl. utgifter........

135,640: 21.

811: 13.

317: 7.

3,218: 53. 139,986: 94.
Summa 749,680: 16.

Kredit.

Balans från år 187é:

Skulder:

Å reservationsanslaget..................... 99,105: 94.

» anslaget till undersökning af Kronans ek- och furuskog 258: 76.

» anslagna medel till expenser m. fl. utgifter....... 937: 64. 100,302: 34.

Utgifter:

Af reservationsanslaget till skogsväsendet:
Inköp af skogsmark:

Reglering och indelning af kronoparker m. m. 2,952: 97.

Undersökning och uppskattning af skog . . 1,911: 99.

Skogsodling och skogsvård.......... 26,508: 22.

Skogsafverkning................ 11,437: 45.

Inventarier................... 1,960: 63.

Skatter och onera............... 4,632: 74.

Byggnadskostnader............... 27,313: 71.

Extra skogsbevakning............. 34,793: 22.

Arfvoden och gratifikationer......... 22,650: —

Rese- och traktamentskostnader....... 347: 7.

Bidrag till skogsläroverken......... 6,843: 91.

Tidskrift för skogshushållning........ 500: —

Diverse utgifter................ 6,329: —

Af anslagna medel för undersökning rörande elfrensningsoch
strömbyggnadsarbeten i Norrbottens och Västerbottens
län..........................

Af anslagna medel till undersökning af Kronans ek- och

furuskog ................... .........

Transport

222,004: 42.

6,111: 54.

1,067: 7.

229,183: 3. 100,302: 34

125

Transport 229,183: 3. 100,302: 34.

Åf extra anslaget till anställande af skogsingeniörer .... 7,155: 12.

Vikariatsarfvoden:

Utbetalda...................... 2,042: 21.

Levererade till Kongl. Räntekammaren .... 18: 75. 2,060: 96.

Af anslagna medel till expenser m. fl. utgifter:

Till extra kanslibiträden och renskrifning . . 7,585: 10.

Expenser, ved m. m................ 4,695: 79.

Postafgifter för tjenstebref........... 1,072: 10. 13,352: 99. 251,752: 10.

Balans till år 1876:

Tillgångar:

Kontant. Förskott. Fordringar. Summa.

Å reservationsanslaget
......... 7,563: 92. 28,732: 90. 353,992: 78. 390,289: 60.

» anvisade medel till
undersökning rörande
elfrensningar
och strömbyggnadsarbeten
--— 5,000: — —— — 5,000: —

» anvisade medel
för undersökning
af Kronans ek och

furuskog. . . 1,491: 24. ---— --- — 1,491: 24.

» anslaget till anställande
af skogsingeniörer.
.... 844: 88. —-—- — --— 844: 88.

Säger 97900: 4. 33,732: 90. 353,992: 78. ----- —

397,625: 72.

Summa 749,680: 16.

§ I Uti

underdånig skrifvelse den 21 Mars 1857 fastade Rikets Ständer Kongl.
Maj:ts nådiga uppmärksamhet å angelägenheten af skogsodling å de inom Elfsborgs
län belägna s. k. Svältorna och hemstälde, att Kongl. ,Maj:t, efter ärendets utredning,
täcktes taga i öfvervägande, om och hvilka åtgärder för befrämjande af skogens återväxt
å berörda mark kunde vara erforderliga och lämpliga. I anledning häraf, och
enär ett allmännare frambringande af skog och en ändamålsenlig, för framtiden betryggande
skogsvård på Svältorna icke med någon säkerhet kunde påräknas, såvida ej
den mark, som härtill användes, blefve till Kronan inlöst och stäld under offentlig
myndighets förvaltning, anbefalde Kongl. Maj:t genom nådigt bref af den 7 Februari
1862 åtgärders vidtagande i sådant syftemål.

För Kronans räkning inköptes derefter under åren 1862—1868 mark å Svältorna,
hvaraf bildats tre kronoparker, Stora Svältan, med areal af 1,079 tunne-,

— 126 —

4 kappland, Lilla Svältan, innehållande 620 tunne-, 2,6 kappland, samt förra häradsallmänningen
Trenningslmlt, innehållande 1,408 tunne-, 186/35 kappland, den sistnämnda
belägen inom Gäseneds härad af Svältornas revier, men enligt Kong! brefvet
den 10 December 1869 stäld under förvaltning af jägmästaren i Marks revier. Utgifterna
för nyssnämnda tre parkers inköp utgjorde, enligt i 1869 års revisionsberättelse
meddelad uppgift, 29,156 kronor 29 öre, hvartill komme 1,250 kronor för sedermera
inlöst förpantningsjord. Sedan 1874 års Riksdag till Kongl. Maj:ts disposition stält ett
reservationsanslag af 450,000 kronor, dels till kronoskogarnes förvaltning och dels till
befrämjande af skogsväsendet i allmänhet, deruti äfven inbegripet inköp af till skogsbruk
tjenlig mark, har under revisionsåret inom Svältornas revier för Kronans räkning förvärfvats
dels för 50,000 kronor kronosäteriet Ollestad, innehållande 1,869 tunnland,
hvaraf bildats Ollestads kronopark, dels ock hemmanen Torpåkra, Horsered, Tångatorp,
Krabbagärde och Åläng, tillsammans 440 tunne-, 16 kappland, för tillsammans
9,930 kronor 63 öre, af hvilka bildats Veseneds kronopark. Ä dessa två nya kronoparker
är dock planteringen icke ännu börjad.

Då Revisorerne ansett, att det skulle vara af intresse att få närmare kännedom
om framgången af de sålunda å Svältorna utförda skogsodiingarne, hafva delegerade
bland Revisorerne besökt dessa planteringar.

Utaf hvad Revisorerne på stället erfarit och af tillgängliga handlingar än vidare
inhemta!, anse sig Revisorerne böra meddela följande:

Enligt af vederbörande revierförvaltare meddelade upplysningar, äro numera
med skog odlade, af Stora Svältan omkring 940 tunnland och af Lilla Svältan omkring
560 tunnland, eller tillsammans omkring 1,500 tunnland. Vid skogsodlingen,
som å dessa kronoparker börjades år 1867, har dels sådd och dels plantering, efter
olika metoder, blifvit använd, hvarvid dock städse plantering brukats i större utsträckning
än sådd. De planterade träden hafva utgjorts af tall och gran jemte i mindre
omfattning björk och andra löfträd, såsom oxel, rönn med flera. På några trakter
hafva dessutom till följd af markens vattensjuka beskaffenhet vidlyftiga afdikningar
måst föregå skogsodlingen.

Hela Lilla Svältan är inhägnad och af Stora Svältan omkring 970 tunnland.
Till hägnad har användts dels sten, dels sten och jord tillsammans, dels ock ljungtorf
och jord.

Kostnaden för ett tunnland skog å de nu uppodlade delarne af Svältorna uppgår
öfver hufvud taget till 18 kronor och 50 öre, sålunda fördelad:

Till hägnad ............................................. kronor 5: 20 öre.

„ skogsodlingen med plantor, frön, redskap, diverse utgifter
m, m........................■ .............. „ 11: 85 „

„ dikning .......................................... _„ 1: 45 „

Summa kronor 18: 50 „

Utom nu uppräknade fyra kronoparker hörer, enligt af vederbörande meddelad
upplysning, till det år 1867 upprättade Svältornas revier jemväl den inom Elfborgs
län belägna del af kronoparken Edsmären, innehållande 2,953 tunne-, 30,8 kappland,
hvarå skogsodlingen redan år 1841 börjades, och som numera, med undantag af mossar
och sämre kärr, till hela sin vidd är beväxt med tall, björk och ek samt något al,
äfvensom med under de senare åren inplanterad gran. Till underlättnad vid utforsling
af afverkadt virke från denna kronopark hafva derå under de senare åren anlagts
vägar, med en sammanlagd längd af 28,900 fot.

Från Kronans plantskolor inom revieret hafva under år 1876 blifvit försålda
99,300 stycken diverse träd och plant or samt i små poster till mindre hemmansbrukare

— 127 —

i trakten blifvit kostnadsfritt utdelade 310,000 stycken barrträdsplantor, hvilka, med
få undantag, blifvit under ledning af kunnige plantörer utplanterade.

Vid Revisorernas besök, som måste inskränkas till Lilla Svältan och Edsmären,
befunnos planteringarne å båda dessa kronoparker särdeles lofvande och parkerna i
öfrigt med utmärkt omsorg och nit vårdade.

Det af Kronan i dessa trakter gifna föredöme att till skogsodling använda de
under flera mansåldrar svedjade och derför kala ljungmarkerna tyckes för öfrigt hafva
manat en och annan enskild jordegare till efterföljd, hvarjemte här och der stycken
till åker uppbrutits. Dock återstå ännu stora sträckor af dessa svältmarker, hvilka svårligen
någonsin kunna till åker förvandlas, och som, då de i sitt nuvarande skick endast
kunna lemna ett ytterst klent sommarbete, synas lämpligast böra till skogsodling
användas. Enligt Revisornernes förmenande vore det derföre i hög grad önskvärdt,
om än ytterligare delar af svältmarken för skogsplantering kunde för kronans räkning
förvärfvas.

Reservation anförd af Herrar J. M. Lindgren och G. Adelslcöld, Litt. D.

Kongl. Skogsinstitutet,

Debet.

Balans från år 1874:

Tillgångar...

304: 49.

TJpplörd:

Leverering från Statskontoret:

Åf extra anslaget till Skogsinstitutet ......

Af ordinarie anslaget till postafgifter, lyftade

13,729: 39.

år 1875
år 1876

11: 17.

5: 75. 13,746: 31.

Leverering från Skogsstyrelsen

Af reservationsanslaget till skogsväsendet.

Ilyresmedel................................

Arrendemedel ..............................

Ersättning för verkstälda skogsindelningar

Försälj ningsmedel...........................

Observationsmedel...........................

1,402: 92.

32: 25.

30: 49. 16,444: 89.

831: 25.
366: 67.
35: —

Balans till år 1876:

Skuld

830: 50.

Summa 17,579: 88.

— 128 —

Kredit.

Balans från år 1874.

Skuld................................................................. 510: 46.

Utgifter:

Aflöning ................................................... 8,000: —

Arfvoden till extra lärare .............................. 431: 25.

Rit- och skrifmateriel....................................... 69: 85.

Ved och lyshållning ....................................... 733: 2.

Inköp af inventarier ....................................... 949: 30.

Diverse utgifter .......................................... 794: 26.

Porto för tjenstebref..................................... 5: 75.

Omkostnader för laboratoriihagen ........................ 601: 87.

För elevernes praktiska öfningar........................... 3,674: 70.

För inköp af en samling insekter m. m................... 300: —

Indelnings- och repetitörsarfvoden .............. 275: —

Leverering till Statskontoret under år 1875 ............... 366: 67.

dito år 1876 ............... 67: 25. 16 268: 92.

Balans till år 1876:

Tillgångar:

Kontant behållning .......................................... ......... 800: 50.

Summa 17,579: 88.

Skogsskolorna.

	Skogsskolan	Skogsskolan	''Skogsskolan	Skogsskolan	^Skogsskolan	Skogsskolan
	å		å		å		å		i		vid
Debet.	Hunneberg.	Tierp.		Omberg.	Böda.		Silke.		Danielslund.

Balans från år 1874: Tillgångar ............											166	66
Uppbörd:
Statsanslag ............	3,800		3,800	—	3,800	—	3,605	88	3,800	—	3,633	33
Balans till år 1876: Skuld ...............	84	8	50	48								_
Summa	3,884	8	3,850	48	3,800	—	3,605\|88	3,800	—	3,799	99
Kredit.
Balans från år 1874: Skulder ...............	1	4							142	50

Utgifter:
Aflöning ...............	1,800	—	1,800	—	1,800	—	1,800	—	1,700	—	1,633	33
Stipendier ............ Underhåll af byggnader	1,500	—	1,500	—	1.500	—	1,305	88	1,500		1,500	1
och inventarier m. fl. utgifter ............	583	4	550	48	497	40	500	_	423	22	500	_
Leverering till landt-
ränteri...............	—	—	—	—	2	60					166	66
Säger	3,883	4	3,850 48	3,800	—	3,605	88	3,623	22	3,799	99
Balans till år 1876:
Tillgångar: Kontant behållning ...							__ _		34	28	_ _	—
Summa	3,884	8	3,850	48	3,800	—	; 3,605	88	3,800	—	3,799	99
, , ,fl:a halfåret Elevantalet\|2;a ^	10 10	—	10 10	—	9 10	—	8 10	—	10 10	—	10 10	—
Extra lärlingar.........	6	—	3	—	—	—	—	—	5	—	8	—

Rev. Ber* 1877 ang. Statsverket,

— 130

Byrån för kontrollen å tillverkningsafgifter.

Debet.

Uppbörd:

Leverering från Kongl. Statskontoret af 7:de hufvudtitelns

anslag till kontroll å tillverkningsafgifter.............. 3,376: 59.

Dito dito under år 1876 af 7:de hufvudtitelns anslag till

postafgifter för tjenstebref............................ 104: 44.

Ersättning för kontrolleffekter.„ ........................... 695: 56. 4,176: 59.

Balans till år 1876:

Skuld ..................	Kredit. Balans från år 1874:	............... 1,278: 5. Summa 5,454: 64.
Skuld ..................	Utgifter:	............... 3. 99.
För inköp af inventarier.		2,277: 45.
För tillfälliga biträden		452: —
Postafgifter.............		104: 44.
Diverse utgifter..........		1,921: 20. 4,755: 9-
Leverering den 29 Mars	1876 till Kongl. Statskontoret... .	.............. 695: 56. Summa 5,454: 64.

131

§ I »Enligt

Byrån från landskontoren meddelade uppgifter hafva kostnaderna för
kontrollen å tillverkningen jemte uppbörden och redovisningen uppgått till följande
belopp, nemligen:

A. Kostnader för hontrollen.

Arfvoden och resekostnadsersättningar åt öfverkontrollörer och

kontrollörer......................... 285,505: 70.

Dagtraktamenten åt brännerivittnen............. 64,946: —

Arfvoden för vården af kontrolleffekter och diverse utgifter 9,913: 96. 66

B. Upphörds- och redovisningskostnad.

Uppbördsprovision........................ 30,428: 59.

Remisslage............................. 15,408: 63.

C. Kostnader för nederlagen.

Besigtningskostnader....................... 1,206: 78.

Arfvoden och resekostnadsersättningar åt tillsyningsman . . 21,251: 47.

22,458: 25.

Summa kronor 428,661: 13.

Läggas härtill dels utgifter, bestridda af Kontrollbyrån . . . 4,059: 53.
dels utgifter, bestridda omedelbart af Kongl. Statskontoret,

nemligen afiöningen till Byråns tjensteman och betjente 7,900: —
Öfriga utgifter............................ 200: —

12,159: 5 3

så belöpa sig samtliga dessa utgifter till . .................. 440,820: 66

hvarifrån dock böra afdragas under året influtna nederlagsafgifter, eller 22,940: —

då återstoden.................................... 417,880: 66

utgör hela den för så väl kontrollen å tillverkningen som för uppbörden och redovisningen
belöpande kostnaden, uppgående till 2,7 8 procent af tillverkningsafgiften för
allt under året tillverkadt bränvin.

Samma utgifter utgjorde

1874 361,011: 72 eller 2,60 procent af tillverkningsafgiften.

1873 387,207: 48 „ 2,76

1872 350,627: 70 „ 2,75

1871 360,487: 79 „ 3

1870 369,098: 86 „ 3,3 5

1869 322,725: 11 „ 3,77 „ -

1868 277,022: 28 „ 3,88

1867 301,224: 51 „ 3,81

1866 438,921: 17 „ 4,73

För bedömande af sjelfva kontrollkostnadens förhållande till tillverkningsbeloppet
har likasom föregående år beräknats, huru stor denna kostnad, således
efter afdrag af kostnaderna för såväl uppbörden och redovisningen som för Byrån,
varit för 1,000 kannor bränvin af normalstyrka, och befinnes den för 1875 hafva uppgått
till 18 Kr. 64 öre. Densamma utgjorde

1874	17	11	16	in
1873	18	in	68	in
1872	18	11	27	ii
1871	19	Yl	89	ii
1870	20	in	80	11
1869	23	ni	63	ii
1868	24	ii	16	»
1867	21	Y>	76	11
1866	26	in	00	« v

Kolonien S:t Bartliélemy.
Debet.

Balans från år 1874:

Spanska Utgörande
Dollars cent. Kronor öre.

Tillgångar.............................. 744: 6. 2,790: 22.

Uppbörd:

Tull- och lästafgifter........................ 1,950: 50. 7,314: 37.

Stämpelpappersmedel........................ 34: 73. 130: 24.

Auktionspr ocent........................... 18:92. 70:9 5.

Inventariiprocent .......................... 57: 91. 217: 17.

Böter................................. 20: — 75: —

Tomtören............................... 4: 80. 18: •—-

Tillfälliga inkomster (konseljintrader).............. 120: — 450: —-

Tillskott från Sverige................... 8,793: 38. 32,975: 17.

Säger 11,000: 24. 41,250: 90.

Balans till år 1876:

..... 209: 36. 785: 10.

Summa 11,953: 66. 44,826: 22.

Skulder

Kredit.

Balans från år 1874:

Skulder............................... 158: 40. 594: —

Utgifter:

Aflöning............................... 0,873: 78. 25,776: 67.

Kostnader för garnisonen, milisen och försvarsverket..... 2,397: 96. 8,992: 35.

Uppbördsprovisioner......................... 41: 10. 154: 12.

Utgifna andelar i influtna konseljintrader........... 45: — 168: 75.

Anslag till möblers underhåll................... 300: — 1,125: _

Hushyror............................... 459: 33. 1,722: 49.

Reparationer m. m......... 348: 46. 1,306: 73.

Tillfälliga utgifter.......................... 140: — 525: —

Extra utgifter......................... . . . 542: 13. 2,032: 99.

Säger 11,147: 76. 41,804: 10.

Balans till år 1876:

Tillgångar:

Kontant behållning...................... 321: 50. 1,205: 62.

Förskott......................... 326: — 1,222: 50.

Säger 647: 50. 2,428: 12.

Summa 11,953: 66. 44,826: 22.

Anmärkning:

18 kronor — 1 £.

100 £ — 480 Spanska dollars pari kurs.

1 dollar = 3 kronor 75 öre.

134

Kongl. Teatrarne.

Debet.

Balans den 1 Juli 1875:

Tillgångar...................................... 60,085: 98.

Uppbörd:

Bidrag af Hans Maj:t Konungen och den Kongl. familjens öfriga med -

lemmar ............................. 72,760: —

Statsanslag.............................. 60,000: —

Hyresmedel............................. 25,100: —

Kecettmedel:

Stora teatern................. 317,894: 35.

Dramatiska d:o................ 177,481: 5. ^

Extra inkomster.......................... 6,927: 75. 660 163. 15

Summa 720,249: 13.

Kredit.

Utgifter:

Förste direktörens lön.........

Litterära afdelningen:

Sekreterarens lön.........

Litterära afdelningen.......

Kansliet...............

Biljettförsäljning och emottagning
Pensioner och tillfälliga understöd

Artistiska afdelningen:

Intendenten för scenen, vakant.

Scenens byrå ............

Sångscenen.............

Talscenen..............

Orkestern..............

Baletten...............

Kören................

Elevskolan..............

Tjenstgöringspenningar.......

6,000: —

999: 96.

17,118: 16.

5,039: 1.

10,581: 6.

3,135: — 36,87 3: 19.

10,652: 19.
100,570: 46.
110,597: 68.
82,471: 99.
33,184: 30.
49,546: 45.
12,748: 72.
55,381: 92.

455,153: 71.

Transport 498,026: 90.

— 135 —

Transport

Tekniska afdelningen och materielen:

Kontrollören vakant.

Aflöning till kontrollanter och material -

förvaltare........2,350: —

.Reparationer, hyror och kontributioner. . 14,376: 68.

Möbler och husgeråd............ 1,647: 6.

Attributer................... 9,628: 77.

Kostymer................... 48,597: 31.

Dekorationer................. 63,056: 42.

Eklärering och eldsläckning........ 52,705: —

Städning, renhållning och eldning..... 14,898: 47.

Extra utgift.............................

Utgift öfver stat:

Recettersättning till f. d. Mindre teaterns

pensionskassa.............. 600:__

Reseanslag................... 1,950: _

Ersättning för resekostnader........ 1.500:__

498,026: 90.

207,259: 71.
612: 55.

4,050: —

709,949: 16.

Balans den 1 Juli 1876:

Tillgångar:

Kontant behållning.....................

Afsätta medel till täfiingspris för svenska tonsättare. .

5,299: 97.

5,000: — 10,299: 97.

Summa 720,249: 143.

Kongl. teaterns arbetares och betjentes sjuk- och begrafningskassa.

Debet.

Balans den 1 Juli 1875:

Tillgångar

55,263: 29.

Uppbörd:

För försålda biljetter till teatervinden.............. 2,356: 25.

Pliktmedel.............................. 23: 44.

Intressemedel............................. 2,710: 17.

Summa 60,353: 15.

136

Kredit.

Utgifteri

Pensioner............................... 912: 75.

Understöd.............................. —— —

Sjukhjelp............................... 155: 82.

Begrafningshjelp........................... 73: 50.

Diverse................................ 103: 50. i 245: 57.

Balans den 1 Juli 1876:

Tillgångar:

Kontant behållning....................... 1,224: 61.

Utlånta medel......... 56,223: —

Fordringar......................... 1,659: 97. 59407: 58.

Summa 60,353: 15.

§ 1.

Under spelåret 1875—1876 hafva å Kong! stora teatern gifvits 184 och å Kong!
dramatiska teatern 253 föreställningar. Då recettmedlen å den förra teatern uppgått
till 317,894 k ronor 35 öre och å den senare till 177,481 kronor 5 öre, har medelinkomsten
för hvarje föreställning utgjort å Kong! stora teatern 1,727 kronor 69 öre
och å Kong!, dramatiska teatern 701 kronor 50 öre.

§ 2.

Recettmedlen å båda de Kong! teatrarne hafva under spelåret 1875—1876
uppgått till sammanräknadt 495,375 kronor 40 öre emot 464,844 kronor 35 öre under
spelåret 1874—1875, utvisande alltså en tillökning af 30,531 kronor 5 öi-e. Det oaktadt
har teatrarnes behållning, hvilken vid spelårets början den 1 Juli 1875 uppgick
till 60,085 kronor 98 öre, under spelåret nedgått så, att den vid dess slut utgjorde
allenast 10,299 kronor 97 öre, hvartill anledningen är att söka uti en betydlig stegring
i vissa utgiftsposter. Till upplysning härom meddelas följande uppgift å de titlar,
uti hvilka den väsentligaste förhöjningen egt rum, nemligen:

Aflöningar:

för sångscenen........

„ talscenen.........

„ kören..........

Tjenstgöringspenningar......

Dekorationer...........

Eklärering och eldsläckning^.

1874—1875.
83,514: 80.
101,879: 26.
43,789: 16.
25,965: 50.
57,269: 54.
47,056: 13.

1875—1876.
100,570: 46.
110,597: 68.
49.546: 45.
55,381: 92.
63,056: 42''
52,705: —

U På sätt förestående jemförelse; gifver vid handen, har den betydligaste utgiftsstegringen
egt rum å titeln •‘tjenstgöringspenningar*. Härvid bör emellertid erinras,
att uti nämnda titel för det senare spelåret ingår en summa af 32,518 kronor 92 öre

utgörande sammanlagda beloppet af de till Professor Joachim samt Fru Trebelli och
Herr C. Behrens utbetalda arfvodeu för biträde vid åtskilliga föreställningar å Kong],
stora teatern, hvilken utgift fullt motsvaras af den ökade inkomst, som genom ifrågavarande
föreställningar kommit teaterkassan till del.

Åttonde MiifVudtiteln.

Kongl. Biblioteket.

Debet.

Balans från år 187å:

Tillgångar..................................... 494. 83.

Uppbörd:

Statsanslag:

Bibliotekets årsanslag..............

Från 8:de hufvudtiteins allmänna besparingar
Extra ordinarie anslag till dyrtidstillägg. . .
Af anslaget till postafgifter:

under år 1875 ................... 138: 90.

„ „ 1876 ................... 57: 30.

28,150: —
1,362: 50.
2,720: —

H)6: 20. 32,428: 70.

Summa 32,923: 53.

Kredit.

Aflöning................

Extra biträden.............

Gratifikationer............

Arfvoden...............

Vaktbetjening.............

För inköp och inbindning af böcker
Postafgifter..............

Utgifter:

17,720: —

1,000: —

150: —

562: 50.

800: —

12,494. 83.

196: 20. 32,923: 53.
Summa 32,923: 53.

Rev. Ber. 1811 angående Statsverket.

— 138

Nationalmuseum.

Debet.

Balan» från år 1874.

Tillgångar...................................... 4,866: 62.

TJpplörd:

Statsanslag:

Från Statskontoret:

Ordinarie anslaget till museum . . 36,300: —

Dito till inköp af svenska, norska
och danska konstnärers arbeten
af medel, reserverade å staten för
Fria konsternas akademi .... 7,550: —

Extra ordinarie anslaget för tillsyn

och vård af lifrustkammaren. . 600: —

Dito till inköp af konstföremål i

Carl XV:s bo........... 2,000: — 46,450: _

Från Arméförvaltningen för lifrustkammaren . . 900: — 47 350.- _

Influtna förevisningsmedel..................... 3,989: 50.

Dito katalogmedel.......................... 862: 45. 52,201: 95.

Summa 57,068: 57.

Kredit.

Utgifter:

Aflöning till konstafdelnin-	Af anslag.	Af förevisnings- medel.	Af katalog- medlen.	Summa.
gens tjensteman .... Dito till den vid museibygg-	6,300: —	--—	--—.	6,300:	—
naden anstälda personal Dito till vaktmästare vid	3,200: —	--—	--—	3,200:	--
konstafdelningen .... Underhåll af golf och fön-	4,988: —	168: —	---—	5,156:	—
ster samt renhållning .	1,980: 27.	---	--—	1,980:	27.
Brännmateriel....... Inköp af äldre mästares	5,000: —	874: 62.	---—	5,874:	62.
arbeten.........	3,189: —		--—	3,189:	—
Boksamling........	97: 95.	---—	— —	97:	95.
Transport 24,755: 22.	1,042: 62.	— —	25,797:	84.

— 139 —

Transport	24,755: 22.	1,042: 62.	--—	25,797:	84.
Samlingar nes vård och un-håll...........	526: 31.	295: 30.	362: 45.	1,184:	6.
Inköp af svenska, norska och danska konstnärers arbeten.........	7,550: —			7,550:
Lifrust- och klädkammaren	1,500: —	2,651: 58.	---	4,151:	58.
Inköp af konstföremål i Carl XV:s bo......	844: 86.			844:	86.
Gratifikation........	---	---	150: —	150:	—
Restaurering af oljefärgs-taflor ...........		740: 96.		740:	96.
Gravyr- och handteck-ningssamlingarne ....	___	337: 75.	___	337:	75.
Bidrag till ett arbete (Taflegalleriets historia)	___	_ ■ _	650: —	650:	_
Besparing, levererad till Statskontoret......	731: 73.	---		731:	73.
Säger	35,908: 12.	5,068: 21.	1,162: 45.--	—

— 42,138: 78-

Balans till år 1876:

Tillgångar:

Kontant behållning:

å ordinarie anslagsmedlen............2,310: 20.

,, extra anslaget till inköp af konstföremål i Carl

XV:s bo...................... 1,500: 44.

„ förevisningsmedlen................ 662: 25.

„ katalogmedlen................. 1,456: 90. 5,929: 79.

Fordran hos Statskontoret................— 9,000: — 14,929: 79.

Summa 57,068: 57.

— 140 —

Konsistorierna

		Antal							D — e	_
		lärjungar.
						Tillgångar från år 1874.
		Vår-	Höst-	Kontant	Utlånta
		teimin	termin					Fordrincrar.	bumma.
		1875.	1875.	behållning.	medel.
TJpsala stift:
Konsistorium i Upsala ....		_ _		20,872	7	33.997	30	55,415	34	110,284	71
TJpsala elementarläroverk . .	.... högre	476	509	797	4	25,435	—	1,191	16	27,423	20
Gefle d:o . . .		'' 215	224	13,122	60	34,070	—	- -	—	47,192	60
Hudiksvalls d:o . .	.... d:o	124	120	275	56	17,070	—	___	_	17,345	56
Söderhamns d:o . . .	.... 5 - k 1.	62	75	53	44	5,058	89	53	92	5,166	25
Enköpings d:o . . .		57	64	408	95	5,718	74	- -	—	6,127	69
Norrtelje d:o * . .		63	71	4,065	89	---	—	- --	—	4,065	89
Öregrunds pedagogi......		12	6	19	96	- -	—	- -	—	19 96
Folkskolelärare-seminarium för	manliga elever	06	86	8	—	— ■—				8	_
	Säger	1,075	1.155	39,623	51	121,349	93	56,660 42	217.633	86
Linköpings stift:
Konsistorium i Linköping . .				490	31	230,270		16,443	16	247,203	47!
Stiftsbiblioteket.........		- -	- ___	36	8	12,800	_	352	81	13,188	89]
Linköpings elementarläroverk	.... högre	447	485	694	46	119.697	31	2,401	4	122,792	81!
Norrköpings d:o	.... d:o	264	315	1,421	77	10,513	85	61	38	11,997
Söderköpings d:o	.... 8-kl.	36	41	168	81	12,600	_	25	4	12,793	8ö\|
Vadstena d:o	.... 5 - k 1.	42	54	86	66	4,765	16	112	33	4,964	15!
Vestervik d:o		136	140	1.503 70	46,249	12	2,952	32	50.705	14
Vimmerby d:o	.... 3-kl. i	29	28	26442	4,282 99	_ __	—	4,547l41
Eksjö d:o	.... 5-kl. 1	108	111	210 85	14,775	_	1.371 51	16,357 36
Tolkskolelärareseminarium för manliga elever!	79	78	1,078 84					1,078 84
	Säger \|	1,1411	1,252\|	5,955	90\|	455,953j43\|	23,719	59]	485,628j92

— 141 -

och läroverken.

b — e -	- t.				K	— r —	e	— d —	i -	-1.
										Tillgångar till år 1876.		Summa.
1 Uunbörd.	Skulder till	Skulder från	Utgifter.									Summarum.
		år 1876.	år 1874.			Kontant	U tian ta
								behållning.	medel.		Fordringar.	Summa.
264,293	76	221,554	7	224,978	83	i 257,093 19	6,906	8	57,956	83	49,197	61	1 114,060 52	596,132	54
87,018	24	— __	—	20 66	86,655 58	1,197 31	25.435	—	1,132:89	27,765 20	114,441 44
70,259	98	33,063	73	34,258 54	64,370	55	5,617 22	46,270	—	- -	_	51,887 22	150,516 31
45,326	11	2,615	59	3,019	72	44,121 67	443 29	17,700	—	2 58	18,145 87	65,287	26
10,710	97	396 82	398 66	10,482	8	- -	—	5,339	38	53 92	5,393 30	16,274	4
16,913	89	152	29	151,29	16,157	12	332,20	6.553	26	- -	—	6,885	46	23,193	87
17,873	20	113	79	217	86	17,587	89	4,247ll3					4,247	13	22,052	88
1,658	64	- -	—	- -	—	1,664	86	13 74	- -	—		—	13	74	1,678	60
20,551173	345	74	491	73	20,365 74	48	—	— —	—		-	48		20,905	47
534,606	52	258,242	3	263,537	29	518,498 68	18,004(97	159,254(47	50,387	—	228,446	44(1,010,482	41
257,726	1					388,153	69	346	55	104,670		11,759	24	116,775	79	504,929	48
820	51	—	—	— ...	—	374	51	130	74	13,200	—	310	15	13,640	89	14,015	40
94,533	71	174	42	184 24	85,257	46	708	10	128,704	57	2,646	57	132,059	24	217,500	94
60,242	59	262 99		—	62,195	53	1,752	69	8,492	98	61	38	10.307	5	72,502	58
11,224	46	—	—		—	9,625	25	157	15	14,200	—	35	91	14,393	6	24,018	31
10,802	80	—	—	— —	—	10,140	49	151	70	5,362	43,	112	33	5,626	46	15,766	95
42,604	8	645	7	570 97	42,495	77	1,471	52	46,642	8	2,774	—	50,887	55	93,954	29
11,599 77	- -	—	— _	—	11,054	80	257	94	4,834	44	- -	—	5,092	38	16,147	18
24,013 30	361	27	582	77	21,106	12	544	49	17,900	—	598	55	19,043	4	40,731	93
17,135 94	—	—	— —	—	17,356	72	858	6	—	—	—	—	858	6\|	18,214	78
530,709(17	1,443\|75\|	1,3 3 7; 9 81	647,760\|34\|	6,378j94\|	344,006	45	18,298(13	368,683	52(1,017,781(84

142

Skara stift:

Konsistorium i Skara.............

Skara elementarläroverk........högre

Venersborgs d:o ........ d:o

Mariestads d:o ........5-kl.

Borås d:o d:o

Alingsås d.:o ........ 3-kl.

Lidköpings d:o .......5-kl.

Sköfde d:o d:o

Hjo pedagogi ..................

Falköpings d:o.................

Ulricehamns d:o.................

Folkskolelärareseminarium för q vinliga elever

Säger

Strengnäs stift:

Konsistorium i Strengnäs...........

Strengnäs elementarläroverk.....högre

Örebro d:o ...... d:o

Nyköpings d:o ......d:o

Eskilstuna d:o 5-kl.

Askersunds d:o 8-kl.

Södertelje pedagogi...............

Mariefreds d:o ...............

Säger

Yesterås stift:

Konsistorium i Yesterås............

Yesterås elementarläroverk......högre

Falu d:o d:o

Sala d:o 3-kl.

Arboga d:o 5-kl.

Köpings pedagogi................

Lindesbergs d:o
Hedemora d:o
Säters d:o

Folkskolelärareseminarium för qvinliga elever

Säger

Antal							D — e	—
lärjungar.			Tillgångar från år 1874.
Vår- termin 1875.	Höst- termin 1875.	Kontant behållning.	Utlånta medel.		Fordringar.	Summa.
		7,075	63	107,686	15	2,438	9	117,199	77
300	315	2,856	72	24,028	97	734	48	27,620	17
206	222	24 56	10,236	52	1,284	92	11,546	—
70	76	840 72	15,895	—	532	81	17,268	53
76	84	143 91	3,846	95	- -	—	3,990	86
49	47	267 84	1,834	1	- -	—	2,101	85
77	75	153 94	2,100	—	12	—	2,265	94
81	92	185	—	6,925	—	115	—	7,225	—
33	32	682 48	7,126	—	4	21	7,812	69
87	44	610 51	500	—	- -	—	1,110	51
10	10	67 60	10	76	---	—	78	36
88	94	6 64	•--	—	—	—	6	64
1,027	1,091	12,915	45	180,189	36	5,121	51	198,226	32
		899	17	290,633	82	3,107	73	294,640	72
155	137	1,549	76	38,721	26	856	15	41,127	17
437	434	1,865	40	53,069	78	1,634	85	56,570	3
188	197	1,323	53	30,310	86	---	—	31,634	39
84	78	86	13	8,418	96	250	—	8,755	9
42	38	628	77	14,720		135	—	15,483	77
20	33	216	86	2,611	57	- -	—	2,828	43
15	14	255	4	— —	—	- —	—	255	4
941	931	6,824	66	438,486	25	5,988	73	451,294	64
		26,325	5	259,977		6,962	13	293,264	18
246	237	628	71	15,400	—	57	8	16,085	79
187	189	704	62	37,395	—	476	37	38,575	99
34	31	338	24	6,139	90	49	91	6,528	5
61	69	407	27	11,000	—	393	53	11,800	80
50	45	170	22	4,364	58	9	59	4,544	39
46	49	116	20	2,166	35	35	68	2,318	23
33	28	406	31	1,171	4	-. -	—	1,577	35
16	10	165	65	300	—	- -	—	465	65
7	9	125	8	600	—	160	73	885	81
—	8	— —	—	- -	—	- -	—	----	—
680	675	29,387	35	338,513	87	8,145	2	376j046;21

143 —

b — e -	- t.				K -	— r —	e	— d — i		- t.
								Tillgångar till är 1876.	Summa
		Skulder till	Skulder från											Summarum.
Uppbörd.	år 1876.	år 1874.	Utgifter.		Kontant	Utlånta
!	*											r or äring ar.	Summa.
,								behållning.	medel.
209,749	1					237,843	49	1,588	42	I 84,996 15	2,520	72	\| 89,105 29	j 826,948 78
78,978	15	41,973 34	41.937	31	78,744	34	3,111	33	24,506 76	271	92	27,890	1	148,571 66.
56*360	19	----	—	1,070,74	oo^lo 1	66	96	13	11,354 60	233	6	11,683	79	67,906 19:
18,981	88	4S8 81	441 69	18,332	66	808	36	16,590	—	566.51	17,964	87	36,739 22
21,718	61	- -	—	- -	—	21,152	3	114	27	4,443 17	''		4,557	44	25,709 47
9,903	8	- -	_	_ _	—	9,661	47	225	25	2,118 21	___		2,343	46	12,004	93
19,310	50	- -	—	- -	—	19,011	2	103	42	2,450	—	12		2,565	42	21,576	44
9,588	98					8,588	81	191	67	7,950	—	83)50	8,225	17	16,813	98
6,491	23	22 67	-‘ -	—	6,669:89	251	28	7,401	—	4	42	7,656	70	14,326	59,
2,828	96	_ _	_	- -	—	2,833 90	205	57	900	—	- -	—	1,105	57	3,939	47
1,635	50	7 55	10	76	1,569 79	133	31	7,55	—	—	140	86	1,721	41
21,537	42	8 59	116	61	21,39778	38	26	—	—	—	—	38	26	21,552	65
j 457,083	51	42,500	96	43,577)11	480,956)84	6,867	27	162,717	44	3,692	13	173,276)84	697,810	79
240,786	90	67,760	5	69,383	4	234,796	39	1,365	95	294,545	57	3,096	72	299,008	24	603,187	67
77,606	12	34,620	85	33,620	1	78,241	95	1,120	42	39,313	41	1,058	35	41,492 18	153,354	14
94,911	27	2,41 l	80	1,320	10	95,645	72	2,496	88	53,255	20	1,175	20	56,927)28	153,893	10!
49,387	61	- -	—	- -	—	47,476	27	1,283	7	32,262	66	- -	—	33,545 73	81,022	_!
18,360	26	---	—	- -	—	16,973	33	334	74	9,519	78	287 50	10,142	2	27,115	35,
9,571	89	_ _	—	- -	—	9,532	35	623	31	14,720	—	180		15,523 31	25,055	66
6,117	59	- -	—	- -	—	5,890	82	214	3	1,800	—	1,041 17	3,055 20	8,946	2
135	—	— _	—	— —	—	69	28	320	76	—	—-	—	—	320 76	390	4!
496,876	64	104,792	70	104,323	15	488,626	11	7,759	16	445,416)62	6,838,94	460,014)72	1,052,963)98
180,577	29	403	48	349	) 40 359,808	19	12,315	39	99,223	12	2,548 85	114,087 36	474,244	1 95
64,000	68	1,300	--	2,287	41	62,633	14	908 84	15,500	—	57	8	16,465	92	81,386	47
89,134130	1,574	24	491	44	77,337	14	1,013 38	49,395	—	1,048	7	51,456	45	129,285	3
11,403 50	---	—	- -.	—	11,336	24	317 44	6,227	96	49	91	6,595	31	17,931	55
16,850 99	- -	—	3	63	16,064	23	585 86	11,560	—	438	7	12,583	93	28,651	79
7,076 24	_ _	—	- -	—	7,025	30	221 16	4,364	58	9	59	4,595	33	11,620	63
5,901	89	- -	—	- -		5,758	12	78 39	2,347	72	35	S9	2,462	—	8,220	12
1,793	21	189	95	177	74	1,750	65	461	8	1,171	4	--- -	—	1,632 12	3,560	51
4,434	15	12	50	100	39	4,633	77	178 14	- -	—	---	—	178 14	4,912	30
1,51950	127182	160	73	1,420	9	124 49	700	—	127 82	952 31	2,533	13
7,790 67	— —	—	—	—	6,379	31	1,411 36	— __	—	—	—	1,411 36	7,790	67
390,4-82:92	5,607)99	3,570	74	554,146	18	17,615	531	190,489 42:	4,315 28	212,420)23) 770,137	15

144

Vexiö stift: Konsistorium i Vexiö............ Vexiö elementarläroverk........hö "re Jönköpings eko ........ eko Vernamo eko ........3-kl Grenna pedagogi ................ Folkskolelärareseminarium för manliga elever	Antal lärjungar.							0 — e	—
Tillgångar från år 1874.
Vår- termin 1875.	Höst-, termin 1875. !	Kontant behållning.	: j Utlånta medel.	JFordringar.	Summa.
j 311 501 31 23 95	334 481 29 20 108	622 910 95 113 111	! i 6 29 92 27	1 i j 190,173 41,009 117,586 1,836 l 2,095	! '' i I 94 12 67 6	i 3,677 840 734 10 52	! ; 62 55 49 35 59	[ 194,473 42.759 118,417 1,959 2,258	1 62 96 8 41 86
		pager	961	972	1,852	54	352,700(79	5,315	60	359,868)93''
Lunds stift:
Konsistorium	i Lund . .				1,439	82	236,889	67	3,455	94		43
Lunds elementarläroverk	.......högre	432	451	1,625	99	22,355	94	13	75	23,995	68
Malmö	d:o	....... d:o	2S9	292	1,480	99	28,646	60	83	97	30,211	56
Helsingborgs	d:o	....... d:o	240	233	274	4	9,443	37	182	71	9,900	12
Ystads	d:o	.......5-kl.	104	100	785	23	11,917	6	220	35	12,922	64
Landskrona	d:o	....... d:o	77	85	111	76	14,864	98	_ _		14,976	74
Trelleborg	d:o	.......3-kl.	44	50	366	87.	2,396	70	_ _	__	2,763	57
Kristianstads	eko	....... högre	271	278	1,521	98	41,161	94	129	94	42,813	86
Karlskrona	d:ö	....... d:o	270	285	1,430	28	38,100	_	390	55	39,920	83
Karlshamns	eko	.......5-kl.	77	81	135	74	7,825	_	130	88	8.091	62
Sölvesborgs	d:o	.......3-kl.	27	25	503	19	700	—	- -	__	1,203 19
Ronneby	d:o	....... eko	20	26	112	85	2,992	73	93	37	3.198 95
Engelholms	d:o	....... eko	52	47	96	93	1,115	82	___		1,212	75
Cimbrishamns pedagogi .	...........	4	O O	- -	15	499!	70	17	20	517!	5
Folkskolelärareseminarium	för manliga elever	117	117	99	52		-	— — i	—	99 52
		Säger	2,024	2,074	O,		418,909	51	4,718\|66	438,613	51

145 —

b — e -	- t.			K	— r —	e	- d —	-	- t.				Summa Summarum.
Uppbörd.	Skulder till år 1876.		1 i 1		Tillgångar till år 1876.
Skulder från år 1874.	Utgifter !	Kontant behållning.	Utlånta medel.	Fordringar. 1	Summa.
187.G47	39	35	10	I 28 30	i 234,027 30	'' • 783	71	143,833	94	\| 3,482-86	; 148,100	51	382,156	11
70,977	17	73	76	74:91	70,704 22	507	82	41,717	99	8.05 95	43,031	76	113,810 89
84,879	75	—	—	_ _ \|_	75,581 29	106	53	126,199	52	809 49	127,115	54	202,696 83
8,209	39	— —	—	16 93	7,970	91	211	20	1,958	59	11:17	2,180	96	10,168	80
5,866 12	- -	—	----	5,768	29	64	10	2,245	—	47	59	2,356 69	8,124	98
23,647 50	7,113	53	6.868 76	23,922	27									30,791	3
380,627 32	7,252	39	6,988(90	417,974)28	1,673	36	315,955		5,157	6	322,785	46	747,748	64
460,287	62	1,284	98	\| \| • j 2,340(88	445,580	83	1,399	75	252,828	49	1.208	8	255,436	32	703,358	3
93,552	70	249	,42	4,020(72	89,677	31	3,747	81	20,338	21	13	75	24,099	77	117,797	80
63,952	82	2,593	55	1,760,27	62,796	43	1,097	70	31,019	56	83	97	32,201	23	96,757	93
51,473	62	342	80	1 i	50,376	68	296	88	10,969	10	73	88	11,339	86	61,716	54
24,824	92	2,186	61	2.315 2	24,625	61	810	90	11,962	29	220	35	12,993	54	39,934	17
21,727	43	1,264	14	1,581 78	21,248	11	309	19	14,829	23	- -	—	15,138	42	37,968	31
8,778	11	97	31	280 81	7,975	62	106	5	3,276	51	---	—	3,382	56	11,638	99
76,325	29	1,528	17	718 87	91,925	38	2,301	26	25,664	70	57	11	28,023	7	120,667	32
08,049	73	—	—	115 99	54,768	37	2,037	76	45,400	—	648	44	48,086	20	102,970	56
18,900	44	— _	—	176 44	18,235	12	530	32	7,925	—	125	18	8,580	50	26,992	6
7,306	1	— —	—	_ _ \|_	7,100	98	608	22	800	—	-----	—	1,408 22	8,509	20
8,614 10	—	—	---- \|-	8,213	76	210	4	3,285	10	104	15	3,599 29	11,813	5
8,594 25	22	74		8,278	47	37	83	1,513	44	- -	—	1,551''27	9,829	74
1,588:29	88	32	25 25	1,660	86	- -	—	490	35	17	20	507	55	2,193	66
28,968,94	50	86	1.763 46	27,178	11	177	75	—	—	—	—	177 751	29,119	32
937,941 27''	9,708\|90	15,099(49	919,641	64,	13,671146	430,301	98	2,552(11	446,525j55\| 1,381,266\|68

Rev. Ber. 1877 angående Statsverket. 19

146

									D — e
	Antal
	lärjungar.			Tillgångar från år 1874.
	Vår-	Höst-	Kontant	Utlånta
	termin	termin					Fordringar.	Summa.
	1875.	1875.	behållning.	medel.
Göteborgs stift:
Konsistorium i Göteborg............	---	- -	527	7	157,790	—	2,738	79	161,055	86
Göteborgs elementarläroverk.....högre	490	533	445	37	6S,294	11	62	50	68,801	98
D:o dm .....5-kl.	85	103	264	93	- ---	—	— -	—	264	93
D:o d:o .....3-kl.	73	79	173	41	1,497	31	—	—	1,670	72
Uddevalla d:o .....5-kl.	97	94	933	7	4,045	40	— —		4,978	47
Strömstads d:o .....2-kl.	22	20	46	98	5,124	68	—	—	5,171	66
Marstrands d:o .....3-kl.	22	26	119	97	752	86	— —	—	872	83
Halmstads d:o .....högre	166	179	1,323	10	32,197	95	1,202	37	34,723	42
Yarbergs d:o .....3-kl.	34	31	142	41	7,650	53	88	70	7,881	64
Kongelfs pedagogi...............	13	16	51	28	11,070	85	850	73	11,972	86
Kongsbacka d:o ...............	16	11	162	78	180	—	- - ,	—	342	78
Falkenbergs d:o ...............	7	6	949	77	1,700	—	— -	—	2,649	77
Laholms d:o ...............	27	24	363	9	142	80	20	14	526	3
Folkskolelärareseminarium för manliga elever \|	99	100\|	49 85	---	—	- -	—	49	85
Säger	1,151	1,222	5,553	8	290,446	49	4,963	23	300,962	80
Kalmar stift:
Konsistorium i Kalmar............	- -	----	621	10	174,541	64	5,065	67	180,228	41
Kalmar elementarläroverk.......högre	355	345	1,051	70	21,810	—	557	16	23,418	86
Oskarshamns d:o .......3-kl.	37	31	358	28	6,733	12	—	—	7,091	40
Borgholms pedagogi..............	23	17	345	5	1,050	—	— —	—	1,395	5
Mönsterås d:o ..............	32	29	11	51	1,205	41	172	43	1,389	40
Folkskolelärareseminarium för qvinliga elever	—	27	— —	—	— —	—	- -		— —	—
Säger	447	449	2,387	64	205,340 jl 7	\| 5,795)31\| 213,523	12
Karlstads stift:
Konsistorium i Karlstad............	- -	- -	679	65	209,558	86	4,605	50	214,844	1
Karlstads elementarläroverk......högre	404	430	48	40	58,922	35	1,361	34	60,332	9
Kristinehamns d:o ......5-kl.	60	66	234	45	9,085	44	35	42	9,355	31
Filipstads d:o ......3-kl.	35	38	546	71	17,198	80	214	28	17,959	79
Arvika d:o ...... d:o	49	54	97	19	1,408	2	—		1,505	21
Åmåls d:o ...... d:o	36	35	354	49	36,413	77	1,308	I62	38,076	88
Folkskolelärareseminarium för manliga elever	63	81	1	84	—	—	— —		1	84
Säger	647	704	v 1,962	7 3 J 332,587\|24	7,525	16	342,075	13

147 —

b — e -	- t	.					K	— r	e	— d —	i	—t.
										Tillgångar till år 1876.		Summa
		Skulder till	Skulder från											Summarum.
Uppbörd.	år 1876.	år 1874.	Utgifter.	Kontant	Utlånta
												b ordrinear.	bumma.
								behållning.	medel.
259,878	93			171	54	292,957	89	800	60	126,932	36	72	40	127,805	36	420,934	79
104,579	11	- -	—	- -	—	99,775	4	404	40	73,139	15	62	50	73,606	5	173,381	9
18,531	36	9	51	3	60	18,009	13	793	7	- -	—	- -	—	793	7	18,805	80
9,100	92	- -	—	- -	—	9,328	58	118	80	1,324	31	— —	—	1,443	11	10,771	64
18,743	44	421	61	269	56	17,875	97	635	89	5,263	10	99	—	5,997	99	24,143	52
6,952	42		—	---	—	6,501	65	83	73	5,538	70	- -	—	5,622	43	12,124	8
8,552	72	- -	—	---	—	8,562	47	434	58	428	50	- -	—	863	! 8	9,425	55
44,745	4	81	14	373	—	43,911	35	1,819	93	32,197	95	1,247	37	35,265	25	79,549	60
10,688	33	---	—	- -	—	10,701	83	128	18	7,681	33	58	63	7,868	I14	18,569	97
6,280	39	- -	—	6	45	6,300	55	206	89	10,975	16	764	20	11,946	25	18,253	25
4,357	3	- -	—	- -	—	4,336	65	363	16	- -	—	— —	—	363	16	4,699	81
1,659	83	- -	—	- -	—	1,579	5	1,030	55	1,700	—	- -	—	2,730	55	4,309	60
2,902l22	12	3	20 14	2,895	36	396	8	116	67	12	3	524\|7S	3,440	28
24,327	50	- —		— -	—	24,345	94	31:41	—	-	— —	—	31(41	24,377(35
521,299	24	524	29	S44	29	547,081	41	7,247	27	265,297 23	2,316,13	274,860 63	822,786	33
103,357	84	39,434	54	39,984	38	129,259	59	461	24	148,941	89	4,373	69	♦ 153,776	82	323,020	79
76,349	9	113	57	---	_	79,983	7	1,437	58	18,007	58	453	29	19,898	45	99,881	52
10,087	17	---	—	- -	—	10,292	74	304	32	6,581	51	- -	—	6,885	83	17,178	57
4,071	39	- -	.-	- -	—	3,982	77	633	67	850	—	--- -	—	1,483	67	5,466	44
1,994	56	- -	—	- -	—	2,059	57	140	94	955 41	228	4	1,324	39	3,383	96
4,638	90	44	60	—	—	4,683 50	— —	—	—	—	—	—	—	—	4,683	50
200.498	95	39,592	71	39,984	38	230,261 [24	2,977	75	175,836	39	5,055	2	183,369	16	453,614	78
1 148,021	96	42,893	23	84,126	14	186,156	63	2,155	77	127,981	64	5,339	2	135,476	43	405,759	20
64,490	13	783	91	1,236	1	59,042	4	55	42	63,658	86	1,613	80	65,328	8	125,606	13
17,21469	18	90	35	24	16,601	97	586	64	9,365	5	- -	—	9,951	69	26,588	90
11,062	80	502	77	241	14	10,643	49	519	44	18,087	1	34	28	18,640	73	29,525	36
10,253	50	28	13	10	11	10,142	52	77	49	1,556	72		—	1,634	21	11,786	84
9,981	9	_ _	—	7	63	8,525	5	238,32	37,948	41	1,338	56	39,525	29	48,057	97
21,123	34					21,115	50	9\|68	---1	—	—		9 68	21,125	18
282,147	51	44,226j94	85,656	27	312,227\|20	3,642\|76\|	258,597\|69\|	8,325	36\|	270,566(111	668,449\|	38

— 148 —

		Antal							D — e	_
		lärjungar.
						Tillgångar från år 1874.
		Vår-	Höst-	Ken tan t	TTtlånta
		termin	termin					Fordringar.	Summa.
		1875.	1875.	behållning.	medel.
Hernösands stift:			1	\|
Konsistorium i Hernösand ....				1 10,346	13	213,749	14	3,604	68	227,699	95
Hernösands elementarläroverk . .	. . högre	18G	182	133	54	17,715	84	125	75	17,975	13
Östersunds d:o . .	. . d:o	117	122	1,407	42	20,274	30	728	46	22,410	18
1 Umeå d:o . .	. . d:o	149	158	146	95	8.872	61	139	84	9,159	40
Luleå d:o . .	. . d:o	101	98	2,305	61	7,535	_	_ _	_	9,840	61
! Sundsvalls d:o . .	. . j-kl.	114	104	820	68	7,150	_	___	_	7,970	68
\| Piteå d:o . .	. . d:o	49	53	46	35	8,744	83	155	50	8,946	68
Haparanda d:o . .	. . 3-kl.	42	45	163	42	9,590	_	270	_	10,023	42
Skellefteå d:o - . .	. . d:o	24	28	453	80	2,196	39	_ _	_	2,650	19
Örnsköldsviks d:o . .	. . 3-kl.	25	21	864	43	- -	_	_ _	_	''864	43
Folkskolelärareseminarium för manliga elever	47	57	43	53	— —	—	—	—	43	53
	Säger	854	868	16,731	86	295,828	11	5,024	23	317,584	20
Visby stift:
Konsistorium i Visby.......		_ _	_ _	1,425	52	66,020	77	434	70	67,880	99
Visby elementarläroverk......		217	246	2,318	73	31,923	87	_ _		34,242	60
	Säger	217	216	3,744	25	97,911	64	434 70	102,123	59
Stockholms stad:
Konsistorium............				1,655	78	85,035	77	1,680	67	88,372	22
uirektionen tor btockholms stads undervis-
ningsverk:
Undervisningsverkens fond m.	m.....	- -	_ _	7,621	61	163,306 55	7,116	57	178,044	73
Aleniska fonden........		---	- -	261	77	75,703	_	2,450	61	78,418	38
Stockholms gymnasium....		211	242	781	6	5,900	_	136	23	6,820	29
Klara elementarläroverk . . .	. . 5-kl.	205	212	183	75	2''290	_	41	71	2,515	46
Maria d:o ...	. d:o	216	239	167	8	1,300	_	167	55	1,634	63
Jakobs d:o ...	. d:o	187	209	221	15	3,697:	_	2	so;	3,920	65
Katrina d:o		296	294	142	60	1,500		__ _	43	1,643	3
Nikolai d:o ...	. . 2-kl.	29	27	344	1	5,583	_	80	59	6,007	60
Ladugårdslands d:o . . .	. . 5-kl.	308	317	607	25	3,725	—		\|	4,332	25
	Säger	1,452 j	1,540	10,336	28\|	263,004 55	9,996\|19\|	283,337	2

149 —

b — e -	- t.				K	— r —	e	— d —	i	— t.
								Tillgångar till år 1876.	Summa.
Uppbörd.	Skulder till	Skulder från	TJtsifter.									Summarum.
		ar 1876.	år 1874.			Kontant	Utlanta
								behållning.	medel.		Fordringar.	Summa			\|
262,320	83	'' 68	60	766	83	345,478	54	8,789	88	132,925	—	! 2,135	13	143,850	1	490,095	38
40,202	5	—	—	1	76	38,660	89	138	11	19,265 89	110	53	19,514	53	53,177	18
49,140	S9	1,088	95	1,640	89	47,924 91	1,356	65	20,823	77	893	80	23.074 22	72,640	2i
57,787	17	207	50	92	83	5-4,53 4! 17	44	95	12,322 13	159	99	12,527	7	67,154	7
37,100	39	— —	—	— —	—	36,398 95	2.702	5	7,840	_	'' _ _	_	10,542	5	46,941	_
21,583	59	99	69	213	18	20,570 99	1,719	79	7,150		- -	—	8,869	79	29,653	96
15,457	74	—	—	19	82	15.024	29	99	99	9,152	82	107	50	9,360	31	24,404	42
11,119	3	64	2	20	53	11,248	84	117	10	9,550	—	270	—	9,937	10	21,206	47
8,102	69	— —	—	—		7,911	41	541	47	2,300	^-	---	—	2,841	47	10,752	88
7,618	15	75	74	50	24	7,487	40	1,020	68	- -	—	_ _	_	1,020	68	8,558	32
19,237	34	—	—	— —	-	18,575	54	705	33	•----	—	- _	—	705	33	19,280	87
529,675)87	1,604	50	2,806	8	603,815	93	17,236	—	221,329	61	3,676	95	242,242	56	~848,864 57
64,334	5	31,885	32	24,673	77	113,141	22	818	5	1 25,458 32	9		26,285	o7 O (	164,100	36
62,424 94	74	81	---	—	60,826	19	3,117	20	32,435 17	363	79	35,916 16	96,742	35
126,75S 99,	31,960 13	24,673 77	173,967	41	3,935	25	57,893)49	372 79	62,201	53	260,842	71
8,835	i . ■ 74;	680	82	466	4	9,531	15	1,476	94	83,936	71	2,477	94	87,891	59	97,888	78
203,324	\| 68	994	33	\| 48245	196,317	74	7,598	i 6	168,806	55	9,158	94	185,563	55	882,363	74
3,945	81	— —	—	—		766 67	973	97	78,203	—	2,420	55;	81,597 52	82,364	19
17,494	—	51	86	315 80	6,666,91	810	24	16,450	—	123 20	17,383	44	24,366	15
3,510	12			— —		■4,545 J 54	176	21	1,290	—	13)83:	1,480!	4	6,025	58
4,192	57	— —	—			4,531 69	381	77	900	—	13	74	1,295 51	5,827	20
3,298	55	—	—		—	3,113 69	206	1	3,897	—	2	50	4,105 51	7,219	20
5,238	92	—	—	751 71	5,782 12	48	2	300	—	---	10	348 12	6,881	95
491	98	— —		—		720 46	115	531	5,583	—''	80^	59	5,779 12	6,499	58
5,067	34	—	—	— _	—■	3,517 19	437	401	5,445	—		—	5,882 40	9,399	59
246,563	97\|	1,046	19J	1,549 j96J	225,962)	1	10,747	21\|	280,874)55	11,813)	45	303,435)21	530,947	18

— 150

	Antal							D — e	—
	läriungar.
					Tillgångar från år 1874.
	Vår-	Höst-	Kontant	Utlånta
	termin	termin					-Fordringar.	Summa.
	1875.	1875.	behållning.	medel.
Nya elementarskolan..........högre	282	295
Statsanslag..................	----	— —	—	—	— —	—	— —	—	—	—
Skolans enskilda medel...........	—	— —	—	—	14,518	96	—■ —	—	14,518	96
Säger	282	295	—	—	14,518	96,--	—	14,518	96
Stockholms stads läroverks byggnadsfond. .					115,868	64	2,611	32	118,479	96
Folkskolelärareseminarium för qvinliga elever	110	108	—	-	—	—	—	—	— —	_1
Säger för Stockholms stad	1,844	1,943	11,992	6	478,427	92	14,288(18	504,708	16:
Rekapitulation.
Upsala stift................	1,075	1,155	39,623	51	121,349	93	56,660	42	217,633	86
Linköpings d:o ................	1,141	1,252	5,955	90	455,953	43	23,719	59	485,628	92
Skara d:o ................	1,027	1,091	12,915	45	180,189	36	5,121	51	198,226	32
Strengnäs d:o ................	941	931	6,824	66	438.486	25	5,983	73	451,294 64;
Yesterås d:o ................	680	675	29,387	35	338,513	87	8,145	2	376,046 24
Yexiö d:o ................	961	972	1,852	54	352,700	79	5,315	60	359,868 93:
Lunds d:o ................	2,024	2,073	9,985	34	418,909	51	4,718	66	433,613 51
Göteborgs d:o ................	1,151	1,222	5,553	8	290,446	49	4,963	23	300,962 80
Kalmar d:o ................	447	449	2,387	64	205,340	17	5,795	31	213,523 12
Karlstads d:0 ................	647	704	1,962	73	332,587	24	7,525	16	342,075	13
Hernösands d:o ................	854	868	16,731	86	295,828	11	5,024	23	317,584 20,!
Yisby d:o ................	217	246	3,744	25	97,944	64	434	70	102,123	59,
Stockholms stad................	1,844	1,943	11,992	6	478,427	92	14,288	18	504,708 16,
Summa	13,009	13,581(148,916	37	4,006,677	71	147,695	34(4,303,289(4:2!

Anmärkning: Uppgifterna rörande elevernes antal äro, hvad angår elementarläroverken och pedagoseminarierna
är angifvet efter uppgift från Ecklesiastikdepartementet.

— 151 —

b — e -	- t	.				K	— r —	e	— d —	i -	- t.
						\|				Tillgångar	till är 1876.		Summa
		Skulder till	Skulder från											Summarum.
Uppbörd.	år 1876.	år 1874.	Utgiiter.	Kontant	Utlånta
								behållning.	medel.		Fordringar.	Summa.
58,508	99	—	'' P	— —	—	58,508 99	—		—	! r	—	—	— —	—	1 58,508	99
13,389	73	5,000	_	5,000	—	12,002 38	—	—	15,906	31	— —	—	15,906	31	32,908,69
71,898	72	5,000	—	5,000	—	70,511)37	—	—	15,906	31	—	—	15,906	31	91,417	68
18,901	57							129	60	134,186	87	3,065	6	137,381	53	137,381	53
31,390	44	3	47	355	65	31,038	26	—	—	— —	—	— —	—	—	—	31,393	91
377,590	44	6,730	48	7,371	65	337,042	79	12,353	7 5	514,904	44	17,356	45	544,614	64	889,029	8
534,606	52	258,242	3	263,537	29	518,498	68	18,804	97	159,254	47	50,387		228,446	44	1,010,482	41
530,709	17	1,443	75	1,337	98	647,760	34	6,378	94	344,006	45	18,298	13	368,683	52	1,017,781 84
457,083	51	42,500	96	43,577	11	480,956	84	6.867	27	162.717	44	3,692	13	173,276	84	697,810 79
496,876	64	104,792	70	104,323	15	488,626	11	7,759	16	445,416	62	6,838	94	460,014	72	1,052,963 98
390,4S2	92	3,607	99	3,570	74	554,146	18	17,615	53	190,489	42	4,315	28	212,420	23	770,137 15
380,627	32	7,252	39	6,98S	90	417,974	28	1,673	36	315,955	4	5,157	6	322,785''	46	747,748 64
937,944	27	9,708	90	15,099	49	919,641	64	13,671	46	430,301	98	2,552	11	446,525	55	1,381,266 68
521,299	24	524	29	844	29	547,081	41	7,247	27	265,297	23	2,316	13	274,860 63	822,786 33
200,498	95	39,592	71	39,984	38	230,261	24	2,977	75	175,336	39	5,055	2	188,369 16	453,614 78
282,147	51	44,226	94	85,656	27	312,227	20	3.642	76	258,597	69	8,325''	66	270,566 11	668,449 58
529,675	87	1,604	50	2,806	8	603,815	93	17,236	—	221,329	61	3,676 95	242,242 56	848,864 57
126,758	99	31.960	13	24,673	77	173,967	41	3,935	25	57,893	49	372 79	62,201 53	260,842 71
377,590	44	6,730	48	7,371	65	337,042	79	12,353	75	514,904	44	17,356 45	544,614 64	889,029	8
5,766,301)35	552,187	77	599,771	10)6,232,000	5\|120,163)47)3,541,500	27)128,343,65	3,790,007)39)10,621,778^4

gierna, hemtade från pedagogiska tidskrifterna för åren 1875 och 1876. Elevantalet vid folkskolelärare -

152 —

Enligt förestående tabell hade lärjungarnes antal inom de särskilda stiften
varit följande:

		Vid elementar-	Vid pedago-	Vid semina-
		läroverken.	gierna.	rierna.	Sum	m a.
		Vår-	Höst-	Vår-	Höst-	Vår-	Höst-	Vår-	Höst-
		termin.	termin.	termin.	termin.	termin.	termin.	termin.	termin.
Upsala	stift .....	997	1,063	12	6	66	86	1,075	1 Oö
Linköpings	d:o.....	1,062	1,174	_	—	79	78	1,141	1,252
Skara	d:o.....	859	911	80	86	88	94	1,027	1,091
Strengnäs	d:o.....	906	844	20	33	15	14	941	931
Ve st er ås	d:o.....	528	526	152	141	—	8	680	675
Vexiö	d:o.....	843	884	23	20	95	108	961	972
Lunds	d:o.....	1,903	1,953	4	3	117	117	2,024	2,073
Göteborgs	d:o.....	989	1,065	63	57	99	100	1,151	1,222
Kalmar	d:o.....	392	376	55	46	—	27	447	449
Karlstads	d;o.....	584	623		—	63	81	647	704
Hernösands d:o.....	807	811	—	—	47	57	854	868
Visby	d:o.....	217	246	—		—	—	217	246
Stockholms	stad ....	1,734	1,835	—	—	110	108	1,844	1,943
	Summa	11,821	12,311	409	392	j 779	8 7 8} 13,009	13,581

Medeltal......... 12,066 400 829 13,295

Till aflöning m. in. åt lärarne vid elementarläroverken hade, enligt 1875 års
rikshufvudbok, af 8:de hufvudtitelns anslag utgått följande belopp:

penningar.................................. 2,280,227: 45.

indelta räntor.............................. '' 6,406: 13.

indelt tionde................................ 38,176: 40.

Summa 2,324,809: 98.

Om denna summa fördelas på 12,066 lärjungar, belöper på hvarje. . 192: 67.

Efter enahanda fördelning af de till lärare vid elementarläroverken
donerade medel, enligt statsverkets speciela utgiftsstat utgörande 46,145
kronor 31 öre, kommer på hvarje...............• •........ 3: 82.

Kostnaden för hvarje lärjunges undervisning vid elementarläroverken
kan således beräknas hafva uppgått till

196: 49.

153

§ i Yid

granskning af elementarläroverkens räkenskaper har befunnits, att de föreskrifter,
som i 134 § af Kongl. Maj:ts nådiga stadga för rikets allmänna elementarläroverk
den 29 Januari 1859 äro meddelade, angående de till läroverken hörande
kassors inkomster och utgifter, blifvit vid skilda läroverk på olika sätt tillämpade.
Sålunda hafva de sammanskottsafgifter, som, enligt mom. 1 punkt c af åberopade §,
kunna lärjungarne åläggas, vid några läroverk dels utgått med olika belopp af olika
lärjungar, dels ock af vissa bland dem icke erlagts, under det att vid andra läroverk
berörda afgifter påförts samtlige lärjungarne till enahanda belopp.

Vidare råder i afseende å utgiftsposternas fördelning på kassorna stor skiljaktighet.
I detta afseende må anföras, att afiöningen till läkare påförts vid vissa
läroverk den s. k. egna kassan ensam, vid åtskilliga denna jemte premie- och fattigkassan,
vid andra åter sistnämnda kassa ensam, vid några slutligen terminsafgiftskassan
(j§ 134, inom. 1, punkt d).

Äfven har förekommit, att utgifter för läroverkshusets vidmakthållande och hvad
dertill hörer blifvit i egna kassan alförda, ehuru dessa utgifter rätteligen synas tillkomma
byggnadskassan eller den i Kongl. cirkuläret den 11 December 1863 omförmäkla
byggnadsfond.

I sammanhang härmed hafva Revisorerne jemväl inhemtat, att den egna kassan,
hvilken mångenstädes till största delen bildas genom de afgifter, som lärjungarne
åläggas, vid åtskilliga läroverk endast med svårighet och genom stark förhöjning af
dessa afgifter kunnat bestrida densamma påförda utgifter samt till och med kommit
att häfta i ej obetydlig skuld till öfriga läroverkskassor eller till redogöraren.

Revisorerne hafva ansett sig böra fästa uppmärksamheten på dessa förhållanden,
hvilka synas egnade att föranleda ett förtydligande eller förfullständigande af nu
gällande föreskrifter i dessa ämnen.

§ 2.

Af räkenskaperna för elementarläroverken har vidare inhemtats, att vid åtskilliga
läroverk ledamöter i kollegierna häfta i skuld för lån ur läroverkens kassor.
Genom Kongl. kungörelsen den 10 April 1863, angående inskränkning i behörigheten
att undfå lån af allmänna medel, är förordnadt, bland annat, att ledamot i styrelse,
som har sig anförtrodd förvaltning af allmänna medel, icke må ikläda sig betalningsansvar
för lån af de under sådan styrelses förvaltning stälda medel; och i 138 §
af läroverksstadgan föreskrifves, att räkenskaperna vid de kassor, för hvilka rektor
eller bibliotekarie ansvarar, skola af läroverkskollegium granskas och underskrifvas,
samt att, om ingen anmärkning vid räkenskapens beskaffenhet eller ock i afseende på
någon för medlen stäld säkerhet göres och i följd af försummelse härutinnan förlust
för kassan uppkommer, kollegiets ledamöter skola, en för alla och alla för en, för
densamma vara ansvarige.

I anledning häraf hafva Revisorerne velat framhålla önskvärdheten af, att det
i förstnämnda kungörelse meddelade stadgande äfven uti ifrågavarande hänseende
må vinna tillämpning.

§ 3.

Genom Kongl. Maj:ts nådiga cirkulär den 11 December 1863 är förordnadt,

Rev. Ber. 1877 angående Statsverket. 20

— 154 —

bland annat, att vid hvarje elementarläroverk inom riket skall, genom en förhöjning
af 5 riksdaler i den terminliga afgiften för lärjungarne, bildas en byggnadsfond,'' att
användas till nybyggnadsföretag och reparationer.

Vid granskning af pedagogiernas räkenskaper hafva Revisorerne funnit, att sådana
byggnadsfonder blifvit bildade vid pedagogierna i Falköping, Södertelje, Grenna
och Cimbrishamn, men icke vid de öfriga af dessa läroverk.

Utan att inlåta sig i bedömande, huruvida berörda cirkulär, i likhet med hvad
som synes vara förhållandet med afseende å åtskilliga andra rörande elementarläroverken
meddelade föreskrifter, är tillämpligt jemväl å pedagogierna, hafva Revisorerne
dock icke ansett sig böra med tystnad förbigå det olika förfaringssätt, som i detta
hänseende synes ega rum.

§ 4.

Räkenskaperna för Vexiö stifts konsistorium utvisa, att folkskolelärareseminarium
vid revisionsårets slut häftade i skuld för ej mindre än 7,143 kronor 53 öre,
deraf 5,740 kronor till stiftets emeritikassa; och då af handlingarne ej kunnat utrönas,
huru denna skuld uppkommit, hafva Revisorerne ansett sig böra å förhållandet
fästa uppmärksamheten.

§ 5.

Vid granskning af Visby stifts konsistoriiräkenskaper hafva Revisorerne inhemtat,
att stiftets byggnadskassa, utan motsvarande tillgångar, vid revisionsårets slut
häftade i skuld för 23,985 kronor 32 öre till stiftets emeritikassa.

Då det synts Revisorerne betänkligt, att förstnämnda kassa blifvit belastad
med en så betydlig skuldsumma, och då härtill kommer, att den för läroverksbyggnaden
afsedda kassans inkomster, enligt hvad räkenskapen.utvisar, blifvit använda till
för densamma främmande ändamål, såsom hyra till konsistorii expeditionslokal och
årslön åt en vaktmästare, hafva Revisorerne icke ansett sig böra underlåta att härå
fästa uppmärksamheten.

§16-

Strengnäs elementarläroverks räkenskap utvisar, att läroverkets »Egna kassa
N:o 2» för tillsammans 16,150 kronor häftar i skuld dels till andra under samma
förvaltning stälda fonder och dels till enskilda personer. Detta förhållande har synts
Revisorerne så mycket mer anmärkningsvärd!, som räkenskapen icke upptager någon
tillgång i fastighet eller fordring, hvarmed detta betydliga skuldbelopp skulle kunna
betäckas.

§ 7.

I räkenskaperna för Nyköpings elementarläroverk finnas såsom inkomst för
»egna kassan» upptagna »afgifter af åhörare», 50 kronor. Då upptagande af en dylik
inkomstpost häntyder på ett förhållande, som icke synes öfverensstämma med gällande
föreskrifter, hafva Revisorerne funnit sig föranlåtne att på detsamma fästa uppmärksamheten.

— 155 —

Upsala Kongl. universitet.

Debet.

Balans från år 1874:

Tillgång.............................................................. 2,000,381: 2

Uppbörd:

Statsanslag:

Af anslaget till universiteten............ 182,289: 79.

» eko till resestipendier m. na. ... 4,200: —

» d:o till allmänna indragnings staten

.....................

» extra dito till dyrtidstillägg .........

Extra ordinarie anslag till fyllnad i embets-
och tjenstemäns penningelöner

för åren 1874 och 1875 ............

Hemmansräntor och kronotionde...........

Arrendemedel af Upsala qvarn ..........

Intresse medel .............................

Sjukhusmedel ............................

Biblioteket...............................

Bergholmska sjukhusfonden ............

Hyresmedel.............................

Pensionsafgifter ..........................

Inkomst af skogar och sågar ..............

Diverse inkomster..........................

Balans till

Skulder:

Diverse donationer och fonder............

Institutionernas fonder och besparingar.,.

Andra fonder och besparingar............

Reservfonden ...........................

Diverse skulder och ansvarsbelopp ......

7,311: 11.

44,920: —

14,609: 20. 253,330: 10.

...... ...... 220,691:21.

............ 14,221: 32.

............ 91,998: 63,

............ 19,424; 85.

... ........ 1,138: 9.

............ 3,963: 50.

............ 4,027: 50.

............ 1,525: 78.

............ 12,935: 10,

............ 6.880: 37. 630,136: 45.

år 1876:

1,816,853; 95.

39,141: 84.

18,031: 36.

66,846: 69.

135,854: 72; 2,076,728: 56,
Summa 4,707,246: 3.

— 156 —

Kredit.

Salans från år 1874:

Skulder

1,983,183: 12

Utgifter:

Löner och arfvoden ..................

Pensions- och gratialstaten .........

Indragningsstaten.....................

Kongl. och riksstatens stipendier......

För institutionernas materiel .........

Cassa studiosorum ..................

Reparationer ........................

Krono- och kommunalutskylder .....

Landtmäteri- och rättegångskostnader

Intressemedel ........................

Extra utgifter........................

Omföring till reservfonden............

330,268: 41.

33,720: 31.

11,032: 18.

19,700: —

64,094: 71.

3,418: 68.

14,165: 62.

2,000: —

16,345: —

93,663: 86.

11,776: 85.

19,913: 76. 620,099: 38.

Balans till är 1876:

Tillgångar:

Kontant behållning .......................	......... 18,310: 81.
Dito i Uplands enskilda bank...............	......... 41,000: -
Dito i Mälareprovinsernas dito dito .........	......... 40,000: —
Utlånta medel............................	......... 1,662,422: 89.
Fordringar .................................	......... 133,057: 5.
Förskott...............	86,637: 78.
Fastigheters värden ........................	........ 122,535: —

Summa 4,707,246: 3.

Uti universitetets räkenskap för revisionsåret debiteras Kongl. Statskontoret för

innestående anslag för år 1874 ....................................... 7,108: 33.

riksstatsanslag för år 1875 .......................................... 249,214: 39.

Men då härtill lägges det såsom förskott den 28 December 1874
af Statskontoret utanordnade belopp till fyllnad i åtskilliga äldre pen ningelöner.

........................... 7,304: 60.

och summan............................................................ 263,627: 32-

Transport 263,627: 32.

— 157 —

Transport 263,627: 32.

minskas dels med i kassakonto uppdebiterade ............ 252,430: 11.

och dels med besparingen å en emeritilön................ * 688: 89. 253,119: —

utgör

skillnaden hos Kong! Statskontoret innestående anslag till år 1876...... 10,508: 32,

nemligen:

det af förlidet års Statsrevisorer anmärkta belopp ........... 6,208: 33

till befrämjande af vissa vetenskapliga studier:

för år 1874 .................................... 900: —

» » 1875 ...................................900: — 1,800: —

extra anslaget till Professoren Malmström ..................... 2,500: — 10,508: 33.

Nämnda belopp 2,500 kronor har professor Malmström under året uppburit i
länets ränteri; och, hvad angår beloppet 6,208: 33, kommer rättelse att ega rum i
1876 års räkenskap (se förkl. i sistlidet års revisionsberättelse, pag. 340). Innestående
anslag till år 1876 skulle alltså rätteligen endast utgöra 1,800 kronor i stället för
det i räkenskapen upptagna beloppet 3,892: 61; och har berörda förhållande i förestående
tabell blifvit iakttaget.

År 1875 utgjorde de studerandes antal:

vårterminen ......... 1,480,

höstterminen......... 1,466.

158 —

Lunds Kongl. universitet.

Debet.

Balans från år 1874:

Tillgångar ..................

Uppbörd:

Af anslaget till universiteten
......................

„ 8: de hufvudtitelns anslag
till resestipendier

etc.........................

,, dito dito dito till extra
utgifter till universi j

tetets årsskrift .........

| „ anslaget till allmänna

indragningsstaten......

| „ extra anslaget till dyr tidstillägg

...............

Ränta, tionde och forsel lön.

..........................

Arrendemedel...............

Stipendiemedel ............

Intressemedel ...............

Diverse inkomster .........

Besparad aflöning .........

Donationer ..................

Pensionsafgifter ............

Omföring.....................

Akade miens egna medel.

! Reserv- j
I fondens
i medel.

Bygg nads fondens medel.

Magnat stipendie fondernas medel.

Noso comii kassans medel.

Bibliotekskassans

och Ahlmanska

donationens

.fond.

604,511142:: 60,306 17

4,488 49''429,476 61

43 67

Professor
Hills!
donationsmedol.

47,685 851 377

Pensions fonden.

271! 88,178 731

Jollainska
donationen.

Summ a.

(1,235.

,068^21

114,346 25

3.000 —

1,200—1

8.000 —

15,90296

67,881 75
3,264 24J
600 - j
33,208 20
4,052 86,

4,000

2,869.76

2,510 25''

149 71
6 71

15 44

558,651

-ii

5113,424,99!

23,617,42

603,18,1

9,475

2,410

618


5,105	i	91	67

127,821

3.000

1,200

8.000

15,902

---1-| 2,000 -

1,401 751—11
7,119 441---1

67,897
5,774
600!-—
67,472:84
4,678 31
558 651
2,603 18
1,401175
20,544 43

Sgr 251,45626,16,853,40 6,666 67 j 24,236| 4: 2 91 12.5Q3 80 18,85,j RS,626,20 2,091 67 327,455(80

Balans till år 1876:

Skulder........................

115,68445:''

—I- 115,68445

Summa | 971,652(13, 77,159(57 11,155 16 453,712(65 46(58(60,189(65(! 396|12((101,8041931 (2,091(67 :1,678,208(46

159 —

Akade -

egna

medel.

Kredit.

Balans från är 1814:

Skulder........................

Utgifter:

Löner ock arfvoden ......

Stipendier ..............■ ■■•

Institutionernas materiel.
Köpeskilling för en fastighet.
..........................

Diverse utgifter............

Intressemedel ..............

Pensioner.....................

Reparationer ...............

Omföring.....................

1114.952 271

Reserv fondens medel.

Byggnads-
]
fondens 1
medel.

Magnat stipendie-; -

Noso -

| Biblio5|
teksj|
kassans

comii- 1 och Ahl -

Profes-!
sor Hills''!

fondernas h kassans |
medel. !j jnedel.

! 198,849
| 15,000
25,780

31,143
! 3,846

I 13,424

23! | 5,853
72

3,761

450

94j

99 7,119)44)

manska

dona tionens fond.

donationsmedel.
i

''Pensions fonden.

! Jollainska
donationen.

-II —

5,294

15,478

--20

1,500

□

Sgr

Balans till år 1876:

Tillgångar:

Kontant behållning ...

Utlanta medel............

Fordringar ...............

Förskott .................

288,044)72; 17,185)33)1 5,294

1,011

o 999 1 J.

56l’l25 —j 58,500
5,308 -! 462

1,347

3,611

902

2;| 16,978|20;| - —

3,059

432,069

1,605

500
j 7,792

1,136:22

—ij 10,0471 6

46 58

54259

49,600 :i 396

Summa.

114,952 27

2*400|-||--

205,203

30,478

33,573

181
56!

31,143 59
8,74455

2,118j—

2,850 —
5,294 2
20,54443

2,400! -,| —

672
12;! 98,549
—i I 183

339,949133

.17----

42 2,091)67
34. -

8,855
1,205,990
7,559
902

Sgr | 568,655|14j| 59,974''24! 5,861)14436,734)45]_46)58 50,142)59! 396)12;! 99,404)93 2,091)67.11,223,306

Summa | 971,652 13) 77,159)57;) 11,155)16 453,7121651 46)5$) 60,189 65 ! 396;12,|101,804 93 2,091 671,678,208 46

År 1875 utgjorde de studerandes antal:

vårterminen.................. 523.

höstterminen................. 529.

160

Karolinska mediko-kirurgiska institutet.

Debet.

Balans från år 1874:

Tillgångar ............................................. 904: —

Uppbörd:

Statsanslag:

Af institutets ordinarie anslag...................	17,000: —
Extra anslag till anskaffande af inventarier m. m.......	3.000: -
Dito dito till dyrtidstillägg.....................	220: —	20,220: —
	Summa	21,124: —
Kredit.
Balans från år 1874:
''kulder......................................		23: 39.
Utgifter:
Arfvoden och gratifikationer........................	- 4,970: —
Egendomens underhåll ..........................	5.135: 53.
Diverse materiela behof...........................	794: 6.
För biblioteket .................................	1.289: 80.
» fysiologiska institutionen........................	100: —
» anatomiska institutionen........................	777: 97.
» patologiskt-anatomiska anstalten..................	2.500: —
» kemiska laboratorium ........................	1,503: 93.
» rättskemiska afdelningen.......................	119: 48.
» inredning af rättsmedicinskt laboratorium ........	999: 96.
» » » anatomiskt museum..................	1,106: 16.	19,296: 89.
Balans till år 1876:
Tillgångar:
Af ordinarie anslaget...........................	5: 88.
» extra ordinarie dito ........................	893: 84.
» anslaget till inredning af dissektionssal för qvinliga
studerande ........... ..................	904: —	1,803: 72.

Summa 21,124: —

__ 161 —

§ 1.

Af räkenskaperna inhemtas, dels att utaf ett den 3 Juni 1870 anvisadt och
samma år lyftadt anslag å 1,000 kronor till inredning af dissektionslokal och anskaffande
af materiel för qvinliga medicine studerandes undervisning i anatomi ett belopp
af 904 kronor från år 1872 och fortfarande intill slutet af år 1875 i kassan
innestått, dels ock att de till vård, underhåll och förökande af institutets samlingar
in. m. samt till institutets patologiskt-anatomiska anstalt anvisade anslag, å tillsammans
12,500 kronor, af institutets redogörare lyftats redan den 25 Februari 1875,
oaktadt endast ett ringa belopp deraf blifvit användt under första delen af samma
år, men de betydligaste utgifterna verkstälts senare under året samt till ett belopp
a.f 6,726 kronor 38 öre först under år 1876. Det har synts Revisorerne anmärkningsvärdt,
att icke ifrågavarande medel, i den mån de ej varit till utgifters bestridande
erforderliga, blifvit i bankinrättning insatta.

Härjemte hafva Revisorerne ansett sig böra fästa uppmärksamheten derå, att
i årets räkenskaper upptagits utgifter till ofvannämnda belopp af 6,726 kronor 38
öre, hvilka blifvit bokförda såsom verkstälda först under det följande året.

Kongl. och Hvitfeldtska stipendiifonden.

Debet.

Balans från år 1874:

Tillgångar

148,223: 77.

Uppbörd:

Arrendemedel

Intressemedel

24,435: 7.

7,752:^82. 32,187: 89.

Summa 180,411: 66.

♦

Kredit.

Utgifter:

Afkortning och afskrifnin
Löner och arfvoden

Stipendier .........

Pension ............

1,283: 64.
5,966: 7.

16,490: —

2,000: —

Transport 25,739: 71.

Il ev. Ber. 1877 angående Statsverket.

162 —

Till Göteborgs högre elementarläroverk

» nämnda läroverks bibliotek .........

Kleresiets friheter.....................

Understöd åt fattige ..................

Till Hvitfeldtska graf kassan ......... ...

För skogvaktarebostäders uppförande å Åby
Förskott för dito å lägenheten Vassbacka ...
Diverse utgifter .....................

Transport 25,739: 71.

...... 725: —

..... 410: 87.

...... 116: 50.

....... 45: —

...... 17: 12.

...... 1,919: 20.

....... 1,200: —

...... 997: 85.

31,171: 25.

Balans till år 1876:

Tillgång:

Kontant behållning
Utlånta medel ...
Fordringar

3,674: 63.

140,617: 50.

4,948: 28. 149,240: 41.

Summa 180,411: 66.

Seminarium för bildande af lärarinnor.

Debet.

Tillgångar

Balans från år 1874:

12,138: 68.

Uppbörd:

Statsanslag:

Af ordinarie anslaget för seminarium .... 32,166: 67.

» åttonde hufvudtitelns anslag: extra utgifter 500: —

» dito allmänna besparingar......... 1,492: 60. 34,159; 27.

Terminsafgifter.......................... 26,902: 50.

Intressemedel........................... 736: 81.

Ersättningsmedel......................... 14: —

Uppdebitering:

Läroverkets egendom N:o 6 i qvarteret Riddaren, inköpt
enligt Kongl. brefvet den 29 Maj 1874 för 118,000: —
hvartill kommer kostnaden enligt 1870 och
1871 årens räkenskaper för värmeled -

ningen .................... 11.000: — 129,000: —

Värdet å inventarier ...................... 23,117: 75. 213,930: 33,

Transport 226,069: 1.

— 1(53 —

Transport 226,069: 1.

Balans till år 1876:

Skulder:

Till Riksgäldskontoret ....

» Brandförsäkringskontoret
» Inteckningsgarantibolaget

61,346: 90.

39,900: —

19,696: 89. 120,943: 79.
'' Summa 347,012: 80.

Kredit.

Utgifter:

Löner och arfvoden.......................

Stipendier.............................

Förvaltningskostnader . .....................

Underhåll och inköp af inventarier..............

Reparationer och underhåll af egendomen m. in.......

Räntor å skulden.........................

Godtgörelse till biträdet vid egendomsköpet.........

Afskrifna terminsafgifter.....................

Köpeskillingen för egendomen:

Kontant...................... 58,231: 54.

Öfvertagna i egendomen intecknade iån . . . 59,768: 46.

45,842: 47.

500: —
4,921: 76.
1,107: 65.
3,636: 69.
5,446: 32.

150: —
2,422: 50.

118,000: — 182,027: 39.

Balans till år 1876:

Tillgångar:

Kontant behållning............... 106: 63.

Dito på deposition samt upp- och afskrifning

innestående................... 12,373: 53. 12,480: 16.

Fordringar, terminsafgifter. . . ................ 387: 50.

Fastighetsvärde......................... 129,000: —

Inventariers värde....................... 23,117: 75. 164,985; 41.

Summa 347,012: 80.

Under revisionsåret uppgick antalet elever vid seminarium för bildande af
lärarinnor:

vårterminen till.................. 68

och höstterminen » .................. 65;

och utgjorde lärjungeantalet vid den dermed förenade normalskolan för flickor under
samma år:

vårterminen..................... 269

och höstterminen..................... 271.

164 —

Folkundervisningens normalskola.

Debet.

Balans från dr 1874:

Tillgångar

104,929: 46.

Uppbörd:

Statsanslag......................

Afgifter af ledamöter...............

Öfverskott å försåld undervisningsmateriel . . .
Intressemedel.....................

Kredit.

Utgifter:

Löner ock arfvoden.................

Premium och pension...............

Till Thuringe folkskola..............

Hyror........................

Ved, ljus och renhållning.............

Lifränta.......................

Afskrifning å värdet af inventarier.......

Diverse utgifter ..................

Balans till år 1876:

Tillgångar:

Kontant behållning...................

Dito på upp- och afskrifning.............

Utlånta medel......................

Fordringar........................

Värde å undervisningsmateriel............

Dito å inventarier....................

4,500	—
219	—
96	9.
4,636	7.
Summa
5,192
104	93.
200	—
625	—
297	91.
480	—
702	—
798	35.
103	62.
1,244	92.
87,131	—
1,500	89.
8,500	—
7,500	—

9.451: 16.
114,380: 62.

8,400: 19.

105,980: 43.

Summa 114,380: 62.

— 165 —

Kong!. Gymnastiska centralinstitutet.

Debet.

Balans från år 1874:

Tillgångar...................................... 5,374: 49.

Uppbörd:

Statsanslag:

Institutets årsanslag................ 29,400: —

Extra ordinarie anslag till dyrtidstillägg .... 3,760: — gg jigg. _

Gymnastikafgifter......................... 11,855: 51.

Intressemedel............................ 38: 38. Q^g. gg

Summa 50,428: 38.

Kredit.

Utgifter:

Löner och arvoden ........................27,610: —

Stipendier............................... 2,600: —

Voltigehästens utfodring...................... 455: —•

Arfvoden åt biträdande lärare och lärarinnor.......... 7,654: 75.

Ved och lyshållning ........................ 3,048: 14.

Diverse utgifter........................... 4,900: 51. g68- 40

Tillgångar:

Kontant behållning

Balans till år 1876:

..... 4,159: 98.

Summa 50,428: 38.

Elevernes antal utgjorde under läseåret 42. Högsta antalet af den skolungdom,
som under året begagnade undervisning vid institutet, uppgick till 992.

— 166

Kongl. Sundhetskollegium.

Tillgångar .

Ordinarie statsanslag . . .
Extra ordinarie statsanslag
Observationsmedel.....

Debet.

Balans från år 1874:

Uppbörd:

Balans till år 1876:

Skulder:

Öfverleverering.....................

Återstående utgifter.................

I allmänhet......................

33,269: 36.

228,679: 49.

12,280: —

12: ~~ 240,971: 49.

719: 66.

6,051: 80.

3,963: 44. 1Qi734: 90-Summa 284,975: 75‘

Skulder

Kredit.

Balans från år 1874:

14,772: 39.

Utgifter:

Medikolegal besigtningar.................... 14,061: 57.

Resestipendium åt militärläkare................ 2,000: —

Postporto för tjenstebref.................... 1,173: 69.

Aflöning åt Sundhetskollegium m. m.............. 72,972: ^8.

Barnbördshusen.......................... 23,044: 63.

Vaccinationens befrämjande.................. 6,780: 16.

Farsoters och smittosamma sjukdomars botande....... 92,936: 22.

Svenska läkaresällskapet .................... 3,000: —

Resestipendier samt läroböckers och lärda verks utgifvande
............................. 3,000: —

Skrifmaterialier och expenser m. m.............. 12,385: 62.

Rättskemiska undersökningar ................. 3,000: —

Af åttonde hufvudtiteln? allmänna besparingar .........714: 56. 235,068: 53.

Leverering till Statskontoret.............................3,327: 46.

Transport 253,168: 38.

167 —

Transport 253,168: 38.

Balans till år 1876:

Tillgångar:

Kontant behållning....................... 18,880: 40.

Utlånta medel.......................... 6,150: —

Förskott ....................... 6,776: 97. 807* 37

Summa 284,975: 75.

Allmänna barnbördsliuset.

Debet.

Balans från år 1874 :

Tillgångar...................................... 389,876: 64.

Uppbörd:

Statsanslag.....................

Räntemedel ......................

Hyresmedel.....................

Auktionsmedel...................

Liebertska fonden .................

Skuld

Balans till år 1876:

9,500:	—
9,840:	86.
1,250:	—
194:	46.
150:	—

20,485: 32.

..... 13,462: 82.

Summa 423,774: 78.

Skuld

Kredit.

Balans från år 1874:

........................ 12,522: 61.

Utgifter:

Aflöning............................... 6,041: 25.

Mathållning................ 4,176: 17.

Tvättkostnader.......................... 2,637: 12.

Inventarier och deras underhåll................ 861: 20.

Reparationer....... 694: 67.

Skrifmaterialier , . ,........... 100: —

Transport 14.510: 41. 12,522; 61.

— 168 —

Transport

Onera...............................

Värmemateriel...........................

Medikamentskostnader......................

Lifstidsräntor och intressen..................

Liebertska fonden........................

Premiefonden...........................

Skilnaden emellan de åren 1S74 och 1875 balanserade . .

obetalda räkningar.....................

Diverse utgifter..........................

Balans till år 1876:

Tillgångar:

Utlånta medel.....................

Fordringar.......................

Fasta egendomens värde...............

Lösa dito dito ...............

14,510: 41.

120: 50.
1,837: —
717: 60.
600: —
150: —
150: —

865: 21.
2,053: 78.

181,901:	24
846:	43
200,000:	—
7,500:	—

12,522: 61.

21,004: 50.

390,247: 67.

Summa 423,774: 78-

V eterinärinstitutet.

Debet.

Balans från år 1874:

Tillgångar ............................................................... 5,083: 67.

Uppbörd:

Statsanslag:

Till aflöning och dyrtidstillägg	åt lärare och
tjensteman ......	.............. 29,400: —
„ d:o åt betjente ......	.............. 1,500: —
„ stipendier åt elever .....	.............. 4,000: —
* byggnaders underhåll ......	............ 1,000: —
„ diverse utgifter..........	.............. 4,000: —	39,900: —
Inkomst af stallet ......		7,303: 10.
D:o „ smedjan..............		17,422: 30.
Hyresmedel......		992: 11.
Diverse inkomster .............		789: 13. 66.406: 64.

Summa 71,490: 31.

— 169

Kredit.

Utgifter:

Aflöning till lärare och tjensteman............

D:o „ betjente ........................

Stipendier ....................................

Byggnaders underhåll .......................

Diverse utgifter ...............................

För stallet..................................

„ smedjan ...............................

29,400: —

3,026: 67.

4,000: —

1,874: 74.

8,286: 54.

6,908: 52.

11,953: 64. 65,450: 11.

Balans till år 1876:

Tillgångar:

Kontant behållning ................................... 5,038: 9.

D:o i Stockholms enskilda bank ..................... 1,002: 11. 6,040: 20

Summa 71,490: 31.

Elevernes antal utgjorde vid revisionsårets början 16 och vid dess slut 23.

Veterinärinrättningen i Skara.

Debet.

Balans från år 1874:

Tillgång................................................................. 20,483: 36.

Uppbörd:

Statsanslag:

Ordinarie anslaget .......................... 4,100: —

Af anslaget till postafgifter för tjenstebref ... 20: 53.

Extra ordinarie dito till dyrtidstillägg ......... 700: —

Dito dito till uppförande af byggnader in. m.

för veterinärinrättningen i Skara......... ... 10,000: —

Arrendemedel................................................

Intressemedel ................................................

Gåfva af hushållningssällskapet för en smedjas uppförande ...

14,820: 53.

1,286: 87.

1,506: 70.

2,000: - 19,614: 10.
Summa 40,097: 46.

Rev. Ber. 1877 ang iende Statsverket.

— 170 —

Afiöuingar ..........

Stipendier ..........

Inventarier...........

För smedjebyggnaden
Diverse utgifter ......

Kredit.

Utgifter:

...................... 4,918: 40.

...................... 582: 66.

.. ................... 440: 82.

..................... 4,052: 4.

....................... 1,775: 56. n,769: 48.

Tillgångar:

Kontant behållning
Utlånta medel .....

Balans till år 1876:

8,277: 98.

20,050; — 28,327: 98.
Summa 40,097: 46.

Under revisionsåret hade veterinärinrättningen 6 lärjungar. 6 personer åtnjöto
derstädes undervisning i instruktionssmiden. Dessutom erhöllo under ferietiden 6
socken- eller bysmeder undervisning i hofbeslagskonsten.

Svenska Akademien.

Debet.

Uppbörd:

Statsanslag:

För Akademien.....................2,250

Honorarier åt vittra författare............6,000

Postafgifter för tjenstebref.............. 44

Intressemedel............................

1°- 8,294: 40.

• • 79: 16. 8,373: 56.

Balans till år 1876:

Skuld......................................... 127: 93.

Summa 8,501: 49.

Skuld

Kredit.

Balans från år 1874:

..... 188: 1.

Transport 1S8: 1.

171

Transport 188: 1.

Utgifter:

För Akademien:

Aflöning......................

Omkostnader för minnespenningar.......

Dito „ Akademiens högtidsdag . . .

Hyra........................

Postafgifter för tjenstebref...........

Honorarier åt vittra författare..........

600: —
604: 28.
264: 80.
800: —

44: 40. 2,313: 48-

'' ‘ ‘ 6,000:—-- 8>313: 48''

Summa''8,501: 49.

Kongl. Yetenskapsakademien.

A) Anslaget till Naturhistoriska riksmuseum.

Debet.

Balans från år 187i:

Tillgångar..................................... 627,535: 23.

Uppbörd:

Statsanslag:

Anslaget till museum.............. 51,850: —

Af ansl. till Vetenskapsakademien, expensmedel 4,750: — 56 600: —

Extra ordinarie anslag till dyrtidstillägg.......... 4,900: —

Värdet af under året tillkomna naturalier och inventarier . 10,242: 71. 71,742: 71.

Balans till är 1870:

Skulder....................................... 7,833: 13.

Summa 707,111: 7.

Kredit.

Balans från år 187i:

. _6,583: 78.

Transport 6,583: 78.

Skulder

— 172

Utgifter:

Aflöning åt tjensteman..................

Dyrtidstillägg åt dito ..................

Aflöning åt elever.....................

Till ritningars utförande .................

För zoologiska afdelningen................

„ botaniska dito ................

„ mineralogiska dito ................

„ paleontologiska dito ................

Expenser..........................

Till honorarier för bearbetande af musei samlingar .
Afskrifning af inventarier och naturalier.......

Balans till är 1876:

Tillgångar:

Kontant behållning i Riksbanken...........

Fordringar........................

Inventariers och samlingars värden.........

Transport 6,583: 78.

24,500	—
4,900	—
1,200	—
2,200	—
10,550	—
3,000	—
3,600	—
2,800	—
4,750	—
4.000	—
3,042	50

64,542: 50.

5,372: 36.

2,460: 77.

028,151: 66. 635,984: 79.
Summa 707,111: 7-

B) Öfriga åt Vetenskapsakademien anslagna medel.

Debet.

Balans från år 1874:

Tillgångar

14,549: 41.

Uppbörd:

Ordinarie statsanslag:

Af 8:de hufvudtitelns anslag till Akademien . . 17,510: —

„ 7:de dito dito „ postafgifter

för tjenstebref............... 559: 92.

Extra ordinarie statsanslag:

Till dyrtidstillägg.................. 900: —

„ anskaffande af originalmålningar af växter

och utgifvande af teckningar utaf zoologiska
föremål................ 1,200: —

„ förvarande och tillökande af den skandinavisk-etnografiska
samlingen........ 5,000: — 25,169: 92.

Anslag från Telegrafstyrelsen................... 300: —__

Transport 25,469: 92. 14,549: 41.

173 —

Transport 25,469: 92. 14,549: 41-

Hyresmedel.............................. 11,692: 31.

Återde biterad e medel........................ 202: 3.

Försäljningsmedel.......................... 12: 78. 37377; 4.

Summa 51,926: 45.

Kredit.

Balans från år 1874:

Skuld ........................................ 76: 48.

Utgifter:

Till befordrande af Kongl. Akademiens fortfarande verksamhet 960: —

„ originalmålningar af inhemska växter och för utgifvande

af teckningar utaf zoologiska föremål.......... 961: 26.

„ meteorologiska observationers anställande å särskilda orter

inom riket.......................''■ ■ . 12,406: 89.

„ dyrtidstillägg.......................... 900: —

ersättning för räntan å köpeskillingen för de till staten

afträdda f. d. Abrahamsénska egendomarne....... 3,000: —

„ förvarande och tillökande af den skandinavisk-etnografiska

samlingen........................... 5,000: —

„ arfvode åt akademiens fysiker................ 1,050: —

„ understöd för de optiska och matematiska instrument makerierna.

......................... 500: —

,, postafgifter för tjenstebref.................. 483: 44.

„ bekostande af planscher för vissa afhandlingar, afsedda

att införas i Akademiens skrifter............. 2,621: 88.

„ omkostnader för egendomen N:o 94 i qvarteret Grönlandet
södra........................... 3,365: 61.

„ utgifvande af ett vetenskapligt verk öfver fregatten Eu genies

jordomsegling.................... 22: 16.

„ underhåll af telegrafledningen emellan Stockholms obser vatorium

och telegrafstation................ 234: 50. 31^505: 74.

Balans till år 1876:

Tillgångar:

Kontant behållning................. 76: 48.

Dito i Riksbanken................. 17,267: 75. 17,344; 23.

Fordran............................... 3,000: — 20,344: 23.

Summa 51,926: 45.

— 1 T4 —

Sammandrag.

Debet.		A.	B.		Summa.
Ingående balans.......		627,535: 23.	14,549:	41.	642,084:	61.
Uppbörd............ Balans till år 1876:		71,742: 71.	37,377:	4.	109,119:	75.
Skuld...........*.		7,833: 13.	— —	—	7,833.	13.
	Sur	707,111: 7.	51,926:	45.	759,037:	50.
Kredit.
Ingående balans.......		6,583: 78.	76:	48.	6,660:	26.
Utgifter............		64,542: 50.	31,505:	74.	96,048:	24.
Balans till år 1876:		71,126: 28.	30,582:	22.	102,708:	50.

Kontant behållning ....		. 5,372: 36.	17,344:	23.	22,116:	59.
Fordringar.........		2,460: 77.	3,000:	_	5,460:	77.
Inventariers värden ....		628,151: 66.	—	—	628,151:	66.
	Sgr	635,984: 79.	20,344:	23.	656,329:	2.
	S:a	707,111: 7.	50,926:	45.	759,037:	52.

Kongl. Vitterhets-, Historie- och Antiqvitetsakademien.

Debet.

Balans från år 1874:

Tillgång;.. ........................................................... 18,354; 28.

Uppbörd:

Ordinarie statsanslag:

Af 8:de hufvudtitelns anslag till

akademien ............... 8,350:

„ dito till skrifmaterialier och

expenser ved m. m....... 200: —

„ 7:de hufvudtitelns anslag
till postafgifter för tjenstebref
under år 1875 96: 34.

” ” 1876 10: 36. 106:_70. 8,656: 70.

Extra ordinarie statsanslag:

Till undersökning, m. m. af fäderneslandets
fornlemningar 5,000: •—

Transport 5,000: —

8,656: 70.

18,354: 28.

Transport 5,000: — 8,656: 70.

Till arfvoden åt biträden vid
ordnandet af statens under
Akademiens inseende stälda
samlingar samt till aflöningi
åt vaktbetjening ... 4,000: —

» utgifvandet af planschverk
öfver fornsaker i statens historiska
museum m. ra. ... 2,000: — 11,000:__

Försäljningsmedel .........................

Räntemedel..................................

Akademiens egna medel ................................

Balans till ur 1876:

Skuld .....................

18,354: 28.

19,656:	70.
2,249:	84.
138:	38.
660:	—	22,704:	92.
		6,449:	25.
Summa	47,508:	45.

Kredit.

Balans från år 1874:
Skuld .............................	Utgifter:
Af statsanslag:
För samlingarne .....	........... 6,127: 4.
„ biblioteket .........	........... 1,102: 75.
Tryckningskostnader ............	............ 3,921: —
Resekostnader ...............	.......... 1,452: 71.
Museets inredning..............	............ 339: 35.
Undersökning af fornlemningar	........... 4,631: 62.
Biträden och betjening .........	........... 2,708: 40.
Planschverk......................	........... 1,819: 20.
Ved .............................	.......... 212: 46.
Till postafgifter för tjenstebref ..	........ 106: 70.
För utgifna skrifter .............	........... 1,875: 45.
Af Akademiens egna medel........
Balans till år 1876:
Tillgångar: Kontant behållning:
A statsmedel.................	.......... 4,429: 99.
„ akademiens egna medel . .	....... ... 685: 36.
Utlånta medel: Akademiens egna medel ..........

3,731: 67.

24,296: 68.

- 660: ~ 24,956: 68.

5,115: 35.

13’7r>- ls-820: 10.
Summa 47,508: 45.

— 176

Kongl. Akademien för de fria konsterna.
Debet.

Balans från är 1874:

Tillgång

4,370: 49.

Uppbörd:

Ordinarie statsanslaget:

Af anslaget till Akademien.................. 32,016: GG.

8:de hufvudtitelns anslag till skrifmaterialier
............................... _2,043: 3.

Extra ordinarie anslaget till dyrtidstilägg ..................

Anmärkningsmedel ....................................

34,059: 69.

2,370: —

6''-'': 9". 36,490: 59.

Summa 40,801: 8.

Kredit.

Utgifter:

För manliga För qvinliga
afdelningen. afdelningen.

Löner och arfvoden .....	.......... 19,406:	74.	4,150:	—	23,556:	74.
Belöningar ..............	........... 1,055:	39.	300:	—	1,355:	39.
Ved och bränsle .......	........... 2,043:	3.	—	—	2,043:	3.
Betjening ..............	.......... 648:	49.	— —	—	648:	49.
Samlingar ...........	h-L "o O 00	80.	- -	—	1,008:	80.
Modeller ..............	......... 1,294:	22.	610:	50.	1,904:	72.
Lyshållning.............	.......... 3,772:	78.	1,864:	93.	5,637:	71.
Säger 29,229:	45.	6,925:	43.	—	—

Balans till år -1876:

Tillgångar:

Kontant behållning

1,604: 58. 3,101: 62. 4,706: 20.

~ " Summa 40,861: 8.

Vid Kong]. Akademien för de fria konsterna utgjorde elevantalet år 1875:

I modell och antikskolorna .............. 46 män, 25 qvinnor.

„ byggnadsskolan.......................... 20 „ — —

„ förberedande teckningsskolan............ 128 „ — —____

Summa 194 män, 25 qvinnor.

— 177 —

Kongl. Musikaliska Akademien.

Debet.

Balans från år 1874:

Tillgång ..................		877: 47.
Uppbörd: Af 8:de hufvud titelns anslag till Akademien Al dito dito till extra utgifter ......	... 10,433: 33. 675: —	11,108: 33.
	Summa	11,985: 80.
Kredit.
Utgifter:
Ai o oden............... Hyre medel ................ För jettoner Inköp och underhåll af böcker och musikalier............ „ af instrument Trycknings- och annonskostnad ............. ... ... Ved, ljus och expenser.........................	... 6,486: 54. ... 2,475: —- 100: — 77: 48. 428: 65. 217: 77. 1,372: 83.	11,158: 27
Balans till år 1876:
Tillgång: Kontant behållning .......		827: 53.
	Summa	11,985: 80.

Vid Akademiens konservatorium utgjorde de inskrifna elevernes antal:

Manliga. Qvinliga.

Vårterminen år 1875 ........................ 81 72

Höstterminen .............................. 82 68

Jiev.

de Stats verket.

— 178

Allmänna institutet för döfstumma och blinda.

Tillgångar

Debet.

Balans från år 1874:
Upphörd:

Af 8:de hufvudtitelns ordinarie anslag till undervisningsanstalter för

t-p i _ _i_ m- Q1 AAfi. _

döfstumma och blinda
Betalande elevers afgifter

Intressemedel ...............

Kollektmedel..................

Gåfvomedel ..................

Arbetsmateriel ...............

Vinst å utlottade obligationer

Skulder

Balans till år 1876:

601,668: 69.

81,000:
21,165: —
13,010: 99.

2,793: 90.
22,450: 59.
348: 25.
20: —

140,788: 73.

183,018: 64.

Summa 925,476; 6,

Kredit.

Balans från år 1874:

Skulder...........................	Utgifter:	.................... 174,340: 93.
Aflöning ................r. ........		...... 36,828: 48.
Pensioner...........................		..... 50: —
Kosthåll ......... .................		...... 45,710: 86.
Beklädnad .......................		...... 12,443: 43.
Sjukvård ........................		...... 1,409: 17.
Lifräntor ..........................		...... 7,075: —
Inventarier .......................		...... 2,688: 28.
Undervisningsmateriel ..............		...... 740: 27.
Ved och lyshållning ........... ...		...... 9,664: 73.
För stallet .......................		...... 530: 85.
Arbetsmateriel för döfstumma .....		...... 435: 82.
Bibliotek och undervismateriel .....		...... 321: 70.
Diverse reparationer å Manilla och	Manhem ......	...... 5,171: 98.
Diverse utgifter ....................		...... 1,377: 50. 127,448: 7 Transpo t —

179 —

Tillgångar:

Utlånta medel . ...
Fastigheters värden
Inventariers dito ...
Fordringar.........

Balans till år 1876:

Transport 301,789; —

313,847: 70.

268,250: —

34,427: 54.

7)161: 82. 623,687: 6.

Summa 925,476: 6.

Vid slutet af år 1875 uppgick antalet elever vid institutet till:

Döfstuinma:

å tal-linien.....

» tecken-iinien.
Blinda ..........

112*

40j

152.

55.

Summa 207.

§ 2.

Revisorerne, hvilka det, jemlikt § G i den för dem gällande instruktion, ålegat,
bland annat, att »efterse och granska, huruvida utgifterna med stat och författningar
instämma», hafva vid granskningen af Allmänna institutets för döfstumma och blinda
räkenskaper funnit, att någon ailöningsstat för institutets tjensteman icke varit uppgjord;
hvilket förhållande Revisorerne velat omförmäla.

Drottninghuset.

Debet.

Balans från år 1874:

Tillgångar

Drottninghusets
egna medel.

129,704: 4.

Kniggeska Lieberthska Brandelska
donationen. donationen. donationen.

Summa.

25,243: 14. 4,844: 3. 42,339: 95. 202,131: 16.

Uppbörd:

Statsanslag........

Intressemedel......

Transport

5,000: — ---- ----—--— 5''000: —

4,087: 83. 1,124: — 150: — 2,033: 40. 7,395: 23.

9,087: 83. l^R - 150: - 2,033. 40. 12,395: 23.

180 —

Transport 9,087: 88. 1,124: — 150: — 2,033: 40. 12,895: 23.

Hyresmeclel........ 120: - _______ ____ _ j20-

Från Brandelska fonden 433: 40. ---- — _________ 433! 4Q

Diverse inkomster.... 7: 60. ---------- ---- 7.'' qq

Säger 9,648: 88. 1,124: • - i-Vi; • 2,038: TÖT12,956:''"23:

Balans till år 187(i:

Skulder......... ______3,860: 2........341: 93.--- 266: 66. 4,468: 61.

Summa 143,212: 89. 267709: 7. 4,994: 3. 44,640: L 219,556: —

Kredit.

Balans från år 1874:

Skuld.....:.....	3,780:	70.	123:	73.	—	—	266:	66.	4,171:	9.
Utgifter:
Afskrifning........	68:	46.	—	_	___	_			68:	46.
Underhåll........	3,685:	47.	—	_	__					47
Särskilda gåfvor .....	259:	6.	.--	__	70:	68.			329:	74
Pensioner och lifräntor	1,343:	80.	1,327:	50.	__	_	1,600:		4,271:	30.
Aflöning.........	1,550:	—	—	—	■--	_			1,550:
Medikamenter......	119:	4,	—	_	__				119-	4
Vedomkostnader.....	1,287:	11.	—	_	__				1 287-	11
Reparationer.......	326:	40.	—	_	___	__			326:	40
Renhållning och lyshåll-
nmg..........	309:	25.	—	—	—	_	__		309:	25
Begrafningsomkostnader	160:	38.	—	—	___	_	___		160:	38.
Till Drottninghusets me-
del omförda.....	—	—	—	—	—	_	433:	40.	433:	40.
Akloratsarfvode.....	3,333:	83.	—	—	___	_			3,333-	85
Diverse utgifter.....	842:	90.	14:	70.	—	—	—	■—	857:	60.
Säger	13,285:	72.	1,342:	20.	70:	68.	2,033:	40.	16,732:	—

Balans till år 1876:

Tillgångar:

Kontant behållning. .
Dito i Riksbanken . .

Utlånta medel.....

Fordringar......

Fastigheters värden .
Inventariers dito. . .

93: 91.--—

733: 28.--—

85.146: 60. 25,009: —

2,277: 44. 234: 14.

37,500: —--—

395: 24.--—

2,925: —
1,998: 35.

93: 91.

----— 733: 28.

41,324: 40. 154,405: —

1,015: 55. 5,525: 48

---— 37,500: —

— — — 395: 24.

Säger 126,146: 47. 25,243: 14. 4,923: 35. 42,339: 95. 198,652: 91.
Summa 143,212: 89. 26,709: 7. 4,994: 3. 44,640“ 1. 219,556: —

181 -

Kongl. Serafimerlasarettet.

Debet.

Balans från år 1874:

Tillgångar.................................... 1,229,806: 75.

Upphörd:

Statsanslag.............

Afgifter för betalande sjuke............

För ombesörjda begrafningar...........

För likvagnens begagnande ............

Befordringsafgifter.................

Burskapsafgifter...................

Kollekter..................

Biljardafgifter..................

Bötesmedel...........

Räntemedel ..................

Letterstedt-donationen...............

Vinst å utlottad obligation............

Vinstutdelning å aktier..............

Behållning af en fastighet.............

Diverse inkomster..........

Balans till år 1876:

Skulder:

I allmänhet . .................... 44,194: 81.

Jiongi. lasarettets kapitalbehållning...........] 262 879: 24 i qn- <

5 , 1 ,oU /,U / 4: o.

Summa 2,678^507i~6é.

25,500: —

56,292: 25.

528: —

190: —

1,438: 8.

19: 19.

193: 49.

260: 85.

1,865: 48.

50,820: 91.

913: 39.

20: —

3,000: —

53: 13.

532: 7- 141,626: 84.

Skulder

För sjukvården . . .

Aflöning.......

Begrafningskostnader
Understöd åt fattiga

Kredit.

Balans från år 1874:

....................... 1,229,806: 75.

Utgifter:

................ 83,341: 57.

................ 12,950: —

................ 528: —

................ 313: 60.

Transport 97,133: 17. 1,229,806775.

— 182 —

Lasarettsegendomens underhåll.......

Onera.....................

Lifräntor....................

Diverse utgifter................

Omföring till reserverade öfverskottsmedel

Transport 97,133: 17. 1,229,806: 75.

...... 5,367: 21.

...... 350: 50.

......19,421: 3.

...... 786: 40.

...... 18,568: 53. 141,626: 84.

Balans till år 1876:

Tillgångar:

Kontant behållning i Riksbanken...........

Utlånta medel jemte upplupna räntor.........

Fordringar........................

Förskott..........................

4,462: 45.

1,298,785: 35.

3,722: 75.

10li''50'' ^307,074: •

Summa 2,678,507: 64.

Allmänna hospitals- och barnhusfonden.

Debet.

Balans från år 1874:

Tillgångar.................................... 2,935,661: 42.

Uppbörd:

Statsanslag, ordinarie ........... 145,559: 77.

Dito extra d:o ............ 207,000: — 352,559: 77.

Arrendemedel.......................... 123,755: o.

Donationer.......................•*•••• 654: 80.

Kollektmedel...... 491: 72.

Arsafgifter........................... 207,902: 9.

Arfs- och qvarläi enskap smedel................ 2,585: 84.

Intressemedel.......................... 6,831: 39.

Lösen för exproprierad jord.............. - ■ ■ 17,752: 8.

Köpeskilling för försålda byggnader............. 4,250: —

Skogsförsäljningsmedel........... 2,461: 82.

Ersättning för olofligen afverkad skog..........._ • 1,903: o.

Tillökade inventariers värden (deraf för hospitalet å Hisingen
408: 92)..................... • • 60,675: 95.___

Transport 781,823: 54. 2,935,661: 42.

— 183

Ersatt underhåll:

af Kongl. Fångvårdsstyrelsen

» Danviks hospital.....

Diverse inkomster........

Transport 781,823: 54.
18,000: —

14,000: — 32,000: —

....... 7,649: 44.

Balans till år 1S76:

Skulder: •>

Öfverlevereringar.......................

I allmänhet..........................

Skulder till extra anslagen för hospitalsbyggnader . . .

21,999: 72.

6,288: 96.
36,759: 58.

Summa

Kredit.

Balans från år 1874:

Skulder

Utgifter:

Afskrifning.................... 31,763: 69.

Dito återlyftade patientafgifter......... 8,996: 6.

Dito för minskade fastighets- och inventariivarden.
....... 80,958: 21.

Aflöning .....................

Pensioner.....................

Underhåll.....................

Understöd för sjukvårdsanstalter.......

Beklädnad och sängkläder...........

Medikamenter..................

Eldning och lyshållning............

Begrafningskostnader...............

Byggnader och reparationer..........

Inventariers inköp och underhåll........

Allmänna utskylder och brandstodsafgifter .

Skrifmaterialier..................

Rese- och traktamentskostnader........

Skifteskostnader..................

Bötesmedel....................

Inköp af byggnader å Smedstorpet vid Yexiö

Räntemedel.....................

Uppfostringshjelp................

Postafgifter för tjenstebref............

Expropriationsmedel................

P iverse utgifter.................

121,717: 96.
172,599: 97.

1,456: 90.
269,750: 70.
11,982: 16.
43,295: 4.
5,801: 40.
70,438: 1.

557: 96.
79,440: 41.
19,529: 48.
1,986: 10.
2,673: 77.
2,087: 73.
370: 20.

77: 62.
400: -2,591: 67.
18,392: 5.

192: 12.
1,643: 8.
45,120: 58.

Transport

2,935,661: 42.

821,472: 98.

65,048: 26.
3,822,182: 66.

32,940: 97.

872,104: 91.
905,045: 88-

184 —

Balans till år 1876:

Tillgångar:

Kontant behållning....................

Behållning af spanmål och proviant.........

Utlånta medel......................

Fordringar........................

Propriebalans......................

Förskott..........................

Fastigheters värde...................

Inventariers d:o......................

Transport 905,045: 88.

78,135: 53.

48,311: 14.

427: 9.

274,217: 53.

52: 41.

2,405: 46.

2,118,710: 72.

394,876^ 90. 2,917,136: 78.
Summa 3,822,182: 66.

Danviks Hospital.

Debet.

Balans från år 1874:

Tillgångar.................................... 208,955: 33.

Upphörd:

Hemman sräntor och arrenden..........

Kronotionde med forsellön.............

Tomtöremedel....................

Hyresmedel.....................

Underhållsmedel...................

Tolagsmedel......................

Danvikspenningar.................

Rekognitionsinedel.................

Skogsförsäljningsmedel...............

Skatteköpsmedel...................

Medgiftsmedel....................

Diverse inkomster..................

Intressemedel....................

44,492: 14.

3,645: 21.

206: 80.

1,325: 25.

21,777: 71.

7,410: 86.

2,360: 23.

1,288: 65.

522: 45.

1,440: —

3,500: —

''303: —

5,305: 56. 93,577: 86.

Balans till år 1876:

Skulder...................................... 10,381: 85.

Summa 312,915: 4.

Kredit.

Balans från år 1874:

Skulder ...................................... 9,787: 46.

Utgifter:

Afkortning: hemmansräotor och arrenden........... 530: 33.

Afskrifning: dito dito ........... 1,731: 74.

Löner, arfvoden och pension................... 14,768: 11.

Utspisning............................. 33.311: 38.

Beklädnad och sängkläder.................... 3,475: 24.

Yed och lyshållning........................ 4,563: 83.

Igenhållning............................. 749: 66.

Medikamenter och sjuk vårdsomkostnader .......... 2,141: —

Inventariers anskaffning och underhåll............. 933: 84.

Hospitalsegendomens underhåll och reparation ........ 6,720: 72.

Utskylder................. 893: 72.

Underhållsbidrag till Stockholms hospital........... 14,000: —

Lifriintor............................... 1,260: —

Omkostnader för hospitalets hemman.............. 3,468: 32.

Diverse utgifter.......................... 1,210: 44. 89,758: 33.

Balans till år 1876:

Tillgångar:

Kontant behållning............. 16,313: 85.

Behållning af proviant och materialier .......... 4,101: 13.

Utlånta medel.......................... 86,676: —

Fordringar....................... 8,778: 27.

Fastigheters värden ..................... 97,500: — 213 369: 25.

Summa 312,915: 4.
8 l.

Ä hospitalets båda afdelningar, det egentliga hospitalet och enkhusinrättningen,
vårdades under året inalles 259 derstädes intagna personer. Af dessa underhöllos
184 med den allmänna eller s. k. fattigkosten och 75 med den bättre eller s. k. enkhuskosten.

Rev. Ber. 1877 angående Stats ve het.

18(5

Stockholms allmänna barnhus.

Debet.

Balans frän år 1874:

Tillgångar.................................... 2,290,447: 39.

Uppbörd:

Diverse inkomster, specificerade i direktionens tryckta underdåniga be -

rättelse för år 1875, pag. 12 ............... 288,727: 59.

Omföring från byggnads- och reservfonden........ 3,876: 29. 292,603: 88.

Balans till år 1870:

Skulder.................................... . ■ . 796,309: 68.

Summa 3,379,360: 95.

Kredit.

Balans från år 1874:

Skulder

695,260: 66.

Utgifter:

Diverse utbetalningar, specificerade i ofvan omförmälda underdåniga berättelse,
pag. 11............................... 292,603: 88.

Balans till år 1876:

Tillgångar:

Kontant behållning............. 530: 1.

Dito i Riksbanken ............. 46,126: 24. 46,656: 25.

Fastigheters värden.................... 646,468: —

Inventariers dito .................... 41,294: 93.

Utlånta medel....................... 1,565,048: 40.

Fordringar......................... 92,028: 83. 2,391,496: 41.

Summa 3,379,360: 95.

187 —

§ 1.

Af barnhusdirektionens berättelse angående inrättningens förvaltning under år
1875 hafva Revisorerne ansett sig böra meddela nedanstående uppgifter:

”Inkomsterna under året hafva uppgått till..... 288,721: 59.

Utgifterna deremot till................. 292,603: 88.

hvadan en brist uppkommit af................ 3,876: 29.

hvilken brist blifvit godtgjord af den Barnhusets särskilda byggnads- och reservfond
tillkommande ränta, som till följd deraf blifvit fonden tillgodoförd med allenast 6,663
kronor 61 öre, i stället för att den eljest skulle uppgått till 10,539 kronor 90 öre.
Emellertid har genom nämnda räntevinst fondens kapitaltillgång ökats från 210,798
kronor, som den utgjorde vid årets början, till 217,461 kronor 61 öre.

Orsaken dertill, att Barnhusets tillgångar under året vuxit är att hufvudsakligen
tillskrifva dels den omständighet, att, i följd af stadsfuilmägtiges i Stockholm
beslut, stadens drätselnämnd till barnhus-inrättningen öfverlemnat med full eganderätt
ett belopp af 75,431 kronor 18 öre, utgörande af framlidne Tobakshandlaren
Per Ljungcrantz i lifstiden till grundfond för ett hittebarnshus donerade medel, som
bokföras såsom en särskild fond, benämnd ”Ljungcrantzska testamentfonden”, hvilken
följaktligen krediteras motsvarande belopp, jemte besparad ränta, dels ock det förhållande,
att Förmyndarekammarens öfverskottsmedel, som under 1874 till Barnhuset
ingingo med endast 5,601 kronor 64 öre, under ifrågavarande år tillgodokommit Inrättningen
med 15,400 kronor 23 öre; hvaremot dess utgifter för utspisning, medikamenter
och sjukvård, körslor och renhållning samt reparationsarbeten icke obetydligt
stigit.

Ilen år 1861 stiftade fonden för ”barnhusbarn af qvinnokönet” uppgick vid

1875 års början i kapital till................ 31,294: 48,

och i upplupen ränta till................... 64: 66. 31,359: 14.

Å kapitalet har fonden under året godtgjorts ränta efter

6 procent med........................... 1,877: 67.

Summa 33,236: 81-

Af fondens räntemedel har under år 1875 insättning i rånte- och kapitalför -

säkringsanstalten skett för 74 flickor å 25 kronor med . 1,850: —

och den anstalten härför tillkommande förvaltningsprovi sion

utgått med.................. 90: 95. 1,940: 95.

Fondens hos Barnhuset innestående tillgodohafvande
utgjorde således vid 1875 års slut i kapital .... 31,294: 48,
och i upplupen ränta..................... 1: 38. 31,295: 86.

Summa 33,236: 81.

Vid årets slut voro inalles 846 barn delaktiga af den förmån, som med denna
fond afses.

Antalet af de utom Barnhuset vårdade barnhusbarnen utgjorde

vid 1874 års slut............................... 3,601,

under år 1875 hafva ytterligare mot fosterlön utlemnats........ 479, 4 080-

» - ?

— 188 —

Härifrån hafva, enligt de uppgifter, som vid årets slut voro

tillgängliga, afgått:

afiidna..................................... 107,

öfveråriga ................................... 243,

af anhöriga återtagna ur barnhusets vård................ 19,

samt från fosterföräldrar till barnhuset återlemnade.......... 187,

eller tillsammans 556,

så att vid 1875 års slut qvar voro..................... 3,524, 4,080.

Af de 479 barn, som under året mot fosterlön uttagits från Barnhuset, hafva
105 blifvit utackorderade i Stockholm samt öfriga 374 i landsorten.

I likhet med hvad föregående åren egt rum, har direktionen ansett sig böra
fortfarande bevilja ett särskildt premium af 5 kronor för hvarje gossebarn öfver tre
års ålder, som af fosterföräldrar i landsorten uttagits; och hafva 50 sådana premier
under årets lopp blifvit utbetalda med 250 kronor.

I afseende på vården af de utom hufvudstaden utackorderade barnen hafva i
allmänhet tillfredsställande upplysningar vunnits dels genom vederbörande presterskap
och dels genom en Barnhusets tjensteman, hvilken för detta ändamål lätt göra
resor till åtskilliga landsorter; och beträffande de inom hufvudstaden uttingade barnhusbarnen,
har Direktionen dels sjelf vid de under året vanliga qvartalsmönstringarne
och dels genom upplysningar, meddelade af Barnhusets underläkare och medlemmar
af fruntimmersskyddslöreningen, varit i tillfälle att öfvertyga sig om fosterföräldrarnes
i allmänhet samvetsgranna uppfyllande af deras kall.

För ömsint och omsorgsfull vård om utackorderade barnhusbarn hafva 618 belöningar
med tillhopa 9,991 kronor blifvit under året beviljade; och den särskilda
belöningsmedalj, hvilken Direktionen enligt reglementet eger att tilldela fosterföräldrar,
som, jemte en sorgfällig vård om sina fosterbarn, genom gåfvor eller på annat sätt
betryggat barnens framtid, har under år 1875 tilldelats sju personer, hvarjemte en
person erhållit Luthers postilla i praktband.

Med barneii inom Barnhuset hafva under loppet af år 1875 inträffat följande
förändringar:

Vid årets början befintliga:

Egentliga barnhusbarn, som i rullorna in skrifvits.

..................

S. k. extra barn eller sådana, som endast
för kortare tid emot dagafgift, intagits å
barnhuset, utan att i rullorna införas . .

Tillkomna under året:

Inlösta emot full afgift............

D:o ,, nedsatt „ ............

Remitterade från Poliskammaren......

Af till ammor antagna mödrar medförda . .

Transport

Späda barn.

1 — G år.

G—14 år.

Summa.

133.

23.

31,

190.

12.

140.	10.	—	150.
58.	33.	—	91.
108.	9.	—	117.
174.	—	—	174.
625.	78.	34.	737.

— 189 -

	Späda barn.	1—6 år.	6—14 år.	Summa.
Transport	625.	78.	34.	737.
Af fosterföräldrar återlemnade .......	24.	73.	90.	187.
Extra barn...................	32.	14.	—	46.
Tillsammans	681.	165.	124.	970.
Från lägre åldersklasser uppflyttade ....	—	17.	3.	20.
Summa	681.	182.	127.	990.
Under året af gångna:
Utlemnade till fostervård ..........	282.	95.	102.	479.
Återtagna af anhöriga: ordinarie barnhusbarn	12.	2.	—	14.
extra..........	19.	10.	—	29.
Döde: ordinarie................	195.	40.	5.	240.
extra..................	22.	3.	—	25.
Öfveråriga, som upphört att vara barnhus-
barn .....................	—	—	2.	O
Öfverfivttade till äldre åldersklasser ....	17.	3.	—	20.
Tillsammans	04:7.	158.	109.	809.
Vid årets slut qvarvarandc:
Ordinarie barnhusbarn............	131.	25.	18.	174.
Extra......................	3.	4.	—	7.
Summa	681.	182.	127.	990.
Afräknas från summan af samtliga barnen
inom Barnhuset dels sådana, som genast
efter inskrifningen i rullan utlemnats till
fostervård och följaktligen ej någon tid
inom Barnhuset vårdats, dels ock sådana,
som öfverfiyttats från en ålderklass till
en annan, af hvilka båda kategorier an-
talet utgjort.................	45.	O "7 O ( .	•1.	8ti.
så uppgå de under längre eller kortare tid				904,
af året inom Barnhuset vårdade barn till	636.	145.	123.
och då från dessa summor ytterligare af-
räknas de från år 1874 öfverförda ....	145.	26.	34.	205,
blifver antalet nya individer samt till Barn-				699.
huset återlemnade och der vårdade barn	491.	119.	89.
Antalet underhållsdagar har varit:				64,999.
för de ordinarie barnen.........	46,700.	8,933.	9,366.
för de extra „ ..........	2,794.	1,203.	—	3,997.
Tillsammans	49,494.	10,136.	9,366.	68,996.
Medeltalet af barn per dag har utgjort:		24,47.
af de ordinarie...............	127,9 5.	25,66.
af de extra.................	7,65.	3,30.	—

135,60. 27,77. 25,66.

Tillsammans

— 190 —

Medeltiden af hvarje barns vistande inom
barnhuset har uppgått till följande antal
dagar .....................

Späda barn.

77,82.

1—6 år.

6—14 år. Summa.

69,90. 76,15.

af de ordinarie.......

af de extra........

Lägsta antalet barn ger dag:

af de ordinarie.......

af de extra........

varit:	36.	41.
...... 13.	6.	—
...... 99.	16.	15.
	1.	—

Inlösta ..................................... i gli

Remitterade ................................... 763

Ambarn .....................................1,089

För fattigvårds-nämndens räkning utackorderade.............. 5

Extra barn..................

3,698

Summa 3,705.

Vid 1875 års början funnos inom Barnhuset 81 ammor. Under året antogos
i Barnhusets tjenst 174 ammor, så att hela amantalet uppgick till 255. Af dessa utskrefvos
under året 176, och 79 öfverfördes på 1876 ärs personal.

Meddeltalet ammor per dag har utgjort 84,58, medeltiden för hvarje ammas
vistande inom Barnhuset 120,98 dagar och underhållsdagarnes antal 30,851.

Proportionen emellan ammor och barn förhöll sig för hela året såsom 1 till
1,60, och har således äfven år 1875 antalet ammor varit betydligt lägre än det. som
för en någorlunda ändamålsenlig skötsel och vård af barnen är ovilkorligen nödigt.
Af 303 amtjenstsökande qvinnor under år 1875 kunde endast 154 till ammor antagas.

Helsotillståndet bland ammorna har, enligt öfverläkarens berättelse, varit godt,
men bland barnen inom Barnhuset högst otillfredsställande, och dödligheten inom de
olika åldersklasserna äfven högre, än under år 1874. Vid jemförelse emellan åren
1874 och 1875 ställa sig alla de förhållanden, som hafva ett afgjordt och det vigtigaste
inflytande på helsotillståndet, betydligt sämre och ofördelaktigare för år 1875. Antalet
späda barn har varit betydligt högre, 681 emot 598 år 1874, proportionen emellan
ammor och späda barn i hög grad ogynsammare, 1: 1,60 mot 1 : 1,52. Medeltiden
af hvarje spädt barns vistande inom barnhuset 77,82 dagar emot 75,81 år 1874, samt
medeltal späda barn per dag, måhända den väsentligaste faktorn, 135,60 emot 113,41
år 1874. Oaktadt ingen epidemi bland de späda barnen, med undantag af en af
messling, med endast 19 sjukdomsfall, samt af en lindrig sådan af vattkoppor, under
år 1875 varit rådande, har dock dödlighetsprocenten ibland de späda barnhusbarnen
stigit ifrån 20,3 under 1874 till 30,6 eller mer än 10 procent. Enligt öfverläkarens
uppfattning har således erfarenheten under ifrågavarande likasom under flera föregående
år tydligen ådagalagt, att sjukligheten, sjukdomarnes mer eller mindre svårartade
beskaffenhet och dödlighetsprocenten bland de späda barnen stå i ett direkt
förhållande, icke till den speciela sjukvården, utan till ofvan angifna faktorer. Särskildt
har öfverläkaren ansett s:g böra framhålla såsom en ökad anledning till en hög
dödlighet inom Barnhuset, att en mängd barn redan vid intagningen befinner sig uti
ett fullkomligt ohjelpligt tillstånd, så att många aflida redan efter ett å två dygns
vistande inom inrättningen.

— 191

Mortaliteten bland äldre sjuka barn har uppgått till 31,3 procent, emot 15,06
år 1874, och bland alla äldre barn, friska och sjuka,, till 15,04 procent, emot 7,6
procent år 1874 samt har således varit dubbelt högre 1875, än under nästföregående
år, hvilken omständighet, enligt öfverläkarens omdöme, hufvudsakligen är att tillskrifva
den bland de äldre barnen temligen vidt utbredda epidemi af messling, som, isynnerhet
under årets tre första månader, härjade inom Barnhuset,

Barnhusets poliklinik, som hållits för allmänheten tillgänglig fyra dagar i hvarje
vecka, har varit besökt af 1,529 sjuke individer, af hvilka endast 6 blifvit anmälde
såsom aifidne. Hvarje inskrifvet barn har i medeltal gjort 4 besök, hvadan besökenas
antal uppgått till omkring 6,000.

Skolundervisningen vid Barnhuset har under år 1875 fortgått på enahanda
sätt som förut.

Såsom ofvan förmäles hafva till Allmänna barnhus-inrättningen men full egande
rätt öfverlemnats 75,431 kronor 18 öre, utgörande af framlidne Tobakshandlaren Per
Ljungerantz till grundfond för ett hittebarnshus donerade medel, hvilkas ränteafkastning
skall, efter Direktionens bepröfvande, användas till beredande af kostnadsfritt
emottagande å Inrättningen samt fortfarande vårdande genom Inrättningens försorg,
så länge behofvet det kräfver, af sådana fattiga värnlösa barn, äkta eller oäkta, tillhörande
Stockholms kommun, hvilka enligt de för Inrättningens förvaltning gällande
bestämmelser icke kunna utan afgift mottagas och vårdas af Inrättningen; och hafva
under året 5 barn blifvit inskrifna såsom understödstagare från Ljungcrantzska fonden/''

“Kapitalräkning vid Stockholms Allmänna Barnhus för år 1875.

Debet.

Balans från år 1874:

Barnhusets Tillgångar:

Kontanta medel.............	19,225:	65.
Fastigheter...............	646,468:	—
Lösegendom...............	41,699:	15.
Fordringar:
Bötes- och fyrationdespanmåls-
medel................	48,605:	60.
Tolagsmedel.............	13,936:	7.
Biljardmedel.............	260:	85.
Arrenden och hyror samt landbo-
räntor ...............	1,605:	78.
Obetalda inlösningsafgifter m. m.
af fattigvårdsnämndens delege-
rade för barnavård ........	8,479:	33.	780,280:	43.
Stockholms stads drätselnämnd:
Kapital och ränta........			202,472:	22.
För utlånta medel: Kapital ....	1,285,680;	16.
Intressen . . .	22,014:	58.	1,307,694:	74.

2,290,447: 39.

Transport 2,290,447: 39.

Inkomster:

Transport 2,290,447: 39.

Intressen å förräntade medel............. 64,795: 43.

Arrenden och hyror................... 25,837: 47.

Frälseränta af Trogsta................. 415: 3.

Tomtören......................... 14: 72.

Fyrationdespanmålsmedel ................ 49,999: 15.

Ersättning för kalmstädjepenningar.......... 36: 99.

Bötes- och saköresmedel................ 11,035: 55.

Tolagsmedel........................ 14.821: 77.

Stockholms Förmyndarekammares öfverskottsmedel 15,400: 23.

Fattigpenningar vid försäljning af fastigheter å ofri

grund................. 4,180: 58.

Dito af friköpsskillingar ......... 913: —

Dito vid burskaps meddelande...... 97: 66.

Kollektmedel....................... 864: 9.

Biljardmedel....................... 282: —

Kortstämplingsbevillning................. 27,000: —

Gratial- och manufakturfondsmedel.......... 1,750: —

Anslag af Riksbankens räntevinst........... 4,500: —

Lösen för inköpta barn:

afbetalningar å inlösningsafgifter för innevarande

	och	de	föregående åren . . .		1,454:	O ö
1 14	:del	af	1862	års
		inlösningsbelopp	46,245	Kr. .....	3,303:	21
A	:del	af	1863	års dito	53,900	Kr.	3.850:	—
1	:del	af	1864	års dito	53,050	Kr. -	3,789:	29
1 TT	.del	af	1865	års dito	50,450	Kr. -	3,603:	57
1 TT	del	af	1866	års dito	56,150	Kr. —	4,010:	72
1 TT	:del	af	1867	års dito	54,750	Kr. -	3,910:	72
1 TT	del	af	1868	års dito	55,400	Kr. —	3,957:	14
1 TT	del	af	1869	års dito	65,700	Kr.	4,692:	85
1 TT	:del	af	1870	års dito	62,900	Kr. —	4,492:	86
l TT	idel	af	1871	års dito	65,000	Kr.	4,642:	85
1	:del	af	18*72	års dito	66,150	Kr.	4,725:	—
1	:del	af	1873	års dito	76,150	Kr. —	5,439:	28
. 1	idel	af	1874	års dito	71,300	Kr. -	5.092:	86
i TT	idel	af	1875	års dito	83,500	Kr. —	5,964:	29
Ersättning	för barns vård	och underhåll

Gåfvor och testamenten.................

Arfsmedel efter afiidna mödrar, hvilkas barn blifvit

uti Barnhuset intagna ................

Försäljningsmedel för afyttrade effekter.......

62,928: 67.

3,022: 60.
275: —

135: —
422: 65.

Transport

288,727: 59.
2.579,174: 98.

193 —

Transport 62,928: 67.

Barnhusets byggnads- och reservfond påföres skilnaden emellan inkomsterna
och utgifterna för året....................

Balans till år 1876:

Barnhusets skulder:

Till Fabrikören F. Rosen vall...... 25: —

Till Riksgäldskontor.......... 32,961: 71.

Fonden för barnhusbarn af qvinnokÖnet 31,295: 86.
Belöningsfonden för ammor och sjuksköterskor
............... 761:73.

Ljungcrantzska testamentsfonden . . . 75,914: 51.

Afsatt fond för inlösta barn...... 437,889: 26.

578,848: 7.

Byggnads- och reservfonden

217,461: 61.
Summa kronor

Kredit.

Barnhusets skulder:

Balans från år 1874:

Till Vestmanlands län........... 8: 93.

Till aktiebolaget Atlas ......... 450: —

Till Riksgäldskontor.......... 36,020: 57.

Fonden för barnhusbarn af qvinnokÖnet 31,359: 14.

Belöningsfonden för ammor och sjuksköterskor.
............... 760: 12.

Afsatt fond för inlösta barn...... 415,863: 90.

Byggnads- och reservfonden

484,462: 66.
210,798: —

Utgifter:

Aflöning till läkare samt tjensteman och be -

tjening............ 16,009: 92.

till lärare och lärarinna 2.100: —

till husmoder samt sköterskor.
........... 4,637: 85.

Transport 22,747: 77.

2,290,447: 39.
3,876: 29.

796,309: 68.
3,379,360: 95.

695,260: 66.

Rev. Ber. 1877 angående Statsverket.

— 194 —

Transport 22,747: 77.

Aflöning till amsalsförestånclerska

ock ammor......... 3,697: 12.

„ till öfrig betjening .... 5,800: 48.

Kronoutskylder för tjenstehjonen . . 287: 42.

Pensioner till betjening

Dito i följd af skedd donation

Utspisningskostnad..........

Beklädnad ...............

Medikamenter och sjukvård ....

Begrafningskostnader........

Dagliga förbrukningspersedlar . . .

Ved och kol.......................

Gaslysningskostnad ............ 5,004: 60.

Ljus och olja m. m............ 182: 84.

Inventarier

Krono- och andra utskylder..............

Brandförsäkringsafgift..................

Kostnader för vattenledningen.............

Körslor och renhållning.................

Reparationsarbeten....................

Diverse extra utgifter..................

Kostnader för utom Barnhuset vårdade barn . . . .
Anslag till Barnbördshuset Pro Patria . . 300: —
Dito till Kongl. Djurgårdens skola . . . 600: —

Restituerade dana-arfs-medel..............

695,260: 66.

32,532: 79.
460: —
1,732: 50.
30,938: 4.
19,511: 37.
3,284: 70.
1,670: —
4,917: 66.
11,383: 47.

5,187: 44.
904: 82.
693: 62.
13: 41.
1,497: 11.
2,184: 10.
9,901: 95.
3,700: 58.
161,053: 98.

900: —
136: 34.

292,603: 88.

Balans till år 1876:

Barnhusets tillgångar:

Kontanta medel........ 46,656: 25.

Fastigheter............... 646,468: —

Lösegendom............... 41,294: 93.

Fordringar:

Bötes- och fyrationdespanmåls medel.

.............. 50,675: 95.

Tolagsmedel.............. 8,954: 1.

Biljardmedel............. 282: —

Arrenden och hyror samt landboräntor
................ 1,529: 69.

Obetalda inlösningsafgifter m. m.
af fattigvårdsnämndens delegerade
för barnavård........ 8,613: 50.

804,474: 33.

Transport 804,474: 33. 987,864: 54.

195

Stockholms stads drätselnämnd:

Kapital och ränta.......

För utlånta medel: kapital . . .

intressen . .

Transport 804,474: 33. 987,864: 54.

151,854: 17.

1,415,048: 40.
20,119: 51.

JF435467: 91, 2,391,496: 41.

Summa kronor 3,379,360: 95.

Stockholms Allmänna Barnhus Kammar-kontor den 23 Mars 1876.

J. Fr. Fröléen.

-- 196

Dom -

			D e b e	t.
	Balans från			Balans till	Balans från
	år 1874.				år 1876.		år 1874.
			Uppbörd
	Tillgångar.			Skulder.		Skulder.
Upsala domkyrka...............	88,960	81	19,829	88	— —	--	—	—
Linköpings dito................	1	11	3,926	2	15,217	91	16,867	22
Skara dito...................	27,005	77	7,863	78	14,978	—	15,844	24
Strengnäs dito.................	89,716	68	9,754	1		—	—	—
Vester ås dito..................	4,383	63	7,005	20	42,794	10	46,664	74
Vexiö dito...................	21,897	46	4,417	98	8,029	28	9,451	23
Lunds dito...................	279,980	84	124,201	43	— —	—	- —	—
Göteborgs dito.................	11,849	91	34,385	45	32,000	—	36,000	—
Kalmar dito..................	46,067	69	9,020	75		—	— —	—
Karlstads dito.................	—	—	4,459	91	21,214	8	22,036	11
Hernösands dito................	1,334	17	8,403	55	34,250	—	24,250	—
Visby dito...................	9,256 48 \|	1,350	6	—	—	—	—
Summa	580,454	55	234,618	2	168,483	37	171,113	54

197

kyrkorna.

Kredit.

Balans till år 1876 :

Summa.

Utgifter.	Kontant behållning.	Utlånta medel.	Inventarier m. m.	Fordringar. 1	Summa.
14,069	53	3,697	12	78,630	-	— —	—	12,394	4 94,721	16	108,790	69
2,203	39	74	43	— —	—	— —	—	—	—	74	43	19,145	: 4
3,995	15	93	94	24,950	—	186	77	4,777	45	30,008	16	49,847	55
14,683	20	989	95	47,961	—	33,955	52	1,881	2	84,787	49	99,470	69
2,177	44	325	41	5,015	34,				—	5,340	75	54,182	93
7,570	23	538	21	4,334	35	12,450	70		—	17,323	26	34,344	72
126,505	48	2,274	40	39,007	42	161,680	41	74,714	56	277,676	79	404,182	27
25,464	34	3,838	19	9,500	—	—	—	3,432	83	16,771	2	78,235	36
6,278	86	340	85	44,458	33	—	—	4,010	40	48,809	58	55,088	44
3,235	67	400	—	— —	—	— —	—	9 LA	21	402	21	25,673	99
16,077	76	3,659	96	—		—	—	—	—	3,659	96	43,987	72
59	28	363	69	9,854	—	•--	—	329	57	10,547	26	10,606	54
222,320 33	16,596	15	263,71o\|44	208,273	I 40	101,542	8 i	590,122	7	983,555	94

198

Bibelkommissionen.

Debet.

Balans från år 1874:

Tillgångar....................................... Bil: 26-

Uppbörd:

Leverering från Kongl. Statskontoret...................... • 5,200: —

Summa 5,511: 26.

Kredit.

Utgifter:

Årfvoden och resekostnader...................... 5,400: 60.

Postporto................................ 2: 50. 5,403: 10.

Balans till år 1876:

Tillgångar:

Kontant behållning.............................. 108: 16.

Summa 5,511: 26.

199 —

Anslaget till arbetet “Scriptores rerum suecicarum medii dir44.

Tillgångar

Debet.

Balans från år 187i: _

35: 76

Uppbörd:

Räntemedel . . .
Försäljningsmedel

3: 93.

33: 75. 37: 68.
Summa 73: 44.

Kredit.

Balans till år 1876:

Tillgång:

Kontant behållning

73: 44.

Summa 73: 44.

— 200 -

Expens- och af -

			D	e	bet.
	Balans		Anslå	g till:
	från år 1874.				-
J ustitiestats-expeditionen:	Tillgångar.		Expenser.		Diverse.

Expenser ................................	— —	—	6,000	_	— —	—
Yikariatsarfvoden ..............................	— —	—		—	498	11
Amanuensarfvoden m, ra.........................	250	—	—		3,000	—
Arfvoden till Justitie-statsministerns ombud vid
boktryckerierna och bokhandeln i riket ......	—	—	— —		5,868	75
Postafgifter för tjenstebref....................	—	—	- -		3,840	82
J ustitierevisions-expeditionen:
Expenser ....................................	-. -	—	6,000	—		—
Yikariatsarfvoden ..............................	- -	—		—	5,244	—
Gratifikationsmedel............................	- -		- -	—	2,000	—
Postafgifter för tjenstebref .....................	—		—	—	372	95
Justitiekanslers-expeditionen:
Expenser.......................................			700	—	- -	—
Till befrämjande af göromålens gång inom kopist-
graden ......................................	— __	—	- -	—	1,000	—
Gratifikationsmedel till e. o. tjensteman och be-
tjente ... ....................................	— —	—	- -	—	300	—
Postafgifter för tjenstebref .....................	— —	—	—	—	73	98
Svea hofrätt:
Expenser.......................................	520	28	7,600	—	_ _	_
Lönefylnads- och adjunktionsmedel ............	- -		- -	—	22,375	7
Löneafdrag, arfvodes- och gratifikationsmedel ...	525	48	- -	—	17,187	29
Postafgifter för tjenstebref .....................	—	—	—		1,268	44
Göta hofrätt:
Expenser ......................................	215	87	4,250	—	- -	_
Till adjungerade ledamöters aflöning............	1,759	93	- -	—	10,046	48
Arfvoden åt amanuenser........................	- -	—	- -		3,000	—
Dito för renskrifning vid fiskalsexpeditionen ...	— —	—	—		1,853	75
Transport	3,271	56	24,550		77,929\|64

— 201 —

löningsräkningarne.

	T	K	red	i	t.		\| Parti- Summa.
Balans till år 187G. Skulder.	Balans från år 1874. Skulder.	Utgifter.	Balans till år 187G. Tillgångar.
				5,975	39	2461	6,000	~~
— —		— —	—	498	11	- -	1_	498	11
- —	—	— —	—	3,250	—	— —	i n~	3,250	—
_ _	_	_ _	_	5,868	75	__	i_	5,868	75
•— —	—	— —	—	3,840	82	---	_	3,840	82
		2,012	3	3,766	75	221 22	6,000	\|
— —	—	---	—	5,244	—	- -	____	5,244
— —	—	---	—	2,000	—	- -		2,000
— —	—	- -	—	372	95	---	—	372	95
114	4	51	75	762	29	— —		814	4
— —	—	—	—	1,000	—	—- —		1,000	—
_ _		—__		300	_	_ ____		300
—	—	— _		73,98	— —	—	73	98
313	4		-	8.433	32			8,433	32
_ _ i	—	— —	-1	22,375	7		—	22,375	7
1		— —		16,976	38;	736	39	17,712	77
\| ’ 1		1	'' j	1,26844		—	1,268	44
		i __i	'' __ 1	4,258 21	1 207166	4,465 87
- ---	—	— — \|	—	11,806 41	_ ____	__	1 1.806 411
--- j	—	— —	—J	3,000		----		3,0001	_ i
- __ \|	—	—		1,853 75	---		1,853 75
427	S\|	2,063	78\|	102,924\|62	1,189 88	21,1261	3

Rev. Ber. 1877 ang. Statsverket.

Hufvud summa.

19,457 68

18,616 95

2,188 2!

49,789 601

| !

85,052 25

— 202 —

Transport

Arfvoden för biträde vid notariegöromålen......

Gratifikationer åt e. o. tjensteman och vaktbe tjente

.......................................

Postafgifter för tjenstebref .....................

Hofrätten öfver Skåne och Blekinge:

Expenser....................................

Adjunktionsmedel m. m........................

Arfvode för biträde vid notariegöromålen m. m.
Gratifikationer till e. o. tjensteman och betjente

Krigshofrätten:

Expenser .......................................

Löneförbättring åt hofrättens civile embets- och

tjensteman..................... .............

Ljuspenningar åt embets- och tjenstemän m. fi.
Arfvoden och gratifikationer.....................

Civildepartementets expedition:

Expenser.......................................

Postafgifter för tjenstebref ................. •••

Statistiska centralbyrån:

Expenser......................................

Kommerskollegium:

Expenser.......................................

Till bibliotek och tidskrifter i bergsvetenskap
Afdrag från embets- ochtjenstemänslöneinkomster!

Arfvoden åt extra biträden.....................

Fylnadsanslag till vikariatsarfvoden ...........i

Postafgifter för tjenstebref ....................

General-landtmäterikontoret:

Expenser.......................................I

Till skrifbiträde vid kontoret ............:.....

Arfvoden till e. o. tjenstemän och vaktbeljentel

Dito till lärare för landtmäterielever............|

Transport!

		D	8	bet.
Balans från år 1874. Tillgångar.	Anslag till:
Expenser.		Diverse.
3,271	56	24,550	_	77,929	64
—	—	— —	—	2,500	—
				1,565	_
— —	—		—	880	18
51	44	2,400
25		- -	—	1,166	67
_	_	---	_	3.400	-1
—		----	—	600	-1
76	57	1,000	---		—j
				3,000
	_	__—	—	76	80;
	—	— —	—	150	- j
34	99	14,050	31		J
— —	—			707	28>
—	—	1,949	69	—
1,487	2	25,000
7 53	64	- -	—	---	—i
			—	563	49
232	10	1	—	2,400	—
		\|j ------	j-	1,651 95
—	—		_	2.106	j 1
759	3c	! 2,70C	—
_ _	_	! _ _		1,500 —
_ _	i—	____	_	1,500 —
— —		1 — —■	i—	2,000 —
6,641 68\| 71,65C	1 —	\| 103,697! 2

203

		Iv r e cl	i	t.		Parti- Summa.	Hufvud- summa.
Balans till år 187 6. Skulder.	Balans från år 1874. Skulder.	Utgifter.	Balans till år 18 76. Tillgångar.
427	8	2,068 78	102,924 62	1,289	88	21,126	3	85,052	25
—	—	—	—	2,500		— —	—	2,500	--
				1,565	_	___	_	1,565
— —-	—	_		880	18		—	880 18	26,071	21
				2,371	26	80	18	2,451144
_ ____	—	---	___	1,191	67	- —.	—	1,191 67
- -	—	---	—	3,400	—	— —	.....-	3,400	-
- -	—	---		600	—	- -	—	600	—	7,643	11
- -	—	— -		972	5	104	52	1,076	57
				3,000	_	_‘___	_	3,000	_
- -_	—	----	—	76	80	---	—	76	80
_ __	—	— —	--	150	-	— —	—	150	—	4,303	37
				14,079	21	6	9	14,085 30
— •—	--	— --	—	707-28	—		707	28	14,792	58
	—	• -------	—	1,949	69	—	—	—	—	1,949	69
				24,652	66	1,784	36	26,437	2
	—	— —	—	207	25	516 39	753	64
136	67	25 50	4,884	88	73	83	4,984	21
I	—	— —	—	2,106	1	—- —	-	2,106	1	34,280	88
				3,307	52	151	84	3,459 36
_ _	__	_ _	—	1,500	—	- -	—	1,500	—
_ _	_	---	—	1,500	—	---	—	1,500	—
— —	—		-	2,000	—	—	—	2,000
563:75	2,089 28	176,526	8	3,937	9	8,459)36	174,093	9

— 204

Debet.

Balans AuslaS tiU :

från år 1874.---j------

Tillgångar. Expenser. j Diverse.

Transport j

För justering af bränvinsprofningsinstrument ...j
i Postafgifter för tjenstebref .....................

71,650

6.641

103,697

200

400

■>

Öfverståthållare-embetet:

Expenser........................

Finansdepartementets expedition:

Expenser........................

Postafgifter för tjenstebref ......

Kammarkollegium:

Expenser........................

Aflöningsmedel ..................

Arfvodes- och gratifikatiousmedel
Postafgifter för tjenstebref ......

Statskontoret:

4,500

641 34

(i,700

229

232 92 5,000

1,670

9,685

641

Expenser.............................

Ljuspenningar åt en e. o. vaktbetjent
Fraktkostnad för stämpelpapper .. .

438 89
90 63

6,700

800

Kontrollverket:

Expenser............... ........................

Postafgifter för tjenstebref .....................

Kammarrätten:

! Expenser.......................................

Lönemedel, som permitterade tjensteman afstått

Arfvoden för renskrifning .....................j

Vikariatsarfvoden m. m........................

Gratifikationsmedel.............................

Postafgifter för tjenstebref .....................

307|23

697 16

2,000 -

4,500 — j

| Ecklesiastikdepartementets expedition:

| Expenser..........................

Vikariatsarfvoden ..................

Till inköp af böcker och tidskrifter
•* undervisningsmateriel .........

536

Transport!

2 38

9,676175

6,889, 9

107,9391 9

168

3,583

2,193

3,480

1,350

494

1,055

300

14,000 —

143,9201 8

O OO CO I OO I I to ! oo o» o

OOO^ 1_bo i_I O i_OiHCO

■ 205 —

		\|	K r e d	i	t.		j Parti- Summa. 1	Hufvud- summa. 1
Balans till år 1876. Skulder.	1 Balans \| från år 1874. Skulder.	Utgifter.	Balans till år 1876. Skulder.
5GB 75	2,089	28	176,526	8	3,937	9	8,459	36	174,093	9
- -		- -		200	—	_ _	—	200	_
— __		—	—	413	6	4	74	417	80	9,077	16
75799	581	20	4,676 79	—		— —		0^25 /	99
2,739 74			10,081	8			10,081	8
—		— —	—	229	50	—	—	229)50	10,310	58
				4,773	42	459	50	5,232	92
---	—	— —		1,670	99		—	1,670	99
— —	—	— —		9,685	51	- -	—	9,685	51
—		—	—	641	36	—	—	641	36	17,230	78
j 33746			7,476	35		—	7,476	35
— _	-	— —	—	19 20	---	_	19)20
	_	— —	—	842	84	47	79	890 63	8,386	18)
				1,450	7	857	16	2.307 23
- -	—		—	70	30	98	52	168:82 .....	2,476 t	5j
				4,676	27	520	89	5,197	16
— —	—	—	—	3,583	34	- -	—	3.583	34
227	95	693	88	1,727	95	- -	__	2,421	83
— —	—	--- -	—	3,430	90	- -	—	3,430	90
— —	—	— _	—	1,350	—	- -	—	1,350	—
- -	—	— —	—	494	56	-	—	494	56	16,477	79
				7,421	81	3U4	7,425	25
— —	—		—	1,055	—	_ _	—	1,055	—
— __	—		—	346	50	24	6	370	56
— _	—		\|	13,994	67	7\|	71	14,002	38
4,626 89	3,364:36)	256,837)55	5,960)90)	22,853 19)	243,30962\|

206 —

Balans

från år 1874.
Tillgångar.

Debet.

Anslag till:

Transport

Till undervisningsmateriel för de finska folkskolorna
... ............................

» dito för dito .................._............

» dito för svenska folkskolan i Kiel ........■

dito för småskolelärarinneseminarium i,

Jockmocks församling.....................j

» utgifter vid folkskoleinspektörs- och rektors-j

möten ...................................

» dyrtidstillägg ..............................

» utarbetande af planer till statistisk redogörelse
öfver läroverken ..................

» aflöning åt amanuenser, gratifikationer m. ni.
Postafgifter för tjenstebref ....................

Riksarkivet:

Expenser .......................................

Arfvoden åt e. o. tjensteman m. m............

Till inköp af böcker ...........................

För utgifvande i tryck af handlingar rörande

Sveriges historia..........................

» utskrift af felande riksregistratur .........

Posseska donationsfondens medel till fortsatt utgifvande
af arbetet Svenskt diplomatarium ...
Postafgifter för tjenstebref .....................

Kongl. Biblioteket:

Expenser.............................. ......

Expenser.

9,676|75

107,939

Diverse.

143,920

1,962i 5;
1,130:52
173; 25''

497

720

5,000!-

87,

Summa

_ _		!	6,400 —!
— —	—	\|	1,098 11
		3,11091	___
___	_	_ i_	1,740-
— —	_	____ ;_	600 —
197	25		42 75
54	7		- - j-
1,871	90		• ,
—- —	—		21 52 i j
		1,000 —
11,799 97	112,050 —	163,396 75;

— 207 -

			K r e d	i	t.		Parti- Summa.	Hufvud- summa.
Balans till år 1876. Skulder.	Balans från år 1874. Skulder.	Utgifter.	Balans till år 1876. Tillgångar.
4,026	89	3,364	36	256,837	55	5,960	90	22,853	19	243,309	62
				1,962	5			1,962	5
____	_	----	—	1,130	52	- -	—	1,130	52
— —	—	—	—	173	25	— —	—	173	25
— —	-		—	497	60	—	—	497	60
___			__	90	87	___	_______	90	87
— —	—	—	—	720	—■	— —	—	720
		___		5,000	_	_ _	_	5,000
_ _	—	---	—	6,397	78	2''22	6,400	—
-	—	— —	—	1,098	11	— —	—	1,098	11	39,925	59
				3.110	91			3,110	91
_ _	_	---	—	1,740	—	---	—	1,740	—
544	92	447	27	697	65	— —	—	1,144	92
		____	_	240	_	_ _	___	240	_
—	—	_	—	29	5	25	2	54	7
_ _			_	1,870		1	90	1,871	90
	—	— —	—	21	52	— —	-	21	52	8,183	32
				1,000						1,000
5,171 81	3,811163	282,616 86	5,990	''1	— —	-	292,418	53

— 208 -

Nionde

Civilstatens

			Allmänna	Enskilda		Gåfva af en	Kongl. Göta	Langska
	Tienstemanna-					gammal		hofrätts
	fonden.		enke- ock	enke- ock			pensions-
		pupillfond	m.	pupillfonden.	tjensteman.	fond.		fonden.
Debet. Balans från år 1874:

Tillgångar.............	5,502,361	94	40,163	63	282,300	48	03.107 33	9,835	91	8,035	51
Upphörd:
Statsbidrag: ordinarie anslaget.	02,485	50	45,000	—	__	—		—	-_-	—	—	—
af andra hufvud-
titelns allmänna besparingar . . .	1,743	__		_	—	_	__		—	—	—	—
af fjerde d:o d:o d:o	322	50		—	—	—	—		—	—	—	—
af sjette d:o d:o d:o	3,075	—	—	—		—	__	—	—		—	-1
af sjunde d:o d:o d:o	1,309	50	•--	—	—	--	—	—	—	—	—---	—
afåttonde d:o d:o d:o	535	50	—	—	—	—	—	—	—	—	—	-1
Delegarnes afgifter........	71,237	85	—	—	09,682	50	—	—	—	—	—	—
Ränta å utlånta medel......	292,754	70	2,429	65	14,857	86	1,753)88	516	39	421	86\|
Ersättning från arméns pensions-
kassa..............	—	—	117	—	—	—		—	—	—		—
Observations- och bötesmedel. .	424	78	88	—	244	60		—	—	—	__	—
Besparade pensioner.......	1,534	17	1,072	50	5,554	6	—	—	—	—		_
Insättningar för kapital- och lif-ränteförsäkringsanstalten . . . Tillskottsränta åt delegarne i an-	—	—	—		—	—	—	_	—	—		—
staltens besparingsfond . . . .	—	—	—	—	—	—	—			—		—
Arfs- och vinstmedel till dito. . Från besparingsfonden till lif-								_
räntefonden öfverflyttade . . . Tjenstemannafondens bidrag till					131,909	27
enskilda enke- och pupillfonden	—			—	—	—	—	—	—
Säger	435,422	50	49,307 15	222.248 29	1,75388	516	39	421 86
Summa	5,997,784 44	95,470 78	504,548 77	35.161 21	10.352	30	8,45737

200

Hufvudtiteln.

pensionsinrättning.

— Elstedtska pensions- fonden.	. Isbergska pensions- fonden.	af Tunelds donations- fond.	Törnqvis donations fond.	,s	Qvidings pensions- fond.	Civilstatens kapital- och lifränteförsäk-ringsanstalt.	Vinstmedel tillhörande anstaltens besparings- fond.	Donations-medel, till-hörande anstalten.	Civilsta- tens lif- rän tefond.	Summa.
4,500	1	39,416	22	j 50,311177	27,826	66	5,144	2	467,549	39	! 49745	'' 1,052 50	8,930\|34	6,547,332	86
						___		__		__	__	---''	—		—	—	—	107,485	50
																		1,743
						___		_______	_	__	__	__	_	—	—	—	—	322	50
					_	____	_	___	___	___	—	—	—	—		—	—	3,075	—
						___	_	_____	_	__	_	__	__	—		—	—	1,309	50
									_						_	___	_	535	SO
					_	__	_	__		__			—	—	—		—	140,920	35
! 236	26	2,069	35	2,641	37	1,460	90	270	6	25,046	65	26	10	52	50	468	84	345,006	36
															_			117
														__	__	__	—	757 38
	—	—	—		—	—	—			—	—		—	---	_	—	—	8,760	73
	—	■	—		—	—	—	—	_	27,240	—	—	—	——		—	—	27,240	-
						_____	_	___		3,261	5	__	_	--...		—	—	3,261	5
—	—	_	—	——	-	—	—	—	_	165	72	2,154	37	—	—		—	2,320	9
—	—		—	—	—	—	—	—		—	—	—	—	—	—	617	61	617	61
			__	__	_	—	—	—		—	—		_	—.—	—		—	131,909	27
i 236 25	2,069 35	2,641	37	1,460 90	270	6	55,713,42	2,180 47	52 50	1,086 45	775,380 84
4,736 26	I 41,485	57	52,953 14	29,287 56	5,414) 8	523,262 81	2,677 62	1,105	—	10,016797,322,713 70

Rev. Ber. 1877 angående Statsverket.

210

Kredit. Utgifter: Pensioner.............. Förvaltningskostnader...... Afskrifningar och restitutioner . Tillskottsränta och vinstmedel åt delegarne i kapital- och lif-ränteförsäkringsanstalten . . . Till delegare i anstalten åter-betalda........... . . . Till konto för arfs- och vinst-medel afförda .......... Lifräntor.............. Till lifräntefonden från bespa-ringsfonden öfverflyttade . . . Tjenstemannafondens bidrag till enskilda enke- och pupillfonden	Tjenstemanna- fonden.	Allmänna enke- och pupillfonden.	Enskilda enke- och pupillf onden.	Gåfva af en gammal tjensteman.	Kongl. Göta hofrätts pensions-fond.	Langska pensions- fonden.
49,625 19 30,777 1 110 26 1 i : 1 1 131,909 27	52,828		222,124 3 120	30 25 74 - _			O OO ^ i 1 i 1 I 1 ! 1 il i ! i 1 i !	83	300	_
Säger	212,421 73	52,828	—	222,248 29	—	—	489 83	300
Balans till år 1870:	1
Tillgångar.............	5,785,362 71	42,642	78	282,300	48	35,161	21	9,862	47	8,157	37
Summa	5,997,784 44	95,470 78	504,548 77	35,161	21	10,352	30	8,457(37

Förestående tillgångar bestå af:

Kontant behållning......

Utlånta medel.........

Fordringar...........

Förskott............

efter afdrag af skulder.....

23,292: 11.
797,572: 9.
19,576: 7.
56: 20.

6,840,496: 47.
17,118: 93.

återstår 6,823,377: 54.

211

Elstedtska pensions- fonden.	Isbergska pensions- fonden.	af Tunelds donations- fond.	Törnqvists donations- fond.	Qvidings pensions- fond.	Civilstatens kapital- och lifränteförsäk-ringsanstalt.	Vinstmedel tillhörande anstaltens besparings- fond.	Donations-medel, till-hörande anstalten.* •
236	26	1,637 150	50	—		730		250							_

				2,641	37	567 18					165	72	52	50
1										1 flOl	SO
										9 1	S7
	_							'' —	— _	617	61	—	_	—

Civilstatens
lifräntefond.

841 50

Summa.

328,221; 8
30,930 26
231

3,426

1,004

2,154 37
50

841
617
131,909

23626 1,78 7:5 0 2,641 37 1,29718 250;

3,776 28 165 72 52 50 841 50 499,33616

4,500|—i 39,698; 7| 50,311 77 27,990138; 5,164; 8. 519,486:53 2,51190. 1,052(50

9,175 29:6,823,377154

4,736(26; 41,485(571 52.053 1 i 29,287 56) 5,414) 8; 523,262 81 2.677 62 1,105 — 10,016 79 7,322,713 70

— 212 —

Arméns pensionskassa.

A) Kassans hufvudbok.

Debet.

Balans från år 1874:

Tillgångar.................................... 3,937,036: 4.

Uppbörd:

Af nionde hufvudtitelns ordinarie anslag, ersättning för vakans- och

liggetidsbesparingar............ 32,719: 50.

Fylnad häri från fjerde hufvudtitelns anslag
till artilleriregementena....... 1,635: —

och från nämnda hufvudtitels allmänna

besparingar................. 12,745^ 50. 47,100: —

Nionde hufvudtitelns extra ordinarie anslag:

Kreditiv för upprätthållande af kassans

egen pensionering............ 85,500: —

Brist för året............... 16,046: 5. 101,546: 5.

Af Vadstena krigsmanshuskassa: -f af dess äldre medel: 106,679: 53.

Intressemedel........................ 189,287: 52.

Hyresmedel......................... 4,631: 67.

Delegares afgifter...................... 72,747: 31.

Besparade pensioner..................... 27,473: 75. 549,465: 83.

Balans till år 1876:

Skulder.............. 229,305: 44.

Summa 4,715,807: 31.

Kredit.

Balans från år 1874:

Skulder.................................... 189,241: 66.

Utgifter:

Pensioner......................... 495,653: 75.

Begrafningshjelp...................- •_ 18,397: 50.__

Transport 514,051: 25. 189,241: 66.

- 213

Transport 514,051: 25. 189,241: 66.

Aflöning..... 20,870: 50.

Hyresmedel.......................... 1,175:

Expensmedel......................... 2,722: 64.

Onera och reparationer................... 6,310: 56.

Uppbördsarfvode....................... 1)936:

Afkortning och restitution..........• ...... 25?: 29-

Kostnader i följd af arméns Herrar Fullmäktiges sammanträde
......................... 3,041: 71. 549,465: 83.

Baluns till är 1876: *

Tillgångar:

Kontant behållning i Riksbanken . . . . •...... 25,254: 82.

Utlånta medel...............•...... 3,791,139: 12.

Fastighets taxeringsvärde............... 45,000:

Förskott........................ 14,501: 25.

Fordringar................. 80,039: 49.

Dito: bristen i kreditiven

för år 1874 .... 5,119: 9.

„ „ 1875 .... 16,046:^5.^j>l,16ö: 14. 101,204: 63. 3,977,099: 82.

Su mm aT 4,715,807™3 T.

B) Fyllnadskreditivet.

Debet.

Balans från år 1874:

Tillgångar.................................. 53,595: 27.

Uppbörd:

Nionde hufvudtitelns extra ordinarie anslag för fortfarande tillämpning af
nu gällande pensionsstater för arméns befäl och tjensteman 290,000: —

Särskildt anslag för fyllande af bristen för år 1873 . . . 2,465: 13.

Besparade pensioner..................... 10,767: 46. 303,232: 59.

Balans till år 1876:

Skulder................................• - - • 62,166: 39.

Summa 418,994: 25.

- 214 —

Kredit.

Balans från år 1874 ;

Skulder...... ............................... 60,341: 49.

Utgifter:

Pensioner.........................

Expenser..........................

Öfverskott för år 1875 utöfver bristen för år 1874,
levererad till Statskontoret den 23 Mars 1876 . . .

Balans till år 1876:

Tillgångar:

Kontant behållning i Riksbanken............ 576: 80.

Fordringar......................... 61,589: 59. 62,166: 39,

Summa 418,994: 25.

292,697: 7.

11: 50.

3,777: SO. 296,486: 37.

C) Medel, anslagna till militärenkors och barns pensionerande.

Debet.

Balans från år 1874:

Tillgångar................................... 9,368: 66.

Uppbörd:

Nionde hufvudtitelns ordinarie anslag................... 37,500: —

Summa 46,868: 66.

Kredit.

Utgifter:

Pensioner........................... 36,607: 98.

Gratifikationer........................ 305: 50.

Ersättning till Civilstatens pensionsinrättning...... 117: —

Annonskostnad och bokbindning m. m........... 60: 10. 37 090- 58.

Balans till år 1876:

.9,778: 8.

Summa 46,868: 66.

Tillgångar: kontant behållning

— 215 —

Sammandrag:

Debet. A- _B- Summa.

Ingående balans,

tillgångar. ... 3,937,036: 4. 53,595:27. 9,368:66.3,999,999:97.

Uppbörd..... 549,465: S3. 303,232: 59. 37,500: — 890,198:42.

Balans till år 1876,

skulder..... 229,305:44. 62,166:39.----- 291,471:83.

S:a 4,715,807:31. 418,994:25. 46,868: 66. 5,181,670:22.

Kredit.

Ingående balans,

skulder..... 189,241: 66. 60.341:49. --------__ 249,583: 15.

Utgifter...... 549,465: 83. 296,486: 37. 37,090758. '' 883,042: 787

Balans till år 1876,
tillgångar:

Kontant behållning.
..... 25,254:82. 576:80. 9,778: 8. 35,609:70.

Utlånta medel. .3,791,139: 12. ------- —.....— 3,791,139: 12.

Fastighets taxeringsvärde
. . 45,000: — —— — ---— 45,000: —

Förskott.... 14,501:25. ----------- 14.501:25.

Fordringar . . . 101,204: 63. 61,589: 59. ----------- 162,794: 22.

“Sgr 3,977^099782^ 62,166739! 9,7787 8. 4,049,044:29.

S:a 4,715,807: 31. 418,994:25. 46,868:66. 5,181,670:22.

Amiralitets-krigsmanskassan.

Debet. Pensionsfonden. Gratialsf onden. Summa.

Balans från år 1874:

Tillgångar................. 1,200,387: 86. 1,194,554: 32: 2,394,942: 18.

Uppbörd:

Statsbidrag:

Ordinarie anslag å 9:de hufvudtiteln 38,225: — 8,070: — 46,295: —

Af 5:te hufvudtitelns allm. besparingar --— 1,905: —• 1,905: —

Transport 38,225: — 16,650: - 54,875: —

Pensionsfonden.

Gratialfonden.

Summa.

Transport 88,225: —

Af 5:te hufvudtitelns anslag: lots och

fyrinrättningarne........ 3,500: —

Af kreditivet för pensionering af sjöförsvarets
embets- och tjensteman

samt betjente............ 66,361: 47.

Af kreditivet för pensionering af sjöförsvarets
gemenskap........ 39,547: 88.

Intressemedel............... 53,899: 41.

Förverkade båtsmanslöner........ 2,155: 91.

Årliga afgifter............... 3,481: 38.

Pensionsafgifter.............. 20,981: 50.

Gratialsafgifter............... ...—

Lönebesparingar.............. 324: 3.

Sakören................... ...—

Tomtören.............. • • • • --- —

Extra inkomster.......... ■ • • • 606: 39.

Säger 229,082: 97.

16,650:

54,763: 41.

25,473: 62.

24,751: 99.
168: 44.
80: 38.
121,887: 84.

Balans till år 1876:

Skulder:

lnnestående pensioner m. m...... 42,560: 16.

Matrosers och timmermäns gratials inrättning.

.............. —— —

Amorterade lånebelopp......... 92,965: 60.

Årliga afgifter.............. 2,194: 52.

Harald af Christiernins invalidinrätt ning.

................. 18,730: 53.

Kommendör Blomstedts pensionsinrätt ning.

................. ..—

Öfverstelöjtnant Blomstedts testamentsfond
............... .... —

Säger 156.450: 81.

7,967: 70.

7,238: 22.
99,111: 25.

18,491: 52.

24,842: 61.
157,651: 30.

Summa 1,585,921: 64. 1,474,093: 46.

54,875: —
3,500: —

66,361:	47.
39,547:	88.
108,662:	82.
2,155:	91.
3,481:	38.
20,981:	50.
25,473:	62.
324:	O O.
24,751:	99.
168:	44.
686:	77.
350,970:	81.

50,527: 86.

7,238: 22.
192,076: 85.
2,194: 52.

18,730: 53.

18,491: 52.

24,842: 61.
314,102:11.

3,060,015: 10l

Kredit.

Balans från år 1874:

Skulder...............

159,137: 16. 119,128: 74. 278,265: 90.

Utgifter:

Pensioner till embets- och tjensteman. . 138,255: 59. — — —- 138,255: 59.

dito till gemenskap......... 68,942: -------- —__68,942: .....

““Transport 207,197: 5 it — - ■ 207,197: 597

— 217

Pensionsfonden. Gratialfonden. Summa.

Transport 207,197: 59.

Gratialer till enkor ock barn.......

Nådegåfvor till _ dito dito.....

Gratifikationer till dito dito.....

Nådårs- och begrafningshjelp.......

In qvarterin gspenningar..........

Löner till kassans tjensteman......

Arfvoden till kassans tjensteman.....

Extra utgifter..............• •___

Säger

4,682: 82.

14,125: —
1,577: 56.

227,582: 97.

87.108: 42.
347: 50.
4,113: 41.

36: —

375: —
3,755: 51.
95,735: 84.

207.197: 59''
87.108: 42.
347: 50.
4,113: 41.
4,682: 82.

\ 36: —
14,125: —
1,952: 56.
3,755: 51.
323,318: 8L

Balans till år 1876:

Tillgångar:

Kontant behållning...........

Utlånta medel jemte upplupen ränta

Fordringar................

Kassans fastighet......

19,948: 91
1,170.837: 54
8,415: 6

Säger 1,199,201: 51

1,395: 22. 21,34-4: 13.

1,238,936: 53. 2,409,774: 7.

9,296: 1. 17,711: 7.

9,601: 12. 9,601: 12.

1,259,228: 88. 2,458,430: 39.

Summa 1,585,921: 64. 1,474,093: 46. 3,060,015: 10.

Anm.

Å kreditivet för pensionering af embets- och tjensteman:

Utgift: förtjenta pensioner................... 66,361: 47.

Tillgång:

Öfverskott från år 1874 ........... 15,016: 61.

Leverering från Statskontoret........ 50,000: ~~ 65,016: 61.

Således fordran hos Statskontoret, inbegripen
i förestående fordringar 8,415: 6.................

A kreditivet för gemenskapens pensionering:

Tillgång:

Leverering från Statskontoret............... 40,000: —

Utgift:

Brist från år 1874 .............. 347; 91.

Förtjenta pensioner......... . ■ • • 39,547: 88. 39,895: 79.

Således skuld till Statskontoret, inbegripen
i förenämnda innestående pensioner
42,560: 16..................

1,344: 86.

104: 21. -

llei\ Ber. 1&7'',

anonend e Stat sr er k c;.

- 218

Handelsflottans pensionsanstalt.

Tillgångar

Debet.

Balans från år 1874:

Förvaltningskostnads

fonden.

Pensions fonden.

Summa.

151,507: 06. 171,090: 69. 322,598: 35.

Uppbörd;

Statsanslag................................ ......

Böter..........................................—•

Återburna pensioner....................... —--

Räntor ................................... 8,424: —

Kapitalvinst............................... 40: —

Ersatta expensmedel ...................... 57: 96.

Bidrag från förvaltningskostnadsfonden... .._---

Säger 8,521: 96.

88,000: —
114: 99.
1,203: 33.
11,122: 49.
40: —

2,560: —
103,040: 8E

88,000 —
114: 99.
1,203: 33.
19,546: 49.
80: —
57: 96
2,560: —
111,562: 77.

Balans till år 1876:

Skulder ............ ..................... — — — 200: — 200: —

Summa 160,029: 62. 274,331: 50. 434,361: 12.

Kredit.

Balans från år 1874:

Skulder................................... 115: 9. 630: — 745: 9.

Utgifter:

Arfvode» ........................	......... 3,800:	—	- -	—	3,800	—
Hyror ...........................	......... 806:	:-	— —	—	806	—
Expenser ........................	......... 389:	50.	—	—	389	50
Pensioner ........................	......... . .	—	79,914:	99.	79,914	99
Bidrag till pensionsfonden .......	......... 2,560:	—	— —	—	2,560	—
	Sgr 7,555:	50.	79,914:	99.	87,470	49

210

Balans till år 1876:

Tillgångar:

Kontant behållning

Uti äntå medel.....

Räntefordran ......

Förvaltningskostnads- Pensions- Summa,

fonden. fonden.

	95:	15.	61:	75.	156:	90.
	148,360:	—	190,109:	—	338,469:	—
	3,903:	88.	3,615:	76.	7,519:	64.
Säger	152,359:	3.	193,786:	51.	346,145:	54.
Summa	160,029:	62.	274,331:	50.	434,361:	12.

Statens jernvägstrafiks pensionsinrättningar.

A) Pensionsinrättningen.

Tillgångar

Debet.

Balans från år 1874:

365,805: 56.

Uppbörd:

Bidrag från statens jernvägstrafikmedel .................. 80,693: 81.

Delegares bidrag:

Årsafgifter .............................. 48,331: 79.

Uppdyttningsafgifter ................... 13,980:^69^ 62,312: 48.

Intressemedel ............................................. 21,683: 1. 164,689: 30.

Skulder

Balans till år 1876:

.......77: 25.

Summa 530,572: 11.

Kredit.

Utgifter :

Pensioner...........................

Omkostnader för tryckning m. m,..
Restitutioner......................

13: 16.

41: 68.

1,990: 50. 2,045:J34.

Transport 2,045: 34.

— 220 —

Transport 2,045: 34

Balans till år 1876:

Tillgångar:

Kontant behållning i Stockholms enskilda bank.......... 16,360: 90.

Utlånta medel.......................................... 483,267: 46.

Fordringar:

Hos statens jernvägstrafik ............ 18,689: 57.

„ enke- och pupillkassan...£......... 10,208: 84. 28,898: 41. 528,526: 77.

Summa 530,572: 11.

B) Enke- och pupillkassa^

Debet.

B-1’ ä. In år 1874:

Tillgångar....................... ............................... 386,527: 40.

rl:

Delegares bidrag:
Inträdesafgifter ... .

Årsafgifter ...........

Uppfiyttningsafgifter..

Retroaktivafgifter.....

Böter ..................

18,929: 33.
78,792: 40.
23,949: 26.
1,694: 47.

Afkastning af jordstycken ..............................

För försålda tillvaratagna effekter........................

„ förvaring af tillvaratagna men återfordrade effekter .

„ försäljnings- och annonseringsrättigheter ............

„ försålda gångbiljetter ..............................

försåld makulatur .................................

Gåfvor ...............................................

Räntevinst .............................................

Vinst å utlottade obligationer ...........................

Arrendeafgift af lägenheten Läreda ....................

Ränta å Fränckelska donationsfonden ..................

Diverse inkomster .......................................

123,365:	46.
4,718:	2.
13,812:	65.
3,580:	39.
153:	21.
3,110:	38.
3,416:	—
776:	55.
901:	34.
22,854:	73.
71:	25.
100:	—
100:	—
44:	67.

177,004: 65-

Balans till år 1876:

Skulder:

Till penssionstagare för ej uttagna pensioner............ 237: 92.

„ Fränckelska donationsfonden........................ 2,100: —

„ peusionsinrättningen .............................. 10,2pg. 84.

12,546: 76.

— 221 —

	Kredit.
	Balans från år 1874.
Skulder ......................		............ 3,277: 2 7.
	Utgifter:
Pensioner................................................ Omkostnader för tryckning m. m......................... Understöd från Fränckelska donationsfonden ............ Institutioner.............................................	8,391: 59. 41: 67. 100: — 57: 14. s.590: 40.
	Balans till år 1876:
Tillgångar: Kontant behållning........................ 4,218: 77. Dito i Stockholms enskilda bank ......... 13,391: 72.	17,610: 49.
Utlånta medel............... Fordringar: Hos statens järnvägstrafik „ pensionstagare ......	............... 13,993: 90. .................50.	521,431: 69. 13,994: 46.
Egendomen Läreda, inköpspriset ....................... Inventarier.............................................. Förskott oå köpeskillingen för fasta egendomen n:o 8 qvar-teret Åkerman i Stockholm jemte upplupen ränta ... »	1,000: — 7: 33. 10,167: 17. 564.211: 14. Summa 576,078: 81.
Sammandrag	A.	B. Summa.
	Debet.
Ingående balans: tillgångar Uppbörd .................... Balans till år 1876: skulder ...	............. 365.805'' 56. ........... 164,689: 30. . t........... 77: 25.	386.527: 40. 752,332: 96. 177,004: 65. 341,693: 95. 12,546: 76. 12,624: 1.
	Summa 530,572: 11.	576,078: 81. 1,106,650: 92.
	Kredit.
Ingående balans: skulder.......	.. ............ —-----	3.277: 27. 3,277: 27.
Utgifter .....................	. ... ......... 2,045: 34.	8,590: 40. 10,035: 74.
Balans till år 1876: tillgångar: Kontant behållning ......... Utlånta medel ............ Fordringar.................. Förskott .................... Fastighetsvärde ... ......... Inventariers värde............	------ 16,360: 90. ------- 483,267: 46. ---- 28,898: 41.	17,610:49. 33,971:39'' 521,431: 69. 1,004,699: 15-13,994:46. 42,892:87- 10,167:17. 10,167: 17- 1.000:— 1,000:- 7: 33. 7: 33.
	Säger 528,526: 77.	564,211: 14. 1,092,737: 91.
	Summa 530,572: 11.	576,078: 81 *1,106,650: 92.

— 222 —

Folkskolelärarnes pensionsinrättning.

Debet.

Balans från år 1874:

Tillgångar.................................... 871,746: 22.

Uppbörd:

Statsanslag....... 30,000: —

Ordinarie pensionsafgifter.................. 72,348: —

Extra dito .................... 2,905: 69.

Intressemedel......................... 46,838: 75.

Kapitalvinst vid inlösen af obligationer.......... 117: 50.

Grundfondsmedel....................... 8,199: 75. 160,409: 69.

Balans till är 1876:

Skulder: outtagna pensioner..................... . . . 27,949: 72.

Summa 1,060,105: 63.

* Kredit.

Balans från år 1874:

Skulder.................................... 26,829: 84.

Utgifter:

Pensioner.......................... 57,679: 54,

Arfvoden till ledamöter, tjensteman och vaktbetjente . 5,725: —

Förvaltningskostnader ... ................. 2,208: 14.

Ränta å kreditiv i Riksbanken............... 302: 70. 65,915: 38.

Balans till år 1876:

Tillgångar:

Kontant behållning i Stockholms enskilda bank , . . 7,890: 42.

Utlånta medel....................... 929,837: 50.

Fordringar........................ 29,632: 49. 967,360: 41.

Summa 1,060,105: 63.

Telegrafverkets pensionsinrättning.

Debet.

Uppbörd:

_ . „ , Enke- och pu Pensionsfonden.

piukassan.

Summa.

Kapitaliserade retroaktivafgifter vid 1875 års

början.............. 865,537: 76.

ränta derå till årets slut . . . 38,485: 70. 904,023: 46. —.....

Bidrag från Telegrafverket: 5 proc. af årets

telegrafporto................ • • 63,150: 98.--•—•

Delegares bidrag................. 20,614: 99. 9,112: 34.

Intressemedel.................. • 1,000: 53. 560: 53.

Understödsfondens behållning vid 1874 års slut--- — 11,369: —

För försåldt makuleradt telegrafpapper. . . . — 547: 53.

Gåfvomedel.................... —■ 2,500: —

Säger 988,789: 96. 24,089:- 40.

904,023: 46.

63,150

29,727

1,561

11,369

547

2,500

1,012,879

98.

33.

53.

36.

Balans till år 1876:

Skulder..................... —— — 180: 39. 180: 39.

Summa 988,789: 96. 24,269: 79. 1,013,059: 75.

Kredit.

Utgifter:

Amortering å retroaktivfonden, af Telegrafverkets
bidrag................... 44,205: 69. ----- —

Arfvoden och renskrifning............ 104: 80.--- —

Pensioner..................... —•— — 168: 33.

Säger 44,310: 49. 168: 33.

44,205: 69.
104: 80.
168: 33.
44,478: 82.

Balans till år 1876:

Tillgångar:

Kontant behållning (på upp-och afskrifning) 10,968: 56. 3,140: 42.

Utlånta medel................. 55,467: 50. 20,097: 38.

Fordringar:

Intressen m. m................. 18,225: 64. 863: 66.)

Retroaktivfonden............... . 859,817: 77.--— j

Sgr 944,479: 47. 24,101: 46.

14,108: 98.
75,564: 88.

878,907: 7.

968,580: 93.

Summa 988,789: 96. 24,269: 79. 1,013,059: 75.
Revisorerne få här nedan, i enlighet med hvad förut iakttagits, meddela sammandrag
öfver utbalanserade tillgångar och skulder till år 1876 enligt de i revisionsberättelsen
intagna tabeller öfver följande räkenskaper:

224 -

Statsanslaget till reparationer å Stockholms slott m. fl.

för de Kongl. hofven upplåtna byggnader......

IAnslaget till brandväsendet och yttre lyshållningen

vid Kong], slottet och Arfprinsens palats......

|Drottningholms och Svartsjö Kongl. lustslott.....

''Gripsholms slott......................

''Ulriksdals dito ......................

iHaga lustslott och park................

iStrömsholms slott.....................

Kongl. Fångvårdsstyrelsen ................

Kongl. Utrikesdepartementet...............

Kongl. Arméförvaltningen.................

Kongl. Förvaltningen af sjöärendena........ . .

i Kongl. Lotsstyrelsen....................

''Statistiska tabellkommissionen..............

i Kongl. Generallandtmäterikontoret ...........

jRikets ekonomiska karteverk...............

jÖfverståthållareembetets räkenskaper..........

jStockholms stads kronoräkenskaper och länens lands |

böcker ..........................

Styrelsen öfver allmänna väg- och vattenbyggnader. .

Statens jernvägsbyggnader................

;Statens jern vägstrafik...................

Skiften och afvittringar..................

Kongl. Landtbruksakademien...............

: Ultima landtbruksinstitut..................

jAlnarps landtbruksinstitut................

iStuteriöfverstyrelsen och stuterierna..........

Teknologiska institutet..................

Tekniska skolorna.....................

Navigationsskolorna....................

Handels- och sjöfartsfonden...............

Anslaget till de geologiska undersökningarne.....

Dito till de nya jordeböckernas afslutande och

granskning..................

Kongl. Statskontoret...................

Kongl. Myntverket.....................

Kongl. Kontrollverket...................

Transport

Till -

Kontant		Fastigheters	Behållning	af	Behållning af
behållning''		värden.		inventarier m	m.	spanmål m	m.
11	90 42	—	—	—			—
1,294	74	—	—	-—		—	—
100	38	-—		—		—	—
128,981	48	ZZ		182,482	77
81,703	28	—	—	—	—	—	—
112,173	33	—	—	—	—	—	—
6S4.683	31	—	—		—	—	—
33,093:28	—	--	----	—	—	—
1,085	91	—	—	—	—	---	—
6,256	43	—	—	—	—	—	—
2,343	86	—	—	—		___	—
50,7 80	23	—	—	—	—	__	—
3,352,699	75	_____	_	118	37	___
7,305	15	__	—	—		_—	_
18,078	72	—	-T	24,715,566	79	—	—
469,783	33	—	—	17,342,226	18	—
19	23	—	—	—	—	—
6,938	54	233,758	10	106,075	20		_
1,479	14	—	_	187,128	88	—
205	32	816,487	21	180,312 35	—
20,517	64	1,606,550	—	418,425 58	54,526 69
8,145	54	—	—	—	—	—
12.970	9	—	—	—	—	—
1.350	19	—	—	—	—	—	—
35.438	22	—	—	—	—	—	—
1,722	29	—	—	—	—	—	—
3,973	63	___	__	____	_	—
3,482,496	96	—	—	—	—	—
54,912	32	180,460	65	88,106	98	—
8,580,544 61	2,387,255	96j43,220,443\|10	54,526(69

g å. n	g	a r.
Behållning bergseffekt	af er.	j Utlånta medel.	Utestående uppbörd.	Förskott.		Anmärkta poster och proprie-balanser.	Fordringar.	Summa.		Skulder.
			r	__	__		i	! ___	_	r......~.....''. ;	_	__	90	55,000
		___	_	__	_		__	—	_	__	__	___		198	66
__	—	—	■—	—	—	—	—		—	—	—	n	42	55,605	i_!
—	—	-—	—	——	-4	—	—	—	—	Ö43	83	1,938	57	---	—
—	—	—	i—	— —	—	—	—	—	—	—	—	—	—	1,789	, 6
—	—	—	-—	—	—	—	—	—	—	—	—	100	38	1,07326
—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	687 31
__	—	—		_- —	—	23,124	20	8,064	4	994,651	48	1,337,303	97	999,988!63
__	_	—	i_	—	—	—	—	___	—	—	—	81, T 0 3	28	—	—
__	_	9,697	50	---	—	—	—	—	—	2,970,320	51	3,092,191	34	2,475	__i
—	—	—	—	—	-4	779,085	5	—	—	2,751,399	6	4,215,167	42	5,576	61
—	__	—	—	—	1-	279,989	69		—	—	—	313,082	97	—	—
__	_	—	_	—	—	—	_	___	—	—	_	1,085	91	—	—
—		---	—	—	—	----	—	---	—	---	—	6,256	43	—	—
—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	---	—	2,343	86	—	—
■—	—	—	—		—	—	-	---	—	—		50,780	23	—	—
259	95	13,575	17	14,654.897	oo OO	1,033,326	94	40,541	81	999,996	51	20,095,415	83	2,749,687	29
—	—	—	—	—	—-	32,284	88	—	—	—	-	39,590!	3	—	—
—		—	—	—	—	142,916	55	---	—	76,222	52	24,952,784\|58	251,455	94
—		—	—	—		86,185	82	—		933,240	12	IS,831,43545	705,873	57
—	—	—	—	—	—-	-*—	—	—		—	—	19 23	—	—
____	—	274,150	—		—	250	—	—		97,104	70i	718,276	54	78,911	9
__	—	15,65680	—	—	2,721	68	—	—	6,451	27	213,437 77	44,665	4
—	—	—	—	—	—		—	—	—	13,261	24	510,266 12	50,088	40
—	—	66,420	42	—	—	3,332:74	—	—	44,492	7;	2,214,205 14	430	94
—	—	62,287	—	—	—	------ -	—	---	—	258 42	70,690	96	—	—
—	—	44,240	2	—	—		—	___-		—	-1	57.210 11	1,021	79
—	—	8,730	82	—	—		_		—	—	—	10,081	1	478	70
—	—	2,216,893	47	—	—	---- !	—	1	—	105,835	29	2,358,166 98		—
—	—		—		—	-	\| i		—	—	1,722 29	—	—
____		__	__	_____			__i			______	__	3,973	33	___	_
2,971	37	11,234,793	ö	9,680	76	5,043,344	45	__!	—	7,835,601	94	27,608,888,	r . > >■	11,194,798 28
3,870,000 98	—	—1	__1	—	—	— 1	—		—	—	3,693,48093	2,920,714	23
--i		—		j	—	---;	_I	—		—	_i	—		1	99;
3,373,232)30	13,946,444 25 Rev. Ber. 1S77	14,664,578 ny fiende Stats	9\| ''er k	7,426,562 It.	_i	48,605	35	16,829,478 96 110,481,671 81 19,1 20,520 29	79j

226 —

och

Transport

Kongl. Kammarrättens aktoratsräkning.....

Kongl. Öfverintendentsembetet..........

Riddarholmskyrkan................

Kongl. Postverket..................

Kongl. Telegrafverket...............

Kongl. Tullverket..................

Kongl. Skogsstyrelsen...............

Kongl. Skogsinstitutet...............

Skogsekolorna....................

Byrån för kontrollen å tillverkningsafgifter . .

Kolonien S:t Barthélemy.............

Kongl. teatrarne..................

Kongl. teaterns arbetares och betjentes sjuk begrafningskassa.

................

Nationalmuseum..................

Upsala Kongl. universitet.............

Lunds dito dito .............

Karolinska mediko-kirurgiska institutet.....

Konsistorierna och elementarläroverken.....

Kongl. och Hvitfeldtska stipendiifonden ....

Seminarium för bildande af lärarinnor.....

Folkundervisningens normalskola.........

Kongl. Gymnastiska centralinstitutet.......

Kongl. Sundhetskollegium.............

Allmänna barnbördshuset.............

Veterinärinstitutet.................

Veterinärinrättningen i Skara ..........

Svenska akademien.................

Kongl. Vetenskapsakademien...........

Kongl. Vitterhets-, Historie- och Antiqvitetsakademien
.......................

Kongl. Akademien för de fria konsterna . . .

Kongl. Musikaliska akademien.........

Allmänna institutet för döfstumma och blinda
Drottninghuset..................

T i 1 1 -

Transport

Kontant behållning.	Fastigheters värden.	Behållning af inventarier m. m.	Behållning spanmål m.	af m.
8,580,544	61	2,387,255	06	43,220,443	10	54,526	69
14,327	6	___	_	__		__	__
163	86	—	—	—		—	—
845,922	66	—	—	—		—	—
207,472	95	—	—	—		—	_
132,566	55	—	—	---	—	—	—
9,900	4	—	—	—	—	—	—
800	50	—	—	—	—	---	—
34	28	—	—	—	—	—	—
1,205	62	__	T	_____		__
10,299	97	—	—	—	—		—
1,224	61	___	_	__		___
5,929	79	—	—	—	—	—	—
99,310	81	122,535		—	—	—	—
8,855	30	—	—	—	—	—	—
1,803	72	—	—	—	—	-----	—
120,103	47	—	—	—	—	—	—
3,674	63	—	—	—	—	—	—
12,480	16	129,000	—	23,117	75	—	—
1,348	54	—	—	16,000	—	—	—
4,159	98	—	—	—	—	—	—
18,880	40	—	—	---	—	—	—
----	—	200,000	—	7,500	—	—	—
6,040	20	—	—	—	—	—	—
8,277	98	—	—	—	—	—	—
22,716	59	—	—	628,151	66	—	—
5,115	35	__	_	__	_	__	_
4,706	20	---	—	—	—	—	—
827	53	—	—	—	—	—	—
—	—	268,250	—	34,427	54	—	—
827	19	37,500	—	395	24	—	—

10,129,580)55! 3,094,540 90 43,930,035,29) 54,526)69

gå n	g	a r.
Behållning af bergseifekter.	Utlånta medel.	Utestående uppbörd.		Förskott.	Anmärkta poster och ; proprie-balanser.	Fordringar.	Summa.		Skulder.
3,373,232	30	13,946,444	25	14,664,578	9	7,426,562		48,605	85	16,829,478	96	110,481,671	81	19,120,520	79
__	_	__	_	__	_	___	_	___	_	343,354	95	343,354	95	__	_
—	—	—	—	---	—	75,791 86	—	—	253,600	—	343,718	92	—	—
___	—	—	—	--—.	—	—	—	—	—		—	163	86	—	—
—		—	—	—		26,490 16	5,642	78	26,820	48	904,876	8	795,577	79
—	—	*--	—	—	—	—	—	—	—	79,245	55	286,718	50	132,545	19
—	_	—	—	243,865	65	—	—	196,158	38	2,290.951	47	2,863,542	5	697,332	2
—	—		—	—	—	33,732	90	—	—	353,992	78	397,625	72	139,986	94
—	—	—	—	—	—	—	—	—	_	—	—	800	50	830	50
											—	34	28	134	56
—	—	—	—	----	—		—	—	—	—	—	—	—	1,278	5
—	_	—	—	---	—	1,222	50		-		—	2,428	12	785	10
—	—	—	—	—	—	——	—	—	—	---	—	10,299	97	—	—
		56,228	_	_____„	_	__	_	__	_	1,659	97	59.107	58	, _	,
__	—	—	—	—	—	—	—	—	—	9,000	—	14,929	79	—	—
__	—	1,662,422	89	—	—	86,637	78	—	—	133,057	5	2,103,963	53	2,076,728	56
—	—	1,205,990	2	--	—	902	26	—	—	7,559	28	1,223,306	86	115,684	45
__	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	1,803	72		—
__	—	3,541,500	27	—	—	—	—	—	—	128,343	65	3,790,007	39	552,187	77
—	—	140,617	50	--	—	—	—	—	—	4,948 28	149,240	41	—
—	—	—	—	--	—	—	—	—	—	387	50	164,985	41	120,943	79
—		87,131	—	—	—	—	—	—	—	1,500	89	105,980	43	—	—
									—		—	4,159	98		—
—	—	6,150	—	—--	—	6,776	97	—	—		—	31,807	37	10,734	90
—	—	181,901	24	•---	—	——	—	——	—	846	43	390,247	67	13,462	82
—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	6,040	20	—	—
—	—	20,050	—	—	—	——	—	—	—	—	—	28,327	98	—	—
—	—	—	—	—	—	---	—	—	—	—	-i	—	—	127	93
—	—		—	——	—	—	—	—	—	5,460	77	656,329	2	7,833	13
__	__	13,704	75	__	_	__	_	__	_	__		18.820	10	6,449	25
—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	---	—	4,706	20	—
	_	—	—	—	—	—	—	—	—	__	_	827	53	—	—
—	—	313,847	70	■---	—	—	—	—	—	7,161	82	623,687	6	183,018	64
—	—	154,405	—	—	—	—	—	—	—	5,525	48	198,652	91	4,468	61
3,373,232)30,21,330,387,62)14,908,443	74j 7,658,116J43	250,407	1,20,482,895	31	125,212,165	,90.23,980,630 79

228

Till -


	Kontant		Fastigheters	Behållning	it	Behållning	af
	behållning.	värden.		inventarier m	m.	spanmål m.	m.
Transport	10,129,580	55	3,094,540	96	43,930,035	29	54,526	69
Kongl. Serafimerlasarettet.................	4,462	45	__	_	.__		____
Allmänna hospitals- och barnhusfonden ........	78,135	53	2,118,710	72	394,876	90	48,311	14
Danviks hospital......................	16,313	85	97,500	—	4,101	13	—	_
Stockholms allmänna barnhus..............	46,656	25	646,468	—	41,294	93	___	_
Domkyrkorna........................	16,596	15	—	—	208,273	40	—	__
Bibelkommissionen.........	108	16
Anslaget till arbetet: »Scriptoreslrerum suecicarum
medii aevi»........................	73	44	—	—	—	—	__	_j
Redogörelserna för expensmedel och diverse anslag. .	5,990	4	—	—		—	—	_
Civilstatens pensionsinrättning..............	9 o o 09	11	—	—	—	—	—	_
Arméns pensionskassa...................	35.60970	45,000		—	—	___	_
Amiralitetskrigsmanskassan.............	21.344 13	9.601	12
Handelsflottans pensionsanstalt..............	156\|90		“	—	—	—	_
Statens jernvägstrafiks pensionsinrättningar......	33,971139	1,000		7	33	—	—
Telegrafverkets pensionsinrättning............	14,108 98	—		—	—	■--	—
Folkskolelärarnes pensionsinrättning...........	7,S90\|42	—	—	—.	—	—	—
Summa10,434,290	5	6,012,820	80,44,578,588	98	102,837	83

I likhet med hvad under flera föregående år egt ruin, och under enahanda
erinran, som i 1870 års revisionsberättelse, pag. 346, finnes omförmäld, hafva Revisorerne
låtit sammanföra de belopp, som å särskilda ställen i räkenskaperna för
revisionsåret blifvit afförda för nedan nämnda verk och inrättningar, nemligen:

Justitiestats-expeditionen:

Ordinarie anslaget................... 23,500: —

Af 2:dra hufvudtitelns anslag till skrifmaterialier

och expenser, ved m. m............. 5,975: 39.

„ dito besparingar, vikariatsarfvode........ 379: 72.

Transport 29,855: 11.

— 229 —

gängar.

Behållning af bergseffekter.	Utlånta medel.	Utestående uppbörd.	Förskott.	Anmärkta poster och proprie-balanser.	Fordringar.	Summa.	Skulder.
3,373,232	30	21,330,387	62	14,908,443	■7 A 1 *±	7,658,116	43	250,407	1	20,482,895	31	125,212,165	90	23,980,630	79
		1,298,785	35			103	50		_	3,722	75	1.307,07 i	5	1,307,074	5
__	__	427	9	___	—	2,405	46	52 41	274.217 53	2,917,136	78	65,048	26
_______	_	86,676	_	___	_	____	_	—	—	8,778	27	213,369	25	10,381 85
__	__	1,565.048	40	___	_	____	_	_	—	92,028	83	2,391,496	41	796,309,68
___	_	263,710	44	__		—	—	—	—	101.542	8	590,122	7	168,483	37
—	—	—	—	—	—	—	—		—	---	—	108	16	—	—
												73	44	__	_
___	__	__	_	____	_	__	_	__	—	—	—	5,990	4	5.171	81
__	_	6,797,572	9	__	_	56	20	_____	—	19,576	7	6,840,496	47	17.118	93
____	_	3,791,139	12	___	—	14,501	25	—	—	162,794	22	4,049,044	29: 291,471 83
__	_	2,409,774	7	—	—	—	—	—	—	17,711	7	2,458,430 39	314,102 11
__	_	338,469	—	___	—	—	—	—	—	7,519	64	346,145154	200
__	_	1,004,699	15	—	—	10,1(37	17	—	—	42,892	87	1,092,737	91	12,624	1
__	_	75,564	88	___	__	—	___	__	—	878,907	7	968,580 93	180 39
---	—	929,837	50	—	—	—	—	__	—	29,632	49	967,36041	27,949,72

3,373.232 30 39,892,090,71; 14,908,443 74,7,680,350! 1; 250,459 42;22,122,218;20|149,860,332j 4 20,996,746|80

Transport 29,855: 11.

Af 7:de hufvudtitelns anslag till postafgifter för

tjenstebref.................... 3,840: 82.

Extra statsanslaget för tillämpning af ny afiönings stat

för expeditionen................ 6,800: —

40,495: 93.

Justitierevisions-expeditionen:

Af ordinarie anslaget.................. 118,025: 80.

„ 2:dra hufvudtitelns anslag till skrifmaterialier

och expenser, ved m. in............. 3,766: 75.

Transport 121,792: 55.

40,495: 93.

230

Transport 121,792: 55. 40,495: 93.

Af 2:dra hufvudtitelns besparingar, vikariatsarfvoden 2,399: 22.
„ 7:de dito anslag till postafgifter för

tjenstebref.................... 372: 95.

,, extra statsanslaget till dyrtidstillägg....... 20,891: 83.

jKonungens högsta domstol:

Ordinarie anslaget................... 162,050: —

Af 2:dra bufvudtitelns anslag till extra utgifter,

beklädnadsbidrag åt vaktbetjening......... 399:_J).

Justitiekanslers-expeditionen:

Ordinarie anslaget................... 16,550: —

Af 2:dra hufvudtitelns anslag till skrifmaterialier

och expenser, ved m. m............. 762: 29.

„ dito besparingar, vikariatsarfvoden....... 300: —

„ 7:de hufvudtitelns anslag till postafgifter för

tjenstebref.................... 73:98.

Extra anslaget till dyrtidstillägg........... 2,500: — 20,186: 27-

Svea hofrätt:

Af ordinarie anslaget................. 167,483: 33.

„ 2:dra hufvudtitelns anslag till skrifmaterialier

och expenser, ved na. m............ 8,433: 32.

„ dito besparingar, vikariatsarfvoden m. m. . . . 1,838: 70.

„ 7:de hufvudtitelns anslag till postafgifter för

tjenstebref.................... 1,268: 44.

„ extra anslaget till dyrtidstillägg......... 26,127: 22.

Krig shofr ätten:

Ordinarie anslaget................... 17,241: 50.

Af 2:dra hufvudtitelns anslag till skrifmaterialier

och expenser, ved m. m............... 1,048: 85.

Extra anslaget till dyrtidstillägg ............ 2,209: 80.

Fångvårdsstyrelsen:

Af ordinarie anslaget................. 51,070: —

„ förslagsanslaget till fångars vård och underhåll,

förvaltningskostnader m. m.......... 9,295: 80.

„ extra anslaget till dyrtidstillägg......... 6,474: — 66,839: 80.

Transport 661,078: 80.

— 231

Transport

Utrikesdepartementets expedition:

Ordinarie anslagen................... 51,750: —

Skrifmaterialier, expenser, telegraf- och postporto

samt “diverse utgifter''1............... 16,507: 36.

Civildepartementets expedition:

Ordinarie anslaget................... 46,200: —

Af 6:te hufvudtitelns anslag till skrifmaterialier och

expenser, ved m. in............... 14,079: 21.

„ dito besparingar, vikariatsarfvode........ 155: 34.

„ 7:de hufvudtitelns anslag till postafgifter för

tjenstebref.................... 707: 28.

Extra, anslaget för tillämpning af ny aflöningsstat

för expeditionen...... 20,800: —

Kommerskollegium:

Af ordinarie anslaget.................. 50,783: 34.

Från manufakturfonden, till aflöning........ 23,395: —

Af 6:te hufvudtitelns anslag till skrifmaterialier och

expenser, ved m. m................ 24,652: 66.

„ dito anslag till extra utgifter, lönefyllnad . . . 3,500: —

„ dito besparingar, vikariatsarfvoden....... 1,651: 95.

„ 7:de hufvudtitelns anslag till postafgifter för

tjenstebref..................... 2,106: 1.

„ extra anslaget till dyrtidstillägg......... 9,806: 66.

Statistiska centralbyrån:

Ordinarie anslaget till aflöning åt byråns embets och

tjensteman............ 15,400: —

Af reservationsanslaget, till arfvoden åt

tillfälliga biträden in. m..... 15,000: —

„ 6:te hufvudtitelns anslag till skrifmaterialier och

expenser, ved m. m...............

„ 7:de hufvudtitelns anslag till postafgifter för

tjenstebref....................

„ extra anslaget för utarbetande och utgifvande
af statistiska redogörelser öfver kommunernas

finanser och fattigvård.............

Extra anslaget till dyrtidstillägg...........

30,400: —
1,949: 69.
1,836: 41.

3,455: 32.
2,800: —

661,078: 80.

68,257: 36.

81,941: 83.

115,895: 62;

40,441: 42.

Transport 967,615: 3.

- 232

Generallandtmäterikontor et:

Af anslaget till landtmäteristaten, aflöning m. m.
„ 6:te hufvudtitelns anslag till skrifmaterialier och

expenser, ved m. in...............

* dito allmänna besparingar, hyresersättning . . .
„ 7:de hufvudtitelns anslag för kontrollen å till verkningsafgifter,

justerare arfvode......

„ dito anslag till postafgifter för tjenstebref. . .

Transport 907,615: 3.

32,400: —

3,307: 52.
500: —

200: —
413: 0.

36,820: 58.

Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader:

Af extra statsanslaget, till aflöning......... 23,430: —

„ dito till undersökningar och expenser
för allmänna arbeten, expenser m. m. 3,709: 36.

6:te hufvudtitelns anslag till extra utgifter, vi kariatsarfvode.

................. 40: —

„ 7:de hufvudtitelns anslag till postafgifter för

tjenstebref.................... 242: 11.

27,421: 17.

Byrån för kontrollen å tillverkning saf gifter:

Af anslaget till kontroll å tillverkningsafgifter:

Aflöning....................

Expenser m. m................

7,900: —
3,376: 59.

11,276: 59.

Finams departementets expedition:

Ordinarie anslaget....................

Af 7:de hufvudtitelns anslag till skrifmaterialier öch

expenser, ved m. m.............. . .

„ dito anslag till postafgifter fc- tjenstebref . . .

,. dito besparingar, vikariatsarfV den.......

Extra anslaget för tillämpning af ny aflöningsstat
för expeditionen...................

39,500:

10,081: 8.
229: 50.
491: 66.

7,900: —

58,202: 24.

Kammarkollegium:

Af ordinarie anslaget.................. 116,458: 33.

„ 7:de hufvudtitelns anslag till skrifmaterialier

och expenser, ved m. in............. 4,773: 42.

„ dito anslag till extra utgifter, vikariatsarfvoden 1,621: 49.

„ dito besparingar, vikariatsarfvode m. m..... 2,460: 69.

dito anslag till postafgifter för tjenstebref . . . 641: 36.

Extra statsanslaget till nya jordeböckers upprättande

och granskning.................... 13,600: —

Af extra statsanslaget till dyrtidstillägg....... 20,131: 67.

Transport 1,261,022: 87.

233

Transport

Statskontoret:

Af ordinarie anslaget ................. 92 416: 67.

» 7:de hufvudtitelns anslag till skrifmaterialier ock

expenser, ved m. m............... 7 47g; 35.

„ dito anslag till extra utgifter, ersättning för

ökade göromål ................. 1,800:

» dito anslag till postafgifter för tjenstebref. . . 842: 84.

» dito besparingar, vikariatsarfvode........ 2,571: 46.

Extra statsanslaget till provisorisk förstärkning af

Statskontorets tjenstemannapersonal........ 7,400:

Af extra statsanslaget till dyrtidstillägg....... 16,’l25: 41.

Mynt- och kontrollverken:

Af ordinarie anslaget till aflöning m. m....... 19,541: 66.

Expenser m. m...................... 1 450; 7

Af 7:de hufvudtitelns anslag till postafgifter för

tjenstebref.................... 70: 30.

» extra anslaget till dyrtidstillägg......... 3,236: 67.

Kammarrätten :

Af ordinarie anslaget ................. 126 293: 76.

» 7:de hufvudtitelns anslag till skrifmaterialier

och expenser, ved m. m............. 4,676: 27.

„ dito anslag till extra utgifter, arfvode m. m. 1,247: 15.

» dito dito postafgifter för tjenstebref. . 494: 56.

„ dito besparingar, vikariatsarfvoden....... 2,877: 63.

„ extra statsanslaget till dyrtidstillägg...... 22,263: 33.

Öfverintendentsemhetet:

Af ordinarie anslaget.................. 24 833: 34.

» 7:de hufvudtitelns anslag till skrifmaterialier och

expenser, ved m. m............... 1,654: 46.

„ extra anslaget till dyrtidstillägg......... 3,946: 66.

Skogsstyrelsen:

Af anslaget till skogsväsendet:

aflöning åt styrelsen, arfvode åt kanslibiträden

samt till expenser................ 24 966: 67.

„ 7:de hufvudtitelns anslag till extra utgifter,

vikariatsarfvoden................. 881: 29.

„ dito anslag till postafgifter för tjenstebref. . . 1,072: 10.

» dito besparingar, aflöning, arfvode m. m..... 7,942: 20.

Extra statsanslaget till dyrtidstillägg......... 3,380: -

Transport

1,261,022: 87.

128,632: 73.

24,298: 70.

157,852: 70.

30,434: 46.

38,242: 26.
1,640,483: 72.
30

Rev. Ber. 1877 angående Statsverket.

— 234

Ecklesiastikdepartementets expedition:

Transport 1,640,483: 72.

Ordinarie anslaget.................... 54,750: —

Af 7:de hufvud titelns anslag till postafgifter för

tjenstebref..................... 1,098: 11.

„ 8:de hufvudtitelns anslag till skrifmaterialier
och expenser, ved m. m., expenser, kostnad

för tidskrift................... 7,768: 31.

„ dito allmänna besparingar, dyrtidstillägg, vi kariatsarfvode.

.................. 1,775: —

Extra statsanslaget för tillämpning af ny aflönings stat

för expeditionen................. 11,500: —

76,891: 42.

Riksarkivet :

Af ordinarie anslaget.................. 21,048: 33.

„ 7:de hufvudtitelns anslag till postafgifter för

tjenstebref.................... 21: 52.

„ 8:de hufvudtitelns anslag till skrifmaterialier

och expenser, ved m. m............. 3,110: 91.

„ dito anslag till allmänna besparingar, vikariats arfvoden.

.................... 833: 33.

* extra anslaget till dyrtidstillägg......... 3,461: 67.

28,475: 76.

Kongl. Biblioteket:

Ordinarie anslaget.................... 28,150: —

Af 8:de hufvudtitelns anslag till skrifmaterialier

och expenser, ved m. m............. 1,000: —

„ dito allmänna besparingar, arfvoden m. m. . . 1,362: 50.

Extra anslaget till dyrtidstillägg........... 2,720: —

Sundhetskollegium:

Af ordinarie anslaget................. 48,100: —

„ 8:de hufvudtitelns anslag till skrifmaterialier

och expenser, ved m. m............. 12,385: 62.

„ dito allmänna besparingar, vikariatsarfvoden. . 887: 48.

„ 7:de hufvudtitelns anslag till postafgifter för

tjenstebref.................... 1,173: 69.

„ extra statsanslaget till dyrtidstillägg....... 7,340: —

Summa 1,848,970: 19.

— 235 -

På sätt vid föregående statsrevisioner egt rum, få Revisorerne här nedan meddela
ett sammandrag öfver kostnaderna för de komitéer, för hvillca utgifter blifvit i
räkenskaperna för revisionsåret affärda.

Komitén för vetenskapliga undersökningar rörande sillfisket vid Sveriges vestra kust:
åren 1873 och 1874 af besparingarne för jordbruket . . 5,111: 89.

år 1875 af dito „ dito . . 2,000: — 7,111: 89.

Komitén för afgifvande af yttrande öfver utarbetadt förslag till ny
härordning:

år 1874 af 4:de hufvudtitelns allmänna besparingar samt 4:de och 5:te

hufvudtitlarnes anslag till extra utgifter........ 15,583: 31.

år 1875 af 4:de hufvudtitelns anslag till extra
utgifter.................. 6,875: 45.

år 1875 af 4:de hufvudtitelns allmänna besparingar
................... 2,278: 77. 9,154: 22. 24,737: 53.

Komitén för anordnande af arméns trossväsende, enligt Kongl. brefvet
den 14 September 1875:

år 1875 af 4:de hufvudtitelns anslag till extra utgifter......... 3,418: 79.

Komitén för afgifvande af förslag till pensionering af arméns befäl och
underbefäl med vederlikar, enligt Kongl. brefvet den 15 Oktober 1875:
år 1875 af 4:de hufvudtitelns allmänna besparingar........... 200: —

Komitén för granskning af uppgjordt öfvergångsförslag till ny härordning,
enligt Kongl. brefvet den 2 Oktober 1871:
år 1875 af 5:te hufvudtitelns anslag till extra utgifter......... 288: —

Komitén för granskning af utarbetadt förslag till sjötaktik och signalbok:

år 1875 af 5:te hufvudtitelns anslag till extra utgifter......... 4,473: 96.

Komitén för utarbetande af förslag till ny förordning om mantalsskrifningarnes
förrättande:

år 1873 af 7:de hufvudtitelns allmänna besparingar . . . 899: 37.

år 1875 af extra statsanslaget till ersättande af åtskilliga
af Statskontoret förskottsvis bestridda utgifter . . 2,910: 45. 3,809: 82.

Komitén för grundskatternas och indelningsverkets afskrifning:
år 1875 af 7:e hufvudtitelns anslag till extra utgifter.....

600: —

Kommissionen för afgifvande af förslag om sättet för beskattning af
hvitbetsockertillverkningen:

år 1875 af extra statsanslaget till ersättande af åtskilliga af Stats -

kontoret förskottsvis bestridda utgifter................. 4,203: 63.

Komitén för afgifvande af förslag rörande lärokurser vid folkskolelärareseminarierna: år

1875 af 8:de hufvudtitelns anslag till folkundervisningen...... 231: —

Komitén för uppgörande af plan till folkskolestatistik:

år 1875 af 8:de hufvudtitelns anslag till folkundervisningen . . . . . . 291: 40.

Summa 49,366: 2.

— 236

Enligt hvad här ofvan å särskilda ställen omförmäles, hafva Revisorerne genom
besök vid åtskilliga offentliga inrättningar och anstalter sökt i afseende derå
förskaffa sig en närmare kännedom, än som endast af räkenskaperna kunnat vinnas.
Dylika besök hafva, förutom de sålunda särskildt omförmälda, under denna revision
egt rum vid befästningarne vid Fredriksborgssundet, dervid jemväl försänkningarne i
dervarande farleder tagits i betraktande, Svea artilleriregementes nya kasernbyggnader
äfvensom Kongl. Bibliotekets och Kongl. Musikaliska akademiens nya byggnader.

För de i denna berättelse förekommande sifferuppgifters öfverensstämmelse
med räkenskaperna äfvensom för deri intagna tabellers rigtighet är den vid revisionen
anstälde kamererare ansvarig.

Stockholm den 13 Oktober 1877.

M. LEWENHAUPT.
RAGNAR TÖRNEBLADH.
RICHERT Y. von KOCH,
CHRISTEN ASSARSSON.

A. PHILIPSSON.

C. ADELSKÖLD.

P. ENGMAN.

C. I. BENGTSSON.

J. M. LINDGREN
R. v. KR/EM ER.

C. A. JÖNSSON.

C. JOHANSSON.

Staffan Cederschiöld.

Reservationer:

l:o) Vid berättelsen om de Kongl. lustslotten:

Af Herr H. JL Törnebladh:

Ditt*. A.

"■Den ifrågasatta föreskriften, att inventariiförteckningar skola räkenskaperna
biläggas, synes mig . med afseende å de Kongl. lustslotten icke vara mer af behofvet
påkallad, än beträffande åtskilliga andra under offentlig vård stälda egendomar och
anstalter, för hvilka något sådant hvarken är eller, enligt min åsigt, bör blifva stadgadt.

2:o) Vid berättelsen om Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen:

Af Herrar A. Philip)sson. H. Jl. Törnebladh och P. Engtnan:

Litt. B.

»Enär vi anse de grunder, hvilka hittills tillämpats vid utanordningar å »anslaget
till undersökningar och expenser för allmänna arbeten», ändamålsenliga, så
hafva vi icke funnit oss kunna deltaga uti Revisionens beslut.»

237 —

3:o) Vid berättelsen om Kongl. Styrelsen för statens järnvägstrafik:

Af Herr It. It. Törnebladh:

Litt. C.

»I den åsigt, Revisorerne uttalat med anledning af de försäljningar af kasserade
räler som under åren 1876 och 1877 egt rum, kan jag för min del icke instämma,
då detta uttalande afser åtgärder, som falla utom revisionsåret och dessutom
synes åsyfta meddelandet af föreskrifter, hvilkas lämplighet kan vara tvifvel
underkastad.»

4:o) Vid berättelsen om Kongl. Skogsstyrelsen:

Af Herrar J. M. Lindgren och C. Adelsköld:

litt. I).

»Enligt vårt förmenande borde slutet af § 1 i berättelsen angående Skogsstyrelsen
lyda sålunda:

»Enligt Revisorernes mening, hade det derföre varit i hög grad önskvMt^om
ytterligare delar af Svältorna hade för Kronans räkning till skogsplantering blifvit inköpte
af de medel, som genom det af 1875 års Riksdag beviljade, här förut omnämnda
reservationsanslag funnos för ändamålet disponibla.»

288

Bil. Litt. A.

öf -

År 1875.

Kongl, Sven -

Artilleri:

N:o 1. Kongl. Svea regemente.
„ 2. ,, Göta d:o

,, 3. ,, Yendes d:o

Summa Artilleri

Kongl. Ingeniörhorpsen
„ Generalstaben ■ ■ ■

Kavalleri:

N:o 1. Kongl. Lifgardet till häst

Infanteri:

Lifregementets dragonkorps
D:o husarkorps
Smålands husarregemente
Skånska husarregementet...

D:o dragonregementet
Husarregementet Konung Ca
Jemtlands hästjägarekorps

Summa Kavalleri

N:o 1. Kongl. Svea Lifgardet

2. „ Andra d-.o

3. ,, Lifregementets grenadierkorps

4. „ Första lifgrenadierregemontet...

5. „ Andra d:o d:o

— „ Lifbeväringsrcgementet .....

— „ Marinregementet ............

Transport

*) Deribland H. K, H. Kronprinsen.

				0 f f	i c	e r a r e.			Under- office- rare.	Spel.
Öfver- stå!’.	jfVerste löjt- nanter.	Majo- rer.	Kap- tener.	Subaltern- officerare.	Summa.
Effektive.	\| Vakant.	K »5 CD g <'' i CD * 1	Vakant.	Vakant. Effektive.	Effektive.	Vakant.	Effektive.	Vakant.	Effektive.	Vakant.	Effektive.	Vakant.	Effektive.	Vakant.
1		2		J_	30	1	45	9	82	10	62	8	38	8
1	_	2		5 —	28	2	32	17	68	19	60	11	46	V
1	—	2	—	4-	26	2	31	12	64	14	60	2	42	6
3		6	—	13 —	84	5	108	38	214	43	182	21	126	21
1	__	2		2''-	17	_	. 34	14	56	14	45	1	10	—
2	_	4 —	j 81—	15	_	7	3	36	3	—	—	—	_
1		1		1 —	6		12		21		20	1	15	1
1	—	1	—	h—	8	--	13	1	24	i	20	•-	16	—
1	—	1	—	2—	6	1	21	—	31	i	20	—	15	—
1	_	1	_	1 —	7	—	18	—	28	—	20	—	16	—
1	—	1	—	2 —	14	_	31	—	49	—	40	1	29	1
1	—	1	—	1 —	12	—	29	—	44	—	40	—	30	—
1	—	1	—	2 —	7	—	21	—	32	—	9*0	—	19	—
—		1	—		3	—	3	1	7	i	8	—	4	—
i 7		8		10-	63	1	148	2	236	3	198	2	144	‘2
1		1		1 2 —	13		26*)		43		27		49
1	—	1	—	2 —	13	—	24	1	41	1	27	—	49	—
—	—	1		11—	6	—	14	—	22	—	18	—	25	1
1	—	1	_	2 —	12	—	31	—	47	—	39	—	46	5
1	—	1	—	3 —	11	—	31	—	47	—	33	2	42	9
—	1	--	1	1-	6		—	18	7	23	1	1	—	—
1	—	—	1	2 —	7	_	18	4	28	5	22	2	14	27

5) 1| 51 2| 131—| 68j 3] 144 i 231 235| 29| 1671 5] 225] 42

4 Qvartalet.

slag

ver

ska Armén,

Inclelt och värfvadt manskap.	Summa effektiv i perso- nal af stam- men.	Beväringsmanskap, fyra klasser.	Summa summa- rum effektif personal.	, Kavalleri- och artilleri-hästar.
Effektivt.	j Vakanser.	1		1 H	£.09 sr < C H * ~a 0? c:	Oexerceradt.	Summa.	Effektive.	Vakans	Summa.
anslagne.	indragne.	att ersätta.	Summa.	kliter.	g j '' o I ° 1 go	indragne.	att ersätta.
664*)	27	8	570	\| 1,269)'' 846)		1,025	4	24	1,053	1,899 j	138		42	180	deraf 11 Vak. utom N:o
558		8	719	1,285	732		786	—	14	800	1,532	150		5(	200
i 992	50	10	214	1,266*)	1,158*)		878	—	1 2b	906	2,064	no	—	126	236	77	^ 77 77 77
2,214	77	26	1,503	i 3,820	2,736		2,689	4	66	2,759	5,495	398 —	218	616		;
562*)	_	_	28	590*)	i 673*)	_	_	_	_	_	673 )	30		_	30	77	7......
__		_		__	36	_	___	_	_	... -	36 \|	__	__	__	_
.407*)	8		86	401*)	363*)		296		4	300	! 663*),	382		2	384		i 1 „ „ „
441*)	35	20	11	507*)	501*)	—	275	—	—	275	776*)	474	16	15	505
440*)	35	20	14	509*)	506*)	—	288	—	12	300	806*)	480	15	5	500		9
443*)	35	20	5	503*)	507*)	—	287	—	13	300	807*)	458	20	■ 22	500		3
883*)	70	40	9	1,002*)	1.001*)	—	592	—	8	600	1,601*)	955	40	5	1,000		2
875*)	70	40	25	1.010*)	989*)	—	581	—	19	600	1.589*)	951	40	9	1,000		10
529	12		59	600	610	—	562	—	41	603	1,213 \|	536	—	1	537
174	12	8	6	200	193	—	194	—	6	200	393	—	—	—			!
4.092	277	148	215	4,732	4,670		8,075	—	103	3,178	7,848 j\|	4,236 131	59	4,426
668	40	4	108	i 820 ;	787	i	1,359	80	214	1,654	2,441
594*)	40	4	185	823*)	711*)		1,527	84	114	1,725	2,436*);	—	—	—		deraf 3 Vak. utom N:o 1
437	33	22	8	500	502		1,856	7	14	1,877	2,379	—	—	—
1,043*)	66	52	84	1,245*)	1,175*)		1,953	24	53	2,030	3,205	—	—	—
865	66	46	23	1,000	987		2,440	15	55	2,510	3,497 ,	—	—	—	--,
29	—	—	731	760	93		2,325	40	361	2.726	2,819 ii	---	—	—	--i
3,637	2451	128 l,139j	5,149 \|\|	4,264	-l	11,460250	8111	12,522	16,786 •	--1	i	-1	--!

— 240

N:« 6.
„ 7.

» 8.
» 9-« 10.
„ 11-„ 12-,, 13.
.. 14.
» 15-» 16-» 17.
„ 18-„ 19-„ XIX.
» 20.
>, 21.
„ 22.
„ 23.
» 24.
„ 25.
„ 26.
» 28.
„ 29.

Kongl.

Transport

Vestgöta regemente ............

Smålands grenadierbataljon......

Uplands regemente ............

Skaraborgs d:o ............

Södermanlands d:o ............

Kronobergs d:o ............

Jönköpings d:o ...........

Dal- d:o ............

Helsinge d:o ............

Elfsborgs d:o ............

Yestgöta Dals d:o ............

Bokus läns d:o ............

Yestmanlands d:o ............

Norrbottens fältjägarekorps ......

Vesterbottens d:o ......

Kalmare regemente ............

Nerikes d:o ............

Vermlands d:o ............

Jemtlands fältjägarekorps ......

Norra Skånska regementet ......

Södra d:o d:o ......

Vermlands fältjägareregemente ...

Hallands bataljon ...............

Y ester-Norrlands beväringsbataljon

				0	f f i c	e	rare.			Under- office- rare.	Spel.
öfver- star.	Öfverste löjt- nanter.	Majo- rer.	Kap- tener.	Subaltern- officerare.	Summa.
Effektive. \|	Vakant.	Effektive.	Vakant, j	Effektive.	Vakant.	Effektive.	Vakant.	Effektive.	Vakant.	■öAimM i i	Vakant.	Effektive.	1 Vakant. 1	Effektive. !	Vakant. ''
5	i	5	2	13		68	3	144	23	235	29	167	5	225	42
1	—	1	—	2	—	13	—	27	—	44	—	37	—	46	5
—	—	1	—	1	—	8	—	18	—	28		19	—	24	2
1	—	1	—	2	—	12	—	29	—	45		39	_	34	17
1	—	1	—	3	—	13	—	32	—	50		39	_	41	10
1	—	1	—	2	—	12		30	•-	46	--	40	__	46	4
1	—	1	—	2	—	13		32	—	49	—	39	__	. 42	10
1	•—	1	—	2	—	13	—	28	—	45	--	40	_	49	2
1	—	1		2	—•	12		27	—	43	—	39	__	44	7
1	—	1		2	—	12		26	—	42	—	39	_	51	—
1	—	1	—	2	—	12	—	30	—	46	i-	39	_	47	5
1	—	1	—	2	—	12	—	33	—	49	—	39	--	48	4
1	—	1	—	2	—	12	—	26	—	42	—	35	_	40	11
1	—	1	—	2	—	14	—	26	1	44	1	40	--	36	15
—	—	1	—	1	—	7	—	12	1	21	1	17	__	14	_
—	—	1	—	1	—	7	—	10	3	19	3	17	__	13	_
1	—	1	—	3	—	12	—	32	--	49	--	44	--	49	2
1	—	1	—	2	—	11	1	24	—	39	1	35	_	45	6
1	—	1	—	2	—	13	—	25	—	42	—	36	—	50	1
	—	1	—	—	i	7	—	13	—	21	1	18		14	_„
1	—	1		2	—	12	—	26	—	42	—	37	_	36	15
l	—	1		2	—	13	—	24	—	41	—	35	_	35	16
		1	—	1	—	9	—	21	—	32	—	21		11	2
—			—	1	—	3	—	3	—	7	—	4		_	_
—			—	1	—	4	—	11	2	16	2	15	1	—	8
22	1	27	2	55	i	321	4	709	30	1,137	38	930	6	1,040	184
35	1	47	2	säl	i	503	10;	1,006	87;	1,679	101	1,355 30	1,320	207

N:o 27. Gotlands nationalbeväring:

Officerare ............

Underofficerare ......

Spel.................

Artillerister & Jägare

Infanterister .........

Pikförare ............

199

2,953

2,830

1.821

111

199

2,973

2,830

1,821

Summa

7,963

42 j 8,010

Effektift indelt ocb värfvadt manskap, med befäl etc.
(Lifbeväringsregementet, Hallands infanteribataljon ocb
Vester-Norrlands beväringsbataljon inberäknade) ...... 33,081

Hufvud -

Exerceradt beväringsmanskap, af fyra klasser
*) Deribland H. K. H. Kronprinsen.

70,812

Summa 103,893

— 241 —

Indelt-ock värfvadt
manskap.

Summa
i effektif

Beväringsmanskap,
fyra klasser.

Summa

Summa -

Kavalleri- ock
I Artilleri-hästar.

Effektift.	Vakanser.	Summa. i	nal af stam- men.	\| Eliter.	Exerceradt.	!e? er? 5* 21,03 =■'' < 03_ c:	Oexerceradt.	1 Summa.	rum ! effektif \|\| personal.	«8 CD pr r-t- pj	Vakans.	Summa.
anslagne.	indragne.	att ersätta.	indragne.	att ersätta.
3,637	245	128	1,139	5.149	4.264		11,460	250	811	12.522	16,786 ''	__
8GG	66	51	17	1,000	993	—	2,926	—	158	3,084	4,077 ,j	—		—
427*)	33	22	19	501*)	498*)	—	1,295	—	47	1,342	1,840*)!	—		—
1,074*)	66	52	10	1,202 1	1,192*)	—	2,330	60	58	2,448	3,640*)	•--		—
1.037	66	52	45	1,200	1,167	—	2,179	23	78	2.280	3,447 j	—	—	—
1,078*)	66	52	5	1.201*)	1,210*)	—	2,543	13	43	2.599	3,809	—	—	—
960	66	52	22	1.100	1,090	—	2,417	38	8	2,463	3,553	—	—r	—
956	66	52	26	1,100	1.090	—	1,357	14	193	1,564	2,654 j	--	—	—
1,068	66	55	11	1,200	1,194	—	3.954	41	6	4,001	5,195 !	—	—	—
1,011	66	52	71	1.200	1.143	—	2,129	18	127	2.274	3,417 jj	—	—	—
1,054	66	52	28	1,200	1,186	—	2,543	37	42	2,622	3,808	—	—	—
1,039	66	52	43	1,200	1,175	—	3,067	31	67	3,165	4,9,40 -	—	—	—
781	66	28	29	904	898	—	898	76	47	1,021	1,919	—	—	—
1,018	66	52	64	1,200	1,138	--	2,120! 33	69	2.222	5,360 Ii	—	—	—
305	20	138	20	483	357	—	1,647 3	63	1,713	2,070	•--	—	—	1
395	20	39	6	460	444	—	1,568	8	224	1,800	2,244 1!	—	•-	—	—
978	66	52	4	1,100	1,120	—	1,913	23	219	2,155	3,275	—	—	—
674	66	14	12	766	793	—	3.579	38	67	3.684	4,477 i\|	--	—	—
786	66	52	4	908	914	—	3,674	22	136	3,832	4,746 i\|	•-	—	—
489	12	1	23	525	542	1	1,288	1E	166	1,474	2,016 :	—	—	—	—
888	50	4	42	984	1,003	—	3,451	—	112	3,563	4,566	—	—	—
925	50	9	18	1,002	1,036	—	2,644	57	34	2,735	3.771	—	—
413	12	—	75	500	477	—	1,824	25	145	1,994	2.471	—	—
___		_	_	—	11		1.307	8	131	1,446	1,457	—	—
•-	—	—	24	24	31	—	933 8	203	1,144	1,175 ;	—	—	—
21,859	1,432	1,061 i 1,757;26,109	24,966	i 2	65,046j 815	3,254	69,147	94,113''\|			1 i	__
28,727	J”1 "—4 ce 05	1,235	3,503	35,251	33,081	i i 2	70,810	849	3,423	i 75,084108,165 ,	4,664	i 131\|277	5,072

deraf 1 Vak. utom N:o
o

** 99 99 99

^ r> 99 99

Belopp.

Indelt och värfvadt manskap, med befäl etc. 39,943

Extra roteringsmanskap ....................

Fyra klasser beväringsmanskap ............ 75,084

Gotlands nationalbeväring.................. 8,010

Landskrona garnisonskompani ... ...........

Summa 123,037

Rev. Ber. 1877 angående Statsverket.

— 242 —

Bil. titt. B.

Stormäktigste Allernådigste Konung!

Sedan sistlidet års Riksdag antagit den i Eders Kongl. Maj:ts nådiga proposition
framlagda planen för fortsättningen af den år 1873 beslutade Norra stambanan
norr om Getie—Dala-banan rörande såväl tiden för denna stambanas fullbordan, som
de årliga anslagsbelopp, som derför skulle erfordras, så har Styrelsen öfver statens
jernvägsbyggnader derigenom blifvit satt i tillfälle att afsluta kontrakt om till denna
stambana erforderliga material i större partier. Bland de många material af olika
slag, som förekomma vid en jernvägsbyggnad, utgöra rälerna onekligen det hufvudsakligaste
och det kostsammaste samt tillika det, som erfarenheten under de senare
åren visat vara underkastadt de största och hastigaste fluktuationer, hvad priset beträffar.
Styrelsen har derföre fastat största vigt vid detta materialbehof och, genom
att kunna för rälsfabrikanter tillkännagifva behofvet af ett större parti räler och medgifva
en längre utsträckt leveranstid, äfven trott sig kunna betinga billigt inköpspris;
och Styrelsen öppnade derföre, dä konjunkturen under senare hälften af förlidet år
syntes vara särdeles gynnande för rälsuppköp, underhandlingar med åtskillige välkände
engelske fabrikanter om leverans under loppet af 5 å 6 år af alla så väl till statsbanan
Sköfde—Karlsborg, som till hela Norra stambanan emellan Storvik och Riksgränsen
erforderliga räler, uppgående till omkring 34,000 a 37,000 engelska tons, eller
816 å 884 tusen sv. centner.

Dessa förhandlingar hafva ledt till ett, enligt Styrelsens åsigt, för staten särdeles
fördelaktigt resultat, enär det omsider lyckats att med The Rhymney Iron Company,
Limited, i södra Wales afsluta kontrakt om leverans af så väl de för statsbanan
Sköfde—Karlsborg behöfiiga 3,000 tons räler af samma konstruktion, som den å statens
öfriga stambanor använda, till ett pris af 8 f 10 s. st. för ton (efter kurs
f af 18 kronor 25 öre för 1 £ st. = 6 kronor 49 öre för ett svenskt centner), levererade
fritt om bord i Göteborg, som de öfriga för Norra stambanans fortsättning
norr om (lefle—Dala-banan erforderliga 3,000 å 34,000 tons lättare räler till ett pris af
8 £ 12 s. st. för ton, (efter kurs af 18 kronor 25 öre för 1 £ st. = 6 kronor
57 öre för ett svenskt centner), levererade fritt om bord i Gefle, Söderhamn, Sundsvall
eller Trondhjem, allt med tillbehör af skarfjern och skrufbultar. Betalningen är
betingad ske härstädes vid hvarje rälslasts ankomst till bestämmelseorten i svenskt
mynt efter dagens kurs för korta vexlar.

Styrelsen har derjemte för de lättare rälerna till Norra stambanan förbehållit
sig att närmare få bestämma konstruktionen och vigten för löpande fot emellan grän -

243

serna af 50 och 56 // engelskt för yard (3 engelska fot), hvilken bestämmelse dock,
hvad detta årets leverans af 3,000 tons angår, bör vara gjord före nästkommande Februari
månads utgång.

Då nu den år 1871 på grund af föregående året verkstälda undersökningar
uppgjorda planen öfver Norra stambanans fortsättning genom Norrland afsåg — till
följd af den jemförelsevis mindre trafik, man då genom detta glest befolkade land
ansåg sig hafva skäl att påräkna, och den mindre farhastighet, som dervid behöfde
användas — anläggningen af en jernbana med så kallad lätt öfverbyggnad, eller med
räler af 15 å 16 7/:s vigt för löpande fot, beräknade för den styrka och bärighet, som
erfordras för att med stöd på hvarje 21j2 fot af rälens längd befaras af statens godsvagnar
med högsta då medgifna last af 200 centner, så uppgår enligt de senast omräknade
kostnadsförslagen den qvantitet räler, som för hela denna 523jt mil långa stambana
erfordras efter 15''q sv: f/:s vigt för löpande fot (== 45 engelska & för yard)
till 27,000 engelska tons vigt, och kostnaden för anskaffande häraf till 7,283,293 kr.,
häri inbegripet lossning och transport från hamn till nedläggningsställena, m. fl.
kostnader.

I fråga om räler af 45 :s vigt för yard kan det nu omkontraherade priset
af 8 £ 12 s. st. för ton (efter ofvannämnda kurs = 6 kronor 57 öre för ett
svenskt centner) icke läggas till grund, enär man i allmänhet måste betala ett öfverpris
af 1 s. sterling för ton för hvarje lbs för yard, som vigten understiger 56 lbs
för yard, dels emedan tillverkningen af lättare räler med deras tillbehör fordrar ökadt
arbete, och dels derföre, att en mindre qvantitet af första operationens jern kan användas
i de lättare rälerna, utan måste man då i stället för 8 f 12 s. st. beräkna
9 £ 3 s. st. för ton (efter ofvannämnda kurs = 6 kronor 99 öre för ett
svenskt centner).

Styrelsen får härvid upplysa, att vid underhandlingarne om rälsleveransen
Styrelsen utfäst sig betala ett sådant öfverpris, men att fabrikanterne emot 2 s. st.
högre pris för ton frångått allt öfverpris för rälerna, i fäll deras vigt icke komme
att understiga 50 lbs för yard, hvilket senare erbjudande Styrelsen för sin del ansåg
vara för staten fördelaktigare.

Med beräkning af ofvannämnda pris af 9 £ 3 s. st. för ton, skulle kostnaden
för de erforderliga 27,000 tons rälerna komma att, efter en kurs af 18 kronor
25 öre för 1 t st., uppgå till 4,508,662 kronor, hvartill bör läggas kostnaden
för lossning, transport till nedläggningsstället och öfriga omkostnader, hvilka äro beräknade
uppgå till 674,631 kronor, så att hela kostnaden då uppgår till 5,183,293
kronor; och om denna summa fråndrages den i kostnadsförslaget beräknade förutnämnda
7,283,293 kronor, utgör skilnaden, 2,100,000 kronor, den besparing i rälskostnaden,
som genom det afslutade kontraktet uppkommer.

Skulle nu rälsvigten ökas från 15l|2 svenska $ för svensk fot (= 45 lbs för
yard) till 18,70 sv. // för sv. fot (= 54 lbs för yard), ökades den för hela jernvägslinien
erforderliga rälsqvantiteten från 27,000 tons till 32,545 tons, hvilka, efter
8 £ 12 s. st. för ton, kosta, efter 18 kronor 25 öre kurs för 1 £ st., 5,107,938
kronor, eller 599,276 kronor mer än de lättare lS1^ f/_:s rälerna. Och om rälsvigten
ökades till 19,39 sv. €1 för sv: fot (= 56 lbs för yard) skulle hela den erforderliga
qvantiteten räler komma att uppgå till 33,745 tons, hvilka efter samma pris och
kurs, som nyss nämnts, kosta 5,296,278 kr., och således uppgå till 787,616 kr. mer
än den för 15''i(:s räler, och till 188,340 kr. mer än den för 18,70 sv. $:s räler
beräknade kostnaden.

Det framgår häraf, att man skulle kunna öka rälsvigten till 18,70 €1 eller

— 244

till 19,39 sr. <ti för löpande fot och ändå i förra fallet hafva eu behållning af
1,500,724 kr., och i det senare af 1,312,384 kr., å den i kostnadsförslag^ för räler
beräknade summan. Denna tillökning af rälernas vigt och styrka ökar äfven stambanans
trafikförmåga, hvilken utan särdeles stort tel kan antagas vara proportionel
till rälernas vigt eller styrka och således i förra fallet, eller med 18,10 //:s räler, är
20 procent, och i senare, eller med 19,39 //:s räler, något mer än 24 procent större
än den med endast 15,5 ft:s räler belagda jernbanan.

En sådan tillökning i trafikförmåga skulle derjemte medföra don fördel vid
byggandet af ifrågavarande stambana, att de vid de öfriga stambanebyggnaderna
använda ballastlokomotiven kunde dervid användas, hvilket icke kunde ske utan att
öfveranstränga rälerna, i fall dessa endast blefve af 15 1|2 sv. it :s vigt förlöpande iOt.

För den blifvande jernvägstrafiken å ofta nämnda stambana skulle rälernas
förstärkning göra det möjligt att dervid använda det icke ringa antal redan befintliga
så väl fyrkopplade blandade tågs, som sexkopplade godstågs lokomotiv af äldre konstruktionen,
hvilka ej ega samma dragkraft som de nyare lokomotiv af samma klasser.
hvilka till följd af den tillväxande rörelsens behof under de senare åren anskaffats
af större tyngd och dragkraft, äfvensom att sådana jemväl under de senare
åren anskaffade så kallade malmvagnar med 250 centner» last derå kunde begagnas.
Styrelsen har i detta senare afseendet ansett sig böra imhemta Eders Kongl. Maj:ts
Styrelses för statens järnvägstrafik utlåtande, som härjemte finnes bifogadt, och hvaraf
det framgår, att bemälda Styrelse jemväl tillstyrkt rälernas förstärkning till 19,3 9
eller 19,40 sv. för löpande fot. Med denna sistnämnda vigt skulle man äfven
komma i tillfälle att välja en rälssektion, som både samma höjd som den å statens
äldre modell, och således vid inträffande snöhinder vara fördelaktigare än den lägre
sektionen, som den mindre vigten af 15 '']2 <U för fot skulle medgifva.

Den oväntadt hastiga utveckling, som trafiken å statens stambanor visat under
de senare trenne åren, hvarunder den i det närmaste fördubblats utan, att stambanornas
sammanräknade längd ökais med. mer ån 20 procent, och den derunder vunna
erfarenheten om rörelsens beskaffenhet, synes numera berättiga till det antagande,
att trafiken på den ifrågavarande Norra stambanan genom Norrland måste blifva
större och komma att hasiiguro utveckla sig, än man vid den tiden förestalde sig.
då planen för denna stambana uppgjordes, i synnerhet när man tager hänsyn till
dennas stora utsträckning, de skogrika trakter, som den kommer att genomlöpa, och
de flera vidt utgrenade" flottleder, livilka den kommer att beröra. Styrelsen befarar
derföre, att, om så lätta räler som af 15,5 :s vigt för löpande fot användas,
stambanans trafikförmåga snart kommer att visa sig otillräcklig för den trafik, som
den måste ombesörja, och Styrelsen anser denna farhåga så mycket mera grundad,
som denna stambana äfven i ett annat afseende är icke obetydligt underlägsen statens
öfriga stambanor, nemligen i det hvad stignmgarne beträffar. Sådana förekomma
nemligen med 1: 60, och om dessa än på åtskilliga ställen genom noggranna undersökningar
kunna vid utförandet reduceras till 1 : 80 eller 1 : 100, är det dock icke
möjligt att, utan högst betydligt ökade anläggningskostnader och derjemte ökad våglängd,
helt och hållet undgå dem. _ ___

Styrelsen bar derföre ansett sig böra i underdånighet fästa Eders Kongl. Majas
uppmärksamhet på ofvan anförda, förhållanden och de störa fördelar, som genom
ökad trafikförmåga å ifrågavarande stambana skulle kunna vinnas; och då, såsom ofvanföre
är visadt, sådan tillökning i trafikförmågan af 20 [ill 24 procent kan genom
nu afslutade rälskontrakt åstadkommas utan större tillökning i anläggningskostnaden,
än i förra fallet af 599,276 kr. och i det senare af 787,616 kr., samt utan att

245

öfverskrida kostnadsförslaget i den del deraf, som rörer kostnaden för hvi''^®n

utg

“ derutöfver af 1,500,724 a 1,312,384 to., sä vägar Sty sou1!

underdånighet anhålla, att Eders KongL Maj:t täcktes i nåder medgifva Styren
rättighet att för Norra stambanan Storvik—Riksgränsen använda later niet
vigt, liggande emellan 18,70 å 19,40 eller emellan 54 och 06 engelska it oi yaid
•i fnberäknadt den tolerans i vigt af 2 procent, hvilken såsom vanligt fabnkanterne

relsen i uuucnumjgi— --------

ro Isen rättighet att för Norra stambanan
en
deri

betinga^0^ denna . u. clerdånighet föreslagna tillökning af rälsvigten har, enligt
Styrelsens åsigt, gränsen för hvad man kallar lätt öfverbyggnad icke blifvit (överskriden,
tv om en sådan gräns emellan lätt och tung öfverbyggnad, hvilken^ fc.i ofrit t
år helt och hållet konventionel, skulle kunna uppdragas, sa home den komma att
ligga emellan 56 å 60 engelska lbs för yard. eller åtminstone vid den vigt (ter man
i allmänhet måste betala högre till verknmgspns for ra ler, som ar vid ob lbs ioi yaid

oon dtlrJ‘^rnianhan härmed, och då, med anledning af de förändrade prisförhållanden
som inträffat i jernmarknaden, fråga möjligen skulle kunna uppstå om att använda
räler af svensk tillverkning, tillåter Styrelsen sig härom i underdånighet anföra,
att de försök, som hittills inom landet blifvit gjorda, att af svenskt jern tillverka
räler af gröfre dimensioner, icke krönts med framgång, utan vant forlustbnngande för
fabnkanterne, och att priset för svenska jernräler icke kunnat bringas under, det toi
vanligt stångjern. Då nu detta senare pris för närvarande ar 10 a 11 kr. ,or centnern
och deröfver, skulle sådana räler, om de än kunde erhållas, blifva ganska dyra,
och kostnaden derför skulle komma att öfverstiga den i förslaget för raler beraknade.

Beträffande åter räler af svenskt bessemerstål, så synes denna u Iverkmng
med större fördel kunna bedrifvas. och Eders Kong!. Maj:ts Trahkstyrelse har äfven
nu lyckats köpa ett parti dylika räler till ett pris af 9 kronor för centrera, levererade
vid Liljeholmen eller i Örebro. Men Styrelsen vågar icke till grund ioi beräkningen
för ett större parti sådana räler och en till 5 a b ar uistrac st leverans ad
lägga ett sä lågt pris, som det förut nämnda, hvilket Styrelsen anser vara beroonc.e af
tillfälliga omständigheter, då andra besseroersfabrikat betalas. vida nogre.

Mc-n äfven under antagande af art, svenska så väl jern- som stalraler skulle
kunna erhållas för den i kostnadsförslaget för räler beräknade summan, vore det enligt
Styrelsens åsigt icke ändamålsenligt att på ifrågavarande stambana använda -så
kostsamma räler. bvilkas fördelar egentligen endast ligga i längre varaktighet, enär
man har allt skäl antaga en sådan framtida tillökning i tiaffken. aU tung. öfverbyggnad
och kraftigare dragkraft blifver erforderlig, innan de dyrbara latta raleina hun De

å ifrågavarande stambana förekommande brobyggnader äro beräknade att
uppföras med öfverbyggnad eller brovandring af trä. Det billiga pris å trävirke, som
i allmänhet inom de trakter, stambanan skall genomgå, voro gällande under den tid
(år 1870), då planerna och förslagen uppgjordes, talade för användandet af detta
billiga material för att för minsta möjliga kostnad åstadkomma de manga broar, som
här ”erfordras. Då emellertid priset å trävirke under de senare åren stigit högst betydligt,
äfvensom det å dagsverken, så fordras en större prisnedsättnmg^an Styrelsen
för sin del numera vågar påräkna, om skilnaden i kostnaden emellan öfverbyggnad
af trä och jern skall blifva så stor, att den besparing, som genom anvandandet åt
träkonstruktion uppkommer, kan anses motsvara de med detta byggnadssätt oskiljaktiga
olägenheterna af kort varaktighet och, till följd deråt, ökad underhållskostnad.
Svårigheterna att, i synnerhet der brospann öfver större vattenöppningar förekomma,

— 246

utbyta dessa med nya, antingen af trä eller af jern, tilltaga i samma mån som trafiken
ökas.

Efter den år 1870 undersökta sträckningen af denna stambana förekomma 92
stycken broar med vattenöppningar af en sammanräknad längd af 6,603 fot. Kostnaden
härför är beräknad till 1,275,709 kr. 51 öre, i hvilken summa kostnaden för
träöfverbyggnaden ingår med 344,739 kr. 66 öre, eller i medeltal 52 kr. 21 öre för
sträckfot vattenöppning.

Å Nordvestra stambanan Laxå—Riksgränsen, som, hvad broarnes antal och
storlek beträffar, är jemförlig med den ifrågavarande stambanan, äro 43 st. broar
uppförda med vattenöppningar af en sammanräknad längd af 3,155 fot, för hvilka
alla kostnaden uppgått till 1,513,358 kr., hvari kostnaden för jernöfverbyggnaden ingår
med 603,141 kr. 61 öre, eller 191 kr. 17 öre för sträckfot vattenöppning.

Tages sistnämnda kostnad för jernöfverbygnaden till grund för beräkningen,
skulle således de 6,603 sträckfot jernöfverbyggnad å Norra stambanan komma att
kosta 1,262,295 kr. 51 öre, och om derifrån dragés förut nämnda beräknade kostnaden
för träöfverbyggnad, 344,739 kr. 66 öre, skulle skilnaden, 917,555 kr. 85 öre, utgöra
den tillökning i kostnad, som skulle erfordras i fall alla broöppuingarne skulle förses
med öfverbyggnad af jern af samma styrka och bärighet, som å de öfriga stambanorna,
i stället för sådan af trä.

Styrelsen har ofvanföre i underdånighet visat, att, om räler af 19,39 :s vigt
för sträckfot användas, kostnaden derför skulle efter nu omkontraherade pris för räler
lemna ett öfverskott af 1,312,384 kr. i den i kostnadsförslaget för räls anskaffning
beräknade summan. Skulle nu ytterligare derifrån afgå 917,555 kr. 85 öre, hvartill
den förökade kostnaden är beräknad, i fall alla broarne skulle förses med jernöfverbyggnad,
återstår ändå ett öfverskott af 394,828 kr. 15 öre.

Styrelsen vågaf derföre, på grund af hvad Styrelsen ofvanföre anfört, och med
hänsyn till de stora fördelar, hvilka jernöfverbyggnad å broar medför i minskad underhållskostnad
och större säkerhet för jernvägstrafiken, i underdånighet anhålla, att
Eders Kongl. Maj:t täcktes i nåder tillåta Styrelsen att å de å ifrågavarande stambana
förekommande broar med större vatterföppningar, och i allmänhet der ombyte af träöfverbyggnad
skulle vara förenadt med svårigheter eller större kostnader för den
blifvande trafiken, få använda öfverbyggnad af jern af den styrka och bärighet, att
statens nuvarande tyngsta lokomotiv deröfver kunna passera.

Styrelsen framhärdar etc. etc.

CARL G. BEIJER.

Rudolf Cronstedt.

Stockholm den 25 Januari 1875.

247 —

Bil. Litt. C.

Underdånigt betänkande af den för förberedande
granskning af Styrelsens för
statens järnvägstrafik förvaltning tillsatta
komité.

Stormägtigste, Allernådigste Konung!

Sedan Eders Kongl. Maj:t under den 19 sistlidne April, med bifall till Riksdagens
i ämnet gjorda underdåniga framställning, i nåder uppdragit åt undertecknade,
i egenskap af ordförande och ledamöter i en särskildt tillsatt komité, att före näst
instundande statsrevision företaga en förberedande granskning af Styrelsens för statens
jernvägstrafik förvaltning och derom till Eders Kongl. Maj:t afgifva berättelse, få
''komiterade, hvilka, enligt Eders Kongl. Maj:ts nådiga föreskrift, sammanträdde första
gången den 11 nästlidne Maj och nu afslutat sina arbeten, härmed i underdånighet
afgifva redogörelse för utförandet af det åt komiterade sålunda nådigst lemnade
uppdrag.

Vid början af det år, hvars förvaltning komiterades granskning afser, eller år
1875, egde de för trafik upplåtna statsbanorna en utsträckning af 135,9 mil. Under
nämnda år öppnades för traf k bandelen Krylbo—Storvik med en våglängd af 5,3
mil; och omfattade alltså statsbanorna vid utgången af samma år en vägsträcka af
141,2 mil, fördelad på fem stamlinier. Då rörelsen på dessa stamlinier hvar för sig,
till följd af skiljaktiga förhållanden med hänsyn till liniernas läge, kostnad och ålder,
måste mycket olika inverka på resultatet af banornas samfälda trafikverksamhet, och
detta resultat, så vidt det skulle bedömas efter den direkta afkomst, bausystemet
lemnade, framginge ur afkastningens förhållande till det kapital, som blifvit för anläggningen
af de olika stambanorna användt, samt det alltså vore af vigt att storleken
af detta kapital blefve med noggrannhet känd, upprättade den nästlidet år för förberedande
granskning af Trafikstyrelsens förvaltning tillsatta komitén, med ledning af
dels riksdagsbesluten och utdrag utur de hos Styrelserna för statens jernvägsbyggnader
och statens jernvägstrafik förda räkenskaper och dels uppgifter, hemtaöe från
Stats- och Riksgäldskontoren, ett sammandrag af de för trafik upplåtna statsbanornas
kapitalräkning vid 1874 års slut, livilket sammandrag fans intaget uti den
mälda komité afgifna underdåniga berättelse; och hafva komiterade af ofvan angifna
skäl funnit sig böra på enahanda grunder upprätta efterföljande kapitalräkaing för
det år, denna berättelse afser.

— 248 —

Svenska statsbanornas kapital räkning vid 1875 års slut.

Debet.

An*lagsbelopp till jern vägsbyggnader ocli rullande materiel
*

för''åren 1855-1874 ........................... kronor

» året 1875 .......................................

Kronor

Afdrag för hvad häraf blifvit utbetaldt lör nya bandelar
under anläggning vid 1875 års slut... kionoi
Särskildt anslag år 1872 af besparingar å 6:te

hufvudtiteln .................- ........................

Bidrag från Handels- och Sjöfartsfonden ......

Bidrag från Stockholms stad...........................

Trafikvinst, använd från och med 1857 dels
för uppförande af nya byggnader och till
anskaffning af rullande materiel och inventarier,
dels såsom förlagskapital

125,411,000

13,285,000

188,696,000
4,186,624

2,819

300.000

150.000

134,509,376

452,819

18,125,561

Summa kronor

Kredit.

Mil.

i 153,087,757 83

Vestra stambanan (Stockholm—Göteborg; Halls-j

berg—Örebro) .......................................

Ursprunglig byggnadskostnad.....................i

Af Trafikstyrelsen utförda nybyggnader...

Sammanbindningsbanän genom Stockholm.........j

Ursprunglig byggnadskostnad.....................

Af Trafikstyrelsen utförda nybyggnader ...

Östra stambanan (Katrineholm—Nässjö) .........

Ursprunglig byggnadskostnad.....................

Af Trafikstyrelsen utförda nybyggnader ...

Södra stambanan (Falköping—Malmö) .............

Ursprunglig byggnadskostnad.....................|

Af Trafikstyrelsen utförda nybyggnader ...i

Nordvestra stambanan (Laxå—Norska gränsen)

Ursprunglig byggnadskostnad.....................

Af Trafikstyrelsen utförda nybyggnader ...

Norra stambanan (Stockholm- - Storvik)............

Ursprunglig byggnadskostnad.....................

Af Trafikstyrelsen utförda nybyggnader ..

Transport [

33,845,69438

	2,400,210 16	36,245,904	54
0.3	5.666,095 83 221,533 86	5,887,629	69
20,1	i 16,569,908 37 333,802 61	16,903,770	98
35,6	! 22,302,333(07 2,180,738144	24,489,071	51
19,8	l 17,241,353 77 401,771143	17,703,125	20
20,1	14,422,250 97 937,277\|33	15,859,528	30
141,2	___\|_	116,589,030 22
—	''----- \|_	116,589,030122

— 249

Transport

Rullande materiel, bestående af:

220 lokomotiv .....................................................

495 personvagnar..................................................

41 post- ooli fångvagnar ...................................

5,355 godsvagnar ..................................................

Häraf bar blifvit inköpt:

af Byggnadsstyrelsen för kronor 9,637,872: 81
och af Trafikstyrelsen för » 18,294,064: 21

Inventarier, anskaffade af Byggnadsstyrelsen.........

» » » Trafikstyrelsen ...........

Reserverade anslags- och trafikmedel till fullbord;
af nya byggnader och anskaffning af rall:
materiel............................................................

Förlagskapital: materialier ..................................

Bankdepositioner, kassa och fordringar c
skulder ..........................................................

—	1
10,600,051	20
3,096,550 82
233,845	64
14,001,489,36
1,146,686	75i
2,048,034	85
3,938,836	25
459,927	03

— 1116,589,030

22!

27,931,937

3,194,721
1,073,305
03| 4,298,763

Summa kronor

153,087,757!83

Förestående räkning lemnar, ehuru med en olika uppställning, samma resultat
som den af Trafikstyrelsen i dess underdåniga berättelse för år 1875 intagna kapitalräkning,
likväl med den skiljaktighet, att, då Trafikstyrelsen för under byggnad varande
stambanor afdragit 4,051,624 kronor, komiterades i sådant hänseende gjorda
afdrag belöper sig till 4,186,624 kronor, hvilken skiljaktighet härleder sig deraf, att
komiterade bland anslagsbeloppen upptagit ett af btockholms stad för sammanbindningsbanan
genom Stockholm lemnadt bidrag af lo0,000 kronor, men uteslutit ett
jernvägsanläggningen egentligen ej rörande anslag af 15,000 kronor till utai betande
af en teknisk-ekonomisk beskrifning öfver statens jernvägar. _

Derjemte bör anmärkas, att Trafikstyrelsen i räkningen upptagit så väl den
kapitalrabatt, som kunde anses böra påföras statens jernvägar vid 1875 års slut äfvensom
bruttoinkomsten af statens jernvägstrafik under samma år, hvilka båda belopp
komiterade ansett ej böra i kapitalräkningen intagas.

I den berättelse, som afgafs af nästlidet års komiterade, lemnades en utredning
angående det belopp, hvartill kapitalrabatten jemte provision och öfriga afdrag kunde
anses uppgå å de för statsbanornas anläggning intill 1874 års slut genom lån anskaffade
medel, hvilken utredning grundade sig på från Riksgäldskontoret lemnade

uppgifter^ emellertid fullmäktige i Riksgäldskontoret uti en den 21 September 1876
till Trafikstyrelsen aflåten skrifvelse (se 1876 års revisionsberättelse, sid. 291), på
gifven anledning förklarat, att de i fråga varande afdragen ej kunde för den tid,
som förflutit sedan de första lånen upptogos, med noggrannhet bestammas, hafva
komiterade ansett sig nu ej böra ingå i någon fortsatt behandling af detta ämne.

Rev. Ber. 1877 angående Statsverket.

250 —

Statsbanornas trafikräkning för år 1875 är i sammandrag af följande lydelse:

Inkomster.

För resande: med snälltåg,

l:sta klass, antal ‘29,817 ....
2:dra klass » 268,588 ....

Antal 298,355 ....

För resande: med blandade tåg,

l:sta klass, antal 32,924 .
2:dra » » 482,781 .

3:dje » » 2,416,804 .

Antal 2,932,509.

För trupper, fångar, extra persontåg.

•» post........................................

» resgodsöfvervigt, åkdon, hästar

» ilgods.......................... centner

» fraktgods..................... »

centner

» boskap ..................................

* extra inkomster........................

kronor	525,384	79
................ »	1,636,114	90
............... kronor		—	2,161,498	69
____ >	94,736	04
»	629,892	78
................ »	2,735,794	61
.............. kronor	—	—	3,460,423	43
............... »	_____	_	102,853	90
........ »	205.615	_
>ch hundar »	223,905	OO OO	429,520	88
160,553 »	329,008	86
32,002,512 »	8,168,685	82
32,163,065 kronor	—		8,497,694	68
........... »	—		278,155	33
.............. »	.........	—	179,994	57
Kronor	___	—	15,110,141	48

Utgifter.

Byrå-afdelningen.

Aflöning till Styrelsens ledamöter, till tjensteman och
betjente vid hufvudkontoren; rättegångskostnader
och diverse utgifter ................................ kronor

Ban-afdelningen.

Aflöning, beklädnad och kontorskostnader ...... »

Underhåll af banvall, broar, vägöfvergångar och

ballastning ..................... »

Utbyte af räler och slip rar..............................

Underhåll af stängsel............. »

» » stationer..................................... »

Snöskottning...................................................... »

Inventariers underhåll, omkostnader ............... »

856,609 29

277,886 47
1,400,395] 14
122,545 90
530,38l|71
12, ö 3 / o o
41,855 48

207,948

3,382,311 55

Transport

3,590,25997

251 —

Transport---

Trafik-af delningen.

Aflöning, beklädnad och kontorsutgifter ...

Material- och inventarieförbrukning ...............

Hyror, sjukvård, renhållning ...........................

Maskin-a fdelning en.

Aflöning, beklädnad och kontorsutgifter .........

Stenkol ............................................................

Material- och inventarieförbrukning, diverse

utgifter .......................................................

Reparation af lokomotiv ........i........................

„ „ personvagnar..............................

,, „ godsvagnar..............................

Lokomotivs och vagnars smörjning och putsning
...............................................................

kronor

»i

2,066,039

264,524

101,536

813,123

1,175,230

227,138

469,916

223,300

421,019

378,463:01

3,590,259

2,432,101

58 i

,708,192

Kronor! —

Vinst

9,730,554127
5,379,587 21

15,110,14148

Kronorj----

Trafikvinsten för år 1875, kronor 5,379,587: 21, har blifvit använd på föl
jande sätt:

Inbetalning till Statskontoret...................................................... kronor 3,100,000: —

Bidrag till statens jernvägstrafiks pensionsinrättning ............... „ 80,693: 81.

Öfverfördt till kapitalräkning..................................................... „ 2,198,893: 40.

Summa kronor 5,379,587: 21.
Enär, såsom af den utaf nästlidet års komité afgifna berättelse inhemtas, sammanlagda
trafikvinsten å statsbanorna under tiden från trafikens början den 1 December
1856 till 1874 års slut utgjorde 37,132,998 kronor 90 öre, hvaraf

inbetalts till statsverket ................................................... kronor 20,965,463: 16.

användts till nya byggnader och inventarier samt förlags kapital

.......................................................................... 15,926,668: 48.

samt erlagts såsom bidrag till pensionsfonden .................. „ 240,867: 26.

Summa kronor 37,132,998: 90;

har alltså under tiden från trafikens början till 1875 års utgång ifrågavarande vinst
utgjort 42,512,586 kronor 11 öre, hvaraf

inbetalts till statsverket ................................................... kronor 24,065,463: 16.

användts till nya byggnader och inventarier samt förlags kapital.

...................................................................... ., 18,125,561: 88.

samt erlagts såsom bidrag till pensionsfonden.................. ,, 321,561: 07.

Summa kronor 42,512,586: 11

Då komiterade, lika med nästlidet års komité, anse, att öfvervigten af statsbanornas
ekonomiska resultat underlättas genom en jemförelse af trafiken å de särskilda
stambanorna hvar för sig, hafva komiterade med ledning af ofvan intagna räkningar
samt de hos Trafikstyrelsen förda räkenskaper upprättat följande

— 252 —

T a -

utvisande de särskilda stambanornas anläggningskostnad och förlagskapital äfvensom

— ■ [	i	Anläggnings- j
		kostnad,
	Längd.	omfattande jemväl	Brutto-
1	Mil.	rullande materiel	inkomst.
		och förlags-
''		kapital.
		Kronor.	Kronor.
Vestra stambanan jemte Sammanbindningsbanan genom
Stockholm ..............................................................	45,3	53,498,779	6,958,944
Östra stambanan ............................................................	20,1	21,946,623	1,652,153
Södra stambanan ...........................................................	35,(5	j 33,420,692	3,790,925
Nordvestra stambanan ..................................................	19,8	22,670,711	1,313,499
Norra stambanan ............................................................ 1	j 20,4	20,477,647	1,394,620
141,2	152,014,452	15,110,141

*) beräknadt efter Norra stambanans trafikerade medellängd, utgörande för året 16,8 mil.
2) beräknadt efter statsbanornas trafikerade medellängd, som för året utgjorde 137,6 mil.

— 253

hell,

deras inkomster, drift- och underhållskostnader samt trafikvinst under år 1875.

Utgifter för drift och \| underhåll.	j Utgiftsbeloppet, uttryckt i Iprocent al bruttoinkomsten	Öfverskott af inkomster öfver utgifter.	Vinsten, uttryckt i procent af kapitalsumman.		Per b	a n m i 1.	''
Anläggnings-kostnad etc.	Brutto- inkomst.	Utgifter för drift och underhåll.	Öfverskott af inkomster öfver utgifter.
Kronor.		Kronor.		Kronor.	Kronor.	Kronor.	Kronor.
4,480,394	64, i	2,478,550	4,6 3	1,180,988	153,619	98,904	54,715
1,136,353	68,7	515,800	2,3 5	1,091,872	82,197	56,535	25,662 1
2,628,609	69,3	j 1,162,316	3,48	938,783	106,487	73,837	32,650
892,023	67,9	421,476	1,86	1,144,985	66,338	\| 45,052	21,286 !
593,175	42,6	801,445	4,75*)	j 1,003,806	83,013*)	\| 35,308*)	j 47,705 *)
9,730,554	64,4	5,379,587	I 3,63*''	V !: 1,076,59C	j 109,818 s)	1 70,716 2)	! 39,096 s)

254 —

Af denna tabell framgår, att den Norra stambanan lemnat det mest gynsamma
resultatet, eller en vinst af 4,7 5 procent. Härvid bör emellertid ej fästas allt för
mycket afseende, enär en stor del af nämnda bana är så ny, att utgifterna för. densammas
underhåll icke ännu kunna antagas såsom normala. Den Vestra och den
Södra stambanan åter, hvilkas underhållskostnad torde hafva uppnått den höjd, att
någon väsentlig stegring deraf ej bör vara att förvänta, hafva lemnat en vinstprocent,
den förra af 4,6 3 procent och den senare af 3,4 8 procent, under det att deremot
den Östra och den Nordvestra stambanan gifvit endast, den förra 2,3 5 procent och
den senare 1,8 6 procent. Anledningen härtill torde hufvudsakligen böra sökas deruti,
att trafiken å de båda sistnämnda banorna ej ännu hunnit utveckla sig i lika grad
med den å de två äldre stambanorna.

En jemförelse mellan näst förestående båda räkningar och samma räkningar
för år 1874 utvisar följande förhållande: <*

		1874.	1875.	Tillökning.	Minskning. ;
Medellängd trafikerad bana .	. mil	130,9	137,6	6,7
Anläggningskostnad och förlags-
kapital..............................	kronor	139,285,104	152,014,452	12,729,348	______
Totalinkomst........................		14,108,558	15,110,141	1,001,583	—
Inkomst per banmil ...........	ii	107,781	109,112	1,331	* _____ !
Utgifter:					j
Byrå-afdelningen.................		197,001	207,948	10,947	____
Ban-afdelningen ..................	ii	2,865,111	3,382,311	517,201*
Trafik-afdelningen ...............	a	2,045,743	2,432,102	386,359	—
Maskin-afdelningen..............	a	3,065,790	3,708,193	612,403
Summa utgifter	kronor	8,173,645	9,730,554	1,556,909	------- ]
Utgifter per banmil ............ Vinst, uppkommen genom	V	62,442	70,716	8,274
öfverskott af inkomster öf-ver utgifter .....................	ii	5,934,913	5,379,587		555,326
Vinst per banmil ...............		45,339	39,096	----	6,243
Utgiftsprocent ...................... Vinsten, uttryckt i procent	af an-	57,9	64,4	6,5	--- \|
läggnings- och förlagskapitalet ...	4,4 2	3,6 3	---	0,7 9

255 —

Denna jemörfelse ådagalägger, att under 1875 bruttoinkomsterna ökats med
1,001,583 kronor och summan utgifter med 1,556,909 kronor, till följd hvaraf nettovinsten
minskats med 555,326 kronor; att vidare per banmil inkomsten vuxit med
1,331 kronor och utgifterna med 8,274 kronor; äfvensom att utgiftsprocenten stigit
från 57,9 procent till 64,4 procent, eller med 6,5 procent, hvaremot vinsten nedgått
från 4,42 procent till 3,63 procent, eller med 0,79 procent.

Orsakerna till de under år 1875 stegrade utgifterna och den deraf föranledda
minskningen i behållningen äro redan antydda af nästlidet års komité samt ytterligare
angifna uti Trafikstyrelsens underdåniga berättelse för nämnda år. De äro i främsta
rummet beroende på tillämpningen af den utaf 1874 års Riksdag godkända, af inträffad
stegring i priset på de flesta lifsförnödenheter betingade förhöjda arfvodesstaten
för personalen vid jernvägstrafiken; vidare deraf att medellängden trafikerad
bana ökats med 6,7 mil och att, till följd af den särdeles stränga och snörika vintern
1874—1875, öfver beräkning dryga kostnader förorsakades för banans hållande
i farbart skick och dess iståndsättning efter den blidare årstidens inträde.

Ett väsentligt inflytande på förhållandet mellan inkomster och utgifter vid jernvägstrafiken
utöfvas naturligen af det pris, hvartill för nämnda trafik erforderliga förbrukningsartiklar
anskaffas. De artiklar, som i sådant hänseende hafva den största
betydelsen, äro stenkol och räler. Enligt uppgift, lemnad i Trafikstyrelsens berättelse
för år 1875, betingade under nämnda år utbytet af räler en kostnad af 917,679 kronor
67 öre, hvarjemte under samma år för lokomotivtjenst förbrukades stenkol för ett
sammanlagdt belopp af 1,175,230 kronor 36 öre. Ehuru komiterade vid den verkstälda
granskningen icke funnit anledning till någon erinran beträffande de pris, hvartill
i fråga varande artiklar blifvit under året inköpta, hafva komiterade dock, enär
kännedomen om berörda prisförhållanden torde vara af allmänt intresse, ansett sig böra
här meddela de uppgifter, som i sådant hänseende blifvit af vederbörande lemnade:

Uppgift å 1875 års stenkols-kontrakter.

Dato.	Leveransort.	Sort.	Antal Tons.	Pris pr Ton fritt ur fartyg.
1875 V	Norrköping...............	West Hartley.......................	5,000.	22 s. 6 d.
''> V	d:o ...............	Langley Mill o. d................	1,000.	22 s.
» f	Stockholm ...............	Dest Grangemouth...............	1,000.	20 s. 1 d.
» T	d:o	West Hartley........................	9,000.	21 s. 6 d.
	Malmö ....................	West Hartley.......................	5,000.	20 s. S d.
» V	d:o ....................	Riverton Park .....................	1,000.	19 s. 6 d.
» 2_6	d:o .....................	Gawber Hall o. d................	5,000.	19 s. 6 d.
• f	Göteborg..................	Lambton Wailsend...............	5,000.	19 s. 9 d.
V-''	d:o ...............	Best South Yorkshire .........	5,000.	19 s. 6 d. \|
» 4	d:o ...............	West Hartley.......................	2,000.	20 s. C d.
» -f;	il:o ...............	South Yorkshire .................	500.	19 s. 6 d. ;
» v	d:o ..............	Victoria Snydale................	1,000.	17 s.

— 256 —

Uppgift öfver inköpet af räler för statens jernvägstrafiks räkning

under är 1875.

Kontrak- tets datum.	Leveransort.	Beställningsort.	Leverantörens namn.	Beställnm- 1 gens storlek.	Pris pr Centn.	Pris pr'' Ton.	Anmärknin- gar.
Centn.	Ton.	Kr.	£ & d.
I 1875	Liljeholmen	Smedjebacken	Godenius &				—
			C:o..........	15,000	—	1) 9,oo		Stålräler.
V 75	Göteborg......	England ......	Bolekow Tång-
			ham .........	12,000	500 ''	2) 6,03	8 l	Jernräler.
V6 75	d:o .....	Rhymney ......	C. Settervall
		i	& C:o.......	24,000	1,000	*)5,05	7 tf	d:o
i2 75 ii 1 J	d:o ......	Rhymney ......	C. Settervall
			& C:o.......	168,000	7,000	3 ) 5,45	• *	d:o

Anmärkningar.

Ett engelskt £ är beräknadt utgöra 17 Kronor 80 öre.

Ett engelskt Ton» » » 24 Centner.

1) Erforderliga skarfjern, lemnade till ett pris af 10 Kronor pr Centner.

2) Utan skarfjern och bultar.

3) Erforderliga skarfjern och bultar, lemnade till samma pris.

Ett förhållande, som i viss mån kan sägas härmed ega sammanhang, har synts
komiterade förtjent af uppmärksamhet, Uti jernvägstrafikens förråd har nemligen
under senaste tiden samlats en betydlig mängd kasserade räler, uppgående vid 1875
års slut till öfver 200,000 centner, bokförda till ett värde af 744,578 kronor, eller
omkring 20 % af hela förrådsvärdet vid samma tid. Då det synes antagligt, att
myckenheten af denna förrådsartikel kommer att allt jemt ökas och det alltså torde
vara af vigt att medel utfinnes, hvarigenom sådana kasserade räler skulle kunna på
lämpligt sätt tillgodogöras, är det, enligt komiterades förmenande, önskvärdt, att utredning
blifver i sådant hänseende verkstäld.

Som den taxa, enligt hvilken trafiken å statsbanorna bedrifves, äfven utöfvar
ett stort inflytande på det ekonomiska resultatet af samma banors verksamhet, hade
det kunnat anses tillhöra komiterade att rörande detta ämne sig utlåta. Då emellertid
Trafikstyrelsen erhållit nådig befallning att afgifva yttrande rörande de förändringar,
som i gällande taxa kunna vara erforderliga och ändamålsenliga, hafva komiterade
funnit sig ej böra ingå i någon pröfning af förevarande fråga.

— 257 —

Nästlidet års komité fastade, bland annat, uppmärksamheten derå, att jernvägstrafiken
för åtskilliga för statens räkning verkstälda transporter ej uppbure godtgörelse,
som motsvarade derför erforderliga kostnader, hvilket förhållande i nämnvärd
mån egentligen egde ruin vid de transporter, som verkstäldes i och för postaefordringen.
I sådant hänseende meddelades af komitén en utredning beträffande jernvägstrafikens
inkomster af och utgifter för postbefordringen under år 1874, utvisande
btt de senare högst betydligt öfverstego de förra; och ansåg komitén, att en förändring
i det sålunda anmärkta förhållandet borde vidtagas, så att den verkliga kostnaden
för postbefordringen komme att drabba postverket och ej till stor del belasta
jernvägstrafiken.

Berörda uttalande biet af senast församlade Statsrevisorer uppmärksammad t
och yttrade Statsrevisorerne i sådant hänseende, att framgången af en statsinstitution
icke borde höjas på en annans bekostnad. Visserligen har General-poststyrelsen uti
underdånigt utlåtande af den 29 November 187b af anförda skäl liemstält, att i fråga
varande framställning icke måtte till någon vidare åtgärd föranleda; men komiterade
hafva likväl funnit sig sakna skäl alt frångå den af förlidet ars komité i ämnet
uttalade åsigt och förty ansett sig böra å förhållandet å nyo i underdånighet fästa
Eders Kongl. Maj:ts nådiga uppmärksamhet.

I sammanhang härmed hafva komiterade icke kunnat underlåta att framhålla,
hurusom statens jernvägstrafik ej nu mera uppbär skälig godtgörelse för ombesörjandet
af trafiken å Vexiö— Alfvesta-banan. Enligt det kontrakt, som rörande
nämnda trafiks ombesörjande blifvit, på grund af Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref
den 13 November 1863, upprättadt mellan Styrelsen för statens jernvägstrafik och
Styrelsen för Vexiö—Alfvesta _ jern vägsaktiebolag, skall nämnda bolag, såsom godtgörelse
för den staten tillhöriga rörelsematerielens begagnande å bibanan och dess
stationer äfvensom för tillhörande tågpersonalens användande dervid i ett för allt erlägga
4 kronor för hvarje lokomotivmil och 30 öre för hvarje vagnmil, dock med
50 procent förhöjning för extra tåg.

Komiterade hafva beträffande den först nämnda kostnaden verkstält följande
utredning:

per tågmil.

Kostnad för dragkraften ..............................................................kronor 5: 2 4*).

För nyanskaffning af cti lokomotiv, under förutsättning att ett

lokomotiv är förslitet sedan det tillryggalagt 45,000 mil........ » 1; __

Räntan efter 4 § procent å inköpskostnaden för ett lokomotiv,
kronor 48,180 kronor 2,248: 40 för år = kronor 6: is
pr dag, hvilken kostnad skall delas på 6,8 tågmil................. » 0: 9o.

Aflöning pr dag för en konduktör och en smörjare, efter kronor 87: so
för den förre och kronor 60 för de senare i månaden, belöper
sig till kronor 4: 9 2, hvilket belopp, fördeladt på 6,8 tågmil, gifver » 0: 7 2.

Summa kronor 7: 8c. I

I detta belopp är icke inberäknad aflöning åt den för tågtjensten erforderliga
reservpersonalen.

För ombesörjandet af trafiken å Krylbo—Norbergs jernväg uppbär statens jernvägstrafik
ersättning till belopp af 8 kronor 50 öre pr tågmil. Derest Vexiö—Alfvestabanan
erlagt lika hög ersättning, skulle likväl, enligt den allmänna statistiken för år

*) Se Trafikstyrelsens berättelse; bhg sid. 15.

Bev. Ber. 1877 angående Statsverket.

— 2r>8

1875, äfven med begagnande af sex tåg dagligen, jernvägsbolagets nettobehållning hafva
uppgått till öfver 10 procent å anläggningskapitalet.

Enär af det sålunda anförda torde oförtydbart framgå, att den ersättning, som
af Vexiö—Alfvesta-bolaget erlägges, är allt för ringa och icke motsvarar den verkliga
kostnad, som staten får vidkännas för ombesörjandet af trafiken å bolagets bana, är
det, enligt komiterades förmenande, af vigt, att ändring må blifva vidtagen uti omförmälda
kontrakt. Visserligen innehålles deruti icke någon uttrycklig bestämmelse
om rättighet för Trafikstyrelsen att detsamma uppsäga; men, då det icke gerna kan
vara möjligt att staten skulle hafva förbundit sig att för all framtid mot en på förhand
bestämd oföränderlig godtgörelse ombesörja den i fråga varande trafiken, föreställa
sig komiterade att utväg bör finnas, hvarigenom den erforderliga ändringen
i kontraktet må kunna ernås; och få komiterade förty å förevarande fråga i underdånighet
fästa Eders Kong!. Majds nådiga uppmärksamhet.

Det har vidare icke kunnat undfalla komiterade, att oegentlighet förefinnes
med hänseende till de afgifter, som af enskilda jernvägsbolag erläggas till statsbanan
för begagnande af dennas stationer vid sammanbindningspunkterna. De afgifter, som
härför erläggas, äro nemligen i hög grad vexlande, och, då det synes önskvärdt att
likformighet i detta hänseende må blifva, så vidt möjligt, ernådd^ hafva komiterade
funnit sig böra jemväl för denna fråga i underdånighet påkalla Eders Kongl. Maj:t»
nådiga uppmärksamhet.

Nästan alla de lokomotiv, som under år 1875 inträdde i tjenst vid statsbanorna,
äro tillverkade vid Borsigs fabrik i Berlin enligt en inom Trafikstyrelsen utarbetad,
jemväl af andra sakkunnige män granskad och gillad konstruktion.

Anledningen, hvarför dessa blifvit tillverkade i lyskland, då statsbanornas lokomotiv
förut förfärdigades vid engelska verkstäder, är den att, da tillverkning af lokomotiv
enligt den nya konstruktionen utbjöds till de förnämsta utländska verkstäder,
der dylik maskintillverkning bedrefs, afgats det billigaste anbudet af Borsigs fabrik,
hvadan detta anbud af Trafikstyrelsen antogs.

Beträffande sjelfva konstruktionen af lokomotiven, torde det ej tillhöra komiterade
att derom afgifva något omdöme. Komiterade hafva dock velat nämna, att,
enligt statistiska uppgifter, som varit för dem tillgängliga, hafva de nya lokomotiven
öfv er hufvud visat sig, i förening med en större dragkraft, betinga mindre bränsleåtgång
än lokomotiven af äldre konstruktion, hvaremot de förra ännu varit tör kort
tid i bruk, för att någon erfarenhet skulle kunnat vinnas i frågan om den reparationskostnad,
som kan drabba dem i jemförelse med de äldre lokomotiven.

Från statens jernvägars förråd utlemnades under år 1875 materialier till värde
i jemnt tal af 4,800,000 kronor, deruti ej inbegripen förrådet påförd och derifrån utgången
rörlig materiel; och utgjorde förrådets värde vid nämnda års slut i jemnt t al
3,745,000 kronor. Högsta ledningen af detsamma, hvilket är deladt i fem större af -

259 —

delningar, en vid hvartdera af de fem trafikdistrikten, utöfvas af öfverdirektören för
maskinafdelningen. För komiterade vill det emellertid synas som om, då omkring
halfva kostnaden för stambanornas drift och underhåll går genom förrådet, öfverinseendet
deröfver skulle fullt upptaga en persons odelade tid och krafter, samt att det förty
vore med statens fördel öfverensstämmande, om en särskild tjensteman tillsattes för
öfvervakande och kontrollerande af förrådet, särdeles som, med den omfattning maskinafdelningen
nu mera eger, det ej kan vara lämpligt att chefen för nämnda afdelning
skall derjemte bekläda en så trägen och maktpåliggande befattning som den i fråga
varande. '' Ett ytterligare stöd för denna uppfattning hafva komiterade funnit deruti,
att Trafikstyrelsen uti sitt år 18(32 afgifna förslag till stat upptog en dylik tjensteman,
hvilken emellertid då till följd af förrådets då varande ringa omfattning ansågs
ej behöflig.

På grund af hvad sålunda anförts, och då komiterade äro förvissade att genom
den antydda åtgärdens vidtagande ekonomisk vinst, fullt uppvägande den erforderliga
lönens belopp, skall komma att statsverket tillskyndas, få komiterade i underdånighet
föreslå, att en särskild tjenstebefattning för öfverinseendet öfver statens
jernvägars förråd må varda inrättad.

Nästlidet års komité betonade, bland annat, önskvärdheten deraf att, på sätt
Traflkstyrelsen uti ett den 31 December 1874 till Eders Kongl. Maj:t afgifvet underdånigt
utlåtande hemstält, Kammarrättens och Riksdagens Revisorers åtgöranden vid
granskningen af jernvägstrafikens förvaltning och räkenskaper kunde ordnas så, att
densamma vore fullbordad ett år tidigare än under nu varande förhållanden kan ske.
Komiterade, som obetingadt instämma uti förestående uttalande, hafva funnit sig
ega särskild anledning att å nyo vidröra förevarande ämne, då nemligen, enligt hvad
komiterade inhemtat, sedan Kammarrätten uti infordradt underdånigt yttrande af
den 25 Februari 1876 af anförda skäl förklarat sig icke kunna tillstyrka vidtagande
af den utaf Traflkstyrelsen i ofvan åberopade utlåtande af den 31 December
1874 ifrågasatta förändringen, så har Traflkstyrelsen, som erhållit nådig befallning
att med anledning af Kammarrättens berörda utlåtande med underdånigt yttrande till
Eders Kongl. Maj:t inkomma, under den 13 sistlidne Februari sådant yttrande afgifvit
och dervid, under anförande, bland annat, att Styrelsen icke trodde förevarande fråga
kunna blott och bart genom skriftvexling utredas, utan att man endast på den praktiska
pröfningens väg kunde komma till full klarhet, huru vida det mål kunde vinnas,
som Styrelsen, ansett sig böra uppställa, hemstält att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreskrifva,
att, på sätt mellan Kammarrätten och Traflkstyrelsen närmare blefve öfverenskommet
och utan hinder af hvad i sådant hänseende funnes redan stadgadt, försök
skulle anställas, huru vida ej Kammarrättens granskning af statens jern vägstrafiks
räkenskaper lämpligen kunde utföras i deu ordning, att granskningen hunne fullbordas
innan Riksdagens Revisorer sammanträdde det år, som följde närmast efter räkenskapsåret;
samt att detta försök skulle ske enligt vissa af Styrelsen uppgifna grunder.

Utan att ingå i bedömande, huru vida det af Traflkstyrelsen föreslagna sättet
för granskningens verkställande är det för ett framtida ordnande häraf lämpligaste,
få komiterade likväl uti Styrelsens i fråga varande hemställan instämma, enär densamma
synes innebära en utväg att praktiskt utröna, huru vida de svårigheter och olä -

- 260

genheter, hvilka Kammarrätten förmenat skola uppkomma af den ifrågasatta ändringen
i granskningssättet, må vara af den betydelse, att de ej mer än uppvägas af de
väsentliga fördelar, hvilka otvifvelaktigt skulle vinnas genom den tidigare granskningen.

Vid genomgåendet af Trafikstyrelsens skrifvelse för år 1875 hafva komiterade
funnit, att Styrelsen uti två särskilda till Styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader
afiåtna skrivelser, dagtecknade den ena i Januari och den andra i September månad
berörda år, omnämnt åtskilliga erforderliga kompletteringsarbeten å den af Byggnadsstyrelsen
öfverlemnade delen af Norra stambanan, hvilka synts Trafikstyrelsen tillhöra
den första anläggningen och alltså hafva bort af Byggnadsstyrelsen verkställas. Enligt
hvad vederbörande upplyst, har Trafikstyrelsen ännu ej bekommit svar från Byggnadsstyrelsen
å berörda skrifvelser.

Åtskilliga af de i fråga varande arbetena lära visserligen sedermera hafva blifvit
genom Byggnadsstyrelsens försorg verkstälda, men i afseende å andra åter bär Trafikstyrelsen
sett sig nödsakad att sjelf gå i författning om deras så väl utförande som
bekostande; å hvilka förhållanden komiterade ansett sig böra i underdånighet fästa
Eders Kongl. Maj:ts nådiga uppmärksamhet.

Komiterade få slutligen i underdånighet hemställa, huru vida ej Eders Kongl.
Maj:t skulle täckas i nåder finna lämpligt, att denna underdåniga berättelse jemte de
yttranden, hvilka till äfventyrs kunna komma att med anledning af densamma afgifvas,
blefve till trycket befordrad.

Af undertecknad v. Krmmer afgifven reservation bifogas underdånigst.
Med djupaste vördnad, trohet och nit framhärda,

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

EDERS KONGL. MALTS

R. v. KRiEMER.

MARGUS AGRELIUS.

underdånigste, tropli^tigste
tjenare och undersatar

FREDRIK HEDERSTJERNA.

J. RUNDBÄCK.

VICT. WALDENSTRÖM.

Stockholm den 9 Juni 1877.

Staffan Cederschiöld.

— 261

Reservats© it.

Nu gällande trafiktaxa innehåller pag. 3 följande bestämmelse:

“Tur- och returbiljetter säljas till nedsatta pris lör fram- och återresa inom
bestämd kortare tid mellan vissa stationer enligt särskilda bestämmelser. “

Dessa “särskilda bestämmelser", om Indika hvarken taxan eller de särskilda
ordningsreglerna för statens jernvägstrafik lemna fullt besked, äro i verkligheten så
invecklade och så besvärade af en mängd undantag, både i afseende å tåg, vagnsklass
och dagar in. in., att deraf i hög grad minskas fördelen för allmänheten af sagda medgifvande
af rätt till tur- och returbiljetter. Såsom den egendomligaste af de antydda
undantagsbestämmelserna må anföras, att tur- och returbiljett ej erhålles med mindre
resan börjas med blandadt tåg; ej om den resande önskar eller är nödsakad börja
sin resa med snälltåg.

Jag anser derför, att komiterade hade bort uttala en önskan om en förenkling
till allmän fattlighet af föreskrifterna om tur- och returbiljetter och om utsträckning
af rätten till desammas erhållande äfven till snälltåg, helst en sådan reform,
om ock blott berörande en detalj af trafiken, dock utan tvifvel skulle för den trafikerande
allmänheten blifva särdeles fördelaktigt märkbar.

Stockholm den 9 Juni 1877.

R. v. Kramer.

Styrelsens för statens jernvägstrafik underdåniga

utlåtande i anledning af
hvad komiterade för företagande af en
förberedande granskning af Styrelsens
förvaltning i deras betänkande anfört.

Stormägtigste, Allernådigste Konung!

Genom nådig remiss af den 15 Juni detta år har Eders Kongl. Maj:t befalt
Styrelsen för statens jernvägstrafik att afgifva underdånigt utlåtande i anledning af
hvad komitén för företagande af en förberedande granskning af Styrelsens förvaltning
anfört i underdånig berättelse af den 9 i samma månad.

Till underdånig åtlydnad häraf får Styrelsen andraga följande.

Det forsta, hvarpå komiterade funnit sig böra fästa Eders Kongl. Maj:ts nådiga
uppmärksamhet, är den betydande mängd kasserade räler, hvilken under senaste tiden

262

samlats i jernvägstrafikens förråd och hvilken vid slutet af 1875 uppgick till öfver
200,000 centner, bokförda till ett värde af 744,578 kronor, eller omkring 20 procent
af hela förrådsvärdet vid samma tid. Då det synes antagligt, säga komiterade, att
myckenheten af denna förrådsartikel allt jemt ökas och- det alltså torde vara af vigt
att medel ut.finnes, hvarigenom sådana kasserade räler skulle kunna på lämpligt sätt
tillgodogöras, är det enligt komiterades förmenande önskvärdt, att utredning blifver i
sådant afseende verkstäld.

I anledning häraf får Styrelsen till en början upplysa:

att de kasserade rälerna äro delade i 8 klasser, af hvilka N:o 1 består af sådana,
hvilka äro skadade endast i ändarne, och sålunda kunna genom ändarnes af~
skärning göras åter brukbara, hvarvid dock en förlust i vigt uppkommer af omkring
15 procent;

att klasserna Nås 2 och 3 äro sådana, hvilka ej utan omvalsning kunna göras
brukbara; varande skilnaden emellan dessa båda klasser endast den, att klassen N:o 3
utgöres af sådana, som äro af mindre längd än 14 fot;

att förrådet af kasserade räler vid 1876 års slut var ungefärligen detsamma
som vid slutet af 1875, oaktadt en betydlig mängd kasserade räler under först nämnda
år inlevererats, och att detta förhållande berodde dels derpå, att räler af klassen
N:o 1 förändrats till brukbara, dels derpå, att försäljningar egt rum af klasserna
Näs 2 och 3;

samt att under loppet af innevarande år dels försålts, dels bortslutats till försäljning
icke mindre än 195,200 centner af klasserna Näs 2 och 3, så att af dessa
klasser sannolikt endast ett högst obetydligt parti kommer att finnas qvar vid
årets utgång.

Härförutan får Styrelsen underdånigst andraga, att några andra sätt att för
stambanorna tillgodogöra kasserade räler af sist nämnda slag icke torde förefinnas,
än antingen försäljning eller omvalsning. Hvad det senare beträffar, synes den svenska
industrien ännu icke vara uppgiften vuxen, enär de enda jernverk, som försökt
sig med omvalsning, icke kunnat verkställa denna till skäliga pris. Konjunkturerna
hafva nemligen på senare tider varit sådana, att nya engelska stålräler kunnat erhållas
till mindre pris än omvalningskostnaden vid de svenska verkstäderna. Hvad
slutligen senast gjorda försäljningar beträffar, så hafva dessa visserligen betingat en
inkomst, som varit omkring 100,000 kronor mindre an det försålda partiets bokförda
värde, och banans underhållskostnad drabbas således af nämnda belopp, men Styrelsen
tillåter sig underdånigst framhålla, dels att likasom en förlust kan sägas hafva uppkommit.
genom denna försäljning, så kan en vinst vara att emotse vid ett annat tillfälle,
då försäljningen sker under sådana förhållanden, att de bokförda värdena äro
låga, men jernpriset står högt, dels att då konjunkturerna betinga låga pris för kasserade
räler, så betinga de äfven låga pris för nya räler, och detta i sådant förhållande,
att underhållskostnaden ställer sig billigare, än då försäljningsprisen å kasserade
räler äro höga. Slutligen får Styrelsen upplysa, att från och med innevarande års
ingång värdet å till förrådet inlevererade kasserade räler tills vidare upptages så
lågt, som nuvarande tryckta jern konjunkturer föranleda.

Beträffande komiterades anförande i fråga om den ersättning, som borde af
Kongl. Postverket erläggas för befordring af post, som sker å statens iernvägar, får
Styrelsen underdånigst hänvisa till det särskilda memorial i ämnet, hvilket Styrelsen
denna dag underdånigst till Eders Kongl. Maj:t ingifver.

I sammanhang med denna fråga hafva komiterade framhållit, hurusom statens
jernvägstrafik nu mera ej uppbär skälig godtgörelse för ombesörjandet af trafiken å

263 —

Vexiö—Alfvesta-banan. Äfven med afseende härå tillåter sig Styrelsen underdånigst
hänvisa till hvad hon redan under den 5 sistlidne Juni i underdånigt memorial anfört.
Styrelsen torde dock här böra anmärka, att om man till det af komiterade beräknade
pris per tågmil, kronor 7,8 6, lägger dels den af komiterade sjelfva uppmärksammade
kostnad för erforderlig reservpersonal, dels ock behörig andel af åtskilliga
andra kostnader, som komiterade icke beräknat, beloppet per tågmil kommer att
uppgå till ungefärligen samma tal, som det af Styrelsen i ofvan omförmälda memorial
redan uppgifna, eller kronor 8,6 0.

Vidare hafva komiterade framhållit, att de utgifter, som af enskilda jernvägsbolag
erläggas till statsbanan för begagnande af dennas stationer vid samtnanbindningspunkterna,
äro i hög grad vexlande, och att det synes önskvärdt, att likformighet
i detta afseende må blifva, så vidt möjligt, ernådd. Härutinnan har Styrelsen
så mycket större skäl att instämma med komiterade, som Styrelsen redan före komiterades
sammanträde har låtit verkställa åtskilliga förarbeten till en utredning i ämnet.
Men ämnet är utan tvifvel mycket grannlaga, icke minst derföre att det hittills
varit en mycket allmänt utbredd mening, att staten, i hvilkens intresse det ligger att
framkalla sidogrenar till statsbanenätet borde tillgodose detta intresse, bland annat,
genom eftergifter med afseende å gemensamma kostnader vid sammanbindningspunkterna.
Onekligen har det också funnits en tid, då den enskilda företagsamheten varit
i behof af en dylik uppmuntran. Men förhållandena hafva i väsentlig mån ändrats,
och då tiden nu synes vara inne, då en revision af hittills gällande afgifter måste
företagas, ämnar Styrelsen inom kort i särskildt memorial underdånigst framlägga
denna fråga till Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning.

I fråga om den förstärkning af personal för öfverinseendet öfver förrådets
skötsel och vård, hvilken komiterade velat tillstyrka, får Styrelsen underdånigst erinra
om hvad hon vid åtskilliga föregående tillfällen underdånigst andragit rörande
behofvet af en förrådskontrollör. Enär Styrelsens framställningar härom icke vunnit
nådigt bifall, men det arbete som borde tillhöra en dylik tjensteman icke kunnat
ligga nere, hafva genom förstärkning af personalen å öfverdirektörens för maskinafdelningens
expedition anordningar vidtagits för att vinna den öfversigt öfver de olika
förrådens ställningar, som är nödvändig för att med uppmärksamhet kunna följa
denna vigtiga gren af förvaltningen. Att en ytterligare utveckling af dessa anordningar
måste ske, är obestridligt, och Styrelsen anhåller underdånigst att inför Eders
Kongl. Maj:t få framlägga detta ärende i sammanhang med det förslag till personalstat
för 1878, som det tillhör Styrelsen att före detta års utgång till Eders Kongl.
Maj:t ingifva.

Med djupaste vördnad, trohet och nit framhärda,

Stormägtigste, Allernådigste Konung!

EDERS KONGL. MAJ:TS

underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersatar

C. 0. TROILIUS.

Stockholm den 14 Augusti 1877.

C. Limnell.

— 264

Bil. Litt. D.

Försålda kasserade räler.

Enligt styrelsebeslut den ,u/12 70 till Herrar C. Settervall et Comp.
till ett pris af 2 kronor 25 öre per centner, fritt levererad å

fartyg i Göteborg ...................................... 24,000 centner

Enligt styrelsebeslut den •’/, 77 till samme köpare och på samma

vilkor .............................. ....................... 24,000 „

Enligt styrelsebeslut den 16/12 76 till Herr G. Ii. Nyström till ett pris
af 2 kronor 25 öre per centner, fritt levererad å fartyg i

Malmö..................... ••• ........................ 8,000 „

Enligt kontrakt af den 55/5 77 till Herrar Schliiter et Comp. till
ett pris af 2 kronor 75 öre per centner, fritt levererad å
fartyg i Göteborg eller Malmö, med rätt för köparne att

utvälja räler, som dem synas lämpliga ................... 7,200 „

Enligt bifogadt kontrakt af den 18/4 1877 till Herrar C. Settervall
et Comp, i utbyte mot nya stålräler, hvarvid 7.5 centner
nya räler lemnas fritt i Göteborg emot 20 centner kasserade
räler, fritt levererade ombord å fartyg i Göteborg .... 120,000

Summa 183,200 centner.

Stockholm den 4 Oktober 1877.

Hj. Ehoorth.

Afskrift.

Bil. Litt. E.

Kontrakt

mellan Kougl. Styrelsen för statens jern vägstrafik och Herrar C. Settervall et
Comp. om försäljning och köp af räler.

§ 1.

Trafikstyrelsen försäljer härigenom till Herrar C. Settervall et Comp. 5,000
tons kasserade räler af engelskt jern i det skick, hvari rälerna befinna sig, då de
från linien inkomma till förråden, och beräknas härvid en ton motsvara 24 svenska
centner.

§ 2.

De kasserade rälerna skola af styrelsen levereras i Göteborg fritt ombord å

— 26''5 —

fartyg vid kaj med jernvägsspår eller å pråm, egande köparne att afgiftsfritt begagna
statens jernvägstrafiks pråmar, så framt dessa utan olägenhet för jernvägen vid
lastningstillfällena kunna undvaras.

§ 3.

Om tillgång till kasserade räler tinnes, skola leveranserna taga sin början
under instundande Juni månad och fortgå under nästkommande Juni, Juli och Augusti
månader med 3U0 till 500 tons pr månad, och lemnas återstoden, om köparne så
önska, under loppet af nästkommande September och Oktober månader, i annat fall
successivt under nästkommande höst och vinter, så att leveransen är fullgjord före
den 1 Maj 1378.

§ 4.

Så framt ej köparne kunna afhemta de kasserade rälerna förrän sommaren
1878, må de under tiden afgiftsfritt qvarligga på statens jern vägstrafiks upplagsplatser
i Göteborg.

§ *.

Köparne skola minst 8 dagar i förväg underrätta II trafikdistriktets förrådsförvaltäre
om dagen för fartygs eller pråmars lastning, partiets storlek, samt fartygets
namn och tilläggsplats.

§ 6.

Styrelsen åtager sig intet bestyr med skeppningsdokumentens affattande, lastens
assurans eller andra befraktningsangelägenheter, och anses Styrelsens åtaganden fullgjorda,
så snart rälerna blifvit lastade i fartyg eller pråm.

§ 7.

De kasserade rälernas vågning verkställes genom förrådsförvaltarens vid II trafikdistriktet
försorg i närvaro, om så önskas, af köparnes ombud.

§ 8.

Liqvid för hvarje levereradt parti kasserade räler skall erläggas kontant till
Styrelsens kassa med två (2) kronor 25 öre pr centner, så snart af maskindirektören
vid II tiafikdistriktet utfärdad räkning, åtföljd af reversal in duplo och bevis om rälernas
aflemnande till köparnes ombud i Göteborg, blifvit genom Styrelsens försorg Herrar
C. Settervall et Comp. tillstäld.

ii 9.

Herrar C. Settervall et Comp. förbinda sig att för hvarje ton om 24 svenska
centner kasserade räler leverera under hösten 1877 eller våren 1878, fritt ur fartyg

Rev. Ber. 1877. ang. Statsverket.

— 266 —

i Göteborg, sju och en half (7V2 Cwt) Eng. Hundredweight stålräler jemte dertill
erforderliga skarfjern, de senare af jern eller stål, efter Herrar C. Settervalls et
Comp. val.

§ lo.

Stålrälerna och skarfjernen skola tillverkas enligt härvid fogad ritning och
specifikation, de förra efter Bessemers eller Siemens metod enligt Herrar C. Settervalls
et Comp. val samt af endera bland följande fabrikanter, nemligen the .Rhymney Iron
Company, limited, the Ebhw. Vale Iron and Steel Company, limited, the Pantey
Steel and Iron Company, limited, Herrar Guest et C:o, Herrar Charles Cammell et
C:o, limited och | eller annan af Styrelsen godkänd fabrikant.

§ 11-

Stålrälerna och skarfjernen skola inspekteras och godkännas på tillverkningsorten
af Styrelsens kontrollerande ingeniör, hvilken skall insända certifikat öfver verkstäld
inspektion så väl direkt till Styrelsen, som till Herrar C. Settervalls et Comp.
ombud i London, Herrar Dorman, Brown et Comp.

§ 12.

Stålrälerna och skarfjernen skola i Göteborg emottagas af II trafikdistriktets
förrådsförvaltare, och utfaller liqvid härstädes efter hvarje lasts ankomst till Göteborg
mot företeende af räkning och skeppningsdokument med ett hundrade fyratiofyra
(144 kronor) för hvarje levererad och godkänd engelsk ton.

13.

Af detta kontrakt äro tvenne exemplar underskrifna och utvexlade.
den 18 April 1877.

C. O. TROILIUS.

Stockholm

Carl Settervall et Comp.

Hj. Elworth.

Vidimeras:

V. von der Lancken.

— 267

Riksmarskalksembetets

underdåniga utlåtande i anledning af
hvad Riksdagens Revisorer anfört vid
granskningen af räkenskaperna för Ulriksdals,
Haga och Gripsholms Kongl. lustslott.

Sedan Eders Kongl. Maj:t uti nådig remiss den 20 sistlidne Oktober anbefalt
Riksmarskalksembetet att inkomma med underdånigt utlåtande i anledning af hvad
uti härhos återgående transsumt af Riksdagens senast församlade Revisorers berättelse
öfver verkstäld granskning af statsverkets med dertill hörande fonders tillstånd,
styrelse och förvaltning under år 1875 förekommer rörande Ulriksdals, Haga och
Gripsholms slott,

har Riksmarskalksembetet infordrat yttranden i ämnet af Ståthållareembetet på
Ulriksdals och Haga samt Intendenten på Gripsholms slott samt får, efter det desamma
nu inkommit, underdånigst anföra:

beträffande anmärkningen rörande de för hvardera af Ulriksdals och Haga slott
inköpta i aktier i »Sollentuna fögderis stenkrossningsaktiebolag»

att, efter hvad Ståthållareembetet upplyst, orsaken, hvarför ifrågavarande aktier
icke upptagits bland tillgångarne, varit den, att, vid de sammanträden, som för bolagets
bildande hållits med vederbörande väglottsegare, anledning icke funnits att
antaga någon pekuniär vinst, utan att med förslaget hufvudsakligen afsetts fördelen
för hvarje delegare att kunna påräkna lämplig materiel till väglotternas årliga underhåll;
men att, som aktierna innevarande år lemnat utdelning, desamma numera
komma att såsom tillgång i räkenskapen upptagas; samt,

beträffande anmärkningen att förteckningar öfver slottens inventarier, som funnes
bifogade räkenskaperna för Drottningholms och Svartsjö samt Strömsholms slott,
deremot saknades för de öfriga lustslotten,

att Ståthållareembetet på Ulriksdal och Haga såsom skäl derför åberopat den
omständighet, att, i anseende till de ordinarie inkomsternas otillräcklighet vid båda
slotten, framlidne Hans Maj:t Konung Carl XV låtit af egna medel inköpa nästan
alla de inventarier, som behöfts så väl för jordbruket, som för trädgården;
hvarförutan Ståthållareembetet på sistnämnda båda slott upplyst:
att samtliga orangeriväxterna vid Ulriksdal, likasom redskap för dervarande
trädgårds behof, blifvit, enligt fullständiga förteckningar, öfverlemnade till begagnande
af der antagen trädgårdsarrendator, mot skyldighet att vid arrendetidens slut återställa
allt, till antal, värde och beskaffenhet fullt lika godt som vid emottagandet,
eller i annat fall efter gode mäns värdering kontant ersätta hvad som kan brista;

att de vid Haga befintliga orangeriväxter ■— till mångfaldigt större antal och
värde än vid Ulriksdal — tid efter annan utbytas och vid olika tillfällen i större
eller mindre partier försäljas och således svårligen kunna i något fullständigt inventarium
sammanföras; och

att i följd deraf de utaf Riksdagens Revisorer afsedda förteckningar icke kunde
komma att innefatta andra inventarier än de, som äro att hänföra till dragare och
hvarjehanda redskap för trädgårdarnes och jordbrukets skötsel;

- 268 -

hvaremot intendenten på G-ripsholm i anledning af ofvan sist omförmälda
anmärkning förklarat, att den af Iievisorerne nödig ansedda inventarieförteckningen
från och med detta är skulle blifva upprättad och krets räkenskap bilagd;

och får Riksmarskalksembetet, med vitsordande af rigtigheten utaf hvad Ståtkållareembetet
på Ulriksdals och Haga slott upjxgifvit rörande der befintliga inventarier,
underdånigst hemställa, att de af Revisorerne nödiga ansedda förteckningarne
må, så vidt sig göra låter, vid samtliga lustslotten upprättas och de årliga räkenskaperna
bifogas. Stockholm den 12 November 1877.

u. a. sparre.

W. von Schoultg.

Kong!. Fångvårdsstyrelsens

underdåniga utlåtande angående Riksdagens
revisorers anmärkningar vid Fångvårdsstyrelsens
hufvudbok för år 1875.

Riksdagens Revisorer hafva uti afgifven berättelse om verkstäld granskning af
statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år
1875, beträffande Fångvårdsstyrelsens räkenskaper, fastat uppmärksamheten derå, att
uti strafffängelsernas räkenskaper utgifterna för eldnings- och lysningsämnen blifvit,
i öfverensstämmelse med de uppgjorda staterna, fördelade på flera särskilda konton,
i följd hvaraf under kontot »eldning och lysning» endast en ringa del af dessa utgifter
upptagits, hvaremot ett sådant förfaringssätt icke iakttagits i räkenskapen för
flertalet utaf läns- och kronofängelserna, utan har i denna räkenskap eldnings- och
lysningskontot debiterats för alla ifrågavarande utgifter, hvarigenom det missförhållande
uppkommit,, att de statistiska uppgifterna rörande fångvårdskostnaderna utvisa
en betydligt högre utgift under titeln eldning och lysning för de jemförelsevis
mindre läns- och kronofängelserna, än för straffängelserna.

Sedan Eders Kongl. Maj:t genom nådig remiss den 20 sistlidne Oktober i anledning
häraf infordrat Stryrelsens underdåniga utlåtande, får Styrelsen, med återställande
af remissakten, i sådant hänseende underdånigst anföra, att ehuru enahanda
bestämmelse, nemligen att räkenskapen skall i afseende å utgifternas fördelning på
särskilda titlar upprättas i öfverensstämmelse med staten, blifvit meddelad ej mindre hvad
angår strafffängelserna, än läns- och krouofängelserna, denna föreskrift dock icke noggrant
iakttages i de af länsstyrelserna afgifna redogörelserna för dessa sistnämnda
fängelser. Denna omständighet är dock af föga betydelse och utgör icke den egentliga
grunden för den anmärkta skiljaktigheten i eldnings- och lysningskostnaderna de
särskilda slags fängelserna emellan. Till följd af flere särskilda förhållanden, såsom
fångpersonalens sysselsättning, bevakningens anordning, fängelselokalernas konstruktion
och sättet för densammas belysning och uppvärmning, förekommer en stor skiljaktighet
emellan straffängelserna, å ena, samt. läns- och kronofängelserna, å andra sidan,
beträffande föx''delningen af eldnings- och lysningskostnaderna, så att, då vid dessa

- 269

senare fängelser af hela anslaget till eldning och lysning omkring j å j upptages
under titeln eldning och lysning, och återstoden å andra titlar, är i staterna för
straffängelserna en vida mindre del, exempelvis för straffängelset å Långholmen
endast omkring å i, af samma anslag uppförd under nyssnämnda titel, och återstoden
fördelad på andra titlar. En annan omständighet verkar åter till eu understundom
stor skiljaktighet i den årliga kostnaden i detta hänseende särskilda länsoch
kronofängelser emellan. Då nemligen redogörelserna för dessa fängelser, som uppgöras
i vederbörande landtränterier, hvilka icke ansetts kunna belastas med de ökade
göromål, som skulle föranledas af dessa redogörelsers upprättande i form af hufvudbok,
endast utgöra kassaräkningar, blifver häraf en följd, att all utgift afföres såsom kostnad
för det år, utgiften egt rum, utan afseende derå, om den förbrukningsartikel,
hvarför kostnaden blifvit bestridd, blifvit under året till större eller mindre del använd
eller finnes i behåll till ett påföljande år. Sålunda förekommer, beträffande den
af Revisorerne anmärkta höga eldnings- och lysningskostnaden för Gefieborgs län eller
för fängelserna i Gefie och Hudiksvall, 6,276 kronor 70 öre, att deri innefattas större
delen af dylik kostnadjemväl för år 1876, då utgiften under denna titel uppgått till
endast 3,892 kronor 55 öre. Likaledes har för Östergötlands län eller för fängelserna i
Linköping och Norrköping utgiften för eldning och lysning, som år 1875 utgjorde
4,234 kronor 23 öre, påföljande år nedgått till 2.428 kronor 21 öre. Dylika, endast
af ett ofullständigt bokföringssätt föranledda, vexlingar i omkostnaderna, kunna visserligen
vid en jemförelse i detalj i statistiskt hänseende vara missledande, men torde
dock, beträffande kostnaderna i sin helhet, eller i medeltal, vare sig för flera år eller
flera fängelser, icke ega någon synnerlig betydelse.

Stockholm den 20 November 1877.

Gr. FR. ALMQU18T.

VICTOR LJUNGSTEDT. c. GERLE.

C. Ii. Ulf sax.

Kongl. Arméförvaltningens
Intendentsdepartements

underdåniga utlåtande i anledning af hvad
Riksdagens Revisorer anmält vid granskning
af departementets räkenskaper för
är I 8 7 5,

Uti deras berättelse om verkstäld granskning af statsverkets jemte dertill hörande
fonders tillstånd, styrelse och förvaltning år 1875 hafva Riksdagens Revisorer,
i fråga om fjerde hufvudtitein, biand annat anmält, hurusom i den för samma hufvudtitel
upprättade hufvudbok pä åtskilliga ställen förekomme termen »anticipation»,

- 270 —

men under vexlande betydelse. Hvad särskildt anginge statsanslaget för indelta arméns
och Vermlands fältjägarekårs vapenöfning, funnes der utbalanserad en »anticipation»
af 447,326 kronor 65 öre, hvaraf 407,000 kronor, som i Oktober månad år
1875 anordnats för 1876 års möteskostnader, utgjort anvisning på kommande års
medel för kommande års behof, då deremot resten af »anticipationen», eller 40,326
kronor 65 öre, vore en ännu efterhängande del af den genom 1874 års fälttjenstöfningar
i Småland och Vestergötland uppkomna brist, som vid det årets slut uppgått
till 85,550 kronor 13 öre. Vidare förekomme å konto »Inlösen af persedlar
vid Svea artilleriregemente i följd af passevolansens upphörande m. m.» en anticipation
af 1,052 kronor 6 öre, ehuru anslaget i riksstaten under sistnämnda titel vore
förslagsanslag, hvarå någon anvisning på kommande års medel omöjligen kunnat ske.

Revisorerne ansåge derföre, till granskningsarbetets underlättande, att uti de
konti, der förhållanden af omförmälda beskaffenhet förekomme, termen »anticipation»
borde utbytas eller ock efterföljas af en specifikation af anvisningen, på sätt äfven
skett i Arméförvaltningens egen uti Revisorernes berättelse för år 1876 intagna omarbetning
af kontot för anslaget till »indelta arméns och Vermlands fältjägarekårs
vapenöfning».

Sedan Eders Kongl. Maj:t behagat öfver denna Revisorernes berättelse angående
fjerde hufvudtiteln genom nådig remiss infordra Arméförvaltningens underdåniga
utlåtande, i! hvilket afseende Förvaltningen å Intendentsdepartementet, som det åligger
att Revisorernes framställning, så vidt den rörer anticipationerna under ofvan
uppgifna tvenne anslagstitlar, bemöta, låtit Arméförvaltningens bokslutskontor, hvilket
är ansvarigt för hufvudbokens upprättande i enlighet med gällande formulär, sig i
ämnet förklara, så har detta kontor uti afgifvet yttrande dels förmält, att ingen annan
rubrik än »anticipation» vore i berörda formulär angifven till betecknande af
sådana belopp, hvarmed reservationsanslagen under redogörelseåret kunna öfverskridas,
och hvilka derföre böra till följande år öfverföras, i ändamål att från det årets anslag
ersättas, dels bestridt Revisorernes anmärkning rörande anslaget för indelta
arméns och Vermlands fältjägarekårs vapenöfning, under påstående, att anslagets
brist, vare sig den af utgifvet förskott för ett blifvande år eller af annan anledning
uppkommit, bort, på sätt jemväl egt rum, såsom »anticipation» anses och till efterföljande
året öfverföras, dels ock slutligen, beträffande »anticipationen» på det extra
anslaget, erkänt anmärkningen såsom rigtig i formelt afseende, under förklarande,
såsom orsak till denna anticipation, att, emedan åtskilliga kostnader ännu vid 1875
års slut återstodo att under följande året från det extra anslaget gäldas, kontoret
ansett enklast att genom öfverförande till sistberörda år af den å anslaget varande
brist få vid afslutandet af 1876 års hufvudbok ej mindre denna än ock den å samma
extra anslag då uppkomna ytterligare brist på en gång från Riksgäldskontoret ersatt;
hvilket äfven numera trädt i verkställighet.

Med anmälan härom får Intendentsdepartementet för egen del underdånigst
anföra, att, då bokföringstermen »anticipation» visserligen, såsom Revisorerne ansett,
innefattar begreppet om en anvisning af medel på ett kommande års anslag för det
årets behof, hvaremot anslagets otillräcklighet för sjelfva räkenskapsåret rättast uttryckes
genom benämningen »brist», Revisorernes anmärkning äfven i afseende å
vapenöfningsanslaget otvifvelaktigt är i sig sjelf rigtig, ehuru den i öfrigt saknar betydelse,
emedan ej mindre anslagets »brist» vid 1875 års slut än »anticipationen»
under samma år på 1876 års anslag bort, på sätt i hufvudboken jemväl skett, till
sistnämnda års anslagskonto under balanstitel öfverföras, att från det årets anslag
ersättas. Härvid må äfven i förbigående anmärkas, att Revisorernes uppgift, det

— 271

1875 års anslagsbrist skulle utgöra »en ännu efterhängande del af den genom 1874
års fälttjenstöfningar uppkomna brist», som vid samma års slut balanserats med
85,550 kronor 13 öre, synes nog oegentlig, enär med ganska mycket skäl torde få
antagas, att det i första rummet är ingående balansens gäldande, hvarmed ett anslag
af omförmälda art belastas, i hvilket fall således balansens fortvaro i större eller
mindre mån äfven vid det nya räkenskapsårets utgång endast under ovanligare förhållanden,
som här icke egt rum, kan ifrågakomma.

Enär, såsom nu blifvit visadt, ingendera af de framstälda anmärkningarne eger
sin grund i någon väsentlig felaktighet eller innefattar påstående derom, torde hvad
Revisorerne sålunda anmält icke till någon vidare åtgärd böra föranleda.

Hvad slutligen angår Revisorernes gjorda antydan derom, att för framtiden
antingen utbyte af termen »anticipation» eller ock balansbeloppets specifikation medelst
behörig omarbetning af anslagets konti borde ske, så torde svårligen någon
lämpligare benämning, än den nu använda, kunna för här omhandlade fall uppletas
och har ej heller af Revisorerne blifvit föreslagen. Att åter begagna den senare
utvägen, eller balanssummans särskiljande i olika delar, allt efter dessas egenskap af
»brist» eller verklig »anticipation», förutsätter, såsom Revisorerne äfven tyckas hafva
funnit, bokslutets uppgörande efter en ny grund i afseende å redovisningen af utgifter,
förskott, fordringar och skulder samt medför således en långt vidsträcktare förändring
än blott beträffande en eller annan balanssumma, hvadan detta förfaringssätt
icke kan i sjelfva hufvudboken iakttagas, såsom varande oförenligt med tillämpningen
af nu gällande bokslutsformulär; och då en omarbetning, i det åsyftade hänseendet,
af hufvudbokens konti medelst upprättande af en särskild, till hufvudboken hörande
bilaga, hvilken, för att utgöra något verkligt helt, borde omfatta hufvudtitelns alla
anslag jemte Arméförvaltningens samtliga fonder, skulle blifva nästan liktydigt med
ett utarbetande af tvenne särskilda hufvudböcker efter olika redovisningsform, men
sådant tyckes vara en mindre enkel åtgärd, än uppgörande af en enda hufvudbok,
byggd på rigtigare grunder än de nuvarande, alltså, och då fråga om antagande af ett
nytt bokslutsformulär för Arméförvaltningen redan blifvit väckt och för det närvarande
är på närmare utredning beroende, torde äfven Revisorernes sist omförmälda
yttrande icke vara af beskaffenhet, att någon särskild åtgärd i anledning deraf må
pröfvas af behofvet påkallad.

Stockholm den 17 November 1877.

E. SANDELS.

C. M. FORSMAN.

B. ELFSTRÖM.

C. J. von Hofsten.

— 272

Kongl. Årméförvaltningens
Civila departements

underdåniga utlåtande i anledning af
hvad Riksdagens revisorer erinrat vid
granskning af departementets räkenskaper
för år 1875.

Enligt Arméförvaltningen meddeladt transsumt af Riksdagens senast församlade
Revisorers underdåniga berättelse om verkstäld granskning af statsverkets och
dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1875, i hvad
fjerde hufvudtiteln rörer, hafva Revisorerne erinrat, hurusom i hufvudboken för
nämnda hufvudtitel å konti för åtskilliga uppgifna ordinarie och extra anslag förekomma
»anticipationer», i hvilket afseende Revisorerne, i hvad angår anslag, stälda
under Arméförvaltningens civila departement, underdånigst anfört:

dels att under konto Arméförvaltningen finnes uppfördt såsom anticipation ett
belopp, stort 12,870 kronor, hvilket belopp, deraf från sagda anslag under år 1875
anordnats till aflöningar för året 9,220 kronor och till gratifikationer för samma år
3,650 kronor, varit, så vidt kunnat utrönas, anvisadt att utgå från förenade mötespasscvolansfonden
och invalidhusfonden, ehuru dessa fonder icke under räkenskapsåret,
till anslaget för Arméförvaltningen återbetalt de å dem anvisade belopp, hvilket
ock antagligen haft till följd, att förstnämnda summa, 12,870 kronor, blifvit såsom
anticipation å anslaget för Arméförvaltningen upptaget; förmenande Revisorerne, då
anticipationen å nämnda konto utgjorde en räkenskapsuppgörelse emellan olika kassor.
hvilken uppgörelse dock icke, ehuru medlen funnes disponibla, under räkenskapsåret
kommit till stånd, att ifrågavarande anticipation, såsom bestående af »årets
medel, använda till årets behof», vore blott skenbar;

dels ock att i konto för extra anslaget Generalstabens topografiska afdelnings
arbeten upptagits såsom anticipation ett belopp af 16,000 kronor, deraf 6,000 kronor
blifvit den 28 Oktober 1875 af chefen för Generalstaben med stöd af Nådiga brefvet
den 15 samma månad reqvirerade i förskott å 1876 års enahanda anslag, samt återstående
10,000 kronor den 16 December 1875 reqvirerats, äfvenledes i förskott, å
1876 års anslag, men denna gång utan angifvet stod af nådigt medgifvande dertill;

Och hafva slutligen Revisorerne uttalat den mening, att i de konti, der så
beskaffade förhållanden förekomma, benämningen »anticipation» bort utbytas mot
eller efterföljas af en specifikation af anvisningen i likhet med hvad, i anledning af
vederbörande Riksdagsrevisorers anmärkningar vid 1874 års räkenskaper, iakttaget
blifvit vid omarbetning å Arméförvaltningens intendentsdepartement af konti för anslaget
indelta arméns och Fermlands fältjägareregementes vapenöfningar för åren
1872-1874. ''

Arméförvaltningen, som har att å Civila departementet öfver berörda anmärkningar
sig utlåta, får, beträffande först den under konto Arméförvaltningen förekommande
anticipation å 12,870 kronor, i underdånighet upplysa, att med tillkomsten
häraf förhåller sig på sätt Revisorerne antagit, eller att Förvaltningen å Civila departementet
under år 1875 från nämnda anslag anordnat dels till aflöning åt öfvertaliga

— 273 —

tjensteman 9,220 kronor och dels till gratifikationer åt extra ordinarie tjensteman
3,650 kronor, att, på grund af Nådiga brefven den 26 September 1865, den 15 Oktober
1869 och den 12 Februari 1875, med sammanlagdt 12,870 kronor ersättas från
förenade mötespassevalansfonden, som står under förvaltning af Arméförvaltningens
intendentsdepartement; och var således den såsom anticipation å anslaget för Arméförvaltningen
i 1875 års hufvudbok upptagna posten, 12,870 kronor, då i verkligheten
en anslagets fordran hos nämnda fond,, hvilken fordran väl kunnat samma år derifrån
blifva ersatt, ehuru, då sådant ej skett utan ersättningen i stället tillflutit anslaget
påföljande året, beloppet upptagits såsom anticipation å anslaget.

I afseende åter å anmärkta anticipationen å konto för extra anslaget Generalstabens
topografiska afdelnings arbeten förekommer att, af det å nämnda anslags
konto som anticipation upptagna belopp, 16,000 kronor, en del eller 6,000 kronor,
såsom ofvan nämnts, blifvit efter reqvisition till chefen för Generalstaben redan
under år 1875 i afräkning å 1876 års anslag utbetald på grund af Nådiga brefvet
den 15 Oktober förstnämnda år, hvarigenom, sedan samma års anslag visat sig otillräckligt,
en anticipation till sagda belopp å 1876 års anslag medgifvits, samt att återstående
10,000 kronor af Förvaltningens civila departement den 21 December 1875
anordnats till chefen för nämnda stab uppå hans den 16 samma månad derå afgifna
reqvisition. — Hvad nu vidkommer sist omförmälda anordningsåtgärd, får Förvaltningen
i underdånighet anföra, att Förvaltningen i detta, likasom i flera andra liknande
fall. ansett sig oförhindrad alt utan särskildt nådigt medgifvande vid slutet af
ett år bevilja anordnande af medel, hvilka de första dagarne af påföljande året varit
för nödvändiga utgifters bestridande erforderliga. Det har äfven synts Förvaltningen
lämpligast och med minsta omgång förenadt att, dä, såsom i detta fall varit händelsen,
anslag äfven för det påföljande året funnes beviljadt, de erforderliga medlen
direkte blefve anordnade från det anslag, dit de hörde; ty, om ock härigenom på ena
årets anslag uppstode en anticipation att af påföljande årets anslag betäckas, kunde
dock medelst ett sådant förfaringssätt undvikas den mera vidlyftiga åtgärden med
ersättande genom omföring, som blefve en följd deraf, att medel anordnades under
försträcknings titel; skolandes slutligen Förvaltningen i underdånighet upplysa, att sist
omförmälda belopp, 10,000 kronor, blifvit, enligt hvad den derå utfärdade anordning
utvisar, på vederbörande redogörare disponerad! den 31 December 1875, hvilken dag
beloppet ock, efter hvad inhemtats, i Förvaltningens kassa utbetalts.

I anledning af Revisorernes till sist yttrade åsigt derom, att benämningen »anticipation»
borde i räkenskapen utbytas mot eller efterföljas af en »specifikation af
anvisningen», har Förvaltningen å civila departementet skolat i underdånighet anmäla,
att Förvaltningen för sin del finner något egentligt hinder icke möta för iakttagande
af ett sådant förfaringssätt.

Stockholm den 9 November 1877.

N. A. VA GENUAS.

WILHELM CEDERBLAD. C. L. FORSBERG.

A. E. Malmgren.

Hev. Ber. 1877 angående Statsverket.

— 274 —

Kongl. Arméförvaltningens
Fortifikationsdepartements

underdåniga utlåtande i anledning af hvad
Riksdagens Revisorer erinrat vid granskning
af departementets räkenskaper för
år 1875.

Enligt Arméförvaltningen nådigst meddeladt transsumt af Riksdagens senast
församlade Revisorers berättelse om verkstäld granskning af statsverkets jemte dertill
hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1875, i livad fjerde
hufvudtiteln rörer, hafva Revisorerne erinrat, hurusom i åtskilliga konton i hufvudboken
för nämnde hufvud titel benämningen »anticipation» användes för att utmärka
förhållanden af icke alldeles enahanda beskaffenhet, i hvilket afseende Revisorerne,
som närmare redogjort för hvar och en af dessa anticipationer, beträffande den å
kontot: Karlskrona fästningsbyggnad förekommande anticipation till år 1876, stor

824.970 kronor 98 öre, meddelat följande: »häraf hafva 120,000 kronor utanordnats
i förskott på kommande års medel till arbeten, verkstälda, synes det, under året,
men i hvarje fäll tillhörande den för båda åren gemensamma anläggningen; resten
af anticipationen, 204,970 kronor 98 öre, ligger i de under året verkstälda betydliga
liqviderna för pansarplåt. Således kan äfven denna del af anticipationen sägas vara
gjord i och för ett för båda åren gemensamt behof.»

Revisorerne hafva derjemte uttalat den mening, att, under vissa af dem närmare
angifna förhållanden, termen anticipation borde utbytas mot eller efterföljas af
en specifikation af anvisningen, i likhet med hvad Arméförvaltningens intendentsdepartement,
med föranledande af Riksdagens Revisorers anmärkningar vid 1874 års
räkenskaper, iakttagit vid omarbetning af konto för anslaget Indelta arméns och
Vermlands fältjägareregementes vapenöfningar för åren 1872 -1874.

Arméförvaltningen, å fortifikationsdepartementet, som har sig ålagdt redovisandet
af de för ofvan omförmälda fästningsbyggnad anvisade statsmedel, får, i anledning
af denna Revisorernes framställning, ui.derdånigst erinra, att ifrågavarande
anticipation uppkommit sålunda, att Eders Kongl. Maj:t, med afseende ä så väl de
flerfaldiga fördelar, som blefve följden af ett skyndsammare fullgörande af kontraherad
leverans af pansarplåt för befästningarne i Karlskrona skärgård, än 1875 års anslag
medgåfve, som ock å angelägenheten deraf, att tiden för fullbordandet af Kungsholms
fästningsbyggnad inskränktes till utgången af år 1877, genom Nådiga bref den
3 September och 8 Oktober 1875 bemyndigat Arméförvaltningen att, mot ersättning
från det för påföljande år beviljade anslag till befästningar i Karlskrona skärgård,
förskjuta dels 215,000 kronor till liqviden för pansarplåt — deraf dock endast

204.970 kronor 98 öre under året utgått — och dels 120,000 kronor för fästningsarbetets
bedrifvande i större omfattning, än som kunde ske med det för året härtill

anvisade anslag. ,

Någon anmärkning mot lämpligheten att vid det här ofvan angifna förhållande,
hvilket i revisionsberättelsen betecknas såsom utgörande »en anvisning å kommande
års auslag för kommande års behof», begagna termen anticipation synes, efter hvad

— 275 -

nu ifrågavarande del af revisionsberättelsen i öfrigt gifver vid handen, icke vara a

Revisorerne afsedd. .

Mot Revisorernes förslag, att termen »anticipation» måtte under vissa angilna
förhållanden utbytas eller efterföljas af en specifikation af anvisningen, har departementet
för sin del icke något att i underdånighet erinra.

Stockholm den 15 November 1877.

B. A. LEIJONHUFYUD.

C. LJUNGBERG. L. R. LINDBOHM.

e. f.

11. Sahlstedt.

Kongl. Förvaltningens af sjöärendena underdåniga

utlåtande i anledning af
Riksdagens Revisorers framstälda förslag
vid granskning af Förvaltningens räkenskaper
för år 1875.

Genom nådig remiss den 20 sistlidne Oktober har Eders Kongl. Maj:t anbefalt
Förvaltningen af sjöärendena att (inkomma med underdånigt utlåtande öfver de
vid senaste revision af statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse
och förvaltning under år 1875, enligt bilagda två transsumt af den afgifna revisionsberättelsen,
framstälda förslag vid granskning af Förvaltningens räkenskaper. . _

Till åtlydnad häraf får Förvaltningen, som ansett sig böra öfver torberorda
förslag infordra vederbörande embetsmyndigheters vid Flottans stationer yttranden,
med öfverlemnande af desamma, i underdånighet anföra följande.

Hvad först beträffar det under § 4 af ofvan nämnda berättelse af Statsrevisorerne
framstälda förslag, huruvida icke för sammanlagda beloppet af de summor,
som från anslagen till sjövapnets öfningar, till rese- och traktamentspenmngar samt
till durchmarschkostnader utgå för åtskilliga på jernvägar eller enskilda ångbåtar i
och för sjöexpeditioner företagna resor mellan stationerna, ett lämpligt krigsfartyg
skulle kunna hållas rustadt för dylika transporters bestridande, hvarigenom den fordel
jemväl skulle ernås, att ifrågavarande utgifter omedelbart komme sjövapnets olningar
till godo, får Förvaltningen i underdånighet upplysa, att under den tid varor
och effekter genom Förvaltningens försorg upphandlades för Karlskrona stations behof,
samt för dessas transporterande till sin bestämmelseort användes kronans lastdragarefartyg,
till hvilka varorna fördes från magasin å Skeppsholmen, der de uppiadesji
den mån de levererades, Förvaltningen kom i erfarenhet deraf, att detta fortskaffhingssätt
var dyrare, än då transporten skedde med enskild ångfartygslägenhet, och
att numera, sedan jernvägsförbindelse öppnats emellan Stockholm och Karlskrona,
kostnaden för transport på jernbana i väsentlig mån understiger den, som skulle föranledas
genom anlitande af kronans fartyg för dylikt ändamål. Dessutom medför

— 276 —

detta transportsätt den olägenhet, att effekternas afsändande fördröjes i afvaktan å
kronotransportfartyget, hvilket ej utan betydande misshushållning skulle kunna användas
för smärre varutransporter; åberopande Förvaltningen för öfrigt hvad militärcheferne
vid flottans stationer i Karlskrona och Stockholm i denna fråga anfört. I
anledning af hvad sålunda förekommit, anser Förvaltningen hvad Revisorerne i berörda
hänseende ifrågasatt medföra betydligt ökade kostnader och äfven åtskilliga
andra olägenheter, synnerligast genom försenade afsändningar.

Vidkommande derefter Revisorernes förslag under § 5 i berättelsen, att, då
det under revisionsåret för skurning, städning och annan renhållning m. m. vid
stationerna utgifna beloppet synts Revisorerne nog högt, med Flottans eget manskap
utföra en. del af ifrågavarande arbeten, så får Förvaltningen, som till alla delar instämmer
i hvad embetsmyndigheterna vid stationerna härvid anfört, jemväl afstyrka
nådigt afseende å hvad Revisorerne i denna del omförmält.

Stockholm den 11 December 1877.

R. VON FE1L1TZEN.

P. O. BÄCKSTRÖM. O. STACKELBERG. JOHN AMÉEN.

Referent.

J. A. Neländer.

Militärchefens vid Kongl. flottans station
i Karlskrona utlåtande.

Till Kongl. Förvaltningen af sjöärendena.

Med öfverlemnande af bestyrkta afskrifter utaf handlingarne till Kongl. Maj:ts
nådiga remiss till Eder, med infordrande af utlåtande öfver de uti deribland befintliga
transsumt af Riksdagens innevarande år församlade Revisorers berättelse, angående
granskning af statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och
förvaltning under år 1875, framstälda förslag, hafven I, uti skrifvelse till mig och
vartschefen vid stationen af den 26 sistlidne Oktober, infordrat våra utlåtanden i
målet så tidigt, att I kunnen inom den i den nådiga remissen föreskrifna tid hinna
afgifva underdånigt utlåtande öfver förslagen. Med anledning deraf får jag för egen
del härmed afgifva följande utlåtande:

Hvad först beträffar Revisorernes förslag, att för sammanlagda beloppet af de summor,
som från anslagen till sjövapnets öfningar, till rese- och traktamentspenningar
och till durchmarschkostnader utgå för på jernvägar eller enskilda ångbåtar i och
för sjöexpeditioner företagna resor, ett lämpligt krigsfartyg skulle kunna hållas rustadt
för dylika transporters bestridande, så har redan länge vid härvarande station
ett kronans ångfartyg varit afsedt att begagnas för transporter till och från stationen
af båtsmän; men att med detta fartyg verkställa de resor, som för sjökommenderadt
befäl och underbefäl samt stundom manskap till ringa antal kunna emellan stationerna
förekomma, eller hvilka för andra ändamål anbefallas, låter sig svårligen utfö -

— 277 —

ras, enär den för båtsmanstransporter bestämda tid oftast icke lämpade sig efter
eller vore förenlig med den för andra resor erforderliga. Att enkom för ifrågavarande
resor hålla ett krigsfartyg rustadt skulle förorsaka en mångdubbelt högre
kostnad än den, som nu för desamma utgår, hvarjemte de icke alltid torde för ishinder
kunna sjöledes företagas. Ehuru önskligt vore att ett fartyg, efter att hafva
verkstält anbefalda båtsmanstransporter, kunde ligga fullt rustadt och bemannadt på
inre redden härstädes, hvarigenom en del af de fordringar, som kunna ställas på en
örlogsstation kunde fyllas, och tillfälle till längre öfning i hamntjenstgöring beredas
för på stationen varande manskap, synes mig att ett sådant fartyg icke kunde
användas för transport af de få personer, stundom endast en, hvilka till följd af
kommenderingar företaga resor stationerna emellan, hvadan dylika resor på jernväg
eller privat ångbåt svårligen kunna undvikas.

Vidkommande derefter Revisorernes förslag att med flottans eget manskap
utföra den skurning, städning och annan renhållning, som nu verkställes efter beting
med enskilda personer, så har Kongl. Maj:t genom Nådigt bref af den 9 Juni 1871
förordnat, att den handräckning, som vid sjövapnets stationer utgjordes af båtsmän,
måtte, så vidt möjligt vore, inskränkas, och skurning, städning och renhållning efter
ackord eller på entreprenad bestridas, samt att dessa förändringar skulle taga sin
början från och med den 1 November samma år. Att nu, när genom försättande på
tioårig vakans af hälften utaf indelningskompanierna i Blekinge och Södra Möre,
båtsmansstyrkan högst betydligt nedgått, samt på stationen varande uppfordrade båtsmän
äro dagligen sysselsatta å kronans varf, å nyo låta verkställa en del af förenämtida
arbeten af Flottans eget manskap, synes mig vara med stor svårighet förenadt,
äfven om de skäl, som vid tillfället för den anbefalda förändringen lågo till
grund för desamma, numera icke skulle förefinnas, hvilket dock antagligen icke lärer
vara förhållandet. Karlskrona den 16 November 1877.

ALEXIS F. PETTERSÉN.

A. Höcliert.

Varf schefens vid Kongl. flottans station
i Karlskrona utlåtande.

Till Kongl. Förvaltningen af sjöärendena.

Sedan I, medelst skrifvelse den 26 sistlidne Oktober till härvarande militäroch
varfschefer infordrat utlåtande, beträffande Riksdagens Revisorers, bland annat,
gjorda anmärkning öfver vid Karlskrona station under år 1875 utbetalda kostnader
för skurning, städning och annan renhållning m. m., hvilka kostnader tillsammans
uppgått till 3,608 kronor 9 öre, äfvensom förslag att, då dessa kostnader synts Revisorerne
väl höga, ifrågavarande arbeten borde, åtminstone delvis, kunna utan någon
särskild kostnad för statsverket utföras af Flottans eget manskap, får jag för den del,
anmärkningen och förslaget hafva afseende på varfsafdelningen, anföra följande:

att, då utaf Revisorernes delgifua berättelse icke framgår, huru mycket af hela

— 278

beloppet, som blifvit för varfsafdelniagen förbrukadt, samt enär räkenskapskon toret
förklarat sig, i saknad af 1875 års räkenskaper, icke kunna uppgifva de särskilda
poster, som bildat ofvan upptagna summa, specificerad redogörelse af varfsafdelningens
utgifter för ifrågavarande ändamål icke kan afgifvas;

att, enär allt varfvets manskap allönas af arbetsanslagen, aflöningen åt dem,
som enligt Revisorernes förslag skulle verkställa renhållningsarbetena m. m., måste
utgå af för varfvets underhåll anslagna penningar, och således statsverket i allt fall
betala kostnaden för dessa arbeten;

att erfarenheten inom varfvet visat, det sådana arbeten som skurning och städning
blifva bättre utförda utaf enskilda personer än utaf kronans manskap, samt att
dessa arbeten i senare fallet icke kosta mindre än i förra fallet;

att dylika arbeten, i den mån sådant lämpligen kunnat ske, alltid på senare
tider blifvit utförda genom beting med enskilda personer, äfven med fästadt afseende
derpå, att båtsmansuppfordringen för varfvets behof må i möjligaste grad kunna
minskas; samt slutligen,

att, på grund af hvad här ofvan blifvit anfördt, Revisorernes förslag i denna
del icke synes kunna utföras till fördel för kronan.

Karlskrona, varfschefens kansli den 9 November 1877.

C. A. SUNDIN.

Emil Eääf.

Militärchefens vid Kongl. flottans station
i Stockholm utlåtande.

Till Kongl. Förvaltningen af sjöärendena.

Med öfverlemnande af bestyrkta afskrifter af handlingarne till Kongl. Maj:ts
nådiga remiss till Eder, med infordrande af utlåtande öfver de uti deribland befintliga
transsumt af Riksdagens innevarande år församlade Revisorers berättelse, angående
granskning af statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och
förvaltning under år 1875, framstälda förslag, hafven 1 genom skrifvelse af den 26
sistlidne Oktober anmodat mig att med utlåtande i målet till Eder inkomma; och får
jag till åtlydnad häraf anföra:

Beträffande först den i ofvan nämnda transsumt af revisionsberättelsen rörande
femte hufvudtiteln i § 4 gjorda framställning, att, som af anslaget till sjövapnets
öfningar under det ifrågavarande året utgått för åtskilliga på jernvägar eller enskilda
ångbåtar i och för sjöexpeditioner företagna resor emellan stationerna 7,255 kronor
47 öre, och då för sist nämnda ändamål dessutom utgå betydliga belopp från anslagen
till rese- och traktamentspenningar samt till durchmarschkostnader, det kunde
ifrågasättas, huruvida icke för sammanlagda beloppet af dessa summor ett lämpligt
krigsfartyg skulle kunna hållas rustadt för dylika transporters bestridande, hvarigenom
den fördel jemväl skulle ernås, att ifrågavarande utgifter omedelbart komme
sjövapnets öfningar till godo; så — oafsedt den olika åsigt, jag hyser i afseende å

— 279

fördelen för sjövapnets öfningar af den ifrågasatta anordningen, och om än, såsom
Herrar Revisorer förutsatt, något till transporter för sjövapnets behof lämpligt krigsfartyg
funnes tillgängligt och äfven skulle kunna för sammanlagda beloppet af de
på ofvannämnda anslag utgående summor hållas rustadt, i hvilket afseende jag, i
saknad af närmare uppgift å detta belopp, icke är i tillfälle att afgifva yttrande —
anser jag mig emellertid härvid derjemte böra erinra, att genom en sådan anordning
ändock icke skulle kunna förekommas särskilda utgifter hvarken å anslaget till sjövapnets
öfningar för resor emellan stationerna, då frågan nemligen gälde allenast en
eller ett par personer, såsom ofta inträffar, och då det naturligtvis icke kunde lända
till hushållning för kronan att begagna transportfartyget, utom det, att detta fartyg
möjligen kunde vara ute på transport, då någon annan resa ifrågakomme, som ej
kunde uppskjutas, samt ej heller å de öfriga begge anslagen, alldenstund resor och
transporter till icke obetydligt antal måste försiggå dels landvägen, dels ock till sjös,
på ställen, der krigsfartyget icke vore användbart.

Hvad derefter vidkommer Revisorernas i § 5 gjorda förklarande, att, då
under revisionsåret kostnaderna för skurning, städning och annan renhållning med

mera dylikt utgjort:

vid Flottans station i Stockholm..................kronor 3,609: 66.

och vid stationen i Karlskrona................... » 3,608: 9.

eller tillsammans kronor 7,217: 75.
och detta belopp synts Revisorerne nog högt, samt en del af de ifrågavarande arbetena
antagligen skulle kunnat, utan någon särskild kostnad för statsverket, af Flottans eget
manskap utföras, Revisorerne ansett sig böra förhållandet omförmäla, särskildt i betraktande
deraf att, såsom bekant, ombord å fartyg besättningen sjelf får ombesörja
verkställandet af dylika göromål; så, förutom hvad som kunde vara att anföra angående
latrinrenhållningen, i afseende hvarå det icke kunnat vid jemförelse med räkenskaperna
vid stationen inhemtas, i hvad mån derför bestridda kostnader ingå i den
af Herrar Revisorer omnämnda summa, bör härvid upplysas, att rengöring och skurning
i kasererna härstädes tillförene verkstälts genom Flottans eget manskap, på sätt som
eger rum ombord, men att sådant, enär uti dessa byggnader icke kan åstadkommas
sådant aflopp för vattnet, som finnes ombord å ett fartyg, befunnits af stationens
byggmästare så menligt för byggnadernas bestånd, att det ansetts vara förenadt med
större hushållning för kronan att låta skurningen och rengöringen äfven i kasernerna
verkställas af vid sådana göromål vana fruntimmer, helst som det härvid äfven bör
tagas i betraktande, att om äu, derest rengöringen verkstäldes af kronans eget manskap,
visserligen icke någon direkt utgift till detta manskap då ifrågakomme, men
deremot sådan utgift, må hända till högre belopp, än som motsvarade värdet å dagsverkena
för kronans manskap, komme att ega rum för anskaffning af privata personer
till de arbeten, som annars skulle utförts af det till rengöringarne använda manskap;
likasom det slutligen jemväl härvid bör nämnas, att stationens byggmästare, ytterligare
i ämnet hörd, förklarat det vara hans vunna erfarenhet, att rengöring i kasernerna
verkställes snarare för sällan, än för ofta.

Stockholm den 17 November 1877.

JAC. LAGERCRANTZ.

C. A. Sundin

280 —

Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
i Gotlands län

med landskontorets underdåniga utlåtande
i anledning af hvad Riksdagens
Revisorer anmärkt vid granskning af länets
räkenskaper för år 1875.

I anledning af en utaf Riksdagens Revisorer framstäld anmärkning rörande
1875 års räkenskaper för detta län, har Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande infordrat
Landskontorets underdåniga förklaring, som härjemte, tillika med akten, i
underdånighet öfverlemnas. Visby landskontor den 6 November 1877.

RUD. HORN.

Johan Gardell.

I följd af en utaf Riksdagens Revisorer vid granskning af statsverkets jemte
dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1875 framstäld
anmärkning, att

»Revisionsårets räkenskaper för Gotlands län upptager såsom tillgång
12,009: 79 och såsom skulder jemväl 12,009: 79 större belopp än de
i näst föregående års räkenskaper utbalanserade tillgångar och skulder»,
får Landskontoret härigenom i underdånighet afgifva infordrad förklaring:

Sedan, med föranledande af Riksdagens den 10 Maj 1871 hos Eders Kongl.
Maj:t gjorda framställning om förändradt bokföringssätt för förskott, som af allmänna
medel utgifvas, alla förskott, jemlikt Statskontorets kungörelse den 21 Augusti 1874,
skolat i Statskontorets räkenskaper från och med år 1875 bokföras och redovisas,
samt Kongl. Statskontoret genom cirkulär af den 24 Mars 1875 bland annat föreskrifvit: “att

i lanclsboken emellan konti fordringsegare och löntagare borde uppläggas
konto “förskottstagare“, som dock endast komme att utgöra en afskrift af förskottskontoty så

har i 1875 års landsbok för detta län ett sådant förut icke särskildt upptaget
konto “Förskottstagare“ tillkommit, och enär detta konto, i öfverensstämmelse
med verkliga förhållandet, i sin ingående balans från år 1874 upptager utestående förskott
eller fordran af förskottstagare till belopp af 12,009 kronor 79 öre, har landsbokens
ingående balans, hvilken är ett sammandrag af ingående balanserna å dess
särskilda konti, med nämnda belopp bort ökas.

Genom förutnämnda Kongl. Statskontorets cirkulär är jemväl föreskrifvet:

“att alla kontant ersatta eller utanordnade förskott skola upp- och afföras i
ränterispecialräkningen under rubrik “leverering från eller till förskottstagare",

— 281 —

och det är denna föreskrift, som vid upprättandet af 1875 års landtränterispecialräkning,
hvilken jemväl inverkar å bokföringen i landsboken, åter orsakat upptagandet
uti ingående balansens kredit af enahanda belopp, eller 12,009 kronor 79 öre.

Visby Landskontor den 5 November 1877.

Johan Gardell.

Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes
i Kronobergs län

underdåniga utlåtande i anledning af
Riksdagens Revisorers anmärkning vid
granskning af länets räkenskaper för
år 1875.

Såsom förklaring öfver den af Riksdagens Revisorer uti deras den 13 sistlidne
Oktober afgifna berättelse framstälda anmärkning, att ingående balansen i Kronobergs
läns räkenskaper för år 1875 icke öfverensstämmer, hvad skulderna angår, med den
utgående balansen i redogörelsen för 1874, i det nemligen den förra visar 3,617 kr.
60 öre mindre skuld än näst föregånde års motsvarande räkenskaper, får Eders Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande, enligt nådig föreskrift, underdånigst anföra följande:

Uti landtränteriets specialräkning för 1874 utbalanseras det anmärkta beloppet
å kontot för samma års Kronobergs regementes beväringsmanskaps underhållsmedel
såsom oersatt förskott af statsmedlen, men genom ouppmärksamhet jemväl bland behållningarne
såsom förskott till liqvid och redovisning. Att så varit förhållandet synes
af ingående balansen i det uti 1875 års landsbok för första gången intagna kontot:
förskottstagare, jemfördt med det vid ränteriets specialräkning för samma år fogade
sammandraget öfver förskottsboken. För att nu, sedan felaktigheten uppmärksammats,
undvika, att ett och samma belopp i 1875 års räkenskap inbalanseras både såsom
skuld och såsom oersatt förskott, har uti ränterispecialräkningen för år 1875 å
kontot för beväringsmanskapets underhållsmedel det föregående årets utbalanserade
förskott uteslutits, hvilket vid upprättandet af 1875 års landsbok förorsakat den anmärkta
skiljaktigheten mellan densamma och föregående års.

Då anmärkningen således endast afser en formel origtighet, hvilken i landsboken
förorsakats af felaktigheten hos en af de räkenskaper, hvilka vid dess utarbetande
måste följas, torde densamma icke böra till någon vidare åtgärd föranleda.

Vexiö i Landskontoret den 12 November 1877.

G. WENNERBERG.

H. Apiarie,

liev. Ber. 1877 ang. Statsverket.

282 —

Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes
i Vesterbottens län

uriderdaaiga utlåtande i anledning af
hvad Riksdagens Revisorer erinrat vid
granskning af länets räkenskaper för
år 1875.

Till underdånig åtlydnad af Eders Kongl. Maj:ts nådiga föreskrift den 20 sistlidne
Oktober, i anledning af den utaf Riksdagens Revisorer gjorda anmärkning emot
1875 års landsbok för det mig nådigst anförtrodda Vesterbottens län, får jag till
underdånigt utlåtande deröfver meddela, att Revisorernes anmärkning, att räkenskapen
visar 574 kronor 17 öre större skuld än 1874 års motsvarande räkenskaper, visserligen
är rigtig, men detta förhållande har ej kunnat undvikas, enär land trän teriets
specialräkning måst ligga till grund för uppprättande af landsboken, och i hvilken
blifvit lemnad fullständig utredning om anledningen, hvarför ingående balansen för skulden
i 1875 års landsbok blifvit större än utgående balansen i 1874 års enahanda
räkenskap. Jag vågar i följd deraf underdånigst upplysa förhållandet, sådant det visar

sig af räkenskapen.

Utgående balansen för skulder i 1874 års landsbok utgjorde ...... 46,307: 80.

dertill hafva måst läggas i ränteriets specialräkning för år 1875 intagna
levereringar till fordringsegare, nemligen:
å 8:de hufvudtiteln, “Kleresistaten“, kapellpredikantens lön i Jörns församling
för Maj—December månader 1874 ........ 266: 67.

till folkundervisningen i Vilhelmina socken.......... . 250:

samt enligt “Extra statsregleringen“ för 1874 löneförbättring

åt vissa lärare vid elementarläroverken .......... 112: 50.

hvarifrån likväl afgått å 7:de hufvudtiteln å konto: fordringsegare
inbalanserade beloppet för skrifmaterialier, expen4#
ser, ved m. m., enär detsamma blifvit i ränteriets specialöfräkning
å nämnda konto uteslutet, men deremot affördt
under 7:de hufvudtiteln å utgifterna för år 1875, enligt

riksstat, med.......................... 55: — 574; 47.

med anledning hvaraf ingående balansen för skulder i 1875 års landsbok
blifvit.................................. 46,881: 97.

Landskontoret i Umeå den 9 November 1877.

AXEL WÄSTFELT.

Magn. Huss.

283 —

Kongl. Styrelsens för allmänna
väg- och vattenbyggnader underdåniga

utlåtande i anledning af
Riksdagens Revisorers anmärkning vid
styrelsens räkenskaper för år 1875.

Uti berättelsen om den innevarande år verkstälda granskning af staisverkets
jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1875 hafva
Riksdagens Revisorer af Styrelsens för allmänna väg- och vattenbyggnader räkenskaper
inhemta!: att anslaget till undersökningar och expenser för allmänna arbeten
disponerats på sätt förut varit vanligt, så att, bland annat, af detta anslag till Eders
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i de olika länen, efter bemälda styrelses förslag, utanordnats
särskilda belopp till understöd för vägundersökningar och så vidare; att
detta skett dels på grund af vederbörande Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes
framställningar, dels ock, utan föregången sådan framställning, i enlighet med hvad
styrelsen af de från länsstyrelserna öfver sådana medel inkomna redovisningar funnit
för vissa län kunna anses erforderligt, samt att sålunda under revisionsåret till
hvardera af tre Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, fastän framställningar icke
från dem ingått, anvisats 500 kronor; med anledning hvaraf Revisorerne ansett sig
böra uttala den åsigt, att för framtiden vid beviljandet af anslag för ifrågavarande
ändamål lämpligen syntes kunna fästas såsom vilkor, att utanordning af medel till
vägundersökningar endast borde ske efter af vederbörande Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
för hvarje särskildt fäll derom gjord framställning, helst räkenskaperna
utvisade, att de hos länsstyrelserna vid 1875 års slut innestående behållningarne
å ifrågavarande anslag uppginge till det icke obetydliga beloppet af 15,617
kronor 13 öre.

Öfver denna Revisorernes anmärkning har Eders Kongl. Maj:t under den 20
sistlidne Oktober befalt Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader att inkomma
med underdånigt utlåtande; och får styrelsen till åtlydnad häraf, jemte remissaktens
återställande, i underdånighet anföra:

Att styrelsen, utan föregången ansökning från vederbörande, föreslagit medel
till vägundersökningar, till följd hvaraf sådana medel äfven anvisats, har sin orsak
deruti, att styrelsen vid granskning af åtskilliga länsstyrelsers årsredovisningar funnit
så obetydligt återstå af förut lemnade undersökningsmedel, att anhållan om nya dylika
snart kunnat förväntas, hvadan styrelsen, för att ej sedan besvära Eders Kongl. Maj:t
med särskilda framställningar, ansett sig böra i det allmänna förslaget till fördelning
af undersökningsmedlen uppföra mindre belopp för nyss nämnda länsstyrelser.

Hvad angår de 15,617 kronor 13 öre, som i 1875 års räkenskaper upptagas
såsom behållningar hos Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, så var utan tvifvel

— 284 —

en stor del deraf redan samma år disponerad, ehuru vid 1875 års slut ännu ej utbetald,
hvadan de då odisponerade behållningarne torde i förhållande till länsstyrelsernas
antal hafva utgjort en oansenlig summa.

Stockholm den 6 November 1877.

CARL G. BEIJER.

J. L. von Sydow.

Kongl. Styrelsens för
statens jernvägstrafik

underdåniga utlåtande i anledning af hvad
Riksdagens Revisorer yttrat vid granskning
af styrelsens räkenskaper för år
1875.

Till underdånig åtlydnad af Eders Kongl. Maj:ts nådiga beslut den 20 Oktober
detta år får Styrelsen för statens jernvägstrafik härmed afgifva underdånigt utlåtande
i fråga om hvad Riksdagens senast församlade Revisorer yttrat i sin den
13 samma månad afgifna berättelse om verkstäld granskning af, bland annat, statens
jernvägstrafiks tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1875.

Ur det underdåniga betänkande, som den 9 sistlidne Juli afgafs af den i nåder
förordnade komité, hvilken haft i uppdrag att före innevarande års statsrevision företaga
en förberedande granskning af Styrelsens för statens jernvägstrafik förvaltning,
hafva Revisorerne hemtat anledning till omnämnande af följande punkter; och får
styrelsen, med åberopande af hvad hon i underdånigt utlåtande den 14 Augusti
detta år redan yttrat i fråga om innehållet af dessa punkter, här nedan ytterligare
andraga det, hvartill Revisorernes yttrande gifva särskild anledning.

I punkten l:o, rörande styrelsens åtgärder vid försäljning af i förråden befintliga
kasserade räler, uttrycka Revisorerne den åsigt, “att för framtiden, vid afyttrande af
större poster dylika förrådsartiklar, kungörelse i de större tidningarne inom landet
derom borde införas, med tillkännagifvande, att skriftliga anbud inom viss tid finge
till styrelsen ingifvas.,,

I anledning häraf får styrelsen underdånigst upplysa, att hon visserligen icke
lemuat den utväg till försäljning obegagnad, som Revisorerne sålunda föreslagit, men
att fördelarne deraf, enligt hittills vunnen erfarenhet, varit så ringa, att de ej uppmuntrat
till vidare begagnande af samma utväg. Då emellertid inga verkliga olägenheter
torde kunna genom de af Revisorerne föreslagna åtgärder uppkomma, så vidt
man ej dertill vill räkna onödigtvis använda annonskostnader, och då, enligt Revisorernes
förslag, styrelsens pröfningsrätt af anbuden lemnas oförkränkt, samt då, enligt
samma förslag, det står styrelsen fritt att, derest åtgärderna icke leda till åsyftadt
mål, använda andra utvägar, så har styrelsen för sin del icke skäl att afstyrka utfärdandet
af nådig föreskrift af det innehåll Revisorerne föreslagit, derest Eders Kongl.
Maj:t skulle sådan föreskrift ifrågasätta.

— 285 —

Beträffande hvad Revisorerne yttra i punkten 2:o i fråga om godtgörelse. till
jernvägstrafiken för åtskilliga för statens räkning verkstälda transporter, synnerligast
de för postverkets räkning och i punkten 3:o rörande godtgörelse för ombesörjandet
af trafiken på Vexiö—Alfvesta jernväg, får styrelsen underdånigst hänvisa till sina
underdåniga memorial i dessa ämnen af den 14 Augusti och den 5 Juni detta år.

Innehållet af punkten 4:o torde icke erfordra något särskildt yttrande från
styrelsens sida.

I afseende å punkten 5:o torde styrelsen få hänvisa till hvad hon i ofvan
åberopade underdåniga memorial af den 14 Augusti detta år i detta ämne redan
anfört.

Likaledes torde, hvad Revisorerne andragit i punkten 6:o icke påkalla annat
yttrande från styrelsens sida än det, som innehålles i hennes underdåniga memorial
af den 13 Februari detta åj\

Enär det icke tillhör styrelsen att ändra det förhållande, hvarpå Revisorerne
i punkten 7:o ansett sig böra fästa Riksdagens uppmärksamhet, torde styrelsen få
inskränka sig till allena den förklaring, att någon nämnvärd olägenhet till följd af
det angifna förhållandet icke uppkommit.

Hvad Revisorerne slutligen yttrat angående önskvärdheten af en större central
reparationsverkstad för den rörliga materielen biträder styrelsen så mycket hellre,
som styrelsen redan för åtskilliga år sedan haft tillfälle fästa uppmärksamhet å det
framtida behofvet af en dylik verkstad, nemligen då styrelsen hade att yttra sig i
fråga om det af Eders Kongl. Maj:t för 1873 års Riksdag framlagda förslaget om inköp
för statens räkning af Köping -Hult-jernvägen. Tiden synes emellertid snart
vara inne, då planen för en centralverkstad bör uppgöras, och styrelsen torde då få
återkomma till detta ämne. Hvad deremot angår en större reparationsverkstad vid
Norra stambanan, så är behofvet häraf visserligen oeftergifligt, men det torde ännu
vara för tidigt att bilda sig ett säkert omdöme i denna fråga, innan det visat sig,
huru jernvägsanläggningarne norr om de redan beslutade eller färdiga komma att
gestalta sig.

Stockholm den 17 November 1877.

C. O. TROILIUS.

C. Limnell.

Kongl. Kammarrättens

underdåniga utlåtande angående en af
Riksdagens Revisorer gjord erinran vid
granskning af dess aktoratsräkning för år
1875.

Sedan Riksdagens innevarande år församlade Revisorer uti afgifven berättelse
om verkstäld granskning af statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd, sty -

— 286 —

relse och förvaltning för år 1875, beträffande Kammarrättens aktoratsräkning, erinrat,
att Revisorerne, vid jemförelse mellan de i nämnda räkning utbalanserade prepriebalanser
samt de för dessa balanser i vederbörande embetsverks och läns räkenskaper
utförda summor, funnit olika uppgifter i afseende å beloppen förekomma,
hvilket förhållande ej obetydligt försvårat granskningsarbetet, samt på grund deraf
och då god ordning syntes kräfva, att dylika olikheter ej egde rum, ansett sig böra
å förhållandet fästa uppmärksamheten; så har Eders Kongl. Maj:t genom nådig remiss
den 20 nästlidne Oktober behagat anbefalla Kammarrätten att, i anledning af
förberörda anmärkning, afgifva underdånigt utlåtande.

Med föranledande häraf har Kammarrätten i ärendet infordrat sitt advokatfiskalsembetes
yttrande, som härhos underdånigst bifogas och åberopas; och får
Kammarrätten tillägga, att flera förhållanden, än de af advokatfiskalsembetet uppgifna,
förefinnas, hvilka föranleda den af Revisorerne anmärkta olikheten. Dylik
olikhet har inom Kammarrättens advokatfiskalskontor ej sällan blifvit bemärkt, och
rättelse åstadkommits, dervid, särdeles i fråga om balanser, som längre tid qvarstått
i räkenskaperna, ganska mycket arbete erfordrats för att utreda orsaken. Något
medel att förebygga ifrågavarande olägenhet torde näppeligen finnas. Då samma
kronans fordran skall samtidigt stå uppdebiterad och redovisas i olika räkenskaper,
som föras inom alldeles skilda embetsverk, och då dessa skilda redovisningar ganska
ofta hafva olika ändamål, i det Kammarrättens aktoratsräkning icke åsyftar annat
än redovisning af ådömda medel, men den andra räkenskapen stundom, jemte redovisning
för uppbörd, afser att utvisa någon särskild förvaltningsgrens förhållanden,
så är tydligt, att olikhet i de skilda räkenskaperna lätt kan uppkomma, än på ett,
än på ett annat sätt. Men det ligger utom möjlighetens gräns för Kammarrättens
advolcatfiskalsembete att öfvervaka öfverensstämmelsen mellan Kammarrättens aktoratsräkningar
och deri mängd förvaltningsräkenskaper, i hvilka samma fordringar finnas
uppdebiterade, och detta så mycket mera, som många af dessa räkenskaper ej inkomma
till Kammarrätten förr än efter det Kammarrättens aktoratsräkningar för
samma år redan äro afslutade. Då emellertid denna dubbla redovisning kunde synas
öfverflödig och till och med origtig, kunde ifrågasättas, om ej ett allmänt förordnande
borde meddelas derom, att, så snart i ett af Kammarrätten afdömdt balansmål
eller fiskalisk aktion en kronans fordran faststäldes, denna fordran borde utur
vederbörande verks eller förvaltningsgrens räkenskap afföras; men i anseende till svårigheten
för advokatfiskalsembetet att öfvervaka verkställigheten af ett sådant förordnande,
skulle derigenom möjligheten af den öfverklagade olägenheten icke blifva
helt och hållet förebyggd. Då det dessutom synes böra antagas, att tjenstemännen
hos vederbörande förvaltningsmyndigheter i orterna lättare, än advokatfiskalen från
sitt kontor i hufvudstaden, kunna erfara, då någon tillgång till betäckande af ett
balansbelopp yppar sig, så synes det icke vara utan gagn, att obetalda balanser, så
länge all juridisk möjlighet till deras indrifvande icke upphört, qvarstå i de särskilda
räkenskaperna såsom en påminnelse för tjenstemännen om vederbörandes fortfarande
betalningsskyldighet, hvilken eljest, särdeles vid ombyte af tjenstemän, lätteligen
kunde komma att fälla i glömska. Ehuru således det af Riksdagens Revisorer anmärkta
förhållandet onekligen innefattar en felaktighet, synes densamma dock vara

— 287

å ena sidan så svår att förekomma, men å den andra af så ringa vigt och betydelse,
att förhållandet icke torde påkalla någon särskild åtgärd.

Stockholm den 23 November 1877.

C. A. JUEL.

Referent,

ERNST J. BIÖRCK.

C. O. Y. BUREN.
AXEL L1LJENSTOLPE.

J. KJELLÉN.

B. A. EKSTRÖM.
ERIS’ST MOBECK.

1. *.

By no Ström.

Advokatflskalsembetets i Kongl. Kammarrätten
underdåniga utlåtande.

Sedan Kongl. Maj:t genom nådig remiss den 20 sistlidne Oktober, med öfverlemnande
af transsumt utaf den af Riksdagens Herrar Revisorer den 13 i nämnda
månad afgifna berättelse om verkstäld granskning af statsverkets med dertill börande
fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1875, anbefalt Kongl. Kammarrätten
att i anledning af hvad i nämnda berättelse förekomme rörande Kongl.
Kammarrätten med underdånigt utlåtande till Kongl. Maj:t inkomma, samt Kongl.
Kammarrätten enligt beslut den 2 innevarande månad remitterat handlingarne i ämnet
till advokattiskalsembetet för yttrande, får advokattiskalsembetet sådant yttrande
härmed vördsamt afgifva.

Enligt ofvan berörda transsumt af revisionsberättelsen hafva Riksdagens Herrar
Revisorer i afseende å Kongl. Kammarrättens aktoratsräkning för år 1875 anmärkt,
hurusom Revisorerne, vid jemförelse mellan de i aktoratsräkningen utbalanserade
propriebalanser med de för dessa balanser i vederbörande embetsverks och
läns räkenskaper utförda summor, funnit, att olika uppgifter i afseende å beloppen
förekomme, med anledning hvaraf och då god ordning syntes kräfva, att dylika olikheter
ej egde rum, Revisorerne ansett sig böra å förhållandet fästa uppmärksamheten.

Då Riksdagens Herrar Revisorer sålunda icke angifvit, hvilka af de i Kongl.
Kammarrättens aktoratsräkning för ifrågavarande år utbalanserade propriebalanser
ofvanberörda anmärkning afser, utan blott i allmänhet vidrört omförmälda, af Revisorerne
iakttagna förhållande, har advokatfiskalsembetet ansett sig sakna anledning
att verkställa någon undersökning för utrönande, i hvad mån anmärkningen träffar
flera eller färre af de i aktoratsräkningen upptagna balanser, och att ingå i någon
utredning angående de förhållanden, hvilka för någon särskild balans må hafva föranledt
den af Revisorerne funna skiljaktighet mellan samma räkning och vederbörande
verks eller läns räkenskaper. Advokatfiskalsembetet får således inskränka sitt yttrande
till ett angifvande af några sådana orsaker, som, enligt ad vokattiskalsem betats

288 —

förmenande, i allmänhet kunna anses såsom i hufvudsaklig mån bidragande till uppkomsten
af de anmärkta skiljaktigheterna. Till dessa orsaker vill advokatfiskalsembetet
räkna det förhållande, att, sedan den embetsmyndighet, hvilken det i första
hand åligger att utreda och bestämma beloppet af en viss balans, funnit balansen
uppgå till ett visst belopp och i sina räkenskaper uppdebiterat detsamma, men
Kongl. Kammarrätten faststält balansen till annat belopp, balanssumman likväl i
nämnda räkenskaper, åtminstone ett eller annat år, fått oförändrad qvarstå sådan
den först blifvit bestämd, hvilket förhållande uppenbarligen är af beskaffenhet att
föranleda till skiljaktighet, äfven i afseende å det utbalanserade beloppet, emellan
Kongl. Kammarrättens aktoratsräkning och först bemälda embetsmyndighets räkenskaper
för motsvarande år.

En annan och mera allmänt förekommande anledning till det af Revisorerne
anmärkta förhållande ligger deruti, att, sedan advokatliskalsembetet hos vederbörande
embetsmyndighet begärt handräckning för verkställighet af ett balansutslag,
medel, som till gäldande af ådömda balansbeloppet influtit, synnerligast då detta belopp
ej kunnat på en gång indrifvas, levererats icke till advokatfiskalsembetet, utan
omedelbart till det embetsverk, i hvars räkenskaper balanssumman eller någon del
deraf redovisas. Ett sådant förfaringssätt synes dock icke stå i full öfverensstämmelse
med den föreskrift i 45 § af Kongl. Maj:ts Nådiga instruktion för Kongl.
Kammarrätten den 15 Oktober 1831, att »allt hvad inbringas kunnat» skall i advokatfiskalsembetets
aktoratsräkning i kredit afföras, hvilken bestämmelse, enligt
advokatfiskalsembetets uppfattning, förutsätter, att influtna balansmedel varda till
advokatfiskalsembetet insända och derifrån till vederbörande embetsmyndigheter levererade.
Då emellertid, jemlikt nyss anförda paragraf, advokatfiskalsembetets aktoratsräkning
skall vara åtföljd af »originale ränteriqvittenser eller andra kassaattester»,
har advokatfiskalsembetet, äfven om på ett eller annat sätt till dess kännedom kommit,
att någon del af ett visst balansbelopp, med förbigående af advokatfiskalsembetet,
i någon viss kronans kassa inlevererats, ansett sig vara förhindradt att i
aktoratsräkningen intaga en sådan post, när den ej kunnat af advokatfiskalsembetet
behörigen verificeras, och, ehuruväl advokatfiskalsembetet låtit sig angeläget vara att
genom skriftvexling med vederbörande söka anskaffa verifikationer till dylika poster
och såmedelst komma i tillfälle att samma poster i vederbörlig ordning uti aktoratsräkningen
afföra, har sådant dock icke alltid kunnat ske så tidigt, att icke olikhet
mellan beloppen i löpande årets aktoratsräkning och vederbörande verks eller läns
räkenskaper för samma år i ett eller annat hänseende uppstått. Stockholm och
Kongl. Kammarrättens Advokatfiskalskontor den 12 November 1877.

e. f.

Wilh. Normelli.

289

Kong!. Öfverintendentsembetets underdåniga

utlåtande angående Riksdagens
Revisorers anmärkning vid granskningen
af embetets räkenskaper för år
1875.

Genom nådig remiss den 20 sistlidne Oktober har Öfverintendentsembetet
blifvit anbefaldt att inkomma med underdånigt utlåtande i anledning af Riksdagens
Revisorers vid granskning af statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse
och förvaltning under år 1875 gjorda anmärkning, att kostnaden för resor i
och för tillsyn öfver vägen och broarne till Drottningholm, hvilken i det för året
upprättade generalförslag öfver reparationer och underhåll af kronans hus i landsorterna
beräknats till allenast 100 kronor, i verkligheten uppgått till nära tredubbla
beloppet;

Och får, beträffande omförmälda förhållande, Öfverintendentsembetet underdånigst
anföra, att den af Eders Kongl. Maj.-ts Befallningshafvande i Stockholms län
i berörda hänseende upptagna Rörs lags kost nåd», hvilken ingår i de generalförslag,
rörande kronans byggnader, som af Öfverintendentsembetet afgifvas, blifvit allt sedan
år 1861 beräknad till endast ofvanstående belopp, 100 kronor; men att, med hänsyn
till ökad åkarelega, förhållandet blifvit rättadt i senast från Länsstyrelsen till Öfverintendentsembetet
insända årsbesigtningsinstrument och reparationsförslag rörande
kronans byggnader i länet.

Stockholm den 27 November 1877.

FR. DARDEL.

Aug. Ehnarck.

Kongl. Kommerskollegii

underdåniga utlåtande i anledning af Riksdagens
Revisorers anmärkningar vid
granskningen af navigationsskolornas räkenskaper
för 1875.

Genom nådig remiss har Eders Kongl. Maj:t, med öfverlemnande till Kommerskollegium
af transsumt af Riksdagens innevarande år församlade Revisorers berättelse
om verkstäld granskning af statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse
och förvaltning under år 1875, befalt kollegium att, efter vederbörandes hörande,
afgifva underdånigt utlåtande i anledning deraf att, enligt berörda transsumt,
Revisorerne dels anmärkt, att å en vid räkenskapen för navigationsskolan i flernö Rev.

Ber. ang. Statsverket. 1811.

sand såsom verifikation fogad rakning af Hugo Ostrom upptagits såsom saldo enligt
motbok ett belopp af 33 kronor 15 öre, utan att motboken funnes bilagd, eller eljest
de utgifter, som i denna post inginge, blitvit närmare specificerade, dels ock, enar
granskningen af navigationsskolornas räkenskaper skulle betydligt försvårats derigenom,
att afskrifter af de utaf Kongl. Maj it för de särskilda navigationsskolorna faststa da
afiönings- och utgiftsstat.er icke varit räkenskaperna bilagda, framhållit önskvärdheten
deraf att dylika afskrifter för framtiden berörda räkenskaper bifogades.

’ De till följd häraf från direktionerna för samtliga navigationsskolorna i riket
infordrade och till kollegium inkomna yttranden varda härkos öfveiiemnade; och dä,
hvad först beträffar Revisorernes anmärkning angående en vid Hernosands navigationsskolas
räkenskaper felande närmare redogörelse rörande en särskild utgiftspost, direk
tionen numera, medelst bifogad specificerad räkning, styrkt berörda utgift, torde Eders

Kongl. Makt finna skäligt låta härvid bero.

Vidkommande åter Revisorernes framställning i fråga om bifogande vid navigationsskolornas
räkenskaper af gällande afiönings- och utgiftsstater for dessa skolor,

fSr “S ‘iSSTÄÄ Sfgfbrel ilen 12 Februari 1864. till etter*-telse för åren 1864—1866 fäststält afiönings- och utgiftsstat tor navigationsskolorna
i riket, blef genom Nådigt bref den 25 Januari 1867 förklaradt, att nyss namnda stat
skulle * äfven för år 1867 gälla och framgent tillämpas, intill dess annorlunda kunde
varda af Kongl. Maj:t förordnadt, och efter det, jemlikt Nådigt bref den 29 Maj 1874,
förnyade grunder för navigationsskolelärarnes aflöning blifvit faststalda, enligt nvnka
grunder, som borde från och med år 1875 lända till efterrättelse,-bland annat ordinarie
och underlärarnes löner och arfvodcn finge efter inneha vares åt sådan beställning
val vitsordade tjenstgöring under en tid af fem år, raknad från och med
året näst efter det, då han blifvit antagen eller antoges. hojas med vissa belopp samt
slutligen efter ytterligare fem års enahanda tjenstgöring, derutöfver bojas med lika
belopp, bär Eders Kongl. Maj:t enligt Nådigt bref den 1 Juni 1877 för ifrågavarande
skolor fäststält stat att gälla från och med deu 1 Januari 18/8, intill dess ny stat
kunde varda i nåder faststäld; varande uti sålunda gällande stat förslagsvis upptagen
en viss summa till ålderstillägg åt samtlige dertill berättigade öfverlärare och lärare
vid samma skolor. Ehuru följaktligen, med afseende å dylika åldersaliagg, nådigst
faststäld stat kan för hvarje år i fråga om lönebeloppen for de särskilda skolorna.
varda underkastad ändring, jemte det staten för öfrig! genom särskild! nådigt
beslut kan i någon viss del eller i flere delar blifva ändrad, bor dock hinder icke
mota för, äfvensom med god ordning synes öfverensstämma, att enligt Riksdagens
Revisorers uttryckta önskan, hvarje navigationsskolas räkenskap åtföljes åt dels ett
utdrag, i hvad skolan beträffar, utaf nådigst faststäld och for det, år räkenskapen
omfattar gällande stat för samtliga navigationsskolorna, dels bestyrkt afskrift af det
nädma bref eller den skrifvelse från vederbörande myndighet, som angår en i staten,
vare sig genom någon lärare beviljad! ålderstillägg eller eljest i följd af meddeladt
nådigt beslut, inträffad ändring.

Stockholm den 11 December 1877.

C. Fr. W./EUN

C. F. af STRÖM.

G. Hegardt.

— 291 —

Direktionens för Stockholms navigationsskola
underdåniga utlåtande. *

Genom remiss af den 6 innevarande månad har Kongl. Maj :ts och Rikets
Kommerskollegium infordrat direktionens för navigationsskolan i Stockholm utlåtande
i anledning af hvad Riksdagens senast församlade Revisorer anfört angående, olagenheten
deraf, att afskrifter af de utaf Eders Kongl. Maj:t tor de särskilda navigationsskolorna
i riket faststälda afiönings- och utgiftsstater icke vant rakenskaperna bilagda,
samt önskvärdheten af att dylika afskrifter för framtiden berörda räkenskaper

''3it°S Med anledning häraf får direktionen för Stockholms navigationsskola underdånigst
anföra, att redan under många år sådana afskrifter af faststalda aflonmgsoch
utgiftsstater årligen åtföljt räkenskaperna från Stockholms navigationsskola.

Stockholm den 18 November 1877.

LXJDV. PEYKON.

Ordförande i direktionen för
Stockholms navigationsskola.

Direktionens för Göteborgs navigationsskola underdåniga utlåtande
i anledning af Riksdagens Revisorers anmärkning vid granskning
af navigationsskolornas räkenskaper för år 1875.

Vid granskning af navigationsskolornas räkenskaper hafva Riksdagens Revisorer
funnit denna granskning betydligt försvårad derigenom, att afskrifter af de utaf
Kongl. Maj:t faststälda afiönings- och utgiftsstater för de särskilda navigationsskolorna
icke varit räkenskaperna vidfogade, och hafva Revisorerne framhållit önskvärdheten
af, att dylika afskrifter för framtiden berörda räkenskaper vid t ogas.

Redogöraren för härvarande navigationsskola har blifvit delgifven denna Revisorernes
framställning, och skall han för framtiden ställa sig densamma till efterrättelse.

Göteborg den 12 November 1877.

Å direktionens vägnar:

EMIL EKMAN.

— 292

Direktionens för Gefle navigationsskola

underdåniga utlåtande.

Såsom infordradt utlåtande, i anledning af hvad Riksdagens senast församlade
Revisorer anmärkt om önskvärdheten af, att afskrifter af de utaf Eders Kongl. Maj:ts
för de särskilda navigationsskolorna faststälda aflönings- och utgiftsstater måtte, för
att underlätta granskningen af skolornas räkenskaper, desamma biläggas, får direktionen
för Gefle navigationsskola härmed i djupaste underdånighet anföra, att från
direktionens sida något hinder ej möter för bifall till den gjorda framställningen;
hemställande dock direktionen att, sedan afskrift af aflöningsstaterna en gång blifvit
lemnad, vidare afskrifter icke måtte erfordras än för den händelse att, under det år
räkenskaperna omfatta, någon förändring i den förut faststälda staten skett.

Gefle den 30 November 1877.

ROB. RETTIG.

P. HiEGERSTRAND. J. L. ÅSBRINK. B. i. GRASS.

Direktionens för Malmö navigationsskola
underdåniga utlåtande.

Med anledning af en utaf Riksdagens senast församlade Revisorer uti afgifven
berättelse om verkstäld granskning af statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd,
styrelse och förvaltning under år 1875'' gjord anmärkning, att afskrifter af de
utaf Eders Kongl. Maj:t för de särskilda navigationsskolorna nådigst faststälda afiönings-
och utgiftsstater icke varit räkenskaperna bilagda, får direktionen för Malmö
navigationsskola i djupaste underdånighet anföra, att en från härvarande landskontor
erhållen bestyrkt afskrift af aflönings- och utgiftsstaten för denna skola hvarje
år varit räkenskaperna bilagd, då desamma till Kongl. Kommer kollegium inlemnats,
allt sedan direktionen genom Kongl. Kammarrättens skrifvelse af den 8 Maj 1868 fick
sig denna skyldighet ålagd.

Malmö den 7 December 1877.

JOH. H. DIEDEN.

N. WERNGREN. HANS ERIK. H. RÅMSTEN. L. BEIJER.

29B —

Direktionens för Kalmar navigationsskola
underdåniga utlåtande.

Sedan Kongl.! Kommerskollegium anmodat direktionen för navigationsskolan
i Kalmar att inkomma med underdånigt utlåtande, med anledning af hvad Riksdagens
senast församlade Revisorer uti afgifven berättelse om verkstäld granskning af statsverkets
jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1875
i så lydande transsumt anfört, nemligen: “Då granskningen af navigationsskolornas
räkenskaper betydligt försvårats derigenom, att afskrifter af de utaf Kongl. Maj:t för
de särskilda navigationsskolorna faststälda afiönings- och utgiftsstater icke varit räkenskaperna
bilagda, få Revisorerne framhålla önskvärdheten deraf, att dylika afskrifter
för framtiden berörda räkenskaper bifogas1''; så får direktionen härmed underdånigst
upplysa, att någon af Eders Kongl. Maj:t faststäld stat alltsedan år 1864 icke
kommit direktionen till handa förr än innevarande år, samt att de förändringar, som i
förstnämnda stat skett med afseende å lärarnes löner, blifvit direktionen delgifna
genom ett Kongl. Kommerskollegii bref af den 18 December 1874, till följd hvaraf
direktionen icke år 1875 varit i tillfälle att bilägga skolans räkenskaper någon faststäld
stat.

Kalmar den 22 November 1877.

CAEL HASSELQVIST.

JOHN ROOSVAL. SVEN SÖDERBERGH. A. WJEMER. F. 0. ÅGRÉEN.

Direktionens för navigationsskolan i
Hernösand underdåniga utlåtande.

Med anledning af hvad Riksdagens senast församlade Revisorer uti afgifven
berättelse om verkstäld granskning af statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd,
styrelse och förvaltning under år 1875 anfört, får direktionen, uti de delar
samma anmärkning vidrörer navigationsskolan i Hernösand, i djupaste underdånighet
hemställa, att, enär den uti anmärkningens § 1 omförmälda specifikation härmed bifogas,
samt enär gällande reglemente icke föranleder dertill, att den för navigationsskolan
faststälda afiöningsstat skolat räkenskaperna bifogas, amnärkningarne måtte
lemnas utan nådigt afseende; skolande direktionen icke underlåta att för framtiden
ställa sig Revisorernes i andra anmärkningspunkten uttryckta önskan till efterrättelse.

På navigationsskoledirektionens väguar:

Hernösand den 27 November 1877.

F. J. HALÉN.

Bob Äkerstedt

— 294

(Bilaga).

1874

Okt.

!An.

Hernösand den 23 November 1877.
Navigationsskolan i Hernösand Debet,

till Hugo Öström.

20 skålp. Stearinljus.................

3 böcker hvitt Postpapper;.............

2 d:o blått d:o .............

2 d:o Brefpapper i qvartformat........

5 d:o hvitt Skrifpapper.............

5 d:o Hamppapper...............

4 ark Läskpapper..................

1 duss. Blyertspennor................

5 st. Stålpennskaft..................

75 „ Brefcouverts..................

1 ask Stålpennor...................

1 flaska Skrifbläck..................

3 st. Lackstänger...................

3 paket Elddon............ ........

Kronor

15 —
3 —
2 —
2 —
2 50
125
— 80
1 50
— 60

— 75
150

— 75
75
75

38IH

Ofvanstående Kronor 33,15, utgörande det å min räkning upptagna ‘‘Saldo
enligt motbok*1 äro under den 8 Maj 1875 qvitterade, intygas

Hugo Oström.

Direktionens för Visby navigationsskola
underdåniga utlåtande.

Sedan Kongl. Maj:ts och Rikets Kommerskollegium, i anledning af hvad Riksdagens
senast församlade Revisorer uti afgifven berättelse om verkstäld granskning
af statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under
år 1875 anfört, nemligen att “granskningen af navigationsskolornas räkenskaper betydligt
försvårades derigenom, att afskrifter af de utaf Kongl. Maj:t för de särskilda
navigationsskolorna faststälda aflönings- och utgiftsstater icke varit räkenskaperna
bilagda11 samt tillika “framhållit önskvärdheten deraf, att dylika afskrifter för framtiden
berörda räkenskaper bifogas11, uti skrifvelse den 6 innevarande månad anmodat
direktionen att i anledning af hvad sålunda blifvit anmärkt med sitt till Eders Kongl.
Maj:t stälda underdåniga utlåtande inkomma; så får direktionen härmed underdånigst

— 295

afgifva det utlåtande, att. derest Riksdagens Revisorer ej på lämpligare satt kunna erhålla
del af de för navigationsskolorna faststälda aflönings- och utgiftsstater, afskrift
af ifrågavarande stat bör åtfölja det räkenskapssammandrag, som på grund af Eders
Kongl. Maj:ts nådiga cirkulär af den 16 juni 1875 skall årligen från direktionen
insändas.

Visby den 10 November 1877.

RUD. HORN.

L. N. ENEQVIST.

L. ARWESON.
Nicolaus Törnqvist.

Direktionens för Karlshamns navigationsskola
underdåniga utlåtande.

I anledning af Kongl. Majtts och Rikets Kommerskollegii till direktionen för
Karlshamns navigationsskola aflåtna skrifvelse af den 6 November d. å. och på giund
af från Riksdagens Revisorer framstäld önskan, det afskrift af den af Eders Kongl.
Maj:t i nåder faststälda stat för rikets navigationsskolor måtte årsräkenskaperna åtfölja,
får direktionen härmed underdånigst bifoga utdrag ai Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref
af den 29 Maj 1874 angående förändrade grunder för navigationsskolelärarnes aflöning
och sålunda hvad Karlshamns navigationsskola beträffar för räkenskapsåret 1875 an -

föra följande:

Aflöning till ordinarie läraren ..................

Ålderstillägg.............................

3,500: —

eu lärare i

m. ...	500: —	2,000: -450: — 750: —
	.... kronor	6.700: —

Ålderstillägg
Aflöning till
Anslag till ui

eller tillsamrr,„..„........... „ orj ... . ,,

Att icke det enligt staten för lärarne anslagna belopp blifvit under är 18 Ib till fullo
utbetaldt, härleder sig deraf, att underläraren Lindahl med döden afgick den 29 Maj
1875 och efterträdaren först inträdde i löneberäkning från och med den 1 Oktober
sa,mina år. Direktionen Ijar således under år 1876 till Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
i Karlskrona återburit de å 1875 års anslag derigenom besparade aflömngs -

medel.

Karlshamn den 27 November 1877.

J. vos BERGEN. J. A. BRUNNSTRÖM. ROBERT TERNSTRÖM.

H. A. SCHOTT.

ERNST MEYER.

T. BOSSON.

296

Direktionens för Yesterviks navigationsskola
underdåniga utlåtande.

Direktionen för härvarande navigationsskola, som af Kongl. Kommerskollegium
blifvit anmodad att till Kongl. Kollegium inkomma med till Eders Kongl. Maj:t
stäldt underdånigt utlåtande angående Riksdagens Revisorers anmärkning, att afskrifter
af de utaf Eders Kongl. Maj:t för de särskilda navigationsskolorna faststälda afflönings-
och utgiftsstater icke varit räkenskaperna för år 1875 bilagda; får underdånigst
anföra, att från och med år 1867 hafva hvarje år afskrifter af de utaf Eders
Kongl. Maj:ts faststälda afiönings- och utgiftsstater varit härvarande navigationsskolas
räkning bilagda.

Vestervik den 4 December 1877.

J. D. SMITT. G. E. ODELMARK. AUG. RUD1N. D. JERN.

Domkapitlets i Upsala stift

underdåniga utlåtande i anledning af
Riksdagens Revisorers anmärkningar vid
granskningen af stiftets läroverks räkenskaper
för år 1875,

Jemlikt remiss på nådigste befallning, i anledning af Riksdagens Revisorers i
underdånig berättelse om verkstäld granskning af statsverkets jemte dertill hörande
fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1875 gjorda framställningar, vid
afdelningen konsistorierna och läroverken under åttonde hufvudtiteln får domkapitlet
i Upsala stift, efter samtlige vederbörandes hörande och med öfverlemnande af deras
afgifna yttranden, för egen del i underdånighet anföra följande:

Beträffande läroverkens kassor hafva Revisorerne för det första ansett sig böra
fästa uppmärksamheten på vissa förhållanden, hvilka synts egnade att föranleda ett
förtydligande eller fullständigande af nu gällande föreskrifter.

I sådant afseende har anförts, att de sammanskottsafgifter, som, enligt mom.
1 punkten c af § 134 i nådiga stadgan för rikets allmänna elementarläroverk, kunna
lärjungarne till läroverkets så kallade “egna kassa“ åläggas, vid några läroverk dels
utgått med olika belopp af olika lärjungar, dels ock af vissa bland dem icke erlagts,
under det att vid andra läroverk berörda afgifter påförts samtlige lärjungarne till
enahanda belopp.

Härvid får domkapitlet anföra, att författningens nuvarande föreskrift, att berörda
afgift skall i mån af behof lärjungarne åläggas, synes vara fullt lämplig och
tillräckligt bestämd, enär någon befrielse från samma afgift eller nedsättning deri för
någon eller några bland lärjungarne, hvilket alltid måste ske på öfriges bekostnad,

— 297

icke annat än i bestämdt nödfall bör förekomma och således hvarken å ena sidan
torde böra förbjudas, ej heller, å den andra, lärer kunna bindas vid några vissa föreskrifter,
utan synes, enligt hvad nu är fallet, der den undantagsvis skulle förekomma,
böra, såsom något hvarom författningen icke nämner eller stadgar, vara beroende på
rektors och kollegiets bepröfvande, att verkligt nödfall är för handen.

Vidare hafva Revisorerne funnit stor skiljaktighet vara rådande i afseende på
utgiftsposternas fördelning på kas orna, särskildt i fråga om läkarearfvodet, som påförts
vid vissa läroverk egna kassan, vid åtskilliga denna jemte premie- och fattigkassan,
vid andra åter sist nämnda kassa ensam, vid några slutligen terminsafgiftskassan.

Hvad läkarearfvodet angår, är det en bekant sak, hurusom detta ursprungligen
varit afsedt att bereda de mest behöfvande lärjungarne nödig sjukvård och derför i
författningen är bestämdt anvisadt på den i § 134 mom. 2 omnämnda premieoch
fattigkassan, men att sedermera till följd af föreskrifterna om de mönstringar,
samtlige lärjungar skola undergå i fråga om gymnastik- och vapenöfningar, samt för
åtskilliga statistiska uppgifters meddelande läkarens anlitande för läroverkets behof
antagit vida större omfattning och på grund häraf icke längre bör af premie- och
fattigkassan ensam bekostas. Rör så vidt det således icke skulle pröfvas på goda
grunder skäligt att genom särskildt anslag bereda tillgång till läkarearvode vid elementarläroverken,
synes det vara ovedersägligt, att kostnaden derför bör till den vida
större delen drabba samtliga lärjungarne och således utgå från den egna kassan. För
det högre elementarläroverket i Upsala har af sådan anledning domkapitlet medgifvit
läkarearfvodets bestridande till 2/3 ur sist nämnda kassa. Denna proportion synes
domkapitlet skäligen kunna vidhållas, derest en allmän föreskrift skulle anses erforderlig.

Beträffande den af Revisorerne vidare framhållna skiljaktigheten i fråga om en
del utgifters bekostande för läroverkshusets vidmagthållande och hvad dertill hörer,
så lärer icke kunna nekas, att en olika uppfattning af hvad med “undervisningsinedel“
eller “undervisningsmateriel11 skall förstås stundom gjort sig gällande och vållat
någon osäkerhet eller skiljaktighet i fråga om utgifters hänförande för sådant ändamål
antingen till den i § 134 mom. 1 punkten d föreskrifna särskilda afdelning af
egna kassan, som plägar benämnas terminsafgifts- eller materielkassan, eller till deri
jemlikt Kongl. cirkuläret den 11 December 18(33 inrättade byggnadsfonden. Men dä
genom 125 § i Nådiga läroverksstadgan föreskrifter äro meddelade, som böra utesluta
en sådan meningsskiljaktighet, kan domkapitlet för sin del icke anse någon vidare
föreskrift i berörda hänseende erforderlig.

Hvad slutligen angår de olika belopp, hvartill lärjungarnes sammanskott till
egna kassan enligt ofta nämnda § 134 1 c vid olika läroverk uppgå, så lärer denna
omständighet, såsom beroende på en mängd särskilda förhållanden, icke kunna ändras.
Svårigheten för lärjungarne att bära dessa utgifter vid vårt lands läroverk, der undervisningen
i det närmaste är kostnadsfri, synes sannerligen ej förtjena ett omnämnande,
och de skuldsättningar i denna kassa vid en del läroverk, som väckt Revisorernes
uppmärksamhet, torde ursprungligen endast få tillakrifvas en mindre skicklighet
i fråga om beräknandet af den löpande terminens utgifter, om ock den i början
obetydliga skulden någonstädes fått qvarstå och tillväxa i stället att vid näst påföljande
uppbörd betäckas, meu häntyda visserligen icke på något utgifternas betungande
belopp, allra minst sedan genom Kongl. cirkuläret den 27 November 1868 en icke
ringa lindring blifvit beredd genom tillåtelsen att, der ifrågavarande afgift uppgår till

Jter. Ber. ang. Statsverket 1877.

— 298 —

mer än två kronor i terminen för hvarje lärjunge och likväl är för det med densamma
afsedda ändamål otillräcklig, bidrag dertill må kunna erhållas från den i
punkten d af 134 § mom. 1 faststälda terminsafgift ända till en tredjedel af densammas
hela belopp.

För det andra hafva Revisorerne, med anledning deraf att vid åtskilliga läroverk
ledamöter i kollegierna befunnits häfta i skuld för lån ur läroverkens kassor,
framhållit önskvärdheten deraf, att det i Kongl. kungörelsen den 10 April 1863, angående
inskränkningar i behörigheten att undfå lån af allmänna medel, meddelade
stadgande, att ledamot i styrelse, som har sig anförtrodd förvaltning af allmänna
medel, icke må ikläda sig betalningsansvar för lån af de under samma styrelses förvaltning
stälda medel, må vinna tillämpning äfven i fråga om läroverkskollegiernas
ledamöter.

Härvid får domkapitlet anföra, att, om äfven ledamöterne af läroverkskollegierna
svårligen kunna, med undantag för rektor och bibliotekarie, på grund af 138
§ af läroverksstadgan, som af Revisorerne åberopats, sägas i egentlig mening tillhöra
dylik styrelse, då de icke hafva någon omedelbar förvaltning sig anförtrodd, och ehuru
Kongl. Kammarrätten icke, för så vidt domkapitlet nu kan erinra sig, har härvid gjort
någon anmärkning, god ordning, såsom äfven i de från Upsala och Hudiksvalls läroverk
inkomna förklaringarne uttryckligen erkänts, likväl synes fordra, att det af Revisorerne
anm:;’’,rfQ förhållandet må upphöra, hvaröfver domkapitlet icke skall underlåta
att, i hvad på domkapitlet ankommer, hädanefter utöfva tillsyn.

Slutligen hafva Revisorerne för det tredje framhållit skiljaktigheten i förfarandet
beträffande tillämpningen på pedagogierna af Kongl. cirkuläret den li December
1863, angående bildandet af byggnadsfonder vid elementarläroverken, i hvilket afseende
Revisorerne funnit dylika fonder vara bildade vid fyra namngifna pedagogier, men
icke vid de öfriga.

Härvid får domkapitlet, såsom redan en gång förut af samma anledning inför
Eders Kongl. Maj:t i underdånighet framhållits, fästa uppmärksamheten derpå, att,
hvad den enda dylika läroanstalten inom erkestiftet beträffar, den enklassiga pedagogien
i Öregrund, der staden allt jemt ensam, med blott en enda gång erhållet bidrag
till det obetydliga beloppet af 50 kronor från stiftets allmänna läroverksbyggnadskassa,
ansvarat för byggnad och underhåll af pedagogiens undervisningslokal, påläggandet
af den ifrågavarande afgiften utan tvifvel skulle hafva till följd, att största
delen af de ytterst fåtaliga lärjungarne, hviika alla äro mindre bemedlade föräldrars
barn, skulle tagas ifrån läroanstalten, och det derigenom på en från andra läroverk
aflägsen ort beredda tillfället till en nödtorftig förberedande kurs för sjömansyrket,
hvilket ändamål allena torde utgöra ett skäl för pedagogiens i Öregrund bibehållande,
i det närmaste omintetgöras. Hvad än må i fråga om öfriga pedagogier härutinnan
beslutas, måste domkapitlet således på det bestämdaste afstyrka tillämpning på pedagogien
i Öregrund af 1863 års nådiga cirkulär, såsom både obehöflig och för pedagogiens
ändamål icke blott gagnlös utan rent af hinderlig.

Upsala Domkapitel den 5 December 1877.

A. N. SUNDBERG.

C. A. CORNELIUS. MARTIN JOHANSSON. K. H. GEZ. von SCHÉELE. ii.

ii. R. Henschen.

— 299 —

Rektors vid Upsala elementarläroverk
yttrande.

Sedan Kongl. Maj:t befalt, att domkapitlet efter vederbörandes börande skall
inkomma med underdånigt utlåtande i anledning af Riksdagens Revisorers gjorda
framställning beträffande konsistoriernas och läroverkens räkenskaper för år 1875,
och jag genom remiss af den 7 innevarande månad blifvit ålagd yttra mig i ärendet,
får jag vördsamt anföra följande.

Beträffande de sammanskottsafgifter, som enligt mom. 1 punkten c af 134 §
af Kongl. Maj:ts nådiga läroverksstadga, kunna lärjungarne åläggas, synes mig, att
sådan afgift bör till lika belopp af hvarje lärjunge ovilkorligen utkräfvas. Kassans
utgifter äro dels af den allmänna natur, att de tillskynda alla lärjungar samma fördel,
dels utgå de till fyllandet af så oafvisliga behof, att, derest en eller flere lärjungar
befriades från erläggande af sagde afgift, motsvarande belopp måste på de
återstående utdebiteras, bvilket icke kan vara med rättvisan öfverensstämmande.

Det ligger nästan i sakens natur, att läkarens aflöning vid olika läroverk påförts
skilda kassor. Skolstadgan af den 29 Januari 1859 berör i § 134 mom. 2 blott
det fall, när någon af de mest behöfvande lärjungarne kräfver sjukvård, då läkaren
bör af premie- och fattigkassan godtgöras; men genom Kongl. brefvet den 19 Juni
1866 angående berättelser rörande undervisningen i gymnastik påbjudes, att för de
från dessa öfningar befriade lärjungar redogörelse i tabellform angående sjukdomsanledningarne
skall afgifvas. Detta förutsätter en föregående läkare besigtning. Vidare
behöfver läkare rådfrågas beträffande de sanitära förhållandena i allmänhet vid
läroverket. För dessa läkarens Fenster kan godtgörelse ej påföras premie- och fattigkassan,
och tvekan kan uppstå, antingen den s. k. egna kassan eller terminsafgiftskassan
bör vidkännas utgiften., Beträffande härvarande läroverk har högvördiga domkapitlet
medgifvit, att 2/3 af läkarens arfvode må utgå af egna kassan och 1/3 af
premie- och fattigkassan. Önskvärd t vore, att å hvarje läroverks stat arfvode för
läkare vore upptaget, och detta till sådant belopp, att rektor äfven kunde påkalla
hans biträde för kontrollen öfver anledningarne till vissa lärjungars uteblifvande från
lektionerna i skolan.

Att utgifter för läroverkshusets vidmagthållande och hvad dertill hörer, såsom
bland annat rummens förseende med lämpliga sittplatser, pulpeter eller bord m. m.,
skola bestridas af stiftsbyggnadskassan eller läroverkets byggnadsfond, synes med tydlighet
framgå af skolstadgans § 133 mom. 1, jern förd med § 123 samt Kongl. cirkuläret
den 11 December 1863 angående upprättandet af särskild byggnadsfond vid
hvarje elementarläroverk.

Äfvenledes är tydligt af § 134 mom. 1 punkten c, att utdebiteringen af sammanskottsmedel
hvarken får ställas så njugg, att skuld i egna kassan uppstår, ej heller
så öfverflödande, att behållning uppkommer. Då likväl uppbörden, dels för undvikande
af restantier dels för bestridande af löpande utgifter, bör förrättas under förra
hälften af pågående läsetermin, kan svårligen undvikas, att stundom någon mindre
brist eller behållning vid kassaslutet förefinnes, men utan tvifvel är det ej detta tillfälliga
förhållande, Herrar Revisorer åsyftat.

Slutligen anmärkes det obehöriga deri, att vid åtskilliga läroverk ledamöter i
kollegierna häfta i skuld för lån ur läroverkens kassor. — Anmärkningens befogenhet
medgifves. Då lagstiftningen i detta hänseende varit otydlig, har enligt gammal häfd

— 300 —

vid härvarande läroverk lärarne beviljats lån ur skolans kassor, hvilket mindre lämpliga
förhållande under nästa är skall rättas.

Upsala den 19 November 1877.

11. M. FLODERUS.

Rektors vid Gefle elemenläroverk
yttrande.

Infordrad förklaring i anledning af de anmärkningar, som af Riksdagens Revisorer
blifvit framstälda beträffande förvaltningen af åtskilliga, elementarläroverken tillhöriga
kassor och fonder, har jag äran härmed afgifva.

Revisorerne yttra, att vid granskning af elementarläroverkens räkenskaper har
befunnits, att de föreskrifter, som i § 134 af Kongl. Maj:ts nådiga stadga för rikets
allmänna elementarläroverk den 29 Januari 1859 äro meddelade angående de till
läroverken hörande kassors inkomster och utgifter, blifvit vid skilda läroverk på olika
sätt tillämpade, i det att de sammanskottsafgifter, som enligt mom. 1 punkten c af
åberopade § kunna lärjungarne åläggas, vid några läroverk dels utgått med olika belopp
af olika lärjungar, dels ock af vissa bland dem icke erlagts, under det att vid
andra läroverk berörde utgifter påförts samtlige lärjungarne till enahanda belopp.

Vid Gefle elementarläroverk har ifrågavarande afgift påförts alla
lärjungar till enahanda belopp och erlagts af alla, som varit vid läroverket
närvarande och icke af sjukdom eller annat förfall hindrats att större delen
af terminen der åtnjuta undervisning.

Vidare hafva Revisorerne anmärkt, att stor skiljaktighet råder i afseende på
utgiftsposternas fördelning på kassorna, i hvilket afseende an fö res, att afiöningen till
läkare påförts vid vissa läroverk den s. k. egna kassan ensam, vid åtskilliga denna
jemte premie- och fattigkassan, vid andra åter sistnämnde kassa ensam, vid några slutligen
terminsafgiftskassan. Äfven har förekommit, att utgifter för läroverkshusens vidmagthållande
och hvad dertill hörer blifvit i egna kassan affärda, ehuru dessa utgifter
rätteligen synas tillkomma byggnadsfonden.

Vid Gefle elementarläroverk har afiöningen till läkaren i öfverensstämmelse
med föreskriften i § 134 mom. 2 i 1859 års skolstadga blifvit
påförd premie- och fattigkassan. Detta har kunnat låta sig göra, emedan
arfvodet till läkaren hittills utgått och ännu utgår med det ringa beloppet
af 30 kronor för år; men då en så billig läkarevård väl icke mångenstädes
torde förekomma och ej heller här är att för framtiden påräkna, så vore
önskligt om genom nådig föreskrift blefve bestämdt, att denna utgift borde
ur någon annan af läroverkens kassor utgå, och synes den s. k. egna kassan
dervid i första rummet böra komma i fråga, då den till största delen bildas
af lärjungarnes sammanskott, hvilka efter behof kunna höjas eller nedsättas.

Någon till byggnadsfonden rätteligen hörande utgift har icke vid
Gefle elementarläroverk blifvit i egna kassan afförd.

I sammanhang med förestående hafva Revisorerne jemväl inhemtat, att den
egna kassan vid åtskilliga läroverk endast med svårighet och genom stark förhöjning

— 301 —

af lärjungarnes till denna kassa ingående afgifter kunnat bestrida densamma påförda
utgifter, samt till och med kommit att häfta i ej obetydlig skuld till öfriga läroverkskassor
eller till redogöraren.

Här anmärkta förhållande har äfven vid Gefle elementarläroverk egt
rum, i det att egna kassan vid 1874 års slut häftade i skuld till redogöraren
för 2,022 kronor. Sedan den terminliga afgiften till denna kassa
1875 blifvit höjd till 10 kronor, har denna afgift emellertid befunnits tillräcklig,
ej blott att bestrida de löpande utgifterna, utan ock att småningom
afbetala den iråkade skulden, så att denna, om ej oförutsedda omständigheter
komma emellan, bör vara i det närmaste betald vid 1878 års utgång.
Sedan detta skett, torde terminsafgiften kunna något nedsättas; men
att den äfven för framtiden måste behållas hög, i jemförelse med hvad den
i förra tider varit, blir en oundviklig följd af de ökade kostnader, som ett
nytt lärohus medför i afseende på uppvärmning, upplysning och renhållning;
men denna förhöjning i afgift motsvaras ock af större sundhet, beqvämlighet
och ordning samt bör derföre ej gifva skälig anledning till missnöje.

Slutligen anmärka Revisorerne, att i strid med Kong], kungörelsen den 10 April
1863 ledamöterne i åtskilliga kollegier häfta i skuld för lån ur läroverkens kassor
eller iklädt sig betalningsansvar för sådana lån, ehuru de enligt 138 § i läroverksstadgan
måste anses vara för dessa kassors förvaltning ansvarige.

Vid Gefle elementarläroverk eger sådant förhållande rum endast med
ett lån å 500 kronor ur stipendiefonderna, hvilket innehafves af Adjunkten
Svedlund, och för hvars återbetalande en annan af kollegii ledamöter,
Adjunkten Kastman, jemte nuvarande kyrkoherden i Vassunda, Ekström,
iklädt sig ansvarighet. Detta lån utlemnades ursprungligen 1859, således
4 år förr än 1863 års förordning utkom. Att det sedan dess utan anmärkning
fått qvarstå och omsättas har sin grund uti kollegii öfvertygelse,
att dessa medel äro väl placerade, alldenstund så väl låntagarens som löftesmännens
soliditet är utom allt tvifvel. Man uppsäger ej gerna ett lån, för
hvilken god säkerhet finnes stäld och hög ränta betalas, allra minst under tider,
då dessa båda fördelar ej äro så lätta att vid återutlåning i samma grad
vinna; och man har trott, att kungörelsen af den 10 April 1863 tillkommit
för att göra slut på och för framtiden förekomma ett kändt missbruk, ej
för att lägga hinder i vägen för redan väl placerade medels orubbade bibehållande,
der de finnas.

Till här i fråga varande lånekategori torde ej vara hänförligt det
lån, som jag sjelf innehar ur läroverkets stipendiefonder, å 5,000 kronor,
enär för detsamma är lemnad realsäkerhet — inteckning i fast egendom —
minst fem gånger öfverstigande lånesumman i värde.

Gefle den 24 November 1877.

G. KLINTBERG.

302

Kollegiets vid Hudiksvalls
elementarläroverk underdåniga
yttrande.

Med anledning af de framställningar, som gjorts i Riksdagens Revisorers den
13 Oktober detta år afgifna berättelse om förrättad granskning af, bland annat, elementarläroverkens
räkenskaper för år 1875, får Hudiksvalls läroverks kollegium, sedan
erkestiftets domkapitel i skrifvelse till rektor infordrat vederbörandes underdåniga
förklaringar i ämnet, härmed i djupaste underdånighet afgifva följande yttrande.

Då de i bemälda revisionsberättelse gjorda uttalanden synas icke så mycket
afse att framställa anmärkningar mot redovisningen från de särskilda läroverken, utan
fast mera framhålla önskvärdheten deraf, att nu varande bestämmelser angående de
till läroverken hörande kassors inkomster och utgifter varda i vissa hänseenden förtydligade
eller fullständigade, har kollegium ansett sin härvid åliggande uppgift vara
att, på samma gång som undertecknad rektor i egenskap af räkenskapsförare angåfve
tillvägagåendet vid detta läroverk uti ifrågavarande fall och grunderna derför, tillika
underdånigst uttala sig rörande det förfaringssätt, hvilket såsom det rigtigaste och
ändamålsenligaste borde tiil allmän efterlefnad föreskrifvas, för den händelse att Riksdagens
Revisorers framställningar skulle föranleda till någon större eller mindre förändring
af nu gällande stadganden, hvilkas obestämdhet visserligen kan nöjaktigt förklara
den skiljaktiga praxis, som nu i vissa anmärkta fall vid olika läroverk följes.
Om nemligen också åt de särskilda läroverkens närmaste styrelser kunde utan fara inrymmas
eller bibehållas en viss rättighet att efter sig företeende omständigheter och
eget bästa bepröfvande bestämma öfver och fördela de skilda kassornas inkomst- och
utgiftsposter, torde dock, efter kollegii förmenande, öfvervägande skäl tala för fullständig
enhet mellan samtliga läroverk, hvilken icke lärer kunna uppnås på annat sätt
än genom bestämdare lagstadganden.

Vidkommande först den s. k. egna kassan i inskränkt mening, har denna här,
såsom mångenstädes, visat sig endast med största svårighet förmå att bära sina utgifter,
hvarför man ansett sig torpligtigad att till den samma hänföra alla inkomster af frivilliga
gåfvor m. m., som icke nödvändigt skolat tillfalla andra läroverkets kassor.
De hit hörande sammanskottsmedlen hafva härstädes från och med höstterminen 1873
utgjort 3 kr, 50 öre och städse utgått lika af alla närvarande lärjungar, hvarvid befrielse
endast tillfälligtvis medgifvits för någon enstaka yngling, som befunnits alldeles
oförmögen att erlägga den långa summan och frikallats endast af det skäl, att hans
afgift i allt fall måst afskrifvas. Kollegium vidhåller rigtigheten af denna princip.
Då nemligen ifrågavarande afgift endast i män af behof ålägges lärjungarne, hvilka
af gammalt plägat samtlige bidraga åtminstone till anskaffande af ved och ljus, och
då skolundervisningen ändock måste betraktas såsom i det allra närmaste kostnadsfri,
torde det kunna med allt fog försvaras, att ofta berörda bidrag till lika mått utgöres
af en hvar, som begagnar sig af de förmåner, skolan erbjuder. Men å andra sidan
synes billigheten fordra, att, om dessa sammanskott skola drabba äfven de minst bemedlade,
de icke någonstädes må öfverskrida de i lag bestämda afgifter till öfriga
kassor, hvilka affordras allenast i bergliga eller goda lefnadsvilkor befintliga lärjungar,
och att sålunda ett maximum fästställes af t. ex. 5 kronor, eller samma jemna belopp,
som utgår till byggnadsfonden. Der den härigenom inflytande inkomst befinnes otillräcklig
för egna kassans behof, står tillfälle öppet att fylla bristen ur materielkassan,
i enlighet med det i Nådiga cirkuläret den 27 November 1868 gjorda medgifvande.

— 303 —

Sålunda skulle nu förefintliga olägenheter sannolikt varda fullkomligt häfda, i fall i
sammanhang dermed förordnades, att ofta nämnda sammanskottsmedel endast finge
användas till bekostnad af renhållning med vaktmästares aflöning samt lyshållning
och uppvärmning, men deremot skrifmaterialier, tryckning och öfriga dylika expenser
påfördes materielkassan, i öfverensstämmelse med af senaste läroverkskomitéer framstälda
förslag.

Hvad vidare beträffar läkarearfvodet, har detta, som likaledes år 1873 höjdes
från 25 till 50 kronor, vid Hudiksvalls läroverk af ålder påförts premie- och fattigkassan,
med hänsyn till dels läkarens skyldighet att vårda fattige sjuke lärjungar, dels
till olämpligheten eller obehöfiigheten att fördela den jemförelsevis ringa summan på
flera kassor. Men då å ena sidan premie- och fattigkassans tillgångar äro ytterst begränsade,
och å andra sidan öfver hufvud taget större delen af den tid, då läkaren
är för skolans räkning sysselsatt, upptages af de terminligen återkommande gymnastikmönstringarne
samt mera tillfälliga undersökningar af sädane lärjungars kroppskonstitution
och helsotillstånd, hvilka söka befrielse från öfningslektioner, hvartill kommer, att
rektor stundom i ett eller annat ämne behöfver samråda med läkaren eller af honom
begära upplysningar, t ex. för uppgifter i årsredogörelsen, tror kollegium för sin del att,
om hela läkarehonorariet skall utgå ur en och samma kassa, härtill närmast erbjuder
sig terminsafgiftskassan, till hvilken enligt kollega mening alla utgifter böra hänföras,
som ej uttryckligen '' åligga andra kassor. Att taga det samma ur den s. k. egna
kassan anser kollegium lika litet, kunna försvaras, som att i sist nämnda kassa afföra
utgifter för läroverkshusets vidmagthållande, de der ovedersägligen tillkomma byggnadsfonden.

Men då sålunda icke blott kostnaden för program tryckning och dylikt,
utan i allmänhet alla icke för öfriga kassor specificerade utgifter skulle bestridas af
terminsafgifts- eller materielkassan, som dessutom kan komma att med en tredjedel
af sin årliga inkomst bidraga till fyllande af ljus- och vedkassans behof, torde det
till äiventyrs förtjena att beaktas, huru vida icke omständigheterna kräfva någon liten
förhöjning af till den samma ingående terminsafgifters belopp, något som med de allt
jemt stigande prisen på hvarjehanda förnödenheter icke lärer kunna anses opåkallad t.
eller obehörigt.

_ Hvad slutligen angår Riksdagens Revisorers i § 2 gjorda framställning rörande
det förhållandet, att flerestädes ledamöter i läroverkskollegierna häfta i betalningsskyldighet
för lån ur skolkassorna, har sådant visserligen äfven här förr egt rum, men
pa senare åren, allt efter som lånen hunnit inbetalas, mer och mer minskats och skall
med innevarande års utgång alldeles upphöra. I denna fråga anser kollegium intet
annat underdånigt yttrande erforderligt än att, sedan läroverkskollegiernas uppmärksamhet
fästats på innehållet af nådiga kungörelsen den 10 April 18(33, den påpekade
oegentligheten måste öfverallt, så snart sig göra låter, försvinna.

Hudiksvall den 17 November 1877.

F. W. SID WALL,

ä Hudiksvalls läroverks
kollegii vägnar.

— 804

Kollegiets vid Norrtelge elementarläroverk
underdåniga
förklaring.

Med anledning af skrifvelse från högvördiga domkapitlet i Upsala, deri infordras
underdånig förklaring på grund af Riksdagens Revisorers anmärkningar angående de
till läroverken hörande kassors inkomster och utgifter samt dessa medels utlånande,
få undertecknade, kollegiiledamöter och förvaltare af byggnadsfonden, i underdånighet
tillkännagifva:

att de vid detta läroverk, i enlighet med mom. 1 c i 134 § af gällande skolstadga,
influtna sammanskottsmedel till inköp af ved och ljus erlagts af samtliga
skolans lärjungar;

att arfvode till läkare erlagts endast vid de terminliga besigtningarne af skolungdomen
i och för gymnastiköfningarne samt bestridts af egna kassan; och

att alla omkostnader för läroverkshusets vidmagthållande och hvad dertill
hörer blifvit påförda den 1863 inrättade byggnadsfonden och aldrig bekostats af
egna kassans medel.

Som egna kassans inkomster, bestående af afgifterna enligt 134 § mom. 1 a
och c, hvilken senare årligen upptagits till ett belopp af 10 kronor af hvarje lärjunge,
och derjemte af ett bidrag af en tredjedel af kontanta inkomsten för året från
terminsafgiftskassan, ej förslå till betäckande af alla kassans nuvarande utgifter, så
vågar kollegium i underdånighet föreslå:

att denna kassa måtte bestrida blott utgifterna till inköp af ved och ljus samt
vaktmästarens aflöning, men att de öfriga utgifterna, såsom tyckningskostnader m. m.,
måtte bestridas af terminsafgiftskassan; äfvensom

att helt och hållet obemedlade lärjungar, på grund af pastors derom lemnade
intyg, måtte kunna befrias från afgiften enligt mom. 1 c af ofvan åberopade 134 §.

Som afgiften till bibliotekskassan, 50 öre af hvarje inskrifven lärjunge, vid
detta läroverk gifver den obetydliga inkomsten af omkring 10 kronor årligen, så synes det
vara temligen onödigt att redovisa dessa medel i särskildt konto, hvadan äfven i
underdånighet föreslås, att deri nuvarande afgiften till bibliotekskassan vid de lägre
elementarläroverken lägges till egna kassan, och att alla bokinköp vid dessa läroverk
bestridas af terminsafgiftskassan.

I afseende på Revisorernes anmärkning angående medlens utlånande åt lärarne,
får i underdånighet upplysas, att de små besparingar, som vid de lägre elementarläroverken
kunna uppkomma, här aldrig utlånats åt enskilde personer, utan insättas
och förräntas i Uplands enskilda bank.

Norrtelje den 19 November 1877.

J. V. TEGNÉR. N. E. EDEN. M. A. WENDBLAD,

Rektor.

E. FORSSEL1US. C. A. B. MOLIN. A. GRANBERG.

J. G. PALMGREN Och L. R. ZETTERSTÉN.
Deltagande i byggnadskassans förvaltning.

— 305 —

Kollegiets vid Enköpings elementar läroverk

underdåniga förklaring.

Genom skrifvelse från högvördiga domkapitlet i Upsala af den 7 dennes har i anledning
af Herr Statsrådets och Chefens för Eders Kongl. Maj:ts Ecklesiastikdepartement
remiss till högvördiga domkapitlet af den 20 sistlidne Oktober undertecknad rektor anbefalts
inkomma med vederbörandes underdåniga förklaringar öfver ett nämnda remiss
bifogad t transsumt af Riksdagens Revisorers den 13 Oktober detta år afgifna berättelse
om verkstäld granskning af statverkets och dertill hörande fonders tillstånd, styrelse
och förvaltning under år 1875, och få vi till åtlydnad deraf i djupaste underdånighet
anföra följande:

I öfverensstämmelse med § 134 mom. 1 punkten c af nådiga stadgan för rikets
elementarläroverk, der något undantag för vissa lärjungar med afseende på deri stadgade
afgift icke nämnes, hafva sammanskottsmedel sedan höstterminen 1869 varit
ålagda samtlige lärjungar vid Enköpings läroverk, och till lika belopp.

Då i nämnda g mom. 2 af samma nådiga stadga föreskrifves, angående premieoch
fattigkassan, att dess inkomster skola användas bland annat till sjukvård för de mest
behöfvande, så har årligen ur denna kassa utbetalts ett mindre belopp till läkaren
såsom läkarearvode för fattige lärjungar, hvarjemte, då rektor åligger vaka deröfver,
att, alla lärjungar, hvilkas kroppskonstitution sådant tillåter, deltaga i undervisningen
i gymnastik, men detta förhållande ej utan läkares biträde kan utrönas, ett lika stort
belopp utbetalts till läkaren såsom arfvode för gymnastikmönstring, hvilken utgift, såsom
afseende undervisningen, rektor ansett böra af terminsafgiftskassau bestridas.

Afgiften till egna kassan har sedan höstterminen 1869 icke varit underkastad
någon förhöjning, och den skuld, i hvilken kassan häftat till läroverkets öfriga kassor,
har under år 1876 blifvit till fullo betald.

Då enligt § 134 af nådiga läroverksstadgan vården af samt ansvaret och redogörelsen
för de i mom. 1 och 2 nämnda kassor åligger rektor, har kollegium icke betraktat
sig såsom en sådan styrelse, som i Eders Kongl. Maj:ts nådiga kungörelse af
den 10 April 1863 afses, och rektor å sin sida, af samma nådiga kungörelse ansett sig
oförhindrad att ur dessa kassor utlemna lån jemväl till ledamot af kollegium.

Huruvida kollegiiledamots egenskap af låntagare i läroverkets kassor må anses
hinderlig för fullgörande af den revisionsskyldighet och dermed förenade ansvar, hvarom
stadgas i § 138 af nådiga stadgan för rikets elementarläroverk, derom torde det ej
tillhöra oss att döma. Endast det anhålla vi i djupaste underdånighet få anföra, att
vid Enköpings läroverk, med undantag af ett mindre belopp i terminsafgiftskassan,
öfriga medel, som blifvit till kollegiiledamot såsom lån utlemuade, tillhöra dels byggnadsfonden,
för hvilken en annan revision är föreskrifven, än den i § 138 af nådiga
läroverksstadgan bestämda, dels stipendium afzelianum, som enligt stipendiiförfattningen
skall revideras af de män, som blifvit utsedde till revisorer af byggnadsfonden.

Enköping i läroverkskollegium den 17 November 1877.

C. T. HJERPE. C. A. GRAFSTRÖM. AXEL FR. RÖXQUIST.

Läroverkets inspektor. Rektor. Kollega.

E. T. SUNDELIN. H. HALLENCREUTZ.

Kollega. Kollega.

S. G. LINDMARK
Kollega.

Rev. Ber. ang. Statsverket 1877.

F. W. AMARK.
Kollega.

— 306 —

Rektors vid Söderhamns elementarläroverk
underdåniga förklaring.

Genom Upsala domkapitels skrifvelse deri 7 November d. å. ålagd att inkomma
med underdånig förklaring angående de framställningar, som Riksdagens Revisorer ansett
sig böra göra med anledning af elementarläroverkens räkenskap för år 1375, får
jag i djupaste underdånighet anföra följande.

I Söderhamns elementarläroverks räkenskap har aflöningen till läkaren påförts
den s. k. egna kassan på grund deraf att, då öfriga utgifter för lärjungarnes personliga
välbefinnande genom § 134 af läroverksstadgan anvisats att utgå af denna
kassa, äfven ofvannämnda utgift kunde anses vara dit hänförlig. Egna kassans skuld
utgjorde den 31 December 1875 kronor 47,80 mot en tillgång af kronor 200. Af de
förhållanden, som för öfrigt anmärkts af Revisorerne, har icke något förekommit i
läroverkets räkenskap för revisionsåret.

Såsom Revisorerne påpekat, torde ett förtydligande eller fullständigande af nu
gällande föreskrifter i dessa ämnen vara af nöden, och vågar jag i underdånighet
uttrycka den åsigten, att detta fullständigande lämpligen kunde ske på sätt som den
i nåder förordnade komité för revision af gällande läroverksstadga m. m. i sitt den
28 Juli 1872 afgifna betänkande föreslagit, med det undantag, att afgifterna till den
allmänna eller, som den i det af utsedde komiterade den 22 December 1874 afgifna
förslag till stadga för rikets allmänna elementarläroverk benämnes, materiel-kassan ej
torde böra bibehållas vid det belopp, hvarmed de hittills utgått, eller kronor 4,50.
Med de stigande fordringar, som en ständigt framåtskridande insigt i uppfostrans
väsen ställer på så väl undervisnings- som inredningsmateriel, är det åtminstone för
de lägre läroverken med ett inskränktare lärjungeantal nästan omöjligt att i detta
hänseende följa med sin tid utan att taga sin tillflykt till tiggeri af derför i botten
vanligtvis ovilliga kommuner, korporationer eller enskilda personer, en utväg som är
en statsinrättning föga värdig och för vederbörande rektorer föga behaglig, men som
dock, med vår nuvarande lagstiftning, stundom måste vidtagas. Antingen torde staten
böra bidraga till inaterieleus anskaffande eller ålägga kommunerna att göra det, eller
ock måste de inkomster, lör hvilka den skall anskaffas, i ej obetydlig mån ökas.
Billigheten af en sådan åtgärd framstår utan vidare, om man besinnar huru penningvärdet
förändrats sedan den tid, då ofvan nämnda afgiftsbelopp stadgades. Då emellertid
ej alla läroverks behof äro desamma, ej heller ett och samma läroverks behof alltid
lika, liksom äfven lärjungeantalet vexlar, torde det vara lämpligast att öfverlåta
bestämmandet af ofta nämnda afgiftsbelopp åt eforerne efter läroverkskollegiernas förslag,
dock så, att det ej finge öfverstiga ett visst maximum, exempelvis 8 kronor, i
terminen.

Hvad beträffar af Revisorerne framstäld anmärkning om otillåtligheten deraf,
att vid åtskilliga läroverk ledamöter i kollegierna häfta i skuld för lån ur läroverkets
kassor, synes denna anmärkning sakna befogenhet. Af antydning i ingressen till Kong],
kungörelsen den 10 April 1863 tyckes framgå, att läroverkskollegierna ej böra innefattas
under hvad der kallas »styrelse», hviiket tydligen utgör en öfversättning af det
i ingressen förekommande ordet »direktion». Lika litet torde man, med bibehållande
af ordets vanliga betydelse, kunna säga, att läroverkens kassor stå under kollegiernas
»förvaltning», då enlig t SS 1 34 och 135 af läroverksstadgan vården af, ansvaret och
redovisningen för dessa kassor åligga rektor och bibliotekarie, och den enda befattning,
som kollegierna taga med dem, är den i § 138 af samma stadga föreskrifna årliga
granskningen.

Söderhamn den 17 November 1877.

S. E. Centervall.

— 307 —

Kollegiets vid Öregrnnds pedagogi

underdåniga förklaring.

I djupaste underdånighet få undertecknade, ledamöter af läroverkskollegium vid
pedagogien i Öregrund, afgifva den nådigst infordrade förklaringen angående Riksdagens
Revisorers anmärkningar å elementarläroverkens räkenskaper, att §§ 1 och 2 i
Revisorernes berättelse synas icke hänsyfta på räkenskaperna lör Öregrunds pedagogi,
men, hvad beträffar § 3, läroverkskollegiet får underdånigst förklara, att, emedan
staden Öregrund, oss veterligt, ända till år 1876 byggt och underhållit pedagogiens
lokal, ingen anledning till förökad terminsafgift för bildandet af en byggnadsfond här
förefunnits, ej heller bristen deraf förr blifvit allt sedan 1863 anmärkt; samt, om den
i Kongl. Maj:ts nådigste cirkulär den 11 December 1863 förordnade förhöjningen af
de terminliga afgifterna med 5 kronor för bildandet af en byggnadsfond skulle åläggas
lärjungarne vid Öregrunds pedagogi, hvilka äro mindre bemedlade föräldrars barn,
denna förböjning torde komma att så menligt inverka på pedagogiens framtida uppehållande,
att föräldrarne toge sina barn från pedagogien, och detta lilla läroverks
ändamål att bibringa ett högre, bär för sjömansyrket förberedande, behörigt kunskapsmått,
än hvad stadens folkskola kan erbjuda, blefve med denna afgiftsför höj ning
alldeles förfeladt.

KASPER STRÖMBÄCK, ÖSKAR BERTINI.

Inspektor vid Öregrunds pedagogi, t. f. pedagog,

kyrkoherde.

Domkapitlets i Linköpings
stift

underdåniga utlåtande i anledning af
Riksdagens Revisorers anmärkningar vid
granskningen af stiftets elementarläroverks
räkenskaper för år 1875.

I nådig remiss den 20 sistlidne Oktober har Eders Kongl. Maj:t anbefalt domkapitlet
att efter vederbörandes hörande inkomma med underdånigt utlåtande i anledning
af Riksdagens Revisorers den 13 samma månad afgifna berättelse om verkstäld
granskning af statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning
år 1875, i hvad denna berättelse angår konsistorierna och elementarläroverken.

Till åtlydnad häraf får domkapitlet, med öfverlemnande af samtliga stiftets
läroverkskollegiers underdåniga yttranden, underdånigst tillkännagifva, att domkapitlet
för egen del intet har att vid dessa yttranden tillägga.

Linköpings domkapitel den 12 December 1877.

J. H. W. STEINNORDH. L E. RUSÉR.

L. FR. ISANDER. N. ÖSTLING.

Herman Petri.

- 308 —

Rektors vid Linköpings elementarläroverk
förklaring.

Genom domkapitlets resolution af den 14 sistlidne November anbefaldt att afgifva
yttrande öfver den af Riksdagens Revisorer den 13 Oktober 1877 afgifna berättelse
om verkstad granskning af statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd,
styrelse och förvaltning, så vidt den rörer elementarläroverken, får kollegium vid
Linköpings högre- elementarläroverk jemte remisshandlingarnes återsändande vördsamt
anföra följande.

Beträffande de förhållanden, hvarpå Riksdagens Revisorer i 1 § af sin berättelse
fästat uppmärksamhet, får kollegium anmäla: att de sammanskottsafgifter, som
enligt § 134 mom. 1 punkten c af Kongl. Maj:ts nådiga stadga för rikets elementarläroverk
kunna lärjungarne åläggas, vid härvarande högre elementarläroverk alltid utgått
med lika belopp för alla närvarande lärjungar; att aflöning till läkaren i enlighet
med skolstadgan påförts premie- och fattigkassan; att, om äfven någon mindre
utgiftspost, som möjligen kunnat föras till byggnadsfonden, utgått från egna kassan,
har detta skett af det skäl, att byggnadsfonden härstädes behöft sparas i och för uppbyggandet
af ett gymnastikhus, då deremot den egna kassan alltid haft goda tillgångar,
så att den utan någon stark förhöjning af lärjungarnes terminsafgifter och utan
någon skuldsättning alltid kunnat bestrida sina utgifter.

Beträffande Riksdagens Revisorers anmärkning i 2 § af ofvan nämnda berättelse,
rörande det förhållande, att, i strid mot Kongl. kungörelsen af 10 April 1863,
åtkilliga ledamöter i kollegierna häfta i skuld för lån ur läroverkens kassor, får
kollegium anmäla, att till de fonder och kassor, som stå under kollegii förvaltning,
inga af dess ledamöter häfta i någon skuld.

Enligt uppdrag å läroverkskollegii vägnar.

Linköping den 1 December 1877.

L. FR. ISANDER.

I; ektor.

Kollegiets vid Norrköpings elementarläroverk
underdåniga yttrande.

Öfver Riksdagens Revisorers den 13 Oktober 1877 afgifna berättelse om verkstad
granskning af statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och
förvaltning under år 1875 får Norrköpings läroverkskollegium, i hvad rörer konsistorierna
och läroverken, härmed afgifva följande underdåniga utlåtande.

Vid § 1.

Beträffande erläggande af de sammanskottsafgifter, som omtalas i läroverksstadgans
134 § mom. 1 c, synes obestridligt, att, då en viss summa erfordras för’ bestridande
af kostnaderna lör lyshållning, ved, uppassning m. m., den ifrågavarande
afgiften hör utgå af alla lärjungarne och till lika belopp af alla, enär i vidrigt fall
de förmögnare lärjungarne orättmätigt beskattas till de fattigares förmån; att den
således bör vara i strängaste mening personlig.

309 —

Rörande utgiftsposternas fördelning på kassorna, anser kollegium, dels attarfvodet
till läkaren, kvilket vid Norrköpings elementarläroverk, der hans åliggande
endast bestått i förrättande af de terminliga gymnastikmönstringarne, alltjemt
utgått af den s. k. terminsafgiftskassan, som i allmänhet har att bestrida kostnaderna
för gymnastik- och militäröfningarnes tillbehör, väl egentligen, i annat fall, borde föras
på den egna kassan, dit den ofvannämnda personliga afgiften ingår, men att likväl,
enär denna kassa väl i allmänhet torde vara hårdast anlitad, och på det i möjligaste*
måtto lärjungarnes för alla gemensamma afgift må lindras, må hända är lämpligt, att
den utgår af terminsafgiftskassan, dels att, då för användande af den s. k. byggnadsfondens
medel, enligt nådiga cirkuläret af den 11 December 1863, erfordras högvördiga
domkapitlets medgifvande, och ansökan om sådant vid hvarje än så obetydligt ”behof af
reparation å läroverkshusens inredning skulle föranleda en oändlig skriftvexling, den
nämnda fondens medel må besparas för större reparationer, de mindre åter göras på
terminsafgiftskassans bekostnad, hvilken i allmänhet bestrider utgifterna för materielen,
dels slutligen, att den genom nådiga cirkuläret af den 27 November 1868 medgifna
öfverföringen af högst en tredjedel af terminsafgiftskassans behållna inkomst till egna
kassans förstärkning först i det fall må ega rum, och detta utan särskild ansökan hos
eforus, då de s. k. sammanskottspenningarne uppgått t, ex. till minst 5 kronor af
hvarje lärjunge i terminen, hvarigenom missförhållandet med sistnämnda kassas anmärkta
skuldsättning möjligen kunde undvikas eller åtminstone minskas.

Vid § 2.

Kollegium finner tydligt, att, för så vidt lydelsen af läroverksstadgans 138 §
och den deri kollegium ålagda skyldigheten att »granska och underskrifva» elementarläroverkens
räkenskaper kunna anses göra kollegium till en »styrelse, som har sig
anförtrodd förvaltning af allmänna medel», oaktadt kollegium icke eger att utse kassaförvaltare
eller behöfver vidkännas obegränsad ansvarighet, det af Revisorerne åberopade
lagrummet, Kongl. kungörelsen af den 10 April 1863, är för detta fall fullt
bestämdt. Då emellertid kollegii förhållande till räkenskapernas förvaltning och särskildt
vidden af dess ansvarighet icke synas kollegium fullt bestämda, anser sig kollegium
böra i underdånighet påpeka önskvärdheten af tydligare stadganden härutinnan.

Vid § 3.

Af den omständigheten, att Nådiga cirkuläret af den 11 December 1863 angående
bildande af en s. k. byggnadsfond endast talar om elementarläroverk, och pedagogierna
så mycket mindre kunna räknas bland dem, som inga elementarläroverk med
en eller två klasser numera finnas, finner kollegium alldeles klart, att nämnda nådiga
cirkulär icke på sistnämnda läroanstalter kan ega tillämpning.

Norrköping den 4 December 1877.

H. ASPLING.
Rektor.

S. G. SVEKSSON.
Lektor.

G. P. GAHM.
Adjunkt.

J. HULLING.
Adjunkt.

T. NYBERG. EDA. ENGHOLM.
Lektor. Lektor.

P. OLSSON. AXEL RYDHAMMAR.
Adjunkt. Adjunkt.

N. MAGN. BÖRJESSON.
Adjunkt.

OSCAR WIGERT. LUDVIG EKLUND.
Lektor. Lektor.

H. MOHLIN. REINH. GYLLENHAAL.
Adjunkt. Adjunkt.

C. MÖLLER. T. F. KYLANDER,

Adjunkt. v. Adjunkt,

— 310 —

Kollegiets vid Yesterviks elementarläroverk
underdåniga yttrande.

På grund af högvördiga domkapitlets i Linköping under den 14 dennes meddelade
resolution får Vesterviks elementarläraverks kollegium i underdånighet afgifva
yttrande öfver de delar af Riksdagens Revisorers berättelse om verkstäld granskning af
bland annat läroverkens-räkenskap under år 1875, hvilka, i bilagdt transsumt omförmälda,
härstädes kunna ega tillämpning.

a) rörande § 1.

De i läroverksstadgans § 134 mom. 1 punkten c omtalade sammanskottsafgifter
hafva vid Vesterviks elementarläroverk alltid erlagts af samtlige lärjungarne samt till
lika belopp, hvilket för närvarande utgör 5 kronor terminligen.

Arfvodet till läkaren, hvilket utgör 100 kronor pr år, har allt efter de respektive
kassornas tillgång påförts än terminsafgiftskassan, än premie- och fattigkassan,
än åter till lika belopp fördelats mellan nämnda två kassor. Kollegium anser nemligen,
att detta ringa arfvode, som endast kan betraktas såsom ersättning för läkarens
vård om medellösa lärjungar jemte förrättandet af de terminliga besigtningarne i och
för deltagandet i gymnastik och vapenföring, rättvisligen kan i förra hänseendet påföras
premie- och fattigkassan, såsom ett gemensamt understöd vid sjukdomsfall åt läroverkets
fattige lärjungar, samt i senare hänseendet terminsafgifterna, såsom en af de utgifter,
hvilka åtfölja undervisningen i gymnastik och vapenöfning. Att deremot nämnda utgift
skulle påföras den s. k. egna kassan, har så mycket mindre kunnat ifrågasättas,
som denna kassa, hvars hela inkomst utgöres af lärjungarnes inträdes- och sammanskottsafgifter
jemte frivilliga gåfvor af ringa belopp, sällan, om någonsin, förmått bestrida
sina stadgade ordinarie utgifter för lyse, bränsle, aflöning till vaktmästaren och
årsberättelsens tryckning, hvilken sistnämnda utgiftspost i följd af den under den 16
sistlidne Februari nådigst anbefalda planen för elementarläroverkens årsredogörelser
från och med innevarande år flerdubblats.

Kollegium anser på ofvan anförda skäl, att en bestämd föreskrift med afseende
på läkarearfvodets utgående ur den ena eller andra kassan för närvarande är hvarken
nödig eller nyttig.

Utgifter för läroverkshusets vidmagthållande påföras härstädes alltid byggnadsfonden.

b) rörande § 2.

Att medlem af kollegium häftat för lån i kassa, som står under kollegii vård
och ansvar, har härstädes ej förekommit på de sista tio till tolf åren.

Vestervik den 19 November 1877.

Å Vesterviks läroverkskollegii vägnar:

R. KAJERDT.

— 311 —

Kollegiets vid Eksjö ele mentarläroverk

underdå niga

yttrande.

Öfver ett genom vederbörande domkapitel oss meddeladt transsumt af Riksdagens
Revisorers den 13 sistlidne Oktober afgifna berättelse om verkstäld granskning
af statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under
år 1875, åttonde kufvudtiteln, få vi på anmodan härmed i underdånighet yttra oss:

Hvad de i § 1 af nämnda berättelse omförmälda sammanskottsmedlen beträffar,
anse vi det vara rigtigast, att dessa till lika belopp åläggas samtlige lärjungarne,
sådane dock undantagne, som i följd af medellöshet endast med svårighet kunna dem
erlägga, och hvilka derför torde böra alldeles befrias.

Då vidare premiekassan tillika är en fattigkassa, synes det vara naturligast,
att de lärjungar, som på grund af fattigdom icke kunna vid förefallande sjukdomstillfällen
gifva någon ersättning för åtnjuten läkarevård, från erläggande af all afgift
för sådant ändamål varda befriade, men att kostnaden bestrides af den kassa, hvars
namn betecknar syftet att bispringa de medellöse.

Utgifterna för läroverkshusets vidmakthållande synas oss, de må vara större
eller mindre, böra utgöras af den i Eders Kongl. Maj:ts cirkulär af den 11 December
1863 omförmälda byggnadsfonden.

Mot Revisorernes i §§ 2 och 3 mer eller mindre öppet uttalade åsigter om bestämda
föreskrifter för vissa fall anse vi oss icke hafva något att anmärka.

Eksjö den 30 November 1877.

V. E. SCHULTZ.	M. V. KALÉN.	A. J. VARENIUS.
Rektor vid Eksjö lägre elementarläroverk.	Kollega.	Kollega.
B. A. DAHL.		A. F. VAHLSTRÖM.
Kollega.

Kollegiets vid Vadstena
elementarläroverk underdåniga
yttrande.

Till åtlydnad af högvördiga domkapitlets uppmaning att ingifva underdånigt
yttrande öfver de anmärkningar, som rörande elementarläroverkens räkenskaper blifvit
gjorda i den af Riksdagens Revisorer den 13 Oktober 1877 afgifna berättelse om verkstäld
granskning af statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och
förvaltning under år 1875, får Vadstena elementarläroverks kollegium härmed i underdånighet
anföra följande:

Då Riksdagens Revisorer påpekat den stora skiljaktighet, som vid olika läroverk
råder i afseende på tillämpningen af de i § 134 af Kongl. Maj:ts nu gällande nådiga
stadga för rikets allmänna elementarläroverk gifna föreskrifter, och då Vasdtena

—"312 —

elementarläroverk hörer till dem, vid hvilka de i mom. 1 punkten c af åberopade §
omnämnda sammanskottsafgifter blifvit under en följd af år påförda samtlige lärjungarne
till enahanda belopp, så finner sig härvarande läroverkskollegium böra i underdånighet
framställa de skäl, som förmått kollegium att på nämnda sätt förfara.

Först torde få åberopas en bär vunnen erfarenhet, att nemligen ingen enda
lärjunge, åtminstone under de senaste 7 åren, sökt vare sig befrielse från eller lindring
i afgifter till ved, ljus och vaktmästare. Orsaken dertill ligger antagligen i följande
omständigheter:

l:o) att berörda afgifter hittills föga öfverstigit 2 kronor;

2:o) att obemedlade lärjungar, som tillika ansetts böra uppmuntras till fortsatta studier,
vid läseårets slut erhållit såsom understöd en mot omförmälda afgifter svarande
penningesumma; äfvensom

3:o) att hos allmänheten den föreställningen så småningom blifvit allmänt rådande,
att ingen lärjunge kan från dessa afgifter befrias.

Med början af innevarande läseär, då läroverket erhållit ett nytt lärohus med
en mera tidsenlig, men dyrare lysmateriel m. m., och den derigenom för närvarande
strängt anlitade materielkassan ej kan lemna det i nådiga cirkuläret den 27 November
18(38 medgitna bidrag till fyllande af eu motsedd brist i deu kassa, med hvars tillgångar
utgifter till ved och ljus m. m. skola bestridas, först nu har kollegium trott sig
böra höja ifrågavarande afgifter till 3 kronor.

På grund af ofvan anförda förhållanden har här varande lärarekollegium ej ansett
något skäl förefinnas till tvekan att påföra samtlige lärjungarne till enahanda
belopp de sammanskottsafgifter, som, enligt mom. 1 punkten c af åberopade § kunna
i mån af behof dem åläggas.

Hvad för öfrigt aflöning till läkare beträffar, så har denna utgiftspost, som
härstädes varit inskränkt till ett terminligt arfvode af 5 kronor för den af stadsläkaren
vid hvarje läsetermins början hållna besigtniugen af ungdomen, påförts materielkassan
(§ 134 mom. 1 punkten d). Någon särskild läkare har hittills ej varit vid läi overket
formligen anstäld, enär de obemedlade lärjungarne vid förefallande behof gratis erhållit
vård af stadsläkaren.

Nu mera, sedan läroverket blifvit utvidgadt till femklassigt, och lärjungarnes
antal, som förut utgjorde blott några och trettio, redan ökats till nära hundra, torde
behofvet af en läkares anställande snart göra sig känbart. Men, då läroverket väl
ej kan åläggas att bekosta sjukvård för andra än de mest behöfvande lärjungarne,
synes aflöning till läkaren rätteligen böra påföras premie- och fattigkassan. Att detta
likväl ej låter sig göra utan stor inskränkning vid utdelningen af premier och understöd,
är beklagligen att befara.

Då slutligen de i §§ 2 och 3 af Riksdagens Revisorer framstälda anmärkningar
rörande elementarläroverkens räkenskaper ej ega någon tillämpning på förhållanden
vid elementarläroverket i Vadstena, anser sig kollegium ej behöfva deröfver afgifva
yttrande.

Vadstena den 30 November 1877.

c. J. DEHLIN.

G. W. KARLSON. C. A. HOLMSTRÖM. 0. BJÖRKLUND.

C. D. LINDBLAD.

V. A. ENGHOLM,

— B1B —

Kollegiets vid Söderköpings
elementarläroverk underdåniga
yttrande.

Öfver Riksdagens Revisorers berättelse af den IB sistlidne Oktober, så vidt
densamma berör elementarläroverken, får kollegiet vid Söderköpings lägre elementarläroverk
härmedelst uti underdånighet afgifva infordradt yttrande.

1. Med afseende på § 1 i det oss meddelade transsumtet.

Då revisionsberättelsen icke innehåller något direkt klander mot detta läroverk
och det derföre icke synes åligga kollegiet att i något af Herrar Revisorer berörd t
hänseende försvara eller ursäkta sin egen praxis vid, tillämpningen af gifna föreskrifter
för läroverkskassornas förvaltning och räkenskaper, har kollegiet ansett lämpligast att
i ämnet endast anföra följande:

Kollegiet finner visserligen de förhållanden, som af Revisorerne blifvit framstälda,
förtjena behörigt afseende. Men i fall hufvudsakliga anledningen till Revisorernes
gjorda erfarenhet, såsom det af berättelsen vill synas, skulle ligga i brister, som vidlåda
lagstiftningen för läroverkens ekonomi, hoppas kollegiet med tillförsigt, att vederbörande
styrelser och myndigheter snart och kraftigt skola samverka derför, att önskvärd
öfverensstämmelse mellan räkenskaperna för skilda läroverk måtte kunna vinnas.

Revisionsberättelsen framhåller Kongl. Majrts nådiga stadga för rikets allmänna
elementarläroverk af deri 29 Januari 1859, i dess 134 §, men omnämner icke det
nådiga cirkulärbrefvet af deri 17 September 1850, hvilket nådiga bref kollegiet anser
ännu vara af stor betydelse, ej blott med afseende på formen för skolkassornas redovisning,
utan ock för dermed sammanhängande ekonomiska åtgärder vid läroverken.
Nämnda nådiga bref finnas formulär bifogade, hvilka Kongl. Maj:t faststält “för att
från 1858 års början tjena vederbörande till efterrättelse/1 Att dessa formulär icke
blifvit af berörda nådiga läroverksstadga upphäfda, synes framgå af innehållet i ett
Kongl. cirkulärbref till domkapitlet i Linköping af den 21 November 1862, i hvilket
nådiga bref, med anledning af underdånig hemställan af Rikets Ständers Revisorer,
påminnelse göres om noggrant iakttagande af hvad det Nådiga cirkuläret af den 17
September 1856 stadgar rörande sättet för upprättande af domkapitlens och elementarläroverkens
räkenskaper. Nämnda formulärs ursprungliga förträfflighet torde vara
allmänt erkänd. Men nu mera torde de böra anses såsom både otillräckliga och till
vissa delar oanvändbara, till följd af de förändringar med afseende på läroverkskassors
både inkomster och utgifter, som uppkommit genom senare nådiga författningar och
stadganden. Skulle derföre läroverkens högsta styrelse anse Revisorernes anförande
höra föranleda “ett förtydligande eller fullständigande af nu gällande föreskrifter"
rörande läroverkskassorna, torde, i sammanhang med denna anordning, nämnda formulär
genom ny redigering bringas i närmaste öfverensstämmelse med de samma ämnen
berörande föreskrifter, som förekomma i läroverksstadgau eller i de till densamma,
såsom tillägg eller förändringar, hänförda förordningar. Önskvärdt vore, att formuläret
för hvarje kassakonto kunde upptaga alla både inkomst- och utgiftstitlar, som
rätteligen tillhörde kassan. Räkenskapsformulär, så omfattande och bestämda som
möjligt, skulle blifva till stor nytta och uppmuntran för läroverkens rektorer, hvilka
utom sin officiela räkenskapsföring hafva många andra vigtiga och äfven angenämare
tjensteåligganden. Och ju säkrare ledning desse redogörare erhålla af fullt öfverens Rev.

Ber. ang. Statsverket 1877. 40

— 314

stämmande och, så vidt ske kunnat, sammanförda föreskrifter, desto större tillfredsställelse
skola utan tvifvel blifvande Riksdagens Revisorer erfara vid granskningen af
läroverkens räkenskaper.

2. Med afseende på § 2 i transsumtet.

Revisorernes i denna § oss meddelade erfarenhet kan ej till någon del vara
hemtad ur 1875 års låneräkning för Söderköpings lägre elementarläroverk, emedan
då ingen ledamot af läroverkets kollegium häftade i skuld för lån ur någon af läroverkets
kassor, liksom förhållandet ännu är och liera år fortfarit att vara.

Söderköping den 27 November 1877.

C. PETEELLI.

Inspector schola.

P. M. A. VIDEGREN. C. F. LUNDBORG. J. M. BLOMBERG.

Rector scholas. Collega scholfe. Collega schola}.

Kollegiets vid Vimmerby
elementarläroverk underdåniga
yttrande.

Härvarande läroverkskollegium har fått sig förelagdt att till Eders Kongl.
Maj:t afgifva underdånigt yttrande öfver ett kollegium delgifvet transsumt af Riksdagens
Revisorers berättelse, i hvad den rörer granskningen af åttonde hufvudtiteln
och läroverken.

I 1 § af nämnda transsumt hafva Revisorerne anmärkt, dels huru de sammanskottsmedel,
som, enligt 134 § mom. 1 punkten c i den nådiga skolstadgan, kunna
lärjungarne åläggas, blifvit inom olika läroverk på olika sätt och till högst olika belopp
lärjungarne påförda, dels att utgifter för samma ändamål blifvit vid skilda läroverk
bestridda genom medel än ur ena, än ur andra kassan, och synas dessa förhållanden
Revisorerne egnade att föranleda ett förtydligande eller fullständigande af nu
gällande föreskrifter i dessa ämnen.

Läroverkskollegium, som anser den enhet och likformighet i tillämpning af gifna
föreskrifter, hvilka Revisorerne synas åsyfta, högst önskvärd, betviflar dock, att en
sådan kan fullständigt vinnas genom ett, möjligen behöfiigt, förtydligande och fullständigande
af dessa föreskrifter. Kollegium förmenar nemligen, att det anmärkta
olika förfaringssättet vid särskilda läroverk mindre har sin grund i en dylik brist på
tydlighet och fullständighet i den nådiga skolstadgan, än i svårigheten att med de
för vissa kassor anslagna tillgångar bestrida de till utgående från desamma bestämda
utgifter och det deraf framtvingade bemödandet att åt den nådiga skolstadgans föreskrifter
gifva en annan och vidsträcktare tolkning, än som egentligen framgår ur
sjelfva ordalydelsen. Kollegium vågar derföre underdånigst hemställa, huruvida icke,
jemte de af Revisorerne föreslagna åtgärder, en åtminstone partiel förändring af föreskrifterna
angående kassornas användning borde företagas.

Erkännande det mindre formenliga deruti, att, såsom Revisorerne i 2 § anfört,
vid åtskilliga läroverk ledamöter i kollegierna, hvilka sjelfva stå i ansvar för förvalt -

315 —

ningen af läroverkens kassor, häfta i skuld för lån ur dessa kassor, anser sig kollegium
böra instämma i den, med anledning af det anmärkta förhållandet, af Revisorerna
gjorda framställning.

Hvad Revisorerne i 3 § omförmält angående byggnadsfonds bildande vid några
pedagogier, under det sådant uraktlåtits vid andra, synes ej påkalla något kollegii
yttrande.

För öfrigt torde kollegium få upplysa, att egentligen intet af det, hvarvid Revisorerne
fäst sin uppmärksamhet, eger tillämplighet på förhållandena vid härvarande
elementarläroverk.

Vimmerby den 30 November 1877.

TH. INGESTRÖM. JOH. FRÖSSBERU. ERNST BERGSTRÖM.

Rektor. Kollega. v. Kollega.

Domkapitlets i Skara stift

underdåniga utlåtande i anledning af
Riksdagens Revisorers anmärkningar vid
granskning af stiftets elementarläroverks
räkenskaper för år 1875.

Till underdånig åtlydnad af nådig befallning i remiss af den 20 Oktober 1877
får konsistorium inkomma med utlåtande i anledning af Riksdagens Revisorers, på sätt
transsumt af revisionsberättelsen för år 1875 utvisar, gjorda framställningar.

I § 1 af ofvan omförmälda transsumt hafva Riksdagens Revisorer anmärkt, att
de sammanskottsafgifter, som enligt § 134 mom. 1 punkten c af Kongl. Maj:ts nådiga
stadga för rikets allmänna elementarläroverk den 29 Januari 1859 kunna lärjnngarne
åläggas, vid några läroverk dels utgått med olika belopp af olika lärjungar, dels ock
af vissa bland dem icke erlagts, under det att vid andra läroverk berörda afgifter
påförts samtlige lärjungar till enahanda belopp. Vidare hafva Revisorerne anmärkt,
att i afseende på utgiftsposternas fördelning på kassorna stor skiljaktighet råder,
såsom att aflöningen till läkare påförts vid vissa läroverk den s. k. egna kassan ensam,
vid åtskilliga denna jemte premie- och fattigkassan, vid andra åter sistnämnda
kassa ensam, vid några slutligen terminsafgiftskassan (§ 134 mom. 1 punkten d); att
utgifter för läroverkshusets vidmagthållande och hvad dertill hörer blifvit i egna kassan
afförda, ehuru dessa utgifter rätteligen synas tillkomma byggnadskassan eller den
i Kongl. cirkuläret den 11 December 1863 omförmälda byggnadsfonden; att vid åtskilliga
läroverk den s. k. egna kassan endast med svårighet och genom stark förhöjning
af afgifterna till denna kassa kunnat bestrida densamma påförda utgifter
samt till och med kommit att häfta i ej obetydlig skuld till öfriga läroverkskassor
eller till redogöraren, hvilka förhållanden synts Revisorerne egnade att föranleda ett
förtydligande eller fullständigande af nu gällande föreskrifter i dessa ämnen.

I § 2 af nämnda transsumt hafva Revisorerne anmärkt, att vid åtskilliga läroverk
ledamöter i kollegierna häfta i skuld för lån ur läroverkens kassor, hvilket vore
stridande mot Kongl. kungörelsen af den 10 April 1863, jemförd med § 138 åt gällande
läroverksstadga.

— 316 —

I § 3 af samma transsumt hafva Revisorerne anmärkt, att vid några pedagogier
har genom en förhöjning af fem riksdaler i den terminliga afgiften för lärjungarne
bildats en byggnadsfond, att användas till nybyggnadsföretag och reparationer,
vid några af dessa läroverk åter icke.

Af do yttranden, hvilka konsistorium, till åtlydnad af den nådiga remissen, så
väl från kollegierna vid elementarläroverken som från pedagogierna inom stiftet infordrat,
och hvilka yttranden härlios i underdånighet bifogas, inhemtas, att vid alla
stiftets läroverk afgifterna till den s. k. egna kassan (§ 134 mom. 1 punkten c i gällande
läroverksstadga) utgå med enahanda belopp för samtlige lärjungarne vid samma
läroverk utom vid ett (Lidköpings), der på senare tiden en något större afgift till
denna kassa erlagts af somliga lärjungar, och hafva samtliga läroverkskollegierna utom
de i Mariestad och Borås ansett, att afgifterna till denna kassa också borde af alla
lärjungar vid samma läroverk erläggas med lika belopp. Dessutom hafva med hänsyn
dertill, att egna kassan haft stora svårigheter att bestrida densamma åliggande
utgifter och mångenstädes råkat i skuld till andra läroverkskassor eller till redogöraren,
liera läroverkskollegier uttryckt önskvärdheten deraf, att en del af den s. k.
materiel- eller terminsafgiftskassan (§ 134 mom. 1 punkten d af gällande läroverksstadga)
måtte få användas att bestrida vissa af den s. k. egna kassans utgifter, t. ex.
tryckningskostnader och dylikt, eller att denna senare kassas utgifter måtte begränsas
till uppvärmning af läroverkshusen, lyshållning, städning och nödig uppassning,
men att alla andra egna kassans utgifter måtte påföras materielkassan.

Blott vid ett läroverk (Sköfde) hafva ur egna kassan under ett år bestridts
omkostnader för reparationer å läroverkshus.

Beträffande läkarearfvodet, har detsamma vid ett läroverk (Skara) utgått med
100 kronor ur premie- och fattigkassan och med 200 kronor ur egna kassan, enligt
särskildt för detta läroverk utfärdadt Nådigt bref af den 9 December 1871. Vid ett
(Alingsås) har detta arfvode utgått ur premie- och fattigkassan ensam, vid ett (Lidköpings)
ur materielkassan ensam. Tre läroverkskollegier (de i Venersborg, Mariestad
och Borås) hafva uttryckt önskvärdheten deraf, att läkarearvode finge utgå ur materielkassan,
hvilket dock af det ena bland dessa kollegier (det i Mariestad) ansetts
alldeles stridande mot gällande föreskrifter.

Ett förtydligande och fullständigande af läroverksstadgans ekonomiska afdelning
har man vid flera läroverk (Skara, Venersborg och Alingsås) ansett högst önskvärda.

Rörande de i § 2 af Revisorerne gjorda anmärkningarne inhemtas af yttrandena
från elementarläroverkens kollegier äfvensom från pedagogierna inom stiftet, att ingen
ledamot af läroverkskollegium, ej heller någon lärare vid pedagogi häftar i skuld till
någon af läroverkens kassor.

Rörande Revisorernes anmärkning i § 3 angående byggnadsfonders bildande vid
pedagogier har upplysts, att vid Falköpings pedagogi utkräfdes af lärjungarne år 1870
och vårterminen 1871 afgift till byggnadsfond, men att sedan dess en dylik afgift
icke upptagits, emedan man ansett densamma hvarken behöflig eller behörig. Vid de
öfriga pedagogierna (Hjo och Ulricehamns) har ingen dylik afgift af lärjungarne upptagits,
enär städerna, der pedagogierna äro förlagda, bekostat uppförande och underhåll
af pedagogiernas lokaler, och man trott föreskrifterna om bildande af byggnadsfond
afse endast elementarläroverken samt ansett sig oberättigad att ålägga lärjungarnc
vid pedagogier den känbara förhöjningen i terminsafgift af 5 kronor för bildande
af en sådan fond.

Af hvad sålunda förekommit finner konsistorium för sia del icke anledning
att föreslå annan förändring i nu gällande föreskrifter, än

317 —

a) att nådig tillåtelse måtte lemnas dertill, att ur materielkassan må under
vilkor, som i Kongl. cirkuläret af den 27 November 1868 bestämmas, få till bidrag
för bestridande af egna kassans utgifter tagas ända till hälften af materielkassans
(§ 134 mom. 1 punkten d) årliga inkomst;

b) att Eders Kongl. Maj:t måtte lemna nådig föreskrift:

1) att omkostnaderna för tryckning icke blott af årsredogörelser, utan äfven
för allt annat vid läroverken nödigt tryck, såsom af matrikel, diarium, klassböcker,
betygsblanketter, examenskataloger, kataloger öfver lärjungarne, läsordning m. m., bestridas
af egna kassan;

2) att, då det synes billigt, att lärjunge, som åtnjuter läkarehjelp, äfven betalar
läkarearvode, detta arfvode får utgå af egna kassans inkomster, till hvilken kassa
alla lärjungar erlägga lika belopp;

3) att alla omkostnader för läroverkshusens vidmagthållande och hvad dertill
hörer äfvensom för underhåll och inköp af nödiga möbler samt allt annat tillbehör,
som erfordras för att göra rummen tjenliga till undervisningslokaler, och dessutom
för underhåll af skjutpaviljong och skottvall, få utgå ur den i Kongl. cirkuläret af
den 11 December 1863 omförmälda byggnadsfonden;

4) att, då det synes billigt, att de kommuner, der pedagogier äro förlagda,
hafva samma fördelar som de, hvarest elementarläroverk finnas, äfven vid pedagogier,
på samma sätt som vid elementarläroverk, byggnadsfonder bildas i öfverensstämmelse
med Kongl. cirkuläret af den 11 December 1863.

Skara domkapitel den 12 December 1877.

A. F. BECKMAN.

A. F. SONDÉN. J. COLLÉN. N. SALAN DER.

C. J. BRODÉN. J. P. LAGERGREN. C. LANDTMANSON.

F. ÖDBERG. Gabr. Söderlind.

Utdrag ur protokollet, hållet i läroverkskollegium vid Skara högre
elementarläroverk den 20 November 1877.

§ 3. S. D. Läroverkskollegium hade af konsistorium härstädes anmodats att
inkomma med yttrande i anledning af Riksdagens Revisorers — på sätt bilagd afskrift
af transsumt af revisionsberättelsen för år 1875 utvisade — gjorda framställningar;
och ville kollegium med anledning häraf andraga följande:

Rörande de i § 1 af ofvan omförmälda transsumt af Riksdagens Revisorers
berättelse*1 gjorda framställningar ville kollegium meddela:

l:o att afgifterna till den så kallade egna kassan, hvilka i § 134 mom. 1
punkten c af Nådiga stadgan för rikets allmänna elementarläroverk af den 29 Januari

318 —

1859 omförmälas, vid härvarande elementarläroverk påfördes sauitlige lärjungarne till
enahanda belopp, hvilket för närvarande utgjorde sex (6) kronor för hvarje lärjunge;

2:o att afiöningen till läkaren utginge med ett hundra (100) kronor ur premieoch
fattigkassan och med två hundra (200) kronor ur egna kassan, hvilket senare
belopp (200 kronor) utgjorde ersättning till läkaren för den terminligen före gymnastiköfningarnes
början anbefalda besigtningen å lärjungarne. Att läkarens arfvode
skulle utgå ur premie- och fattigkassan med 100 kronor, samt resten ur egna kassan,
vore särskildt för Skara högre elementarläroverk medgifvet i Nådiga brefvet af den 9
December 1871;

3:o att alla utgifter för läroverkshusets vidmagthållande och hvad dertill hörer
utginge antingen ur den i Kongl. cirkuläret af den 11 December 1863 omförmälda
byggnadsfonden eller ock ur stiftets byggnadskassa;

4:o att äfven vid här varande elementarläroverk den så kallade egna kassan
endast med svårighet kunnat bestrida densamma åliggande utgifter, samt att hon till
följd af omöjligheten att på förhand bestämma dess blifvande utgifter kommit att
häfta i skuld till läroverkets byggnadsfond;

5:o läroverkskollegium ansåg, att ett förtydligande och förfullständigande af
hela 4:de kapitlet, eller den ekonomiska stadgan för elementarläroverken, vore i hög
grad önskvärdt;

6:o rörande de i § 2 af ofvan omförmälda transsumt af Riksdagens Revisorers
berättelse gjorda framställningar ville kollegium upplysa, att ingen ledamot af läroverkskollegium
för närvarande innehade eller komme att undfå lån ur de under kollegiets
förvaltning stående kassor.

Skara som ofvan.

In fidem

J. P. LAGERGREN.

Rektor vid Skara högre elementarläroverk.

Kollegiets vid Venersborgs elementarläroverk
yttrande.

Med anledning af högvördiga domkapitlets skrifvelse af den 14 dennes, åtföljd
af transsumt af Riksdagens Revisorers berättelse för år 1875, får kollegium afgifva det
yttrande:

att, hvad beträffar de i § 1 af berörda transsumt omnämnda afgifter, hvilka
hufvudsakligen äro afsedda för bekostande af upplysning, uppvärmning och uppassning,
kollegium anser, att de till lika belopp böra åläggas alla läroverkets lärjungar, ehuru
det vore önskvärdt, att för åstadkommande af någon nedsättning i dessa temligen
dryga afgifter en del af egna kassans utgifter Unge öfvertagas af materielkassan;
att kollegium anser, att läkarearfvodet bör påföras materielkassan;
att kollegium gillar hvad Revisorerne yttrat rörande önskvärdheten-deraf, att
ingen kollegii ledamot må häfta för lån eller borgen i läroverkets kassor; samt
slutligen

— 319

att kollegium finner närmare bestämmelser angående de utgiftsposter, som af
de särskilda kassorna böra bestridas, vara af behofvet påkallade.

Venersborg den 30 November 1877.

ä kollegii vägnar:

G. TH. BERGMAN.

Utdrag af protokollet, hållet i Mariestads lägre elementarläroverks
kollegium den 27 November 1877.

Kollegium hade från högvördiga domkapitlet fått sig tillsändt “transsumt af
Riksdagens Revisorers den 13 Oktober 1877 afgifna berättelse om verkstäld granskning
af statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning
under år 1875“, i hvad detsamma rörer läroverken; — med infordran af kollegii yttrande
i anledning af Revisorernes framställningar.

§ 1 mom. 1.

Riksdagens Revisorer hafva i första rummet anmärkt, att “de sammanskottsafgifter,
som, enligt mom. 1 punkten c af § 134 i Kong! läroverksstadgan, kunna
lärjungarne åläggas, vid några läroverk dels utgått med olika belopp af olika lärjungar,
dels ock af vissa bland dem icke erlagts, under det att vid andra läroverk berörde
afgifter påförts samtlige lärjungarne. till enahanda belopp1''; — och finna Revisorerne
detta förhållande böra föranleda ett förtydligande eller fullständigande af nu
gällande föreskrifter.

Kollegium får för sin del föreslå det stadgande: att ifrågavarande sammanskottsafgifter
påföras hvarje lärjunge till lika belopp, samt att desamma i regeln
utgå af alla lärjungar.

§ 1 mom. 2.

Vidare anmärka Riksdagens Revisorer, att en stor skiljaktighet råder i afseende
på utgiftsposternas fördelning mellan kassorna. “Afiöningen till läkare har vid vissa
läroverk påförts den så kallade egna kassan ensam, vid åtskilliga denna jemte premieoch
fattigkassan, vid andra åter sistnämnda kassa ensam, och vid några slutligen
terminsafgiftskassan (§ 134 mom. 1 punkten d). Äfven har förekommit, att utgifter
för läroverkshusets vidmagthållande, och hvad dertill hörer, blifvit i egna kassan afförda,
ehuru dessa utgifter rätteligen synas tillkomma byggnadskassan.“ — “I sammanhang
härmed hafva Revisorerne jemväl iuhemtat, att den egna kassan, hvilken
mångenstädes till största delen bildas genom de afgifter, som lärjungarne åläggas, vid
åtskilliga läroverk endast med svårighet och genom stark förhöjning, af dessa afgifter
kunnat bestrida densamma påförda utgifter samt till och med kommit att häfta i oj

320 —

obetydlig skald till öfrig* läroverks kassor eller till redogörare^ — Äfven ^ dessa
förhållande a synas Revisorerna egaade att föranleda ett förtydligande eller fullständigande
af nu gällande föreskrifter. , . , „ .

Att föra läkarens arfvode på termmsafgiftskassan liar härvarande kollegium
ansett alldeles stridande mot gällande föreskrifter, ehuru önskligt det eljest skulle

varit att så kunna göra. .

Utgifter för läroverkshusets vidmakthållande lära väl, på sätt Herrar Revisorer
anmärkt, tillkomma bygguadskassan och ingalunda egna kassan.

Då för öfrigt härvarande läroverk just är ett af dem, vid hvilka egna kassan
i decennier kämpat med svårigheten att kunna af inkomsterna bestrida utgifterna, så
får kollegium på det kraftigaste förorda ett sådant stadgande: att egna kassans utgifter
begränsas till omkostnaderna för läroverkslokalernas uppvärmning, belysning
och städning samt för nödig uppassning, hvaremot . alla andra nu af egna kassan
utgående utgifter borde bestridas af materielkassan, hvilken, åtminstone härstädes, visat
sig kunna bära en sådan tillökning i utgifter.

§ -■

Riksdagens Revisorer förmäla sig hafva inhemtat, “att vid åtskilliga läroverk
ledamöter i kollegierna hätta i skuld för lån ur läroverkens kassor.

Ett sådant förhållande strider så uppenbarligen mot Kongl. kungörelsen deri
10 April 1863, jemförd med Kongl. läroverksstadgans § 138 (på sätt Herrar Revisorer
också påpekat), att för undanrödjande af sådana missbruk synes icke erfordras något
nytt stadgande, utan endast tillbörlig uppmärksamhet på saken lios vederbörande
kontrollanter.

§ 3.

Slutligen anmärka Riksdagens Revisorer, att Kongl. cirkuläret den 11 September
1863, om bildande af en byggnadskassa vid hvarje läroverk och oru fem riksdalers
terminlig afgift af hvarje bemedlad lärjunge till denna kassa, vunnit tillämpning
vid en del pedagogier, men icke vid alla.

Kollegium anser det icke tillkomma sig att öfver denna del af Herrar Revisorers
framställning afgifva något yttrande.

Rätt utdraget styrker
IV. u. SÖRENSON.

Kollegiets vid Borås elementarläroverk
yttrande.

Med anledning af högvördiga domkapitlets skrifvelse den 14 dennes till här
varande läroverks kollegium med anmodan att senast före den 1 nästa December
inkomma till domkapitlet med yttrande öfver de framställningar, hvilka Riksdagens
Revisorer rörande läroverken gjort i sin berättelse af den 13 Oktober 1877, af hvilken
berättelse transsumt i berörda hänseende var skrifvelsen hifogadt, får kollegium nu
vördsamt fullgöra hvad sålunda blifvit föreskrifvet.

— 321

Beträffande Revisorer nes framställning om den vid läroverken förekommande
olika debiteringen af de afgifter, som, enligt föreskriften i 134 § mom. 1 punkten c
af Kongl. Maj:ts nådiga stadga för rikets allmänna elementarläroverk, skola af lärjungarne
sammanskjutas, anser kollegium, att dessa sammanskottsafgifter böra utgå
till lika belopp af hvarje lärjunge, äfvensom att ingen lärjunge bör derifrån befrias
som icke är verkligen fattig.

Hvad angår framställningen om olikheten i utgiftsposternas fördelning på läroverkens
kassor, böra, enligt kollegii åsigt, alla utgifter för vidmagthållande af läroverks
hus tillkomma byggnadsfonden ensam; och då egna kassan har betydliga utgifter,
till hvilkas bestridande hufvudsakligast sammanskottsmedel erfordras, anser kollegium,
att, till förekommande af dessa medels för starka förhöjning, någon utgiftspost,
som nu utgår af nämnde kassa, t. ex. tryckningskostnad (må hända äfven läkarearvode),
borde bestridas af terminsafgiftskassan (§ 134 mom. 1 punkten d), hvars inkomster
medgifva tillökning i dess utgifter.

Revisorernes anmärkning om det olämpliga och författningsstridiga deri, att
ledamöter i läroverkens kollegier häfta i skuld för lån ur de kassor, för hvilka de
under vissa omständigheter kunna komma att ansvara, anser kollegium vara befogad.

Slutligen får kollegium, i afseende på Revisorernes framställning om den vid
pedagogierna förekommande olika tillämpningen af Kongl. Maj:ts nådiga cirkulär
den 11 December 1863 rörande bildandet af byggnadsfonder, yttra, att det synes
kollegium vara rätt och billigt, att äfven de kommuner, inom hvilka pedagogier finnas,
komma i åtnjutande af den förmån, som med bildande af byggnadsfonder afses.

Borås läroverkskollegium den	28 November	1877.
A. J. ENANDEK.		SV. I''. WENNERGREN.
A. THOR IN.	I. A. ROSEN.	ALB. NYBERG.
K. W. BOKÉES.		C. FR. S. DAMGREN.

Utdrag af protokollet, hållet hos läroverkskollegium i Lidköping den
26 November 1877.

§ I Med

anledning af de framställningar, Riksdagens Revisorer — på sätt ett kollegium
meddeladt transsumt af revisionsberättelsen för 1875 ger vid handen —- funnit
sig böra göra angående elementarläroverkens i riket räkenskaper, beslöt kollegium,
beträffande § 1 i berörda transsumt, såsom sitt yttrande anföra och upplysa:

att vid Lidköpings elementarläroverk den terminliga afgiften till ved och ljus
m. m. alltid varit påförd samtlige lärjungar;

att denna afgift också af alla lärjungar förr utgått med enahanda belopp, men
blifvit på senare tiden för en del något, ehuru obetydligt, förhöjd i följd af de fördyrade
inköpsprisen, särdeles å ved;

Rev. Ber. 1877 ang. Statsverket.

322 —

att den ringa afgiften till läkaren bestridts ur materielkassan af det skäl, att
den hårdt anlitade egna kassan i allmänhet saknat tillgång till denna utgift, och premieoch
fattigkassan ännu mindre kunnat dermed belastas, då dess årliga inkomst endast utgör
omkring 50 kronor, och detta ringa belopp är mer än väl behöflig! att oafkortadt
och uteslutande användas till premier och fattighjelp åt lärjungarne.

Då de förhållanden, som af Riksdagens Revisorer blifvit i öfrigt påpekade, äro
för Lidköpings elementarläroverk helt och hållet främmande, så anser kollegium något
yttrande öfver desamma från dess sida icke påkallas.

In fidem
WILH. NILSON.

Rätt utdraget styrker:

Ex officio
Wilk. Nilson.

Protokoll, hållet vid Sköfde läroverkskollegii sammanträde den 23
November 1877.

Närvarande ledamöter: inspector schola:, Herr Kyrkoherden G. Thorsander, Rektor
C. P. Lindström, Kollegerna R. Kumlien, E. Linnarsson, S. W. Eliieson, H. Dahlstein
och Th. Ljunggren.

Till åtlydnad af högvördiga domkapitlets i Skara skrifvelse den 14 uti innevarande
månad med anmodan till Sköfde läroverkskollegium att före den 1 nästlidne
December inkomma med yttrande i anledning af Riksdagens Revisorers, i deras den
13 Oktober detta år afgifna berättelse om verkstäld granskning af statsverkets jemte
dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1875, gjorda framställningar,
får läroverkskollegium afgifva öfver de anförda särskilda paragraferna följande
utlåtande:

Beträffande § 1 och 1 mom. angående de sammanskottsafgifter, som, enligt
mom. 1 punkten c af 134 § uti nu gällande nådiga läroverksstadga, kunna lärjungarne
åläggas, hafva dessa afgifter, med fullt stöd af sistnämnde § och med ledning
af komiterades förslag till läroverksstadga den 22 December 1874, erlagts både våroch
höstterminen 1875 med en krona af hvar och en af läroverkets samtlige lärjungar.
Det belopp, som under året härigenom influtit, svarar i det närmaste mot de utgifter,
som för de dermed afsedda behofven vid terminernas början ansågos komma att utgå
och verkligen också utbetalts.

Med afseende på 2 mom. i samma § af revisionstranssumtet får kollegium
upplysa, att någon aflöning till läkare för år 1875 icke utbetalts.

Med hänseende till Herrar Statrevisorers anmärkning i senare delen af samma
moment, att utgifter för vidmagthållande af läroverkshus och hvad dertill hörer blifvit
i egna kassan afförda, medgifves, att denna anmärkning kan i någon mån tillämpas
på detta läroverk. Härvid vill dock kollegium erinra, att dessa utgifter belöpa sig
för år 1875 endast till 24 kronor 30 öre, hvaraf 16,4s utbetalts på en högst nödig

— 323 -

reparation af gymnastiklokalen, hvilken utgiftspost liqviderats ur egna kassan, enär
byggandet af det nya läro- och gymnastikhuset skulle påbörjas redan påföljande år,
och byggnadskassan behöfde sparas så mycket som möjligt till detta ändamål;
och att de återstående 7 kronor 82 öre användts till liqviderande af snöskottning
och ishuggning på skolgården, brunnens lagning och förseende med en ny vattenhink,
låslagning m. m., hvilka utgiftsposter räkenskapsföraren ansett sig icke kunna
påföra byggnadskassan, samt att dessa ringa utbetalningar betäckts med något litet
af egna kassans räntetillgångar, utan att lärjungarnes sammanskottsafgifter derigenom
på något sätt behöft ökas.

Angående framställningen i 3 mom. af samma § meddelas, att den icke egen
någon tillämpning på Sköfde elementarläroverk, enär behållningen i dess egna kassa
utgjorde vid slutet af år 1875 — 3,200 kronor 66 öre.

Till framställningen i 2 § af revisionstranssumtet får kollegium upplysa, att
icke någon af dess ledamöter innehaft lån ur någon af läroverkets kassor icke heller
häftat såsom borgen för något ur dessa kassor utgifvet lån.

Då framställningen i 3 § rör endast pedagogierna, anser kollegium sig icke
hafva att deröfver afgifva något yttrande.

Ut supra; in fidem:

0. P. LINDSTRÖM.

Justeradt:

G. Thorsander.

B. Kumlien.

Utdrag af protokollet, hållet vid läroverkskollegiets i Alingsås sammanträde
den 23 November 1877.

Närvarande: undertecknad rektor samt kollegerne C. O. N. Dahlgren och S. E.
B. Högman.

§ 1.

I skrifvelse den 14 dennes hade högvördiga domkapitlet i Skara infordrat
läroverkskollegiets yttrande i anledning af de framställningar, hvartill Riksdagens Revisorer,
vid grankning af elementarläroverkens räkenskaper för år 1875, funnit sig befogade,
och hvilka framställningar innehöllos i ett denna skrifvelse bilagdt transsumt
af revisionsberättelsen, som endast afsåg berörda räkenskaper; hvarföre läroverkskollegiets
ledamöter nu sammanträdde och, efter tagen kännedom om de gjorda framställningarne,
skredo till desammas besvarande, på sätt detta protokoll gitver vid handen.

För att visa, huru olika gifna föreskrifter tydas och tillämpas, anmärka Revisorerne
i § 1 af omförmälda transsumt, att de sammanskottsafgifter, som omnämnas
i 134 § mom. 1 punkten c af Kongl. Maj:ts nådiga stadga för rikets allmänna elementar -

324 —

läroverk den 29 Januari 1859, “vid några läroverk dels utgått med olika belopp af
olika lärjungar, dels ock af vissa bland dem icke erlagts, under det att vid andra
läroverk dessa afgifter påförts samtlige lärjungarne till enahanda belopp. “ Bland
de läroverk, der denna afgift utgått på sistnämnda sätt, befinnes Alingsås, hvars
läroverkskollegium trott sig författningsenligt förfarit genom att affordra samtlige lärjungarne
denna afgift, hviiket ock utan synnerligt betungande för de mindre bemedlade
kunnat ske, då afgiften aldrig här satts högre än 1 krona terminligen.

I ..amma § anmärka Revisorerne dernäst mot det skiljaktiga sätt, hvarpå vissa
utgiftsposter fördelas på kassorna, framhållande dervid exempelvis läkarearfvodet och
kostnaderna för läroverkshusens vidmagthållande. Beträffande läkarearfvodet har i
räkenskaperna för Alingsås elementarläroverk denna utgift, på grund af tydlig föreskrift
i 134 § 2 mom. af förut nämnda stadga, alltid påförts premie- och fattigkassan,
och för underhåll af läroverkslokalen har af läroverkets kassor ingen annan tagits i
anspråk än byggnadsfonden, hvilken ock hel och hållen användes år 1872 vid då företagna
större förbättring å lärorummen. De bättringar af mindre omfång, som derå
sedan tarfvats, hafva af stadens medel bekostats.

Hvad Revisorerne i denna § vidare andraga om den så kallade egna kassan kan
icke gerna afse elementarläroverket härstädes, der denna kassa, om än svag, dock
hittills visat sig för sitt ändamål tillräcklig, utan att hafva behöft råka i skuld hvarken
till någon af läroverkets öfriga kassor eller till redogöraren.

1 § 2 af förut nämnda transsumt säga sig Revisorerne af räkenskaperna hafva
inhemtat, att vid åtskilliga läroverk ledamöterne i kollegierna emot gällande föreskrifter
häfta i skuld för lån ur läroverkens kassor. Denna anmärkning kan icke heller
gälla läroverkskollegiet i Alingsås, alldenstund ingen af dess ledamöter, vare sig såsom
låntagare eller löftesman, häftar i skuld till läroverkets kassor.

Då § 3 af ofta nämnda transsumt endast afser pedagogierna, anser läroverkskollegiet
det icke tillkomma sig att afgifva något yttrande öfver hvad Revisorerne i
denna § anfört.

I händelse de af Revisorerne sålunda anmärkta skiljaktigheter i elementarläroverkens
räkenskaper kunna anses föranledda af icke nog bestämda föreskrifter, och
om deremot en mera allmän likformighet i upprättandet af ifrågavarande räkenskaper
kunde vinnas genom dessa föreskrifters förtydligande eller fullständigande, finner läroverkskollegiet
hvad Revisorerne i detta afseende påpekat förtjent af vederbörandes
uppmärksamhet.

■ § 2.

Utdrag af detta protokoll skulle till högvördiga domkapitlet insändas.
Ur protokollsboken rätt utdraget; betygar

Mart. Chr. Jungmarker.

- 325

Rektors vid Falköpings elementarläroverk
yttrande.

Genom skrifvelse af den 14 innevarande November har högvördiga domkapitlet
infordrat mitt yttrande i anledning af Riksdagens Revisorers berättelse om verkstäld
granskning af läroverkens räkenskaper för år 1875.

Då jag anser mig icke ega tillräcklig sakkännedom för att kunna bedöma de
af Revisorerne i afseende på elementarläroverkens kassor gjorda framställningarne, så
vill jag blott beröra den i förut nämnda berättelse upptagna frågan om byggnadsfonder
vid pedagogierna. Beträffande bildandet af sådana fonder vid pedagogierna på
samma sätt som vid elementarläroverken, så anser jag detta ej vara af behofvet påkallaclt,
enär kommunernas kostnader för de små lokaler, som erfordras för pedagogierna,
äro så ringa, att någon lindring häri väl knappast någonstädes blifvit ifrågasatt.
Hvad särskildt angår den af Revisorerne omnämnda byggnadsfonden vid Falköpings
pedagogi, så erlades visserligen under hela året 1870 samt vårterminen år
1871 afgift till denna fond, men sedan dess har en dylik afgift icke upptagits, möjligen
derför att vederbörande kommo till insigt om, att utkräfvandet af denna afgift
var hvarken behörigt eller behöfligt.

Falköping den 26 November 1877.

C. E. Petersson.

Utdrag af protokollet, hållet i kollegium vid Iljo pedagogi den 26
November 1877.

Högvördiga domkapitlet i Skara hade i skrifvelse af den 14 innevarande November
anmodat kollegium att inkomma med yttrande i anledning af Riksdagens Revisorers
i revisionsberättelsen för år 1875 gjorda framställningar, och afgaf kollegium
följande utlåtande.

Beträffande § 1 i Revisorernes berättelse, så har sedan år 1873 någon sammanskottsafgift
af lärjungarne ej här ifrågakommit; dessförinnan har denna afgift utgått
med lika belopp af samtlige lärjungarne.

Någon förvexling i afseende på utgiftsposternas fördelning på kassorna har ej
egt rum, utan har hvarje kassa fått sköta de för densamma bestämda utgifterna.

Någon aflöning till läkare har ej förekommit. Läroverkshuset, på stadens bekostnad
uppfördt, har äfvenledes af staden vidmagthållits.

Till ökande af egna kassan vet kollegium sig ej ega rätt att bestämma någon
förhöjning af lärjungarnes afgifter, hvadan denna kassa, då den ej alltid varit tillräcklig
för bestridande af de densamma påförda utgifterna, någon gång kommit i
skuld till kassaförvaltaren, men ej till någon annan af skolans kassor. Nämnda skuldsättning
har betingats af ökade utgifter för materiels anskaffande, men har jemvigt
lätteligen kunnat uppnås genom besparing ett följande år.

Med afseende på Revisorernes yttrande i § 2 får kollegium nämna, att för

— 326

närvarande ingen af skolans styrelses ledamöter vare sig som låntagare eller som
löftesman häftar i skuld till någon af skolans kassor.

Hvad slutligen angår det i § 8 omnämnda Nådiga cirkuläret af den 11 December
1863, så har kollegium, då detta cirkulär anbefaller en förhöjning af terminsafgifterna
med 5 riksdaler för de lärjungar, som begagna elementarläroverken, ansett
sig alldeles oberättigadt att pålägga pedagog/ens lärjungar en dylik förhöjning.

Hjo som ofvan

Ex officio

A. J. R. DANIELSSON.

Ilektor.

Rätt utdraget, intygar

A. N. SANDSJÖ,
Inspektor.

J. A. KLEFBECK.

A. J. It, Danielsson.

Lärarens -rid Ulricehamns
pedagogi förklaring.

Genom skrifvelse af den 14 innevarande November af högvördiga domkapitlet
anmodad att inkomma med yttrande i anledning af Riksdagens Revisorers — på sätt
en bilagd afskrift af transsumt af revisionsberättelsen för år 1875 utvisar — gjorda
framställningar beträffande läroverkens räkenskaper, får jag, med afseende på
härvarande pedagogis kassors tillstånd och förvaltning, vördsammast anföra följande
röran de de anmärkningar, som förekomma i de 3 §§ af ofvan nämnda transsumt:

§ I Att

de sainmanskottsafgifter till lyshållning och inköp af ved, som, enligt §
134 mom. 1 c gällande läroverksstadgä, i mån af behof lärjungarne åläggas, erlagts
med i allmänhet lika belopp af samtlige lärjungarne; och

att egna kassans i berörde § mom. 1 a omförmälda inkomster varit otillräckliga
till bestridande af dit hörande utgifter, hvarunder, bland mycket annat, äfven
förekommit kostnaden för skollokalens städning, hvadan denna kassa kommit att
häfta och fortfarande häftar i skuld till terminsafgiftskassan.

§ 2.

Att några utlåningar till annan person af kassornas medel ej förekommit; och
att räkenskaperna före deras insändande till högvördiga domkapitlet granskats
och underskrifvits af skolans inspektor.

§ 3.

Att någon byggnadsfond här ej förekommit, och att jag ej heller ansett mig
böra bilda någon sådan, dels emedan staden är skyldig att upplåta skollokal, dels

— 327

emedan den förhöjning med 5 kronor i den terminliga afgiften, som i och för bildande
af dylik kassa skulle inträdt, torde blifvit allt för känbar för det stora flertalet
af lärjungarne, som befinner sig i mer eller mindre obemedlade omständigheter.

Ulricehamn 1877 den 26 November.

OSKÄR LINDQVIST.

Domkapitlets i Strengnäs stift

underdåniga utlåtande i anledning af
Riksdagens Revisorers framställningar vid
granskning af stiftets läroverks räkenskaper
för år 1875.

Genom nådig remiss den 20 nästlidne Oktober har Eders Kongl. Maj:t anbefalt
domkapitlet att efter vederbörandes hörande inkomma med underdånigt utlåtande i
anledning af Riksdagens Revisorers uti revisionsberättelsen för år 1875 under rubriken
åttonde hufvudtiteln — — — Konsistorierna och läroverken §§ 1, 2, 3, 6 och 7
gjorda- framställningar; och får domkapitlet, med öfverlemnande af do från rektorerne
vid elementarläroverken i Strengnäs, Örebro, Nyköping, Eskilstuna och Askersund
samt pedagogieu i SöaerteSje äfvensom från inspektor för pedagogien i Mariefred —
emedan pedagogbefattningen derstädes är vakant — infordrade yttranden, för egen
del i underdånighet anföra följande.

Uti § 1 af omförmälda revisionsberättelse hafva Riksdagens Revisorer anmärkt,
först och främst hurusom de sammanskottsafgifter, hvilka enligt mom. 1 punkten c i
gällande nådiga läroverksstadga kunna lärjungarne åläggas, vid några läroverk dels
utgått med olika belopp af olika lärjungar, dels ock af vissa bland dem icke erlagts,
under det att vid andra läroverk berörda afgifter påförts samtliga lärjungarne till
enahanda belopp.

Af rektorernes yttranden visar sig, att ehuru en något olika praxis vid ett af
stiftets elementarläroverk tillförene egt rum, nu mera öfverallt iakttages, att ifrågavarande.
afgift påföres samtliga lärjungarne, och till lika belopp, hvilket domkapitlet
också för sin del anser vara det rätta.

Vidare hafva Riksdagens Revisorer anmärkt, hurusom i afseende på utgiftsposternas
fördelning på kassorna stor skiljaktighet är rådande, så att t. ex. aflöningen
till läkare påförts, vid vissa läroverk den s. k. egna kassan ensam, vid åtskilliga
denna jemte premie- och fattigkassan, vid andra åter sistnämnda kassa ensam, vid
några slutligen terminsafgiftskassan; hvarjemte förekommit, att utgifterna för läroverkshusets
vidmagthållande och hvad dertill hörer blifvit i egna kassan afförda,
ehuru dessa utgifter rätteligen syntes tillkomma den i Kongl. cirkulärbrefvet den 11
December 1865 omförmälda byggnadsfond.

Don skiljaktighet, som i afseende j)å aflöningen till läkare vid många läroverk
egt rum, synes hafva sin grund dels deri, att på do flesta ställen egna kassans tillgångar
icke förslå för bestridandet af de utgifter, som annars rätteligen eller åtminstone
egentligast böra åligga denna kassa, dels ock deri, att närmare föreskrift
saknas angående nyss nämnda utgiftspost. Domkapitlet anser för sin del aflöningen
till läkare rättast böra utgå af egna kassan, hvaremot kostnaden för programmens
tryckning torde böra öfverflyttas på terminsafgiftskassan. Blefve egna kassan befriad

- 828

från denna kostnad, hvilken på senare tider blifvit i så hög grad förökad, så skulle
utan tvifvel egna kassans tillgångar i de flesta fall blifva tillräckliga för behofvet,
utan att lärjungarne ändock behöfde betungas med större utgifter än hittills, i synnerhet
som Nådiga cirkulärbrefvet den 26 November 1868 medgifver, att, under vissa
vilkor, bidrag af terminsafgiftskassan må enligt Efori bestämmande till egna kassan utgå.

Hvad särskildt angår det af Riksdagens Revisorer anmärkta fall, att utgifter
för läroverkshusets vidmagthållande med hvad dertill hörer blifvit i egna kassan
affärda, så har en sådan praxis, der den egt rum, helt säkert endast härrört af
missförstånd och kommer utan tvifvel att upphöra, sedan anmärkningen blifvit för
vederbörande känd.

Uti § 2 af revisionsberättelsen hafva Riksdagens Revisorer fästat uppmärksamheten
på, hurusom vid åtskilliga läroverk ledamöter i kollegium häfta i skuld
för lån ur läroverkens kassor, med anledning hvaraf Revisorerne framhållit önskvärdheten
af, att det i Nådiga kungörelsen den 10 April 1863 meddelade stadgande, angående
inskränkning i behörigheten att undfå lån af allmänna medel, äfven måtte uti
ifrågavarande fall vinna tillämpning; och får domkapitlet för sin del deruti till alla
delar instämma.

I § 3 hafva Revisorerne anmärkt, att, sedan genom Nådiga cirkulärbrefvet
den 11 December 1863 blifvit förordnadt, att vid hvarje elementarläroverk i riket
skall, genom en förhöjning af 5 riksdaler i den terminliga afgiften för lärjungarne,
bildas en bygnadsfond att användas till nybyggnadsföretag och reparationer, sådana
bygnadsfonder blifvit bildade endast vid fyra af rikets samtliga pedagogier.

Detta förhållande har utan tvifvel sin grund deri, att högstberörda nådiga
cirkulär endast gäller elementarläroverken och derföre blott undantagsvis blifvit tilllämpadt
vid pedagogierna. Att man stält sig samma föreskrift till efterrättelse vid
pedagogier, som sedermera blifvit i allt hufvudsakligt likstälda med 2-klassiga elementarläroverk,
synes hafva goda skäl för sig; men deremot synes det tvifvelaktigt,
att en särskild byggnadsfond skall erfordras vid pedagogier, som blott hafva
en lärare, och der följaktligen ej mer än ett lärorum behöfves.

I öfrigt och beträffande anmärlmingarne i 6 och 7 §§ har domkapitlet
ingenting att tillägga till hvad af vederbörande rektorer blifvit i underdånighet anfördt.

Strengnäs domkapitel den 5 December 1877.

TU. A NN ERS TE DT.

TH. STRÖMBERG. L BROMAN.

L S. KUML1N. C. T. LINDMAN. A. L. NORD VALL.

L. IT. Lahng.

Rektors rid Strengnäs elementarläroverk
underdåniga förklaringar.

Med anledning af Riksdagens Revisorers anmärkning, i 6 § ai deras underdåniga
berättelse angående den skuld, hvari härvarande läroverks “enskilda. kassa
N:o 2“ häftar dels till andra läroverkets fonder, dels till enskilda personer, får jag
afgifva följande underdåniga förklaring.

— 329 —

Ifrågavarande skuld, som vid slutet af år 1875 utgjorde 16,150 kronor, synes,
efter hvad räkenskaperna för år 1867 utvisa, hafva uppkommit dels genom reparationer
å läroverkets i staden befintliga enskilda gårdar, dels genom nybyggnad för
omkring 20 år sedan å en åt läroverkets tomter (under nummer 108). Skulden synes
ytterligare hafva ökats derigenom, att under nämnda tid denna kassa var sammanblandad
med den kassa, som eger att bestrida ljus- och ved-utgifterna; lärjungarnes
afgifter voro nemligen ej tillräckliga för de sistnämnda utgifterna, och en del af inkomsterna,
som tillföllo kassan n:o 2, utgingo till de samma.

Den skuld, hvari egna kassan n:o 2 häftade år 1866, eller det år då jag i nåder
förordnades till rektor, utgjorde 20,610 kronor, men har sedan dess årligen förminskats,
så att den vid slutet åt år 1876 utgjorde 15,850 kronor; häraf synes, att
skulden, om ock långsamt, dock kan småningom genom amortering betalas af samma
kassas inkomster. Dessa senare bestå i eu del af räntemedlen från de af framlidna
H. M. Drottning Kristina till läroverket donerade godsen i Fellingsbro socken äfvensom
i hyror från 4 läroverkets enskilda gårdar samt hyresersättning för fritt begagnande
af det s. k. Olivehällska huset, eller n:o 192, hvilket är upplåtet till tvenne
af lektorerne vid läroverket.

Svaret på den Riksdagens Revisorers anmärkning, att för “egna kassan n:o 2 ej
upptages någon inkomst i fastighet" ligger redan i det ofvan anförda. Jag behöfver
således endast fästa Eders Kongl. Maj:ts uppmärksamhet derpå, att de inflytande
“hyresmedlen“ gifva till känna, att läroverket eger de 5 anförda fastigheterna, hvilkas
värde mer än fullt motsvarar kassans skuldbelopp. Detta värde å läroverkets fastigheter
har emellertid aldrig förr varit i räkenskapen jntaget, och jag har, under de
jag åtnjutit förtroendet att vara läroverkets rektor, dervid följt samma sätt, som
hittills varit brukligt.

Emellertid kan jag ej annat än gilla Riksdagens Revisorers yrkande, att kassans
verkliga _ tillgångar och ej endast den sammas inkomster i räkenskapen upptagas,
hvarför jag från och med innevarande år finner mig befogad att vidtaga förändring i
kassans räkenskap i enlighet med den af Revisorerne framstälda önskan.

I sin underdåniga berättelse angående granskning af åttonde hufvudtiteln hafva
Riksdagens Revisorer i 1 och 2 §§ vidrört åtskilliga förhållanden rörande läroverkens
kassor, med anledning hvaraf jag till Eders Kongl. Maj:t får afgifva följande underdåniga
förklaring.

Den afgift, som vid härvarande läroverk ålägges lärjungarne i och för bestridande
af kostnaden för ljus, ved och rengöring m. m., har städse utgått med lika
belopp samt påförts^alla lärjungarne utan undantag. För närvarande utgår denna
afgift med 7 kronor 50 öre för året, men den samma torde snart behöfva ökas, enär
kassan under de senaste åren — på grund af lärjungeantalets förminskande — råkat
i skuld och ej heller framdeles torde kunna med denna inkomst bestrida alla
henne åliggande utgifter, så vida ej kostnaden för årsredogörelsens tryckning från
henne öfverflyttas på materielkassan.

Hvad kostnaden för läkare beträffar, vågar jag i underdånighet fästa Eders
Kongl. Maj:ts uppmärksamhet på det särskilda förhållandet vid härvarande läroverk
att, dels på grund af gåfva från aflidne Biskop J. Serenius, dels med anledning af Kongl.
Maj:ts nådiga beslut af den 13 November 1846 angående de s. k. Kongliga stipendierna, en viss

Rev. Ber. 1877 ang. Statsverket. ao

— 380

aflöning — dock ej uppgående till mer än omkring 125 kronor för året — tillfaller
lektorn i “naturalhistoria och medicin11 för vård af lärjungarne vid inträffande sjukdomsfall.
Som emellertid denne lektor förklarat sig icke kunna för sagda aflöning
äfven åtaga sig mönstring af lärjungarne, i och för de gymnastiska öfningarne, balett
årligt belopp af 75 kronor utbetalts af materielkassan för sagda ändamål, enär
skolstadgan ej särskildt anger, från hvilken kassa dylik utgift skall utgå.

Hvad angår Revisorernes i 2 § gjorda anmälan angående utlåning af läroverkets
tillgångar, får jag inför Eders Kongl. Maj:t anföra, att intet belopp af dessa
finnes utlånadt till någon bland lärarne vid läroverket.

Strengnäs den 16 November 1877.

J. A. DRYSÉN.

Rektors vid Örebro elementarläroverk
underdåniga
förklaring.

Med anledning af Riksdagens Revisorers berättelse om granskningen af statsverkets
och tillhörande fonders förvaltning under år 1875 har H. H. Eforus öfver läroverken
i Strengnäs stift från undertecknad infordrat underdånig förklaring, och får
undertecknad till åtlydnad häraf anföra följande, hvilket för lättare öfversigt ordnas i
paragrafer och punkter, svarande mot de under rubriken .“Konsistorierna och läroverken“
i berättelsen använda.

§ I De

sammanskottsafgifter, som enligt § 134 mom. 1 punkten c af Kongl. Maj:ts
nådiga stadga för rikets allmänna elementarläroverk kunna lärjungarne åläggas, uttagas
nu vid Örebro läroverk af alla lärjungar med samma belopp. Öfvergången från
det förut följda bruket, att befria de mest behöfvande, synes lätt deraf, att vårterminen
1872 befriades 63, vårterminen 1873 24, vårterminen 1874 12, vårterminen
1875 8 och vårterminen 1876 5 lärjungar.

I afseende på utgiftsposternas fördelning på kassorna har undertecknad sökt
så vidt möjligt följa stadgans föreskrifter och i tveksamma fall följt bruket vid läroverket,
enligt hvilket till exempel läkarens aflöning påföres ljus- och vedkassan. Alla
utgifter för läroverkshusets vidmagthållande hafva från i876 års början påförts byggnadsfonden.

Ljus- och vedkassan häftar väl i skuld till materielkassan; men denna bör på
några år kunna betalas genom den förhöjning af afgiften till den förra kassan (Irån
3 kr. till 4 kr. 50 öre), som inträdde med höstterminen 1876.

§ 2.

Vid det i denna § vidrörda förhållande må rörande Örebro läroverk anföras,
att åtminstone från 1875 års början ingen af kollegiets ledamöter stått i borgen för
lån ur läroverkets kassor, samt endast Lektor Englund haft lån ur samma kassor. Af
dessa lån, hvilka erhållits mot hypotek af säkerhetshandlingar, återstår endast ett lån

— 331 —

ur byggnadskassan mot säkerhet af 24 lotter å 200 kronor stycket i Örebro enskilda
bank. Äfven detta lån, stort 4,600 kronor, är nu af Lektor Englund uppsagdt till inbetalning.

Örebro den 20 November 1877.

LARS PHRAGMÉR.

Rektors vid Nyköpings elementarläroverk
förklaringar.

Jemlikt högvördiga domkapitlets remiss af den 7 dennes får undertecknad
vördsamt afgifva följande upplysningar med afseende på de anmärkningar, som Riksdagens
Herrar Revisorer framstält vid granskningen af elementarläroverkens räkenskaper.

g 1. De sammanskottsafgifter till läroverkets egna kassa, hvilka jemlikt Nådiga
skolstadgans § 134 mom. 1 punkten c kunna lärjungarne åläggas, hafva bär i många
år utgjort 3 kronor för hvarje läsetermin. De utgå med samma belopp af alla lärjungar
och måste äfven af de obemedlade utkräfvas. Endast i det fall, att någon
lärjunge befunnits så utfattig, att det varit för rektor omöjligt att utbekomma beloppet,
har kollegium ansett sig kunna efterskänka denna afgift, hvilken eftergift i
medeltal torde egt rum för en lärjunge bland hundrade.

Hvad utgiftsposternas fördelning beträffar, har rektor så samvetsgrant som
möjligt sökt tillse, att hvarje utgift påförts den kassa, till hvilken den rätteligen synts
höra, om också möjligen några smärre oegentligheter härvid kunna finnas att anmärka.
Hvad särskildt beträffar de fall, som af Riksdagens Herrar Revisorer blifvit påpekade,
får jag upplysa, att det arfvode, som lemnas läkaren, hufvudsakligen för ungdomens
besigtning i och för den gymnastiska undervisningen och dit hörande tabellers
uppgörande, här påförts terminsafgiftskassan, och särskildt den gymnastiska undervisningen,
dels emedan man ansett gymnastikmönstringen stå i närmaste sammanhang
med den gymnastiska undervisningen, dels ock emedan tillgång till arfvodets utbetalande
ur den egna kassan saknats, hvarjemte Kongl. brefvet af den 27 November
1868, som medgifver öfverflyttning från terminsafgiftskassan till den egna kassan, synes
gifva vid handen, att den förra kassan till en viss grad kan få bidraga till de
utgifter, som mera egentligt torde tillhöra den egna kassan, men hvartill densamma
icke lemnar tillgång utan att betunga lärjungarne med allt för dryga terminsafgifter.

Smärre utgifter för lagning af lås, bänkar eller bord hafva i allmänhet
påförts den egna kassan, emedan man icke härtill velat bortplottra något af
byggnadsfonden, hvars alla tillgångar och mycket mer dertill här snart tagas i anspråk
lör vigtigare ändamål, nemligen en fullständigare om- och tillbyggnad af läroverkets
gamla lärohus; men inga större utgifter för läroverkslokalernas underhåll hafva någonsin
drabbat den egna kassan, hvilken icke heller skulle haft tillgångar till någonting
sådant. Liksom vid flera andra läroverk kan äfven här den egna kassan icke
utan stor svårighet bestrida de utgifter, som måste påföras densamma, då prisen på
ved ocb arbetslöner samt kostnaderna för tryckning af årsredogörelser m. m. i många
år varit i oupphörligt stigande. Kollegium har emellertid i det längsta sökt undvika
att höja lärjungarnes terminsafgifter utöfver 3 kronor i terminen, men torde dock numera
icke länge kunna undvika en sådan åtgärd. Under årets lopp har väl händt,
att någon af de andra kassorna eller redogöraren måst förskottera medel för den

— 332 —

ögna kassans behof; men då man med efori medgifvande fått vid årets slut öfverföra
till egna kassan en del åt terminsafgiftskassans årsinkomster och man dessutom
stundom haft någon extra inkomst, som tillgodokommit den egna kassan, har man hittills
lyckats draga sig fram, så att denna kassa icke vid räkenskapsårets slut häftat
i skuld till någon annan kassa eller till redogöraren.

Ej heller har någon skuld vidlådit någon af läroverkets öfriga kassor.

§ 2. Med afseende på anmärkningen i denna § får jag vördsamt upplysa, att
vid här varande läroverk ingen af koliegii ledamöter häftar i skuld till någon af läroverkets^
kassor eller ildädt sig betalningsskyldighet för något i dem erhållet lån.

Samtliga räkenskaper granskas årligen af koliegii deputerade och underskrifvas
af koliegii ledamöter, vid kvilket tillfälle alla säkerhetshandlingar genomgås och revideras
af kollegium in pleno.

Med afseende på den särskilda anmärkning rörande elementarläroverket i Nyköping,
som Riksdagens Herrar Revisorer vid granskningen af elementarläroverkens
räkenskaper för år 1875 funnit sig böra framställa i g 7, får undertecknad, jemlikt
högvördiga domkapitlets remiss af den 7 dennes, vördsammast afgifva följande förklaring.

Uå lärjungar närma sig den ålder, att de enligt nu varande stadgar kunna i
elementarläroverk inskrifvas, men ännu icke fullt uppnått densamma, händer stundom,
att föräldrar hafva stor svårighet att erhålla någon lämplig undervisning för sina söner.
Det har då någon gång händt, att framställning blifvit gjord, att en sådan gosse
måtte få såsom “auskultant14 eller “åhörare14 följa med undervisningen i skolan. Så vidt
utrymmet medgifvit och ingen olägenhet i öfrigt vid undervisningen uppkommit, samt
så vidt gossen befunnits ega de insigter, som erfordras för inskrifning, och den kroppsliga
utveckling, som ansetts nödig, har rektor och kollegium trott sig kunna medgifva
detta, då ingen härigenom lidit det ringaste intrång i sin lagliga rätt.

På detta sätt har t. ex. en lärjunge, som först under nästföljande vårtermin
fyller 10 år, redan under höstterminen kunnat få följa med undervisningen, och hafva
föräldrar visat sig särdeles tacksamma för detta koliegii tillmötesgående. Detta har
dock endast kunnat ega rum med högst få gossar, emedan en oeftergiflig fordran varit,
att en sådan auskultant skulle i kunskaper och utveckling vara fullt jemgod med
dem, som voro till inskrifning lagligen berättigade. Sålunda hafva understundom i
första klassen funnits 1 å 2 auskultanter, livilka för denna fördel med största tacksamhet
erlagt de fullständiga skolatgifter, som af öfriga bemedlade lärjungar betalas.
Då de emellertid icke varit i läroverket inskrifne, har man icke kunnat fördela deras
erlagda afgifter på de särskilda kassorna, utan hafva desamma såsom en frivillig gåfva,
i öfverensstämmelse med Kongl. skolstadgans § 134 mom. 1 punkten b, fått tillfalla läroverkets
egna kassa, hvilken dessutom alltid varit i stort behof af den ringa tillökning,
som härigenom kommit densamma till del. Genom denna åtgärd har läroverkskollegium
trott sig kunna gagna både allmänheten och läroverket, utan den ringaste
olägenhet för någon; ty såsom en sådan kan väl ej betraktas, om läraren i första
klassen frivilligt undervisar t. ex. 22 i stället för 20 lärjungar. Läroverkskollegiet
och rektor hafva så mycket mindre dragit i betänkande att på detta sätt tjena allmänheten,
som vi hafva oss bekant, att samma åsigter i flera år varit tillämpade vid

333 —

det i stiftstaden belägna elementarläroverket, som står under efori närmaste tillsyn
hvaraf framgår, att desamma icke af stiftstyrelsen ogillas,

Nyköping den 19 November 1877.

O. V. SCHOTTE.
Nuvarande rektor.

Rektors vid Eskilstuna
elementarskola underdåniga
förklaring.

Med anledning af Strengnäs domkapitels skrifvelse af den 7 dennes jemte bifogadt
transsumt af Riksdagens Revisorers berättelse för år 1875 får jag härmed i
djupaste underdånighet afgifva följande förklaring angående de af samma revisionsberättelse
berörda förhållanden vid härvarande elementarläroverk.

Hvad de i § 1 af transsumtet förekommande anmärkningarne vidkommer, hafva,
jemlikt kollegii beslut, de sammanskottsafgifter, som, enligt mom. 1. punkten c i § 134
af nådiga stadgan lör rikets allmänna elementarläroverk, kunna lärjungarne åläggas,
hittills alltid påförts läroverkets samtlige lärjungar till enahanda belopp.

Beträffande afiöningen till läkare har denna härstädes förut bestridts ur en
för “premier och understöd“ afsedd särskild fond, den s. k. Zetterbergska donationsfonden,
men på grund af ringheten af samma fonds tillgångar från och med år 1875
utgått från den bättre försedda “terminsafgiftskassan*.

Med undantag för tillfälliga smärre reparationer å lås och dörrar, för hvilka
omkostnaderna påförts “terminsafgiftskassan“, har staden, utan byggnadsfondens anlitande,
bestridt de för läroverkshusets vidmagthållande och hvad dertill hörer nödvändiga
utgifter.

Skulle, i betraktande deraf att kassaförvaltaren för närvarande ofta måste stanna i
villrådighet om, hvilken kassa vissa utgifter skola påföras, ett förtydligande eller fullständigande
af nu gällande föreskrifter angående utgiftsposternas fördelning på särskilda
kassor anses nödigt, torde på samma gång den s. k. egna kassan böra befrias
från densamma nu vidlådande utgifter, hvilka hon hittills med sina knappa
tillgångar ej kunnat bestrida utan en väsentlig förhöjning af sammanskottsafgifterna
från lärjungarnes sida.

Till sådana utgifter torde exempelvis få räknas tryckningskostnaden för program,
hvilken för härvarande läroverk, efter att förut hafva utgjort 20 kronor, för
innevarande år stigit till 115 kronor. Denna utgift och dylika torde i allmänhet
lättare bäras af den genom lärjungarnes terminsafgifter bildade kassan, hvilken i vanliga
fall ej allenast med lätthet bestrider sina utgifter, utan ock vid räkenskapsårets
slut kan förete en ej obetydlig behållning.

Hvad slutligen § 2 af transsumtet angår, har ingen af härvarande kollegii ledamöter
häftat i skuld till någon af läroverkets kassor.

Eskilstuna den 20 November 1877.

GEST. ELMQVIST.
v. Rektor vid Eskilstuna läroverk.

334 —

Rektors vid Askersunds elementarläroverk
underdåniga
förklaring.

Anmodad af högvördiga domkapitlet i Strengnäs att inkomma med underdånig
förklaring rörande Riksdagens Revisorers anmärkningar vid granskning af elementarläroverkens
räkenskaper för år 1875, får jag underdånigst anföra, att hvad angår
134 § af Kongl. Maj:ts nådiga stadga för elementarläroverken, hvars föreskrifter Revisorerne
anmärkt skola på olika sätt tillämpas vid skilda läroverk, densamma synes mig
rätteligen så böra tolkas, att den afgift till egna kassan, som ålägges lärjungarne i
mån af kassans behof, hör till lika belopp af alla läroverkets lärjungar erläggas, enär
densamma användes till så oundgängliga behof som ved och ljus och derjemte, såsom
vanligen uppgående till ett mindre belopp, är den enda, som äfven af de obemedlade
bör kunna erläggas; att aflöningen till läkare rättast bör påföras premie- och fattigkassan,
men i saknad af tillgångar, enär ''dess inkomster tagas i anspråk för andra
utgifter och derjemte äro obetydliga, terminsafgiftskassan; samt att utgifter för läroverkshusets
underhållande endast böra drabba byggnadskassan. — livad Revisorerne
anmärkt rörande önskvärdheten att lärarne icke häfta i skuld för lån ur läroverkens
kassor är efter mitt förmenande väl befogadt, såsom öfverensstämmande med god ordning
och dessutom egande stöd i lag och författningar.

Askersuud den 20 November 1877.

V. TH. ALMSTEDT.

Rektor vid Askersunds lägre elementarläroverk.

Rektors vid Södertelje pedagogi
underdåniga förklaring.

Med anledning af ett till rektor vid pedagogien i Södertelje från högvördiga
domkapitlet i Strengnäs meddeladt förständigande åligger det undertecknad att å
rektorsembetets vägnar afgifva underdånig förklaring rörande de af Riksdagens Revisorer
för år 1875 i deras berättelse af den 13 Oktober 1877 framstälda anmärkningar
angående läroverken.

Riksdagens Revisorer anmärka under rubrik “konsistorierna och läroverken14
§ 1: att sammanskottsafgiften vid några läroverk dels utgått med olika belopp af
olika lärjungar, dels af några bland dem icke erlagts. Någon sammanskottsafgift har
vid härvarande pedagogi icke upptagits, enär den ej finnes omnämnd i det angående
rikets stadspedagogier utfärdade Kongl. brefvet af den 22 November 1861, der de avgifter,
som skola pedagogiernas lärjungar affordras, finnas upptagne.

1 samma § göres ock anmärkning mot det sätt, på hvilket aflöningen till skolans
läkare vid olika läroverk i kassorna afförts. Som härvarande stadsläkare hittills utan
ersättning tjenstgjort äfven som pedagogiens läkare, har någon från skolans kassor
åt honom utgående aflöning ej kommit i fråga.

3B5

Vidare anmärkes, att utgifter för läroverk shusets vidmagthållande och hvad
dertill hörer flerestädes blifvit i egna kassan afförda, fastän de synas tillhöra byggnadsfonden.
Som härstädes nödiga utgifter för skolrummens och gymnastiklokalens vidmagthåliande
hittills bestridts af kommunen, har ingen af läroverkets kassor dermed
betungats.

En annan anmärkning är, att egna kassan endast med svårighet kunnat bestrida
sina utgifter. Denna anmärkning eger ingen tillämplighet på Södertelje pedagogi,
der egna kassan vid slutet af år 1875 hade en behållning af 156 kronor 90 öre.

I § 2 anmärkes, att vid åtskilliga läroverk ledamöter uti kollegium häfta i skuld
för lån ur läroverkets kassor, och anföres dervid, hurusom i Kongl. kungörelsen af
den 10 April 1863 angående inskränkning i behörigheten att undfå lån af allmänna
medel är förordnadt, att ledamot af styrelse, som har sig anförtrodd förvaltning af
allmänna medel, icke må ikläda sig betalningsansvar för lån af de under sådan styrelses
förvaltning stälda medel; derjemte åberopas, med eller utan sammanhang med ofvannärnnda
Kongl. kungörelse, äfven § 138 af nådiga stadgan för rikets elementarläroverk.
Södertelje pedagogi är ett af de läroverk, som i senast anförda § afRiksdagsrevisorernas
berättelse åsyftas. Då undertecknad den 1 Maj 1875 tillträdde rektorsbefattningen
vid nämnda pedagogi, häftade redan kollegan derstädes för ett ur materielkassan
upptaget, men sedermera i början af år 1877 inbetaldt lån äfvensom för ett
annat, hvilket upptagits ur byggnadsfonden. Båda lånen voro således beviljade och
utgifna redan före min ankomst hit; jag har icke hvarken i Kongl. kungörelsen
af flen 10 April 1863, sådan deri af mig uppfattats, ej heller i § 138 af nådiga läroverksstadgan
funnit någon bestämmelse, som nödgat mig att uppsäga desamma endast
på den grund, att låntagaren vore ledamot af kollegium. Hvad i nyss nämnda Kongl.
kungörelse menas med uttrycket “allmänna medel14, derom torde icke alla vrara ense;
mig synes, att i detta begrepp böra innefattas dels statsmedel, som af de förvaltande
Kongl. embetsverken eller Riksdagens penning-förvaltande verk om händer hafvas, dels
sådana medel, som väl icke tillhöra staten, men för hvilka redogöraren har att aflemna
detaljerad redovisning till något af de Kongl. embetsverken. Under sådan
förutsättning komma egna kassans, materielkassans samt premie- och fattigkassans
tillgångar att hänföras till “allmänna medel11. Nu förordnar Nådiga elementarläroverksstadgan
§ 134 mom. 2, att “vården af samt ansvaret och redogörelsen för dessa
kassor åligger rektor11. Således är han ensam, hvad dessa kassor angår, enligt Kongl.
kungörelsen af den 10 April 1863, “tjensteman, som har sig anförtrodd förvaltning11,
nemligen af läroverkets allmänna medel. lian må derför ej åtaga sig betalningsansvar
för lån, eget eller andras, nr dessa kassor, en skyldighet, som undertecknad rektor
för egen del också städse iakttagit. Hvad åter angår kollegiets öfriga medlemmar,
torde de på grund af hvad nu anfördt blifvit ej räknas som “ledamöter af styrelse,
som har sig anförtrodd förvaltning af allmänna medel11. Kongl. kungörelsen af den
10 April 1863 utsträcker emellertid förbudet mot iklädande af betalningsansvar för
lån af allmänna medel äfven till “tjensteman, som vid dylik förvaltning biträda11,
ehuru detta tillägg icke synes vara af Riksdagens Revisorer anfördt. Men att collegiales
icke heller äro att som sådana tjensteman anse, tyckes framgå just af § 138
i nådiga läroverksstadgan, der det förordnas, att de ofvan nämnda kassornas räkenskaper
skola af läroverkskollegium granskas och underskrifvas; kollegiets ledamöter
äro sålunda i förhållande till nämnda kassor att anse som revisorer; men revisorer,
i denna sin befattning, stå utanför, men icke inom eller under den styrelse, hvars räkenskaper
de hafva att “granska och underskrifva11. Kollegii medlemmar äro visserligen
enligt samma § 138 i sin egenskap af revisorer underkastade ett vida strängare an -

— 336

svar än det, som annars revisorer åligger; men på grund af detta ansvar ensamt torde
de icke kunna räknas hvarken som styrelsens förvaltande ledamöter eller som tjensteman,
hvilka vid dylik förvaltning biträda. De torde ock derför ej anses förhindrade
att sjelfve upptaga lån, i fall de gitta prestera fullgod säkerhet, ehuru visserligen den
låntagande i hvad som rör detta hans lån icke kan vid revisionen hafva någon talan.

Hvad åter angår byggnadsfonden, så kan sättas i fråga, huruvida dess tillgångar
äro att räkna till de “allmänna medel''1, för hvilka rektor inför statsmyndigheterna,
vare sig de Kongl. em betsverken eller Riksdagens förvaltande verk, omedelbart
ansvarar. De utgöra en läroverkets egendom, hvilken enligt Kongl. cirkuläret af
den 11 December 1863 står under förvaltning af rektor jemte en af läroverket och
tvenne af stadens kommunalstyrelse utsedda delegerade samt granskas af två revisorer,
utsedde den ene af högvördiga domkapitlet, den andre af vederbörande stadskommun;
för dessa medel afgifva rektor och delegerade en af revisorerne granskad redovisning
endast till högvördiga domkapitlet. Tydligt synes med anledning häraf, att närmare
bestämmelser rörande denna fonds förvaltning kunna rektor meddelas endast i form
af cirkulär eller särskildt förständigande från högvördiga domkapitlet, med eller utan
anledning af vederbörande revisorers utlåtanden. Från högvördiga domkapitlet i
Strengnäs hafva emellertid inga särskilda bestämmelser rörande inskränkning i befogenheten
att upptaga lån ur byggnadsfonden blifvit för härvarande pedagogi utfärdade,
icke heller har Kongl. kungörelsen af den 10 April 1863 någonsin blifvit rektorsembetet
härstädes kommunicerad, än mindre har bifogats någon förklaring i frågan,
huruvida denna kungörelse på förvaltningen af byggnadsfonden eger tillämplighet. På
grund häraf torde under den tid, som föregick mitt öfvertagande af rektorsembetet
härstädes, så väl rektor som delegerade ansett sig vara i sin fulla rätt, då de beviljade
det nämnda lånet ur byggnadsfonden, liksom jag ock ej hållit mig förbunden
att det samma uppsäga, då de för det samma lemnade säkerheter af mig, delegerade
och revisorer godkänts.

Sådan har i detta hänseende min uppfattning af gällande stadgar varit, och
efter den uppfattningen har jag handlat. Om den varit rigtig eller icke, tillkommer
öfverordnad myndighet att afgöra.

OTTO SJÖGREN.

Rektor vid pedagogien i Södertelje.

Underdånig förklaring för Mariefreds pedagogi med anledning af
transsumt af Riksdagens Revisorers den 13 Oktober 1877 afgifna berättelse
om verkstäld granskning af statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd,
styrelse och förvaltning under år 1875.

Konsistorierna och läroverken.

Hvad § 1 beträffar har undertecknad, med anledning deraf, att största delen
af lärjungarne, till följd af föräldrarnes mindre bemedlade omständigheter, otvifvelaktigt
aldrig vid pedagogien sökt inträde eller der qvarstannat, om afgifter utöfver
terminsafgifterna, blifvit dem ålagda, icke ansett sig kunna berörde afgift pålägga
någon. — Hvad beträffar utgiftsposternas ojemna och författningsstridiga fördelning

— 337 —

på de särskilda kassorna, liar ingen möjlighet varit att, utan ett olämpligt påförande
af skuld å egna kassan till terminsafgifternas kassa, göra denna fördelning på annat
sätt, då egna kassans inkomster härstädes alltid äro otillräckliga att bestrida de utgifter,
som henne egentligen tillhöra, och terminsafgifternas kassa deremot är den
enda, som eger nämnvärd årlig behållning.

Hvad'' § 2 vidkommer, så har jag sökt på bästa sätt förränta den lilla kassan,
som icke kunnat utlånas, då hon måst anlitas för löpande utgifter.

Hvad slutligen § 3 beträffar, så har jag icke trott, att en föreskrift för elementarläroverken
gälde pedagogierna; och har densamma, af skäl som ofvan nämnts,
här icke kunnat tillämpas, så vida pedagogien skolat kunna ega några lärjungar.

Mariefred den 22 November 1877.

BEBNH. A. KJELLMABK.
t. f. Inspektor vid Mariefreds pedagogi.

Domkapitlets i Vexiö stift

underdåniga utlåtande i anledning af
Riksdagens Revisorers framställningar vid
granskningen af stiftets elementarläroverks
räkenskaper för år 1875.

Eders Kongl. Maj:t har i nåder anbefalt domkapitlet att, efter vederbörandes
hörande, afgifva underdånigt utlåtande i anledning af Riksdagens Revisorers efter
verkstäld granskning af statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse
och förvaltning under år 1875 gjorda framställningar rörande elementarläroverken
och pedagogierna; och får domkapitlet, med öfverlemnande af vederbörandes yttranden,
för egen del underdånigst meddela, att domkapitlet anser:

att de sammanskottsafgifter, som enligt mom. 1 punkten c af § 134 i stadgan för
rikets allmänna elementarläroverk kunna lärjungarne åläggas, böra enligt regel af alla
utgöras *

att läkarearfvodet rätteligen torde böra med statsmedel bestridas, helst läkarens
befattning icke inskränker sig till endast sjukvård, utan äfven omfattar åtskilliga med
gymnastik- och militäröfningarne äfvensom årsredogörelsen sammanhängande bestyr -hemställande domkapitlet härvid, huruvida icke, intill dess sådan anordning pröfvats
rigtig och föreskrifvits, ifrågavarande arfvode, som författningsenligt utgår ur premieoch
fattigkassan, må få tagas ur den s. k. materielfonden, som dertill torde ega erforderliga
medel, hvilka åter premie- och fattigkassorna, åtminstone inom Vexiö stift,
sakna, för så vidt belöningar för flit och framsteg samt understöd skola kunna utgå
till något i förhållande till lärjungeantalet nämnvärdt belopp;

att utgifter för läroverkshusens vidmagthållande_ med hvad dertill hörer författningsenligt
böra påföras byggnadskassorna eller den i Kongl. cirkuläret den 11 December
1863 omförmälda byggnadsfond; och slutligen

att ledamot i läroverkskollegium icke må, enligt domkapitlets åsigt, mot föreskriften
i Kongl. kungörelsen den 10 April 1863 angående inskränkning i behörigheten
att undfå lån af allmänna medel, ikläda sig betalningsansvar för lån ur läro Rev.

Ber. /817 ang. Statsverket. ^3

338 —

verkets kassor; hvadan ock domkapitlet, efter granskning af Jönköpings elementarläroverks
räkenskp för år 1876, om iakttagande af denna föreskrift vederbörande
erinrat.

Vexiö Domkapitel den 12 December 1877.

II. G. HULT MAN.

GUSTAF WETTER. A. G. AHLQVIST.

G. FR. KORTEN. J. A. AHLÄNDER.

S. E. MELLANDER. GUSTAF HAGLUND.

Gust. Sundberg.

Rektors vid Yexiö elementarläroverk
förklaring.

Till åtlyelände nf högvördiga domkapitlets skrifvelse af den 8 dennes med anledning
af Riksdagens Revisorers uti deras berättelse af den 13 Oktober 1877 framstälda
anmärkningar rörande förvaltningen af elementarläroverkens kassor, får ja°-,
efter kollegii hörande, deröfver vördsammast afgifva nedanstående förklaring’:

l:o. Den afgift, som enligt § 134 1 mom. c bör lärjungarne åläggas, utgår vid
härvarande läroverk numera med 3 kronor för hvarje termin och utgår till lika belopp
af alla vid läroverket närvarande lärjungar. Att, såsom vid åtskilliga läroverk lär
vara förhållandet, bestämma denna afgift till olika belopp efter lärjungarnes förmögenhetsvilkor,
eliei ock att helt och hållet befria de mest behöfvande anser jag ingalunda
lämpligt och förenadt med så stora praktiska svårigheter, att de af det här vidtagna
förfaringssättet uppkommande, hvilka inskränka sig dertill, att rektor för en eller
annan måste denna afgift erlägga, dermed ej kunna jemföras.

2:o. Afgiften till läroverkets läkare har hittills författningsenligt utgått»af
premie- och fattigkassan; men då denna kassas inkomster till följd af förändrade
föreskrifter angående vakansmedlens användande blifvit betydligt reducerade så kan
denna afgift icke utan de största svårigheter ur nämnda kassa fortfarande bestridas.
Det vore derföre önskligf, att arfvodet till läkare måtte för framtiden anordnas
att utgå af statsmedel, helst som läkarens befattning icke inskränker sig endast till
sjukvård, man äfven omfattar åtskilliga med gymnastik- och militäröfningarne sammanhängande
■ bestyr. Intill dess detta kan ske, måste läkarearfvodet tagas ur den
s. k. materielkassan, hvilken dertill eger tillgång, så vida de vid vårterminens slut vanliga
premierna och stipendierna skola kunna utgå till något iförhållande till lärjungeantalet
nämnvärdt belopp. D

3:o. Anmärkningen rörande ovigtig debitering af utgifterna till läroverkshusets
underhåll angår ej härvarande läroverks räkenskaper.

4:o. Den egna kassan har hittills med det obetydliga bidraget af 3 kronor i
terminen af hvarje lärjunge kunnat bestrida sina utgifter; och den tillfälliga skuld,
pari hon enligt sista årets räkenskaper häftade till kassaförvaltaren, berodde ej på
bristande tillgångar, utan på svårigheten att för tillfället indrifva en del af kassans

339

utestående fordringar. Dessutom, i fall under något år utgifterna för nämnde kassa
skulle öfverstiga samma kassas inkomster, kan, enligt Kongl. cirkuläret af den 27 November
1868, bristen under vissa vilkor få fyllas ur materielkassan.

5:o. Rörande anmärkningen i § 2 får jag upplysa, att ingen ordinarie lärare •
vid läroverket ur dess kassor innehar något lån, äfvensom att det lån om 100 kronor,
för hvilket 2:ne af läroverkskollegii ledamöter äro borgesman, vid innevarande års slut
kommer att inbetalas.

Vexiö den 26 November 1877.

H. S. CEDEESCHIÖLl).

Rektors vid Jönköpings elementarläroverk
förklaring.

I anledning af högvördiga domkapitlets skrifvelse den 7 dennes, åtföljd af ett
transsumt af Riksdagens Revisorers berättelse för år 1875, innefattande åtskilliga framställningar
rörande elementarläroverkens räkenskaper, får jag vördsammast afgifva
följande utlåtande:

Revisorerne hafva anmärkt, att skolstadgans föreskrifter i afseende på läroverkskassornas
inkomster och utgifter blifvit på olika sätt tillämpade. Härvid får jag
upplysa, att, hvad utgilterna beträffar, sådana poster någon gång förekomma, hvarom
man är villrådig, i hvilken kassas räkenskap de skola införas. Dylika poster har jag
för anmärknings undvikande vanligen upptagit i räkenskapen öfver läroverkets egna
kassa eller den nu s. k. ljus- och vedkassan. De extra tillskott, som hufvudsakligen
utgöra denna kassas inkomster, lära ock efter olika grunder bestämmas och utgå.
Vid härvarande läroverk, hvarest denna afgift, i följd af de stegrade prisen å brännmaterial
och kassans skuld af närmare 500 kronor, för närvarande utgår med 5 kronor
af hvarje icke medellös lärjunge, har vid afgiftens bestämmande befrielse alltid
medgifvits bevisligen obemedlade. För egen del anser jag en dylik befrielse vara i
någon mån berättigad, så länge lärjungar kunna få understöd ur läroverkets premieoch
fattigkassa. De härstädes för innevarande termin från detta tillskott befriade
utgöra 84 af 512.

Samma skiljaktighet i uppfattning förefinnes, enligt Revisorernes uppgift, i afseende
på läkarearfvodets införande i läroverkens räkenskaper. På grund af Kongl.
brefvet den 4 December 1863 utgår detta arfvode härstädes med 150 kronor ur läroverkets
Visingsöfond. Funnes icke denna bestämmelse, skulle jag anse, att, då läroverkets
läkare har den dubbla uppgiften, att dels genom mönstringen, som hufvudsakligen
anställes vid terminernas början, bestämma, hvilka lärjungar skola deltaga i
militär- och gymnastiköfningarne eller derifrån befrias, dels ock vid sjukdomsfall vårda
obemedlade ynglingar inom läroverket, ifrågavarande arfvode borde med ena hälften
utgå ur terminsafgiftsfonden och med den andra ur premie- och fattigkassan, hvars
inkomster borde för ändamålet ökas genom en förhöjd afgift af hvarje lärjunge, som
vid läroverket inskrifves.

En annan anmärkning rör utgifterna för läroverkshusets vidmagthållande: Härvid
får jag erkänna, att jag hittills icke belastat byggnadsfonden utan egna kassan

— 340 —

med obetydligare afgifter för fönsterrutor, nycklar m. m., förnämligast af det skäl,
att dylika omkostnader merendels uppkomma genom ungdomens förvållande, äfven om
upphofsmannen ej kan upptäckas.

På grund af det anförda synas mig hit hörande föreskrifter böra i någon mån
förändras:

1) Byggnadsfonden: Kongl. brefvet af den 11 December 1863 meddelar tydliga
bestämmelser för denna fond.

2) Premie- och fattigkassan: Skolstadgans 134 § mom. 2 b borde få följande
början: “en afgift af minst 2 kronor af lärjunge1'' etc. och vid slutet af hvarje moment
tilläggas: börande derjemte högst hälften af arfvodet till läroverkets läkare ur
kassan utgå.

3) Egna kassan: a) Terminsafgiftsfonden: Det moment i berörda §, som afser
denna kassas utgifter, borde efter orden “som af eljest behöflig materiel för läroverket"
få följande tillägg: skolande ock minst hälften af arfvodet till läroverkets läkare
af dessa medel utgå. b) Ljus och vedkassan: Samma moments sista punkt, som handlar
om denna kassas användning, borde hafva följande lydelse: Med kassans öfriga
medel bestridas utgifterna för lyshållning, uppvärmning, programs m. m. tryckning,
vaktmästarens aflöning jemte andra nödiga, till läroverkets öfriga kassor icke hänförliga
omkostnader.

Beträffande slutligen den anmärkningen, att det i Kongl. kungörelsen den 10
April 1863 meddelade stadgande, angående inskränkning i behörigheten att undfå lån
af allmänna medel, icke blifvit vid en del läroverk iakttaget, får jag, med erkännande
att anmärkningen träffar förvaltningen af härvarande läroverks kassor, tillika meddela
den upplysningen, att åtgärder redan i anledning af högvördiga domkapitlets
skrifvelse i ämnet den 18 sistlidne April blifvit vidtagne för indrifvande af de lån
ur läroverkets kassor, som innehafvas af medlemmar af härvarande kollegium.

Jönköping den 13 November 1877.

P. WELIN.

Rektors vid V^ernamo elementarläroverk
förklaring.

Med anledning af skrifvelse den 7 i denna månad får jag härmed öfver af
Riksdagens Revisorer gjorda framställningar afgifva infordradt yttrande.

Hvad beträffar den afgift, som enligt 134 § mom. 1 c uti gällande läroverksstadga
kan lärjungarne affordras, har härvarande läroverkskollegium ansett densamma
lämpligast böra utgå till något olika belopp i förhållande till förmögenhetsvilkoren,
dock så, att ingen derifrån befriats, som ej befunnits alldeles medellös. Afgiften af
hvarje lärjunge har i medeltal uppgått till 2 å 2,50 kronor.

Med afseende å den af Revisorerne antydda skiljaktigheten i utgiftsposternas
fördelning på de särskilda kassorna har intet af de påpekade förhållandena eller missförhållandena
härstädes egt rum, enär dels ej något läkarearvode utanordnats, dels
ock hyresvärden ansvarar för vidmagthållandet af läroverkslokalen.

1 fråga om beviljande af lån ur läroverkets kassor och fonder har den åsigt
nom kollegium gjort sig gällande, att man härvid i första rummet bör fästa sig vid

— 341 —

den erbjudna största säkerheten för fullgörandet af ingångna förbindelser, oberoende
af, om låntagaren är ledamot i läroverkskollegiet eller ej. Att likväl rektor, som enligt
134 § sista mom. bar sig anförtrodd den närmaste vården af samt ansvaret och
redogörelsen för läroverkets kassor, ej bör innehafva lån ur nämnda kassor, torde
dock få medgifvas.

Vernamo den 28 November 1877.

SVEN P. NILSSON.

Rektors -vid Grenna pedagogi
förklaring.

I det jag härmed har äran återställa det transsumt af Riksdagens Revisorers be
rättelse för år 1875, rörande elementarläroverken och pedagoierna, hvilket jemte
högvördiga domkapitlets skrifvelse af den 7 dennes blifvit mig tillsändt, får jag
vördsammast meddela, att jag, efter vederbörande läroverkskollegii hörande, ansett
de vid här varande pedagogi gifna förhållanden icke påkalla något särskildt yttrande
med anledning af berörda revisionsberättelse.

Grenna den 15 November 1877.

HENNING WENDELL.

Domkapitlets i Vexiö stift

underdåniga utlåtande i anledning af
Riksdagens Revisorers framställning vid
granskningen af folkskolelärareseminariets
räkenskaper för år 1875.

Riksdagens Revisorer hafva uti afgifven berättelse om verkstäld granskning af
statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år
1875 fästat uppmärksamheten derå, att folskolelärareseminariet i Yexiö vid revisionsårets
slut häftade i skuld för ej mindre än 7,143 kronor 53 öre, deraf 5,740 kronor
till Vexiö stifts emeritikassa, utan att af handlingarne kunnat utrönas, huru denna
skuld uppkommit; och får domkapitlet, i nåder anbefäldt att, efter vederbörandes
hörande rörande anmärkta förhållandet, till Eders Kongl. Maj:t inkomma med underdånigt
utlåtande, af sådan anledning underdånigst ej mindre öfverlemna seminariirektoren
J. P. Dahlstedts i ärendet afgifna yttrande, än äfven meddela, att domkapitlet
för sin del icke har något att vid detsamma erinra eller tillägga.

Vexiö Domkapitel den 12 December 1877.

H. G. HULTMAN.

GUSTAF WETTER.
G. FR. KORAEN.

A. G. AHLQVIST.

J. A. AHLANDER.

S. E. MELANDER. GUSTAF HAGLUND.

Gust. Sundbefg.

342 —

Rektors vid Yexiö folkskolelärareseminarium
förklaring.

. i skrifvelse af den 7 i innevarande månad anmodad att till högvördiga domkapitlet
inkomma, med yttrande i anledning af Riksdagens Revisorers framställning, uti
transsumt af revisionsberättelsen för år 1875, rörande Vexiö folkskolelärareseminarium,
hvars räkenskaper för nämnda år utvisa, att det vid samma års slut häftade i skuld
för ej mindre än 7,143 kronor 53 öre, deraf 5,740 kronor till stiftets emeritikassa, å
hvilket förhållande Revisorerne ansett sig böra fästa uppmärksamheten, då af handlingarna
icke kunnat utrönas, huru denna skuld uppkommit, har jag äran vördsammast
anföra följande.

Då det nya lärohus, som enligt Kongl. Maj:ts nådiga beslut den 12 April 1872
skulle för härvarande folkskolelärareseminarium uppföras för det i nåder anvisade
anslaget af 28,750 riksdaler rmt, icke kunde i följd af den då redan började allmänna
prisstegringen å för sådant ändamål utlysta 2:ne entreprenadauktioner till uppförande
bortackorderas, bemyndigade Kongl. Maj:t, sedan detta förhållande blifvit anmäldt,
domkapitlet i Nådig skrifvelse af den 13 September samma år, att fyllnadsbeloppet i
entreprenadsumman förskjuta af under händer varande medel samt derefter hos Kongl.
Maj:t göra hemställan om förskottets godtgörande. Detta förskott, som godtgjordes
först vid början af året 1876 och som uppgick till 5,740 kronor, utgörande vid 1875
års slut med derå upplupna räntor 6,162 kronor 85 öre, är hufvudsakliga anledningen
till den i räkenskaperna för sistnämnda år upptagna skuldsumman.

Återstoden, 980 kronor 68 öre, af skuldsumman i fråga har sin enkla förklaring
i den omständigheten, att de anvisade medlen icke voro tillräckliga för verkställande
af det arbete och anskaffande af den materiel, som den nya trädgårdsanläggningen
och det nya lärohuset kräfde, hvarföre jag, för att erhålla för anstalten nödiga skolmöbler
m. m., nödgades förskjuta af egna medel hvad som fattades. Den sålunda
uppkomna bristen är nu hufvudsakligen genom gjorda besparingar betäckt.

Vexiö den 13 November 1877.

J. I''. DAHLSTEDT.

Domkapitlets i Lunds stift

underdåniga utlåtande i anledning af Riksdagens
Revisorers framställningar vid
granskningen af stiftets läroverks räkenskaper
för år 1875.

Sedan Eders Kongl. Maj:t, genom nådig remiss den 20 nästlidne Oktober, anbefalt
domkapitlet att, efter vederbörandes hörande, inkomma med underdånigt utlåtande
i anledning af Riksdagens Revisorers gjorda framställningar vid granskning af
elementarläroverkens och pedagogiernas i riket räkenskaper för år 1875, så får dom -

— 343 —

kapitlet nu öfverlemna de underdåniga förklaringar i ämnet, som blifvit infordrade
irån kollegierna vid Lunds stifts elementarläroverk och pedagogi, samt för egen del
i underdånighet anföra följande:

De oegentligheter och olägenheter med afseende på förvaltningen af vissa elementarläroverkens
kassor, som åberopas allra först i Riksdagens Revisorers berättelse om
granskningen af läroverkens räkenskaper, synas egentligen härflyta från det förhållande,
att bland de afgifter, som äro tillagda hvarje läroverks så kallade egna kassa, den
faststälda skolafgiften af 4 kronor 50 öre för terminen af hvarje icke medellös lärjunge
skall särskildt bokföras och redovisas. Härigenom hafva af den ursprungligen
ena så kallade egna kassan uppkommit två i sjelfva verket skilda kassor, den ena med
bibehållen benämning af egna kassan, hvars utgifter gemenligen i betydlig mån öfverskjuta
inkomsterna, och den andra med ny benämning af materielkassa med inkomster,
som vanligen äro mer än tillräckliga för de utgifter, som åligga denna kassa. De
häraf ofta uppkommande olägenheter, med skuldsättning och öfverflyttning af medel
mellan de olika kassorna, skulle, efter domkapitlets underdåniga förmenande, lättkunua
undvikas, om don så kallade egna kassan linge med de åt henne anvisade inkomster
bestrida alla de utgifter för läroverkets räkning, som omförmälas i mom. 1
i § 134 af gällande elementarläroverksstadga. Hvad vidkommer kassans åberopade
inkomster, skulle domkapitlet vilja föreslå, att den afgift, som efter punkten c i nyss
anförda moment ålägges lärjungarne såsom bidrag till lyshållning, inköp af ved och
vaktmästares oflöning, bestämmas till lika belopp vid alla läroverk, eller till fem kronor
för terminen för hvarje lärjunge, och att från donna afgift ingen befrielse må kunna
meddelas, enär sådan lärjunge, som icke kan ens bidraga med denna lilla afgift, icke
skäligen torde böra qvarhållas vid läroverket. Beträffande i sammanhang härmed af~
löningen till läkare, hvarom aumärkes, att den vid olika läroverk påföres olika kassor,
torde sådan aflöning, der den alser påkallad ersättning för öflig besigtning af ungdomen,
böra påföras läroverkets egna kassa, hvaremot aflöningen, när den ufser lemnad
sjukvård för de mest behöfvande af lärjungarne, bör gäldas af premie- och fattigkassan
efter innehållet af mom. 2 af förut åberopade § 134 af läroverksstadgan.

Hvad sedermera i andra rummet vidkommer Revisorernes framställning af det
önskvärda deri, att det i Eders Kong!. Maj:ts nådiga kungörelse den 10 April 1863,
angående inskränkning i behörigheten att undfå lån af allmänna medel, meddelade
stadgande att ledamot i styrelse, som har sig anförtrodd förvaltning af allmänna
medel, icke må ikläda sig betalningsansvar för lån af de under sådan styrelses förvaltning
stälda medel, äfven ma vinna tillämpning med afseende å ledamöterne i läroverkens
respektiv» kollegier, så kan domkapitlet visserligen, lika med Revisorerne, finna
det önskvärdt, att läroverkskollegiernas ledamöter icke häfta i skuld för lån ur läroverkens
kassor, men tillåter sig likväl fästa uppmärksamhet derå, atf, om ett sådant
förhållande någonstädes eger ruin, vederbörande icke kunna anses hafva dermed öfverskridit
det åberopade stadgandet i mera nämnda Kong!, kungörelse, eftersom vården
om samt ansvaret och redovisningen för läroverkets kassor tillhör, icke läroverkets
kollegium, utan rektor, hvad beträffar egna kassan samt premie- och fattigkassan,
och bibliotekarien, hvad angår bibliotekskassan, på sätt uttryckligen stadgas i ofta
åberopade § 134 samt § 135 af läroverksstadgan.

Hvad slutligen vidkommer Revisorernes anmärkning, att sådan byggnadsfond,
som omförmäles i Eders Kongl. Majits nådiga cirkulärbref den 11 December 18(1:’,’
blifvit bildad vid några af pedagogierna i riket, vid andra icke. sä har domkapitlet
icke annat att i anledning häraf anföra, äu att byggnadsfond finnes bildad vid den

— 344

enda läroanstalt af dylikt slag, som finnes i Lunds stift, och att det torde öfverensstämma
med det af Rikets Ständer angifna syftemål med bildandet af dylika byggnadsfonder,
att de komma till stånd vid hvarje allmänt läroverk.

Lunds Domkapitel den 5 December 1877.

VILH. FLENSBURG.

O. OLBERS. C. W. SKARSTE DT.

CLAES WARHOLM. A. W. DRAG.

Carl Vcstdahl.

Kollegiets vid Lunds elementarläroverk
underdåniga förklaring.

Till åtlydnad af Kongl. Maj:ts nådiga befallning får Lunds läroverkskollegium
afgifva följande underdåniga förklaringar öfver de af Riksdagens Revisorer gjorda
anmärkningar vid elementarläroverkens räkenskaper för år 1875:

Beträffande de afgifter, som enligt punkten c af § 134 i nådiga läroverksstadgan
kunna lärjungarne åläggas, så hafva dessa vid härvarande läroverk alltid utgått
till lika belopp af alla lärjungarne, och endast ett ringa antal, alldeles medellöse,
varit derifrån befriadt. Billigt är väl ock, att ungdomen sjelf bestrider utgifterna
för eldning, lyshållning och städning af de lokaler, den begagnar, och icke
terminsafgifts-(materiel-jkassan utan i högsta nöd dermed belastas, helst denna senare
kassans inkomster för andra vigtiga ändamål så väl behöfves. Afgilterna enligt ofvannämnde
punkt c hafva vid detta läroverk varit 3 kronor i terminen. Vid olika läroverk
och på olika tider måste dessa afgifter till följd af lokala förhållanden falla sig
mycket olika.

Aflöningen till läkare har vid detta läroverk till hälften påförts egna kassan,
för den enligt Kongl. brefvet den 9 Januari 1863 föreskrifna besigtningen af ungdomen,
af det skäl, att denna kassa snarare än någon af de andra borde betala den,
och Kongl. Kammarrätten har aldrig gjort någon anmärkning härvid; andra hälften,
för läkarevård åt fattige lärjungar, har betalts af fattigkassan.

Ända till och med år 1875 bestriddes af egna kassan åtskilliga reparationsarbeten
af den orsak, att egna kassan långt före 1863 års Kongl. cirkulär, som påbjöd
bildandet af en byggnadsfond, hade inkomster af sådan beskaffenhet, att dermed
borde och kunde bestridas dylika arbeten. Sedan år 1876 äro dessa inkomster enligt
Kongl. Maj:ts föreskrift öfverförda till räkningen öfver byggnadsfonden.

För närvarande häftar ingen af läroverkets kassor för något slags skuld.

Vid detta läroverk är endast en mindre post utlånt åt en af dess lärare, men
detta förhållande skall med det snaraste blifva rättadt. Anledningen till detta låns
utlemnande på sätt, som skett, var, att rektor ej på annat sätt kunde snart få denna

— 345 —

summa, 500 kronor, som var gifven till ett stipendium, utlånt till sex procent ränta,
samt att den nuvarande låntagaren lemnade fullgod reaZ-säkerhet.

Lund den 23	November 1877.
	G. M. SOMMELIUS.
A. W. BRAG.	KNUT PETERSON. CARL	W. HULTMARK.	P. J. C. DUBB.
GUST. ER. PETERSSON.	AND. MALMSTRÖM. N	PERSSON.	P. E. GULIN.
CARL SCHWEDER.	MART. ÅBERG. A.	PETERSSON.	A. H. LUNDIN.
E. MALMSTRÖM.	FR. o:n gadde.	V. JUNG.	F. SVENSON.

A, TH. OSÉEN. .T. LEKÄNDER. EHRENFRIED NEANDER. L. WENNBERG. NILS LUNDBORG.

Kollegiets vid Malmö elementarläroverk
underdåniga förklaring.

Till underdånig förklaring öfver de af Riksdagens Revisorer gjorda anmärkningar
vid. elementarläroverkens räkenskaper för 1875 anhåller läroverkskollegium i
Malmö få i underdånighet anföra, att kollegium, med kännedom om och godkännande
af redogörarens vid härvarande läroverk förfaringssätt i åtskilliga anmärkta hänseenden,
för sin del dristar anse detsamma hafva stöd dels i gällande föreskrifter
och dels, der dessa saknas, i fullgiltiga billighetsskäl. Sålunda medgifver nådiga
läroverksstadgan uttryckligen medellösa lärjungars befriande från stadgade afgifter;
och att den icke medellöse, men bevisligen mindre bemedlade lärjungen åtnjuter en
partiel befrielse, synes billigt.

Att läkarearfvodet härstädes utgått af terminsafgiftskassan har antagligen
ytterst berott deraf, att samma kassa egt någon, men öfriga kassor ingen tillgäng
för sagde utgift.

Skulle den brist på enhet i räkenskapsföringen, som Riksdagens Revisorer funnit
anmärkningsvärd, och ännu dertill den så kallade »egna kassans» tryckta ställning
kunna afhjelpas genom ett förtydligande, fullständigande eller förändrande af
nu gifna föreskrifter i dessa ämnen, anhåller läroverkskollegium få i underdånighet
förklara, att nådiga åtgärder i sådan syftning skulle vara synnerligen önskvärda.

Om Riksdagens Revisorers anmärkning, att utgifter för lärohusets vidmagthållande
blifvit i »egna kassan» afförda, icke drabbar härvarande elementarläroverks
räkenskaper, så erkänner läroverkskollegium, att revisionsberättelsens 2 § icke

helt och hållet saknar sin tillämpning på härvarande förhållanden, i det att ett lån,
som med 300 kronor från premie- och fattigkassan utlemnades 1867 åt låntagare,
som sedermera inträdt i läroverkskollegium, ännu qvarstår i räkenskaperna; och inser
läroverkskollegium i likhet med Riksdagens Revisorer önskvärdheten deraf, att behörig
rättelse i detta hänseende, så fort ske kan, eger rum.

Malmö den 30 November 1877.

C. L. WÅHLIN.

Bev. Ber. 1877 ang. Statsverket.

— 346 —

Kollegiets vid Karlskrona elementarläroverk
underdåniga förklaring.

Anbefaldt att inkomma med underdånigt utlåtande i anledning af Riksdagens
Revisorers, på sätt meddeladt transsumt af revisionsberättelsen för år 1875 utvisar,
gjorda framställningar, får kollegium vid Karlskrona högre elementarläroverk i djupaste
underdånighet anföra:

Vid § 1 i transsumtet.

Angående den i punkten c mom. 1 af 134 § af stadgan för rikets allmänna
elementarläroverk den 29 Januari 1859 omförmälda afgiften anmärka Riksdagens
Revisorer, att den vid några läroverk dels utgått med olika belopp af olika lärjungar,
dels af vissa bland dem icke erlagts. Väl det sistnämnda, men ej det första förhållandet
har här förekommit. För utbekommandet af ifrågavarande afgift har man här
dock ej tvekat att anlita offentlig myndighet om exsekutiv åtgärd; men lärjungar,
hvilkas fullkomliga medellöshet varit bekant, har kollegium ansett sig böra fritaga
från afgiften, dels emedan läroverksstadgan i enlighet med den densamma genomgående
åsigten, att den offentliga undervisningen bör vara kostnadsfri för lärjungarne,
medgifver befrielse från alla andra afgifter vid läroverket, dels ock emedan, till förekommande
af det anmärkta förhållandet, man skulle nödgas från läroverket skilja
lärjungar, som ej kunde erlägga afgiften, en åtgärd, lika oförenlig med läroverksstadgans
bud som med allmän billighetskänsla.

Då några utgifter till läkare eller för läroverkshusets vidmagthållande här ej
egt rum, har kollegium ej något att yttra med afseende på det derom sagda.

Då föremålen för egna kassans utgifter äro i läroverksstadgan bestämda, och
medlen till utgifternas bestridande skola — åtminstone till största delen — anskaffas
genom lärjungeafgifter, hvilkas belopp bestämmes efter behofvet, inser kollegium icke,
huru en minskning i afgifterna skall kunna åstadkommas. Lika litet torde en kassans
tillfälliga skuldsättning kunna undvikas, då inkomster och utgifter lätteligen
kunna utfalla emot beräkning, huru noggrann denna än göres. Skuldsättningen torde
derjemte vara fullt billig och böra ske, då det genom Kådiga cirkulärbrefvet den 27
November 1868 tillåtna bidraget af de i läroverksstadgans § 134 mom. 1 d omförmälda
medel till bestridande af egna kassans utgifter först medgifves och bestämmes
året efter det, under hvilket brist i den egna kassan uppkommit, men ej under samma
år, hvarunder bristen uppstår. Utan skuldsättning, bevisande otillräckligheten af
egna kassans inkomster, skulle ofvan nämnda bidrag, åsyftande lindring i lärjungar -nes afgifter, aldrig komma egna kassan till godo.

Vid § 2 i transsumtet.

Riksdagens Revisorer fästa uppmärksamheten på det förhållandet, att vid åtskilliga
läroverk ledamöter i kollegierna häfta i skuld för lån ur läroverkens kassor,
hvilket ansetts stridande mot föreskriften i Kongl. kungörelsen den 10 April 1863. I
frågan härom är dock kollegium af skiljaktig mening med Herrar Revisorer, alldenstund
den nådiga kungörelsen handlar om ledamöter i styrelse, som har sig anförtrodd
förvaltning af allmänna medel, men det ingenstädes säges, att förvaltningen af
läroverkets kassor är uppdragen åt läroverkskollegium. På flera ställen i läroverks -

347

stadgan, §§ 134, 135, 138, säges det deremot, att vården af samt ansvaret och redogörelsen
för läroverkets kassor — för att ej tala om byggnadsfonden, som står under
en särskild styrelse — åligger dels rektor, dels bibliotekarien. Skulle nu kollegium
förvalta men rektor eller bibliotekarien vårda och ansvara för läroverkets kassor,
uppkomme en mycket stor, lindrigast sagdt, oegentlighet, i det man uppdragit
förvaltningen af en kassa åt en, men ålagt en annan vården om och ansvaret för
samma kassa. Det enda, som läroverksstadgan ålägger kollegium med hänsyn till
läroverkets kassor, är att granska och — till tecken af godkännande — underskrifva
räkenskaperna vid kassorna. Endast i den händelse, att genom någon försummelse
vid detta revisionsarbete förlust skulle uppkomma för läroverket, inträder
ansvarsförbindelse för kollegium. Då sålunda ledamöterne i läroverkskollegium ej i
denna sin egenskap äro ledamöter i styrelse, som har sig anförtrodd förvaltning af
allmänna medel, torde den åberopade Kong!, kungörelsen ej ega tillämplighet på
ifrågavarande förhållande.

Karlskrona högre elementarläroverks kollegium den 23 November 1877.

v. PSARSKI.	C. G. S. RÄÄF.	J. A. GADD.
GUST. HÄGN. SCHLYTER.	G. M. U. EGGERTZ.	FR. J. HALCK.
FR. AUG. BERGSTRÖM.	N. RIPA.	W. P. F. LJUNGGREN,
H. G. FALK.	0. E. BJÖRLING.	ISAAC ASPLÖF.
	C. A.	ROMBERG.

A. N. HAMMAR.
H. LAGERDAHL.
NILS LUNDBORG.

B. 0. OLÉEN.

Kollegiets vid Kristianstads elementarläroverk
underdåniga förklaring.

Genom högvördiga domkapitlets i Lund cirkulär af den 14 dennes har kollegium
vid härvarande elementarläroverk fått sig ålagdt att afgifva underdånig förklaring
rörande de förhållanden, som blifvit i Riksdagens Revisorers den 13 sistlidne Oktober
afgifna berättelse anmärkta -i fråga om läroverkens räkenskaper för år 1875. Då vi
derföre nu gå att fullgöra denna vår pligt, anse vi det ej tillkomma oss att i denna
vår underdåniga förklaring bemöta andra Revisorernes anmärkningar än dem, som
träffa förhållanden vid detta elementarläroverk.

De sammanskottsafgifter, som enligt mom. 1 punkten c af § 134 i gällande
skolstadga kunna lärjungarne åläggas, hafva af ålder vid härvarande elementarläroverk
uppburits endast af sådane lärjungar, som icke ansetts vara alldeles medellöse.
I detta sätt för erläggandet af denna afgift vidtogs med vårterminen 1876 den förändring,
att en afgift af 1 krona 50 öre uppbars och numera uppbäres af hvarje
lärjunge, under det att dessutom icke medellös lärjunge erlägger afgift å 5 kronor
50 öre. De ökade inkomster, som härigenom bereddes den s. k. egna kassan, hafva
visat sig icke ens vara fullt tillräckliga för bestridande af denna kassas utgifter,
hvilka dels i följd af läroverkets inflyttning i ett större lärohus, dels i följd af
andra omständigheter betydligt ökats.

Ett stöd för sitt beslut så väl om beloppet af ifrågavarande afgift, som ock
om sättet för dess upptagande, har kollegium ansett sig ega i den ofvan åberopade

— 348 —

§ 134 af skolstadgan. Då det nemligen i punkten d af denna § heter: “pröfningen,
huruvida lärjunge må sådan afgift erlägga eller icke, tillkommer rektor och kollegium,
hvilkas beslut underställes eforus“ — ett sätt för pröfningen, hvilket genom Eders
Kong!. Maj:ts nådiga bref af den 11 December 1863 likaledes blifvit föreskrifvet i
fråga om afgiften till läroverkets byggnadsfond - men det i fråga om den i punkten
c af samma § föreskrifna afgift endast heter, att den “i mån af behof lärjungarne
ålägges", utan att någon pröfning af rektors och kollegii beslut blifvit i fråga om
denna afgift föreskrifven, så har kollegium ansett sig ega befogenhet att härutinnan
besluta efter omständigheternas kraf. Derföre har kollegium dels bestämt för hvarje
lärjunge den obetydliga afgiften af 1 krona 50 öre, hvilken äfven den alldeles medellöse
lärjungen ansågs kunna anskaffa, och hvilken afgift också hittills utan svårighet
influtit, dels ock ansett sig böra från den jemförelsevis betydliga afgiften af 5 kronor
50 öre befria rent medellöse lärjungar. Kollegium har så mycket hellre trott sig
höra medgifva denna befrielse, som det varit öfvertygadt, att, om full afgift blifvit
alla lärjungar pålagd, det skulle blifvit nödsakadt att, äfven under förutsättning af
exsekutiva åtgärders tillgripande, afkorta beloppet för de fullkomligt medellöse lärjungarne,
helst gällande skolstadga icke lemnar kollegium rätt att för medellöshet
från läroverket afvisa lärjunge.

Aööningen till läkare för den föreskrifna besigt-nhu/en, som skall hvarje termin
med samtlige lärjungar i och för gymnastiköfningarne företagas, utgår vid härvarande
läroverk med 50 kronor om året och har städse blifvit påförd den s. k. egna kassan.
Enär kollegium ansett sig sakna rätt att påföra någon annan af läroverkets kassor
denna utgift, helst afgifterna till dessa blifvit i lag till siffran bestämda, och ändamålen,
för hvilka dessa kassors inkomster få tagas i anspråk, noga begränsade, har
kollegium redan i den omständigheten funnit ett tillräckligt tvingande skäl att låta
ifrågavarande utgift bestridas af den kassa, hvars hufvudsakliga inkomst är “den afgift,
som i mån af behof lärjungarne ålägges“, eller den s. k. egna kassan. Deremot
anser kollegium det så väl ligga i sakens natur som ock framgå af de i skolstadgans
134 § lemnade föreskrifter rörande premie- och fattigkassan, att den betalning, som
för läkarevård, lemnad åt fattige lärjungar, kan af läroverkets medel behöfva utgå,
bör sist nämnda kassa påföras.

Rörande slutligen den af Riksdagens Revisorer framhållna önskvärdheten af, att
Eders Kongl. Maj:ts nådiga kungörelse af den 10 April 1863 må vinna tillämpning
i fråga om elementarläroverkens kassor, enär § 138 af gällande skolstadga föreskrifver,
att kollegiets ledamöter skola, om de vid granskningen af räkenskaperna lemna dessa
utan anmärkning, vara en för alla och alla för en ansvarige för den förlust, som i
följd af kollegiets försummelse härutinnan för någon läroverkets kassa uppkommer,
vågar kollegium i djupaste underdånighet fästa Eders Kongl. Maj:ts nådiga uppmärksamhet
derpå, att den åberopade kungörelsen stadgar, “att ledamot i styrelse, som
har sig anförtrodd förvaltning af allmänna medel, äfvensom tjensteman, hvilken vid
dylik förvaltning biträder, icke må ikläda sig betalningsansvar för lån af de under
sådan styrelses förvaltning stälda medel," Men då Eders Kongl. Maj:ts nådiga stadga
för rikets allmänna elementarläroverk af den 29 Januari 1859 i § 134 föreskrifver,
att ''■''■vården af samt ansvaret och redogörelsen för egna kassan samt premie- och
fattigkassan skall åligga rektor, och i § 135, att“ vården om samt ansvaret och redovisningen
för bibliotekskassan“ skall tillhöra bibliotekarien, och slutligen i § 137, att
rektor skall för sådana stipendiemedel, “som stå under ett läroverks omedelbara förvaltning''1,
ansvara och redovisa, så har kollegium vid härvarande elementarläroverk i
dessa föreskrifter ansett sig ega stöd för sin uppfattning, att läroverkets kassor blifvit

349 —

stälda under rektors och, hvad bibliotekskassan beträffar, under bibliotekariens förvaltning,
och att sålunda kollegium icke är en stj^relse, som har sig anförtrodd förvaltning
af allmänna medel. “

Kristianstad den 23 November 1877.

NILS EHRNBERG.

C. F. v. SYDOW. A. E. ANDERSSON. M. DALSIÖ.

C- A. HESSELGREN. CARL VENSTER. F. W. PETERSSON.

OTTO BORGSTRÖM. JON PRAVITZ.

A. ÅHLÉN.

C. TH. FAGERLUND.

Kollegiets vid Helsingborgs
elementarläroverk underdåniga
förklaring.

Då i anledning af anmärkningar, som framstälts af Riksdagens Revisorer mot
förvaltningen af de allmänna elementarläroverkens kassor och fonder, underdånig förklaring
genom Lunds domkapitel infordrats från Helsingborgs högre elementarläroverks
kollegium, anhålla undertecknade ledamöter i detta kollegium i djupaste underdånighet
att rörande dessa genom transsumt af revisionsberättelsen för år 1875 meddelade
anmärkningar få afgifva följande förklaring.

I 1 § af detta transsumt har anmärkts, att de föreskrifter, som i 134 §
af Kongl. Maj:ts nådiga stadga för rikets allmänna elementarläroverk äro meddelade
angående de till läroverken hörande kassornas inkomster och utgifter, på olika sätt
tillämpas. Först anmärkes, att de samraanskottsafgifter, som enligt mom. 1 punkten c
af åberopade paragraf kunna lärjungarne åläggas, vid några läroverk dels utgått med
olika belopp af olika lärjungar, dels ock af vissa bland dem icke erlagts, under det
att vid andra läroverk dessa afgifter påförts samtlige lärjungarne till enahanda belopp.
Kollegium erkänner sig hafva tillämpat stadgans föreskrift i detta afseende på
det sist nämnda sättet och anser sig dertill hafva haft fullt giltiga skäl. Sådan ordalydelsen
är i det åberopade momentet — der det heter, att afgiften i mån af behof
skall lärjungarne åläggas -— synes nemligen ett läroverkskollegium icke vara befogadt
att från denna afgift befria några särskilda lärjungar, synnerligen om den så lydande
föreskriften jemföres med den i samma mom. punkten d gifna, att en skolafgift af 4
kronor 50 öre för terminen skall erläggas af hvar icke medellös lärjunge, och enahanda
föreskrift är gifven i Kongl. Maj:ts bref den 11 December 1863 angående afgiften
till ett läroverks enskilda byggnadsfond. För öfrigt, då kollegium ofta funnit
svårighet att bedöma lärjungars rätt att på grund af lefnadsvilkoren varda befriade
från dessa större afgifter, och det skulle medföra ännu större bryderi att afgöra eu
mindre afgifts efterskänkande, men vara alldeles omöjligt att rättvist taxera lärjungarne
till erläggande af större eller mindre afgifter; tvekar kollegium icke att uttala
den åsigten, vidkommande afgiften enligt mom. 1 punkten c, att den bör erläggas af
alla vid läroverket under läseterminen närvarande lärjungar och af alla till samma
belopp, hvilket åter bör afpassas efter hvart läroverks behof.

Vidkommande den anmärkta skiljaktigheten, som råder i afseende på utgiftsposternas
fördelning på de olika kassorna, så synes nu gällande läroverksstadga inga -

— 350 —

lunda sakna tillräcklig tydlighet för åstadkommande al önskvärd likformighet. Då
nemligen den skolafgift, som i mom. 1 punkten d är påbuden, skall användas “tillanskaffande
af så väl böcker och undervisningsmedel, som af eljest behöflig materiel
för läroverket11, hvadan ock den kassa, som genom denna afgift bildats, numera allmänt
torde vara benämnd materiélkassan; och vidare den s. k. premie- och fattigkassan
enligt dess benämning skall uteslutande “användas dels till belöningar för
flit och framsteg, dels till understöd, sjukvård och begrafningshjelp för de mest behöfvande11;
samt byggnadsfondens inkomster “till nybyggnader och reparationer11: synes
sjelfklart, att alla utgifter för läroverket, som icke fälla under någon af dessa rubriker,
böra påföras den s. k. egna kassan, förut benämnd allmänna kassan, hvars sjelfva
benämning ock antyder en mera allmän bestämmelse, oaktadt äfven arten af dess utgifter
blifvit särskildt specificerad i läroverksstadgan, som fastställer, att dess medel
skola användas “till programmers tryckning, inköp af ved och ljus, vaktmästarens
aflöning, samt, om tillgångarne utan upptagande af den i punkten c omnämda afgiften
det tillåta, till anskaffande af nödiga undervisningsmaterialier11. Då emellertid ovisshet
i afsende på utgiftsposternas fördelning på kassorna uppkommer just genom specificering
af de utgifter, som böra påföras den sistnämnda kassan; synes önskligt vara,
att denna blott i allmänhet karakteriserades, och all särskild specificering af dess utgifter
borttoges ur stadgan.

Hvad särskildt vidkommer det af Revisorerne anmärkta förhållandet, att egna
kassans inkomster användts till läkares aflöning samt väl äfven till bekostande af
läroverkshusets vidmagthållande; så — då dessa anmärkningar verkligen träffa Helsingborgs
läroverkskollegium — anhåller det att till sitt rättfärdigande få anföra, rörande
den förra anmärkningen, att en särskild afgift till läkare framkallats först genom förordningen
om den besigtning, som lärjungarne vid hvar termins början skola undergå
med särskildt afseende på deltagande i gymnastiköfningar, och att denna afgift derför
icke ansetts böra påföras fattigkassan; — och rörande anmärkningens senare del,
att de anmärkta reparationskostnaderna galt några i lärohuset befintliga boställsrum
åt lärare, och verkligen åligga denna kassa på grund af en den samma tillflytande
årlig inkomst af 27 tunnor helgonskyldskorn, med hvilken genom Kongl. brefvet af
den 20 Oktober 1820 skyldighet att vidmagthålla lärohuset är förbunden.

Det förhållande med elementarläroverkens egna kassör, som slutligen anmärkts,
att de mångenstädes endast med svårighet och genom stark förhöjning af de afgifter,
som åläggas lärjungarne, kan bestrida de påförda utgifterna samt till och med kommit
att häfta i skuld till andra kassor, innebär en olägenhet, som äfven Helsingborgs
elementarläroverk redan fått vidkännas och befarar att än ytterligare få vidkännas,
om icke annorlunda stadgas angående utgiftsposternas fördelning. Kollegium önskar
derför, att Revisorernes anmärkning måtte föranleda en sådan ändring i nu gällande
föreskrifter, hvarigenom utgifterna minskas för egna kassan; och tillåter sig i underdånighet
hemställa, om det icke till vinnandet af detta mål vore lämpligt att påföra
materielkassan utgifterna för så väl läkares aflöning, som i all synnerhet för årsredogörelse,
kataloger, betygsblanketter, annonsering, samt äfven för hvarje med kostnad
förenad åtgärd, som för sjelfva undervisningen tillfälligtvis kan påkallas.

I 2 § af det meddelade transsumtet ur Revisorernes berättelse anmärkes slutligen,
såsom stridande mot Kongl. kungörelsen af den 10 April 1863, att vid åtskilliga
läroverk ledamöter i kollegierna häfta i skuld för lån ur läroverkets kassor.
Fastän dylika lån, om behörig säkerhet ställes för så väl kapitals som räntors ordentliga
inbetalande, icke behöfva medföra något slags olägenhet eller någon förlust för
ett läroverk, men ofta erbjuda ett ganska fördelaktigt och, så länge lärarnes aflöning

— 351 —

går genom redovisarens händer, äfven betryggande sätt att göra läroverkets tillgångar
fruktbärande; så medgifver kollegium dock, att ofvannämda allmänna stadgande äfven
vid förvaltningen af de allmänna läroverkens medel bör iakttagas.

Helsingborg den 22 November 1877.

AUG. HAMMAR. AST. MÖLLER.

Rektor.

M. B. HOLMGREN.
GUST. JÖNSSON.
J. A. ASPELIN.

SAM. LJUNGDAHL.
P. W. STRANDMARK.
CARL HÖGLIND.

A. J. SIMONSSON.

N. BENGTSSON.
F. BJERSTEDT.

Kollegiets vid Ystads elementarläroverk
underdåniga
förklaring.

Alldenstund underdånig förklaring öfver de af Riksdagens Revisorer gjorda anmärkningar
vid läroverkens räkenskaper för 1875 blifvit genom bögvördiga domkapitlets
cirkulär n:o 684 B från härvarande läroverkskollegium infordrad, får kollegium
i djupaste underdånighet afgifva följande förklaring.

Den afgift, som enligt mom. c § 134 af Kongl. Maj:ts nådiga stadga för rikets
allmänna elementarläroverk den 29 Januari 1859 utgår, har härstädes utgått med
tvenne olika belopp af olika lärjungar, beroende på föräldrarnes af presterskapet intygade
förmögenhetsvilkor, men under flera år har ingen lärjunge blifvit derifrån helt
och hållet befriad.

Arfvodet till skolans läkare har alltid utgått af den s. k. egna kassan, men ej
af termins- eller premiekassan. Då egna kassans utgifter ej kunnat bestridas med
dess inkomster, har densamma råkat i skuld hos redogöraren, hvarföre det vore i
hög grad önskligt, att egna kassan och terminsafgiftskassan blefve hopslagna till en
gemensam kassa.

Utgifterna för läroverkshusets vidmagthållande hafva härstädes aldrig blifvit i
egna kassan afförda.

Särskild byggnadsfond finnes, hvars inkomster endast användas till underhåll
af skolhusets inre, alldenstund staden genom laga kraftvunnen öfverenskommelse åtagit
sig underhållet af skolhusets yttre.

Blott en af kollegii ledamöter häftar i skuld till härvarande läroverks kassor,
och detta endast med ett mindre belopp, för hvilket tvenne af stadens förmögnaste
medlemmar ingått borgen.

Ystad den 23 November 1877.

S. G. CAVAL LIN.
Inspector scholse.

P. J. HALLBÄCK.
Collega schola^.

NILS G. BRUZELIUS.
Rector schola^.

C. PETERSSON.
Kollega.

C. G. HENNIG.
Collega scholae.

A. H. HALLBERG,
vice Collega schola.

F. V. N. DELLGREN.
vice Collega scholse.

— 352

Kollegiets vid Karlshamns
elementarläroverk underdåniga
förklaring.

Genom cirkulär den 14 dennes har högvördiga domkapitlet i Lund med anledning
af i samma cirkulär intagna så väl Kongl. Maj:ts nådiga remiss den 20 sistlidne
Oktober som transsumt af Riksdagens Revisorers den 13 i samma månad afgifna berättelse
om verkstäld granskning af statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd,
styrelse och förvaltning under år 1875 infordrat läroverkskollegiernas till Kongl.
Maj:t stälda underdåniga förklaringar öfver de af bemälde Revisorer gjorda anmärkningar
vid elementarläroverkens räkenskaper för sagda år.

I följd häraf får kollegium, i den mån dessa allmänna anmärkningar röra
Karlshamns elementarläroverk, underdånigst anföra följande:

Enligt § 134 mom. 1 c ålades lärjungarne under så väl vår- som höstterminen
1875 nedanstående afgifter:

l:o) till en uppassares aflöning 1 krona, som erlades af hvarje lärjunge utan undantag
;

2.o) till lyshållning och bränsle en afgift af två (2) kronor, hvilken under vårterminen
pålades 65 ibland 75 lärjungar och under höstterminen 70 ibland 81 lärjungar,
hvadan således antalet derifrån befriade, alla på grund af fattigdom, utgjorde 10
under den förra och 11 under den senare terminen.

x\rfvodet till läkare för den med afseende på gymnastiköfningarne föreskrifna
mönstringen af samtlige lärjungarne vid hvarje termins början, äfvensom för stundom
förnyad undersökning af enskilda lärjungar under terminernas lopp, har påförts terminsafgiftskassan
(§ 134 mom. 1 d) emedan, då ej särskildt finnes bestämdt, af hvilka
medel denna utgift skall bestridas, det synts kollegium skäligt att för densamma främst
anlita nämnda kassa, eftersom för de stadgade gymnastiköfningarnes företagande sagda
mönstring, såsom ovilkorligen påbjuden, är icke mindre erforderlig än tillgången på
nödig undervisningsmateriel, hvilken senare bör enligt mom. 2 i anförda § bekostas
af sj elfva denna kassa.

En af läroverkskollegerne har sedan den 31 December 1874 haft af läroverkets
medel ett lån å 400 kronor, för hvilket dock icke någon af öfrige kollegiiledamöter
iklädt sig betalningsansvar, utöfver hvad § 138 i nådiga läroverksstadgan ålägger,
utan annan, såsom fullgod ansedd, säkerhet lemnats.

Karlshamns läroverkskollegium den 26 November 1877.

C. A. SKOTTSBERG. T. BOSSON.

L J. LÖFGREN. J. A. BRUNNSTRÖM.

AXEL LIJNDH.

O. L. LÖFGREN.

— 353 —

Kollegiets vid Landskrona

elementarläroverk under dåniga

förklaring.

På befallning af högvördiga domkapitlet i Lund får kollegium vid Landskrona
elementarläroverk öfver de af Riksdagens Revisorer gjorda anmärkningar vid läroverkens
räkenskaper för 1875 i djupaste underdånighet afgifva följande yttrande.

Revisorernes anmärkningar äro fördelade på tre paragrafer. Den första af
dessa berör: a) de olika sätt, på livilka sammanskottsmedlen vid olika läroverk utgå;
b) huru vid olika läroverk dels läkarearfvodet utgått ur olika kassor, dels utgifter
för läroverkshusets reparation tagits ur egna kassan i stället för ur byggnadskassan;
och c) den omständigheten, att egna kassan vid åtskilliga läroverk har ej obetydliga
skulder dels till de öfriga kassorna och dels till redogöraren.

Med afseende härå anser sig kollegium endast behöfva underdånigst nämna
huru förhållandet hittills varit vid Landskrona elementarläroverk, nemligen: a) att sammanskottsmedlen
alltid utgått med 3 kronor i terminen af hvarje bemedlad lärjunge,
men att obemedlade lärjungar varit befriade från denna afgifts erläggande; b) att dels
läkarearfvodet för gymnastikbesigtningarne alltid utgått ur terminsafgiftsfonden eller
den så kallade materielkassan, emedan denna varit i en god ställning, då deremot
egna kassan, ur hvilken dessa medel egentligen bort tagas, alltjemt haft större utgifter
än inkomster — och dels att Landskrona elementarläroverk aldrig för skolhusets
reparationer behöft anlita hvarken egna kassan eller byggnadskassan, emedan
staden alltid på sin bekostnad låtit verkställa sådana; samt c) att här varande elementarläroverks
egna kassa sedan flera år tillbaka har ej obetydliga skulder till terminsafgiftsfonden
.

Den andra paragrafen i Revisorernes anmärkningar påpekar ett förhållande, som
aldrig egt rum vid Landskrona elementarläroverk; och den tredje innehåller den uppgiften,
att vid endast fyra af rikets pedagogier byggnadskassor blifvit bildade, med afafsende
på hvilken sist nämnda omständighet kollegium ej kan annat än uttrycka önskvärdheten
deraf, att dylika kassor måtte vid alla pedagogier inrättas enligt samma
grunder, som vid elementarläroverken tillämpas.

För att emellertid undanrödja den af Revisorerne med rätta öfverklagade olikformighet
och åstadkomma enhet i elementarläroverkens räkenskaper, vågar kollegium
för sin del underdånigst föreslå, att de till hvarje läroverk hörande kassornas antal
måtte minskas genom sammanslående af egna kassan, materielkassan och bibliotekskassan
till en enda, hvarefter § 134 i nådiga stadgan för rikets elementarläroverk borde
erhålla följande förändrade lydelse:

“Hvarje läroverk skall ega följande kassor:

1. Allmänna leassan, hvars inkomster vare a) fem kronor af hvarje lärjunge,
som vid läroverket inskrifves, och b) fyra kronor 50 öre för terminen af hvarje icke
medellös lärjunge. — Pröfningen, huruvida lärjunge må den i mom. b omnämnda afgiften
erlägga eller icke, tillkomme rektor och kollegium, hvilkas beslut underställas
eforus.

Frivilliga gåfvor i penningar, som vid lärjunges inskrifning af målsman sjelfmant
öfverlemnas till läroverket, upptagas bland allmänna kassans inkomster.

Rev. Ber. 1877 angående Statsverket. 45

354 —

De medel, som sålunda i denna kassa inflyta, skola användas till anskaffande
så väl af böcker, kartor, instrument och andra undervisningsmedel som ock af behöflig
materiel för läroverket, till betalning af brandförsäkringsafgifter för läroverkets
samlingar och inventarier, tryckningskostnad för program och annonser samt arfvode
till läkaren.

Medlen skola, till det belopp och i den mån sådant utan väsentlig olägenhet
kan ega rum, af rektor insättas på deposition eller upp- och afskrifning i bankinrättning
för att efter behof derifrån uttagas.

2. Ved- och ljuskassan, hvars inkomster vare högst 3 kronor i terminen af
hvarje icke medellös lärjunge, hvilka medel skola användas till inköp af ved, kol, ljus,
städnings- och renhållningsmateriel samt till aflöning åt en vaktmästare. — Pröfningen,
huruvida lärjunge må afgiften till denna kassa erlägga eller derifrån befrias tillkomme
rektor och kollegium.

3. Premie- och fattigkassan, hvars inkomster vare dels 1 krona af hvarje lärjunge,
som vid läroverket inskrifves, dels ersättningen för indragen helgonskyld, der
sådan förefinnes, samt afkastaingen af de donationer, som särskildt afse fattighjelp
eller belöning för flit i allmänhet. Denna kassas belopp bör årligen af kollegium fullständigt
eller i det närmaste utdelas bland lärjungarne dels såsom premier för flit och
framsteg, dels såsom understöd, sjukvårds- och begrafningshjelp, när så nödigt befinnes,
för synnerligen fattige lärjungar.

4. Stipendiekassan, i hvilken upptagas och redovisas alla de fonder, hvilkas
årliga afkastning är afsedd till vissa bestämda stipendier åt lärjungarne.

5. Byggnadskassan, hvars inkomster vare fem kronor i terminen af hvarje
bemedlad lärjunge, hvilka medel skola användas dels till uppförande af ny läroverksbyggnad,
dels, när behofvet så påkallar, till lärohusets utvidgning och reparationer.

Dessa tre sist nämnda kassors kapitaler skola antingen vara insatta på deposition
i bankinrättning eller i fast egendom mot fullgod inteckning och borgen.

Vården om samt ansvaret och redogörelsen för alla dessa kassor åligge rektor.
Dock böra tvenne af kommunen utsedde män jemte rektor och den lärare, som i
kollegium honom närmast sitter, vårda och ansvara för byggnadskassan, hvilken dessutom
årligen skall särskildt revideras af tvenne ombud, det ena utsedt af kommunen,
det andra af vederbörande domkapitel. “

Landskrona den 29 November 1877.

N. P. NILSSON. J. A. HOLMGREN. GOMER BRUNIUS.

GEORG NEDSTRÖM. CH. DE RY S:T CYR. SAM. LORENZON.

Kollegiets vid Sölvesborgs
elementarläroverk underdåniga
förklaring.

Med anledning af de utaf Riksdagens Revisorer gjorda anmärkningar vid elementarläroverkens
räkenskaper för 1875, utbeder sig härvarande läroverkskollegium
att få, i de hänseenden, som till äfventyrs kunna röra detta läroverk, i djupaste underdånighet
härmed till förklaring andraga:

355 —

att de sammanskottsafgifter, som enligt mom. 1 punkten c af 134 § i gällande
nådiga läroverksstadga kunna lärjungarne åläggas, alltid utgått med lika belopp af
alla lärjungar och aldrig med mera än 2 kronor 50 öre för hvarje termin, hvarutöfver
man ansett sig ej kunna höja denna afgift, men att några få, alldeles medellöse,
måst vanligen från densammas erläggande varda befriade;

att aflöningen till läkare här ansetts böra utgå ur den så kallade egna kassan,
då intet bestämdt stadgande föreligger att ur annan kassa bestrida denna utgift;

att smärre utgifter, som för läroverkshusets vidmagthållande kunnat ifrågakomma,
under senaste tid bekostats ur så kallade byggnadsfonden, hvaremot större sådana
beredvilligt, i sammanhang med öfriga publika byggnaders underhållande, ombesörjts
af drätselkammaren, hvarigenom den lilla fonden, i det väsentligaste oantastad, kunnat
snabbare växa;

att så kallade egna kassan här, såsom mångenstädes, genom inkomsternas missförhållande
till de allt mera under senare åren ökade utgifterna, efter hand minskats,
men genom det i Eders Kongl. Maj;ts nådiga bref den 27 November 1868 medgifna
bidraget ur materielkassan och genom gåfva af rektor kunnat hittills bestrida nödiga
utgifter;

att ur premie- och fattigkassan, som likaledes på grund af ringa inkomster
måst år efter år genom gåfva af rektor understödjas, alltjemt endast sådan utgift
gäldats, som af kassans benämning angifves; samt slutligen

att, med hänsyn till anmärkningen i § 2 af Revisorernes afgifna granskningsberättelse,
härvarande kassors obetydlighet hittills ej medgifvit utlåning annorledes,
än att den befintliga tillgången af redogöraren hållits för läroverkets eget behof
disponibel under välvilligt godtgörande på samma gång af högsta påräkneliga afkomst.

Sölvesborg den 29 November 1877.

VICTOR BRORSTRÖM. F. V. DAHL. F. 0. VRED. AXEL SÖDERSTRÖM.

Inspektor. Rektor. Kollega. v. Kollega.

Kollegiets vid Ronneby elementarläroverk
underdåniga
förklaring.

Till åtlydnad af ett genom högvördiga domkapitlet i Lund i cirkulär af den
14 November detta år stiftets läroverkskollegier delgifvet förständigande, får Eonneby
läroverkskollegium, med anledning af vissa af Riksdagens Revisorer vid elementarläroverkens
räkenskaper för år 1875 gjorda anmärkningar, härmed i underdånighet afgifva
följande förklaring.

Hvad angår första anmärkningen, rörande lärjungarnes terminliga sammanskott
— enligt § 134 mom. 1 punkten c af läroverksstadgan — till den så kallade egna kassan,
så har, i anseende till lärjungarnes ringa antal vid läroverket och de denna kassa
påförda utgifter, ingen befrielse från erläggande af dessa sammanskottsmedel brukat
meddelas åt någon, utan hafva alla lärjungarne deri deltagit till lika belopp, utgörande
för hvarje lärjunge i medeltal omkring tre kronor i terminen, hvilket belopp,
med anlitande jemväl af sådant tillskott ur så kallade terminsafgiftskassan (§ 134
mom. 1 d), som enligt Kongl. Maj:ts nådiga bref af den 27 November 1868 kan af

— 356 —

högvördiga eforsembetet varda medgifven, varit för kassans behof och utan någon dess
skuldsättning tillfyllestgörande.

Beträffande vidare den af Herrar Revisorer påpekade skiljaktiga fördelningen
al utgiftsposterna på de olika kassorna, särskildt utanordningen af ersättning åt af
läroverk anlitad läkare, så har, i saknad af annan bestämd föreskrift härutinnan
denna ersättning för härvarande läroverk alltid brukat utgå ur terminsafgiftskassan
hvilken, då den numera vuxit till en fond af hänemot tvåtusen kronor med en årlig
inkomst al omkring trehundra kronor, hellre ansetts böra belastas med denna utgiftspost,
än vare sig premie- och fattigkassan, hvars benämning bestämdt häntyder på
annat användande, eller egna kassan, som ej utan ytterligare förhöjning af de redan
lorut nog dryga sammanskotten varit i stånd att bära äfven denna utgift.

Slutligen, och med anledning jemväl al i dessa punkter af Herrar Revisorer
gjorda anmärkningar, lår kollegium i underdånighet förklara, att ingen utgift, som
rätteligen^ bort tillkomma byggnadsfonden, blifvit egna kassan påförd, samt att ingen
åt kollegn ledamöter häftar i skuld för lån ur läroverkets kassor.

Ronneby den1 29 November 1877.

A. LILIENBERG.
Inspektor.

C. A. VESTERLUND. C. A. SCHALIN.

Kollega. Kollega.

OLOF INGSTAD.
Rektor.

Kollegiets vid Trelleborgs
elementarläroverk underdåniga
förklaring.

Med anledning al de al Riksdagens Revisorer gjorda anmärkningar vid elementarläroverkens
räkenskaper för år 1875. får härvarande läroverkskollegium i största
underdånighet härmed afgifva följande förklaring.

De sammanskottsafgifter, som, enligt § 134 mom. 1 punkten c af Eders Kongl.
Maj:ts nådiga stadga för rikets allmänna elementarläroverk den 29 Januari 1859,
kunna lärjungarne åläggas, hafva vid detta läroverk påförts samtlige lärjungar till
enahanda belopp och bokförts å egna kassan, hvars tillgångar ej medgifvit hvarken
partiel eller total befrielse från dess erläggande, utan tvärtom kräft ett vida större
belopp än det, som till densamma influtit, hvadan en brist uppkommit, som måst af
ledogöraren fyllas. Orsaken till denna brist är, enligt kollegiets förmenande, att söka
dels i de ständigt ökade prisen å ved och ljus samt stegringen af vaktmästarens
lonepretentioner, dels i det förhållande, att sagde sammanskottsafgift ständigt bibehållits
vid ungefär samma belopp, hvartill den en gång faststälts, och ej utan stort
missnöje å föräldrars och målsmäns sida kunnat höjas.

Hvad utgiftsposternas fördelning på kassorna angår, så har den vid detta läroverk
skett i lull öfverensstämmelse med derom gällande föreskrifter, och har någon
aflöning till läkare här ej förekommit, ej heller någon utgift för läroverkshusets vidmagthållande,
hvilket bekostas af stadens drätselverk.

Beträffande § 2 i Riksdagens Revisorers afgifna berättelse får kollegium blott
upplysa, att ingen dess ledamot, icke heller någon annan enskild person häftar i
skuld för lån ur någon af läroverkets kassor.

Trelleborg den 26 November 1877.

UJ. SJÖVALL.

HILDING SJÖGREN.

JOHN SMITH.

—• 857 —

Kollegiets vid Engelholms elementarläroverk
underdåniga förklaring.

Anbefaldt att inkomma med förklaringar - öfver de af Riksdagens Revisorer
gjorda anmärkningar vid elementarläroverkens räkenskaper för år 1875, får Engelholms
läroverkskollegium i djupaste underdånighet afgifva följande utlåtande.

Hvad först beträffar den gjorda anmärkningen, att de i 137 § mom. c af
Eders Kongl. Maj:ts nådiga stadga för rikets allmänna elementarläroverk den 29
Januari 1859 anbefalda sammanskottsafgifter vid några läroverk dels utgått med olika
belopp af olika lärjungar, dels ock al vissa al dem icke erlagts, får kollegium underdånigst
anföra, att vid Engelholms elementarläroverk under de sist förflutna 10 åren
icke mer än en, högst två gånger 3 å 4 af lärjungarne, hvilka varit i särdeles ömmande
ekonomiska omständigheter, erhållit någon lindring i dessa afgifter, samt att
endast några få af ynglingarne vid läroverket, hvilka varit nästan fullkomligt medellöse,
blifvit från dessa afgifters erläggande befriade.

Hvad vidare angår anmärkningen mot utgiftsposternas fördelning på läroverkens
olika kassor, så har af Engelholms elementarläroverks medel intet läkarearfvode blifvit
utbetaldt, och om någon utgift för läroverkshusets vidmagthållande, hvilken möjligen
bort upptagas på byggnadskassans konto, blifvit å annat konto införd, så har detta
skett, emedan kollegium velat, så mycket som möjligt, öka tillgångarne i läroverkets
byggnadskassa, för att sättas i tillfälle att låta uppföra en för skolan särdeles behöflig
gymnastiklokal. Då emellertid detta behof nu är tillfredsstäldt, skola framdeles alla
utgifter för läroverkshusets reparation blifva på byggnadskassans konto intagna.

Hvad åter beträffar det förhållandet, att den egna kassan vid åtskilliga läroverk
endast med svårighet kunnat bestrida densamma påförda utgifter, så har denna
svårighet varit särdeles känbar äfven för Engelholms elementarläroverk, och vore det
derför önskligt, att några flera inkomster än de, som nu till denna kassa inflyta,
måtte genom lag bestämmas böra tillkomma densamma.

Slutligen får kollegium i underdånighet meddela, att ingen af Engelholms läroverkskollegii
ledamöter häftar i skuld för lån ur läroverkets kassor.

Engelholm den 26 November 1877.

J. P. HOFVERBERG. E. L BORGSTRÖM. AXEL G. LIXDQUIST. ALG. LUNDGREN.

Insp. schola.

Lärarens vid Cimbrishamns pedagogi
underdåniga förklaring.

Genom högvördiga domkapitlets i Lund cirkulär, föranledt af nådig remiss af
den 20 sistlidne Oktober, anbefald att afgifva underdånig förklaring med anledning
af de af Riksdagens Revisorer gjorda anmärkningar vid läroverkens räkenskaper för
1875, får jag, med stöd af den af förre läraren A. Grönvall upprättade liufvudredogörelsen
öfver Cimbrishamns läroverks kassor och fonder för år 1875, i djupaste underdånighet
anföra:

dels att då för i fråga varande år lärjungarnes antal under vårterminen endast

858 —

utgjorde fyra och under höstterminen tre, afgifterna till den s. k. egna kassan, hvilka
utgått till lika belopp af alla lärjungarne, för hvardera terminen bestämdes till 5
kronor för hvarje lärjunge, så att, då den derigenom erhållna inkomsten befans otillräcklig
till bestridande af nödiga utgifter, kassan måste genom förskott af redogöraren
ytterligare skuldsättas, oaktadt inga andra utgifter henne påförts än för ljus, ved,
uppassning och postporto; dels att aflöning åt läkare icke från någon af skolans kassor
utgått; dels att utgifterna för de under året verkstälda reparationerna vid skolan
blifvit i byggnadkassan afförda; dels att icke något lån blifvit ur skolans kassor lemnadt;
samt dels att byggnadsfond vid härvarande pedagogi blifvit bildad på grund af
Nådiga cirkuläret den 11 December 1863 och högvördiga domkapitlets deraf föranledda
resolution, hvilken byggnadsfond tyckes vara för pedagogien så mycket mer af behofvet
påkallad, som det eljest kunde vara med stora olägenheter förenadt att, för hvarje
gång någon mindre reparation vid skolan behöfde verkställas, vara nödsakad söka
erhålla behöfliga medel dertill ur stadskassan.

Cimbrishamn den 30 November 1877.

E. AUG. SJÖGKEN.

t. f. Lärare vid Cimbrishamns pedagogi.

Domkapitlets i Göteborgs
stift

underdåniga utlåtande i anledning af
Riksdagens Revisorers framställningar vid
granskningen af stiftets läroverks räkenskaper
för år 1875.

I nådig remiss den 20 nästlidne Oktober har Eders Kongl. Maj:t anbefalt
domkapitlet att, efter vederbörandes hörande, afgifva underdånigt utlåtande rörande
Riksdagens Revisorers i revisionsberättelsen för år 1875 gjorda framställningar vid
granskning af elementarläroverkens och pedagogiernas räkenskaper; och får domkapitlet,
med öfverlemnande af infordrade yttranden från stiftets samtlige rektorer
och pedagoger, med undantag af pedagogen vid Falkenbergs pedagogi G. Hedén, som
med sitt yttrande ännu icke inkommit, nu för sin del afgifva följande underdåniga
utlåtande.

Hvad först angår den i nådiga läroverksstadgans § 134 1 c föreskrifna afgift,
synes icke med full tydlighet vara bestämdt, huruvida hvarje lärjunge ovilkorligen
bör erlägga densamma. Ett förtydligande och fullständigande af hit hörande föreskrifter
torde derföre vara af nöden. Å ena sidan kan då äfven en mindre afgift anses förorsaka
verkligen fattiga lärjungar någon svårighet; och den grundsats, som i vårt
land följes, att staten bör bereda kostnadsfri undervisning, förtjenar visserligen att
uppehållas; men å andra sidan lärer denna afgift utgöra en så ringa del af de uppoffringar,
föräldrar, målsmän eller välgörare ändock för barnens fortsatta undervisning
måste underkasta sig, att sannolikt icke någon yngling genom dess utkräfvande
nödgats afbryta sina studier; derjemte är denna afgift icke till beloppet bestämd, utan
beror af förhållandet mellan läroverkets utgifter och inkomster; och då efterskänkta

— 359

afgifter icke af staten ersättas, utan betäckas genom högre uttaxering på betalande
lärjungar, är det således i sjelfva verket dessa som drabbas, på ett kanske icke fullt
berättigadt sätt, af dylika befrielser.

Deremot anser domkapitlet, att från denna kassas utgifter bör skiljas sådant,
som icke rätteligen, efter deras natur, tillhör densamma, och hvarigenom dessa utgifter
på ett, såsom det vill synas, mindre lämpligt sätt förhöjas. Så t. ex. bör otvifvelaktigt
kostnaden för läroverksbyggnadernas underhåll bestridas af byggnadsfonden med
tillskott, der så nödigt är, från kommunen. Äfven bör, enligt domkapitlets åsigt,
läkarens arfvode ej drabba sammanskottskassan, utan, så vidt dermed afses sjukvården,
utgå ur premie- och fattigkassan, samt, hvad angår aflöning för lärjungarnes
genom särskild Kongl. författning föreskrifna besigtning före gymnastiköfningarnes
början, af staten bestridas. Domkapitlet anser således, att, med iakttagande af nu
antydda åtgärder, ett förtydligande af i fråga varande föreskrifter vore önskvärdt i
hufvudsakligen samma syfte, som angifves uti komiterades förslag till stadga för rikets
allmänna elementarläroverk, afgifvet den 22 December 1874, §§ 146 och 147.

Hvad angår den anmärkningen, att lån ur ett läroverks kassa utlemnats till en
ledamot af samma läroverks kollegium eller mot hans borgen, så hafva dylika afvikelser
från gällande lag, åtminstone inom Göteborgs stift, förekommit i mycket ringa
omfång samt berott på antingen okunnighet om hit hörande författning eller äldre,
före författningens utfärdande, inträdda förhållanden. Behörig rättelse häruti lärer
otvifvelaktigt vidtagas.

Beträffande slutligen frågan om erläggande äfven vid pedagogierna utaf den
för elementarläroverkens lärjungar uttryckligen föreskrifna terminliga afgift af fem
kronor till en byggnadsfond, anser domkapitlet, att den likhet uti öfriga anordningar,
som förefinnes mellan elementarläroverken och pedagogierna, gör utkräfvandet af samma
afgift äfven vid sist nämnda läroinrättningar fullt berättigadt och följdrigtigt.

Göteborgs Domkapitel den 5 December 1877.

GUST. D. BJÖRCK.

FR. TH. BLOMSTRAND. C. ADAM.

C. J. SUNDSTRÖM. A. O. HEURLIN.

S. L. SJÖBLOM.

H. Aug. LindhuU.

Rektors vid Göteborgs högre elementarläroverk
förklaring.

Till åtlydnad af domkapitlets anmodan i cirkuläret af den 7 sistlidne November,
får jag härmed angående elementarläroverkens räkenskaper anföra följande:

_1) Beträffande den i Nådiga läroverksstadgans § 134 1 c föreskrifna afgift,
synes icke med full tydlighet vara bestämdt, huruvida hvarje lärjunge ovilkorligen bör
erlägga densamma. Enligt af H. H. Eforus, efter gjord förfrågan, gifven anvisning,
utkräfves visserligen denna afgift, uppgående vid högre elementarläroverket till 4
kronor hvarje termin, från alla lärjungar, dock så, att alldeles obemedlade, vanligen
omkring 3 procent af hela antalet, från dess erläggande befriats.

Afgiften till läkaren utgår, för så vidt den afser lemnad sjukvård, från premie -

— 360 —

och fattigkassan; hans arfvode för lärjungarnes besigtning före gymnastiksöfningarnes
början bestrides af egna kassan (§ 134 1 c) på grund af Kongl. brefvet den 25
Februari 1870.

2) Ett sedan flera år tillbaka till en lärare vid läroverket utlemnadt lån af
400 kronor skall oförtöfvadt blifva inbetaldt.

Öfriga uti domkapitlets cirkulär vidrörda punkter synas icke påkalla något yttrande
från högre elementarläroverkets sida.

Göteborg den 3 December 1877.

A. O. HEURLTN.

Rektors vid Göteborgs femklassiga elementarläroverk
förklaring.

Anmodad genom domkapitlets cirkulär af den 7 innevarande månad att inkomma
med förklaring öfver åtskilliga i samma cirkulär framstälda betraktelser af
Riksdagens Revisorer öfver elementarläroverkens räkenskaper för år 1875, vill jag
söka att, i samma ordning som betraktelserna äro framstälda, redogöra för min åsigt,
hvilken hufvudsakligen sammanfaller med de grundsatser, som vid detta läroverk uti
bemälda frågor tillämpas.

l:o) Angående den i afseende på punkten c af § 134 i gällande läroverksstadga
gjorda anmärkningen tillämpas vid detta läroverk den grundsats, att alla
lärjungarne böra erlägga lika stor afgift till ifrågavarande — s. k. egna — kassa.
Då det dock kan finnas lärjungar — och vid detta läroverk fins ungefär 1 å 2 procent
deraf — som icke äro i stånd att utgöra afgiften, samt vidare den verkligt liberala
anda städse genomgått vår skollagstiftning, att ingen lärjunge af finansiela skäl
må uteslutas från läroverket; så torde som regel böra uppställas allas lika betalningsskyldighet,
men med undantag för den, som endast med största svårighet skulle kunna
åstadkomma beloppet.

2:o) I afseende på aflöning till läkare — en utgiftspost, som icke förekommer
vid detta läroverk — vill det synas vara rigtigast att taga beloppet från ofvan
nämnda s. k. egna kassa, i’synnerhet som denna under vissa vilkor kan förstärkas
från den s. k. materielkassan.

3:o) Angående utgifter till läroverkshusets vidmagthållande instämmes fullständigt
med Revisorerne.

4:o) Beträffande egna kassans svårighet att bestrida sina utgifter innehåller
Kongl. brefvet af den 27 November 1868 föreskrift om, huru densamma kan understödjas
af materielkassan.

5:o) Angående den i § 2 omnämnda anmärkningen, tyckes så väl vanlig grannlagenhet
som den i åberopade kungörelsen af den 10 April 1863 innehållna förordning
vara ett tillräckligt starkt förbud. Det torde derför endast bero på öfverordnade
myndigheter att tillse, att förordningen åtlydes.

6:o) Angående slutligen den i § 3 omnämnda afgift af 5 kronor till byggnadsfonden,
så torde densamma blott böra utgöras af elementarläroverken. Den enda
gång som, mig veterligt, fråga varit om att utsträcka detta stadgande äfven till pedagogierna,
inträffade då representanten för Borås m. fl. orter i Riksdagens Andra Kam -

— 361 —

mare år 1867 väckta motion (n:o 100) om att bemälda afgift borde utgöras äfven
dennamotionerna'' Kammaren afsloS> som det vil1 synas, på goda grunder

Göteborgs femklassiga elementarläroverk den 24 November 1877.

C. F. WINKRANS.

Rektors vid Göteborgs treklassiga elementarläroverk
förklaring.

Till åtlydnad af föreskriften i högvördiga domkapitlets cirkulär af den 7 November
detta år, får jag härmed rörande förhållandena vid härvarande treklassiga
elementarläroverk vördsamt afgifva följande förklaringar med afseende på de framställningar
rörande elementarläroverkens räkenskaper, hvilka Riksdagens Revisorer
gjort i sin revisionsberättelse för år 1875.

1) Den sammanskottsafgift, som enligt mom. 1 punkten c i 8 134 i nådiga
skolstadgan skall i mån af behof påföras lärjungarne, har alla år ansetts böra utkratvas
af alla larjungar med enahanda belopp för hvar och en, enär författningen
ej antyder, att ett större belopp kan påföras den ene, och ett mindre den andre af
de larjungar, som betala sammanskottsafgift; men då under flera terminer ett fåtal
larjungar vant oförmöget att erlägga denna vid läroverket ej obetydliga afgift, hvilken
alltid utgjort 4 kronor i terminen utom innevarande termin, då den utgjort
4 kronor 2 o ore, så hafva rektor och kollegium under sådana terminer hos H H
Moms föreslagit att detta fåtal måtte för sin fattigdoms skull befrias från ali
. sla8''s. terminsafgift, och har denna hemställan hvarje särskild gång af H H Eforus
godkants. Rektor och kollegium hafva nemligen ansett det sjelfkärt, att då en lärjunge
kan för fattigdoms skull på grund af § 31 i skolstadgan befrias från all inshrifnmgsafgift,
deraf foljdngtigt måste följa, att han ej må anses oberättigad att
åtnjuta undervisning, derför att han af fattigdom är urståndsatt att betala en rätt
betydlig sammanskottsafgift hvarje termin; och att på exsekutiv väg söka utbekomma
beioppet skulle endast förorsaka läroverkets egna kassa en dryg kostnad och den
fattige onodigt lidande.

,, . ^höningen till läkaren har påförts den s. k. egna kassan, allt sedan Kongl
Maj:t genom nådigt bref den 21 November 1868 derom gifvit föreskrift
, ... 3). För eldning och städning i högre elementarläroverkets gymnastiklokal

hvilken ar upplåten åt det treklassiga elementarläroverket, har årligen utbetalts ersättning
till högre läroverket på grund af konsistorii beslut den 16 September 1868
och den 10 November 1875, och har den faststälda afgiften, då den är bestämd för
eldning och städning, måst påföras den egna kassan.

4). För lärohusets vidmagthållande och hvad dertill hörer hafva inga utgifter
förekommit annat än vid sådana tillfällen, då brister måst omedelbart afhjelpas såsom
då en ruta af våda gått sönder, och dessa ytterst obetydliga utgifter hafva påforts
byggnadsfonden. Då staden är skyldig att både bygga och underhålla lärohus
för läroverket, så synes det mig både ngtigast och billigast, att den nu samlade
byggnadsfonden ofveilemnades till staden, och att sedan årligen före Februari månads
utgång af rektor levererades till stadskassan behållningen på fondens inkomster
under det närmast föregående året. Ehuru den nämnda fonden är i det närmaste
Rev. Ber. angående Statsverket 1877. 4g

— 362

fullkomligt obehöflig för läroverket, kan dock den af mig här föreslagna åtgärden, så
naturlig den än synes vara, ej företagas, utan att Kong!. Maj:t gifvit föreskrift

5) Den egna kassan har visserligen ett eller annat år haft skuld till redogöraren,
men alltid obetydlig, och den afgift af 4 kronor i terminen, som bestämdes
redan första terminen af läroverkets tillvaro, har sedermera bibehållits oförändrad
ända till innevarande termin, då det blef nödvändigt att höja nämnda sammanskottsafgift
med 25 öre med anledning af Kongl. Maj-.ts föreskrift om, att lägre elementarläroverk
skola från och med detta år betala högre läroverk ersättning för tryckning
af årsberättelsen. Så länge nemligen den s. k. terminsafgiftskassan ännu ej eger
något betydligare belopp, har man ansett sig böra om möjligt undvika att begära
att få förstärka egna kassan med någon del af terminsafgiftskassans inkomst.

6) Någon lärare har aldrig erhållit något lån ur läroverkets kassor, och lika
litet har någon lärare iklädt sig borgensförbindelse för något belopp, som utlånats
från läroverkets kassor.

Göteborg den 19 November 1877.

C. A. BLOMQUIST.

Rektors vid Halmstads elementarläroverk
förklaring.

Till åtlydnad af domkapitlets anmodan i cirkuläret af den 7 innevarande månad
får jag angående elementarläroverkens räkenskaper vördsamt anföra följande: _

1) Beträffande den i Nådiga läroverksstadgans § 134 1 c föreskrifna afgift
har den, såsom mig synes, enligt stadgans tydliga ord, härstädes med samma belopp
utgått af samtlige lärjungar; vid det fall att någon lärjunge företett pastors eller
exsekutors intyg om oförmåga att afgiften betala, har densamma i kredit afskrifvits,
utan att lärjungen derföre från läroverket uteslutits.

2) Afgift till läkare utgår enligt Kongl. Maj:ts nådiga^ bref till eforus öfver
Göteborgs stifts elementarläroverk af den 30 November 1876 ur läroverkets s. k.

egna kassa (§ 134 1 c). ...

3) Utgifter för läroverkshusets vidmagthållande och hvad dertill tydligen horer

påföras härstädes byggnadskassan.

4) Den egna kassan häftar här icke i någon skuld..

5) Angående kollegiiledamöters häftande i skuld för lån ur läroverkets kassor,
har ett sådant förhållande här inträffat, alldenstund, då Kongl. kungörelsen af den
10 April 1863 icke är i läroverksstadgan omnämnd, dess innehåll varit mig okändt.
Förhållandet skall nu med första möjliga blifva ändradt.

För öfrig t torde, enligt min mening, föreskrifterna, särdeles under bemalda
staddas § 134 1, kräfva större tydlighet, och tillåter jag mig i detta afseende fästa
domkapitlets uppmärksamhet på komiterades förslag till stadga för rikets allmänna
elementarläroverk, afgifvet den 22 December 1874, i hvilket förslags § 146 större
tydlighet åt denna punkt verkligen gifvits.

Halmstad i rektorsembetet den 23 November 1877.

H. F. HULT.

363

Rektors vid Uddevalla elementarläroverk
förklaring.

Till åtlydnad af högvördiga domkapitlets i Göteborgs stift cirkulär af den 7
November 1877 till rektorerne och pedagogerne inom stiftet, angående de vid granskning
af elementarläroverkens och pedagogiernas räkenskaper af Riksdagens Herrar
Revisorer gjorda framställningar, får undertecknad vördsammast afgifva följande förklaring
:

Vid Uddevalla elementarläroverk hafva de sammanskottsmedel, som, enligt
mom. 1 punkten c af 134 § af Kongl. Maj:ts nådiga stadga för rikets allmänna elementarläroverk
den 29 Januari 1859, kunna lärjungarne åläggas, påförts samtlige
lärjungarne till enahanda belopp.

Afiöningen till läkare har påförts den s. k. egna kassan.

Utgifterna för läroverkshusets vidmagthållande och hvad dertill hörer hafva
påförts byggnadskassan, förutom några obetydliga poster, såsom insättning af fönsterrutor
m. m., hvilka påförts egna kassan.

Egna kassan häftar i 555 kronor 44 öres skuld till terminsafgiftskassan.

Bland kollegii ledamöter är Kollega T. Björnberg den ende, som häftar i skuld
till läroverkets kassor. Han har sedan flera år tillbaka ett lån å 1,000 kronor ur
läroverkets byggnadsfond. Borgesman för berörda lån äro: Rådmannen, Häradshöfding
E. Nyberg, Kollegan vid härvarande elementarläroverk V. Uhrberg, Adjunkten
vid Göteborgs elementarläroverk V. Sandegren. Hvarken Uhrberg eller Björnberg
äro medlemmar af direktionen för byggnadsfonden.

Uddevalla den 24 November 1877.

J. G. HAMNQVIST.

Rektors vid Varbergs elementarläroverk
förklaring.

Med anledning af framställningar, gjorda af Riksdagens Revisorer vid granskning
af elementarläroverkens räkenskaper, får jag med afseende på Varbergs lägre
elementarläroverk ödmjukligen anföra:

Vid § 1, att, då de inkomster, som genom lärjungars inskrifning och ränta å
utlånt kapital tillfallit egna kassan, befunnits otillräckliga till denna kassas utgifter,
har den brist, som beräknats skola uppstå, blifvit fördelad på alla lärjungarne vid
läroverket, och sålunda har den afgift blifvit bestämd, som i enlighet med skolstadgans
134 § mom. c blifvit lärjungarne pålagd, men hvilken ej blifvit i räkenskaperna
upptagen. Denna afgift har det sist förflutna liksom det innevarande året utgjort 1
krona 50 öre i terminen för hvarje lärjunge.

Något läkarearfvode har aldrig blifvit utbetaldt vid Varbergs lägre elementarläroverk,
dels emedan stadsläkaren ansetts skyldig att utan arfvode bistå de fattigare
lärjungarne, dels emedan någon allmännare sjuklighet här aldrig förekommit bland
lärjungarne härstädes.

Utgifterna för läroverkshusets vidmagthållande hafva blifvit bekostade af

staden.

364 —

Vid 2 § anföres, att ingen af ledamöterne i Varbergs läroverkskollegium häftar
i skuld till läroverkets kassor.

Varberg den 26 November 1877.

H. EODHE.

Rektors vid Strömstads elementarläroverk
förklaring.

Som förklaring öfver de i högvördiga domkapitlets cirkulär af den 7 dennes
angifna, af Riksdagens Herrar Revisorer gjorda framställningar angående elementarläroverkens
räkenskaper, får jag härmed vördsamt anföra följande:

§ 1.

Hvad de i § 134 mom. 1 punkten c af Kongl. läroverksstadgan omförmälda
sammanskottsafgifter angår, hafva sådana, emedan kassans ställning gjort det behöfligt,
upptagits af lärjungarne vid härvarande elementarläroverk, och då stadgan ej
synes medgifva någon nedsättning ej heller, såsom fallet är vid den i punkten d af
samma moment föreskrifna skolafgiften, någon befrielse för de medellöse från dessa avgifter,
hafva de under den sista tiden utgått med samma belopp af samtlige lärjungarne.

Mom. 2 af samma § föreskrifver, att sjukvården för de mest behöfvande skall
bekostas af premie- och fattigkassan; men då detta ej kan anses innebära, att hela
arfvodet för läkarevården skall bestridas af denna kassa, och då nämnda arfvode hufvudsakligen
utgått för gymnastikbesigtningen, har utgiften påförts egna kassan.

Utgifter för reparation å läroverkshuset hafva alltid bestridts af den i Kongl.
cirkuläret af den 11 December 1863 omförmälda byggnadskassa.

Den egna kassan, som bildats endast genom de i § 134 mom. 1 punkterna
a och c föreskrifna afgifterna, har, genom att den senare af dessa afgifter bestämts
till 3 kronor för hvarje lärjunge, hittills visat sig kunna bestrida de enligt sistnämnda
moment henne tillkommande utgifter.

§ 2.

Något lån ur läroverkets kassor har ej lemnats hvarken någon kollegiiledamot
ej heller under de sista åren någon annan enskild person, utan äro samtliga kassornas
medel insatta i härvarande bankinrättningar.

Strömstad den 25 November 1877.

Å rektorsembetets vägnar:

N. Å. AHLSTEÖM.
v. Rektor.

365 —

Rektors vid Marstrands elementarläroverk
förklaring.

Anmodad af högvördiga domkapitlet att inkomma med förklaringar i enlighet
med högvördiga domkapitlets cirkulär af den 7 November 1877, rörande af Riksdagens
Revisorer gjorda framställningar vid granskning af elementarläroverkens och
pedagogiernas räkenskaper, får jag härmed vördsamt afgifva följande yttrande:

Till följd af det lyckliga förhållande, som vid Marstrands elementarläroverk
egei ruin,. att, till betäckande af omkostnaderna för ved och ljus samt numera äfven
till städning och renhållning af skolsalarne, bidrag utgå af donationsmedel, som till
kyrkan ock skolan finnas anslagna, hafva lärjungarne vid detta läroverk kunnat befrias
från dylika afgifter, livilka ofta nog kunna blifva rätt betungande, i synnerhet
vid de läroverk, der antalet lärjungar till följd af förhållandena icke kan blifva särdeles
talrikt, och der tillika större delen af dem äro obemedlade eller mindre bemedlade.
Jemte nämnda sammanskottsafgifter, som rektor eger bestämma, skall numeia
arfvode till läkaren utgå, utan att närmare föreskrift lemnats, huru dessa medel
skola utgå, eller hvilken kassa denna utgiftspost skall påföras. Att ytterligare utkräfva
denna afgift af lärjungarne synes mig betänkligt. Önsldigt vore derföre, att härom
särskildt förordnades.

Jill reglerandet så väl häraf som af de ojemnheter, livilka vid särskilda läroverk
förefinnas med hänseende till de sammanskottsafgifter, livilka rektor enligt §
134 mom. 1 punkten c läroverksstadgan eger att lärjungarne ålägga, torde den framställan
icke kunna anses obefogad att, jemte det ett maximum af berörde afgifter, hvilka af
lärjungarne skulle uttagas, bestämdes, staten eller kommunen, der så nödvändigt förefinnes,
må tråda emellan medelst anslående af behöfliga medel till fyllandet af den
brist, som vid ett och annat läroverk härutinnan kan uppstå; och skulle sålunda anledning
till anmärkningar vid elementarläroverkens räkenskaper antagligen till största
delen komma att undanrödjas.

Marstrand den 27 November 1877.

A. W. MYRBERG.

Rektors vid Kungelfs pedagogi förklaring.

Till åtlydnad af föreskriften i högvördiga domkapitlets cirkulär den 7 i denna
månad får jag, hvad Kungelfs pedagogi beträffar, rörande de af Riksdagens Revisorer
gjorda framställningar vid granskning af elementarläroverkens och pedagogiernas räkenskaper
för år 1875, vördsammast afgifva följande förklaring:

Åtgärden att genom åläggande för lärjungarne af sammanskottsafgifter stärka
den så kallade egna kassan anlitas så sparsamt som möjligt. Föräldrar och målsmän
tycka, att det kan vara nog med terminsafgiften, och hafva svårt att förstå, att något
mera kan behöfvas. Jag har till och med af egna medel förstärkt denna kassa för

— 366 —

att skona lärjungarne. För ofvan nämnda räkenskapsår äro i egna kassans debet
upptagna 6 kronor 50 öre såsom sammanskottsmedel, hvaremot intet torde varit att
anmärka. Upplysningsvis må nämnas, att för innevarande termin lärjungarne sammanskjutit
1 krona hvardera, med undantag af en, som blifvit befriad på grund af
medellöshet. Då kassan något år får häfta i skuld till redogöraren, sker det i förhoppning
om dess förstärkande följande år genom ett större antal nyinskrifne lärjungar.
För år 1875 häftade kassan icke i någon skuld. Skolan eger en donerad
fond å 279 kronor 81 öre, hvars ränteafkastning af ålder användts för egna kassans
ändamål och derför fortfarande ingår i dess inkomster. Till öfriga läroverkskassor
har egna kassan aldrig häftat i någon skuld.

Någon gång, dock icke år 1875, har det händt, att jag intill räkenskapsårets
slut stält mig sjelf såsom låntagare ur terminsafgiftskassan för några månader för
att åskådliggöra ränteberäkningen af någon mindre summa, som jag vid räkenskapens
uppgörande funnit mig böra förränta. På annat sätt händer det icke, att någon
ledamot i läroverkskollegium häftar i skuld för lån ur läroverkets kassor.

Föreskrift om bildande af byggnadsfond vid pedagogien har icke blifvit gifven,
och icke heller har jag förut haft mig bekant, att dylik fond vid andra pedagogier
hittills blifvit bildad. Kär nyhet blefve det icke för vederbörande att åläggas erlägga
denna afgift, huru billig den ock är.

Kungelf den 23 November 1877.

H. G. LINDHULT.
Rektor.

Rektors vid Kungsbacka pedagogi förklaring.

På grund af högvördiga domkapitlets i Göteborgs stift cirkulär af den 7 dennes,
och sedan jag efter vederbörligt förständigande denna dag af Rektor Lundbladh
utfått pedagogiens räkenskapsbok, får jag härmed vördsammast afgifva följande förklaring.

Då i Kungsbacka räkenskapsbok för åren 1863—1876 ingen redovisning är
införd angående sammanskottsafgifterna enligt gällande skolstadgas § 134 mom. 1
punkten c; så kan icke upplysas, hvarken huruvida under denna tid någonsammanskottsafgift
kommit i fråga, till hvilket belopp hon utgått, hvartill hon användts, eller
om hon af samtlige lärjungarne eller endast af några erlagts.

Någon aflöning till läkare synes icke hafva utgått.

Skollokalen underhålles af staden. Endast på ett ställe, för redovisningsåret
1876, synes en summa af 2 kronor 50 öre ur »egna kassan» användts till läroverkslokalen,
nemligen till gymnastiklokalen. Eljest har ur denna kassa, för så vidt hon
bildats enligt punkterna a och d af ofvan nämnda § och moment, endast utgått aflöning
för städning samt ersättning för postporto och skrifmaterialier och inköp af
»materialia».

Byggnadskassa enligt Kongl. Maj:ts nådiga cirkulär af den 11 December 1868

— 367 —

är icke genom uttaxering å lärjungarne bildad, enär samma cirkulär endast talar om
elementarläroverk och icke om pedagogier.

Lån ur skolans kassor till ledamöter i kollegiet äro icke omnämnda.

Kungsbacka den 29 November 1877.

JOHN PALMÉR,
t. f. Rektor.

Lärarens vid Falkenbergs pedagogi förklaring.

Genom högvördiga domkapitlets cirkulär den 7 nästlidne November anmodad
att afgifva yttrande i anledning af Riksdagens Revisorers anmärkningar vid elementarläroverkens
och pedagogiernas räkenskaper, får jag härmed sådant yttrande vördsamt
afgifva:

Med afseende på § 1:

De i gällande stadga för rikets elementarläroverk § 134, Rongl. brefvet den
22 November 1861 och Kongl. brefvet den 27 November 1868 meddelade föreskrifter
angående läroverkens och pedagogiernas kassor synas icke böra föranleda någon ovisshet
vid användandet af inflytande medel; endast för det fall, att egna kassans medel,
icke ens med det bidrag från terminsafgiftskassan, som i sist nämnda Kongl. bref säges,
förslå att bestrida nödiga utgifter, och man skyr att allt för högt stegra den i
läroverksstadgan, § 134 mom. 1 punkten c, medgifna afgift, torde någon tvekan kunna
uppstå, huru uppkommande brist lämpligen må fyllas.

Med afseende på § 2:

Den af Riksdagens Revisorer åberopade Kongl. kungörelsen den 10 April 1863
synes snarare innehålla ett förbud för ledamot af styrelse att ikläda sig betalningsansvar
för lån af de under styrelsens förvaltning stälda medel, än ett förbud för ledamot
att mot andra personers betalningsansvar af dylika medel erhålla lån.

Med afseende på § 3:

Vid härvarande pedagogi har aldrig upptagits den afgift af 5 kronor, genom
hvilken, enligt Kongl. Maj:ts nådiga cirkulär den 11 December 1863, vid hvarje läroverk
skall bildas en byggnadsfond. Jag anser mig ej här behöfva yttra mig, huru
vida denna afgift bör affordras äfven lärjungarne vid enklassiga pedagogier; — förhållandet
mellan dem och elementarläroverken är icke noga bestämdt — men då på
de enklassiga pedagogierna enligt praxis tillämpas icke blott de för dem särskildt
meddelade föreskrifter, utan äfven i tillämpliga delar så väl stadgan för rikets elementarläroverk
som hvarje annan förordning angående läroverken, synas de vara likstälda
med dessa i allt väsentligt, utom hvad angår lärarnes löneförmåner.

Falkenbergs pedagogi den 5 December 1877.

ÖUSTAF HEDÉN.
Lärare vid pedagogien.

— 368 —

Lärarens vid Laholms pedagogi
förklaring.

Med anledning af högvördiga domkapitlets cirkulär af den 7 sistlidne November,
på grund af Kongl. Maj:ts nådiga remiss i fråga om af Riksdagens Revisorer
gjorda framställningar vid granskning af elementarläroverkens och pedogogiernas räkenskaper,
får jag härmed vördsammast afgifva följande förklaring

Med afseende på föreskrifterna i § 134 af Kongl. Maj:ts nådiga stadga för
rikets allmänna elementarläroverk har ingen sådan afgift, som i mom. 1 punkten c
angifves, här varit lärjungarne ålagd, af orsak att man ansett sig derifrån förhindrad,
enär ifrågavarande afgift ej omnämnes i Kongl. Maj:ts särskildt för pedagogierna afsedda
Nådiga bref den 22 November 1861. Då egna kassan i följd häraf ej haft
tillräckliga inkomster för bestridande af nödiga utgifter, utan kommit att för hvarje
år häfta i skuld till terminsafgiftskassan, hafva, för att denna skuld ej alltjemt
skulle ökas utan utsigt att någonsin kunna godtgöras, en del utgiftsposter, som egentligen
bort debiteras egna kassan, blifvit terminsafgiftskassan påförda. Någon byggnadsfond
medelst terminsafgiftens höjande med 5 kronor har bär ej bildats, af orsak att
Kongl. Maj:ts nådiga cirkulär den 11 December 1863, då det ej finnes i pedogogiens
arkiv förvaradt, ansetts icke skola på pedogogien tillämpas.

Laholm den 24 November 1877.

A. M. CULIN.

Domkapitlets i Kalmar stift

underdåniga utlåtande i anledning af
Riksdagens Revisorers framställningar vid
granskningen af stiftets läroverks räkenskaper
för år 1875.

Genom nådig remiss af den 20 sistlidne Oktober har Eders Kongl. Maj:t
anbefalt domkapitlet att, efter vederbörandes hörande, inkomma med underdånigt utlåtande
i anledning af Riksdagens Revisorers, på sätt bilagdt transsumt af Revisionsberättelsen
för år 1875 utvisade, gjorda framställningar.

Med anledning häraf har domkapitlet infordrat yttranden från stiftets elementarläroverk
och pedagogier; och, som dessa numera inkommit, får domkapitlet, med
bifogande af desamma, för egen del i underdånighet anföra följande:

Beträffande 1 och 2 §§ af bifogade transsumtet instämmer domkapitlet till
alla delar uti det af kollegium vid Kalmar högre elementarläroverk afgifna yttrande.
Hvad åter angår den i 3 § gjorda framställningen i fråga om bildandet af byggnadsfond,
i enlighet med Kongl. brefvet den 11 December 1863 vid pedagogier, så synes
berörda nådiga bref icke hafva afsett bildandet af sådan fond vid pedagogierna; och
äfven om skäl torde kunna anföras för, att pedagogierna i berörda afseende skulle

— 369 —

ställas lika med elementarläroverken, så synes dock, såsom jemväl de inkomna yttrandena
från pedagogierna i Borgholm och Mönsterås gifva vid handen, något behof af
byggnadsfonder vid pedagogierna i detta stift för närvarande icke förefinnas.

Kalmar Domkapitel den 5 December 1877.

A. W. SJÖSTRAND. A. WIEMER. R. TÖRNEBLADH.

O. SVAHN. Z. AHL1N. M. ROSBERG.

J. A. Johansson.

Utdrag af protokollet, hållet vid Kalmar högre elementarläroverks
kollegii sammanträde den 30 November 1877.

§ 3.

Sedan Kongl. Maj:t genom nådig remiss af den 20 sistlidne Oktober anbefalt
domkapitlet att, efter vederbörandes hörande, inkomma med underdånigt utlåtande i
anledning af Riksdagens Revisorers, på sätt bilagdt transsumt af revisionsberättelsen
för år 1875 utvisade, gjorda framställningar i fråga om konsistorierna och läroverken;
så hade domkapitlet häröfver infordrat kollegii yttrande; och beslöt med anledning
häraf kollegium att följande yttrande afgifva.

Hvad först beträffade anmärkningen, att de föreskrifter, som i 134 § af Kongl.
Maj:ts nådiga stadga för rikets allmänna elementarläroverk den 29 Januari 1859
voro meddelade, angående de till läroverken hörande kassors inkomster och utgifter,
blifvit vid skilda läroverk på olika sätt tillämpade, så att de sammanskottsafgifter,
som enligt mom. 1 punkten c af åberopade § kunna lärjungarne åläggas, vid några
läroverk dels utgått med olika belopp af olika lärjungar, dels ock af vissa bland
dem icke erlagts; ville kollegium upplysa, att vid detta läroverk ifrågavarande afgift
till lika belopp utan undantag pålagts alla lärjungarne, ehuruväl det förekommit, att
den påförda afgiften blifvit afskrifven, då ingen utsigt förefunnits att på laglig väg
utbekomma densamma.

Angående hvad vidare i 1 § af bilagda transsumtet förekommer skulle meddelas,
att aflöning till läkaren utgått af s. k. egna kassan, hvaremot nämnda kassa
icke lemnadt något bidrag för läroverkshusets vidmagthållande.

Jemte meddelande af dessa upplysningar instämde kollegium i den af Riksdagens
Revisorer uttalade åsigten, att ett förtydligande eller fullständigande af nu gällande
föreskrifter i dessa ämnen vore af behofvet påkalladt; i hvilket afseende kollegium
jemväl ansåg sig böra hemställa, huru vida icke hvad som i utsedde komiterades förslag
till stadga för rikets allmänna läroverk af den 23 Juli 1872 och den 22 December
1874 rörande dessa ämnen förekommer, hufvudsakligen kunde derför läggas till grund;
hvarvid likväl kollegium, då det vore så väl för gymnastikmönstring som för helsovården
i öfrigt oundgängligen nödigt för läroverken att hafva särskild läkare, ansåg

Rev, Ber, 1877, ang. Statsverket.

- 370

sig böra hemställa, huruvida icke lämpligt arfvode åt elementarläroverkens läkare
borde af statsmedel utgå.

Hvad slutligen beträflade den i § 2 gjorda framställningen rörande lån ur
läroverkens kassor, ville kollegium meddela, att föreskriften i Kongl. kungörelsen
den 10 April 1863 här blifvit tillkämpad.

Vidimeras

R. TÖRNEBLADH.

In fidem

R. TÖRNEBLADH.

Utdrag af protokollet, hållet i läroverkskollegium vid Oskarshamns
lägre elementarläroverk den 21 November 1877.

Närvarande: Läroverkets Inspektor,Kontraktsprosten, Ledamoten af Kongl. Nordstjerneorden,
Teologie Doktor J. Carlstedt, Kollega S. G. M. Ströhm, Kollega, Filosofie
Kandidaten L. O. Melander, extra Läraren B. C. Engström samt undertecknad.

§ 1.

Till åtlydnad af läroverkets inspektor meddelad föreskrift beslöt kollegium afgifva
följande yttrande i anledning af öfversändt transsumt af Riksdagens Revisorers berättelse
den 13 Oktober 1S77.

»De sammanskottsafgifter, som enligt § 134 mom. 1 punkten c af nu gällande
nådiga stadga för rikets elementarläroverk kunna lärjungarne åläggas, hafva vid
härvarande läroverk alltid utgått med lika belopp af hvarje lärjunge, och under
nuvarande rektors tjenstetid har ingen lärjunge blifvit från dessa afgifter befriad,
hvilket förfarande också synes kollegium vara rigtigast, enär dessa afgifter skola
användas till lyshållning och inköp af ved med mera.

Huru önskvärdt det än af många skäl vore, att läkare anstäldes vid hvarje
läroverk, har dock vid härvarande läroverk aldrig något arfvode blifvit utbetaldt för
sådant ändamål, hudvudsakligen derföre, att så väl den s. k. egna kassan som premieoch
fattigkassans tillgångar alltjemt varit så inskränkta, att de ingalunda medgifvit
en dylik utgift. Från att taga medel till läkarearfvode ur den s. k. terminsafgiftskassan
har kollegium hindrats af sin kännedom om, att Kongl. Kammarrätten genom
utslag fäststält, att en dylik utgift icke får utbetalas ur denna kassa, utan skall utgå
af egna kassans tillgångar.

Så länge det stadgande fortfar att vara gällande, att inga medel af byggnadsfonden
få användas utan särskild tillåtelse af högvördiga domkapitlet, torde det, för
undvikande af tidsutdrägt och åtskilliga andra olägenheter, fortfarande blifva nödvändigt,
att smärre utgifter för läroverkshusets vidmagtkållande och hvad dertill
hörer, t. ex. lagning af några lås, reparation af en eller annan kakelugn m. m.,
må få utgå ur egna kassan.

Att de till egna kassan ingående afgifter, som i mån af behof lärjungarne
åläggas, vid många läroverk måst allt mera förhöjas, synes kollegium vara en naturlig
följd deraf, att denna kassas utgifter under sista tiden blifvit betydligt stegrade, i

371

livilket afseende kollegium anser sig böra fästa uppmärksamheten dels derpå, att
priset på ved under de senare åren mångenstädes stigit till dubbelt, och dels derpå
att tryckningskostnaden för årsredogörelser, aflättade i enlighet med den nu fastställda
planen, är och förblifver en tung börda för den egna kassan, särdeles vid de mindre
läroverken, hvarest denna kostnad icke sällan uppgår till 2 a 3 kronor för hvarje
lärjunge.

Då det ofta nog medför stora svårigheter att afgöra, hvilka utgifter som
skola utgå ur egna kassan, och hvilka skola bestridas af terminsafgiftskassan, skulle
det enligt kollegii åsigt vara en fördel, om dessa båda kassor förenades till en.

Då aldrig ledamöter af här varande läroverkskollegium häftat i skuld för lån
ur läroverkets kassor, synes kollegium sakna all anledning att yttra sig öfver den af
Riksdagens Revisorer i sådant afseende framstälda anmärkningen.

Lika litet torde det tillkomma kollegium att uttala någon åsigt, om föreskriften
i Kongl. Maj:ts nådiga cirkulär den 11 December 1863, angående bildande af en
byggnadsfond, bör anses gälla äfven pedagogierna.»

Ut supra

Justeradt

J. CARLSTEDT.

Enligheten med protokollet intygar

In fidem

I. A. SASDBERG.

Ex officio

J. A. Sandberg.

Utdrag af protokollet, hållet i läroverkskollegium vid Borgholms pedagogi
den 20 November 1877.

§ I Föredrogs

en till läroverkets Inspektor, Herr Kontraktsprosten och Ordensledamoten
C. G. Uddenberg från högvördiga domkapitlet i Kalmar ankommen remiss af den
12 dennes, hvari infordras kollegii yttrande rörande Riksdagens Revisorers berättelse
af den 13 sistiidne Oktober om läroverken, hvilken berättelses § 3 afser byggnadsfonden
vid pedagogierna; och beslöt kollegium deröfver afgifva följande yttrande:

Kollegium medgifver villigt den stora nyttan af byggnadsfonder vid läroverken
och skulle gerna vilja förorda inrättandet af sådana vid alla pedagogier i riket, men
anser dock icke någon sådan vara behöflig härstädes, alldenstund pedagogien har
fått sin lokal inrymd under samma tak, som stadens kyrka, så att på samma gång
kommunen underhåller sin kyrka, underhålles äfven skollokalen. Dessutom tror kollegium,
att en sådan ny afgift, huru liten den än förefaller, skulle komma att hår på orten

— 372 -

ses med oblida ögon, emedan flertalet af lärjungarne äro söner till hemmansegare, som
besitta mindre hemmansdelar och måste anses burgna, men dock i allmänhet hafva föga
tillgång på kontanta medel. Som ofvan.

E. L. EKMAN.

J usteradt

C. G. UDDENBERG.

Rätt utdraget, bestyrker

Ex officio

E. L. Ekman.

Lärarens vid Mönsterås pedagogi underdåniga
förklaring.

Genom högvördiga domkapitlet i Kalmar anbefald att inkomma med underdånigt
yttrande med anledning af Riksdagens Revisorers berättelse den 13 Oktober
.^ra^lssum^ i bestyrkt afskrift blifvit mig genom Herr Inspector scholse
tillstaldt, får jag härmed underdånigst anföra:

läroverksstadgans 134 ^ i vissa delar kan i dess nu varande form
gifva anledning till ganska olika uppfattningar, så väl med afseende på afgifters påläggande
som ock med afseende på utgiftsposternas fördelning, lärer icke kunna bestridas.
Hvad särskildt punkten c vidkommer, så lemnar den ju icke något definitivt
svar Pä någondera af följande 3:ne frågor, hvilka dock hvar för sig äro af väsentlig
Ip1 nen, som har utdebiteringen och uppbörden om hand: l:o huru mycket skall
utdebiteras? 2:o skola alla lärjungarne drabbas af denna utdebitering? och 3:o skall
ben drabba dem med^ Vika belopp? Genom Herrar Revisorers komparativt anstälda
undersökning af de särskilda läroverkens uppfattningar härutinnan är också faktiskt
deyisadt att ganska stora meningsskiljaktigheter i förberörda hänseende förekomma de
olika kollegierna emellan. I detta förhållande torde derföre ligga tillräcklig grund för
den af Herrar Revisorer uttalade önskan, att “ett förtydligande eller fullständigande af
nu gällande föreskrifter i dessa ämnen» måtte komma till stånd, i hvilken önskan undertecknad
i djupaste underdånighet instämmer.

.. .^:a ^fva(l aiigår den i § 2 af Herrar Revisorer gjorda anmärkning emot det
obehonga deri, att koilegii ledamöter, såsom sjelfve medansvarige för läroverkets tillgångar,
“häfta i skuld för lån ur läroverkens kassor», är dess berättigande så uppenbart,
att det i högsta grad må förundra, att sådant kunnat och kan passera. Finge
detta fortgå. oanmärkt, kunde det slutligen hända, att man träffade på ett läroverk,
hvars enda tillgångar utgjordes af herrar kollegiiledamöters skuldsedlar. Åt Herrar Revisorers
i detta fäll välbehöfiiga påminnelse, att Kongl. kungörelsen af den 10 April 1863
måtte förklarande ställas bredvid läroverksstadgans 168 §, täcktes Eders Kongl. Maj:t
derföre nådigt skänka all den uppmärksamhet, den förtjenar.

— 373

3:o. I § 3 af sin berättelse omförmäla Herrar Revisorer, hurusom några pedagogier
i riket bildat s. k. byggnadsfond, men de öfriga icke. Att det på grund af Nådiga
cirkuläret den 11 December 1863 skulle ligga i ett pedagogikollegii magt att pålägga
en sådan afgift, kan undertecknad för sin del icke fatta, då nämnda så väl cirkulär
som ock Iiongl. brefvet af den 27 Januari 1865, hvilket senare är en komplettering
till det förra, alls icke talar om pedagogier, utan endad om elementarläroverken.
Enligt den instruktion, hvilken mig veterligt är den enda, som en pedagogi
har att följa med afseende på sina kassor, deras tillkomst och användning, är det
icke medgifvet att obligatoriskt pålägga lärjungarne några andra afgifter, än inskrifningsafgift,
termin saf gift och afgiften till premie- och fattigkassan; och alla dessa afgifter
äro, så vidt man icke vill undantaga den sist nämnda, äfven till storleken bestämda.
Hvarför emellertid icke de öfriga pedagogierna, i likhet med Falköpings etc.,
kommit på den tanken att bilda byggnadsfonder, torde dock icke uteslutande bero
derpå, att Nådiga cirkuläret af den 11 December 1863 blifvit fatta dt såsom endast angående
elementarläroverken, utan må hända äfven af den omständigheten, att deras
lärare, i likhet med undertecknad, mer än väl insett, att de nu i lag föreskrifna pålagorna
redan äro betungande nog för de flesta af de ynglingar, som besöka dessa
läroverk. I denna fråga vågar jag derföre underdånigst uttala dels den öfvertygelsen,
att pedagogierna enligt nu gällande författningar icke äro skyldiga att afsätta någon
byggnadsfond, dels den önskan, att en sådan skyldighet icke måtte påläggas desamma.

EM. LÄNGQVIST.

Lärare vid Mönsterås pedagogi

Domkapitlets i Karlstads stift

underdåniga utlåtande i anledning af
Riksdagens Revisorers framställningar
vid granskningen af stiftets läroverks
räkenskaper för år 1875.

Genom nådig remiss har Eders Kongl. Maj:t, med anledning af Riksdagens
Revisorers uti afgifven berättelse om verkstäld granskning af statsverkets jemte dertill
hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1875 rörande elementarläroverken
i §§ 1—3 gjorda framställningar, anbefalt domkapitlet att efter vederbörandes
hörande inkomma med underdånigt yttrande.

Till underdånig åtlydnad häraf har domkapitlet inhemtat yttranden i ärendet
af lärarekollegierna vid stiftets läroverk, livilka yttranden härkos bifogas, och får,
med hänvisande till det af kollegiet i Karlstad afgifna yttrande, underdånigst anföra,
att domkapitlet anser sig böra till alla delar deruti instämma.

Karlstads Domkapitel den 5 December 1877.

C. II. RUNDGREN.

J. G. M. von GEGERFELT. J. WALLINDER. GULDUR. ELOWSON.

T. SÄVE. (JUST. KLINGBERG.

Ludv. Ekström.

— 874

Utdrag af protokollet, hållet i läroverkskollegium vid Karlstads högre
elementarläroverk den 17 November 1877.

§ 2.

Föredrogs Kongl. Maj:ts nådiga remiss med anledning af Riksdagens Revisorers
den 18 Oktober innevarande år afgifna berättelse om verkstäld granskning af statsverkets
jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1875,
öfver hvilken nådiga remiss här varande domkapitel infordrat kollegii yttrande.

Med anledning af de af Revisorerne uti § 1 af omförmälda nådiga remiss anmärkta
förhållanden uttalade kollegium den mening:

att § 184 mom. 1 c i nu gällande nådiga läroverksstadga tarfvade ett förtydligande
eller fullständigande af det innehåll, att den afgift, som i mån af behof lärjungarne
ålägges till lyshållning och inköp af ved samt till aflöning af en vaktmästare
eller uppassare, som besörjer rummens eldning och städning m. m., borde utgå till
lika belopp af alla under läseterminen vid läroverket närvarande lärjungar; samt

att kostnaderna för årsredogörelsen eller den inbjudningsskrift, som i § 46 af samma
stadga omförmäles, borde bestridas af den i § 134 mom. 1 d nämnda materielkassan.

Hvad åter beträffar aflöning till läkare, trodde kollegium sig veta, att Kongl.
Maj:t i särskildt fall nådigst meddelat, att ersättning för den läkarebesigtning, som
skall ega rum för lärjungarnes deltagande i gymnastik- och militäröfningar, må utgå
af materielkassan, samt då läroverksstadgan i § 134 mom. 2 innehåller, att premieoch
fattigkassan får användas äfven till “sjukvård och begrafningshjelp för de mest
behöfvande*1, och då de öfrige skäligen böra sjelfva bekosta läkarearvode, der sådant
kan ifrågakomma, så ansåg kollegium närmare bestämmelser i berörda hänseende för
närvarande icke vara af behofvet påkallade.

Vidkommande ändtligen den vid somliga löroverk anmärkta balansen m. m. i
den s. k. ljus- och vedkassan, (§ 134 mom. 1 c) ansåg kollegium denna kassa utan
svårighet kunna bestrida de utgifter, som henne åligga, om dels kostnaderna för årsredogörelsen
öfverfiyttades till materielkassan, dit de väl ock rätteligen höra, dels
samtliga närvarande lärjungar till lika belopp deltoge i den s. k. ved-och ljusafgiften
m. m., och det så mycket hellre, som Nådiga cirkuläret den 28 November 1868 anvisar
för mera nämnda kassa, i händelse af behof, ett, som det vill synas, fullt tillräckligt
understöd från materielkassan.

De öfriga af Revisorerne i samma § anmärkta oegentligheter synas bero endast
på missförstånd hos respektive räkenskapsförare och torde således icke böra till någon
vidare åtgärd föranleda.

Då Revisorerne i § 2 af mera nämnda nådiga remiss framhållit önskvärdheten
af, att det i Nådiga kungörelsen den 10 April 1863 meddelade stadgande angående
inskränkning i behörigheten att undfå lån af allmänna medel må vinna tillämpning
äfven med afseende på ledamöterne i läroverkskollegierna, ville kollegium, som saknade
kännedom om förhållandena uti ifrågavarande hänseende vid andra läroverk, uttala den
mening, att särskilda bestämmelser i det af Revisorerne antydda syfte till betryggande
af läroverkets kassor härstädes icke vore erforderliga.

Med anledning af det i § 3 af berörda nådiga remiss anmärkta förhållande
ansåg kollegium lämpligt, att äfven vid pedagogierna en byggnadsfond bildades medelst
terminliga afgifter af lärjungarne på samma sätt och till samma belopp, som vid elementarläroverken.

In fidem

J. Wallinder.

— 375 —

Kollegietsvid Kristinehamns
elementarläroverk förklaring.

Med anledning af högvördiga domkapitlets skrifvelse den 14 November jemte
transsumt af Riksdagens Revisorers berättelse för år 1875 får kollegiet afgifva följande
yttrande.

De sammanskottsmedel, som enligt § 134 af Kongl. Maj:ts nådiga stadga för
rikets allmänna elementarläroverk den 29 Januari 1859 mom. 1 punkten c kunna lärjungarne
åläggas, utgå vid här varande läroverk städse af alla lärjungar och till enahanda
belopp af hvar och en, och synes nämnda punkt ej kunna berättiga till någon annorlunda
beskaffad uttaxering.

Den i samma paragraf af revisionsberättelsen omförmälda aflöning till läkare
för i nåder anbefald mönstring med lärjungarne före början af gymnastiköfniugarne
hvarje termin samt för “råd och upplysningar1* under terminen i samma hänseende
påföres härstädes, på grund af Kongl. Maj:ts nådiga skrifvelse den 22 April 1864,
terminsafgiftskassan (§ 134 mom. 1 punkten d), och ehuru denna ersättning för närvarande
utgår med endast 50 öre terminligen för hvarje lärjunge, belöper den sig
innevarande år dock till nära 100 kronor, en ganska dryg och tryckande utgift för
en kassa, hvars hela inkomst för samma år uppgår till endast 445 kronor 50 öre,
och som egentligen har att bestrida de mångahanda dryga utgifterna för anskaffande af
materiel. Obilligt synes icke vara, om medel af statsverket ansloges till ersättning
vid läroverken åt läkarne för denna verksamhet, liksom i öfriga fall hvarje tjenst, som
lemnas elementarläroverken, af statsmedel lönas.

Någon ersättning till läkare för sjukvård ur premie- och fattigkassan enligt
§ 134 mom. 2 har hittills härstädes ej ifrågakommit, och då denna kassa icke eger
någon fonderad tillgång, dess inkomst hufvudsakligen utgöres af de begränsade årliga
bidragen från stiftets allmänna premie- och fattigkassa, samt “kassans belopp årligen
bör af kollegium i det närmaste utdelas bland lärjungarne11 för flera olika ändamål,
så lärer svårligen något arfvode åt läkare vara att från henne påräkna.

Slutligen och med anledning af innehållet uti § 2 af ofvan nämnda transsumt
ville kollegium upplysa, att ingen af dess ledamöter häftar i skuld för lån ur någon
af läroverkets kassor, och anser kollegium sig böra instämma uti det, som Revisorerne
i detta och öfriga hänseenden yttrat och yrkat.

Kristinehamn den 26 November 1877.

A läroverkskollegiets vägnar:

CHR. LAGERLÖF.

Utdrag ur protokollet, hållet i Åmåls läroverkskollegium den 27 November
1877.

Med anledning af från högvördiga domkapitlet i Karlstad till rektorsem betet
remitterad afskrift af transsumt af Riksdagens Revisorers den 13 Oktober innevarande

— 376 —

år afgifna berättelse om verkstäld granskning af under åttonde hufvudtiteln stälda
kassors tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1875 hade undertecknad på uppmaning
af högvördiga domkapitlet låtit sammankalla härvarande läroverks kolleger,
för att afgifva utlåtande rörande af Revisorerne angående kassornas förvaltning m. m.
gjord framställning. Kollegiet afgaf följande utlåtande:

§ I »Från

de afgifter, hvilka, enligt Nådiga stadgan för rikets allmänna elementarläroverk
af den 29 Januari 1859, kunna i öfverensstämmelse med mom. 1 punkten c
lärjungarne åläggas, hafva de vid detta läroverk varit befriade till och med vårterminen
1876. Då emellertid en betydlig minskning af egna kassans kapital år efter år fortgick,
och tydligt var, att detsamma inom eu ej aflägsen framtid helt och hållet skulle
försvinna, måste till förhindrande häraf afgifter åläggas lärjungarne, och hafva dessa
från och med höstterminen 1876 utgått med 2 kronor 50 öre terminligen af hvarje
lärjunge. Ingen lärjunge har derifrån befriats, och någon den minsta svårighet vid
uppbörden deraf har hittills icke visat sig.

Läkarearfvodet bekostas fortfarande vid läroverket af terminsafgifts- eller materielkassan
(§ 134 mom. 1 punkten d).

Kostnader för obetydligare reparationer af läroverkshuset hafva någon gång
blifvit i egna kassan afförda, men skola hädanefter alla reparationer af läroverkets
byggnader af byggnadsfonden bekostas.

§ 2.

Ingen af läroverkskollegiets ledamöter häftar i skuld för lån ur läroverkets
kassor.» Åmål som ofvan.

Å läroverkskollegii vägnar:
A. CARLBERG.

Utdrag af protokollet, hållet i läroverkskollegium i Filipstad den 17
November 1877.

Närvarande:
Kollegan Dr G. J. Lundgren,
Kollegan Dr A. G, Tobissson
samt undertecknad.

§ 11.

Då till rektor vid läroverket ingått en skrifvelse al den 14 sistlidne November
från högvördiga domkapitlet i Karlstad med anmodan, att han skulle inhemta läroverkskollegii
yttrande angående den samma skrifvelse i afskrift åtföljande nådiga
remissen rörande Riksdagens Revisorers framställning om förvaltningen af rikets allmänna
elementarläroverks kassor, så, sedan inhemtadt var, att Riksdagens Revisorers
afsigt med samma framställning vore dels att åstadkomma ett noggrannare iakttagande

— 377 —

af den. nådiga stadgans för rikets allmänna elementarläroverk föreskrifter rörande
förvaltningen af läroverken tillhörande kassor, dels att verka för ett förtydligande
eller fullständigande af mindre klara bestämmelser rörande samma sak, ansåg läroverkskollegium
— som för öfrigt ej kunde finna annat, än att de af Riksdagens Revisorer
anmärkta förfaringssätten vid rikets allmänna elementarläroverk, nemligen dels att befria
en del lärjungar från afgiften till egna kassan för ljus, ved m. m. eller att påföra
lärjungarne vid samma läroverk olika afgifter till samma kassa, dels att låta egna
kassan, vare sig den i mom. c eller d af § 134 i nådiga läroverksstadgan nämnda,
vidkännas någon afgift för ungdomens läkarevård, dels att med terminsafgiftskassans
tillgångar bestrida lärohusens vidmagthållande, mera vore att tillskrifva förbiseende af
hvad anförda § i sin helhet innehåller eller godtycke hos de räkenskapsskyldige än
otydliga föreskrifter — att, då genom det Nådiga cirkuläret den 9 Januari 1863 väl
vore föreskrifvet, att den vid rikets allmänna elementarläroverk studerande ungdomen
skulle vid hvarje läsetermins början undergå läkarebesigtning, men ej stadgadt, från
hvilken af läroverkens kassor arfvode för denna besigtning skulle utgå, detta ensamt
vore egnadt att föranleda ett fullständigande af nu gällande föreskrifter.

In fidem

DAVID AHLQUIST.

Afskrift af Arvika läroverkskollegii
protokoll den 26 November
1877.

Kollegiet, som blifvit anmodadt att yttra sig öfver vissa af Riksdagens Revisorer
gjorda anmärkningar öfver de vid elementarläroverken befintliga kassornas förvaltning,
förenade sig om följande utlåtande.

Vid Arvika elementarläroverk hafva de s. k. sammanskottsmedlen uppburits af
alla lärjungar och till lika stort belopp af hvarje. Kollegiet, som anser skäl vara,
att afgiften fortfarande utgår till lika belopp, anser dock för billigt, att fullkomligt
medellösa lärjungar befrias från den samma. Upptagas nemligen dessa afgifter af
dylika lärjungar, blir följden den, att de afhållas från skolan, eller att redovisaren

får betala för dem. Förhållandena kunna dock på vissa orter vara sådana, att en
befrielse icke är önskvärd; derföre borde det vara öfverlåtet åt eforsembetet att efter
kollegii förslag härutinnan bestämma efter för handen varande omständigheter.

Hvad förhållandet mellan egna och materiel-kassan angår, ha vid härvarande
läroverk den förra kassans utgifter årligen ökats, under det att årlig minskning egt
rum med de materielkassans utgifter, som varit för undervisningens bestridande
alldeles oundgängliga. Hetta torde väl vara förhållandet vid de flesta läroverk, då

ju den egna kassans utgifter ständigt återkomma och i följd af stegrade pris nödvändigt
tillväxa, under det att åter materielkassans utgifter måste aftaga, sedan läro verket

en gång försett sig med den erforderliga materielen. Under sådana förhållanden
vore det önskligt, att den egna kassan befriades från alla utgifter, som äro främmande
för denna kassas ursprungliga ändamål. Detta synes nemligen hafva varit
att bestrida de ständiga utgifter, som äro nödvändiga för skolrummens försättande i

Rev. Ber. 1877 ang. Statsverket. 48

378

beboeligt skick samt för erhållandet af den nödiga uppassningen. I följd häraf anser
kollegiet skäl vara, att den egna kassan befriades från omkostnaden för programs
tryckning, hvilken omkostnad i stället borde drabba materielkassan, liksom alla utgifter
för sjelfva undervisningen, således äfven aflöningen åt läkaren, då ju hans biträde
blott anlitas för den gymnastiska undervisningen.

Kostnaden för reparationer af läroverksbyggnaden bör väl egentligen drabba
byggnadsfonden; men då denna fonds anlitande är förenadt med åtskilliga formaliteter,
anser kollegiet skäl vara, att tillfälliga mindre reparationer bekostas af den kassa,
som bar de största tillgångarne, eller materielkassan. Önskligt vore emellertid, att
i föreskrifterna för byggnadsfondens förvaltning det tillägg gjordes, att kollegierna
finge rätt att utan vidare börande använda den under året utlöpande räntan till
dylika mindre reparationers bekostande.

Arvika som of''ran

J. G. S. BORGSTRÖM.

Rätteligen afskrifvet intygar
J. G. S. Borgström.

Kongl. Direktionens öfver Stockholms
stads undervisningsverk

underdåniga utlåtande i anledning af Riksdagens
Revisorers framställningar vid granskningen
af nämnda undervisningsverks räkenskaper
för år 1875.

Genom nådig remiss af den 20 sistlidne Oktober har Eders Kongl. Maj:t befalt
direktionen öfver Stockholms stads undervisningsverk att, efter vederbörandes
hörande, inkomma med underdånigt utlåtande i anledning af Riksdagens Revisorers
uti revisionsberättelsen för år 1875 rörande åttonde hufvudtiteln, konsistorierna och
elementarläroverken §§ 1 och 2 gjorda framställningar.

Till underdånig åtlydnad häraf får direktionen härmed öfverlemna från rektorerna
vid de under direktionen lydande läroverken infordradt underdånigt utlåtande,
i bvilket direktionen beträffande både den ena och den andra af Revisorernes framställningar
helt och hållet instämmer, och hemställa, om icke, i anledning af hvad
så väl Revisorerne i § 1 som rektorerne i deras underdåniga utlåtande anfört om behofvet
af ett förtydligande eller fullständigande af föreskrifterna i nu gällande läroverksstadgas
134 §, Eders Kongl. Maj:t skulle finna skäligt att vidtaga de åtgärder,
som i sådant hänseende af Eders Kongl. Maj:t kunna pröfvas erforderliga,

Stockholm den 29 November 1877.

(JUST. af UGGLAS.

C. M. FALLENIUS. J. F. EKLUND.

D. G. LINDHAGEN. R. M. BOWALL1US. J. G. LUNDBERG.

A. W. STAAFF. CARL HÖGSTRÖM.

A. U. Hallin.

— 379 —

Rektorernes vid Stockholms elementarläroverk
yttrande.

På grund af Eders Kongl. Maj:ts nådiga remiss af Riksdagens Revisorers tvenne
framställningar i anledning af granskning af elementarläroverkens räkenskaper för år
1875 få undertecknade, rektorer vid de under Kongl. direktionen öfver Stockholms
stads undervisningsverk lydande läroverk, härmed underdånigst afgifva infordradt utlåtande.

I den första af dessa framställningar hafva Revisorerne framhållit den olika
tillämpningen vid skilda läroverk af do föreskrifter, som i § 134 af Nådiga stadgan
för rikets allmänna elementarläroverk den 29 januari 1859 äro meddelade angående
de till läroverken hörande kassors inkomster och utgifter. Utan tvifvel beror detta
hufvudsakligen derpå, att hit hörande föreskrifter icke allenast äro mindre bestämda,
än önskligt vore, utan äfven synnerligen ofullständiga. Såsom ett slående bevis för
rigtigheten af detta påstående kan åberopas det af Revisorerne anförda exemplet,
att aflöningen till läkare af olika redogörare redovisats på fyra olika sätt, utan att med
fog kan sägas, att något af dessa sätt alldeles saknar giltig grund. Stundom torde
dock äfven en mindre rigtig tolkning af gällande föreskrifter ega rum. Revisorerne
hafva sålunda anmärkt, att de sammanskottsmedel, som enligt mom. 1 punkten c af
åberopade § kunna lärjungarne åläggas, vid några läroverk dels utgått med olika belopp
af olika lärjungar, dels ock af vissa bland dem icke erlagts. Ett sådant förhållande
synes icke hafva något stöd i lagen, hvarföre ock vid de läroverk, öfver
hvilka undertecknade hafva närmaste tillsyn, det iakttagits såsom en allmän grundsats,
att nämnda afgifter skola utgå med lika belopp af alla lärjungar, om än fall
förekommit, då det icke varit möjligt att afgifterna indrifva. Likaledes måste det i
allmänhet anses vara stridande mot gällande föreskrifter, om, såsom Revisorerne erinrat,
det förekommit, att utgifter för läroverkshusets vidmagthållande och hvad dertill
hörer blifvit i egna kassan afförda, då dessa utgifter rätteligen tillkomma den
s. k. byggnadsfonden. Om icke desto mindre jemväl vid Stockholms elementarläroverk
en afvikelse från lagen i detta hänseende förekommer, har detta sin grund deri,
att elementarläroverken i hufvudstaden icke hafva någon byggnadsfond, enär jemlikt
Kongl. Maj:ts nådiga bref af den 23 Juli 1S69 de inflytande afgifterna för hvarje
termin afiemnas till stadens drätselnämnd, under det att staden i stället ansvarar för
allt hvad till läroverksbyggnaderna hör. I följd af detta stadens åtagande bestrider
ock drätselnämnden alla utgifter för de reparationer, som der anmälas till verkställande,
men klart är, att mindre bristfälligheter stundom uppstå, hvilkas afhjelpande
kräfver en sådan skyndsamhet, att någon anmälan hos drätselnämnden eller dess
tjenstemän icke kan ske. I sådana fall få läroverken sjelfva vidkännas kostnaderna,
men de förluster, som på detta sätt drabba kassorna, äro så obetydliga, att de icke
äro nämnvärda i jemförelse med de stora fördelar i öfrigt, som läroverken hafva af
den nu varande anordningen.

Revisorerne hafva ock fäst uppmärksamheten derpå, att den s. k. egna kassan
vid flera läroverk, i trots af höga afgifter, endast med svårighet kunnat bestrida densamma
påförda utgifter. Detta förhållande är obestridligt; men då alla de utgifter,
som påföras denna kassa, äro af nödvändigaste art, torde inga andra åtgärder kunna

— 380

vidtagas än att, der så befinnes nödigt, dels jemlikt Nådiga cirkuläret den 27 November
1868 låta den så kallade materielkassan aflemna en del af sina inkomster till egna
kassan, dels enligt lagens anvisning höja de till kassan omedelbart ingående afgifterna.
Det är naturligtvis en viss lätt förklarlig tveksamhet hos lärarekollegierna att låta
lärjungarnes afgifter hålla jemna steg med de stegrade utgifterna, som vållat det af
Revisorerne anmärkta missförhållandet, att egna kassan vid flera läroverk häftar i
skuld till öfriga kassor eller till redogöraren.

Beträffande slutligen Revisorernes förklarande, att de af dem antydda förhållandena
synas egnade att föranleda ett förtydligande eller fullständigande af nu gällande
föreskrifter i dessa ämnen, vilja undertecknade för sin del i allo deri instämma,
om än den begränsade tid, som föreskrifvits för det infordrade utlåtandets afgifvande,
vid detta tillfälle icke medgifvit någon närmare utveckling af de grunder, som härvid
borde tagas i betraktande.

1 den andra af sina båda framställningar hafva Revisorerne, med hänvisning
till Kongl. Maj.-ts nådiga kungörelse af den 10 April 1863 angående inskränkning i
behörigheten att undfå lån af allmänna medel, framhållit önskvärdheten deraf, att det
i nämnda kungörelse meddelade stadgande äfven i fråga om förvaltningen af elementarläroverkens
kassor må vinna tillämpning. Befogenheten af denna Revisorernes
erinran synes icke vara något tvifvel underkastad.

Stockholm den 21 November 1877.

G. F. GILLJAM, JOH. SÖDERLIND,

Rektor vid gymnasium. Rektor vid Klara lägre

elementarläroverk.

DAVID SJÖSTRAND,
t. f. Rektor vid Maria lägre
elementarläroverk.

ÖL. KIELBERG,

Rektor vid Jakobs elementarläroverk.

CARL BJÖRLING,

Rektor vid Katarina elementarläroverk.

L. A. WADNER, SIXTEN von FRIESEN,

Rektor vid Ladugårdslands elementarläroverk, vikarierande Rektor vid Stockholms realläroverk.

Kanslerns för Kongl. Karolinska
mediko-kirurgiska institutet underdåniga

utlåtande i anledning af
Riksdagens Revisorers anmärkningar vid
granskningen af institutets räkenskaper
för år 1875.

Såsom infordradt underdånigt utlåtande öfver Riksdagens Revisorers anmärkningar
vid Karolinska mediko-kirurgiska institutets räkenskaper för år 1875, får
kanslersembetet, härjemte underdånigst öfverlemnande vederbörande redogörares och
institutets lärarekollegii afgifna förklaringar, för egen del underdånigst anföra:

att, hvad angår anmärkningen rörande anslaget 1,000 kronor till inredning af
dissektionslokal och anskaffande af materiel för qvinliga medicine studerandens undervisning
i anatomi, densamma synes kanslersembetet nöjaktigt förklarad, då nemligen

- 381 —

de medel, som af redogöraren i Statskontoret uttagas, utan att omedelbart vara för
sitt ändamål behöfliga, i bankinrättning insättas på deposition eller upp- och afskrifningsräkning
och sålunda göras fruktbärande, hvarigenom institutet sättes i tillfälle
att bestrida sådana mindre, för undervisningen nödiga utgifter, för hvilka anslag ej
äro att tillgå, eller beviljade anslag visat sig otillräckliga;

att af samma skäl anmärkningen derom, att anslag, till sammanräknadt belopp
af 12,500 kronor, af institutets redogörare blifvit lyftade redan den 25 Februari
1875, oaktadt dessa medel till största delen långt senare behöft användas, icke heller
synes kanslersembetet böra till någon åtgärd föranleda, enär bilagan litt. A till redogörarens
förklaring visar, att redan den 27 Februari 11,000 kronor blifvit å uppoch
afskrifningsräkning i Stockholms enskilda bank insatte; och

att, hvad slutligen beträffar den oegentlighet, hvarå Riksdagens Revisorer fäst
uppmärksamhet, eller att 6,726 kronor 38 öre upptagits såsom utgifter i 18/5 års
räkenskaper, oaktadt samma utgifter först under följande året blifvit bokförda såsom
verkstälda, detta förhållande visserligen blifvit af redogöraren förklaradt, men likväl
synes vara af beskaffenhet, att en dylik bokföring bör, så vidt sig göra låter, för
framtiden undvikas.

Stockholm den 30 November 1S77.

HENNING HAMILTON.

(Jarl Rogberg.

Lärarekollegiets vid Kongl. Mediko-kirurgiska
institutet yttrande.

Genom remiss af den 7 innevarande månad har kanslersembetet anmodat
Karolinska institutets lärarekollegium att afgifva yttrande öfver bilagda af Riksdagens
Revisorer vid granskning af institutets räkenskaper för år 1875 gjorda anmärkning;
och får lärarekollegium, som i anledning häråt infordrat vederbörande redogörares
härhos följande förklaring, efter det jemväl institutets förvaltningsutskott vitsordat
rigtigheten af de i berörda förklaring lemnade uppgifter, till alla delar instämma i
hvad redogöraren anfört; och tillförsel’ sig lärarekollegium att, på grund af de lemnade
upplysningarne, den framstälda anmärkningen icke skall till någon åtgärd föranleda.

Stockholm den 22 November 1877.

STEN STENBERG.

CARL SANTESSOX. GUST. v. DtiBEX. H. A. ABELIN.

AXEL KEY. A. ANDERSON. CHRISTIAN LOVÉN. R. BRUZELVUS.

Wilh. Beskow.

— 382 —

Redogörarens vid Karolinska medikokirurgiska
institutet förklaring.

Efter erhållen del af de anmärkningar som Riksdagens Revisorer framstält
emot 1875 års räkenskaper för institutet, får jag deröfver afgifva följande förklaring:

att af det den 3 September 1870 af mig i Kongl. Statskontoret lyftade anslag
af 1,000 kronor till inredning af dissektionslokal och anskaffande af materiel för qvinliga
medicine studerandes undervisning i anatomi blifvit, enligt hvad nämnda års
öfver berörda anslag afgifna redovisning utvisar, inköpta 2 bord och 12 stolar för ett
belopp af 96 kronor, hvarefter återstoden, 904 kronor, då ingen qvinlig studerande
vid institutet idkat studier, och beloppet icke behöft användas, enligt förvaltningsutskottets
föreskrift, i följande årens räkenskaper till och med år 1875 balanserats
till framtida behof. Utaf sistnämnda belopp har derefter år 1876 användts 356 kronor
8 öre till inköp af ett mikroskop m. m., och återstoden 547 kronor 92 öre är i
sistberörda års redovisning balanserad såsom behållning för att då behofvet krafvelvara
att tillgå; och

att ej mindre dessa medel än de till vård, underhåll och förökande af institutets
samlingar m. m. samt till institutets patologiskt anatomiska anstalt anvisade anslag
varit, i den mån dessa medel icke behöft utbetalas, innestående i Stockholms
enskilda bank på upp- och afskrifningsräkning och till någon del, tillika med medel,
tillhöriga de under institutets förvaltning stående stipendii- m. fl. fonder, å disposition,
hvarom bilagorna litt. A och B upplysa; att de å dessa medel upplupna räntor redovisats
på sätt bilagorna litt. B och C utvisa, enligt hvilka institutet tillgodokommit
vid 1875 års slut besparade räntor å underhållsmedlen till belopp af 252 kronor
50 öre; att utbetalningarne för institutet verkstälts i den mån räkningar till institutets
inspektor inkommit och blifvit af honom godkända samt undertecknad till liqviderna
erhållit anvisningar å banken, ehuru utbetalningarne icke blifvit i redovisningen
afförda förr än efter det desamma med deröfver upprättade sammandrag blifvit förvaltningsutskottet
vid dess sammanträden till granskning förelagde, och att anledningen
hvarföre de betydligaste utgifterna nemligen: dels 3,326 kronor 64 öre för diverse
räkningar för egendomen m. m., dels 899 kronor 74 öre för laboratorium och dels
2,500 kronor för patologiska institutioner, eller tillsammans 6,726 kronor 38 öre,
icke blifvit afförda förr än den 9 Mars 1876, är, hvad först berörda beloppet beträffar,
att en stor del af deruti inbegripna räkningar icke inkommit och hunnit granskas förr
än vid nämnda tid och, i afseende å de tvenne senare beloppen, att vederbörande
föreståndare för laboratorium och patologiska anstalten, hvilka sjelfva emottaga och
förvalta de för dessa institutioner anslagna medel, icke heller förr än vid sagde tid
afgifvit eller kunnat afgifva sina redogörelser för dessa anslag.

De ofvan nämnda vid 1875 års slut besparade räntorna å institutets underhållsmedel,
252 kronor 50 öre, hvilka vid slutet af 1876 ökats till 586 kronor 78 öre,
äro reserverade till bestridande af oförutsedda utgifter hvartill underhållsmedlen ej
lemna tillgång.

Stockholm den 19 November 1877.

Joh. F. Forsstrand.

383 —

Bil. litt. A.

Kongl. Karolinska institutets upp- och afskrifningsräkning med Stockholms

enskilda bank
år 1875

fol. Kronor.

öre.

1875.

Jan. 1 Behållning från 1874: Kapital: 2,390: 92.

Ränta: 106: 03. 2,496: 95.

	7	Insatt ..
Febr.	27	dito . . .
Juni	22
Juli	3
Okt.	16
Dec.	11
n	31	Ränta för

1875. Jan.	16	Uttagit . .
	30	dito . .
Febr.	12	dito . .
	15	dito . .
Mars	1	dito . .
	8	dito . .
	13	dito . .
	16	dito . .
		dito . .
»	»	dito . .
April	9	dito . .
Maj	13	dito . .
	25	dito . .
	ii	dito . .
H	V	dito . .
	il	dito . .
	26	dito . .
	51	dito . .
	29	dito . .
	55
Juni	3
	19	dito . .
Juli	21	dito . .
Aug.	12	dito

. . 1	1,000	—
. . 2	11,000	—
. . 3	500	—
. . 4	1,000	—
. . 5	500	—
. . 6	1,000	—
. . 7	156	53.

Summa 17,653: 48.

fol. Kronor, öre.

........ 200: —

........ 250: —

........ 150: —

........ 65: —

........ 1,000: —

........ 783: 46.

....... 100: —

...... 380: 22.

........ 616: —

....... 300: —

........ 500: —

........ 150: —

....... 150: —

....... 283: 75.

........ 283: 75.

....... 150: —

....... 300: —

....... 150: —

...... 500: —

900: —

....... 1,600: —

. . . 450: —

...... , 2,300: —

Transport kronor 11,845: 93.

Okt. 1 Uttagit . . ........

Dec. 10 dito ...........

„ 22 dito ..........

,, 24 dito ...........

„ 31 Behållning till år 1876:

Stockholm den 28 Januari 1876.

fol. Kronor, öre.

98.

Transport kronor 11,845

....... 1,500

........ 1,500

....... 900

....... 150

Kapital: 1,601: 02.
Ränta: 156: 53.

Summa

1,757: 55.
T7ÄT487

JOH. F. FORSSTRAND.

Bil. litt. B.

Redovisning för räntor, influtna å Kongl. Karolinska institutet tillhörige, å
deposition i Stockholms enskilda bank insatte medel
år 1875.

Kronor, öre.

1875. Jan.	17	3 ®\|o	ränta	å 2,800	kr. fr. d.	30 Nov. 1874 till d. 17 Jan.	10: 97.
n	ii	4*		å 3,500	kr. fr. d.	17 Okt. „ till dito. .	39: 38.
Maj	18	4\|		å 3,800	kr. fr. d.	18 Jan. till d. 18 Maj . . .	57: —
Juli	3	5		å 1,200	kr. fr. d.	1 Jan. till d. 1 Juli . . .	30: —
Aug.	18	4.1		å 3,800	kr. fr. d.	18 Maj till d. 18 Aug. . . .	42: 75.
Nov.	23	Al		å 3,800	kr. fr. d.	18 Aug. till d. 18 Nov. . .	42: 75.
Dec.	31	5		å 1,200	kr. fr. d.	1 Juli till d. 1 Jan. 1876 .	30: —
						Summa	252: 85.

af motstående räntor godtgöres;

Retzii fond: 3 °|0 å 1,000 kr. fr. d. 29 Nov. 1874 till d. 17 Jan. 1875. 4:

d:o å 1,000 kr. fr. d. 1 till d 17 Jan. 1875 ... 1: 42.

4 | °io å 500 kr. fr. d. 16 Okt. 1874 till dito . . 5: 69.
d:o å 2,500 kr. fr. d. 18 Jan. till d. 18 Maj . 37: 50.

5 u;() å 200

4 ^ °jo å 2,500 kr. fr. d. 18 Maj till d. 18 Aug. 28: 12.

d:o å 600 kr. fr d. 18 Aug. till d. 18 Nov. 6: 75.

5 °j0 å 200 kr. fr. d. 1 Juli till d. 1 Jan. 1876. 5:

Ljungbergs fond: 3 °j0 å 700 kr. fr. d. 1 till d. 17 Jan........ 1: —

4 \ °j0 å d:o fr. d. 18 Jan. till d. 18 Maj.....10: 50.

d:o å d:o fr. d. 18 Maj till d. 18 Aug..... 7: 88.

d:o å d:o fr. d. 18 Aug. till d. 18 Nov. ... 7: 88.

d:o å 650 kr. fr. d. 1 Juli till d. 18 Nov. . . 11: 19.

Kronor, öre.

93: 48.

38: 45.

Transport kronor 131: 93.

— 885 -

Bylunds fond:

4 £ % å 1,000 kr. fr. d. 15Nov. 1874 till d. 17 Jan. 1875
d:o å 500 kr. fr. d. 16 Okt. 1874 till d:o

3°!0 å 500 kr. fr. d. 19 Dec. 1874 till d:o

4-1% å 400 kr. fr. d. 4 Jan. till d. 1 Juli

d:o å 500 kr. fr. d. 1 Juli till d. 18 Nov.

Transport
7: 75.
69.
75.
80.
63

131: 93.

32: 62.

Roos af Hjelmsäters fond: 4 ^ °i0 å 500 kr. fr. d. 17 Okt. 1874

till d. 17 Jan. 1875 ............ 5:63.

Huss fond: 5 0!0 å 1,000 kr. fr. d. 1 Jan. till d. 1 Juli...... 25 —

d:o å d:o fr. d. I Juli till d. 1 Jan. 1876 ...... 25 — 150: —

Underhållsmedlen återstoden...................... 32: 67.

Summa 252: 85.

Stockholm den 22 Januari 1876.

JOH. F. FFORSSTRAN1).

Direktionens öfver Allmänna
institutet för döfstumma och
blinda

underdåniga utlåtande i anledning af
Riksdagens Revisorers framställning vid
granskning af institutets räkenskaper
och förvaltning för år 1875.

Sedan Riksdagens senast församlade Revisorer i sin berättelse om verkstäld
granskning af statsverkets med flere fonders förvaltning och räkenskaper under år
1875 ansett sig böra beträffande Allmänna institutet för döfstumma och blinda omförmäla,
att någon aflöningsstat för institutets tjensteman icke varit uppgjord, har
Eders Kongl. Maj:t genom nådig remiss af den 20 sistlidne Oktober anbefalt direktionen
öfver institutet att i anledning deraf underdånigt utlåtande afgifva; och får i
följd häraf direktionen anföra följande.

Institutets tjenstepersonal, som till större delen utgöres af dess lärare och lärarinnor,
antages uteslutande i mån af behof till erforderligt antal af direktionen,
som likaledes bestämmer den aflöning, hvar och en af dem har att af institutets medel
uppbära; och finnas de i förenämnda afseenden för hvarje särskildt fall al direktionen
meddelade beslut i dess protokoll förvarade, I enlighet dermed hafva hittills
för hvarje qvartal upprättats afiöningslistor, som af vederbörande direktionsledamot
granskats, och deruti alltid de under tiden från ett förflutet till derpå följande qvartals
slut af direktionen beslutade förändringar beträffande så väl tjenstepersonalen
som lönebeloppen iakttagits; och har under sådana förhållanden direktionen icke funnit
skäl att fastställa någon särskild aflöningsstat för institutet.

Stockholm den 14 November 1877.

GUST. af UGGLAS.

K. J. BERG. C. J. MEIJERBERG.

ADOLF KJELLBERG. J. V. DAVIDSON. C. P. DAHLGREN.

C. A. Wester.strand.

4!)

Rev. Ber. 1877 ang. Statsverket.

— 386 —

Domkapitlets i Vesterås stift

underdåniga utlåtande i anledning af
Riksdagens Revisorers framställningar vid
granskningen af stiftets läroverks räkenskaper
för år 1875.

Domkapitlet i Vesterås får härmed, jemte insändande af infordrade yttranden
af rektorerne vid Vesterås och Falu högre elementarläroverk, för egen del afgifva
anbefaldt underdånigt utlåtande i anledning af de af Riksdagens Revisorer i revisionsberättelsen
för år 1875 gjorda framställningar angående elementarläroverkens
räkenskaper.

Beträffande först de i läroverksstadgans § 134 mom. 1 c anbefalda sammanskottsafgifter
af lärjungarne, anser domkapitlet ordalydelsen i nyss åberopade paragraf
och moment böra lända till efterrättelse, så att dessa afgifter, i mån af behof,
af alla lärjungar till lika belopp upptagas. Iakttages detta, bör ej heller enligt domkapitlets
mening någon egna kassans skuldsättning, hvarom Riksdagens Revisorer i
sammanhang härmed göra framställning, komma att ega rum.

Beträffande vidare det i § 2 anmärkta förhållandet, att vid åtskilliga läroverk
ledamöter i kollegierna häfta i skuld för lån ur läroverkens kassor, anser domkapitlet
Kongl. kungörelsen den 10 April 1863 innehålla tillräckliga och bestämda föreskrifter.

Vesterås den 2 Januari 1878.

C. O. BJÖRLING.

C. V. LINDER. LUDVIG MOSSBERG.

D. A. SUNDÉN. G. WIDEGREN.

Karl Arrhenius.

Rektors vid Yesterås elementarläroverk
yttrande.

Infordradt yttrande öfver åtskilliga af Riksdagens Revisorer för år 1875 gjorda
framställningar rörande läroverkens kassor ocii räkenskaper får jag härmed vördsammast
afgifva.

Hvad först beträffar det i § 1 af transsumtet af Riksdagens Revisorers berättelse
anmärkta förhållandet med den i § 134 monn 1 c af Kongl. Maj:ts nådiga
stadga för rikets allmänna elementarläroverk af den 29 Januaii 1859 omnämnda
afgifteu till bekostande af lyshållning, ved och vaktmästares aflöning, så synes denna
afgift just på grund af det dermed afsedda ändamålet böra erläggas af samtliga lärjungarne
och med enahanda belopp af hvar och en.

Beträffande läkarearfvodet, så, enär det numera åligger den för skolan antagna
läkaren ej blott att vid inträffande sjukdomsfall vårda lärjungarne, utan äfven att

— 387 -

vid hvarje termins början besigtiga hvarje lärjunge, för att utröna, om hans helsotillstånd
och kroppskonstitution tillåta hans deltagande i gymnastik- och vapenöfningarne,
eller icke, synes lämpligt och billigt vara, att berörda kostnad fördelas på
premie- och fattigkassan samt terminsafgiftskassan (§ 134 mom. 1 d af läroverksstadgan).
Denna fördelning har vid Vesterås högre elementarläroverk under flera
år skett så, att2 , af läkarearfvodet påförts den förstnämnda och 3 S den sistnämnda kassan.

Beträffande vidare det anmärkta förhållandet, att den så kallade egna kassan
vid åtskilliga läroverk endast med svårighet kunnat bestrida densamma påförda utgifter
och till och med kommit att häfta i skuld till öfriga läroverkets kassor eller
till redogöraren, så torde denna olägenhet, hvaraf äfven här varande läroverks egna
kassa i betänklig grad är besvärad, icke kunna på annat sätt afhjelpas, än genom en
för ändamålet tillräcklig förhöjning i den lärjungarne till ifrågavarande kassa ålagda
afgift, en utväg, som äfven enligt skolstadgans 134 § är fullt berättigad. Men om
en sådan till siffran bestämd och lika afgift af alla lärjungar utan undantag upptages,
så synes äfven den nu anbefalda särskilda bokföringen och redovisningen af
den så kallado terminsafgiften kunna anses öfverflödig, och sålunda terminsafgiftskassan
och egna kassan kunna under gemensam räkning sammanföras, hvarigenom
den ofta anmärkta skiljaktigheten i de grunder, efter hvilka räkenskapen öfver bemälda
kassor föres, i det att en räkenskapsförare påförer egna kassan en utgiftspost,
som af eu annan påföres terminsafgiftskassan, eller tvärtom, kunde undvikas. En
sådan sammanföring af ifrågavarande kassor är också redan i viss mån faktisk genom
Kongl. brefvet af den 27 November 1868, enligt hvilket eforus eger att, efter läroverkskollegii
derom gjorda hemställan, bestämma om och i hvilken mån för bestridande
af de utgifter, som af de i läroverksstadgans § 134 mom. 1 a, b, c bestämda tillgångar
böra bekostas, bidrag af den för året inflytande i mom. 1 d faststälda
terminsafgift må utgå till högst en tredjedel af denna afgifts fulla belopp, och den
vinner äfven stöd af sjelfva ordalydelsen i skolstadgans 134 §, som innehåller, att den
i mom. d af samma § bestämda terminsafgiften skall användas till anskaffande af
så väl böcker och undervisningsmateriel som eljest behöflig materiel för läroverket,
hvilket sistnämnda uttryck tvifvelsutan föranledt det här ofvan antydda skiljaktiga
förfärandet hos räkenskapsförarne.

Beträffande det i § 2 anmärkta förhållandet, att vid åtskilliga läroverk ledamöter
i kollegierna häfta i skuld för lån ur läroverkens kassor, så kan sådant icke
anses armat än såsom ett förbiseende af gällande föreskrifter; dock torde ett undantag
i berörda hänseende få göras för byggnadsfonden, hvilken väl hörer till läroverkets
kassor, men enligt Kongl. brefvet den 11 December 1863 icke förvaltas af läroverkskollegium,
utan af särskilda delegerade, och hvars räkenskap följaktligen hvarken granskas
eller underskrifves af kollegium. Lärare, som icke är medlem af byggnadsfondens
delegerade, torde derföre utan öfverträdande af gällande föreskrifter kunna vara
låntagare i merbemälda fond.

Beträffande slutligen den frågan, huru vida föreskriften i Nådiga cirkuläret af
den 11 December 1863, om upptagande af en terminlig afgift af lärjungarne vid
hvarje elementarläroverk i riket för bildande af en byggnadsfond, jemväl vore tilllämplig
på pedagogierna, så torde detta så mycket mindre få antagas vara afsedt
med det ifrågavarande stadgandet, som det enligt lag åligger vederbörande kommuner
att bygga och underhålla pedagogiernas skolhus och tillhörande åbyggnad.

Vesterås den 2 Januari 1878.

LUDVIG MOSSBERG.

388 —

Rektors vid Falu elementarläroverk
yttrande.

Anmodad att afgifva utlåtande i anledning af Riksdagens Revisorers i ett mig
tillstäldt transsumt af revisionsberättelsen för år 1875 gjorda framställningar rörande
åtskilliga till elementarläroverken hörande fonders tillstånd och förvaltning, får jag
det mig sålunda gifna åliggandet härmed vördsammast fullgöra.

Hvad först beträffar de sammanskottsmedel, som i n, läroverksstadgans
§ 134 mom. 1 c åberopas, hafva dessa vid Falu högre elementarläroverk städse utgått
med lika belopp för hvarje lärjunge och drabbat dem alla utan undantag, äfven
de medellöse, alldenstund stadgan icke medgifver någon befrielse. Följden häraf
har visserligen varit den, att rektor ofta fått tillgripa egna medel, der lärjungarne
varit så medellösa, att afgiften ej kunnat af dem anskaffas; men någon afskrifning
har rektor ej ansett sig kunna lagligen göra och derför ej heller någonsin gjort. Då
emellertid, till följd så väl af den allmänna prisstegringen som af de städse växande
anspråken på sundhet och renlighet inom vår tids mera storartade läroverkslokaler,
utgifterna för renhållning, uppvärmning och betsning m. m. äro i oupphörligt stigande,
hvilket naturligtvis medför deremot svarande förhöjning af den ifrågavarande afgiften,
vore öiiskligt, att stadgan medgåfve vederbörande styrelse rättighet att med
efori begifvande från denna afgift befria medellösa lärjungar, på det icke rektor
må blifva tvungen att fortfarande offra egna medel för bristens fyllande, då han naturligtvis
icke gerna kan anlita lagens hela stränghet för afgiftens utbekommande af
den medellösa lärjungen, hvilken åtgärd dessutom möjligen komme att tillskynda
honom ytterligare utgifter, utan att det dermed afsedda ändamålet ändock vunnes.

Beträffande vidare utgiftsposternas fördelning på de särskilda kassorna, särdeles
i fråga om läkarens aflöning, har denna utgiftspost härstädes påförts den s. k. egna
kassan, hufvudsakligen på den grund, att denna kassa vid här varande elementarläroverk
inbegriper bland annat så väl framlidne Kouststatsinspektoren “ Erik Sahlbergs Testamentsfond
stor 6,100 kronor, hvars årliga afkomst är bestämd att hemfalla “skolan i gemen
till gagn och nytta11, som ock “Stora Kopparbergslagets Gåfvofond11, belöpande sig
till 12,‘200 kronors kapital, hvaraf räntan skall utgå så väl till böckers inköpande åt
fattige ynglingar som till “andra skolans tarfver". Att låta denna aflöning utgå af
premie- och fattigkassan vore att för detta enda ändamål medtaga kassans samtliga
inkomster för året, helst nu mera, sedan läkaren äfven fått sig ålagdt att tidtals
undersöka helsotillståndet inom läroverket i allmänhet, hvilken tillökning i hans
åligganden måste motsvaras af förhöjd aflöning. Ännu oegentligare synes mig vara
att föra läkarens aflöning på terminsafgiftskassan, hvars tillgångar, enligt stadgans
tydliga föreskrift, icke få användas till andra ändamål än “anskaffande af så väl böcker
och undervisningsmedel som af eljest behöflig materiel för läroverket11.

Af skäl, som här ofvan anförts, nemligen dels den allmänna prisstegringen,
dels de växande anspråken på sundhet och renlighet inom skollokalen, har den i mom.
1 c föreskrifna afgiften härstädes under mitt rektorat flera gånger biifvit förhöjd, så
att hon nu utgår med 5 kronor; men ändock har egna kassan årligen laborerat med
skuld, som stundom uppgått till 1,000 kronor och derutöfver, oaktadt under de senare
åren en tredjedel af terminsafgiftskassans afgiftsbelopp, i enlighet med Nådiga skrifvelsen
den 27 November 1868, biifvit till den förra kassan öfverflyttad. För betäckande

af denna stående skuld hade man visserligen haft den lagliga utvägen att ännu ytterligare
höja den afgift, som enligt ofta åberopade moment kan lärjungarne åläggas;
men undseende! med de totalt medellösa har hittills väckt betänkligheter häremot,
hvilka betänkligheter likväl nu snart måste vika, emedan ytterligare biträden till städningens,
eldningens och renhållningens ändamålsenliga besörjande visat sig erforderliga.
Jag kan derför icke nog kraftigt förorda, att en förnyad stadga måtte medgifva vederbörande
läroverksstyrelse rättighet att från mera nämnda afgift befria de medellösa.

Slutligen får jag vördsammast tillkännagifva, att sedan år 1870 ingen enda
ledamot af kollegium vid detta läroverk, vare sig såsom låntagare eller löftesman,
varit iklädd ansvarighet för lån ur läroverkets kassor.

Falun i rektorsexpeditionen den 7 December 1878.

C. DABI.BÄCK.

Afvittringar och skiften.....................................................

Akademien, svenska ........................................................

„ Kongl. Vetenskaps-..........................................

„ „ Vitterhets-, Historie- och Antiqvitets .

. för de fria konsterna......................................

„ Landtbraks-....................................................

„ Musikaliska...................................................

Aktor afvräkning, Kammarrättens .....................................

Alingsås elementarläroverk ................................................

Älnarps landtbruksinstitut ...............................................

Amiralitetskrigsmankassan................................................

Arfprinsens palats .......................................................

Arméns pensionskassa.....................................................

Armé förvaltning en ..........................................................

Armén, indelta, kostnader för...........................................

,, värfvade ,, „...........................................

Arvika elementarläroverk ..................................................

Askersunds .. ................................................

Sid.

Revisions berättelsen.

90.

170.

171.
174.

176.

91.

177.
11-1.

95.

215.

212.

15,

34.

TJtlätandet.

S2S

877.

334.

Barnbördshuset, allmänna................................1............

Barnhus, Stockholms allmänna........................................

Barnhusfonden, allmänna ...............................................

Barthélemy, Set, kolonien............................................ ......

Befallningshafvande, Kongl. Maj:ts, i Gotlands län......

„ „ „ i Kronobergs

„ „ ,, i Vesterbottens ,, ......

Beklädnadsdirektionernas vid indelta regementena redogörelser;
sammandrag af..................................................

Beklädnads fonderna vid indelta roterade infanteriet........

167.

1S6.

182.

132.

72.

30.

32.

280.

281.

282.

		Revisions- berättelsen.	Utlåtandet.
Beväringen, kostnader för ................................................ Beväringsbeklädnadsdirektionernas redogörelser; samman-	Sid.	35.
drag af ........................................................................	99	31.
BeväringsbeMädnadsfonderna ............................................	79	32.
Beväringsmanskapets invalid- och pensionsfond ..............	79	32.
Bibelkommissionen.............................................................	99	198.
Biblioteket, Kongl.............................................................	99	137.
Blinda och döfstimma, allmänna institutet för..................	99	178.
Borgholms pedagogi ...........................................................	99	—	371.
Borås, tekniska elementarskolan i.......................................	99	102.
,, elementarläroverk .................................................		—	320.
Bränvinskontrollbyrå, Civildepartementets...........................	„	130.
Boda, skogsskolan å..........................................................		129.
C.
Centralinstitutet, gymnastiska.............................................		165.
Chalmerska slöjdskolan ...................................................	77	102.
Cinibrishamns pedagogi .................................................. Civildepartementet......................................................	79 99	62.	357.
Civilstatens pensionsinrättning ..........................................	99	208.
D.
Danielslunä, skogsskolan vid ............................................	99	129.
Danviks hospital.................................................................	99	184.
Domkyrkorna......•.........................................................	7 9	196.
Drottningholms slott...........................................................	77	5.
Drottninghuset.......... ....................................................	,,	179.
Döfstumma och hlinda, allmänna institutet för..................	97	178.	38».
E.
Ecklesiastikdepartementet .................................................	77	137.
Ekonomiska karteverlcet ...................................................	79	64.
Eksjö elementarläroverk ...................................................	99	—	311.
Elementarläroverken............................................................	99	140.
Elementarskolan, nya.......................................................	97	150.
Enköpings elementarläroverk ............................................. En per miXle-fonden ........................................................	97 97	32.	305.
Engelholms elementarläroverk ............................................	,.	—	357.
Eskilstuna, tekniska elementarskolan i ..............................	99	102.
„ elementarläroverk ............................................	79	~~	333.
Expens- och aflöningsråkningar till åttonde hufvudtiteln	9 7	200.

		Revisions- berättelsen.	Utlåtandet.
F.
Falkenbergs pedagogi .................................................	Sid.	—	367.
Falköpings elementarläroverk ......................................	ii	—	325.
Fala „ ..........................................	„	—	388.
Filipstads „ .......................................	ii	—	376.
Finansdepartementet ......................................................	• • ii	108.
Folkskolelärarnes pensionsinrättning.................................	’)	222.
Folkskolélärarinneseminarium för qvinliga elever....- ......	ii	150.
Folkundervisningens normalskola .................................	ii	164.
Fångvårdsstyrelsen ......................................................	ii	10.
Förenade mötespassevolansfonden..................................	v	32.
Förvaltningen af sjöärendena.........................................	. .. 99	44.
G.
Garnisonssjukhuset, allmänna ......................................	ii	42.
Gefle elementarläroverk ...................................................	a	—	300.
General-landtmäterikontoret.........................................	,,	63.
General-poststyrelsen......................................................		117.
Generalstabens topografiska arbeten..................................	ii	39.
General-tullstyrelsen........................................................	■ ■ ii	120.
Geologiska undersökningar; anslag för fortsättning af ....	a	107.
Grenna pedagogi ..........................................................			341.
Gripsholms Kongl. lustslott .............................................		6.
Gymnastiska centralinstitutet .........................................		165.
Göteborgs domkapitel .....................................................		—	358.
„ elementarläroverk ........................................	a	—	359.
H.
Haga lustslott.................................................................		8.
Halmstads elementarläroverk ........................................	a	—	362.
Handels- och sjöfartsfonden.............................................	a	105.
Handelsflottans pensionsanstalt....................................	ii	218.
Hjo pedagogi .................................................................	a	—	325.
Hof- och slottsstaterna .............................................	ii	3.
Hospitals- och barnhusfonden, allmänna .....................	a	182.
Hudiksvalls elementarläroverk .....................................	a	—	302.
Hufvudtiteln, första.......................................................	a	3.
„ andra .........................................................	a	10.
„ tredje ........................................................	a	12.
fjerde .........................................................	a	15.

		Revisions- berättelsen.	Utlåtandet.
Hufvudtitéln, femte ........................................................	Sid.	44.
„ sjette ...........................................................	11	62.
sjunde...........................................................	11	108.
„ åttonde .........................................................	11	137.
„ nionde...........................................................	11	208.
Hunneberg, skogsskolan å.................................................	Ii	129.
Hvitféldtska stipendiefonden...................................._......... 1. Indelta armén, kostnader för..........................................	11	161.
91	34.
Indragning sstaterna, Pensions- och...................................	11	208.
Invalidfond, beväringsmanskapets......................................	11	32.
Invalidhus fonden..............................................................	11	32.
J.
Jemtlands läns rotering skassa ........................................	11	43.
Jernväg sbyggnader, statens....................................-•.........	Ii	74.
Jernväg strafik, statens ......................................................	11	83.
Jordeboksväsendet..............................................................	11	108.
Justitiedepartementet ........................................................	11	10.	339.
Jönköpings elementarläroverk ...........................................	11
K.
Kabinettskassan ................................................................	• 11	12.
Kalmar domkapitel .........................................................	11	146.	368.
elementarläroverk ................................................	91	—	369.
Kammarrättens aktoratsräkning.........................................	„	114.	285.
Karolinska mediko-kirurgiska institutet..............................	,,	160.	380.
Karlshamns elementarläroverk ..........................................	il	—	352.
Karlskrona „ ..........................................	11	—	346.
Karlstads domkapitel ....................................................	11	146.	373.
„ elementarläroverk ...........................................	11	—	374.
Karteverket, ekonomiska ..................................................	11	64
Komitéer, kostnader för............................. ...................... Komiténs för förberedande granskning af jernvägstrafikstyrel-	11	235.
sens förvaltning underdåniga utlåtande .....................	11	247.
Kong!. Biblioteket.......................................................’......	11	137.
Kongl. och Hvitfeldtslca stipendiefonden ...........................	11	161.
Konsistorierna....................................................................	11	140.	358.
Konsistorium i Göteborg...................................................	11	146.
„ i llernösand..............................................	: 1	148.
„ i Kalmar ....... ..........................................	11	146.	368.

Konsistorium i Karlstad................................................	Sid.	Revisions- berättelsen. 146.	Utlåtandet. 373.
,, i Linköping ...................................................	99	140.	307.
.. i Lund .......................................................	91	144.	342.
„ i Skara .......................................................	9 9	142.	317.
„ i Stockholms stad.......................................	99	148.
„ i Sfcrengnäs ..................................................	99	142.	327.
i Upsala.........................................................	99	140.	296.
,, i Yesterås......................................................	99	142.	386.
,, i Vexiö............................................ ............	99	144.	337.
.. _ i Visby .........................................................	99	148.
Konstantinopcl, anslag till underhåll af svenska kronans egen-dom i ........................................................................	99	13.
Konsulsfonden ................................................................	99	14.
Kontrollverket .................................................................	99	113.
Kostnaderna för åtskilliga allmänna verk och inrättningar	99	228.
Krigsskolan ........................................................................	99	41.
Kristianstads elementarläroverk ........................................	99	—	347.
Kristinehamns elementarläroverk ........................................	• 99	—	375.
Kronoräkenskaper, Stockholms stads, och länens landsböcker	99	70.
Kungelfs pedagogi ............................................................	99	—	365.
Kungsbacka „ ..........................................................	99	—	366.

L.
Laholms pedagogi ..................................................	.......... 99		368.
Landsböcker och kronoräkenskaper, länens................	........... 99	70.
Landskrona elementarläroverk ................................	.......... 99	—	353.
Landtbruksakademien ................................................	.......... 99	91.
Landtbruksinstitut, Ultuna........................................	99	93.
„ Alnarps ................................	......... 99	95.
Landtförsvarsdepartementet.......................................	......... »9	15.
Landtmäterikontor et...................................................	........... 99	63.
Lidköpings elementarläroverk ................................	........... 99	—	321.
Lifräddningsstationerna ...........................................	........... 99	61.
Linköpings domkapitel ...........................................	........... 99	140.	307.
„ elementarläroverk .................................		—	308.
London, svenska kyrkan i ........................................	• • • '' ..... 99	13.
Lotsstyrelsen............................................................	........... 99	58.
Lunds domkapitel .................................................	•.......... 99	144.	342.
„ elementarläroverk ..........;.................................	........... 99	—	344.
„ universitet ......................................................	........... 99	158.
Länsräkenskaperna, sammandrag af..........................	.......... 99	70
Lärarinneseminarium ................................................	....... ••• 99	162.
Läroverken ................................................................	........... 99	140.

Revisions berättelsen.

Malmö elementarskola ...............

„ tekniska elementarskola...

Mariefreds pedagogi ..................

Mariestads elementarskola .........

Marstrands „ .........

MilitiebostäUsfonden....................

Myntverket ...............................

Mönsterås pedagogi ..................

Mötespassevolansfonden, förenade

Sid.

102.

32.

112.

„ 32

Nationalmuseum ...........................

Naturhistoriska riksmuseum .............

Navigationsskolorna.............................

Normalskola, folkundervisningens........

Norrbottens hästjägaresqvaärons fond

Norrköpings elementarläroverk ...........

tekniska elementarskola

Norrtelge „ ..........

Nya elementarskolan i Stockholm ......

Nyköpings elementarläroverk...............

138.

171.

104.

164.

32.

102

150.

378.

Omberg, skogsskolan å ........................................................ 129.

Omkostnaderna för åtskilliga allmänna verk och inrättningar ,. 228.

Oskarshamns elementarläroverk ........................................... ..

Palmqvistska fonden till Stockholms befästande

Pensionsanstalt, handelsflottans.......................

Pensionsinrältning, civilstatens ...........................

„ folkskolelärarnes ..................

„ statens jernvägstrafiks .......

• • telegrafverkets .....................

Pensionskassa, arméns .....................................

Pensions- och indragning sstaterna

218.

208.

222.

219.

223.

212.

208.

Utlåtandet.

345.

336.

319.

365.

372.

308.

304.

331.

Pensionsfond, beväringsmanskapets
Postverket......................................

Revisions berättelsen.

32.

117.

Riddarhobnskyrlcan ......... ...

Pikets ekonomiska karteverk
Riksmuseum, naturhistoriska
Ronneby elementarläroverk
Rotering skas sa, Jemtlands

Sid.

116.

64.

171.

43.

S:t Rarthélemy ...................................................................	99	132.
Sammandrag öfver samtliga allmänna verks och inrättningars
tillgångar och skulder ....................................	..	224.
öfver kostnaderna för åtskilliga verk och inrätt-
ningar ...........................................................	99	228.
Scriptores rerum suecicarum mcedii cevi.............................	r •	199.
Seminarium för bildande af lärarinnor...............................	„	162.
Serafmerlasarettet .........................................................	9>	181.
Sillre, skogsskolan i.............................................................	99	129.
Sjöfartsfonden........................................................................	99	105.
Sjöförsvarsdepartementet ................................................		44.
Skara domkapitel ............................................................	9*	142.
„ elementarläroverk .....................................................	*9	—
„ veterinärinrättning ...................................................	99	169.
Skiften och afvittringar .......................................................	99	90.
Skogsinstitutet.....................................................................	>9	127.
Skogsslcolorna .......................................................................	99	129.
Skogsstyrelsen.....................................................................	jl	123.
Skof de elementarläroverk .....................................................	99	—
Slottet, Kongl., anslag till reparationer å ...........................	''•	3.
Slöjdskolan i Stockholm........ ..............................................	>>	102.
Stambanor: nordvestra .....................................................	9)	74.
norra..................................................................		76.
sammanbindningsbanan genom Stockholm.........		74.
södra ...............................................................	9 9	74.
östra.............................................................	99	76.
Sköfde—Karlsborg...........................................	99	78.
Statens jernvägsbyggnader..................................................	9''	74.
Statistiska tabellkommissionen ............................................	99	62.
Statistiskt sammandrag öfver Arméförvaltningens utgifter .	99	16.
Statskontoret .......................................................................	99	109.

Utlåtandet.

355.

315.

317.

322.

Stockholms slott, anslag till reparationer å......................... Sid

v „ till brandväsendet och yttre lysliåll ningen

å..........................................

Stockholms städs undervisningsverk.....................................

„ „ kronoräkenskaper.......................................

Strengnäs domkapitel ..........................................

„ elementarläroverk...............................................

Strömsholms slott..........................................................

Strömstads elementarläroverk ..........................................

Stuteriöfverstyrélsen och stuterierna .....................................

Stämpelpappersuppbörden...............................................

Sundhetskollegium..........................................................

Svartsjö slott .............................................................

Söderhamns elementarläroverk .............................................

Söderköpings ,, ..........................................

Södertelje pedagogi ...........................................................

Sölvesborgs elementarläroverk ..............................................

Bevisions berättelsen 3.

148.

70.

142.

97.

111.

166.

Utlåtandet.

378.

327.

328.

364.

306.

313.

334.

354.

Tabellkommissionen, statistiska .........................................

Teatrarne, Kongl.................................................

Tekniska skolorna......................................................

Teknologiska institutet .....................................................

Telegrafverket.................................................................

Tierp, skogsskolan i.........................................................

Tillgångar och skulder, allmänna verks; sammandrag af

Tillverkning safgifter; Byrån för kontrollen å .................

Topografiska arbeten, generalstabens..............................

Trelleborgs elementarläroverk .........................................

Trosspassevolansfonden ...................................................

Trädgårdsföreningens elevskola.........................................

Tullverket.....................................

62.

134.

102.

101.

118.

129.
221.

130.
39.

32.

97.

120.

356

Uddevalla elementarläroverk

Ulricehamns pedagogi ..........

Ulriksdals Kongl. lustslott ..
Ultima landtbruksinstitut ..

Universitet, Upsala...............

Lunds .............

Upsala domkapitel ............

„ elementarläroverk ....
Utrikesdepartementet ..........

— 363.

140. 326.

93.

155.

158.

140. 296.

299.

Revisions berättelsen.

Utlåtandet.

Vadstena krigsmanshus!ond ....................

„ elementarläroverk ................

Varbergs ,, ....................

Venersborgs „ .....................

Vernamo „ ....................

Vester viks ,, ....................

Vesterås ^domkapitel .................................

„ ‘elementarläroverk ....................

Veterinärinrättning an i Skara .............

Veterinärinstitutet ...............................

Vexiö domkapitel ....................................

,, elementarläroverk.......................

„ folkskolelärarinneseminarium :.......

Vimmerby elementarläroverk .................

Volontärvakansfonden ..........................

Väg- och vattenbyggnader, styrelsen för
Värfvade armén, kostnaden för .............

Sid.

32.

142

169.
1 69.
14.4.

■ vi.
72.
34.

311.

363.

318.

340.

310.

386.

337, 341.
338.

3 12.

311.

Ystads elementarläroverk

Åmåls elementarläroverk

....................... •• - 351

ö.

Öfverintendentsembetet ............

Öfverståthållareembetet............

Örebro, tekniska elementarskola

„ elementarläroverk.........

Öregrunds pedagogi ................

67.

102.

330.

307.