om den år 1876 af dem verkstad a granskning (Framställning / redogörelse 1877:SV)

RIKSDAGENS

REVISORERS

B E R Ä T T E L S E

om den år 1876 af dem verkstad a granskning

STATSVERKETS

samt andra af allmänna medel bestående fonders tillstånd,
styrelse och förvaltning under år 1874;

jemte

de, i anledning af samma berättelse, infordrade och till

KONGL. MAJ:T

afgifna underdåniga utlåtanden.

STOCKHOLM,

ISAAC MAItCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG,
1877.

Första Hufvudtiteln.

Kongl. Hof- och Slottsstaterna.

Statsanslaget till reparationer å Stockholms slott m. fl. förde Kongl. hofven

upplåtna byggnader.............................................................................. 81C*

Revisorernes yttrande angående en balanserad fordringspost, § 1...... »

Anslaget till brandväsendet och yttre lyshållningen vid Kongl. slottet och

Arfprinsens palats............................................................................... v>

Drottningholms och Svartsjö Kongl. lustslott.................................................. »

Revisorernes meddelande rörande slottskassornas skuld, § 1 ............... „

Gripsholms Kongl. lustslott.................................... ......:................-............... »

Ulriksdals Kongl. lustslott ..............•••••........................................ •............. ”

Revisorernes meddelande beträffande slottskassans skuld, § 1 ........... „

Haga lustslott och park ......................................... n

Strömsholms slott............................................................. ”

Revisorernes meddelande angående slottskassans skuld, § 1............... u

Andra Hufvudtiteln.

Kongl. Justitie-departementet.

Kongl. Fångvårdsstyrelsen ............................................................................

A) Fång vårdsanslaget .............................•......................................

B) Anslaget till vård och underhåll af läns- och krön ohäkten............

C) Extra anslag till fängelsebyggnader ................................................

l:o) Anslag till härads- och stadsfängelser _..............;..................

2:o) Anslaget till uppförande af nytt straff-fängelse i Karlskrona

3:o) Anslaget till nya fängelsebyggnader efter cellsystemet.........

4:o) Anslaget till inrättande inom Nya varf?et af ett straffarbets fängelse

........................................................................

5:o) Anslaget till byggnadsarbeten vid straff- och arbetsfängelset

å Långholmen................................._....................:.........-....."

6:o) Anslaget till byggnads- och inredningsarbeten vid straff- och
arbetsfängelset i Malmö.............................................;.....

sid.

•n

rv —

Revisorernes framställning rörande nybyggnadsarbetena å Långholmen,
§ i....................................................................:......sid.

D:o yttrande angående straffarbetsfängelset å nya varfvet vid
Göteborg, § 2 .................................................

14.

16.

Tredje Hufvudtiteln.

Kongl. Utrikes-departementet.

A) Kabinettskassans inkomster och utgifter................................................... s;(j

B) Anslaget till underhåll af svenska kyrkan i London och svenska kronans

egendom i Konstantinopel ....................................

C) Konsulsfonden............................

.................................................... 55

Fjerde Hufvudtiteln.

Kongl. Landtförsvars-departementet.

Kongl. Arméförvaltningen .............................................................................. s;d

A) Förvaltningens hufvudbok...............................................................

l:o) Ordinarie anslag..................................................................... ”

2:o) Extra ordinarie anslag ......................................................... ”

3:o) Särskilda kassor och fonder................................................... ”

B) Redogörelse öfver kreditivmedel......................................................

l:o) Det vid 1862—1863 årens riksdag till försvarsverkets fullständigare
ordnande beviljade anslag af 3,000,000 riksdaler. „
2:o) Det belopp, 737,000 kronor, som Kongl. Maj:t under den 11
Augusti 1870 utaf det af samma års Riksdag på Riksgäldskontoret
anvisade mindre kreditiv stält till Kongl. Arméförvattningens
disposition för vidtagande af nödiga åtgärder
för att under kriget mellan Frankrike och Tyskland upprätthålla
de förenade rikenas neutralitet och trygga deras säkerhet „
Sammandrag af beklädnadsdirektionernas vid de indelta roterade infanteriregementena
redogörelser för år 1874, § 1
Sammandrag af beväringsbeklädnadsdirektionernas redogörelser för år

1874, § 1...................................................................................... „

Tablå öfver de under Arméförvaltningen stälda kassor och fonder, § 2 „

Revisorernes yttrande angående Vadstena lcrigsmanshuskassa, militie boställskassan

och invalidhusfonden, § 2 ...................................

D:o framställning rörande anslaget till indelta arméns och Vermlands

fältjägareregementes vapenöfningar, § 3 .......................................

D:o d:o rörande det af 1862—1863 års riksdag, anvisade särskilda
kreditiv till försvarsverkets fullständiga ordnande, §4...............

19.

20.
20.
22.
24.
26.

26.

30.

31.

32.

34.

— V —

Revisorernes framställning t fråga om fästningsverken å Fredriksbovg

samt den nya farleden genom Oxdjupet i Stockholms skärgård, § 5 sid.
D:o d:o beträffande de beslutade ändringarne uti planen för försänk ningarne

i Stockholms skärgård, § 6 .............. ........................... „

D:o d:o rörande Göta artilleriregementes kasernbyggnad, § 7 ............ ,,

Sammandrag af samtliga kostnader för värfvade armén, § 8 .

Dito af dito för indelta dito, § 8 .

Dito ^ af dito för beväringen, § 8..........

Kongl. Arméförvaltningens förklaring........................................

Generalstabens topografiska arbeten ...............................................................

Revisorernes uppgift angående omfattningen af de topografiska arbetena

under revisionsåret, § 1 ................................................

Allmänna Garnisonssjukhuset....................................................

Kongl. Krigsskolan ........................................................

Jemtlands roteringskassa ........................................................

35.

36.
38.

38.

39.
269.

41.

42.

43.
45.

Femte Hufvudtiteln.

Kongl. Sjöförsvars-departementet.

Kongl. Förvaltningen af sjö-ärendena ............................................................ sid. 46

Revisorernes uppgift å antalet elever i sjökrigsskolan, 8 1 ....... k k

D:o d:o å flottans bestyckade fartyg, § 2 ......................................... ” 55‘

D:o d:o yttrande angående min-materielen, § 3 ................................. ” 53

D.o uppgift å de för sjökarteverkets förbättrande under revisionsåret
utförda arbeten, § 4 ....................................... 58

D:o yttrande i fråga om anslaget till “Sjövapnets öfningar“, § 5...... ” 59.

Revisorernes framställning angående bokföringen vid sjökrigsskolan, §6 ” 59.

V:o d:o rörande för flottans räkning bestälda pansarbrytande baUadd nmgskanoner,

§7 ...................................... gg

I):o d:o beträffande dockbyggnaden vid g aler varf vet i Stockholm, $ 8 ” 60*

Kongl. Förvaltningens förklaring ....................... s ” 97A

Kongl. Lotsstyrelsen.......................................... ........................... ”

Revisorernes uppgift å lifräddningsstationernas antal, § 1 ................. ” 04/

Sjette Hufvudtiteln.

Kongl. Civil departementet.

Statistiska tabellkommissionen

A) Redovisning för ordinarie anslaget
.B) Redovisning för tillfälligt anvisade medel
Kongl. General-landtmäterikontoret.............................

sid.

65.

66.
67.

VI —

Stockholms stads kronoräkenskaper och länens landsböcker................. .......

Sammandrag af länsräkenskaperna ................................................

Revisorernes framställning i fråga om in- och utgående balanser i
Kronobergs, Kristianstads och Skaraborgs låns räkenskaper, § 1

Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes i Skaraborgs län förklaring.........

Landshöfdinge-embetets i Kristianstads län förklaring......................

D:o i Kronobergs d:o .......................

Ofverståthållare-embetets räkenskaper .............................. .......................

A) Diverse statsanslag...........................................................................

B) Depositionsmedel............................................................................

C) Statsverkets bidrag till aflöning af kronouppbördsverket...............

Skiften och afvittringar...................................................................................

Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader........................................

Statens jernvägsbyggnader .............................................................................

Omslut öfver de af Kongl. Styrelsen för statens jernvägsbyggnader

afgifna hufvudböcker....................................................................

Sammandrag öfver förestående omslut ................................................

Revisorernes uppgift å de år 1874 under arbete varande samt fullbordade
stambanor, § 1 .............................................................

D:o framställning rörande bokföringen af de till upprättande af
!len teknisk-ekonomisk beskrifning öfver statens jernvägaru lyftade

medel, § 2, l:o..............................................................................

l):o d:o angående ett från södra stambanans räkenskaper till räkenskapen
för bandelen Torpshammar—Riksgränsen öfverfördt belopp,
§ 2, 2:o ..........................................................''....................

D:@ d:o beträffande bokföringen af ett utaf Norra banan Torpshammar—Riksgränsen
hos Sundsvalls enskilda bank lyftadt belopp,

§ - i 3:o ......................................................................................

-J0:o d:o i fråga om tiden för afslutandet af styrelsens år sr åkenskap er, § 3
D:o d:o angående afslutandet af redogörelserna för åtskilliga färdigbyggda
banor och öfverfövandet af deras behållningar till räkenskaperna
för andra, under byggnad varande bandelar, § 4 ......

D:o d:o rörande styrelsens hufvudböcker, § 5 ....................................

D:o d:o beträffande verkstäldt inköp af en större mängd jernvägsske nor

med tillbehör, §6.....................

D:o d:o angående protokolls färing vid styrelsens sammanträden, § 7

Kongl. Styrelsens förklaring..................................................................

Statens jernvägstraiik.......................................................................................

Komiténs för förberedande granskning af Trafikstyrelsens förvaltning

betänkande, (Bil. litt. A.) ...........................................................

Trafikstyrelsens i anledning deraf afgifna utlåtande (Bil. litt. B.) ......

Kongl. Kammarrättens utlåtande med anledning af Trafikstyrelsens
hemställan om successiv granskning af dess för hvarje månad

afslutade räkenskaper, (Bil. litt. C.)..........................................

Revisorernes framställning om önskvärdheten af en så beskaffad kapitalräkning,
att verkliga kostnaden för stambanor eller delar af

sådana måtte deraf framgå, § 1, l:o .......................................,..

l):o d:o angående redovisningen af behållningen å jernväg sträf ken,
§ 1, 2:o..........................................................................................

sid.	68.
11	68.
"T)	70.
11	275.
11	275.
11	276.
n	70.
■11	70.
11	71.
ii	71.
ii	72.
ii	73.
ii	74.
11	74.
ii	78.
ii	80.
ii	80.
ii	80.
ii	80.
ii	81.
ii	81.
ii	81.
ii	81.
ii	82.
ii	276.
ii	82.
ii	240.
ii	258.
•i	265.
ii	83.
ii	83.

VII —

D:o

Revisorernas framställning beträffande den jernväg&trafikeri*tillkommande
godtgörelse för befordrande af postverkets försändelser, § 1, 3:o
D:o d:o rörande sättet för trafikinkomsternas redovisning, § 1, 4:o
D:o d:o angående tidigare af slutning af styrelsens årsredogörelser,§ 1,5 :o
D:o d:o i fråga om meddelande af bestämdare föreskrifter angående
jernvägspersonalens förseende med inqvarteringsersättningar eller

bostäder, § 1, b‘:o....................................................................

Trafikstyrelsens förklaring.................................................................

Generalpoststyrelsens eko .....................................................................

Ultima landtbruksinstitut ..............................................................

Anslaget till uppförande af ett boningshus för elever .......................

Revisorernes uppgift å antalet elever under revisionsåret, § 1............

D:o framställning angående institutets skuld till “Gillbergska fonden“,
§ 2 .........................................................................

d:o beträffande kostnaden för institutets bränslebehof, § 3 ......

d:o i fråga om användandet för institutets hushållning af enskild
person tillhöriga kreatur, § 4 ............................................

_ d:o rörande såväl ladugårdshushållningen som det egentliga

jordbruket vid institutet, § 5..........................................................

1 d:o angående lårlingarnes ställning samt beskaffenheten af deras

bostäder och undervisning, § 6 ...................................................

Styrelsens för institutet förklaring ......................................................

Alnarps landtbruksinstitut .............................................................

Trädgårdsföreningens elevskola..................................................................

Kongl. Landtbruksakademien.............................................................

Stuteri-öfverstyrelsen och stuterierna...................................................

Revisorernes uppgift å antalet hästar vid stuterierna, § 1 ...............

D:o meddelande rörande Strömsholms stuteri, § 2 ...........................

D:o d:o angående Ottenby stuteri ...................................................

Teknologiska institutet ...........................................................

Tekniska skolorna ............................................................

Navigationsskolorna............................................................

Handels- och sjöfartsfonden ....................................................

Rikets ekonomiska karteverk..................................................

A) Redogörelse öfver allmänna ekonomiska karteverket .....................

B) Redogörelse ötver ekonomiska karteverket i Norrbottens län ......

Revisorernes. redogörelse öfver fortgången af ekonomiska karteverket, § 1

Anslaget till fortsättningen af de geologiska undersökningarne inom riket

samt utgifvande af derpå grundade kartor..........................................

Revisorernes uppgift å under revisionsåret verkstälda geologiska detaljundersökningar.
§ 1 ......................................................

sid.

1’

84.

84.
290.
320.

85.
87.

87.

88.

89.

91.

298.

91.

93.

94.

96.

97.

98.
98.

101.

102.

104.

105.

106.
106.
107.

107.

108.
109.

Sjunde Hufvudtiteln.
Kougl. Finan;-departementet.

Anslaget till de nya jordböckernas granskning
Kongl. Statskontoret .............................

Vill —

Revisorernes meddelande angående orsaken dertill att specifika redogörelser
för till statsverket hörande fonders förvaltning numera

ej uti revisionsberättelsen intagas, § 1 .......................................

Under Kongl. Statskontorets inseende stälda förvaltningsgrenar.....................

A) Stämpelpappersuppbörden .............................................................

Revisorernas uppgift å stämpelpappersomkostnaderna..................

B) Kongl. Myntverket.......................................................................

C) Kongl. Kontrollverket .....................................................................

Kontrollstämpelmedel ...................................................................

Kongl. Kammarrättens aktoratsräkning............................................................

Kongl. Öfverintendentsembetet .......................................................................

Kongl. Postverket.........................................................................................

Revisorernes framställning rörande den vissa myndigheter embets- och

tjensteman m. fl. medgifna s. k. fribref srätt, § 1..........

Poststyrelsens förklaring .......................................................

Kongl. Tullverket...............................................................................

Revisorernes uppgifter rörande tulluppbörden, § 1................

Kongl. Skogsstyrelsen........................................................................

Kongl. Skogsinstitutet .....................................................................

Skogsskolorna...................................................................................

Kongl. Telegrafverket.........................................................................

l:o) Anslagsmedel...................................................................

2:o) Underhållsmedel .............................................................

Byrån för kontrollen å tillverkningsafgifter .....................................

Revisorernes uppgift å kostnaderna för kontrollen å tillverkningen, 8

Kolonien Sfi Bartbélemy ...................................................................

Revisorernes yttrande angående koloniens inkomster, § 1 ....

Kongl. Teatrarne ........................................................................................

Kongl. Teaterns arbetares och betjentes sjuk- och begrafningskassa...
Revisorernes uppgift å medelinkomsten af hvarje föreställning å de
Kongl. teatrarne ....................................................................

sid.

112.

113.

114.
114.
116.
116.

117.

118.

119.

120.
334.
121.
124.
130.
132.

134.

135.

136.

137.
137.

139.

140.
140.
142.

142.

Åttonde Hufvudtiteln.
Kongl. Ecklesiastik-departementet.

Kongl. Biblioteket...........................................................................

Nationalmuseum...............................................................................

Revisorernes framställning beträffande bokföringssättet, § 1

Intendentsembetets förklaring..............................................

Konsistorierna och läroverken ........................................................

Upsala stift .....................................................................

Linköpings „ ....................................................................

Skara „ .....................................................................

Strengnäs „ .......................................................................

Vesterås „ .......................................................................

Vexiö „ ...............................................

. sid.	143.
55	144.
55	145.
55	339.
55	146.
55	146.
55	146.
55	148.
	148.
	148.
55	150.

- IX -

Lunds stift .....................................................................................

Göteborgs „ ......................................................................................

Kalmar „ ......................................................................................

Karlstads „ .................................................................................

Hernösands „ .....................................................................................

Visby .....................................................................................

Stockholms stad .......................................................................................

Nya elementarskolan.................................................................................

Revisorernes uppgift å kostnaden för hvarje lärjunges undervisning

vid elementarläroverken ..........................................................

Upsala Kong! Universitet ..........................................................................

Revisorernes framställning rörande 2:ne balanserade fordringsposter, § 1

Kanslersembetets förklaring.................................................................

Lunds Kongl. Universitet................................................................................

Karolinska mediko-kirurgiska institutet............................................................

Kongl. och Hvitfeldtska stipendiefonden ........................................................

Revisorernes framställning i fråga om afförandet i räkenskapen, såsom

utgift, af ett erlagdt förskott.........................................................

Kuratorernes förklaring.......................................................................

Seminarium för bildande af lärarinnor............................................................

Revisorernes uppgift å elevantalet ......................................................

Folkundervisningens normalskola.....................................................................

Kongl. Gymnastiska centralinstitutet...............................................................

Revisorernes uppgift å elevantalet, § 1................................................

Kongl. Sundhetskollegium .............................................................................

Allmänna barnbördshuset.................................................................................

Veterinärinstitutet ........................................................................................

Revisorernes uppgift å elevantalet .....................................................

Veterinärinrättningen i Skara ........................................................................

Revisorernes uppgift å elevantalet ......................................................

Svenska akademien ..........................................................................................

Kongl. Vetenskapsakademien ...........................................................................

A) Anslaget till Naturhistoriska riksmuseum .......................................

B) Öfriga åt Vetenskapsakademien anslagna medel ...........................

Kongl. Vitterhets-, Historie- och Antiqvitets-akademien .................................

Kongl. Akademien för de fria konsterna.........................................................

Revisorernes uppgift å elevantalet ......................................................

Kongl. Musikaliska akademien ........................................................................

Revisorernes uppgift å antalet elever under höstterminen 1874 .........

Allmänna institutet för döfstumma och blinda ............................................

Revisorernes uppgift å elevantalet ......................................................

Kongl. Serafimerlasarettet ..............................................................................

Revisorernes anmälan rörande försäljningen af en lasarettet tillhörig

egendom, § 1 ..............................................................................

D:o eko angående af konkurs föranledd minskning i lasarettets

tillgångar, § 2 ..............................................................................

Allmänna hospitals- och barnhusfonden ........................................................

Hospitalet å Hisingen ...................................................................................

Revisorernes redogörelse för åtskilliga vid deras besök å inrättningen
inhemtade förhållanden, § 1.........................................................

sid.	150.
77	152.
77	152.
77	152.
77	154.
77	154.
77	154.
77	156.
77	158.
77	159.
77	160.
77	340.
77	161.
77	163.
77	164.
77	164.
77	344.
77	165.
77	165.
77	166.
77	167.
77	167.
77	168.
77	169.
77	170.
77	171.
77	172.
77	172.
77	173.
77	174.
77	174.
77	175.
77	177.
77	178.
7”»	179.
77	180.
77	180.
77	181.
77	182.
77	183.
77	184.
77	184.
77	185.
77	187.
77	188,

Drottninghuset ................................................................................................

Revisorernes framställning angående råntegodtgörelse å ett till inrättningens
kassa levereradt belopp, § 1............................................

Direktionens förklaring .......................................................................

Danviks hospital ............................................................................................

Revisorernes uppgift angående antalet af å hospitalet intagna personer,
§ 1 ....................................................................................

Stockholms allmänna barnhus .......................................................................

Revisorernes uppgifter angående barnhusets förvaltning, § 1 ............

Revisorernes meddelande i anledning af verkstäld inventering af

barnhusets säkerhetshandlingar, § 2.............................................

Domkyrkorna ...................................................................................................

Riddarholmskyrkan ..........................................................................................

Bibelkommissionen .........................................................................................

Anslaget till arbetet “Scriptores rerum suecicarum medii mvi“.....................

Expens- och afiöningsräkningarne ..............................................................

sid.

188.

190.

348.

190.

191.

192.
198.

195.

196.

198.

199.

200.
200.

Nionde Hufvudtiteln.

Pensions- och Indragningsstaterna.

Civilstatens pensionsinrättning ............................................................

Arméns pensionskassa .........................................................................

A) Kassans hufvudbok .............................................................

B) Fyllnadskreditivet ................................................................

C) Medel, anslagna till militärenkors och barns pensionerande

Amiralitetskrigsmanskassan...................................................................

Å) Pensionsfonden ...................................................................

B) Gratialfonden ......................................................................

Handelsflottans pensionsanstalt............................................................

Statens jernvägstrafiks pensionsinrättningar ........................................

A) Pensionsinrättningen.............................................................

B) Enke- och pupillkassan .......................................................

Folkskolelärarnes pensionsinrättning ....................................................

sid.

210.

214.

215.

216.
216.
216.
218.

219.

220.
220.
221.
222.

Sammandragj* öfver utbalanserade tillgångar och skulder till år 1875, enligt

de i revisionsberättelsen intagna räkenskapsutdrag.............................. „ 224.

Sammandrag öfver kostnaderna för de komitéer, för hvilka utgifter blifvit i

räkenskaperna för revisionsåret åbörda................................................ „ 232.

Sammandrag öfver kostnaderna för åtskilliga verk och inrättningar ............ „ 234.

Revisorernes framställning om önskvärdheten deraf, att vid, utbetalningar
af allmänna medel emottagarens qvitto skall vara försedt med anteckning
om dagen, då liqvid erhållits ...................................................... 239.

Kongl. Statskontorets förklaring ............................... ....................... „ 318.

Riksdagens Revisorer, hvilka numera fulländat den granskning af statsverkets

Sskrfften uti0??? rS8 mfänd’ stfe!f och. ivältning för år 1874, som, enligt
loreskriiten uti 72 § Riksdagsordningen, tagit sin början den 15 sistlidne Augusti få

berättelse Rlksdageu derom afgifva den i 7 § af gällande instruktion föreskrifva

WSE

förvaltningen enger »vWonete af''de 4

från Kongl. Fångvårdsstyrelsen,

” » Utrikesdepartementet,

» „ _ Arméförvaltningen,

” Chefen för Generalstabens topografiska af delning,

,, Inspektören för militärläroverken,

” Fongl. Direktionen öfver Allmänna garnisonssjukhuset
» ” Förvaltningen af sjöärendena,

n « _ Fotsstyrelsen,

y. Statistiska centralbyrån,

„ Kongl. Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader.

” ” " öfver statens jernväg sbyggnader,

” " •• ^ statens järnvägstrafik,

” ” >i för Ultima landtbruksinstitut,

» » Svenska trädgårdsföreningen,

Landtbruksakaäemien,

■■ » Stuteriöfverstyrelsen,

” n ” 7,. Styrelsen för Teknologiska institutet,

” ihreMl0nm för Tekniska söndags- och aftonskolan i Eskilstuna
” » Tor tekniska skolan i Örebro,

” ” » » „ i Borås,

” ” » » « i Norrköping,

” ” ” ^ >. i Malmö,

” » )■> Slöjdskolan i Stockholm,

" » n Chalmerska slöjdskolan,

Ä6!1. i?er. angående Statsverket.

2 —

från Direktionen för Navigationsskolan i Stockholm,

„ - » » »

. * „ » * Visby,

„ . „ » Malmö,

„ „ „ „ i Karlshamn,

„ „ „ i Hernösand,

„ „ ,, v, * Gröteborg,

„ „ „ * Kalmar,

„ „ „ _ i Vestervik,

„ Chefen för Sveriges geologiska undersökning,

„ Kongl. Finansdepartementets konirollbyrå,

„ „ Landtmäteristyrelsen,

„ „ Statskontoret, angående statsverket, stämpelpappersuppbörden samt

undsättningsfonden,

„ Öfver dir ektören vid Mynt- och Kontrollverken,

„ Kongl. Öfverintendentsembetet,

„ „ Generalpoststyrelsen,

„ „ Generaltullstyrelsen,

„ „ Skogsstyrelsen,

„ „ Telegrafstyrelsen,

„ „ Direktionen öfver Gymnastiska centralinstitutet,

„ „ Sundhetskollegium,

„ Intendenten vid Nationalmuseum,

„ Kongl. Direktionen öfver Allmänna barnhuset i Stockholm,

„ „ „ „ Serafmerlasarettet,

„ „ Akademien för de fria konsterna,

„ „ Ser af meror densgillet,

„ „ Direktionen öfver Civilstatens pensionsinrättning,

„ „ , „ „ Arméns pensionskassa,

„ „ „ „ Amiralitetskrigsmanskassan,

„ „ „ „ Handelsflottans pensionsanstalt,

samt „ „ „ Follcskolelärarnes pensionsinrättning.

Med iakttagande af den ordning, hvaruti anslagen finnas uti riksstaten upptagna,
få Revisorer^ här nedan meddela särskilda, på de olika räkenskaperna grundade
sammandrag af inkomster och utgifter under revisionsåret, dervid fogande de
anmärkningar och iakttagelser i öfrigt, hvartill granskningen af räkenskaperna gifvit
anledning.

— 3 —

Första Hufvudtiteln.

Statsanslaget till reparationer å Stockholms slott med flera för de
Kong], hofven upplåtna byggnader.

Debet.

Balans från år 1873:

Tillgång...................................... 6: 91.

Uppbörd:

Statsanslag..................................... 63,000: —

Balans till är 1875:

Skuld till Hans Maj:t Konungen, att återbetalas åren 1875, 1876 och 1877 85,000: —

Summa 148,006: 91.

Kredit.

Skuld

Balans från år 1873:

Utgifter:

Aflöning....................

Reparationer:

å Kongl. Slottet........................

å Slottsträdgården ................

å Arffurstens palats.....................

å f. d. Indebetouska huset.................

å f. d. Oxenstjernska huset.................

å f. d. Oldenburgska huset och stallmästareboställena .

å hofstallet å Blasieholmen.................

å dito vid Röda Bodarne...............

å Kongl. Fatburen å Kungsholmen.............

å f. d. dito å Riddarholmen............

å Tvättstugan vid Norrbro.................

å Kongl. Hofstallet......................

Tillgång:

Kontant behållning

Balans till år 1875:

85,000: —

5,300: —

45,977: 28.
1,361: 29.
2,325: 38.
574: 42.
54: 65.
533: 85.
601: 92.
1,504: 55.
1,630: 73.
45: 50.
90: 45.
2,999: 46.

62,999: 48.

..... 7: 43.

Summa 148,006: 91.

4 —

§ 1-

I räkenskapen in- och utbalanseras en skuld å 92,911 kronor 47 öre, af Kong!,
hotförvaltningen förskjutna medel. Enligt hvad nästlidet års Revisorer anmärkt, borde
från nämnda belopp afdragas oriktigt uppdebiterade 7,911 kronor 47 öre och skuldsumman
utföras med 85,000 kronor, på sätt i ofvanstående tabell blifvit iakttaget.
Uti den för år 1875 afgifna redogörelsen för ifrågavarande statsanslag är det anmärkta
felet rättadt.

Anslaget till brandväsendet och yttre lyshållningen vid Kongl.
slottet och Arfprinsens palats.

Debet.

Balans från år 1873:

Tillgång....................................... 768: 29.

Uppbörd:

Statsanslag................................ 11,250: -

Summa 12,018: 29.

Kredit.

Utgifter:

Aflöning.......................

Beklädnad......................

Brandväsendet...................

Yttre lyshållningen ................

Borggårdens gipsning in. m............

6,200: -633: 30.

1,361: —

3,172: 65.

294: 80- 11,661: 75.

Balans till år 1875:

356: 54.

Tillgång:

Kontant behållning

Summa 12,018: 29.

Drottningholms och Svartsjö Kong!, lustslott.

Debet.

Tillgångar

Balans från år 1873:

602: 98.

Uppbörd:

Statsanslag......................

Arrendemedel...................

Tomtören......................

Jordbrukets afkastning..............

Trädgårdens dito ..............

Diverse inkomster..............

Skuld .

Balans till år 1875:

24,600: —
10,067: 55.

288: 50.
4,159: 45.
1,038: 71.
496: 40.

40,650: 61.

..... 40,500: —

Summa 81,753: 59.

Kredit.

Skuld

Balans från år 1873:

3,000: —

Utgifter:

Anöningar och pensioner.....................

Arbetsfolkets aflöning.......................

Dagsverken och andra kostnader för jordbruket.......

Dito för parken och trädgården.............

Reparationer vid Drottningholm.................

Dito vid Svartsjö.....................

Inventariers och redskaps anskaffande och underhåll . .’ . . ''.

Onera...................

Räntor..................

Diverse utgifter......................

7,188: 27.

1,853: 60.

2,709: 17.

10,953: 91.

45,904: 70.

44: 90.

2,669: 70.

1,902: 96.

150: —

5,322: 39. 78)699. 60

Tillgång:

Kontant behållning

Balans till år 1875:

53: 99.

Summa 81,753: 59.

året
skjutet

Skulderna, som vid revisionsårets början utgjorde 3,000 kronor, hafva under
okats med 37,500 kronor, hvilket belopp blifvit af Kong], hofförvaltningen för -

6 —

Gripsholms Kongl. lustslott.

Debet.

Tillgångar.

Balans från år 1873:

Uppbörd:

Statsanslag......................

Arrenden och hyror.................

Försälj ningsmedel för skogseffekter.......

Dito för spanmål m. m........

Kredit.

Utgifter:

Löner och arfvoden................

Arbetskostnader..................

Ängarnes bergning ................

Huggning och transporter af ved m. in.....

Diverse utgifter..................

Diverse arbeten..................

Balans till år 1875:

Tillgångar:

Kontant behållning................

Fordringar.....................

767: 45.

5,000: —

1,129: 55.

8,276: 79.

L788: 30. 16 194; 64

Summa 16,962: 09.

3,667:	48.
817:	23.
352:	14.
675:	74.
4,209:	85.
3,515:	59'' 13,238: 03,

3,096: 79. 627: 27.	3,724:	06.
Summa	16,962:	09.

Ulriksdals Kongl. lustslott.

Debet.

Uppbörd:

Statsanslag............................ 8,250: —

Arrenden, hyror och tomtören................. 5,882: 37.

Transport 14,132: 37.

— 7 -

Transport 14,132: 37.

Anslag från Hans Maj:t Konungens hofförvaltning...... 1,080: 71.

Försäljningsmedel ........................ 2,384: 82. 1? 59?. 90

Balans till år 1875:

Skuld...................................... 1,148: 32.

• Summa 18,746: 22.

Kredit.

Balans från år 1873:

Skuld...................................... 1,006: 77.

Utgifter:

Slottsstatens aflöning m. m.................... 3 800: _

Diverse aflöningar....................... 2''085: _

Utskylder och pastoralier........ 684- 83.

Renhållning............................ 425: 02

Jordbrukets och stallets omkostnader jemte ved och huggning
deraf in. m....................... 3,355: 34.

Amortering af skuld för värdshusbyggnaden......... 1,760: 80.

Räntor............................... ''gg. ’

Byggnads- och reparationsarbeten............... 3 066: 14.

Eldstäders och brandredskaps underhåll............ 320: 40.

För lösen af boställshö m. m.................. 1 016: 71.

„ inköp af en slottermaskin................. 425: _

Diverse utgifter ............. i run- 91

...........u- 17,739: 45.

Summa 18,746: 22.

§ I Slottskassans

skuld, som vid revisionsårets början uppgick till 1 006 kronor
77 öre, utbalanseras vid årets slut med ett till 1,148 kronor 32 öre ökadt belopp.

Haga lustslott och park.

Debet.

Balans från år 1873:

.......................... . 39: 87.

Transport 39: 87.

Tillgång

— 8 —

Transport 39: 87.

Upphörd:

Statsanslag.........................

Arrenden och hyres medel.................

Extra anslag från Hans Maj:t Konungens hofförvaltning

För försålda trädgårdsprodukter.............

Diverse medel.......................

Balans till år 1875:

Skuld...................................... 93: 11

Summa 23,611: 63

8,000: —

2,837: 50.

2,186: 97.

10,247: 93.

.....-206: 25. 23,478: 65.

Kredit.

Skuld

Balans från år 1873:

1,110: 88.

Utgifter:

Slottsstatens aflöning....................... 2,750: —

Aflöning till trädgårdsdirektören och arbetspersonalen vid

trädgården ......................... 4,370: —

Utskylder samt pastoralier ................... 336: 58.

Arfvode samt gratialafgifter................... 590: —

För renhållning vid slottet ................... 193: 56.

Byggnader och reparationer................... 801: 98.

Utfodring............................. 789: —

Utgifter för trädgården.....•............... 10,248: 45.

Ved......."......................... 1,776: —

Diverse utgifter......................... 605: 83.

22,461: 40.

Tillgångar:

Kontant behållning

Balans till år 1875:

.... 39: 35.

Summa 23,611: 63

- 9

Strömsholms slott.

Debet.

Balans från år 1873:

Tillgångar...................................... 1,408: 09.

Uppbörd:

Statsanslag..................................... 3,000: —

Balans till år 1875:

Skulder........................................ 1,424: 77.

Summa 5,832: 86.

Skuld

Kredit.

Balans från år 1873:

24: 33.

Utgifter:

Aflöning.......................

Läkarearfvode.....................

Reparationskostnader................

Nybyggnad .....................

Upphandling af materialier............

Diverse utgifter..................

1,683: 72.

37: 50.

308: 73.

2,760: 19.

619: 27.

... 371: °3'' 5,780: 44.

Tillgångar:

Inventariers värde

Balans till år 1875:

..... 28. 09.

Summa 5,832: 86.

§ 1.

Slottskassans skuld, som vid årets början utgjorde 24 kronor 33 öre, uppgick
vid årets slut till 1,424 kronor 77 öre.

Rev. Ber. 1876 angående Statsverket,

- 10 —

Andra Hufvudtiteln.

Kongl. Fångvårdsstyrelsen.

A) Fångvårdsanslaget.

Debet.

Balans från år 1873:

Tillgångar..................... ............ • • 700,807: 78-

Uppbörd:

Leverering från Kongl. Statskontoret:

Ordinarie aflöniugsanslaget.............. 188,157: 50.

Af andra hufvudtitelns allmänna besparingar ... 89: 58.

Postafgifter för tjenstebref.............. 604: 04.

Förslagsanslaget till fångars vård och

underhåll ............ 1,467,310: 69.

Öfriga inkomster, specificerade i
Kongl. Fångvårdsstyrelsens
tryckta underdåniga berättelse
för år 1874, tabellen N:o XX,

Pag- 83 .............. 159,315: 23. 1,626^625^92. 1j8i5j477: 04.

Balans till är 1875:

Skulder:

Återstående utgifter.................. 225:

I allmänhet...................... 892,157: 33. 892,382: 33.

Summa 3,408,667: 15.

Kredit.

Balans från år 1873:

Skulder.................................... 700,807: 78.

Utgifter:

Diverse utbetalningar, specificerade i ofvan omförmälda underdåniga

berättelse, tabellen X:o XXI, pag. 65 ........ 1,814,730: 26.

Yikariatsarfvoden....................._•..89: 58.____

Transport 1,814,819: 84. 700,807: 78

Transport 1,814,819: 84. 700,807: 78.

Postafgifter för tjenstebref................. 604: 04.

Besparing å ordinarie afiöningsanslaget, levererad till

Kongl. Statskontoret år 1875............. 53: 16. 1 815 477- 04

Bohms till år 1875:

Tillgångar:

Kontant behållning.................

Behållning i materialier...............

Förskott.......................

Anmärkta poster ...................

Propriebalanser ...................

Fordringar......................

177,014: 89.
191,554: 80.
23,185: 18.
257: 19.
7,063: 52.
493,306: 75.

892,382: 33,

Summa 3,408,667: 15,

B) Anslaget till vård och underhåll af läns- och kronohäkten.

Debet.

Balans från år 1873:

Tillgångar................................... 3,686: 47.

Uppbörd:

Statsanslag.................................... 20,000: —

Balans Ull år 1875:

Skuld.................................. . . . 830: 77.

Summa 24,517: 24.

Skulder

Kredit.

Balans från är 1873:

6,490: 98.

Utgifter:

Underhålls- och reparationskostnader................... 15,448; 11.

Balans till år 1875:

2,578: 15.
Summa 24,517: 24.

Tillgångar: Kontant behållning

12 —

C) Extra anslag till fängelsebygguader.
l:o. Anslag till härads- och stadsfängelser.

Debet.

Balans från år 1873:

Häradshäkten. Stadskakten

Tillgångar...................... 313: 22. 184: 83.

Kredit.

Leverering till Kongl. Statskontoret, enligt Kongl.

brefvet den 29 Maj 1874 ........... 313: 22. 184: 83.

2:o. Anslaget till uppförande af ett nytt straffängelse i Karlskrona.

Tillgångar

Debet.

Balans från år 1873:

Kredit.

Leverering till Kongl. Statskontoret, enligt Kongl. brefvet den 29 Maj
1874 .....................................

3:o. Anslaget till nya fängelsebyggnader efter cellsystemet.

Tillgångar

Debet.

Balans frän år 1873:

Kredit.

Leverering till Kongl. Statskontoret, enligt Kongl. brefvet den 29 Maj
1874 ......................................

Summa.

498: 05.

128: 38.

11,541: 33.

4:o. Anslaget till inrättande inom Nya varfvet af ett straffarbetsfängelse.

Debet

Balans från år 1873:

Tillgångar.................................... 62,147: 88.

Kredit.

Utgifter:

För byggnadsarbeten....................... 42,867: 39.

Balans till år 1875:

Tillgångar: Fordran hos fångvårdsanslaget.......... 19,280: 49. gg 147- 88

5:o. Anslaget till byggnadsarbeten vid straff- och arbetsfängelset å Långholmen.

Debet.

Uppbörd:

Årets anslag, enligt Kongl. brefvet den 23 Maj 1873 ............ 150,000: —

Kredit.

Utgifter:

För byggnadsarbeten....................... 5,696: 35.

Balans till år 1875:

Tillgångar: Fordran hos fångvårdsanslaget.......... 144,303: 65. ^q qqq.__

6:0. Anslaget till byggnads- och inredningsarbeten vid straff- och arbetsfängelset i Malmö.

Debet.

Uppbörd:

Årets anslag, enligt Kongl. brefvet den 30 Juli 1873 ........... 100,000: —

Kredit.

Utgifter:

För byggnadsarbeten....................... 92,644: 04.

Balans till år 1875:

Tillgångar: Fordran hos fångvårdsanslaget........... 7,355: 96. ^qq qqq. _

— 14 -

§ !•

Sedan 1873 års Riksdag beviljat anslag till nybyggnadsarbeten å Långholmen,
meddelade Kong! Maj:t fastställelse å de i sådant hänseende i Kongl. Fångvårdsstyrelsen
uppgjorda ritningar och kostnadsförslag, enligt hvilka nuvarande straffängelset skulle
tillbyggas med två flyglar, afsedda för nattceller och arbetslokaler.

I följd af förändrad lagstiftning angående straffarbetes verkställande i enrum
har emellertid, på sätt utaf Kongl. Maj:ts berättelse till 1875 års Riksdag, om hvad
i riket och dess styrelse sig tilldragit, inhemtas. Fångvårdsstyrelsen uti skrifvelse till
Kongl. Maj:t den 2 April 1874 anmält, att det inom fängelset befintliga antal af dagceller
blifvit otillräckligt, hvarförutom sistnämnda cellers belägenhet inom fem särskilda
våningar skulle, då samtliga cellerna blefvo upptagna, i hög grad fördyra bevakningen.
Behofvet af bostäder vid fängelset eller i dess närhet hade jemväl gjort sig gällande
och såväl de ändamål, de föreslagna tillbyggnaderna varit afsedda att uppfylla, som
ock den nödvändiga tillökningen och förändringen af dagcellafdelningen äfvensom behofvet
i öfrig! af ökadt utrymme hade ansetts bäst och utan förhöjning i kostnaden
kunna vinnas genom uppförande å en norr om nuvarande fängelset belägen bergsplatå
af ett alldeles nytt fängelse, hvilket skulle innehålla 300 nattceller och 200 dagceller,
omkring 30 arbetsrum, kyrka, skolsal in. in., hvarjemte uti en mindre byggnad framför
hufvudbyggnaden skulle inredas vaktrum samt expeditionslokal för direktören och
redogörare!!. De häröfver uppgjorda ritningar och kostnadsförslag blefvo af Kongl.
Maj:t den 5 Juni 1874 faststälda, hvarefter arbetena under samma år påbörjades.

Beträffande ifrågavarande byggnadsarbete förekommer vidare, att Fångvårdsstyrelsen,
jemte förmälan, att styrelsens ordförande under besök sommaren 1874 vid vissa
mera framstående fångvårdsanstalter i Tyskland, Schweiz och Belgien fastat uppmärksamhet
å åtskilliga förhållanden, af beskaffenhet, att de synts böra tagas i betraktande
vid utförandet af den nya fängelsebyggnaden ä Långholmen, uti en till Kongl.
Maj:t den 1 Oktober 1875 afbiten skrifvelse, anfört, bland annat:

att det för nämnde fängelsebyggnad följda system, att låta cellflyglarne utgå från
ett gemensamt centrum, hufvudsakligen hade för ändamål att genom en i nämnda centrum
stationerad kontrollerande bevakning åstadkomma närmare tillsyn öfver den underordnade
bevakningen samt betrygga ordningen och säkerheten, för hvilket ändamåls uppnående
det likväl icke vore till fyllest, att byggnaden fördelades i flyglar, utgående
från centrum, utan att jemväl andra med konstruktionen förenade vilkor förutsattes,
hvartill, bland annat, hörde, att hvarje cellflygel, hvilken, till följd af sammanbindningen
med midtelpartiet, icke, såsom länsecllfängelserna, erhölle fönster på båda gaflarna,
utan blott på den ena, annorledes bereddes full dager, så att ej blott korridorvakten
utan svårighet kunde öfverse den 150 fot långa korridoren i hela dess utsträckning,
utan ock den kontrollerande bevakningen från sin plats på afstånd i centrum
hade öfversigt (ifver hela korridoren och kunde iakttaga hvad der sig tilldroge samt
tillse att korridorvakten fullgjorde sina åligganden;

att för beredande af erforderlig dager inom cellkorridoren de bättre utländska fängelserna
jemte större fönster närmast centrum äfven hade tre större lanterniner, anbragta
i yttertaket omedelbart öfver korridoren, hvilka lanterniner, nedåt vidgade till
korridorens hela bredd, lemnade tillträde för full och stark belysning;

att behofvet af riklig takbelysning måste blifva än mera känbart inom dagcellflyglarne
å Långholmen än vid de utländska fängelserna, enär på förra stället de
mindre breda korridorerna mera beskuggades af de för eldningen erforderliga större
gallerierna;

— 15 —

att, enligt. förslaget för byggnaden på Långholmen, derstädes icke skulle blifva
någon takbelysning, utan cellkorridoren i hvardera flygeln öfverbyggas med ett fjerde
etage för inredning af 13 större och 6 mindre arbetsrum;

att bland de beräknade 200 cellfångarne alla, som ej kunde sysselsättas i dessa
38 celler, eller ett antal af omkring 160, således måste, oaktadt tillkomsten af ett
fjerde etage, hållas till arbete inom straffcellerna;

att det likväl syntes vara af mindre behof att inrätta ett särskildt etage för
endast en del af fångarne, enär i allt fall vissa mera bullrande och eldfarliga arbeten
lika litet der som inom straffcellerna borde bedrifvas;

att fångarnes förflyttning samt transporten af materiel och varor genom fängelsekorridoren
till och från det fjerde etaget skulle störa den stillhet, som inom fängelset
borde råda, och i icke ringa mån försvåra en noggrannare kontroll öfver fångarne
och deras bevakning; samt

att Fångvårdsstyrelsens ordförande ingenstädes i utlandet funnit arbetslokaler
inrättade i särskildt etage näst öfver straffcellerna eller något fängelse innehålla mera
än tre etager öfver källarvåningen.

Med tillkännagifvande derjemte dels att, sedan Fångvårdsstyrelsens ordförande
genom afgifven promemoria gjort berörda äfvensom andra i sammanhang dermed anmärkta
förhållanden till föremål för granskning inom styrelsen, cj mindre direktören
vid förenämnda straff-fängelse, än äfven styrelsens byggnadsintendent och föreståndaren
för byggnadsarbetena å Långholmen blifvit hörde och utlåtanden i ämnet afgifvit,
dels ock att genom uteslutande af öfvervåningen å fängelsets samtliga flyglar eu besparing
å den beräknade bygnadskostnaden antagligen skulle beredas till belopp af omkring
70,000 kronor, har Fångvårdsstyrelsen vidare yttrat, att som, för bedömande af
frågan om. lämpligaste sättet för åstadkommande åt nödig belysning inom cellkorridorerna
och i afseende å andra anordningar vid fängelsebyggnaden, närmare utredning, beräkningar
och ritningar erfordrades, styrelsen för det dåvarande tagit under pröfning
allenast frågan om uteslutandet af ett fjerde etage, eller öfvervåningen öfver cellerna”
hvilken fråga i och för arbetets fortgång tarfvade skyndsamt bestämmande; och enär
beträffande denna fråga utredt blifvit, att en öfvervåning eller ett fjerde etage öfver
cellerna för inredande af arbetslokaler icke kunde anses af behof påkalladt vare sig
å dag- eller nattcellflyglarne, samt med afseende å de nya fängelsebyggnadernas höga
läge det syntes mindre lämpligt, att dessa byggnader gjordes högre än beliofvet och
en ändamålsenlig fångvård kräfde, hvartill komme, att uteslutandet af ifrågavarande
öfverbyggnad å samtliga cellflyglarne skulle medföra en icke obetydlig besparing både
i byggnads- och i den framtida bevakningskostnaden, så hemstälde Fångvårdsstyrelsen,
huruvida icke Kongl. Maj:t täcktes i nåder tillåta, att den å ritningen upptagna öfvervåning
dier ett fjerde etage å samtliga flyglarne finge vid utförandet uteslutas samt
att, i händelse af nådigt bifall dertill, det måtte vara styrelsen obetaget att förordna
om de mindre väsentliga afvikelser från ritningen, som deraf kunde påkallas.

Med afseende derå att, enligt hvad af Fångvårdsstyrelsen blifvit upplyst, tillräckligt
utrymme för arbetsrum åt gemensamhetsfångarne förefunnes i de gamla fängelsebyggnaderna
och att beredandet af endast 38 arbetsceller för ett beräknadt antal af 200
cellfångar icke syntes motsvara kostnaden för uppförandet och den framtida bevakningen
af en hel våning i det under byggnad varande stora fängelset, har Kongl. Maj:t,
äfven, under antagande att de i öfrig! af Fångvårdsstyrelsen ifrågasatta förändringar
uti den af Kongl. Maj:t fastställa ritningen icke erfordrades, den 15 Oktober 1875
på det sätt bifallit Fångvårdsstyrelsens berörda hemställan, att fjerde våningen å samt -

— 16

liga flyglarne till ifrågavarande fängelsebyggnad må vid utförandet uteslutas och de till
följd häraf erforderliga afvikelser från den faststälda ritningen tillåtas.

Till dessa byggnadsarbeten, hvarför kostnaderna från början beräknades till
635,000 kronor, att utgå med 150,000 kronor under det första, 240,000 kronor under
det andra 175,000 kronor under det tredje samt återstoden, 70,000 kronor, under det
fjerde byggnadsåret, hafva vid 1873, 1874 och 1875 årens riksdagar de för de tre
första byggnadsåren beräknade beloppen blifvit beviljade med tillhopa 565,000 kronor.
Då något ytterligare anslag för nästa år icke blifvit begärdt, bör antagas, att de nya
fängelsebyggnaderna med de hittills anslagna beloppen kunna fullbordas, och att alltså,
på sätt förut är nämndt, eu väsentlig besparing uppstår, på samma gång byggnaderna
torde blifva mera ändamålsenliga.

§ 2.

Vid det besök, en del af Revisorerne af lågt å Nya varfvet utanför Göteborg,
hafva de funnit de derstädes dels af nya uppförda dels i äldre byggnader inredda
fängelselokaler och öfriga anstalter för fångvårdens behof icke gifva anledning till
någon anmärkning.

Tredje Hufvudtiteln.

Kongl. Utrikes-departementet.

A) Kabinettskassans inkomster och utgifter.

Debet.

Balans från år 1873.

Tillgångar..................................... 80,455: 50.

Uppbörd.

Anslagen å riksstatens tredje hufvudtitel:

Till diplomatiska utgifter .................. 436,800: —

Norska statsverkets bidrag ................. 181,723: 50.

Bidrag från konsulsfonden till Departementets expedition 7,700: — 626,223: 50.

Summa 706,679: —

— 17 -

Kredit.

Utgifter.

Statsministerslönen ....................... 24,000: —

Departementets expedition................... 41,700: —-

Ministerstaten .......................... 492,044: 46.

Skrifmaterialier, tryckningskostnader m. m. . 3,893: 02.

Möblers anskaffande och underhåll, inköp åt

böcker och kartor, frakt m. m........2,109: 18.

Prenumeration å tidningar............ 1,359: 69.

Telegrafporto.................... 7,353: 24.

Postporto..................... 5,737: 09.

Ekiperingspenningar................ 24,000: —

Yexelomkostnader................. 72: 25.

Beskickningarnes extra utgifter......... 6,922: 99.

Rese- och kurirkostnader............ 2,949: 53.

Utomordentliga beskickningar m. m....... 1,448: —

Hemliga utgifter.................. 9,464: 70.

Diverse utgifter.................. 2,167: 74. 67,477: 43.

Leverering till Kongl. Öfverintendents-embetet 1,000: —

626,221: 89.

Balans till år 187.1.

Tillgångar:

Kontant behållning:

Af anslaget från svenska statsverket
„ „ „ norska dito

55,931: 71.

24,525: 40. 80,457: 11.

Summa 706,679: —

B) Anslaget till underhåll af svenska kyrkan i London och svenska
kronans egendom i Konstantinopel.

Debet.

Balans från ur 1873.

Tillgångar .................................... 3,786: 16,

1874 års statsanslag

Upphörd.

Kredit.

Utgifter.

Underhåll af svenska kronans egendom i Konstantinopel
Dito af svenska kyrkan i London

........ 6,880: —
Summa	10,666: 16.
6,005: 88.
1,823; —	7,828: 88.

Transport 7,828: 88,

Rev. Bzr. 1875 angående Statsverket.

- 18

Transport 7,828: 88.

Balans till år 1875.

Tillgångar:

Kontant behållning

, . . . 2,837: 28.

Summa 10,666: 16.

C) Konsulsfonden.

Debet.

Tillgångar

Balans från år 1873.

9,864: 21.

Upplärd.

Sverges bidrag..........................

Norges bidrag, efter afdrag af vexelom kostnader......

Utaf de i Storbritanniens och Irlands hamnar uppburna
lästafgifter ..........................

160,000: —

119,817: 70.

89,482: 30. 369,300: —
Summa 379,164: 21.

Kredit.

Utgifter.

Konsulernes aflöning, expektanslöner och pensioner . . . .
Förvaltningskostnad:

Bidrag till aflöning åt Kongl. Utrikes-departementets ex -

pedition .................... 7,700: —

Skrifmaterialier och expenser......... 497: 60.

Konsulernes embetsutgifter...................

Vexelomkostnader.........................

Extra utgifter ..........................

335,152: 04.

8,197: 60.
9,782: 01.
120: 50.
589: 23.

353,841: 38.

Balans till år 1875.

Tillgångar:

Kontant behållning

.... 25,322; 83.

Summa 379,164: 21.

— 19 —

Fjerde HufVudtiteln.

Kong!. Arméförvaltningen.

För att lemna en öfversigt af samtliga de under Arméförvaltningens inseende
stälda medel hafva Revisorerne låtit upprätta nedanstående sammandrag, hvarvid Revisorerne
beträffande skiljaktigheten mellan dess sifleruppgifter och dem, som i kapitalkonto
till rikshufvudboken äro meddelade, anse sig böra erinra, att detta endast
härleder sig från olika bokföringsmetoder. Rikshufvudboken är nemligen upprättad i
enlighet med ett år 1S55 gilladt formulär, då deremot Arméförvaltningens räkenskaper
fortfarande föras efter ett annat, i vissa hänseenden derifrån afvikande formulär,
som år 1850 blifvit för desamma faststäldt.

— 20 —

A) Förvaltningens hufvudbok.

l:o Ordinarie anslag.

Chefen för Landtförsvarsdepartementet.......

Landtförsvarsdepartementets kansliexpedition ....

d:o kommandoexpedition .

Generalstaben.....................

Arméförvaltningen...................

Generalitetsstaten...................

Generalstabsofficerares bildande...........

Artilleristaben.....................

Öfverkommendantsexpeditionen i Stockholm ....

Kommendantsstaten..................

Krigsskolan......................

Allmänna garnisonssjukhuset.............

Resestipendium för militärläkare..........

Indelta kavalleri- och infanteriregementena ....
Inlösen af dagsverksskyldighet från hästhemman i Skåne

Roteringsunderstöd.....................

Militieboställskassan.....................

Till löneförbättringar vid indelta armén.........

Till trossens underhåll...................

Indelta arméns och Vermlands fältjägareregementes

vapenöfningar......................

Lifgardet till häst......................

Husarregementet Konung Carl XV............

Svea lifgarde.........................

Andra lifgardet.......................

Vermlands fältjägareregemente...............

Svea, Göta och Vendes artilleriregementen........

Marinregementet......................

Fortifikationen........................

Kavalleri- och artillerihästars remontering och skoning .
Lega för hästar till artilleriets och pontonierbataljonens

exercis..........................

Fouragering af artilleriets och pontonierbataljonens samt

värfvade kavalleriets hästar............

Mathållning för manskapet vid garnisonsregementena

Lifbeväringsregementet.................

Gotlands nationalbeväring ...............

Hallands beväring....................

Vesternorrlands beväring................

Beväringsmanskapets vapenöfning...........

Inom linien balanserade -

Fordringar
och förskott
från

år 1873. i

Skulder
till år
1875.

Reservation
från år

1873.

Anslag.

____	_				17,000
_ _ _		_ _	_		39,300	—	- ---	—	- --	—
___	—	_ __	_	___1._	3,040	—	582 71	- _	—
	—	- -	_	1	157,770	•-	—	—	—	—
_	—	_ _	_	1,800 —	130,273	45	9,316	66	—	-
__		_ __	_	375 —	76,750	—	—--	—	—	—
____	10	__ _	_	_1_	----	—	467	51	—	—
179	20	_ _	_	_1	6,400	•-	179	20	•--	—
23	42	_ _	_	_I	6,015	•-	23	42	—	—
	—	__	_	1,407 —	15,217		- ---
___	—	_ __	_	----	79,888	25	- - _	—	—	—
_ _ __	.__	___	_	33,291 80	62,650	—	- ---	—	—	—
__	_	_ __	_	_ _!_	2,000	—	—	—	—	—
____	__	_ _	_	30,400 20	446,154 60				—
. ._	__	_ _	_	_\|	4,500		— - —	—	—	—
4,236	86	_ _	_		12.500	_	147	48	9,192	10
	_	_ __	__	_____	24,841(72	—	—	—	—
17,676	45	_ _	_	184,117 8	—		2,609	85	—	—
	—	---	—		26,520 —
587,206	34	2,926	44	_ _ _1_	1,200,000		24,728	91	—	—
199	93	500	74	11,054 76	128,124 55	—	—	—	—
	_	_ _		- - --	161,87816	6,940	59	—	—
8,800	—	74	10	22,211''56	172.334 32	—	—	—	—
9.047	9	148	2	19.20186	171,949 32	•---	—	- —	—
3,522	33	2,033	83	-----	69,490 50	707 33	—	-
49,380	8	5,0 7 5	17	50.358 92	1,015,305 70	39,492 30	—	—
2,862	52	52	21	273,00127	200,000	—	•---		—
20,520	51	397	34	11.188 99	258,153 52	---	,_	—	—
14,986	45	532	21;---i—	87,205 25		—	- -	—
170	80	202	32		58,399 69	—	—	—	—
97,450	6	25,978	36	_ _ __1_	468,400	_	3,597 78	117,763	32
42,994	75	3,438	77		386,000	—	2,106 26 229,401	30
'' 12	59	_ _	-	_\f_	15.911 50	12 59	_	_
4,562	21	82	79	i_	141,103,90	2,589,48	—	_
_ __ __	_	_ __	_	__1_	7,500	—		—	- -	—
_ __ _	_	_ _	_	_ _ _ _	6,295	—		—	—	—
	14	137,803	91	1._	600.000	—	24.226 68	324,954	32

* Uppbörd.

d e

Brist.

Transport |l,127,635.83; 179,245|21| 638,408,44, 6,258,87143j 117,728|75; 681,311 4j

* Under rubriken »Uppbörd» upptages återdeb i terade medel, från andra anslag eller fonder öfverförda ersättningar, foranslag,
m. m.

** Rubriken »Omföring» omfattar dels å ordinarie anslag uppkomna besparingar, tillhopa 373,289 kronor 68 öre, som tillgodoringar
godtgjorts, dels ock å extra anslag belopp,, hvilka från ett till annat konto blifvit öfverförda.

bet.

** Omföring.

Skulder och
anticipationer

till år
1875.

Kredit.

Skulder
och anticipationer

från år

1873.

Anordnadt.

Bespa ring.

** Omföring.

AfEördt till
redovisning
af K. Statskontoret.

Reservation

till år 1875.

Summa.

Inom linien balanserade -

Skulder
från år

1873.

Fordringar
och förskott
till

år 1875.

599

500 —

14,604

4,136

11,652

10,600

687

38 ----

492,550

„L

2,316

34-

5,500

2,53-1

J I

— . 9,316 66

16,500
39,300
3,622
146,810
134,010
73.692
1.067
6,066
6.015
15,039
79,888
72 000
2,000
451.555
1,6.''!!)
21,839

71 -r>8 ''
42 ■
24;-41 -67|;

37 -25 -

2,860

>.863 3
i, 687176

512 53
23|42
177 63

71.433 25 —

240.270 39 1,477,008 65
199 93; 116,477,63

''115,293! 68

8,800 —
9,047 9

20,800[—
2,862 52

137,546 18
158,634 82
152,30321
74,334 17
865.492! 66
155.92.3jll
243,566 27
75,955''80

42,679 35

— _l_l.

19,340|62| 525,840j40

589.761 10
617.507 56
10.980-131,461 80
7,500 —
6,140 83 —
949,181;—I —

24,841

26,520

22,61164
1.800 —
''43250

1.407

23.941

39,603 26

3,98992
9,696 3 —
10,705:53 —

---45115

''—18G,416''62j--

n ^78|54; - _

—!— 9,720;34''--

—! 4.941 9 —
—j 10,786 59’ —

—i 15417 —

72---—

18,51183
21,576 54
18.72l|70
29,349,73

224,36426
130.833,40
15,997170
11,249 45

6.000 —

17.000—:
39,300 —
3.622 71
169,422 22
151,990|ll
77,812 50
1,067 41
6,579 20
6,038 ''42
16.621
79,888 25!
95,94180
2,000—''
491,159 18
4,500 —
21,839 58
24,84172
186,726193
26,520 —

3,717,279 4
139,179311
168,81875''
3 96,8621 5
191.15118
74,33417
1,110,656
475,535
269,342
87,205

l,444|99j

— — j—;

58,399

589,761

617,507

15,924

143,693

7,500

6,295

949,181

582 71

467

7,027

1,426

41---—

— ---43

— 3292

4,367

3,059

43 585,853 38

1,543 43

92''

511

4,569r
48:
1,134 41!
532 21

69:

2,69174
9,877 34

849 97

22 89
97,076 83

2,316

12,599

37,583

2,559

32,824

19,738

77,374

31,299

3,296

21461
305,393 53

291,796|59j 6,954,934|80| 2,860174j373,2011 a|

51,36l|72| 567,345|80| 8,241,500''68] 126,424)4511,120,086151

säljningsmedel, tomtöre- och arrendemedel samt från Statskontoret erhållna ersättningar för brister i föregående års förslagsvis
hufvudtitelns allmänna besparingar, samt å enahanda anslag befunna brister, tillhopa 52,769 kronor 61 öre, som af samma bespa -

_ 22 —

Transport

Försvarsverket till lands i allmänhet eller Arméförvaltningens
departement:

Artilleri-departementet...............

Fortifikations- d:o ...............

Intendents- d:o ...............

Till lif- och släpmunderingar vid rothållsregementena .

Inqvarteringskostnader i Stockholm............

Till inqvarteringens ordnande i d:o ...........

Inqvarteringskostnader i landsorterna...........

Salpeteruppköp.......................

Yed och ljus för fästnings- och garnisonsorter.....

För en ridskola vid Strömsholms kungsgård.......

Till skjutskolor.......................

Spanmålsupphandlings- och bagerikostnader.......

Durchmarchekostnader...................

Rese- och traktamentspenningar..............

Skrifmaterialier och expenser, ved, m. m. för Arméförvaltningen,
m. fl. verk................

D:o för Landtförsvarsdepartementets kansliexpedition . .

Extra utgifter........................

Disciplinkompaniet.....................

Fjerde hufvudtitelns besparingar.............

Upp- och afföres indelta räntor och indelt spanmål å
anslaget till indelta kavalleri- och infanteriregementena
........................

Inom linien balanserade -

Fordringar
och förskott
från
år 1873.

Skulder
till år

1875.

Reservation
från år

1873.

1,127,635 83 179,245 21

281,931
187,441
1,381,941
1,095,673
160
31,200
35
1,039
5,717
12,008

---- 1.519 83

251
89
i6,
72

1,444

4,424

59,143

7.997 21
1,475 81
25,975 51
5,705 71
33012

638,408 44

189,313 70
112,674 75
127,500 86
13,491 64

22 — -

307 64---

1,498 52----

12,164:96
40,886''73
15,593 38

'' l

1156---1

42 80---

--—1 11,893 45

- 155,382 83

Säger ordinarie anslag

4,189,867118; 222,612| 9,1,318,830157

2:o. Extra ordinarie anslag

Löneförbättringar vid indelta armén.........

Till fullföljande af artilleriets organisation......

Till uppsättning af ytterligare fortifikationstrupper .

Till Generalstabens topografiska afdelnings arbeten .

Till understöd åt officerare, anstälde i utländsk krigstjenst j—
Till lista Lifgrenadierregementet, för saknad af öfverste bostället

Kongsbro...................

Karlsborgs fästningsbyggnad................

Karlskrona d:o ................

Till förberedande åtgärder för Stockholms förseende med

befästningar......................

„ skansanläggningar vid Oxdjupet...........

,, bepansringar vid d:o ...........

„ anskaffning af ett nytt krigsbryggeekipage.....

„ försänkningar i Stockholms skärgård........

,, fortifikation smateriel . .................

„ kasern för fältsignalkompaniet............

9,000
166,86116

1,238

5,000

2,230 83

347,710 84
6,395j

2,500''-

52o''31
441172

10,216 77

60,260 6|
87,000 —|
120,000 —1
500 —

Anslag.

6,258,871

399,200
119,650
926,849
272.520
24,900
21,450
37,300
110,000 —

33.000 —
14,200

9.000
37.500

8.000

70.000

8,770

2,774

67.500

36,000

2,361,514 —

Uppbörd.

117,728 75

343,145 46
41,126 69
900,46286

353 75
1.800
''141 94
2,102 71
96811

782;40
10,309 51

12,375

538

95,813

10,819,000 2811,527,737

D e

Brist.

681,311

9,38126
2,089 66

30,74146

_J_

225 82

171 723,749124

80,000 —---- —

119,600]—|----;

6o,oooi—|---!

9,000 —---j

245,700

950,000

75,000 —
680,000 —

Transport | 182,099[26j 2,230|83| 635,544[70| 2,219,300|—

650 ■—
207 12
1,29421

2,157 33

bet.

Omföring.

Skulder och
anticipationer

till år

1875.

Kredit.

Skulder
och anticipationer

från år

1873.

Anordnadt.

Bespa ring.

Omföring.

Affördt till
redovisning
af K. Statskontoret.

Reservation
till år 1875.

Inom linien balanserade.

Summa.

Skulder
från år

1873.

Fordringar
och förskott
till

år 1875.

19,340 62

12,426

525,840

250,790

105297 83

5,704 98
—

373,289 68 -—---

40, 291,796

— 67,527

37---

59 6,954,934

426,059

776,630

359,323

13,359,567

25,776(45

426,059

503,589''59

40,000

212,981 61
352,301 {76

2,860

730,859 68
201,660i70
2,205,603197
284,919
34,635
17,062
39,531
43,787
49,265:94
12,250
13,011
42.767
3,294
113,116

373,201

14,545

3,000

69,345

13,100

3; 51,361

72 567,345 80

200,799 99
4,263 65

93
50

8422,915 71

151,359]87---

2,361,514-

52,769

49,45139

60,000''—
7,750

216.147 72
777,01839

226,49495

67,138:97

500!—

— 503,589 59

13,518

7,707

51,861(72

68,315.63

1,950
8,935 82
45,928 92
20,298 67

10,497''86
420,356 58

1,369,918(26.

8,241,500 68 126,424

931,659 67
273,451 !44
2,205,603 97
298,437 82
34,635, 1
24,769183
39,531 j 60
112,102 71
49,26594
14,200''
21,947 36
88,696(24
23,593 38
113,116184

14,545 93
3,000 —
79,932! 1
36,016(55
624,486 6

2,361,514— —

5,386
3,185
13,760
5,002J29

936

108

80,000

417,859

6,395

— 3,750

15,592,007(04(154,813

80,000
467,310(84
6,395 —
60,000
11,500 —

520 31 520(31

---j—( 246,147(72

---''— 990,000

10,866:77

110,565(65
60,260 6
87,000''—

120,000j''

10,866)77
578,796 “''
681,294
60,260
87,000
120,000
500

1,120,03651

387,942 59
212,222,36
2,091,415(13
908,298 22
1,668
30,600

1,781

2,443

13,277

2,548

110

15,630

159

8,608

4,796,742

2,727

50,959

2,506 67
5,000,—
131 32

503,589(591 40,000(''—•( 565,283(37

1,434,50l(42| •

-(503,589(59:

-( 897,217(24[ 3,400,59l(62(

61,325(53

— 24

Transport

Till infanterigevär....................

,, anskaffning af fältartillerimateriel..........

,, fästnings- och positionskanoner............

,, stall och ridhus i Karlskrona.............

„ stall i Göteborg....................

,, stall vid Karlsborg för batterier vid Göta artilleriregemente
.......................

,, gevärsförrådsbyggnader................

Nya fältartilleriet......................

Till anskaffande af ett positions- och belägringsartilleri

med tillbehör......................

,, skjutförsök.......................

,, skarpskytteväsendets befrämjande..........

j, inlösen af persedlar vid Yermlands fältjägareregemente
..........................

„ utredningspersedlar åt beväringsmanskapet.....

,, underhåll af beväringsmanskapets beklädnad . . . .
Ersättning åt passevolantörerne vid Yendes artilleriregemente
för öfvertaliga persedlar m. m. samt till

arfvoden åt battericheferne..............

Till inlösen af persedlar vid Göta artilleriregemente och
Gotlands nationalbevärings stamtrupp i följd af

passevolansens upphörande m. m...........

Till kasernetablissement för Svea artilleriregemente . . .
Af 1874 års Riksdag beviljadt extra anslag till aflöning
åt militärbefälhafvaren å Gotland..........

Inom linien balanserade -

Fordringar
och förskott
från

år 1873.

Skulder
till år

1875.

Reservation
från år

1873.

182,099 26
172,724 82
2,9361 6
67,571 92

32,932 88

4,250 —

Anslag.

Säger extra ordinarie anslag
3:o. Särskilda kassor och fonder.

i Krut- och salpeterförsäljningsmedel............

Disciplinkompaniets besparingskassa............

I Disciplinsoldaternes arbetsförtjenst, m. fl. egna medel. .

| En per mille-fonden.....................

j Trosspassevolansfonden...................

Förenade mötespassevolansfonden.............

i Norrbottens hästjägaresqvadrons fond...........

j Yolontär-vakansmedelsfonden................

> Yadstena krigsmanshuskassa................

Militieboställskassan.....................

: Invalidhusfonden......................

i Allmänna beväringsfonden.................

| Beväringsmanskapets invalid- och pensionsfond.....

499,867173

332	11	__ ___	__	938
3,016		58	16	8,807
14,018	25	1,101	91	261
846	36	126	51	2.828
_ _	_		—	22!)
652	78	21	84	157
14,502	78	5,008	59	54,425
3,929	92	7,920	43	1,502
12,512	34	48	75	11,048

--!—1 2,789! 75

Säger fonder

49,81054

14,286 19 82,988 67

---1-

895,588

•--

—

Summa

: lifter afdrag af anticipationer, omföringar, m. m.....

4,739,545

323,788 5613,590,835 93

1 | |

— —!—!l,351,527 64

15,148,340''—
_____1

2,473,854 59

723,749124

25,776|45

1 Återstå

4,739,545145

323,788''5 G [2,239,308 29|l5,148,340 — 2,473.854159

697,97279

109

040

210

41,150

21,937

12,000

13,583

415,779

61,389

78.281

250,200

567

D e -

Uppbörd. Brist.

2,230 83	1 635,544 70	2,219,300		2,157	33
82,500 95		1,084,000	—	43,534	9
__ _	_		185,000	—	204	81
	—	197,588 94	200,000	—	512	41
	—	36,06625	—	—	—	—
__	_	27,994 30
	—	5,645 97	25,000		46	60	—
	‘-	- --- --	—		—	—
		40446	___		___
		1	iso,000	_	_	—	___
	—	54,030 91	100,000	—	449	—
_ _		6,928 78
—	—	805,320 —
—	—	29,172 28	189,000
—	—	27,603 35	—	—	3,625	—	—
			90,000	_
2,158 50\| 362,716 75 I I	200,000	_	____	_	___
!--		___	7,040
86,890	28	2,189,016 69	4,329,340	—	50,529	24	— —

12--

b e	t.				K	r e d i t.			Inom Skulde j från å 1873.	linien balan-serade	r i
Om- föring.	Skulder och anticipa-tioner till år 1875.	Skulder och anti-cipationer från år 1873.	Anordnadt.	Bespa ring.	i Om-föring.	Affördt till Summa, redovisning Reservation af K. Stats-1till år 1875.; kontoret, j	•	Fordringa och för-skott til år 1875
503,589 59	1 1 40,000 —	565,283	37	1,434,501	42		—1508,589159		1 ii \| 1 —: 897.217)245 3,,400,591162 ---		61,325	5:;''
---		184,0391 5	365,662	94	945,910	20				—---—! 1,311,573:14 86.82697	151,561	77''
---	—	19,68193	61,188	65	143,698	9	—	—j--''—	—	----1—; 204,886 745--	_	18,522	35!
__		----- -	- ---		178,452	82		i i	__	— 219,648 53> 398,101 1	35;--	—	85,76037]
—		-----i -	—		- - -	—	— -	— —		— 36,066 25; 36,066	25--	—	___
- -	—	__			- — _		__ _	_ _ _!_	— _	—: 27,99430'' 27,994	30---			_
__			- ----	—	15,323	8	—	,	—	— 15,36949 . 30,692		—	27,475	!
			_							— 40446'' 401	46 — —	_
—	—		—	-	25,917,80		—--—		—: 4,0821201 30,000	-!---		____	—
__	—	— —--1 ~		—	59,625 71	__	—\|--1__	__	—; 94,85420\| 154,479	91 ----		35,528 83 i
—	—	— — —; .	--- -	__	_ _ _	—	__	_1 _ _j_	__	—ä 6,928 78; 6 928	73
—	—	----—	- -	—	---	-	—	—•--1—	— —	-1 805,320—5 805,320	:
- -	_	_ ___	-----—		204,217 66	_	—,--—	__	—! 13,954 62 218,172	28 ------	—		—
—	—	----—	—	—	12,136	47		j !		— 19,09188 31,228	35 861	75	____
_ _		__ _.1		-	67,823	45				i — 22,176 55i 90,000			____
	—	— - —! —	-----	-	330,383	55	—	—,--—	—	—! 232,333120 562,716 75 --	_	403,000
	—	-----;	—-----	—	4,120		—	_■__i_	—	—; 2,920—! 7,010	i		—	—!
503,589	59	243,720 98	992,134)96	3,422,110 25	—	— 503.589 59		—''2,398,361 701 7,316,196	50 87,688	72	783,173	85
								1 \| !		109 50 109	50--			_
- —		----	___						—	978 75 978	75--	—	523	73
										—: 9,147 80 9,147	80---	—	4,048 69
- -	—		_ -- __	_	40,667	35		_ __1—	_	744 39 41,41174 503	97	6,357 50
					22,632	12		—1--—	—	—1 2,133 77 24,765!89 997	67	2.788 62
—					12,034	74				19440 12,22914 --	—	35 43
—	—	4,291 83	—		18,032	92	—	i i		—!------ 18,032 92 74	34	342:19
—	—		—		156,490	57	—	—!--i—	—	—! 13,713 92 470,20449 2,883 45	16,972 52
- -	—	2,475 —	2,475	_	60,962	36	—	—! - .—j-	—	—\| 1,92916 65,366 52 10,300:77	7,75472
—	—	—	--—	—	86,647	33	— —		---	—1 2,682 73 89,330	6 128:75	13,874184
—	—	2,122 44	69	—	2,253	44	—	-1--1-	__	—! 250,000 — 252,322 44 --	—	---	_
—	—	—---—	-----	—	3,196	87	—	-''•--''-		160 3,356 87
_ _	—	8,889 27	2,544	— 703,127	70	—	—\|--1—	—	—\| 281 791 12 987,46612 14,888)95	52,698	24
929,648	881,029,241! 2	1,354,002 6417,484,805	59 25,776 45\|929,648\|88	51,361 72 4,050,074 38 23,895,669 66 257,390 98	5,632,614	19
929,648	881,026,766, 2	1,351,527 64		—	25,776 451929,648)88	—	— 1,026,766 2 3,333,718 99 --	—	i___	—
—	—	2,475!—	2,475	-	17,484,8051,59	__1	—! ——	51,361172! 3,023,308!36 20,561,950j 6 < \|257,390)9 8	5,632,614	19

Rev. Ber. 1876 angående Statsverket. 4

♦

- 26

I B) Redogörelse öfver kreditivmedel.

| l:o. Det vid 1862—1868 årens riksdag till försvarsverkets
fullständiga ordnande beviljade
anslag af 8,000,000 riksdaler:

i Till fälttrain och oförutsedda utgifter..........

I ,, anskaffning af grofva kanoner med projektiler . . .

| ,, d:o af kapotter................

t „ medicinal- och instrumental-attiralj.........

; Besparingar å de till Intendentsdepartementets disposition
afsätta kreditivmedel''.................

Säger

| 2:o. Det belopp, 737,000 riksdaler, som Kong!.
Maj:t under den 1 i Augusti 1870 utaf det
afdamma års Riksdag på Riksgiildskontoret
anvisade mindre kreditiv stillt till
Kougl. Arméförvaltningens disposition för
vidtagande af nödiga åtgärder för att under
kriget mellan Frankrike pell Tyskland
upprätthålla de förenade rikenas neutralitet
och trygga deras säkerhet:

Inom limen balanserade -

Fordringar
och förskott
från

år 1873.

Skulder
till år

1875.

11,172

353

3,088

1.000

15,615)10

Reservation
från år

1873.

1.3,839

9,929

23,769

Anslag.

* Uppbörd.

D e -

Brist.

11,420

11,420158

Försvarsanordningar vid och omkring Vaxholms fästning
...........................

Till anskaffning af 5,000 st. revolvers med ammunition

,, d:o af 2:ne modellmitrailleuser.......

,, d:o af 8,300 st. skyddstältdeiar.......

,, förändring af 22,000 st. bandolér..........

„ komplettering af arméns sjukvärdsmateriel.....

,, 2:ne fälttelegrafafdelningar..............

Från beväringsbeklädnadsdirektionerna infordrade medel,
jemlikt Kongl. bref vet den 2 Oktober 1870, för
beredande af tillökning i arméns materiel.....

1,915 56 --—

27 30 --—

2,403 22

2,258 40:--—!

Säger j 4.20J_26__2,403^22;

Summa ) 19,816)36) 2,403)22)

3,350 —
13,44150	—
88,000 —	—
5,000 —	—
27,49	—
162,670 —	_
272,48899	—
296,258 93

29,904)28)

30,702)28;

42,122)86)

bet.

i Skulder och
I anticipaOmföring.
tioner
til! år

1875.

e d i t.

Skulder
och anticipationer

från år

1873.

Anordnadt.

227130

Bespa ring.

11,066

Om förin g.

Affördt till

redovisning Reservation
af K. Stats-!till år 1875.
kontoret.

Inom linien balanserade.

Summa.

Skulder
från år

1873.

Fordringar i
och för- ■
skott till l

år 1875. j

14,193178

11,066|78|

9,929,961~
24,123|74|-

25,260

7,365 II
227 30

3,125|23
22,311 [97

7,1751-—
42,259 66

- — 227

9,929 96
35,190(52

—,-----j 224 77

30--——__;—

6,266:50
46,538.34
5.000 —
27 49

3,350

29,904

227

13,441

88,798

5,000

28!
30
50

11,172

3,088

1,000

15,261

1,915

7,395

—i 2,258

227(30

7,592(31 ( 74,87l|86|

---1 162,670 —I 162,670]— —

22730

7,592(31 85,938|64|

-|—| 227(30

220,727|10( 303,418(57(--]—| 11,569(36

24,123(74) 220,727|l0( 338,609( 9[--1—| 26,830|66

— 28 —

Enligt förestående sammandrag redovisas Arméförvaltningens inkomster och
utgifter på följande sätt:

Redogörelserna

Debet. öfTer kreditiv''

Hufvudboken.

medlen.

Summa.

Balans från år 1873

Tillgångar.........

Inom linien balanserade

Uppbörd.

4:de hufvudtitelns ordinärt
anslag

Penningar 8,162,810: 64.

Indelta räntor
. . . 2,097,006: 61.

Indelt spannmål.
. . 264,507: 39.

Oindeltd:o 294,675: 36.

Extra ordinarie anslag

Särskilda uppbördsmedel

Brister i förslagsanslag, i
liqvid påförda Kongl.

Balans till år 187ö.

Skulder..........

Inom linien balanserade
skulder.......

2,239,308: 30.	288,666: 62. ---- —	2,527,974: 92.
4,789,545: 45.	19,816: 36.
* 10,819,000. — 4,329,340. —	ZZ Z} 15,148,340:
2,473,854: 59.	42,122: 86. 2,515,977:	45.
697,972: 79.	---— 697,972:	79.
18,320,167: 38.	42,122: 86. --	— 18,362,290: 24.
2,475: -		— 2,475: —
323,788: 56.	2,403: 22.

Summa 20,892,740: 16.

— 29 —

Redogörelserna

KrpHit °fTer kreditiv‘

Hufvudboken. medlen. Summa.

Balans från år 1873.

Skulder........... 2,475: — 2,475: —

Inom linien balanserade
skulder 257,390: 98.

Utgifter:

Anordnad! för landtför svaret

m. m. ... 15,128,291: 59. 85,938: 64.15,209,230:23.

Afföring:

Indelta

räntor 2,097,006: 61.

Indelt

spanmål 264,507: 39. 2,361,514: — ------- 2,361,514: —

Till redovisning af Kong!.

Statskontoret..... 51,361: 72. 24,123: 74. 75,485: 46.

Sgr 17,536,167: 31. 110,062: 38. --- 17,646,229: 69.

Balans till år 1875.

Tillgångar:

Kontant behållning . . 10,000: — 10,000: —

d:o i Riksbanken . . 154,521: 84. 154,521: 84.

Utlånta medel..... 8,370: — 8,370: —

Fordringar hos Statskontoret.
...... 3,023,308: 37. 47,835: 26. 3,071,143: 63.

Sgr 3,023,308:37. 220,727:" 10.''--— 3,244,035: 47.

Inom linien balanserade

fordringar och förskott 5,632,614: 19. 26,830: 66. —— — __

Summa 20,892,740: 16.

§ 1-

Öfver beklädnadsdirektionernas redogörelser meddelas följande tvenne sammandrag.

Sammandrag af Beklädnadsdirektionernas vid de indelta roterade
infanteriregementena redogörelser för år 1871.

	Debet.		Kredit.
	Nettobehåll-ning vid 1874 års början.	Inkomster.	Utgifter		Nettobehåll-ning vid 1874 års slut.	Summa.
lista lifgrenadierregementet . . . .	58,871 18	2,127	33	11,675	89	49,322	62	60.998	51
Jexntlands hästjägarekår......	29,819 25	7,263	53	5,151	93	31,930	85	37,082	78
Uplands regemente.......	79,091	68	19,487	76	56,817	30	41.762	14	98,579	44
Skaraborgs dito .......	101,103	43	21,753	83	63,065	69	59,791	57	122,857	26
Södermanlands dito .......	136,502	48	21,995	92	25,132	78	133,365	62	158,498	40
Kronobergs dito .......	46,212	26	18,646	3	13,539	92	51,318	37	64,858	29
Jönköpings dito .......	20,061	4	19,910	88	14.313	17	25,658	75	39,971	92
Dalregementet............	50,044	87	22,174	20	13,554	82	58,664	25	72,219	7
Iielsinge regemente......	53.916	98	18,076	1	24,197	91	47.795	8	71,992	99
Elfsborgs dito .......	51,143	75	20,908	41	16.741	76	55.310	4 0	72,052	16
Vestgöta-Dals dito .......	49,444	31	20.766	16	50,857	61	19,352	86	7ii,210	47
Bohusläns dito .......	20,031	29	15,652	10	6,718	84	28.964	55	35,683	39
Vestmanlands dito .......	66,361	26	24.899	90	54,588	90	36,672	26	91,261	16
Norrbottens fältjägarekår......	21,882	7	5.745	20	13.874	59	13.752	68	27,627	27
Vesterbottens dito ......	21,834	41	6.226	64	20,113	17	7.947	88	28,061	05
Kalmar regemente........	94,441	69	21,464	28	61,895	17	54.010	SO	115,905	97
Nerikes dito ........	27,624	43	14.839	76	5,903 91	36,560	28	42,46419
Vermlands dito ........	41,323	73	15.092	97	23.961	62	32,455	8	56,416	70
Jemtlands fältjägarekår......	19,401	39	8,416	1	3,151	93	24,665	47	27,817	40
Norra skånska infanteriregementet	53,117	3	33,644	—	41,571	25	45.189	78	86,761	3
Södra dito dito	59,540	96	20,204 07	50,579	93	29,165	10	79,745	3
Summa	1,101,769	49	359,294(99	577,408	9j 883,656(39	1,461,064(48

31 —

Sammandrag af Beväringsbeklädnadsdirektionernas
redogörelser för år 1874.

	Debet.	Ki	•edit.
Nettobehåll-ning vid 1874 års början.	. Inkomster.	Utgifter.	Nettobehåll-ning vid 1874 års slut.	Summa
Lifregementets grenadierkår ....	7,911	74	5,049	92	6,624	81	6,336	85	12,961	66
l:sta lifgrenadierregementet ....	11,321	17	413	99	2,106	97	9,628	19	11,735	16
2:dra dito	14,766	59	8,713	94	2,113	31	21,367	22	23,480	53
Vestgöta regemente ......	22,112	1	7,527	28	2,859	12	26,780	17	29,639	29
Smålands grenadierbataljon ....	22,730	74	4,580	29	11,042	28	16.268	75	27.311	3
Uplands regemente.......	26,006	56	1,048	41	4,740	33	22,31 t	64	27,054	97
Skaraborgs dito .....	19,046	83	6,787	29	10.545	4	15,289	8	25,834	12
Södermanlands dito ....	30,549	24	6,577	11	19,071	65	18,054	7 5	37.126	35
Kronobergs dito ......	19,133	20	7,469	62	892	7	25,710	75	26,602	82
.Jönköpings dito ....	31,780	86	7,157		1.080	39	37,857	47	38,937	86
Dalregementet..........	21,721	84	9,728	14	9,383	55	22,066	43	31,449	98
Helsinge regemente.....	20.651	65	9,519	83	11.479	23	18,692	25	30^171	48
Elfsborgs dito ......	16,7*57	19	7,257	97	3,434	11	20,581	5	24,015	16
Vestgöta-Dals dito .......	6,617	—	7,395	67	3,638	5	10.374	62	14,012	67
Bohusläns dito .......	42,853	89	9,664	!)	1,241	76	51,276	22		98
Vestmanlands dito	10,882	68	5,303	72	4,500	46	11,685	94	16. ISO	40
Norrbottens fältjägarekår......	21,133	63	5.227	88	1,103	51	25,258		26,361	51
Yesterbottens dito ....	14,749	80	5,790	71	4,159	32	16,381	19	20,540	51
Kalmar regemente (Kulltorp) . . .	27.574	in	5,659	31	3,380	24	29,853	17	33,233	41
Dito dito (Huitsfred) . . .	32,438	65	5,892	22	3.517	86	34.813	1	38,330	87
Nerikes dito.......	11,074	20	7,399	47	6,878	64	11,595	O	18.473	67
Vermlands dito........	31,697	10	8,548	92	i ,834	27	38.411	75	40,246	02
Jemtlands fältjägarekår......	32.047	57	5,829	—	1,059	40	36,817	17	37,876	57
Norra skånska infanteriregementet	47,722	35	10.442	68	8,995	74	49,169	29	58,165	3
Södra dito dito	50,466,	33	15,161	58	12,089	83	53,538	8	65,627	911
Summa	593,746,92	174.146,0 I	137,771(89	630,121 j 0 7 j	767.892	96 j

— 82 —

§ 2.

Angående de förr under Arméförvaltningen stälda kassor och fonder, hvilka numera
tagna i kapitalkonto till rikshufvudboken. Ifrågavarande fonders tillväxt sedan år 1845 inhem -

Vid slutet af motstående år utgjorde:	1845.		1855.	1	1865.	)
Militieboställsfonden..............	332,233	23	308,322	7	351,141	91
Förenade mötespassevolanskassornas fond .	—	-	459,713	53	463,545	05
Trosspassevolansfonden..............	298,132	18	170,879	35	305,991	37
Norrbottens hästjägaresqvadrons fond.....	5,808	31	198,113	71	221,442	31
Volontärvakansfonden..............	— —	—	102,952	88	277,406	06
Fn per mille-fonden...............		—	37,708	86	57,881	74
Allmänna beväringsfonden......• . . . .	_ _	—		—	490,413	24
Palmqvistska fonden till Stockholms beta-
stande......................	— —	—	---	--	_ _	—
Vadstena krigsmanshusfond...........	2,172,536	29	2,650,600	59	3,382,061	97
Invalidhusfonden.................	230,562	49	571,376	38	993,817	99
\| Beväringsmanskapets invalid- och pensions-
fond.......................	1 - -	—	___	—	27,491	19
Summa	3,039,272	50	4,499,667	37	6,571,192	83
Beklädnadsfonderna vid indelta roterade in-
fanteriet....................	■ —	—		—	872,649	69
Beväringsbeklädnadsfonderna ....... . .	— —	—		—	668,679	50

— 33 —

af Statskontoret förvaltas, få Revisorerne hänvisa till de detaljerade redogörelser, som finnas intåg
af följande tablå:

1870.	1871.	1872.	I 1873.	1874.	Aproximativt beräknadt. 1875.
379,144	23	401,217	87	408,436	73	429,397''	59	449,212	16	469,241	43
507,572	41	497,288	33	483,767	9	501,715	25	517,716	43	516,722	18
471,881	10	233,599	42	124,777	71	142,451	47	127,660	20	124,723	63
231,527	28	234,684	41	233,715	82	234,025	77	238,255	29	236,575	98
365,796	67	344,802	40	414,692	91	444,691	3	461,857	8	471,744	13
71,960	68	75,266	74	77,473	55	82,415	97	86,542	96	90,856	20
948,542	15	1,063,996	19	804,781	91	857,420	26	894,764	28	543,034	2
128,908	26	135,878	53	140,685	86	150,482	89	157,968	35	165,698	33
3,736,227	88	3,821,174	68	3,886,158	51	3,918,780	18	4,031,888	43	4,077,044
1,220,109	6	1,271,113	87	1,334,190	—	1,426,583	58	1,509,612	49	1,542,814	17
76,638	62	84,311	22	96,899	6	116,218	46	133,704	35	93,350	98
8,138,308	34	8,163,333 a ; u 5	66	8,005,579	15	8,304,182	45	8,609,182	2	8,331,805	5.
1,015,101	65	1,127,033	1 70	1,262,796	1	1,101,769	[49	883,656	39	_ _	_
924,937	36	1,037,226	79	792,928	27	593,746	92	638,121	7	- -	i

Rtv. Ber. 1876 angående Statsverket. 5

— 34 —

Antalet af Vadstena krigsrnanslmskassas underhållstagare, hvilket vid 1873 års
slut uppgick till 9,884, hade under revisionsåret ökats med fem och utgjorde således
vid utgången af år 1874 9,889. Pensionsstaten, som år 1873 slutade å 258,692 kronor,
belöpte sig för år 1874 till 258,362 kronor.

På militieboställskassans bekostnad hafva under år 1874 karaktershusen vid 37
boställen blifvit, med en kostnad af 17,680 kronor 3 öre, iståndsätta, hvarjemte kassan
under samma år lenmat inqvarteringspenningar med ett sammanlagdt belopp af 15,570
kronor till 145 löntagare, hvilka å sina boställen varit i saknad af karaktershus.

Den vid 1874 års början ännu qvarlefvande siste invaliden af dem, som varit
å invalidinrättningen vid Ulriksdal förr intagne, har under loppet af år 1874 aflidit,
sedan under samma år till hans underhåll från invalidhus fonden utbetalts 65 kronor
71 öre. Från samma fond hafva jemväl under år 1874 utgått svärdspensioner dels å
45 kronor till 194 svärdsman med 8,730 kronor, dels å 15 kronor till 431 innehafvare
af svärdsmedaljen med 6,465 kronor. Af de genom Kongl. brefven den 12 April
1872 och den 2 Maj 1873 bestämda pensionsrum, nemligen 200 för svärdsman och
500 för svärdsmedaljörer, voro 6 af de förre och 69 af de senare vid 1874 års utgång
obesatta.

§ 3.

På sätt af här ofvan intagna tabell inhemtas, är till »Indelta arméns och
Vermlands Fältjägareregementes vapenöfningar» under år 1874 anordnad! ett sammanräknadt
belopp af 1,477,008 kronor 65 öre. Då årsanslaget utgjorde 1,200,000
kronor och särskild uppbörd under anslaget endast stigit till 24,728 kronor 91 öre,
hafva i följd deraf »skulder och anticipationer» å förevarande anslag under år 1874
ökats med 252,279 kronor 74 öre, eller från 240,270 kronor 39 öre, som de vid 1873
års slut utgjort, till 492,550 kronor 13 öre, och enär denna post torde vara att anse
såsom en anslagets sväfvande skuld, hafva Revisorerne funnit sig böra förhållandet
omförmäla.

§ 4.

Utaf räkenskapen för det af 1862—1863 års Riksdag anvisade särskilda kreditiv
till försvarsverkets fullständiga ordnande framgår, att af sagda kreditiv vid 1874 års
slut ej funnos qvar mer än tvenne, inom linien balanserade poster, nemligen:

till fälttrain m. m., att redovisas af chefsembetet vid Kongl. Fortifikationen,
11,172 kronor 51 öre;

till anskaffning af kapotter, innestående i skräddaremästaren P. J. Wärubergs
konkursmassa, 3,088 kronor 8 öre; samt

till medicinal- och instrumentalattiralj, att redovisas af Kongl. Sundhetskollegium,
1,000 kronor 71 öre, eller tillsammans 15,261 kronor 30 öre.

Enligt hvad Revisorerne inhemta!, är det förstnämnda beloppet, 11,172 kronor
51 öre, under nästlidet år redovist och, på det att det ifrågavarande kreditivet måtte
kunna afföras ur Riksgäldskontorets räkenskaper, der det till belopp af 2,973,234
kronor 68 öre såsom fordran inom linien balanseras, vore det af vigt att jemväl förberörde
två ännu återstående poster, tillhopa 4,088 kronor 79 öre, blefve till slutlig
redovisning befordrade. Revisorerne hafva derföre velat å, förhållandet fästa Riksdagens
uppmärksamhet.

— 35 —

§ 5-

Till fortsättning åt fästningsverken ä Fredriksborg vid Oxdjupet i Stockholms
skärgård hafva 755,000 kronor för revisionsåret varit beviljade. Med detta anslag och
med de 28,000 kronor, 1875 års Riksdag beviljade för innevarande år, äro nu dessa befästningsarbeten
tillika med upptagandet af den nya farleden genom den gamla försänkningen
i sundet afslutade. Revisorerne, som hafva gjort besök vid Fredriksborg,
instämma till fullo i det omdöme, 1874 års Revisorer i deras berättelse, sid. 243,
rörande detta fästningsverk afgifvit.

Beträffande den nyssnämnda nya farleden genom försänkningen, hvilken öppnats
denna sommar, funno dock Revisorerne, att den erhållit endast 26 fots djup. Enligt
det af 1867 års befästningskomité uppgjorda, af Eongl. Maj:t godkända och Riksdagen
meddelade förslag skulle rännan upptagas till 34 fots djup, på det en allierad
flotta med dess största djupgående fartyg måtte kunna passera och bakom våra befästningar
ega eu replipunkt. Revisorerne, som till alla delar instämma i denna åsigt,
vilja för sin egen del erinra, att med det djup, farleden i Oxdjupet nu erhållit, ellei
26 fot, kunna väl de pansarfartyg, som grannstaterna nu ega, derigenom passera, hvaremot
många af de engelska och franska pansarfartygen gå djupare än 26 fot, åtskilliga 28
och andra mer än 29 fot, hvarföre denna nya farled ännu är stängd för alla dessa
fartyg, med mindre de uttaga sina förråd och andra tyngder, eu åtgärd som endast
i högsta nödfall tillgripes och hvilken fordrar mycken tid. Visserligen kan djupet
framdeles ökas, men det synes Revisorerne, att det både varit mera öfverensstämmande
med god hushållning, om det erforderliga djupet nu med ens upptagits, då dykeiioch
minmaterielen fans på stället och då man der egde eu vid dylikc undervattensarbete
kunnig och öfvad arbetspersonal. Ingen vet dessutom stundelig när det större
djupet plötsligt kali blifva behöflig!, och lätt kali då inträffa, att tid ej finnes att
verkställa ett långsamt fördjupningsarbete.

§ 6.

Beträffande vidare de ändringar, som komma att ske uti den af 1867 års. befästuingskomité
föreslagna och af Kongl. Maj:t år 1869 faststalda plan för föisänkningarne
i Stockholms skärgård, hafva Revisorerne inhemta! följande:

Enligt denna plan skulle under fredstid för den allmänna sjöfarten hållas öppen
en 12 fot djup ränna i de båda försänkningsliniema, som gå öfver Kodjupet. Rännornas
bredd skulle nedtill blifva 30 fot och, med li, fots dossering, upptill något mer
än 70 fot. Hvarje ränna skulle ledas intill en närbelägen holme, så att det bestämda
djupet af 12 fot erhölles af sundets naturliga djup, hvarigenom man undvek att vid
början och slutet af rännan få ett större djup, i hvilket fienden kunde nedrulla den provisionel
fyllning, som under krigstid i rännan nedsänktes. Sundet emellan Hästholmen
och Rågholmen, eller det så kallade Finnhålet, skulle i likhet med andra sund
helt och hållet stängas medelst försänkning, bestående af en solid grusbank, förstärkt
med tvenne rader pålverk, och öfver alla försänkningarne skulle djupet vid lägsta

vattenstånd vara fem fot. _ „

Enligt nu förestående ändring skall i fredstid Finnhålet hållas helt och hållet
öppet samt de båda förstnämnda rännorna erhålla en bredd af 200 fot, hvarigenom

— 36

de komma utanför det ofvannämnda 12 fots djupet ut på 30, 40 och 50 fots djup
då följaktligen vid början och slutet af rännan djupet blifver betydligt större än
sjelfva rännans djup. Detta förhållande i förening med rännornas ökade bredd
kommer att utgöra en betänklig svaghet i försvarlinierna. Förutsatt att i granskapet
af rännorna sten blifvit upplagd, samt att vid hastigt påkommande krigsförklaring
tiden medgifver att anskaffa tillräckligt antal roslagsskutor — hvilket för att fylla båda
rännorna och Finnhålet måste blifva ganska stort — och att man hinner lasta dem
med sten och vidare på rätta ställen sänka den, så blifver det dock ett jemförelsevis
lätt arbete för fienden att, sedan han med minor söndersprängt dessa bräckliga roslagsskutor.
i det större djupet vid sidorna af rännan nedstjelpa desamma. De kanoner, som
på liolmarne, äro uppstälda bakom jordverk i afsigt att bestryka rännorna, lära ej
kunna mycket uträtta mot en fiende, som med dykare arbetar under vattnet och antagligen
är skyddad af pansarklädda fartyg.

För öfrigt synes den medgifna ändringen i försänkningarne icke blifva af något
väsentligt gagn för sjöfarten. För fartyg, som komma från Furusund, blifver den
nya farleden genom Fredriksborgs-sundet 21,800 fot längre än genom Kodjupet, och
för fartyg som komma från Sandhamn och Landsort blifver den ökade väglängden
12,500 fot. Då ett fartyg med t. ex. 10 knops fart nu behöfver tre timmar 24 minuter
för att från Furusund genom Kodjupet gå till Stockholm, så behöfver det genom
Fredriksborgs-sundet till Stockholm tre timmar 45 minuter, och då med nämnda fart från
Landsort till Stockholm genom Kodjupet nu fordras en tid af sju timmar 24 minuter,
så åtgår för samma segling genom Fredriksborgs-sundet sju timmar och 36 minuter.
Alltså uppstår en tidsförlust af i ena fallet 21 minuter och i det andra 12 minuter,
eller knappast nämnvärd. Men den nya farleden genom Fredriksborgs-sundet
medför betydliga fördelar för sjöfarten. De större fartygen få i denna farled ett rakt
och djupt farvatten i stället för den krokiga och trånga passagen genom Kodjupet
och Tenösund, och i stället för att hittills varit eu farled,- erhållas nu tvenne, hvarigenom
trängsel och sammanstötningar undvikas. Dertill kommer, att öfver alla försänkningarne
blifver, såsom förut är nämndt, fem fots vatten, hvarför så väl mindre
roslagsskutor som alla fisksumpar och timmerflottor fortfarande kunna passera, der
de hittills gått, äfven öfver försänkningarne i Finnhålet, om desamma fått komma
till stånd.

Sålunda synas ändringarne uti försänkningarne, utan att väsentligen gagna den
allmänna sjöfarten, hafva i ej ringa mån rubbat och försvagat den befästningsplan,
som Kongl. Maj:t år 1869 faststält.

§ 7.

Statsrevisorerne hafva vid det besök, en del af dem aflagt vid Göta artilleriregementes
etablissement i Göteborg, funnit det skick, hvaruti den till regementet
upplåtna kasernbyggnad sig befinner vara egnadt att ådraga sig deras synnerliga uppmärksamhet.

I fråga varande, å det s. k. Ekelundsberget uppförda byggnad, som tillhör
Göteborgs stad och af staden mot befrielse från skyldigheten att in natura inqvartera
garnison blifvit, till en del utan, men i öfrigt mot ersättning, för artilleriets begagnande
upplåten, kan nemligen numera knappast anses motsvara äfven de ringaste anspråk,

— 37

som, med hänsyn till dess ändamål, kunna och böra å densamma ställas. I följd
deraf, att husets å en sluttning lagda grund gifvit sig, hafva dess såväl murar som
golf och tak betydligt afvikit från vertikala och horisontala plan och detta, hvad särskildt
beträffar den vestra flygeln, i så hög grad samt under senare åren i så snabbt
fortskridande, att dess begagnande till boningsrum för närvarande skulle kunna vara
rent af med lifsfara förenligt, och hvad byggnadens inredning vidkommer, anmärktes
såsom en särdeles olägenhet, att eu del trappor blifvit, alla våningarne igenom, uppförda
af trä, hvadan, i händelse af vådeld inom kasernen, det manskap, som möjligen
kan vara i byggnadens öfre delar inlogeradt, löper fara att varda innebrändt, och det
torde blifva med stor svårighet förenadt, om ej helt och hållet omöjligt, att rädda
någon del af artilleriets der inrymda persedlar och öfriga förråd.

Såsom en annan bland byggnadens stora olägenheter anmärktes dess allt förknappa
utrymme. År 1846 beräknades detsamma, efter afdrag af vissa lägenheter,
som skulle till andra ändamål än beboende användas, vara tillräckligt för en styrka
af en kapten, 7 subalternoflicerare och 41 underofficerare samt 696 konstaplar och
manskap. Denna beräkning var uppgjord i enlighet med föreskrifterna i Kongl. brefvet
den 26 Oktober 1756 och Kongl. Maj:ts reglemente för kasernbyggnaden den 18
Maj 1804, enligt hvilka på hvarje man skulle komma sex qvadratalnars golfyta, då
rummet höll fem alnars höjd. Sedan numera regementets nummerstyrka blifvit ökad
och i följd deraf behof af bostäder för mera manskap uppstått, har emellertid inqvarteringskommissionen
i Göteborg låtit verkställa ny mätning och uträkning af alla
de lägenheter inom byggnaden, som skulle kunna komma i fråga att till inhysande af
manskap användas, och dervid, med tillämpande af ofvan omförmälda föreskrifter på
det sätt, att å hvarje man skulle, utan afseende å rummets höjd, komma 30 kubikalnar
eller 240 kubikfot, kommit till det slut, att kasernen lemnade »lagligt» utrymme
för ända till 866 eller till och med 882 man. Vid denna mätning synes något afdrag
ej hafva kommit i fråga hvarken för de i rummen varande möbler eller för de grafva
bjelkar, hvilka, för att hindra eller minska väggarnes skridning, flerstädes blifvit i
rummens tak fastgjorda; men äfven om sådant afdrag gjorts, torde det nämnda måttet
af 240 kubikfot på hvarje man få anses allt för ringa.

Jemväl den af manskapet i logementen begagnade servis befans vara af dålig
beskaffenhet och förty gifva anledning till åtskilliga anmärkningar. Då nu härtill
lägges, att samtliga lokaler för marketenteri, tvätt, tillagande af manskapets föda
och dess utspisning i mer än ett hänseende lemnade åtskilligt öfrigt att önska, vill
det synas, som skulle en bland de väsentligaste orsakerna till den ofta öfverklagade
svårigheten att till regementet erhålla nödigt manskap icke osannolikt vara att söka
i det sätt, hvarpå detta manskap uti den i fråga varande kasernbyggnaden inhyses
och hålles.

Nu påpekade missförhållanden äro emellertid alltför i ögonen fallande, för att
deras undanröjande ej redan skulle varit ifrågasatt, och, efter hvad Revisorerne inhemtat,
hafva ock på senare tider underhandlingar varit öppnade rörande de vilkor,
hvarunder Göteborgs stad kunde finnas villig att till kostnaden för en ny kasernbyggnad
å annan plats bidraga; varande af stadsfullmägtige i sådant hänseende uti
skrifvelse till chefsembetet af den 5 November 1874 vissa förslag framstälda, men
lärer det sålunda gjorda erbjudande, såsom ej inom utsatt tid eller före den 1 Juli
detta år antaget, numera hafva förfallit.

— 38 —

§ 8.

Af ett inom Arméför vattningen uppgjordt statistiskt sammandrag öfver samtliga
kostnader för värfvade och indelta armén samt för beväringsmanskapet under år
1874 hafva Revisorerne ansett sig höra meddela nedanstående uppgifter.

Värfvade armén.

Kavalleri:

Antal

man.

Lifgardet till häst................ 400.

Husarregementet Konung Carl XV....... 600.

Artilleri:

Svea artilleriregemente........

Göta d:o d:o .........

Vendes d:o d:o .........

Gotlands nationalbevärings artillerikår
Fyrverkarekåren............

Infanteri:

Svea lifgarde..................820.

Andra lifgardet................. 820.

Vermlands fältjägareregemente........ 600.

Fortifikationen.....................

Marinregementet....................

Värfvade armén i allmänhet. .

Indelta armén.

Kavalleri:

Lifregementets dragonkår
d:o husarkår .

Smålands husarregemente
Skånska husarregementet
Dito dragonregementet
Jemtlands hästjägarekår.

Kostnad
psr man.

1,093: 77.
856: 21.

R:dr R:mt.

437,231: 73.
513,728: 29.
Sgr 950,960: 02.

399:

379:

169:

	876,974:	14
	695,152:	73.
	769,237:	10.
	16,035:	45.
	168,513:	86.
Sgr	2,525,913:	28.
67.	327,733:	79.
52.	311,208:	37.
08.	101,448:	74.
	432,149:	19.
	101,178:	29.
Sgr	1,273,718:	38.
	311,254:	13.
Summa	5,061,845:	81.
	68,872:	01.
	90,801:	27.
	64,378:	89.
	150,011:	60.
	136,468:	82.
	39,761:	80.
Sgr 550,294:	39.

— 39 —

Infanteri:

Lifregementets grenadierkår....................... 26,946: 92.

Första lifgrenadierregementet •.................... 52,953: 82.

Andra d:o 34,411: 76.

Vestgöta regemente ........................... 55,692: 13.

Smålands grenadier bataljon ...................... 29,587: 37:

Uplands regemente............................ 53,222: 83.

Skaraborgs eko ............................ 41,250: 97.

Södermanlands d:o ............................ 49,953: 05.

Kronobergs d:o............................ 68,039: 60.

Jönköpings regemente.................,......... 54,565: 16.

Dalregementet .............................. 56,887: 36.

Helsinge regemente........................... 73,060: 42.

Elfsborgs d:o ........ 91,970: 55.

Vestgöta-Dals d:o ............................. 48,324: 46.

Bohusläns d:o............................ 37,943: 19.

Vestmanlands d:o ............................. 46,620: 14.

Norrbottens fältjägarekår......................... 26,470: 46.

Vesterbottens d:o ......................... 44,159: 50.

Kalmar regemente............................. 34,198: 57.

Nerikes d:o ............................ 66,958: 11.

Vermlands d:o ........................... 62,836: 20.

Jemtlands fältjägarekår.......................... 54,906: 47.

Norra skånska infanteriregementet................... 85,070: 96.

Södra d:o d:o ....................87,891: 24,

Sgr 1,283,921: 24.

Indelta armén i allmänhet...................... •_474,609: 55.

Summa 2,308,825: 18.

Beväringen.

Lifgardet till häst............................. 2,419: 58.

Svea lifgarde ............................... 19,057: 10.

Andra lifgardet ............................... 14,774: 79.

Svea artilleriregemente.......................... 6,926: 17.

Lifbeväringsregementet........................... 13,063: 50.

Lifregementets dragonkår......................... 1,752:29.

D:o husarkår.......................... 2,103: 52.

Smålands husarregemente......- • ................ 2,696: 86.

Skånska d:o ......................... 3,511: 57.

D:o dragonregementet........................ 4,824: 69.

Husarregementet Konung Carl XV................... 4,916: 85.

Jemtlands hästjägarekår.................. ........4,101: 16.

Transport 80,148: 08.

— 40 —

Göta artilleriregemente.......,........

Transport 80,148: 08.

.....•..... 7,180: 02.

Lifregementets grenadierkår.............

Första lifgrenadierregementet...........

........... 29,937: 53-

.......... 36,424: 30.

Marinregementet ..................

Vas tern!,a

............ 2,960: 39.

............ 32,497: 59.

Smålands grenadier bataljon..............

Uplands regemente .................

............ 16,193: 26.

........... 19,311: 98.

........... 24,785: 24.

........... 25^565: 40-

........... 23,714: 16-

Dalregementet ....................

Helsinge regemente.................

Flfshorps d?o ...............

........... 40,605: 33.

........... 26,035: 23.

........... 36,339: 67-

........... 37,575: 84-

Vfistmä/nlands d:o .................

........... 24,764: 41.

Norrbottens fältjägarekår..............

Vfistfirbfittfins d:o ..............

........... 23''027: 56-

.......... . 23,491: 25.

Kalmar regemente..................

Nfirikfis rl ro .................

............ 63,859: 22.

............ 37,705: 01.

Vprmlands d:o ..................

........... 43435: 31.

Jemtlands fältjägarekår ..............

Norra skånska infanteriregementet........

Södra d:o d:o

............ 21,940: 29.

........... 41,156: 18.

............ 44,941: 59.

Vermlands fältjägareregemente .........

(Tntlands nationalhfivjiring

............ 17^292: 43.

........ 144,317: 37.

Hallands beväring .................

Vesternorrlands d:o

. .''......... 44,254: 04.

........... 54,055: 31.

Kongl. flottans d:o .... ......

........... 20’021: 58.

Beväringen i allmänhet...............

Sgr 1,138,932: 75.

........... 396,541: 86.

Summa 1,535,474: 61.

— 41

Generalstabens topografiska arbeten.
Debet.

Upphörd:

Statsanslag.............................. 60,000: —

Öfverskott vid försäljning af Hermeliiiska karteverket .... 204: 62.

Dito dito af länskarteverket................... 362: 75.

Anmärkningsmedel.......................... 55: 16. go 622- 53

Skuld

Balans till år 1876:

..... 3,475: 67.

Summa 64,098: 20.

Kredit.

Skuld

Balans från år 1873:

4,420: 82.

Utgifter:

Triangelmätning..........•.......

Stomkartearbeten.................

Fältmätning....................

Resor.......................

Vinterarbeten...................

Generalstabens karta öfver Sverige.......

Generalkartan..................

Habrs karteverk.................

Länsbeskrifningar................

Koppartryckning.................

Galvanoplastik..................

Fotografi.....................

Observatoriitornet................

Hyresafgifter m. m................

Arfvoden .....................

Anmärkningsarfvode...............

Diverse utgifter .................

2,761: 84.

2,584: 17.

16,671: 15.

312: 30.

6,377: 35.

14,379: 23.

2,296: 53.

476: —

1,458: 46.

1,846: 97.

6: —

230: 50.

20: —

633: — ''

7,770: 67.

8: 27.

-I,844: 94- 59^677: 38.
Summa 64,098: 20.

Rev. Ber. 188fi angående Statsverket.

§ I Generalstabens

topografiska afdelnings arbeten under år 1874 hafva omfattat:
utstakning genom norra delen af Geileborgs län af det första gradens triangelnät, som
följer Bottniska vikens kust från Haparanda till Söderhamn; vinkelmätningar inom
ett triangelnät af andra ordningen i Torneå och Luleå lappmarker; åtskilliga mätningar
och reduktionsarbeten i och för fullständigandet af de redan för liera år sedan
hopsatta sfcomkartorna öfver östra och norra delarne af Stockholms län; fältmätningar
och i samband dermed stående höjdmätningar inom Finsponga läns, Aska, Bobergs,
Gullbergs, Åkerbo, Memmings och Skärkinds härad af Östergötlands län, samt inom
Sotholms härad och Yermdö skeppslag af Stockholms län, allt öfver en sammanlagd
vidd af 22,5 qvadratmil; fortsättning af arbeten i och för mellersta delen af generalkartan
öfver Sverige; utarbetande af topografiska och statistiska beskrifningar öfver
Malmöhus och Kristianstads län, så att beskrifningen öfver Malmöhus län i början
af året utgifvits.

Af generalstabens karta öfver Sverige i skalan 1: 100,000 hafva under år 1874
utgifvits kartbladen Nissafors, Lenhofda och Mönsterås; under gravering voro bladen
Norrköping, Hvetlanda, Nydala och Oskarshamn samt mellersta delen af generalkartan
öfver Sverige. Till gravyr bereddes kartbladen Finspång, Dalarö och Vaxholm.

Allmänna garnisonssjukhuset.

Tillgångar . .

Debet.

Balans från är 1873:

Uppbörd:

Statsanslag................. . . . .

Sjukvårdsersättningar...............

Hyresmedel....................

Extra inkomster..................

35,168: 89.

62,650: —

7,010: 03.

1,757: 50.

11: 10'' 71,428: 63.
Summa 106,597: 52.

Kredit.

Utgifter:

Aflöning............................. 18,788: 64.

Proviantering............................ 27,349: 90.

Medikamentskostnader....................... 6,503: 86.

Förbrukningsartiklar...................... 3,456: 90.

Transport 56,099: 30.

43 —

Transport 56,099: BO.

Inventariers upphandling och underhåll ............ 5,040: 30.

Ved........ 9,917: 52.

Lyshållning........................... 1,596: 43.

Byggnaders underhåll ........................ 654: 04.

Diverse utgifter............ 7,403: 59.

80,711: 18.

Balans till år 1875:

Tillgångar:

Kontant behållning.................

Innestående statsanslag . . . ■............

Sjukvårdsfordringar.................

1,874: 07.

23,941: 80.

7Q: 47~ 25,886: 34.
Summa 106,597: 52.

Enligt direktionens berättelse har förhållandet med
sjukhuset vårdade varit följande:

Qvarliggande från år 1873 ....................

Intagne under år 1874 ......................

Dtgångne......... . ....................

Afskedade..............................

Döde......................... .......

Qvarliggande vid årets slut ...................

de under revisionsåret å

. ..... 132.

'' '' • • •...• 1’73L 1,863.

....... 1,595.

....... 24.

...... 65.

'' '' '' '' —_17Ö: 1,863.

Kongl. Krigsskolan.

Debet.

Balans från är 1873:

Tillgångar.................................... 43,326: 95.

Uppbörd:

Statsanslag......................

Betalande kadetters utgifter............

Ersättningsmedel..................

Auktionsmedel....................

Diverse inkomster..................

Balans till år 1875:

79,888: 25.

88,196: 70.

7,225: 57.

6,099: 85.

821: 24 182,231: 61.

..... 100: 86.

Summa 225,659: 42.

Skulder

Kredit.

Balans från år 1873:

Skulder .

Utgifter.

Underhåll och beklädnad m.

Dito pensionsafgifter

Dito ersättningsmedel.

Diverse utgifter.......

Tillgångar:

Kontant behållning
Dito i Riksbanken

Balans till år 1875:

44	,608:	23.
106	306:	19.
8	278:	68.
7	590:	69.
3	000:	—
2	856:	—
2	808:	79.
7	087:	58.
	94:	15.
	79:	49.
	463:	94.
34	143:	—
3	600:	—
3	,945:	55.

797: 13.

182,709: 80.

42,152: 49.

Summa 225,659: 42.

Kadettkårens nummerstyrka uppgick vid revisionsårets början till 131. Under
året inkommo 62 och afgingo 111, så att antalet kadetter vid 1874 års slut utgjorde
82. Pensionsafgiften för betalande kadetter hade under året varit af Kongl. Maj:t
bestämd till 816 kronor.

- 45 —

Jemtlands roteringskassa.

Debet.

Balans från år 1873:

Tillgångar.................................... 178,022: 02.

Uppbörd:

Vederlag för indragna hemmansräntor i Jemtland...... 11,850: —

Dito „ dito dito i Medelpad..... 4,890: 16.

Intressemedel.......................... 8,108: 87.

Auktionsmedel......................... 4,650: — 29 499'' 03

Summa 207,521: 05.

Kredit.

Utgifter:

Bidrag till lön, lega ock servis................ 14,398: 44.

Dito till anskaffande af nummerhästar............ 10,450: —

Arfvoden m. m....................... 520: 71.

Revisionskostnad........................ 19: 34. 25 388- 49

Balans till år 1875 :

Tillgångar:

Kontant behållning.................... 831: 72.

Utlånta medel.............. 156,716: 05.

Fordringar......................... 24,584: 79. 182,132: 56.

Summa 207,521: 05".

4 B

Femte

Kongl. Förvaltninge

						D	e b	e	t.
	Reservation							I
	från år		Anslag.		Brist.		Uppbörd.	Omföring.
	1873.
Ordinarie anslag:
Departementschefen ....................	__	__	15,000
Departementets kansli-expedition ..	---	—	19,050	—	— —	—	— —	—	— —	—
D:o kommando- d:o ...	— -	—	4,250	—	— —	—	— —	—	— —	—
Förvaltningen af sjöärendena ......	---	—	35,550	—	— —	—	— —	—	— —	—
Sjökrigsskolan ..............................	18,670	52	21,470	—	— . _	—	— —	—	— —	—
Afiöningsstaterna vid sjöförsvarets
stationer....................................	29,574	37	1,033,322	50	— —	—	7,813	8	— —	—
Tillskott i båtsmansindelningen ...	---	—	24,000	—	_ —	_	17	83	— —	—
Flottans nybyggnad och underhåll	1,066,023	55	933,427	32	— —	—	103,524	86	—__	—
Båtsmäns förseende med kojer och
täcken ......................................	105,385	62	13,500	—	— —	—	10	85	— —	—
Båtsmäns beklädnad .....................	- -	—	138,200	—	_ _	—	---	_	— —	—
Beklädnad åt kanonierer, matroser
och skeppsgossar........................	10,747	85	55,164	60	— —	—	1,369	59	— —	—
Sjövapnets öfningar .....................	341,155	47	629,850	—	— —	—	29,256	55	135,225	33
Sjömätningar och sjökartekontorets
verksamhet.!...............................	52,805	—	60,000	—	— —	—	14,563	16	- -	—
Gemenskapens natura underhåll	- -	—	243,472	90	61,138 75	8,146	4	- „-	—
Stipendier för sjöofficerare............	3,535	3	15,000	—
Spanmålsupphandlings- och bageri-
kostnader ................................	45,792	51	16,450	—
Durchmarschkostnader..................	9,102	31	20,000	—	- -	—	90	2	- -	—
Sjukvård ......................................	- -	—	39,000	—	- -	—	12,665	59	---	—
Diverse behof.................................	- -	—	19,175	—	- -	—	191	14	7,193	1
Rese- och traktamentspenningar...	- -	—	15,000	_	6,062 85		—	- -	—
Skrifmaterialier m. m. för Förvalt-							1
ningen af sjöärendena...............	- -	—	4,000	—		—	- —_ \|		1,417	89
Dito för kansli- och kommando-
expeditionerna...........................	—	—	2,203	70	256	29	___		—	—
Transport	1,682,792\|	23\|	3,357,086]	2\|	67,457)89	177,648\|71	143,836	23

47 —

Hufyudtiteln.

f sjöärendena.

efterbetalning till år 1875.				K	red	i	t.				Summa.
efterbetalning från år 1873.	Utgifter.	Besparing.	Omföring.	Resertation till år 1875.
				15,000					1			15,000
— —	—	— —	—	19,050	—	— -r-	—	— —	—	— —	—	19,050
— —	—	— —	—	4,250	—	— —	—	— ___	—	— —	—	4,250	—
— —	—	— —	—	34,050	—	—	—	1,500	—	— —	—	35,550	—
— —	—	— —	—	20,678	33	— —	—	- -	—	19,462	19	40,140	52
— —	—	— —	—	1,021,808	50	— —	—	47,556	17	1,345	28	1,070,709	95
— —	—	— —	—	—	—	17	83	—	—	24,000	—	24,017	83
51	28	— —	—	1,068,967	3	- ---	—	8,460	—•	1,025,599	98	2,103,027	1
— —	—	—	—	909 18	- -	—	- -		117,987	29	118,896	47
- -	—	— —	—	--- .	—	7,605	76	130,59424	---	—	138,200	—
— —	—	— —	—	57,484	83					9,797	21	67,282	4
			—	1,034,981	70	- -	—	_ _	—	100,505	65	1,135,487	35
---	—	— —	—	111,791 20	---	—	- -	_	15,576	96	127,368	16
- -	—	— —	—	312,757	69	—	—	—	—	- -	—	312,757	69
- -	—	— —	—	15,698	51	- —	—	2,836 52	—	—	18,535	3
- _	—	— —	—	17,370	36	- -	—	___	_	44,872	15	62,242	51
16,716	62	— —	—	45,908	95	—	—	---	—	- -	—	45,908	95
- ~	—	— —	—	45,683	21	—	—	5,982 38	- -	—	51,665	59
- -	—	— —•	—	26,559	15	—	—	- _	—	- -	—	26,559	15
---	—	— —	—	21,062	85	- -	—	— —	—	—	—	21,062	85
—	—	—	—	5,417	89							5,417	89
—	—	— --	—	2,459	99	—		- -	—;	- -	—	2,459	99
16,767(90	— — \|	—1	3,881,889	37\|	7,623\|59\|	196,929)31 j	1,359,146	71	5,415,588 98

48 —

					D	e	b et.
	Reservation från år 1873.	Anslag.		Brist.		Uppbörd.	Omkring,
Transport Skrifmaterialier in. m. för sjöför-svarets stationer........................ Extra utgifter .............................. Lots- och fyrinrättningen: Lif-räddningsanstalterna..................	1 1,682,792 23 : 2,900\|26	3,357,086 27.000 15.000	2	67,457 14,554	89 87	177,648 16	71 7	143,836	23
Sgr ordinarie anslag	1,685,692(49	3,399,086	2	82,012	76	177,664	78	143,836	23
Besparingar: För särskilda ändamål reserverade: Verkstäder och lyftkran vid Karlskrona station ...............	46,292	73			•		15,273	54	195,198	4
Båtsmäns beklädnadsmedel ......	166 ,369	2					76,825	57	130,594	24
Lyftkran, vid Stockholms station	7,994	27					1,722	50	7,512	5
Skepsholmsbrons underhåll ......	1,861	86	- -	—	—	—	850	—	_ —	—
Vattenledningen vid Karlskrona	2,148	66	— —	—	—	—	2,264	—	—	—
Ersättnings- och försäljnings-medel ..................................	388,763	5					117,047	83		_
Sjöbevärings beklädnadsmedel...	82,926	70
Spanmåls- och proviantförråden i Karlskrona...........................							264,087	58		_
Utredningsförrådet i Karlskrona	4,399	15	— —	—	—	—	4,667	88	- -	—
Material- och slitageförråden i Karlskrona ..........................							790,887	98	73,567	19
Dito dito i Stockholm...............	23,867	45	- -	—	- -	—	124,197	37	3,823	11
Virkesförrådet i Karlskrona......	- -	—	---	—	- -	—	229,924	51	- -	—
Dito i Stockholm ......	7,525	98	- -	—	-----	—	36,703	79	4,200	—
Stenkolslagret i Karlskrona ......	- -	—	- -	—	—	—	177,023	39	—	—
Dito i Stockholm ......	---	—	- -	—	- -	—	26,941	88	28,168	78
Fond för skeppsgossars utbild-ning, enligt Kongl. brefvet den 21 December 1871.........	1,898
Observationsmedel.....................	252	68	- -	—	- _	—	367	6	—	—
Postafgifter för tjenstebref ......							1,698	5	—	—
Begrafningshjelp........................	— —						696	17	—	—
Sgr för särskilda ändamål reserverade medel	734,299	55	_ _		_ _	—	1,871,179	10	443,063	41
För hufvudtiteln i allmänhet ......	451,145	87	—		—	—	—	—	66,665	40
Transport	2.871,137	91	3,399,086	2	82,012(76(2,048,843	88	653,565	4

— 49 —

					K	red	i	t.				Summa.
Öfverbetalning till år 1875.	Öfverbetalning från år 1873.	Utgifter.	Besparing.	Omf öring.	Reservation till år 1875.
16,767	90	—		3,881,889	37	7,623	59	196,929	31	1,359,146	71	5,445,58898 t
- -	—	- -	—	41,570	94	- -	—	---	—	---	—	41,570 94
- -	—	- -	—	8,107	67	---	—	6,892	33	—	—	15,000	.—
—	—	—	—	2,900 26	---	—	—	—	- -	—	2,900	26
16,767	90	—	—	3,934,468)24	7,623	59	203,821	64	1,359,146	71	5,505,060	18
				256,764	31							256,764	31
—	—	—	—	42,923	35	— —	—	—	—	330,865	48	373,788	83
—	—	—	—	17,228	82	—	—	—	—	- -	—	17,228	82
—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	2,711	86	2,711	86
1,391	27	—	—	5,803	93	—	—	—	—	— _	—	5,803	93
- -	—	- -	—	255,919	59	_ ___	—	77,183	38	172,707	91	505,810	88
- -	—	- -	—	— —	—	—	—	—	—	82,926	70	82,926	70
- -	—	50,884	18	201,009	52	----	—	- -	—	12,193	88	264,087	58
- -	—	- -	—	206	50	—	—	8,860	53	—	—	9,067	3
- -	—	323,267	56	530,320	1	- -	_	_ _	_	10,867	60	864,455	17
—	—	— —	—	114,973	53	---	—	28,168	78	8,745	62	151,887	93
—	—	109,059	61	102,663	58	—	--	18.201	32	- -	—	229,924	51
_ _	—	- -	—	45,096	66		—	3,333	11	- -	—	48,429	77
—	—	70,992	90	63,295	15	---- -	—	42,735	34	—	—	177,023	39
- -	—	33,446	51	21,664	15	__	—	- -	—		—	55,110	66
								1,898				1,898	_
- -	—	—	—	49	96	- -	—	- -	—	569 78	619	74
- -	—	- -	—	1,698	5		—	- -	—	- -	—	1,698	5
— —	—	—	—	69G117		—	—	—	—	—	696	17
1,391	27	587,650	76	1,660,313 28	_ _	__	180,380 46	621,588 83	3,049,933	33
__	—	— —	-	60,594)31	—	—	143.836)23	313,380)73	517,811	27
18,159	17	587,650\|76	5,655,375)83	7,623	59	528,038)33	2,294,116)27	9,072,804	78

Rev, Ber. 1876 angående Statsverket. 7

— 50 —

					D	e	bet.
	Reservation från år 1873.	Anslag.		Brist.		Uppbörd.		Omföring.
Transport Extra ordinarie anslag, beviljade vid: 1865—1866 års riksdag: Förlagslån för tillverkning af ka-	2,871,137	91	3,399,086	2	82,012	76	2,048,843	88	653,565	4
noner........................................	55,000	—	- -	—	- -	—	- -	—	- -
Skjutförsök med uppreffiade kanoner 1867 års riksdag:	5,238	60
Till anskaffande af projektiler...... ,, skjutbana, artilleriförsök och	9,391	56	—	----	- -		—
minor................................. 1870 års riksdag:	14,760	84
Af det s. k. mindre kreditivet...... 1871 års riksdag:	40,620	21
Projektiler .................................... Minförsök, minmateriel och mitral-	10,226	68	- -	—	- -	—	- -	—	—	—
jöser .......................................... 1872 års riksdag: Arbetsmaskiner och maskininven-	14,910	34
furier.........................................	18,400	—	—	—	— —	—	8	64	— —	—
Segelbåtar .................................... Upphalningsslip vid Stockholms	10,000	—	—		—		.
station ....................................... Madrasser och möbler å kronans	28,235	8	.						_ _
fartyg .......................................	8,723''99	—	—	—	—	52	5	—	—
Verkstäder vid Karlskrona station	125,526 71	—	—	—	—	—	—	—	—
Handvapen och ammunition .........	29,150 40	— —	—	—	—	—	—	—	—
Kanoner och dito .........	301,93413	—	—	—	—	—	—	—	—
Minattiralj och minmateriel .........	264,494 50	- -	—	—	—	—	—	—	—
Krigsfartygs byggande................. 1873 års riksdag:	346,930	96
Löneförhöjning åt maskinister...... Planering och strandskoning utan-för verkstäderna vid Stockholms			10,000
station ......................................	—	—	79,700	—		—	18	59		—
Transport	4,154,681	!91	3,488,786	2	82,012\|76\|2,048,923	16	653,565	4

— 51 —

				K	red	i	t.				Summa.
Öfverbetalning till dr 1875.	Öfverbetalning från år 1873.	Utgifter, ■	Besparing.	Omföring.	Reservation till år 1875.
18,159	17	587,650	76	5,655,375	83	7,623	59	528,038	33	2,294,116	27	9,072,804	78
				10,000						45,000		55,000
	—	—	—	5,238	60	- -	--	- -	—	- -	—	5,238	60
—	—	—	—	9,391	56	— —	—	—	—	—	—	9,391	56
—--	—	—	—	14,760	84	—	—	—	—	—	—	14,760	84
—	—	---	—	40,620	21	—	—	—	—	—	—	40,620	21
— —	—	—	—	10,226	68	—	—	— —	—	—	—	10,226	68
—	—	— —	—	9,014	99	—	—	— —	—	5,895	35	14,910	34
				18,399	9	9	55					18,408	64
- -	—	- -	—	8,000	—	- -	—	- -	—	O o o_ c\f	—	10,000	—
— —		—	—	4,260	90	—	—	—	—	23,974	18	28,235	8
—	—	- -	—	7,914	35	- -	—	- -	__	861	69	8,776	4
—		—	—	—		—	—	125,526	71	- -	—	125,526	71
■— •—	—	—	—	22,084		—	—	—	—	7,066	40	29,150	40
				137,634	23	—	—	— —	—	164,299	90	301,934	13
				84,884	22				—	179,610	28	264,494	50
		- -	—	278,318	—	- -	—	- -	—	68,612	96	346,930	96
—			—	8,496	3	1,503	97	—		—		10,000
- -		- -	_	18,018	94	1		____	_	61,699	65	79,718	59
18,159\|17\|	587,650	76J	6,342,638\|47\|	9,137\|11\|	653,565]	4\|	2,853,136)68	10,446,128	6

— 52 —

					D	e	b e	t.
	Reservation
	från år		Anslag.		Brist,		Uppbörd		Omföring.
	1873.
Transport	4,154,681 91	3,488,786	2	82,012	76	2,048,923	16	653,565	4
Maskiner och maskininventarier ... Pumpmaskin till nya dockorna i	- -	—	90,000	—	— -—	—	3,489	44		—
Karlskrona................................	---	—	36,000	—	—	—	---	—	_ _	—
Ångspruta för Karlskrona station	— —	—	14,000	—	— —	—	— —	—	-v- —	—
Kanonér och ammunition ............	— —	—	200,000	—	— —	—	— —	—	— —	—
Handvapen och d:o ............	— —	—	100,000	—	— —	—	— —	—	— _	—
Minmateriel....................................	- -	—	335,000	—	— —
Krigsfartygs byggande .................	— •—	—	700,000	—	— —	—	—	—	— —	—
1874 års riksdag:
Arfvodes förhöjning åt sjökrigs-
skolans lärare ...........................	---	—	3,250	—	— —	—	- -	—	— —	_
Förbättring i matroskårens aflöning	—	-	49,275	—	—- —-	—	15	—	— —	—
Sgr extra anslag 1,283,544	—	1,617,225	—	—		3,583	72	— —	—
Summa	4,154,681	91	5,016,311	2	82,012	76	2,052,427	60	653,565	4
Efter afdrag af:.............................	- -	—		—	18,540	24	1,981,030	71	653,565	4
Återstå	4,154,681	91	5,016,311	2	63,472	52	71,396	89	—	—
Då härtill lägges: Båtsmansindelningens räntor i Kal-
mar och Blekinge län...............	- -	—	81,053 98	- ---	—	- -	—	- -	—
1 Statskontoret innestående vakans-
utgifter......................................	4,439	16	---	—	-	—	- -	—	_ _	—
D:o d:o extra anslag.................. De å Lotsstyrelsens tabell upptagna	3,612	27	- -	—		—	---	—	- -	—
belopp ....................................... I Riksgäldskontoret innestående	528,419	74	800,000	—	---	—	- -	—	- -	—
reserverade medel ..................... I Statskontoret innestående öfver-	200,000	—
skott å fyr- och båkmedel in. in. Lots- och fyrinrättningens räntor i	335,966	80							—
länen..........................................	— —	—	460	—	—	—	--—	—	—	—
Uppkommer summan af de i
kapitalkonto angifna belopp......	5,227,119	88	5,897,825	—	—	—	—	—	—	—
nemligen: å 5:te hufvudtitelns ord. anslag ...	3,939,963	61	4,280,600
„ 5:te d:o extra d:o ... „ 9:de eko d:o d:okre-	1,246,536	6	1,617,225	—	- -	—	- -	—	- -	—
ditivmedel till rikets försvar......	40,620	21	—	—	—	—	—	—	—	—

53 -

				K	red	i	t.
i Öfverbetalnmg till år 1875.	Öfverbetalning från år 1873.	Utgifter.	Besparing.	Omföring.	Reservation till år 1875. i	Summa.
18,159	17	587,650	67	i 6,342,638 47	0.137	i in	653,565	4	2,853,136	68	10,446,128	6
- -	—	- -	—	70,599 72			— —	-	22,889	72	93,489	44
—	—	---	—	17,000	—	----- -	_	_ _	_	19,000	_	36,000	_
--- -	—	— —	—	13,782 65	217	35	- -	—	- -	—	14,000	—
j - ---	—	— —	—	19,593	4	_ -	—		—	180,406	96	200,000	—
j ----		— —	—	65,403	98	---	—		—	34,596	2	100,000	—
- -	—	— --	—	183,715	56	----	—		—	151,284	44	335,000	—
				334,234	19			- -	—	365,765	81	700,000	—
i _____								_ _		3,250		3,250
- ___		— -	—	40,104	22	9,185	78	—	—	— —	—	49,290	_
! — —	—	—	—	1,431,696	—	10,916	65	125,526	71	1,336,213	36	2,904,352	72
18,159117 1	587,650	76	7,087,071	83	18,540	24	653,565	4	3,630,329	63	11,977,157	50
18.159	17	18,159	17	1,981,030	71	18,540	24	653,565	4	- -	—	2,671,295	16
— —	-	569,191	59	5,106,041	12	__ __	—	- -	—	3,630,329	63	9,305,862	34
		5,675,532: 71
— —	—	77,397: 38		—	—	—	—	- -	—
zz				- —		—	—	—	—	16,204	62
—	—	1,213,518: 57		— —	—	—	—	428,760	16
—	—			- —		— —	—	— —	—	100,000	—
	—			- —		— —	—	— —	—	254,962	18
	—		408: 42		---	—	---	—	- -	—
— —	—	6,966,857: 08		_ _		_ _		4,430,256	59
_ _	__	5,538,744: 80						3,094,043	23
— —	—	1,387,492: 7		- -	—		—	1,336,213	36
—	—	40,620: 21		— —	—		—	—	—

54 -

Enligt förestående sammandrag redovisas Kougl. Förvaltningens a i sjöärendena
inkomster och utgifter på följande sätt:

Debet.

Balans från år 1873:

Tillgångar .................................................................. 3,540,109: 61.

Tillkommer: Öfverbetalningar från år 1873 ............ 617,960: 60. 1,158,070: 21.

Uppbörd:

Statsanslag:

Ordinarie.................................... 3,399,086: 02.

Extra.........................................■ 1,617,225: — 5,016,311: 02.

Särskilda uppbördsmedel:

För tillskott i båtsmansindel ningen.

.................................. 17: 83.

Båtsmäns beklädnadsmedel ...... 71,379: 06. 71,396: 89.

Netto brister, godtgjorda af Statskontoret
............................... .63,472: 52. 5,151,180: 43.

Skulder:

Deponerade medel

Balans till år 1873:

........... 4,834: 02,

Summa 9,314,084: 66.

Kredit.

Balans från år 1873:

Skulder:

Tillkommer: Deponerade medel
från år 1873 .........................

3,388: 30.

För sjöförsvaret m. m.

Utgifter:

5,675,532: 71.

Tillgångar:

Kontant behållning:

Förvaltningen ......

Karlskrona station
Stockholms d:o

Balans till år 1875:

589,909: 78.
77,554: 87.
61,715: 16.

729,179: 81.

Transport 5,678,921: Öl -

— 55 —

		Transport
Förskott:
hos Förvaltningen ........................	254,686: 53.
„ Karlskrona station..................	101,995: 68.
„ Stockholms d:o .................	18,025: 84.
Öfverbetalningar till år 1875..	18,159: 17.
A.nticipationer ........................	37,000: 32.	429.867: 54.
Fordringar hos
Statskontoret ........................	2,425,437: 06.
Diverse verk m. 11..................	50,679: 24.	2,476,116: 30. Summa

5,678,921: 04.

3,635,163: 65.
9,314,084: 66.

Antalet af i sjökrigsskolan undervisade utgjordes den 31 December 1873 af

Sjökadetter......................................................................................................... 12.

Elever ............................................................................................................... 29.

Summa 41.

Under år 1874 intagna i

Första klassen.................................................................................................. 14.

och i 3:dje klassen ........................................................................................... 1.

Summa 56.

Samma år afgingo på målsmans begäran

Elever ...............................................................................................................3.

Utexaminerade till Kongl. Flottan .................................................................. 5. 8

Summa 48.

Och uppgick genom sex elevers uppflyttning i skolans öfre afdelning antalet

kadetter till ......................................................................................................... 13.

och elever till ...................................................................................................... 35.

Summa 48.

§ 2-

Från Kongl. marin-ingeniörkontoret har den 5 nästlidne September meddelats
följande uppgift å Kongl. Flottans bestyckade fartyg (roddfartygen undantagna) deras
antal, cert och hastighet äfvensom å antalet och beskaffenheten af de Kongl.
Flottans fartyg, som då voro under byggnad.

Pansrade ångfartyg:

Monitorn John Ericsson, med 2 st. 12,8 3 dec.-tums slätborrade kanoner

af amerikansk modell; tornväggens tjocklek öf- j gj.
ver allt 8,8 dec.-tum (= 105/8 verktum). Fartygets
hastighet 6,5 å 7 knop.

Transport pansrade ångfartyg 1 st.

— 56

Transport pansrade ångfartyg

Monitorn Thordön, med 2 st, 8,08 dec.-tums refflade bakladdningska noner;

tornväggens sammansättning äfvensom
fartygets hastighet lika med å uJohn Ericsson“.

„ It t [ing, till alla delar lika med “Thordön11.

„ Loke, bestyckningen lika med “Thordöns11; tornväggens tjock lek

å fronten 15,08 dec.-tum (= 18V16 verktum) samt
för öfrig! 12,5 1 dec.-tum (= 15 verktum). Farten 8
knop.

Pansarbåten Gartner, med 1 st. 9 dec.-tums slätborrad mynningsladdningskanon;
väggen i kupolen öfver kanonen, ångpannan
och maskineriet aftagande i tjocklek från 5
dec.-tum (= 6 verktum) för-ut till 2,5 dec.-tum (=3
verktum) akter-ut. Farten 5,5 knop.

Sköld, med 1 st. 8,o 8 dec.-tums refflad bakladdningskanon;

tornväggens tjocklek å fronten 7,41 dec.-tum (87/8
verktum) och för öfrigt 3,i 4 dec.-tum (33/4 verktum).
Farten 3,7 5 knop.

Fenris, med 1 st. 8,08 dec.-tums refflad bakladdningskanon;
tornväggens tjocklek å fronten 8,98 dec.-tum (=103/4
verktum) och för öfrigt minst 3,42 dec.-tum( = 4’/8
verktum. Farten 6 knop.

Hildur, med 1 st, 8,0 8 dec.-tums refflad bakladdningskanon;

tornväggen bestående af: å fronten 14,12 dec.-tum
(= 16lä/16 verktum) jern och 10,27 dec.-tum (=121/3
verktum) ek samt å öfriga delar 4,2 8 dec.-tum (=
5V8 verktum) jern och 10,2 7 dec.-tum. (= 12V3
verktum) ek. Farten 8 knop.

Pansarbåten Gerda, till alla delar lika med “Hildur“.

11	Ulf	d:0	d:o;
11	Björn,	d:o	d:o;
19	Berserk,	d:o	d:o;

men försedd med för-ror,

Solve, lika med “Berserk11,

Folke, kanonen vänd akter-öfver, men eljest lika med “Berserk11.

Summa pansrade ångfartyg

Opansrade ångfartyg.

Linieskeppet Stockholm, med 6 st. 7 tums bombkanoner af 94 kulors vigt,
22 st. 30 //:ge kanoner af 200 kulors vigt,

28 st. d:o d:o af 150 d:o

10 st. d:o d:o af 100 d:o

Farten för endast ångkraft 6,5 knop.______

Transport opansrade fartyg

1 st.

3 st.

10 st.

14 st.

1 st.

Transport opansrade ångfartyg 1 st.

Fregatten Vanadis, med 2 st, 5,6 3 dec.-tums re filade bakladdningskanoner
en för- och en akter-ut på öfra däck, samt på batteriet
6 st. 5,6 3 dec.-tums refflade dito och 8 st. 6y2
tums bombkanoner af 109 kulors vigt. Farten för endast
ångkraft 11,5 knop.

Korvetten Balder, med 4 st. 5,6 3 dec.-tums refflade bakladdningskanoner
samt 2 st. 30 Vi-.ge kanoner af 150 kulors vigt. Farten
för endast ångkraft 12 knop.

„ Gefle, med 1 st. 5,6 3 dec.-tums refflad kanon, placerad midskepps,
6 st. 4,1 dec.-tums refflade kanoner i fyra rullelådor
samt 1 st. 6!/2 tums lätt bombkanon akterut.
Farten för ångkraft 9 knop.

„ Thor, med 1 st. 7 tums bombkanon af 90 kulors vigt samt 4
st. 24 ii:ge kanoner af 100 kulors vigt. Farten för ångkraft
9,7 5 knop.

Kanonbåten Blenda, med 1 st. 9,2 4 dec.-tums refflad bakladdningskanonj
samt 1 st. 4,i dec.-tums refflad mynningsladdnings->
kanon. Farten 11,a knop.

1?	Svensksund, med 1 st. 4, i dec.-tums refflad kanon. Farten 8 å 9 knop
99	Högland,	dito	dito
99	Motala,	dito	dito
99	Carlsund,	dito	dito
99	Aslög,	dito	dito
99	Astrid	dito	dito
99	Ingegerd,	dito	dito
99	Sigrid,	dito	dito
99	Alfhild,	dito	dito
99	Gunhild,	dito	dito

5 st.

1 st.

10 st.

Summa opansrade ångfartyg 16 st.

Minkranpråm, försedd med ångmaskiner såväl för pråmens framdrifvande
till 6 knops fart som för arbetande af kranen.

Seglande fartyg:

Korvetten Norrköping, med 4 st. 6y2 tums bombkanoner af 103 kulors’
vigt samt 18 st. 30-ii :ge kanoner af 150 kulors
vigt.

„ åt Chapman,'' med 2 st. 612 tums bombkanoner af 103 kulors
vigt samt 22 st. 24 ii :ge kanoner af 145 kulors vigt.

„ Lagerbjelke, med 16 st. 24-//:ge kanoner af 100 kulors vigt.

Briggen Nordenskjöld, med 10 st. 24-// :ge kanoner af 100 kulors vigt.

Summa seglande fartyg

4 st.

H&v. Ber. 1876 angående Statsverket,

58 —

Anm: Fregatten Eugenin, med 4 st. 6l/2 tums bombkanoner af 103 kulors
vigt, 22 st. 24-V/:ge kanoner af 160 kulors vigt samt 10 st. 24-//:ge
kanoner af 100 kulors vigt, är under reparation och förändring till
korvett.

Under byggnad äro följande opansrade fartyg: -

På Kongl. skeppsvarfvet i Karlskrona:

Kanonbåten Disa, till alla delar lika med kanonbåten «Blenda«.

„ Verdandi, ämnad att bestyckas med en refflad bakladdningskanon af
omkring 566 cent:s vigt samt 1 st. 4,1 dec.-tums refflad kanon. Beräknad
fart 121/.2 knop.

„ Skuld, lika med kanonbåten «Verdandi®.

Korvetten Saga, bestyckad med 2 st. 5,6 3 dec.-tums samt 6 st. 4,i dec.-tums reffiade
kanoner. — Fart = 101/2 knop. (För endast ångkraft).

Briggen Falken, med 4 st. mindre kanoner.

Vid Kockums mekaniska verkstad i Malmö:

Kanonbåten Urd, till alla delar lika med “Verdandi".

Vid Bergsunds mekaniska verkstad:

Minfartyget Rån, bestyckadt med 1 st. 4,1 dec.-tums refflad kanon samt försedd
med utskjutningsapparat för Wkiteheads minor. Beräknad fart
13 knop.

På Kongl. Skeppsvarfvet i härvarande flottas station:

En min-ångslup, att apteras för stötminor. Beräknad fart 8 72 knop.

§ 3.

Revisorerne, som ansett det vara af vigt att anskaffa närmare upplysning rörande
befintlig minmateriel, hafva derom från vederbörande fått emottaga en skriftlig uppgift,
hvilken blifvit handlingarne bilagd.

§ 4

I fråga om de arbeten, som för sjökarteverkets förbättrande under revisionsåret
utförts inhemtas af chefens för sjökartekontoret till Kongl. Maj:t afgifna berättelse
:

att sjömätningar under år 1874 blifvit utförda dels i sjön Mälaren, der de
från föregående års slutpunkter vid Löfstafjärden fortsatts nordvart till Staket och

— 59

nordvest vart öfver Brofjärden och norra Björkfjärden till Fånö äfvensom från Skofjärdens
södra ända till Upsala, Örsundsbro och slutet af Ullevifjärden, hvilka mätningar
omfattat 4 geografiska qvadratmil; dels i Uresund, der Flintrännan, Malmö
udd och den nya farleden vester om grunden Sjölien och Gustaf af Klint blifvit uppmätta
och lodade, omfattande denna mätning 2 geografiska qvadratmil; hvarjemte
uppmätning af smalaste delen af Kalmarsund omkring staden Kalmar blifvit utförd,
i och för upplodning af denna del af sundet;

att triangelmätningar fortsatts dels vid sjön Mälaren, der de från Stockholm
nordvart hän fullbordats tillit! psala samt vestvart hän till Vesterås, med undantag af några
punkter vid Granfjärden, dels å norrländska kusten, der desamma blifvit fullföljda från
föregående års slutpunkter söder om Umeå sydvestvart hän till Örnsköldsvik, hvilken
mätning omfattat en sträcka af 8 svenska mil;

att en kustkarta öfver Stockholms skärgård, en specialkarta samt tvenne till
militärbruk afsedda specialkartor öfver samma skärgård fullbordats, hvarjemte en
kustkarta öfver Kalmarsund och tre specialkartor för militärbruk öfver Stockholms
skärgård voro under arbete;

att sjökarteverkets samtliga kartplåtar erhållit nödiga rättelser och dessutom
tre stycken blifvit renoverade och åtta stycken guillocherade; samt att å sjökarteverkets
koppartryckeri blifvit tryckta 9,900 st. sjökort och 1,800 st. förtoningsplancher.

§ 5.

Utaf det på anslaget till «Sjövapnets öfningar« åbörda belopp, utgörande, efter
afdrag af återlevererade 29,256 kronor 55 öre, en summa af 1,005,725 kronor 15 öre,
har utgått för åtskilliga på jernvägar eller enskilda ångbåtar i och för sjöexpeditioner
företagna resor mellan stationerna 7,548 kronor 14 öre, till hamnexercis 24,422 kronor
38 öre och till egentliga öfningståg 973,754 kronor 63 öre.

§ 6.

Uti ofvanstående tabell upptages såsom utgift för sjökrigsskolan ett belopp af
20,678 kronor 33 öre. Häraf är i sjelfva verket endast hyreskostnaden för skolans
lokal, 3,000 kronor, utgift för år 1874, hvaremot återstående 17,678 kronor 33 öre utgör
summan af de utaf chefen för bemälda skola medelst under år 1873 erhållna
förskott bestridda afiöningar och andra omkostnader för sistnämnda år, derför en
den 31 December 1873 daterad redovisning den 2 Januari 1874 till Förvaltningen af
sjöärendena inkommit, hvarefter nämnde summa den 10 påföljde Februari formelt
afiörts.

Då god ordning synes kräfva, att skolans årsredovisning bilägges räkenskapen
för samma år, som i redovisningen afses, torde bokföringen lämpligen böra i sådant
syfte ändras.

§ 7.

Under revisionsåret hafva för Flottans räkning kontrakt uppgjorts om leveranser
af 22 stycken 8,o 8 och 9,2-t dec. tums pansarbrytande bakladdningsbanoner, konstru -

- 60 -

erade enligt 1864 års franska modell. Af dessa kanoner äro ännu icke några levererade,
men tvenne" torde blifva det under innevarande år. Den franska kanonkonstruktionen
af 1864- har dock i Fankrike redan länge varit undanträngd af en nyare
och bättre konstruktion, kallad 1870 års modell. Kanoner af denna senare modell,
hvilken skiljer sig från den förstnämnda hufvudsakligast genom ett större antal och
mindre djupgående r«fflor, samt projektilens förseende med koppargördel i stället för
knappar, erhålla, i jemförelse med kanoner, konstruerade efter den äldre modellen af
1864, större styrka och uthållighet samt betydligt ökad skottvidd, träffsäkerhet och
genomträngningsförmåga. Då kanontillverkningen hos oss är begränsad till vissa dimensioner,
hvarutöfver vi icke kunna gå, och det skulle medföra stora uppoffringar
att i utlandet upphandla så grafva kanoner, som der kunna tillverkas, synes det vara
af synnerlig vigt, att de kanoncerter, vi förmå åstadkomma, blifva konstruerade efter
den bästa och kraftigaste modellen, särdeles när, såsom här är fallet, den dermed
något ökade kostnaden äfven ersättes genom kanonernas långvarigare tjenstbarhet.
Den äldre kanon- och projektil-modellen af 1864 har också af danska och holländska
regeringarne, vid de af dem här i landet gjorda beställningar, redan blifvit utbytt
emot modellen af 1870, och inom vårt landtförsvar har ändring i samma syfte vidtagits;
endast för flottan fortgår kanon- och projektil-tillverkningen oförändrad.

På grund af hvad sålunda är förhållandet anse Revisorerne ej allenast att nya
beställningar för flottan af pansarbrytande kanoner enligt 1864 års franska modell
icke vidare böra ega rum, utan ock, att tillverkningen af de redan bestälda, men ännu
ej påbörjade kanonerna bör inställas, och kontraktet rörande dem ändras i öfverensstämmelse
med den nyare och kraftigare modellen.

§ 8.

Till anläggning af en reparationsdocka vid galérvarfvet i Stockholm har Riksdagen
beviljat ett anslag af 500,000 kronor, deraf vid 1874, 1875 och 1876 årens
riksmöten anvisats ett sammanlagdt belopp af 400,000 kronor. Revisorerne hafva
tagit del af de kontrakt, som uppgjorts för införandet af denna dockbyggnad samt
tillika besökt sjelfva arbetsplatsen, dervid följande upplysningar erhållits. Dockans
längd blir 300 fot och hennes bredd 75 föl i öfverkanten, hvarjemte portöppningen är
bestämd till 60 fola bredd och 23,5 fotsfdjup öfver tröskeln, då medelvattenståndet
öfver Stockholms- slusströskel är 13,5 fot.| Kostnaden för dockan upptages i följande
utgiftsposter:

Gräfning, sprängning, murning och planering, samt pumphus med

brunn................................. kronor

Pumpverket...................................

Ångpannorna ..................................

Dockportarne ..................................

Arbetskran med rails och vändskifvor....................

Återstod af tillgångarne............................

Summa kronor

360,000: —
30,000: —
15,000: —
40,000: —
22,500: —
32,500: —
500,000: —

Alltså finnas för diverse behof 32,500 kronor, vid hvilken summa Revisorerne
nu fästa särkild uppmärksamhet. Det synes nemligen, att vid utförandet af ett
arbete, beräknadt för hundraårigt bestånd, icke blott de behof böra tillgodoses, som

— 61

nu ligga närmast för handen, utan ock, såvidt penningetillgången det medgifver, behörigt
afseende fästas vid hvad en närmare eller fjermare framtid kan komma att
fordra. Någon svårighet blir det aldrig att framdeles, i mån af tid och lägenhet,
öka dockans dimensioner innanför dockportarne. Sådant kan tid efter annan ske
utan känbar kostnad. Skall deremot portöppningen vidgas, fordras att dam ånyo
bygges utanför densamma, att nya portar anskaffas samt att redan färdiggjordt murarbete
rifves och återuppbygges, hvilket allt medför en betydlig kostnad jemte tidspillan
och många andra olägenheter. Nu under nybyggnaden blefve det ett lätt och
billigt arbete att vidga portöppningen till den bredd och det djup, som påtagligen
har goda skäl för sig. En 60 fot bred portöppning kan måhända blifva stor nog för
våra egna fartyg, men man bör icke heller förbise, hur vigtigt det kau blifva, att i
våra farvatten finnes en docka, användbar äfven för andra staters krigsfartyg. Förhållandet
är dock, att t, ex. nuvarande engelska pansarflottans tjugu kraftigaste fartyg
icke kunna komma igenom en portöppning af endast 60 fots bredd och 23,5 fots
djup, och sak samma är med åtskilliga af franska flottans bästa fartyg. Ökades portöppningens
dimensioner med endast några fot, eller till 65 fots bredd och 26 fots
djup, kunde med ett Undantag dessa pansarfartyg föras igenom densamma — ehuru
efter tyngders uttagande — för att undergå reparation i händelse af krigsskada.

Då nu vid dockans nybyggnad denna ändring kan ske utan nämnvärd tidspillan,
och medel dertill finnas i det förutnämnda öfverskottet, 32,500 kronor, hafva Revisorerne
icke velat underlåta, medan tid ännu är, att härå fästa uppmärksamheten.

- 62 -■

Kongl. Lots -

			D	e -
	1 Reservation
''	''från år 1873 \|	Anslag.
! Aflöning..........................	55,63.8	63	423,742	50
Underhåll.................	126,153	88	251,717	50
Kontorshyror och expenser.................. ...	5,570	84	11,000
;Grundräntor, jordskyld in. m.......................	4,463	75	5,000	—
(Rese- och traktamentskostnader....................	5,276	53	15,000	—
Skrifmaterialier och expenser, ved in. in..................	—	—	3,500	—
Extra utgifter...................................	8,236	38	12,000	—
lAmiralitets-krigsmanskassan......................			3 500
i Bidrag till underhåll af en fyr på Cap Spartel...............	—	—	540	—
Lifräddningsanstalterna å rikets kuster...................	11,229	02	10,000	—
Behållna lots- och fyrmedel..................	154,273	31	64,000	—
En bogserångbåt.....................	116,475	—	—	—
Lotsinrättningen i Öresund.........	42,300	—	— —	—
Observationsmedel .....................	—	—	— —	—
Eyrbyggnad å Svenska Högame........................	— —	—	- —	—
Fyrfartyg i Öregrunds Grepen...............	—	—	—	—
Dito å Kalkgrundet................	—	—	- -	—
Summa	529,597	34	800,000	—
Efter afdrag af ...............	1,177	60	- -
Återstå	528,419	74	800,000\|

— 63

styrelser).

b e t.				K r e	d	i t.
Leverering.	Uppbörd.	Omföring.	Öfverbetal ning till år 1875.	Öfverbetal-ning från år 1873.	Utgifter.	Omföring.	Reservation till år 1875.	Summa.
■--	-	58	08							406,354	88	15,323	23	57,741	10	479,419	21
—	—	t 83	—	34,063	28	—	—	—	—	274,234	58	—	—	137,783	08	412,017	66
—	—	- —	—	1,056	80	—	—	—	—	9,977	64	—	—	7,650	—	17,627	64
—-	—	—	—	478	16	---	—	—	—	5,028	16	—	—	4,913	75	9,941	91
—	—	—	—	685	48	— —	—	—	-	15,149	81	—	—	5,812	20	20,962	01
—	—	—	—	2,858	61	434	25	1,177	60	5,615	26	—	—	—	—	6,792	86
—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	14,332	36	2,169	54	3,734	48	20,236	38
						—		—		3,500	—		-			3,500	—
—	•—	—	—	3	75					543	75	---	—	—	—	543	75
—	—	2,900	26	—			—			10,126	18	—	—	14,003	10	24,129	28
313,858	99	5,612	65	17,497	48	—	—-	— -	—	185,539	78	339,079	10	30,623	55	555,242	43
—		—	—	5,789	49	_ _	—	—	—	122,264	49	—	—	—	—	122,264	49
—	—	—	—	— —	—	— —	—	—	—	19,302	31	—	—	22,997	69	42,300	—
—	-	5	54								83	4	71	—	—	5	54
—	—	— —		115,000	—	—	—	—	—	53,222	32	—	—	61,777	68	115,000	—
—	—	— —	—	79,143	53	— --	—	— —	—	78,259	68	•--	—	883	85	79,143	53
—	—	— —	—	100,000						18,726)	07	—	—	81,273	93	100,000	—
13,858	99	8,659 53	356,576	58	434	25	1,177 60	1,222,178	10	356,576 58	429,19441	2,009,126	69
—	—	8,659 53	356,576	58	434	25	1,177 60	8,659	53	356,576 58	434 25	366,847	96
13,858	99	__	“I	—	—	—	—	— —	— \|	1,213,518	57	—	—	428,760 16\|	1,642,278 73

Enligt förestående sammandrag redovisas inkomster och utgifter på följande sätt:

Debet.

Tillgångar

Balans från år 1873:

528,419: 74.

Uppbörd:

Femte hufvudtitelns kontanta anslag till Lots- och fyrinrättningen
........................... 800,000: —

Leverering från:

Riksgäldskontoret, reserverade medel . . . 100,000: —

Statskontoret:

Öfverskottet å fyr- och båkmedlen för
år 1872 ......... 163,858: 99.

Af öfverskottet å fyr- och

båkmedlen för år 1873 . 50,000: — oiqqko. qq

—----------- ''Do,858. 99. 3i3?858: 99.

1,113,858: 99.

Summa 1,642,278: 73.

Kredit.

Utgifter:

För Lots- och fyrinrättningeu in. m...........

Balans till år 1875:

Tillgångar:

Kontant behållning.................

Förskott.......................

§ !•

1,213,518: 57.

48,327: 37.
380,432: 79.

428,760: 16.

Summa 1,642,278: 73.

Antalet lifräddningsstationer utgjorde under revisionsåret 13, af hvilka 5 voro
försedda med både räddningsbåt och raketapparat, 5 med endast räddningsbåt och 3
med endast raketapparat. Vid'' 9 af dessa stationer inträffade under samma år tillhopa
16 strandningar, vid hvilka räddades 79 menniskolif, deraf 37 medelst lifräddningsbåt
och 42 medelst kust- eller fiskarebåtar.

- 65

Sjette HufVudtiteln.

Statistiska tabellkommissionen.

A) Redovisning för ordinarie anslaget.

Debet.

Tillgång

Balans från år 1873:

764: 83.

Uppbörd:

Statsanslag:

Ordinarie årsanslaget till Statistiska tabellkommissionen

Från sjette hufvudtitelns besparingar..........

Extra ordinarie anslaget till dyrtidstillägg för tjensteman
i Statistiska centralbyrån............

1873 års reservationsanslag till en statistisk tidskrift .

32,000: —
400: --

2,800: —

1,000: —

Summa

36,200: -36,994: 83.

Kredit.

Utgifter:

Löner och arfvoden...............

Bibliotekets underhållande...........

Arfvoden åt tillfälliga biträden.........

För det officiela statistiska trycket ......

„ en statistisk tidskrift........... .

Balans till år 1875:

Tillgång:

Kontant behållning..................

Dito i Riksbanken.................

18,200: —

1,020: 63.

9,998: 72.

5,008: 90.

2i275: Q1- 36,503: 26.

5: 54.
486: 03.

491: 57.

Summa 36,994: 83.

Rev. Ber. 1870 angående Statsverket.

B) Redovisning för tillfälligt anvisade medel.
Debet.

Balans från år 1873:

Tillgång...................................... 214: 25.

Uppbörd:

Leverering från Kongl. Statskontoret:

Af sjette bufvudtitelns anslag till skrifmaterialier .... 4,928: —

„ „ „ „ „ extra utgifter..... 600: —

„ sjunde „ „ „ postafgifter...... 1,442: 16.

Förskott........................... 5,739: 87. jg 710- 03

Summa 12,924: 28.

Kredit.

Utgifter:

Inventarier............................ 214: 25.

Bearbetning och utgifvande af redogörelse om den kommunala
rösträtten....................... 5,730: 87.

Grafiska framställningar af valen till Andra Kammaren år 1872 450: —

Tryckning af förslag till kommunal finansstatistik...... 150: —

Offentliggörande af tredje afdelningen af berättelsen om allmänna
folkräkningen år 1870 ............... 4,928: —

Tjenstebrefsförsändelser..................... 1,442: 16. ^ 924- 28

Summa 12,924: 28.

67 —

Kongl. General-landtmäterikontoret.

Debet

Balans från år 1873:

Tillgångar .................................... 3,666: 40.

Upphörd:

Böter och viten............................ 277: 50.

Ersättning af statsmedel för inistade bötesandelar........ 998: —

Diverse ersättningsmedel....................... 351: 91. ^ g27- 4]

Summa 5,293: 81.

Kredit.

Utgifter:

För komplettering och renovation af ofullständiga landtmäteri -

liandlingar.......„.................... 340: 62.

Bötesersättning till landtmäterifiskalen.............. 312: —

Diverse utgifter........................... 34: 98. 60.

Balans till år 1875:

Tillgångar:

Kontant behållning ...................... 937: 21.

Dito i Riksbanken....................... 3,669: — 4 606: 21

Summa 5,293: 81

68 —

Stockholms stads krono -

	D —	e	— b —	e	— t.								K		- r — e -
	Ingående					Utgående	Ingående
	balans för	Uppbörd.		Remisser.	balans för	balans för	Afkortning.	Utgifter.		Remisser.
	tillgångar.					skulder.		skulder.
Upsala län.......	638,125 51	1,827,798^61	140,45813	185,640^69	194,533	59	7,576	83	940,84653	995,090	20
Stockholms eko . . . .	747,764 90	1.103,261	—	139,551 50	143,579!35	141,393	7	7,567	18	625.66136	612,406	96
Södermanlands d:o . .	676,552166	1,083,202	50	183,228	92	136,129	97	130,616	17	7,867	29	575,724	43	623,433	40
Östergötlands d:o. . .	1,494,03033	3,808,960	68	306,777	96	311,176	44	303,454	80	21,828	25	1,244,688	64	2,717,560	37
Gotlands d:o......	343,078 90	539,646	56	111,987	22	63,833	49	68,885	95	2,758	99	294,059	52	''359,597	11
Kalmar d:o.......	947,290 81	1,442,749	46	291,303	58	96,735	25	101,946	76	53,341	99	768,538	35	915,139	14
Blekingo d:o......	553,104	70	1,816,069	69	140,250	8	46,882	73	61,197	75	28,388	5	451,143	12	1,504,762	40
Jönköpings d:o . . . .	686,333	—	1,078,719	68	633,049	95	208,034	29	206,958	98	11,996	81	1,042,550	50	617,641	62
Kronobergs eko ....	554,271	7	806,060	42	303,289	41	152,132	46	140,508	27	13,009	66	542,694	4	549,860	65
Kristianstads (ko . . .	661,178	87	4,691,915	64	50,134	9	105,953	62	100.770	81	17.153	79	680,330	78	3,923,552	51
Malmöhus d:o.....	1.161.910	73	3,193,277	97	276,462	20	126,904	62	122,801	10	32,006	68	1,382,256	14	1,967,586	38
Hallands d:o .....	430,283	93	580,661	65	155,199	6	24,234	3	15,064	90	11,797	29	248,014	21	494,829	14
Göteborgs eko.....	902,944	99	1,688,220	29	231,498	8	30,486	47	28.617	87	72,347	59	523^947	8	1,204,295	9
Elfsborgs eko.....	819,536	94	1,623,987	44	134,392	50	144,218	48	140,456	1	45,337	16	835,293	80	733,644	36
Skaraborgs eko ....	1.261,425	72	2,455,554	64	180,211	91	228,544	76	219,196	46	23,079	44	930,508	65	1,837,773	50
Örebro eko ......	614,015	31	1,176,860	56	168,878	41	135,733	9	134,991	98	15,973	76	638,969	48	640,833	58
Vermlands eko.....	696,254	86	1,011,117	68	265,615	76	131,884	30	128,941	33	38,398	85	674,589	91	448.391	97
jVestmanlands eko. . .	766,126\|59	1,398,672	23 289,170	68	222,479	70	811,107	81	7,924	67	974,564	82	659,596	10
Kopparbergs eko . . .	679,962 59	1,186,933 60	345,340	98	105,600	12	100,852	85	18,606	57	997,399	6	477,575	30
[Gefleborgs eko.....	868,075 24	1,011.15141	212,433	98	100,563	91	99,890	95	23,839	31	645,321	41	559.190	19
[Vestemorrlands eko. .	594,525 23	1,017,563	8! 204,843	73	91.229	35	79,584	76	18,933	26	629,874	68	452,095155
iJemtlands d:o.....	249,601113	306,90871i 163,082	34	31,358	33	30,337	1	4,317	71	266,950	85	145,125!70
iVesterbottens eko . . .	368,558:92	715,430 56	337,874	97	46,307 80	43,525	29	19,313	7	650,414	66	306.179(73
Norrbottens eko ....	692,716 11	632.395 37	226,585	57	26,64962	26,037	13	16,724	36	687,916	60	470.046	„_
Stockholms Stad . . .	620,29623	900,403:16	——	—	——	—	—	—	65,966	42	5,055	26	771,306:61
Summa	18,027,965 27	36,997,522 59 5,491,621	4 2,896,292 8712,831,671	60	586,054\|98	17,257,313 88	23,987,513\|56

Landsböckerna för Kronobergs, Kristianstads, Malmöhus, Göteborgs, Elfsborgs, Skaraborgs, Örebro,
icke blifvit i Kongl. Kammarrätten till alla delar granskade.

— 69

räkenskaper och länens landsböcker.

d — i — t.

Kontant b hållning.						Utgående balans för tillgångar.							Summa Summarum.
\| e-	Inven- 1 tariers värden.	Behåll-ning af bergs-effekter.	Utlånta medel.	Utestående uppbörd.	Förskott.	Proprie- balanser.	Fordringar.	Summa.
62,771	59					3,000		563,21163	16,032 25			8,960	32	653,975	79	2,792,022*94
98,450	37	—	—	---	—	—	--	601,655 70	47,022 11	—	—	—	—	747,128	18	2,134,156 75
115,965	66	—	—	702	44	—	--	580,096 75	12,092	2	925	97	31,689	92	741,472	76	2,079,114	5
226,157	86	—	—	—	—	—	—	1,226,071 57	24,556	96	—	—	156,626	96	1,633,413	35	5.920,945 41
59,097	61	—	—	—	—	—	—	262,105 44	12,041	55	—	—	—	—	333,244	60	1,058,546; 17
121,184	15	—	—	—	—	—	—	720,114 69	48,816	73	21,637	21	27,360	8	939,112	86	2,778,079 10
97,277	91	—	—	—	—	—	--	293,597 34	31,683	82	3	13	88,253 68	510,815	88	2,556,307 20
170,692	99	—	—	4,312	50	—	—	490.048 4	35,540	52	—	—	26,394	96	726,989	1	2,606,136 92
142,541	29	—	—	—	—	—	—	376,56483	24,899	82	—	—	25,674	80	569,680	74	1,815,753 ;36
188,183	80		—	—	—	—	—	389,97019	80,572	66	3	61	128,644	7	787,374	33	5,509,182 22
250,154	14		—	—	—	—	—	876,859 56	90,663	98	—	—	36,227	54	1,253,905	22	4,758,555	52
23,586	10		—	—	—	—	—	381,26575	15,540	54	2	50	278	24	420,673	13	1,190,378	67
53,794	45		—	—	—	—	—	919,057 28	41,893	33	9,197	14	—	—	1,023,942	20	2,853,149	83
135,172	89	—	—	—	—	—	—	685,068 8	36,776	66	—	—	10,386	40	867,404	3	2,622,135	36
154,168	34	118	37	—	—	—	—	811,611:58	46,186	56	—	—	103,094	16	1,115,179	1	4,125,737	6
113,384	12		—	—	—	- -	_	511,31674	17,793	17	. 220	62	22,003	92	664,718 57	2,095,487	37
148,839	1		—	—	—	11,042 60	621,824 33	31,426	8	68	52	1,350	—	814,55054	2,104,872	60
84,826	15		—	2.268	83	—	—	704,182 18	31,925	5	53	49		—	823,25580	2,676,449	20
68,238	75		—	—	—		—	590,748 83	64,415	93	—	—	—	—	723,40351	2,317,837	29
1 98,986	85		—	—	—	—	—	709,006 51	55,98932	—	—	—	—	863,982 68	2,192,224	54
95,226	71		—	—	—	—	:-	561,11882	71,327 61	—	—	---	—	727,673 14	1,908,161	39
85,432	44		—	—	—	—	—	192,411:18	26,37562	---	—	—	—	304,219 24	750,950	51
67,732	40	—	—	—	—	—	1-	280,722 66	100,284144	---	—	—	—	448,739	to	1,468,172 25
53,449	54		—	—	—	1,575 17	213,299'' 6	106,062 46	3,15625	80	10	377,622 58	1,578,346 67
—	—	—	—	——	—	1--	!—	672,618 59	■----	—	5,752151	—	—	678,37110	1,520,699 3f;
2,715,315	12	\| 11837	7,283;87	] 15,617 77	14,234,547 33''1,069,919\|l9	j 41,020 951 667,025]l5	18,750,847175	63,413,401 77

Vermlands, Vestmanlands, Kopparbergs och Gefieborgs län hade, då de hos Kevisorerne företeddes, ännu

— 70 -

§ 1.

Revisionsårets räkenskaper för Kronobergs län upptager såsom tillgångar 10,939
kronor 2 öre och såsom skulder 94 kronor 19 öre större belopp än de i näst föregående
års räkenskaper utbalanserade tillgångar och skulder. De ingående balanserna i Skaraborgs
och Kristianstads läns räkenskaper för år 1874 äro icke heller öfverensstämmande
med de utgående balanserna i redogörelserna för år 1873. Den förra räkenskapen
visar nemligen 6,559 kronor 24 öre större tillgång och den senare 100 kronor
större skuld än räkenskaperna näst föregående år.

Enligt hvad Revisorerne inhemtat, äro förenämnda skiljaktigheter beroende af
åtskilliga i riksbokslutskontoret gjorda anmärkningar emot vissa i 1873 års räkenskaper
origtigt bokförda inkomst- och utgiftsbelopp, hvilka felaktigheter bilfvit i redogörelserna
för år 1874 rättade. Härvid hafva Revisorerne ansett sig böra erinra, att
anledningarne till de skiljaktiga balanserna bort i länsräkenskaperna omnämnas.

Öfverståthållare-embetets räkenskaper.

I sammanhang med länens landsböcker redogöres i denna berättelse för den
af Öfverståthållare-embetet för kronouppbördsärenden afgifna särskilda räkenskap för
uppbörden i Stockholms stad. Dessutom hafva från Öfverståthållare-embetet blifvit
aflsmnade nedan omförmälda tvenne räkenskaper.

A) Diverse statsanslag.

Debet.

Leverering från Kongl. Statskontoret..................... 39,851: 53,

Summa 39,851: 53.

Kredit.

Utgifter.

Åt'' sjette hufvudtitelns årsanslag för Öfverståthållare-embetet:

Aflöning till embetets kanslibetjening 11,450: —

Gratifikationer............... 150: —

Arfvoden för befrämjande af ärendenas

gång...........:....... 1,000: —

Hyresmedel................. 3,000: —

Af sjette hufvudtitelns besparingar:

Arfvode................... 125: — 15,725: —

m. fl. utgifter för kronans publika hus i
Stockholm:

Transport 15,725: —

- 71 —

Transport 15,725: —

För år 1874:

Till gaturenhållning .... 12,057: 18.

„ gatulyshållning .... 2,477: 94.

„ gatuläggningskostnad . 2,500: — 17,035: 12.

För år 1873:

komunalutskylder............ 7,091: 41. 24,126: 53. 39)851: 53

Summa 39,851: 53''

B) Depositionsmedel.

Debet.

Balans från år 1873.

Tillgång..................................... 36,967: 70.

Uppbörd.

Deponerade medel............................... 203,906: 23.

Summa 239,873: 93.

Kredit.

Utgifter.

Återlyftade depositioner............................ 158,371: 82.

Balans till år 1875.

Tillgång:

1 Riksbanken innestående.......................... 81,502: 11.

Summa 239,873: 98.

C) Statsverkets bidrag till aflöning af kronouppbördsverket.

Debet.

Balans från år 1873.

Tillgång ....................................... 416; 49.

Uppbörd.

Statsanslag.................................... 11,472: —

Summa 11,888: 49.

Kredit.

Utgifter.

...... 11,449: 18.

Transport 11,449: 13.

Aflöning

— 72 —

Transport 11,449: 13.

Balans till år 1875.

Tillgång:

Kontant behållning.............................. 439: 36.

Summa 11,888: 49.

Skiften och afvittringar.

Debet.	Kopparbergs lön.	Vesterbottens län.	Norrbottens län.	Summa.
Balans från år 1873. Tillgång........... Uppbörd. Statsanslag..........	98: 31. 46,800: —	99,219: 31.	57,418:	85.	98: 203,438:	31. 16.
Summa	46,898: 31.	99,219: 31.	57,418:	85.	203,536:	47.
Kredit. Utgifter.
Arfvodenm. m.........	39,133: 33.	62,534: 14.	42,201:	82.	143,869:	29.
För öfverarbeten.......	6,800: —	800: —	—	—	7,600:	—
Skrifmaterialier........	141: 50.	476: 68.	—	—	618:	18.
Handtlangningskostnader
och gode mäns arfvoden.	—	35,313: 24. *	13,890:	59.	49,203:	83.
Tolkning...........	—	---	406:	50.	406:	50.
Till allmänna ombud ....	---	95: 25.	461:	84.	557:	09.
Diverse utgifter........	43: 75.	—--	458:	10.	501:	85.
Säger	46,118: 58.	99,219: 31.	57,418:	85.	202,756:	74.
Balans till år 1875. Tillgång:
Kontant behållning . . .	779: 73.	—	---	—	779:	73.
Summa	46,898: 31.	99,219: 31.	57,418:	85.	203,536:	47.

Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader.

Debet,

Balans från år 1873.

Tillgångar.................................... 37,523: 33.

Upphörd.

Extra anslaget: Aflöning till Styrelsen öfver allmänna väg och

vattenbyggnader samt dess tjenstebiträden .... 33,400: —

Extra anslaget: undersökningar och expenser för allmänna

arbeten........................... 30,000: —

Af sjunde hufvudtitelns ordinarie anslag till postafgifter . 156: 82.

Från Statskontoret erhållet förskott till reparationer å

Drottningholms m. fl. broars underhåll......... 14,710: —

Afgäld från Gråda sågverksegare............... 50: — 78,316: 82.

Summa 115,840: 15.

Kredit.

Utgifter.

Aflöning för Styrelsen............. 19,900: —

Dito för distriktchefer med adjutanter . 13,500: —

Undersöknings- och inspektionskostnader . . 13,942: 20.

Vägundersökningar m. m............ 7,358: 96.

Inventarier och böcker för hydrotekniska

kontoret................. 1,402: 03.

Postafgifter.................. 156: 82.

Expenser ................... 2,184: 37.

Reparationer å Drottningholms m. fl. broar.........

Leverering till Kongl. Statskontoret............

Balans till år 1875.

Tillgångar:

Kontant behållning i Riksbanken..........

Förskott.......................

33,400: —

25,044: 38.

14,710: —

841: 9C- 73,996: 34.

7,567: 55.

34,276: 26. 41,843: 81-

Summa 115,840: 15.

]{ev, Ber. tS~ä ang. Statsverket,

— 74 -

Statens

Y(lii''> It); v ti''jo • y/1 t r. < 11 j/1 * 11 i i j; jol mjjmL» rf 18

no r.muuiiHj; jo! no l-> i /1.

öfver nedannämnde af Kongl. Styrelsen afgifna hufvudböcke

"Debet.

Ingående balans: tillgångar............................‘

Anslag lyftade i Kongl. Statskontoret:

till fortsättande af arbetena å Norra och ‘Östra stambanorna . 8,000,000: —

Kongl. Styrelsens

. .. i i 148,427: 5

Anm. Af årets anslag äro 3,000,000 kronor lyftade under

ii 1t ‘ - l

år 1873.

»J>auv\\ 7 ti tt''n i t ti ’

till undersökningar för fortsättning inom Norrland af statens

jernvägsbyggnpder

175,000:

Anm. Af årets anslag äro 25,000 .kronor lyftade under år. .1873. . \

till en jernväg från Sköfde till Karlsborg. . . ... . .:{. 50,000: ,-rr 8,225,000:

>till ep tekniskt-ekonomisk beskrifning öfver statens jernvägar ..It nt .0.1 bUAA

,..... (antecknas här endast inom linien)....... 15,000: —

Levereringar från:

Norra stambanan: Stockholm—Upsala.............. 11,000: —

Dito dito Torpshammar—Riksgränsen........._ 4,000: — 15,000:

Utgående balans: skulder

50.

uppi)
• iu I

till tekniska verket.......................... 3,344:

„ Styrelsen för statens jernvägstrafik............ 513,000:

„ skandinaviska kreditaktiebolaget i Stockholm : ? ...... ‘80,000: 596,344: 5

u "~a 84,772:

. . ) ut i)| usVjiUil * DillUb

''•!»''{*• 1**1 t-1 si a»ii. u» i u uJjujv n 1

ro Mjl-.i i-m.o.h.j Södr

4,0 t . , .n/lltpi: Im.‘!

1,0,: ..,- .1

Ingående balans: tillgångar

;0 | V.i I

it ram''.;-,

1,500:

u<n,l l!

M» 1 «* 1 l‘r 1- 1-

‘t

1 fn • :i:*« | jh i • | Vjin; fl it t} i i -* < • v ■; . 1

Nordvestra stamban

Ingående balans: tillgångar................................. 5,060,789: 9

r — 5

Uppbörd

.. ..

It .0U

iil ;<>J I i /iUinitjM

t cPJUllf.jlU l

S a ,060,782: 47

S ammanbindningsbana

Ingående balans: tillgångar . . .............................. 2,657,860: 79

Leverering från Styrelsen. ................................ 8,174:

um ,666,034: 7

- 75

'' ernvägsbyggn^der.

ör revisionsåret hafva Revisorer^ låtit upprätta följande

slut.

ufvudbok.

Kredit.

Andel i Styrelsens

everermgar till. . Kontant. förvaltningskostnad. Summa.

,ltil.,§ammanbindpingsbanan genom----—;-''

Stockholm.......... 8,000: - 174: - 8,174. -

ÖS^“b“-NOT-k°P1DS 5,545,037:60. 32,325:68. 5,577,36^28.

N°Storvik’°. ,bpSak. Sala. ■ 3,262,312: 93. 25,847: 81. 3,288,160: 74.

D:o dio Torpshammar Riks- __ 176: 50.

Statsbanan Sköfde—Karlsborg 45,000:—_________525L~ 4o,5^o. 9

ujiiKitftiiii.ln , Sgr 8,860,350: 53. 59,048: 99. -- 8,919,399. 53.

tgifter för tekniska verket (här endast antecknade inom linien) 11,655: 50.

■ '' ..... '' ‘

t ‘ • . hiinid ;j!.nö.l.f.d .1

. , . , ...... sulfid s''-)}ili(pulTloio ltiJ

<*Y ■ i " •

■eu.. o 7 ma • ...... 65,372:48.

tgående balans: tillgångar .......................Summ, 8,984,772:—

« & it»il nisk ,«rt • u> •/.

tambanan.

everering till Norra stambanan, Torpshammar—Riksgränsen

istinehamn—Arvika.

gifter för banan......

tgående balans: tillgångar

un mat nlisiH

enom Stockholm.

tgående alans: tillgångar

jarl fibb i.

1,500: —

1 o.tujaåufJ

..... 305: 13.

..... 5,060,477: 34.

Summa 5,060,782: 47-

wltnvjH aW ^nrowv-.vl

..... 1,451: 12.

..... 2,664,583: 67.

Summa 2,666,034: 79.

— 76

Ingående balans: tillgångar
Leverering från Styrelsen .

Östra stambanan

..... 4,912,775: 23.

..... 5,577,363: 28,

Summa 10,490,138: 51

Ingående balans: tillgångar
Uppbörd...........

Norra stambanan

7,699: 58.
9,603: 15.

Summa 17,302: 73.

Ingående balans: tillgångar.....

Leverering från Styrelsen......

Utgående balans: skuld

till Norrköpings enskilda bank
„ handels- och sjöfartsfonden

Norra stambanan

4,314,318: 10.
3,288,160: 74.

25,000: —

7,82U_79. 32,821: 79.

Summa 7,635,300: 63.

Levereringar från:

Styrelsen............

Södra stambanan......

Utgående balans: skuld

till Sundsvalls enskilda bank

Norra stambanan

176: 50.

j«500; ~ 1,676: 50.

■ U .... 150,000: -

Summa 151,676: 50.

Leverering från Styrelsen

Statsbanan

45,525: —

Summa 45,525:

- 77 —

Norrköping—Nässjö.

\ii )4J'' '''' '' ’ ’ -i;1!''": "

Ingående balans: skulder............................... 1 135. gg.

Utgifter för banan................................... 2,442,644: 10.

Utgående balans: tillgångar.............................. 8,046,’358: 73.

Summa 10,490,138: 51.

Stockholm—Upsal a.

Utgifter för banan..................................... 505: 40.

Leverering till Styrelsen................................... 11 000: _

Utgående balans: tillgångar................ , .............. . . 5,797: 33.

Summa 17,302: 73.

Upsala—Sala—Storvik.

Ingående balans: skuld................................... 7,821: 79.

Utgifter för banan..................................... 1,709,*727: 17.

Utgående balans: tillgångar................................ 5,917,751: 67.

Summa 7,635,300: 63.

Torpshammar—Riksgränsen.

Utgifter för banan................ 17,645: 93.

Leverering till Styrelsen................................. 4,000: —

Utgående balans: tillgångar..................... 130,030: 57.

Summa 151,676: 50.

Sköfde—Karlsborg.

Utgifter för banan..................................... 29,084: 52.

Utgående balans: tillgångar................................ 16,440: 48.

Summa 45,525: —

— 78 —

.4'' j_P3& S ii iijf* ditt» i''.

Sammandrag af

l:o Styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader . . .

2:o Södra stambanan..................

3:o Nordvestra dito (Kristinehamn-Arvika) ....
4:o Sammanbindningsbanan genom Stockholm . . .

5:o Östra stambanan (Norrköping—Nässjö).....

6:o Norra dito (Stockholm—Upsala).....

7:o Dito dito (Upsala—Sala—Storvik) . . .

8:o Dito dito (Torpshammar—Riksgränsen)

9:o Statsbanan (Sköfde—Karlsborg).........

D — e — b — e — t.

Balans från
år 1873.
Tillgångar.

Anslag.

148,427 50 8,225,000
1,500

5,060,781 97''---

2,657,860 79 —
4,912,775 23

7,699
4,314,318

58---

10 - -

Summa 17,103,363 17,8,225,000

Banor, som blifvit fullständigt öfverlemnade
till Trafikstyrelsen.

t Örebro

Vestra

—Hallsberg -o- snjaivtf.........

Nordvestra stambanan (Laxå—Kristinehamn).....

Dito dito (Arvika—Norska gränsen) . .
Östra dito (Katrineholm—Norrköping). .

Levere ringar.

Uppbörd.

15,000''-

8,174 —
5,577,363 28

3,288,16074
1,676 50
45,525

9,603

Balans
till år
1875:
Skulder.!

596,34450

50---—

15---—

—: 32.82179
-.. 150,000 -

Balans
från år
1873:
Skulder

_l_

1,135,68
79

7,821

L ! i.

n -

8,935,899 52 9,603 65 779,166 29 8,957 47

Då härtill läggas ofvan utbalanserade:

för Nordvestra stambanan (Kristinehamn—Arvika)........................................

„ Sammanbindningsbånan genom Stockholm.......................................... •

„ Östra stambanan (Norrköping—Nässjö)...........................* U-...........- •

„ Norra ~l dito, [''fStockbolm—Upsala)..............................................

„ Dito dito (Upsala—Sala—Storvik)...........................................

„ Dito dito (Torpshammar—Riksgränsen)........................................

„ Statsbanan (Sköfde—Karlsborg)..................................................

■Stöd»!»« H »f>tfl st 8

Uppkommer summa anläggningskostnad intill 1874 års slut, enligt en af Styrelsen den 3 Juni 1876 meddelad uppgift. . . .

förestående omslut.

• 1 -

►■J

i ''

ii:

d — i

— t.

Utgifter.

Levere-

ringar.

Balans till år 1875: Tillgångar.

Kontant

behållning.

Förskott.

Fordrin-

gar.

Byggnader
och materiel,
m. m.

Summa.

Summa

summarum.

. 1.

305 13;
1,45112
2,442,644,10
50540
1,709,727117
17,645 93
29,084 52

-8,919,39952
1,500

11,000''

4,000

250

27 i 57,767

79,

2,403
3,840
7,455:56
226
582 1 5

36 —

1,000 —
27,505:49
5,795| 7
31,583,91,

7,354 85! 65,372

4,201,363 37 8,935,899

I •; il

52 26,405 24

11,64138 i--—

22981! 1,70440!

1,500 ■

5,058,073 55
2,659,743 55
8,011,397 68

5,885,585 71
116,88919
14,506 57

48!

5,060,477
2,664,583
8,046,358 73
5,797 33
5,917,751 67
130,030 57
16,440 48

.5 I

125,355

1,500

21,753,551

10 21,906,812 27

8,984,772!—
1,500
5,060,782
2,666,034
10,490,138
17,302
7,635,300
151,676
45,525

Såsom utgifter för banorna
hafva, efter afdrag af uppdebiterade
medel, afförts
följande belopp, nemligen:

35,053,032 63

Förskott och
fordringar.

1,000: —
27,505: 49.
5,795: 7.
31,583: 91.
1,500: —
1,704: 10.

Byggnader och
materialier m. m.

5,058,073: 55.
2,659,743: 55.
8,011,397: 68.

5,885,585: 71.
116,889: 19.
14,506: 57.

Summa.

5,058,073: 55.
2,660,743: 55.
8,038,903: 17.
5,795: "

åren	kronor.	ö.
1855—1873	24,653,697	66
1867—1874	5,944,996	52
1864—1874	3,031,095	89
1871—1874	5,966,498	68
1863—1874	4,676,936	43
1871—1874	3,900,940	87
-1874	17,645	93
\| —1874	29,084	52
	48,220,896	50
>1 i"'' ! 1855—1863	37,654,368
1863—1869	4,756,530	—
1864—1870	3,154,230	1
1863 1870	4,100,327	42
Säger	49,665,455	43
Tillsammans 1 *\| • > ■ > {s\	97,886,351	93

Sgr 69,088: 57. 21,746,196:25.----1--- — | 21,815,28482

119,701,636|75

Ant

. > (i

§ 1-

Å Östra stambanan Norrköping—Linköping—Nässjö blef under revisionsåret
den sedan den 30 December 1873 för godstrafik och telegramvexling öppnade bandelen
mellan Mjölby och Boxholm för persontrafik upplåten den 2 Februari, hvarefter
arbetena å samma bana så fortskredo, att sträckningarne från Boxholm till Sömmen,
i längd hållande 28,100 fot, samt från Nässjö till Aneby, om en längd af 2 mil
7,180 fot, kunde den 20 Juli till Trafikstyrelsen öfverlemnas, och slutligen den återstående
delen eller linien Sömmen—Aneby, om 3 mils 26,794 fots längd, den 18 November
till allmänhetens begagnande upplåtas.

Statens trafikerade jernvägar vid 1874 års slut utgjorde ett sammanhängande
nät af 135,9 mil. Med statsbanorna voro vid samma tid 168,95 mil enskilda jernvägar
omedelbart eller medelbart förenade.

§ 2.

Af räkenskaperna hafva Revisorerne hemtat anledning till följande anmärkningar
:

l:o) Till “en teknisk-ekonomisk beskrifning öfver statens jernvägar*, har
Styrelsen under år 1874 i Kongl. Statskontoret lyftat ett belopp af 15,000 kronor,
deraf under året för ändamålet utgifvits 11,655 kronor 50 öre. Återstoden, 3,344
kronor 50 öre, har uppdebiterats å kapitalkonto och ingår följaktligen bland byggnadsanslagens
tillgångar, i stället för att beloppet bort såsom en Styrelsens skuld balanseras,
enär berörda öfverskott ej må för annat ändamål, än det dermed afsedda,
användas.

2:o) Det i södra stambanans räkenskap såsom fordran hos Länsmannen Rydberg
inbalanserade belopp, 1,500 kronor, har numera, i enlighet med derom af Kongl.
Maj:t gifvet beslut, blifvit till räkenskapen för bandelen Torpshammar—Riksgränsen
öfverfördt. Genom någon missföring i sistnämnda banas hufvudbok har emellertid
beloppet kommit att dels påföras banan såsom en utgift, dels utbalanseras såsom en
banans skuld till gäldenären.

3:o) Hos Sundsvalls enskilda bank har Norra banan Torpshammar—Riksgränsen
under revisionsåret lyftat 150,000 kronor, för hvilket belopp Kongl. Statskontoret
krediterats; men då, enligt Statskontorets räkenskap, icke några andra belopp blifvit
för ifrågavarande bana utbetalda, än som finnas i Styrelsens hufvudbok uppdebiterade,
hade förstnämnda belopp bort såsom en banans skuld balanseras, hvilket jemväl
framgår af det hufvudboken bifogade kassaförslag för December månad.

Uti förestående omslut och sammandrag hafva dessa felaktigheter blifvit rättade,
hvarigenom,

då från tillgångarne......................... 21,906,812: 27.

afräknas skulderna.......................... 779,166: 29.

uppkommer en nettotillgång af....................... 21 127 645: 98.

i stället för att, enligt Styrelsens hufvudböcker,

deri tillgångarne göra............... 21,905,312: 27.

och skulderna upptagas till........... 627,321: 79.

uppkommer en nettotillgång af....................... 21,277,990: 48.

eller 150,344 kronor 50 öre mer, än som med verkliga förhållandet öfverensstämmer.

— 81 —

§ 3.

Deri i sammandraget uppgifva anläggningskostnaden för samtliga statens jern -

vägar intill 1874 års slut........................ 119,701,636: 75.

öfverstiger den af Byggnadsstyrelsen den 25 Augusti 1875 angifva
och i Trafikstyrelsens tryckta underdåniga berättelse för år 1874
(sid. 6) intagna summa......................... 119,363,051: 93.

med ett belopp af............................ 338,584: 82,

härledande sig denna skiljaktighet, enligt hvad Revisorerne inhemtat, deraf att sistnämnda
belopp endast kunnat approximativt uppgifvas, enär Styrelsens räkenskaper
för år 1874 först flera månader efter uppgiftens meddelande blifvit afslutade. Detta
förhållande, att Styrelsen åtta månader efter räkenskapsårets utgång ej kunnat meddela
en på räkenskaperna grundad, tillförlitlig uppgift, torde hafva sin anledning i
den föreskrift, som medgifver en tid af tolf månader för räkenskapernas upprättande
och afslutande. Det vill synas, som skulle, med en väl ordnad bokföring, denna tid
kunna till åtminstone hälften förkortas, och då en sådan åtgärd så mycket mindre
torde möta några större svårigheter, som Trafikstyrelsen med dess betydligt större
förvaltning fått sig förelagdt att inom den 15 April året efter det, räkenskaperna
omfatta, hafva sin räkenskap till Kongl. Kammarrätten afiemnad, hafva Revisorerne
velat å förhållandet fästa Riksdagens uppmärksamhet.

§ 4.

Då, enligt räkenskaperna, utgifterna under revisionsåret för bandelarne “Kristinehamn—Arvika11,
“Sammanbindniugsbanan genom Stockholm11 och “Stockholm—
Upsala11 endast uppgått till obetydliga belopp, har det synts Revisorerne, som skulle
redogörelserna för dessa bandelar kunna afslutas och behållningarne till räkenskaperna
för andra under byggnad varande bandelar öfverföras.

Ehuru räkenskaperna angifva, att Styrelsen under året haft åtskilliga affärsförbindelser
med bankinrättningar, dels medelst insättningar till betydliga belopp
och dels medelst upptagande vid årets slut af tillfälliga lån, har något intressekonto
i Styrelsens hufvudböcker icke varit upplagdt, hvarföre det varit Revisorerne omöjligt
inhemta, om dessa förbindelser medfört vinst eller förlust; hvilket förhållande Revisorerne
ansett sig böra för Riksdagen anmäla.

§ 6.

Enligt'' ett mellan Kongl. Styrelsen för statens jernvägsbyggnader, å ena sidan,
och the Rbymney Iron Oompany limited, å andra sidan, under år 1874 ti''äftädt aftal,
har bemälda Kongl. styrelse inköpt ett betydligt belopp jernvägsskenor med tillbehör,
att under åren 1875 — 1880 levereras till ett vid aftalets slutande för hela tiden bestämdt
pris; och då det i sådant hänseende uppgjorda kontrakt synts Revisorerne
egnadt att påkalla Riksdagens uppmärksamhet, hafva de ansett sig höra en bestyrkt
öfversättning af detsamma härhos (Bil. Ditt. D) bilägga.

Rev. Ber. 1876 angående Statsverket.

82 —

§ 7.

För att vinna närmare upplysning rörande det i näst föregående § omförmälda
ärende, hade Revisorer^ hos Kongl. Styrelsen för statens jern vägsbyggnader begärt
att få del af det deri förda protokoll; men erhållit den upplysning, att hos Styrelsen
ej några protokoll föras. Då emellertid i Kongl. brefvet till chefen för Styrelsen
angående samma Styrelses organisation och verksamhet m. m. den 30 December 1862
uttryckligen stadgas, bland annat, att, om vid någon frågas afgörande ledamot är af
olika åsigt med chefen samt till protokollet antecknat särskild mening, utdrag af
protokollet i denna del bör i alla mål, som Kongl. Maj:ts nådiga pröfning underställas
eller blifvit till Styrelsens underdåniga utlåtande remitterade, åtfölja handlingarne i
målet, samt, enligt Revisorernes förmenande, häraf tydligen framgår, att protokoll vid
Styrelsens sammanträden böra föras, hafva de ansett sig föranlåtne att förhållandet
omförmäla.

Statens jern vägstrafik.

Debet.

Balans från år 1873:

13,818,933: 44.

Uppbörd:

Trafikinkomster, specificerade i Kongl. Styrelsens tryckta underdåniga
berättelse för år 1874, pag. 17, och i Bihanget,

pag. 8 och 9............

Hushyror och arrenden.........

Behållning af lokomotiv- och vagnshyror
Diverse inkomster............

24,114: 21.
8,023: 34.
14,843: 69.

14,061,576: 32.

46,981: 24.

14,108,557: 56.

Balans till år 1875 :

Skulder

■ • • • • 1,640,105: 78.
Summa 29,567,596: 78.

Kredit.

Balans från år 1873:

38,154: 36.

Skulder

Transport 38,154: 36.

— 83 —

Transport 38,154: 36.

Utgifter:

För drift och underhåll, specificerade i ofvan omförmälda underdåniga

berättelse, pag. 17, och i Bihanget, pag. 11—13 8,173,644: 45.
Bidrag till jernvägstrafikens pensionsinrättning .... 89,023: 71.

Levereringar till Kongl. Statskontoret......... 3,700,000: —

11,962,668: 16.

Balans till år 1875:

Tillgångar:

Kontant behållning i Styrelsens och trafikdistriktens
kassor........... 77,363: 54.

Dito i Riksbanken........ 1,231,038: 89.

Inventariers, materialiers och byggnaders värden

Förskott.......................

Fordringar......................

1,308,402: 43.

14,871,141: 62.

53,613: 08.

1.333,017: 13. 17?566,774: 26.

Summa 29,567,596: 78.

§ 1.

Sedan Riksdagen i skrifvelse den 11 sistlidne Maj anhållit, det täcktes Kongl.
Maj:t åt eu af sakkunnige män sammansatt komité öfverlemna granskningen af statens
Jernvägstrafikstyrelses förvaltning till ledning för Statsrevisionen, och en sådan
komité, af Kongl. Maj:t tillsatt den 19 i samma månad, sedermera den 3 derpåföljde
Juli afgifva sitt betänkande (se Bil. Lätt. A och B), sfi hafva Statsrevisorerne derur
hemtat anledning att å följande punkter fästa Riksdagens uppmärksamhet:

1 :o) Enär resultatet af stambanornas samfälda trafikverksamhet i viss mån
måste bedömas efter afkastning^ förhållande till det kapital, som för anläggningen
är använd t, men dettas storlek icke med noggrannhet kan utrönas, så länge kostnaden
för till trafik upplåtna delar af stambanor uppskattas i förhållande till hvad den för
hela banan är beräknad, så hemställa komiterade, att Trafikstyrelsen måtte i nåder
anbefallas att upprätta och föra en så i detalj gående fullständig kapitalräkning, att
verkliga kostnaden för hela stambanor eller delar af sådana måtte deraf framgå.
Statsrevisorerne dela komiterades mening om önskvärdheten af en dylik kapitalräkning
och föreställa sig, att en sådan, på bokslut grundad, skall kunna genom samverkan
af begge jernvägsstyrelserna åstadkommas, helst om Byggnadsstyrelsen icke bibehåller
under sin redovisning de bandelar, som åt trafiken ölverlemnas, längre tid än som
för afslutandet af desammas kouti är af verkligt behof påkallad. Om vid bokföringen
af banornas anläggningskostnad äfven den rabatt skall tagas i betraktande, som
drabbat upplåningen af erforderligt byggnadskapital, så bör Trafikstyrelsen om beloppet
af sagde rabatt sättas i tillfälle att från Riksgäldskontoret vinna nödiga upplysningar.

2:o) Ehuru trafikvinsten för år 1874 verkligen utgjort, enligt komiterades beräkning,
5,934,913 kronor 11 öre, hafva blott 3,700,000 kronor deraf blifvit till Statskontoret
öfverlemnade. Af återstoden hafva 89,023 kronor 71 öre utgått såsom bidrag

— 84 -

till jernvägstrafiks-pensionsinrättningen och öfriga 2,145,889 kronor 40 öre öfverförts
dels till kapital-, dels till iörlagsräkningen. Med komiterade hålla Statsrevisorerne
före, att behållningen å jernvägstrafiken, sedan utgifterna för densammas drift och
underhåll bekostats samt det bestämda bidraget till pensionsinrättningen erlagts, bör
i sin helhet till statsverket öfverlemnas. Att af trafikinkomsten använda större delar
till nybyggnader och ökande af rullande materiel eller inventarier, synes Statsrevisorerne
olämpligt och vilseledande. De antaga derföre, att dylika utgifter rättare böra
bestridas medelst anvisade extra förslagsanslag, och årliga trafikvinsten sålunda blifva
disponibel. Hvad komiterade föreslagit angående uppskof med redovisning af trafikvinsten
intill sex månader efter räkenskapsårets slut och rättighet för Styrelsen att
till mötande af oförutsedda behof af nybyggnader och inventarier använda ett bestämdt
maximum af berörda vinst, anse Revisorerne kunna förfalla och vara obehöflig!, om
Styrelsen, på sätt här ofvan föreslagits, till sitt förfogande erhåller nödigt förslagsanslag.

3:o) I afseende å den godtgörelse, som från Postverket kommer Trafikstyrelsen
till hända, hafva komiterade framhållit, hurusom den ingalunda motsvarar den’ verkliga
kostnaden för befordrandet af alla Postverkets försändelser och än mindre lemnar
behörigt bidrag till förräntande och amortering af det i jernvägarne nedlagda kapital.
Statsrevisorerne, som hysa den föreställning, att framgången af en statsinstitutions
verksamhet icke må höjas på en annans bekostnad, hafva derföre velat å förhållandet
fästa Riksdagens uppmärksamhet.

4:o) Hvad vidare angår komiterades förslag att i riksstaten endast upptaga
netto af trafikinkomsterna, få Statsrevisorerne fästa uppmärksamheten derpå, att i
konseqvens dermed jemväl samma föreskrift borde lemnas angående Post- och Telegrafverkens
inkomster; men då sådant endast skulle leda dertill, att för dessa Henne verk
i rikshufvudboken måste uppläggas lika många särskilda konti eller fonder, enär det
torde vara i hög grad oegentligt att från samma hufvudbok utesluta omförmälda verks
räkenskaper, så vill det synas Revisorerne, som om komiterades förslag endast skulle
leda till en vidlyftigare bokföring, utan att en deremot svarande tydlighet vunnes, och
det hufvudsakliga skälet, hvilket komiterade till stöd för sitt förslag anfört, eller att
statsutgifterna år från år. skenbart stegras med utgifterna för trafikens drift och
underhåll, torde förlora sin betydelse, då man besinnar, att statsinkomsterna jemväl
skenbart ökas med trafikinkomsternas stigande belopp.

5:o) Beträffande den ofta framhållna önskvärdheten af att Trafikstyrelsens
räkenskaper och förvaltning måtte kunna till Statsrevisionens granskning framläggas
ett år tidigare än hittills vant möjligt, få Revisorerne dels hänvisa till hvad Kongl.
Kammarrätten yttrat (Bil. Litt. C) med anledning af Trafikstyrelsens hemställan om
successiv granskning af dess för hvarje månad afslutade räkenskaper, dels för egen
del anföra, att de svårigheter, som möta den ifrågasatta månatliga granskningen i
Kongl. Kammarrätten blott vid öfvergången till denna nya ordning äro att påakta
och derefter försvinna, samt att, ehuru Kongl. Kammarrätten visserligen inskränker
sig till siffergranskning och ej i annat fall mot förvaltningsåtgärderna anmärker, än
så vidt dessa stå i strid med gällande författningar, det likväl synes Statsrevisorerne
oegentligt, att de skulle granska och bedöma förvaltningen för ett år, hvars räkenskaper
ännu icke varit underkastade Kammarrättens granskning.

6:o) Hvad en af komiténs ledamöter i särskild reservation andragit rörande
önskvärdheten deraf, att Trafikstyrelsen måtte sättas i tillfälle få afgifva underdånigt
utlåtande öfver lämpligheten af föreslagna byggnader och anordningar vid blifvande
jern vägsstationer, veta Revisorerne vara på Kongl. Maj:ts pröfning beroende; och hvad

— 85 —

angår frågan om en noggrannare bestämning af jernvägspersonalens förseende med
inqvarteringsersättningar eller bostäder, få Revisorerne fästa Riksdagens uppmärksamhet
på önskvärdheten deraf, att angående dessa förhållanden bestämdare föreskrifter
lemnades.

Ultima landtbruksinstitut.

Debet.

jBalans från år 1873:
Tillgångar den 1 Juli 1874 ...............

206,283: 42.

Uppbörd:

För institutet:

Statsanslag :

Halfva anslaget för år 1874 . 8,000: —

Dito dito „ „ 1875 . 10,000: —

Extra anslag till betalande af
institutets räntebärande

skulder............ 80,000: — gg qqq. _

Elevafgifter................... 24,939: 17.

Öfriga inkomster................ 68: 97.

För mejeriskolan:

Statsanslag för tiden 1/7—3,/10 1874 1,500: —

och Vi— Vt 1875 1,500: —........ 3,000: —

Öfriga inkomster................ 600: —

För agrikulturkemiska försöksstationen:

Statsanslag för tiden V7—31/12 1874 2,250: —

och V,—V7 1875 2,250: —........ 4,500: —

Öfriga inkomster................ 825: —

Af egendomarne m. in.:

Arrendemedel ................. 2,668: 22.

Ultuna gård.................. 8,933: 99.

Granebergs dito................ 3,499: 30.

Kungsängens dito............... 22,393: 69.

Tegelbruket................... 1,175: 08.

Trädgården................... 898: 65.

Balans till år 1875:

Skulder den 1 Juli 1875 :

Till Kongl. Maj:t och Kronan...............

„ Statsanslagskonto: sista hälften af 1875 års anslag.

Transport

123,008: 14.

3,600: —

5,325: —

39,568: 93.

171,502: 07.

12,000: —

13,750: —

25,750: — 377,785: 49.

— 86

Transport

Till Gillbergska stipendiefonden..............

„ Ultuna elevkårs dito..................

„ Uplands enskilda bank................

„ enskilda personer....................

25,750: — 377,785: 49.
14,463: —

1,081: 60.

168: 64.

7,957: 82. 49^21- 06,
Summa 427,206: 55.

Kredit.

Balans från år 1873:

Skulder den 1 Juli 1874 ........................ 116,579: 60.

Utgifter:

För institutet...................

„ \ mejeriskolan.................

„ agrikultur kemiska försöksstationen ....
Förlust å lärlingarnes dagsverken........

För egendomarne m. m.:

Ultuna gård................... 10,596: 60.

Granebergs dito................. 3,558: 51.

Kungsängens dito................ 13,189: 39.

Tegelbruket................... 1,175: 06.

Trädgården................... 1,037: 73.

Egendomarnes förbättring........... 524: 27.

Byggnadsreparationer.............. 2,120: 15.

Intressemedel.................. 3,927: 44.

Gratial...................... 90: 15.

Diverse omkostnader.............. 151: 45.

Prisskilnader m. m................ 5,093: 51.

48,153: 32.
3,206: 50.
5,325: —

611: 42.

41,464: 26. q8^qq. 50.

Balans till år 1875:

Tillgångar den 1 Juli 1875:

Utlånta medel........................

Fordringar..........................

Förskott till elevbyggnaden.................

Värde å byggnader och förbättringar .... 45,000: 44.

Dito å bibliotek och samlingar....... 9,204: 50.

Dito å diverse möbler m. m......... 13,402: 71.

Dito å kreatur................ 41,523: 44.

Dito å spanmål och foder m. fl. artiklar . 11,448: 42.

Dito å utsäde med arbets- och gödnings kostnader.

............ 34,178: 98.

Dito å öfriga inventarier.......... 40,581: 93.

7,282: 91.
6,521:''44.
2,721: 68.

195,340: 42. 211,866: 45.

Summa 427,206: 55.

87 —

Anslaget till uppförande af ett boningshus för elever.

Debet.

Uppbörd:

Extra ordinarie anslag, beviljadt vid 1862—1863 årens riksdag och

lyftadt under åren 1864 och 1865 ................... 109,000: _

Balans till år 1875:

Skuld till institutet.............................. 2,721: 68.

Summa 111,721: 68.

Kredit.

Utgifter:

Under åren 1864—1873, specificerade i förlidet års revisionsberättelse,

Pag- 81................................... 111,721: 68.

Summa 111,721: 68.

§ I Elevernes

antal vid utgången af år 1874 uppgick till 40, deraf en var finsk
undersåte, och bvilka voro så fördelade, att 4 innehade friplatser, 31 voro betalande
och 5 vistades vid institutet såsom hospitanter.

§ 2-

I öfverensstämmelse med föreskriften i Kongl. skrifvelsen den 10 April 1873
afslutas nu mera räkenskaperna vid Ultuna landtbruksinstitut den 30 Juni hvarje
år, hvadan de till revisionen nu öfveriemnade räkenskaper omfatta tiden från den 30
Juni 1874 till den 1 Juli 1875.

Dessa räkenskaper hafva emellertid på föreskrifvet sätt undergått granskning af
revisorer, dem chefen för Civildepartementet förordnat och hvilka uti sin den 13
Oktober 1875 daterade berättelse framstält åtskilliga anmärkningar mot så väl räkenskaperna
och redovisningen som förvaltningen.

I förra hänseendet är anfördt, att, ehuru styrelsen, såsom dess protokoll för
den 19 September 1874 utvisar, då beslutit, att bland andra institutets skulder den
till Gillbergska fonden skulle inlösas med de medel, 80,000 kronor, som af nästförutgångna
års Riksdag blifvit såsom extra anslag till gäldande af institutets räntebärande
skuld anvisade, någon verkställighet ej följt å detta beslut, hvilket emellertid icke heller,
så vidt efterföljande protokoll utmärkte, blifvit återkalladt. Såsom förklaring här -

öfver har styrelsen yttrat, att då den summa, som här afsågs, varit för bestridande
af institutets utgifter erforderlig, styrelsen ansett det mindre ändamålsenligt att för
gäldande af denna skuld till en af institutets egna kassor upptaga ett tillfälligt lån,
utan föredragit att för skuldens betalande afvakta den tidpunkt, då, efter föryttrande
af årets skörd, medel åter blefve tillgängliga; dock hade styrelsen sedan beslutit att
före utgången af Januari månad innevarande år liqvidera skulden medelst räntebärande
obligationer, som styrelsen för sådant ändamål ville inköpa.

Statsrevisorerne, som den 14 September innevarande år besökt Ultima, hafva
dervid beträffande förevarande fråga inhemtat, att Gillbergska fonden tillkommit
genom gåfvobref af Handlanden Gillberg för beredande af stipendier åt lärjungar vid
institutet och blifvit stöld under förvaltning af institutets, styrelse, samt att, enligt
för Revisorerne upptedda bevis, räntebärande obligationer till ett belopp af 14,000
kronor blifvit af institutets styrelse i Upsala läns ränteri deponerade; men denna
deposition bar icke skett för »Gillbergska fonden» utan, såsom qvittensen lyda, för
»Ultuna landtbruksinstitut».

Ur det ofvan omförmälda gåfvobrefvet hafva Revisorerne ansett sig böra bär
införa följande:

»Gåfvobref.

Till Ultima Landtbruks-instituts styrelse öfverlenmar jag härmed i Mälar-Provinsernas
Hypoteks-Förenings Obligationer Tio Tusen (10,000) Riksdaler riksmynt att
deraf bilda eu fond till ett stipendium för Elever vid Ultuna Landtbruks-institut, på
följande vilkor:

l:o) Eftersom obligationerna utlottas eller på annat sätt kunna förmånligt till
deras fulla värde realiseras, böra de derför erhållne penningarne mot fullgod säkerhet
utlånas och förräntas, samt räntan årligen läggas till kapitalet, till dess detta stigit
till Tolf tusen (12,000) Riksdaler Riksmynt, eller, om ej utlottning sker, till det kapital,
som gifver 600 R:dr samma mynt årlig ränta.

2:o Sedan fonden stigit till sistnämnde summa, bör af räntan utdelas ett
stipendium, för tvenne år svarande mot beloppet af den summa, som för tvåårig
elevkurs erlägges af betalande elever till Institutet eller efter nu varande förhållanden
Sex hundra (600) Riksdaler Riksmynt för året. •— — — — — •—------—

ll:o) Skulle Ultuna Landtbruks-institut af eu eller annan orsak i framtiden
flyttas till ett annat ställe, så tillkommer stipendiet det nya Landtbruks-institutet,
som stiftas i stället för Ultuna, och så vidare allt framgent i fall för detta senare
nya Institut något annat nytt Landtbruks-institut ytterligare uppstod. Skulle den
oförmodade händelse inträffa, att Ultuna komme att upphöra såsom Landtbruks-institut
utan att något nytt sådant Institut i stället med statsanslag bildas, då tillfaller grundfonden
för stipendiet Upsala läns Kongl. Hushållningssällskap, hvars Förvaltningsutskott
det då åligger att allt framgent bibehålla grundfonden oförminskad, samt att
årligen använda räntan derå till jordbrukets och näringarnas bästa inom Upsala län.

12:o) Öfver den af mig härmed gjorda donationen anhåller jag slutligen att
serskild räkenskap må föras och årlig redovisning afgifvas vid revisionen af Institutets
räkenskaper».

Häraf synes, att fonden visserligen skall af institutets styrelse förvaltas, och
att dess afkomst tills vidare bör, fastän indirekt, till institutets fördel användas: men

89 —

tillika visar sig, att fonden är afsedd utgöra en fristående inrättning, hvilken desto
mindre får med institutets afiärer sammanblandas, som i gåfvobrefvet särskilt är förordnadt,
huru med tondens medel skall förfaras för det fall, att institutet skulle komma
att alldeles upphöra. Statsrevisorerne kunna under sådana förhållanden ej finna
att genom obligationernas deponerande i ränteriet för institutets räkning skulden till
fonden blifvit gulden,

§ 3.

Bland de utgifter, som företrädesvis tynga å institutets stat, hafva de af chefen
för Civildepartementet förordnade revisorer framhållit kostnaden för det vid institutet
nödiga bränslebehof, hvilken kostnad för revisionsåret uppgifvits till den betydliga
summan af 11,698 kronor 71 öre, i anledning hvaraf de ansett sig böra tillstyrka ett
försök att i någon mån minska åtgången af denna allt dyrare blifna förnödenhetsvara.

Styrelsen har härpå svarat, att åtgången af ved under året varit något större
än förut på grund af sista vinterns ovanliga stränghet, på samma gång som vedprisen
varit i stigande.

Vid genomgående af det för «Ved och Cokes« upplagda konto hafva Statsrevisorerne
funnit, att, till följd af räkenskapsförarens uppställning af siffrorna i samma
konto, de af chefen för Civildepartementet förordnade revisorer kommit att medräkna
4 poster, å tillhopa 363 kronor 99 öre, hvilka skolat fråndragas, samt att rätta beloppet
af kostnaden för bränsle vid institutet under revisionsåret utgör 11,334 kronor
32 öre; och då denna summa jemväl förfallit Statsrevisorerne anmärkningsvärdt hög,
kunna de ej annat än, i likhet med de särskilde revisorerne, finna den anmärkta omständigheten
egnad att framkalla allvarliga bemödanden för åstadkommande af ett
gynsammare förhållande.

§ 4.

Af de år 1874 församlade Statsrevisorer anmärktes såsom mindre lämpligt,
att institutet för sin hushållning använde ett af enskild person vid institutet uppsatt
och honom tillhörigt stamholländeri. Uti sin med anledning af denna anmärkning
afgifna förklaring anförde styrelsen, att omförmälda åtgärd varit en nödfallsutväg,
som icke vidare skulle blifva behöflig, sedan Riksdagen då mera beviljat anslag af
80,000 kronor till betäckande af institutets skulder.

Då anmärkta förhållandet icke desto mindre ännu fortfar, i ty att af den
vid institutet befintliga boskap ett antal af 30 kor, 6 qvigor och 2 tjurar i räkenskaperna
(Ladugårdens och Kungsängens ungkreaturs konti) fortfarande uppgifves tillhöra
förenämnde person, hafva Statsrevisorerne velat derpå å nyo fästa Riksdagens
uppmärksamhet.

§ 5-

Beträffande så väl ladugårdshushållningen som det egentliga jordbruket vid
denna betydliga statsdomän, hafva de af chefen för Civildepartementet förordnade

Rev. Ber. 1876 ang. Statsverket. 12

— 90

revisorer dels åberopat sitt år 1874 uttalade omdöme, att resultatet af nämnda hushållsgrenar
ej vore tillfredsställande eller motsvarade de fordringar, som kunde ställas
på ett landtbruk, hvilket rätteligen borde vara eu föresyn i fullkomlighet för landtbrukare
i hela riket, dels ock vidare yttrat: - Tyvärr är förhållandet under det sista
året icke förbättradt, och någon anledning förekommer icke eller, att jordens afkastning
å fälten vester om Fyrisån skall under den närmast kommande tiden vinna någon
märkbar tillökning, och detta af den anledning, att det ganska väl ordnade omlopp
med 8 gärden, hvardera af något öfver 30 tunnland, som sedan lång tid tillbaka egt
bestånd på den styfvare jorden, blifvit under de nästförfiutna åren af orsaker, som
vi icke äro i tillfälle ätt bedöma, så rubbadt, att t. ex. under nästa år någon foderskörd
af gräs och klöfver på de tre dertill afsedda gärdena icke kan påräknas,
hvilket missförhållande, jemte att det skall menligt inverka på hela hushållningen,
icke kan under flera år helt och hållet afhjelpas. Då revisorerne finna sig föranlåtne
att, sin pligt likmätigt, fästa uppmärksamheten på att en väl ringa produkt erhålles
af institutets väl belägna och, till utseendet åtminstone, fruktbara åkerfält, kunna de
icke undertrycka den förhoppning, att detta ledsamma förhållande blifver af dem det
vederbör behjertadt och så kraftiga mått och steg, som omständigheterna medgifva,
vidtagne till förringande i möjligaste måtto af de för framtiden befarade olägenheterna».

Dessa anmärkningar har styrelsen bemött med den förklaring, att nämnda
missförhållanden «hade sin grund i störande naturförhållanden, hvilka under senare
åren i lika grad träffat de flesta jordbrukare inom ett visst område af Upsala län;
och vore styrelsen betänkt på utvägar att med minsta möjliga förlust förbereda en
återgång till den ursprungliga planen för vexelbruket, hvarom förslag af föreståndaren
redan varit framlagdt för styrelsen».

Statsrevisorerne hafva vid besöket å Ultuna ej funnit anledning till något
fördelaktigare omdöme, än det af de särskilda revisorerne uttalade. Det är i sanning
högst anmärkningsvärdt, att en egendom med omkring 600 tunnland åker, till större
delen af Uplands yppersta jord och till stor del drainerad samt med circa 200 tunnland
naturlig äng af första klassen längs Fyrisån, förutom en del utmärkta betesmarker,
och som eger att afgiftsfritt förfoga öfver en ganska betydlig arbetsstyrka, emedan
de vid institutet till undervisning antagne lärlingar äro förbundne att i arbetet deltaga,
skall år efter år lemna förlust å både jordbruket och ladugårdsskötseln, och
detta missförhållande torde svårligen kunna ensamt tillskrifvas de af styrelsen åberopade
“störande natur förhållanden11, hvilka, om de förefunnits i den af styrelsen antydda
grad och utsträckning inom orten, utan tvifvel derstädes skulle framkallat ett allmänt
ekonomiskt obestånd, då ju andra jordbrukare, som år för år arbeta med förlust,
måste derpå gå under; men någon sådan allmän olycka har man dess bättre ej hört
omtalas.

Någon kunde dock såsom förklarande omständighet vilja erinra, att vid ett
landtbruksinstitut afseende ej kan eller får uteslutande fästas å egendomens afkastning,
samt att institutets jordbruk och öfriga hushållning måste erbjuda så fullständig
åskådningsmateriel som möjligt, äfven om allt, som för sådant ändamål anskaffas eller
odlas, ej skulle direkt genom penningeinkomst löna sig. Statsrevisorerne, som ej
funnit några synnerliga utgifter för sådana ändamål förda institutet till last, tro emellertid
att bland det nyttigaste, som lärjungar vid ett landtbruksinstitut kunde få se,
vore just ett landtbruk så ordnadt, att det väl bure sig och ej ginge med förlust.

— 91

§ 6.

Statsrevisorerne, som vid besöket å Ultima egnade uppmärksamhet äfven åt
de der antagne lärlingarnes ställning, funno denna både i afseende å bostädernas
snygghet och beträffande den lärlingarne meddelade undervisning lemna åtskilligt
öfrig* att önska. Desse lärlingars antal under den tid, revisionen omfattar uppgick
till 28, deraf 24 voro frilärlingar. ’

Alnarps landtbruksinstitut.
Debet.

Balam från år 187.3:

Tillgångar den 14 Mars 1874.................

507,568: 80.

Uppbörd:

För institutet:

Statsanslag:

Gamla anslaget......... 26,600: —

Af anslaget 2,800 kronor till löneförbättring,
för tiden 1 Januari
— 14 Mars 1875 .... 567: 78.

Elevafgifter..............

Lärlingarnes dagsverken...........

Diverse inkomster..............

För landthuskållningen:

Arrenden . .................

Öfverskott från åkerbruket..........

Dito från spanmål..........

Dito från mejeriet...........

Diverse inkomster..............

För trädgården..................

27,167: 78.
35,105: 62.
6,131: 80.
325: 35.

7,821: 61.
32,181: 64.
1,852: 14.
501: 16.
713: 86.

68,730: 55.

43,070: 41.

46: 8B- 111,847: 79.

Balans till år 1875:

9,000: —

Skulder den 13 Mars 1875:
Statslån till grundförbättringar

Transport 9,000:

619,416: 59.

— 92

Transport 9,000: — 619,416: 59.

Rest å arrendet........................ 9,358: 60.

Förskottsafgifter af eleverne................. 4,220: 48.

Till Landtbruksakademiens förvaltningskomité, rest å köpesumman
samt arrende för nötkreatur ock får..... 4,320: —•

Till Skånes enskilda bank.................. 8,000: —

„ diverse fordringsegare.................. 22,348: 20. 57,247: 28-

Summa 676,663: 87.

Kredit.

Balans från av 1873:

Skulder deu 14 Mars 1874 .......................... 58,786: 76.

Utgifter :

För institutet:

Aflöning.................... 16,620: 39.

Kosthållning.................. 31,383: 80.

Bränsle och belysning............ 4,965: 32.

Underhåll af inventarier........... 1,444: 26.

Foderåtläroverketsoch restauratörens hästar 774: —

Underhåll af byggnader........... 4,609: 79.

Omkostnader för anatomisal och laboratorium
..................... 2,520: 68.

Diverse utgifter ............... 6,418: 20. 68,735: 94.

För landthushållningen:

Arrende för Alnarps egendom....... 17,664: 84.

Aflöning.................... 1,554: 39.

Underhåll af byggnader samt afskrifning å

deras värde................ 8,314: 84.

Skatter och onera.............. 4,347: 12.

Diverse utgifter............... 3,866: 97. 35,748: 16.

Ränteförlust........................... 895: 57.

Afskrifning............................ ...76: 92.

105,456:

59.

Balans till ur 1875:

Tillgångar den 13 Mars 1875:

Kontant behållning......................

Fordringar...........................

Värde å byggnader............. 321,858: 57.

,, „ kreatur............... 60,775: —

„ „ inventarier............. 38,063: —

Transport 420,696: 57.

144: Öl.
10,358: 80.

10,503: 31. " 164,243: 35.

— 93 —

Transport 420,696: 57.
Värde å spann!äl och öfriga lager .... 20,950: 52.

„ „ utsäde med arbete och gödsel in. m. 19,427: 83.

„ „ grundförbättringar........ 40,842: 29,

10,503: 31. 164,243: 35.

501,917: 21. 512,420: 52,
Summa 676,663: 87.

Vid institutet hafva under revisionsåret 58 elever åtnjutit undervisning.

Trädgårdsföreningens elevskola.

Debet.

Uppbörd:

Statsanslag:

Ordinarie:

Af 6:te hufvudtitelns anslag till befrämjande af jordbruk
och landtmannanäringar .... 4,000: —

Extra ordinarie............... 4,500: 8,500: —

Bidrag af föreningens egna medel.............. 2,328: 56. 10,828: 56.

Kredit.

i Utgifter:

För elevernes undervisning
„ „ underhåll .

Diverse utgifter......

1,575: —

6,208: —

3,045: 56. 10,828: 56.

Under revisionsåret hafva 34 elever åtDjutit undervisning vid skolan.

— 94 —

Kongl. Landtbruksakademien.

Debet Akademiens Stamschäferi- Stamholländeri-Medel, anslagna

Balans från år 1873: fond. fonden. fonden. till fiskeriförsök. Summa.

Tillgångar........ 653^649: 27. 16,904: 29. 48,046: 18. —--’ —--- 718,599: 74.

(Inom linien balanserade
fordringar, 550
kronor, tillhörande
akademiens fond.)

Uppbörd:

Statsanslag........ 14,569: 33. ---— ---— 1,000: — 15,569: 33.

Intressemedel...... 11,044: 26. 579: 90. 928: 18. —--- 12,552: 34.

Hushyror......... 4,005: — ------ ------ 4,005: —

Af experimentalfältet . 48,726: 96. --------- ------- 48,726: 96.

Sgr 78,345: 55. 579: 90. ~928: 18! 1,000: ~ ''----- 80,858: ~63.

Balans till år 1875:

Skulder:

Stamschäferi-fondens

behållning..... 17,027: 12. ---- ----- --- —- 17,027: 12.

Stamholländeri fondens

d:o..... 44,859: 65. ------ — ------- --- 44,859: 65.

Innestående statsanslag
........ 9,082: 90. ---- — --- --- 9,082: 90.

I allmänhet...... 2,269: 48. --- --- 397: 86. 2,667: 34.

Sgr 73,239: 15. ----— --- 397: 86. --— 73,637: 01.

Summa 805,233: 97. 17,484: 19. 48,9764: 36. 1,397: 86. ----- 873,090: 38.

Kredit.

Balans från år 1873:

Skulder:......... 75,354: 58.___112: 50. —--- 303: 56. ----—- 75,770: 59.

Utgifter:

Aflöning......... 6,975: — --- --- --- 6,975: —

Pension.......... SO: — —— —• —--- — ---— 50: —

Expenser......... 2,415: 73. ----- — ----— ------- 2,415: 73.

Fastighetsonera..... 655: 67.--—- — —— 655: 67.

Husreparationer .... 3,127: 52. —— — ---— --— 3,127: 52.

Belöningar och uppmuntringar
......... 168: 27. — — --— 168: 27.

Bidrag till kostnaden
för utgifvande af akademiens
tidskrift . . . 577: 69.--—--—• -----— 577: 69.

Transport 13,969: 88^ ~ --- ---- 13,969: 88. 75,770: 59.

— 95

Transport Afbildningar af Sveriges	13,969:	88.	---	---	--— -	13,969: 88
kulturväxter......	200:	—	---	---	---	200	_
Extra utgifter ......	431:	69.	---	----		431	69.
Experimentalfältet. . . .	45,202:	—	---	---	----	45,202	—
Silfver-jettoner..... Afskrifning:	892:	—	---	--—	----	892	—
Skogsbesparings-premier	75:	—	---	----	----	75	—
Experimentalfältet . .	1,301:	82.	---	---	---	1,301	82.
Inventarier.......	13,220:	02.	---	---	------	13,220	02.
Bokförrådet ..... 10 procent af anskaff-ningskostnaden för 8 baggar och 6 tackor, utlemnade till reqvi-renter emot kontant	566:	08.				566	08.
liqvid......... 10 procent af anskaff-ningskostnaden för 10 tjurar pch 134 qvigor, utlemnade till reqvirenter emot kon-			344: 57.			344	57.
tant liqvid...... Rabatt å ett belopp, 660 kr., som kunnat genom amortering med V3 årligen gäl-das, men nq. felifvit på en gång inbetaldt				4,015: 26.		4,015''	26.
---		.---	36: —	-----	36-	—T
Diverse utgifter.....	—		—	63: 45.	1,094: 30.	1,157	75.
Sgr	75,858:	49.	344: 57.	4,114: 71.	1,094: 30.	—	—

Balans till år 1873.

Tillgångar:

Kontant behållning i
Riksbanken..... 6,900: 95.

Fastigheters värden. . 195,459: 84.

Inventarier....... 149,092: 38.

Utlånta medel..... 264,650: —

Förskott........ 3,207: 41.

Fordringar....... 34,710: 37.

D:o hos akademiens

fond............

Sgr 654,020: 95.

(Inom linien balanserade
fordringar, 550 kr.,tillhörande
akademiens
fond.)

17,027: 12.
17.027: 12.

44,859: 65.
41,859: 657

6,900: 95.
195,459: 84.
149,092: 38.
264,650: —
3,207: 41.
34,710: 37.

61,886: 77.

81,412: 07.

715,907: 72.

Summa 805,233: 97. 17.484: 19. 48,974: 36. 1.397: 86. ---

873,090: 38.

— 96 —

Stuteri-öfverstyrelsen och stuterierna.

Debet.

Balans fr ån år 1873: Stuteri- Strömsholms

öfverstyrelscn. stuteri.

Tillgångar.

863:27. 32,237:70.

Ottenby Flyinge

stuteri. stuteri.

388: 85. 6,875: 94.

Uppbörd:

Ordinarie statsanslag
till hästafvel^ för -

bättrande............	83,495: —	___	___	____
Af extra anslaget till
inköp af afvelsdjur	5,717: 19.	——	—	----
Språngafgifter.........	—	12,440: -	2,390: —	10,145: —
Fourage-ersättning	—	1,520: 57.	102: 50.	521: 12.
Vinst af jordbruket	—	48,360: 16.	1,454: 48.	27,695: 99.
Dito af försålda
hästar..................	----	3,512: —	11,271: —	4,255: —
Ökadt värde å upp-födda och inköpta
hästar..................	—	10,999: —	19,850: —	8,450: —
Värde å födda föl...	—	900: —	—	----—

Gåfva från Kongl.

Hofstallet............

Försäljningsmedel
för spanmål, hö
och halm m. in. ..

Intressemedel .........

Diverse inkomster...
Värde å fastigheter
Värdet å kreatur,
spanmål m. m. ...

1,123:64.
72: 75.

1,000:

3,430:85. 3,298:58. ---

909: 59.
836,850: —

3,721: 20.

314: 37.

Summa.
40,365: 76.

— 83,495: —

5,717: 19.
24,975: —
2,144: 19.
77,5*0: 63.

201,000:— 568,700:

Sgr 90,408:58. 1,092,303:44.

173.381:27. 188,884:56. 125,985:82.

432^972: 32. 746,067: 30i

19,038:

39,299: —
900; —

1,000: —

6,729: 43.
1,123:64.
5,017: 91.
1,606,550: —

488,251: 65.
2,361,751: 64.

Levereringar:

Från Stuteri-öfverstyrelsen
............

--- 5,717:19. 27,000:— 12,340:— 45,057:19.

Balans till år 1875:

Skulder .................. ....— 812:13.

Summa 91,271:85. 1,131,070:46.

5,629: 04.

--- 6,441:17.

465,990:21. 765,283:24. 2,453,615: 76.

Kredit.

Balans från år 1873:

Skulder .................	—	271: 41.	8,560:10.	----	8,831:51.
Utgifter:
Afiöningar och arfvo-
den .....................	1,750: —	22,955:82.	17,395: 87.	14,452: 89.	56,554: 58.
Pouragering............	—	21,422: 93.	30,069: 11.	26,671:92.	78,163: 96.
Landtbeskällares un-
derhän ...............	--- _	11,292: 94.	2,028: 49.	3,736: 42.	17,057:85.
Inventariers under-
håll och förbruk-
ning.....................	—	863:62.	1,521:13.	1,257: 40.	3,642:15.
Byggnaders under-
håll.....................	—	1,971: 28.	1,046: 44.	2,810: 80.	5,828: 52.
Resekostnader.........	1,500:69.	75:80.	600:89.	244: 78.	2,422: 16.
Sjukvård ...............	—	415: 96.	1,061: 83.	133: 66.	1,611:45.
Utskylder...............	—	1,745: 21.	60: 29.	156: 37.	1,961: 87.
Diverse utgifter......	546: 22.	3,602: 21.	3,629: 74.	1,837:07.	9,615: 24.
Afskrifning ............	—	17,922:34.	16,781: 28.	6,224:15.	40,927: 77.
Prisbelöningar för
hästar..................	19,787:18.	—	----		19,787:18.
Sgr 23,584: 09.	82,268:11.	74,195: 07.	57,525:46.	237,572: 73.
Levereringar:
Till stuterierna......	45,057:19.	—	—	—	45,057: 19.
Balans till år 1875:
Kontant behållning	787:10.	6,415:53.	—	265: 34.	7,467:97.
Inventariers värden		121,302:89.	152,858: 37.	114,219:52.	388,380: 78.
Fastigheters dito	—	836,850: —	201,000: —	568,700:—.	1,606,550: —
Behållning af spån-
mål och proviant	—	16,234: 57.	28,205:18.	4,028: 67.	48,468: 42.
Utlånta medel.........	21,843: 47.	30,000: —	—	11,600: —	63,443: 47.
Förskott.................	—	123: 11.	7: 61.	—	130: 72.
Fordringar ............	—	37,604: 84.	1,163: 88.	8,944: 25.	47,712: 97.
Sgr	22,630: 57.	1,048,530: 94.	383,235: 04.	707,757: 78.	2,162,154: 33.
Summa 91,271: 85.	1,131,070: 46.	465,990: 21.	765,283: 24.	2,453,615: 76.

§ I Enligt

Stuteri-öfverstyrelsens till Kongl. Maj:t afgifna berättelse hafva beträffande
bästantalet vid de särskilda stuterierna följande förändringar under revisionsåret
egt rum:

Rev. ber. 1876 ant}. Stativerket, J3

98 —

Vid Strömsholms stuteri funnos vid årets början 67 beskällare, deraf dock 6
voro vid Upsala ridskola förlagde, 16 moderston, 12 unghingstar och 19 ungston, eller
tillsammans 114 hästar. Under året föddes 14 föl och inköptes 12 hingstar, hvaremot
35 äldre och yngre hästar jemte 7 föl såldes, och 7 hästar, deraf ett under
året födt stoföl, dödades eller störtade, så att vid årets slut, då den genom Kongl.
brefvet den 1 November 1872 anbefalda förändrade organisation af stuteriet till uteslutande
hingst- eller landtbeskällaredepot var fullständigt genomförd, vid Strömsholm
funnos 75 beskällare, 14 unghingstar och 2 ungston, eller tillsammans 91. Af
de från depoten till provinserna utsända beskällare blefvo under året 2,111 ston samt
af de vid stuteriet och i Upsala kvarstående 305, eller tillsammans 2,416 ston, betäckta.

Häststyrkan vid Ottenby, som vid 1874 års början bestod af 17 beskällare,
44 moderston, 42 unghingstar, 55 ungston och 10 arbetshästar, eller tillsammans 168,
hade under året vunnit en tillökning af 33 födda föl, en hingst och två ston af fullblod,
öfverflyttade från Flyinge stuteri, samt ett från Kongl. Hofstallet i gåfva bekommet
och tvenne inköpta ston, hvaremot afgången bestått af 16 dels störtade dels
dödade hästar, tvenne till Flyinge stuteri återstälda beskällare och 40 försålda djur,
så att vid årets slut funnos 15 beskällare, 33 unghingstar, 42 moderston, 51 ungston
och 8 arbetshästar, eller tillsammans 149 hästar. 453 ston hafva under året blifvit af
stuteriets hingstar betäckta.

Vid årets början funnos å Flyinge 38 beskällare. deraf dock 7 voro utplacerade,
27 moderston, 21 unghingstar och 23 ungston, eller tillsammans 109 hästar. Under
året tillkommo 20 vid stuteriet fallna föl, hvaremot 25 äldre och yngre hästar försåldes,
7 dels dödades dels störtade och tvenne, på sätt ofvan är nämndt, till Ottenby
förflyttades, så att vid årets utgång å Flyinge funnos 94 hästar, deraf voro 38 beskällare,
15 unghingstar, 23 moderston och 18 ungston. Antalet af de ston, som
under kret blifvit af stuteriets hingstar betäckta, uppgick till 1,587.

Inkomsten för försålda hästar har under året utgjorts af:

Vid Strömsholm ................................................................ kronor 20,492: —

„ Ottenby ........................................................................ » 34,927: —

* Flyinge..................................................... » 12,965;

Summa kronor 68,384: —

§ 2.

Vid det å Strömsholm aflagda besök hafva Statsrevisorerne funnit förhållandena
vid dervarande stuteri ej gifva anledning till någon anmärkning.

§ 3.

Sedan, i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts i nådigt bref den 1 November
1872 angående stuteriväsendets ordnande meddelade föreskrift, Stuteri-öfverstyrelsen
till Kongl. Maj:t afgifva underdånigt utlåtande om och i hvilken utsträckning jordegendomen
vid Ottenby kungsladugård kunde och borde utarrenderas, samt Kongl.
Maj:t den 6 . Augusti 1875 meddelat nådig föreskrift derom, att de uti Stuteri-öfverstyrelsens
förslag till arrendekontrakt upptagna jordområden och byggnader skulle
under arrende från midfastan år 1877 på 20 års tid till den vid auktion högstbjudande
upplåtas emot vissa qvantiteter hö, halm och hafre samt återstoden i pen -

- 99 —

ningar, har vid den så väl hos Kongl. Kammarkollegium som hos Konungens Befallningshafvande
i Kalmar län den 7 Juli innevarande år hållna auktion, för utarrendering
af berörda egendom emot 8,000 centner hö, 4,800 centner halm och 2,500 kubikfot
hafre samt återstoden i penningar, något anbud icke blifvit gjordt. I anledning
af Kammarkollegii derefter gjorda underdåniga framställning har Kongl. Maj:t., jemlikt
nådigt bref den 4 sistlidne Augusti, funnit godt förordna, dels att den ifrågavarande
delen af "Ottenby kungsladugård skulle med oförändrade vilkor i öfrigt på
auktion utbjudas, mot ett på förhand bestämdt arrende af 8,000 centner hö och 4,800
centner halm, samt att de anbud, som derutöfver gjordes, skulle göras i hafre, dels
ock att, derest antagligt arrendeanbud icke kunde på nyssberörda vilkor erhållas,
jorden finge fortfarande genom stuteriets försorg brukas.

Revisorerne hafva genom delegerade besökt Ottenby och dervid funnit så väl
stuteriinrättningen väl ordnad och skött som äfven jordbruket i allo tillfredsställande.
Orsaken dertill att, på sätt ofvan är omförmäldt, något arrendeanbud å egendomen
icke inkommit, torde snarast vara att söka i de särskilda förhållanden, som i afseende
å denna egendom förekomma och hvilka otvifvelaktigt göra densamma mindre
lämplig att stuteriet frånskiljas. Så är det för stuteriets underhållande oundgängligen
nödigt, att arrendet åtminstone till största delen i hö, halm och hafre bestämmes,
men i händelse årsväxten utfaller ogynsamt,* kunde det med afseende på egendomens
belägenhet på yttersta spetsen af Öland, utan någon hamn, som på senhösten
eller vintern lemnar skydd ens åt mindre farkoster, befinnas för arrendatorn förenadt
med stora svårigheter och betydliga kostnader att fullgöra kontraktsvilkoren. Dessutom
skulle väl äfven byggnadernas sammanblandning med de fortfarande för stuteriinrättningen
behöfliga, försvåra tillsyn och ordning såväl för en arrendator som för
stuteriet.

Egendomens areal utgör:

^er ............... tunnland 24 kappland ,deraf 44g tunnland 16 kappland beväxt

............... t,190 „ 29 , -med skog af björk och ek.

byggnadstomter 17 „ 23 „

eller tillhopa 2,592 tunnland 2 kappland.

Byggnaderna äro brandförsäkrade för en summa af 152,444 kronor,
byggnader, hvilka efter den 1870 års höst stuteriet öfvergångna brand blifvit nyombyggda,
upptagas nu till följande värden:

Stora stallet med dertill hörande flyglar....................................

Södra flygelbyggnaden ................................................................

Ladugårdsbyggnad ......................................................................

Sädesladan ..................................................................................

Smedjan........................................................................................

Magasinet ....................................................................................

Spannstall och tjenstemännens ladugård .....................................

Prestorps boningshus för torpare................................................

Nya stallbyggnaden 11:0 1 ........................................................

Lokomobilhuset N:o 2..................................................................

Prestorps uthus N:o 3 ..............................................................

Uthus till nya stallbyggningen N:o 4 .......................................

eller

Summa

kronor 41,900	—
„ 8,000	—
„ 20,000	—
„ 10,800	—
„ 6,400	—
« 3,475	—
„ 6,280	—
„ 5,400	—
„ 13,560	53.
* 768	20.
604	25.
* 1,028	87.
tronor 118,216	85.

* Exempelvis må anföras, att höskörden Tarierat mellan 5,240 centner och 18,419 centner.

— 100

Alla byggnader äro i godt skick. Stallare äro ljusa och rymliga samt synas
fullt ändamålsenliga, ehuru man der ej återfinner den lyx och den dyrbara inredning,
som numera lärer användas vid en del utländska stuterier, der ej, på sätt här är
fallet, en begränsad medelstillgång tvingar till sparsamhet.

Bland nyinredda lägenheter förekomma äfven två rum med kök, afsedda till
lokal för telegrafstation. Kongl. Maj:t har visserligen, uppå stuterichefens underdåniga
framställning om telegrafnätets utsträckning till Ottenby, under den 3 sistlidne
Mars resolverat, att detta arbete, i saknad af dertill erforderliga medel, icke kunde
till utförande under innevarande år ifrågakomma. Då emellertid telegrafförbindelse
redan eger rum mellan Öland och fastlandet, kan kostnaden för liniens utsträckning
till Ottenby ej blifva särdeles betydlig, och man bör derför kunna hoppas, att Telegrafstyrelsen
snarligen må vara i tillfälle att anordna en sådan utsträckning, hvilken är
af vigt ej endast med hänseende till den isolerade belägenhet, hvari den ifrågavarande
dyrbara statsegendomen med dess ej obetydliga personal under en stor del af året
sig befinner, utan äfven för den allmänna sjöfarten, enär på denna del af Ölands kust
strandningar ej sällan inträffa, dervid räddningen af egendom och menniskolif ofta
kan bero på den skyndsamhet, hvarmed lämpliga räddningsmedel kunna framskaffas.

Hästuppsättningen utgjordes nu af:

Beskällare .................................................................. 13.

Hingstar i 3:dje året ................................................ 12.

d:o i 2:dra d:o ................................................ 15.

Moderston .................................................................. 42.

Ston i 4:de året ...................................................... 2. _

d:o i 3:dje „ 15.

d:o i 2:dra „ 14.

Arbetsston .................................................................. 2.

Wallacker ................................................................. 9. j24.

Hingstföl................................................................... 20.

Stoföl........................................................................... 12. 32.

Utaf boskapskreatur funnos:

Tjurar...............................

hvaraf 2 st. i 5:te året.
)>

Oxar
Kor ..

Qvigor i 3:dje året .
d:o i 2:dra „
d:o i l:sta „

1 „ i 4:de

2 „ i lista

Summa 156 stycken.
............ 5.

............ 42.

.......... 47.

............ 11.

............ 13.

........... 8.

Summa 126 stycken.

101

Teknologiska institutet,

Debet.

Tillgångar

Balans från år 1873:

23,405: 25.

Uppbörd:

Statsanslag till aflöning, materiel och samlingar m. m.......

Åt sjette hufvudtitelns besparingar för jordbruket, handeln
och näringarne.................................................

Afgifter af extra elever ..................................................

Stipendiemedel:

Statsanslag................................................... 1 000: _

Anslag från manufakturfonden .................. 750: _

Pliktmedel................................................. 1,211: _

Donationsmedel ............... 29,223: _

Intressemedel ............................................. 1,573: 23.

Afgångne elevers outtagna depositionsmedel 165: —

För försålda lärokurser................................................

Ersättningsmedel vid bergsskolan .....................................

76,500: —

4,500: —
4,145: —

33,922: 23.

210: 70.

110: ~ 119,387: 93.

Summa 142,793: 18.

Geodetiska afdelningen
Mekaniska d:o
Fysiska d:o

Kemiska d:o

Metallurgiska d:o
Grufvetenskaps-d:o
Bergsmekaniska d:o
Byggnadskonst- d:o
Bit- d:o

Verkstads- d:o

Biblioteket .......................

Löner och arfvoden ........

Diverse allmänna utgifter

Dito för bergsskolan........

Stipendiemedel .................

Kredit.

Utgifter:

................................... 824: 56.

.................................. 551: 77.

................................... 1,029: 22.

................................. 6,123: 25.

.................................. 2,901: 89.

................................. 187: 47.

.................................. 125: 75.

................................. 280: 50.

.................................. 230: 76.

................................. 1,742: 9.

.................................. 2,648: 69.

.................................. 60,680: 91.

................................. 7,369: 45.

.................................. 2,390: 66.

.................................. 4,650: —

Transport 91,736: 97.

— 102 —

Transport 91,736: 97.

Renskrifning och tryckning m. m. af lärokurser ................. 428: 97.

Lifränta till S. Owens enka................................................... 28(h 86- 92,446: 80.

Balans till är 1875:

Kontant behållning............................................ 778: 46.

Dito, innestående i Riksbanken ........................ 9,050: — 9,828: 46.

Utbulta medel .................................................................... 40,287:

Fordringar .......................................................................... 230: 92. 50,346: 38.

Summa 142,793: 18.

Elevernes antal under revisionsåret utgjorde:

Vårterminen

Höstterminen

Ordinarie.

121.

180.

Extra.

94.

79.

Summa.

215.

259.

Tekniska skolorna.

Debet.

Balans från år 1873:
Tillgångar ..........................................

Uppbörd:

Af anslaget till bergsbruk och slöjder.....

„ sjette hufvudtitelns anslag till extra

utgifter.......................................

„ besparingarne för jordbruket, bandeln

0 och näringarne..............................

„ Åttonde hufvudtitelns anslag till elementarläroverk
för krigsbildningens befrämjande
....................................

Extra ordinarie anslag .......................

Landstingets bidrag till väfskolan ......

Leverering från Kommerskollegium till

stipendier .......................................

Elevavgifter..........................................

(Kriga inkomster .................................

Tekniska elementarskolorna

Örebro.

Norr köping.

Malmö.

Borås.

Eskils tuna.

p1 B

5* p* 2

O p*

idu OO

Er* P

B »

2,027

24,891

74916

Säger

Transport

12,000

4,500

150

240

489

17,379|48

17,379)48

12,000,—

150 -4,500-

12,000

1,100

150

610—j
2,434 50

292

121

12,000 -

2,250-

150 —
3,800
1,900 —

875
1,378 37

5,000

11,514 49 12,185 7

32,000

19,694|50| 13,664|l3j 22,353)371

150 —
5,150)

__!

45ol4,
856 —
1,012 50

38,318|50|

71,950

6,019
2,937)93

80,906)93

19,694)50) 15,691)36) 47,244)9l| 5,899|l6| 49,832)99) 94,730|54

103 —

Transport Balans till år 1875: Skulder .............................................	Tekniska elementarskolorna	Chalmerska slöjd-skolan i Göte-borg.	Slöjdskolan i Stockholm.
i Örebro.	i Norr- köping.	i Malmö.	i Borås.	i Eskils- tuna.
17,379 1,455	48 75	19,694	50	15,691	36	47,244	91	5,899	16	49,832	99	94,730	54
Summa	18,835	23	19,694	[50	15,691	36	47,244	91	5,899	16	49,832	99	94,730	54
Kredit.
Balans från år 1873:
Skulder .............................................	1,383	79	—	*-	—	—	---	—	—	—	—	—	—	—
Utgifter:
Löner och arfvoden..............................	13,066	75	14,300	—	11,200	—	15,300	—	4,280	—	24,650	—	55,589	70
Pris och belöningar åt elever ...............	168	25	- --	—	—	—	1,314	90	—	—	1,625	—	608-46
Diverse utgifter....................................	4,216	44	5,394	50	■1,462 54	5,224	25	770 54	9,799	8	27,979,26
Säger	17,451	44	19,694	50	12,662	54\| 21,839\|l5	5,050	54	36,074	8\| 84,177(42
Balans till år 1875:
Tillgångar:
Kontant behållning ...........................	—	—	—	—	2,907 19	1,905	76	848	62	3,758	91	7,250	56
Utlånta medel ................................		—			12163	23,500	—	—		10,000	—	3,302]56
Säger	—		— —		’ 3,028[82\| 25,405 76	848	62113,758\|91	10,553\|l2
Summa	18,835	23\| 19,694\|50\| 15,69l\|36j 47,244\|91	5,899 16\| 49,832\|99	94,730\|ö4

N avigationsskolor na.

Debet. Balans från år 1873: Tillgångar...........	Stockholm.	Göteborg.	, Gefle.	Malmö.	Vestervik.		Visby.	Karlshamn.	Kalmar.	K O tf O: w p p p-	tionsskolas skepps-byggeriafdelning.	II Göteborgs naviga- 1
—	—	768 08	423 4611,901	68	1 400 94	476 72	633	,«	1,994	76	1,858	46	232 59
Uppbörd: Statsanslag för aflöning. . . . Dito till underhall . . . Intressemedel.......... För försålda inventarier . . .	7.375 1,200		9,050 1,500 47	1 46 -	4.000 750 36	_ 83	4,500 750 93	\	3,000 750 22	73	3,000 750 3	-	1 3,450 — 750 -17 90	3,500 750 50	—	2,500 750 64		3,300 1,000	—
Sgr	8,575	—	10,597	,46	\|4,786 83 5,343,65113,''772j73	,3,753		,4,217,90] 4,300		4,085	194,300	—
Balans till år 1875:
Skulder.............	527	91	—											_	_	_	_	—	_	_
Summa	9,102	91	11,365	54 5,210,29	,7,245	33;;4,173	67^,229	72„4,851	—	6,294	76,5,943	65)4,532	59
Kredit.
Balans från år 1873:
Skulder.............	83	59
		1						II	II	—				\|
Utgifter:								j
Aflöning.............	7,375	—	9,050	—''4,000		4,500	—	3,000	—	3,000	_	3,450	_	3.500	—	2,500	—	3,300	—
Instrumenter och böcker samt						''		1
inventarier..........	397	57	949	44	200 90	3110	124	40	3	—	30 75	57	35	66	85	230	80
Ved, ljus och städning samt				1				!
öfriga utgifter........	1,246 75	888 08	93818	680	11,	409	75)	716	1	728\|47	833	31	455	48	1,001	79
Sgr	9,019;32''10,887	52 5,139	85,211	21 3,534	15Jj3,719	14,209 22	4,390	66\|3,022	334,532	59
Balans till år 1875:								j
Tillgångar:								\|\|
Kontant behållning . , . . .	—		478	021	71	21	—		—	_1	no	71	—		604	10	15013	—	—
Utlånta medel........	—	_I:	—		— i	— 2,034	12\|	639 52	400	—	641	78	1,300	—1,2,771	19	—	—
Sgr	— j	_;	478	2,	711212,034	12	639,52 j	510 71;	641	78	1,904; 10 2,921	32	—	—
Summa	9,102\|	91;jll,365j	54 5,210 29 7,245	33 ;4,173 j 67] ,4,229) 72 4,851	H	6,294)765,943	65)4,532	59
Inventariers värden:				i! i:				II ;		[\|
Behållning vid årets början .	20,468	16 20,864	46 8,500	57	9.221	46 9,418160 3,886	38	6,412	78!	10,493	35	8,428	90	4,262	77
Tillkomna under året.....	397:57	611	92;	200,901	298	60	128	JO	3		30	75,	172	65	52	071	381	88
Afgångna under året.....	—		198	34''!	62;75	33	13		1					850	06	13)50	399	73
Behållning vid arets slut . . .)20,86573i21,278	04J\|8,638172 9,486	93 9,547	503,889	38	6,443	53	9,815	948,4671471	4,244	92

Anmärkning. I de fall, der värdet af tillkomna inventarier öfverstiger utgifna beloppet för inköp af sådana, utgör
skilnaden värdet å effekter, som antingen under året blifvit skänkta eller ock, ehuru under föregående
år tillkomna, först under revisionsåret redovisats.

105 —

Handels- och sjöfartsfonden.

Debet

Balans från år 1873:

Tillgångar.................................... 2,249,759: 91.

Uppbörd:

Andel i Nya Trollhätte kanalbolags inkomster:

för år 1873 .................. 47,941: 27.

„ „ 1874 .................. 15,000: —

Från Kong! Sjöförvaltningen, af anslaget till lifräddnings väsendet.

...........................

Intressemedel...........................

62,941: 27.

1,195: 47.

33,208: 58. 97,345; 32.

Summa 2,347,105: 23.

Kredit.

Utgifter:

Till Kong! Kommerskollegium:

Ersättning åt konsuler............. 2,000: —

Sportel ersättning................. 300: —

För tryckning och inbindning af mönstrings ock

sjöfartsböcker............... 1,252: 06.

Löner och arfvoden till en del embets- och tjensteman vid

f. d. Konvoykommissariatet..................

Pensioner.............................

Kostnad för Sveriges deltagande i industri- och konstutställningen
i Köpenhamn år 1872 ............

Expektansarfvode.........................

Arfvode för signalering med en tidkula i Stockholm ....
,, » » „ » „ i Göteborg.....

Diverse utgifter

3,552:	06.
3,230:
7,512:	50.
25,000:	_
900:	—
600:	—
600:	—
400:	—
1,624:	70.

43,419: 26.

Balans till år 1875:

Tillgångar:

Kontant behållning..................... 65,574: 11.

Utlånta medel........................ 2,127,718: 47.

Fordringar:

Upplupna räntor............... 32,229: 86.

Hos Kongl. Telegrafstyrelsen........ 65,000: —

„ „ General-tullstyrelsen...... 13,163: 53. HO,393: 39. 2,303,685: 97.

Summa 2,347,105: 23.

Rev. Ber. 1876 angående Statsverket.

100

Rikets ekonomiska karteverk.

A) Redogörelse öfver allmänna ekonomiska karteverket.

Debet.

Balans för år 1873:

Tillgång....................................... 1,500: 67.

TJpplörd:

Ordinarie och extra ordinarie statsanslag............ 38,000:

Extra ordinarie statsanslag: dyrtidstillägg............ 5,600: _

Indragna andre landtmätarelöner................. 10,200: _

För kartläggning af egendomar.................. 1,280:

För försålda häradskartor och beskrifningar........... 411: 23.

Anmärkningsmedel.......................... 10;__

Till postafgifter........................... 72: 68

Räntemedel............................. 51: 81. 55,025; 72.

Summa 57,126: 39.

Kredit.

Utgifter:

Arfvoden till arbetspersonalen och betjeningen.........

Flitpenningar till dito.......................

Rese- och traktamentskostnad...................

Dagtraktamenten under fältmätningstiden............

Hyra för arbetslokalen.......................

För ved, ljus och olja.......................

„ rit- och skrifmaterialier...................

„ underhåll och inköp af instrumenter och effekter . . . .

Dagsverkskostnader....................

För tryckning af häradsbeskrifningar...............

Dyrtidstillägg ......................

Tjenstebrefsförsändelser......................

Färgläggning af häradskartor................ ’ .

Diverse utgifter..........................

Balans till är 1875:

31,116:	68.
1,100:	—
4,746:	75.
5,559:	—
2,250:	—
371:	30.
468:	18.
955:	97.
2,201:	18.
803:	39.
5,600:	—
72:	68.
888:	50.
689:	32- 56,822: 95.

Tillgång:

Kontant behållning

..... 303: 44.

Summa 57.126: 39.

— 107 —

B) Redogörelse öfver ekonomiska karteverket i Norrbottens län.

Debet.

Balans från år 1873:

Tillgäng..................................... 1,596: 62.

Uppbörd:

Extra ordinarie statsanslag för år 1873 ..... 3,000: —

Dito dito för år 1874 ..... 20,000: —

Dito dito dyrtidstillägg..... 2,000: — 25 000- —

För försålda kartor........................ 321: — ^ 32^.

Summa 26,917: 62.

Kredit.

Utgifter:

Arfvoden, respenningar och dagsverkskostnader......... 21,409: 91.

Dyrtidstillägg............................. 2,000: —

Hyra för arbetslokalen....................... 500: —

Inköp och underhåll af instrumenter och möbler........ 599: 63.

Rit- och skrifmaterialier...................... 58: 23.

Gravering m. m. af kartor..................... 1,769: 30.

Diverse utgifter........................... 395: 75. 26 732- 82

Balans till år 1875:

Tillgång:

Kontant behållning............................... 184: 80.

Summa 26,917: 62.

§ 1.

Uti den utaf afdelningschefen för Generalstabens topografiska afdelning till Kongl.
Maj:t afgifna berättelse om de arbeten, hvilka år 1874 blifvit utförda af det ekonomiska
karteverk, som bearbetar södra och mellersta delarne af riket, meddelas följande
redogörelse:

“Inom Stockholms län. De år 1872 påbörjade ekonomiska kartearbetena inom
Sotholms härad hafva fortsatts och omfattat 3,43 qvadratmil, af hvilka 3,21 qvadratmil
endast blifvit rekognoscerade och 0,22''’ qvadratmil nyuppmåtta; kartblad öfver
denna trakt i skalan 1:20,000 hafva, så vidt mätningarne dertill lemnat materialier,
blifvit hopsatta och delvis fullständigade; arealberäkningen af häradet är påbörjad.

Inom Linköpings län. De sedan år 1868 inom detta län pågående ekonomiska
kartearbetena hafva på så sätt blifvit fortsatta, att mätningarne blifvit afslutade inom
Hammarkinds, Hanekinds, Bankeleinds och Valkebo härad samt påbörjade inom Kinds

108 —

härad, allt öfver en yta af 11,68 qvadratmil, hvaraf 1,64 nyuppmätts och 10,04 qvadratmil
rekognoscerats. Kartbladen i skalan 1 : 20,000 öfver dessa trakter hafva blifvit
hopsatta och i det allra närmaste fullständigade. Arealberäkningarne hafva blifvit
fortsatta öfver Aska härad och påbörjade öfver Hammarkinds, Bankekinds, Skärkinds,
Memmings och Hanekinds härad. Beskrifningar hafva blifvit upprättade öfver Finspånga
läns och Åkerbo härad.

Inom Karlstads län. Kartbladen i skalan 1 :20,000, omfattande Filipstads
bergslags härad, hafva under detta år blifvit fullbordade; arealuträkningen af detta
härad är afslutad och beskrifningen öfver häradet under arbete.

Inom Örebro län. Beskrifningarne öfver Skyllerstads, Grimstens och Sundbo härad
äro under året tryckta.

Genom en nådig skrifvelse af den 19 December 1878 har Kongl. Maj:t beviljat
ett extra anslag af 2,200 R:dr för att underlätta utgifningen af de kartor öfver tio
härad, hvilka då voro graverade men ej utgifna. Denna utgifning har under revisionsåret
så fortgått, att kartorna öfver Nya Kopparbergs, Karlskoga, Edsbergs, Lekebergs,
Kumla och Hardemo härad af Örebro län, samt kartorna öfver Bråbo och Lösings
härad af Linköpings län äro utgifna. Tryckta, fastän ej ännu utgifna, äro de tvenne
återstående kartorna öfver Östkinds och Björkekinds härad af Linköpings län.

Kartan öfver Svartlösa härad af Stockholms län är under detta år utgifven på
bekostnad af länets hushållningssällskap.

Af de kartor öfver trenne härad af Örebro län, hvilka utgifvas på bekostnad
af länets hushållningssällskap och landsting m fl., äro under året kartan öfver Skyller
sta härad utgifven, kartan öfver Grimstens härad under tryckning och kartan öfver
Sundbo härad graverad. “

Anslaget till fortsättning af de geologiska undersökningarne inom
riket samt utgifvande af derpå grundade kartor.

Debet.

Balans från år 1873:

Tillgång ...................................... 5,369: 68.

Uppbörd:

Extra statsanslaget för år 1874 ................. 58,000: —

Bidrag från Jernkontoret för utförande af geognostiska undersökningar
inom bergslagen............... 3,000: ''

För försålda kartor m. m..................... 1,531: 17.

Anmärkningsmedel......................96: —’ „

Summa 67,996: 85.

— 109 —

Kredit.

Utgifter:

Undersökningen........................... 21,203: 07.

Byråafdelningen........................... 1,597: 84.

Laboratorium............................ 869: 84.

Museum............................... 1,917: 26.

Biblioteket............................. 761: 70.

Kart- och boktrycket....................... 10,360: 45.

Aflöningar.............................. 26,424: 01.

Värmeledning, ved och vatten.................. 1,147: 35.

Diverse utgifter................... 518: 92.

Balans till år 1875:

Tillgångar:

Kontant behållning........................ 296: 41.

Dito i Riksbanken........................ 2,900: —

Summa

64,800: 44.

3,196: 41.
67,996: 85.

§ I Geologiska

undersökningar i skalan 1 : 50,000 hafva under revisionsåret blifvit
utförda inom Södermanlands, Östergötlands, Örebro och Kristianstads län öfver en
areal af omkring 16 qvadratmil. Undersökningar i skalan 1 : 100,000 hafva utförts i
Kronobergs och Jönköpings län öfver en areal af 21,3 qvadratmil, samt s. k. bergslagsundersökningar
inom Vestmanlands och Örebro län.

Afvägningar fortsattes inom Örebro län på en sträcka af omkring 55 mil.

Från det geologiska karteverket hade under ifrågavarande år utgifvits fyra blad,
Nås 50—53, innefattande “lusta", “Nynäs14, “Trosa" och “Björksund".

Sjunde Hufvudtiteln.

Anslaget till de nya jordeböckernas granskning.

Debet.

Balans frän är 1873:

.................................... 4,054: 39.

Transport 4,054: 39.

Tillgångar

Uppbörd:

Extra statsanslag..................

Ränta........................

Kredit.

Utgifter:

Aflöning.......................

För utskrift af nya jordeböcker.........

För tryckning af'' blanketter ...........

Balans till år 1875:

Tillgångar:

Kontant behållning...................

Dito i Riksbanken ...................

Transport	4,054: 39.
10,500: —
161: 50.	10,661: 50.
Summa	14,715: 89.

10,458: 33.
15: 80.
210: —	10,684:	13.
631: 76.
3,400: —	4,031:	76.
Summa	14,715:	89.

Kongl. Statskontoret.

Debet.

Tillgångar

Balans från år 1873:

Uppbörd:

För Ordinarie statsregleringsfonden....... . . . .

„ Extra dito ...........

„ Riksgäldsverkets fond................

„ Militieboställsfonden.................

„ Förenade mötespassevolanskassornas fond.....

Trosspassevolansfonden................

„ Norrbottens hästjägaresqvadrons fond . ......

„ Yolontärvakansfonden................

,, En per mille-fonden.................

„ Allmänna beväringsfonden..............

,, Palmquistska fonden till Stockholms befästande

Noréenska testamentsfonden............

Transport

18,125,599: 35.

439,698: 22.

6,202: 45.

2,131: 43.

21,763: 35.

34,882: 06.

7,464: 59.

11,029: 10.

34,873: 67.

4,336: 99.

39,689: 86.

7,485: 46.

1,032: —

610,589: 187 18,125,599: 35-

— in —

Transport 610,589:

För Landshöfdinge-ackordsamorteringsfonden ..... 10,880:

„ Almare Stäkes bros arrendemedels fond..... 591;

» Längmanska donationsfonden............ 44,685:

„ Fonden för Carl XH:s monument ......... ''339:

>, Presterskapets löneregleringsfond......... 12 177:

.. Ramsele pastorsboställes skogsförsäljningsmedels

fond........................ 375:

,, Elfdals pastorats regleringsfond.......... 12117:

„ Bibelkommissionens fond.............. 952;

„ Filénska testamentsfonden............. 1 520:

„ Vadstena krigsmanshusfond......... 240*521:

„ Invalidhusfonden.................. 90 570:

„ Beväringsmanskapets invalid- och pensionsfond 3,475:

„ Grefve Eric Posses donationsfond......... 31,960:

„ Odlingslånefonden.................. 38J73:

Remisser........................ 70,376,858:

18.

66.

31.

39.

85.

37.

97.

78.

11.

89.

63.

14.

12.

60.

24.

18,125,599: 31

71,475,739: 24.

Balans till år 1875:

Skulder:

Öfverleverering..................... 700; 58>

Återstående utgifter.................. 36 524: 88.

Oliqviderade diverse verks medel.......... 505*056: —

1 allmänhet:

Riksgäldskontoret, andel i 1873 och 1874 års
öfverskott och besparingar . . 9,118,405: 11.

Kongl. Arméförvaltningen, inne stående

anslag m. m...... 2,373,293: 38.

Kongl. Förvaltningen af sjöärendena,
innestående anslag m. m. 2,408,216: 21.

Kongl. Skogsstyrelsen....... 93,950: 92.

Diverse personer och fonder m. m. 73,914: 20. , A nr7 77n QO

--I4’ul)''’"!l: 14,610,061: 28.

Summa 104,211,399: 87.

Skulder

Kredit.

Balans från år 1873:

10,809,097: 22.

Utgifter:

För Ordinarie statsregleringsfonden .......... 5,165,789: 14.

» Extr^ dito .......... 13,161*382: 76.

n Allmänna beväringsfonden............. 292: 40.

Transport 18,327,464: 30. Kh809,097: 22.

— 112

Transport

För Noréenska testamentsfonden........... ■

„ Undsättningsfonden.................

„ Skogsplanteringsfonden...............

„ Drottningholms broars arrendemedelsfond . . . .

„ Längmanska donationsfonden...........

„ Biskopslöneregleringsfonden............

„ Presterskapets löneregleringsfond.........

„ Elfdals pastorats regleringsfond..........

„ Bibelkommissionens fond..............

„ Grefve E. Posses donationsfond..........

Öfveråriga depositioner..................

Remisser..........................

18,327,464	30.
816	—
5,005	30.
4	—
2,300	—
2,192	40.
4,667	—
5,022	09.
12,339	—
5,200	—
3,400	—
736	77.
45,436,666	22.

10,809,097: 22.

63,805,813: 08.

Balans till år 1875:

Tillgångar:

Kontant behållning................... 4,189,420: 69.

Behållning af bergseffekter.............. 24,222: —

Utlånta medel..................... 10,964,291: 73.

Utestående kronouppbörd den 31 December 1874,

levererad inom den 30 April 1875 ........ 9,272: 89.

Förskott......................... 3,184,277: 86.

Fordringar bos:

Riksgäldskontoret......... 9,118,405: 11.

Kongl. Fångvårdsstyrelsen .... 255,893: 72.

„ Sundhetskollegium .... 8,773: 70.

Diverse

29,596,489: 57.

Summa 104,211,399: 87.

§ I Tillförene

hafva i revisionsberättelserna intagits specifika redogörelser för såväl
till statsverket hörande eller i öfrigt under Kongl. Statskontorets förvaltning stälda
fonder, som äfven å de särskilda anslagen uppkomna öfverskott eller brister. Då
emellertid fullständiga upplysningar i dessa hänseenden meddelas i det kapitalkonto
till rikshufvudboken, som bland Riksdagens ledamöter utdelas, bar det synts öfverflödigt
att numera här intaga dylika redogörelser, utan få Revisorerne i afseende å
berörda förhållanden till 1874 års kapitalkonto hänvisa.

— 113

Under Kongl. Statskontorets inseende stälda förvaltningsgrenar.

A) Stämpelpappersuppbörden.
Debet.

Balans från år 1873:

Skrifstämplar........

Enkla beläggningsstämplar
Dubbla dito

Vexelstämplar.......

97,329: 75.
5,267,839: 35.
3,367,726: 60.
29,795: —

8,762,190: 70.

Leverering från Riksbanken:

Skrifstämplar........

Enkla beläggningsstämplar
Dubbla dito

Vexelstämplar........

94,721: 50.
30,243: -4,207,699: 60.
124,675: —

4,457,339: 10.

Aterleverering från försäljningsman:

Enkla beläggningsstämplar ................ 9: _

Dubbla dito ................ 15: _

Summa 13,219,553: 80.

Kredit.

Leverering till försäljningsmän:

Skrifstämplar . .......

Enkla beläggningsstämplar
Dubbla dito
Vexelstämplar........

93,939: 50.
253,374: 20.
2,162,484: 25.
44,009: —

2,553,806: 95,

Afskrifning:

Skrifstämplar........................ 2: 75.

Enkla beläggningsstämplar................ 247: 10.

Dubbla dito ................ 33: 20.

Transport 2,554,090: —

Rev. Ber, 187G angående Statsverket.

— 114 —

Transport 2,554,090: —

Balans till år 1875:

Skrifstämplar........

Enkla beläggningsstämplar
Dubbla dito
Vexelstämplar.......

98,109: -5,043,970: 05.

5,412,923: 75.

110,461: — 10,665,463: 80.

SiISmTTpT9l55^80:

§ 1.

t,.. .. . Stämpdpappcrsomkostnaderna under revisionsåret hafva utgiort1
or säl] ningspro vision.................

Landskamrerares och landträntmästares provision
Arfvoden åt hofrätternas stämpelpapperskontrollanter
Transportkostnader m. m...........

Tumba bruk, kostnaden för till Statskontoret levereradt stämpelpapper .
oreståndaren vid Riksbankens sedeltryckeri, ersättning för diverse stämpelpappersomkostnader.
.................

Riksbanken, godtgörelse för kostnader i och för stämpelpapperets mottagande
och bokföring. . ............... ...

79,146: 33.
69,666: 74.
4,500: —
1,161: 33.
13,912: 04.

5,480: 60.

750: —

Summa 174,617: 04.

B) Kongl. Myntverket.

Tillgångar

Debet.

Balans från år 1873:

3,983,073: 42.

Uppbörd:

Stockprof m. nr:

Guld.............

Silfver.............

Vinst vid utmyntning af guld .
Dito „ dito ,, silfver

Dito „ dito „ brons

326: 57.

73: 44- 400: 01.

...... 767: 94.

...... 81,034: 90.

...... 63,070: —

Transport 145,272: 85.

3:983,073: 42.

— 115 —

Transport

Vinst vid medaljpregling........

Dito n finsilfverförsäljning ....

Diverse inkomster......... ’ V.......

Statsanslaget till myntets drift och underhåll" 12,000: —
Åt extra dito till inrättande af ett nytt
guldutmyntningsverk........ 36,000: —

145,272: 85.

1,001: 05.
1,645: 34.
1,992: —

48,000: —

Balans till år 1875:

Skulder:

Till Riksbanken:

1 gu]d............... 2,804,065: 61.

» “Ifver.............. 304,869: 89.

» gammalt kopparmynt...... 1,760: 79.

Till Kongl. Statskontoret:
för inköpt garkoppar..............

3,110,696: 29.
696: —

Summa

Skulder

Kredit.

Balans från år 1873:

Utgifter:

Omkostnader för utmyntning af guld och silfver ... 71,415: 90.

Reparationer........................ 404; 06.

Förlust vid utmyntning af medaljer........... 4: 27.

Leverering till Rikgäldskontoret............ 200: —

Omkostnader för nya guldutmyntningsverket...... 34,793: 20.

Balans till år 1875:

Tillgångar :

Kontant behållning.......... 2,904: 77.

Dito i Riksbanken.......... 19,406: 93.

Behållning af bergseffekter:

Guld................. 2,839,211: 97.

Silfver................ 385,219: 36.

Koppar, messing, tenn, brons, m. m. 54,589: 79.

Behållning af deglar, ved och kol m. m,

Inventariers värden............

Fastigheters dito ........

22,311: 70.

3,279,021: 12.
11,442: 42.
75,000: —
180,460: 65.

3,983,073: 42.

197,911: 24.

3,111,392: 29.
7,292,376: 95.

3,617,323: 63.

106,817: 43.

3,568,235: 89.

Summa 7,292,376: 95.

— 116

C) Kongl. Kontrollverket.
Kontrollstämpelmedel.

Debet

Uppbörd:

Stockholm. Landsorten. Summa.

Enkel afgift....................12^66749. 18]Ö387~78. 304)05727.

Dubbel dito..................... 272: 88. 58: — 330: 83.

Extra uppbörd................... —-- 32: 87. 32: 87.

Säger 13,139: 32. 18,129: 65. 31,268: 97.

Balans till år 1875:

Skuld......................... 1: —--— 1: —

Summa 13,140: 32. 18,129: 65. 31,209: 97.

Kredit.

Utgifter:

Arfvoden.......................... 6,030: 64. 6,030:~64.

Postporto.......................— — — 2: 76. 2: ”76.

Leverering till Kongl. Räntekammaren...... 13,140: 32. — — — 13,140; 32.

Dito till landtränterierna . :................ — — 12,096: 25. 12,006: 25.

Summa 13440: 32. 18,129: 65. 31,269: 97.

Kong!. Kammarrättens aktoratsräkning.

Advokat fiskals kontoret.

Debet.

Balans från år 1878

,i349,098 38

Uppbörd..............| 10,654

Summa 359,752

Provins räken skapskon toret.

Militie räken skapskon toret.

Civil räken skapskon toret.

14,527

ll,735jl8

Kredit.

Afskrifning............. 2,814 67

Leverering.......... . . . 20,540(67

Balans till år 1875 ........336,397)32

26,263

14,237

12,023)89

7,505:33

12,728

7,124 69) 3,464

Summa

383,860,55

32,978

14,630

984

9,902

3,742

16,193:33

10,46034

Summa 359.752

| ■ i i

66)26,263| 6 14,63o| 2

5,732

16,193

416,839

3,800

55,141

357,897

416,839

118 -

Kongl. Öfver-intendentsembetet.

Debet.

Balans frän år 1873:

Tillgångar

48,531: 05.

Uppbörd:

Statsanslag:

3:je hufvudtitelns ordinarie anslag:

Af reserverade medel å anslaget till Utrikes-departe -

mentet.......................... 2,000: --

4:de hufvudtitelns besparingar............... 20,000: —

Öde dito anslag till jordbruket, handeln och

näringarne......................... 5,000: —

7:de hufvudtitelns ordinarie anslag:

Till byggnader och reparationer .... 120,900: — «

» skrifmaterialier, expenser och ved

m. m............... 1,400: —

» extra utgifter............. 5,214: 28. ] 27 514: 28.

9:de hufvudtitelns ordinarie anslag:

Allmänna indragningsstaten: hyreskostnader för em betslokaler.

....................... 0,800: —

8:de hufvudtitelns extra anslag:

Till byggnad för Kongl. Biblioteket . . 200,000: —

» » » Kongl. Musikaliska

akademien................ 100,000: — cjqq qqq. _

461,814: 28.

Lever er ingår:

Från Utrikes-departementet................... 1,000: —

» Förvaltningen af sjöärendena............... 5,445: 88.

» Lotsstyrelsen........•............... 5,445: 38.

* Kongl. Postverket...................... 75,000: — 86,890: 76.

Summa 591,735: 09.

119

Kredit.

Utgifter:

Byggnader och reparationer................. . . 110,021: 17.

Skrifmaterialier, expenser och ved m. m............ 1,239: 29.

Hyreskostnader för embetslokaler............... 6,800: —

Nationalmuseibyggnadens inredning............... 8,769: 24.

Nybyggnad vid landshöfdingeresidenset i Karlstad...... 4,833: 99.

Dito för Kongl. Biblioteket................ 110,896: 79.

Dito » » Musikaliska akademien......... 7,015: 75.

Posthusbyggnad i Stockholm.................. 68,258: 43.

Ombyggnad af huset N:o 1, qvarteret Beridarebanan .... 33,214: 28.

Tillbyggnad å Förvaltningens af sjöärendena embetshus. . . 10,890: 76.

Levereradt till Kongl. Statskontoret den 8 Mars 1875 . . . 499: 66. 352439- 36

Balans till år 1875.

Tillgångar:

Kontant behållning..................... 51,216: 17.

Förskott................ ........... 13,000: 56.

FordrinSar..........................165,000: - 229)296. ?3_

Summa 591,736: 09.

Kongl. Postverket.

Debet.

Balans från år 1873:

Tillgångar.................................. 1,180,604: 19.

Uppbörd:

Influtna medel för försålda frimärken in. m........ 3,386,129: 22.

Afgifter för diligenspassagerare och deras effekter .... 94,055: 79.

Befordringsafgifter för tidningar............... 163,456: 71.

Transport 3,643,641: 72. 1,180,604: 19.

— 120 —

Transport

Fraktmedel...........................

Extra ordinarie uppbörd..................

Bötesmedel...........................

Obslrvationsmedel......................

Expeditionslösen .......................

3,643,641: 72. 1,180,604: 19.
8,605: 96.

5,305: 71.

4,055: 73.

14,683: 51.

3’954: ~ 3,680,246: 63.

Skulder:

Öfverlevereringar. .
Skulder i allmänhet

Balans till är 1875:

34,748: 05.

752,876: 12. 787,624: 17.

Summa 5,648,474: 99.

Skulder

Kredit.

Balans från år 1873:

522:342: 50.

Utgifter:

Aflöningar in. m., specificerade i Kongl. General-poststyrelsens tryckta

underdåniga berättelse för år 1874, Tab. 111, pag. 21 ....... 4,053,175: 23.

Balans till år 1875:

Tillgångar:

Kontant behållning.................

Förskott........................

Propriebalanser..........•.........

Fordringar......................

Anmärkta poster..................

840,502: 47.

27,993: 58.

8,370: 88.

192,204: 42.

3,885: 91. ^072,957; 26.
Summa 5,648,474: 99.

§ 1.

Genom Kongl. förordningen den 5 December 1873 är stadgadt, att den dittills
åt vissa myndigheter, embets- och tjensteman m. fl. medgifna s. k. fribrefsrätt skulle
med årets utgång upphöra och belöpande postafgifter derefter till postverket erläggas
för sådana försändelser, i afseende hvarå berörda rätt dittills fått åtnjutas; att dessa
postafgifter skulle af allmänna medel gäldas på det sätt, att hvad som erfordrades
för de å en den nådiga förordningen bilagd förteckning, Litt. A., upptagna myndigheter
samt embets- och tjenstemän skulle tillhandahållas dem af det å sjunde hufvudtiteln
till »postafgifter för tjenstebref och dylika försändelser» uppförda förslagsanslag
och anordnas, på vederbörandes reqvisition, i Stockholm af Kongl. Statskontoret och i
landsorterna af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande; dock borde de under Arméförvaltningen
eller Förvaltningen af sjöärendena stälda myndigheter samt embets- och tjenste -

121

män så i Stockholm som i landsorterna ingifva sina medelsreqvisitioner, hvardera till
det af de sistnämnda båda embetsverken som vederborde, och både derefter detta
embetsverk att af de belopp, som detsamma för ändamålet i Statskontoret uppbure,
anordna hvad för den ifrågavarande myndigheten eller em bets- eller tjenstemannen
erfordrades; men att för hvardera af de å förteckningen Litt. B. upptagna verk och
myndigheter (Tull- och Telegrafverken, Styrelserna för statens jern vägsbyggnader och
jernvägstrafik, manufakturdiskonten m. fl.) de uti berörda hänseende erforderliga belopp
skulle utbetalas af de under dess förvaltning stälda medel och anordnas af vederbörande
styrelse; att belöpande postafgift för dylik försändelse skulle af den afsändande
myndigheten eller embets- eller tjenstemannen i allmänhet utgöras genom
åsättande å försändelsen af ett mot afgiften svarande belopp tjenstefrimärken eller
ock för sådana försändelser, som dertill egnade sig, genom begagnande af tjenstebrefkort;
men att myndigheter samt embets- och tjensteman, hvilkas försändelser utvexlades
genom fullständig postanstalt, skulle, der de ej sjelfva ville ombesörja sina
tjensteförsändelsers frankering, vara berättigade att i stället efter utgången af hvarje
qvartal på eu gång kontant och mot särskilt qvitto af postanstalten erlägga belöpande
afgifter för alla under qvartulet till postbefordran aflemnade tjensteförsändelser.

Tillämpningen af dessa föreskrifter åstadkommer å ena sidan för Postverket
direkta kostnader i och för tillverkning och försäljning af tjenstefrimärken och medför
å andra sidan för statens öfriga embetsverk samt embets- och tjensteman både
en vidlyftig brefvexling för utbekommande af medel till ifrågavarande slags utgifter
och en ganska omfattande redovisning för de sålunda använda medlen, så att tvifvelaktigt
synes, om ej dessa olägenheter öfverväga de fördelar, man med fribrefsrättens
upphäfvande velat vinna. Emellertid förefaller det Revisorerne som vore det ingalunda
omöjligt att till väsentlig del undanrödja nämnda olägenheter. Om begagnandet
af postbok kunde till alla postanstalter utsträckas, Skulle tjenstefrimärkena
kunna helt och hållet undvaras, och i stället för den mängd af särskilda liqvider och
redovisningar, som under nuvarande förhållanden måste ega rum, skulle endast erfordras
en årligen upprättad, på postböckerna grundad liqvid mellan Statskontoret och
Postverket. En sådan förändring skulle leda till reda och enkelhet, utan att, så vidt
Revisorerne äro i tillfälle bedöma, minska de kontroller mot missbruk, som nu förefinnas.
Revisorerne hafva derföre ansett sig böra å förevarande omständighet fästa
Riksdagens uppmärksamhet.

Kong!. Tullverket.

Tillgångar

Debet.

Balans för år 1873.

...... 2,859,648: 89.

Transport 2,859,648 89.

Rev. Ber, 1870 angående Statsverket.

122 —

Transport 2,859,648: 89.

Uppbörd.

Tullmedel:

Inkommande tull .......... 28,594,292: 43.

Lastpenningar........* . • • 669,258: 86.

Nederlagsafgift ............ 118,846: 37.

Transitafgift.............. 3,762: 38.

Konfiskationer............ 10,023: 35.

Böter................. 20,194: 57.

Strandvraksmedel.......... ■ 14,946: 39.

Abandonnerade varor........ 320: 65.

Natt och år ståndna varor..... 398: 96.

Extra inkomst............ 4,760: 83.

Auktionsprovision.......... 2,605: 94.

Observationsmedel......... 2,840: 97. 29,442,251: 70.

Fyr- och båkmedel:

Inkommande............. 418,521: 75.

Utgående........... 545,081: 76.

Observationsmedel.......... 55: 88. 963,659:39.

Lasarettsafgift....................... 54: 05, 30,405,975: 14.

Balans till år 1875:

Skulder:

Tullmedel......'' ................. 917,608: 34.

Fyr- ochbåkmedel.................. 28,944: 80. 946,553: 14.

Summa 34,212,177: 17.

Kredit.

Balans frän år 1873.

Skulder..................................... 710,567: 06.

Utgifter:

Af tullmedlen:

Bidrag till handelsflottans pensionsan stalt.

....... . • 85,000: —

Ersättning till städerna

för tolagsafgifter . . 1,756,156: 92. ^g^ ^55. 92.

Omkostnader:

Ordinarie staten .... 1,468,662: 12.

Dyrtidstillägg...... 106,729: 98.

Indragningsstaten .... 80,045: 02.

Pensionsstaterna .... 228,022: 55.____________

Transport 1.883,459: 67. 1,841,156: 92. ----

710,567: 06-

— 123

Transport 1,883,459: 67. 1,841,156: 92. — 710,567: 06.

Arfvoden............ 9,615: —

Rese- och traktamentskost nader.

............ 18,920: 63.

Byggnader och reparationer

m m............. 13,147: 72.

Ved, ljus och lyktors underhåll
............. 12,369: 65.

Skrifmaterialier m. m..... 14,139: 73.

Postporto............ 8,766: 98.

Begrafningshjelp........ 4,340: 83.

Diverse utgifter........ 13,685: 13.

Extra medel.......... 74,989: 53.

Gratifikationer......... 698: 75.

Hemliga utgifter....... ^QQQ: ~ 2,063,133: 62.

Afkortningar................... 47,445: 23. 3,951,735; 77.

Af fyr- och båkmedlen:

Afkortning...................... 701: 44.

UppbÖrdsprovision................. 28,908: 11. 29,609: 55. 3 981,345; 32.

Levereringar :

Till Kongl. räntekammaren:

Tullmedel..................... 25,380,000: —

Fyr- och båkmedel............... 930,000: — 26,310,000: —

Till Serafimerlasarettet.......................• 8?: — 26,310,087: —

Balans till år 1875:

Kontant Utestående Proprie- Fordringar. Summa.

behållning. uppbörd. balanser.

Tillgångar:

Tullmedel . . 128,700:26. 197,078:33. 183,552:92. 2,661,169:96. 3,170,501:47.

Fyr- 0 ch b åkmedel.
.. . 5,118: — 7,497:38. 167:43. 13,654:33. 26,437:14.

Handels- och
siöfartsfon dens

medel — — — — 13,163:53. — — 13,163: 53.

Lasarettsafgif ter.

.... 71: 65. — — — — 4: —-_75:65.

Säger 133,889: 91. 204,575:71. 196,883: 88. 2,674,828: 29. ---~ 3,210,177: 79.

_ - Summa 34,212,177:17.

- 124 —

år år år år år

1870. 1871. 1872. 1873. 1874.

Tullmedlen

utgjorde. . . . 15,782.07.2: 17. 19,119,239: 32. 19,305,447: 84. 23,940,226: 12. 29,442,251: 70.

Afkortningar. . 95,846: Öl. 83,502:91. 567297: 13. 31,235: 567 47,445: 2''3-

Aflöning och

omkostnader 1,914,290: 78. 1,914,233: 70. 1,916,613: 16. 1,930,030: 11. 2,063,133: 62.

Säger 2,010,136: 79. 1,997,736: 61. 1,972,910: 29.“ 1,961,265: 67. 2,110,578: 85.

Återstår 13,771,935: 38. 17,121,502: 71. 17,332,537: 55. 21,978,960: 45. 27,331,6725 85.

hvaraf levererats:
till städerna
för mistad tolag
...... 1,090,488: 43.

till handelsflottans
pensions anstalt

.... 78,000: —

hvadan netto utgör
...... 12,603,446: 95. 15,792,037: 23. 15,999,726: 75. 20,413,557: 94. 25,490,515: 93.

1874 års tulluppbörd................................ 29,442,251: 70.

öfverstiger den i riksstaten för samma år påräknade inkomsten.......... 16,500,000: —

med ... ........................................ .““.12,942.251: 70.

1,250,465: 48. 1,258,810: 80. 1,484,402: 51. 1,756,156: 92.

79,000:

74,000:

81,000:

85,000:

1870.

Fyr- och båkmedlen

utgjorde........... 801,222

Afkortningar

1871.

1872.

1873.

1874.

...... 258

Uppbördsprovision...... 24,034

Netto utgör 776,929

87. 835,159: 48. 943,086: 58. 949,590: 36. 963,659: 39.

85. 122: 88. 936: 70. 194: 52. 701: 44.

68. 25,052: 40. 28,290: 89. 28,483: 59. 28,908: 11.

34. 809,984: 20. 913,858: 99. 920,912: 25. 934,049: 84.

§ 1-

Uti Kongl. General-tullstyrelsens underdåniga berättelse angående 1874 års tulluppbörd,
jernjord med de fem föregående årens, meddelas följande uppgifter:

Debiterade uppbörden utaf sådana medel, af hvilka behållningen ingår till statsverket,
utgjorde:

År 1869

Tull, lastpenningar, nederlags- och transitafgifter, konfiskations- och bötesmedel, inkomst
af strandvrak, bergade, abandonnerade samt natt och år ståndna varor, observationer, äfvensom
extra inkomst, efter afdrag af ersättningarne, 1,779,017 kronor 43 öre, till konvoykommissariatet

och för tolagen samt till handelsflottans pensionsanstalt..... 12,213,006: 57.

Fyr- och båkmedel.......................... 763,762: 13. 12 976 768: 70

— 125 —

År 1870

Tullmedel, efter afdrag af ersättningarne, 1,168,488 kronor 43
öre, till städerna för tolagen samt till handelsflottans pen sionsanstalt.

..................... 14,613,583: 74.

Fyr- och båkmedel, endast å utrikes sjöfarten..... 801,222: 87. 15,414,806: 61

År 1871

Tullmedel, efter afdrag af ersättningarne, 1,329,465 kronor
48 öre ......................... 17,789,773: 84.

Fyr- och båkmedel, endast å utrikes sjöfarten..... 835,159: 48. 18,624,933: 32.

År 1872

Tullmedel, dito dito, 1,332,810 kronor 80 öre:... . 17,972,637: 04.

Fyr- och båkmedel, dito dito............... 943,086: 58. 18,915,723: 62.

År 1872

Tullmedel, dito dito, 1,565,402 kronor 51 öre..... 22,374,823: 61.

Fyr- och båkmedel, dito dito............... 949,590: 36. 23,324,413: 97.

År 1874

Tullmedel, nemligen:

Tull för inkomna varor........ 28,594,292: 43.

Lastpenningar:

inkommande..... 398,295: 22.

utgående....... 270,963: 64. 669,258: 86.

Nederlagsafgift:

inkommande..... 116,252: 91.

utgående....... 2,593: 46. 118,846: 37.

Transitafgift............... 3,762: 38.

Konfiskationer...... 10,023: 35.

Böter........... 20,194: 57. 30,217: 92.

Strandvraksmedel............ 14,946: 39.

Abandonnerade varor......... 320: 65.

Natt och år ståndna varor...... 398: 96.

Auktionsprovision............ 2,605: 94.

Extra inkomst........ 4,760: 83. 29.439,410: 73.

Observationer ....................... 2,840: 97.

således bruttouppbörd Kronor 29,442,251: 70.
eller med afdrag af ersättningarne » 1,841,156: 92.

Fyr- och båkmedel:

inkommande..... 418,521: 75.

utgående........ 545,081: 76.

Observationer..............

Kronor 27,601,094: 78.

963,603: 51.
55: 88.

963,659: 39.

28,564,754: 17.

126

Den i förenämnda tullmedelsuppbörd inbegripna inkomst af konfiskationer och
böter uppgick

År 1869 till................................Kronor 40,248: 87.

, 1870 ................................. » 45,561: 77.

» 1871 ................................ ■■> 44,460: 92.

>, 1872 ................................. » 34,023: 91.

» 1873 ................................. * 22,436: 37.

> 1874 »................................ » 30,217: 92.

För sistnämnda år bär deraf influtit i:

Centraldistriktet......................... 11,266: 24.

Vestra dito ...................... ■ • ■ 5,278: 58.

Södra dito ......................... 6,018: 12.

Sydöstra dito ......................... 1,669: 67.

Gotlands dito ......................... 33: 01.

Östra dito ......................... 774: 21.

Norra dito ......................... 3,346: 74.

Vermlands och Elfsborgs läns gränsdistrikt. ........ 1,831: 35.

Kronor 30,217: 92.

De afkortningar, som på förenämnda bruttouppbördssummor egt rum, nemligen
restitutioner och beslagareandel!’ m. m., hafva utgjort:

År 1869, sammanräknade............................ 58,372: 54.

deraf beslagareandel..................... 23,037: 57.

År 1870 ....................................... 96,104: 86.

deraf beslagareandelar..................... 28,867: 97.

År 1871....................................... 83,625: 79.

deraf beslagareandelar.............•........ 28,066: 91.

År 1872 ....................................... 57,233: 83.

deraf beslagareandelar..................... 20,314: 88.

År 1873 ...................................... 31,430: 08.

deraf beslagareandelar..................... 12,209: 73.

År 1874 ..................................^..... 48,146: 67.

deraf beslagareandelar..................... 17,645: 99.

Restitutioner i allmänhet:

Tullmedel..................... 18,975: 80.

Fyr- och båkmedel............... 658: 26. ^9 334. qö

Restitutioner, enligt 9 § i tulltaxeunderrättelserna....... 9,784: 92.

Aktoratsprovision.......................... 440: 40.

Kustchefsprocent........................... 21: 58.

Observationsprocent:

Tullmedel....................... 576: 54.

Fyr- och båkmedel

46: 18.

619: 72.

Kronor 48,146: 67.

127

Enligt Kongl. brefven den 18 December 1857 samt den 15 November och 31
December 1867, Kongl. kungörelsen den 29 Januari 1864 och Statskontorets kungörelse
den 25 Januari 1868 har ersättning till Statskontoret för den upphörda afgiften
till handels- och sjöfartsfonden, tolagsersättning samt ersättning till handelsflottans
pensionsanstalt för den upphörda s. k. föreningen utgått med följande belopp:

År 1869

Till Statskontoret....................... 750,000: —

Tolagsersättning........................ 1,004,017: 43.

Till handelsflottans pensionsanstalt.............. 25,000: — 1779017. 43

År 1870, från och med jlivilket år någon ersättning för den upphörda afgiften till
handels- och sjöfartsfonden icke utgått:

Tolagsersättning....................... 1,090,488: 43.

Till handelsflottans pensionsanstalt, enligt Kongl. kungörelsen
den 29 Januari 1864 och Kongl. brefvet

den 21 Maj 1869 ......................78,000: — 1,168,488: 43.

År 1871

Tolagsersättning........................ 1,250,465: 48.

Till handelsflottans pensionsanstalt............. 79,000: --- ^329,465: 48.

År 1872

Tolagsersättning ....................... 1,258,810: 80.

Till handelsflottans pensionsanstalt............. 74,000: — 1,332 810: 80

År 1873

Tolagsersättning........................ 1,484,402: 51.

Till handelsflottans pensionsanstalt............. 81,000: — 1,565,402: 51.

År 1874

Tolagsersättning...........

Till handelsflottans pensionsanstalt

1,756,156: 92.

85,000. — i;841,156: 92.

Omkostnaderna för tullverkets förvaltning, bestående af löner med uppbördsprovision
och tjenstgöringspenningar äfvensom af pensioner, arfvoden och andra i
hvarje års stat uppförda utgifter, hafva utgjort:

— 128 —

År 1869, sammanräknade...........................

som, efter afdrag af den särskilda provisionen af fyr- och båkmedelsuppbörden,
22,909 kronor 81 öre, understiger statsanslaget
med 76,851 kronor 26 öre.

År 1870 .....................................

understigande, efter lika beskaffad! afdrag af 24,034 kronor 68
öre, statsanslaget med 82,709 kronor 22 öre.

År 1871 .....................................

alltså, efter enahanda afdrag af 25,052 kronor 40 öre, understigande
statsanslaget med 75,666 kronor 30 öre.

År 1872 .....................................

som, efter lika beskaffad! afdrag af 28,290 kronor 89 öre, understiger
statsanslaget med 63,386 kronor 84 öre.

År 1873 ..................*...................

understigande, efter enahanda afdrag af 28,483 kronor 59 öre,
statsanslaget med 29,969 kronor 89 öre.

År 1874 .....................................

nemligen:

Ordinarie aflöningsstaten:

Uppbördsprovision........... 70,024: 56.

Personel ålderstillägg......... 98,997: 28.

Öfrig aflöning.............. 1,328,548: 39.

Dyrtidstillägg enligt Kongl. blefven den 5 Juni och 25

September 1874.....................

Indragningsstaten.......................

Pensionsstaten:

För tjenstemän och betjente..... 197,814: 36.

» enkor och barn......... 30,208: 19.

Begrafningshjelp........................

Arfvoden för tullrättegångsmål...... 5,115: —

Dito extra biträden......... 4,500: —

Rese- och traktamentskostnader...............

Tullhusbyggnader och reparationer samt hushyror och

tomtören.........................

Postporto................■...........

Ved, ljus och lyktors underhåll..............

Skrifmaterialier samt boktrycknings- och bokbindnings kostnader.

.......................

Diverse utgifter.......................

Krono- och lots- samt kanalbetjentes gratifikationer . .

Extra medelsfonden.....................

Hemliga utgiftsfonden....................

1,497,570: 23.

106,729: 98.
80,045: 02.

228,022: 55.
4,340: 83.

9,615: —
18,920: 63.

13,147: 72.
8,766: 98.
12,369: 65.

14,139: 73.
13,685: 13.

698: 75.
74,989: 53.
9,000: —

1,945,173: 55.

1,938,325: 46.
1,939,286: 10.
1,944,904: 05.
1,958,513: 70.
2,092,041: 73.

Kronor 2,092,041: 73.

Afdrages härifrån den ersättning, som tillkommer tullverket för uppbörden
af fyr- och båkmedlen, 28,908 kronor 11 öre, uppkommer en återstående omkostnadssumma,
2,063,133 kronor 62 öre tullmedel, hvilken summa, enär omkostnaderna

af dessa medel, som blifvit beräknade dels enligt årets af Eders Kongl. Maj:t i nåder
faststälda stat till 1,989,000 kronor och dels enligt Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref
den 5 Juni och 25 September 1874, rörande dyrtidstillägg för samma år till åtskilliga
tulltjensteman och betjente, till 112,298 kronor, upptages till ett sammanlagdt belopp
2,101,298 kronor, understiger detsamma med 38,164 kronor 38 öre.

Om från förenämnde bruttouppbörd af statsverkets medel för år 1874, nemligen :

Tull.....''........................ 29,442,251: 70.

Fyr- och båkafgift..................... 963,659: 39. 30,405,911; 09

afräknas:

Tolagsersättningen......... 1,756,156: 92.

Anslaget till handelsflottans pen sionsanstalt.

........... 85,000: —

äfvensom sammanlagda beloppen af afkortningar och
omkostnader för året med:

Tullmedel............... 2,110,578: 85.

Fyr- och båkmedel ........ 29,609: 55.

1,841,156: 92.

2,140,188: 40.

3,981,345: 32.

uppkommer statsverkets behållning
nemligen;

Af tullmedlen...................... 25.490,515: 93.

» fyr- och båkmedlen.................. 934.049: 84. 26,424,565: 77.

Riksdagen har beräknat bruttouppbörd för år 1874:

Af tullmedel ........................ 16,500,000: —

» fyr- och båkmedel.................. 800,000: —

hvadan, då bruttouppbörden af statsverkets medel för samma år utgjort:

Tullmedel ....................... 29,442,251: 70.

Fyr- och båkmedel.................. 963,659: 39.

17,300,000:

uppkommit öfverskott å:

Tullmedel...................... 12,942,251: 70

Fyr- och båkmedel.................. 163,659: 39

30,405,911: 09.

13,105,911: 09.

Lasurettsaf''giften har utgjort:

År 1869 . . . ''.................................... 93: 07.

1870

1871

1872

1873

1874

125: 24.
86: 15.
88: 80.
93: 35.
64: 05.

Uppbörden för år 1874 har alltså varit:

Af statsverkets medel.................. 30,405,911: 09.

» lasarettsmedel...................... 64: 05.

Då derifrån afräknas:

Tolagsersättningen samt anslaget till handelsflottans

pensionsanstalt.................... 1,841,156: 92.

Afkortningarne....................... 48,146: 67.

30,405,975: 14.

1,889,303: 59.

Återstår 28,516,671: 55.

Transport 28,516,671: 55.

Rev. Bej-. 1816 angående Statsverket.

130 —

Transport 28,516,671: So.

Afdrages ytterligare:

Omkostnaderna................................. 2,092,041: 73.

utgör för året den summariska nettobehållningen............. 26,424,629: 82.

Enahanda behållning för år 1873 utgjorde................ 21,334,563: 54.

hvadan den för sistlidet år öfverstiger det föregående årets med ett *

sammanräknadt belopp af..................Kronor 5,090,066: 28.“

Kong!. Skogsstyrelsen.

Debet.

Balans från år 1873:

Tillgångar;

Kontant. Förskott. Fordringar. Summa.

å reservationsanslaget

till skogsväsendet . 5,767: 25. 20,902: 14. 103,770: 74. 130,440: 13.

„ medel, anvisade för
undersökningar rörande
elfrensningsoch
str ö mbyggnadsarbeten
i Norrbottens
län...... 1,000: — 3,000: — ----- 4,000: —

„ medel, anvisade för
undersökning af
kronans ek- och

furuskog...... 350: — -......- — ------ — 350: —

„ anslagna renskrifnings-och
expens m.

fl. medel .... 250: 01.---— - — — 250: Öl.

Säger“i\367: 2ö“28.902: 14. 103.77ÖT74! ~ 166,911: 96.

Uppbörd:

1874 års reservationsanslag till skogsväsendet 90,000: -Anmärkningsmedel................. 5: — qq qq^.__

Transport 90,005: — 135.040: 14.

— 131

Transport

Af extra anslaget till undersökning af vattendragen i Norrbottens
län..........................

Af anslaget till flottans nybyggnad och underhåll för undersökning
af kronans ek- och furuskog..........

Till vikariatsersättningar:

af 7:de hufvudtitelns anslag: extra utgifter 780: 20.
af d:o besparingar........ 114: 59.

Till expenser m. fl. utgifter:
af bestämda anslaget till skogsväsendet
............. 6,000: -

af anslaget till postafgifter . . . 654: 58.

af 7:de hufvudtitelns besparingar 4,494: 38. jj gg

Försäljningsmedel....... ........ 7: 50.

90,005: — 135,040: 14.

6,000: —

1,200:

894: 79.

11,156:46. 109)256; 25

Balans till år 1875:

Skulder:

å reservationsanslaget..................... 99,105: 94.

„ anslagna medel till undersökning af kronans ek- och

furuskog............................ 258: 76.

„ anslagna medel till expenser m. fl. utgifter....... 987: 64. jod 302: 34.

Summa 344,598: 73.

Kredit.

jBalans från år 1873:

Skulder:

å reservationsanslaget..................... 82,039: 38.

„ anslagna medel till undersökning af kronans ek- och

furuskog........................... 371: 78.

„ anslagna medel till expenser m. fl. utgifter....... 1,194: 38. gg ggg. 54.

Utgifter:

Af reservationsanslaget:

Reglering och indelning af kronoparker

m. m...................... 2,605: 63.

Skogsodling och skogsvård....... 24,425: 99.

Skogsafverkning................. 11,997: 75.

Extra skogsbe vakning............. 32,916: 71.

Byggnadskostnader............... 23,498: —

Inventarier................. . . . 1,300: 33.

Skatter och onera............... 3,308: 02.

Rese- och traktamentskostnader....... 147: 34.

Arfvoden och gratifikationer......... 2,615: 76.

Transport 102,815: 53.

83,605: 54.

132

Transport	102,815:	53.
Undersökning och uppskattning af skog. . . Tidskrift för skogshushållning........	1,418:	17.
500:	—
Bidrag till skogsläroverken..........	4,550:	—
Diverse utgifter.................	2,589:	88.

Af anslagna medel till undersökning af vattendragen i Norrbottens
län:

Kostnader för undersökning af flottleder..........

Af anslagna medel till undersökning af kronans ek- och
furuskog:

Rese- och traktamentspenningar...............

Vikariatsarfvoden.........................

Af anslagna medel till expenser m. fl. utgifter:

Arfvoden för bestridda tillfälliga förordnanden 2,250: —
Till extra kanslibiträden och renskrifning. . 4,961: 62.

Möbler och expenser, ved in. in....... 3,276: 03.

Postafgifter för tjenstebref.......... 654: 58.

Leverering till Kongl. Räntekammaren . 7: 50.

83,605: 54.

111,873: 58.
4,699: 59.

136: 98.
894: 79.

11,149: 73.

128,754: 67.

Balans till år 1875:

Tillgångar:

Kontant. Förskott. Fordringar. Summa.

å reservationsanslaget 4,748: 39. 25,446: 95. 95,442: 77. 125,638: 11.

.. anvisade medel till
undersökning af vattendragen
i Norrbottens
län . . 300: 41. 5,000: — - — — 5,300: 41.

„ anvisade medel för
undersökning af
kronans ek- och

furuskog ..... 1,300: --— — — 1,300: —

Säger 6,348: 80. 30,446:"95. 95,442777! 132,238: 52.

Summa 344,598: 73.

Kongl. Skogsinstitutet.
Debet.

Balans från år 1873:

...... 502: 61.

Transport 502: 61.

Tillgångar

— 133

Uppbörd:

Leverering från Kongi. Statskontoret. . . .
Dito „ Kongi. Skogsstyrelsen . . .

Hyresmedel..................

Arendemedel.................

Pirsättning för verkstälda skogsindelningar

Balans till år 1875:

Skulder

Transport 502: 61.

12,500: —
600:

400: —
25: —
155: 65.

13,680: 65.

.... 510: 46.

Summa 14,693: 72.

Skulder

Kredit.

Balans från år 1873:

471: 28.

Utgifter:

Atlöningar.......................6,100: —

Stipendier........................ 875: —

Rit- och skrifmateriel................ 38: 30.

Ved- och lyshållning................. 630: 10.

Diverse utgifter.................... 1,630: 67.

Inköp af inventarier................. 306: 85.

Arrende och kulturkostnader för laboratoriehagen 427: —

P^ör elevernes praktiska öfningar .......... 2,748: 95.

Indelnings- och repetitörsarfvoden......... 424: 38.

Leverering till Kongi. Räntekammaren

13.181: 25.
736: 70.

13,917: 95.

Balans till år 1875:

Tillgångar:

Kontant behållning....................... ...... 304: 49.

Summa 14,693: 72.

, /vårterminen 10.
Elevantalet år 1874 {höstterminen 4.

Skogsskolorna.

Debet.	Skogsskolan å Hunneberg. 1	Skogsskolan å Tierp.	Skogsskolan ''Skogsskolan jSkogsskolan å i å i i j Omberg. Böda. i Sillre. I ! 1	Skogsskolan vid iDanielslund.
s Balans från år 1873: Tillgångar........				i—; 52 94		1	__	\|
Uppbörd: Statsanslag....... Arrendemedel......	i 3,600! -	3.000 - :	3,600	; ! —! 3,247 06 !__: _	3,600	i—	3,600 100
Säger	8,600	3,600! -	3,600	\|—i 3,247106	3,600	1—	1 3,700	—
Balans till är 1875: ! Skulder.........	1 1 1 4				142	50
Summa	3,601 4	3,600 —	3,600	— 3,300 —	3,742	50	3,700	—
Kredit. \ Balans från år 1873: Skulder.........	4 83				101	57
Utgifter: Aflöning......... Stipendier........ Underhåll af byggnader och inventarier m. fl. utgifter......... Leverering........	1,800 1,500 — 29621	\| 1,800, -1,-500 - 300 1	1,800 1,500 298 1	! ! 1,800 -—1 1,200 — 46 300;— 54 ------	1,800 1,500 340	93 —	1,633 1,500 400;	34
Säger	3,596 21	3,600 —	3,600	J 3.800	3,640	931	3,533(34
Balans till år 1875: i Tillgångar: Kontant behållning. .				1 i ! j \| j			166:66
Summa ,,, , , . fira halfåret! Elevantalet, 2;a dito	3,601! 4j 10 '' 10	3,600—j 10 ! 10	3,600 10 10	—\| 3,300!—\| 8 '' ! 8	3,742\| 10 10	501 1	3-700f 12 10

135

Kongl. Telegrafverket.

l:o. Anslagsmedel.

Debet.

Tillgångar

Balans från år 1873:

1,172: 69.

Uppbörd:

Från underhållsmedlen omförda............

Ersättning för telegrafanläggningar..........

Dito för begagnande af telegrafverkets stolpar
Anmärkningsmedel....................

Skulder

Balans till år 1875:

207,800:	—
7,458:	55.
5,144:	—
67:	41.	220,469:	96.
		15,715:	16.
Summa	237,357:	81.

Skulder

Kredit.

Balans från år 1873:

Utgifter:

Afiöningar och dagsverken.............

Materialier.......................

Rese- och traktamentskostnad...........

Instrmnenter och apparater............

Möbler och husgeråd................

Verktyg och arbetsredskap ............

Skrifmaterialier...................

Batteriförnödenheter .... ...........

Frakt- och transportkostnad...........

Diverse utgifter.........,.........

Balans till år 1875:

Tillgångar:

Kontant behållning................

Fordringar.....................

10,834: 94.

34,852: 12.
114,630: 69.
7,236: 18.
10,971: 22.
5,859: 34.
1,136: 99.

111: 07.
3,142: 06.
22,108: 12.
309: 90.

15,725: 55.
10,439: 63.

200,357: 69.

26,165: 18.

Summa 237,357: 81.

136

2:o. Underhållsmedel.

Debet.

Tillgångar

Balans från år 1873:

332,499: 21.

Uppbörd:

Svenskt porto......................

Anmärkningsmedel...................

Bötesmedel.......................

Inkomst af telegrafverkets egendom å Södermalm .
Portoersättning på grund af telegraferingsfel . • • .

Bidrag till stationernas underhåll ..........

Hyresbidrag.......................

Försåld materiel....................

Ersättning för åverkan å telegraflinie........

Ersättning för begagnande af telegrafverkets stolpar

Uppdebiterade medel..................

Intressemedel......................

Balans till år 1875 :

Skulder

1,229,677	62.
959	15.
29	—
830	99.
7	88.
2,944	36.
3,605	—
3,904	39.
23	—
6,345	—
18	—
7,930	87'' 1,256,275: 26.
	. . . 112,772: 73.
Summa 1,701,547: 20.

Skulder

Kredit.

Balans från år 1873:

129,279: 90.

Utgifter:

Afiöningar m. in., specificerade i Kong! Telegrafstyrelsens tryckta underdåniga
berättelse för år 1874, Tab. V....... 1,082,084: 90.

Omföring till anslagsmedlen................ 207,800: — 1,289,884: 90.

Balans till år 1875:

Tillgångar:

Kontant behållning .................. 195,666: 94.

Fordringar....................... 86,715: 46. 282,382: 40.

Summa 1,701,547: 20.

Byrån för kontrollen å tillverkningsafgifter.

Debet.

Uppbörd:

Leverering från Kongl. Statskontoret af sjunde hufvudtitelns

anslag till kontroll å tillverkningsafgifter......... 4,457: 66.

Dito dito under år 1875 af sjunde hufvudtitelns anslag till

postafgifter för tjenstebref................. 92: 57.

Ersättning för kontrolleffekter.................. 520: 08.

Anmärkningsmedel ........................ 14: 04 5 084; 35

Balans till år 1875:

Skuld.................................. 3: 99

Summa 5,088: 34.

Kredit.

Balans från år 1873:

Skuld........................................ 32: 03.

i..... _ Utgifter:

För inköp af inventarier..................... 1,649: 21.

Till tillfälliga biträden...................... 389: _

Postafgifter..................... '' 92-57

Diverse utgifter..............‘ ‘ 2,391: 4l‘. d K99. 1f)

Leverering till Kongl. Statskontoret:

1874 den 4 September................... 14; 04. ■

1875 den 27 Mars ..................... 520: 08~. 534. 12

Summa 5,088: 34.

§ 1.

‘■Enligt byrån. från landskontoren meddelade uppgifter, hafva kostnaderna för
kontrollen å tillverkningen, jemte uppbörden och redovisningen af tillverkningsafgifterna
uppgått till följande belopp, nemligen:

A. Kostnader för kontrollen.

Arfvoden och resekostnadsersättningar till öfverkontrollörer, kontrollörer, jemte ersättning
för skrifmaterialier................. 250 537: 24.

Dagtraktamenten åt brännerivittnen............. 54317: 50.

Arfvoden för vården af kontrolleffekter och diverse utgifter 1,126: 65. 3qq gg^. 3g

Transport 305,981: 39.

Rev. Ber. 1876 angående Statsverket, jg

— 138 —

Transport 305,981: 39.

B. Kostnader för nederlagen.

Besigtningskostnader...................... 928: 81.

Tillsyningsmäns arfvoden och resekostnadsersättningar. . . 12,891: 43. g20- 24

C. Uppbördsprovision och remisslage.

Uppbördsprovision . . ..................... 26,997: 70.

Remisslage .......................... 14,698: 34. ^ ggg.

Summa 361,497: 67

Lägges härtill dels ofvan upptagna utgifter, bestridda

af kontrollbyrån........................ 4,002: 11.

dels utgifter, bestridda omedelbart af Kongl. Statskontoret,
nemligen:

Aflijningar till byråns tjensteman och betjente...... 7,900: —

Ofriga utgifter........................ 681: 94. 584- 05.

så belöpa sig samtliga dessa utgifter till.................. 374,081: 72.

hvarifrån dock bör afdragas de under året influtna nederlagsafgifterna,

eller • • .................................... 13,070: —

då återstoden................ . . ................ 361,011: 72.

utgör hela den för så väl kontrollen å tillverkningen som för uppbörden och redovisningen
belöpande kostnaden, uppgående till 2,«o procent af tillverkningsafgiften för

allt under året tillverkadt bränvin. Samma utgifter utgjorde: år 1873 ..........J. . . 387,207: 48	eller	2,76	procent af tillverkningsafgiften.
., 1872 ........	..... 350,627: 70		2,75		91
„ 1871 : ......	..... 360,487: 79	n	3,oo
„ 1870 ........	..... 369,098: 86		3,35	99
r 1869 ........	..... 322,725: 11		3,77	11
.. 1868 ........	..... 277,022: 28		3,88		91
„ 1867 ........	..... 301,224: 51		3,81
1866 ........	..... 438,921: 17		4,73	91
„ 1865 ........	..... 479,526: 63	99	4:,7 6	9)	19

För bedömande af sj elfva kontrollkostnadernas förhållande till tillverkningsbeloppet
har likasom föregående år beräknats huru stor denna kostnad, således efter
afdrag af kostnaderna för så väl uppbörden och redovisningen som för byrån, varit
för 1,000 pannor bränvin af normalstyrka, och befinnes denna för $r 1874 hafva upp fått

till 17 kronor 16 öre. Densamma utgjorde

r 1873''. . *..................’ 7 !................. 18: 68.

,. 1872 ......................................... 18: 27.

.. 1871. . ..................., . ,................. 19: 89.

»9

1870.

1869.

1868.

1867;.

1866.

1865.

20: 80.
23: 63.
24: 16,
21: 76.
26: —
26: 32.“

— 139

Kolonien S:t Barthélemy.

Debet.

Balans frän år 1873:

Spanska
Dollars, cent.

Tillgångar.............................. 441: Öl.

Upphörd:

Tull- och lästafgifter........................ 1,626: 48.

Stämpelpappersmedel........................ 29: 39.

Inventarieprocent 49: 60/

Böter ............. ......,...........•• 25: —

Tomtören ...... 4: 80.

Tillskott från Sverige...... 11,023: 59.

Säger 12,758: 86.

Utgörande i
Kronor, öre.

1,653: 78.

6,099: 30.
110: 21.
186: —
93: 75.
18: —
41,338: 46.

47,845: 72.

Balans till år 1875:

Skulder:

Oliqviderade utgifter för år 1874

..... 158: 40. 594: -

Summa 13,358: 27. 50,093: 50.

Skulder

Kredit.

Balans från år 1873:

160: 26. 600: 97.

Utgifter:

Aflöning m. m........................... 6,846: — 25,672: 51.

Kostnader för garnisonen, milisen och försvarsverket ...... 2,724: 32. 10,216: 20.

Uppbördsprovision , , . ,..................... 34: 30. 128: 62.

Anslag till möblers underhåll................... 300: — 1,125: —

Hushyror....... 456: -— 1,710: —

Reparationer in. in.......................... 1,099: 59. 4,123. 46.

Tillfälliga utgifter........ 505: 40.- 1,895: 25.

Extra utgifter.............. 488: 34. 1,831: 27.

Säger 12,453: 95. 46,702: 31.
Transport 12,614: 21. 47,303: 28.

140 —

Transport 12,614: 21. 47,303: 28.

Balans till år 1875:

Tillgångar:

Kontant behållning
Förskott......

126: 06.
618: -

Säger 744: 06.
Summa 13,358: 27.

Anmärkning :

18 kronor = 1 £.

100 £ — 480 spanska dollars pari kurs.

1 dollar -= 3 kronor 75 öre.

472: 72.
2,317: 50.

_ 2.700: 22.

50,093: 5o".

§ 1-

Koloniens inkomster äro fortfarande i aftagande. Dess förnämsta eller enda
väsentliga inkomstkälla, tull- och lästafgifter, som år 1872 inbringade 2,033 dollars
74 cent och år 1873 nedgått till 1,903 dollars 62 cent, hade, på sätt ofvan inhemtas
under år 1874 ytterligare nedgått till 1,626 dollars 48 cent.

Kong!. Teatrarne.

Debet.

Balans den 1 Juli 1874:

Tillgångar..................................... 70,851: 05.

Uppbörd:

Bidrag af Hans Maj:t Konungen och den Kong! familjens öfriga medlemmar
........................... 72,760: —

Statsanslag........................... 60,000: —

Hyresmedel........................... 25,245: —

Recettmedel:

Stora teatern................ 276,743: 30.

Dramatiska dito.............. 188,09D 05* 464,844: 35.

Extra inkomster..................7777"” 9,023:’ 97. 631,873: 32.

Summa 702,724: 97.

— 141 —

Kredit.

Utgifter:

Förste direktörens lön.....................

Litterära afdelningen, kansliet och kassan:

Sekreterarens lön.............. 999: 96.

Litterära afdelningen............ 17,669: 30.

Kansliet.................... 4,961: 36.

Biljettförsäljning och emottagning .... 10,258: 97.

Pensioner och tillfälliga understöd .... 3,522: 50.

Artistiska afdelningen:

Intendenten för scenen vakant.

Scenens byrå................ 11,000: 24.

Sångscenen ................. 83,514: 80.

Talscenen.................. 101,879: 26.

Orkestern.................. 81,685: 55.

Baletten................... 32,258: 36.

Kören.................... 43,789: 16.

Elevskolan................. 12,065: 79.

Tjenstgöringspeuningar.......... 25,965: 50.

Tekniska afdelningen och materielen:

Kontrollören, vakant.

Aflöning till kontrollanter och materialförvaltare
................. 2,250: 04.

Reparationer, hyror och kontributioner 15,026: 76.

Möbler och husgeråd........... 1,939: 30.

Attributer.................. 14,193: 22.

Kostymer.................. 54,842: 75.

Dekorationer................. 57,269: 54.

Eklärering och eldsläckning........ 47,056: 13.

Städning, renhållning och eldning...... 12,663: 60.

Extra utgift..........................

Till A. F. Schwartz behållningen af en representation å
Stora teatern .................

6,000. —

37,412: 09.

392,158: 66.

205,241: 34.
556: 65.

1,270: 25.

642,638. 99.

Balans den 1 Juli 1875:

Tillgångar:

Kontant behållning.....................

Afsätta medel till täflingspris för svenska tonsättare . .

55,085: 98.

5,000= — 60,085: 98.

Summa 702,724: 97.

142 —

Kong!, teaterns arbetares cell betjentes sjuk- oeh begrafningskassa.

Debet.

Balans den 1 Juli 1874:

Tillgångar..................................... 52,149; 90.

Uppbörd:

För försålda biljetter till teatervinden............. 2,264: 75.

Pliktmedel......................... . . . . 6: —

Intressemedel............................ 2,527: 81. 4,798: 56.

Summa 56,948: 56.

Kredit.

Utgifter:

............. 1,166: 17.

............ 125: —

............. 216: —

............ 75: —

............. 103: — 1,685: 17.

Balans den 1 Juli 1875:

Tillgångar:

Kontant behållning....................... 449: 49.

Utbulta medel......................... 53,228: —

Fordringar............................ 1,590: _80. 55,263: 29''

Summa 56,948: 46.

Pensioner ....
Understöd . . . .
Sjukhjelp ....
Begrafningshjelp
Diverse.....

§ I Under

spelåret 1874—1875 hafva å Kong!, stora teatern gifvits 175 och å
Kongl. dramatiska teatern 250 representationer. Då recettmedlen å den förra teatern
uppgått till 276,753 kronor 30 öre och å den senare till 188,091 kronor 5 öre, har
medelinkomsten för hvarje representation utgjort å Kongl. stora teatern 1,581 kronor
44 öre och å Kongl. dramatiska teatern 752 kronor 36 öre.

— 143 —

Åttonde Hufvudtiteln.

Kongl. Biblioteket.

Debet.

Uppbörd:

Statsanslag:

Bibliotekets årsanslag ..........

Från 8:de hufvudtitelns anslag till extra utgifter.....

„ „ , besparingar............

Försäljningsmedel för försålda dubletter...........

Leverering från Kongl. Statskontoret af 7:de hufvudtitelns
anslag till postafgifter för tjenstebref

under år 1874 .................... 48: 38.

„ „ 1875 .................... 11: 40.

37,850: —
1,330: —
800: —
2,602: 98.

59: 78. 32,642: 76.
Summa 32,642: 76.

Kredit.

Utgifter:

Aflöning.............................. 14,700: —

Extra biträden.......................... 1,000: —

Gratifikationer .......................... 150: —

Arfvoden.............................. 500: —

Vaktbetjening ........................... 800: —-

För inköp och inbindning af böcker............. 14,108: 15,

Hyresmedel............................ 830: —

Postafgifter , . .......................... 59: 78. 32,147; 93.

Balans till år 1875:

..... 494: 83.

Summa 32,642: 76,

Kontant behållning i Riksbanken

144

Nationalmuseum.

Debet.

Tillgångar

Balans från år 1873:

5,661: 72.

Upplärd:

Statsanslag:

Från Statskontoret:

Ordinarie anslaget till museum 25,550: —
Extra ordinarie anslaget för tillsyn
och vård af lifrustkammaren 600: —
Från Arméförvaltningen......... . .

Influtna förevisningsmedel.............

Dito katalogmedel................

26,150: —

900: ~ 27,050: —

....... 3,897: 50.

........ 1;942LÉg: 32,889: 90,

Summa 38,551: 62.

Kredit.

Utgifter:

Aflöning till konstafdelnin gens

tjenstemän.....

Dito till dito vaktmästare.
Dito till personalen vid

museibyggnaden.....

Underhåll af golf och fönster
samt renhållning. .

Brännmaterial.......

Inköp af äldre mästares

arbeten..........

Boksamling.........

Samlingarnes vård och underhåll
..........

Lifrust- och klädkammaren
Inköp af konstföremål i
Carl XV:s bo
Gratifikation

Af Af. , Af

anslag förevisnings- katalog medlen.

medlen.

6,300: — 310: — _

3,970: — 168: —--_

2,450: ------

1,905: 79.--—___

5,000: — 157: 84.--_

4,414: 31.___ ____

108: 15.--—___

2,135: 95.-------

1,500: — 1,370: 70.---

1,590: 81.--—

--— 150: —

Transport 29,375: 01. 2,156: 54''

Summa.

6,610: —
4,138: —

2,450: --

1,905: 79.
5,157: 84.

4,414: 31.
108: 15.

2,135: 95.
2,870: 70.

1,590: 81.

150: —
31,531: 55.

— 145 —

Transport 29,375: Öl. 2,1.56: 54. -........- 31,531: 51.

Restaurering af oljefärgs -

taflor.............— 793: 74. ----- — 793: 74.

För ett arbete: “Bidrag till

taflegalleriets historia11 . ---— ----— 535; 50. 535; 50.

Besparing, levererad till

Statskontoret...... 824: 21. ----- — ----- _ 824: 21.

Säger 30,199: 22. 2,950: 28...... 535: 50. ---• 33^85: —

Salam till år 1875:

^Tillgångar:

Kontant behållning :

å ordinarie anslagsmedlen..................j 023: 46.

å extra anslaget till inköp af konstföremål i Carl XV:s bo ''345: 30.

å förevisningsmedlen.....................1 740.- gg.

å katalogmedlen........................ 1,756: 90! 4 866. 62

Summa 38,551: 62.

Al räkenskapens kassakonto inhemtas, att inkomsterna under revisionsåret utgjorts
af leverering från Statskontoret, 26,150 kronor, influtna förevisningsmedel. 3,897
kronor oO öre, influtna katalogmedel, 1,942 kronor 40 öre, samt från Arméförvaltningen
levereradt anslag till lifrustkammaren, 900 kronor, eller tillhopa 32,889 kronor 90 öre.
Inkomstkontot åter upptager en slutsumma af endast 29,647 kronor 86 öre. Utom det
att anslaget till lifrustkammaren derifrån uteslutits, förekommer å detta konto endast
f kallna förevisnings- och katalogmedel efter afdrag af åtskilliga utaf Kongl. Maj:t
å dessa medel gjorda anvisningar, hvilkas belopp väl förekomma å kassakonto, men
ej å utgiftskonto, hvars slutsumma endast uppgår till 30,442 kronor 96 öre i stället
lör 33,685 kronor, som den rätteligen utgjort. Öfversigten af räkenskapen blir härigenom
vilseledande, och torde uppställningen derföre böra ändras, så att samtliga
inkomster och utgifter blifva under sina vederbörliga titlar synliga, på sätt i förestående
tabell iakttagits.

llev. Étr. 1876 angående Statsverket.

1.9

146

Konsistorierna

	'' .......									D — e
		Antal
		lärjungar.			Tillgångar från år 1873. t _	\|
		Yårter-	Höst-	Kontant,	Utlånta				Summa.
		min	termin				Fordringar.
		1874.	1874.	behållning, i	model.
Upsala stift:
Konsistorium i Upsala .......................		_ _	- -	50,045	24	4,009	68	83,962 70	138.017	62
Upsala elementarläroverk ..................	högre	476	474	514	31	25,435	*-	1,176	82	27,126	13,
Credo eko .................	d:o	234	223	9,056	76	32,702	66	- -	—	41,759	42
Hudiksvalls d:o ..................	d:o	133	120	350	65	16,330	—	— —	—	16,680	65
Söderhamns d:o ..................	3-kl.	45	52	9	2	5,069	33	87 26	5.165	61
Enköpings d:o ..................	5-kl.	45	54	793	14	4,725	74			5,518	88,
Norrtelje d:o ..................	d:0	57	61	5,153	77	- -	—		—	5,153	77;
Öregrunds pedagogi ...........................		17	8	32	16	- -	—	---	—	32	16
Folkskolelärareseminarium för manliga elever	81	73	3	89	- -	—	- -	—	3	89
	Säger	1,088	1,065	65,958	94	88,272	41	85,226	78	239,458	13
. Linköpings stift:							,
Konsistorium i Linköping .................		___	___	337	65	231,150	—	7,786	73	239,274	38
Stiftsbiblioteket..................................		- -	- -	460	43	11,950	—	561	40	12,971	83
Linköpings elementarläroverk............	högre	425	442	833	70	115,322	31	2,058	96	118,214	97
Norrköpings d:o ............	d:o	257	265	1,179	98	10,171	62	383	38	11,734	98
Söderköpings d:o ...........	3-kl.	32	34	171	4	11,200	—	21	14	11,392	18
Vadstena d:o ............	d:o	40	41	118	16	4,464	28	116	60	4,699	4
Vesterviks d:o ............	högre	127	134	1,909	78	46,011	23	2,845	22	50,766	23
Vimmerby d:o ............	3-kl.	27	26	! 424	29	3,693	17	—	—	4,117	46
Eksjö d:o ............	5-kl.	97	107	277	73	14,775		832	63	15,885	3 b
Folkskolelärareseminarium för manliga	elever	78	83 1,177	14	—	—	— —		1,177	14
	Säger \| l,083j 1,132	\| 6,889]90	448,737\|61\| 14,606	6	470.233	57''

— 147 —

och läroverken.

1 +-=

<t>

K — r — e — d — i — t.

Summa.

Summarum.

Uppbörd.

Skulder till

år 1875.

Skulder från

år 1873.

Utgifter.

Tillgångar till år 1875.

Kontant

behållning.

Utlånta

medel.

Fordringar.

Summa.

210,378
77,420
59,423
37,103
9,589
15,964
16,963
847(18
18,458(27

2 224,978 83 229,045

'' i„„i

20 66
34,25854''
3,019 72
398 66
15129
217186

49173

496

5,614

2,851

127

331
79
52

234,043|92
76,648 21
82,634,31
36,607 19
9,898 29
15,378 94
18,18l)44
859 38
18,945,89

20,872

797

13,122

275

408

33,997

25,435

34.070

17.070
5,058

89:

55,415:34

1,191 16

5,718 74

4.065 89 —
19,96-

8 — —

446,148|49''268,537129 238,312|48| 493,197 57j 39,623;51

227,53469
782 79
72,514 20
57,081 33
10,868 97
11,158,95
36,160,71
11,17218
18,950 7
14,68940

460,913|29

184

»70

582 77

408

219,605

565

68,089

56,410

9,467

10,893

36,256

10,742,23
19,060
14,787

490

694

121,349j93j 56.660

1,337198 j 9 7 517 9! 445,880|13j

1,421 77
16881
86,66
1,503170
264|42
210,85
1,078(84
5,955|90

230,270 —
12,800 —
119,697 31
10,513 85
12,600-4,765 16
46,24912
4,282,99
‘14,775-

455,953143

16,443 16
352 81
2,401 4
61 38
25 4
112 33
2,952 32

1,371(51

^23,719159

110.284 71
27,423 20
47,192 60
17,345 56
5,166,25
6,12 7; 6 9
4^065
19

421 217,633186

247,203 47
13,188 89
122,792 81
11,997
12,793 85
4,964 15
50,705 14
4,547 41
16,357 36;
1,078 84;
-185.628 92

573,374!47
104,567 56
135,441 62
56,803(89
15,15387
21,634 42
22,334 85
879 34
18,953 89
949,143 91

166.809

13,754

190,913

68,816

22,261

15,857

87,497

15,289

35,418

15,866

932,484

148

Skara stift:

Konsistorium i Skara...................................

Skara elementarläroverk.................... högre

Veners borgs clio ..................... eko

Mariestads d:o ..................... 5-ki.

Borås d:o ................... eko

Alingsås d:o .................... 8-kl.

Lidköpings d:o ..................... 5-kl.

| Sköfde d:o ................... 3-ld.

Iljo pedagogi...............................................

Falköpings (ko .............................................

| Ullricehamns d:o..........................................

Folkskolelärareseminarium för qvinliga elever

Säger

j Strengnäs stift:

Konsistorium i Strengnäs ...........

Örebro d:o

Nyköpings d:o

Eskilstuna d:o

Askersunds d:o

Södertelje pedagogi.....

Mariefreds d:o

Vesterås stift:

Konsistorium i Vesterås ..............................

Vesterås elementarläroverk ............... högre

Fall! (ko ............... d:o

Sala
Arboga

d:o

Köpings pedagogi

8-kl.

5-kl.

Nora
Lindesbergs
Hedemora
Säters

d:o

(ko

d:o

Antal lärjungar.
Vårter-	Höst-	Kontant
min 1874.	termin 1874.	behållning.
		3.55 1	98
319	311.	1,710	—
216	201	178	37
73	68	881	74
74	74	ISO	77
56	47	217	59
70	78	162	97
78	78	56	88
30	32	166	73!
41	12,	339	14
8	7	• 42J	31
82	89!	53	76)
1,047)	1,030)	7,545)24)

Tillgångar från år 1873.

Utlånta

medel.

10±,916''15
23,159 11

10,114

13,300

3,118

1,639

1,800

6,505

7,476

600

Fordringar.	Summa.
i 2,843 10	fil,314 23
409)88	25,278 99
1,312 76	11,605.52
167:63	14,649 37
	3,29945
-----	1,857 15
1 2;	1,974 97
1 56 67	6,718 55
41 1	7.646)74
— —i —	989 14
	42,31
	53)76

]24) 172,6281891 5.206! 5| 185,380|18

! !

högre	156	157	1.349;70
(ko i	-172!	414	1,979	45
d:o )	186)	186	1,542	10
5-kl.	85	84	174	99)
8-kl. :	41	17	598	37!
	21	25	171	18
	13	11	22479)-
Säger	974)	954)	6,133)31)

124,072

38,286

42,071

22,528

7.819

14,320

2,542

23!
42;
28
46:
76''

74 f

94,656j47

874;47

10,488)75

300|—
312 50

2 51,6 A 018 9110 G,68 7j 19 j

218,821 43
40,510
54,539
24,070
8,294
15,230
2,768 92
224)79
364,461 [39

8,292 29

255

182

38!

Öl

34''

250
1801
33
64j
36
46
27!

''?)

1,630

1,578

144

154

361 31
26568
58 —

265,150i77|
14,600 -34,995(—;
39

7,959165
60 92
414; 5

6.831

11,000

3,864 58
2,076)64
4

300
600

1,171

Säger | 661]......~ 661 12.715 6j 339,591)42

332

188)23j

”9,114)39)

281,402 71
16,291
36,987
6,061
11,487
4,059 13
2,187 56
1,532)35
565 68
846)23
”361,420187

149

b — e —	t					K	- r — e	d — i - ✓	t.
Uppbörd.	Skulder til) år 1875.	Skulder från år 1873.	Utgifter.		Kontant o behållning.	Tillgångar till år 1875 Utlånta , , ! Fordringar, medel.	Summa.		Summa Summarum.
181,255	8			! 1	1	175,369 54	1 7.075 53	107,686 15	2,438	9	117,199	77	292,569	31
56,498	85	41,937	31	i 41,987 60	54,107	,38	2,856 72	24,028	97	734	48	27,620	17	123.715	15
49,712	28	1,070:74 441 69	; 1,072	55	49,769,99	2156	10,236	52	1,284	92	11.546	_	62.388	54
19,848	27	197 57	17,473 23	840 72	15,895	—	532	81	17.268	53	34,939	33
19,712	1		i—	— _	—	19,020,60	143 91	3,846	95	- -	—	3,990	86	23,011	46
9,593	83	- -	—	1	.....	9,349 13 19,241(38	267 84	1,834	1	----	—	2,101	85	11,450	98
19,532	35	--—	—	----		153(94	2,100	—	12	—	2,265(94	21,507	32
9,853	18	- -	—	- -		9.346	73	185 5—	6,925		115	—	7,225	—	16,571	73
5,831 19	---	i—	----	—	5,665;24-	68248! 7,126		4 21	7,81269	13.477	93
2,278 42	— —	:—		—	2.107	\| 5	610 51'' 500		- -	_	1,110 51	3.217 56
646 95	10 76	5	62	616	( 4	67 60, 10	76	- -	_	78.36	700	2
19,903	61	116,61	19 56	20,047	,78	6 64	—-----	_	— __		6l64	20.073 98
, 394,666	J	18.377 1 1	43,282 90	382,114	! 9	12,915(45	180,189(36	5.121	51	198,226	32	623,623	31
213,445	35	69,383	4	10	56	206,99854	899 17	290,633	82	! 3,107173 856 15	294,640	72	501.649	82
69,788	40	33,620	1	88,548	16	64,243 67	1,549,76	88,721	26	41,127	17	143,919	_
88,248	78	1,320 10	1,087	39	86,450 89	1,86540	53,069	78	1,634 85	56,570	3	144,108	31
49,802	92	— —	—			42,239	9	1.823 53	30,310	86	- -	—	31,634	39	73,873	48
16,723	O O	*---	—		—	16,262 69	8613	8,418	96	250	—	8,755	9	25,017	78
9,429	4	— —	—	200	—	8,976 14	628,77	14,720	—	135	—	15,483	77	24,659	91
6,018 55	---			25	5,957 79	216 86	2,611	57		—	2,828	43	8,787	47
957,	57	---			—	927	32	2 5 51 4	----- — —	—	....... —	—	255	4	1,182	36
454,413j59jl04,828jl5	89,847 36\|	432,056(13	0,824,66	438.486(25	5,988	73	451,294	64	923,198	T3
147,770	89	849	40	846:81	135,912	I	i 26.82.4i	259,977		0,962	13	293,264	18	429,523	:
49,48446	2,287	41	1,610	—	50.866	95	628 71	15,400	—	57	8	16,085	79	58,062	74
58,251 45	491	44	1,168 28	55,986	4	704(62	37,395	—	476	37	88,575	99	95,730 31 i
10,746 92 15,529 97;	..... —	—	--i	—	10,280	33	338,24	6,1 39	90	49	91	6,528	5	16,80838
o O	63;	lSO^ö:	15,069	81	407 27	11,000	—	393	53	11.800	80	27.020	77
6,069	36		—1	—--;		5,584 10	170,22	4,364	58i	9	59	4,544	39	10,128	49
4,897	18	—				4,766 j50	116 20	2,166	35	35	68	2.318	23	7,084	73
1,686	37	177	74,	66 91	1,752	20	406 31	1.171	4	— —.	—	1.577	35	3,396	46
4,352	51	100 39	6210!	4,490	83	165 65,	300	_	— —	—	465	65	5,018	58
1,467	63	160	70''	18 8; 2 3 j	1,400	55	125 8''	600	1	160	73	885(81	2,474	59
300,256	44	8.57071-1	3,592 [99	285,608(82	LO ''co DO M	338,513	87\|	8,145]	2	376,046(24	665,248	5

— 150 —

										D — e
		Antal
		lärjungar.			Tillgånga	r från år 1873.
		Vårter-	Höst-	Kontant	Utlånta
		min	termin					Fordringar.	Summa.
		1874.	1874.	behållning.	medel.
Yexiö stift:							''
Konsistorium i Yexiö ..........		_ _	_ _	926	64	187,521	42	3.394	5	191,842	11
Yexiö elementarläroverk .....	............högre	359	339	547 11	39,194 42	888	86	40,630	39
Jönköpings eko .....	............ d:o	490	515	135 77	109,937 67	680	62	110,754	6
Yernamo eko .....	.......... 2-kl.	28	29	87	43	1,615 36	2	79	1,705	58
Grenna pedagogi ...................		28	24	220	84	2.004 71	53	47	2,279	2
Folkskolelärareseminarium för	manliga elever	102	102	1,363	84					1,363	84
	Säger	1,007	1,009	3,281	63	340,273	58	5,019	79	348,575	-
Lunds stift:
Konsistorium i Lund.............			_	1,752	44	249,826	50	1,524	70	253,103	64
Lunds elementarläroverk .....	............ högre	441	439	2,369	10	22,315	68	13	75	24,698	53
Malmö eko ......	............ d:o	298	300	1,296	10	27,496	92	83		28,876	7
Helsingborgs d:o ......	........... eko	245	242	1,603	33	9,587	65	68	63	11,259	61
Ystads d:o ......	........... 5-kl.	113	104	745	71	12,169	3	220	35	13,135	9
Landskrona d:o ......	........... (ko	: 72	77	9	75	9,910	35	- -	—	9,920	10
Trelleborg d:o ......	........... 2-kl.	41	43	282	6	2,129	69	—	—-	2,411	75
Kristianstads d:o ......	........... högre	266	278	3,534	77	37,082	3	84	6	40,700	86
Karlskrona d:o ......	............ eko	249	277	1,322	51	35,150	—	337	26	36,809 77
Karlshamns d:o ......	........... 5-kl.	84	81	246	54	7,725	—	124	—	8,09o''54
Sölvesborgs d:o ......	........... 2-kl;	25	21	1,4:67)17	700	—	—	—	2,16717
Ronneby eko ......	........... (ko	20	19	106 90	2,758	75	52	98	2,918 63
Engelholms pedagogi..............		48	53	74 23	726	95	— —	—	801 18
Cimbrishainns eko ...........		4	5	5	41	475	51	17	20	49812
Folkskolelärareseminarium för	manliga elever	118	118	269 38	1,385	93	— —	—	1,655 31
-	Säger	2,024	2,057	15,085	40	419,439	99	2,525	98	437,051\|37

- 151 -

b — e — t.

K — r — e — d — i-

- t.

Summa

Summarum.

Uppbörd.

Skulder till

år 1875.

Skulder från
år 1873.

Utgifter.

Tillgångar till år 1875.

Kontant

behållning.

Utlånta

medel.

Fordringar.

Summa.

140,241	29	28	30	99	91	137,538	17	622	6	190,173	94	3,677	62	194,473	62	332,111	70
61,768 27	74	91	67	16	59,646 45	910 29	41,009	12	840(55	42,759	96	102,473,57
74,339 84	- -	—	----	—	66,676 82	95^92	117,586 67	734(49	118,417	8	185,093	90
6,481\|71	16	93	---- -	—	6,244,81	113	—	1,836	6	10	35	1,959	41	8,204	22
5,615	57	- -	_	----	—	5,635	73	111 27	2,095	—	52	59	2,258	86	7,894	59
25,201	8	6,868	76	—	—	33,433(68		—		—	—	—	------- —	—	33,433	68
313,647	76	6,988(90	167	7	309,175	66	1,852	54	352,700(79	5,315	60	359,808	93	669,211	66
426,398	SO	2,340	88	1,358	47	438,698	92	1,439	82	236,889	67	3,455	94	241,785	43	681,842	82
83,825	65	4,020	72	5,231	8	83,318	14	1,625	99	22,355	94	13	75	23.995	68	112,544	90
60,867	36	1.760	27	1,544	95	59,747	19	1,480	99	28,646	60	83	97	30,211	56	91,503	70
46,145	32	—	—	255	42	47,249	39	274	4	9,443	37	182	71	9,900	12	57,404	93
24,792	6	2,315	2	2,662	91	24,656	62	785	23	11,917	6	220	35	12,922	64	40,242	17
23.870	35	1,581	78	1,311	22	19,084	27	in	76	14,864	98	---	—	14,976	74	35,372	23
6,364	77	280	81	301	68	5,992	8	366	87	2,396	70	— ----	—	2,763	57	9,057	33
54,844	11	718	87	644	51	52.805	47	1.521	98	41,161	94	129	94	42,813	86	96,263	84
55,916	59	115	99	366	58	52,554	94	1,430	28	38,100	—	390	55	39,920	83	92,842	35
18,452	85	176	44	550	—	18,083	21	135	74	7,825	—	ISO	88	8,091	62	26,724	83
5,977	18	---------	—	''-----	—	6,941	16	503	19	700	...	----	—	1,203	19	8,144	35
6,309	49	----	—	- -	—	6,029(17	i 112	85	2,992	73	93 37	3,198	95	9,228	12
6,014	12	-----	—	- __	—	5,602	55	96 93	1,115	82	---		1,212	75	6.815	30
1,629	39	25	25	- -	—	1,635 71	- -	15	499	70	17:20	517	5	2,152	76
24,754	8	1,763 46	2,447	74	25,625(59	99(52	—	—	—	—	99	52	28,172	85
846,161(62	15,099(49	16,674(56	( 848,024(41	9.985(341 418.909551	4,718\|66\| 433,613(51(1,298,312(48

— 152 —

Antal !
lärjungar.

D — e —

Tillgångar från år 1873.

Yårtei-i Höst- ! Kontant
mm termin

1874. | 1874. { behållning.

Utlånta I

, ] Fordringar, j Summa,

medel.

Göteborgs stift:			\|	1 i	i			i''			! ''
Konsistorium i Göteborg............		__	____	219	82	119,958	! 38	3,396	2		22
Göteborgs elementarläroverk .....	....... högre	464	508	• 403	71	66,968 51	210 31	67,582	53
D:o dio	...... 5-kl.	84	89	19	13	- - -		! — _	__	19	13
D:o clio	..... 3-kl.	70	75	100	48	1,196 80	:.— _	__	1,297	28
Uddevalla d:o	...... 5-kl.	76	92	200	39	3,260 99	•.— _	___	3,461	38
Strömstads d:o	...... 2-kl.	28	23	199	26	4,496 85	— _	__	4,696	11
Marstrands d:o	...... d:o	21	24	93	75	718	57	.— ■_		812	32
Halmstads d:o	...... högre	163	168	909	11	32,197 95	1.133 62	34,240	68
Yarbergs d:o	...... 3-kl.	35	85	519	69	6,765 92	117 96	7,403	57
Kongelfs pedagogi ...................		23	16	107	50	10,875	35	759 12	11,741	97
Kongsbacka d:o ..................		12	10	283	63	- - -	__	___	. .	283	63
Falkenbergs d:o ...............		11	8	833	29	1.700	_		__	2,533	29
Laholms d:o ..........		35	28	337	70	116 67	7112 5	525	62
Folkskolelärareseminarium för manliga elever	95	100	in	39	_---	—	— —	—	in 39
	Säger	1,117	1,176	4,338 85	248,255199	5,688	28	258,283	12
Kalmar stift:
Konsistorium i Kalmar...........		_ _	____	1.175	64	169.206	77	5,363	69	175,746	10
Kalmar elementarläroverk..........	...... högre	381	362	724	1	20,932	_	481	32	22''l37	33
Oskarshamns d:o.........................	...... 3-kl.	50	38	317 76	4,933	85	_ _			61
Borgholms pedagogi ...........		33	22	316133	1.050	_	_ _	_	1.366	33
Mönsterås d:o		29	28	100,96	980	41	in	68	1,193	5
	Säger	198;	4 50	2.6 3 417 01	197,103	Q O	5,956\|69	205,694	42
Karlstads stift:
Konsistorium i Karlstad ...........			________	3.208	79!	126,755	28	2.754	9	132,713	! 9i
Karlstads elementarläroverk...	...... högre	398;	108	10i79	43,334	47	1.0] 2i96l	44,358	22
Kristinehamns d:o .........	...... 5-kl.	47;	60	33:	) 5	8.367	23	343	58	8,744	16
Filipstads d:o	..... 3-kl.	21	27	867 87	16,77938	214	28	17,361	53!
Arvika d:o ........	...... d:o i	51!	58	132165J	2,120		_ _		2,252	65
Åmåls d:o	..... d:0	53	36 j	1,271 ''411	33.438 88:	1,431	33	86 141	42
b olkskolelärareseminarium för manliga elever	71	70	306 18,		-			306	18
	Säger	644	654;	5.326!	4j	230.7941741	5.756 17	241,877125

— 153 —

b — e — t.

Uppbörd.

Skulder till
år 1875.

e — d

Skulder från
år 1873.

280,640

81,855
17,410
8,921
18,243
6,106
6,379 17
42,900 55
10,412 33
4,79467
4,127i81
1,563 26
2,561175
17,833,34

171

269

373

503,751

91,452 48
65.732 18
11,132 57
3,885!61
1,793 30

6 45

844

39,984

178

1.339

71 25

1,696

173,996jl4j 39,984|38

40,822
22 —

Utgifter.

Tillgångar till år 1875.

Kontant

behållning.

Utlånta

medel.

243,151
80,636
17,166
8,544
16,896
5,631
6,318

67
53
52
99
9
44
66

41,450 95
9,934
4,567
4,068 66
1,446 78
2,51023
17,894i88

527

445

264

173

933

119

1,323

142

162

949

363

7''

460,219,881 5,553

157,790

68,294

1,497

4,045

5,124

752

32,197

7,650

11,070

180

1.700

142

Fordringar.

290,446

86,132,50
64,42865
9,292 78
3,856
1,596

40,844

27,209
63,329
12,363
8,177
9,745
8,576
17,559 30

84,126

1,236

241

2,657

512

22.84
45 32

165,307

62110
1,051 70
358
345
11151

174,541
21,810
6,733
1,050
1,205 41|

2,738 79

Summa.

Summarum.

1,202 37

4,963

5,065

557

172

161,055	86	404,386	47
68,801	98	149,438	51
264	93	17,432	80
1.670	72	10,218	58
4,978	47	21,974	8
5,171	66	10,803	10
872	83	7,191	49
34,723	42	77,514	23
7,881	64	17,815	90
11,972	86	16,543	9
342	78	4,411	44
2,649	77	4.096	55
t 526	3	3,107	51
49	85	17,944	73
300,962)80	762,878	48
1 180,228	41	307,182	96
3 23,418	86	87,869	51
7,091	40	16,384	18
1,395	5	5,251	94
8 1,389	40	2,986	35

2,3 8 716 4

26,546 52
48,079 27
11,765''
7,775
10,488
6,613
17,863 641

24
301

679 65
48*40
234 45

546

354

205,340 17

209,558 86
58,922
9,085
17,198
1,408
36,413 77

5,795j31| 213,523

4,605 50
1,361 34

35
214

1,308

146,961|61| 85,656|27| 3,288|73|

Rev. Ber. 1870 angående. Statsverket,

129,131|27] 1,962)731 332,587)24) 7,525

419,674

214,844 1
60,332 9
9,355 31
17,959 79
1,505 21
38,076 88
1 84

16] 342^075)13)

244,048 27
108,92412
21,143 20
25,780
12,008
44,725
17,865
"474,495
20

— 154 —

										D — e
		Antal
		lärjungar.			Tillgångar från år	1873.
		Yårter-	Höst-	Kontant	Utlånta
		min	termin					Fordringar.	Summa
		1874.	1874.	behållning.	medel.
Hernösands stift:								1
Konsistorium i Hernösand ............		_ _	_ _	3,777	54	201,423		4,237	37	209,437	91
Hernösands elementarläroverk.......	..... högre	197	186	288	86	15,454	81	165	75	15,909	42
Östersunds d:o .......	d:o	137	120	1,801	75	17,147	39	632		19,581	14
Umeå d:o	.... d:o*	143	142	974	78	9,345	65	222	81	10,543	24
Luleå d:o .......	d:o	97	102	2,349	62	3,750	—	10	—	6,109	62
Sundsvalls d:o ........	.... 5-kl.	104	106	663	4	6,700	—	- -	—	7,363	4
Piteå d:o ........	... cl:o	49	49	97	1	8,070	29	155	50	8,322	80
Haparanda d:o .......	.... 3-kl.	37	43	128	81	9,675	—	299	—	10,102	81
Skellefteå d:o ......	.... d:o	28	24	821	98	2,050	—	- -	—	2,871	98
Ömsköldsviks d:o .;7T!..	.... 2-kl.	25	24	716	69	- - -	—	- -	—	716	69
Folkskolelärareseminarium för manliga elever	40	51	164	41	300	—	—	—	464	41
	Säger	857	847	11,784	49	273,916	14	5,722	43	291,423	6
Visby stift:
Konsistorium i Visby...................		_ _		811	95	63,059	91	432	78	64,304	64
Visby elementarläroverk.................	.... högre	205	217	1,563 61	31,298 84	—	—	32,862	45
	Säger	205	217	2,375	56	94,358)75	432)78 j 97,167	9
Stockholms stad:
Konsistorium .................................		—	- -	1,327	46	84,976	71	1,680	67	87,984	84
Direktionen för Stockholms stads undervis-				I
ningsverk:
Undervisningsverkens fond m.	m..........	- -	- -	6,094	87''	158,226	55	5,771	38	170,092	80
Åleniska fonden .....................		- -	- -	33	29	72,583	—	2,392 56	75,008	85
Stockholms gymnasium...........	.... högre	208	218	721	55	5,800	—	131 66	6,653	21
Klara elementarläroverk ........	.... 5-kl.	203	207	213	58	2,690	—	29 54	2,933	12
Maria d:o ........	... d:o	194	215	197	31	1,250	—	6	25	1,453	56
Jakobs d:o ........	... d:o	181	196	145	44!	3,997	—	7!	46	4,149	90
Katrina d:o ........	.... d:o	307	294	168	13	2,100	—	4	82	2,272	95
Nicolai d:o ........	... 2-kl.	34	30:	333	li	5,583		80	59	5.996	60
Ladugårdslands d:o................	... 5-kl.	283	306	1,385190	1,700!	—	--1		3,085 90
	Säger \|	1,410\|	1.4661	9,293) 8)	253.929)551	8,424)26\|	271,646)89

— 155

— e - Uppbörd	t	•	ill			K	- r —	e	— d — i		-1.				i : ) Summa Summarum.! !
	Skulder år 1871	Skulder från år 1873.	Utgifter.	Kontant behållning''.	Tillgångar t Utlånta medel.	ill år 1875 Fordringar.	Summa.
280,919	93	766	83	324	35	263,100	37	10,346	13	213,749	14	3,604	68	227,699	95	491,124	67
37,050 23	1 76	100	3	34,886	25	133	54	17.715	84	125	r? k /5	17,975	13	52,961	41
43,662 88	1,640 89	900	80	41,573	93	1,407	42	20.274	30	728	46	22,410	18	64,884	91
46,570 85	92 83	1,420	63	46,626	89	146	95	8,872	61	139	84	9.159 40	57,206	92
32.525 26	- -	—	- -	—	28,794	27	2,305	61	7,535	—	—	—	9,840 61	38.634	88
19,925 46	213 18	118	56	19,412	44	820	68	7,150	—	—	-	7,970 68	27,501	68
10,854 84	19 82	53	94	10,196	84	46	35	8,744	83	155	50	8,946 68	19,197	46
9,556 22	20 53	273	31	9,382	83	163	42	9,590		270	—	10,023 42	19.679	56
7,4 74 35	- -	—	- -	—	7,696	14	453	80	2,196	39	- -	—	2,650 19	10,346	33
4,850 30	50 24	7	—	4,745	80	864	43	- - -	—	- -	—	864 43	5.617	23
17,854 63					18,275	51	43	53	— — -	—	— —	—	43 53	18,319	4
511,241	95	2,806	8	3,198	62	484,691	27	16,731	86	295,828	11	5,024	23	317,584	20	805,474	9
55,502	19	24,673	77	22,78891	53,810	70	1,425	52	66.020 77	434	70	67,880	99	1 1 144,480 60
55,711	42		—	_ _	—	54,331	27	2,318	73	31,923 87	__ _	—	34,242	60	88,573 87
111,213)61	24,673	77	T“( 05 00 i CO t- of 03	108,141)97	3,744	25	97,944)64	434	70	102,123	59	233,054)47
5,733	79	466	4	307	4	5,505	41	1,65 5	78	85,035	77	1,680	67	88,372	22	94,184	67
180,631	10	_ 482	45	564	7	172,597	55	7,621	61	1 1 163,306 55	7,116	57	178,044	73	351,206	35
3,909	53	---		- -	—	500	—	264 77	75.703		2,450	61	78,418	38	78,918''38
6,378	61	315 80	981	64	5,545	69	781	6	5,900		136	23	6,820 29	13,347 62
3,576	95	---	—	- -	—	3,994	61	183	75	2,290		41	71	2,51546	6,510	7
3,587	88	- -	—	- -	—	3,406	81	167	8	1,300	—	167	55	1,63463	5,041 44
3,023	68	.......^ _	—	- -	—	3,252	93	221	15	3,697	—	2	50	3.920)65	7,173 58
4,519	14	751	71	445	28	5,455	49	142	60	1,500		— —	43	1,643	3	7,543 80
602	16		—	- -	—	591	16	344	1	5,583		80	59	6,007 6(	6,598 76
4,731	55	- _	—	— —	—	3,485	20	607 25	3,725	—	— —	—	4,332 25	7,817 45
210,960	60\| 1,549)96	1,990	99	198,829	44	10,336)28) 263,004)55	9,996)19	283,337) 2	484,157\|45

— 156 —

• Nya elementarskolan.................................... Statsanslag................................................ Skolans enskilda medel ...........................	Antal lärjungar.	D — e -
Tillgångar från år 1873.
Vårter- min 1874.	Höst- termin 1874.	Kontant behållning.	Utlånta medel.	Fordringar.	Summa.
28G	288	—		9,562	21			9,562	21
Säger Stockholms stads läroverks byggnadsfond ... Folkskolelärareseminarium för qvinliga elever	286	288	—	—	9,562	21	—	—	9,552)21
123	112	—	—	99,021	9	2,485	17	101,506	26
Säger för Stockholms stad Rekapitulation. Upsala stift ........................................ Linköpings d:o .......................................... Skara d:o Strengnäs d:o .......................................... Yesterås d:o .......................................... Vexiö d:o .......................................... Lunds d:o Göteborgs d:o Kalmar d:o Karlstads d:o .......................................... Hernösands d:o .......................................... Visby d:o ...................................... Stockholms stad ..........................................	1,819	1,8661 10,620	54	447,489	56	12,590	10	470,700	20
1,088 1,083 1,047 974 661 1,007 2,024 1,117 493 644 857 205 1,819	1,065 1,132 1,030 954 661 1,009 2,057 1,176 450 654 847 217 1,866	65,958 6,889 7,515 6,133 12,715 3,281 15,085 4,338 2,634 5,326 11,784 2,375 10,620	94 90 24 31 6 63 40 85 70 4 49 56 54	88,272 448,737 172,628 251,640 339,591 340,273 419,439 248,255 197,103 230,794 273,916 94,358 447,489	41 61 89 89 42 58 99 99 3 74 14 75 56	85,226 14,606 5,206 106,687 9,114 5,019 2,525 5,688 5.956 5,756 5,722 432 12,590	78 ! g 79 98 28 69 47 43 78 10	239,458 470,233 185,380 364,461 361,420 348,575 437,051 258,283 205,694 241.877 291,423 97,167 470,700	13 57 18 39 87 37 12 42 25 6 9 20
Summa	13,019[13,118	154,689)66	3,552,503	—	264,532\|99	3,971,725	65

Anmärkning: Uppgifterna rörande elevernes antal är o, hvad angår elementarläroverken och pedagosemmarierna
är angifvet efter uppgift från Ecklesiastikdepartementet.

— 157 -

b — e — t.	K — r — e — d — i — t.	Summa Summarum.
Uppbörd.	Skulder till år 1875.	Skulder från år 1873.	Utgifter.	Tillgångar till år 1875.
Kontant behållning.	Utlånta medel.	Fordringar.	Summa.
55,346 12,901	33 57	5,000		2,000		55,346 10,944	33 82	—		14,518	96			14,518	96	55,346 27,463	33 78
68,247(90	5,000	65	2,000	—	66,291	15	- -K	14,518	96)--	—	14,518	96	82,810)11
16,973 70 28,551 57	355	1	9	28,906	13			115,868	64 __	2,611	32	118,479	96	118,479 28,907	96 22 41
330,467	56	7,371	65	4,299)12	299,532	13	11,992	6	478,427	92	14,288	18	504,708	16	808,539
446,148 460,913 394,666 454,413 300,256 313,647 846,161 503,751 173,996 146,961 511,244 111,213 330,467	49 29 2 59 44 76 62 7 14 61 95 61 56	263,537 1,337 43,577 104,323 3,570 6,988 15,099 844 39,984 85,656 2,806 24,673 7,371	29 98 It 15 74 90 49 29 38 27 8 77 65	238,312 975 43,282 39,847 3,592 167 16,674 1,696 40.844 3,288 3,198 22,788 4,299	48 79 90 36 99 7 56 30 5 73 62 91 12	493,197 445,880 382,114 432,056 285,608 : 309,175 848,024 460,219 1 165,307 129,131 484,691 ! 108,141 ! 299,532	57 13 9 13 82 66 41 38 77 27 ,27 97 13	39,623 5,955 12,915 6,824 29,387 1,852 9,985 5,553 2,387 1,962 16,731 3,744 11.992	Öl 90 45 66 35 54 34 8 64 73 86 25 6	121,349 455,953 180.189 438,486 338,513 352,700 418,909 290,446 205,340 1 332,587 295,828 97,944 478,427	93 43 36 25 87 79 51 49 17 24 11 64 92	56,660 23,719 5,121 5,983 8,145 5,315 4,718 4,963 5,795 7,525 5,024 434 14,288	42 59 51 73 2 60 66 23 31 16 23 70 18	217,633 485,628 198,226 451,294 376,046 359,868 433,613 300,962 213,523 342,075 317,584 102,123 504,708	86 92 32 64 24 93 Öl 80 12 13 20 59 16	949,143 932,484 623,623 923,198 665,248 669,211 1,298,312 762,878 419,674 474,495 805,474 233,054 808,539	91 84 31 13 5 66 48 48 94 13 9 47 41 90
\|4,993,842	15	599,771)10(418,968	88\|4,843,080)60)148,916	37)4,006,677)71	147,695	34	4,303,289)42)9,565,338

gierna, hemtade från pedagogiska tidskrifterna för åren 1874 och 1875. Elevantalet vid folkskolelärare -

— 158

Enligt förestående tabell både lärjungarnes antal inom de särskilda stiften
varit följande:

		Vid elementar-	Vid pedago-	Vid semina-	Summa.
		läroverken.	gierna.	rierna.
		Vår-	Höst-	Vår-	Höst-	Vår-	Höst-	Vår-	Höst-
		termin.	termin.	termin.	termin.	termin.	termin.	termin.	term in.
Upsala	stift .....	990	984	17	8	81	73	1,088	1,065
Linköpings	d:o.....	1,005	1,049	—		78	83	1,083	1,132
Skara	d:o.....	886	860	79	81	82	89	1,047	1,030
Strengnäs	d:o.....	940	918	34	36	—	—	974	954
Vesterås	d:o.....	536	527	125	134	—	—	661	661
Yexiö	d:o.....	877	883	28	24	102	102	1,007	1,009
Lunds	d:o.....	1,854	1,881	52	58	118	118	2,024	2,057
Göteborgs	d:o.....	941	1,014	81	62	95	100	1,117	1,176
Kalmar	d:o.....	431	400	62	50	—	—	493	450
Karlstads	d:o.....	573	584	—	—	71	70	644	654
Hernösands d:o.....	817	796	—	—	40	51	857	847
Visbv	d:o.....	205	217	—	—	—	—	205	217
Stockholms stad ....	1,696	1,754	—	—	123	112	1,819	1,866
	Summa	11,751	11,867	478	453	790	798 13,019	13,118

Medeltal......... 11,808 466 794 13,068

Till ailöning in. in. åt lärarne vid elementarläroverken hade, enligt 1874 års
rikshufvudbok, af 8:de hufvud titelns anslag utgått följande belopp:

penningar ................................. 1,575,877: 71.

indelta räntor............................... 7,829: 10.

indelt tionde............................. 229,125: 97.

Summa 1,812,832: 78.

Om denna summa fördelas på 11,808 lärjungar, belöper på hvarje . . 153: 53.
Efter enahanda fördelning af de till lärare vid elementarläroverken
donerade medel, enligt statsverkets speciela utgiftsstat utgörande 46,130

R:dr 14 öre, kommer på hvarje...............................8: 96.

Kostnaden för hvarje lärjunges undervisning vid elementarläroverken
kan således beräknas hafva uppgått till...................... 157: 49.

— 159 —

Tillgångar

Upsala Kongl. universitet.

Debet.

Balans från år 1873:

1,841,495: 50.

Uppbörd:

Statsanslag:

Af anslaget till universiteten.......

„ d:o till resestipendier m. m. . .
„ d:o till allmänna indragnings staten.

.............

„ extra anslaget till dyrtidstillägg . . .
Extra anslaget till e. o. Professorer. Malmström
.............

Hemmansräntor och kronotionde
Arrendemedel af Upsala qvarn
Intressemedel
Sjukhusmedel
Hyresmedel
Biblioteket

Bergholmska sjukhusfonden
Städselpenningar
Pensionsafgifter
Inkomst af skogar och sågar
Diverse inkomster......

176,289: 79.

4,200: —

8,000: —

8,666: 66.

199,656: 45.

224,867: 58.

13,569: 09.

85,725: 66.

16,988: 03.

3,985: —

7,220: 04.

4,167: —

1,116: 42.

1,308: 66.

6,404: 19.

6,335: 77. 571,343; 89.

500: —

Balans till år 1875:

Skulder:

Diverse donationer och fonder.....

Institutionernas fonder och besparingar
Andra fonder och besparingar , . . . .

Keservfonden...............

Diverse skulder och ansvarsbelopp . . .

1,733,747: 01.
44,996: 09.
17,896: 75.
48,929: 79.

137,613: 48. 1,983,183: 12.
Summa 4,396,022: 51.

Skulder

Kredit.

Balans från år 1873:

.....^ 1,830,516: 60.

Transport 1,830,516: 60.

160 -

Utgifter:

Transport 1,830,516: 60.

Löner och arfvoden....................... 266,051: 96.

Pensions- och gratialstaten .................. 32,283: 28.

Indragningsstaten........................ 11,074: 82.

Kongl. och riksstatens stipendier............... 13,700: —

För institutionernas materiel................. 66,773: 37.

Gassa studiosorum....................... 3,626: 03.

Eeparationer........................... 14,048: 75.

Krono- och kommunalutskylder................ 2,026: 90.

Landtmäteri- och rättegångskostnader............ 7,425: 47.

Intressemedel.......................... 92,060: 10.

Extra utgifter.......................... 22,858: 06.

Omföring till reservfonden.................. 33,196: 15.

565,124: 89.

Balans till år 1875:

Tillgångar:

Kontant behållning.............. 14,709: 06.

Dito i Uplands enskilda bank....... 30,000: —

Dito i Mälareprovinsernas dito dito .... 30,000: —

Utlånta medel.......................

Fordringar.........................

Förskott..........................

Fastigheters värden....................

74,709: 06.

1,616,356: 04.

127,083: 14.

59,697: 78.

122,535: — 2,000,381: 02.
Summa 4,396,022: 51.

År 1874 utgjorde de studerandes antal:

vårterminen.............. 1,528,

och höstterminen........... 1,544.

§ I Bland

de i räkenskaperna för revisionsåret utbalanserade fordringar hos Statskontoret
ingå:

dels 6,000 kronor till sex nya stipendier, beviljade vid 1874 års riksdag
att utgå från och med år 1875, och

dels 208 kronor 33 öre, utgörande lönebesparing under Januari månad
1873 för adjunkten i medicinsk och fysiologisk kemi.

Af dessa belopp är det förstnämnda ett år för tidigt debiteradt, och hvad angår
det sistnämnda, lärer detsamma, äfven om dispositionsrätten öfver besparingen tillkomme
universitetet, numera ej kunna lagligen anses såsom en fordran, hvarföre summan
af utbalanserade fordringar i förestående tabell blifvit med summan af ofvan
omförmälda belopp minskad.

161

Lunds Kongl. Universitet.

Debet.

Balans frän år 1873:

Tillgångar.........

Akade miens egna medel.

608,313

Reserv fondens medel.

Bygg nads fondens medel.

Biblio- II
teks -

Magnat- j Noso- kassans J, fii-vi"
stipendie-l comii- [och Alil- Z mlls
fondernas||kassans | manska jj
medel. I medel. I donation t10. ,

|| nens medeL
fond. I

97; 63,0301755,149 10399,055 29 40 92 52,222

Pen sions fondens medel.

S u m m a.

Uppbörd:

Af anslaget till universiteten
........

„ 8:de hufva dtitelns anslag
till resestipendier

etc............

„ anslaget till allmänna
indragningsstaten . . .
,, extra anslaget för dyrtid
stillägg .....

Ränta, tionde och forsel lön.

........

Arrendemedel.....

Ktipeiuliemedel ....

intressemedel......

Diverse inkomster. . . .
Besparad aflöning...

Donationer........

Pensionsafgifter.....

Omföring.........

113,096

4,200

16,000

5,400

59,636

3,263

600

33,167

2,178

		4,000	—
	—



			—\|
	!
2,980	25	132 33	77, 40
5,320	91

	1
7 QQQ			\|
1 \|	1 1

15 359 32 80,678 87 1,208,850

22,73951:

zz:z

25,605| 78

2—,
— 75,

9,475

2,493

549

4,684

77,

1,360 50
4,004 59,

126,571

4,200

16,000

5,400

Sgrj237,542,46il6,234

Balans till år 7875:1

Skulder .......

1114,952 27; -

49 4,166 17 48,360 73

75112,517

77 17 95 10.019 86

59,652
3,263
600
66,218
2,761 78
5,32091
25,605 78
1,360 50
11,937|92
328,892 18

_l __

- 114,952127

Summa!960,808(70 79,265124 9,315,27,447,416, 2j 43 67 64,739,92 377127,90,728(734,652,694(82

Rev, fler. ISIG tiny, Statsverket,

162

Akade miens egna medel.

Kredit.

Balans från år 1873:

Skulder........... 123,727

Reserv fondens medel.

j Byggnadsfondens

i medel.

Utgifter:

Löner och arfvoden

Stipendier.....

Institutionernas materiel

Diverse utgifter......

Intressemedel.......

Pensioner m. m......

Reparationer........

Omföring..........

Sgr

Balans till jår 1875:

Tillgångar:

Kontant behållning

Magnat stipendie fondernas medel.

Noso comii kassans medel.

Biblioij
teksj
kassans
''och Ahl[I
manska
! donationens

! fond.

j Profes-1
sor Hills;
| dona- :
tionsmedel.

Pen sions fondens medel -

Summ a.

181,834(46
13,350;—,
25,456; 18''
3,99619

	j

--— 123,727 12

16,510 24

6,38135

--;| i,429 17

8,573 33

--'' (4,826 78

7,933(33;| 4,004 39(---— j---:(

232,570(16(18,959[ 7,(4,826(78,1 17.9:19 11

8,108

593 67:| 864

13 4,462 85 ---

500

— 14,751

— 1,184

— i 618

• 17,051

93
141

— 2,550-

182,334 46:
29,860 24
40,208 11
11,561 68
2,047 17
11,123 33
4,82678
11,937,72

2,550

Utlanta medel.....''592,508 3359,000!— 2,621 83 422,808 32 43167(47,000

Fordringar.......( 3,895

Förskott

712,50

-1,002 53

2,205.44]---J—| 250.

435 851---: 516 24

377 27''87,397 90,
--(—1 264 59

293,899(49

14,980
1,211,757
7,327
1,002

Sgr(604,511(42 60,306 17 4,488(49,429,476(61 j 43(67,47,685(85 ; 377(27,88,178,73,1,235,068(21

Summa|960,808,70,79,265(24,9,315(27((647,416| 2( 43|67((64,739(92(j 377(27j90,728(73il,652,694)82

År 1874 utgjorde de studerandes antal:

vårterminen ............. 580,

och höstterminen.......... 544.

163 —

Karolinska mediko-kirurgiska institutet.

Debet.

Balans från är 1873:

Tillgångar...................................... 1,252: 96.

Uppbörd:

Statsanslag:

Af institutets ordinarie anslag.................14,151: —

Extra anslag till samlingarnes vård och förökande m. m. . 2,849: — 17,000: _

Balans till år 1875:

Skulder................................. 23: 39.

Summa 18,276: 35.

Kredit.

Utgifter:

Arfvoden och gratifikationer............

Egendomens underhåll...............

Diverse materiela behof...............

För biblioteket..................

„ fysiologiska institutionen............

„ anatomiska dito ............

„ farmakologiska dito ............

„ kemiska laboratorium . . . ..........

4,650: —

5,036: 46.

2,316: 09.

320: 76.

433: 46.

585: 25.

330: 22.

V200: 11. 17,372: 35.

Balans till år 1875:

Kontant behållning:

Åt anslaget till inredning af dissektionssal för qvinliga studerande . . . 904: —

Summa 18,276: 35.

Antalet studerande vid institutet under år 1874 utgjorde, vårterminen 100 och
höstterminen 115.

104

Kongl. och Hvitfeldtska stipendiefonden.

Debet.

Balans från år 1873:

Tillgångar.................................... 145,977: 35.

Uppbörd:

Arrendemedel.......................... 22,874: 11.

Intressemedel........................... 7,634: 93. 30,509: 04.

Summa 176,486: 39.

Kredit.

Utgifter:

Afkortning och afskrifning................... 1,248: 49.

Löner och arfvoden....................... 5,080: 86.

Pension.............................. 2,000: —

Kleresiets friheter........................ 120: 50.

Understöd åt fattiga...................... 45: —

Till Hvitfeldtska grafkassan.................. 17: 12.

Stipendier.................... 16,840: —

Till Göteborgs högre elementarläroverk ........... 800: —

Till nämnda läroverks bibliotek................ 425: 75.

Diverse utgifter......................... 1,684: 90. 28,262: 62.

Balans till år 1875:

Kontant behållning ....................... 317: 12.

Utlånta medel .......................... 145,518: 34.

Förskott, här ofvan från utgiften afdraget.......... 400: —

Fordringar........................... . 1,988: 31. 148,223: 77.

Summa 176,486: 39.

I räkenskaperna har såsom utgift afförts ett till Carl Ljungman i Sundby’’den
24 December lemnadt, till 400 kronor uppgående, förskott å kostnaden för uppförande
af åbyggnad å skogvaktarebostället Vassbacken. Detta belopp hade dock lätteligen
bort till framtida redovisning i sammanhang med öfriga kostnader för nämnda
byggnad balanseras.

1G5

Seminarium för bildande af lärarinnor.

Debet.

Balans från år 1873:

Tillgångar..................................... 13,821: 58.

Uppbörd:

.... 23,000: —

.... 4,000: —

.... 2,299: 83.

'' '' - 5Q0: ~ 29,799: 83.

......''...... 26,871: 50.

..........•_!______121: 56,738: 51.

Summa

Kredit.

Utgifter:

............ 41,871: 33.

............ 500: —

............ 2,191: 60.

............ 13,733: 48.

............ 125: —

Balans till år 1875:

Tillgångar:

Kontant behållning ..................... 502: 60.

Dito i Riksbanken...................... 9,013: 58.

Fordringar, terminsafgifter................. 2,622: 50.

Summa 70,560: 09.

Under revisionsåret uppgick antalet elever vid seminarium för bildande af lärarinnor,
såväl vår- som höst-terminen, till 68, samt lärjungeantalet vid den dermed
förenade normalskolan för flickor till, under hela året, 269.

Löner och arfvoden . .

Stipendier........

Inventarier........

Diverse omkostnader . .
Afskräda terminsafgifter.

70,560: 09.

58,421: 41.

12,138: 68.

Statsanslag:

Seminariets årsanslag
Löneförhöjningar . . .
Vikariearfvoden . . .

Stipendiemedel.....

Terminsafgifter.....

Intressemedel......

— 1(3(5 —

Folkundervisningens normalskola.

Debet.

Balans från år 1873:

Tillgångar.................................... 104,200: 4.4.

Uppbörd:

Statsanslag. ........................ 4,500: —

Avgifter al ledamöter...................... 419: —

Öfverskott å försåld undervisningsmateriel ......... 778: 08.

Intressemedel........................... 4,453: 72. 10.150: 80.

Summa 114,357: 24.

Kredit.

Utgifter:

Löner cell arfvoden....................... 4,983: 50.

Premium och pension ..................... 104: 93.

Till Turinge folkskola............... 200: —

,, föreningen “Handarbetets vänner*............ 250: —

Hyror............................... 500: —

Ved, ljus och renhållning.................... 505: 19.

Lifränta........ 480: —

Afskrifning å värdet af inventarier.............. 1,090: —

Diverse utgifter......................... 1,314: 16. 9,427: 78.

Balans till år 1875:

Tillgångar:

Kontant behållning...................... 42: 89.

Dito på upp- och afskrifning........ 1,376: 65.

Utlånta medel......................... 85,681: —

Fordringar........................... 2,328: 92.

Värde å undervisningsmateriel............... 7,400: —

Dito å inventarier...................... 8,100: — 104,929: 46.

Summa 114,357: 24.

167 —

Kongl. Gymnastiska centralinstitutet.

Debet.

Balans från år 1873:

Tillgångar..................................... 4,421: 65.

Upphörd:

Statsanslag............................. 30,000: —

Gymnastikafgifter........................ 12,292: 83.

Intressemedel .......................... 39: 84.

För försålda, kasserade persedlar .............. 26: 97. 42 359- 04

Summa 46,781: 29.

Kredit.

Utgifter:

Löner och arfvoden ...................... 24,450: —

Stipendier............................ 2.700:__

Voltigehästens utfodring ................... 460: _

Arfvoden till biträdande lärare och lärarinnor....... 6,832: 50.

Ved och lyshållning m. m.............. 3,042: 13.

Diverse utgifter......................... 3,922: 17. 41 406: 80

Balans till år 1875:

Tillgångar:

Kontant behållning.............................. 5,374: 49.

Summa 46,781: 29.

§ 1.

Elevernes antal utgjorde under år 1874 39, deraf 4 qvinliga.

Den för skolungdom vid institutet anordnade undervisning begagnades under
vårterminen af 1,038, hvaraf 70 flickor, och under höstterminen af 904, hvaraf 82
flickor.

108 —

Kongl. Sundhetskollegium.

Debet.

Tillgångar

Balans från år 1873:

29,512: 10.

Uppbörd:

Ordinarie statsanslag...................... 176,036: 83.

Extra uppbörd . . . . •.....................3: — _ 176,039: 83.

Balans till år 1875:

Skulder:

Öfverleverering.......................... 331: 72.

Återstående utgifter....................... 5,665: 49.

I allmänhet ........................... 8,775: 18. 14,772: 39.

Summa 220,324: 32.

Kredit.

Balans från år 1873:

Skulder....................................... 9,647: 88.

Utgifter:

Medikolegala besigtningar.................... 12,279: 25.

Resestipendium åt militärläkare............... 2,000: —

Aflöning åt Sundhetskollegium m. m............. 64,459: 81.

Barnbördshusen........... 22,044: 98.

Vaccinationens befrämjande.................. 3,675: 05.

Farsoters och smittosamma sjukdomars botande...... 47,855: 99.

Svenska läkaresällskapet ................... 3,000: —

Resestipendier samt läroböckers m. ro. utgifvande .... 3,000: —

Skrifmaterialier......................... 8,150: 86.

Postporto för tjenstebref.................... 1,456: 49.

Af 8:de hufvudtitelns allmänna besparingar ........ 395: 83. 108,318: 26.

Leverering.

Till Statskontoret................................ 9,088: 82.

Transport 187,054: 96.

— 169

Balans till år 1875:

Tillgångar:

Kontant behållning
Utlånta medel . .

Förskott......

Fordringar.....

Transport 187,054: 96.

20,023: 56.

6,150: —

6,948: 55.

147: 25. 33,269: 36.

Summa 220,324: 32.

Allmänna barnbördshuset.

Debet.

Balans från år 1873:

Tillgångar

390,494: 58.

Uppbörd:

Statsanslag...........................

Räntemedel...........................

Hyresmedel...........................

Skilnaden emellan de åren 1873 och 1874 balanserade

obetalda räkningar......................

Liebertska fonden.......................

9,500: —

8,938: 34.

925: —

1,265: 64.

150: — 20,778: 98.

Skuld

Balans till år 1875:

..... 12,522; 61.

Summa 423,796: 17.

Kredit.

Balans från år 1873:

Skulder...................................... 13,579: 90.

Transport 13,579: 90.

Rev. Ber. angående Statsverket 1876.

Utgifter:

Transport

13,579: 90.

Aflöning...............

Mathållning.........• . .

Tvättkostnader..........

Inventarier och deras underhåll

Reparationer............

Skrifmaterialier..........

Onera................

Hyresmedel............

Värmemateriel...........

Medikamentskostnader......

Lifstidsräntor och intressen . .

Liebertska fonden........

Premiefonden...........

Diverse utgifter..........

5,593: 34.

3,529: 39.

2,180: 56.

1,515: 76.

572: 64.

100: —

163: 04.

225: —

2,741: 22.

1,337: 36.

600: —

150: —

1,481: 32. 20,339: 63.

Balans till år 1875:

Tillgångar:

Kontant behållning i Riksbanken

Utlånta medel............

Fordringar.............

Fasta egendomens värde.....

Inventariers dito..........

2,518:	73.
178,850:	—
1,007:	91.
200,000:	—
7,500:	—

389:876: 64.

Summa 423,796: 17.

V eterinärinstitutet.

Debet.

Balans frän år 1873:

......................... 5,691: 75.

Transport 5,691: 75*

Tillgångar

— 171 -

Uppbörd:

Transport 5,691: 75.

»Statsanslag:

Till aflöning åt lärare och tjensteman . . . 24,425: —

„ dito åt betjente............. 1,500: —

„ stipendier åt elever ............ 4,000: —

„ byggnaders underhåll........... 1,000: —

„ diverse utgifter..... 4,000: —

Inkomst af stallet
Dito af smedjan .
Hyresmedel . . . .
Diverse inkomster

34,925: —

6,633: 15.

16,533: 75.

912: 50.

102: 56. 59406: 96.

Summa 64,798: 71.

Kredit.

Utgifter:

Aflöning till lärare och tjensteman

Dito till betjente..........

Stipendier...............

Byggnaders underhåll........

Diverse utgifter............

För stallet...............

,, smedjan.............

23,300: —

4,285: —

4,000: —

975: 85.

5,967: 10.

6,723: 85.

14,463: 24. 59,715; 04.

Balans till år 1875:

Tillgångar:

Kontant behållning ...................... 4,077: 11.

Dito i Stockholms enskilda bank .............. 1,006: 56. 5,083: 67.

Summa 64,798: 71.

Veterinärelevernes antal utgjorde under hela revisionsåret 16.

— 172

Yeterinärinrättningen i Skara.

Debet.

Balans från av 1873:

Tillgångar

Uppbörd:

Statsanslag .

Arrendemedel

Intressemedel

Kredit.

Utgifter:

Atiöningar
Stipendier .
Inventarier
Diverse . .

Balans till år 1875:

Tillgångar:

Kontant behållning
Utlånta medel . . .

20,622: 86.

4,100: — 1,069: 86. 1,251: 07.	--- 6,420: 93.
Summa	27,043: 79.
4,193: 40.
428: 86.
336: 81.
1,601: 36.	6,560: 43.
433: 36.
20,050: —	20,483: 36.

Summa 27,048: 79.

Antalet lärjungar, som vid inrättningen erhållit undervisning för att bildas till
veterinärer, uppgick den 30 Augusti 1873 till sex, och hade samma dag 1874 nedgått
till tre.

— 173 —

Svenska Akademien.

Debet.

Balans frän år 1873:

Tillgångar..................................... 1,429: 02.

Uppbörd:

Statsanslag:

Till akademien......................... 2,250: —

„ honorarier åt vittra författare.............. 6,000: —

„ postafgifter för tjenstebref............... 135: 80. 8,385: 80.

Balans till år 1875:

Skulder........................................188: Öl.

Summa 10,002: 83.

Kredit.

Utgifter:

För akademien:

Arfvoden .................... 600: —

Hyra........................ 800: —

Omkostnader för minnespenningar...... 691: 54.

Dito för firandet af akademiens högtidsdag 275: 49.

För ordboksarbetet............... 1,500: —

„ tjenstebref.................. 135: 80.

Honorarier åt vittra författare

4,002: 83.

6,000= — 10,002: 83.

Summa 10,002: 83.

- - 17

Kong!. Tetenskapsakademien.

A) Anslaget till Naturhistoriska Riksmuseum.

Debet.

Balans från år 1873:

Tillgångar..................................... 617,338: 92.

Uppbörd:

Statsanslag:

Anslaget till museum.............. 51,850: —

Af anslaget till Vetenskapsakademien, expens medel.

......;............. 4,750: — 56?600: —

Värdet af under året tillkomna naturalier och inventarier 11,461: 03.

68,061: 03.

Balans till år 1875:

Skulder

...... 6,583: 78.

Summa 691,983: 73.

Kredit.

Balans från år 1873:

Skulder....................................... 4,829: 63.

Utgifter:

Aflöning åt tjensteman...... 24,500: _

Dito åt elever......................... 1,200: —

Till ritningars utförande..................... 2,200: _

För zoologiska afdelningen.................... 10,550: —

» botaniska d:o .................... 3,000:__

» mineralogiska d:o .................... 3,600: _

» paleontologiska d:o .................... 2,800: —

Expenser.............................. 4,750: —

För bearbetning af musei samlingar m. m........... 4,000: —

Afskrifning. . . ........................... 3,018: 87. 59 618. 87.

Transport 64,448: 50.

i 75 -

Transport 64,448: 50.

Balans till år 1875:

Tillgångar:

Kontant behållning...................... 5,075: 75.

Fordringar........................... 1,508: 08.

Inventariers och samlingars värden............. 620,951: 45. g27 535- 23

Summa 691,983: 73.

B) Öfriga åt Yetenskapsakademien anslagna medel.

Tillgångar

Debet.

Balans från år 1873:

15,519: 42.

Uppbörd:

Ordinarie statsanslag:

Af 8:de hufvudtitelns anslag till

akademien......... 15,960: —

» dito dito till resestipendier
samt läroböckers och lärda
verks utgifvande, för inlösen
af 100 exemplar
af professor Elias Fries’

svampverk......... 1,500: —

» 7:de hufvudtitelns anslag till
postafgifter för tjenstebref

och dylika försändelser . 167: 35. yj g27- 35

Extra ordinarie statsanslag:

För anskaffande af originalmålningar af
växter ur Sveriges flora och utgifvande
af teckningar af zoologiska

föremål........... 1,200: —

Till inköp af en tomt för

akademiens räkning . . . 250,000: — 251 200- _

Anslag från manufakturmedlen................

Dito från Telegrafstyrelsen...................

Försäljningsmedel.........................

Xteruppdebiterade medel................. . . ,

Hyresmedel............................

268,827: 35.
1,550: —
300: —
9: 38.
136: 80.
3,000: —

Transport

273,823: 53.
289,342: 95.

— 176 —

Transport 289,342: 95.

Balans till år 1875:

Skulder........................... 76: 48.

Summa 289,419: 43.

Kredit.

Balans från år 1873:

Skulder...................................... 599: 62.

Utgifter:

Till befordrande af Kongl. Akademiens fortfarande verksamhet
» teckningar af inhemska växter och för utgifvande af

teckningar af zoologiska föremål ...........

» meteorologiska observationers anställande å särskilda

orter inom riket.....................

» ersättning för räntan å köpeskillingen för de till staten
afträdda f. d. Abrahamsénska egendomarne. . .
» ordnande af senaste ishafsexpeditionens samlingar . .
» inlösen af vissa exemplar af Professor Elias Fries’

svampverk.........................

» utgifvande af ett vetenskapligt verk öfver fregatten
Eugenies jordomsegling.................

* bekostande af planscher till vissa af handlingar, afsed da

att inföfas i akademiens skrifter .........

» inköp för statens räkning af egendomen N:o 94 i qvarteret
Grönlandet södra..................

* postafgifter för tjenstebref.................

» hyra och arfvode för vård och tillsyn af två delningsinstrument
.........................

» understöd för de optiska och matematiska instrument makeriverkstäderna.

..................

» underhåll af telegrafledningen mellan Stockholms observatorium
och telegrafstation..............

960: —

462: 07.

11,485: 34.

3,000: —
216: 15.

1,500: —

1,100: 54.

3,150: —

250,424: 97.
243: 83.

1,050: —

500: —

177: 50.

274,270: 40.

Tillgångar:

Kontant behållning
Dito i Riksbankeu
Fordringar ....

Balans till år 187b:

76: 48.
11,472: 93.
3,000: —

14,549: 41.

Summa 289,419: 43-

177

Kongl. Vitterhets- Historie- och Antiqvitetsakademien.

Tillgångar

Debet.

Balans från år 1873:

18,669: 97.

Uppbörd:

Af 8:de hufvudtitelns ordinarie anslag till akademien
....................... 8,450: —

» dito dito till skrifmaterialier, expenser, ved

m. m......................... 200: —

Af 7:de hufvudtitelns ordinarie anslag till post afgifter

och dylika försändelser........ 82: 78.

Extra anslaget till undersökning och beskrifning

af fäderneslandets fornlemningar........ 5,000: —

Dito dito till arfvoden åt vetenskapligt bildade

biträden m. m................... 4,000: —

Dito dito till utgifvande af planschverk öfver forn saker

m. m.................... 2,000: —

Dito dito till inköp af en myntsamling ...... 8,000: — 27,732: 78.

Försäljningsmedel.......................... 1,933: 57.

Räntemedel.............................. 100: 68.

Akademiens egna medel................... 660: —

30,427: 03.

Balans till år 1875:

Skulder å statsanslag............................... 3,731: 67.

Summa 52,828: 67.

.0 j :<n q. | . ''MSUHtfcäLh I

Skulder å statsanslag

Kredit.

Balans från år 1873:

molijwbi iil.t M\

im-m.lil-r.ii>

• • • • • 4,523: 18.
Transport 4,523: 18.

Rev. Ber. 1876 angående Statsverket.

— 178 —

Utgifter:

Af statsanslag:

För samlingarne.................

» biblioteket.....• •...........

Tryckningskostnader m. m............

Kesekostnader m. m...............

Museets inredning................

Undersökning af fornlemningar m. m.....

Planschverk ....................

För tjenstebref..................

Biträden och betjening.......

Yed........................

Af akademiens egna medel...........

Transport 4,523: 18.

14,973: 40.

1,272: 90.

1,549: 34.

1,467: 83.

170: 83.

5,290: 64.

1,515: 75.

82: 78.

2,733: 84.

163: 9Q- 29,321: 21.

........63Q: ~ 29,951: 21.

Tillgångar:

Kontant behållning:

Å statsmedel........

» akademiens egna medel

Utlånta medel:

Akademiens egna medel. .

Balans till år 1875:

3,964: 17.
685: 36.

4,649: 53:

13,704. 75. 18,354; 28.
Summa 52,828: 67.

Kong!. Akademien för de fria konsterna.

. Yo ;228.So .borenuS

Tillgångar......

Debet.

Balans från är 1873:

''gsleaszi.siB .6 ■ivhhsXc.

...... 4,546: 10.

Uppbörd:

Af anslaget till akademien:

För direktören .................. 1,100: —

»■ manliga afdelningen............. 16,300: —

qvinlig» d:ö! ............. 4,200: —

Transport 21,600: ** 4,546: 10.

— 170 —

Transport 21,600: —

För expenser.................... 10,500: —

» inköp af svenska, norska och danska konstnärers
arheten............... 14,300: —

Af åttonde hufvudtitelns anslag till skrifmaterialier och expenser
...............................

4,546: 10.

46,400: —

2,614: 89. 49,014, g9-Summa 53,560: 99.

Kredit

Utgifter:

För manliga
afdelningen.

Löner och arfvoden......... 17,400: 02.

Belöningar.............. 1,230: —

Inköp af svenska, norska och danska
konstnärers arbeten .... 14,300: ■—

Yed och bränsle........... 2,614: 89.

Betjening............... 454: 10.

Samlingar............... 1,733: 65.

Modeller............... 959: 50.

Lyshållning in. m........... 3,528: 58.

Sgr 42,220: 74.~

För qvinliga
afdelningen.

4,200: —
300: —

592: 50.
1,877: 26.
6,969: 76.

Summa.

21,600: 02.

1,530: —

14,300: —

2,614: 89.

454: 10.

1,733: 65.

1,552: —

5,405: 84.

--/ “49,190: 50.

Balans till år 1875:

Tillgångar:

Kontant behållning........ 1,193: 44. 3,177: 05.-- 4,370: 49.

Summa 53,560: 99.

Vid Kong! Akademiens för de fria konsterna läroverk utgjorde elevantalet
år 1874:

i modell- och antikskolorna ......... 45 män 25 qvinnor.

i byggnadsskolan................ 23 > — —

i förberedande teckningsskolan.......131 » — —

Summa 199 män 25 qvinnor.

— 180 —

Kongl. Musikaliska akademien.
Debet.

Balans från år 1873:

Tillgångar ..............................

1,925: 12.

Uppbörd:

Af åttonde hufvudtitelns anslag till akademien

..... 10,100: —

Summa 12,025: 12.

Kredit.

Utgifter:

Arfvoden............................... 7,157: 80.

Hyresmedel............................. 1,800: —

För jettoner........................ 84:

Inköp ock underhåll:

af böcker och musikalier..............116: 47.

„ instrumenter.................... 303: 91.

„ inventarier..................... 21; 38, 441. 75.

Trycknings- och annonskostnad................. 268: 24.

Ved, ljus och expenser...................... 1,396: 35.

11,147: 65.

Tillgångar:

Kontant behållning

Balans till år 1875:

..... 877: 47.

Summa 12,025: 12.

I den öfver akademiens konservatorium upprättade katalog för höstterminen
1874 meddelas rörande då inskrifna elever följande uppgifter:

Från Stockholms stad voro

„ Upsala stift „

„ Linköpings „

„ Skara „ „

Manliga. QYinliga.

28. 31.

3. 6.

5. 6.

2. 6.

Transport 38.

49.

181 —

Från Strengnäs stift voro

„ Yesterås „ „

„ Yexiö „

,* Lunds „ „

„ Göteborgs „

„ Kalmar „ „

„ Karlstads „ „

„ Hernösands „ „

,, Visby „

,, utlandet „ „

Manliga. Qvinliga.

Transport 38. 49.

...... 4. 4,

...... 6. 5.

...... 10. 1.

...... 7. 3.

...... 5. 5.

...... 1. —

...... 3. 2.

...... 1. 4.

...... — 2.

...... L

Summa 81. 76.

Tillsammans 157.

Allmänna institutet för döfstumma och blinda.

Tillgångar

Debet.

Balans frän år 1873:

599,994: 13.

Uppbörd:

Af 8:de hufvudtitelns ordinarie anslag

stumma och blinda........

Betalande elevers afgifter.......

Intressemedel..............

Kollektmedel..............

Gåfvomedel...............

Behållen hyresinkomst.........

Vinst å fastighetsförsäljning......

Reserverade medel...........

Donationer..............

till undervisningsanstalter för döf .

......... 81,000: —

............ 22,375: —

........... 10,907: 04.

.......... 2,304: 73.

........... 1,666: 62.

........ 316: 39.

........... 2,000: —

............. 3,705: 37.

.............11’5Q0: ~ 135,775: 15.

Balans till år 1875:

..... 174,340: 93.

Summa 910,110: 21.

Skulder

182

Kredit.

Balans från år 1873:

Skulder

Utgifter:

Aflöning ............

Kosthåll.............

Beklädnad........ . . .

Sjukvård ............

Lifräntor............

Inventarier...........

Undervisningsmateriel ....

Yed och lyshållning.....

Underhåll af en häst.....

Arbetsmateriel för döfstumma
Diverse omkostnader.....

Balans till år 1875:

Tillgångar:

Utlånta medel......................

Fastigheters värden...................

Inventariers dito ...................

Fordringar.........................

Förskott..........................

178,628: 44.

38,926: 99.

46,530: 58.

12,020: 39.

1,256: 47.

5,469: 49.

2,545: 88.

1,908: 15.

9,818: 39.

470: 98.

505: 48.

4’468: Q2'' 129,818: 08.

293,727: 40.

268,250: —

31,266: 74.

7,424: 55.

1’0Q0: " 601,668: 69.
Summa 910,110: 21.

Vid utgången af år 1874 uppgick antalet elever vid institutet till:
Döfstumma:

å tal-linien.......................122\ , r.

å tecken-linien..................... 32/

Blinda...............................67.

Tillsammans 221,

183

Kongl. Serafimerlasarettet.
Debet.

Balans från år 1873:

Tillgångar

1,195,694: 86.

Uppbörd:

Statsanslag...........

Afgifter för betalande sjuke .
För ombesörjda begrafningar
För likvagnens begagnande .

Befordringsafgifter......

Burskapsafgifter........

Kollektör............

Biljardafgifter.........

Kortstämplingsafgifter ....

Bötesmedel...........

Räntemedel...........

Letterstedtska donationen . .
Vinst å utlottade obligationer
Diverse inkomster.......

24,000: —

52,676: —

531: 25.

233: —

1,059: 90.

7: 41.

201: 58.

274: 95.

3,000: —

4,479: 64.

47,568: 99.

913: 39.

2,060: —

139: 55~ 137,145: 66.

Balans till år 1875:

Skulder:

I allmänhet......................... 47,139: 38.

Kongl. Lasarettets kapitalbehållning........... 1,182,667: 37. j 229 806- 75

Summa 2,562,647: 27.

Kredit.

Balans från år 1873:

Skulder:

I allmänhet i .t» a. ??oq. m. •»raacGiievi i jtaattVauf äJs... 45,920: 76.

Kongl. Lasarettets kapitalbehållning . eb . . . 1,149,774: 10. j gg

■-rm/bn i ’&uivA 9bueesrs l ,oidoiLsK leirrsm 4 xfoo egnT- .niunm ’ ’

btuno isi: Utgifter)!U:?^nai''-)‘jPir'' iiz ram.

För sjukvården y?g.ni;

Aflöning;''//''! ii4aM.

%fe sbxBvaganoxfiJ s.ti

A (i. 319 i i :i j A AP. • j A j j

:• lss 1& .iixj^>xi is r • j>i7
sb ;■-/ .''i< >i DS

. .*. . . . . 94,839: 04.

«:* •/•.<• * . 12,810: —, mobomiäfl

Transport 107,649: 04. 1,195,694: 86.

- 184 —

Transport

Begrafningskostnader.....................

Understöd åt fattiga.....................

Lasarettsegendomens underhåll...............

Onera..............................

Lifräntor............................

Diverse utgifter........................

Omföring till reserverade öfverskottsmedel........

107,649:

531:

185:

5,117:

410:

19,591:

301:

3,359:

04.

25.

70.

08.

50.

38.

55.

16.

1,195,694:

137,145: 66.

Balans till år 1875:

Tillgångar:

Kontant behållning i Riksbanken . .

Fastighetsvärde.............

Utlånta medel jemte upplupna räntor

Fordringar................

Förskott.................

14,464: 96.

1,088: 05.

1,210,144: 74.

3,915: 50.

193: 5Q- 1,229,806: 75.
Surnmär2j564,647: 27.

§ 1-

Fn uti ingående balansen till värde af 31,073 kronor 67 öre upptagen fastighet,
egendomen N:o 3 i qvarteret Ruddammen här i staden, har under revisionsåret
försålts för 31,100 kronor. Beträffande denna egendom hafva Revisorerne inhemtat,
att Kong!, lasarettsdirektionen år 1866 måst till betäckande af en intecknad fordran
vid exsekutiv auktion inköpa densamma efter ett pris af 27,000 kronor. Egendom,
som vid 1867 års början upptogs i räkenskaperna till inköpsvärdet, utfördes vid årets
slut till ett förhöjdt värde af 29,489 kronor 25 öre på grund af då antaget bokföringssätt,
enligt hvilket till inköpsvärdet lades sammanlagda beloppet af dels åtskilliga
med köpet förenade utgifter, dels ock värdet af å egendomen verkstälda reparationer
jemte sex procent ränta å köpeskillingen, efter afdrag af egendomens afkastning för
året. Till följd af ett sådant bokföringssätt hade egendomens bokförda värde vid
1869 års början stigit till 31,073 kronor 67 öre, hvarvid det sedermera bibehållits.

Sedan Ivongl. lasarettsdirektionen den 3 December 1872 erhållit vederbörligt
tillstånd att försälja egendomen äfven under dess bokförda värde, dock ej till lägre
belopp än inköpspriset, blef egendomen enligt köpebref den 31 December 1874 försåld
till ofvan angifna pris.

§ 2.

Bland serafimerlasarettets tillgångar förekommer en post å 12,440 kronor 65
öre, F. J. Nordgrens skuld enligt revers af den 14 December 1864 med hypotek af
inteckning uti ett mantal Nolinge och \ mantal Malmbro, i afseende hvarå i räkenskaperna
anmärkts, att “inteckningsrätten för det oguldna beloppet genom fastigheternas
försäljning å konkursauktion gått förlorad.11 Med anledning häraf hafva
Revisorerne vid inventering af serafimerlasarettets säkerhetshandlingar tagit närmare
kännedom om nämda lånetransaktion och dervid inhemtat, att 1 mantal Nolinge och
\ mantal Malmbro år 1861 taxerats till 46,420 kronor, att detta taxeringsvärde år

185 —

1862 höjts till 99,500 kronor, samt att den belånade inteckningen å 15,000 kronor
föregåtts af trenne andra å tillsammans 51,725 kronor.

Om vid pröfning af inteckningens säkerhet tagits i betraktande medelvärdet
af de tio föregående årens taxeringsvärden, på sätt i flera lånereglementen är föreskrifvet,
hade något lån emot den erbjudna inteckningen icke bort beviljas, men då
tillika förekommer, att jemlikt ett lånehandlingarne bilagdt hypoteksvärderingsinstrument
ifrågavarande egendomar år 1861 uppskattats till 160,670 kronor 60 öre, samt
några särskilda bestämmelser för utlåning af serafimerlasarettets tillgångar icke lära
vara meddelade, hafva Revisorerne endast velat upplysa, att berörda fordran under
revisionsåret minskats med 1,058 kronor 65 öre, utgörande utdelning från Nordgrens
konkursmassa, att genom rättegång mot sysslomannen i konkursen innevarande år till
lasarettskassan influtit 320 kronor 80 öre, men att någon vidare utdelning icke är
att förvänta. Lasarettets förlust skulle således efter de skedda utdelningarne uppgå
til 11,061 kronor 20 öre.

Allmänna hospitals- och barnhusfonden.
Debet.

Balans från år 1873.

Tillgångar

2,855,286: 75.

Uppbörd.

Statsanslag, ordinarie........... 142,595: 41.

Dito extra.............. 229,500: —

Arrendemedel...........

Donationer.............

Kollektmedel............

Arsafgifter.............

Arfs- och qvarlåtenskapsmedel .

Intressemedel ...........

Köpeskilling för försåld fastighet

Lösen för exproprierad jord...............

Diverse inkomster.....................

Tillökade inventariers värden................

Ersatt underhåll:

af Kongl. Fångvårdsstyrelsen...... 18,000: —

„ Danviks hospital........... 14,000: —

372,095:	41.
123,685:	41.
695:	12.
433:	73.
203,507:	28.
6,050:	80.
6,430:	99.
200:	—
585:	60.
7,404:	88.
66,517:	10.
32,000:	—

Transport

819,606: 32.

3,674,893: 07.
24

Rrv. Ber. 1876 angående Statsverket.

— 186 —

Transport

Balans till år 1875:

Skulder:

Ofverlevereringar..................... 17,319: 68.

I allmänhet........................ 6,141: 90.

Skulder till extra anslagen för hospitalsbyggnader . . 9,479: 44.

Summa

Kredit.

Balans från år 1873:

Skulder

Utgifter.

Afskrifning................. 4,917: 67.

Dito återlyftade patientafgifter...... 9,696: 92.

Dito för minskade fastighets- och inven tarievärden.

.............. 34,779: 95. 4 q qq^. ka

Aflöning.................... 161,129: 08.

Pensioner........................... 1,373: 54.

Underhåll............. 256,472: 38.

Understöd för sjukvårdsanstalter............ 8,355: 2&.

Beklädnad och sängkläder................ 45,709: 75.

Medikamenter .....................: • 6,333: 67.

Eldning och lyshållning.................. 79,290: 75.

Begrafningskostnader.................... 616: 39.

Byggnader och reparationer.............. 59,813: 96.

Inventariers inköp och underhåll ........... 17,877: 90.

Almänna utskylder................... 2,414: 81.

Skrifmaterialier och expenser.............. 2,862: 58.

Besekostnader . .................... 2,237: 59.

Skifteskostnader..................... 347: 18.

Bötesmedel....................... 59: 62.

Räntemedel...................... 2,325; —

Uppfostringshjelp................. 18,275: 75.

Postafgifter för tjenstebref ............... 129: 96,

Diverse utgifter..................... 40,362: 33-

Balans till år 1875:

Tillgångar:

Kontant behållning ................. 56,929: 43.

Behållning af spanmål och proviant........ 50,165: 53.

Utlånta medel ......................427: 09.

Transport 107,522: 05.

3,674,893: 07.

32,940: 97.
3,707,834: 04.

16,790: 56.

755,382: 06.

772,172: 62 •

772,172: 62.

Transport 107,522: 05.

Fordringar...................... 289,860: 90.

Propriebalans .............. 52: 41.

Förskott ....................... 2,656: 45.

Fastigheters värde.................. 2.158,710: 72.

Inventariers d:o .................. 376,858: 89. 2,935,661: 42-

Summa 3,707,834: 04.

Hospitalet å Hisingen.

Debet.

Uppbörd.

			Leverering från Serafimer-	Intreseemedel
			ordensgillet.
Under	är	1868 ......	........... 107,455: —	30:	—	107,485:	—
		1869 .......	........... 150,464: 20.	55:	46.	150,519:	66.
		1870 .......	...........137,210: —	291:	91.	137,501:	91.
		1871.......	........... 101,331: 62.	565:	91.	101,897:	53.
		1872 .......	........... 90,670: 89.	554:	05.	91,224:	94.
		1873 .......	........... 15,000: —	51:	01.	15,051:	01.
			Summa 602,131: 71.	1,548:	34.	603,680:	osl

Kredit.

Utgifter.

Under år 1868 .......................... 78,226: 48.

„ „ 1869 .......................... 177,001: 02.

„ „ 1870 .......................... 138,537: 04.

„ „ 1871 .......................... 102,976: 42.

„ „ 1872 .......................... 89,217: 13.

„ ., 1873.......................... 14,536: 42.

„ „ 1874:

Afskrifning af förbrukade inventarier och

materialier.................. 92: 37.

Byggmästaren J. Dähn för diverse byggnader
m. m................... 2,684: 25. g 776- 62

603,271: 13.

Transport, 603,271: 13.

— 188

Balans till år 1875:

Transport 603,271: 13.

Tillgång:

Inventariers värde

.... 408: 92.

Summa 603,680: 05''

§ 1-

Vid denna hospitalsinrättning har en afdelning af Statsrevisorerne afiagt besök.

Hospitalet utgöres af fem byggnader, uppförda af sten, deraf en för administration,
en lör ekonomi och de ölriga för sjukvården. Härtill komma ytterligare
några åbyggnader af trä.

\id tillfället vårdades inom hospitalet 168 sinnessjuka, hälften af hvartdera
könet, men fans plats och var inträde beviljadt för ytterligare en af hvart kön,
hvarigenom antalet kommer att uppgå till 170.

Det för inrättningen behöfliga dricksvatten måste nu hemtas från en, utom
dess område belägen, källa, till hvars begagnande rättighet dock blifvit, vid inköp af
inrättningens mark, för framtiden förbehållen. Till förvärfvande af denna källa skulle
erfordrats, att en ytterligare jordrymd af omkring sju tunnlands vidd, belägen emellan
hospitalets gräns och en vester derom flytande bäck, blifvit inköpt, men lärer öfverenskommelse
derom ej kunnat träffas.

Vid det sätt, hvarpå inrättningen vårdas och underhålles, hafva Revisorerne
ej funnit skäl till anmärkning.

Drottninghuset.

Debet.

Balans från år 1873:

Tillgångar

Drottninghusets
egna medel.

129,050: 59.

Kniggeska

donationen.

25,497: 08.

Lieberthska

donationen.

4,765: 95.

Brandelska

donationen.

42,376: 07.

Summa.

201,689: 69.

Uppbörd:

Statsanslag..... 5,000: —

Intressemedel.... 3,230: 69.

Hyresmedel .... 120: —

Från Brandelska

fonden...... 591: 73.

Transport 8,942: 42.

1,012: 68. 150: —

1,012: 68.

----- 5,000: -

2,155: 61. 6,548: 98.

120: —

591: 73.
12,260: 71.

150: —

2,155, 61.

189

Transport 8,942: 42. 1,012: 68.

Qvarlåtenskaps -

150:

2,155: 61 12,260: 71.

Auktionsmedel . . . Diverse inkomster .	1,402: 89. 17: —	. _	—	—	—	——	—-	y tv: 1,402: 17:	eu. 89.
Sgr	10,833: 17.	1,012:	''68.	150:	—	2,155:	61.	14,151:	46
Balans till år 1875 Skulder .......	3,780: 70.	123:	73.			266:	66.	4,171:	09.
Summa	143,664: 46.	26,633:	49.	4,915:	95.	44,798:	34.	220,012:	24.
Kredit. Balans från år 1873: Skulder....... 3,857: 49.					266:	66.	4,124:	15.
Utgifter:
Underhåll.....	3,804: 31.	__	_	__	_	__		3,804:	31.
Särskilda gåfvor . .	272: 45.	__	_	71:	92.	__	_	344:	37.
Pensioner och lif-räntor ......	1,343: 80.	1,376:	25.			1,600:		4,320:	05.
Aflöning.......	1,520: —	—	—	—	_	__	__	1,520:	.
Medikamenter . . .	293: 17.	__	- .	. __	_	__	_	293:	17.
Vedomkostnader . .	1,492: —	___	_	__	_	__	_	1,492:
Reparationer ....	136: 61.	__	_	__	_____	__	_	136:	61.
Renhållning och lys-hållning .....	240: 68.							240:	68.
Begrafningsomkost-nader.......	247: 42.							247:	42.
Till Drottninghu-sets medel om-förda .......						591:	73.	591:	73.
Diverse utgifter . .	752: 49.	14:	10.	—	—	---	—	766:	59.
Sgr	10,102: 93.	1,390:	35.	71:	92.	2,191:	73.	13,756:	93.
Balans till år 1875	;
Kontant behållning
i Kiksbanken . .	533: 19.	—	—	__	_	____	_	533:	19.
Kontant behållning hos redogöraren	63: 91.							63:	91
Utlånta medel . . .	84,614: 10.	25,009:	—	2,925:	—	41,324:	40.	153,872:	50-
Fordringar.....	6,597: 60.	234:	14.	1,919:	03.	1,015:	55.	9,766:	32.
Fastigheters värden	37,500: —	—	—	—	—	__	_	37,500:	___
Inventariers värden	395: 24.	---	—	—	—	—	—	395:	24.
Sgr	129,704: 04.	25,243:	14.	4,844:	03.	42,339:	95.	202,131:	16.

220,012: 24.

190 —

§ I Sedan,

på sätt i föregående revisionsberättelser är omförmäldt, Kong]. Kammarrätten
genom utslag den 20 December 1873 förpligtat åtskillige f. d. ledamöter i
Drottninghusets direktion att med 28,590 kronor jemte ränta, tills betalning skedde,
hålla Drottninghuset skadeslöst för en i egendomen Molnebo intecknad, vid egendomens
försäljning å exsekutiv auktion af köpeskillingen icke betäckt fordran, har, enligt anteckning
i räkenskaperna, den 7 påföljde April, för fullföljd af underdånig talan mot
samma utslag, i Öfverståthållare-embetets kansli deponerats nämnda kapitalbelopp
jemte ränta till nedsättningsdagen med tillhopa 33,338 kronor 57 öre. Efter det
Kammarrättens utslag blifvit af Kongl. Maj:t faststäldt den 16 December 1874, har
sistnämnda belopp den 16 Januari 1875 af Kammarrättens advokatfiskal till Drottninghusets
kassa inlevererats. Någon ränta från depositionsdagen till levereringsdagen
har emellertid icke kommit Drottninghuset till godo. Denna ränteförlust hade, i
Revisorernes tanke, bort kunna undvikas, derest rättigheten att mot borgen lyfta de
deponerade medlen blifvit begagnad och medlen derefter gjorts fruktbärande.

Danviks hospital.

Debet.

Tillgångar

Balans från år 1873:

77,855: 16.

Uppbörd:

Hemmansräntor och arrenden.......... 48,783: 88.

Kronotionde.................... 3,515: 75.

Tomtöremedel................... 188: 30.

Hyresmedel.................... 1,264: —

Underhållsmedel.................. 20,383: 27.

Tolagsmedel.................... 9,901: 89.

Danvikspenningar................. 3,082: 41.

Rekognitionspenningar.............. 13,027: 67.

Skogsförsäljningsmedel.............. 660: 40.

Skatteköpsmedel.................. 7,010: —

Medgiftsmedel................... 7,500: -—

Arfs- och qvarlåtenskapsmedel ......... 131: 42.

Donerade medel ................. 6,000: —

Diverse inkomster ................ 764: 61.

Intressemedel................... 4,028: 20.

Uppdebitering af hospitalsegendomens värde.....

Balans till år 1875:

126,241: 80.

97,500: — 223,741: SO.
........ 9,787: 46.

Skulder .

Summa 311,384: 42.

191

Kredit.

Balans från är 1873:

Skulder ....................................... 13,296: 37.

Utgifter:

Afkortning: hemmansräntor och arrenden........... 588: 14.

Afskrifning: dito dito jemte proviant . . 1,385: 73.

Löner, arfvoden och pensioner.................. 14,927: 16.

Utspisning.............................. 33,396: 33.

Beklädnad och sängkläder.................... 2,991: 04.

Ved och lyshållning........................ 5,912: 64.

Renhållning.......j...................... 716: 59.

Medikamenter och sjukvårdsomkostnader............ 1,961: 13,

Inventariers anskaffning och underhåll............. 1,719: 52.

Hospitalsegendomens underhåll och reparation ........ 7,452: 39.

Utskylder och kontributioner . *.................. 559: 70.

Underhållsbidrag till hospitalet Konradsberg.......... 14,000; —

Lifräntor .............................. 1,239: 59.

Omkostnader för hospitalets hemman.............. 1,169: 07.

Diverse utgifter...................... 1,113; 69. §9^32; 1%

Balans till år 1875:

Tillgångar:

Kontant behållning...................... 27,864: 43.

Behållning af proviant och materialier....... 6,215: 24.

Utlånta medel . -................ 64,086: ■—

Fordringar........................... 13,289: 66.

Fastigheters värden...................... 97,500: — 208,955: 33.

Summa 311,384: 42.

Å hospitalets båda afdelningar, det egentliga hospitalet och enkhusinrättningen,
vårdades inalles 256 derstädes intagne personer. Af dessa underhöllos 185 med den
allmänna eller s. k. fattigkosten och 71 med den bättre eller s. k. enkhuskosten.

- 192

Stockholms allmänna barnhus.

Debet.

Balans från år 1873:

Tillgångar................................... 2,263,088: 66.

Uppbörd:

Diverse inkomster, specificerade i direktionens tryckta underdåniga berättelse
för år 1874, pag. 12 ............. 277,059: 05.

Tillökning i värdet af barnhusets lösegendom, i följd af

ny värdering...................... 23,671: 46.

För en försåld jordrymd.................. 2,810: —

Omföx-ing från byggnads- och reservfonden........ 19,891: 41. 323431- 92

Balans till år 1875:

Skulder.................................... 695,260: 66.

Summa 3,281,781: 24.

Skulder.

Kredit.

Balans från år 1873:

694,383: 39.

Utgifter:

Diverse utbetalningar, specificerade i ofvan omförmälda underdåniga

berättelse, pag. 11 .......................... 296,950: 46.

Balans till år 1875:

Tillgångar:

Kontant behållning........... 615:57.

Dito i Riksbanken............18,610: 08. 225- 65

Fastigheters värden.................. 646,468: —

Inventariers dito .................. 41,699: 15.

Utlånta medel..................... 1,485,680: 16.

FordrinSar....................... 97,374: 43. 2i290>447; 39.

Summa 3,281,781: 24.

198 -

under år 1874 nedannämnde förändringar

Af barnhusdirektionens berättelse angående inrättningens förvaltning under
år 1874 hafva Revisorer^ ansett sig böra meddela nedanstående uppgifter :

“Med barnen inom barnhuset hafva
försiggått:

Vid årets början befintliga:

Egentliga barnhusbarn, som i rullorna in skrifvits.

..................

S. k. extra barn, eller sådane, som endast
för kortare tid, emot dagafgift, intagits
å barnhuset, utan att i rullorna införas o.

Späda barn. 1—6 år.	R —14 år.	Summa.
118. 38.	36.	192.

Tillkomne under året: Inlöste emot full afgift............ Dito „ nedsatt dito............ Remitterade från poliskammaren...... Medförde af till ammor antagna mödrar . . Af fosterföräldrar återlemnande.......	124. 51. 78. 150. 25. 47.	5. 19. 9. 72. 13.	119.	129. 70. 87. 150. 216. 60.
Tillsammans	“ 598.	“ 158. “	155.	911.
Från lägre åldersklasser uppflyttade ....	—	21.	7.	28.
Summa	598.	179.	162.	939.

Under året afgångne:

Utlemnade till fostervård.......... Återtaga af anhörige: Ordinarie barnhusbarn Extra......... Döde: Ordinarie................ Extra.................. Öfverårige, som upphört att vara barnhus-barn ..................... Öfverfiyttade till äldre åldersklasser ....	271. 10. 24. in. 16. 21.	in. i. n. 22. 1. 7.	121. 1. 3. 3.	503. 12. 35. 136. 17. 3. 28.
Tillsammans Vid årets slut qvarvarande: Ordinarie barnhusbarn............ Extra......................	453. 133. 12.	153. 23. 3.	128. 34.	734. 190. 15.
Summa	598.	179.	162.	939.
Om från summan af samtlige barnen inom barnhuset................	598.	179.	162.	939.

afräknas dels sådane, som genast efter inskrifningen
i rullorna utlemnats mot fosterlön
och således ej någon tid inom barnhuset
vårdats; ____

Transport 598. 179. 162.

Rev. Ber. 1876 angående Statsverket.

— 194 —

Transport dels ock sådane, som öfverflyttats från en åldersklass till en annan, af hvilka båda kategorier antalet utgjort..........	Späda barn. 598. 52.	1—6 år. 179. 36.	6—14 år. Summa. 162. 939. 7. 95.
så uppgår summan af de under längre eller
kortare tid af året inom barnhuset vårdade
barn till....................	546.	143.	155. 844.
Och då från dessa summor ytterligare
afräknas de från 1873 öfverförde barn . .	123.	40.	36. 199.
bäfver antalet nya individer samt till barn-
huset återlemnade och der vårdade barn .	423.	103.	119. 645.
Antalet unäerhällsdagar har varit:
för de ordinarie barnen........	38,305.	11,529.	11,963. 61,797.
för de extra barnen...........	3,088.	659.	--- 3,747.
Tillsammans	41,393.	12,188.	11,963. 65,544.
Medeltalet af larn per dac] har utgjort:
af de ordinarie.............	104,95.	31,69.	32,78.
af de extra................	8,46.	1,81.	—
Tillsammans	113,41.	33,40.	32,78.
Medeltiden af hvarje lams vistande inom
barnhuset har uppgått till följande an-
tal dagar.................	7 5,81*.	85,28.	77,18.
Högsta antalet barn per daq har varit:
af de ordinarie...........	133.	48.	41.
af de extra............	15.	4.	—
Lägsta antalet barn per dag: af de ordinarie	92.	18.	24.
af de extra . .	4.	_-	_
De vid årets slut under barnhusets vård qvarvarande barnen utgjordes af: Inlöste............... i Q71
Remitterade .........
Ammbarn..........
För fattigvårdsnämndens räkning utackorderade.....
Extra barn ...........			------------------- 0? ( Ul.

Summa 3,806.

Vid början af år 1874 funnos inom barnhuset 80 ammor och under samma år
antogos i barnhusets tjenst ytterligare 157 ammor, så att hela ammantalet uppgick till
237. Deraf utskrefvos af olika anledningar 156 och öfrige 81 öfverfördes på 1875
års personal.

Medeltalet ammor per dag utgjorde 74,42, medeltiden för hvarje ammas vistande
inom barnhuset 114,61 dagar och underhållsdagarnes antal 27,162.

Proportionen emellan ammor och barn förhöll sig för hela året såsom 1 till
1,52 och motsvarade således ej fullt den minimi-proportion af 1 till l,5o, som, för en
ändamålsenlig skötsel och vård, anses nödvändig, men var dock vida fördelaktigare
än under 1873. Af 296 ammtjenstsökande qvinnor under år 1874 kunde endast 156
till ammor antagas.

— 195 —

Helso till ståndet bland ammorna har i allmänhet varit tillfredsställande, likasom
bland barnen. Dödligheten bland de senare har, jemförd med förhållandet under år
1873, högst betydligt sjunkit och bör, enligt öfverläkarens i den af honom afgifna
berättelse uttalade åsigt, med allt skäl betraktas såsom ganska låg och fördelaktig
för en barnhnsinrättning. Oaktadt epidemier af koppor, messling, skarlakansfeber och
kikhosta varit rådande, har nemligen mortaliteten i procent utgjort endast bland de
äldre sjuka barnen 15,06 och bland de späda barnen 20,03. Under år 1873 uppgick
åter dödligheten bland de äldre sjuka barnen till 27,04 och bland de späda barnen
till 34,06 procent. Öfverläkaren har ansett orsaken till detta gynsamma förhållande
vara att tillskrifva, icke den speciela sjukvården, som fortgått på samma grunder,
som under föregående år, utan det lägre barnantalet, den fördelaktigare proportionen
mellan ammor och barn, den kortare medeltiden af hvaije barns vistande inom barnhuset
samt det ringare medeltalet barn per dag, än under 1873.

Barnhusets poliklinik, som hållits för allmänheten tillgänglig på dertill bestämda
tider, har varit besökt af 1,392 olika individer, hvilka behandlats för 2,122 sjukdomar.
Hvarje inskrifvet barn har i medeltal gjort 4 besök, hvadan besökenas antal uppgått
+;11 omkring 5,600.“

§ 2.

Uti revisionsberättelsen nästföregående år omförmäles, att 1873 och föregående
år af allmänna barnhusinrättningens tillgångar inköpts obligationer, utfärdade dels af
Stora Kopparbergs bergslag, dels af Stockholms^—Yesterås—Bergslagens jernvägsaktiebolag,
samt att vid 1873 års slut sammanlagda beloppet af dessa obligationer uppgick
till 319,900 kronor; och funno dåvarande revisorer sig föranlåtne att emot dessa
obligationsköp framställa anmärkning. Revisorerne få nu meddela, att utlottningar och
försäljning af Stora Kopparbergs bergslags obligationer sedermera egt rum, så att, vid
den 20 sistlidne September anstäld inventering af barnhusets säkerhetshandlingar,
beloppet af sistnämnda obligationer nedgått till 163,600 kronor, hvaremot antalet af
barnhuset tillhöriga Stockholms—Vesterås—Bergslagens jernvägsaktiebolags obligationer
å tillsammans 112,000 kronor icke undergått förändring. Sammanlagda beloppet af
ifrågavarande obligationer utgjorde således vid inventeringstillfället 275,600 kronor.

— 196 —

D o m -

	Debet.
	Balans				Uppbörd.			Balans
	från år								till år
	1873.								1875.
			Statsanslag.	Diverse.		Summa.
	Tillgångar.							Skulder.
Upsala domkyrka..............	86,752	12	8,727	64	42,338	1	51,065	65		—
Linköpings dito...............	—	5	2.986	24	816	90	3,803	14	16,867	22
Skara dito...................	25,179	17	455	78	5,087	47	5,543	25	15,844	24
Strengnäs dito................	85,379	51	4,328	63	4,836	12	9,164	75	—	—
Vesterås dito.................	4,025	09	2,625	75	2,877	87	5,503	62	46,664	74
Vexiö dito...................	22,089	57	2,980	19	1,233	14	4,213	33	9,451	23
Lunds dito...................	310,539	53	27,666	60	62,191	74	89,858	34	—	—
Göteborgs dito................	12,844	53	1,643	64	26,635	93	28,279	57	36,000	—
Kalmar dito..................	41,335	17	2,415	10	6,392	83	8,807	93	—	—
Karlstads dito.................	149	59	2,512	91	1,748	31	4,261	22	22,036	11
Hernösands dito...............	38112	1,428	90	5,222	15	6,651	5	24,250	—
Visby dito...................	9,217 58	850	50	488	59	1,339	9	—	—
Summa	597,893	o O	j 58,621 88	159,869	6	i 218,490,94	171,113	54

kyrkor n a.

Kredit.	Summa.
Balans från år 1873. Skulder.	Utgifter.			Balans till år	1875:
Kontant behållning.	Utlånta medel.	Inventarier m. m.	Fordringar.	Summa.
- -	—	48,856	96	1 2,049	47	76,184	—	_	—	10,727	341	i 88,960’	81	137,817	77
18,502	97	2,166	33	1	11	—	—	_—	—	— —	--	1	11	20,670	41
16,677	15	2,883	74	50	34	22,050	—	206	7	4,699	36	27,005	77	46,566	66
—	—	4,827	58	3,285	87	50,961	—	33,651	75	1,818	6	89,716	68	94,544	26
46,814	74	4,995	8	357	21	4,026	42	— —	—	—	—	4,383	63	56,193	45
10,818	49	3,038	18	145	66	9,384	35	12,367	45	—	—	21,89746	35,754	13
— •—	—	120,417	o O	9,979	84	126,945	92	143,041	64	13	44	279,980	84	400,397	87
—	—	65,274	19	— —	—	10,264	31	— —	—	1,585	60	11,849	91	77,124	10
—	—	4,075	41	884	58	41,258	33	—	—	3,924	78	46,067	69	50,143 !	10
21,504	16	4,942	76	—	—	—	—	— —	—	—	—	—	—	26,446	92
25,250		4,698	—	1,334	17	—	—	— —	—	■--	......	1,334	17	31,282	17
—		1,300	19	204		8,865	54		—	186	94	9,256	48	10,556	67
139,567	51	267,475	45	i 18,292:25	349,939	87	189,266 91	22,955	: 52	! i \| 580,45455	987,497	51

— 198 —

Riddarholmskyrkan.

Debet.

''Balans frän år 1873:

Tillgångar ....................................... 135: 61.

Uppbörd:

Från Öfver-intendentsembetet...................... 255: —

För 4 serafimerringningar....................... 18: — 273: _

Summa 408: Öl.

Kredit.

Utgifter:

För vård och tillsyn af effekter .................... ISO: —-

„ uppdragning af tornuret..................... ", 75: —

Diverse utgifter................... , . . . — 50. 255: 50.

Balans till år 1875:

Tillgångar:

Kontant behållning................ 7........., . . . . 153: 11.

Summa 408: 61.
1

199 —

Bibelkommissionen.

Debet.

Tillgångar

Balans från åt 1873:

272: 86.

Uppbörd:

Lererering från Kongl. Statskontoret.......

.... 5,200: —
Summa 5,472: 86.

Kredit.

Utgifter:

Arfvoden och resekostnader.................... 5,158: 60.

Postporto.....................................3: — 5,161: 60.

Tillgångar:

Kontant behållning

Balans till år 1875:

..... 311: 26.

Summa 5,472: 86.

— 200 -

Anslaget till arbetet: “Scriptores

Tillgångar

Debet.

Balans från år 1873:

1,641: 27.

Uppbörd:

Räntemedel. . . .............................. 89: 47.

Försäljningsmedel ..........................._56: 25. 72

Summa 1,786: 99.

Expens- och af -

	Balans från år 1873. Tillgångar.	Uppbörd.
A) Expensmedel: Jnstifcifist.fl.ts- och rpvisioTv^-pYpp.ditinnprBfl ...........			11,000
Justitie-kanslersexpeditionen ... . ..............	139	5	700	_
Svea Hofrätt............................	_ _	_	8,700	—
Göta hofrätt..............................	293	31	4,750	—
Hofrätten öfver Skåne och Blekinge ............	361!70	1,900	—
Krigshofrätten..............................		_	1,000	_
Civildepartementets expedition. . ..............	195	13	13,000	_
Statistiska centralbyrån.......................	_ __	_	_
Kommerskollegium........................	676	11	21,452	80
General-landtmäterikontoret... ...........	_ _	_	4,100
Ofverståthållare-ein betet. . . . ..............	_ _		5,500	_
Finansdepartementets expedition..............• . . . . Kammarkollegium............................	336	56	9,000 5,585	—
Transport	2,00186	j 86,687	80

D e -

— 201 —

rerum Suecicarum medii 9evi.“

Kredit.

Utgifter:

Arfvoden........

Uppköp af tryckpapper

Fraktkostnad......

Tryckningskostnad . . .

800: -271: 70.

7: 53.

672: ~ 1,751: 23.

Tillgångar:

Kontant behållning

Balans till år 1875:

.... 35: 76.

Summa 1,786: 99,

löningsräkningarne.

bet.		Kl r e cl	i	t.
								Parti-		Hufvud-
Balans		Balans				Balans
till år 1875		från år 1873.	Utgifter.		till år 1875.		Summa.		Summa.
Skulder.		Skulder.				Tillgångar.
2,012	3	1,600	34	11,411	69					13,012	3
51	75	- -	—	890	SO	— —	—	- -	—	890	80
- -	—	189	74	7,989	98	520	28	- -	—	8,700	—
- -	—	- -	—	4,827	44	215	87	- -	—	5,043	31
- -	—	- -	—	2,210	26	51	44	- -	—	2,261	70
---	—	151	43	772	—	76	57	---	—	1,000	—
- -	—	- -	—	11,060 2,099	56 58	} 34 1,437	99	—	—	13,195	13
- -	—	- -	—	20,691	89	2	- -	—	22,128	91
- -	—	35	63	3,305	1	759	36	- -	—	4,100	—
581	20	462	66	5,618	54	- -	—	- -	—	6,081	20
- -	—	1,057	46	7,301	20	641	34		—	9,000	—
---	—	—	—	5,688	64	232	92	---	—	5,921	56
2,644	98	3,497	26 83,867	59	3,969 79\|--\|—	91,334	64

Rev. Ber,1876 angående Statsverket. 26

202 —

			D e -
	Balans från år 1873. Tillgångar.	Uppbörd.
Transport	2,001	86	86,687	80
Statskontoret..............................		76	6,000	—
	378	73	4 515	_
Ecklesiastikdepartementets expedition.................	46	51	13,700	—
Riksarkivet ................................	---	—	—	—
Kongl. Biblioteket...........................	- -	—	1,300	—
Vitterhets,- historie- och antiqvitets-akademien...........	- -	—	- -	—
Kontrollverket..............................	126	97	3,242	16
Säger	2,554	83	115,444	96
B) Diverse anslag: Justitiestats-expeditionen.
Vikariats-arfvoden...........................	- -	—	512	9
Arfvoden för extra tjenstgöring.................... Arfvoden till Justitie-statsministerns ombud vid boktryckerierna	- -	—	4,300	—
och bokhandeln i riket.......................	— —	—	5,850	—
Andra kopistlönen............................	—	—-	1,000	—
Postafgifter för tjenstebref......................	- -	—	877	11
Justitierevisions-expeditionen.
Vikariatsarfvoden............................	- -	—	5,895	56
Gratifikationsmedel...........................	—	—	2,000	—
Postafgifter för tjenstebref.......................	- -	——	393	47
Justitiekansler s-expeditionen.
Till befrämjande af göromålens gång inom kopistgraden.....	- -	—	1,000	—
Gratifikationer till e. o. tjensteman och betjente..........	— —	—	390	—
Postafgifter för tjenstebref.......................	- -	—	49	48
Svea hofrätt.
Lönefyllnads- och adjunktionsmedel.................	- -	—	27,459	2
Löneafdrag, arfvodes- och gratifikationsmedel............	980	12	15,693	76
Postafgifter för tjenstebref.......................	— —	—	818	55
Transport	3,534	95	181,684	—

— 203 —

bet.		K r e d	i	t.
								Parti-		Hufvud-
Balans		Balans				Balans
till år 1875.	från år 1873.	Utgifter.		till år 1875.		Summa.		Summa.
Skulder.		Skulder.				Tillgångar.
2,644	98	3,497	26	83,867	59	3,969	79	— —	—	91,334	64
				5,561	87	438	89	„_ _	__	6,000	76
- -	—	---	—	4,196	57	697	16	---	—	4,893	73
- -		- -		10,683	13	536	16
--.	—	—	—	2,247	57		-	__	_	15,046	51
- -	—	- -	—	1,300	—	- -	—
-- --	_	_ _	—	279	65	----	—
—	_	— —	—	3,061	90	307	23	•--	—	3,369	13
2,644	98	3,497	26	111,198	28	5,949	23	—	—	120,644	77
				512	9			512	9
—	—	—	—	4,300	—	—	—	4,300	—
				5,850	_	_ _	_	5,850	_
■ ,___	_	_ _	—	750	—	250	—	1,000	—
---	—	- -	—	877	11	---	—	877	11	12,539	20
				5,895	56			5,895	56
__	_	- -	_	2,000	—	- -	—	2,000	—
- -	—	— —	—	393	47	—	—	393	47	8,289	3
				1,000				1,000
___	_	_ _	__	390	—	--- -	—	390	—
- -	—	—	—	49	48	—	—	49	48	1,439	48
				27,459	2			27,459	2
				16,148	40	525	48	16,673	88
- -	—		—	818	55			818	55	44,951	45
2,644	98	3,497	26	177,641	96	6,724	71	— —	-	187,863	93

— 204 —

			D e -
	Balans från år 1873. Tillgångar.	Uppbörd.
Transport	3,534	95	181,684	•—
Göta hofrätt.
Till adjungerade ledamöters aflöning.................	866	96	5,620	45
Arfvoden åt amanuenser.......................	- -	—	o,000
Dito för renskrifning vid flskalsexpeditionen............	- -	—	1,835	43
Dito för biträde vid notariegöromålen................	---	—	2,500
Gratifikationer åt e. o. tjensteman och vaktbetjente.....• .	- -	—	1,557	42 Öl
Postafgifter för tjenstebref.......................			599
Eofrätten öfver Skåne och Blekinge.
Adjunktionsmedel m. na.........................	—	—	2,197	40
Arfvode för biträde vid notariegöromålen m. m...........	- -	—	3,400	—
Gratifikationer till e. o. tjensteman och betjente..........	50	—	600	—
Postafgifter för tjenstebref.......................			247	4
Krigshofrätten.
Löneförbättring åt hofrättens civile embets- och tjensteman. . .	—	—	3,000	80
Ljuspenningar åt embets- och tjensteman m. fl...........	— —	—	364
Arfvoden och gratifikationer......................		—	150
Civildepartementets expedition.
Postafgifter för tjenstebref......................	—	—	344	12
Kommerskollegium.
Till bibliotek och tidskrifter i bergsvetenskap...........	914	27	— —	—
Afdrag från embets- och tjenstemäns löneinkomster.......	— —	—	995	3
Arfvoden åt extra biträden......................	30	—	2,400	—
Fyllnadsanslag till vikariatsarfvoden.................	—	—	2,028	78
Postafgifter för tjenstebref.......................	- -	—	1,887	86
Gener al-landtmäterikontor et.
Till skrifbiträde vid kontoret.....................	_ _		1,000	—
Transport	5,896	18	215,411	94

205 —

bet.		KL r e d	i	t.		Parti- Summa.	Hufvud- summa.
Balans till år 1875. Skulder.	Balans från år 1873. Skulder,	Utgifter.	Balans till år 1875. Tillgångar.
2,644	98	3,497	26	177,641	96	6,724	71	— —	—	187,863	93
				4,727	48	1,759	93	6,487	41
-	—	—r- -	—	3,000	—	- -	—	3,000	—
- -	—	- -	—	1,835	43	- -	—	1,835	43
---	—	- -	—	2,500		- -	—	2,500	—
- -	—	- -	—	1,557	42	- -	—	1,557	42
—	—	— —	—	599	61	—	—	599	61	15,979	87
				2,172	40	25		2,197	40
- -	—	---	—	8,400	—	- -	—	3,400	—
- -	—	- -	—	650	—	- -	—	650	—
—	—	—	—	247	4	•--	—	247	4	6,494	44
			_	3,000				3,000
—	—	■--	—	364	80	—	—	364	80
- -	—	- -	—	150	—	—	—	150	_	3,514	80
—	—	—	_	344	12	— —	—	—	—	344	12
- -	—	- -	—	160 \|	63	753	64	914	27
25	50		—	5,247	21	232	10	5,479	31
—	—	—	—	1,887	86	—	—	1,88786	8,281	44
				1,000				1,000
- £,G70\|48	3,497	26	210,485 96	9,495(38	—	—	222,47860

206 —

Arfvoden till e. o. tjensteman och vaktbetjente. . .

Dito till lärare för landtmäterielever.......

För justering af bränvinsprofningsinstrument. . . .
Postafgifter för tjenstebref..............

Kammarkollegium.

Aliöningsmedel......................

Dyrtidstillägg.......................

Arfvodes- och gratifikationsmedel...........

Postafgifter för tjenstebref...............

Statskontoret.

Ljuspenningar åt en e. o. vaktbetjent.........

Fraktkostnad för stämpelpapper m. m........

Kontrollverket.

Postafgifter för tjenstebref m. ............

Kammarrätten.

Lönemedel, som permitterade tjensteman afstått . .

Arfvoden för renskrifning ..............

Dyrtidstillägg.......................

Vikariatsarfvoden m. m.................

Gratifikationsmedel...................

Postafgifter för tjenstebref...............

Ecklesiastikdepartementets expedition.

Afdrag å en protokollssekreterarelön.........

Andra kopistlönen....................

F. d. tredje kopistlönen................

Gratifikationer samt ersättning för renskrifning . .
Vikariatsarfvoden....................

D e -

Transport

Balans från år 1873. Tillgångar.	Uppbörd.
5,896	18	215,411	94
_ _	_	1,000	—
- -	—	600	—
- -	—	200	—
- -	—	300
		1,762	50
- -	—	2,600	—
200	77	9,365	96
- -	—	543	28
		19	20
52	84	600
_ —	—	90	6
		2,364	58
___	_	2,406	55
_ _	_	1,200	—
_ _	—	7,305	34
1,170	_	1,350	—
- -	—	306	93
		2,000
- -	—	1,000	—
__ __	—	1,000	—
---	—	3,500	—
—	—	550
6,819	29	255,47ö\|34

207

bet.		Ii r e d	i	t.		Parti- Summa	Hufvud- summa.
Balans till år 1875. Skulder.	Balans från år 1873. Skulder.	Utgifter.	Balans till år 1875. Tillgångar.
2,670	48	3,497	26	210,485	96	9,495	38	— —	—	222,478	60
- -	—	- -	—	1,000	__	_ _	_	1,000	_
—	—	—	—	600	—	- -	—	600	—
—	—	— —	—	200	—	- -	—	200	—
—	—	— —	—	282	20	17	80	300	—	3,100
				1,762	50			1,762	50
— —	—	----	—	2,600	—	- -‘	—	2,600	—
—	-	—	—	9,566	73	- -	—	9,566	73
- -	—	—	—	543	28	—	—	543	28	14,472	51
				19	20			19	20
— —	--	—	—	561	71	90	63	652	34	671	54
—	—	—	—	90	6	—	—	*	—	90	6
				2,364	58			2,364	58
693	88	1,406	55	1,693	88	_ _	_	3,100	43
- -	—	---	—	1,200	_	_ *_„	_	1,200	—
---	—	- -	—	7,305	34	- -	—	7,305	34
- -	—	- -	—	2,520	_	- -	_	2,520	—
—	—	- -	—	306	93	- -	—	306	93	16,797	28
				2,000				2,000
—	—	— —	—	1,000	—	- -	—	1,000	—
—	—	—	—	1,000	—	- -	—	1,000	—
—	—	— —	—	3,500	—	- -	—	3,500	—
—	—	—	—	550	—	—	—	550	—
3,364	36	4,903	81	251,152\|37j	9,603 81	—	—	257,609	99

208 —

			D e -
	Balans
	från år 1873.	Uppbörd,
	Tillgångar,
Transport	6,819	29	255,476	34
Till biträde åt chefen uti afdelningen för den högre undervisningen	36	34	2,800	—
* dito åt dito uti dito för folkundervisningen . .			2,800	—
» inköp af böcker och tidskrifter.................	143	76	300	—
» undervisningsmateriel.......................	960	22	12,147	10
» utarbetande af sammandrag öfver ecklesiastika egendomar			364	13
» inköp för Rumäniska statens räkning af ritningar till ett
svenskt skolhus m. m......................	- -	—	32	50
Riksarkivet.
Arfvoden åt e. o. tjensteman .... •...............	- -	—	1,740	—
Till inköp af böcker..........................	277	48	600	—
För utgifvande i tryck af handlingar rörande Sveriges historia	317	25	- -	—
» utskrifning af felande riksregistratur..............	62	13	- -	—
Posseska donationsfondens medel till försatt utgifvande af ar-
betet Svenskt diplomatarium.................	—	—	3,400	—
Postafgifter för tjenstebref.......................	- -	—	3	32
Summa	8,616	47	279,663	39

— 209 —

bet.		$ j 4 CD Oj	i	t.		Parti- Summa.	Hufvud- summa.
Balans till år 1875. Skulder.	Balans från år 1873. Skulder.	Utgifter.	Balans till år 1875. Tillgångar.
3,364	36	4,903	81	251,152	37	9,603	81	- -	—	257,609	99
- -	—	- -	—	2,836	34	_ _	_	2,836	34
j	—	— —	—	2,800	—	- -	—	2,800	—
	—	—	—	373	20	70	56	443	76
- -	—	---	—	13,104	94	2	38	13,107	32
—	—	—	—	364	13	—	—	364	13
	—	—	—	32	50	—	—	32	50	27,634	5
i				1,740				1,740
447	27	— —	—	1 324	75	- -	—	1,324	75
—	—	---	—	120	—	197	25	317	25
- -	—	- -	—	8	6	54	7	62	13
- -	—	- -	—	1,528	10	1,871	90	3,400	_
— -	—	—	—	3	32		—	3	32	6,847	45
3,81l\|63j	4,90381	275,387[71	11,799	97	—	—	292,09149

Rev. Ber. 1876 angående Statsverket,

210 —

Nionde

Civilstatens

Debet. Balans från år 1873: Tillgångar............ Uppbörd:	Tjenstemanna- fonden.	Allmänna enke- och pupillfonden.	Enskilda enke- och pupillfonden.	Gåfva af en gammal tjensteman.	Kongl. Göta hofrätts pensions- fond.	Langska pensions- fonden.
5,361,352	34	48,661	73	282,300	48	31,740	93	9,810	68	7,919	72
60,471 64,703 278,108	86 97 05 17 17	45,000	23 50	64,880 14,643	38 73 35 75 75	1,666	40		06		79

Ränta å utlånta medel...... Ersättning från arméns pensions-	2,524 90 6 2,215	5J5	415
Observations- och bötesmedel . . Besparade pensioner........ Insättningar för kapital- och lif-ränteförsäkringsanstalten.... Tillskottsränta åt delegarne i an-	197 819 2,710	90 4,475 130,167	—	—	——
Arfs- och vinstmedel till dito . . Vinst å utlottade obligationer . . Tjensteinannafondens bidrag till enskilda enke- och pupill-fonden ..............
Säger	407,010	22	49,835	73	214,257	96	1,666	40	515	06	415	79
Summa	5,768,362	56	98,497	46	496,558	44	33,407	33	10,325	74	8,335	51
Kredit.
Utgifter:
Pensionering............	47,213	52	52,333	83	214,102	36	—	—	489	83	300	—
Förvaltningskostnader......	28,542 35	-,-		1560						—
Afskrifningar och restitutioner. .	77		—		140	-	—	—		—	—	—
Transport	75,832 87	52,333 83	214,257 96		—	489(83	300	—

211

Hufvudtiteln.

pensionsinrättning.

Elstedtska

pensions fonden.

Isbergska

pensions fonden.

af Tunelds
donationsfond.

4,500

38,383

50,311

Törnqvists

donations fond.

Qvidings

pensions fond.

Civilstatens
kapital- och
lifränteförsäkringsan
stalt.

Yinstmedel
tillhörande
anstaltens

besparingsfond.

Donationsmedel,
tillhörande

anstalten.

Civilstatens
lifräntefond.

28,303:08

5,124

414,083 79

423!57

236

2,041

236

4,736

2,041

40,924

2,641

1,485

269

37| 2,641 37

55| 52,953 14

1,485:91

29,788!99

269

5,394

22,149

29,210

3,926

141

55,427

469,510

192

1,052

50 9,254(48

Summa.

6,293,723

9| 214|77

88 638(34

485

52 50 485

1,105

105,471 —
129,584 24

32,7258

90
293
7,509

29,210

3,926

333

2,710

130,167

1 730.555

-[9,740 34| 7,030,278

236 24

1,358

150

730

250

236:24

l,508[33j

730 [

250!—,

317,01411
28,707|95
217 —

—j--1-| 345,939)06

— 212 —

	Tjenstemanna- fonden.	Allmänna enke* och pupillfonden.	Enskilda enke- och pupillfonden.	Gåfva af en gammal tjensteman.	Kongl. Göta hofrätts pensions- fond.	Langska pensions- fonden.
Transport	75,832	87	52,333	83	214,257	96		—	489	83	300	—
Tillskottsränta och vinstmedel åt delegarne i kapital- och lif-ränteförsäkringsanstalten . . . Till delegare i anstalten återbe-talda .............												—
Till konto för arfs- och vinst-medel afförda.......... Lifräntor............. Tjenstemannafondens bidrag till enskilda enke- och pupill-fonden ..............	130,167	75	—	—	—	—	—	—-	---	—	—	—
Säger	206,000	62	52,333	83	214,257	96	—	—	489	83	300	—
Balans till år 1875:
Tillgångar...........	5,562,361	94	46,163	63	282,300	48	33,407 33	9,835	91	8,035	51
Summa	5,768,36256	98,497	46	496,558	44	33,407 33	10,325 74	8,335	51

Förestående tillgångar bestå af:

Kontant behållning..................... 37,002: 66.

Utlånta medel....................... 6,506,780: 08.’

Fordringar......................... 17,278: 92.

,Förs“........................... _“i«: 6,561,10& 11

etter afdrag af skulder........................... 13,775: 25''

återstår 6,547,332: 86.

— 213 —

Elstedtska pensions- fonden.	Isbergska pensions- fonden.	af Tunelds donations- fond.	Törnqvists donations- fond.	• Q vidin gs pensions- fond.	Civilstatens kapital- och lifränteför-säkringsanstalt.	Vinstme-del, tillhö-rande an-staltens bespa-ringsfond.	Donations-medel, till-hörande anstalten.	Civilsta-tens lif- räntefond.	Summa.
236	24	1,508	33			730		1 250										345,939 4,067 1,768 192 810 130,167	6 39 96 53 75
—	—	—	—	2,641	37	1,232	33		—	1,768 192	96 53	141	19	52	50	——	—
__	—	—	—	—	—	—	—	---	—				—		—
			810

236 24	1,508	33	2,641	37	1—1 ''co CD co	33	250	—	1,961	49	141	19	52150	810	—	482,945	69
4,500	1	39,416	22	50,311	77	27,826	66	5,144	2	467,549	39	497	15	1,052	50	8,930	34	6,547,332	86
4,736 25	40,924 55	52,953 14	29,788,99	5,394	2	469,510	88	638\|34	1,105	—jo,740\|34	7,030,278	55

_ 214 —

Arméns pensionskassa.

A) Kassans hufvudbok.

Debet.

Balans från år 1873:

Tillgångar..................................... 3,981,955: 55.

Uppbörd :

Af nionde hufvudtitelns ordinarie anslag, ersättning för vakans- och
liggetidsbesparingar.............. 32,719: 50.

Fyllnad häri från fjerde hufvudtitelns anslag

till artilleriregementena............ 1,635: —

och från nämnde hufvudtitels allmänna besparingar.
................... 12,745: 50. 47,100: —

Nionde hufvudtitelns extra ordinarie anslag:
kreditiv för upprätthållande af kassans egen

pensionering................. 85,500: —

brist för året................. 5,119: 09. 90,619: 09.

Af Yadstena krigsmanshuskassa: af dess äldre medel 105,398: 47.

Intressemedel.......................... 186,025: 30.

Hyresmedel ........................... 4,165: —

Delegares afgifter........................ 81,416: 82.

Besparade pensioner...................... 17,771: 25. 532,495: 93.

Balans till år 1875 :

Skulder...................................... 189,241: 66.

Summa 4,703,693: 14.

Kredit.

Balans från år 1873:

Skulder ..................................... 234,161: 17.

Utgifter:

Pensioner............................ 496,845: —

Begrafningshjelp.............''............ 13,695: •—

Aflöning.............................. 16,825: —

Hyresmedel............................ 1,175: —

Expensmedel...................._• •• • _j__-__1,589: 19._____

Transport 530,129: 19. 234,161: l7.

215 —

Transport 530,129: 19.

Onera och reparationer.................... 628: 37.

Anmärkningsprocent...................... 54: 92.

Uppbördsarfvode........................ 1,157: 93.

Afkortning och restitution................... 525: 52.

234,161: 17.

532,495: 93.

Balans till år 1875:

Tillgångar:

Kontant behållning i Riksbanken............

Utlånta medel.......................

Fastighets taxeringsvärde.................

Förskott...........................

Fordringar.................. 77,963: 06.

Dito: bristen i kreditiven

för år 1873. . . 17,587: 32.

för år 1874. . . 5,119: 09. 22,706: 41.

4,548: 82.
3,771,988: 19.
45,000: —
14,829: 56.

100,669: 47. 3,937,036: 04.
Summa 4,703,693: 14.

B) Fyllnadskreditivet.

Debet.

Balans från år 1873:

Tillgångar..................................... 46,122: 86.

Uppbörd:

Nionde hufvudtitelns extra ordinarie anslag för fortfarande tillämpning af
nu gällande pensionsstater för arméns befäl och tjenstemän 275,000: —

Särskilt anslag för fyllande af bristen för år 1872 .... 2,129: 35.

Besparade pensioner ....................... 8,643: 73. 285,773: 08.

Balans till år 1875:

Skulder...................................... 60,341: 49.

Summa 392,237: 43.

Kredit.

Balans från år 1873:

Skulder ...................................... 50,717: 34.

Utgifter:

Pensioner............................. 287,913: 32.

Expenser..........................................11: 50. 287,924: 82.

Transport 338,642: 16.

21.6 —

Transport 338,642: 16.

Balans till år 1875:

Tillgångar:

Kontant behållning i Riksbanken.............. 16: 11:

Fordringar........................... 53,579: 16. 53 595; 27

Summa 392,237: 43.

C) Medel, anslagna till militärenkors och barns pensionerande.

Debet.

Balans från år 1873:

Tillgångar.................•.................. 7,727: 26.

Uppbörd:

Nionde hufvudtitelns ordinarie anslag.................... 37,500: —

Summa 45,227: 26.

Kredit.

Utgifter:

Pensioner.............................. 35,437: 10.

Gratifikationer ........................ 251: 50.

Ersättning till civilstatens pensionsinrättning......... 90: —

Annonskostnad och bokbindning in. m............. 80: — 35 35g. qq

Balans till är 1875:

Tillgångar: kontant behållning............. ... ......... 9,368: 66.

Summa 45,227: 26.

A miralitets-krigsmanskassan.

A) Pensionsfonden.

Debet.

Balans från år 1873:

Tillgångar ........................... ........ 1,173,184: 47.

Transport 1,173,184: 47,

— 217

Transport 1,173,184: 47.

Uppbörd:

Statsbidrag:

Af 9:de liufvudtitelns anslag till amiralitetskrigsmanskassan
.... 38,225: —

„ dito extra dito till embetsoch
tjenstemäns pensionering
.............. 52,887: 60.

„ dito till gemenskapens pen -

sionering ........... 39,835: 08. 130,947:68.

Leverering från Lotsverket......... 3,500: — 134,447: 68.

Intressemedel.......................... 66,179: 87.

Förverkade båtsmanslöner................... 1,368: 31.

Årliga afgifter............... 3,681: 13.

Pensionsafgifter......................... 23,255: 86.

Lönebesparingar........................ 184: 65.

Extra inkomst.................. 353: 30. 229,470: 80.

Balans till år 1875:

Skulder:

Innestående pensioner m. m................. 56,454: 78.

Amorterade lånebelopp''................... 83,899: 22.

Årliga afgifter......................... 1,391: 28.

Harald af Christiernins invalidinrättning......... 17,391: 88. 159,137: 16.

Summa 1,561,792: 43.

Kredit.

Skulder

Balans från år 1873:

133,433: 77-

Utgifter:

Pensioner åt embets- och tjensteman......

Dito till gemenskapen............

Löner till kassans embets- och tjensteman . . .
Arfvoden till dito dito . . .

Nådår och begrafningshjelp............

Bese- och träktamentspenningar.........

143,062: 76.

69,034: 32.

9,225: —''

2,013: 30.

3,420: 80.

1,214: 62. 227,970: 80.

Balans till år 1875:

Tillgångar:

Kontant behållning................... 34,544: 74.

Utlånta medel jemte upplupna räntor......... 1,163,977: 15.

Fordringar......................... 1,865: 97. 1,200,387: 86.

Summa 1,561,792: 43.

llcv. Ber. 1876 angående Statsverket.

B) Gratialsfonden.

Tillgångar

Debet.

Balans från år 1873:

1,152,789: 11.

Uppbörd:

Statsbidrag:

Af nionde hufvudtitelns anslag till amiralitets krigsmanskassan.

.............. 8,070: —

Leverering från Kongl. Förvaltningen af sjöärendena
.................... 1,905: —

Dito från Kongl. Arméförvattningen..... 6,675: —

Intressemedel...........................

Saköresmedel..........................

Gratialsafgift..........................

Tomtören och Triköpeskilling..................

Extra inkomst..........................

16,650: —
61,810: 04.
39,984: 10.
26,105: 35.
758: 93.
18: —

145,326: 42.

Balans till år 1875:

Skulder:

Outtagna gratial m. m.................

Amorterade lånebelopp.................

Till matrosers med fleres gratilainrättning.....

„ Kommendör Blomstedts pensionsinrättning . .

3,388: 83.

90,028: 91.

7,238: 22.

18,472: 78. 119,128: 74.

Summa 1,417,244: 27.

Kredit.

Balans från år 1873:

Skulder..........................			108,979:	66.
Utgifter:
Gratial till enkor och barn................	. . . 85,458	69.
Nådegåfvor till dito dito.................	348	—
Gratifikationer till dito dito..............	. . . 4,312	98.
Inqvarteringspenningar..................	276	—
Arfvoden..........................	525	—
Extra utgifter.......................	. . . . 2,013	24.
Förlust på hemmanet Krokstorp...........	. . . 20,776	38.	113,710:	29.
	Transport	222,689:	95.

— 219

Balans till är 1875:

Tillgångar:

Kontant behållning ...................

Utlånta medel jemte upplupna räntor........

Fordringar........................

Kassans fastighet ...................

Transport 222,689: 95.

4,917: SB.

1,172,172: 16.

7,863: 51.

___9’601: 12~ 1,194,554: 32.

Summa 1,417,244: 27.

Handelsflottans pensionsanstalt.

Debet

Balans frän år 1873:

FÖrvaltningskostnads- fonden.	Pensions- fonden.	Summa.
Tillgångar.................	150,247: 66.	149,169: 53.	299,417: 19.
Uppbörd:
Statsanslag................ Böter...................	---	85,000: -52: 03.	85,000 52	03.
Aterhurna pensioner........... Kantor...................	8,311: 80.	345: 01. 9,993: 44.	345 18,305	01. 24.
Kapitalvinst................ Ersatta expensmedel........... Bidrag från förvaltningskostnadsfonden	270: — 30: —	524: — 2,560: —	794 30 2,560	—
Säger	8,611: 80.	98,474: 48.	107,086	28.

Balans till år 1875:

115: 09. 630: — 745: 09.

248,274: Öl. 407,248: 56.

Skulder

Summa 158,974: 55.

— 220 —

Kredit.

Skulder.............	Balans från år 1873: Förvaltningskostnads- fonden.	Pensions- fonden. 246: 67.	Summa. 246:	67.
Utgifter:
Arfvoden............	..... 3,800: —	---	3,800:	—
Hyror..............	..... 656: —	---	656:	—
Expenser............	..... 311: 80.	---—	311:	80.
Pensioner............	..... ...—	76,936: 65.	76,936:	65.
Kreditivomkostnader......	..... 139: 09.	--—	139:	09.
Bidrag till pensionsfonden . .	..... 2,560: —	--—	2,560:	—
	Säger 7,466: 89.	76,936: 65.	84,403:	54.
Balans till år 1.875:-
Tillgångar:
Kontant behållning.....	..... 1: 27.	581: 68.	582:	95.
Utlånta medel........	..... 147,596: —	166,981: —	314,577:	—
Bäntefordran ........	..... 3,910: 39.	3,528: 01.	7,43S:	40.
	Säger 151,507: 66.	171,090: 69.	322,598:	35.
	Summa 158,974: 55.	248,274: 01.	407,248:	56.

Statens jernvägstrafiks pensionsinrättningar.

A) Pensionsinrättningen.

Debet.

Balans frän år 1878:

Tillgångar..................................... 208,399: 30.

Uppbörd:

Bidrag från statens jernvägstrafikmedel.....

Delegares bidrag:

Retroaktivafgift.............. . . . 308: 24.

Årsafgifter.................... 40,644: 16.

Uppflyttningsafgifter.............. 15,014: 26.

Käntevinst.........

Vinst å utlottad obligation

89,023: 71.

55,966: 66.

13,759: 51.

2Q:. ~ 158,769: 88,
Summa 367,169: 18.

— 221

Kredit.

Utgifter:

Pensioner.............................. 1,260: —

Omkostnader för tryckning m. m................ 74: 07.

Institutioner............................ ,29: 55. 153G3: 62.

Balans till år 1875:

Tillgångar:

Kontant behållning i Stockholms enskilda bank...... 7,167: 60.

Utlånta medel.......................... 339,877: 50.

Fordringar:

hos statens jern vägstrafik.......... 14,780: 40.

upplupna men ej förfallna räntor..... 3,980: 06. 18.760: 46. nor OAr ro

’_1 ooö,oUo: ou.

Summa 367,169: 18.

Tillgångar

B) Enke- och pupillkassan.

Debet.

Balans från år 1873:

........................... 284,866: 43.

Uppbörd:

Delegares bidrag:

Inträdesafgifter................. 16,944: 22.

Årsafgifter............ 61,962: 30.

Uppflyttaingsafgifter......... 24,087: 21.

Retroaktivafgifter................ 1,632: 66.

Böter................................

Afkastning af jordstycken....................

För försålda tillvaratagna effekter...............

,, förvaring af tillvaratagna men återfordrade effekter . .

„ försäljnings- och annonseringsrättigheter.........

„ gång biljetter..........................

„ försåld makulatur......................

Gåfvor ...............................

Arrendeafgift af lägenheten Läreda..............

Räntevinst.............................

Vinst å utlottade obligationer..................

Diverse inkomster . ........................

104,626: 39.

3,381: 40.

11,140: 54.

3,352: Öl.

154: 53.

2,930: 96.

3,697: 64.

1,107: 33.

1,275: 09.

100: —

14,784: 56.

110: —

152: 74 146,813: 19.

Balans till år 1875:

..... 3,277: 27.

Summa 434,956: 89.

Skulder

_ 222 —

Skulder

Kredit.

Balans från år 1873:

Utgifter:

Pensioner.......................

Omkostnader för tryckning m. m.........

Restitutioner.....................

42,530: 09.

5,661: 50.

74: 08.

163: 82~ 5,899: 40.

Balans till år 1875:

Tillgångar:

Kontant behållning i Stockholms enskilda bank..... 2,336: 54.

Utlånta medel ......................... 363,748: 67.

Fordringar:

hos statens jernvägstrafik ......... 14,961: 74.

upplupna men ej förfallna räntor..... 4,473: 12. 19^434; 86.

Egendomen Läreda, inköpspriset............... 1,000: —

Inventarier........................... 7: 33.

386,527: 40.

Summa 434,956: 89.

Folkskolelärarnes pensionsinrättning.

Debet.

Balans från år 1873:

Tillgångar.................................... 784,923: 69.

Uppbörd:

Statsanslag................

Ordinarie pensionsafgifter......

Extra dito .......

Räntemedel...............

30,000: —

68,199: 20.

2,551: 98.

42,464: 51. 1435215: 69.

26,829: 84.

Summa 954,969: 22.

Skulder: outtagna pensioner

Balans till år 1875:

223 —

Kredit.

Balans från är 1873:

Skulder

26,382: —

Utgifter:

Kreditivafgift i Riksbanken................... 150: —

Förvaltningskostnader...................... 1,059: 22.

Arfvoden till ledamöter, tjensteman och vaktbetjente .... 5,600: —

Pensioner............................. 50,031: 78.

56,841: —

Balans till år 1875:

Tillgångar:

Kontant behållning...................... 5,312: 05.

Utlånta medel......................... 839,992: 50.

Fordringar............................ 26,441: 67. 87^745. 22.

Summa 954,969: 22.

224

Sammandrag öfver utbalanserade tillgångar och skulder till år 1875,

omförmälda

Statsanslaget till reparationer å Stockholms slott m. fl.

för de Kongl. hofven upplåtna byggnader......

Anslaget till brandväsendet och yttre lyshåilningen

vid Kongl. slottet och Arfprinsens palats......

Drottningholms och Svartsjö Kongl. lustslott.....

Gripsholms slott......................

Ulriksdals d:o ......................

Haga lustslott och park.................

Strömsholms slott.....................

Kongl. Fångvårdsstyrelsen:

Fångvårdsanslaget....................

Anslaget till vård och underhåll af läns- och krono häkten.

........................

Extra anslaget till inrättande inom Nya Varfvet af

ett strafiärbetsfängelse................

Extra anslaget till byggnadsarbeten vid straff- och

arbetsfängelset å Långholmen............

Extra anslaget till byggnads- och inredningsarbeten
vid straff- och arbetsfängelset i Malmö ......

Kongl. Utrikesdepartementet:

Kabinettskassans inkomster och utgifter.......

Anslaget till underhåll af svenska kronans egendom
i Konstantinopel samt svenska kyrkan i

London ........................

Konsulsfonden ......................

Kongl. Arméförvaltningen.................

„ Förvaltningen af sjöärendena..........

Till

Kontant

behållning.

356

3,096

177,014

2,578

80,457

2,837
25,322;83
164,52184
7 29,17981

Fastigheters

värden.

Behållning
af inventarier

Behållning
af spanmål.

191,554

Transport | 1,185,466[ l|

191,582

225

enligt de i revisionsberättelsen intagna tabeller öfver här nedan
räkenskaper.

gånga	r.			........— --										Skulder.
Behållning af bergs- effekter.	1 Utlånta j medel.	Utestående uppbörd.	Förskott. !	Anmärkta poster och proprie- balanser.	Fordringar.	Summa.
		1										7	43	85,000
!												356	54	—
		1							__	___	_	53	99	40,500
		i								627	27	3,724	6	—	—
___		1										__	—	1,148	32
—	—	i										39	35	93	11
—			—	—	—	—	—	—	—	—	—	28	9	1,424	77
						23,185	18	7,320	71	493,306	75	892,382	33	892,382	33
	_	__	__	—	—	—	—	—	—	—	—	2,578	15	830	77
___	_	__	—	—	—	—	—	—	—	19,280	49	19,280	49	—	—
__	—	—	—	—	—	—	—	—		144,303	65	144,303	65	—	—
—	—	—	—	—	—	—	—	—		7,355	96	7,355	96	—	—
I	—	—		—	—	—		—	—	—		80,457	11	—	—
												2,837	28		_
								___		__		25,322	83		—
		8 370	_			___		__		3,071,143	63	3,244,035	41	2,475
___						429,867	54			2,476,116!3C	3,635,163	65	4,834	2
---		8,370		1 —	i-	453,052\|72	\| 7,320,71	\| 6,212,134	=1 E	\| 8,057,926(38	\| 1,028,688	\|32

Rev. Ber. 18] 6 angående Statsverket.

— 226 —

	--_						Till-
					Behållning	Behållning
	Kontant		Fastigheters
					af inventarier	af epanmål
	behållning.	värden.
					m. m.		I m. m. 1
Transport	1,185,466	i	—.	—	191,582	89		—
Kong!. Lotsstyrelsen............	48,327	37
Statistiska tabellkommissionen.......	491	57
Kongl. General-landtmäterikontoret.......	4,606	21	___	_	____
Stockholms stads kronoräkenskaper och länens lands-
böcker ..................	2,715,315	12			118	37
Öfverståthållare-embetets räkenskaper:
Depositionsmedel..............	81,502	11
Statsverkets bidrag till aflöning af kronouppbörds-
verket..................	439	36
Styrelsen öfver allmänna väg- och vattenbyggnader. .	7,567	55	__		___
Skiften och afvittringår.............	779	73
Statens jernvägsbyggnader...............	26,405	24	__	_	21,753,551	10
Statens jern vägs trafik..............	1,308,402	43	—	—	14,871,141	62	__	_
Ultima landtbruksinstitut............					195,340	42
Anslaget för uppförande af ett boningshus för elever
vid dito................
Alnarps landtbruksinstitut ............	144	51	321.858	57	i so os»	KA
Kongl. Landtbruksakademien...........	6,900 95	195,459	84	149,09238
Stuteriöfverstyrelsen och stuterierna........	7,467	97	1,606,550	—	388,380	78	48,468	42
Teknologiska institutet.............	9,828	46
Tekniska skolorna............	16,671	4
Navigations- d:o.............	1,414	17
Handels- och sjöfartsfonden..............	65,574	11
Rikets ekonomiska karteverk:
Redogörelsen för allmänna ekonomiska karteverket	303	44
D.o för ekonomiska karteverket i Norrbottens
län..........................	184	80
Anslaget till de geologiska undersökningarne.....	3,196	41	___
D:o till de nya jordeböckernas afsilande och gransk-
mng............................	4,031	76	—	—	—	—	—	—
Transport	5,495,020	32	2,123,868	41 37,729,266 20 48,468 42

227 —

gånga	r.
Behållning	Utlånta		Utestående				Anmärkta					Skulder.
af bergs-		medel.		uppbörd.		Förskott.		proprie-		Fordringar.		Summa.
effekter.								balanser.
	J	8,370	—	—	—	453,052	72	7,320	71	6,212,134	5	8,057,926	38	1,028,688	32
—	1	=1	_	—	_	380,432''	79	—	—	__	—	428,760 491 4,606 18,750,847	16 57 21 75	—	—
7,283	87	15,617	77	14,234,547	33	1,069,919	19	41,020	95	667,025	15	2,896,292	87
—	_	__	—	__,	—	__	—	—	—		—	81,502	11	—	—
							_			___	_	439	36	__	_
__	_	___	_		_	34,276	26	—	—	—	—	41,843	81	—	—
__			_	______	_	__	—	—	—	—	—	779	73	—	—
__			_	__	__	125,355	93	---	—	1,500	—	21,906,812	27	779,166	29
—		__	_	___	_	53,613	8	—	—	1,333,617	13	17,566,774	26	1,640,105	78
—	—	7,282	91	—	—	2,721	68	—	—	6,521	44	211,866	45	49,421	6
							_		_	__	__	___	_	2,721	68
__	__		_	___			—	-----	—	10,358	80	512,420	52	57,247	28
	_	264,650	_	__t-		3,207	41	—	—	96,597	14	715,907	72	73,637	1
__	_.	63,443	47	__	__	130	72	—		47,712	97	2,162,154	33	6,441	17
__	_*	40,287	__	__	—	___	—	—		230	92	50,346	38	---	—
___	_____	36,924	19	__	_	___	—	—		—	—	53,595	23	1,455	75
__	___	7,786	61	__	_	__	—	—			—	9,200	78	527	91
—	—	2,127,718	47	•--	—	—	—	—		110,393	39	2,303,685	97
___	_			__	_	___	—		—	—	—	303	44	---	—
							_	___	_	__	_	184	80		_
—	—	—	—	—		—		—	—	——	—	3,196	41	—	—
—	—	—■--	\|_	—	—	--.		—		! ---	—	4,031 76	—	—
7,283	‘87	■ 2,572,080 42 14,234,547 33	j 2,122,709(78	\| 48,341:60	\| 8,486,090	9972,867,677 41	1 6,535,705	12

— 228

Transport

Kong!. Statskontoret...........

Kongl. Myntverket............

Kongl. Kontrollverket..........

Kongl. Kammarrättens aktoratsräkning

Kongl. ÖfVerintendentsembetet.....

Kongl. Postverket............

Kongl. Tullverket.............

Kongl. Skogsstyrelsen..........

Kongl. Skogsinstitutet..........

Skogsskolorna...............

Elektriska telegrafverket:

Anslagsmedel......................

Underhållsmedel....................

Bränvinskontrollbyrån..................

Kongl. teatrarne.....................

Kongl. teaterns arbetares och betjentes sjuk- och begrafningskassa
......................

Kongl. biblioteket.....................

Nationalmuseum......................

Konsistorierna och elementarläroverken.........

Upsala Kongl. universitet.................

Lunds d:o d:o .................

Karolinska mediko-kirurgiska institutet.........

Kongl. och Hvitfeldtska stipendiefonden........

Seminarium för bildande af lärarinnor.........

Folkundervisningens normalskola...........

Kongl. gymnastiska centralinstitutet..........

Kongl. Sundhetskollegium.................

Allmänna barnbördshuset.................

Veterinärinstitutet.....................

Veterinärinrättningen i Skara...............

Svenska akademien .....................

Till -

Kontant behållning	Fastigheters värden.	Behållning af inventarier m. m.	Behållning af spanmål m. m.
5,495,020	32	2,123,868	41	i 37,729,266 20	48,468	42
4,189,420	69				_		_
22,311	70	180,460	65	86,442 42	—	—
51,216	17	—		—		—
840.502	47	—	—	—	—	—	—
133.889	91	—	—	—	_	—	''-
6,348	80	—	—	—		—	—
304	49	—	—	—	—	—	—
166	66	—	—	—		—
15,725	55
195,666	94	—	-	——		—	—
60,085	98	—	—	—		—	_
449	49	__		__	_	___	_
494	83		—	—	—	—	—
4,866	62	—	—	—	—	—	—
148.916	37	—	—	—	_	—	—
74,709	6	122,535	—	---	—	—	—
14.980	83	—	—	__	_	—	—
904	—	—	—		_	—	—
317	12	—	—	___	_	—	—
9,516	18	—	—	—	_	—	—
1,419	54	—	—	15,500	_	—	—
5,374	49	—	—	__	__
20,023	56	—	—	---	—	—	—
2,518	73	200,000	—	7,500,	—	—	—
5,083	67	—	—		—	—	—
433	36	__	_	\|	—	__	—
11,300,667)53!	2,626,864\|	6\|	37,838,708)62; 48,468	42

229

gånga r.

Behållning	Utlånta		Utestående				Anmärkta noster och					Skulder.
af bergs-						Förskott.				Fordringar		Summa.
	medel.		uppbörd.				proprie-
effekter.								balanser.
7,283	87	2,572,080	42	14,234,547	83	2,122,709	78	48,341	66	8,486,090	99	72,867,677	40	6,535,705	12
24,222		10,964,291	73	9,272	89	3,184,277	86		_	11,225,004	40	29,596,489	57	14,610,061	28
3,279,021	12	---	—	—	—	_	—	—	—	—	—	3,568,235	89	3,111,39229 i
		zz	z	___		__	__	ZZ	_	357,897	9	357.897	9		_
—	—	—	—.	—	—	13,080	56	—	—	165,000	—	229,296	73	—	—
__	—	—	—	—	—	27,993	58	12,256	79	192,204	42	1,072,957	26	787,62417
__	—	—	—	204,575	71	—	—	196,883	88	2,674,828	29	3,210,177	79	946,553 14
__	—	—	__	—	_	30,446	95	—	—	95,442	77	132,238	52	100,302 34
										—	304	49	510 46
—	—	—	—	—	—	—		----	—	—	—	166	66	143	54
										10,439	63	26,165	18	15,715	16
—	—	—	—		—	—	—	—	—	86,715	46	282,382	40	112,772 q	73 99
—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	60,085	98	o
—	—	53,223	—	—	—		—	—	—	1,590	80	55,263 494	29 83	—	—
—	—	4,006,677	71	—	—	—	—	—	—	147,695	34	4,866 4.303,289	62 42	599,771	10
	—	1,616,356	4	—	—	59,697	78	—	—	127,083	14	2,000,381	2	1,983,183	12
——	—	1,211,757	32	—	—	1,002	53	—	—	7,327	53	1,235,068 904 148,223	21	114,952 23	27 39
		145,518	34	zz		400		_____	z	1,988	31	77
—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	2,622	50	12,138	68	—	—
—	—	85,681	—					-	—	2,328	92	104,929	46	—	—
—	_	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	5,374	49	—	—
—	—	6,150	—	—	—	6,948	55	—	—	147	25	33,269	36	14,772	39
—	—	178 850	—	—	—	—	—	—	—	1,007	91	389,876	64	12,522	61
__	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	5,083	67	—	—
—	—	20,050	—	—	—	—	—	—	—	—	—	20,483	36	—	—
——	—												—	188	1
3,310,526 99	20,860,635	56	14,448,395 935,446,557	59] 257,482 33 23,585,414 75;119,723,72l]78 28,946,198 11

— 230 —

Till -

Kontant

behållning.

Fastigheters

värden.

Behållning
af inventarier

Behållning
af spanmål

2,626,864 6

4,548

9,368

34,544

4,917

582

75
41
53
49
47

96
43

25
11

37,838,708 62

268,250
1,088 05
2,158,710 72

37.500

97.500
646,468

620,951

31,266

48,468

376,858 89
408 92
39524

41,699 15
189,266 91

50,165

6,215

Transport 11,800,667 53

Kong! Vetenskapsakademien:

Anslaget till naturhistoriska Riksmuseum......

Öfriga åt akademien anslagna medel.........

Kong! Vitterhets-, Historie- och Antiqvitets-akademien

Kong! akademien för de fria konsterna........

Kongl. Musikaliska akademien........... . . .

Allmänna institutet för döfstumma och blinda .....

Kongl. Serafimerlasarettet.................

Allmänna hospitals- och barnhusfonden ........

Hospitalsbyggnaden å Hisingen.............

Drottninghuset.......................

Danviks hospital......................

Stockholms allmänna barnhus..............

Domkyrkorna........................

Riddarholmskyrkan.....................

Bibelkommissionen.....................

Anslaget till arbetet “Seriptores rerum Suecicarum

medii gevi“........................

Redogörelserna för expensmedel och diverse anslag . .

Civilstatens pensionsinrättning..............

Arméns pensionskassa:

Kassans hufvudbok . ..................

Fyllnadskreditivet....................

Medel, anslagna till militärenkors och barns pensionerande
........................

Amiralitets-krigsmanskassan:

Pensionsfonden.....................

Gratialsfonden.....................

Handelsflottans pensionsanstalt.............

Transport jll,567,845|57j 5,890,98l|95|39,099,555|92104,849l19i

5,075

11.549

4,649

4,370

877

14,464

56,929

597

27.864

19.225

18,292

153

311

11,799

37,002

45,000

9,601

— 231

gångar.	Skulder. 1
Behållning af bergs-effekter.	Utlånta medel.	Utestående uppbörd,	Förskott.	Anmärkta i poster och i proprie-*» balanser.	Fordringar.	Summa.
3,310,526	99	20,860,635	56	14,448,395	93	5,446,557	59	257,482	33	23,585,414	75	119,723,721	78	28,946,198	11
										1,508	3	627,535	23	6,583	78
—	—	—	—	—	—	---	—	—	—	3,000	—	14,549 41	76	48
—	—	13,704	75	—	—	—	—	—	—	—	—	18.35428	3,731	67
—	—	— —	—	■---	—	---	—	—	—		—	4,37Ö!49	—	—
---	—	—	—	—	—	---	—	—	—	—	—	877 47	—	—
•--	—■	293,727	40	—	—	1,000	—	—	—	7,424	55	601,668 69	174,340	93
---	—	1,210,144	74	—	—	193	50	—	--	3,915	50	1,229,806	75	1,229,806	75
—	—	427	9	—	—	2,656	45	52	41	289,860	90	2,935,661	42	32,940	97
—	—	—	—	_—	—	—	—	—	—	—	—	408 92	—	—
—	—	153,872	50	—		---	—	—	—	9,766	32	202.131 16	4,171	9
•--	—	64,086	—	—		—	—	—	—	13,289	66	208,955 33	9,787	46
—	—	1,485,680	16	—		—	—	---	—	97,374	43	2,290,447 39	695,260	66
—	—	349,939	87	—			—	—	—	22,955	52	580,454 55	171,113	54
—	—	—	—	—			—	—	—	~--—	—	153 11	—	—
—	—	—	—	—	—	—	—	•--	—	—	—	31l\|26	—	—
—	—	—	—	—	—	—	—		_	__	_	35 76	__	_
—	—	--—	—-	—■ —	—	—	—		—	—	--	11,79997	3,811	63
		6,506,780	8			46	45			17,278	92	6,561,108 11	13,775	25
__		3,771,988	19			14,829	56			100,669	47	3,937,036	4	189,241	66
—	—	—	—	—	—	---	—	—	—	53,579	16	53,595	27	60,341	49
											—	9,368	66	—	—
	—	1,163,977	15							1,865	97	1,200,387	86	159,137	16
—	—	1,172,172	16	—	—	—	—	—	—	7,863	51	1,194,55432	119,128	74
----	—	314.577	—	—	—	—	—	—	—	7,438	40!	322,598 35	745	9
3,310,526\|99 37,361,712;65\|l4,448,395 93	5,465,283 55 257,534\|74\|24,223,205\| 9il41,729,89l\|58j3l,820,192	46

232 —

T i 1 1 -

Transport

Statens jernvägstrafiks pensionsinrättningar:

Pensionsinrättningen ........

Enke- och pupillkassan......

Folkskolelärarnes pensionsinrättning
Kolonien S:t Barthélemy......

Kontant

behållning.

Fastigheters

värden.

Behållning
af inventarier

Behållning
af spanmål

11,507,845''57 5,890,981 95

7,167 60
2,33654
5.312 j 5
472 72

1,000 -

39,099,555:92

Summa 11,583,134:4815,891,981j95l39,099,563

104,849 19

25! 104,849;19

På sätt vid de fyra sistfördutna årens statsrevisioner egt ruin, få Revisorerne
här nedan meddela ett sammandrag öfver kostnaderna för de komitéer, för hvilka utgifter
blifva i räkenskaperna för revisionsåret affärda.

Komitén för revision af 1686 års kyrkolag:

åren 1869—1873 af 8:de hufvudtitelns allmänna besparingar
år 1874 af 2:dra hufvudtitelns anslag till skrifmaterialier
och expenser, ved in. m.................

Vapen- och befästningskomitén, enligt Kongl. brefvet den 20

åren 1869—1873 af 4:de och 5:te hufvudtitlarnes anslag
till rese- och traktamentspenningar samt extra utgifter
år 1874 af 4:de hufvudtitelns anslag till extra

utgifter .... 800: —
af 5:te dito dito till dito........ 200: —

Komitén för reglering af häradshöfdingarnes löneförmåner:

år 1873 af 2:dra hufvudtitelns allmänna besparingar . .
„ 1874 d:o d:o anslag till skrifmaterialier

och expenser, yed m. m................. \. .

18,261:	48.
790:	75.	19,052:	23.
Dec. 1867:
25,293:	77.
1,000:	—	26,293:	77.
4,071:	40.
298:	50.	4,369:	90.
Transport	49,715:	90.

233

g a n g a r.

Behållning
af bergseffekter.

Utlånta

medel.

Utestående

uppbörd.

Förskott.

Anmärkta
poster och
propriebalanser.

Fordringar.

Summa.

Skulder.

3,310,526	99	37,361,712	65	14,448,395	93	5,465,283	55	275,534	74	24,223,205	9	141,729,891	58	31,820,192	1 46
		339,877	50							18,760	46	365,805	56
__	_	363,748	67	___	—	—	—	—	—	19,434	86	386,527	40	3,277	27
__	_	839,992	50	__	__	___	—	—	—	26,441	67	871,746	22	26,829	84
—	—	—	—	—		2,317	so	—	—	•--	—	2,790	22	594
3,310,526(99 38,905,33132; 14,448,395	93	5,467,601	5	257,534 7424,287,842	8143,356,760	98	31,850,893	57

Transport 49,715: 90.

Komitén för vetenskapliga undersökningar rörande sillfisket vid Sveriges
vestra kust:

år 1873 af besparingarne för jordbruket.......... 1,700: —

„ 1874 „ eko d:o 3,411: 89, 5^1]. g9.

Komitén för afgifvande af yttrande öfver utarbetadt förslag till ny härordning: år

1874 af 4:de bufvudtitelns anslag till extra utgifter 12,173: 09.

,, „ „ d:o allmänna besparingar . . 3,202: 22.

„ ., „ 5:te d:o anslag till extra utgifter ^ 208: — 15,583: 31.

Komitén för ordnande af sjöförsvaret på allmän värnepligts grund:

år 1874 af 5:te bufvudtitelns allmänna besparingar........... 4,169: 50.

Komitén för uppgörande af förslag till nytt reglemente för tjenstgöringen
samt hushållningen och redovisningen under sjöexpeditioner:
år 1873 af 5:te hufvudtitelns anslag till rese- och trakta meutspenningar

samt allmänna besparingar....... 823: 50.

år 1874 af öde bufvudtitelns allmänna besparingar . , , 1,410: 50. 2,234:__

Transport 76,814: 60-30

Rev. Ber. ISIG angående Statsverket.

— 234 —

Trnsport 76,814: 60.

Komitén för afgifvande af förslag till ny grufvestadga:

år 1874 af 6:te hufvudtitelns anslag till skrifmaterialier och expenser,
ved m. m................................... 561: 54.

Komitén för afgifvande af förslag till pensionsreglemente för Telegrafverket: år

1874 af 7:de hufvudtitelns anslag till extra utgifter......... 6,128: —

Komitén för reglering af landsstaten:

år 1874 af 7:de hufvudtitelns allmänna besparingar........... 3,375: —

Komitén för inrättande af en anstalt för elementarlärares praktiska utbildning: år

1874 af 8:de hufvudtitelns anslag till extra utgifter......... 257: 65.

Komitén för uppgörande af förslag till enke- och pupillkassa för presterskapet
ock lärarne vid rikets elementarläroverk:

år 1874 af 8:de hufvudtitelns allmänna besparingar........... 5,045: 55.

Komitén för veterinärväsendets ordnande:

år 1874 af 8:de hufvudtitelns allmänna besparingar........... 2,846: 09.

Summa 95,028: 43.

I likhet med hvad under de sex näst föregående åren egt rum, och under enahanda
erinran, som i 1870 års revisionsberättelse, pag. 346, finnes omförmäld, hafva
Revisorer^ låtit sammanföra de belopp, som på särskilda ställen i räkenskaperna för
revisionsåret blifvit afförda för nedannämnda verk och inrättningar, nemligen:

J ustitiestats-expeditionen:

Af ordinarie anslaget .... 20,500: —

„ 2:dra hufvudtitelns besparingar,
vikariatsarf voden

m. m....... 2,913: 21.

„ 7:de dito anslag till post afgifter

för tjenstebref . 877: 11. 24 290- 32

Justitierevisions-expeditionen:

Af ordinarie anslaget .... 117,150: —

„ 2:dra hufvudtitelns besparingar,
vikariatsarf voden

.......... 3,592: 80.

„ 7:de dito anslag till post afgifter

för tjenstebref 393: 47. 191 c>«. 97

------------- ifMfWi145,420: 59.

„ 2:dra dito anslag till skrifmaterialier och expenser,

ved “• m‘................ U»411; 69~ 156,838: 28.

Konungens högsta domstol:

Ordinarie anslaget ............................. 128,050: —

Justitielcanslers-expeditionen:

Af ordinarie anslaget.................... 16,216: 67.

„ 2:dra hufvudtitelns anslag till skrifmaterialier och

expenser, ved m. m. ................. 890: 80.

„ 2:dra dito besparingar, vikariatsarfvode....... 500: —

» 7:de dito anslag till postafgifter för tjenstebref . . 49: 48. jy ggg.

Svea hofrätt:

Af ordinarie anslaget................... 166,983: 33.

„ 2:dra hufvudtitelns anslag till skrifmaterialier och

expenser, ved m. m.................. 7,989: 98.

„ 2:dra dito besparingar, till ordnande och förtecknande

af undei’domstolarnes domböcker från äldre tider 1,000: —

„ 7:de dito anslag till postafgifter för tjenstebref . . 818: 55. ^75 797. gg

Krigshofråtten:

Ordinarie anslaget..................... 12,241: 50.

Af 2:dra hufvudtitelns anslag till skrifmaterialier och

expenser, ved m. m.................. 772: — 13013- 50

Fångvårdsstyrelsen:

Af ordinarie anslaget.................... 50,900: 17.

,, förslagsanslaget till fångars vård och underhåll, förvaltningskostnader
m. in............... 10,095: 57.

„ 2:dra hufvudtitelns besparingar, vikariatsarfvode . . 89: 58.

» 7:de dito anslag till postafgifter för tjenstebref. . . 604: 04. gj ggg. 3g

Utrikesdepartementets expedition:

Ordinarie anslagen..................... 41,700: _

Skrifmaterialier, expenser samt extra utgifter...... 16,362: 73.

Postafgifter för tjenstebref................. 171: — 58 233- 73

Civildepartementets expedition:

Ordinarie anslaget..................... 46,200: _

Extra anslaget till arfvode åt ett biträde vid de kommunala
ärendenas beredning och expedierande . . 1,800: —

Dito till befrämjande af ärendenas gång inom expeditionen
......................... 3,000: —

Af 6:te hufvudtitelns anslag till skrifmaterialier och

expenser, ved m. m.................. 11,060: 56.

., dito dito till extra utgifter, amanuensarfvoden och

gratifikationer..................... 3,050:__

„ 7:de dito dito till postafgifter för tjenstebref . . . 344: 12. gr ^ gg

2-ili —

Kommersliollcgium :

Af ordinarie anslaget................... 52,783: 34.

Från manufakturfonden, till aflöning........... 20,495: —

Af 6:te liufvudtitelns anslag till skrifmaterialier och

expenser, ved in. m.................. 20,691: 89.

„ dito allmänna besparingar, vikariatsarfvoden m. in. 1,743: 98.

„ 7:de dito anslag till postafgifter för tjenstebref . . 1,887: 86. 97^02: 07.

Statistiska centralbyrån:

Aflöning åt byråns embets- och tjensteman 15,000: —

Arfvoden åt tillfälliga biträden in. in. . . 17,000: — 32,000: _

Af öde liufvudtitelns anslag till skrifmaterialier och

expenser, ved m. m..................

„ dito allmänna besparingar, löneförhöjning åt vaktmästare
........................

„ 7:de dito anslag till postafgifter för tjenstebref. . .

Extra statsanslaget till dyrtidstillägg..........

Gener al-landtmäterihontor et:

Af anslaget till landtmäteristaten, aflöning m. m. . . .
„ 6:te hufvudtitelns anslag till skrifmaterialier och

expenser, ved in. m..................

,, dito allmänna besparingar, hyresersättning.....

„ 7:de dito anslag till postafgifter för tjenstebref. . .

Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader:

Af extra statsanslaget till aflöning............

„ dito till undersökningar och expenser för allmänna

arbeten, expenser m. m................

„ 7:de dito anslag till postafgifter för tjenstebref . .

Finansdepartementets expedition:

Ordinarie anslaget.....................

Af 7:de hufvudtitelns anslag till skrifmaterialier och

expenser, ved m. m..................

„ dito anslag till extra utgifter, arfvoden.......

Kammarkollegium:

Af ordinarie anslaget ................... 117,835: 06.

„ 6:te hufvudtitelns anslag till skrifmaterialier och

expenser, ved m. m................. . 5,688: 64.

2,099:	58.
400:	_
1,442:	16.
2,800:	— 38.741: 74

31,000:	—
3,305:	01.
500:	—
300:		35,105:	01
19,900:	—
3,586:	40.
156:	82.	23,643:	22
39,500:	—
7,301:	20,
1,718:	75.	48,519:	95

Transport 123,524: 70.

Af dito anslag till extra utgifter, vikariatsarfvoden. . . 2,365: 96.

,r 7:de dito anslag till postafgifter för tjenstebref. . . 543: 28.

Extra statsanslaget till nya jordeböckernas upprättande

och granskning .................... 10,500: —

Dito dito till dyrtidstillägg................ 2,600: — jgg r^. 94

Statskontoret:

Af ordinarie anslaget................... 89,891: 67.

„ 7:de hufvudtitelns anslag till skrifmaterialier och

expenser, ved m. m.................. 5,561: 87.

Af 7:de hufvudtitelns anslag till postafgifter för tjenstebref
.......................... 1,655: 96.

„ dito dito till extra utgifter, vikariatsarfvode..... 80: 21.

Extra statsanslaget till provisorisk förstärkning af Statskontorets
personal................... 7,400: — 104 589- 71

Mynt- och kontrollverken:

Ordinarie anslaget till aflöning m. m........... 19,000: —

Expenser m. m........................ 3,061: 90.

Postafgifter för tjenstebref................. 90: 06. 22 15D 96

Kammarrätten:

Af ordinarie anslaget................... 125,008: 33.

„ 7:de hufvudtitelns anslag till skrifmaterialier och

expenser, ved m. m................... 4,196: 57.

„ dito dito till extra utgifter, vikariatsarfvoden in. m. 8,681: 89.

.. dito dito till postafgifter för tjenstebref....... 306: 93.

Extra statsanslaget till dyrtidstillägg........... 1,200: -— ^gg ggg. ^

Öfverintendentsembetet:

Af ordinarie anslaget.................... 24,900: —

„ 7:de hufvudtitelns anslag till skrifmaterialier och

expenser, ved m. m.................. 1,239: 29. 26 139- 29

Skogsstyrelsen:

Af anslaget till skogsväsendet:

Aflöning åt styrelsen ................... 19,550: -—

Till extra kanslibiträden och expenser........ 6,000: —

„ 7:de hufvudtitelns anslag till postafgifter för tjenstebref.
......................... 654: 58.

„ dito allmänna besparingar, till tjenstebiträden och

exPenser......................... 4>494: 38~ 30,698: 96.

Bränvinsicontrollbyrån:

Af anslaget till kontroll å tillverkningsafgifter:

Aflöning.......................... 7,900: —

Expenser m. m...................... 4,457: 67.

„ 7:de hufvudtitelns anslag till postafgifter för tjenstebref
......................... 92: 57. p2 450 94

Ecklesiastikdepartementets expedition:

Af ordinarie anslaget.................... 54,745: 18.

„ 7:de hufvudtitelns anslag till postafgifter för tjenstebref
......................... 812: 94.

„ 8:de dito dito till extra utgifter, gratifikationer . . 1,500: —

„ dito dito till skrifmaterialier och expenser, ved m. m. 10,683: 13. 57741. 25

Riksarkivet:

Af ordinarie anslaget ................... 17,123: 33.

„ 8:de hufvudtitelns anslag till skrifmaterialier och

expenser, ved m. in................... 2,247: 57: 1937O: 90.

Kongl. biblioteket:

Af ordinarie anslaget.................... 15,850: —

„ 7:de hufvudtitelns anslag till postafgifter för tjenstebref
........................ 48: 38.

„ 8:de dito dito till skrifmaterialier, och expenser,

ved in. in........................ 1,300: —

„ dito dito till extra utgifter, arfvoden......... 500: —

„ dito allmänna besparingar, arfvoden......... 800: — ^ ^gg. gg

Sundhetskollegium:

Af ordinarie anslaget.................... 47,725: —

„ 7:de hufvudtitelns anslag till postafgifter för tjenstebref
......................... 1,500: —

„ 8:de dito till skrifmaterialier och expenser, ved m. in. 8,150: 86.

„ dito allmänna besparingar, vikariatsarfvoden m. m. 1,045: 83. 53421- 69

— 239 —

Vid räkenskapernas granskning hafva Revisorerne funnit, att i allmänhet de
såsom verifikationer å utbetalningar bilagda qvittenser icke innehålla anteckning om
dagen, då beloppen lyftats. Då emellertid dylika anteckningar skulle innebära en ej
ovigtig kontroll å vederbörande kassaförvaltare, hafva Revisorerne ansett sig böra hemställa,
huruvida icke föreskrift borde meddelas derom, att vid utbetalningar af allmänna
medel emottagarens qvitto skall vara försedt med anteckning om dagen, då
liqvid erhållits.

Enligt hvad här ofvan å särskilda ställen omförmäles, hafva Revisorerne genom
besök vid åtskilliga verk och inrättningar sökt i afseende derå förskaffa sig en närmare
kännedom, än som endast af räkenskaperna kunnat vinnas. Dylika besök hafva,
förutom de sålunda omförmälda, under denna revision egt rum vid befästningarne vid
Eredriksborgssundet, Flottans etablissement å Skeppsholmen, fängelsebyggnaden å
Långholmen samt hospitalet å Konradsberg.

För de i denna berättelse förekommande sifferuppgifters öfverensstämmelse med
räkenskaperna äfvensom för deri intagna tabellers läglighet är den vid revisionen anstälde
kamererare ansvarig.

A. ADLERSPARRE.
GEORG af TROLLE.
RICHERT V. von KOCH.
A. PHILIPSSON.

M. LEWENHAUPT.
J. G. TOLL.

A. ANDERSSON.

R. von KRiEMER.

J. M. LINDGREN.

OTTO CRONSTEDT.

P. ENGMAN.

CHRISTEN ASSARSSON.

M. Nordiindh.

liil. Litt. A.

Underdånigt betänkande af den för förberedande
granskning af Styrelsens för
statens järnvägstrafik förvaltning tillsatta
komité.

Stormägtigste Allernådigste Konung!

Sedan Riksdagen uti underdånig skrifvelse den 11 sistlidne Maj anfört, bland
annat, att 1874 års Riksdag uti en till Eders Kongl. Maj:t aflåten underdånig skrifvelse
anmält, att den redan då uppkomna ansenliga tillväxten i trafikkostnaderna ledt
uppmärksamheten på den kontroll, som i afseende å handhafvande! af statens jernvägstrafik
utöfvades af Kammarrätten och Riksdagens Revisorer, hvilken kontroll,
enär Kammarrättens åtgöranden inskränktes hufvudsakligen till en siffergranskning
och den för Statsrevisorerne knappt afmätta tiden icke medgåfve dem att dervid specielt
åt denna gren af förvaltningen egna sådan uppmärksamhet, som skulle erfordras
för att intränga uti och bilda sig ett rigtigt omdöme om förvaltningen af en så vidt
omfattande och allt mer tillväxande industriel rörelse, syntes icke vara för ändamålet
tillfyllestgörande, på grund hvaraf Riksdagen erinrat, att en önskvärd kontroll i berörda
hänseende kunde vinnas derigenom att, på sätt i andra länder vore brukligt,
åt en ständig kommission af några utom statens jernvägstrafik stående sakkunnige
personer uppdroges att uteslutande följa och redogöra för jernvägstrafikens handhafvande
samt angående densamma till Eders Kongl. Maj:t afgifva de förslag, som
kunde vara af omständigheterna påkallade; — att, enär ökade anledningar nu förefunnes
till att å nyo taga i öfvervägande den sålunda väckta frågan om åstadkommande
af ytterligare kontroll med afseende å statens jernvägstrafik, samt så väl för
jernvägstrafikens ändamålsenliga utveckling som för möjligheten att åstadkomma ett
någorlunda skäligt förhållande emellan inkomsterna af och utgifterna för densamma otvifvelaktigt
vore af största vigt, att en vida snabbare och mer i detalj gående kontroll
öfver förvaltningen af nämnda trafik åvägabringades än den, som nu verkstäldes,

Riksdagen ansett sig böra å nyo upptaga denna fråga; — att, enligt Riksdagens förmenande,
åtskilliga utvägar förefunnes för åstadkommande af en dylik skärpt kontroll,
utan att derför en så beskaffad kommission, som ofvan omförmäles, behöfde inrättas; —
att ändamålet sannolikt skulle kunna vinnas genom utvidgning af statsrevisionen, så
att eu fristående revision upprättades för granskningen af jernvägsförvaltuingen i dess
helhet, men att, då eu dylik anordning förutsatte förändringar ej allenast i den för Revisorerne
gällande instruktion utan äfven i 72 § Riksdagsordningen och således först i en
framtid skulle kunna komma till stånd, hos Riksdagen väckts förslag om anlitande af en
annan åtgärd, som redan nu kunde vidtagas, nemligen tillsättande af särskilde sakkunnige
män, hvilka någon tid innan Riksdagens Revisorer sammanträdde kunde egna en förberedande
granskning åt förvaltningen af statens jernvägstrafik, hvarefter desse sakkunnige
mäns i ämnet afgifna yttrande jemte Trafikstyrelsens deröfver meddelade utlåtande
skulle kunna tjena till ledning för den derefter sammanträdande statsrevisionen; —
och att en sådan förberedande granskning borde, enligt hvad Riksdagen förestälde
sig, väsentligen befordra ernåendet af det mål, som med Riksdagens ofvan omförmälda
begäran om ökad kontroll å jernvägstrafikens förvaltning varit afsedt; — samt Riksdagen
på grund häraf anhållit, det Eders Kongl. Maj:t täcktes i nåder förordna lämpligt
antal utanför förvaltningen af statens jernvägstrafik stående sakkunnige män med
uppdrag att före nästinstundande statsrevision företaga en förberedande granskning
af Trafikstyrelsens förvaltning; — så har Eders Kongl. Maj:t under den 19 i ofvannämnda
månad i nåder uppdragit åt undertecknade, i egenskap af ordförande och
ledamöter i en särskildt tillsatt komité, att före nästinstundande statsrevision företaga
en förberedande granskning af Styrelsens för statens jernvägstrafik förvaltning
och derom till Eders Kongl. Maj:t afgifva berättelse; och få komiterade, hvilka,
enligt Eders Kongl. Majds nådiga föreskrift, sammanträdde första gången den 29 sistlidnc
Maj och nu afslutat sina arbeten, härmed i underdånighet afgifva redogörelse
för utförande af det åt komiterade sålunda nådigst lemnade uppdrag.

De för trafik upplåtna statsbanorna egde vid 1874 års slut en utsträckning af
185,9 mil, fördelad på fem stamlinier, hvilka hvar för sig, till följd af skiljaktiga förhållanden
med hänsyn till läge, kostnad, ålder och rörelse, måste mycket olika inverka
på resultatet af banornas samfälda trafikverksamhet. Enär detta resultat, så vidt det
skall bedömas efter den direkta afkomst, bansystemet lemnar, framgår ur afkastningens
förhållande till det kapital, som blifvit för anläggningen af de olika stambanorna använda
är det af vigt att storleken af detta kapital är med noggrannhet känd. I detta
hänseende lemna Trafikstyrelsens räkenskaper ej fullständig upplysning, och de uppgifter,
hvilka i Styrelsens årsberättelser härom meddelas, grunda sig endast på en
uppskattning.

Komiterade hafva derföre, med ledning af dels utdrag utur de hos Styrelserna
för statens jernvägsbyggnader och statens jernvägstrafik förda räkenskaper och dels
uppgifter, liemtade från Stats- och ltiksgäldskontoren, upprättat följande sammandrag
af de för trafik upplåtna svenska statsbanornas kapitalräkning vid 1874 års slut.

Rev. Ber. 187(1 angående Statsverket, 31

242 —

		Kronor.
Debet.			—
Anslagsbelopp till jernvägsbyggnader och rullande
materiel:
för åren 1855—1857. ..........		7,500,000	_
1858—1860 ...........		19,600,000	—
1861—1863 ...........		25,000,000	—
1864—1866 ...........		28,266,000	—
1867 ..............		5,900,000	—
1868 ...............		2,000,000	—
1869 ...............		3,090,000	—
1870 ...............		5,000,000	—
1871...............		4,160,000	—
1872 ..............		4,200,000	—
1873 ..............		6,200,000	—
1874 ..............		14,495,000	—
		125,411,000	—
Afdrag för hvad häraf blifvit utbetaldt för vid 1874
års slut under byggnad varande bandelar		3,162,788	74	122,248,211	26
Särskilt anslag för år 1875, men lyftadt 1874, för
tillökning af rullande materiel......		—	—	2,500,000	—
				124,748,211	26
Bidrag från Handels- och Sjöfartsfonden . .		300,000	—
Bidrag från Stockholms stad.........		150,000	—	450,000
Trafikvinst, använd från och med år 1857 dels för
uppförande af nya byggnader samt till anskaff-
ning af rullande materiel och inventarier, dels
såsom förlagskapital............		—	—	15,926,668	48
	Kronor	—	—	141,124,879	74
Kredit.	Längd
	Mil.
Vestra stambanan (Stockholm—Göteborg;
Hallsberg—Örebro)...........	45
Ursprunglig byggnadskostnad.......	—	33,845,694	38
Af Trafikstyrelsen utförda nybyggnads-
arbeten..................	—	2,129,776	37	35,975,470	75
Sammanbindning sb anan genom Stockholm . .	0,3
Ursprunglig byggnadskostnad.......	—	5,666,095	83
Af Trafikstyrelsen utförda nybygnadsar-
beten...................	—	221,533	86	5,887,629	69
Transport	45,3	--- —_ ■	-	41,863,100)44

Transport	45,3	—	—	41,863,100	44
Östra stambanan (Katrineholm—Nässjö) . . .	20,i
Ursprunglig byggnadskostnad.......	—	16,569,908	37
Af Trafikstyrelsen utförda nybyggnads-
arbeten..................	—	274,949	14	16,844,857	51
Södra stambanan (Falköping—Malmö) . . .	3c), 6
Ursprunglig byggnadskostnad.......	—	22,302,333	07
Af Trafikstyrelsen utförda nybyggnads-
arbeten..................	—	1,766,951	61	24,069,284	68
Nordvestra stambanan (Laxå—Norska grän-
sen)....................	19,8
Ursprunglig byggnadskostnad.......	—	17,241,353	77
Af Trafikstyrelsen utförda nybyggnads-			82
arbeten..................	—	347,685	17,589,039	59
Norra stambanan (delen Stockholm—Krylbo)	15,i
Ursprunglig byggnadskostnad . .....	—	9,765,222	99
Af Trafikstyrelsen utförda nybyggnads-		453,155	66
arbeten..................	—	10,218,378	65
	135,9	_____	—	110,584,660	87
Bullande materiel, bestående af:
174 lokomotiv..............	■-	8,404,537	31
438 personvagnar .............	—	2,653,882	95
39 post- och fångvagnar........	—	219,048	65
4,093 godsvagnar..............	—•	10,447,219	79	21,724,688	70
Häraf har blifvit inköpt:
af Byggnadsstyrelsen för 9,374,422: 60.1
och af Trafikstyrelsen för 12,350,266:10. J
Inventarier, anskaffade af Byggnadsstyrelsen	—	1,088,180	25
„ „ „ Trafikstyrelsen . .	—	1,646,532	34	2,734,712	59
				135,044,062	16
Beserverade anslags- och trafikmedel till full-
bördande af nya byggnader och an-
skaffning af rullande materiel .....	—	—	—	1,839,775	44
Förlag skapital: materialier och pågående ar-
beten i verkstäderna ..........	—	3,512,687	27
Bankdepositioner, kassa och fordringar
öfver skulder...............	—	728,354	87	4,241,042	14
Kronoi	\| -	—	—	(141,124,879	(74

På grund af hvad ofvan är nämndt, få komiterade i underdånighet anhålla,
det täcktes Eders Kongl. Maj:t i. nåder anbefalla Styrelsen för statens jernvägstrafik

att upprätta och föra en fullständig kapitalräkenskap, för åstadkommande hvaraf
nämnda Styrelse torde böra sättas i tillfälle att från Styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader
erhålla erforderliga upplysningar.

De i kapitalräkningen upptagna summor måste anses representera statsbanornas
kapitalvärde, hvilket icke torde förminskas så länge desamma underhållas i trafikabelt
skick, och kunde detta deras kapitalvärde intagas i rikshufvudboken såsom eu statens
tillgång.

Enligt hvad förestående kapitalräkning utvisar, utgjorde hela det i de vid 1874
års slut trafikerade statsbanorna bundna kapital kronor 141,124,879: 74. Då emellertid
den betydligaste delen af de medel, som blifvit härtill använda, anskaffats genom
upptagna lån, för hvilka obligationer utgifvits till högre belopp än som för desamma
influtit, samt meningarne kunna vara delade, huruvida ej skilnadsbeloppet
eller kapitalrabatten jemväl borde påföras jernvägarne såsom en ytterligare kostnad,
hafva komiterade ansett sig böra lemna en utredning angående det belopp, hvartill
nämnda kapitalrabatt uppgår, med angifvande tillika af den å hela lånesumman belöpande
medelräntan.

Vid 1874 års slut utgjorde de af Riksdagen till de trafikerade statsbanorna
anslagna medel i jemna kronor 124,748,211. Enligt från Riksgäldskontoret erhållen
uppgift hade vid samma tidpunkt utlemnats obligationer till nominelt värde af
144,10(1,593, hvarför influtit 131,086,548 kronor. Af dessa medel hafva i lån till
enskilda jernvägar utgifvits 21,975,000 kronor, hvadan till statsbanorna användts
109,711,548 kronor. Af sistnämnda belopp voro 3,162,789 kronor nedlagda uti vid
1874 års slut under byggnad varande bandelar och 1,512,603 kronor reserverade,
hvilka båda summor böra frånräknas. Uti de för trafik upplåtna statsbanorna hade
alltså af lånta medel nedlagts 105,036,156 kronor samt af statens egna tillgångar
19,712,055 kronor.

Samtliga af staten intill samma tidpunkt upptagna lån hade erhållits mot en
kapitalrabatt af i medeltal 8,619 procent och löpa med en ärlig medelränta af 42/.,
procent. Varder kapitalrabatten till det belopp, hvarmed den drabbar det för statsbanorna
använda, upplånta kapital, beräknad efter den uppgifna medelprocenten, befinnes
den uppgå till 9,906,844 kronor och ökar följaktligen det till statsbanorna
upplånta kapitalet till 114,943,000 kronor, hvarå den årliga räntan efter 4procent
belöper sig till 5,364,000 kronor.

Fullmäktiges i Riksgäldskontoret berättelse för 1874 utvisar, att de till slutet
af samma år upptagna fonderade statslånen nominelt belöpte sig till 140,106,593
kronor, samt att samtliga härå utbetalda annuiteter uppgingo till 70,402,308 kronor,
hvaraf 56,772,735 kronor utgjorde ränta och återstoden amortering. Den andel af
nämnda räntebelopp, som faller på det i statsjernvägarne nedlagda kapital med deri
inräknad kapitalrabatt, hvilket, såsom ofvan är omförmäldt, vid i fråga varande tid
uppgick till 114,943,000 kronor, motsvarar således 46,576,500 kronor.

Enär, på sätt af nedanstående öfversigt öfver användandet af de svenska
statsbanornas trafikinkomster under tiden från trafikens början den 1 December 1856
till 1874 års slut inhemtas, dessa banor under nämnda tid lemnat en drift- och underhållskostnaderna
Överskjutande inkomst af i rundt tal 37,133,000 kronor, så
följer häraf, att det belopp, hvarmed statsbanorna under denna adertonåriga period
brustit vid förränt.ningen af den på dem fallande fonderade obligation.sskulden, uppgår
till 9,443,500 kronor, till betäckande af hvilken brist statsverket följaktligen måste
hafva anlitat andra tillgångar

245

Nyss omförmälda öfversigt lyder som följer:

		K r	0	n o r.
Debet.
Bruttoinkomster.................		—	-	88,768,689 07
	Procent af
Kredit	brutto-in-
	komsterna.
Utgifter för drift och underhåll........	58,i	—	—	51,635,690	17
Vinst........................	41,9		—
hvaraf inbetalts till statsverket......	23,«	20,905,463	16
användts till nya byggnader och inven-
tarier samt förlagskapital........	18	15,926,608	48
samt erlagts såsom bidrag till pensions-
fonden...................	0,3	240,867\|2ö	37,182,998	90
Kronor		—	88,768,689:07

Statsbanornas trafikräkning för år 1874 är i sammandrag af följande lydelse:

	K r	O	n o r.
Inkomster.
för resande: med snälltåg,
l:sta klass, antal 25,973 ......kronor	510,713	53
2:dra klass ,, 257,623 ......	1,594,084	82
Antal 283,596 ......kronor	—	—-	2,104,798	35
för resande: med blandade tåg,
lista klass, antal 29,834 .....kronor	86,415 90
2:dra „ „ 454,923 ..... „	592,591,14
3:dje „ „ 2,343,390 .....	2,675,212,99
Antal 2,828,147 .....kronor	--—		3,354,220	03
Transport----	i—	5,459,018	38

— ‘246 —

		K r	O	n o r.
Transport	___	_	5,459,018	38
för trapper, fångar, extra persontåg......	kronor	—	—„	147,350	05
„ post.......................	11	195,115	—
„ resgodsöfvervigt, åkdon, hästar, hundar . .	>5	234,679	31	429,794	31
„ ilgods..........centner 136,915	11	290,523	30
„ fraktgods........ „ 29,458,554	11	7,333,474	54
Centner 29,595,469	V	—	—	7,623,997	84
„ boskap ....................				276,707	86
„ extra inkomster ................		—	_	171,689	12
	Kronor	_______	_	14,108,557	56
Utgifter.
Byrå-af''delningen.
Aflöning till styrelsens ledamöter, till tjensteman och
betjente vid hufvudkontoren; rättegångskostnader
och diverse utgifter . .........	kronor			197,000	94
Bart-afdelningen.
Aflöning, beklädnad och kontorskostnader . . .		666,362	40
Underhåll af banvall, broar, vägöfvergångar
och ballastning................	11	88,193	09
Utbyte af skenor och syllar...........	11	1,433,616	15
Underhåll af stängsel..............		127,473	04
„ af stationer..............	Ii	464,698	52
Snöskottning, inventariers underhåll, omkost-
nader .....................	11	84,767	35	2,865,110	55
Trafilc-afdelningen.
Aflöning, beklädnad och kontorsutgifter ....	11	1,736,051	01
Material- och inventarieförbrukning......	11	240,469	47
Hyror, sjukvård, renhållning..........	11	69,222	57	2,045,743	05
MasTcin-afdelningen.
Aflöning och kontorsutgifter...........	•i	721,382	53
Stenkol......................		1,130,903	97
Material- och inventarieförbrukning, diverse
utgifter...................	11	206,936	11
Reparation af lokomotiv .............	n	336,851	11
„ „ personvagnar ...........	11	139,716	41
„ „ godsvagnar ............	il	237,528	22
Lokomotivs och vagnars smörjning och putsning	ii	292,471	56	3,065,789	91
	Kronor	____	_	8,173,644145
Vinst ........................	H	\|---	—	! 5,934,91311
	Kronor	\|---	\| —	\| 14,108,557\|56

247

Då, på sätt redan blifvit antydt, en rigtig föreställning om statsbanornas ekonomiska
resultat, enligt komiterades förmenande, icke kan vinnas utan genom
bedömande af hvarje stambanas trafikverksamhet för sig, hafva komiterade, med
ledning af ofvan intagna räkningar samt de hos Trafikstyrelsen förda räkenskaper,
upprättat följande tabeller, utvisande de olika stambanornas anläggningskostnad och
förlagskapital, så väl utom som med kapitalrabatt, äfvensom deras inkomster, driftoch
underhållskostnader samt trafikvinst under år 1874.

-4

248 —

T a utvisaude

de olika stambanornas anläggningskostnad och förlagskapital, kapital samt

trafikvinst

		Anläggnings-
		kostnad
	Längd.	och	Brullu- inkomst.
	Mil.	Förlagskapital.
		Kronor.	Kronor.
Vestra stambanan jemte Sammanbindning sbanan genom		51,822,343	6,906,805
Stockholm........................	45,3
Södra stambanan.......................	30j 6	31,568,861	3,860,510
Östra stambanan (för år räknadt).............	20,1	19,785,869	1,185,811
Nordvestra stambanan...................	19,8	22,094,098	1,251,058
Norra stambanan (delen Stockholm Krylbo).......	15,i	14,013,933	1,106,583
135,9	139,285,104	14,310,767
Afdrag för de tillägg, som vid utförandet af förestående
uträkning blifvit gjorda för Östra stambanan, för att med afseende på den tid tabellen omfattar få denna bana, af hvilken delar ej öppnades förr
än under årets senare hälft, likstälcl med de öfriga banorna .........................	5,o	4,921,858	202,209
Återstod, utvisande det kapital, som skall för året för-
räntas, jemte de exakta inkomsterna och utgifterna på statens samtliga jernvägar under 1874 .....	130,9	134,363,246	14,108,558

- 249 —

boll

rabatten oberäknad, Äfvensom derns inkomster. drift. och. tioderhåUskostna ler,
under it i'' 185 4.

	V. Ch	!			P e r b ;	11 m i 1.
	O CD M-.	\| Öfverskott af
Utgifter för
		inkomst öfver	pr - 1	Anläggnings- ,		Utgifter för	Öfverskott af 1
drift och		utgifterna.	“• £		Brutto-		inkomster
	3 2.		kostnad och j		drift och
underhall.	gr •"*		5 £ i		inkomst.		öfver ;
	Sr U o	1 (Trafik vinst;.	l Z	Förlagskapital. i	underhåll.	utgifter.
Kronor.	w ^ CD . ^	Kronor.	" o	Kronor. j	Kronor.	Kronor.	Kronor.
4,049,201 1	58.i?	1 2,857,604	5,5 1	1,143,981	152,468	89,386	63,082
2,219,022	57,5	1.6 fl.488	5,2 0	886,204	108.141	62,332	46,109
623,865	52,6	,561,946	2,s i	984,372	58,995	31,038	27,957
702,494	60,9	488,564	2.5 1	1,115,864	63,185	38,510	24,675
627,040	56,7	479,543	3,4 2	928,075	73,284	41,526	31,758
8,281,622		6,029,145		,	""
107,977		94,232				—
1 '' ’ 1 8,173,645	57,9	5,934,913	4,4 2	1,026,457	107,781	62,442	45 339

Rep. Bep, J87Ö, angående Statsverket,

250. --

Tabell

utvisande de olika stambanornas anläggningskostnad och förlagskapital år 1874 med
deri inberäknad kapitalrabatt å de medel, statsverket för anläggningen upplånat, jemte
trafikvinstens förhållande under samma år till den sålunda beräknade kapitalsumman

		Trafik-
	Anläggningskostnad	inkomsten,
	och	uttryckt i procent af
	Förlagskapital.	kapital-

summan.

Vestra stambanan.................. kronor 55, Mi.3311 5,if>

Södra d:o ................. „ : 1:5,81 7.5.2 1

Östra d:o (för år räknadt)....... ,, 21,105.511 2.c.r>

Nordvestra d:o ................. „ 23,600,-170 2,ui

Norra d:o ...........		15,012,147	3,1 9

Afgår för Östra stambanan......	Kronor!	149,191,948 i 5,272,515	—
	Kronor)	143,919,-433 j	4,12

På sätt af dessa tabeller framgår, har det ekonomiska resultatet af trafiken å
de särskilda stambanorna varit i hög grad olika; och visar det sig, att vinsten ingalunda
varit störst på de banor, hvilka haft den lägsta utgiftsprocenten, utan att
tvärtom den bana, som lemna! den största nettobehållningen, nemligen den Vestra
stambanan, haft den näst högsta utgiftsprocenten, eller 58,ti. Den dernäst största
vinsten har lemnats åt deri Södra stambanan med eu utgiftsprocent af 57,5. De tre
öfriga banornas vinstprocent har vida understigit förenämnda två banors, hvartill
förnämsta, anledningen otvifvelaktigt torde böra sökas deruti, att dessa jemförelsevis
kort tid varit för trafik upplåtna; och man har derföre fullt skäl att antaga, det
jemväl de banor, hvilkas vinstprocent nu är jemförelsevis låg, i en ej aflägsen framtid,
då trafiken å desamma hunnit utveckla sig, skola komma att lemna en behållning,
som motsvarar räntan å det i desamma nedlagda kapital.

Sammanlagda trafikvinsten å samtliga de öppnade statsbanorna utgjord»
för år 1874, enligt hvad ofvan intagna trafikräkning utvisar, 5,934,913 kronor 11 öre.

Detta belopp har blifvit användt på följande sätt:

Inbetalning till Statskontoret....................kronor 3,700,000: —

Bidrag till statens jern vägstrafiks pension sinrättning ...... ■„ 89,023: 71.

Öfverfördt till kapitalräkning.................... „ 1,385,654: 79.

Öfverfördt till förlagsräkning.................... „ 760,234: 61.

Summa kronor 5,934,913: 11.

Enligt komiterades förmenande är det emellertid både olämpligt och vilseledande
att ej behållningen å jernvägstrafiken, sedan utgifterna för densammas drift
och underhåll bekostats samt det bestämda bidraget till jernvägstrafikens pensionsinrättning
erlagts, blifver i sin helhet till statsverket öfveriemnad. Att använda
trafikinkomsterna till nybyggnader samt till inköp af ökad rullande materiel och inventarier
synes ej vara lämpligt, ty dessa ändamål innebära en kapitaltillökning.
Utgifterna derför borde rigtigare bestridas genom särskilda anslag, och en förändring
i sådant syfte skulle ej medföra några olägenheter, om Trafikstyrelsen icke vore
skyldig att redovisa ett års hela t.rafikvinst förr än under påföljande årets första
hälft, samt Styrelsen vore berättigad att deraf förskottsvis använda ett bestämdt
maximibelopp till utförande af sådana nybyggnads- och andra arbeten, som kunde af
oförutsedda behof föranledas.

Komiterade få derföre i underdånighet hemställa, att hela den behållna
trafikinkomsten af statsbanorna, sedan kostnaderna för desammas drift och underhåll
blifvit bestridda samt det bestämda bidraget till statens jern vägstrafiks pensionsinrättning
erlagts, må varda för hvarje år till Statskontoret öfveriemnad inom slutet
af påföljande års första hälft; samt, att de nybyggnader och utvidgningar, hvilka
kunna vara nödvändiga och icke rätteligen höra till underhållet, må med för desamma
upprättade planer’ och kostnadsförslag af Trafikstyrelsen hos Eders Kongl. Maj:t anmälas
samt medel för desammas verkställande af Riksdagen på Eders Kongl. -Maj:ts
nådiga förslag anvisas, på sätt i allmänhet sker vid fråga om nybyggnader för statens
räkning; äfvensom att Trafikstyrelsen må ega att, för utförande af sådana nybyggnadsoch
utvklgningsarbeten, som möjligen ej kunnat förutses, men likväl måste under året
verkställas, af trafikinkomsterna förskottsvis använda ett bestämdt maximibelopp,
hvilket bör påföljande år, efter derom af Eders Kong). Maj:t gjordt förslag, af Riksdagen
godtgöras.

Komiterade hafva vidare fästat uppmärksamheten vid det förhållande, att
jernvägstrafiken för åtskilliga för statens räkning verkstälda transporter ej uppbär
godtgörelse, som motsvarar derför erforderliga kostnader. I nämnvärd män eger detta
förhållande egentligen rum vid de transporter, som verkställas i och för postbefordringen.
Enligt af vederbörande verkstad utredning, uppgick jernvägstrafikens sammanlagda
kostnader för postbefordringen å statsbanorna under är 1874 till 264,628
kronor, hvaremot inkomsterna utgjordes af allenast 195, J15 kronor i postbefordririgsafgift
och 6,847 kronor 65 öre för reparationer af postvagnar och deras inventarier
m. m., eller tillhopa 201,962 kronor 65 öre, hvilket belopp med 62,665 kronor 35 öre
understiger kostnadssumman. I nämnda kostnadsberäkning är afseende emellertid ej
fästadt vid räntan å det i jernvägsrörelsen bundna byggnads- och förlagskapital.
Beräknas jemväl denna, ställer sig, enligt gjord uträkning, förhållandet så, att ersättningen
för den under år 1874 af jernvägstrafiken verkstälda postbefordringen borde,
pfter 5 procent ränteberäkning, hafva utgått med tillsammans 523,130 kronor 77 öre;

ucli borde, då för samma befordring betalts endast 201,962 kronor 65 öre, jernvägstrafiken
alltså hafva i räkning tillgodoförts skilnaden mellan dessa båda belopp, eller
321,168 kronor 12 öre. Hade denna summa influtit bland jernvägarnes inkomster,
skulle trafikvinsten hafva ökats med motsvarande belopp och uppgått till 6,256,031
kronor, hvarigenom på samma gång utgiftsproceuten minskats från 57,9 till 56,6 och
räntéafkastningen på anläggningskapitalet vuxit med 0,24 procent.

För komiterade synes det som eu förändring vid det sålunda anmärkta förhållandet
borde vidtagas, så att den verkliga kostnaden för postbefordringen konnne
att drabba postverket och ej, såsom nu sker, till stor del belasta jernvägstrafiken.
Af er. sådan förändring borde så mycket mindre någon olägenhet behöfva uppstå,
som det ej ens vore nödvändigt att någon verklig liqvid egde ruin mellan de olika
styrelserna. Hela förändringen kunde nemligen ske derigenom, att räkenskaperna fördes
så, att i desamma upptoges full ersättning till jernvägstrafiken för den kostnad,
som rätteligen bör drabba postverket.

Förhållandet mellan statens jernvägstrafiks inkomster och utgifter under tioårsperioden
1866—1875 inhemtas af följande öfversigt:

I medeltal trafi- kerad våglängd. <3	Trafik- och S n m m a. i	diverse inkomster Drift- och per trafikerad i ,»O01 j Summ a. bamnil j taSmlL	underhållskostnad per trafikerad .ef01., banmil. ta*''ul	H.gO; Öfverskott af inkomster ■EL g- utöfver omkostnader o ... _ i-1 p [t c» ZZ £3 cd gj j per ! 3 ° SiSiimm a. trafikerad1, c P., po S tagmil. r : banrnil. ö j
Mil. j 1	Kronor.	Kronor.	Kronor, j Kronor.	Krön oi’.	Kronor.	Procent; Kronor.	Kronor.	Kronor
1866 85,1	5,064.371	59,511	24,so 3,009.059	00,000	14,9i	59,4.32,054,712	2-4.145
18671 97,6	6,017.049	61.650	25.07 3.650,899	37,4-07	154 L	60,08,2.366,150	''} ..L _ 9 _j ; ;	c/sbi
1868 i 00,7;	6.161.079	61,183	25,1 !i -1.226.333	41.970	17.2(1	68,60 1,934,746	9.2 13	0
1869 101,7!	6.221.281	61.173	25,4 i 3.463.395	34,0 5 5	1444	55,fV7 >2. i 57,386	o 7 i -j ^	J. 2 , —• 1 I
,1870 104,ö	6.791.193	64.987	26.0 ! 3.610,677	34.552	13,s (.	53,17 3,18 0.516	31 ■ 30
1871408,0	7.784,860	72.082	2,50 3,914.880	36.249	! 3.si!	50,29 3,869,980	. 35,83b!	1 t>_(’ 7!
1872412,2	9,211.190	82,090	28,(>714,611,708	41,103	1 44 0	50.e 7 4-,599.182	40.99-:
4873 119,1	11,709.588	98,317	29.s i 6,136,167	5 i .9 11	15,7 5	52,84 5,523,42 1	46.37 6	14- 0 fi!
1874 130,o	14,108.558	107,781	30,20 8,173,644	62. L-i-2	i 7Do	57,94 5,934,933	In.339	12.1 ij
4875 137,6	15,110,141	109,812	28,1 o 9,730,554	70,716	18,1 ö	64 40 5,378,587	>>o.o9''>	10,ISO

De orsaker, hvilka vållat det under år 1874 inträffade mindre gynsamma förhållandet
mellan inkomsterna af jernvägstrafiken och utgifterna för densammas drift
och underhåll, äro af Trafikstyrelsen framhållna uti dess för nämnda år afgifva underdåniga
berättelse. Komiterade hafva emellertid ansett sig böra i korthet antyda
de omständigheter, hvilka synas hafva företrädesvis bidragit härtill.

I främsta rummet må i sådant hänseende anföras att, till följd dels af högre

inköpspris och ökade arbetslöner och dels deraf, aft utbytet af lider och sliprar
sträckte sig öfver längre bandelar, nedläggningen af nya räler och sliprar föranledde
för år 1874 en kostnad, som i rundade tal öfversteg flen för år 1873 med 655.000
kronor och den för år 1872 med 966,000 kronor.

Såsom en annan verksamt bidragande orsak till de ökade utgifterna må anföras
den betydligt höjda personalkostnaden, hvilken föranleclts dels af stegringen i
lefnadskostnaderna och arbetsprisen, med deraf betingad förhöjning i aflöningar. dels
ock af den genom nattsnälltågens införande nödvändiggjorda förstärkningen i banbevakningspersonalen.
Ej heller bör det förbises, att underhållskostnaden för lokomotiv
och vagnar måst, till följd af desammas högre ålder, i ej ringa mån tillväxa,
äfvensom att priset på förrådsartiklar i allmänhet under året betydligt höjdes. Vid
genomgående af Trafikstyrelsens räkenskaper hafva komiterade emellertid funnit,
att inköpet af sådana skett till de för året lägst gällande pris.

Hvad beträffar inköpet af rullande materiel, hafva likväl de öppna godsvagnar
och delar deraf, som inköpts inom landet, betingat ett icke oväsentligt högre pris än
det, hvarför dylika vid samma tid kunnat erhållas från England.

Den ytterligare stegring uti utgifterna, som inträdde under år 1875, torde
hafva haft sina väsentligaste orsaker i dels den betydliga utsträckning af bantågen,
som alltid medföljer bannäiets utvidgning och som särskilt under nämnda år blef
nödvändig för anordnandet af fullständig jernvägsförbindelse mellan orterna norr och
söder om den östra stambanan, dels vidsträckta utbyten af räler och sliprar ä de
äldie linierim, större reparationer af materielen, föranledda sä väl af den längre tid
eu del af denna redan varit i tjenst som i synnerhet af de skador, densamma i allmänhet
led under den ovanligt svåra vintern 1874—1875. hvilken jemväl förorsakade
ovanligt dryga utgifter för banans hållande i farbart skick och dess iståndsättning
efter den blidare årstidens inträde, dels slutligen uti af behoivet påkallade ytterligare
förbättringar uti synnerligen -den lägre tjenstepersonalens aliöningsvilkor.

Förutom dessa nu omnämnda omständigheter hafva obestridligen jemväl de
s. k. natt-tågen i sin mån bidragit att öka jernvägstrafikens utgifter under de senaste
åren; och hafva komiterade, då anordningen af nämnda tåg af sådan orsak
från åtskilliga håll klandrats, samt röster låtit höra sig med yrkande om desammas
indragning, begärt upplysning om huru stor besparing i driftkostnaden skulle kunna
beredas genom dylik indragning, och få bär nedan införa den beräkning, som i sådant
hänseende blifvit genom vederbörandes försorg upprättad. Dervid torde emellertid
uppmärksamheten böra fästas derå, att i allt fall hela den beräknade besparingen •
säkerligen icke skulle kunna ernås, alldenstund eu sannolikt ej ringa del af de
inkomster, -om i fråga varande tåg nu inbringa, skulle genom deras indragning komma
att iör trafiken gä helt och hållet förlorad, äfvensom derå, att, enligt Trafikstyrelsens
uppgift, natt-tjenst icke desto mindre blefve å en del linjer nödvändig i och för trafikens
u pp rä 11 håll and e.

Omforma teln beräkning är af följande lydelse:

Då 1876 års tidtabeller, hvad snälltågen angå, kunna antagas blifva någorlunda
konstanta äfven för framtiden, är de! skal ost lägga dessa till grund för beräkningen
af de ökade utgifter, som natt-tågen förorsaka statens järnvägstrafik.

Enligt vintertidtabellen, som ant ages blifva gällande från och med den 1 Januari
till och med deri 14 Maj samt från och med deri 15 November till och med
den 31 December, eller inalles under 181 dagar, tillryggalägga snälltågen på statens
samtliga jern vägar dagligen 384,6 tågmil.

Genom natt-tågens indragande, sedan likväl en del af dessa blifvit ersatta genom
ett särskilt dagsnälltåg tram och åter mellan Stockholm och Nässjö, uppkommer
en besparing af 81,6 tågmil om dagen, eller för 181 dagar 14,769,6 tågmil.

Enligt sommartidtabellen, gällande från och med den 15 Maj till och med
den 14 November eller 184 dagar, tillryggalägga samtliga snälltågen under denna tid.
467,8 tågmil på dygnet, men genom indragning af natt-tågen och med afräkning af
dagtåg, som behöfvas till ersättning för en del deraf, kunna 138,6 tågmil dagligen
besparas, eller för 184 dagar tillsammans 24,582,4 mil.

Genom samtliga natt-tågens indragning skulle således på hela året göras eu
besparing af inalles 39,352 tågmil.

De utgifter, som böra beräknas efter tågmil, äro:

Bränsle till samt reparation, underhåll och smörjning af lokomotiven . . kronor 3,00.

Milpenningar till lokomotivpersonalen..................... „ 0,42.

Reparation, underhåll, smörjning, putsning och belysning af 7 vagnar i

hvarje snälltåg................................ „ 0,80.

Milpenningar till vagnspersonalen....................... „ 0,30

Banans retning, rälsutbyte och signalerings materialier efter medeltal

för tio år.................................. „ 1,08.

eller tillsammans för hvarje tågmil kronor 5,60.

Sistnämnda belopp motsvarar för 39,352 tågmil......kronor 220,371: 20.

Härtill komma följande afiöningsbelopp för den personal, som i
händelse af natt-tågens indragning möjligen skulle kunna besparas:

10 lokomotivförare å 1,800 kronor............... 18,000: —

10 eldare ä 1,200 kronor.................... 12,000: —

14 konduktörer å 1,200 kronor................. 16,800: —

7 packmästare å 1,080 kronor................. 7,560: —

179 tjensteman och. betjente vid stationerna......... 152,622: —

120 banvakter å 600 kronor.................. 72,000: —

5 banmästare å 900 kronor.................. 4,500: — ggg ^9. _

Eldning och belysning å stationer....................... 9,146: 80.

Summa kronor 513,000: •

Då det torde vara af intresse att jemföra förhållandet mellan inkomster och
utgifter vid de svenska statsbanorna med åtminstone några främmande länders jernbanor,
hafva komiterade velat här införa en tablå, utvisande berörda förhållande
vid de svenska, statsbanorna samt de preussiska och engelska jernbanorna under de
fyra åren 1871—1874; hvaremot de franska banorna ansetts icke böra i nämnda
tablå upptagas, då 1870—1871 års krig medfört stora rubbningar uti trafikförhållandena
derstädes.

Utgifterna utgjorde i procent af bruttoinkomsterna:

	År 187!.	År 1872.	År 1873. År 1874. j
Vid de svenska statsbanorna..............	50,29	50,07	52,89	57,93
„ preussiska „ ..............	58.00	64,00	67,00	7 5,C 5
„ preussiska privatbanor under statens förvaltning	55,00	63,00	69,00	68,09
„ „ ,, „ förvaltning af en- skilda direktioner	52,00	51,00	63,00	66,04
„ de engelska jernbanorna: i England och Wales...............	47,00	48,00	53,00	55,00
i Skotland.........•............	49,00	51,00	56,00	56,00
i Irland.......................	52,00	53,00	5o,oo	56,00

Det har icke kunnat undgå att fästa komiterades uppmärksamhet att olägenheter
måste iöranledas deraf, att deri granskning af jernvägstrafikens förvaltning
och räkenskaper, hvilken verkställes af Kammarrätten och Riksdagens Revisorer, omfattar
eu alltför aflägsen tidrymd, och hafva komiterade icke velat underlåta att betona
önskvärdheten deraf, att, på sätt Trafikstyrelsen uti till Eders Kongl. Maj:t afgifvet
underdånigt utlåtande den 31 December 1874 hemstält, berörda myndigheters åtgöranden
vid nämnda granskning kunde ordnas så, att densamma vore fullbordad ett
år tidigare än under nuvarande förhållanden kan ske; och hafva komiterade ansett
sig böra härvid jemväl i underdånighet framhålla, hurusom det sätt, hvarpå räkenskaperna
hos Tratikstyrelsen föras, visar att äfven vid eu sa vidtomfattande förvaltning
det är möjligt att, utan åsidosättande af eu fullständig och detaljerad invisning,
åstadkomma så väl eu månatlig redogörelse för ställningen som ett så tidigt afsättande
af årsräkenskaperna, att revision af desamma skulle kunna ega ruin under det
påföljande året.

Slutligen hafva komiterade ansett sig icke böra underlåta att i underdånighet
framhålla oegentligheten deraf, att uti riksstaten upptagas sa val inkomsterna
af jern vägstrafiken som utgifterna för samma trafiks drift och underhåll. Jernvägstrafjken
synes nemligen böra betraktas såsom eu utom statsförvaltningen stående
industri, hvars omkostnader icke lämpligen böra, på sätt nu eger rum, år etter år
skenbart stegra statsutgifterna. Dertill kommer, att det visat sig omöjligt att så lång
tid förut, som nu måste ske, med någon tillförlitlighet beräkna de erforderliga drift—
och underhållskostnadernas belopp, Det vore derföre, enligt komiterades förmenande,
önskvärdt om, sedan arfvpdesstaten för trafikpersonalen hädanefter såsom hittills
blilyif af Eders Kolig!, MfljR ooh Riksdagen reglerad, uti riksstaten, på sätt i

— 250 —

fråga om Riksbankens vinst ogen ram, allenast infiöte den behållning staten kunde
för året af jernvägstrafiken påräkna, dervid föregående års nettovinst kunde läggas
till grund för beräkningen.

Af undertecknad Rundbäck afgifven reservation bifogas underdånigst.
Med djupaste vördnad, trohet - och nit framhärda.

S l" ■ in k I i gs te. v 11 c rnå d igste K ..u u n g!

EDERS KONG!, MAJ:TS

FREDRIK HEDERST.IEHNA.
C. HYCKERT.

underdånigst;e, tropligtigste
tjenare och undersatar

NIES GYLDENSTOLPE.

RUNDRÄCK. A. M. LINDGREN.
MALTES AGRGL1US.

Stuf(an Cederscliiölä.

Stockholm den 3 Juli 1876.

It « s r r v a t i o it.

^ Utgående från den åsigt, att såväl det allmänna som hvarje styrelse derpå
vinnei, om hvarje mera allmän fråga, hvarom tankarne äro och kunna vara delade,
utredes, mångsidigt belyses och dymedelst löses, har jag, såsom ledamot i den
comité, hvilken fatt i nådigt uppdrag att verkställa eu förberedande granskning af
, ernvagstrahkstyrelsens förvaltning, önskat, att komitemde Jemväl i sitt betänkande

— 257 —

skulle vidrört nedanstående, som hos komiterade varit under öfverläggning; men,
när så ej skett, så har jag ansett mig böra reservationsvis till betänkandet foga
mina tankar derom:

Ehuru Jernvägstraiikstyrelsen redan underdånigst hemstält, att åt densamma
måtte beredas tillfälle att på förhand få yttra sig öfver lämpligaste läget af samt
om byggnader och anordningar vid blifvande stationer å beslutade eller under byggnad
varande statsbanor, har jag dock ansett, att komiterade bort vitsorda nyttan
och nödvändigheten af eu dylik anordning, helst det icke har kunnat undgå komiterades
uppmärksamhet, att bristen på en innerligare samverkan härutinnan emellan
Jernvägsbyggnads- och Trafikstyrelserna kan föranleda till ökade kostnader och
besvär; och då Jernvägstraiikstyrelsen numera, på grund af samlad erfarenhet, allra
bäst och närmast bör kunna, med hänsyn till jern vägstrafikens kraf och den trafikerande
allmänhetens intresse, bestämma huru och hvarest nödiga stationer böra anordnas
och anläggas, så anser jag denna angelägenhet böra vara en förvaltningsåtgärd
af icke ringa vigt, som borde tillkomma den sistnämnda styrelsen att yttra sig öfver
eller uppgöra förslag om, helst stationernas läge och anordning redan från första
början utan tvifvel kan utöfva antingen ett menligt eller välgörande inflytande på trafiken
och sig deraf härledande inkomster.

Vidare har jag ansett, att komiterade bort ingå i närmare pröfning om vissa:
hyres- och inqvarteringsersättningar samt om storleken och beskaffenheten af de bostadshus
eller våningar, som skola bestås jernvägspersonalen. I pekunier! hänseende
äro de o egentligheter, som härvidlag nu ega rum, icke stora; men från principal synpunkt
sedt och för att förebygga alla misstankar hos allmänheten och möjligen äfven
mindre gynsamma känslor embets- och tjenstemännen emellan, vore det af vigt att
denna fråga pröfvades och vunne sin lösning. De af mig i detta hänseende så kallade
oegentligheter anser jag hufvudsakligen bestå derutinnan, att närmare och bestämdare
föreskrifter saknas om huru stora och huru beskaffade bostadshusen eller
våningarne skola vara för de olika klasserna af embets- och tjenstemän vid jernvägstrafikstaten.
Denna oegentlighet framgår tydligast, om man jemför hvad som betalas
för åt vissa embets- och tjenstemän förhyrda lokaler och som några exempel skola
visa. Åt vissa bandirektörer och ingeniörer förhyras nu lokaler till pris af från 400
till 1,500 kronor, under det andra erhålla bostad in natura eller inqvarteringsersättning.
Delvis eger samma förhållande rum för maskin- och trafikdirektörerne samt
de senares assistenter, dervid, t. ex., åt en trafikdirektör förhyres en våning för en
årlig hyra af 2,025 kronor. Under det å ena sidan lokaler sålunda förhyras, uthyras
å andra sidan i jernvägen tillhöriga hus lokaler åt några embets- och tjenstemän
för en hyra, som på långt när ej motsvarar berörda hushyror eller de inqvarteringsersättningar,
som vissa tjenstemän uppbära, under det de hyra och bebo staten tillhöriga
hus. Häraf framgår, att det faller sig lika ofördelaktigt för staten att hyra
som att uthyra rum. Utan att här vidare yttra mig om huruvida ifrågavarande
hyresersättningar äro för höga eller för låga, så synes det dock mig, att en norm
för hyresersättningarnes belopp borde finnas, om bostadslägenheter än vidare skola
förhyras, i fall den grundsatsen, som nog vore bäst, ej kan följas, som för inqvarteringsersättningen
iakttages. Ett stadgande derom, att, der staten ej har tillfälle
lemna bostad in natura, enhvar skulle åtnöja sig med bestämd inqvarteringsersättning,
skulle efter mitt förmenande icke allenast befria Jernvägstrafikstyrelsen för ett främmande
och kinkigt uppdrag, nemligen att söka bostadslägenheter, utan jemväl lemna
embets- och tjenstemännen mera frihet i valet af bostäder, särdeles inom städerna,

Rev. Ber. 1870 angående Statsverket.

258

pä samma gång de, ifall de ville bo inskränkt, kunde bereda sig eu ekonomisk fördel.
Åliggandet för Jernvägstrafikstyrelsen att åt sina embete- och tjensteman förhyra bostadslokaler
borde alltså efter min åsigt försvinna.

Stockholm den 8 Juli 1876.

J. Rundbäck.

Bil. Litt. B.

Styrelsens för statens
jernvägstrafik

underdåniga utlåtande öfver det af komiterade
för förberedande granskning af bernälda
Styrelses förvaltning afgifna betänkande.

Stormägtigste, Allernådigste Konung!

Genom nådig remiss af den 7:de i förra månaden har Eders Kongl. Maj:t befalt
Styrelsen för statens jernvägstrafik att afgifva underdånigt utlåtande i anledning
af ett betänkande från komitén för förberedande granskning af Styrelsens för statens
jernvägstrafik förvaltning, och detta före den 15:de i denna månad, så att utlåtandet
måtte kunna aflemnas till Riksdagens då sammanträdande Revisorer.

Till åtlydnad häraf får Styrelsen underdånigst anföra följande:

Komiterade inleda sin framställning med utredandet af det belopp, som kan
anses representera värdet af statens egendom i jeruvägar, eller det kapital, som är
bundet i de trafikerade statsbanorna, samt anmärka, dels att Trafikstyrelsens räkenskaper
i detta hänseende icke lemna fullständiga upplysningar, dels att de uppgifter,
hvilka i Styrelsens årsberättelser härom meddelas, grunda sig endast på en uppskattning.

Rörande detta ämne får Styrelsen till en början underdånigst erinra derom,
att statens jern vägstrafiks bokslut upprättas tvenne månader efter förloppet af den
tid, räkenskaperna omfatta, men att bokslutet för statens jernvägsbyggnader deremot
icke är färdigt förr än i slutet af det år, som följer räkenskapsåret, således tio månader
senare än statens jernvägstrafiks bokslut för samma ar. Detta förorsakar, att
Trafikstyrelsens redogörelse för de trafikerade statsbanornas ursprungliga byggnadskostnad,
eller den kostnad, som bestridts med medel stälda till Styrelsens öfver statens
jernvägsbyggnader förfogande, måste, för så vidt denna kostnad kan ur bokslut tagas,
och hvarom mera här nedan, grunda sig på uppgifter, som gälla året före det, hvilket
Trafikstyrelsens redogörelse afser.

259 —

Men härvid är dessutom att märka, att statens jernvägsbyggnaders bokslut
uppställas med hänsyn till endast sådana stambanedelar, hvilka motsvaras af bestämda
byggnadsanslag, icke med hänsyn till de delar, som år etter år öfverlemnas till trafik.
Så t. ex. göres visserligen ett särskildt bokslut för linien Upsala—Storvik, men det
bokslutet gäller endast nämnda linie i sin helhet, och man kan icke derur taga de
specifika byggnadskostnaderna för efter hand till trafik öfverlemnade delar af samma
linie, såsom Upsala—Sala-, Sala—Krylbo- och Krylbo—Storvik-linierna. När således
Trafikstyrelsen skall besvara den frågan, huru mycket eu till henne under året öfverlemnad
handel, t. ex. Sala—Krylbo, kostar, så kan detta icke ske med stöd af något
statens jernvägsbyggnaders bokslut för just den bandelen, utan svaret kan endast utfalla
på det sätt, att hela linien Upsala—Storvik är beräknad att kosta 783,803 kronor
i medeltal per mil, att följaktligen kostnaden per mil för linien Sala—Krylbo kan
antagas till ungefärligen samma medeltal och således hela kostnaden för den 3,i mil
långa linien uppskattas till 2,429,789 kronor.

1 berättelsen för trafikåret 1874 äro sålunda uppgifterna om de ursprungliga
byggnadskostnaderna för Vestra, Södra och Nordvestra stambanorna samt för linierna
Hallsberg—Örebro, Stockholm—Upsala och Katrineholm—Norrköping äfvensom för
sammanbindningsbanan genom Stockholm grundade på statens jernvägsbyggnaders bokslut
för 1873. Men anläggningskostnaden för linien Norrköping—Nässjö kunde deremot
icke augifvas enligt samma bokslut, emedan detta, som visserligen omfattade
hela denna linie, naturligtvis ej upptog kostnaderna för det sista byggnadsåret, 1874,
och följaktligen för året 1873 utvisade eu allt för låg slutsiffra. Icke heller kunde
ur 1873 års bokslut, omfattande hela linien Upsala—Storvik, fås reda på den specifika
byggnadskostnad^! för den vid 1874 års slut trafikerade delen Upsala—Krylbo. För
bestämmandet af den ursprungliga byggnadskostnaden för såväl linien Norrköping—
Nässjö som Upsala—Krylbo måste derföre i Styrelsens berättelse för trafikåret 1874
ofvan angifna uppskattningsmetod användas.

Häraf täcktes Eders Kongl. Maj:t nådigst finna, att Trafikstyrelsens uppgifter
angående statsbanornas ursprungliga byggnadskostnad grunda sig på dels statens
jernvägsbyggnaders bokslut, hvilken grund väl torde få anses såsom den säkraste, som
kan väljas, dels på den beräknade byggnadskostnaden samt att, hvad särskildt angår
trafikåret 1874, den förra grunden gäller en banlängd af 111,4 mil, under det att
den senare endast afser eu banlängd af 24,5 mil. För öfrigt tillåter sig Trafikstyrelsen
underdånigst framhålla, att de verkliga byggnadskostnaderna vanligen mycket nära
öfverensstämma med de beräknade; att den olägenhet, som ligger i nödvändigheten
att, på sätt nyss nämndes, gå uppskattningsvis till väga är öfvergående och upphör,
efter det hela den sträcka, hvarför anslaget beräknats, blifvit för trafik öppnad, och
slutligen att summan af de sålunda uppskattade värdena är till beloppet vida lägre
än summan af dem, som framgå ur boksluten, och derföre, i synnerhet numera, sedan
båda liniernas, Norrköping—Nässjö och Upsala—Storvik, värden äro genom bokslut
bestämda, icke i nämnvärd mån kan inverka på slutresultatet.

Att den approximativa uppskattning, som sålunda delvis måst ske, är rigtig,
torde emellertid tydligt framgå deraf, att komiterade, hvilka vid af dem verkstäld utredning
rörande statsbanornas värden vid slutet af 1874 begagnat en annan metod
än Trafikstyrelsen, likväl kommit till ett resultat, som på siffran är lika med det,
som i Styrelsens underdåniga berättelse för samma år angifves.

Hvad nu vidkommer komiterades yrkande, att Trafikstyrelsen måtte anbefallas
“att upprätta och föra en fullständig kapitalräkenskap", får Styrelsen underdånigst
anföra, att hennes berättelse för 1874 upptager, under rubriken “ekonomisk ställning11,

— 260

en “kapitalräkning för de trafikerade statsbanorna"; att denna kapitalräkning, ehuru
ej uppstäld på samma sätt som komiterades, och ej lika detaljerad, likväl, såsom nyss
är sagd t, utvisar samma slutresultat som den senare med hänsyn till de trafikerade
statsbanornas kapitalvärde; att Styrelsens kapitalräkning så till vida har ett företräde
framför komiterades, att den särskiljer de olika former, hvarunder de medel utgå,
som bilda kapitalvärdet, hvilket särskiljande torde vara nödvändigt för att kunna
jemföra kapitalräkningen med öfriga dermed sammanhängande redovisningar från skilda
håll; att, i fråga om detaljer, inledningen till Trafikstyrelsens årsberättelse, allt ifrån
och med 1867, upptagit en tabell till jemförelse mellan de olika statsbanedelarnes inkomster
och utgifter samt dessas förhållanden sins emellan samt till anläggningskostnad
och det totala byggnadskapitalet, af hvilken tabell, ehuru densamma väsentligen är
jemförande, statsbanornas kostnader hvar för sig likväl framgå mera i detalj än efter
komiterades kapitalräkning; att emellertid formen för Trafikstyrelsens kapitalräkning
utan svårighet kan göras mera detaljerad i fråga om värdena på särskilda statsbanor,
men att någon exaktare uppskattning, än hittills skett, af sådana bandelar, som öfverlemnas
till trafik, men icke äro af Styrelsen öfver statens jern vägsbyggnader särskildt
bokförda, icke kan åstadkommas utan denna Styrelses medverkan.

I sist nämnda hänseende yrka komiterade, att Trafikstyrelsen måtte sättas i tillfälle
att från Styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader erhålla erforderliga upplysningar.
Det kan icke heller nekas, att Byggnadsstyrelsen, som har alla materialier i
sin hand till beräkningar för ändamålet i fråga, bör, bättre än någon annan, kunna
uppgifva byggnadskostnaden för hvarje sådan handel, som öppnas för trafik, och det
torde kunna antagas, att inga anmärkningsvärda svårigheter möta vid inrättandet af
statens jernvägsbyggnaders räkenskaper på sådant sätt, att den verkliga kostnaden
kan uppgifvas närmare sitt rätta värde än hvad som sker genom den för närvarande
enda möjliga, ungefärliga uppskattningen. Trafikstyrelsen får dock särskildt framhålla,
att, om dessa uppgifter skola tjena sitt ändamål, desamma måste afgifvas innan statens
jernvägstrafiks bokslut upprättas, således före utgången af Februari månad det år,
som följer året för bandelens öppnande.

Sedan komiterade, på sätt ofvan är nämndt, granskat Trafikstyrelsens uppgifter
i fråga om kostnaden för de trafikerade statsbanornas byggande och förseende
med nödiga förlag af materialier och kassa, beröra komiterade frågan om kostnaden
för anskaffning af Jänta medel till statsbanornas utförande och visa, att den kapitalrabatt,
staten fått vidkännas för upplåningen, utgör Kr. 9,906,844, men anmärka
tillika, att tankarne kunna vara delade, huruvida kapitalrabatten bör påföras statsbanorna
såsom en ytterligare kostnad.

Ehuru väl det icke ligger inom området för Trafikstyrelsens verksamhet att
utföra statsbanebyggnaden, än mindre att bestyra om anskaffning af medel härtill, och
den utredning, komiterade i fråga om kapitalrabatten förebragt, således, strängt taget,
icke torde påkalla något yttrande från Trafikstyrelsens sida, så, enär denna fråga på
senare tider väckt mycken uppmärksamhet och, enligt Styrelsens förmenande, varit i
viss mån ensidigt uppfattad, anser sig Styrelsen icke böra underlåta att vid detta
tillfälle upptaga samma fråga till skärskådande.

Det är en temligen allmänt utbredd mening, att fördelarne af ett jernvägsföretag
skola mätas hufvudsakligen efter förhållandet emellan inkomsternas öfverskott
öfver driftkostnaden å ena sidan och räntorna å det använda kapitalet å den andra.
En sådan mening har dock tydligen icke giltighet för sig annat än i det fall, att
jernvägen uteslutande åstadkommits af personer, hvilka deri velat placera sina kapital,
utan att på ringaste sätt vara intresserade i den förkofran, jernvägen bringar sitt

261 —

trafikområde, mer än så till vida, att afkastningen växer i bredd med denna förkofran.
Men de svenska statsbanorna hafva icke tillkommit under nu antydda förhållanden.
De äro ett nationalföretag i stort, hvari landets samtliga inbyggare äro intresserade,
och detta icke blott med hänsyn till afkastningen i penningar, utan jemväl, och i
mycket högre grad, med afseende å tillgodogörandet af landets naturliga hjelpkällor,
minskade utgifter för resor och varubefordran samt vinst af tid. Mängden af resande
å statsbanorna uppgår snart nog till ett tal, som motsvarar Sveriges hela folkmängd.
Man behöfver icke resa långt eller ofta på dessa banor, i stället för på landsväg, för
att besparingen i tid och resekostnad skall uppväga deri andel af den resandes kronoutskylder,
som kan anses motsvara hans bidrag till gäldande af annuiteten å statshanelånet,
och hvad den minskning i utgifter angår, som är beroende af den billigare
varutransporten å statsbanorna, samt hvad beträffar fördelarne i öfrigt af den genom
dessa banor lättade samfärdseln, så finnes det väl numera högst få, om ens någon,
inbyggare i mellersta och södra Sverige, som icke på ett eller annat sätt, i större
eller mindre mån, kommit i åtnjutande af dessa fördelar.

Derföre, lika obestridligt som det är, att kapitalrabatten, af samma skäl som
annuiteterna, bör upptagas i statsbaneförslagets debet, då fråga är att anställa en
jemförelse mellan de utgifter, som till följd af nämnda företag drabbat statsverket, och
den vinst, som tillkommer staten af samma företag, lika obestridligt är det ock, att i
företagets kredit bör upptagas icke allenast den direkta vinst, som representeras af
inkomsternas öfverskott öfver driftkostnaden, utan äfven den indirekta vinst, ideel
och materiel, som ligger i statsbanornas bidrag till landets stigande förkofran. Hela
värdet af denna vinst kan icke i kronor uttryckas, allra minst med afseende å den
ideela vinsten, men det låter sig åtminstone göra att i siffror ungefärligen angifva
beloppen af de minskade utgifterna för alla dem, hvilka befara eller försända varor å
statsbanorna, i stället för att dertill nödgas begagna landsväg.

År 1874 beforos statsbanorna af 3,152,603 resande. Hvarje resande färdades
i medeltal en sträcka af 4,6 mil. Detta är detsamma som att 14,^26,478 resande
färdades en mil. Hvarje resande erlade i medeltal pr mil 38 öre. Hade han i stället
begagnat skjuts, hade legan utgjort Kr. 1: 20 per mil, hvartill kommer vagnpenningar,
6 öre per mil, eller tillsammans Kr. 1: 26 per mil, utan att räkna den högre skjutslegan
från stad. Genom att kunna begagna jernvägen hade således hvarje resande
besparat 88 öre per mil. Men om af 14,426,478 resande hvardera sparar 88 öre, så
utgör besparingen i sin helhet Kr. 12,695,301, besparingen af tid oräknad.

Samma år forslades å statsbanorna 318,234,168 centner en sträcka af en mil,
och för hvarje centner erlades i medeltal 2,4 öre. Kostnaden per centnermil på
landsväg kan för 1874, lågt beräknad, upptagas till i medeltal 10 öre. Genom att
begagna statsbanorna, i stället för att nödgas sända denna godsmängd på landsväg,
uppkom således en besparing för varuegarne af 7,6 öre per centnermil, således för
samtliga varuegarne Kr. 24,185,797.

På samma sätt kan en beräkning anställas rörande besparingar vid försändning
af kreatur m. in., och slutligen bör ihågkommas de försändningar, som ske utan afgift,
och att, såsom komiterade anmärka, postbefordringen å statsbanorna sker till ett pris,
som med, i rundt tal, en tredjedels million om året understiger det, hvilket af statsbanorna
borde fordras.

Det anförda må emellertid vara nog. Beräkningarne äro visserligen endast
ungefärliga, men de angifva likväl otvetydigt, till hvilka ofantliga summor man kommer,
då man söker utreda endast den del af den indirekta vinsten, som är åtkomlig
för sifferberäkningar. Den andra delen af samma vinst, eller den som representeras

— 202

af tillgodogjorda, utan stambanorna icke åtkomliga produktionskrafter, den brukade
jordens utvidgning, ökade tillfällen till arbetsförtjenst, m. m. torde, om den kunde
beräknas, framvisa siffertal, som vore icke mindre aktningsbjudande.

Enligt komiterades utredning af förhållandena vid 1874 års slut, uppgick kapitalrabatten
till 9,906,844 kronor. Då den årliga medelräntan å statsbanelånet utgör
4 2/3 procent, belöper sig således årligen räntan å denna kapitalrabatt till kronor
462,319.

Det har varit föremål för många meningsutbyten, huvuvida man borde sträcka
anspråken på statsbanornas förmåga att gifva ränta å deri nedlagda kapital så långt,
att ränta räknades icke allenast å de lånta medlen, utan derjemte å öfriga, af statens
egna tillgångar utgifna medel, och det vill synas, som komiterade icke skulle i
lorenämnda hänseende fästat sig vid andra medel än de lånta, med särskildt tillägg af
kapitalrabatten. Trafikstyrelsen åter anser för sin del, att i frågan om, huru statsbaneafiaren
i sin helhet slår sig ut för intressenterna, ränta bör upptagas å hvarje
krona, som i denna affär nedlagts. Affären är verkligen så sund, att förtroendet till
densamma icke borde kunna rubbas af ett med all stränghet uppstäldt debet. Af
det ofvan anförda torde framgå, att, om man i kredit upptager värdet af den vinst,
intressenterna personligen hvarje dag och stund åtnjuta, affären till och med visar sig
högst tillfredsställande.

Svenska staten intager samma ställning till statsbanorna som ett enskildt industriel
bolag till den jernväg, bolaget anlagt enkom för drifvandet af sin rörelse,
såsom t. ex. emellan eu masugn och dertill hörande gruffält och kolskogar. Hvardera
anläggningen har skett för att bolaget skall kunna tillgodogöra de produktionskrafter,
som stå detsamma till buds, och för att transportkostnader af alla slag skola nedbringas
till de minsta möjliga. Den enda skilnaden emellan statsbolaget och det enskilda
är, att det förra, i ändamål af en rättvisare fördelning af bolagets vinst emellan
intressenterna, låter hvarje intressent, som begagnar sig af jernvägen, erlägga en viss
afgift till bolaget, lämpad efter måttet af den vinst, intressenten för sig ensam drager
af företaget, under det att den enskilda jernvägen begagnas på sådant sätt, att dylika
afgifter äro obehöfliga.

Statens bidrag till anläggning af landsvägar hafva varit och äro ännu ganska
betydliga, men någon ränta å härför utgifna medel ersättes icke staten af dem, som
befara samma vägar. Ingen lärer emellertid vilja bestrida, att staten i alla fall haren
vinst af företaget, hvilken fullt motsvarar räntan å de utgifna medlen.

Det kan naturligtvis icke vara Styrelsens mening att med det ofvan sagda vilja
drifva den satsen, att icke allt möjligt bör göras för åstadkommande af ett fördelaktigt
förhållande emellan inkomster och driftkostnad, och, såsom ofvan är antydt, är
i alla fall en rättvis fördelning af vinsten icke möjlig, utan att hvarje intressent kontant
betalar de fördelar han ensam för sig åtnjuter, eller med andra ord, att fraktafgifterna
hållas så höga, som det låter förena sig med möjligheten för jernvägen att
åtkomma all trafik, som den kan utföra med vinst, men Styrelsen har ansett, att den
verkliga betydelsen af statsbaneföretaget i ekonomiskt hänseende icke är nog klart
uppfattad, i synnerhet icke från den sidan, der kapitalrabatten framhållits såsom en
faktor, hvilken väsentligen skulle tynga i deri vågskål, der företagets debet är lagdt.

Angående dispositionen af inkomsternas öfverskott öfver driftkostnaden hemställa
komiterade, att hela den behållna tratikinkomsten af statsbanorna, sedan kostnaderna
för desammas drift och underhåll blifvit bestridda samt det bestämda bidraget
till statens jernvägstrafiks pensionsinrättning erlagts, må varda för hvarje år
till Statskontoret öfverlemnad, inom slutet af påföljande års första hälft.

— 263

Härvid möta likväl åtskilliga omständigheter, hvilka synas hafva undfallit
komiterades uppmärksamhet, bland hvilka först må nämnas det vexlande värdet af
materialförrådet. Tillökning i detta värde betingas först och främst af nya banors
tillkomst, vidare af den stigande rörelsen och slutligen deraf, att förbrukade, men
icke värdelösa, matcrialier öfverlemnas till förrådet, för att derifrån åter utgå till
andra behof eller ock försäljas, vid hvilket öfverlemnande det arbete, hvarifrån den
förbrukade eflekten tagits, krediteras för värdet af samma effekt och förrådet debiteras
för samma värde. Sist berörda orsak kan hafva ett högst betydligt inflytande
på förändringen af förrådsvärdet, hvilket genom följande exempel bäst torde förklaras.
Under senare hälften af t. ex. 1872 uppgöres förslag öfver kostnaden för rälsutbytet
under 1874. Dervid beräknas ett visst pris för och en viss mängd af nya räler, och den
kostnadssumma, som häraf uppkommer, minskas med det belopp, hvartill de äldre
räler, som skola upptagas, anses blifva realiserade, vare sig genom försäljning eller
genom att vid andra arbeten användas. Skilnaden mellan de nya rälernas anskaffningskostnad
och den kalkylerade behållningen vid de äldre rälernas realisering upptages
derefter i kostnadsberäkningen för rälsutbytet, och det är denna kostnadsberäkning,
som framlägges för 1873 års Riksdag och efter behandling derstädes ingår såsom
faktor i statsregleringen för 1874. Men nu inträffar, dels att, då rälsutbytet verkställes,
en större mängd räler, än den kalkylerade, befinnes oduglig för Imfvudspåret,
dels att svårigheter möta vid realiseringen af de upptagna rälerna. Detta senare har
i synnerhet varit fallet under de två sist förflutna åren och verkat dertill, att vid
slutet af 1875 förrådet innehade upptagna räler för ett värde af icke mindre än
Kr. 1,016,750: 43. Förhållandet är under innevarande år, om möjligt, än ofördelaktigare,
och mängden af upptagna räler ökas oupphörligt, utan att ännu hvarken
någon utsigt förefinnes till försäljning eller att antagliga anbud kunnat erhållas beträffande
omvalsning.

Endast af denna anledning är emellertid ett ansenligt belopp af trafikinkomsten
bundet, och det må tilläggas, att, under tiden från den 1 Januari 1875 till den sista
Maj innevarande år, förrådsvärdet såväl till följd af ökningen i förlaget för den utvidgade
trafiken som genom hopandet af äldre förrådsartiklar, mest räler, växt med
Kr. 1,726,255: 52, och att följaktligen ett lika stort belopp af trafikinkomsten
under tiden bundits.

Men det har äfven någon gång inträffat, att förrådsvärdet nedgått, såsom t. er.
under år 1870 med R:dr 457,023: 31.

Häraf torde till en början framgå, huru svårt det är att tvenne år förut beräkna
förändringarne i förrådsvärdet samt huruledes denna omständighet försvårar
beräkningen af de belopp, som efter tvenne år kunna varda disponibla till insättning
i Statskontoret. Men det är tydligt, att om, såsom komiterade hemställa, till Statskontoret
skall öfverlemnas hela trafikinkomsten efter afdrag för endast driftkostnad
och procenten till statens jern vägstrafiks pensionsinrättning, och detta inom slutet af
påföljande års första hälft, så måste i de till Riksdagen ingående förslagen till utgifter
särskilda anslag upptagas för tillökningen af förrådförslaget, och dessa anslag måste,
såsom af det ofvan anförda torde framgå, sättas mycket höga, om med säkerhet skall
kunna påräknas, att den af komiterade föreslagna inbetalningen kommer att ega rum,
eller ock måste Trafikstyrelsen bemyndigas att till hvad pris som helst realisera förrådsartiklar,
derest genom förrådets tillökning någon del af trafikinkomsten skulle
blifvit bunden. Intetdera af dessa alternativ torde höra väljas.

Trafikstyrelsen får således för sin del andraga, att om det befinnes nödigt att
en föreskrift i det syfte, komiterade hemstält, varder gifven, denna föreskrift med

2G4 —

afseende å beloppet måtte innehålla, att till Statskontoret skall öfverlemnas hela
trafikinkomsten efter afdrag för driftkostnad, tillökning af förlagsvärdet samt för det
bestämda bidraget till statens jernvägstrafiks pensionsinrättning. Med afseende åter
å tiden, då detta belopp borde vara inlevererad!, så torde rådligast vara att ej utsätta
någon bestämd tid. Trafikstyrelsen har intet kreditiv hos Riksbanken, och det
torde ej behöfva särskild! ådagaläggas, att ett så stort industriel! företag, som statens
jernvägstrafik, måste hafva tillgång till medel för oförutsedda eller icke beräkneliga
behof, och det skulle kunna inträffa vid tiden för den af komiterade förutsatta
slutliqviden, att jernvägstrafiken behöfde disponibla medel till andra, oundgängliga
utgifter.

Komiterades hemställan innefattar dessutom, att inbetalningen för hvarje
trafikår skall ske på öret. Såsom Eders Kongl. Maj:t nådigst täcktes erinra sig, har
detta tillförene varit brukligt, men ansågs emellertid ej nödigt, då den senaste föreskriften
angående i fråga varande inbetalningar utgafs. Trafikstyrelsen kan icke
heller för sin del inse, hvari fördelen af ett sådant tillvägagående skulle ligga.

I betraktande af alla dessa förhållanden kan Trafikstyrelsen ej biträda komiterades
hemställan. Enligt Styrelsens förmenande böra inbetalningarne till Statskontoret
verkställas på nu brukligt sätt, eller, i korthet sagdt, så fort ske kan och i
jemna hundratusental.

Deremot kan Styrelsen så mycket hellre biträda hvad komiterade hemstält
rörande anslag till nybyggnader, äfven sådana, som icke kunna förutses vid tiden för
kostnadsberäkningarne, enär komiterade härutinnan förorda inslåendet på en väg,
som redan är beträdd i kostnadsstaten för 1877. Trafikstyrelsen hemställer dock
underdånigst, huruvida det ej vore vida enklare, med afseende å beredandet af medel
till oförutsedda behof af nybyggnader, att dessa medel utginge visserligen till bestämda
maximibelopp, men för öfrigt i samma anslagsform som för andra nybyggnader.

Vidare anser sig Styrelsen böra biträda hvad komiterade i allmänhet yttrat
rörande det förhållande, att jernvägstrafiken för åtskilliga för statens räkning verkstälda
transporter ej uppbär godtgörelse, som motsvarar derför erforderliga kostnader.
Hvad särskild! angår postbefordringen, anhåller Styrelsen att framdeles få inkomma
med underdånig framställning i ämnet.

Hvad komiterade i öfrigt anfört torde icke påkalla något yttrande från Trafikstyrelsens
sida.

Den remitterade handlingen återställes underdånigst, och Styrelsen framhärdar
med djupaste vördnad, trohet och nit,

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

EDERS KONGL. MAJ:TS

underdånigste, tropli^tigste
tjenare och undersåtar

€. o. risoeLins.

Stockholm den 9 Augusti 1876.

C. Limnell.

— 265 —

Kammarrättens Bil. Litt. €.

underdåniga utlåtande angående ändring
i sättet och tiden för granskningen af
Styrelsens öfver statens jern vägstrafik
räkenskaper.

S. A. K.

Sedan Styrelsen öfver statens järnvägstrafik, anbefald att afgifva underdånigt
utlåtande öfver Riksdagens i underdånig skrifvelse den 17 Maj 1874 framstälda förslag
om tillsättande af en ständig kommission utaf några utom nämnda trafik stående
sakkunnige personer med uppdrag att följa och redogöra för berörda trafik, afstyrkt
detta förslag, men, under förutsättning att Riksdagen egentligen åsyftat en sådan
kontroll öfver hushållningen vid jern vägstrafiken, att dit hörande utgifter skulle kunna
granskas med större sakkännedom och tidigare, än under nuvarande förhållanden, gjort
underdånig hemställan om utredning rörande möjligheten att, enligt en af Trafikstyrelsen
tillika angifven ordning, bringa den Eders Kong!. Maj:ts och rikets Kammarrätt
samt Riksdagens Revisorer tillkommande granskning af räkenskaper och förvaltning
vid statens järnvägstrafik till fullbordan ett år tidigare, än under nuvarande förhållanden
kan ske; så får, till åtlydnad af Eders Kong! Maj:ts nådiga remiss den 9
Januari sistlidna år, Kammarrätten härmed i underdånighet afgifva utlåtande i anledning
af hvad Trafikstyrelsen sålunda föreslagit angående ändring i sättet och tiden
för granskning af Styrelsens räkenskaper.

Detta förslag innefattar hufvudsakligen, att, enär jernvägstrafikens bokslut
blefve för hvarje månad upprättadt och vore färdigt två månader näst efter den, som
bokslutet omfattar, samt jemväl den revision af bokslutets bilagor, som sker genom
Styrelsen, vore vid samma tid fullbordad, dessa bilagors granskning hos Kammarrätten
komme att ske efter hand, månad för månad, och vara för hvarje år afslutad
senast i April månad det derpå följande året, då trafikens hufvudbok komme att till
granskning företes; att de specifika redogörelserna för materrialförådet, hvilka upprättas
hvar tredje månad, äfvenledes skulle efter hand öfverlemnas till Kammarrätten,
hvilken antogs medhinna granskningen af årets tre första qvartal redogörelser intill
Maj månads utgång det följande året, då förrådsredogörelsen för sista qvartalet, äfvensom
den för hela året gällande inventarieredogörelsen, blefve till bemälde rätt ingifven;
samt att såväl hufvudbokens som de två sist omförmälda handlingarnes granskning
hos Kammarrätten vore afslutad intill den 15 Augusti, då Riksdagens Revisorer
sammanträda.

För tillförlitligt utredande af de förhållanden, som den ifrågasatta förändringen
skulle inom Ofver-revisions-departementet medföra, har Kammarrätten infordrat
nämnda departements civilräkenskapskontors yttrande, och då deruti på ett tillfredsställande
sätt för berörda förhållanden redogöres, får Kammarrätten samma yttrande
härhos underdånigst bifoga och åberopa samt dervid tillägga, att Kammarrätten för
sin del anser det näppeligen ligga inom möjlighetens område att fullständigt undanrödja
alla de svårigheter och olägenheter, som den ifrågasatta förändringen skulle,
på sätt i nyssberörda yttrande ådagalägges, framkalla. Då Öfver-revisions-departementets
granskning skulle ske så att säga stycke för stycke, och börjas samt länge
fortsättas med ej fullständigt afskräde eller i sin helhet tillgängliga räkenskaper, måste
den, allt som den framskrede, verkställas under ett idkeligt tillbakagående till redan

Rev. Ber. 1876 angående Statsverket. 3i

26(3 —

genomgångna räkenskapsdelar, hvilka väl skulle anses granskade, men i sjelfva verket
icke vore det, enär en mängd deri förekommande uppgifter och siffror icke kunde
kontrolleras förr, än en följande räkenskapsdel inkommit. Sålunda skulle revisionsarbetet,
på samma gång som granskningen blefve mindre säker, så förtyngas och förökas,
att den tid, som nu är derför bestämd, skulle behöfva mycket förlängas och
sannolikt tvenne eller flere personer samtidigt sysselsättas med granskning af samma
års räkenskap, hvarigenom arbetet ytterligare skulle försvåras-och invecklas. Jemväl
torde det blifva nödigt att för statens jernvägstrafiks räkenskaper göra ett undantag
från den i 42 § af Kong!. Maj:ts instruktion för Kammarrätten den 15 Oktober 1831
meddelade föreskriften, att hvarje räkenskaps granskning skall vara fulländad inom ett
år från den dag räkenskapen blifvit hos Kammarrätten anmäld eller till Öfver-revisionsdepartementet
öfverlemnad.

Dessa många och betydliga olägenheter, som äro med den nya anordningen
förknippade, synas icke uppvägas af motsvarande fördelar, af hvilka den förnämsta
väl skulle vara, att Öfver-revisions-departementets granskning blefve ett år tidigare
afslutad än för närvarande, så att Eiksdagsrevisorerne vid sitt sammanträde funne
föregående årets jernvägstrafiks räkenskap af nämnda departement granskad. Kammarrätten
tillåter sig härvid i underdånighet anmärka, att då hos Öfver-revisionsdepartementets
personal vanligtvis icke kan finnas eller begäras någon särskild fackkunskap
i jernvägsväsendet, ej heller någon noggrannare kännedom om de mångfaldiga
och vexlande förhållanden och lokala omständigheter, som under året vid jernvägstrafiken
förekommit, granskningen inom nämnda departement måste blifva inskränkt
till undersökning dels huruvida siffrorna och förekommande räkneoperationer
äro rigtiga, dels huruvida förvaltningsåtgärderna, så vidt de genom räkenskapen uppenbaras,
varit öfverensstämmande med gällande författningar och föreskrifter, hvaremot
Riksdagens Revisorer, hvilkas knappt tillmätta tid icke torde tillåta någon egentlig
siffergranskning,. synas, på sätt äfven Riksdagen i sin ofvanberörda skrifvelse antydt,
hafva till uppgift att undersöka förvaltningens gång och beskaffenhet, på det hela
och huruvida den varit sådan, att statens jernvägar icke allenast till statsverket intägt
tillbörlig inkomst, utan ock medfört det allmänna och enskilda gagn, denna inrättning
är egnad att befordra. Då dessa förhållanden icke i allmänhet kunna genom
siffergranskning bedömas, och ytterst sällan torde vara beroende af en eller annan
förvaltningsåtgärds författuingsstridiga beskaffenhet, vill det synas, som skulle det för
Riksdagens Revisorer vid deras granskningsarbete ligga föga makt derpå, att ifrågavarande
räkenskap förut undergått granskning af Öfver-revisions-departementet, hvadan
äfven för närvarande något särdeles hinder icke torde möta för Riksdagens Revisorer
att taga nästföregående årets jernvägstrafikräkenskaper under sin behandling.

Af alla dessa skäl anser sig Kammarrätten icke kunna i underdånighet tillstyrka
vidtagande af den utaf Styrelsen för statens järnvägstrafik ifrågasatta förändringen.

Den remitterade handlingen återföljer härjemte, och Kammarrätten framhärdar
etc.

Stockholm den 25 Februari 1876.

Bil. Litt. D.

— 267 —

Följande kontrakt är denna dag ingånget
mellan Kongl. Styrelsen för statens
jernvägsbyggnader (The Building Department
of the Royal Administration of the
Swedisk Government Railways) å ena sidan
och The Rhymney Iron Company Limited
å andra sidan:

Bemälde Kongl. Styrelse förbinder sig att köpa och Bolaget att sälja tretiosju
tusen (37,000) tons jernskenor af dess egen tillverkning jemte nödig mängd af skarfjern,
bultar och muttrar på följande betingelser och vilkor:

Af förenämnda antal skola tre tusen (3,000) tons skenor vägande omkring
sextio sex (66) skålpund (pounds) per yard tillsammans med nödvändig mängd af
skärjern, bultar och muttrar tillverkas i noga öfverensstämmelse med vidfogade ritningar
och beskrifning, märkt “A“, och aflemnas från fartyg i Göteborg femton hundra
(1,500) tons skenor itllsammans med den nödiga mängden af skärjern, bultar och
muttrar under 1875 och femton hundra (1,500) tons skenor tillsammans med den
nödiga mängden af skarfjern, bultar och muttrar under 1876. Det bestämda priset
för dessa tre tusen (3,000) tons skenor tillsammans med den nödiga mängden af
skarfjern, bultar och muttrar är åtta pund tio shilling (P:d St. 8: 10) per ton, aflemnacl
som förr är sagdt.

Återstående tretiofyra tusen (34,000) tons skenor vägande omkring femtiosex
(56) skålpund per yard tillsammans med den nödvändiga mängden af skarfjern, bultar
och muttrar skola förfärdigas i noga öfverensstämmelse med vidfogade ritningar och
beskrifning, märkt “B“, och aflemnas från fartyg i de hamnar och till omkring de
mängder (efter Kongl. Styrelsens önskan) som härefter sägas, neml.: sju tusen sju
hundra (7,700) tons i Trondhiem eller Levanger i Norge, femton tusen fyra hundra
(15,400) tons i Sundsvall, sju tusen (7,000) tons i Söderhamn och tre tusen nio hundra
(3,900) tons i Gefle. Dessa tretiofyra tusen (34,000) tons skenor tillsammans
med den nödiga mängden af skarfjern, bultar och muttrar skola aflemnas som följer:
Tre tusen (3,000) tons skenor tillsammans med den nödiga mängden skarfjern, bultar
och muttrar under 1875 och sex tusen två hundra (6,200) tons skenor tillsammans
med den nödiga mängden skarfjern, bultar och muttrar årligen under de fem följande
åren. Det bestämda priset för dessa tretiofyra tusen (34,000) tons skenor tillsammans
med den nödiga mängden skarfjern, bultar och muttrar är åtta pund tolf
shilling (Pd. St. 8: 12) per ton, aflemna*! som förr är sagdt.

Vidkommande de tretiofyra tusen (34,000) tons skenor eger Kongl. Styrelsen
valfrihet att taga alltsammans eller någon del af denna mängd till lättare vigt men
icke mindre än femtio (50) skålpund per yard till samma pris och på fullkomligt
samma betingelser och vilkor, som rörande förut omförmälda femtiosex (56) skålpunds vigt
äro bestämda, dock åt,t sådana lättare skenor ej må blifva svårare att valsa eller
tillverka än de om femtiosex (56) skålpunds vigt och att de i beskrifningen omförmälda
prof för sådana femtiosex (56) skålpunds skenor skola reduceras i förhållande
till vigterna hos de olika skenor, som den Kongl.. Styrelsen kan under utöfning af
den härmed gima valfrihet begära. Skulle den Kongl. Styrelsen bestämma sig för att
taga lättare skenor än femtiosex (56) skålpund per yard (men ej mindre än femtio
(50) skålpund per yard) skall den ofvan omförmälda mängden af tretiofyra tusen
(34,000) tons minskas i öfverensstämmelse dermed, emedan det är den Kongl. Styrelsens
mål att erhålla en bestämd sammanhängande längd jernväg.

— 268

Den Kongl. Styrelsen har äfvenså rätt att öka alla eller någon af de årliga
leveranserna med en mängd ej öfverstigande ett tusen (1,000) tons och dervid minskande
den mängd som skall under sista året (1880) aflemnas. Underrättelse om
denna önskan (derest den utöfvas) bör lemnas bolaget före utgången af Februari under
hvart och ett af de år, då den förökade mängden begäres.

Om och när den Kongl. Styrelsen bestämmer sig att taga lättare skenor än
femtiosex (56) skålpund per yard, har den att derom lemna underrättelse, åtföljd af
de nödvändiga detaljbestämmelserna för sådana förändringar, till bolaget icke senare
än den 31 December hvarje år för det följande årets leverans. Vidkommande dock
de tre tusen (3,000) tons skenor tillsammans med den nödiga mängden af skärjern,
bultar och muttrar (en del af de tretiofyra tusen (34,000) tons) som skola aflemnas
under 1875 eger den Kongl. Styrelsen att få tiden för begagnande af den härofvan
medgifna valfrihet af ändring i vigt och detalj bestämmelser för samma tre tusen
(3,000) tons skenor tillika med den nödiga mängden af skärjern, bultar och muttrar
utsträckt till den 28 Februari 1875.

Den Kongl. Styrelsen skall icke senare än utgången af Februari för hvarje år
för bolaget angifva de hamnar, i hvilka samma års leverans skall fullgöras, och den
mängd, som skall skeppas till hvarje af dem.

Det är klart att, om och när de lättare slagen af skenor begäras, skarfjernen,
bultarne och muttrarne måste göras afpassade efter dem i noga öfverensstämmelse
med den Kongl. Styrelsens begäran.

Det är också klart att hvarje skeppning af skenor enligt detta kontrakt skall
åtföljas af den för samma skenor nödiga mängd af skärjern, bultar och muttrar.

Samtliga ofvan omnämnda tretiosju tusen (37,000) tons skenor tillika med den
nödiga mängden af skärjern, bultar och muttrar skola underkastas besigtning och
godkännande af den ingeniör, Kongl. Styrelsen för detta ändamål förordnat.

Betalningen fullgöres i Stockholm vid ankomsten af hvarje skeppning till dess
destinationshamn i svenskt mynt, efter dagens kurs för växlar vid uppvisning på London
enligt bankirers eller mäklares intyg, i utbyte mot fraktsedlar, försäkringspolicer
afslutna med första klassens assuradör^’, tillika med beviset från Kong!. Styrelsens
afsyningsman om godkännande af hvarje full skeppning skenor, skärjern, bultar och
muttrar. London den 23 December 1874. Stockholm den 29 December 1874.

(Byggnadsstyrelsens
sigill.)

T. CIIALONER SMITI1.
PHILIP P. BLYTII.

JOSEPH SEBAG.

G. WYTHES.

T. E. Scudamore, Sekreterare.
Vittnen: H. G. A. Brown.

Percy G. Stånd,ing.

CARL G.

RUDOLF CRONSTEDT.
Vittnen: J. O. Olåt.

B E IJ E R.

ALFRED GR AN DI AS OX.
August Jonsson.

(Bolagets sigill.)

Direktörer.

Rätt öfversatt från det mig förevisade originalet, betygar
Stockholm den 10 Oktober 1376.

Ex officio
Färd. Svensson,
Notarius Publicus.

269 —

Kongl. Arméförvaltningens

underdåniga utlåtande i anledning af hvad
Riksdagens Revisorer anmält vid granskning
af Förvaltningens räkenskaper för
år 1874.

Medelst nådig remiss har Eders Kongl. Maj:t behagat infordra Arméförvaltningens
underdåniga utlåtande deröfver, att Riksdagens innevarande år församlade Revisorer
uti deras berättelse angående granskningen af statsverkets jemte dertill hörande
fonders tillstånd, styrelse och förvaltning år 1874, så vidt fjerde hufvudtiteln angänge,
till Riksdagens uppmärksamhet anmält, hurusom dels (§ 3) af räkenskapen ville synas,
att statsanslaget för “indelta arméns och Vérmlands fältjägarecorps’ vapenöfningar“
egde en “sväfvande skuld-- vid 1874 års slut af 492,550 kronor 13 öre, dels ock
(§ 4) att af det vid 1862—1863 års riksdag anvisade särskilda kreditiv till försvarsverkets
fullständigare ordnande tvänne poster ännu balanserades såsom oredovisade,
nemligen: ett belopp af 3,088 kronor 8 öre, afsedt för anskaffning af kapotter och
innestående i Skräddaremästaren P. J. Wärnbergs konkursmassa, samt 1,000 kronor
71 öre “till medicinal- och instrumental-attiralj“, att redovisas af Sundhetskollegium.

Arméförvaltningen å Intendentsdepartementet får i följd häraf underdånigst

anföra:

Det af Riksdagens Revisorer anmälda förhållande, i afseende å statsanslaget för
indelta arméns vapenöfningar, är till större delen af endast skenbar beskaffenhet, tv,
enligt gällande hufvudboksformulär för Arméförvaltningens redovisning af fjerde hufvudtitelns
anslag, skola alla under redogörelseårets lopp ifrån Arméförvaltningens kassa
utgifna medel i hufvudboken formelt afföras såsom det årets utgifter, äfven om desamma
rätteligen böra hänföras till kostnaderna för ett föregående eller efterföljande
år. Häraf måste, när sistnämnda fall inträffar, blifva en följd, att vederbörande anslag
uti hufvudboken redovisas antingen med en mindre behållning eller med en
större brist, än i verkligheten för redogörelseåret eger rum.

Då nu, efter erhållet nådigt medgifvande, de vanliga leveransauktionerna för
betingande af arméns årliga mötesförnödenheter fått under senare åren, till befrämjande
af billigare upphandlingspriser, anställas redan innan slutet af året näst före
det, då vapeuöfningarne skolat hållas, i stället att ske först under Januari månad
sistberörda år, enligt bestämmelsen härom i nådiga mötesunderhålIsreglementet af den
14 September 1858, samt de vid dessa auktioner antagne leverantörer varit berättigade,
jemlikt nyssnämnda författning, att å den utlastade betalningen för varorna få
penningelorskott hos kronan uppbära, hafva sådana förskott, som rätteligen tillhört
det efterföljande årets mötesutgifter, blifvit af departementet under flera år bestridda
från ifrågavarande statsanslag, hvilket härigenom, enligt Arméförvaltningens hufvudbok,
kommit att framstå i eu långt ofördelaktigare ställning, än den verkliga. Till
ådagaläggande af detta förhållande ''har departementet låtit upprätta här bifogade
tablå, innefattande eu omarbetning af hufvud bokens konti för berörda st atsanslag
åren 1872—1874, i ändamål att utvisa hvad som årligen under denna tid blifvit
förskottsvis anordnad! för ett kommande års mötesbehof samt anslagets rätta ställning
under iakttagande häraf. Af denna handling synes, bland annat, att under år 1873

— 270

utgifvits i förskott till bestridande af efterföljande årets möteskostnader 338,000 kronor,
hvilket belopp derföre öfverförts till gäldande från 1874 års anslag, hvaremot det
förra årets anslag i sig sjelft egde en behållning af 97,729 kronor 61 öre, som äfven
till år 1874 balanserats, samt att under sistnämnda år utgifvits såsom förskott för
1875 års möten 407,000 kronor, genom hvilket belopps skiljande från redogörelseårets
egna möteskostnader rätteligen erhålles en brist i det årets anslag af endast
85,550 kronor 13 öre.

Att åter en sådan anslagsbrist år 1874 kunnat uppkomma, oaktadt, genom
instälda allmänna fälttjenstöfningar under de tvänne nästföregående åren, en behållning
af nära 100,000 kronor från år 1873 varit att tillgå, lärer icke erfordra särskild
förklaring från departementets sida, sedan departementet förnyade gånger hos
Eders Kongl. Maj:t i underdånighet visat, huruledes vapenöfningsanslaget numera är
alldeles otillräckligt för sitt ändamål, men Eders Kongl. Maj:ts i anledning häraf hos
Riksdagen gjorda framställningar om anslagets förhöjande i erforderlig mån icke ledt
till sådan påföljd. Deremot torde departementet med skäl böra erinra, att redan
anslagets natur af “reservationsanslag“ utgör hinder för beredande af ständig jemnvigt
mellan anslagets tillgång och utgift, emedan den senare, såsom beroende af vexlande
prisförhållanden, icke kan med nödig säkerhet på förhand beräknas — en
omständighet, som utgör grunden derför, att andra jemförliga statsanslag på fjerde
hufvudtiteln, t. ex. för “beväringsmanskapets vapenöfning11, för “manskapets mathållning
vid garnisonsregementena0, för “fouragering af artilleriets, värfvade kavalleriets
och fortifikationstruppernas hästar11, alla ega naturen af “förslagsanslag11, hvilket ock
för indelta arméns vapenöfningsanslag tillförene varit begärdt samt under åren 1858—
1860 äfven medgifvet.

Tablå, innefattande omarbetning af statsanslagets för Indelta arméns och Vermiands fältjägareeorps’ vapsn medel

biifvit under dessa år utgifna för nästföljande årens mötes -

År 1872.|

Debet.

Anslagets belopp
Extra uppbörd.

Balans till år 1873:

kronor 304,300: —

« 23,205: 65, 327,505: 65.

Summa kronor 1,401,154: 65.

kronor 1,000,000: —
,, 73,649: -

A andra sidan afförda förskott för 1873 års möten
Anslagsbrist........................

— 271 —

I afseende härefter å det af Riksdagens Revisorer omförmälda, till 1862—1863
års kreditivmedel hörande belopp, 3,088 kronor 8 öre, som innestår i afiidne Skräddaremästaren
Wärnbergs konkursmassa, får Intendentsdepartementet underdånigst
anmäla, att detta belopp, hvilket blifvit nyssnämnde person i lifstiden till gäldande
ådömdt såsom böter samt ersättning för prisskilnad m. m. i följd af åtagen, men försummad
leverans, ännu är beroende på till äfventyrs möjlig indrifning hos en af Wärnbergs
löftesmän, som hitintills, vid flere i detta hänseende gjorda försök, enligt vederbörandes
intyg befunnits sakna tillgång för skuldens betalande.

Hvad slutligen angår det till redovisning af Sundhetskollegium anmärkta beloppet
1,000 kronor 71 öre, “till medicinal- och instrumentalattiraljhar departementet
hos bemälda kollegium inhemtat, att kollegii underdåniga utlåtande rörande
Revisorernes framställning i denna del blifvit af Eders Kongl. Maj:t i nåder infordradt;
vid hvilket förhållande det icke torde åligga departementet att med något yttrande i
fråga om sistnämnda belopp till Eders Kongl. Maj:t'' inkomma.

Stockholm den 24 November 1876.

G. SANDELS.

C. N. FORSMAN.

B. ELFSTROM.

C. J. von Hofsten.

öfningar konti i Kongl. Arméförvaltningens hufvudbok åren 1872—1874 i ändamål att visa i hvad mån förskottskostnader
samt anslagets verkliga ställning under iakttagande häraf.

År 1872.

Kredit.

Balans från år 1871

Brist................................. ........kronor

Under året utbetaldt från Kongl. Förvaltningens kassa:

för 1872 års möten....................kronor 1,016,076: 28.

i förskott för 1873 års dito................ „ 304,300: —

80,778: 37.
1,320,376: 28.

Summa kronor 1,401,154: 65.

— 272 —

År 187S.

Anslagets belopp ..................................kronor 1,200,000:

Extra uppbörd................................... » 20,929: 50.

Balans till år 1874:

Å andra sidan afförda förskott för 1874 års möten............. »_338,0 00:

Summa kronor 1,558,929: oj.

År 1874.

Balans från år 1873:

Behållning å 1873 års anslag..................

Anslagets belopp.........................

Extra uppbörd..........................

Balans till år 1875:

L andra sidan afförda förskott för 1875 års möten......kronor 407,000: —

Anslagsbrist............................. „ 85,550: 13. ^gg 550- 18

Summa kronor 1,815,008: 65.

Anm. Endast under år 1874 hafva gemensamma fälttjenstöfningar egt rum.
Stockholm af Kong!. Arméförvaltningens Intendentsdepartements kammarkontor den 24

kronor 97,729: 61.
„ 1,200,000: —
„ 24,728: 91.

273

År 1873.

Balans från år 1872:

Förskottsvis anordnade medel för 1873 års möten . . . .

Anslagsbrist...........................

Under året utbetaldt från Kongl. Förvaltningens kassa:

för 1873 års möten....................

i förskott för 1874 års dito...............

kronor 304,300: —

» 23,205: 65. 327^05: 65.

„ 795,694: 24.

» 338,000: — 1^33^94: 24.

Behållning å 1873 års anslag

Balans till år 1874:

.....kronor 97,729: 61.

Summa kronor 1,558,929: 50.

År 1874.

Balans från år 1873:

Förskottsvis anordnade medel för 1874 års möten . . .
Under året utbetaldt från Kongl. Förvaltningens kassa:

för 1874 års möten ..................

i förskott för 1875 års dito.............

.......... kronor

. kronor 1,070,008: 65.

407,000: —

338,000: —

1,477,008: 65.

Summa kronor 1,815,008: 65.

November 1876.

G. Söderbaum.

Rev. Ber. 1876 angående Statsverket.

— 274 —

Kongl. Förvaltningens af
sjöärendena

underdåniga utlåtande öfver Riksdagens
Revisorers anmärkningar vid granskning
af Förvaltningens räkenskaper för år 1874.

Genom nådig remiss den 20 sistlidne Oktober har Eders Kongl. Maj:t anbefalt
Förvaltningen af sjöärendena att inkomma med underdånigt utlåtande öfver de
vid senaste revision af statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse
och förvaltning under år 1874, enligt bilagdt transsumt af den afgifna revisionsberättelsen
gjorda anmärkningar vid granskning af Förvaltningens räkenskaper; och får
Förvaltningen till följd häraf i underdånighet anföra följande.

Hvad först beträffar den i § 6 af ofvannämnda berättelse af Statsrevisorerne
ifrågasatta ändring i bokföringen för Sjökrigsskolan i sådant syfte, att skolans årsredovisning
skulle biläggas räkenskapen för samma år som redovisningen omfattar,
får Förvaltningen i underdånighet upplysa, att bokföringen redan från och med år
1875 blifvit i detta syfte ändrad på grund af Kongl. brefvet den 22 Oktober samma
år, hvarigenom förordnats, att Sjökrigsskolans chef skall vara skyldig att inom den
15 December för löpande året redovisa de expensmedel, han för skolan under året
såsom förskott uppburit, samt att öfriga utgifter för skolan, inom det belopp staten
upptager, skola af Förvaltningen liqvideras, sedan de blifvit af bemälde chef attesterade.

Vidkommande åter Revisorernes under § 7 i berättelsen uttalade åsigt, att icke
allenast nya beställningar för flottan af pansarbrytande kanoner enligt 1864 års franska
modell icke vidare borde, såsom under revisionsåret skett, ega rum, utan äfven
tillverkningen af de redan bestälda, men då ej påbörjade kanonerna borde inställas
och kontraktet rörande dem ändras i öfverensstämmelse med en i Frankrike konstruerad
nyare och kraftigare modell, kallad 1870 års modell, så har Förvaltningen
ansett och anser det hafva varit mindre välbetänkt att år 1874, då 1870 års franska
modells egenskaper eller företräden ingalunda kunde anses vara till fullo utrönta, vidtaga
en genomgripande förändring i den kort förut antagna modellen för vårt artilleri
samt inhibera kontrakten om kanonbeställningar enligt denna modell, hvarigenom man
äfventyrade att blifva i saknad af de för vårt försvar erforderliga kanoner, under
afvaktan å resultaten af försöken med den nya modellen.

Hvad slutligen angår de i § 8 af berättelsen omförmälda fördelar, som skulle
vinnas, om de i kontraktet om anläggning af en reparationsdocka vid galérvarfvet i
Stockholm bestämda dimensionerna å dockans portöppning ökades till 65 fots bredd
och 26 fots djup, så har Förvaltningen i underdånig skrifvelse den 29 Juni 1875,
bland annat, tillstyrkt den af vederbörande vid flottans härvarande station föreslagna
ändringen i den faststälda planen för dockbyggnaden, att portöppningen skulle göras
70 fot bred i stället för endast 60 fot samt af 25 fots i stället för 231;2 fots djup,
men Eders Kongl. Maj:t har, enligt nådigt bref den 22 Juli samma år, icke funnit
skäl att i denna del göra ändring i nämnda plan.

R. von FEILITZEN.

P. O. BÄCKSTRÖM. O. STACKELBERG. JOHN AMÉEN.

Referent.

J. A. Nelander.

Stockholm den 7 November 1876.

— 275 —

Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes i

Skaraborgs län underdåniga utlåtande
i anledning af hvad Riksdagens Revisorer
erinrat vid granskning af länets räkenskaper
för år 1874.

Med anledning af nådig remiss uppå en af Riksdagens Revisorer gjord erinran
mot Skaraborgs läns räkenskaper för år 1874, får Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
såsom underdånig förklaring yttra att, på sätt Riksdagens Revisorer anfört,
olikheten mellan den uti 1873 års räkenskaper upptagna utgående samt den uti
1874 års räkenskap ingående balansen å tillgångar och skulder varit beroende af åtskilliga
i riksbokslutskontoret gjorda anmärkningar emot vissa i 1873 års räkenskaper
origtigt bokförda utgiftsbelopp, samt att dessa origtigheter blifvit uti 1874 års räkenskap
rättade, i följd hvaraf Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, med biträdande
af hvad Revisorerne anfört, eller att anledningarne till de skiljaktiga balanserna bort
i länsräkenskaperna omnämnas, skolat underdånigst hemställa, att de anmärkta olikheterna
numera icke må föranleda till någon vidare åtgärd.

Marieholm, i landskontoret, den 6 December 1876.

C. J. MALMSTÉN.

O. A. Sjöqvist.

LandshölYliiige-embetets

i Kristianstads län utlåtande i anledning
af Riksdagens Revisorers anmärkning vid
granskning af länets landsbok för år 1874.

Det har blifvit anmärkt, att den skuld, som inbalanserats i 1874 års landsbok,
med 100 kronor öfverstiger den skuld, som utbalanserats i 1873 års landsbok. Skiljaktigheten
härleder sig derifrån, att skulden å anslaget till barnhusen i landsorterna
uti 1873 års landsbok upptagits till 11,373 kronor 87 öre, ehuru den rätteligen utgjorde
11,473 kronor 87 öre, men uti skrifvelse den 10 Oktober 1874, eller kort efter
det 1873 års landsbok till Kongl. Statskontoret aflemnats, har landskontoret hos
riksbokslutskontoret begärt att nödig rättelse måtte i samma landsbok verkställas, i
sammanhang hvarmed sådan vidtagits i det här förvarade konseptet, och då landskontoret
sålunda, helst något afslag å denna begäran ej afhörts, icke kunnat antaga
annat än att den begångna felaktigheten blifvit undanröjd, vill det synas som hade
landskontoret rätteligen förfarit, då landskontoret vid uppgörandet af 1874 års
landsbok ej egnat någon vidare uppmärksamhet åt det dåmera, enligt landskontorets
förmenande, ej längre befintliga felet i 1873 års landsbok.

Kristianstad, i landskontoret, den 31 Oktober 1876.

På Landshöfdinge-embetets vägnar:

J. BERGSTRÖM.

A. F. LYCHOU.

— 27G —

Landshöfdinge-embetets i
Kronobergs län

underdåniga utlåtande i anledning af
hvad Riksdagens Revisorer anmärkt vid
granskning af länets landsbok för år 1874.

Till underdånig åtlydnad af föreskriften uti återgående nådiga remiss af den
20 nästlidne Oktober får Landshöfdinge-embetet, beträffande de af senaste Statsrevision
gjorda anmärkningar mot Kronobergs läns landsbok för år 1874 underdånigst afgifva
den förklaring:

att då, enligt hvad revisionsberättelsen innehåller, de anmärkta skiljaktigheterna,
beroende af åtskilliga i riksbokslutskontoret gjorda anmärkningar emot vissa i 1873
års räkenskaper origtigt bokförda inkomst- och utgiftsbelopp, redan blifvit i redogörelsen
för år 1874 rättade, någon vidare åtgärd icke lärer erfordras i anledning af
Statsrevisorernes erinran, att anledningen till de skiljaktiga balanserna bort i länsräkenskaperna
omnämnas.

Vexiö landskontor den 20 November 1876.

På Landshöfdinge-embetets vägnar:

E. J. HAGMAN. F. H. SANDBERG.

Kongl. Styrelsen öfver statens
jernvägsbyggnader

underdåniga utlåtande i anledning af
hvad Riksdagens Revisorer anfört och
yttrat vid granskning af Styrelsens räkenskaper
för år 1874.

Genom nådiga remisser af den 20 nästlidne månad, tecknade å två särskilda
handlingar, har Eders Kongl. Maj:t i nåder låtit anbefalla sin Styrelse öfver statens
jernvägsbyggnader att afgifva utlåtande i anledning af hvad Riksdagens senast församlade
Revisorer, i sin berättelse angående verkstäld granskning af statsverkets jemte
dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning år 1874, anfört och yttrat
angående dels statens jernvägsbyggnader, dels statens jern vägstrafik, och får Styrelsen,
till åtlydnad deraf, härmed i underdånighet anföra:

I § 2 hafva Revisorer^ anmärkt, dels att ett belopp af 3,344 kronor 50 öre,
utgörande återstoden vid 1874 års slut af de till utgifvande af en teknisk-ekonomisk
beskrifning öfver statens jernvägar anvisade medel, blifvit uppdebiteradt å kapitalkonto,
i stället för att detsamma bort såsom en Styrelsens skuld balanseras, dels
ock att hos Sundsvalls enskilda bank för norra stambanan Torpshammar—Riksgränsen

277 —

lyftade 150,000 kronor blifvit Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Statskontor krediterade,
i stället för att såsom en stambanans skuld balanseras.

Rigtigbeten af dessa båda anmärkningar mot bokslutet för Styrelsen och för
ofvannämnda stambanan kan, hvad form och uttryckssätt för berörda transaktioner
beträffar, Styrelsen ej annat än vitsorda. Det i förra fallet af Revisorer^ befarade
användandet af de för det s. k tekniska verket afsedda medlen till andra ändamål
kan dock ju icke med rätta antagas ifrågakomma, enär vid vare sig genom inkomst
eller utgift uppstående behof af ett särskild! konto icke allenast intet hinder förefinnes,
utan äfven nödvändigt är att från kapitalkonto till särskilt konto ånyo afföra ifrågavarande
belopp, hvilket också egt rum i bokslutet för 1875, hvaruti under året influtna
medel påkallat vidtagandet af en sådan åtgärd. Genom det visserligen icke
fullt rigtiga eller åtminstone icke fullt tydliga uttrycket i ifrågavarande stambanans
journal: “för de medel, som blifvit genom Sundsvalls enskilda bank norra stambanan
Torpshammar—Riksgränsen tillhandahållna, krediteras Kongl. Statskontoret kronor
150,000,“ kan dock ingen förvexling eller oreda uppstå, enär i det påföljande årets
1875 bokslut stambanans skuld till Sundsvalls-banken för de sålunda försträckta
medlen finnes betäckt genom från Statskontoret under sistnämnda året erhållna jernvägsbyggnadsmedel.

I nämnda § 2 hafva Revisorerne vidare anmärkt, att, vid öfverförande till
räkenskapen för norra stambanan Torpshammar—Riksgränsen af ett dittills i södra
stambanans räkenskap såsom fordran hos Länsmannen Rydberg inbalanseradt belopp,
1,500 kronor, nämnda belopp genom missföring kommit att dels påföras berörda
norra stambanan såsom en utgift, dels utbalanseras såsom en stambanans “skuld*1 till
gäldenären. _ . , .

Denna Revisorernes uppfattning kan Styrelsen icke för sig förklara, ty i sistberörda
stambanans räkenskap är ifrågavarande belopp i balanseradt konto upptaget
såsom en stambanans fordran hos Länsmannen Rydberg, hvilket i tydliga ordalag inhemtas
af den till grund för hufvudboken och generalräkningen liggande journalen,
som vid afförande af beloppet bland December månads utgifter innehåller följande:
“I följd af Kongl. Maj:ts dom den 19 April 1875 öfverföres från södra stambanans
räkenskap den fordran, som nämnda stambana hos kronolänsmannen G. A. Rydberg
eger, och påföres densamma härigenom norra stambanan Torpshammar—Riksgränsen
för att hållas vid gällande kraft och der så ske kan indrifvas,“ och yttermera i den
till år 1875 utgående balansen förklarar summan kronor 19,145:93 utgöra “banans
arbetskostnad jemte den från södra stambanan öfverförda fordran hos kronolänsmannen
G. A. Rydberg.11 Då, till följd af Eders Kongl. Maj:ts ofvanberörda nådiga bestämmande
att meranämnda belopp, som af Styrelsen ansetts vara af beskaffenhet att
böra afskrifvas, skulle från södra stambanans räkenskap till annan stambanas räkning
öfverföras, Styrelsen anbefalde sitt kammarkontor detsammas öfverförande till norra
stambanan Torpshammar—Riksgränsen, som således skulle med denna, enligt den
största sannolikhet, värdelösa fordran belastas, blef beloppet bland 1874 års utgifter
för den stambanan affördt, emot det att detsamma i generalräkningens debet balanseras
såsom en fordran hos Länsmannen Rydberg tills i eu framtid densamma kommer att
försvinna antingen genom ju möjligen skeende inbetalning, i hvilket fall stambanans
anläggningskostnad blifver med det inbetalda beloppet förminskad, eller ock genom
afskrifning, i hvilket fall åter beloppet, som således upphör att vara eu nalanserad
fordran, öfverföres till kapitalkonto och der förökar det kapital, som stambanan hai
att redovisa.

278

Denna missuppfattning af Revisorerne har naturligtvis föranledt en felaktighet
i den af dem enligt Styrelsens och stambanornas hufvudböcker gjorda beräkningen
af tillgångar och skulder vid 1874 års slut. Med iakttagande af verkliga förhållandet
med do ofvan omhandlade beloppen, kronor 150,000 och 8,344:50, hvilkas egenskap
af skulder den använda räkenskapsformen, såsom ofvan medgifvet och vitsordadt, icke
så tydligt som vederbort angifver, skall således befinnas att, uppå fråga huru stora
tillgångar och skulder, i den mening som af Revisorerne med dessa ord åsyftas, vid
1874 års slut förefunnes vid statens jernvägsbyggnader, Styrelsens och stambanornas
räkenskaper skola gifva det svar, att tillgångarne voro kronor 21,906,812:27, och
skulderna kronor 779,166:29, d. v. s. de belopp, som det af Revisorerne upprättade
sammandraget utvisar, och icke de summor, som Revisorerne ur nämnda räkenskaper
utdragit.

Med anledning deraf, att Revisorerne i § 3 velat fästa Riksdagens uppmärksamhet
å det förhållandet, att Eders Kongl. Maj:t medgifvit eu tid af 12 månader
för jernvägsbyggnadsräkenskapernas upprättande och afsilande, hvilken tid Revisorerne
ansåge kunna till åtminstone hälften förkortas, får Styrelsen, under åberopande deraf,
alt, uppå derom af dåvarande chefen för statens jernvägsbyggnader, Öfversten m. in.
N. Ericson, på grund af anförda skäl gjord underdånig framställning, Eders Kongl.
Maj:t under den 27 April 1860 i nåder förklarat, att räkenskaperna för statens jernvägsbyggnader
för år 1859 och tills vidare framgent ej beköfde till Eders Kongl.
Maj:ts och Rikets Kammarrätt aflemna» förr än vid slutet af det år, som följde näst
efter det, hvilket räkenskaperna omfattade, förklara att Styrelsen för sin del icke
kan finna någon särskild olägenhet förenad med den till det påföljande årets slut
sålunda. faststälda tidpunkten för bokslutets för ett år afslutande, förutsatt att den
granskning deraf, som det åligger Kammarrätten att göra, kan medhinnas före Statsrevisorernes
sammanträdande, hvilket ju alltid plägar vara fallet, likasom ingen särskild
fördel vunnen genom ett tidigare afslutande; men att, för den händelse att ett
tidigare färdigblifvande af boksluten skulle af Eders Kongl. Maj:t af någon anledning
befinnas önskligt, Styrelsen, under förutsättning af erforderliga ökade arbetskrafter
såväl i Styrelsen, som vid arbetslinierna, hvilket naturligtvis medför ökad kostnad,
så mycket större, som det torde blifva med ganska mycken svårighet förenadt att
vid aibetena i Norrland kunna erhålla tillfälliga biträden, anser det kunna låta sig
gorå att hafva ^ ett gånget års bokslut färdigt något tidigare, än hvad nu är nådigst
föieskiifvet, docx, för så vidt åt Styrelsen på förhand kan beräknas, icke tidigare än
medlet af Oktober månad, hvarom dock ett års arbete, med det syftemålet för ögonen,
lemnar säkraste upplysningen.

Styrelsen anser sig icke böra lemna oupprnärksammadt, hvad ifrågavarande g 3
beträffar, att den af Rgvisorerno ur Eders Kongl. Maj:ts Styrelses för statens järnvägstrafik
underdåniga berättelse för år 1874 hemtade sammanräknade bygguadskostnadssumman
för såväl till trafik öfverlemnade som under byggnad varande statsbanor
vid 1874 års slut, kronor 119,363,051:93, icke är den af Styrelsen för Trafikstyrelsen
uppgiga summan öfver berörda anläggningskostnad vid 1874 års slut, (''hvilken
summa, meddelad Trafikstyrelsen sedan den genom afslutadt bokslut blifvit känd,
ar kronor 119,701,636:75), utan är hemtad ur en Styrelsens skrifvelse till Eders Kongl’
Maj.ts och Rikets Statskontor af den 25 Augusti 1875, med anledning af infordrad
uppgift i och föi upprättande af eu summarisk förteckning öfver statsverkets egendom
vid _ 1874 års slut, hvilken summa, på sätt blifvit, uppå af Revisorerne skriftligen gjord
förfrågan, dem skriftligen meddeladt, hvilar till en del på approximativa beräkningar
af värdet af de särskilda stambanornas behållningar vid 1874 års slut af material

— 279 —

inventarier m. in., såsom de under den 31 December 1874 uppskattats att vara värda,
hvaremot den senare summan innehåller ur bokslutet för oftanämnda år hemtade
summor. Samtidigt med nämnda meddelande fästes äfven Revisorernes uppmärksamhet
derpå, att skilnaden mellan bokslutssumman och den på förhand approximativt uppgiga
summan rätteligen icke utgör kronor 338,584:82, såsom i Revisorernes berättelse
förekommer, utan kronor 213,228:89, enär ett belopp af kronor 125,355:93, utgörande
s. k. förskott — hvilket belopp, såsom egentligen varande verkliga utgifter, fastän
de icke ännu blifvit i räkenskapen åbörda, i likhet med kostnaderna för de balanserade
förrådsbehållningarne ingår i ofvannämnda summan krpnor 119,701,636:75 — blifvit
i skrifvelsen till Statskontoret inbegripet i eu under en särskildt föreskrifven rubrik,
“kontanta medel och utestående fordringar,“ gifven summa, icke intagen i summan
kronor 119,363,051:93.

I $ 4 hafva llevisorerne, på grund af de obetydliga utgifterna under 1874 vid
nordvestra stambanan Kristinehamn—Arvika, sammanbindningsbanan genom Stockholm
och norra stambanan Stockholm—Upsala, förmält sig anse att redogörelserna för
nämnda bandelar kunde afslutas, och behållningarne till räkenskaperna för andra
under byggnad varande bandelar öfverföras.

Styrelsen torde härvid endast behöfva åberopa hvad i Styrelsens underdåniga
skrifvelse af den 26 November nästlidna året blifvit med anledning af det årets Statsrevisorers
berättelse anfördt, nemligen att förr än en banas räkenskap blifvit så
fullständigt afslutad, att inga inkomster eller utgifter för den banan återstode, och
samtliga dess skulder och fordringar på ett eller annat sätt upphört att finnas till,
kunde det sista bokslutet öfver den stambanans anläggningskostnad icke afgifvas, och
detta alldeles oberoende af betydligheten eller obetydligheten af det eller de belopp,
som qvarstode såsom hinder derför. Revisorerne anse behållningarne böra öfverföras
till andra under byggnad varande bandelar, men för att veta om behållning finnes
och, i så fall, huru stor, måste ju räkenskapen först afslutas. Om''man antager att
en sådan åtgärd, som den af Revisorerne såsom lämplig framhållna, verkligen blifvit
vidtagen i 1874 års bokslut för nämnda stambanedelar, skulle de utgifter, som under
år 1875 måst för dem göras, hafva måst upptagas i annan stambanas räkenskap, och
Styrelsen torde inför Eders Kongl. Maj:t behöfva endast påpeka den oegentligheten,
att t. ex. kostnaden för ett för sammanbindningsbanan genom Stockholm verkstäldt
arbete eller en för den banan gjord expropriationsutgift skulle drabba t. ex. norra
stambanan Torpshammar—Riksgränsen och med en viss andel efter bestämda fördelningsgrunder
förhöja hvarje af de konti, i hvilka byggnadsanslaget för den banan
skall redovisas.

Revisorerne hafva vidare ansett sig höra för Riksdagen anmäla, i § 5, att
något intressekonto icke varit i hufvudböckerna upplagdt, hvadan det varit Revisorerne
omöjligt inhemta om de affärsförbindelser, som förefunnits mellan Styrelsen och åtskilliga
bankinrättningar, medfört vinst eller förlust.

Jemte förmälan att de vid räkenskaperna bilagda s. k. bankbeskeden — af
hvilka, hvad år 1874 angår, de som gälla östra stambanan och statsbanan Sköfde —
Karlsborg återfinnas vid December månads af år 1874 kassaförslag, hvaremot de, som
angå de öfriga stambanorna, äro bilagda kassaförslagen för Januari månad 1875 —
utvisa de ränteförhållanden, som i berörda afseende ega rum, får Styrelsen tillika
underdånigst upplysa, att i de överenskommelser, som med åtskilliga banker afslutats
angående insättande för stambanas räkning och för vederbörandes tillhandahållande
hos dem af jernvägsbyggnadsmedel, det stadgande plägar intagas, att, om till följd af
Styrelsen tillförsäkrad rätt att för kortare tid använda större belopp, än hvarför

— 280

motsvarande insättning funnes i banken, vid ränteberäkuingens uppgörande ett saldo
till Styrelsens last skulle uppstå, räkningen då skulle utjemnas.

I sammanhang härmed torde Styrelsen höra upplysa, att distrikts-ingeniörerne
vid de särskilda stambanedelarne erhållit befallning att draga försorg derom, att
ofvanberörda besked hädanefter, der sig så göra låter, biläggas December månads
kassaförslag, i hvilket den belöpande räntan också skall i så fall uppdebiterää.

Då Revisorerne i § 6 förklarat sig anse ett mellan Styrelsen och the Rhymney
Iron Co. i England år 1874 afslutadt kontrakt, angående leverans af räler under åren
1875—1880, egnadt att påkalla Riksdagens uppmärksamhet, och af sådan anledning
bilagt sin berättelse en bestyrkt öfversättning af detsamma, så har Styrelsen trott
sig böra meddela de upplysningar, som för denna frågas rätta bedömande erfordras,
och att närmare redogöra för de åsigter, som blifvit följda vid uppgörandet af denna
affär; så mycket mer som Revisorerne icke särskildt uppgifva, i hvilket eller hvilka
afseenden denna affär vore egnad påkalla Riksdagens uppmärksamhet.

Då 1874- års Riksdag i sin till Eders Kongl. Maj:t den 4 April aflåtna underdåniga
skrifvelse, angående beviljade anslag till fortsättande af statens jernvägsbyggnader,
rörande den af 1878 års Riksdag beslutade jern vägsanläggningen från Storvik
till Riksgränsen anför:

“Då det är af vigt icke allenast för sjelfva jern vägsar betena och deras jemna
bedrifvande, utan äfven för industrien inom de delar af landet, som stambanan kommer
att genomlöpa, samt särskildt för den inhemska tillverkningen af jernvägsmateriel,
äfvensom för möjligheten att erhålla billiga pris å de för jernvägsbyggnader erforderliga
materialier, att byggnaden bedrifves efter en på förhand uppgjord plan, upptagande
såväl tiden för banans fullbordande, som det anslagsbelopp, hvilket årligen bör för
jervägsbyggnaden användas, är Riksdagen förvissad derom, att den plan, i afseende
på de årliga anslagsbeloppen för stambanearbetenas fortsättande, hvilken chefen för
Civildepartementet föreslagit, blir under hela arbetstiden noggrant följd; och det är
under förutsättning deraf, att Eders Kongl. Maj:t icke framdeles medgifver någon
afvikelse härifrån, som Riksdagen för fortsättande under år 1875 af arbetena åöde
delar af beslutade jerubanorna från Storvik till Riksgränsen mot Norge, hvilkas
sträckning såsom ostridig blifvit godkänd, å extra stat för nämnda år anvisat tre
millioner kronor",

har Riksdagen följaktligen antagit den af Eders Kongl. Maj:t i nåder föreslagna plan
för ifrågavarande stambanas utförande, så väl hvad arbetstiden som de årliga anslagsbeloppen
beträffar; hvilket ännu tydligare framgår af de skäl Eders Kongl. Majrts
nådiga proposition till 1874 års Riksdag derför anför, och af Stats-Utskottets utlåtande
i ämnet; och Styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader har således icke allenast
befogenhet, utan äfven skyldighet att, då det är med statens fördel förenligt, afsluta
köp om till jern vägsbyggnaden erforderliga material i större partier, än som för hvarje
år särskildt kunna erfordras.

Då nu således Styrelsens befogenhet att afsluta den ifrågavarande affären icke
rätt gerna, enligt Styrelsens åsigt, kan ifrågasättas, återstår det endast att närmare
undersöka, huruvida det ifrågavarande kontraktet varit för staten fördelaktigt eller
förlustbringande. Men innan Styrelsen öfvergår härtill, torde det i nåder tillåtas att
erinra derom,

att Styrelsen i främsta rummet vid skeende upphandlingar för jern vägsbyggnadens
behof har att tillse, det erforderliga material blifva af god och ändamålsenlig beskaffenhet,
hvilket i synnerhet är af vigt då frågan gäller räler, hvilka erfarenheten
visat vara af mycket olika, beskaffenhet, hvarföre ett pris af en eller ett par shillings

— 281 —

sterling lägre för ton icke i denna affär utgör hufvudsak, då det är allmänt kändt,
att den billiga eller den så kallade godtköpsmaterielen för jernvägar, vare sig det gäller
räler eller rörlig materiel, är i längden genom sin kortare uthållighet den dyraste.
Styrelsen har derföre i fråga om rälsuppköpet för norra stambanan ansett sig böra
endast anlita välkända producenter, som använda goda och tjenliga rudimaterier,
hvaraf de sjelfva äro i besittning, samt i öfrigt äro kända för redbarhet och förmåga
att punktligt uppfylla åtagna förbindelser. Styrelsen har jemväl sökt påakta, att
staten i denna affär icke måtte äfventyra någon förlust, och derför icke ansett sig
böra lemna något förskott på skeende leveranser, utan fäst som vilkor att betalning
skulle erläggas, i den mån rälslasterna ankomme i svensk hamn, i svenskt mynt efter
dagens kurs för korta vexiar, äfvensom att frakt- och assuranskostnaderna skulle vara
inbegripna i inköpspriset.

Då nu, såsom ofvanför är nämndt, Riksdagen antagit den af Eders Kongl.
Maj :t afgifna nådiga planen för denna bana, hvarigenom så väl tiden för banans utförande,
som de årliga anslagsbeloppen vore på förhand bestämda, kunde Styrelsen
således i det närmaste beräkna den qvantitet räler, som årligen under byggnadstiden
skulle komma att erfordras. För anskaffandet af detta behof förelågo således tvänne
sätt att gå till väga, antingen att för hvarje år uppköpa det derunder erforderliga
partiet efter de pris, som då kunde betingas för sådana räler, som kunde komma i
fråga att användas, eller att sluta kontrakt för hela det erforderliga rälspartiet till
ett visst bestämdt pris, att årligen i mån af behofvet levereras.

Styrelsen har beslutat sig för det senare förfaringssättet på de skal, hvilka
Styrelsen nedanför får i underdånighet närmare utveckla.

Statens jernvägsbyggnader hafva pågått från och med år 1855, utan att under
denna tid någon på förhand uppgjord plan, beträffande tiden för de särskilda stambanornas
utförande eller för de årliga anslagsbeloppen, blifvit antagen, utan hafva de
derför bviljade anslagen blifvit riksdag efter riksdag anvisade, ofta till ganska olika
belopp. De för jernvägsbyggnaderna erforderliga räler hafva derför år för år måst
uppköpas, och något kontrakt, afseende längre tids leveranser, har således icke kunnat
afslutas. Innan norra stambanan genom Norrland beslöts, förelåg således 20 års
erfarenhet, utvisande huru dessa rälsköp. hvad prisen beträffar, utfallit, och Styrelsen
har, för att närmare redogöra härför, i bifogade förteckning, bilagan Litt. Å, upptagit
alla de från och med år 1855 till December månad 1874 i särskilda poster eller
efter särskilda kontrakt i utlandet upphandlade partier räler, så väl till tiden, då
köpen afslutades, som qvantiteten äfvensom prisen derför, levererade fritt om bord i
utländsk hamn.

Det framgår af denna förteckning, att sammanräknade qvantiteten räler uppgått
till 109,600 engelska tons, och att kostnaden derför belöpt sig till 821,066 Pal,
samt att medelpriset således utgjort 7 Pal 9 sb. 10 p. för ton. Till detta medelpris
bör läggas 16 sh. för frakt och assurans från utländsk hamn till svenska hamnar söder
om Stockholm, så att medelpriset för i svensk hamn levererade räler uppgått, med
tillägg häraf, till 8 P:d 5 sb. 10 p. Men om man närmare granskar förteckningen,
så finner man att, med undantag af ett mindre parti af endast 400 tons, som under
år 1868 händelsevis kunnat betingas till 5 Pal 14 sh., och af tvänne partier af tillsammans
2,100 tons, hvilka kunnat erhållas till 6 Pal 9 sh., 6 P:d 10 sh. varit
det lägsta pris, som under hela tiden förekommit; att inalles 81,200 tons kunnat för
detta pris erhållas, samt att det högsta priset år 1873 uppgått till 11 Pal 6 sb.

Tager man nu särskild! i betraktande prisförhållandena under de senare åren
af den tidsperiod, som förteckningen omfattar, eller under tiden frän år 1871 till och

Tiar, Ber, 1870, ang. Statsverket.

— 282 —

med December månad 1874, under hvilken tid östra och norra stambanorna byggdes,
och hvarunder, såsom kändt är, alla pris å material i allmänhet högst betydligt
stegrades, så visar den bifogade bilagan Litt. B, hvilken särskildt upptager de under
denna tid upphandlade räler från utlandet, med tillägg af frakt- och assuranskostnaden
för leverans i svensk hamn, upptagen till 16 sh. för ton, men utan de s. k. rälstillbehören,
att, då lägsta priset år 1871 var 7 P:d 15 sh. för ton, det år 1873 steg
till 12 P:d 2 sh. och nedgick år 1874 till 10 P:d 5 sh. för ton, och att medelpriset
för de 23,800 tons räler, som under denna tid upphandlades, således uppgått
till 10 P:d 9 sh. 3 p. för ton.

Men erfarenheten under den förflutna tiden har jemväl visat, att dessa årliga
uppköp af räler i smärre partier varit förenade med stora svårigheter och olägenheter,
enär prisen icke allenast årligen, utan äfven under loppet af ett och samma år vexlat,
och det således varit svårt att förutse och bestämma sig för den lämpligaste tiden
för uppköpen, hvarjemte det äfven händt att de fabrikanter, till hvilka man helst
skulle vändt sig för att erhålla den bästa tillverkningen, varit så upptagne af andra
beställningar, att de måst vägra gjorda erbjudanden, äfvensom att man af brist på
medel och i ovisshet om det belopp, en kommande Riksdag skulle komma att bevilja
till jernvägsbyggnaderna, varit nödsakad att afstå fördelaktiga andud af räler. Hade
år 1871, då norra stambanans fortsättning emellan Upsala och Storvik och den östra
stambanans emellan Norrköping och Nässjö beslöts, en sådan plan varit af Riksdagen
antagen, som bestämde såväl arbetstiden som beloppen af de årliga anslagen för
dessa båda stambanor, och Styrelsen således varit i tillfälle att nämnda år kunna afsluta
kontrakt om hela det för dessa banor erforderliga partiet räler, som uppgick
till 23,800 tons, samt Styrelsen afslutat ett sådant kontrakt till samma pris som det,
hvilket det senaste kontraktet för de norrländska stambanorna bestämmer, eller till
8 P:d för leverans i svenska hamnar söder om Stockholm, som motsvarar, när afseende
fästes på den dyrare frakten för leveranser i hamnar norr om Ålands haf, 8 P:d 5
sb., hvilket efter all sannolikhet skulle kunnat låta sig göra, då rälspriset i Maj månad
1871, såsom af bilagan Litt. B synes, stod i 7 Pal 15 sh., så hade staten på ett
sådant kontrakt, då, såsom af nyss åberopade bilaga visas, medelkostnaden för dessa
årligen upphandlade räler uppgått till 10 P:d 9 sh. 3 p., gjort en vinst eller rättare
en besparing af icke mindre än 58,607 P:d, eller, efter endast 18 kronor kurs å 1
P:d, af kronor 1,054,926.

Men denna 20 års erfarenhet har derjemte gifvit vid handen, att betydligare
prisfall i rälsmarknaden äro af jemförelsevis kort varaktighet, och då obetydligt under
flera års medelpris, hvilket kan inhemtas af bilagorna Litt. A och B, hvaraf det framgår
att, då medelpriset under de 20 åren utgjort för räler, levererade i utländska
hamnar, 7 P:d 9 sh. 10 p., lägsta priset varit 6 P:d 9 sh., då deremot det högsta
varit 11 P:d 6 sh; och om man nu icke fäster sig vid det allra högsta priset, som
staten betalt, ehuru Styrelsen har sig bekant att enskilda bolag fått betala ett ännu
högre pris, utan lägger medelpriset under åren 1872 och 1873 till grund, hvilket
utgjort 10 P:d 10 sb. 6 p., så synes det att det lägsta priset endast varit 1 P:d
0 sh. 10 p. under medelpriset, men det höga priset 3 P:d 0 sb. 8 p. öfver medelpriset,
eller prisstegringen nära tre gånger större än prisfallet. Det skulle således
under den tidrymd åt 6 år, som det ifrågavande kontraktet omfattar, icke fordrats
mer än års så höga pris, som de nyssnämnda, att motväga 4x/2 års prisfall, för
att resultatet af derunder gjorda rälsköp skulle reducera sig till ett medelpris.

Det enda sättet att draga fördel af ett prisfall i rälsmarknaden hade varit,
att under det att sådant egde rum upphandla hela det för norrländska stambanan

— 283

erforderliga partiet. Men äfven om det skulle lyckats att år 1875 uppköpa det
ifrågavarande partiet af 34,000 tons till ett så lågt pris som 7 Pal 7 sk. 7 p. för
leverans i norrländska hamnar, hvilket pris motsvarar medeltalet af de lägsta pris,
som under de 20 åren betalts för endast trenne poster af tillsammans endast 2,500
tons, upphandlade under åren 1866, 1867 och 1868, men med tillägg af frakt och
assuranskostnader till norrländska hamnar, hvilket dock icke skulle låtit sig göra
hvarken under år 1874 eller under år 1875, så har Styrelsen, för att visa huru en
sådan affär skulle utfallit, i bifogade bilaga Likt. C uppgjort en beräkning deröfver.
Då statens jernvägar byggas för upplånade penningar, så måste man taga i beräkning
den betydliga ränteförlust, som skulle uppkomma genom att på en gång eller under
ett år uppköpa och betala hela det erforderliga partiet, då man endast kunde använda
omkring 6,000 tons årligen; och då nu till uppköpet häraf skulle erfordrats ett kapital
af icke mindre än kronor 4,516,050, så visar bilagan, att ränteförlusten kommit att
uppgå till 811,710 sh. st., hvilka, fördelade på 34,000 tons, göra 1 Pal 3 sh. 10 p.
för ton och, tillaggda det antagna priset af 7 Pal 7 sh. 7 p., göra 8 Pal 11 sb.

5 p., och således 6 sh. 5 p. mer för ton än det i det nu ifrågavarande kontraktet

bestämda priset af 8 Pal 5 sh.; och om man från sistnämnda pris drager såväl
fraktkostnaden och ränteförlusten som den prisförhöjning af 10 sh. st., som för statens
strängare specifikation och kontroll fordras, tillsammans utgörande 2 P:d 14 sh. 10
p., så skulle, för att medföra någon vinst för staten, det i England noterade priset
för räler, hvilket afser sådana af s. k. comrnon size, utan afseende på sektionen,
materialens beskaffenhet eller tillverkningsstället, hafva understigit 5 P:d 10 sh. 2 p.
(motsvarande i svenskt mynt och vigt endast 4 kronor 15 öre för centner), hvilket

under loppet af 20 år, enligt de uppgifter Styrelsen derom eger, inträffat endast en

eller högst två gånger, och då för ganska kort tid. Men ett sådant förfaringssätt
hade erfordrat tillgång till den förutnämnda summan af kronor 4,516,050 redan under
år 1875, hvilken då icke var att tillgå, enär hela statsanslaget för norrländska stambanan
för året uppgick till endast kronor 3,000,000 och Riksdagen icke fästat annat
vilkor för planens antagande för denna stambana än det, att de årligen beräknade
statsanslagen icke finge öfverskridas. Det skulle derförutom medfört en tidsförlust i
banans fullbordan af mera än ett år, emedan ej några medel skulle hafva blifvit
öfriga för sjelfva byggnadsarbetena under 1875, samt medfört icke obetydliga extra
kostnader för upplagen af denna betydliga mängd räler på liera olika ställen, äfvensom
haft den olägenhet, att man på förhand måst bestämma så väl upplagsställena som
de qvantiteter, hvilka på hvarje sådant ställe skulle läggas, hvarigenom lätteligen
förluster genom ökad kostnad för transporter derifrån till arbetsställena skulle
kunnat uppstå.

Med stöd af denna mångåriga erfarenhet och med hänsyn till de förhållanden,
för hvilka Styrelsen ofvanför i underdånighet redogjort, har Styrelsen efter moget
öfvervägande ansett det vara mera förenligt med statens sanna fördel att försäkra
sig om att till ett billigt pris erhålla de för de förestående jern vägsbyggnaderna
erforderliga rälspartierna, än att inlåta sig i spekulationer på möjligen inträffande
prisfall i rälsmarknaden, hvarigenom, såsom ofvanför är visadt, en ringa vinst står
att skörda i förhållande till de stora förluster, som genom de fluktuerande prisen
lätteligen kunde blifva en följd; och Styrelsen beslöt derföre att, sedan 1874 års
Riksdag antagit Eders Kong!. Maj:ts nådiga proposition rörande norra stambanans fortsättning
genom Norrland, inleda underhandlingar med några välkända jernverk i Wales
om leverans af hela det för norra stambanan och statsbanan Sköfde—Karslborg
erforderliga rälsbehofvet, att levereras år 1875 och påföljande åren. Men då nu dessa

- 284 -

underhandlingar, hvilka alltjemt pågingo, icke ledde till något resultat, alldenstund
fabrikanterne fordrade högre pris, än Styrelsen ansåg vara antagligt, helst rälsprisen
voro i fallande, så att de mot slutet af året nedgingo till 8 Pal 15 sb. för leverans
i norrländska hamnar, så ansåg Styrelsen sig sjelf böra bestämma priset och öfriga
vilkoren för leveransen.

Då man nu icke rimligtvis kunde fordra att någon fabrikant, med afsigt att
punktligt fullgöra sina åtaganden, skulle för eu tidrymd af 6 år binda sig vid det
lägsta pris, som under 20 års tid betalts för räler af sådan beskaffenhet, som staten
fordrar, ansåg Styrelsen sig böra till grund för sitt erbjudande lägga ett pris, som
icke allenast understeg då gällande pris, utan äfven det medelpris, som staten under
de föregående 20 åren befäl c för räler, men med tillägg af den fraktskilnad af 5 sh.,
som eger rum för leverans i norrländska hamnar, och då, såsom förut är visadt,
nämnda medelpris uppgått till 8 P:d 5 sh. 10 p., således med 5 sb. förhöjning till
8 Pal 10 sb. 10 p., förklarade Styrelsen sig villig att till ett pris af 8 P:d 5 sh.
afsluta köp om räler, fritt levererade i norrländska hamnar och Throndhjem i Norge,
men utan tillbehör af skärjern cell skarf bultar; h vilket erbjudande endast the Rhymney
Iron Company limited i Wales ville antaga.

Då, med undantag af 8,000 tons så kallade tunga räler för Sköfde—Karlsborgsbanan,
det öfriga partiet af omkring 34,000 tons utgjorde lätta räler, understigande
56 engelska €i för yard, förband sig Styrelsen att dessutom för de sistnämnda rälerna
erlägga den vanliga tillökningen af 1 sh. för hvarje engelskt €/, för yard, som vigten
komme att understiga 56 <*7 för yard, hvilket vilkor blef sedermera så modifieradt,
att fabrikanterne mot eu förhöjning af 2 sh. för ton åtogo sig leverera räler af ända
ned till 50 </''/: :s vigt för yard.

För tillbehören af skärjern och skarfbultar skulle det derför vanliga tillägget
i rälspriset af 5 sb. för ton beräknas.

Af hvad Styrelsen ofvanför i underdånighet anfört synes det klart att det
ifrågavarande kontraktet, då alla omständigheter och förhållanden, som dermed stå i
sammanhang, tagas i noga öfvervägande, icke kan anses annorlunda än för staten
fördelaktigt, oberoende deraf att rälspriset under innevarande år står ovanligt lågt,
emedan, för att det för staten skulle blifva förlustbringande, det skulle fordras att
rälspriset fortfarande under de ännu återstående fyra åren af den tid kontraktet omfattar
skulle komma att hålla sig lika eller i det närmaste lika lågt som nu; ett förhållande
som visserligen ingen kan förutse, men som, då det aldrig tillförene egt rum
under så lång tid, efter all sannolikhet icke kommer att inträffa.

De under de senaste åren allt oftare inträffande arbets-"strikes “ vid de engelska
verkstäderna, hvilka icke kunnat förhindras, utan endast genom för kortare tid träffade
överenskommelser kunnat biläggas, äfvensom de flera fallissement och arbetsinställelser
vid de engelska jernverken, som varit en följd af de tryckta jernprisen, synas nogsamt
vittna derom, att ovanligt låga och förlustbringande pris icke kunna länge blifva
bestående.

Men äfven om det skulle lyckats att genom årliga uppköp åstadkomma någon
minskad kostnad för staten, så hade denna säkerligen icke blifvit så betydlig, att den
kunnat motväga de högst afsevärda fördelar, man genom ofta nämnda kontrakt vunnit,
nemligen att derigenom från eu och samma verkstad med en välkänd tillverkning
erhålla alltid lika goda räler af samma beskaffenhet för i allmänhet ganska billigt
pris, so in icke allenast, såsom förut är visadt, understiger medelpriset af hvad förut
blifvit betaldt, utan äfven är icke obetydligt lägre än det som i kostnadsförslagen derför
är beräknadfc, samt att förebygga förluster för staten genom stegring i rälsprisen.

285 —

Då redan år 1874 6,000 tons räler måste uppköpas för Sköfde—Karlsborgsbanan
äfvensom för norrländska stambanan, och rälspriset då mot slutet af året stod
i 8 P:d 15 sb., har således första årets leverans lernnat eu vinst af 10 sb. för ton.
Hvad de redan levererade rälerna beträffar, hafva de visat sig vara af särdeles god
beskaffenhet, och att döma efter de prof, man hittills varit i tillfälle dermed anställa,
hafva de visat sig bättre än de förut från England bekomna rälerna.

Med anledning deraf, att Revisorerne i § 7 ansett sig föranlåtne att omförmäla
det förhållande, att protokoll icke fördes vid Styrelsens sammanträden, får Styrelsen
i underdånighet upplysa:

Då Styrelsen med ingången af år 1868 började sin verksamhet fördes, med
anledning af Eders Kongl. Maj:ts stadgande i den af Revisorerne åberopade skrifvelsen,
ett s. k. protokoll, upptagande i kolumner, förutom datum, hvarmed skrifvelse, som
innehöll ett Styrelsens beslut, förseddes, och uppgift å föredragande byråchefen, ett
löpande protokollsnummer, numret i diarium å handlingen i fråga, uppgift å personen
eller myndigheten, som aflåtit den handlingen, samt å personen eller myndigheten, till
hvilken skrifvelse afiäts, samt ett nummer, hänvisande till registraturet öfver aflåtna
skrivelser. Då efter några år fråga uppstod om nedsättning af de s. k. förvaltningskostnaderna
för Styrelsen — hvilket sedermera hade till följd en ny aflöningsstat för
tjenstemännen hos Styrelsen, hvarigenom, med bibehållande å Styrelsens stat till
Styrelsens disposition af beloppet af två kanslistarfvoden, lönerna för registrator!! och
aktuarien, en ritare samt två bokhållare blefvo med 1869 års ingång indragna — blef
den förenklingen vidtagen med det s. k. protokollet, att i Styrelsens diarium öfver
inkomna skrivelser en kolumn uppdrogs, hänvisande genom nummer direkte till
konseptet för den utgående skrifvelsen, hvilket är försedt med det eller de diariinummer,
som i skrifvelsen behandlas, datum för skrifvelsen samt namnen å dem,, som
undertecknat skrifvelsen, och hvarigenom således allt hvad det s. k. protokollet innehöll
fortfarande inhemtas, men på ett enklare och mera för ögonen liggande samt
åtskilligt öfverflödigt arbete och således äfven kostnad besparande sätt. Denna förenkling
i arbetet lägger dessutom intet hinder i vägen för åtlydande af Eders Kongl.
Maj:ts särskilda nådiga föreskrift i ofvan åberopade skrifvelsen, att, om vid någon
frågas afgörande ledamot vore af olika åsigt med chefen samt till protokollet antecknat
särskild mening, utdrag af protokollet i denna del borde i alla mål, som Eders Kongl.
Maj:ts nådiga pröfning understäldes eller blifvit till Styrelsens underdåniga utlåtande
remitterade, åtfölja handlingarne i målet, ty vid sådant tillfälle upprättas för det ändamålet
en särskild handling, som bilägges konseptet till den Styrelsens beslut innehållande
skrifvelsen. Då det någon gång inträffat, att Styrelsen fattat något särskilt
beslut, som icke föranledts af någon inkommen handling och ej heller föranledt någon
aflåten skrifvelse, har särskild anteckning derom upprättats i derför afsedd särskild
kolumn i diarium.

Hvad slutligen beträffar den till Styrelsens yttrande remitterade särskilda
punkten i fråga om åläggande för Styrelsen för statens jernvägstrafik att upprätta
och föra en så i detalj gående fullständig kapitalräkning, att verkliga kostnaden för
hela stambanor eller delar af sådana måtte deraf framgå, får Styrelsen åberopa hvad
i Styrelsens underdåniga skrifvelse af den 26 November nästlidna året med anledning
af statsrevisionsberättelsen för år 1873 är yttradt, dels angående omöjligheten att ur
jernvägsbyggnadsräkenskaperna utdraga anläggningskostnaden för hvaije särskild till
allmän trafik upplåten handel, för så vidt icke en sådan handels båda gränser händelsevis
infälla med gränserna för de afdelningar, hvaruti, för vinnande af vissa, såsom
synnerligen vigtiga ansedda upplysningar, en stambana, uppå Eders Kongl. Maj:ts

— 286

med anledning af Rikets Ständers derom framstälda begäran, meddelade nådiga befallning,
genast vid påbörjandet af arbetena derå varder indelad, och dels derom, att,
äfven under förutsättning af en sådan händelse, en i fråga varande handels anläggningskostnad
i allt fäll icke kan exakt inhemtas förr, än hela den stambanans räkenskap
är till fullo afslutad''; och får Styrelsen tillika underdånigst upplysa, att Styrelsen
icke under sin redovisning bibehåller till allmän trafik upplåten stambana längre tid,
än som för afslutandet af densammas konti är af verkligt behof påkallad, äfvensom
att, hvilket Styrelsen äfven framhållit i sin ofvan åberopade underdåniga skrifvelse af
den 26 November 1875, en summarisk uppgift om stambanornas först successiva och
sedermera totala anläggningskostnad, enligt hvarje års bokslut, årligen tillhandahålles
Styrelsen för statens jernvägstrafik, upptagande icke allenast de stambanor, hvilkas
räkenskap ännu icke blifvit afslutad, utan äfven dem, hvilka icke vidare på något
sätt tillhöra Styrelsens förvaltning.

Stockholm den 5 December 1876.

CARL G. BElJER.

Alfred Grandinson.

— 287 —

Bil. Litt. A.

Förteckning

öfver räler, som från utlandet upphandlats för statens jernvägsbyggnader från deras
början 1855 till December 1874, såväl till qvantitet som pris, levererade i utländska
hamnar, men utan tillbehör af skarfjern och skarfbultar.

Kontraherade.	Antal Tons.	Pris per ton i f. sh. p.	Kontraherade.	Antal Tons.	Pris per ton i £. sh. p.
1855 och 1856.	6,000	8. „	Juni 1869.	1,000	7. 3. 6
Maj 1857.	700	8- „ „	Okt.	1,000	8. 2. „
Juni „	700	7. 15. „	Dec. „	1,600	8. 2. „
Januari 1858.	9,000	6. 15. „	Maj 1871.	1,200	6. 19. „
Nov.	4,000	7. 10. „	Juli „	600	7. 2. 6
Juni 1860.	1,200	6. 10.	Nov. „	1,000	7. 16. „
Juli „	800	6. 15. „	Nov. „	1,000	7. 10. „
Februari 1861.	8,000	6. 10. „	Dec.	2,000	8. 9. „
Juli	2,000	6. 10. „	Mars 1872.	1,500	8. 12. „
Augusti „	10,000	6. 10. „	Sept. „	2,000	10. 18. „
Februari 1862.	3,000	6. 10. „	Sept. „	4,000	10. 9. „
Februari 1863.	5,000	6. 10. „	Nov.	500	10. 19. „
Juli	2,000	6. 10. „	Aug. 1873.	2,000	11. 6. „
Nov.	6,000	7- „ „	Nov.	4,000	10. 14. „
Juni 1864.	1,300	7- „ „	April 1874.	4,000	9. 5. „
Okt. „ April 1865.	10,000 2,000	7- » n 7. ,, ,	Summa	109,600 tons.
Sept. „	500	7. 2. i.
Mars 1866.	3,500	6. 13. „	Dessa 109,600 tons räler hafva kostat
Aug. „ Juli 1867.	4,UUU 100	6. 9. „ 6. 9. „	tillsammans 821,066	£ Stg; utgörande
Mars 1868.	400	5. 14. „	7 £ 9 sh. 10 p. per Ton.
Januari 1869.	2,000	7. 2. 6.
Febr. „	1,000	6. 10. 8.
Juni „	1,000	7. 2. 6.

- 288 —

Bil. Litt. B.

Förteckning

öfver åren 1871 till och med 1874 upphandlade räler, såväl till qvantitet som pris,
levererade i svensk hamn, men utan tillbehör af skarfjern och skarfbultar.

Kontraherade.	Tillverkningsort.	Qvantitet i Tons.	Pris per ton i £ sh. p.	Summa f Stig.
1871 Maj 22.	Richardson & Son	1,200	7. 15. 0.	9,300
„ Juli 27.	dito	600	7. 18. 6.	4,755
„ Nov. 10.	dito	1,000	8. 12. 0.	8,600
„ Nov. 10.	dito	1,000	8. 6. 0.	8,300
.. Dec. 22.	Le Creuzot	2,000	9. 5. o.	18,500
1872 Mars 29.	dito	1,500	9. 8. 0.	14,100
„ Sept. 21.	Richardson & Son	2,000	11. 14. 0.	23,400
„ Sept. 28.	dito	4,000	11. 5. 0.	45,000
,. Nov. 11.	Nanty glo.	500	11. 15. 0.	5,875
1873 Aug. 21.	Richardson	1,000	12. 2. 9.	12,100
	Blaen Avon	1,000	12. 2. 0.	12,100
Nov. 8.	dito	4,000	11. 10. o.	46,000
1874 April 1.	Richardson	1,000	10. 5. O.	10,250
y> M r>	Ebbw Yale	3,000	1 10. 5. 0.	30,750
	Summa	23,800	— — —	249,030

Medelpriset per ton för dessa 23,800 tons räler har följaktligen uppgått till

10 £ 9 sh. 3 pence.

— 289

Bil. Litt. C.

Beräkning

öfver den ränteförlust, som skulle uppkommit, i fall 34,000 tons räler blifvit uppköpta
år 1875 till ett pris af 6 £ 6 sh. 7 pence per ton, levererad i engelsk hamn,
eller till 7 £ 7 sh. 7 pence per ton, levererad i norrländska hamnar, af hvilka
räler endast 6,000 tons årligen från och med 1877 kunnat för jernvägsbyggnaden
användas.

År.	Qvantitet obegagnade räler.	Kostnad i jemna £ Stig.	Förlorad ränta å 5 procent i Shillings Sterling.
1876	34,000	250,892	250,892
1877	28,000	206,617	206,617
1878	22,000	162,342	162,342
1879	16,000	118,067	118,067
1880	10,000	73,792	73,792

Summa| 811,710 ränteförlust.

Denna summa, 811,710 shillings sterling, fördelad på 34,000 tons,

gör................................1 f 3 sh. 10 p. per ton.

Lägges härtill inköpspriset...................7 „ 7 „ 7 „ „ ,,

så uppgår hela kostnaden per ton till

8 £ II sh. 5 pence.

Rev. Ber. 1816 angående Statsverket.

— 290 —

Kongl. Styrelsens för statens
järnvägstrafik

underdåniga utlåtande öfver Riksdagens
Revisorers anmärkningar vid granskning
af Styrelsens räkenskaper för år 1874.

Genom nådigt beslut af den 20 sistlidne Oktober har Eders Kongl. Maj:t
anbefalt Styrelsen för statens jernvägstrafik att afgifva utlåtande med anledning af
hvad Riksdagens senast församlade Revisorers berättelse angående verkstäld granskning
af statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning
innehåller i fråga om statens jernvägstrafik.

Till åtlydnad häraf får Styrelsen i underdånighet andraga följande:

I hata punkten af nu i fråga varande framställning hafva Revisorerne fästat
Riskdagens uppmärksamhet på hvad den af Eders Kongl. Maj:ts uppå 1867 års Riksdags
underdåniga anhållan förordnade, af sakkunnige män sammansatta komité i betänkande
af den B Juli detta år yttrat rörande önskvärdheten af en kapitalräkning
för statens jernvägstrafik, men då Styrelsen redan under den 9 derpå följda
Augusti häröfver afgifvit underdånigt yttrande, torde Styrelsen nu få till samma
yttrande hänvisa. Dock anser sig Styrelsen härvid böra tillägga, att hon omedelbart
efter afgifvande af ofta nämnda yttrande och för att, så vidt sådant på henne berodde,
kunna verkställa den utredning, som af komiterade ifrågasattes, stälde sig i förbindelse
med såväl Eders Kongl. Ma:jts och Rikets Statskontor som Fullmäktige i Riksgäldskontor
samt i skrifvelse af den 19 Augusti hos bemälde Fullmäktige anhöll
om svar på vissa frågor, rörande beloppet af utgifna obligationer, kapitalrabatt m. m.,
hvilka stå i samband med nyss berörda af Komiterade och Revisorer äskade kapitalräkning,
samt att Fullmäktige i skrifvelse af den 21 sistlidne September öfverlemnade
till Styrelsen eu inom Riksgäldskontor författad “''‘uppgift angående de intill 1875
års utgång af Riksgäldskontor utfärdade obligationer för anskaffande af medel till
jernvägsbyggnader,“ hvilket öfverlemnande, af skäl som i Fullmäktiges härhos i afskrift
vidlagda skrifvelse äro omförmälda, likväl skedde “under det uttryckliga tillkännagifvande,
att Fullmäktige icke kunna ansvara för att dessa uppgifter, hvilka i viss
mån endast kunna betraktas såsom sannolikhetsberäkningar, skulle vara fullt tillförlitliga,
samt att desamma följaktligen böra begagnas med den varsamhet, som af omständigheterna
påkallas

Häraf, likasom af hvad Styrelsen i det underdåniga yttrandet af den 9 Augusti
rörande samma ämne redan andragit, täcktes Eders Kongl. Maj:t nådigst finna, att
uppställningen af statens jernvägstrafiks kapitalräkning i enlighet med hvad Komiterade
och Revisorer ifrågasatt är beroende af flera omständigheter, hvilka det icke
står i Styrelsens makt att betvinga, men Styrelsen tillåter sig på samma gång å nyo
uttala den mening, att de af Styrelsen hittills förebragta kapitalräkningar, fastän mindre
detaljerade än den af Komiterade äskade, dock varit fullt tillförlitliga, och att bästa
beviset härför torde ligga i den omständigheten, att Komiterade sj elfva, begagnande
en annan metod än Styrelsen för uppställandet af kapitalräkningen, likväl kommit till
på siffran samma resultat med hänsyn till statsbanornas kapitalvärde, som i Styrelsens
senaste årsberättelse finnes angifvet. Beträffande kapitalrabattens upptagande i kapi -

— 291 —

talräkningen yttra sig Revisorer^ lika obestämdt som Komiterade, och Styrelsen torde
för sin del få hänvisa till hvad hon i underdåniga yttrandet af den 9 Augusti i detta
ämne andragit.

Till samma yttrande torde Styrelsen äfvenledes få hänvisa angående hvad Revisorerne
anfört i 2:dra och 3:dje punkterna.

Den i 4:de punkten vidrörda frågan, huruvida i riksstaten bör upptagas
endast netto af trafikinkomsterna, men icke, såsom nu sker, såväl bruttoinkomster som
utgifter, torde det ej tillhöra Styrelsen att besvara.

Beträffande den i 5:te punkten afhandlade frågan rörande tiden, då Kongl.
Kammarrättens granskning af statens jernvägstrafiks räkenskaper borde vara afslutad,
får Styrelsen tillfälle att inom kort yttra sig, då hon, fullgörande Eders Kongl. Maj:ts
nådiga befallning, inkommer med underdånigt utlåtande i anledning Saf Kongl. Kammarrättens
underdåniga skrifvelse i samma ämne den 25 Februari detta år.

I 6:te punkten fästa Revisorer^ Riksdagens uppmärksamhet på önskvärdheten
deraf, att bestämdare föreskrifter lemnades angående “jernvägspersonalens förseende
med inqvarteringsersättningar eller bostäder. “ Hvad först beträffar inqvarteringsersättningar,
synes det Styrelsen likväl, som skulle § 11 i nådigst faststäldt aflöningsreglemente
innehålla allt, som derom kan vara att säga. Hvad åter angår bostäder,
får Styrelsen underdånigst erinra, att år 1863, då Styrelsen trädde i verksamhet, bostäder
redan funnos anordnade i statens hus för personer tillhörande hvarje tjenstegrad,
ehuru dessa bostäders antal var alldeles otillräckligt, men beträffande utrymmet
i hvarje slag af bostad var dock en praxis rådande, som allt sedermera af Styrelsen
varit följd så väl med hänsyn till de i statens som enskildas boningshus beredda bostäder.
Rörande öfriga till denna fråga hörande föreskrifter får Styrelsen i underdånighet
öfverlemna ett exemplar af den af henne utfärdade boställsordning.

Stockholm den 9 November 1876.

C. O. TROILIDS.

C. Limnell.

(Bilagd afskrift.)

Till Kongl. Styrelsen för statens jernvägstrafik.

Under förmälan, att I ansett Eder böra i Eder underdåniga berättelse för år
1875 redogöra för den kostnad, som drabbat staten vid anskaffning af lånta medel
till utförande af statsbanorna, hafven I uti skrifvelse af den 17 sistlidne Augusti anhållit,
det Fullmäktige i Riksgäldskontoret ville meddela Eder svar å följande frågor:
l:o. Huru stort beloppet intill 1875 års slut vore af samtliga de obligationer Riksgäldskontoret
utgifvit för medel, som upplånats och utlemnats till utförande af
statens jernvägsbyggnader;

2:o. Huru stor kapitalrabatten vore å detta belopp; samt

3:o. Huru stor årliga räntan i medeltal vore för samtliga statsbanelånen.

Fullmäktige, som gerna velat gå Eder önskan till mötes i afseende å meddelandet
af sifferuppgifter, hvilka innefattade bestämda och fullt exakta svar å Edra
framstälda frågor, och för den skull uppdragit åt en härstädes anstäld tjensteman att,
så vidt möjligt vore, utarbeta så beskaffade sifferuppgifter, hafva emellertid funnit

- 29^ —

hinder möta för erhållande af dylika uppgifter; dock hafva Fullmäktige, för att, i
den mån sådant varit möjligt, besvara de framstälda frågorna, velat härhos öfverlemna
den härstädes upprättade uppgiften, hvilket likväl sker under det uttryckliga tillkännagifvandet,
att Fullmäktige af skäl, som här nedan skola i korthet omfÖrmälas,
icke kunna ansvara för att dessa uppgifter, hvilka i viss mån endast kunna betraktas
såsom sannolikhetsberäkningar, skulle vara fullt tillförlitliga, samt att desamma följaktligen
böra begagnas med den varsamhet, som af omständigheterna påkallas.

Hvad först beträffar Eder under l:o framstälda fråga om beloppet intill 1875
års slut af samtliga de obligationer, Kiksgäldskontoret utgifvit för medel, som upplånats
och utlemnats till utförande af statens jern vägsbyggnader, få Fullmäktige upplysa,
att som de statslån, hvilka upptagits från och med år 1855, afsett anskaffande
af medel dels för statens, dels för enskilda jern vägsanläggningar samt dels (1861 års
statslån) älven för allmänna produktiva arbetsföretag, till siffran bestämd uppgift icke
kan lemnas å de Riksgäldskontorets obligationer, som må vara utfärdade särskilt för
lån till statens jernvägsbyggnader.

Till understödjande af enskilda jernvägsanläggningar hafva från Riksgäldskontoret
intill 1875 års utgång utbetalts såsom anslag utan återbetalningsskyldighet
1,372,500 kronor och såsom låneunderstöd 23,975,000 kronor. Som likväl alla de
medel, Kiksgäldskontoret upplånat, ingått i kontorets allmänna kassa, utan att någon
åtskilnad dervid gjorts eller lämpligen kunnat göras för de särskilda, någon gång samtidigt
under försäljning varande och till olika lån hörande obligationer, genom hvilkas
afyttrande medlen komma kontoret till godo, så följer deraf, att de kontorets behållningar,
med hvilka dess ifrågavarande med lånta medel bestridda utgifter fullgöras,
uppkommit af flera olika lån, med sins emellan olika kapitalrabatt och amorteringstid
och således äfven olika effektiv ränta. Häraf framgår vidare, att beloppet af de obligationer,
som för anskaffande af ofvanberörda understöd till enskilda jernvägsanläggningar
från Riksgäldskontoret utgifvits, ej kan med någon säkerhet uppgifvas och från de
för statens jernvägsbyggnader utfärdade obligationer, om hvilka här särskilt skulle
vara fråga, afskiljas; till följd hvaraf ock i den aflemnade uppgiften upptagits totalbeloppet
af de för så väl utförande af statens jernvägsbyggnader som understödjande
åt enskilda jernvägsanläggningar utlemnade obligationer.

Vid besvarandet af Eder under 2:o framstälda fråga om beloppet af kapitalrabatten
å de för statens jernvägsbyggnader utgifna obligationer möter af skäl, som
ofvan antydts, samma svårighet som nyss anförts i afseende å besvarandet af den
första, eller att kapitalrabatten icke kan uträknas särskildt å de obligationer, som utgifvits
till utförande af statens jernvägsbyggnader och särskildt å de för understödjande
åt enskilda jernvägsföretag utlemnade obligationer. Dessutom få Julimäktige
fästa Eder uppmärksamhet derå, att till det med detta ord i uppgiften särskildt betecknade
afdrag å obligationsvalutan böra läggas öfriga afdrag, såsom provisioner, räntejouissance,
bestående deri att öfvertagarne af eu del utländska lån förbehållit sig att
icke godtgöra den vid obligationernas utlemnande upplupna kupongränta, m. m., hvilket
allt minskat det för sålda obligationer influtna belopp. Å andra sidan förekommer
att 1855, 1861, 1868 och 1870 års statslån amorteras genom uppköp af obligationer, i
händelse dessa kunna erhållas till pris understigande eller icke öfverskjutande det i
dem förskrifna kapitalbelopp, hvadan, såsom äfven redan inträffat i afseende å förstnämnda
3:ne lån, den vid försäljningen af Riksgäldskontoret medgifna kapitalrabatt i
mer eller mindre mån kan blifva kontoret ersatt.

Beträffande slutligen Eder sista fråga, huru stor årliga räntan i medeltal vore
för samtliga statsbanelånen, är naturligt, att då, såsom ofvan nämnts, beloppet af den

293 —

kapitalrabatt som drabbat de obligationer, hvilka utlemnats för statsbanebyggnader,
icke kan med någon grad af tillförlitlighet bestämmas, någon fullt exakt medelsiffra
för den effektiva räntan ensamt af denna anledning icke kan uppgifvas. Uti uppgiften
bär denna ränta, som uppenbarligen allt efter amorteringens fortgång förändras, upptagits
till 5,2 9 62 °/o samt beräknats å influtna beloppet, 141,733,377 kronor 71 öre,
för de intill 1875 års slut försålda obligationer, som tillhöra statslån, hvilka vid samma
tidpunkt icke voro slutbetalda. Anmärkas bör dock, att den effektiva räntan blifvit
något högre, dels om vid dess beräknande hänsyn tagits till provisionen för å utländsk
ort inlösta räntekuponer och utlottade obligationer, samt till den räntedifferens, som
för eu del lån uppkommit derigenom att låneöfvertagarne inbetalt medlen tidigare än
de för det afsedda ändamålet kunnat användas, under det medlen understundom icke
kunnat göras fruktbärande till lika hög ränta som lånet kostat, dels slutligen om dervid
medräknats de redan slutbetalda, till sina belopp ganska betydliga statslånen för
år 1865 och 1867, hvilka buro en jemförelsevis hög ränta, hvaremot åter ifrågavarande
uträknade siffra kan och i flera fall måste blifva lägre genom dels redan verkstälda,
dels framdeles sannolikt skeende inköp, till pris understigande pari, af obligationer,
tillhörande ofvan berörda statslån, hvilka under vissa fäll genom uppköp
amorteras.

Stockholm den 21 September 1876.

G. S. Åkekhielm.

C. von Stockenstköm. C. G. Hieeta. Sam. Waebueg.

i. s.

J. Montell.

— 294 -

(Bilaga.)

Uppgift angående de intill 1875 års utgång af Riksgäldskontoret utfärdade

1855 års fonderade statslån, upptaget för jernvågsanlåggningars bekostande ock understödjande äfvensom för inlösen af

dylika anläggningar ...................................................................................................

1858 års fonderade statslån, upptaget för anskaffande af medel till statens jernvägsbyggnader .......................................

1860 års fonderade statslån, upptaget för anskaffande af medel till statens jernvägsbyggnader: emot 4''/2 procents obligationer ...

emot premieobligationer............

1861 års fonderade statslån, upptaget för anskaffande inom riket af medel, att användas dels till inlösen af statens obligationer
i utländskt mynt, dels till bekostande af allmänna produktiva arbetsföretag ...........

1864 års fonderade statslån, \

[ upptagna för utbetalning af anslag till statens jernvägsbyggnader å kronor 27,896,000 och till

1865 års tillfälliga statslån, I lan för enskilda jernvägsanläggningar kronor 9,644,000

1866 års fonderade statslån,)

1867 års tillfälliga statslån, upptaget för utbetalandet af de till jernvägsbyggnaders utförande anvisade statsbidrag .........

1868 års fonderade statslån, för bestridande af utgifter för jernvägars byggande .........................................................

1869 års tillfälliga statslån, för bestridande af anslag till statens jernvägsbyggnader ...................................................

1870 års fonderade statslån, för bestridande af redan beviljade anslag till statens jernvägsbyggnader äfvensom för

blifvande anslag till jernvägsbyggnader samt för inlösen af 1867 och 1869 års tillfälliga
statslån..................................................................................................................

1872 års fonderade statslån, för dito dito dito ..........................................................................................

1875 års fonderade statslån, för beredande af tillgång till redan beviljade eller blifvande anslag till jernvägsbyggnader ...

Summa

Slutbetalda lånen af år 1865 och 1867 ..................................................................................................................

Summa, för ej slutbetalda lån

Effektiv medelränta .....

— 295

obligationer, för anskaffande af medel till jernviigsbyggnader.

Obligationernas

räntefot.

effektiva

ränta.

primitiva belopp i

det myntslag, hvarå

obligationerna lyda.

primitiva belopp,

evalveradt i

Kronor.

Amorteradt kapital. Kronor.	Återstående kapitalskuld vid 1875 års slut. Kronor.
90,000		135,500
22,000	—	34,400	—
5439,200	—	16,402,133	33
6,837,422	23	f 16,624,800 1 3,204,444	44
567,800	—	2,432,100	—
731,580	-	9,345,136	—
10,800,000	—	_ -	—
711,466	66	25,774,666	67
6.000,000	—	•-- i-	—
421,200	—	20,459,056	—
- -	—	4,000,000	—
_ _	_	16,170,000	—
285,300	—	18,364,700	--
— —	—	7,200,000	—
31,906,068j89	140,146,936144
16,800,000		—	—

För obligationerna
erbållen
valuta.

Kronor.

Kapitalrabatt
(förutom provisioner,
räntejouissance
och
andra kostnader).

Kronor.

utan ränta

41
41
6 -5 -5 -5 -5 -

5 —

4 —
4 4

5,2700

5,0022

5,1606
5,3190
[eller 5,3487

8,iin

5,5902
5, 7 5 S 0
5,9612
5,3500

5,3100
[eller 5,3913
4,8270
4,7620

B:mt 225,500
56,400
Thr 8,190,500
Thr 8,000,000

Thr 2,400,000

Somt 3,000,000
£ 555,700

B:o mk 8,100,000
Thr. 9,932,300
R:mt 6,000,000
£ 1,150,000
E:mt 4,000,000

R:mt 16,170,000 —

R:mt 18,650,000
Rmk 8,100,000

225,500

56,400

21.841.333

21.333.333

bokförda till

5,333,333

3.000. 000
10,091,512

10,800,000

26.486,133

6.000. 000

20.884,000

4,000,000

16.170.000

18.650.000
7,200,000

l| 267,688:94

33! 19,703,472 60

33 1

} 25,615,074,70

2,760,''650
8,790,836 55

10,462,473 94
23,539,389 62
5,848,531 51
17,871,30144
3,927,073 09

15,778,01150

16,619,250
6,860,629 27

7.050

1,574,666

1,276,352

210,000

991,460

324,000 —
2,607,100 28
181.050''
2,528.284|50
95,000 —

403,822

2,017,550

324,000

172,071,545 33
16,800,000 —

158,044,383|16| 12,540,335194

il ’ " I i

16,311,00545

141,73.3,377j 71; 12,540,335 94| 15,106,068|89j 140,146,936:44

5,29 62 I

155,271,545 33

Stockholm i Kiksgäldskontoret den 31 Augusti 1876.
e. f.

Axel Stridsberg.

— 296 -

(Bilaga.)

Kongl. Styrelsens för statens jernvägstrafik cirkulär
(N:o 295), utfärdadt den 27 Februari 1871, innehållande
boställsordning vid statens jernvägar.

§ I Lägenheter,

som äro upplåtna till boställen åt tjenstemän eller betjente, lydande
under Kongl. Styrelsen för statens jernvägstrafik, skola, i afseende å begagnandet,
vården och underhållet, å hvarje distrikt öfvervakas af distriktföreståndaren
samt af vederbörande befäl vid banaldelningen enligt de för dessa tjenstemän gällande
föreskrifter.

§ 2.

Distriktföreståndaren skall till hvarje boställshafvare utfärda in duplo, enligt
faststäldt formulär, ett upplåtelsebref å de lägenheter, som till honom öfverlemnas, af
k vilket bref det ena exemplaret behålles af boställshafvaren och det andra, försedt
med dennes bevittnade erkännande af att hafva mottagit bostället, återställes och förvaras
å distriktets byrå.

§ 3.

Boställshafvare skall med aktsamhet begagna, väl vårda och i god ordning
hålla de lägenheter med tillhörande jordområden, planteringar och hägnad, hvilka
blifvit åt honom upplåtna, samt afhjelpa eller ersätta derå uppkomna brister och
skador, såvida ej dessa, utan vållande af honom sjelf eller någon bland hans husfolk
eller besökande, uppstått antingen genom bruk och nötning på vanligt sätt under en
längre tid eller genom tillfällighet, hvilken boställshafvaren bevisligen icke kunnat
förekomma. I dessa sistnämnda fall bekostas bristens afhjelpande af jern vägsmedlen.

§ 4.

Boställshafvare skall öfvervaka, att eldstäder med tillbehör äfvensom rökrör
äro i godt skick samt att med elden varsamt umgås, och får ej tillåta någon bära
ljus å vind, i källare eller uthus, utan att det förvaras i lykta, som fullständigt skyddar
mot eldfara.

§ 5.

Insättning och uttagning af innanfönster å boställe, tvättning och skurning,
jemväl efter sotning eller mindre reparationer, som icke erfordrat boställshafvares ut -

— 297 —

flyttning från lägenheten, samt öfrig renhållning inom- och utomhus skäll bekostas af
vederbörande boställshafvare, hvilken det jemväl åligger att vid afflyttning från bostället
lemna alla byggnadslägenheter ordentligt rengjorda.

§ 6.

Utom föreskrifven brandredskap må från jernvägens förråd icke tilldelas bostadslägenhet
några lösa inventarier, hvartill äfven räknas kärl till köksspislar.

§ 7.

Boställshafvare må icke utan distriktföreståndarens medgifvande uthyra eller
till annan person än medlem af sitt hushåll öfverlåta någon del af sin boställslägenhet.

§ 8.

Vill boställshafvare på egen bekostnad verkställa ändring eller utvidgning af
honom tilldelad boställslägenhet, eller uppföra byggnad inom jernvägens område, söke,
med bifogande af nödig ritning, tillstånd dertill hos distriktföreståndaren, hvilken,
ifall den åsyftade anläggningen är af större betydenhet, derom gör framställning till
Styrelsen, men eljest eger att, efter bandirektörs eller dess ställföreträdares hörande,
det sökta tillståndet meddela. Sålunda tillkommen anläggning skall afträdande boställshafvare
till staten öfverlemna utan ersättning, så framt ej i den meddelade tillåtelsen
blifvit annorlunda bestämdt.

§ 9.

1. Hvarje gång, boställslägenhet lemnas af förutvarande eller mottages af ny
innehafvare, hålles å lägenheten af- och tillträdessyn på den tid och af den eller de
personer, som bestämmas af distriktföreståndaren, hvilken dervid efter synens omfattning
och beskaffenhet bör, der ej hinder möter, uppdraga åt bandirektör eller baningeniör
att i synen deltaga eller densamma förrätta.

2. Såväl afträdande boställshafvare eller hans rättsinnehafvare, som tillträdare
bör sjelf eller genom befullmäktigad! ombud öfvervara af- och tillträdessyn och skall
dertill i behörig tid förut kallas, med anmaning till vederbörande att hålla alla rum och
lägenheter för besigtningen tillgängliga. Uteblifver någon part förfallolöst, gånge
synen ej dess mindre för sig.

3. Vid af- och tillträdessyn skall undersökas och i syneprotokoll enligt faststäldt
formulär antecknas, i hvad skick alla till bostället hörande byggnadslägenheter
till yttre och inre delar äfvensom planteringar, fruktträd och öfriga tillhörigheter befinnas,
samt i särskilda kolumner upptagas de penningebelopp, som för bristfälligheters
afhjelpande böra enligt § 3 drabba afträdande boställshafvare eller betalas af
jernvägsmedlen.

4. Derest de ersättningsbelopp, som sålunda drabba afträdare, ej genast af
honom betalas, har distriktföreståndaren att innehålla medlen af hans arfvode vid

Rev. Ber. ISIG angående Statsverket. • 38

298

jern vägen och att, om detta ej förslår eller annan säkerhet icke ställes, i hans bo låta
lagligen utsöka, hvad till beloppets, fulla gäldande erfordras.

5. Der tillträdare åtagit sig att afhjelpa de brister, hvilkas undanrödjande
ålagts afträdaren, skall vid synen viss tid för afhjelpande! föreläggas tillträdaren och
denne aflemna antaglig förbindelse att åtagandet fullgöra samt behörig anteckning
härom i syneprotokollet intagas.

6. Det vid af- och tillträdessyn hållna protokoll undertecknas af hvarje förrättningsman,
hvarefter ofördröjligen ett exemplar deraf lemnas tillträdaren, att af
honom på stället förvaras, och ett insändes till distriktföreståndaren.

7. Den med bestämmelse vid af- och tillträdessyn missnöjde eger inom åtta
dagar efter förrättningen skriftligen anföra klagomål hos distriktföreståndaren, som må
efter omständigheterna antingen afstå klagomålen eller låta verkställa ny besigtning
genom kompromiss, bestående af tre personer, bland hvilka afträdaren väljer en, tillträdaren
en och distriktföreståndaren den tredje, varande den sistnämnde sjelfskrifven
ordförande i kompromissen. Uteblifver af- eller tillträdares kompromissarie, eger
distriktföreståndaren välja annan person i den uteblifnes ställe. Öfver kompromissens
beslut må klagan ej föras. Ersättning till kompromissens medlemmar, der sådan
ifrågakommer, utbetalas af distriktets kassa; men om den klagandes besvär varda till
alla delar ogillade, skall ersättningsbeloppet af den klagande till distriktkassan återbetalas.

§ io.

Boställshafvare åligger att efter erhållen kallelse sjelf eller genom befullmäktigad!
ombud vara tillstädes vid den underhållsbesigtning och brandsyn, som hvarje vår och
höst skall hållas å jernvägens hus, äfvensom vid tillfällig syn, som hålles, då Styrelsen
eller distriktföreståndaren finner nödigt sådant föreskrifva.

Stockholm som ofvan.

c. o. TROILIUS.

Ej. Elworth.

Styrelsens för Ultima landtbruksinstitut underdåniga

utlåtande i anledning af
Riksdagens Revisorers anmärkningar vid
institutets räkenskaper för år 1874.

Genom nådig remiss af den 20 sistlidne Oktober har Eders Kongl. Maj:t befalt
styrelsen för Ultuna landtbruksinstitut att, med anledning af Riksdagens Revisorers
anmärkningar, inkomma med underdånigt utlåtande; och får Styrelsen detta åläggande
i underdånighet fullgöra.

— 299 —

“§ 2

Revisorerne anmärka, att då obligationer, till ett belopp af 14,000 kronor, som
tillhöra en af Handlanden J. G. Gillberg i Upsala donerad stipendiefond, blifvit af
institutets styrelse i Upsala läns ränteri deponerade för “Ultuna landtbruksinstitut"
och icke för “Gillbergska fonden," kunna Revisorerne "ej finna, att genom obligationernas
deponerande i ränteriet skulden till fonden blifvit gulden." Styrelsen får med anledning
häraf upplysa, att allt sedan Gillbergska fonden år 1858 stiftades, hafva fonden
tillhöriga obligationer varit för “Ultuna landtbruksinstitut“ i Upsala läns ränteri deponerade,
utan att likväl detta förhållande gifvit anledning till någon anmärkning af
föregående Revisorer. Då fonden skall förvaltas af institutets styrelse, hvilken således
är för fonden tillhöriga säkerhetshandlingar ansvarig, och då dessa, enligt gifvarens
föreskrift, äro i institutets räkenskaper särskildt bokförda, synes icke heller gerna
någon olägenhet kunna uppstå derigenom, att de äro för “Ultuna landtbruksinstitut"
deponerade. Styrelsen kan följaktligen icke föreställa sig, att denna af Revisorerne
nu gjorda anmärkning vid berörda förhållande bör gifva anledning till någon ändring,
för att skulden till Gillbergska fonden, genom den sålunda verkstälda depositionen,
skall kunna anses hafva blifvit af Styrelsen “gulden."

“§ 3."

Revisorerne anmärka den stora “kostnaden för det vid institutet nödiga bränslebehof;"
och får styrelsen med anledning deraf upplysa, hvad redan blifvit anfördt i
anledning af de af chefen för Civildepartementet tillsatte revisorers anmärkning rörande
samma ämne, nemligen att icke blott vedåtgången, till följd af vinterns stränghet,
under året varit större, utan ock att vedpriset derjemte varit högre än vanligt.
Den stora mängd eldstäder, som den talrika personalen gör behöflig, måste emellertid
alltid komma att kräfva en jemförelsevis stor kostnad för det nödiga bränslet vid
institutet, huru “allvarliga bemödanden" styrelsen än må göra “för åstadkommande
af ett gynsammare förhållande" i detta afseende. Det nuvarande antalet eldstäder, till
hvilka institutet håller bränsle, uppgår nemligen, enligt bilagda intyg af underteknad
föreståndare (Bil. Litt. A), till 151 kakelugnar, 14 jernspislar, 85 murspislar och 10
bakugnar, hvartill dessutom kommer en lokomobil, som begagnas till tröskning, gröpning
och vedsågning, äfvensom ett tegelbruk.

“§ 4."

Revisorerne anmärka, att institutet fortfarande “för sin hushållning använder
ett af en enskild person vid institutet uppsatt och honom tillhörigt holländeri, “ och
detta oaktadt styrelsen, med anledning af en af de år 1874 församlade Statsrevisorer
gjord liknande anmärkning, uppgifvit, att denna åtgärd “varit en nödfallsutväg, som
icke vidare skulle blifva behöflig, sedan Riksdagen dåmera beviljat anslag af 80,000
kronor till betäckande af institutets skulder." Med anledning häraf får styrelsen till
en början anmärka, att Revisorerne här så till vida origtigt återgifvit ordalydelsen af
den af styrelsen redan afgifna förklaringen i ämnet, som det i Revisorernes berättelse
står: “till betäckande af institutets skulder," under det att det deremot i styrelsens
svar på Revisorernes anmärkning heter: “till betäckande af en del af institutets skulder,
" och vidare anföra, att då det af Riksdagen beviljade anslag sålunda icke var
tillräckligt att betäcka alla institutets dåvarande skulder, måste den återstående

— 300 -

skuldeu betäckas genom institutets egna tillgångar, men att Styrelsen det oaktadt
icke skulle hafva underlåtit att, i enlighet med sin tillkännagifna afsigt, inlösa det å
institutet befintliga, enskild person tillhöriga holländeri, om icke 1874 års skörd hade
blifvit så svag, att, såsom i det följande skall visas, nettobehållningen af egendomen
detta år med nära 8,000 kronor understigit medelbehållningen under de senaste fem
åren. Då nu i följd häraf holländeriet icke kunde inlösas utan skuldsättning, ansåg
styrelsen sig böra dermed uppskjuta, tills bättre skördar skulle dertill bereda tillgång.

"§ 5.“

Då Revisorerne gjort anmärkningar mot förvaltningen af Ultuna landtegendom
och dervid i främsta rummet stödt dessa på ett utlåtande af de af chefen för Civildepartementet
tillsatte revisorer, hvilka beträffande såväl ladugårdskuskållningen som
det egentliga jordbruket vid Ultuna, uttalat det omdöme, “att resultatet af dessa busliållsgrenar
ej vore tillfredställande, “ så nödgas Styrelsen att till en början yttra sig
ännu en gång rörande detta utlåtande.

Styrelsen har en gång förr, nemligen vid öfversändandet till Kongl. Civildepartementet
af den ifrågavarande revisionsberättelsen, yttrat sig rörande dessa anmärkningar;
men styrelsen ansåg sig då icke böra upptaga till bemötande detta af Revisorerne
fälda allmänna omdöme, emedan ett omdöme af denna beskaffenhet, som icke stödjer
sig på några uppgifna faktiska grunder, utan mera framstår såsom endast beroende
af ett subjektivt tycke, är temligen oåtkomligt för en verklig motbevisning. Styrelsen
besvarade äfven derföre endast hvad som i sak blifvit anfördt, rörande beskaffenheten
af årets skörd, hvilken icke hade utfallit så gynsamt som önskligt varit. Styrelsen
påpekade således endast den ovanligt stränga torka, hvilken icke mindre å Ultuna, än
ä öfriga egendomar inom orten, så betydligt minskat skörden, utan att likväl styrelsen
genom detta svar velat medgifva rigtigheten af revisorernes allmänna omdöme. Styrelsen
vet sig städse hafva sökt att så ordna jordbruket vid Ultuna, att det skulle
vara både vinstgifvande och för institutets lärjungar lärorikt samt i sin helhet utgöra
en föresyn; och styrelsen vågar äfven tro, att hon icke i detta sitt bemödande alldeles
misslyckats, och att icke heller den vid institutet befintliga förvaltande personal gjort
sig förtjent af Revisorernes oblida omdöme. Alla jordbruksarbeten utföras med den
största omsorg och noggrannhet, ladugården skötes med nit, skicklighet och trägen
omvårdnad, och det hela ledes med ordning och berömvärd omtanke.

Styrelsen skulle icke våga att, i strid med de till dess kontrollerande tillsatte
revisorers omdöme, framträda med ett sådant yttrande om sin egen förvaltning, så
vida icke styrelsen tilltrodde sig att visa, att de grunder, på hvilka revisorerne stödt
detta sitt omdöme, äro felaktiga, och att resultatet af förvaltningen varit, om än icke
så godt, som styrelsen skulle önskat, dock ingalunda så otillfredsställande, som revisorerne
ansett detsamma vara.

Det enda faktiska förhållande, som de af chefen för Civildepartementet tillsatte
revisorer anfört, är att klöfver- och gräsodlingen å den styfvare jorden misslyckats,
och de yttra derom i revisionsberättelsen för räkenskapsåret 1874—1875, “att det
ganska väl ordnade omlopp med 8 gärden, hvardera af något öfver 30 tunnland,
som sedan lång tid tillbaka egt bestånd på den styfvare jorden, blifvit under de näst
föregående åren af orsaker, som vi icke äro i tillfälle att bedöma, så rubbadt, att
t. ex. under nästa år“ (1876) “någon foderskörd af gräs och klöfver på de tre dertill
afsedda gärdena icke kan påräknas.“ Revisorerne synas emellertid, då de afgåfvo
detta utlåtande, icke hafva tagit full reda på detta, “sedan lång tid tillbaka“ å den

— 301

styfvare jorden begagnade omlopp; ty uti detta omlopp förekomma blott två, men icke
tre, till gräs och klöfver afsedda hela skiften. Gräs har ock under innevarande år
vuxit på omkring 43 tunnland, eller nära 1% skifte, så att rubbningen i växtföljden
varit vida mindre omfattande och skadlig, än revisorerne synas hafva förestält sig.

Att det föröfrigt just icke är rättvist eller billigt att tillskrifva en dålig förvaltning
misslyckandet af grässådden under det ifrågavarande året framgår bland annat deraf, att
samma olycksfall varit allmänt inom denna ort, såsom synes af de intyg, som lemnats
af flere framstående jordbrukare inom Upsala-trakten (Bil. Litt. B 1, 2, 3, 4). Nederbörden
under hela året 1874 utgjorde endast 74% och 1875 endast 55°|0 samt under
vegetationstiden eller Maj—Juli 1874 omkring 58°|0 och 1875 endast 42% af medelnederbörden
under de senaste 35 åren i Upsala, enligt bilagda intyg af Adjunkten
Hildebrandsson (Bil. Litt. B 5). Styrelsen vågar alltså antaga, att revisorerne tvifvelsutan
skulle hafva uttalat sig på ett helt annat sätt rörande detta af dem anmärkta
förhållande, om de, “sin pligt likmätigt," gjort sig besvär med att taga full reda på
dess “orsaker, “ i stället för att förklara sig “icke vara i tillfälle att bedöma" desamma.

Statsrevisorerne hafva emellertid icke nöjt sig med att blott instämma uti detta,
af de af chefen för Civildepartementet utsedde revisorer uttalade omdöme, utan de
hafva ansett sig böra än ytterligare skärpa detsamma. Statsrevisorerne hafva “vid
besöket å Ultuna," under några timmar, “ej funnit anledning till något fördelaktigare
omdöme, än det af de särskilde revisorerne uttalade," och de hafva dessutom för
sin egen del särskildt yttrat, bland annat: “det är i sanning högst anmärkningsvärd^
att en egendom med omkring 600 tunnland åker, till större delen af Uplands yppersta
jord och till stor del drainerad, samt med circa 200 tunnland naturlig äng af första
klassen, längs Fyrisån, förutom en del utmärkta betesmarker, och som eger att afgiftsfritt
förfoga öfver en ganska betydlig arbetsstyrka, emedan de vid institutet till undervisning
antagne lärlingar äro förbundne att i arbetet deltaga, skall är efter år lemna
förlust å både jordbruket och ladugårdsskötsel ..

Styrelsen kan icke annat än på det mest bestämda sätt instämma deruti, att
det vore “i sanning högst anmärkningsvar dt, “ om en sådan egendom skulle “år efter
år lemna förlust." Lyckligtvis är dock detta icke det verkliga förhållandet; ty såsom
bifogade, af institutets kamrerare meddelade utdrag af institutets räkenskapers “vinstock
förlustkonto" för boksluten från och med år 1870 till och med räkenskapsåret
1874—1875 utvisar, har egendomen under alla dessa år gifvit vinst (Bil. Litt. C).
Det enda bokslut under denna tid, som visar förlust å egendomen, är den afslutning
af räkenskaperna, som gjordes för tiden från den 31 December 1873 till den 1 Juli
1874, för att, i öfverensstämmelse med Revisorernes förut derom uttalade önskan och
till åtlydnad af föreskriften i Kongl. Maj:ts nådiga bref den 10 April 1873, öfvergå
till räkenskapernas afslutning med den 30 Juni. Detta halfår omfattar en tid, under
hvilken naturligtvis vid egendomen icke skördats; och att någon vinst under sådant
förhållande kunnat uppstå, är tydligen omöjligt. Styrelsen är emellertid frestad att antaga,
att det måste hafva varit just detta halfårs bokslut, som Revisorerne lagt till
grund för sitt eljest alldeles oförklarliga påstående, att egendomen “år efter år lemnat
förlust."

Vid beräkningen af den inkomst, som i medeltal för dessa år erhållits, kan detta
halfår icke inräknas, utan att resultatet derigenom blifver falskt: man får då l]/2 års
utgifter mot endast 1 års skörd; och den inkomst, som motsvarar detta halfårs utgifter,
kan endast på det sätt finnas, att ett nytt bokslut uppgöres för tiden från
den 30 Juni till och med den 31 December 1874. Om således, såsom sig bör, detta
halfårsbokslut uteslutes vid beräkningen af vinsten under de fem ofvan uppgifna åren

— 302 —

(1870—30j6 1875), så visar sig nettobehållningen af Ultuna egendom under dessa är

hafva varit följande:

År

1870 .....................

1871 .......................

1872 .......................

1873 ......................

»oj. !874—3o|e 1875

kronor 14,395: 42.

„ 10,591: 43.

„ 15,120: 30.

„ 11,961: 94.

3,167: 90.
Summa 55,236: 99,

och den årliga medelbehållningen under dessa fem år utgör alltså 11,047 kronor 40 öre.

Styrelsen anser visserligen icke denna årliga behållning vara hvarken stor eller
ovanlig, men den utgör dock någonting helt annat, än denna af Revisorerne uppgifna
årliga »förlust», äfven om derifrån afräknas ränta å förlagskapitalet, hvilket här icke
skett af skäl, som i det följande skall angifvas. Styrelsen tror ock, att denna inkomst
snarare öfver- än understiger den inkomst, som staten på annat sätt kunnat
bereda sig äf denna sin egendom; och till stöd för denna sin förmodan vill styrelsen
anföra, att, enligt intyg från landskontoret i Upsala län (Bil. Litt. D), Ryda, den
enda mera betydliga kungsgård, som utom Ultuna inom länet finnes och som i anseende
till åkerjordens och ängsmarkens godhet fullt kan mäta sig med Ultuna, med
en areal af 300 tunnland 31 kappland åker och 279 tunnland 10 kappland äng, gifven
ett arrende af 2,428 kubikfot spanmål, hälften råg och hälften korn, att lösas
efter medelmarkegångspris, hvilket för de senaste fem åren i medeltal utgjort 2 kronor
20 öre per kubikfot, eller 5,341 kronor 60 öre, sou:, fördeladt på 580 tunnland
åker och äng, gifver 9 kronor 21 öre per tunnlandet. Äfvenledes lemna, enligt bifogade
intyg af vederbörande regementsskrifvare (Bil. Litt. E), alla inom de närmast
Ultima belägna Ulleråkers, Vaksala och Hagunda härad, genom Uplands regementes
boställsdirektion, utarrenderade egendomar för en areal af 699 tunnland 22 kappland
åker och äng en inkomst af 7,593 kronor 4 öre, således motsvarande 10 kronor
85 öre per tunnlandet. Då nu Ultuna har omkring 700 tunnland åker och 250 tunnland
äng — således vida mer än Revisorerne uppgifvit — lemnar alltså denna egendom
för hvarje tunnland åker och äng en inkomst af 11 kronor 63 öre, d. v. s. Ultuna
ger för hvarje tunnland 21°/0 mer än Ryda kungsgård och 7°/0 mer än alla
inom denna trakt belägna, genom boställsdirektionen vid Uplands regemente utarrenderade
hemman; och detta oaktadt inkomsten af Ultuna, såsom i det följande skall
visas, i verkligheten varit vida större, än räkenskaperna utvisa, och oaktadt såväl
Ryda kungsgård som flertalet af öfriga här afsedda egendomar eger en för gårdsbruket
tillräcklig skog, under det att Ultuna nästan helt och hållet saknar egen skogstillgång.
Slutligen kan äfven förtjena anmärkas, att Ultuna sålunda gifvit i det närmaste
5°/0 ränta å egendomens taxeringsvärde, hvilket, enligt bilagda intyg från länets
landskontor (Bil. Litt. F), för år 1875 uppgår till 225,000 kronor.

Då Revisorerne särskild! framhållit, att ladugårdshushållningen »år efter år lemnät
förlust,» så torde en närmare belysning äfven af detta förhållande vara påkallad.
Den vigtigaste uppgiften för ett framåtgående jordbruk är utan tvifvel den, att ladugårdsskötsel
bedrifves på ett fullt ändamålsenligt sätt; och vid Ultuna har äfven
derföre uppmärksamheten städse varit fästad på denna hushållsgren. Ladugården är,
såsom den bör vara, egendomens förnämsta inkomstkälla; och bifogade intyg åt institutets
kamrerare (Bil. Litt. G) visar ock, att bruttoinkomsten af ladugården i medeltal
under senaste 51 år uppgått till 23,050 kronor 63 öre om året. Om ladugårdens
konto detta oaktadt för ett eller annat år utvisar förlust, så är detta hufvudsakligen

308 —

en följd deraf, att såväl hö, halm och rotfrukter som sommarbetet debiteras ladugården
väl högt, äfvensom deraf att åtskilligt arbete, såsom t. ex. lärlingarnes turvis återkommande
tjenstgöring i ladugården för vinnande af deras öfning i ladugårdsskötsel,
oafkortad! förts ladugården till last,, ehuru det ingalunda medfört eu det bokförda
priset fullt motsvarande nytta för ladugården. Styrelsen har dock icke hittills ansett
nödigt att vidtaga någon ändring i dessa, sedan en längre tid tillbaka vedertagna bokföringspris,
då de tillräckligt utvisa relativa förhållanden och, efter styrelsens förmenande,
icke höra vara vilseledande för den, som förstår landtbruksbokhålleri. Ladugården
skulle emellertid lemna ett vida bättre resultat, än det nuvarande, om det vore tillåtet
att draga fördel af närheten till Upsala och Stockholm för erhållande af ett något högre
pris å mjölken; men då nu all mjölk vid egendomen måste, för att bereda mejerieleverne
en tillräcklig öfning, förarbetas till smör och ost, så befinner sig Ultima i
detta hänseende alls icke i någon fördelaktigare ställning, än en i en aflägsen landsort
belägen egendom.

Den ringa vinsten å det konto, som i räkenskaperna kallas “Ultima gårds konto11
och som endast afser åker och äng vid sjelfva hufvudgården, utan allt afseende på
dermed sammanhängande hushållsgrenar, torde i sammanhang härmed äfven förtjena
att särskild! beröras. Revisorer^ antaga, att egendomen “eger att afgiftsfritt förfoga
öfver en ganska betydlig arbetsstyrka, emedan de vid institutet till undervisning antagne
lärlingar äro förbundne att i arbetet deltaga." Det är emellertid så långt ifrån,
att detta Revisorernes antagande öfverensstämmer med det verkliga förhållandet, att
tvärtom den uppgifna “afgiftsfriheten" består deruti, att, såsom ock räkenskaperna
nogsamt utvisa, institutet krediteras och egendomen debiteras för hvarje af lärlingarne
vid egendomen förrättadt dagsverke; och det torde icke vara något tvifvel underkastadt,
att en väsentligen bidragande orsak dertill, att detta “Ultima gårds konto11 icke gifvit
en större vinst, är att söka just uti det jemförelsevis alltför höga pris, hvartill lärlingarnes
arbete debiterats egendomen, äfvensom deruti att åtskilligt arbete, som rätteligen
bort såsom undervisningsarbete debiteras institutet, blifvit påfördt “Ultuna gårds
konto," utan att det medfört någon motsvarande nytta för gården. Erfarenheten
visar ock, att utgården Kungsängen, der arbetet nästan helt och hållet verkställes af
legda arbetare, gifver en vida större behållning än hufvudgården.

Då Revisorerne slutligen anmärka, att de “icke funnit några synnerliga utgifter
förda institutet till last,*1 för att “institutets jordbruk och öfriga hushållning måste
erbjuda en så fullständig åskådningsmateriel som möjligt,11 så tillåter sig styrelsen,
som städse tillsett, att de försök, som årligen i flera rigtningar verkställas, endast
utföras i sådan skala, att deras misslyckande icke niå utöfva något mera känbart inflytande
på egendomens ekonomi, erinra derom, att dylika försök, om de skola ega
något värde, aldrig kunna utföras utan någon kostnad. Om än dessa försök, likasom
andra sådana utgifter, på hvilka Revisorerne hänsyfta!,, icke uti räkenskaperna blifvit
förda institutet till last, så lär dock obestridligt vara, att behållningen af egendomen
genom institutets kraf på flerfaldigt sätt förminskas. Om t. ex. mjölken, utgörande
omkring 60,000 kannor årligen, fått afyttras till dess verkliga pris i denna ort, hvilket
allra minst med 6 öre per kanna öfverstiger det pris, som genom smör- och ostberedning
kunnat erhållas, så skulle ensamt derigenom den årliga behållningen ökats med omkring
3,600 kronor; och likaså skulle en det verkliga värdet närmare motsvarande
debitering af lärlingarnes arbete vid gården icke obetydligt öka nettobehållningen —
uppgående tvifvelsutan den förlust, som egendomen på detta sätt lidit, till ett vida
större belopp än räntan på förlagskapitalet, som eljest bort i förestående kalkyl från
behållningen afräknas.

304 —

Af hvad sålunda blifvit anfördt torde det vara uppenbart, att Revisorerne, vid afgifvandet
af denna sin anmärkning mot egendomsförvaltningen i dess helhet, råkat
att förbise åtskilliga, för frågans bedömande ingalunda ovigtiga omständigheter och
förhållanden, rörande hvilka dock institutets räkenskaper erbjuda fullständig upplysning.

“§ 6.“

Revisorerne, som vid besöket på Ultima äfven “egnade uppmärksamhet åt de vid
institutet, antagne lärlingars ställning,“ hafva ansett sig böra, utan all närmare motivering,
tillkännagifva, att de funno dessa “både i afseende å bostädernas snygghet
och beträffande den lärlingarne meddelade undervisning lemna åtskilligt öfrigt att
önska.”

Beträffande bostädernas snygghet får styrelsen med anledning häraf meddela,
att lärlingarnes bostad består af fyra ljusa, sunda och i sanitärt hänseende mer än
tillräckligt rymliga rum, hvilka, om än enkelt möblerade, likväl äro så snygga, som
det väl i allmänhet lär kunna begäras, der flere personer, hvilka dagligen deltaga uti
alla vid ett jordbruk förekommande arbeten, skola hafva sitt gemensamma tillhåll;
och har institutets läkare, vid härom till honom framstäld fråga, förklarat, att “helsotillståndet
bland lärlingarne under detta år varit fullt godt och tillfredsställande,“
och att “de sjukdomar, som förekommit, ej kunna ställas i samband med otjenliga
eller osunda bostäder. “

Vidkommande åter den lärlingarne meddelade undervisning, så ''hafva Revisorerne
icke. uppgifvit i hvad hänseende de vid besöket på Ultuna funnit densamma “lemna
åtskilligt öfrigt att önska, “ icke heller har Styrelsen kunnat hemta någon ledning i
detta afseende af undersökningar, som vid besöket på stället gjordes af Revisorerne;
ty under detta besök aflades icke af lärlingarne något kunskapsprof, och icke heller
behagade Revisorerne taga kännedom om af lärlingarne gjorda kartor, redskaps- och
byggnadsritningar, stilöfningar, kurser i bokhålleri, växtsamlingar eller något annat
prof på lärlingarnes arbete, hvaraf halten af den undervisning, som blifvit dem meddelad,
kunnat skäligen bedömas. Styrelsen ser sig sålunda urståndsatt att behörigen
besvara den af Revisorerne gjorda anmärkningen. Rörande halten af denna undervisning,
som;'' städse varit ordnad i full öfverensstämmelse med Eders Kongl. Maj:ts
nådiga reglemente för de lägre landtbruksskolorna i riket, hvilket äfven för lärlingarne
vid Ultuna är gällande, får styrelsen åberopa de vitsord, som af Kongl. Landtbruksakademiens
direktör afgifvits, då han å embetets vägnar inspekterat läroverket (Bil.
Kitt. Id), äfvensom det i allo tillfredsställande kunskapsprof, hvilket lärlingarne aflade
vid den kort efter Revisorernes besök på Ultuna med lärlingarne anstälda offentliga
examen.

Ultuna den 1 December 1876.

A. HAMILTON.

PEHR EHRENHEIM.
FR. G. AFZELIUS.

F. G. NORSTRÖM.

C. E. CASPARSSON.
HERMAN GYLLENHAAL.

— 305 —

(Afskrifter.)

Bil. Lit. A.

Uppgift på eldstäder vid Ultuna.

		Kakelugnar. 1	Jernspislar.	Murspislar.	Skorstenar.
Gamla stenhusbyggningen ..............	(1 bakugn)	30	4	2	4
Doktor Segerströms bostad..............	6	1	—	2
Lärlingarnes matsalsbyggning............		4	2	—-	2
Lärlingarnes, inspektörens, rättarens m. fl. bostad		11	1	2	2
Mejeriet........................(e	n ångpanna)	6	1	1	2
Elevernas byggning...................	66	—	1	8
Laboratoriebyggningen.................		10	1	1	2
Fjellbyggningen.....................		7	1	—	2
Institutets brygghus..................	. (1 bakugn)	—	—	1	2
v. Posts d:o ..................	.		1	1
Statbyggningen för sadelmakaren m. fl.......	(1 bakugn)	8	1	3	2
d.-o „ snickaren, smeden, verkstaden	3	2	3	1
d:o „ nattvakten, ladugårdsdrängen m.	fl.(l bakugn)	1	—	3	2
Gällbobyggningen....................	. (1 d:o )	1	—	3	2
\|Nybygget.........................	. (1 d:o )	4	—	2	1
Sandviken........................	. (1 d:o )	1	—	2	1
Nya brovaktarstugan .................	. (1 d:o )	1	—	1	1
iKungsängen .......................	. (1 d:o )	9	1	7	3
Graneberg........................	. (1 d:0 )	1	—	2	2
Lyssnastugan......................	—	—	2	1
	Summa	169	15	37	43
Härifrån afdrages de eldstäder, som institutet icke håller
ved till:
l:o. Restauratörens eldstäder..........		8	1	1	_
2:o. I Fjellbyggningen...............		4	—	—	—
3:o. Nya brovaktarstugan.............		1	—	1	—
samt de kakemgnar, som institutet väl lemnar ved till, men
endast undantagsvis eldas..............		5	—	—	—
Fest, hvartill institutet bekostar veden.......		151	14	35	—

Ultima den 6 November 1876.

F. G. Norström.

Rev, Bev. 1876 angående Statsverket,

— 306

Bil. Lit. B t.

Till Landshöfding en och Kommendören m. m. Herr Grefve A. Hamilton.

Uppå derom gjord förfrågan, huru klöfverskörden under de tvänne senaste
åren utfallit å den jord, jag disponerar, får jag till svar härå äran meddela: att
klöfverskörden efter frösådden, verkstäld våren 1874 och 1875, utfallit vida under
medelmåttan.

Söderhy den 8 November 1875.

K. von Bahr.

Bil. Lit. B 2.

Att år 1874 och 1875 års klöfvervallar varit, i följd af den under dessa år
rådande torka, föga gräsgifvande och måst å min egendom Stjerna i Gamla Upsala
socken och Ulbolsta i Jumkils socken upplöjas; får jag härmed intyga och till svar
afgifva å till mig framstäld förfrågan rörande vallarnes beskaffenhet ofvanskrifna år.

Upsala den 8 November 1876.

Carl lindbeck.

Bil. Lit. B 3.

Under våren 1875 igensåddes härstädes med klöfverfrö ett fält af omkring 5
tunnlands areal, bestående af styf lera på mergelbotten, hvilket föregående år väl
gödslats med såväl ladugårdsspillning som superfosfat, men misslyckades igensåningen
helt och hållet, så att fältet sistförflutna vår uppkördes; en något större areal, bestående
af god lermylla, gödslad med superfosfat, som vid samma tid igensåddes dels
med klöfver dels med timotej och klöfver, blef glest och ojemnt beväxt och lemnade
i år klen skörd. Den i år gjorda igensåningen å 9|- tunnland god lerjord, efter
gödsling med såväl ladugårdsspillning som artificiela gödningsämnen, har till största
delen ett mycket dåligt utseende.

Å den af mig arrenderade egendomen Säby i Danmarks socken igensåddes
våren 1875 med timotej och klöfver ett fält af omkring 25 tunnlands areal, bestående
af svartmylla på lerbotten af samma beskaffenhet som Kungsängens jord, efter omsorgsfullt
brukadt och med ladugårdsspillning väl gödsladt träde, men med så dåligt
resultat, att fältet måste på hösten samma år upplöjas. Den i år på ungefär lika
stor areal af samma beskaffenhet och efter samma behandlingssätt gjorda igensåningen
har visat lika dåligt resultat, hvarföre jag redan gifvit befallning om dess upphöjning.

JBrandshammar i Yassunda socken den 7 November 1876.

G. F. Östberg.

— 307 —

Bil. Llt. B 4.

På begäran af Landshöfdingen Herr Grefve A. Hamilton, får undertecknad
härmed intyga, att de klöfvervallar, som såddes å Funbo Löfsta gård åren 1874 och
1875, totalt misslyckades till följd af den stränga torka, som under dessa år varit
rådande.

Löfsta den 20 November 1876.

E. Cederström.

Bil. Lit. B 5.

Upsala

Högvälborne Herr Grefve!

På begäran får jag här meddela nederbörden
förd med 35-åriga medeltal.

Januari...................

Februari ..................

Mars.......................32,18

April ....................

Maj.....................

Juni.....................

Juli.....................

Augusti...................

September...................47,14

Oktober.....................41,15

November....................22,6 6

December....................31,20

Året......................414,6 5

den 11 November 1876.
i Upsala för 1874 och 1875, jem -

1874.	1875.	35-åriga medelvärden.
18,80	millim.	44,8 9 millim.	34,3	millim.
6,64	n	11,11 „	27,o	11
32,18	ii	18,78 „	25,1	il
28,02	n	18,70 „	29,3	11
35,19	n	18,15	43,9	n
33.52	n	22,16	53,6	ii
28,9 7	«	29,38	68,9	ii
89,19	ii	51,5 7 „	72,6
47,14	ii	12, ra*) „	57,1	V
41,15	•n	24,12	63,2
22,66	ii	35,6 6 ,,	51,4
31,20	„	23,81	35,9	11

millim. 310,98 millim. 562,3 millim.

*) Sedan 1810 bär ej så liten regnmängd förekommit i Upsala under någon September.

Vördsammast

H. H. Hildebrandsson.

Bil. Lit. C.

Till styrelsen öfver Ultima landtbruksinstitut!

På anmodan af styrelsens ordförande, Landshöfdingen och Kommendören m. m.
Herr Grefve A. Hamilton, får jag härmed till styrelsen vördsammast öfverlemna utdrag
af institutets räkenskapers vinst- och förlustkonto för boksluten under åren från
och med 1870 till och med bokåret 1874—1875.

Vid sammandragets uppställning har, enligt Herr Grefvens framstälda önskan,
följande afvikelser gjorts från den för räkenskapernas afslutande föreskrifna formen:

- 308 —

l:o) Att konti, som beröra egendomens afkastning, grupperats för sig, och konti,
som icke beröra egendomen, bilda en särskild grupp.

2:o) Att det för egendomen och institutet gemensamt förda “Byggnadsreparationers
konto" fördelats så, att detsammas halfva belopp tagits såsom tillhörande
egendomen och den andra hälften såsom en kostnad i och för
institutet.

3:o) Att “Diverse omkostnaders konto11 fördelats på samma sätt som byggnadsreparationers
konto.

Konti, som beröra egendomens afkastning.

1870.

Dec. 31 An Egendomens förbättringars konto.......... 537: 48.

Granebergs gårds konto................ 103: 12.

Kungsängens ungkreaturs konto........... 659: 35.

Trädgårdens konto................... 89: 55.

Diverse omkostnaders konto (hälften deraf) .... 94: 80.

Gratial-konto...................... 77:39.

Byggnadsreparationers konto (hälften deraf) .... 1,461: 89.

Rotfrukters konto................... 91: 69.

Frö-konto..........................13.

Vinst å egendomen

Kronor

Vinst- och

3,115: 40.
14,395: 42.

17,510: 82.

Konti, som icke beröra egendomens afkastning.

Institutets konto.................... 3,484: 82.

Diverse omkostnaders konto (hälften deraf) .... 94: 80.

Byggnadsreparationers konto ( d:o d:o ) . . . . 1,461: 89.

Gasverkets konto ................... 205: 98.

Intresse-konto...................... 3,459: 65.

Kronor

8,707: 14,
8,707: 14.

1871.
Dec. 31.

Konti, som beröra egendomens afkastning.

An Egendomens förbättringars konto.......... 536: 79.

Kungsängens gödkreaturs konto.......... 444: 40.

Trädgårdens konto.................. 223: 47.

Diverse omkostnaders konto (hälften deraf) ... 154: 53.

Byggnadsreparationers konto (hälften deraf) . . . 1,337: 91.

Gratial-konto..................... 97: 76.

Mejeriets konto................... 163: 28.

Gröpe, raps- och linfrökakors konto....... 582: 13.

Rotfrukters konto.................. 569: 04.

Viktualier konto................... 15: 82.

..Råa hudar och skinns konto............ 12: 13. ^ -^7. gg

Vinst å egendomen........................ 10,591: 43.

Kronor 14,728: 69.

— 309 —

4:o) Att “Intressekontots11 hela belopp upptagits såsom icke berörande egen domen.

För rigtigketen af närlagda utdrag ur Ultuna landtbruksinstituts räkenskaper,
med iakttagande af föreskrifna afvikelser, ansvarar

Ultuna den 7 November 1876.

Oscar Högberg.

Förlust-konti.

Konti, som beröra egendomens afkastning.

1870.

Dec. 31. Per Ultuna gårds konto................. 8,304: 42.

Kungsängens gårds konto.............. 5,871: 35.

Arrende-konto .................... 2,535: 73.

Tegelbrukets konto.................. 795: 99.

Yiktualiers konto................... 2: 80.

Skomakaren A. P. Andersson...........-—. 53. ^ g^

Förlust

Kronor 17,510: 82.

Kmti, som icke beröra egendomens afkastning.

8,707: 14.

Kronor 8,707: 14.

Konti, som beröra egendomms afkastning.

1871.

Dec. 31. Per Ultuna gårds konto................. 4,824: 65.

Kungsängens gårds konto.............6,101: 08.

Granebergs gårds konto.............. 60: 93.

Arrende-konto.................... 2,567: 74.

Tegelbrukets konto................. 180: 74.

Fjäderfäns konto . . . ............... 19: 14.

Granebergs ungkreaturs konto........... 362: 44.

Spanmåls-konto.................. 611: 97. 24728- 69

Kronor 14,728: 69.

— 310 —

Konti, som icke beröra egendomens afkastning.

Institutets konto................... 4,186: 33.

Intresse-konto..................... 3,670: 65.

Byggnadsreparationers konto (hälften deraf) . . . 1,337: 90.

Diverse omkostnaders konto (hälften deraf) . . . 154: 53. 9349. 4] 4

Kronor 9,349: 41.

Konti, som beröra egendomens afkastning.

1872.

Dec. 31. An Egendomens förbättringars konto......... 556: 23.

Granebergs ungkreaturs konto........... 227: 25.

Gödkreaturens konto................ 323: 89.

Kungsängens ungkreaturs konto..........2,518: 35.

Ladugårdens konto................ 2,328: 29.

Schäferiets konto.................. 170: 28.

Svinhusets konto.................. 524: 44. .

Kalfvarnes konto.................. 179: 38.

Trädgårdens konto................. 47: 43.

Diverse omkostnaders konto (hälften deraf) ... 58. 81.

Gratial-konto.................... 115: 10.

Byggnadsreparationers konto (hälften deraf) . . . 2,032: 60.

Spanmåls-konto................... 1,562: 55.

Rotfrukters konto.................. 105: 56.

Viktualier konto.................. 16: 04.

Frö-konto...................... 12:77.

Ben-konto...................... 87: 72. 10 866; 69.

Vinst å egendomen....................... 15,120: 30.

Kronor 25,986: 99.

Konti, som icke beröra egendomens afkastning.

Intresse-konto.................... 4,139: 57.

Diverse omkostnaders konto (hälften deraf) ... 58: 81.

Byggnadsreparationers konto (hälften deraf) . . . 2,032: 59. 0 239- 97

Kronor 6,230: 97.

Konti, som beröra egendomens afkastning.

1873.

Dec. 31. An Egendomens förbättringars konto......... 550: 31.

Granebergs ungkreaturs konto........... 65: 11.

Gödkreaturens konto ................ 279: 50.

Transport 894: 92.

— 311

Konti, som icke beröra egendomens afkastning.

Mejeriskolans konto...................... 209: 86.

Förlust............................. 9,139: 55.

Kronor 9,349: 41.

Konti, som beröra egendomens afkastning.

1872.

Dec. 31. Per Ultuna gårds konto................ 3,254: 64.

Kungsängens gårds konto............ 17,054: 74.

Arrende-konto................... 3,027: 62.

Granebergs gårds konto............. 1,603: 22.

Fjäderfäns konto................. 89: 71.

Tegelbrukets konto................ 206: 51.

Spanmåls-konto.................. 404: 80:

Gröpe-konto.................... 38: 09.

Läder och skinns konto............. 36: 05.

Skogsplanteringskassan.............. 271: 61. 25 986- 99

Kronor 25,986: 99.

Konti, som icke beröra egendomens afkastning.

Institutets konto. .
Mejeriskolans konto
Lärlingarnes konto

Förlust.......

1,218: 14.

687: 97.

93~ 3,184: 04.
...... 3,046: 93.

Kronor 6,230: 97.

Konti, som beröra egendomens afkastning.

1873.

Dec. 31. Per Ultuna gårds konto................. 409: 29.

Kungsängens gårds konto............. 14,724: 23.

Granebergs gårds konto.............. 1,572: 69.

Transport 16,706: 21.

— 312 —

Transport 894: 92.

Ladugårdens konto................. 2,839: 89.

Schäferiets konto.................. 159: 34.

Svinhusets konto.................. 142: 43.

Fjäderfäns konto.................. 152: 51.

Trädgårdens konto................. 248: 65.

Diverse omkostnaders konto (hälften deraf) . . 78: 30.

Gratial-konto.................... 97: 24.

Byggnadsreparationers konto (hälften deraf) . . 2,598: 45.

Hö- och halm-konto................ 3,409: 54.

Tegelrörs konto................... 13: 37.

Jern- och spik-konto..................28. 49,934. 92,

Vinst å egendomen........................ 11,961: 94.

Kronor 22,596: 86.

Konti, som icke beröra egendomens afkastning.

Institutets konto................... 325: 30.

Intresse-konto.................... 3,838: 99.

Diverse omkostnaders konto (hälften deraf) . . 78: 30.

Byggnadsreparationers konto (hälften deraf) . . 2,598: 44. g 344. 93

Kronor 6,841: 03.

Konti, som beröra egendomens afkastning.

1874.

Juni 30. An Egendomens förbättringars konto......... 266: 58.

Ultuna gårds konto................. 3,700: 57.

Kungsängens gårds konto............. 1,399: 49.

Granebergs gårds konto.............. 263: 80.

Kungsängens ungkreaturs konto......... 629: 84.

Granebergs ungkreaturs konto........• . 625: 50.

Gödkreaturens konto................ 94: 23.

Ladugårdens konto................. 3,473: 85.

Schäferiets konto.................. 531: 55.

Spädkalfvarnes konto................ 59: 46.

Fjäderfäns konto.................. 28: 39.

Trädgårdens konto................. 345: 99.

Diverse omkostnaders konto (hälften deraf) . . . 34: 28.

Gratial-konto.................... 50: 35.

Byggnadsreparationers konto (hälften deraf) . . 414: 38.

Blank och bräders konto. 23: 44. 44944. 79.

Kronor 11,941: 70.

— 313 —

Arrende-konto..........

Kungsängens ungkreaturs konto

Kalfvarnes konto........

Tegelbrukets konto.......

Spanmåls-konto.........

Gröpe-konto...........

Rotfrukters konto.........

Viktualier konto........

Skogseffekters konto......

Ved- & cokes-konto......

Läder- & skinns-konto.....

Oljors och lyshållnings konto .
Fosfattillverknings-konto ....
Skogsplanteringskassan.....

Transport 16,706: 21.

...... 3,215: 77.

...... 265: 41.

...... 204: 88.

...... 98: 62.

...... 1,221: 63.

...... 92: 64.

...... 251: 43.

..... 29: 36.

...... 7: 12.

...... 16: 85.

....... 29: 54.

...... 4: 41.

...... 194: 24.

...... 258: 75.

22.596: 86.

Kronor 22,596: 86.

Konti, som icke beröra egendomens afkastning.

Mejeriskolans konto
Lärlingarnes konto

Förlust.......

622: 11.
984: 99.

1,607: 10.
5,233: 93.

1874.
Juni 30.

Konti, som beröra egendomens

Per Arrende-konto..............

Svinhusets konto............

Påläggskalfvarnes konto........

Tegelbrukets konto...........

Spanmåls-konto.............

Rotfrukters konto...........

Viktualiers konto............

Frö-konto.............. • • •

Skogseffekters konto..........

Jern & spik-konto...........

Läder och skinns konto........

Ulleråkers härads allmänning ...''..

Oljors & lyshållnings konto......

Gröpe och oljekakors konto......

Tegelrörs konto.............

Ved & cokes-konto...........

Skogsplanteringskassan ........

Förlust å egendomen.........

aflcastning.

Kronor 6,841: 03.

2,004:	09.
37:	53.
6:	18.
149:	77.
752:	01.
29:	74.
—	23.
9:	36.
3:	78.
—	25.
6:	63.
265:	87.
3:	18.
6:	99.
213:	24.
_—	18.
272:	25.

.... 8,180: 42.

Kronor 11,941: 70.

Rev. Ber. 1876 ang elende Statsverket.

— 314 -

Konti, som icke beröra egendomens afkastning.

Institutets konto................... 1,974: 51.

Lärlingarnes konto................. 184: 67.

Intresse-konto.................... 826: 61.

Diverse omkostnads konto (hälften deraf) ... 34: 27.

Byggnadsreparationers konto (d:o d:o ) . . . . 414: 37. g ^4..

Kronor 3,434: 43.

Konti, som beröra egendomens afkastning.

1875.

Juni 30. An Egendomens förbättringars konto...... 524: 27.

Ultuna gårds konto................. 1,662: 61.

G-ranebergs gårds konto.............. 59: 21.

Kungsängens ungkreaturs konto......... 306: 64.

Ladugårdens konto................. 4,385: 50.

Gödstutarnes konto................. 226: 67.

Fjäderfäns konto.................. 29: 71.

Mejeriets konto................... 907: 53.

Trädgårdens konto................. 139: 08.

Diverse omkostnaders konto (hälften deraf)... 75: 73.

Gratial-konto.................... 90: 15.

Byggnadsreparationers konto (hälften deraf) . . 1,060: 08.

Gröpe och oljekakors konto............ 2: 91.

Tegelrörs konto................... 46: 45.

Plank och bräders konto............ . 16: 02.

Ved & cokes-konto................. 280: 08.

Skogsplanteringskassan.............. 215: 95. 10 q28- 59

Vinst å egendomen........................ 3,167: 90.

Kronor 13,196: 49.

Konti, som icke beröra egendomens afkastning.

Institutets konto.................. 5,195: 18.

Lärlingarnes konto................. 611: 42.

Diverse omkostnaders konto (hälften deraf) . . 75: 72.

Byggnadsreparationers konto (hälften deraf) . . 1,060: 07.

Intresse-konto.................... 3,927: 44. 10 869- 83

Kronor 10,869: 83.

— 315 —

Konti, som icke beröra egendomens afkastning.

Mejeriskolans konto....................... 336: 98.

Förlust........■....................... 3,097: 45.

Kronor 3,434: 43.

Konti, som beröra egendomens afkastning.

1875.

Juni 30. Per Kungsängens gårds konto............. 9,204: 30.

Arrende-konto.................... 2,668: 22.

Granebergs ungkreaturs konto.......... 141: 31.

Schäferiets konto................. 38: 43.

Svinhusets konto.................. 247: 61.

Spädkalfvarnes konto................ 89: 57.

Påläggskalfvarnes konto.............. 233: 93.

Tegelbrukets konto................. —— 02.

Spanna åls-konto ................... 354: 73.

Rotfrukters konto................. 66: 47.

Yiktualiers konto.................. 20: 88.

Frö-konto...................... 13: 46.

Skogseffekters konto................ 92: 97.

Jern och spik-konto ................ 10: 72.

Läder & skinns konto............... 7: 52.

Ull & tagel-konto....................05.

Oljors & lyshållnings konto............ 5: 32.

Artiticiela gödningsämnens konto............ 98. jg ^gg. ^

Kronor 13,196: 49.

Konti, som icke beröra egendomens afkastning.

Mejeriskolans konto........................ 393: 50.

Förlust............................... 10,476: 33.

Kronor 10,869: 83.

- 316 —

Bil. Lit. D.

Enligt den härstädes förvarade afskrift af Kongl. Kammarkollegii den 16 Juni
1864 utfärdade arrendekontrakt angående Ryda kungsgård om 5 mantal med underlydande
i Nysätra socken och Lagunda härad, innehar kungsgården bland annat följande
inegojord:

Tunnl. Kpl.

Tomt, trädgård och åker vid gården och torpen........... 300. 31|.

Ängsmark vid d:o eko ........... 279. 10Tj ockt

utgör årliga arrendet för kungsgården 2,428 kubikfot spanmål, hälften råg och
hälften korn, att erläggas medelst lösen efter stadgadt medelmarkegångpris; livilket
härigenom på begäran intygas. Upsala läns landskontor den 1 November 1876.

Ex officio:

Joll. Malmberg.

Bil. Lit. E.

Uppgifter irörande de inom Vaksala, Ulleråkers och Hagunda härad af
Upsala län belägna boställen vid Kongl. Uplands regemente.

Socken.	Boställe.	Man- tal.		Areal i		Arrende- afgift för år 1875.	Anteckningar.
Åker.	Äng.
			Tunl.	Kpi.	Tunl.	Kpl.
Danmark . . . .	Lunda ......	5 TF	31	30	13	14	659	62
Y> ....	Vallby .....	2	70	3	40	5	1,431	—
	Vedyxa .....	1	42	17	19	12	617	—
Gamla Upsala .	Gamla Upsala by	1	56	17	—	6	505
Börje......	Gränsby.....	5 ¥	37	—	14	12	593	75
Bondkyrko . . .	Nytta......		32	12	10	14	359	50
Läby......	Vesterby . . . .	li	28	1	6	—	475	27
Vänga .....	Nåstuna.....	K	21	18	11	26	440	27
Dahlby.....	Hacksta.....	5	21		8	21	266	19
It .....	Säby.......	ii	53	8	20		819	72
Ram sta.....	Nafvesta . . . .	1 ¥	45	25	5	1	187	13
Tibble......	Angelsta.....	1	37	13	8	23	441	32
Balingsta . . . .	Balingsta by . .	i	45	1	18	20	797	20

Upsala i Regementskontoret den 1 November 1876.

G-. Gyllensvärd.

— 317 —

, Bil. Lit. F.

Att, enligt vederbörande taxeringslängd, det af pröfningskomitén för år 1875
faststälda taxeringsvärde å Ultima kungsladugård i Bondkyrko socken och Ulleråkers
härad utgör 225,000 kronor; det varder härigenom på begäran till bevis meddeladt.
Upsala läns landskontor den 1 November 1876.

Ex officio:

Joh. Malmberg,

t. f. landskamrerare.

Bil. Lit. G.

Från och med den 1 Januari 1870 till och med den 30 Juni 1875 äro kreatur,
af kor, ungdjur, kalfvar, får och svin samt mjölk och mejeriprodukter försålda
från Ultuna landtbruksinstitut till nedanskrifna belopp, nemligen:

År 1870. Kreatur för................. 4,139: 67.

Ull...................... 903: 50.

Mjölk och mejeriprodukter......... 9,913: 17. ^4950- 34

„ 1871. Kreatur.................... 4,800: 99.

Ull...................... 872: 28.

Mjölk och mejeriprodukter......... 14,008: 94. 49 0g2- 21

„ 1872. Kreatur.................... 8,567: 50.

Ull...................... 972: 83.

Mjölk och mejeriprodukter......... 13,458: 66. 22 998- 99

„ 1873. Kreatur....................li^TöL

Ull...................... 893: 66.

Mjölk och mejeriprodukter......... 16,770: 85. 26 087'' 02

„ 18743%. Kreatur................... 4,661: 07.

Ull...................... 656: 70.

Mjölk och mejeriprodukter......... 9,952: 84. 45 270- 61

,, 1874 — 1875. Kreatur ................... 7,053: 17.

Ull...................... 944: —

Mjölk och mejeriprodukter......... 15,429: 03. 23 426- 20

Förökadt inventarium under förut skrifna
5-|- åren:

Kreatur.................... 3,813: 37.

Mejeriprodukter............... 543: 73. 4357- 10

Kronor 126,778: 47.

Rätt utdraget ur Ultuna landtbruksinstituts räkenskaper, attesterar
Ultuna den 10 November 1876.

Oscar Högberg.

— 318 —

Bil. Llt. H.

Utdrag ur deri berättelse, som Kongl. landtbruksakademiens
direktör afgifvit till akademiens förvaltningsko mité öfver deu
inspektion, ban å Ultuna landtbruksinstitut anstalt den 21,
22 och 23 Oktober 1875.

Under ledning af läraren i landtmäteri och linearteckning m. m. Jägmästaren
Gelertsen utförde de afgående eleverne och läringarne, hvardera klassen för sig och i
särskilda afdelningar på Fredags förmiddag, den 22 Oktober, ute på fältet afvägningar
samt ytmätningar och kartläggning af jordytor, dervid de ådagalade både säkerhet och
noggrannhet, samt så klart och redigt redogjorde för de olika förfaringssätt, som af dem
blifvit använda och grunderna derför, att deraf tydligen framgick, att de verkligen
förstått och uppfattat den med afseende häruppå dem lemnade undervisning och icke
blott såsom en utanlexa behållit densamma i minnet. De vackra och med mycken
omsorg utarbetade kartor och modellritningar, hvilka på examensdagen voro till beskådande
framlagda, utgjorde jemväl en bekräftelse deruppå, att såväl elever som
läringar härutinnan förvärfvat en icke ringa grad af färdighet.

Examen med de afgående landtbrukslärlingarne, hvilka voro 14 till antalet, gick,
som vanligt vid detta institut, i allmänhet ganska bra. De syntes hafva redigt och

väl uppfattat hvad de fått lära, med undantag dock för en, som, ehuru han vitsordades

för flit och god vilja, dock ej med full framgång begagnat sig af undervisningen och
derför ej heller kunnat till erhållande af rättaretjenst förordas. Af de öfriga hade
alla, hvilka önskat erhålla anställning, funnit förmånlig sådan. En sades hafva för
afsigt att såsom elev vid institutet qvarstanna.

Vidimeras

ex officio:

J. Arrlienius.

Likheten med orginalerna Lit. A, Lit. B 1, Lit. B 2, Lit. B 3, Lit. B 4,

Lit. B 5, Lit. C, Lit. D, Lit. E, Lit. F, Lit. G, Lit. H intyga

S. Svenson. Oscar Högberg.

Kongl. Statskontorets

underdåniga utlåtande öfver Riksdagens
Revisorers framställning vid granskning
af statsverkets räkenskaper för år 1874.

Genom nådig remiss har Eders Kongl. Maj:t anbefalt sitt och rikets Statskontor
att inkomma med underdånigt utlåtande öfver följande i Riksdagens senast
församlade Revisorers berättelse, angående verkstäld granskning af statsverkets jemte
dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning år 1874, förekommande framställning,
nemligen:

— 319

“Vid räkenskapernas granskning hafva Revisorer^ funnit, att i allmänhet de
såsom verifikationer å utbetalningar bilagda qvittenser icke innehålla anteckning om
dagen, då beloppen lyftats. Då emellertid dylika anteckningar skulle innebära en ej
ovigtig kontroll å vederbörande kassaförvaltare, hafva Revisorerne ansett sig böra hemställa,
huruvida icke föreskrift borde meddelas derom, att vid utbetalningar af allmänna
medel emottagarens qvitto skall vara försedt med anteckning om dagen, då
liqvid erhållits.41

Det af Riksdagens Revisorer sålunda väckta förslag synes grunda sig på det
antagande, att vederbörande kassaförvaltare skulle kunna sig till nytta fördröja fullgörandet
af utbetalningar, för hvilka medel af dom innehafvas. Detta antagande synes,
så vidt statens penningeförvaltning rörer, icke i för handen varande förhållanden
ega något stöd. Såväl vid de centrala embetsverken som hos länsstyrelserna verkställas
utbetalningarne af andra personer än dem, som med beslutandet af utbetalningarne
hafva befattning. Häraf blir en följd, att, på sätt äfven erfarenheten i detta
embetsverk ådalagt, de personer, hvilka hos ett embetsverk eller eu myndighet hafva
medel att lyfta, men för deras utbekommande förgäfves anmält sig hos vederbörande
kassör, städse omedelbart derefter bos den afdelning eller tjensteman, som med medlens
utanordnande närmast bar befattning, efterhöra vid hvad tid medlen kunna få
lyftas. Härigenom äro kassaförvaltarne i sjelfva verket underkastade en kontroll, vida
verksammare än den, som genom qvittensernas dagtecknande skulle åstadkommas.

Snarare skulle eu dylik åtgärd kunna vara gagnelig till bestyrkande af tiden,
då medel till allmän kassa influtit. Då nemligen ett embetsverk från ett annat fått
emottaga något större belopp, men från den dag, då detta belopp å det ena embetsverkets
bankoräkning assignerats, till den dag, då detsamma å det andras bankoräkning
blifvit insatt, någon tid förflutit, kunde det vara af vigt att få utredt, huruvida
detta endast berott derpå, att assignationen ej uttagits eller derpå, att vederbörande
kassör fördröjt insättningen. Då emellertid i dylika fall anordningen alltid utfärdas
till disposition af vederbörande embetsverk, som densamma på kassören disponerar och
således noga känner, när beloppet bör inflyta, är tillsynen derå, att detsamma ofördröjligen
på bankoräkningen insattes, särdeles lätt. Skulle likväl en särskild kontroll
i detta hänseende befinnas vara önskvärd, skulle denna på ett både enklare och säkrare
sätt åstadkommas derigenom, att medlens öfverflyttande från den ena bankoräkningen
till den andra verkställes genom det utbetalande verkets kassör. Någon anledning
till dröjsmål kunde då icke förefinnas och bankoattesten, jemförd med assignationen,
skulle således strax utvisa, om någon försumlighet egt rum.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt har Revisorernes förevarande förslag
synts Statskontoret icke vara af någon praktisk betydelse. För den händelse emellertid
eu motsatt åsigt skulle göra sig gällande, har Statskontoret ansett sig böra anföra,
att något hinder för förslagets genomförande icke, enligt Statskontorets tanke, förefinnes,
ehuru inom detta embetsverk, der pensioner utbetalas till eu mängd ålderstigna
personer, för hvilka ofta äfven den allra obetydligaste anteckning är förenad med
stor svårighet, ej ringa tidspillan deraf skulle föranledas.

O. F. AF SILLÉK

AUG. HÄGGJBLADH. M. NORDLINDH PER SAMZELIUS.

Föredragande.

C. Kinberg. K. Stolpe.

— 320 -

Kongl. Generalpoststyrelsens

underdåniga utlåtande i anledning af
hvad den af Kongl. Maj:t tillsatta komité
för förberedande granskning af jern -vägstrafikens förvaltning anfört i fråga om
ersättningen för postbefordran å statens
jernvägar.

I det betänkande, som den 3 nästlidne Juli blifvit afgifvit af den utaf Eders
Kongl. Mäj:t för förberedande granskning af jernvägstrafikens förvaltning nedsatta
komité, har bland annat blifvit anfördt:

att för åtskilliga för statens räkning verkstälda transporter jernvägstrafiken
icke skulle upbära en ersättning, som motsvarade de med samma transporter förenade
kostnader;

att egentligen och i nämnvärd mån detta vore förhållandet med de transporter,
som verkställas för postbefordringen;

att, enligt af vederbörande verkstäld utredning, jernvägstrafikens sammanlagda
kostnader för postbefordringen å statsbanorna under år 1874 uppgått till 264,628
kronor; hvaremot inkomsterna utgjort allenast 201,962 kronor 65 öre, och således
med 62,665 kronor 35 öre understigit kostnadssumman;

att i nämnda kostnadsberäkning emellertid icke blifvit fästadt afseende vid
räntan å det i jernvägsrörelsen bundna byggnads- och förlagskapital;

att, om jemväl denna ränta beräknades, stälde sig, enlig gjord uträkning, förhållandet
så, att ersättningen för den under år 1874 af jernvägstrafiken verkstälda
postbefordran borde, efter 5 procents ränteberäkning, hafva utgått med tillsammans
523,130 kronor 77 öre, hvadan, och då för samma befordran betalats endast 201,962
kronor 65 öre, jernvägstrafiken alltså borde hafva i räkning tillgodoförts skilnaden
emellan de tvänne sistnämnda beloppen, eller 321,168 kronor 12 öre;

att, derest denna summa influtit bland jernvägens inkomster, trafikvinsten, som
följaktligen ökats med ett motsvarande belopp, skulle hafva uppgått till 6,256,081
kronor, hvarigenom på samma gång utgiftsprocenten minskats från. 57,9 till 56,6 och
ränteafkastningen på anläggningskapitalet vuxit med 0,2 4 procent;

att, enligt hvad komiterade syntes, en förändring i det sålunda anmärkta förhållandet
borde vidtagas, så att den verkliga kostnaden för postbefordringen komme
att drabba postverket och ej, såsom nu antagits ske, till stor del belasta jernvägstrafiken
;

samt att af en sådan förändring så mycket mindre borde uppstå någon olägenhet,
som det ej ens vore nödvändigt, att någon verklig liqvid egde rum mellan de
olika styrelserna, utan hela förändringen kunde inskränkas derhän, att i räkenskaperna
upptages full ersättning till jernvägstrafiken för den kostnad, som rätteligen borde
drabba postverket.

Sedan derefter, i häröfver den 9 sistförflutne Augusti afgifvet underdånigt utlåtande,
styrelsen för statens jernvägstrafik biträdt hvad komiterade i allmänhet
yttrat rörande det förhållande, att jernvägstrafiken för åtskilliga för statens räkning
verkstälda transporter ej uppbär godtgörelse, som motsvarar derför erforderliga kostnader
samt, särskild! hvad postbefordringen angår, anhållit att framdeles få med underdånig
framställning i ämnet inkomma,

321 —

liar, i den berättelse angående verkstäld granskning af statsverkets jemte dertill
hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning år 1874, som af Riksdagens senast
församlade Revisorer afgifvits, blifvit anfördt, att Revisorerne, som hysa den
föreställning att framgången af en statsinstitutions verksamhet icke bör höjas på en
annan institutions bekostnad, funnit sig böra å det af komiterade anmärkta förhållandet
fästa Riksdagens uppmärksamhet.

Öfver hvad sålunda blifvit anfördt har Eders Kongl. Maj:t i nåder låtit, genom
remiss den 20 nästlidne Oktober, infordra Generalpoststyrelsens underdåniga utlåtande.

Lika med Riksdagens Revisorer anser äfven Generalpoststyrelsen det i alla
afseenden olämpligt, att det biträde, som af en statsinstitution lemnas en annan statens
inrättning, ersättes med ringare belopp än som erfordras för betäckande af de
ökade utgifter, som med en dylik handräckning äro förenade. Skulle sig visa att den
tillökning i utgift, som blir en följd deraf att, utöfver do för jernvägstrafiken i allmänhet
erforderliga vagnar, i ordinarie tåg fortskaffas en för postbefordran afsedd
jernvägsvagn, öfverstiger hvad enligt nu gällande bestämmelser betalas för postbefordran
å statens jernvägar, lärer icke något tvifvel förefinnas derom, att på ett eller
annat sätt rättelse i det anmärkta afseendet bör åstadkommas.

Antagligen under förutsättning att postverkets inkomster icke kunde lemna tillgång
till utbetalande för postbefordringen å jernväg af en så betydlig ersättning som,
enligt förbemälde komités förmenande, borde utgöras, har af komitén blifvit föreslaget,
att den förändring i nuvarande förhållanden, som ansetts höra i fråga komma, måtte
inskränkas till ett upptagande i räkenskaperna af full ersättning för postbefordringen
å statsjernvägarne, “utan att någon verklig liqvid egde rum mellan de olika styrelserna“.

Tydligt är emellertid att —• derest en noggrann och fullständig utredning
skulle ådagalägga, att den tillökning i statens utgifter för jernvägstrafikens besörjande
som måste härflyta deraf att de, för resandes och gods befordran, å statens jernvägar
anordnade bantåg anlitas äfven för fortskaffande af post, och den för försändelsernas
behandling erforderliga personal icke betäckes äf den godtgörelse, till hvars utbetalande
inkomsten af postbefordrade försändelser lemnar tillgång — ett dylikt missförhållande
ingalunda häfves endast genom en bokföringsåtgärd, sådan som den hvilken
blifvit af komitén i fråga stöld, utan lärer, i sådant fall, böra komma under ompröfning
huruvida

antingen postbefordringen å statsjernvägarne må böra i någon mån inskränkas,
hvilket kunde ske dels genom indragning af postförsändningen med en del lägenheter,
hvilka nu för sådant ändamål anlitas, dels ock derigenom att å en del linier,
der nu postkupé fram- och återgår, detta postförsändningssätt blefve mot försändelsernas
befordran i afstängdt rum utbytt,

eller ock möjligen en emot fördyrad transport å statsjernvägarne svarande förhöjning
i afgifterna för försändelsers fortskaffande med post må böra vidtagas.

Af dessa åtgärder är det icke någon, som ej måste medföra känbara olägenheter.

Skall postinrättningen rätt motsvara sitt ändamål, lärer svårligen kunna lemnas
för postbefordringen oanvänd en ordinarie jernvägslägenhet, hvars anlitande skulle
för den brefvexlande allmänheten medföra afsevärda fördelar.

Enligt gällande föreskrift — 5 § 3 mom. af den för Generalpoststyrelsen den
5 December 1873 i nåder utfärdade instruktion — skall postkupébefordran alltid
ega rum, “der jernväg vunnit utsträckning till sådana orter som, med hänsigt till
rörelse eller brefvexling, äro af större betydenhet".

Rev. Ber, 1876 angående Statsverket.

— 322 —

Då vid en del jernvägsstationer snälltågen alldeles icke göra något uppehåll, och
äfven den tid persontågen uppehålla sig vid stationerna i allmänhet är och måste vara
mycket kort,

och då, till åstadkommande af besparing i utgifter för såväl jernvägsförvaltningen
som postverket, å nästan alla de jernvägsstationer, vid hvilka icke fullständig
postanstalt tinnes inrättad, befattningen såsom föreståndare för poststationen är uppdragen
åt jernvägsstationeDS föreståndare, hvilken gemenligen af de med tågets expedierande
förenade bestyr är förhindrad att, under tiden mellan bantågets ankomst
och dess afgång, med postgöromålen taga någon synnerlig befattning,

är det tydligt att, med förläggande uteslutande till de fasta postanstalterna af
den sortering och dirigering af inkomna postförsändelser, som nu verkställes af den
i _ postkupén använda personal, eu stor del postförsändelsers fortkomst måste i högst
väsentlig mån fördröjas.

Ytligen angar den tredje af de här ofvan omförmälda utvägarne att
bereda möjlighet att med högre belopp per mil än hittills gälda postbefordringen å
statsbanorna, eller vidtagandet af någon förhöjning i de afgifter postverket uppbär för
försändelsernas fortskaffande, bör i främsta rummet anmärkas att, då af de bref, brefkorh
försändelser under band, paketer, postanvisningar och postförskott, som under
revisionsåret befordrats med posterna, de inrikes brefven uppgå till omkring 85 procent
af totalsumman, det också endast är en förhöjning i afgiften för sistnämnda slag
af försändelser, som kunde verka till någon väsentlig förökning i inkomst; hvartill
måhända kundo komma eu i någon mån ökad intägt af tidningarnes postbefordran.

I afseende å hvarje dylik åtgärd får dock icke förbises möjligheten deraf, att
densamma kunde medföra en minskning i antalet försändelser, tillräckligt stor för att
uppväga förhöjningen i den afgift, som för hvar särskild försändelse komme att uppbäras.

Säkert skola också i andra afseenden flera och stora betänkligheter möta att,
beträffande _ den inrikes postutvexlingen, vidtaga en åtgärd af i frågavarande slag i
eu tid, då i andra länder ansträngningar göras för att så mycket som möjligt underlätta
postutvexlingen, och för två år sedan, genom den i Bern afslutade internationela
posttraktat, blifvit i så väsentlig mån nedsatta afgifterna för bref, som mellan olika
länder i Europa utvexlas; en fördel som efter hand blifvit äfven till allt flera transatlantiska
länder utsträckt.

Innan emellertid till behandling upptages frågan om hvilken af de här ofvan
underdånigst omförmälda utvägar att åstadkomma eu ökad godtgörelse för postföringen
å statsbanorna må kunna anses vara med minsta olägenheter förenad, bör försök
göras att åstadkomma en utredning af sjelfva hufvudfrågan, eller den, om och i hvad
man den ei sättning, som nu utgår för posternas fortskaffande å statsbanorna, verkligen
är otillräcklig till betäckande af de utgifter, som posttransportens besörjande bereder
jernvägsförvaltningeh.

Då den åsigt, som i detta afseende uttalats af förbemälde komiterade, stöder sig
på åberopade utredningar, för hvilka icke i komitébetänkandet närmare redogöres, har
Generalpoststyrelsen ansett sig böra hos Styrelsen för statens jernvägstrafik anhålla
att, derest nämnda utredningar funnes skriftligen affattade och hos Trafikstyrelsen tillgängliga,
desamma måtte Generalpoststyrelsen delgifvas, hvarefter styrelsen fått den
10 innevarande månad från Trafikstyrelsen emottaga den skrifvelse med dertill hörande
bilaga, som härhos i bestyrkt afskrift underdånigst bifogas.

. ^ denna bilaga finnes, bland änifät, anfördt, att utgifterna för statsbanornas

drift och underhåll år 1874 utgjort:

— 323 —

pr vagnmil i snälltåg..........................kronor 1: 74

och „ „ i blandadt tåg....................... n 1: 2l’

hvadan och då, under revisionsåret, postkupé befordrats

med snälltåg: i hel jernvägsvagn ................ 139,398,5 mil,

med blandadt tåg: i hel vagn........................ 5,764,9

och i half vagn................................. 24,95o’,6 ”

kostnaden för postföringens bestridande ansetts böra beräknas till 264,628

kronor.

Härvid bör emellertid anmärkas att, på sätt af Trafikstyrelsens underdåniga
berättelse för år 1874 med tydlighet framgår, vid beräknandet till ofvan angifna belopp
af kostnaden för en postvagns fortskaffande med snälltåg och med blandadt tåg,
bland utgifterna upptagits äfven de för stationspersonalens aflöning och beklädnad,
för underhåll af stationernas inventarier och anskaffande af de för dem erforderliga
förbrukningsartiklar m. in., utgifter som utan tvifvel böra belasta den trafik, för hvilken
påkallas biträde af stationspersonalen, med biljettförsäljning, jernvägsgods mottagande
och utlemnande, detsammas vägning oah taxering samt förseende med nödiga
adresser m. m., men hvilka utgifter ej billigtvis böra drabba postförvaltningen, så
länge densamma särskild! aflönar personalen vid jernvägsstationerna för den befattning
denna har att taga med postgodset.

Med beräknande att byggnads- och förlagskapitalet för medellängden af de år
1874 trafikerade statsbanorna utgjorde 135,932,647 kronor har i åberopade, af Trafikstyrelsen
meddelade utredning blifvit ifrågastäldt, att afgifteu för posttransporten å
statsbanorna skulle fastställas till sådant belopp, att den godtgörelse som påfördes
postverket lemnade tillgång till betäckande icke allenast af belöpande drift- och
underhållskostnad, utan äfven af “vederbörlig andel af räntan å kapitalets denna
ränta beräknad till fem för hundra.

Utom det att — der icke statsbana blifvit anlagd med särskild! afseende å
postutvexlingens behof af att jernvägen komme att i viss rigtning framgå — det måste
anses rigtigt att, då så väl jernvägs- som posttrafiken bedrifves för statens räkning,
icke för det biträde, som till postutvexlingens besörjande af jernvägen påkallas, den
statens kassa, som har att bestrida utgifterna för postutvexlingens besörjande, påföres
större eller mindre afgift än som jemnt motsvarar jern vägskassans utgift till följd deraf
att, jemte resande och gods, med bantågen äfven statens post fortskaffas,

lärer härvid icke böra lemnas oanmärkt att — under det medelräntan å de
till jern vägsbyggnaders utförande af staten upplånade medel blifvit af komiterade
uppgifven till 4-f procent — har den ränta å statsjernvägarnes, med iakttagande af
medgifven kapitalrabatt, beräknade anläggningskostnad, som antagits böra af postverket
utgöras, blifvit, så väl af komiterade som i den af Trafikstyrelsen meddelade
utredning, beräknad till fem för hundra.

I öfrigt och då, med beräknande af byggnads- och förlagskapitalet till det i
åberopade utredningen uppgifna belopp, 135,932,647 kronor, de medel som, enligt hvad
komitén upplyser, blifvit för revisionsåret till Statskontoret levererade, 3,700,000 kronor,
icke motsvara mer än 2,72194 procent af det i jernvägsrörelsen bundna kapital,
lärer svårligen kunna förnekas att, derest för posttrafiken, bidraget till räntegodtgörelse
bestämdes till 5 procent, denna för statens egen räkning bedrifna trafik
icke kunde, vid jemförelse med en del andra rörelsegrenar, anses vara synnerligen
tillgodosedd.

Med afseende å det omförmälda förhållandet mellan anläggningskapitalet och
den ränta derå, som kunnat till statsverket redovisas, har af Trafikstyrelsen blifvit,

— 324 —

bland annat, åberopad den indirekta vinst, som ligger i statsbanornas bidrag till
landets stigande förkofran, hvilken äfven borde tagas i beräkning vid bedömandet af
det finansiela resultatet af statsjernvägarnes verksamhet; hvarjemte Trafikstyrelsen erinrat
om de betydliga bidrag, som af statsmedel utgått och utgå för anläggning af
landsvägar, hvilka — äfven utan att någon ränteersättning afiordras dem som begagna
sig af samma vägar — bereda staten en vinst, fullt motsvarande räntan å de utgifna
medlen.

Generalpoststyrelsen, som i väsentlig mån delar den af Trafikstyrelsen i omförmälda
afseende uttalade åsigt, anser emellertid densamma kunna med skäl göras gällande
äfven i afseende å den fördel, som det allmänna hemtar af utvidgade tillfällen
till postutvexling, och att fördenskull också icke mer anledning förekommer ålägga
postinrättningen att deltaga i förräntandet af de å jernvägsanläggningarne använda
medel, än skäl förefinnes påyrka det postverket skulle bidraga till amortering af kostnaden
för anläggningen af landsvägarne inom riket, hvilka för postföringen icke äro
mindre nödvändiga, än hvad fallet kan vara med jernvägarne.

Slutligen har i en till åberopade utredning fogad anmärkning blifvit anfördt,
att år 1874 inkomsten i medeltal utgjort:

af personvagnmil i snälltåg......................kronor 3: 44,

„ „ i blandadt tåg................... „ 2: 52,

hvadan, och om för posttransporten beräknades samma inkomst, som skulle
hafva jern vägskassan tillgodokommit, derest de åt postverket upplåtna vagnar varit
för vanlig persontrafik använda, afgifterna för postkupéernas fortskaffande skulle
hafva utgjort:

för 139,398,6 vagnmil i snälltåg...............kronor 479,530: 84.

„ 18,242,7 „ i blandadt tåg............ „ 45,971: 60,

eller tillsammans kronor 525,502: 44.

Derest rimligtvis kunde förutsättas att, i händelse den vagn, som nu användes
till posttransport, blefve åt resande upplåten, antalet personer som färdas med bantåg
blefve i motsvarande mån förökadt, lärer visserligen icke någon tvekan förefinnas
derom, att af postmedlen jernvägsförvaltningen borde åtnjuta full ersättning för den
inkomst som sålunda, till följd af posttransportens besörjande, ginge för jernvägskassan
förlorad.

Hittills åtminstone torde dock ytterst sällan, om ens någonsin, den omständigheten
att postvagn åtföljt bantåg hafva hindrat jernvägsförvaltningen att i tåget insätta
så många andra vagnar, som varit erforderliga för befordran af de resande, hvilka
anmält sig önska med bantåg fortskaffas.

Och om således behofvet af ersättning för en af postföringen vållad minskning
i inkomst af annan trafik icke gör det nödigt, att afgiften för postvagnens fortskaffande
bestämmes till belopp, motsvarande det som af personvagnarnes befordran
kan påräknas, talar mot billigheten af en sådan taxering den inom hvarje dylik rörelse
gällande grundsats, att för en ofta och regelbundet återkommande trafik afgifterna
böra bestämmas väsentligen lägre än för en trafik, som ej lika ofta
och ej på förut bestämda tider bereder sysselsättning och inkomst åt den kommunikationsinrättning
som anlitas. Till följd af den regelbundenhet, hvarmed jernvägen
för postföring tages i anspråk, ifrågakommer också icke härvid, såsom vid
annan trafik ofta nog måste ega rum, någon befordran å jernväg af vagnar, hvilka
ej för transport användas och för hvilka följaktligen också ej någon inkomst beredes
jernvägskassan.

— 325 —

Förefinnes sålunda för bestämmande af ersättningen för posternas befordran å
statsjernvägarne icke någon grund som kan anses rigtigare, än den tillökning i kostnad
för jernvägstrafikens besörjande som blir en följd deraf att, utöfver de för annan
trafik erforderliga vagnar, i ordinarie tåg medföljer en för posttransport afsedd jernvägsvagn
af större eller mindre utrymme, återstår att söka åstadkomma en utredning
rörande beloppet af nämnda tillökning i utgift för jernvägsförvaltningen.

Åvägabringandet af en dylik utredning skulle för postverkets styrelse möta
mycket stora svårigheter, derest icke styrelsen hade att stödja sig vid uttalanden af
den myndighet, Styrelsen för statens jernvägstrafik, hvilken måste mer än någon
annan vara i tillfälle att rörande detta ämne uttala ett på erfarenhet grundadt
omdöme.

Då till behandling förekom frågan om besörjande genom statsjernvägarnes personal
och deras materiel af trafiken å den enskilda jernvägen Yexiö—Alfvesta, hade
af Styrelsen för statens jernvägstrafik blifvit, i underdånigt memorial den 4 November
1863, hemstäldt, att ersättningen för det bestyr, som sålunda komme att af statsjernvägarnes
förvaltning öfvertagas, icke måtte utgå med högre belopp än som erfordrades
för att betacka den direkta tillökningen i utgifterna härför, och hade, för sådant
ändamål, afgifterna blifvit i underdånighet föreslagna:

för lokomotivmil till........_.................kronor 4: —

och „ vagnmil „ ......................... „ — 30,

hvilka afgifter äfven sedermera blefvo genom nådigt bref den 13 sistnämnda
månad och år faststälda.

Då nu, enligt af vederbörande meddelad uppgift, i medeltal aderton vagnar
ingå i de tåg som å Yexiö—Alfvesta-banan fortskaffas, blir, om på dessa vagnar fördelas
lokomotivkostnaden, med...........................22 f öre

för hvardera,

samt härtill lägges afgiften

pr vagnmil..................................... • • 30 „

den ersättning, som till bestridande af den direkta tillökningen i utgift
för besörjande af trafiken å i fråga varande jernväg ansetts erforderlig,
för hvar vagn som fortskaffas............................52 öre.

Härvid kan anmärkas, att sedan år 1863 de förhållanden, som på bedömande
af nu föreliggande fråga måste utöfva inflytande, undergått väsentliga förändringar.
Då emellertid dessa förändringar icke varit af den betydenhet, att desamma befunnits
böra verka till någon förändring i de aftal, som rörande trafikerandet af Yexiö—Alfvesta-jernvägen
blifvit den 20 Februari 1864 och den 1 September 1865 träffade
mellan Styrelsen för statens jernvägstrafik och direktionen för nämnda enskilda jernväg,
synes anledning förekomma antaga, att också utan förlust för statens jernvägskassa
postvagn borde kunna i ordinarie tåg å statsjernvägarne fortskaffas mot förestående
godtgörelso, möjligen ökad med hvad som för banans slitning kunde anses
belöpa.

I ett senare af Trafikstyrelsen afgifvet yttrande har också slitningskostnad blifvit
upptagen vid beräknandet af utgifterna för transport å statsbanorna.

Med anledning af en utaf Generalpoststyrelsen gjord framställning har nemligen,
i skrifvelse den 18 Juni 1874, af hvilken bestyrkt afskrift härhos underdånigst
bifogas, Styrelsen för statens jernvägstrafik upplyst, att den tillökning i utgift som
blifvit en följd deraf att, utöfver de för jernvägstrafiken afsedda vagnar, i ordinarie

tåg fortskaffas en för postbefordran afsedd jernvägsvagn, nästförutgångna år uppgått

pr vagnmil:

för dragkraften till...............................35 öre

„ banans slitning, vägnens underhåll m. m.................40

eller tillsammans 75 öre,

hvartill komma hyresersättning för eu till postkupé inredd hel jernvägsvagn,
som ansetts böra beräknas till 750 kronor om året.

Postkupébefordringen å statsbanorna sker dels i hel-, dels i halfvagn.

Någon gång kunna tillfälliga omständigheter verka, att å samma linie än helän
halfvagn användes vid posttransporten.

För uppgörande af den beräkning, som här nedan meddelas, har fördenskull
Generalpoststyrelsen från postinspektörerne infordrat uppgifter å det antal mil, som
inom hvart distrikt, under nuvarande förhållanden, för posttransporten å statsjernvägarne
användes och behöfver användas hel vagn, samt å det miltal, för hvilket begagnandet
af halfvagn befunnits ändamålsenligt.

Enligt de på grund häraf inkomna uppgifter eger postkupébefordran rum å
statsbanorna:

, . i helvagn. i halfvagn.

under den del af året, beräknad till 184 dagar, då

spmmartidtabellen tillämpas ............... 112,755,a 26,900,8

under den återstående delen af året............ 107,514,o 26’932’s’

tillsammans mil 220,269,2 53,833,6,

eller, om befordran två mil af en halfvagn beräknas som en hel vagnmil, för
hela året 247,186 vagnmil.

fullständig. tillämpning af den taxa, som gäller för trafikens besörjande å
Vexiö—Alfvesta jernväg, skulle sålunda ersättningen för postkupébefordran å statsbanorna
komma att för år uppgå till.................kronor 129,086: 02.

Beräknas åter afgifterna i enlighet med de i Trafikstyrelsens skrifvelse den 18
Juni 1874 uppgifna grunder, borde ersättningen för postkupébefordran å statens
jernvägar utgå med:

dels för 247,186 vagnmil, ä 75 öre milen..........kronor 185,389: 50,

dels i lega för 37 vid postbefordringen använda jernvägs vagnar,

a 650 kronor för hvardera............ n 27,750:__

tillsammans kronor 213,139: 50.

I sammanhang med beslutet om anordnande af natt-tåg å statens stambanor blef
genom Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref den 28 Mars 1873, stadgadt att, så länge en
sådan anordning af bantågen egde rum, borde, såsom godtgörelse för all den å statsjernvägarne
verkstälda postbefordran, vid hvar månads utgång till jernvägskassan af
postmedlen utbetalas 125 kronor för hvar mil och i förhållande derefter för hvar
Överskjutande tiondedels mil stambana som, under större eller mindre del af månaden,
vant till allmän trafik upplåten; hvarjemte det skulle åligga postverket att, i öfverensstämmelse,
med förut gällande be^ämmelser, ersätta kostnaden för de af jernvägsföiyaltn.
iugen till pps.ttöringen upplå na vagnars underhåll samt nödiga reparationer
och sådana förändringar å vagnarne, som på yrkande af Generalpoststyrelsen vidtagas,
med undantag likväl för de till postvagnarne hörande hjul och axlar.

327

Till följd häraf har, sedan före utgången af nästlidne månad, sammanlagda läfigdÖn
af statens för allmän trafik upplåtna jernvägar uppgått till 144,7 mil, postföringen
å desamma hittills månatligen betalats med 18,087 kronor 50 öre, motsvarande för

helt år..................................kronor 217,050: —

Jbmföres nu härmed den ersättning, som skulle komma
att utgå, derest jernvägsföringen betalades antingen i enlighet
med de för Vexiö- Alfvesta jernvägs trafikerande faststäldä
vilkor eller ock med tillämpning af de i Trafikstyrelsens skrifvelse
den 18 Juni 1874 angifna grunder

visar sig att, då i förra fallet godtgörelse körnrne att belöpa
sig till................................ „ 129,086: 02

nu varande taxoringssätt bereder jernvägskassan en inkomst,
som med . ...........................kronor 87,963: 98

öfverskjuter den, hvilken skulle uppkomma derest ersättningen utginge i enlighet med
taxan för Vexiö — Alfvesta jernvägs trafikerande;

hvarvid emellertid icke bör lemnas oanmärkt, att i de för besörjande af trafiken
å förenämnda enskilda jernväg faststälda afgifter icke ingått eller kunnat ingå någon
ersättning för banans slitning;

samt att, vid en sammanställning mellan nu utgående ersättning för post befordringen

å statsbanorna................. ......kronor 217,050: —

och den godtgörelse, som skulle belöpa, derest afgifterna
faststäldes i öfverensstämmelse med de i Trafikstyrelsens senast
åberopade skrifvelse meddelade uppgifter .............. 213,139: 50

jern vägsförvaltningens inkomst af postbefordringen med kronor 3,910: 50
öfverstiger den, som skulle uppkomma, derest ersättningen beräknadeS efter den uppgiga
kostnaden;

ett öfverskott som lärer anses tillräckligt till gäldande af kosthädeh för den i
allmänhet obetydliga postförsändning å stätSbanörna, hvilken verkställes Utah användande
af postkupé.

Möjligen skall den anmärkning framställas att, om också kostnaden För postvagns
befordran i ordinarie bantåg icke kan anses uppgå till högre belopp än soih i
Trafikstyrelsens skrifvelse den 18 Juni 1874 blifvit uppgifna, underhållandet af de för
postutvexlingen synnerligen förmånliga natt-tågen å en del af stambanorna borde innefatta
anledning att i någon mån böja afgiften för postbefordringen å statsjérnvägarne.

Redan i underdånig skrifvelse den 21 Måj 1872 bär Generalpoststyrelsen käft
tillfälle fästa uppmärksamheten derå, hurusoni med en rigtig tillämpnirig af grundsatsen
om hvar allmän inrättnings skyldighet att godtgöra handräckning, som densamma
lemnas, icke kan anses förenligt, att en eller annan förändring i sattet för utöfvaödet
af en allmän inrättnings verksamhet, hvilken förändring kån Vara af beskaffenhet
att i någon mån främja äfven en annan inrättnings verksamhet, méclför
berättigande att, för förändringens vidtagande, af den senare inrättningen fordra
särskild godtgörelse; hvarför det också måste anses oegentlig!, ätt andra medel än
jernvägstrafikmedlen skulle tagas i anspråk för åstadkommande af en tidsenlig anordning
af bantågen, så beskaffad att den tillfredsstälde allmänhetens billiga fordringar
på beredande af utväg till oafbruten befordran af så väl bref som resande; en åsigt
som äfven biträdts af Styrelsen för statens järnvägstrafik, hvilken i underdånig skrifvelse
den 31 Oktober 1864 fästat uppmärksamheten derå, hurusom “skäl torde saknas
att ålägga postverket —--— att genom högre afgifter för postbefordringen å

328 —

jernvägarne ersätta den brist, som kunde blifva följden af natt-tågs inrättande å statens
stambanor41.

Generalpoststyrelsen tillhör det icke ingå i någon pröfning af frågan, vare sig
huruvida någon sådan brist hittills verkligen uppkommit eller, der sådan förefunnits,
densamma kan anses hafva uppgått till det i komitébetänkandet uppgifna belopp,
513,000 kronor.

Styrelsen anser sig härvid endast böra fästa uppmärksamheten derå att, enligt
de uppgifter som, i den af 46 § Riksdagsordningen stadgade ordning, under senaste
riksmöte blifvit Riksdagens Första Kammares tillfälliga Utskott N:o 2 meddelade af
Styrelsen för statens jernvägstrafik, och hvilka uppgifter finnas intagne i nämnda
Utskotts betänkande N:o 16, den ökade utgiften för underhållande af natt-tågsbefordran
under fem vintermånader icke ansetts böra beräknas till mer än 109,115 kronor; en
utgift, hvilken Trafikstyrelsen synes antaga hafva till fullo blifvit ersatt af den ökade
trafik, som af de utvidgade tillfällena till resa med snälltåg framkallats.

Tydligt är emedlertid att, derest bantågens ordnande på sådant sätt, att icke
inom; Sverige, mer än inom andra länder med något så när utveckladt kommunikationsväsende,
snälltågen göra andra och längre uppehåll än som för behörigt bestridande
af tjenstgöringen å stationerna och för beredande af tillfälle för de resande att intaga
nödig föda erfordras, för jernvägsförvaltningen medför större utgifter, än att desamma
med tillämpning af förut gällande taxor kunna ersättas, samt till följd deraf en förhöjning
i afgift anses böra ifrågakomma,

det icke kan vara ensamt postverket som borde drabbas af högre afgifter än
hittills för den transport som med natt-tågen besörjes, utan att förhöjningen i afgift
måste kunna med samma skäl utsträckas till all den trafik, för hvilken natt-tågen
anlitas.

Hvad särskildt angår förhöjning i postbefordringsafgiften, bör emellertid anmärkas,

dels att, då de i Trafikstyrelsens senast åberopade skrifvelse meddelade
uppgifter afse just året 1873 — under hvilket år, från och med Maj månads ingång,
befordran af natt-tåg egde rum så väl emellan Stockholm och Göteborg som emellan
Stockholm och Malmö — antagas måste att, vid beräknandet till ofvan uppgifna belopp
af kostnaderna för postvagnarnes befordran, jemväl tagits behörig hänsyn till den
tillökning i utgift, hvartill natt-tågsanordningen under två tredjedelar af året må hafva
gifvit anledning,

dels ock att den nu utgående ersättning för postbefordran å statsjernvägarne
blifvit, efter så väl Trafikstyrelsens som Generalpoststyrelsens hörande, af Eders
Kongl. Maj:t i nåder faststäld i sammanhang med beslutet om anordnande af natttåg
å statens stambanor.

Slutligen, och då af förbemälde komiterade blifvit meddelade uppgifter rörande
förhållandet mellan inkomster och utgifter vid jern vägstrafiken inom en del främmande
länder, har Generalpoststyrelsen — som hos vederbörande utländska embetsmyndigheter
begärt upplysningar rörande vilkoren för postbefordran å statsjernvägarne inom
de flesta europeiska länder med något mera utveckladt kommunikationsväsen — ansett
sig böra här nedan meddela en kort redogörelse för de uppgifter, som i sådant
afseende kommit styrelsen till hända.

I Norge, hvarest samtliga jernvägar äro blandade stats- och privatbanor, i det
att de för deras anläggning erforderliga medel blifvit tillvägabragta genom aktieteckning
af så väl staten som kommuner och enskilde, betalas i allmänhet postkupés fort -

329

skaffande å jernväg, en gång om dagen fram och åter, med 400 kronor årligen för
hvar mil af jernvägens längd, motsvarande för postkupémil 54,8 öre.

Då emellertid en norsk mil uppgår till omkring 1,0 5 7 svensk mil, skulle, med
tillämpning af förenämnda taxa, en svensk postkupémil komma att betalas med 51,8 öre.
Från förenämnda allmänna regel hafva dock gjorts åtskilliga undantag, i det att
för linierna Trondhjem—Stören och Vigersand—Kröderen, å hvilka till postkupé
användes en tredjedels jernvägsvagn, och å linien Drammen—Randsfjorden, der, i alla
de fall att postexpedient tåget medföljer, för postbehandlingen upplåtes tvåtredjedels
jernvägsvagn, ersättningen utgår med 500 kronor pr banmil, motsvarande för postkupémil
68,5 öre,

å linien Kristiania—Drammen befordran tre gånger om dagen, fram och åter
af postkupé med enahanda utrymme som å Drammen—Randsfjords-banan, betalas för
år 800 kronor pr banmil, motsvarande för postkupémil 36,5 öre,

samt å linien Kristiania-—Charlottenberg, der till postbefordringen användes hel
jernvägsvagn, ersättningen utgår

för bansträckan Kristiania—Lilleström med 2 kronor och

för bandelen Lilleström—Charlottenberg med 1 krona 80 öre pr vagnmil.

I Danmark betalas för postkupébefordran pr mil,

i de fall att postvagnens längd uppgår till 24 fot eller derutöfver, 1 krona 33
öre, motsvarande för svensk mil 1 krona 89 öre,

men, der postvagnens längd understiger 24 fot, sex öre för hvar fot, dock så
att icke i något fall godtgörelsen öfverskjuter 1 krona 33 öre.

Dervid tillhör emellertid jern vägsförvaltningen att, utan särskild ersättning,
dels befordra all den post som ej af postbetjent åtföljes, dels ock att å stationsorterna
tillhandahålla postverket nödiga lokaler till expedierande af så väl jernvägspost som
all annan post äfvensom att, der sådant påkallas, upplåta nattqvarter åt postverkets
betjening.

Att i öfrigt särskilda omständigheter föranledt beräknandet till förenämnda
höga belopp af ersättningen för postbefordran å de danska statsbanorna synes framgå
deraf att, med afvikelse från annorstädes vedertagen grundsats, ersättningen för posternas
fortskaffande å de enskildt bolag tillhörande seeländska jernbanorna utgår med
väsentligen lägre belopp, nemligen,

der för ändamålet upplåtes en postvagn af 24 fots längd eller derutöfver, pr
mil med 1 krona

och, der vagnens längd icke uppgår till mer än 12 fot eller derunder, för hvar
fot af vagnens längd pr mil med 4 öre.

Inom Tyska riket, med undantag tills vidare för hvad angår storhertigdömet
Baden, varda, enligt lagen den 9 Februari innevarande år, med ordinarie bantåg, utan
någon ersättning till jern vägskassan, i postkupé fortskaffade bref, tidningar, värdeförsändelser
i allmänhet samt paket, hvars vigt ej öfverstiger 10 kilogram. För öfriga
försändelser utgöres ersättning, beräknad efter vigten af portopligtigt gods, som under
viss tid befordrats.

Af postmedlen ersättes kostnaden för anskaffande och underhållande af erforderliga
postvagnar.

I Nederländerna, Belgien och Portugal verkställes också afgiftsfritt all posttransport
å statsjernvägarne.

I Byssland blef, i sammanhang med åvägabringandet af den första jernvägen,
den emellan Petersburg och Moskwa, genom en år 1851 utfärdad författning stadgadt,

Rev. Ber. 1876 angående Statsverket. 42

— 380 —

att för fortskaffandet af eu postvagn å den nämnda, 604 verst långa linien'' skulle
af postmedlen erläggas 85 rubel, som, med silfverrubelns beräknande till 2 kronor 67
öre, motsvarar en afgift pr svensk mil af omkring 3 kronor 77 öre; hvarförutan för
paketgods borde betalas en särskild afgift af 30 kopek (80, i öre) pr pund.

Sedan år 1870 bar emellertid i alla utfärdade jern vägskoncessioner intagits
föreskrift om kostnadsfri befordran af postvagnarne, hvilkas anskaffande och underhåll
gäldas af postmedlen.

I Frankrike utgöra samtliga jernvägarne enskild egendom, men blifva, efter
koncessionstidens utgång, statens tillhörighet. Äfven redan nu åligger emellertid de
franska jernvägsbolagen att afgiftsfritt fortskaffa posterna, med skyldighet för postverket
att, der hel vagn begagnas, densamma anskaffa och underhålla.

I England, hvarest äfven, likasom jemväl i Schweiz och i Spanien, samtliga
jernbanorna tillhöra enskilde eller bolag, bestämmas genom öfverenskommelse afgifterna
för posternas fortskaffande.

I Schweiz befordras, jemlikt förbundslagen den 23 December 1872, afgiftsfritt
alla sådana försändelser, hvilkas fortskaffande är ensamt postverket förbehållet; hvaremot
för transporten med bantåg af paketgods betalas särskild afgift som. på grund
af en med jernvägsbolagen träffad öfverenskommelse, utgår pr centner med respektive
1-f centime för hvar kilometer.

Kostnaden för postvagnarnes anskaffande och underhåll bestrides af postmedlen;
hvaremot bolagen åligger kostnadsfritt tillhandahålla postlokal vid station, der postverket
icke har egen lokal att tillgå Äfven

i Spanien åligger det jernvägsförvaltningarne att kostnadsfritt befordra
postvagnarne, hvilka emellertid höra af postverket anskaffas och underhållas.

Med beräknande, i enlighet med här ofvan underdånigst meddelade utredning,
att, inom Sverige, antalet hela vagnmil, som postvagn befordras å statsjernvägarne,
uppgår för år till 247,186 samt att ersättningen derför utgår med 217,075 kronor,
skulle således afgiften pr vagnmil komma att belöpa till omkring 88 öre.

Under åberopande af hvad bär ofvan blifvit underdånigst anfördt, och då förenämnda
afgift — innefattande för jernvägsförvaltningeu vida förmånligare vilkor än
som i de flesta andra europeiska länder gjorts gällande — så nära, som rimligtvis kan
ifrågasättas, motsvarar den utaf Trafikstyrelsen uppgifua kostnaden för eu postvagns
fortskaffande i ordinarie bantåg, hemställer Generalpoststyrelsen,

att den af Riksdagens Revisorer gjorda framställning, som också icke
synes afse annat än att fästa Riksdagens uppmärksamhet å ett af komiterade
anmärkt förhållande, af beskaffenhet att påkalla närmare utredning, icke
måtte till någon vidare åtgärd föranleda.

Stockholm den 29 November 1876.

WILHELM ROOS.

L. HUBNER. FRANS BROBERG. C. H. WESTMAN.

e. f.

P. M- Nilsson,

— 331 —

(Bilagd afskrift.)

Till Kongl. Generalpoststyrelsen.

Enligt Eder i skrifvelse den 3 dennes framstälda begäran, får Styrelsen genom
bifogade afskrift delgifva Eder den uträkning beträffande jernvägstrafikens kostnader
för postbefordringen under år 1874, som i somras lemnades till den af Kongl. Maj:t
förordnade komité för förberedande granskning af jernvägstrafikens förvaltning, äfvensom
en senare vid denna beräkning fogad anmärkning.

Stockholm den 10 November 1876.

O. 0. TBOILIUS.

C. Lirnnell.

Vidimeras

ex officio:

Fr. Bartlielson.

(Bilagd afskrift.)

P. M.

Under år 1874 tillryggalades af postvagnar i snälltåg .............. 139,398,5 mil

i blandade tåg ...... 5,764,9 „

samt af postkupévagnarne i d:o ............... 24,955,5 „

och erlades i postbefordringsafgift 195,115 kronor samt för reparationer af postvagnar
och deras inventarier, ändringar af inredningen samt bränsle m. m. 6,847,6 5, eller
inalles 201,962,6 5 kronor.

Utgifterna för drift och underhåll utgjorde under detta år i allmänhet 17 kr.
49 öre per tågmil och 1,14 kr. per vagnmil, eller, med afseende på bantågens
olika sammansättning, 1,7 4 kr. per vagnmil i snälltåg

1,21 „ „ ,, i blandade tåg, och

0,9 6 „ „ „ i godståg.

Beräknas kostnaderna för postbefordringen efter nu angifna belopp per vagnmil
i snälltåg och blandade tåg samt med iakttagande af att en postkupévagn motsvarar
en half postvagn, befinnes kostnaden för postbefordringen under året uppgå:

för 139,398,5 vagnmil i snälltåg å 1,7 4 till kr.......... 242,553,8 9.

„ 5,764,9 „ i blandadt tåg å 1,21 „ „ ......... 6,975,5 3

„ 24,555,5 halfva vagnmil i d:o å ......................... 15,098,08

eller tillsammans ....... kr. 264,628,00

Skilnaden häremellan och den verkliga intägten ......... „ 201,962,65

borde tillgodoskrifvits jernvägstrafiken med ......... kr. 62,665,3 5.

— 382

I föregående kostnadsräkning är afseende ej gjordt å ränteafkastningen af det
i jernvägsrörelsen bundna byggnads- och förlagskapital. Medtages denna post i kalkylen,
ställer sig jemförelsen mellan postverkets debet och kredit sålunda. För de vid 1874
års slut trafikerade 135,9 mil statsbanor uppgick summan af byggnads- och förlagskapital
till 141,124,880 kronor, eller per mil 1,088,446 kronor 50 öre.

Då emellertid delar af nämnda väglängd ej öppnades förrän under årets senare
hälft och medellängden af de trafikerade banorna för året utgjorde 130,9 mil,
bör kapitalet, hvarå årsränta skall utgå, icke upptagas högre än till det belopp, som
motsvarar dessa 130,9 mil, och antages derföre till 130,9 gånger 1,038,446,50, eller
135,932,647 kronor, samt räntan å denna summa, efter 5 procent, till 6,796,632 kronor.

Under 1874 utgjorde behållningen å jernvägsdriften 42,0 7 procent af intägten.
För att, med bibehållande af samma proportion mellan behållning och intägt, erhålla
i öfverskott öfver driftkostnaderna det för förräntningen erforderliga beloppet 5,796,632
kronor, skulle fordrats en intägt af 16,155,531 kronor, eller, enligt den beräkning,
som är använd uti Styrelsens årsberättelse,

för hvarje vagnmil i snälltåg en intägt af 3,44 kr. och

» » „ i blandadt tåg „ „ „ 2,3 9 „

Ersättningen för den under året verkstälda postbefordringen borde således för
att betäcka icke blott drift och- underhållskostnad utan äfven vederbörlig andel af
räntan å kapitalet hafva utgått:

för 139,398,5 vägnmil i snälltåg

„ 5,764,9 „ i blandade tåg

„ 24,555,5 halfva vagnmil i ,,

ä 3,44 kr. med kr. 479,530,84.

å 2,39 „ „ „ 13,778,11.

å 1,195 „ „ „ 29,821,82.

eller tillsammans med kr. 523 130,7 7.
och borde, då för samma befordring betalats endast ....................... „ 201,962,65.

jernvägstrafiken till godo, hafva i räkning upptagits ..................... kr. 321,168,12.

Anmärkning. Till likartad! resultat med det i föregående, till den särskilda
granskningskomiten afgifna P. M., kommer man, om man, vid beräkningen af hvad
postbefordringen borde hafva inbringat, utgår från den grundsatsen, att statens verk
icke höra tillgodonjuta några uudantagsförmåner, utan för sina transporter å jernväg
betala lika mycket som allmänheten för sina transporter af motsvarande slag, och att,
i öfverensstämmelse härmed jernvägstrafiken bör hafva lika stor inkomst af en postvagn
som af en personvagn.

. År 18?4 inbragte befordringen af snälltågsresande 2,155,879,3 7 kronor och utgjordes
i snailtåg 626,244,2 personvagnmil. Personbefordringen med blandade tåg,
trupper och fångar ej medräknade, gaf 3,356,220,03 kronor och upptog 1,331,986,1
personvagnmil. Eu personvagnmil inbragte således i medeltal 3,44 kronor i snälltåg
och 2,5 2 kronor i blandade tåg.

333

De af postvagnarne genomlupna

139,398,5 vagnmil i snälltåg borde alltså hafva inbragt å 3,44 kr. 479,530,84 och
18,242,7 „ i blandade tåg „ „ „ „ å 2,5 2 „ 45,971,6 0 eller

samtliga 157,641,2 vagnmil 525,502,44 kr.
ett belopp, som öfverstiga- det erlagda 201,962,65 „

med 323,539,7 9 kr.
Vidimeras

ex officio:

Fr. Barthelson.

(Bilagd afskrift.)

Till Kong!. Generalpoststyrelsen.

Med anledning af Eder uti skrifvelse den 22 sistlidne månad på deruti anförda
skäl hos Kongl. Styrelsen för statens järnvägstrafik gjorda begäran om sådana upplysningar,
som kunna tjena till ledning för beräknande af den tillökning i utgift, som
i allmänhet och under vanliga förhållanden kan för jernvägsbolag blifva en''följd
deraf att, utöfver de för jernvägstrafiken afsedda vagnar, i ordinarie tåg fortskaffa
en för postbefordran afsedd jernvägsvagn, får Kongl. Styrelsen meddela, att den sålunda
tillökade utgiften å statens jernvägar under år 1873 kan anses hafva
uppgått för hvarje vagnmil:

för dragkraften till ............................................................................. 35 gre

för banans slitning, vagnens underhåll m. m. till .............................. 40

eller tillsammans per vagnmil till ............................................................ 76~öre

äfvensom att liyresersättningen för eu till postkupe inredd hel jernvägsvagn skäligen
bör beräknas till 750 kronor om året.

Härvid vill dock Styrelsen fästa Eder uppmärksamhet deruppå, att förhållandena
på särskilda banor kunna vara så olika, att en allmänt gällande regel svårligen kan
uppställas för en beräkning af det slag, som här är i fråga. Den uti Trafikstyrelsens
årsberättelse införda allmänna jernvägsstatistiken lemnar derom otvetydiga bevis.

Stockholm den 18 Juni 1874.

c. o. TKOILIUS.

Fredrik Almgren.
Vidimeras

ex officio:

Fr. Barthelson.

334

Kongl. Generalpoststyrelsens underdåniga

utlåtande öfver Eiksdagens
Bevisorers anmärkning vid granskning af
styrelsens räkenskaper för år 1874.

I den af Riksdagens Revisorer afgifna berättelse, angående verkstad granskning
af statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning år
1874, har blifvit anmärkt, att tillämpningen af de i nådiga förordningen, angående
upphörande af fribrefsrätten och utgörande af postafgifter för försändelser i tjensteärenden,
den 5 December 1873 meddelade föreskrifter skulle, å ena sidan, åstadkomma
för postverket direkta kostnader för tillverkningen och försäljningen af tjenstefrimärken
och, å andra sidan, för statens öfriga embetsverk samt embete- och tjensteman medföra
både en vidlyftig brefvexling, för utbekommande af medel till i fråga varande
slags utgifter och eu ganska omfattande redovisning för de sålunda använda medlen,
så att tvifvelaktigt syntes, om ej nämnda olägenheter öfvervägde de fördelar, som med
fribrefsrättens upphäfvande skolat vinnas.

Då emellertid det ingalunda antagits vara omöjligt att till väsentlig del undanrödja
nämnda olägenheter, har af Revisorer^ uppmärksamheten blifvit fästad derå
hurusom, derest begagnandet af postbok kunde till alla postanstalter utsträckas,
tjenstefrimärkena skulle kunna helt och hållet undvaras och, i stället för den mängd
af särskilda liqvider och redovisningar, som under nu varande förhållanden måste ega
rum, endast skulle erfordras eu årligen upprättad, på postböckerna grundad liqvid
mellan Statskontoret och postverket.

Och då en sådan förändring antagits leda till reda och enkelhet, utan att, så
vidt Revisorer!)e vore i tillfälle att bedöma, minska de kontroller mot missbruk som
nu förefinnas, hafva Revisorer ne ansett sig böra å förevarande omständighet fästa Riksdagens
uppmärksamhet.

Öfver deri sålunda gjorda framställning har Eders Kongl. Maj:t i nåder låtit,
genom remiss den 20 nästlidne Oktober, infordra Generalpoststyrelsens underdåniga
utlåtande.

Bland de flerahanda skäl, hvilka föranledt Eders Kongl. Maj:ts och Riksdagens
beslut om fribrefsrättens upphörande, lärer väl såsom ett af do mest verksamma få
anses de upprepade missbruk, till Indika, under eu lång följd af är, fribrefsrätten
gifvit anledning.

I underdånig skrifvelse den 24 Oktober 1872 har Generalpoststyrelsen haft tillfälle
fästa uppmärksamheten å de synnerligen stora svårigheter, som alltid varit förenade
med kontrollen å fribrefsrättens utöfvande.

Eu af dessa svårigheter har legat i bristande tid och tillfälle för postpersonalen
att, utan åsidosättande af den korrespondens, för hvilken postafgifter utgjorts, åt
fribrefven, hvilka ofta till postanstalterna inkommit strax före postens expedierande,
egna all den uppmärksamhet, som för åstadkommande af någon verklig kontroll måste
anses oundgänglig.

Eu annan och ännu större svårighet föranleddes deraf, att fullständig kännedom
af alla, rörande vilkoren för fribrefsrättens tillgodonjutande, gällande författningar,

likasom den erfarenhet och det omdöme, som erfordrades för deras tillämpande i särskilda
fall, hvarken förefunnos eller rimligtvis kunde "fordras af en stor del utaf den
personal, som till försändelsers emottagande å postanstalterna användes; allra minst
hos föreståndarne för det störa antalet poststationer; befattningar, hvilka i de bestå
fall utöfvas af folkskolelärare, klockare, gästgifvare, bruks bokhållare m. fl. samt icke
sällan äfven af qvinnor.

Deremot har — icke utan ledning jemväl af den erfarenhet som vunnits inom
embetsverk, hvilka, såsom fallet varit med tullverket, telegrafverket m. fl., också före
1874 års ingång icke varit i åtnjutande af fribrefsrätt •— med skäl antagits, att vida
mindre svårighet måste möta för en öfverordnad myndighet att bedöma i hvilket fall
en underlydande tjensteman kunnat hafva nödigt att i tjensteväg afsända ett skriftligt
meddelande.

Att, då sålunda, för åstadkommande af en tillförlitligare kontroll, bevakandet
af statens rätt i fråga om bestridandet af kostnaden för en del af embets- och tjensteman
affardade försändelser öfverflyttats från postpersonalen till vederbörande öfverordnade
embetsmyndigheter, äfven göromålen, i synnerhet för eu del af dessa myndigheter
och de dem underlydande tjensteman, skulle komma att i någon mån ökas,
är hvad som, vid förändringens beslutande, säkert icke kunnat förbises.

Lika med Riksdagens Revisorer anser äfven Generalpoststyrelsen, att en ej oväsentlig
lättnad vid fullgörandet af förenämnda åliggande måste vederbörande beredas
derigenom att alla de, som för tjenstebref* fortskaffande anlita postverket, sättas i tillfälle
att begagna sig af s. k. postbok.

Innan ännu någon erfarenhet vunnits rörande tillämpningen af de utaf Eders
Kong! Maj:t och Riksdagen beslutade, väsentligen förändrade föreskrifterna i fråga om
sättet och vilkoren för tjenstebrefs fortskaffande med posterna, hade emellertid, vid
afgifvaudet den 15 September 1873 af underdånigt förslag till fullständig författning
i ''ämnet, Statskontoret och Genera Iposts: yreisen icke ansett sig böra i underdånighet
ifrågasätta att annat än vid fullständig postanstalt — postkontor eller postexpedition
— skulle beredas myndigheter samt embets- och tjensteman tillfälle att, utan åliggande
för dem att sjelf ve besörja försändelsernas frimärkande, med begagnande af
postbok, efter qvartal''utgång, på''eu gång, kontant och mot särskilt qvitto af vederbörande
postanstalt, erlägga belöpande utgifter för alla under qvartalet till postbefordran
aftemnade tjensteförsändelser, iivilkas frimärkande sedermera borde af postanstalten
ombestyras.

Och i öfverensstämmelse härmed halva äfven blifvit aff&ttade hithörande bestämmelser
i 3 § 2 mom. af högstberörda nådiga förordningen den 5 December 1873.

Den erfarenhet, som sedermera i ämnet vunnits, har emellertid innefattat fullgiltigt
skäl för Generalpoststyrelsen att — med särskild anledning af en utaf Eders
Kong). Maj:ts Befallningshafvande i Jönköpings län gjord framställning — i underdånig
skrifvelse den 12 nästlidna September föreslå en sådan förändring i lydelsen af
nyss åberopade 3 g 2 mom. af 1873 års nådiga förordning, som skulle göra det för
myndigheter samt embets- och tjensteman möjligt att, vid hvilken som helst fast postanstalt
i riket, få afgifterna för utvexlade postförsändelser, rörande tjensteärenden,
bokförda, för att qvartalsvis kontant utgöras.

Omförmälda framställning har sedermera äfven, den 10 innevarande månad,
blifvit af Eders Kong!. Maj:fc i nåder bifallen och således i afseende å sättet för de
å tjensteförsändelser hyflande postbefordringsafgifters utgörande åstadkommits den förändring,
som hufvudsakligen synes vara af Riksdagens Revisorer afsedd. Genom vidtagandet
af nämnda åtgärd har emellertid icke blifvit gjord någon ändring i hvad

- 336 —

förut finnes föreskrifvet rörande det slag af frimärken, som bör till tiensteförsändelsers

frankerande anvandas.

.... . Hvad angår den utaf Revisorerne åberopade kostnaden för tillverkning och försäljning
af i fråga varande märken — de s. k. tjenstefrimärkena — anser sig Generalpoststyrelsen
hora i underdånighet fästa uppmärksamheten derå,

att, då kontrakten rörande tillverkning af de olika slagen frimärken — vanliga

Trrrf’ ftjenst,efTärk?n och Portomärken - blifvit vid olika tider afslutade, äfven
it oljd af vexlande arbetslöner och pris å de för tillverkningen erforderliga råäm-*
nen, kostnaden för de särskilda slagen postmärken ställer sig något olika,

samt att, då emellertid de nu begagnade tjenstefrimärkena äro af dubbelt så
stort format som de. vanliga frimärkena, kostnaden för de förras tillverkning alltid
måste blifva större än den för anskaffande af vanliga frimärken; hvilken skilnad i
pris dock icke rimligtvis kan beräknas i medeltal blifva större, än att utgifterna för
i verkningen af tjenstefrimärken uppgå till dubbla beloppet af tillverkningspriset för
vanliga frimärken. 1

För så vidt af de till postförvaltningen hörande redovisningshandlingar kan ut1°550
000r anta et tjenstefrimärken, som årligen användas, beräknas till omkring

.. , ],)ä fnu> för åstadkommande af nödig kontroll derå, att icke med posterna för sända8

bref m m., för hvillca ej betordringsafgifterna af vederbörande redovisas, redan
fQ ö?raf är sedan befunnits nödigt föreskrifva att, före afsändandet från postanstalt,
?V m’’ or hvilka ej portot skall hos adressaten uttagas, ovilkorligen böra
vara försedda med frimärken till ett emot belöpande postafgifter svarande belopp,
I n .6reSt 6J nf01i tjenstebrefven ett särskilt slag af frimärken funnes infördt
u 1 , \ rä,?a varaild° brefs frankerande hafva blifvit använda vanliga frimärken till
ett antal af l,o50,000; motsvarande 15,500, frimärkes-ark, hvart ark innehållande
Hundra marken.

, „,, Kostnaden för tillverkningen af ett ark vanliga frimärken utgör för närvarande
4,3 7 5 ore och följaktligen for 15,500 ark 678 kronor 12 öre.

• Q/Jed antagande, på sätt här ofvan skett, att i medeltal kostnaden för tillverk för

San«bJr^fnTrke v af rdet slfg SOm nu användes blefve dubbelt så stor, som den
lor anskaffande af vanliga frimärken, skulle således den tillökning i utgift, som upp flfoifW

erigen om,. att iör frankerande af alla de försändelser, hvilkas befordrings Jjfomkring^680akrotnotrSmedei’

beSagnaS S> k‘ tjenstefrimärken, kunna för år beräknas

om iar atJ nämnda skilnad i kostnad kunde i väsentligaste mån nedsättas,

blefve^detsamma Zt SS«S5,?engC,“m a“ ‘°M &

heten af. f möJbg kontroll å det behöriga utöfvandetafrättig fallande

sätt n?mä Jf aTa ra “ emellertid af sådan vigt, att på ett i ögonen
eiw tienstemn n oft3 . försändelser, för hvilkas befordran med post embets siu

böja Sa IHåyrkaJ omsättning af statsmedel, att Generalpoststyrelsen icke ansett
cent af den ^“f °n *orhoJul“g 1 utgift - motsvarande icke fullt 0,3 promärkena
t iLl lllkornsten utaf tjenstebrefvens fortskaffande - åt tjenstefri frimäJken8

f°rm’ S°m ar egnad att förekomma deras förvexlande med vanliga

i Sadangå[ den besparing \ försäljningskostnad som, enligt Revisorernes anta gande,

skulle uppkomma genom indragning af tjenstefrimärkena, är det tydligt-att..

— 337 —

då, för att icke kontrollen å postuppbördens behöriga redovisande skulle blifva
mindre verksam än vederbör, nödigt befunnits, på sätt här ofvan underdånigst omförinälts,
att till alla försändelser, för Indika ej fulla portot skall å adressorten uppbäras,
utsträcka föreskriften om frimärkande å afgångsorten

samt, då med enahanda belopp utgår provisionen för tjenstefrimärken och för
vanliga frimärken,

icke någon besparing i försäljnings- eller uppbördsprovision kunde genom vidtagande
af den i fråga stälda åtgärden åstadkommas.

Utom den större eller mindre besparing i tillverkningskostnad, som, jemlikt här
ofvan underdånigst meddelade utredning, kunde genom tjenstefrimärkenas indragning
åvägabringas, skulle genom en sådan åtgärd beredas den fördel, som alltid måste anses
ligga, deruti, att till så litet antal som möjligt inskränkas de olika slagen af frimärken,
för hvilka postanstalterna hafva att redovisa.

Synnerligen för de mindre postanstalterna vore fördelen häraf icke så ringa.
Och Generalpoststyrelsen skulle för den skull också icke tveka att i underdånighet
tillstyrka bifall till förslaget om tjenstefrimärkenas indragning, derest ej Styrelsen ansåge,
att i andra afseenden en sådan åtgärd skulle medföra större och mera afsevärda
olägenheter.

En af dessa olägenheter rör kontrollen å utöfvandet af rättigheten att med
posterna försända bref m. ro., för hvilkas befordran ersättning uppbäres af statsmedel.

Den ökade säkerhet mot missbruk härvid, som ansetts ligga deruti att, genom
det å försändelserna anbragta tjenstefrimärke, adressaten sättes i tillfälle anmärka
och å behörig ort anmäla fall, då på allmän bekostnad till postbefordran aflemnats
meddelande af enskild beskaffenhet, torde möjligen anses kunna åstadkommas äfven
genom stadgande om tjenstebrefvens förseende med någon viss, särskild påskrift.

Utom det att denna anteckning äfven för brefvets emottagare sällan torde blifva
så i ögonen fallande, som ett särskilt slags frimärke, väsentligen olika dem som för
vanlig korrespondens användas, är det sannolikt att i flera fall utlemnandet af en
dylik anteckning å ett bref, hvilket i tjenstepostbok blifvit infördt, lätteligen skulle
undgå vederbörande postexpedients uppmärksamhet, samt följaktligen ringa säkerhet
vinnas derför att adressaten ens sattes i tillfälle förvissa sig derom att, vid skrifvelsens
aflemnande till postbefordran, afsändaren beredt sig ersättning af statsmedel för
belöpande postbefordringsafgift.

En annan och hufvudsaklig olägenhet, som måste härflyta åt den i fråga stälda
förändringen, är att hvart bref, för hvilket, såsom afsändt i tjensteärende, befordringsafgiften
bör af allmänna medel ersättas, måste, med företeende af postbok, direkt å
postanstalt inlemnas, eller ock, med eller utan användande af lösväska, jemte postboken
till vederbörande postanstalt insändas.

Om också i de flesta fall icke för ett sådant expeditionssätt möter någon svårighet,
lider det dock icke något tvifvel att, derest annan utväg att till postbefordran
aflemna tjensteförsändelse icke förefunnes, i många fall angelägna tjenstebrefs affärdande
komme att fördröjas.

I ett Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning den 29 nästlidne September understäldt
besvärsmål har, bland annat, blifvit anmärkt, hurusom de flesta försändelser,
som af lantdbruksingeniörs tjensteutöfning föranledas, ifrågakomma under dennes
tjensteresor i skilda landsdelar, hvarför dessa försändelser måste aflemnas till ett stort
antal olika postanstalter, vid hvilka landtbruksingeniören ofta ej är i tillfälle inställa

Rev. Ber. 1876 angående Statsverket. 43

— 338

sig under den del af dygnet, då postanstalterna hållas öppna; hvaremot, om brefven
kunnat förut med frimärken förses, tillfälle alltid förefunnes att aflemna dem i breflåda

Med afseende å dessa och i öfrigt förekommande omständigheter har ock Eders
Kongl. Maj;t funnit skäligt i nåder meddela sådana föreskrifter, som för landtbruksingeniör
göra det möjligt att, med rättighet till ersättning af allmänna medel, utan
användande af postbok, till postbefordran aflemna bref i tjensteärenden.

Utan tvifvel förekomma ock flera fall, då andra statens embets- och tjenstemän
hafva nödigt att i tjensteärende afsända bref, hvilkas inlemnande direkt å postanstalt
icke kan försiggå utan omgång och en tidsförlust af beskaffenhet att understundom
medföra stora olägenheter. Särskildt torde med stadgandet att tjenstebref alltid skola,
med företeende af postbok, å postanstalt direkt ingifvas, komma att icke oväsentligt
inskränkas bruket att för tjensteförsändelser anlita lokalposten; ett försändningssätt
som i en senare tid begynt mer och mer användas. Föga lämpligt lärer väl ock böra
anses att, då åtgärder vidtagas för den enskilda brefvexla!gens underlättande genom
tillfälle till brefvens aflemnande i breflådor, hvilka dels åtfölja de vanliga posterna, dels
finnas anbragta å allmänna platser i städerna, å bantåg och ångfartyg, ensamt brefvexlingen
i statens egna ärenden skulle vara underkastad omgång och inskränkningar,
hvilka —utan att vara af nödvändigheten påkallade — måste för dem, som handlägga
allmänna ärenden, tidt och ofta göra det omöjligt att, utan uppoffring af egna medel,
åt meddelanden i tjensteväg bereda den skyndsamma fortkomst, som alltid är önsklig
och mången gång kan vara af stort behof påkallad.

I närmaste samband med frågan om tjenstefrimärkena står äfven den om de
s. k. tjenstebrefkorten, samtidigt med tjenstefrimärkena införda genom nådiga förordningen
den 5 December 1873, men om hvilkas indragande icke blifvit af Riksdagens
Revisorer gjord någon framställning.

Tydligt är emellertid att, derest den förenkling i redovisandet af afgifterna för
meddelanden i tjensteväg, som af Revisorerne afsetts, skulle, på det sätt som blifvit
föreslaget, kunna åstadkommas, äfven tjenstebrefkorten borde indragas.

Och då väl icke rimligtvis anses ens böra ifrågasättas, att myndigheter samt
embets- och tjenstemän skulle hänvisas att för sina meddelanden i tjensteväg begagna
sig af den genom Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref den 4 sistlidne November enskilde
korrespondenter anvisade utväg att, under vissa vilkor, sjelfve gå i författning om brefkortblanketternas
förfärdigande,

men de allmänna brefkorten, såsom försedda med postverkets frankostämpel,
endast mot godtgörelse kunna utlemnas, och följaktligen deras användande nödvändiggör
liqvid mellan postverket och vederbörande korrespondenter i allmänna ärenden,

skulle, derest i allmänhet liqviden för befordran med posterna af försändelser
i tjensteärenden ansåges böra försiggå, på det sätt som blifvit af Riksdagens Revisorer
ifrågasatt, svårligen — utan vidtagande af särskilda åtgärder, hvilka icke vore
af beskaffenhet att göra redovisningen mindre invecklad än hvad den nu må anses
vara — kunna fortfarande beredas korrespondensen i tjensteväg utvägen att begagna
sig af brefkort.

Hittills har visserligen icke användandet af brefkort för tjenstemeddelanden
varit annat än obetydligt, då antalet tjenstebref kort, som under nästlidna år afsatts,
beräknas hafva föga öfverstiga 5,000.

— 339 —

Skäl synes dock ej saknas för det antagande att — med den betydliga skilnad
i postbefordringsafgift för bref och för brefkort, som med nästinstundande år inträder
— användandet af brefkort, äfven i tjensteärenden, skall blifva allmännare i
samma mån vederbörande hinna, mer än hittills, göra sig förtrogna med detta sätt
för meddelande i tjensteväg.

Och då af de olika sätten för dylika meddelanden det nu i fråga varande, eller
användandet af tjenstebrefkort, onekligen är det, med hvilket minsta fara för missbruk
är förenad, synes icke anledning förefinnas för träffande af någon sådan anordning,
hvarigenom begagnandet af brefkort för skriftvexling i tjensteärenden skulle i
väsentlig mån försvåras, om icke helt och hållet omöjliggöras.

Med anmälan slutligen att i Danmark — hvarest tjenstefrimärken varit i bruk
omkring dubbelt så lång tid som inom vårt land, och hvarest kostnaden för tillverkning
af frimärken i allmänhet med 35 procent öfverstiger hvad som för dylika märkens
anskaffande inom Sverige betalas — icke någon indragning af tjenstefrimärkena
ansetts böra ega rum, får,

då den lättnad vid uppgörande af liqviderna för befordran med posterna af
försändelser i tjensteärenden, som hufvudsakligen synes hafva varit af Riksdagens Revisorer
afsedd, redan åstadkommits genom Eders Kongl. Maj:ts här ofvan åberopade
nådiga beslut den 10 innevarande månad,

och då indragning af tjenstefrimärkena samt möjligen, i sammanhang dermed,
äfven af tjenstebrefkorten måste komma att utöfva en menlig inverkan på en icke
allt för obetydlig del af korrespondensen i tjensteärenden,

Generalpoststyrelsen i underdånighet hemställa,

att den af Riksdagens Revisorer gjorda framställning icke måtte
till någon vidare åtgärd föranleda.

Stockholm den 29 November 1876.

WILHELM ROOS.

L. HtlBNER. FRANS BROBERG. C. II. WESTMAN.

Axel Husberg.

Intendentsembetets vid
Nationalmuseum

underdåniga utlåtande i anledning af
Riksdagens Revisorers anmärkning vid
granskning af musei räkenskap för år
1874.

I afseende å den af Riksdagens Revisorer gjorda anmärkning rörande det
sätt, hvarpå räkenskapen för nationalmuseum är uppstäld, torde få erinras, att denna
räkenskap är affattad i full öfverensstämmelse med det formulär, som af Eders Kongl.
Maj:t blifvit genom nådiga brefvet den 29 December 1865 faststäldt till efterrättelse
för Öfverintendentsembetets med flera förvaltande verks räkenskaper, och har tillämp -

— 340 -

ningen af detta formulär så mycket hellre ansetts här vara å sin plats, som museistyrelsen
har att redovisa icke blott statsanslag, utan ock andra utom riksstaten museum
tillkommande medel.

Att, såsom Revisorernes förslag synes antyda, redogörelsen affattas blott i formen
af en enkel kassaräkning, torde svårligen befinnas tillfyllestgörande så länge åtminstone
som titlarne uti den för nationalmuseum af Eders Kongl. Maj:t faststälda
stat hafva olika egenskap, i det en del besparingar måste återbäras, andra deremot
få reserveras; men visserligen möter icke något hinder, att den öfversigt af räkenskapen,
som till hvarje års Statsrevision från museiförvaltningen aflemnas, hädanefter
blifver affattad i den tabellariska form, Revisorerne åstunda.

Stockholm den 11 December 1876.

JOHAN BOKLUND.

A. Beskow.

Kanslersembetets vid Upsala
Kongl. universitet

underdåniga utlåtande i anledning af
Riksdagens Revisorers anmärkningar vid
granskning af universitetets hufvudbok
för år 1874.

, Genom remiss den 20 nästlidne Oktober har Kanslersembetet fått emottaga
Eders Kongl. Maj:ts nådiga befallning att efter vederbörandes hörande afgifva underdånigt
utlåtande i anledning af Riksdagens Revisorers gjorda framställning af åtskilliga
anmärkningar vid Upsala universitets hufvudbok för år 1874, och får Kanslersembetet,
som till åtlydnad af denna nådiga befallning infordrat yttrande af consistoriuru
academicum rnajus, härmed underdånigst öfverlemna, jemte remissakten, consistorii
till Kanslersembetet den 29 sistlidne månad afgifna utlåtande, till hvilket Kanslersembetet
för egen del icke har något att tillägga.

Stockholm den 14 December 1876.

HENNING HAMILTON.

Carl Högberg.

Consistorii academici utlåtande.

Till Kansleren för rikets universitet, f. cl. Statsrådet, Riddaren och Kommendören
af Kongl. Majrts orden m. m., högvälborne Herr Grefve H. L. IT. Hamilton.

Sedan, med anledning af Riksdagens Herrar Revisorers anmärkningar vid universitetets
hufvudbok för år 1874, Herr Grefven uti remiss af den 28 sistlidne Okto -

— 341

ber öfver anmärkningarne infordrat consistorii acadernici majoris utlåtande, får consistorium
academicum majus härjemte, tillika med anmärkningsakten, i ödmjukhet öfverlemna
den af universitetets kamrerare öfver anmärkningarne afgifna förklaring, deruti
universitetets drätselnämnd instämt, och hvilken consistorium academicum majus såsom
eget utlåtande åberopar.

Upsala den 29 November 1876.

På consistorii acadernici majoris vägnar:

C. Y. SAHLIN,
Kongl. akad. n. v. rektor.

G. Ekeroth.

Kamrerarens vid universitetet
förklaring.

Som Riksdagens Herrar Revisorer anmärkt vid Upsala universitets hufvudbok
för 1874, att bland utbalanserade fordringar hos Kongl. Statskontoret ingå:

dels 6,000 kronor till ö nya stipendier, beviljade vid 1874 års riksdag att utgå
från och med 1875, och

dels 208 kronor 33 öre, utgörande lönebesparing under Januari månad 1873
för adjunkten i medicinsk och fysiologisk kemi;

men att af dessa belopp det förra blifvit ett år för tidigt debiteradt och att,
hvad det senare anginge, detsamma, “äfven om dispositionsrätten öfver besparingen
tillkomme universitetet, numera ej kunde lagligen anses såsom en fordran*1.

Anmärkningen rörande stipendiianslagets förtidiga uppdebitering inedgifves
såsom fullt befogad, och skall i näst afgifvande räkenskap rättelse ske. Åtgärden grundade
sig på ett förbiseende deraf, att medlen, hvilka väl voro anslagna 1874, icke
skulle beräknas utgå förr än från 1875 års början, under loppet af hvilket år 1874
års hufvudbok uppgjordes.

Giltigheten af den andra anmärkningen tillkommer icke mig att i vidsträcktare
mån förklara, än att då universitetet kunde haft anspråk på hela den ifrågavarande
adjunktslönens utbekommande för år 1873, såsom Herrar Revisorer också
medgifvit, men universitetet icke kom att reqvirera deraf för mer än 11 månader,
eller från den 1 Februari, då innehafvaren af tjensten, såsom utnämnd i Januari samma
år, började beräkna lön, hade denna i sin helhet icke bort uppdebiteras. Som detta
likväl skett, och utsigt att af statsverket under sådant förhållande utbekomma det för
en månad balanserade beloppet, hvilket, om det utginge, skulle reservfonden tillfalla,
icke torde förefinnas, kommer detsamma att i 1876 års hufvudbok afskrifvas.

Upsala akad. kontor den 10 November 1876.

E. C. F. Schenson.

— 342

Kong!. Sundhetskollegii

underdåniga utlåtande i anledning af
Riksdagens Bevisorers anmärkning vid
granskning af kollega räkenskaper för
ar 1874.

Med anledning af Riksdagens år 1876 församlade Revisorers i deras berättelse
angående verkstäld granskning af statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd,
styrelse och förvaltning under året 1874 uttalade åsigt att, då af det vid 1862—1863
års riksdag anvisade särskilda kreditiv till försvarsverkets fullständiga ordnande vid
1874 års slut funnes qvar, bland andra, en inom luden balanserad post å 1000 kronor
71 öre, anvisad till medicinal- och instrumental-attiraljen till redovisning af Sundhetskollegium,
det vore af vigt att förberörda belopp blefve till slutlig redovisning
befordradt, på det att det ifrågavarande kreditivet måtte kunna aflöras ur Riksgäldskontorets
räkenskaper, har Eders Kongl. Maj:t genom nådig remiss den 20 nästlidne
Oktober anbefalt dess Sundhetskollegium att inkomma med underdånigt utlåtande.

Till åtlydnad häraf får kollegium i underdånighet upplysa, att ifrågavarande
belopp enligt kollegii den 11 sistlidne September fattade beslut — således innan Revisorernes
anmärkning kommit kollegium till hända — blifvit disponerad! på det sätt, att
kollegium lemnat i uppdrag åt dess ledamot, undertecknad Edholm, att, under då
förestående utländsk resa, för fältläkarekontorets medicinal- och instrumentalutredning
inköpa för arméns sjukvård erforderliga modeller och instrumenter; och skulle
kostnaderna för berörda inköp bestridas af de ifrågavarande, genom nådiga brefvet
den 15 December 1863 derför anvisade och ännu disponibla medel. Dessa inköp
hafva sedermera af undertecknad, Edholm, blifvit i nästlidne September och Oktober
månader i Kiel, Bruxelles, Paris m. fl. städer, enligt det erhållna uppdraget, verkstälda,
ehuru af fakturorna endast en hittills till kollegium inkommit. Kollegium ser
sig således för närvarande icke i tillfälle att uppgifva, huruvida hela det ännu återstående
beloppet kommer att för nämnda ändamål åtgå, men skall icke underlåta att
så fort ske kan derför redovisa.

Stockholm den 10 November 1876.

N. J. BERLIN.

O. F. HALLIN. CARL EDLING. P. A. TÖRNBLOM. EDV. EDHOLM.

A. J. Bruzelius.

343 —

Direktionens öfver Drottninghuset underdåniga

utlåtande i anledning af
Riksdagens Revisorers anmärkning vid
granskning af Drottninghusets räkenskaper
för år 1874.

Genom nådig remiss den 20 sistlidne Oktober har Eders Kongl. Maj:t behagat
infordra direktionens öfver Drottninghuset förklaring öfver en anmärkning, som Riksdagens
senast församlade Revisorer framstält i afseende å Drottninghusets förvaltning
under år 1874.

Denna anmärkning innefattar, att sedan Kongl. Kammarrätten genom utslag
den 20 December 1873 dömt åtskillige personer att med 28,590 kronor, jemte ränta
hålla Drottninghuset skadeslöst för en liden förlust, så hade detta belopp, af bemälde
personer i Öfverståthållareembetets kansli den 7 April 1874 deponeradt, efter det
Kongl. Maj:t faststält Kongl. Kammarättens utslag, den 16 Januari 1875 blifvit
af advokatfiskalsembetet i sistnämnda rätt till Drottninghuset levereradt, men att
någon ränta från depositions- till levereringsdagen emellertid icke kommit Drottninghuset
till godo, hvilket i Revisionens tanke bort kunna undvikas, derest rättigheten
att mot borgen lyfta de deponerade medlen blifvit begagnad och medlen derefter gjorts
fruktbärande.

I anledning af denna anmärkning får direktionen i underdånighet anföra:

att det icke tillkommit direktionen att ombesörja verkställigheten af Kongl.
Kammarrättens utslag, hvilket deremot ålegat Kammarrättens advokatfiskal, som
för sin befattning med saken egt uppbära aktoratsarfvode, och att det sålunda varit
nämnde advokatfiskal och ej direktionen, som bort ombesörja lyftning af medlen, der
sådan skolat ske;

att, äfven om man vill påstå att det varit direktionens skyldighet att tillse
det sådan lyftning af advokatfiskal verkstäkles, derför erfordrats borgen, hvilken
Drottninghuset ej kunnat anskaffa och direktionens ledamöter ej varit skyldige att
för egen del ikläda sig; och

slutligen att då i detta fall, liksom andra dylika, ingen säkerhet fans att
Kammarrättens utslag skulle blifva af Kongl. Maj:t faststäldt, så kunde medlen,
som, om de lyftats, bort genast i händelse af ändring i nämnda utslag återbetalas,
icke på andra vilkor utlånas, än att man genast vid anfordran skolat återfå dem, vid
hvilket förhållande endast ganska obetydligt räntebelopp varit att påräkna.

Stockholm den 8 November 1876.

C. LEJONHUFVUD. FRITID GRAFSTRÖM. J. G. LUNDBERG.

F. W. Gahn.

344 —

Kuratorernes öfver Kongl. och
Hvitfeldtska stipendiifonden

underdåniga utlåtande öfver Riksdagens
Revisorers anmärkning vid fondens
räkenskap för år 1874.

Genom Eders Kongl. Maj:ts nådiga remiss den 20 dennes har det blifvit lcuratorerne
öfver Kongl. och Hvitfeldtska stipendii-inrättningen i nåder anbefaldt att till
Eders Kongl. Maj:t inkomma med underdånigt utlåtande, i anledning af en utaf
Riksdagens Revisorer för år 1874 gjord anmärkning vid stipendiifondens räkenskap
för nämnda år, derom att de såsom utgift afförda, till Carl Ljungman den 24 December
utbetalda 400 kronor i förskott för uppförande af åbyggnad å skogvaktarebostället
Vassbacka rätteligen bort till framtida redovisning i sammanhang med öfriga kostnader
för nämnda byggnad balanseras.

Kuratorerne få till följd häraf underdånigst förklara att, sedan kontrakt upprättats
med Carl Ljungman om nybyggnad af husen å skogvaktarebostället Vassbacka
emot godtgörelse i ett för allt af 1,400 kronor, att utbetalas i följande ordning, nemligen:
400 kronor 14 dagar efter kontraktets uppgörande, 500 när vattentaken blifvit
färdiga, och återstående beloppet när efter afsyning husen blifvit godkända, Ljungman,
som stält nöjaktig borgen för kontraktets fullgörande och för återgäldande af
uppburna medel med ränta derå, i händelse sådan återbäring skulle honom åläggas,
efter första terminens utgång fått i afräkning å entreprenadsumman den 24 December
uppbära 400 kronor, hvilket belopp måhända rättast bort, på sätt anmärkningen innehåller,
upptagas såsom förskott och sålunda balanseras. Anledningen att detta icke
skett har varit den, att det ansetts nödigt att fördela byggnadskostnaderna på åtminstone
2 år, på det att stipendiikassan icke skulle drabbas af hela utgiften på
en gång, hvadan ock för första året afförts hvad under det året af byggnadskostnaderna
blifvit utbetaldt; och få kuratorerne jemväl underdånigst tillkännagifva, att
Ljungman, som måst vidtaga åtskilliga förändringar uti byggnadsarbetet, utbekommit
1875 i ytterligare afräkning å entreprenadbeloppet 800 kronor, som afförts uti räkenskapen
för det året, och slutliqvid den 17 sistlidne Juni, hvarför redovisning
kommer att ske uti innevarande års räkenskap.

C. A. EHRENSVÄRD.

A. W. BJÖRCK.

Joll. Bruseivitz.

Afvittringar och skiften .......................... .......................

Akademien, svenska .........................................................

„ Kongl. Vetenskaps- ......................................

„ „ Vitterhets-, Historie- och Autiqvitets

„ för de fria konsterna....................................

„ Landtbruks-...................................................

„ Musikaliska ...................................................

Aktoratsråkning, Kammarrättens......................................

Alnarps landtbruksinstitut ...............................................

Amiralitetskrigsmanskassan................................................

Arfprinsens palats ............................................................

Arméns pensionskassa ......................................................

Arméförvaltningen ............................................................

Armén, indelta, kostnader för .........................................

„ värfvade „ „ .........................................

Sid.

Revisions berättelsen.

72.

173.

174.

177.

178.
94.

180.

117.

91.

217.

214.

19.

38.

UtlåtancUt.

269.

Barnbördsliuset, allmänna ......................................................

Barnhus, Stockholms allmänna................................................

Barnhus fonden, allmänna ......................................................

Barthélemy, S:t, kolonien.........................................................

Befallningshafvande, Kongl. Maj:ts, i Kronobergs län ......

„ „ „ i Skaraborgs „ ......

„ „ i Kristianstads „ ......

Beklädnadsdirektionernas vid indelta regementena redogörelser;
sammandrag af.......................................;................

Beklädnads fonderna vid indelta roterade iutanleriet ............

Bevåringen, kostnader för ....................................................

Beväringsbeklädnadsdirektionernas redogörelser; sammandrag af

Ren. Ber. 1876 angående Statsverket.

169.

192.

185.

139.

70.

30.
32.
39.

31.

276.

275.

Revisions berättelsen.

Utlåtandet.

B eröfring sb eld&dnadsfonderna...............................................	... Sid.	32.
Beväringsmanskapets invalid- och pensions-fond..................	))	32.
Bibelkommissionen ...............................................................		199.
Biblioteket, Kongl...........................................................		148.
Blinda och döfstumma, allmänna institutet för..................		181.
Borås, tekniska elementarskolan i.....................................		1.02.
Brånvinskontrollbyrå, Civildepartementets ........................... Boda, skogsskolan å .........................................................		137.
''it	184.
C.
Cellfångelsebyggnder, anslag till .........................................	it	12.
Centralinstitutet, gymnastiska................................................	tf	107.
Chalmerska slöjdskolan ........................................................	It	102.
Civildepartementet..................................................................	V?	65.
Civilstatens pensionsinråttning ...........................................	it	210.
D
JDanielslund, skogsskolan vid..............................................		134.
Danviks hospital ..................................................................	tt	190.
Domkyrkorna......................................................................	• • • it	196.
Drottningholms slott ............................................................	y>	5.
Drottninghuset ....................................................................	it	188.
Döfstumma och blinda, allmänna institutet för .................	a	181.
E.
Ecklesiastikdepartementet .....................................................	ti	143.
Ekonomiska harteverket.........................................................	... a	106.
Elementarläroverken...............................................................		146.
Elementarskolan, nya............................................................	it	156.
En per mille-fonden ...........................................................	it	32.
Eskilstuna, tekniska elementarskolan i..................................	tt	102.
Expens- och aflöning sr åkning ar till åttonde hufvudtitelu ....	it	200.
F.
Finansdepartementet..............................................................	tt	109.
FolkskoleUirarnes pensionsinråttning .....................................		222.
Folkundervisningens normalskola...........................................	it	166.
Fångvårdsanslaget ................................................................	tt	10.

Revisions berättelsen.

Fångvårdsstyrelsen ...................................................	............... Sid. 10.
Fängelsebyggnader, extra anslag till........................	.............. 12.
Fängelser, härads- och stats-; anslag till ...............	............... „ 12.
„ efter cellcystemet;...................................	............... .. 12.
Förenade mötespassevolansfonden.............................	............... 32.
Förvaltningen af sjöärendena....................................	............... „ 46.

Garnisionssjukhicset, allmänna .....................................

G ener al-landtmäter ikontor et...........................................

General-poststyrelsen ....................................................

Generalstabens topografiska arbeten ............................

General-tullstyrelsen......................................................

Geologiska undersökningar; anslag för fortsättning af.

Gripsholms Kong! lustslott.........................................

Gymnastiska centralinstitutet .......................................

42.

67.

119.

41.

121.

108.

167.

Haga lustslott ....................................................................	. . . . ,,	7.
Handels- och sjöfartsfonden ................................................	99	105.
Handelsflottans pensions anstalt.............................................	99	219.
Hisingen, hospitalet å ........................................................	91	187.
Hof- offh slottsstaterna .........................................................	... ?)	3.
Hospitals- och barnhusfonden, allmänna..............................	... ,,	185.
Hufvudtiteln, första ............................................................	99	3.
,, andra......................................................,......		10.
„ tredje............................................................	... ,,	16.
„ fjerde.............................................................	J?	19.
„ femte............................................................		46.
„ sjette...............................................................		65.
„ sjunde ..........................................................	99	109.
„ åttonde...........................................................	99	143.
.. nionde ............................................................	... ,,	210.
Hunneberg, skogsskolan å ...................................................	,,	134.
Hvitfeldtska stipendiefonden ................................................	99	164.
Häkten-, läns- och krono-; vård och underhåll af ...........	---- ,,	11.

Indelta armén, kostnaden för ......t........................................ „ 38.

Indragning sstaterna, Pensions- och.......................................... „ 210.

Utlåtandet.

274.

320. 334.

Invalidfond, beväringsmanskapets
Invalidhus fonden .........................

Sid.

Revisions berättelsen.

Utlåtandet.

32.

Jemtlands låns roteringskassa
Jernväg sbyggnader, statens ...

Jernvågstrafik, statens .........

Jordeboksväsendet..................

Justitiedepartementet .............

„ 45.

„ 74.

,, 82, 258.

„ 109-

10.

276.

290.

Kabinettskassan........................................................................

Kammarrätten .......................................................................

Kammarrättens aktoratsräkning .............................................

Karolinska mediko-kirurgiska institutet ................................

Karlskrona, anslag till uppförande af nytt straffängelse i ...

Karteverket, ekonomiska .........................................................

Kongl. Biblioteket.................................................................

Kongl. och Hvitfeldtska stipendiefonden.................................

Komitier, kostnader för .........................................................

Komiténs för förberedande granskning af jernvägstrafikstyrel sens

förvaltning, underdånigt utlåtande...........................

Konsistorierna .......................................................................

Konsistorium i Göteborg........................................................

„ i Hernösand .....................................................

„ i Kalmar........................................................

„ i Karlstad .......................................................

„ i Linköping ......................................................

„ i Lund.............................................................

„ i Skara...............................................................

„ i Stockholms stad .............................................

„ i Strengnäs........................................................

„ i Upsala ...........................................................

„ i Vesterås ........................................................

„ i Vexiö...............................................................

„ i Visby.............................................................

Konstantinopel, anslag till underhåll af svenska kronans egendom
i ..............................................................................

Konsulsf''onden .......................................................................

KontroUståmpelmedel ............................................................

Kontrollverket.........................................................................

Kostnaderna för åtskilliga allmänna verk och inrättningar
Krigsskolan............................................................................

16.

265.

117.

163.
12.

106.

143.

164.
232.

240.

146.

152.

154.

152.

146.

150.

148.

154.

148.

146.

148.

150.

154.

17.

18.
116.
116.
234.

43.

Kronohäkten, anslag till ................................ .....•; .......

Kronoräkenskaper, Stockholms städs, och länens landsböcker

Sid.

Revisions berättelsen.

11.

68.

Utlåtandet.

Landsböcker och kronoräkenskaper, länens

Landtbruksakademien................ • ..........

Landtbruksinstitut, Ultima......................

„ Alnarps ..................

Landtförsvarsdepartementet.........................

Landtmäterikontoret ...............................

Lifråddningsstationerna, antalet af ............

London, svenska kyrkan i .....................

Lotsstyrelsen ........................................

Liunds universitet......................................

Långholmen, straff- och arbetsfängelset å ...

Jjänshåkten, anslag till..... .........................

Länsr åkenskap erna, sammandrag åt...........

Lär ar inne seminarium................................

Läroverken ................................................

Malmö, tekniska elementarskolan i

„ straff- och arbetsfängelset i.........

Militiebo ställsfonden.....................................

Myntverket ...........................................

Mötespassevolansfonden, förenade................

Nationalmuseum .............................

Naturhistoriska riksmuseum ..............

Navigationsskolorna................................

Normalskola, folkundervisningens .......

Norrbottens hästjägaresqvadrons fond
Norrköping, tekniska elementarskolan i

Nya elementarskolan i Stockholm ........

Nya varfvet, straffarbetsfängelset inom

68.

94.

85. 298.

91.

19.

67.

64.

17.

62.

161.

13.

11.

68.

165.

146.

102.

13.

32.

114.

32.

144. 339

174.

104.

166.

32.

102.

156.

13.

Omberg, skogsskolan å...................................................•........ »

Omkostnaderna för åtskilliga allmänna verk och inrättningar „

Revisions berättelsen.

Utlåtandet.

I».

Palmqvistska fonden till Stockholms befästande

Pensions anstalt, handelsflottans...........................

Pensionsinr ältning, civilstatens..........................

„ folkskolelärarnes..................

,• statens jernvägstrafiks.........

Pensionskassa, arméns .......................................

Pensions- och indragningsstaterna .....................

Pensionsfond, beväringsmanskapets .................

Postverket.............................................

Sid.

219
210
222

220
214
210

119

320,

54.

Riddarholmskyrkan ................

Rikets ekonomiska karteverk ..
Riksmuseum, naturhistoriska ..
Rotering skassa, Jemtlands .....

198.

1(16.

174.

45.

S:t Barthélemy ................................................................

Sammandrag öfver samtliga allmänna verks och inrättningars

tillgångar och skulder...................................... „

» öfver kostnaderna för åtskilliga verk och inrättningar
................................

Scriptores verum suecicarum mcedii om ...............................

Seminarium för bildande af lärarinnor .................................

Serafimerlasarettet ......................................................1

Sillre, skogsskolan i................................................................

Sjöfartsfonden ............... ...................................................

Sjöförsvarsdepartementet ........................................................

Skiften och afvittringar............................................................

Skogsinstitutet........................................................................

Skogsskolorna..........................................................

Skogsstyrelsen..........................................................................

Slottet, Kongl., anslag till reparationer å ..............................

Slöjdskolan i Stockholm .......................................................

Stambanor: nordvestra ........................................................

,, norra...........................

11 m ............................... 5 j

„ sammanbindningsbanan genom Stockholm............ ,,

,, södra.....................................................................

,, östra .............................................

139.

224.

234.

200.

165.

183.

134.

105.

46.

72.

132.

134.

130.

102.

74.

76.

74.

76.

Revisions berättelsen.

Statens järnvägsbyggnader .................... Sid.

Statistiskt sammandrag öfver Arméförvaltningens utgifter ...... ,,

Statistiska tabellkommissionen................................................. „

Statskontoret ..... „

Stockholms slott, anslag till reparationer å.............................. „

„ „ „ till brandväsendet och yttre lyshåll ningen

å......................................... ..

Stockholms stads undervisningsverk........................................ „

„ „ kronoräkenskaper.................................... „

Strömsholms slott.................................................................. „

Stuteriöfverstyrelsen och stuterierna .................................... ,,

Ståmpelpapp er suppbörden .................................................... ,,

Sundhetskollegium.................................................................... „

Svartsjö slott ......................................................................... ,,

74.

20.

65.

no.

•!

154.

68.

96.

113.

168.

Tabellkommissionen, statistiska.............................................. „ 65.

Teatrarne, Kongl.............................................................. ,, 140.

Tekniska skolorna..................................................................... „ 102.

Teknologiska institutet ...........................''................................. „ 101.

Telegrafverket.......................................................................... ,, 135.

Tierp, skogsskolan i .............................................................. „ 134.

Tillgångar och skulder, allmänna verks; sammandrag af ...... „ 224.

Topografiska arbeten, generalstabens ....................................... „ 41.

Trosspassevolansfonden ........................................................... ,, 32.

Trädgårdsföreningens elevskola............................................... ,, 93.

Tullverket................................................................................ „ 121.

Ulriksdals Kongl. lustslott
Ultuna, landtbruksinstitut

Universitet, Upsala ..........

„ Lunds ...........

Utrikesdepartementet .......

''I 5

85.

159.

161.

16.

Vadstena krigsmanshus fond .
Veterinärinrättning en i Skara

Veterinär institutet ................

Volontär vakans fonden...........

170.

32.

IT tulta* <let.

318.

342.

298.

340.

Väg- och vattenbyggnader, styrelsen för...................	Revisions- ut]åtandet. berättelsen. ........... Sid. 73.
Värfvade armén, kostnaden för ...............................	........... „ 38.
• • 0
Öfverintendentsembetet .....................................	............ „
ÖJverståthållareembetet ............................................	............ „ 70.
Örebro, tekniska elementarskolan i	............ „ 102.