om den år 1875 af dem verkstälda granskning (Framställning / redogörelse 1876:SV)

RIKSDAGENS

REVISORERS

BERÄTTELSE

om den år 1875 af dem verkstälda granskning

STATSVERKETS

samt andra af allmänna medel bestående fonders tillstånd,
styrelse och förvaltning under år 1873;

jemte

de, i anledning af samma berättelse, infordrade och till

KONG!. MAJ:T

afgifna underdåniga utlåtanden.

STOCKHOLM,

1S A A C M A I; C V S’ B O KTIl Y C K E It 1 - A K TIE KOL A (i
1875.

Första Hufvudtiteln.

Kongl. Hof- och Slottsstaterna.

Statsanslaget till reparationer å Stockholms slott m. fl. för de Kongl. hofven

upplåtna byggnader...............................sid.

Revisorernes framställning angående ett balanseradt skuldebelopp, § 1 „

Anslaget till brandväsendet och yttre lyshållning^ vid Kongl. slottet och Ark prinsens

palats................................. „

Drottningholms och Svartsjö Kongl. lustslott................... „

Revisorernes framställning beträffande redovisningen för de på hvarje

särskildt räkenskapsår belöpande hyror och arrenden, § 1..... ,,

D:o, d:o rörande beskaffenheten af slottsbyggnaden vid Svartsjö § 2 . „

Gripsholms Kongl. lustslott............................. „

Revisorernes framställning rörande sättet för försäljningen af skogsprodukter,
§ 1.............................. „

Reservation Ditt. A............................... „

Riksmarskalksembetets förklaring...................... „

Ulriksdals Kongl. lustslott.............................. „

Daga lustslott och park................................

Strömsholms slott.................. „

6.
6.
6.

241.

245.

8.
9.

Andra Hufvudtiteln.
Kongl. Justitie-departementet.

Kongl. Fångvårdsstyrelsen.............................sid. 10.

A) Fångvårdsanslaget. . „ 10.

B) Anslaget till vård och underhåll af läns- och kronohäkten..... „ 11.

C) Extra anslag till fängelsebyggnader................... „ 12.

Do) Anslag till härads- och stadsfängelser.............. „ 12.

2:o) Anslaget till uppförande af ett nytt straffängelse i Karlskrona „ 12.

— IV

3:o) Anslaget till nya fängelsebyggnader efter cellsystemet.....sid.

4:o) Anslaget till inrättande inom Nya Varfvet af ett straffarbets fängelse.

............................... „

Revisorernes framställning angående den behållna inkomsten af fån garnes

vid läns- och kronohäktena arbeten, § 1........... „

D:o d:o beträffande dels olägenheterna af det öfvergångstillstånd, som för
närvarande eget• rum, från gemensamhetssystemet till systemet med
nattceller, dels den vid åtskilliga fängelser förekommande sammanblandning
af fångar, hörande till olika kategorier, dels bristen på
drickbart vatten vid straffängelset i Landskrona, dels den kost,
som i fängelserna bestås, dels det bland fångarm förekommande
missnöje till följd af olikheten i straff för samma förbrytelse, dels
slutligen för gröfre subordinationsbrott till straffarbete dömde
militärpersoners instickande bland förbrytarehopen i gemensamhets fängelserna,

§2 ............................. „

Reservation, Lätt, B............................... „

Revisorernes uppgift å antalet lifstidsfångar, straffångar, dömde på
viss tid, samt vid åtskilliga straffanstalter intagne försvarslöse

personel'', § 3 ............. ....... „

Styrelsens förklaring.............................. „

12.

IR IS -

14.

241.

17.

246.

Tredje Hufvudtiteln.

Kong!. Utrikes-departementet.

Å) Kabinettskassans inkomster och utgifter.................... sid. 18.

B) Anslaget till underhåll af svenska kyrkan i London och svenska kronans

egendom i Konstantinopel........................... „ 19.

C) Konsulsfonden................................... „ 19.

Fjerde Hufvudtiteln.

Kong!. Landtförsvars-departementet.

Kongl. Arméförvaltningen..............................sid.

A) Förvaltningens hufvudbok.........................

l:o) Ordinarie anslag..........................

2:o) Extra ordinarie anslag.......................

3:o) Särskilda kassör och fonder....................

B) Redogörelse öfver kreditivmedel.....................

l:o) Det vid 1.862—1863 årens riksdag till försvarsverkets fullständigare
ordnande beviljade anslag af tre millioner R:dr

21.

22.

24.

26.

28.

— V —

2:o) Det belopp, 737,000 kronor, som Kongl. Maj:t under den 11
Augusti 1870 utaf det af samma års Riksdag på Riksgäldskontoret
anvisade mindre kreditiv stält till Kongl. Arméförvaltningens
disposition för vidtagande af nödiga åtgärder för
att under kriget mellan Frankrike och Tyskland upprätthålla
de förenade rikenas neutralitet och trygga deras säkerhet . . Sid.
Sammandrag af beklädnadsdirektionernas vid de indelta roterade infanteriregementena
redogörelser för år 1873, § 1........ - - >•

Sammandrag af beväringsbeklädnadsdirektionernas redogörelser för år

1873, § 1.....''........................... »

Tablå öfver de under Arméförvaltningen stälda kassör och fonder, § 2 „

Revisorernes framställning angående öfverslcridandet af anslaget till

Arméförvaltningens aflöning, § 5................... ,,

Reservation Ditt. C................»

Revisorernes framställning rörande Förvaltningens räkenslcapsföring. . „

D:o d:o i fråga om användandet af fjerde hufvudtitelns besparingar
till andra än dermed hufvudsakligen åsyftade ändamål, § 5 .. . „

D:o uppgift angående tillväxten af behållningarne å 2:dra—8:de Huf vudtitlarne

under åren 1871, 1872 och 1873, § ti......... „

Reservation, Ditt. D.........................- - - - - - „

Revisorernes framställning rörande ofullständigheten af de uti I örvaltningens
hufvudbok förekommande hänvisningar till de särskilda

verifikationerna, §7 ................. -......- - „

D:o uppgift å samtliga kostnaderna för värfvade och indelta armén

samt för beväringsmanskapet under år 1873, § 8......... „

Kongl. Arméförvaltningens förklaringar................... „

Topografiska kårens arbeten......................... - - ,,

Revisorernes uppgift å omfattningen af kårens arbeten under revisionsåret,
§ 1................................ „

Allmänna garnisonssjukhuset....................... »

Revisorernes uppgift å antalet af de under revisionsåret å sjukhuset

vårdade personer, § 1..........................

Kongl. Krigsskolan.................................. „

Revisorernes uppgift å kadettkårens nummerstyrka vid revisionsårets

början, § 1......................... „

demtlands roteringskassa............................... „

28.

32.

33.

34.

36.

242.

38.

39.

40.
242.

40.

252.

44.

45.

46.

47.
47.

Femte Hufvudtiteln.

Kongl. 8,jöförsvars-departementet.

Kongl. Förvaltningen af sjöärendena...............

Ordinarie anslag.......................

Hufvudtitelns besparingsfond.................

Extra ordinarie anslag...................

sid.

48.

50.

52.

VI —

Diverse medel..................................

Revisorernes uppgift å Kongl. Flottans materiel, § 1...........

D:o d:o å de under revisionsåret för sjökarteverkets förbättrande utförda
arbeten, § 2 ............................

D:o framställning angående öfverförandet af medel från ett reservationsanslag
titt hufvudtitelns allmänna besparingar, §3......

Kongl. Förvaltningens förklaring.......................

Kongl. Lotsstyrelsen.................................

Revisorernes uppgift å lifräddningsstationernas antal, § 1........

sid.

54.

57.

59.

60.

290.

60.

62.

Sjette Hufvudtiteln.

Kongl. Civil-departementet.

Statistiska tabellkommissionen............................

A) Redovisning för ordinarie anslaget....................

B) Redovisning för tillfälligt anvisade medel..........*......

Kongl. General-landtmäterikontoret.........................

A) Försäljning af Jemtlands läns karta...................

B) Redovisning för bötesmedel.......................

Stockholms städs kronoräkenskaper och länens landsböcker...........

Revisorernes framställning angående önskvärdheten af en förändring
i sättet för beräkningen af den till landskyrkorna utgående ersättning
för titt statsverket indragna grundräntor och tiondeanslag,
§ 1................................

Kongl. Statskontorets förklaring.......................

Öfverståthållare-embetets räkenskaper.......................

A) Diverse statsanslag.............................

B) Depositionsmedel..............................

C) Statsverkets bidrag till aflöning af kronouppbördsverket.......

Skiften och afvittringar...............................

Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader................

Statens jernvägsbyggnader.............................

Revisorernes uppgift å under revisionsåret under arbete varande samt

fullbordade stambanor, § 1.......................

Revisorernes framställning rörande bokföringssättet, § 2.........

Styrelsens förklaring .............................

Statens jernvägstrafik.................................

Revisorernes framställning angående Trafikstyrelsens förvaltnings åtgärder,

§ 1...............................

D:o d:o beträffande arbetstiden inom kontoren vid centralstyrelsen, § 2

Reservationer, Ditt. E. & F..........................

Styrelsens förklaring..............................

Ultuna landtbruksinstitut...............................

Anslaget till uppförande af ett boningshus för elever..........

sid.

63.

64.
64.
64.
66.

68.

299.

68.

69.

70.

71.

72.

74.

264.

76.

77.

78.
242.
287.

78.

— VII —

Revisorernes uppgift å antalet elever under redovisningsåret, § 1 . . . sid.
D:o framställning i fråga om såväl det egentliga jordbruket som

ladugårdshushållningen vid institutet, §2.............. „

Styrelsens för institutet förklaring .......................

Alnarps landtbruksinstitut.............................. „

Revisorernes uppgift å elevantalet, § 1................... „

D:o framställning rörande dels de med institutets medel sedan år 1870
uppförda byggnader, dels jordbruket och öfriga landthushållningens
grenar, dels ock befintliga brister, som, derest institutet skall på ett
fullt tillfredsställande sätt motsvara sitt ändamål, böra afhjelpas, §2 „

Styrelsens för institutet förklaring...................... „

Trädgårdsföreningens elevskola........................... „

Kongl. Landtbruksakademien............................ „

Akademiens hufvudbok ............................ „

Uti akademiens hufvudbok ingående särskilda fonder och medel .... „

A) Stamsckäferifonden.......................... „

B) Stamkolländerifonden........................ „

C) Medel, anslagna till fiskeriförsök.................. „

Stuteri-öfverstyrelsen och stuterierna....................... „

Revisorernes uppgift å antalet hästar vid stuterierna, § 1....... „

D:o d:o å kostnaderna för de vid Ottenby stuteri under revisionsåret

verkstälda nybyggnader, § 2...................... „

D:o framställning beträffande försäljningsprovisionen för afyttrade

hästar vid Ottenby, §3........................ „

Reservation, lätt. G.........*.................... „

Revisorernes framställning rörande provisionen för å auktion försålda

hästar vid Flyinge stuteri, §4.................. „

D:o d:o rörande provisionen för å auktion försåld betesrätt vid Dalby

stuteri, § 5............................... . „

D:o d:o rörande beskaffenheten af hästkreatur och stallbyggnader vid
Flyinge stuteri, samt

uppgift å ej mindre arealen af den till stuteriets underhåll an
slagna och mot arrende upplåtna egendom, än ock beloppet af det

under revisionsåret derför utgående arrende, § 6.......... „

Reservation, lätt. I.............................. „

Ofverstyrelsens förklaring........................... „

Teknologiska institutet................................ „

Revisorernes uppgift å elevernes antal................... „

Tekniska skolorna.................................. „

Revisorernes framställning angående redovisningen af räntevinsten å
uti Malmö tekniska elementarläroverks räkenskaper balanserade

inträdesafgifter, § 1........................... ,,

Kongl. Kommerskollegii förklaring...................... „

Direktionens för tekniska elementarläroverket i Malmö förklaring ... „

Navigationsskolorna.................................. „

Revisorernes uppgift å elevernes antal, § 1................ „

D:o d:o å antalet elever, som inhemta! undervisning i ångmaskiners

konstruktion och behandling, § 2................... „

Handels- och sjöfartsfonden............................. „

81.

289.

82.

83.

84.

291.

84.

85.

86.
86.

87.

88.
88.
90.

90.

91.
243.

91.

92.

92.
293.

93.

94.
94.

95.

297.

298.

96.

97.

98.
98.

— VIII —

Bränvinskontrollbyrån.................................

A) Kontrollen å bränvinstillverkningen...................

B) D:o å hvitbetssockertillverkningen................

Revisorernes uppgift å kostnaderna för kontrollen å bränvinsförfatt ningarnes

tillämpning, § 1.......................

Rikets ekonomiska kartverk............................

A) Redogörelse öfver allmänna ekonomiska karteverket.........

B) Redogörelse öfver ekonomiska karteverket i Norrbottens län . . . .

Revisorernes meddelande i afseende å fortgå ngen af ekonomiska karteverket,
§ 1................- ...... • • • • • • • • •

Anslaget till fortsättning af de geologiska undersökningarne inom riket samt

utgifvande af derpå grundade kartor....................

Revisorernes uppgift å de under revisionsåret verkställa geologiska detaljundersökningar,
§ 1...........................

sid. 100.
„ 100.

102.

103.

104.

106.

107.

Sjunde Hufvudtiteln.

Kongl. Finans-departementet.

Anslaget till beskattningsväsendets förenkling samt de nya jordeböckernas åt slutande

och granskning ■ • • ........................Sld

Kongl. Statskontoret..............*................... ''»

Under Kongl. Statskontorets inseende stälda förvaltningsgrenar........ -

A) Stämpelpappersuppbörden......................... »

B) Kongl. Myntverket............ ”

Revisorernes framställning rörande de till åtskilliga tjensteman vid

Myntverket upplåtna boställsvåningar, § 1 ............ »

I):o d:o angående verkstäld försäljning till myntarbetare af en del
utaf för Myntverket inköpt stenkol, § :l . .............. »

C) Kongl. Kontrollverket........................... »

A) Kontrollstämpelmedel........................ »

B) Anslaget till omkostnader för Kontrollverket. .......... »

Öfverdirektörens för Mynt- och Kontrollverken förklaring........ »

Kongl. Kammarrättens aktoratsräkning...................... »

Kongl. Öfver-intendentsembetet.................. • - • - - • • • »

Revisorernes framställning beträffande kostnaderna för atskuliga %
hufvudstaden ''under revisionsåret verkstdlda betydligare reparationsarbeten,
§ 1............................. "

Öfver-intendentsembetets förklaring..................... »

Kongl. Postverket .................................. "

Kongl. Tullverket................................... "

Kongl. Skogsstyrelsen...... »

A) Reservationsanslaget till skogsväsendet.........• • ■• • •. • • • «

B) Fonden för boställsskogars indelning till regelbunden hushållning . „

C) Anvisade medel till bestridande af kostnader för undersökning

rörande elfrensnings- och strömbyggnadsarbeten i Norrbottens län „

107.

108.
no.
no.
112.

113.

114.
114.

114.

115.
302.

116.
116.

117.
303.

118.
120.
123.

123.

124.

125.

D) Anvisade medel till bestridande af kostnader för undersökning af

kronans ek- och furuskog........................ „

E) Redogörelsen för anslagna renskrifnings- expens- m. ti. medel ... „

F) Redovisningen för anslaget till arrende och underhåll af den s. k.

laboratoriehagen.............................

Revisorernes framställning angående den åtskilliga boställs- och hemmansinnehafvare
medgifna rätt till mulbete och utsyning af slcogs effehter

å kronoparkerna Kalle- och Hunneberg, § 1........ „

JD:o d:o beträffande Styrelsens åtgärder i afseende å försäljningen af
flerårig afredning srätt å kronoskogar inom Vesternorrlands

län, §2.................''...............:

Styrelsens förklaring..............................

Kongl. Skogsinstitutet.................................

Skogsskolorna.....................................

Kongl. Telegrafverket.................•................

l:o) Anslagsmedel...............................

2:o) Underhållsmedel.............................

Kolonien S:t Barthélemy...............................

Revisorernes anmälan rörande koloniens tull- och lästafgifter, § 1 . . . „

Kongl. Teatrarne...................................

Kongl. Teaterns arbetares och betjentes sjuk- och begrafningskassa . . „

125.

126.

127.

127.
304.

128.

129.

130.

131.

132.

133.
133.
135.

Åttonde Hufvudtiteln.
Kongl. Ecklesiastik departementet.

Kongl. Biblioteket.................................. 136.

Nationalmuseum.................................... 136.

Konsistorierna och läroverken.................... „ 133.

Upsala stift................................. „ 13 g.

Linköpings ................................... ’’ 138.

Skara „ 140.

Strengnäs ................................... „ HO.

Vesterås „ ..........................•...... „ 140.

Vexiö .................................. „ 142.

Lunds „ ................................. „ 142.

Göteborgs „ 144.

Kalmar „ . 144.

Karlstads ................................... 144.

Hernösands „ .. 146.

Visby „ ” 146’

Stockholms stad................................. 146.

Nya elementarskolan ............................. 148.

Revisorernes uppgift å lärjungarnes antal inom de särskilda stiften,
totalbeloppet af iärarnes vid elementarläroverken aflöning samt
den för hvarje lärjunges undervisning belöpande kostnad...... „ 150.

Revisorernes framställning rörande det bristfälliga skick, hvari Stockholms
fol/cskolelärarinne-seminarii lokal sig befinner äfvensom deraf

härflytande olägenheter, § 1......................

Stockholms stads Konsistorii förklaring ..................

Rektors vid Stockholms folkskolelärarinne-seminarium förklaring ....
Revisorernes uppgift å elevernes antal och undervisningen vid seminariet,
§ 2 ................................

Revisorernes framställning rörande beskaffenheten af den för gymnastikundervisningen
vid Skara elementarläroverk afsedda byggnad,
§3.................................

Domkapitlets i Skara förklaring.......................

TJpsala Kong! universitet..............................

Lunds Kongl. universitet.........................".....

Revisorernes anmälan om verkstad inventering af universitetets säkerhetshandlingar,
m. in. samt

framställning rörande det knappa utrymmet i universitetets såväl
lärosalar som större delen af dess öfriga lokaler, § 1...... .

Kanslersembetets vid Lunds universitet förklaring.............

Consistorii Academici i Lund förklaring..................

Karolinska mediko-kirurgiska institutet......................

Kongl. och Hvitfeldtska stipendiefonden •............... - - -

Seminarium för bildande af lärarinnor......................

Folkundervisningens normalskola...........................

Kongl. Gymnastiska centralinstitutet........................

Kongl. Sundhetskollegium..............................

Revisorernes anmälan angående dispositionen af ett till barnmorskeun dervisningen

och barnbördshusen anvisadt anslag, § 1.......

Allmänna barnbördshuset..............................

V eterinärinstitutet..................................

Revisorernes anmälan om beskaffenheten af institutets byggnader, § 1

Veterinärinrättningen i Skara............................

Revisorernes uppgift å den egendom, hvaröfver inrättningen bar att
förfoga, samt å eleveantalet och undervisningen derstädes, § 1 . .

Svenska Akademien . . . •.............................

Kongl. Vetenskapsakademien.............................

A) Anslaget till Naturhistoriska riksmuseum............'' • •

B) Öfriga åt Vetenskapsakademien anslagna medel............

Kongl. Vitterhets- Historie- och Antiqvitets-akademien.............

Kongl. Akademien för de fria konsterna.....................

Revisorernes uppgift å antalet elever under revisionsåret, § 1.....

Kongl. Musikaliska akademien......................- - - - -

Revisorernes uppgift å antalet elever under höstterminen år 1873 . . .

Allmänna institutet för döfstumma och blinda..................

Kongl. Serafim erlasarettet..............................

Allmänna hospitals- och barnhusfonden......................

Hospitalsbyggnaden å Hisingen...........•...............

Drottninghuset.............................-.....

Revisorernes anmälan, att inrättningen blifvit godtgjord för en vid
egendomsförsäljning uppkommen förlust, § 1.............

151.

308.

309.

151.

151.
305.

152.
154.

155.

306.

307.

156.

157.

158.

159.

160.
161.

162.

163.

164.

165.

166.

171.

172.

173.

174.

176.

177.

178.
178.
180.
181.

183.

184.

185.

Danviks hospital......................... • • • ;....... »

Revisorernes uppgift angående antalet af å hospitalet intagna personer,
§ 1...................................

Revisorernes" anmälan om bokfö ringssättets förändring, samt

framställning beträffande åtgärden att ur hospitalets räkenskaper
utesluta värdet af den inom Stockholms stad belägna hospitals egendomen,

§2...............- .......^..... »

D:o d:o angående redovisningen af skogs för säljningsmedlen, §3 . . . „

D:o d:o rörande förvaltningen af hospitalets skogar, §4....... „

Revisorernes anmälan rörande, till följd åt näst föregående Statsrevisions
framställning, vidtagna åtgärder för utredning af förhållandet
med de i hospitalets räkenskaper under en följd af år

balanserade hemmansräntor m. m., § 5................ »

Hospitalsdirektioneus förklaring....................... »

Stockholms allmänna barnhus.........................• • »

Revisorernes uppgift å antalet barn och ammor samt redogörelse för

helsotillståndet inom inrättningen, § 1............... • »

]):(, framställning i fråga om användandet af Barnhusets till gängar

till inköp af enskilda bolags obligationer, §2 ...... „

I):o d:o om önskvärdheten deraf, att den till Barnhuset från landt -

ränterierna nu utgående, efter niedelmarkegångspris ° beräknade
ersättning för till statsverket indragna tiondeanslag måtte utbytas
mot ett till siffran bestämdt penningebelopp, att årligen utgå från

Kongl. Statskontoret, §3 ....................... »

2):o d:o ''rörande de för inom Barnhuset aflidna barn utbetalda be gr

afling skostnader, §4......................... »

Direktionens öfver Barnhuset förklaring....................

Domkyrkorna..................................... ”

Riddarholmsliyrkan.................................. "

Bibelkommissionen .... ........._..............."

Bevisorernes framställning rörande till en ledamot af kommissionen

utbetald resekostnadsersättning, § 1.................. »

Domprosten C. A. Toréns förklaring.......: ........... »

Anslaget till arbetet “Scriptores rerum suecicarum medii sevi“ ........ >.

Expens- och aflöningsräkningarne.............»

Bevisorernes framställning beträffande balanserade behållningen uti
den från Ecklesiastikdepartementet afgifna expensmedelsråkning

för revisionsåret, § 1............. »

Registratorn i Ecklesiastikdepartementet F. A. Westerlings förklaring „

186.

187.

188.
189.

189.

310.

189.

190.
193.

193.

195.

312.
194.

196.

197.

313.

197.

198.

204.

314.

Nionde Hufvudtiteln.

Pensions- och Indragning sstaterna.

Civilstatens pensionsinrättning....................

Arméns pensionskassa.........................

A) Kassans hufvudbok.....................

B) Fyllnadskreditivet.....................

206.

210.

211.

XII

C) Medel, anslagna till militärenkors och barns pensionerande.....

Amiralitets krigsmanskassan.............................

A) Pensionsfonden...............................

B) Gratialfonden................................

Handelsflottans pensionsanstalt...........................

Statens jern vägs trafiks pensionsinrättningar...................

A) Peusionsinrättningen............................

B) Enke- och pupillkassan..........................

Folkskolelärarnes pensionsinrättning ........................

Revisorcrnes framställning om önskvärdheten deraf, att åtskilliga, från
skilda håll, till Civilstatens och Arméns pensionskassor samt Amiralitets
krigsmanskassan anvisade medelstillgångar sammanföras

såsom anslag under Nionde hufvudtiteln...............

Kong!. Statskontorets förklaring.......................

Sammandrag öfver utbalanserade tillgångar och skulder till år 1874

enligt de i revisionsberättelsen intagna räkeuskapsutdrag..... „

Sammandrag öfver kostnaderna för de komitéer, lur hvilka utgifter

blifvit i räkenskaperna för revisionsåret affärda........... „

Bevisoremes framställning om önskvärdheten deraf att, för rinnande
af fullt tillförlitlig kännedom om allmänna verks och inrättningars
ekonomiska ställning, till Statsrevisionen årligen måtte
inlcmnas fullständig redovisning ej allenast för de statsanslag, de
åtnjuta, ulan äfven för de inkomster, hvilka från andra håll

kunna dem tillflyta...........................

D:o framställning i fråga om åtgärders vidtagande i ändamål att,
för revisionsarbetets underlättande, åstadkomma en likartad uppställning
af de särskilda verkens och i nr ältning ar nes räkenskaper „
llevisorernes uppgift å de bland dem utsedde delegerade. Indika verkstält
besök vid allmänna verk och inrättningar utom hufvudstaden ,,
Reservation, Lätt. K................

Revisorernes uppgift å af dem gjorda besök vid allmänna verk och inrättningar
inom hufvudstaden, samt

framställning rörande lämpligheten af bostadsvåningars upplåtande

åt embets- och tjensteman.......................

Reservation, Lätt. L..........................

212.

213.

214.

215.
217.

217.

218.
219.

220.

300.

222.

232.

238.

244.

239.

244.

Sedan Riksdagens Revisorer numera fulländat den granskning af statsverkets
jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning för år 1873, som, enligt
föreskriften uti 72 § Riksdagsordningen, tagit sin början den 16 sistlidne Augusti,
få Revisorerne nu till Riksdagen derom afgifva den i 7 § af gällande Instruktion
föreskrifna berättelse.

Vid revisionsförrättningens början Unge Revisorerne från Kongl. Finansdepartementet
emottaga de af nedan nämnda verk och inrättningar till Kongl. Maj:t
afgifna underdåniga berättelser, angående förvaltningen under revisionsåret af de till
deras disposition stälda medel, nemligen:
från Kongl. Fångvårdsstyrelsen,

„ „ Arméförvaltningen,

„ Chefsembetet vid Topografisk håren,

„ Inspektören för militärläroverken,

„ Kongl. Direktionen öfver Allmänna garnisonssjukhuset,

„ „ Förvaltningen af sjöärendena,

„ „ Lotsstyrelsen,

„ Statistiska centralbyrån,

„ Kongl. Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader,

„ „ Styrelsen öfver statens jernväg sbyggnader,

„ „ „ „ jernväg strafik,

„ „ „ för Ultima landtbruksinstitut,

„ „ „ „ Svenska trädgårdsföreningen,

„ „ Landtbruksakademien,

„ „ Stuteriöfverstyrelsen,

„ „ Styrelsen för Teknologiska institutet,

„ Direktionen för Tekniska söndags- och aftonskolan i Eskilstuna,

„ „ för Tekniska skolan i Örebro,

„ * » i Malmö,

„ „ „ Slöjdskolan i Stockholm,

„ „ „ Chalmerska slöjdskolan,

Rev, Ber, 1875 angående Statsverket.

— 2 —

från Direktionen för Navigationsskolan i

Kongt.

Stockholm,

Gefle,

Wisby,

Malmö,

Karlshamn,

Hernösand,

Kalmar,

Westervik,

och

Finansdepartementets kontrollbyrå,

„ Landtmäteristyr elsen,

„ Statskontoret, angående statsverket, stämpelpappersuppbörden samt
statsverkets spanmålsrörelse,

Öfverdirektören vid Mynt- och Kontrollverken,

Kongt. Öfverintendentsembetet,

,, Gener atp o st styre Isen,

„ Generaltullstyrelsen,

„ Skogsstyrelsen,

„ Telegrafstyrelsen,

„ Direktionen öfver Gymnastiska centralinstitutet,

„ Sundhetskollegium,

Direktionen öfver Veterinärinstitutet i Stockholm,

„ ,, Veterinärinrättningen i Skara,

Kongl. Akademien för de fria konsterna,

„ Serafimerordensgillet,

„ Direktionen öfver. Civilstatens pensionsinrältning,

„ „ „ Arméens pensionskassa,

„ „ „ Amiralitetskrigsmanskassan,

„ „ Handelsflottans pensionsanstalt,

„ „ „ k o Ikskole l är ar nes pensionsinr ältning.

Med iakttagande af den ordning, hvaruti anslagen finnas uti riksstaten upptagna,
få Revisorerne här nedan meddela särskilda, på de olika räkenskaperna grundade
sammandrag af inkomster och utgifter under revisionsåret, dervid fogande de
anmärkningar och iakttagelser i (ifrigt, hvartill granskningen af räkenskaperna gifvit
anledning.

— 3 —

Första Hufvudtiteln.

Statsanslaget till reparationer å Stockholms slott med flera för de
Kongl. höfvel! upplåtna byggnader.

Debet.

Balans från år 1872:

Tillgång....................................... 7,928: 67.

Uppbörd:

Statsanslag............................. 63,000: —

Hyresmedel för tiden från den 1 Januari till den 1 April . 150: — ^ 150. _

Balans till år 1874:

Skuld till Hans Maj:t Konungen, att återbetalas åren 1875, 1876 och

1877 ................................. 85,000: -

Summa 156,078: 67.

Kredit.

Utgifter:

Aflöning............................... 5.333: 33.

Reparationer:

å Kongl. slottet..................... 92,652: 93.

å Slottsträdgården...................... 1,642: 28.

å Kongl. hofstallet, stallmästareboställena och f. d. 01-

denburgska huset.................... 3,661: 88.

å f. d. Indebetouska huset.................. 2 261: 46.

å f. d. Oxenstjernska ,, .................. 59: 05.

å Hofstallet å Blasieholmen................. 67: 17.

å „ vid Röda Bodarna............... 1,505: 78.

å Kongl. Fatburen å Riddarholmen............ 132: 10.

å d:o i egendomen N:o 2 i qvarteret Päronträdet
å Kungsholmen ....... 43,942: 16.

å Tvättstugan vid Norrbro................. 24: 25.

å Arfprinsens palats............ 4 673- 75

Diverse utgifter..............................113: 62.'' 156.071; 7„

Balans till år 1874:

Kontant behållning................................ 6: 91

Summa 156,078: 67.

— 4 —

§ 1-

Uti årets räkenskap är såsom anslagets skuld från år 1872 inbalanseradt ett
belonn af 7 911 kronor 47 öre. Då uti den i nästlidet års revisionsberättelse intagna
redogörelse''för detta anslag någon sådan skuld icke återfinnes, hafva Revisorerne
eftersett i 1872 års räkenskap och dervid funnit, att ifrågavarande balans uppkommit
på det sätt, att i sist nämnda räkenskap förberörda belopp såsom utgift atlorts
först enligt eu redogörelse för medel, anslagna till underhåll af Kong!, slottet m. m.,
uti hvilken redogörelse detsamma upptagits såsom -leverering till Herr borste Hotmarskalken
till liqvid af räkningar å reparationsarbeten", och sedan enligt bemalde
Hofmarskalk redogörelse för de till underhåll af Arffurstens palats bestridda kostnader
deri detta belopp jemte andra medel åhörts såsom liqvid för åtskilliga ar betsräkningar.
Då sålunda samma belopp, 7,911 kronor 47 öre, bhfvit i kredit två gånger
affördt, är alltså den i räkningens debet upptagna balans till år 1873 å motsvarande
belopp, af redogöraren benämndt: “förskjutne medel från Kongl. Hofforvaltmngens
kassa", helt och hållet oriktig, såsom endast af den dubbla kreditermgen föranledd,
och hafva Revisorerne, då denna felaktighet icke blifvit vid upprättandet åt 1813 års
räkning rättad, ansett sig höra å förhållandet fästa uppmärksamhet.

Anslaget till brandväsendet och yttre lyshållningen vid
Kongl. slottet och Arfprinsens palats.

Tillgång . .
Statsanslag

Debet.

Balans från år 1872:

Uppbörd:

1,021: 17.

..... 11,250: -

Summa 12,271: 17.

Kredit.

Utgifter:

Aflöning......................

Beklädnad......................

Brandväsendet...................

Yttre lyshållningen.................

Diverse utgifter..................

5,874: —

1,223: 87.

1,376: 66.

2,972: 35.

56: ~ 11,502: 88.

Balans till år 1874:

768: 29.

Kontant behållning

Summa 12,271: 17.

5 —

Drottningholms och Svartsjö Kongl. lustslott.

Debet.

Balans från år 1872:

Tillgångar...................................... 187: 65.

Uppbörd:

Statsanslag............................. 24,600: —

Arrendemedel........................... 4,499: 85.

Tomtören............................. 293: 50.

Jordbrukets afkastning...................... 10,444: 22.

Trädgårdens dito ...................... 532: 85.

Diverse inkomster......................... 2,738: 20. ^g ^gg. gg.

Balans till år 187i:

Skulder..................................... 3,000: -

Summa 46,246: 27.

Kredit.

Balans från år 1872:

Skulder...................................... 6,000: —

Utgifter:

Afiöningar och pensioner..................... 6,787: 48.

Arbetsfolkets aflöning....................... 1,501: 40.

Dagsverken och andra kostnader för jordbruket........ 3,035: —

Dito för parken och trädgården............. 6,899: 97.

Reparationer vid Drottningholm................. 11,024: 30.

Inventariers och redskaps anskaffande och underhåll..... 3,074: 40.

Onera ............................... 1,606: 58.

Räntor............................... 300: —

Diverse utgifter.......................... 5,414: 16. gg g^g. gg

Balans till år 187i:

Kontant behållning............................... 602: 98.

Summa, 46,246: 27,

- 6 —

8 1.

Utaf en i räkenskapen under titel “arrendemedel“ gjord anteckning inhemtas,
att arrendet för en jordlott N:o 1 skall utgöras in natura med 472,5 kubikfot spanmål,
hälften råg och hälften korn, men under revisionsåret har endast hälften af
arrendet blifvit levereradt. Huruvida den andra hälften af nämnda arrende blifvit
erlagd föregående året eller qvarstod obetald vid revisionsårets slut, visar sig emellertid
icke af räkenskapen, enär arrendena der väl uppdebiteras, i den mån de inflyta,
de som utgå med kontanta penningar i kassaräkningen och de, som erläggas i spanmål,
i eu särskild persedelräkning, men de oguldna arrendebeloppen icke balanseras.
En rättelse härutinnan torde höra vidtagas, så att räkenskapen innefattar fullständig
redovisning för de på hvarje särskildt räkenskapsår belöpande hyror och arrenden.

§ 2.

Vid besök på stället hafva Revisorerne tagit närmare kännedom om beskaffenheten
af slottsbyggnaden vid Svartsjö. Denna byggnad har under en längre följd af
är stått obebodd och är, hvad den inre orneringen beträffar, i dess nuvarande skick
icke egnad att för sitt ändamål användas. Den är emellertid till det yttre nöjaktigt
underhållen, och Revisorerne hafva i afseende på vården om dennajstatens egendom
icke funnit anledning till anmärkning.

Gripsholtns Kong], lustslott.
Debet.

Balans från år 1872:

Tillgångar.................................... 862: 12.

Uppbörd:

Statsanslag............................. 5,000: —

Arrenden och hyror........................ 1,096: 46.

Försäljningsmedel för skogseffekter................ 8,165: 78. ] 4 262- 24

Simma 15,124: 36.

Kredit.

Utgifter:

.............. 912: 48.

..............5,518: 44.

Aflöning . . . .
Diverse utgifter

Transport 6,430: 92.

7 —

Arbetskostnader.............

Ängarnes bergning............

Huggning och transporter af ved m. m,
Arvoden.................

Transport 6,430: 92.

...... 4,389: 02.

...... 232: 68.

...... 1,006: 29.

.....--2’29jL~ 14,356: 91.

Kontant behållning
Fordringar ....

Balans till år 1874:

156: 72.
610: 73.

767: 45.

Summa 15,124: 36.

§ 1.

Vid förra årets granskning af dessa räkenskaper anmärkte då varande Revisorer,
hurusom eu del skogsprodukter blifvit under hand försålda och ej, såsom det,
enligt Revisorernes förmenande, herde hafva skeft, på offentlig auktion.

Ehuru innevarande års Revisorer väl inse, att denna anmärkning, som af Riksdagen
godkändes, icke kunnat under det nuvarande revisionsåret föranleda någon
rättelse, hafva de dock ansett sig höra nämna, att äfven år 1873 betydliga partier
skogseffekter blifvit försålda under hand, i stället för att hafva utlysts till försäljning
på offentlig auktion. Så hafva under hand sålts för 4,736 kronor 28 öre, och på
auktion för 3,006 kronor 80 öre.

Reservation anförd af Herrar Grefve Gyldenstolpe, Sjöbring och Svedberg,
Lätt. A.

Ulriksdals Kongl. lustslott.
Debet.

Balans från år 1872:

Ålgång....................................... 104: 13.

Uppbörd:

Statsanslag............................... 8,250: _

Arrenden, hyror och tomtören................... 4,548: 92.

Anslag från Hans Maj:t Konungens hofförvaltning........ 4.000: —

Anmärkningsmedel.......................... 4: — 16802. 92>

Balans till är 1874:

Skulder........................................ 1,006:77.

Summa 17,913: 82.

— 8 -

Skuld

Kredit.

Balans från år 1872:

1,000: -

Utgifter:

Slottsstatens aflöning m. m.............

Diverse aflöningar m. m...............

Utskylder och pastoralier.............

Renhållning m. ...................

Jordbrukets och stallets omkostnader......

Amortering af skuld för värdshusbyggnaden . .

Räntor ........................

Ved och sågning deraf...............

Byggnads- och reparationsarbeten.........

Eldstäders och brandredskaps underhåll.....

Diverse........................

4,000: —

1,990: —

610: 48.

216: 44.

2,916: 27.

1,846: —

60: —

1,094: 91.

2,942: 72.

428: 75.

808: 30. 1691Z. 82,
Summa 17,913: 82.

Haga lustslott och park.

Debet.

Tillgång

Balans från år 1372:

79: 57.

Uppbörd:

Statsanslag............

Arrenden och hyresmedel . . .
För försålda trädgårdsprodukter
Diverse medel..........

8,000: —

2,837: 50.

10,468: 66.

210-'' ~ 21,516: 16.

Skulder

Balans till år 1874:

..... 1,110: 88.

Summa 22,706: 61.

Transport

619^52.

619: 52.

Skuld

Kredit.

Balans från år 1872:

— 9 —

Transport

Utgifter:

Slottsstatens aflöning.................. 2 770-

Aflöning till trädgårdsdirektören och arbetspersonalen vid

trädgården............................ 4 3gg,

Utskylder samt pastoralier..................... ’ggj

Arvode samt gratialafgifter..............

För renhållning vid slottet...............

Byggnader och reparationer.................

Utfodring...................

Utgifter för trädgården......................... :

Diverse utgifter.................

619: 52.

	—
	90.
380	—
195	—
	02.
	—
. 10,558	36.
	94.

22,047: 22.

Kontant behållning

Balans till år 1874:

..... 39: 87.

Summa 22,706: 61.

Strömsholms slott.

Tillgång .

Statsanslag.

Skuld

Aflöning...........

Läkarearvode........

Reparationskostnad.....

Upphandling af materialier
Diverse utgifter.......

Debet.

Balans från år 1872:

......................... 691: 13.

Uppbörd:

......................... 3,000: —

Balans till år 1874:

................... 24: 33.

Summa 3,715: 46.

Kredit.

Utgifter:

................... 1,655: 81.

................... 37: 50.

................... 142: 76.

................... 159: 45.

.................. 311: 85- 2,307: 37.

Transport 2,307: 37.

i?ei\ Ber, 1875 angående Statsverket,

— 10 —

Transport 2,307: 37.

Balans till år 1874:

Förskott................................ 1,380: —

Inventariers värde........................._j__28: _09. 1^408: 09.

Summa 3,715: 46.

Aii fira H lifva (It i tel 11.

Kong!. Fångvårdsstyrelsen.

A) F ån g vård s an slaget.
Debet.

Balans från år 1872:

Tillgångar

692,786: 30.

Uppbörd:

Leverering från Kongl. Statskontoret:

Ordinarie atiöningsanslaget................1114,00/: uu.

Af Andra hufvudtitelns allmänna besparingar .... 438: Öl.

Förslagsanslaget till fångars vård och

underhåll............. 1,397,939: 86.

Öfråga inkomster, specificerade i Kongl.

Fångvårdsstyrelsens tryckta underdåniga
berättelse för år 1873, tabellen
N:o XI V, pag. 51 ...... 192,236: 99. 1,590476: 85. 1,735 272: 36.

Balans till år 1874:

Skulder:

Återstående utgifter
I allmänhet ....

268: 04.

700,539: 74. 700,807: 78.

Summa 3,178,866: 44.

Kredit.

Balans från dr 1872:

Skulder

...... 692,786: 30.

Transport 692,786: 30.

11 —

Transport 692,786: 30.

Utgifter :

Diverse utbetalningar, specificerade i ofvan omförmälda underdåniga

berättelse, tab. XV pag. 53 ............. 1,774,861: 08.

Vikariatsarvoden....................... 438: Öl.

Besparing å ordinarie aflöningsanslaget, levererad till

Kongl. Statskontoret år 1874 ............ 9,973: 27. 1^785,272: 36.

Balans till år 1874:

Tillgångar:

Kontant behållning ...................

Behållning af materialier................

Förskott.........................

Anmärkta poster....................

Propriebalanser.....................

Fordringar .......................

94,859: 18.

219,480: 74.

27,204: 79.

146: 26.

7,063: 52.

352,053: 29. 70Q)807: 73.

Summa 3,178,866: 44.

B) Anslaget till vård och underhåll af läns- och kronohäkten.

Tillgångar
Statsanslag
Skulder . .

Debet.

Balans från är 1872:

........................ 4,507: 37.

Uppbörd:

........................ 13,500: —

Balans till år 1874:

.................... 6,490: 98.

Summa 24,498: 35.

Kredit.

Balans från år 1872:

Skulder............................

Utgifter:

Underhålls- och reparationskostnader..........

Bakms till år 1874:

Tillgångar:

Kontant behållning...................

770: 29.
20,041: 59.

3,686: 47.

Summa 24,498: 35.

— 12 —

C) Extra anslag till fängelsebyggnader.
l:o. Anslag till härads- och stadsfäeigelser.

Tillgångar...........

Debet.

Balans från år 1872:

Häradshäkten. Stadshäkten. Summa.

Tillgångar:

Kontant behållning . . .

Kredit.

Balans till år 187i:

.............. 313: 22. 184: 83. 498: 05.

2:o. Anslaget till uppförande af ett nytt straffängclse i Karlskrona.

Tillgångar...........

Debet.

Balans från år 1872:

Tillgångar:

Kontant behållning . . .

Kredit.

Balans till år 1874:

3:o. Anslaget till nya fängelsebyggnader efter cellsystem^.

Tillgångar..........

Debet.

Balans från år 1872:

Uppbörd:

Bidrag från Norrköpings och Norrtelje stad samt vissa härader för uppförande
af kronocellfängelserna i Norrköping och Norrtelje..... 3,169: 16.

Summa 12,153: 05.

— 13 —

Kredit.

01 gift er:

För kronohäktet i VVestervik m. ro.........

Tillgångar:

Kontant behållning

Balans till år 187i:

611: 72.

..... 11,541: 33.

Summa 12,153: 05.

4:o. Anslaget till inrättande inom Nya Varhet af ett straffarbetsfängelse.

Debet.

Upphörd:

1872 års extra ordinarie anslag........................ 70,000: ____

1873 års d:o eko ........................ 40,000: _

Summa 110,000: —

Under år 1872
„ år 1873

Tillgångar:

Kontant behållning

Kredit.

Utgifter:

................. 19,500: —

...............• 28,352: 12. 47^53. 12.

Balans till år 187i:

..... 62,147: 88.

Summa 110,000: —

§ I Vid

läns- och kronohäktena sysselsättas fångarne med åtskilliga handtverk och
arbeten, hvilka förläggas och anordnas af fängelsernas föreståndare. Inkomsten deraf
fördelas så, att eu del kommer fångarne till godo, en del tillfaller fängelsedirektörerne
och vaktbetjeningen och en del ingår till fängelsernas besparingskassor. År
1874 uppgick den behållna inkomsten af fångarnes arbeten vid läns- och kronohäktena
till 103,036 kronor 22 öre. Då fångarnes arbete val i främsta rummet tillhör
staten, är anmärkningsvärd!, att icke någon del af ifrågavarande inkomst är afsedd
att komma statsverket till godo, och hafva Revisorer^ derför ansett sig höra å
förhållandet fästa uppmärksamhet.

§ 2.

För att på stället erhålla en närmare kännedom om fängelsernas beskaffenhet
hafva en del af Statsrevisorerne besökt straflangelserna å Långholmen, i Malmö och
Landskrona för män samt de i Stockholm och Norrköping för qvinno!''.

Såsom bekant, befinner sig vårt fängelseväsen för närvarande i ett öfvergångstillstånd,
nemligen från systemet med gemensamhetsfängelse så val natt som dag till
systemet med nattceller och tysthetsarbete i mindre grupper och under sträng bevakning
under dagen.

De flesta anmärkningar, som skulle kunna göras emot tillståndet i fängelserna,
härleda sig från gemensamhetssystemet. Så länge detsamma åt brist pa nattceller
o. s. v. måste tillämpas, är öfver hufvud ingen verklig förbättring af förbrytaren tankbar
Tvärtom försämras derigenom de felaktiga och mindre brottsliga samt utbildas
i de Hosta fall till fulländade förbrytare. Den göda verkan, som åsyftas genom fångens
hållande i cell under längre eller kortare tid af första straffaret och hvilken
vanligtvis icke heller under denna tid uteblifver, tillintetgöra i de flesta tall dä han
sammanblandas med de »kriga fångare. Om han då äfven under dagen kan bevakas
förderfvas han under natten i sedligt och moraliskt hänseende genom samvara!
med de äldre förbrytarne samt den ofta grymma behandling, desse sins emellan gorå
sig skyldige till. Sålunda går mången, som börjat med en lindrigare förbrytelse och
hvilken genom ett ändamålsenligt fängelseväsen kunnat återvinnas åt samhallet, förlorad
för detsamma och utbildas systematiskt till dess oförsonlige fiende. Så länge
gemensamhetssystemet finnes, måste våra fängelser, i stället för att förbättra iorbrytarne
och minska deras antal, blitva skolor för brottet, hvilka utveckla fångarnes
dåliga anlag och öka deras antal.

Såsom eu för hela samhället i högsta grad vigtig angelägenhet måste man derföre
anse, att tillräckliga medel, så fort tillgångar^ medgifva, beviljas till det nya
systemets fullständiga genomförande vid alla rikets straftängelser. De om äfven störa
summor, som dertill erfordras, skola snart rikligen återgäldas genom en varaktigare
förbättring hos de första gången fallna, genom ett mindre antal fångar, genom en
fåtaligare fångbevakning och genom deraf följande minskade kostnader foi ängvården.
Redan i fängelset vid Malmö, der nattcellsystemet delvis börjat tillämpas, både
Revisorer!!-; tillfälle att gorå sig öfvertygade om dess välgörande följder.

Men om äfven blott genom nämnda systems fullständiga tillämpande eu verklig
och genomgripande förbättring af vårt fängelseväsen kan åstadkommas, föreställa sig
Revisorer!!-; dock, att under det öfvergångstillstånd, som dessförinnan måste ega ruin,
en eller annan åtgärd skulle kunna vidtagas, hvarigenom de värsta olagenheterna åt
det gamla systemet i någon män minskades. Häribland må i främsta rummet raknäs,
att vissa kategorier af brottslingar, i den mån tillgången på lokaler det medgåtve,
åtskildes. Den ofta ganska starkt utpreglade karaktersskilnad, som kunnat iakttagas,
t. ex. emellan mördare, tjufva!'', äldre förbrytare, yngre dylika och försvarslösa, synes
nödvändiggöra detta.

Fn dylik skilnad både Revisorer''^ tillfredsställelsen att iakttaga vid qvinnofängelset
i Stockholm; och de fördelaktiga följderna deraf voro lätt förnimbara. Men
vid qvinnoiangelset i Norrköping syntes fångarne varit för mycket sammanblandade,

fastän ledig lokal för en bland de ofvan nämnda kategorierna, t. ex. för barnamörderskor,
hvilka mest synas deraf vara i behof, icke saknades. Oaktadt det nya
nattcellfängelset vid Nya Yarfvet i Göteborg skall vara bestämdt för yngre, ännu
icke oförbätterlige manliga fångars upptagande, lärer exempel dock ej saknas, att
sådane genast blifvit insalta äfven i de äldre gemensamhetsfängelserna. I det gamla
fängelset för manliga lifstidsfångar vid Landskrona, der gemensamhetssystemet ännu i
hela dess utsträckning är rådande, erhöllo de besökande Revisorerne tillfälle att
öfvertyga sig om dess sorgliga sida. Särskild! anse de sig höra anmärka, att de
logementer, der fångarne nattetid förvaras, syntes alldeles för inskränkta; inemot 300
personer måste inhysas i en ingalunda stor byggnad, hvarjemte hängmattorna, som
utgjorde fångarnes sökplatser, voro uppsätta i trenne rader öfver hvarandra i ganska
låga ruin. Flera lokaler syntes dock för en ringa kostnad kunnat beredas, och man
synes således icke hafva begagna! alla till buds stående medel för att hindra den i
högsta måtto skadliga sammanblandningen af fångar utaf alla möjliga kategorier.
Dessutom saknades inom fängelse! drickbar! vatten, hvithet likväl utan särdeles stor
utgift dit torde kunna ledas från den närliggande stadens vattenledning.

Såsom en annan åtgärd, att, innan nattcellsystemets fullständiga införande,
något minska de med gemensamhetsfängelserna förknippade olägenheterna, torde kunna
ifrågasättas en noggrannare bevakning af logera eufoni a under nätterna. En dylik
bevakning saknas visserligen icke för närvarande helt och hållet, hvarjemte en svag
belysning underhålles; men dessa åtgärder äro alldeles otillräckliga att hindra det
moraliska och sedliga förderfvets kringgripande, äfvensom den upprörande behandling
fångarne utöfva mot hvarandra.

Den kost, som i fängelserna bestås, torde, då materialierna äro af god beskaffenhet
samt väl tillredda, i allmänhet vara ändamålsenlig och tillräcklig för fångar
med svagare kroppskonstitution, eller hvilka icke underkastas svårare arbete. Deremot
äro meningarne ej delade derom, att den måste anses otillräcklig för fångar
med starkare kroppskonstitution och hvilka, såsom flertalet, underkastas hårdare eller
strängare arbete. Och på det dessa skola erhålla tillräcklig föda, måste det medgifvande
öfverallt göras, att fångarne af de intjenta premierna tillåtas använda en
del till kostens förbättrande.

Härigenom blir premiesystemet nästan eu nödvändighet. I likhet med föregående
års Statsrevisorer, måste man emellertid anse, att detsamma, sålunda tillämpad!, innebär en
orättvisa, som hos fångarne borttager öfvertygelsen om straffets likartade beskaffenhet
för alla. Ty derigenom blir det möjligt för sådane, som idka ett indrägtigare handtverk
eller hafva större kroppskrafter, att skaffa sig bättre föda, än de öfriga.

Det synes billigt, att staten, då den ådömer brottslingen straffarbete, d. v. s.
bård! och strängt arbete, äfven består en föda, som för fången gör möjligt att
uthärda detsamma. Den nuvarande dagportionen, som synes vara väl knapp, torde
derföre så till vida höra tillökas, att ett frukostmål, som nu saknas, kunde erhållas.
Härigenom bortfaller premiesystemets nödvändighet ur denna synpunkt. Och om
man fortfarande anser det behöflig!, för att af fången erhålla största möjliga arbete,
så böra premierna åtminstone blott utgå i form af besparing, som vid lössläppandet
till fången öfverlemnas.

En annan omständighet, som äfven måste minska fångens öfvertygelse. om
lagens likhet för alla, försvårar lian förbättring och öka hans fiendtliga stämning mot
samhället, är den olikhet i straff för samma förbrytelse, som uppkommit genom de

— 16 —

lindringar i strafflagens bestämmelse^ h vil ka tid efter annan blifvit vidtagna, och
särdeles vid 1872 års riksdag i afseende på upprepade tjufnadsbrott. Huru tidsenliga
dessa lindringar än må anses vara, hafva de dock bland fångarne förorsakat mycket
missnöje och lära till och med försvårat ordningens upprätthållande. Nekas kan ej
heller, att det måste verka kränkande för rättskänslan, att en fånge, dömd efter den
äldre strafflagen, måste försona samma brott med flerdubbelt längre strafftid, än en
annan, dömd efter den yngre strafflagen. Särdeles upprörande förekommer denna
skilnad, då det blir frågan om fjerde eller femte resan stöld, hvilken enligt den äldre
strafflagen blott kunde försonas med lifstidsfängelse, under det den yngre allenast
påbjuder 4 till 10 års straffarbete, ja, i vissa mildrande fall ännu mindre. Och den
förvärras än ytterligare derigenom, att lifstidsfånge genom den minsta disciplinära
förseelse förverkar den nåd, som efter tio års oklanderligt uppförande annars vanligtvis
kom honom till del, då deremot en annan fånge, dömd enligt den lindrigare strafflagen,
för samma förbrytelse kan begå så många disciplinärfel som helst, utan att
hans strafftid derigenom förlänges. Ja, till och med en lifstidsfånge, som en gång
erhållit nåd och blifvit lössläppt, ådömes sedermera vid första mindre förbrytelse åter
fängelse för lifstid.

Sant är, att detta missförhållande efter hand måste upphöra, i mån af de
äldre fångarnes afgång. Men orättvisan är och blir derföre icke mindre påtaglig
under öfvergångstiden. Ett medel att undvika dess värsta olägenheter vore, att åtminstone
hålla de efter olika grunder dömda fångarne åtskilda i olika lokaler, eller
ännu hellre i olika fängelser, hvarigenom den bittra jemförelsen ej alltför skarpt
gjorde sig gällande.

I sammanhang härmed kunna Revisorerne ej underlåta att omnämna det öde,
som ofta drabbar militärpersoner, hvilka enligt den nya militärstrafflagen för gröfre
subordinationsbrott af krigsrätt ådömas straffarbete. Utfaller detta straff på en tid
af 2 år eller derunder, hålles fången hela tiden i cell och har derutöfver intet värre
lidande. Men utfaller straffet en enda dag längre än 2 år, hålles han blott eu kortare
tid i cell, men instickes derefter bland den gemena förbrytarehopen, der han
inom kort, så vida han ej blifvit begåfvad med en ovanlig hederskänsla, på sätt ofvan
är antydt, förvandlas till en förderfvad brottsling. Sålunda blir mången yngling, som
kanhända i ett ögonblick af hastig uppbrusning förgått sig mot förman, underkastad
ett vanärande straff och brännmärkt för hela sitt lif. Äfven här synes intet annat''
korrektiv finnas, än beredande af särskilda lokaler eller fängelser.

På förfrågan hafva Revisorerne erhållit den upplysning, att prygelstraffet såsom
disciplinärstraff i allmänhet allt mera sällan behöfver användas, utan att ordningen
inom fängelserna i de flesta fall kan upprätthållas genom förminskad kost, ljus eller
mörk cell med eller utan sängkläder o. s. v.

För öfrig! kunna Revisorerne med glädje omförmäla, att den början till skolors
inrättande för yngre brottslingar, som blifvit gjord vid fängelserna å Långholmen
och i Malmö, redan burit göda frukter, fastän äfven dessa frukter förderfvas, när
fångarne efter den första celltiden instickas bland äldre förbrytare.

Så väl de af föregående årets Revisorer gjorda framställningar angående
fångväsendets ordnande, som hvad här ofvan nu blifvit anfördt, har synts Revisorer''^
ådagalägga, att donna fråga i flera hänseenden krafvel- vidare undersökning och utredning;
och hafva, på grund häråt samt med fästadt afseende på frågans störa vigt,
Revisorerne ansett sig höra på dessa förhållanden fästa Riksdagens ytterligare uppmärksamhet,
till den åtgärd som må finnas af omständigheterna påkallad.

Reservation anförd af Herr Sven Nilsson, lutt. B.

Vid slutet af Augusti månad 1875 uppgick antalet

Lifstidsfåugar vid Landskrona straffängelse.........

„ Warbergs dito .........

„ Norrköpings dito (kvinnor).....

Straffångar, dömde på viss tid:

vid straffängelset å Långholmen.......

dito	i Malmö . . .
dito	i Karlskrona
dito	å Nya Varfvet.....
dito	i Norrköping	(qvinnor)
dito	å Norrmalm	(d:o)
dito	i Göteborg	(d:o)

Försvarslöse

vid Kronoarbetsstationen å Borghamn . .

„ dito å Tjurkö.....

Kronoarbetskompaniet å Waxholm . .

„ Straftängelset å Långholmen......

dito i Malmö.........

„ dito å Nya Varfvet......

„ dito i Warberg........

„ dito å Norrmalm (qvinnor) .

till 293.

.. 210.

600.

289.

187.

114.

66.

192.

74.

139.

252.

185.

34,

20.

15.

121.

Uer. T>er. 1Slr> angående Statsverket.

- 18 —

Tredje Hufvudtiteln.

Kong!. Utrikes-departementet.

A) Kabinettskassans inkomster och utgifter.

Debet.

Balans från år 1872:

Tillgångar..................................... 6(1,704: 90.

Uppbörd:

Anslagen å riksstatens tredje hufvud titel:

Till diplomatiska utgifter...................

Norska statsverkets bidrag..................

Bidrag från konsulsfonden till Departementets expedition

436,800: —

181,488: 96.

7>7Q0: ~ 625,988: 96.

Summa 692,693: 86.

Kredit.

Utgifter:

Statsministerslönen.......................

Departementets expedition...................

Ministerstaten...........................

Skrifmaterialier, tryckningskostnader m. m.. . . 3,036: 63.
Möblers anskaffande och underhåll, inköp af

böcker och kartor, frakt m. in........ 2,996: 64.

Prenumeration å tidningar m. m.......... 1,685: 61.

Telegrafporto.................... 6,681: 25.

Postporto....................... 6,056: 85.

Ekiperingspenningar ................32,000: —

V exelomkostnader.................. 71: —

Beskickningarnes extra utgifter.......... 6,468: 31.

Rese- och kurirkostnader............. 5,093: 41.

Utomordentliga beskickningar m. in........ 11,927: —

Hemliga utgifter.................. 13,193: 33.

Diverse utgifter................... 21,792: 51.

24,000: —
41,700: —
435,535: 82.

111,002: 54.

612,238:

36.

Transport 612,238: 36.

Balans till år 1874:

Transport 612,238: 36.

Tillgångar:

Kontant behållning:

Af anslaget från svenska statsverket........... 56,792: 12.

Af dito från norska dito ........... 23,663: 38. gg gg

Summa 692,693: 86.

B) Anslaget till underhåll åt'' svenska kyrkan i London och svenska
kronans egendom i Konstantinopel.

Debet.

Uppbörd:

Återstoden af 1872 års statsanslag, 7,000 R:dr....... 2,758: 16.

1873 års statsanslag....................... 6,880: — g ggg. ^g

Summa 9,638: 16.

Kredit.

Utgifter:

Underhåll af svenska kronans egendom i Konstantinopel . . 4,044: —

Dito af svenska kyrkan i London............ 1,808: — g gg£. _

Balans till år 187i:

Tillgångar:

Kontant behållning .............................. 3,786: 16.

Summa 9,638: 16.

C) Konsulsfonden.

Debet.

Balans från år 1872:

Tillgångar................................... 3,330: 43.

Uppbörd:

Sveriges bidrag.......................... 160,000: —

Norges bidrag, efter afdrag af mäklarecourtage....... 119,663: 05.

Utaf de i Storbritanniens och Irlands hamnar uppburna

lästafgifter........................... 62,448: 75. 342,111: BO.

Summa 345,442: 23.

— 20 -

Kredit.

Utgifter:

Konsulernes atlöning, expektans! öner och pensioner.....

Förvaltningskostnad:

Bidrag till aflöning åt Kongl. Utrikesdepartementets

expedition ................... 7,700: —

Skrifmaterialier och expenser......... . 2,995: 06.

Konsulernes embetsutgifter...................

Vexelomkostnader........................

Extra utgifter..........................

319,735: 13.

10,095: 06.
4,407: 93.
97: —
642: 90.

335,578: 02.

Tillgångar:

Kontant behållning

Balans till år 1874:

..... 9,864: 21.

Summa 345,442: 23.

Fjerde Hufvudtiteln.

Kong! Arméförvaltningen.

För att lemna en öfversigt af samtliga de under Arméförvaltningens inseende
stälda medel och fonder, hafva Bevisorerne låtit upprätta nedan stående sammandrag,
dervid Revisorerne beträffande skiljaktigheten mellan dessa sitieruppgifter och dem,
som i kapitalkonto till rikshufvudboken äro meddelade, hänvisa till hvad i nästlidet
års revisionsberättelse är rörande Arméförvaltningens räkenskapstormulär anfördt:

_ 22

Inom limen balan -

serade

Debet.

A) Förvaltningens hufvudbok. i:o. Ordinarie anslag.	Fordringar och för-skott från år 1872.	Skulder 1874	Reservation från år 1872.	Anslag.		* Uppbörd.	Brist.
Chefen för Landtförsvarsdepartementet..........			__	__	___		17,000
Landtförsvarsdepartementets kansliexpedition ......	—	—	—	—	- ---	—	39,000	—	—	—	_ _
d:o d:o kommandoexpedition ....	i	66	582 71	—	—	16.450	—	—	—
! Arméförvaltningen.....................	—	—	---	—	2.090	—	123,700	—	11,925	_
Generalitetsstaten......................	--- —	—	—	—	225		72.350	__			__
Generalstabsofficerares bildande..............	i	12	467 41	----	—	10,000	—	- - -
Topografiska kåren.....................	—	—	—	—	—	—	36.250	—	—			_
Artilleristaben........................	147	66	—	—	- ---	_	6,400	—	147	66	— _
Ofverkommendantsexpeditionen i Stockholm.......	40	67	—				6.015	--	40	67	__
Kommendantsstaten.....................	—	—	—	_	1,407 02	11,417	—	—		_ _	_
Krigsskolan.........................	----	—	—	—	___	—	79.888	25	—			_
Allmänna garnisonssjukhuset................	—	—	—	—	34.141180	62.650	—	____
Resestipendium för militärläkare .............	—	—	—	—	- ---	—	2.000	—	----
Indelta kavalleri- och infanteri-regementena.......		—	—	—	30,53151	446,116	40	27	23
Inlösen af dagsverksskyldighet från hästhemman i Skåne	—	—	—	—	—	—	4.500	—
Roteringsunderstöd.....................	4.068	16	—	—	__''___	—	12.500	—
Till löneförbättringar vid indelta armén.........	80,835	65	----	—	159,608\|30	100,000	—	1,064	63
Militieboställskassan..................... Indelta arméns och Vermlands fältjägareregementes						—	24,841	72
vapenÖfningar..................... Indelta arméns vapenÖfningar (förslagsanslag för år	467,080	71	7.027	43		—	1,200,000	—	20,929	50	—	—
1860)..........................	150	—		—		—
Till trossens underhåll...................							26,520
Lifgardet till häst.....................	----	_	__	—	11.655	38	128,124 55			__	_
Husarregementet Konung Carl XV............	ce tf*	_	---	—	1.734	99	161,878	16	7.887	42	,__
Svea lifgarde.........................	—	_	1,543	48	23.155	90	172,334 171,949	32	__--	—	---
Andra lifgardet.......................	903	38	__	—	21,673	66	32
Vermlands fältjägareregemente...............	2,701	33	___	—	6.900	--	69,490	50	2,039	—	__ _
Svea, Göta och Vendes artilleriregementen........	33,674	77	4 569	72	8,698	85	949,302	54	24.592	16
Marinregementet.......................	3 075	21	48	36	143,065	60	248,228	42	599	34
Fortifikationen........................	10,110 77	1.134	41	3,000	—	231,383	31	2.627	43
Kavalleri- och artillerihästars remontering och skoning Lega för hästar till artilleriets och pontonierbatal jonens	21,955 75	532	21		—	67,261	25	5,438	26	—	—
exercis......................... Fouragering af artilleriets och pontonierbataljonens samt	177 30	- --			—	58,399	69	----	—	—	—
värfvade kavalleriets hästar.............	82,957	55	2,691	74	-----	—	439,700	—	3,553	05	27.658	06
Mathållning för manskapet vid garnisonsregementena . .	17,372 89	9,877	34	—	—	358,000	—	170,639	50	148,038	20
Lifbeväringsregementet...................	10118	—	—	----	_	15,911	50	101	18	_ __
Gotlands nationalbeväring.................	2,146 57	849	97	453 39	141,878	90	525	87	__ _
Hallands beväring......................	- ---	--	—	—	----	_	7.500	—	___
Vesternorrlands bevärino;..................	8	35	22	! oo i CD	•---	_	6.295	_	___	—	—	_
Transport	683,694 68	29,347 62	448,341 40	5,525,235 83	252,137	90	175,696 26

* Under rubriken »Uppbörd» upptagas återdebiterade medel, från andra anslag eller fonder öfverförda ersättningar, föranslag
m. m.

** Rubriken »Omföring» omfattar dels å ordinarie anslag uppkomna besparingar, tillhopa 110,935 R:dr 6 öre, som tillgodoringar
godtgjorts, dels ock å extra anslag belopp, hvilka från ett till annat konto blifvit öfverförda.

e d i t.

** Om-föring. . .	Skulder och anticipa-tioner till år 1874,	Skulder och anti-cipationer från år 1872.	Anordnad!.
—		500	_	500		17.000
•— —						39,000	—
			-			16,450	—
—	_	9,316	66	10,600	—	134,019	87
---	_	—	_	—	—	68,807	25
1,50526	- - -	_	5	26	11,500	—
						34,250	—
- --		____	—	—	—	6.400	—
						6,015	-
—				—	—	11.405	02
—	—	___	—	—	—	79,888	25
—	—	_ ___	_	— -		63,500
—	—	_____	—	—	—	2,000
2243	03	----	—	—	—	448,517	97
						9,768	90
					—	76,555	85
__	—	— ---	_	—	_	24,841	72
— —	—	240,27u	39327,505	65	1,133,694	24
						2> i,520
- -	—	199	93	—	—	124.944	10
''- -	—	—	—	—	_	162,256 50
CO 02 OO	53	8,900	—	—	—	182.972 19
— —	—	9,047	09	903	38	182.244 96
	—	----		2.701138	68,943 27

Inom Union balanserade.

| Affördt till j
redovisning | Reservation
af K. Stats-1till år 1874. !

I kontoret.

Summa.

Skulder
från år

1872.

Fordringar
och förskott
till

år 1874.

611179--

1.81)217*--

1,800—!
875 —

--j— 2,000i—''-

--— 147 66-

--j— 40 67 -

12 —

!_!_

J_U _ _i.
-j—1 1,4071-

I !

661
26

4,500 —
2,73110

—j—| 83.29180

.0,400 20

184,117 08

17,500
39,000
16,450
147,031
72,575
11.505
86.250
6,547
6,055
12.824
79,888
96,79180

2,milis,
918^17
4,500 —
12,5001—
260,672,93
24,84172

1,461,199 89

!= = =.“

179 20
23;42

4,842 06

4,236 86
17,676 45

587,206

.34

20,8001-

17,976,69! 935,057 94

-—! 6.

,981

,244

319

784

07-

bo -

— —	—! 2,86252 '' 17	84	121,736 77	: i !	!
00 ce	57---i— 8.232	14	220,94818	__-_1____1
	—i-----j—,--	-j	58,871 16	-----1 18.828 35	----
—	-------—	—	26,496 —	— —— 3,1,903 69	— -
— —	1		470,91111	________	\|
— —	—---—168.800		507.877 70	--1_____ \|_	1
— —	_1___1_1__'' _		11.380 —	--— 4.632 68	_______!
—	—!---!— 241	02	136,904 64	--— 5.712 50	___L
—	_,_____I_i__	-1	7,500 —	----1___-_	_i
		__1	5,499 16	—(— 795:84	---L
8,000^39'' 291,796 59587,483	311	5,434,677 75	7,231 Ilo 88.407i77

ll,054

22.211
< 9,201

50,358

273,001

11,188

26,520 —
139,979-86
171,500 57
205,183175
202,670!07
78,429 50
1,003,393
394,755
240,369
72,699

57:94

86408

JO!

51''

66150!
17 84!
1,04794

58,399 69

—! 470,911 ill

—! 676,677|70j

—1 16.012168

—! 142.858 16

7.500,--—1 6.2951—

2,014 63[
1,97504

218 03j

199 93

8,800 —
9.047109
:i.522>33
49,380 08
2,862152
20,520151
14,986 45

17080

97.450 06
42*994 75
12.59
4,562 21

--638,408 441 6,701.208 37! ll,699|06j 863,83l|69

säljningsmedel, tomtören och arrendemedel samt från Statskontoret erhållna ersättningar för brister i föregående års förslagsvis
hufvudtitelns allmänna besparingar samt å enahanda anslag befinna brister, tillhopa 85,907 R:dr 70 öre, som af samma bespa -

Inom Union balan-serade.

D e

b e t.

i |

Fordringar skulder

och för- o

, ., c e 1 till ål-skott från i ,,

o -i ntrn 1 J O i tr-äl'' 1872. j

Reservation i

från åt- i Anslag.

1872.

Uppbörd.

Brist,

Transport i 688,694681 ‘29,347 62j 448,341 44).'' 5,525,235 88

Beväringsmanskapets vapenöfning............. 257,82519 97.076(83.

Försvarsverket till lands i allmänhet, eller Armé för- j
vattningens departementer: |

Artilleri-departementet.................j

Fortifikations- d:o ................

Intendents- d:o ................

Till lik- och släpmnnderingar vid rothållsregementena
Inqvarteringskostnader i Stockholm...........

252,137 90 175,696|26
5,845 49 81,489 4$

261,04339
11,407,10672
j 1.266^76454
29875!

5,386|59[
3,185 36
13,76094
51X12 29

362,312; Ul!
131,416]96|
276.33291!
12,852 62

Inqvarteringens ordnande i d:o .......

Inqvarteringskostnader i landsorterna ......

Salpeteruppköp..................

Ved och ljus vid fästnings- och garnisonsorter
För en ridskola vid Strömsholms kungsgård . .

Till skjutskolor .........._.......

Spanmålsupphandlings- och bagerikostnader . ,

D urchmarchekostnader.............

Rese- och traktamentspenningar.....

Skrifmaterialier och expenser, ved m.

förvaltningen m. 9. verk..........

D:o för Landtförsvarsdepartementets kansliexpedition . .

5 Extra utgifter........................

j Fjerde hufvudtitelns besparingar............• •

\ Upp- och afföres indelta räntor och indelt spanmål å
j anslaget till indelta kavalleri- och infanteriregementena.
..............

30,000— —
, __I_I

715196''

2.644,83

li -

kör Arrné -

2,998 82 i
11,80455
.____I_

2,232 60

1.33 40
99 20
3,586|64j
9,5631581

. ___!_!

936 021—

— 11,653 651

— 17,208 23!
26,855 75!

8,761 571

:!j47 |

10819-----—

— — 6,129195

399,200 51;
119,650 —
!X>8!94132
262520 —''■
18.000 —
21,450—;
86.000''

101.128

23.739

904,238

■>‘>r

9,442

334125'' 2.964 76

42!

110,000 —	671 51 ----1
33.000''—!	636 41 i — — \|
14.200——	_1_1__!
9,000 —	556 73j — —
37,500''—	--- -v-	—
8,000:--	--1-j--	—
70,000 —	6,750 29! 19,223	68
8,770—1	182 721--	—
2.81834 —	700	87
67.500]—‘	293 50 --	—
''	45,541*11 --
i j 2,361,514—-	__L\| ___

Säger ordinarie anslag 4,080,116!47|l54,813;3lll,446''484l5lll0,613,300l-|l,341,782l78l 289,517|42
2:o. Extra ordinarie anslag.

För fullföljande af artilleriets organisation.......

Till uppsättning af ytterligare fortifikationstrnpper . . .
Till fortsättande af Topografiska kårens arbeten . . . .
Understöd åt officerare, anstälde i utländsk krigstjenst
Fyllnad i anslagen till garnisonsregementenas kokinrätt ningskostnader.

...............__•••••

Till lista Lifgrenadierregementet för saknad af öfverste bostället

ICongsbro...................

Karlsborgs fästningsbyggnad................

Karlskrona d:o ........-.......

Till förberedande åtgärder för Stockholms förseende med

befästningar......................

„ förstärkande af Waxholms fästnings murar.....

,, skansanläggningen vid Oxdjupet...........

„ anskaffning af ett nytt krigsbryggeekipage.....

,, försänkningar i Stockholms skärgård........

„ fortifikationsmateriel..................

Transport

122,15176!--

223,884

6,395

_____I

3,000

1,400 —

520] 31
— 173,647117

9,566 77 j
395 —

145,526 08 —
44,709 40—
60,000-—
9.000 — —

300.000 —

450.000 — -

67—!--—

650—■ ■—

5,000

— — 60,260 06 --

270,000 —---1

--I— 92,600—---—

10,000]—!---—I 127,6001—I —---!—;•

137 151:76 — — !— 699,269 07; l,279,235|48l

717

— 25

Omföring.

8,000

6,169

Skulder och
anticipationer

till år
1874.

Kredit.

39 291,79659

4,636 22

13,136

3,965

67,527

12-

64-

110,935 06

Skulder
och anticipationer

från år

1872.

537,483

10,355

Anordnadt.

Besparing,

5,434,677 75
686,83492

673,327
16] 219,303

—! 1,962,012
— 268,050

27,667
22,575
39,299
109,453
38,272
10,650
14.600
36,605
1,168
95,973

12.918

3,519

49,706

107,160

7,23110

Omföring.

83,407177 -

Affördt till
redovisning
af K. Statskontoret.

! f

1,218.26

15,203

65-

Reservation

till år 1874-

Summa.

Inom linien balanserade.

Skulder
från år

1872.

638,408

441 6,701,208
'' 686,834

189,313

112,674

127.500

13491

1,519 83

12.164 96
40,886 73
15.59338

- —; 12,323,64---]— 11,893 45

— 35,907 70---— 155,382183

37 i 11,699.06
92 60,919 30

862,641

342,333

2.089,513 04
281,542 58
27,667
24,094
39,299
110,671
38,272
25,853
26*764 96
77,491 87
16,761 57
95.973 97
'' i

12,918 36
3,519 21
73,923 45
298,450 68

4,126 48
3,259,75
7,509 12
3,968 53

533

Fordringar
och förskott
till

år 1874.

863,831

263,804

355 58

145

2,361,514-

281,931 13
187,44128
1,381,941] 74
1,095,673151
160 63
31.200
35
1,039
5,717
12.008

1,444

4,424

59,143

146,842;76j 359,323 68]547,838 47 42,175,289>9

8,449 36 146,842.76]--

-1,318,830.57 14,197,251 15] 92,517.54 4,189,867 48

212,981 61 77,334

352,301176 83,810

21,700

44,709

60.000

9,500

1,400

—] 473,272

61] 585,647

395 —
84] 538,490 92

5,600]-

7,600''-

347,71084!
6,395 —j

2,500

520

441

10.216

60,260

87.000

120,000

369,410.84 —-- 9,000

51,10440 — — — 166,86116
60,000—1 — -12.000— — -

1,400]-

31 520 31

72; 473,714 17

—I 662,981 61

77;

06''

10.216,77
395]—
622,301176
60,260 06
92,600 —
1271600 —

1,23810
5,000]—:

■ — j—| 565,283|37|l61,145]45| 1,748,314771

Rev, Ber, 1875 angående Statsverket.

635.04440i 2.544,504 92

—| 182,099 26
4

26 —

	Inom Union balan-serade.						D 6	b 6	t.

	Fordringar och för-skott från år 1872.	Skulder till år 1874.	Reservation från år 1872.	Anslag.		Uppbörd.	Brist.
Transport	137,151	76	—	—	699,269 20,000	07	1,279,235 48	717	—	—	—
	278,277 7,242 15,133	85	86,826	97		1,084,000	—	109,103	49	—	—
	46		7.99184
	95					185,000	—	416	25	—	—
„ 4 st. grafva kanoner med lavetter och projektiler .		—	—	736 150,890 23,668 36,100	74	100,000	—	19,001	03	—	—
	40,966	66	__	_	34		—	11,633	33	—	—

„ stall vid Karlsborg för batterier af Göta artilleri-					28,000 12,121
	11,991 1,079 47	38			89	25,000	—			—	—
	21
	18		_	_	_	_ ___	—			—	—
„ anskaffning af ett positions- och belägringsartilleri	405	94							404	46
	20,427	08	__	_	43,443	48	100,000 168,800	—	469	_	_ _	—
„ betäckande af brister i anslaget till mathållning åt
,, inlösen af persedlar vid Vermlands fältjägarerege-					6,928	78			_
					400,(XX) 31,115		405,320 189,000 50,000			__		—
,, underhåll af beväringsmanskapets beklädnad .... Ersättning åt passevolantörerne vid Vendes artilleri-regemente för öfvertaliga persedlar tm m. samt			861	75	93
Till kasernetablissement för Svea artilleriregemente . .	—	—	•--	_	___	—	450,000	—	—	—	—
Läger extra ordinarie anslag	512,723j47	87,688^72! 1,460,266^07	4,036,355	48	141,74456	--	-
3:o. Särskilda kassor och fonder, Krut- och salpeterförsäljningsmedel............ Disciplinkompaniets besparingskassa............ Disciplinsoldaternea arbetsförtjenst m. fl. egna medel . .			—	—	1,095 41	_ 80	—	_	948 8,888 210	30 25	__	—
	467 50	503 97	1,67220 77.203138	___		82,70916 9,632 86 15,76667 27,955 77 472.93192
	5,869 08 6,277115 5,860,77	997 67
		_	1211 293	25
	74 34	14	___
	2,883 45 10.30077	3,810,928 9,641 1,302,065 45,860 825	86
	ö''003 30,568	19	81 73			29,849 185,177 1,859 7,265 330	69
	05	128	75			08
				38
					81	___		19
Palmqvistska fonden....................	423	50	—	--	2,082	36	—	—		—	—
Säger fonder	117,852,98	14,488,95	5,252,921172	—	_	843,523 82	—	—
Summa	4,710,692 92 257,390	98	8,159,0723014,649,655	48	2,327,051	16	289,517	42
Efter afdrag af anticipationer, omforingar m. m.....	----			—	1,108,552110	—	—	—		8,449	36
Återstå \|4,710,692\|92\|257,390	98 7,051,12020j 14,649,655''48	2,327,05l\|l6	281,068W

			K	r	e	d i	t.				Summa.	Inom	linien balan serade.
Om-för in g.	Skulder och anticipa-tioner till år 1874.	Skulder och anti-lop ation er från år 1872.	Anordnad*.	Bespa- ring.	Omföring.	AfEördt till redovisning af K. Stats-kontoret.	Reservation till år 1874.
Skulder från år 1872.	Fordringar och för-skott till år 1874.
		565,283	37	161,145^45	1,748,314	77		_	__		___	_	635,044	70	2,544,504	92		_	182,099	26
						19,500								500	—	20,000	—	—	—	- — -	—
•--	_	365,662	94	351,457 32	1.207,309	11	—	—-	—	—	___	—	—	—	1,558,766	43	79,592	24	172,72482
—	--	—	—	__ _	—	7,991	84									7,991	84	- -	—	—	—
---	--	61.188	65	24,097 28	222,507	62	—	—	- --	—	—		—	—	246,604	90	1,997	77	2,936 06
						736										736
__ __	_	___			—	72,302	83	—.—	—	—	—	—	_	197,588	94	269,891	77	—	—	67,571(92
	__	___			—	35,301	67		—	__	—	—	—	—	—	35,301	67	—	—	11,633133
						33	75	__	—	—	—	—		36,066	25	36,100	—	—	—	___	—
						5	70		_	_ _				27,994	30	28,000					_
						31,475	92	__	—	- --	_	___	_	5,645	97	37,121	89	---	—	24,640 25
																				1,079 21
												____		404	46	404	46
—	_	___	—	—	—	89,881	57							54,030	91	143,912	48	—	—	32,932 88
						168,800										168,800 0 028
													B (M	78	78
														805 320	805320
—	—	___	—		—	190,943	65	__	—	—	—	___	—	29^72	28	220,115	93	—	—	—	—
						22,396	65							27,603	35	50,000	_	__	_
---						87,283	25	-—-	—	— —	—	— — —	—	362,716 75	450,000	—	—	_	4,250	--
__	_	" 992,134 96	536,700^05	3,904,784(33	__	—		—	_ ___	—	2,189,016,69	6,630,50107	81,590	Öl	499,867	73
																1
	“			„ _		9	55	__				___		938 75	^ 948 30	__	—	332	11
—		- ---	—	---	—	80	45	—.—	—	---	—		—	8,807 !80	8,888	25	---	—	3,016	—
	_			_ _		251	80	.— >—	—	--- -	—		—	—- — -	--	251	80	-- --	—	----
				22,991	19	61,128	61	—	.—	—	—	—	—	26156	84,381	36	948 80	14,018	25
						36,008	17	—.—	—	---	—	48,000	--	2,828 07	86,836	24	138	63	846	36
				1,003	89	15,744	89	---	—	—	—	—	--	229 14	16.977	92	—		--- --
				18	50	28,072	71	---	—	—	—	—	—	157 70	28,248	91	---		652	78
					—	399,025	28		.—	—	—	3,830,410	26	54,425 24	4,283,860	78	6,25481	14.502	78
		2,475		2,475		37,989			—	—	—	—	—	1,502	50	41,966	50	11,356	86	3,929	92
			_	6,450		78.917	25	___	—	—	--	1,390,827	40	11,048	16	1,487.242	81	86	50	12,512	34
		69		900		18,588 38	__	—	- --	—	28,300	—	_ ___	—	47,788	38	—	--	—	''
			_			5,30118	,--	—	- --	—	—	—	, 2,789	75	8,090	93	---	—	- ---	_
		1 1	!—			2,412 36		—	—	—	— ---		___	—	2,412	36	—	—	—	--
	_	2,544—	33,838(58	684,624(63	__	_		_	5,297,537	66	82,988! 67	6,098,989\|54	18,785'',60	49,810	54
146,842 7611,354,002	641,118,377	10	16,764,698	95	8,449 36	146,842j7615,297,537	66 3,590,835 93	26,926,741	76(192,89315	4,739,545	45
146,842 761,351,527	641,108,552	10	—	—	8,449 36	146,842,761---	__	1,351,527 64	2,615,371	86	—	—	—	_
- --	!_	! 2,475;—	\| 9,825	—	16,764,698;95	!__	L l	1 ---		5,297,537	ieeb,239,308\|29 24,311,369	9o\| 192,893! 15	4,739,545(45

	Inom Union balan-				D	e	b e	t.
	serade.							—
	Fordringar		Reservation
	och för-			från år	Anslag.	Uppbörd.	Brist.
	skott från		1872.
B) Redogörelse öfver kreditivmedel.	år 1872.
l:o. Det vid 1862—1863 årens riksdag till för-
svarsverkets fullständigare ordnande de-
viljadc anslag af 3 millioner riksdaler.
	11,155 4,423	02			17	49
„ anskaffning af grof va kanoner och projektiler . . .	45	—	—	10,439	80		—	17,703	82
	3 088	08
„ medicinal- och instrumental-attiralj.........	i’ooo	71
Besparingar å de till Intendentsdepartementets disposition
					9,932	21
Läger	19,667 26	—	_	20,389	.50	___		17,703	82	—	_
2:o. Det belopp, 737,600 kronor, som Kongl.
Maj:t under den 11 Augusti 1870 utaf det
af samma års Riksdag på Riksgäldskontor
rot anvisade mindre kreditiv stillt till
Kongl. Arméförvaltningens disposition för
vidtagande af nödiga åtgärder för att un-
der kriget mellan Frankrike ocli Tyskland
upprätthålla de förenade rikenas neutra-
litet och trygga deras säkerhet.
Försvarsanordningar vid och omkring Vaxholms fäst-
ning.................. .......	17.848 90	—	—	3,350	—	- - -		___
Till anskaffning af 5,000 st. revolvers med ammunition	530 62	—	—	21,560	51	- - -		96,431	24
„ d:o af 1,000 st. karbiner..........					2,250	95
„ d:o af 2:ne modellmitrailleuser.......	___	—	—	—	4,772	70
i, d:o af 8,300 st. skyddstältdelar......	___	—	—	—	13,441	50			_
„ förändring af 22,000 st. bandoler..........					88,000
„ komplettering af arméens sjukvårdsmateriel ....	2.258	40	—	—	5,000
,, två fälttelegrafafdelningar..............					27	49
Från beväringsbeklädnadsdirektionen infordrade medel,
jemlik! Kongl. brefvet de» 21 Oktober 1870, för
beredande af tillökning i arméens materiel.....									162,670	—	—	—-
Läger	20,637 92	__	_	138,40315		—	259,10124		—
Summa	40,30518		_	158,792! 65	___	_	276,805\|06	—	—
Efter afdrag af anticipationcr...............							1	1
Återstå	40,305 18		—	158,792 65	—	—	276,805 06	-- j

29 —

				K r	6	d i	t.				\| 1 Summa.	Inom	Union balan serade.	-
		(Skulder och I anticipa-tioner j till år 1874.	Skulder och anti-cipationer från år 1872.	Anordnad!.	Besparing	Omföring.	Affördt till redovisning af K. Stats-kontoret.	Reservation till år 1874.
Omföring.	Skulder från år 1872.	Fordringar och för-1 skott till år 1874.
						17	49									17	49			11,172	51
						14,303	64							13,839	98	28,143	62	—	—	353	80
																			—	3,088	08
																			—	1,000	71
						2	25	—						9,929	96	9,932	21
						i 1	i i i		38,093(32	—	—	15,61510
														3,350		3,350				1.915	1 56
—	—	''! 7,365	Öl	—	—	125,356-76									125,356	76		_	'' 27 30
— —						2,250 95									2,250	95	___
1--		227	30	—	—	5,000	—									5,000				_
1														13.441	50	13,441	50			''
\|--														88,000	—	88,000
						•								5,000	—	5,000	—	—	—	2,258 40
														27 49	27	49			I
											■			162,670		162,670
		7,592	3l\|	—	—	132,607 71	i 1		! ,	272,488 99	405,09670	i		4,20126
__	—	7,592 31''	__	—	146,93109				1			296,258 93	443,190 02		—	19,816(36
—	—	7,592;31	—	—	___	—	__	_	—	—	___	—	7,592 31	7,592 31			1
		1 j 1 1 1 l	146,931^09			i i i i i i	288,666 62	435,597 71		_I	19,816(36

— 30 -

Enligt förestående sammandrag redovisas Arméförvaltuingons inkomster ock
utgifter på följande sätt:

Bedogörelserna

Debet. öfver kreditiv Hufvudboken.

medlen. Summa.

Balans från år 1872.

Tillgångar......... 7,051,120: 21. 158,792: 65. --- — 7,209,912: 86.

Inom kulen balanserade

fordringar och förskott 4,710,692: 92. 40,305: 18.
Upphörd.

4:de hufvudtitelns ordinarie
anslag:

Penningar 7,966,850: 02.

Indelta räntor
. . . 2,097,006: 61.

Indelt spån- ,

mål . . . 264,507: 39.

OMeltdito 284,936:98. 10,613,301): ----\ H6.19ito5; 48.

Extra ordinarie anslag 4,036,355: 48. -—--j

Särskilda uppbördsmedel 2,327,051: 16. 276,805: 06. 2,603,856: 22.

Brister i förslagsanslag, i
liqvid påförda Kongl.

Statskontoret..... 281,068: 06.--— 281,068: 06.

Sgr 17,257,774: 70. 276,805: 06. --- 17,534,579: 76.

Balans till år 1874.

Skulder.......... 2,475: —--- --— 2,475: —

Inom kulen balanserade

skulder........ 257,390: 98. ---— __________________

Summa 24,746,967: 62.

— 31 —

Redogörelserna

Kredit. öfver kreditiv Hufvudboken.

medlen. Summa.

Balans från år 1872.

Skulder............ 9,825:—--- —— — 9,825: —

Inom limon balanserade
skulder.......... 192,893:15.

Utgifter:

Anordnadt för landtför svaret

m. m....... 14,403,184: 95. 146,931:09. 14,550,116:04.

Afföring:

Indelta

räntor .. 2,097,006: 61.

Indelt

spanmål 264,507:39. 2,361,514:— ---- 2,361,514: —

Till redovisning af Kongl.

Statskontoret...... 5,297,537:66.--— 5,297,537:66.

Sgr 22,062,236: 61. 146,931: 09. --- 22,209,167: 70.

Balans till år 1874.

Tillgångar:

Kontant behållning . . . 10,000: —--— 10,000: —

Dito i Riksbanken . . . 221,330: — 288,666: 62. 509,996: 62.

Utlånta medel...... 8,370: —--- 8,370: —

Fordringar hos Statskontoret
......... 1,999,608:30.--- 1,999,608:30.

Sgr 2,239,308:30. 288,666:62. --- 2,527,974:92.

Inom Union balanserade

fordringar och förskott 4,739,545:45. 19,816:36.

Summa 24,746,967: 62.

§ I Öfver

beklädnadsdirektionernas redogörelser meddelas följande tvänne sammandrag: -

Sammandrag af Beklädnadsdirektionernas vid de indelta roterade
infanteriregementena redogörelser för år 1873.

	Debet.		K redit.
	Nettobehåll-ning vid 1873 års början.	Inkomster.	Utgifter.	Nettobehåll-ning vid 1873 års slut.	Summa.
l:sta lifgrenadierregemente t . . . .	94,14401	25,040	79	60,313	62	58,871	18	119,184	80
Jemtlands hästjägarekår......	39,935	83	7,967	60	18,084	18	29,819	25	47,903	43
U plands regemente.......	72,688,75	23,085	52	16,682	59	79,091	68	95,774	27
Skaraborgs dito .......	91,053	41	22,775	04	12,725	02	101,103	43	113,828	45
Södermanlands dito .......	157,910	75	26,627	59	48,035	86	136,502	48	184,538	34
Kronobergs dito .......	44,664	91	18,192	35	16,645	—	46,212	26	62,857	26
Jönköpings dito .......	53,489	19	19,366	66	52,794	81	20,061	04	72,855	85
Dalregementet............	78,900	10	17,965	76	46,820	99	50,044	87	96,865	86
Helsinge regemente.......	86,323	62	20,072	—	52,478	64	53,916	98	106,395	62
Elfsborgs dito .......	41,339	26	18,117	02	8,312	53	51,143	75	59,456	28
Westgöta-Dals dito .......	43,898	66	19,566	—	14,020	35	49,444	31	63,464	66
Bohusläns dito .......	52,198	55	13,26943	45,436	69	20,031	29	65,467	98
Westmanlands dito .......	54,955	10	18,408	41	7,002	25	66,361	26	73,363	51
Horbottens fältjägarekår......	19,934	15	5,670	44	3,722	52	21,882 07	25,604	59
Vesterbottens dito .....	23,719	66	7,329	67	9,214	92	21,834 41	31,049	33
Kalmar regemente.........	81,372	79	19,687	32	6,618	42	94,441 69	101,060	11
Nerikes dito .........	24,965	52	11,837	57	9,178	66	27,624	43	36,803	09
Wermlands dito .........	58,473	67	16,025	10	33,175	04	41,323	73	74,498	77
Jemtlands fältjägarekår.......	35,976	27	8,501	87	25,076175	19,401	39	44,478	14
Norra skånska infanteriregementet	52,585	47	14,725	45	14,193 89	53,117	03	67,310	92
Södra dito dito	54,266	34	16,339	80	11,065	18	59,540	961	70,606 14
Summa	1,262,796 0l\|350,571 39	511,597	91	1,101,769	49\|l,613,367-40

Sammandrag af Beväringsbeklädnads-direktionernas
redogörelser för åt* 1873.

	Debet.	Kredit.	Summa.
Nettobehåll-ning vid 1873 års början.	Inkomster.	Utgifter.	Nettobehåll-ning vid 1873 års slut.
Lifregementcts grenadierkår ....	19,919	67	4,827	84	16,835	77	7,911	74	24,747	51
lista lifgrenadierregementet ....	23,127	20	7,880	50	19,686	r o DO	11,321	17	31,007	70
2: dra dito ....	30,713	96	9,692	35	25,639	72	14,766	59	40,406	30
Vestgöta regemente.........	39,716	50	8,744	34	26,348	83	22,112	01	48,460	84
Smålands grenadierbataljon ....	38,138	38	4,421	59	19,829	23	22,730	74	42,559	97
Uplands regemente.......	35,034	14	8,999	30	18,026	88	26,006	56	44,033	44
Skaraborgs dito .......	42,679	81	6,777	14	30,410	12	19,046	83	49,456	95
Södermanlands dito .......	29,685	63	6,810	24	5,946	63	30,549	24	36,495	87
Kronobergs dito .......	14,275	55	7,336	84	2,479	19	19,133	20	21,612	39
Jönköpings dito .......	25,890	50	7,063	38	1,173	02	31,780	86	32,953	88
Dalregementet............	50,432	17	10,120	64	38,830	97	21,721	84	60,552	81
Helsinge regemente.......	33,403	55	10,914	25	23,666	15	20,651	65	44,317	80
Elfsborgs dito .......	40,300	70	6,968	76	30,512	27	16,757	19	47,269	46
Westgöta-Dals dito .......	12,954	11	7,884	87	14,221	98	6,617	—	20,838	98
Bohusläns dito .......	88,702	16	9,312	47	55,160	74	42,853	89	98,014	63
Vestmanlands dito .......	21,537	80	6,456	04	17,111	16	10,882	68	27,993	8f
Norrbottens fältjägarekår.....	16,996	46	5,070	91	933	74	21,133	63	22,067	37
Vesterbottens dito ....	23,013	88	6,192	98	14,457	06	14,749	80	29,206	86
Kalmar regemente (Kulltorp) . . .	24,626	17	5,654	54	2,706	61	27,574	10	30,280	71
Dito dito (Hultsfred). . .	27,846	22	5.936	39	1,843	96	32,438	65	33,782	61
Nerikes dito .........	8,236	21	7,220	30	4,382	31	11,074	20	15,456	51
Wermlands dito .........	25,417	18	8,032	57	1,752	65	31,697	10	33,449	75
Jemtlands fältjägarekår......	33,973	18	0,855	16	7,780	77	32.047	57	39,828	3 4
Norra skånska infanteriregementet	39,115	58	9,920	04	1,313	27	47,722	35	49,035	62
Södra dito dito	47,191	56	12,571	71	9,296	94	50,466	33	59,763	27
Summa	792.928	27	190,665 15	389,846	50	593,746(92	983,593 41

Rev, Ber. 1815 angående Statsverket.

— 34 —

§ 2.

Angående de under Arméförvaltningen stälda kassor och fonder få Revisorerne hänvisa
varande fonders tillväxt sedan år 1845 inhemtas af följande tablå:

Vid slutet af motstående år utgjorde:	1845.		1855.		1865.
i : Militieboställsfonden..............	332,233	23	308,322	07	351,141	91
j Förenade mötespassevolanskassornas fond	—	—	459,713	53	463,545	05
Trosspassevolansfonden............	298,132	18	170,879	35	305,991	37
\| Norrbottens hästjägaresqvadrons fond. . . .	5,808	31	198,113	71	221,442	31
! V olontärvakansfonden.............	—	—	102,952	88	277,406	06
Fn per mille-fonden..............	—	—	37,708	86	57,881	74
Allmänna beväringsfonden..........	—	—	■--	—	490,413	24 i
Palmqvistska fonden till Stockholms be-fästande ..................	__				___
Wadstena krigsmanshusfond.........	2,172,530	29	2,650,600	59	3,382,061	97
! Invalidhusfonden................	230,562	49	571,376	38	993,817	99
j Beväringsmanskapets invalid- och pensions- fond....................	—	—	—	—	27,491	19
Summa	3,039,272	50	4,499,067	37	6,571,192	83
Beklädnadsfonderna vid indelta roterade infanteriet.................					872,649	69
Beväringsbeklädnadsfonderna.........	—	—	- -	—	668,679	50

— 35 —

till de detaljerade redogörelser, som finnas intagna i kapitalkonto till rikshufvudboken. Ifråga -

1870.	1871.	1872.	1873.	1874.	Oktober 1875.
379,144	23	401,217	87	408,436	73	429,397	59	445,276	21	456,850	12
507,572	41	497,288	33	483,767	09	501,715	25	512,920	55	500,504	30
471,881	10	233,599	42	124,777	71	142,451	47	121,660	22	121,168	10
231,527	28	234,684	41	233,715	82	234,025	77	232,807	24	230,585	98
365,796	67	344,802	40	414,692	91	444,691	03	465,828	56	458,726	46
71,960	68	75,266	74	77,473	55	82,415	97	86,542	96	88,810	86
948,542	15	1,063,996	19	804,781	91	857,420	26	646,886	72	658,856	63
128,908	26	135,878	53	140,685	86	150,482	89	157,968	35	160,154	99
3,736,227	88	3,821,174	68	3,886,158	51	3,918,780	18	3,989,427	50	4,101,378	51
1,220,109	06	1,271,113	87	1,334,190	—	1,426,583	58	1,482,443	56	1,506,955	32
76,638	62	84,311	22	96,899	06	116,218	46	79,004	35	90,116	57
8,138,308	34	8,163,333	66	8,005,579	15	8,304,182	45	8,220,766	22	8,374,107	84
1,015,101	65	1,127,033	70	1,262,796	01	1,101,769	49	— —	—	— —
I 924,937	36	1,037,226	79	792,928	27	593,746	92	—	—	— —	—

— 36

Antalet af Waclstena krigsmanshuslcassas underhållstagare, som vid 1872 ars
slut uppgick till 9,680, hade under revisionsåret ökats med 204, och utgjorde således
vid 1873 års utgång 9,884. Pensionsstaten, som år 1872 slutade å 253,850 kronor,
belöpte sig för år 1873 till 258,692 kronor.

På militieboställskassans bekostnad hafva under år 1873 karaktershusen vid
37 boställen blifvit iståndsätta med en kostnad af 17,291 kronor 30 öre, hvarjemte
kassan under samma år lemnat inqvarteringspenningar till ett sammanlagdt belopp
af 15,135 kronor till 143 löntagare, å hvilkas boställen nämnda slags hus saknats.

Af de från f. d. invalidinrättningen å Ulriksdal affiyttade invalider qvarlefde
under år 1873 endast eu f. d. soldat, som i underhåll bekom 131 kronor 39 öre,
h vilka utgingo från invalidhus fonden, från hvilken fond under år 1873 jemväl utbetalts
dels svärdspensioner å 45 kronor till 183 svärdsman med 8,235 kronor, dels
ock 6,675 kronor till 445 innehafvare af svärdsmedalj å 15 kronor. Af de genom
Kongl. brefven den 12 April 1872 och den 2 Maj 1873 bestämda pensionsrum, nemligen
200 för svärdsman och 500 för svärdsmedaljörer, voro 17 af de förra och 55
af de senare vid årets utgång obesatta.

§ o Vid

granskning af Armé förvaltningens räkenskaper hafva Revisorerne så val
under räkenskapsåret som flera föregående år funnit anslaget till Arméförvaltningens
aflöning, 123,700 kronor, öfverskridet; och uppgår den Överskjutande summan under
sjelfva räkenskapsåret till 10,600 kronor, hvaraf 9,400 kronor blifvit anordnade från
förenade mötespassevolansfonden till löner och arvoden på civila departementet o. s. v.
samt 1,200 kronor från Invalidhusfonden till löneförhöjning åt advokatfiskal m. fl.

Vid närmare undersökning hafva Revisorerne funnit, att detta öfverskridande
af omberörda anslag redan förut varit föremål för statsrevisorernes anmärkning, nemligen
de år 1870 samlades för räkenskapsåret 1868. Och yttrade sig Stats-Utskottet
vid 1871 års riksdag med anledning deraf på följande sätt:

‘•Enligt hvad Revisorerne omförmäla, både i anledning af eu vid 1855 års statsrevision
framstäld anmärkning, att de under dåvarande Krigskollegii förvaltning
stälda kassör och enskilda medel, ehuru inrättade och afsedda till helt andra ändamål
än Krigskollegii aflöning, likväl fortfarande för hvarje år blifvit tagna i anspråk
för donna aflöning, medelst bidrag, uppgående till ganska betydliga belopp i förhållande
till dessa kassors inkomster, Rikets Ständer vid 1856—1858 årens riksdag,
på sätt underdåniga skrifvelsen den 27 Januari sistnämnda år visar, beslut!!, att
ifrågavarande kassör och fonder då och för framtiden måtte från alla utgifter i berörda
hänseende befrias. Vid 1865—1866 årens riksdag, med hvilket sistnämnda års
början Krigskollegium förändrades till Armé förvaltning, bestämdes dess aflöningsstat
till. 123,200 Rall'', hvaruti Kongl. Maj:t vid 1867 års riksdag äskade tillökning dels till
aflöning åt eu vaktmästare med 500 Ridt'', som af Riksdagen beviljades, dels ock till
aflöning åt en förstärkt revisionspersonal af en revisor och fyra kammarskrifvare med
tillsammans 6,200 Rall-, hvilken senare anslagstillökning deremot af Riksdagen
vägrades, under det uti underdåniga skrifvelsen den 8 Maj 1867 gjorda förklarande,
att det revisionsarbete, för hvars förrättande de ifrågastälda befattningarna voro
afsedda, borde kunna genom eu förändrad arbetsfördelning af den förutvarande personalen
behörigen fullgöras; och blot i följd häraf anslaget å 1868 års stat, inberäknadt
det åt nämnde vaktmästare beviljade ahöningsbelopp, 500 Rall-, uppfördt till 123,700

— 37

R:dr. — Emellertid hade, utöfver detta af Riksdagen fastställa anslag, för revisionsåret
blifvit afförda, såsom aflöning till tjensteman vid detta embetsverk, uti räkenskaperna
för förenade mötespassevolansfonden eu summa af 10,966 R:dr 67 öre; och
uti redogörelsen för invalidhusfonden ett belopp af 1,200 R:dr, eller tillhopa 12,166
R:dr 67 öre; och hade Revisorerne desto hellre ansett sig höra härå fästa Riksdagens
uppmärksamhet, som uti det belopp, hvithet å den förra fonden anvisats, inginge
aflöning med 6,200 R:dr åt förenämnde revisor och fyra kammarskrifvare inom
Arméförvaltningen. “

“Hänvisande till hvad Kongl. Arméförvaltningens i anledning häraf afgifna
underdåniga utlåtande innehåller, får Utskottet dervid erinra, att, på sätt af Kong!,
kungörelsen den 24 Maj 1841, angående upphörande af den så kallade mötespassevolansafgiften,
inhemtas, det af Rikets Ständer såsom vederlag för nämnda afgift
beviljade statsanslag endast var afsedt att användas dels till kostnadernas bestridande
i och för den indelta arméens underhåll och sjukvård under möten, marscher och
mönstringar, jemte de i och för truppernas vapenöfningar oundvikliga utgifter och
förvaltningskostnader, dels ock till nedsättning i vakansafgiften för alla de indragna
rotar, för hvilka mötespassevolans dittills icke blifvit jemte vakansafgiften erlagd,
utan i donna sistnämnda afgift ingått. Väl har Kong! Maj:t, i sammanhang med
nådigt beslut om förutvarande 3:ne passevolansfonders förenande till en fond, hvaröfver
bolde upprättas hufvudbok, som vore underkastad Kammarrättens samt Rikets
Ständers och deras Revisorers granskning, uti nådigt bref den 24 Juli 1844 förklarat,
att den granskningsrätt, som sålunda blifvit Rikets Ständer och deras Revisorer medgifven,
icke finge föranleda eller begagnas till inskränkning af Kongl. Maj:ts höga
rätt att, enligt Rikets Ständers uttryckliga förklarande, om de sammanslagna fondernas
användande ändamålsenligt och efter godtfinnande i nåder förordna. Men i anledning
af Rikets Ständers Revisorers erinran om olämpligheten deraf, att ifrågavarande,
jemte andra under dåvarande Krigskollegii förvaltning stälda kassör, årligen
togos i anspråk för en del af Kollegii aflöning, har Kongl. Maj:t uti nådig proposition
till Rikets Ständer vid 1856 — 1858 årens riksdag föreslagit, att Krigskollegii
lida aflöning och således äfven den del deraf, som utgått af kassör och särskilda
medel, skulle på riksstaten öfverfiyttas. Detta bifölls af Rikets Ständer, hvilka i
sammanhang dermed beslut», “det“, såsom orden uti underdåniga skrifvelsen den 27
Januari 1858 lyda, “ifrågavarande kassör och fonder nu och för framtiden må från
alla utgifter i berörda hänseende befrias. “ Genom Rikets Ständers bifall till Kongl.
Maj:ts nyssberörda nådiga förslag och det i sammanhang dermed af Rikets Ständer
fattade beslut, hvithet Kongl. Maj:t genom godkännande af hela adöningsanslagets
öfverflyttande å riksstaten torda anses hafva i nåder gillat, synes Kongl. Maj:ts förut
förbehållna höga rätt att efter godtfinnande disponera ifrågavarande kassors och fonders
inkomster hafva blifvit i så måtto inskränkt, att dessa dädanefter icke finge till
aflöning åt Krigskollegii eller åt den i dess ställe inrättade Arméförvaltnings embetsed!
tjensteman anlitas."

“Med hänsyn härtill, och då det dessutom — äfven om Kongl. Maj:ts rätt att
efter godtfinnande disponera ifrågavarande kassors och fonders inkomster skulle utan
inskränkning qvarstå — synes vara mindre lämpligt att dessa användas på sätt här
skett, helst i fråga om hufvudtitlarnes allmänna besparingar, hvilka Kongl. Majd
jemväl eger disponera, uttryckligen blifvit stadgadt (se Rikets Ständers underdåniga
skrifvelse den 12 Maj 1841, hvars bestämmelser sedermera blifvit förnyade), att dessa
icke få användas till andra än sådana utgifter, som icke blifvit af Rikets Ständer
(Riksdagen) förut pröfvade, har det af Revisorerne anmälda förhållande visserligen

förefallit Utskottet anmärknings värdi; men då den regeringsåtgärd, som dermed afses,
redan utgjort föremål för vederbörligt Utskotts granskning, och hvad Riksdagen efter
en sådan granskning godkänt eller lemna! oanmärkt, enligt 107 § Regeringsformen,
vunnit decharge, så att ingen ny, till ansvarighet förbindande granskning derefter må
i samma mål företagas, anser, i betraktande deraf, Utskottet sig föranlåtet hemställa,
att Revisorernes ofvanberörda anmälan numera icke må till någon Riksdagens
åtgärd föranleda. “

Detta blef äfven Riksdagens beslut.

Då det emellertid, enligt § 7 mom. 2 af instruktionen för statsverkets Revisorer,
åligger dessa att anmärka och fullständigt utlåtande afgifva, om de finna något
af Riksdagen faststäldt anslag vara öfverskridet eller draget till annat ändamål;

då båda alternativen bär inträffat, i det anslaget till Arméförvaltningen blifvit
öfverskridet och mötespassevolansfondens samt invalidhusfondens medel blifvit dragna
från sitt ändamål;

då vidare en sådan tolkning af Revisorernes anmärkningsrätt, som af 1871
års Stats-Utskott blifvit framstäld, står i strid med Revisorernes instruktion, i det
den skulle beröfva Revisorerne och kommande Riksdagar all anmärkningsrätt öfver
förhållanden, som inträffat liera år tidigare än revisionsåret eller än det år Riksdagen
om revisionen erhållit kännedom, då eu förgången Riksdag redan derå ansetts hafva
meddelat decharge;

och då slutligen Riksdagen med anledning af Revisorernes anmärkningar kan
finna sig föranlåten till vidtagande af någon annan åtgärd än den anmälan, enligt
107 § Regeringsformen, som 1871 års Stats-Utskott omnämnt, t. ex. en skrifvelse till
regeringen;

hafva Revisorerne ansett sig böra, med hänvisning till den af 1871 års statsutskott
verkställa utredning, det redan förut anmärkta förhållandet för Riksdagen
ånyo anmäla.

Reservation anförd af Herr Sjöbring, Ditt. C.

§ 4.

I sammanhang härmed torde kunna ifrågasättas, huruvida icke den räkenskapsföring,
som inom Arméförvaltningen egen ruin, är alltför vidlyftig och förorsakar onödig
omgång och tidsförlust samt nödvändiggör större antal embetsmål!, än som annars
vore behöflig!. För närvarande redovisa!'' hvart och ett af de fyra departementen
särskild! för alla till deras disposition stälda anslag och medelstillgångar, förskottera
och återbetala hvarandra penningar, samt framstå i sitt ömsesidiga förhållande nästan
såsom skilda embetsverk. Till ej ringa del i följd af donna räkenskapsföring nödvändiggöras
inom hvarje departement ett särskild! kamrerarekontor med Säd embetsman.
Det oaktadt föras liknande räkenskaper af krigskassörskontoret, så väl särskild!
för hvarje departement, som för dess egen räkning. Det vill synas, som om
donna dubbla räkenskapsföring vore mindre behöflig och att hela Arméförvaltningens
medelsredovisning utan olägenhet skulle kunna sammanföras på ett departement, nemligen
det civila. Härigenom skulle icke allenast nämnda räkenskapsföring erhålla en
ensidig förenkling, utan äfven möjligtvis ett mindre antal embetsmål! blifva behöflig!,
samt de sålunda uppkommande besparingarne kunna användas till löneförhöjningar
åt de bibehållne, utan att andra medelstillgångar toges i anspråk.

39 —

§ 5.

Vid granskning af Arméförvaltningens räkenskaper hafva Statsrevisorerne å
Fjerde kufvudtitelns besparingar funnit anordnade:

ett arvode af 450 kronor åt garnisonspredikanten, ett å 450 kronor åt läkaren
och ett å 50 kronor åt klockaren på Karlstens fästning, icke allenast under
revisionsåret 1873, utan äfven under föregående och efterföljande år;

för åren 1873 och 1874 en ersättning af 1,000 kronor åt batterichefen vid
Gotlands nationalbevärings artillerikårs stamtrupp för förlorad passevolansinkomst och
för åren 1872, 1873 och 1874 likaledes ersättning för förlorad passevolansinkomst till
kompanicheferne vid Wermlands fältjägarekår.

Då likväl af hilagda utdrag ur Riksens Ständers underdåniga skrifvelse den
12 Maj 1841, angående några med statsregleringen gemenskap egande allmänna frågor,
framgår, att besparingarne å de bestämda anslagen i intet fall må komma i fråga
att begagnas till bestridande af årliga löner eller arvoden och med dylika svårligen
lärer kunna förstås andra än sådana, som utgå två eller flera år efter hvarandra,
hafva Revisorerne ansett sig höra ofvannämnda förhållande för Riksdagen anmäla.
Förenämnda skrifvelse är i åberopade del af följande lydelse:

“Hvad åter beträffar framtida dispositionen af de särskilda hufvudtitlarnes
besparingar, så hafva väl Rikets Ständer nu, såsom tillförene, insett och erkänt nyttan
och nödvändigheten af den åt Eders Kongl. Maj:t senast genom Rikets Ständers
underdåniga skrifvelse den 6 Oktober 1834 upplåtna rättighet att disponera de å eu
eller annan hufvudtitel uppkommande, till beloppet kända besparingar till de med
titelns anslag åsyftade ändamål, och för bestridande af sådana, vid den af Rikets
Ständer verkstälda statsreglering ej påräknade utgifter, hvilka under liden emellan
riksdagarne kunna finnas af oundvikligt behof påkallade; dock hafva Rikets Ständer,
särdeles vid donna riksdag, funnit, att ifrågavarande dispositionsrätt blifvit begagnad
på det sätt, att dels det dermed hufvudsakligen åsyftade ändamål synes Rikets Ständer
i betydlig mån förfeladt, dels ock nya omsorger för Rikets Ständer uppkommit
att bereda sådana utvägar, hvarigenom årliga redovisningen för statsverkets medel
må kunna återföras i det skick, Rikets Ständer anse oundvikligen nödigt för statens
betryggande och möjligheten för Rikets Ständer att, genom sina Revisorer eller Statsutskott,
kunna åstadkomma eu ändamålsenlig granskning, hvadan Rikets Ständer,
som genom den verkstälda nya statsregleringen medelst ökade anslag å riksstaten i
vissa delar sökt afhjelpa några af de behof, för hvilkas fyllande ifrågavarande tillgångar
sedan sista riksdag tagits i anspråk, beslutat: att de besparingar, hvilka intill
nästa riksdag kunna å någon eller några af hufvudtitlarne uppkomma, må fortfarande
af Eders Kongl. Maj:t användas till sådana af Rikets Ständer ej förut pröfvade utgifter,
hvilka hädanefter kunna finnas för rikets styrelse af oundvikligt behof påkallade
för samma ändamål, som med hvarje hufvudtitels anslag afses, och hvilka utgifter
alltid måste vara tillfälliga och icke af permanent egenskap; att sålunda besparingarne
i intet fall må komma i fråga att begagnas till bestridande af årliga löner
och arvoden, hvilka höra råtta sig efter den statsreglering, som af Rikets Ständer
blifvit godkänd och måste betraktas såsom gällande, intill dess densamma i vederbörlig
ordning förändras; samt att vid donna disposition i (ifrigt må iakttagas, att
de besparingar, som ett år reserveras, kunna ett följande år användas; och få Rikets
Ständer derjemte i underdånighet anhålla, att vederbörande förvaltande embetsverk
måtte undfå nådig föreskrift att så inrätta räkenskaperna, att de fullständigt utvisa
ej mindre de uppkomna besparingarnes belopp, än ock deraf skedda utbetalningar. “

— 40 -

§ 6.

I sammanhang härmed må följande tabell meddelas öfver tillväxten af behållningarne
på de allmänna besparingarne å nedanstående hufvudtitlar under åren 1871,
1872 och 1873.

		Behållning vid 1871 åra slut.	Behållning vid 1872 års slut.	Behållning vid 1873 års slut.
Andra hufvudtiteln......- -	20,582	67	31,461	10	43,107	74
Fjerde	dito ........	117,884	41	141,974	51	155,382	83
Femte	dito ........	41,189	91	42,156	26	451,145	87
Sjette	dito ........	72,633	37	65,433	08	48,370	96
Sjunde	dito ........	21,313	45	26,337	95	31,567	42
Åttonde	dito ........	57,141	89	69,190	21	83,423	74
	Summa	330,745	70	376,553	11	812,998	56

Anm. Dessa sifferuppgifter äro hemtade, de som röra 2:dra, 6:te, 7:de och
8:de hufvudtitlarne från kapitalkonto till rikshufvudboken och de öfriga från tabellerna
i revisionsberättelserna. Den störa tillväxten i 5:te hufvudtitelns besparingar vid
1873 års slut härleder sig dels från en o afföring, till belopp af 233,870 rdr 28 öre,
från fonden: “infiutne medel till uppköp af spannmål" och dels från uppdebitering af
119,217 rdr 63 öre, utgörande ersättning från Ivongl. Statskontoret för outtagen
oindelt spanmål för år 1871.

Reservation anförd af Herr Mankill Ditt. D.

§ 7.

I vissa fall hafva Revisorerne funnit de i Arméförvaltningens hufvudbok befintliga
hänvisningar till de särskilda verifikationerna ofullständiga, hvarigenom granslcningsarbetet
försvårats. Exempelvis må anföras, att uti bandet I pag. 170 upptages
för “Intendentsdepartementet" 9,400 riksdaler, med hänvisning till verifikationen tol.

172, men der hänvisas endast till Intendentsdepartementets anordningar N:is —
4ffT af klen 2 April 1873, om hvilken hänvisnings natur man dock lemnas i okunnighet.
1 samma band och folio uppdebiteras för den 17 December å kassaafdelningen
1,200 riksdaler, utan att någon slags hänvisning till verifikation finnes o. s. v. ömkligt
vore, om dylika ofullständigheter i framtiden kunde undvikas.

§ 8.

Af ett inom Arméförvaltningen uppgjordt statistiskt sammandrag öfver samtliga
kostnader för värfvade och indelta arméen samt för beväringsmanskapet under år
1873 hafva Revisorerne ansett sig höra meddela nedanstående uppgifter.

Kavalleri:

Yärfvade armén.

Lifgardet till häst.........

Husarregementet Konung Carl XV

Artilleri :

Svea artilleriregemente .........

Göta d:o eko ........

Vendes d:o d:o . .....

Gotlands nationalbevärings artillerikår
Fyrverkarekåren.............

Infanteri:

Svea lifgarde..........

Andra lifgardet........

Vermlands fältjägareregemente

Fortifikationen ........

Marinregementet.......

Yärfvade armén i allmänhet .

Antal	Kostnad
man.	per man.	R:dr 11: m t.
400.	1,026:	36.	410,543:	74.
600.	771:	83.	463,095:	68.
		Sgr	873,639:	42.

629,196: —
605,508: 45.
712,096: —
27,355: 65.
172,073: 67.

Sgr 2,146,229: 77.''

820.	405:	15.	332,224:	36.
820.	407:	67.	336,290:	94.
600.	165:	21.	99,125:	20.
	—	—	391,492:	33.
—	—	—	124,704:	84.
		Sgr	1,283,837:	67.
			437,215:	39.
		Summa	4,740,922:	25.

Indelta armén.

Kavalleri :

Lifregementets dragonkår..............

Dito husarkår1...............

Smålands husarregemente.............

Skånska husarregementet.............

Dito dragonregementet.............

Jemtlands häst] ägarekår...............

Infanteri:

Lifregementets grenadierkår............

Första lifgren adierrege m entet............

Andra dito ............

Vestgöte, regemente..................

Smålands grenadierbataljon.............

Uplands regemente..................

Skaraborgs dito ..................

Sgr

Transport

61,601: 84.
95,829: 03.
58,403: 05.
136,604: 23.
103,113: 43.
36,373: 91.
491,925: 49.

24,924: 07.
36,255: 96.
26,020: 58.
35,186: 21.
29,126: 25.
49,283: 29.
54,161: 50.

476,883: 35.
6

Rev. Ber. 187''} angående Statsverket.

Södermanlands regemente......................... 31,857: 98.

Kronobergs d:o ......................... 54,886: 35.

Jönköpings d:o 43,761: 25.

Dalregementet................................ 58,334: 82.

Helsinge regemente............................. 72,514: —

Elfsborgs dito ............................ 62,215: 40.

Vestgöta-Dals dito ............................. 57,685: 05.

Bohusläns dito ............................ 24,925: 21.

Vestmanlands dito ............................. 55,869: 96.

Norrbottens fältjägarekår......................... 29,229: 81.

Vester bottens dito ........................ 33,377: 25.

Kalmar regemente............................. 47,809: 80.

Nerikes dito ............................. 64,634: 54.

Vermlands dito ............................. 50,242: 98.

Jemtlands fältjägarekår.......................... 55,789: 55.

Norra skånska infanteriregementet............ 92,524: 85.

Södra dito dito .................... 96,089: 16.

Sgr 1,186,708: 82.

Indelta armén i allmänhet........................ 177,167: 35.

Summa 1,855,801: 66-

Beväringen.

Lifgardet till häst............................... 2,297: 61.

Svea lifgarde.................................. 15,184: 30.

Andra lifgardet................................ 11,658: 13.

Svea artilleriregemente............................ 7,997: 02.

Lifbeväringsregementet............................ 13,876: 80.

Lifregementets dragonkår........................... 208: 50.

Dito husarkår........................... 2,087: 11.

Smålands husarregemente........................... 2,408: 31.

Skånska husarregementet.......................... 391: 50.

Dito dragonregementet.......................... 5,117: 17.

Husarregementet Konung Carl XV..................... 5,163: 22.

Jemtlands hästjägarekår........................... 4,386: 99.

Göta artilleriregemente............................ 11,416: 44.

Vendes dito ............................ 7,002: 13.

Lifregementets grenadierkår......................... 14,706: 66.

Första lifgrenadierregementet........................ 21,394: 17.

Andra dito 28,521: 25.

Marinregemente t................................ 1,860: 01.

Vestgöte regemente.............................. 22,481: 78.

Smålands grenadierbataljon.......................... 15,360: 24.

Transport 193,519: 34.

- 43 —

Uplands regemente.........

Skaraborgs dito .........

Södermanlands regemente.....

Kronobergs dito .....

Jönköpings dito .....

Dalregementet............

Helsinge regemente.........

Elfsborgs dito .........

Vestgöta-Dals dito ........

Bohusläns dito ........

Vestmanlands dito ........

Norrbottens fältjägare!:Lr......

Vesterbottens dito ....

Kalmar regemente . ........

Nerikes dito ........

Vermlands dito ........

Jemtlands fältjägarekår......

Norra skånska infanteriregementet
Södra dito dito

Vermlands fältjägareregemente . .

Gotlands nationalbeväring.....

Hallands beväring.........

Vesternorrlands dito........

Kongl. Flottans dito........

Transport 198,519: 34.

....... 25,013: 93.

....... 16,916: 98.

...... 27,087: 85.

....... 23,565: 68.

....... 21,999: 86.

....... 37,579: 42.

...... 31,060: 20.

...... 25,167: 78.

....... 25.905: 54.

....... 37,262: 03.

....... 18,934: 60.

....... 22,771: 19.

....... 17,650: 86.

...... 59,056: 55.

...... 33,766: 22.

...... 38,846: 25.

...... 15,861: 49.

...... 43,615: 11.

...... 45,074: 39.

...... 15,954: 14.

...... 146,428: 79.

...... 48,840: 63.

...... 50,652: 50.

...... 19,943: 78.

Sgr 1,042,475: IT.
...... 770,826: 32.

Summa 1,813,301: 43.

Beväringen i allmänhet.

Topografiska kårens arbeten.

Debet.

Uppbörd:

Statsanslag.........................

Krigsarkivets räntemedel..................

Öfverskott vid försäljning af Hermelinska karteverket .

Dito dito af länskarteverket.......

Dito af kartan öfver Stockholms omgifningar . . .
A nmärkn ingsmedel......................

60,000: —

123: 75.

146: 91.

264: 25.

51: 75.

47:49. 60,634- 15.

Balans till år 1874:

Skuld

Kredit.

Balans från år 1872:

Utgifter:

Triangelmätning..................

Stomkartearbeten.................

Fältmätning.....................

Höjdmätning....................

Resor........................

Vinterarbeten...................

Krigsarbeten.....................

Kårens karta öfver Sverige............

Generalkarta!! ..................

Halirs karteverk .................

Länsbeskrifningar..................

Koppartryckning..................

Galvanoplastik...................

Fotografi ......................

Heliogravyr.....................

Observatorii-tornet................

Hyresafgifter....................

Arvoden .......................

A n m ärkn i n gsarvode.................

4,420: 82.

Summa	65,054:	97.
		739:	67.
3,162:	23.
2,927:	51.
15,850:	09.
1,489:	07.
1,093:	80.
6,595:	75.
2,234:	11.
12,275:	22.
820:	25.
307:	—
907:	98.
1,686:	01.
32:	96.
229:	—
261:	35.
1,889:	37.
6,259:	48.
6,282:	50.
11:	62.	64,315:	SO.
Summa	65,054:	97.

45 —

§ I Topografiska

kårens arbeten under år 1873 hafva omfattat: uppmätning af
eu baslinea i närheten af Umeå stad samt vinkelmätningar inom det störa triangelnät,
som följer Bottniska vikens kust; triangelmätning af andra ordningen inom nordligaste
delen af Stockholms län; fältmätningar och i sammanhang dermed stående afvägniugar
inom Finspånga läns, Bråbo, Lösings, Björkekinds, Östkinds, Hammarkinds,
med flera härad af Östergötlands län, allt öfver en sammanlagd vidd af nitton
qvadratmil; fortsättning af åtskilliga arbeten i och för mellersta delen af generalkartan
öfver Sverige; utarbetande af topografiska och statistiska beskrifningar öfver Malmöhus
och Kristianstads län; hvarförutom till öfning i fältmätning för officerare af armén
en så kallad öfningsafdelning varit sammandragen under en tid af fem månader.

Af Topografiska kårens karta öfver Sverige i skalan 1: 100,000 hafva under
år 1873 utgifvits kartbladen Stockholm, Trosa, Malmköping, Björksund och Wexiö;
under gravering voro bladen Nissafors, Nydala, Hvetlanda, Oscarshamn, Leuhofda och
Mönsterås samt mellersta delen af generalkartan öfver Sverige i skalan 1: 1,000,000.

Tillgångar

Allmänna garnisonssjukliuset.
Debet.

Balans från år 1872:

34,625: 88.

Uppbörd:

Statsanslag......................

Sjukvårdsersättu ingar................

Hyresmedel......................

Extra inkomster . .................

Kredit.

Utgifter:

Aflöning.....................

Proviantering ...................

Medikamentskostnader ..............

Förbrukningsartiklar...............

Inventarier....................

Ved och belysning................

Byggnaders underhåll...............

Diverse utgifter..................

62,650: — 8,932: 15. 1,560: -• 109: 26.	73,251: 41.
Summa	107,877: 29.
18,688: 64. 25,275: 18. 5,396: 85. 3,036: 04. 5,256: 70. 8,175: 33. 706: 85. 6,172: 81.	72,708: 40.
Transport	72,708: 40.

Iuuestående statsanslag .
Kontant behållning . . . .
Sj ukvårdsfordringar . . .

Balans till år 1874:

Transport

72,708: 40.

38,291: 80.

884: 25.

992: 84. 35,108: 89.

Summa 107,877: 29-

§ 1-

Antalet af de under revisionsåret å sjukhuset vårdade hade, enligt direktionens
berättelse, utgjort:

Qvarliggande från 1872 ........................... 119.

Inkomne under året.......................... .1,578. 1,592.

Utgångne................................... 1,470.

Afskedade................................... 24.

Döde...................................... 66.

Qvarliggande vid årets slut.......................•_132. 1,692.

Kongl. Krigsskolan.
Debet.

Tillgångar..........

Statsanslag.........

Betalande kadetters avgifter

Diverse inkomster.....

Anmärknin gsm edel.....

Skulder

Balans från år 1872:

Upphörd:

Balans till år 1874:

Kredit.

Skulder

Balans från år 1872:

Utgifter:

Löner och arvoden.................

Underhåll och beklädnad in. m..........

Uppassning.....................

Ekiperingspenningar................

Byggnaders underhåll...............

Diverse utgifter..................

79,888: 25.
124,499: 25.
12,285: 46.
333: —

Summa

56,226: 02.
121,757: 56.
8,543: 50.
3,688: 50.
4,841: 22.
12,188: 47.

36,226: 27.

217,005: 96.

797: 13.
254,029: 36.

3,457: 14.

207,245: 27.

Transport 210,702: 41.

47 -

Transport

210,702: 41.

Balans till år 1874:

Kontant behållning.....................

Förskott...........................

Fordringar.........................

30,986: 97.

4,075: 93.

8,264:05. 43,326:95.

Summa 254,029: 36.

§ I Kadettkårens

nummerstyrka uppgick vid revisionsårets början till 171. Under
året inkommo 48 och afgingo 88, så att antalet kadetter vid slutet af 1873 utgjorde
131. Pensionsafgiften för betalande kadetter både under i fråga varande år varit af
Kongl. Maj:t bestämd till 816 kronor.

Jemtlands roteringskassa.

Tillgångar

Debet.

Balans från år 1872:

166,198: 09.

Uppbörd:

Vederlag för indragna hemmansräntor i Jemtland . . . .
Dito för dito dito i Medelpad . . . .

Intressemedel..........................

Auktionsmedel för försålda kasserade nummerhästar . . .

Kredit

Utgifter:

Bidrag till lön, lega och servis..........

Dito till anskaffande af nummerhästar . . .

Arvoden m. m...................

Revisionskostnad..................

11,850:	—
4,780:	06.
7,336:	44.
4,050:	—
Summa

14,463:	73.
1,250:	—
460:	—
18:	84.

28,016: 50.
194,214: 59.

16,192: 57.

Balans till år 1874:

Kontant behållning:

hos redogörare!!............... 2,783: 45.

i Sundsvalls enskilda bank......... 16,281: 04. ig 054. 4g.

Utlånta medel..................... . A. . . 134,220: 24.

Fordringar .......................... 24,737: 29.

178,022: 02.

Summa 194,214: 59.

- 48 —

Femte

Kong!. Förvaltninge

D e b e t.

	Reservation från år 1872.	Anslag.	Leverering	i	Uppbörd. 1
Ordinarie anslag:								! i
Chefen för Sjöförsvarsdepartementet	—	—	15,000 1 Q AAA		- -
Departementets kansliexpedition . .; Dito kommando- d:o . . \|	— —		ITJji/VTv 4,100			l	---:	--
Förvaltningen åt sjöärendena - - -	1,833	33	35,250 o-j /(70	"
Sjökrigsskolan...... • • - - - - Atlöningsstaterna vid sjöförsvarets stationer...... ------- Båtsmansindelningen i Blekinge . -Flottans nybyggnad.........	18,470 40,435 24,000 1,454,172	80 81	1,031,222 24,000 871,827	50 32		—	133 21,473	65 91
Båtsmäns förseende med kojer och täcken ............... Båtsmäns beklädnad........	101,711	57	13,500	—			— —	_
147,777	43	138,200	—	---	—
Beklädnad åt kanonierer, matroser och skeppsgossar......... Sjö vapnets öfningar.........	648 679,271	29 62	55,164 629,850	60	_	—	11,863	56
Sjömätningar och sjökartekontorets verksamhet.............	27,695	42	60,000	~~	—	—	12,515	50
Gemenskapens vid sjöförsvaret na-tura underhåll...........	26,495	50	i 243,472	90	52,514	37	7,975	98 !
Stipendier för sjöofficerare.....	4,620	70	] 15,000
Spanmålsupphandlings- och bageri- kostnader............. Durchmarschkostnader....... Sjukvård............... Diverse behof............ Rese- och traktamentspenuiugar .	20,896 18,911 3,637	51 72 77	16,450 20,000 ! 39,000 19,175 ; 15,000	—	17,113	91	70,147 79! 3466 8,63432? 216-315—1
Skrifmaterialier m. in. för Sjö-förvaltningen...........	— —	1	4,000		—	: _	It	05
j Dito för departementets kansli-och kommandoexpeditioner . . .	1,270	4i	! 2,203	70	2,700	08	i--	— ?
Transport ''2,571,841	1 89\|3,292,786 02 72,334 3o 1.33,3^0 4-

Omf öring.

11,241 jo
0320

13,206 7

97,3

427?2

2,975''5

28,585*8

— 49 —

Hufvutititeln.

af sjöärendena.

			jk:	red	i	t.				Summa.
Öfverbetalning till år 1874.	Öfverbetalning från år 1872.	Utgifter.	Leverering.	Omföring.	Reservation till år 1874.
			1	15,000								15,000
		_ ___	_	18,900		_ —	—		—	— —	—	18,900	—
				4,100								4,100	—
			_	33,750		— -—	—	3,333	33	— —	—	37,083	33
—	—	—	—	21,269	48					18,670	52	39,940	—
				958,532	38	12,140	31	71,544	89	29,574	37	1,071,791	95
		__	_	42,719	91	5,280	09	- -		- -	—	48,000	—
—	—	—	—	1,034,142	46	1,200	—	246,113	93	1,066,023	55	2,347,479	94
				9,825	95			__		105,385	62	115,211	57
— —	—	—	—	— —	—	26,694	47	259,282	96	—	—	285,977	43
				56,303	ii			2	95	10,747	85	67,053	91
—	—	— —	—	980,461	74	—	—	—	—	341,155	47	1,321,617	21
- -	—	—	—	47,405	92	—	—	— —	—	52,805	-	100,210	92
				268,852 57	26,495	50	48,317	38		_	343,665	45
—	—	—	—	11,464\|97	—	_	4,620	70	3,535	03	19,620	70;
		15,823	40	1 24,981 88			__	_	45,792	51	86,597	79
				31,926 20					9,102 31	41,028	51
		__	__	34,204 84			32,341	20	- --	—	66,546	04
				21,750 68			1,278	09	- -	—	23,028	77
— —		11,403	60	18,050 99	3,401	61	—	—	—	—	32,856	20
1 \|	—	909	62	6,081 97	—	—	—	—	— —		6,991	59
__		-- -	—	6,18020			— —	—	—		6,180	20

| l28,136|62| 3,645,905j25

Rev. Ber. 1875 angående Statsverket.

75,211:98| 666,835|43j 1,682,792|23f 6,098,881j51

— 50 —

Debet.

	Reservation
	från år	Anslag.		Leverering.	Uppbörd.	Omkring.
	1872.
Transport	2,571,848	89	3,292,786	02	72,334	36	133,326	42	28,585	82
Skrilmatenalier för sjöförsvarets
stationer.......	5,893	80	27.000 15.000		8 013	81	143	71
Extra utgifter.......
Lots- och fyrinrättningen:
Lotsverket......							9 010	39
Lifräddningsanstalterna å ri-
hets kuster..........	12,938	95					30	81

Sgr ordinarie anslag	2,590,681	64	3,334,786	02	80,348	17	135,511	33	28,585	82
HufVudtitelns besparingsfond: För särskilda ändamål reserverade
medel:
Medel till uppköp af spannmål . Ersättnings- och försälj nings-	174,586	33	— —	—	,--	—	1,903	32	65,243	26
medel........	279,453 958 58,025	49 49 82					165,448 266	69	17 2	11 nr
Observationsmedel . .
Marinregementet . . .					IZ 80	yo
Spanmåls- och proviantförråden					lo
i Karlskrona.....							133,778 3,392	OO
Utredningsförrådet i Karlskrona Materiel- och slitageförråden i	1,531	38	—		—	—	DO 73	—	—
Karlskrona........... Dito dito i Stockholm ....	—	—	--		— —	—	1,289 78,388 2	75 50 77	40,700	—
Virkesförrådet i Karlskrona. . .			__	_	__		21,200
Dito i Stockholm . . .							20,778 23,522	88
Stenkolslagret i Karlskrona . . .	11,217	65					64
Dito i Stockholm . . .
Vattenledningen i Karlskrona. . Underhåll af sjökort och astro-	—	—	—	—	— —	—	4,528	—	— —	—
nomiska instrumenter.....	382	47
Fond för skeppsgossekåren, en-
ligt Kongl. brefvet den 28 September 1869 ........	49,315	84							1,452	69
Fond för skeppsgossarnes afbild-
ning, enligt Kongl. brefvet den 21 December 1871 ....	949	—		—					949
transport 3,167,102\|11	3,334,786	02 j	80,348	17\|	568,824 86\|	158,150,83

— 51 —

				K	red	i	t.				Summa.
Öfverbetalning till år 1874.	efterbetalning från år 1872.	Utgifter.	Leverering.	Omkring.	Reservation till ^ år 1874.
—	—	28,136	62	3,645,905	25	75,211	i98	666,835	43	1,682,792	23	6,098,881	5,
- -	—	- -	—	35,157	52	5,893	80					41,051	32
- -	—	2,414	05	9,858	20	333	33	2,394	42	—	—	15,000
—	—	2,010	39					— —	—	— —	—	2,010	39
				8,874	03	1,195	47	- -	—	2,900	26	12,969	76
—	—	32,561	06	3,699,795	—	82,634 58	669,229	85	1,685,692	49! 6,169,912	98
				7,862	63			233,870	28			241,732	91
				56,156	24	- -			_	388,763	05	444,919	29
- -	—	■— —	—	66	27	—	—	908	61	252	68	1,227	56
- -	—	- -	—	- -	—	53,923	25	4,116	37	—	—	58,039	62
50,884	18	69,539	—	115,123	51	- -				__		184,662	51
- -	—	- -	—	524	96	- -	—	— —	—	4,399	15	4,924	11
323,267	56	— -	—	365,257	31	- -				__		365,257	31
—	—	— -	—	54,521	05	- -	--	- -	—	23,867	45	78,388	50
109,059	61	—	—	130,262	38	—						130,262	38
— —	—	— —	—	13,252	90	- -	—	- -	—	7,525	98	20,778	88
70,992	90	—	—	105,733	19	- -	—	- -	—			105,733	19
33,446	51	—	—	33,446	51	- -	—	- -—	—			33,446	51
- -	—	1,391	27	988	07	— —	—	—	—	2,148	66	4,528
—	—	----	—	—	—	—	—	382	47	—	—	382	47
						22,596	71	28,171	82	—	—	50,768	53
—--	—	- -	—	- -	—	- -	_			1,898		1,898
587,650,761	103,491 33]	4,582,990] 02	159,154\|54\|	936,679,40,	2,114,5871461	7,896,862,75

— 52 —

					D	e	b 6	t.
	Reservation
	från år		Anslag.		Leverering.	Uppbörd,		Omgöring.
	1872.
Transport	3,167,102	11	3,334,786	02	80,348	17	568,824	86	158,150	83
Uppförande af en lyftkran vid
Karlskrona station.......	12,982	99				—	800	—	71,369	—
Dito af dito vid Stockholms d:o	—	—	—	—	— —	—	— —	—	83,995	11
Förändring af 9 st. galérskjul
till verkstäder vid Stockholms
station..............	---	—	- -	—	— —	—	174	44	75,218	82
Sjöbeväringens beklädnadsmedel	82,926	70	— —	—	—	—	— —	—	— —	—
Båtsmäns beklädnadsmedel . . .	11,008	44					80,749	34	259,312	01
Skeppsholmsbrons underhåll. . .	1,243	77	—	—	900	—	400	—	- -	—
Begrafningshjelp.........	— —	—	- -	—	3,052	41	171	—	----
Sgr för särskilda ändamål
reserverade medel	684,582	37	—	—	3,952	41	515,608	31	619,459	95
Besparingarne i allmänhet . . . . .	42,156	26	—	—	119,217	63	3,212	28	337,978	17
Extra ordinarie anslag,
beviljade vid:
1862—1868 års riksdag:
Årbeten vid stationerna......	46,402	37	---	—	— —
Försök med pansarplåt.......	148	07	- -	—		--		—
1865 — 1866 års riksdag:
Förlagslån för tillverkning af ka-
noner................	59,000	—								—
Skjutförsök med upprefflade ka-
noner...............	15,802	88
1867 års riksdag:
Till anskaffande af projektiler .	9,391	56	— —							—
„ skjutbana, artilleriförsök och
minor............	14,760	84
1869 års riksdag:
Försök med undervattensminor . .	4,063	21	—	—	—	—	•- -	—	- -	—
1870 års riksdag:
Af det så kallade mindre kredi-
tivet.................	165,470	48	— --	—	— —	—	—	—	- -	—
Transport 3,632,459 68\|3,334,786 02	203,518 21	654,331	92	986,023	94

— 53 —

			K	red	i	t.				Summa.
efterbetalning till år 1874.	Öfverbetalning från år 1872.	Utgifter.	Leverering.	Omföring.	Reservation till år 1874.
1 587,650	76	103,491	I 33	4,582,990	02	159,154	54	936,67940	2,114,547	46	7,896,862	75
				38,859	26		_	__i		46,292	73	85,151	99
—	—	—	—	76,000	84	— —	—	- -	—	7,994	27	83,995	11
				75,393	26							75,393	26
				____			_	_ _	—	82,926	70	82,926	70
				184,700	77		—	- -	—	166,369	02	351,069	79
				681	91		—	---	—	1,861	86	2,543	77
- -	—	2,472	17	751	24	— —	—	— —	—	—	—	3,223	41
587,650 76	73,402 44	1,259,582	30	76,519	96	267,449	55	734,299	55	2.411,253	80
---	—	- -	—	48,442 93	— —	—	2,975	54	451,145	87	502,564	34
						33	37	46,369				46,402	37
—	—	—	—	- -	—	148	07	- -	—			148	07
				4,000				- -	—	55,000	—	59,000	—
—	—	—	—	10,564	28	—	—	—	—	5,238	60	15,802	88
		__	_		—	- -	—	- -	—	9,391	56	9,391	56
---	—	— —-	—	—	-	—	—	—	—	14,760	84	14,760	84
—	—	—	—	4,063	21	—	—	__		—	—	4,063	21
				35,295	90	89,554	37			40,620	21	165,470	48
587,650\|76\| 105,963\|50\| 5,061,743j62j 248,890^35	986,023 94	2,996,149jl2j 9,398,7Y0[53

— 54 —

Transport 1871 års riksdag: Pansarfartygs byggande.......					D	e b e	t.
Reservation från år 1872.	Anslag.	Leverering.	Uppbörd.	Omkring.
3,632,458 657,485 26,667 10,226 25,409	68 90 57 68 85	3,334,786 18,400 10,000 30.000 10.000 5,400 217.000 100.000 330.000 350.000 700.000	02	203,518	21	654,331 45 2,202	92 01 78	986,023	94
Kanoner..........
Projektiler.........
Minförsök, minmateriel och mitral-jöser .............
1872 års riksdag: Arbetsmaskiner och maskinverkstä-der ............. Segelbåtar............. Upphalningsslip vid Stockholms station............... Madrasser och möbler å kronans fartyg................ Arvoden vid minafdelningen . . . . Verkstäder vid Karlskrona station Handvapen och ammunition . . . . Kanoner och d:o .... Minattiralj och minmateriel .... Krigsfartygs byggande.......
Sgr extra anslag	1,034,829	41	1,770,800	—	— —	—	2,247	79	- -	—
Diverse medel:
Deponerade medel........	5 737	69					1,096 24	1 C*
Anticipationer..........			__				10 68
Oliqviderade ersättningsräkningar .	—		—		— ._	—	313	69	- -	—
Sgr diverse medel	5,737	69\|					1,434 53	- -	—
Summa	4,357,987	37	5,105,586	02	203,518	21	658,014	24	986,023	94
Efter afdrag af omföringar och
öfverbetalningar........	106,277	19					— —		986,023j	94
Återstår 4,251,710:18(5,105,586 02\|	203,518\|	21	658,014(24	— — \|	—

— 55 —

				K	red	i	t.
Öfverbetalning	Öfverbetalning									Summa.
till år 1874.		från år 1872.		Utgifter.		Leverering.	Omkring.	Reservation till år 1874.
587,650	76	105,963	50	5,061,743	62	248,890	35	986,023	94	2,996,149	12	9,398,770	53
- -	—	- -	—	657,485	90							657.485	90
	—	- -	—	26,667	57	—	—	— —	—	- -	•-	26,667>57
						- -		- -	—	10,226	68	10,226 68
	—	- -	—	10,499	51	— —	—	— —	—	14,910	34	25,409	85
—										18,400		18,400
								- -	—	10,000	—	10,000	—
— __ ''	—	—	—	1,764	92	— —	—	— —	—	28,235	08	30,000	—
—	—	— —	—	1,321	02	- -	—	---		8,723	99	10,045	Öl
- -	—	- -	—	1,969	17	3,430	83	- -	—			5(400
- -	—	- -	—	91,47329	— —	—	— —	—	125,526	71	217(000
- -	—	- -	—	70,84960	—	—	— —	—	29,150	40	100,000	■
	—	- -	—	28,065	87	—	—	— —	—	301.934	13	330,000
		-	—	87,708	28	— —	—	— —	—	264,494	50	352,202	78
				353,069	04	— —	—	—	—	346,930 96	700,000
—	-		—	1,384,797	56	93,166	64	46,369		1,283,544		2,907,877	20
30,309	84	313	69	3,445 30,334	55 52	---	—	—	—	3,388	30	6,833 30,334 313	85 52 69
30,309	84	313	69	33,780	07	—		- -	—	3,388	30	37,482	06
617,960	60	106,277	19	6,426,397	86	252,321 18	986,023	94	4,158,07021	11,929,090 38
617,960	60	106,277	19	- -	—	__ _		986,023	94	617,960,60	1,710,261	73
—— -	—	—	—	6,426,397	861	252,321,	18	—	—1	3,540,109(61	10,218,828(65

— 56 —

Enligt förestående sammandrag redovisas Kong!. Förvaltningens af sjöärendena
inkomster ock utgifter på följande sätt:

Debet.

Balans från år 1872:

Tillgångar...................................4,251,710: 18.

Uppbörd:

Statsanslag:

Ordinarie................ 8,334,786: 02.

Extra.................. 1,770,800: - 5?105,586: 02.

Levereringar:

Från Kongl. Statskontoret..... 203,068: 21.

,, Kongl. Arméförvaltningen . . 450: — 203,518: 21.

Särskilda uppbördsmedel.................. 658,014: 24. 5,907,118: 47.

Summa 10,218,828: 65.

Kredit.

För sjöförsvaret m. m.....

Levereringar:

Till Kongl. Statskontoret
„ Riksgäldskontoret . -„ Kongl. Skogsstyrelsen

Utgifter:

.......... 6,426,397: 86.

. 241,602: 07.

9,519: 11.

• 1''200- ~ 252,321: 18.

6.678,719: 04.

Balans till år 187i:

Tillgångar:

Kontant behållning hos

Förvaltningen............. 261,565: 19.

Karlskrona station.......... 165,479: 10.

Stockholms d:o .......... 77,391: 03. 594,435: 32.

Förskott hos

Förvaltningen............. 334,773: 34.

Karlskrona station . . •....... 493,270: —

Stockholms d:o .......... 54,036: 66. 882,080: _

Fordringar hos

Statskontoret............. 2,134,250: 22.

Diverse verk m. fl........... 19>344: °7- 2,153,594: 29. 3,540,109: 61.

Summa 10,218,828: 65.

— 57 —

§ I Från

Kong!. Marin-ingeniörkontoret har den 27 nästlidne September meddelats
följande uppgift å Kongl. Flottans bestyckade fartyg, (roddfartygen undantagna) deras
antal, cert och hastighet äfvensom å antalet och beskaffenheten af de Kongl. Flottans
fartyg, som då voro under byggnad.

Pansrade ångfartyg:

Monitoren John Ericsson, med 2 st. 12,83 dec.-tums slätborrade kanoner

af amerikansk modell. Tornväggens tjocklek
öfverallt 8,8 dec.-tum (= 101 verktum). Fartygets
hastighet 6,5 å 7 knop.

„ Thordön, med 2 st. 8,0 8 dec.-tums refflade bakladdningskanoner;

tornväggens sammansättning äfvensom fartygets hastighet
lika med å “John Ericsson“.

„ Tirfng, till alla delar lika med “Thordön".

„ Loke, bestyckning lika med “Thordöns"; tornväggens tjocklek å
fronten 15, o 8 dec.-tum (— 18 ^ verktum) samt för öfrigt
12,51 dec.-tum (== 15 verktum). Farten 8 knop.

Summa monitorer

Kanonbåten Gar mer, med 1 st. 9 dec.-tums slätborrad mynningsladdningskanon.
Väggen i kupolen öfver kanonen, ångpannan och
maskineriet aftagande i tjocklek från 5 dec.-tum (= 6
verktum) förut till 2,5 dec.-tum (— 3 verktum) akterut,
Farten 5,5 knop.

,, Sköld, med 1 st. 8,o 8 dec.-tums refflad bakladdningskanon,

tornväggens tjocklek å fronten — 7,41 dec.-tum (= 8 |-verktum) och för öfrigt 3,i 4 dec.-tum (= 3 f verktum).
Farten = 3,7 5 knop.

„ Fenris, med 1 st. 8,08 dec.-tums refflad bakladdningskanon:

tornväggens tjocklek å fronten 8,98 dec.-tum (= 10f
verktum) och för öfrigt minst 3,42 dec.-tum (= 4 ■§-verktum). Farten — 6 knop.

„ Hildur, med 1 st. 8,0 8 dec.-tums refflad bakladdningskanon;

tornväggen bestående af: å fronten 14,12 dec.-tum
(— 16 verktum) jern och 10,27 dec.-tum (— 12 ^
verktum) ek samt å öfriga delar 4,2 8 dec.-tum (= 5 i
verktum) jern och 10,2 7 dec.-tum (— 12 \ verktum)
ek. Farten — 8 knop.

„ Gerda, till alla delar lika med "Hildur".

„ Ulf, dito dito

„ Björn, dito dito

„ Berserk, försedd med för-ror, men för öfrigt lika med "Hildur".

„ Solve, fullkomligt lika med “Berserk".

„ Folke, kanonen vänd akter öfver, men eljest lika med "Berserk".

Summa pansrade kanonbåtar

4 st.

10 st.

Rev. Ber. 1875 angående Statsverket.

— 58 —

Opansrade ångfartyg:

Linieskeppet Stockholm, med 6 st. 7-tums bombkanoner af 94 kulors vigt,

22 st. 30 ii:ge kanoner af 200 kulors vigt,

28 st. dito dito af 150 dito

10 st. dito dito af 100 dito

p ,, T, 7. b arten för endast ångkraft — 6,5 knop.

Fregatten Vanadis, med 2 st. 5,63 dec.-tums refflade bakladdningskanoner
en tor- och en akterut på hira däck, samt 6 st. 5,6 3
dec.-tums refflade kanoner och 8 st. 6 f tums bombkanoner
af 109 kulors vigt, alla på batteriet. Farten
for endast ångkraft = H,s knop.

Korvetten Bölder, med 4 st. 5,6 3 dec.-tums refflade bakladdningskanoner
samt 2 st. 30 ti:ge kanoner af 150 kulors vigt. Farten
för endast ångkraft = 12 knop.

" Ge^e> Ed 1 st. 5,6 3 dec.-tums refflad kanon, stäld midskepps,

6 st. 4,i dec.-tums refflade kanoner i fyra rullelådor samt
1 st. 6 ¥ tums lätt bombkanon akterut. Farten för ångkraft
= 9 knop. 6

" T]i0r’ ™ed 1 st- 7 tums bombkanon af 90 kulors vigt samt 4 st. \
24 A-ge kanoner af 100 kulors vigt. Farten för ångkraft
— 9,7 5 knop.

Kanonbåten Blenda, med 1 st. 9,2 4 dec.-tums refflad bakladdningskanon
samt 1 st. 4,1 dec.-tums refflad mynningsladdningskanon.
Farten 11,5 knop.

" Svensksund, med 1 st. 6 // :ig kanon. Farten 8 å 9 knop.

" Bogland, med 1 st. 6 A-ig kanon. Farten 8 å 9 knop.

” Morna, med 1 st. 12 A-ig kanon. Farten 8 å 9 knop.

" Öar Isund, med 1 st. 4,1 dec.-tums refflad kanon, stäld mid skepps.

Farten 8 å 9 knop.

” Ed 1 st. 24 ti -ig kanon. Farten 8 a 9 knop.

" Astrid, med 1 st. 24 ti -ig kanon. Farten 8 å 9 knop.

" Ingegerd, med 1 st. 6 ti:ig kanon. Farten 8 å 9 knop.

" ArcÄj nle< 1 st 24 &:iS kanon- Farten 8 å 9 knop.

" Alfhild, med 1 st. 4,i dec.-tums refflad kanon midskepps.

Farten 8 å 9 knop.

” Gunhild, med 1 st. 6 ti:\g kanon. Farten 8 å 9 knop. j

16 st.

Summa opansrade ångfartyg 16 st.

Seglande fartyg:

Korvetten Josephine, med 4 st. 6 f tums bombkanoner af 103 kulors vigt
AT 7.. . samt 20 st. 30 A-ge kanoner af 150 kulors vigt.

" Norrköping, med 4 st. 6 | tums bombkanoner af 103 kulors vigt
, , samt 18 st- SO ^:ge kanoner af 150 kulors vigt.

" a'' Ghapman, med 2 st. 61 tums bombkanoner af 103 kulors
vigt samt 22 st. 24 A-ge kanoner af 145 kulors
vigt.

3 st.

— 59 -

,, , 7. 7J , Transport seglande fartyg 3 st.

Koketteri Lagerhjelke, med 16 st. 24 gZ:ge kanoner af 100 kulors vigt. )
Briggen NoräenskjÖlä, med 10 st. 24 #7:ge kanoner af 100 kulors vigt. * 3
Skonerten Amiral af Puke, med 6 st. 12 f/:ge och 2 st. 3 <r/\ge kanoner\

Anm.

Summa seglande fartyg 6 st.

Fregatten Eugenin, med 4 st. 6 j tums bombkanoner af 103 kulors vigt 22
st 24 0:ge kanoner af 160 kulors vigt samt 10 st. 24 ^:ge kanoner af 100
kulors_ vigt, fordrar eu mera omfattande reparation, om hvars utförande beslut
ännu icke ar fattadt.

ångfartyg0:^ på Kongl ^keppsvarfvet i Karlskrona äro följande opansrade

Kanonbåten Bisa, af jern, till alla delar lika med kanonbåten Blenda.

Korvetten Saga, af trä, bestyckad med 2 st. 5,6 3 dec.-tums refflade kanoner samt 6
st. 4,i dec.-tums dito dito.

Beträffande de under revisionsåret för sjökarteverkets förbättrande utförda
aibeten inhemtas af chefens för Sjokartekontoret till Kongl. Maj:t afgifna berättelse:

..... »tt sjömätningar under år 1873 blifvit utförda i Söderteljeviken, från 1862 års

sjomatmngsexpeditions slutpunkter i trakten af Landsort, nordvart hän öfver Mörkö
södra udde och Påbundet till Södertelje, och i sjön Mälaren från Södertelje öfver
Södra Björkfjärden till Stockholm; omfattande dessa mätningar en areal af 6 geografiska
qvadratmil; samt att dessutom lödningar blifvit utförda vid Ängskärs inlopp
och hamn i Oregrundsgrepen;

i r uu tfifnge!“ätni,ngar Örtsafts dels i Mälaren, der de från Stockholm vestvart
han fullbordats till eu lime öfver Strengnäs och Enköping, med undantag af den del
som ligger norr om Rosersberg, vid farleden till Upsala, dels å Norrlands kust, der
desamma från 1871 års slutpunkter, Gerusalen och Walstuteberget, blifvit fortsätta
sydvmt han till Djeknebolskhnten och Bredskär, söder om Umeå, omfattande en sträcka
af 8 svenska mil; hvarjemte basmätning utförts i trakten af Umeå, och både triangelmatmngarne
i Norrland af sjökarteverket utförts tillsammans med Topografiska kåren;

• „at\ en., sPecialkarta öfver Bohuskusten från Wäderöarne till Strömstad och en
specialkarta öfver norra delen af Stockholms skärgård fullbordats, hvarjemte en specialkarta
öfver södra delen af Stockholms skärgård och en kustkarta öfver samma skärgård
voro under arbete; att till tredje delen af “Svenska lotsen11, omfattande Bottniska
viken, 6 plancher fortomngar fardiggraverats, samt att sjökarteverkets samtliga kartplåtar
under året erhållit nödiga rättelser och 4 stycken af dem blifvit renoverade
samt 7 stycken guillocherade, hvarjemte 8 stycken förtoningsplancher renoverats;

att från boktryckspressen utgifvits “Svenska lotsen“, tredje delen, Bottniska
viken, samt haftena lb och 17 af “Underrättelser för sjöfarande11, hvarjemte å sjökarteverkets
kopparpress under revisionsåret tryckts 9,500 stycken sjökort och 5,400
stycken fortonmgsplancher.

— 60 —

§ 3.

Under revisionsåret har till Femte hufvudtitelns allmänna besparingar öfverförts
ett belopp al 97,646 R:dr 26 öre, åtgörande, enligt reversalet, influtna medel
till titeln: “Ersättning till spanmålsupphandlings- och bagerikostnader11. Af dessa medel

Kong!. Lots -

			De-
	Reservation
	från år 1872	Anslag.
Aflöning.................................	54,762	92	406 909	50
Underhåll.............................	126,547	01	227 300	50
Kontorshyror och expenser.....................	5,550		8,700
Grundräntor, jordskyld m. m....................	4,450	—	4,500	—
Rese- och traktamentskostnader................	4,912	23	14,000	—
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m..........	481	45	2,500	—
Extra utgifter...........................	5 967	28	12 050
Amiralitets-krigsman skassan............			3,500
Bidrag till underhåll af en fyr på Gap Spartel .	- -	—	540	—
Lifräddningsanstalterna å rikets kuster.......	10,000	—	10,000	_
Observationsmedel.........	5	20
Behållna lots- och fyrmedel............	339,327	51	60,000
Närs fyr...............	23,429	12
En bogserångbåt.................
Lotsinrättningen i Öresund......	__
Upp- och afföring, indelta räntor.............	— —	—	460	—
Läger	575,432	72	750,460
Efter afdrag af omföringar och efterbetalning ....	- -
Summa	575,432>72	750,460

61 —

torde åtminstone någon del hafva härflutit från anslaget “Spanmålsupphandlings- och
bagerikostnader och då detta anslag är ett reservationsanslag, har det synts Revisorerne,
som hade donna del icke bort till allmänna besparingarne öfverföras, utan i stället
reserveras för det ändamål, hvartill nämnda anslag är afsedt, så vida icke under tidernas
lopp medel från olika anslag blifvit, i följd af bokföringssättet, så sammanblandade
att de numera icke kunna åtskiljas.

styrelser!.

bet.	Kredit.
Leverering.	Uppbörd.	Omf öring.	Öfverbetal-ning till år 1874.	Utgifter.	Leverering	Omgöring.	Reservation till år 1874.	Summa.
—	—	287	50	—	—	— —	—	388,29474			18,046	55	55,618	63	461,959	92
— —	—	89	—	2,044	45	—	—	229,827	08	— —				126,153	88	355,980	96
— —	—	- -	—	17	52	—	—	8,696	68	—	—-	—	—	5,570	84	14,267	52
				244	46	—	—	4,730	71				—	4,463	75	9,194	46
— —	—	—	—	1,702	95	—	—	15,338	65	—	—	—	—	5,276	53	20,615	18
— —	—	- -	—	640	12	1,177	60	4,799	17	—	—	—	—	— —	—	4,799	17
			—	- -	—	- -	—	7,080	50	—	—	2,700	40	8,236	38	18,017	28
										3,500	—	—	—	—	—	3,500	—
		- -	—	- -	—	— —	—	423	—	—	—	117	—	—	—	540	—
		- -	—	- -	—	- -	—	8,770	98	—	—	— —	—	11,229	02	20,000	—
— —		---	—	- -	—	—	—	—	78	— —	—	4	42	- -	—	5	20
159,984	20	1,928	97	20,868	37	—	—	239,264	30	—	—	188,571	44	154,273	31	582,109	05
				1,211	94	—	—	24,641	06	—	—	—	—	— —	—	24,641	06
---	—	- -	—	117,150	—	—	—	675	—	—	—	—	—	116,475	—	117,150	_
- -	—	- -	—	65,560	—	—	—	23,260	—	— —	—	—	—	42,300	—	65,560	—
---	—	---	—		—	— —	—	460	—	—	—	—	—	- -	—	460
159,984	20	2,805	47	209,439	81	1,177	60	956,262	65	3,500	—	209,439	81	529,597	34	1,698,799(80
				209,439	81	1,177	60	—	—	— -	—	209,439	81	1,177	60	210,61741
159,984 20\| 2,805	47	—	-1	—	-!	956,262(65	3,500	—!	—	—	528,419(741	1,488,182 39

— 62 —

Enligt förestående sammandrag redovisas inkomster och utgifter på följande sätt:

Tillgångar

Debet.

Balans från år 1872:

575,432: 72.

Uppbörd:

5.te hufvudtitelns anslag till lots- och fyrinrättningen med dertill
hörande personal:

fe™in8ar................ 750,000: -

Indelta räntor.............. 460: - 750 460: _

Legering från Kongl. Statskontoret:

.... Öfverskott å 1871 års fyr- och båkmedel ...... 159,984- 20

Särskilda uppbördsmedel.................. A305!4!: 912,749: 67.

Summa 1,488,182: 39.

Kredit.

Utgifter:

För lots- och fyrinrättningen m. m.......

Afskrifning, indelta räntor............

Leverering till amiralitets-krigsmanskassan. . .

955,802: 65.

460: —

3’50Q: ~ 959,762: 65.

Tillgångar:

Kontant behållning. . .

Dito i Riksbanken.
Förskott.......

Balans till är 1874:

...... 644: 59.

..... 129,535: 20. 130,179: 79.

.............. 398,239: 95. 528,419: 74.

Summa 1,488,182: 39.

§ I 0

Antal®t, livräddningsstationer utgjorde under revisionsåret 12, af hvilka 4 voro

rledda-d f,6 r^nmgshåt och raketapparat, 5 med endast räddningsbåt och 3

A , en4ast raketapparat. \nl 7 af dessa stationer inträffade under samma år till niimshåt

nrtTnlmn?w 7 ,hvi ,ka fddades 34 menniskolif, deraf 4 medelst lifräddDingsbät
och 30 medelst kust- eller fiskarebåtar.

— 63

Sjette Hufvudtiteln.
Statistiska tabellkommissionen.
A) Redovisning för ordinarie anslaget.
Debet.

Balans från år 1872:

Tillgång...............

Statsanslag

Uppbörd:

Summa

Kredit.

Utgifter:

Löner och arvoden...........

Bibliotekets underhållande.......’

Arvoden åt tillfälliga biträden ......

För det officiel statistiska trycket
* en statistisk tidskrift ....

Kontant behållning . .
D:o i Riksbanken

Balans till år 1874:

15,000:	—
979:	99.
8,010:	83.
7,854:	22.
1,089:	38.
102:	92.
691:	91.
Summa

B) Redovisning för tillfälligt anvisade medel.
Debet.

Leverering från Kongl. Statskontoret:

Af 6:te bufvudtitelns anslag till skrifmaterialier och expenser 7,470: 36.
" » dito allmänna besparingar...........2,’oOO- _

Summa

3,729: 25.

30,000; —
33,729725.

32,934: 42.

794: 83.
33/729725.

9,470: 36.
9,470: 36.

64 —

Kredit.

Utgifter:

För inköp och inbindning af Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes femårsberättelser
m. m.. . ....................... 3 470: 36.

„ uppköp af inventarier..................... 3^785: 75.

Tillfälliga biträden ......................... 2,''000: —'' 9 35g. 44

Balans till år 1874:

Kontant behållning i Riksbanken........................ 214: 25.

Summa 9,470: 36.

Kongl. General-landtmäterikontoret.

A) Försäljning af Jemtlands karta.
Debet.

Balans från år 1872:

Kontant behållning ...........................

32: 86.

Försäljningsmedel

Uppbörd:

..... 111: 14.

Summa 144: —

Kredit.

Leverering till Kongl. Statskontoret........................ 444. _

Summa 144: —

B) Redovisning för bötesmedel.

Debet.

Balans från år 1872:

TiUgång....................................... 2,714: 41.

Transport 2,714: 41.

Uppbörd:

Transport 2,714: 41.

Böter .................................. 502: 50.

Ersättning af statsmedel för mistade bötesandelar''........ 998: —

Diverse ersättningsmedel....................... 616: 59. 2,117: 09.

Summa 4,831: 50.

Kredit.

Utgifter:

För komplettering ock renovation af ofullständiga landtmäteri -

handlingar............................ 819: 45.

Bötesersättning till landtmäterifiskalen.............. 312: —

Diverse utgifter............................ 33: 65. 1,165: 10.

Balans till år 1874:

Kontant behållning......................... 697: 40.

Dito i Riksbanken....................... 2,969: — 3,666: 40.

Summa 4,831: 50.

Hev. her. 1875 angående Statsverket.

Stockholms stads krono -

jTJpsala län ....
Stockholms d:o
Södermanlands d-.o
Östergötlands d:o
Gotlands d:o . .
Kalmar d:o . . .
[Blekinge d:o . .
Jönköpings d:o .
[Kronobergs d:o .
[Kristianstads d:o
[Malmöhus d:o. .
Hallands d:o . .
Göteborgs d:o .
[Elfsborgs d:o . .
Skaraborgs d:o .
Örebro d:o . . .
[Vermlands d:o .

| Vestmanlands d:<
[Kopparbergs d:o
| Gefleborgs d:o .
jVesternorrlands d:o
[Jemtlands d:o .
i Vest erbottens d:o
[Norrbottens d:o.
Stockholms stad.

I) — e — b — e — t.

Ingående
balans för
tillgångar.

Uppbörd.

Remisser.

Utgående

balans för

skulder.

Tv. — r — e -

Ingående
balans för i
skulder. I

Afkortnin gar.

Utgifter.

Remisser.

1 633,882 Öl	1.649.79422	75,396	05	194,533	59	182.936	57	8.496	63	966,588 44	757,458	72
701.028 62	1,155,463!	45	120,952	02	141,393	07	139,382	46	6,309	65	602,570	14	622,810	Öl
683,629 63	1,008,757!	Öl	158,598	34	130,616	17	127,638	27	7,975	60	550,115	15	619,319	47
1.534,698 41	3,640,510	70	306,489	98	303,454	80	285,673	31	17,402	99	1,211,461	98	2,776,585	28
307,249 73	430,458	85	117,800	90	68.885	95	58.784	15	3.329	40	245,150	07	274,052	91
965,389 72	1,557,907	18	265,778	88	101.946	76	109,787	15	50,381	03	818.474	94	935,088	61
457,948 34	1,908,546	28	150,197	60	61,197	75	68,259	13	29,411	90	438,651	98	1,488,462	26
761,470 84	1,128.293	86	''540,057	30	206,958	98	218,238	88	16,478	23	1,011.017	05	704,713	82
625,567 47	778.336	09	177,418	42	140,508	27	140,249	02	11,8/18	—	453,071	30	562,390	86
656,290 17	5,291,079	51	28,144	85	100,770	81	127,234	03	17,088	83	671,720	58	4,599,063	03
1,105,528 95	2,983,710	96	210.119	42	122.801	10	109,526	85	31,456	70	1,316,726	47	1,802,539	68
437,569 69	580,095	70	133.678	64	15,064	90	18,173	76	13,155	11	237,624	14	467,171	99
936,145 24	1,386.010	94	196,079	70	28,617	87	27.265	27	69,395	51	525,356	14	1,021,891	84
907,522 34	1,475.288	60	143,766	87	140,456	Öl	140,883	72	61,490	06	827.040	62	818,082	48
1,170.813 46	2,511,682	68	165,189	04	219,196	46	225,571	73	26,857	67	811,557	13	1.741,469	39
597,833 56	1,096,853	34	104,617	66	134,991	98	131.221	58	14,275	78	515,366	85	659,467	02
722,528 87	898,578	50	201,210	76	128,941	:S3	122,603	53	37.245	69	604.824	—	490,331	88
764.328 72	1,317,413	60	251,365	o5	211,107	81	209,670	47	6,542	65	949,900	81	611,975	16
684,339 47	1,022,846	63	1 345.252:25	100,852	85	97.729	83	20.814	67	831.811	13	523,022	98
710,979 34	887,779	48	260,775	07	99,890	95	98,853	44	23.756	27	■ 525,180	47	443,559	42
608,876 06	1.069,921	72	1 126,655	,13	79,584	76	! 84,977	35	14,568	90	647,336	25	543,629	94
266,095 52	272,4/11	99	1.30,266,25	30,337	Öl	32,111	11	2.216	92	237,976	21	177,235	40
456,045,70	596,020	64	343,917	[44	43,525	29	51,208	88	18,468	72	648,884	74	352,387	81
610,903 63	839,060	38	179,908	81	26,037	13	26,296	96	15,647	33	551,847	95	369,401	60
578,364! 73	788,245	28	\|--	—	—		!--	1_ i	60,18468	3,452	11	682,677	—

Summa

17,885,130 22|36,275,097|60''4,733,636''93 2,831,671.602,834,277 45! 584,798 92jl6,233,706,651 24,044,788,06

Landsböckerna för Upsala, Östergötlands, Kronobergs, Kristianstads, Malmöhus, Göteborgs, Skaraborgs,
sorerne företeddes, ännu icke blifvit i Kongl. Kammarrätten till alla delar granskade.

67 —

räkenskaper och länens landsböcker.

i — t.

Utgående balans för

Kontant be-hållning.

Inven-

tariers

värde.

Behåll- 0

ning af j Utlanta

bergs- medel,

effekter.

Utestående

uppbörd.

55,814 94
113,09853
77,41429!
190,033 96
99.646 72:
118,215|77|
142,13397|

128,829,04’

79,465:80
127,54046
232,340^98
33,859 88
85,189,08

117,434—; .— ;—

188,482 19 118,37

110,38515;--—

114,355 94 - —

86,633; 49| —

60,337! 31! -

225,713,82; — —

60,806 95; -- -

71,706,91; - —

71.395 68 — —
45.043 19 ---

406

2,275

6,ooo;-

2,268,93
1,345 42

49.999 90
10,000[—
31,666 52
50,000 —

__ U

24,999 95
__I_I

__U

11,915 96

™„d

2,638,877 70,

1,332 81
13,333.32!
1,57517

551,13304;
611,050 02''
561,38615
1,183,690 78
233,774161
718,677 95
245,35191!
484,520! 17
382,420 85
364,728!92;
786.770 05;
382,058 94''
768,415149!
633,325 90;
943,84624
487,655151
549,210 66,
654,636 92,
540,126 93;
598,702.03;
488,967 13
152.733 99
195,370 32
570,797 08
614,543 72

Proprie por(]ringar Summa,
balanser. !

24,636 88
23,616 35
9,392 92
30,601! 19!
6,99l|57|
56,316; 92
24,020!03j
32,601;83;
21,232 98
49,802;K!
96,954 51!
13,784''96’
30,98432
36,817 17 j
46,95112
9,812;41j
19,19583
22,224 571
69,819 59
43,659 39
44.751 15
19.629 42,
85459 65,1
75.220 57''

— 41
61621

1,406 27
1543

_ !_

580 15
9,197,14;
12 50,

1-!

1,133 20
226 47 j
362 68
_ I

—h

540 24

27,336 88''
89,70440
2.666—,
2^674 —
131,583;36
6,440;24
21,15144
119,107 16
45,84519

9.158 96;
6,947142:
82.026 80
5.029 04;

i;m -

4,198-

8010

5,752,51!

638.125 51
747,764 90
676,552 66

1,494,030 33
343.078 90
947.290 81
553,10470
686,333 —
554,271 07
661,178 87
1,161.910.73
430,283 93
902,944199
819,536 94
1.261.425:72;
614,015 31
696,254 86

766.126 59!
679,962 59:
868,075 24
594,525 23J
249,60113!
368,558 92
692,716,!ll|
620,296123,

Summa

Summarum.

2,553,605 87
2,118.837 16''
1,98L60115!
5,785,153 89''
924,395 43;
2.891,022 54!
2,577,889 97!
21686,780! 98''
1,721,830,25;
6,076,285,34;
4,422,160 43
1.166,408 93,

2,546,853
21667,033
4,066,881
1,934,346
1,951,259
2,544,215
2.153,341
11959,424 84!
1,885,037 67
699.140,77
1,439,509.07
1,655,909 95
1,366,610,02

«!>:

82!

54!

46:

68!

20''

118'',37, 6,295|76]'' 209,156*971 13,703,895 31; 894,477‘96''. 19,303197] 555,839 23, 18,027,96527 61,725,536.35

Vesternorrlands och Vesterbottens län samt kronoräkenskapen för Stockholms stad hade, då de hos Revi -

§ 1.

Uti Kong!. Maj:ts nådiga förordning angående förändring af grundräntor och
kronotionde af den 28 juli 1869 stadgas, bland annat,

att räntan och tionden skall omsättas i penningar efter beräkning af medelvärdet
emellan 1834—1853 årens medelpris samt 1862 års medelmarkegångspris;

att de indelta och anordnade räntorna och tiondeanslagen skola indragas till
statsverket mot ersättning medelst statsanslag i penningar;

att dessa statsanslag skola utgå till belopp, motsvarande de indelta räntornas
och tiondeanslagens värden efter årligt medelmarkegångspris; samt

att innehafvande af rånte- och tiondeanslag skola bibehållas vid hittills åtnjuten
forsellönsersättning.

Hvad nu angår de till landskyrkorna anslagna rånte- och tiondeanslag, hafva
desamma för hvarje särskild kyrka ursprungligen utgjorts från hemman inom den församling,
der kyrkan är belägen. Då, såsom nyss är nämndt, ersättningen från statsverket
för sådana anslag utgår efter medelmarkegångspris, men hvarje tiondegifvare
inom en församling njuter fördelen att till kronan erlägga desamma, omsätta efter
det fixa medelvärdet, kommer församlingen i sin helhet att, i samma mån medelmarkegångspriset
ställer sig högre än medelpriset, erhålla ett högre ersättningsanslag, än
hvad de skattskyldige inom församlingen samfäld! utgöra. Då tiondegifvaren och
tiondetagaren, såsom här är fallet, kan betraktas som en och samma person, torda
svårligen något giltig! skål kunna anföras, hvarför priset skall sättas lägre, då han
lemnar tionden, och högre, då han mottager samma tionde, samt att staten skall vidkännas
skilnaden mellan omsättningsprisen. Det bör dessutom ej förbises, att ersättningsanslagens
uträknande efter medelmarkegångspris samt kontrollen derå föranleder
ett årligen återkommande, ganska vidlyftigt arbete, enär omkring 1,500 kyrkor
åtnjuta dylik! anslag.

Enligt Revisorernes åsigt förefinnas alltså ganska kraftiga skål för vidtagande
af sådan ändring i förr berörda författning, att landskyrkornas ersättningsanslag för
indragna räntor och tiondeanslag jemte oindelt spannmål komma att beräknas efter
det i samma författning stadgade omsättningspris med tillagd forsellön, och hafva
Revisorerna derför ansett sig höra å förhållandet fästa uppmärksamhet.

Öfverståtliållare-embetots räkenskaper.

I sammanhang med länens landsböcker redogöras i donna berättelse för den af
Ofverståthållare-embetet för kronouppbördsärenden afgifna särskilda räkenskap för
uppbörden i Stockholms stad. Dessutom hafva från Öfverståthållare-embetet blifvit
aflenanade nedan omförmälda tvenne räkenskaper.

A) Diverse statsanslag.

Debet.

Leverering från Kong!. Statskontoret .....

..... 36,056: 98.

Summa 36,056: 98.

69 —

•Kredit.

Utgifter:

Af Sjette hufvudtitelns anslag för Öfverståthållare-embetet:

Aflöning för embetets kanslibetjening . . . 11,450: —

Gratifikationer................. ISO: —

Arvoden för befrämjande af ärendenas

gång.................... 1,000: —

Hyresmedel.................. 3,000: — 15,600: —

Af Sjunde hufvudtitelns anslag till lyshållning m. fl. utgifter
för kronans publika hus i Stockholm:

Till gaturenhållning......... . . . . S,823: 34.

„ kommunalutskylder........... 6,655: 70.

„ gatulyshållning.............. 2,477: 94.

„ gatuläggningskostnad.......... 2,500: — 20,45(b 98. 36,056: 98.

Summa 36,056: 98.

B) Depositionsmedel.

Debet.

Balans från år 187)2:

Tillgång...................................... 37,873: 50.

Uppbörd:

Deponerade medel............................- - - 75,520: 33.

Summa 113,393: 83.

Kredit.

Utgifter:

Återlyftade depositioner............................ 77,426: 13.

Balans till år 1874 :

Tillgång:

I Riksbanken innestående........................- 35,967: 70.

Summa 113,393: 83.

C) Statsverkets bidrag till aflöning af kronouppbördsverket.

Debet.

Balans frän år 1872:

Tillgång...................................... 464: 26.

Uppbörd:

................................... 11,472: -

Statsanslag

Summa 11,936: 26.

- 70
Kredit

Utgifter:

Aflöning............................... 11,472: —

Vikariataflöning.......................... 47: 77. 11}519; 77,

Balans till år 1874:

Tillgång:

Kontant behållning.............................. 416: 49.

Summa 11.936: 26.

Skiften och afvittringav.

Kopparbergs Vesterbotteus Norrbottens ,, „

Debet. lön. _lita. lön- Summa''

Uppbörd:

Statsanslag............. 46,400: — 69,563: 24. 44,974: 90. 160,938: 14.

Kredit.

Utgifter:

Arvoden in. m............ 39,451: 04. 39,989: 58. 39,677: 55. 119,118: 17

För öfvermätningar........ 6,800: - 6,400: —--— 13,200: —

Handtlangningskostnader och godo

mäns arvoden..........— 20,789: 78. 4,445: 92. 25,235: 70.

Skrifmaterialier.......... 44: 75. 232: 50.--— 277: 25.

Tolkning............. ..... —- —— — 430: 92. 430: 92.

Diverse utgifter.......... 5: 90. 147: 40. 420: 51. 573: 81.

För 9 st. officers tält.........— 720: — — 720: —

Rese- och traktamentskostuad . ------ — 1,283: 98.--— 1,283: 98.

Säger 46,301: 69. 69,563: 24. 44,974: 90. 160,839: 83.

Balans Ull år 1874:

Kontant behållning........ 98: 31.---—--— 98: 31.

Summa 46,400: — 69,563: 24. 44,974: 90. 160,938: 14.

— 71

Styrelser! för allmänna ''Väg- och vattenbyggnader.

Debet.

Balans från år 1872:

Tillgångar

32,467: 16.

Uppbörd:

Extra statsanslag:

Till aflöning.................. 33,400: —

„ undersökningar, inspektionskostnader

samt expenser för allmänna arbeten . . 25,000: — 58,400: _

Förskott till reparationer å Tranebergs, Nockeby och

Drottningholms broar................. 12,220: —

Afgäld från Gräfla sågverksegare.............. 50: — 70,670: —

Summa 103,137: 16.

Kredit.

Utgifter:

Aflöning........................ - - - 33,400:

Undersökningar, inspektionskostnader och expenser för allmänna
arbeten...................... 19,993: 83.

Reparationer, å Tranebergs, Nockeby och Drottningholms

broar............................ 12,220: — 65,613: 83-

Balans till år 1874:

7,088: 11.

30,435: 22. 37,528: 33-

Kontant behållning
Förskott......

Summa 103,137: 16.

— te -

statens jern -

l:o Styrelsen öfver statens jernvägar...........................

2:o Södra stambanan .......................................

3:o Nordvestra dito (Kristinehamn—Arvika) ..................

4:o Sammanbindningsbanan genom Stockholm ..................

5:o Östra stambanan (Norrköping—Nässjö)..................

6:o Norra dito (Stockholm—Upsala) .....................

7.''0 d:o iUpsala—Sala—Storvik)...........................

D — e — b — e — t.

Balans från
år 1872.
Tillgångar.

Anslag.

Levere-

ringar.

Uppbörd.

Balans
till år
1874.
Skulder.

314,-18137
1,500 —
5,054,54131
2,654,01435
2,882,421 93
44,349 71
1,514,27434

7,625,000

—

6,347

8,149

3,836,511

3,940,137

23l!—
1,105 17
214 69

2,238 51

1,135

7,821

Summa

Vestra stambanan i förening med sammanbindningsbanan Örebro—

Hallsberg .............................................

Nordvestra stambanan (Laxå—Kristinehamn) ..................

D:o d:o (Arvika—Norska gränsen) ...............

Östra d:o (Katrineholm—Norrköping)...............

12,405,583 Öl

_ !_

7,625,000

7,791,23783

'' '' l_

3,789

8,957

Anm. Om till summa utgifter, som hlifvit för stambanorna i Byggnadsstyrelsens räkenskaper afbörda, lägges utbalanserade

blir summa afbörda utgifter...............................

Lägges härtill ytterligare här ofvan utbalanserade byggnader och materiel m. in.

blir summa anläggningskostnad till 1873 års slut..................

§ I Å

östra stambanan, Norrköping—Linköping—Nässjö, hade under revisionsåret
vägsträckan mellan Linköping och Mjölby, 3 mil 864 fot i längd, den 15 September
hlifvit för allmän trafik upplåten, samt Union mellan sistnämnda station och Boxholm,
om en mil 19,526 fots längd, för godsbefordran och telegramvexling den 30 December
öppnats, hvarjemte å donna banas fortsättning från Boxholm mot Nässjö omkring två
mil vid årets slut voro terrasserade och af dessa en mil skenbelagd.

vägsbyggnader.

				K		— r —	e	- d -	— i —	t.				Såsom utgifter för banorna hafva, efter afdrag af upp-debiterade medel, afförts följande belopp, nemligen:
Balans från är 1872: Skulder.	Utgifter.	Levere- ringar.			Balans	till år 1874: Tillgångar.
Kontant behållning.	Fordrin- Förskott. 1 ! gar.	Byggnader och materiel. in. in.	Summa.
				7.791.145	85	110.787 74	1 \| 30.23624/ ——		\| 7,403 52	1-48,427	50	åren:	kronor.	ö.
_____	—	139	02	91	98	—	—		— 1,500	—	__l_	1,500	—	1855—1873	24,653,697	66
_	—	1,212	05	---	—	2,708 42	__	_1 ___	_	5,058,073 55	5.060,781	97	1867—1873	5,944,691	89
_	—	4,517	33	—	—	1,115:91! 4,575	_1 _	—	2,652,169 88	2.657.860	79	1864—1873	3,029,644	77
__	—	1.807,294	26	_	_	166.19118	23,086	76 -		4,723,497 29	4,912,775	23	1871—1873	3,523,879	58
_	_	38,888 64	__	_	—	—	7,699 58''--	—	__1_	7.699	58	1863—1873	4,686,034	18
7,821	79	1,140,093159	—	_	985.07	109,668411 —-	_	4,203,66492	4,314,318	10	1871—1873	2,191,213	70
7,821	79	2.992.144 89	__ 7,791,237	83	281,788	32	175,265	691 1,500 1	—	16,644,80916	17,103,363	17	—	44,029,161	78
___	_	___							I__					1855—1863	26,228,663	23
			_	_	—	—	—		__l__	—	__i_		—	1863—1869	4,756,530	—
			_	_	—	—	—	—	__!_	—	- ''—	—	_	1864—1870	3,154,230 Öl
—	—	—	—	_	—	--	_		_! _	_	1_	—	_	1863—1870	4,100,327 42

Säger j 38,239,750 66

behållningar i Vestra stambanans räkenskap för ar 1863, nemligen: fordringar............

byggnader och materiel m. m. 11.

Summa | 82,268,912 |44

4,474: 95.

421.229: 82.

11,425,704: 77.

93,694,617: 21.
16,644.809: 16.

110,339,426: 37.

Å norra stambanan, Upsala—Sala-Storvik, upplätos under året för trafik följande
bandelar:

från Upsala till Heby, 4 mil 13,603 fot den 4 Augusti,

„ Heby „ Sala 1 „ 14,840 „ den 11 September, och

„ Sala „ Krylbo, 3 „ 2,749 „ den 1 December,

hvarjemte äfven terrasseringsarbeten norr om Krylbo bedrifvits.

Statens trafikerade jern vägar vid 1873 års slut utgjorde ett sammanhängande
nät om 129,2 mils längd.

Rev. Ber. 1875 angående Statsverket.

— 74 —

§ 2-

Angående bokföringssättet vid statens jernvägsbyggnader hafva Revisorerne bemärkt,
att några jernvägsdelars anläggningskostnad icke kan uti de till Revisorerne
öfverlemnade böcker för år 1873 återfinnas, lika litet som i föregående årens revisionsberättelser,
hvarigenom således en lucka uppstått i uppgifterna härom till Riksdagen,
äfvensom att, då en del rörlig materiel eller inventarier m. m. blifvit från Byggnadsstyrelsen
öfverlemnade till Trafikstyrelsen, desamma icke blifvit i Byggnadsstyrelsens
böcker åbörda, oaktadt effekterna varit af behöriga reversal med åsätta värden åtföljda,
och således med råtta blifvit i Trafikstyrelsens böcker donna styrelse påförda,
Följden af bär antydda förfarande bär emellertid varit den, att Nordvestra stambanan,
Laxå''—Kristinehamn, till ett värde af 4,756,530 kronor, Nordvestra stambanan, Arvika—
Norska gränsen, till ett värde af 3,154,230 och Östra stambanan, Katrineholm—Norrköping,
till belopp af 4,100,327: 42 eller sammanlagd! 12,01 1,087 kronor 42 öre icke
återfinnas hvarken i Byggnads- eller Trafikstyrelsens böcker för år 1873, lika litet som
i de under senare år af Statsrevisionen till Riksdagen afgifna berättelser. Deremot
äro i Trafikstyrelsens hufvudbok för ofvan nämnda år å nedan nämnda banors anläggningskostnad
upptagna följande summor, nemligen:

å Södra stambanan............................. 2,391,937: 09

„ Nordvestra stambanan, Kristinehamn—Arvika............. 1,667,314: 31

„ Sammanbindningsbanan genom Stockholm................ 11,699: 61

„ Östra stambanan, Norrköping—Nässjö.................. 280,996: 50

Norra stambanan.............................. 433,390: 42

Summa Kronor 4,785,337: 93,

hvithet belopp utgör värdet af den från omförmäld a jernvägar till Trafikstyrelsen öfverlemnade
rörliga materiel m. in., men som icke blifvit i Byggnadsstyrelsens böcker affördt,
hvarigenom uppstått en dubbel bokföring, som är synnerligen vilseledande vid
bedömandet af jernvägarnes anläggningskostnad. Vidare utvisa Trafikstyrelsens böcker,
att Vestra stambanans anläggning uppgår till 37,504,368 kronor, under det Byggnadsstyrelsen
uppöfver den till 37,654,368, alltså 150,000 kronor mera än Trafikstyrelsen,
hvithet lärer bero derpå, att Byggnadsstyrelsen upptager som anläggningskostnad en
summa af 150,000 kronor, hvarmed Stockholms stad bidragit till kostnaden för Fatbursjöns
fyllande; men antingen nu sistnämnda summa bort i anläggningskostnaden ingå
eller icke, torde dock totalbeloppet för donna anläggning böra upptagas lika hos båda
styrelserna.

Hvad ytterligare angår Vestra stambanan, är densamma i Statsrevisorernes berättelse
år 1865 upptagen hafva intill 1863 års utgång kostat 26,228,663: 23; hvarförutom
å ännu icke afbörda konti finnes upptaget 11,421,229: 82, äfvensom å fordringars
konto 4,474: 95; men derefter, och som det vill synas till följd af bristande uppgifter
från Byggnadsstyrelsen, är denna bana ej vidare synlig i någon efterföljande
revisionsberättelse.

Vidare få Revisorerne framhålla en, såsom det synes, stor oegentlighet deri,
att hela jernvägssträckor öfverlemnas till Trafikstyrelsen och öppnas för allmän trafik,
utan att kostnaden för dessa jernvägars anläggning snarast möjligt till den styrelse,
som öfvertagit banan, meddelas och i dess böcker upptages. Så till exempel finner
man att Södra stambanan, som redan år 1864 i sin helhet öppnades för allmän trafik,

75 —

ändock, fortfarande under år 1873 är upptagen endast i Byggnadsstyrelsens böcker
med undantag af eu post på 2,391,937 kronor 9 öre, hvilken i följd af den dubbla
bokföring, hvarom förut är nämndt, i båda styrelsernas böcker förekommer. Byggnadsstyrelsen
har visserligen i underdånig skrifvelse af den 30 Juli 1875 till Kongl. Näjd
förklarat orsaken, hvarföre både den ofvan nämnda och äfven andra jern vägar, som
långt före år 1873 blifvit för allmän trafik öppnade, fortfarande i styrelsens böcker
qvarstode, vara hufvudsakligen, att dels några kassatransaktioner än fortgå, dels några
i sammanhang med expropriation af jord stående affärer ej blifvit afslutade, dels ock
eu styrelsens fordran hos enskild person ej vore afskrifven, hvartill komme, att några
mindre arbeten vid anläggningarne ej hunnit afslutas; men enligt Revisorernes förmenande
borde hvarken några fortgående kassatransaktioner, oafslutade mindre kompletteringsarbeten,
omgjorda expropriationsfrågor eller eu jernvägens fortfarande fordran,
helst till ett så ringa belopp som 1,500 kronor, utgöra något hinder för anläggningskostnadens
öfverförande till Trafikstyrelsens böcker. Byggnadsstyrelsen kunde ju i allt
fall fortfarande i sina böcker behålla för banorna oafslutade konti öppna, samt efter
hand på Trafikstyrelsen öfverföra hvad till denna styrelse öfverlemnas, helst som Trafikstyrelsen
äfven håller öppna konti för hvarje till densamma öfverlemnad handel.

Det har äfven fästat Revisorernes uppmärksamhet, att Byggnadsstyrelsen icke
för hvart år upptager de verkliga utgifterna, utan endast dem, som genom afslutade
konti synas hafva utgått, hvaraf en naturlig följd blifvit, att man icke kan se, huru
stor kostnad, som under hvarje år blifvit å statens baner nedlagd. Så till exempel
upptagas för Södra stambanan utgifterna för år 1868 till 20,942: 13 kronor, för år
1869 till 122: 91, men för år 1870 afföres på en gång 8,523,936: 78 kronor. Att
dessa summor emellertid icke utvisa den kostnad, som under hvarje här upptagna år
blifvit å denna bana nedlagd, är ju tydligt, synnerligast som jern vägen öppnades för
allmän trafik redan år 1864.

Af hvad här ofvan blifvit anfördt synes det vara önskvärd att, så länge 2:ne
särskilda styrelser och förvaltande verk för statens jern vägar ännu fortfarande anses
behöfliga, sådan öfverensstämmelse i båda styrelsernas bokföringssätt åtminstone måtte
åstadkommas, att man icke genom det sätt, hvarpå beloppen införas, blifver vilseledd
angående jernvägarnes verkliga anläggningskostnad. Det enklaste torde härvid vara,
att Byggnadsstyrelsen förde en hufvudbok, hvari hvarje bana både sitt särskilda konto,
och att, då någon handel eller dertill hörande effekter till Trafikstyrelsen öfverlemnades,
värdet för desamma af- och påfördes de båda styrelserna emellan, hvarförutom det
till underlättande af en öfversigt af så väl de medel, som för banorna varit tillgängliga,
som äfven af totalkostnaden för deras anläggning herde finnas en liggare, upptagande
å ena sidan anslag och enskilda bidrag samt å den andra kostnadsbeloppen, hvarvid
inom linien kunde föras värdet af det, som till Trafikstyrelsen blifvit öfverlemnadt.

Statens jernvägstrafik.

Debet.

Balans från år 1872:

Tillgångar................................... 11,527,957: 24.

Uppbörd:

Trafikinkomster, specificerade i Kong]. Styrelsens tryckta underdåniga
berättelse för år 1873, pag. 12, 82, 83 ...... 11,665,809: 62.

Hushyror och arrenden......• . . . . 16,611: 63.

Behållning af v agnshyror.......... 17,678: SO,

Diverse inkomster.............. 9,488: 46. 43,778: 39. 11,709,588: Öl.

Skulder

Balans till år 1874:

. . . . 38,154: 36.

Summa 23,275,699:61.

Kredit.

Balans från år 1872:

Skulder..................................... 187,748: 25.

Utgifter:

För drift och underhåll, specificerade i ofvan om förmäl da underdåniga

berättelse, pag. 13, 85—87 .............. 6,186,166: 60.

Bidrag till jern vägstrafikens pensionsinrättuing...... 82,851: 32.

Levereringar till Kong!. Statskontoret........... 3.000,000: — 9,269,017: 92.

Balans till år 1874:

Tillgångar:

Kontant behållning i styrelsens och trafikdistriktens
kassör...... 229,090: 05.

Dito i Riksbanken. . 92,485: 76. 321,575: 81.

Inventariers, materialiers och byggnaders värden 12,873,077: 17.

Förskott......................... 142,320: 50.

Fordringar....................... 481,959: 96. 13,818,933: 44.

Summa 23,275,699: 61.

8 l.

Hvad vidkommer Trafikstyrelsens förvaltningsåtgärder, hafva Revisorerne ansett
sig höra fästa uppmärksamheten å det centralisationssystem, som under senare åren
tyckes gjort sig gällande. Det är föga sannolikt att god ordning och disciplin, grundvalarna
för all jernvägsskötsel, befrämjas deraf att linieafdelningscheferne, d. v. s.
trafik-, maskin- och bandirektörerne, hvilka hafva ett synnerligt stort ansvar sig pålagdt,
icke tilldelats en deremot svarande makt. Så till exempel få desse chefer icke
antaga någon af personalen — ej ens i lägsta graden — alltså naturligtvis ej heller befordra
någon, lika litet som de kunna för begångna förseelser ådöma deri felande, åtminstone
ibland tjenstemannaklassen, den ringaste bestraffning — ej ens en varning —
eller för personalen af lägre grader högre bestraffning än 3:ne dagars löneafdrag.
Hellre än att för en mindre förseelse inkalla en tjensteman till förhör, fora protokoll
och detsamma med afgifna förklaringar till öfverdirektören insända, låter sannolikt
afdelningschefen, och detta ganska ursäktligt, mången gång hela saken förfalla, hvilket
deremot troligtvis icke skulle blifva förhållandet, om han sjelf egde bestraffningsrätt.
Den, som belastas med stort ansvar, måste äfven tilldelas eu deremot svarande makt,
ty i annat fall uppstår snart hos liniebefälet en missbelåtenhet med deraf lätt alstrad
liknöjdhet, så småningom ledande till eu slapphet hos hela personalen, hvilket förr
eller senare sannolikt lätt kan urarta derhän, att statens jernvägar icke längre komma
att utgöra ett mönster för en praktisk jernvägsskötsel och förvaltning. Man prisar
allmänt, och detta med rätta, det humana bemötande resande åtnjuta från tjenstepersonalens
sida; men detta är icke till fyllest. Det torde vara lika angeläget att gods
varsamt handteras, vill våndas, skyndsammast möjligt till rätt destination befordras,
och att icke godsemottagare genom vilseledande notiser och uppgifter förorsakas onödiga
kostnader och tidsutdrägt, eller att icke både godsafsändare och emottagare få
betala frakt för samma gods — in. m. dylikt, som för den trafikerande allmänheten
är af lika stor vigt, som tjenstepersonalens tillmötesgående mot passagerare. På sätt
nu är anordnad!, skall Trafikstyrelsen eller dess ledamöter hvar för sig, såsom högsta
chefer för afdelningarne, befatta sig med att afgöra om en karl må erhålla permission
för längre tid än 5 dagar, om en af den lägre tjenstepersonalen skall bestraffas med
mer än 3:ne dagars löneafdrag, eller eu bokhållare som bestraffning erhålla varning,
m. ti. dylika mindre vigtiga ärenden. Följden af detta vid statens jernvägar nog långt
drifna centralisationssystem — och hvilket icke erhåller något synnerligt stöd uti den af
Kong!. Maj:t i nåder den 11 September 1869 för Trafikstyrelsen utfärdade instruktion,
hvars 41 § innehåller: “Med iakttagande af ofvanstående grunder eget styrelsen, hvad
liniepersonalen angår, att, jemte utfärdande af närmare reglementarisk!!, bestämmelser,
i viss mån på distriktbefälet öfverflytta sin befogenhet att antaga, befordra, afskeda
och bestraffa betjenings- och arbetspersonalen; dock med rättighet för den med distriktbefälets
beslut missnöjde att deröfver anföra och fullfölja klagan, i den ordning, som
blifver af styrelsen bestämd, “ — är emellertid den, att Trafikstyrelsen, hvars tid
alltför mycket upptages af alltför underordnade detaljer, svårligen kan medhinna de
större och vigtigare ärendena, exempelvis eu högst behöflig revision af taxan och det
så kallade trafikreglementet m. in. dylikt, som dock egentligen i första hand herde
utgöra föremål för eu styrelses omsorger, på samma gång linieafdelningscheferne, som
skola handhafva detaljerna, för hvars skötsel de få så godt som uteslutande bära ansvaret,
icke hafva makt att på ett hastigt och kraftigt sätt ingripa, der rättelse behötves,
för att hindra möjligen uppkommande missbruks inrotande, hvarförutom arkiven
öfverhopas med eu mängd värdelösa handlingar.

— 78 —

§ 2.

Likaledes anse Revisorerne, att arbetstiden inom kontoren vid centralstyrelsen
är allt för kort och tillika ojemnt fördelad kontoren emellan. Den allmänna arbetstiden
är nemligen från kl. 9 f. m. till kl. 3 e. in., alltså sex timmar. Enligt Revisorernes
förmenande är donna arbetstid för kort, och sannolikt kortare än den som å
någon privat jernväg användes, samt understiger med eu timme den, som de första
åren äfven vid statens jern vägar, utan någon deraf känd olägenhet, var anbefald.

Reservation anförd af Herrar Grefve Gyldenstolpe och Sjöbring, Ditt. E, samt
af Herr Svedberg, Ditt. F.

U ltuna landtörnksinstitut.

Debet.

Balans från år 1872:

Tillgångar den 1 Januari 1873 ......................... 213,508: 10.

Uppbörd:

1873 1874

I _31/ 1/ _I

/I /12 II / 7

För institutet:

Statsanslag..... 16,000: — 8,000: —

Elevavgifter..... 32,403: 74. 13,100: —

Öfriga inkomster . . 323: 59. 48,727: 33.--- 21,100: —

För mejeriskolan:

Statsanslag..... 3,000: — 1,500: —

Öfriga inkomster. . 611: 13. 3,611: 13. 300: — 1,800: —

För agrikulturkemiska försöksstationen
:

Statsanslag ..... 4,500: — 2,250: —

Öfriga inkomster . . 750: — 5,250: — 375: — 2,625: —

Vinst å lärlingarnes dagsverken . . 984: 99. --—

Af egendomarne m. in.:

Arrendemedel .... 3,215: 77. 2,004: 09.

Ultuna gård...... 11,928: 86. 1,407: 34.

Granebergs dito . . 4,318: 81. 671: 95.

Transport 19,463: 44. 58,573: 45. 4,083: 38. 25,525: — 213,508: 10.

Transport 19,46,3: 44. 58,573: 45. 4,083: 38. 25,525: — 213,508: 10.
Kungsängens gård 27,089: 27. 3,866: 73.

Tegelbruket..... 1,032: — 1,154: —

Trädgården..... JH)5: 20. 48,489: 91. 256: 95. 9,361; 06.

Sgr ------ 107,063: 36.---- 34,886: 06. 141,949: 42.

Balans till år 1874:

Skulder:

Till Kong!. Maj:t och Kronan,

förskott..... 16,000: —

„ Handels- och

sjöfartsfonden 48,000: —

„ Gillbergska stipendiefonden
. . 13,929: 31.

„ Ultuna elevkårs

dito....... 814: 26.

„ Riksbanken. . . 7,950: —

„ Uplands enskilda

bank...... 12,300: —

„ enskilda personer
in. 6. ... 14,098: 57. 113,094:

16,000: —

48,000: —

14,247: 54.

814: 26.

10,000: —

6,230: 69.

18. 21,287: 11. 116,579: 60. 116,579: 60
Summa 472,037: 12.

Kredit.

Balans från år 1872:
Skulder den 1 Januari 1873 ...............

119,254: 42.

Utgifter:

1873 1874

För institutet............ 49,052: 63. 23,074: 51.

„ mejeriskolan.......... 2,989: 02. 1,463: 02.

„ agrikul turkemiska försöksstationen
............ 5,250: — 2,625: —

Förlust å lärlingarnes dagsverken —••— .— 184: 67.

För egendomarne m. m.:

Ultuna gård .... 11,519: 57. 5,107: 91.

Granebergs dito . . 2,746: 12. 935: 75.

Kungsängens dito 12,365: 04. 5,266: 22.

Tegelbruket..... 933: 38. 1,004: 23.

Trädgården..... 1,153: 85. 602: 94.

Transport 28,717: 96. 57,291: 65. 12,917: 05. 27,347: 20. 119,254: 42.

— 80 —

Transport 28,717: 96. 57,291: 65. 12,917: 05. 27,347: 20. 119,254: 42.

Egendomarnes förbättring
...... 550: 31. 266: 58.

Byggnadsreparationer 5,196: 89. 828: 75.

Intressemedel .... 3,838: 99. 826: 61.

Gratial....... 97: 24. 50: 35.

Diverse omkostnader 156: 60. 68: 55.

Prisskilnader in. m. 4,485: 71. 43,043: 70. 3,858: 84. 18,816: 73.

Läger ------ 100,335: 35. ---- 46,163: 93. 146,499: 28.

Balans till år 1874:

Tillgångar:

Kontant behållning.							. 1,064:	29.
Utlånta medel . . .			6,000:	—			6,120:	—
Fordringar......			9,071:	67.			8,292:	69.
Förskott till elevbyg	;gnaden		2,721:	68.			2,721:	68.
Värde å byggnader	och för-
bättringar . .	45,444:	47.			45,055:	73.
„ å bibliotek och
samlingar . . . .	8,591:	86.			8,582:	10.
„ å diverse möbler
m. m.......	13,910:	50.			13,928:	78.
å kreatur ....	37,266:	—			37,203:	69.
„ å spanmål och fo-
der m. fi. artiklar	32,278:	38.			9,741:	69.
„ å utsäde med ar-
bets- och god-
ningskostnader	23,170:	39.			34,693:	05.
„ å öfriga in v en-
tarier ......		92.	196,282:	52.	38,879:	72.	188,084:	76.
Läger	—	—	214,075:	87.	---	—	206,283:	42.

Summa 472,037: 12.

Anslaget till uppförande af ett boningshus för elever.

Debet.

Extra ordinarie anslag, beviljadt vid 1862—1863 årens riksdag och lyf -

tadt under åren 1864 och 1865 ....................... 109,000: —

Balans till är 1874:

Skuld till institutet................................ 2,721: 68.

Summa

111,721: 68.

81 —

Kredit.

Utgifter:

År 1864
„ 1865
„ 1866
1867
„ 1868
„ 1869
„ 1870
„ 1871
1872
„ 1873

234: 57.

915: 29.

91,774: 95.

5,989: 17.

1,445: 95.

58: 53.

895: 54.

4,385: 40.

5,949. 56.

72: 72. 111,721: 68.
Summa 111,721: 68.

§ 1-

Elever nes antal vid Ultuna landtbruksinstitut både under redovisningsåret uppgått
till 50, af hvillca 4 innehaft friplatser, 40 varit betalande och 6 vistats vid institutet
såsom hospitanter. Huruvida bland desse någon eller några varit utländingar
bär hvarken af räkenskaperna eller af den berättelse, styrelsen den 25 sistlidne .Juni
afgifvit, kunnat utrönas, oaktadt styrelsen i sitt den 3 November 1874 daterade utlåtande
förklarat sig komma att framdeles i berörda hänseende meddela uppgifter.

§ 2.

I skrifvelse den 10 April 1873 har Kongl. Näjd förordna!, dels att räkenskaperna
derefter skulle afslutas den 30 Juni hvarje år, dels att tiden för de revisorers
sammanträde å Ultuna, hvilka af chefen för Civildepartementet förordnas att årligen
granska institutets räkenskaper och förvaltning, skulle framflyttas från andra onsdagen
i Juni till andra onsdagen i September månad. I följd af först berörda föreskrift
omfatta de räkenskaper, som nu varit till Revisionen öfverlemnade, tiden från den 31
December 1872 till den 1 Juli 1874.

Bemälde revisorer, hvilka sammanträdde å Ultuna den 11 September 1874,
uttala rörande egendomens skötsel det slutomdöme, att, ehuru både mjölk- och sädesproduktionen
under den tid, revisionen omfattat, i mängd och värde ökats, de likväl
hvarken funnit resultatet af ladugårdshushållningen eller af det egentliga jordbruket
“tillfredsställande och motsvarande de fordringar, som kunna ställas på ett landtbruk,
hvilket bör vara en föresyn i fullkomlighet för landtbrukarne i hela riket11 Orsaken
till den för ringa spannmålsproduktionen har man trott sig finna deruti, att under
institutets betryckta finansiela ställning medel saknats att försätta all den odlade

Rev. Ber. 1875 angående 8 tafs verket.

jorden i fullt bördigt skick, hvadan flen förhoppning uttalas, att, sedan affärsställningen
numera genom af Riksdagen beviljadt anslag till skuldens betalande blifvit väsentligen
förbättrad, berörda missförhållande skulle blifva afhjelpt. Deremot hafva merbemälde
revisorer icke tilltrott sig kunna uppgifva något bestämdt medel, hvarigenom ladugårdshushållningen,
“hvilken hushållsgren i allmänhet anses gifva god behållningmen
härstädes enligt räkenskaperna under ifrågavarande tid medfört en förlust af 6,313
rdr 74 öre, kunde uppbringas till ett gynsammare resultat.

Alnarps landtbruksinstitut.

Debet.

Balans från år 1872:

Tillgångar den 13 Mars 1873 .......................... 496,510: 14.

Uppbörd:

För institutet:

Statsanslag................... 26,600: —

Elevafgifter................... 36,713: 62.

Lärlingarnes dagsverken............ 3,669: 38.

Diverse inkomster............... 241: 80.

För landthushållningen:

Arrenden.................... 7,838: 32.

Öfverskott från spannmål m. in......... 4,508: 83.

Dito från åkerbruket.......... 23,666: 62.

Dito från mejeriet........... 1,284: 95.

Dito från koladugården......... 1,662: 64.

Dito från trädgården......... 778: 86.

Diverse inkomster.............. 125: 50.

67,224: 80.

39,865: 72.

107,090: 52.

Balans till år 1874:

Skulder den 13 Mars 1874:

Statslån till grundförbättringar............... 12,000: —

Rest å arrendet........................ 8,740: 20.

Förskottsafgifter af eleverne................. 5,409: 51.

Till Landtbruksakademiens förvaltningskomité, rest å köpesumman
för nötkreatur och får............ 5,080: —

Transport 31,229: 71. 603,600: 66.

— 83

Till Skånes enskilda bank, kreditiv
„ diverse fordringsegare.....

Transport 31,229: 71. 603,600: 66.

...... 8,000: —

...... 19,557: 05.

58,786: 76.

Summa 662,387: 42.

Kredit.

Balans från år 1872:
Skulder den 13 Mars 1873 ...............

52,565: 78.

Utgifter:

För institutet:

Aflöning..................... 15,611: 81.

Kosthållning................. 32,974: 47.

Bränsle och belysning............. 6,799: 26.

Underhåll af inventarier........... 941: 78.

Foder åt läroverkets och restauratörens hästar 1,267: 68.

Underhåll af byggnader............ 5,133: 30.

Omkostnader för anatomisal och laboratorium 3,001: 02.
Diverse utgifter................ 4,577: 60.

För landthushållningen:

Arrende för Alnarps egendom........ 17,359: 43.

Aflöning..................... 1,763: 94.

Underhåll af byggnader samt afskrifning å

deras värde.................. 4,950: 82.

Skatter och (mera................ 3,693: 42.

Diverse utgifter................. 3,698: 88.

Ränteförlust

70,306: 92.

31,466: 49.

479: 43. io2,252: 84.

Balans till år 1874:

Tillgångar den 13 Mars 1874:

Kontant behållning.......................

Fordringar............................

Värde å byggnader.............» . 322,879: 36.

„ „ kreatur................ 58,570: —

„ „ inventarier.............. 35,100: 50.

., spannmål och öfriga lager...... 16,402: 11.

„ „ utsäde med arbete och gödsel m. m. 14,438: 70.

., „ grundförbättringar.......... 45,697: 43.

558: 30.
13,922: 40.

493,088: 10.

507,568: 80.

Summa 662,387: 42.

§ I Vid

institutet hafva under revisionsåret 60 elever åtnjutit undervisning.

84 —

8 2-

Den afdelning af Revisionen, som, i enlighet med derom fattadt beslut, besökt
Aluavps landtbruksinstitut, bär derstädes inhemtat följande:

Sedan år 1870 hafva med institutets medel uppförts:

år 1871 ett skolhus för eu kostnad af................. 5,887: 67.

år 1872 —1873 en mejeribyggnad för en kostnad af.......... 25,735: 04.

år 1874 ett redskapshus „ „ „ ............. 2,000: —

Sammanlagdt 33,622: 71.

I afseende å vården af institutets störa och dyrbara trädgård samt öfriga
planteringar funno Revisorerne någon anmärkning ej kunna ifrågakomma. Rörande
jordbruket och öfriga landthushållningens grenar är i senaste, den 4 Juni detta år
afgifna revisionsberättelse yttradt:

“Det gynsamma resultat af sista årets skörd, särdeles hvad beträda!’ produktionen
af spannmål och raps, som utgjorde 22,046 kub.-fot mot 15,549 kub.-fot föregående
år, samt det lofvande utseendet af nu växande gröda, vittna om det utmärkta
sätt, hvarpå institutets jordbruk bedrifves, hvilket i hvarje afseende kan framhållas
som ett mönster för landets jordbrukare. Att äfven öfriga delar af landthuskållningen
skötas på ett berömligt sätt, visas bland annat af de höga priser, som betingas
för yngre tjurar och qvigor, hvilka försäljas till utlandet".

Såsom brister, hvilka, derest institutet skall på ett fullt tillfredsställande sätt
uppfylla sitt ändamål, höra afhjelpas, framhölls:

att ladubyggnaderna icke för närvarande rymma mer än omkring en fjerdedel
af den vid institutet i vanliga år inhöstade gröda,

att jemväl tillräckligt utrymme till förvaring under tak af institutets redskap
saknas, och

att derstädes ej finnes någon agrikultur-kemisk försökstation, hvarest flera för
landets jordbruk vigtiga, praktiska frågor kunde, ej mindre till vinst för undervisningen
än till allmänt gagn för Sveriges jordbruk, erhålla sin lösning;

Och då dessa framställningar syntes Revisorerne ej vara obefogade, hafva Revisorerne
trött sig höra dem för Riksdagen tillkännagifva.

Träd gå vdsföreh i i igel is de vs k ola.

Debet.

Uppbörd:

Statsanslag:

Ordinarie:

Af 6:te hufvudtitobis anslag till befrämjande af jordbruk

och landtmannanäringar........... 4,000: •

Extra ordinarie.................. 4,500: -— 8,500:

Bidrag af föreningens egna medel................ 2,377: 08. 10,877: 08.

85 —

Kredit.

Utgifter :

För elevernes undervisning.................... 1,627: —

„ „ underhåll...................... 5,776: —

Diverse utgifter .......................... 3,474: 08. 10,877: 08.

Under revisionsåret hafva i medeltal 28 elever åtnjutit undervisning vid skolan.

K ongl. Landtbruksakademien.

Akademiens hufvudbok.

Debet.

Balans från är 1872:

Tillgångar..................................... 579,422: 84.

Inom Union balanserade fordringar..........R;dr 550: —

Uppbörd:

Statsanslag ............................ 16,985: 69.

Räntor;............................... 11,077: 28.

Ilushyror.............................. 4,005: —

Försäljningsmedel......................... 1,374: 83.

Af Experimentalfältet...................... 36,943: 86.

70,386: 66.

Balans till är 1874:

Skulder:

Stamschäferifondens nettobehållning
Stamholländerifondens dito

lnnestående statsanslag.......

I allmänhet.............

16,791: 79.
48,046: 18.
7,090: 19.
3,426: 37.

Summa

75,354: 53.
725,164: 03.

Kredit.

Balans från år 1872:

15,239: 92.

Skulder

Transport 15,239: 92.

- 86 -

Utgifter:

Aflöning..............................

Pension...............................

Expenser .............................

Fastighetsonera .........................

Husreparationer.........................

Belöningar och uppmuntringar.................

Bidrag till kostnaden för utgifvande af Akademiens Tidskrift
.............................

Afbildningar af Sveriges kulturväxter.............

Extra utgifter..........................

Experimentalfältet........................

Silfver-jettoner..........................

Afskrifning:

Skogsbesparingspremier............ 75: —

Experimentalfältet............... 859: 91.

Bokförrådet................... 577: 63.

Transport
6,975: —
50: —
2,101: 09.

656: 37.
1,831: 76.
14. 53.

800: 80.
354: —
428: 77.
40,695: 98.
854: —

1,512: 54.

15,239: 92.

56,274: 84.

Balans till år 1874:

Tillgångar:

Kontant behållning i Riksbanken..........

Fastigheters värden..................

Inventarier.......................

Utbulta medel.....................

Förskott till fiskeriförsök..............

Fordringar.......................

Dito inom limon................

7,215: Öl.
195,920: 60.
158,347: 92.
267,550: —
303: 56.
24,312: 18.
55(): —

Summa

653,649: 27.

725,164: 03.

Uti Akademiens hufvudbok ingående särskilda fonder och medel.

A) Stainschäferifonden.

Debet.

Tillgångar

Balans från år 1872:

8,008: 38.

Uppbörd:

Räntemedel.....................

Försäljningsmedcl..................

Ersatt förskott ...................

357: 77.

8,425: 64.

607- 18. 9,390: 59.
Transport 17,398: 97.

Skuld

— 87 —

Balans till år 1874:

Transport 17,398: 97.
...... 112: 50.

Summa 17,511: 47.

Kredit.

Utgift:

Anskaffningskostnad för af Jemtlands läns hushållningssällskap reqvi rerade

får.................................... 607: 18.

Balans till år 1874:

Tillgångar:

Kontant behållning i Riksbanken............. 222: 50.

Utlånta medel........................ 11,400: —

Fordringar.......................... 5,281: 79. 16,904: 29.

Summa 17,511: 47.

B) Stamholländerifonden.
Debet.

Balans från år 1872:

Tillgångar............................

31,575: 72.

Uppbörd:

Räntemedel............................. 1,469: 51.

Försälj ningsmedel......................... 14,190: 50.

Arrendemedel............................ 1,200: — 16,860: 01.

Summa 48,435: 73.

Kredit.

Utgifter:

För inköp af 1 Algau-ko .................... 310: —

Diverse utgifter......................... 79: 55. ggp. 55

Balans till år 1874:

Tillgångar:

Kontant behållning i Riksbanken............. 357: 50.

Utlånta medel........................ 36,400: —

Fordringar.......................... 11,288: 68. 48,046: 18.

Summa 48,435: 73.

— 88

C) Medel, anslagna till fiskeriförsök.

Debet.

Uppbörd:

Statsanslag..........................

Balans till år 1874:

Skuld............................

Skuld

Kredit.

Balans från är 1872:

1,000: —

......803: 56.

Summa 1,803: 56.

94.

Diverse

Utgifter:

■ . . ■ 747: 62.

Summa 1,303: 56.

Stuteri-öfverstyrelsen och stuterierna.

Debet.

Balans fr ån år1872: „ Stuteri- otverstyrelsen. Tillgångar..... 1,202: 93.	Strömsholms stuteri. 14,020: 14.	Ottenby stuteri. 970: 98.	Flyinge stuteri. 7,751: 09.	Summa. 23,945: 14.
Uppbörd:
Ordinarie statsanslag
till hästafvel^ för-
bättrande .... 48,495: —	----	---	---	48.495: —
Arrendemedel . . . —— —	170: 75.	1,391: 05.	354: 50.	1,916: 30.
Försälj ningsmedel . ---—	37,834: 39.	32,026: 13.	12,836: 52.	82,697: 04.
Betäckningsmedel . ----	7,086: —	1,563: —	5,130: 79.	13,779: 79.
Betesafgifter .... —— —	1,315: —	1,575: —	2,488: 56.	5,378: 56.
Donationsmedel . . 66: —	---- -	----	---	66: —
Observationsmedel. 6: 75.	13: —	---	----	19: 75.
Diverse inkomster . ---—	378: 47.	1,804: 42.	—	2,182: 89.
Sgr 48,567: 75.	46,797: 61.	38,359: 60.	20,810: 37.	154,535: 33.
Transport 49,770: 68.	60,817: 75.	39,330: 58.	28.561: 46.	178,480: 47.

— 89

Transport 49,770: 68. 60,817: 75. 39,830: 58. 28,561: 46. 178,480: 47.
Lever eringar:

Från Stuteri-öfver -

styrelsen........ 10,066: — 29,725: 35. 5,340: — 45,131: 35.

Balans till år 1874 .-

Skulder ......... 271: 41. 8,560: 10.--- 8,831: 51.

Summa 49,770: 68. 71,155: 16. 77,616: 03. 33,901: 46. 232,443: 33.

Kredit.

Balans från är1872:

Skulder....... ...— 271: 41.

Utgifter:

Aflöningar och pensioner
m. m.. . . 1,750: — 14,381: 40.

Rese- och trakta mentspenningar

. 1,988: 17. 352: 06.

Skrifmaterialier och

expenser m. m. . ----- — ___ _

Dagsverken .... ---— _____

Byggnader och repa -

rationer ..... —-- 2,473: 66.

Utskylder och onera--- — 1,033: 06.

Medikamenter och

sjukvård..... ..... 373: 26.

Transport och underhåll
af landt beskällare

.... —------ 9,452: 53.

Fattigvård..... ....— 301: 25.

Beklädnadsmedel . — 304:__

Inventarier och förbrukningspersed lar--------

2,832: 22.

Fouragering ....--- 1,031: 06.

Uppköp af spanmål

och proviant . .-- — 218: 72.

Dito af kreatur . .--— 3,000: —

Diverse utgifter . . 37: 91. 2,892: 83.

Sgr 3,776: 08. 38,646: 05.
Lever eringar:

Till stuterierna . . . 45,131: 33. ---—

Balans till är 1814:

Kontant behållning 863: 27. 9,905: 62.

Förskott...... ...—- 248: 17.

Fordringar........ 22,083: 91.

Sgr 800: 27. 32.237: 70.
Summa 49,770: 68. 71,155: 16.

Rev, Ber, 1875 angående Statsverket.

17,837:	57.	—--	-	18,108:	98.
10,814:	08.	6,300:		33,245:	48.
587:	55.	228:	24.	3,156:	02.
		1,041:	77.	1,041:	77.
9,060:	79.	—	—	9,060:	79.
4,809:	26.	3,986:	99.	11,269:	91.
1,377:	34.	758:	56.	3,168:	96.
434:	01.	273:	91.	1,081:	18.
2,532:	17.	2,663:	64.	14,648:	34.
—	—	30:	—	331:	25.
—	—	425:	38.	729:	38.
3,360:	Öl.	445:	44.	6,637:	67.
208:	—	861:	58.	2,100:	54.
15,175:	88.	6,996:	41.	22,391:	01.
2,064:	—	1,500:	—	6,564:	—
8,966:	52.	1,513:	60.	13,410:	86.
59,389:	61.	27,025:	52.	128,837:	26.
—	—	—	—	45,131:	33.
		875:	94.	11,644:	83.
335:	35.	—	—	583:	52.
53:	50.	6,000:	—	28,137:	41.
388:	85.	6,875:	94.	40,365:	76.
77,616:	03.	33,901:	46.	232,443:	33.

90 -

8 1.

Enligt Stuteri-öfverstyrelsens till Kong!. Maj:t ingifna underdåniga berättelse
hafva beträffande hästarnes antal vid de särskilda stuterierna följande förändringar
under revisionsåret egt ruin.

Vid årets början funnes å Strömskolms stuteri 79 äldre och yngre hingstar
samt 61 äldre och yngre ston, eller tillsamman 140 hästar. Under året tillkommo 15
vid stuteriet lodda föl samt 6 hingstar, som inköptes tre från Flyinge, två från Frankrike
och en från Norge. Deremot försåldes 42 hästar och störtade eller måste dödas
5 hingstar, så att vid årets slut hästarnes antal utgjorde 114 stycken; bestående af
67 beskälare, deribland 6 utplacerade vid Upsala universitets ridskola, 16 moderston,
12 unghingstar och 19 ungston. Af de från stuteriet till provinserna utsände beslcällare
blefvo under året 2,657 sten betäckta.

Häststyrkan vid Ottenby, som vid början af år 1873 bestod af 64 hingstar,
103 ston och 8 arbetshästar, eller tillsamman 175 stycken, ökades under året med
27 vid stuteriet födda föl och tvänne från Flyinge bekomna hingstar, hvaremot 28
hästar försåldes och 8 dels störtade dels dödades, hvadan vid årets slut hästantalet
uppgick till 168, så fördelade, att 17 voro beskällare, 44 moderston, 42 unghingstar,
55 ungston och 10 arbetshästar. 571 stycken enskilda personer tillhöriga ston blefvo
under året af stuteriets hingstar betäckta.

Vid Flyinge stuteri uppgick hästarnes antal den 1 Januari 1873 till 106, deraf
33 voro beskällare, 26 moderston och 47 uppväxande hästar. Under året tillkommo,
utom 17 vid stuteriet födda föl, 2 i Frankrike köpte hingstar, en från ett svenskt
bolag köpt hingst, eu hingst och 3 sten köpta i England och ett af enskild person
köpt engelskt sto. Deremot försåldes 21 hästar och flyttades en hingst till Ottenby,
så att vid årets slut funnos 38 beskällare, deraf 7 dock voro utplacerade, 27 moderston,
21 unghingstar och 23 ungston, eller tillsamman 109 hästar. Antalet af de ston,
sem under året af stuteriets hingstar betäcktes, utgjorde 1,577.

De vid stuterierna under året sålda hästar inbragte:

Vid Strömsholm............................ 24,176: —

„ Ottenby.............................. 22,755: —

„ Flyinge................................ 13,250: —

Summa 60,181: —

Förestående uppgifter, som i (ifrigt sammanstämma med de förteckningar, hvilka
finnas i de särskilda stuteriernas räkenskaper intagna, äro dock så till vida felaktiga,
att tvänne hingstar, Simeon och Favorit, blifvit två gånger upptagne, i det de vid
Ottenby stuteri der desse hästar under räkenskapsåret funnits, räknats bland dithörande
hästar medan man vid Flyinge ansett dem endast tills vidare vara vid Ottenby
placerade, men fortfarande tillhöra Flyinge. Antalet beskällare vid de tre stuterierna
utgjorde således vid årets slut icke 122, såsom i ofvan stående uppgifves, utan endast 120.

De efter 1870 års brand vid Ottenby företagna nybyggnader blefvo under
revisionsåret fullbordade och afsynade. Kostnaderna för desamma uppgingo till 74,860
rdr 84 öre, deraf i brandstodsersättning bekommits 60,363 rrlr 36 öre och återstoden
af stuteriets egna medel utgått.

— 91

§ 3.

De år 1872 församlade Revisorer anmärkte i afseende å en vid Ottenby under
år 1869 till försäljning af hästar hållen auktion, att förrättaren deraf erhållit provision,
beräknad efter sex procent. Sedan Stats-Utskottet vid riksdagen 1873 erhållit
den upplysning, att Kongl. Maj:t genom bref af den 17 April 1868 förklarat det,
derest vederhäftig auktionsförrättare, som för indrifning och redovisning af uppbörden
ansvarade, ej kunde på lindrigare vilkor vid Ottenby erhållas, sådan auktionsförrättare
finge tills vidare, mot förberörda ansvarighet, beräkna sig till godo sex procent såsom
provision å nämnda uppbörd, afgaf Utskottet rörande anmärkningen det utlåtande, att,
enär donna förhöjning i provision tvifvels utan varit föranledd af den då rådande
mindre göda ekonomiska ställningen inom landet, hvarigenom risken för auktionsförrättaren
ökats, det torde få antagas, att styrelsen, sedan väsentlig förändring i dessa
förhållanden dåmera inträda skulle komma att tillse, huruvida ej dädanefter auktionsförrättare
kunde erhållas för en lägre provision än den af Kongl. Näjd sålunda tills
vidare medgifna, utan att någon framställning derom från Riksdagens sida erfordrades,
hvadan Utskottet hemstälde, att anmärkningen ej måtte till någon Riksdagens
åtgärd föranleda, hvilket ock blef Riksdagens beslut.

Nu förekommer emellertid, att för de under år 1873 vid Ottenby hållna auktioner,
deraf en till försäljning af 26 stycken hästar den 23 Augusti inbragte 19,755
riksdaler, arvodet fortfarande beräknats efter sex procent. Och då dels samma slags
arvode vid de öfriga stuterierna utgått med endast fyra procent, dels förenämnda
hästauktion, att döma efter räkenskaperna, ej synes varit förenad med någon risk
eller särdeles besvär för auktionsförrättare!!, hafva Revisorer^ funnit sig höra å förhållandet
fästa Riksdagens uppmärksamhet.

Reservation anförd af Herrar Grefve Gyldenstolpe, Lind af Ilageby och Svedberg,
Ditt. G.

§ 4.

Vid Flyinge stuteri, hvarest försäljningsprovisionen utgått med fyra procent,
har dylik provision äfven utbetalts å 3,000 riksdaler, för hvilken summa Strömsholms
stuteri å auktion den 9 Augusti inropat hästar, ehuru, såsom af räkenskaperna inliemtas,
auktionsförrättare!! icke halt något besvär med liqviden för dessa inrop.
Det vill synas, som om hästars flyttning från ett stuteri till ett annat kunde genom
Öfverstyrelsens anordning ega rum, utan att en sådan utgift behöfde ifrågakomma,
och detta äfven om sålunda öfverflyttade hästars värde någon gång komme att bestämmas
genom auktion.

§ 5.

Likaledes vill det synas, som både till en vid Dahlby den 24 Maj hållen auktion,
dervid betesrätt å de s. k. Dahlby- och Räfthagarne för ett belopp af 2,311 riksdaler
blifvit försåld, förrättningsman bort kunna erhållas för billigare arvode än det
nu till fyra procent af nämnda belopp beräknade, särdeles som enligt auktionsprotokollet
liqviden ej skulle till honom utan å stallbokhållarekontoret vid Flyinge erläggas.

Vidare förekommer ock, att efter sist omförmälda auktion betesiätt å samma

92 —

hagar bliivit till livré personer under hand upplåten mot vida lägre utgifter än de
vid auktionen erhållna, utan att orsaken till donna åtgärd kan af räkenskaperna utrönas.

§ 6.

I enlighet med Revisionens beslut har en afdelning af densamma besökt Flyiuge

stuteri.

Hvad dervarande stallbyggnader beträffar, anmärkte Revisorer™, dels att de i
allmänhet voro låga och mörka, dels att golfven så väl i split som i öfriga delar af
stallen funnos lagda med kullersten, en beläggning hvars lämplighet skulle kunna
ifrågasättas, till afhjelpande af först o in förmälda olägenheter hade emellertid uti en
stallbyggnad fönstren blifvit utvidgade och taket höjd!, och upplystes, att dylika åtgärder
vore ämnade att, i mån som tillgångar™ det medgåfve, jemväl med de öfriga
stallbyggnaderna vidtagas.

De vid stuteriet befintliga hästar syntes till största delen vara för det med
dorn utsudda ändamål tjenliga och göda, med undantag af en under år 1873 inköpt
fullblodshingst, benämnd “Dobera", och några efter honom fallna föl, hvilka tycktes
vara mindre lämpliga. Revisorer™ tilltro sig ej att bedöma, huru vida dylika racedjur
ens i allmänhet kunna anses passande för vårt klimat och våra förhållanden i (ifrigt.

Arealen af den till stuteriets underhåll anslagna samt mot arrende upplåtna
egendom utgöres, enligt en från Kongl. Kammarkollegium erhållen uppgift, för när -

varande af:

Valleberg med Slättängen ................. 672,7 4 tunnland

Dahlby............................ 867,2 4

Tillsamman 1,539,9 8 tunnland.

Härför erlägges under innevarande år i arrende:

3,628 kött hafre, motsvarande efter 1873 års markegångstaxa...... 6,058: 76.

3,570 otur hö „ .. .. .. ....... 8,639: 40.

1,660 „ halm .. „ .. „ ....... 1,909: —

Kontanta penningar ............................... 5,750: —

Summa 22,357: 16,

eller något mer än 14 kronor 50 öre tunnlandet, ett arrende som, med hänsyn till
jordens bördighet och egendomarnes läge, är alltför lågt.

Dessutom är eu betydligare jordrymd, om hvars storlek Revisorer™ dock ej
kunnat vinna fullt tillförlitlig kännedom, förlagd under stuteriets eget bruk, och hade
årets ängsskörd vid stuteriet lemnat en behållning af 3,779 centner hö.

Reservation anförd af Herran Lind af Hageby och Grefve Leivenliaupt, Ditt.
IT, samt af Herr Sven Nilsson, Ditt I.

— 93 —

Teknologiska institutet.

Debet.

Balans från år 1872:

Tillgångar.................................... 27,225: 24.

Uppbörd:

Statsanslag till aflöning, materiel och samlingar in. in. ... 76,500:

Åfgifter af extra elever..................... 3,540: —

Stipendiemedel:

Statsanslag.................. 1,000: —

Anslag från manufakturfonden ....... 750: —

Pliktmedel................... 1,091: —

Intressemedel................. 580: — g ^oi. _

För försålda lärokurser ..................... 179: -

Ersättningsmedel vid Bergsskolan................ 60: —

83,700: —

Summa 110,925: 24.

Geodetiska afdelningen . •
Mekaniska d:o . .

Fysiska d:o . .

Kemiska d:o . .

Metallurgiska d:o . .

Grufvetenskaps- d:o . .

Bergsmekaniska d:o . .

Byggnadskonst- d:o . .

Rit- d:o . .

Verkstads- d:o . .

Biblioteket........

Eoner och arvoden....
Diverse allmänna utgifter
Dito för Bergsskolan. . .
Stipendiemedel......

Kredit.

Utgifter:

. 1,212:	89.
668:	73.
819:	33.
. 4,494:	17.
	27.
113:	47.
10:	—
141:	50.
35:	25.
. 1,362:	08.
. 2,795:	08.
. 60,112:	12.
6,805:	02.
. 2,437:	08.
. 3,495:	—

Balans till år 187i:

.......... 222: 70.

..........12,050: — 12,272: 70._____

Transport 12,272: 70. 87,519: 99™

Kontant behållning.......

Dito innestående i Riksbanken

— 94

Transport 12,272: 70. 87,519: 99.

Utlånta medel"........................... 11,064: —

Fordringar............................ 68: 55. o4 405- 25

Summa 110,925: 24.

Elevernes antal utgjorde:

Ordinarie. Extra.

Vårterminen.............. 96. 74.

Höstterminen.............. 124. 86.

Summa.

170.

210.

Tekniska skolorna.

	......~------------------ --------------~ 11 w O Tekniska elementarskolorna i g* E . _ .. ...i . p B	Ul So:
Debet. Balans från är 1872: Uppbörd: Af anslaget till bergsbruk och slöjder . . . . „ Sjette hufvudtitelns anslag till extra ut-gifter ..................* ,, Sjette hufvudtitelns allmänna besparingar „ besparingarna för jordbruket, handeln och	i Örebro.	\| i i i Norr- ;\| ,, , .. köping. _________________[\|______	! . Borås.	! 1 Eskils-	erska slöjd-1 n i Göte- \| borg.	\|\| tr1 8» B P
		.		1,391	33	26,225	53	608 61	11,421	74	9,903	08
12,000 2,250	_ _	12,000		12,000 1,100	—	12,000	—	5,000	—	32,000		,73,275
,, Åttonde hufvudtitelns anslag till elementar-läroverk för krigsbildningens befräm-jande ................... Extra ordinarie anslaget till väfskolan . . . . Landstingets bidrag till dito......... Leverering från Kommerskollegium till sti-pendier .................... Elevafgifter................... Ofri ga inkomster................	150 232 341	J 50 22	150 525 980	□ □ 92	1 I 1 si i i il	□ “1 n	150 3,800 1,900 __ 620 1,438	95	150	—	450 1,481 1,948	SSI 1 1 1	5,698 3,173	04
Säger Balans till år 1874: Skulder.....................	14,973	72;	15,905\|92\|\| 13,470!-]\| 19,908>95	5,iso!—]	35,879\|54j	82,146	04
1,38379			t			I \| 1
Summa! 16,357 ^51	15,905l92l! 14,861''33	46,134l48	5,75861	47,301 28''; 92,049\|l2

— 95 —

Tekniska elementarskolorna.

Örebro.

Norr köping.

Malmö.

Borås.

Kredit.

Balans från år 1872:

Skulder

Utgifter:

618

Pris och belöningar åt elever.........! 1

Materiel m. in..................j 4,089|35!

i--

n ■

10,597

5,308

— 11,050

92 1,784

101

Eskils -

o 9

M ^

p'' B

Q --c: ZL

sa;

■ p.

S zr

1.349

4.280

729

24,650
1 1.050
10.086

— 53,205 64

— 59436
79:26,06405

Säger; 15,739 27j 15,905 92;| 19.8:14 I» 21.21291 5,009j45j| 35,786 79j 79,864;05

Balans till år 1874 :

Tillgångar:

Kontant behållning
Utlånta medel . . .

— 2,027

231 2,500

122,390169,

Säger

51
56 j

2.027 2:1 21.891 51 749jl6 11,514 49 12.18507

749116'' 1,514

--— 110,000

49; 4,934
!i 7.250

Summa] 16,357|5ll! 15,90s!s2j 14,861 hd! 46,mW! 5,758;6l!! 47.301 ;28''i 92,049''12''

§ 1.

Nästlidet års Revisorer hade vid granskning af Tekniska elementarskolans i
Malmö räkenskaper anmärkt, att i räkenskapen balanserade inträdesafgifter icke
gjorts räntebärande, utan syntes hafva hos kassaförvaltaren innestått. Uti häröfver
afgifvet utlåtande har direktionen för nämnda skola anfört, att inträdesafgifterna, så
väl som öfriga kontanta tillgångar, städse blifvit för skolans rakning fruktbar^ orda
genom förräntande, och räntevinsten förd på “besparade räntors konto“ samt redovisad
uti den räkning öfver skolans tillgångar, som årligen till stadens drätselkammare
för behörig granskning öfverlemnades. Då emellertid någon dylik räntevinst icke finnes
redovisad i den till Kong!. Kammarrättens och Revisorernes granskning öfverlemnade
räkenskap, hafva Revisorerne ansett sig höra detta förhållande anmärka.

- 96 —

Navigationsskolorna.

P71

Debet.

Balans från är 1872:

Tillgångar..........

Uppbörd:

Statsanslag till aflöning . . .

Dito till underhåll......

Intressemedel ... . : . . .

CT*

67198: 768:62 209;97j2,284l601,290 23 460 8611,77825

c? o'' ^
M p o:

a ||
I -Z

tf p? 5

p. cv ^

S 1 t

i 1

7,275

1,200

—1 7.950 —
— 1,200 —

4,000

750

‘

4 500
| 750

1.79906b.775

85:|-

08:

>,000 —''0,000
750— 750
41,49] 6

3,450
j 750
53

3.500
— 750

35 49

—8,000 —
750 —
50 64 —

3,400

1,050

Läger

8.475

— 9,150

— 4,750

—-][5,361 [083,791149 3,756]46]4,253135]| 4,299 50[[3,814|—■;[4,450]—

till är 1874:

83 59 --

1| 1

| ]] ! ■

__j_II__._

II ( 11 | II I

j j Ii j ll

J__Ll__Ll__u

Summa

8,626 571 9,918 62 4,959 97 7,645 ed 5,081 72!4,217:32]6,031 601 6,098 56 5,589 8^,45o|39

Kredit.

Utgifter:

• S 7,275 —! 7,950

-i|4,ooo;-

Aflöning........

Instrumenter och böcker samt!

inventarier..........[ 120] 10 25(1 II 100] 12 595

Vett, ljus och städning samt

öfriga utgifter........1.231]47 ]

4.500

53]il,124|71
„ , „ Ii

950140,: 436 39 ! 648 47 ! 55607

3,000 -

3,000—j;3,450 —
26751,19375
713[8d! 754i75

3,500j—43,075
132 90 269

-■3,400|-95] I 56818

470 90 ! 386 44 249 62

Läger! 8,626j57 ] 9,150,54];4,536]51[ 5,744] —^]14,680j78,3,740] 60]]5,398{50]] 4,10.8 803.731 2.9 1.217 80
Balans till år 1874: !

Tillgångar:

Kontant behållning
Utbulta medel . . .

—768

08 423! 46: j1,90168 230 26] 76]72 633 ilo
]j--— |.-— 17068]] 400—];--]

1,994i 7 6'' jl,858j 46| | 232 59

Läger] ■

768 08]] 423[46]1,901 68i 400 94 476|72,| 633]l0!j l,994]76]]l,858]46]j 2.32 59

Summa 8,626]57j| 9,918]62;[4,959

inventariers värden: \

97]]7,645i 68[0,081172| ]4,217132]]6,031160] 6.098 56 5.589

Behållning vid årets början.
Tillkomna under året . . . .
Algångna under året . . . .
Behållning vid årets slut . .

20,348 06:20,614 32 [8,441

120 10 250] 14] 100

---H 40

20,468] 16] 20,864146! 8,500

85 4,450 39

19 8,517190 8,285 39 3,999 76,5,219]03][10,406

12,] 703|56 1,133,21 26,751,193 75

74]---fl —U 14013 —i

154

57 9,221 ]46] 9,418]60] 3,886[38 6,41217810,493 55 8,428 90] 4,262|77

45],8,158
90]] 269

95] [3,694 59:
95]! 56818

Anmärkning: I de fall, der värdet af tillkomna inventarier öfverstiger ntgifna beloppet för inköp af sådana, utgör akil naden

värdet å effekter, som antingen under året biff vit skänkta eller ock, ehuru under föregående år tillkomna,
först under revisionsåret redovisats.

- 97 —

Angående undervisningen vid rikets navigationsskolor under läsåret från den
1 Oktober 187u meddelas uti Ivommerskollegii derom till Kong!. Maj:t afgifna berättelse
följande uppgifter:

Vid skolorna i	j Antal inskrifne elever.	Elever i hvarje afdelning.		Utexaminerade	Examinerade utan att hafva genom-gått skolan.
l:a avdelningen.	2:a avdelningen.	3:e avdelningen.	Summa.	Styrmän af 2:a klassen.	Styrman af l:a kl. eller sjökaptener af 2:a klassen.	Sjökaptener af l:a klassen.	to CO E 3 P &	Styrman af l:a kl. eller sjökaptener af 2:a kl.	Sjökaptener af l:a klassen.
Stockholm ....	63	39	14	10	63	25	8	8
Göteborg.....	in	74	9	28	in	59	7	21	17	—	—
Gefle.......	39	21	9	9	39	20	7	8	—	_	—
Kalmar......	38	20	6	12	38	12	5	10	—	—	—
Malmö......	68	35	19	14	68	35	19	14	—	—	3
Hernösand ....	56	27	14	15	56	24	11	14	—	—	—
Vestervik.....	18	11	—	7	18	10	—	7	4	—	—
Visby . z.....	27	15	9	3	27	6	6	3	—	—	—
Karlshamn ....	50	14	17	19	50	11	13	18	3	2	3
Summa	470	256	97	117	470	202	76	103	24	2	6

Rev. Ber. 1875 angående Statsverket,

- 98 -

8 2.

Nedan stående tabell utvisar antalet af dem, som vid hvar och en af de skolor,
der undervisning meddelas rörande ångmaskiners konstruktion och behandling, åtnjutit
sådan undervisning, äfvensom af de personer, som deruti aflagt examen:

Vid skolan i	Antal inskrifne elever.	Af	elever aflagda examina.	Examina, aflagda af per-soner, som icke begagnat undervisning i skolan.
Maskinist- examen	För behörighet att fora befäl å ångfartyg.	Maskinist- examen	För behörighet att fora befäl å ångfartyg.
af 2:a klassen.	af l:a klassen.	af 2:a klassen.	af l:a klassen.
Stockholm...........	68	29	4	29		i	31
Göteborg............	52	19	1	23	2	—	10
Gelie..............	20	—	—	20	—	—	1
Kalmar.............	9	—	—	7	—	—	1
Malmö.............	13	3	1	9	—	_	17
Karlshamn...........	10	—	—	10	—	—	3
Summa	172	51	6	98	2	i	63

Handels- och sjöfartsfonden.
Debet.

Balans från år 1872:

...... 2,162,282: 88.

Transport 2,162,282: 88.

Tillgångar

Uppbörd:

Transport 2,162,282: 88.

Andel i Nya Trollhare kanalbolags inkomster:

för år 1872 ................. 61,468: 68.

„ „ 1873 ................. 15,000; —

Intressemedel.........................

76,468: 68.
36,637: 64.

113,106: 32.

Summa 2,275,388: 88.

Kredit.

Utgifter:

Till Kongl. Utrikesdepartementet:

Anvisad belöning åt sju man, som varit nederländska skepparen
A. van de Walle behjelplige att rädda besättningen å det på
nederländska kusten strandade svenska fartyget
“Theresia"........................ 140: —

Till Kongl. Kommerskollegium:

Till godtgörande af sådana utaf svenske och norske
konsuler bestridda utgifter, för hvilka ersättning

icke på annat sätt kunnat meddelas .........

Sportelersättning................ 300: —

Till tryckning af diverse blanketter m. in. . 987: 24.

Anvisad belöning till fyra man af besättningen
å amerikanska skeppet “North 8tar" för
räddandet af besättningen å svenska skeppet
“Rosalie"................... 216: 90.

Aflöning åt f. d. Konvojkommisariatets ordförande och en

del tjensteman.......................

Pensioner............................

Till karantänsinrättningen på Känsö.............

Expektansarvode ........................

Arvode för signalering med en tidkula i Stockholm . . .
„ „ „ „ ,, j Göteborg. . . .

» « m " „ i Gefle ......

Till Seffle kanalbolags direktion:

Bidrag till utförande af åtskilliga förbättringsarbeten i

Seffle kanal in. m.....................

Diverse utgifter.........................

5,000: —

6,504: 14.

3,480: —
5,987: 50.
1,450: —
900: —
600: —
600: —
400: —

5,200: —
367: 33.

25,628: 97.

Balans till år 1874:

Tillgångar:

Kontant behållning i Riksbanken........... 446,715: 90.

Utlånta medel...................... 1,680,492: 65.

Transport 2,127,208: 55.

25,628: 97.

100 —

Transport 2,127,208: 55. 25,628: 97.

Fordringar:

Upplupna räntor........... 29,387: 83.

Hos Kongl. General-tullstyrelsen,

andel i Finérska balansen .... 13,163: 53.

Hos Kongl. Telegrafstyrelsen .... 80,000: — 100 tti, Q«

-- 1^,551. Öb 2,249,759: 91.

Summa 2,275,388: 88.

Br än vin skontroll byrån.

A) Kontrollen it bränvin still verkningen.

Debet.

Balans från år 1872:

Tillgång...................................... 651: 63.

Uppbörd:

Ersättning för kontrolleffekter........................... 391: 26.

Balans till år 1874 :

Skuld......................................... 32: 03.

Summa 1,074: 92.

Kredit.

Utgifter:

För inköp af effekter................... 159: —

Diverse '' • ......................... 524- 66. 683. 66

Leverering till Kongl. Statskontoret den 24 Mars 1874 ..... 391: 26. j

Summa 1,074: 92.

B) Kontrollen it hvitbetssockcrtillverkningen.

Debet.

Uppbörd:

Leverering från Kongl Statskontoret af 7:de lmfvudtitelns anslag till före nämnda

ändamål............................... 1,000: —

101 —

Kredit.

Utgifter:

För inköp af kontrolleffekter m. in........... 105: 25.

Till skrifbiträden......>........■....... 97: 08.

För skrifmaterialier m. in................. 253: 61. ^

Levering till Kongl. Statskontoret d. 24 Mars 1874 ....... 544: 06. ^ qqq. _

8 l.

Uti den af vederbörande byråchef afgifna berättelse, angående kontrollen å
bränvinsförfattningarnes tillämpning och restitution af tillverkningsafgift för utfördt
bränvin, hafva omkostnaderna under revisionsåret upptagits sålunda:

“A) Kostnader för kontrollen:

Arvoden och resekostnadsersättning till öfverkontrollörer och kontrollörer jemte
ersättning för skrifmaterialier.............. 274,170: 10.

Dagtraktamenten åt brännerivittnen
Arvoden för vården af kontrolleffekter och diverse utgifter
............................

61,642: 50.

1)674: °7- 337,486: 67.

B) Kostnader för nederlagen:

Besigtningskostnader.....................

Tillsyningsmäns arvoden och resekostnadsersättningar .

C) Uppbörds- och redovisningslcostnader:

Uppbördsp ro vision......................

Remisslage...........................

1,097: 47.
12,470: 07.

13,567: 54.

27,226: 59.

14,723: 23. 41949. 82.

Summa 393,004: 03.

Bägges härtill dels omkostnaderna för kontrollbyrån, hvilka, efter afdrag
af dit influtna medel för ersatte kontrolleffekter, utgjort 7,792: 40.
dels utgifter, bestridda omedelbart af Kongl. Statskontoret
........................... 703: 35. g 49-. 75

så belöpa sig samtliga dessa utgifter till................... 401,499: 78.

hvarifrån bör afdragas de under året influtna nederlagsafgifter..... 14,292: 30.

då återstoden................................... 387,207: 48.

utgör hela den så väl för kontrollen som uppbörden och redovisningen under året
belöpande kostnad, uppgående till 2,7 6 procent af tillverkningsafgiften, 14,038,619: 77,
för allt det under året tillverkade bränvinet.

— 102 -

Samma utgifter utgjorde:

år 1872 350,627: 70 eller 2,7 5 procent af tillverkningsafgiften
„ 1871 360,487: 79 „ 3 „

* 1870 369,098: 86 „ 3,35

, 1869 322,725: 11 „ 3,7 7 „

„ 1868 277,022: 28 „ 3,88 „

.. 1867 301,224: 51 „ 3,81

„ 1866 438,921: 17 „ 4,7 3 ,

„ 1865 479,526: 63 „ 4,76

För bedömande af sjelfva kontrollkostnadens förhållande till tillverkningsbeloppet
bär likasom näst föregående år beräknats, huru stor sjelfva kontrollkostnaden, således
efter afdrag af afgifterna för uppbörden och redovisningen äfvensom för byrån varit
för 1,000 kannor bränvin af normalstyrka, och betinnes denna under år 1873 hafva
utgjort 18 rdr 68 öre. Densamma utgjorde:

år 1872
„ 1871
„ 1870
„ 1869
1868
1867
„ 1866
„ 1865

18.2 7
19,89
20,80
23,63
24,1 g
21,76
26

26.3 2

Den något ökade kostnaden för 1873 i jemförelse med närmast föregående år
är förnämligast beroende af eu något minskad daglig medel tillverkning. “

Rikets ekonomiska k arte verk.

A) Redogörelse öfver allmänna ekonomiska karteverket.

Debet.

Balans från år 1S72.

Tillgång....................................... 456: 34.

Uppbörd:

Ordinarie och extra ordinarie statsanslag...... ... 38,000: —

Indragna andre landtinätare-löner................ 9,450: —

För kartläggning af egendomar.................. 1,171: —

„ försålda kartor och beskrifningar samt gravyrinventarier 1,116: 08. 49737. q g

Summa 50,193: 42.

— 103 —

Kredit.

Utgifter:

Arvoden till arbetspersonalen och betjeningen.........

Flitpenningar till dito............... . . ......

Rese- och traktamentskostnad..................

Dagtraktamenten under fältmätnings tiden . . . -.......

Hyra för arbetslokalen......................

För ved, ljus och olja.......................

„ rit- och skrifmaterialier....................

„ underhåll och inköp af instrumenter och effekter . . . .

Dagsverkskostnader........................

För tryckning af häradsbeskrifningar..............

Diverse utgifter..........................

28,725: 98.
1,100: —
4,630: —
5,988: -1,800: —
417: 20.
617: 15.
1,324: 09.
2,927: 74.
212: 80.
949: 79.

48,692: 75.

Balans till år 187i:

Kontant behållning................................ 1,500: 67.

Summa 50,193: 42.

B) Redogörelse öfver ekonomiska karteverket i Norrbottens län.

Debet.

Balans från år 1872:

Tillgång...................................... 1,736: 14.

Uppbörd:

Statsanslag.....................

För försålda kartor och beskrifningar......

Anmärkningsmedel . ................

Kredit.

Utgifter:

Arvoden, respenningar och dagsverkskostnader . . .

Hyra för arbetslokalen..................

Inköp och underhåll af instrumenter och möbler . .

Rit- och skrifmaterialier.................

Gravering m. in. af kartor................

Diverse utgifter.......................

20,000: —
472: —

iiZ~ 20,476: —

Summa	22,212:	14.
'',875:	89.
500:	—
125:	57.
103:	16.
1,605:	22.
405:	68.	20,615:	52.

Transport 20,615: 52.

— 104 —

Transport 20,615: 52.

Balans till år 1874:

Kontant behållning: hos redogörare!! i Stockholm....... 461: —

i Norrbottens läns ränteri........ 1,135: 62. ^ gg

Summa 22,212: 14.

§ I hör

de arbeten, Indika under år 1873 blifvit utförda af det ekonomiska karteverket,
som bearbeta!'' de södra och mellersta delarne af riket, bär befälhafvare!! för
Topografiska kåren den 24 December samma år till Kong!. Maj:t afgifvit redogörelse,
utur hvilken Revisorerne ansett sig höra meddela följande:

“Då ej alla de, i nådig skrifvelse af den 17 sistliden Februari, anbefalda arbeten
hunnit under året utföras, får jag här nedan, länsvis, först anföra de arbeten,
hvilka voro till utförande anbefalda, och sedan omnämna så val de arbeten, hvilka
hunnit verkställas, som ock, der så är behörigt, orsaken hvarföre åtskilliga arbeten
ej kommit till utförande.

Störa Kopparbergs län.

Inom detta län skulle stomkartan öfver Norrbärke socken fullständigas; arealuträkningen
deröfver verkställas och beskrifningen öfver socknen upprättas.

Såväl stomkartans fullständigande som arealuträkningen har hunnit verkställas,
endast med undantag för det område, omkring 24,000 qvadratref, som upptages af
Fin bo bruks skogsmarker. Då detta bruks vidlyftiga egor äro sedan förlidet år under
uppmätning, för egarens läkning, har jag ansett rättast att kartverket inväntade afslutningen
af dessa mätningar, för att sedan tillgodogöra sig deras resultat, och ej
sjelf företog den dyra och tidsödande uppmätningen, helst då underrättelse från vederbörande
landmätare lenmats, att mätningen kommer att afslutas nästa sommar. Den
rika tillgång, som bär i trakten finnes på trigonometrisk!: bestämda punkter, har dock
möjliggjort stomkartans hopsättande på sätt, att en ny karta öfver ofvan nämnda bruks
skogsmarker lätt kan insättas och arbetet i sitt nuvarande skick börja begagnas till
det ändamål, för hvilket det hufvudsakligast redan nu är gjordt, nemligen traktens
geologiska undersökning.

Beskrifningen öfver Norrbärke socken är ej ännu upprättad.

Vermlands län.

Härstädes skulle alla återstående mätningar och rekognosceringar inom Filipstads
bergslags härad afslutas, stomkartan öfver detta härad fullständigas och arealuträkning
af häradet utföras.

Alla dessa mätningar och rekognosceringar äro utförda, så att arbetet på fältet
är afslutadt. Sammansättningen af stomkartan är äfven verkstäld, men ännu återstår
åtskilligt arbete till denna kartas fullständigande. Af arealuträkningen har endast en
ringa del hunnit verkställas, af den orsak, att den kartograf, som bearbetar ekonomiska
kartan öfver Filipstads bergslags härad, har varit sjuk under tvänne månader
donna höst.

— 105

Örebro län.

Inom detta län skulle stomkartan öfver Sundbo och Grimstens härad kompletteras,
arealuträkningarnc öfver Skyllersta, Sundbo och Grimstens härad fortsättas och
afslutas samt bcskrifningar öfver samma härad upprättas och, om så medhinnes, tryckas.

Ofvan nämnda stomkartearbete är afslutadt, hvarigenom hela Örebro län är
ekonomiskt kartlagdt. Arealuträkningen för Skyllersta, Sundbo och Grimstens härad
är afslutad. Beskrifningarne öfver samma trenne härad äro upprättade; endast tryckningen
af dessa bcskrifningar återstår.

Östergötlands .län.

Inom detta län skulle de mätningar verkställas, hvilka voro beliöiliga för fullbordandet
af stomkartorna öfver det område, som omfattas af Topografiska korpsens
kartblad Finspång, mätningar och rekognosceringar, så långt medhinnas kunde, verkställas
inom de delar af länet, hvilka inrymmas på kartbladen Linköping, Valdemarsvik
och Vimmerby; stomkartor sammansättas och fullständigas öfver de områden,
hvilka ligga inom kartbladen Säfstaholm, Karlsborg, Finspång, Linköping och Valdemars
vik, såvidt nödiga materialier dertill funnos, samt, så långt medhinnas kunde,
arealuträkningar verkställas och beskrifningar upprättas öfver Finspånga län, Åkerbo,
Bobergs, Aska, Memmings och Skärkinds härad.

Dessa arbeten hafva på så sätt hunnit utföras, att stomkartorna öfver de delar
af länet, som inrymmas på Topografiska korpsens kartblad Säfstaholm, Karlsborg
och Finspång, äro alldeles färdiga, så att dessa kartor dels legat till grund för Topografiska
korpsens fältmätningar sistlidne sommar, dels komma att begagnas vid Generalstabens
topografiska arbeten inom länet nästa år; mätningar och rekognosceringar
hafva blifvit verkstälda inom de delar af Valkebo, Hanekinds och Hammarkinds härad,
hvilka inrymmas på Topografiska korpsens kartblad Linköping och Valdemarsvik; stomkartor
äro sammansätta och delvis fullständigade öfver delar af Valkebo, Hanekinds,
Bankekinds och Hammarkinds härad, allt inom ofvan nämnda bränne kartblad. Arealuträkningar
hafva blifvit fullbordade öfver Finspånga läns härad, bestående af Hällesta,
Tjellmo och Risinge tingslag, äfvensom öfver Åkerbo, Bobergs och Gullbergs härad.
Aska härad är till en mindre del uträknad t, men uträkningarna öfver Memmings och
Skärkinds härad äro ej ännu påbörjade.

Stockholms län.

Inom detta län skulle de redan förlidet år började uträkningarne öfver Svartlösa
härad afslutas, beskrifning öfver samma härad upprättas och tryckas, samt de
påbörjade arbetena för stomkartans upprättande öfver Sotholms härad fortsättas.

Alla de för detta län anbefalda arbeten hafva hunnit utföras. Arealuträkningen
af Svartlösa härad är afslutad, beskrifningen uppsatt och säkerligen innan årets slut
färdigtryckt. Inom Sotholms härad hafva 14,500 qvadratref blifvit uppmätta och
2 qvadratmil rekognoscerade.

Hela den vidd, som af det ekonomiska kartverket förliden sommar blifvit ekonomiskt
kartlagd, utgör 15 qvadratmil, hvaraf genom ny egomätning 1,5 och genom
så kallade rekognosceringar 13,5 qvadratmil.

Rev. Ber. 1875 angående Statsverket,

106 —

Färgläggningen af de härads kartblad, Indika äro under åren 1870, 1871 och
1872 på ett särskild!) anslag graverade och tryckta, har så till vida utförts, att de 70
exemplar af kartan öfver Grangärde tingslag, inom Stora Kopparbergs län, i tvänne
blad, hvilka vid årets början befunnos ofärglagde, blifvit fullbordade, hvarefter dessa
härads kartor till försäljning utlemnats. Färgläggningen af kartorna öfver Nya Kopparbergs
härad i Örebro län har påbörjats, men tills vidare afbrutits i afvaktan på
Eders Kong!. Maj:ts nådiga svar å den underdåniga hemställan jag gjort om denna
färgläggning i skrifvelse af den 12 December 1873.

Kartan öfver Svartlösa härad, inom Stockholms län, hvilken utgifves på bekostnad
af länets hushållningssällskap, är graverad och nu under tryckning.

Af kartorna öfver Skyllersta, Sundbo, och Grimstens härad af Örebro län,
hvilka kartor utgifvas på bekostnad af länets hushållningssällskap och landsting, är
kartan öfver det förstnämnda häradet färdiggraverad och graveringen af kartan öfver
de två sistnämnda häradena påbörjad. “

Anslaget till fortsättning af de geologiska undersökningarne
inom piket samt utgifvande af derpå grundade kartor.

Debet.

Balans från år 1872:

Tillgång....................................... 5,767: 10.

Uppbörd:

Extra statsanslaget för år 1873 ................. 58,000: —

Bidrag från Jernkontoret för utförande af geognostiska undersökningar
inom bergslagen.................. 3,000: —

För försålda kartor in. in..................... 1,904: 67.

Anmärkningsmedel......................... 164: 10. (33 068: 77

Summa 68,835: 87.

Kredit.

Utgifter:

Undersökningen
Byråafdelningen
Laboratorium .

Museum.....

Biblioteket . . .

16,535: 82.
824: 89.
586: 80.

1,150: 14.
686: 17.

Transport 19,783: 82.

— 107

Kart- och boktrycket......

''Aflöningar.............

Värmeledning, ved och vatten.
Diverse utgifter.........

Transport 19,783: 82.

....... 11,006: 94.

....... 30,242: 21.

....... 1,148: 80.

....... 1,284: 42.

63,466: 19.

Balans till år 1874:

Tillgångar:

Kontant behållning....................

Dito i Riksbanken....................

369: 68.

5,000: — 5>369; gz.

Summa 68,835: 87.

§ I biologiska

detaljundersökningar i skalan 1: 50,000 både under år 1873 utförts
inom Södermanlands, Östergötlands, Örebro, Malmöhus och Kristianstads län på
en areal af sammanlagd! 15 qvadratmil, samt i skalan 1: 100,000 inom Kronobergs
och Hallands län på en areal af omkring 23 qvadratmil, hvarjemte sådana undersökningar
äfven pågått i Kora och Lindes bergslag.

Afvagningar, uppgående till omkring 65 qadratmil, både utförts inom Örebro
län.

Af det geologiska karteverket både under året bladet “Segersjö“ utgifvits.

Sjunde Hufvudtiteln.

Anslaget till beskattningsväsendets förenkling samt de nya
jordeböckernas afstötande och granskning.

Tillgång

Debet.

Balans från år 1872:

4,227: 13.

Uppbörd:

14,492: 60.

Extra statsanslag

Summa 18,719: 73.

— 108

Kredit.

Utgifter:

Aflöning........................

För utskrift af nya jordeböcker..........

Skrifpapper.....................

Tillgång:

Kontant behållning. .
D:o i Riksbanken

Balans till år 1874

13,400: 94.

508: 40.

756- — 14,665: 34.

654: 39.

3,400- — 4,054: 39.

Summa 18,719: 73.

Kong!. Statskontoret.

Debet.

Balans från år 1872:

Tillgångar................................... 7,001,314: 18.

Uppbörd:

För Ordinarie statsregleringsfonden......... 332,609: 66.

» Extra dito ......... 26,112: 61.

„ Riksgäldsverkets fond............... 100,000: _

„ Militieboställsfonden................ 26*501: 86.

,, Förenade mötespassevolansfonden........ 41,985: 35.

„ Trosspassevolansfonden............... 9*297: 02.

„ Norrbottens hästjägaresqvadrons fond...... 12*637: 84.

„ Volontärvakansfonden............... 27*148: 48.

„ Fn per mille-fonden............... 5*152: 42.

„ Allmänna beväringsfonden............. 56*556: 53.

.. Palmqvistska fonden till Stockholms befästande 9*797: 03.

,, Almare Stäkes bros arrendemedels fond .... 484: 16.

„ Längmanska donationsfonden.......... 42,270: 02.

„ Fonden för Carl XII:s monument........ 320: _

» Presterskapets löneregleringsfond ........ 8,980: 47.

* Ramsele pastors boställes skogsförsäljningsmedels

fond ....................... 375: —

Transport

700,228: 45. 7,001,314: 18,

— 109 —

Transport 700,228: 45.

För Elfdals pastorats regleringsfond......... 12,788: 61.

„ Wadstena krigsmanshusfond........... 55: 60.

„ Beväringsmanskapets invalid- och pensionsfond 3,676: 67.

„ Bibelkommissionens fond ............ 28,311: 57.

„ Noréenska testamentsfonden........... 17,178: 87.

„ Filénska dito ........... 43,383: 84.

Öfveråriga depositioner................ 190: 28.

Remisser........................ 52,479,346: 40.

7,001,314: 18.

53,285,160: 29.

Balans till år 1874:

Skulder:

Öfverleverering ................... 1,229: 78.

Återstående utgifter................. 41,887: 65.

Oliqviderade diverse verks medel......... 530,321: 33.

Skulder till:

Riksgäldskontoret, andel i 1872 och 1873 årens
öfverskott och besparingar m. m. 6,125,947: 23.

Kongl. Arméförvaltningen, inne stående

anslag m. m....... 1,722,416: 98.

Kongl. Förvaltningen af sjöärendena,

innestående anslag m. m. ... 2,213,574: 87.

Kongl. Skogsstyrelsen....... 103,770: 74.

Diverse personer och fonder m. m. 69,948: 64. 10,235,658: 46. 10,809,097: 22.

Summa 71,095,571: 69.

Kredit.

Balans från år 1872:

Skulder

5,923,398: 60.

Utgifter:

För Ordinarie statsregleringsfonden......... 5,135,021: 48.

„ Extra dito ......... 6,353,465: 75.

„ Förenade mötespassevolansfonden........ 1,104: 23.

„ Allmänna beväringsfonden............ 105: 70.

„ Landsköfdinge-ackordsamorteringsfonden .... 936: 18.

„ Allmänna magasinsfonden............ 5,135: 86.

„ Drottningholms broars arrendemedels fond . . . 2,300: —

„ Biskopslöneregleringsfonden........... 4,517: —

., Presterskapets löneregleringsfond........ 6,179: 76.

„ Elfdals pastorats regleringsfond......... 41,105: —

„ Bibelkommissionens fond.............. 5,005: 50.

Transport 11,554,876: 46. 5,923,398: 60-

5,923,398: 60.

Transport 11,554,876: 46.

För Noréenska testamentsfonden........... 816: —

„ Filénska dito ........... 11,005: —

Öfveråriga depositioner................ 660: 98.

Remisser......................... 35,479,215: 30.

47,046,573: 74.

Balans till år 1874:

Tillgångar:

Kontant behållning................. .

Behållning af bergseffekter..............

Utlånta medel.....................

Utestående kronouppbörd, levererad inom den 30
April 1874 .....................

Förskott...............

Fordringar hos:

Riksgäldskontor^..... . .

Kongl. Fångvårdsstyrelsen . . .
„ Arméförvaltningen . . .
„ Förvaltningen af sjöärendena
.........

„ Sundhetskollegium . . .
Diverse personer och fonder m.m.

6,125,947: 23.
208,124: 52.
25,365: 73.

97,582: 28.
6,214: 21.
1,332,170: 13.

2,806,411: 99.

4,193: 42.
4,043,390: 68.

7,979: 26.
3,468,219: 90.

7,795,404: 10.
Summa

18,125,599: 35.
71,095,571: 69.

Under Kongl. Statskontorets inseende st Lida förvaltningsgrenar.

A) Stämpelpappersuppbörden.

Debet.

Balans från år 1872:

Skrifstämplar....................... 106,507: 75.

Enkla beläggningsstämplar................ 5,238,526: 85.

Dubbla dito ................ 4,385,591: 95.

Vexelstämplar....................... 63,524: ■—

9,794,150: 55.

Leverering från Riksbanken:

............. 118,732: -

.............. 241,707: —

.............. 780,480: — 1,140,919: —

Transport 10,935,069: 55.

Skrifstämplar.......

Enkla beläggningsstämplar
Dubbla dito

— in -

Aterleverering frän försäljning smän:

Transport 10,935,069: 55.

Skrifstämplar....................... 45: —

Enkla beläggningsstämplar ............... 1,888: — 1,933: —

Summa 10,937,002: 55.

Kredit.

Leverering till försäljningsman:

Skrifstämplar....................... 127,953: -—

Enkla beläggningsstämplar............... 214,768: 05.

Dubbla dito ............... 1,798,345: 35.

Vexelstämplar...................... 33,729: —

2,174,795: 40.

Afskrifning :

Skrifstämplar.......

Enkla beläggningsstämplar

2: —

14: 45. 16: 45.

Balans till år 1874:

Skrifstämplar....................... 97,329: 75.

Enkla beläggningsstämplar ............... 5,267,339: 35.

Dubbla dito ............... 3,367,726: 60.

Vexelstämplar ...................... 29,795: —

8,762,190: 70.

Summa 10,937,002: 55.

- 112 —

B) Kongl. Myntverket.

	Karoliner it 7: 15	Guld.	Riksmynt Silfver.	Riksmynt.	Summa.
	st.	Kronor	öre	Rdr	öre	Rdr	öre	Rdr	.. ore
Debet.
Balans från år 1872: Tillgångar........	4,659			619,322	77	307,724	99	960,359	61
Uppbörd:
Myntskatt........	—	15,556	46	454	16	—	—	16,010	62
Stockprof ........ Vinst på utmyntning af		108	56	672	_			780 30,845	56
myntmetall......	—	—	—	—	—	30,845	09	09
Dito vid medalj prygling Dito å karoliners för-						1,336	63	1,336	63
vandling till kronor .	—	19,767	40				—	19,767	40
Försåldt guld......	—	—	—	—	—	5,505	50	5,505	50
Inlöst silfver.......	—	—	—	8.000	—	---	—	8,000	—
Diverse inkomster....			—	26	69	1,288	30	1,314	99
Omföring......... Statsanslag till Myntverkets	—	7,864	70	—	—	12,000		7,864 12,000	70
drift och underhåll .	—	—	—	—	—	—	—
Sgr	—	43,297	12	9,152	85 50,975	52	103,425 49
Balans till år 1874:
Skuld till Riksbanken i
guld och silfver . . .	—	3,530,209	80	87,113	83	—	—	3,617,323	63
Summa	4,659	3,573,506	92	715,589	45	358,700	51	4,681,108	73
Kredit.
Balans från år 1872: Skuld...........	1,911			578,818	84	336	96	592,819	45
Transport	1,911	—	—	578,81884	336J96	592,819145

— 113

	Karoliner å 7: 15.	Guld.	Riksmynt Silfver.	Riksmynt.	Summa.
	st.	Kronor	öre	Rdr	öre	Rdr	öre	Rdr	öre
Transport	1,911	—	—	578,818	84	336	96	592,819	45
i Utgifter:
Omkostnader för utmynt-
ning af guld och silfver	—	—	—	—	—	19,992	68	19,992	68
Nybyggnader och repa-rationer ......... Förlust vid utmyntning	—	—	—	——	—	657	75	657	75
m. m..........	—	6,586	68	1,434	71	625	64	8,647	03
Karoliners förvandling
till kronor.......	2,748	—	—	—	—	—	—	19,648	20
Försåld t guld......	—	5,505	50	—	—	—	—	5,505	50
Omföring......... Till inlösning af Sala	—	—	—	7,864	70	—	—	7,864	70
silfver......... Leverering till Riksgälds-				—		8,000		8,000	—
kontoret........	—	-—	—	—	—	34,900	—	34,900	-
Sgr	2,748	12,092	18	9,299 41	64,176\|07	105,215186
Balans till år 1874:
Tillgångar:
Kontant behållning . .	—	—	—	—		865	75	865	75
D:o d:o i Riksbanken Behållning af bergs-		5,521	81	8,856	56	13,048	05	27,426	42
effekter ....... Dito af deglar, ved	--—	3,555,892	93	118,614	64	10,882	12	3,685,389	69
och kol in. m. . . .	—	—	—.			13,930	91	13,930	91
Inventariers värden . .	—	—	--			75,000		75,000
Fastigheters dito . .	i--	—	—	—.—	—	180,460 65	180,460	65
Sgr	i--	3,561,414	74\| 127,471	20	294,187 j48\|3,983,073j42
Summa	4,659 3,573,506 92\| 715,589	45! 358,700	\|51\|4,681,108173

§ 1.

Ölverdirektören vid Mynt- och Kontrollverken samt myntmästaren innehafva i
Myntverkets lokal hvardera 13 boställsrum, samt my ntkam er er aren och myntgravören
hvardera 8 rum. Då dessa boställsvåningar synas vara större än behofvet kräfver,
under det å andra sidan mynt- och bergsproberaren, kontrollören och amanuenserne
äro i saknad åt boställsrum, torde vid inträffande ledighet vid de först nämnda be Rev.

Ber. 1875 angående Statsverket. J.5

114

fattningarne lätteligen kunna så anordnas, att bostadsförmån beredes en eller flere af
de tjensteman, i hvilkas aflöning en sådan förmån hittills icke ingått,

§ 2.

På en till Myntverket utstäld rakning å bland annat 6,815 kubikfot stenkol
tinnes anteckna»!!: “Från ofvanstående afräkna^ dock 33 kubikfot stenkol, som af
myntarbetare blifvit betalda med 22 rdr 11 öre,“ hvarefter endast kostnaden för återstående
6,781,5 kubikfot stenkol i räkenskapen afförts. Häraf vill synas, som skulle
utaf stenkol, som blifvit för Myntverket inköpt, någon del vara till myntarbetare försåld;
och då ett sådant förfarande synts Revisorerne icke vara med god ordning
öfverensstämmande, hafva Revisorerne ansett sig höra derå fästa Riksdagens uppmärksamhet.

C) Kongl. Kontrollverket,

1) Kontrollstämpelmedel.

Debet.

Uppbörd:

Stockholm. Landsorten. Summa.

Enkel afgift............. 8,967: 72. 16,057: 44. 25,025: 16.

Dubbel dito............. 136: 89. 33: 57. 170: 46.

Extra uppbörd............ — — 17: 61. 17: 61.

Summa 9,104: 61. 16,108: 62.______ 25,213: 23.

	Kredit.
	Utgifter:
Arvoden ...............	--— 5,363: 50.	5,363:	50.
Postporto...............	--- 3: 06.	3:	06.
Leverering till Kongl. Räntekam-
maren...............	9,104: 61. 1: 35.	9,105:	96.
Dito till landtränterierna.....	---- 10,740: 71.	10,740:	71.
Summa	9,104: 61. 16,108: 62.		25,213: 23

— 115 —

2) Anslaget till omkostnader för Kontrollverket:

Debet.

Balans från år 1872:

Tillgångar...................................... 113: 09.

Uppbörd:

Leverering ifrån Kongl. Statskontoret...................... 1,500: —

Summa 1,613: 09.

Kredit.

Utgifter:

Ved och kol................................ 241: 87.

Immateriel................................121: 55.

Postporto m. m............................. 175: 27.

Kontrollstämplar.............................ISO: —

Vattenalg!!!................................ 21: —

Skrifmaterialier m. m.......................... 122: 57.

Instrumenter......;........................ 167: 25.

Diverse utgifter.............................. 486: 61. j 4g6. 12

Balans till år 1874:

Tillgångar:

Kontant behållning............................... 126: 97.

Summa 1,613: 09.

Kongl. Kammarrättens aktoratsräkning.

		Advokat- flskals- kontoret. ''	Provins- räken- skapskon- toret.	Militie- räken- skapskon- toret.	Civil- räken- skapskon- toret.	Summa.
Debet. Rulans från år 1879, .		326,846 51,380	49	20,612 15,466	83	3,971	55	12,266	76	363,697	63
TTnnhnrd.............	62	59	15,312	88	17,220	70	99,380	79

	Summa	378,227	11	36,079	42	19,284	43	29,487	46	463,078	42
Kredit. Afskrifninff.......		10,251	68	2,574	13	626	38	354	97	13,807	16
Leverering............	18,877 349,098	05	18,977	41	11,152	72	16,403	53	65,410	71
Balans till år 1874 ........	38	14,527	88 1	7,505	33	12,728	96	383,860	55

	Summa\|378,227\|ll	[ 36,079(42’ 19,284(43	29,487(46(463,078	42

Kong!. Öfver-intendentsembetet.

Debet.

Balans från år 1872.

Tillgångar................................

186,484: 98.

Uppbörd:

Statsanslag:

Sjunde hufvudtitelns ordinarie anslag:

Till byggnader och reparationer............ 120,900: —

,, skrifmaterialier och expenser........... 1,230: 46.

Transport 122,130 46. 186,484: 98.

— 117 —

Transport 122,130: 46.

Nionde huvudtitelns ordinarie anslag:

Allmänna indragningsstaten, hyreskostnader för em betslokaler.

....................... 6,800: —

Åttonde hufvudtitelns extra anslag:

Till nybyggnad för Kong!. Biblioteket......... 145,000: —

Leverering från Kongl. Postverket: för posthusbyggnad i

Stockholm......................... 65,000: —

Summa

Kredit.

186,484: 98.

338.930: 46.
525,415: 44.

Utgifter:

Byggnader och reparationer......... 180,312: 85.

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. . 1,230: 46.

Hyreskostnader för embetslokaler...... 6,800: —

Nationalmuseibyggnadens inredning..... 3,399: 25.

Nybyggnad för Kongl. Biblioteket...... 188,459: 75.

Posthusbyggnad i Stockholm

188,343: 31.

191,859: —

88,255: 49. 468,457: 80.

Afskrifning.

I föregående års räkenskaper debiterade men ej lyftade medel till Nationalmuseibyggnadens
inredning........................ 13,426: 59.

Balans till år 1874:

Tillgångar:

Kontant behållning

Fordringar.....

Förskott .....

14,212: 53.

15,780: 46.

13,538: 06. 43,531- 05.

Summa 525,415: 44.

§ I Jemlik!

den för Kongl. Öfver-intendentsembetet utfärdade instruktion skola de
arbeten, hvilka å kronans hus och byggnader, vare sig i hufvudstaden eller landsorterna,
äro behöfliga, derest icke betydande svårigheter derför uppstå, utföras efter
föregången entreprenadauktion. Beparationsarbetona i hufvudstaden under revisionsåret
synas emellertid vara utförda utan att sådan auktion föregått, ehuru flera af dem
varit af en icke obetydlig omfattning. Sålunda har för arbeten vid Dramatiska teatern,
enligt särskilda räkningar, utgifvits icke mindre än 37,659 kronor 28 öre, för reparationer
i gamla bankohuset 15,058 kronor 9 öre, i kanslihuset 9,275 kronor 25 öre
0. s. v. Det har synts Revisorerne antaglig! att, genom em betets underlåtenhet att iakttaga
omförmälda föreskrift, kostnaderna i väsentlig mån stegrats, enär vid specifik
granskning af räkningarne prisen å en del materialier och arbeten förefallit synnerligen
höga.

118 -

Kong!. Postverket.

Debet,

Balans från år 1872:

Tillgångar.................................... 1,085,636: 51.

Upphörd:

Porto för inrikes brefvexlingen...... 1,663,572: 53.

Dito för lokal- dito........ 25,228: 04.

Dito för norska dito........ 73,107: 73.

Dito för rysk-finska dito........ 34,099: 91.

Dito för danska dito........ 132,941: 35.

Dito för utrikes brefvexlingen i öfrig! 332,257: 02.

Dito för tidningar och tidskrifter...........

Dito för paketförsändelser :
tillkommande svenska postverket . . 148,073: 02.

tillkommande främmande postverk . 29,618: 03.

utgifter för diligenspassagerare och deras bagage . . . .

Rekommendationsafgifter...................

Assuransafgifter........................

Avgifter för postanvisningar.................

Dito ,, postförskott...................

Räntemedel å obligationer..................

Fraktmedel...........................

Extra ordinarie uppbörd...................

Bötesmedel...........................

Observationsmedel ......................

Expeditionslösen........................

Skilnaden emellan försålda och använda portofrimärken
O uttagna medel, hvilka vant inneslutna uti på postkontoren
qvarliggande bref, till hvilka egare sig ej anmält
............................

Ersättning för bortkomna eller skadade postförsändelser
Sjöpostfarten emellan Sverige och Finland.........

2,261,206: 58.
88,855: 03.

177,691: 05.
100,166: 68.
194,139: 55.
198,221: 59.
18.686: 14.

643: 45.
8,062: 50.
6,250: 93.
39,566: 34.

1,038: 34.
10,627: 15.

897: —
59,021: 43.

1,901: 18.

732: 03.

^853: 98'' 3,170,560:

95.

Balans till år 1874:

Skulder:

Öfverlevereringar....................

Skulder i allmänhet..................

31,980: 45.
490,362: 05.

522,342: 50.

Summa 4,778,539: 96.

119 —

Skulder

Kredit.

Balans från år 1872:

258,050: 97.

Utgifter:

Aflöningar på stat..............		839,386:	78.
fndragningsstaten...............		11,462:	83.
Pensionsstaten................. Omkostnader:		28,472:	49.
Provisioner................	113,719: 32.
Hyror................... Ersättning för väntrum åt resande med	85,883: 75.
postvagnarne.............. Reparationer och underhåll af samt	9,596: 50.
onera för posthus...........	12,154: 44.
Ved och belysning ............	25,569: 41.
Rese- och traktamentsersättning . . .	191,860: 43.
Beklädnad åt vaktmästare m. fl.....	38,338: 94.
Postiljoners beväring...........	699: 16.
Poståkdons anskaffande och underhåll Postföringskostnader:	45,605: 41.

å jernväg ........208,102:15.

å landsväg samt inom
postanstalters område 698,699: 08.
sjöledes:
emellan Gotland
och fasta
landet . 46,716: 83.
emellan öfriga
inrikes
orter .... 28,466: 44.
emellan Sverige
och Danmark
.... 4,407: 38.
emellan Sverige
och
Tyskland . . 13,384:15.
emellan Sverige
och

England . . 576:— no ^n. qn

° - 93,5o0.80. 1,000,352: 03

Utrikes brefvexlingen.......... 113,385: 40.

Skrifmaterialier samt trycknings- m. fl.

kostnader............... 120,329: 37.

Tillverkningen af frimärken, frankokuvert
och breflcort........... 15,174: 42.

Transport 1,772,668: 58. 879,322: 10. 253,050: 97.

— 120 —

Transport

Inköp och underhåll af postväskor

breflådor m. m.............

Gästgifverihållningen vid Grislehamn
Diverse utgifter.............

Oförutsedda utgifter:

Aflöningar och gratifikationer.....

Nybyggnad af posthus.........

Tillsyn och underhåll af postfartyg . .
Portoersättning till å utrikes orter
anstälde svensk-norske konsuler . . .

Afkortningar och afskrifningar:

Restituerade medel...........

Porto för outlösta bref.........

Åklagareandel af böter.........

Observationsprocent...........

Leverering till Kong!. Statskontoret . .

,772,668:	58.	879,322:	10.
92,041:	05.
300-	—
42,703:	38.	1,907,713:	Öl.
57,253:	37.
66,760:	50.
10,692:	91.
2,189:	09.	136,895:	87.
524:	03.
7,462:	17.
67:	59.
3,000:	83.	11,054:	62.

409,899: 20. 3,344,884- 80.

Balans till år 1874:

Tillgångar:

Kontant behållning...................

Förskott.................. .......

Proprie-balanser.....................

Fordringar.........................

Anmärkt post......................

1,011,313: 30.
23,050: —
9,349: 13.
136,071: 69.
820: 07.

1,180,604: 19.

Summa 4,778,539: 96.

Kong!. Tullverk et.

Tillgångar

Debet.

Balans från år 1872:

2,015,985: 51.

Uppbörd:

Tullmedel:

Inkommande tull..........23,134,175: 42.

Lastpenningar ........... 638,160: 79.

Transport 23,772,336: 21.

2,015,985: 51.

- 121 —

Transport 23,772,336: 21.

Nederlagsafgift........... 121,460: 74.

Transitoafgift............ 2,978: 44.

Konfiskationer............ 5,002: 20.

Böter................. 17,434: 17.

Strandvraksmedel.......... 11,268: 75.

Abandonerade varor........ 183: 21.

Natt och år ståndna varor .... 165: 94.

Extra inkomst............ 3,465: 85.

Auktionspro vision.......... 4,415: 18.

Observationsmedel......... 1,515: 43.

Fyr- och båkmedel:

Inkommande............. 392,334: 45.

Utgående............... 557,118: 68.

Observationsmedel.......... 137: 23.

Lasarettsafgift.......................

2,015,985: 51.

23,940,226: 12.

949,590: 36.
93:

24,889,909: 83.

Balans till år 1874:

Skulder:

Tullmedel.......................... 681,495: 42.

Fyr- och båkmedel..................... 29,071: 64.

710,567: 06.

Summa 27,616,462: 40-

Kredit.

Balans från år 1872:

Skulder

540,932: 48.

Utgifter:

Af tullmedlen:

Bidrag till Handelsflottans pen sionsanstalt.

.......... 81,000: —

Ersättning till städerna för

tolagsafgifter.......... 1,484,402: 51. ] 565,402: 51

Omkostnader:

Ordinarie staten......... 1,462,814: 95.

Indragningsstaten........ 82,472: 64.

Pensionsstaterna......... 225,383: 64.

Begrafningshjelp......... 1,328: 32.

Arvoden............. 19,509: 20.

Rese- och traktamentskostnader.
.............. 19,715: 04.

Transport 1.811.223 79. 1,565,402:51. 540,9112: 48.

Rev, Ber. 1875 angående Statsverket,

— 122 -

Transport

Byggnader och reparationer

m. m..............

Postporto.............

Ved, ljus och lyktors underhåll
. . . .............

Skrifmaterialier m. in......

Diverse utgifter.........

Gratifikationer..........

Extra medel...........

Hemliga utgifter........

Afkortningar...........

Af fyr- och båkmedlen:

Afkortning.............

Uppbördsprovision........

1,811,223	79.	1,565,402: 51.
14,151:	09.
9,879:	09.
9,449:	38.
15,203:	31.
11,432:	35.
281:	—
49,910:	10.
8,500:	—	1,930,030:11.
		31,235: 56.
		194: 52.
		28,483: 59.

540,932: 48.

3,526,668: 18.

28,678:11.

3,555,346: 29.

Lev er äring ar:

Till Kongl. Räntekammaren:

Tullmedel...............

Fyr- och båkmedel.........

Handels- och sjöfartsfondens medel

Till Serafimerlasarettet .......

19,740,427: 37.

920,000: 09.

_6j68. 20,660,434:14.

..... 100:60.

20,660,534: 74.

Balans till år 1874:

Kontant Utestående

behållning uppbörd.

Tillgångar:

Tullmedel 62.679: 42. 179,589: 63.

Fyr- och

båkmedel 2,628: 25. 9,863: 46.

Handels-och
sjöfartsfondens medel

... --— - —

Lasaretts afgifter

.. 87: — - —

Sgr 65,394: 67. 189,453: 09"

Proprie balans.

184,390: 92.

167: 43.

Fordringar.

2,397,212: 65.
9,855: —

Summa.

2,823,872: 62.
22,514: 14.

13,163: 53.

11: 60. 98: 60.

2,407,079: 25. ''--— 2,859,648: 89.

Summa 27,616,462: 40.

197,721: 88.

— 123 —

1869. 1870. 1871. 1872. 1873.

Tdordedlen • Ut* . ■ 13,992,024: - 15,782,072: 17. 19,119,239:32. 19,305,447: 84. 23,940,226: 12.
Afkortningar TT. 57,987:48? 95,846: 01. "83,502:91. 56,297:13. 31,235:56.

ASerh.°m''. 1,922,263:74. 1.914,290* 78. 1,914,233:70. 1,916,613:16. 1,930,030:11.

Säger 1,980,251:22. 2,010,136- 79. "1,997,736:61. 1,972,910=29. 1,961,265:67.

Återstår 12,011,772:78. 13,77lM? 38. 17,121,502: 71. 17,332,537: 55. 21,978,960: 45.

hvaraf levererats:

Till handels- och

sjöfartsfonden 750,000:— - ''

" miste?8 tolag 1,004,017:43. 1,090,488:43. 1,250,465:48. 1,258,810:80. 1,484,402:51.

„ Ilandelsflot r,

?r°na". 25.000: — 78.000: - 79,000:- 74,000:-_81,000^7

hvadan „BttoBgnog82?55735. 12,003,446:95. 15,792,087:28. 15,999:726:75. M,418.557:94.

1873 års tulluppbörd ..............• • •...............non-_

öfverstiger den i riksstaten för samma år påräknade inkomst........ , . . 14,000,000-_

, ........k: dr 9,340,226:12.

Fyr- och båkmedlen utgjorde
.........

Afkortningar . . .
Upp bördspro vision
Netto utgör

1869. 1870. 1871.

763,762: 13. 801,222: 87. 835,159: 48.

- 385- 06: 258: 85. 122: 88.

22,909: 81. 24,034: 68. 25,052: 40.

740,467: 267 776,929: 34. 809,984: 20.

1872. 1873.

943,086: 58. 949,590: 36.
"936: 70. " 194: 52.
28,290: 89. 28,483: 59.

913,858: 99. 920,912: 25.

Tillgångar

Kong!. Skogsstyrelsen.

A) Reservationsanslaget till skogsväsendet.

Debet.

Balans från år 1872:

...... 135,358: 05.

Transport 135,358: 05.

Uppbörd:

Transport 135,358: 05.

1873 års anslag.......................... 90,000: —

Anmärkningsmedel........................ 14: 22. 90014- 2°

Balans Ull år 1874:

Skulder ...................................... 82,039: 38.

Summa 307,411: 65.

Kredit.

Balans från år 1872:

Skulder...................................... 83,753: 09.

Utgifter:

Indelning af kronoparker................. 2,615: 54.

Skogsodling och skogsvård.................... 22,638: 74.

Skogsafverkning.......................... 9,941: 45.

Extra skogsbevalcning....................... 25,958: 53.

Byggnadskostnader........................ 16,368: 55.

Inventarier............................. 1,534: 98.

Skatter och onera........................ 3,474: 53.

Bese- och traktamentskostnader................. 947: 54.

Gratifikationer........................... 150: —

Undersökning af renbetesfjell.................. 396: 42.

Bidrag till utgifvande af tidskrift om skogsväsendet..... 500: —

Bidrag till skogsskolor...................... 3,800: —

Diverse utgifter.......................... 4,122: 72.

Leverering till Kongl. Skogsinstitutet.............. 769: 43. 93218- 43

Balans till år 1874:

Tillgångar:

Kontant behållning...................... 5,767: 25.

Förskott (deraf till boställsskogars indelning 20,521: 99.) 20,902: 14.

Fordringar ........................... 103,770: 74. 130^49; 13.

Summa 307,411: 65.

B) Fonden för boställsskogars indelning till regelbunden hushållning.

Debet.

Balans från år 1872:

Tillgångar..................................... 25,348: 81.

Transport 25,348: 81.

125 —

Balans till år 1874:

Transport 25,348: 81.

Skuld till reservationsanslaget

Skulder

Kredit.

Balans från år 1872:

..... 20,521: 99.

Summa 45,870: 80.

13,998: 98.

Balans till år 1874:

Tillgångar:

p.. , ,, f af Statskontoret................. 11,349: 83.

018 0 \ „ reservationsanslaget.............. 20,521: 99. 31871- 82

Summa 45,870: 80.

C) Anvisade medel till bestridande af kostnader för undersökning rörande
elfrensnings- och ström byggnadsarbeten i Norrbottens län.

Debet.

Inkomster:

Leverering från Riksgäldskontor^......................... 4,000: —

Kredit.

Balans till år 1874:

Tillgångar:

Kontant behållning......................... 1,000: —

Förskott............................... 3,000: — 4 qqq.

D) Anvisade medel till bestridande af kostnader för undersökning af kronans

ek- och furuskog.

Debet.

Inkomster:

Leverering från Kongl. Förvaltningen af sjöärenderna: af anslaget till

flottans nybyggnad .............................. 1,200: —

Balans till år 1874:

Skulder

371: 78.

Summa 1,571: 78.

126 -

Kredit.

Rese- och traktamentskostnader

Utgifter:

Tillgångar:

Kontant behållning

Balans till år 187i:

1,221: 78.

• - • . • 350: —

Summa 1,571: 78.

E) Redogörelse» för anslagna renskrifnings-, expens- in. fl. medel:

Debet.

Inkomster:

Leverering ifrån Kongl. Statskontoret:

Af anslaget till skogsväsendet...........

„ Sjunde hufvudtitelns allmänna besparingar. . .

Balans till år 187i:

Skulder

3,800: —

2>728: 60- 6,528: 69.

..... 1,194: 38.

Summa 7,723: 07.

Kredit.

Balans från år 1872:

Skulder .

376: 64.

Utgifter:

Arvoden för bestridda tillfälliga förordnanden .
Till extra kanslibiträden och renskrifning . . .
„ möbler, skrifmaterialier och expenser ....
,, ved till embetsrummen............

1,858: 33.
2,855: 24.
1,955: 96.
426: 89.

7,096: 42.

Tillgångar:

Kontant behållning

Balans till år 187i:

, . . . . 250: 01.

Summa 7,723: 07.

F) Redovisningen för anslaget till arrende och underhåll af den s. k. labora torieliagen.

Tillgångar

Debet.

Balans från år 1872:

68: 45.

Kredit.

Utgifter:

Leverering till Kong!. Skogsinstitutet......>

68: 45.

Jemlikt särskilda nådiga bref af den 8 December 1832 och den 16 Juni 1861,
hafva åtskillige boställs- och hemmansinnehafvare inom Elfsborgs och Skaraborgs lan
fått sig medgifven rätt till bete å kronoparkerna »allé- och Hunneberg för ett visst
antal kreatur samt till utsyning derstädes af skogseffekter, emot afgift för betets begagnande
af 9 kappar korn för hvarje häst och 6 kappar korn för hvarje nötkreatur
samt för skogsefiekterna af 3 kronor för en famn ved och 7 o ore för en timmerstock.
Då dessa utgifter förefallit Revisorerne, under nu varande prisforhållanden, vara synnerligen
lå^t beräknade, samt dessutom mulbetesrätten otvifvelaktigt ar tor de inägavarande
skogarnes bestånd och tillväxt hinderlig, har det synts Revisorerne i skogskulturens
intresse, val förtjena utredning, huru vida förr bemalde bostalls- och hemmansinnehafvare
må kunna anses ega några i lag grundade anspråk på ifrågavarande
mulbetes- och utsyningsrätt samt om icke, i sådan händelse, det skulle, sä val i orenande
fall som andra, hvilka vid ärendets utredning kunna finnas med detsamma
likartade, vara för staten mest fördelaktigt att för frånträdande!^ af dylika rättigheter
utgifva skålig lösen.

§ 2.

Jemlikt den 14 Juli 1873 upprättade kontrakt, har till utverkning under 5 års
tid upplåtits från sju särskilda skogar inom Vesternorrlands lan ett sammanraknadt
belopp af 95,600 träd för en summa af 273,574 Rdr, utan att, så vidt Revisorerne
kunnat utreda, kungörelse om dessa försäljningar varit i Post- och Inrikestidnmgar
införd.

128 —

Kongl. Skogsinstitutet.

Debet.

Balans från år 1872:

Tillgångar..........................

Uppbörd:

Leverering från Kongl. Statskontoret..........

Dito „ Kongl. Skogsstyrelsen .........

Ilyresmedel.........................

Arrendemedei........................

Ersättning för verkstälda skogsindelningar.......

Diverse inkomster.....................

Skulder

Balans till år 1874:

Kredit.

197: 36.

12,907	50.
837	88.
400	—
40	—
600	—
89	82.

• - - . ■ 471: 28.

Summa 15,543: 84.

Skulder

Balans från år 1872:

251: 75.

Utgifter:

x\llöningar . . ..................... 6,537: 50.

Stipendier....................... 1,000: —

Rit- och skrifmateriel................. 58: 30.

Ved och lyshållning.................. 534: 02.

Diverse utgifter.................... 1,390: 36.

Inköp af inventarier.................. 431: —

Arrende och kulturkostnader för laboratoriehagen 770: 88.

För elevernes praktiska öfningar..........2,812: 60.

Indelnings- och repetitörsarvoden.......... 600: —

Leverering till Kongl. Räntekammaren

14,134: 66.
654: 82.

14,789: 48.

Balans till år 1874:

Tillgångar:

Kontant behållning..........................- - - - 502: 61.

Elevantalet b ,873 (’“"«.

Summa 15,543: 84.

— 129 —

Skogsskolorna.

T| j| Iji; ......““

Skogsskolahj Skogaakolanjj Skogsskolan j Skogsskolanjj Skogaskolangj Skogsskolani

å ! å |! i h vid |
Omberg, ji Böda. i Sillre. i; Danielslund.

| Hunneberg. |j Tierp

I______L__

Debet. ! : 1

Balans från år 1872:

Tillgångar

197''!

Uppbörd:
Statsanslag ....
Arrendemedel . . .
Anmärkningsmedel
Försäljningsmedel.

.: o,600

3,600 ! —
19 125!

3,600 l-j 3,547 |06jg 3,600 |—gg 3,375 ;

—1| 100 g—

5 03

Säger 3,600 [— j 3,619 25 3,600 j—g 3,547 |06|g 3,600 g—g 3,480 j03

Balans till är 1874:
! Skulder.........

4 |83i|

101

57«

Summa: 3,610 |80j| 3,619 :25, 3,600 g—gg 3,547 06j 3,701 !57g| 3,480 103

Kredit. Balans från år 1872: Skulder........ Utgifter: Aflöning......... Stipendier........ Underhåll af byggnader och inventarier m. fl. utgifter........ Leverering........			6	J—	1	! j\| 63	JL	_!
1,800 1,500 304 5	_ 83, 97;	1,800 — 1,800 1,500 — 1.500 1 1 i i 312 j69 292	— 1,800 — 1,394 46 300 54--	—!i 1,800 12 1,500 - 337	—ji 1,800 —ji 1,240 82i 405 — 34	42 03 58
Säger Balans till är 1874: Tillgångar, kontant be-hållning .......	3,610	80	3,612	69g 3,600	—g1 3,494	12 3,637	82 g 3,480	03g
				52	gg 91--	!j 1 ! ! i; \| .
Summa	3,610	80	3,619 !	25 3,600	—gj 3,547	06: 3,701 57: 3,480	03
Elevantalet/J:a	10		10	j 10	ii 12	ii 11	8
(2:a dito	10		10	10	8	10	gj 12

Ren, Ber. 1875 angående Statsverket.

Kong!. Telegrafverket.

l:o. Anslagsmedel,

Debet.

Balans från år 1872:

Tillgångar.................................... 22,566: 14.

Uppbörd:

Från underhållsmedlen omförda................ 235,732: 22.

Bidrag från Hallstahammars aktiebolag............ 1,500: —

Anmärkningsmedel....................... 60: 95. 237,293: 17.

Skulder

Balans till år 1874:

..... 10,834: 94.

Summa 270,694: 25.

Skulder

Kredit.

Balans från år 1872:

Utgifter:

Aflöning och dagsverken.............

Rese- ''och traktamentskostnad..........

Materialier.....................

Instrumenter och apparater...........

Verktyg och arbetsredskap............

Möbler och husgeråd...............

Böcker och kartor................

Skrifmaterialier..................

Batteriförnödenheter...............

Frakt- och transportkostnad...........

Anmärkningsprocent................

Ersättning för nedtrampad gröda........

Diverse utgifter..................

Balans till år 1874:

Tillgångar:

Kontant behållning...................

Fordringar.......................

11,298: 36.

37,133: 45.

8,708: 40.

172,690: 17.

11,296: 74.

2,928: 38.

4,353: 46.

241: 95.

79: —

5,482: 07.

14,513: 59.

10: 05.

48: 50.

737: 4-1'' 258,223: 20.

98: 41.

1.074- 28. 1,172- 69.

Summa 270,694: 25.

2:o. Underhållsmedel.

Debet.

Balans från år 1872:

Tillgångar.................................... 300,404: 79.

Uppbörd:

Svenskt porto........................ 1,142,890: 17.

Anmärkningsmedel...................... 787: 69.

Bötesmedel.......................... 72:

Portoersättning på grund af telegraferingsfel....... 15: 50.

Bidrag till stationernas underhåll............. 1,822: 25.

Hyresbidrag......................... 3,605:

Försåld materiel....................... 3,977: 67.

Uppdebiterade medel.................... 147: 69.

Inkomst af Telegrafverkets egendom å Södermalm. ... 964: 97.

Ersättning för telegrafstolpars begagnande........ 1,440: — 1,155,722- 94.

Balans till år 1874:

Skulder................................. 129,279: 90.

Summa. 1,585,407: 63.

Kredit.

Balans från år 1872:

Skulder..................................... 130,256: 78.

Utgifter:

Aflöningar m. m., specificerade i Kongl. Telegrafstyrelsens

tryckta underdåniga berättelse för år 1873, Tab. V 886,919: 42.

Omkring till anslagsmedlen................ 235,732: 22. 1,122,651: 64.

Balans till år 1874:

Tillgångar:

Kontant behållning................... 243,667: 67.

Fordringar......................... 88,831: 54. 332,499; 21.

Summa 1,585,407: 63.

— 132 —

Kolonien S:t Barthélemy.

Debet.

Balans frän år 1872:

Spanska Utgörande i
Daler. cent. Kronor, öre.

Kontant behållning........................ 211: 46. 792: 97.

Försk°tt ........................... . . . 341: U. 1,279! 27.

Läger 552: 60. 2,072: 24.

Inkomster:

Tull- och lästafgifter....................... 1,903: 62. 7,138: 57.

Stämpelpappersmedel....................... 19: 45. 72: 94.

Auktionsprocent.......................... 5: 23. 19: 6l!

Inventarie- d:o ........ 8: 82. 33: 07!

Tomtören.............................. 4: 80. 18: _

Tillskott från Sverige.................. 8,915: 47. 33,433: 01.

Läger 10,857: 39. 40,715: 20.

Balans till år 1874:

Oliqviderade utgifter för år 1873 ................ 160: 26. 600: 97.

Summa 11,570: 25. 43,388: 41.

Kredit.

Balans från år 1872:

Oliqviderade utgifter för år 1872 ................ 310; 50. 1 ],164: 37.

Utgifter:

Aflöning m. m............................ 6 676: _ 25 035: —

Kostnader för garnisonen, milisen och försvarsverket..... 2,507: 26. OM2: 22.

Uppbördsprovision......................... 39: 22. ’l47: 07.

Anslag till möblers underhåll................... 300: _ 1 125- _

Hushyror............................336:'' — 1,260:’ —

Reparationer m. m................ 397. 70 1 401. 67

Tillfälliga utgifter.....................'' .'' ! . . 50.'' - ’l87! 5o!

Extra utgifter........................... _512: 48. 1,921: 80.

Läger 10,818: 74. 10,570: 26.

Transport 11,129: 24. 41,734: 63.

133 —

Transport 11,129: 24. 41,734: 63.
Balans till år 1874:

Kontant behållning........................ 108: 57. 407: 13.

Förskott.............................. 332: 44. 1,246: 65.

Läger 441: Öl. 1,653: 78.

Summa 11,570: 25. 43,388: 41.

Anmärkning :

18 kronor = 1 £.

100 £ = 480 daler pari kurs

1 daler — 3 kronor 75 öre.

§ 1-

Då innevarande års Riksdag till Kong!. Maj:t gjort underdånig framställning
om*vidtagande af åtgärder till lindrande af det betryck, hvari kolonien S:t Barthélemy
sig befinner, hafva Revisorer^ nu ansett sig endast böra, med hänvisande till
1873 och 1874 årens revisionsberättelser, anmärka, att tull- och lästafgiftema för år
1873, i jemförelse med de föregående årens enahanda utgifter, ytterligare nedgått.

Kong!. Teatrarne.

Debet.

Balans från spelåret 1872—1873:

Tillgångar..................................... 57,025: 39.

Uppbörd :

Bidrag af Hans Maj:t Konungen och den Kongl familjens öfriga med -

lemmar .......................... 72,760: —

Statsanslag........................... 60,000: —

Hyresmedel........................... 26,415: —

Recettmedel:

Störa teatern...............312,110: 90.

Dramatiska d:o .............. 187,045: 35. 499155. 25

Extra inkomster........................ 5,957: 06. 664288. 31

Summa 721,313: 70.

134 —

Kredit.

Utgifter:

Förste direktörens lön.....................

Litterära afdelningen, kansliet och kassan:

Sekreterarens lön............. 999: 96.

Litterära avdelningen........... 20,766: 99.

Kansliet.................. 4,465: 60.

Biljettförsäljning och emottagning..... 8,955: 06.

Pensioner och tillfälliga understöd .... 3,235: —

Artistiska afdelningen:

Intendenten för scenen vakant.

Scenens byrå................. 10,918: 82.

Sångscenen.................. 87,652: 90.

Talscenen................... 97,803: 93.

Orkestern................... 76,031: 91.

Baletten.................... 26,809: 72.

Kören..................... 38,666: 46.

Elevskolan .................. 11,536: —

Tjenstgöringspenningar ........... 23,014: 75.

Tekniska afdelningen och materielen:

Kontrollören vakant.

Aflöning till kontrollanter och material förvaltare

.................. 2,500: —

Reparationer, hyror och kontributioner. . 11,656: 83.

Möbler och husgeråd............ 2,519: 44.

Attributer.................. 9,403: 18.

Kostymer................... 66,126: 59.

Dekorationer................ 64,404: 74.

Eklärering och eldsläckning........ 39,353: 24.

Städning, renhållning och eldning..... 17,655: 48.

Extra utgift...........................

Till stiftelsen “De sceniska artisternas hem" bruttoinkomsten
af en representation..................

Till Hofkapellet ersättning för en del af kostnaderna för

en konsert..........................

Resestipendier...........................

Köpeskilling för en vid Dramatiska teatern belägen byggnad

6,000: —

38,422: 61.

372,434: 49.

213,619: 50.
755: 25.

2,230: 20.

200: —
4,800: —
12,000: —

650,462: 05.

Balans till spelåret 1874 —1875 :

Kontant behållning........................ 25,851: 65.

Dito afsätta medel till:

tääingspris för svenska tonsättare......... 5,000: —

liqviderande af redan bestäld men ännu ej levererad
materiel................... 40,000: — 70,851: 65.

Summa 721,313: 70.

Kongl. teaterns arbetares och betjeutes sjuk- och begrafningskassa.

Debet.

Balans den 1 Juli 1873:

Tillgångar..................................... 49,324: 24.

Uppbörd:

För försålda biljetter till teatervinden............. 1,429: —

Intressemedel........................... 2,543: 50. 3,972: 50.

Summa 53,296: 74-

Kredit.

Utgifter:

Pensioner............................... 753: 67.

Sjukhjelp............................... 135: —

Begrafningshjelp.......................... 30: —

Diverse ......................''........ 228: 17. 1^146: 84.

Balans den 1 Juli 1874:

Tillgångar:

Kontant behållning....................... 247: 91.

Utlånta medel.......................... 50,245: 50.

Fordringar............................ 1,656: 49. 52,149: 90.

Summa 53,296: 74.

136

Åttonde Hufvudtiteln.

Kong!. Biblioteket.

Debet.

Upphörd:

Statsanslag :

Bibliotekets årsanslag...................... 27,850: —

Från Åttonde hufvudtitelns anslag till extra utgifter . . . 2,180: —

>, „ „ allmänna besparingar...... 800: —

„ extra anslaget 50,000 Rdr för ordnandet af Konung

Carl XV:s till svenska staten Testamenterade konstsamlingar
m. in. samt till inlösen af Hans Maj:ts
efterlemnade boksamling................ 30,000: —

Kredit.

Utgifter:

Aflöning................................ 14,700: —

Extra biträden........................... 1,000: _

Gratifikationer åt e. o. tjensteman................ 150; _

Arvoden åt 2:ne e. o. amanuenser................ 5ö0: _

Vaktbetjening............................ 800:__

För inköp och bindning af böcker ...............12,100: —

„ ,, af Konung Carl XV:s efterlemnade boksamling. . 30,000: —

Hyresmedel för lokal i huset N:o 1 Arsenalsgatan...... 1,580: —

60,830: —

Nationalmuseum.

Debet.

jBalans från år 1872:

...... 1,588: ÖL

Transport 1,588: Öl.

Tillgång

— 137 —

Transport 1,588: Öl.

Uppbörd:

Statsanslag:

Åttonde hufvudtitelns ordinarie anslag till

Museum.................... 25,550: —

Dito dito extra anslag för tillsyn och vård

af Lifrustkammarens samlingar...... 600: —

Af extra anslaget för ordnandet af Konung
Carl XV:s till svenska staten testamenterade
konstsamlingar samt till inlösen af

Hans Maj:ts efterlemnade boksamling . . . 13,000: — gg 4-Q. _

Förevisningsmedel......................... 793: 74.

För försäljning af kataloger in. m................ 674: 15. 4Q617- 89

Summa 42,205: 90.

Kredit.

Utgifter:

Aflöning till konstafdelningens tjensteman.......... 6,300: —

Dito till den vid museibyggnaden anstälda personal . . 2,450: —

Dito till vaktmästare vid konstafdelningen........ 3,921: 50.

Underhåll af golf och fönster samt renhållning....... 2,179: 17.

Brännmateriel........................... 5,000: —

Inköp af äldre mästares arbeten................ 2,050: —

Boksamling............................. 99: —

Samlingarnes vård och underhåll................ 1,931: 29.

Arvode............................... 150: —

Hyresmedel ............................ 200: —

För vård och tillsyn af Lifrustkammarens samlingar .... 600: —

„ ordnandet af Konung Carl XV:s testamenterade konstsamlingar
m. in....................... 11,063: 89.

Levererad besparing till Kongl. Statskontoret........ 599: 33. gg 544. 4g

Balans till år 1874:

Tillgångar:

Kontant behållning.................... 2,661: 72.

Fordran hos Kongl. Statskontoret:

Innestående extra statsanslag................ 3,000: r ggi. n-.

Summa 42,205: 90.

Rev. Ber. 1815 angående Statsverket.

138

Konsistorierna

!		Antal							D — e	—
		lärjungar.			Tillgångar från år 1872.
		Vårter-	Höst-	Kontant	Utlånta
		min	termin					Fordringar.	Summa.
		1873.	1873.	behållning.	medel.
Upsala stift:
Konsistorium i Upsala ....		__	—	105,955	08	13,131	98	52,039	11	171,126	17
Upsala elementarläroverk . . .	.....högre	466	482	929	63	25,435	—	713	27	27,077	90
Gefle eko ...	.....eko	232	230	4,038	74	31,250	—	—	—	35,288	74
Hudiksvalls d:o . . .		128	119	217	46	18,040	—	46	96	18,304	42
Söderhamns eko ...	.....3-kl.	56	49	142	33	4,684	30	87	26	4,913	89
Enköpings d:o . . .	.....5-kl.	50	42	312	84	4,246	05	—	—	4,558	89
Norr telja d:o ...	.....(ko	63	61	230	55	4,669	08	—	—	4,899	63
öregrunds pedagogi......		15	6	5	16	50	—	—	—	55	16
Folkskolelärareseminarium för	manliga elever	79	85	2	29	—	—	—	—	2	2
	Säger	1,089	1,074111,834	08	101,506 41	52,886	60	266,227 09
Linköpings stift:
Konsistorium i Linköping . .			—	396	17	217,650	—	18,075	96	236,122	13
Stiftsbiblioteket......				117	81	11,950		577	90	12,645	71
Linköpings elementarläroverk	.....högre	405	427	1,144	39	111,772	31	2,308	71	115,225	41
Norrköpings d:o	.....(ko	254	250	869	99	8,267	53	4	77	9,142	29
Söderköpings d:o	.....3-kl.	35	33	108	85	9,930	—	17	49	10,056	34
Wadstena eko	.....(ko	42	41	124	50	3,839	68	43	93	4,008	11
Westerviks d:o		132	127	1.853	—	45,541	05	2,253	66	49,647	71
Wimmerby d:o	.....3-kl.	20	26	338	80	3,392	43	—	—	3,731	23
Eksjö eko	.... 5-kl.	105	98	363	55	14,795	—	319	87	15,478	42
Folkskolelärareseminarium för manliga elever	72	75	671	01				—	671	0
	Säger\|	1,065	1,085	5,988,07	427,138	-1	23,602 29	456,728	36

Transporti 2,154| 2,159|117,822|15| 528,644)411 76,488|89| 722,955)45

139 -

och läroverken.

b — e -	- t.				K	— r —	e	— d —	i	— t.				Summa \| Summarum.!
Uppbörd.	Skulder till år 1874.	Skulder från år 1872.	Utgifter.	Kontant behållning.	Tillgångar Utlånta medel.	till år 1874. Fordringar.	Summa.
218,966	23	229,045	84	231,126	73	249,993	89	50,045	24	4,009	68	83,962	70	138,017	62	619,138	24
62,258	49	496	15	182	76	62,523	65	514	31	25,435	—	1,176	82	27,126	13	89,832	54
135,933	13	5,614	71	222	34	134,854	82	9,056	76	32,702	66	—	—	41,759	42	176,836	58
32,125	85	2,851	14	84	79	36,515	97	350	65	16,330	—	—	—	16,680	65	53,281	41
6,949	71	89	33	4	30	6,783 02	9	02	5,069	33	87	26	5,165	61	11,952	93
12,042	25	127	79	95	23	11,114)82	793	14	4,725	74	—	—	5,518	88	16,728	93
12,27810	87,52	124	56	11,986	92	5,153	77	—	—	—	—	5,153	77	17,265	25
33348				—	356	18	32	16	—	—	—	—	32	16	388	34
17,234)45	—	—		—	17,232	85	3	89	—	—	—	—	3	89	17,236	74
498,121,39	238,312(48(231,840(71,	531,362(121	65,958(94,	88,272(41	85,226	78	239,458(13(1,002,660(96
182,088	19					178,935	94	337	65	231,150		7,786	73	239,274	38	418,210	32
837	85					511	73	460	43	11,950	—	561	40	12,971	83	13,483	56
60,600	06	30	95	136	96	57,504	49	833	70	115,322	31	2,058	96	118,214	97	175,856	42
46,704	68	408	89	5	57	44,515	31	1,179	98	10,171	62	383	38	11,734	98	56,255	86
8,918	90	—	—	__	—	7,583	06	171	04	11,200	—	21	14	11,392	18	18,975	24
9,076	10	—	—	—	_	8,385	17	118	16	4,464	28	116	60	4,699	04	13,084	21
29,572	60	535	95	648	53	28,341	50	1,909	78	46,011	23	2,845	22	50,766	23	79,756	26
8,266	66	__		__		7,880	43	424	29	3,693	17	—	—	4,117	46	11,997	89
15,751	67	__		—		15,344	73	277	73	14,775	—	832	63	15,885	36	31,230	09
13,216	02	•--	—	115	49	12,594	40	1,177	14	—	1—	----	—	1,177	14	13,887	03
375,032,73	975,79) 906:55	361,596(76, 6,889,90	448,737,61\| 14,606(06, 470,233	\|57 832,736.88

873,1541121239,288|271232,747)26| 892,958,881 72,848(841 537,010.02 99,832(841 709,691|70|1,835,397(84

140

		Antal							D — e	—
1		lärjungar.			Tillgångar från år 1872.
		Vårter-	Höst-	Kontant	Utlånta
		min	termin					Fordringar.	Summa.
		1873.	1873.	behållning.	medel.
	Transport	2.154	2 A 59	117,822	15	5287644	41	76,488	89	722,955	45
Skara stift:
Konsistorium i Skara.....				1 360	17	121 691	29	2 943	34	125 994	80
Skara elementarläroverk....	.....högre	329	331	U346	38	21,319	39	379	35	23,045	12
Wener sborgs eko ...	.....d:o	209	209	99	60	9,923	85	1,280	32	11,303	77
Mariestads d:o . . .	.....5-kl.	59	74	660	66	13,055	—	466	74	14,182	40
1 Borås cl:o . . .	.....d:o	71	76	264	18	2,562	42		—	2,826	60
Alingsås d:o . . .	.....3-kl.	49	45	149	13	1.449	43	—	_	1,598	56
Lidköpings d:o ...	.....5-kl.	64	72	97	—	1,650	—	262	—	2,009	—
Sköfde d:o . . .	.... 3-kl.	69	80	95	88	5,875	—	127	87	6,098	75
Hjo pedagogi..........		38	29	199	41	6,826	—	420	98	7,446	39
Falköpings eko.........		31	38	200	15	535	50			735	65
Ulricehamns d:o.......		11	6	55	56					55	56
Folkskolelärareseminarium för q vinliga elever	72	83								—
Strengnäs stift:	Säger	1,002	1,043	4,528)12	184,887)88	5,880)60	195,296 60

Konsistorium i Strengnäs. . .				197	62	116,752^23	95,501	21	212,45106
Strengnäs elementarläroverk .	.....högre	177	150	763	88	38,780	73.	1,080	75	40,625	36
Örebro d:o	.....d:o	476	480	954	16	41,834	28	8,728	29	51.516	73
Nyköpings d:o	.....d:o	175	182	1.173	12	21,265	_		—	22,438	12
Eskilstuna d:o		86	85	469! 15	7,32089	300	_	8,090	04
Askersunds d:o	.... 3-kl.	35	34	920 40	14,220				15,140	40
Södertelje pedagogi......		21	27	223	62	2,215	68	68190	2.508	20
Mariefreds d:o ......		17	14	155	39	—	■—	—	-	155	39
	Sägen	987	972	4,857	34	242,388)81105,679 15	352,925,30
Westerås stift:
Konsistorium i Westerås . . . .				10 481	58	251 534	10	7 883		269,898 14,605	68
Westerås elementarläroverk. .		259	261	867	54	13,700		37	50	04
Fall! d:o . .		205	187	1,124	86	32,420	—	942	36	34,487	22
Sala d:o . . .	.... 3-kl.	45	33	372	57	5,193	19	29	08	5,594	84
Arboga d:o . .	.... 5-kl.	63	58	82	25	10,300	—	332	33	10,714	58
Köpings pedagogi.......		36	32	90	53	3,864	58	40	40	3,995	51
Nora d:o ........		39	36	51	77	1,961	23	35	68	2,048	68
Lindesberns d:o ........		31	31	297	93	1 194	34			1 499	27
Hedemora d:o ..........	20	31	248	300			548
Sätkers d:o ........		6	4	268	76	325		J 93	73	787	49
Avesta d:o .......		—	—	76	07	1,300	—	71	25	1,447	32
	Sägen	704	673	13,96186	322,092)44	9.565)33	345,61963

Transport) 4,847) 4,847 141,J09 47 1,278.0]:i 54 J97,6197 !.<»]0,796 98

— 141 —

b — e —	t.	1			K	— r —	e	— a —	i	— t.
			j							Tillgångar till år 1874.			Summa
t		Skulder till Skulder från						1
[JnuJbörd.						Utgifter.		Kontant	Utlånta						Summarum.
		år 1874		ar 1872.							Fordringal		Summa.
								behållning.	medel.
873,154	12	2397288	271232,747	26	892,958	88,	72,848	84	537,010	02	99,83284	709,691	70	1,835,397	84
152,949	17			17.445	14	150,184	60	3,554	98	104,916	15	2.84340	111,314	23	278,943	97
47,646	80	41,987	60	41,677	49	45,723	041	1,710	—	23,159	11	409,88	25,278	99	112,679	52
42,380	21	1,072	55	1,065	05	42,085	96	178	37	10,114:39	1.812 76	11,605	52	54,756	53
14,354	32	197	57	186	35	13.898	57	881	74	13,300	—	467 63	14,649	37	28,734	29
15,655	55		—		—	15,182	70	180	77	8,11868	—	—	3.299	45	18,482	15
7,116	09		—		—	6.857	50	217	59	1,63956	—		1,857	15	8,714	65
15,346	08		_	250	—	15,130	11	162	97	1.800	—	12	—	1,974	97	17,355	08
7,723	66					7,103	86	56	88	6,505	—	156 67	6,718	55	13,822	41
4,832	78	___	_	67	66	4,564 77	166	78	7.476	—	4 01	7,646	74	12,279	17
1,784	43		—	15	04	1,565 90	839	14	600	—	—	—	939	14	2,520	08
683	05	5	62	—	—	701 92	42	31	—		—	—	42	31	744	23
17,744	03	19	56	188	42	17,521. 41	53	76	__	_	—	—	53	76	17,763	59
328,216,171 43,282 90\| 60,895\|15	320,520,34	7,545,24	172,628,89	5,206(05	185,380 18	566,795,67
177,816	29	10	56	65	39	171,391	09	92	78	124,072	23	94.656	47	218,821	43	390,277	91
62,374	94	38,548	16	40,445	59	60,592	28	1,349	70	88,286	42	874	47	40,510	59	141,548	46
73,944	16	1,087	39	1.195	65	70,813	15	1,979	45	42,071	28	10,488	75	54,539	48	126,548	28
35,118	56				—	83,486	12	1,542	10	22,528	46	---	—	24,070	56	57,556	68
j 12,686	90				—	12,482	19	174	99	7,819	76	300	—	8,294	75	20,776	94
6,865	44	200		200	_	6,774	97	598	37	14,320	—	312	50	15,230	87	22,205	84
4,936	39	1	25	1	25	4,675	67	171	18	2,542	74	55	—	2,768	92	7,445	84
806	29	—--	—	—	—	786	89	224	79	—	—	—	—	224	79] 961	68
374,548j97	\| 39,847	36	41,907 88 360,952 36	6,18331	251,640,89	106,687119	j 364,46139 767,321\|63
i 122.782 58	846 81	35146	111,273	90	8,292	29	! i 265,150	77	7,959	65	281,402171	i 1 393,02807
41,653	82	1.610		1,59324	39,984	45	1,630	25	14,600	—	60	92	16,291	17	1 57,868,86
46,776	52	1,16828	, 447 30	44,997	80	1,578	37	34,995	—	414	05	36,987	42	82,432 02
8,993	45				—	8,526	83	144	94	5,833	39	83	13	6,061	46	14,588	29!
13,141	71	150 66	238:06	12,281	72	154	84	11,000	—	332	33	11,487	17	\| 24,006	95
4,424	41			___		4,360	87	154	15	3,864	58	40	40	4,059	13	8,420
3,839	06			__		3,700	19	75	23	2,076	64	35	68	2,187	55	5,887	74
1,211	27	66	91	1__	j_	1,238	10	361	31	1,171	04		—	1,532	35	2,770	45
3,251	89	62	10	1___	f-	3,296	81	265	68	800	—	—		565	68	3,861	99
939	38	188	23	193 78	875 14	58	: —	600	!—	188	23	846	23	1,915	10
—		—	—	i--	! —	1,447 32	—	i—	—	—	! ---		—		1,447 32
217,01417 3,592,99, 2,828,79	231,982 13	\| 12,715,06, 339,591,42	9,11439	I 361,420,87\| 596,22679

1,822,933:43,326,011152:338,374:0811,806,413|71| 99,242j45|l,800,871|22| 220,840!47il,620,954(14;3,765,741,93

142 —

		Antal							Ö — e	—
		lärjungar.			Tillgångar	från år 1872.-
		Vårter-	Höst-	Kontant	Utlånta
		min	termin					Fordringar.	Summa.
		1873.	1873.	behållning.	medel.
	Transport	4,847	4,847	141,169	47	1,278,013	54	197,613	97	1,616,796	98
Wexiö stift:
Konsistorium i Wpyin				649	34	182,459	26	2,922	47	186,031	07
Wexiö elementarläroverk		375	365	276	76	36,671	34	1,571	13	38,519	23
Jönköpings d:o	.......eko	482	489	153	96	92,620	67	613	96	93,388	59
Wernamo eko	.......2-kl.	30	26	175	82	1,387	23	—	—	1,563	05
Grenna pedagogi......		22	28	199	91	2,021	86	48	09	2,269	86
Folkskolelärareseminarium för manliga elever	88	101	1	07	1,600	—	—	—	1,601	07
	Läger	997	1,009	1,456,86	316,76036	5,155)65	323,372,87
Lunds stift:
Konsistorium i Lund . .				2,836	82	222,526	25	3,497	62	228,860	69
Lunds elementarläroverk		412	437	4,657	66	19,781	12	13	75	24,452	53
Malmö d:o		327	317	1.696	97	25,951	18	117	05	27,765	20
Helsingborgs d:o	.......d:o	238	248	72	37	22,096	94	241	35	22,410	66
Ystads eko	.......5-kl.	104	in	731	20	11,925	70	220	35	12,877	25
Landskrona eko	.......5-kl.	62	69	3	20	9,167	77	—	—	9,170	97
Trelleborg eko	.......2-kl.	28	34	102	44	1,870	60	---	—	1,973	04
Kristianstads eko	....... högre	269	276	2,231	78	34,042	85	178	65	36,453	28
Karlskrona eko	.......d:o	246	255	1,323	32	26,350	—	210	82	27,884	14
Karlshamns eko	.......5-kl.	81	81	222	86	7,725	—	165	—	8,112	86
Sölvesborgs eko	.......2-kl.	24	23	1,242	48	675	—	—	—	1,917	48
Ronneby eko	.......eko	19	20	144	74	2,364	39	126	86	2,635	99
Engelholms pedagogi . . .		46	47	36	71	1,393	38	—	—	1,430	09
Cimbrishamns d:o . . .		8	4	10	54	525 39	17	20	553	13
Folkskolelärareseminarium	för manliga elever	in	120	408	11	—	—	1,585	93	1.994	04
	Läger	1,975	2,042	15,721)20	386,395)57	6,374)58	408,491^35

Transport) 7,819) 7,898|158,347)53)1,98i,169|47|2Ö9,144|20|2,348,661)20

143 —

b — e -	- t.				Tv	— r —	e	— a —	i	— t.
										Tillgångar till år 1874.			Summa
	1	Skulder	till	Skulder från
Uppbörd.						Utgifter.		Kontant	Utlånta						Summarum.
		år 1874.	år 1872.							Fordringar	Summa
								behållning.	medel.
1,822,933	43	326,011	52	338,374	08	1,806,413	71	99,242	45	1.300,871	22	220,840	47	1,620,954	143,765,741	93
110,321	06	99	91	9	55	104,600	38	926	64	187,521	42	3,394	05	191,842	11	296,452	04
44,237:48	67	16	119	24	42,074	24	547	11	39,194	42	888	86	40,630	39	82,823	87
72,539 89					55,174	42	135	77	109,937	67	680	62	110,754	06	165,928	48
5,366 42					5,223	89	87	43	1,615	36	2	79	1,705	58	6,929	47
3,61267					3,603	51	220	84	2,004	71	53	47	2.279	02	5,882	53
30,863 97	\|--	—	—	—	31,101	20	1,363	84	—	—	—	—	1,363	84	32,465	04
266,941	49	167:07	128,79 241,777,64	3,281,63	340,273	58\| 5,019,79, 348,575	—	590,481,43
336,824	60	1,358	47	897	14	313,042	98	1,752	44	249,826	50	1,524	70	253,103	64	567,043	76
70,351	95	5,231	08	2,001	35	73,335	68	2,369	10	22,315	68	13	75	24,698	53	100,035	56
52,100	44	1,544	95	1.228	84	51,305	68	1,296	10	27,496	92	83	05	28,876	07	81,410	59
39,282	58	255	42	255	42	50,433	63	1,603	33	9,587	65	68	63	11,259	61	61,948	66
19,622	73	2,662	91	2,294	49	19,733	31	745	71	12,169	03	220	35	13,135	09	35,162	89
15,031	45	1,311	22	1,035	04	14,558	50	9	75	9,910	35	—	—	9,920	10	25.513	64
5,047	58	301	68	109	14	4.801	41	282	06	2,129	69	—	—	2,411	75	7,322	30
44,688	54	644	51	466	75	40,618	72	3,534	77	37,082	03	84	06	40,700	86	81,786	33
52,710	77	366	58	610	67	43,541	05	1,322	51	35,150	—	337	26	36,809	77	80,961	49
15,817	47	550		828	17	15,556	62	246	54	7.725	—	124	—	8,095	54	24,480	33
4,844	66	__				4,594	97	1.467	17	700	—	—	—	2,167	17	6,762	14
5,147	91		_			4,865	27	106	90	2.758	75	52	98	2,918	63	7.783	90
5,403	79			22	95	6,009	75	74	23	726	95	—	—	801	18	6,833	88
1.151	89	___				1,206	90	5	41	475	51	17	20	498	12	1,705	02
21.373	43	2,447	74	1,585	93	22,573	97	269	38	1,385	93	---	—	1,655	31	25,815	21
689,399.79	16,674	56j 11,335 89	666,178\|44\| 15,085,40	419,439,99	2,525 98 OOO OO/? 04	437,051,37,1,114,565:70 O 4 A/? KO A Kl K 4 7 A 7QO AA

2.779.2747T342.853

— 144 -

	Antal							13 — e	—
	lärjungar.			Tillgång från år 1872.
	Vårter-	Kost-	Kontant	Utlånta
	min	termin					Fordringar.	Summa.
	1873.	1873.	behållning.	medel.
Transport	7,819	7,898 158,347	53	1,981,169	47	209,144	20	2,348,661	20
Göteborgs stift:
Konsistorium i Göteborg............	—	—	260	78	119,535	—	3,025	98	122,821	76
Göteborgs elementarläroverk......högre	487	504	891	22	70,328	43	210	31	71,429	96
D:o (ko ......5-ld.	75	100	86	12	—	—	—	—	86	12
D:o (1:0 ......3-kl.	71	72	107	30	904	26	—	—	1,011	56
Uddevalla d:o ......5-kl.	75	77	265	36	3,392	42	—	—	3,657	78
Strömstads d:o ......2-kl.	35	31	216	57	3,849	61	90	—	4,156	18
Marstrands d:o ......d:o	23	25	84	40	690	72	—	—	775	12
Halmstads d:o ......högre	156	163	860	96	32,197	95	1,202	37	34,261	28
Warbergs d:o ......3-kl.	39	37	1,236	77	5,717	68	86	51	7,040	96
Kongelfs pedagogi................	21	24	227	54	10,772	11	692	12	11,691	77
Kongsbacka (bo ................	10	9	253	21	—	—	—	—	253	21
Falkenbergs d:o ................	22	14	659	46	1,700	—	—	—	2,359	46
Laholms d:o ................	32	32	271	87	116	67	119	03	507	57
Folkskolelärareseminarium för manliga elever	95	95	10	—	—	—	---	—	10	—
Säger	1,141	1,183	5,431	56	249,204	85	5,426(32	260,062)73
Kalmar stift:
Konsistorium i Kalmar ...........			57	47	163,070	37	9,754	63	172,882	47
Kalmar elementarläroverk.......högre	410	407	1,397	49	22^845	50	.564	11	24M7	10
Oscarshamns eko .......3-kl.	51	47	279	50	4,159 18	—	—	4,438	68
Borgholms pedagogi...............	25	29	430	29	1,250	—	—	—	1,680	29
Mönsterås (bo ...............	35	26	70	10	820	41	62	57	953	08
Säger	521	509	2,234,85	192,145(46	10,381 31	204,761)62
Karlstads stift:
			15,010	86	107,660	85	2,193	47	124,865	18
Karlstads elementarläroverk......högre	406	401	122	15	40,487	54	845	95	41^455	64
Kristinehamns (bo ......5-kl.	47	50	60	30	8,069	72	280	63	8,410	65
Filipstads d:o ......3-kl.	23	25	271	91	16,491	30	486	61	17,249	82
Arvika d:o ......(bo	44	48	108	70	1,933	42	—	—	2,042	12
Åmåls (bo ......(bo	68	51	70	65	33,048	50	1,406	19	34,525	34
Folkskolelärareseminarium för manliga elever	73	74	41	43	—	—	---	—	41	43
Säger	661	649	15,686	—	207,691(33	5,212(85	228,590,18

Transport! 10,142| 10,239(181,699,942,630,21 l|ll|230,164)68(3,042,075)73

145

r — e

d — i

Uppbörd.	Skulder till år 1874.	Skulder från ar 1872.
2,779,274	71	342,853	15	349,838	76:
1 165,591	21	178	94	194	22
69,237	07	—	—	3905
13,161	08	1	35	1270
6,203	04	2	87	5428
13,409	10	99	52	—	—
5,071	29	—	—	---	—
5,160	40	—	—	—	—
35,946	16	1,339	86	1,447	20
8,643	30	—	—	—	—
4,048	71	2	51	2	51
3,437	22	—	—	—	—
1,118	26	—	—	—	—
1,773	08	71	25	119	03
19,707	75	—		108	40!

Tillgångar till år 1874.

Utgifter. Kontant UKanta

behållning, j medel.

2,714,369 79

164,828
73,045
13,216
5,865
13,705 02
4,531(36
5,123 20
35,85942
8,28069
3,998(51
3,40680
944(43
1,707 25
19,49796

117,609

219

403

100

200

199

909

519

107

283

833

337

2,060,584

119,958
66,968

1,196

3,260

4,496 85
718 57
32,197 95
6.765,92
10,875 35

1.700
116 67

llli39|

Fordringar.

228,386124

Summa.

Summa

Summarum.

3,396

210

2,406,580

352,507(67; 1,696,30! 1,977.39, 354,006 19 4,338 85 248,255 99

77,352	61	40,822	05	41,164	24	74,146	79	1,175	, 64
55,834	80	22	—	—	—	58,526	57	724	Öl
7,763	67	—	—	—	—	6,950	74	317	76
3,791	31	—	—	____	—	4,105	27	316	33
1,292	86	—	—	—	—	1,052	89	100(96

169,206 77
20,932
4,933(85
1,050 -980(41

1.133 62
117:96
759 12

7125

5,688 28

5,363 69
18132

51 5.470,789 06

123,574 22
67,582 53
19 13]
1,297 28:
3,461 38
4,696(11
812 32
34.2 40 68
7,403(57
11,74197
28363
2,533 29
525

288,591 91
140,667 03

r r

258,283 12

7,217
17,166
9,227
5,935
71,547 30
15.684 26
15,742 99
3,690 43
3,477 (72
2,351 90
19,717(75
614,266 70

in 68

175,746

22.137
5,251 61
1,366 33
1,193 05

146,035;25	40,844 05	41,164 24	144,782 26	2.634 70	197,10303	5.95669
19,923	54	2,657	74	1,483	32	13,250	05	3,203(79	126,755	28	2,754	02
47,724	53	512	76	1,057	90	44,276	81	10 79	43.334	47	1,012	96
11,475	98	22	84	190	77	10,974	54	33(35	8,367	23	343	58
6,808	64	45	32	83	82	6,658	43	36787	16,779	38	214	28
7,863	58	15	07	1 95	7,666	17	13265	2.120	—	—	—
7,501		35	—	—	--	5,919	92	1,27141	33.438	38	1,431	63
15,177	85	•----	—	—	—	14,913 10	306(18	—	-	—	—

205,69442

291,057	13
80,663	90
12,202	35
5,471	60
2,245	94
391,640 92

116,475|12( ‘3,288(73 2,817 76, 103,65902 5,326 04!

3,394,292(75

230,794.74;
738155

Rev. Ber. 1S75 angående Statsverket.

132.71309 147,446 46
44,358 22 89,692 93

8.74416 19,909(47

17,361(53
2.252 65
36,14142
306(18

5,756(47! 241^877 25
245/787 68j3X12^35,30 6,825,050 71

24.103,78
9,920(77
42,06134
15,219 28
318,354 "3

— 146 -

Antal

13 - e —

lärjungar.

Tillgång från år 1872.

		Vårter- min 1873.	Höst- termin 1873.	Kontant behållning.	Utlånta medel.		Fordringar.	Summa.
	Transport	10,142	10,239	181,699	94	2,630,211	11	230,164	68	3,042,075	73
Hernösands stift:
Konsistorium i Hernösand				3,615	05	194,173	—	3,151	45	200,939	50
Hernösands elementarläroverk.....högre	212	195	798	78	13,071	14	186	06	14,055	98
Östersunds d:o	.....d:o	155	139	1,219	—	16,513	95	558	63	18,291	58
Umeå d:o	.....d:o	154	151	844	08	10,016	98	258	83	11,119	89
Luleå d:o	.....d:o	97	100	2,216	40	3,450	—	10	—	5,676	40
Sundsvalls d:o	.....5-kl.	85	100	670	68	6,300	—	—	—	6,970	68
Piteå d:o	.....d:o	44	49	117	34	7,667	03	17	50	7,801	87
Haparanda d:o	.....3-kl.	36	36	81	78	6,585	07	270	—	6,936	85
Skellefteå d:o	.....d:o	30	30	1,699	39	1,006	25		—	2,705	64
Örnsköldsviks d:o	.....2-kl.	22	22	621	99	—	—	—	—	621	99
Folkskolelärareseminarium för manliga elever	41	43	77	09	100	—	—	—	177	09
	Säger	876	865	11,961,58	258,883	42	4,452\|47	275,297(47
Wisby stift:
Konsistorium i Wisby . . .				2,409 2,094	19	58,622 28,089	37	48		61,079 30,184	56
Wisby elementarläroverk .	.......högre	202	205	61	63		—	24
	Säger	202	205	4,503,80	86,712\|—	48	—	91,263,80
Stockholms stad: Konsistorium........				1,186	09	84,280	51	2,171	68	87,638	28
Folkskolelärareseminarium	för q vinliga elever	™~ 109	^127	—	—	—	—	—	—	—	—
Direktionen för Stockholms städs undervis-
ningsverk:
Undervisningsverkens fond	m. m........	—	____	6,679	56	151,226	55	6,352	57	164,258	68
Åléniska fonden......		—	—	140	41	69,013	—	2,405	52	71,558	93
	Transporti 11,329	11,436,206,17113813,280,326159,245,594,9213,732,092,89

— 147

b — e -	- t.				K	— r —	e	— d —	i	— t.
										Tillgångar till år 1874			Summa
		Skulder	till	Skulder från
Uppbörd.						Utgifter.		Kontant	Utlånta						Summarum.
		är 1874.	är 1872.							Fordringar.	Summa,
_								behållning.	medel.
" 3,394,292	75	888,682	23	395,79815 1	3,316,817	26	129,909	07	2,736,738	55	245,787	68	3,112,435	30	6,825,050	71
200,739	05	324	35	1 47443	192,090	56	3,777	54	201,423		4,237	37	209,437	91	402,002	90
29,886	93	100	03	11136	28,022	16	288	86	15,454	81	165	75	15,909	42	44,042	94
36,801	93	900	80	727	94	35,685	23	1,801	75	17,147	39	632	--	19,581	14	55,994	31
38,828	87	1,420	63	—	—	40,826	15	974	78	9,345	65	222	81	10,543	24	51,369	39
i 22,325	21				—	21,891	99	2,349	62	3,750	—	10	—	6,109	62	28,001	Öl
16,155	71	118	56	—	—	15,88191	663	04	6,700	—	—	—	7,363	04	23,244	95
7,587	49	53	94	29 44	7,091	06	97	Öl	8,070	29	155	50	8,322	BO	15,443	30
9,365	19	273	31	208 48	6,264	06	128	81	9,675	—	299	—	10,102	81	16,575	35
5,531	57	—	—	—	—	5,365	23	821	98	2,050	—	—	—	2,871	98	8,237	21
4,141	79	7	—	11	—	4,043	09	716	69	— —	—	—	—	716	69	4,770	78
14,168	57	—	—		—	13,881	25	164	41	300	—	—	—	464	41	14,345	66
385,53231	3,198,62	1,562 65	371,04269	11,784,49	273,91614	5,72243	291,423 06	664,028,40
50,541	57	22,788	91	21,947	37	48,158	03	811	95	63,059	91	432	78	64,304	64	134,410	04
49,056	39	—	—	—	_	46,378	18	1,563	61	31,298	84	—	—	32,862	45	79,240	63
99,597\|96	22,788,91	\| 21,947,37	94,53621	2,375,56	94,358,75	432	78	97,167,09	213,650)67
j 5,845 33	307	04	256	73	5,549	08	1,327	46	84,976	71	1,680	67	xh 00 00	84	93,790	65
26,032,78	1\|09	--I-	26,033 87	-----	—	—	—	—	-	---	-	26,033,87
149,847	31	! 56407	980	45	143,596	81	6,094	87	158,226!55''	\| 5,771)38	170,092	80	l 314,67006
3,616	59	—		---	—	166	67	33	29	72,583	—	2,392 56;	75,008	85	75,175 52
4,064,765	03	415,541 96\|420,545	35	3,957,742 59)151,524	74)3,420,799)70	261,787 50)3,834,111	94)8,212,399)88''

148 -

										D — e
		Antal
		lärjungar.			Tillgångar från år 1872.
		Vårter-	Höst-	Kontant	Utlånta
		min	termin					Fordringar.;	Summa.
		1873.	1873.	behållning.	medel.
	Transport	11,329	11,436	206,171	38	3,280,326	59	245,594	92	3,732,092	89
Stockholms gymnasium ....	..... högre	208	211	595	37	5,800	—	122	08	6,517	45
Klara elementarläroverk . . .	.....5-kl.	209	217	149	82	2,400	_	35	40	2,585	22
Maria d:o . . .	.....d:o	161	191	83	63	1,050	—	2617	1,159(80
Jakobs d:o . . .		192	186	103	36	3,787	—	2	50	3,892:86
Katrina d:o ...	.....5-kl.	324	320	517	26	2,750	—	27	65	3,294 91
Nieolai d:o . . .	.....2-kl.	36	33	375	52	5,593	—	—	—	5,968 52
Adolf Fredriks d:o . . .	.....d:o	—	—	171	09	—	—	——	—	171,09
Ladugårdslands d:o . . .	.....5-kl.	253	281	1,361	66	700	—	—	—	2,061166
	Säger	1.383	1,439	10,177	68	242,319,55	8,971	89	i 261,469	12
Nya elementarskolan.....	.....högre	300	301						l
Statsanslag..........		—	—	—	—	—	—	—		—	—
Skolans enskilda medel . .		—	—	—	—	14,095 66	—	1	14,095	66
Stockholms städs läroverks byggnadsfond .	------	—	5	40	83,03770	3,052	05	86,095	15
	Sägen 1,792	j 1,867 j 11,369,17	423,733(42	\| 14,195	(62	449,298(21
	Summa 13,012	13,176,209,534(49(3,399,539(95(248,860(77,3,857,935(21

Anmärkning: Uppgifterna rörande elevernes antal äro, hvad angår elementarläroverken och pedagoseminarierna
är angifvet efter uppgift från Ecklesiastikdepartementet.

149

b — e —	t.				K	— r —	e	— d —	i	— t.
1										Tillgångar till år 1874.			Summa
		Skulder till	Skulder från
1 Uppbörd.						Utgifter.		Kontant		Utlånta						Summarum.
		år 1874.	är 1872.							Fordringar.	Summa.
	1							behållning.	medel.
4,064,765	03	415,541	96	420,545	35	3,957,742	59	151,524	74	3,420,799	70	261,787	50	3,834,111	94	8,212,399	88
4,659	25	981	64	458	96	5,046	17	721	55	5,800		131	66	6,653	21	12,158	34
3,189	34			___		2,841	44	213	58	2,690	—	29	54	2,933	12	5,774	56
3,176	49			4	45	2,878	28	197	31	1,250	—	6	25	1,453	56	4,336	29
4,270	19	____				4,013	15	145	44	3,997	—	7	46	4,149	90	8,163	05
4^868	65	445	28	265	10	6,070	79	168	13	2,100	—	4	82	2,272	95	8,608	84
450	27					422	19	333	01	5,583	—	80	59	5,996	60	6,418	79
			__	74	57	96	52	—	—	—	—	—	—	---	—	171	09
4,194 57	—	—	—	—	3,170	33	1,385\|90	1,700	—	—	—	3,085	90	6,256(23
178,272	66	— 17990	]99	i 1,783	53	168,302]35	9,293	08 253,929	55	8,424(26	271,646	89	441,732(77
46,208	56	—	L	—	—	46,208	56	——	—	—	—	—		—		46,208	56
14,694	01	2,000		1,000		20,227	46		—	9,562	21	—	—	9,562	21	30,789	67
15,418	61	i ’			—	7	50	—	1	99,021	09	2,485	17	101,506	26	101,513	(76
286,471	95	! 4,299(12	3,040(26 266,328	821 10,620\|54	447,489(66	\| 12,59010 470,700(20	740,069(28

4,165,894|97|418,968(88(422,348(43(4,048,724(98(154,689|66|3,552,503|- ! 264,532|99|3,971,725|65|8,442,799|06

gierna, hemtacle från pedagogiska tidskrifterna för åren 1873 och 1874. Elevantalet vid folkskolelärare -

— 150 —

Enligt förestående tabell både lärjungarnes antal inom de särskilda stiften
varit följande:

		Vid elementar-	Vid pedago-	Vid semina-
		läroverken.	gierna.	rierna.	Dumma.
		Vår-	Höst-	Vår-	Höst-	Vår-	Höst-	Vår-	Höst-
		termin.	termin.	termin.	termin.	termin.	termin.	termin.	termin.
Upsala	stift ......	995	983	15	6	79	85	1,089	1,074
Linköpings	d:o......	993	1,010	—	—	72	75	1,065	1,085
Skara	d:o......	850	887	80	73	72	83	1,002	1,043
Stengrus	d:o......	949	931	38	41			987	972
Vesterås	d:o......	572	539	132	134	—	—	704	673
Wexiö	d:o......	887	880	22	28	88	101	997	1,009
Lunds	d:o......	1,810	1,871	54	51	in	120	1,975	2,042
Göteborgs	d:o......	961	1,009	85	79	95	95	1,141	1,183
Kalmar	d:o......	461	454	60	55	—	—	521	509
Karlstads	d:o......	588	575	- __	--	73	74	661	649
Hernösands	d:o......	835	822	—---	—	41	43	876	865
Visby	d:o......	202	205	—	—	—		202	205
Stockholms	stad......	1,683	1,740	—	—	109	127	1,792	1,867
	Summa	11,786	11,906	486	467	740	803	13,012 j 13,176

Medeltal 11,846 476 772 13,094 j

Till aflöning in. m. åt lärarne vid elementarläroverken både, enligt 1873 års
rikshufvudbok, af 8:de hufvudtitelns anslag utgått följande belopp:

penningar................................. 1,508,383: 07.

indelta räntor................................. 7,802: 34.

indelt spanmål................................ 222,586: 40.

Summa 1,738,771: 81.

Om denna summa fördelas på 11,846 lärjungar, belöper på hvarje . . 146: 78.

Efter enahanda fördelning af de till lärare vid elementarläroverken
donerade medel, enligt statsverkets speciela utgiftsstat utgörande 48,375 Rdr
14 öre, kommer på hvarje.............................. 4: 08.

Kostnader! för hvarje lärjunges undervisning vid elementarläroverken
kan således beräknas hafva uppgått till

150: 86.

— 151 -

§ I Vid

det besök, Revisorerne gjort uti det i Stockholm inrättade Folkskolelärarinneseminarium,
upplystes, att sjukligheten bland eleverne är i hög grad oroande
och att förnämligaste orsaken dertill är lokalens bristfälliga skick. Undervisningssalarne
kunna icke under den kalla årstiden hållas tillräckligt uppvärmda samt äro
hela året om fuktiga och osunda. Att så är förhållandet, är också förklarligt, då
den åt seminariet upplåtna bygggnad är ett för omkring 100 år sedan uppfördt kronobränneri
och således icke ämnad till boningshus, allra minst till daglig vistelseort för
unga Kvinnor. Revisorerne få derföre tillstyrka, att skyndsamma och kraftiga åtgärder
vidtagas till nyssnämnda olägenheters afhjelpande.

§ 2.

I afseende å elevernes antal och undervisningen vid nyssnämnda seminarium
hafva Revisorerne vunnit följande upplysningar:

Elevantalet utgjorde:

Under läsåret:	Från hufvud- staden.	Från landsorten.	Summa.
1871—1872 ......................	44	75	119
1872—1873 ......................	45	68	113
1873—1874 ......................	46	81	127
1874-1875 ......................	45	67	112

Under åren 1872—1875 hafva från seminariet utexaminerats 150 elever, af hvilka:
tvänne afiidit,

10 blifvit gifta,

3 återgått till sin förra verksamhet,

1 ingått vid Telegrafverket och

134 erhållit anställning samt fortfarande hafva sådan vid offentliga eller enskilda
skolor.

§ 3.

Vid besök, som en del af Revisorerne gjort i Skara, hafva de funnit sig höra
i afseende å dervarande elementarläroverks lokaler anmärka, att den för gymnastikundervisningen
afsedda byggnad befans vara mindre val underhållen. Såsom skål
härtill uppgafs emellertid, att lokalen ej vore i afseende å utrymmet tillräcklig, hvadan
man ansett några betydligare utgifter för dess vidmakthållande ej höra ifrågakomma.

— 152 —

Upsala Kong!, universitet.

Debet.

Tillgångar

Balans från år 1872:

1,758,286: 26.

TJpphörd:

Statsanslag:

Af anslaget till universiteten........ 158,257: 67.

Brist i förslagsanslaget, 30,000 R:dr .... 7,807: 37.

Af anslaget till resestipendier m. m..... 4,200: —

„ dito „ allmänna indragningsstaten 8,000: —

Extra anslaget till Professor Malmström . . 2,500: — 180,765: 04.

Hemmansräntor och kronotionde............... 190,695: 82.

Arrendemedel af Upsala qvarn................. 13,632: 74.

Intressemedel........................... 75,911: 15.

Studentkårens sjukhusbidrag.................. 2,996: 75.

Böter...... 416: 76.

Pensionsafgifter......................... 4>499: 64.

Inkomst af skogar och sågar................. 6,575: 91.

Kurhusmedel........................... 13,355: 44.

Diverse inkomster........................ 11,335: 65.

496,884: 90.

Balans till år 1874:

Skulder:

Diverse donationer och fonder............

Institutionens fonder och besparingar........

Andra fonder och besparingar.............

Reservfonden.......................

Diverse skulder och ansvarsbelopp..........

1,612,568: 87.

40,738: 31.

17,106: 37.

21,557: 03.

138,546: 02. 1^830,516: 60.
Summa 4,085,687: 76.

Skulder

Kredit.

Balans från år 1872:

1,749,998: 15.

Utgifter:

Löner och arvoden...................... 255,893: 06.

annons- och gratialstaten................. 31,500: 50.

Transport 287,393: 56. 1,749,998: 45.

— 153 —

Transport

Indragningsstaten.......................

Stipendier, Kong!, och Riksstatens..............

För institutionernas materiel...... .........

Gassa studiosorum......................

Reparationer..........................

Krono- och kommunalutskylder..............

Landtmäteri- och rättegångskostnader...........

Rånte med el..........................

Extra utgifter.........................

Omföring till reservfonden.................

287,393: 56. 1,749,998: 45.
10,159: 46.

13,700: —

59,907: 44.

3,603: 91.

14,326: 47.

2,000: —

8,298: 28.

80,301: 81.

12,385: 43.

2’117: 45~ 494,193: 81.

Balans till år 1874:

Tillgångar:

Kontant behållning.............. 24,451: 60.

Dito i Uplands enskilda bank....... 10,000: —

Dito i Mälareprovinsernas enskilda bank 20,000: —

Utlånta medel.......................

Fordringar........................

Förskott.........................

Fastigheters värden...................

54,451: 60.

1,480,725: 10.

64,951: 83.

118,831: 97.

122,535: — 4^44,495. 50.

Summa 4,085,687: 76.

År 1873 utgjorde de studerandes antal:

vårterminen.............. 1,536,

och höstterminen........... 1,628.

Rev. Ber. 1875 angående. Statsverket.

154

Lunds Kong!, universitet.

Debet.

Balans från år 1872:

Uppbörd:

Af anslaget till universiteten
» 8:de hufvudtitelns anslag
till resestipendier etc. .
Extra anslag till gymnastik

byggnad ........

Dito dito till en meridian

cirkel..........

Af anslaget till allmänna
indragningsstaten
Ränta, tionde och forsellön
Arrendemedel. . .
Stipendiemedel . .
Intressemedel . . .

Diverse inkomster
Besparad aflöning
Donationer ....
Pensionsafgifter. .

Graf öring.....

Sgr

Balans till av 1874:

\ Skulder...........

123,727

Akade-miens '' egna medel.	Reserv-fondens ■ medel.	Bygg- nads- fondens medel.	Magnat- stipendie- fondernas medel.	Noso- comii- kassans medel.	Biblio- tekskas- sans och Ahl-manska dona-tionens medel.	Profes-sor Hills dona-j tions-; medel.	Pensions- fondens medel.	Summa.
	II 84,60,041	57 2,207	10	368,886	73	38	26	49,919		342	22	72,247	47>	1,116,523	19
112,596	25		_	4,000						9,475					j	126,071	25
4,200	—		-												-	4,200	—
24,000	—		H				-		1					—	—	24,000	—
5,700	—	—	—	—	—	—	—	—	~1	—	—	---	—	—	—	5,700	—
16.000																16,000
58,501 3.146 600 32,226	65'' 47	—	i _l	—	-	15	44	—	1 1	— —			_\|	__	—J	58,517 3,146 600 63,737	09 47
061	2,774	56	61	05	21,539	511	1	91	2,533	49	17 Ilo	4,583	37	05
2,963	36	—	__''	2,303	23	—	-1	—	75	452	13	__	-J	—	-J	5,719	47
—	_1	5,561	57	—	-1	—	-!	_	_!	—	1	__	_1	.--	\|	5,561	57
—	—	_i	—	_I	26,525			i							26,525	83
1,200			1										1	1,694	74	1,694	74
—1	6,441	66	—	\|		1		l					4,728	85''	12,370	51
261,133\|79	14,777 79 6,364	28;	48,080>78>	2 6612,460 62>	17\|l0\|\|ll,006 96» 353,843 98

Summa 947,701

Kredit.

Balans från år 1872:

Skulder...........

88,208 Öl i

75! 74,819 36 8,57l|38; 416,967 5l|

Transport | 88,208 Olif

40 92 62,379

123,727 >12

359

32 83,254

43 1,594,094 29

!— I 88,213113

5]i2jl—Hl —Hl—Hl —''

88,21313

— 155 —

Transport

Utgifter:

Akade miens egna medel.

88,20801

173,617

Löner och arvoden. .

Stipendier..........I 11,075

Institutionernas materiel . . j 56,049

Diverse utgifter......! 3,996

Intressemedel........i--

Pensioner m. m.......j--

Omföring..........! 6,441

Sgr

Balans till av 1874:
Tillgångar:

Kontant behållning . . .

Utlånta medel......

Fordringar........

Förskott.........

251,179,771

Reserv fondens medel.

Bygg nads fondens medel.

JJ[

Magnat- Nosostipendie-
comiifondernas
|! kassans

medel.

629 76:-

15,866

2,041

5,230 —--- -

--3,422 28

5,928 85--i—1!

medel.

Bibliotekskassans

och Ahlmanska

donationens

medel.

10 —-

11.788 61 3.422 28 17,907 In--

7,705

598,908:

1,700

64'' 568 25 25 17 1.994 67''

33,62,000 — 4,020 83 395,292 18
46250--—|| 1,768 44;

—!—|li,io2|8o:| —|—|

500

7,841

1.198

618

Profes
sor Milis
donationsmedel.

10,157:47|

1,222

92 51,000

Pensions fondens medel.

Summa.

325 56
2,25o!—|

88,213

2,575 56

15---:! 993

— 359 3279,102

---!_|| 583

174,117

26,941

63,890

6,149

2,659

7,480

3,422

12,370

297,030

50; 12,509 68

03 1,190,723 61
34] 4,51428

1,102 80

Sgr 608,313197 63,030 75||5,149110:[399,055129 j 40 92||52,222|l5j 359 32180,678 87;)1,208,85037

Summa 917.701 75 74.819 36 8,571 38416.967 51 40 92 62,379 62 35932 83.254 43 1.591,09129

År 1873 utgjorde de studerandes antal:

vårterminen............... 542,

och höstterminen............ 545.

8 i Vid

besök i Lund hafva Revisorerne verkstält inventering af säkerhetshandlingarne
för universitetets utlånta medel, och dervid ej haft något att erinra, hvarefter
Revisorerne jemväl tagit kännedom om samtliga de till universitetet hörande institutioner,
och hafva Revisorerne dervid ej funnit något att i afseende å byggnadernas
underhåll eller samlingarnes vård anmärka, hvaremot, och i anseende till det särdeles
knappa utrymmet i universitetets så val lärosalar som större delen af dess öfriga lokaler,
Revisorerne ansett sig höra uttala det omdöme, att dessa lokaler icke numera
kunna anses motsvara de med dem afsedda ändamål.

— 156 —

Karolinska mediko-kirurgiska institutet.
Debet.

Balans från år 1872:

Tillgångar..................................... 1,234: 46.

Uppbörd:

Statsanslag:

Af institutets ordinarie anslag........................14,151: —

Summa 15,385: 46.

Kredit.

Utgifter

Egendomens underhåll..............

Anatomisalen....................

Diverse materiel behof .............

Arvoden och gratifikationer...........

Kemiska laboratorium...............

Patologiska institutionen.............

4,141: 76.

394: 35.
1,546: 42.
4,650: —
899: 97.
2,500: —

14,132: 50.

Balans till år 1874:

Kontant behållning:

Af anslaget till underhåll...................... 18: 74.

„ dito till inredning af dissektionssal för qvinliga studerande
......................... 904: —

„ dito till förökande af institutets"farmakologiska samlingar 330: 22. j 252: 96.

Summa 15,385: 46.

Antalet studerande vid institutet under år 1873 utgjorde, vårterminen 76 och
höstterminen 73.

— 157 —

Kongl. och Hvitfeldtska stipendiefonden.

Debet.

Balans från år 1872:

Tillgångar................................... 145,551: 98.

Uppbörd:

Arrendemedel, efter afdrag af afkortning och afskrifning . 19,629: 90.

Intressemedel............................ 7,508: 53. 27,138: 43.

Summa 172,690: 41.

Kredit.

Utgifter :

Adöningar och arvoden..................... 4,907: 90.

Pension............................... 2,000: —

Kleresiets friheter......................... 128: 50.

Understöd åt fattiga....................... 45: —

Till Hvitfeldtska grafkassan................... 17: 12.

Stipendier ............................. 17,695: —

Till Göteborgs högre elementarläroverk v........... 800: —

Till nämnda läroverks bibliotek................. 438: 12.

Diverse utgifter...........................681: 42. 26,713: 06.

Balans till år 1874:

Kontant behållning....................... 3,845: 71.

Utlånta medel.......................... 137,122: 50.

Fordringar............................ 5,009: 14. 145 977. 35.

Summa 172,690: 41.

— 158 —

Seminarium för bildande af lärarinnor.

Debet.

Balans från år 1872:

Tillgångar....................................... 10,050: 14.

Statsanslag:

Seminariets årsanslag
Löneförhöjningar . .
Vikariearvode ....
Stipendiemedel....

Terminsafgifter......

Intressemedel......

Diverse inkomster . . .

Uppbörd:

23,000: —

1,000: —

5QQ: ~ 25,500: —

....... 26,802: 50.

....... 239: 77.

....... 32: 62.

52,574: 89.

Summa 62,625: 03.

Kredit.

Utgifter:

Löner och arvoden......................... . . 32,685: 40.

Stipendier.....................:......... 500: —

Inventarier............................... 1,198: 08.

Diverse omkostnader......................... 14,089: 97.

Afskrida terminsafgifter...................... 330: — gQg. ^

Balans till år 1874:

Tillgångar:

Kontant behållning........................ 902: 67.

Dito i Riksbanken...................... 10,056: 41.

Förskott till materiel, att redovisas år 1874 ......... 400: —

Fordringar, terminsafgifter.................... 2,462: 50. jg g91.

Summa 62,625: 03.

Under revisionsåret uppgick antalet elever vid Seminarium för bildande af lärarinnor,
vårterminen till 59 och höstterminen till 68, samt vid den dermed förenade
normalskolan för flickor, vårterminen till 261 och höstterminen till 276.

— 159 —

Folkundervisningens normalskola.

Debet.

Balans från år 1872:

Tillgångar..................................... 90,097: 72.

Doneradt kapital, inom Union................... 12,000: —

Uppbörd:

Statsanslag.............................. 4,500: —

Afgifter af ledamöter....................... 378: —

Donationsmedel........................... 12,000: —

Öfverskott å försåld undervisningsmateriel........... 1,764: 54.

Intressemedel........................... 4,363: 73.

Försålda inventarier........................ 150: — 23156- 27

Summa 113,253: 99.

Kredit.

Utgifter :

Löner och arvoden......................... 4,880: —

Premium och pension....................... 104: 93.

Till Thyringe folkskola...................... 200: —

Ved, ljus och renhållning .................... 286: 90.

Hyror................................. 587: 50.

Lifränta............................... 240: —

Diverse utgifter .......................... 2,748: 22. g

Balans till år 1874:

Tillgångar:

Kontant behållning....................... 16: 48.

Dito på upp- och afskrifning................. 271: 65.

Utlånta medel.......................... 86,681: —

Fordringar............................ 1,637: 31.

Värde å undervisningsmateriel................. 8,900: —

Dito å inventarier........................ 6,700: — ^4 ogg- 44

Summa 113,253: 99.

— 160 —

Kong!. Gymnastiska centralinstitutet.

Debet.

Balans från år 1872:

Tillgångar...................................... 2,824: 91.

Uppbörd:

Statsanslag.............................. 29,366: 67.

Gymnastikafgifter.......................... 10,685: 50.

Intressemedel............................. 17: 73. ^o,069: 90.

Summa 42,894: 81.

Kredit.

Utgifter:

Löner och arvoden................

Stipendier till 7 civilelever............

Voltigehästens utfodring.............

Arvoden till biträdande lärare..........

Ved, lyshållning och vatten............

Böcker och skrifmaterialier m. in.........

Diverse utgifter...................

22,916: 67.

1,400: —

515: —

5,719: —

2,278: 65.

817: 13.

4>826: 71 • 38,473: 16.

Tillgångar:

Kontant behållning

Balans till år 1874:

4,421: 65.

Summa 42,894: 81.

- 161 —

Kongl. Sundhetskollegium.

Debet.

Balans från år 1872:

Tillgångar..................................... 28,954: 63.

Uppbörd:

Ordinarie statsanslag....................... 187,843: 98.

Extra................................ 10,850: — 198,093; 98.

Balans till är 1874:

Skulder:

Återstående utgifter..................... 3,428: 40.

I allmänhet........................... 6,219: 48. 9^47. gg

Summa 237,296: 49.

Skulder

Kredit.

Bulans från år 1872:

11,030: 45.

Utgifter:

Medikolegal besigtningar....................

Resestipendium åt militärläkare................

Aflöning åt Sundhetskollegium m. m..............

Barnbördshusen..........................

Vaccinationens befrämjande...................

Farsoters och smittosamma sjukdomars botande.......

Svenska läkaresällskapet ................. • • •

Resestipendier samt läroböckers och lärda verks utgifvande

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m............

Af åttonde hufvudtitelns besparingar.............

Lönetillökning åt Sundhetskollegium..............

15,568: 12.

2,000: —

52,826: 99.

21,467: 37.

3,554: 58.

70,105: 88.

3,000: —

7,542: 01.

675: 98.

10,850: — 190,590: 93.

Till Kongl. Statskontoret

Leverering :

...... 6,163: 01.

Transport 207,784: 39.

Rev. Ber. 1875 angående Statsverket.

— 162

Transport 207,784: 39.

Balans till år 1874:

Tillgångar:

Kontant behållning
Utlånta medel . . .

Förskott......

Fordringar ....

§ 1-

17,506: 55.

3,750: -8,030: 55.

225: -- 29,512: 10.

Summa 237,296: 49.

Till “barnmorskeundervisningen och barnbördshusen" är i 1873 års riksstat
under åttonde hufvudtiteln uppfördt ett anslag af 26,544 kronor 82 öre, deraf “penningar"
22,441 kronor samt “indelt tionde och ersättning för indragna tiondeanslag"
4,103 kronor 82 öre. Detta senare belopp, utgörande berälcnadt värde af anordnad
kyrkotionde från Malmöhus och Kristianstads län, disponeras emellertid icke utaf
Kongl. Sundhetskollegium, på sätt med den kontanta delen af förevarande anslag egen
rum. Af specialräkningarne från omförmälda två län framgår, att berörda tionde
eller derför belöpande ersättning till största delen utgår till aflöningar åt barnmorskor
inom åtskilliga härad af samma län. Anslaget har nemligen för revisionsåret upptagits
till 5,624 kronor 99 öre, hvaraf 4,990 kronor 49 öre afförts såsom barnro or skelöner
och 634 kronor 50 öre såsom aflöning till barnmorskeläraren i Lund.

Allmänna barnbördshuset.

Debet.

Balans från år 1872:

Tillgångar ..................................... 389,296: 13.

Uppbörd:

Statsanslag............................ 9,500: —

Räntemedel ............................ 8,735: 09.

Hyresmedel............................. 750: —

Anmärkningsmedel......................... ...50.

Återdebiterade medel.........................50.

Liebertska fonden......................... 150: — m iqa. no

Balans till år 1874:

....................... 13,579: 90.

Skulder

Summa 422,012: 12.

163

Kredit.

Balans- från -år 1872:

Skulder..........................

- :uu5t- Utgifter: . . .

Aflöning............ . V i V............

Mathållning......_. . V . .............

Tvättkostnader . v . . ................i .

Inventarier och Méras underhåll . ... . . .... . . ; .

Reparationer Arv!-. ...... .• .• .-

Skrifmaterialier . v . . .

....................

Hyrésmedel . . . ......................

Yärmemateriel ......................

Medikamentskostnader..........- - -

Diverse...........................

Lifstidsräntor och intressen..........v . . . .

Liehertska fonden...............''......

Premiefonden ................... ....

Obetalda räkningar................ ............. .. ..

.-.....Balans till■ år-1874;

Kontant behållning i Riksbanken . . .... . ....
Utlåtita medel. ... TV . . . .... . . .... .

Fordringar.........................

Fasta egendomens värde....... ...... , . .... ..

Inventariers värde ........." . TV . V''

T-.WU-64;

o;6iöi tr:......" «

'' R''336:''GflV''"'' ‘ "

l,9ö6rim.v"7''"''/ "
829:-14-.-''- -........... -

• 564j-R2f--i
100:''-—*—

184: 74.

450: —

2,049: 02.

843: 39.

1,429: 83.

600: -150: —

. _J.50j.—

1,85(1:- 51., - -90.

3,550: 51. • - -

178,850: — "

594: 07.

200,000: —

7,500: — Z9Q 494, 58.

Samma 12.

Tillgångar

V"et e vin äri n st i t ut et.

Debet.

Balans "från år 1872:.......... 7V''

..... v;-t. ........ Ur-:-;-; . : V.-'' 9,31-4-7-84.

. , ---^rätispöH;"" 9^314: ''84.

— 164 —

Transport 9,314: 84.

Uppbörd:

Statsanslag:

Till aflöning åt lärare och tjensteman .... 24,800: —

„ d:o åt betjente............. 1,500: —

„ stipendier åt elever............. 4,000: —

„ byggnaders underhåll............ 1,000: —

„ diverse utgifter . . . ■........... 4,000: — ^5 300- —

Inkomst af stallet......................... 4,280: 20.

Dito af smedjan....................... 18,033: 34.

Diverse inkomster........................ 965: 67.

58;579: 21.

Summa 67,894: 05.

Kredit.

Utgifter:

Dito

För

24,800:	—
1,500:	—
4,000:	—
11,232:	88.
5,120:	29.
15,549:	13.

62,202: 30.

Balans till år 1874:

Tillgångar:

Kontant behållning....................... 4,664: 98.

Dito i Stockholms enskilda hank............... 1,026: 77. rj ggj.

75.

Summa 67,894: 05.

Veterinärelevernes antal utgjorde vid revisionsårets början 14 och vid dess
slut 15.

§ I Vid

det besök, som blifvit å Veterinärinstitutet i Stockholm anstäldt, hafva
Revisorerne visserligen funnit sig kunna anmärka, att största delen af de byggnader,
som af institutet begagnas, vare sig till lärosalar och öfriga institutioner för undervisningen,
eller till bostäder åt elever, befunnos i mer än ett hänseende illa hållna
och i ganska dåligt skick; men då vid sistliden riksdag anslag till uppförande å annan
plats af nya byggnader för institutet är vordet beviljadt, hafva Revisorerne ej

165

ansett något förslag från deras sida med anledning af berörda förhållanden höra
framställas. Att för en del af de för undervisningen eller vården af sjuka djur afsedda
inrättningar nödigt utrymme saknas, torde under frågans nuvarande ståndpunkt
icke heller behöfva framhållas.

Veterinärinrättningen i Skara.

Debet.

Balans frän år 1872:

Tillgångar ..................................... 21,573: 56.

Uppbörd:

Statsanslag............................. 4,100:

Arrendemedel........................... 1,009: —

Intressemedel........................... 1,316: 06.

Observationsmedel......................... ..— 6,426: 06.

Summa 27,999: 62.

Kredit.

Utgifter:

Aflöningar..........................

Stipendier och premier.................''

Inventarier..........................

Diverse............................

Balans till år 1874:

Tillgångar:

Kontant behållning...................

Utlånta medel......................

Antalet lärjungar, som vid inrättningen åtnjöto undervisning för att bildas till
veterinärer, uppgick vid början af läsåret den 30 Augusti 1872 till tretton, men både
vid dess slut, samma dag 1873, nedgått till sex, emedan sju afflytta!, “eftersom de
icke kunnat erhålla visshet om huruvida de, efter lärokursens fullständiga genomgående,
voro berättigade att någonsin erhålla tjenstår såsom legitimerade veterinärer
“.

4,193: 40.

762: 29.

573: 59.

1>847: 48~ 7,376: 76.

572: 86.

20,050: — 20,622: 86.
Summa 27,999: 62.

- 166

§ I I

afseende å denna veterinärinrättning hafva Revisorer^ vid besök i staden
inhemta!) följande, som de ansett höra Riksdagen meddelas:

Den egendom, bestående af jord, byggnader, stad stom ter, kontanta medel och
inventarier, hvaröfver inrättningen egen att förfoga, är dels staten tillhörig, dels för
ändamålet af enskilda skänkt. Af sistnämnda slags egendom utgöres största delen af
den Hernqvistska donationen, hvilken består af:

l:o) De å kronan tillhörande förra prebendehemman^ Brogården uppförda
åbyggnader, hvilka, sammanlagdt brandförsäkrade till 32,450 kronor, dels användas
för undervisningen, dels innehålla bostäder för inrättningens lärare;

2:o) En och trefjerdedels tomt, N:is 40 och 41, i Skara stad med bränne till
1,800 kronor brandförsäkrade åbyggnader, hvilken till 600 kronor taxerade tomt uthyres,
och användes afkastningen till stipendier åt elever;

3:o) 36 tunnland 28 j kappland åker och äng å Skara städs område, taxerade
till 11,000 kronor och för närvarande utarrenderade dels till förmån för veterinärkassan,
dels till stipendier för elever.

4:o) 76 tunnland 6f kappland skogsmark med derå varande torp, äfvensom
Horshaga qvarn, sammanlagdt taxerade till 12,600 kronor och anslagna till föreståndaren
på lönen;

5:o) Tre fjerdedelar af | mantal rusthåll Forssen, om 51 tunnlands 11 kapplands
areal, taxeradt till 4,500 kronor och till andre lektorn på lön upplåtet;

6:o) Utlånta medel, 18,950 kronor, deraf räntan användes till inrättningens
underhåll;

7:o) Ett tunnland jord å Skara städs område, förvärfvadt genom byte mot eu
del af tomterna Nås 40 och 41 samt afsedt till plan för en ny hofbeslagssmedja,
taxeradt till 300 kronor.

Sammanlagda värdet af denna donation utgör alltså 81,600 kronor, hvartill
ytterligare kommer det för eu samling böcker, undervisningsmateriel och inventarier,
hvithet värde Revisorerne dock ej kunnat till något visst belopp anslå. Hela arealen
af den donerade, utom staden belägna jorden uppgår till 165 tunnland 13§-kappland.

Utom donna betydliga donation har inrättningen genom gåfvor eller anslag

bekommit:

Do) Eu premiefond, skänkt af enskilda och uppgående till . . Kronor 1,500: —
2:o) Ett anslag af landstinget å 3,200 kronor, hvithet, jemte
en till 1,800 kronor uppgående gåfva af enskild person, användts

till uppförande af eu bostadsbyggnad för eleverne.......... „ 5,000: —

3:o) Stadstomten N:o 107, taxerad till............ „ 500: —

4:o) Skaraborgs läns hushållningssällskaps bidrag till en ny
smedja..................''...... . . ........ „ 2,000: —

Summa Kronor 9,000: —

äfvensom en boksamling.

Förra prebendehemmanet Brogården och en vid Skaraberg belägen skogsmark
blefvo vid inrättningens stiftande af staten till densamma upplåtna, hvarjemte för
allmänna medel år 1822 till inrättningens bruk köptes åtskilliga lägenheter, och ut -

— 167 —

gör samtliga dessa, kronan tillhöriga, nu till föreståndarens disposition strida lägen -

heters areal 203 tunnland 7 kappland, taxerade till............ 34,400: —

Om härtill lägges kostnaden för det med allmänna medel år 1862

uppförda, nu till 22,000 kronor brandförsäkrade sjukstall med....... 19,000: —

samt senast beviljade anslag till byggnader m. in............... 10,000: -—

så utgör den till inrättningen anslagna statsegendoms värde........ 63,400: —

kronor.

Samtliga åbyggnader befunnos vara väl underhållna, likasom de för undervisningen
afsedda samlingar och andra inrättningar med nit och omsorg ordnade, i hvithet
senare hänseende Revisorerne särskild! fästade uppmärksamhet vid en å tomten
N:o 107 inrättad, till utrymmet ganska betydlig botanisk trädgård, innehållande de
flesta i vårt land förekommande äfvensom åtskilliga utländska gräsarter, ordnade i
grupper, allt eftersom de äro medicinska, allmännyttiga eller giftiga, på ett, som det
villo synas Revisorerne, särdeles ändamålsenligt sätt.

Som ofvan är nämdt, har genom byte med Skara stad plan till den smedja,
hvartill anslag vid 1874 års riksdag beviljades, blifvit förvärfvad. Till donna smedja
var nu grund lagd, och pågick arbetet med dess uppförande.

Hvad elevantalet och undervisningen beträffar, få Revisorerne hänvisa till följande
af inrättningens direktion afgifna rapport:

— 168 —

“Förteckning Öfver Veterinärinrättningens i Skara elever, deras födelseår, tider dd de

Vid inrättningen	Födelse-	Antagen
närvarande.	år.	till elev.

A. E. Hallstedt.

1851

2 9
IT i

1870 V5

J. N. Sandén .....

P. J. Otterström . . .
H. Gadamer......

1853 V

1854 |
1853 ff

1870 |
1872 t9t
1875

E. Norén.......1851

P. J. Rehnström . . . 1849 V5

1875 V3
1875 y

A. T. Collén

1856 f#

1875 V

A. W. Hägg .
C. E. Österberg
A. R. Björck .
A. S. Helting .

1852 t9t
1857 V
1857 V
1857 |

1875 V
1875 V
1875 V
1875 V

A. Hagman......

A. J. Lagergren . . .
C. A. Blomberg. . . .

1856
1858 ff
1848

1875 |
1875 V3
1875 V

liggande skolkunskaper.

Genomgått 4:de klassen af Skara högre elementarläroverk.

Dito dito.

Genomgått 3:e kl. af Skara högre elementarläroverk.

Genomgått 3:e kl. af Jönköpings högre elementarläroverk.

Tillhört 5:e kl. af Göteborgs högre elementarläroverk.

Genomgått 3:e kl. af Halmstads lägre elementarläroverk.

Genomgått 4:e latinklassen b. af Upsala högre
elementarläroverk.

Tillhört 3:e dito af Upsala högre elementarläroverk.

Tillhört 6:te kl. af Malmö högre elementarläroverk.

Tillhört Häreneds folkskolas lärjungeantal.

Genomgått Kynbo folkskola.

Dessutom antagne, men

Genomgått 6:te kl. af högre elementarläroverket i Åbo. i
Tillhört 3:e kl. af Skara högre elementarläroverk.
Genomgått 5:te kl. af Uddevalla elementarläroverk, i

“Af ofvan stående förteckning framgår, att vid inrättningen nu äro antagne 14
elever, bland hvilka likväl 3 ännu icke infunnit sig och en blifvit permitterad; 11 äro
antagne under innevarande år; de 3 öfriga äro qvarvarande från 1870—1872 och tillhöra
öfre klasserna. “

“I afseende på elevernes inträdeskunskaper torde höra erinras, att, enligt inrätt -

— 169

till elever antagits, deras skolkunskaper och huru dessa senare hlifvit bestyrkta.

Skolbetyg utfärdadt af:	Anmärkning.
Rektor F. E. Fagerström.	Varit långa tider borta på vikariat 1873—1875.
Klassförest. Mag. L. J. Olander.	Vistats i hemmet någon tid af 1872.
Rektor P. G. klander.	Vistats hemma större delen af 1873 och 1874.
Rektor P. Welin.	Varit biträdande lärare vid Råslätts skogsöda 1871 — 1875.
Rektor A. 0. Heurlin.	Varit informator 1872—1874.
Rektor J. Lundberg.	Tjenstgjort som vikarierande folkskolelärare 1869 -1873.
Klassförest. J. E. Markström.	Åtnjutit privat undervisning 1 l år. Tjenstgjort såsom
	vikarierande folkskolelärare.
Klassförest. J. W. Tegnér.	Varit bokhållare vid landtbruk.
Rektor C. L. Wåhlin.	Permitterad till den 25 September 1875.
Skollärare F. A. Peterson.	Åtnjuter privat undervisning. Antagen på försök.
Skollärare J. Granat.	Åtnjuter privat undervisning.
som ej infunnit sig.
Läroverkets Rektor.	Återfått sina betyg."
Klassförest. 8. V. Eliasson.
Rektor J. G. Hamnqvist.

ningens ännu gällande provisoriska reglemente af den 20 Juli 1855, skola eleverne,
för att vinna inträde vid inrättningen ega “nödiga skolkunskaperOch enligt Kong!,
brefvet af den 11 Oktober 1872 skola elevernes inträdeskunskaper “erforderligen
skärpas och uttryckligen bestämmas". “

Rev. Ber. 1875 angående Statsverket.

— 170 —

“Med anledning häraf beslutade direktionen i November 1872, att, elevernes inträdeskunskaper
skulle motsvara dem i femte klassen af allmänt elementarläroverk.
Men då inrättningens ändamål, enligt ännu gällande stadgar, ej är att utbilda legitimerade
veterinärer, utan blott att “meddela undervisning i veterinärvetenskapen och
bilda skickliga hofslagare för landsortens behof11, befunnes dessa fordringar på elevernes
skolkunskaper allt för höga i förhållande till de fördelar inrättningen egde att erbjuda
de utexaminerade eleverne. Visserligen föreskrifver 1872 års Kongl. bref, att afgångsexamen
skall omfatta "alla vid donna läroanstalt inhemtade kunskapsämnen“ — i
stället för att examen, enligt 1855 års reglemente, skulle omfatta “de kunskaper som
erfordras för utöfning af hofslagare yrket" — hvarjemte elever, med godkända betyg
utexaminerade, ega att “mot recept utbekomma, såväl häftigt verkande, som andra
vanliga medikament^, hvilka för utöfning af djurläkareyrket erfordras, samt att vid
tillfälliga tjensteresor tillhandahålla läkemedel för sjuka djur;" men då de härifrån
utexaminerade eleverne, oaktad aflagda, godkända kunskapsprof i alla till fullständig
veterinär examen hörande läroämnen, som inhemtats under den till fyra år bestämda
lärokursen, icke kunna vinna legitimation såsom veterinärer eller ansökningsrätt till
offentliga veterinärbefattningar, villo ingå ynglingar med femte klassens skolkunskaper
vid ett så anordnadt läroverk ingå såsom elever; ty rätt att utöfva ••hofslagareyrhet“
står hvar och eu till buds utan både femte klassens skolkunskaper och en fyraårig
veterinärlärokurs. “

“Inrättningen har derföre under de sistförflutna 3 åren icke hatt andra elever
än de få, som tidtals qvarvarit från tiden innan förkunskapernas höjande till femte
klassen beslutades."

“Då emellertid vid innevarande års riksdag, på grund af Kongl. Maj:ts nådiga
proposition, en reorganisation af Skara veterinärinrättning till ett fullständigt veterinärläroverk
för bildandet af veterinärer (af andra klassen) blifvit beslutad, men vid
läseterminens början, den 30 sistlidne Augusti, nytt reglemente ännu icke blifvit för inrättningen
utfärdadt, ingingo efter hand dels ansökningar, dels förfrågningar om erhållandet
af elevplatser från inalles 29 ynglingar. Ganska få både likväl intyg om
skolkunskaper motsvarande femte klassen af allmänt elementarläroverk. “

“Direktionen både således att välja emellan, att antingen afvisa de sökande och
låta läroverket än ytterligare nästan sakna lärjungar, eller begagna sin enligt ännu
gällande reglemente tilldelade rätt, att efter godtfinnande bestämma omfånget af “nödiga
skolkunskaper" samt antaga de bäst qvalificerade bland de inträdessökande ynglingarne.
Direktionen välde det senare alternativet samt bestämde, enligt direktionssammanträdes
beslut den 4 sistlidne Augusti, elevernes inträdeskunskaper till minst
dem som vinnas vid fullständigt genomgående af fullständig folkskola."

“Blott 2 elever — den ena blott på prof tills vidare — hafva likväl antagits
med detta minimum af kunskaper, de öfriga hafva alla bevistat lägre eller högre
klasser af allmänt elementarläroverk. Flertalet af dem, som gjort förfrågningar om
elevplatser, hafva likväl icke vidare låtit sig afköra.“

“Direktionen anser visserligen, att högre skolkunskaper äro för inrättningens
elever önskvärda, och är öfvertygad derom att, då den nya ordningen inträder och
läroverket hunnit visa resultat af sin nya verksamhet, elever med högre skolkunskaper
äfven lätt skola erhållas; men under öfvergångstiden från den förutvarande till den
nya organisationen, har direktionen icke trött sig höra eller kunna hålla strängt på
ökade kunskapsmått för inträdessökande; i synnerhet med ännu ett gällande reglemente,
som har “hofslagare-examen“ till mål och derföre icke förutsatt någon högre skol -

— 171 —

bildning hos lärjungarna En mångårig erfarenhet har dessutom öfvertygat direktionen
derom, att mycket dugliga veterinärer kunnat bildas af ynglingar, som icke ens egt
folkskolans förkunskaper. Det är ännu icke 10 år sedan föreskriften om inträdesfordringarne
voro för eleverne vid båda veterinärläroverken alldeles lika: “nödiga skolkunskaper",
som då vanligen inskränkte sig till att kunna läsa, skrifva och räkna,
och en stor del af landets veterinärkår har bildats under det dessa föreskrifter voro
gällande och har kunnat anställas äfven i statens tjenst.“

“Att de nu antagne eleverne måtte få qvarvara för att härstädes utsluta sin
lärokurs, sedan den förestående nya ordningen träd! i verkställighet, har direktionen
funnit desto mera billigt, som Kongl. brefvet af den 11 Oktober 1872 särskild! påpekar,
att de påbjudna skärpta inträdesfordringarne “likväl icke må utgöra hinder
för de elever, som kunna finnas vid inrättningen intagne, att der fortsätta och utsluta
sin kurs."

Svenska Akademien.

Tillgångar

Debet.

Balans från år 1872:

5,545: Öl.

Uppbörd:

Statsanslag:

Till akademien............

„ honorarier åt vittra författare

2,250: —

6,000: — 8,250: —

Summa 13,795: 01.

Kredit.

För akademien:

Utgifter:

Arvoden ......................

Hyra och ved för biblioteksrummen.....

Transport

600: —
1,348: 32.
1,948: 32.

- 172 -

Transport 1,948: 32.
Omkostnader för minnespenningar ...... 603: 11.

Dito för firandet åt akademiens högtidsdag 289: 56.

För ordboksarbetet .............. 3,525: — g 355. 99

Honorarier åt vittra författare ................ 6,000: —

Balans till år 187i:

Tillgångar:

Kontant behållning i Riksbanken:

Å anslaget till akademien . .

A anslaget till ordboksarbetet

Summa 13,795: Öl.

409: ÖL

1,020: Öl. 1,429: 02.

Kongl. Vetenskapsakademien.

A) Anslaget till Naturhistoriska riksmuseum.

Debet.

Balans från år 1872:

Tillgångar..................................... 612,841: —

Uppbörd:

Statsanslag:

Anslaget till museum ............ 43,950: —

Af anslaget till Vetenskapsakademien, ex pensmedel

................. 4,750: — 48,700: _

Värdet af under året tillkomna naturalier och inventarier 6,352: 19. 55,052: 19.

Balans till år 1874:

Skulder...................................... 4,829: 63.

Summa 672,722: 82.

Kredit.

Balans från år 1872:

3,668: 16.

Skulder

Transport 3,668: 16

— 173 —

Utgifter:

Aflöning åt tjensteman.........

Dito åt elever............

Till ritningars utförande........

Samlingarnes underhåll och förökande

Expenser.................

Afskrifning ................

Transport
24,500: —
1,200: —
750: —
17,500: —
4,750: —
3,015: 74.

Balans till år 187i:

Kontant behållning ................ 4,038: Öl.

Fordringar............................ 791: 62.

Inventariers och samlingars värden............. 612,509: 29.

Summa

B) Ofri ga åt Vetenskapsakademien anslagna medel.

Tillgångar

Debet.

Balans från år 1872:

Uppbörd:

Statsanslag:

Af anslaget till akademien.......... 15,960: —

„ 8:de hufvudtitelns anslag till extra utgifter
..................... 2,000: —

Extra anslaget till teckningar af inhemska
växter och för utgifvande af teckningar

af zoologiska föremål............ 1,200: —

Dito dito för bekostande af planscher till

vetenskapliga afhandlingar ........ 10,500: —

Anslag från manufakturmedlen............... . .

Dito från Telegrafstyrelsen...................

Försäljningsmedel.........................

Åter uppdebiterade medel ...................

29,660: —
1,550: —
300: —
18: 56.
130: —

Balans till år 187å:

3,668: 16.

51,715: 74.

617,338: 92.
672,722: 82.

8,569: 52.

31,658: 56.

599: 62.

Skulder''

Summa 40,827: 70.

— 174 —

Kredit.

Utgifter:

Till befordrande af Kongl. Akademiens fortfarande verksamhet
............................ 960: —

„ teckningar af inhemska växter och för utgifvande af

teckningar af zoologiska föremål............. 2,557: 25.

„ meteorologiska observationers anställande å särskilda

orter inom riket...................... 11,873: 93.

„ ersättning för räntan å köpeskillingen för de till staten

afträdda f. d. Abrahamsenska egendomarne...... 3,000: —

„ fortsättande af de arkeologiska undersökningarne på

Björkön............................ 2,000: —

„ bekostande af planscher för vissa afhandlingar, afsedda

att införas i Vetenskapsakademiens skrifter ...... 3,148: —

„ hyra och arvode för vård af och tillsyn å två delningsinstrument
.......................... 1,050: —

„ understöd för de optiska och matematiska instrument makeriverkstäderna.

.................... 500: —

„ underhåll af telegrafledningen mellan Stockholms observatorium
och telegrafstation................ 219: 10. 25,308: 28.

Balans till år 1874:

Tillgångar:

Kontant behållning i Riksbanken............. 12,419: 42.

Förskott ........................... 100: —

Fordringar.......................... 3,000: — 15,519: 42.

Summa 40,827: 70

Kongl. Vitterhets-, Historie- och Antiqvitets-akademien.

Debet.

Balans från år 1872:

Tillgångar............................... 18,912: 89.

Transport 18,912: 89.

— 175 —

Uppbörd:

Af 8:de kufvudtitelns ordinarie anslag till

akademien.................... 8,450: —

„ dito dito till skrifmaterialier och expenser,

ved m. m.................... 100:__

Extra anslaget till undersökning och beskrifning

af fäderneslandets fornlemningar...... 5,000: —

Dito dito till arvoden åt vetenskapligt bildade

biträden m, m.................. 4,000: _

Dito dito till utgifvande af planschverk öfver

fornsaker m. m................. 2,000: —

Försäljningsmedel ........................

Räntemedel..............................

O bservationsmedel.........................

Akademiens egna medel......................

Skulder å statsanslag

Balans till år 1874:

Transport 18,912: 89.

19,550: —

1,632: 79.

114: 35.

3- 17.

689: 33. 21,989: 64.

..... 4.523: 18.

Summa 45,425: 71.

Kredit.

Balans från år 1872:

Skulder å statsanslag .............................. 2,024: 13.

Utgifter:

Af statsanslag:

Till samlingarne................. 5,203: 38.

„ biblioteket.................. 1,629: 42.

Tryckningskostnader.............. 5,331: 07.

Resekostnader m. in................ 1,198: 13.

Museets inredning................ 352: 51.

Biträden och betjening............. 2,844: 49.

Undersökning af fornlemningar........ 4,608: 85.

Planschverk''.................... 2,776: 28.

Ved......................... 139: 20.

Af akademiens egna medel...................

24,083: 33.
648: 28.

24,731: 61.

Tillgångar:

Kontant behållning:

Å statsmedlen.......

,, akademiens egna medel

Balans till år 1874:

9: 86.
655: 36.

665: 22.

Transport 665: 22. 26,755: 74.

— 176 —

Transport 665: 22. 26,755: 74.

Utlånta medel:

Statsmedel.................... 4,300: —

Akademiens egna medel ........... 13,704: 75. 1g,004: 75. 18 669. 97

Summa 45,425: 71.

Kong]. Akademien för de fria konsterna.

Debet.

Balans från år 1872:

Tillgångar...................................... 6,151: 24.

Uppbörd:

Af anlaget till akademien:

För direktören.................. 1,100

„ manliga afdelningen............16,300

„ q vinliga dito ............ 4,200

„ expenser...................10,500

„ inköp af svenska konstnärers arbeten . . 3,325

anslag

35.425:

Af Åttonde hufvudtitelns anslag till skrifmaterialier och

expenser........................... 2,137: 77.

Anmärkta medel.......................... 162: 50. 37^725; 27.

Summa 43,876: 51.

Kredit.

Utgifter:

	För manliga	För qvinliga	Summa.
	afdelningen.	afdelningen.
liöner och arvoden..........	17,400: 02.	4,200: —	21,600: 02.
Belöningar............... Uppköp af svenska konstnärers ar-	865: 09.	215: —	1,080: 09.
beten................	5,325: —	---	5,325: -
Ved och bränsle............	2,137: 77.	---	2,137: 77.
Betjening................	458: —	--—	458: —
Samlingar...............	2,051: 15.	--—	2,051: 15.
Modeller................	909: —	430: 45.	1,339: 45.
Lyshållning in. in...........	3,775: 02.	1,563: 91.	5,338: 93.
Sgr	32,921: 05.	6,409: 36. ,

39.330: 41.

Transport 39,330: 41.

177 -

Transport 39,330: 41.

Balans till år 1874:

Tillgångar:

Kontant behållning......... 999: 29. 3,546: 81.

Summa 43,876: 51.

§ I Vid

Kongl. Akademiens för de fria konsterna läroverk utgjorde elevantalet

1873:

i modell- och antikskolorna......... 50 män 22 qvinno!’

i byggnadsskolan................ 17 „ — „

i förberedande teckningsskolan........126 „ — „

Summa 193 män 22 qvinno!-.

Kongl. Musikaliska akademien.
Debet.

Balans från är 1872:

Tillgångar...................................... 2,155: 22.

Uppbörd:

Af Åttonde hufvudtitelns anslag till akademien........10,100: —

Lönebesparing för år 1872 .................... 750: — 10,850: _

Summa 13,005: 22.

Kredit.

Utgifter:

Arvoden................................ 6,225: 53.

Hyresmedel............................. 1,800: —

För jettoner............................. 100: —

Transport 8,125: 53.

Rev. Ber. 1875 angående Statsverket.

— 178 —

Transport 8,125: 53.

Inköp och underhåll:

af böcker och musikalier............... 130: 33.

„ instrumenter..................... 499: 90.

. inventarier...................... 693: 69^ ^23: 92.

Trycknings- och annonskostnad.................. 240: 71.

Ved, ljus och expenser....................... 1,389: 94.

11,080: 10.

Tillgångar:

Kontant behållning

Balans till år 1874:

.... 1,925: 12.

Summa 13,005: 22.

I den öfver akademiens konservatorium upprättade katalog för höstterminen
1873 meddelas rörande då inskrifne elever följande uppgifter:

Från Stockholms stad	voro . . .	Manliga. ........ 32.	Qvinligt. 36.
„	Upsala	stift	„ . . .		7.
„	Linköpings		„ . .	......... 6.	1.
„	Skara		v ...	........ 2.	3.
	Strengnäs	„	„ . . -	......... 2.	4.
	Westerås		„ . . .		5.
	Wexiö	,,	„ . .	......... 6.	1.
	Lunds		„ . .	........ 10.	6.
	Göteborgs		„ . .	........ 6.	5.
	Kalmar	„	„ . •		—
	Karlstads		„ . .	........ 6.	2.
	Hernösands		„ . .	........ 1.	4.
	Wisby		,, • •	........ 1.	4.
	Utlandet			........ 6.	2.
				Summa 92.	80.

Tillsamman 172

Allmänna institutet för döfstumma och blinda.

Debet.

Balans från år 1872:

................................... 584,353: 46.

Tillgångar

Transport 584,353: 46.

— 179 -

Transport 584,353: 46.

Uppbörd:

Af Åttonde hufvudtitelns ordinarie anslag till undervisningsanstalter för

döfstumma och blinda.................. 81,000: —

Betalande elevers utgifter................... 21,012: 50.

Intressemedel......................... 13,471: —

Kollektmedel........................... 2,379: 43.

Gåfva................................ 37,350: —

Reserverade medel........................ 11,274: 66.

Hyror............................... 573: 36.

167,060: 95.

Balans till år 1874:

Skulder

..... 178,623: 44.

Summa 930,037: 85.

Skulder

Kredit.

Balans från är 1872.

Utgifter:

Aflöning......................

Kosthåll.......................

Beklädnad......................

Sjukvård......................

Lifräntor......................

Undervisningsmateriel...............

Ved och ljus....................

Underhåll af en häst..............

Diverse omkostnader................

För byggnaders underhåll in. m.........

200,332: 77.

35,384: 18.
46,783: 71.
12,408: 21.
1,138: 78.
6,665: —
2,895: 55.
9,693: 05.

527: 04.
3,783: 83.
10,431: 60.

129,710: 95.

Balans till år 1874:

Tillgångar:

Utlånta medel......................

Fastigheters värde...................

Inventariers dito....................

Fordringar........................

Förskott.........................

''291,827: 23.

275,750: —

24,120: 46.

7,296: 44.

1’000: ~ 599,994: 13.

Summa 930,037: 85.

Kong!. Serafimerlasarettet.

Debet.

Tillgångar

Balans från år 1872:

1,173,816: 51.

Upphörd:

Statsanslag............•.........

Af gifter för betalande sjuke ............

För ombesörjda begrafningar...........

För likvagnens begagnande.............

Befordringsafgifter..................

Burskapsafgifter...................

Kollektör.......................

Biljardafgifter....................

Kortstämplingsafgifter................

Bötesmedel......................

Räntemedel................... • • • •

Letterstedtska donationen.............

Diverse inkomster..................

24,000: —

51,186: 90.

504: —

217: —

1,136: 42.

8: 97.

190: 70.

267: 90.

1,500: —

4,321: 81.

48,081: 67.

913: 39.

145: 71- 132,474: 47.

Balans till år 1874:

Skulder:

I allmänhet......................... 45,920: 76.

Kong!. Lasarettets kapitalbehållning........... 1,149,774: 10. j jg- gg^. gg

Summa 2,501,985: 84.

Kredit.

Balans från år 1872:

Skulder:

I allmänhet......................... 45,613: 17.

Kongl. Lasarettets kapitalbehållning........... 1,128,203: 34. p 173 816* 51

Utgifter:

För sjukvården......................... 84,471: 62.

Aflöning............................. 12,810: —

Begrafningskostnader..................... 504: —

Understöd åt fattige..................... 438: 20.

Transport 98,223: 82. 1,173,816: 51.

— 181 —

Transport

Lasarettsegendomens underhåll...............

Onera..............................

Lifräntor............................

Diverse utgifter........................

Afskrift^ sjukvårdsutgifter.................

Omföring till “reserverade öfverskottsmedel“.......

98,223: 82. 1,173,816: 51.
4,561: 49.

446: 50.

19,320: 45.

324: 55.

47: 20.

0-550: 46. 132,474. 47.

Balans till år 1874:

Tillgångar:

Kontant behållning i Riksbanken ...........

Fastighetsvärden.....................

FRänta medel jemte upplupna räntor........

Fordringar........................

Förskott.........................

8,214: 56.
33,300: 75.
1,150,760: 15.
3,373: 90.
45: 50.

1,195,694: 86.

Summa 2,501,985: 84.

Allmänna hospitals- och barnhusfondeii.
Debet.

Balans från år 1872:

Tillgångar.................................... 2,879,926: 24.

Uppbörd :

Statsanslag, ordinarie............. 135,707: 05.

Dito extra, deraf 40,000 R:dr för år
1872 och 120,000 R:dr för
år 1873 ............ 160,000: — ons 707.

Ajrendemedel..................7^777777 KL 7L

Donationsmedel......................... 642: 20.

Kollektmedel........................... 434: 98.

Årsafgifter........ 172,603: 39.

Arfs- och qvarlåtenskapsmedel................ 1,974: 61.

Anmärkningsmedel....................... 116: 17.

Intressemedel.......................... 4,020: 52. -

Bötesmedel............................ 44: 25.

Transport 596,126: 88. 2,879,926: 24,

— 182 -

Lösen för exproprierad jord. . . .

Diverse inkomster..........

Tillökade inventariers värden . . .
Ersatt underhåll:

Af Kongl. Fångvårdsstyrelsen
„ Danviks hospital......

88. 2,879,926: 24.

93.

19.

94.

Transport

12,000: —

14,000: —

596,126

1,829

7,193

50,025

26,000: —

681,175: 94.

Balans till år 1874:

Skulder:

Öfverlevereringar......................

Skulder i allmänhet. ...............

Dito till extra anslagen för hospitalsbyggnaden. .

7,424: 62.

5,340: 94.

4,025: — 16,790: 56.

Summa 3,577,892: 74.

Skulder

Kredit.

Balans från år 1872:

23,608: 01.

Utgifter:

Afskrifning....................

Dito, återlyftade patientafgifter........

Dito för minskade fastigheters och inventariers
värden

Aflöning
Pensioner
Underhåll

Understöd för sjukvårdsanstalter
Beklädnad och sängkläder
Medikamenter
Eldning och lyshållning
Begrafningskostnader
Byggnader och reparationer
Inventariers uppköp och underhåll
Allmänna utskylder
Skrifmaterialier m
Resekostnader
Skifteskostnader
Bötesmedel
Anmärkningsprocent
Räntemedel
Uppfostringshjelp
Diverse utgifter ,

20,163: 91.
10,835: 67.

64,565: 37.

142,964: 71.

1,254: 77.

228,167: 72.

6,881: 83.

71.

5,341: 16.

63,000: 72.

475: 60.

75,284: 52.

13,828: 96.

2,160: 04.

2,819: 58.

1,188: 24.

720: 51.

22: 12.

119: 39.

2,325: —

16,890: 50.

34,286: 53. 98

33,565: 79.

36,700:

Transport 722,605: 99.

— 183 —

Transport 722,605: 99.

Balans till år 1874:

Tillgångar:

Kontant behållning.........

Dito å extra statsanslag.......

Behållning af spannmål och proviant

Utlånta medel............

Förskott...............

Propriebalanser...........

Fordringar..............

Fastigheters värden.........

Inventariers dito .........

34,569: 42.

4,025: — 38,594: 42.

....... 48,197: 50.

....... 427: 09.

....... 26,239: 72.

....... 52: 41.

....... 239,105: 07.

....... 2,152,030: 36.

....... 350,640: 18. 2,855,286: 75.

Summa 3,577,892: 74.

Hospitalsbyggnaden å Hisingen.

Debet.

Uppbörd:

Under år

	Leverering från Serafimer-	Intressemedel ■si. m.
	ordensgillet.
1868 ......	........ 107,455: —	30: —	107,485:	—
1869 .....	......... 150,464: 20.	55: 46.	150,519:	66.
1870 ......	......... 137,210: —	291: 91.	137,501:	91.
1871......	......... 101,331: 62.	565: 91.	101,897:	53.
1872 ......	......... 90,670: 89.	554: 05.	91,224:	94.
1873 ......	........ 15,000: —	51: 01.	15,051:	Öl.
	Sgr 602,131: 71.	1,548: 34.
		Summa	603,680:	05.

Kredit.

Utgifter:

Under år 1868

1869

1870

78,226: 48.
177,001: 02.
138,537: 04.

Transport 393,764: 54.

— 184

Transport 398,704: 54.

Under år 1871 ......................... 102,976: 42.

1872 ......................... 89,217: 13.

„ „ 1873 ............................

Afskrifning af förbrukade inventarier och

materialier..........*....... 66: 25.

Byggmästaren J. Dähn för diverse byggnader
m. m................. 9,159: 10.

För en hydraulisk press jemte uppsättning
m. m.................. 2,903: 43.

Diverse arbeten................ 2,407: 64

14,536: 42. goO,494: 51.

Balans till år 1874:

Tillgångar:

Kontant behållning...................... 2,684: 25.

Inventariers och materialiers värden............ 501: 29.

3,185: 54.

Summa 603,680: 05.

Drottninghuset.

Debet.

Balans från år 1872: %

Tillgångar......	Drottninghusets egna medel. 130,011: 06.	Kniggeska donationen. 25,631: 32.	Lieberthska donationen. 4,699: 03.	Brandelska donationen. 42,809: 74.	Summa. 203,151: 15.
Uppbörd :
Statsanslag.....	5,000: —	---	---	---	5,000:	—
Intressemedel....	4,293: 36.	1,290: 83.	150: —	2,119: 76.	7,853:	95.
Hyresmedel.....	120: —	---	---	---	120:	—
Från Brandelska
fonden......	753: 43.	---	---	---	753:	25.
Qvarlåtenskapsmedel	30: 25.	---	----	---	30:	43.
Diverse inkomster .	19: —	--—	----	--—	19:	—
Sgr	10,216: 04.	1,290: 83.	150: —	2,119: 76.	13,776:	63.

Balans till år 1874:

Skulder ...... 3,857: 49.--—--— 266: 66. 4,124: 15.

Summa 144,084: 59. 26,922: 15. 4,849: 03. 45,196: 16. 221,051: 93.

— 185

Kredit.

Balans från år 1872:

Skulder.......	Drottninghusets egna medel. 4,460: 99.	Kniggeska donationen.	Lieberthska donationen.	Brandelska donationen. 266: 66.	Summa. 4,727: 65.
Utgifter: Underhåll......	4,399: 14.				4,399:	14.
Särskilda gåfvor . .	311: 94.	---—	83: 08.	---	395:	02.
Pensioner och lif-räntor ......	1,732: 28.	1,411: 45.		1,600: —	4,743:	73.
Aflöning.......	1,406: 67.	---	---	200: —	1,606:	67.
Medikamenter . . .	386: 49.	---		----	386:	49.
Vedomkostnader . .	1,184: 13.	—----	---	----	1,184:	13.
Reparationer ....	30: 46.	----	----	-----	30:	46.
Renhållning och lyshållning ....	280: 86.				280:	86.
Begrafningsomkost-nader.......	126: 32.				126:	32.
Till Drottninghusets medel omförda .				753: 43.	753:	43.
Diverse utgifter . .	714: 72.	13: 62.	--—	--—	728:	34.
Sgr	10,573: 01.	1,425: 07.	83: 08.	2,553: 43.	14,634:	59.

Balans till år 1874:

Kontant behållning 252: 57. —--— —

Utlånta medel . . . 84,814: 10. 25,009: — 2,925: — 41,324: 40.

Fordringar..... 6,088: 68. 488: 08. 1,840: 95. 1,051: 67.

Fastigheters värden 37,500: —--—--—--—

Inventariers d:o . 395: 24. —--—--—

Sgr 129,050: 59. 25,497T08. 4,765: 95. 42,376: 07.

Summa 144,084: 59. 26,922: 15. 4,849: 03. 45,196: 16.

252: 57.
154,072: 50.
9,469: 38.
37,500: -395: 24.
201,6~89T69.

221,051: 93.

§ I Enligt

hvad Revisorer^ inhemta!:, har Kongl. Kammarrättens i näst föregående
års revisionsberättelse omnämnda utslag den 20 December 1873, hvarigenom åtskillige
f- d. ledamöter af direktionen öfver Drottninghuset förpligtats ersätta en vid försäljning
af egendomen Molnebo uppkommen förlust, af Kongl. Näjd faststälts samt det
ådömda beloppet blifvit till Drottninghusets kassa inbetaldt.

Rev. Ber. 1875 angående Statsverket.

— 186 —

Dan viks hospital.

Debet.

Balans från år 1872:

Tillgångar...................... 156,284: 48.

I följd af förändradt bokföringssätt
Tillkommer:

För 806 kubikfot 2 kannor

spanmål............1,817: 83.

För proviant och materialier . 4,158: 06.

Diverse fordringar
Afgår:

Fastigheters värde

5,310: 44. 11 oqc. qq
—--11,28b. 33. 167 570: 81.

.............. 97»500: ~ 70,070: 81.

Uppbörd:

Hemmansräntor och arrenden................. 39,373: 59.

Kronotionde........................... 3,492: 91.

Tomtöremedel.......................... 185: 61.

Hyresmedel............................. 1,174: —

Underhållsmedel.......................... 19,292: 41.

Tolagsmedel............................ 7,322: 42.

Danvikspenningar......................... 2,683: 96.

Rekognitionsmedel......................... 3,523: 32.

Skogsförsäljningsmedel...................... 2„713: 99.

Skatteköpsmedel.......................... 24.333: 85.

Medgiftsmedel........................... 23271: 82.

Arfs- och qvarlåtenskapsmedel ................. 525: 81.

Diverse inkomster......................... 5,948: 28.

Intressemedel............................ 2,311: 96. 135^53. 93

Balans till år 1874:

Skulder

13,296: 37.

Summa 219,521: 11.

Kredit.

Balans från år 1872:

Skulder............................... 59,551: 32.

Tillkommer i följd af förändradt bokföringssätt....... 1,436: 89. qq ggg. 21

Transport 60,988; 21.

— 187

Utgifter:

Afkortning: hemmansräntor och arrenden . .

Löner, arvoden och pensioner.........

Utspisning.....................

Beklädnad och sängkläder...........

Ved och lyshållning...............

Renhållning....................

Medikamenter och sjukvårdsomkostnader . . .
Inventariers anskaffning och underhåll . - - -Hospitalsegendomens underhåll och reparation

Utsky Iller och kontributioner.........

Underhållsbidrag till hospitalet Konradsberg

Lifräntor.....................

Omkostnader för hospitalets hemman . . . .
Diverse utgifter .................

Transport 60,988: 21.

....... 456: 71.

11,399: 78.

32,786: 64.

3,713: 80.

5,706: 78.

732: —

1,947: 73.

886: 16.

5,657: 86.

702: 87.

14,000: -830: —

1,097: 12.

760: 29. 80,221: 03. 80,677: 74.

Balans till år 187i:

Tillgångar:

Kontant behållning, i bankinrättningar innestående

Behållning af proviant och matcrialier.......

U flämta medel.....................

Fordringar........................

23,335: 96.
5,425: 14.
35,611: —
13,483: 06.

Summa

77,855: 16.
219,521: 11.

§ I Å

hospitalets båda afdelningar, det egentliga hospitalet och enkhusinrättningen
vårdades under revisionsåret inalles 265 derstädes intagne personer. Af dessa underliöllos
194 med den allmänna eller s. k, fattigkosten och 71 med den bättre eller
s. k. enkhuskosten.

§ 2-

Angående 1873 års räkenskaper har hospitalsdirektionen uti sin berättelse anmält
att, i följd af förändradt bokföringssätt, de ingående balanserna icke öfverensstämma
med utgående balanserna för år 1872 i så måtto, “att dels de i sistnämnda
års räkenskap såsom tillgång utbalanserade 806 kubikfot 2 kannor spannmål numera
finnas upptagne å ett nytt konto, nemligen spanmålskonto, och der redovisas med
ett belopp af 1,817 kronor 83 öre, dels, då uti räkenskaperna icke vant eller aro
upptagne några värden å hospitalets jordegendomar, vid det nya bokfönngssättets
införande jemväl det å sjelfva hospitalsegendomen förut upptagna värde, 97,500 kronor,

— 188

uteslutits, dels af det nya bokförjngssättet blifvit en följd, att åtskilliga såväl fordringar
som skulder bljfvit upptagne uti ingående balanserna för år 1873, ehuru de icke
äro uti 1872 års räkenskaper utbalanserade, och dels slutligen de i föregående års
räkenskaper såsom hospitalets skuld balanserade skatteköps- och medgiftsmedel, uppgående
de förra till 9,573 kronor 85 öre och de senare till 22,071 kronor 82 öre,
numera öfverförts till hufvud konto och således äro upptagne såsom uppbörd i 1873
års räkenskap. “ Härvid hafva Revisorerne ansett sig höra erinra, att enligt Revisorernes
åsigt giltig anledning saknats att ur räkenskapen utesluta värdet å sjelfva hospitalsegendomen.
Det anförda skälet, att å hospitalets jordegendomar icke upptagas några
värden, borde snarare föranleda dertill, att noggrannare anteckningar rörande dessa
egendomar fördes.

§ 3.

Vid granskning i Kong!. Kammarrätten af 1872 års räkenskap för Danviks
hospital anmärktes, bland annat, att för ett fullständigt verificerande af räkenskaperna
herde desamma biläggas dels eu särskild redogörelse öfver sådan utverkning å hospitalets
skogar, hvarför kontant godtgörelse skall tillflyta hospitalet; hörande donna redogörelse
upptaga å ena sidan hvad som under räkenskapsåret upphuggits i ved, timmer
eller dylikt, äfvensom behållning från föregående år, och å den andra hvad som under
året försålts och hvad möjligen kan finnas i behållning till ett följande år; dels ock
en särskild redogörelse öfver försäljningen af skogsprodukter, upptagande i debet
beloppet af försäljningssummorna, hvilka höra medelst auktionsprotokoll eller andra
vederbörliga handlingar verificera^ och i kredit omkostnaderna för afverkningen, såsom
upphuggning, mätning in. m., och för försäljningen äfvensom de till hospitalets kassa
verkstälda medelslevereringar. Uti häröfver afgifven förklaring har redogöraren vid
hospitalet yttrat: “Då skogsafverkningen å besittningsrättshemmannens skogsallmänning^
sker genom vederbörande kommunalmyndigheter, och underrättelse om beloppet
af afverkningen ej kommer Kongl. Direktionen till banda förr än behörig delning
mellan lottinnehafvarne egt ruin, då äfven liqvid vanligen följer, kan omstående bokföringssätt
ej begagnas, dock skall behörig verifikation af kommunalmyndighetens ordförande
räkenskapen biläggas; och då afverkningen å Bromseby arrendehemmans skog
numera upphört, torde anmärkningen för närvarande få förfalla11. För egen del har
hospitalsdirektionen rörande nämnda anmärkningspunkt anfört följande: “Det nya
bokföringssätt, som redan med sistlidna år blifvit för hospitalets räkenskaper antaget,
tror Kongl. Direktionen skall finnas innefatta afl den i förevarande punkt afsedda
redovisning och verifikation för sådana skogsafverkningar, för livilka kontant ersättning
skall tillflyta hospitalet, utom i fråga om utverkning å allmänningsskog, deri något
hospitalshemman bär del, men icke in natura uttager den andel i årshyggena, som på
hemmanet belöper, _ då allmänningsstyrelsen å auktion försäljer sådan andel samt till
Kongl. Direktionen insänder redogörelse och liqvid för hygget. Enär likväl donna redogörelse
bilägges hospitalets räkenskaper, torde äfven beträffande dessa skogsförsäljmngar
verifikationen anses tillfyllestgörande. “ Vid hvad sålunda förklaradt blifvit
har Kammarrätten låtit bero.

Räkenskapen för revisionsåret innehåller väl ett konto för skogsförsäljningsmedel,
upptagande följande poster: försåld skog från Wiby hemman 600 kronor, rest
å försåldt asp virke från Bromseby 895 kronor SO öre, samt försåld ved från Bromseby
enligt bilagdt auktionsprotokoll 1,295 kronor 95 öre. Någon kostnad för afverkningen
finnes deremot icke i räkenskapen upptagen. Af densamma framgår ej heller, huru- •

189 —

vida någon afverkning under revisionsåret för hospitalets rakning egt ram. Den i
Kammarrätten gjorda anmärkningen vid 1872 års räkenskaper synes derföre ega giltighet
jemväl hvad beträffa!'' 1873 års redovisning.

§ 4.

Vid den i näst föregående § omnämnda auktion såldes för hospitalets läkning
540 famnar ved för sammanlagd! 1,295 kronor 95 öre, auktionsprovisionen häruti inräknad;
kostnaderna för upphuggning^ finnas uppdebiterade i 1872 års räkenskap
samt uppgå till 945 kronor 58 öre, eller till omkring 1 krona 75 öre för hvarje famn.
Af det vid auktionen förda protokoll framgår vidare, att öfver 200 famnar betingat
ett pris af endast 1 krona 50 öre famnen. Således har donna del af afverkningen,
långt ifrån att medföra någon vinst, tvärtom tillskyndat hospitalet förlust. Då nu
hospitalet samtidigt för sitt vedbehof under året betalt 15 kronor, 16 kronor 25 öre
och 16 kronor 50 öre famnen, torde kunna ifrågasättas, huru vida icke nämnda vedqvantitet,
i stället för att säljas, bort för hospitalets eget behof användas. I alla
händelse!'' synas åtgärder höra vidtagas för ett bättre tillgodogörande af hospitalets
skogar än hvad under revisionsåret varit fallet.

Rörande den i näst föregående års revisionsberättelse omförmälda fråga om utredning
öfver förhållandet med de i hospitalets räkenskaper för åren 1844 och följande
till och med 1856 balanserade hemmansräntor, kronotionde och sandkörningsmedel
har, enligt hvad Revisorer^ inhemta!, hospitalets ombudsman den 12 Oktober
1874 och den 15 April innevarande år afgifvit memorial, hvarefter hospitalsdirektionen
den 23 sistnämnde månad i ämnet meddela! utslag, hvilket blifvit Kong!. Kammarrättens
pröfning understäldt.

Stockholms allmänna barnhus.

Transport

2,208,399: 23.
2,208,399: 23.

Tillgångar

Debet.

Balans från år 1872:

— 190

Uppbörd:

Diverse inkomster, specificerade i Direktionens tryckta
underdåniga berättelse för år 1873, pag. 12 ... .

För en försåld jordrymd..................

Omföring från byggnads- och reservfonden...... .

Transport

266,124: 27.
50,000: —
1,262: 63.

2,208,399: 23.

317,386: 90.

Skulder

Balans till år 187-1:

Summa

694,383: 39.
3,220,169: 52.

Kredit.

Balans från år 1872:

Skulder..................................... 686,303: 96.

Utgifter:

Diverse utbetalningar, specificerade i ofvan omförmälda underdåniga

berättelse, pag. 13 ................... 267,386: 90.

^skrifning.......................... 3,390- — 270,776: 90.

Balans till år 1874:

Tillgångar:

Kontant behållning........... 555: 28.

Dito i Riksbanken......... 16,780: 41. 17,335: 69.

Fastigheters värden................... 646,468: —

Inventariers d:o ................... 17,711: 06.

Utlånta medel...................... 1,498,847: 93.

Fordringar........................ 82,725: 98. 2,263,088: 66.

Summa 3,220,169: 52.

§ 1.

Af barnhusdirektionens berättelse angående inrättningens förvaltning under år
1873 hafva Revisorerne ansett sig höra meddela nedanstående uppgifter:

•‘Med barnen inom Barnhuset hafva under loppet af år 1873 inträffat följande
förändringar:

— 191

Vid årets början befintliga:

	Späda barn.	1—6 år.	6—14 år.	Summa.
Egentliga barnhusbarn, som i rullorna in-
skrifvits...................	in.	34.	29.	174.
8. k. extra barn, eller sådane som endast för kortare tid, emot dagafgift, intagits å
Barnhuset, utan att i rullorna införas . .	6.	2.	—	8.
Tillkomne under året:
Inlöste mot full afgift.............	145.	14.	—	159.
D:o „ nedsatt „.............	78.	32.	—	no.
Remitterade från Poliskammaren ......	101.	7.	—	108.
Af till ammor antagna mödrar medförde . .	174.	—	—	174.
Af fosterföräldrar återlemnade........	31.	119.	96.	246.
Extra......................	20.	16.	—	36.
Tillsammans	666.	224.	125.	1,015.
från lägre åldersklasser uppflyttade ....	—	31.	12.	43.
Summa	666.	255.	137.	1,058.
Under året afgångne:
Utlemnade till fostervård..........	267.	130.	95.	492.
Atertagne af anhörige: ordinarie barnhusbarn	12.	6.	—	18.
extra.........	16.	14.	—	30.
Döde: ordinarie........	218.	45.	6.	269.
extra ..........	5.	2.	—	7.
Öfverflyttaäe till äldre åldersklasser ....	25.	18.	—	43.
Tillsammans	543.	215.	101.	859.
Vid årets slut ^närvarande:
Ordinarie barnhusbarn............	118.	38.	36.	192.
Extra......................	5.	2.	—	7.
Summa	666.	255.	137.	1,058.
Om från summan af samtliga barnen inom
Barnhuset..................	666.	255.	137.	1,058.

af räknas: dels sådane, som genast efter
inskrifningen i rullorna utlemnats mot
fosterlön och således ej någon tid inom
Barnhuset vårdats;

dels och sådane, som öfverfiyttats från en
åldersklass till en annan, af hvilka båda
kategorier antalet utgjort.........

så uppgår antalet af de under längre eller
kortare tid af året inom Barnhuset vårdade
barn till................

58.

53.

14.

608.

202.

123.

933.

Transport

608.

202.

123.

933.

— 192 —

Transport Och då från dessa summor ytterligare af-räknas de från 1872 öfverförde.....	Späda barn. 608. 117.	1—6 år. 202. 36.	6 —14 år. 123. 29.	Summa. 933. 182.
blifver antalet nya individer samt till Barn-huset återlemnade och der vårdade barn	491.	166.	94.	751.
Antalet underhållsdagar har varit: för de ordinarie barnen............. för de extra barnen...........	52,153. 1,583.	13,899. 519.	11,685.	77,737. 2,102.
Tillsammans	53,736.	14,418.	11,685.	79,839.
Medeltal af barn per dag har utgjort: af de ordinarie...............• af de extra................	142,88. 4,34.	38,08. 1,42.	32,oi.
Tillsammans	147,22.	39,5 0.	32,oi.
Medeltiden af hvarje barns vistelse inom Barnhuset har uppgått till följande antal dagar................ 88,38. 71,38. 95. Högsta antalet barn per dag har varit: af de ordinarie................ 179. 58. 39. af de extra................ 8. 6. — Lägsta antalet barn per dag: af de ordinarie 111. 25. 24. af de extra................ 2. — — De vid årets slut under Barnhusets vård qvarvarande barnen utgjordes af: Inlöste..............•...................... 1,885. Remitterade................................... 886. Ambarn..................................... 1,068. För fattigvärdsnämndens rakning utackorderade............. 16. 3 855
Extra barn...................				7.
			Summa	3,862.“

“Vid 1873 års början funnos inom Barnhuset 73 ammor, och under samma år
hafva i Barnhusets tjenst antagits ytterligare 175 ammor, så att årets ampersonal
uppgått till 248. Af dessa hafva af olika anledningar 168 blifvit utskrifna, och återstående
80 öfverförts på 1874 års stat.

Medeltalet ammor per dag har utgjort 91,73 och medeltiden för hvarje ammas
vistande inom Barnhuset 135,o i dagar. Underhållsdagarnes antal har uppgått till
33,483.

Proportionen emellan ammor och barn har för hela året förhållit sig såsom 1
till 1,60; och har amantalet således varit betydligt mindre än som för en ändamålsenlig
skötsel och vård af barnen anses ovilkorligen nödigt, hvilken olägenhet föranledts
af brist på dugliga amtjenstsökande. Af 319 amtjenstsökande Kvinnor hafva nemligen
endast 143 befunnits för amtjenst mer eller mindre användbara."

“Enligt öfverläkarens berättelse har helsotillståndet inom Barnhuset bland
ammorna varit något bättre än under år 1872, men bland de späda barnen åter i
hög grad otillfredsställande. Mortaliteten har i procent utgjort bland de äldre sjuke

— 193 —

barnen 27,0 4, bland de späda barnhusbarnen 34,o 6 och bland de späda extra barnen
19,0 2. Deremot utgjorde dödligheten år 1872 bland de äldre sjuka barnen 29 bland
de späda barnhusbarnen 24,o5 och bland de späda extra barnen 38,04 procent.
Oiyeiläkaren har ansett den betydliga dödsprocenten böra tillskrifvas i främsta rummet
epidemier af olika sjukdomsformer, som varit rådande så väl bland de äldre som de
späda barnen, jemte bristen på dugliga ammor, och dessutom den för de sanitära
förhållandena inom barnhuset så menliga öfverbefolkningen. Medeltiden för hvarje
barns vistande inom barnhuset har nemligen utgjort 88,38 dagar mot 73,54 år 1872,
och medeltalet späda barn, som år 1872 uppgick till 114,11 för dag, har under år
1873 ökats till 147,22. Häråt bär blifvit en följd, att lokalerna ej kunnat vederbörligen
uttömmas och vädras, hvithet i hög grad bidragit till att underhålla och utbreda
den mördande kikhostepidemien samt påtrycka hvarje förekommande sjukdomsfall en
svårare pregel. Slutligen bör äfven anmärkas, att en stor del af de intagna spädare
barnen, i saknad af ändamålsenlig vård under de första dagarne, vid intagandet vant
sa svaga och behäftade med sådana sjukdomar, att föga eller intet hopp om deras
återställande funnits.11

8 2.

bindel revisionsåret hafva 162,000 kronor af allmänna barnhusinrättningens
tillgångar använda till inköp af två enskilda bolags obligationer. Dessa obligationer,
utfärdade dels af Stockholm—Westerås —Bergslagens jernvägsaktiebolag dels af Störa
Kopparbergs bergslag, hafva inköpts till pris, motsvarande deras nominela värde,
h rån föregående år balanseras obligationer utgifna af nämnde bergslag till ett nominalvärde
af 157,900 kronor, sa att vid revisionsårets slut sammanlagda beloppet af
dylika, enskilda, barnhuset tillhörande obligationer uppgick till 319,900 kronor. Att
fruktbargöra allmänna inrättningars medel genom inköp af enskilda bolags obligationer
synes i allmänhet icke kunna anses välbetänkt, enär sådana obligationers kapitalvärde
alltid är i större eller mindre mån beroende af förhållanden, Indika icke
kunna på förhand beräknas. Då härtill kommer, att enskilda bolags obligationer
icke kunna hänföras till sådana publika papper, som enligt det för barnhusinrättningen
faststälda låneregleinente af den 22 Augusti 1843 få vid utlåning af barnhusets
medel såsom säkerhet antagas, hafva Revisorerne ansett sig höra å förhållandet
låsta uppmärksamhet, pa det att ofvan omförmälda obligationer måtte, utan någon
kostnad eller förlust för barnhuset, genom de direktionsledamöters försorg, hvilka i
beslutet om obligationernas inköpande deltagit, utbytas mot sådana värdepapper, som
enligt förberörda reglemente få vid utlåning af barnhusets medel antagas.

Utaf det i riksstaten uppförda anslag för ‘"Störa barnhuset i Stockholm",
44,680 kronor 9 öre, finnes större delen, eller 42,930 kronor 9 öre, upptagen i kolumnen
för indelt tionde eller ersättning för indragna tiondeanslag. Sedan nemligen
den från lo särskilda län till barnhuset utgående s. k. tyrationdespanmålen jemte
halmstädja från Malmöhus och Kristianstads län på grund af Kongl. förordningen
den 23 Juli 1869 indragits till statsverket, undfår barnhuset af kronan ersättning
derför, beräknad efter ärligt medelmarkegångspris. I hvart och ett af de 15 länen,
i hvars räkenskaper ersättning för ifrågavarande tionde uppdebiteras efter beräkning

Rev. Ber. 1875 angående Statsverket. 95

— 194 —

af det genom förberörda nådiga förordning i sådant hänseende bestänka omsättningspris,
skall alltså årligen göras uträkning å det barnhuset tillkommande ersättningsbelopp
detta senare beräknadt efter årets markegång med tillägg åt stadgad forsellon
för spänmålen. Dessa årligen återkommande uträkningar inom så val lanen som barnhuset
samt liqviderna dem emellan föranleda ej ringa besvär och skulle lätteligen
kunna undvikas derigenom att barnhuset i stället för ofvan berörda ersattmngsanslag
tillförsäkrades ett till siffran bestämdt penningbelopp, att årligen utgå från Kongl. Statskontoret
Barnhusets inkomster af ifrågavarande ersättningar hafva enligt rikshulvudboken
för åren 1871-1873 i medeltal utgjort 45,792 kronor 7 ore. Revisorerne
hafva derföre förestält sig att, om i stället för det nuvarande ersattnmgsanslaget a
riksstat^ uppfördes ett bestämdt anslag till erforderligt belopp, ^nna brandring
skulle, utan att medföra någon olägenhet eller rubba någons ratt, leda till enkelhet
och reda i förvaltningen och räkenskaperna.

D o m -

;

Upsala domkyrka
Linköpings dito .
Skara dito. . , •
Strengnäs dito . .
Yesterås dito . .

Vexiö dito ....
Lunds dito ....
Göteborgs dito . .
Kalmar dito . . .
Karlstads dito . ,
Hernösands dito .
Visby dito . . . .

13 e b e t.

Summa

Balans från år 1872. Tillgångar.	Uppbörd.	Balans till år 1874. Skulder.
82,959	50	33,910	58	—
98	74	3,758	69	18,502	97
22,298	66	5,784	40	16,677	15
83,985	18	8,756	54	— —	—
3,758	39	6,161	27	46,814	74
22,161	13	4,206	80	10,818	49
328,852	31	103,960	63	---	—
11,111	97	40,863	73	—	—
35,851	44	8,340	89	—	—
1,261	18	4,143	30	21,504	16
—		5,980	14	25,250
10,076	51	)] 1,210	22		—
I 602,409 09! 227,077 20	139,567	\|51

— 195 —

§ 4-

Under revisionsåret hafva i begrafningskostnader för de inom barnhuset aflidne
barnen utbetalts 1,786 kronor 25 öre. Utaf specifikationerna på dessa utgifter framgår
att, utom betalning för likkistor, graföppningar och de döda barnens afhemtning
samt årligt arvode till komministern i Adolf Fredriks församling, utgifter för hvarje
lik erlagts ej mindre till förvaltningen af Stockholms städs utom Norrtull belägna
begrafningsplats än äfven till Adolf Fredriks kyrkokassa. Då 24 § i det för styrelsen
och förvaltningen af allmänna barnhuset gällande reglemente innehåller, att de barn,
som inom barnhuset do, få kostnadsfritt begrafva^ på Adolf Fredriks församlings begrafningsplats,
vill det synas som om de sistnämnda utbetalningarne skott i strid mot
bestämmelsen i nu åberopade §,

kyrkorna.

Kl i’ e d i t.

Balans från år 1872. Skulder.	Utgifter.				Balans till år	1874.				Summa.
Kontant behållning.	Utlånta medel.	Inventarier m. m.	Fordringar.	Summa.
-- —	—	30,117	96	1,908	39	76,505	53	—	—	8,338	20	86,752	12	116,870	08
19,989	37	2,370	98	— —	5	—	—	— —	—	---	—	—	5	22,360	40
17,478	03	2,103	01	24	83	21,000	—	137	96	4,016	38	25,179	17	44,760	21
—	—	7,362	21	2,062	94	47,961	—	33,350	81	2,004	76	85,379	51	92,741	72
48,881	47	3,827	84	183	09	3,842	—					4,025	09	56,734	40
12,133	16	2,963	69	201	96	9,634	35	12,253	26	—	—	22,089	57	37,18642
—	—	122,273	41	551	74	163,006	67	146,707	81	273	31	310,539	53	432,812	94
— —	—	39,131	17	11,355	07					1,489	46	12,844	53	51,975	70
—	—	2,857	16	917	34	36,758	33	—	—	3,659	50	41,335	17	44,192	33
22,032	85	4,726	20	149	59							149	59	26,908	64
26,573	64	4,275	38	381	12							381	12	31,230	14
- -	—	2,06324	131	93	8,771	—	- -	—	314	65	9,217	58	11,280	82
147,08852	224,072)25	17,868)05	367,478	88	192,449 84	20,09626	597,893 03	969,053	80

Riddarholmskyrkan.

Debet.

Balans från är 1872:

Tillgångar ....................................... 208: 61.

Uppbörd:

Från Öfverintendentsembetet...................... 255: —

För 3:ne se*rafimerringningar..................... 13: 50. 268: 50.

Summa 477: 11.

Kredit.

Utgift:

För vård och tillsyn af effekter ................... 180: —

„ uppdragning och reparation af tornuret............. 147: -

Diverse utgifter ..............................14: 50. 341; 50.

Balans till år 1874:

Kontant behållning.............. 135: 6j.

Summa 477: 11.

Bibelkommissionen.

Debet.

Balans från år 1872:

Tillgångar...................................... 36,542: 05.

Inkomster:

Leverering från Kongl. Statskontoret.............. 5,000: —

Intressemedel............................ 15: 65.

Anmärkningsmedel ......................... 2: 85. 5,018: 50.

Summa 41,560: 55.

197 —

Skulder

Kredit.

Balans frän år 1872:

9,000: —

Utgifter:

Arvoden ock resekostnader...........

Leverering till Kongl. Statskontoret......

Intressen......................

Diverse utgifter..................

5,093: 60.

27,062: 70.

45: —

86: 39. 32,287: 69.

Balans till år 1874:

Tillgångar:

Kontant behållning.............................. 272: 86.

Summa 41,560: 55.

§ 1.

Utaf Bibelkommissionens medel har till en ledamot af kommissionen utbetalts
ersättning för resa till och från Upsala, utan att specificerad rakning å resekostnaden
blifvit räkenskapen bilagd. Då, så vidt Revisorerne varit i tillfälle inhemta, något
undantag från den i resereglementet meddelade allmänna föreskrift om reseräkningars
afgifvande icke blifvit för Bibelkommissionen medgifvet, hafva Revisorerne ansett sig
höra till vinnande af rättelse för framtiden förhållandet anmärka.

Anslaget till arbetet: “Scriptores rerum Suecicarum medii sevi.“

Debet.

Balans frän år 1872:

Tillgångar ..................................... 1,371: 79.

Uppbörd:

Af 8:de hufvudtitelns anslag till extra utgifter......... 1,500: —

Försäljningsmedel.......................... 39: 38.

Räntemedel....... ...................... 45: 85. 1,585: 23.

Summa 2,957: 02.

— 198

Kredit.

Utgifter:

Arvoden................................ 1,000: —

Bokbindarearbeten ......................... 315: 75. \ 315; 75.

Transport 1,315: 75.

Expens- och af -

D e -

	Balans
	från år 1872.
			Uppbörd.
	Tillgångar.
A) Expensmedel.
Justitiestats- och revisions-expeditionerna..............			8,000
Justi tiekanslers-expeditionen......................	167	60	700	—
Svea hofrätt.........................			6,800
Göta hofrätt...........................	no	32	4''750
Hofrätten öfver Skåne och Blekinge.................	173	67	T,950
Krigshofrätten..........................			750	_
Civildepartementets expedition.....................	10	01	8,500	—
Statistiska centralbyrån........................	— —	—	—	—
Kommerskollegium............................	946	97	16,929	50
General-landtmäterikontoret......................	223	76	3,300	—
Öfverståthållareembetet.........................	85	19	4,620	93
Finansdepartementets expedition...................	—	—	4,000	—
Kammarkollegium............................	473	44	4,127	50
Statskontoret...............................	626	86	5,600	—
Kammarrätten..............................	793	94	4,500	—
Ecklesiastikdepartementets expedition................	31	77	15,511	—
Riksarkivet................................	- -	—	- -	—
Kongl. biblioteket............................	—	—	2,595	—
Säger	3,643	53	92,633\|93
Transport	3,643\|53	92,633(93

— 199 —

Transport 1,315: 75.

Tillgångar:

Kontant behållning

Balans till år 1874:

..... 1,641: 27.

Summa 2,957: 02.

löningsräkningarne.

aet.		JK. r e <1	i	t.		Parti- Summa.	Hufvud- summa.
Balans till &r 1874. Skulder.	Balans från år 1872. Skulder.	Utgifter.	Balans till år 1874. Tillgångar.
1,600*1	34	1,367	72	8,232	62	__				9,600	34
				728	55	139	05	- -	—	867	60
189	74	1	34	6,988	40	- -	—	- -	—	6,989	74
				4,567	Öl	293	31	- -	—	4,860	32
_				1.761	97	361	70	- -	—	2,123	67
151	43	154	88	746	55	—	—	—	—	901	43
- -	—	- --	—	5,963	13	\ 195	13			8,510	Öl
				2,351	75
I				17,200	36	676	11	- -	—	17,876	47
35	63		__	3,559	39	- -	—	—	—	3,559	39
462	66			5,168	78	- -	—	— —	—	5,168	78
1,057	46	340	38	4,717	08	- -	—	— —	—	5,057	46
				4,264	38	336	56	- -		4,600	94
!				6,226	10	_ _	76	- -		6,226	86
		__		4,915	21	378	73	— —		5,293	94
				13,299	69	46	51	1
_				2,196	57			l _ _		18,137	77
- -		I _ _		2,595		—	—	J
3,497 26	! 1,864 32 95,482(54 2,427	86			99,774	72

3,497126! 1,864|32| 95,482l54| 2,427|86|--H

— 200 —

			D	e -
	Balans
	Tran ar löiZ.	Uppbörd.
	Tillgångar.
Transport	3,643	53	92,63393
A) Diverse anslag.
Justitiestatsexpeditionen.
Vikariatsarvoden.......			443	75
Arvoden för extra tjenstgöring.	- -	—	3,800
Arvoden till Justitie-statsministerns ombud vid boktryckerierna
och bokhandeln i riket . .	_ _		5,850
Andra kopistlönen........	—	—	750	—
Justit ierevisionsexpeditionen.
Vikariatsarvoden.....		_	4,246	53
Gratifikationsmedel.....	—	—	2,000
Justitiekansler sexpeditionen.
lill befrämjande åt göromålens gång inom kopistgraden ....			1,000
Gratifikationer till e. o. tjensteman och betjente.....	—	—	300	—
Svea hofrätt.
Lönefyllnads- och adjunktionsmedel......	__		27,826	05
Löneafdrag, arvodes- och gratifikationsmedel........	321	44	20,281	06
Göta hofrätt.
Till adjungerade ledamöters aflöning.......	161	12	7,534	87
Arvoden åt amanuenser . . .			3,000
Dito för renskrifning vid tiskalsexpeditionen ....			1,513	54
Dito för biträde vid notariegöromålen.......		_	2,500
Gratifikationer åt e. o. tjensteman och vaktbetjente . .	—	—	1,552	—
Hofrätten öfver Skåne och Blekinge.
Adjunktionsmedel m. m.......			9,558	34
Arvode för biträde vid notariegöromålen in. m. .			3,400
Gratifikationer till e. o. tjensteman och betjente......	— —		600
Transport \|	4,126	39	188,790(07

- 201 —

e t.		$ CD a	i	t.		Parti- \| summa.	Hufvud- . summa.
Balans till år 1874. Skulder.	Balans från år 1872. Skulder.	Utgifter.	Balans till år 1874. Tillgångar.
3,497	26	1,864	32	95,482	54	2,427	?86	—	—	99,774	72
				443	75			443	75
- -	—	- -	—	3,800	—	—	—	3,800	—
		- -		5,850		__		5,850
— —	—	—	—	750	—		--	750	—	10,843	75
				4,246	53			4,246	53
—	—	—	—	2,000	—		—	2,000	—	6,246	53
				1,000				1,000
—	—	—	—	300	—	—	_	300	—	1,300
				27,826	05			27,826	05
—	—	—	—	19,622	38	980	12	20,602	50	48,428	55
				6,829	03	866	96	7,695	99
- -		- -		3,000	—	- -	—	3,000	-1
_ _		- -		1,513	54	- -	—	1,513	54
- -		- -		2,500	—	- -	—	2,500	—
—	—	— —	—	1,552		—	—	1,552	—	16,261	53
				9,558	34			9,558	34
				3,400	—	- -		3,400	_
—	—	—		550	—	50		600	—	13,558	34
3,497	26	1, 64\|32	190,224	16	4,324	94	—	—\|	196,413	42

Rev. Ber. 1875 angående Statsvericet,

— 202 —

D e -

Transport

Krig skof rätten.

Löneförbättring åt hofrättens civile embets- och tjensteman . . .

Ljuspenningar åt embets- och tjensteman m. fl...........

Arvoden och gratifikationer.....................

Kommerskollegium.

Till bibliotek och tidskrifter i bergsvetenskap . . .
Afdrag från embets- och tjensteman löneinkomster

Arvoden åt extra biträden...............

Fyllnadsanslag till vikariatsarvoden..........

Qeneral-landtmäterikontoret.

Till skrifbiträde vid kontoret ...........

Arvoden till e. o. tjensteman och vaktbetjente .

Dito till lärare för landtmäterielever ....
För justering af bränvinsprofningsinstrument . .

Kammarkollegium.

Aflöningsmedel....................

Arvodes- och gratifikationsmedel.........

Statskontoret.

Ljuspenningar åt en e. o. vaktbetjent......

Kammarrätten.

Lönemedel, som permitterade tjensteman afstått

Arvoden för renskrifning..............

Vikariatsarvoden m. m...............

Gratifikationsmedel..........

Transport

Balans från år 1872. Tillgångar.	Uppbörd.
4,126	09	188,790	07
		3,000
- -	—	364	80
		450
983	72
- -	—	1,27014
152	10	2,700	40
	“	1,443	58
		1,000
---	—	1,000	----
- -	—	1,658	—
		200
		1,327	48
260	77	8,803	67
—		19	20
		2,779	39
—	—	2,017	60
3	47	5,989
1,150,	—	1,350	54j
g CO ccT	15	224,163,	87

— 203 -

bet.		JK- r e cl	i	t.		Parti- Summa,	Hufvud- summa.
Balans till år 1874. Skulder.	Balans från år 1872. Skulder.	Utgifter.	Balans till år 1874. Tillgångar.
3,497	26	1,864	32	190,224	16	4,324	94	—	—	196,413	42
				3,000				3,000
__				364	80	- -	—	364,80
— —	—	- -	—	450	—	—	—	450	—	3,814	80
				69	45	914	27	983	72
	i			1 5,536	22	30	—	5,566	22
—	—	---	—	1						6,549	94
				1,000				1,000
	_			1,000	—	- -	—	1,000	—
	_			1,658	—	- -	—	1,658	—
—. —	—	- -	—	200	—	—	—	200	—	3,858
				1,327	48			1,327	48
	—	- -	—	8,863	67	200	77	9,064	44	10,391	92
—		— —	—	19	20	— —	—	—	—	19	20
				2,779	39			2,779	39
1,406	55	1,017	60	2,406	55	- -	—	3,424	15
				5,993	Öl	- -	—	5,993	Öl
— -	—	—		1,330	—	1,170	—	2,500	—	14,696	55
4,90381	2,88l\|92\|	226,221	93	6,639	98	— —	—	235,743	83

— 204

			D	e -
	Balans från år 1872. Tillgångar.	Uppbörd.
Transport	6,676	15	224,163	87
Ecklesiastikdepartementets expedition. Andra kopistlönen.........			1 000
E. d. tredje kopistlönen.................... Gratifikationer till e. o. tjensteman. . .	—	—	1,000 2,000 780 2,800 1,800 300 10 046	—
Vikariatsarvoden...........			°1
T ill biträde åt chefen uti afdelningen för den högre undervisningen " , dito åt dito uti dito för folkundervisningen . . . „ inköp af böcker och tidskrifter ....	117 86	20 16 05 41
undervisningsmateriel ........	36 17	14 50 25
„ statistiska arbeten öfver folkundervisningen Kostnader för utställningarne i Moskwa och Lund Dito för utställningen i Wien . . .	369 16,299
Riksarkivet.
j Arvoden åt e. o. tjensteman ....			1 740
Till inköp af böcker........			1 900
\| I ör utgifvande i tryck af handlingar rörande fäderneslandets i historia............	517	25
utskrifning af felande riksregistratur	~68l	31	\|
Summa \|	7,51853	263,498(97

r • § L

Uti den från Ecklesiastikdepartementet afgifna läkning öfver expensmedel för
revisionsåret finnes behållningen från år 1872 upptagen till 42 kronor 77 öre,

- 205 —

bet.		KL r e d	i	t.		Parti- summa.	Hufvud- summa. .
Balans till år 1874. Skulder.	Balans från år 1872. Skulder.	Utgifter.	Balans till år 1874. Tillgångar.
4,903	81	2,881	92	226,221	93	6,639	98	—	—	235,743	83
				1,000				1,000
— —	—	— —	—	1,000	—	---	—	1,000	—
— —	—	—	—	2,000	—	- -	—	2,000	_
i — —		- -	—	780	21	- -	—	780	21
_ _	—	---	—	2,880	86	36	34	2,917	20
i — —	—	— —	—	1,800	—	- -	—	1,800
— —	—	—- —	—	242	40	143	76	386	16
— —	—	- -	—	9,121	97	960	22	10,082	19
— —	—	— —	—	369	50	- -	—	369	50
— —	—	— _	—	17	41	- -	—	17	41
— —	—	— —	—	16,299	25	—	—	16,299	25	36,651	92
				1,740				1,740
— —	—	278	47	644	05	277	48	1,200	—
— —		- -	—	200		317	25	517	25
— —	—	— -	—		18	62	13	68	31	3,525	56
4,903 81	3,160(39	264,323(76	8,437	16	—	-	275,921	31

oaktadt den i enahanda räkning för sistnämnda år utbalanserade behållning endast
utgjort 31 kronor 77 öre.

— 206 —

Nionde

Civilstatens

Debet. Balans från år 1872: Tillgångar............. Uppbörd: Statsbidrag............. Delegarnes afgifter........ Ränta å utlånta medel...... Ersättning från Arméns pensions-kassa ............... Observations- och bötesmedel . . Besparade pensioner....... Insättningar för Kapital- och lif-ränteförsäkringsanstalten . . . Tillskottsränta åt delegarne i Anstaltens besparingsfond . . . Aids- och vinstmedel till dito. . Tj enstemannafondens bidrag till enskilda enke- och pupill-fonden ..............	Tjenstemanna- fonden.	Allmänna enke- och pupillfonden.	Enskilda enke- och pupillfonden.	Gåfva af en gammal tjensteman.	Kongl. Göta hofrätts pensionsfond.	Langska pensions- fonden.
5,153,446	8	50,920	26	282,300	48	30,157	65	9,786	71	7,809	71
60,471 61,697 282,665 36 2,571	17 58 53 42 -	45,000 2,792 103 2,401	97 50	63,142 15,484 168 4,138 124,214	22 13 10 57 55	1,583	28	513	80	410	01
Säger	407,441	70	50,297(47	207,147	57	1,583	28	513(80	410	01
Summa	5,560,887	78	101,217.73	489,448	05	31,740	93	10,300(51	8,219	72
Kredit.
Utgifter:
Pensionering............	45,672	43	52,556	—	206,800	43	—	—	489	83	300	—
Förvaltningskostnader ......	29,604	42	— —	—	36	86	—	—	- —	—	- -	—
Afskrifningar och restitutioner .	44	4	---	—	310	28	—	—	- -	—	— -	—
Tillskottsränta och vinstmedel åt
delegarne i Kapital- och lif-
ränteförsäkringsanstalten . . .	—					—	—	—	— —	—	—r —	—
Transport	75,320 89	52,556	_	207,147)57	—	—1	489)83	300	—

207

Hufvudtiteln.

pensionsinrättning.

Elstedtska pensions- fonden.	Isbergska pensions- fonden.	Af Tunelds donations- fond.	Törnqvists donations- fond.	Qvidings pensions- fond.	^Civilstatens" kapital och lifränteförsäk-ringsanstalt.	Vinstmedel tillhörande anstaltens besparings- fond.	Donations-medel, till-hörande anstalten.	Civilstatens lifränte- fond.	I Summa. \|
4,500	—	38,392	57	50,311	77	28,110	23	4,988	09	347,591	69	342	85	1,055	_	9,37005	6,019,083	14
						__												105,471	1 —
																	—	124,839	39]
236	2 b	2,015	61	2,641	37	1,475	79	261	87	19,271	46	18		52	50	491	93	329,914	55
—									—	- -								103 204	50 63
																	—	9,110	99
—	—	—	—	—	—	—	—	---	—	49,740	—	— —	—	—	—	—	—	49,740	—]
—	-	—	—	—	—	—	—	—	—	3,249	31							3,249	31
										114	28	177	—		~~	—	—	291	28
—	—	—	—					__	_									124,214	55
236 25	2,015 61	2,64137	1,475,79	261	87	72,375	05	195\|-	52 50	491 93	747,139	20
4,736	25	40,408	18	52,953	14	29,586	02	5,249	96	419,966	74	537	85	1,107	50	9,861	98	6,766,222	34''
236	25	1,425				730		125										308,334	94
—	—	100	—	—	—		—	—	—	—		__	—	___	_	—	-	29,741	28]
											-			---	—	—	—	354	32]
—	—	—	—	2,641	37	552 94					114	28	55				3,363	59
236	25! 1,525	—	2.64137	1,282 94	125]-	___	—	114128! 55	■ —	—	_	341,79413

208 —

j	Tjenstemanna- fonden.	Allmänna enke- och pupillfonden.	Enskilda enke- och pupillfonden.	Gåfva af en gammal tjensteman.	Kongl. Göta hofrätt® pensionsfond.	Langska pensions- fonden.
Transport Till delägare i anstalten åter-betalda ............. Till konto för arfs- och vinst-medel alförda..........	75,320	89	52,556	—	207,147	57			489	83	300
1 Lifräntor.............. Tjenstemannafondens bidrag till enskilda enke- och pupill-fonden ..............	124,214	55
Läger	199,535	44	52,556	—	207,147	57	—	—	489	CO '' oo	O O ce	!
Balans till år 1874: Tillgångar.............	5,361,352	34	48,661	73	282,300	48	31,740	93	9,810	68	7,919	72''
Summa	5,560,887 78	101,217 73	489,448	05	31,740193!	10,300 51	8,219:72

Förestående tillgångar bestå af:

Kontant behållning......... 16,364: 27.

Utlånta medel............ 6,270,573: 56.

Fordringar.............. 17,837: 68.

Förskott............... 173: 95. 6,304,949: 46.

efter afdrag af skulder................ 11,226: 25. 6,293,723: 21.

— 209 -

Elstedtska pensions- fonden.	Isbergska pensions- fonden.	Af Tunelds donations- fond.	Törnqvists donations- fond.	Qvidings pensions- fond.	Civilstatens kapital- och lifränteförsäk-ringsanstalt.	Vinstmedel, tillhörande anstaltens besparings- fond.	Donations-medel, till-hörande anstalten.	Civilstatens lifränte- fond.	Summa.
236	25	1,525	—	2,641	37	1,282	94	125		5,705 177	95	114	28	55		607	50	341,794 5,705 177 607 124,214	31 95 50 55
236,25	1,525 —\| 2,641\|37	1,282	94	125)—	5,882 95	114)28	55	—	607)50	472,499)13
4,500		38,883	18 50,311	77	28,303	08	5,124	96	414,083	79	423	57	1,052	50	9,254	48	6,293,723	21
4,736)25) 40,408 18\| 52,953)14	29,586)02	5,249 96	419,966	74, 1,537)86) 1,107)50	9,861)98)6,766,222	34

llév. Ber. 1875 angående Statsverket.

210 —

Arméns pensionskassa.

A) Kassans hufvudbok.

Debet.

Balans från år 1872:

Tillgångar.................................. 4,059,553: 93.

Uppbörd:

Af Nionde hufvudtitelns ordinarie anslag,
ersättning för vakans- och ligge tidsbesparingar.

............ 32,719: 50.

Fyllnad häri från Fjerde hufvudtitelns
anslag till artilleriregementena. . . 1,635: —

och från nämnde hufvudtitels allmänna
besparingar......... 12,745: 50.

Nionde hufvudtitelns extra ordinarie
anslag: kreditiv för upprätthållande
af kassans egen pensionering .... 70,000: —

brist för året............. 17,587: 32.

Af Wadstena krigsmanshuskassa: 3/ä af

dess äldre medel...........

Intressemedel................

Hyresmedel.................

Delegares utgifter..............

Besparade pensioner...........

47,100: —

87,587: 32.

105,071: 15.
188,834: 35.
4,115: —
73,862: 11.
19,448: 75.

526,018: 68.

Balans till år 1874:

Skulder

..... 234 161: 17.

Summa 4,819,733: 78.

Kredit.

Balans frän år 1872:

311,759: 55.

Skulder .

Transport 311,759: 55.

— 211

Transport 311,759: 55.

Utgifter:

Pensioner......................

Begrafningshjelp..................

Aflöning......................

Hyresmedel.....................

Expensmedel.....................

Onera och reparationer...............

Anmärkningsprocent................

Uppbördsarvode ..................

Afkortning och restitution............

491,040: —

12,360: —

17,650: —

1,175: —

1,658: 28.

428: 41.

46: 17.

1,050: 65.

610- 22. 526,018: 68.

Balans till år 1874:

Tillgångar:

Kontant behållning i Riksbanken

Utlånta medel......................

Fastighets taxeringsvärde...............

Förskott........................-

Fordringar................ 75,654: 96.

d:o bristen i kreditivet..... 17,587: 32.

2,863: 17.

3,839,300: 10.

45,000: -1,550: —

93,242: 28. 3,981,955: 55.
Summa 4,819,733: 78.

B) Fyllnadskreditivet.

Debet.

Balans från år 1872:

Tillgångar..................................... 48,793: 06.

Uppbörd:

Nionde liufvudtitelns extra ordinarie anslag för fortfarande
tillämpning af nu gällande pensionsstater för arméns

befäl och tjenstemän................... 260,000: —

Besparade pensioner...................... 7,956: 23. 267,956. 23.

Balans till år 1874:

..... 50,717: 34.

Summa 367,466: 93.

Skulder

212 —

Kredit.

Balans från år 1872:

Skulder...................................... 50,922: 71.

Utgifter:

Pensioner............................. 270,410: 86.

Exl>e“ser............................. 1,1; 270,421: 36.

Balans till år 1874:

Tillgångar:

Kontant behållning i Riksbanken...........

Fordringar........................

261: 20,
45,861: 66.

46,122: 86.

Summa 367,466: 93.

C) Medel, anslagna till militärenkors ock barns pensionerande.

Debet.

Balans från år 1872:

Tillgångar..................................... 7,416: 78.

Upphörd:

Nionde liufvudtitelns ordinarie anslag.................... 37,500: —

Summa 44,916: 78.

Kredit.

Utgifter:

Pensioner............................. 36,791: 17.

Gratifikationer.......................... 231: 50.

Ersättning till civilstatens pensionsinrättning........ 103: 50.

Annonskostnad och bokbindning............... 63: 35. ^

Balans till år 1874:

Tillgångar: kontant behållning......................... 7,727: 26.

Summa 44,916: 78.

- 213 —

Amiralitets krigsmanskassa!!.

A) Pensions fonden.

Debet.

Balans frän år 1872:

Tillgångar.................................... 1,164,760: 39.

Uppbörd:

Statsbidrag:

Af Nionde hufvudtitelns anslag till Amiralitetskrigsmanskassan
. . . 38,225: —

„ d:o extra d:o till embetsoch
tjenstemäns pensionering
.......... 74,455: 13.

„ d:o d:o till gemenskapens

pensionering....... 38,738: 75. j 51 418- 88

Leverering från Lotsverk^....... 3,500: —

Intressemedel ........................ 51,874

Förverkade båtsman slöner................

Årliga avgifter.....................

Pensions- d:o ........................ 20,914

Lönebesparingar......................

Balans till år 1874:

Skulder:

154,918:	88.
51,874:	83.
922:	38.
3,837:	88.
20,914:	95.
Ib:	01.
. 41,643:	50.
. 74,250:	62.
1,421:	43.
. 16,118:	22.

232,543: 93.

133,433: 77.

Summa 1,530,738: 09.

Kredit.

Balans från år 1872:

Skulder

..... 126,509: 69.

Transport 126,509: 69

Transport 126,509: 69.

Utgifter:

Pensioner åt embets- och tjensteman . . .

Dito till gemenskap............

Löner till kassans embets- och tjensteman

Arvoden till dito...............

Nådår och begrafningshjelp........

151,550: 74.
66,900: 50.
9,300: —
1,800: —
1,492: 69.

231,043: 93.

Tillgångar:

Kontant behållning:

Hos kassören i Karlskrona
„ ombudet i Stockholm

Balans till år 187å:

23,518: —
1,698: 02.

Utlånta medel jemte upplupna räntor
Fordringar................

25,216: 02.
1,145,471: 26.
2,497: 19.

1,173,184: 47.

Summa 1,530,738: 09.

B) Gratialfonden.
Debet.

Balans från år 1872:

Tillgångar

1,143,189: 60.

Uppbörd:

Statsbidrag:

Af Nionde hufvudtitelns anslag till Amirali -

tets krigsmanskassa!!......... 8,070: —

Leverering från Kongl. Förvaltningen af

sjöärendena............... 1,905: —

Dito från Kongl. Arméförvaltningen . . 6,675: —

Intressemedel.......................

Saköresmedel.......................

Gratialsafgift........................

Tomtören...........................

Extra inkomst.......................

16,650: —

51,936: 73.

1,876: 25.

22,646: 48.

168: 43.

36: ~ 93,313: 89.

Balans till år 1874:

Skulder:

Outtagna gratial m. m.................. 3,708: 64.

Amorterade lånebelopp.................. 79,736: 56.

Transport 83,445: 20. 1,236,503: 49.

— 215 —

Transport

Till matrosers in. fl. gratialsinrättning.........

„ Kommendör Blomstedts pensionsinrättning . . . .

83,445: 20. 1,236,503: 49.
7,061: 68.

18,472: 78. 108)979. 66.

Summa 1,345,483: 15.

Kredit.

Balans från år 1872:

Skulder

Utgifter:

Gratial till enkor och barn
Nådegåfvor till dito ....
Gratifikationer till dito . . .
Inqvarteringspenningar . . .

Arvoden ...........

Extra utgifter........

103,514: 63.

81,975: 90.
358: 50.
4,448: 40.
276: —
525: —
1,595: 61.

89,179: 41.

Balans till år 1874:

Tillgångar:

Kontant behållning:

Hos kassören i Karlskrona....... 34,908: 40.

„ ombudet i Stockholm . ...... 1,668: 68.

Utlånta medel jemte upplupna räntor

Fordringar.................

Kassans fastighet.............

Hemmanet Krokstorp.........

36,577: 03.
1,084,370: 31.
1,550: 55.
9,601: 12.
20,690: 10.

1,152,789: 11.

Summa 1,345,483: 15.

Tillgångar

Handelsflottans pensionsanstalt.

Debet.

Balans från år 1872.

Förvaltnings- Pensions kostnadsfonden

fonden.

...... 149,038: 10. 129,018: 98.

Transport 149,038: 10.

Summa.
278,057: 08.

129,018: 98.

278,057: 08.

216

Uppbörd:	Transport	149,038:	10.	129,018: 98.	278,057: 08.
Statsanslag.........				81,000: —	81,000
Böter............			_	204: 79.	204	79.
Återburna pensioner . . .		—	—	263: 34.	263	38.
Räntor...........		8,302:	52.	8,494: 16.	16,796	64.
Kapitalvinst.........		80:			80
Bidrag från förvaltningskostnadsfonden	—	—	2,560: —	2,560	—
	Sgr	8,382:	52.	92,522: 29.	100,904	81.

Balans till år 1874:

Skulder: outtagna pensioner...... — 246: 67. 246: 67.

Summa 157,420: 62. 221,787: 94. 379,208: 56.

Kredit.

Balans från år 1872:

Skulder................... — 33: 33. 33: 33.

Utgifter:

Arvoden.................. 3,800: — — 3,800: —

Hyror................... 494: 31. — 494: 31.

Expenser................. 318: 65. — 318: 65.

Bidrag till pensionsfonden....... 2,560: — — 2,560: —

Pensioner...................— 72,585: 08. 72,585: 08.

Sgr 7,172: 96. 72,585: 08. 79,758: 04.

Balans till år 1874:

Tillgångar:

Kontant behållning.......... 3,245: 11. 1,806: 77. 5,051: 88.

Utlånta medel............. 143,216: 50. 143,780: — 286,996: 50.

Räntefordran.......... ■ . . 3,786: 05. 3,582: 76. 7,368: 81.

Sgr 150,247: 66. 149,169: 53. 299,417: 19.

Summa 157,420: 62.

221,787: 94.

379,208: 56.

217 —

Statens jern vägstrafiks pensionsinrättningar.

A) Pensionsinrättningen.

Debet.

Balans från år 1872:

Tillgångar..................................... 71,849: 23.

Uppbörd:

Bidrag från statens jernvägstrafikmedel

Delegares bidrag:

Betroaktivafgifter............... 1 788: _

Årsafgifter ................... 34,158: 21.

Uppflyttningsafgifter..............12,319: 20.

Rånte vinst

Kredit.

82,851: 32.

48,265: 41.

Ä872:_ ^: 136,989: 61.
Summa 208,838: 84.

Utgifter:

Pensioner.......................

Omkostnader för tryckning m. m.........

Restitution............

324: 67.
97: 97.
16: 90.

439: 54.

Balans till år 1874:

Tillgångar:

Kontant behållning i Stockholms enskilda bank.....

URänta medel.....................

Fordringar:

hos statens jern vägstrafik......... 14,499: 42.

upplupna men ej förfallna räntor .... 1,992: 44.

22,249: 94.
169,657: 50.

16,491: 86. 2Q8,399: 30.
Summa 208,838: 84.

Iiev. Ber. 1815 nu g fiende Statsverket.

— 218 —

B) Enke- och pupillkassa!!.

Debet.

jBalans från år 1872:

Tillgångar..................................... 161,243: 86.

Uppbörd:

Delegares bidrag:

Inträdesafgifter................. 33,772: 63.

Årsafgifter................... 49,813: 93.

Upptiyttningsafgifter.............. 18,936: 03. 102^522: 59.

Böter............................... 2,454: 98.

Afkastning af jordstycken................... 10,393: 51.

För försålda tillvaratagna effekter............... 2,962: 16.

„ förvaring af tillvaratagna men återfordrade effekter . 116: 23.

y försäljnings- och annonseringsrättigheter........ 3,037: 88.

„ försålda gångbiljetter................... 1,920: —

„ dito makulatur..................... 677: 34.

Gåfvor............................... 1,932: 36.

Atkastning af egendomen Läreda............... 100: —

Räntevinst..........................■ 8,723: 17.

Diverse inkomster........................ _17(h 09. 135^016: 31.

Balans till år 1874:

Skulder...................................- - - - 42,530: 09.

Summa 338,790: 26.

Kredit.

Balans från år 1872:

Skulder......................... ............. 50,852: 30.

Utgifter:

Pensioner............................. 2,901: 68.

Omkostnader för tryckning m. m............... 80: 98.

Restitutioner........................... 88: 87. 3,071: 53.

Transport 3,071: 53.

— 219 —

Transport 3,071: 53.

Balans till år 1874:

Tillgångar:

Kontant behållning i Stockholms enskilda bank..... 12,046: 28.

Utlånta medel....................■ . . . . 257,301: 17.

Fordringar:

hos statens jernvägstrafik......... 10,628: 92.

upplupna men ej förfallna räntor m. m. 3,882: 73. J4 5H; 65.

Egendomen Läreda, inköpspriset.............. 1,000: —

Inventarier........................... 7: 33- 284,866: 43.

Summa 338,790: 26.

Folkskolelärarnes pensionsinrättning.

Debet.

Balans från år 1872:

Tillgångar..................................... 695,629: 11.

Inkomster:

Statsanslag............................ 30,000: —

Ordinarie pensionsafgifter................... 54,152: 55.

Extra dito ................... 1,869: 34.

Rån temedel............................ 37,788: 80.

Kapitalvinst vid inlösen af obligationer ........... 3,520: — ^7 330- 69

Balans till år 1874:

Skulder: outtagna pensioner.......................... 26,382: —

Summa 849,341: 80.

Kredit.

Balans från år 1872:

Skulder...................................... 15,442: 75.

Transport 15,442: 75.

— 220 —

Utgifter:

Kreditivafgift i Riksbanken.................. 150:

Förvaltningskostnader...................... 1,320: 61.

Arvoden till ledamöter, tjensteman och vaktbetjente .... 5,500: —

Pensi°ner............................. 4^004^ 48>975;36

Balans till år 1874:

Tillgångar:

Kontant behållning i Riksbanken...........

Utlånta medel.....................

Fordringar........................

2,347: 53.

758,085: —

24,491: !6. 784>923; 69.
Summa 849,341: BO.

Vid 1850 — 1851 års riksdag beviljade Rikets Ständer å Nionde hufvudtiteln,
såsom ersättning för mistade löneinhållningar (upphörda vakans- och liggetids besparingar
m. in.) ett anslag af 5,000 riksdaler banko eller 7,500 kronor, hvilka sedermera
vid 1861 års riksdag fördelades sålunda, att till

Civilstatens pensionskassa utgingo....................kronor 2,245;

Arméns d:o d:o .................... „ 4,639

Amiralitets krigsmanskassan d:o .................... 615

Summa kronor 7,500

50.

Genom särskild! nådigt bref af den 11 Juni 1853 förordnade Kong!. Maj:t,
att derutöfver skulle till Civilstatens pensionskassa, såsom ersättning för upphörda
vakans- och liggetidsbesparingar, utgå från allmänna besparingarne å

Andra hufvudtiteln
Fjerde

Sjette „

Sjunde

Åttonde

kronor 1,743: —

„ 322: 50.

„ 3,075: —

„ 1,309: 50.

535: 50.

Tillsammans kronor 6,985: 50.

Genom nådigt bref af den 30 Mars 1853 förordnades derjemte, att för samma
ändamål skulle utgå till Arméns pensionskassa:

af allmänna besparingarna å Fjerde hufvudtiteln.........kronor 12,745: 50.

och af anslaget till artilleriet..................... „ 1,635: —

Summa kronor 14,380: 50.

— 221

Och genom nådigt bref af den 18 Januari 1853 bestämdes slutligen, att till
Amiralitets lerig smanslcassan skulle af allmänna besparingarne å Femte hufvud titeln
anvisas derför behöflig! belopp, hvilket sedermera utgått med 1,905 kronor.

Då det vill synas mindre lämpligt, att för samma ändamål från skilda håll
anvisas ständiga medelstillgångar, af hvilka likväl blott en del äro synliga i riksstaten,
få Revisorerne hemställa, huru vida det ej vore mera öfverensstämmande med god
ordning och förenklad räkenskapsår ing, om samtliga ofvan nämnda medelstillgångar
sammanfördes såsom anslag under Nionde hufvudtiteln, och att således de nu derstädes
befintliga anslagssummorna ökades med dem, som härflyta från allmänna besparingarne,
o. s. v.

Sammandrag öfver utbalanserade tillgångar och skulder till år 1874,

omförmälda

Statsanslaget till reparationer å Stockholms slott in.

fl. för de Kongl. höfvel! upplåtna byggnader ....
Anslaget till brandväsendet och yttre lyshållningen vid

Kongl. slottet och Arfprinsens palats . . .-.....

Drottningholms och Svartsjö Kongl. lustslott.....

Gripsholms slott......................

Ulriksdals d:o........................

Daga lustslott och park..................

Strömsholms slott......................

Kongl. Fångvårdsstyrelsen:

a) Fångvårdsanslaget.................

b) Anslaget till vård och underhåll af läns- och

kronohäkten...............■.....

c) extra anslaget till fängelsebyggnader:

Do) till härads- och stadsfängelser........

2:o) till uppförande af ett nytt straffängelse i

Karlskrona.....................

3:o till nya fängelsebyggnader efter cellsystemet
4:o) till inrättande inom Nya varfvet vid Göteborg
af ett straffarbetsfängelse.........

Kongl. Utrikesdepartementet:

a) Kabinetskassans inkomster och utgifter......

b) Anslaget till underhåll af svenska kronans egendom
i Konstantinopel samt

svenska kyrkan i Fonden..............

<) Konsulsfonden.....................

Kongl. Arméförvaltningen.................

„ Förvaltningen af sjöärendena. ..........

„ Lotsstyrelsen ....................i

Transport

T i 1 1 -

Kontant behållning		Fastighetei värden.		Behållning af inventarier m. m.	Behållning af spanmål m. m.
6	91				_
768	29					__
602	98	—	—	—	—	—	—
156 39	72 87	—	—	28 219,480	09 74	—	—
94,859	18
3,686	47	—	—	—	—	—	—
498	05	—	—	—--	—	—	—
128 11,541	38 33	—	—	—	—	—	—
62,147	88	—	—	—	—	—-	—
80,455	50	—	—	—	—	—	—
3,786	16
9,864	21	—	—	—	—	—	—
519,996	62	—	—	—	—	—	—
504,435	32		—	—	—	—	—
130.179	79	—	—	—	—	—	—

1712 3,157 66 --|—| 219,508,83)---]—

223

enligt de i revisionsberättelsen intagna tabeller öfver bär nedan
räkenskaper.

gång	a	r.
Behållning i							Anmärkta						Skulder.
		Uti ån ta		Utestående				poster och
af bergs-						Förskott.				Fordringar.		Summa.
		medel.		Uppbörd.				proprie-
effekter.								balanser.
1 i							_					6	91	85,000	—
												768	29	—	—
											—	602	98	3,000	—
			__	___						610	73	767	45	---	—
				___							—	—	—	1,006	77
					_						—	39	87	1,110	88
j —	—	—	—	—	—	1,380	—	—	—	—		1,408	09	24	33
	--	—	—		—	27,204	79	7,209	78	352,053	29	700,807	78	700,807	78
												3,686	47	6,490	98
•—	—	—	—		—	---	—	—	—	—	—	498	05		—
								__			_	128	38		_
—	—	—	—	-—	—	— —	—	—	—	—	—	11,541	33	—	—
	—		-	—	—	—	—	—	—	—	—	62,147	88	—	—
—	—	-—	—	—	—	—	—	—	-	—	—	80,455	50	—	—
												3,786	16
	_										—	9,864	21	—	—
	—	8,370	1-	—	—	—	—	—	—	1,999,608	30	2.527,974	92	2,475	—
	—	—		—	--	1 882,080	—	—		2,153,594	29	3,540,109	61	—	—
—	—	—		j__	—	398,239	95	—	—	—	—	528,419	74	—	—
—	1-	\| 8,370	I-	1 —	i-	\| 1,308,904,74	7,209 78	, 4,505,866,61! 7,473,013	62\| 799,915,74

— 2 24

							T i 1	1
					Behållning	Behållning
	Kontant		Fastigheters
					af inventarier	af spanmål
	behållning.	värden.
					m. m.		m. m
Transport	1,423,153	66	!		219,508	83
Statistiska tabellkommissionen:
a) Redovisning för ordinarie anslaget . . .	794	83
b) d:o för tillfälligt anvisade medel . . . .	214	25	—	—	— -	_	__
Kongl. General-landtmäterikontoret:
Redovisningen för bötesmedel........	3,666	40
Stockholms städs kronoräkenskaper och länens lands-
böcker...............	2,638,877	70	—	—	118	37	—	—
Ofverståthållare-embetets räkenskaper:
'' a) Depositionsmedel.............	35,967	70
b) Statsverkets bidrag till aflöning af krono-
uppbördsverket..............	416	49
Styrelsen öfver allmänna väg- och vattenbyggnader .	7,088	11
Skiften och afvittringar........	98	31
Statens jernvägsbyggnader..........	281788	39			16,644,809 12 873 077
Statens järnvägstrafik.............	32l’ö75	81			16 17
Ultima landtbruksinstitut.........	1,064	29			188,084	76
Anslaget till uppförande af ett boningshus för elever
vid d:o............
Alnarps landtbruksinstitut.......	558	30	322,879	36	170,208	74
Kongl. Landtbruksakademien:
a) Akademiens hufvudbok......	7.215	01	195,920	60	158,347	92
b) Redogörelsen öfver schäferimedlen......	222	50
c) Dito för stamholländerimedlen......	357	50
d) Dito för medel, anslagna till fiskeri försök	__
Stuteriöfverstyrelsen och stuterierna . . .	11 644	83
Teknologiska institutet.........	lX272	70
Tekniska skolorna.....	1R726	24
Navigations- d:o.......	«T 1 o!	1 1
Handels- och sjöfartsfonden..........	/Ufi’71 rJan
Bränvinskontrollbyrån........	i	->	—		—	—	—
Transport	5,213,537,96\|	518,799 96,	30,254,154,95\|	—	—

225

gång	a	r.
Behållning af bergs-effekter.	Utlånta medel.		Utestående Uppbörd.	Förskott.		Anmärkta poster och proprie- balanser.	Fordringar.	Summa.		Skulder
—	—	8,370	1 1_	—	—	1,308,904	74	7,209	78	4,505,866	61	7,473,013	62	799,915	74
												794	83
												214	25	—	—
—	—	—	—	—	—	—	—	—-	—	—	—	3,666	40	—	—-
6,295	76	209,156	97	13,703,895	31	894,477	96	19,34)3	97	555,839	23	18,027,965	27	2,831,671	60
—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	35,967	70	—	—
												416	49
---	—	—	—	,--	—	30,435	22	—	—	—	—	37,523	33	—	—
—											—	98	31	—	—
—.—	—	—	—	—	—	175,265	69	— —	—	1,500	—	17,103,363	17	8,957	47
—	—	—	—	__	—	142,320	50	—	—	481,959 96 13,818,933	44	38,154	36''
—	—	6,120	—	—	—	2,721	68	—	—	8,292	69	206,283	42	116,579	60
—	—	—	—	—	—	—		—						2,721	68
						_			"	13,922	40	507,568	80	58,786	76
		267,550				303	56			24,312	18	653,649	27	75,354	53
—	—	11,400	—	—		— —	—	—	—	5,281	79	16,904	29	112	50
—	—	36,400	—	—	—	——	—	. ——	—	11,288	68	48,046	18	—	—
—	—	---	—	—	—	—	—	—	—	—	—		—	303	56
—	—	—	—	—	—	583	52	— --	—	28,137	41	40,365	76	8,831	51
—	—	11,064	—	——	—	—	—	—	—	68	55	23,405	25	—	—
—	—	39,641	25				—				—	51,367 49	1,383	79
----	—	570	68	—	—	—	—	—	—	—	—	8,689 79	83	59
—	—	1,680,492	65	—	—	—	—	—	-	122,551	36	2,249,759 91	—	—
—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	32	03
6,295,76 Rev. Ber. It	2,270,765,55,13,703,895.31] ?75 angående Statsverket.	2,555,012 87\|	26,513 75:	5,759,020	86 60,307,99697,	3,942,888 72 29

226

Transport

Rikets ekonomiska kartverk:

Redogörelsen för allmänna ekonomiska karteverket
D:o för ekonomiska karteverket i Norrbottens
län......................

Anslaget till de geologiska undersökningarne .....

D:o till de nya jordeböckernas afslutande och

granskning.......................

Kong! Statskontoret...............■ ■ ■

„ Myntverket.....................

Anslaget till omkostnader för kontrollverket......

Kong!. Kammarrättens aktoratsräkning.........

„ Öfverintendentsembetet..............

„ Postverket......................

„ Tullverket......................

Kongl. Skogsstyrelsen:

a) Reservationsanslaget till skogsväsendet......

b) Fonden för boställsskogars indelning till regelbunden
hushållning................ •

c) Anvisade medel till bestridande af kostnader för

undersökning rörande elfrensuings- och strömbyggnadsarbeten
i Norrbottens län........

d) D:o till bestridande af kostnader för undersökning
af kronans ek- och furuskogar.......

e) D:o till renskrifning, expenser m. fl. utgifter . .

Kongl. Skogsinstitutet...................

Skogsskolorna........................

Elektriska telegrafverket:

l:o) Anslagsmedel...................

2:o) Underhållsmedel..................

Kong! Teatrarne......................

Kongl. Teaterns arbetares och betjentes sjuk- och

begrafningskassa.....................

Transport

Till -

Kontant behållning.		Fastigheters värden.	Behållning af inventarier m. m.	Behållning af spanmål m. m.
5,213,537	96	518,799	96	30,254,154	95	—	—
1,500	67	—	—	—	—	—	—
1,596	62	—	—	—	—	—	—
5,369	68	—	—	--	—	—	—
4,054	39	—	—	—	_	—	—
2,806,411	99	—	—	—	—	—	—
28,292	17	180,460	65	88,930	91	—	—
126	97		—		—	—
14,212	53	—	—	—	—	—	—
1,011,313	30	—	—	—	—	—	—
65,394	67					''
5,767	25	—	—	—	—-	—	—
1,000	—	—	—	—	—		—
350	_	—					—
250	01	—	—	•--	—	—	—
502	61	——	—	—	—	—	—
52	94
98	41
243,667	67	—	—	—	—	—	—
70,851	65	--	—	—	—	—	—
247	91	—		—	—	—	—
9,474,59950	699,260,61	-30,343,085,86!--	—

— 227

g a n g a r.

Behållning
af bergseffekter.

Utlånta

medel.

Utestående

Uppbörd.

Förskott.

Anmärkta
poster och
propriebalanser.

Fordringar.

Skulder.

Summa.

6,295

76 2,270,765

55 13,703,895

4,193 42
3,685,389 69

4,043,390

7,979 26

189,453

2,555,012 87

3,468,219 90

26,513

— 13,538 06

23,050 —
09

20,90214

50.245150

31,871,82
3,000

10,16920

197,72188

5,759,020

7,795,404

383,860 55
15,780 46
136,071169
2,407,079 25

86 60,307,996

1,500

1,596
5,369

4,054
10 18,125,599
3,983,073
126
383,860
43,531
1,180,604
2,859,648

103,770 74

1,074

88,831

1,656 49

130,440

31,871

4,000

350

250

502

1,172

332,499

70,851

3,942,888

10,809,097

3,617,323

52,149 90

522,342U
710,567 06

82,03938

20,52199

37178
1,194 38

471

106

10,834
129,279

]3,695,878,87| 6,364,401,73,13,901,327,66> 6,115,594,79| 234,404,83,16,692,549,96,87,521,103,71,19,847,039,18

— 228 —

	Till-
					1 Behållning.	Behållning
	Kontant		Fastigheters
					af inventarier.	af spanmål
	behållning.	värden.		m. m.		m. m.
Transport	9,474,599	40	699,260	61	30,343,085	86	—
Nationalmuseum..........	2.661	72
Konsistorierna och elementarläroverken .	154.689,66	__
Upsala Kongl. universitet........	54,451	60	122,535				__
Lunds d:o d:o ........	19 509	fiS
Karolinska mediko-kirurgiska institutet . .	1,252 96
Kongl. och Hvitfeldtska stipendiefonden . .	3,845i 71	___
Seminarium för bildande af lärarinnor	10 959 08
Folkundervisningens normalskola......	288 13			15,600
Kongl. Gymnastiska centralinstitutet ....	4 421 65
Kongl. Sundhetskollegium.........	17 506 55
Allmänna barnbördshuset.......	3,550 51	200,000		7,500
Veterinärinstitutet...........	5 091 75
Veterinärinrättningen i Skara......	572	86
Svenska akademien ..............	1,429	02	—	—	—
Kongl. Vetenskapsakademien:
Ko) Anslaget till Naturhistoriska riksmuseum .	4,038	01			612,509	29
2:o) (Kriga åt akademien anslagna medel . .	12 419	42
Kong!. Vitterhets- Historie- och Antiqvitetsakademien	665	22
Kongl. akademien för de fria konsterna. . . .	4,546	10	___
„ Musikaliska akademien........	1 925	12
Allmänna institutet för dötstumma och blinda .		• 275,750		24,120	46
Kongl Seratimerlasarettet .......	8,214	56	33,300	75
Allmänna hospitals- och barnhusfonden . .	38.594	42	2,152M0	36	350,640	18	48,197	50
Hospitalsbyggnaden å Hisingen.........	9 fi8ul95			501	°9
Drottninghuset..........	252	57	37,500		395	24
Danviks hospital...........	23 335	96		K AOK	14
Stockholms allmänna barnhus.......	17,335	69	646.468		17,711	06	0^±a 0
Domkyrkorna...........	17 868	05			192,449	84
Riddarholmskyrkan........	135	61
Bibelkommissionen...........	272	86
Anslaget till arbetet “Scriptores rerum Suecicarum
medii sevi“............	1 641	27
Redogörelserna för expensmedel och diverse anslag .	8,437	16	__
Civilstatens pensionsinrättning............	16,364 27	—		—	-	—

Transport] 9,907,160,82] 4,166,844.72,31,564,51322] 53,622,64

229

gång	a	r.												Skulder.
Behållning af bergs- effekter.	Utpanta medel.	Utestående Uppbörd.	Förskott.	Anmärkta poster och proprie- balanser.	Fordringar.	Summa.
3,695,878	87	6,364,401	73	13,901,327	66	6,115,594	79	234,404	83	16,692,549	96	87,521,103	71	19,847,039	18
—	—	-								3,000	_	5,661	72
—	—	3,552,503	—	—	—	—	—	—	—	264,532	99	3,971,725	65	418,967	79
—	—	1,480,725	10	—	—	118,831	97	—	—	64,951	83	1,841,495	50	1,830,516	60
—	—	1,190,723	61	—	—	1,102	80	—	—	4,514	28	1,208,850	37	123,727	12
—	—	—	—								—	1,252	96	—	—
—	—	137,122	50	—	—	—	—	—	—	5,009	14	145,977	35	—	—
—	—	—	—	—	—	400	—	—	—	2,462	50	13,821	58	—	—
—	—	86,681	—	—	—	—	—	—	—	1,637	31	104,206	44	—	—
—	—	—	—	—	—	—	—	---	—	—	—	4,421	65	—	—
—	—	3,750	—	—	—	8,030	55	—	—	225	—	29,512	10	9,647	88
—	—	178,850	-	—	—	—	—	---	—	594	07	390,494	58	13,579	90
—	—-	—	—	—	—	—	—	—	—	----	—	5,691	75	—	—
• ——	—	20,050	—	—	—	—	—	—	—	—	—	20,622	86	—	—
				—	—	—	—	—	—	—	—	1,429	02	—	—
—				___	_					791	62	617,338	92	4,829	63
—	-—	—	—	—	—	O O	—	—	—	3,000	—	15,519	42	599	62
—	—	18,004	75	--	—	—	—	—	—	—	—	18,669	97	4,523	18
---	—		—	—	—	—	—	—	—	—	—	4,546	10	—	—
—	—	—	—	—	—	— —	—	—		___	—	1,925	12	___	—
—	—	291,827	23	—	—	1,000	—	—	—	7,296	44	599,994	13	178,623	44
—	—	1,150,760	15	—	—	45	50	•--	—	3,373	90	1,195,694	86	1,195,694	86
—	—	427	09	—	—	26,239	72	52	41	239,105	07	2,855,286	75	16,790	56
—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	3,185	54	—	—-
—	—	154,072	50	—	—	—	—	—	—	9,469	38	201,689	69	4,124	15
—	—	35,611	—	—	—	—	—		—	13,483	06	77,855	16	13,296	37
—	—	1,498,847	93	—	—	—	—	—	—	82,725	98	2,263,088	66	694,383	39
—	—	367,478	88	—	—	—	—	—	—	20,096	26	597,893	03	139,567	51
—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	---	—	135	61	—	—
		—	—	—	—	—	—	—	—	——	—	272	86	—	—
—	—	---										1,641	27		—
—	—	—									—	8,437	16	4,903	81
	—	6,270,573	56	_ ______ ___________	—	173 95	---	—	17,837	68	6,304,949	46	11,226	25

3,695,878,87,22,802,410 03113,901,327j66| 6,271,519 28] 234,457,2417,436,656j47i no,034,390,95,24,512,041,24

— 230

Till

Transport

Arméns pensionskassa:

aj Kassans hufvudbok.................

b) Fyllnadskreditivet..................

c) Medel, anslagna till militärenkors och barns pensionerande
.......................

Amiralitets krigsmanskassan:

a) Pensionsfonden....................

b) Gratialsfonden....................

Handelsflottans pensionsanstalt..............

Statens jern vägstrafiks pensionsinrättningar:

A) Pensionsinrättningen................

B) Enke- och pupillkassa^...............

Folkskolelärarnes pensionsinrättning...........

Kolonien S:t Barthélemy.................

Kontant behållning.	Fastigheters värden.	Behållning af inventarier in. m.	Behållning af spanmål m. m.
9,907,160	82	4,166,844	72	31,564,513	22	53,622	64
2,863	17	45,000				__
261	20	—	—	—	—	—	—
7,727	26						—
25,216	02
36,577	03	30,291	22	—	—	—	—
5,051	88	—	—..	—	—	—	—
22,249	94					___	_
12,046	28	1,000	—	7	33	—	—
2,347	53	—	—	—	—	—	—
407	13						—

Summa, 10,021,908,26, 4,243,135,94,31,564,520,50! 53,622,64

— 231 —

gång	a	r.
Behållning af berga- effekter.	Utlånta medel.		Utestående Uppbörd.	Förskott.		Anmärkta poster och proprie- balanser.	Fordringar		Summa.		Skulder.
3,695,878	87	22,802,410	03	13,901,327	66	6,271,519	28	234,457	24	17,436,656	47	110,034,390	95	24,512,041	24
		3,839,300	10			1,550				93,242	28	3,981,955	55	234,161	17
—	—	—	—	---	—	---	—	—	—	45,861	66	46,122	86	50,717	34
—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	7,72-7	26	—	—
		1,145,471	26							2,497	19	1,173,184	47	133,433 108,979	77
—	—	1,084,370	31	—	—	—	—	—	—	1,550	55	1,152,789	11	66
—	—	286,996	50	—	—	—		—		7,368	81	299,417	19	246	67
		169,657	50							16,491	86	208,399	30
—	—	257,301	17	—	—	—	—	—	—	14,511	65	284,866	43	42,530	09
—	—	758,085	—	—	—	—	—	—	--	24,491	16	784,923	69	26,382	_i
—	—	—	—	—	—	1,246	65	—	—	—	—	1,653178	600	97

3,695,878.87,30,343,591,87,13,901,327,66 6,27 4,315,93 234,457,24.17,642,671 63,117,975,430.59.25,109,092 911

282

På sätt vid de tre sist förflutna årens statsrevisioner egt rum, få Revisorer^
tiar nedan meddela ett sammandrag öfver kostnaderna för de komitéer, för hvilTca
utgifter blifva i räkenskaperna för revisionsåret affärda.

Komitén för utarbetande af förslag till ny katekes:
åren 1869—1872 af anslagen till elementarläroverken och folkunder -

visningen ............................ 6,964: 96.

år 1873 af anslaget till elementarläroverken......... 1,908: 85.

„ „ „ „ „ folkundervisningen.......... 1,908: 85. jo 782- 66

Komitén för revision af 1686 års kyrkolag:

åren 1869—1872 af 8:de hufvudtitelns allmänna besparingar 10,436: 24.
år 1873 af 2:dra d:o d:o d:o 4,577: 34.

» » „ 8:de d:o d:o d:o 3,247: 90. jg^öl: 48.

Komitén för revision af låroverksstadgan:

åren 1870—1872 af anslaget till elementarläroverken . . . 15,589: 72.

år 1873 af dito till dito.................... 2,500: — 4 g Qgg. yg

Komitén för granskning af matematiska och naturvetenskapliga läroböcker
:

åren 1870 — 1872 af anslaget till elementarläroverken . . . 12,982: 49.

år 1873 af dito till dito.............,....... 1,038: 50- ^4 020- 99

Vapen- och befästningskomitén, enligt Kongl. brefvet den 20 December
1867:

åren 1869—1872 af 4:de och 5:te hufvudtitlarnes anslag till rese -

och traktamentspenningar samt extra utgifter ...... 24,293: 77.

år 1873 af 4:de hufvudtitelns anslag till extra

utgifter....................... 800: —

af 5:te dito dito till dito........... 200: — 4 qqq. _

Komitén för utarbetande af nytt fältförvaltning sreglemente:

åren 1870—1872 af 4:de hufvudtitelns anslag till extra

utgifter............................. 6,235: 09.

år 1873 af dito dito till dito.................. 925: —

25,293: 77.

7,160: 09.

Komitén för reglering af häradshöfdingarnes löneförmåner:
år 1873 af 2:dra hufvudtitelns allmänna besparingar . . .

4,071: 40.

Komitén för vetenskapliga undersökningar rörande sillfisket vid Sveriges
vestra kust:

år 1873 af besparingarne för jordbruket.................. 1,700: —

Transport 99,380: 11.

— 233

Transport 99,380: 11.

Komitén för utredning af åtskilliga läroverks sammanförande till en
teknisk högskola:

år 1873 af 6:te hufvudtitelns anslag till extra utgifter......... 1,200: —

Komitén för utarbetande af förslag till ny förordning om mantalsskrifningars
förrättande:

år 1873 af 7:de hufvudtitelns allmänna besparingar........... 899: 37.

Komitén för uppgörande af förslag till nytt reglemente för tjenstgöringen
samt hushållningen och redovisningen under sjöexpeditioner
:

år 1873 af 5:e hufvudtitelns allmänna besparingar...... 540: —

af d:o d:o rese- och traktamentspenningar 283: 50. 323.

Komitén för utarbetande af förslag till befrämjande af en ordnad och
förbättrad skogshushållning i Norrland:

.år 1873 af extra anslaget till ersättande af åtskilliga utaf Kong!.

Statskontoret förskottsvis bestridda utgifter............... 10,504: 69.

Summa 112,807: 67.

Rev. Ber. 1875 angående Statsverket.

— 234

Öfver kostnaderna för åtskilliga allmänna verk och inrättningar hafva Revisorerne,
i likhet med hvad under de fem nästlidna åren egt rum, låtit upprätta ett
sammandrag, hvilket, under enahanda erinran som år 1870, pag. 346, blifvit framstäld,
här nedan meddelas:

Justitiestats-expeditionen:

Af ordinarie anslaget .... 20,200: —

„ 2:dra hufvud titelns allmänna
besparingar, vi kariatsarvoden.

.... 308: 33. ^Qg. gg

Justitierevisions - expeditionen:

Af ordinarie anslaget .... 120,800: —

„ 2:dra hufvudtitelns allmänna
besparingar, vi kariatsarvoden.

.... 2,544: 45. ^3 344. 45

„ dito anslag till skrifmaterialier och expenser,
ved m. m....................

143,852: 78.
8,232: 62.

152,085: 40.

Konungens högsta domstol:
Ordinarie anslaget . .

129,600: —

Justitiekansler s-expeditionen:

Ordinarie anslaget..................... 16,400: —

Af 2:dra hufvudtitelns anslag till skrifmaterialier och

expenser, ved in. m................... 728: 55. ^

Svea hofrätt:

Af ordinarie anslaget ..................

,, 2:dra hufvudtitelns anslag till skrifmaterialier och
expenser, ved m. in.................

165,233: 34.

6,988: 40.

172,221: 74.

Krig sho fr ätten:

Ordinarie anslaget.................... 12,241: 50.

Af 2:dra hufvudtitelns allmänna besparingar, vikariats arvoden.

....................... 300: _

„ 2:dra dito anslag till skrifmaterialier och expenser,

ved in. m. ...................... 746: 55.

„ 4:de hufvudtitelns allmänna besparingar....... 1,800: —

Transport 15,088: 05.

— 235 —

Transport 15,088: 05.

Af 4:de hufvudtitelns anslag till rese- och traktan:ents -

penningar............. 1,368: 75.

5:te dito anslag till rese- och traktaments penningar.

........... 900: —

Fångvårdsstyrelsen:

Af ordinarie anslaget.................... 50,656: 79.

„ förslagsanslaget till fångars vård och underhåll, förvaltningskostnader
.................. 6,793: 03.

Utrikesdepartementets expedition:

Ordinarie anslagen...................... 41,700: —

Af anslaget till skrifmaterialier samt extra utgifter . . 23,452: 04.

Civildepartementets expedition:

Ordinarie anslaget...................... 45,600: —

Extra anslag till arvode åt ett biträde vid de kommunala
ärendenas beredning och expedierande . . . 1,800: —

Af 6:te hufvudtitelns anslag till skrifmaterialier och

expenser, ved in. m.................. 5,963: 13.

„ dito anslag till extra utgifter, gratifikationer .... 450: —

„ dito besparingar, vikariatsarvoden . . 418: 75.

arvode........ 1,400: — j ^8- ^

Bränvinskontrollbyrån :

Af anslaget till kontrollen å bränvinsförfattningarnes tillämpning:

Aflöning......................... 7,500: —

Expenser m. m..................... 1,039: 60.

Kommerskollegium:

Af ordinarie anslaget.................... 57,566: 66.

Från manufakturfonden, till aflöning .......... 22,383: 33.

Af 6:te hufvudtitelns anslag till skrifmaterialier och

expenser, ved in. m................... 17,200: 36.

Statistiska centralbyrån:

Aflöning åt byråns embete- och tjenstemän 15,750: —

Arvoden åt tillfälliga biträden in. in. . . . 14,250: — oq qqq. _

Af inte hufvudtitelns anslag till skrifmaterialier och

expenser, ved m. m.................. 2,351: 75.

„ dito besparingar, aflöning åt tillfälliga biträden . . 2,000: —

17,356: 80.

57,449: 82.

65,152: 04.

55,531: 88.

8,539: 60.

97,150: 35.

34,351: 75.

— 236

General-landtmäterikontoret:

Af anslaget till aflöning in. in............... 29,958: —

„ 6:te hufvudtitelns anslag till skrifmaterialier och

expenser, ved m. m................... 3,559: 39.

„ dito allmänna besparingar, vikariatsarvode...... 145: 83. gg ggg. 22

Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader:

Af extra ordinarie anslaget till aflöning......... 19,900: —

Till expenser, af extra anslaget till undersökningar och

expenser för allmänna arbeten............ 1,725: 54. 21 625- 54

Finansdepartementets expedition:

Af ordinarie anslaget.................... 37,908: 34.

„ 7:e hufvudtitelns anslag till skrifmaterialier och

expenser, ved m. m................... 4,717: 08.

„ dito dito till extra utgifter, arvoden......... 1,000: —

„ dito allmänna besparingar, dito ......... 1,550: — 45,175; 42.

Kammarkollegium:

Af ordinarie anslaget.................... 116,575: —

„ 6:te hufvudtitelns anslag till skrifmaterialier och

expenser, ved m. m................... 4,264: 38.

„ dito dito till extra utgifter, vikariatsarvoden..... 798: 22.

Extra anslaget till nya jordeböckernas upprättande

och granskning..................... 14,492: 60. 43g; 20

Statskontoret:

Af ordinarie anslaget.................... 87,033: 33.

„ 7:de hufvudtitelns anslag till skrifmaterialier och

expenser, ved in. in................... 6,226: 10.

„ dito dito till extra utgifter, vikariatsarvoden .... 550: — 93,809: 43.

Mynt- och kontrollverken:

Ordinarie anslaget till aflöning .............. 18,700: —

Omkostnader för kontrollverket.............. 1,486: 12. 20,186: 12.

Kammarrätten:

Af ordinarie anslaget.................... 122,373: 09.

„ 7:de hufvudtitelns anslag till skrifmaterialier och

expenser, ved m. m................... 4,915: 21.

„ dito dito till extra utgifter, vikariatsarvoden m. in. 5,082: 15. ^32 370- 45

237 —

Öfverintendentsembetet:

Af ordinarie anslaget.............._ • _.....

„ 7:e hufvudtitelns anslag till skrifmaterialier och

expenser, ved m. m...................

„ dito besparingar, vikariatsarvode...........

24,800: —

1,230: 46.
46: 88.

26,077: 34.

Skogsstyrelsen:

Af anslaget till skogsväsendet:

Aflöning åt styrelsen...................

Till extra kanslibiträden och expenser........

7:de hufvudtitelns besparingar, till tjenstebiträden .

19,400: —
3,500: —
2,000: —

24,900: —

Ecklesiastikdepartements expedition:

Ordinarie anslaget...................... 52,800: —

Af 8:de hufvudtitelns anslag till skrifmaterialier och

expenser, ved m. ................... 13,299: 69.

„ dito allmänna besparingar, vikariatsarvoden .... 780: 21. 60,379. 99.

Riksarkivet :

Ordinarie anslaget.....................

Af 8:de hufvudtitelns anslag till skrifmaterialier och
expenser, ved m. ....................

20,040: —

2’196: 57'' 22,236: 57.

Kongl. biblioteket:

Ordinarie anslaget.................... 15,850: -—

Af 8:de hufvudtitelns anslag till skrifmaterialier och

expenser, ved m. m.................. 2,595: —

„ dito dito till extra utgifter, arvoden......... 500: —

„ dito allmänna besparingar, dito ......... 800: —

19,745: -

Sundhetskollegium:

Af ordinarie anslaget.................... 35,627: —

„ 8:de hufvudtitelns anslag till skrifmaterialier och

expenser, ved m. m................... 7,542: 01.

„ dito besparingar, vikariatsarvoden.......... 573: 43.

Extra ordinarie anslaget till löneförbättring....... 10,850: —

54,592: 44.

— 238 —

Vid granskning af åtskilliga verks och inrättningars räkenskaper hafva Revisorerne
funnit desamma blott innehålla redogörelser för en del af de statsanslag, som
till deras upprätthållande utgå. Detta har exempelvis varit fallet med Musikaliska
akademiens och Karolinska institutets räkenskaper o. s. v. Vid andra verk och inrättningar
hafva visserligen redogörelserna för statsanslagen varit fullständiga, men
deremot uppgift saknats på de öfriga medelstillgångar, härrörande från donationer,
jordegendomar o. s. v., som till deras upprätthållande förefinnas. Äfven om Revisorernes
granskningsrätt ej kan anses sträcka sig till alla sistnämnda slags tillgångar, äro dock
dessa ofta så nära sammanbundna med inrättningarnes ekonomiska ställning i sin
helhet, att en fullständig öfversigt af densamma ej genom redovisningen för statsanslaget
allena kan erhållas. Så är t. ex. förhållandet med Karolinska institutet, Vetenskapsakademien
o. s. v.

Revisorerne få derför hemställa till Riksdagen, huru vida icke skål vore för
handen att, till vinnande af fullt tillförlitlig kännedom om allmänna verks och inrättningars
ekonomiska ställning, underdånig anhållan hos Kongl. Maj:t gjordes, att dessa
till Statsrevisionen årligen måtte inlemna fullständig redovisning ej allenast för de statsanslag,
de åtnjuta, utan äfven för de inkomster, hvilka från andra håll kunna dem
tillflyta.

Vid granskningen af Statsverkets räkenskaper hafva Revisorerne funnit en icke
ringa svårighet uppkomma derigenom, att de särskilda verkens och inrättningarnes räkenskaper,
. särdeles de störres, äro uppstäda efter olika metoder. Likaså äro hänvisningarne
till verifikationerna icke alltid så tydliga och i ögonen fallande, som önskligt
vore. En följd häraf blir, att eu första gången tjenstgörande revisor merendels måste
tillsätta en längre del af revisionstiden för att uppfatta de föreliggande räkenskapernas
beskaffenhet, och äfven om han häri slutligen lyckas med afseende å ett verk, står
lian ej sällan lika främmande, då ett annat verks räkenskaper skola till granskning
företagas.

Dessa omständigheter i förening med den korta revisionstiden och den ringa
kontinuitet, som förefinnes inom revisionspersonalen, bidraga i ej ringa mån att gorå
levisionsarbetet mindre fruktbringande, än som blefve händelsen, om samtliga verks
och inrättningars räkenskaper fördes efter samma norm, och om hänvisningarne till
\ erifikationerna alltid på ett fullt tydligt sätt vore införda i hufvud böckerna. Revisorerne
kunna ej bedöma de svårigheter, som möjligen kunna uppresa sig mot nyssnämnda
likartade uppställning af räkenskaperna, men som de äro öfvertygade om den
störa lättnad för och ökade vinst af revisionsarbetet, som härigenom skulle uppstå,
hemställa de till Riksdagen, huru vida ej åtgärder skulle kunna vidtagas till vinnande
af det antydda syftemålet, hvithet äfven i fiffigt synes lända till åvägabringande af
god ordning i afseende på statens räkenskapsföring.

De af Revisorerne, enligt hvad ofvan förmälts, företagna besök vid allmänna
verk och inrättningar utom hufvudstaden hafva verkstälts af delegerade, i det Herrar

— 239 —

Adlersparre, Grefve Taube och Mankell besökt straff- och arbetsfangelserna vid Norrköping,
Landskrona och Malmö, samt de öfriga besöken företagits af Herrar Lind af
Hageby, Grefve Lewenhaupt, Sven Nilsson, Andersson och Danielson.

Reservation anförd af Herrar Grefve Gyldenstolpe och Svedberg, lätt. K.

Inom hufvudstaden hafva Revisorerne besökt Centralbangården, Posthuset, Teknologiska
institutet, Bergsskolan, Slöjdskolan och Lärarinneseminariet å Norrmalm.

Inom Central bangården hafva de funnit fyra större våningar i byggnadens norra
och södra delar upplåtna åt stationsföreståndaren, trafikdirektören inom första distriktet
och tvänne öfverdirektörer, åt de båda senare likväl mot hyra, uppgående
till 10 procent af inredningskostnaden — den sistnämnda för båda våningarne tillsammans
beräknad till 5,000 kronor — och med vilkor att våningarne skola utrymmas,
om Trafikstyrelsen af dem skulle komma i behof. Byggnadsstyrelsen förhyr särskild
lokal i ett hus midt emot Centralbangården.

Inom Posthuset är en större våning 2 trappor upp på 10 rum, tambur och
kök upplåten åt Generalpostdirektören. I (ifrigt vill synas, som om ritningen till Posthuset
blifvit uppgjord af en; med embetsverkets behof mindre förtrogen person, enär
den andra våningen utgöres af en för tjänstgöringen inom verket mindre lämplig s. k.
entresolvåning med små, låga och bristfälligt ventilerade rum, der likväl en stor del
af Postverkets personal sysselsattes.

Inom Teknologiska institutet upptagas tvänne större våningar i södra flygeln
af öfverdirektören och läraren i kemi, samt i Bergsskolan öfverstå våningen af föreståndaren.

Inom Slöjdskolan finnes ingen boställsvåning, hvaremot inom Lärarinneseminariet
med tillhörande normalskola, der elevernes utrymme synes vara nog mycket
begränsad!, en våning upptages af rektor och en af föreståndarinnan.

Ehuru Statsrevisorerne icke tilltro sig att bedöma, om och i hvad mån behofvet
af vissa embetsmäns ständiga närvaro nödvändiggör boställsvåningar, vill dock synas,
som om de sistnämnda på liera ställen utan olägenhet skulle kunna inskränkas, och
det derigenom vunna utrymmet lämpligare användas för verkets eller inrättningens
ändamål. Äfvenledes torde blifva behöflig!, att vissa grunder uppställas i afseende
på bostadsvåningars tilldelande, så väl emedan anspråken på deras åtnjutande synes
vara i tillväxande, som emedan de måste anses såsom ett i riksstaten vanligtvis icke
uppförd! lönetillägg, af hvithet åtskilliga embetsman komma i åtnjutande, under det
andra deraf äro i saknad. Genom allt för störa våningar nödvändiggöres dessutom
ej sällan, i andra hänseenden ett öfverflöd, som ej torde stå i öfverensstämmelse med
flertalets lönevilkor.

Särskild anmälan af Herr Grefve Gyldenstolpe, lutt. L.

— 240 —

För de uti denna berättelse förekommande sifferuppgifters öfverensstämmelse
med räkenskaperna äfvensom för deri intagna tabellers riktighet är den vid Revisionen
anstälde kamererare ansvarig.

Uti de hos Revisorer^ förda protokoll omförmälas de meningsskiljaktigheter,
hvilka vid ärendenas behandling under donna revision förekommit, hvarjemte, der
sådant äskats, anmälda reservationer blifvit denna berättelse bifogade.

Stockholm den 15 Oktober 1875.

A. Adlersparre.

P. Sjöbring.
M. Lewenhaupt.
A. Andersson.

Nils Oyldenstolpe.
Th. Svedberg.

J. Mankell.

A. P. Danielson.

Axel Lind af Hageby.
A. Tanke.

Sven Nilsson.

L. J. Fahlander.

M. Nordlindh.

— 241

Reservationer.

l:o. Vid berättelsen angående Gripsholms slott.

af Herr Grefve Gyldenstolpe:

Lätt. A.

“Enär Revisionen förklarar sig “val inse", att hvad om skogseffekters försäljning
under hand vid Gripsholms lustslott år 1874 församlade Revisorer anmärkt “icke
kunnat under det nuvarande revisionsåret föranleda någon rättelse“ och härtill kommer,
att berörde anmärkning icke blef af Riksdagen godkänd, har jag ej funnit skal förekomma
att ånyo framställa yrkande i nämnda hänseende. För (ifrigt linnés, mig
veterligen, ingen föreskrift,'' att virke vid de Kongl. lustslotten skall å auktion försäljas,
ej heller är visadt, att staten tillskyndats någon förlust genom dylika skogseffekters
försäljning under hand".

Häruti instämde Herran Sjöbring och Svedberg.

2:o. Vid berättelsen angående Fångvårdsstyrelsen.

Af Herr Sven Nilsson:

Ritt. B.

"Då jag ej kunnat biträda den af Revisionen uttalade åsigt, att den kost, som
bestås våra fångar, icke skulle vara tillräcklig, har jag deremot velat inlägga min
reservation. Den föda, som enligt utspisningsstaten af den 9 November 1861, hvilken
ännu lärer tillämpas, skall af hvar fånge åtnjutas, synes mig nemligen i alla hänseenden
vara rikligare och bättre än den, som den fattige, ärlige arbetaren i vanliga
fall kan förskaffa sig och sin familj, under det att den sistnämndes arbete torde vara
fullt ut lika ansträngande som fångens. Erhålla verkligen fångarne göda födoämnen
till den myckenhet, som i ofvannämnda spisordning är bestämd, torde någon anmärkning
i afseende å födans tillräcklighet ej skäligen kunna göras. Är åter förhållandet
motsatt, sa att portionerna af en eller annan anledning blifva mindre, än de rätteligen
höra vara, då är detta ett fel, som ej beror på spisordningen och hvithet bör af
vederbörande genast och utan Revisionens mellankomst rättas. Att åter en jemnare fördelning
. af kosten, så att fångarne bekomme den i flera mål, skulle vara att föredraga
framför nu varande utspisningssa#, vill jag ej bestrida; och får jag i Girigt hänvisa
till hvad i Stats-Utskottets vid sistlidne riksdag under N:o 15 afgifna, åt Riksdagen
godkända utlåtande finnes vara i frågan anfördt".

Rev. Ber. 1875 angående Statsverket.

— 242 —

:3:o. Vid berättelsen angående Arméförvaltningen.

Åt'' Herr Sjöbring (§ 3):

lätt. C.

“Enär den fråga, hvarom donna framställning handlar, enligt hvad deri vidlyftigt
omförmäles, redan för flera år sedan varit framdragen till Riksdagens bedömande,
och de skäl, på grund af livilka Riksdagen då ansett det anmärkta förhållandet icke
höra till någon åtgärd föranleda, fortfarande äro gällande, har jag ej kunnat deltaga
i pluralitetens beslut att å ny o å donna fråga fästa Riksdagens uppmärksamhet".

Af Herr Mankell, som yrkade, att vid § 6 skulle fogas ett tillägg, så tydande:

Litt. D.

“Af ofvan anförda tabell framgår, att besparingarne å de bestämda anslagen
sällan till fullo blifvit anlitade, hvadan på flera hufvudtitlar betydliga och alltjemt tillväxande
behållningar uppkommit. Vid detta förhållande och då Kongl. Maj:t i de
ordinarie anslagen till extra utgifter, hvilka äfven delvis lemnat icke obetydliga behållningar,
äfven har medelstillgångar till bestridande af behof likartade med dem, som
hittills blifvit fyllda med nyssnämnda besparingar, vill synas, som om ettdera de förra
borde indragas eller också besparingarne å de bestämda anslagen, likasom de å förslagsanslagen,
genom Statskontoret inlemnas till Riksgäldskontoret. Skulle anslagen
till extra utgifter möjligen befinnas otillräckliga, kunna de ju förhöjas, men att för
samma eller likartade behofs fyllande hafva tvänne olika slags medelstillgångar torde
vara mindre lämpligt. “

4:o. Vid berättelsen angående Trafikstyrelsen.

Åt Herr Sjöbring:

lutt. E.

«Då de i dessa §§ vidrörda förhållanden icke framgå ur räkenskaperna, ej
heller ur andra handlingar, som varit Revisionen tillgängliga,

då de klandrade anordningarne icke uppgifvas hafva hittills haft något menligt
inflytande på jernvägstrafikens ordentliga bedrifvande, utan endast förmodas komma
att framdeles förorsaka större eller mindre missförhållanden;

så och då jag i allmänhet icke anser det vara Revisionen fullständigt att befatta
sig med jemförelsevis obetydliga detaljfrågor rörande allmänna verks organisation,
än mindre att hemta anledning till sina framställningar och anmärkningar allenast af
hörsagor eller att söka stöd för desamma blott uti gissningar och förmodanden om
hvad som framdeles kan inträffa, men som likväl möjligen ej kommer att inträffa,
har jag ej kunnat deltaga uti de anmärkningar, som bär blifvit framstähhvt

Häruti instämde Herr Grefve (}y Iden stolpe.

Af Herr Svedberg:

lutt, E.

«Då jag anser det i allmänhet icke vara Statsrevisionens uppgift att inlåta sig
i de förvaltande verkens detaljer så långt, som bär skett, eller att påpeka, huru göromålen
för den underordnade'' personalen höra ordnas, och jag dessutom finner mig i

243

saknad af den grundliga kännedom angående förhållandena uti här förevarande fall,
som skulle erfordras, för att derpå grunda ett säkert omdöme, har jag icke kunnat
biträda Revisorernes framställning i hvad den angår Jernvägstrafikstyrelsen.“

5:o. Vid berättelsen angående stuterierna.

Af Herrar Grefve Gyldenstolpe, Lind af Hageby och Svedberg (§ 3):

lutt. G.

“Då, enligt hvad Stuteri-öfverstyrelsen i utlåtandet öfver 1874 års Revisorers
likartade anmärkning upplyst, samma förhållande, som föranledt försäljningsprovisionen
för försålde hästar vid Ottenby utgå med 6 procent, fortfarande egen rum samt auktionsförrättaren,
genom hvilken medlen i stuteriets kassa indrifvas, desamma inbetalar
efter 3 månader i stället för efter, det vanliga, ett års förlopp, hafva vi ej kunnat
dela den af Revisionen framstälda åsigt.“

Af Herr Lind af Hageby (§ 6):

Ditt. H.

“I (ifrigt instämmande uti Revisionens utlåtande angående Fly inge stuteri, bär
jag ej ansett mig kunna fålla bestämdt omdöme öfver der befintliga fullblodshästars
lämplighet eller olämplighet för sitt ändamål.11

Häruti instämde Herr Grefve Lewenhaupt.

Af Herr Sven Nilsson, som yrkade, att senare delen af Revisorernes yttrande
i § (i skulle erhålla förändrad lydelse, i öfverensstämmelse med följande förslag:

Ditt. I.

“I enlighet med Revisionens----------mindre lämpliga. Nyss

nämnde hingst, hvilken kostat 9,000 kronor, skall vid inköpet, enligt hvad nu upplystes,
varit i ett ganska otillfredsställande skick, och under sådana omständigheter vill
det synas, som borde åtminstone, innan ett sä kostsamt köp afslutits, frågan om
djurets tjenlighet, att till förbättrande af hästafveln användas, varit med full visshet
afgjord. Så lärer emellertid ej varit förhållandet, och då så väl hingsten som ofvannämnda
efter honom fallna föl syntes Revisorerne för det afsedda ändamålets befrämjande
föga lämpliga, torde anledning till anmärkning mot ifrågavarande utgift ej saknas.

Arealen af den till stuteriet anslagna, mot arrende upplåtna egendom jutgöres
enligt eu från Kongl. Kammarkollegium erhållen uppgift för närvarande af:

Valleberg med Slättängen ................. 672,7 4 tunnland

Dahlhy.............................867,2 4 _

Tillsammans 1,539,9 8 tunnland.

Härför erlägges under innevarande år i arrende:

3,628 kött hafre, motsvarande efter 1873 års markegångstaxa...... 6,058: 76.

3,570 otur hö „ „ „ „ „ 8,639: 40.

1,660 „ halm „ „ „ „ » 1,909: —

Kontanta..................................... 5,750: —

Summa Kronor 22,357: 16.

244 -

eller något mer än 14 kronor 50 öre tunnlandet. Dessutom är en betydligare jordrymd,
af omkring 800 tunnlands vidd, till stuteriets eget bruk upplåten, och både
skörden å stuteriets ängar innevarande år lemnat en behållning af 3,779 centner hö.
Etter hvad Revisorerne inliemtat, lemnas ängarnes afbergning medelst auktion till den
eller dem, som derför bjuda största mängd af hö, hvadan naturligen en betydlig del
af ängarnes afkastning ej kommer stuteriet till godo.

Af ofvanstående framgår, att utom det stuteriet tilldelade statsanslag, 5,340
kronor, och de inkomster inrättningen har från de skånska hushållningssällskapen, har
afkastningen åt omkring 2,300 tunnland särdeles bördig och fördelaktigt belägen jord
erfordrats för vård och underhåll af 80 a 90 hästar, af hvilka dessutom eu del ej
hefanns i tillfredsställande skick. Då tydligt är, att ett mycket gynsammare resultat,
än som nu är fallet, herde kunnat vid stuteriet ernås, hafva Revisorerne velat å förenämnda
förhållanden fasta Riksdagens synnerliga uppmärksamhet. “

ö:o. Vid uppgiften om de af Revisorerne företagna resor.

Af Herr Grefve Gyldenstolpe.

Ditt. Ii

“Enär de för Revisionens resor till Norrköping, Malmö, Landskrona, Lund,
Alnarp, Flyinge och Skara anförda motiven ingalunda varit af natur, att jag kunnat
finna nämnda resor åt behofvet påkallade, har jag ej med min röst kunnat bidraga
till Revisionens derom fattade beslut. Jag vågar dessutom ifrågasätta, huruvida det
är med Revisionens uppgift och ändamål öfverensstämmande företaga andra inspektionsresor,
än de, som af granskningen af revisionsårets räkenskaper kunna direkt föranledas,
synnerligast som dylika resor, enligt min åsigt, i icke oväsentlig män störande
ingripa i den knappt tilltagna tiden för revisionsarbetet.

Då jag således icke i dessa resor deltagit, har jag ej heller biträdt de särskilda
framställningar, som äro af resorna föranledda. “

Häruti instämde Herr Svedberg.

7:o. Vid berättelsen angående besök vid Centralbangården, Posthuset ni. m.

Ditt. L.

Af Herr Grefve Gyldenstolpc, som anmälde att han icke deltagit i dessa besök -

— 245 —

Kiksniiirskalksembetets

underdåniga utlåtande i anledning af
Riksdagens Revisorers anmärkningar vid
Stockholms, Drottningholms och Gripsholms
slotts räkenskaper för år 1873.

Sedan Eders Kongl. Maj:t uti nådig remiss af den 22 sistlidne Oktober anbetält
Riksmarskalksembetet att inkomma med underdånigt utlåtande i anledning
af hvad uti remissen bifogade, bårhus återgående transsumt af Riksdagens senast
församlade Revisorers berättelse öfver verkstad granskning af statsverkets med dertill
hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1873 förekommer
rörande Stockholms, Drottningholms och Gripsholms slott,

har Riksmarskalksembetet infordrat yttranden i ämnet af ej mindre Chefen
för Eders Kongl. Maj:ts hofförvaltning, än Ståthållareembetet på Drottningholms och
Intendenten på Gripsholms slott, samt får, efter det desamma numera inkommit, underdånigst
anföra:

beträffande anmärkningen vid räkenskapen öfver statsanslaget till Stockholms
slott och öfriga för den Kongl. hofhållning en upplåtna byggnader: att, efter hvad
Chefen för hotförvaltningen upplyst, det anmärkta förhållandet föranledts deraf, att
i redogörelsen för Arffurstens palats det ifrågavarande beloppet, 7,911 kronor 47 öre,
blifvit oriktigt upptaget såsom “uppbörd från hotförvaltningen“ i stället för såsom
“leverering från redogöraren af anslaget till reparationer å Stockholms slott", och äfven
öfverfördt till 1874 års redogörelse; men att behörig rättelse kommer att iakttagas
uti redogörelsen för innevarande år;

beträffande anmärkningen vid Drottningholms och Svartsjö slott: att Ståthållareembetet
i anledning deraf upplyst, “att som arrendeåret räknas från midfastan
det ena till samma tid det andra året, och arrendebeloppet skall erläggas
innan arrendeårets utgång, det någon gång inträffat, att arrendet ingått under
räkenskapsåret före arrendeårets slut, att uti medelsräkenskapen alltid linnés utsatt
om arrendet levererats in natura eller blifvit betaldt med penningar; att
den ena hälften af nu ifrågavarande anmärkta arrende ingått år 1872 och tinnes
då redovisad i persedelräkningen; att om något arrendebelopp, vid slutet af det
räkenskapsår, under hvilket arrendeåret gått till ända, varit obetaldt, hvithet ej inträffat
på åtminstone de sednaste 30 åren, det ovilkorligen blifvit balanseradt i penningevärde;
samt att i följd häraf debiterade arrenden kunna finnas i endast tvänne
kalenderårs räkenskaper;"

Och har Ståthållareembetet tillika förklarat, “att, på det Revisorerne hädanefter
må få alldeles klart för sig, hvar de arrendebelopp, som levererats i så god tid
under arrendeåret, att de upptagits i räkenskapen kalenderåret före arrendeårets utgång,
kunna igenfinnas, sådant skall uti härefter afgifvande årsräkenskaper blifva
särskild t antecknadt;“ samt

beträffande anmärk,ningen vid Gripsholms slott: att Intendenten åberopat hvad
han anfört i anledning af samma anmärkning vid 1872 års räkenskap, eller att, då
större partier af samma slags virke, t. ex. ved eller timmer, skolat å offentlig auktion

— 246 —

försäljas, efterfrågan ofta visat sig så ringa, att priserna blifvit oskäligt nedtryckta,
och skogseffekterna måst försäljas till underpris, samt att det derföre ansetts fördelaktigare
att afyttra en del af virket under hand.

För egen del har Riksmarskalksembetet, som redan sistlidne år förklarat sig
anse den af Intendenten på Gripsholm då afgifna, med ofvanstående lika lydande
förklaring vara med verkliga förhållandet öfverensstämmande, icke något att erinra
vid eller tillägga till hvad öfriga vederbörande, på sätt bär förut förmäles, upplyst
och anfört; öfverlemnande till Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning, huruvida Eders
Kongl. Maj:t må finna skäligt anbefalla, att den ved eller det virke, som kommer
ifråga att vid Gripsholm afyttras, ovilkorligen skall å offentlig auktion försäljas, utan
afseende å den större inkomst, som genom försäljning under hand kunde komma
slottskassa.n till godo; i hvilket fall Riksmarskalksembetet dock underdånigst hemställer,
att, derest vid sådan auktion å skogseffekter icke göres anbud, som Intendenten
kan anse antagligt, Eders Kongl. Maj:t måtte i nåder tillåta, att samma effekter
må under hand försäljas, under förbehåll likväl, att försälj ningsbeloppet icke
får understiga det vid auktionen erbjudna.

Stockholm den 26 November 1875.

G. A. SPARRE.

W. von Schoults.

Kongl. Fångvårdsstyrelsens

underdåniga utlåtande med anledning af
Riksdagens Revisorers framställning i
fråga om fångvården.

Medelst nådig remiss den 30 sistlidne Oktober å den af senast församlade
Revisorer afgifna berättelse angående verkstad granskning af statverkets jemte dertill
hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1873, bär Eders Kongl.
Maj:t an befäl! Fångvårdsstyrelsen att, med anledning af hvad samma berättelse i
fråga om fångvården innehåller, afgifva underdånigt utlåtande; och får Styrelsen denna
nådiga befallning härmed fullgöra.

Uti § 1 af förenämnda berättelse yttra Revisorer^, att, då de uti läns- och
kronohäktena intagne fångars arbeten, hvaraf inkomsten för år 1874 uppgått till
103,036 kronor 22 öre, väl i främsta rummet tillhörde staten, det syntes anmärkningsvärd!,
att icke någon del af ifrågavarande inkomst vore afsedd att komma
statsverket till godo.

Med anledning häraf får Styrelsen till eu början erinra, att i den angifva
summan är inräknad jemväl inkomsten för arbeten, verkställa af fängelse- och ransakningsfångar,
på hvilken inkomst, som år 1874 uppgick till 11,554 kronor 91 öre,
något anspråk från statens sida icke lärer kunna göras, då, enligt lagens stadgande,

— 247 —

häktad person, äfvensom den, hvilken undergår fängelsestraff, icke må till arbete
tvingas, utan det beror på hans fria vilja att arbete förrätta.

Hvad åter angår inkomsten af straffärbetsfångarnes arbeten, får Styrelsen anföra,
att straffarbete inom läns- och kronocellfängelserna förekommer först år 1855,
sedan genom Kongl. förordningen angående ansvar för stöld, snatteri och rån den 4
Maj nämnda år blifvit stadgadt, att den, som efter samma förordning till straffarbete
dömdes, skulle, då strafftiden ej ölverstege 6 månader, insättas i läns- och kronocellfängelse
att der hållas till det arbete, hvarå tillgång funnes, hvilket stadgande
genom Kongl. förordningen angående straffarbetes och fängelsestraffs verkställande i
enrum, den 21 December 1857, utsträcktes till alla till straffarbete på 2 år och kortare
tid dömde personer.

Under åren 1855 och 1850 gjordes vid åtskilliga af de nya cellfängelserna
försök att sysselsätta strafiärbetsfångarne med Renligt arbete för fångvårdens räkning
och på dess förlag; men det visade sig snart, att fångarnes sysselsättande på detta
sätt, deraf den behållna inkomsten under nämnda två år utgjorde endast 250 kronor,
i ekonomiskt hänseende icke medförde någon vinst, utan i allmänhet skulle leda till
en icke obetydlig utgift, särdeles för besörjandet af vidlyftiga detalj bestyr, såsom anskaffandet
af rudimaterie!'' och instrumentalier, redovisningen och kontrollen deröfver
in. in., och hemstälde Styrelsen derföre uti underdånig skrifvelse den 6 Juni 1850,
att, till undvikande af ökad kostnad för fångvården och rubbning af det ensamhetsoch
tystnadssystem, som i cellfängelserna borde vara rådande, arbetena inom dessa
fängelser, utan fångvårdens betungande med någon utgift derför, måtte få verkställas
helst, under behörig kontroll af fängelsedirektören, för enskildes rökning, eller, der
sådant icke läte sig gorå, på fängelsedirektörens förlag, samt att arbetsinkomsten
måtte få fördelas mellan fången, fängelsedirektören och vaktbetjeningen; och har i
öfverensstämmelse med dessa allmänna grunder, hvilka genom Kongl. brefvet den 20
påföljande Augusti vunno nådigt godkännande, arbetena inom läns- och kronocellfängelserna
under den derefter förflutna tiden varit ordnade. 1 sjelfva verket bereddes
härigenom direktören och vaktbetjeningen icke någon ny inkomst, emedan jemlikt
Kongl. Maj ds nådiga bref den 24 November 1840 Styrelsen egde dels att hos Kongl.
Maj:t anmäla direktör, som medelst införande af tjenliga arbeten bland fångarne
samt i öfrig!, i sitt kall ådagalagt synnerlig omtanka m. m., till erhållande af förhöjning
i det bestämda årliga aflöniugsarvodet, dels att tillägga vaktbetjent, som, jemte
uppfyllande af sina pligter i (ifrigt, med flit och skicklighet undervisat fångarne i
tjenliga arbeten, ända till 200 kronor årligen, eller samma belopp, hvartill vaktbetjentes
aflöning då uppgick.

I fråga om fördelningen af inkomsten å straffärbetsfångarnes arbeten har intill
slutet af år 1873 den föreskrift varit gällande, att en tredjedel kommit fången till
godo, en tredjedel tillfallit direktören, såsom godtgörelse för hans omtanka och besvär
med arbetenas anskaffande, ansvaret och redovisningen derför, samt för tillhandahållandet
och underhåll af inventarier och verktyg m. m. en sjettedel fördelats
mellan de vaktbetjeute, som utöfva!, tillsynen vid arbeten eller eljest dermed hatt
befattning, samt återstående sjettedel! tillgodoförts fängelsets besparingskassa, hvilken
varit afsedd för det angelägna ändamålet att för sådana fångar, som förhållit sig väl
och deraf vore i behof, vid frigifningen underlätta tillfället till försörjning; men sedan
under senare åren arbetsinkomsten vid läns- och kronocellfängelserna visat sig vara
i jemnt stigande, och den direktörerne och vaktbetjeningen tillfallande andel synts
Styrelsen uppgå till högre belopp, än hvarpå de skäligen kunde gorå anspråk, har,
efter dertill erhållit nådigt bemyndigande, Styrelsen från 1874 års början meddelat

— 248 -

den förändrade föreskrift, att, när arbetsinkomsten öfverstege ett belopp af 2,000
kronor, de fängelsedirektörerne och vaktbetjéningen å detta öfverskott tillfallande andelar
skulle utgå med en sjettedel för de förre och en tolftedel för den senare, samt
att den sålunda besparade fjerdedelen skulle tillfalla besparingskassan.

Att de föreskrifter, som sålunda för arbetenas ordnande inom läns- och krouocellfängelserna
blifvit meddelade och Indika afsett att, genom väckandet af förvaltningspersonalens
intresse för fångarnes lämpliga sysselsättande, bereda fången tillgång
på samt håg och lust för arbete, i allmänhet bidragit att i väsentlig mån bäfva de
stora svårigheter, som städse förefunnits att förse cellfångarne med lämpligt arbete,
torde framgå deraf, att inkomsten af cellfångarnes arbeten, som exempelvis under
åren 1860—1864 i medeltal för år uppgick till cirka 22,300 kronor, år 1874, efter
afdrag af den inkomst, ransakning-;- och fängelsefångars arbeten lemnat, utgjorde
91,481 kronor 31 öre, hvilken inkomst fördelats på:

fångarm; med............................... 30,493: 77.

35 fängelseförståndare, med i medeltal 670 kronor på hvarje, med 23,444: 75.
bevakningspersonalen, bestående af omkring 230 personel'','' med i

medeltal 50 kronor på hvar och en, med............ 11,669: 13.

samt besparingskassan med....................... 25,873: 66

Utom det att berörda tillägg i fängelseföreståndares och bevakningspersonalens
eljest knappt tillmätta aflöningsförmåner är alltför be höfligt, torde kunna antagas
art, utan eu sådan sporre att förse fångarne med sysselsättning, arbetet inom dessa
fängelser skulle komma att blifva betydligt inskränkt.

Med förmälan, att vårt fängelseväsen för närvarande befinner sig i ett öfvergångstillstånd
från gemensamhetssystemet till systemet med nattceller, och med framhållande
af det hirra systemets olägenheter och det önskvärda deri, att medel, så fort
tillgångar^ medgifva, beviljas till det nya systemets fullständiga genomförande vid
alla rikets straftängelser -— en mening, hvaruti Styrelsen för sin del så mycket hellre
kan instämma, som, på sätt Styrelsen förut hatt tillfälle i underdånighet uttala, Styrelsens
afsigt varit att, sedan nu pågående byggnadsarbeten blifvit fullbordade och i
den mån statens tillgångar synas sådant medgifva, gorå underdånig framställning
i den af Revisorer^ angifna syftning — yttra Revisorerne vidare, att de föreställa
sig, det äfven under öfvergångstiden åtgärder skulle kunna vidtagas till förminskande
af de värsta olägenheterna af gemensamhetssystemet, exempelvis derutinnan, att vissa
kategorier af brottslingar, såsom mördare, tjuf var, äldre och yngre förbrytare och
försvarslöse, i den mån tillgång på lokaler det medgåfve, hölles åtskilda: och anmärka
Revisorerne i detta hänseende, dels att vid straffängelset i Norrköping fångarne varit
för mycket sammanblandade, fastän ledig lokal fäns för inrymmandet af barnamörderskorna,
som mest deraf syntes vara i behof, och dels att, ehuru det nya natt•
cellfängelset å Nya Varf vet vid Göteborg vore afsedt för yngre, ännu icke oförbätterlige
manlige fångar, sådana fångar understundom insattes i de äldre gemensamhetsfängelserna.

Med anledning häråt får Styrelsen upplysa, dels att icke några för barnamord
dömda Kvinnor förvaras i straffängelset i Norrköping, utan intagas de antingen i del
enkom för detta slags fångar afsmida straffängelset i Göteborg, eller ock, enär sist -

249 -

nämnda fängelse icke lemnär tillräckligt utrymme för dem alla, vid straffängelset å
Norrmalm, der de i särskilda rum förvaras, och dels att straffängelset å Nya Varfvet
vid Göteborg först den 9 innevarande månad af fängelsets direktör anmälts vara till
begagnande färdigt, hvarefter Styrelsen den 12 samma månad genom i Svensk Författningssamling
införd kungörelse förordnat om intagandet derstädes af ej mindre
yngre förbrytare, än äfven sådana, b vilka blifvit dömde för brott, som icke medfört
förlust af medborgerligt förtroende, och hvilka ej heller förut varit för sådant brott
straffade.

Hvad angår särskiljandet af förbrytare efter deras ålder samt förbrytelsernas
beskaffenhet, får Styrelsen upplysa, att lifstidsfångar af mankön intagas i straffängelserna
i Landskrona och Varberg, med iakttagande dervid, att dels pålitlige och ålderstigne,
och dels mera vådliga fångar förvaras inom särskilda lokaler; att alla till
allmänt arbete, i saknad af laga försvar, dömde manspersoner intagas vid särskilda
stationer af kronoarbetskåren; att alla yngre förbrytare äfvensom de, hvilka blifvit
för icke vanärande brott dömde, hädanefter komma att från alla delar af riket försändas
till det nya straffängelset å Nya Varfvet; samt att, bland de till straffarbete
på viss tid utöfver 2 år dömde manlige förbrytare, de yngre, så vidt möjligt, under
nätterna hållas i särskilda logement förvarade.

Af qvinnofångarne åter intagas alla lifstidsfångarne äfvensom de, hvilka blifvit
dömde för stöld, fjerde resan och deröfver, i straffängelset i Norrköping, der jemväl
för de pålitliga och ålderstigna en särskild afdelning är bildad; straffängelset i Göteborg
är afsedt uteslutande för barnamörderskor från rikets södra och vestra delar;
och till straffängelset å Norrmalm försändas dels barnamörderskor från öfriga delar
af riket, att der i särskilda logement förvaras, dels öfriga till straffarbete utöfver 2
år dömda qvinspersoner, och dels slutligen alla till allmänt arbete i saknad af laga
försvar dömda qvinnor, hvilka sistnämnda i särskild afdelning af fängelset förvaras
och med öfriga fångar icke ega någon beröring.

Med anledning af hvad Revisorerne anfört derom, att vid lifstidsfängelset i
Landskrona skulle finnas flera lokaler, hvilka för en ringa kostnad skulle kunna inredas
och hvarigenom ett väl beliöfiigt utrymme vid detta fängelse skulle vinnas, får
Styrelsen meddela, dels att fångantalet vid nämnda fängelse vid den tid, då detsamma
af Revisorerne besöktes, utgjordes af 290 fångar, samt att fängelset är bygd! för en
numerär af 300 fångar, och dels att vid fängelset ingå andra lokaler kunna till
fånglogement inredas, än ett par i det så kallade kronomagasinet befintliga lägenheter,
hvilkas inredning för det angifna ändamålet emellertid skulle vara förenadt
med alltför betydlig kostnad i anseende dertill, att väggarne till donna magasinsbyggnad,
hvilka i så fall behöfde genombrytas, äro uppförda af gråsten och tegel till
en tjocklek af elfva fot.

Den målning Revisorerne i allmänhet framstält af gemensamhetssystemets förderf!
iga verkningar har visserligen i en längesedan förfluten tid haft sin falla motsvarighet
i verkligheten; men om än de väsentligaste olägenheterna af detta system
icke kunna undanrödjas utan med systemet sjelft, har dock genom de i senare tider
vidtagna åtgärder, såsom till beredande af en ständig fångarnes bevakning, såväl natt
som dag, samt cellbyggnaders uppförande för afskiljande af de vådligaste och svåraste
orostiftarne bland personalen, äfvensom införande i allmänhet af en strängare tukt,
förhållandet i betydlig mån förbättrats. Och hafva några anmälande!! om så beskaffad
grym behandling fångarne emellan, som Revisorerne omförmält, icke till Styrelsen
ingått.

Rev. Ber* Ifflö angående Statsverket,

— 250

Då af Revisorerne blifvit omförmäldt, att Landskrona straffängelse saknade
drickbart vatten, ehuru utan särdeles stor utgift sådant skulle kunna dit ledas från
stadens vattenledning, får Styrelsen upplysa, att staden Landskrona först helt nyligen
försett sig med vattenledning, samt att Styrelsen i sammanhang med afgifvandet af
förslag till stat för nästa år hos Eders Kongl. Maj:t gjort underdånig framställning
om beviljandet af erforderliga medel för ifrågavarande vattenlednings utsträckande
till fängelset.

I fråga om den kost, som åt fångarne bestås, yttra Revisorerne, att denna
i allmänhet torde vara ändamålsenlig och tillräcklig för fångar med svagare kroppskonstitution,
eller hvilka icke underkastas svårare arbete, men att den deremot måste
anses otillräcklig för fångar med starkare kroppskonstitution, äfvensom för det störa
flertal, som underkastas hårdare eller strängare arbete, samt att i följd häråt det
blifvit nödvändigt att låta fångar använda någon del af sina intjenta premier till
förbättrande af sin kost.

Ett sådant premiernas användande till kostförbättring syntes emellertid Revisorerne
innebära en orättvisa, som hos fången borttoge öfvertygelsen om straffets
likartade beskaffenhet för alla, enär derigenom det blefve möjligt för dem, som idkade
ett indrägtigare handtverk, eller hade större kroppskrafter, att skaffa sig bättre
föda än de öfrige; och ansåge Revisorerne, att den nuvarande dagportionen, som
syntes väl knapp, bolde så till vida tillökas, att ett frukostmål, som nu saknades,
erlrölles.

Styrelsen, som icke kunnat undgå att finna det anmärkningsvärdt, att Revisorerne,
på samma gång de uttalat den mening, att kosten för fångar med en starkare
kroppskonstitution vore otillräcklig, och att ett frukostmål fördenskull vore af
behofvet påkalladt, icke desto mindre ansett det ligga en orättvisa deri, att desse
starkare byggde fångar blefve i tillfälle att förstärka sin, enligt Revisorernes förmenande,
otillräckliga kost, får meddela, att, sedan Eders Kongl. Näjd genom nådigt
bref den 18 December 1874 anbefalt Styrelsen att taga under öfvervägande, huruvida
icke, till beredande af minskning i fångvårdskostuaderna, någon ändring i nu
gällande utspisningsstat må kunna vidtagas, Styrelsen med anledning häraf infordrat
vederbörande tjenstemäns yttranden, och kommer, efter det försök hunnit anställas
till utrönande af lämpligheten af vissa föreslagna förändringar i nu gällande utspisningsstat,
donna fråga — rörande hvilken af senast församlade Riksdag blifvit ifrågasatt,
huruvida icke den kost, som fångarne bestås, är rikligare och bättre, än som behöfves
— att underställas Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning.

Vidare hafva Revisorerne fästat uppmärksamheten vid eu annan omständighet,
som, enligt deras förmenande, måste minska fångens öfvertygelse om lagens likhet för
alla, försvåra hans förbättring och öka hans fiendtliga stämning mot samhället, nemligen
den olikhet i straff för samma förbrytelse, som uppkommit genom de lindringar
i strafflagens bestämmelser, som under senare tider, och i synnerhet genom Kongl.
förordningen angående itererade tjufnadsbrott den 19 Juli 1872, blifvit införda och
hvilka förändrade bestämmelser, enligt hvad Revisorerne inhemtat, bland fångarne
lära förorsakat mycket missnöje och till och med försvårat ordningens upprätthållande.
Att en fånge, dömd enligt den äldre strafflagen måste försona samma brott med

251 —

flerdubbelt längre strafftid, än en annan, dömd efter den yngre strafflagen, kunde,
enligt Revisorernes mening, icke annat än verka kränkande för rättskänslan; och om
än ett sådant missförhållande efter hand och i mån af de äldre fångarnes afgång
komme att upphöra, blefve under öfvergångstiden orättvisan icke mindre påtaglig.
Ett medel att undvika dess värsta olägenheter syntes Revisorerne vara, att åtminstone
hålla de efter olika grunder dömde fångarne åtskilda i olika lokaler, eller ännu hellre
i olika fängelser, hvarigenom den bittra jemförelsen ej allt för skarpt gjorde sig
gällande.

Hvad Revisorerne sålunda anfört lärer från Fångvårdsstyrelsens sida icke påkalla
annat -yttrande, än dels att den af Revisorerne anmärkta olika strafftillämpningen
torde bero icke blott af lagens föreskrifter, utan jemväl af den olika uppfattning,
som hos domaren vid lagens tillämpning gör sig gällande, och dels att den af
Revisorerne angifna utvägen till undvikande under öfvergångstiden af de häraf framkallade
olägenheterna, att nemligen hålla de efter olika grunder dömde fångarne
åtskilda i olika lokaler, eller ännu hellre i olika fängelser, icke i vidsträcktare mån, än
hvad här ofvan, i afseende å fångarnes särskiljande efter olika kategorier, blifvit
upplyst, för närvarande torde kunna iakttagas.

Slutligen och med anledning af Revisorernes yttrande, att militärpersoner, som,
enligt srtafflagen för krigsmakten, för gröfre subordinationsbrott ådömas straffarbete
utöfver 2 år, instickas bland den gemena förbrytarehopen i gemensamhetsfängelserna,
der de snart förvandlas till förderfvade brottslingar, får Styrelsen upplysa, att då,
enligt gällande lag, förlust af medborgerligt förtroende icke är stadgad såsom påföljd
af subordinationsbrott, samt det nya straffängelset å Nya varfvet vid Göteborg är
afsedt för alla sådana manspersoner, som icke blifvit för vanärande brott dömde, de,
som hädanefter för subordinationsbrott dömas, följaktligen komma att i nämnda
fängelse intagas.

Stockholm den 26 November 1875.

G. FR. ALMQUIST.

VICTOR LJUNGSTEDT. C. GERLE.

C. R. TJlfsax.

— 252 —

Kongl. Arméförvaltningens

underdåniga utlåtande i anledning af
Riksdagens Revisorers anmärkningar vid
Förvaltningens räkenskaper för år 1873.

Genom remiss å Riksdagens sist församlade Revisorers berättelse om verkstad
granskning af statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd styrelse och förvaltning
under år 1873, i hvad Fjerde hufvudtiteln rörer, har Eders Kongl. Maj:t täckts
anbefalla Arméförvaltningen att öfver nämnda del af berättelsen sig i underdånighet
yttra; och får Förvaltningen till åtlydnad häraf, med öfverlemnande af Förvaltningens
civila departements utlåtande öfver de af Revisorerne under § 5 i berättelsen framstälda
anmärkningar, tillika i afseende å öfriga af Revisorerne upptagna frågor, Indika
alla tillhöra Förvaltningens pleni behandling, underdånigst anföra följande:

Enligt § 3 af berättelsen hafva Revisorerne anmärkt, hurusom de funnit anslaget
till Arméförvaltningens aflöning, 123,700 kronor, såväl under räkenskapsåret
som flera föregående år öfverskrida, och att den Överskjutande summan under sjelf va
räkenskapsåret uppginge till 10,600 kronor, hvaraf 9,400 kronor blifvit anordnade från
förenade mötespassevolansfonden till löner och arvoden samt 1,200 kronor från invalidhusfonden
till löneförhöjning åt advokatfiskal in. fl.

Härvid erinra Revisorerne visserligen, att nämnda fråga redan förut varit föremål
för Statsrevisorernes anmärkning, nemligen år 1870 vid granskning af 1868 års räkenskaper,
samt att 1871 års Riksdag, i öfverensstämmelse med dess Statsutskotts utlåtande
i ämnet, funnit anmärkningen icke höra till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Då det emellertid, enligt § 7 mom. 2 af instruktionen för statsverkets Revisorer,
ålåge desse att anmärka och fullständigt utlåtande afgifva, om de funne något
af Riksdagen faststäldt anslag vara öfverskridet eller draget till annat ändamål; och

då, enligt Revisorernes uppfattning, båda alternativen bär inträffat, i det anslaget
till Arméförvaltningen blifvit öfverskridet och mötespassevolansfondens samt invalidhusfondens
medel skulle blifvit dragna från sitt ändamål;

hafva, i anledning häraf och på i (ifrigt andragna skäl, Revisorerne ansett sig
böra, med hänvisning till den af 1871 års Statsutskott verkstälda utredning, det redan
förut anmärkta förhållandet för Riksdagen å nyo anmäla.

I afseende å den summa af 10,600 kronor, som, på sätt Revisorerne anmärkt,
utöfver Arméförvaltningens aflöningsanslag under revisionsåret utgått till aflöning m. m.
vid embetsverket, bör Förvaltningen underdånigst anmäla, att nämnda summa omfattar: dels

från förenade mötespassevolansfonden utbetald aflöning åt 1 revisor och

4 kammarskrifvare öfver stat med tillhopa.................. 6,200: —

samt aflöning å indragningsstat åt f. d. sekreteraren i Krigskollegium
och f. d. adjutanten i Kollega Presidents-expedition med...... 3,200: —

dels ock å invalidhusfonden anvisadt bidrag till aflöning åt Arméförvaltningens
advokatfiskal och till ersättning åt extra biträden med
tillhopa...................................... 1,200: —

Summa Kronor 10,600: —

- 253 -

samt att, sedan f. d. Adjutanten i Krigskollegii Presidents-expedition, Öfverstelöjtnanten
m. m. G. Schiirer von Waldheim år 1874 med döden åtgått, nämnda indragningsstats
utgiftssumma derigenom minskats med 800 kronor årligen.

Hvad åter angår sjelfva anmärkningen, eller med andra ord behörigheten af
omförmälda af Arméförvaltningen bestridda utgifter, så, alldenstund, på sätt ofvan
blifvit omförmäldt, frågan härom, när den förra gången till följd af Statsrevisorernes
år 1870 gjorda framställning var föremål för Riksdagens pröfning, förklarades icke
höra till någon Riksdagens åtgärd föranleda, skulle Arméförvaltningen må hända nu
kunna inskränka sitt yttrande i donna del till att endast hänvisa på nyssnämnda förhållande;
men enär det af Arméförvaltningen den 8 December 1870 i samma fråga
afgifna utlåtande fortfarande eger full tillämplighet — helst, hvad beträffar Eders
Kong! Maj:ts höga rätt att öfver mötespassevolansfonden, enligt Rikets Ständers medgifvande,
fritt disponera, donna dispositionsrätt ingalunda, på sätt Revisorerne efter
1871 års Statsutskott synas hafva antagit, kan i någon mån hafva blifvit inskränkt
genom det vid 1856—1858 års riksdag fattade beslut, att dåvarande Krigskollegii aflöning
skulle helt och hållet från statsmedel utgå — anser sig Förvaltningen nu höra
såsom yttrande i ämnet för sin del i underdånighet åberopa berörda, den 8 December
1870 afgifna utlåtande, sådant det bär finnes i bestyrkt transsumt bifogadt.

I sammanhang med förestående ämne hafva Revisorerne under § 4 i berättelsen
ifrågasatt, huruvida icke den räkenskapsföring, som inom Arméförvaltningen eger
ruin, är alltför vidlyftig och förorsakar onödig omgång och tidsförlust samt nödvändiggör
större antal “embetsman11, än som annars vore behöflig!, i hvithet afseende det
synes hafva fästat Revisorernes uppmärksamhet, att Arméförvaltningens fyra departement
för närvarande redovisa, hvart och ett särskild!) för sina anslag, och att departementena
förskottera och återbetala hvarandra penningar samt i sitt ömsesidiga förhållande
framstå nästan såsom skilda embetsverk. Enligt Revisorernes förmenande
skulle till ej ringa del genom nämnda räkenskapsföring nödvändiggöras inom hvarje
departement ett särskild!) kamererarekontor med 3 å 4 “embetsmän", ehuru, sådant
oaktadt, liknande räkenskaper fördes jemväl å krigskassörskontoret, såväl särskild! för
hvarje departement som för dess egen rökning; och har det synts Revisorerne, som
donna dubbla räkenskapsföring voro mindre behöflig, och att hela Arméförvaltningens
medelsredovisning utan olägenhet skulle kunna sammanföras på ett departement, nemligen
det civila. Härigenom skulle, enligt Revisorernes uppfattning, icke allenast
pämnda räkenskapsföring erhålla en önsklig förenkling, utan äfven möjligtvis ett mindre
antal embetsman blifva behöflig!, samt de sålunda uppkommande besparingarne kunna
användas till löneförhöjningar åt de bibehållne, utan att andra medelstillgångar toges
i anspråk.

I anledning af hvad Revisorerne sålunda yttra! derom, att Arméförvaltningens
särskilda departement i sitt ömsesidiga förhållande till hvarandra framstå nästan såsom
skilda embetsverk, får Förvaltningen i underdånighet erinra, hurusom, bland de af
Rikets Ständer enligt deras underdåniga skrifvelse af den 4 December 1863 uppstäda
grunder för dåvarande Krigskollegii ombildning till en Arméförvaltning, det ingick
såsom en hufvudsaklig bestämmelse, att inom det nya embetsverk^! skulle bildas tre
särskilda afdelningar, hvardera stöld under en, militärchef, samt en 4:de afdelning,
som skulle utgöras af endast civila medlemmar. Härigenom var hufvudriktningen af
det nya embetsverkets organisation bestämd, i det att de särskilda afdelningarne eller,
såsom de sedermera benämndes, departementen bonde erhålla en så vidt möjligt sjelfständig
organisation och verkningskrets. Att, till följd häraf, den särskilda bokföring,
som redan i Krigskollegii olika afdelningar verkstäldes, blef ännu mer nödvändig inom

254

Arméförvaltningens fyra departement, ligger i öppen dag. En förändring i ena eller
andra af berörda hänseenden, uti den af Eevisorerne antydda syftning, lärer således
icke kunna ifrågakomma, helst, hvad särskilt räkenskapsföringen angår, dess sammanförande
å civila departementet under nuvarande förhållanden, långt ifrån att underlätta
tjenstgöringen, tvärtom i icke ringa mån skulle försvåra ärendenas handläggning
inom embetsverket.

Revisorernes yttrande, att dubbel räkenskapsföring skulle inom Arméförvaltningen
förekomma derigenom att likartade räkenskaper fördes dels å departementen
och dels å krigskassörskontoreret, hvilar på en helt och hållet felaktig uppfattning
om beskaffenheten af de räkenskaper, som inom Arméförvaltningen föras. Den egentliga
räkenskapsföringen eller redogörelsen för de olika anslagen verkställes af de för
sådant ändamål anstälde bokhållare, en å hvarje departement. I anseende till bokföringens
betydligare omfattning å intendents- och och civila departementen erhålla
de der anstälde bokhållare i viss mån biträde af eu annan tjensteman å hvartdera
departementet, under det att bokhållarne å artilleri- och fortifikationsdepartementen
hafva till åliggande att jemväl förrätta revisionsgöromål. De räkenskaper
åter, som å krigskassörskontoret föras, utgöras endast af: kassajournal öfver
all inkomst och utgift samt kassaräkning med hvarje särskildt departement. Kassaräkningarne
innefatta en både nödvändig och ändamålsenlig kontroll å totalbeloppet
af influtna och anordnade medel enligt de af bokhållarne å departementena förda
medelsuppbörds- och anordningsböcker, men äro för (ifrigt till sin uppställning af
helt annan beskaffenhet än de å departementena förda räkenskaper. De af bokhållarne
upprättade specialräkenskaper sammanföras slutligen af det under civila departementet
stälda bokslutskontoret till en för embetsverket gemensam hufvudbok,
som alltså innefattar redovisningen för embetsverkets hela penningeförvaltning. Någon
förändring i sjelfva räkenskapsföringen i det af Eevisorerne angifna syfte anser Förvaltningen
för sin dol under nuvarande förhållanden icke höra ifrågakomma.

Slutligen hafva Eevisorerne under § 7 anmärkt, att de i Arméförvaltningens
hufvudbok befintliga hänvisningar till de särskilda verifikationerna i vissa fall befunnits
ofullständiga; och då de af Eevisorerne i sådant hänseende anförda exempel finnas
på räkenskaperna grundade och således ega befogenhet, har Förvaltningen nu meddelat
vederbörande tjensteman föreskrifter till iakttagande, så att dylik ofullständighet för
framtiden må kunna förebyggas.

Stockholm den 11 December 1875.

G. SANDELS. N. A. VARENIÖS. B. ABR. LEIJONHUFVUD.

C. G-80N LEIJONHUFVUD. GUST. FRIIS. E. DAHLQUIST.

C. N. FORSMAN. A. E. MALMGREN.

Carl Angelin.

— 255 -

Kong!. År »teförvaltningens
civila departements

underdåniga utlåtande i anledning af Riksdagens
Revisorers anmärkningar vid förvaltningens
räkenskaper för år 1873, i
hvad de röra bemälda departement.

Enligt Arméförvaltningen meddeladt transsumt af Riksdagens sist församlade
Revisorers berättelse om verkstad granskning af statsverkets och dertill hörande
fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1873, i hvad Arméförvaltningen
angår, hafva Revisorerne under § 5 i berättelsen anmärkt, att å Fjerde hufvudtitelns
besparingar funnits anordnade:

ett arvode af 450 kronor åt garnisonspredikanten, ett å 450 kronor åt läkaren
och ett å 50 kronor åt klockaren å Karlstens fästning, icke allenast under revisionsåret
1873, utan äfven under föregående och efterföljande år;

för åren 1873 och 1874 en ersättning af 1,000 kronor åt batterichefen vid
Gotlands nationalbevärings artillerikårs stamtrupp för förlorad passevolansinkomst; och
för åren 1872, 1873 och 1874 likaledes ersättning för förlorad passevolansinkomst
till kompanicheferne vid Vermlands fältjägarekår;

Och hafva Revisorerne, i afseende å berörda anmärkningar, vidare yttrat, att
af ett i berättelsen intaget utdrag ur Rikets Ständers underdåniga skrifvelse den
12 Maj 1841, angående åtskilliga med statsregleringen gemenskap egande allmänna
frågor, framginge, att besparingarne i. intet fall finge komma i fråga att begagnas till
bestridande af årliga löner eller arvoden, och att med dylika svårligen kunde förstås
andra än sådana, som utgå två eller flera år efter hvarandra.

Arméförvaltningen, som har att, å civila departementet, öfver berörda anmärkningar
sig utlåta, får i anledning af den förstnämnda anmärkningen, eller den,
som afser utbetalningarne till garnisonspredikanten, läkaren och klockaren å Karlstens
fästning, underdånigst anföra följande.

Under den tid då Karlstens fästning ännu användes såsom straffängelse, utbetaltes
från fångvårdsanslaget ifrågavarande på extra stat då uppförda årliga aflöningsbelopp,
men sedan, under Mars månad år 1854, den dittills å fästningen inrymda
fångpersonal blifvit derifrån förflyttad, samt omförmälda aflöningsmedel derefter ansetts
icke vidare höra från fångvårdsanslaget utgå, täcktes Eders Kongl. Maj:t, enligt
nådigt bref deri 5 September nyssnämnda år, dels medgifva, att bemälde tjensteman
skulle under fortfarande tjensteutöfning vid Karlstens fästning ega att, från nästförutgångna
April månads början och intilldess fångar möjligen åter komme att å fästningen
förvaras, åtnjuta ifrågavarande aflöningsförmåner, hvilka för året anvisades
att utgå från allmänna besparingarne å Fjerde hufvudtiteln, dels ock förklara, att
uppå derom skeende anmälan, för hvarje år komme att å nyo bestämmas, huru med
utbetalandet af berörda aflöningsmedel herde förfaras; hvarefter, genom särskilda
nådiga bref, aflöningen för ofvannämnde tjensteman blifvit för hvarje påföljande år
anvisad, att utgå från Fjerde hufvudtitelns allmänna besparingar.

— 256 -

Enär sålunda, enligt hvad af åberopade nådiga bref af den 5 September 1854
tydligen framgår, anvisandet af ifrågavarande utgift å Fjerde hufvudtitelns allmänna
besparingar måste betraktas såsom tillfälligt, samt, för den händelse att fångar framdeles
skulle komma att å Karlstens fästning förvaras, utgiften tvifvelsutan å nyo
kommer att å fångvårdens stat uppföras, lära samma'' utgifter icke kunna hänföras
till sådana, å hvilka Rikets Ständers af Revisorerne åberopade skrifvelse af den 12
Maj 1841 bär afseende.

Vidkommande härefter den af Revisorerne anmärkta utbetalningen af arvode
åt batterichefen vid Gotlands nationalbevärings artillerikårs stamtrupp, bör Arméförvaltningen
i underdånighet erinra, att de utbetalda medlen endast utgjort ersättning
till batterichefen för i följd af passevolansens afskaffande förlorad inkomst och således
icke torde kunna i egentlig mening anses utgöra lön eller arvode.

Då den för batterichefen vid artilleristamtruppen å Gotland hittills i stat uppförda
aflöning blifvit bestämd med beräkning af vinst för honom å den med Kronan
ingångna passevolans, lärer ersättning för denna vinst, när den till följd af passevolansens
afskaffande upphört, icke skäligen hafva kunnat batterichefen förvägras.

En sådan ersättning har ock under likartade förhållanden ansetts höra samtlige
batteri- och kompanichefer vid öfråga värfvade regementen och kårer, der
passevolansen afskaffa^, tillkomma, i hvilket afseende särskilda medel för bestridandet
af en de! af ifrågavarande ersättning blifvit af Riksdagen uppå Eders Kongl Maj:ts
framställning beviljade. Till ersättningen åt batterichefen å Gotland hafva deremot
några särskilda medel hvarken blifvit af Eders Kongl. Maj:t begärda eller af Riksdagen
anvisade, och detta sannolikt af den enkla anledning, att ersättningen med
hänseende till beloppets ringhet ansetts lämpligen kunna af uppkommande besparingar
bestridas. I (ifrigt får Arméförvaltningen härvid endast i underdånighet tillägga,
att, då den vid sistlidne riksdag beslutade nya lönereglering för värfvade armén
kommer att med 1876 års ingång vinna tillämpning, någon ersättning af ifrågavarande
beskaffenhet derefter icke vidare lärer komma att utgå.

Hvad beträffar den tredje af ofvanberörda anmärkningar, eller den om utbetald
ersättning till kompanicheferne vid Vermlands fältjägarekår för förlorad passevolansinkomst,
torde Arméförvaltningen, till belysande af förhållandet härmed, få i underdånighet
erinra om hvad Eders Kongl. Maj:ts nådiga framställningar till Riksdagen
och Riksdagens derå meddelade svar i donna fråga innehålla.

Sedan, med år 1870, passevolansen vid dåvarande Vermlands fältjägareregemente
upphört, och rekryteringen äfvensom persedelunderhållet vid regementet derefter
börjat besörjas direkte för Kronans rakning, ansågos kompanicheferne vid berörda
regemente, hvilkas årliga löner å stat blifvit, med afseende å detta befäls inkomst af
passevolansen, beräknade till endast 1,200 Rall* för dem hvardera, höra komma i
åtnjutande af ersättning för den genom passevolansens upphörande sålunda förlorade
inkomst, och blef i anledning häraf i den till 1871 års Riksdag atlåtna nådiga propositionen
om statsverkets tillstånd och behof föreslaget:

att de för regementets olika behof under år 1871 redan bestämda anslag måtte,
utan afseende å hvartderas särskilda ändamål, få af Kongl. Maj:t gemensamt disponeras
till bestridande af hithörande utgifter, i enlighet med de förändrade förhållanden, som
genom passevolansens upphörande derstädes kunde inträda; samt

att jemväl för år 1872 enahanda anslag måtte oafkortade ställas till Kongl.
Maj:ts disposition på nyss angifvet sätt.

257 —

Denna nådiga framställning, hvilken af Riksdagen bifölls, var hufvudsakligen
föranledd deraf, att, efter passevolansens upphörande, en förändrad reglering af de
för ifrågavarande regementes olika behof anvisade anslag blifvit desto mer behöflig,
som kompanichefernes löner å stat, på sätt ofvan linnés omförmäldt, vore beräknade
med afseende å detta befäls inkomst af passevolans^.

Enligt det vid 1872 års nådiga proposition till Riksdagen, angående statsverkets
tillstånd och behof, fogade statsrådsprotokoll öfver landtförsvarsärenden för
den 9 Januari nämnda år har Chefen för Landtförsvarsdepartementet då i afseende å
Vermlands fältjägareregemente anfört, bland annat, att ordnandet åt regementets aflöningsväsende
efter passevolansens upphörande derstädes syntes höra till slutlig pröfning
företagas först i sammanhang med framdeles förekommande förslag till reglering
af hela arméns aflöning. I anledning häraf och i öfverensstämmelse med Departementschefens
hemställan behagade Eders Kong!. Maj:t i den nådiga propositionen
föreslå, att, i likhet med hvad för år 1872 egde rum, de för regementets olika behof
afsedda medel måtte med oförändrade belopp äfven under år 1873 utgå och af Kongl.
Maj:t, utan afseende å hvarje belopps särskilda ändamål, gemensamt få disponeras
till bestridande a*f hithörande utgifter i enlighet med de förändrade förhållanden, som
af passevolansens upphörande föranleddes; hvithet förslag ock blot'' af Riksdagen
bifallet,

Äfven för år 1874 blef det i riksstaten under rubrik Vermlands fältjägareregemente
uppförda anslag till o förändrad t belopp bibehållet, i ändamål att lemna
bidrag till den ersättning, hvartill kompanicheferne till följd af passevolansens upphörande
ansågos berättigade.

Då emellertid anslaget icke lemnade full tillgång till ifrågavarande ersättnings
bestridande, samt några särskilda medel för ändamålet icke funnos anvisade, har fyllnaden
med Eders Kongl. Maj ds nådiga tillåtelse utbetalts från Fjerde hufvudtitelns
allmänna besparingar, hvarvid så tillgått, att hela den för kompanicheferne bestämda
ersättningssumma aflörts från allmänna besparingarne, samt att dit i stället ingått de
å Fältjägareregementets anslag uppkomna öfverskott.

Ifrågavarande, åt kompanicheferne vid Vermlands fältjägareregemente beviljade
ersättning kommer, i likhet med den ofvannämnda för batterichefen vid artilleristamtruppen
å Gotland medgifna, att med innevarande år upphöra att utgå.

Stockholm den 10 December 1875.

N. A. VARENIUS.

E. DAHLQUIST. A. E. MALMGREN.

Hjälmar Eklundh.

Il tv. Ber. 187 o av gående Statsverket.

— 258 —

(Bilaga.)

Transsumt af Kong!. Arméförvaltningens underdåniga utlåtande,
i anledning af hvad Riksdagens Revisorer anfört vid granskning
af förvaltningens räkenskaper för år 1868.

Sedan Eders Kongl. Maj:t, medelst nådig remiss, behagat infordra Arméförvaltningens
underdåniga utlåtande öfver Riksdagens Revisorers berättelse af den
14 nästlidne Oktober om verkstad granskning af statsverkets samt andra af allmänna
medel bestående fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1868, får
Arméförvaltningen uti nedanstående till Förvaltningens plenihandläggning hörande
fråga i underdånighet utlåta sig såsom följer:

Under förmälan, hurusom dels Rikets Ständer vid 1856 — 1858 årens riksdag,
med anledning deraf, att de under Krigskollegii förvaltning stälda kassör och enskilda
medel fortfarande blifvit tagna i anspråk för Kollega aflöning, beslutit att ifrågavarande
kassör och fonder då och för framtiden måtte från alla utgifter i berörda hänseende
befrias, dels 1867 års Riksdag, sedan Eders Kongl. Maj:t äskat tillökning till aflöning
åt en förstärkt revisionspersonal i Arméförvaltningen af 1 revisor och 4 kammarskrifvare
med tillsammans 6,200 R:dr, förvägrat donna anslagstillökning, under förklarande,
att det revisionsarbete, för hvars förrättande de ifrågastälda befattningarne
voro afsedda, herde kunna genom eu förändrad arbetsfördelning af den förut varande
personalen behörigen fullgöras, hafva Revisorerne anmält, att, utöfver det till ett belopp
af 123,700 R:dr om året för Arméförvaltningen af Riksdagen faststälda aflöningsanslag,
för revisionsåret blifvit afbörda, såsom aflöning till tjensteman vid detta
embetsverk, uti räkenskapen för förenade mötespassevolansfonden en summa af
10,966 R:dr 67 öre och uti redogörelsen för invalidhusfonden ett belopp af 1,200
R:dr, eller tillhopa 12,166 R:dr 67 öre; och hafva Revisorerne ansett sig desto hellre
höra härå fästa Riksdagens uppmärksamhet, som uti det belopp, hvilket å den förra
fonden anvisats, inginge aflöning med 6,200 R:dr åt förenämnde revisor och 4 kammarskrifvare
inom Arméförvaltningen —------- — —--------

I fråga om de till 1 revisor och 4 kammarskrifvare utbetalda 6,200 R:dr,
hvilken summa äfven innefattar 1867 års aflöning, som år 1868 blifvit från förenade
mötespassevolansfonden godtgjord, så torde en närmare utredning af anledningen till
och beskaffenheten af denna utgift vara af behofvet påkallad.

I sådant afseende får Arméförvaltningen underdånigst anmäla, att sedan, i
sammanhang med frågan om verkställighet af f. d. Krigskollegii ombildning till en
Arméförvaltning, hos Eders Kongl. Maj:t i underdånighet föreslagits, att alla årsredogörelser
från Arméförvaltningen underlydande eller landtförsvaret eljest tillhörande
allmänna verk och inrättningar, direktioner, regementen och kårer, förråd
m. fl. för dem tilldelade kontanta anslag eller under deras vård stälda persedlar och
materialier måtte från 1866 års början få ingå till Kammarrätten, för att endast
inom Öfverrevisionsdepartementet granskas, hvilket förslag stått i omedelbart sammanhang
med eller varit beroende af ifrågastäld förminskning af den å Krigskollegii stat
uppförda kamerala tjenstemannapersonal med tvenne tjensteman i andra och tvenne

— 259

i första lönegraden, sä både Eders Kongl. Maj:t i sitt den 26 September 1865 aflåtna
nådiga bref, angående Arméförvaltningens organisation, förklarat, det Eders Kongl.
Maj:t, i betraktande af hvad Kammarrätten i afgifvet underdånigt utlåtande anfört,
icke funnit skäl lemna bifall till berörda underdåniga förslag, utan borde den granskning
af dylika och andra redogörelser, hvilken då egde rum i Krigskollegium, framdeles
verkställas inom Arméförvaltningen; men då den, under iakttagande af berörda
förminskning, för Förvaltningen beräknade revisionspersonal möjligen icke blefve fullt
tillräcklig för densamma åliggande granskningsgöromåls bestridande, samt således någon
tillökning af donna personal kunde komma att erfordras, och detta säkrast kunde
bedömas först sedan Arméförvaltningen någon tid varit i verksamhet, hade Eders
Kongl. Maj:t tillika åt Förvaltningen öfverlemnat att, när behofvet af en sådan tillökning
vore för handen och icke kunde afhjelpas genom revisionsarbetets lämpliga
fördelning inom departementena och anlitande af de kamerala tjensteman, Indika till
en början icke kunde förflyttas till beställning på stat i Arméförvaltningen, utan tills
vidare blefve öfvertaliga, dock med tjenstgöringsskyldighet, emot åtnjutande af sina i
Krigskollegium egande löneförmåner, till Eders Kongl. Näjd inkomma med förslag
till revisionspersonal ens slutliga bestämmande, då Eders Kongl. Maj:t villo låta för
sig i nådigt öfvervägande komma, hvilka åtgärder i anledning häraf borde ytterligare
vidtagas, och hade i sammanhang härmed Eders Kongl. Maj:t i nåder tillåtit att,
sedan af Krigskollegii ordinarie tjenstemän af första och andra graderna å kameralsidan
det antal, som Arméförvaltningens ^stat upptoge, blifvit uti motsvarande grader inom
Förvaltningen placerade, Krigskollegii öfverblifvande ordinarie kameral tjensteman i
nämnda grader finge, från 1866 års början och så länge behofvet fordrade, från
förenade mötespassevolansfonden åtnjuta sina då innehafvande löner, med förbindelse
att, efter Arméförvaltningens vid plenum fattade beslut och lemnade anvisning, dels
i män af inträffande ledigheter i Arméförvaltningens kameralbefattningar tillträda viss
sådan befattning på Förvaltningens stat, dels ock emellertid biträda vid göromålen
inom embetsverk^.

Uti underdånig skrifvelse af den 28 Oktober 1866 både Arméförvaltningen,
jemte anmälan, att "de öfvertaliga kamerala tjenstemännen inom första och andra
lönegraderna intill nyssnämnda tid, i följd af placering å ordinarie stat i motsvarande
grader, förminskats till två tjensteman i första och en tjensteman i andra graden, pa
de skäl, som blifvit i berörda underdåniga skrifvelse anförda och finnas i det Eders
Kongl. Maj:ts nådiga statsregleringsproposition till 1867 års Riksdag åtföljande
statsrådsprotokoll för den 4 Januari samma år intagna, ådagalagt behofvet af revisiönspersonalens
förstärkning och i sådant afseende i underdånighet föreslagit, att denna
personal från och med år 1867 blefve tillökad med nedanstående antal tjensteman,
och att löner för dem till följande belopp måtte varda å stat i nåder anvisade,
nemligen:

för artilleridepartementet 1 revisor med årlig lön af ......... . R:dr 2,200:

„ fortifikationsdepartementet 1 kammarskrifvare med årlig lön af . „ 1,000: --

„ intendentsdepartementet 1 kammarskrifvare med årlig lön af ... .. 1,000: —

civila departementet 2 kammarskrifvare, med anställning den ene
i afiöningskontoret och den andre i pensions- och fondförvaltningskontoret,
hvardera med årlig lön af 1,000 R:dr.... ■ . „ 2,000: —

tillhopa R:dr 6,200: —

hvarefter Eders Kongl. Maj:t, enligt nådigt bref den 4 Januari 1867, gifvit Arméförvaltningen
tillkänna, det Kongl. Maj:t beslutat afl af Riksdagen äska anvisande af

— 20(i -

nödiga medel till berörde nya löner, att från och med år 18(58 utgå, äfvensom
meddelat anvisning å enahanda belopp, att vederbörande för år 1867 tillhandahållas.

Efter det, i enlighet med högstberörda tillkännagifvande, Eders Kongl. Maj:t,
i dess till 1867 års Riksdag afgifna nådiga proposition om statsverkets tillstånd och
behof, begärt uppförande å Arméförvaltningens aflöningsstat af omförmälda 6,200
R:dr, både Riksdagen — som funnit skal för det antagande, att, genom förenkling i
arbetssättet, särdeles i afseende på ärendenas beredning, kamrerarne i de särskilda
departementen skulle kunna befrias från en mängd dem åliggande bestyr och således
dessa tjensteman blifva i tillfälle öfvertaga andra göromål, i följd hvaraf det revisionsarbete,
för hvars förrättande de ifrågaställa befattningarne vore afsedda, borde kunna
genom förändrad arbetsfördelning af dåvarande personal behörigen fullgöras — beslutat
att det af Eders Kongl. Maj:t för ökad revisionspersonal äskade anslag icke
bevilja, hvarom underdånig skrifvelse den 8 Maj 1867 från Riksdagen afgått.

I anledning häraf och sedan Arméförvaltningen i underdånig skrifvelse den 24
September 1867, jemte yttrande öfver den förändrade arbetsfördelning inom Förvaltningens
kammarkontor, som Riksdagen sålunda ifrågastält, samt anmälan derom, att
de öfvertaliga tjenstemännen förminskats ytterligare till en, som varit anstäld i första
graden, hos Eders Kongl. Maj:t anhållit, att arvodesanslag för år 1868 åt en revisor
och fyra kammarskrifvare måtte med 6,200 R:dr varda i nåder anvisadt, hade Eders
Kong! Näjd, enär Eders Kongl. Maj:t lika med Arméförvaltningen ansett all den
förenkling i arbetssättet och ärendenas beredning, som under varande organisation af
försvarsväsendet kunnat stå tillsammans med en ordnad och regelbunden förvaltning,
hafva genom Eders Kongl. Maj:ts för verket utfärdade instruktion samt den i sammanhang
dermed af Arméförvaltningen fastställa arbetsordning blifvit vidtagen, helst,
hvad anginge den af Riksdagen ifrågaställa befrielse för kamrerarne från en del dem
i och för ärendenas beredning åliggande bestyr, en sådan befrielse desto mindre borde
medgifvas, som kamrerarne, hvilkas hufvudsakliga befattning med ärendenas beredning
bestode i åliggandet att afgifva utlåtanden öfver vissa mål, som i sådant afseende
till dem öfverlemnades, syntes genom sin större erfarenhet och sakkännedom
höra framför yngre tjensteman vara för dylika göromål lämplige, enligt nådigt bref
den 5 November 1867, jemte förklarande, att Riksdagens framställning om förändradt
arbetssätt för Arméförvaltningen icke för tillfället föranledde till särskild åtgärd,
funnit godt, med bifall till hvad Arméförvaltningen föreslagit, för år 1868 i nåder
anvisa den till arvoden åt en revisor och fyra kammarskrifvare för samma år erforderliga
ofvan uppgillra summa från förenade mötespassevolansfonden, under hvilken
summa herde inbegripas det belopp af 1,000 R:dr, som på grund af Kongl. brefvet
den 26 September 1865 från berörda fond utginge till en öfvertalig tjensteman i
första lönegraden; hvarjemte Eders Kongl. Maj:t ville framdeles, efter det frågan om
en förändrad organisation af försvarsväsendet blifvit afgjord, taga i öfvervägande,
huruvida någon förändring i afseende å göromålen inom Arméförvaltningen och den
derför erforderliga personal möjligen kunde af då inträdande förhållanden påkallas.

Beträffande det belopp af 1,200 R:dr, som för revisionsåret enligt Revisorernes
anmälan utgått från invalidhusfonden till aflöning för tjensteman vid Arméförvaltningen,
så får Förvaltningen i underdånighet upplysa, att sedan uti det underdåniga
utlåtande, som den genom Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref den 28 Februari 1865
nedsätta kommission afgifvit i fråga om f. d. Krigskollegii ombildning till en Arméförvaltning,
kommissionen i underdånighet anmält, att tillgångar^ icke medgifvit beredande
af någon förhöjd aflöning åt Arméförvaltningens advokatfiskal utöfver det på

261 —

Krigskollcgii stat för advokatfiskal!! anvisade belopp, 3,000 R:dr, men att förslag
blifvit till Eders Kongl. Maj:t af Kollegium framstäldt om höjande af denne tjenstemans
lön till lika belopp som verkets kamrerare, eller 3,500 R:dr, till grund för
hvilken framställning Kollegium åberopat dels de med advokatfiskalstjensten förenade
högst vigtiga och maktpåliggande göromål, dels billigheten deraf att samma tjensteman
erhölle lika aflöning med kamrerare och dels det förhållande, att advokatfiskalens
extra inkomster genom andel i inflytande böter och viten, hvilken andel vid den
lönereglering, som började att tillämpas med år 1858, antagits utgöra 500 R:dr
årligen, eller lika med den då bestämda skilnaden emellan advokatfiskalens och kamrerarnes
aflöning, under den sedermera förflutna tiden i medeltal icke uppgått till
högre belopp än något öfver 200 R:dr årligen och visat en fortgående'' minskning;
kommissionen, i anseende härtill och då dessa förhållanden icke komme att inom
Arméförvaltningen undergå någon förändring, samt de advokatfiskalen bestådda
tjensteinkomster vore val knappa, i förhållande till hans ställning och beskaffenheten
af de honom tillhörande embetsgöromål, i underdånighet hemstält, att af det arvode,
1,200 R:dr, som årligen utginge till aflöning åt den vid invalidhusfonden anstälde
ombudsman och kamrerare, måtte, vid dennes afgång från tj ensten och då skeende
öfverflyttning af hans åligganden på Arméförvaltningens tjenstemän, få tilläggas
advokatfiskalen en årlig aflöningsförhöjning af 500 R:dr, äfvensom kommissionen i
sammanhang härmed föreslagit, att återstående 700 R:dr skulle få användas till erforderliga
biträden hos Förvaltningen; och både Eders Kongl. Maj:t, enligt nådiga
brefvet angående Arméförvaltningens organisation af den 26 September 1865, ansett,
att med pröfningen af berörda underdåniga framställning borde anstå, till dess omförmälda
arvode genom dåvarande innehafvarens afgång blefve ledigt.

Sedan Expeditionssekreteraren F. Rythén, som bestridt ifrågavarande ombudsmans-
och kamrerarebefattning, år 1866 blifvit, uppå derom gjord underdånig ansökning,
från befattningen entledigad, samt Arméförvaltningens advokatfiskal öfvertagit
de invalidhusfondens ombudsman tillhörande åligganden, hade Arméförvaltningen, uti
sin ofvan åberopade underdåniga skrifvelse af den 23 Oktober nyssnämnda år, anhållit,
att Eders Kongl. Maj:t täcktes taga under nådig ompröfning hvad kommissionen
i förberörd a hänseende föreslagit och hemstält; hvarvid Förvaltningen i underdånighet
åberopat de af kommissionen anförda skål samt derförutan, i fråga om
advokatfiskalens aflöning, anfört att denne tjensteman, som intill år 1858, då den
nya löneregleringen vidtog, åtnjutit, utom sportler, lika lön å stat med Krigskollegii
kamrerare, blifvit i nådig proposition till Rikets Ständer vid 1856—1858 årens riksdag
föreslagen till enahanda aflöning som sistnämnde tjenstemän, eller 3,500 R:dr,
äfvensom att Rikets Ständer vid 1862 — 1863 årens riksdag beviljat förhöjning i
lönen för advokatfiskalen i Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Kammarrätt från 3,000
R:dr till 3,500 R:dr, ehuru de med advokatfiskalsbeställningen derstädes förenade
sportler vore af mindre tillfällig beskaffenhet och uppginge till vida högre belopp än
de extra inkomster, som kunde af Arméförvaltningens advokatfiskal påräknas.

Med anledning häraf både Eders Kongl. Maj:t, enligt dess förut åberopade
nådiga bref af den 4 Januari 1867, bifallit, att utaf den ledigblifna ombudsmansoch
kamrerareaflöningen vid invalidhusfonden ett belopp af 500 R:dr skulle tills
vidare få utgå såsom löneförhöjning åt Arméförvaltningens advokatfiskal samt medgifvit,
att återstående beloppet af ifrågavarande ombudsmans- och kamrerareaflöning
finge med 700 R:dr till erforderliga extra biträden hos Förvaltningen tills vidare
användas.

Efter donna utredning öfver tillkomsten af de aflönings- och gratifikations -

anslag från förenade mötespassevolansfonden och invalidhusfonden, uppå hvillca Revisorerne
fästat Riksdagens uppmärksamhet, öfvergår Arméförvaltningen till besvarande
af Revisorernes framställning i denna del.

Härvid torde Arméförvaltningen först, med anledning af 1856—1858 årens
Riksdags af Revisorerne åberopade beslut, att de under f. d. Krigskollegium stälda
kassör och fonder borde för framtiden från alla utgifter i och för Kollega aflöning
vara befriade, få i underdånighet erinra, att de medelsanvisningar, som gifvit anledning
till nämnda beslut, äro väsentligen olika med dem, som meddelats å förenade
mötespassevolansfonden och nu blifvit föremål för anmärkning. Bland Krigskollegii
allöningstillgångar ingick nemligen intill år 1858, med hvilket år ny, provisorisk lönereglering
inträdde, ett belopp af icke mindre än 40,986 R:dr, som var anvisadt af
fonder och särskilda till Kollegium inflytande medel, hvilken disposition då upphörde,
emot det att afiöningen, i den del fonderna och andra tillgångar dertill bidragit,
öfverflyttades å statsverket. De å förenade mötespassevolansfonden genom nådiga
blefven den 26 September 1865 och 4 Januari 1867 meddelade nu ifrågavarande
anslagsanvisningar innefatta deremot dels ersättningar för förut innehafda löner åt
dem bland Krigskollegii ordinarie tjensteman, som vid verkets ombildning befunnits
öfvertaliga, hvilka ersättningar för två af dessa tjensteman understego do förra ordinarie
lönernas belopp, dels, i den mån dessa å särskild indragningsstat upptagna ersättningar
genom öfvertaliga tjenstemäns inflyttande på ordinarie stat inom Arméförvaltningen
upphört, arvoden till de extra ordinarie tjensteman, som, enligt faststäld
arbetsfördelning, skolat i de öfvertaligas ställe deltaga i revisionsarbeten, hvilka icke
kunnat af den ordinarie kontorspersonalen medhinnas, sedan förslaget om öfverflyttning
af en del bland dessa arbeten till Kammarrätten blifvit ogilladt.

Den slutsats Revisorerne velat draga af 1856—1858 årens Riksdags ofvan
berörda beslut lärer i än mindre grad ega tillämplighet på de å invalidhus fonden
anvisade arvoden. Redan under den tid denna fond förvaltades af särskild direktion,
utgingo från fonden arvoden för en kamrerare och ombudsman (Och för en vaktmästare,
och någon annan förändring i denna arvodesdisposition har, sedan fonden
från och med år 1850 till förvaltning af Krigskollegium mottogs och intilldess innoinnehafvaren
af ombudsmans- och kamreraretjensten, Expeditionssekreteraren Rytlién,
år 1866 från tj eu sten entledigades samt vaktmästaren samma år afskedades, icke inträffat,
än att genom Kong!. Maj:ts nådiga bref den 9 September 1853 arvodet för
ombudsmannen och kamreraren förhöjdes från 900 R:dr till 1,200 R:dr om året, samt
föredraganden i Krigskollegii afiöningsafdelning tillädes ett ärligt arvode af 300 R:dr.
Detta arvode upphörde år 1858 att utgå, hvaremot arvodena för ombudsmannen och
vaktmästaren utbetalades fortfarande från invalidhusfonden efter 1856—1858 årens
riksdag, och Rikets Ständer ifrågastälde icke arvodesbeloppets indragande eller öfverflyttande
på statsverket samt upptogo ej heller denna fond bland de kassör eller
andra medel, som icke vidare borde till aflöning för Krigskollegium bidraga.

På sätt bär ofvan i underdånighet anmäldt är blefvo vid Krigskollegii ombildning
6 af dess kamerala tjenstemän, nemligen 3 af andra och 3 af första lönegraden,
öfvertaliga och borde, så länge behofvet det fordrade, från förenade mötespassevolansfonden
åtnjuta sina innehafvande löner. Beloppet af dessa uppgick till
9,600 K:dr om året, och en sådan summa hade, enär dessa tjenstemän lagligen icke
kunde gå i mistning af de löner, till hvilka tjenstemännen enligt fullmakter voro berättigade,
otvifvelaktigt bort af statsverket årligen gäldas, om icke Eders Kongl. Näjd
i nåder med gifvit lönernas utbetalande från förenade mötespassevolansfonden. Nyssnämnda
summa kunde blott minskas i den mån löneinnehafvarne flyttades till ordi -

— 263 —

narie tjenst å Armé förvalt ni agens stat eller på annat sätt afgingo; men minskningen
skedde dock af tillfälliga omständigheter inom de två första åren, så att år 1867
blott en öfvertalig kameraltjensteman i första lönegraden återstod, hvilken tjensteman
dock sedermera ingått å Arméförvaltningens stat. Emellertid och då revisionsgöromålen,
uti hvilka de öfvertaliga tjenstemännen hvar uti sin grad deltagit, efter dessas
afgång eller befordran påkallade biträde af extra tjenstemän, måste aflöning de sistnämnda,
jemväl efter den grad, i hvilken deras tjenstgöring anlitades, tillhandahållas.
Tillgång till sådan aflöning fans i den besparing, som genom de öfvertaligas afgång
uppkommit, och då Arméförvaltningen inskränkt behofvet af revisionsbiträde till blott
1 revisor och 4 kammarskrifvare i stället för öfvertaliga tre andra och tre första
gradens tjensteman, blefvo härigenom de för de öfvertaliga kameraltjenstemännen beräknade
9,600 R:dr nedsätta till 6,200 R:dr, hvarigenom 3,400 R:dr årligen besparades;
utgående för öfrig!, såsom förut är nämndt, från förenade mötespassevolansfonden
3,200 R:dr årligen till indragne f. d. sekreteraren i Krigskollegium och f. d.
adjutanten i Presidents-expeditionen.

Skulle för öfrig! behörigheten af dessa medelsdispositioner å förenade mötespassevolansfonden,
sedan behofvet af densamma sålunda blifvit ådagalagdt, ifrågasättas,
får Arméförvaltningen i underdånighet upplysa, dels att Rikets Ständer vid
1840—1841 årens riksdag förklarat att, i händelse den på 15 års tid af rust- och
rotehållare vid indelta armén åtagna och från 1830 års början utgångna mötespassevolansafgift
till Kronan för manskapets underhåll och sjukvård under möten,
marscher och mönstringar skulle med 1841 års början upphöra, Rikets Ständer till
Eders Kongl. Maj:ts fria disposition öfverlemnade den af besparingar bildade så kallade
nya mötespassevolansfonden att gemensamt med den gamla och 1829 års mötespassevolansfonderna
efter Kongl. Maj:ts nådiga godtfinnande användas för behof,
hvilka redan af dessa tillgångar fyldes och vidare kunde uppkomma i och för så val
värfvade som indelta arméns vapenöfningar och dermed gemenskap egande utgifter,
dels att, sedan mötespassevolansafgiften genom Rikets Ständers beslut och Kongl.
Maj:ts nådiga kungörelse den 24 Maj 1841 upphört, Kongl. Maj:t, i sammanhang
med beslut om berörda trenne passevolansfonders förenande till en fond, hvaröfver
herde upprättas hufvudbok, som vore underkastad Kammarrättens samt Rikets Ständers
och deras Revisorers granskning, genom nådigt bref den 24 Juli 1844 förordna!,
att den granslcningsrätt, som sålunda blifvit Rikets Ständer och deras Revisorer medgifven,
icke finge föranleda eller begagnas till inskränkning af Eders Kongl. Maj ds
höga rätt att, enligt Rikets Ständers eget uttryckliga förklarande, om de sammanslagna
fondernas användande ändamålsenligt och efter godtfinnande i nåder förordna;
och lärer af hvad sålunda upplyst blifvit följa, att den anvisning till löner för indragna
tjenstemän och till arvoden för en förstärkt revisionspersonal, Eders Kongl.
Maj:t å förenade mötespassevolansfonden meddela!, varit med Eders Kongl. Majds
höga rätt fullt öfverensstämmande.

Likaledes torde behörigheten af de utaf Eders Kongl. Majd beviljade anslag
å invalidhusfonden af 500 R:dr lönetillökning för Arméförvaltningens advokatfiskal
och af 700 R:dr för extra biträden inom Förvaltningen desto mindre kunna ifrågasättas,
som dessa anslag sammanräknade icke öfverskrida det belopp, som, intilldess
ombudsmannen och kamrerare!! vid fonden afskedades, såsom aflöning till honom
utgått och, om icke afskedet mellankomma, bort af honom fortfarande uppbäras;
och får, i afseende å behofvet af nämnda tvänne anslag, Arméförvaltningen i underdånighet
åberopa hvad bär ofvan rörande desamma anförd! blifvit samt, beträffande
särskild! anslaget till extra biträden, i underdånighet tillägga, att ett embetsverk

204 -

fördeladt i fyra departement, hvartdera med ett vidsträckt förvaltningsområde samt
många och olikartade göromål, för hvilkas riktiga och skyndsamma behandling talrikt
biträde erfordras, icke kan under nuvarande förhållanden, då antalet extra ordinarie!''
i anseende till försvårade examensprof aftagit och medlen för utkomst inom tekniska
inrättningar ökats, sakna ett tillräckligt anslag för biträdenas godtgörande.

Slutligen har Arméförvaltningen ansett sig icke kunna underlåta uttalandet af
sin öfvertygelse derom, att större förlust kan staten tillskyndas genom iörvaltningsoch
revisionsärendens handläggning af eu otillräcklig personal, än genom eu af eu
större personal betingad tillökning i atiöningskostnaden, samt att således statens rätt
och säkerhet torde vara mera tillgodosedd genom de anmärkta åtgärderna, än om
dessa uteblifvit.

Stockholm den 8 December 1870.

G. SANDELS.

C. F. LAURÉN.

C. H. HÄGERFLYCHT.

V. EANDEGREN. WILHELM CEDERBLAD.

GUSTAF EROS.

E. DAHLQU1ST.

C. N. FORSMAN.

C. d’Orchmiont.

Vidimeras

Ex ofticio
Adolf Tless/er.

Kong!. Styrelsens för statens
.jern vägsbyggnader

underdåniga utlåtande öfver Riksdagens
Revisorers anmärkningar vid granskning
af Styrelsens räkenskaper för år 1873.

Genom nådig remiss af den 22 nästlidne månad bär Eders Kongl. Maj:t anbefalt
Styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader att med anledning af Riksdagens
Revisorers berättelse om den innevarande år verkstälda granskningen af statsverkets
jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1873, i hvad
densamma rörer statens jernvägsbyggnader, afgifva underdånigt utlåtande; Och får
Styrelsen, till åtlydnad deraf, i underdånighet anföra:

Revisorerne hafva angående hokföringssättet vid''statens jernvägsbyggnader
bemärkt, att några jernvägsdelars anläggningskostnad icke kunde
uti de till Revisorerne öfverlemnade böcker för år 1873 återfinnas, äfvensom
att eu del rörlig materiel, inventarier m. m., som blifvit från Styrelsen

— 265 —

till Styrelsen för statens jernvägstrafik öfverlemnacle, icke blifvit i Styrelsens
böcker afförda, oaktadt effekterna varit af behöriga reversal med åsätta
värden åtföljda; såsom följd af hvilket förfarande det förhållandet förmenats
hafva uppstått, att tre uppgifna stambanor icke återfunnes i Styrelsens
böcker för 1873, hvarförutom den följda bokföringen benämnts synnerligen
vilseledande vid bedömandet af jernvägarnes anläggningskostnad.

De stambanor, för livilka vid 1873 års början slutligt bokslut ännu icke blifvit
upprättadt, och således ensamma kunde vara föremål för bokföring hos Styrelsen
för 1873, voro följande sex, nemligen: södra stambanan, sammanbindningsbanan genom
Stockholm, nordvestra stambanan Kristinehamn—Arvika, östra stambanan
Norrköping—Nässjö, norra stambanan Stockholm—Upsala samt norra stambanan
Upsala—Storvik. Dessa delars af de svenska stambanorna anläggningskostnad
från början af arbetet derå till och med år 1873 återfinnes såväl i de hufvudböcker
för nämnda sex stambanedelar för 1873, som, till åtlydnad af gällande nådig föreskrift
i ämnet, vid 1874 års slut öfverlemnades till Eders Kong!. Maj:ts och Rikets
Kammarrätts granskning, och nu varit föremål äfven för Riksdagens Revisorers
granskning, som ock i de generalräkningar öfver stambanorna, som, af Styrelsen bilagda
Styrelsens underdåniga skrifvelse till Eders Kongl. Maj:t af den 30 Juli detta
år, angående jernvägsbyggnadsarbetenas fortgång under år 1873, likaledes förelegat
Riksdagens Revisorer.

Då således ingen af de stambanor, som 1873 tillhörde Styrelsens förvaltning,
är ur Styrelsens böcker utesluten, måste Revisorerne med sin anmärkning afse några
särskilda baner eller jern vägsdelar; och torde derföre Styrelsen bär höra vidröra ett
par förhållanden, äfven om de icke skulle vara af Revisorerne härvidlag åsyftade,
nemligen de indelningar af stambanorna, hvilka göras på tekniska grunder, samt de
stambanedelar, hvilka hvar efter annan blifva för allmän trafik upplåtna. I sådant
hänseende anser Styrelsen sig höra åberopa, att, hvad de förra beträffar, Eders Kongl.
Maj:t under den 20 Maj 1864, med anledning af Rikets Ständers i ämnet gjorda
framställning, anbefalde upprättandet, på sidan om och utan ändring i det hittills
föjda räkenskäpsföringssätttet — hvarigenom, i öfverensstämmelse med Rikets Ständers
underdåniga skrifvelse af den 16 September 1 857. och derpå grundade Kongl. brefvet
af den 2 derpå följande Oktober, inför Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Kammarrätt
samt Riksdagens Revisorer redovisas icke allenast totalkostnaden för hvarje fullbordad
särskild stambana eller såsom sådan betraktad större stambanedel, utan sammanblandning
af dem med hvarandra, utan ock under särskilda cent! kostnaderna för vid
stambanorna förekommande olika slags arbeten och utgifter — af ett särskilt sådant
bokslut för hvarje af de afdelningar, hvari en stam bana, med iakttagande af de olika
kostnader föranledande olika terräng- och andra förhållanden, således på tekniska
grunder, kunde och herde indelas; ett bokslut, som till följd af sin natur icke
kan afslutas för en stambana förrän densammas räkenskap är till fullo afslutad.
Så till exempel är för nordvestra stambanan Laxå—Kristinehamn, i sådant hänseende
indelad i tolf afdelningar, sådant bokslut uppgjordt för hvarje af dessa tolf
delar. Norra stambanan Stockholm—Upsala är för sådant ändamål indelad i ända
till tretio sådana delar. Angående åter de delar af en stambana, som under ett år upplåtas
för allmän trafik, kan en viss sådan bansträckas kostnad inhemtas af nyss omhandlade afdelnings
bokslut endast då, när gränserna för afdelningar infalla med gränserna för eu till
allmän trafik öfverlemnad stambanedel, enär vid indelande af en stambana i sådana afdelningar,
som ofvan berör dt är, hänsyn på intet vis kan tagas hvarken till läget för de biff Re

v. Ber. 1875 angående Statsverket, 34

266

vande stationerna, i vidare mån än att man sökt att, så vidt man kunnat sluta sig
till dessa lägen, ställa det så, att icke mera än eu station folie inom eu afdelning,
ej heller till den ordning, hvari de särskilda stambanedelarne börja att trafikeras; så
mycket mera omöjligt, som hvarken det ena eller andra förhållandet kali vara kandi
då, när indelningen sker och, före de egentliga arbetenas påbörjande, måste ske. Af
dst egentliga bokslutet, såsom omfattande den särskilda stambanans totalkostnad såväl
för hela banan som för hvarje af dess olika conti, kan således icke inhemtas
kostnaden för bandelar i den ordning, som de öppnas för allmän trafik.

Styrelsen får, jemte upplysning att för hvarje gång någon eller några effekter
från under byggnad varande stambanor öfverlemnas till färdiga banan, desamma alltid,
i enlighet med de handlingar, på b vilka hvarje stambanas räkenskap sig grundar,
påföras vederbörande conto, under rubrik antingen “ rörlig materiel “ eller “till
färdiga banans komplettering“, livilka båda conti innefatta alla transaktioner af ifrågavarande
slag de båda Styrelserna emellan, och hvarom detaljerade uppgifter finnas i
de räkenskaperna för hvarje år bifogade verifikationer och förrådshandlingar; ett förfarande
som iakttagits såväl 1873 som alla andra år. Ofvannämnda båda conti uppläggas
i hvarje stambanas räkenskap, så snart någon eller några utgifter af det slaget
det fordra; hvarefter dessa conti ökas år efter år, allt efter som sådana utgifter förekomma,
intilldess stambanans räkenskap afslutas eller icke vidare innehåller utgifter
af ifrågavarande slag, då slutsummorna i dessa conti utvisa, till hvilka belopp rörlig
materiel och till stambanans utrustning hörande så kallade komjiletteringseffekter blifvit
till lrafikstyrelsen för den banans räkning öfverlemnade. Vidfogade utdrag, Lit.
A—L, ur 1873 års journaler och hufvudböcker för de af Revisorerne ur Trafikstyrelsens
hufvudbok framhållna stambanorna, med undantag af för den södra stambanan
och norra stambanan Stockholm—hopsala, för hvilka baner sådana utdrag medfölja,
för den förra för 1870 och för den senare för 1869, i hvilka års bokslut de ifrågavarande
conti afslutades, utvisa de belopp, som såväl från arbetets början till och
med år 1873 som under nämnda år blifvit å dessa båda conti utgrina, äfvensom
med hvilka effekters värde dessa conti under år 1873 ökats. 1 saknad af all uppgift
angående de rörliga materielen tillhörande effekter och andra inventarier, som,
enligt Revisorernes förmenande, skulle hafva, åtföljda af behöriga reversal med åsätta
värden, blifvit. till Trafikstyrelsen öfverlemnade, utan att i Styrelsens böcker afföras,
kan Styrelsen icke i vidare detalj sig derom yttra; likasom Styrelsen naturligtvis icke
kan ingå i någon vidare granskning af eller yttrande om de summor för rörlig materiel
och inventarier, hvilka, enligt Revisorernes berättelse, skulle hafva blifvit i Trafikstyrelsens
böcker upptagna för effekter från Styrelsen bekomna, än att, om dessa
summor, som icke finnas i Styrelsens böcker, skulle hafva den betydelse, som
Revisorerne trött sig finna i dem, de icke stämma med verkliga förhållandet. Det af
Revisorerne befarade synnerliga vilseledandet vid bedömandet af jernvägarnes ursprungliga
anläggningskostnad kan icke ifrågakomma, då ju för under byggnad varande
stambana denna kostnad tydligt angifves successivt af hvarje års generalräkning, och,
när densamma är till räkenskapen fullt afslutad, till sin slutsiffra af det sista årets
generalräkning. Den omständigheten, att nordvestra stambanorna, Laxå—Kristinehamn
och Arvika—Norska gränsen, samt östra stambanan Katrineholm—Norrköping till
sina värden icke återfinnas i Styrelsens böcker för 1873, kan så mycket mindre vara
eu följd af den ofvanberörda förmenta ofullständigheten i Styrelsens böcker, som de
omständigheterna hafva intet som helst samband med hvarandra. Orsaken är den,
att dessa tre stambanor blifvit, på sätt af vederbörande års generalräkningar inhemtas
och äfven blifvit af Styrelsen särskildt i underdånighet anmäldt i de till Eders

— 267

Kong!. Maj:t afgifna och af Eders Kong!. Magt Revisorerne förelagda årsberättelser,
till sin räkenskap fullt afslutade, den förstnämnda med år 1869, och de båda sistnämnda
med år 1870, hvarefter de, likasom den vestra stambanan, hvaröfver det sista
bokslutet hos Styrelsen upprättades med år 1863, ju icke vidare på något sätt tillhöra
Styrelsens förvaltning och således icke kunna vara föremål för något bokslut
bos Styrelsen, som bär att befatta sig med endast den ursprungliga anläggningskostnaden.

Revisorerne hafva derefter framhållit, att enligt Trafikstyrelsens böcker
vestra stambanans anläggningskostnad uppginge till 37,504,368 kronor,
under det att Styrelsen uppgifva den vara 37,654,368 kronor.

Denna skilnad måste bero derpå, att i Trafikstyrelsens böcker icke äro upptagna
de 150,000 kronor, hvarmed Stockholms stad bidragit till kostnaden för Fatbursjöns
fyllande. Skälet till ett sådant uteslutande egen Styrelsen icke att bedöma,
men håller troligt att så skott, enär Trafikstyrelsen velat framhålla hvad
vestra stambanan kostat staten; men att de äro i Styrelsens bokslut framhållna, såsom
skeft, beror derpå att Öfversten m. in. Friherre N. Ericson, åt hvilken ledningen
af nämnda banas anläggning var i nåder anförtrodd, både föreskrifvit, att de under
åren 1858, 1859, 1860 och 1862 från Stockholms stad för ofvanberörda ändamål
skänkta medlen skulle i vestra stambanans räkenskap särskilt uppdebiteras, förmodligen
i den afsigt, att den slutliga generalräkningen skulle utvisa hvad vestra stambanan
i sin helhet kostat att anlägga. Styrelsen torde bär höra i underdånighet upplysa,
att, då numera bidrag i penningar till förminskande af expropriationskostnaderna
vid stambanornas anläggning från enskilda personer eller kommuner inflyta, sådana bidrag
redovisas i vederbörande conto och der bidraga till den ifrågavarande kostnadens
förminskande, och således icke på annat sätt förekomma i stambanans generalräkning.
Enligt Styrelsens åsigt är det sättet att redovisa de enskilda bidragen det
enda rätt antagliga, ty att upptaga dem såsom en direkt inkomst skulle vara i högsta
grad vilseledande, enär en i så fall, för rätt bedömande af bidraget, nödvändig jemförelse
med de för bidragens utbekommande, ofta genom långvariga rättegångar,
gjorda mer eller mindre betydliga utgifter icke allenast erfordrade en ännu mera invecklad
räkenskapsföring, utan i många fall äfven vore omöjligt att verkställa. Om,
såsom Revisorerne i slutet af ifrågavarande del af sin berättelse framhållit, de enskilda
bidragen skulle i eu särskild liggare upptagas, så skulle det också ju vara i
högsta grad inkonseqvent att deri upptaga endast penningebidragen, utan borde ju
då deri också ingå värdet för skänkt jord; men detta värde, huru skulle det kunna
beräknas? Huru uppskatta till exempel värdet af de delar af gator och allmänna
platser, som Stockholms stad upplåtit för sammanbindningsbanans genom Stockholm
anläggning?

För Revisorerne har det velat synas, att bristande uppgifter från Styrelsen
den omständigheten borde tillskrifvas, att vestra stambanan icke skulle
vara synlig i någon revisionsberättelse efter år 1865, hvaruti den upptoges
hafva intill 1863 års utgång kostat R:dr 26,228,663: 23, hvarförutom
å ännu icke affärda cent! funnes upptaget R:dr 11,421,229: 82, äfvensom å
fordringars conto R:dr 4,474: 95.

Jemte det att Styrelsen får i underdånighet fästa Eders Kong! Maj:ts uppmärksamhet
derpå, att uppgiften om å icke affärda conti upptagna R:dr 11,421,229:
82 beror på en missuppfattning af 1863 års generalräkning för vestra stambanan,
enär af sistnämnda belopp, hvaruti blifvit mindre riktigt intaget ett belopp af R:dr
100,114, utgörande behållningar vid 1863 års slut, en summa af tillsammans R:dr

— 268 —

11,321,115: 82 blifvit i sjelfva verket uti nämnda generalräkning, härkos i afskrift bifogad,
(Lit. M) åhörd å de båda conti “lasta från banan oskiljaktiga inventarier11
och “till färdiga banans komplettering hörande effekter“, får Styrelsen i underdånighet
bemöta Revisorernes yttrande om bristande uppgifter från Styrelsen dermed, att,
sedan Styrelsen till Trafikstyrelsen öfverlemnat vestra stambanans räkenskap, livilket
skedde med bokslutet för år 1863, Styrelsen icke halt någon som helst befattning
med den stambanan, och således intet vidare bokslut deröfver kunnat hos Styrelsen
ifrågakomma, oaktadt 1863 års bokslut: icke var ett fullständigt afslutadt sådant,
enär deri förefinnas icke allenast den af Re visor erne omnämnda fordran å R:dr 4,474:
95, utan äfven ofvanberörda behållningar till värde af R:dr 100,114, som ännu icke
hade ingått i vederbörande conti. flen er alräkningens slutsumma, R:dr 37,654,368,
är dock vestra stambanans verkliga kostnad, sedan nyss berörda fordran blifvit, efter
af Eders Kong], Maj:t lemnadt nådigt tillstånd, afskrifven, och bort ingå på conto
"bangårdar med husbyggnader1'', likasom af de R:dr 100,114, Indika i generalräkningen
äro angifva såsom behållning vid 1863 års slut, R:dr 114 efter afslutad rättegång
bort betunga conto “bergsprängning1 ‘, och R:dr 100,000 påföras conto “expropriationskostnader“.

Vidare hafva Revisorerne framhållit eu såsom dem synes stor oegentlighet
deri, att hela jernvägssträckor öfverlemnades till Trafikstyrelsen och
öppnades för allmän trafik, utan att kostnaden för dessa jern vägars anläggning
snarast möjligt meddelades deu Styrelse, som öfvertagit banan
och i dess böcker upptoges.

Förr än en banas räkenskap blifvit så fullständigt afslutad, att ingå inkomster
eller utgifter för den banan återstå, och samtliga dess skulder och fordringar på ett eller
annat sätt upphört att finnas till — ett förhållande som icke kan inträffa förr än
åratal efter det banan blifvit till allmän trafik öfverlåten — kan det sista bokslutet
öfver den stambanans anläggningskostnad icke afgifvas, och detta alldeles oberoende
af storheten eller litenheten af det eller de belopp, som qvarstå såsom hinder derför.
Sa är förhållandet med den redan år 1864 i sin helhet öppnade södra stambanan.
(Det ofvan antydda förhållandet med vestra stambanan var en af särskilda anledningar
vidtagen undantagsåtgärd, hvars förnyande så mycket mindre kunnat eller kan ifrågasättas,
so in Styrelsens åtgärd dervidlag blef af Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Kammarrätt
högligen ogillad.) För orsakerna till det fördröjda afslutandet af södra stambanans
räkenskap är redogjordt i de af Styrelsen för hvarje år till Eders Kongl. Maj:t
afgifna underdåniga berättelserna angående jernvägsbyggnadsarbetenas fortgång. Det
för det fullständiga afslutandet af södra stambanans räkenskap befintliga sista hindret
har först nu bortfallit, så att bokslutet för 1874 kommer att vara det sista för den
stambanan. Men allt detta hindrar ingalunda Styrelsen att underrätta Trafikstyrelsen
om den slutsumma anläggningskostnad, som bokslutet för hvarje år angifver för de
stambanor, hvilkas räkenskap icke kunnat fullständigt afslutas,'' och ett sådant meddelande
liar också under föregående åren egt rum. Och Styrelsen vill äfven draga
försorg derom, att de underdåniga årsberättelser, som af Styrelsen hvarje år afgifvas,
komma att hädanefter åtföljas åt en förteckning öfver alla de stambanor, som varit
eller äro föremål för Styrelsens verksamhet, med de af boksluten för dem angifva
anläggningskostnadssummorna, äfvensom öfver de för deras anläggning beviljade statsanslagen,
i likhet med en för 1873 bårhus bifogad (Lit. N.). Hvad beträffar den i
denna anmärkningspunkt omhandlade samman Rall- 2,391,937: 69, som Revisorerne
förmena skulle i båda Styrelsernas böcker förekomma, anhåller Styrelsen i underdånighet
att få endast åberopa hvad ofvan blifvit derom anfördt.

— 269 —

Det har äfven fästat Revisorernes uppmärksamhet, att Styrelsen icke
skulle för hvart år upptaga de verkliga utgifterna, utan endast dem, som
genom afslutade conti syntes hafva utgått, hvaraf en naturlig följd skulle
hafva blifvit, att man icke kunde se huru stor kostnad under hvarje år
blifvit å statens banor nedlagd.

Styrelsens böcker för hvarje år utvisa tydligt de å hvarje conto från föregående
året ingående balanser och samtliga utgifterna å hvarje conto för det året;
och i sådant hänseende tillåter Styrelsen sig i underdånighet att påpeka, att Revisorerne,
hvad åren 1868 och 1869 för den af dem till exempel tågna södra stambanan
angår, i sin berättelse rätteligen anfört utgiftssummorna, nemligen för 1868
R:dr 20,942: 13 och för år 1869 R:dr 122: 91, hvaremot 1870 års generalräkning
tydligt angifver den kostnad, som under 1870 blifvit å södra stambanan nedlagd,
vara R:dr 67: 14, icke såsom Revisorerne uppgifva R:dr 8,523,936: 78. Den summa
af R:dr 8,523,869: 64, som Revisorerne inneslutit i sin berörda för 1870 angifva
kostnadssumma, är påtagligen slutsumman af summorna å de båda conti “fasta
inventarier11 och “ kompletteringseffekter, “ som visserligen, under tydligt uttryckt uppgift
att nämnda båda conti äro “hittills balanserade conti,“ atiöres i 1870 års generalräkning,
men som, på sätt af södra stambanans böcker och generalräkningar allt ifrån
början af dess anläggning inhemtas, efter hand uppvuxit, utan någon utgift på dessa
conti efter år 1866. Huru stort det belopp är, som en stambana under ett visst år
utgifvit på ett balanseradt conto, skönjes vid jemförelse mellan slutsummorna å det
conto’t för det året och det nästföregående året. Likasom förhållandet är med de conti,
som icke behöfva balanseras, kunde visserligen i generalräkningen för hvarje balanseradt
conto utgiftssumman för året å det conto’t framträda, men derför behöfdes
oundgängligen att under hvarje sådant balanseradt conto utgifterna för de gångna
åren inbalanserades för att förökas med årets utgiftssumma, hvilken vidlyftighet, utan
att någon fördel derigenom vunnes, då sådant utvisas af conto’t i hufvud boken, skulle,
enligt Styrelsens åsigt, betaga generalräkningen den summariska egenskap, som en
sådan räkning väl bör hafva.

Slutligen hafva Revisorerne framhållit önskvärdheten af en sådan öfverensstämmelse
mellan Styrelsens och Trafikstyrelsens bokföringssätt, att man
icke blefve vilseledd angående jernvägarnes verkliga anläggsningskostnad,
för vinnande af hvilket mål Revisorerne ansett det enklaste vara att
Styrelsen förde en hufvudbok, hvari hvarje bana både sitt särskilda conto
och att, då ny handel eller dertill hörande effekter till Trafikstyrelsen
öfverlemnades, värdet för desamma af- och påfördes de båda Styrelserna
emellan; hvarförutom, till underlättande af en öfversigt af såväl de för
banorna tillgängliga medlen som af deras totala anläggningskostnad, en
liggare herde finnas, med å ena sidan anslag och enskilda bidrag samt å
den andra kostnadsbeloppen.

Styrelsen torde, med anledning deraf, i underdånighet endast behöfva åberopa
hvad af Styrelsen blifvit ofvan anfördt, hvaraf framgår:

att, då af hvarje stambanas generalräkning, som årligen upprättas, inhemtas
banans successiva kostnad för hvarje år, såväl den totala som den hvilken belöper
på hvarje särskild! conto, intill det sista årets generalräkning, som utvisar slutsummorna
i berörda hänseenden, man vid sådant förhållande, med begagnande af de
enkla och tydliga uppgifter derom, som generalräkningarne innehålla, icke kan blifva
vilseledd vid bedömandet af en banas anläggningskostnad;

270

att hos Styrelsen hvarje särskild stambana eller såsom sådan betraktad större
stambanedel ständigt haft och alltjemt häfver sin särskilda hufvudbok, hvaraf generalräkningen
är ett summariskt utdrag;

att, då effekter till banans komplettering eller medel till rörliga materielen
öfverlemnas till Trafikstyrelsen, sådant alltid tydligt och otvetydigt framhålles, specificeradt
af banans journal, och summariskt af hufvudboken och generalräkningen;

att, då kostnaden för de särskilda bandelarne, som till allmän trafik upplåtas,
icke kan ur bokslutet, som omfattar hela banan, utdragas, någon uppgift derom icke
kan Trafikstyrelsen meddelas, men att deremot summarisk uppgift om hela banans
först successiva och sedermera totala anläggningskostnad, enligt hvarje års bokslut,
som redan förut plägat till Trafikstyrelsen öfverlemnas, fortfarande skall bemälda
Styrelse tillhandahållas, upptagande icke allenast, såsom hittills brukligt, de stambanor,
hvilkas räkenskap ännu icke blifvit afslutad, utan hädanefter äfven dem, hvilka icke
vidare tillhöra Styrelsens förvaltning; utan att dock Styrelsen kan på något sätt be -

(Bilagor.)

litt. A.

Utdrag af Nordvestra stambanans Kristinehamn—
Arvika hufvudbok år 1873.

Rörliga

1873.

Januari An Ingående balanskonto............................ 1,000,000: —

Summa R:dr 1,000,000: —

Rätt utdraget, intygar

Ex officin:
Karl Söderholm.

Litt B.

Utdrag af Nordvestra stambanans Kristinehamn—
Arvika hufvudbok år 1873.

Till färdiga banans

...... 75,382:16.

Transport 75,382: 16.

1873.

Januari An Ingående balanskonto

271 —

stämma det sätt, hvarpå dessa uppgifter af Trafikstyrelsen begagnas och i dess
böcker ingå;

att en sådan öfversigt hädanefter äfven skall bifogas Styrelsens underdåniga årsberättelser
till Eders Kong!. Maj:t; samt

att de enskilda bidragen, enligt Styrelsens åsigt, icke kunna på annat antagligt
sätt redovisas, än att i vederbörande conto bidraga till kostnadens förminskande.

Stockholm den 26 November 1875.

CARL G. BEYER.

Alfred Grandinson.

materielen.

1873.

December Per Utgående balanskonto.......................... 1,000,000: —

Summa R:dr 1,000,000: —

...... 2,100: —

Transport 2,100: —

komplettering.

1873.

December Per Kassakonto

December An Kassakonto

Transport 75,382: 16.
........ 4,838: —

Summa R:dr 80,220: 16.

Rätt utdraget, intygar

Ex officio:
Karl Söderholm.

Ditt. C.

Utdrag af Sammanbindningsbanans genom Stockholm
hufvudbok är 1873.

Till färdiga banans

1873.

Januari An Ingående balanskonto............................. 25,743: 61.

Summa R:dr 25,743: 61.

Rätt utdraget, intygar

Ex officio:
Karl Söderholm.

Ditt. D

. Utdrag af Ostra stambanans Norrköping—Nässjö

hufvudbok år 1873.

Rörliga

........ 600,000: —

Summa R:dr 600,000: —

Rätt utdraget, intygar

Ex officin:

Karl Söderholm.

1873.

Januari An Ingående balanskonto

December Per Utgående balanskonto

Transport 2,100: —

. . . . . . . . 78,120: 16.

Summa R:dr 80,220: 16.

♦

komplettering.

1873.

December Per Utgående balanskonto

........ 25,743: 61.

Summa R:dr 25,743: 61

materielen.

1873.

December. Per Utgående balanskonto

........ 600,000: —

Summa Rdr 600,000: —

Rev. Ber. 1875 angående Statsverket.

— 274 —

Litt. E.

Utdrag af Östra stambanans Norrköping—Nässjö
hufvudbok år 1873.

1873.

Januari An Ingående balansconto
December „ Materialkonto ....
„ ,, Inventariekonto. . .

Till färdiga banans

........ 20,729: 02.

........ 3,002: —

........ 8,942: 55.

Summa R:dr 32,673: 57.

Rätt utdraget, intygar

Ex o Ricin:
Karl Söderholm.

Litt. F.

Utdrag af Östra stambanans Norrköping—Nässjö journal
år 1873.

Afsilning år 1813.

Materialkonto.

Till färdiga banans komplettering:

1 st. Telegrafapparat, Morses;

6 „ dito visare-........................... 3,002: —

Inventariekonto.

Till

komplettering.

1873.

December Per Utgående balanskonto

32,673: 57 .

Summa R:dr 32,673: 57.

Till färdiga banans komplettering:

2 st. Gasarmar, tvåarmiga;

2 „ Dito trearmiga;

2 „ Dito fyrarmiga;

30 „ Gaskupor af glas;

15 „ Gaslyktor;

10 „ Dito med armar;

3 „ Gas mätare;

7 „ Takhängare;

2 „ Tenderlyktor;

29 „ Väggarmar;

3 „ Dito dubbla;

1 „ Köbildare;

2 „ Tryckpumpar;

1 „ Kaminspis;

2 „ Vattencisterner;

2 „ Stationsur;

26 „ Bänkmadrasser................................ 8,942: 55.

Rätt utdraget, intygar

Ex officiös
Karl Söderholm.

— 276 —

Litt. G.

Utdrag af Norra stambanans Upsala—Storvik hufvudbok
år 1873.

1875.

December An Koiigl. Styrelsen för statens järnvägstrafik

Rörliga

....... . 600,000: —

Summa R:dr 600,000: —

Rätt utdraget, intygar

Ex officio:
Karl Söderholm.

Litt. H.

Utdrag af Norra stambanans Upsala - Storvik hufvudbok
år 1873.

1873.

December An Materialkonto . .
„ „ Inventarie- dito

Till färdiga banans

........ 3,064: 50

...... . . 4,482: 99

Summa Rall'' 7,547: 49.

Rätt utdraget intygar

Ex officio:
Karl Söderholm.

materielen.

1873.

December Per Utgående balanskonto

........ 600,000: —

Summa R:dr 600,000: —

komplettering.

1873.

December Per Utgående balanskonto.................... .... 7,547: 49.

Summa Rdr 7,547: 49.

278

Litt. I.

Utdrag af Norra stambanans Upsala Storvik journa
är 1873.

Afsilning år 1873.

Materialkonto.

Till färdiga banans komplettering:

35 st. Axlar, skottkärr-;

35 „ Hjul, dito;

5 „ Telegrafapparater, visare-;

1 „ Dito Morses;

5 „ Telegraf-åskledare;

35 „ Skottkärrskrof................................ 3,064: 50.

Inventariekonto:

Till

Litt. K.

Utdrag af Södra stambanans hufvudbok år 1870.

Andra trafikdistriktet,

511,383: 28.

1870.

Januari An Ingående balanskonto

Summa R:dr 511,383: 28.

279 —

Till färdiga banans komplettering;

20	st.	Fotogenlampor;
22	„	Lyktor, perrong-;
35	,,	Båtshakar, brand-;
2	„	Kassaskåp;
5		Bord, skri!''- och telegraf-;
6		Stationsur;
24		Madrasser, bänk-;
14	„	Anslagstafior;
10	„	Stegar, brand-,
41	„	Skyfflar, ballast-;
35	„	Spadar;
40	„	Yxor, hand- och hugg-;
35		Handspett;
41		Rälshammare;
35	„	Stopphackor af jern ....

4,482: 99.

Rätt utdraget, intygar

Ex officin:
Karl Söderholm.

511,383: 28.

kompletteringseffekter.

1870.

December Per Södra stambanans konto

Summa R:dr 511,383: 28.

— 280 -

Tredje trafik:distriktet,

1870.

Januari An Ingående balanskonto........................... 1,839,981: 31.

Summa R:dr 1,839,981: 31.

Rätt utdraget, intygar

Ex officio:
Karl Söderholm.

lätt. L.

Utdrag af Norra stambanans Stockholm— Upsala hufvudbok
år 1869.

1869.

Januari An Ingående balanskonto

Rätt utdraget, intygar

Ex officio:
Karl Söderholm.

Till färdiga banans

..... 433,312: 74.

Summa Rall’ 433,312: 74.

Litt. M.

Afskrift.

(Zonerafräkning för Vestra

Kongl. Statskontoret bär för jernvägsarbetenas bedrifvande utbei alt:

för Vestra stambanan enligt 1855 års bokslut 1,717,500: —

„ 1856 „ d:o 4,152,500: —

„ 1857 „ d:o 3,525,000: —

Transport 9,395,000: —

— 281 —

kompletteringseffekter.

1870.

December Per Södra stambanans konto........................ 1,839,981: 31.

Summa R:dr 1,839,981: 31.

komplettering.

1869.

December Per Norra stambanans konto ........................ 433,312: 74.

Summa R:dr 433,312: 74.

stambanan år 1863.

Arbetskostnaden bär utgjort:

för

Vestra stambanan enligt 1855 års bokslut
„ 1856 „ d:o

„ 1857 „ d:o

Transport

823,392: 70.
2,054,143: 05.
3,472,042: —
6,349,577: 75.

Rev, Ber, 1875 angående Statsverket,

- 282 -

Transport 9,395,000: —
för Vestra stambanan enligt 1858 års bokslut 5,544,510: 42.

„ 1859 „ d:o 4,764,559: 36.

„ 1860 „ d:o 5,543,804: 15.

" 1861 » cl:0 5,210,799: 79. 30,458,673: 72.

för Sammanbindningsbanan Örebro—Hallsberg

enligt 1860 års.bokslut........... 149,309: Öl.

, 1861 » d:o ........... 802,742: 52. 953,(,51- 53.

för år 1862,

då Sammanbindningsbanan Örebro—Hallsberg blifvit med vestra

stambanan sammanlagd, enligt samma års bokslut..... 5,536,738: 15. 36,947,463: 40.

för är 1863,

genom Kongl. Styrelsen öfver statens jernvägsbyggnader

556,904: 60.

Stockholms stad bär till expropriation er m. in. å Södermalm utbetalt

enligt 1858 års bokslut.................... 30,000

„ 1859 „ d:o 60,000

„ 1860 „ d:o 30,000

„ 1862 „ d:o 30,000

150,000:

Transport 37,654,368:

Transport

för Vestra stambanan enligt 1858 års bokslut

„ 1859 „ d:o

„ 1860 „ eko

„ 1861 „ d:o

6,349,577: 75.
3,566,739: 12.
3,691,604: 74.
3,916,510: 49.
4,010,421: 02.

21,534,853: 12.

för Sammanbindningsbanan Örebro —Hallsberg

enligt 1860 års bokslut........... 107,708: 31.

„ 1861 „ d:o ........... 467,001: 34.

574,709: 65.

för år 1862,

då Sammanbindningsbanan Örebro—Hallsberg blifvit med Vestra

stambanan sammanlagd, enligt samma års bokslut..... 3,348,776: 59. 25,458,339: 36.

Vestra stambanans arbetskostnad för år 1863 upptages under nedanstående
conto: «

Tjensteman aflöning........................

Förrådets underhåll.........................

Diverse arbeten ...........................

Jordarbeten..............................

Bergsprängning............-...............

Kulvertar och afloppstrummor...................

Viadukter och broar........................

Väganläggningar i banan......................

Vägomläggningar...........................

Ballastning.............................

Transport och nedläggning af sleepers och rails samt upp

handling af sleepers......................

Bangårdar med husbyggnader ...................

Stängsel, grindar och bommar..................

Rörliga materielens första uppsättning...........• •

Sjukvården.............................

Helg-, regn- och rastedagar....................

Expropriationsomkostnader.....................

Diverse utgifter...........................

Marschkostnadens och kommenderingsbefälets atiöningsconto .

Förvandlingsconto..........................

Vinst- och förlustkonto......................

Kongl. Styrelsen (förvaltningskostnad)..............

Fasta från banan oskiljaktiga inventarier (rails, husbyggnader, signaler och
telegrafer m. m.) utgör från arbetets början till dess fullbordande vid
1863 års slut ... ................................ 7,512,442:20.

55,553: 04.
25,948: 61.
4,680: 53.
13,119: 24.
198: 94.
192: 16.
338: 71.
4,896: 02.
5,375: 95.
69,883: 77.

2,869: 15.
241,754: 61.
8,114: 34.
18,718: 62.
2,534: 22.
275: 42.
235,575: 92.
18,128: 72.

149: —
26,679: 57.
9,203: 12.
26,134: 21.

770,323: 87.

Transport 33,741,105: 43.

- 284

Transport 37,654,368: —

Summa R:dr R:mt 37,654,368: —

Stockholm i Kong!. Styrelsens öfver statens jernvägs -

— 285 —

Transport 33,741,105: 43.

Till färdiga banans komplettering hörande effekter:

l:a tratikdistriktet erhållit rörlig materiel och inventarier m. m.

till ett belopp af......................... 1,183,358: 93.

2:a trafikdistriktet dito dito................ 2,625,314: 69. 3,808,673: 62.

Behållningar vid 1863 års slut:

llaterialier, krut (beroende på rättegång) ............ 114: —

Lägenheten Liljeholmen....................... 100,000: 100,114: —

Fordran vid 1863 års slut:

hos Byggmästaren A. Johansson (beroende på rättegång) ■

........... 4,474: 96.

Summa R:dr R:mt 37,654,368: —

byggnader Kammarkontor den 31 December 1864.

Karl Söderholm.

Vidimeras ex officin
Charles Jacobson.

Litt. N.

Förteckning

öfver samtliga stambanorna, med deras anläggningskostnad intill 1873 års slut,
äfvensom öfver de för deras anläggning beviljade statsanslagen.

Summa			Enligt	Summa
statsanslag.			bokslut	anläggnings-
			af år	kostnad,
Kronor.	0.			Kronor.
37,504,368	—	Vestra stambanan..........	1863	37,654,368
24,745,632	—	Södra stambanan ...........	1873	24,655,197	66
4,170,000	—	Sammanbindningsbanan genom Stockholm . . .	1873	5,687,505	56
		Nordvestra stambanan:
5,374,000	—	Laxå—Kristinehamn..........	1869	4,756,530
11,450,000	—	Kristinehamn—Afvika......	1873	11,005,473	86
3,870,000	—	Afvika—Norska gränsen.......	1870	3,154,230	01
		Östra stambanan:
4,030,000	—	Katrineholm—Norrköping........	1870	4,100,327	42
13,170,000	—	Norrköping—Nässjö..........	1873	8,436,629	81
		Norra stambanan:
4,672,000	—	Stockholm—Upsala .............	1873	4,693,733	76
11,130,000	—	Upsala—Storvik...............	1873	6,505,531	80
120,116,000		Summa Su m ma] 110,649,527)88

Anm. 1. I ofvanstående summa 4,170,000 kronor, statsanslag för Sammanbindningsbanan
genom Stockholm, ingå, utom de af Rikets Ständer och Riksdag beviljade
medlen, äfven 300,000 kronor från handels- och sjöfartsfonden.

Anm. 2. I ofvanstående summa 3,870,000 kronor, statsanslag för Nordvestra stambanan
Arvika—Norska gränsen, ingå ock 370,000 kronor s. k. vinstmedel å
statslånefonden.

Anm. 3. I ofvanstående summor anläggningskostnad äro äfven inneslutna de vid årets
slut i de särskilda stambanornas kassör befintliga kontanta tillgångar,

nemligen:

i sammanbindningsbanans genom Stockholm kassa. . Er. 1,115: 91.
i nordvestra stambanans Kristinehamn—Arvika kassa „ 2,708: 42.

i östra stambanans Norrköping—Nässjö kassa .... „ 23,086: 76.

i norra stambanans Stockholm—Upsala kassa .... „ 1,904: 51.

i norra stambanans Upsala—Storvik kassa...... „ 985: 07.

Summa Er. 29,800: 67.

Stockholm den 26 November 1875.

Alfred Grandinson.

— 287

Kong!. Styrelsens för statens
jernvägstrafik

underdåniga utlåtande i anledning af
Riksdagens Revisorers anmärkningar vid
granskning af Styrelsens räkenskaper för
år 1873.

Till underdånig åtlydnad af Eders Kongl. Maj:ts nådiga föreskrift af den 22
i förra månaden, att afgifva utlåtande i anledning af de tvänne anmärkningar, Riksdagens
senast församlade Revisorer tramstält angående förvaltningen vid statens jernvägstrafik,
får Styrelsen underdånigst anföra följande.

Beträffande den förra af de framstälda anmärkningarne, i hvilken Revisorerne
“fästa uppmärksamheten å det centralisationssystem, som under senare åren tyckes
gjort sig gällande “ torde Styrelsen så mycket hellre få hänvisa till hvad hon i memorial
af den 18 Oktober detta år, rörande förslag till förnyad instruktion för
Styrelsen, i omförmälda hänseendet redan andragit, som syftet af Revisorernes anmärkning
i hufvudsak öfverensstämmer med de af Styrelsen i nämnda memorial uttalade
åsigter. Revisorernes här ofvan anförda yttrande gifver dock anledning till
den underdåniga erinran, att det ej är under senare åren, som det öfverklagade centraliseringssystemet
gjort sig gällande, men att detta system daterar sig från den tid
då, till följd af Riksdagens vägran att anslå medel till aflöning åt föreslagna distriktschefsembeten,
nu varande organisation af förvaltningen infördes, och att det tvärtom
förhåller sig så, att centraliseringen i flera hänseenden, till följd af sakernas natur,
år för år gjort sig mindre gällande, så att densamma nu mera i flera afseende!! yttrar
sig såsom eu tom formalitet, t. ex. i fråga om den lägre tjenstemannapersonalens
antagande, befordran, permittering och afskedande, i hvilka frågor vederbörande afdelningsföreståndares
förslag under nu varande förhållanden af Styrelsen utan närmare
pröfning godkännas, hvarjemte Styrelsen med hänsyn till Revisorernes uppfattning af
innehållet af § 41 i Styrelsens hittills gällande instruktion, nemligen, att detta innehåll
icke skulle gifva synnerligt stöd för det nuvarande centralisationssystemet, hvaraf
väl torde kunna dragas den slutsatsen, att samma innehåll ej herde utgöra hinder
för den af Styrelsen förordade decentralisering, vågar hemställa, huruvida ej den uppfattning
är riktigare, hvilken Styrelsen i sitt ofvan åberopade memorial framhållit, och
huruvida ej således, derest Eders Kongl. Maj:t nådigst gillar syftet med den i samma
memorial af Styrelsen föreslagna ändring af paragrafens innehåll, det blir nödvändigt
att gifva ordalagen en annan form än den nuvarande, hvadan Styrelsen vid detta
tillfälle anser sig höra underdånigst uttala den förhoppning, att Eders Kongl. Maj:t
icke måtte lägga Revisorernes uppfattning till grund för ett utslag å den ändring
Styrelsen, till undvikande af för stor centralisering, genom ofta åberopade memorial
understält Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning.

Hvad derefter angår den senare anmärkningen, eller “att arbetstiden inom kontoren
vid Centralstyrelsen är allt för kort och tillika ojemn! fördelad kontoren emellan,
“ får Styrelsen upplysa, att ehuru den “allmänna arbetstiden/ eller den, under
hvilken Styrelsen fordrar sina underordnades närvaro å tjenstelokalerna, icke är faststäld
till längre tid än sex timmar, eller från klockan 9 f. m. till klockan 3 e. in.,

- 288

så är den verkliga arbetstiden dock vida längre. Vid mil- och kontrollkontoren, hvillca
sysselsätta det största antalet tjenstemän, äro arbetena af den art, att vid vissa tider,
3 å 4 gånger i månaden, ett visst qvantum arbete måste vara fullbordadt, och vid dessa
tider kräfves också af tjänstemännen ett större arbetsmått för hvarje dag, än som på den
så kallade allmänna arbetstiden kan medhinnas. 1 synnerhet vid kontrollkontoret äro
dessa periodvis förekommande arbeten ganska betungande och sysselsätta ofta till
sent på qvällarne den härtill ‘använda personal. Vidare måste på annan arbetstid
än den allmänna utföras sådana göromål, hvilka eljest skolat verkställas af tillfälligtvis
förflyttade, permitterade eller sjuke tjensteman, eller af dem, som ur tjenst afgått,
utan att hafva blifvit med nya ersätta, äfvensom sådana göromål, hvilka innefatta
särskilda utredningar, påkallade för kontrollerande eller statistiska ändamål. Slutligen
må nämnas, att å milkontoret utföras en del arbeten på ackord, och att äfven för
dessa arbeten annan arbetstid är afsedd än den allmänna. Enligt verkställa beräkningar
utgör sålunda medelarbetstiden för eu kontorsskrifvare å milkontoret 71/2 timmar
dagligen och å kontrollkontoret 8 å SVj, timmar, hvilka arbetstider, i betraktande
af arbetenas ansträngande art, Styrelsen för sin del anser omöjligen kunna ökas.

Vid statistiska kontoret liqvideras arbetena dels på grund af ackord, dels efter
arbetstimme, men tjenstemännens skyldighet att närvara under den af Styrelsen faststälda
allmänna arbetstid qvarstå!’ dock. 1 fråga om detta kontor torde Styrelsen
sålunda ej behöfva ingå i någon vidare förklaring rörande arbetstidens längd.

Hvad angår kammar- och revisionskontor^! gäller samma lag som för öfriga,
eller att, med iakttagande af den allmänna arbetstiden, arbeta äfven på andra tider,
då sådant för fullbordande af viss arbetsqvantitet är nödigt. Medelarbetstiden vid
dessa kontor är kortare än vid ofvan omförmäla, men torde i afseende å längd vara
fullt jemförlig med den vid samma slags kontor inom andra statens verk och inrättningar
brukliga.

Ilufvudkassakontoret är för utbetalningar och inkasseringar Öppet mellan klockan
10 f. in. och 2 e. m. Så väl före som efter donna tid måste dock kassören vara
å kontoret närvarande, så väl för ordnandet af sin egen redovisning, som för nödig
förbindelse med kammarkontoret, från hvilket senare kassakontrollen utöfvas, men i
(ifrigt äro ingå bestämda timmar föreskrifna för hufvudkassörens närvaro.

Uppbördskassörens arbetstider måste helt och hållet rättas efter de tider, då
uppbörden skall uppräknas och insättningarne deraf i Riksbanken skola ske.

Registratorskontoret är för allmänheten Öppet mellan klockan 10 f. m. och 2 e. in.
Men då registrator!!, förutom de inom andra statens verk för dylik tjensteman föreskrifna
skyldigheter, äfven har den att expediera Styrelsens utgående skrifvelse!’, nödgas
han så väl före som efter nyss omförmäla tid vara å kontoret närvarande, så
att handlingar kunna till Styrelse:! inlemnas vanligen från klockan half 10 f. m. till
kl. 3 e. in. För fullgörande af sina skyldigheter i (ifrigt har registrator!!, då Styrelse:!
icke annorlunda bestämt, frihet att välja sina arbetstimmar.

Hvad slutligen kansliet vidkommer, torde lätteligen inses, att arbetstiderna
derstädes icke kunna vara så regelbundna som vid andra kontor, äfvensom att arbeten
der förekomma, hvilka utan olägenhet kunna utföras i den ar betandes bostad.
Den allmänna arbetstiden på kansliet är dock ungefär densamma som vid öfriga
kontor, men vederbörande äro naturligtvis skyldiga att på hvilken tid som helst, äfven
utom de så kallade kanslitimmarne, fullgöra föresätta arbeten.

Slutligen får Styrelsen upplysa, att hon vid bestämmandet af arbetstiden utgått
från grundsatsen: kort tid, strängt arbete. Efter sex timmars trägen syssel -

- 289 —

sättning med göromål, hvilka kräfva så mycken uppmärksamhet, men äro så enformiga,
som de vid mil- och kontrollkontoren, är tjenstemannens bästa arbetskraft för dager»
redan tillgodogjord. Kommer nu till donna arbetstid, såsom brukligt är, ytterligare
några timmars arbete på eftermiddagen, så har, för flertalet åtminstone, arbetskraften
derefter så pass förminskats, att ett vidare utkräfvande deraf skulle framkalla vanan
att arbeta långsamt och med olust. För den med ett större mått af arbetskraft utrustade
saknas emellertid icke tillfällen till ytterligare sysselsättning mot särskild
godtgörelse.

Stockholm den 5 November 1875.

C. 0. TROILIUS.

C. Limnell.

Styrelsens för Ultima landtbruksinstitut underdåniga

utlåtande i anledning af
hvad Riksdagens Revisorer yttrat vid
granskning af institutets räkenskaper för
år 1873.

Med anledning af infordradt underdånigt yttrande rörande en af Riksdagens
Revisorer gjord anmärkning med hänsyn till att hvarken af räkenskaperna eller af
den berättelse, Styrelsen afgifvit, kunnat utrönas, huruvida bland institutets elever
någon eller några varit utländingar, får Styrelsen i underdånighet anföra, att bland
de 50 elever, som uti Revisorernes berättelse om den år 1875 verkstälda granskning
a,t statsverkets räkenskaper m. in. omtalas, har visserligen varit en utländing, nemligen
finnen A. G. Wasastjerna; men då denne inkommit till institutet på hösten 1872
och lemnat detsamma i Oktober 1874, således före den tid, då Styrelsen den 3 November
samma år afgaf underdånigt utlåtande i detta ämne, har Styrelsen icke ansett
sig höra i den sist afgifna berättelsen omnämna honom. En senare till elev
antagen finne, Herr V. A. haverin, kommer att uti näst afgifvande berättelse omnämnas.

Ultima den 6 November 1875.

Å Ultima landtbruksinstituts vägnar:

Å. IIAMILTON.

F. G. Norström.

Rev. Ber. 1875 angående Statsverket.

290

Kong!. Förvaltningens af
sjöärendena

underdåniga utlåtande angående Riksdagens
Revisorers anmärkning vid Förvaltningens
räkenskaper för år 1873.

Genom nådig remiss den 22 sistlidne Oktober har Eders Kong!. Maj:t anbefalt
Förvaltningen af sjöärendena afgifva underdånigt utlåtande öfver den uti Riksdagens
innevarande år församlade Revisorers berättelse, angående granskning af statsverkets
jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1873, framstälda
anmärkning, att 97,646 riksdaler 26 öre, utgörande, enligt reversal, influtna
medel till titeln: “ersättning till spanmålsupphandlings- och bagerikostnader,“ blifvit
till Femte hufvudtitelns allmänna besparingar öfverförda i stället för att komma anslaget
till spanmålsupphandlings- och bagerikostnader till godo; och får Förvaltningen
till åtlydnad häraf i underdånighet anföra följande.

Förenämnda ersättningsbelopp har icke, på sätt stationens reversal innehåller,
tillhört titeln “spanmålsupphandlings- och bagerikostnader“ utan fonden „influtne
medel till uppköp af spanmål“, hvilken fond Kongl. Maj:t egt att efter godtfinnande
disponera. Vid 1873 års slut upphörde donna fond i följd af det för Förvaltningen
anbefalda nya bokföringssättet, och behållningen derå öfverfördes till samma titel,
hvarå de öfriga behållningar bokföras, hvilka af Kongl. Maj:t disponeras. Titeln
spanmålsupphandlings- och bagerikostnader blot från och med år 1874, också i följd
af omförmälda förändrade bokföringssätt, blott en titel för bageripersonalens aflöning,
hvilken derifrån utgått till anslagets hela belopp. Att å detta anslag uppföra ifrågavarande
97,646 riksdaler 26 öre skulle vid sådant förhållande hafva varit utan
ändamål.

Stockholm den 20 December 1875.

R. VON FEILITZEN.

P. O. BÄCKSTRÖM. 0. STACKELBERG. JOHN AMÉEN.

Referent.

J. A. Neländer.

- 291

Styrelsens för Alnarps landtbruksinstitut underdåniga

utlåtande öfver åtskilliga
af Riksdagens Revisorers besök vid institutet
föranledda erinringar.

Sedan, genom nådig remiss af den 22 sistliden Oktober, Styrelsen för Alnarps
landtbruksinstitut erhållit befallning att i underdånighet sig utlåta i anledning af de
brister, som den afdelning af Riksdagens innevarande år församlade Revisorer, hvilka
besökt Alnarp, anmärkt såsom nödiga att afhjelpa, derest institutet skall på ett fullt
tillfredsställande sätt uppfylla sitt ändamål, och hvilka brister voro,

“att ladubyggnaderna icke för närvarande rymma mer än omkring en fjerdedel
af den vid institutet i vanliga år inhöstade gröda,

“att jemväl tillräckligt utrymme till förvaring under tak af institutets redskap
saknas, och

“att derstädes ej linnés någon agrikultur-kemisk försöksstation, hvarest liera
för landets jordbruk vigtiga praktiska frågor borde ej mindre till vinst för undervisningen
än till allmänt gagn för Sveriges jordbruk erhålla sin lösning; “

så får, till fullgörandet häraf, Styrelsen, i allo erkännande riktigheten af de
gjorda anmärkningarne och nogsamt erfarande att sagda brister gorå sig vid institutet
känbara, i underdånighet anföra följande.

I den framställning om anslag till institutet, som af Styrelsen i underdånighet
afläts den 28 Juli 1862, framhölls äfven vigten af att en försöksstation anlades
vid Alnarp, och begärdes dertill ett årligt anslag af 4,500 riksdaler, samt till organisationskostnad
en gång för alla 13,000 riksdaler. Men under det att Styrelsen med
tacksamhet såg sin framställning om anslag till sjelfva institutet medföra eu önskad
påföljd, blef detta deremot icke förhållandet med de till försöksstationen begärda anslagen,
och det blef derföre för Styrelsen intet annat öfrigt, än att afvakta den tid,
då erfarenheten visat det störa behofvet af att vårt land egde en agrikultur-kemisk
försöksstation, som i trogen förening och vexelverkan med en större ekonomi, stödd
af och sjelf understödjande densamma, kunde, på sätt Styrelsen i sin åberopade skrifvelse
i underdånighet anfört, företrädesvis söka att finna lösningen af de frågor, som
för vårt jordbruks utveckling äro af den största betydelse, och i hvithet hänseende
mycket återstår att gorå.

Denna tid torde nu vara inne. De försöksstationer som finnas hafva icke lyckats
i sina uppgifter, och på grund af de framställningar som af hushållningssällskapens
ombud blifvit gjorda, är hela denna institution nu under eu ifrågasatt omorganisation.
Styrelsen för Alnarps landtbruksinstitut anhåller, enär den knappa liden nu ej medgifver
att utarbeta eu fullständig plan för försöksstationen med ty åtföljande ritningar
och kostnadsförslag, att till nästkommande höst få i underdånighet inkomma
med ny framställning i ämnet och att sålunda söka att få bristen på en försöksstation
vid institutet afhjelpt.

Hvad saknaden af nödiga ladubvggnader och redskapshus vidkommer, så anhåller
Styrelsen att i underdånighet få anföra, att i den åberopade skifvelsen, af den 28

292 —

Juli 1862, omförmäldes hurusom, utom då anförda ekonomibyggnader, till hvilka anslag
söktes och sedermera äfven erhölls, en mejeribyggnad med snaraste vore af behofvet
påkallad. Styrelsen, som ogerna velat betunga statsverket med utgifter, som
institutet sjelft med egna medel kunnat åstadkomma, har icke allenast sedan dess
utan anslag uppfört såväl ett mejeri för 25,735 kronor 4 öre, utan ock ett skolhus för
5,887 kronor 67 öre samt ett redskapshus för 2,000 kronor, så att, enligt hvad delegerade
af Riksdagens Revisorer äfven behagat anföra, sedan 1871 med institutets
medel byggnader blifvit uppförda för ett sammanlagd t belopp af 33,613 kronor 70 öre,
hvaraf torde lika mycket framgå, att Styrelsen icke velat onödigtvis begära statsanslag
som att hon låtit sig angeläget vara att efter bästa förmåga förse läroverket med de
för dess behof nödiga byggnader. Men då, på grund af dessa företag, institutet har
ådragit sig eu ej obetydlig skuld, hvars afbetalning efter hand visserligen utan svårighet
kan verkställas, och då dessutom åbyggnaderna å Alnarps bortarrenderade gods
med görligaste första måste ombyggas, och hvartill Styrelsens afsigt icke är att begära
statsanslag, så är Styrelsen urståndsätta att för närvarande bekosta uppförande
af eu ny ladåbyggnad vid Alnarp, ehuru Styrelsen måste framhålla dess störa, af delegerade
af Riksdagens Revisorer vitsordade behöflighet, och anser det derföre ej allenast
på grund af stadgarnes föreskrift, som ålägger Styrelsen “att med omtanka och nit
söka befordra institutets ändamål,“ utan äfven med stöd af att ifrågavarande brister
blifva för Riksdagen tillkännagifna på samma gång som förvaltningen af institutet
rönt ett för Styrelsen lika kårt som smickrande erkännande, för sin pligt att under
donna dag till Eders Kongl. Maj:t inkomna med underdånig framställning om att
anslag måtte af stundande Riksdag begäras till uppförandet af en nödig ladu byggnad,
hvartill dock lyckligtvis ej så stor summa ta ges i anspråk som den, hvilken af institutets
egna . medel under de sista fyra åren blifvit till nybyggnader använd. Då behofvet
ytterligare af ett redskapshus icke är större, än att institutet bör tills vidare
kunna hjelpa sig med de nu befintliga dylika, så anser sig Styrelsen för närvarande
icke böra begära anslag till något redskapshus, under förhoppning att med institutets
egna medel kunna framdeles åstadkomma hvad som i detta hänseende då kan befinnas
vara erforderligt.

Alnarp den 6 December 1875.

CARL GROLLE.

CORFITZ BECK-FRIIS.

V. KOCKUM. C. W. BLOMSTRAND.

Hjalmar Nålborst.

— 293 —

Stuteri-öfverstyrelseiis

underdåniga utlåtande i anledning af
Riksdagens Revisorers anmärkningar vid
granskning af Styrelsens räkenskaper för
år 1873.

Med öfverlemnande af transsumt utaf Riksdagens år 1875 församlade Revisorers
berättelse om verlcstäld granskning af statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd,
styrelse och förvaltning under år 1873, har Eders Kong! Maj:t an befäl! Stuteriöfverstyrelsen
att, efter vederbörandes hörande, afgifva underdånigt utlåtande i anledning
af de i samma transsumt upptagna anmärkningar; och får Stuteri-öfverstyrelsen till
åtlydnad häraf, sedan cheferne för Ottenby och Flyinge stuterier med infordrade
yttranden till Styrelsen inkommit, underdånigst anföra:

att, enligt hvad chefen för Ottenby stuteri uppgifvit, någon nedsättning i den
vid hästauktionerna å Ottenby, på grund af Eders Kong! Majds nådiga bref den
17 April 1868, till auktionsförrättare!! utgående provision med sex procent af försäljningssumman
icke för den närmaste framtiden kan åstadkommas, då, såsom närlagda
tre intyg utvisa, auktionsprovisionen såväl på Öland som närmaste trakten af fasta
landet i allmänhet utgår med sex till tio procent; hvartill kommer, att anstånd med
redovisningen merendels lemnas betydligt längre än som kan medgifvas vid hästauktionerna
å Ottenby, der redovisningen skall ske innan utgången af det år, hvarunder
auktionen hållits, eller vanligen innan fyra månader efter auktionen. Då det
jemväl inträffat, att betalning för inrop vid hästauktion å Ottenby måst bevakas i
konkurs, visar erfarenheten, att indrifvande! af auktionsmedlen äfven varit förenad!
med risk. Någon åtgärd för vinnande af ändring i anmärkta afseende torda sålunda
icke kunna vidtagas, så framt icke Eders Kongl. Maj:t skulle finna för godt i nåder
anbefalla att, derest för Ottenby hästauktioner vederhäftig auktionsförrättare icke skulle
kunna erhållas emot ersättning af allenast fyra procent å försäljningssumman, stuteriet
för sådan händelse må öfvertaga risken af den förlust, som möjligen kan uppkomma
vid auktionsmedlens indrifvande, då någon provision icke behöfver utbetalas, utan
endast en mindre godtgörelse tilldelas utroparen och protokolls föranden;

att då, vid hästauktioner å Flyinge, hingstar inropats för Strömsholms hingstdepots
räkning, auktionsprovisionen författningsenligt utgått lika väl för dessa som för
öfriga å auktion försålda hästar. Anledningen, hvarför sådana för annat stuteri eller
depot erforderliga hästar icke före auktionen uttagits, har varit Stuteri-öfverstyrelsens
afsigt att till förmån för stuteriet betinga de högsta pris för de försålda hästarne,
dervid ock inträffat, att enskilda spekulanter af en eller annan orsak bjudit mycket
högre än Styrelsen ansett sig höra betala, till följd hvaraf Styrelsen afstå!! från
köpet. Till förekommande af den i berörda afseende framstälda anmärkning vill dock
Stuteri-öfverstyrelsen bestämma, att de hästar, som å auktion vid något af stuterierna
inropas för statens räkning, skola betraktas såsom återrop, hvarför ingen auktionsprovision
betalas, eller, om väderhäftig auktionsförrättare icke på sådana vilkor kan
erhållas, att dessa hästar skola utom auktion uttagas;

att någon nedsättning i den auktionsprovision af fyra procent, som utgått vid
försäljning af betesrätt å Dahlby- och Räfthagarne, näppeligen herde kunna ifrågasättas, då
den i orten vanliga auktionsprovision utgår med sex procent, och betalningsterminerna

— 294 —

i allmänhet äro längre än som vid stuteriet beviljas, samt inroparne af nämnda betesrätt
oftast äro mindre jordegare och för stuteriet okända personer, för hvilkas inrop
auktionsförrättaren är ansvarig, änskönt liqviden erlägges å stallbokhållarekontoret;

att då, efter det betesrätt å Dalby- och Räfthagarne upplåtits å auktion, årsväxten
medgifvit flera kreaturs intagande i dessa hagar, ytterligare betesrätt derå upplåtits
under hand, men att den sålunda ofta långt senare försålda betesrätten icke kunnat
betinga lika högt pris, som den förut å auktion försålda, ligger i öppen dag, då
priset å gräsbete alltid är beroende af den längre eller kortare tid, hvarunder betesrätten
begagnas, så att ju senare på sommaren betesrätten upplåtes, desto lägre måste
alltid afgiften derför blifva;

att de af gråsten vid Flyinge uppförda stallbyggnader äro, efter nutidens fordringar,
alltför frångå och mörka, liar redan länge varit insedt. Den ena flygeln, som
förr begagnats till ridhus och numera, sedan den blifvit tillbyggd, inrymmer såväl
hingststall som ridhus, har likväl blifvit försatt i tidsenligt skick. Andra flygeln,
hvilken användes till stostall och fölhus, kan deremot, såsom varande betydligt smalare,
endast i viss mån på ett ändamålsenligt sätt ordnas, hufvudsakligen genom större
fönsteröppningars upptagande i gråstensmurarne. Sedan likväl Riksdagen medgifvit,
att af besparingarna å 1874 års anslag till prisbelönande af hästar ett belopp åt
15,000 kronor finge användas såsom bidrag till uppförande vid detta stuteri åt ett
nytt stostall, så har entreprenadkontrakt om uppförande under år 1876 af ett sådant
stall blifvit med vederhäftig byggmästare upprättadt;

att till spiltgolfs och stallgångars beläggning kullersten i alla tider blifvit använd
såväl vid Flyinge och Ottenby stuterier som i åtskiliga enskilda stallar inom
Skåne, utan att någon olägenhet deraf försports. Att, såsom i de nybyggda stallarne
vid Strömsholm, till dylik beläggning använda plansten eller tuktad sten skulle visserligen
vara mycket ändamålsenligare, men har, i brist af dertill erforderliga medel,
icke kunnat verkställas. Att åter använda plank i denna skoglösa ort skulle förorsaka
en ganska dryg underhållskostnad, hvartill kommer, att sådana spiltbottnar på
intet sätt äro att föredraga dem af sten, såsom varande de för hästhofvarne helsosammaste; att,

beträffande Revisorernes utalade ovisshet, om fullblodet kunde anses vara
passande för landets klimat och förhållanden i öfrig!, Eders Kongl. Maj:t i nådigt
bref den 1 November 1872 — med gillande af komiterades i deras underdåniga
betänkande angående stuteriväsendet uttalade åsigt, att fullblodet vore nödvändigt för
producerande af afvelsdjur med de egenskaper, som böra finnas hos militärhästen
samt vagns- och ridhästen, hvithet slags hästar måste ega helt andra förmer och
lynnen än den gröfre verkhästen — anbefalt att såsom hufvudsaklig stam vid
stuterierna den engelska fullblodsracen herde, i den mån tillgångarne sådant medgåfve,
insättas och sedermera, till undvikande af för nära slägtskapsafvel, i full friskhet bibehållas
genom inköp af hingstar från utlandet, i den mån sådant af behofvet påkallades
och kunde åstadkommas med uppkomna besparingar samt det särskilda remonteringsanslag,
som af Riksdagen kunde blifva beviljadt;

att fullblodshingsten Doberan väl icke kan jemföras med de fullblodshingstar,
hvilka i utlandet betinga de högsta pris, men att Styrelsen för sin del ännu icke vågar
fålla något bestämdt yttrande om hingstens värde såsom afvelsdjur, enär de etter
honom fallna föl ännu icke äro årsgamla; dock är att befara, det Revisorernes sålunda
val tidigt framkastade tvifvelsmål i afseende å hingstens lämplighet kan ingifva
allmänheten förutfattad misstro till densamma och sålunda föranleda dertill, att detta
adla djur mindre användes till afvel; samt slutligen

295 —

att Revisorernes uträkning, hvarigenom arrendeafgiften för den utarrenderade marken
vid Flyinge skulle utgöra allenast något mer än 14 kronor 50 öre tunnlandet, synes
grunda sig på det misstag, att arealen af utarrenderad mark upptagits i enlighet med
de kontrakt, som voro gällande under det år, revisionsberättelsen omfattar, eller år
1873, men deremot arrendeafgifterna beräknats enligt de arrendekontrakt, som blefvo
gällande midfastän år 1874, då till följd af föreskrifterna i Eders Kongl. Maj:ts nådiga
bref den 9 November 1871 och den 28 Februari 1873, Walleberg med Slättängen
samt Dahlby genom Kammarkollegii försorg utarrenderades på 20 år, dervid af
den förut utarrenderade jorden undantaga, från Walleberg 49 tunnland 7''/2 kappland,
såsom varande för stuteriet behöflig!,, samt från Dahlby 325 tunnland 28 >/2 kappland,
som öfverlenmats åt Skogsstyrelsen för att afrösas till skogsmark, hvadan sålunda den
från midfasta!! år 1874 utarrenderade jordens areal utgör:

Walleberg med Slättängen............ 623 tunnland 3 kappland

Dahlby....................... 660 „ 222/8

eller tillhopa 1,283 tunnland 252/8 kappland

Af den öfriga till Flyinge stuteri anslagna jord
är till Skogsstyrelsen, på sätt ofvan blifvit omför mäldt,

öfverlemnad fäladsmark............. 325 „ 28''/8 „

åt Sandby församling upplåtet till plats för

skolhus........................... 1 m _

samt under stuteriets eget bruk:
tomtplatser, trädgård och vägar 34 tid. 11 kpd.
ängsmark, en del med surskog 459 „ 163/8 „
betesmark, en del skogbeväxt 488 „ 36/8 „

torfjord och torplägenheter 97 „ 04/8 „ 1,078 „ 315/8 „

tillsammans 2,689 tunnland 21 kappland

Då, enligt den af Kevisorerne gjorda uträkning, i årligt arrende erlägges
22,357 kronor 16 öre, blifver detta 1 7 kronor 41 öre för hvarje af ofvanberörda utarrenderade
1,283 tunnland 25- 8 kappland, eller, — om från den utarrenderade arealen,
såsom rätteligen bör ske, afräknas 239 tnnnland 15 kappland fäladsmark af enahanda
beskaffenhet med den, som öfverlemnats till Skogsstyrelsen och ansågs icke
kunna lemna högre arrendeafgift än 1 krona tunnlandet — för återstående 1,044
tunnland 102/s kappland ett arrende af omkring 21 kronor 18 öre för hvarje tunnland.
Att, vid verkstad uppskattning af jord värde!, maximibeloppet, till h vilket förutvarande
arrendatorer tillerkändes optionsrätt vid egendomens förnyade utarrendering,
icke ansågs kunna bestämmas högre, torde hafva berott deraf, att de vid Walleberg
befintliga och för jordbruket erforderliga byggnader, med undantag endast af två
loglängor, tillhöra arrendator-!, äfvensom deraf att å lotterna Nås 2 och 3 af Dahlby
ej finnas några åbyggnader.

Den under stuteriets eget bruk varande jord har lemna! eu inkomst, beräknad
efter 5 års medelmarkegångspris, af 19 kronor för hvarje tunnland äng och 12 kronor
för hvarje tunnland betesmark, förutom bete för stuteriets egna kreatur.

Stockholm den 6 December 1875.

F. SANDELS.

Eugene Peyron.

— 296

(Bilaga).

På begäran af Herr Hofstallmästare!! in. m. Grefve Fr. Posse får jag meddela,
att den ersättning, som auktionsförrättare bär i orten betinga sig för verkställande
af auktioner i förening med ansvarsskyldighet för försäljningssummans indrifning och
redovisande inom viss tid, varierar mellan 8, 9 och 10 °/0 af försäljningssumman, äfvensom
att tiden, inom hvilken auktionsmedlen skola vara till fullo redovisade, i allmänhet
bestämmes till 6 månader efter förfallodagen.

Skällby i Södra Möre härads kronofogdekontor den 22 November 1875.

Paul Vvunkraflig.

(Bilaga).

På derom gjord begäran intygas, att de personer inom Ölands Södra mot och
Gräsgårds härad, som åtaga sig att förrätta auktioner, i allmänhet betinga sig sex
procent provision å summan och ett års ansvarsskyldighet efter förfallodagen för
auktionssumman.

Bredinge den 18 November 1875.

L. P. Marmolin.

Kronoläneman.

(Bilaga).

Enligt begäran får jag härmed meddela, att auktionsförrättare i orten, om han
skall ikläda sig ansvarsskyldighet för de vid auktion gjorda inrop, för närvarande
beräknar sex (6) procent provision samt betingar sig i allmänhet nio månaders eller
ett års redovisningstid från auktionsdagen, hvilken anståndstid är beroende på beskaffenheten
af det gods, som bortauktioneras, i hvilket afseende den längre indrifningstiden
erfordras, om utropen äro jemförelsevis flera och inropsummorna små.

Näfra den 20 November 1875.

Carl Leth.

— 297 —

Koiigl Kommerskollogii

underdåniga utlåtande i anledning af
Riksdagens Revisorers anmärkning vid
granskning af tekniska elementarskolans
i Malmö räkenskaper för år 1873.

Sedan Eders Kongl. med öfverlemnande till Kommerskollegium af trans sumt

af Riksdagens Revisorers berättelse om den år 1875 verkställa granskning af
statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år
1873, genom nådig remiss anbefalla Kollegium att, efter vederbörandes hörande, afgifva
underdånigt utlåtande i anledning af den, enligt berörda transsumt, af Revisorerne
gjorda anmärkning, att, sedan nästlidna års Revisorer vid granskning af tekniska
elementarskolans i Malmö räkenskaper anmärkt, att i räkenskapen balanserade inträdesafgifter
icke gjorts räntebärande, utan syntes hafva hos kassaförvaltaren innestätt,
samt skolans direktion i häröfver afgifvet utlåtande anfört, att inträdesafgifterna
så väl som öfriga kontanta tillgångar städse blifvit för skolans rakning fruktbar^orda
genom förräntande, och räntevinsten förd på “besparade räntors konto" samt redovisad
i den rakning öfver skolans tillgångar, som årligen till stadens drätselkammare för
behörig granskning öfverlemnades, någon dylik rån tevinst icke funnes redovisad i de
till Kammarrättens och Revisorernes granskning öfverlemnade räkenskaper,

samt Kollegium, till fullgörande af berörda nådiga befallning, anmodat direktionen
för nämnda skola att i anledning åt hvad sålunda blifvit anmärkt med sitt,
till Eders Kongl. Maj:t stälda underdåniga yttrande till Kollegium inkomma,

bär Direktionen uti den till följd häraf till Kollegium insända förklaring i ämnet
anfört, dels att den ifrågavarande räntevinsten jemväl för år 1873 blifvit förd
på "besparade räntors konto" och redovisad på sätt under föregående år skeft, dels
ock att direktionen beslutit, att den nämnda ränteinkomsten för framtiden skulle upptagas
i den räkning, som årligen inlemnades till Kammarrätten för att af Riksdagens
Revisorer granskas, samt att detta redan blifvit i afseende a 1874 års räkenskaper
iakttaget.

Med öfverlemnande af förberörda, från direktionen för tekniska elementarskolan
i Malmö inkomna förklaring samt återställande af remisshandlingen, får Kollegium i
underdånighet anföra, att, dä ej mindre den ifrågakomma räntevinsten uppgifvits vara
på enahanda sätt som för föregående år skeft redovisad, äu ock, enligt hvad skolans
till Kollegium insända räkenskaper för år 1874 utvisa, ränta å de balanserade inträdesafgifterna
blifvit upptagen i sistnämnda, till Kammarrätten öfverlemnade räkenskaper,
det anmärkta förhållandet synas icke påkalla någon vidare åtgärd.

Stockholm den 26 November 1875.

C. FR. WJERN.

8. J. STENBERG.

G. Hegardt.

Rev. Ser, 1875 angående Statsverket.

— 298 —

;

Direktionens för tekniska elementarskolan
i Malmö underdåniga utlåtande.

Uti skrifvelse af deri 5 dennes har Kongl. Kommerskollegium anmodat direktionen
för härvarande tekniska elementarskola att inkomma med underdånigt utlåtande
i anledning af den anmärkning, Riksdagens detta år församlade Revisorer funnit
skål framställa emot skolans räkenskaper för år 1873, och får direktionen nu i underdånighet
fullgöra detta uppdrag.

Enligt bifogadt transsumt af Herrar Statsrevisorers berättelse angående verkstäld
granskning af statsverkets jemte derunder hörande fonders tillstånd, Styrelse och förvaltning
för ofvannämnda år, hafva Herrar Revisorer anfört:

“Nästlidet års Revisorer hafva vid granskning af tekniska elementarskolans i
Malmö räkenskaper anmärkt, att i räkenskapen balanserade inträdesafgifter icke gjorts
räntebärande, utan syntes hafva hos kassaförvaltarne innestått. Uti häröfver afgifvet
utlåtande har direktionen för nämnda skola anfört, att inträdesafgifterna, såväl som
öfråga kontanta tillgångar, städse blifvit för skolans läkning fruktbar^ orda genom
förräntande, och räntevinsten förd på “besparade räntors konto" samt redovisad uti
den rökning öfver skolans tillgångar, som årligen till stadens drätselkammare för behörig
granskning öfverlemnas. Då emellertid någon dylik rån tevist icke finnes redovisad
i den till Kongl. Kammarrättens och Revisorernes granskning öfverlemnade
räkenskapen, hafva Revisorerne ansett sig höra detta förhållande anmärka."

Med anledning af hvad sålunda blifvit anmärkt får skoldirektionen i underdånighet
anföra, dels att den ifrågavarande räntevinsten jemväl för år 1873 blifvit
förd på “besparade räntors konto" och redovisad på sätt under föregående år skeft,
dels ock att direktionen beslutat, att den nämnda ränteinkomsten för framtiden skall
upptagas i den räkning, som årligen inlemmas till Kongl. Kammarrätten för att af
Riksdagens Revisorer granskas; och har detta redan blifvit iakttaget vid 1874 års
räkenskaper.

Malmö den 22 November 1875.

THEODOIi FLENSBURG.

C. G. KRUS®. C. O. RUTH. GEORG CRONQUIST.

C. E. Boman.

- 299 —

Kong!. Statskontorets

underdåniga utlåtande i anledning af
Riksdagens Revisorers anmärkningar vid
granskning dels af Stockholms städs
kronoräkenskaper och länens landsböcker,
dels ock af Civilstatens pensionsinrättnings,
Arméns pensionskassas samt Amiralitets
krigsmanskassans räkenskaper
för år 1873.

Genom nådig remiss har Eders Kongl. Maj:t anbefalt Statskontoret att, i anledning
af de uti hilagda 2:ne transsumt af Riksdagens senast församlade Revisorers
berättelse förekommande anmärkningar, inkomma med underdånigt utlåtande; Och får
till åtlydnad häraf Statskontoret i underdånighet anföra följande:

I afseende å de landskyrkorna anvisade rånte- och tiondeanslag hafva Revisorerne
fästat uppmärksamhet derå, att, enär jemlik! stadgandet i nådiga förordningen
den 23 Juli 1869, innehafvare af sådana anslag vore berättigade att från
statsverket undfå ersättning derför efter medelmarkegångspris, men hvarje rånte- eller
tiondegifvare njöto fördelen att erlägga lösen för räntan och tionden efter det i samma
nådiga förordning bestämda medelvärde, församlingen i sin helhet derigenom komme
att, i samma mån medelmarkegångspriset stälde sig högre än medelvärdet, erhålla
ett högre ersättningsanslag än hvad de skattskyldige inom församlingen samfäld!
utgjorde, samt att, då tiondegifvaren och tiondetagare!! i detta fall, efter Revisorernes
förmenande, vore att betrakta såsom en och samma person, svårligen något giltig!
skäl torde kunna anföras, hvarföre priset skulle sättas lägre, då han lemnade tionden,
och högre, då han emottoge samma tionde, samt staten skulle vidkännas skilnaden
mellan omsättningsprisen. Då härtill komme, att ersättningsanslagens uträknande
efter medelmarksgångspris samt kontrollen derå föranledde ett årligen återkommande
ganska vidlyftigt arbete, enär omkring 1,500 kyrkor åtnjöte dylik! anslag, hafva
Revisorerne ansett en sådan ändring i förberörda författning höra vidtagas, att landskyrkornas
ersättning för indragna rånte- och tiondeanslag samt oindelt spannmål blefve
beräknad efter det i samma författning stadgade omsättningspris med tillagd
forsellön.

Jemlik! föreskrift uti Eders Kongl. Maj:ts nådiga cirkulär den 23 Juli 1869,
biel samtliga innehafvare af rånte- och tiondeanslag genom af länsstyrelserna utfärdad
kungörelse förelagd! att inom tre månader efter kungörelsens uppläsande i kyrkan i
den socken, der vederbörande vore mantalsslcrifne, hos länsstyrelserna tillkännagifva,
om de villo ingå på ersättningsanslagens utbetalande efter faststäldt medelvärde eller
icke; och hafva, till följd häraf, några få kyrkostyrelse!'' förklara! sig villiga att emottaga
ersättningsanslaget efter det lägre medelvärdet, men de öfriga dels uttryckligen
sådan! vägra!, dels genom underlåtenheten att yttra sig måst antagas icke heller
halva härpå ingått. Vid sådan! förhållande och då ersättningstagarne, utan hvilkas
medgifvande den ifrågasätta förändringen icke lärer kunna vidtagas, så nyligen haft
tillfälle att i frågan sig yttra, samt några nya förhållanden, som skulle kunna anses

— BOO —

hafva förändrat deras åsigt, som ej antagit det lägre medelvärdet, icke inträffat,
synes, ehuru genomförandet af Revisorernes förslag otvifvelaktigt skulle föranleda till
mera enkelhet i räkenskaperna och minskadt arbete vid landskontoren, skäl icke
förekomma att redan å nyo infordra yttrande i ämnet från vederbörande kyrkostyrelser.

Vidare hafva Revisorerne, vid det förhållandet att, förutom de till Civilstatens
Pensionsinrättning, Arméns Pensionskassa och Amiralitets krigsmankassan i riksstaten
under Nionde hutvudtiteln uppförda ersättningar för upphörda vakans- och liggetidsbesparingar,
för samma ändamål från andra håll årligen anvisades ständiga medelstillgångar,
hvilka icke vore i riksstaten synliga, hemstält, huruvida det ej mera öfverensstämde
med god ordning och förenklad räkenskapsföring, om samtliga ofvanberörda
medelstillgångar sammanfördes såsom anslag under nämnda hufvudtitel, och att således
de nu derstädes befintliga anslagssummorna ökades med dem, som härfiöte från allmänna
besparingarne o. s. v.

För uppkomsten till det af Revisorerne nu anmärkta förhållandet, får -Statskontoret
härmed i underdånighet redogöra.

Med anledning af Kong], Maj:ts den 15 November 1850 till Rikets då församlade
Ständer gjorda förnyade nådiga framställning om upphörande af de. under benämning
af vakans- eller förslagsliggetids- samt begrafningshjelps- eller nådårsbesparingar
föreskrift^ löneinnehållningar samt om uppförande i riksstaten af erforderliga
anslag såsom ersättning till vederbörande pensionsinrättningar för dertill anslagna
och påräknade inkomster, som genom ifrågavarande löneinnehållningars upphörande
skulle förloras och för hvilken ersättning, hvad angick de s. k. vakans- och förslagsliggetidsbesparingarne,
i enlighet med de af ej mindre Statskontoret än äfven direktionerna
för Arméns pensionskassa och Amiralitets krigsmanskassa!! i underdånighet
afgifna fullständiga uppgifter å medelbeloppet af de besparingar, som för åren 1836 —
1845 tillfallit Civilstatens pensionskassa och öfriga förbemälda kassör, erfordrades ett
anslag af 20,484 Ridt* 34 sk. 1 rst. banko årligen, förklarade Rikets Ständer i underdånig
skrifvelse af den 13 Augusti 1851, att de val funno, att de utgifter, hvilka
statsverket skulle komma att vidkännas såsom ersättning till pensionskassorna för
deras minskade inkomst, till stor del blefve godtgjorda derigenom, att besparingarne
å hufvudtitlarne betydligen ökades, men att, då statsverket genom ersättningen till
pensionskassorna skulle vidkännas en direkt kostnad af omkring 20,500 R:dr, och
den godtgörelse, som derför skulle tillfalla detsamma, korn me besparingarne till godo,
hvaröfver Kong!. Maj:t egde dispositionsrätt, Rikets Ständer, som dessutom icke varit
i tillfälle att på förhand beräkna det belopp, hvartill ifrågavarande tillökningar kunde
uppgå, an såg o sig icke höra å stat uppföra förenämnda, utaf Eders Kongl. Maj:t till
detta ändamål äskade betydliga belopp, hvaremot Rikets Ständer, jemte medgifvande
för sin del, att de vakans- och förslagsliggetids-löneinnehållningar, hvilka dittills, vid
inträffade ledigheter, tillfallit Civilstatens pensionskassa, Arméns pensionskassa och
Amiralitets krigsmanskassa^ måtte upphöra, såsom bidrag till ersättning för den förmån,
hvaraf dessa kassör genom förändringen skulle gå i mistning, beviljade ett ärligt
anslag af 5,000 R:dr banko, att på riksstatens Nionde hufvudtitel uppföras till Kongl.
Maj:ts nådiga disposition, inrida Eders Kong], Maj:t funne för godt att af de på

— BO]

bufVudtitlarne härigenom uppkommande ökade besparingar anvisa de summor, h vilka
utöfver dessa 5,000 R:dr erfordrades såsom ersättning åt förenämnda pensionskassor.

Med nådigt bifall till Rikets Ständers ofvan berörda beslut, förordnade Kongl.
Maj:t, genom nådigt bref af den 17 September 1851, att de till pensionskassornas
godtgörande sålunda anvisade bidrag årligen borde mellan de särskilda kassorna fördelas
på det sätt, att

Civilstatens pensionsinrättning deraf erhölle Banko R:dr 1,497 eller Kronor 2,245: 50.

Arméns pensionskassa............. „ „ B,093 „ „ 4,639: 50.

Amiralitets krigsmanskassan........ . „ „ 410 „_„ 615: —

Banko R:dr 5,000 eller Kronor 7,500: —

hvarjemte Kongl. Maj:t förklarade sig vilja, uppå anmälan och förslag af Statskontoret,
vid hvarje års slut meddela nådig föreskrift angående utbetalning från de särskilda
hufvudtitlarne af fyllnaden i den ersättning för ofvanberörda löneinnehållningar,
som herde för året bemälda pensionsinrättningar tillkomma. Efter vidare skodd utredning
i detta afseende förordnade Kongl. Maj:t sedermera, dels genom nådigt bref
af den 11 Juni 1853, att Civilstatens pensionsinrättning skulle från och med år 1852
och framgent ega att såsom ersättning för de upphörda vakans- och liggetidsbesparingarne
årligen uppbära:

af 2:a hufvudtitelns besparingar......Banko R:dr 1,162 eller Kronor 1,743: —

„ 4:e dito dito ...... „ „ 215 „ „ 322: 50.

„ 6:te dito dito ...... „ „ 2,050 „ „ 3,075: —

„ 7:de dito dito ...... „ „ 873 „ 1,309: 50.

„ 8:de dito dito ........ 357 „ „ 535: 50.

Banko R:dr 4,657 eller Kronor 6,985: 50.

förutom denna pensionsinrättnings andel af det statsanslag, Rikets Ständer för samma
ändamål anvisat på Nionde hufvudtiteln, dels ock, genom nådiga bref af den 18 Januari
och BO Mars 1853, att till Arméns pensionskassa och Amiralitets krigsmanskassan

för samma ändamål skulle utgå, till den förra:

af allmänna besparingarne å Fjerde hufvudtiteln ............. 12,745: 50.

och af anslaget till artilleriet........................ 1,635: —

Kronor 14,380: 50.

och till den senare

af Femte hufvudtitelns allmänna besparingar det > belopp, som kunde blifva härför
erforderligt och hvithet sedermera anordnats med 1,905 kronor årligen.

Skulle emellertid Riksdagen finna godt att såsom ersättning för berörda anvisningar
bevilja motsvarande förhöjning i de ifrågavarande tre pensionsanstalternas å
Nionde hufvudtiteln uppförda anslag, komme sådant onekligen att leda till den af
Revisorerne med sin framställning åsyftade större enkelhet och reda i räkenskaperna.

Stockholm den 18 November 1875.

0. F. AF SILLEN.

ACO. BÄGGE LABB. M. NORDLINDH. PER SAMZELIUS.

Föredragande.

C. Kinberg. Gust. Östergren.

302 -

(Mynt- och Kontroll verken).

Underdånigt utlåtande af Öfverdirektören
för Mynt- och Kontrollverken i anledning
af Riksdagens Revisorers anmärkningar vid
granskning af Myntverkets räkenskaper för
år 1873.

Uti Riksdagens innevarande år församlade Revisorers berättelse angående statsverkets
tillstånd in. m. under år 187:1 har angående Myntverket blifvit anmärkt:

l:o. Att öfverdirektören. myntmästaren, kamrerare!! och gravören hafva större
boställsvåningar, än behofvet krafvel’, hvarföre de anse, att vid inträffande ledighet
boställsförmån lätteligen må kunna beredas för eu eller flera af de tjensteman vid
Mynt- och Kontrollverken, i hvilkas aflöning en sådan förmån hittills icke ingått.

1 det större huset vid Ilandtverkaregatan har myntmästaren i våningen eu trappa
upp 9 boningsrum, och på vinden vid husets vestra gafvel 4 små, omkring 7 fot höga,
rum; och två trappor upp i samma hus innehar öfverdirektören 10 boningsrum samt
vid östra gafveln 3 ungefär likadana ruin, som de nyssnämnda vindsrummen. Det må
gerna medgifvas, att begge desse tjensteman begagna ett större antal rum än "behofvet
krafvel-", men husets byggnadssätt och inredning är sådant, att enhvar, som på stället
fager kännedom derom, skall finna det alldeles omöjligt att i våningarne eu och två
trappor upp bereda drägliga boställen för flera än tvänne tjensteman, så framt ej hela
huset från grunden ombygges, och hvad vindsrummen beträffa!’ vågar jag antaga, att,
om Revisorerne sett desamma, de icke skulle velat föreslå dylika kyffen till tjenstemannaboställen.
— I huset vid Glasbruksgatan har gravören i undra eller jordvåningen 6
boningsrum, hvaraf dock det största begagnas till verkstad och inrymmer för yrhet
behöfliga, Myntverket tillhöriga verkbord, svarfstolar och andra maskiner; i våningen
en trappa upp har kamreraren 6 boningsrum, och på vindel! har hvardera 2 små och
låga ruin. Jag kan icke finna dessa boställen vara öfverflödigt störa, och ännu mindre
är för mig begripligt, huru man skall i detta hus kunna anordna boställen för flera
tjensteman, än som nu bebo detsamma.

2:o. Revisorerne hafva ansett sig höra fästa Riksdagens uppmärksamhet derå,
att af 6,815 kubikfot stenkol, hvarå läkning blifvit utstäld, en myntarbetare tillåtits
inköpa 331 kubikfot emot erläggande af samma betalning pr kubikfot, som för Myntverket
debiterats, och hafva ansett detta förfarande icke vara med god ordning öfverensstämmande.

Det vore i sanning beklagligt, om det skulle anses stridande emot god ordning,
att det tillätes eu arbetare att från ett under aflastning liggande fartyg tillhandla sig
ett ringa parti stenkol till det billigare pris, som en större handel betingar, för att
bespara honom förlusten af omkring en half arbetsdag för att på en långt aflägsen
upplagsplats gorå sin lilla upphandling och der emot en långt högre betalning erhålla
en kanske mycket sämre vara. Säkert är, att samtlige arbetarne skulle, i motsats till
Revisorerne, hafva ansett ett utslag på kamratens begäran såsom en till intet Renande
ogenhet, som kunde berättiga dem att visa mindre villighet i sitt arbete. Om i Revisorernes
tanke räkenskapen skulle derpå vinna något i “god ordning", så vore det
verkstaden, som efter mitt förmenande komme att i sj elfva, verket derpå förlora,

Stockholm den 18 December 1875.

JOAC1I. ÅKERMAN.

— 303

Koiigl, Ötvcr-inteiuleutsembetets underdåniga

memorial i anledning af
Riksdagens Revisorers anmärkning vid
granskning af bemälda embetes räkenskaper
för år 1873.

Vid granskning af statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse
och förvaltning under år 1873 hafva Riksdagens Revisorer anmärkt att, ehuru, jemlik!
den för Öfver-intendentsembetet utfärdade instruktion, de arbeten, indika å Kronans
byggnader vore behöfiiga, herde, derest icke betydande svårigheter derför uppstode,
utföras efter föregången entreprenadauktion, reparationsarbetena i hufvudstaden under
revisionsåret emellertid syntes vara verkstälda utan sådan auktion, ehuru bland dessa
arbeten liera varit af eu icke obetydlig omfattning, såsom vid Dramatiska teaterhuset,
gamla Bankohuset och Kong!. Kanslihuset, der arbeten blifvit utförda för resp. 37,659
kronor 28 öre, 15,058 kronor 9 öre och 9,275 kronor 25 öre;

Och får, såsom häröfver infordrad! utlåtande, Öfver- intendentse mbetet underdånigst
anföra, hurusom vid samtliga reparationer och ombyggnader vid kronans härvarande
hus, deribland äfven de ofvan uppräknade Denne husen, alla sådana arbeten,
som lämpligen och utan betydande svårigheter kunnat verkställas efter föregången
entreprenadauktion, äfven sålunda blifvit verkstälda, enär nemligen snickare-, kakelugnsmakare-,
plåtslagare-, målare- och glasmästarearbeten egt rum på grund af priser,
hvilka vederbörande spekulanter uppgifvit i anbud, infordrade af Öfver-intendentsembetet
genom annonser i allmänna tidningarne, och af hvilka anbud Embete!, för
kronans rakning, antagit de lägsta.

Vidkommande åter murarearbeten, hafva dessa verkstälts efter räkning med eu
af Öfver-intendentsembetet antagen byggmästare, derföre att betydande svårigheter
skulle uppstå för öfverlåtande å entreprenad af dylika arbeten, då frågan galler förändringar
och reparationer, som ega rum med användande på en gång af gamla och
nya materialier, dervid åtgärder, som höra ifrågakomma att verkställas, först kunna
tillförlitligen bedömas sedan rifning skeft; kännande följaktligen i sådana fall ej heller
någon noggrannare beskrifning öfver arbetena framläggas för spekulanter i förslag till
entreprenadkontrakt.

Hvad särskild! angår de förenämnda tvenne husen, har Eders Kongl. Maj:t,
med anledning af Direktionens för Eders Kongl. Maj:ts hofkapell och teatrar gjorda
framställning, genom nådigt bref den 25 Juni 1873, behaga! anbefalla öfver-intendentsembetet
att ofördröjligen låta ombygga Dramatiska teaterns klädlogebyggnad med två
våningar klädloger i stället för en, oberäknad! bottenvåning och vind, äfvensom att,
i sammanhang dermed, äfven ombygga teaterns kulissmagasin samt ett densamma
tillhörig! större skjul under plåttak, hvadan och då, samtidig! med berörda nådiga
befallning, de Kongl Teatrarnes sommarferier under två månader inträffade, det blot
nödvändigt att med största skyndsamhet och följaktligen utan den tidsutdrägt, som
skulle vållats af en entreprenadauktion rörande arbete! i dess helhet, låta, på sätt
som skeft, verkställa murarearbetena vid nämnda teaterhus genom antagen byggmästare,
hvarefter de särskilda handtverksarbetena blifvit på entreprenad, i vanlig
ordning, utförda; varande enahanda förfaringssätt af Öfver-intendentsembetet iakttaget
jemväl i afseende å gamla Bankohuset och Kanslihuset, å hvilka ingå ombyggnader

- 304

blifvit verkstälda. utan endast förändrings- och reparationsåtgärder, rörande hvit kas
skyndsamma utförande Embetet äfven blifvit genom nådiga bref af den 26 Juli 1872
och den 18 Juli 1873 förständigadt.

Stockholm den 7 December 1875.

F. DARDEL.

Aug. Ekmurck.

Kong!. Skogsstyrelsens

underdåniga utlåtande i anledning af
Riksdagens Revisorers erinringar vid
granskning af Styrelsens räkenskaper för
år 1873.

Genom nådig remiss den 22 sistlidne Oktober har Eders Kongl. Maj:t täckts
infordra Skogsstyrelsens underdåniga utlåtande rörande hvad som i fråga om skogsväsendet
blifvit anmärkt i Riksdagens Revisorers berättelse om verkstäld granskning
af statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under
år 1873; Och får Skogsstyrelsen med anledning deraf, beträffande Revisorernes erinran,
att utredning syntes önsklig i fråga om den utsyning^ och betesrätt, som åtskilliga
boställs- och heinmansinnehafvare åtnjuta, särskilt å kronoparkerna Halleoeh
Hunneberg, men äfven å andra kronoparker, underdånigst anföra, att Styrelsen
redan i meddelade reglementariska bestämmelser om skogsindelning föreskritvit, att
vid indelningsförrättning å allmän skog särskild utredning skall i beskritningen öfver
skogen meddelas rörande de tjenstbarheter, hvarmed skogen i fråga är belastad, huruvida
dessa äro grundade på häfd eller resolutioner och i senare fallet hvilka, samt
den inverkan å skogen tjenstbarheterna utöfva. I mån som kronoparkerna indelas
eller undergå indelningsrevision, vinnes sålunda den af Revisorerne åsyftade utredning,
på grund af hvilken Skogsstyrelsen derefter är i tillfälle gorå de underdåniga framställningar
om upphörande eller affösande af dessa tjenstbarheter, hvartill omständigheterna
föranleda. Dylik utredning pågår för närvarande å, bland andra, kronoparkerna
Halle- och Hunneberg, och har Skogsstyrelsen nu vidtagit åtgärd för att i möjligaste
män påskynda de undersökningar, som i här i fråga varande fall erfordras å ej mindre
nämnda än äfven öfriga parker, der tjenstbarheter förefinnas.

Vidkommande åter Revisorernes anmärkning, att afverkningsrätt för fem års
tid försålts å sju kronoskogar inom Vesternorrlands län, utan att kungörelse om dessa
försäljningar varit i Post- och Inrikestidningar införd, så har donna försäljning egt
rum endast inom orten i den ordning § 13 af då gällande nådiga utsyningsförordning
föreskrifver, med tillämpning jemväl af samma förordnings 18 §; och har, på sätt
redan blifvit upplyst i en 1874 års Revisorers berättelse vidfogad tabell, sid. 134 punkt
8, Skogsstyrelsen först vid auktionsanbudens pröfning samt afverkningskontraktets
upprättande med i fråga varande försäljning haft befattning.

Stockholm den 16 November 1875.

C. A. T. BJÖRKMAN,

E. G. Sundberg.

— 305 —

Bomkapitlets i Skara

underdåniga utlåtande, i anledning af
Riksdagens Revisorers anmärkning rörande
den för gymnastikundervisningen
vid Skara elementarläroverk afsedda
byggnad.

Eders Kong!. Maj:t har genom nådig remiss den 22 sistlidne Oktober anbefalt
Konsistorium att, efter läroverkskollegii hörande, inkomma med underdånigt utlåtande i
anledning af Riksdagens Revisorers anmärkning, att den i och för gymnastikundervisningen
vid Skara elementarläroverk afsedda byggnaden befunnes mindre val underhållen.

Till underdånig åtlydnad häraf får Konsistorium, i likhet med läroverkskollegium
— hvars yttrande i underdånighet bifogas — uppgifva, att några väsentligare
reparationer å byggnaden icke ansetts lämpliga, alldenstund densamma, som
uppfördes för omkring 40 år sedan, i alla fall är till utrymmet allt för otillräcklig
för att nu mera kunna motsvara skäliga, fordringar.

Redan under år 1873 lät Konsistorium uppgöra ritning med kostnadsförslag
till nytt gymnastikhus och ingick till Eders Kong!. Maj:t med underdånig anhållan
om tillåtelse att för stiftets byggnadskassas rakning ur emeritikassan upptaga ett lån
för uppförandet.

Sedan Eders Kongl. Maj:t genom nådig resolution den 10 Oktober berörda år
förklarat, att donna underdåniga ansökan ej kunde för det närvarande bifallas, har
frågan, i följd af brist på erforderliga medel, hvila!. Men är Konsistorium betänkt
på att så snart sig gorå låter till Eders Kongl. Maj:t ingå med underdånig anhållan
om beviljande af nödiga medel för uppförandet af ny gymnastikbyggnad härstädes.

Skara Domkapitel den 1 December 1875.

A. F. BECKMAN.

A. F. SONDÉN. J. COLLÉN. N. SALANDER.

C. J. BRODÉN, J. P. LAGERGREN.

Gabr. Söderlind.

(Bilaga.)

Utdrag af protokollet, hållet i läroverkskollegium vid Skara högre elementarläroverk
den 13 November 1875.

S. D. § 1. På anmodan af högvördiga Domkapitlet i Skara att, så fort ske
kunde, inkomma med yttrande angående af Riksdagens Revisorer gjorda anmärkningar
i afseende på gymnastiklokalen vid bär varande elementarläroverk, ville läroverkskollegiet
andraga, att anledningen, hvarför den nu varande gymnastiklokalen icke
Rev. Ber. 1875 angående Statsverket. 39

- 306

vederbörligen underhållits, är den, att densamma till utrymme är så otillräcklig, att
den aldrig kan komma att motsvara sitt ändamål, i det icke ens en efter nutidens
fordringar på gymnastikapparelj tjenlig inredning der kan åvägabringas, än mindre
de gymnastikafdelningar, som samtidigt måste öfvas, der beqvämligen och utan allt
för stor trängsel kunna rymmas. Donna otillräcklighet i afseende på utrymme har
åt dem, som haft i uppdrag att inspektera gymnastiken vid elementarläroverken,
erkänts och anmärkts, och på grund af donna brist har man ansett, att större och
kostsammare reparationer på ett hus, som alltid måste blifva oändamålsenligt, vore
otillbörliga

Rätt utdraget styrker

Ex ofticio:

P. Lagergren,

Sektor vid Skara högre elementarläroverk.

Skara den 15 November 1875.

Kanslersemhetets vid lunds
universitet

underdåniga utlåtande i anledning af
Riksdagens Revisorers framställning anående
lokalerna vid Lunds universitet.

Genom remiss den 22 nästlidne Oktober bär Kanslersembetet fått emottaga
Eders Kongl. Maj:ts nådiga befallning att, efter vederbörandes hörande, afgifva underdånigt
utlåtande i anledning af Riksdagens Revisorers gjorda framställning rörande
det alltför knappa utrymmet i Lunds universitets så val lärosalar som större delen
af dess öfriga lokaler.

Kanslersembetet, som, till följd af denna nådiga befallning, infordrat yttrande
af Consistorium Academicum Majus, får härmed underdånigst öfverlemna Consistorii
till Kanslersembetet den 10 innevarande månad afgifna utlåtande och för egen del i
underdånighet vitsorda hvad Consistorium i ämnet anfört.

Stockholm den 30 November 1875.

HENNING HAMILTON.

■

B. M. Bovallius.

307 —

Consistorii Academici i Lund

yttrande.

Till Kanslersembetet för Lunds universitet.

Kanslersembetet hav till Consistorii Academici yttrande remitterat en af Riksdagens
Revisorer afgifven anmärkning i afseende på Lunds universitet, den nemligen,
att dess lokaler till större delen numera ej kunna anses motsvara de med dem afsedda
ändamål.

Erkännande anmärkningens befogenhet, får Consistorium vördsammast till sin
ursäkt anföra Lunds universitets märkbara brist på tillräckligt många, större och
äudamålsenligare undervisningslokaler har icke undgått Consistorium, så mycket mindre
som denna brist med hvarje år låtit känna sig mer och mer tryckande och i vissa
fall hämmande. Då det emellertid icke varit möjligt att med de knappa medel, som
stodo till universitetets eget förfogande, afhjelpa denna störa brist, har Consistorium
icke försummat att anhålla om dertill erforderliga statsanslag. Efter tvänne års förberedande
öfverläggningar, på det att intet skulle förbises och allt vara väl betänkt,
afsändes i slutet af 1874 petitionen om anslag till ett nytt universitetshus. Stode
donna byggnad på universitetets tomt, vore de flesta behofven afhulpna: vi skulle ega
tillräckligt många och rymliga lärosalar; samlingarne skulle erhålla tjenliga lokaler;
och särskildt skulle biblioteket, som nödvändigt behöfver utbreda sig genom alla tre
våningar ne i det hus, hvarest det är inrymdt, bättre motsvara sitt vigtiga ändamål.
Ritningarne till detta föreslagna universitetshus hafva helt nyligen (den 2:dre innevarande
månad) återkommit till Consistorium, remitterade från Kanslersembetet med
Öfver-intendentsembetets anmärkningar, hvilka Consistorium skall låta sig angeläget
vara, så snart ske kan, medelst lämpliga ändringar undanrödja.

Äfvenledes har Consistorium dragit försorg om, att anslag måtte beredas en
vigtig vetenskaplig institution, nemligen det kemiska laboratoriet, till en utvidgning,
som tillfredsställer nuvarande fordringar och det ständigt växande lärjungeantalet, samt
att Denne andra anstalter för undervisning och forskning, det medicinskt-kemiska laboratoriet,
den patologiskt-medicinska och den fysiska institutionen, hvilkas verksamhet
hämmas af bristande utrymme, måtte genom nybyggnader sättas i tillfälle att för framtiden
gagna på ett tidsenligt och kraftigt sätt. Till de båda förra inrättningarne
hafva, under den 23 sistlidne Oktober, byggnadsanslag blifvit begärda, hvarjemte
behofvet af de tvänne sistnämnda byggnadsföretagen blifvit anmäldt'': ritningar och
kostnadsförslag dertill förberedas, för att i sin ordning kunna läggas till grund för
underdånig anhållan om statsanslag.

Lund den 10 November 1875.

Å. TH. LYSANDEL!.

P. E. GELLERSTEDT.

J. G. AGARDH.

C. W. BLOMSTRAND.

C. J. ASK.

G. BROOMÉ
C. OLBERS.

J. BORELIUS,

AXEL MÖLLER.
PH. HUMBLA.

G. K. HAMILTON.
THEODOR WISÉN.
C. H. UGGLA.

C. T. O MINER.
JOHAN LÅNG.

C. F. E. BJÖRLING.

M. V. ODENIUS.

J. Kreuger.

- 308 -

Stockholms stads Konsistorii

underdåniga utlåtande i anledning af
Riksdagens Revisorers framställning an*
gående beskaffenheten af lokalerna vid
Stockholm sfolkskolelärarinne-seminarium.

Genom nådig remiss af clen 22 sistlidne Oktober har Konsistorium blifvit i
nåder anbefaldt att efter seminarii rektors hörande inkomma med underdånigt utlåtande
i anledning af Riksdagens Revisorers, enligt transsumt af revisionsberättelsen
för år 1873, gjorda framställning angående beskaffenheten af lokalerna vid Stockholms
folkskolelärarinne-seminarium.

Till underdånig åtlydnad häraf får Konsistorium härmed öfverlemna det från
seminarii rektor infordrade yttrande och för egen del anföra, att Konsistorium så mycket
mera instämmer i den af Riksdagens Revisorer gjorda framställning, som seminariilokalernas
bristfällighet, otjenlighet och osundhet länge utgjort anledning till bekymmer
och föranledt Konsistorium att liera gånger för dessa förhållanden påkalla Eders
Kongl. Maj:ts nådiga uppmärksamhet. Senast har sådant skett genom Konsistorii
underdåniga framställning af den 21 sistlidne Oktober, hvilken åtföljdes af fullständigt,
af Öfver-intendentsembetet tillstyrkt förslag till om- och nybyggnad jemte
ritningar, och i hvilken Konsistorium jemväl anhållit om nådig proposition till Riksdagen
om beviljande af de till de föreslagna byggnadsarbetena nödiga medel. I likhet
med seminarii rektor är Konsistorium förvissadt, att ett genomförande af detta
förslag skall afhjelpa de anmärkta olägenheterna, och finner uti Revisorernes nu
gjorda framställning endast ytterligare skäl för angelägenheten af skyndsamma och
kraftiga åtgärders vidtagande i detta hänseende, så att arbetena, om möjligt, redan
under loppet af nästkommande år 1876 kunde taga sin början.

Stockholm i Stadskonsistorium den 2 November 1875.

C. M. FALLENIUS.

FRITT! GRAFSTRÖM. J. G. LUNDBERG.

IT BJÖRNSTRÖM.

A. SJÖDING. PEHR BINDSTEN.

A. H. Hallin.

309 —

Rektors vid Stockholms folkskolelärare''
nessem marin m underdåniga utlåtande.

I anledning af Riksdagens Revisorers gjorda framställning angående beskaffenheten
af lokalerna vid Stockholms folkskolelärarinne-seminarium, får jag underdånigt
afgifva följande yttrande:

Enär den egendom, N:o 10 vid Björngårdsgatan, i hvilken folkskolelärarinneseminarium
för närvarande inrymmes, ursprungligen varit eu, sannolikt i hast uppförd,
kronobränneriinrättning, derefter under liera år stått obegagnad och sedermera
tid efter annan blifvit upplåten och aptera! för väsentligen olika ändamål, ligger
redan uti dessa förhållanden eu förklaring, hvarför lokalerna, till plan och anläggning
lika litet som med afseende å deras sanitära beskaffenhet, lämpa sig för en läroanstalt
af den art, som ett qvinligt seminarium. Svårigheten att vid den tid, då
seminariet i Stockholm skulle öppnas, erhålla annan och bättre lokal, samt förhoppningen
att, genom de här befintliga byggnadernas reparation, kunna utan allt förstora
omkostnader förskaffa läroanstalten nödigt utrymme, torde hafva varit de
orsaker, hvilka blefvo bestämmande för ifrågavarande egendoms upplåtande åt det
år 1865 nybildade folkskolelärarinne-seminariet i hufvudstaden. Emellertid visade det
sig snart, att de gamla byggnaderna tidt och ofta måste undergå mer eller mindre
väsentliga reparationer för att kunna hållas i någorlunda brukbar! skick.

Redan år 1869 anmälde dåvarande seminarii-rektorn, att gymnastiksalens taklag
var så bristfälligt, att lokalen icke utan fara för eleverne kunde begagnas, att
den var i hög grad besvärad af fukt, samt att flera af läroanstaltens öfriga rum befuuno
sig i bristfälligt skick. Genom Eders Kongl. Maj:ts nådiga beslut utanordnades
1870 medel för eu del, såsom alldeles oundgängliga ansedda, reparationer. Bet dröjde
emellertid icke mer än två år, förr än nya brister i afseende på åtskilliga byggnader
framträdde, b vilket jag ock i skrifvelse till Stockholms städs Konsistorium den 21 Maj
1872 anmälde, dervid yttrande, att “det ändamålsenligaste vore utan tvifvel, att den
utmed gamla Prestgårdsgatan löpande byggnaden, i hvilken seminariets större hörsal
är belägen, genom nybyggnad förlängdes ned till Fatebursbrunnsgatan, hvarigenom
alla de nu befintliga, äldre och bofälliga lokalerna kunde såsom obehöfiiga undanskaffas.
Omkostnaderna härför skulle i längden blifva betydligt mindre, än hvad som tarfvas
till årliga reparationer, genom b vilka dock lokalerna aldrig kunna blifva fullt ändamålsenliga
och sanda11. 1 anledning häraf aflat Konsistorium underdånig skrifvelse till
Eders Kongl. Maj:t, och genom nådigt beslut den 9 Augusti 1872 täcktes Eders
Kongl. Maj:t å nyo bevilja medel till de såsom nödvändigast ansedda reparationer å
seminariilokalerna. Men äfven denna gång besannades de farhågor man byst om
möjligheten att varaktigt förbättra de gamla bofälliga byggnaderna. På grund häraf
och med stöd af föreskriften i 59 och 60 M af Eders Kongl. Maj:ts förnyade reglemente
för folkskolelärare-seminarierna i riket den 1 December 1865, ansåg jag mig
höra till Stockholms städs Konsistorium anmäla behofvet af en mera genomgripande
förändring af seminariilokalen. Med anledning af denna min i Juni månad 1874
gjorda anmälan, afiät Konsistorium underdånig skrifvelse i ärende! till Eders Kong!.
Maj:t, hvarefter, genom nådig remiss den 9 nästlidne April, Konsistorium anbefaldes
taga saken i fråga under förnyad ompröfning samt inkomma med fullständigt förslag,

— 310 —

huru de öfverklagade bristerna på ändamålsenligaste sätt och för en icke alltför inskränkt
tid skulle kunna afhjelpas. Anmodad att till Konsistorium inkomma
med yttrande i anledning åt denna Eders Kongl. Maj:ts nådiga remiss, lät jag sakkunige
män företaga eu genomgående besigtning af samtliga de till folkskolelärariuneseminariet
härstädes upplåtna lokaler, och på grund af donna besigtning hafva ritningar
och kostnadsförslag till reparationer och nybyggnad den 15 nästlidne September
blifvit åt mig till vederbörande Konsistorium insände. Skulle dessa senast uppgjorda,
mera omfattande förslag till iståndsättande af seminariets lägenheter vinna
Eders Kongl. Maj:ts nådiga gillande och komma till utförande, är jag förvissad att
läroanstaltens byggnader både i pedagogiskt och sanitärt hänseende skola blifva fullt
tillfredsställande.

Hvad slutligen angår det af Riksdagens Revisorer anmärkta förhållandet med
afseende på seminariielevernes sjuklighet, så är detta ty värr ett faktum, som icke
kan förnekas och hvithet jag ock i min senast afgifna årsberättelse uttryckligen framhållit.
Att de kalla och fuktiga lärorummen måste anses såsom den förnämligaste
orsaken till elevernes sjuklighet, är urin falla öfvertygelse, likasom jag för visso hoppas,
att, derest eu samlare lokal bereddes läroanstalten, lärjungarnes helsotillstånd
derigenom skulle i väsentlig mån förbättras.

Stockholm den 10 November 1875.

Fr. Sandberg.

Kongl. Direktionens öfver
Danviks hospital

underdåniga utlåtande i anledning af
Riksdagens Revisorers anmärkningar vid
granskning af hospitalets räkenskaper för
år 1873.

Öfver de af Riksdagens Revisorer framstälda anmärkningar vid granskningen
af Dan viks hospitals tillstånd, Styrelse och förvaltning under år 1873 får hospitalets
direktion härmed i underdånighet afgifva utlåtande.

angående § 2.

Då åtgärden att ur hospitalets räkenskaper utesluta den inom Stockholms
stad belägna hospitalsegendomen, såsom Revisorerne anmärkt, tilläfventyrs ej hvilat på
giltig; grund, bär samma egendom blifvit redan i räkenskapen för år 1874 å nyo upptagen,
till samma värde som förut, eller 97,500 kronor. Hospitalets öfriga fastigheter,
bestående af hemman och lägenheter på landet, till livilka hospitalet egen dels både
jordegande- och frälserätten, dels endast den senare, hafva hitintills alltid varit endast
till namn och storlek, men utan utsätta värden, upptagna i räkenskaperna; och
torde någon förändring i detta afseende desto mindre kunna anses behöflig, som nu
mera hvart nionde år iulemnas till Statskontoret särskilda uppgifter å alla hemmanens
och lägenheternas värden.

— 311 -

angående K 3.

Intill dess med ingången af år 1873 ett nytt bokföringssätt för hospitalets
räkenskaper antogs, blefvo, när skogsafverkning till försäljning för hospitalets rakning
å något hospitalets hemman verkstäldes, de för afverkningen förskjutna utgifter likasom
ock de för det försålda virket influtna medel upptagna allenast i kassaconto,
enär särskilda skogsafverknings- eller skogsförsäljnings-conti då icke fördes.

Under år 1873 verkstäldes icke någon afverkning, hvadan något conto deröfver
för det året icke behöfdes. Deremot skedde försäljning af och medel infiöto för
skogsprodukter, som under föregående året blifvit afverkade, likasom ock slutliqvid
ingick för ett året förut afverkadt och försåld! parti aspvirke, hvilka alla sålunda
influtna medel upptogos i ett för år 1873 upplagd! skogsförsäljningsconto; men då
af redan antyd! skal detta conto icke kunde börja med någon ingående balans,
måste detsamma blifva i formel! hänseende ofullständigt, b vilket för framtiden icke
skall behöfva inträffa.

angående § 4.

På erinran från vederbörande skogstjensteman, att å skogen till hospitalets
frälse-arrendehemman Bromseby inom Össeby-Garns socken, som är hospitalets bästa
skogshemman, funnes eu mängd asptrad, hvilka, enär detta trädslags vidare spridande
skulle förqväfva den uppväxande barrskogen, herde sä snart ske kunde undanskaffas,
lät direktionen år 1872 hugga en mängd aspträd, dervid jemväl höggos åtskilliga aloch
björkträd af synnerligen dålig beskaffenhet, hvilka alla likaledes herde till skogens
bättre vårdande undanrödjas. Egentliga ändamålet med donna utverkning var följaktligen
icke att deraf erhålla direkt eller omedelbar penningeinkomst. Emellertid var
eu del af asp träden af beskaffenhet att förmånligast kunna afyttras såsom tändsticksvjrke
och såldes fördenskull särskild! till detta ändamål, åtgörande 9,965 kubikfot,
till pris af 1,195 kronor BO öre; återstoden af nämnda trädslag, såsom varande murken,
svampig eller maskstungen, dugde, liksom skatarne samt de öfriga fälda trädslagen,
endast till ved, och donna till och med till stor del af allra sämsta beskaffenhet.
Att sådan ved skulle, såld å sjelfva skogen och på ett svårtillgängligare ställe
af densamma, derifrån transporten till upplags- och lastageplats var kostsam och besvärlig,
betinga ett ringa pris, kunde visserligen förutses, ehuru det ej kunde påt förhand
beräknas, att detta pris på en eller annan plats möjligen ej skulle ens be änka
huggningskostnaden. Det inträffade ock, såsom Revisorcrnc anmärkt, att af förbida
540 famnar 202 famnar, till största delen belägna å ett skogsskifte ballad! ön, icke
kunde säljas till högre pris än 1 krona 50 öre per famn, som med 25 öre understeg
huggningskostnaden, så vida donna kostnad fördelas lika på alla de försålda famnarne.
af hvilka de öfriga betingade högre priser, ända till 7 kronor och något deröfver.
Att tänka på forsling af donna ved ända till Stockholm, för att här till hospitalets
eget behof förbrukas, kunde, äfven om veden varit dertill användbar, hvilket dock
ingalunda var förhållande!, ej gerna ifrågakomma, emedan vägens längd — 4| mil —
samt transportens svårigheter och omkostnader i öfrig! utgjorde hinder derför.
Stockholm den 9 December 1875.

F. O. SCHAGER.

Er. GRANSTRÖM. C. W. NORBIN. Er. BERGSTRÖM.

ADB. TÖRNQVIST. CARL RELING.

Carl Schömmeyr.

— 312

Kong!. Direktionens öfver
Stockfiol ms allmänna barnhus

underdåniga utlåtande i anledning af
Riksdagens Revisorers anmärkningar vid
granskning af barnhusets räkenskaper för
år 1873.

Öfver de af Riksdagens Revisorer gjorda-anmärkningar vid granskning af Allmänna
barnhusinrättningens i Stockholm räkenskaper för år 1873 får inrättningens
Direktion i underdånighet afgifva följande utlåtande.

Vid tre olika sammanträden under år 1873 beslöt Direktionen att för barnhusets
rakning inköpa dels Störa Kopparbergs bergslags 5 procent obligationer till belopp
af 50,000 kronor och dels Stockholm—Westerås—Bergslagens 5 procent obligationer
i två poster till sammanlagdt belopp af 112,000 kronor, alla till pari-kurs.
Af de förra äro sedermera obligationer till belopp af 5,000 kronor utlottade, så att
endast 45,000 kronor deraf återstå. Båda de omförmälda slagen obligationer äro, enligt
Direktionens förmenande, att anses för sådana publika papper, b vilka enligt låuereglementet
få för barnhusets rakning inköpas, när, såsom vid de ifrågavarande tillfällena
var fallet, Direktionens samtlige vid sammanträdena närvarande ledamöter äro
om obligationernas antaglighet ense; och hvad särskilt de förra, eller bergslagsobligationerna,
angår, så innehade barnhuset, såsom ock Revisorerne upplyst, ett betydligt
förråd deraf förut, inköpt dels redan åren 1862 och 1863 och dels år 1872, utan att
någon af de följande årens Statsrevisioner deremot framstält anmärkning. I afseende
å jernvägsobligationerna åter tillåter sig Direktionen erinra, att dessa ansetts så säkra,
att Stockholms stadsfullmäktige kunnat genom beslut, som Eders Kong!. Maj:t i nåder
fäststält, Ikläda Stockholms kommun ansvarighet för räntans betalande under hela
amorteringstiden.

Skulle barnhusinrättningen för sina tiondeanslag taga lösen efter det enligt
nådiga förordningen den 23 Juli 1869 föreskrift^ omsättningspris eller efter något
annat, till siffran bestämdt pris, hvithet i sådant fall antagligen skulle bestämmas för
flera år i sender, befarar Direktionen, att inrättningen komme att i längden derpå förlora,
och vill fördenskull icke gerna ingå på någon annan betalningsgrund, än den
hittills följda, eller hvarje års medelmarkegångspris.

— 313 —

Den barnhuset i 24 § af reglementet tillerkända rätt att få de barn, som inom
barnhuset do, kostnadsfritt begrafna å Adolf Fredriks församlings begrafningsplats, har
ej kunnat emot nämnda församling göras gällande, sedan å dess kyrkogård begrafning
af lik, enligt nådiga brefvet af den 28 Augusti 1862, ej vidare får ega rum. Af den
afgift, 2 kronor för hvarje barns lik, som till församlingens kyrkokassa erlägges, är
1 krona 50 öre beräknad kostnad för likets transport från församlingens grafchor
till nya kyrkogården utanför norrtull samt återstående 50 öre kassans behållning, afsedd
för underhåll af likvagnar in. m.

Stockholm den 18 November 1875.

F. 0. SCH A GER.

FR. GRANSTRÖM. PEHR LINDSTEN. Til. ANKARSVÄRD.

IIUGO FÅHRvEUS. H. HUSBERG.

K. U. Sahlström,

Domprosten c. a. toréns underdåniga
utlåtande med anledning af Riksdagens
Revisorers anmärkning vid Bibelkommissionens
medelsredogörelse för år 1873.

Riksdagens Revisorer hafva, uti sin berättelse om sin under innevarande år
verkstälda granskning af statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse
och förvaltning under år 1873, anmärkt, att af Bibelkommisionens medel till en ledamot
af Kommissionen blifvit utbetald ersättning för en resa från och till Upsala, utan
att specificerad räkning å resekostnaden blifvit räkenskapen bilagd. Till svar på
donna Riksdagens Revisorers anmärkning, får undertecknad, Bibelkommissionens räkenskapsförare,
i djupaste underdånighet anföra, att då han under sommaren 1873, för
en oundgänglig öfverläggning i Bibelkommissionens intresse, från Upsala företagit en
resa till och från Tierp, han på Bibelkommissionens räkning endast villo uppföra hvad
resan verkligen hade kostat och icke hvad han efter gällande förordning både rättighet
att i dagtraktamente och reseersättning derå uppföra, hvarföre ock någon specificerad
räkning efter resereglemente! icke kunde uppgöras eller ifrågakomma. Men
då detta förhållande gifvit Riksdagens Revisorer anledning till anmärkning, skall undertecknad,
till grund för hvars förfarande i detta hänseende uteslutande låg begäret att
hushålla med om händer hafvande medel, för framtiden i liknande fall foga sig efter
Riksdagens Revisorers åsigt och önskan.

Upsala den 20 November 1875.

C. A. Torén.

Rev. Ber. 1875 angående Statsverket.

Registrator!! i Kong!. Eklesiastik-departementet
A. fl-ester lings underdåniga
utlåtande i anledning af Riksdagens Revisorers
anmärkning vid granskning af
nämnda departements räkning öfver expensmedlen
för år 1873.

An befälet att afgifva underdånig förklaring öfver eu af Riksdagens senast församlade
Revisorer gjord anmärkning derom, att uti Ecklesiastik-departementets expensmedelsräkmng
för år 1873 behållningen från år 1872 linnés upptagen till 42 kronor 77 öre,
ehuru den i sistnämnda års rakning utbalanserade behållning endast utgjort 31 kronor
77 öre, får jag, enär det af Revisorer^ anmärkta förhållande, hvithet tillkommit
genom misskrifning, icke tillskyndar staten någon förlust, i underdånighet hemställa,
huruvida icke ifrågavarande anmärkning må förklaras icke föranleda någon åtgärd.

Stockholm den lti December 1875.

F. A. Westerling.

		Revisions- berättelsen.
Afvittringar och skiften...............	Sid.	70.
Akademien, Svenska ................		171.
„ Kongl. Vetenskaps-...........		172.
„ Vitterhets-, Historie- och An-
tiqvitets-...........		174.
för de fria konsterna.........		176.
Landtbruks-...........		85.
„ Musikaliska.............		177.
Akt or åt sr åkning, Kammarrättens..........		116.
Alnarps landtbrukinstitut.......		82.
Amiralitetskrigsmanskassan ......		213.
Arfprinsens palats..............		4.
Arméns pensionskassa............		210.
Arméförvaltningen......		21.

Utlåtandet..

291

959

JBarnbördshuset, allmänna.............. „ 162.

Barnhusfonden, allmänna.............. „ 181.

Barnhus, Stockholms allmänna............. 189. 312

Barthélemy, S:t, kolonien............. „ 132.

Beklädnadsdirektionernas vid indelta regementena
redogörelser; sammandrag af...... ,, 32.

BeMädnadsfonderna vid indelta roterade infanteriet
........................ 34,

Beskattning sväsendets förenkling......... „ 107.

Besök, Statsrevisorernes, Sid. 6. 14, 84, 92, 151, 155,164,166, 224

238, 239.

.............Sid. 42.

Reservationer.

242.

Beväringen, kostnader för

Beväringsbeklädnadsdirektionernas redogörelser; sammandrag af.................	Sid.	Revisions- berättelsen. 33.	Utlåtandet. Reservationer
Beväringsbeklädnadsfonderna............	„	34.
Beväring s fonden, allmänna.............	„	34.
Beväringsmanskapets invalid- och pensionsfond	„	34.
Bibelkommissionen..................		196.	313.
Biblioteket, Kongl...................		136.
Borås, tekniska elementarskolan i.........		95.
Boställsskogars indelning till regelbunden hus-hållning ; fonden för..............		124.
Bränvinskontrollbyrå, Civildepartementets ....	,,	100.
Båda, skogsskolan å.................	"	129.
c. Cellfängelsebyggnader, anslag till.........		12.
Centralinstitutet, gymnastiska...........		160.
Chalmerska slöjdskolan...............		95.
Civildepartementet..................	„	63.
Civilstatens pensionsinrättning...........	"	206.
D
Danielslund, skogsskolan vid............		129.
Danviks hospital...................		186.	310..
Depositionsmedel, Öfverståthållare-embetets . . .	„	69.
Domkyrkorna.....................		194.
Drottningholms slott.................		5.
Drottninghuset....................		184.
Döfstumma och blinda, Allmänna institutet för	„	178.

Ecklesiastikdepartementet..............	136.	314.	—
Ekonomiska harteverket...............	102.
Elementarläroverken.................	138.
Elementarskolan, nya................	148.
En per mille-fonden.................	34.
Eskilstuna, tekniska elementarskolan i......	95.
Expens- och afiöningsräkningar..........	198.
F
Finansdepartementet.................	107.
Fiskeri för sök; redogörelse för medel, anslagna till	88.
Folkskolelär ar inne seminariet i Stockholm.....	.. 146,151.	309.	—

Folkskolelärarnes pensionsinrättning........Sid.

Folkundervisningens normalsskola......... „

Fonder; under Arméförvaltningen stälda..... „

Fångvårdsanslaget.................. „

Fångvårdsstyrelsen.................. „

Fängelsebyggnader, extra anslag till....... „

Fängelser, härads- och städs-; anslag till .... „

„ efter cellsystemet............ „

Förenade mötespassevolansf onden......... ,,

Försvarsverkets fullständigare ordnande; anslag

Förvaltningen af sjöärendena

Revisions berättelsen.

219.

159.

34.

10.

11.

12.

34.

28.

50.

Utlåtandet.

246.

290.

Garnisonssjukhuset, allmänna...........

Gener al-landtmäterikontoret.............

General-poststyrelsen................

„ tullstyrelsen.................

Geologiska undersökningar; anslag för fortsättning
af......................

Gripsholms Kongl. lustslott.............

Gymnastiska centralinstituet............

45.

64.

122.

304.

106.

160.

Saga lustslott...............

Handels- och sjöfartsfonden.......

Handelsflottans pensionsanstalt......

Hisingen, hospitalsbyggnaden å.....

Hof- och slottsstaterna..........

Hospitals- och barnhusfonden, allmänna

Iiufmdtiteln,	första .........
„	andra .........
„	tredje .........
„	fjerde .........
	femte .........
„	sjette .........
„	sjunde.........
„	åttonde........
„	nionde . •.......

Hunneberg, skogsskolan å..............

Iivitfeldtska stipendiefonden............

Häkten- läns-, och krono-; vård och underhåll af
Härads fängelser, anslag till............

98.

215.

183.

181.

10.

18.

21.

48.

63.

107.

136.

206.

129.

157.

11.

314.

Reservationer.

241.

Revisions berättelsen.

Utlåtandet.

Indelta armén, kostnader för ...........Sid. 40.

Indragningsstaterna, Pensions- och........ „ 206.

Invalidfond, beväringsmanskapets......... „ 34.

Invalihusfonden................... „ 34.

Jemtlands läns karta, försäljningen af......

„ rotering skassa,..............

Jernvägsbyggnader, statens.............

„ „ styrelsen öfver . . . .

Järnvägstrafik, statens................

Jordeboksväsendet,..................

Justitiedepartementet................

64.

47.

72.

76.

107.

10.

Kabinettskassan...................

Kammarrättens aktoratsräkning..........

Karolinska mediko-kirurgiska institutet.....

Karlskrona, anslag till uppförande af nytt strafffängelse
i....................

Karte,verlcet, ekonomiska...............

Kassor och fonder; under Arméförvaltningen

stälda......................

Kongl. och Ilvitfeldtska stipendiefonden.....

Komitier, kostnader för...............

Kommerskollegium..................

Konsistorierna,....................

Konsistorium i Göteborg..............

„ „ Hernösand.............

„ „ Kalmar...............

„ „ Karlstad..............

„ „ Linköping..............

„ „ Lund ................

„ „ Skara ................

„ „ Stockholms stad..........

„ „ Strengnäs..............

„ ,, Upsala................

„ Vesterås...............

„ Vexiö................

„ Visby................

18.

116.

156.

12.

102.

34.

157.

232.

138.

144.

146.

144.

138.

142.

140.

146.

140.

138.

140.

142.

146.

264.

287.

297.

305.

308.

Reservationer.

242.

Revisions berättelsen.

utlåtandet.

Konstantinopel, anslag till underhåll åt'' svenska

kronans hus i..................Sid. 19

Konsulsfonden.................... i; 19.

Kontrollstämpelmedel......... 114.

KontrollverJcet..................... 114. 392.

Kostnaderna för åtskilliga allmänna verk och

inrättningar..................... 234.

Krigsskolan..................... „ 46.

Kronohälden, anslag till............. n 11.

Krono räkenskaper, Stockholms städs, och länens

landsböcker................... „ 66.

Kronouppbördsverket, statsverkets bidrag till aflöning
af..................... „ 69.

Landsböcker och kronoräkenskaper, länens..... 66.

LandtbruksaJcademien................ 85

Landtbruksinstitut, Ultima............. ” 7g’ 289

Alnarps .....''....... ” 82. 291.

Landtförsvarsdepartementet............. 21.

Landtmäterikontoret.................. 64.

Lifräddningsstationernas antal........... 62.

London, svenska kyrkan i............. 19

Lunds universitet.................. ” 154 396.

Lotsstyrélsen...................... ” 99.

Länshäkten, anslag till............... ” n

Lärarinneseminarium, direktionen för....... ” 158.

Läroverken...................... , 13g.

Malmö, tekniska elementarskolan i

Militieboställskassan.........

Musikaliska akademien......

Myntverket..............

Mötespassevolansfonden, förenade .

95.

34.

177.

112.

34.

IV.

Nationalmuseum.................. 136.

Naturhistoriska riksmuseum ........... ” 172.

Navigationsskolorna.................. , 99.

Neutralitet-, anslag för upprätthållande af de förenade
rikenas.................. 28.

298.

302.

Reservationer.

Normalskola, folkundervisningens.......

Norrlottens hästjägaresqvadrons fond.....

Norrköping, tekniska elementarskolan i. . . .

Nya elementarskolan i Stockholm......

„ Varfvet; cellfängelset inom........

Sid.

Revisions berättelsen 159.

34.

95.

148.

13.

Utlåtandet.

Omberg, skogsskolan å................ „ 129.

Omkostnaderna för åtskilliga allmänna verk och

inrättningar..................... 234.

Pulmgo »siska fonden för Stockholms befästande . 34.

Pensions- och indragningsstaterna......... „ 206.

Pensionsfond, beväringsmanskapets........ 34.

Postverket....................... „ 118.

Reservationer...........		241.
Revisorernes besök Sid. 6, 14,	84, 92, 151, 155, 164,	166.	244.
238,	239.
Riddarholmskyrkan.......		196.	245.
Riksmarskallcsembetet.......		—
Riksmuseum, naturhistoriska . .		172.
Roteringslcassa, Jemtlands . .		47.

S:t Barthélcmy....................

Sammandrag'' öfver samtliga allmänna verks och
inrättningars tillgångar och skulder
„ öfver kostnaderna för åtskilliga verk

och inrättningar ..........

Schäferimedlen, redogörelse för ..........

Seminarium för bildande af lärarinnor......

Serafimerlasarettet..................

Sillre, skogsskolan i................

Sjöfartsfonden ....................

Sjöförsvarsdepartementet..............

Skiften och afvittringar...............

Skogsinstitutet.....................

Skogsskolorna......................

234.

86.

158.

180.

129.

98.

48.

74.

128.

129.

309.

Reservationer.

241.

Revisions berättelsen.

Skogsstyrelsen .....................Sid. 123.

Slottet, Kongl; anslag till reparationer å..... ,, 3.

Slottsstaten..........,............. 3.

Slöjdskolan i Stockholm ................ 95.

Stads fängelser, anslag till................ 11-

Stamhanor statens.................. .. 72.

Stamholländeriérna ................. „ 87.

Stamschäferi fonden.................. „ 86.

Statens jernväg strafiks pensionsinrättningar ... „ 217.

Statistiska tabellkommissionen........... „ 63.

Statskontoret..................... 108.

Stockholms slott, anslag till reparationer å...... 3.

till braudväsendet och

yttre lyshållning^ å . . „ 4.

Stockholms städs konsistorium............. 146.

undervisningsverk........ ,, 146.

„ ,. kronoräkenskaper......... „ 66.

Strömsholms slott.................... 9.

Stuteriöfverstyrelsen och stuterierna........ „ 88.

Stämpelpappersuppbörden ............. „ 110.

Sundhetskollegium.................... 161.

Svartsjö slott....................... 5.

Svenska akademien................. •• 171.

Utlåtandet.

304.

299.

308.

293.

Tabellkommissionen, statistiska.....

Teatrarne, Kongl.............

Tekniska skolorna............

Teknologiska institutet..........

Telegrafverket...............

Tierp, skogsskolan i...........

Tillgångar och skulder, allmänna verks

Topografiska kårens arbeten......

Torén, C. A., Domprost.........

Trosspassevolansfonden.........

Trädgårdsföreningens elevskola ....
Tullverket ................

63.

133.

94.

93.

130.

129.

222.

44.

34.

84.

120.

313.

IT.

Ulriksdals Kongl. lustslott
Ultuna landtbruksinstitut .

Universitet, Upsala.....

„ Lunds ....
Utrikesdepartementet . . .

78.

152.

154.

18.

289.

Reservationer.

243.

Revisions- ,

berättelsen. Utlåtandet.

Vadstena krigsmanshuskassa . ...........Sid. 34.

Varfvet, Nya; cellfängset inom.......... ,. 13.

Veterinärinrättningen i Skara............ 165.

Veterinärinstitutet .................. „ 163.

Vitterhets- Historie- och Antiqvitetsakademien . ,. 174.

V olontärvakansfonden ............... 34.

Väg- och vattenbyggnader, styrelsen för...... .. 71. 295.

Värfvade armén, kostnaden för............ 40.

Westerling, F. A., Registrator.............. ... 314

Öfverinteudentsembetet................. 115. zo3.

ÖfverståthåUareembetets räkenskaper........ „ 68.

Örebro, tekniska elementarskolan i......... „ 95.

Reservationei1.

252.