NORDISKA RÅDETSSVENSKA DELEGATION (Framställning / redogörelse 1974:16)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

NORDISKA RÅDETS
SVENSKA DELEGATION

1974-04-24

Till riksdagen

Nordiska rådets svenska delegations berättelse för rådets tjugoandra
session, första samlingen

Nordiska rådet höll sin tjugoandra session den 16—20 februari 1974
i Stockholm. Rådet beslöt härvid att ytterligare på prov dela sessionen,
som avbröts den 20 februari för att fortsätta på tid och plats som presidiet
senare beslutar.

Tjugo rekommendationer till regeringarna i Danmark, Finland, Island,
Norge och Sverige respektive Nordiska ministerrådet antogs rörande
samarbete på de juridiska, kulturella, socialpolitiska, trafikala och
ekonomiska områdena. Vidare godkändes yttranden över Nordiska ministerrådets
berättelse om det nordiska samarbetet.

Nordiska rådets svenska delegation får överlämna bifogade berättelse
för rådets tjugoandra sessions första samling jämte en bilaga innehållande
texten till de antagna rekommendationerna och yttrandena. Delegationen
avser att efter tjugoandra sessionens andra samling avlämna ett
tillägg till bifogade berättelse.

Stockholm den 24 april 1974

För Nordiska rådets svenska delegation
JOHANNES ANTONSSON

Christer Jacobson

1 Riksdagen 1974. 2 sami. Nr 16

1974:16

Berättelse

från Nordiska rådets svenska delegation rörande rådets tjugoandra
session, första samlingen, i Stockholm den 16—20 februari 1974

I. Organisation m. m.

Den svenska delegationen bestod vid sessionen av följande regeringsrepresentanter: statsminister

Olof Palme,
ministern för utrikes ärendena Sven Andersson,
statsrådet och chefen för finansdepartementet Gunnar Sträng,
statsrådet och chefen för industridepartementet Rune Johansson,
statsrådet och chefen för socialdepartementet Sven Aspling,
statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet Svante Lundkvist,
statsrådet och chefen för arbetsmarknadsdepartementet Ingemund
Bengtsson,

statsrådet och chefen för kommunikationsdepartementet Bengt Norling,
statsrådet Bertil Löfberg,
statsrådet Carl Lidbom,

statsrådet och chefen för bostadsdepartementet Ingvar Carlsson,
statsrådet och chefen för handelsdepartementet Kjell-Olof Feldt,
statsrådet Gertrud Sigurdsen,

statsrådet och chefen för kommundepartementet Hans Gustafsson,
statsrådet och chefen för utbildningsdepartementet Bertil Zachrisson,
statsrådet Anna-Greta Leijon,
statsrådet Lena Hjelm-Wallén,

och följande valda medlemmar:
herrar Antonsson,

Arne Geijer i Stockholm,

Kronmark,

Adamsson,

Nilsson i Tvärålund,

Mellqvist,

Mundebo,

Palm,

Carlsson i Vikmanshyttan,

Hammarberg,

Hemelius,

Knut Johansson i Stockholm,

Sundman,
fru Skantz,

herrar Helén,

Jansson,
fru Kristensson samt

herr Hermansson

1974:16

Härjämte var följande suppleanter närvarande under sessionen:

herr	Lindahl,
fruar	Håvik,
	Lundblad,
herrar	Sellgren,
	Nordstrandh,
fru	Jonäng samt
herr	Werner i Tyresö
Den	16 februari ersattes herr Arne Geijer i Stockholm för del av

denna dag av fru Lundblad och herr Helén för hela denna dag av herr
Sellgren. Den 18 februari ersattes fru Skantz för del av denna dag av fru
Lundblad och herr Arne Geijer i Stockholm för hela denna dag av fru
Håvik. Herr Hermansson ersattes av herr Werner i Tyresö och herr
Mellqvist av herr Lindahl den 18 februari samt för del av den 19
februari. Den 18—19 februari ersatte fru Jonäng herr Sundman. Den 19
februari ersattes herr Helén av herr Sellgren och herr Johansson i
Stockholm av fru Håvik. Samma dag ersatte fru Lundblad herr Jansson
under första delen och fru Skantz under senare delen av dagen. Herr
Nilsson i Tvärålund ersattes den 20 februari av fru Jonäng.

Delegationen biträddes av sin sekreterare, kanslichef Christer Jacobson,
sakkunniga och övrig personal.

Till rådets president valdes vid sessionen riksdagsman Johannes Antonsson,
Sverige, samt till vice presidenter fhv. statsminister Anker
Jörgensen, Danmark, talman V. J. Sukselainen, Finland, altingsmand
Matthias Ä. Mathiesen, Island, och stortingsrepresentant Odvar Nordli,
Norge.

Vid sessionen fördelades rådets medlemmar på fem utskott, juridiska
utskottet med 13 medlemmar, kulturutskottet med 17 medlemmar, socialpolitiska
utskottet med 13 medlemmar, trafikutskottet med 13 medlemmar
och ekonomiska utskottet med 22 medlemmar.

De svenska medlemmarna fördelades på följande sätt:

Juridiska utskottet:
herrar Adamsson,

Hermansson,

Hemelius.

Kulturutskottet:
herrar Hammarberg,

Jansson,

Mundebo (vice förman),

Sundman.

Socialpolitiska utskottet:

herrar Knut Johansson i Stockholm,

Nilsson i Tvärålund,
fru Skantz.

1974:16

Trafikutskottet:

herr Carlsson i Vikmanshyttan
fru Kristensson,

herr Mellqvist.

Ekonomiska utskottet:
herrar Antonsson,

Arne Geijer i Stockholm,

Helén,

Kronmark,

Palm (förman).

En informationskommitté med uppgift att bistå presidiet med handläggningen
av Nordiska rådets informationsfrågor inklusive utgivningen
av tidskriften Nordisk Kontakt tillsattes. I kommittén, som består
av tio medlemmar, omvaldes herrar Palm och Sundman.

Val företogs vidare av medlemmar och suppleanter i styrelsen för
Nordiska kulturfonden för åren 1975/76. I fondens styrelse, som består
av tio medlemmar och tio suppleanter, omvaldes herr Mundebo med
herr Hammarberg som ny suppleant. Ett särskilt utskott med uppgift att
granska Nordiska kulturfondens förvaltning tillsattes. I utskottet, som
består av fem medlemmar och fem suppleanter, invaldes herr Jansson
med herr Antonsson som suppleant.

Regeringsrepresentanterna erhöll inbjudan att deltaga i utskottssammanträdena
under sessionen. Av de svenska regeringsrepresentanterna
deltog i kulturutskottet statsrådet Zachrisson, i socialpolitiska utskottet
statsrådet Svante Lundkvist, i trafikutskottet statsrådet Norling samt i
ekonomiska utskottet statsråden Feldt och Johansson.

II. Behandlade saker

Saklistan för tjugoandra sessionens första samling (enligt terminologien
i rådets arbetsordning benämnes ärendena saker) upptog 28 medlemsförslag
(A-saker), 2 ministerrådsförslag (B-saker), 6 berättelser från
nordiska samarbetsorgan (C-saker) och 35 meddelanden från regeringarna
rörande de av rådets rekommendationer som icke avskrivits som
slutbehandlade (D-saker).

I rådet var dessutom anhängiga 19 A-saker, vilkas behandling i utskotten
fortsätter. Likaså fortsätter behandlingen av 2 A-saker och 1 B-sak
som behandlades vid sessionen.

Beträffande 15 av A-sakerna, 4 av C-sakema och 12 av D-sakerna
förelåg av respektive utskott före sessionen utarbetade och justerade betänkanden.
Dessa saker kunde omedelbart behandlas i rådets plenum. I
de av utskotten före sessionen ej färdigbehandlade men på saklistan uppförda
sakerna avgav utskotten betänkanden under sessionen.

1974:16

Enligt 22 § arbetsordningen för rådet hade presidiet utarbetat en rapport
rörande sin verksamhet under tiden efter rådets närmast föregående
session. Dessutom hade sammanställts en rapport om under tiden
sedan tjugoförsta rådssessionen gjorda framsteg i det nordiska samarbetet.

Tillsammans med Nordiska ministerrådets berättelse om det nordiska
samarbetet utgjorde de båda rapporterna underlag för en allmän debatt
i rådet vid sessionens början, den s. k. generaldebatten. Beträffande
denna hänvisas till avdelning III nedan. Efter debattens slut lades rapporterna
till handlingarna. Beträffande berättelsen se nedan.

Vid sessionen framställdes och besvarades i plenum sammanlagt
13 frågor (E-saker), varav 8 ställts i anslutning till C- eller D-saker. Behandlingen
fortsätter i respektive utskott av berättelser och meddelanden.

20 rekommendationer och 5 yttranden till regeringarna eller Nordiska
ministerrådet antogs. Texten till dessa har fogats till berättelsen som
bilaga. Då i det följande annat icke angives, har den rekommendation,
varom är fråga, antagits enhälligt. Likaså har, då annat icke angivits,
samtliga i omröstningen deltagande svenska medlemmar röstat för rekommendationen.

Rekommendationerna, med undantag för dem som riktats till Nordiska
ministerrådet, har överlämnats till Sveriges regering den 5 april
1974.

I det följande lämnas en redogörelse för de behandlade sakerna. Det
fullständiga materialet finns tryckt i rådsförhandlingama innefattande
bl. a. stenografiska referat av överläggningarna.

A. Saker förberedda av juridiska utskottet

1. Nordiska ministerrådets berättelse rörande det nordiska samarbetet
och en nordisk lagstiftningsplan

Till juridiska utskottet hade hänvisats Nordiska ministerrådets berättelse
rörande det nordiska samarbetet, kapitel I: Det nordiska samarbetet
-— ministerrådets verksamhet och det nordiska handlingsprogrammet
— (i berörda delar), kapitel II: Samarbete på lagstiftningsområdet
och kapitel XI: Organisatoriska frågor.

Utskottet uttalade i betänkandet över berättelsen sin tillfredsställelse
med ministerrådets förklaring att diskussionen om lagstiftningssamarbetets
framtid kommer att fortsätta och innefattade däri att justitieministrarna
såväl som juridiska utskottet fortsatt är öppna för nya värderingar
beträffande underlaget för det framtida samarbetet. Utskottet
noterade också att dess önskemål om att få del av utkast till ministerrådets
berättelse vid tidigare tidpunkt än hittills skett nu tillmötesgås
genom ministerrådets utfästelse att utkastet kommer att överlämnas till

1974:16

rådet redan i november—december före sessionen. I anslutning till ministerrådets
redogörelse för dess sekretariat framhöll utskottet att utkastet
till avtalen om ministerrådets sekretariat och deras rättsliga ställning
borde ha förelagts Nordiska rådet för uttalande innan avtalen blev
framlagda i de enskilda parlamenten. Liknande avtal bör enligt utskottets
mening i framtiden föreläggas Nordiska rådet för yttrande innan
de framläggs i de nationella parlamenten.

På förslag av utskottet godkände rådet följande yttrande (nr 1):

Nordiska rådet anser att den rapport som avges av den av ministerrådet
tillsatta arbetsgruppen om offentlighetsprincipens tillämpning och
omfattning i nordiska samarbetsorgan bör föreläggas Nordiska rådet för
yttrande innan ministerrådet fattar slutligt beslut. Med hänvisning till
den stora betydelse som rådet tillmäter frågan om nordiska samarbetsorgans
rättsliga ställning anser rådet vidare att utkast om kommande
avtal om nordiska samarbetsorgan och deras rättsliga ställning bör föreläggas
Nordiska rådet innan de läggs fram för de nationella parlamenten.

Vidare biföll rådet utskottets förslag att lägga kapitel I om det nordiska
samarbetet m. m. såvitt berörde juridiska utskottet, kapitel II om
samarbete på lagstiftningsområdet och kapitel XI om organisatoriska
förhållanden i ministerrådets berättelse till handlingarna.

Frågan om planläggningen av det framtida nordiska lagstiftningssamarbetet
har varit föremål för omfattande diskussioner i juridiska utskottet
och mellan utskottet och de nordiska justitieministrarna. Ministerrådets
berättelse om det nordiska samarbetet och ett medlemsförslag om
nordiskt lagstiftningsprogram väckt av bl. a. herr Hernelius till rådets
21 :a session 1973 har utgjort underlag för diskussionerna. I medlemsförslaget
hemställdes att rådet ville rekommendera regeringarna att
uppdraga åt Nordiska ministerrådet att till Nordiska rådets session 1974
framlägga en långsiktig plan för det nordiska lagstiftningssamarbetet.
Utskottet avslutade sin behandling av medlemsförslaget i samband med
rådets 22:a session.

Av utskottets betänkande framgår att justitieministrarna inför utskottet
uttalat att det samarbetsmönster som följts i det praktiska lagsamarbetet
icke har ändrat karaktär utan att det också fortsättningsvis bygger
på det harmoniseringsbegrepp som legat till grund såväl före som
efter Helsingforsavtalets ingående. Utskottet konstaterade att Helsingforsavtalets
målsättningsartiklar utgör ett värdefullt underlag för en utveckling
av det nordiska samarbetet.

Enligt utskottets mening var det angeläget att ministerrådet framlade
ett program för det kommande lagstiftningssamarbetet på längre sikt,
vilket löpande skulle justeras på grundval av diskussioner mellan utskottet
och justitieministrarna. Utskottet uttalade sig vidare för en arbetsform
genom vilken det för aktuella politiska problemställningar ut -

1974:16

arbetas självständiga handlingsprogram, vari lagstiftning ingår som ett
integrerat led i politiska reformer som lämpar sig för nordiska lösningar.

Utskottet uttalade sig för att skapa en arbetsform som i vidare omfattning
än den nu gällande drar in parlamentarikerna i det lagförberedande
arbetet. Ministrarna uttalade emellertid principiella betänkligheter
häremot, då en sådan praxis är okänd i Sverige och Finland.
Ministrarna gav dock uttryck för en vilja att fortsättningsvis ha överläggningar
med utskottet också om frågor av betydelse för detta arbete.

Utskottet föreslog rådet att rekommendera Nordiska ministerrådet
att lägga följande principer till grund för vidareutvecklingen av det
nordiska samarbetet på lagstiftningsområdet i överensstämmelse med
Helsingf orsa vtalet: 1) Målet för den vidare utvecklingen skall vara dels
ett fortlöpande samarbete om aktuella problemställningar, dels en harmonisering
eller såvitt möjligt likartad utformning av lagstiftningen eller
gemensamma lagstiftningsåtgärder på områden, som är lämpade för
nordiskt samarbete; 2) Samarbetet bör omfatta de traditionella områdena
för lagstiftningssamarbete och nya områden där lagstiftning blir
aktuell således att lagstiftning och lagstiftningsmetoderna anpassas till
samhällsutvecklingen i Norden; 3) Ett program för det nordiska lagstiftningssamarbetet
på längre sikt framlägges för Nordiska rådet i
ministerrådets berättelse om det nordiska samarbetet. Programmet kompletteras
efter hand bl. a. med hänsyn till resultatet av diskussioner minst
en gång årligen mellan ministerrådet och juridiska utskottet; 4) Man
bör eftersträva att utveckla ett samarbetsmönster beträffande lagstiftningsområden
som omfattas av lagstiftningsprogrammet, varefter Nordiska
rådet, normalt genom juridiska utskottet, om det är möjligt, får
tillfälle att uttala sig om betänkanden m. m., när utskottet hemställer
härom under behandling av programmet. Samtidigt bör utskottet ges
möjlighet att ta del av det remissmaterial som föreligger.

Rådet antog en rekommendation (nr 1) i enlighet med utskottets förslag
med 62 röster mot 5. 1 medlem avstod från att rösta.

Vid sin presentation av utskottets betänkande angående lagstiftningsprogrammet
i plenum framhöll utskottets ordförande, att i betänkandet
har dragits upp linjerna för ett framtida lagstiftningssamarbete som enligt
utskottets mening på en gång säkrar en fortsättning av de nordiska
ländernas traditionsrika samarbete på lagstiftningsområdet och betyder
en inspirerande förnyelse av arbetet med de många uppgifter som återstår
att lösa. Trots att divergerande synpunkter hade gjort sig gällande
i utskottet beträffande denna fråga kunde utskottet lämna ett enstämmigt
rekommendationsförslag.

1974:16

2. Organisationen av nordiskt samarbete m. m.

Ett förslag från ministerrådet angående ändringar och tillägg till Helsingforsavtalet
hade hänvisats till utskottet. Förslaget omfattade fyra
frågor, nämligen samarbete på miljöområdet, särskilda överenskommelser,
offentlighet och ministerrådets sammansättning.

Beträffande miljöfrågorna föreslogs att artikel 1 i Helsingforsavtalet
skulle ändras så att också miljövård sätts som ett av huvudområdena
för det nordiska samarbetet. Vidare föreslogs tre nya miljöartiklar, dels
att i nationell lagstiftning övriga fördragsslutande parters miljövårdsintressen
skall likställas med det egna landets, dels att normer och riktlinjer
för föroreningsutsläpp m. m. skall harmoniseras och dels att en
samordning i fråga om fridlysning och avsättning av naturskydds- och
friluftsområden skall eftersträvas. Såvitt rör särskilda överenskommelser
avsåg förslaget att en bestämmelse skulle införas i Helsingforsavtalet
enligt vilken närmare bestämmelser om samarbetet på nu gällande
områden kan meddelas i särskilda överenskommelser. Beträffande offentligheten
föreslogs att i Helsingforsavtalet uttryckligen uttalas att
största möjliga offentlighet bör iakttagas i det nordiska samarbetet.
Beträffande ministerrådets sammansättning gick förslaget ut på en bestämmelse
om att en regering i undantagsfall kan låta sig representeras
i ministerrådet av en därtill befullmäktigad ämbetsman, dock måste
minst tre länder vara representerade av regeringsmedlemmar. Dessutom
skulle finnas en bestämmelse om att ministerrådet i sin verksamhet
bistås av ämbetsmannakommittéer och ministerrådets sekretariat.

Utskottet tillstyrkte förslaget såvitt gäller miljöfrågor och särskilda
överenskommelser. Utskottet tillstyrkte även förslaget i vad avsåg offentlighet
men hemställde att den rapport om offentlighet, som en av ministerrådet
och presidiet tillsatt arbetsgrupp kommer att avlämna, förelägges
rådet för yttrande. Härigenom skulle rådet få möjlighet att under
andra samlingen av rådets 22:a session dryfta offentlighetsfrågan
i plenarförsamlingen. Beträffande frågan om ministerrådets sammansättning
hade utskottet uttalat principiella betänkligheter mot att ministerrådet
i sina möten icke skulle vara så representativt som var önskvärt.
Mot bakgrund av den försäkran utskottet fått från justitieministrarna
att den föreslagna bestämmelsen bara skulle användas i undantagsfall,
tillstyrkte utskottet ministerrådets förslag.

Rådet antog en rekommendation till Nordiska ministerrådet att genomföra
förslag till ändringar av och tillägg till Helsingforsavtalet (nr 7).

I ett medlemsförslag om införande av möjlighet till omröstning beträffande
motivering för rekommendation hade bl. a. herr Adamsson
uttalat önskemål om att man inom Nordiska rådet skulle skapa möjlighet
att i sådana fall där olika motiveringar föreligger för identiskt utformade
rekommendationsförslag företa omröstning i plenum om vilken

1974:16

av dessa motiveringar som uttrycker rådsmajoritetens uppfattning. I förslaget
hemställdes därför att rådet måtte antaga tillägg till arbetsordningen
som gör det möjligt att rösta om olika motiveringar för samma
rekommendation. Danska och norska utskottsmedlemmar — utskottets
flertal — för vilka systemet med omröstning beträffande motiveringar
är obekant, och vilka ansåg att nu föreliggande möjlighet att avge reservation
tillgodoser önskemålet att kunna markera särsynpunkter, röstade
emot förslaget. Finländska och svenska medlemmar — mindretalet,
bl. a. herrar Adamsson, Hermansson och Hemelius — tillstyrkte
förslaget. Utskottet föreslog således rådet att icke företaga sig något
i anledning av medlemsförslaget. Mindretalet föreslog i en reservation
vissa ändringar av arbetsordningen som möjliggjorde omröstning om
motiveringen.

Vid omröstningen i plenum röstade 23 medlemmar för utskottets
förslag att icke företaga sig något i anledning av medlemsförslaget och
34 för reservanternas förslag (däribland herrar Adamsson, Antonsson,
Hammarberg, Hermansson, Hernelius, fru Håvik, herr Jansson, fruar
Jonäng och Kristensson, herrar Kronmark, Mellqvist, Nilsson i Tvärålund,
Palm, Sellgren samt fru Skantz). En medlem avstod från att rösta.
Då enligt arbetsordningen stadgat 2/3 flertal ej uppnåtts för reservanternas
förslag, bifölls utskottets förslag.

Utskottet konstaterade beträffande rekommendation nr 28/1971 angående
personalens ställning vid gemensamma institutioner att enighet
uppnåtts om ett normalkontrakt för anställda vid nordiska institutioner
och att rekommendationens syfte därigenom uppfyllts. På utskottets
förslag beslöt rådet anse rekommendationen för sin del slutbehandlad.

3. Näringsrättsliga frågor

I ett medlemsförslag, väckt av herr Mundebo och fru Nilsson i
Kristianstad, hade hemställts att rådet måtte rekommendera regeringarna
att införa förbud mot alkoholreklam i Norden. Utskottets flertal
(bl. a. herrar Adamsson och Hernelius) ansåg, att förbud mot alkoholreklam
skulle vara ett olämpligt diskriminerande ingrepp. Flertalet
framhöll att de goda erfarenheterna av marknadsföringslagstiftning i
Sverige ger anledning att tro att det här finns ett realistiskt alternativ
till ett totalförbud mot alkoholreklam. Samma möjligheter till ingrepp
och kontroll borde etableras i de andra nordiska länderna. Därför rekommenderade
flertalet att i alla de nordiska länderna skapas samma
möjligheter för ingrepp och kontroll beträffande otillbörlig marknadsföring
av alkoholprodukter. Majoriteten föreslog rådet att rekommendera
regeringarna att genomföra likartade bestämmelser om otillbörlig
marknadsföring och reklam beträffande alkoholprodukter eller verka för
frivilliga överenskommelser härom och skapa en effektiv information
om alkoholens skadliga verkningar särskilt bland ungdom.

1974:16

En minoritet i utskottet (bl. a. herr Werner i Tyresö) föreslog ett generellt
förbud mot alkoholreklam. Vid sidan av ett förbud borde också
genomföras en omfattande informations- och upplysningsverksamhet.
Minoriteten föreslog rådet att rekommendera regeringarna att införa
förbud mot alkoholreklam i Norden och genomföra en effektiv information
om alkoholens skadliga verkningar särskilt bland ungdom.

Medlemsförslaget gav upphov till en omfattande diskussion i plenarförsamlingen.
Från svensk sida framhöll herr Werner som talesman
för reservanterna att alkholreklamen är effektiv, att alkoholkonsumtionen
alltid innebär vissa risker, att riskerna med vin, öl och sprit
blir större ju yngre man är, att alkoholreklamen är mest framgångsrik i
de lägre åldersgrupperna, således att det är ungdomen som blir reklamens
främsta målgrupp. Svåra sociala problem kan inte lösas med
reklamförbud, men man bör vidtaga de mått och steg som är möjliga
och åtminstone ingripa mot företeelser som leder till ökad alkoholkonsumtion
inte minst bland de unga.

En rekommendation antogs i överensstämmelse med ovannämnda
reservation, dvs. förbud mot alkoholreklam (nr 2). Rekommendationen
antogs med 41 röster (bl. a. herrar Antonsson, Carlsson i Vikmanshyttan,
Hammarberg, Helén, fruar Håvik och Jonäng, herrar Mundebo,
Nilsson i Tvärålund och Werner i Tyresö) mot 25 (bl. a. herrar Adamsson,
Hernelius, Jansson, Knut Johansson i Stockholm, fru Kristensson,
herrar Kronmark, Lindahl, fru Lundblad och herr Palm). Två medlemmar
avstod från att rösta.

I ett medlemsförslag om enhetlig lagstiftning om fastighetsförmedlare
hade hemställts, att rådet måtte rekommendera regeringarna att
utreda möjligheterna att förenhetliga ländernas lagstiftning om fastighetsförmedlare
samt därefter vidtaga åtgärder för att i samtliga nordiska
länder bringa kompetensfordringarna för auktorisering av fastighetsförmedlare
till samma tillräckligt höga nivå.

Utskottet konstaterade att skillnaderna mellan ländernas regler för
fastighetsförmedlaryrket är så stora, att en harmonisering torde vara
mycket svår att genomföra. Enligt utskottets uppfattning vore det möjligt
endast om det i alla länderna finns en stark önskan om och behov
av likformighet på området. Utskottet noterade emellertid att behovet
av en harmonisering på nuvarande tidpunkt icke är så framträdande att
underlag för en rekommendation finns. Utskottet hade dock erfarit att
det på bredare internationell basis arbetas med dessa frågor. Utskottet
tillstyrkte att detta arbete noggrant följes och understödes. Utskottets
flertal föreslog att rådet icke skulle företaga sig något i anledning av
medlemsförslaget. En minoritet i utskottet (bl. a. herr Werner i Tyresö)
reserverade sig mot utskottets beslut. Minoriteten ansåg att det fanns
ett reellt nordiskt intresse i en likartad lagstiftning om fastighetsförmedlare.
Minoriteten föreslog därför rådet att rekommendera regeringarna

1974:16

att undersöka möjligheterna för en större likformighet mellan ländernas
lagstiftning om fastighetsförmedlare i syfte att skärpa kraven på auktorisation
av fastighetsförmedlare för att uppnå en gemensam nivå som
i vart fall icke är lägre än den som f. n. finns i något av de nordiska
länderna.

Utskottets förslag att icke företaga sig något i anledning av medlemsförslaget
bifölls med 45 röster (bl. a. herrar Adamsson, Antonsson,
Carlsson i Vikmanshyttan, Hammarberg, Helén, fru Håvik, herr Jansson,
fru Kristensson, herr Kronmark, fru Lundblad, herrar Mundebo,
Nilsson i Tvärålund och Palm) mot 14 röster (bl. a. herr Werner i
Tyresö).

Utskottet hade också att behandla ett medlemsförslag vari hemställdes
att rådet skulle rekommendera regeringarna att vidtaga åtgärder
för att trygga underentreprenörers ställning vid huvudentreprenörers
konkurs. Utskottet konstaterade att de förslag som föreligger i länderna
till lösning av de problem som medlemsförslaget aktualiserar är så olika
och baserade på så olikartade principer att det icke på nuvarande tidpunkt
finns skäl för att tillråda en lösning på gemensam nordisk grundval.
Mot bakgrund härav föreslog utskottet att rådet icke skulle företaga
sig något i anledning av medlemsförslaget. Rådet följde utskottets
förslag.

4. Kriminologiskt samarbete

I ett medlemsförslag, väckt av bl. a. herrar Adamsson och Werner
i Tyresö och fru Kristensson, hemställdes att rådet rekommenderar regeringarna
att de gemensamma grundprinciperna i den kriminalrättsliga
sanktionspolitiken och kriminalvården bevaras. Förslagsställarna anförde
att det 1963 genomfördes likartad lagstiftning om verkställighet av
straffdomar i de nordiska länderna. Mot bakgrund av de diskussioner
som under senare år ägt rum i de enskilda länderna om att genomföra
ändringar i den kriminalrättsliga sanktionspolitiken och den strukturella
organisationen av kriminalvården i frihet ansåg förslagsställarna att
samarbetet på detta fält skulle kunna bli omintetgjort om de utkast till
regler som kommit fram i det enskilda landet genomfördes.

Utskottet konstaterade att det inte inom den kriminalrättsliga sanktionspolitiken
och kriminalvården fanns tecken som tydde på att de gemensamma
nordiska grundprinciperna skulle överges vare sig i det pågående
eller planerade reformarbetet. Utskottet noterade dock att samhällsförhållandena
i de nordiska länderna icke är så ensartade att det
kan förväntas att utvecklingen vill försiggå helt likartat.

På utskottets förslag beslöt rådet att icke företaga sig något i anledning
av medlemsförslaget.

1974:16

5. Övriga frågor

På grundval av meddelandet om rekommendation nr 17/1968 angående
nordisk vittnesplikt konstaterade utskottet att det i alla nordiska
länder utarbetats väsentligen likartade lagförslag om plikt för personer
över 18 år att under vissa betingelser inställa sig som vittne vid domstolar
i annat nordiskt land. Reglerna förväntas träda i kraft den 1 januari
1975. Mot bakgrund härav ansåg utskottet att rekommendationens
syfte uppnåtts. På förslag av utskottet beslöt rådet anse rekommendationen
för sin del slutbehandlad.

I anslutning till meddelande om rekommendation nr 19/1968 angående
personskador vållade av interner m. m. konstaterade utskottet
att generella regler om ersättning för skador vållade vid straffbara handlingar
har genomförts i Sverige och Finland, medan arbete pågår i
Norge och Danmark för att införa motsvarande regler. Mot bakgrund
härav ansåg utskottet ytterligare åtgärder i anledning av rekommendationen
ej påkallade. På förslag av utskottet beslöt rådet anse rekommendationen
för sin del slutbehandlad.

B. Saker förberedda av kulturutskottet

1. Nordiska ministerrådets berättelse rörande det nordiska samarbetet

Till kulturutskottet hade hänvisats Nordiska ministerrådets berättelse
rörande det nordiska samarbetet, kapitel I: det nordiska samarbetet —
ministerrådets verksamhet och det nordiska handlingsprogrammet (i berörda
delar) och kapitel III: Kulturellt samarbete.

I sitt betänkande över berättelsen konstaterade utskottet, att de delar
av ministerrådets berättelse, som behandlar kultursektorn, väsentligen
innehåller en redogörelse för den verksamhet, som bedrivits under 1973
av de nya organ som tillkommit inom ramen för det nordiska kulturavtalet.
Utskottet saknade dock en redogörelse för planerna för det fortsatta
samarbetet och efterlyste därför en samlad redovisning för huvudpunkterna
i det framåtriktade planeringsarbetet, inbegripet eventuella
ändringar och omprioriteringar i det gällande treåriga handlingsprogram,
vid vars tillkomst utskottet medverkat.

Utskottet uttalade önskemål om att en formell redovisning av ministerrådets
reaktioner på rådets yttranden över ministerrådets berättelser
i framtiden borde ingå i ministerrådets berättelser utöver de synpunkter
som utskottet kan få vid överläggningar med kultur- och undervisningsministrarna.

Utskottet framhöll även att i ministerrådets redogörelse för en nordisk
budget helt saknas omnämnande om den nordiska kulturbudgeten
och den numera fasta praxis för samarbetet som gäller mellan kulturutskottet
och ministerrådet (kultur- och undervisningsministrarna). Ut -

1974:16

skottet delade ministerrådets synpunkter på att en mera rationell uppläggning
av den formella rapporteringen från ministerrådet till Nordiska
rådet angående meddelanden och berättelser borde diskuteras.

Utskottet uttalade också sin tillfredsställelse över det betydelsefulla
samarbete som under 1973 fortsatt och vidareutvecklats mellan ministerrådet
och utskottet. Fyra gemensamma möten hade hållits.

Beträffande de förändringar av budgetproceduren, som ägt rum under
året, konstaterade utskottet att kontakterna om budgeten mellan fackoch
finansministrarna på nationell och nordisk nivå formaliserats. Vidare
noterades i fråga om budgetsamråden mellan ministerrådet och kulturutskottet
att den förändringen nu vidtagits, att årsbudget och långsiktsplanering
kan upptas till behandling vid båda de årliga mötena. Tidigare
behandlades årsbudgeten och långsiktsplaneringen skilt från varandra vid
två olika möten. Den nya ordningen innebär en fördel för utskottet då
det härmed kan föra fram önskemål beträffande kulturbudgetens nivå
redan tidigt på hösten året innan budgeten träder i kraft.

Såvitt gällde den konkreta verksamheten inom kultursamarbetet noterade
utskottet en avsevärd aktivitetsökning. Bl. a. pekades på utredningen
om nordiskt TV-samarbete, där mellanrapport avgivits till 22:a
sessionen, och att nordiska vulkanologiska institutet i Island och nordiska
sameinstitutet i Kautokeino nu inlett sin verksamhet.

På förslag av kulturutskottet antog rådet följande yttrande över berörda
delar av ministerrådets berättelse (yttrande nr 5).

Nordiska rådet uttrycker önskemål om att ministerrådets berättelse i
framtiden måtte innehålla: 1) uttrycklig redogörelse även för sådant
planeringsarbete, som utan att under ifrågavarande år ha resulterat i nya
handlingsprogram, dock innebär revision av gällande handlingsprogram
eller förberedelse för ett nytt sådant; 2) redogörelse för reaktionen inom
ministerrådet på de yttranden som Nordiska rådet antagit med anledning
av ministerrådets berättelse till föregående session; 3) räkenskapssammandrag
för de medel som använts för nordiskt kultursamarbete enligt
verksamhetsbudgeten för det år som föregått det år då ministerrådets
berättelse uppgjorts.

Nordiska rådet uttalar vidare, när det gäller ministerrådets berättelse
rörande det nordiska samarbetet 1973, att en viss oklarhet präglar framställningen
av samverkan mellan Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet
rörande budgetfrågor och ministerrådsbeslut, närmast beroende
därpå, att det samarbete, som i enlighet med det nordiska kulturavtalet
etablerats mellan kulturutskottet som av Nordiska rådet utsett forum och
Nordiska ministerrådet i sammansättningen kultur- och undervisningsministrarna,
icke har redovisats i detta sammanhang.

Ytterligare önskar Nordiska rådet understryka, att formerna för en
rationalisering av rapporteringen till Nordiska rådet i meddelanden och

1974:16

berättelser bör utredas i samarbete mellan Nordiska rådet och Nordiska
ministerrådet.

Utskottet anmälde samtidigt för rådet att behandlingen av de till kulturutskottet
hänvisade avsnitten i ministerrådets berättelse kommer att
fortsätta inom utskottet efter sessionens samling i Stockholm.

2. Utbildningssamarbetet

I sitt betänkande över kulturavsnittet i ministerrådets berättelse rörande
det nordiska samarbetet konstaterade utskottet att arbetet på en
harmonisering av de nordiska läroplanerna har förts vidare och resulterat
i en rad större utredningar.

I ett medlemsförslag om ett nordiskt språk- och informationscentrum
i Helsingfors, väckt av bl. a. herr Sundman, hade hemställts att rådet
ville rekommendera regeringarna i de nordiska länderna att utreda förutsättningarna
för och framlägga förslag till grundandet av ett nordiskt
språk- och informationscentrum i Helsingfors med uppgift att bedriva
informationsverksamhet, tillhandahålla undervisningsmaterial, anordna
språkkurser och organisera reselektorsverksamhet.

Förslagsställarna betonade framför allt behovet av ökade möjligheter
att tillfredsställa det behov av vuxenundervisning i svenska som finns i
Finland.

Kulturutskottet ansåg för sin del att det klart framgick, att det i Finland
existerar ett stort behov av de verksamheter som föreslagits för ett
språk- och informationscentrum. Vidare framgick det enligt utskottets
uppfattning att utbudet av service och läromedel för undervisning i nordiska
språk och om de nordiska länderna i nuläget inte svarar mot den
ökande efterfrågan.

Utskottet fann dessutom att medlemsförslaget ligger helt i linje med
den strävan att åstadkomma förbättrad inbördes språkförståelse i Norden,
som kulturutskottet vid flera tillfällen givit uttryck för samt att
medlemsförslaget klart faller inom ramen för de samarbetsuppgifter som
uppställts i det nordiska kulturavtalet. Utskottet ansåg det värdefullt,
om denna problematik kunde få en samlad bedömning genom en utredning.
De erfarenheter i dessa avseenden som vinnes i Finland, kunde
sedan med fördel utnyttjas vid fortsatt arbete på att förverkliga kulturavtalets
målsättningar i fråga om språkundervisning och grannlandskännedom.
Utskottet tillstyrkte således en utredning.

Utskottet ville inte i förväg förorda inrättandet av ett nordiskt språkoch
informationscentrum. Även alternativa möjligheter borde beaktas,
liksom även alternativa utformningar av ett eventuellt centrums arbetsuppgifter.

Utskottet föreslog därför en rekommendation till Nordiska ministerrådet
att verkställa en utredning av och framlägga förslag till samnordiska
åtgärder för att i Finland åstadkomma ökat utbud av undervis -

1974:16

ningsmaterial och förbättrad information om de övriga nordiska länderna
samt vidgad reselektorsverksamhet och ökat utbud av kurser i
nordiska språk, varvid möjligheten att grunda ett nordiskt språk- och
informationscentrum särskilt bör beaktas.

Rådet antog en rekommendation i enlighet med utskottets förslag
(nr 18).

Av meddelandet om rekommendation nr 4/1970 angående ökad samverkan
vid utbildningsanstalter framgick att en kontinuerlig informationsutväxling
etablerats mellan länderna beträffande de åtgärder som
nationellt vidtas på områden som berörs av det nordiska kulturavtalet.
Bland de områden som berörs av den informationsutväxling som ingår
som en normal del av arbetet inom kulturavtalets organ, återfinns bl. a.
arbetet på ökad samverkan vid utbildningsanstalter på olika nivåer. Då
syftet med rekommendationen sålunda synes uppnått beslöt rådet på
förslag av utskottet anse rekommendationen slutbehandlad för rådets
del.

3. Forskningssamarbete

Ett medlemsförslag om ett nordiskt utredningsinstitut för freds- och
konfliktforskning hade väckts av bl. a. herr Helén med hemställan till
rådet att rekommendera Nordiska ministerrådet att vidtaga åtgärder för
inrättandet av ett nordiskt utredningsinstitut för freds- och konfliktforskning.
Förslagsställarna ansåg att ett institut av föreslagen art skulle
kunna förse de nordiska regeringarna med allsidiga och opartiska forskningsresultat
som skulle kunna användas som underlag för nordisk verksamhet
i syfte att bilägga konflikter på internationellt plan.

Utskottet delade förslagsställarnas synpunkter på behovet av fredsoch
konfliktforskning över huvud taget och värdet av ett nordiskt samarbete
på detta område.

Utskottet hade vid sin bedömning av medlemsförslagets konkreta
innehåll, förslaget om att upprätta ett nordiskt utredningsinstitut för
freds- och konfliktforskning, påverkats av den negativa inställningen
hos den övervägande delen av remissinstanserna. Bl. a. hade anförts
att forskningen på nationellt plan ännu inte är tillräckligt utbyggd för
att med framgång kunna bära upp ett nordiskt institut av den föreslagna
typen. Utskottet hade därför inte ansett sig kunna förorda det konkreta
förslag som medlemsförslaget innehöll. Utskottet fann emellertid,
att det finns anledning att ta fasta på förslagsställarnas positiva
grundtanke att främja freds- och konfliktforskningen och det nordiska
samarbetet som bedrivs inom Nordiska samarbetskommittén för internationell
politik inklusive freds- och konfliktforskning. Denna kommitté
ansågs inom ramen för sitt program och sina rätt begränsade resurser
ha utfört ett värdefullt arbete.

Ett stärkande av det nordiska samarbetet inom freds- och konflikt -

1974:16

forskningen krävde enligt utskottets uppfattning framför allt, att samarbetskommittén
får avsevärt ökade medel till sitt förfogande, så att
kommittén ges möjlighet att initiera och finansiera egen forskning.
Samtidigt borde kommittén givetvis beredas möjlighet att vidareutveckla
sina nuvarande kontaktskapande och informativa uppgifter. Det väsentliga
för närvarande från det nordiska fredsforskningssamarbetets synpunkt
är inte en förändring av organisationen utan att det sker en förstärkning
av resurserna för nationell och gemensam forskning.

Utskottet föreslog därför en rekommendation till Nordiska ministerrådet
att 1) vidtaga åtgärder för att stärka och utveckla freds- och
konfliktforskningen i de nordiska länderna på det nationella planet,
och 2) ställa ökade medel till förfogande för Nordiska samarbetskommittén
för internationell politik, inklusive konflikt- och fredsforskning,
i syfte att ge kommittén större möjligheter att självständigt finansiera
nordiska forskningsprojekt.

Rådet antog en rekommendation i enlighet med utskottets förslag
(nr 17) med 39 röster mot 1. En medlem avstod från att rösta.

I anslutning till meddelande från ministerrådet om rekommendation
nr 20/1967 angående samnordiskt utnyttjande av vetenskaplig specialapparatur
hade fråga ställts till ministerrådet om vilka åtgärder ministerrådet
har för avsikt att vidta för att åstadkomma en gemensam nordisk
användning av vetenskaplig specialapparatur och hur man på
bästa sätt skall kunna få till stånd en nordisk koordinering av nationella
investeringar på detta fält.

Av svaret, som lämnades av statsrådet Zachrisson, framgick att på
de flesta håll i de skilda nordiska länderna finns tillgänglig information
och dokumentation om existerande vetenskaplig specialapparatur och
att ett omfattande informellt samarbete förekommer forskarna emellan.
Beträffande mycket speciell apparatur har emellertid forskarna inom
respektive specialområde i regel så goda kontakter att ytterligare åtgärder
från statsmakternas sida inte förefaller erforderliga.

I anledning av att forskare från andra nordiska länder i stor utsträckning
är likställda med inhemska forskare i vad gäller tillgången till samtidshistoriskt
källmaterial som förvaras i offentliga arkiv samt att betydande
mängder samtidshistoriskt källmaterial, särskilt från 1940-talet.
har befriats från sekretessbeläggning, beslöt rådet på förslag av kulturutskottet
att anse rekommendation nr 24/1969 angående tillgången till
källmaterial för samtidshistorisk forskning för rådets del slutbehandlad.

4. Allmänkultur ellt samarbete

I sitt betänkande över ministerrådets berättelse rörande det nordiska
samarbetet fann utskottet i vad gäller den konkreta verksamheten under
år 1973 på det allmänkulturella området att en rad betydelsefulla utredningar
igångsatts, bland vilka särskilt kunde nämnas den utredning

1974:16

om nordiskt TV-samarbete, som avgivit en mellanrapport om sitt arbete
(”TV över gränserna” NU 1973:11) till 22 :a sessionen. Utskottet återkom
i sitt betänkande över meddelanden om rekommendationerna nr
20/1971 ang. utbyggt TV-samarbete mellan Finland och Sverige och nr
15/1973 ang. ökat nordiskt TV-samarbete till denna rapport och uttalade
sin tillfredsställelse över att utredningsarbetet under 1973 kommit
in i ett skede där konkreta lösningar på de olika problem som är förenade
med överföring av grannlands program kan ses. Utskottet framhöll
betydelsen av att utredningens slutrapport kan föreligga för behandling
vid rådets session i februari 1975.

Utskottet konstaterar i sina betänkanden över ministerrådets berättelse
rörande det nordiska samarbetet och över meddelande om rekommendation
nr 26/1970 ang. ökat stöd till nordiskt ungdomssamarbete
att en stödordning för nordiskt ungdomssamarbete, försöksvis finansierad
över ministerrådets dispositionsmedel, börjat fungera under år 1973.
Utskottet uttalade sin tillfredsställelse häröver mot bakgrund av att ungdomssamarbetet
hör till de samarbetsområden som prioriterats högst av
kulturutskottet. Utskottet ansåg dock att anslag till ungdomssamarbetet
bör uppföras som en egen ordinarie post på den nordiska kulturbudgeten
och ej utgå över ministerrådets dispositionsmedel.

Av meddelande om rekommendation nr 33/1968 angående sameinstitut
framgick att ministerrådet i mars 1973 fastställt stadgar för det
nya sameinstitutet i Kautokeino i Norge. Då syftet med rekommendationen
uppnåtts, beslöt rådet på förslag av utskottet att anse rekommendationen
slutbehandlad för rådets del.

C. Saker förberedda av socialpolitiska utskottet

1. Nordiska ministerrådets berättelse rörande det nordiska samarbetet

Till socialpolitiska utskottet hade hänvisats Nordiska ministerrådets
berättelse rörande det nordiska samarbetet, kapitel I: Det nordiska
samarbetet — ministerrådets verksamhet och det nordiska handlingsprogrammet
— (i berörda delar), kapitel IV: Samarbete i sociala frågor
och hälsofrågor, kapitel V: Samarbete i arbetsmarknadsfrågor, kapitel
VI: Samarbete i arbetsmiljöfrågor samt kapitel VII: Miljövårdssamarbete.

En redovisning av utskottets synpunkter på kapitel I, VI och VII återfinnes
här nedan under rubriken ”Miljöfrågor”. På förslag av utskottet
godkände rådet följande yttrande (nr 2):

Nordiska rådet konstaterar med tillfredsställelse att Nordiska ämbetsmannakommittén
för arbetsmiljöfrågor inlett sitt arbete samt att arbetsmiljöfrågorna
getts hög prioritet i ministerrådets fortsatta arbete. Nordiska
rådet lägger emellertid vikt vid att den lagstiftningsmässiga sidan
av det nordiska arbetsmiljösamarbetet inte försummas mot bakgrund

2 Riksdagen 1974. 2 sami. Nr 16

1974:16

av den betydelse som gemensamma regler på området torde ha för ett
framgångsrikt nordiskt samarbete. Rådet konstaterar vidare, att den
nordiska miljöskyddskonventionen kommer att undertecknas under den
22: a sessionens första samling för att träda i kraft den 1.1. 1975.
Ingåendet av denna överenskommelse skapar en god grund för kommande
harmoniseringssträvanden på miljövårdslagstiftningens område. Att
en konferens med deltagande av samtliga Östersjöns strandstater hålls
i mars 1974 i Helsingfors i syfte att få till stånd en miljöskyddskonvention
rörande östersjön ställer sig rådet positivt till. De internationella
överenskommelserna bör emellertid kompletteras med bilaterala avtal
när så är motiverat. Förhandlingarna mellan Danmark och Sverige
rörande ett avtal om skydd av Öresund mot föroreningar bör snarast
slutföras. Konkreta åtgärder bör vidtagas för att komma till rätta med
föroreningssituationen i Skagerack och Kattegatt. Gemensamma nordiska
forskningsprojekt på miljövårdsområdet bör övervägas.

Nordiska rådet efterlyser vidare en rapport om vilka åtgärder som
vidtagits för att minska utsläpp i luften av svaveldioxid och andra föroreningar.

Det innebär en rationalisering av rådets arbete att de berättelser som
avgivits av Nordiska socialpolitiska kommittén, Nordiska ämbetsmannakommittén
för miljövårdsfrågor och Nordiska ämbetsmannakommittén
för arbetsmiljöfrågor integrerats i ministerrådets berättelse. Däremot
har rapporteringen av meddelanden som återfinns i ministerrådets berättelse
ännu inte nått sin slutgiltiga form.

Vidare biföll rådet utskottets förslag att lägga kapitel VI om arbetsmiljösamarbete
och kapitel VII om miljövårdssamarbete i ministerrådets
berättelse till handlingarna. Utskottet anmälde att det avsåg att
fortsätta behandlingen av kapitel IV: Sociala frågor och hälsofrågor, och
kapitel V: Arbetsmarknadsfrågor.

2. Miljöfrågor

Utskottet har liksom under närmast föregående år ägnat miljövårdsfrågorna
stor uppmärksamhet. Utskottet konstaterade i sitt betänkande
över ministerrådets berättelse rörande det nordiska samarbetet att den
inom Nordiska rådet initierade nordiska miljökonventionen skulle undertecknas
i samband med rådets 22: a session. Syftet med konventionen
— att skapa en ordning enligt vilken varje lands myndigheter vid prövning
av fråga om tillåtligheten av miljöskadlig verksamhet skall jämställa
grannländernas miljöskyddsintressen med sina egna — är helt i
överensstämmelse med den rekommendation från rådet som ligger till
grund för konventionen.

Utskottet ansåg det vara ett framsteg inte bara från nordisk utan
även från internationell miljövårdssamarbetssynpunkt att samarbete inletts
mellan samtliga Östersjöns strandstater för att åstadkomma ett av -

1974:16

tal angående skydd av östersjön. Utskottet uttalade sig även positivt
för den bilaterala samverkan som utvecklats mellan Finland och Sverige
för att komma till rätta med föroreningsproblemen i Bottniska viken
liksom det avtal som skall ingås mellan Danmark och Sverige angående
Öresunds föroreningar.

Det ansågs dock otillfredsställande att förhandlingarna mellan Danmark
och Sverige ännu inte lett till resultat. Utskottet fann det beklagligt
att rekommendationen nr 21/1971 angående föroreningssituationen
i Skagerack, Kattegatt och Öresund nu tre år efter rekommendationens
antagande inte föranlett några mera konkreta åtgärder från
ministerrådets sida. Vidare uppmärksammades det arbete som utförts
inom de av Nordiska ämbetsmannakommittén för miljövårdsfrågor tillsatta
arbetsgrupperna för nordiskt samarbete på avfallshanteringens,
miljövårdsutbildningens och miljövårdsforskningens område.

Utskottet konstaterade med tillfredsställelse att Nordiska ämbetsmannakommittén
för arbetsmiljöfrågor inlett sitt arbete under 1973. Samarbetet
på arbetsmiljöområdet skall innefatta bl. a. informationsfrågor,
samordningsfrågor, fastställande av relationerna till arbetsmarknadens
parter, koordineringen av de nordiska ländernas ståndpunkter inom de
internationella organisationerna, arbetarskyddsföreskrifter, arbetsmedicin
samt anordnande av arbetsministermöten.

Utskottet hade också behandlat en arbetsmiljöfråga med anledning
av ett medlemsförslag, väckt av bl. a. herrar Mundebo och Palm, om
gemensamma nordiska insatser för att motverka stress i arbetsmiljön.
Häri hemställdes, att rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet att
vid behandlingen av arbetsmiljöproblem särskilt uppmärksamma de
psykosociala problem som faller under begreppet stress i arbetslivet.

Som motivering för en nordisk samverkan på området framhöll utskottet
att såväl personella som ekonomiska resurser i de nordiska länderna
är otillräckliga för att på allvar angripa problemet, att arbetsmiljöerna
företer stora likheter, att de sociala förhållandena utanför
arbetslivet uppvisar gemensamma drag, att forskning som framkommit
i ett land lätt kan tillämpas i ett annat nordiskt land. Som konkreta
åtgärder för att lösa problemet nämnde utskottet bl. a. gemensamma
nordiska tvärvetenskapliga symposier, samordning av på området förekommande
dokumentation om forskningsresultat, utbyte av gästforskare,
gemensamma forskningsobjekt, utarbetande av ett förslag till en täckande
beskrivning av förhållandena på arbetsplatsen samt upprättande av ett
samnordiskt system för att reglera arbetsförhållandena på så sätt att
störande belastning i arbetslivet minimeras.

På förslag av utskottet antog rådet en rekommendation (nr 5) till
Nordiska ministerrådet att uppdraga åt den nordiska ämbetsmannakommittén
för arbetsmiljöfrågor att i samarbete med tillämpliga forskningsinstitutioner
under en femårsperiod bedriva en samnordisk försöks -

1974:16

verksamhet avseende de psykosociala problem som faller under begreppet
stress i arbetsmiljön.

Vid behandlingen av meddelande om rekommendation nr 36/1970
angående samarbete på arbetsmedicinens område konstaterade utskottet
att den arbetsgrupp som tillsatts för att utarbeta ett samarbetsprogram
inom arbetsmedicinens område framlagt slutrapport under 1973 och
att behandlingen av denna skett inom den nyligen upprättade ämbetsmannakommittén
för arbetsmiljöfrågor. Genom denna kommitté har ett
permanent organ för nordiskt samarbete på arbetsmedicinens område
etablerats, varför utskottet ej ansåg det påkallat för rådet att fortsättningsvis
följa rekommendationen. Utskottet förutsatte att behandlingen
av frågan kunde följas genom den redogörelse som lämnas i ministerrådets
berättelse rörande det nordiska samarbetet. På förslag av utskottet
beslöt rådet anse rekommendationen slutbehandlad för sin del.

Vid sessionen anmäldes att socialpolitiska utskottet har till behandling
ett förslag om skydd av naturtyper och biotoper av gemensamt
nordiskt intresse, väckt av Nordiska ministerrådet. Behandlingen av ministerrådsförslaget
fortsätter i utskottet.

Det anmäldes vidare att behandling pågår i socialpolitiska utskottet
av medlemsförslag om nordiskt miljöforskningsinstitut på Åland och om
förbud mot utsläpp av avfall i Bottniska viken. Det första har väckts av
bl. a. herrar Carlsson i Vikmanshyttan, Hernelius, Mundebo och Sundman,
det senare av bl. a. herrar Nilsson i Tvärålund och Sellgren.

3. Hälso- och sjukvårdsfrågor

Ett medlemsförslag hade väckts av bl. a. herrar Carlsson i Vikmanshyttan
och Mundebo samt fru Nilsson i Kristianstad om inrättande av en
patientombudsmannainstitution. I förslaget hemställdes, att rådet måtte
rekommendera Nordiska ministerrådet att undersöka möjligheterna att
utarbeta likartade regler för inrättande av en patientombudsmannainstitution
i vart och ett av de nordiska länderna.

Utskottet ansåg det vara en grundläggande rättighet att personer som
är föremål för medicinsk behandling erhåller adekvat information om
sitt sjukdomstillstånd. Utskottet menade dock att de brister inom sjukvården
som påtalats i fråga om denna information inte i någon större
omfattning kan avhjälpas genom inrättandet enbart av en patientombudsmannainstitution.
I stället förordades en granskning av sjukvårdspersonalens
dimensionering och arbetsfunktioner. Utskottet påpekade att
utredningar f. n. pågår i Norge och Sverige beträffande vårdpersonalens
rättigheter och skyldigheter och att försöksverksamhet inletts på flera
ställen i Sverige med lokala patientombudsmän. Utskottet ansåg att
möjligheterna att framföra klagomål över erhållen medicinsk behandling
borde förbättras, men fann det i dagens läge oklart om detta bäst

1974:16

främjades genom inrättande av patientombudsmannainstitutioner i de
nordiska länderna.

På förslag av utskottet antog rådet en rekommendation till Nordiska
ministerrådet (nr 6) att låta utvärdera erfarenheterna från de utredningar
och den försöksverksamhet som pågår i de nordiska länderna i
syfte att finna lämpliga former för att trygga patienternas rättssäkerhet
och behov av information vid medicinsk behandling. Två medlemmar
avstod från att rösta, bl. a. herr Kronmark.

I ett medlemsförslag om nordisk rusmedelsforskning, väckt av bl. a.
fruar Lundblad och Nettelbrandt samt herr Nilsson i Tvärålund, hemställdes
att rådet måtte rekommendera Nordiska ministerrådet att vidtaga
åtgärder för att inleda ett effektivt samarbete om rusmedelsforskning.
Förslagsställarna menade att om rusmedelsforskning på nordisk
bas fördes samman under ett tak skulle garantier skapas för att narkotika,
alkohol och andra rusmedel skulle komma att beaktas likvärdigt.
En fastare organisation skulle kunna byggas upp kring Nordiska nämnden
för alkoholforskning.

Utskottet konstaterade att en samordning av den nordiska rusmedelsforskningen
syntes vara helt i överensstämmelse med de nationella erfarenheterna
på området. Utskottet önskade inte vid nuvarande tidpunkt
ta ställning till den rent organisatoriska sidan av det nordiska samarbetet
på området i fråga utan menade att en förutsättningslös utredning borde
få utvisa vilken organisatorisk modell som är den bästa i sammanhanget.

På förslag av utskottet antog rådet en rekommendation (nr 8) till
Nordiska ministerrådet att mot bakgrund av på alkohol- och narkotikaforskningens
område vunna erfarenheter skyndsamt och förutsättningslöst
låta utreda formerna för en samordnad och integrerad nordisk
rusmedelsforskning. Rekommendationen antogs med 54 röster mot 2.
6 medlemmar, däribland herr Adamsson, avstod från att rösta.

Bl. a. herr Hammarberg hade i ett medlemsförslag hemställt att rådet
efter vederbörlig utredning ville rekommendera Nordiska ministerrådet
att genomföra en nordisk pedagogisk specialutbildning för fysioterapeuter.
En av socialpolitiska utskottet tillsatt arbetsgrupp hade framlagt
förslag till en utbildning i fyra steg, nämligen grundutbildning på nationell
nivå, praktisk verksamhet på sjukhus under två år, pedagogisk
grundutbildning och ämnesfördjupning i fyra resp. tolv veckor på nationell
nivå, varefter instruktionsfysioterapeutkompetens erhålles. Nästa
steg i utbildningen skulle ske på nordisk nivå, varvid fysioterapeuten
efter ytterligare en termins studier skulle få fysioterapeutlärarkompetens.
Utskottet noterade att utbildning för fysioterapeuter helt saknas i tre
av de av utredningen berörda nordiska länderna, att behovet av fysioterapeutlärare
för varje år okar och att en nordisk samordning medför
fördelar inte bara genom att elevunderlaget breddas utan också genom
att lärarrekryteringen underlättas. Härigenom ansåg utskottet det styrkt

1974:16

att utbildning till fysioterapeutlärare borde anordnas på nordisk nivå i
enlighet med intentionerna i arbetsgruppens förslag. Arbetsgruppens
förslag finns tryckt i Nordisk udredningsserie 1973: 6.

På förslag av utskottet antog rådet en rekommendation (nr 3) till
Nordiska ministerrådet att genomföra en nordisk specialistutbildning för
fysioterapeutlärare. Rekommendationen antogs med 46 röster mot 1.
6 medlemmar, däribland herr Hernelius, avstod från att rösta.

Ytterligare en utbildningsfråga på sjukvårdsområdet hade aktualiserats
genom ett medlemsförslag väckt av bl. a. herrar Hammarberg
och Nilsson i Tvärålund om nordisk specialistutbildning på radioterapins
område. I förslaget hemställdes att rådet rekommenderar ministerrådet
att undersöka förutsättningarna att anordna gemensamma nordiska kurser
för specialistutbildning inom radioterapin.

Utskottet konstaterade, att utbildningen av specialister på radioterapins
område i likhet med vad som gäller för andra små medicinska
specialiteter erbjuder stora problem med hänsyn bl. a. till att kostnaderna
blir betydande och att anordnandet av kurser hindras av att det
kan vara förenat med betydande svårigheter att framskaffa lärarkrafter
på nationell basis. Genom nordiskt samarbete kan uppnås dels att elevunderlaget
breddas, dels att lärarrekryteringen underlättas. Utskottet ansåg
att en gemensam nordisk utbildning kunde medföra att möjligheterna
till förbättrad utbildning inom radioterapin ökas i väsentlig omfattning
med åtföljande positiva effekter för behandlingen av cancersjuka.

På förslag av utskottet antog rådet en rekommendation (nr 4) till
Nordiska ministerrådet att undersöka förutsättningarna för anordnandet
av gemensamma nordiska kurser för specialistutbildning inom radioterapin.

I anslutning till meddelande från ministerrådet om rekommendation
nr 21/1966 angående specialistkompetens för läkare hade fråga ställts till
Finlands regering om regeringen på nytt ville överväga möjligheten att
snart underteckna det föreliggande avtalsutkastet om läkares specialistkompetens
eller om det ännu skulle gå någon tid innan ett sådant avtal
också kunde omfatta Finland. Av svaret framgick att representanter för
de nordiska ländernas häsovårdsmyndigheter vid möte i januari 1974
kommit fram till att det inte är ändamålsenligt att, med hänsyn till att
specialistutbildningarna är föremål för ändringar i länderna, ratificera
ett avtal som i detalj definierar specialistutbildningen. Däremot konstaterades
vid detta möte att avtalet om en gemensam nordisk arbetsmarknad
för läkare kunde ändras så att detta även kom att omfatta läkarnas
specialistkompetens. Därför hade föreslagits ett tillägg till artikel 4 i
överenskommelsen om gemensam nordisk arbetsmarknad för läkare.
Från finländsk sida ansågs målsättningen för rekommendationen uppfyllas
genom det föreslagna tillägget.

I anslutning till berättelse om samarbete på livsmedelslagstiftningens

1974:16

område hade herr Nilsson i Tvärålund ställt fråga till ministerrådet om
livsmedelstillsatser. Närmare kännedom önskades om innebörden av de
gemensamma principer den nordiska ämbetsmannakommittén för livsmedel
antagit för godkännande av tillsatsmedel och om utbyte av information
om tillsatsmedel. Av svaret framgick att arbetet med att finna
gemensamma nordiska definitioner i livsmedelslagstiftningen kommer,
så långt det är möjligt, att ge underlag för ett gemensamt nordiskt ställningstagande
till det internationella harmoniseringsarbete som pågår
inom ramen för Codex Alimentarius.

4. Arbetsmarknadsfrågor

I anslutning till rekommendation nr 5/1965 angående utbildning av
arkitekter m. m. hade fråga ställts till Nordiska ministerrådet om dels
när frågan om vidareutbildning av arkitekter på nordisk bas kan förväntas
vara färdigbehandlad inom kulturavtalets institutioner, dels om
vilka åtgärder ministerrådet har för avsikt att träffa för att hjälpa de
nordiska arkitekterna att kunna konkurrera på lika villkor med utomnordiska
arkitekter på den internationella arbetsmarknaden.

Av svaret framgick att frågan om vidareutbildningskurser på samnordisk
basis är föremål för överväganden och att det därför är svårt att
för närvarande uttala något om arkitekternas vidareutbildning. Beträffande
frågan om arkitekternas konkurrensmöjligheter i utlandet framgick
att upprättandet av ett offentligt arkitektregister är förknippat
med ett antal problem, till vilkas lösning de nordiska ländernas regeringar
ännu inte kunnat ta slutlig ställning.

5. Sociallagstiftningsfrågor

Herr Helén hade till Nordiska ministerrådet ställt fråga om ministerrådet
avsåg att vidta åtgärder för att nu i det aktuella energiläget införa
sommartid i de nordiska länderna. Av ministerrådets svar, som lämnades
av statsrådet Lidbom, framgick att Nordiska ministerrådet vid
möte i januari 1974 beslutat tillsätta en utredning för att studera frågan
om införande av sommartid eller ny normaltid i de nordiska länderna.
Utredningen skulle bedrivas skyndsamt och vara färdig under första
halvåret 1974. Från dansk sida upplystes att i danska folketinget framlagts
ett lagförslag om sommartid och att det är en önskan i Danmark
att den ordning för sommartid som blir gällande i Danmark också blir
gemensamt nordisk.

Beträffande meddelande om rekommendation nr 26/1963 angående
tillgodoräknande av offentlig tjänst i nordiskt land i fråga om pensionsrätt
konstaterade utskottet med tillfredsställelse att denna fråga nu efter
många års arbete fått en positiv lösning. En överenskommelse mellan
Danmark, Finland, Norge och Sverige om samordning av pensionsrätt
enligt statliga pensionsordningar hade sålunda ingåtts den 18 december

1974:16

1973. På utskottets förslag beslöt rådet anse rekommendationen slutbehandlad
för sin del.

I anslutning till behandlingen av meddelande om rekommendation
nr 3/1967 angående jörenhetligande av bestämmelserna om de ungas
användande i arbete konstaterade utskottet att behov av gemensamma
nordiska bestämmelser för ungas användande i arbete av Nordiska socialpolitiska
kommittén ej bedömts föreligga. Utskottet ansåg därför
ytterligare åtgärder i anledning av rekommendationen för närvarande
inte påkallade. På förslag av utskottet beslöt rådet anse rekommendationen
slutbehandlad för sin del.

D. Saker förberedda av trafikutskottet

1. Nordiska ministerrådets berättelse rörande det nordiska samarbetet

Till trafikutskottet hade hänvisats Nordiska ministerrådets berättelse
(C 1) i de delar som avser trafikfrågor, dvs. kapitel IX. Utskottet avgav
betänkande till sessionen om kapitel IX del 1 (transport och kommunikationer)
och fortsätter behandlingen av kapitel IX del 2 (turistfrågor).

Utskottet hade vid tidigare överläggningar med trafikministrarna
framhållit betydelsen av att kontakterna mellan ministerrådet och utskottet
enligt transportavtalets artikel 11 gavs en för båda parter tillfredsställande
utformning. I sitt betänkande över berättelsen konstaterade
utskottet bl. a. att det med ministerrådet avtalat att ämbetsmannakommitténs
utkast till verksamhetsprogram för varje följande år skall
överlämnas till utskottet före den 15 oktober. Utskottet påpekade att
det samråd varom stadgas i transportavtalet förutsätter en växelverkan
mellan ministrarna och utskottet.

På förslag av trafikutskottet antog rådet följande yttrande över berörda
delar av ministerrådets berättelse (yttrande nr 3).

Ministerrådets berättelse om det nordiska samarbetet bör innehålla
redovisning för viktigare nordiska samarbetsfält. Trafiksäkerheten är
ett sådant område som bör redovisas i C 1. Nordiska rådet tillmäter
det nordiska trafiksäkerhetsarbetet stor vikt och understöder planerna
på gemensamma nordiska bestämmelser om användning av säkerhetsbälten
och störthjälm. Frågan om säkerhetsbälten behandlas i förslag
till särskild rekommendation.

Nordiska rådet förutsätter att ministerrådet i kommande berättelser
kommenterar eller besvarar de synpunkter som framföres i Nordiska
rådets yttranden över C 1.

1974:16

läggningen. Nordiska rådet önskar därför få möjlighet att följa arbetet
inom de två projekten, t. ex. genom att mottaga eventuella delrapporter
och att diskutera uppkommande spörsmål i detta sammanhang med
ministerrådet.

Allmänt bör stor hänsyn tagas till energifrågorna i utredningar som
rör transportpolitikens utformning och verkningar på samhällsekonomien.

Ett nära samband finns mellan kommunikationernas utbyggnad och
regionalpolitiken, vilket framhållits i Nordiska rådets yttrande över
förra årets berättelse och kommit till uttryck i trafikutskottets 10-punktsprogram.
I verksamhetsprogrammet för 1974 bör arbetet med dessa
frågor föras vidare än vad som föreslagits i C 1.

När det gäller utredningen om flygförbindelserna i de nordiska utvecklingsområdena
utgår man från att avsikten är att på grundval av
löpande analyser undersöka när försöksdrift kan igångsättas. Det understrykes
att traditionella lönsamhetskriterier icke kan användas förrän
försöksdrift av detta slag fått pågå tillräckligt lång tid.

En samlad plan för utbyggnad av mellanriksvägarna i Norden är
värdefull men får icke försena genomförandet av konkreta projekt som
redan är aktuella eller som det kan vara av intresse att värdera separat.
Nordiska rådet önskar att ministerrådet lämnar en årlig redogörelse
i C 1 för läget beträffande olika vägprojekt, särskilt sådana som
ej redovisas i meddelande i anledning av rekommendationer.

I utredningen NORDTRANS har en grundläggande studie genomförts
av transportproblemen sedda i nordiskt sammanhang. Nordiska
rådet efterlyser förslag från ministerrådet beträffande vidareföringen av
det arbete som inleddes med NORDTRANS.

En undersökning av möjligheterna att harmonisera tariffsystemet på
transportområdet bör snarast genomföras med tanke på ett rationellt
utnyttjande av existerande trafikanläggningar över gränserna.

Vid ett av trafikutskottets möten under sessionen hölls en överläggning
med Nordiska ministerrådet, trafikministrarna, varvid bl. a. ställdes
frågan vilka erfarenheter regeringarna gjort av den aktuella energikrisen
i relation till kollektivtrafiken samt huruvida dessa erfarenheter
gav regeringarna anledning att vidta åtgärder. Från ministrarna framhölls
att kollektivtrafiken fått större aktualitet till följd av energikrisen
och att direktiven till projektet NORDKOLT skulle utvidgas med hänsyn
till krisen och de nya kostnadsrelationer som blev följden av de
höjda oljepriserna. De erfarenheter som krisen givit skulle bli till nytta
vid utarbetandet av projektet.

1974:16

2. Öresundsfrågorna

En fråga hade ställts till Danmarks regering av herr Mellqvist huruvida
Danmarks regering var beredd att medverka till uppfyllande av
överenskommelserna om fast förbindelse över Öresund och flygplats på
Saltholm. Herr Mellqvist framhöll att uppfyllande av den av regeringarna
träffade överenskommelsen skulle innebära lösningen på den största
trafikfråga som någonsin behandlats inom de nordiska länderna och
utförande av det kanske största nordiska samarbetsp roj ektet i modern
tid. Ett misslyckande skulle innebära ett allvarligt avbräck för det nordiska
samarbetet och ett misstroendevotum mot den nordiska samarbetstanken.

Danmarks trafikminister Damsgaard meddelade att den nya danska
regeringen redan förelagt folketinget Öresundsavtalen för ratifikation.
Regeringen hade emellertid beslutat uppskjuta Saltholmsprojektet ett
år i förhållande till den ursprungliga tidsplanen, något som dock ej
skulle påverka Danmarks förpliktelser enligt avtalet om fasta förbindelser.
Bakgrunden till uppskjutandet var att regeringen med hänsyn
till aktuella händelser än en gång viile överväga utformningen av förbindelsen
över Stora Bält. De danska och svenska trafikministrarna var
eniga om att det ej skulle påverka Öresundsavtalen om Danmark beslutade
sig för en kombinerad väg och järnvägsbro. I den efterföljande
debatten framhöll herr Carlsson i Vikmanshyttan att många i Sverige
anser det angeläget att järnvägsförbindelser Helsingborg—Helsingör
gavs förtur.

3. Frågor sammanhängande med trafiksäkerheten

I ett medlemsförslag om motverkande av användningen av rusgivande
och bedövande ämnen i trafiken hade bl. a. herrar Carlsson i Vikmanshyttan,
Hernelius och Mellqvist hemställt att rådet måtte rekommendera
ministerrådet att skyndsamt införa ett enhetligt varningssystem
för utmärkning av trafikfarliga mediciner och andra ämnen genom text
och en lätt igenkännbar symbol, samt inleda en allsidig utredning om
övriga erforderliga åtgärder i syfte att motverka användningen av olika
rusgivande och bedövande ämnen i trafiken. Förslagsställarna hänvisade
bl. a. till att de risker bilkörning under inflytande av mediciner
m. m. medför inte ägnats lika stor uppmärksamhet bland allmänheten
som de av alkohol förorsakade riskerna. Härtill kom att användningen
av olika slag av mediciner ökat mycket starkt under de senare åren.
Förslagsställarna hänvisade till en hänvändelse från Nordisk union för
alkoholfri trafik (NUAT) med hemställan om åtgärd i saken.

Trafikutskottet fann att remissinstanserna i pricip stödde medlemsförslaget
men att många påpekade problem och svårigheter i anslutning
till märkning av mediciner. Utskottet uttalade sig positivt för att en un -

1974:16

dersökning kommer till stånd beträffande de aktualiserade problemen
och ansåg det lämpligast att Nordiska trafiksäkerhetsrådet och Nordiska
kommittén för trafiksäkerhetsforskning uppdrogs att utreda hela
frågan. Utskottet hänvisade även till att material i ämnet väntas framkomma
under 1974 dels från Finland genom en av trafikministeriet tillsatt
kommission som utreder medicinfall i trafiken, dels från Sverige
genom undersökningar inom socialstyrelsens läkemedelsavdelning
och inom trafiksäkerhetsverkets planeringsnämnd. På förslag av trafikutskottet
antog rådet en rekommendation (nr 9) till Nordiska ministerrådet
att snarast möjligt utreda frågan om märkning av mediciner
och andra ämnen som nedsätter förmågan att uppträda som trafikant.

Ett medlemsförslag om obligatorisk användning av säkerhetsbälte
hade framlagts av bl. a. fru Nettelbrandt med hemställan om en rekommendation
till Nordiska ministerrådet att vidta åtgärder för att införa
påbud om användning av säkerhetsbälten vid bilfärd. Förslagsställarna
hänvisade bl. a. till en rapport från Nordiska kommittén för trafiksäkerhetsforskning
och till erfarenheter utanför Norden som visade
att bruk av säkerhetsselar nedbringade antalet dödsfall och kroppsskador
vid trafikolyckor.

Trafikutskottet hade vid sin behandling av förslaget tillgång till två
rapporter om bilbälten från Nordiska trafiksäkerhetsrådet. Av dessa
framgick, att antalet omkomna bilister kunde reduceras med över en
tredjedel och antalet skadade med omkring en fjärdedel om 75 % av
förarna och framsätespassagerarna använde säkerhetsbälte. Andra
skyddsformer kunde inte ersätta säkerhetsbälte. Utskottet hänvisade
till att flera nordiska ministerier arbetade med förslag om obligatoriskt
bruk av säkerhetssele och rekommenderade att arbetet härpå snarast
fullgjordes samt att den nödvändiga lagstiftningen blev likalydande för
alla nordiska länder och tillräckligt omfattande för att ge bästa tänkbara
resultat.

På trafikutskottets förslag antog rådet en rekommendation (nr 12)
till ministerrådet att omedelbart vidta åtgärder för att införa påbud
om bruk av säkerhetsselar i bilar i de nordiska länderna. Rekommendationen
antogs med 49 röster mot 1. 6 medlemmar, däribland herrar
Hernelius och Kronmark samt fru Kristensson, avstod från att rösta.

Med anledning av meddelandet om rekommendation nr 35/1970 om
utbildning av förare av motorfordon hade en fråga ställts till Norges
regering med begäran om en kort redogörelse för regeringarnas arbete
med denna rekommendation. Norges trafikminister svarade med en
redogörelse för de nya bestämmelser om förarutbildning och körkort
som införts i vissa av de nordiska länderna och framhöll att olikheterna
mellan länderna lett till försening av utredningsarbetet. Hon ansåg
det osäkert när det skulle bli möjligt att genomföra rekommendationen.

Av meddelandena om rekommendation nr 24/1973 angående förar -

1974:16

skydd vid trafikförsäkring framgick att frågan redan tidigare är löst i
Finland och att förarskydd inom en snar framtid kunde antas komma
att vara genomfört i Norge och Sverige. Då aktuella planer härpå inte
syntes föreligga i Danmark ställdes fråga huruvida Danmarks regering
hade för avsikt att inom en nära framtid överväga en sådan ändring av
gällande trafikförsäkringsbestämmelser att förarskydd kunde införas
även i Danmark. Danmarks justitieminister, vilken som medlem av Nordiska
rådet röstat för rekommendationen, förklarade sig ha för avsikt
att tillse att frågan inom en nära framtid togs upp i Danmark, men hänvisade
samtidigt till de svårigheter som låg bl. a. i att förarplatsförsäkringar
var mindre vanliga i Danmark än i övriga Norden.

4. Mellanriksförbindelser

Två medlemsförslag hade väckts om nya broar inom Nordkalotten,
en mellan Finland och Norge och en mellan Finland och Sverige. I det
förstnämnda medlemsförslaget hemställde bl. a. herr Carlsson i Vikmanshyttan
att Nordiska rådet skulle rekommendera regeringarna i
Finland och Norge att bygga en bro över Tana älv vid Utsjoki kyrkby.
Förslagsställarna hänvisade till svårigheterna att utveckla trafikförbindelserna
på Nordkalotten, bl. a. med hänsyn till de långa avstånden, de
svåra naturförhållandena och det ringa befolkningsunderlaget. Vidare
hänvisades till samernas möjligheter till utveckling av en enhetlig kultur
över gränserna. Turisttrafiken, som på senaste tiden blivit livligare,
kunde ytterligare utvecklas om trafikförbindelserna blev smidigare. Då
man på både den norska och den finska sidan av Tana älv arbetat på
att bygga ut vägförbindelsema ansåg förslagsställarna att en bro lämpligen
borde byggas vid Utsjoki, som sedan gammalt är ett centrum för
den samiska befolkningen.

Utskottet noterade Utsjoki kyrkbys betydelse för den samiska befolkningen
och konstaterade att frågan om en bro skall tas upp av Nordiska
ämbetsmannakommittén för transportfrågor i samband med övriga
Nordkalottsfrågor enligt det framlagda verksamhetsprogrammet. Utskottet
framhöll att frågan om mellanriksvägar ges hög prioritet i trafikutskottet.

På förslag av utskottet antog rådet en rekommendation (nr 10) till
regeringarna i Finland och Norge att snarast bygga en bro över Tana
älv vid Utsjoki kyrkby.

I det andra medlemsförslaget hemställde bl. a. herr Carlsson i Vikmanshyttan
och fru Nettelbrandt att Nordiska rådet måtte rekommendera
ministerrådet att vidtaga åtgärder för byggande av en bro över
Muonio älv vid Kolari kommun. Medlemsförslaget har delvis sin bakgrund
i den studieresa som trafikutskottet företog på Nordkalotten i
augusti 1972. Förslagsställarna anförde att man vid denna resa fick intryck
av behovet av att förbättra förbindelserna över Tornedalen mel -

1974:16

lan Sverige och Finland. Den närmare 500 kilometer långa gränssträckningen
mellan Kilpisjärvi i norr och Haparanda—Torneå i söder kan
endast passeras på tre ställen.

Trafikutskottet instämde med förslagsställarna i vad gällde frågans regionalpolitiska
aspekter och påpekade att utbyggnad av kommunikationerna
är en viktig del av regionalpolitiken. Särskilt betonades vikten
av att förbättra tvärförbindelsema i området. En bro vid Kolari skulle
enligt utskottets uppfattning på ett naturligt sätt sammanbinda vägnäten
i Finland och Sverige med förlängning till Norge. I detta sammanhang
pekade utskottet på den av Nordiska rådet rekommenderade vägen
Kiruna—Narvik.

På förslag av utskottet antog rådet en rekommendation (nr 14) till
Finlands och Sveriges regeringar att snarast möjligt bygga en bro över
Muonio älv vid Kolari kommun.

Mot bakgrund av meddelandena om rekommendation nr 16/1970 angående
Blå vägens utbyggnad till Europaväg hade en fråga ställts till
Norges regering huruvida regeringen hade för avsikt att vidtaga erforderliga
åtgärder, så att även vägsträckningen Mo i Rånå—Nesna i överensstämmelse
med Nordiska rådets rekommendation kunde ges Europavägs
status. Frågeställaren hänvisade till att den återstående sträckan
från Mo i Rånå till Nesna ej nämns i meddelandena. Det framstod som
naturligt att hela Blå vägen, som på norsk sida sträckte sig från riksgränsen
över Umbukta till Nesna, gavs Europavägs standard. Norges
regering meddelade att man ej för tillfället övervägde att utbygga den
aktuella sträckan till Europavägs standard. En breddning av vägen planerades
emellertid inom ramen för projekt för att öka turisttrafiken utefter
Blå vägen.

Vid sin session i februari 1973 hade rådet antagit en rekommendation
(nr 28) angående flygtrafiken mellan de nordliga delarna av Finland,
Norge och Sverige vari regeringarna i Finland, Norge och Sverige
rekommenderades att snarast vidta åtgärder för en snabb etablering
av tvärgående flygförbindelser i ländernas nordliga områden. Efter
denna session väckte bl. a. fru Nettelbrandt och herr Sellgren ett
mer vittsyftande medlemsförslag om en rekommendation till Nordiska
ministerrådet att utreda möjligheterna för en sammankoppling av inrikesflygen
i Finland, Norge och Sverige, syftande till utbyggnad av
tvärgående flygförbindelser. Förslagsställarna pekade på de lönsamhetsproblem
som är förenade med utbyggnad av tvärförbindelser och ansåg
det vara en fördel att vidga den utredning som var att förvänta med
anledning av ovannämnda rekommendation till att omfatta inte bara
Nordkalotten utan en större del av Finland, Norge och Sverige. På detta
sätt kunde man finna de lönsammaste tvärförbindelsema och sammanbinda
respektive nationella flygnät. Som ett alternativ kunde förslagsställarna
tänka sig att bygga ut en serie tvärförbindelser, fördelade

1974:16

mellan respektive länders flygbolag, där samma flyg betjänar hela linjen
och tidsödande flygplansbyten och väntetider elimineras.

Trafikutskottet konstaterade att Nordiska ämbetsmannakommittén för
transportfrågor tillsatt en arbetsgrupp att utreda de frågor sorn sammanhänger
med en utbyggnad av flygförbindelserna på Nordkalotten
och de övriga inlandsområdena i norr. Vid ett möte med trafikministrarna
informerades utskottet om att även det aktuella medlemsförslaget
skulle behandlas av denna arbetsgrupp i samband med rekommendation
nr 28/1973.

På förslag av utskottet beslöt rådet att icke företa sig något med anledning
av medlemsförslaget om sammankoppling av inrikesflygen i
Finland, Norge och Sverige.

Av meddelandena om rekommendation nr 29/1967 angående Europavägförbindelse
mellan Finland och Sverige fann trafikutskottet på grundval
av verkställda och planerade utbyggnader av de aktuella delsträckorna
av denna vägförbindelse att rekommendationens syfte kunde anses
uppnått. På utskottets förslag beslöt rådet att anse spörsmålet för
rådets del slutbehandlat.

5. Övrigt

Vidareutbildning inom hotell- och restaurangfacket togs upp i ett medlemsförslag
av finländska och norska medlemmar i rådet som föreslog
en rekommendation till ministerrådet att utföra erforderlig utredning
för att kunna organisera en gemensam nordisk ledarutbildning
inom hotell- och restaurangfacket. Den ökande turismen och reseverksamheten
hade enligt förslagsställarna aktualiserat behovet av kvalificerade
ledare inom hotell- och restaurangnäringen. En viktig orsak härtill
var bristen på utbildningsmöjligheter. Utbildningen av flera personalkategorier
inom näringen hade samordnats genom branschorganisationernas
samarbete, men beträffande ledarutbildningen hade man ej nått
så långt. En samordning av de nordiska resurserna var påkallad. Norge
hade kommit längst och en statlig hotellfackskola var under byggnad i
Stavanger. Denna skola borde enligt förslagsställarna komma in i en
nordisk planering.

Några av trafikutskottets medlemmar besökte Stavanger och överläde
med representanter för kommunen och skolan. På grundval av besökets
resultat och branschorganisationernas övervägande stöd för tanken
på central nordisk ledarutbildning inom hotell- och restaurangfacket anslöt
sig trafikutskottet till medlemsförslagets tankegångar och på utskottets
förslag antog rådet en rekommendation (nr 13) till ministerrådet
att företa en undersökning för att organisera en gemensam nordisk ledarutbildning
inom hotell- och restaurangbranschen.

I ett medlemsförslag om begränsning av trafikbuller m. m. hade bl. a.
fruar Håvik och Lundblad samt herr Hammarberg hemställt att Nor -

1974:16

diska rådet måtte rekommendera Nordiska ministerrådet att vidtaga åtgärder
för en samordnad forskning om trafikbuller i de nordiska länderna
samt att utreda förutsättningarna för en tillämpning av likartade
normer i de nordiska länderna rörande begränsning av trafikbuller.

Förslagsställarna framhöll att den utökade trafiken mellan de nordiska
länderna medfört att trafikbullerproblemen borde ses ur en vidare
synvinkel än den rent nationella. Utöver en bättre stads- och trafikplanering
torde enligt förslagsställarna lösningen på bullerproblemet
vara att söka i en maximering av bullernivån genom reglering av fordons
tekniska utrustning, vikt och hastighet. Det var angeläget att ett
samarbete kom till stånd om forskning och utvecklingsarbete om trafikbuller
inom ramen för Nordiska rådet. Även redan befintliga forskningsresultat
som framkommit i ett enskilt nordiskt land borde kunna underlätta
en lagstiftning om trafikbuller i alla nordiska länder.

Trafikutskottet instämde i förslagsställarnas synpunkter och hänvisade
dessutom till att omfattande internationellt samarbete etablerats
samt till att nordiska ämbetsmannakommittén för miljöskyddsfrågor avsåg
att ta upp frågan om trafikbuller när den svenska trafikbullerutredningen
avger sitt betänkande under 1974. Utskottet förutsatte att
den svenska utredningens arbete blir en värdefull grundval för framtida
nordiskt samarbete på normområdet. Med hänsyn till att normarbetet
på området redan nått långt i Norden framhöll utskottet att de nordiska
länderna genom gemensamt uppträdande bör eftersträva att i internationellt
samarbete medverka till en harmonisering av de internationella
normerna på bullerområdet.

På förslag av utskottet antog rådet en rekommendation (nr 11) till
ministerrådet att fatta beslut om en samordnad nordisk forskning beträffande
trafikbuller samt att låta utreda förutsättningarna för tillämpning
av likartade normer för begränsning av trafikbuller.

Trafikutskottet fann av meddelandet om rekommendation nr 12/1968
angående posttaxor m. m. att frågan om nordisk postgirokort lösts i
överensstämmelse med rekommendationen och att arbete pågick för
harmonisering av portobestämmelserna för trycksaker. På utskottets förslag
beslöt rådet att anse spörsmålet för rådets del slutbehandlat.

Av meddelandena om rekommendation nr 3/1969 angående tullbehandlingen
av postpaket framgick att rekommendationens syfte uppnåtts
sedan Finland och Sverige infört en ordning som innebär att postpaket
från utlandet inpasserar utan förtullning såvida ej det uppgivna
innehållet är avgiftsbelagt. På utskottets förslag beslöt rådet att anse
spörsmålet för rådets del slutbehandlat.

E. Saker förberedda av ekonomiska utskottet

1. Nordiska ministerrådets berättelse rörande det nordiska samarbetet

Till ekonomiska utskottet hade hänvisats Nordiska ministerrådets
berättelse rörande det nordiska samarbetet (C 1) i vad gällde vissa delar
av kapitel I: Det nordiska samarbetet — ministerrådets verksamhet
och det nordiska handlingsprogrammet, kapitel VIII: Ekonomiskt samarbete
och kapitel X: Samarbete i frågor rörande biståndet till utvecklingsländerna.

Berättelsen behandlades på ett antal möten med utskottets niomannakommitté
och utskottet, delvis med deltagande av samarbetsministrarna.
Till sitt möte under sessionen mottog utskottet en tilläggsredogörelse
från ministerrådet om försörjningssituationen på energiområdet. I sitt
betänkande över berättelsen föreslog utskottet att rådet måtte anta
följande yttrande:

Nordiska rådet förutsätter att den företagna utbyggnaden av organisationerna
för det nordiska samarbetet medför ett snabbare genomförande
av handlingsprogrammet och utvidgande av samarbetet. Nordiska
ministerrådets redogörelse för arbetet med Berättelsen C 1 bör äga
rum någon gång i november/december, företrädesvis under första delen
av perioden. Presidiet har beslutat att det skall företas en utredning
om det forum där redogörelsen bör äga rum. Rådet avser att efter
närmare värdering med ministerrådet dryfta proceduren för budgetbehandlingen.

Nordiska rådet ser med tillfredsställelse att nära kontakt etablerats
mellan de nordiska länderna i vad gäller lösningen av de problem som
följer av de ursprungsregler som gäller i avtalen med EG respektive
EFTA-konventionen. Rådet vill i anknytning till GATT-förhandlingarna
understryka betydelsen av en ökad liberalisering av världshandeln
och bättre balans mellan i-länder och u-länder när det gäller fördelningen
av de fördelar som den större världshandeln för med sig. Rådet
instämmer i de synpunkter som framfördes från nordisk sida med
hänsyn till riktlinjerna för ett reformerat valutasystem.

Rådet har med intresse tagit del av ministerrådets beslut att föreslå
att under 1975 ytterligare 10 miljoner svenska kronor ställs till disposition
för fonden för teknologi och industriell utveckling. Rådet har
intet att erinra mot den föreslagna prioriteringen av programområden
och delområden som omnämnts i berättelsen och anhåller att rådet
blir orienterat om godkända projekt.

Nordtest bör användas som utredningsorgan vid eventuella överläggningar
mellan de nordiska länderna och EG om förutsättningarna
för utarbetande av standards och godkännande av testresultat. I detta
sammanhang hänvisas till ekonomiska utskottets betänkande med an -

1974:16

ledning av medlemsförslag A 388/e om förhandlingar med EG om
ömsesidigt godkännande av testresultat. Rådet konstaterar att styrelsen
för Nordiska fonden för teknologi och industriell utveckling har
reserverat 200 000 svenska kronor för Nordtests sekretariatsverksamhet.
Rådet instämmer i att vidare utbyggnad av det nordiska samarbetet
på det mättekniska området skall stödjas.

Rådet har tagit del av Nordiska ministerrådets tilläggsredogörelse
om den senaste tidens utveckling vad beträffar energiförsörjningen och
möjligheterna till nordiskt energisamarbete på längre sikt. Rådet har
noterat att arbetet med en integration av de nordiska byggmarknaderna
har intensifierats. I rådets yttrande angående berättelsen C 1/1973
kompletterades prioriteringslistan över arbetsuppgifter med tre nya
problemområden. Rådet lägger till handlingarna de kompletterande
upplysningar som mottagits angående de utredningar som påbörjats
beträffande dessa ämnen. Rådet har med tillfredsställelse noterat
ministerrådets beslut om utarbetande av förslag till samarbetsavtal
på det regionalpolitiska området. Rådet vill i övrigt hemställa att det
företas en utredning om finansieringen av ett utvidgat gränskommunalt
samarbete. Resultatet av denna utredning bör läggas fram för rådet.

Vad beträffar Ministerrådets beslut att ombilda Nordisk komité
for konsumentsp0rgsmål till en ämbetsmannakommitté inom ramen
för Nordiska ministerrådets organisation hänvisas till medlemsförslag
A 380/e om organisatorisk samordning av de nordiska samarbetsorganen
på konsumentområdet och förslagets behandling i plenum.
Rådet har med tillfredsställelse noterat att en utredning om det fortsatta
nordiska biståndssamarbetet och de lämpligaste formerna härför väntas
föreligga i början av år 1974. Rådet emotser utredningen för eventuellt
yttrande.

Det av utskottet föreslagna yttrandet godkändes av rådet (yttrande nr
4). Samtidigt beslöt rådet på utskottets förslag att anse rekommendation
nr 5/1970 om nordiskt varudeklarationssamarbete och rekommendation
nr 12/1973 om samarbete rörande marknadsproblem för rådets
del slutbehandlade. Beträffande förstnämnda rekommendation hänvisade
utskottet till den av ministerrådet beslutade organisatoriska förstärkningen
på konsumentområdet (se nedan) och beträffande den sistnämnda
rekommendationen hänvisade utskottet till att berörda ämbetsmannakommittéer
och ministerrådets sekretariat hade i uppdrag att följa
utvecklingen inom EG.

2. Konsumentfrågor

Herrar Antonsson, Mundebo och Palm samt fru Lundblad hade i ett
medlemsförslag om organisatorisk samordning av de nordiska samarbetsorganen
på konsumentområdet hemställt, att rådet måtte rekommendera
ministerrådet att undersöka möjligheterna för en sådan samordning. I

3 Riksdagen 1974. 2 sami. Nr 16

1974:16

förslaget hänvisades till den starka utbyggnaden av samnordiska organ
på varudeklarations- och konsumentområdet och till att dessa organ
syntes vara under utbyggnad efter tre parallella linjer. Denna ordning
med tre självständigt arbetande grupper syntes mindre ägnad att fungera
på ett administrativt rationellt sätt varför ett sammanförande av
dessa organ borde ske. Till förslaget hade fogats en utredning av Nordisk
samarbeidskomité for varedeklarasjonsarbeid. Nordiska kommittén
för konsumentspörsmål lade senare fram en rapport med förslag till
framtida organisation av det nordiska samarbetet på konsumentområdet.
Kommittén önskade stärka den politiska anknytningen till konsumentarbetet
på nordiskt plan och föreslog att kommittén skulle omformas till
en ämbetsmannakommitté för konsumentfrågor inom ramen för ministerrådet.

I ministerrådets berättelse C 1 meddelades att ministerrådet beslutat
upprätta en ämbetsmannakommitté enligt detta förslag.

Ekonomiska utskottet fann den hittillsvarande ordningen med flera
inbördes oavhängiga organ föga rationell och underströk att dubbelarbete
måste undvikas. De tillgängliga resurserna skulle bättre utnyttjas
vid en organisatorisk samordning inom ett organ. Vidare ansåg utskottet
att nära kontakt borde upprätthållas med löntagar- och konsumentorganisationerna
under arbetet med ett konsumentpolitiskt handlingsprogram.
Utskottet stödde därför ministerrådets strävanden att upprätta en
samlad organisation för det konsumentpolitiska samarbetet och att utarbeta
ett handlingsprogram på detta område. Då medlemsförslagets
syfte härmed i det väsentligaste hade uppnåtts beslöt rådet på utskottets
förslag att icke företa sig något med anledning av medlemsförslaget.

3. Internationella handelsfrågor

Ett ämne som alltmer kommit i förgrunden, i synnerhet efter de tullsänkningar
som genomförts inom ramen för GATT och de frihandelsavtal
som vissa länder ingått med EG, är de s. k. icke-tariffära handelshindren.
Herrar Antonsson, Kronmark, Mundebo och Palm hade
fört fram ämnet i ett medlemsförslag vari hemställdes att rådet måtte
rekommendera regeringarna i Finland, Island, Norge och Sverige att
med EG ta upp överläggningar om förutsättningarna för ömsesidigt erkännande
av testresultat. De hänvisade till att nationella föreskrifter
ofta används i direkt protektionistiskt syfte och till att de icke-tariffära
handelshindren behandlas inom flera internationella organisationer, inte
minst inom EG, som antagit ett särskilt program för att undanröja tekniska
handelshinder.

Ekonomiska utskottet hänvisade till att EG inte syntes ha kommit
särskilt långt på materialkontrollområdet, medan inom EFTA ett omfattande
arbete utförts beträffande icke-tariffära handelshinder. Det

syntes därför möjligt att det redan inledda samarbetet inom EFTA utnyttjades
för fortsatta nordiska initiativ samtidigt som dessa presenterades
för EG. Utskottet påpekade också att Nordtest i detta sammanhang
borde tjäna som samarbetsorgan mellan de nordiska länderna. Vid plenardebatten
framhöll utskottets talesman att de nordiska länderna i
Nordtest har en möjlighet att företa gemensamma initiativ och påverka
resultaten i de internationella samarbetsorganisationema.

Utskottets majoritet föreslog en rekommendation i anledning av medlemsförslaget,
medan två finländska medlemmar reserverade sig och ej
önskade någon åtgärd från rådets sida. De anförde, att även om frågan
om testresultat kunde ses som en rent teknisk fråga gällde det också
en fråga om politisk orientering i EG:s riktning, då det i dylika harmoniseringsfrågor
gällde en ännu mera långt gående politisk-ekonomisk
integration än i tullfrågor.

På förslag av ekonomiska utskottet antog rådet en rekommendation
(nr 15) till ministerrådet att med EG ta upp överläggningar om förutsättningarna
för utarbetande av gemensamma standards och ömsesidigt
godkännande av testresultat. Rekommendationen antogs med 45
röster (däribland herrar Adamsson, Antonsson, Carlsson i Vikmanshyttan,
Hammarberg, Hemelius, fru Håvik, herr Jansson, fru Kristensson,
herr Kronmark, fru Lundblad, herrar Mellqvist, Palm och Sellgren)
mot 8 (däribland herr Hermansson). En medlem avstod från att
rösta.

Ett annat problem i den internationella handeln är att förmånliga kreditvillkor
från stora länder som Italien, Frankrike, Storbritannien och
USA ofta används som ett konkurrensmedel i öst-västhandeln. De
nordiska ländernas handel med öststaterna, med undantag för Finlands,
har under senare tid kraftigt stagnerat trots att man från ömse
sidor gjort positiva uttalanden om önskvärdheten av att öka handeln.
Detta påpekades av herrar Antonsson, Helén och Palm m. fl. som i ett
medlemsförslag hemställde att rådet skulle rekommendera de nordiska
ländernas regeringar att i OECD verka för en global samordning av
exportkreditvillkor, varvid bl. a. särskilt bör uppmärksammas kreditgivningens
alltmer ökade betydelse i handeln med de östeuropeiska staterna.
De nordiska länderna hade inte samma möjlighet som de stora handelsnationerna
att erbjuda fördelaktiga långfristiga krediter. Ett samråd
i dessa frågor syftande till en samordning i kreditgivningen var därför
av stort intresse för de nordiska länderna.

Ekonomiska utskottet instämde i förslagsställarnas tankegångar och
ansåg att kreditfrågoma i sin helhet borde tas upp i OECD. De nordiska
experterna på detta område borde få i uppdrag att så långt möjligt
— med hänsyn tagen till de nordiska ländernas olika anknytningsformer
till EG — fortsätta samarbetet och samordningen av de nordiska
ländernas synpunkter i syfte att nå en tillfredsställande lösning på de

1974:16

problem som den nuvarande användningen av exportkrediter och kreditgarantier
medförde.

Med hänsyn till att Danmarks medlemskap i EG påverkade landets
möjligheter att samverka med de övriga nordiska länderna i OECD
hänvisade utskottet ej direkt till OECD utan föreslog att rådet skulle
uppdra åt ministerrådet att verka i berörda internationella organisationer
för en global samordning av exportkreditvillkoren, vilket givetvis ej
uteslöt att man i största möjliga mån använde sig av OECD.

På förslag av ekonomiska utskottet antog rådet en rekommendation
(nr 16) till Nordiska ministerrådet att i berörda internationella organisationer
verka för en global samordning av exportkreditvillkor. I denna
förbindelse bör man bl. a. vara särskilt uppmärksam på kreditgivningens
ständigt ökade betydelse för handeln med de östeuropeiska staterna.

4. Skattefrågor

En skattefråga aktualiserades i ekonomiska utskottet genom ett medlemsförslag
av bl. a. fru Nettelbrandt med hemställan att rådet måtte
rekommendera regeringarna att tillse att regelbundet samråd äger rum
mellan de nordiska länderna rörande utformningen av beskattningsreglerna
för fysiska personer, särskilt inför förestående betydelsefulla
förändringar. De rekommendationer rådet hittills antagit i skattefrågor
har lett till vidgat informationsutbyte mellan finansministerierna och inrättande
av ett skattevetenskapligt forskningsråd. Förslagsställarna framhöll
att de olägenheter för det nordiska samarbetet som olikheter i den
direkta beskattningen av fysiska personer hittills medfört ej varit kännbara.
Det förslag om omläggning av beskattningen av fysiska personer
som diskuteras av 1972 års svenska skatteutredning kan däremot få vittgående
konsekvenser. Förslagsställarna ansåg det därför viktigt att genomgripande
omläggningar av beskattningens utformning inte får äga
rum utan att hänsyn tas till de verkningar som en omläggning skulle få
i relation till kringliggande länder.

Ekonomiska utskottet instämde i förslagsställarnas tankegång att
den nya svenska utredningen givit förnyad aktualitet åt frågan om nordiskt
samråd i skattefrågor och att en omläggning i enlighet med det
refererade förslaget skulle kunna medföra vissa komplikationer från
nordisk synpunkt. Utskottet ansåg därför att hänsynen till de nordiska
aspekterna gjorde det nödvändigt med nordiskt samarbete om de
grundläggande principerna för beskattningen av fysiska personer redan
på utredningsstadiet. Vidare menade utskottet att en form för
regelbundet samråd skulle vara mer ändamålsenlig än nuvarande informationssamarbete.
Utskottet föreslog därför en rekommendation i
enlighet med medlemsförslaget.

Mot utskottets förslag reserverade sig de flesta av utskottets socialdemokratiska
medlemmar, som påpekade de resultat — upprättandet

1974:16

av ett skattevetenskapligt forskningsråd och en utvidgad informationsverksamhet,
bl. a. genom utseende av tjänstemän som fungerar som
kontaktmän och utväxling av utredningsförslag, propositioner, lagar
m. m. — som uppnåtts genom hittillsvarande rekommendationer i
skattefrågor. Reservanterna fann det ej nödvändigt att inrätta mer detaljerade
riktlinjer för samarbetet. Enligt deras uppfattning borde formen
för det nordiska samarbetet beträffande beskattningsreglerna anpassas
till behovet vid varje aktuell tidpunkt. De ansåg därför att rådet
ej borde företaga sig något i anledning av medlemsförslaget.

Diskussionen i plenum kom delvis att gälla i vad mån samrådet
mellan regeringarna i skattefrågor kunde anses fungera tillfredsställande.
Reservanterna hävdade detta och ansåg att förslaget till rekommendation
var onödigt då en sådan ej torde kunna innebära något mer än
vad som för närvarande görs enligt redan uppdragna riktlinjer.

På förslag av ekonomiska utskottet antog rådet en rekommendation
(nr 19) vari rådet rekommenderar regeringarna i Danmark, Finland,
Island, Norge och Sverige att tillse att regelbundet samråd äger rum
mellan de nordiska länderna angående utformningen av beskattningsreglerna
för fysiska personer, särskilt när betydelsefulla förändringar
förestår. Rekommendationen antogs med 31 röster (däribland herrar
Antonsson, Carlsson i Vikmanshyttan, Hernelius, fruar Jonäng och
Kristensson, herrar Kronmark, Mundebo, Sellgren och Sundman) mot
24 (däribland herrar Adamsson, Hammarberg, Hermansson, fru Håvik,
herr Jansson, fru Lundblad, herrar Mellqvist och Palm).

5. övrigt

Frågan om företagsdemokrati i gemensamma nordiska företag hade
tagits upp i ett medlemsförslag av bl. a. herr Mundebo som föreslog en
rekommendation om en undersökning hur anställda i företag där flera
nordiska företag direkt eller indirekt är delägare kan få samma företagsdemokratiska
rättigheter som anställda i privata eller statsägda
företag på nationell basis. I förslaget hänvisades till att utformningen
av reglerna på det företagsdemokratiska området är delvis olika i de
olika nordiska länderna. Detta förhållande kunde medföra att anställda
i samnordiska företag, t. ex. SAS, fick reducerade möjligheter att
delta i företagets ledning.

Ekonomiska utskottet anslöt sig till förslagsställarnas tankegångar
och föreslog en rekommendation i huvudsak i enlighet med medlemsförslaget.
Utskottet uttalade att demokratisering av arbetslivet är ett
viktigt medel i syfte att utveckla och utvidga demokratin i de nordiska
länderna.

I plenum påpekades bl. a. att Nordens fackliga samorganisation starkt
tryckt på kravet på demokrati i arbetslivet som ett viktigt led i strävandena
att utveckla medinflytandet i olika verksamheter och en förut 4

Riksdagen 1974. 2 sami. Nr 16

1974:16 38

sättning för bättre arbetsmiljö, tryggare anställning och rättfärdigare
fördelning av produktionsresultaten.

På förslag av ekonomiska utskottet antog rådet en rekommendation
(nr 20) till Nordiska ministerrådet att undersöka hur anställda i företag,
där flera nordiska länder direkt eller indirekt är delägare, kan
få samma företagsdemokratiska rättigheter som anställda i privata
företag, organiserade på nationell basis.

I ett medlemsförslag av bl. a. herrar Hermansson och Werner i
Tyresö föreslogs en rekommendation till regeringarna att ålägga sina
delegater i FN att befordra en fredlysning av Nordostatlanten i enlighet
med principerna om fredlysning av Indiska Oceanen och med hänsyn
till den behandling denna fråga fått inom FN. Målsättningen borde
vara att den fredlysta zonen sträckte sig över den del av havet som i
väst begränsas av Grönland, i öst av Norge, i nord ungefär av 80
breddgraden och i syd av 60 breddgraden.

Ekonomiska utskottet påpekade att, även om rådets stadga inte innehåller
någon begränsning av det sakområde som ligger inom rådets
verksamhet, den praxis har utvecklats att inte behandla försvars- och
säkerhetspolitiska frågor i rådet.

En finländsk medlem i utskottet hade reserverat sig mot utskottets
beslut och föreslagit en rekommendation i enlighet med medlemsförslaget.

På förslag av ekonomiska utskottet beslöt rådet att ej företa sig något
i anledning av medlemsförslaget.

För utskottets förslag röstade 47 medlemmar (däribland herrar
Adamsson, Antonsson, Carlsson i Vikmanshyttan, Hammarberg och
Hernelius, fru Håvik, herr Jansson, fruar Jonäng, Kristensson och
Lundblad, herrar Mellqvist, Mundebo, Nilsson i Tvärålund, Palm och
Sellgren).

För reservanternas förslag röstade 11 medlemmar, däribland herr
Hermansson.

III. Generaldebatten m. ni.

I generaldebatten, som fördes med utgångspunkt i Nordiska ministerrådets
berättelse om det nordiska samarbetet, rapporten om nordiskt
samarbete under 1973 och presidiets rapport om dess verksamhet
sedan 21: a sessionen, deltog vid årets session 39 talare.

Av svenska regeringsrepresentanter yttrade sig under debatten statsminister
Palme samt statsråden Feldt och Zachrisson. Av de valda
medlemmarna gjordes inlägg från svensk sida av herrar Helén, Hermansson,
Jansson och Sundman.

Generaldebatten kom såsom väntat med hänsyn till den aktuella
oljekrisen att domineras av energifrågorna. Flertalet talare underströk

1974:16

att energiproblemen skapar nya problem, som kan sprida sig över
gränserna och även drabba länder som själva inte har energibrist.
Ett omfattande internationellt samarbete är därför nödvändigt. Att
också de nordiska länderna utvecklar samarbetet på detta område framhölls
som önskvärt. I generaldebatten diskuterades vidare bl. a. frågan
om ökat partipolitiskt samarbete inom rådet. Från isländsk sida berördes
vissa försvars- och utrikespolitiska frågor, vilket strider mot
rådets praxis. Inlägget förorsakade också en livlig debatt.

De fyra närvarande statsministrarna behandlade alla den nordiska
energipolitiken. Statsminister Palme fann det synnerligen intressant
om de stora fyndigheterna av olja och gas utanför den norska kusten
kan bilda utgångspunkt för ett bredare energi- och industripolitiskt
samarbete. Statsministern anknöt här till statsminister Brattelis förklaring
om att man från norsk sida var beredd att diskutera hur oljeresurserna
skulle kunna utnyttjas för att också komma övriga nordiska
länder till godo och möjligheterna för ett nordiskt samarbete. Så snart
initiativ kommer från Norge, vill man från svenskt håll gå in i diskussion
om konkreta projekt på energi- och industriområdet, självfallet
också atomsamarbetet, framhöll statsminister Palme, som även ansåg
att debatten i rådet kunde bilda startpunkten för en mycket betydelsefull
utveckling i Norden på hela energiområdet.

Statsminister Palme konstaterade också i sitt inlägg att alla de nordiska
länderna nu förhandlat sig fram till lösningar av sina relationer
till EG och att detta mål kunnat nås utan svår inbördes splittring mellan
de nordiska länderna.

Statsrådet Feldt, som talade å ministerrådets vägnar, gav en utförlig
redogörelse för ministerrådets verksamhet framför allt inom ramen för
dess handlingsprogram omfattande industri- och energipolitik, regionaloch
miljöpolitik samt lagstiftnings-, kultur-, transport-, arbetsmiljö-, turist-
och konsumentområdena. Härvid anmäldes bl. a. att den nordiska
miljöskyddskonventionen, som väntas få stor betydelse främst för befolkningen
i gränsområdena, skulle undertecknas under sessionen.

Statsrådet Feldts inlägg präglades i övrigt huvudsakligen av den aktuella
energikrisen. Det betonades att när oljekrisen kom var de nordiska
länderna redo att i samverkan lösa de många problem som uppstod.
Erfarenheterna av samarbetet på regerings- och tjänstemannaplan kommer
att bli av stort värde i framtiden. Beträffande den långsiktiga energipolitikens
mål och medel fanns det dock för närvarande få konkreta
resultat att redovisa.

När det gällde möjligheterna att minska beroendet av olja i fyra av
de nordiska länderna pekade statsrådet Feldt på en ökad utbyggnad av
vattenkraften, tillskott av naturgas från Nordsjön och ett nordiskt samarbete
för att möjliggöra för Island att utnyttja sina energiresurser. Vi -

1974:16

dare pekades på kärnkraften som den enda energikälla som på längre
sikt är ett ekonomiskt alternativ till oljan.

Statsrådet Zachrisson konstaterade i sitt inlägg att samarbetet på kulturområdet
mellan Nordiska rådet och ministerrådet börjat finna väl
fungerande former. Utgångspunkten för detta samarbete är att parlamentarikerna
bör kunna komma in i behandling av olika kulturfrågor, innan
ministerrådet fattat principiella ställningstaganden. Statsrådet uttalade
sin tillfredsställelse över att man nu fått en nordisk kulturbudget och
därigenom en samlad överblick över och möjlighet till avvägning och
prioritering mellan de ekonomiska insatserna i kultursamarbetet. Statsrådet
pekade också på den väsentliga roll folkrörelser och bildningsorganisationer
spelar för det nordiska kultursamarbetet som motvikt till en
alltför stark institutionalisering.

Herr Helén berörde i sitt inlägg energikrisen och fann det värdefullt
att man i alla de nordiska länderna är i färd med att utarbeta nationella
energipolitiska målsättningar där utbytet av erfarenheter blir viktigt.
Herr Helén efterlyste ministerrådets reaktioner på rådets rekommendation
från 1973 angående en energipolitisk överenskommelse och
noterade en beklaglig nedtrappning av ambitionsnivån från den deklaration
som rådet antagit och som rimligen borde ha varit utgångspunkten
för regeringarnas svar till rådet. Herr Helén anmälde, att han tillsammans
med andra folkpartister i ett medlemsförslag pekat på en möjlighet
att främja forskningen inom ramen för ett fristående nordiskt energiinstitut.
Herr Helén uttalade också sin tillfredsställelse över det ökade
partipolitiska samarbetet inom rådet.

Även herr Hermansson uppehöll sig vid energisituationen och aviserade
att vänsterpartierna avsåg att i ett medlemsförslag i rådet ta upp frågan
om en gemensam nordisk strategi på det energipolitiska området.
Herr Hermansson, som starkt kritiserade de internationella oljebolagen,
framhöll att grunden för ett samarbete som gagnar den nordiska befolkningen
är en samverkan i energipolitiken mellan staterna och mellan
statsägda företag under statlig kontroll.

Energisituationen berördes även av herr Jansson, som ansåg det uppenbart
att regeringarna måste få ett fastare grepp om den framtida energiförsörjningen
i våra länder, och att beroendet av de multinationella oljebolagen
måste hävas. Härvid hänvisades till ett inför sessionen väckt socialdemokratiskt
medlemsförslag om energipolitiskt samarbete, som avser
bl. a. import av olja genom avtal direkt med oljeländerna. Herr Jansson
behandlade även det nordiska samarbetet på miljövårdens område
och underströk därvid värdet av den nordiska miljökonventionen.

Herr Sundman framhöll att det kulturella samarbetet i Norden är ett
av de mest omfattande inslagen i vår nordiska gemenskap och att betydelsen
av det nordiska kulturavtalet knappast kan överskattas. Herr
Sundman uttalade viss kritik mot kulturbudgetens storlek och pekade

1974:16

på nödvändigheten av anslag inom den allmänkulturella sektorn för att
värja Norden mot ett internationellt kommersiellt kulturutbud. Herr
Sundman efterlyste slutligen ministerrådets åtgärder beträffande rådets
rekommendation om speciellt stöd till den färöiska litteraturen.

Herr Antonsson underströk i sitt inledningsanförande som tillträdande
president energifrågornas ökade betydelse och behovet av samarbete mellan
de nordiska länderna på energiområdet. Herr Antonsson ansåg det
motiverat, att regeringarna forcerar arbetet på att infria 1973 års rekommendation
om en nordisk energipolitisk överenskommelse. Att uppskjuta
ställningstagande i denna fråga som regeringarna syns vilja göra ansåg
herr Antonsson inte tillfredsställande.

Herr Antonsson berörde också det regionalpolitiska samarbetet och
uttalade att det är viktigt att på nordisk basis verka för att rätta till den
obalans som finns i de nordligaste delarna av Norge-Sverige-Finland.
Herr Antonsson hade därför tagit initiativ till ett medlemsförslag om inrättande
av en regionalpolitisk fond för Nordkalotten.

IV. Litteratur- och musikpriset

Vid en ceremoni den 17 februari 1974 i Stadshuset utdelades Nordiska
rådets litteraturpris för år 1974 till den danske författaren Villy Sörensen
och rådets musikpris för 1974 till den danske kompositören Per N0rgård.

1974:16

Bilaga

Rekommendationer och yttranden antagna vid Nordiska rådets 22:a
session, första samlingen
Rekommendationer

Nr 1. Nordiskt samarbete om lagstiftning

Nordisk Råd anbefaler Nordisk Ministerråd at laegge f0lgende principper
til grund for videreudviklingen af det nordiske samarbejde på lovgivningsområdet
i overensstemmelse med Helsingforsaftalen:

1) Målet for den videre udvikling af samarbejdet skal vaere dels et
fortlpbende samarbejde om aktuelle problemstillinger, dels en harmonisering
eller såvidt mulig ensartet udformning af lovgivningen eller faelles
lovgivningsforanstaltninger på områder, som egner sig til nordisk samarbejde.

2) Samarbejdet b0r omfatte de traditionelle områder for lovgivningssamarbejdet
og nye områder, hvor lovgivning bliver aktuel, således at
lovgivningen og lovgivningsmetoderne tilpasses samfundsudviklingen i
Norden.

3) Et program for det nordiske lovgivningssamarbejde på lasngere sigt
fremlaegges for Nordisk Råd i ministerrådets beretning om det nordiske
samarbejde. Programmet kompletteres efterhånden, bl. a. under hensyntagen
til resultatet af dr0ftelser mindst en gang årlig mellem ministerrådet
og juridisk udvalg.

4) Der s0ges udviklet et samarbejdsmpnster vedrprende lovgivningsområder,
som omfattes af lovgivningsprogrammet, hvorefter Nordisk
Råd, normalt gennem juridisk udvalg, hvis det er muligt, får lejlighed
til at udtale sig om betaenkninger m. v., når udvalget anmoder om dette
under behandlingen af programmet. Samtidig b0r der gives udvalget
mulighed for at g0re sig bekendt med det remissmateriale, som föreligger.

Nr 2. Nordiskt förbud mot alkoholreklam

Nordisk Råd anbefaler regeringeme at inf0re förbud mod alkoholreklame
i Norden og at ivaerksaette en effektiv information om alkoholens
skaddige virkninger, saerlig över for ungdommen.

Nr 3. Nordisk vidareutbildning för fysioterapeuter

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet att genomföra
en nordisk specialistutbildning för fysioterapeutlärare.

Koordinerande

Nordiska

ministerrådet

Nordiska

ministerrådet

Nordiska

ministerrådet

1974:16

Nr 4. Nordisk specialistutbildning på radioterapins område
Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet att undersöka
förutsättningarna för anordnandet av gemensamma nordiska kurser för
specialistutbildning inom radioterapin.

Nr 5. Nordisk försöksverksamhet för att motverka stress i arbetsmiljön
Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet att uppdraga
åt den nordiska ämbetsmannakommittén för arbetsmiljöfrågor att i samarbete
med tillämpliga forskningsinstitutioner under en femårsperiod
bedriva en samnordisk försöksverksamhet avseende de psykosociala
problem som faller under begreppet stress i arbetsmiljön.

Nr 6. Tryggande av patienternas rättssäkerhet
Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet att låta utvärdera
erfarenheterna från de utredningar och den försöksverksamhet
som pågår i de nordiska länderna i syfte att finna lämpliga former för
att trygga patienternas rättssäkerhet och behov av information vid medicinsk
behandling.

Nr 7. Ändringar och tillägg till Helsingforsavtalet

Nordisk Råd anbefaler Nordisk Ministerråd at gennemf0re förslag til
ändring af og tilaeg til Helsingforsaftalen. (Ministerrådsförslag B 14/j)

Nr 8. Nordisk rusmedelsforskning

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet att mot bakgrund
av på alkohol- och narkotikaforskningens område vunna erfarenheter
skyndsamt och förutsättningslöst låta utreda formerna för en samordnad
och integrerad nordisk rusmedelsforskning.

Nr 9. Märkning av mediciner och andra bedövande ämnen som kan
utgöra en trafikfara
Nordisk Råd anbefaler Nordisk Ministerråd at hurtigst muligt utrede
spprgsmålet om maerkning af mediciner og andre stoffer, som nedsaetter
evnen til at optraede som trafikant.

Nr 10. Byggande av bro över Tana älv vid Utsjoki kyrkby

Nordisk Råd anbefaler regeringeme i Finland og Norge snarest at
bygge en bro över Tana älv ved Utsjoki kyrkby.

Nr 11. Begränsning av trafikbuller

Nordisk Råd anbefaler Nordisk Ministerråd, at traeffe beslutning om
en samordnet nordisk forskning vedr0rende trafikst0j, samt at lade
underspge forudsaetningerne for anvendelse af ensartede normer vedrprende
begraensning af trafikst0j.

Nordiska

ministerrådet

Nordiska

ministerrådet

Nordiska

ministerrådet

Nordiska

ministerrådet

Nordiska

ministerrådet

Nordiska

ministerrådet

Finland

Nordiska

ministerrådet

1974:16

Nr 12. Obligatorisk användning av säkerhetsbälte
Nordisk Råd anbefaler Nordisk Ministerråd straks at trseffe foranstaltninger
til at indf0re påbud om brug af sikkerhedsseler i automobiler
i de nordiske lande.

Nr 13. Vidareutbildning inom hotell- och restaurangfacket
Nordisk Råd anbefaler Nordisk Ministerråd at foretage en underspgelse
for at organisere et faelles nordisk lederuddannelse inden for
hotel- og restaurationsbranchen.

Nr 14. Byggande av en landsvägsbro vid Kolari
Nordisk Råd anbefaler regeringerne i Finland og Sverige snarest
muligt at bygge en bro över Muonio älv ved Kolari kommune.

Nr 15. överläggningar med EG rörande ömsesidigt erkännande av testresultat Nordisk

Råd rekommanderer Nordisk Ministerråd å ta opp med EF
dr0ftinger om forutsetningene for utarbeidelse av felles standarder og
gjensidig godkjennelse av testresultater.

Nr 16. Samordning av villkor för exportkrediter bl. a. i öst-västhandeln
Nordisk Råd rekommanderer Nordisk Ministerråd i ber0rte internasjonale
organisasjoner å virke for en global samordning av eksportkredittvilkår.
I denne förbindelse b0r man bl. a. vaere saerlig oppmerksom
på kredittgivningens stadig 0kte betydning for handelen med de
0steuropeiske statene.

Nr 17. Freds- och konfliktforskning

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet att

1) vidtaga åtgärder för att stärka och utveckla freds- och konfliktforskningen
i de nordiska länderna på det nationella planet, och

2) ställa ökade medel till förfogande för Nordiska samarbetskommittén
för internationell politik, inklusive konflikt- och fredsforskning, i syfte
att ge kommittén större möjligheter att självständigt finansiera nordiska
forskningsprojekt.

Nr 18. Informationen om Norden och kurser i nordiska språk i Finland
m. m.

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet att verkställa
en utredning av och framlägga förslag till samnordiska åtgärder för att i
Finland åstadkomma ökat utbud av undervisningsmaterial och förbättrad
information om de övriga nordiska länderna samt vidgad reselektorsverksamhet
och ökat utbud av kurser i nordiska språk, varvid möjligheten
att grunda ett nordiskt språk- och informationscentrum särskilt bör
beaktas.

Nordiska

ministerrådet

Nordiska

ministerrådet

Sverige

Nordiska

ministerrådet

Nordiska

ministerrådet

Nordiska

ministerrådet

Nordiska

ministerrådet

1974:16

Nr 19. Nordiskt samråd vid utformningen av beskattningen av fysiska
personer

Nordisk Råd rekommanderer regjeringene i Danmark, Finland, Island,
Norge og Sverige å påse at regelbundet samråd finner sted mellom
de nordiske land vedrprende utformningen av beskatningsreglene for
fysiske personer, sserlig når betydningsfulle forandringer förestår.

Nr 20. Företagsdemokrati i gemensamma nordiska företag
Nordisk Råd rekommanderer Nordisk Ministerråd å underspke hvordan
de ansatte i en bedrift hvor flere nordiske stater direkte eller indirekte
er medeiere, kan få samme bedriftsdemokratiske rettigheter som
ansatte i private bedrifter som er organisert på nasjonal basis.

Yttranden över Nordiska ministerrådets berättelse om det nordiska
samarbetet

Nr 1.

Nordisk Råd mener, at den rapport, som afgives af den af ministerrådet
og presidiet nedsatte arbejdsgruppe vedrprende offentlighedsprincippets
tillempning i nordiske samarbejdsorganer, bpr forelasgges
Nordisk Råd til udtalelse, forinden ministerrådet traeffer endelig beslutning
om omfanget af offentlighedsprincippets anvendelse i nordiske
samarbejdsorganer.

Under henvisning til den vaesentlige betydning, som rådet tillaegger
spprgsmålet om nordiske samarbejdsorganers retlige stilling, mener rådet
endvidere, at det udkast til fremtidige aftaler om nordiske samarbejdsorganer
og deres retlige stilling bpr forelaegges for Nordisk Råd,
forinden forelaeggelse finder sted i de nationale parlamenter.

Juridisk udvalg skal herefter indstille,

1) Nordisk Råd tager ministerrådets beretning vedrprende det nordiske
samarbejde C 1/1974 kap. I, for så vidt det er henvist til juridisk udvalg,
kap. II og kap. XI til efterretning.

2) Nordisk Råd tager meddelelsen om rek. 28/1971 om personalets
stilling ved faelles institutioner til efterretning og anser spprgsmålet
for fasrdigbehandlet for rådets vedkommende. (Juridiska utskottet)

Nr 2.

Nor diska

ministerrådet

Nordiska

ministerrådet

1974:16

gångsrikt nordiskt samarbete. Rådet konstaterar vidare, att den nordiska
miljöskyddskonventionen kommer att undertecknas under den 22: a
sessionens första samling för att träda i kraft den 1.1.1975. Ingåendet
av denna överenskommelse skapar en god grund för kommande harmoniseringssträvanden
på miljövårdslagstiftningens område. Att en konferens
med deltagande av samtliga Östersjöns strandstater avhålls i mars
1974 i Helsingfors i syfte att få till stånd en miljöskyddskonvention rörande
Östersjön ställer sig rådet positivt till. De internationella överenskommelserna
bör emellertid kompletteras med bilaterala avtal när så är
motiverat. Förhandlingarna mellan Danmark och Sverige rörande ett
avtal om skydd av Öresund mot föroreningar bör snarast slutföras. Konkreta
åtgärder bör vidtagas för att komma till rätta med föroreningssituationen
i Skagerack och Kattegatt. Gemensamma nordiska forskningsprojekt
på miljövårdsområdet bör övervägas.

Nordiska rådet efterlyser vidare en rapport om vilka åtgärder som
vidtagits för att minska utsläpp i luften av svaveldioxid och andra föroreningar.

Nr 3.

Ministerrådets berättelse om det nordiska samarbetet bör innehålla
redovisning för viktigare nordiska samarbetsfält. Trafiksäkerheten är
ett sådant område som bör redovisas i C 1. Nordiska rådet tillmäter det
nordiska trafiksäkerhetsarbetet stor vikt och understöder planerna på
gemensamma nordiska bestämmelser om användning av säkerhetsbälten
och störthjälm. Frågan om säkerhetsbälten behandlas i förslag till särskild
rekommendation.

Nordiska rådet förutsätter att ministerrådet i kommande berättelser
kommenterar eller besvarar de synpunkter som framföres i Nordiska
rådets yttranden över C 1.

De sakområden som behandlas i projekten STINA (för nordiska förhållanden
avpassade normer för beräkning av trafikvolymens och axeltryckets
inverkan på vägkroppen) och NORDKOLT (framtida kollektivtrafiksystem
för olika nordiska tätortstyper), i särskilt hög grad det
senare, är av central betydelse för viktiga delar av den politiska planläggningen.
Nordiska rådet önskar därför få möjlighet att följa arbetet
inom de två projekten, t. ex. genom att mottaga eventuella delrapporter
och att diskutera uppkommande spörsmål i detta sammanhang med ministerrådet.

1974:16

Allmänt bör stor hänsyn tagas till energifrågorna i utredningar som
rör transportpolitikens utformning och verkningar på samhällsekonomien.

Ett nära samband finns mellan kommunikationernas utbyggnad och
regionalpolitiken, vilket framhållits i Nordiska rådets yttrande över förra
årets berättelse och kommit till uttryck i trafikutskottets 10-punktsprogram.
I verksamhetsprogrammet för 1974 bör arbetet med dessa frågor
föras vidare än vad som föreslagits i C 1.

När det gäller utredningen om flygförbindelserna i de nordiska utvecklingsområdena
utgår man från att avsikten är att på grundval av löpande
analyser undersöka när försöksdrift kan igångsättas. Det understrykes
att traditionella lönsamhetskriterier icke kan användas förrän
försöksdrift av detta slag fått pågå tillräckligt lång tid.

En samlad plan för utbyggnad av mellanriksvägarna i Norden är värdefull
men får icke försena genomförandet av konkreta projekt som redan
är aktuella eller som det kan vara av intresse att värdera separat.
Nordiska rådet önskar att ministerrådet lämnar en årlig redogörelse i C 1
för läget beträffande olika vägprojekt, särskilt sådana som ej redovisas
i meddelande i anledning av rekommendationer.

I utredningen NORDTRANS har en grundläggande studie genomförts
av transportproblemen sedda i nordiskt sammanhang. Nordiska rådet
efterlyser förslag från ministerrådet beträffande vidareföringen av det
arbete som inleddes med NORDTRANS.

En undersökning av möjligheterna att harmonisera tariff systemet på
transportområdet bör snarast genomföras med tanke på ett rationellt
utnyttjande av existerande trafikanläggningar över gränserna. (Trafikutskottet) Nr

Nordisk Råd forutsetter at den foretatte utbygging av organisasjonene
for det nordiske samarbeid vil medf0re en raskere gjennomf0ring av
handlingsprogrammet og utvidelse av samarbeidet.

Nordisk Ministerråds redegj0relse for arbeidet med beretning C 1 b0r
finne sted en gang i november-desember, fortrinnsvis i den f0rste del av
perioden. Presidiet har besluttet at det skal företas en utredning om det
forum hvor redegjörelsen b0r finne sted.

Nordisk Råd vil etter naermere vurdering dr0fte med Ministerrådet
prosedyren for budsjettbehandlingen.

Nordisk Råd ser med tilfredshet at det er naer kontakt mellom de
nordiske land når det gjelder l0sningen av de problemer oprinnelsesreglene,
som gjelder i avtalene med EF og i EFTA-konvensjonen, medf0rer.

Rådet vil i förbindelse med GATT-forhandlingene understreke betydningen
av en stadig 0ket liberalisering av verdenshandelen og en bedre

1974:16

balanse mellom utviklede land og u-land, når det gjelder fordelingen av
de fordeler som stprre vaerdenshandel f0rer med seg.

Rådet er enig i de synspunkter som bie framholdt fra nordisk side med
hensyn til retningslinjene for et reformert valutasystem.

Nordisk Råd har med interesse merket seg Ministerrådets beslutning
om å föreslå at det i 1975 stilles ytterligere 10. mill. skr til disposisjon
for Fondet for teknologi og industriell utvikling. Nordisk Råd har ikke
noe å innvende mot den foreslåtte prioritering av programområder og
delområder som er nevnt i beretningen og anmoder om at Nordisk Råd
blir orientert om godkjente prosjekter.

Nordtest b0r benyttes som et utredningsorgan ved eventuelle drpftinger
mellom de nordiske land og EF om forutsetningene för utarbeidelse
av standarder og godkjenning av testresultater. Det vises for 0vrig i
denne förbindelse til 0konomisk utvalgs betenkning i anledning av medlemsforslag
A 388/e om forhandlingene med EF vedr0rende gjensidig
godkjennelse av testresultater. Nordisk Råd tar til etterretning at styret
i Nordisk fond for teknologi og industriell utvikling har reservert
200 000 skr til disposisjon for Nordtest’s sekretariatsvirksomhet.

Rådet er enig i at videre utbygging av det nordiske samarbeid på de
metrologiske områder blir stpttet. Rådet tar til etterretning Nordisk
Ministerråds tilleggsredegjprelse om den siste utvikling vedrprende
energiforsyningene og mulighetene for nordisk energisamarbeid på
lengre sikt.

Rådet har merket seg at arbeidet vedrprende integrasjon av de nordiske
byggembarkeder er intensivert. I rådets uttalelse vedrprende C 1/1973
bie prioriteringslisten över arbeidsoppgaver supplert med tre nye problemområder.
Rådet tar til etterretning de mottatte tilleggsopplysninger
om de utredninger som er påbegynt vedrprende disse emner.

Rådet har med tilfredshet notert seg Ministerrådets beslutning om utarbeidelse
av et förslag til samarbeidsavtale på det regionalpolitiske
området. Nordisk Råd vil for pvrig henstille at det företas en utredning
om finansieringen av utvidet grensekommunalt samarbeid. Resultatet
av utredningen bpr legges fram for Nordisk Råd.

Når det gjelder Ministerrådets beslutning om å omdanne Nordisk
komité for konsumentspprsmål til en embetsmannskomité innenfor Nordisk
Ministeråds organisasjon, vises til medlemsforslag A 380/e vedrprende
organisatorisk samordning av de nordiske samarbeidsorganer på
konsumentområdet og dets behandling i plenum.

Nordisk Råd har med tilf redshet notert seg at en utredning om det
fortsatte nordiske bistandssamarbeid og de mest hensiktsmessige former
herfor ventes å foreligge i begynnelsen av 1974. Rådet impteser utredningen
tilsendt för eventuell uttalelse. (Ekonomiska utskottet)

1974:16

Nr 5.

Nordiska rådet uttrycker önskemål om att ministerrådets berättelse
i framtiden måtte innehålla: 1) uttrycklig redogörelse även för sådant
planeringsarbete, som utan att under ifrågavarande år ha resulterat i nya
handlingsprogram, dock innebär revision av gällande handlingsprogram
eller förberedelse för ett nytt sådant, 2) redogörelse för reaktionen inom
ministerrådet på de yttranden som Nordiska rådet antagit med anledning
av ministerrådets berättelse till föregående session, 3) räkenskapssammandrag
för de medel som använts för nordiskt kultursamarbete enligt
verksamhetsbudgeten för det år som föregått det år då ministerrådets
berättelse uppgjorts.

Nordiska rådet uttalar vidare, när det gäller ministerrådets berättelse
rörande det nordiska samarbetet 1973, att en viss oklarhet präglar framställningen
av samverkan mellan Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet
rörande budgetfrågor och ministerrådsbeslut, närmast beroende
därpå, att det samarbete, som i enlighet med det nordiska kulturavtalet
etablerats mellan kulturutskottet som av Nordiska rådet utsett forum
och Nordiska ministerrådet i sammansättningen kultur- och undervisningsministrarna,
icke har redovisats i detta sammanhang.

Ytterligare önskar Nordiska rådet understryka, att formerna för en
rationalisering av rapporteringen till Nordiska rådet i meddelanden och
berättelser bör utredas i samarbete mellan Nordiska rådet och Nordiska
ministerrådet. (Kulturutskottet)

MARCUS BOKTR. STOCKHOLM 1974 74004J