Nordiska rådets svenska delegationsberättelse angående sin verksamhet från den (Framställning / redogörelse 1985/86:4)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Redogörelse

Nordiska rådets svenska delegations
berättelse angående sin verksamhet från den

Redog.

1985/86:4

trettioandra t. o. m. den trettiotredje
sessionen

Till Riksdagen

Nordiska rådets svenska delegation får härmed överlämna bifogade berättelse
angående sin verksamhet från rådets trettioandra till och med trettiotredje
session, som ägde rum den 4-8 mars 1985 i Reykjavik.

Stockholm den 11 juni 1985

För Nordiska rådets svenska delegation

Karin Söder

Christer Jacobson

1 Riksdagen 1985/86. 2 sami. Nr 4

Redog. 1985/86:4 Innehållsförteckning

Sid.

A Inledning 3

B Delegationen och dess verksamhet 5

C 33:e sessionen 9

C.l. Generaldebatten 9

C.2. Sakfrågor 14

C.3. Organisation m. m 14

D Presidiets, utskottens och kommittéernas verksamhet 16

D.l. Presidiet 16

D.2. Utskotten 18

D.2.1. Juridiska utskottet 18

D.2.2.Kulturutskottet 24

D.2.3.Social- och miljöutskottet 33

D.2.4.Trafikutskottet 40

D.2.5.Ekonomiska utskottet 43

D.3. Kommittéerna 53

D.3.1.Informationskommittén 53

D.3.2.Budgetkommittén 54

E Nordiska rådets litteraturpris 55

Bilaga 1:1 Allmänna budgetens fördelning 56

Bilaga 1:2 Kulturbudgetens fördelning 1986 57

Bilaga 2 Rekommendationer och yttranden antagna vid Nordiska
rådets 33:e session 58

A Inledning

Redog. 1985/86:4

Delegationens arbete under perioden mellan den 32:a och 33:e sessionen har
till stor del präglats av tre frågor, nämligen handlingsplanen för ekonomisk
utveckling och full sysselsättning, TV-samarbetet samt arbetsformerna i det
nordiska samarbetet. Dessa frågor kom också att dominera debatterna vid
rådets 33:e session, som ägde rum i Reykjavik den 4-8 mars 1985.

Karin Söder lämnade vid sessionen uppdraget som rådets president. Till ny
president fram till 34:e sessionen valdes altingsmand Påll Pétursson, Island.

Rådets 33:e session har av många såväl rådsmedlemmar som journalister
betecknats som en av de mest framgångsrika. Karin Söder framhöll i sitt
inledningsanförande att det nordiska samarbetet var inne i en dynamisk och
expansiv period och att ”detta möte hade alla förutsättningar att bli ett av de
viktigaste i rådets historia”.

Anledningen till denna optimism får främst tillskrivas ministerrådets
förslag om en handlingsplan för ekonomisk utveckling och full sysselsättning,
vilken antogs av rådet vid sessionen. Vid föregående session hade ministerrådet
med anledning av initiativ från tre av rådets fyra partigrupper och en
därav föranledd rådsrekommendation framlagt ett förslag, som inte ansågs
motsvara rådets förväntningar och därför förkastades. Destom mer framgångsrikt
var därför årets resultat. Planen omfattar en rad åtgärder, bl. a. för
att göra Norden till en hemmamarknad för näringslivet och förbättra
förutsättningarna för industriellt samarbete, för att främja exporten och
turistnäringen, och för att genomföra samverkande sysselsättningsskapande
reformer och initiativ. Allt som allt innebär planen investeringar på närmare
3 miljarder kronor för perioden 1986/90, varav merparten avser investeringar
i infrastruktur.

Rådets beslut om ändringar i arbetsformerna för det nordiska samarbetet
bidrog också till den optimism som präglade sessionen. Besluten kommer att
medföra en effektivisering och vitalisering av rådets och ministerrådets
arbete. Ändringarna innebär för rådets del bl. a. att presidiets ställning
stärks, att ett budget- och kontrollutskott inrättas och att informationsfrågorna
överförs från informationskommittén (som avskaffas) till presidiet. För
ministerrådets del innebär ändringarna en sammanslagning av de två
budgetarna samt av ministerrådets bägge sekretariat i Oslo och Köpenhamn
till ett sekretariat med placering i Köpenhamn. Ett nytt industripolitiskt
centrum etableras i Oslo, vilket medför att Nordiska industrifonden flyttas
från Stockholm.

Regeringsförhandlingarna om det nordiska TV-samarbetet-Tele-X hade
avbrutits strax före sessionen. Missnöjet härmed var stort bland rådsmedlemmarna,
som under sessionen krävde att förhandlingarna skulle återupptas.
Berörda regeringar tillmötesgick parlamentarikernas krav och meddelade
vid sessionens slut att ett slutligt förslag skulle framläggas den 15 maj 1985.
När det gällde TV-samarbetet liksom i fråga om den ekonomiska handlingsplanen
har således ett kraftfullt agerande från rådsparlamentarikernas sida
givit åsyftat resultat.

På liknande sätt har rådsmedlemmarna med framgång drivit frågan om
stöd till Föreningarna Nordens informationskontor och till det Internationel -

Redog. 1985/86:4

la rehabiliterings- och forskningscentret för tortyroffer i Köpenhamn.

Miljöfrågorna har kommit att anta en alltmer central plats i det nordiska
samarbetet. De nordiska ländernas regeringar har upprepade gånger gjort
hänvändelser till den brittiska regeringen senast i december 1984 angående
minskning av svavelutsläppen. Vid sessionen noterades med beklagande den
brittiska regeringens negativa inställning till frågan. Många talare framhöll
vid sessionen möjligheten att med framgång gemensamt söka lösningar på
olika miljöproblem och hänvisade till det på nordiskt initiativ framlagda
förslaget om en 30 % reduktion av svavelutsläppen i alla europeiska länder.

Bland andra frågor som tillvann sig stort intresse vid sessionen kan nämnas
ministerrådsförslaget om ett reviderat samarbetsprogram på arbetsmarknadsområdet,
ett aktionsprogram för att följa upp principöverenskommelsen
om gemensam nordisk arbetsmarknad som trädde i kraft 1983 efter en
revidering av 1954 års överenskommelse.

Vid 33:e sessionen presenterade ministerrådet efter påtryckningar från
rådets sida ett förslag om en nordisk handlingsplan mot narkotika. Handlingsplanen
tar sin utgångspunkt i målsättningen att göra Norden till ett
narkotikafritt samhälle, en målsättning som de nordiska ländernas justi tieoch
socialministrar fastslog redan i februari 1982.

Tack vare upprepade initiativ från rådet har de nordiska länderna enats om
att införa nordiska ”tågluffarkort” under i första hand sommaren 1985.
Bakom rådets initiativ står nordiska ungdomsorganisationer som anser att
nordiska ungdomar skall få möjlighet att resa så billigt inom Norden att de
nordiska länderna kan bli ett realistiskt alternativt resmål i förhållande till
övriga Europa.

Arbetet med ”det nordiska medborgarskapet” har fortskridit inom
ministerrådet i form av förberedelser för en handbok om nordiska medborgares
rättigheter vid bosättning och vistelse i annat nordiskt land (Codex
Nordicus). Vid 33 :e sessionen framförde mittengruppen i generaldebatten
önskemål om ett ministerrådsförslag på temat ”Nordiskt medborgarskap”.

Ärendefördelningen mellan rådets utskott har varit oförändrad under
många år. Bl. a. den snabba tekniska utvecklingen, framför allt på dataområdet,
har emellertid nu givit anledning till vissa förändringar. Ansvaret för
ärendena på teknologiområdet, särskilt rörande telekommunikationer och
den tekniska utvecklingen rörande datateknologin, har tillförts trafikutskottet,
som också ges en mer adekvat benämning, nämligen kommunikationsutskottet.
Samtidigt har ändringar gjorts i det avseendet att livsmedelsfrågor
och jämställdhetsfrågor överflyttats från social- och miljöutskottet till
juridiska utskottet.

Den ökade partipolitiseringen i rådets arbete markeras bl. a. av partigruppernas
särskilda anföranden i generaldebatten och av att alltfler medlemsförslag
numera väcks av partigrupperna i rådet. Vid 33:e sessionen beslöts
med anledning av ett medlemsförslag, väckt av socialdemokrater och
kommunister/vänstersocialister, att rådet skall införa ekonomiskt stöd till
partigrupperna. Partistödet skall avse sekretariatsresurser och resor för
personal och parlamentariker. Motståndare till beslutet var flertalet konservativa
medlemmar och vissa av mittgruppens medlemmar.

Sedan 1982 tillämpas en ordning med en ny budgetprocedur i syfte att

förenkla och effektivisera behandlingen och öka det parlamentariska inflytandet
över budgeten, bl. a. genom att rådets medlemmar får tillfälle att
debattera budgeten under sessionen. För år 1986 uppgår budgeten på det
allmänna området till 272,6 milj. NOK och på kulturområdet till 160,1 milj.
DKK. Ländernas bidrag till de gemensamma utgifterna fördelas på grundval
av ländernas bruttonationalinkomst. Fördelningsnyckeln för 1986 har fastställts
enligt följande: Danmark 21,4 %, Finland 19,4 %, Island 0,8 %,
Norge 21,2 % och Sverige 37,2 % (39,9 % för 1985).

Delegationen har i tidigare berättelser till riksdagen understrukit behovet
av en djupare förankring i riksdagen av det nordiska samarbetet och arbetet i
rådet. Delegationen vidhåller denna uppfattning och vill här åberopa sitt
yttrande i samband med behandlingen i rådet av den s. k. Benkowkommitténs
utredning om arbetsformerna i det nordiska samarbetet: ”Nordiska
samarbetsfrågor bör diskuteras regelbundet och tilläggas större vikt än för
närvarande i de nationella parlamenten. Delegationen delar till fullo
utredningens uppfattning på denna punkt. Det nordiska samarbetet får inte
förbehållas de nationella delegationerna utan måste bli en integrerad del av
de nordiska parlamentens vardagsarbete.” Här kan också slutligen nämnas
att i diskussioner kring frågeinstitutets utformning och möjligheten att ställa
frågor i rådet mellan sessionerna har från ministerrådet och regeringens sida
hävdats att sådana frågor får ställas till den nordiske samarbetsministern eller
vederbörande fackminister i de nationella parlamenten. Detta bör kunna
bidraga till att nordiska debatter i högre grad än för närvarande kommer till
stånd i parlamenten.

Delegationen vill liksom tidigare understryka behovet av att information
om det nordiska samarbetet också når ut till befolkningen i våra länder.
Delegationen finner det därför värdefullt att så många olika grupper, bl. a.
lärare, elever, folkbildningsförbund och enskilda medborgare, tar kontakt
med delegationen per brev eller telefon och inte sällan genom personliga
besök på delegationens kansli för att få upplysningar i frågor med nordisk
anknytning. Det kan i detta sammanhang konstateras att delegationens nya
kanslilokaler på Storkyrkobrinken 13 är mycket lämpade för denna utåtriktade
verksamhet.

B Delegationen och dess verksamhet

Delegationens medlemmar

Val till Nordiska rådets svenska delegation ägde rum den 4 oktober 1984. Till
medlemmar utsågs Gunnar Nilsson i Stockholm, Ingrid Sundberg, Sture
Palm, Karin Söder, Paul Jansson, Per Petersson, Grethe Lundblad, Lennart
Andersson, Hans Nyhage, Rune Gustavsson, Arne Gadd, Karl-Erik Häll,
Arne Andersson i Ljung, Bengt Westerberg, Bengt Wiklund, Lars Werner,
Gunnel Jonäng, Tyra Johansson, Sten Svensson och Georg Andersson. Till
suppleanter utsågs Karin Flodström, Ulf Adelsohn, Lahja Exner, Thorbjörn
Fälldin, Per Olof Håkansson, Tore Nilsson, Lena Öhrsvik, Kurt Ove

Redog. 1985/86:4

Johansson, Siri Häggmark, Bertil Jonasson, Olle Östrand, Lilly Bergander,
Filip Fridolfsson, Elver Jonsson, Barbro Nilsson i Örnsköldsvik, Eva
Hjelmström, Gunnar Björk i Gävle, Lars Ulander, Birgitta Rydle och Berit
Oscarsson.

Möten

Under verksamhetsåret har delegationen hållit tio möten.

Vid delegationens möten den 14 mars och 22 mars 1984 diskuterades
utredningarna om Nordiska rådets arbetsformer ”Arbetsformerne i nordisk
samarbeid” (NU 1983:9) och ”Organisation och arbetsformer för Nordiska
rådets presidiesekretariat” (NU 1983:8). Delegationen framförde i sitt
yttrande att den i allt väsentligt kunde stödja utredningarnas förslag och att
förslagen, om de genomfördes, skulle bidra till att effektivisera arbetet inom
Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet.

Vid mötet den 10 maj uttalade delegationen sin positiva inställning till
införandet av en ekonomisk stödordning för partigrupperna i Nordiska
rådet. Mot detta uttalande reserverade sig de moderata ledamöterna i
delegationen.

Vid det konstituerande mötet den 18 oktober valdes Karin Söder till
delegationens ordförande och Gunnar Nilsson till vice ordförande.

Vid mötet den 18 december behandlades ministerrådsförslaget B 55/j om
samarbetsformerna i det nordiska samarbetet. Delegationen var positiv till
ministerrådsförslagets huvudprinciper om en sammanslagning av budgetarna
och ministerrådssekretariaten i Köpenhamn och Oslo. Vid samma möte
diskuterades även medlemsförslaget A 692/j om arbetsformerna i det
nordiska samarbetet. Delegationen framlade härvid främst synpunkter på
förslaget om ett budget- och kontrollutskott.

Vid delegationens möte den 16 januari 1985 diskuterades frågan om en
eventuell rotation av ordförandeposterna samt en ändrad fördelning av
saksområdena mellan rådets fem utskott. Vidare lämnades en redogörelse
för juridiska utskottets behandling av de tidigare nämnda förslagen om
arbetsformerna i det nordiska samarbetet. Karin Söder informerade delegationen
om mötet mellan presidiet och statsministrarna den 13 december 1984
där huvudfrågorna hade varit en handlingsplan för ekonomisk utveckling och
full sysselsättning och det nordiska radio- och TV-samarbetet.

Till delegationens möte den 28 februari hade statsrådet Svante Lundkvist i
sin egenskap av nordisk samarbetsminister inbjudits. Statsrådet Lundkvist
redogjorde för de viktigaste frågorna inför sessionen och uppehöll sig främst
vid ministerrådets handlingsplan för ekonomisk utveckling och full sysselsättning,
samarbete kring luftföroreningsfrågorna och Tele-X.

Arbetsutskottet

Vid delegationens möte den 18 oktober 1984 valdes ett arbetsutskott
bestående av Karin Söder, Gunnar Nilsson, Grethe Lundblad, Sture Palm
och Per Petersson. Arbetsutskottet har sedan föregående session hållit nio
möten.

Konferenser

Redog. 1985/86:4

Riksdagsledamöterna Karin Söder och Gunnel Jonäng deltog i en konferens
om nordiska TV-frågor i Stockholm den 1-2 april 1984. Svenska delegationen
var representerad av riksdagsledamot Rune Gustavsson vid svenska
samernas landsmöte i Vilhelmina den 13-15 juni 1984.

Informationsverksamhet

Service till massmedia utgör ett reguljärt inslag i verksamheten. Utöver
närmast dagliga förfrågningar om nordiska möten, beslut, enskilda ärendens
behandling o.d. har under perioden 22 pressmeddelanden utsänts. Presskonferenser
har anordnats vid fyra tillfällen och ett tiotal intervjuer med
medlemmar i delegationen förmedlats.

Viss artikeltjänst har förekommit i samband med nomineringar till
Nordiska rådets litteraturpris och inför större mötesserier i rådet.

Till 33:e sessionen ackrediterades 42 svenska journalister från dagspress,
radio, TV, nyhetsbyråer och fackpress. Massmedias bevakning resulterade i
över 500 artiklar i svenska tidningar och över 20 inslag i radio och TV.

Nordiska rådets journaliststipendium var 1984 på 15 000 kr. för Sveriges
del. Stipendier om 5 000 kr. vardera utdelades till redaktörerna Björn Axel
Johansson, Nämnden för fortbildning av journalister (Fojo), Kurt Lundgren,
Östra Småland, och Birgit Tyréus, Smålands-Tidningen. Sammanlagt 42
ansökningar hade inkommit.

Ett samnordiskt seminarium för chefredaktörer och redaktionssekreterare
vid större dagstidningar och etermedia arrangerades den 4-5 december 1984 i
riksdagshuset i Stockholm.

Information till skolor och utbildningsväsen har intensifierats under
verksamhetsperioden. En samnordisk kampanj riktad till ungdomar, 14-19
år, pågår under 1984 och 1985. Kampanjens målsättning är att hos ungdomar
öka förståelsen för att det nordiska samarbetet även kan vara till nytta för
dem.

”Sverige i nordiskt samarbete” heter den tolvsidiga broschyr som utarbetats
för bruk i svenska grundskolans högstadium och i gymnasier. Där
presenterar medlemmarna i den svenska delegationen, i intervjuform, det
aktuella samarbetet inom större samarbetsfält.

Delegationens kansli har under perioden arrangerat två seminarier för
olika grupper av lärare. Gemensamt för seminarierna har varit ambitionen
att dels ge en bred presentation av samarbetets organisation och funktion,
dels redovisa konkreta resultat inom ett eller flera samarbetsfält samt att
bereda tillfälle till diskussion med ansvariga politiker från delegationen.
Utvärderingar av seminarierna har givit goda resultat.

Förfrågningar från skolor har lett till att informationsträffar ordnats vid
kansliet för bl. a. gymnasieklasser, folkhögskoleelever och grupper av
studerande och uppsatsförfattare på högskolenivå. Föredrag i såväl grundskolor
som gymnasier har också varit efterfrågade.

Såväl svenska som utländska forskare har tagits emot på kansliet för
information om nordiskt samarbete. I samarbete med riksdagens skoltjänst

Redog. 1985/86:4 har informationsmaterial distribuerats till skolor. Kansliet har medverkat vid
skoltjänstens sommarkurser för lärare i samhällskunskap på gymnasienivå
och vid skoltjänstens mottagande av riksdagsbesök av bl. a. högskolestuderande.

Två universitetspraktikanter har under perioden arbetat vid kansliet med
forskningsuppgifter med anknytning till nordiskt samarbete.

Samarbetet med Föreningarna Norden i form av medverkan i Nordens
Tidning har fortsatt. Såväl medlemmar i delegationen som tjänstemän vid
kansliet har medverkat som föredragshållare vid årsmöten och större
arrangemang inom Föreningen Nordens distrikt och avdelningar. Informationsträffar
mellan Föreningarna Nordens Ungdomsförbund (FNUF) och
delegationsmedlemmar har arrangerats.

Inom riksdagen har viss informationssamverkan ägt rum, utöver det
tidigare nämnda samarbetet med skoltjänsten. Broschyren ”Sverige i
nordiskt samarbete” har distribuerats till samtliga riksdagsledamöter och
-kanslier. Särskilda informationstillfällen har arrangerats för visningstjänsten
och för informatörer inom riksdagsförvaltningen. I samarbete med
riksdagens informationstjänst har såväl riksdagens som rådets informationsverksamhet
presenterats i SPR-tidningen (organ för Sveriges Public Relations-förening).

I samarbete med Svenska Institutet har engelskspråkig information om
nordiskt samarbete distribuerats till svenska ambassader och konsulat
utanför Norden. Kansliet har medverkat i revideringen av Svenska Institutets
faktablad om nordiskt samarbete på engelska och tyska.

I den samnordiska informationsverksamheten, för vilken redogörs längre
fram i denna berättelse, ingår kansliets informationsverksamhet som en
integrerad del.

Övrig verksamhet

Den 17 maj 1984 anordnade svenska delegationen ett seminarium om
”Nordiskt kultursamarbete m.m.” för folkbildningsförbunden i Sverige.

Den 20 februari 1985 anordnades ett möte med svenska kontaktmän för
nordiska frågor. Vid mötet diskuterades aktuella frågor inför den 33:e
sessionen. Inför rådets 33:e session hölls också ett möte mellan delegationen
och representanter för Landsrådet för Sveriges ungdomsorganisationer
(LSU).

Mot bakgrund av riksdagsbeslutet att utöka den praktiska arbetslivsorienteringen
har elever från såväl gymnasieskolan som grundskolan beretts
tillfälle att följa och deltaga i arbetet vid delegationens kansli.

C 33:e sessionen
C.l Generaldebatten

Liksom tidigare år fördes generaldebatten med utgångspunkt i Nordiska
ministerrådets berättelse om det nordiska samarbetet (vanligen benämnd
Cl) och rapporten från Nordiska rådets presidium om dess verksamhet efter
32:a sessionen. Generaldebatten inleddes med ett s. k. trontal av ministerrådets
ordförande och med ett svarstal av representant för rådets presidium, i
år rådets avgående president Karin Söder. Därefter följde anföranden från
representanter för de fyra partigrupperna i rådet: konservativa gruppen,
mittengruppen, socialdemokratiska och kommunistiska partigruppen.

Två frågor kom att dominera generaldebatten, nämligen ministerrådets
förslag om en nordisk handlingsplan för ekonomisk utveckling och full
sysselsättning och frågan om nordiskt TV-satellitsamarbete. Ministerrådet,
som vid 32: a sessionen fått mottaga stark kritik från samtliga partigrupper för
bristande initiativ beträffande det nordiska ekonomiska samarbetet, prisades
nu för den framlagda handlingsplanen, vilken ansågs innebära ett genombrott
för nordiskt samarbete. De före sessionen framförda pessimistiska
tongångarna rörande en förhandlingslösning i Tele-X-frågan, vändes under
sessionen i mera optimistiska tongångar.

Även miljöfrågorna, särskilt försurningen, ägnades stor uppmärksamhet i
generaldebatten. Kritik riktades mot den brittiska regeringen för dess brist
på intresse för åtgärder mot luftföroreningarna.

Andra frågor i generaldebatten gällde bl. a. arbetsformerna i det nordiska
samarbetet, kontakter med folkrörelse- och intresseorganisationer, internationellt
samarbete, åtgärder mot narkotika, kärnvapenfri zon i Norden och
mänskliga rättigheter.

Ekonomi och sysselsättning - ministerrådets handlingsplan

Ministerrådets ordförande handelsminister Matthias A. Mathiesen, Island,
inledde ministerrådets s. k. trontal med att framhålla att handlingsplanen för
ekonomisk utveckling och full sysselsättning kommer att tillföra det nordiska
samarbetet nya dimensioner som mer direkt och konkret kopplar den
nationella politiken till det nordiska politiska samarbetet. Planen siktar mot
ett samarbete som i omfattning och betydelse överstiger vad som hittills
åstadkommits.

Karin Söder, som besvarade ministerrådets trontal å presidiets vägnar,
uttryckte tillfredsställelse över handlingsplanen som var ett gott exempel på
hur samarbetet under senare år utvecklats mellan råd och ministerråd och ett
resultat av ett omfattande utredningsarbete. Parlamentarikernas starka
kritik vid 32:a sessionen hade tagits ad notam av regeringarna, och det fanns
all anledning för rådet att uttrycka sitt erkännande för regeringarnas arbete.
Planens förverkligande skulle enligt Karin Söder bli nästa prov på viljan i det
nordiska samarbetet.

Statsminister Palme framhöll beträffande handlingsplanen att genom det
opinionstryck som skapats av parlamentarikerna och allmänheten hade det

Redog. 1985/86:4

denna gång visat sig möjligt att aktivt engagera samtliga regeringar i ett
resultatinriktat arbete. Statsministern ansåg att handlingsplanen skulle få
stor betydelse i framför allt tre avseenden. Den skulle få gynnsamma effekter
på tillväxten och sysselsättningen i de nordiska länderna, den kommer att
medföra en förstärkning av det nordiska samarbetet, och i internationella
sammanhang kommer den att uppfattas som ett efterföljansvärt exempel på
en tillväxtbefrämjande ekonomisk politik.

Statsministrarna Schluter, Sörsa, Steingrimur Hermannsson och Willoch
uppehöll sig också i sina anföranden till stor del vid handlingsplanen.
Statsminister Schluter framhöll att handlingsplanen är uppbyggd på den
grundläggande idén att nordborna skall ”handle i samklang med hinanden i
pkonomiskt henseende” och att denna appell kom vid en viktig tidpunkt. I
beaktande av situationen i Västeuropa med mycket hög arbetslöshet och
långsam ekonomisk tillväxt, fick enligt statsminister Sörsa handlingsplanen
en ny dimension och betydelse.

Statsminister Steingrimur Hermannsson framhöll bl. a. värdet och behovet
av att Norden utvecklas som en hemmamarknad och betydelsen för Island av
den nya utlåningsordningen för nordiska investeringsprojekt (UNI). Statsminister
Willoch kommenterade handlingsplanen bl. a. genom att hänvisa till
föreslagna infrastrukturella åtgärder med förbättrade kommunikationer till
gagn för näringslivet och därmed positiva effekter på sysselsättningen.

Statsrådet Lundkvist, som talade i sin egenskap av nordisk samarbetsminister,
betecknade handlingsplanen som ett genombrott för nordiskt samarbete
och som resultatet av en politisk vilja till gemensamma insatser. Tredubblade
satsningar på teknisk forskning och utbildning skulle bidra till ökad slagkraft
och förnyelse i nordisk industri. De gemensamma investeringarna på
landsvägs- och järnvägsbyggande skulle öka den ekonomiska integrationen.
Den nya utlåningsordningen för nordiska investeringsprojekt (UNI) var ett
instrument för gemensamma investeringar i de stora projekt som skulle ingå i
handlingsplanen.

Gunnar Nilsson uppehöll sig vid den omfattande arbetslösheten, som nu
omfattar mer än 630 000 människor i Norden. Arbetslöshetskostnaderna
uppgår till mer än 25 miljarder svenska kronor. Gunnar Nilsson framhöll som
ett synnerligen allvarligt problem att 20-30 % av de arbetslösa inte är
berättigade till arbetslöshetsersättning. Behovet av sysselsättningsskapande
åtgärder var enligt Gunnar Nilsson stort. Handlingsplanen skulle kunna
bidra till att skapa utrymme för varaktiga arbetstillfällen. Även statsrådet
Leijon utgick i sitt anförande från den omfattande arbetslösheten och
behovet av en sysselsättningsfrämjande politik och pekade på förslag till två
pilotprojekt, det ena avseende utveckling av nya metoder för att bekämpa
ungdomsarbetslösheten, det andra avseende möjligheterna att lösa de
alltmer allvarliga problemen om de långtidsarbetslösas situation. Statsrådet
framhöll som en angelägen uppgift för Nordiska rådet att medverka till att
hindren undanröjs för ett ökat fackligt samarbete i internordiska företag.
Vidare initierade statsrådet frågan om en gemensam nordisk examination av
sysselsättningsskapande åtgärder i de nordiska ländernas politik.

Bengt Westerberg ansåg att handlingsplanen var värd visst beröm men att
detta borde ges rimligare proportioner. Handlingsplanen skulle bara kunna

ge ett marginellt bidrag till att skapa tillväxt och full sysselsättning i Norden. Redog. 1985/86:4
En avgörande åtgärd återstod enligt Bengt Westerberg, nämligen att
avreglera kapitalmarknaden.

Statsrådet Hellström pekade på Norden som hemmamarknad som ett
centralt sakområde för handlingsplanen. Prioritet gavs åt arbetet med att
undanröja de s.k. icke-tariffära handelshindren, som framför allt vållade
svårigheter för mindre och medelstora företag. Enligt statsrådet fick de
nordiska länderna använda egna metoder för att komma till rätta med
handelshindren i Norden. I första hand eftersträvades naturligtvis enhetliga
nordiska bestämmelser, men i den mån detta inte var möjligt på kort sikt,
borde en produkt, som godkänts i ett nordiskt land, kunna få säljas i de
övriga. Omvänd bevisbörda i förhållande till nuläget skulle användas, så att
produkten tillåts, om inte den nationella tillståndsmyndigheten kan förete
starka skäl för att förbjuda den. Anförandet avslutades med att det är nu hög
tid att med en nordisk hemmamarknad som grund stärka de gemensamma
nordiska exportansträngningarna.

TV-samarbete, Tele-X-projektet

Enligt Karin Söders uppfattning föreföll det som om missmod och handlingsförlamning
präglade radio- och TV-samarbetet. Karin Söder framhöll att
nordiska parlamentariker inte kan acceptera att prestige och kortsiktigt
ekonomiskt tänkande skall avgöra en fråga som berör miljoner nordbor.

Statsminister Palme besvarade uttalandena av Karin Söder och av parlamentariker
från Finland och Norge med att man från regeringshåll hade
hoppats på att kunna lägga fram ett färdigt förslag till radio- och TVsamarbete
vid sessionen. Enighet hade nåtts om utformningen av samarbetet
men däremot ej om finansieringen. Det var dock alltför tidigt att här tala om
ett nytt nederlag för nordiskt samarbete, ansåg statsministern.

Ingrid Sundberg kritiserade den svenska regeringens agerande i fråga om
finansieringen av Tele-X. Regeringen begärde att få sina överskottskostnader
för det industriella utvecklingsarbetet täckta av de övriga länderna under
en treårig försöksperiod i form av orealistiska hyresavgifter - orealistiska
därför att återbetalningen skulle göras inom en treårsperiod. Ingrid Sundberg
underströk värdet av Tele-X som ett medel att bevara den unika
nordiska kulturgemenskapen och som ett projekt som mer än något annat
skulle föra de nordiska länderna närmare varandra. Aven Bengt Westerberg
kritiserade den svenska regeringen för dess ensidiga agerande som hade
medfört att Tele-X-samarbetet kommit i gungning. Mot bakgrund av att
kulturminister Göransson satt stopp för förhandlingarna, att industriminister
Peterson inviterat till fortsatta samtal och att statsministern uttalat intresse
för fortsatta förhandlingar efterlyste Bengt Westerberg den svenska regeringens
inställning till Tele-X-samarbetet. Sture Palm underströk att Tele-Xprojektet
var av största betydelse för det kulturella utbytet i Norden, inte
minst för språkförståelsen. De farhågor som uttalats för att Tele-X-projektet
inte skulle kunna förverkligas var illavarslande. Regeringarnas uttalanden
under sessionen uppfattades därför som ett löfte om kraftfullt agerande från

regeringarnas sida för en rationell lösning av den under så många år 11

Redog. 1985/86:4

diskuterade frågan om TV-samarbetet. Lösningen av frågan hade enligt
Sture Palm aldrig varit så nära som nu.

Statsrådet Göransson, som inte avsett att yttra sig om Tele-X-proj ektet i
generaldebatten, bemötte kritiken mot den svenska regeringen med att bl. a.
framhålla att regeringen var beredd att medverka till att frågan löstes.
Statsrådet underströk att Tele-X var ett viktigt nordiskt projekt, som måste
ses långsiktigt.

Reformer avseende samarbetsformerna

Karin Söder, som ingått i den kommitté som framlagt förslag om arbetsformerna
i det nordiska samarbetet (den s. k. Benkow-kommittén), noterade
att beslut under sessionen skulle komma att innebära effektivisering av både
rådets och ministerrådets organisation. I vad gällde rådet borde den under
många år eftersträvade partipolitiska balansen i presidiet nu lättare kunna
nås genom en utökning av antalet presidiemedlemmar. Ett budgetutskott
skulle inrättas för en bättre budgetuppföljning. Det parlamentariska inflytandet
över informationsarbetet skulle överföras från informationskommittén
till presidiet. På ministerrådssidan skulle en sammanslagning ske av de
bägge budgetarna och sekretariaten i Oslo och Köpenhamn, ett industripolitiskt
centrum etableras i Oslo och regeringsadministrationen i vad avser
nordiska frågor rationaliseras. Karin Söder underströk även betydelsen av
den nationella uppföljningen i de olika parlamenten av de nordiska
samarbetsfrågorna.

Även statsrådet Lundkvist uppehöll sig vid förslagen till effektiviserade
arbetsformer inom de nordiska organen. De senaste årens starka utvidgning
av det nordiska samarbetet krävde en förnyad organisation. Statsrådet
pekade på upprättandet av en gemensam budget, det nya ministerrådssekretariatet,
förstärkning av presidiets sekretariat, förstärkning av presidiets och
samarbetsministrarnas sammanhållande roll och en starkare markering av
samarbetets ställning i den nationella förvaltningen.

Miljösamarbete

Miljöfrågornas alltmer centrala ställning i det nordiska samarbetet och
möjligheterna att gemensamt angripa och söka lösningar på miljöproblemen
underströks av flera talare.

Karin Söder konstaterade med tillfredsställelse att de nordiska länderna
utan svårigheter kunnat ena sig om krav om kraftigt reducerade utsläpp av
luftföroreningar från Storbritannien. I detta sammanhang nämnde Karin
Söder att ett medlemsförslag nyligen väckts om upprättande av en internationell
luftvårdsfond, vars syfte bl. a. skulle vara att hjälpa ekonomiskt sämre
lottade länder att minska miljöskadliga utsläpp.

Även statsminister Palme pekade på nödvändigheten av samarbete med
övriga länder i Europa för att få till stånd drastiska nedskärningar av
utsläppen i luften. Det var glädjande att man kunde förvänta ett avtal baserat
på de nordiska ländernas förslag om en 30-procentig nedskärning av
svavelutsläppen fram till år 1993 i alla Europas länder. Statsminister Palme

fann den brittiska regeringens negativa svar på de nordiska ländernas kritik
mot föroreningsutsläppen från Storbritannien otillfredsställande. Statsrådet
Lundkvist framhöll att kampen mot luftföroreningar och försurning har
sedan länge utgjort en hörnpelare i det nordiska miljösamarbetet. Det
europeiska avtal om en 30-procentig minskning av utsläppen som sannolikt
skulle komma att ingås var naturligtvis en glädjande framgång för nordiskt
samarbete men var att betrakta som ett första steg. Luftföroreningarna måste
reduceras i betydligt större omfattning.

Grethe Lundblad tog i sitt inlägg utgångspunkt i försurningens konsekvenser
för människans liv och hälsa och hoppades på en samlad lösning på
försurningsfrågorna från nordiskt till europeiskt plan. En bred analys av de
kommande tio årens miljösamarbete efterlystes. Grethe Lundblad var kritisk
till att handlingsplanen för ekonomisk utveckling och full sysselsättning helt
saknade projekt inom hälsovårdsområdet.

Kontakter med folkrörelse- och intresseorganisationer

Betydelsen av det nordiska samarbetets förankring hos de nordiska folken
underströks av Karin Söder och statsminister Palme. Karin Söder framhöll att
presidiet fäste stor vikt vid att rådets kontakter utvidgas med olika
folkrörelse- och intresseorganisationer, såsom Föreningen Norden, arbetsmarknadens
parter m.fl., och inte minst med ungdomen. Statsministern
ansåg att under trycket av en stark folklig opinion fick den samarbetsform
som kräver enighet mellan länderna en dynamik, starkare än överstatlighetens
majoritetsprincip kunde åstadkomma.

Internationellt samarbete

Flera talare, bl. a. statsministrarna Palme och Sörsa, kommenterade behovet
av samarbete med och stöd till de s. k. frontstaterna i Södra Afrika,
SADCC-länderna, och kamp mot apartheidsystemet. Statsminister Palme
erinrade om de nordiska statsministrarnas tidigare beslut om ett närmare
samarbete med dessa länder och uttalade förhoppning om att de nordiska
länderna gemensamt i FN skulle agera för åtgärder mot rasdiskrimineringen.

Säkerhetspolitiska frågor

Liksom tidigare år berörde några talare säkerhetspolitiska frågor i generaldebatten.
Lars Werner ansåg, även om rådets statuter formellt utesluter
behandling av säkerhetspolitiska frågor, att man borde försöka finna former
för en nordisk debatt om dessa frågor och då särskilt om hur Norden kan dras
ur kärnvapenstrategierna och bli en kärnvapenfri zon.

Kvinnoforum

Gunnel Jonäng efterlyste ett kvinnoforum i Norden, ett organ för diskussioner
om kvinnofrågor över gränserna och mellan alla de politiska kvinnoorganisationerna
i Norden. Gunnel Jonäng riktade stark kritik mot porrindustrin

Redog. 1985/86:4

och särskilt mot den norske porrleverantören Leif Hagens verksamhet. De
nordiska kvinnoorganisationerna måste med alla krafter motverka den
växande porrindustrin.

C.2 Sakfrågor

Saklistan för 33:e sessionen (enligt terminologin i rådet benämns ärendena
saker) upptog 22 medlemsförslag (A-saker), 6 ministerrådsförslag (B-saker),
10 berättelser från nordiska samarbetsorgan (C-saker) och 45 meddelanden
från ministerrådet och regeringarna (D-saker).

I rådet var dessutom 12 A-saker anhängiggjorda vilkas behandling i
utskotten fortsätter. Vid sessionen framställdes och besvarades i plenum
sammanlagt 35 frågor (E-saker).

Enligt 22 § i arbetsordningen för rådet hade presidiet utarbetat en rapport
rörande sin verksamhet under tiden efter rådets närmast föregående session
(Dokument 1). Efter generaldebattens slut lades rapporten till handlingarna.

Mot bakgrund av den betydelse som budgetkommitténs uppgifter tillmäts
framläggs dess verksamhetsberättelse som särskilt dokument i rådet (Dokument
2).

Ministerrådets förslag till budget framlades vid denna session liksom vid
den föregående som särskild sak (C 2). Tidigare har den presenterats som
tillägg till ministerrådets berättelse rörande det nordiska samarbetet (C 1).

25 rekommendationer och 6 yttranden till de nordiska ländernas regeringar
resp. Nordiska ministerrådet antogs. Dessutom antog rådet 6 interna
beslut främst avseende rådets framtida arbetsformer. Texten till dessa har
fogats till berättelsen som bilaga. Då i det följande inte annat anges, har
samtliga i omröstningen deltagande svenska medlemmar röstat för resp.
rekommendation eller yttrande.

I avsnitt D lämnas en redogörelse för de behandlade sakerna. Det
fullständiga materialet finns tryckt i rådsförhandlingarna, innefattande bl. a.
stenografiska referat av överläggningarna.

C.3 Organisation m. m.

Den svenska delegationen bestod vid sessionen av följande regeringsrepresentanter:
statsminister Palme, statsråden Lundkvist, Sigurdsen, Gustafsson,
Leijon, Hjelm-Wallén, Boström, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl
och Hellström och följande valda medlemmar: Gunnar Nilsson i Stockholm,
Ingrid Sundberg, Sture Palm, Karin Söder, Lahja Exner som ersättare för
Paul Jansson, Per Petersson, Grethe Lundblad, Lennart Andersson, Hans
Nyhage, Rune Gustavsson, Arne Gadd, Karl-Erik Häll, Arne Andersson i
Ljung, Bengt Westerberg, Bengt Wiklund, Lars Werner, Gunnel Jonäng,
Tyra Johansson, Sten Svensson och Per Olof Håkansson som ersättare för
Georg Andersson.

Dessutom var följande suppleanter närvarande under sessionen: Bertil

Jonasson, Filip Fridolfsson, Elver Jonsson, Eva Hjelmström och Bertil
Oscarsson.

Delegationen biträddes av sin sekreterare, kanslichef Christer Jacobson,
och övrig kanslipersonal.

Till rådets president valdes vid sessionen altingsmand Påll Pétursson,
Island, samt till vicepresidenter folketingsmedlem Anker Jorgensen, Danmark,
riksdagsledamot Elsi Hetemäki-Olander, Finland, stortingsrepresentant
Gunnar Berge, Norge, och riksdagsledamot Karin Söder, Sverige.

Vid sessionen fördelades rådets medlemmar på fem utskott: juridiska
utskottet med 13 medlemmar, kulturutskottet med 22 medlemmar, socialoch
miljöutskottet och trafikutskottet med vardera 13 medlemmar och
ekonomiska utskottet med 26 medlemmar.

De svenska medlemmarna fördelades på följande sätt:

Juridiska utskottet: Lennart Andersson, Hans Nyhage och Lars

Werner

Kulturutskottet: Georg Andersson, Tyra Johansson, Gunnel Jon äng,

Sture Palm och Ingrid Sundberg (utskottets
vice ordförande)

Social- och miljö- Arne Andersson, Rune Gustavsson och Grethe

utskottet: Lundblad

Trafikutskottet: Karl-Erik Häll, Per Petersson och Bengt Wiklund

Ekonomiska utskottet: Arne Gadd, Paul Jansson, Gunnar Nilsson (ut skottets

ordförande), Sten Svensson, Karin Söder
och Bengt Westerberg

Val företogs till rådets budgetkommitté. Till svenska medlemmar i
kommittén utsågs Gunnar Nilsson och Hans Nyhage.

Val företogs till rådets informationskommitté. Till svenska medlemmar i
kommittén utsågs Rune Gustavsson (kommitténs vice ordförande) och Sture
Palm.

Vidare företogs val av medlemmar till Nordiska investeringsbankens
kontrollkommitté för tiden den 1 maj 1985 till den 30 april 1987. Till svensk
medlem i kommittén utsågs Paul Jansson.

Val företogs av medlemmar och suppleanter till ett särskilt utskott med
uppgift att granska Nordiska kulturfondens förvaltning. Till svensk medlem i
utskottet, som består av fem medlemmar och fem suppleanter, utsågs
Gunnel Jonäng med Arne Gadd som suppleant.

Redog. 1985/86:4

D Presidiets, utskottens och kommittéernas
verksamhet

D.l Presidiet

Medlemmar

Medlemmar i presidiet har varit från Danmark folketingsmedlem Anker
Jörgensen, från Finland riksdagsledamot Elsi Hetemäki-Olander, från
Island altingsmand Påll Petursson, från Norge stortingsrepresentant Jo
Benkow (den 4 mars 1985 ersatt av Gunnar Berge) och från Sverige
riksdagsledamot Karin Söder.

Möten

Presidiet har hållit möten den 10-11 april 1984 i Helsingfors, den 25 juni i
Oslo, den 22 augusti i Köpenhamn, den 12 september och 8 oktober per
capsulam, den 11, 12 och 13 november i Helsingör, den 13 december i
Reykjavik, den 13 januari 1985 i Stockholm samt den 3 och 8 mars i
Reykjavik i anslutning till 33:e sessionen. Överläggningar med ordförandena
för rådets utskott och kommittéer ägde rum den 10 april 1984 i Helsingfors
och med Nordiska ministerrådet/samarbetsministrarna den 11 april i Helsingfors
och den 22 augusti i Köpenhamn. Den 13 december hölls ett möte i
Reykjavik mellan presidiet och de nordiska ländernas statsministrar. Presidiet
sammanträffade vid sitt möte i Oslo den 25 juni med representanter för
Europarådet.

Verksamhet

Presidiets verksamhet har i perioden mellan den 32:a och 33:e sessionen i hög
grad varit inriktad på att vidareföra arbetet med den av den s. k. Benkowkommittén
avgivna rapporten om arbetsformerna i det nordiska samarbetet.

I kommittén ingick Karin Söder som svensk ledamot. Presidiemedlemmarna
väckte ett medlemsförslag om effektivare arbetsformer i rådet och ökat
parlamentarikerinflytande och ministerrådet ett förslag avseende dess verksamhet,
båda i stort överensstämmande med kommittéförslagen och resulterande
i rekommendationer och beslut vid 33:e sessionen (se D.2.1).

Presidiet har under 1984 tillsatt en särskild arbetsgrupp - Tvärfackliga
arbetsgruppen - med uppgift att koordinera ärenden av tvärfacklig art, vilka
berört fler än ett utskott. Arbetsgruppen, som hade ställning som rådgivande
organ till presidiet, har bestått av rådets president och ordförandena i rådets
fem utskott. Arbetsgruppens mandat upphörde i och med 33:e sessionen.
Koordineringsfrågor av tvärfacklig art kommer att övertas av det vid 33:e
sessionen beslutade budget- och kontrollutskottet. Exempel på frågor som
behandlats av arbetsgruppen är ansvarsfördelningen mellan utskotten vid
beredningen av ministerrådets förslag om handlingsplan för ekonomisk
utveckling och full sysselsättning, det reviderade arbetsmarknadsprogrammet,
den datateknologiska handlingsplanen och det förväntade ministerråds -

förslaget om radio- och TV-samarbete (Tele-X).

Presidiet har beslutat om en viss ändrad sakfördelning mellan utskotten.
Trafikutskottet, vars namn kommer att ändras till kommunikationsutskottet,
har tillförts teknologifrågor, särskilt rörande tele-kommunikation och teknisk
utveckling beträffande datateknologi. Livsmedelsfrågor och jämställdhetsfrågor
har överförts från social- och miljöutskottet till juridiska utskottet.

Presidiet har vidare beslutat flytta juridiska utskottets sekretariat från
Viborg i Danmark till Stockholm fr. o. m. den 1 maj 1985. Härigenom blir
samtliga utskottssekretariat i administrativt avseende knutna till rådets
presidiesekretariat i Stockholm.

Vid mötet mellan presidiet och statsministrarna dryftades bl. a. frågan om
gränsöverskridande luftföroreningar. Statsministrarna gjorde med stöd av
presidiet ett uttalande till den brittiska regeringen angående minskning av
svavelutsläppen.

Presidiet har varit starkt pådrivande i fråga om ministerrådets hantering av
rådets rekommendation nr 1/1984 om en handlingsplan för ekonomisk
utveckling och full sysselsättning. Bakgrunden till denna plan var initiativ
från tre av rådets fyra partigrupper. Rådet hade förkastat ett första
ministerrådsförslag. Vid mötet med statsministrarna underströk presidiet
nödvändigheten av att det av rådet begärda ministerrådsförslaget framlades i
tid före 33:e sessionen. Även det nordiska radio- och TV-samarbetet
diskuterades vid mötet, varvid presidiet på förslag av kulturutskottet vädjade
om statsministrarnas insats för att säkra en framgångsrik lösning av
TV-frågan.

Vid mötena med samarbetsministrarna har bl. a. diskuterats budgetproceduren
för ministerrådets budget, förbättring av arbetsformerna i det nordiska
samarbetet, Föreningen Nordens informationskontor, flygtrafiken på Nordkalotten,
den nordiska språkkonventionen och symbol för nordiskt samarbete.
Naturligtvis togs även den angelägna frågan om handlingsplanen för
ekonomisk utveckling och full sysselsättning upp vid dessa överläggningar.

Presidiet har efter överläggningarna med samarbetsministrarna beslutat
godkänna en symbol för det officiella nordiska samarbetet, en vit svan med
åtta vingpennor på marinblå botten.

Presidiet har som en välkommen vitalisering av den nordiska idédebatten
noterat det ökade intresse som nya kretsar - alltifrån de s. k. alternativrörelserna
till etablerade företrädare för näringslivet - börjat visa för det nordiska
samarbetet och dess utveckling.

Det ökande intresset för internationella kontakter från rådets olika organ
har med tillfredsställelse noterats av presidiet, som på olika sätt givit sitt stöd
till sådana initiativ. ILO:s verksamhet är således av intresse för social- och
miljöutskottet liksom de nordiska ländernas samverkan i detta organ. För
kulturutskottet föreligger motsvarande intresse såvitt gäller UNESCO.
Främst är det dock ekonomiska utskottet, som utvecklat kontakterna med
internationella organisationer såsom OECD, EFTA, EG och IMF.

Redog. 1985/86:4

2 Riksdagen 1985186. 2 sami. Nr 4

Redog. 1985/86:4

D.2 Utskotten
D.2.1 Juridiska utskottet

Utskottets arbete har i hög grad inriktats på de omfattande förslag som
väckts om arbetsformerna i det nordiska samarbetet och som resulterade
i för det nordiska samarbetet betydelsefulla rekommendationer
och beslut vid 33:e sessionen.

Medlemmar

Svenska medlemmar i juridiska utskottet har varit Lennart Andersson (s),
Hans Nyhage (m) och Lars Werner (vpk).

Möten

Utskottet har under 1984 hållit möten den 29 mars i Oslo, den 21 juni i
Drager, den 29 augusti i Stykkishölmur, den 13-14 november i Helsingör
samt under 1985 den 10 januari i Helsingfors och i anslutning till sessionen i
Reykjavik.

Vid Helsingörsmötet hölls de årligen återkommande gemensamma överläggningarna
mellan utskottet och de nordiska ländernas justitieministrar.
Härvid diskuterades bl. a. användning av otraditionella utredningsmetoder i
samband med narkotikakriminalitet, samhällstjänst som alternativ strafform
särskilt för ungdom, inseminationsverksamhetens rättsliga konsekvenser,
produktansvar, samerättsliga frågor, ekonomisk kriminalitet.

Behandlade saker

Nordiska ministerrådets berättelse rörande det nordiska samarbetet

Juridiska utskottet anmälde inledningsvis i sitt betänkande över ministerrådets
berättelse rörande det nordiska samarbetet att utskottet i stor omfattning
koncentrerat sina arbetsinsater på frågor som rörde de mera principiella och
konstitutionella grundvalarna för det nordiska samarbetet på politiskt plan.
Utskottet pekade här på arbetet beträffande Färöarnas, Grönlands och
Ålands representation i rådet. De självstyrande områdenas engagemang i det
nordiska samarbetet under 1984 hade visat att beslutet om att ändra
områdenas ställning i det nordiska samarbetet var riktigt. Utskottet ansåg
också att de nu föreliggande förslagen om arbetsformerna i det nordiska
samarbetet borde betraktas som ett tillfredsställande resultat av ett omfattande
och grundligt samarbete om konstitutionella frågor av betydelse för
den vidare utvecklingen av det nordiska samarbetet. Utskottet framhöll att
de föreliggande förslagen inte hade fått den aktuella utformningen och skulle
inte ha innehållit de perspektiv på det nordiska samarbetets vidareutveckling
som det nu gjorde, om det inte från både ministrar och parlamentariker hade

funnits en vilja att undantränga svårigheter som i förväg hade kunnat Redog. 1985/86:4
betraktas som svårövervinnliga.

Såvitt gällde lagstiftningssamarbetet på familjerättens område uttryckte
utskottet sin tillfredsställelse över upplysningarna om genombrott i förhandlingarna
om nya harmoniserade lagregler om äktenskapets ekonomiska
rättsverkningar och hemställde att dessa regler genomfördes såvitt möjligt
samtidigt i de nordiska länderna. Utskottet förväntade sig att arbetet skulle
fortsätta i syfte att nå likartade rättsförhållanden om de ekonomiska
rättsverkningarna för personer som sammanlever under de nya samlevnadsförhållanden
som under senare år blivit alltmer utbredda. Utskottet anmälde
också under familjerättsavsnittet att frågan om likartade rättsregler angående
födsel efter insemination hade aktualiserats i utskottet i form av ett
medlemsförslag.

Under rubriken avtalsrätt, köprätt och konsumentskydd konstaterade
utskottet med tillfredsställelse att arbetet med att skapa nya gemensamma
lagregler på köprättens område hade nått så långt att den 1980 tillsatta
nordiska arbetsgruppen i oktober 1984 hade framlagt förslag till gemensamma
nordiska lagregler om köp. Utskottet hemställde att ministerrådets
överväganden om en harmoniserad lagstiftning angående köp vid användning
av betalningskort intensifierades.

Beträffande transporträttsavsnittet noterade utskottet resultaten av samarbetet
mellan de nordiska ländernas sjörättskommittéer beträffande de
hittills genomförda reformerna av sjölagarna. Utskottet föreslog att arbetet
med revisionen av bestämmelserna om befordring av gods följde samma
mönster.

Utskottet återkom till sina tidigare framförda synpunkter på likartade
regler om produktansvar. Ministerrådet hade inte varit avvisande mot
utskottets synpunkter men hade hänvisat till att man först och främst i
bredare internationella fora måste söka uppnå enighet. Utskottet noterade
denna ministerrådets uppfattning men betonade betydelsen av att det
nordiska samarbetet återupptogs så snart möjligheten för en bredare
internationell lösning var avklarad. Utskottet hade tidigare utan större
framgång framfört förslag om gemensamma regler om ersättning för
miljöskador. Utskottet var fortsatt av den uppfattningen att det fanns behov
av likartade regler på detta område. Utskottet föreslog därför att ministerrådet
till nästa session skulle avge en mer fyllig redogörelse för möjligheterna
och svårigheterna i de nordiska förhandlingarna. Beträffande samarbetet
inom ramen för den nordiska handlingsplanen på datateknologiområdet
underströk utskottet betydelsen av att hänsyn till den personliga integriteten
inte offrades under strävandena att utveckla och utvidga användningen av
nya och mera avancerade ADB-system.

Utskottet kommenterade arbetet inom den särskilda arbetsgrupp, som på
initiativ av rådet tillsatts av ministerrådet för samarbetet beträffande
bekämpningen av ekonomisk kriminalitet. De internationella perspektiven
på ekonomisk kriminalitet gör ett nordiskt samarbete särskilt påkallat.

Utskottet ansåg det därför angeläget att det snarast lades fram konkreta
samarbetsprojekt rörande bekämpningen av ekonomisk kriminalitet. Utskottet
fann det nu föreliggande ministerrådsförslaget om en handlingsplan 1''

Redog. 1985/86:4

mot narkotika som ett viktigt led i en fortsatt samnordisk insats mot
narkotikamissbruket. Utskottet skulle tillsammans med Nordiska ministerrådet
för kriminologi i april 1985 anordna ett seminarium under beteckningen
”Narkotika och kontrollpolitik”.

Utskottet efterlyste initiativ från ministerrådet med anledning av en
rekommendation om utvidgning av det nordiska lagstiftningsprogrammets
katalog av lagstiftningsprojekt med lagstiftning på arbetsrättens område.
Utskottet hade för avsikt att innan nästa session hålla ett möte med de
ministrar som var ansvariga för arbetsrättsfrågorna.

Under avsnittet konsumentpolitik noterade utskottet med tillfredsställelse
att ett nytt nordiskt samarbetsprogram på det konsumentpolitiska området
antagits under 1984. Utskottet skulle i sina budgetöverväganden söka
medverka till att det konsumentpolitiska samarbetet tillförsäkrades tillräckliga
ekonomiska resurser så att samarbetsprogrammet kunde genomföras och
vidareutvecklas med nya programpunkter.

Rådet antog utskottets förslag (nr 4) med 78 röster. En medlem avstod från
att rösta.

Organisatoriska frågor

Med anledning av den rapport som framlagts av den s. k. Benkow-kommittén
om arbetsformerna i det nordiska samarbetet hade väckts ett medlemsförslag
av rådets presidiemedlemmar och ett ministerrådsförslag. Förslagen behandlades
av rådet i ett sammanhang.

Medlemsförslaget syftade till ändringar i Helsingforsavtalet avseende en
ökning av antalet medlemmar i presidiet från fem till tio och en förstärkning
av presidiesekretariatets ställning. Vidare föreslogs ändringar i rådets
arbetsordning avseende presidiets sammansättning och funktioner, frågeinstitutet,
minskning av medlemsantalet i vissa av rådets utskott, tillsättande av
ett budget- och kontrollutskott och en redaktionskommitté för tidskriften
Nordisk Kontakt, förstärkning av sekretariatsfunktionerna samt partipolitiskt
samarbete.

Utskottet noterade att medlemsförslaget inte hade föranlett större invändningar
från delegationer och utskott. En betydelsefull fråga var förslaget om
en institutionalisering av de nordiska partigrupperna genom förslag om ny
bestämmelse därom i arbetsordningen. Utskottet underströk att det var
viktigt att de nationella parlamentarikernas roll i detta sammanhang inte
förminskades och att prioriteringen av det partipolitiska samarbetet inte fick
ske på bekostnad av de nationella delegationernas inflytande.

Mot bakgrund av ministerrådets förslag om en sammanslagning av
kulturbudgeten och den allmänna budgeten fann utskottet upprättandet av
ett budget- och kontrollutskott i rådet mycket betydelsefullt. Utskottet
tillstyrkte att informationskommittén lades ned inte som ett uttryck för en
framtida nedprioritering av informationsverksamheten men utifrån en
önskan om att förstärka denna både på presidienivå och på nationellt plan.
Vidare tillstyrktes att det tillsattes en chefredaktör på heltid för Nordisk
Kontakt, att det fortsättningsvis fanns en rådgivande kommitté sammansatt
av tio rådsmedlemmar för Nordisk Kontakt och att presidiesekretariatets

funktioner förstärktes i enlighet med förslaget. Sekreterarkollegiet skulle
behålla sin status och även i framtiden vara ett rådgivande organ för presidiet
och förbereda presidiets möten.

Inom utskottet fanns mot bakgrund av olika nationella traditioner delade
meningar om hur frågeinstitutet skulle fungera. Flertalet ansåg att plenarförsamlingen
på förslag av presidenten skulle besluta om andra rådsmedlemmar
skulle kunna få ordet för korta tilläggsfrågor, medan en minoritet menade att
frågeinstitutet endast skulle omfatta den som ställde och den som besvarade
frågan. Utskottet ansåg inte att frågor borde kunna ställas till rådet mellan
sessionerna. Här skulle i stället utnyttjas möjligheten att ställa frågor i de
nationella parlamenten.

På utskottets förslag antog rådet en rekommendation (nr 19) till de
nordiska ländernas regeringar att ändra Helsingforsavtalet i överensstämmelse
med medlemsförslaget. Rekommendationen antogs med 82 röster.
Utskottets förslag till ändringar i arbetsordningen antogs också av rådet.

Ministerrådsförslaget avsåg en sammanslagning av den allmänna budgeten
och kulturbudgeten samt av de båda ministerrådssekretariaten i Oslo och
Köpenhamn samt inrättande av ett nordiskt industricentrum i Oslo. Vidare
syftade ministerrådsförslaget bl. a. till att stärka samarbetsministrarnas
samordnande ansvar och kontakterna mellan samarbetsministrarna och
rådets presidium samt att precisera fackministrarnas ansvar för de enskilda
fackområdena. Vissa av förslagen innebar ändringar i Helsingforsavtalet och
kulturavtalet.

Utskottet erinrade inledningsvis om att idén att föreslå de två mycket
väsentliga ändringarna på ministerrådssidan, en sammanslagning av sekretariaten
och sammanslagning av budgeterna, inte var ministerrådets egen utan
synpunkter framlagda i Benkow-kommittén och tillstyrkta av Nordiska rådet
genom rekommendationen nr 15/1984. Utskottet noterade att delegationerna
i sina uttalanden var så gott som samstämmigt positiva till ministerrådets
förslag. Såvitt gällde sammanslagningen av budgeterna underströk utskottet
att det skulle komma att bli nödvändigt att stärka samarbetsministrarnas
ställning så att de mer effektivt kunde uppträda som budgetministrar med ett
överordnat och samordnande ansvar.

Utskottet fann det positivt att önskan om en nationell balans i placeringen
av institutioner i de nordiska länderna skulle tillmötesgås genom förslagen
om att samtidigt med flyttningen av ministerrådssekretariatet från Oslo till
Köpenhamn flytta den Nordiska industrifonden till Oslo och där bygga upp
ett särskilt center för industriell forskning och utveckling. Utskottet påpekade
i detta sammanhang att det var betydelsefullt med en nationell balans även
såvitt gällde tillsättningen av tjänster vid de nordiska institutionerna.
Betydelsen av att samarbetsorganen tillfördes den bästa arbetskraft och
sakkunskap underströks också. En förutsättning för detta var att frågan om
återgångstrygghet för de nordiskt anställda fick sin lösning i samtliga länder.

På förslag av utskottet antog rådet en rekommendation (nr 17) till de
nordiska ländernas regeringar att ändra Helsingforsavtalet och kulturavtalet
i överensstämmelse med ministerrådsförslaget. Rekommendationen antogs
med 83 röster.

Utskottet hade ytterligare en organisatorisk fråga till behandling, nämli -

Redog. 1985/86:4

Redog. 1985/86:4 gen ett förslag väckt av samtliga medlemmar i trafikutskottet (från svensk
sida av Karl-Erik Häll, Per Petersson och Bengt Wiklund), om ändring av
trafikutskottets namn till kommunikations- och teknologiutskottet. Förslagsställarna
önskade utvidga trafikutskottets arbetsområde från strikt transportinriktade
frågor till att omfatta kommunikationsfrågor och teknologifrågor,
särskilt inom datateknologin. Namnet på utskottet borde därför ändras.

Utskottet noterade att presidiet beslutat om en ändrad sakfördelning i
enlighet med medlemsförslaget. Vidare konstaterade utskottet att enighet
förelåg även inom trafikutskottet om att det lämpligaste namnet för
trafikutskottet med dess nya arbetsområden var kommunikationsutskottet.

Juridiska utskottet föreslog därför att rådet skulle besluta om ändringar i
arbetsordningen i berörda delar av trafikutskottets namn till kommunikationsutskottet.
Rådet följde utskottets förslag.

Till de organisatoriska frågorna hör också ett medlemsförslag, väckt av
bl. a. Gunnar Nilsson och Lars Werner om införande av partistöd i Norden.

Utskottet ansåg att partigrupperna i framtiden skulle komma att spela en
allt större roll i rådets arbete och noterade att det fanns en övervägande
positiv inställning till Benkow-kommitténs värdering av att partigrupperna
efter hand som de utvecklade sig borde ges rimliga arbetsvillkor. Ökade
resurser borde därför ställas till förfogande för rådets medlemmar. Samtidigt
framhölls att det inte som följd härav fick ske en begränsning av det
nationella inflytandet på rådsarbetet eller nedskärning av anslagen till de
nationella sekretariaten. En ekonomisk stödordning för partigrupperna
inom rådet tillstyrktes således. Bidragsberättigad partigrupp borde bestå av
minst fyra medlemmar från minst två länder. Partistödet borde utformas som
ett grundbidrag, lika stort för varje bidragsberättigad grupp, och ett
tilläggsbidrag baserat på antalet partigruppsmedlemmar. Till sådana rådsmedlemmar
som inte tillhörde någon nordisk partigrupp borde stöd ges i
form av bidrag till sekreterarhjälp och liknande. Medlen skulle uteslutande
få användas till egentliga sekretariatsuppgifter samt utgifter för nödvändiga
resor och möten mellan sekretariatspersonal och partigruppens parlamentariker.

Mot utskottets beslut hade reservation avgivits av de konservativa
medlemmarna i utskottet, som ansåg att medlemsförslaget förorsakade rådet
onödiga kostnader och därför föreslog att rådet inte skulle företa sig något
med anledning av medlemsförslaget. Samma yrkande hade även en finländsk
medlem, tillhörande Finlands landsbygdsparti, som ansåg att införandet av
ett partistöd i rådet försvagade det nationella inflytandet på rådets verksamhet.

Rådet följde utskottets förslag och beslöt att uppdra åt rådets presidium att
etablera en ordning för ekonomiskt stöd till rådets valda medlemmar med
beaktande av de synpunkter, som framkommit under 33:e sessionen, med
sikte på ikraftträdande den 1 januari 1986. Utskottsförslaget antogs med 57
röster mot 22, däribland Arne Andersson, Hans Nyhage, Ingrid Sundberg
och Sten Svensson. 2 medlemmar avstod från att rösta.

Mänskliga rättigheter

Gunnel Jonäng, Grethe Lundblad, Lars Werner m. fl. hade hemställt att
rådet skulle rekommendera ministerrådet att närmare pröva möjligheterna
för att göra det i Oslo planlagda forskningsinstitutet för mänskliga rättigheter
till ett samnordiskt institut samt att inom ramen för C 1 redogöra för de
nordiska regeringarnas insatser för att hävda de mänskliga fri- och rättigheterna.

Utskottet erinrade inledningsvis om rådsrekommendationen nr 13/1980
angående upplysning och forskning om de mänskliga rättigheterna. Rekommendationen
hade inte föranlett några egentliga åtgärder från ministerrådets
sida, något som beklagades. En bred folklig förankring av arbetet för att
värna och hävda de mänskliga rättigheterna var enligt juridiska utskottets
uppfattning ett ovärderligt stöd. Utskottet erinrade om planerna på att i Oslo
upprätta ett forskningsinstitut för de mänskliga rättigheterna och ansåg det
motiverat att pröva möjligheterna att ge detta en nordisk inriktning.

På utskottets förslag antog rådet en rekommendation (nr 19) i enlighet
med förslagsställarnas yrkande. Rekommendationen antogs med 53 röster.

I ett medlemsförslag hade bl. a. Grethe Lundblad och Lars Werner
föreslagit att rådet skulle rekommendera ministerrådet att ge ekonomiskt
stöd över den nordiska budgeten till det Internationella rehabiliterings- och
forskningscentret för tortyroffer (RCI) i Köpenhamn.

Centret, som är knutet till Rigshospitalet i Köpenhamn, satsar på att
kunna behandla cirka 60 tortyroffer om året. Centret är numera en
självägande institution, som har fått vissa bidrag från den danska staten.
Utskottet ansåg att det med tanke på den i stort sett likartade utlänningslagstiftning
och utlänningspolitik som förs i de nordiska länderna vore naturligt
om centret stöddes ekonomiskt över ministerrådets budget. Utskottet hade
dock inte någon möjlighet att bedöma hur stort belopp som borde ställas till
centrets disposition. Utskottet hade behandlat medlemsförslaget i augusti
1984, och för att inte förlora tid i samband med budgetbehandlingen hade
utskottet redan då hemställt att rådets presidium skulle underrätta ministerrådet
om utskottets betänkande och förslag till beslut och de budgetmässiga
konsekvenser detta kunde ha för budgeten 1986.

På förslag av utskottet antog rådet en rekommendation (nr 18) i enlighet
med medlemsförslagets yrkande. Rekommendationen antogs med 65 röster.
En medlem avstod från att rösta.

Förbud mot försäljning av krigs- och våldsleksaker

Berit Oscarsson och Sture Palm hade tillsammans med andra rådsmedlemmar
föreslagit rådet en rekommendation till ministerrådet att vidta lämpliga
åtgärder för att förhindra en fortsatt försäljning av krigs- och våldsleksaker.

Utskottet ansåg att det bästa sättet för att begränsa försäljning av krigsoch
våldsleksaker torde vara att stödja de strävanden som fanns att införa
begränsningar på frivillighetens väg och bygga ut existerande frivilliga
ordningar. Utskottet pekade också på möjligheterna att genom undervisning
och upplysning av både barn och vuxna skapa förståelse för nödvändigheten

Redog. 1985/86:4

av att intressera ungdomar för aktiviteter utan användning av krigs- och
våldsleksaker.

På utskottets förslag beslöt rådet att inte företa sig något med anledning av
medlemsförslaget.

D.2.2 Kulturutskottet

Utskottets arbete har under året i hög grad präglats av frågan om det
nordiska samarbetets arbetsformer och främst då sammanslagningen
av de nordiska budgeterna och av ministerrådssekretariaten. Utskottet
har på centrala punkter varit kritiskt till de framlagda förslagen och
framfört att problemen inom kultursamarbetet inte gäller organisatoriska
frågor utan bristen på resurser.

Under året har kulturutskottet genom olika initiativ försökt påskynda
lösningen av frågan om det nordiska radio- och TV-samarbetet via
satellit. Även mediafrågorna i övrigt har varit aktuella inom utskottet.

Medlemmar

Svenska medlemmar i utskottet har varit Georg Andersson (s), Tyra
Johansson (s), Gunnel Jonäng (c), Sture Palm (s) och Ingrid Sundberg (m).

Möten

Utskottet har sedan 32:a sessionen hållit följande möten: den 5-6 maj 1984 i
Stykkishölmur, den 23-24 september i Köpenhamn, den 13 november i
Helsingör, den 31 januari-1 februari 1985 i Stockholm samt den 4-8 mars
under sessionen i Reykjavik.

Den 24 september 1984 hölls gemensamma överläggningar mellan utskottet
och Nordiska ministerrådet (kultur- och undervisningsministrarna) om
arbetsformerna i det nordiska samarbetet och om kultursamarbetet 1986
samt budgeten för detta. I diskussionen om arbetsformerna framförde
utskottet att det i många avseenden förhållit sig kritiskt till förslagen om en
sammanslagning av de båda ministerrådssekretariaten och av budgeterna.
En sådan sammanslagning kunde leda till en försvagning av det nordiska
kultursamarbetet och även till ett minskat parlamentariskt inflytande.
Utskottet underströk vikten av att även i framtiden ha möjlighet till direkta
överläggningar med Nordiska ministerrådet i sammansättningen kultur- och
undervisningsministrarna om utformningen av och prioriteringarna inom det
nordiska kultursamarbetet. När det gällde budgeten för 1986 betonades att
den förutsatta aktivitetsnivån inom kultursamarbetet måste tryggas. Utskottet
ansåg att det fanns så stora behov av satsningar på nordiskt kultursamarbete
i framtiden att en realökning som åtminstone var lika stor som i den
allmänna budgeten måste uppnås. Under överläggningarna diskuterades
även utbildningsfrågorna, kulturförbindelserna till Grönland, samarbetet på

datateknologiområdet och mediasamarbetet i Norden. Vid utskottets
januarimöte 1985 informerade statsrådet Lena Hjelm-Wallén om Nordiska
ministerrådets förslag till budget för det nordiska kultursamarbetet 1986. Vid
samma möte hade statsrådet Bengt Göransson inbjudits för att informera om
nordiskt radio- och TV-samarbete via satellit.

Behandlade saker

Nordiska ministerrådets berättelse rörande det nordiska samarbetet

I sitt betänkande över ministerrådets berättelse rörande det nordiska samarbetet
framförde utskottet inledningsvis synpunkter på de åtgärder som ministerrådet
eller regeringarna vidtagit med anledning av föregående års yttrande.
Utskottet fann det synnerligen otillfredsställande att ministerrådet inte
ytterligare hade intensifierat verksamheten rörande den elektroniska masskommunikationen,
beträffande vilket utskottet efterlyst ett handlingsprogram
till årets session. Samarbetet på medieområdet borde intensifieras såväl
vad avsåg tekniska lösningar, programproduktionen som distributionen.
Ytterligare stöd borde ges nationellt och nordiskt för filmproduktionen i
Norden. Utskottet förutsatte att ett förslag till handlingsprogram så snart
som möjligt lades fram, som underlag för ett närmare samarbete på
medieområdet i framtiden. Utskottet noterade med tillfredsställelse att
ministerrådet med anledning av det internationella ungdomsåret beviljat ett
särskilt anslag för stöd till lokalt och regionalt nordiskt samarbete på
ungdomsområdet och till en nordisk ungdomskonferens i anslutning till
rådets 33:e session. Utskottet fann det positivt att ledningsgruppen för
Scandinavia Today hade ombildats för att fungera som rådgivande organ i
frågor som rörde samnordisk kulturinformation i utlandet. Utskottet stödde
projektet med en utställning av nordisk sekelskifteskonst i Paris 1986, som
också skulle visas i London och Diisseldorf.

Med intresse noterades att ministerrådet hade beviljat medel för utarbetandet
av en publikation om lärår- och elevutväxling främst mot bakgrund av
att utskottet förbereder ett seminarium i Norge i oktober 1985 om lärår- och
elevutbytet i Norden. Utskottet underströk betydelsen av att det utredningsarbete,
som hade inletts inom Nordiska rådet och ministerrådet om
samordningen av informationen om det officiella nordiska samarbetet,
genomfördes i nära kontakt mellan råd och ministerråd för att en ökad
samordning av informationsarbetet även i praktiken skulle kunna uppnås
såväl på nordiskt som på nationellt plan.

Beträffande själva ministerrådsberättelsen uppehöll sig utskottet inledningsvis
vid den omorganisation som förbereddes beträffande ministerrådet
på grundval av den s. k. Benkow-kommitténs rapport. Utskottet förutsatte
att en sammanslagning av de båda ministerrådssekretariaten skulle medföra
att sekretariatet fick den slagkraft som var nödvändig för att intentionerna i
det nordiska kulturavtalet skulle kunna uppfyllas. Utskottet noterade att
handlingsprogrammet på datateknologiområdet godkänts 1984 och att
verksamheten utgående från handlingsplanen snabbt hade kunnat inledas på
många för kultursamarbetet viktiga områden. Här pekades på vidareutbild -

Redog. 1985/86

Redog. 1985/86:4

ningen av lärare, datateknologin inom yrkesutbildningen, samarbetet om
programvara på skolområdet samt frågan om vilka språkliga konsekvenser
en ökad användning av datateknik kunde ge upphov till. Utskottet underströk
betydelsen av en effektiv nationell uppföljning av samarbetet på
datateknologiområdet och pekade även på att finansieringen av handlingsprogrammet
måste tryggas. Såvitt gällde problemen kring ungdomsarbetslösheten
uppehöll sig utskottet vid frågan om de 16-19-årigas utbildning.
Utskottet ansåg det betydelsefullt att det fanns ett kontinuerligt informations-
och erfarenhetsutbyte mellan länderna om ungdomsutbildningen.
Utskottet fann det nya projektet SKOLARB intressant, vilket berörde
vägledningen av unga vid övergången från skola till arbetsliv.

Under avsnittet om utbildning framhöll utskottet betydelsen för det
nordiska samarbetet av att det nordiska stoffet gavs större utrymme i
läroplanerna. Detta var en fråga som kontinuerligt borde bevakas inom det
nordiska skolsamarbetet. Utskottet stödde strävandena att utveckla läromedelssamarbete
inom smala yrkesområden och inom invandrarundervisningen.
Arbetet för ökad språkförståelse i Norden borde intensifieras på alla
utbildningsnivåer och särskilt borde undervisningen i nordiska språk vid
universitet och högskolor i Norden ges större uppmärksamhet. Utskottet
erinrade också om sitt tidigare uttalade stöd för en utvidgning av den
gemensamma arbetsmarknaden för klasslärare i grundskolan till att avse
även olika grupper av ämneslärare. Utskottet ansåg att arbetet för att
möjliggöra ökad rörlighet för studerande och lärare i de nordiska länderna
borde intensifieras. Utskottet noterade med tillfredsställelse att försöksverksamheten
med utbildning av olika personalkategorier för dövblinda fr. o. m.
1985 fått permanent form med fast anknytning till Nordiska nämnden för
handikappforskning.

Under avsnittet om forskning uppehöll sig utskottet vid det Forskningspolitiska
rådet och underströk dess uppgifter som övergripande organ för det
nordiska forskningspolitiska samarbetet i anslutning till uppbyggandet av ett
särskilt nordiskt centrum för industriell forskning och utveckling i Oslo.
Utskottet noterade den tillfredsställande utvecklingen av samarbetet när det
gällde s. k. tyngre vetenskaplig utrustning och pekade bl. a. på arbetet med
det nordiska teleskopet på La Palma och planerna på en tungjonaccelerator i
Jyväskylä. Förutom andra gemensamma kulturprojekt i utlandet ansåg
utskottet lektoratsverksamheten vara ett värdefullt medel för en mera
kontinuerlig information i utlandet om Nordens språk, litteratur och kultur,
och att denna verksamhet borde byggas ut. Utskottet ansåg också att arbetet
för att möjliggöra ökad rörlighet för studerande och för akademiska lärare
ytterligare borde intensifieras.

På det allmänkulturella området hade folkrörelsesamarbetet givits hög
prioritet av utskottet, vilket också givit resultat i form av ökade anslag i
kulturbudgeten för 1985. Beträffande stödet till ungdomssamarbetet framhöll
utskottet att det fanns ett starkt intresse hos ungdomen i Norden för
nordiska aktiviteter och att det fanns skäl för att permanent ge stödet till
ungdomssamarbetet hög prioritet. Även på nationellt plan borde i högre grad
än för närvarande det nordiska samarbetet på ungdomsområdet prioriteras.
För den nordiska gemenskapen var det synnerligen viktigt att utbytet med

Grönland kunde intensifieras. Utskottet framhöll att behandlingen av Redog. 1985/86:4
ministerrådets utredning om utvecklingen av kulturförbindelserna mellan
Grönland och det övriga Norden borde förås vidare så att ministerrådet
kunde lägga fram förslag till 34:e sessionen 1986. Utskottet erinrade om att
rådet tidigare förutsatt att ett permanent samarbete borde etableras för att
öka spridningen av nordisk film inom Norden. Produktionen och distributionen
av nordiska filmer såväl nordisk som nationell borde enligt utskottets
uppfattning ges större uppmärksamhet. Såvitt gällde radio- och TV-samarbetet
via satellit hade utskottet efterlyst en politisk viljeförklaring angående
betydelsen av att samarbetet på detta område förverkligades och att det
borde ske utgående från kulturpolitiska målsättningar. Utskottet beklagade
att ministerrådet trots tidigare utfästelser ännu inte hade framlagt något
förslag för rådet.

Utskottet framhöll slutligen att en analys av möjliga åtgärder på såväl det
allmänkulturella området som inom utbildning och forskning i syfte att öka
sysselsättningen och utveckla det ekonomiska samarbetet borde genomföras
och att ett förslag till handlingsplan på detta område borde läggas fram till
34:e sessionen 1986.

Rådet antog utskottets förslag till yttrande (3) med 57 röster.

Utbildningssamarbete

Arne Gadd, Sture Palm och Bengt Wiklund hade tillsammans med andra
rådsmedlemmar hemställt om en rekommendation till ministerrådet att
genom olika initiativ medverka till att det nordiska stoffet i läromedlen och
läroplaner utökades och fördjupades.

I sitt betänkande över medlemsförslaget framförde utskottet att det var
medvetet om att en harmonisering av de nationella läroplanerna var förenat
med stora svårigheter. Utskottet ansåg emellertid att en grundläggande
förutsättning för att skolorna i Norden skulle kunna ge en riktig bild av
Nordens samhällen av i dag och av bredden i det nordiska samarbetet var att
det nordiska stoffet gavs större utrymme i läroplanerna. Bl. a. pekades på att
informationsutbytet mellan representanter för skolmyndigheterna spelade
en viktig roll. Utskottet ansåg därför att det nordiska stoffet i läroplanerna
borde vara en fråga som kontinuerligt bevakades inom det nordiska
skolsamarbetet. För att öka det nordiska stoffet i undervisningen pekade
utskottet på betydelsen av sammankomster för olika yrkesgrupper på
skolområdet, särskilt mot bakgrund av att det i sista hand var den enskilda
läraren som avgjorde vilket utrymme Norden skulle få i skolan. Utskottet
noterade att det fanns önskemål om en översiktlig framställning av Nordens
historia. Även om det med anledning av en rekommendation i rådet hade
utgivits temahäften i Nordens historia, ansåg utskottet att möjligheten borde
övervägas att inom rådets egen publikationsverksamhet utge en nordisk
historiebok. Läroplaner och läromedel borde också fästa vikt vid informationen
om Färöarna, Grönland och Åland.

På förslag av utskottet antog rådet en rekommendation till ministerrådet
(nr 13) att vidta åtgärder för att utöka och fördjupa det nordiska stoffet i

läromedel och läroplaner. Rekommendationen antogs med 64 röster. 27

Redog. 1985/86:4

Statsrådet Lena Hjelm-Wallén svarade på en fråga angående privata
skolors och utbildningsinstitutioners fortbestånd och utbyggnad. Av svaret
framgick att ministerrådet inte ansåg det lämpligt att försöka harmonisera
bestämmelserna för de privata skolorna. De privata skolornas villkor i de
nordiska länderna var olika på grund av att de politiska partierna i denna
fråga hade mycket divergerande meningar. Skolans utvecklingsmöjligheter
fanns emellertid främst i det pedagogiska forsknings- och utvecklingsarbetet
varför ministerrådet under senare år i högre grad lagt vikten på ett samarbete
på detta område. Detta samarbete skulle vara till gagn för såväl de privata
som de offentliga skolorna.

Forskningssamarbete

Två medlemsförslag hade väckts om nordiskt samarbete om framtidsforskning.
I det ena medlemsförslaget, som bl. a. hade väckts av Gunnel Jonäng
och Karin Söder, rekommenderades ministerrådet att låta utarbeta en plan
för nordiska framtidsstudier inriktade på alternativa framtidsscenarier. Det
andra medlemsförslaget hade väckts av Lars Werner m. fl. och syftade till att
ministerrådet när det gällde framtidsforskning skulle presentera en översikt
över de projekt som pågick nationellt och nordiskt och de framtidsperspektiv
som belystes. Vidare föreslogs att man skulle dels värdera hur ministerrådet
kunde bidra till att stimulera denna forskning, dels värdera hur resultaten av
forskningen kunde användas inom det nordiska samarbetet i övrigt. Utskottet
hade beslutat att behandla de två medlemsförslagen i ett sammanhang.

Mot bakgrund av att det redan hade inletts en viss utredningsverksamhet
som syftade till att utveckla alternativa samhällsmodeller i flera av de
nordiska länderna var det enligt kulturutskottet ändamålsenligt att den
verksamhet som hade påbörjats fördes vidare och att någon särskild plan för
framtidsstudier inte utarbetades. Vid den nordiska koordineringen av
projekten borde enligt utskottets uppfattning nära kontakt upprätthållas
med Nordiska forskningspolitiska rådet.

På utskottets förslag antog rådet en rekommendation (nr 10) till ministerrådet
att följa det arbete med framtidsstudier som pågår i de nordiska
länderna och presentera en översikt över aktuella projekt samt förslag till
nordiskt erfarenhetsutbyte utgående från det arbete som bedrivs nationellt.
Rekommendationen antogs med 53 röster mot 1. Mot rekommendationen
röstade Ingrid Sundberg. En medlem avstod från att rösta.

Ett medlemsförslag hade väckts om stöd för regional nordisk informationsverksamhet.
Medlemsförslaget hade återremitterats till kulturutskottet vid
rådets 32:a session 1984. I ett yttrande till rådets presidium i maj 1984
framhöll utskottet att det inte såg några möjligheter att finansiera Föreningarna
Nordens informationskontor över den nordiska kulturbudgetens dispositionsmedel
för 1985 utan framhöll att möjligheterna till finansiering över
den allmänna budgeten i stället borde prövas. I augusti 1984 beslöt
samarbetsministrarna att finansiera kontorens verksamhet från årsskiftet
1984/85 fram till den 1 juli 1985 och att vidare ekonomiskt stöd inte kunde
utgå utan att en evaluering av försöksverksamheten hade ägt rum. Utskottet
noterade nu att evalueringsarbetet hade inletts. Utskottet vidhöll sin tidigare

framförda principiella uppfattning att finansieringen av Föreningarna Nordens
regionala informationskontor var en nationell uppgift. Utskottet insåg
emellertid de svårigheter som förelåg för att omedelbart efter försöksperiodens
utgång övergå till nationell finansiering av informationskontoren och
var därför berett att förorda en fortsatt nordisk delfinansiering av kontorens
verksamhet för en förlängd övergångsperiod på maximalt tre år över
Nordiska ministerrådets allmänna budget.

På utskottets förslag antog rådet två rekommendationer. I den ena
rekommendationen (nr 11) uppmanades ministerrådet att under en övergångsperiod
på maximalt tre år från den 1 januari 1985 delta i finansieringen
av Föreningarna Nordens regionala informationskontor. Rekommendationen
antogs med 53 röster mot 1. Mot rekommendationen röstade Elver
Jonsson.

I den andra rekommendationen (nr 12) hemställdes att de nordiska
ländernas regeringar skapar förutsättningar för Föreningen Norden att efter
övergångsperiodens utgång bedriva regional informationsverksamhet i därför
lämpliga former och lämplig omfattning. Rekommendationen antogs
med 58 röster.

Ett medlemsförslag hade väckts om stöd till Nordiska konstskolan i
Karleby. I medlemsförslaget föreslogs att ministerrådet skulle utreda frågan
om kommunens möjligheter till ersättning för specialutbildning av elever
från annat nordiskt land och möjligheterna till stöd över den nordiska
kulturbudgeten för Nordiska konstskolan i Karleby.

Utskottet fann det mycket positivt att Karleby stad hade tagit initiativ för
att utveckla konstutbildningen på regional nivå och att man gått in för att ge
utbildningen en nordisk prägel inom den nordiska konstskolan. Skolan var
öppen för elever från hela Norden. Utskottet hade funnit det principiellt
viktigt att sådana kommuner som erbjöd elever från andra nordiska länder
utbildning skulle kunna påräkna ersättning, med hänsyn till att det i annat fall
kunde bli till hinder för strävandena att utveckla utbildningssamarbetet på
smala områden. Eftersom det inte fanns någon enhetlig praxis i fråga om
ersättningen för utbildningskostnaderna, ansåg utskottet, att en utredning
borde företas angående enhetliga ersättningsprinciper för kostnader i
samband med specialutbildning i annat nordiskt land. Utskottet ansåg det
vara till stor fördel för verksamheten vid konstskolan att ett samarbete kunna
etableras med nordiskt konstcentrum på Sveaborg. Däremot kunde utskottet
inte, med hänsyn till den svåra budgetsituationen inom det nordiska
kultursamarbetet och med hänsyn till de prioriteringar utskottet hade
fastslagit, förorda ett permanent anslag till Nordiska konstskolan i den
nordiska kulturbudgeten.

På förslag av utskottet beslöt rådet anta en rekommendation (nr 14) till
Nordiska ministerrådet att utreda möjligheterna att utforma ett enhetligt
system för ersättning till kommuner för specialutbildning av elever från annat
nordiskt land. Rekommendationen antogs med 47 röster.

Sten Svensson m. fl. hade väckt ett medlemsförslag om Norden som
hemmamarknad för fonogram med nordisk musik. Utskottet fann det
angeläget att man vid sidan av nationella stödåtgärder även inom det
nordiska kultursamarbetet fäste ökad uppmärksamhet vid musikens ställning

Redog. 1985/86:4

Redog. 1985/86:4 inom kulturlivet. En förstärkning av insatserna för att utveckla produktionen
och distributionen av fonogram inom Norden var av väsentlig betydelse för
att hävda den nordiska musikens position, inte minst i ett läge där det
internationella musikutbudet blir alltmer framträdande i de nordiska länderna.
Utskottet ansåg att man på nordiskt plan framför allt borde vidta åtgärder
för att göra nordiska fonogram lättare tillgängliga i Norden. Vid sidan av
åtgärder för att förbättra distribution och marknadsföring borde man på
nordiskt plan även bidra till förbättrad information om nordisk musik genom
utgivning av en nordisk musikkatalog. Utskottet noterade att ett försök med
gemensamt uppträdande av nordiska producentföretag för att lansera
nordisk musik internationellt hade gett goda erfarenheter med tanke på
framtida satsningar på export av nordisk musik. Utskottet ansåg att man
borde uppmuntra de nordiska producenterna till ökat samarbete internationellt
genom att på nordiskt plan vidta åtgärder för att underlätta ett sådant
gemensamt uppträdande. Utskottet fann det vidare motiverat att förutsättningarna
och formerna för en ökad samordning av produktionen av nordiska
fonogram blev föremål för närmare utveckling.

På förslag av utskottet antog rådet en rekommendation (nr 15) till
Nordiska ministerrådet att utge en katalog över nordisk musik, att lägga fram
förslag till åtgärder för att förbättra distributionen av nordisk musik inom
Norden och utom Norden samt att utreda frågan om ökad samordning av
produktionen av fonogram med nordisk musik. Rekommendationen antogs
med 62 röster.

Lennart Andersson, Arne Gadd, Paul Jansson, Tyra Johansson, Grethe
Lundblad, Gunnar Nilsson, Sture Palm och Bengt Wiklund hade väckt ett
medlemsförslag om ett fredscentrum i Norden. I medlemsförslaget hemställdes
att Nordiska ministerrådet skulle framlägga förslag om ett nordiskt
fredsmuseum/fredscentrum i anslutning till planeringen av Nordens institut
på Åland.

Utskottet fann det angeläget att fredsfrågorna ägnades uppmärksamhet
även inom det nordiska samarbetets ram. Med hänsyn till att Nordiska
samarbetskommittén för internationell politik inkl. konflikt- och fredsforskning
bedriver en verksamhet som var jämförbar med den som medlemsförslaget
syftade till, ansåg utskottet det vara ändamålsenligt att verksamhetsförutsättningarna
för den redan befintliga nordiska institutionen på området
förbättrades. Utskottet kunde därför inte förorda förslaget om att inrätta ett
nordiskt fredsmuseum/fredscentrum på Åland. Huvudsyftet med Nordens
institut på Åland som upprättades den 1 januari 1985 var att till ålänningarna
förmedla kulturella intryck och impulser från det övriga Norden och att göra
den åländska kulturens yttringar kända i det övriga Norden.

Ett särskilt yttrande hade avgivits av Sture Palm som ansåg att, mot
bakgrund av den behandling som frågan fått, det var naturligt att den blev
föremål för förnyad behandling.

Rådet följde utskottets förslag att inte företa sig något med anledning av
medlemsförslaget.

Sture Palm hade ställt en fråga till ministerrådet angående enhetligt
uppträdande av de berörda nordiska länderna om värdland för vinter-OS
30 1992. Bakgrunden till frågan var den konkurrenssituation som uppstått

mellan Sverige och Norge om vem som borde stå som värdland för vinter-OS
1992. Av svaret framgick att ministerrådet för sin del inte hade för avsikt att
ta något initiativ för att åstadkomma ett samordnat nordiskt uppträdande när
det gällde värdland för vinter-OS 1992. Ministerrådet utgick dock ifrån att
företrädarna för de olika nordiska länderna skulle diskutera frågan innan
beslutet skulle fattas av olympiska kommittén i oktober 1986.

Radio- och TV-samarbetet

Till kulturutskottet hade hänvisats ett meddelande och ett tilläggsmeddelande
om rekommendation nr 3/1982 angående ökat radio- och TV-samarbete i
Norden.

Av ministerrådets meddelande framgick att ministerrådet i sammansättningen
industri-, kommunikations- och kulturministrar hade genomfört en
studiefas under tiden april 1982-augusti 1984 som led i utvecklingen av ett
nordiskt radio- och TV- samt telesamarbete via satellit. En särskild
arbetsgrupp med en representant för varje land hade förberett ett beslut av
ministerrådet om ett satellitsamarbete samt formerna för detta.

Av tilläggsmeddelandet framgick att de deltagande länderna hade kunnat
enas om lämpligheten av att Tele-X-satelliten under en treårig försöksperiod
från mitten av 1987 skulle användas för överföringen av TV-program mellan
länderna. Vidare hade de deltagande länderna under överläggningarna
utarbetat preliminära överenskommelser om programsamarbetets inriktning,
fördelning av sändningstid, översättning till grannlandsspråk och
rättsliga principer. Vidare framgick att de tekniska frågorna i anslutning till
användningen av TV-kapaciteten i Tele-X inte ställde hinder i vägen för en
lösning av denna fråga, och att förslag även hade utarbetats om sändningar
till och från Island. Förslaget hade utformats så att Danmark skulle ges
möjlighet att ansluta sig till projektet. Trots samstämmighet kring huvuddelen
av de frågor som aktualiseras av ett satellitsamarbete, hade de deltagande
länderna emellertid inte kunnat enas om principerna för beräkningen av
kostnaderna för projektet. Något förslag om ökat radio- och TV-samarbete i
Norden hade därför inte avgivits till Nordiska rådets 33:e session 1985.

Kulturutskottet beklagade att de deltagande länderna inte, trots tidigare
utfästelser, hade lagt fram något förslag angående radio- och TV-samarbete
via satellit till sessionen. Utskottet fann alla dröjsmål med att inleda ett radiooch
TV-samarbete via satellit beklagliga, dels för att de nordiska ländernas
beredskap att möta de kulturpolitiska utmaningarna på detta område
ständigt försämrades, dels för att dessa dröjsmål över huvud taget påverkade
de nordiska medborgarnas uppfattning om möjligheterna att uppnå konkreta
resultat i samarbetet i negativ riktning. Utskottet hade slagit fast att de syften
som finns inskrivna i det nordiska kulturavtalet även kunde betjänas av en
spridning av ländernas radio- och TV-program via satellit över Norden.
Utskottet hade även uttalat att de kulturpolitiska motiven för ett utvidgat
nordiskt radio- och TV-samarbete vägde tyngre, ju fler utomnordiska
TV-program som genom användning av satellittekniken blev tillgängliga i
Norden. Den senaste tidens utveckling på detta område förstärkte enligt

Redog. 1985/86:4

utskottet ytterligare de kulturpolitiska motiven för ett utvidgat nordiskt
TV-samarbete.

Utskottet konstaterade att det, frånsett kostnaderna för samarbetet, hade
varit möjligt att utarbeta förslag på alla andra för projektet väsentliga
punkter. Utskottet ansåg därför att ytterligare ansträngningar måste göras
för att utarbeta ett förslag, som kunde accepteras av alla parter, angående
kostnaderna för och finansieringen av projektet. De deltagande ländernas
regeringar borde visa den politiska vilja som behövdes för att ett radio- och
TV-samarbete via satellit skulle bli verklighet.

Utskottet förutsatte att ett slutligt förslag om radio- och TV-samarbetet via
Tele-X i brådskande ordning utarbetades och att ett sådant förslag förelädes
Nordiska rådet senast den 15 maj 1985. Utskottet förutsatte vidare att
förslaget även skulle innehålla uppgifter om hur programservicen till Island
kunde genomföras, att förslaget beaktade det kommande ljudradiosamarbetet
och att man i förslaget utgick från att samarbetet var avsett att bli
permanent. Utskottet anslöt sig till det i tilläggsmeddelandet redovisade
önskemålet om dansk medverkan i samarbetet. Principiellt ansåg utskottet
att förslag som gällde en fråga av den storleksordning som ett radio- och
TV-samarbete via satellit utgjorde borde behandlas vid Nordiska rådets
session. Med hänsyn till att arbetet nu i första hand inriktas på en
försöksperiod och att frågan hade utretts under en lång tid föreslog utskottet
emellertid att Nordiska rådets presidium, för att ytterligare dröjsmål i
handläggningen av denna fråga inte skulle uppstå, borde bemyndigas att, på
förslag av kulturutskottet, avge rådets yttrande över förslaget till Nordiska
ministerrådet.

En av utskottets finländska medlemmar hade reserverat sig mot utskottets
betänkande över meddelandet. Utskottets förslag till betänkande antogs av
rådet med 62 röster mot 1. 2 medlemmar avstod från att rösta.

Statsrådet Bengt Göransson svarade på en fråga angående vilka åtgärder
ministerrådet avsåg att vidta för att intensifiera det nordiska samarbetet på
videogramområdet. Av svaret framgick att samarbetet på videogramområdet
bereddes av ministerrådets arbetsgrupp för kultur- och massmediefrågor.
Bland de uppgifter ministerrådet hade anvisat medel för inom ramen för
kultur- och massmediegruppens arbete under 1985 var bl. a. frågan om att
utreda förutsättningarna för en begränsad försöksverksamhet med videogramdistribution
genom t. ex. Nordens hus i Reykjavik och Törshavn samt
några kommuner i Finland och Sverige. Avsikten med denna begränsade
försöksverksamhet var att undersöka intresset för ett samarbete och behovet
av mer långsiktiga insatser. I det fortsatta arbetet med ett eventuellt nordiskt
samarbete på videogramområdet borde särskild uppmärksamhet ägnas
videogram för döva, en verksamhet som i Sverige bedrevs med särskilt
statligt stöd. En produktion av videogram på teckenspråk kunde vara ett
lämpligt samarbetsområde.

På en fråga om vilka åtgärder regeringarna i Finland och Sverige avsåg att
vidta för att möjliggöra vidaresändning av Finlands TV-program i Stockholmsområdet
via en länkförbindelse svarade statsrådet Bengt Göransson,
att den svenska regeringen hade för avsikt att pröva hur etersändningar av
finska TV-program i Sverige kunde arrangeras. Med hänsyn till tillgängligt

frekvensutrymme och de olika önskemål om utnyttjande som restes, måste
emellertid eventuella sändningar begränsas till en TV-kanal. För att alla
Sverigefinnar, alltså inte bara de som bor i Stockholmsområdet, skulle kunna
nås av TV-program på finska var det viktigt att programsamarbetet via
Tele-X kom till stånd. Ett beslut i den frågan hade därför ett naturligt
samband med åtgärder i Sverige i form av särskilda etersändningar.

Statsrådet Bengt Göransson svarade på en fråga angående vilka åtgärder
den svenska regeringen ämnade vidta för att upprätthålla den nuvarande
verksamheten med finskspråkiga radionsändningar i Sveriges lokalradio. Av
svaret framgick att frågan om lokalradions finskspråkiga sändningar nu var
aktuell med anledning av att riksdagen för ett år sedan beslutat om en
besparing för Sveriges Radio-koncernen om 50 milj. kr. Denna besparing
skulle beröra alla bolag inom koncernen och all slags programverksamhet.
Vilka ambitioner som på längre sikt skulle gälla för program till minoritetsgrupperna
i Sverige skulle tas upp till diskussion i den parlamentariska
beredning som nyss börjat sitt arbete med sikte på ett nytt avtal mellan staten
och Sveriges Radio den 1 juli 1986. Statsrådet Göransson underströk dock att
det i den programverksamhet som bedrevs både inom lokalradioföretaget
och i de andra bolagen inom Sveriges Radio fanns en stark ambition att värna
om språkliga minoriteter.

D.2.3 Social-och miljöutskottet

Utskottet har under tiden efter 32:a sessionen ägnat en stor del av sin
verksamhet åt arbetsmarknadsfrågorna inom ramen för ett ministerrådsförslag
om ett reviderat nordiskt samarbetsprogram på arbetsmarknadsområdet.
Utskottet tillmäter förslaget om en harmoniserad
miljölagstiftning i de nordiska länderna stor framtida betydelse.
Narkotikafrågorna har även under denna period varit föremål för
utskottets behandling. En rekommendation antogs vid 33:e sessionen
om en nordisk handlingsplan mot narkotika.

Medlemmar

Svenska medlemmar i utskottet har varit Arne Andersson (m), Rune
Gustavsson (c) och Grethe Lundblad (s).

Möten

Utskottet har hållit möten den 21-22 augusti 1984 i Borgå, den 23 augusti i
Tavastehus, den 11 september i Stockholm, den 13 november i Helsingör,
den 31 januari 1985 i Stockholm, den 8 februari i Oslo samt den 4 och 5 mars i
samband med rådets session i Reykjavik. Vid Tavastehusmötet höll utskottet
överläggningar med socialministrarna och vid Helsingörsmötet med arbetsmarknadsministrarna.
Ministermötena hade förberetts av två arbetsgrupper

Redog. 1985/86:4

3 Riksdagen 1985/86. 2 sami. Nr 4

Redog. 1985/86:4

inom utskottet. Arbetet med ett reviderat nordiskt samarbetsprogram på
arbetsmarknadsområdet utgjorde ämnet för mötet med arbetsmarknadsministrarna.
Ett ministerrådsförslag i frågan utgjorde ett av de viktigaste
sakområdena inför 33:e sessionen.

Behandlade saker

Nordiska ministerrådets berättelse rörande det nordiska samarbetet

Social- och miljöutskottet konstaterade inledningsvis i sitt betänkande över
ministerrådets berättelse rörande det nordiska samarbetet att den allra största
delen av utskottets arbetsområde numera täcks av samarbetsprogram
antagna av ministerrådet. Denna utveckling sågs med tillfredsställelse
samtidigt som det noterades att allt fler nya frågor var av tvärfacklig karaktär
och därför inte rymdes i sin helhet inom ett av samarbetsprogrammen.
Denna tvärfackliga karaktär utmärkte i synnerhet frågan om ”Nordiskt
medborgarskap”. Arbetet med nordiskt medborgarskap avsåg att fylla de
nordiska avtalen med ett reellt innehåll till gagn för människorna i Norden.
Utskottet såg positivt på ministerrådets arbete med en rättighetskatalog,
”Codex Nordicus”, som ett första steg i detta arbete.

Under avsnittet arbetsmarknad underströk utskottet att sådana arbetsmarknadspolitiska
åtgärder och projekt, som kunde bidra till att öka
flexibiliteten och rörligheten och till att dämpa de ogynnsamma följderna av
ökade omställningskrav på arbetsmarknaden, borde prioriteras. Utskottet
noterade med tillfredsställelse att prioritet gavs åt åtgärder för att öka
arbetsförmedlingens effektivitet och ansåg att arbetsmarknadssamarbetet
borde intensifieras bl. a. genom utökad användning av datateknik i arbetsförmedlingen.
Förslaget om en nordisk databank för lediga platser borde tas
upp till prövning. Utskottet förväntade sig att åtgärder skulle vidtas mot
bakgrund av den utredning som ministerrådet företagit om entreprenadföretagens
verksamhet. Utskottet, som under senare år prioriterat frågor
rörande ungdomsarbetslösheten, hälsade med tillfredsställelse att ungdomsarbetslösheten
särskilt uppmärksammats av ministerrådet och pekade bl. a.
på samarbetsprojektet SKOLARB som avsåg en fördjupad analys av de
grundläggande problem som försvårar de ungas övergång från utbildning till
arbetsliv.

Såvitt gällde arbetsmiljöområdet vidhöll utskottet sin tidigare uppfattning
att en nordisk arbetsmiljökonvention vore lämplig som en ram för det
nordiska samarbetet på arbetsmiljöområdet liksom fallet redan var på
arbetsmarknadsområdet och det sociala trygghetsområdet. Ministerrådet
hade tidigare avvisat tanken på en sådan konvention med hänvisning till
nationella särförhållanden och olika bestämmelser, som enligt ministerrådets
uppfattning skulle få utformas så allmänt att de i praktiken inte skulle
bidra till ett djupare eller bredare praktiskt samarbete än det som redan
bedrevs. Utskottet uttalade sin tillfredsställelse med de resultat som uppnåtts
på områdena yrkeshygieniska gränsvärden och beträffande rådets rekommendation
nr 18/1980 om arbetsmiljörisker i samband med graviditet.
Utskottet såg med intresse på arbetet på det relativt nya projektområdet

psyko-sociala belastningar, där bl. a. datateknikens inverkan på arbetsmiljön Redog. 1985/86:4

hade en central plats. Inrättandet av den nordiska institutionen för vidareutbildning
inom arbetsmiljöområdet ansågs ha förbättrat förutsättningarna för
långsiktig planering och utveckling inom arbetsmedicin, yrkeshygien och
företagshälsovård.

Under avsnittet socialpolitiskt samarbete noterades bl. a. ministerrådets
projekt ”Hälsofostran i Norden”, som ansågs ligga väl i linje med utskottets
flera gånger uttalade önskemål angående konkret samarbete på friskvårdens
område. Utskottet upprepade sitt tidigare uttalade stöd för det värdefulla
samarbete som bedrivs inom Nordiska läkemedelsnämnden, bl. a. om
läkemedelsstatistik och nordiska riktlinjer för registreringsansökningar.

Vidare uppmärksammades projektet ”Åtgärder inom service- och bostadssektorn
för äldre”, där de äldres möjligheter att bo kvar i egna bostäder är en
central fråga.

Genom att datateknik utnyttjas i handikappsamarbetet dels genom det
datorbaserade nordiska hjälpmedelsregistret, dels genom att stora medel ur
ministerrådets reserv för datateknologi avsattes för ett projekt för utveckling
av databaserade handikapphjälpmedel, kunde handikappområdet enligt
utskottet ha förutsättning att bli en expansiv sektor för nordisk industri.

Utskottet uttalade sin tillfredsställelse över att ett nordiskt utbildningscenter
för dövblind personal inrättats som permanent institution under Nordiska
nämnden för handikappfrågor.

Under avsnittet miljövård understödde utskottet starkt statsministrarnas
uttalande i december 1984 med uppmaning till den brittiska regeringen att
ansluta sig till det nordiska förslaget om en 30-procentig minskning av
svavelutsläppen. Vidare åberopades de nordiska statsministrarnas uttalande
vid samma tidpunkt om en förhoppning att så många länder som möjligt
skulle införa blyfri bensin snarast och i god tid före år 1989. Utskottet ansåg
att de nordiska länderna borde förverkliga de uttalade intentionerna om
blyfri bensin. I anslutning till frågor om produktkontroll pekade utskottet på
problemen kring de alltmer uppmärksammade allergierna som ett typiskt
exempel på ett tvärfackligt projekt som berörde miljö-, hälsovårds- och
livsmedelsområdena.

I sina kommentarer till jämställdhetsavsnittet noterade utskottet att det
nordiska jämställdhetssamarbetet under 1986-1988 skulle koncentreras till
projekt rörande jämställdheten i arbetslivet, Ett viktigt projekt var ett s. k.
tvärsektoriellt nätverksprojekt för att pröva olika modeller för att bryta den
könssegregerade arbetsmarknaden i en region i vart och ett av de nordiska
länderna. Utskottet konstaterade med tillfredsställelse att 1983 inleddes ett
forskningsprojekt, ”Kvinnor i politiska beslutsprocesser”, som beräknades
vara avslutat under första delen av 1985. Resultatet skulle presenteras i form
av en handbok för kvinnliga politiker på samtliga nordiska språk samt i en
bok med intervjuer med 35 kvinnliga politiker. Mot bakgrund av en
kartläggning av samtliga ämbetsmannakommittéers insatser på jämställdhetsområdet
ansåg utskottet att möjligheten att engagera fler ämbetsmannakommittéer
än jämställdhetskommittén i aktivt jämställdhetsarbete borde
tas till vara. Ministerrådet borde rikta en uppmaning till regeringarna att

medverka till en jämnare könsmässig fördelning i nordiska ämbetsmanna- 35

Redog. 1985/86:4

kommittéer m. fl. organ. Utskottet kommenterade också ministerrådets
förberedelse inför FN:s kvinnokonferens i Nairobi 1985 och efterlyste en
nordisk rapport innehållande en värdering av hur långt Norden kommit och i
vad mån dess erfarenheter kunde vara vägledande för andra länder.

Beträffande samarbetet på livsmedelsområdet uttalade utskottet sin
tillfredsställelse över att en kartläggning företagits angående hälsomässiga
och administrativa problem i anslutning till import, marknadsföring och
kontroll av hälsoprodukter. Förhållandet kost/hälsa var ett forskningsområde
som med fördel kunde tas upp på nordiskt plan. Samarbetet för att
kartlägga befolkningens kostvanor i Norden borde fullföljas genom projekt
om friskvård, hälsokost m. m. Vidare borde arbetet intensifieras med att
kartlägga sådana bestämmelser m.m. på livsmedelsområdet, som kunde
innebära handelshinder.

Rådet antog utskottets förslag till yttrande med 67 röster. En medlem
avstod från att rösta.

Social- och hälsovård

I ett medlemsförslag hade Elver Jonsson tillsammans med en norsk
rådsmedlem hemställt om olika åtgärder mot drogmissbruk i trafiken.

Utskottet ansåg det tveksamt om det var möjligt, som det föreslagits i
medlemsförslaget, eller ens önskvärt att fastställa en koncentrationsgräns för
andra droger efter samma modell som promillegränserna för alkohol. Bl. a.
skulle såsom många remissinstanser påpekat en indirekt verkan kunna bli att
en viss mängd narkotika i kroppen som låg under gränsvärdet upplevdes som
acceptabel. Utskottet tillstyrkte däremot medlemsförslagets två andra
yrkanden, nämligen att låta utreda omfattningen av drogproblemet i trafiken
i de nordiska länderna och att utveckla metoder för snabb och effektiv analys
av förekomsten i organismen av narkotika såsom cannabis och andra medel
som verkar på det centrala nervsystemet.

Rådet antog en rekommendation till ministerrådet (nr 22) i enlighet med
utskottets förslag. Rekommendationen antogs med 66 röster.

Ministerrådet hade framlagt ett förslag om en nordisk handlingsplan mot
narkotika.

Utskottet ansåg att ministerrådsförslaget innehöll många värdefulla konkreta
förslag till insatser som hade förutsättningar att medverka till en
varaktig förbättring av narkotikasituationen i Norden men ansåg att dess
genomslagskraft i opinionen skulle vinna på en mer uttalad politisk
viljeinriktning. Utskottet konstaterade med tillfredsställelse att handlingsplanen
tog sin utgångspunkt i målsättningen att göra Norden till ett
narkotikafritt område. Utskottet saknade synpunkter på rådets rekommendation
om en utredning om förutsättningarna för ett gemensamt dataoch
informationssystem för att få ett bättre beslutsunderlag för att bekämpa
narkotikaproblemen. En ökad användning av datateknik torde medföra
sådana effektivitetsvinster att denna möjlighet borde undersökas. Med
tillfredsställelse noterades att utvecklingen av otraditionella spaningsmetoder
för att skaffa bevis mot huvudmännen i narkotikahandeln skulle följas
noga bl. a. för att tillse att berättigad hänsyn togs till rättssäkerheten.

Utskottet konstaterade att ministerrådet knappast ansåg det realistiskt att Redog. 1985/86:4
lagstiftning och praxis skulle kunna bli likartad i Norden, vilket avvek från
rådets yrkande i tidigare rekommendation. Utskottet fann förslaget om ett
intensifierat nordiskt samarbete inom informationssektorn positivt och
pekade här bl. a. på skolans betydelse och på samverkan med frivilliga
organisationer och föräldragrupper. Det ansågs naturligt att forskningssamarbetet
fortsatt förankrades i Nämnden för alkohol- och drogforskning.

Utskottet underströk starkt betydelsen av att de nordiska länderna samordnade
sin politik inom internationella organ och att denna del av arbetet gavs
hög prioritet inom nordiska kontaktmannautskottet för narkotikaproblem.

På förslag av utskottet antog rådet en rekommendation (nr 23) till
ministerrådet att fastställa en handlingsplan mot narkotika i enlighet med
ministerrådsförslaget B 51 Is med beaktande av de synpunkter som framförts
av social- och miljöutskottet. Rekommendationen antogs med 56 röster.

Rune Gustavsson hade ställt en fråga om vilka åtgärder ministerrådet hade
vidtagit för att åstadkomma en enhetlig rättstillämpning i de nordiska
länderna vad gällde innehav av narkotika och om ministerrådet ansåg att
samarbetet mellan tull- och polismyndigheter intensifierats på sådant sätt
som rådet rekommenderat. Av svaret framgick att ministerrådet ansåg att
det för närvarande inte fanns möjligheter att nå fram till en helt likartad
lagstiftning och rättspraxis i Norden, men att ministerrådet arbetade för att
på längre sikt minska existerande olikheter. Såvitt gällde tull- och polissamarbetet
besvarades frågan jakande med hänvisning bl. a. till ministerrådets
förslag om ett handlingsprogram mot narkotika.

Rune Gustavsson hade även ställt en fråga till ministerrådet angående
färdtjänstservice för handikappade med anledning av en tidigare rådsrekommendation
i ämnet. Frågan besvarades med att ministerrådet skulle verka för
att de enskilda länderna vid utbyggnad av den nationella färdtjänsten
planerade verksamheten så att man inte försvårade utvecklandet av de
samnordiska färdtjänsterna.

Statsrådet Sigurdsen besvarade på ministerrådets vägnar en fråga från en
finländsk rådsmedlem och psykiater om missbruket av psykiatrin i Norden.

Statsrådet hänvisade till att utvecklingen inom den psykiatriska vården gick
mot allt öppnare vårdformer inte minst tack vare nya och bättre läkemedel.

Vidare framhöll statsrådet att stor vikt lades vid att avdramatisera frågan
kring psykisk ohälsa och att demokratisera vården.

En fråga hade ställts av Arne Andersson om ministerrådets åtgärder med
anledning av en rekommendation om förbättrade förhållanden för de genom
trafikolyckor hjärnskadades ställning. Av svaret framgick att frågan enligt
ministerrådets mening inte hade så tungt vägande nordiska aspekter att det
motiverade samnordiska aktiviteter utöver informationsutbyte. Arne Andersson
var kritisk till svaret och hänvisade till att rekommendationen
antagits av en enhällig rådsförsamling på grundval av ett positivt remissmaterial.

Redog. 1985/86:4

Arbetsmarknad

Nordiska ministerrådet hade överlämnat ett förslag till reviderat samarbetsprogram
på arbetsmarknadsområdet. Ministerrådsförslaget var att betrakta
som ett aktionsprogram som följde upp den principöverenskommelse om
gemensam nordisk arbetsmarknad som trädde i kraft 1983 efter en revidering
av den ursprungliga 1954 års överenskommelse.

Utskottet var i stort positivt till förslaget och välkomnade den klara
viljeyttringen i samarbetsprogrammet om att en reduktion av arbetslöshetens
omfattning gavs högsta prioritet i alla länderna i överensstämmelse med
målet att hålla fast vid den fulla sysselsättningen. Utskottet underströk att
datatekniken, som ofta nämndes som ett hot mot sysselsättningen, kunde ha
positiva effekter bl. a. genom att användas för att öka decentraliseringen av
produktion och administration. Utskottet framhöll i olika sammanhang i sina
kommentarer till programmet att de äldre, som utgör en stigande andel av
arbetskraften, borde ses som en resurs och inte som en belastning. I avsnittet
om arbetsmarknadspolitikens uppgifter anförde ministerrådet, att huvudinsatsen
för att skapa full sysselsättning måste göras nationellt och att ett ökat
nordiskt samarbete kunde vara ett viktigt bidrag till den nationella insatsen.
Utskottet fann att detta i och för sig var en adekvat beskrivning av dagsläget
men att den föreföll något blygsam som beskrivning av målsättningen för det
nordiska samarbetet på området. Utskottet underströk också vad det
framhållit i andra sammanhang inför arbetsmarknadsministrarna, nämligen
att målsättningen för arbetsmarknadspolitiken måste vara att maximera
sysselsättningen, inte bara att minimera den öppna arbetslösheten. Utskottet
hade i samband med budgetprogrammet för 1986 noterat att de av
ämbetsmannakommittén prioriterade huvudområdena i budgetprogrammet
i stort sammanföll med de viktigaste delarna i samarbetsprogrammet.
Utskottet ansåg det viktigt att resurser nu satsades på det nya reviderade
samarbetsprogrammet för att det skulle kunna få god effekt i praktiken och
skulle därför tillstyrka budgetprogrammet.

På förslag av utskottet antog rådet en rekommendation (nr 20) till
ministerrådet att fastställa ett reviderat samarbetsprogram på arbetsmarknadsområdet
med beaktande av de synpunkter som framförts av social- och
miljöutskottet, att ställa tillräckliga ekonomiska och personella resurser till
förfogande för samarbetsprogrammets genomförande samt att kontinuerligt
och i fortlöpande samverkan med Nordiska rådets organ och berörda parter
vidareutveckla och fördjupa det nordiska samarbetet på arbetsmarknadsområdet.

Rekommendationen antogs med 52 röster. En medlem avstod från att

rösta.

Paul Jansson och Grethe Lundblad hade tillsammans med rådsmedlemmar
från övriga länder föreslagit att rådet skulle rekommendera ministerrådet att
utreda hm stöd och hjälp till utförsäkrade arbetslösa borde kunna utformas på
den nordiska arbetsmarknaden.

Utskottet konstaterade att i det framlagda förslaget till revidering av 1976
års överenskommelse om förmåner vid arbetslöshet inte angavs hur utförsäkrade
skulle få sin försörjning. Även under den nu rådande besvärliga

sysselsättningssituationen var arbetslöshetssiffrorna i flera av de nordiska Redog. 1985/86:4
länderna betydligt lägre än i de flesta andra jämförliga länder. Denna
framgångsrika politik torde enligt utskottet ha medfört att problemet
långtidsarbetslöshet hittills inte uppmärksammats i Norden. När långtidsarbetslösheten
ökade och arbetslösheten t. o. m. permanentades för vissa
grupper, aktualiserades problem som inte torde ha förutsetts när försäkringssystemen
i Norden byggdes upp. Det var därför motiverat, ansåg utskottet,
att problemet med arbetslöshetsförsäkring/socialförsäkring och andra stödformer
togs upp på politisk nivå. Mot bakgrund av den nordiska arbetsmarknadsöverenskommelsen
fann utskottet att detta borde ske på nordiskt plan.

På förslag av utskottet antog rådet en rekommendation (nr 21) i enlighet
med medlemsförslagets yrkande. Rekommendationen antogs med 65 röster.

En medlem avstod från att rösta.

Miljövård

Ett medlemsförslag hade väckts av bl. a. Lennart Andersson och Tyra
Johansson om en övergripande nordisk ramlagstiftning på miljöskyddsområdet.

Utskottet noterade att de nordiska länderna genom Helsingforsavtalet och
miljöskyddskonventionen åtagit sig att verka för harmonisering av miljöskyddslagstiftningen.
Likheter i miljö och ambitionsnivå gjorde detta till en
naturlig strävan. Även om utskottet var medvetet om de svårigheter som
fanns för att uppnå en harmoniserad ramlagstiftning på miljöskyddsområdet
i Norden, ansåg utskottet att en harmonisering av regelsystemen skulle ha
stort värde inte minst för att åstadkomma likartade konkurrensförutsättningar
i Norden och därmed bidra till utvecklingen av Norden som hemmamarknad.
En samordning av de nordiska reglerna skulle också tjäna som en
förebild i strävandena att på internationellt plan få till stånd så långtgående
ansvarstagande som möjligt på miljöskyddsområdet och ett stöd för hävdande
av nordiska ståndpunkter i sådana sammanhang.

Rådet beslöt på utskottets förslag att rekommendera ministerrådet att
genom en parlamentariskt förankrad kommitté utreda möjligheterna för en
mer omfattande harmonisering av de nordiska ländernas lagstiftning på
miljöskyddsområdet. Rekommendationen (nr 24) antogs med 54 röster.

Jämställdhet

Finländska medlemmar i rådet hade väckt ett medlemskrav om minskande av
rollbundenheten inom utbildning och yrkesval i de nordiska länderna.

Utskottet noterade att samtliga remissinstanser var positiva till medlemsförslagets
syfte, dvs. att främja åtgärder för att utbildning och yrkesval i
mindre grad än för närvarande skulle baseras på traditionella könsroller.

Insatser borde sättas in långt tidigare än i grundskolan, eftersom attityder och
värderingar i stor utsträckning grundlädes på ett tidigt stadium i individens
liv. Utskottet uppehöll sig särskilt vid flickors begränsade yrkesval och ansåg
att kvinnliga lärare borde få särskilda möjligheter till fortbildning på

icke-traditionella ämnesområden, framför allt inom tekniska ämnen. För att 39

Redog. 1985/86:4 åstadkomma förändringar beträffande de inrotade könsrollerna i skolan
ansåg utskottet att rådet borde uttala som sin mening till ministerrådet, att all
skolpersonal i såväl grundutbildning som fortbildning skulle ges kunskaper
om jämställdhetsfrågor. Utskottet erinrade här om att flickor i större
utsträckning gick till allmänbildande gymnasielinjer än pojkar, som i ett
tidigare skede valde yrkesförberedande linjer. En jämnare fördelning av
linjeval torde ge ett mer självständigt yrkesval. Även läromedlen borde
granskas från jämställdhetssynpunkt.

På utskottets förslag beslöt rådet anta en rekommendation (nr 25) till
ministerrådet att genomföra lämpliga åtgärder för att minska rollbundenheten
inom utbildning och yrkesval i de nordiska länderna. Rekommendationen
antogs med 54 röster mot 2. En medlem avstod från att rösta.

Statsrådet Gradin besvarade på ministerrådets vägnar en fråga från en
finländsk rådsmedlem om uppföljningen av verksamhetsprogrammet för
slutkonferensen under FN:s kvinnodecennium. De nordiska jämställdhetsministrarna
var överens om att uppföljningen av handlingsprogrammet, som
nu avsåg andra hälften av FN:s kvinnoårtionde, skulle fortsättas efter FN:s
kvinnokonferens i Nairobi i år. Utvecklingsländernas ställningstagande
avvaktades i första hand.

"Codex Nordicus”

En finländsk rådsmedlem hade ställt en fråga om ministerrådets initiativ för
att få till stånd en regelsamling, ”Codex Nordicus”, om nordiska medborgares
rättigheter vid bosättning och vistelse i annat nordiskt land. Statsrådet
Lundkvist svarade på ministerrådets vägnar att ett utredningsarbete pågick
med sikte på att till rådssessionen 1986 lägga fram en översikt över nuläget
och ett underlag för fortsatt reformverksamhet. Statsrådet Gradin kompletterade
diskussionen med bl. a. upplysningar om det nordiska migrationssamarbetet,
som enligt statsrådet borde ges ökad uppmärksamhet.

D.2.4 Trafikutskottet

Trafikutskottet har under tiden mellan sessionerna arbetat med
uppföljningen av nordiskt trafiksäkerhetsår 1983. Vidare har arbetet
inriktats på förberedelse för att i ökad utsträckning arbeta med dataoch
telekommunikationsfrågor.

Medlemmar

Svenska medlemmar i utskottet har varit Karl-Erik Häll (s), Per Petersson
(m) och Bengt Wiklund (s).

Moten Redog. 1985/86:4

Utskottet har hållit möten den 18-20 juni 1984 i Reykjavik, den 13 november
i Helsingör, den 28-29 januari 1985 i Stockholm, den 11 februari i Arlanda
och den 3-5 mars i samband med rådets 33:e session i Reykjavik.

Vid junimötet överläde utskottet med företrädare för leeland Air och
isländska luftfartsstyrelsen bl. a. om inrikesflyget i Island. I Helsingör fördes
överläggningar med de nordiska trafikministrarna om bl. a. datakommunikationer
och avgifter på landsvägstrafiken. I samband med januarimötet i
Stockholms besöktes Ericssonkoncernen. Vid februarimötet i Arlanda
behandlades utskottets yttrande över ministerrådets förslag om ekonomisk
utveckling och full sysselsättning.

Behandlade saker

Nordiska ministerrådets berättelse rörande det nordiska samarbetet

Utskottet konstaterade inledningsvis i sitt betänkande över ministerrådets
berättelse att årets berättelse avsåg åtgärder och initiativ som redan genomförts
eller som beslutats medan planerna för det framtida arbetet behandlades
i ministerrådets budgetförslag. Sakunderlaget för utskottets betänkande
hade därmed undergått en väsentlig förändring och blivit betydligt mer
begränsat.

Beträffande behovet av en bättre rapportering av samarbetet på transportområdet
och dess finansiering återkom utskottet till sina tidigare synpunkter
och hemställde att ministerrådet skulle se över transportöverenskommelsen i
syfte att få fram en helhetsrapportering. Samtidigt noterades att ett viktigt
steg mot en helhetsredovisning av alla nordiska aktiviteter på kommunikationsområdet
tagits genom att redogörelse för verksamheten inom flera
nordiska organ på transport- och kommunikationsområdet förts in i berättelsen.

Utskottet noterade med tillfredsställelse att frågor om data- och telekommunikationer
utgjorde det centrala temat under avsnittet transport och
kommunikation i berättelsen. Detta konstaterande gjordes mot bakgrund av
de intensiva diskussioner som pågått inom utskottet om dess roll när det
gäller nordiskt samarbete rörande data- och telekommunikationer. Utskottet
underströk att ministerrådet borde prioritera projekt som handlade om
datakommunikation och modern telekommunikation.

Värdet av den verksamhet som bedrivs inom Nordiska kommittén för
transportforskning (NKTF) framhölls av utskottet som vid flera tillfällen
tidigare föreslagit att kommittén borde få en självständigare status.

Inom projektverksamheten har tidigare en stor del av Nordiska ämbetsmannakommitténs
för transportfrågor (NÄT) verksamhet präglats av tekniska
projekt. Utskottet noterade nu att tyngdpunkten i projektverksamheten
målmedvetet flyttats till mera transportekonomiska och datateknologiska
frågor.

Mot bakgrund av att en ny större vägförbindelse mellan Sverige och Norge
öppnades hösten 1984 och att vissa problem i flygförbindelserna i norr tagits
upp vid mötet i november mellan presidiet och samarbetsministrarna 41

Redog. 1985/86:4

efterlystes en redogörelse för dessa frågor i berättelsen.

Under avsnittet trafiksäkerhet uppehöll sig utskottet vid verksamheten
inom Nordiska trafiksäkerhetsrådet (NTR) och dess diskussioner om
målsättningar för trafiksäkerhetsarbetet. Utskottet ansåg att ministerrådet
ytterligare borde intensifiera arbetet med att öka trafiksäkerheten i Norden.
Den negativa inverkan som narkotikan och vissa läkemedel har på trafiksäkerheten
borde enligt utskottets uppfattning särskilt beaktas. I anslutning till
de övergripande redogörelserna för trafiksäkerhetsarbetet framhölls betydelsen
av den nationella uppföljningen av genomförda undersökningar och
att ministerrådets beslut effektuerades.

Beträffande turistfrågorna noterades verksamheten inom ministerrådets
turistutskott och inom Nordiska turistrådet. Trafikutskottet konstaterade
med tillfredsställelse att turistutskottet i sin framtida verksamhet skulle
komma att lägga ökad vikt på området kultur och turism liksom på området
turismen/konsumenten. Utskottet ansåg att ministerrådet borde vidta åtgärder
för att öka turistnäringens utvecklingsmöjligheter i Norden och därvid
särskilt beakta att marknadsföringen bedrevs på ett sådant sätt att miljöhänsyn
och rekreationsmöjligheter tillvaratogs. Utskottet erinrade också om den
positiva inställning som ministerrådet/trafikministrarna vid ett möte med
trafikutskottet i november 1984 hade haft till frågan om billiga ungdomsresor.
Utskottet hemställde därför att ministerrådet skulle verka för att nordisk
ungdom fick möjlighet att resa inom Norden så billigt att ungdomen
verkligen motiverades att välja Norden som sitt resmål.

Rådet antog utskottets förslag till yttrande med 50 röster.

Handelssjöfart

I ett medlemsförslag, som väckts bl. a. av Rune Gustavsson, Gunnel Jonäng
och Karin Söder, hemställdes om ökat nordiskt samarbete beträffande
handelssjöfarten.

Trafikutskottet ansåg det viktigt att man inom Norden samordnade
forskning inom detta område för att undgå dubbelarbete och i syfte att
komma fram till sådana sjöfartsteknologiska och driftsekonomiska lösningar
som kunde stärka den nordiska handelssjöfarten. Erfarenheterna hade visat
att de nordiska länderna genom gemensamt uppträdande i internationella
organ hade en betydligt större genomslagskraft än när länderna uppträdde
enskilt. När det gällde förslagets del om ett gemensamt nordiskt forum för
sjöfartspolitiska frågor hade remissorganen olika uppfattningar. Bl. a.
åberopades att det redan fanns ett effektivt samarbete inom Norden. Trots
detta ansåg utskottet att frågan borde utredas bl. a. mot bakgrund av att
arbetstagarna inte fanns representerade inom det befintliga samarbetet.

På förslag av trafikutskottet antog rådet en rekommendation (nr 9) till
ministerrådet att inom Norden samordna och stimulera forskning och
utveckling av sjöfartsteknologiska och övriga driftsekonomiska vinningar för
utvecklandet av en konkurrenskraftig nordisk handelssjöfart, att verka för
ett enhetligt nordiskt uppträdande internationellt i frågor av gemensamt
nordiskt intresse inom handelssjöfarten samt att utreda behovet av ett

gemensamt nordiskt forum för samordning och utveckling av sjöfartspolitis- Redog. 1985/86:4
ka frågor.

Rekommendationen antogs med 53 röster. En medlem avstod från att
rösta.

Transportstatistik

Av meddelandet om rekommendation nr 11/1980 angående uppdatering av
NORDTRANS-statistiken och produktionen av löpande nordisk transportstatistik
framgick att en uppdatering av tidigare transportstatistiska publikationer
gjorts och redovisats i publikationen Transportarbeidet i Norden
1960-83. Vidare hade NÄT och NKTF beslutat att en uppdatering av nordisk
transportstatistik skulle ske med två till tre års mellanrum. Mot bakgrund av
detta beslutade rådet på trafikutskottets förslag anse rekommendationen
slutbehandlad.

Namnbyte

Vid sessionen i Reykjavik beslutades även att trafikutskottet skall byta namn
till kommunikationsutskottet.

D.2.5 Ekonomiska utskottet

Utskottets arbete har under året till stor del präglats av ministerrådets
handlingsplan för ekonomisk utveckling och full sysselsättning. Utskottet
har anordnat hearings med en rad internationella och nordiska
organ för att orientera sig i aktuella frågor.

Medlemmar

Svenska medlemmar i utskottet har varit Arne Gadd (s), Paul Jansson (s),

Gunnar Nilsson (s) (ordförande), Sten Svensson (m), Karin Söder (c), Bengt
Westerberg (fp) (fr. o.m. 4 oktober 1984) och Ola Ullsten (fp) (t. o. m. 3
oktober 1984).

Gunnar Nilsson har varit utskottets ordförande. I utskottets niomannakommitté
har från svensk sida ingått Gunnar Nilsson och Sten Svensson.

Möten

Utskottet har hållit möten den 8-9 augusti 1984 i Skövde och Mariestad, den
13-14 november i Helsingör, den 31 januari-1 februari 1985 i Stockholm, den
15 februari i Oslo samt den 4-5 mars i samband med sessionen i Reykjavik.

Dessutom har niomannakommittén sammanträtt den 18 september 1984 i
Esbo och den 23 januari 1985 i Helsingfors.

Vid augustimötet fick utskottet bl. a. en orientering om ministerrådets 43

Redog. 1985/86:4

arbete med ett handlingsprogram på jord- och skogsbruksområdet samt om
en handlingsplan för ekonomisk utveckling och full sysselsättning. Vid
novembermötet mötte utskottet representanter för Nordiska ekonomiska
forskningsrådet, de nordiska industriförbundens samarbetsorgan, Nordens
fackliga samorganisation samt representanter för ministerrådet (finansministrarna).

I januari träffade utskottet representanter för de nordiska arbetsgivarföreningarna.
Vidare presenterades det slutliga ministerrådsförslaget till handlingsplan
för ekonomisk utveckling och full sysselsättning. Den gemensamme
nordiske representanten i IMF:s styrelse redogjorde vid februarimötet i
Oslo för bankens verksamhet. Utskottet träffade då även representanter för
Nordiska Investeringsbanken och Nordiska projektexportfonden.

Behandlade saker

Nordiska ministerrådets berättelse rörande det nordiska samarbetet

Ekonomiska utskottet noterade inledningsvis i sitt betänkande över ministerrådets
berättelse att 1984 hade präglats av en förbättring i den internationella
konjunkturen men att uppgången inte varit tillräckligt omfattande för att
reducera arbetslösheten. Denna låg fortfarande på en relativt hög nivå i alla
nordiska länder utom Island. I november 1984 var sammanlagt 618 000
personer registrerade som arbetslösa i Norden. Utskottet framhöll dock
svårigheterna att finna jämförbara tal beträffande arbetsmarknadssituationen
i de nordiska länderna och hemställde till ministerrådet att intensifiera
arbetet med att framställa en mer jämförbar arbetsmarknadsstatistik.

Utskottet konstaterade att det nordiska samarbetet i internationella
organisationer stadigt hade utvecklats. Detta såg utskottet som mycket
positivt och uppmanade regeringarna att vidareutveckla samarbetet speciellt
inom OECD och att undersöka möjligheterna att låta Norden genom en
gemensam representant bli representerat vid toppmötet mellan de sju stora
industriländerna inom OECD.

Beträffande det finans- och valutapolitiska samarbetet förordade utskottet
bl. a. en intensifiering av samarbetet på det valutapolitiska området.
Utskottet hade vid flera tidigare tillfällen behandlat frågan och bl. a.
framhållit värdet av konsultationer mellan länderna före beslut om ändringar
av valutakurserna.

Utskottet noterade beträffande det industripolitiska samarbetet bl. a. att
handlingsplanen på datateknologiområdet skulle komma att förverkligas
under 1985. I en kommentar till programmet för teknisk forskning och
utveckling noterade utskottet med tillfredsställelse att ministerrådet var
berett att ställa nödvändiga resurser till disposition så att hela programmet
kunde genomföras. Det tekniska FoU-programmet skulle enligt utskottets
uppfattning komma att bli ett viktigt bidrag till att stimulera innovationsverksamhet
inom nordiskt näringsliv.

Ministerrådets hantering av frågan om en genomgång av de nordiska
ländernas lagstiftning om företagsbeskattningen kritiserades av utskottet,
som uttalade en förhoppning om att den planerade utredningen skulle kunna

genomföras under 1985. Avsikten med utredningen var att förbättra
möjligheterna för företagsetableringar över gränserna i Norden.

Under avsnittet om energipolitiken framhöll utskottet att även om
ministerrådet tagit många intressanta och lovvärda initiativ under 1984 hade
Nordiska rådets initiativ ändå inte följts upp på ett tillfredsställande sätt.
Initiativen på det energipolitiska området borde enligt utskottet i högre grad
än tidigare formaliseras. Planerna borde revideras och samlas i ett dokument
i form av ett ministerrådsförslag till sessionen 1986.

Beträffande det nordiska samarbetet med olja och gas ansåg utskottet att
detta inte enbart borde knytas till förekomster utanför Nordnorge. Utskottet
hemställde därför att ministerrådet skulle undersöka om det fanns önskemål
och behov av ett nordiskt olje- och gassamarbete också i Västnorden.

Inom handelspolitiken betonade utskottet betydelsen av arbetet med
Norden som hemmamarknad. Utskottet ansåg att avlägsnandet av handelshinder
hade stor betydelse för att stimulera näringslivet i de nordiska
länderna. Särskilt stor var denna betydelse för de små och medelstora
företagen.

Utskottet noterade vad gäller regionalpolitiken att ett fruktbart samarbete
förekom mellan olika regioner i de nordiska länderna. Av särskild vikt ansåg
utskottet det vara att främja det industriella samarbetet på Nordkalotten.
Utskottet ansåg vidare att ett närmare regionalpolitiskt samarbete även
mellan områdena runt Skagerrak och Oslofjorden skulle kunna bli berikande
för dessa områden. Utskottet hemställde därför till ministerrådet att
undersöka intresset för att få i gång ett sådant samarbete.

Under avsnittet om bistånd till utvecklingsländerna konstaterade utskottet
att ministerrådet inte följt rådets önskemål om att utarbeta en handlingsplan
på biståndsområdet. Detta var enligt utskottet otillfredsställande. Enligt
utskottet var det nordiska biståndssamarbetet på många sätt inne i en
avgörande fas. En rad frågor av principiell karaktär var aktuella. Det gällde
tendensen till att bilateralisera de nordiska samarbetsprojekten i södra
Afrika, upprättandet av ett nordiskt samarbetsavtal med en bestämd grupp
utvecklingsländer (Sorsa-initiativet) samt den rådgivande kommitténs för
biståndsfrågor ställning i den nordiska biståndsapparaten. Utskottet hemställde
därför att ministerrådet skulle lägga fram ett ministerrådsförslag som
tryggade ett fortsatt konkret projektsamarbete i u-länderna mellan de
nordiska länderna inom ramen för en arbetsplan på det biståndspolitiska
området.

Ekonomiska utskottet föreslog slutligen i sitt betänkande över ministerrådets
berättelse att ändamålsparagrafen för Nordiska ekonomiska forskningsrådet
skulle ges en stramare formulering.

Utskottets förslag till yttrande antogs av rådet med 51 röster.

Ekonomisk politik och sysselsättning

I ett ministerrådsförslag redovisades en av Nordiska rådet tidigare beställd
handlingsplan för ekonomisk utveckling och full sysselsättning. Ministerrådsförslaget
mynnade ut i en rad förslag till utvidgningar av pågående aktiviteter
och förslag till nya samarbetsområden och samarbetsobjekt. Ministerrådet

Redog. 1985/86:4

hade valt att lägga tyngdpunkten på åtgärder inom följande områden:
Norden som hemmamarknad, exportfrämjande åtgärder och turism, industripolitik
samt forskning och utveckling, arbetsmarknads- och utbildningspolitik,
investeringar på infrastrukturområdet samt ekonomisk politik och
nordiskt samarbete i internationella ekonomiska fora.

Ekonomiska utskottet noterade inledningsvis att förslaget var konkret,
täckte en rad områden och betydde en ökning av ambitionsnivån i det
nordiska samarbetet. Utskottet menade att handlingsplanen skulle komma
att ge en positiv effekt både på kort och lång sikt, även om effekterna skulle
betraktas som marginella i jämförelse med de totala ekonomiska och
sysselsättningsmässiga problemen i de nordiska länderna. En handlingsplan
för ekonomi och sysselsättning kunde enligt utskottet bara bli ett bidrag till
att lösa de nordiska ländernas ekonomiska problem. Huvuddelen av arbetet
måste göras nationellt. Det var den generella ekonomiska politiken i de
nordiska länderna som bestämde möjligheterna att uppnå full sysselsättning.
Det var därför enighet i utskottet om att en handlingsplan av denna typ
endast kunde vara ett komplement till denna generella politik.

Utskottet påpekade också att den framlagda handlingsplanen bara kunde
ses som ett första steg på vägen mot ett ökat nordiskt ekonomiskt samarbete.
En fortsatt hög och helst förhöjd ambitionsnivå i det nordiska samarbetet
krävde enligt utskottet att någon form av rullande handlingsplan infördes.

Under avsnittet Norden som hemmamarknad uttalade utskottet sitt stöd
för arbetet med harmonise ring och standardisering av tekniska bestämmelser
och utvecklingen av gemensamma testmetoder. Vidare ville utskottet särskilt
fästa uppmärksamheten på förslaget om konkret arbete med att avlägsna de
icke-tariffära handelshindren.

Bland de exportfrämjande åtgärderna pekade utskottet på nödvändigheten
att öka resurserna till projektexportsamarbetet. Det var också enligt
utskottet viktigt att den planerade utvecklingen av Nordiska Investeringsbankens
ordning med projektinvesteringslån kom till stånd inom kort för att
säkra att en eventuellt nödvändig utvidgning av ramen kunde företas utan
avbrott i verksamheten.

Förslaget om en samnordisk satsning på den västtyska turistmarknaden
ansåg utskottet vara ett intressant nytt projekt. I detta sammanhang borde
man dock först utveckla året-runt-turismen för att förbättra kapacitetsutnyttjandet.
Vidare borde en kulturell satsning genomföras i samband med
marknadsföringen.

Utskottet konstaterade med tillfredsställelse att ministerrådet avsåg att
väsentligt förstärka det industripolitiska arbetet och underströk betydelsen
av att hela programmet för teknisk forskning och utveckling genomfördes.
Utskottet tillstyrkte även tanken på en nordisk ordning med innovations- och
marknadsföringslån.

Beträffande Nordiska Industrifonden konstaterade utskottet att dess
flyttning till Oslo tillsammans med förstärkningar av fondens finansiella bas
och de nya FoU-ordningar fonden skulle förvalta, skulle komma att medföra
att Oslo blev ett nordiskt industriellt ”kraftcentrum”.

Såvitt gällde forskningssamarbetet framhöll utskottet att bättre datakommunikationer
mellan universitet och högskolor utan tvivel skulle komma att

förbättra samarbetet mellan institutionerna med en mer effektiv och
ändamålsenlig forskning som resultat. Utskottet var även anhängare av
förslaget om ett närmare nordiskt samarbete mellan polarforskningsinstituten.

Ekonomiska utskottet har vid tidigare tillfällen särskilt uppmärksammat
arbetslöshetens effekter på unga människor. Utskottet konstaterade därför
med tillfredsställelse att ministerrådet i denna handlingsplan tagit särskild
hänsyn till denna grupp. När det gällde utbildningsinsatser för att reducera
ungdomsarbetslösheten påpekade dock utskottet att dessa i största möjliga
utsträckning borde sättas in på områden där arbetsmarknaden hade behov av
speciella kunskaper. Målet med utbildning skulle således vara att utbildningen
skulle öka möjligheterna att bryta arbetslösheten.

Utskottet pekade också på att kvinnans ställning på arbetsmarknaden
kunde bli svårare när det gällde krav på anpassning till ny teknik. Speciella
åtgärder borde sättas in för att kvinnor i tillräcklig grad kunde få använda sig
av de möjligheter till vidareutbildning som togs upp i ministerrådsförslaget.

Utskottet pekade också på de problem fackföreningsrörelsen hade vid
samarbete över gränserna, speciellt mot bakgrund av att fler och fler företag
etablerade sig i flera nordiska länder. Utskottet uppmanade därvid ministerrådet
att vidta åtgärder för att främja löntagarnas möjligheter till samarbete i
fackliga frågor över gränserna i Norden. Utskottet ansåg det vidare viktigt att
satsa på gemensamma utredningar och åtgärder om arbetstidsreduktionens
sysselsättningseffekter.

Ekonomiska utskottet konstaterade att de regionalpolitiska insatserna i
handlingsplanen riktades främst mot Västnorden och i någon mån mot
Nordkalotten. Mot bakgrund av detta borde enligt utskottet handlingsplanens
regionalpolitiska konsekvenser nog värderas vid uppföljning av planen.

Infrastrukturinvesteringarna på trafikområdet var den del av handlingsplanen
som fick störst uppmärksamhet i massmedia. Utskottet ansåg
beträffande dessa att de, även om betydelsen inte skulle övervärderas, kunde
bli av vikt för ekonomi och sysselsättning i Norden. Satsningarna torde inte
kunna reducera arbetslösheten märkbart men torde enligt utskottet bli ett
bidrag till att lösa sysselsättningsproblem. Utskottet uttalade vidare vissa
farhågor för att små och medelstora företag inte skulle bli tillräckligt
tillgodosedda vid genomförande av projekten. Utskottet uppmanade därför
ministerrådet att ta rimlig hänsyn till detta vid genomförandet.

Beträffande finansieringen hade utskottet inga invändningar mot förslaget
om en ny låneordning i Nordiska Investeringsbankens regi för att finansiera
de stora investeringprojekten. Utskottet underströk dock betydelsen av att
den ökning av den allmänna budgeten som genomförandet av handlingsplanen
innebar, inte fick gå ut över den ordinarie ökningen på områden som inte
berörts av handlingsplanen. Slutligen underströk utskottet kraftigt betydelsen
av att handlingsplanen följs upp av ministerrådet och att utskottet och
rådet fortlöpande informerades om detta arbete.

Rådet antog efter en lång debatt utskottets förslag till rekommendation (nr

1) med 66 röster mot 2. Eva Hjelmström röstade mot förslaget.

Redog. 1985/86:-''''

Redog. 1985/86:4

Den offentliga sektorns roll i de nordiska ländernas ekonomier

I ett medlemsförslag, som väckts av bl. a. Gunnar Nilsson och Lars Werner,
föreslogs att ministerrådet till närmast kommande sessioner med Nordiska
rådet skulle framlägga rapporter och utredningar ägnade att tjäna som
underlag för ett breddat meningsutbyte om den offentliga sektorns roll i de
nordiska ländernas ekonomier.

Utskottet instämde i att bristande faktaunderlag och analyser kunde vara
orsak till oenigheter om den offentliga sektorns roll i ekonomin. På grund
härav ville utskottet ge sin principiella anslutning till medlemsförslagets
intentioner. Oenigheten kunde dock också förklaras med olikheter i de olika
politiska partiernas grundsyn. Utskottet ansåg att forskning om den offentliga
sektorn på nordisk basis skulle kunna bidra till att reducera onödiga
missförstånd och uppfattningar om den offentliga sektorn som stred mot
erkända forskningsresultat. Enligt utskottet borde Nordiska ekonomiska
forskningsrådet kunna spela en viktig roll i detta sammanhang. Ämnet borde
kunna vara ett intressant tema för konferenser hellre än att tas upp som
ärende under rådets sessioner.

Utskottet föreslog rådet att rekommendera ministerrådet att stimulera ett
brett meningsutbyte om den offentliga sektorns roll i de nordiska ländernas
ekonomier genom att ta initiativ till forskning, utredningar och konferenser i
ämnet. Rådet antog utskottets förslag till rekommendation med 59 röster. En
medlem avstod från att rösta.

Kapitalmarknad och valutapolitik

I ett meddelande om rekommendation nr 3/1984 angående en friare
kapitalmarknad redovisade ministerrådet de liberaliseringsåtgärder i valutaregleringarna
som genomförts de senaste åren speciellt i Danmark och
Norge. Vidare redovisades kontakter som tagits med OECD angående
överväganden om selektiv liberalisering vilken skulle begränsas till Norden.
Ministerrådet ansåg det efter dessa kontakter till fullo klarlagt att det inte
fanns någon möjlighet att åstadkomma en nordisk särordning inom kapitalliberaliseringsområdet
utan att direkt bryta mot OECD:s regler. Ministerrådet
angav också att den nordiska ämbetsmannakommittén för valutafrågor
och finansiella frågor skulle behålla ärendet rörande kapitalliberaliseringar
på dagordningen, så att nya överväganden om generella liberaliseringar
kunde inledas. Med detta ansåg ministerrådet att syftet med rekommendationen
var tillgodosett.

Utskottet redovisade i sitt betänkande över meddelandet att utskottet var
medvetet om att det med hänsyn till OECD-reglerna inte var möjligt att
genomföra en gemensam nordisk aktie- och kapitalmarknad. Det var dock
viktigt att arbeta vidare med frågorna med sikte på en liberalisering i hela
OECD-området. Utskottet angav också en rad exempel på olika samarbetsområden
för en friare marknad i Norden. Utskottet ansåg att arbetet borde
föras vidare och att rekommendationen inte skulle avskrivas.

Mot detta reserverade sig företrädare för de socialdemokratiska och
vänstersocialistiska partierna som ansåg att ministerrådet gjort det som var

praktiskt möjligt för att uppfylla rekommendationen och att den därför Redog. 1985/86:4
borde avskrivas.

Vid sessionen fick utskottets förslag 39 röster mot reservationens 30.

I ett medlemsförslag, som väckts av bl. a. Arne Gadd och Gunnar Nilsson,
föreslogs att rådet skulle rekommendera ministerrådet att utvidga det
nuvarande samarbetet i fråga om information och samråd på konjunkturbedömningens
område med sikte på att regeringarna regelbundet skulle
presentera en gemensam bedömning.

Utskottet påpekade vid sin behandling av medlemsförslaget att liknande
förslag tidigare avvisats av regeringarna. Utskottet ansåg dock att det
föreliggande förslaget var positivt och väl värt att stödja. Enligt utskottet var
gemensamma nordiska konjunkturbedömningar betydelsefulla i dagens
situation då de nordiska länderna blev ekonomiskt alltmer beroende av
varandra. När det gällde resurser till verksamheten var utskottet enigt med
förslagsställarna att något eget sekretariat inte skulle behövas för att
genomföra intentionerna i förslaget. Integrering av de nordiska ländernas
konjunkturbedömningar borde komma som en successiv utveckling av
dagens nordiska samarbete på området.

Rådet antog på utskottets förslag en rekommendation i överensstämmelse
med förslagsställarnas önskemål. Rekommendationen antogs med 63 röster
mot 1. Eva Hjelmström röstade mot förslaget.

Industripolitik

Karl-Erik Häll och Bengt Wiklund hemställde i ett medlemsförslag att
ministerrådet i sitt vidare arbete med en handlingsplan på datateknologiområdet
skulle utarbeta ett program för utveckling av nordisk mjukvara, verka
för standardisering av datauppgifter samt utveckla säkerhetssystem för att
möjliggöra ökad datakommunikation i Norden. Vidare framfördes önskemål
om att ministerrådet skulle vidta åtgärder för att inventera Nordens samlade
förutsättningar för utveckling på dataområdet både vad gällde hårdvara och
mjukvara.

Förslaget uppfattades av utskottet delvis som en konkretisering och
utvidgning av ett tidigare ministerrådsförslag om en nordisk handlingsplan på
dataområdet. Utskottet pekade på att det främst var på två områden man
kunde bidra till att öka den nordiska produktionen av programvara. För det
första kunde utbildningskapaciteten inom området öka och ge utbildningsoch
forskningsinstitutioner möjligheter till samarbete vid offentliga utvecklingskontakter.
Utskottet pekade också på betydelsen av nordisk programvara
vid utbildningen på olika nivåer och konstaterade med tillfredsställelse att
ministerrådet redan tillsatt en arbetsgrupp med uppdrag att etablera ett
nordiskt samarbete om datateknologisk programvaruproduktion på undervisningsområdet.
Detta arbete kunde enligt utskottet med fördel utvidgas till
att omfatta även de frågor utskottet tagit upp.

Standardisering av datateknologiska produkter framhölls av utskottet som
en viktig uppgift. Det skulle dock bli svårt att komma fram till nordiska
standards, bl. a. för att uppgifter som samlades in för ett ändamål ofta
skräddarsyddes för detta. Utskottet ansåg emellertid att det fanns enkla 49

4 Riksdagen 1985/86. 2 sami. Nr 4

Redog. 1985/86:4

standardiseringsåtgärder som kunde bidra till att förbättra samkörningsmöjligheterna.
Detta borde ministerrådet ta upp i sitt vidare arbete beträffande
standardisering på datateknologiområdet.

När det gällde förenklingar av samkörningsmöjligheterna påpekade
utskottet att denna fråga borde ses i förhållande till behovet av integritetsskydd.
Utskottet underströk också att utvecklingen av säkerhetssystem för
att möjliggöra ökad datakommunikation var en viktig uppgift som kunde
kräva stora resurser och som både det offentliga och näringslivet borde ha
intresse av. Beträffande lämpligheten att utarbeta översikter över Nordens
samlade möjligheter för utveckling på dataområdet uttryckte utskottet viss
osäkerhet, eftersom utvecklingen skedde så snabbt att insamlade uppgifter
snart blev inaktuella. På vissa delområden kunde det dock vara lämpligt.

Utskottets betänkande utmynnade i ett förslag till rekommendation i stort
överensstämmande med förslagsställarnas önskemål.

Rekommendationen (nr 3) antogs av rådet med 58 röster.

I svar på frågor om Gyllenhammargruppens verksamhet anförde statsrådet
Lundqvist att gruppen tillkommit på initiativ av Pehr G. Gyllenhammar och
Ulf Sundqvist. Ramarna för gruppens arbete sattes av gruppen själv som
verkade fristående från de officiella samarbetsorganen. Beträffande finansieringen
av vissa av gruppens projekt med medel från Nordiska Investeringsbanken
anförde statsrådet Lundqvist att enligt bankens bedömning
utgjorde dessa undersökningar ett bra sätt för banken att till rimliga
kostnader göra utredningar som den ändå hade behov av.

Mot bakgrund av att Norsk Data och Ericsson Information Systems A/S
ingått ett samarbete för att bli i stånd att leverera dataterminaler och dylikt
till det norska postverket ställde Arne Gadd en fråga till den norska
regeringen om värdet av nordiskt företagssamarbete.

Av svaret framgick att den norska regeringen lade stor vikt vid och såg det
som mycket positivt att det utvecklades samarbete mellan nordiska företag
med sikte på att stärka den teknologiska och ekonomiska konkurrenskraften.
I den aktuella upphandlingen kunde statsrådet inte ge några kommentarer.
Denna skulle ske på basis av sedvanliga anbuds- och konkurrensregler.

Samarbete pä jord- och skogsbruksområdet

I ett förslag till nordiskt handlingsprogram på jordbruks- och skogsbruksområdet
redovisade ministerrådet en rad förslag till åtgärder inom dessa
områden.

Utskottet noterade inledningsvis att det hade varit önskvärt att handlingsprogrammet
även hade omfattat delar av det jord- och skogsbrukspolitiska
området som för närvarande inte ingick i det nordiska samarbetet. Utskottet
ansåg det viktigt att ha en god fungerande samarbetsapparat och tillstyrkte
förslaget om att utvidga mandatet för nordiska kontaktorganet för jordbruksfrågor
till att också omfatta angränsande industrier. Samarbetet mellan
myndigheter som kontrollerade olika jordbruksprodukter m. m. borde
vidareutvecklas. Utskottet anslöt sig till förslaget om att utreda behov och
former för genbankssamarbete på det skogliga området. Förslaget om ett
ökat forsknings- och utvecklingssamarbete tillstyrktes även. Ministerrådet

borde dock här ha kunnat föreslå ett mer omfattande forskningssamarbete
och samarbete på framtidsinriktade områden.

Utskottet framhöll att utvecklingen av aquakulturer skulle komma att
radikalt förändra fiskerinäringens villkor. Ett permanent forum för samarbete
på detta område borde därför upprättas snarast. Utskottet efterlyste även
området bioteknik och framhöll att djurs och växters egenskaper kunde
förändras i mycket snabbare takt på grund av bioteknik än genom traditionella
förädlingsmetoder.

Även om Norden inte var en hemmamarknad för jordbruksprodukter
kunde utskottet inte bortse från att det borde vara möjligt att öka denna
handel samtidigt som de centrala målsättningarna i jordbrukspolitiken
behölls. Utskottet uppmanade ministerrådet att utreda detta och föreslog
även att ministerrådet skulle undersöka möjligheterna för nordiskt samarbete
mellan befintliga institutioner som arbetade med naturresurssituationen i
Norden och övriga världen.

Utskottet hemställde att rådet skulle rekommendera ministerrådet att
utarbeta ett handlingsprogram på jordbruks- och skogsbruksområdet i
enlighet med ministerrådsförslaget och ekonomiska utskottets synpunkter.
Rådet antog förslaget till rekommendation med 55 röster.

Regionalpolitik

Vid sessionen i Reykjavik behandlades två olika ministerrådsförslag rörande
Västnorden (Island, Färöarna och Grönland). Det första innehöll ett förslag
om ett handlingsprogram för förstärkning av Västnordensamarbetet och det
andra förslag om upprättande av en utvecklingsfond för Västnorden.

Syftet med förslaget till handlingsprogrammet var att utforma riktlinjer för
förstärkning och utveckling av Västnordensamarbetet. Målet för det intensifierade
samarbetet skulle enligt förslaget vara att befrämja en mer tillfredsställande
regional balans i Norden samt att bidra till möjligheten att skapa en
gynnsam utveckling i Västnorden genom att anknyta området närmare till
det centrala Norden.

Utskottet konstaterade inledningsvis vid sin behandling av förslaget att
Västnorden tillsammans med Nordkalotten var det område som rådet
prioriterade högst i det nordiska regionalpolitiska samarbetet. Utskottet
menade att ministerrådsförslaget hade fokuserats på de möjligheter regionen
hade att utveckla sitt näringsliv. Utskottet var enigt med ministerrådet om att
huvudvikten borde läggas på samarbete om utveckling av kvalitetssäkra
fiskuppfödningsmetoder. Ett sådant arbete medförde ett mindre beroende
av de naturliga havsresurserna.

De områden som prioriterats högst av ministerrådet efter havsresurserna
var transporter och turism. Utskottet delade denna uppfattning men
påpekade att där saknades information om konkreta förslag till åtgärder.
Även i fråga om åtgärder inom handel och industri kunde ministerrådets
förslag varit mer konkret. Mot bakgrund av att utrikeshandeln var av central
betydelse i de västnordiska ekonomierna ansåg utskottet det naturligt att
exportsamarbete blev en prioriterad uppgift. Utskottet hade gärna sett att
man i förslaget lagt större vikt på energisamarbetet, speciellt på olje- och

Redog. 1985/86:4

gassamarbete i Västnorden. Med tanke på de rika möjligheter till utveckling
och utnyttjande av traditionella energiformer i regionen verkade det enligt
utskottet olämpligt att prioritera samarbete om alternativa energiformer så
högt som ministerrådet gjort i förslaget. Beträffande finansieringen påpekade
utskottet att framläggandet av ett förslag om förstärkning och utveckling
av Västnordensamarbetet också borde leda till att ökade finansiella resurser
tillfördes området.

Utskottet föreslog att rådet skulle anta en rekommendation till ministerrådet
att utarbeta ett handlingsprogram i huvudsak i enlighet med ministerrådsförslaget
samt med beaktande av utskottets synpunkter. Rekommendationen
antogs vid sessionen med 55 röster.

Enligt förslaget om en Västnordenfond skulle fondens ändamål vara att
bidra till en mer tillfredsställande regional balans i Norden genom att främja
Västnordens ekonomiska utveckling. Detta skulle ske genom att stärka
utvecklingen av ett allsidigt och konkurrenskraftigt näringsliv i hela Västnorden.
Fonden skulle kunna ge lån, riskkapital och kapitaltillskott samt
garantier både på kommersiella och andra lämpliga villkor. Små och
medelstora företag skulle prioriteras.

Ekonomiska utskottet konstaterade inledningsvis vid sin behandling av
förslaget att det redan existerade en nordisk finansieringsordning som
riktade sig mot Västnorden, nämligen Nordiska Investeringsbankens (NIB)
regionallåneordning. Utskottet ansåg ändock att förslaget om att upprätta en
Västnordenfond hade sitt berättigande eftersom den kapitalnämnd som
kunde tillföras genom NIB var relativt begränsad och att lån från NIB enbart
gavs på kommersiella villkor. Dessutom ansåg utskottet att det var ett
framsteg att finansieringsinstitutionen placerades i Västnorden.

Utskottet föreslog att rådet skulle rekommendera ministerrådet att
upprätta en utvecklingsfond för Västnorden i enlighet med ministerrådsförslaget
och de synpunkter som framförts i utskottets betänkande. Vidare
föreslog utskottet att presidiet på rådets vägnar skulle få bemyndigande att
på grundval av ekonomiska utskottets synpunkter avge yttrande till ministerrådet
om Västnordenfondens stadgar. Rekommendationen (nr 8) antogs av
rådet med 54 röster.

Övrigt

Ett medlemsförslag hade väckts av bl. a. Rune Gustavsson, Elver Jonsson,
Gunnel Jonäng och Karin Söder, om höjda och harmoniserade beloppsgränser
vid införsel av varor för eget bruk vid resa.

Utskottet såg det framlagda förslaget som ett bidrag till arbetet med att
göra Norden till hemmamarknad. I första hand skulle konsumenternas
möjligheter att utnyttja denna förbättras genom förslaget. Utskottet hänvisade
också till sina tidigare uttalanden om att gränshandeln borde vara så fri
som möjligt mellan de nordiska länderna. Utskottet ansåg det lämpligt att i
en första omgång höja och harmonisera beloppsgränserna för eget bruk. På
längre sikt borde dock även de särbestämmelser som gällde för varor med
administrativt fastställda priser omfattas av en liberalisering och harmonisering.

Utskottets förslag till rekommendation (nr 4) om att de nordiska länderna
skall införa ökade och harmoniserade beloppsgränser vid införsel av varor
för eget bruk i samband med resor antogs av rådet med 57 röster.

D.3 Kommittéerna
D.3.1 Informationskommittén

Medlemmar

Svenska medlemmar i informationskommittén har under verksamhetsperioden
varit Rune Gustavsson (c) (vice ordförande) och Sture Palm (s).
Kommittén har tio ledamöter, två från varje land.

Kommittén kommer att upphöra från årsskiftet 1985/86, då ansvaret för
informationsverksamhet övertas av rådets presidium.

Möten

Informationskommittén har hållit fyra möten: den 6 augusti 1984 i Stockholm,
den 22 oktober i Köpenhamn, den 12 november i Helsingör och den 28
mars 1985 i Reykjavik.

Kommitténs verksamhet

Informationskommittén, som är ett rådgivande organ till Nordiska rådets
presidium, planerar rådets informationsverksamhet och svarar för samordningen
av rådets och Nordiska ministerrådets information. Kommittén står
även för utgivningen av tidskriften Nordisk Kontakt (16 nr/år), vilken
orienterar om arbetet i de nordiska parlamenten. Tidskriftens upplaga är ca
10 000 exemplar.

Vid kommitténs möte i augusti diskuterades den s. k. femmannakommitténs
och sedermera presidiets förslag om nedläggning av informationskommittén.
Kommittén var enig om att ett parlamentariskt inflytande över
informationsverksamheten bör säkras. Kommittén beslutade om vissa
förändringar avseende Nordisk Kontakt utifrån förslag från en särskilt tillsatt
arbetsgrupp. Nordisk Kontakt kommer bl. a. att öka sin utgivning från 16 till
17 nummer per år och att få en heltidsanställd chefredaktör. Under hösten

1984 startade den ungdomskampanj som informationskommittén initierat
och som skall pågå under hela år 1985. Kommitténs ledamöter skall hösten

1985 utse vinnare i den tävling som utgör kampanjens slutfas.

Vid sitt oktobermöte enades kommittén om ett remissuttalande till
presidiet rörande förslaget om kommitténs nedläggning. I uttalandet slog
kommittén fast att det fanns ett klart behov av att öka kännedomen om det
nordiska samarbetet såväl bland politiskt aktiva som hos allmänheten.
Kommittén stödde nedläggningsförslaget och förslaget att presidiet övertar
det direkta ansvaret för informationsverksamheten, för vilken presidiet skall
fastställa särskilda riktlinjer. Kommittén framförde en avvikande mening
beträffande Nordisk Kontakts redaktionskommitté som ansågs böra bestå av

Redog. 1985/86:4

5 Riksdagen 1985186. 2 sami. Nr 4

Redog. 1985/86:4

två medlemmar per land. Kommittén beslutade, på förslag från den svenska
delegationen, i samband med behandlingen av remissuttalandet, att tillsätta
en arbetsgrupp som under 1985 dels skall utvärdera den framtida informationsverksamheten,
dels föreslå organisation. Målsättningen är att under
året göra en framställning till presidiet. Kommittén fastställde vid mötet en
ny informationsplan för Nordiska rådet och en gemensam plan för samarbetet
med Nordiska ministerrådet, båda avseende 1985. Rådets egen plan
omfattar en budget om 3 144 000 SEK vartill kommer 325 000 SEK för
ungdomskampanjens avslutning. Nordiska rådets journaliststipendier höjdes
till 40 000 SEK per land (tidigare 15 000 per land). Kommittén beslöt
även föreslå en symbol för Nordiska rådet, en vit svan med åtta vingpennor
på marinblå botten.

Vid kommitténs möte i november 1984 fastställdes mandat och riktlinjer
för den arbetsgrupp som nämnts ovan. Kommittén fattade även beslut om
anställning av ny informationschef vid Nordiska rådets presidiesekretariat.

D.3.2 Budgetkommittén

Medlemmar

Svenska medlemmar i budgetkommittén har varit Gunnar Nilsson (s) och
Hans Nyhage (m). Kommittén består av tio medlemmar, två från varje land.

Möten

Kommittén har hållit möten den 14 maj 1984 i Oslo, då även representanter
för Nordiska ministerrådet deltog, den 12 och 14 november i Helsingör samt
den 27 november i Stockholm, även då med Nordiska ministerrådetsamarbetsministrarna.
Vidare har kommittén hållit möten den 30 januari
1985 samt den 4 och 7 mars i Reykjavik i samband med Nordiska rådets 33:e
session.

Kommitténs verksamhet

Budgetkommittén är det organ som förhandlar med ministerrådet om den
nordiska budgeten. Kommittén har också till uppgift att i samråd med
berörda utskott följa genomförandet av rådets rekommendationer och
beslut.

Sedan rådets session 1983 tillämpas som försöksordning en ny budgetprocedur,
vilken innebär att ministerrådets budgetförslag för det nordiska
samarbetet underställs plenarförsamlingens granskning. Avsikten med denna
ordning är att uppnå en förenkling och effektivisering av budgetsamarbetet
samt att öka det parlamentariska inflytandet över behandlingen av
ministerrådets budget. Det åsyftade resultatet anses ha uppnåtts genom den
nya budgetproceduren. En nyhet vid 33:e sessionen var att budgetförslaget,
som numera presenteras i ett eget dokument (C 2), även innehöll ministerrådets
planer för kommande år. Budgetdebatten hade förlagts till sessionens
sista dag för att utöver synpunkter på själva budgetförslagen 1986 också

kunna ge tillfälle till en uppsummering av sessionens innehåll.

Budgetkommittén föreslog i sitt yttrande över budgetförslaget 1986 att
budgeten på 269,8 milj. NOK på det allmänna området skulle ökas med
500 000 NOK och kulturbudgeten på 159,5 milj. DKK med 1,7 milj. DKK.

Den begärda ökningen av anslagen avsåg satsningar på i första hand
samfärdsel, trafiksäkerhet och turism samt inrättandet av en ny fast tjänst vid
Nordiska nämnden för handikappfrågor. Dessutom föreslogs en höjning av
anslaget för jämställdhet. Ökningen på kulturbudgeten avsåg nordiska
sommaruniversitetet, nordiskt ungdomssamarbete och nordiskt konstcentrum.

Rådet antog budgetkommitténs förslag till yttrande (nr 6) med 72 röster
mot 1. En medlem avstod från att rösta.

Ministerrådet har därefter enats om en budget för 1986 på det allmänna
området på 272,6 milj. NOK och på kulturområdet på 160,1 milj. DKK.
Drygt 38 milj. NOK av den allmänna budgeten avser satsningar på den i
berättelsen tidigare omnämnda handlingsplanen för ekonomisk utveckling
och full sysselsättning. Enligt gällande fördelningsnyckel utgör Sveriges
bidrag till ministerrådets budgetar för 1986 37,2 %. Tidigare var bidraget
39,9 %.

E Nordiska rådets litteraturpris

Vid en ceremoni den 5 mars 1985 i Håskölabéoi i Reykjavik utdelades
Nordiska rådets litteraturpris för 1985 till den finländske författaren Antti
Tuuri. I sitt tacktal framförde Tuuri bl. a. att urvalet av översättningslitteraturen
i de nordiska länderna var likartat, dvs. det saknades nästan helt böcker
från de små språkområdena. Detta innebar i längden att människornas
världsbild begränsas. Inte minst Island hade visat hur ett litet lands litteratur,
som skapats utifrån egna nationella utgångspunkter, kan bli hela världens
gemensamma egendom. Det borde därför vara en gemensam målsättning för
de nordiska länderna att sprida kännedom om de små språkområdenas
litteratur.

Redog. 1985/86:4

Allmänna budgetens fördelning

L/l

Övrigt

-MR sekr

MR res

Kulturbudgetens fördelning 1986

Forskning

JusteringsresE rv

Kultursekr

Nordiska kulturfoid

MR disp.medel

Allinänkultur

Bilaga 1:2 Redog. 1985/86:4

Redog. 1985/86:4

Bilaga 2

Förteckning över rekommendationer och yttranden samt
interna beslut antagna vid Nordiska rådets 33:e session

Rekommendationer

Rek. 1/1985/eang.: handlingsplan för ekonomisk utveckling och full
sysselsättning (B 59/e)

Nordisk Råd rekommanderer Nordisk Ministerråd å vedta og gjennomfpre
en handlingsplan for pkonomisk utvikling og full sysselsettning i samsvar
med Nordisk Råds synspunkter og ministerrådsforslag B 59/e.

Rek. 2/1985le äng.: gemensam nordisk konjunkturbedömning (A 681 le)

Nordisk Råd rekommanderer Nordisk Ministerråd suksessivt å utvide det
nåvserende samarbeid med informasjon og samråd om konjunkturbedpmninger
med sikte på at regjeringene regelmessig presenterer en felles nordisk
konjunkturbedpmning.

(A 690/e)

Rek. 311985le ang.: nordiskt datasamarbete (A 6901e)

Nordisk Råd rekommanderer Nordisk Ministerråd i sitt videre arbeid med
sin handlingsplan på datateknologiområdet

a) å styrke arbeidet med utvikling av nordisk programvare

b) å virke for standardisering av datainformasjon

c) å utvikle sikkerhetssystemer för å muliggjpre pkt datakommunikasjon i
Norden

d) etter behov å utarbeide översikter över nordiske resurser på datateknologiområdet.

Rek. 411985/eang.: höjda och harmoniserade beloppsgränser vid införsel av
varor för eget bruk vid resa (A 700/e)

Nordisk Råd rekommanderer de nordiske lands regjeringer å innfpre pkte
og harmoniserte belppsgrenser ved innfprsel av varer for eget bruk i
förbindelse med reiser.

Rek. 5/1985/e ang.: den offentliga sektorns roll i ekonomin (A 702le)

Nordisk Råd rekommanderer Nordisk Ministerråd å stimulere en bred
meningsutveksling om den offentlige sektors rolle i de nordiske lands
pkonomier ved å ta initiativ til forskning, utredning og konferanser om
emnet.

Rek. 6ll985le ang.: handlingsprogram på jordbruks- och skogsbruksområdet
(B 54/e)

Nordisk Råd rekommanderer Nordisk Ministerråd å utarbeide et handlingsprogram
på jordbruks- og skogsbruksområdet i samsvar med ministerrådsforslag
B 54/e og pkonomisk utvalgs synspunkter.

Rek. 7!1985le ang.: handlingsprogram för förstärkning av
Västnordensamarbetet (B 58/e)

Nordisk Råd rekommanderer Nordisk Ministerråd å vedta et handlingsprogram
for en forsterking og utvikling av Vestnordensamarbeidet, vesentlig
i samsvar med ministerrådsforslag B 58/e samt Nordisk Råds synspunkter.

Rek. 8/1985/eang.: Västnordenfond (B 60/e)

Nordisk Råd rekommanderer Nordisk Ministerråd å opprette et nordisk
utviklingsfond for Vestnorden i samsvar med ministerrådsforslag B 60/e
samt Nordisk Råds synspunkter på dette förslag og på det kommende förslag
om Fondets statutter.

Rek. 9/1985/t äng.: samarbete om handelssjöfarten (A 685/t)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet

1) att inom Norden samordna och stimulera forskning och utveckling av
sjöfartsteknologiska och övriga driftsekonomiska vinningar för utvecklandet
av en konkurrenskraftig nordisk handelssjöfart;

2) att verka för ett enhetligt nordiskt uppträdande internationellt i frågor i
gemensamt nordiskt intresse inom handelssjöfarten;

3) att utreda behovet av ett gemensamt nordiskt forum för samordning och
utveckling av sjöfartspolitiska frågor.

Rek. 10119851k äng.: samarbete om framtidsforskning (A 658lkoch A 705/k)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet att följa det
arbete med framtidsstudier som pågår i de nordiska länderna och presentera
en översikt över aktuella projekt samt förslag till nordiskt erfarenhetsutbyte
utgående från det arbete som bedrivs nationellt.

Rek. 11/1985/k ang.: interimt stöd till regional nordisk
informationsverksamhet (A 660lk)

Nordiska rådet rekommenderar att Nordiska ministerrådet under en
övergångsperiod på maximalt tre år från den 1 januari 1985 deltar i
finansieringen av Föreningarna Nordens regionala informationskontor.

Redog. 1985/86:4

Redog. 1985/86:4 Rek. 12/1985/k ang.: permanent stöd till regional nordisk
informationsverksamhet (A 660lk)

Nordiska rådet rekommenderar att de nordiska ländernas regeringar
skapar förutsättningar för Föreningarna Norden att efter övergångsperiodens
utgång bedriva regional informationsverksamhet i därför lämpliga
former och lämplig omfattning.

Rek. 13/1985lk ang.: nordiska stoffet i läromedel och läroplaner (A 674/k)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet att vidta åtgärder
för att utöka och fördjupa det nordiska stoffet i läromedel och läroplaner.

Rek. 1411985/k ang.: ersättning för specialutbildning av elever från annat
nordiskt land (A 679/k)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet att utreda möjligheterna
att utforma ett enhetligt system för ersättning till kommuner för
specialutbildning av elever från annat nordiskt land.

Rek. 15/1985/k ang.: hemmamarknad för fonogram med nordisk musik
(A 693/k)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet

1) att utge en katalog över nordisk musik;

2) att lägga fram förslag till åtgärder för att förbättra distributionen av
nordisk musik inom och utom Norden, och

3) att utreda frågan om ökad samordning av produktionen av fonogram med
nordisk musik;

Rek. 16/19851j ang.: ändring i Helsingforsavtalet om arbetsformerna i det
nordiska samarbetet (A 692/j)

Nordisk Råd rekommanderer regeringerne i Danmark, Finland, Island,
Norge og Sverige at aendre Helsingforsaftalen i overensstemmelse med
forslagene i bilag 1 till medlemsforslag A 692/j om arbejdsformerne i det
nordiske samarbejde.

Rek. 1711985/j ang.: ändring i Helsingforsavtalet och kulturavtalet om
arbetsformerna i det nordiska samarbetet (B 55/j)

Nordisk Råd rekommanderer regeringerne i Danmark, Finland, Island,
Norge og Sverige at sndre Helsingforsaftalen og Kulturaftalen i overensstemmelse
med forslagene i bilag A til ministerrådsforslag B 55/j om
arbejdsformerne i det nordiske samarbejde.

Rek. 18/1985/j ang.: stöd till Internationella rehabiliterings- och
forskningscentret för tortyroffer (RCT) i Köpenhamn (A 686/j)

Nordisk Råd rekommanderer Nordisk Ministerråd at give ekonomisk
stötte över det nordiske budget til International! Rehabiliterings- og
Forskningscenter for torturofre (RCT) i Köbenhavn.

Rek. 19/1985/j ang.: samarbete för de mänskliga rättigheterna (A 687/j)

Nordisk Råd rekommanderer Nordisk Ministerråd

1) naermere at pröve mulighederne for att göre det i Oslo planlagte
forskningsinstitut for menneskelige rettigheder til et samnordisk institut,
samt

2) inden for rammerne af C 1 at redegöre for de nordiske regeringers
indsatser for at haevde de menneskelige fri- och rettigheder.

Rek. 20/1985/s ang.: revideratsamarbetsprogram pä arbetsmarknadsområdet
(B 56/s)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet

1) att fastställa ett reviderat samarbetsprogram på arbetsmarknadsområdet
med beaktande av de synpunkter som framförts av social- och miljöutskottet; 2)

att ställa tillräckliga ekonomiska och personella resurser till förfogande
för samarbetsprogrammets genomförande, samt

3) att kontinuerligt och i fortlöpande samverkan med Nordiska rådets organ
och berörda parter vidareutveckla och fördjupa det nordiska samarbetet
på arbetsmarknadsområdet.

Rek. 2111985Is ang.: program för stöd och hjälp till utförsäkrade arbetslösa
(A 682Is)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet att utreda hur
stöd och hjälp till utförsäkrade arbetslösa bör kunna utformas på den
nordiska arbetsmarknaden.

Rek. 2211985Is ang.: åtgärder mot drogmissbruk i trafiken (A 680/s)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet att

a) låta utreda omfattningen av drogproblemet i trafiken i de nordiska
länderna, samt

b) utveckla metoder som ger möjligheter för snabb och effektiv analys av
förekomsten i organismen av narkotika såsom cannabis och andra medel
som verkar på det centrala nervsystemet.

Redog. 1985/86:4

Redog. 1985/86:4 Rek. 23/1985/s äng.: handlingsplan mot narkotika (B 57/s)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet att fastställa en
handlingsplan, i enlighet med ministerrådsförslag B 57/s och med beaktande
av de synpunkter som framförts av social- och miljöutskottet.

Rek. 24ll985ls ang.: harmonisering av miljöskyddslagstiftningen i Norden
(A 683/s)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet att genom en
parlamentariskt förankrad kommitté utreda möjligheterna för en mer
omfattande harmonisering av de nordiska ländernas lagstiftning på miljöskyddsområdet.

Rek. 2511985Is ang.: minskande av rollbundenhet inom utbildning och
yrkesval (A 695/s)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet att genomföra
åtgärder för att minska rollbundenheten inom utbildning och yrkesval i de
nordiska länderna.

Yttranden

1 Nordiska rådets yttrande angående ekonomiska utskottets sakområde (Cl)

1. Nordisk Råd henstiller til Nordisk Ministerråd å undersöke mulighetene
for ökt fellesnordisk representasjon i internasjonale fora.

2. Nordisk Råd henstiller til Nordisk Ministerråd å bedre det valutapolitiske
samarbeidet i Norden.

3. Nordisk Råd henstiller til Nordisk Ministerråd å foreta en gjennomgang
av de nordiske lands skattelovgivning for å fremme industrielle samarbeidsprosjekter
i Norden.

4. Nordisk Råd henstiller til Nordisk Ministerråd å utbygge det nordiske
energiforskningssamarbeidet.

5. Nordisk Råd henstiller til Nordisk Ministerråd å vurdere en utvidelse av
det nordiske olje- og gassamarbeidet til også å omfatte Vestnorden.

6. Nordisk Råd henstiller til Nordisk Ministerråd å framlegge ministerrådsforslag
om det nordiske energisamarbeidet til Nordisk Råds sesion i 1986.

7. Nordisk Råd henstiller til Nordisk Ministerråd å vurdere å sette igang et
regionalt samarbeid i Skagerak/Oslofjordområdet.

8. Nordisk Råd henstiller til Nordisk Ministerråd å legge fram et ministerrådsforslag
som trygger et fortsatt konkret prosjektsamarbeid i u-landene
mellom de nordiske land innenfor rämmen av en arbeidsplan på det
bistandspolitiske området.

9. Nordisk Råd henstiller til Nordisk Ministerråd å endre Nordisk 0konomisk
forskningsråds formålsparagraf i samsvar med folgende förslag:
Forskningsrådet har til oppgave å fremme nordisk 0konomisk samarbeid
ved å gi stötte til analyser og utredninger om emner som står sentralt i

nordisk 0konomisk debatt og framlegge materiale på de viktigste
pkonomiske områder med konsekvensvurderinger. Konsekvensvurderingene
og eventuelle förslag kan inneholde alternative bidrag.

2 Nordiska rådets yttrande angående trafikutskottets sakområde (Cl)

1. Nordiska rådet hemställer till Nordiska ministerrådet att se över transportöverenskommelsen
i syfte att få fram helhetsrapportering om samarbetet
inom transportområdet och dess finansiering.

2. Nordiska rådet hemställer till Nordiska ministerrådet att prioritera
projekt som handlar om datakommunikation och modern telekommunikation.

3. Nordiska rådet hemställer till Nordiska ministerrådet att ytterligare
intensifiera arbetet för att öka trafiksäkerheten i Norden. Den negativa
inverkan som narkotikan och vissa läkemedel har på trafiksäkerheten bör
särskilt beaktas.

4. Nordiska rådet hemställer till de nordiska ländernas regeringar att
genomföra en effektiv uppföljning av slutförda utredningar.

5. Nordiska rådet hemställer till Nordiska ministerrådet att verka för att
nordisk ungdom får möjlighet att resa inom Norden så billigt att
ungdomen motiveras att välja Norden som sitt resmål.

6. Nordiska rådet hemställer till Nordiska ministerrådet att vidta åtgärder
för att öka turistnäringens utvecklingsmöjligheter i Norden och därvid
särskilt beakta behovet av överensstämmelse mellan marknadsföring och
den miljö och de rekreationsmöjligheter som turisten möter.

3 Nordiska rådets yttrande angående kulturutskottets sakområde (C 1)

Nordiska rådet anser att

1. en analys av möjliga åtgärder bör genomföras på såväl det allmänkulturella
området som inom utbildning och forskning i syfte att öka sysselsättningen
och utveckla det ekonomiska samarbetet och att ett förslag till
handlingsplan på detta område bör läggas fram till 34:e sessionen 1986

2. produktionen och distributionen av nordiska filmer såväl nordiskt som
nationellt bör ges större uppmärksamhet

3. arbetet för ökad språkförståelse i Norden bör intensifieras på alla
utbildningsnivåer och att särskilt undervisningen i nordiska språk vid
universitet och högskolor i Norden bör ges större uppmärksamhet

4. arbetet för att möjliggöra ökad rörlighet för studerande och lärare i de
nordiska länderna bör ges större uppmärksamhet

5. behandlingen av Nordiska ministerrådets utredning om utvecklingen av
kulturförbindelserna mellan Grönland och det övriga Norden bör föras
vidare så att ministerrådet kan lägga fram förslag till 34:e sessionen 1986.

4 Nordiska rådets yttrande angående juridiska utskottets sakområde (Cl)

1. Nordisk Råd udtrykker tilfredshed med oplysningerne om gennembrudet
i forhandlingerne om nye harmoniserede lovregler om aegteskabets

Redog. 1985/86:4

Redog. 1985/86:4 0konomiske retsvirkninger og tilskynder til, at disse regler söges gennemf0rt
så vidt muligt samtidigt i de nordiske lande og udtrykker endvidere
forventning om, at arbejdet vil fortsaette med henblik at nå en ensartet
retstilstand om de pkonomiske retsvirkninger for personer, der samlever
under de nye familiestrukturer, som gennem en årraekke er blevet mere
udredte.

2. Nordisk Råd tager oplysningerne om samarbejdet vedrörende ensartede
regler om produktansvar til efterretning men betoner vigtigheden af, at
det nordiske samarbejde må genoptages, så snart muligheden for en
bredere international lösning er afklaret.

3. Nordisk Råd opfordrer Nordisk Ministerråd til at fortsaette de nordiske
bestraebelser for at opnå faelles regler om erstatning for miljpskader og
anmoder Nordisk Ministerråd om til naeste session at afgive en mere fyldig
redegdrelse for mulighederne og vanskelighederne i de nordiske forhandlinger.

4. Nordisk Råd opfordrer Nordisk Ministerråd til på grundlag af det
omfattende udredningsmateriale, der föreligger, snarest muligt at ivaerksaette
konkrete samarbejdsprojekter vedrprende bekaempelsen af pkonomisk
kriminalitet.

5. Nordisk Råd gentager sin opfordring til Nordisk Ministerråd om at udvide
det nordiske lovgivningsprograms katalog af samarbejdsprojekter med
lovgivning på arbejdsrettens område og redegpre for samarbejdet herom i
ministerrådets årlige beretning.

3 Nordiska rådets yttrande angående social- och miljöutskottets sakområde

(C 1)

1. Arbetsmarknadssamarbetet bör intensifieras bl a genom utökad användning
av datateknik i arbetsförmedlingen. Förslaget om en nordisk
databank för lediga platser bör tas upp till prövning.

2. Arbete för en nordisk arbetsmiljökonvention bör inledas.

3. En tvärfacklig undersökning om allergifrågor bör inledas i samarbete
mellan miljö-, hälsovårds- och livsmedelsområdena.

4. De nordiska länderna bör förverkliga de uttalade intentionerna om blyfri
bensin.

5. Möjligheten att engagera fler ämbetsmannakommittéer än jämställdhetskommittén
i aktivt jämställdhetsarbete bör tas till vara. Rapportering
härom skall ske regelbundet till jämställdhetskommittén.

6. Ministerrådet bör rikta en uppmaning till regeringarna att medverka till
en jämnare könsmässig fördelning i nordiska ämbetsmannakommittéer
mfl organ.

7. Samarbetet för att kartlägga befolkningens kostvanor i Norden bör
fullföljas genom projekt om friskvård, hälsokost mm.

8. Arbetet med att kartlägga bestämmelser m m på livsmedelsområdet som
kan innebära handelshinder bör intensifieras.

6 Nordiska rådets yttrande över Nordiska ministerrådets budgetförslag för Redog. 1985/86:4

1986 (allmän budget och kulturbudget) (C 2)

1. Nordisk Råd henstiller til Nordisk Ministerråd å öke det fremlagte
budsjett for det allmenne område for 1986 med 500 000 NOK i overensstemmelse
med Budsjettkomiteens spesifisering samt vedta det justert
budsjett under hensynstaken av Budsjettkomiteens merknader.

2. Nordisk Råd henstiller til Nordisk Ministerråd å öke det fremlagt budsjett
for kulturellt samarbeid for 1986 med 1 700 000 DKK i overensstemmelse
med Budsjettkomiteens spesifisering samt vedta det justerte budsjett
under hensynstaken av Budsjettkomiteens merknader.

Interna beslut

1 Bemyndigande ät presidiet att yttra sig om förslag til! stadgar för
Västnordenfonden (B 60/e)

Nordisk Råd bemyndiger Presidiet til på Rådets vegne, og på grunnval av
förslag fra okonomisk utvalg, å avgi uttalelse til Ministerrådet om Vestnordenfondets
statutter.

2 Bemyndigande åt presidiet att yttra sig omförslag om radio- och TVsamarbete
via Tele-X (D1985/3/1982/k)

Nordiska rådet bemyndigar presidiet att på rådets vägnar, och på grundval
av förslag från kulturutskottet, avge yttrande till Nordiska ministerrådet om
ett förslag om ökat radio- och TV- samarbete i Norden genom användning av
Tele-X-satelliten.

3 Ändring av ”Trafikutskottet” (A 675/j)

Nordisk Råds arbejdsordning aendres således, at

1) i § 24, stk. 1, aendres ”et trafikudvalg” til: ”et kommunikationsudvalg”,
og

2) i § 24, stk. 5, aendres ”Trafikudvalget” til: ”Kommunikationsudvalget”.

4 Ändring i arbetsordningen om arbetsformerna i det nordiska samarbetet
(A 692/j)

Nordisk Råds arbejdsordning aendres i overensstemmelse med forslagene i
bilag 2 til medlemsforslag A 692/j om arbejdsformerne i det nordiske
samarbejde med fölgende aendringer:

1) I § 15, stk. 3, indsaettes för 3. punktum som et nyt 3. punktum fölgende:

”Plenarforsamlingen beslutter på förslag af praesidenten, om andre
rådsmedlemmer kan få ordet for korte tillaegsspörgsmål”.
la) i § 24, stk. 1, aendres ”et trafikudvalg” til: ”et kommunikationsudvalg”,

1 b) i § 24, stk. 5, aendres ”Trafikudvalget” til: ”Kommunikationsudvalget”.

Redog. 1985/86:4

2) § 24, stk. 7, sidste punktum, ophoeves og i stedet tilfpjes som et nyt stk. 8:
”Praesidiet kan fastsaette regler for udvalgenes arbejde”.

3) £ 31 affattes således: ”§ 31. For udgivelsen av Nordisk Kontakt vaelger
plenarforsamlingen en redaktionskomite bestående af ti medlemmer, to
fra hvert lands delegation. Praesidiet kan fastsaette regler for redaktionskomiteens
arbejde.

Praesidiet udpeger en chefredaktör for Nordisk Kontakt.”

4) § 34 affattes således: ”§ 34. Praesidiet kan fastsaette regler for arbejdet i
praesidiesekretariatet og sekretaerkollegiet.”

5) I § 41, stk. 1, aendres ”sekretariatet” til: ”praesidiet”.

6) I § 43 aendres ”sekretariatet” til ”praesidiet”.

5 Ikraftträdande av ändringarna i arbetsordningen (A 692/j)

/Endringerne i Nordisk Råds arbejdsordning traeder i kraft samtidig med
ratifikation og ikrafftraedelse av de i rek. nr 16/1985 under I rekommanderede
aendringer i Helsingforsaftalen.

6 Partistöd i Nordiska rådet (A 6891j)

at Nordisk Råd i anledning af medlemsforslag A 689/j om indfprelse

af partistptte i Nordisk Råd pålaegger Nordisk Råds praesidium at etablere en
ordning for ekonomisk stette til Nordisk Råds valgte medlemmer under
hensyntagen til de synspunkter, som er kommet frem under Rådets 33.
session, med sigte på ikrafttraeden den 1. januar 1986.

gotab Stockholm 1985 83182