NORDISKA RÅDET 1973-11-15 (Framställning / redogörelse 1973:20)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

1973: 20

NORDISKA RÅDET 1973-11-15

SVENSKA DELEGATIONEN

Till riksdagen

Nordiska rådets svenska delegations tilläggsberättelse om rådets tjugoförsta
session, andra samlingen

Nordiska rådet har såsom angivits i skrivelse den 12 april 1973 på
prov delat tjugoförsta sessionen i två samlingar. Den första hölls i Oslo
den 17—21 februari och den andra i Stockholm den 26—27 oktober
1973. Nordiska rådets svenska delegation avlämnade medelst nämnda
skrivelse berättelse om rådets tjugoförsta session, första samlingen, och
anmälde härvid att delegationen avsåg att efter andra samlingen avlämna
ett tillägg till berättelsen.

Vid andra samlingen antogs fyra rekommendationer till Nordiska
ministerrådet rörande samarbete på de juridiska och socialpolitiska områdena.
Vidare godkändes yttranden över Nordiska ministerrådets berättelse
om det nordiska samarbetet.

Delegationen får härmed överlämna ett tillägg till ovan nämnda berättelse
jämte en bilaga innehållande texten till de antagna rekommendationerna
och yttrandena.

För Nordiska rådets svenska delegation
JOHANNES ANTONSSON

Christer Jacobson

1 Riksdagen 1973. 2 sami. Nr 20

1973: 20

Tilläggsberättelse

från Nordiska rådets svenska delegation om rådets tjugoförsta session,
andra samlingen, i Stockholm den 26—27 oktober 1973

I. Organisation m. m.

Den svenska delegationen bestod vid sessionen av följande regeringsrepresentanter: statsminister

Olof Palme,

ministern för utrikes ärendena Krister Wickman,

statsrådet och chefen för industridepartementet Rune Johansson,

statsrådet och chefen för inrikesdepartementet Eric Holmqvist,

statsrådet och chefen för socialdepartementet Sven Aspling,

statsrådet och chefen för civildepartementet Svante Lundkvist,

statsrådet Camilla Odhnoff,

statsrådet Sven Moberg,

statsrådet och chefen för kommunikationsdepartementet Bengt Norling,
statsrådet Bertil Löfberg,
statsrådet Carl Lidbom,

statsrådet och chefen för utbildningsdepartementet Ingvar Carlsson,
statsrådet och chefen för handelsdepartementet Kjell-Olof Feldt,

och följande valda medlemmar:
herrar Antonsson,

Helén,

Adamsson,

Kronmark,

Mellqvist,

Nilsson i Tvärålund,

Johansson i Jönköping,

Mundebo,

Palm,

Hammarberg,

Hernelius,

Johansson i Stockholm,
fru Nettelbrandt,

herrar Hermansson,

Sundman,

fru Skantz som ersättare för herr Arne Geijer i Stockholm,

herr Jansson som ersättare för herr Bergman samt

fru Nilsson i Kristianstad som ersättare för herr Carlsson i Vik manshyttan Härjämte

var följande suppleanter närvarande under sessionen:
herrar Richardson,

Lindahl,

1973: 20

fruar Håvik,

Lundblad,

Kristensson samt
herr Werner i Tyresö

Den 27 oktober ersatte fru Håvik fru Skantz under första delen av
dagen och herr Johansson i Stockholm under senare delen av dagen.
De 27 oktober ersattes herr Kronmark av fru Kristensson och herr
Hermansson av herr Werner i Tyresö.

Delegationen biträddes av sin sekreterare, kanslichef Christer Jacobson,
sakkunniga och övrig personal.

Vid rådets tjugoförsta session, första samlingen, i Oslo den 17—21
februari 1973 hade till rådets president valts stortingsrepresentant Kåre
Willoch, Norge, samt till vice presidenter folketingsmand Ib Stetter,
Danmark, talman V. J. Sukselainen, Finland, altingsmand Jon Skaftason,
Island, och riksdagsman Johannes Antonsson, Sverige.

Såsom anmälts i berättelsen om första samlingen fördelades rådets
medlemmar på fem utskott: juridiska utskottet med 13 medlemmar,
kulturutskottet med 17 medlemmar, socialpolitiska utskottet med 13
medlemmar, trafikutskottet med 13 medlemmar och ekonomiska utskottet
med 22 medlemmar.

De svenska medlemmarna fördelades på följande sätt:

Juridiska utskottet:
herrar Adamsson,

Hermansson,

Hernelius.

Kulturutskottet:
herrar Bergman,

Johansson i Jönköping,

Mundebo (vice förman),

Sundman.

Socialpolitiska utskottet:
herrar Hammarberg,

Johansson i Stockholm,

Nilsson i Tvärålund.

Trafikutskottet:

herrar Carlsson i Vikmanshyttan,

Mellqvist,
fru Nettelbrandt.

Ekonomiska utskottet:
herrar Antonsson,

Arne Geijer i Stockholm,

Helén,

Kronmark,

Palm (förman).

1973: 20

Med anledning av den generella inbjudan att deltaga i utskottssammanträdena
under sessionen som regeringsrepresentantema hade erhållit
vid första samlingen deltog i kulturutskottet statsråden Carlsson
och Moberg, i socialpolitiska utskottet statsrådet Odhnoff, i trafikutskottet
statsrådet Norling samt i ekonomiska utskottet statsrådet Feldt.

II. Behandlade saker

Saklistan för tjugoförsta sessionen, andra samlingen, (enligt terminologien
i rådets arbetsordning benämnes ärendena saker) upptog 5 medlemsförslag
(A-saker), 1 regeringsförslag (B-sak), 11 berättelser från
nordiska samarbetsorgan (C-saker) och 19 meddelanden från regeringarna
rörande de av rådets rekommendationer som icke avskrivits som
slutbehandlade (D-saker).

I rådet var dessutom anhängiga 42 A-saker, vilkas behandling i utskotten
fortsätter. Likaså fortsätter behandlingen av 1 A-sak som behandlades
vid sessionen.

Beträffande samtliga A-saker, B-saker, C-saker och D-saker förelåg
av respektive utskott före sessionen utarbetade och justerade betänkanden.
Dessa saker kunde företas till omedelbar behandling i rådets plenum
med undantag av 1 A-sak, vilken återremitterades vid sessionen
till vederbörande utskott för förnyad behandling.

Nordiska ministerrådets berättelse om det nordiska samarbetet utgjorde
underlag för en allmän debatt i rådet vid andra samlingens början;
beträffande denna hänvisas till avdelning III nedan.

Vid andra samlingen framställdes och besvarades i rådets plenum
sammanlagt 3 frågor (E-saker), av vilka en ställts i anslutning till C-sak
och de övriga två i anslutning till D-saker.

Vid andra samlingen antogs 4 rekommendationer och 2 yttranden till
Nordiska ministerrådet. Texten till dessa har fogats till berättelsen som
bilaga. Då i det följande annat icke angives, har den rekommendation,
varom är fråga, antagits enhälligt. Likaså har, då annat icke angivits,
samtliga i omröstningen deltagande svenska medlemmar röstat för rekommendationen.

I det följande lämnas en redogörelse för de behandlade sakerna. Det
fullständiga materialet finns tryckt i rådsförhandlingarna, innefattande
bl. a. stenografiska referat av överläggningarna.

A. Saker förberedda av juridiska utskottet

1. Berättelser om samarbetet på lagstiftningens område

Till juridiska utskottet hade hänvisats Nordiska ministerrådets berättelse
rörande det nordiska samarbetet, kapitel II och X, samt berättelsen
om samarbetet på lagstiftningens område. Utskottet hade vid sitt

1973:20

möte vid 21 :a sessionens första samling slutbehandlat kapitel X. Behandlingen
vid andra samlingen avsåg därför kapitel II och berättelsen
om lagstiftningssamarbetet. Kapitel II innehåller ett program för det
nordiska samarbetet på olika aktuella lagstiftningsområden. Berättelsen
om lagstiftningssamarbetet redovisade rättsområden där samarbete försiggår
eller planeras. Utskottet hade i samband med behandlingen av
dessa berättelser även behandlat ett medlemsförslag om ett nordiskt lagstiftningsprogram,
väckt av bl. a. herr Hernelius.

Utskottet föreslog att berättelserna i de nu aktuella delarna skulle
läggas till handlingarna. Utskottet förutsatte härvid att justitieministrarnas
och utskottets gemensamma ansträngningar att utarbeta ett program
för det framtida lagstiftningssamarbetet skulle fortsätta. Härigenom
ansåg utskottet sig ha möjlighet att vid rådets 22:a session i februari
1974 kunna förelägga rådet ett förslag till lagstiftningsprogram.

Som bihang till sitt betänkande hade utskottet som diskussionsunderlag
framlagt en promemoria innehållande utskottets preliminära synpunkter
på det nordiska lagstiftningssamarbetet. Promemorian hade
överlämnats till justitieministrarna vid utskottets möte i september 1973,
varvid man även hade enats om att utskottet skulle uppskjuta sitt slutgiltiga
ställningstagande till medlemsförslaget om ett nordiskt lagstiftningsprogram
till dess ytterligare överläggningar mellan ministrarna
och utskottet ägt rum. Utskottet uttalade emellertid i sitt betänkande
att en principdebatt i rådet ej borde invänta ministrarnas och utskottets
överläggningar om lagstiftningsprogrammet, utan att dessa överläggningar
borde föregås av en diskussion i rådet.

Under andra samlingen bildade utskottets betänkande underlag för
en ingående debatt om det nordiska lagstiftningsprogrammet. I diskussionen
yttrade sig från svensk sida, förutom statsrådet Lidbom, herrar
Adamsson, Helén och Hernelius. Representanter för utskottet hävdade
att man på grundval av Helsingforsavtalet borde sträva efter att uppställa
ett program på en rad stora lagstiftningsområden som äktenskapslagstiftningen,
avtalslagstiftningen, lagstiftningen om ekonomiska brott
m. fl. Mesta möjliga harmonisering framställdes i utskottets promemoria
som målsättning.

Från regeringshåll, främst av statsrådet Lidbom, kritiserades utskottets
uppläggning av det nordiska lagstiftningssamarbetet. Statsrådet Lidbom
menade att långsiktig politisk planering måste utgå från politiskt
definierade uppgifter och inte från vissa formellt avgränsade lagar eller
lagstiftningskomplex. Statsrådet hänvisade till att det nordiska samarbetet
på sista tiden utvecklades genom att man framlade handlingsprogram
på olika områden, t. ex. inom miljöpolitiken där en nordisk miljöskyddskonvention
ingick som en viktig del, inom industripolitiken, energipolitiken,
regionalpolitiken och trafikpolitiken osv. Samarbetet här
bedrevs i ganska fria former och utan i förväg uppställda krav på

f2 Riksdagen 1973. 2 sami. Nr 20

1973: 20

harmonisering, vilket inte hindrade att man i enskilda fall arbetade
fram enhetliga rättsregler. Statsrådet Lidbom ansåg inte att Helsingforsavtalet
borde tolkas så att det förpliktade till harmonisering för
harmoniseringens egen skull. Ej heller sade han sig i det praktiska samarbetet
mellan regeringarna ha mött uppfattningen att avtalet skulle
hindra ett land att gå sin egen väg i den ena eller andra lagstiftningsfrågan,
om regeringarna ansåg att väsentliga intressen krävde det.

Häremot hävdade herr Hernelius att statsrådets tolkning av Helsingforsavtalet
borde leda till att man antingen igångsatte konsultationer
om ändring av avtalet eller sade upp avtalet. Den uppfattningen
var ganska allmän, menade herr Hernelius, att vissa ageranden och
framför allt vissa principiella ståndpunkter som hävdats stod i strid
med avtalet.

Herr Helén pekade på det behov av harmonisering av lagstiftningen
som berörde enskilda människors och gruppers intressen, t. ex. de
som hade handelsförbindelser över gränserna och de som tillfälligt
eller varaktigt flyttade från ett nordiskt land till ett annat.

Sedan debatten avslutats biföll rådet utskottets förslag att lägga
kapitel II i ministerrådets berättelse rörande det nordiska samarbetet
och berättelsen om samarbetet på lagstiftningsområdet till handlingarna.

2. Rösträttsfrågor

I ett regeringsförslag om nordisk kommunal rösträtt och valbarhet
hade Finlands regering anhållit om Nordiska rådets yttrande över
initiativ från Finlands migrantdelegation, vilket avsåg införande av
en av nationalitet oberoende kommunal rösträtt och valbarhet i Norden.
Delegationen framhöll att nordiska medborgare bosatta i annat nordiskt
land borde ges rösträtt och även valbarhet vid kommunala val i sistnämnda
land.

Utskottet hänvisade i sitt betänkande över regeringsförslaget till
att man måste ta konsekvenserna av befolkningens ökade rörlighet över
gränserna. Nordiska medborgare hade tillgång till värdlandets sociala
omsorg och fick bidra härtill genom skatter och avgifter, men hade
icke möjlighet att deltaga i den beslutsprocess, varigenom användningen
av dessa medel avgjordes. Utskottet ansåg att den möjlighet
att uppnå medinflytande som låg i bestämmelserna om naturalisation
ej löste föreliggande problem. Utskottet ansåg i princip att utländska
medborgare under vissa betingelser borde vara berättigade att utöva
inflytande på den lokala utvecklingen där de bodde och arbetade, utan
krav på att de uppgav den medborgerliga anknytningen till sitt hemland.

Utskottet ansåg sig dock ej på föreliggande underlag ha fått en fullständig
överblick över de frågor som måste besvaras för att tillstyrka

1973: 20

en rekommendation i enlighet med sin principiella uppfattning. Man
borde därför företa en närmare undersökning av problemens storlek och
räckvidd. Utskottet ansåg att det skulle vara förenat med minsta svårigheter
att genomföra kommunal rösträtt och valbarhet endast gällande
för nordiska medborgare och rekommenderade att man främst sökte
lösa problemen härvidlag. Uppmärksamheten borde dock fästas vid
möjligheten att på längre sikt införa möjlighet för alla invandrare att
uppnå rösträtt och valbarhet vid kommunalval. Utskottet föreslog därför
rådet att hemställa till ministerrådet att snarast låta undersöka frågan
om tilldelande av kommunal rösträtt och valbarhet till nordiska
medborgare i de nordiska länderna, företrädesvis på grundval av ömsesidighet.
Rådet antog en rekommendation (nr 30) i enlighet med utskottets
förslag med 57 röster. 9 medlemmar avstod från att rösta.

3. Internationella våldsdåd

I ett medlemsförslag, väckt av bl. a. herr Carlsson i Vikmanshyttan
och fru Kristensson, hade föreslagits att Nordiska rådet skulle rekommendera
Nordiska ministerrådet att genom en utredning med parlamentariskt
inslag låta undersöka möjligheterna för nordisk samverkan för
förebyggande av politiska våldsdåd med internationell bakgrund inom
nordiskt område. Förslagsställarna hänvisade till de ökade politiska
våldsdåden i världen samt till att dessa dåd numera ofta utförs utanför
det land där den politiska konflikthärden finns och på ett sätt som
riskerar att drabba människor som står utanför dessa politiska konflikter.

Utskottet ansåg i princip att huvudvikten i arbetet att stoppa de
politiska våldsdåden bör ligga inom FN och hänvisade till att FN:s
28:e generalförsamling kommer att ta upp denna fråga. Utskottet hänvisade
vidare till att den internationella civila luftfartsorganisationen
ICAO hållit en konferens som utmynnat i en resolution som fördömer
alla olovliga tillgrepp mot luftfarten och bekräftade att det var
ICAO:s uppgift att verka för lösningen av de problem som uppstod beträffande
luftfartens säkerhet. Resolutionen motsvarar dock ej helt de
nordiska ländernas förhoppningar inför konferensen. Mot bakgrunden
av svårigheten att genomföra effektiva åtgärder via FN och ICAO var
det därför önskvärt att på rent nordiskt plan nå fram till lösningar
som innebär minskning av risken för politiska våldsdåd inom Norden.
Detta borde dock ske utan väsentliga ändringar i tull-, viserings- och
passkontrollregler som gäller innanför det nordiska området, i synnerhet
som de organisationer och grupper som står bakom politiska
terrordåd ej nämnvärt hindras av åtgärder på dessa områden. De
nordiska justitieministrarna hade förklarat sig villiga att inom en ämbetsmannagrupp
igångsätta en undersökning av möjligheterna till
förbättrat nordiskt samarbete på detta område. Utskottet framhöll

1973: 20

vikten av att arbetet med dessa frågor förlädes till ett utskott med
parlamentariskt deltagande och av att ämbetsmannagruppens undersökningar
så snart som möjligt avslutades och förelädes utskottet.

På förslag av utskottet antog rådet en rekommendation (nr 31) till
Nordiska ministerrådet att i ett utskott med parlamentariskt deltagande
undersöka möjligheterna för nordiskt samarbete för förebyggande
av politiska våldsdåd med internationell bakgrund inom nordiskt
område.

4. Nordisk språkkonvention

I juridiska utskottets betänkande nr 2 angående meddelande om rekommendation
nr 29/1966 angående nordisk språkkonvention refererar
utskottet bl. a. invandrarutredningen i Sverige som i ett delbetänkande
behandlar det offentligas service avseende tolkar och dessas utbildning
och auktorisation. Utredningen biträder tanken på en språkkonvention
men påpekar att det i samband härmed måste genomföras
förbättrad tolkservice. Justitieministrarna hade vid ett möte med juridiska
utskottet meddelat att det inte torde vara möjligt att ge samtliga
nordiska medborgare obetingad rätt att i alla sammanhang använda
sitt eget språk gentemot myndigheterna i ett annat nordiskt land. Särskilt
i Danmark och Norge var tillgången på tolkar begränsad. För
att undersöka de praktiska problemen i samband med en språkkonvention
hade ministrarna beslutat att tillsätta ett samnordiskt utskott.

B. Saker förberedda av kulturutskottet

1. Nordiska ministerrådets berättelse rörande det nordiska samarbetet

Till kulturutskottet hade hänvisats Nordiska ministerrådets berättelse
rörande det nordiska samarbetet, vad avsåg kapitel III: kulturellt
samarbete. Utskottet hade till 21 :a sessionens första samling
avgivit ett betänkande över detta kapitel. Därefter hade utskottet fortsatt
behandlingen av berättelsen och avgivit ett betänkande nr 2 till
andra samlingen, vari utskottet inskränkte sig till att ta upp vissa
frågor av allmän betydelse för utvecklandet av det nordiska kultursamarbetet.
Utskottet uppehöll sig här vid den nordiska kulturbudgeten
och uttalade oro över utvecklingen av denna. Anslagen för 1974
ansågs nämligen på sin höjd stå på samma ambitionsnivå som anslagen
för 1973. Utskottet menade att ingåendet av kulturavtalet förpliktar
de nordiska länderna att ställa avsevärt ökade medel till förfogande
för kultursamarbetet.

Utskottet framhöll, såsom även gjorts i andra sammanhang, betydelsen
av att i ett så tidigt skede som möjligt komma in i budgetplaneringen.
Utskottet hade därför beslutat att med Nordiska ministerrådet
diskutera önskvärdheten av en omläggning av den nu gällande proce -

1973: 20

durén för budgetbehandlingen. Utskottet framhöll också att det beslutat
föreslå Nordiska ministerrådet att vissa typer av dokument, vilka
utskottet bedömer som särskilt viktiga för utövande av sin medverkan
i samarbetet under kulturavtalet, automatiskt delges kulturutskottet
för kännedom. Härigenom skulle utskottets information om det beredningsarbete
som bedrivs inom kulturavtalets organ ökas.

På förslag av utskottet beslöt rådet att uttala sig till förmån för
en avsevärd successiv höjning av anslagen för den nordiska kulturbudgeten
med början från år 1975. Yttrandet godkändes med 58 röster
mot 1. Vidare biföll rådet utskottets förslag att lägga den del av berättelsen
som omfattas av utskottets yttrande till handlingarna (kapitel
lil).

2. Utbildningssamarbete

Utskottet konstaterade på grundval av meddelande som lämnats om
rekommendation nr 29/1965 angående högre fiskeriutbildning att en
specialhögskola för fiskeriutbildning med namnet Norges fiskerihögskola
nu upprättats. Utskottet konstaterade med beklagande att det i
rekommendationen förutsatta nordiska samarbetet kring en högre fiskeriutbildning
inte beaktats vid arbetet på upprättande av denna högskola.
Ett nordiskt samarbete om högre fiskeriutbildning ansågs för
närvarande ej kunna uppbyggas på grundval av den här aktuella rekommendationen.
På förslag av utskottet beslöt rådet anse rekommendationen
för rådets del slutbehandlad.

Vid behandlingen av meddelande om rekommendationen nr 6/1968
angående yrkeslärarutbildning fann utskottet att samarbetet mellan de
myndigheter i de nordiska länderna som ansvarar för utbildningen av
yrkeslärare synes vara väl etablerat. Då intresse för upprättande av
ett permanent samarbetsorgan inte föreligger hos de närmast ansvariga
myndigheterna ansåg utskottet ytterligare åtgärder ej vara påkallade.
På förslag av utskottet beslöt rådet anse rekommendationen för sin del
slutbehandlad.

Av meddelande om rekommendation nr 14/1969 angående effektiviserad
trafikfostran och av ett svar som ministerrådet lämnat på fråga
vid första samlingen konstaterade utskottet att spörsmålet om effektiviserat
samarbete kring trafikfostran behandlas som en del av det pågående
arbetet på harmonisering av de nordiska läroplanerna. Utskottet
uttalade förhoppning om att detta ämne skulle tillmätas högre prioritet
inom harmoniseringsarbetet än som hittills skett.

3. Forskningssamarbete

Ett medlemsförslag om nordiskt forskningsprogram hade väckts av
bl. a. herr Helén. I förslaget hemställdes att rådet måtte rekommendera
Nordiska ministerrådet att i enlighet med vad som angivits i förslaget

1973: 20

uppgöra ett program för forskningssamarbete, bl. a. innefattande inrättande
av gemensamma forskningsinstitutioner och sammanförande
av forskningsanslag. Utskottet fann ej anledning tillstyrka en rekommendation
i ämnet och åberopade som skäl härför den organisation
som byggts upp i och med Nordiska kulturavtalets ikraftträdande
den 1 januari 1972. Man pekade här bl. a. på tillkomsten av det nordiska
sekretariatet för kulturellt samarbete, som har en särskild sektion
för forskningssamarbete. Kulturavtalet medförde även tillsättande
av s. k. rådgivande kommittéer, av vilka en, rådgivande kommittén för
forskning, skall företräda de aktiva forskarnas synpunkter vid utformningen
av samarbete på forskningssektorn. Utskottet menade att det
finns anledning att någon tid avvakta resultaten av de nya organens
arbete, innan från rådets sida en ny rekommendation antas med allmän
forskningspolitisk syftning.

Utskottet fann däremot skäl att förorda en utbyggd samfälld planering
och en ökning av den gemensamt bedrivna forskningen. Utskottet
framhöll i sitt betänkande att det omfattande remissmaterialet innehåller
många värdefulla synpunkter på forskningssamarbetet. Det var
därför utskottets förhoppning att kulturavtalets organ i sitt fortsatta
arbete på att utveckla forskningssamarbetet mellan de nordiska länderna
tog dessa synpunkter och förslag i beaktande.

Rådet beslöt i enlighet med utskottets förslag att icke företaga sig
något med anledning av medlemsförslaget.

Utskottet hade ägnat stor uppmärksamhet åt frågan om inrättande av
ett nordiskt acceleratorcentrum (NORDAC). I ett medlemsförslag,
väckt av bl. a. herrar Mundebo och Sundman, hemställdes att rådet
rekommenderar Nordiska ministerrådet att ställa erforderliga medel
till förfogande för inrättande av ett nordiskt acceleratorcentrum. Centret
skulle förläggas till Risp i Danmark i nära kontakt med Niels Bohrinstitutet
och Nordiskt institut för teoretisk atomfysik. Förslaget hade
fått ett blandat mottagande i de nordiska länderna, vilket också avspeglade
sig i utskottets ställningstagande där ett flertal tillstyrkte förslaget,
medan ett mindretal icke kunde ansluta sig till den till rådet
föreslagna rekommendationen.

Utskottet bedömde förslaget dels med utgångspunkt från projektets
vetenskapliga värde, dels ur forskningspolitisk synvinkel. Utskottet
fann på grundval av det avgivna remissmaterialet förslagets vetenskapliga
värde väl motiverat, då forskningen vid centret sannolikt skulle
kunna ge värdefulla resultat på grundforskningens område, främst
inom kärnfysiken. Vid den forskningspolitiska bedömningen fann utskottet
de personella resurserna och förutsättningarna för ett nordiskt
samarbete goda med hänsyn bl. a. till erfarenheterna från samarbetet på
atomforskningens område, bl. a. i Nordita. Vad gäller de ekonomiska
aspekterna vid den forskningspolitiska bedömningen konstaterade ut -

1973: 20

skottet att det står klart, att de nordiska länderna vart för sig inte har
råd med de investeringar som krävs, varför NORDAC, bl. a. av detta
skäl, framstår som ett lämpligt samarbetsprojekt. Utskottet konstaterade
även att remissinstanserna, särskilt de olika forskningsråden, intar en
klart positiv attityd till genomförandet av NORDAC-projektet.

Utskottets flertal föreslog därför rådet att rekommendera Nordiska
ministerrådet att inrätta ett nordiskt acceleratorcentrum. Ett mindretal,
bl. a. herrar Häll och Johansson i Jönköping, föreslog däremot att rådet
rekommenderar Nordiska ministerrådet att 1) vidtaga åtgärder för att
åstadkomma ett kring befintliga anläggningar och under gemensam
ledning bedrivet intensifierat nordiskt samarbete på den acceleratorbaserade
fysikens område, 2) inom ramen för den nordiska kulturbudgeten
ställa de medel som kan bli erforderliga till förfogande för detta
ändamål.

I rådsdebatten framhöll statsrådet Ingvar Carlsson såsom representant
för ministerrådet, att ministerrådet engagerat forskare för att undersöka
möjligheterna att få till stånd en organisation som innebär ett
effektivare utnyttjande av de resurser på området som redan finns i
våra respektive länder. På förslag av några av utskottets medlemmar,
som ansåg att utskottet borde få tillfälle att ta del av de resultat som
ministerrådet kom fram till, beslöt rådet att återremittera saken till
kulturutskottet för vidare behandling.

Utskottet uttalade i sitt betänkande över berättelsen om Nordiska
samarbetskommittén för arktisk medicinsk forskning, att samarbetskommittén
borde erhålla betydligt förbättrade ekonomiska förutsättningar
att genomföra det lovande forskningsprogram beträffande arktisk
medicin som uppgjorts inom kommittén. Det framhölls att de nordiska
länderna erbjuder unika möjligheter till forskning rörande arktisk
medicin genom kombinationen av en relativt sett mycket betydande
befolkning på arktiska och subarktiska områden och på dessa områden
befintliga medicinska forskningsinstitutioner.

Av meddelande om rekommendation nr 29/1968 angående parasitologisk
forskning konstaterade utskottet att ministerrådet inte anser sig
kunna prioritera inrättande av ett nordiskt kollegium för parasitologisk
forskning. På förslag av utskottet beslöt rådet anse rekommendationen
för sin del slutbehandlad.

Utskottet noterade i sitt betänkande över meddelande om rekommendation
nr 28/1968 angående ibero-amerikanskt institut att ett lovande
samarbete på området spontant framvuxit genom initiativ av
forskare på området i och med bildandet av den nordiska samarbetskommittén
för latinamerikansk forskning (NOSALF), vilken erhållit
stöd över den nordiska kulturbudgeten. Utskottet ansåg ytterligare åtgärder
från rådets sida i anledning av rekommendationen för närvarande
ej påkallade. På utskottets förslag beslöt rådet anse rekommendationen
för sin del slutbehandlad.

1973: 20

4. Allmänt kulturellt samarbete

I sitt betänkande över berättelse om verksamheten i Nordiska kontaktorganet
för radio- och TV-frågor framhöll utskottet att kontaktorganet,
som tillsattes 1968, inrättats i syfte att få till stånd en effektiv
organisatorisk form för samarbete på radions och televisionens område,
men att aktiviteten inom kontaktorganet avtagit märkbart. Kontaktorganet
hade i berättelsen framfört att dess uppgifter med fördel kunde
fullgöras inom ramen för de samarbetsorgan som tillsatts enligt det
nordiska kulturavtalet. Utskottet ansåg det däremot väsentligt, att ministerrådet
antingen vidtar åtgärder för att på nytt igångsätta verksamheten
i kontaktorganet eller, om kontaktorganets begäran om upplösning
bifalles, skapar en ny effektivt fungerande organisatorisk ram för
radio- och televisionssamarbetet. Utskottet betonade den betydelse som
tillmäts samarbetet mellan de nordiska länderna på televisionens och
radions område.

I anslutning till meddelande om rekommendation nr 25/1969 angående
stereofoniska radioutsändningar hade fråga ställts till ministerrådet
om hur långt man i Norge och Sverige nått beträffande den tekniska
värderingen av olika system för stereofoniska radioutsändningar
och om man kan utgå från att en samordning kan nås som gör det
möjligt att ta in stereoutsändningar mellan de nordiska länderna utan
tekniska svårigheter. Av svaret, som lämnades av statsrådet Ingvar
Carlsson å ministerrådets vägnar, framgick att pilottonsystemet införts
för stereofoniska radiosändningar i Danmark och Finland. I Norge
har man ännu inte tagit ställning i denna fråga. De norska försökssändningarna
hade emellertid baserat sig på pilottonsystemet. Frågan
har i Sverige behandlats av 1969 års radioutredning som föreslagit att
även pilottonsystemet väljs för svenska stereoutsändningar. Exakt tidsplan
för den svenska utredningens fortsatta behandling av frågan kunde
ej ges.

I betänkande över berättelse om de nordiska språknämndernas samarbete
1972 underströk utskottet den stora betydelsen av ett aktivt
nordiskt språksamarbete. Arbetet bör inriktas på att avlägsna existerande
olikheter i fråga om bokstavstyper och stavning. Man bör tillse
att den ständiga språkutvecklingen inte leder till större skillnader mellan
språken än tidigare. Språknämndernas roll är betydelsefull och
samarbetet mellan nämnderna bör få en betydligt mer permanent karaktär
än hittills. En tänkbar lösning är att skapa ett samnordiskt språkvårdsorgan,
en nordisk språknämnd, där utom de nationella språknämnderna
även t. ex. politiker, pressfolk, författare och andra grupper
skulle vara representerade.

I anslutning till meddelande om rekommendation nr 32/1970 angående
nordiskt litteraturlexikon uttalade utskottet, att ett nordiskt lit -

1973: 20

teraturlexikon verksamt skulle kunna bidra till att öka kännedomen
om grannländernas litteratur och att projektet därför vid första lägliga
tillfälle borde realiseras.

I betänkande över meddelande om rekommendation nr 14/1972 angående
utgivande av en nordisk historia uttalade utskottet sin tillfredsställelse
över att ämbetsmannakommittén för nordiskt kulturellt samarbete
tillsatt en arbetsgrupp för att utarbeta en gemensam nordisk
vägledning för studium av Nordens historia och för att undersöka
möjligheterna att utge en kortfattad komparativ framställning av
Nordens historia, eventuellt i form av en populärutgåva.

C. Saker förberedda av socialpoliska utskottet

1. Nordiska ministerrådets berättelse rörande det nordiska samarbetet
Till socialpolitiska utskottet hade hänvisats Nordiska ministerrådets
berättelse rörande det nordiska samarbetet vad avsåg kapitel I: handlingsprogram
för regionalpolitik och miljövård, kapitel IV: socialpolitiskt
samarbete och kapitel VII: miljövårdssamarbete.

Utskottet hade vid 21:a sessionens första samling yttrat sig över
kapitel I. Yttrandet godkändes av rådet. Utskottet hade nu att yttra
sig över återstående två kapitel. En redovisning av utskottets synpunkter
på de olika avsnitten återfinns nedan under rubrikerna miljöfrågor,
hälso- och sjukvårdsfrågor samt arbetsmarknadsfrågor. På förslag av
utskottet godkände rådet följande yttrande:

”Nordiska rådet tillägger arbetsmiljöfrågorna stor vikt och önskar
följa behandlingen av dessa genom att en årlig berättelse avges till
rådet av den nordiska ämbetsmannakommittén för arbetsmiljöfrågor.
Kontakterna mellan socialpolitiska utskottet och av utskottets arbete
berörda ministrar och ämbetsmannakommittéer bör vidareutvecklas.
Likaså bör Nordiska rådets möjligheter till kontakter med intresseorganisationer
i Norden, och därvid i första hand arbetsmarknadens
parter, tas upp till behandling.

Effekten av eventuella förändringar i den nordiska trygghetskonventionen
och den nordiska överenskommelsen om en fri arbetsmarknad
bör klarläggas snarast.

Rådet hälsar med tillfredsställelse, att den nordiska miljöskyddskonventionen
sannolikt kommer att kunna undertecknas vid årsskiftet
1973/74, att undertecknandet av ett avtal mellan Danmark och Sverige
i syfte att bekämpa föroreningar i Öresund är nära förestående samt
att ett avtal om en miljöskyddskonvention mellan samtliga strandstater
avseende östersjön synes kunna komma till stånd under våren 1974.”
Vidare biföll rådet utskottets förslag att lägga kapitel IV och VII i
berättelsen till handlingarna.

1973: 20

2. Miljöfrågor

Utskottet hade i sitt betänkande till 21 :a sessionens första samling
över ministerrådets berättelse rörande det nordiska samarbetet bl. a.
uppehållit sig vid det handlingsprogram på miljövårdsområdet som
ministerrådet framlagt. Utskottet erinrade nu i sitt betänkande över
ministerrådets berättelse att utskottet tidigare framhållit att utarbetandet
av ett handlingsprogram med nödvändighet innebär att vissa samarbetsområden
måste prioriteras framför andra. Utskottet menade dock,
att en sådan prioritering inte fick medföra att övriga delar av utskottets
verksamhetsfält, som inte omfattades av det framlagda handlingsprogrammet,
skulle få en alltför knapp och deskriptiv utformning.
Arbetsmiljöfrågorna ansågs ha fått en alltför blygsam plats i handlingsprogrammet.
En fråga inom detta fält hade nu tagits upp i rådet
i form av ett medlemsförslag om nordisk samverkan för att finna
lämpliga metoder för att motverka stress i arbetsmiljön.

Utskottet framhöll också i betänkandet vikten av kontakt mellan
rådet och den nyinrättade ämbetsmannakommittén för arbetsmiljöfrågor
liksom med av utskottets arbete berörda ministrar.

Utskottet noterade med tillfredsställelse att ett slutgiltigt förslag till
en nordisk miljöskyddskonvention nu föreligger och kan väntas bli
undertecknad kring årsskiftet 1973/74 samt att undertecknande av
ett avtal mellan Danmark och Sverige för bekämpning av förorening i
öresund förestår. Betydelsen av att ett avtal ingåtts mellan de sju Östersjöstaterna
för bevarande av fiskbeståndet underströks också liksom att
ett gemensamt nordiskt uppträdande bör eftersträvas vid den kommande
konferensen i Helsingfors om en miljökonvention rörande östersjön.

Utskottet utgick vid sin behandling av meddelande om rekommendation
nr 22/1971 angående enhetliga principer för lagstiftning om engångs
för packningar från att Nordiska kontaktorganet för miljövårdsfrågor,
som tillsatt en särskild arbetsgrupp med uppgift att undersöka
avfallshanteringsproblematiken, skall ta upp frågan om bruket av engångsemballage.
Utskottet fann det därför ej påkallat för rådet att fortsättningsvis
följa rekommendationen utan förutsatte att detta kunde
ske genom den berättelse som avges av kontaktorganet till rådet. På
förslag av utskottet beslöt rådet anse rekommendationen för sin del
slutbehandlad.

3. Hälso- och sjukvårdsfrågor

Ett medlemsförslag om omhändertagande av narkotikamissbrukare
för vård m. m. hade väckts av bl. a. herrar Hernelius och Kronmark
samt fru Kristensson. I förslaget hemställdes att rådet måtte rekommendera
Nordiska ministerrådet 1) att undersöka möjligheterna för att
genomföra en likartad nordisk lagstiftning som möjliggör ett tvångs -

1973: 20

mässigt omhändertagande av narkotikamissbrukare för vård i den mån
frivillig vård ej efterfrågas och 2) att skyndsamt vidtaga åtgärder för
en organiserad samverkan kring utvärdering av förekommande behandlingsmetoder
för narkomaner i de nordiska länderna.

Medlemsförslagets punkt 1. avvisades av utskottet som framhöll
att tvångsingripanden är möjliga enligt nuvarande lagstiftning under
vissa förhållanden. Utskottet ifrågasatte därför om ytterligare möjligheter
till tvångsingripanden erfordras. Utskottet erinrade om att det
är en utbredd uppfattning att tvång inom narkomanvården så långt
möjligt bör undvikas. Vidare framhöll utskottet att problemet med
tvång eller frivillighet inom narkomanvården också måste ses ur ett
annat och bredare perspektiv och hänvisade härvid till att för närvarande
utredningar pågår i de nordiska länderna om en allmän behandlingslag.
Att i den situationen bryta ut ett speciellt om än mycket
akut problem och ge det en särbehandling ter sig inte ändamålsenligt.

Utskottet uppmärksammade även koncentrationen av nakotikamissbrukare
till vissa platser på grund av de nordiska ländernas närhet till
varandra och ett välutvecklat kommunikationsnät. Utskottet förutsatte
att denna aspekt av narkotikaproblemet skyndsamt tas upp till behandling
av inom narkotikaområdet ansvariga nationella myndigheter och
nordiska samarbetsorgan.

Utskottet hade inte funnit att olikheterna i lagstiftning och tillämpningspraxis
lett till samarbetssvårigheter de nordiska länderna emellan
och ansåg det därför svårt att se några direkta fördelar med en likartad
nordisk lagstiftning på narkomanvårdsområdet. Däremot ansåg utskottet
att det förelåg ett behov av en samnordisk utvärdering av förekommande
behandlingsmetoder på narkomanvårdsområdet. Genom en
nordisk samverkan skulle erhållas en rationell planläggning av forskning
på området och därmed ett bättre utnyttjande av ekonomiska och
personella resurser. Inte minst mot bakgrund av att det råder stor
osäkerhet om effekten av olika behandlingsmetoder ansågs sådan samverkan
önskvärd.

På förslag av utskottet antog rådet en rekommendation till Nordiska
ministerrådet (nr 32) att skyndsamt vidtaga åtgärder för en organiserad
samverkan kring utvärdering av förekommande behandlingsmetoder för
narkomaner i de nordiska länderna.

I sitt betänkande över ministerrådets berättelse rörande det nordiska
samarbetet åberopade utskottet här ovan nämnda medlemsförslag och
uttalade härvid att det nordiska samarbetet för att motverka narkotikamissbruket
bör ägnas fortsatt uppmärksamhet.

I ett medlemsförslag om nordiskt hälsokortsystem hade hemställts att
rådet måtte rekommendera regeringarna i de nordiska länderna att
undersöka möjligheten för att skapa ett enhetligt hälsokortsystem. Utskottet
ställde sig tveksamt till lämpligheten av ett nordiskt hälsokort

1973: 20

att användas av alla nordiska innevånare med hänsyn till svårigheten att
skapa tillfredsställande garantier för en ändamålsenlig tillämpning av
systemet. För att en ordning med ett nordiskt hälsokort skall kunna
fungera tillfredsställande får det under inga förhållanden vara förenat
med några osäkerhetsfaktorer. Utskottet ansåg att svårigheter ligger
bl. a. däri att hälsokort måste innehålla helt aktuella uppgifter och alltid
medföras av innehavaren. Enligt utskottets mening kunde fördelarna
med ett nordiskt hälsokortsystem ej uppväga praktiska och administrativa
svårigheter. Utskottet fann dock skäl att förorda ett nordiskt hälsokortsystem
för vissa personer som lider av speciella sjukdomar och för
gruppen barn och skolungdom. Erfarenheterna av användande av nordiska
hälsokort för nämnda kategorier skulle sedan kunna utvisa om
anledning finns att vidareutveckla systemet till att avse alla nordiska
invånare.

På förslag av utskottet antog rådet en rekommendation till Nordiska
ministerrådet (nr 29) att undersöka möjligheten för att skapa ett enhetligt
nordiskt hälsokortsystem för vissa ålders- och sjukdomskategorier.
Rekommendationen antogs med 55 röster mot 5.

4. Sociallagstiftningsfrågor

I anslutning till meddelande om rekommendation nr 10/1967 angående
förenhetligande av lagstiftningen om pensionsförsäkring hade fråga
ställts till Nordiska ministerrådet om revision av den nordiska trygghetskonventionen.
Frågan avsåg hur långt det av Nordiska socialpolitiska
kommittén tillsatta underutskottet nått i sitt arbete med att undersöka
den nordiska trygghetskonventionen i relation dels till de ändringar som
företagits i nationell lagstiftning, dels till de nordiska ländernas anknytning
till mera omfattande socialförsäkringskonventioner. Vidare frågades
om tidpunkten för utredningsarbetets slutförande och vilka mer omfattande
ändringar som kunde förväntas. Av det svar som statsrådet
Aspling lämnade å ministerrådets vägnar framgick att det omnämnda
utskottet, Nordiska socialkonventionsutskottet, räknar med att under
andra halvåret 1974 lägga fram rapport med förslag till revision av
trygghetskonventionen. Därefter finns det anledning att ta närmare
ställning till de viktiga frågor som gäller den nordiska trygghetskonventionen.

I sitt betänkande över Nordiska ministerrådets berättelse rörande det
nordiska samarbetet framhöll utskottet att man förutsätter att inga mer
väsentliga förändringar företas i nordiska trygghetskonventionen utan
att Nordiska rådet ges möjlighet att yttra sig däröver.

5. Arbetsmarknadsfrågor

I anslutning till berättelse från Nordiska arbetsmarknadsutskottet
hade fråga ställts av herr Johansson i Stockholm till Nordiska minis -

1973: 20

terrådet om den nordiska arbetsmarknadsöverenskommelsen. Frågan
avsåg på vilket sätt 1954 års nordiska arbetsmarknadsöverenskommelse
kommer att påverkas av å ena sidan åtaganden gentemot utomnordiska
länder och å andra sidan av inom Norden uppkomna obalanser, sammanhängande
med olikartade ekonomiska och sociala förhållanden.
Vidare avsåg frågan vilka åtgärder Nordiska ministerrådet har för avsikt
att vidtaga som ännu inte har kommit till Nordiska rådets kännedom
för att lösa dessa problem och när resultatet av Nordiska ministerrådets
åtgärder inom området kan föreligga.

Av svaret, som lämnades av statsrådet Holmqvist å ministerrådets
vägnar, framgick att det rådde principiell enighet om att samarbetet
med förmedling av arbetskraft mellan de nordiska länderna i praktiken
tills vidare kan fortsätta som hittills oberoende av Danmarks inträde i
EG. Vidare framgick att inom Nordiska arbetsmarknadsutskottet föreligger
ett förslag till revidering av de nordiska riktlinjerna för arbetsförmedlingssamarbetet
mellan medlemsländerna. Såvitt gällde frågan
om de obalanser som föreligger mellan vissa länder, dvs. Finland och
Sverige, framgick av svaret att överläggningar har förekommit som
resulterat i finsk-svenska samarbetsavtal och som syftar till att mildra
obalansproblemen. Avtalet innebär att avtalsparterna skall vidta åtgärder
för att arbetskraftsrörelserna i överensstämmelse med överenskommelsen
om gemensam nordisk arbetsmarknad i största möjliga omfattning
skall kanaliseras genom den offentliga arbetsförmedlingen.
Vidare framgick att utvecklingen på den gemensamma nordiska arbetsmarknaden
fortlöpande följs av Nordiska arbetsmarknadsutskottet, som
avger rapporter till Nordiska ministerrådet.

I sitt betänkande över Nordiska ministerrådets berättelse rörande det
nordiska samarbetet förutsätter utskottet att Nordiska rådet till den 22: a
sessionen får en utförlig rapport om vilka återverkningar det danska inträdet
i EG har på den nordiska arbetsmarknadsöverenskommelsen.

Utskottet hade i anslutning till meddelanden om rekommendation nr
5/1965 angående utbildning av arkitekter m. m. särskilt uppehållit sig
vid frågan om enhetlig benämning för utövare av arkitektyrket i Norden.
Utskottet framhöll i sitt betänkande att det rådde delade meningar
i de nordiska länderna om nyttan av offentlig sanktionering av yrkesbeteckningen
nordisk registrerad arkitekt. Utskottet uttalade sig för att
rekommendationen ytterligare borde övervägas inom berörda departement
och myndigheter. Som skäl härför anfördes sysselsättningssvårigheter
för svenska arkitekter, krav på offentlig sanktionering av arkitektutbildningen
för anställning utanför Norden och att i Danmark förväntas
ett lagförslag om offentlig registrering av arkitekter. Utskottet
framhöll att här gäller inte att skapa ensamrätt på titeln arkitekt. En
offentlig registrering är enbart motiverad av de krav som ställs på den
internationella arbetsmarknaden. Utskottet noterade vidare att arbetet

1973: 20

inom den särskilda nordiska kommitté som tillsatts för att utreda frågan
om specialiserad vidareutbildning för arkitekter legat nere i avvaktan
på visst nationellt utredningsarbete. Utskottet förutsatte att frågan
kommer att slutligt avgöras inom en inte alltför avlägsen framtid.

Av meddelande om rekommendation nr 2/1970 angående nordisk
arbetsmarknad för psykologer framgick att olika uppfattningar råder i
de nordiska länderna om nödvändigheten av en reglering av psykologernas
yrkesutövning. Psykologyrket har under senare tid kommit att innesluta
allt vidare arbetsfält, vilket i förening med de förändringar som
psykologutbildningen undergått i de nordiska länderna försvårat upprättandet
av gemensamma nordiska regler. Förutsättningar ansågs för
närvarande inte föreligga för gemensamma nordiska bestämmelser för
psykologverksamheten med åtföljande gemensam arbetsmarknad. På
förslag av utskottet beslöt rådet anse rekommendationen för sin del slutbehandlad.

D. Saker förberedda av trafikutskottet

1. Tilläggsberättelse rörande trafikanläggningar i Öresundsregionen

Till trafikutskottet hade hänvisats en tilläggsberättelse från Nordiska
ministerrådet rörande trafikanläggningar i Öresundsregionen. Berättelsen
utgör ett tillägg till ministerrådets berättelse om det nordiska samarbetet
vilket begärts av Nordiska rådets presidium på förslag av trafikutskottet.
I berättelsen lämnade ministerrådet en redogörelse för det avtal angående
fasta förbindelser över Öresund och flygplats på Saltholm, som
ingåtts mellan Danmark och Sverige den 8 juni 1973, och om avtalets
innebörd för utvecklingen av Öresundsregionens trafikförbindelser.

I sitt betänkande över berättelsen uttryckte trafikutskottet sin tillfredsställelse
med det ingångna avtalet samt med att flygtrafiken till
storflygplatsen på Saltholm och Sturup samordnas. Utskottet såg även
något positivt i att avtalet innehåller bestämmelser om tidsgränserna för
färdigställandet av KM-förbindelsen respektive HH-förbindelsen, nämligen
att KM-förbindelsen skall färdigställas senast år 1985 samt att
riktpunkten för planläggningen av HH-förbindelsen är att den skall
vara färdig omkring år 1985.

Utskottet föreslog att rådet måtte lägga Nordiska ministerrådets tillläggsberättelse
om trafikanläggningar i Öresundsregionen till handlingarna.
Till utskottets betänkande hade fru Nettelbrandt i ett särskilt
yttrande anfört att, med hänsyn till att berörda avtal inom kort skulle
bli föremål för detaljbehandling i de danska och svenska riksdagarna,
hon icke ansåg att något ställningstagande i sak borde ske nu.

Trafikutskottets förslag till betänkande blev föremål för en livlig
debatt i rådet där från svensk sida statsrådet Norling, herrar Hermansson,
Kronmark och Mellqvist, fru Nettelbrandt samt herr Nilsson i

1973: 20

Tvärålund deltog. Från de svenska och danska regeringarnas sida framhölls
överenskommelsens karaktär av en paketlösning där en avvägning
skett mellan svenska och danska önskemål och mellan olika finansiella,
trafik-, miljö-, planeringsmässiga och tekniska synpunkter. Sålunda var
överenskommelsen en förutsättning för att danska folketinget antagit
lagförslag om bemyndiganden för danska regeringen att anlägga en
flygplats på Sällholm samt att anlägga en kombinerad väg- och järnvägsbro
över Stora Bält. Det var alltså inte möjligt att göra ändringar
i avtalet för att tillgodose speciella synpunkter. Avtalskomplexet måste
antas eller förkastas i sin helhet.

Fru Nettelbrandt ansåg att, ehuru klämmen i det av utskottet förelagda
betänkandet utformats neutralt, motiveringarna var sådana att
de i realiteten utgjorde ett ställningstagande. Fm Nettelbrandt ansåg
det därför svårt att dela de synpunkter som framförts i betänkandet
om man ej ville riskera att binda de svenska och danska parlamenten
som hade att ta ställning till frågan om ratificeringen av avtalet.
Man hade nu kommit förbi det stadium där viljeyttringar i vissa riktningar
givit sig till känna. Nu förelåg förslag till avtalstexter mellan
två länder. Därför borde de båda ländernas parlament stå fria att
behandla dessa frågor utan några bindningar även efter behandlingen
i Nordiska rådet.

Även herr Nilsson i Tvärålund ställde sig kritisk till det förelagda
betänkandet och framhöll att miljöfrågorna på ett annat sätt än tidigare
kommit i förgrunden liksom de regionalpolitiska frågorna. Han
hänvisade till att den svenska riksdagen antagit regionalpolitiska målsättningar
för hela riket och en fysisk riksplan med målsättning att
åstadkomma en bättre befolkningsmässig och miljömässig balans i
Sverige, innebärande bl. a. dämpning av expansionen i vissa regioner.
Han ansåg ej att de utredningar som föregått överenskommelsen klarlagt
konsekvenserna i dessa avseenden av ett beslut om fasta förbindelser
över Öresund. Den ekonomiska, sociala och fysiska planeringen hade
inte samordnats i det föreliggande avtalsförslaget.

Herr Hermansson riktade stark kritik mot avtalsutkastet från trafikpolitiska,
regionpolitiska, miljöpolitiska, fördelningspolitiska och utrikespolitiska
synpunkter och yrkade återremiss av ärendet till utskottet.

Vid den omröstning som följde, varvid utskottets förslag ställdes
mot herr Hermanssons förslag om återremiss, antogs utskottets förslag
att lägga berättelsen till handlingarna med 48 röster (däribland herrar
Adamsson, Hammarberg, Hern elius, Jansson, Johansson i Stockholm,
Johansson i Jönköping, Kronmark, Mellqvist, Palm samt fru Skantz)
mot 7 (däribland herr Hermansson). 16 medlemmar (däribland herrar
Antonsson, Helén, Mundebo, fru Nettelbrandt, herrar Nilsson i Tvärålund
och Sundman) avstod från att rösta.

1973: 20

2. övrigt

Utskottet uttalade i betänkanden om berättelserna från Nordiska
kommittén för trafiksäkerhetsforskning, från Nordiska kommittén för
transportekonomisk forskning och från Nordiska trafiksäkerhetsrådet
sin uppskattning av dessa organs arbete och fann att man i dessa har
funnit väl lämpade former för att lösa och koordinera uppgifterna på
respektive område.

På förslag av trafikutskottet beslöt rådet anse rekommendationerna
nr 8/1970 angående samarbete på rymdområdet och nr 16/1971 angående
förbud mot överljudsplan i Norden för rådets del slutbehandlade.
Utskottet hade funnit att syftena med dessa rekommendationer kunde
betraktas som uppfyllda. Av meddelanden framgick att ett samarbete
på rymdområdet etablerats, bl. a. vid den samnordiska stationen i
Tanum, samt att Danmark, Finland, Norge och Sverige infört förbud
mot civil överljudstrafik.

Sedan rådet antagit en rekommendation om nordisk samverkan för
förebyggande av våldsdåd med internationell bakgrund inom nordiskt
område, beslöt rådet på utskottets förslag att anse rekommendationerna
nr 17/1971 angående åtgärder mot flygkapning och 2/1969 angående
slopande av utgående passkontroll för rådets del slutbehandlade.

E. Saker förberedda av ekonomiska utskottet

Regionalpolitiska frågor

Till ekonomiska utskottet hade hänvisats meddelande om rekommendation
nr 22/1969 angående gräns kommunalt samarbete. I samband
med meddelandet hade utskottet också behandlat det i meddelandet
refererade betänkandet från den nordiska kommunalrättskommittén
om kommunalt samarbete över de nordiska riksgränserna (NU 1973: 1).
Kommittén hade i betänkandet behandlat frågan om ingående av en
överenskommelse mellan alla eller några av de nordiska länderna om
kommunalt samarbete över riksgränserna. I en sådan överenskommelse
skulle kommunerna kunna erkännas principiell rätt att deltaga i sådant
samarbete. En överenskommelse skulle också lägga grunden för nationellt
och nordiskt samarbete med sikte på att tillrättalägga den nationella
rättsordningen för ett samarbete i den utsträckning rättsordningen
i praktiken visar sig vara ett hinder för önskvärda samarbetslösningar.

Ekonomiska utskottet uttalade, att det insåg betydelsen av en sådan
överenskommelse och ville rekommendera utförande av en närmare
undersökning om ingående av nordiskt samarbetsavtal på det gränskommunala
området. Utskottet ansåg det önskvärt att ett avtalsutkast

1973: 20

utarbetades snarast, men fann ej skäl att ta ståndpunkt till de olika
alternativa lösningar som kommunalrättskommittén diskuterade i sitt
betänkande.

Utskottet förutsatte således att Nordiska ministerrådet med anledning
av kommunalrättskommitténs betänkande skulle fatta beslut om
vidareförande av det gränskommunala samarbetet med sikte på att utarbeta
ett utkast till nordisk samarbetsöverenskommelse på det gränskommunala
området. Utskottet uttalade vidare önskemål att bli underrättat
om ministerrådets fortsatta överväganden i detta sammanhang.

III. Allmän debatt

Den andra samlingen inleddes med en allmän debatt, som fördes
med utgångspunkt i Nordiska ministerrådets berättelse om det nordiska
samarbetet. I debatten deltog 13 talare.

Av svenska regeringsrepresentanter yttrade sig under debatten statsrådet
Feldt. Av de valda medlemmarna gjordes inlägg från svensk sida
av herr Helén.

Debatten blev av tidsskäl begränsad. Några talare berörde i sina
inlägg nödvändigheten av att stärka rådets politiska inflytande och
kompetens, ett mål som skulle kunna nås genom starkare partipolitiskt
samarbete över gränserna. Härvid underströks också betydelsen av
bättre kontakter med de folkliga organisationerna, särskilt arbetsmarknadens
organisationer, i syfte att stimulera den nordiska samarbetsandan.
Vidare diskuterades den organisatoriska förstärkning
av det nordiska samarbetet som nu skett genom tillkomsten av Nordiska
ministerrådets sekretariat och de återverkningar denna har på
rådets arbete och organisation. I debatten framhölls också behovet av
bättre och intimare organisatoriskt samarbete mellan regerings- och
parlamentarikersidan.

Statsrådet Feldt, som talade å ministerrådets vägnar, uppehöll sig
vid den utveckling av det nordiska samarbetet som skett sedan sessionens
första samling i Oslo. En redogörelse lämnades bl. a. för utbyggnaden
av ministerrådets organisation, varvid nämndes personalresurserna
vid ministerrådets sekretariat i Oslo och Köpenhamn samt ett antal
nya nordiska ämbetsmannakommittéer, bl. a. för arbetsmiljöfrågor,
byggsektorn och industri- och energipolitiken.

Statsrådet framhöll att ministerrådets arbete är inriktat på en uppföljning
av det nordiska handlingsprogrammet, varom utförlig redovisning
kommer att lämnas till rådets 22:a session 1974. Statsrådet
Feldt redogjorde vidare för det handelspolitiska samarbetet som i
första hand omfattar EG-frågorna samt de kommande GATT-förhandlingarna.
Beträffande EG-frågoma konstaterade statsrådet att ett nordiskt
samarbete finns redan på flera områden och att ministerrådet är
angeläget om att fortsätta att utbygga detta samarbete.

1973:20

Andra samarbetsfält som nämndes var bl. a. konsumentområdet,
byggsektorn, miljövården och transportområdet. Utvecklandet av det
nordiska samarbetet i samverkan med arbetsmarknadens parter berördes
även av statsrådet.

Herr Helén uttalade farhågor för att den nuvarande regeringssituationen
i Danmark, Norge och Sverige skulle kunna verka försvagande
på dessa regeringars vilja och möjlighet till nordiskt samarbete. Herr
Helén uppehöll sig även vid frågan om rådsutskottens kontakt med
ministerrådet i dess arbete med bl. a. budget och planering samt behovet
av kompetenta tjänstemän på parlamentarikersidan.

Herr Helén framhöll att ett heltäckande nordiskt handlingsprogram
borde eftersträvas genom en uppföljning av Helsingforsavtalet. Vidare
kom herr Helén in på energiförsörjningen och menade att på detta
område fanns problem som med fördel kan lösas genom nordisk samverkan.
Här nämndes den rekommendation som rådet överlämnat till
ministerrådet om en nordisk överenskommelse om energipolitiskt samarbete
men även att ett särskilt nordiskt energiinstitut borde inrättas.

1973: 20

Bilaga

Rekommendationer och yttranden antagna vid Nordiska rådets 21:a
session, andra samlingen

Rekommendationer

Nr 29. Nordiskt hälsokortsystem
Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet att undersöka
möjligheterna för att skapa ett enhetligt nordiskt hälsokortsystem för
vissa ålders- och sjukdomskategorier.

Nr 30. Nordisk kommunal rösträtt och valbarhet

Nordisk Råd henstiller til Nordisk Ministerråd snarast at unders0ge
sp0rgsmålet om meddelelse af kommunal stemmeret og valgbarhed för
nordiske statsborgere i de nordiske lande fortrinsvis på grundlag af
gensidighed.

Nr 31. Samverkan mot politiska våldsdåd med internationell bakgrund
inom nordiskt område

Nordisk Råd henstiller, at Nordisk Ministerråd i et udvalg med parlamentarisk
deltagelse unders0ger mulighedeme for nordisk samarbejde
til forebyggelse af politisk voldsud0velse med international häggrund
inden for nordisk område.

Nr 32. Vård av narkotikamissbrukare

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet att skyndsamt
vidtaga åtgärder för en organiserad samverkan kring utvärdering
av förekommande behandlingsmetoder för narkomaner i de nordiska
länderna.

Yttranden över Nordiska ministerrådets berättelse om det nordiska
samarbetet

Nr 6.

Nordiska rådet uttalar sig till förmån för en avsevärd successiv höjning
av bevillningen för den nordiska kulturbudgeten, med början från
budgeten för år 1975. (Kulturutskottet)

Nr 7.

Nordiska rådet tillägger arbetsmiljöfrågoma stor vikt och önskar
följa behandlingen av dessa genom att en årlig berättelse avges till

Koordinerande

Nordiska

ministerrådet

Nordiska

ministerrådet

Danmark

Nordiska

ministerrådet

1973:20

rådet av den nordiska ämbetsmannakommittén för arbetsmiljöfrågor.
Kontakterna mellan socialpolitiska utskottet och av utskottets arbete
berörda ministrar och ämbetsmannakommittéer bör vidareutvecklas.
Likaså bör Nordiska rådets möjligheter till kontakter med intresseorganisationer
i Norden, och därvid i första hand arbetsmarknadens parter,
tas upp till behandling.

Effekten av eventuella förändringar i den nordiska trygghetskonventionen
och den nordiska överenskommelsen om en fri arbetsmarknad
bör klarläggas snarast.

Rådet hälsar med tillfredsställelse, att den nordiska miljöskyddskonventionen
sannolikt kommer att kunna undertecknas vid årsskiftet
1973/74, att undertecknandet av ett avtal mellan Danmark och Sverige
i syfte att bekämpa föroreningar i öresund är nära förestående samt
att ett avtal om en miljöskyddskonvention mellan samtliga strandstater
avseende östersjön synes kunna komma till stånd under våren 1974.
(Socialpolitiska utskottet)

MARCUS BOKTR. STOCKHOLM t *71 730042