Moderniserad riksdagsordning (Framställning / redogörelse 2002/03:RS1)

Förslag till riksdagen 2002/03:RS1

Moderniserad riksdagsordning

Riksdagsstyrelsen beslutade den 5 september 2001 att uppdra åt Riksdagskommittén att företa en teknisk översyn av riksdagsordningen. Kommittén har redovisat resultatet av översynen i betänkandet 2002 Moderniserad riksdagsordning. Betänkandet innehåller förslag till vissa ändringar i riksdagsordningen och förslag till viss följdlagstiftning. Betänkandet har remissbehandlats.

Riksdagsstyrelsen ställer sig bakom det framlagda förslaget.

Riksdagsstyrelsens förslag till riksdagsbeslut

Riksdagsordningen m.m.

Riksdagen antar riksdagsstyrelsens förslag till

1.lag om ändring i riksdagsordningen,

2.lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),

3.lag om ändring i lagen (1986:765) med instruktion för Riksdagens ombudsmän,

4.lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank,

5.lag om ändring i lagen (1989:185) om arvoden m.m. för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ,

6.lag om ändring i lagen (1989:186) om överklagande av administrativa beslut av riksdagsförvaltningen och riksdagens myndigheter,

7.lag om ändring i lagen (2000:419) med instruktion för riksdagsförvaltningen.

20 02/03 :R S1

Stockholm den 16 oktober 2002

Björn von Sydow

/Anders Forsberg

I detta beslut har förutom talmannen deltagit:

Britt Bohlin, Berit Andnor, Fredrik Reinfeldt, Bo Könberg, Göran Magnusson, Lennart Nilsson, Stefan Attefall, Lars Bäckström, Leif Jakobsson och Anders Björck.

2002 /03: R S1

Riksdagskommitténs betänkande 2002

Moderniserad riksdagsordning

Till riksdagsstyrelsen

Talmanskonferensen beslöt den 2 december 1998 att tillkalla en parlamentarisk kommitté för att se över och utvärdera vissa frågor rörande riksdagens arbetsformer. Utredningen som antagit namnet Riksdagskommittén inledde sitt arbete i januari 1999.

Ordförande för kommittén är talman Birgitta Dahl. Ledamöter är riksdagsledamöterna Sven Hulterström (s), Britt Bohlin (s), Jan Bergqvist (s), Per Unckel (m), Beatrice Ask (m), Lars Bäckström (v), Göran Hägglund (kd), Agne Hansson (c), Bo Könberg (fp) och Marianne Samuelsson (mp).

Riksdagsstyrelsen beslöt den 5 september 2001 att uppdra åt kommittén att företa en teknisk översyn av riksdagsordningen. Som underlag för styrelsens beslut fanns en promemoria som redovisas i bilaga 2. Av promemorian framgår bl.a. att översynen skall vara inriktad på lagtekniska, redaktionella och språkliga frågor.

Ett underlag för kommitténs ställningstaganden har tagits fram av en arbetsgrupp med riksdagsdirektören Anders Forsberg som ordförande och f.d. kanslichefen Magnus Isberg som sekreterare. I övrigt har gruppen bestått av: från kammarkansliet kanslichefen Tom Thyblad och utnämnde kanslichefen Ulf Christoffersson, från utskotten kanslicheferna Ulf Renberg, näringsutskottet, och Gunilla Upmark, arbetsmarknadsutskottet, samt från Regeringskansliet rättschefen Per Virdesten, statsrådsberedningen, och språkexperten Stina Malmberg, justitiedepartementet.

Härmed överlämnas kommitténs betänkande Moderniserad riksdagsordning.

Stockholm den 24 april 2002
Birgitta Dahl
Sven Hulterström	Britt Bohlin	Jan Bergqvist
Per Unckel	Beatrice Ask	Lars Bäckström
Göran Hägglund	Agne Hansson	Bo Könberg
Marianne Samuelsson
/Anders Forsberg	/Magnus Isberg

20 02/03 :R S1

Sammanfattning

Riksdagskommittén redovisar i detta betänkande en översyn av riksdagsordningen som huvudsakligen varit inriktad på lagtekniska, redaktionella och språkliga frågor. Där en fast praxis utbildats i riksdagens arbete föreslår kommittén i flera fall en reglering. Det gäller t.ex. yttranden mellan utskotten och särskilda yttranden i utskottsbetänkanden.

Vidare föreslås en begränsning av förslagsrätten för riksdagens organ till de organ som faktiskt utnyttjar den, riksdagsstyrelsen, Riksbanken (fullmäktige och direktionen), Riksdagens ombudsmän och Riksdagens revisorer. Beträffande det sistnämnda organet har riksdagen fattat principbeslut om dess avskaffande. Det pågående förändringsarbetet som också berör riksdagsordningens regler är inte avslutat och har därför inte för närvarande kunnat beaktas av kommittén.

Kommittén föreslår också att en minoritet bestående av fem utskottsledamöter skall kunna få till stånd ett utskottssammanträde. Talmannen får rätt att avvisa en interpellation eller en skriftlig fråga.

2002 /03: R S1

Innehållsförteckning
Kommitténs överväganden...............................................................................	8
Bakgrund....................................................................................................	8
Förslag beträffande riksdagsordningen ......................................................	9
1. Förslagsrätten för riksdagens organ ändras (3 kap. 8 § med
tilläggsbestämmelser) .....................................................................	9
2. Yttranden mellan utskotten regleras (4 kap. 8 §) ............................	11
3. Minoritetsrätt att kalla ett utskott och EU-nämnden till ett
sammanträde (4.12.1, 10.7.1) .......................................................	11
4. Särskilda yttranden regleras (4 kap. 16 §) ......................................	12
5. Tillåtna yrkanden under överläggningen om ett
utskottsbetänkande (5 kap. 3 §) ....................................................	12
6. Talmannen får rätt att avvisa en interpellation eller en fråga
(6 kap.) .........................................................................................	13
7. Regler för behörighet som ledamot av riksbanksfullmäktige
införs i RO (tilläggsbestämmelsen 8.6.1) .....................................	13
8. Övriga ändringar ............................................................................	14
Följdlagstiftning .......................................................................................	35
1 Lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) ...................................	35
2 Lag om ändring i lagen (1986:765) med instruktion för
Riksdagens ombudsmän ...............................................................	35
3 Lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank ............	35
4 Lag om ändring i lagen (1989:185) om arvoden m.m. för
uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ.................	35
5 Lag om ändring i lagen (1989:186) om överklagande av
administrativa beslut av riksdagsförvaltningen och
riksdagens myndigheter................................................................	35
6 Lag om ändring i lagen (2000:419) om instruktion för
riksdagsförvaltningen ...................................................................	35
Bilaga 1
1 Lag om ändring i riksdagsordningen ...........................................................	36
1 kap. Riksmöten......................................................................................	36
2 kap. Kammarsammanträden ..................................................................	40
3 kap. Ärendenas väckande ......................................................................	50
4 kap. Ärendenas beredning .....................................................................	59
5 kap. Ärendenas avgörande ....................................................................	74
6 kap. Interpellationer och frågor till statsråd...........................................	83
7 kap. Gemensamma bestämmelser om val inom riksdagen ....................	87
8 kap. Vissa befattningshavare och organ ................................................	97
9 kap. Bestämmelser om personal och förvaltning.................................	104
10 kap. Behandlingen av frågor i Europeiska unionen ...........................	107

20 02/03 :R S1	IN N E H Å L L S F Ö R T E C K N I N G
	2	Lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) ............................................	114
	3	Lag om ändring i lagen (1986:765) med instruktion för Riksdagens
		ombudsmän..............................................................................................	115
	4	Lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank .....................	116
	5	Lag om ändring i lagen (1989:185) om arvoden m.m. för uppdrag
		inom riksdagen, dess myndigheter och organ ..........................................	117
	6	Lag om ändring i lagen (1989:186) om överklagande av
		administrativa beslut av riksdagsförvaltningen och riksdagens
		myndigheter .............................................................................................	118
	7	Lag om ändring i lagen (2000:419) med instruktion för
		riksdagsförvaltningen...............................................................................	119
	Bilaga 2
	PM Teknisk översyn av riksdagsordningen (1974:173) ..............................		121

2002 /03: R S1

Kommitténs förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen antar förslagen i bilaga 1 till

1.lag om ändring i riksdagsordningen,

2.lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),

3.lag om ändring i lagen (1986:765) med instruktion för Riksdagens ombudsmän,

4.lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank,

5.lag om ändring i lagen (1989:185) om arvoden m.m. för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ

6.lag om ändring i lagen (1989:186) om överklagande av administrativa beslut av riksdagsförvaltningen och riksdagens myndigheter,

7.lag om ändring i lagen (2000:419) med instruktion för riksdagsförvaltningen.

20 02/03 :R S1

Kommitténs överväganden

Bakgrund

Riksdagsordningen, RO (1974:173), intar i konstitutionellt hänseende en mellanställning mellan grundlag och vanlig lag. RO består av huvudbestämmelser och tilläggsbestämmelser. Huvudbestämmelser beslutas på samma sätt som grundlag, dvs. genom två likalydande beslut som fattas före och efter ett val till riksdagen. Huvudbestämmelser kan också beslutas genom endast ett beslut, om minst tre fjärdedelar av de röstande och mer än hälften av riksdagens ledamöter röstar för ändringen. Tilläggsbestämmelser beslutas på samma sätt som vanlig lag. Denna reglering finns i 8 kap. 16 § regeringsformen.

Någon samlad översyn av RO har inte gjorts sedan den antogs 1974 (den trädde i kraft den 1 januari 1975). Ändringarna har varit många men i allmänhet begränsade. Större förändringar innebar Riksdagsutredningens förslag 1994 om en ny budgetordning i riksdagen, avskaffande av urtima riksmöten

m.m.Ett nytt kapitel, kapitel 10 om behandlingen av frågor i Europeiska unionen, tillkom 1996.

Riksdagskommitténs arbete har hittills föranlett vissa ändringar i RO. Ge- nom förslag hösten 1999 och våren 2000 ändrades reglerna i RO om riksdagens parlamentariska ledningsorganisation och förvaltningsorganisation (förs. 1999/2000:TK1, förs. 1999/2000:TK2, bet. 1999/2000:KU19). Kommitténs huvudbetänkande våren 2001 föranledde ändringar i reglerna om budgetprocessen och EU-frågornas behandling samt införande av regler beträffande utskottens arbete med uppföljning och utvärdering (förs. 2000/01:RS1, bet. 2000/01:KU23).

Kommitténs principförslag sommaren 2000 Riksdagen och den statliga revisionen (förs. 1999/2000:RS1) antogs av riksdagen samma höst (bet. 2000/01:KU8). Beslutet har lett till ett fortsatt utredningsarbete som bl.a. inneburit förslag om att ersätta RO:s regler om Riksdagens revisorer med regler för den nya Riksrevisionen (SOU 2001:97). Förslaget planeras föranleda en proposition till riksdagen sent på våren 2002. Den beräknas bli behandlad hösten 2002. Kommittén har naturligtvis inte kunnat föregripa riksdagens behandling av denna fråga. Men om riksdagen hösten 2002 antar nya regler i RO för den nya statliga revisionen bör dessa regler inarbetas i det lagförslag som framläggs i detta betänkande.

Några förslag som läggs fram av kommittén är av mer principiell betydelse eller innebär sakliga förändringar. De viktigaste av dessa redovisas i de följande sex avsnitten. Därefter följer i avsnitt 7 en kommentar till alla övriga ändringar i den mån de inte är av rent språklig karaktär.

K O M M I T T É NS Ö V E R V Ä GA N D E N 2 002/0 3:R S1

Förslag beträffande riksdagsordningen

1.Förslagsrätten för riksdagens organ ändras (3 kap. 8 § med tilläggsbestämmelser)

Alla organ som helt eller delvis utses av riksdagen (utom utskotten) får enligt gällande bestämmelser väcka förslag hos riksdagen i fråga om organets kompetens, organisation, personal eller verksamhetsformer. Andra organ än utskotten som helt eller delvis utses av riksdagen är för närvarande följande:

•Valprövningsnämnden (3 kap. 11 § RF)

•Riksbanksfullmäktige (9 kap. 12 § RF)

•Utrikesnämnden (10 kap. 7 § RF)

•Riksdagens ombudsmän (12 kap. 6 § RF)

•Riksdagens revisorer (12 kap. 7 § RF)

•Krigsdelegationen (13 kap. 2 § RF)

•Riksdagsstyrelsen (1 kap. 7 § RO)

•Nordiska rådets svenska delegation (7.1.1 RO)

•Europarådets svenska delegation (7.1.1 RO)

•OSSE:s svenska delegation (7.1.1 RO)

•Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfonds styrelse (7.1.1 RO)

•Valberedningen (7 kap. 2 § RO)

•Statsrådsarvodesnämnden (8 kap. 4 § RO)

•Riksdagens besvärsnämnd (9 kap. 5 § RO)

•EU-nämnden (10 kap. 4 § RO)

Enligt Erik Holmbergs & Nils Stjernquists Grundlagarna (s. 652) skall inte krigsdelegationen och Utrikesnämnden räknas som organ; i fallet krigsdelegationen därför att den beslutar i riksdagens ställe och i fallet Utrikesnämnden därför att den är ett rådgivande organ åt regeringen.

När det gäller krigsdelegationen framgår det redan av regeringsformen (13 kap. 2 §) att delegationen själv beslutar om formerna för sin verksamhet när den trätt i riksdagens ställe. För verksamheten i fredstid dvs. när den inte trätt i riksdagens ställe finns vissa regler i RO (8 kap. 12 § med tilläggsbestämmelser). Om dessa regler liksom om regeringsformens regler beslutar givetvis riksdagen. Det är svårt att se varför förslagsrätt beträffande dessa regler inte skulle tillkomma krigsdelegationen.

Utrikesnämndens funktion är visserligen att ge råd åt regeringen men det avgörande för att räkna nämnden som ett riksdagsorgan måste vara att det är riksdagen som väljer nämnden.

Alla de uppräknade myndigheterna, styrelserna, nämnderna och ämbetena är enligt vår mening alltså att betrakta som riksdagsorgan med undantag för krigsdelegationen när den trätt i riksdagens ställe. Som sådana organ har de

20 02/03 :R S1 K O M M I T T É N S Ö V E R V Ä GA N D E N

förslagsrätt i riksdagen beträffande organets kompetens, organisation, personal och verksamhetsformer. Förslagsrätt har dessutom genom en specialregel i 3 kap. 8 § direktionen i Riksbanken.

Förutom denna förslagsrätt som rör organets kompetens, organisation, personal eller verksamhetsformer kan riksdagen enligt 3 kap. 8 § föreskriva att ett organ som helt eller delvis utses av riksdagen även i andra fall får väcka förslag hos riksdagen. Denna speciella förslagsrätt har riksdagsstyrelsen (3.8.2 RO) samt riksbanksfullmäktige, Riksdagens ombudsmän och Riksdagens revisorer (3.8.3 RO). Även på denna punkt har direktionen i Riksbanken genom en specialregel fått förslagsrätt. För riksdagsstyrelsens del anges direkt i bestämmelsen vilka frågor den särskilda förslagsrätten gäller. För de övriga organen sägs enbart att särskilda föreskrifter finns för den särskilda förslagsrätten.

Redan Grundlagberedningen (SOU 1972:15 s. 266 f.) ansåg att så långt det var möjligt borde RO i huvudbestämmelserna enhetligt ange i vilka fall andra riksdagsorgan än utskotten skulle få väcka ärenden i riksdagen. Skulle det bli nödvändigt med särreglering i tilläggsbestämmelser eller särskild författning borde denna ha stöd i huvudbestämmelse.

Rätten att lägga förslag till riksdagen har under senare år utnyttjats av riksdagsstyrelsen, riksbanksfullmäktige, riksbanksdirektionen och Riksdagens revisorer. Det har också tidigare förekommit att Riksdagens ombudsmän tagit initiativ i riksdagen genom ett förslag. Initiativ till ändringar i JO:s verksamhetsformer har under 1990-talet kommit i form av skrivelser till KU. Det formella riksdagsinitiativet har alltså tagits av KU som ett utskottsinitiativ baserat på JO:s framställning.

Rätten att ta formella initiativ i form av förslag till riksdagen är en viktig del av den självständighet i förhållande till riksdagen som Riksbanken, Riksdagens revisorer och Riksdagens ombudsmän bör åtnjuta. Det bör alltså inte komma i fråga att ändra på förslagsrätten för dessa myndigheter. När det gäller riksdagsstyrelsen är motivet för ett bibehållande av den formella förslagsrätten styrelsearbetets breda inriktning på frågor som gäller verksamheten i riksdagen och dess organ. Dessutom har inte sällan riksdagsstyrelsens förslag utarbetats med anledning av att riksdagen har begärt en utredning i frågan. När den formella initiativrätten utnyttjas utlöses också motionsrätten.

För de övriga organen, som inte begagnat sig av sin formella initiativrätt under den nuvarande RO:s tid, behöver en sådan möjlighet i riksdagen inte finnas. Om dessa organ vill ha till stånd en förändring som rör deras kompetens, organisation, personal eller verksamhetsformer kan de skriva till riksdagsstyrelsen eller till berört utskott och föreslå ett initiativ. För övrigt sitter det riksdagsledamöter i alla dessa organ utom i Statsrådsarvodesnämnden och de kan utnyttja sin motionsrätt.

Som Grundlagberedningen framhöll är det en rimlig princip att inte bara de organ utanför riksdagen som har förslagsrätt i riksdagen räknas upp i RO utan att det också anges där vad förslagsrätten gäller. Därför bör omfattningen av den speciella förslagsrätten även för dessa organ anges direkt i RO, inte bara i

K O M M I T T É NS Ö V E R V Ä GA N D E N 2 002/0 3:R S1

riksbankslagen (4 kap. 1 §) och i instruktionerna för JO (4 §) respektive revisorerna (15 §). Det lämpligaste är att förslagsrätten för de tre organen får var sin tilläggsbestämmelse.

En terminologisk fråga skall behandlas till slut. Det är inte särskilt lämpligt att det ofta använda ordet förslag används som beteckning på förslagsdokumenten från riksdagsorganen. Det bör kunna ersättas med ordet framställning, vilket innebär en återgång till den terminologi som användes före 1975.

2. Yttranden mellan utskotten regleras (4 kap. 8 §)

Möjligheten för ett utskott att bereda ett annat utskott tillfälle att yttra sig är den allra vanligaste formen av samarbete mellan utskotten men är inte reglerad i RO (annat än indirekt i nuvarande 8 § andra stycket om skyldighet för ett utskott att bereda FiU tillfälle att yttra sig om vissa förslag till statsutgifter). Vi anser att tiden är mogen att införa bestämmelser om dessa yttranden i RO. Detta föreslås ske i första stycket av en ny paragraf där också den hittillsvarande skyldigheten att höra FiU i vissa fall bör finnas. I den nya bestämmelsen skall det stadgas att ett utskott får bereda ett annat utskott tillfälle att yttra sig i ett ärende eller en fråga som berör detta utskotts beredningsområde. Formuleringen ”yttra sig i ett ärende eller en fråga” har valts för att inte utesluta möjligheten att inhämta yttranden från andra utskott i annat än formliga ärenden, t.ex. EU-frågor och frågor om uppföljning och utvärdering.

Frågan uppkommer då om också en minoritets rätt att begära yttrande från andra utskott skall kodifieras i likhet med vad som är fallet med upplysningar och yttranden från statliga myndigheter (se nya 4 kap. 11 §). Praxis torde vara att utskotten sällan avslår yrkanden om att inhämta yttranden från andra utskott. Det finns därför ingen anledning att tro att en reglering skulle innebära någon praktisk förändring. En viktig kvarstående skillnad är att en statlig myndighet i princip är skyldig att avge yttranden medan ett utskott kan avstå. Liksom när det gäller yttranden från statliga myndigheter bör möjligheten finnas för majoriteten att avslå en begäran om att inhämta yttrande från ett annat utskott om yttrandet avser ett ärende och om ett yttrande ”skulle fördröja ärendets behandling så att avsevärda men skulle uppkomma”. Redovisning av skälen för avslag skall liksom när det gäller begäran om yttrande från myndigheter anges i betänkandet i ärendet.

3.Minoritetsrätt att kalla ett utskott och EU-nämnden till ett sammanträde (4.12.1, 10.7.1)

Enligt nuvarande tilläggsbestämmelsen 4.11.1 RO sammanträder ett utskott första gången på kallelse av talmannen inom två dagar efter valet. Därefter sammanträder utskottet på kallelse av ordföranden.

Vid planeringen av utskottsarbetet under en höst eller en vår görs som regel upp ett schema för när sammanträdena skall äga rum. Utskottet kan vid behov givetvis besluta att hålla ”extra” sammanträden. Ordföranden kan dessutom med stöd av regeln i RO kalla till ”extra” sammanträde. Någon

20 02/03 :R S1 K O M M I T T É N S Ö V E R V Ä GA N D E N

formell möjlighet för en grupp av utskottsledamöter att få till stånd ett utskottssammanträde utanför de planerade eller av utskottet eller ordföranden särskilt insatta sammanträdena finns inte. Behov av ett minoritetsskydd i detta avseende kan enligt vår mening tillgodoses genom att ordföranden måste sammankalla utskottet om fem utskottsledamöter begär det. Samma regel bör införas för EU-nämnden. I sammanhanget kan erinras om att en minoritet bestående av 115 ledamöter av riksdagen har rätt att begära hos talmannen att ett uppehåll i kammarens arbete avbryts.

4. Särskilda yttranden regleras (4 kap. 16 §)

I praxis har det sedan länge förekommit att en ledamot för att förklara sitt ställningstagande har kunnat foga ett särskilt yttrande till ett betänkande. Vi anser att en regel om särskilda yttranden bör införas i RO. Av denna nya bestämmelse i RO skall framgå att ett särskilt yttrande endast bör innehålla en förklaring av ett ställningstagande.

5.Tillåtna yrkanden under överläggningen om ett utskottsbetänkande (5 kap. 3 §)

Någon bestämmelse om vilka yrkanden som får framställas med anledning av ett utskottsbetänkande finns inte. Endast indirekt och utan någon påtaglig koppling till huvudbestämmelsen berörs saken i tilläggsbestämmelsen 5.1.2. Bestämmelsen utgår från att det är möjligt att framställa andra yrkanden än bifall och avslag till dem som redovisas i det behandlade utskottsbetänkandet. Men det framgår inte av regeln vilka begränsningar som gäller.

I praxis har ansetts att ett nytt yrkande inte får avse ”något som inte är eller

–åtminstone – kan anses vara utskottsbehandlat” (Törnell, Riksdagspraxis s.

55). Det kan noteras att möjligheten att väcka ett nytt yrkande i kammaren inte har utnyttjats på mycket länge.

Vi anser att en regel bör införas i RO om vilka yrkanden som är tillåtna under överläggningen om ett utskottsbetänkande. Utgångspunkten för denna regel måste vara att förslaget i yrkandet är behandlat av ett utskott. Denna princip om beredningstvång har i svensk parlamentarisk ordning ansetts så viktig att den skrivits in i regeringsformen (4 kap. 3 §). När det gäller yrkanden som väckts genom propositioner, motioner och av utskottet självt är detta krav uppfyllt. Det skulle också kunna vara uppfyllt beträffande andra förslag som diskuterats under utskottsbehandlingen men inte föranlett något yrkande. Ett yrkande om ett sådant förslag skulle i så fall kunna väckas under kammarbehandlingen. Men särskilt om förslaget inte omnämns i utskottstexten är det svårt för talmannen att fastställa om en behandling faktiskt ägt rum i utskottet. Det är också troligt att förslaget, även om det varit uppe under utskottsbehandlingen, inte beretts lika ingående som de förslag som förs vidare till kammaren. Båda dessa skäl talar enligt vår mening för att ett nytt yrkande inte bör få väckas utan att ett utskott har berett det förslag som framförs i yrkan-

K O M M I T T É NS Ö V E R V Ä GA N D E N 2 002/0 3:R S1

det. Detta kan ske genom en återremiss för vilken krävs endast en tredjedel av de röstande (4 kap. 10 § RO).

Inom kommittén har väckts tanken att yrkandet skall få väckas men hänvisas för beredning till utskottet tillsammans med en återremiss av ärendet. Vi anser dock att en återremiss som motiveras av att ett helt eller delvis nytt förslag kommit upp under kammarbehandlingen fyller samma funktion.

Vår slutsats blir således att den nya regeln i RO bör innebära att det under överläggningen om ett utskottsbetänkande endast skall vara tillåtet att väcka yrkanden som innebär bifall till eller avslag på de yrkanden som redovisas i betänkandet.

6.Talmannen får rätt att avvisa en interpellation eller en fråga (6 kap.)

Fram till 1 februari 1996 krävdes det tillstånd för att framställa en interpellation. Talmannen kunde besluta att en interpellation fick framställas. Men om talmannen ville motsätta sig att en interpellation väcktes fick frågan föras till kammaren för beslut. Avsikten med bestämmelsen var framför allt att förhindra att interpellationer ställdes som inte angick ett statsråds tjänsteutövning (jämför 12 kap. 5 § RF). Bestämmelsen tillämpades sällan men hade en inte obetydlig preventiv effekt.

En granskning av att interpellationer och skriftliga frågor håller sig inom ramen för regeringsformens regler sker i kammarkansliet. Om granskningen ger anledning till konstitutionella invändningar tas de upp med interpellanten eller frågeställaren. I de undantagsfall ingen överenskommelse nås mellan kammarkansliet och interpellanten eller frågeställaren förs frågan upp till talmannen. Men talmannen har ingen formell möjlighet att motsätta sig att en interpellation eller en skriftlig fråga ställs.

Enligt vår uppfattning bör talmannen ha befogenhet att avvisa en interpellation eller skriftlig fråga om talmannen finner att den inte håller sig inom ramen för regeringsformens regler. På samma sätt som är fallet när det gäller en propositionsvägran av talmannen (se 2 kap. 9 §) kan frågan tas upp i kammaren av någon ledamot, t.ex. interpellanten eller frågeställaren. Om då kammaren beslutar att begära att interpellationen skall få framställas hänvisas frågan till konstitutionsutskottet för slutligt avgörande. Gången skulle alltså vara densamma som vid oenighet mellan talmannen och kammaren i en fråga om propositionsvägran.

7.Regler för behörighet som ledamot av riksbanksfullmäktige införs i RO (tilläggsbestämmelsen 8.6.1)

Riksbankslagen (1988:1385) innehåller bestämmelser om hinder mot behörighet att vara ledamot av riksbanksfullmäktige (2 kap. 1 §). Eftersom det är riksdagen som väljer fullmäktige är det logiskt att behörighetsreglerna anges i RO.

20 02/03 :R S1 K O M M I T T É N S Ö V E R V Ä GA N D E N

Tredje stycket handlar om att riksdagen skall entlediga en ledamot av fullmäktige som tagit en anställning eller ett uppdrag som kan strida mot bestämmelserna i första stycket, dvs. om anställningen eller uppdraget gör dem olämpliga för uppdraget. Dessa bestämmelser behöver kompletteras med en regel om vilket organ som skall föreslå riksdagen ett entledigande. Förslaget är att finansutskottet skall ha denna uppgift. För att utskottet skall kunna fullgöra uppgiften krävs att fullmäktigeledamöterna lämnar uppgifter till riksdagen om sina anställningar och uppdrag.

8. Övriga ändringar

Genomgående har bestämmelserna försetts med rubriker. En språklig modernisering och förenkling har eftersträvats. Som exempel kan nämnas att substantiv i obestämd form har försetts med artikel eller gjorts om till pluralis. När ”kan” har betydelsen ”har befogenheten att” har det bytts ut mot ”får”. När hänvisningar görs till bestämmelser i regeringsformen har huvudinnehållet i dessa bestämmelser i möjligaste mån angetts. Förändringar av nu nämnt slag har inte närmare kommenterats i det följande.

1 kap.

Paragraferna i kapitlet har omnumrerats efter den lucka som uppstått efter de två tidigare upphävda paragraferna 3 och 4 §§.

3 § (gamla 5 §)

Paragrafen har redigerats om så att första stycket handlar om riksdagens första sammanträde under det första riksmötet i valperioden och andra stycket om det första sammanträdet under övriga riksmöten.

Vid valperiodens första sammanträde skall enligt nuvarande regler en berättelse från Valprövningsnämnden (inte riksdagens valprövningsnämnd, se 3 kap. 11 § RF) föredras och talmansval förrättas. Någon förändring sker inte i detta avseende. Att också val av valberedning skall ske har lagts till. I och för sig behöver varken talmansvalet eller valberedningsvalet anges här. De regleras fullständigt i 8 kap. 1 § respektive 7 kap. 2 §. Men ett av syftena med paragrafen bör vara att ange hur riksdagen konstituerar sig efter ett val.

I andra stycket som således gäller första sammanträdet under övriga riksmöten av valperioden bör det endast anges att ledamöterna skall ropas upp. Enligt nuvarande regler skall förutom upprop också en berättelse från Valprövningsnämnden föredras. En sådan föreligger dock under icke-valår bara om någon förändring inträtt under sommaruppehållet. Det torde i så fall röra sig om dödsfall eftersom avsägelser förutsätter riksdagens godkännande (se 4 kap. 7 § RF). Ett sådant fall täcks av de generella bestämmelserna i tredje stycket enligt vilka en berättelse om granskning av bevis som kommer in under valperioden skall föredras så snart som möjligt. En motsvarighet till dessa bestämmelser finns i nuvarande lagstiftning.

K O M M I T T É NS Ö V E R V Ä GA N D E N 2 002/0 3:R S1

1.3.1 (gamla 1.5.1)

I andra stycket har orden ”skriftligen eller telegrafiskt” strukits. Formen för meddelandet spelar ingen roll men självklart skall det ske på ett betryggande sätt.

4 § (gamla 6 §)

Paragrafen har delats upp i tre stycken för att underlätta läsningen.

Uttrycket ”om icke särskilda skäl föranleder annat” i den nuvarande lagstiftningen när det gäller avgivande av regeringsförklaring kan ge det felaktiga intrycket att statsministern skulle kunna göra någonting annat (vad det nu skulle kunna vara) än att avge en regeringsförklaring och har bytts ut mot ”om det inte finns särskilda skäl för honom eller henne att avstå från detta”.

1.4.1 (gamla 1.6.1)

Enligt fast praxis öppnas riksmötet under valår på andra sammanträdesdagen, under icke-valår på första sammanträdesdagen. Detta bör komma till uttryck i lagtexten.

6 § (gamla 8 §)

En så viktig regel som den som anger vilket organ – talmannen eller kammaren – som får pröva en ansökan om ledighet från riksdagsarbetet bör inte finnas i en tilläggsbestämmelse. Vi föreslår att denna regel uppgraderas och får bilda ett nytt andra stycke i paragrafen.

2kap.

2§

Paragrafens första stycke har delats upp i två stycken.

Den nuvarande lydelsen av lagtexten ger intryck av att talmannen måste ha något förhinder för att en vice talman skall kunna träda in. Här föreslås att bestämmelsen ändras så att talmannen utan särskilda skäl kan överlåta åt en vice talman att leda ett sammanträde. Däremot måste det självklart föreligga förhinder för talmannen och samtliga vice talmän för att ålderspresidenten skall inträda.

4 §

Regeringens befogenhet att förordna om stängda dörrar är inte formellt villkorad på det sätt som riksdagens befogenhet i samma fråga. Det får anses självklart att förutsättningarna skall vara desamma och det bör också framgå av lagtexten.

20 02/03 :R S1 K O M M I T T É N S Ö V E R V Ä GA N D E N

2.4.1

Andra stycket har formulerats om något för att bli mera lättläst.

2.5.1

Första meningen bör utgå eftersom bestämmelsen inte längre tillämpas.

6 §

Tredje och fjärde styckena i paragrafen har förts samman. På så sätt har vissa upprepningar kunnat undvikas.

2.6.1

Ordet ”skriftligen” har strukits. Formen för meddelandet spelar ingen roll.

7 §

För att bli mer lättläst har paragrafen delats upp på tre stycken.

Enligt nuvarande lydelse skall talmannen i någon mening föredra ärendena. Regeln bör ändras så att det framgår att ärenden behandlas i den ordning de tas upp på föredragningslistan.

2.7.1

Punkt 3 har ändrats i enlighet med den terminologiska förändring som föreslås beträffande benämningarna på riksdagsorganens förslag (se kommentaren ovan under rubriken ”Förslagsrätten för riksdagens organ ändras”).

2.7.3

Ändringarna hänger samman med ändrad numrering av två tilläggsbestämmelser.

2.7.4

Bestämmelsen att föredragningslistan skall anslås i plenisalen har tagits bort. Det är tillräckligt att föredragningslistan är tillgänglig för ledamöterna på deras platser.

12 §

Det nuvarande första stycket bör delas på två så att den viktiga andra meningen får bilda ett eget stycke.

K O M M I T T É NS Ö V E R V Ä GA N D E N 2 002/0 3:R S1

14 §

Eftersom förhandsanmälan är ett institut som regleras i en tilläggsbestämmelse finns det ingen anledning att tala om ”anmodan av talmannen om förhandsanmälan”. Vidare ersätts uttrycket ”underlåta” förhandsanmälan med ett mer neutralt uttryckssätt.

2.14.1

Det är önskvärt att en bestämd tid sätts ut i lagen för när en förhandsanmälan skall vara inlämnad. Det föreslås bli klockan 16.30 dagen före debattdagen.

15 §

I andra stycket föreslås en ny reglering på grundval av gällande regler och praxis när det gäller när och hur talarordningen kan brytas i debatterna i utskottsärenden. Vad som skall avses med ett genmäle framgår för närvarande av tilläggsbestämmelsen 2.15.1 andra stycket men bör flyttas till huvudbestämmelsen.

2.15.3

Den tidigare bestämmelsen med beteckningen 2.15.3 har avskaffats genom lag 1998:734. Nuvarande 2.15.4 bör därför erhålla beteckningen 2.15.3.

2.16.2

Gränsdragningen mellan första och andra styckena har ändrats.

3 kap.

Paragraferna i kapitlet har omnumrerats efter den lucka som uppstår genom att nuvarande 13 § föreslås upphävas och 14 § tidigare upphävts.

Tilläggsbestämmelserna till 2 §

Det föreslås att den ekonomiska vårpropositionen får en egen paragraf, 3.2.2. Tilläggsbestämmelsen 3.2.1 kommer därmed att uteslutande handla om tidpunkten för budgetpropositionens avlämnande. Gamla 3.2.2 som innehåller en erinran om budgetlagens existens får beteckningen 3.2.3.

2 a §

Paragrafen är obsolet och bör utgå.

20 02/03 :R S1 K O M M I T T É N S Ö V E R V Ä GA N D E N

6 §

Lokutionen ”meddelande till riksdagen” har bytts ut mot det allmännare ”information till riksdagen”.

3.6.1

Bestämmelser om avlämnande och anmälan i kammaren av skrivelser saknas i dag och föreslås bli införda i konsekvens med vad som gäller för propositioner (3.1.1). Bestämmelsen är alltså ny och föranleder omnumrering av de övriga två tilläggsbestämmelserna.

3.6.3

Det bör för tydlighets skull fastslås att redogörelsen för kommittéverksamheten (kommittéberättelsen) lämnas i form av en regeringsskrivelse.

7 §

Termen utskottsinitiativ föreslås bli införd i lagtexten. Dessutom bör anges att dokumentformen för utskottsinitiativ är betänkande.

8 § med tilläggsbestämmelser

Se kommentar under rubriken ”Förslagsrätten för riksdagens organ ändras” ovan.

11 §

I sin nuvarande lydelse reglerar paragrafen i första stycket följdmotionsrätten till propositioner. Följdmotionsrätten när det gäller skrivelser samt förslag och redogörelser från riksdagsorganen regleras genom hänvisningar i särskilda bestämmelser till följdmotionsrätten till propositioner. Det innebär en förenkling om följdmotionsrätten till samtliga dessa dokumenttyper anges i paragrafens första stycke. 11 § andra stycket och 13 § kan då utgå. Eftersom återkallelser av propositioner föreslås ske genom en särskild skrivelse med återkallelse från regeringen (se kommentaren till tilläggsbestämmelserna 3.17.1) behöver inte heller något undantag göras för den särskilda motionsrätten med anledning av en återkallad proposition.

Bestämmelsen i första stycket som gör det möjligt att förkorta motionstiden bör endast avse propositioner och framställningar, inte skrivelser och redogörelser där något behov av skyndsamhet knappast kan föreligga.

12 §

Rätt att motionera med anledning av att behandlingen av propositioner uppskjutits till nästa valperiod bör utvidgas till att också omfatta skrivelser, framställningar och redogörelser.

K O M M I T T É NS Ö V E R V Ä GA N D E N 2 002/0 3:R S1

Någon specialreglering av motionsrätten med anledning av uppskjutna återkallelser kan inte behövas. Andra stycket i nuvarande lydelse av paragrafen kan därför utgå.

14 § (gamla 16 §)

En komplettering måste göras i denna paragraf på grund av att den ordning som gäller för ändring av RO numera också skall användas vid ändring av lagen om trossamfund och lagen om Svenska kyrkan (se 8 kap. 6 § RF).

17 § (gamla 19 §)

Enligt nuvarande lydelse av 19 § kan inte skrivelser eller förslag och redogörelser från riksdagsorgan återkallas. Om detta sägs i förarbetena (prop. 1973:90 s. 544) endast att RO ”inte erkänner någon formlig rätt att återkalla andra förslag” än propositioner och motioner. Någon motivering lämnas dock inte. Lagtexten bör få en utformning som innebär att också framställningar från riksdagsorgan liksom skrivelser från regeringen och redogörelser från riksdagsorgan kan återkallas.

Den särskilda motionsrätten med anledning av återkallelser av regeringens propositioner bör också gälla återkallade framställningar. Motionsrätten med anledning av återkallelser bör också avse återkallade skrivelser och redogörelser. I varje fall skrivelserna har ofta en politisk karaktär som motiverar detta.

3.17.1 (gamla 3.19.1)

Propositioner återkallas för närvarande genom skrivelser som inrangeras i serien av de numrerade propositionerna och skrivelserna. Denna ordning bör avskaffas, och därmed förenklas också regleringen av motionsrätten på skrivelser. I stället bör de återkallelser som utlöser motionsrätt, dvs. återkallelser av propositioner, framställningar, skrivelser och redogörelser, göras i en särskild dokumentform som kallas skrivelse med återkallelse.

4 kap.

Omnumrering sker från och med 8 § på grund av att två nya paragrafer har skjutits in i kapitlet. En ny sista paragraf (19 §) avslutar kapitlet.

1 §

Enligt nuvarande lydelse av paragrafen skall ingen utskottsberedning ske av en skrivelse från regeringen med meddelande om ett kommande förslag till lag som innebär att en skatt eller en statlig avgift skall tas ut trots att lagen inte hade trätt i kraft när den omständighet inträffade som utlöste skatt- eller avgiftsskyldigheten (se 2 kap. 10 § RF). I enlighet med den allmänna regeln om motionsrätt på skrivelser får dock motioner väckas med anledning av en

20 02/03 :R S1 K O M M I T T É N S Ö V E R V Ä GA N D E N

sådan skrivelse. Något remitteringsundantag finns inte för dessa motioner. Nuvarande praxis är att skrivelser av detta slag tillsammans med eventuella motioner remitteras till SkU. Remitteringsundantaget för dessa skrivelser bör således tas bort.

Återkallelse skall enligt förslaget till tilläggsbestämmelsen 3.17.1 inte längre ske genom en skrivelse utan genom en ny dokumentform: skrivelse med återkallelse. Något undantag för remitteringen av återkallelser behöver alltså inte längre göras.

Ändringen av benämningarna på förslagen från ett riksdagsorgan föranleder en ytterligare ändring i denna paragraf.

2 §

Tredje stycket i paragrafen som gäller en tillfällig reglering av valperioden för utskottsvalen i avvaktan på genomförandet av budgetreformen vid 1996/97 års riksmöte bör avskaffas.

4 §

Bestämmelsen bör kompletteras med en uppräkning av de övriga paragrafer i RF och RO där uppgifter för KU anges.

5 §

Bestämmelsen bör kompletteras med en uppräkning av de övriga paragrafer i RF och RO där uppgifter för FiU anges.

Det är oklart vad som menas med ”bereda ärenden om” i samband med ramar för utgiftsområden och beräkning av statens inkomster. Det är bättre att ange att FiU skall ”bereda förslagen till utgiftsramar för utgiftsområden och till beräkning av statens inkomster”.

Paragrafen förutsätter vidare i sin nuvarande utformning att riksdagen fattat beslut enligt 5 kap. 12 § om att hänföra statsutgifterna till utgiftsområden. Denna förutsättning bör för korrekthetens skull införas i paragrafen.

6 §

Tredje stycket är nytt. Det är hämtat från nuvarande 8 § första stycket. Det förefaller logiskt att en regel som möjliggör en ändrad ärendefördelning i ett visst fall genom överflyttning av ett ärende från ett utskott till ett annat finns i 6 § som handlar om just ärendefördelningen och inte i 8 § som i huvudsak handlar om behandlingstvånget i utskotten. Som regeln nu är utformad i 8 § är inga krav uppställda för att en överflyttning skall kunna äga rum. Kraven borde vara desamma som när man avviker från grunderna för ärendefördelningen i samband med remitteringen från kammaren (se 6 § andra stycket). Givetvis innebär detta inte att överflyttningar inte kan ske om alla berörda parter är överens om att kammarens ursprungliga remittering var felaktig. Det överlämnande utskottet bör kunna yttra sig över ärendet i samband med att

K O M M I T T É NS Ö V E R V Ä GA N D E N 2 002/0 3:R S1

det överlämnas till det mottagande utskottet. Yttranden mellan utskott föreslås generellt regleras i den nya 8 §.

4.6.1–4.6.16

Beskrivningarna av utskottens ämnesområden har genomgående redigerats om. Meningarna har ersatts med numrerade uppräkningar av de ämnen som utskottet behandlar. I några fall har ämnena grupperats om och ordningsföljden ändrats. Punkten efter numret på utgiftsområdena har tagits bort (se kommentaren till 5.12.1).

4.6.1

Eftersom Riksdagens ombudsmän är en myndighet under riksdagen behöver den inte särskilt anges.

4.6.3

Termen ”uppbörd” bör bytas ut mot ”skattebetalning”.

4.6.8

I första stycket har punkt 2 ”allmän pension” lagts till. Tillägget beror på att pensionssystemet tidigare reglerades i lagen om allmän försäkring och således har ansetts omfattas av punkt 1 allmän försäkring. Genom pensionsreformen har pensionssystemet brutits ut ur lagen om allmän försäkring och regleras i separata lagar. I punkt 4 har ordet ”ekonomiskt” lagts till före ”stöd åt barnfamiljer” för att markera att det inte handlar om stöd genom socialtjänsten eller liknande.

4.6.10

Termen ”kyrkofrågor” bör utgå. Den bör ersättas med ”trossamfunden”.

4.6.12

Ordet ”telegraf” känns inte längre relevant och bör utgå. Däremot bör anges att ärenden om trafiksäkerhet, telekommunikationer och informationsteknik ingår i TU:s beredningsområde.

4.6.15

Uttrycket arbetslivspolitik, som förts in i lagtexten, är ett bredare begrepp som bl.a. omfattar frågor om arbetstid, semester och arbetsmiljö.

20 02/03 :R S1 K O M M I T T É N S Ö V E R V Ä GA N D E N

8 §

Paragrafen är ny och behandlar formerna för utskottens samarbete. Se motiveringen under rubriken ”Yttranden mellan utskotten regleras”ovan.

Denna paragraf är också den lämpliga platsen för regleringen av sammansatta utskott vilken hittills skett i gamla 8 §. Detta sker i tredje stycket.

9 § (gamla 8 §)

Efter den ”avlövning” som paragrafen genomgått genom överflyttningar till 6 § och till den nya 8 § kvarstår bestämmelserna om behandlingstvånget i utskotten, inklusive krav på betänkanden från berörda utskott då ärenden som vilat tas upp på nytt.

11 § (gamla 10 §)

I denna paragraf har gjorts en konsekvensändring med anledning av en ny styckeindelning i 12 §.

4.12.1 (gamla 4.11.1)

Paragrafen har kommenterats under rubriken ”Minoritetsrätt att kalla ett utskott och EU-nämnden till ett sammanträde”.

13 § (gamla 12 §)

Första stycket har redigerats om och delats upp på två stycken för att tydliggöra huvudinnehållet i paragrafen.

4.13.1 (gamla 4.12.1)

I praxis krävs i normalfallet ingen överenskommelse med utskottet för att göra en ljud- eller bildupptagning vid en offentlig utskottsutfrågning. Be- stämmelsen bör därför ändras så att en överenskommelse krävs endast om utskottet beslutar detta.

4.13.2 (gamla 4.12.2)

Paragrafen har skrivits om något för att bli mer lättläst.

15 § (gamla 14 §)

I konsekvens med att yttranden mellan utskott föreslås bli reglerade bör också möjligheten att avge avvikande meningar i yttranden anges i denna paragraf.

K O M M I T T É NS Ö V E R V Ä GA N D E N 2 002/0 3:R S1

16 §

Paragrafen är ny och har kommenterats under rubriken ”Särskilda yttranden regleras” ovan.

19 §

Bestämmelsen är ny men bygger på den nuvarande bestämmelsen i 9 kap. 7 §. Av systematiska skäl är denna placering av regeln bättre.

5 kap.

Omnumrering sker av paragraferna 3–9 §§ på grund av att en ny paragraf föreslås införas efter 2 § och att en paragraf med nummer 9 tidigare upphävts.

1 §

Någon uttrycklig regel om att ett utskottsbetänkande skall anmälas i kammaren finns inte men det förutsätts i andra stycket och i tilläggsbestämmelsen 5.1.1. Första stycket bör kompletteras med en bestämmelse om anmälan.

5.1.2

Bestämmelsen 5.1.2 har flyttats till den nya paragrafen 5.3.1. Gamla 5.1.3 blir 5.1.2.

3 §

Bestämmelsen har kommenterats ovan under rubriken ”Tillåtna yrkanden under överläggningen om ett utskottsbetänkande”.

I denna nya bestämmelse bör också finnas en erinran om reglerna om återförvisning och hänvisning till ett annat utskott för vidare beredning i 4 kap. 10 §.

4 § (gamla 3 §)

Uttrycket ”särskilt flertal” som finns i andra stycket föreslås ersättas med uttrycket ”en särskild beslutsregel”. Förklaring finns i kommentaren till 9 §.

5 § (gamla 4 §)

I sista meningen bör det göras tydligt att en omröstning kan tillkomma efter begäran från endast en ledamot.

6 § (gamla 5 §)

Paragrafen har skrivits om ganska mycket för att bli lättare att förstå.

20 02/03 :R S1 K O M M I T T É N S Ö V E R V Ä GA N D E N

I andra stycket har det inskjutits en mening som innehåller en erinran om att enligt 4 kap. 4 § RF är huvudregeln vid omröstning i riksdagen enkel majoritet, dvs. mer än hälften av de röstande.

5.6.1 (gamla 5.5.1)

Uttrycket ”särskilt flertal” som finns i andra stycket föreslås ersättas med uttrycket ”en särskild beslutsregel”. Förklaring finns i kommentaren till 9 §.

5.6.2 (gamla 5.5.2)

Omröstningsresultatet registreras numera elektroniskt, vilket bör framgå av lagtexten.

7 § (gamla 6 §)

Orden ”för ytterligare beredning” har skrivits in även vid detta fall av återförvisning. Jämför 4 kap. 10 § och 5 kap. 8 §.

9 § (gamla 8 §)

Uttrycket ”särskilt flertal” i nuvarande lydelse av första meningen är oklart. Det är emellertid svårt att hitta en gemensam beteckning på alla de olika beslutsregler som kan förekomma i riksdagen vid sidan om huvudregeln, som är enkel majoritet. Alla dessa beslutsregler får därför betecknas som ”särskilda” och i lagtexten definieras som undantag från huvudregeln.

10 §

Paragrafen har redigerats om. Undantaget från huvudregeln att ett ärende skall avgöras under valperioden anges i omedelbar anslutning till huvudregeln i stället för i andra stycket. De nuvarande bestämmelserna behöver också kompletteras med en regel som säger att behandlingen av ärenden som väcks under ett uppehåll i kammararbetet som sträcker sig fram till det första riksmötet i nästa valperiod, dvs. främst sommaruppehållet före ett ordinarie val, skall anses vara uppskjuten till detta riksmöte.

5.10.1

Normalt fattas beslut om uppskov på förslag av det utskott till vilket ärendet hänvisats. Det finns emellertid situationer när ett uppskov av tidsskäl är omöjligt att undvika, men de täcks inte in av den nuvarande lagtexten. Det kan t.ex. röra sig om ärenden som väcks så sent under våren att kammararbetet inom kort skall avslutas för sommaruppehållet före valet och inga avbrott för arbetsplenum planeras i detta uppehåll. Det kan också handla om återförvisningar som sker mot slutet av riksmötet. I dessa situationer bör kammaren utan förslag från det berörda utskottet kunna medge uppskov. Det är dock

K O M M I T T É NS Ö V E R V Ä GA N D E N 2 002/0 3:R S1

svårt att beskriva dessa situationer på ett uttömmande sätt i lagtexten. Därför bör lagtexten endast ge uttryck för att kammaren har denna möjlighet utan särskilda begränsningar. Det är emellertid viktigt att understryka att det handlar om ett medgivande att uppskjuta behandlingen av ett ärende. Skulle förhållandena ändras så att sommaruppehållet i riksmötet avbryts för kammarsammanträden som innefattar arbetsplenum kan det berörda utskottet behandla och avge betänkande i ärendet. Se 1993/94:TK1 Reformera riksdagsarbetet s. 230.

11 §

Bestämmelsen bör även omfatta andra vilande lagförslag än dem som gäller grundlag. Enklast sker det genom en hänvisning till att regeln gäller lagförslag som vilat över ett val i enlighet med bestämmelserna i 8 kap. 15 och 16 §§ regeringsformen. På så sätt får man med de fall i regeringsformen där denna beslutsform kan användas utan att det rör sig om grundlag eller RO.

12 §

I uttrycket ”ett särskilt beslut” i andra och tredje styckena ligger betoningen på ett. Genom att obestämda artiklar införts genomgående framgår inte denna betoning längre så tydligt. Därför har detta uttryck bytts ut mot ”ett enda beslut”.

5.12.1

Punkten (.) efter numret på varje utgiftsområde tas bort, eftersom missförstånd kan uppstå då ett utgiftsområde åberopas i löpande text.

13 §

Den nuvarande lydelsen av bestämmelsen innebär att det inte finns något krav på att meddela något annat organ än regeringen om riksdagens beslut i ärenden som regeringen har tagit initiativ till eller är verkställare av. I praxis meddelas dock också riksdagsorgan som är förslagsställare eller verkställare av riksdagsbeslut. Detta bör också framgå av lagtexten.

6kap.

1§

Beträffande ändringarna i första och andra styckena, se kommentaren under rubriken ”Talmannen får rätt att avvisa en interpellation eller en fråga” ovan.

För tydlighets skull har det förts in i denna paragraf att interpellationer skall besvaras av ett statsråd.

20 02/03 :R S1 K O M M I T T É N S Ö V E R V Ä GA N D E N

6.1.1

Beträffande ändringarna i första stycket se kommentaren under rubriken ”Talmannen får rätt att avvisa en interpellation eller en fråga” ovan.

I likhet med vad som gäller för skriftliga frågor, bör det i ett nytt tredje stycke införas en regel som säger att interpellationer skall redovisas i riksdagens protokoll (vilket redan sker).

6.1.2

Den inledande bisatsen i nuvarande lydelse av paragrafen är onödig och bör utgå.

3 §

För tydlighets skull har det förts in i denna paragraf att muntliga frågor skall besvaras av ett statsråd.

4 §

Beträffande ändringarna i första och andra styckena, se kommentaren under rubriken ”Talmannen får rätt att avvisa en interpellation eller en fråga” ovan.

För tydlighets skull har det förts in i denna paragraf att skriftliga frågor skall besvaras av ett statsråd.

6.4.1

Beträffande ändringarna i första stycket, se kommentaren under rubriken ”Talmannen får rätt att avvisa en interpellation eller en fråga” ovan.

7kap.

1§

”Innehållsdeklarationen” i nuvarande första stycke utvidgas till att omfatta även återstående paragrafer i kapitlet.

Andra stycket utgår. Möjligheten att göra undantag från huvudregeln anges i stället i respektive paragraf. Härigenom blir risken mindre för att man vid tillämpning av de berörda paragraferna missar undantagsfallen.

7.1.1

Paragrafen utgår. Bestämmelserna om val av ledamöter i internationella delegationer överförs till tilläggsbestämmelser till 8 kap. 5 §. Bestämmelsen om val av ledamöter i styrelsen för Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond överflyttas till tilläggsbestämmelsen 8.13.1. Beträffande motivering till förslagen se den inledande kommentaren till 8 kap.

K O M M I T T É NS Ö V E R V Ä GA N D E N 2 002/0 3:R S1

2 §

Beträffande inledning till paragrafen, se kommentaren till 1 §.

7.2.1

Hänvisningen till 4 § ändras med anledning av ny styckeindelning i denna paragraf.

7.2.3

Hänvisningen till 4 kap. 13 § i andra stycket ändras med anledning av att denna paragraf redigerats om.

3 §

Första stycket i nuvarande lydelse av paragrafen har brutits ner i flera meningar och stycken. Orden ”vid bifall” har inskjutits i texten.

Regeln om den minoritet som kan påkalla val med slutna sedlar har formulerats om i enlighet med uttryckssättet i 2 § lagen (1992:339) om proportionellt valsätt.

4 §

Termen ”parti” som används i första stycket av nuvarande lydelse av paragrafen kan missförstås även om den definieras i lagtexten. Partier vid val med slutna sedlar behöver inte vara riksdagspartierna utan kan vara t.ex. flera riksdagspartier som uppträder under en särskild beteckning i en valkartell. Ett bättre uttryckssätt är att tala om ”grupperingar av riksdagsledamöter”.

En uttrycklig beslutsregel om vem som är vald vid val med slutna sedlar av en person saknas. Av tilläggsbestämmelsen 7.4.3 framgår visserligen att ”vid lika röstetal skiljes genom lottning”. Härav kan dras slutsatsen att den som fått flest röster är vald, dvs. enkel majoritet (se Bengt Törnell, Riksdagspraxis s. 83). Det föreslås att beslutsregeln skall vara tydlig och att den i likhet med beslutsregeln vid proportionella val finns i en huvudbestämmelse.

7.4.1

Av förarbetena framgår (prop. 1973:90 s. 570) att denna bestämmelse skall vara gemensam för båda typerna av val med slutna sedlar. Reglerna i nuvarande tredje stycke kan dock svårligen vara applicerbara på val av en person och bör endast finnas i 7.4.2 som avser proportionella val.

En av ogiltighetsgrunderna i andra stycket är att valsedeln saknar giltigt kandidatnamn. Med giltigt kandidatnamn måste avses namn på kandidat som är valbar. Det blir klarare om denna ogiltighetsgrund inarbetas i reglerna för respektive val.

Nuvarande andra stycke har delats upp på två.

20 02/03 :R S1 K O M M I T T É N S Ö V E R V Ä GA N D E N

7.4.2

Beträffande uttrycket ”gruppering av riksdagsledamöter”, se kommentaren till 4 §.

Beträffande förändringar i andra och tredje styckena, se kommentaren till 7.4.1.

Bestämmelsen i fjärde stycket är omformulerad i enlighet med uttryckssättet i 18 kap. 39 § i vallagen, inklusive lottningsbestämmelsen, som saknar motsvarighet i nuvarande lydelse av paragrafen.

7.4.3

Beträffande andra stycket se kommentaren till 7.4.1.

Nuvarande andra stycke har flyttats till huvudbestämmelsen. Se kommentaren till 4 §.

5 §

Av förarbetena (prop. 1973:90 s. 571) framgår att bara riksdagsledamöter har rätt att överklaga val i riksdagen med slutna sedlar. Det bör framgå av lagtexten.

7.5.1

Paragrafen har indelats i stycken.

7.5.2

Paragrafen har delats in i stycken. Andra stycket har formulerats om i enlighet med 18 kap. 18 § vallagen.

6 §

Beträffande inledningen till paragrafen, se kommentaren till 1 §.

8 §

Beträffande inledningen till paragrafen, se kommentaren till 1 §.

Andra stycket är hämtat från 7.8.1. Det förefaller mer konsekvent att denna del av regleringen ingår i huvudbestämmelsen. Vidare bör ”besluta öka antalet” ändras till ”besluta om en förändring av antalet”. Man kan tänka sig antalet suppleanter först ökas och sedan minskas igen. Detta är möjligt så länge inte antalet understiger antalet ordinarie ledamöter. Denna förutsättning bör införas i lagtexten.

Andra meningen i tredje stycket föreslås innehålla en hänvisning till 12 § där det förenklade beslutsförfarande som tillämpas i detta fall regleras. Därmed kan tredje stycket i 12 § utgå.

K O M M I T T É NS Ö V E R V Ä GA N D E N 2 002/0 3:R S1

7.8.1

Enligt fast praxis bereds frågor om utökning och eventuell reducering av antalet suppleanter i valberedningen (se Törnell a.a. s. 86). Detta bör framgå av denna bestämmelses första stycke.

Första meningen av andra stycket har flyttats till huvudbestämmelsen. Se kommentaren till 8 §.

7.8.3

Paragrafen är ny och innehåller en hänvisning till reglerna för de suppleantval som inte följer huvudregeln.

9 §

Beträffande inledningen till paragrafen, se kommentaren till 1 §.

7.9.1

Bestämmelsen fyller ingen funktion och föreslås upphävas.

10 §

Beträffande inledningen till paragrafen, se kommentaren till 1 §.

7.10.1

Paragrafen är ny och innehåller en hänvisning till reglerna för de riksdagsorgan där talmannen, en riksdagsledamot som också är statsråd eller en avgången ledamot skall eller kan ingå.

12 §

Gamla tredje stycket har utgått. Se kommentaren till 8 §.

Som nytt tredje stycke har införts den undantagsbestämmelse som flyttats från 1 §. Se kommentaren till denna.

7.13.1

Paragrafen är ny och innehåller en hänvisning till reglerna för de organ där ordföranden och vice ordföranden utses på annat sätt än enligt huvudregeln.

8kap. Inledning

Avsikten med kapitlet var enligt Grundlagberedningen (prop. 1973:90 s. 577) att det skulle innehålla bestämmelser om val av befattningshavare, knutna till

20 02/03 :R S1 K O M M I T T É N S Ö V E R V Ä GA N D E N

eller utsedda av riksdagen, och av riksdagsorgan samt om förfarandet i riksdagsorganen. Det var emellertid långt ifrån alla regler av detta slag som fick plats i kapitlet. Vissa riksdagsorgan och flertalet befattningshavare lämnas helt utanför regleringen i RF och RO. Andra organ, såsom utskotten, skulle under alla omständigheter regleras av bestämmelser på annat håll i RO än i detta kapitel. För dessa organs del låg det närmast till hands att i anslutning till regleringen i övrigt ge föreskrifter också om sammansättning, valperioder m.m. samt om förfarandet.

Kapitlet ägnades i sin ursprungliga lydelse åt att ge ytterligare regler om riksdagsorgan vars grundläggande bestämmelser finns i RF. I sin nuvarande utformning bryter kapitlet på en punkt mot denna princip. I 4 § finns regler om Statsrådsarvodesnämnden, som förvisso inte är ett grundlagsreglerat organ. Vi föreslår nu att också regler om riksdagens internationella delegationer får sin plats här liksom styrelsen för Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond. Några direkta nackdelar är svåra att se med denna ordning. Frågan är var reglerna för dessa organ annars skulle placeras. Den tidigare ordningen där flertalet av de nämnda reglerna fanns i tilläggsbestämmelsen 7.1.1 är klart olämplig. Den bryter mot den grundläggande systematiken som innebär att 7 kap. enligt sin rubrik skall innehålla gemensamma bestämmelser om val inom riksdagen. Frågan kan snarare ställas om det finns andra organ vars val- och förfarandebestämmelser bör flyttas från andra kapitel i RO till detta kapitel. Några förslag med detta syfte framläggs dock inte.

Grundlagberedningen ansåg det onödigt att tynga paragraferna i 8 kap. med uttryckliga hänvisningar till berörda lagrum i RF. Sådana hänvisningar är dock till så god hjälp vid läsningen att man får acceptera att paragraferna blir lite längre. Hänvisningar av detta slag har därför införts.

1 §

Hänvisning till RF har förts in. Se den inledande kommentaren.

2 §

Hänvisning till RF har förts in som ett nytt första stycke. Se den inledande kommentaren. Andra stycket har delats upp på två stycken.

3 §

Hänvisning till RF har förts in. Se den inledande kommentaren.

5 §

Paragrafen är ny. Den syftar till att möjliggöra att valet av ledamöter i delegationer till mellanfolkliga organ som följer av internationella överenskommelser regleras i tilläggsbestämmelse till 5 §. Det är av konstitutionella skäl inte lämpligt att denna reglering sker på huvudbestämmelsenivå.

K O M M I T T É NS Ö V E R V Ä GA N D E N 2 002/0 3:R S1

8.5.1

Bestämmelsen har överflyttats från 7.1.1. Den bygger på 47 § i det s.k. Helsingforsavtalet från 1962 med senare ändringar.

En bestämmelse om att delegationen skall lämna en årlig redogörelse till riksdagen har införts. Detta sker redan. Redogörelsen grundar motionsrätt enligt 3 kap. 11 §.

8.5.2

Bestämmelsen har överflyttats från 7.1.1. Den bygger på artiklarna 25 och 26 i Europarådets stadga.

En bestämmelse om att delegationen skall lämna en årlig redogörelse till riksdagen har införts. Detta sker redan. Redogörelsen grundar motionsrätt enligt 3 kap. 11 §.

8.5.3

Bestämmelsen har överflyttats från 7.1.1. Den bygger på den s.k. Madridöverenskommelsen från 1991.

En bestämmelse om att delegationen skall lämna en årlig redogörelse till riksdagen har införts. Redogörelsen grundar motionsrätt enligt 3 kap. 11 §.

6 §

Hänvisning till RF har förts in. Se den inledande kommentaren.

8.6.1

Bestämmelsen är ny och har kommenterats under rubriken ”Regler för behörighet som ledamot av riksbanksfullmäktige införs i RO” ovan.

7 §

Hänvisning till RF har förts in. Se den inledande kommentaren.

8.8.1

Hänvisningen till tilläggsbestämmelsen 4.11.4 har ersatts med en uttrycklig bestämmelse om protokollföring.

8.8.2

Hänvisning till RF har förts in. Se den inledande kommentaren.

20 02/03 :R S1 K O M M I T T É N S Ö V E R V Ä GA N D E N

9 §

Uttrycket ”ändamål som avses i” i nuvarande lydelse har förtydligats så att det klart framgår vilket ändamål det gäller.

10 §

Hänvisning till RF har förts in. Se den inledande kommentaren.

12 §

Hänvisning till RF har förts in. Se den inledande kommentaren.

Uttryckssättet i 13 kap. RF tyder på att den avsedda benämningen på organet är ”krigsdelegationen”, inte ”riksdagens krigsdelegation”.

8.12.2

Hänvisningen till den omnumrerade paragrafen 4 kap. 13 § har ändrats på grund av att paragrafen har redigerats om.

8.13.1

Valbestämmelsen för styrelsen för Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond har överflyttats från 7.1.1 och samtidigt förtydligats så att det framgår hur många ledamöter som riksdagen väljer. Valmetoden och valperioden anges genom en hänvisning till stiftelsens stadgar.

En bestämmelse om att stiftelsen skall lämna en årlig redogörelse till riksdagen har införts. Detta sker redan. Redogörelsen grundar motionsrätt enligt 3 kap. 11 §.

9kap.

1§

Paragrafen föreslås redigeras om så att i likhet med vad som i övrigt är fallet i RO (se t.ex. 1 kap. 7 § om riksdagsstyrelsen och 9 kap. 5 § om överklagandenämnden) bestämmelser om uppgifterna kommer före valreglerna.

Beslutsregeln vid val av kammarsekreterare bör komma till uttryck i huvudbestämmelsen, vilket genomgående är fallet i 8 kap. Den föreslås således bli flyttad från tilläggsbestämmelsen 9.1.1, som därmed kan utgå.

9.1.1

Nuvarande tilläggsbestämmelse 9.1.2 erhåller genom omnumrering beteckningen 9.1.1. Samtidigt ändras tilläggsbestämmelserubriken från pluralis till singularis.

K O M M I T T É NS Ö V E R V Ä GA N D E N 2 002/0 3:R S1

5 §

Riksdagens besvärsnämnd föreslås ändra namn till Riksdagens överklagandenämnd i överensstämmelse med den numera gängse terminologin på området.

Första stycket bryts upp i två stycken för att underlätta läsningen. Beslutsregeln vid val av ordförande i besvärsnämnden bör komma till ut-

tryck i huvudbestämmelsen, vilket genomgående är fallet i 8 kap. Den föreslås således bli flyttad från tilläggsbestämmelsen 9.5.1, som därmed kan utgå liksom tilläggsbestämmelserubriken.

7 §

Första delen av bestämmelsen som enligt sin nuvarande lydelse rör tillgång till bibliotek och bistånd i övrigt med sakuppgifter får formuleras om eftersom någon lagreglering inte längre finns av dessa frågor. Vi föreslår att det anges i paragrafen att riksdagens ledamöter och organ har rätt till bistånd med sakuppgifter för riksdagsarbetet.

Andra delen av bestämmelsen som gäller ledamöternas studieresor får bilda ett nytt andra stycke. Bestämmelserna om utskottens resor har flyttats till 4 kap. 19 §.

9.7.1

Bestämmelserna om utskottens resor har flyttats till 4.19.1.

9.8.1

Nuvarande tilläggsbestämmelse 9.8.2 bör få beteckningen 9.8.1 sedan den tidigare bestämmelsen med denna beteckning togs bort genom lag 1998:1403. Tilläggsbestämmelserubriken ändras från pluralis till singularis.

10kap.

5§

I andra stycket regleras minoritetens rätt att begära samråd med regeringen. Om majoriteten i EU-nämnden avslår en sådan begäran bör det finnas en regel som säger att den måste ange skälen i nämndens protokoll. För utskottens del gäller i en liknande situation att beslutsmotiveringen skall införas i betänkandet i ärendet (se 4 kap. 11 §).

6 §

I andra stycket regleras minoritetens rätt att begära upplysningar och yttrande från annan statlig myndighet än regeringen. Om majoriteten i EU-nämnden avslår en sådan begäran bör det finnas en regel som säger att den måste ange skälen i nämndens protokoll. För utskottens del gäller i motsvarande situation att beslutsmotiveringen skall införas i betänkandet i ärendet (se 4 kap. 11 §).

20 02/03 :R S1 K O M M I T T É N S Ö V E R V Ä GA N D E N

7 §

Paragrafen har redigerats om på samma sätt som den paragraf som handlar om utskottens slutna och öppna sammanträden (4 kap. 13 §). Paragrafens andra stycke som handlar om närvarorätten i EU-nämnden bör kompletteras så att statsråden och de tjänstemän som följer med statsråden har rätt att närvara utan särskilt beslut. Det är givetvis självklart att dessa grupper av personer får närvara eftersom EU-nämndens uppgift just är att samråda med regeringen. Men det bör ändå anges i likhet med vad som är fallet beträffande Utrikesnämnden (se 8 kap. 8 §).

10.7.1

Se den allmänna motiveringen under rubriken ”Minoritetsrätt att kalla ett utskott och EU-nämnden till ett sammanträde”.

10.7.3–10.7.4

Två nya bestämmelser bör införas som gäller ordningen vid offentliga utfrågningar med EU-nämnden. Principen i 10 kap. är att ange de regler som är desamma för EU-nämnden som för utskotten i stället för att hänvisa till de paragrafer där utskottsreglerna finns. Denna princip bör även tillämpas här.

Övergångsbestämmelser

Samtliga gällande övergångsbestämmelser har blivit obsoleta och föreslås bli avskaffade.

Ikraftträdande

Ändringarna bör träda i kraft den 1 januari 2003.

2002 /03: R S1

Följdlagstiftning

1 Lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)

Hänvisningar i 11 kap. 2 § och 16 kap. 1 § till en paragraf i RO ändras på grund av nummerändring.

2 Lag om ändring i lagen (1986:765) med instruktion för Riksdagens ombudsmän

I 2 § ändras det felaktigt angivna namnet på Valprövningsnämnden och ”riksdagens besvärsnämnd” till ”Riksdagens överklagandenämnd” (se 9 kap. 4 §). I 4 § införs en hänvisning till den paragraf i RO (tilläggsbestämmelsen 3.8.4) där ombudsmännens förslagsrätt i sakfrågor regleras.

3 Lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank

En erinran om att bestämmelsen i 2 kap. 1 § också finns i RO (tilläggsbestämmelsen 8.6.1) tas in i paragrafen. Beträffande ändringarna i övrigt i paragrafen, se kommentaren till 8.6.1.

I 4 kap. 1 § görs en hänvisning till den paragraf i RO (tilläggsbestämmelsen 3.8.3) där fullmäktiges och direktionens förslagsrätt i sakfrågor regleras.

4 Lag om ändring i lagen (1989:185) om arvoden m.m. för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ

Ändringar görs i 1 och 2 §§ på grund av namnbytet från ”riksdagens besvärsnämnd” till ”Riksdagens överklagandenämnd” (se 9 kap. 5 §).

5 Lag om ändring i lagen (1989:186) om överklagande av administrativa beslut av riksdagsförvaltningen och riksdagens myndigheter

Ändringar görs i 7 och 9 §§ på grund av namnbytet från ”riksdagens besvärsnämnd” till ”Riksdagens överklagandenämnd” (se 9 kap. 5 §).

6 Lag om ändring i lagen (2000:419) om instruktion för riksdagsförvaltningen

Med anledning av ändringen av beteckningen på förslagsdokumenten från riksdagens organ från ”förslag” till ”framställning” stryks ordet ”förslag” i 15 §.

20 02/03 :R S1

Bilaga 1 Lagförslag

1 Lag om ändring i riksdagsordningen

(Här återges lagtexten i sin helhet inklusive de paragrafer som inte föreslås ändrade. I det förslag som framläggs för riksdagen måste lagförslaget förses med ingress och de oförändrade paragraferna tas bort.

Kursiveringar har gjorts om ord tagits bort eller lagts till och om ord och ordböjningar ändrats. Däremot markeras inte ordföljdsändringar eller omflyttningar inom och mellan stycken i samma paragraf.)

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 kap. Riksmöten

Tidpunkt för val till riksdagen

1 §

Ordinarie val till riksdagen hålles i september. Om tid för extra val är föreskrivet i 3 kap. 4 § och 6 kap. 3 § regeringsformen.

Ordinarie val till riksdagen hålls i september. Bestämmelser om tid för extra val finns i 3 kap. 4 § och 6 kap. 3 § regeringsformen.

Riksdagen samlas efter riksdagsval till riksmöte på tid som anges i 3 kap. 5 § regeringsformen.

Under år då ordinarie riksdagsval inte hålls, inleds nytt riksmöte på dag i september som riksdagen på förslag av riksdagsstyrelsen fastställt vid föregående riksmöte.

Har tillkännagivande om extra val gjorts före den fastställda dagen, skall nytt riksmöte enligt andra stycket inledas endast om riksdagen med anledning av valet samlas före juni månads utgång.

Riksmöte pågår till dess nästa riksmöte börjar.

Riksmötets start

2 §

Riksdagen samlas efter ett riksdagsval till ett nytt riksmöte i enlighet med bestämmelserna i 3 kap. 5 § regeringsformen på femtonde dagen efter valdagen, dock tidigast på fjärde dagen efter det att valets utgång har kungjorts.

Under de år då ordinarie riksdagsval inte hålls, inleds ett nytt riksmöte på den dag i september som riksdagen på förslag av riksdagsstyrelsen fastställt vid det föregående riksmötet.

Har ett tillkännagivande om extra val gjorts före den fastställda dagen, skall ett nytt riksmöte enligt andra stycket inledas endast om riksdagen med anledning av valet samlas före juni månads utgång.

Ett riksmöte pågår till dess nästa riksmöte börjar.

		B I L A GA 1 L A GF Ö R S L A G		2002 /03: RS1
Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
5 §	3 §
Vid första sammanträdet med	Vid det första sammanträdet med
kammaren under riksmöte föredra-	kammaren under en valperiod föredras
ges berättelse av riksdagens valpröv-	en berättelse av Valprövningsnämnden
ningsnämnd om granskning av bevis	om granskning av bevis om val av
om val av ledamöter och ersättare.	ledamöter och ersättare. Därefter ropas
Berättelse om granskning av bevis	ledamöterna upp. Kammaren väljer
som inkommer under riksmöte före-	sedan talman och vice talmän enligt 8
drages så snart det kan ske.	kap. 1 § samt valberedning enligt 7
	kap. 2 §.
Vid första sammanträdet anställes	Vid det första sammanträdet med
upprop. Därefter väljes talman och	kammaren	under	övriga riksmöten
vice talmän i fall som angives i 8	ropas ledamöterna upp.
kap. 1 §.	Berättelser om granskning av bevis
	som kommer in under valperioden
	föredras så snart som möjligt.
Tilläggsbestämmelse
1.5.1	1.3.1
Kammarens första sammanträde under ett riksmöte börjar klockan 11.
Kammarkansliet skall om möjligt,	Kammarkansliet		skall om möjligt
skriftligen eller telegrafiskt, under-	underrätta	riksdagsledamöterna om
rätta riksdagsledamöterna om tid-	tidpunkten för det första sammanträdet.
punkten för det första sammanträdet.

6§

Riksmöte öppnas vid ett särskilt sammanträde med kammaren senast på riksmötets tredje dag. Statschefen förklarar därvid på talmannens hemställan riksmötet öppnat. Vid förfall för statschefen förklarar talmannen riksmötet öppnat. Vid sammanträdet avgiver statsministern regeringsförklaring, om icke särskilda skäl föranleder annat. Talmannen fastställer efter samråd med vice talmännen ordningen för detta sammanträde.

Riksmötets öppnande

4§

Ett riksmöte öppnas vid ett särskilt sammanträde med kammaren senast på riksmötets tredje dag. Statschefen förklarar därvid på talmannens begäran riksmötet öppnat. Vid förhinder för statschefen förklarar talmannen riksmötet öppnat.

Vid sammanträdet avger statsministern en regeringsförklaring, om det inte finns särskilda skäl för honom eller henne att avstå från detta.

Talmannen fastställer efter samråd med vice talmännen ordningen för detta sammanträde.

20 02/03 :R S1	B I L A GA 1 L A GF Ö R S L A G
	Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse
		Tilläggsbestämmelse
	1.6.1		1.4.1
	Sammanträdet för riksmötets öpp-		Efter ett riksdagsval äger samman-
	nande äger rum klockan 14 den		trädet för riksmötets öppnande rum
	första dagen under riksmötet, om		klockan 14 den andra dagen under
	icke talmannen bestämmer annan		riksmötet, annars den första dagen vid
	tidpunkt.		samma tidpunkt. Talmannen får be-
			stämma en annan tidpunkt.
			Talmannens och riksdagsstyrelsens
			ledning av riksdagsarbetet
	7 §		5 §
	Talmannen eller, i hans eller hen-		Talmannen eller, i hans eller hennes
	nes ställe, vice talman leder riksda-		ställe, någon av vice talmännen leder
	gens arbete.		riksdagens arbete.
	Riksdagsstyrelsen överlägger om planeringen av riksdagsarbetet, leder riks-
	dagsförvaltningen samt beslutar i ärenden av större vikt rörande riksdagens
	internationella kontaktverksamhet.
	Riksdagsstyrelsen består av talmannen som ordförande samt tio andra leda-
	möter som riksdagen utser inom sig för riksdagens valperiod.
	De partigrupper i riksdagen som		De partigrupper i riksdagen som
	motsvarar partier med minst fyra		motsvarar partier med minst fyra
	procent av rösterna i hela riket vid		procent av rösterna i hela riket vid
	senaste val till riksdagen utser vardera		senaste val till riksdagen utser vardera
	en särskild företrädare som skall sam-		en särskild företrädare som skall sam-
	råda med talmannen om arbetet i		råda med talmannen om arbetet i
	kammaren i enlighet med bestämmel-		kammaren i enlighet med bestämmel-
	ser i denna riksdagsordning.		ser i denna lag.
		Tilläggsbestämmelser
	1.7.1		1.5.1
	Riksdagsstyrelsen sammanträder på kallelse av talmannen.
	1.7.2		1.5.2
	Riksdagen utser en personlig ersättare för varje vald ledamot av riksdagssty-
	relsen. Varje partigrupp utser en personlig ersättare för sin särskilda företrädare.
	Riksdagsstyrelsen	sammanträder	Riksdagsstyrelsen sammanträder
	inom stängda dörrar. Vill styrelsen		inom stängda dörrar. Om styrelsen
	inhämta upplysningar av någon som ej		vill inhämta upplysningar av någon
	tillhör styrelsen, får den kalla honom		som inte tillhör styrelsen, får den
	eller henne till sammanträde. De vice		kalla honom eller henne till samman-
	talmännen, de av de särskilda företrä-		träde. De vice talmännen, de av de
	darna för partigrupperna som inte är		särskilda företrädarna för partigrup-
	ledamöter av styrelsen samt kammar-		perna som inte är ledamöter av styrel-
	sekreteraren får delta i styrelsens		sen samt kammarsekreteraren får
	överläggningar.		delta i styrelsens överläggningar.

1.8.1 Ansökan om ledighet från uppdrag som riksdagsledamot skall innehålla de skäl varpå ansökan grundas. Ansökan skall avse ledighet under viss tid. Ansökan prövas av talmannen, om den gäller ledighet under kortare tid än en månad, och av riksdagen om den gäller för längre tid. Ansökan som görs under längre uppehåll än en månad i kammarens arbete prövas dock av talmannen, även om den gäller ledighet för en månad eller längre tid.

	B I L A GA 1 L A GF Ö R S L A G	2002 /03: RS1
Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	Ledighet från uppdraget som riks-
	dagsledamot
8 §	6 §
Riksdagsledamot kan efter pröv-	En riksdagsledamot kan efter pröv-
ning erhålla ledighet från sitt upp-	ning få ledigt från sitt uppdrag. Om en
drag. Beviljas ledamot ledighet för en	ledamot får ledigt för en tid av minst en
tid av minst en månad, skall hans	månad, skall ledamotens uppdrag under
uppdrag under den tid han är ledig	den tid han eller hon är ledig utövas av
utövas av ersättare.	en ersättare.

Ansökan om ledighet prövas av talmannen om den gäller ledighet under en kortare tid än en månad och av riksdagen om den gäller för längre tid. Ansökan som görs under längre uppehåll än en månad i kammarens arbete prövas dock av talmannen, även om den gäller ledighet under en månad eller längre tid.

Tilläggsbestämmelse

1.6.1

En ansökan om ledighet från uppdraget som riksdagsledamot skall innehålla skälen för ledigheten. Ansökan skall avse ledighet under en viss tid.

	Inkallande av ersättare
9 §	7 §
När ersättare skall inträda på grund	När en ersättare skall inträda i stället
av föreskrift i regeringsformen eller	för talmannen eller en riksdagsledamot
8 § i detta kapitel, skall talmannen	som tillhör regeringen på grund av
kalla ersättaren till tjänstgöring.	bestämmelserna i 4 kap. 9 § regerings-
Talmannen skall därvid iakttaga den	formen eller i stället för en ledig riks-
ordning mellan ersättarna som har	dagsledamot på grund av bestämmel-
bestämts enligt lag om val till riksda-	serna i 6 § i detta kapitel, skall talman-
gen. Om särskilda skäl föranleder	nen kalla ersättaren till tjänstgöring.
det, får dock talmannen frångå den	Talmannen skall då följa den ordning
sålunda bestämda ordningen.	mellan ersättarna som har bestämts

20 02/03 :R S1	B I L A GA 1 L A GF Ö R S L A G
	Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse
			enligt lag om val till riksdagen. Om det
			finns särskilda skäl, får dock talmannen
			frångå denna ordning.
		Tilläggsbestämmelse
	1.9.1		1.7.1
	Ersättare som skall utöva uppdrag		En ersättare som skall utöva uppdrag
	som riksdagsledamot	skall erhålla	som riksdagsledamot skall få ett skrift-
	skriftligt bevis härom. Beviset skall		ligt bevis om detta. Beviset skall ange
	angiva vilken ledamot som ersättaren		vilken ledamot som ersättaren träder i
	träder i stället för och tiden för för-		stället för och tiden för förordnandets
	ordnandets början och slut. Bevis om		början och slut. Bevis om slutdagen
	slutdagen kan utfärdas särskilt.		kan utfärdas särskilt.
	Talmannen skall	för kammaren	Talmannen skall tillkännage för
	tillkännagiva när ersättare träder i		kammaren när en ersättare träder i en
	ledamots ställe och när ledamot		ledamots ställe och när en ledamot
	återtager sin plats.		återtar sin plats.

10§

Om riksdagsledamot lämnar sitt uppdrag fortsätter tjänstgörande ersättare att utöva sitt uppdrag till dess ny ledamot har utsetts.

8§

Om en riksdagsledamot lämnar sitt uppdrag, fortsätter en tjänstgörande ersättare att utöva sitt uppdrag till dess en ny ledamot har utsetts.

Ordförandekonferensen

11 §9 §

Ordförandekonferensen överlägger i frågor av gemensamt intresse för verksamheten i kammaren, utskotten och EU-nämnden.

Ordförandekonferensen består av talmannen som ordförande samt utskottens och EU-nämndens ordförande.

2 kap. Kammarsammanträden

Talmannens uppgifter

1 §

Talmannen leder kammarens sammanträden. Han får vid överläggning i ämne som är upptaget på föredragningslistan icke yttra sig i sakfrågan.

Talmannen leder kammarens sammanträden. Han eller hon får vid överläggning i ett ämne som är upptaget på föredragningslistan inte yttra sig i sakfrågan.

Ersättare för talmannen

2 §

Vid förfall för talmannen leder vice talman sammanträde. Har samtliga vice talmän förhinder, ledes sammanträdet av den av de närvarande ledamöterna som längst tid har varit ledamot av riksdagen. Om två eller

Talmannen får överlåta åt en vice talman att leda ett sammanträde.

Om talmannen och samtliga vice talmän har förhinder, leds sammanträdet av den av de närvarande ledamöterna som har varit ledamot av riksda-

B I L A GA 1 L A GF Ö R S L A G

2002 /03: RS1

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

flera har tillhört riksdagen lika länge, har den äldste av dem företräde. Detsamma skall gälla, innan talman och vice talmän har valts.

Vad som enligt 1 § gäller om begränsning i talmannens yttranderätt skall tillämpas också på annan som leder sammanträde med kammaren.

För varje ledamot skall finnas särskild plats i plenisalen.

gen längst tid. Om två eller flera har tillhört riksdagen lika länge, har den äldste av dem företräde. Detsamma skall gälla, innan talmannen och vice talmännen har valts.

Vad som enligt 1 § gäller om begränsning i talmannens yttranderätt skall tillämpas också på vice talmännen och annan ledamot som leder ett sammanträde med kammaren.

Ledamöternas placering i plenisalen

3 §

För varje ledamot skall det finnas en särskild plats i plenisalen.

Tilläggsbestämmelse

	2.3.1
Ledamöterna tager plats i plenisa-	Ledamöterna tar plats i plenisalen
len valkretsvis. Särskilda platser skall	valkretsvis. Särskilda platser skall
finnas för talmannen och vice tal-	finnas för talmannen och vice talmän-
männen samt för statsråden.	nen samt för statsråden.
	Öppna och slutna sammanträden
	4 §

Sammanträde med kammaren är offentligt. Dock kan sammanträde hållas inom stängda dörrar, om det påkallas av hänsyn till rikets säkerhet eller i övrigt till förhållandet till annan stat eller mellanfolklig organisation. Därom beslutar riksdagen. Skall regeringen vid sammanträde lämna riksdagen meddelande, kan även regeringen förordna om stängda dörrar.

Ledamot eller tjänsteman i riksdagen får ej obehörigen yppa vad som har förekommit vid sammanträde inom stängda dörrar. Riksdagen kan dock besluta att för särskilt fall helt eller delvis upphäva tystnadsplikten.

Sammanträden med kammaren är offentliga. Riksdagen får dock besluta att ett sammanträde skall hållas inom stängda dörrar, om det krävs med hänsyn till rikets säkerhet eller i övrigt till förhållandet till en annan stat eller en mellanfolklig organisation. Om regeringen vid ett sammanträde skall lämna information till riksdagen, får även regeringen besluta om stängda dörrar på samma grunder som riksdagen.

En ledamot eller tjänsteman i riksdagen får inte obehörigen röja vad som har förekommit vid ett sammanträde inom stängda dörrar. Riksdagen får dock besluta att i ett särskilt fall helt eller delvis upphäva tystnadsplikten.

Tilläggsbestämmelse

	2.4.1
I plenisalen skall finnas särskilda	I plenisalen skall det finnas särskilda
platser för åhörare. Åhörare som	platser för åhörare. Åhörare som upp-
uppträder störande kan genast utvi-	träder störande får genast utvisas. Om

Kallelse till sammanträde bör om möjligt införas i en eller flera dagliga tidningar. Avses att sammanträde skall fortsätta efter klockan 19, skall talmannen före klockan 17 sammanträdesdagen underrätta kammaren muntligen och genom anslag. När val skall förrättas, angives detta särskilt i kallelsen.

20 02/03 :R S1	B I L A GA 1 L A GF Ö R S L A G
	Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse

sas. Om oordning uppstår bland åhörare, kan talmannen utvisa samtliga åhörare.

Besökare till åhörarläktaren skall på anmodan avlämna ytterkläder och väskor samt föremål, som kan användas för att störa ordningen i plenisalen, för förvaring under besöket på åhörarläktaren i för ändamålet avsedda utrymmen. Den som inte efterkommer sådan anmodan får vägras tillträde till åhörarläktaren.

oordning uppstår bland åhörarna, får talmannen utvisa samtliga åhörare.

Besökare till åhörarläktaren skall på uppmaning lämna in ytterkläder och väskor samt föremål som kan användas för att störa ordningen i plenisalen. Den som inte följer en sådan uppmaning får vägras tillträde till åhörarläktaren. De inlämnade tillhörigheterna förvaras under besöket på åhörarläktaren i särskilda utrymmen.

Kallelser till sammanträden

5 §

Kammaren sammanträder på kallelse av talmannen när icke annat är föreskrivet i regeringsformen eller riksdagsordningen.

Av kallelsen skall framgå om sammanträdet är ett arbetsplenum vid vilket utskottsbetänkande får tas upp till avgörande.

Kallelsen skall anslås i riksdagens lokaler senast klockan 18 dagen före sammanträdet och minst fjorton timmar i förväg. Om synnerliga skäl föreligger, får kallelsen dock anslås senare. I sådant fall får sammanträdet hållas endast om mer än hälften av riksdagens ledamöter medgiver det.

Kammaren sammanträder på kallelse av talmannen om inte annat föreskrivs i regeringsformen eller denna lag.

Av kallelsen skall det framgå om sammanträdet är ett arbetsplenum vid vilket utskottsbetänkanden får tas upp till avgörande.

Kallelsen skall anslås i riksdagens lokaler senast klockan 18 dagen före sammanträdet och minst fjorton timmar i förväg. Om det finns synnerliga skäl, får kallelsen dock anslås senare. I så fall får sammanträdet hållas endast om mer än hälften av riksdagens ledamöter medger det.

Tilläggsbestämmelser

2.5.1

Om ett sammanträde beräknas fortsätta efter klockan 19, skall talmannen före klockan 17 sammanträdesdagen underrätta kammaren.

2.5.2

När ett val skall förrättas, anges detta särskilt i kallelsen.

Uppehåll i kammarens arbete

6 §

Talmannen beslutar efter samråd med riksdagsstyrelsen vilka uppehåll i kammarens arbete om en vecka eller längre tid som skall förekomma under

Kammarkansliet skall skriftligen underrätta riksdagsledamöterna om tidpunkten för första sammanträdet med kammaren när uppehåll i kammararbetet avbryts.

B I L A GA 1 L A GF Ö R S L A G

2002 /03: RS1

Nuvarande lydelse

pågående riksmöte.

Har regeringen förordnat om extra val, kan talmannen på begäran av regeringen besluta att uppehåll skall göras i kammarens arbete under återstoden av valperioden.

Talmannen kan besluta att avbryta uppehåll i kammarens arbete. Sådant beslut skall fattas om regeringen eller minst etthundrafemton av riksdagens ledamöter begär det.

Om uppehåll i kammarens arbete avbryts på begäran av regeringen eller etthundrafemton av riksdagens ledamöter skall talmannen, om begäran innehåller ett sådant önskemål, kalla kammaren till sammanträde inom tio dagar från det att begäran framställdes.

Föreslagen lydelse

Om regeringen har beslutat om extra val, får talmannen på begäran av regeringen besluta att ett uppehåll skall göras i kammarens arbete under återstoden av valperioden.

Talmannen får besluta att avbryta ett uppehåll i kammarens arbete. Ett sådant beslut skall fattas om regeringen eller minst etthundrafemton av ledamöterna begär det. Talmannen skall kalla kammaren till ett sammanträde som skall hållas inom tio dagar från det att en begäran med ett sådant önskemål framställdes.

Tilläggsbestämmelse

2.6.1

Kammarkansliet skall underrätta riksdagsledamöterna om tidpunkten för det första sammanträdet med kammaren när ett uppehåll i kammararbetet avbryts.

Föredragningslista

			7 §
Talmannen skall till varje samman-			Talmannen skall till varje samman-
träde låta upprätta föredragningslista			träde låta upprätta en föredragningslista
över alla på kammarens bord vilande			över alla ärenden som vilar på kamma-
ärenden. Undantag får göras för			rens bord. Undantag får göras för ett
ärende som antages bli behandlat			ärende som antas bli behandlat inom
inom stängda dörrar. Av föredrag-			stängda dörrar.
ningslistan skall framgå om samman-			Av	föredragningslistan	skall	det
trädet är ett arbetsplenum vid vilket			framgå om sammanträdet är ett arbets-
utskottsbetänkande får tas upp till			plenum vid vilket utskottsbetänkanden
avgörande. Vid	sammanträdet skall		får tas upp till avgörande.
talmannen föredraga ärendena i den			Vid	sammanträdet skall	ärendena
ordning vari de har tagits upp på			behandlas i den ordning de har tagits
föredragningslistan. Med		ärende	upp	på föredragningslistan.		Med
jämställes val som skall förrättas vid			ärende jämställs val som skall förrättas
sammanträdet.			vid sammanträdet.
		Tilläggsbestämmelser
			2.7.1
Yrkande om	folkomröstning i		Yrkande om folkomröstning i en
grundlagsfråga,	förslag till	ny stats-	grundlagsfråga, förslag till ny statsmi-

20 02/03 :R S1	B I L A GA 1 L A GF Ö R S L A G
	Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	minister eller yrkande om misstroen-	nister eller yrkande om misstroende-
	deförklaring föres upp som första	förklaring förs upp som första punkt på
	punkt på föredragningslistan. Före-	föredragningslistan. Om det finns mer
	kommer mer än ett sådant ärende,	än ett sådant ärende, tas de upp i den
	tages de upp i den ordning vari de nu	ordning de nu har angetts. I övrigt tas
	har angivits. I övrigt tages ärendena	ärendena upp i följande ordning, om
	upp i följande ordning, om icke tal-	inte talmannen bestämmer annat:
	mannen bestämmer annat:
	1. val,	1. val,
	2. propositioner samt skrivelser	2. propositioner samt skrivelser från
	från regeringen med redogörelse för	regeringen,
	viss verksamhet,	3.	framställningar och	redogörelser
	3. förslag och redogörelser från	från andra riksdagsorgan än utskott,
	andra riksdagsorgan än utskott,	4. motioner,
	4. motioner,	5. utskottsbetänkanden i den ordning
	5. utskottsbetänkanden i den ord-	utskotten anges i tilläggsbestämmelse
	ning utskotten angives i tilläggsbe-	4.2.1.
	stämmelse 4.2.1.
		2.7.2
	Anteckning göres om att ärende av-	På	föredragningslistan	skall det
	ses att bordläggas, hänvisas till	anges att ett ärende avses bli bordlagt,
	utskott eller avgöras. Har utskott	hänvisat till utskott eller avgjort. Om
	eller talmannen hemställt att ärende	ett utskott eller talmannen har föresla-
	skall avgöras efter endast en bord-	git att ett ärende skall avgöras efter
	läggning, anmärkes det särskilt.	endast en bordläggning, skall det an-
		märkas särskilt.

Om anteckning på föredragningslistan för särskilda fall föreskrives i tilläggsbestämmelserna 2.10.1, 3.6.1,

5.1.3och 6.1.2.

Föredragningslistan skall före varje sammanträde anslås i plenisalen och i övrigt finnas tillgänglig på sätt talmannen bestämmer.

Beslut att sammanträde skall avslutas eller att uppehåll skall göras i pågående sammanträde fattas av kammaren utan föregående överläggning.

2.7.3

Bestämmelser om anteckning på föredragningslistan för särskilda fall finns

itilläggsbestämmelserna 2.10.1, 3.6.2, 5.1.2 och 6.1.2.

2.7.4

Föredragningslistan skall finnas tillgänglig i plenisalen och i övrigt på det sätt som talmannen bestämmer.

Avslutning och ajournering av sammanträde

8 §

Beslut att ett sammanträde skall avslutas eller att ett uppehåll skall göras i ett pågående sammanträde fattas av kammaren utan föregående överläggning.

B I L A GA 1 L A GF Ö R S L A G

2002 /03: RS1

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Ställande av proposition till beslut

9 §

Talmannen ställer proposition till beslut. Finner han yrkande strida mot grundlag eller mot riksdagsordningen, skall han, med angivande av skäl, vägra proposition. Begär kammaren ändå proposition, skall talmannen hänvisa frågan till konstitutionsutskottet för avgörande. Proposition får ej vägras på vad utskottet har förklarat icke strida mot grundlag eller mot denna riksdagsordning.

Talmannen ställer proposition till beslut med anledning av de yrkanden som lagts fram. Om talmannen finner att ett yrkande strider mot grundlag eller mot denna lag, skall han eller hon vägra att ställa proposition och ange skäl för denna vägran. Om kammaren ändå begär proposition, skall talmannen hänvisa frågan till konstitutionsutskottet för avgörande. Talmannen får inte vägra att ställa proposition om utskottet har förklarat att ett yrkande inte strider mot grundlag eller mot denna lag.

Vad som sägs i första stycket om	Vad som sägs i första stycket om
prövning av propositions grundlags-	prövning av ett yrkandes grundlagsen-
enlighet gäller ej fråga huruvida 2	lighet gäller inte frågan om huruvida 2
kap. 12 § tredje stycket regerings-	kap. 12 § tredje stycket regeringsfor-
formen är tillämpligt i fråga om visst	men är tillämpligt på ett visst lagför-
lagförslag.	slag.
	Yttranderätten
10 §
Vid sammanträde får varje ledamot	Vid ett sammanträde får varje leda-
och varje statsråd, med de undantag	mot och varje statsråd, med de undan-
denna riksdagsordning föreskriver,	tag som föreskrivs i denna lag, fritt
fritt yttra sig i alla frågor som är	yttra sig i alla frågor som är under
under behandling och om lagligheten	behandling och om lagligheten av allt
av allt som tilldrager sig vid sam-	som tilldrar sig vid sammanträdet.
manträdet.
Statschefen kan avgiva ämbetsför-	Statschefen får avge ämbetsförkla-
klaring inför kammaren.	ring inför kammaren.
Talmannen kan efter samråd med	Talmannen får efter samråd med de
de särskilda företrädarna för parti-	särskilda företrädarna för partigrupper-
grupperna besluta att debatt utan	na besluta att en debatt utan samband
samband med annan handläggning	med annan handläggning skall äga rum
får äga rum vid sammanträde med	vid ett sammanträde med kammaren.
kammaren. Sådan debatt får begrän-	En sådan debatt får begränsas till ett
sas till att avse särskilt ämne eller	särskilt ämne eller delas in i avsnitt
delas in i avsnitt efter ämne.	efter ämne.

Tilläggsbestämmelse 2.10.1 Meddelande om debatt enligt 10 § Meddelande om debatt enligt 10 § tredje stycket skall tagas upp på tredje stycket skall tas upp på föreföredragningslistan till det sammandragningslistan till det sammanträde då träde då debatten skall äga rum. debatten skall äga rum. Jäv 11 § Ingen får vid sammanträde deltaga Ingen får vid ett sammanträde delta i i behandlingen av ärende som perbehandlingen av ett ärende som personligen rör honom eller någon ho- sonligen rör honom eller henne eller nom närstående. Statsråd får dock någon närstående. Ett statsråd får dock deltaga i överläggningen i ärende delta i överläggningen i ett ärende som angående hans tjänsteutövning. rör hans eller hennes tjänsteutövning. Begränsningar i yttrandefriheten 12 § Ingen får vid sammanträde uttala Ingen får vid ett sammanträde uttala sig otillbörligt om annan eller be- sig otillbörligt om någon annan eller gagna personligen förolämpande använda personligen förolämpande uttryck eller i övrigt i ord eller handuttryck eller i övrigt i ord eller handling uppträda på sätt som strider mot ling uppträda på ett sätt som strider god ordning. Den som har ordet skall mot god ordning. begränsa sitt anförande till det ämne Den som har ordet skall begränsa sitt som behandlas.anförande till det ämne som behandlas. Bryter någon mot vad som före- Om någon bryter mot bestämmelserskrives i första stycket och rättar han na i första eller andra styckena och sig ej efter talmannens erinran, får inte rättar sig efter talmannens erinran, talmannen taga från honom ordet för får talmannen ta från honom eller pågående överläggning.henne ordet för den pågående överläggningen. Uppläggningen av debatterna 13 § Talmannen skall samråda med de särskilda företrädarna för partigrupperna om uppläggningen av kammarens överläggningar. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

20 02/03 :R S1 B I L A GA 1 L A GF Ö R S L A G

				Begränsningar i yttranderätten
			14 §
Riksdagen kan i tilläggsbestäm-				Riksdagen får i en tilläggsbestäm-
melse	till	denna riksdagsordning		melse föreskriva en begränsning av
föreskriva		begränsning	av antalet	antalet anföranden som en talare får
anföranden som en talare får hålla				hålla under överläggningen i en fråga
under överläggningen i en fråga och				samt tiden för varje anförande. Därvid
av tiden för varje anförande. Därvid				får skillnad göras mellan olika katego-
får skillnad göras mellan olika kate-				rier av talare, såsom statsråd och före-
gorier	av talare, såsom		statsråd och	trädare för majoritet eller minoritet i

B I L A GA 1 L A GF Ö R S L A G

2002 /03: RS1

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

företrädare för majoritet eller minoritet i utskott eller för partigrupp, samt mellan talare som har efterkommit anmodan av talmannen om förhandsanmälan inför en överläggning och talare som har underlåtit det.

Begränsning i yttranderätten som sägs i första stycket kan på förslag av talmannen beslutas också särskilt i samband med överläggningen i viss fråga. Beslutet fattas utan föregående överläggning.

Vid tillämpningen av denna paragraf skall alltid iakttagas att envar som vill yttra sig i en fråga därvid får tala i fyra minuter.

utskott eller för partigrupp, samt mellan talare som har gjort en förhandsanmälan inför en överläggning och talare som inte har gjort det.

En sådan begränsning i yttranderätten får på förslag av talmannen beslutas också särskilt i samband med överläggningen i en viss fråga. Beslutet fattas utan föregående överläggning.

Var och en som vill yttra sig i en fråga skall få tala i fyra minuter.

Tilläggsbestämmelser
	2.14.1
Den som önskar ordet vid över-	Den som önskar ordet vid en över-
läggning i kammaren skall såvitt	läggning i kammaren skall om möjligt
möjligt göra anmälan därom till	anmäla detta till kammarkansliet sen-
kammarkansliet senast dagen före det	ast klockan 16.30 dagen före det sam-
sammanträde då överläggningen skall	manträde	då överläggningen	skall
inledas. Sådan anmälan skall uppta	inledas. Anmälan skall innehålla den
den beräknade tiden för anförandet.	beräknade tiden för anförandet.
Anförande från ledamot som un-	Ett anförande från en ledamot som
derlåtit förhandsanmälan får ej över-	inte gjort	förhandsanmälan	enligt
stiga fyra minuter, om inte talmannen	första stycket får inte överstiga fyra
finner skäl att medge längre tid.	minuter, om inte talmannen finner skäl
Nytt anförande från den som tidi-	att medge längre tid.
gare haft ordet vid överläggningen i	Ett nytt anförande från den som tidi-
en viss fråga får inte överstiga två	gare haft ordet för anförande vid över-
minuter.	läggningen i en viss fråga får inte över-
Vad som föreskrives i första, andra	stiga två minuter.
och tredje styckena skall ej tillämpas	Bestämmelserna i första, andra och
när interpellation eller fråga besvaras.	tredje styckena skall inte tillämpas när
	en interpellation eller en fråga besva-
	ras.
	2.14.2
Talmannen bestämmer efter sam-	Talmannen bestämmer efter samråd
råd med de särskilda företrädarna för	med de särskilda företrädarna för parti-
partigrupperna om tiden för anfö-	grupperna om tiden för anföranden i en
rande i särskilt anordnad debatt utan	särskilt anordnad debatt enligt		10 §
samband med annan handläggning.	tredje stycket.

20 02/03 :R S1	B I L A GA 1 L A GF Ö R S L A G
	Nuvarande lydelse			Föreslagen lydelse
				Talarordningen
			15 §
	Talmannen	bestämmer ordningen		Talmannen		bestämmer			ordningen
	mellan dem som före överläggningen			mellan dem som före överläggningen i
	i en viss fråga har anmält att de vill			en viss fråga har anmält att de vill yttra
	yttra sig. De som begär ordet under			sig. De som begär ordet under över-
	överläggningen yttrar sig i den ord-			läggningen yttrar sig i anmälningsord-
	ning de har anmält sig.			ning.
	Utan hinder av vad som sägs i			Oberoende		av	talarordningen			och
	första stycket kan statsråd som inte			utan	förhandsanmälan			får	talmannen
	föranmält sig få ordet för ett anfö-			medge att
	rande. Med talmannens medgivande			1.	ett statsråd		som	inte tidigare
	kan statsråd och ledamot få ordet för				har hållit ett anförande får or-
	genmäle till annan talare.				det för ett anförande och
				2. ett statsråd eller en ledamot,
					som redan har hållit ett anfö-
					rande, får ordet för en replik
					som innehåller upplysning eller
					rättelse med anledning av en fö-
					regående talares anförande el-
					ler bemötande av angrepp från
					talarens sida.
			Tilläggsbestämmelser
				2.15.1
	Oberoende av talarordningen och			Oberoende		av	talarordningen			och
	utan förhandsanmälan kan		statsråd	utan förhandsanmälan kan ett statsråd
	som inte tidigare haft ordet vid över-			som inte tidigare har hållit ett anfö-
	läggningen i en viss fråga få ordet för			rande vid överläggningen i en viss
	ett anförande om högst tio minuter.			fråga få ordet för ett anförande om
	Talmannen kan oberoende av ta-			högst tio minuter.
	larordningen ge ordet till statsråd			Tiden för en replik får inte överstiga
	eller ledamot för genmäle som inne-			två minuter, om inte talmannen av
	håller upplysning eller rättelse med			särskilda skäl medger en utsträckning
	anledning av	föregående	talares	till fyra minuter. Varje talare kan få
	anförande eller bemötande av an-			avge två repliker på samma huvudan-
	grepp från dennes sida. Tiden för			förande. Har talmannen redan beviljat
	genmäle får ej överstiga två minuter,			en talare rätt till replik, får talaren yttra
	om talmannen inte av särskilda skäl			sig innan ett statsråd håller ett anfö-
	medger en utsträckning till fyra mi-			rande som bryter talarordningen.
	nuter. Varje talare kan få avge två
	genmälen på samma huvudanfö-
	rande. Har talmannen redan beviljat

talare rätt till genmäle får denne yttra sig innan statsråd håller ett anförande.

2.15.2

B I L A GA 1 L A GF Ö R S L A G

2002 /03: RS1

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Oberoende av talarordningen får ledamot under överläggningen i en fråga instämma med föregående talare utan att angiva skäl.

2.15.4

Den som yttrar sig skall tala från talarstolen eller från sin plats i plenisalen. Talmannen får dock anvisa annan plats i plenisalen från vilken talare skall yttra sig.

Oberoende av talarordningen får en ledamot under överläggningen i en fråga instämma med föregående talare utan att ange skäl.

2.15.3

Den som yttrar sig skall tala från talarstolen eller från sin plats i plenisalen. Talmannen får dock anvisa en annan plats i plenisalen.

					Protokoll
				16 §
Vid sammanträde föres fullständigt					Vid sammanträdena förs fullstän-
protokoll. Ingen får tala utanför pro-					diga protokoll. Ingen får tala utanför
tokollet. Vid justering av protokoll					protokollet. Vid justering av protokoll
får beslut ej ändras.					får beslut inte ändras.
Kammarens		protokoll	samt	de	Kammarens protokoll samt de hand-
handlingar som anses böra ingå i					lingar som hör till detta protokoll skall
bihanget till detta protokoll skall					tryckas, om de inte skall hållas hemliga
utgivas av trycket, om de ej enligt					enligt särskilda föreskrifter.
vad som föreskrives särskilt skall
hållas hemliga.
			Tilläggsbestämmelser
					2.16.1
Yttrande	vid	sammanträde		skall	Ett yttrande vid ett sammanträde
upptecknas och utan dröjsmål göras					skall upptecknas stenografiskt, skrivas
tillgängligt	på	kammarkansliet. Har			ut och utan dröjsmål göras tillgängligt
talaren ej gjort anmärkning mot					på kammarkansliet. Om talaren inte har
uppteckningen senast klockan 12 den					gjort någon anmärkning mot utskriften
tredje vardagen, lördagar			oräknade,		senast klockan 12 den tredje vardagen,
efter sammanträdet, anses han ha					lördagar oräknade, efter sammanträdet,
godkänt den. Om talaren justerar					anses han eller hon ha godkänt den.
uppteckningen, bör han på den an-					Om talaren justerar utskriften, bör han
teckna sitt namn eller sin signatur.					eller hon anteckna sitt namn eller sin
					signatur på den.

2.16.2

20 02/03 :R S1	B I L A GA 1 L A GF Ö R S L A G
	Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse

Protokoll justeras av kammaren på femte vardagen efter sammanträdet, om riksdagen sammanträder då, och annars vid närmast följande sammanträde.

Protokoll som icke enligt bestämmelserna i första stycket kan justeras inom en månad, justeras vid den tidpunkt som talmannen bestämmer. Protokollet justeras inför de ledamöter som är närvarande.

Vid justeringssammanträde kan ledamot begära beriktigande av protokollet i fråga om yttrande som annan ledamot har godkänt enligt 2.16.1.

Ett protokoll justeras av kammaren på femte vardagen efter sammanträdet, om riksdagen sammanträder då, och annars vid det närmast följande sammanträdet. Ett protokoll som inte kan justeras inom en månad, justeras vid den tidpunkt som talmannen bestämmer.

Protokollet justeras inför de ledamöter som är närvarande.

Vid justeringen får en ledamot begära beriktigande av protokollet i fråga om ett yttrande som en annan ledamot har godkänt enligt 2.16.1.

3 kap. Ärendenas väckande

Propositioner

1 §

Regeringen avgiver förslag till riksdagen genom proposition.

Proposition skall vara åtföljd av regeringens protokoll i ärendet, av redogörelse för ärendets tidigare behandling, av motivering och av Lagrådets yttrande, då sådant föreligger.

Regeringen lämnar förslag till riksdagen genom propositioner.

En proposition skall innehålla regeringens protokoll i ärendet, en redovisning av ärendets beredning och skälen för regeringens förslag. Propositioner med lagförslag skall i förekommande fall innehålla Lagrådets yttrande.

Tilläggsbestämmelse

3.1.1

Proposition avlämnas	genom	att	En proposition ges in till kammar-
den gives in till kammarkansliet. Den			kansliet. Den anmäls av talmannen vid
anmäles av talmannen vid samman-			ett sammanträde med kammaren efter
träde med kammaren efter det att den			det att den har delats ut till ledamöter-
har delats ut till riksdagens ledamö-			na.
ter.
			Budgetpropositionen
			2 §
Budgetåret börjar den 1 januari.			Budgetåret börjar den 1 januari. Re-
Regeringen skall dessförinnan av-			geringen skall dessförinnan lämna en
lämna proposition med förslag till			proposition med förslag till statens
statens inkomster och utgifter för			inkomster och utgifter för budgetåret
budgetåret (budgetproposition).		I	(budgetproposition). I förslaget skall
förslaget skall även ingå en redovis-			det även ingå en redovisning av statens
ning av statens tillgångar och skul-			tillgångar och skulder.
der.
Budgetpropositionen	skall inne-		Budgetpropositionen	skall innehålla
hålla finansplan och nationalbudget			en finansplan och en	nationalbudget

Budgetpropositionen skall avlämnas senast den 20 september. Under år då riksdagsval hålles i september, skall budgetpropositionen avlämnas senast en vecka efter riksmötets öppnande. Om hinder möter till följd av regeringsskifte att iakttaga vad som föreskrivits i första stycket, skall budgetpropositionen avlämnas inom tio dagar efter det att en ny regering har tillträtt, dock senast den 15 november. Regeringen skall årligen senast den 15 april avlämna proposition med förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (ekonomisk vårproposition).

B I L A GA 1 L A GF Ö R S L A G

2002 /03: RS1

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

samt förslag till reglering av statsbudgeten. Har riksdagen med stöd av bestämmelserna i 5 kap. 12 § fattat beslut om utgiftsområden skall förslaget till statsbudget innehålla en fördelning av anslagen på de av riksdagen beslutade utgiftsområdena.

Endast om regeringen finner synnerliga ekonomisk-politiska skäl föreligga får proposition angående statens inkomster och utgifter för det närmast följande budgetåret avlämnas efter budgetpropositionen.

Proposition med förslag om nytt eller väsentligen höjt anslag eller om sådana riktlinjer för viss statsverksamhet som avses i 9 kap. 7 § regeringsformen bör innehålla uppskattning av framtida kostnader för det ändamål som förslaget avser. Om förslag till anslag grundar sig på plan för längre tid än den för vilken anslaget har beräknats i propositionen, bör planen redovisas.

samt ett förslag till reglering av statsbudgeten. Om riksdagen med stöd av bestämmelserna i 5 kap. 12 § har fattat beslut om att hänföra statsutgifterna till utgiftsområden, skall förslaget till statsbudget innehålla en fördelning av anslagen på dessa utgiftsområden.

Endast om regeringen anser att det finns synnerliga ekonomisk-politiska skäl, får en proposition om statens inkomster eller utgifter för det närmast följande budgetåret lämnas efter budgetpropositionen.

En proposition med förslag om ett nytt eller väsentligen höjt anslag eller om riktlinjer enligt 9 kap. 7 § regeringsformen för en viss statsverksamhet för längre tid än anslaget till verksamheten avser bör innehålla en uppskattning av de framtida kostnaderna för det ändamål som förslaget avser. Om ett förslag till anslag grundar sig på en plan för en längre tid än den för vilken anslaget har beräknats i propositionen, bör planen redovisas.

Tilläggsbestämmelser

3.2.1

Budgetpropositionen skall lämnas senast den 20 september under de år då riksdagsval inte hålls i september. I annat fall skall budgetpropositionen lämnas senast en vecka efter riksmötets öppnande. Om detta till följd av regeringsskifte inte är möjligt, skall budgetpropositionen lämnas inom tio dagar efter det att en ny regering har tillträtt, dock senast den 15 november.

3.2.2

Ytterligare bestämmelser om bud-

Regeringen skall årligen senast den

20 02/03 :R S1 B I L A GA 1 L A GF Ö R S L A G

Nuvarande lydelse

getprocessen finns i lagen (1996:1059) om statsbudgeten.

2a §

Beträffande det budgetår som börjar den 1 juli 1995 gäller att det löper till och med den 31 december 1996.

Föreslagen lydelse

15 april lämna en proposition med förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (ekonomisk vårproposition).

3.2.3

Ytterligare bestämmelser om budgetprocessen finns i lagen (1996:1059) om statsbudgeten.

Riksdagen fastställer på förslag av talmannen när propositioner, som regeringen anser böra behandlas under pågående riksmöte, senast skall avlämnas i de fall icke särskild tidpunkt föreskrivs i riksdagsordningen.

När propositioner skall lämnas

3 §

Riksdagen fastställer på förslag av talmannen när propositioner som enligt regeringens mening bör behandlas under det pågående riksmötet, senast skall lämnas. Om en särskild tidpunkt föreskrivs i denna lag, gäller dock den tidpunkten.

	4 §
Beslut enligt 3 § gäller ej	Beslut enligt 3 § gäller inte
1. i fråga om proposition varige-	1. i fråga om en proposition varige-
nom regeringen enligt lag för pröv-	nom regeringen enligt lag underställer
ning underställer riksdagen en utfär-	riksdagen en utfärdad förordning för
dad förordning,	prövning,
2. om regeringen finner synnerliga	2. om regeringen anser att det finns
skäl föreligga att avlämna proposit-	synnerliga skäl att lämna en proposit-
ionen senare.	ion senare.
	5 §
Regeringen bör avlämna sina pro-	Regeringen bör lämna propositioner
positioner på sådana tider att anhop-	på sådana tider att en anhopning av
ning av arbete hos riksdagen om	arbete hos riksdagen om möjligt und-
möjligt förebygges. Regeringen skall	viks. Regeringen skall samråda med
samråda med talmannen därom.	talmannen om detta.

Skriftlig och muntlig information från regeringen

B I L A GA 1 L A GF Ö R S L A G

2002 /03: RS1

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

6 §

Regeringen får lämna meddelande till riksdagen genom skrivelse eller också muntligen genom statsråd vid sammanträde med kammaren.

Regeringen får lämna information till riksdagen genom en skrivelse eller muntligen genom ett statsråd vid ett sammanträde med kammaren.

Tilläggsbestämmelser

3.6.1

Skall statsråd vid sammanträde	En skrivelse ges in till kammarkans-
med kammaren lämna muntligt med-	liet. Den anmäls av talmannen vid ett
delande till riksdagen, bör anteck-	sammanträde med kammaren efter det
ning härom göras på föredragnings-	att den har delats ut till ledamöterna.
listan till sammanträdet.
3.6.2
Regeringen skall årligen, senast	Om ett statsråd avser att lämna
den 1 mars, lämna riksdagen redogö-	muntlig information vid ett samman-
relse för verksamheten inom de	träde med kammaren, bör detta an-
kommittéer som tillsatts på grund av	tecknas på föredragningslistan till
regeringens beslut.	sammanträdet.
	3.6.3
	Genom en skrivelse skall regeringen

årligen, senast den 1 mars, lämna riksdagen en redogörelse för verksamheten inom de kommittéer som tillsatts på grund av regeringens beslut.

Utskottsinitiativ

7 §

Utskott får väcka förslag hos riksdagen i ämne som hör till dess handläggning.

Finansutskottet får i ekonomiskpolitiskt syfte väcka förslag även i ämne som hör till annat utskotts beredningsområde.

Ett utskott får väcka förslag hos riksdagen i ett ämne som hör till dess beredningsområde (utskottsinitiativ). Ett utskottsinitiativ tas genom ett utskottsbetänkande.

Finansutskottet får i ekonomiskpolitiskt syfte väcka förslag även i ett ämne som hör till ett annat utskotts beredningsområde.

	Framställningar	och redogörelser
	från riksdagsorgan
	8 §
Annat organ som helt eller delvis	Riksdagsstyrelsen,	fullmäktige och
utses av riksdagen får väcka förslag	direktionen i Riksbanken, Riksdagens
hos riksdagen i fråga som rör orga-	ombudsmän och Riksdagens revisorer
nets kompetens, organisation, perso-	får göra framställningar hos riksdagen
nal eller verksamhetsformer.	i frågor som rör organets kompetens,
	organisation, personal eller verksam-
	hetsformer.

20 02/03 :R S1	B I L A GA 1 L A GF Ö R S L A G
	Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse

Riksdagen kan föreskriva att sådant organ även i annat fall får väcka förslag hos riksdagen.

Om redogörelse till riksdagen från riksdagsorgan är särskilt föreskrivet.

Vad som sägs i första–tredje styckena gäller även direktionen i Riksbanken.

Riksdagen får föreskriva att dessa organ även i andra fall får göra framställningar hos riksdagen.

Särskilda bestämmelser om redogörelser till riksdagen från ett riksdagsorgan finns i lag.

		Tilläggsbestämmelser
		3.8.1
Förslag och redogörelse från riks-			En framställning eller en redogörelse
dagsorgan, som avses i 8 §, ingives			från ett riksdagsorgan ges in till kam-
till kammarkansliet och anmäles av			markansliet. Den anmäls av talmannen
talmannen	vid	sammanträde med	vid ett sammanträde med kammaren
kammaren efter det att förslaget eller			efter det att den har delats ut till leda-
redogörelsen har delats ut till riksda-			möterna.
gens ledamöter.
		3.8.2
Riksdagsstyrelsen får väcka förslag			Riksdagsstyrelsen får göra fram-
hos riksdagen i fråga som gäller			ställningar hos riksdagen i frågor som
riksdagsarbetets		bedrivande eller i	gäller riksdagsarbetets bedrivande eller
annan fråga om den faller under			i andra frågor som hör till styrelsens
styrelsens	handläggning. Styrelsen		handläggning. Styrelsen får vidare i
kan vidare i annat fall framlägga			andra fall göra framställningar hos
förslag för riksdagen i fråga som			riksdagen i frågor som gäller riksdagen
gäller riksdagen eller dess organ, om			eller dess organ om framställningarna
förslaget grundar sig på utredning			grundar sig på förslag från utredningar
som styrelsen har tillsatt på riksda-			som styrelsen har tillsatt på riksdagens
gens uppdrag.			uppdrag.
		3.8.3
Om förslagsrätt för fullmäktige och			Riksbanksfullmäktige och Riksban-
direktionen i Riksbanken, Riksdagens			kens direktion får göra framställningar
ombudsmän och Riksdagens reviso-			hos riksdagen inom sina ansvarsområ-
rer i annan fråga än i 8 § första			den.
stycket föreskrives särskilt.

3.8.4

Riksdagens ombudsmän får var och en göra framställningar hos riksdagen med anledning av en fråga som uppkommit i deras tillsynsverksamhet.

3.8.5

Riksdagens revisorer får göra fram-

En motion ges in till kammarkansliet senast klockan 16.30 sista motionsdagen. Motioner bör lämnas i fyra exemplar och innehålla uppgift om det parti som motionären tillhör. Talmannen anmäler motionerna för kammaren. Den allmänna motionstiden

B I L A GA 1 L A GF Ö R S L A G

2002 /03: RS1

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

ställningar hos riksdagen med anledning av vad de har uppmärksammat vid sin granskning.

Motioner

9 §

Riksdagsledamot avgiver förslag till riksdagen genom motion.

I en och samma motion får icke sammanföras förslag i skilda ämnen.

En riksdagsledamot lämnar förslag till riksdagen genom motioner.

I en och samma motion får inte förslag i skilda ämnen sammanföras.

Tilläggsbestämmelse

3.9.1

Motion avlämnas genom att den gives in till kammarkansliet. Motion skall ingivas senast klockan 16.30 sista motionsdagen. Motion bör lämnas i fyra exemplar och innehålla uppgift om det parti som motionären tillhör.

Talmannen anmäler motion för kammaren.

10 §

Motioner får en gång om året väckas i fråga om allt som kan komma under riksdagens prövning (allmän motionstid).

Den allmänna motionstiden pågår,			Den allmänna motionstiden pågår,
om inte riksdagen på förslag av tal-			om inte riksdagen på förslag av tal-
mannen bestämmer annat, från början			mannen bestämmer annat, från början
av riksmöte som inleds under au-			av riksmöte som inleds under augusti,
gusti, september eller oktober och så			september eller oktober och så länge
länge som motioner får avlämnas			som motioner får lämnas med anled-
med anledning av budgetproposition-			ning av budgetpropositionen.
en.
			Följdmotioner
		11 §
Motion med anledning av proposit-			Motioner med anledning av en pro-
ion får väckas inom femton dagar			position, en skrivelse, en framställning
från den dag då propositionen anmäl-			eller en redogörelse får väckas inom
des i kammaren. I ärende som måste			femton dagar från den dag då proposit-
avgöras	skyndsamt	kan riksdagen,	ionen, skrivelsen, framställningen eller
om den finner synnerliga skäl före-			redogörelsen anmäldes i kammaren.
ligga, på förslag av regeringen be-			Om en proposition eller en framställ-
sluta om kortare motionstid. Riksda-			ning måste avgöras skyndsamt, får
gen kan om särskilda skäl föreligger			riksdagen, om den anser att det finns
på förslag av talmannen besluta att			synnerliga skäl, på förslag av regering-
förlänga	tiden för	avlämnande av	en eller det riksdagsorgan som lämnat

Om behandlingen av en proposition, en skrivelse, en framställning eller en redogörelse har uppskjutits från en valperiod för riksdagen till nästa, får motioner med anledning av propositionen, skrivelsen, framställningen eller redogörelsen väckas inom sju dagar från början av den nya valperioden. Motioner med anledning av en händelse av större vikt

20 02/03 :R S1 B I L A GA 1 L A GF Ö R S L A G

Nuvarande lydelse

motion.

Motion får väckas även med anledning av skrivelse från regeringen. Därvid tillämpas bestämmelserna i första stycket, om inte annat följer av 19 §.

Föreslagen lydelse

framställningen besluta om kortare motionstid. Om det finns särskilda skäl, får riksdagen på förslag av talmannen besluta att förlänga motionstiden.

Tilläggsbestämmelse

3.11.1

Förslag om förlängning av mot-	Ett förslag om förlängning av mot-
ionstiden enligt 11 § första stycket	ionstiden lämnas senast vid det andra
sista punkten framställes senast vid	sammanträdet efter det då proposition-
andra sammanträdet efter det då	en, skrivelsen, framställningen eller
propositionen anmäldes i kammaren.	redogörelsen anmäldes i kammaren.
Beslut om förlängning fattas senast	Ett beslut om förlängning fattas senast
vid därefter följande sammanträde.	vid nästa sammanträde.

Följdmotioner med anledning av uppskov

12 §

Har proposition uppskjutits från en valperiod för riksdagen till nästa, får motion med anledning av propositionen väckas inom sju dagar från början av den nya valperioden.

Vid tillämpningen av första stycket skall med proposition jämställas skrivelse som avses i 11 § andra stycket.

13 §

Bestämmelserna i 11 och 12 §§ tillämpas också på motion med anledning av förslag eller redogörelse av sådant riksdagens organ som avses i 8 §.

B I L A GA 1 L A GF Ö R S L A G

2002 /03: RS1

Nuvarande lydelse

15§

Motion med anledning av händelse av större vikt får väckas gemensamt av minst tio ledamöter, om händelsen ej har kunnat förutses eller beaktas under motionstid som avses i 10 § eller kunnat föranleda motionsrätt enligt annan bestämmelse i detta kapitel.

Föreslagen lydelse

13§

Motioner med anledning av en händelse av större vikt får väckas gemensamt av minst tio ledamöter, om händelsen inte kunde förutses eller beaktas under den allmänna motionstiden eller någon annan motionstid som anges i detta kapitel.

		Anmälan av vilande beslut och un-
		dantag från en tidsfrist
16 §		14 §
Konstitutionsutskottet	skall till	Konstitutionsutskottet	skall	till
kammaren för slutligt beslut anmäla		kammaren för slutligt beslut anmäla
vilande beslut i ärende angående		vilande beslut i ärenden angående
grundlag eller riksdagsordningen.		grundlag eller riksdagsordningen. Om
Skall efter vad som sägs i regerings-		den ordning som gäller för grundlags-
formen i annat fall tillämpas den		ändring eller ändring av riksdagsord-
ordning som gäller för grundlagsänd-		ningen, enligt en bestämmelse i rege-
ring, skall vilande beslut i ärendet		ringsformen skall tillämpas i något
anmälas av det utskott till vars hand-		annat fall, skall ett vilande beslut i
läggning frågan hör.		ärendet anmälas av det utskott till vars
		handläggning frågan hör.
Konstitutionsutskottet	skall vidare	Konstitutionsutskottet	skall	vidare
till kammaren anmäla beslut om		till kammaren anmäla ett beslut om
undantag från den tidsfrist som före-		undantag från den tidsfrist som gäller
skrives i 8 kap. 15 § regeringsformen.		för framläggande av förslag som skall
		antas i den ordning som föreskrivs i 8
		kap. 15 § regeringsformen.

	Yrkande om folkomröstning i en
	grundlagsfråga eller om misstroende-
	förklaring
17 §	15 §
Yrkande om folkomröstning i	Ett yrkande om folkomröstning i en
grundlagsfråga eller om misstroende-	grundlagsfråga eller om en misstroen-
förklaring skall framställas vid sam-	deförklaring skall framställas vid ett
manträde med kammaren. Yrkandet	sammanträde med kammaren. Yrkan-
skall avlämnas skriftligen till proto-	det skall lämnas skriftligen så snart det
kollet så snart det har framställts.	har framställts.

	Ansökan om medgivande om åtal
	eller frihetsberövande
18 §	16 §
Vill åklagare påkalla att riksdagen	Om en åklagare vill att riksdagen
enligt 4 kap. 8 § första stycket rege-	skall medge att talan väcks mot en
ringsformen medgiver att talan väck-	riksdagsledamot eller att ett ingripande
es mot riksdagsledamot eller att	görs i hans eller hennes personliga

20 02/03 :R S1	B I L A GA 1 L A GF Ö R S L A G
	Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse

ingripande göres i dennes personliga frihet, skall han skriftligen ansöka om det hos riksdagens talman. Vad som har sagts nu om åklagare skall gälla även annan som vill begära riksdagens medgivande att få föra talan vid domstol med anledning av riksdagsledamots handlande.

Är ansökningshandlingen så ofullständig att den icke kan läggas till grund för riksdagens prövning eller har sökanden icke gjort antagligt att han är behörig att vidtaga eller hos myndighet begära den åtgärd, varom fråga är, skall talmannen avvisa ansökan. I annat fall skall han anmäla den vid sammanträde med kammaren.

frihet enligt 4 kap. 8 § första stycket regeringsformen, skall åklagaren skriftligen ansöka om det hos talmannen. Samma förfarande skall tillämpas om någon annan vill begära riksdagens medgivande att få föra talan vid en domstol med anledning av en riksdagsledamots handlande.

Om ansökningshandlingen är så ofullständig att den inte kan läggas till grund för riksdagens prövning eller om sökanden inte har gjort troligt att han eller hon är behörig att väcka talan eller begära denna åtgärd hos en myndighet, skall talmannen avvisa ansökan. I annat fall skall talmannen anmäla den vid ett sammanträde med kammaren.

Tilläggsbestämmelse

3.18.1	3.16.1
Sökande skall i ansökningshand-	En sökande skall i ansökningshand-
lingen angiva de omständigheter på	lingen ange de omständigheter som
vilka ansökan grundas.	ansökan grundas på.
	Återkallelser
19 §	17 §
Proposition och motion får återkal-	En proposition, en skrivelse, en
las till dess utskott har avgivit betän-	framställning, en redogörelse eller en
kande i ärendet. Förslag som vilar	motion får återkallas till dess ett utskott
enligt 2 kap. 12 § tredje stycket rege-	har avgett ett betänkande i ärendet. Ett
ringsformen får återkallas till dess	förslag som vilar minst tolv månader
utskottet har avgivit nytt betänkande	enligt 2 kap. 12 § tredje stycket rege-
enligt 4 kap. 8 § femte stycket denna	ringsformen får återkallas till dess
riksdagsordning.	utskottet har avgett ett nytt betänkande
	enligt 4 kap. 9 § fjärde stycket denna
	lag.
Återkallas proposition, förfaller	Om en proposition, en skrivelse, en
motion som har väckts med anled-	framställning eller en redogörelse
ning av propositionen.	återkallas, faller de följdmotioner som
	har väckts.
Har proposition blivit återkallad,	Om en proposition, en skrivelse, en
får motion väckas med anledning	framställning eller en redogörelse har
därav inom sju dagar från det att	återkallats, får motioner väckas med
återkallelsen anmäldes i kammaren.	anledning av återkallelsen inom sju
	dagar från det att den anmäldes i kam-
	maren.
Tilläggsbestämmelse
3.19.1	3.17.1

B I L A GA 1 L A GF Ö R S L A G

2002 /03: RS1

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Återkallelse skall göras i skrivelse, som ingives till kammarkansliet. Talmannen avskriver förslag som har återkallats eller förfallit på grund av återkallelsen och gör anmälan härom i kammaren. Om förslaget har hänvisats till utskott, skall detta underrättas om avskrivningen.

En återkallelse av en proposition, en skrivelse, en framställning eller en redogörelse skall göras i en skrivelse med återkallelse som ges in till kammarkansliet. En återkallelse av en motion ges in skriftligen till kammarkansliet. Talmannen avskriver propositioner, skrivelser, framställningar, redogörelser och motioner som har återkallats eller fallit på grund av återkallelsen och anmäler detta i kammaren. Om propositionen, skrivelsen, framställningen, redogörelsen eller motionen har hänvisats till ett utskott, skall utskottet underrättas om avskrivningen.

	Beräkning av lagstadgad tid
20 §	18 §
Vad som i allmänhet gäller om be-	Vad som i allmänhet gäller om be-
räkning av lagstadgad tid skall till-	räkning av lagstadgad tid skall tilläm-
lämpas också på tid då åtgärd enligt	pas också på tid då en åtgärd enligt en
bestämmelse i detta kapitel senast	bestämmelse i detta kapitel senast skall
skall vidtagas.	vidtas.

4 kap. Ärendenas beredning

Beredningstvånget

1 §

Proposition, annan skrivelse än som avses i 2 kap. 10 § andra stycket regeringsformen eller som innebär återkallelse av proposition, motion samt förslag och redogörelse från riksdagsorgan som avses i 3 kap. 8 § skall för beredning hänvisas till utskott. Detsamma skall gälla ansökan som åsyftas i 3 kap. 18 § och som talmannen har anmält i kammaren.

Innan ärende hänvisas till utskott skall det bordläggas vid sammanträde med kammaren, om kammaren icke beslutar omedelbar hänvisning.

Propositioner, skrivelser, framställningar, redogörelser och motioner skall hänvisas till ett utskott för beredning. Detsamma skall gälla en ansökan enligt 3 kap. 16 § om medgivande av åtal eller frihetsberövande som talmannen har anmält i kammaren.

Innan ett ärende hänvisas till ett utskott skall det bordläggas vid ett sammanträde med kammaren, om kammaren inte beslutar om omedelbar hänvisning.

Utskotten

2 §

20 02/03 :R S1	B I L A GA 1 L A GF Ö R S L A G
	Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse

Riksdagen tillsätter inom sig för varje valperiod ett konstitutionsutskott, ett finansutskott, ett skatteutskott och ett erforderligt antal andra utskott. Valet gäller till valperiodens slut.

Riksdagen kan även under valperioden tillsätta utskott för längst den tid som återstår av valperioden.

För riksmöte före 1996/97 års riksmöte skall vad som enligt första och andra styckena gäller för valperiod i stället gälla för riksmöte.

Tilläggsbestämmelser

4.2.1

Riksdagen skall senast på åttonde dagen efter dagen för första sammanträdet med kammaren under riksdagens valperiod tillsätta följande sexton utskott:

1.ett konstitutionsutskott (KU),

2.ett finansutskott (FiU),

3.ett skatteutskott (SkU),

4.ett justitieutskott (JuU),

5.ett lagutskott (LU),

6.ett utrikesutskott (UU),

7.ett försvarsutskott (FöU),

8.ett socialförsäkringsutskott (SfU),

9.ett socialutskott (SoU),

10.ett kulturutskott (KrU),

11.ett utbildningsutskott (UbU),

12.ett trafikutskott (TU),

13.ett miljö- och jordbruksutskott (MJU),

14.ett näringsutskott (NU),

15.ett arbetsmarknadsutskott (AU) och

16.ett bostadsutskott (BoU).

Utskotten väljs i den ordning de har tagits upp ovan.

4.2.2

Tillsätter	riksdagen ytterligare ut-	Om riksdagen tillsätter ytterligare
skott, skall	den angiva dess huvud-	något utskott, skall den ange detta
sakliga arbetsuppgifter.		utskotts huvudsakliga arbetsuppgifter.

Utskottens ledamotsantal

3 §

Varje utskott skall bestå av udda antal ledamöter, lägst femton.

Varje utskott skall bestå av ett udda antal ledamöter, lägst femton.

Tilläggsbestämmelse

4.3.1

Antalet ledamöter i utskotten fastställs av riksdagen på förslag av valberedningen.

Konstitutionsutskottets uppgifter

4 §

B I L A GA 1 L A GF Ö R S L A G

2002 /03: RS1

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Konstitutionsutskottet skall, utöver sin uppgift enligt 12 kap. 1 § regeringsformen, bereda ärenden som rör grundlagarna och riksdagsordningen.

Konstitutionsutskottet skall bereda ärenden som rör grundlagarna och riksdagsordningen. Bestämmelser om konstitutionsutskottets uppgifter finns också i 2 kap. 12 §, 8 kap. 15 § och 12 kap. 1 § regeringsformen samt i 2 kap. 9 §, 3 kap. 14 §, 9 kap. 8 § samt tilläggsbestämmelserna 4.6.1, 8.4.1, 8.10.1–2 i denna lag.

Finansutskottets och skatteutskottets uppgifter

5 §

Finansutskottet skall, utöver sina	Finansutskottet skall bereda ärenden
uppgifter enligt 9 kap. 4 § regerings-	om
formen, bereda ärenden om allmänna	1. allmänna riktlinjer för den ekono-
riktlinjer för den ekonomiska politi-	miska politiken och för budgetre-
ken och för budgetregleringen samt	gleringen samt
ärenden som rör Riksbankens verk-	2. Riksbankens verksamhet.
samhet. Finansutskottet skall dessu-	Finansutskottet skall dessutom bereda
tom bereda ärenden om ramar för	förslagen till utgiftsramar för utgifts-
utgiftsområden och om beräkning av	områden och till beräkning av statens
statens inkomster enligt 5 kap. 12 §.	inkomster, om riksdagen har beslutat
	att hänföra statsutgifterna till utgifts-
	områden enligt 5 kap. 12 §. Bestäm-
	melser om finansutskottets uppgifter
	finns också i 9 kap. 4 § regeringsfor-
	men och 3 kap. 7 §, 4 kap. 8 §, 9 kap. 8
	§ samt i tilläggsbestämmelserna 4.6.2,
	4.9.1 och 8.6.1 i denna lag.
Skatteutskottet skall bereda ären-	Skatteutskottet	skall bereda ärenden
den om statliga och kommunala	om statliga och kommunala skatter.
skatter.	Bestämmelser	om	skatteutskottets
	uppgifter finns också i tilläggsbestäm-
	melsen 4.6.3 i denna lag.

Ärendefördelningen mellan utskotten

6 §

Riksdagen föreskriver efter vilka grunder övriga ärenden skall fördelas mellan utskott. Därvid skall iakttagas att ärenden som hör till ett ämnesområde hänföres till samma utskott. Dock får bestämmas att ett utskott skall finnas för beredning av ärenden om sådan lag som avses i 8 kap. 2 § regeringsformen, oberoende av ämnesområde.

Riksdagen kan avvika från de grunder som sålunda har fastställts

Riksdagen föreskriver efter vilka grunder övriga ärenden skall fördelas mellan utskotten. Därvid skall ärenden som hör till ett och samma ämnesområde hänföras till samma utskott. Riksdagen får dock bestämma att det skall finnas ett utskott för beredning av ärenden om sådana lagar som avses i 8 kap. 2 § regeringsformen, oberoende av ämnesområde.

Riksdagen får avvika från de grunder som har fastställts liksom från 5 §, om

20 02/03 :R S1	B I L A GA 1 L A GF Ö R S L A G
	Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse

liksom från 5 §, om det i särskilt fall är påkallat av hänsyn till sambandet mellan olika ärenden, ett ärendes särskilda beskaffenhet eller arbetsförhållandena.

det i ett särskilt fall är påkallat av hänsyn till sambandet mellan olika ärenden, ett ärendes särskilda beskaffenhet eller arbetsförhållandena.

Under samma förutsättningar som anges i andra stycket får ett utskott överlämna ett ärende till ett annat utskott, om detta utskott samtycker till det. Det utskott som överlämnar ärendet kan i samband med överlämnandet yttra sig över ärendet till det mottagande utskottet.

Tilläggsbestämmelser

4.6.1

Konstitutionsutskottet skall, utöver

Konstitutionsutskottet

skall

bereda

sina uppgifter enligt 4 §, bereda

ärenden om

ärenden om lagstiftning i konstitut-

lagstiftning

i konstitutionella

och

ionella och allmänt förvaltningsrätts-

allmänt

förvaltningsrättsliga

äm-

liga ämnen, ärenden om press- eller

nen,

partistöd, lagstiftning om radio, tele-

lagstiftning

radio, television

vision och film liksom andra ärenden

och film,

som angår yttrandefrihet, opinions-

yttrandefrihet,

opinionsbildning

bildning

och

religionsfrihet,

övriga

och religionsfrihet,

ärenden

riksdagen, Riksdagens

press- och partistöd,

ombudsman och riksdagens myndig-

riksdagen och riksdagens myndig-

heter utom Riksbanken och Riksda-

heter utom Riksbanken och Riks-

gens revisorer, ärenden om medgi-

dagens revisorer,

vande från riksdagen att väcka talan

den

kommunala

självstyrelsen

mot riksdagsledamot eller att ingripa

samt

i hans personliga frihet samt ärenden

medgivande

från

riksdagen

att

av allmän betydelse för den kommu-

väcka talan mot en riksdagsleda-

nala självstyrelsen.

mot eller att ingripa i ledamotens

personliga frihet.

Ärenden om anslag inom utgifts-

Ärenden om anslag inom utgiftsom-

område 1. Rikets styrelse tillhör

råde 1 Rikets styrelse bereds av konsti-

konstitutionsutskottets beredning.

tutionsutskottet.

4.6.2

Finansutskottet skall, utöver sina

Finansutskottet skall bereda ärenden

uppgifter enligt 5 § första stycket,

bereda ärenden om penning-, kredit-,

penning-, kredit-, valuta- och

valuta-

och

statsskuldspolitiken,

kredit- och fondväsendet, det affärs-

kredit- och fondväsendet,

mässiga

försäkringsväsendet

samt

det

affärsmässiga

försäkringsvä-

Riksdagens revisorer. Det skall vi-

sendet,

dare bereda ärenden av allmän bety-

Riksdagens revisorer,

delse för den kommunala ekonomin

den kommunala ekonomin,

samt ärenden om statliga arbetsgivar-

statliga

arbetsgivarfrågor,

statlig

B I L A GA 1 L A GF Ö R S L A G

2002 /03: RS1

Nuvarande lydelse

frågor, statlig statistik, redovisning, revision och rationalisering, om statens egendom och upphandling i allmänhet och förvaltningsekonomiska ärenden i övrigt som icke rör enbart visst ämnesområde. Utskottet skall även bereda budgettekniska ärenden, granska beräkningen av statens inkomster samt sammanställa statsbudgeten.

Ärenden om anslag inom utgiftsområdena 2. Samhällsekonomi och finansförvaltning, 25. Allmänna bidrag till kommuner, 26. Statsskuldräntor m.m. samt 27. Avgiften till Europeiska gemenskaperna tillhör finansutskottets beredning.

Skatteutskottet skall, utöver sina uppgifter enligt 5 § andra stycket, bereda ärenden om taxering, uppbörd och folkbokföring samt ärenden som rör exekutionsväsendet.

Ärenden om anslag inom utgiftsområde 3. Skatt, tull och exekution tillhör skatteutskottets beredning.

Föreslagen lydelse

statistik, redovisning, revision och rationalisering,

7.statens egendom och upphandling i allmänhet,

8.förvaltningsekonomiska frågor i övrigt som inte rör enbart ett visst ämnesområde samt

9.budgettekniska frågor.

Utskottet skall även granska beräkningen av statens inkomster och sammanställa statsbudgeten.

Ärenden om anslag inom utgiftsområdena 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning, 25 Allmänna bidrag till kommuner, 26 Statsskuldräntor m.m. samt 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen bereds av finansutskottet.

4.6.3

Skatteutskottet skall bereda ärenden om

1.taxering och skattebetalning,

2.folkbokföring samt

3.exekutionsväsendet.

Ärenden om anslag inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution bereds av skatteutskottet.

			4.6.4
Justitieutskottet skall bereda ären-				Justitieutskottet skall bereda ärenden
den som rör domstolarna, arrende-			om
nämnderna och hyresnämnderna,			1.	domstolarna,
åklagarväsendet,		polisväsendet,	2.	arrendenämnderna och hyres-
rättsmedicinen	och	kriminalvården		nämnderna,
samt ärenden	rörande brottsbalken,		3.	åklagarväsendet,
rättegångsbalken och lagar som ersät-			4.	polisväsendet,
ter eller har nära samband med före-			5.	rättsmedicinen,
skrifter i dessa balkar.			6.	kriminalvården samt
			7.	brottsbalken, rättegångsbalken och
				lagar som ersätter eller har nära
				samband med föreskrifter i dessa
				balkar.
Ärenden om anslag inom utgifts-				Ärenden om anslag inom utgiftsom-
område 4. Rättsväsendet tillhör justi-			råde 4 Rättsväsendet bereds av justiti-
tieutskottets beredning.			eutskottet.
		4.6.5
Lagutskottet	skall	bereda ärenden		Lagutskottet skall bereda ärenden om

20 02/03 :R S1	B I L A GA 1 L A GF Ö R S L A G
	Nuvarande lydelse					Föreslagen lydelse
	rörande		äktenskaps-,		föräldra-,	1.	äktenskaps-, föräldra-, ärvda-,
	ärvda-, handels-, jorda- eller utsök-						handels-, jorda- eller utsöknings-
	ningsbalken eller lagar som ersätter						balken eller lagar som ersätter el-
	eller anknyter till föreskrifter i dessa						ler anknyter till föreskrifter i dessa
	balkar, i den mån ärendena icke till-						balkar, i den mån ärendena inte
	hör annat utskotts beredning. Det						tillhör ett annat utskotts beredning,
	skall vidare bereda ärenden som					2.	försäkringsavtalsrätt,
	gäller	försäkringsavtalsrätt, bolags-				3.	bolags- och föreningsrätt med
	och föreningsrätt med undantag för						undantag för bostadsrätt,
	bostadsrätt, växel- och checkrätt,					4.	växel- och checkrätt,
	skadeståndsrätt,			immaterialrätt,		5.	skadeståndsrätt,
	transporträtt, konkursrätt,				konsu-	6.	immaterialrätt,
	menträtt,		internationell		privaträtt	7.	transporträtt,
	samt lagstiftning i andra ärenden av					8.	konkursrätt,
	allmänt privaträttslig beskaffenhet.					9.	konsumenträtt,
						10.	internationell privaträtt samt
						lagstiftning i andra ärenden av allmänt
						privaträttslig beskaffenhet.
					4.6.6
	Utrikesutskottet skall bereda ären-					Utrikesutskottet skall bereda ärenden
	den om rikets förhållande till och					om
	överenskommelser med andra stater					1.	rikets förhållande till och överens-
	och	mellanfolkliga		organisationer,			kommelser med andra stater och
	bistånd till annat lands utveckling						mellanfolkliga organisationer,
	samt ärenden i övrigt om utrikes					2.	bistånd till andra länders utveckl-
	handel och internationellt ekonomiskt						ing samt
	samarbete, allt i den mån ärendena					3.	utrikeshandel i övrigt och internat-
	icke tillhör annat utskotts beredning.						ionellt ekonomiskt samarbete, allt
							i den mån ärendena inte tillhör nå-
							got annat utskotts beredning.
	Ärenden om anslag inom utgifts-					Ärenden om anslag inom utgiftsom-
	områdena 5. Internationell samver-					rådena 5 Internationell samverkan och
	kan och 7. Internationellt bistånd					7 Internationellt bistånd bereds av
	tillhör utrikesutskottets beredning.					utrikesutskottet.
						4.6.7
	Försvarsutskottet			skall	bereda	Försvarsutskottet skall bereda ären-
	ärenden om den militära och – i den					den om
	mån sådana ärenden inte tillhör något					1.	den militära delen av totalförsva-
	annat utskotts beredning – den civila						ret,
	delen av totalförsvaret samt ärenden					2.	den civila delen av totalförsvaret, i
	om samordningen inom totalförsva-						den mån sådana ärenden inte till-
	ret. Det skall även bereda ärenden						hör något annat utskotts bered-
	om fredsräddningstjänst och kustbe-						ning,
	vakningen.					3.	samordningen inom totalförsvaret,
						4.	fredsräddningstjänsten samt
						5.	kustbevakningen.
	Ärenden om anslag inom utgifts-					Ärenden om anslag inom utgiftsom-
	område 6.		Totalförsvar tillhör för-			råde 6 Totalförsvar bereds av försvars-

						B I L A GA 1 L A GF Ö R S L A G			2002 /03: RS1
Nuvarande lydelse						Föreslagen lydelse
svarsutskottets beredning.					utskottet.
					4.6.8
Socialförsäkringsutskottet skall be-						Socialförsäkringsutskottet skall		be-
reda ärenden om allmän försäkring,					reda ärenden om
arbetsskadeförsäkring		och stöd		åt	1.	allmän försäkring,
barnfamiljer. Det skall även bereda					2.	allmän pension,
ärenden om svenskt medborgarskap					3.	arbetsskadeförsäkring,
samt utlännings- och invandrarfrågor.					4.	ekonomiskt stöd åt barnfamiljer,
					5.	svenskt medborgarskap samt
					6.	utlännings- och invandrarfrågor.
Ärenden om anslag inom utgifts-						Ärenden om anslag inom utgiftsom-
områdena 8. Invandrare och flykting-					rådena 8 Invandrare och flyktingar, 10
ar, 10. Ekonomisk trygghet vid sjuk-					Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
dom och handikapp, 11. Ekonomisk					handikapp, 11 Ekonomisk trygghet vid
trygghet vid ålderdom och 12. Eko-					ålderdom och 12 Ekonomisk trygghet
nomisk trygghet för familjer och barn					för familjer och barn bereds av social-
tillhör	socialförsäkringsutskottets				försäkringsutskottet.
beredning.
					4.6.9
Socialutskottet skall bereda ären-						Socialutskottet skall bereda	ärenden
den som rör omsorger om barn och					om
ungdom	utom förskoleverksamhet				1.	omsorger om barn och ungdom
och skolbarnsomsorg,		omsorg		om		utom förskoleverksamhet		och
äldre och handikappade, åtgärder mot						skolbarnsomsorg,
missbruk och andra socialtjänstfrå-					2.	omsorg om äldre och handikap-
gor. Det skall även bereda ärenden						pade,
om alkoholpolitiska åtgärder, hälso-					3.	åtgärder mot missbruk och andra
och sjukvård samt sociala ärenden i						socialtjänstfrågor,
övrigt.					4.	alkoholpolitiska åtgärder,
					5.	hälso- och sjukvård samt
					6.	sociala ärenden i övrigt.
Ärenden om anslag inom utgifts-						Ärenden om anslag inom utgiftsom-
område 9. Hälsovård, sjukvård och					råde 9 Hälsovård, sjukvård och social
social omsorg tillhör socialutskottets					omsorg bereds av socialutskottet.
beredning
				4.6.10
Kulturutskottet skall bereda ären-						Kulturutskottet skall bereda ärenden
den som rör allmänna kultur- och					om
bildningsändamål,		folkbildning,			1.	allmänna kultur- och bildningsän-
ungdomsverksamhet,		internationellt				damål,
kulturellt samarbete samt idrotts- och					2.	folkbildning,
friluftsverksamhet. Det skall			även		3.	ungdomsverksamhet,
bereda kyrkofrågor och ärenden om					4.	internationellt kulturellt	samar-
radio och television i den mån de icke						bete,
tillhör konstitutionsutskottets			bered-		5.	idrotts- och friluftsverksamhet,
ning.					6.	trossamfunden samt

20 02/03 :R S1	B I L A GA 1 L A GF Ö R S L A G
	Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
		7. radio och television i den mån de
		inte tillhör konstitutionsutskottets
		beredning.

Ärenden om anslag inom utgifts-					Ärenden om anslag inom utgiftsom-
område 17. Kultur, medier, trossam-					råde 17 Kultur, medier, trossamfund
fund och fritid tillhör kulturutskottets					och fritid bereds av kulturutskottet.
beredning.
				4.6.11
Utbildningsutskottet			skall	bereda	Utbildningsutskottet				skall		bereda
ärenden om högre utbildning och					ärenden om
forskning,		studiestöd,	skolväsendet		1.	förskoleverksamhet				och	skol-
samt förskoleverksamhet och skol-						barnsomsorg,
barnsomsorg.					2.	skolväsendet,
					3.	högre	utbildning		och forskning
						samt
					4.	studiestöd
Ärenden om anslag inom utgifts-					Ärenden om anslag inom utgiftsom-
områdena 15. Studiestöd och 16.					rådena 15 Studiestöd och 16 Utbild-
Utbildning		och universitetsforskning			ning	och	universitetsforskning				bereds
tillhör	utbildningsutskottets			bered-	av utbildningsutskottet.
ning.
				4.6.12
Trafikutskottet skall bereda ären-					Trafikutskottet			skall bereda			ärenden
den om järnvägar, post, telegraf,					om
telefon, vägar, vägtrafik, sjöfart och					1.	vägar och vägtrafik,
luftfart.					2.	järnvägar och järnvägstrafik,
					3.	sjöfart,
					4.	luftfart,
					5.	trafiksäkerhet,
					6.	post	och	telekommunikationer
						samt
					7.	informationsteknik.
Ärenden om anslag inom utgifts-					Ärenden om anslag inom utgiftsom-
område 22. Kommunikationer tillhör					råde 22 Kommunikationer bereds av
trafikutskottets beredning.					trafikutskottet.
				4.6.13
Miljö- och jordbruksutskottet skall					Miljö- och jordbruksutskottet skall
bereda ärenden om jordbruk, skogs-					bereda ärenden om
bruk, trädgårdsnäring, jakt och fiske					1.	jordbruk, skogsbruk,				trädgårdsnä-
samt väderlekstjänst. Det skall även						ring, jakt och fiske,
bereda	ärenden om		kärnsäkerhet,		2.	väderlekstjänst,
naturvård samt ärenden om miljövård					3.	kärnsäkerhet,
i övrigt som icke tillhör annat ut-					4.	naturvård samt
skotts beredning.					5.	miljövård i övrigt som inte tillhör
						något annat utskotts beredning.
Ärenden om anslag inom utgifts-					Ärenden om anslag inom utgiftsom-
områdena 20. Allmän miljö- och					rådena 20 Allmän miljö- och naturvård
naturvård samt 23. Jord- och skogs-					samt 23 Jord- och skogsbruk, fiske
bruk, fiske med anslutande näringar					med	anslutande		näringar		bereds av

							B I L A GA 1 L A GF Ö R S L A G				2002 /03: RS1
Nuvarande lydelse							Föreslagen lydelse
tillhör miljö- och jordbruksutskottets						miljö- och jordbruksutskottet.
beredning.
					4.6.14
Näringsutskottet skall bereda ären-							Näringsutskottet skall bereda ären-
den om allmänna riktlinjer för nä-						den om
ringspolitiken och därmed samman-						1.	allmänna riktlinjer för näringspoli-
hängande	forskningsfrågor				samt		tiken och därmed sammanhäng-
ärenden om industri och hantverk,							ande forskningsfrågor,
handel, energipolitik, regionalpolitik,						2.	industri och hantverk,
statlig företagsamhet samt pris- och						3.	handel,
konkurrensförhållanden			i	näringsli-		4.	energipolitik,
vet.						5.	regionalpolitik,
						6.	statlig företagsamhet samt
						7.	pris- och konkurrensförhållanden i
							näringslivet.
Ärenden om anslag inom utgifts-							Ärenden om anslag inom utgiftsom-
områdena	19. Regional			utjämning		rådena 19 Regional utjämning och
och utveckling, 21. Energi och 24.						utveckling, 21 Energi och 24 Närings-
Näringsliv	tillhör	näringsutskottets				liv bereds av näringsutskottet.
beredning.
					4.6.15
Arbetsmarknadsutskottet				skall be-			Arbetsmarknadsutskottet		skall	be-
reda ärenden om arbetsmarknadspoli-						reda ärenden om
tik, arbetsrätt, arbetstid, semester,						1.	arbetsmarknadspolitik,
arbetsmiljö samt jämställdhet mellan						2.	arbetslivspolitik	med	arbetsrätt
kvinnor och män i arbetslivet.							samt,
						3.	jämställdhet mellan kvinnor			och
							män i arbetslivet.
Ärenden om anslag inom utgifts-							Ärenden om anslag inom utgiftsom-
områdena 13. Arbetsmarknad och 14.						rådena 13 Arbetsmarknad och 14 Ar-
Arbetsliv	tillhör	arbetsmarknadsut-				betsliv bereds av arbetsmarknadsut-
skottets beredning.						skottet.
					4.6.16
Bostadsutskottet skall bereda ären-							Bostadsutskottet skall bereda ärenden om
den om bostadspolitiken, hyra, bo-						1.	bostadspolitik,
stadsrätt, tomträtt, vattenrätt, bebyg-						2.	hyra, bostadsrätt och tomträtt,
gelseplanläggning,		byggnadsväsen-				3.	vattenrätt,
det, fysisk	planering, expropriation,					4.	bebyggelseplanläggning,
fastighetsbildning		och	lantmäterivä-			5.	byggnadsväsendet,
sendet. Det skall även bereda ären-						6.	fysisk planering,
den om länsförvaltningen och rikets						7.	expropriation,	fastighetsbildning
administrativa indelning samt sådana							och lantmäteriväsendet,
kommunfrågor som icke tillhör något						8.	länsförvaltningen och rikets admi-
annat utskotts beredning.							nistrativa indelning samt
						9.	sådana kommunfrågor		som	inte
							tillhör något annat utskotts bered-
							ning.
Ärenden om anslag inom utgifts-							Ärenden om anslag inom utgiftsom-
område 18. Samhällsplanering,					bo-	råde 18 Samhällsplanering, bostadsför-

20 02/03 :R S1 B I L A GA 1 L A GF Ö R S L A G

Nuvarande lydelse

stadsförsörjning och byggande tillhör bostadsutskottets beredning.

Annat ärende än budgetpropositionen får delas mellan två eller flera utskott endast om särskilda skäl föranleder det.

Föreslagen lydelse

sörjning och byggande bereds av bostadsutskottet.

Delning av ärende mellan flera utskott

7 §

Andra ärenden än budgetpropositionen får delas mellan två eller flera utskott endast om det finns särskilda skäl för det.

Samarbetet mellan utskotten

8§

Ett utskott får bereda ett annat utskott tillfälle att yttra sig i ett ärende eller en fråga som berör detta utskotts beredningsområde. Innan ett utskott avger ett betänkande med förslag i ett ärende som väckts inom riksdagen, skall finansutskottet beredas tillfälle att yttra sig, om förslaget kan innebära mer betydande framtida återverkningar på de offentliga utgifterna och inkomsterna.

Om minst fem av ledamöterna i ett utskott vid behandlingen av ett ärende begär det, skall utskottet inhämta ett yttrande enligt första stycket. Detsamma skall gälla om en sådan begäran framställs utan samband med behandlingen av ett ärende, om frågan gäller arbetet inom Europeiska unionen. Utskottet får avslå en begäran om ett yttrande, om den framställts vid behandlingen av ett ärende och utskottet finner att den begärda åtgärden skulle fördröja ärendets behandling så att avsevärt men skulle uppkomma. Utskottet skall i så fall i sitt betänkande redovisa skälen till att begäran har avslagits.

Ett utskott får komma överens med ett eller flera utskott att bereda ett ärende gemensamt genom deputerade i ett sammansatt utskott.

	Behandlingstvång
8 §	9 §

	B I L A GA 1 L A GF Ö R S L A G	2002 /03: RS1
Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
Utskott skall avgiva betänkande i	Utskotten skall avge betänkanden i
ärende som har hänvisats till utskot-	de ärenden som har hänvisats till dem
tet och som ej har återkallats. Utskott	och som inte har återkallats. Samman-
kan dock överflytta ärende till annat	satta utskott avger betänkanden till
utskott, om detta samtycker därtill,	riksdagen.
eller överenskomma med ett eller
flera utskott att de skall bereda ären-
det gemensamt genom deputerade i
sammansatt utskott. Sådant utskott
avgiver betänkande till riksdagen.
Innan utskott avgiver betänkande
med förslag i ärende, som väckts
inom riksdagen, skall finansutskottet
beredas tillfälle att yttra sig, om
förslaget kan innebära mer bety-
dande framtida återverkningar på de
offentliga utgifterna och inkomster-
na.
Betänkande i ärende vars behand-	Betänkanden i ärenden vars behand-
ling har uppskjutits från en valperiod	ling har uppskjutits till nästa valperiod
för riksdagen till nästa skall avgivas	enligt bestämmelserna i 5 kap. 10 §
av utskott som har tillsatts av den	skall avges av de utskott som har till-
nyvalda riksdagen.	satts av den nyvalda riksdagen.
Utskott skall till anmälan till kam-	Ett utskott skall tillsammans med
maren av vilande beslut som sägs i 3	anmälan till kammaren av ett vilande
kap. 16 § foga yttrande i ärendet.	beslut enligt 3 kap. 14 § lämna ett
	yttrande i ärendet.
Har lagförslag vilat enligt 2 kap.	Om ett lagförslag har vilat i minst
12 § tredje stycket regeringsformen,	tolv månader enligt 2 kap. 12 § tredje
skall utskottet avgiva nytt betänkande	stycket regeringsformen, skall utskottet
i ärendet.	avge ett nytt betänkande i ärendet.

Tilläggsbestämmelser

4.8.1

9§

Ärende, i vilket utskott har avgivit betänkande, skall från kammaren återförvisas till utskottet för ytterligare beredning, om minst en tredjedel av de röstande ansluter sig till yrkande om det. Återförvisning enligt denna paragraf får ej göras mer än en gång i samma ärende.

Tilläggsbestämmelse

4.9.1

Beslut av finansutskottet i en fråga som avses i 9 kap. 4 § regeringsformen meddelas regeringen genom en skrivelse.

Återförvisning och hänvisning till ett annat utskott

10§

Ett ärende, i vilket ett utskott har avgett ett betänkande, skall återförvisas av kammaren till utskottet för ytterligare beredning, om minst en tredjedel av de röstande ansluter sig till ett yrkande om det. Återförvisning enligt denna paragraf får inte göras mer än en gång i samma ärende.

20 02/03 :R S1	B I L A GA 1 L A GF Ö R S L A G
	Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse

Kammaren kan även hänvisa ärendet till annat utskott för ytterligare beredning. Föreligger samtidigt yrkande härom och yrkande om återförvisning, skall sistnämnda yrkande prövas först. Beslutas därvid återförvisning, förfaller yrkandet om hänvisning till annat utskott.

Kammaren får även hänvisa ärendet till ett annat utskott för ytterligare beredning. Om det samtidigt finns ett yrkande om detta och ett yrkande om återförvisning, skall det sistnämnda yrkandet prövas först. Om återförvisning beslutas, faller yrkandet om hänvisning till ett annat utskott.

				Statliga myndigheters skyldighet att
				lämna upplysningar och avge yttrande
				till ett utskott
10 §				11 §
Statlig myndighet skall lämna upp-				En statlig myndighet skall lämna
lysningar och avgiva yttrande, då				upplysningar och avge yttrande, då ett
utskott begär det, om ej annat följer				utskott begär det, om inte annat följer
av 12 § andra stycket. Sådan skyl-				av 13 § tredje stycket. Denna skyldig-
dighet åligger dock regeringen end-				het har dock regeringen endast i fråga
ast i fråga om arbetet inom Europe-				om arbetet inom Europeiska unionen
iska unionen på utskottets ämnesom-				på utskottets ämnesområde. En myn-
råde. Myndighet som ej lyder under				dighet som inte lyder under riksdagen
riksdagen kan hänskjuta begäran från				får hänskjuta en begäran från ett ut-
utskott till regeringens avgörande.				skott till regeringen för avgörande.
Begär minst fem av ledamöterna i				Om minst fem av ledamöterna i ett
ett utskott vid behandlingen av ett				utskott vid behandlingen av ett ärende
ärende att upplysningar eller yttrande				begär det, skall utskottet inhämta upp-
skall inhämtas enligt första stycket,				lysningar eller ett yttrande enligt första
skall utskottet föranstalta om detta.				stycket. Detsamma skall gälla om en
Detsamma skall gälla om en sådan				sådan begäran framställts utan sam-
begäran		framställts utan	samband	band med behandlingen av ett ärende,
med behandlingen av ett ärende, om				om frågan gäller arbetet inom Europe-
frågan gäller arbetet inom Europeiska				iska unionen. Utskottet får avslå en
unionen. Utskottet får avslå en begä-				begäran om upplysningar eller ett
ran om upplysningar eller yttrande,				yttrande, om den framställts vid be-
om den framställts vid behandlingen				handlingen av ett ärende och utskottet
av ett ärende och utskottet finner att				finner att den begärda åtgärden skulle
den begärda åtgärden skulle fördröja				fördröja ärendets behandling så att
ärendets behandling så att avsevärt				avsevärt men skulle uppkomma. Ut-
men	skulle uppkomma.		Utskottet	skottet skall i så fall i sitt betänkande
skall i så fall i sitt betänkande redo-				redovisa skälen till att begäran har
visa skälen till att begäran har avsla-				avslagits.
gits.
Konstitutionsutskottet får icke av-				Konstitutionsutskottet får inte avge
giva förklaring, att 2 kap. 12 § tredje				förklaring att 2 kap. 12 § tredje stycket
stycket regeringsformen icke är till-				regeringsformen inte är tillämpligt i
lämpligt i fråga om visst lagförslag,				fråga om ett visst lagförslag, utan att
utan	att	lagrådet har yttrat	sig i sa-	Lagrådet har yttrat sig.

			B I L A GA 1 L A GF Ö R S L A G	2002 /03: RS1
Nuvarande lydelse			Föreslagen lydelse
ken.
			Tid för utskottens sammanträden
11 §			12 §
Utskott sammanträder när riks-			Ett utskott sammanträder när riks-
dagsarbetet kräver det.			dagsarbetet kräver det.
		Tilläggsbestämmelser
4.11.1			4.12.1
Utskott	sammanträder	första	Ett utskott sammanträder första
gången på kallelse av talmannen			gången på kallelse av talmannen inom
inom två dagar efter valet. Därefter			två dagar efter valet. Därefter samman-
sammanträder utskottet på kallelse av			träder utskottet på kallelse av ordfö-
ordföranden. För ändamål som sägs i			randen. Ordföranden skall kalla utskot-
9 kap. 4 § regeringsformen skall			tet till sammanträde om minst fem
talmannen	sammankalla	finansut-	ledamöter av utskottet begär det. För
skottet också på begäran av regering-			ändamål som sägs i 9 kap. 4 § rege-
en.			ringsformen skall talmannen samman-
			kalla finansutskottet också på begäran
			av regeringen.
			En personlig kallelse skall skickas
Personlig kallelse skall utgå till			till samtliga ledamöter och suppleanter.
samtliga ledamöter och suppleanter.			Kallelsen bör om möjligt anslås i riks-
Kallelse bör om möjligt anslås i			dagens lokaler senast klockan 18 dagen
riksdagens lokaler senast klockan 18			före sammanträdet.
dagen före sammanträdet.
4.11.2			4.12.2
Utskott får sammanträda samtidigt			Ett utskott får sammanträda samti-
med kammaren endast om förhand-			digt med kammaren endast om över-
lingen i kammaren avser annat än			läggningen i kammaren avser annat än
ärendes avgörande eller val och ut-			ett ärendes avgörande eller ett val och
skottet i förväg har medgivit det			utskottet i förväg har medgett det ge-
genom enhälligt beslut.			nom ett enhälligt beslut.
4.11.3			4.12.3
Innan ordförande har valts, föres			Innan en ordförande har valts, förs
ordet av den av de närvarande leda-			ordet av den av de närvarande ledamö-
möterna som har varit ledamot av			terna som har varit ledamot av riksda-
riksdagen längst tid. Om två eller			gen längst tid. Om två eller flera har
flera har tillhört riksdagen lika länge,			tillhört riksdagen lika länge, har den
har den äldste av dem företräde.			äldste av dem företräde.

4.11.4

Över sammanträde med utskott föres protokoll.

4.12.4

Protokoll skall föras vid utskottssammanträden.

Slutna och öppna utskottssammanträden

20 02/03 :R S1 B I L A GA 1 L A GF Ö R S L A G

Nuvarande lydelse

12§

Utskott skall sammanträda inom stängda dörrar. Om särskilda skäl föreligger, kan utskottet medgiva att även annan än ledamot, suppleant och tjänsteman i utskottet är närvarande. Utskottet kan dock besluta att sammanträde till den del det avser inhämtande av upplysningar helt eller delvis skall vara offentligt.

Vid offentlig del av utskottssammanträde är företrädare för statlig myndighet ej skyldig att lämna uppgift för vilken sekretess gäller hos myndigheten.

Föreslagen lydelse

13§

Ett utskott skall sammanträda inom stängda dörrar. Utskottet får dock besluta att ett sammanträde till den del det avser inhämtande av upplysningar helt eller delvis skall vara offentligt.

Ett utskott får medge att även någon annan än en ledamot, en suppleant eller en tjänsteman i utskottet är närvarande vid ett slutet sammanträde, om det finns särskilda skäl.

Vid en offentlig del av ett utskottssammanträde är företrädare för en statlig myndighet inte skyldig att lämna en uppgift för vilken sekretess gäller hos myndigheten.

Tilläggsbestämmelser

4.12.1	4.13.1
Ljud- eller bildupptagning vid of-	Ljud- eller bildupptagning vid en of-
fentlig del av utskottssammanträde	fentlig del av ett utskottssammanträde
får äga rum efter överenskommelse	får göras om inte utskottet beslutar
med utskottet.	annorlunda.
4.12.2	4.13.2
Vid offentlig del av utskottssam-	Vid en offentlig del av ett utskotts-
manträde skall finnas särskilda plat-	sammanträde skall det finnas särskilda
ser för åhörare. Åhörare som uppträ-	platser för åhörare. Åhörare som upp-
der störande kan genast utvisas. Om	träder störande får genast utvisas. Om
oordning uppstår bland åhörare, kan	oordning uppstår bland åhörarna, får
ordföranden utvisa samtliga åhörare.	ordföranden utvisa samtliga åhörare.
Besökare till offentlig del av ut-	Besökare till en offentlig del av ett
skottssammanträde skall på anmodan	utskottssammanträde skall på uppma-
avlämna ytterkläder och väskor samt	ning lämna in ytterkläder och väskor
föremål, som kan användas för att	samt sådana föremål som kan använ-
störa ordningen vid sammanträdet,	das för att störa ordningen vid sam-
för förvaring under besöket i för	manträdet. Den som inte följer en
ändamålet avsedda utrymmen. Den	sådan uppmaning får vägras tillträde
som inte efterkommer sådan anmo-	till sammanträdet. De inlämnade tillhö-
dan får vägras tillträde till samman-	righeterna förvaras under besöket i
trädet.	särskilda utrymmen.

Bestämmelser om säkerhetskontroll finns i lagen (1988:144) om säkerhetskontroll vid sammanträde med riksdagens kammare och utskott.

	Jäv vid ett utskottssammanträde
13 §	14 §

	B I L A GA 1 L A GF Ö R S L A G	2002 /03: RS1
Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
I utskott får ingen närvara, när	Ingen får närvara i ett utskott, när ett
ärende som personligen rör honom	ärende som personligen rör honom
eller någon honom närstående före-	eller henne eller någon närstående
kommer till överläggning eller be-	behandlas.
slut.
	Omröstning och reservationsrätt i
	utskotten
14 §	15 §
Omröstning inom utskott skall gö-	En omröstning inom ett utskott skall
ras öppet. Är rösterna lika delade,	göras öppet. Om det blir lika röstetal,
gäller den mening som ordföranden	gäller den mening som ordföranden
biträder.	biträder.
Ledamot som har förlorat vid om-	En ledamot som har förlorat vid en
röstning inom utskott kan till utskot-	omröstning inom ett utskott får till
tets betänkande foga reservation med	utskottets betänkande lämna en reser-
yrkande. Betänkandet får dock icke	vation med ett yrkande. Om omröst-
fördröjas därigenom.	ningen gällde utskottets ställningsta-
	gande i ett yttrande till ett annat ut-
	skott, får ledamoten lämna en avvi-
	kande mening till yttrandet. Betänkan-
	det eller yttrandet får dock inte fördrö-
	jas därigenom.

15§

Ledamot, suppleant eller tjänsteman i utskott får ej obehörigen yppa vad som enligt beslut av regeringen eller utskottet skall hållas hemligt med hänsyn till rikets säkerhet eller av annat synnerligen viktigt skäl, som betingas av förhållandet till främmande stat eller mellanfolklig organisation.

Särskilt yttrande

16§

En ledamot får förklara sitt ställningstagande i ett särskilt yttrande till ett utskottsbetänkande eller till ett yttrande till ett annat utskott.

Tystnadsplikt i utskotten

17§

En ledamot, en suppleant eller en tjänsteman i ett utskott får inte obehörigen röja vad som enligt beslut av regeringen eller utskottet skall hållas hemligt med hänsyn till rikets säkerhet eller av annat synnerligen viktigt skäl som betingas av förhållandet till en främmande stat eller en mellanfolklig organisation.

Utskottens uppföljning och utvärdering

16 §18 §

I utskottens beredning av ärendena skall ingå uppgiften att följa upp och utvärdera riksdagsbeslut inom de ämnesområden som för varje utskott anges i 4– 6 §§ med tillhörande tilläggsbestämmelser.

Utskottens utrikesresor

19 §

20 02/03 :R S1	B I L A GA 1 L A GF Ö R S L A G
	Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
		Ett utskott skall samråda med riks-
		dagsstyrelsen, innan det fattar beslut
		om en utrikesresa. Styrelsen skall
		uttala sig om i vad mån resan lämplig-
		en bör genomföras. Därvid skall hän-
		syn tas till riksdagens internationella
		förbindelser, till kostnaderna och till
		omständigheterna i övrigt.
		Styrelsen får meddela närmare be-
		stämmelser om utskottens utrikesresor.

5 kap. Ärendenas avgörande

				Anmälan och bordläggning av ut-
				skottsbetänkanden
				1 §
Utskotts	betänkande	skall	före	Ett utskottsbetänkande skall anmälas
ärendets avgörande bordläggas			vid	i kammaren och före avgörandet bord-
två sammanträden med		kammaren,		läggas vid två sammanträden med
om ej riksdagen på utskottets eller				kammaren, om inte riksdagen på ut-
talmannens förslag beslutar att ären-				skottets eller talmannens förslag beslu-
det skall avgöras efter endast en				tar att ärendet skall avgöras efter endast
bordläggning. Bestämmelser			om	en bordläggning. Bestämmelser om
ytterligare bordläggning av utskotts-				ytterligare bordläggning av utskottsbe-
betänkande finns i 6 § andra stycket.				tänkanden finns i 7 § andra stycket.
Yrkande enligt 2 kap. 12 § tredje				Ett yrkande enligt 2 kap. 12 § tredje
stycket regeringsformen att lagför-				stycket regeringsformen att ett lagför-
slag skall vila får framställas när				slag skall vila i minst tolv månader får
utskottets	betänkande över förslaget			framställas när utskottets betänkande
har anmälts i kammaren.				över förslaget har anmälts i kammaren.

Tilläggsbestämmelser

5.1.1

Utskottsbetänkande får icke anmälas i kammaren förrän det har delats ut till riksdagens ledamöter.

Talmannen skall samråda med utskottets ordförande och vice ordförande innan han väcker förslag som avses i 1 § första stycket. När talmannen väcker sådant förslag skall detta anmälas i kammaren i samband med att utskottsbetänkandet anmäls till bordläggning.

Vill ledamot inför avgörandet av ett ärende framställa yrkande som ej

Ett utskottsbetänkande får inte anmälas i kammaren förrän det har delats ut till riksdagens ledamöter.

Talmannen skall samråda med utskottets ordförande och vice ordförande innan han eller hon väcker förslag att ett ärende skall avgöras efter endast en bordläggning. När talmannen väcker ett sådant förslag skall detta anmälas i kammaren i samband med att utskottsbetänkandet anmäls till bordläggning.

5.1.2

3 § Ärende i vilket överläggning äger 5.1.3 Ett yrkande att ett lagförslag skall vila i minst tolv månader framställs skriftligen och tas om möjligt upp på kammarens föredragningslista. Föreslagen lydelse Yrkande som avses i 1 § andra stycket framställes skriftligen och upptages om möjligt på kammarens föredragningslista. redovisas i utskottets betänkande, skall han snarast möjligt underrätta talmannen om yrkandet. Yrkandet bör sättas upp skriftligt och delas ut till ledamöterna innan ärendet avgöres; motiveringen skall därvid utelämnas. Nuvarande lydelse

B I L A GA 1 L A GF Ö R S L A G

2002 /03: RS1

		Bordläggning och tid för avgö-
		rande av vissa andra ärenden
	2 §
Ärende om folkomröstning i grund-		Yrkanden om folkomröstning i en
lagsfråga eller om misstroendeförkla-		grundlagsfråga eller om en misstroen-
ring skall ligga på kammarens bord till		deförklaring skall ligga på kammarens
det andra sammanträdet efter det då		bord till det andra sammanträdet efter
yrkandet	framställdes och avgöras	det då yrkandet framställdes. Ärendet
senast vid det därpå följande sam-		skall avgöras senast vid nästa sam-
manträdet.		manträde.
Vad sålunda har föreskrivits äger		Ett förslag av talmannen till ny
motsvarande tillämpning på förslag av		statsminister skall ligga på kamma-
talmannen till ny statsminister. Därvid		rens bord till det andra sammanträdet
skall iakttagas den i 6 kap. 2 § andra		efter det då förslaget framställdes.
stycket	regeringsformen föreskrivna	Ärendet skall i enlighet med bestäm-
fristen.		melserna i 6 kap. 2 § andra stycket
		regeringsformen avgöras senast på
		fjärde dagen efter den då förslaget
		framställdes.

Yrkanden under överläggningen om ett utskottsbetänkande

3 §

Under överläggningen om ett utskottsbetänkande får en ledamot yrka bifall till och avslag på de förslag till beslut som finns i betänkandet.

Bestämmelser om yrkande och beslut om återförvisning till det utskott som har avgett betänkandet och hän-

visning till ett	annat	utskott finns i
4 kap. 10 §.
Ärendenas avgörande
4 §
Ett ärende i	vilket	överläggning

20 02/03 :R S1	B I L A GA 1 L A GF Ö R S L A G
	Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse

rum får ej upptagas till avgörande förrän kammaren på talmannens förslag har funnit överläggningen avslutad. Utskottsbetänkande får upptagas till avgörande endast vid sammanträde som i kallelse enligt 2 kap. 5 § och i föredragningslista enligt 2 kap. 7 § angivits som arbetsplenum.

Ärende avgöres med acklamation eller, om ledamot yrkar det, genom omröstning. Fordras för beslut anslutning från särskilt flertal, skall ärendet alltid avgöras genom omröstning.

Avgörandet av ärende skall, om det behövs, delas upp på skilda beslut. Föreligger yrkande som avses i 1 § andra stycket att lagförslag skall vila och dessutom yrkande att förslaget skall förkastas, skall riksdagen pröva sistnämnda yrkande innan förslaget ställes under omröstning om omedelbart antagande.

äger rum får inte tas upp till avgörande förrän kammaren på talmannens förslag har funnit att överläggningen är avslutad. Ett utskottsbetänkande får endast avgöras vid ett sammanträde som i kallelsen enligt 2 kap. 5 § och på föredragningslistan enligt 2 kap. 7 § angetts som ett arbetsplenum.

Ett ärende avgörs med acklamation eller, om en ledamot yrkar det, genom omröstning. Om en särskild beslutsregel enligt 9 § skall tillämpas, skall ärendet alltid avgöras genom omröstning.

Avgörandet av ett ärende skall, om det behövs, delas upp på skilda beslut. Om det finns ett yrkande enligt 2 kap. 12 § tredje stycket regeringsformen att ett lagförslag skall vila i minst tolv månader och dessutom ett yrkande att förslaget skall förkastas, skall riksdagen pröva det sistnämnda yrkandet innan förslaget ställs under omröstning om omedelbart antagande.

		Tilläggsbestämmelse
5.3.1			5.4.1
Föreligger yrkande	att	lagförslag	Om det finns ett yrkande enligt 2
skall vila enligt 2 kap. 12 § tredje			kap. 12 § tredje stycket regeringsfor-
stycket regeringsformen och uppnås			men att ett lagförslag skall vila i minst
vid omröstning angående		förslaget	tolv månader och om yrkandet vid
icke den där angivna anslutningen,			omröstningen inte uppnår den majori-
skall förslaget hänvisas till konstitut-			tet av fem sjättedelar av de röstande
ionsutskottet för prövning enligt femte			som krävs enligt denna bestämmelse i
stycket i nämnda paragraf. Efter pröv-			regeringsformen för omedelbart anta-
ning hos utskottet skall ärendet på nytt			gande av förslaget, skall förslaget
anmälas i kammaren för handlägg-			hänvisas till konstitutionsutskottet för
ning enligt 1 § första stycket. Har			prövning enligt femte stycket i
konstitutionsutskottet	förklarat att		nämnda paragraf i regeringsformen
tredje stycket i nämnda paragraf i			om vilandeförfarandet är tillämpligt i
regeringsformen är tillämpligt i fråga			fråga om lagförslaget. Om konstitut-
om förslaget, skall det, om det ej			ionsutskottet har förklarat att förfa-
heller då blir avgjort, återförvisas till			randet är tillämpligt, skall riksdagen
det utskott som har berett ärendet.			på nytt pröva om förslaget kan avslås
			eller omedelbart antas. I annat fall
			återförvisas det till det utskott som har
			berett ärendet.
			Avgörande genom acklamation
4 §			5 §
När ärende avgöres med acklamat-			När ett ärende avgörs med ackla-

B I L A GA 1 L A GF Ö R S L A G

2002 /03: RS1

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

ion, skall talmannen ställa proposition på varje yrkande som har framställts under överläggningen. Propositionen avfattas så att den kan besvaras med ja eller nej. Talmannen tillkännagiver hur beslutet har utfallit enligt hans uppfattning och befäster det med klubbslag, om ej omröstning begäres.

5§

När ärende avgöres genom omröstning, ställes mot det yrkande, som enligt talmannens uppfattning har vunnit riksdagens bifall, eller när acklamation ej har skett, mot det yrkande, som talmannen bestämmer, annat yrkande som kontraproposition. Föreligger flera än två yrkanden som kan ställas mot varandra, skall först med tillämpning av 4 § beslutas vilket yrkande som skall vara kontraproposition.

Omröstning göres öppet. Talmannen tillkännagiver hur omröstningen har utfallit och befäster beslutet med klubbslag.

mation, skall talmannen ställa proposition på varje yrkande som har lagts fram under överläggningen. Propositionen avfattas så att den kan besvaras med ja eller nej. Talmannen tillkännager hur beslutet har blivit enligt hans eller hennes uppfattning och befäster det med ett klubbslag, om inte omröstning begärs av någon ledamot.

Avgörande genom omröstning

6§

När ett ärende avgörs genom omröstning, är huvudpropositionen det yrkande som riksdagen enligt talmannens uppfattning har bifallit med acklamation. När acklamation inte har skett, är huvudpropositionen det yrkande som talmannen bestämmer. Mot huvudpropositionen ställs ett annat yrkande som kontraproposition. Om det finns flera än två yrkanden som kan ställas mot varandra, skall riksdagen först, med tillämpning av 5 §, besluta vilket yrkande som skall vara kontraproposition.

Omröstning görs öppet. I enlighet med bestämmelsen i 4 kap. 5 § regeringsformen är riksdagens beslut det förslag som stöds av mer än hälften av de röstande, om inte något annat anges i regeringsformen eller i denna lag. Talmannen tillkännager hur omröstningen har utfallit och befäster beslutet med ett klubbslag.

Tilläggsbestämmelser
5.5.1	5.6.1
Då omröstning skall äga rum, upp-	Då en omröstning skall äga rum,
rättar talmannen omröstningsproposit-	upprättar talmannen en omröstnings-
ion. Fordras i visst fall för beslut	proposition. Om en särskild beslutsre-
anslutning från särskilt flertal, angi-	gel enligt 9 § skall tillämpas i ett visst
ves det i omröstningspropositionen.	fall, anges det i omröstningsproposit-
	ionen.
Sedan ledamöterna efter förvarning	Sedan ledamöterna efter förvarning
har intagit sina platser i plenisalen,	har intagit sina platser i plenisalen,
läses omröstningspropositionen upp	läses	omröstningspropositionen	upp
och underställes kammaren för god-	och underställs kammaren för god-
kännande.	kännande.
Omröstning kan förrättas med upp-	En	omröstning får förrättas	med

20 02/03 :R S1	B I L A GA 1 L A GF Ö R S L A G
	Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse

resning. Om talmannen efter omröstning med uppresning finner tvekan råda om omröstningens resultat eller ledamot begär rösträkning, verkställes ny omröstning med omröstningsapparat eller, när sådan icke kan användas, med namnupprop.

5.5.2

Vid omröstning med uppresning uppmanar talmannen först de ledamöter som vill rösta för ja-propositionen att resa sig och riktar därefter samma uppmaning till de ledamöter som vill rösta för nej-propositionen.

Vid omröstning med omröstningsapparat fotograferas den tablå som visar hur varje ledamot har röstat.

Vid omröstning med namnupprop anmodar talmannen två ledamöter att taga plats vid talmansbordet för att föra anteckningar över omröstningen. Vice talmännen ropas upp först och därefter övriga ledamöter efter platsnummer i plenisalen. Något av följande svar skall avgivas: ja, nej, avstår.

6§

Uppkommer lika röstetal vid omröstning om vilket yrkande som skall vara kontraproposition, avgöres utgången genom lottning.

Är rösterna lika delade i huvudomröstning skall ärendet bordläggas. Uppkommer när ärendet ånyo behandlas lika röstetal vid huvudomröstning i ärendet ställer talmannen proposition på förslag om återförvisning av ärendet till utskottet. Ärendet skall återförvisas om minst hälften av de röstande förenar sig härom. Beslutas ej återförvisning, avgör lotten vilken mening som skall vara riksdagens beslut.

Efter återförvisning upptages ärendet på nytt i sin helhet till avgörande i kammaren. Uppstår därvid åter lika

uppresning. Om talmannen efter omröstning med uppresning tvekar om omröstningens resultat eller en ledamot begär rösträkning, sker en ny omröstning med omröstningsapparat eller, när den inte kan användas, med namnupprop.

5.6.2

Vid en omröstning med uppresning uppmanar talmannen först de ledamöter som vill rösta för ja-propositionen att resa sig och riktar därefter samma uppmaning till de ledamöter som vill rösta för nej-propositionen.

Vid en omröstning med omröstningsapparat registreras hur varje ledamot har röstat.

Vid en omröstning med namnupprop uppmanar talmannen två ledamöter att ta plats vid talmansbordet för att föra anteckningar över omröstningen. Vice talmännen ropas upp först och därefter övriga ledamöter efter platsnummer i plenisalen. Något av följande svar skall avges: ja, nej, avstår.

Förfarandet vid lika röstetal

7§

Om det blir lika röstetal vid en omröstning om vilket yrkande som skall vara kontraproposition, avgörs utgången genom lottning.

Om det blir lika röstetal i en huvudomröstning, skall ärendet bordläggas. Om det blir lika röstetal när ärendet behandlas på nytt, ställer talmannen proposition på förslag om återförvisning av ärendet till utskottet för ytterligare beredning. Ärendet skall återförvisas om minst hälften av de röstande förenar sig om detta. I annat fall avgör lotten vilken mening som skall vara riksdagens beslut.

Efter återförvisning upptas ärendet på nytt i sin helhet till avgörande i kammaren. Om det åter blir lika röste-

Nuvarande lydelse

röstetal vid huvudomröstning, skall lottning äga rum genast.

7§

Har avgörandet i lagärende delats upp på två eller flera beslut, får riksdagen omedelbart efter det sista delbeslutet på förslag av talmannen eller ledamot besluta att ärendet skall för ytterligare beredning återförvisas till utskottet. Beslutar riksdagen återförvisning, har delbesluten förfallit. Beslut enligt denna paragraf om återförvisning av ärende får ej upprepas.

8§

Fordras för beslut anslutning från särskilt flertal och föreligger mer än ett förslag till sådant beslut, utväljer riksdagen först, med tillämpning av vad som gäller i allmänhet, ett av förslagen. Därefter avgöres om detta förslag skall antagas eller förkastas. Vad som sägs i första meningen skall tillämpas även när fråga är om flera lagförslag som är oförenliga inbördes och yrkande har väckts att något av dem skall vila enligt 2 kap. 12 § tredje stycket regeringsformen.

Föreligger samtidigt två eller flera yrkanden om folkomröstning beträffande samma vilande grundlagsförslag eller om misstroendeförklaring mot samma statsråd, skall endast en omröstning äga rum.

B I L A GA 1 L A GF Ö R S L A G

2002 /03: RS1

Föreslagen lydelse

tal vid huvudomröstning, skall avgörandet ske genom lottning.

Återförvisning av lagärenden som avgjorts genom delbeslut

8§

Om avgörandet i ett lagärende har delats upp på två eller flera beslut, får riksdagen omedelbart efter det sista delbeslutet på förslag av talmannen eller en ledamot besluta att ärendet skall återförvisas till utskottet för ytterligare beredning. Om riksdagen beslutar om återförvisning, har delbesluten fallit. Beslut enligt denna paragraf om återförvisning av ett ärende får inte upprepas.

Beslut med särskild beslutsregel

9§

Om det för beslut krävs annat än enkel majoritet och det finns fler än ett förslag till ett sådant beslut gäller följande. Riksdagen väljer först, med tillämpning av vad som gäller för beslut i allmänhet, ett av förslagen. Därefter avgörs, med tillämpning av den särskilda beslutsregeln, om detta förslag skall antas eller förkastas. Detta förfarande skall tillämpas även när det är fråga om flera lagförslag som är oförenliga inbördes och ett yrkande har väckts att något av dem skall vila i minst tolv månader enligt 2 kap. 12 § tredje stycket regeringsformen.

Om det samtidigt finns två eller flera yrkanden om folkomröstning beträffande samma vilande grundlagsförslag eller om misstroendeförklaring mot samma statsråd, skall endast en omröstning äga rum.

Uppskov med behandlingen av ärenden

10 §

20 02/03 :R S1	B I L A GA 1 L A GF Ö R S L A G
	Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse

Ärende skall avgöras under den valperiod då det väckts. Ärende som gäller statsbudgeten för närmast följande budgetår skall dock avgöras före budgetårets ingång såvida det icke utan olägenhet för budgetregleringen kan avgöras senare.

Genom särskilt beslut kan riksdagen medgiva att behandlingen av ärende får uppskjutas till första riksmötet i nästa valperiod.

Om uppehåll görs i kammarens arbete med anledning av extra val, skall ärende som riksdagen icke har hunnit avgöra anses utan särskilt beslut uppskjutet till nästa valperiod.

Lagförslag, som har vilat i tolv månader enligt 2 kap. 12 § tredje stycket regeringsformen, skall prövas före utgången av kalenderåret därpå. Har lagförslag ett nära samband med lagförslag som vilar enligt 2 kap. 12 § tredje stycket regeringsformen, kan riksdagen besluta att det får avgöras inom den tid som gäller för prövningen av det vilande lagförslaget. Kan ärende som avses i detta stycke till följd av förordnande om extra val icke avgöras på föreskriven tid, skall det avgöras snarast möjligt efter det att den nyvalda riksdagen har sammanträtt.

Ett ärende skall avgöras under den valperiod då det väckts. Riksdagen får dock medge att behandlingen får uppskjutas till det första riksmötet i nästa valperiod. Behandlingen av ett ärende som väckts under ett uppehåll i kammararbetet som sträcker sig fram till det första riksmötet i nästa valperiod anses vara uppskjuten till detta riksmöte. Detsamma gäller behandlingen av ett ärende som riksdagen inte har hunnit avgöra då ett uppehåll görs i kammarens arbete med anledning av ett extra val.

Ärende som gäller statsbudgeten för närmast följande budgetår skall avgöras före budgetårets ingång om det inte utan olägenhet för budgetregleringen kan avgöras senare.

Ett lagförslag som har vilat i tolv månader enligt 2 kap. 12 § tredje stycket regeringsformen skall prövas före utgången av kalenderåret därpå. Om ett annat lagförslag har ett nära samband med ett lagförslag som vilar enligt denna bestämmelse, får riksdagen besluta att det skall avgöras inom den tid som gäller för prövningen av det vilande lagförslaget. Om ett ärende som avses i detta stycke till följd av beslut om extra val inte kan avgöras på föreskriven tid, skall det avgöras snarast möjligt efter det att den nyvalda riksdagen har sammanträtt.

	Tilläggsbestämmelser
5.10.1
Beslut att ärende får uppskjutas fatt-	Beslut att behandlingen av ett
tas på framställning av utskott, till	ärende får uppskjutas fattas på förslag
vars handläggning ärendet hör. Kam-	av det utskott, till vars handläggning
maren kan även utan sådan framställ-	ärendet hör. Kammaren får även utan
ning besluta uppskov i samband med	sådant förslag besluta om uppskov.
behandlingen av utskottsbetänkande.
5.10.2
Beslut enligt 10 § fjärde stycket	Beslut enligt 10 § tredje stycket
andra meningen fattas på framställ-	andra meningen fattas på förslag av

Ett ärende som har vilat över ett val i enlighet med bestämmelserna i 8 kap. 15 och 16 §§ regeringsformen skall avgöras vid det första riksmötet i den valperiod då slutligt beslut enligt dessa bestämmelser i regeringsformen först får fattas, om inte förslaget i ärendet dessförinnan förkastas. Avgörandet får genom beslut av riksdagen uppskjutas till ett annat riksmöte. Beslutet får upprepas. Ärendet skall avgöras slutligt före nästa ordinarie val till riksdagen. I fråga om uppskov i samband med extra val skall bestämmelserna i 10 § första stycket tillämpas. Om ett vilande förslag till grundlagsändring eller till ett annat beslut som fattas i samma ordning har förkastats vid en folkomröstning, skall det utskott till vars handläggning frågan hör göra anmälan om detta till kammaren.

		B I L A GA 1 L A GF Ö R S L A G	2002 /03: RS1
Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
ning av det utskott till vars handlägg-	det utskott	till vars handläggning
ning ärendet hör.	ärendet hör.

Slutligt beslut i ärende som vilat över ett val

11 §

Ärende angående grundlag skall avgöras vid första riksmötet i den valperiod då slutligt beslut enligt 8 kap. 15 § regeringsformen först får fattas, såvida ej förslaget i ärendet dessförinnan förkastas eller avgörandet genom särskilt beslut uppskjutes till annat riksmöte. Sådant beslut kan upprepas. I fråga om uppskov äger bestämmelserna i 10 § tredje stycket motsvarande tillämpning. Ärendet skall avgöras slutligt före nästa ordinarie val till riksdagen.

Har vilande förslag till grundlagsändring eller till annat beslut som fattas i samma ordning förkastats vid folkomröstning, skall det utskott till vars handläggning frågan hör göra anmälan därom till kammaren.

Tilläggsbestämmelse

5.11.1

Tilläggsbestämmelsen 5.10.1 äger	Beslut om uppskov med slutligt be-
motsvarande tillämpning i fråga om	slut i ett ärende som har vilat över ett
uppskov med slutligt beslut i ärende	val i enlighet med bestämmelserna i 8
angående grundlag.	kap. 15 och 16 §§ regeringsformen
	fattas på förslag av det utskott till vars
	handläggning ärendet hör.
	Beslut under budgetprocessen
12 §
Riksdagen kan genom lag besluta	Riksdagen får genom lag besluta att
att hänföra statsutgifter till utgiftsom-	hänföra statsutgifterna till utgiftsom-
råden.	råden.
Har riksdagen fattat beslut enligt	Om riksdagen har fattat beslut enligt
första stycket, fastställer riksdagen för	första stycket, fastställer riksdagen för
närmast följande budgetår genom ett	det närmast följande budgetåret ge-
särskilt beslut	nom ett enda beslut
dels för varje utgiftsområde en ut-	dels för varje utgiftsområde en ut-

20 02/03 :R S1	B I L A GA 1 L A GF Ö R S L A G
	Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse

giftsram, som anger det belopp till vilket summan av de till utgiftsområdet hörande utgifterna högst får uppgå,

dels en beräkning av inkomsterna på statsbudgeten.

Beslut om anslag eller andra utgifter i staten får icke fattas innan beslut fattats enligt andra stycket. Anslag eller andra utgifter i staten fastställs för varje utgiftsområde genom ett särskilt beslut.

Beslut om anslag för löpande budgetår som innebär att en utgiftsram påverkas får icke fattas innan beslut om godkännande av ändrad utgiftsram fattats.

giftsram, som anger det belopp till vilket summan av de till utgiftsområdet hörande utgifterna högst får uppgå,

dels en beräkning av inkomsterna på statsbudgeten.

Beslut om anslag eller andra utgifter i staten får inte fattas innan ett beslut fattats enligt andra stycket. Anslag eller andra utgifter i staten fastställs för varje utgiftsområde genom ett enda beslut.

Beslut om anslag för löpande budgetår som innebär att en utgiftsram påverkas får inte fattas innan ett beslut om godkännande av en ändrad utgiftsram fattats.

Tilläggsbestämmelse

5.12.1

Statsutgifterna

skall

hänföras

till

Statsutgifterna skall

hänföras

till

följande

utgiftsområden: 1.

Rikets

följande

utgiftsområden:

Rikets

styrelse,

Samhällsekonomi

och

styrelse,

Samhällsekonomi

och

finansförvaltning, 3. Skatt, tull och

finansförvaltning, 3 Skatt, tull och

exekution, 4. Rättsväsendet, 5. Inter-

exekution, 4 Rättsväsendet, 5 Internat-

nationell

samverkan, 6.

Totalförsvar,

ionell samverkan, 6 Totalförsvar, 7

7. Internationellt bistånd, 8. Invand-

Internationellt

bistånd,

Invandrare

rare och flyktingar, 9. Hälsovård,

och flyktingar, 9 Hälsovård, sjukvård

sjukvård och social omsorg, 10. Eko-

och social omsorg, 10 Ekonomisk

nomisk trygghet vid sjukdom och

trygghet vid sjukdom och handikapp,

handikapp,

11.

Ekonomisk

trygghet

11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom,

vid ålderdom, 12. Ekonomisk trygghet

12 Ekonomisk trygghet för familjer

för familjer och barn, 13. Arbets-

och barn, 13 Arbetsmarknad, 14 Ar-

marknad, 14. Arbetsliv, 15. Studie-

betsliv, 15 Studiestöd, 16 Utbildning

stöd, 16. Utbildning och universitets-

och universitetsforskning,

Kultur,

forskning, 17. Kultur, medier, tros-

medier, trossamfund och fritid, 18

samfund och fritid, 18. Samhällspla-

Samhällsplanering, bostadsförsörjning

nering, bostadsförsörjning och byg-

och byggande, 19 Regional utjämning

gande, 19. Regional utjämning och

och utveckling, 20 Allmän miljö- och

utveckling, 20. Allmän miljö- och

naturvård, 21 Energi, 22 Kommuni-

naturvård, 21. Energi, 22. Kommuni-

kationer, 23 Jord- och skogsbruk,

kationer, 23. Jord- och skogsbruk,

fiske med anslutande näringar, 24

fiske med anslutande näringar, 24.

Näringsliv, 25 Allmänna bidrag till

Näringsliv, 25. Allmänna bidrag till

kommuner, 26 Statsskuldsräntor m.m.

kommuner, 26. Statsskuldräntor m.m.

och 27 Avgiften till Europeiska ge-

och 27.

Avgiften till Europeiska

ge-

menskapen.

menskaperna.

Beslut i fråga om vilka ändamål och verksamheter som skall innefattas i ett utgiftsområde fattas i samband med beslut med anledning av den ekonomiska

En interpellation skall ha ett bestämt innehåll och vara försedd med en motivering. Talmannen beslutar att en interpellation får framställas. Om talmannen anser att en interpellation strider mot grundlag eller denna lag, skall han eller hon vägra tillstånd till att interpellationen framställs och ange skäl för detta beslut. Om kammaren ändå begär att interpellationen skall få framställas skall talmannen hänvisa frågan till konstitutionsutskottet för avgörande. Talmannen får inte vägra tillstånd till interpellationen om utskottet har förklarat att den inte strider mot grundlag eller denna lag. En interpellation besvaras av ett statsråd inom två veckor från det att den getts in. Om kammaren under tvåveckorsperioden gör ett uppehåll i sitt arbete, förlängs tiden med vad som motsvarar uppehållet. Om ett riksdagsbeslut kräver verkställighet, skall det organ som har att verkställa beslutet underrättas genom en skrivelse. Riksdagens beslut med anledning av en proposition eller en framställning skall alltid meddelas regeringen respektive det riksdagsorgan som lämnat framställningen genom en skrivelse.

B I L A GA 1 L A GF Ö R S L A G

2002 /03: RS1

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

vårpropositionen.

Riksdagens skrivelser

13 §

Riksdagens beslut med anledning av proposition samt annat beslut, varom regeringen skall underrättas, meddelas regeringen genom skrivelse.

Tilläggsbestämmelser

5.13.1

Riksdagens skrivelser sättes upp av	Riksdagens skrivelser sätts upp av
kammarkansliet och undertecknas av	kammarkansliet och undertecknas av
talmannen.	talmannen.
Utskott som har berett ärende skall	Utskott som har berett ett ärende
få del av kammarens beslut i ärendet.	skall få del av kammarens beslut i
	ärendet.

6 kap. Interpellationer och frågor till statsråd

Interpellationer

1 §

Interpellation skall ha bestämt innehåll och vara försedd med motivering.

Interpellation besvaras inom två veckor från det att den ingetts. Gör kammaren under tvåveckorsperioden uppehåll i sitt arbete förlängs tiden med vad som motsvarar uppehållet.

20 02/03 :R S1	B I L A GA 1 L A GF Ö R S L A G
	Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse

Om svar inte lämnas inom den tid som angetts i andra stycket skall statsrådet meddela riksdagen varför svaret uteblir eller anstår. Sådant meddelande får inte följas av överläggning.

Interpellation förfaller om den ej har besvarats vid det riksmöte då den väcktes.

Om ett svar inte lämnas inom den tid som har angetts i andra stycket, skall statsrådet meddela riksdagen varför svaret uteblir eller anstår. Meddelandet får inte följas av överläggning.

En interpellation faller om den inte har besvarats vid det riksmöte då den väcktes.

Tilläggsbestämmelser

6.1.1

Interpellation inges till kammarkansliet. Den skall vara egenhändigt undertecknad av interpellanten. Talmannen låter utan dröjsmål statsrådet få del av interpellationen och anmäler den vid närmast följande sammanträde med kammaren.

Talmannen fastställer efter samråd med de särskilda företrädarna för partigrupperna den dag under riksmöte då interpellation senast får inges till kammarkansliet. Om särskilda skäl föreligger får dock talmannen medge att interpellationen får framställas även om den ingetts efter denna dag.

En interpellation ges in till kammarkansliet. Den skall vara egenhändigt undertecknad av interpellanten. Talmannen anmäler utan dröjsmål vid ett sammanträde med kammaren beslut att interpellationen skall eller inte skall få framställas. Om talmannen har medgett att interpellationen får framställas, låter talmannen utan dröjsmål statsrådet få del av interpellationen.

Talmannen fastställer efter samråd med de särskilda företrädarna för partigrupperna den dag under ett riksmöte då interpellationer senast får ges in till kammarkansliet. Om det finns särskilda skäl, får dock talmannen medge att en interpellation får framställas även om den getts in efter denna dag.

Interpellationen skall redovisas i riksdagens protokoll.

6.1.2

När statsråd ämnar besvara interpellation, bestämmer talmannen efter samråd med statsrådet och interpellanten vid vilket sammanträde svaret skall lämnas. Meddelande härom lämnas utan dröjsmål på sätt talmannen bestämmer och tages upp på föredragningslistan.

Svar på interpellation får delas ut

Talmannen bestämmer efter samråd med statsrådet och interpellanten vid vilket sammanträde svaret skall lämnas. Meddelande om detta lämnas utan dröjsmål på det sätt som talmannen bestämmer och tas upp på föredragningslistan.

Svaret på en interpellation får delas

En muntlig fråga framställs vid en frågestund som anordnas i kammaren. Den besvaras omedelbart av ett statsråd. Talmannen beslutar om vem som skall få ordet vid en frågestund. Talmannen får besluta om en begränsning av anförandena till längst en minut. 6.1.3 När ett statsråd besvarar en interpellation får svaret lämnas i ett anförande som räcker längst sex minuter. Statsrådet kan därutöver få ordet för ytterligare tre anföranden, varav de första två får räcka längst fyra minuter vardera och det tredje längst två minuter. Interpellanten kan få ordet för högst tre anföranden, varav de första två får räcka längst fyra minuter vardera och det tredje längst två minuter. Andra talare kan få ordet för högst två anföranden, varav det första får räcka längst fyra minuter och det andra längst två minuter. Frågor 2 § Fråga kan vara muntlig eller skrift- En fråga kan vara muntlig eller lig. Den skall ha bestämt innehåll. skriftlig. Den skall ha ett bestämt innehåll. Muntliga frågor ut till ledamöterna i förväg. Föreslagen lydelse Talmannen beslutar om vem som skall få ordet vid frågestund. Talmannen kan besluta om begränsning av anförandena till längst en minut. 3 § Muntlig fråga framställs vid frågestund som anordnas i kammaren. Den besvaras omedelbart. till ledamöterna i förväg. Nuvarande lydelse

B I L A GA 1 L A GF Ö R S L A G

2002 /03: RS1

Tilläggsbestämmelse

6.3.1

Frågestund anordnas varje torsdag de veckor som kammaren sammanträder för annan handläggning än bordläggning.

Om arbetsförhållandena i riksdagen kräver det, får talmannen för viss vecka besluta att frågestund anordnas på annan dag än torsdag eller att frågestund inställes.

Regeringskansliet anmäler till kammarkansliet senast på fredag i veckan före frågestunden vilka statsråd som kommer att vara närvarande. Meddelande härom lämnas utan dröjsmål på sätt talmannen bestämmer.

En frågestund anordnas varje torsdag under de veckor som kammaren sammanträder för annan handläggning än bordläggning.

Om arbetsförhållandena i riksdagen kräver det, får talmannen för en viss vecka besluta att frågestunden anordnas på en annan dag än en torsdag eller att frågestunden ställs in.

Regeringskansliet anmäler till kammarkansliet senast på fredagen i veckan före frågestunden vilka statsråd som kommer att vara närvarande. Meddelande om detta lämnas utan dröjsmål på det sätt som talmannen bestämmer.

Skriftliga frågor

En skriftlig fråga får vara försedd med en kort inledande förklaring. Talmannen beslutar att en skriftlig fråga får framställas. Om talmannen anser att en skriftlig fråga strider mot grundlag eller denna lag, skall han eller hon vägra tillstånd till att frågan framställs och ange skäl för detta beslut. Om kammaren ändå begär att frågan skall få framställas skall talmannen hänvisa saken till konstitutionsutskottet för avgörande. Talmannen får inte vägra tillstånd till frågan om utskottet har förklarat att den inte strider mot grundlag eller denna lag. En skriftlig fråga besvaras skriftligen av ett statsråd.

20 02/03 :R S1	B I L A GA 1 L A GF Ö R S L A G
	Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse

4 §

Skriftlig fråga får vara försedd med en kort inledande förklaring. Sådan fråga besvaras skriftligen.

Tilläggsbestämmelser
	6.4.1
Skriftlig fråga inges till kammar-	En skriftlig fråga ges in till kam-
kansliet. Den skall vara egenhändigt	markansliet. Den skall vara egenhän-
undertecknad av den ledamot som	digt undertecknad av den ledamot som
framställer frågan. Talmannen låter	framställer frågan. Talmannen anmä-
utan dröjsmål statsrådet få del av	ler utan dröjsmål vid ett sammanträde
frågan och anmäler den vid närmast	med kammaren beslut att frågan skall
följande sammanträde med kamma-	eller inte skall få framställas. Om
ren.	talmannen har medgett att frågan får
	framställas,	låter	talmannen utan
	dröjsmål statsrådet få del av frågan.
Skriftligt svar inlämnas till kam-	Det skriftliga svaret lämnas till
markansliet som överlämnar svaret till	kammarkansliet som överlämnar
den ledamot som ställt frågan.	svaret till den ledamot som ställt frå-
	gan.
De skriftliga frågor som under en	De skriftliga frågor som under en
vecka ingetts senast klockan 10 på	vecka getts in senast klockan 10 på
fredag besvaras senast klockan 12 på	fredagen besvaras senast klockan 12
onsdag i följande vecka.	på onsdagen i följande vecka.
Under längre uppehåll i kammarens	Under längre uppehåll i kammarens
arbete än en månad får talmannen	arbete än en månad får talmannen
besluta att svar lämnas inom fjorton	besluta att svaren lämnas inom fjorton
dagar efter det att frågan framställts.	dagar efter det att frågorna fram-
Sådant beslut meddelas efter samråd	ställts. Talmannen fattar sitt beslut
med de särskilda företrädarna för	efter samråd med de särskilda företrä-
partigrupperna. Om svar inte lämnas	darna för partigrupperna. Om ett svar
inom denna tid skall statsrådet med-	inte lämnas inom denna tid, skall
dela kammarkansliet när frågan kom-	statsrådet	meddela	kammarkansliet
mer att besvaras eller att den inte	när frågan kommer att besvaras eller

Bestämmelserna i 2–12 §§ gäller val som förrättas av kammaren och bestämmelserna i 13 och 14 §§ val inom ett utskott eller ett annat riksdagsorgan som helt eller delvis väljs av kammaren.

	B I L A GA 1 L A GF Ö R S L A G 2002 /03: RS1
Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
kommer att besvaras.	att den inte kommer att besvaras.
	6.4.2

Framställd fråga för skriftligt svar liksom statsråds svar på sådan fråga skall redovisas i riksdagens protokoll.

Skriftliga frågor liksom statsrådens svar på frågorna skall redovisas i riksdagens protokoll.

7 kap. Gemensamma bestämmelser om val inom riksdagen

Föreskrifternas tillämpningsområde

1 §

Bestämmelserna i 2–12 §§ gäller val som ankommer på kammaren.

Bestämmelserna i 2 § första stycket,

6 §, 8–10 §§ och 12 § andra stycket skall tillämpas endast i den mån riksdagen ej föreskriver annat.

Tilläggsbestämmelse

7.1.1

Utöver de val som kammaren förrättar enligt regeringsformen och riksdagsordningen skall den bland riksdagens ledamöter företaga val av

4.20 ledamöter i Nordiska rådets svenska delegation,

5.6 ledamöter i Europarådets svenska delegation,

6.8 ledamöter i den svenska delegationen till Parlamentariska församlingen i konferensen om

säkerhet och samarbete i Europa. Nordiska rådets svenska delegation väljs för riksmöte. Europarådets svenska delegation väljs för tiden från den 1 januari året efter det att val till riksdagen ägt rum till motsvarande tidpunkt efter nästa val. Den svenska delegationen till Parlamentariska församlingen i konferensen om säkerhet och samarbete i Europa väljs för

Om inte riksdagen föreskriver annat, skall val som förrättas av kammaren beredas av en särskild valberedning, utsedd inom riksdagen. Valberedningen utses vid första sammanträdet med kammaren under riksdagens valperiod för tiden till valperiodens slut. Varje partigrupp, vilken motsvarar parti som vid valet till riksdagen har fått minst fyra procent av rösterna i hela riket, skall besätta en plats. Därutöver fördelas tio platser proportionellt mellan samma partigrupper. Ledamöterna tillsätts med tillämpning av det förfarande som anges i 12 § första stycket.

20 02/03 :R S1	B I L A GA 1 L A GF Ö R S L A G
	Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse

riksdagens valperiod.

Ledamot eller suppleant av Europarådets svenska delegation som lämnat riksdagen i samband med riksdagsval får kvarstå som ledamot av delegationen under den återstående delen av delegationens mandatperiod.

Kammaren skall också välja styrelsen för Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond i enlighet med 3 § i stiftelsens stadgar (RFS 1988:1).

Valberedningen

2 §

Val beredes av en inom riksdagen utsedd valberedning.

Valberedningen utses vid första sammanträdet med kammaren under riksdagens valperiod för tiden till valperiodens slut. Varje partigrupp, vilken motsvarar parti som vid valet till riksdagen har fått minst fyra procent av rösterna i hela riket, skall besätta en plats. Därutöver fördelas tio platser proportionellt mellan samma partigrupper. Ledamöterna tillsättes med tillämpning av det förfarande som angives i 12 § första stycket.

Tilläggsbestämmelser

7.2.1

Talmannen fastställer för varje partigrupp det antal ledamöter, som partigruppen skall tillsätta i valberedningen. Därvid skall han vid den proportionella fördelningen tillämpa den beräkningsgrund som angives i 4 § andra stycket.

Talmannen fastställer för varje partigrupp det antal ledamöter som partigruppen skall tillsätta i valberedningen. Vid den proportionella fördelningen tillämpas den beräkningsgrund som anges i 4 § tredje stycket.

7.2.2

Valberedningen bereder alla val som förrättas av kammaren utom val av riksföreståndare, vice riksföreståndare, person som skall inträda som tillfällig riksföreståndare, talman, vice talmän, kammarsekreterare, Riksda-

Valberedningen bereder inte val av riksföreståndare, vice riksföreståndare, person som skall inträda som tillfällig riksföreståndare, talman, vice talmän, kammarsekreterare, Riksdagens ombudsmän och ställföreträ-

Vid val som avser två eller flera personer får valberedningen lägga fram en gemensam lista. Listan skall innehålla namn på så många personer som valet avser och skall godkännas av alla ledamöter som har deltagit i valberedningens sammanträde eller av alla utom en. Talmannen skall ställa proposition på godkännande av den gemensamma listan och, vid bifall, förklara de på listan upptagna personerna valda. Val med slutna sedlar skall dock förrättas, om det begärs av minst så många riksdagsledamöter som motsvarar den kvot som man får, om samtliga röstberättigade ledamöters antal delas med det antal personer som valet avser, ökat med 1. Om kvoten är ett brutet tal, skall den avrundas till närmaste högre hela tal. Detta val skall äga rum vid ett följande sammanträde. Om det föreskrivs att en innehavare av ett visst uppdrag skall väljas för sig, skall valet förrättas med acklamation. Om någon ledamot begär det,

B I L A GA 1 L A GF Ö R S L A G

2002 /03: RS1

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

gens ombudsmän och ställföreträdande ombudsmän samt val till Statsrådsarvodesnämnden.

Föreskrifter om beredning av val finns i fråga om ombudsmän och ställföreträdande ombudsmän i tilläggsbestämmelse 8.10.2 och i fråga om ledamöter i Statsrådsarvodesnämnden i tilläggsbestämmelse 8.4.1.

dande ombudsmän samt val till Statsrådsarvodesnämnden.

Föreskrifter om beredning av val finns i fråga om ombudsmän och ställföreträdande ombudsmän i tilläggsbestämmelsen 8.10.2 och i fråga om ledamöter i Statsrådsarvodesnämnden i tilläggsbestämmelsen 8.4.1.

7.2.3

Valberedningen håller på kallelse av talmannen sitt första sammanträde samma dag som den utses. Därefter sammanträder beredningen på kallelse av ordföranden.

Bestämmelserna i 4 kap. 12 § första	Bestämmelserna i 4 kap. 13 § första
stycket första och andra meningarna	stycket första meningen och andra
samt tilläggsbestämmelserna 4.11.1	stycket samt tilläggsbestämmelserna
andra stycket och 4.11.2–4 tillämpas	4.12.1 andra stycket och 4.12.2–4
också på valberedningen.	tillämpas också på valberedningen.

Val med acklamation

3 §

Framlägges vid val som avser två eller flera personer en gemensam lista, som upptager namn på så många personer som valet avser, och har listan godkänts av alla i valberedningens sammanträde deltagande ledamöter eller av alla utom en, skall talmannen ställa proposition på godkännande av listan och förklara de på denna upptagna personerna valda. Val med slutna sedlar skall dock förrättas, om det begäres av minst så många riksdagsledamöter, som motsvarar det tal vilket erhålles, om samtliga röstberättigade ledamöters antal delas med antalet av de personer valet avser, ökat med ett. Detta val skall äga rum vid ett följande sammanträde.

Följer av särskild bestämmelse att innehavare av visst uppdrag skall väljas för sig, skall valet förrättas med acklamation. Om ledamot begär det,

20 02/03 :R S1	B I L A GA 1 L A GF Ö R S L A G
	Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse

skall valet dock förrättas med slutna sedlar. Föreligger enhälligt förslag från valberedningen, skall i sådant fall valet äga rum först vid ett följande sammanträde.

skall valet dock förrättas med slutna sedlar. Om valberedningen har lagt fram ett enhälligt förslag, skall valet med slutna sedlar äga rum först vid ett följande sammanträde.

			Val med slutna sedlar
		4 §
Val förrättas med slutna sedlar, om			Val förrättas med slutna sedlar, om
ej annat följer av 3 § eller annan hu-			inte annat följer av 3 § eller av annan
vudbestämmelse i riksdagsordningen.			huvudbestämmelse i denna lag.
Skall två eller flera personer utses			Om två eller flera personer skall ut-
genom val med slutna sedlar, fördelas			ses genom val med slutna sedlar,
platserna proportionellt mellan par-			fördelas platserna proportionellt mel-
tier. Med parti avses därvid varje			lan varje gruppering av riksdagsleda-
grupp av riksdagsledamöter som vid			möter som vid valet uppträder under
valet uppträder under särskild beteck-			särskild beteckning.
ning.			Platserna fördelas mellan gruppe-
Platserna fördelas	mellan	partier	ringar genom att en i taget tilldelas
genom att de en efter en tilldelas det			den gruppering som för varje gång får
parti som för varje gång visar det			det högsta jämförelsetalet. Jämförelse-
största jämförelsetalet. Jämförelsetalet			talet är lika med grupperingens röste-
är lika med partiets röstetal, så länge			tal, så länge grupperingen inte har
ingen plats har tilldelats partiet, och			tilldelats någon plats. Därefter beräk-
erhålles därefter genom att partiets			nas jämförelsetalet genom att gruppe-
röstetal delas med det tal som motsva-			ringens röstetal delas med det antal
rar antalet platser som redan har			platser som grupperingen har tillde-
tilldelats partiet, ökat med ett. Vid			lats, ökat med 1. Vid lika jämförelse-
lika jämförelsetal skiljes genom lott-			tal skall avgörandet ske genom lott-
ning.			ning.
			Om bara en person skall utses, är
			den vald som har fått flest röster. Vid
			lika röstetal skall valet avgöras ge-
			nom lottning.
		Tilläggsbestämmelser
			7.4.1
Valsedlarna skall vara lika till stor-			Valsedlarna skall vara enkla, slutna
lek, material och färg. Valsedel skall			och omärkta samt lika till storlek,
vara enkel, sluten och omärkt. Den får			material och färg. De får innehålla
innehålla uppgift om det val för vilket			uppgift om det val för vilket de gäller.
den gäller.
Valsedel är ogiltig om den är för-			En valsedel är ogiltig om den är för-
sedd med kännetecken som uppenbar-			sedd med något kännetecken som
ligen har blivit anbragt på valsedeln			uppenbarligen har blivit anbragt på
med avsikt eller om den saknar giltigt			valsedeln med avsikt.
kandidatnamn. Har ledamot i ett val			Om en ledamot i ett val har lämnat
lämnat mer än en valsedel, är valsed-			mer än en valsedel, är valsedlarna
larna ogiltiga. Har	sedlarna	samma	ogiltiga. Om sedlarna har samma

	B I L A GA 1 L A GF Ö R S L A G	2002 /03: RS1
Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
innehåll, skall dock en valsedel be-	innehåll, skall dock en av valsedlarna
traktas som giltig vid sammanräk-	betraktas som giltig vid sammanräk-
ningen.	ningen.
Namn på valsedel skall anses obe-
fintligt om kandidaten ej är valbar,
namnet är överstruket eller det ej
framgår klart vem som avses.
	7.4.2

Vid proportionellt val användes valsedlar, på vilka före namnen har satts ut partibeteckning (partinamn eller annan beteckning i ord för viss grupp av riksdagsledamöter eller för viss meningsriktning). Namnen föres upp i en följd under varandra.

Valsedel är ogiltig om den saknar partibeteckning eller upptager mer än en partibeteckning.

Namn på valsedel skall anses obefintligt, om ordningen mellan namnet och annat namn ej framgår klart.

De platser som har tilldelats ett parti besättes så att partiets första plats tillerkännes den vars namn står främst i ordningen inom partiet, partiets andra plats den som bär det andra namnet i ordningen och så vidare enligt samma grund. När ordningen mellan namn på ett partis valsedlar skall bestämmas, äger 20 kap. 4 § vallagen (1997:157) motsvarande tillämpning.

Vid proportionellt val skall det på valsedeln finnas en beteckning i ord för en viss gruppering av riksdagsledamöter. Efter denna beteckning förs namnen upp i en följd under varandra.

En valsedel är ogiltig om

1.den saknar beteckning för en gruppering av riksdagsledamöter,

2.den innehåller mer än en beteckning, eller

3.den saknar namn på en valbar

kandidat.

Ett namn på en valsedel skall anses obefintligt om

1.kandidaten inte är valbar,

2.namnet är överstruket,

3.det inte klart framgår vem som avses, eller

4.ordningen mellan namnet och något annat namn på valsedeln

inte klart framgår. Ordningsföljden mellan kandidat-

namnen inom varje gruppering av riksdagsledamöter skall bestämmas genom att ett jämförelsetal beräknas för dem med tillämpning av heltalsmetoden enligt 20 kap. 4 § vallagen (1997:157). Om flera kandidater får lika stora jämförelsetal, skall valet avgöras genom lottning.

20 02/03 :R S1	B I L A GA 1 L A GF Ö R S L A G
	Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
		7.4.3

Vid val av en person med slutna sedlar får valsedel ej upptaga partibeteckning. Innehåller valsedel två eller flera kandidatnamn, är den ogiltig.

Vid lika röstetal skiljes genom lottning.

Vid val av en person skall det på valsedeln finnas ett kandidatnamn.

En valsedel är ogiltig om den innehåller

1.två eller flera kandidatnamn,

2.namnet på en kandidat som inte är valbar, eller

3.beteckning på en gruppering av riksdagsledamöter.

7.4.4

Vid val med slutna sedlar anmodar	Vid val med slutna sedlar uppmanar
talmannen fem ledamöter att taga	talmannen fem ledamöter att ta plats
plats vid talmansbordet. Av dessa	vid talmansbordet. Av dessa skall tre
skall tre biträda när valsedlarna öpp-	biträda när valsedlarna öppnas och
nas och granskas och två föra anteck-	granskas och två föra anteckningar
ningar över valet.	över valet.
Upprop verkställes i samma ordning	Ledamöterna ropas upp i den ord-
som enligt tilläggsbestämmelse 5.5.2.	ning som anges i tilläggsbestämmelse
När ledamot ropas upp, skall han gå	5.6.2. När en ledamot ropas upp, skall
fram till talmansbordet och lämna sin	han eller hon gå fram till talmansbor-
valsedel till talmannen.	det och lämna sin valsedel till talman-
	nen.
Sedan samtliga godkända valsedlar	Sedan samtliga godkända valsedlar
har lästs upp av talmannen och an-	har lästs upp av talmannen och an-
tecknats av kammarsekreteraren och	tecknats av kammarsekreteraren och
de två ledamöterna, jämföres anteck-	de två ledamöterna, jämförs anteck-
ningarna över valet.	ningarna över valet.
Talmannen meddelar resultatet av	Talmannen fastställer resultatet av
valet, så snart detta har fastställts.	valet och tillkännager det för kamma-
	ren.
	7.4.5

Skall två eller flera val med slutna sedlar förrättas, får talmannen, såvida ledamot icke yrkar annat, bestämma att valsedlarna skall avlämnas i samtliga val, innan sammanräkning företages i något av valen.

Om två eller flera val med slutna sedlar skall förrättas, får talmannen, om inte en ledamot yrkar annat, bestämma att valsedlarna skall lämnas i samtliga val, innan sammanräkning görs i något av valen.

	Överklagande av val med slutna
	sedlar
5 §
Val med slutna sedlar får överkla-	Val med slutna sedlar får överkla-
gas hos riksdagens valprövnings-	gas av en riksdagsledamot hos Val-
nämnd. Valet skall gälla utan hinder	prövningsnämnden. Valet gäller även
av att det har överklagats.	om det har överklagats.

Tilläggsbestämmelser

B I L A GA 1 L A GF Ö R S L A G

2002 /03: RS1

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

7.5.1

Besvär över val som sägs i 5 § ställes till valprövningsnämnden. Be- svärshandlingen skall ges in till kammarkansliet inom fem dagar från den dag då resultatet av valet meddelades i kammaren. Så snart besvärstiden har gått ut, skall talmannen vid sammanträde med kammaren tillkännagiva samtliga besvär som har anförts. Talmannen skall härvid angiva viss kort tid inom vilken förklaring över besvären skall ha kommit in till valprövningsnämnden. När förklaringstiden har gått ut skall talmannen genast sända besvärshandlingarna till valprövningsnämnden. Talmannen bör därjämte skyndsamt inkomma till valprövningsnämnden med yttrande över besvären.

Skrivelse med överklagande ställs till Valprövningsnämnden. Skrivelsen skall ha kommit in till kammarkansliet inom fem dagar från den dag då resultatet av valet meddelades i kammaren.

Så snart tiden för överklagande har gått ut, skall talmannen vid sammanträde med kammaren tillkännage samtliga överklaganden som har kommit in. Talmannen skall bestämma den tid inom vilken förklaring över överklagandena skall ha kommit in till Valprövningsnämnden.

När förklaringstiden har gått ut, skall talmannen genast sända skrivelserna med överklaganden till Valprövningsnämnden. Talmannen bör dessutom skyndsamt till Valprövningsnämnden ge in yttrande över överklagandena.

7.5.2

Har vid valet föreskrift i 4 § eller i tilläggsbestämmelserna 7.4.1–5 blivit åsidosatt och är det ej osannolikt att felet har inverkat på valutgången, skall valprövningsnämnden undanröja valet och förordna om omval. Kan felet avhjälpas genom förnyad sammanräkning eller annan sådan mindre ingripande åtgärd, skall valprövningsnämnden dock i stället uppdraga åt talmannen att vidtaga erforderlig rättelse.

Valprövningsnämnden skall vid prövningen av ett överklagande upphäva ett val och förordna om omval, om en föreskrift i 4 § eller i tilläggsbestämmelserna 7.4.1–5 har blivit åsidosatt vid valet.

Ett omval skall dock förordnas bara om det med fog kan antas att vad som förekommit har inverkat på valutgången.

Om felet kan avhjälpas genom förnyad sammanräkning eller annan sådan mindre ingripande åtgärd, skall Valprövningsnämnden dock i stället uppdra åt talmannen att vidta denna rättelse.

7.5.3

Valsedlar och annat valmaterial skall förvaras under betryggande säkerhet till dess att valet har vunnit laga kraft.

			Valens tidpunkt och giltighet
		6 §
Val, som enligt vad som är särskilt			Om inte riksdagen föreskriver an-
föreskrivet	avser tid	motsvarande	nat, skall val som avser tid motsva-
riksdagens	valperiod,	skall förrättas	rande	riksdagens valperiod förrättas
snarast efter valperiodens början och			snarast	efter valperiodens början och

Om inte riksdagen föreskriver annat, skall vid val som avser två eller flera personer också suppleanter utses till minst samma antal som de ordinarie ledamöterna. Vad som är föreskrivet om valet av dessa tillämpas även på suppleanterna. Sedan riksdagen har förrättat val till ett organ och därvid utsett suppleanter, får den besluta om en förändring av antalet suppleanter i organet, så länge det inte underskrider antalet ordinarie ledamöter. Utan att antalet suppleanter i utskottet utökas får ersättare som har kallats till tjänstgöring utses till suppleant i ett utskott som den lediga riksdagsledamoten tillhör. Då tillämpas det förfarande som anges i 12 § första stycket. Har en ny ledamot tagit plats i riksdagen med anledning av att utgången av val till riksdagen har blivit ändrad efter ett överklagande, skall val som riksdagen har förrättat dessförinnan under valperioden göras om, om det begärs av minst tio riksdagsledamöter. Suppleantval Föreslagen lydelse gälla till dess att riksdagen förrättar nytt val under nästa valperiod. Omval

20 02/03 :R S1 B I L A GA 1 L A GF Ö R S L A G

Nuvarande lydelse

gälla till dess att riksdagen förrättar nytt val under nästa valperiod.

7 §

Har ny ledamot tagit plats i riksdagen med anledning av att utgången av val till riksdagen har blivit ändrad efter överklagande, skall val som riksdagen har förrättat dessförinnan under valperioden göras om, såvida det begäres av minst tio riksdagsledamöter.

8 §

Skall två eller flera väljas, utses tilllika suppleanter till minst samma antal som de ordinarie ledamöterna. Vad som är föreskrivet om dessa äger motsvarande tillämpning i fråga om suppleanterna.

Ersättare som har kallats till tjänstgöring får utan hinder av vad som har beslutats om antalet suppleanter i utskott utses till suppleant i utskott som den ledige riksdagsledamoten tillhör.

Tilläggsbestämmelser

7.8.1

Sedan riksdagen har förrättat val till organ och därvid utsett suppleanter med stöd av 8 §, kan den besluta att öka antalet suppleanter i organet. Suppleantval som föranledes härav skall förrättas så snart det kan ske.

En fråga om ett större antal suppleanter än som ursprungligen valts bereds av valberedningen.

Suppleantval som föranleds av en utökning av antalet suppleanter skall förrättas så snart det kan ske.

7.8.2

Om annat icke föreskrives eller sär-

Om inte annat föreskrivs eller sär-

Om inte riksdagen föreskriver annat, skall den som är vald av kammaren till ett uppdrag, för vilket det krävs ledamotskap av riksdagen, avgå från uppdraget, om han eller hon lämnar riksdagen eller utses till riksdagens talman eller till statsråd. Tilläggsbestämmelse 7.10.1 Föreskrifter om behörighet att ingå i olika organ finns för talmannen i 10 kap. 7 § regeringsformen, i 1 kap. 5 § och 8 kap. 12 § i denna lag, för riksdagsledamot som också är statsråd i 8 kap. 12 § i denna lag samt för av- Om inte riksdagen föreskriver annat, skall en frånvarande ledamots plats i ett organ intas av en suppleant som hör till samma partigrupp. Om detta inte kan ske, gäller att suppleanterna har företräde i den ordning i vilken de har valts eller, om valet har förrättats med gemensam lista, i den ordning i vilken de har förts upp på listan. Obehörighet Föreslagen lydelse skilt beslutas, skall suppleanter utses till samma antal som de ordinarie ledamöterna. 7.8.3 Föreskrifter om suppleantval finns för riksdagsstyrelsen i tilläggsbestämmelsen 1.5.2, för Statsrådsarvodesnämnden i 8 kap. 4 §, för Utrikesnämnden i 8 kap. 7 § och för krigsdelegationen i 8 kap. 12 §. Suppleanternas tjänstgöring

B I L A GA 1 L A GF Ö R S L A G

2002 /03: RS1

Nuvarande lydelse

skilt beslutas, skall suppleanter utses till samma antal som de ordinarie ledamöterna.

9 §

Är av riksdagen vald ledamot i ett organ frånvarande, intages hans plats, om det kan ske, av suppleant som hör till samma partigrupp. I övrigt gäller att suppleanterna har företräde i den ordning i vilken de har valts eller, om valet har förrättats med gemensam lista, i den ordning i vilken de har förts upp på listan.

Tilläggsbestämmelse

7.9.1

Ledamot eller suppleant som har fått plats från två eller flera grupper anses vald för den grupp, från vilken plats först har tilldelats honom.

10 §

Är till ett uppdrag endast den valbar som tillhör riksdagen och lämnar den valde riksdagen eller utses han till riksdagens talman eller till statsråd, skall han avgå från uppdraget.

Ordförandeval 13 § Organ, vars ledamöter helt eller Ett organ vars ledamöter helt eller delvis utses av kammaren, väljer inom delvis utses av kammaren väljer inom sig ordförande och en eller flera vice sig ordförande och en eller flera vice ordförande, om ej annat är föreskrivet. ordförande, om inte annat är föreskri- vet. Tilläggsbestämmelse 7.13.1 Ersättare som har kallats till tjänstgöring får med tillämpning av det förfarande som angives i första stycket utses till suppleant i utskott som den ledige riksdagsledamoten tillhör. Om någon som har valts till ett organ, som vid mandatperiodens början tillsattes genom val av två eller flera personer, lämnar sitt uppdrag i förtid, skall den eller de partigrupper som han eller hon var vald för, till talmannen anmäla en efterträdare. Talmannen förklarar den anmälda efterträdaren vald. Om en sådan anmälan inte görs eller om mer än en person anmäls, utser talmannen en efterträdare. Om en plats blir ledig i förtid och det ursprungliga valet avsåg endast en person, tillämpas för kompletteringsvalet för den återstående tiden samma förfarande som vid det ursprungliga valet. Föreskrifterna i denna bestämmelse gäller om inte riksdagen föreskriver annat. 12 § Lämnar den som har valts till ett organ sitt uppdrag i förtid och avsåg det val genom vilket uppdraget tillsattes vid mandatperiodens början två eller flera personer, skall den partigrupp eller de partigrupper, som han var vald för, till talmannen anmäla en efterträdare. Talmannen förklarar den anmälde vald. Göres ej sådan anmälan eller anmäles mer än en person, utser talmannen efterträdare. Är i annat fall än som avses i första stycket plats ledig i förtid, anställes kompletteringsval för den återstående tiden med tillämpning av vad som gäller i allmänhet. gången riksdagsledamot i tilläggsbestämmelsen 8.5.2 i denna lag. Skyldighet att åta sig uppdrag 11 § Den som har utsetts till uppdrag ge- Den som har utsetts till ett uppdrag nom val av riksdagen får ej undan- genom val av riksdagen får inte undraga sig uppdraget utan att riksdagen dandra sig uppdraget utan att riksda- medgiver det.gen medger det. Efterträdare Föreslagen lydelse Nuvarande lydelse

20 02/03 :R S1 B I L A GA 1 L A GF Ö R S L A G

Val av talman samt av förste, andre och tredje vice talman enligt 4 kap. 2 § regeringsformen förrättas vid första sammanträdet med kammaren under riksdagens valperiod och gäller till valperiodens slut. Talmännen väljs var för sig i nu nämnd ordning. Om valet förrättas med slutna sedlar, är den vald som får mer än hälften av de avgivna rösterna. Om sådan röstövervikt inte uppnås, förrättas nytt val. Om inte heller då någon får mer än hälften av de avgivna rösterna, förrättas ett tredje val mellan de två som vid den andra omröstningen uppnådde de högsta röstetalen. Vid den tredje omröstningen är den vald som får de flesta rösterna. Val av ordförande och ersättare för ordföranden i Valprövningsnämnden Val inom ett organ som avses i 13 § förrättas med acklamation eller, om någon ledamot begär det, med slutna sedlar.

B I L A GA 1 L A GF Ö R S L A G

2002 /03: RS1

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Föreskrifter om val av ordförande och vice ordförande finns för Valprövningsnämnden i 3 kap. 11 § regeringsformen och 8 kap. 2 § i denna lag, för Statsrådsarvodesnämnden i 8 kap. 4 § i denna lag, för Riksdagens revisorer i 8 kap. 11 § i denna lag och för Riksdagens överklagandenämnd i 9 kap. 5 § i denna lag.

Val inom ett riksdagsorgan

14 §

Val inom organ, som sägs i 13 §, förrättas med acklamation eller, om ledamot begär det, med slutna sedlar.

Tilläggsbestämmelser

7.14.1

Valsedlarna skall vara lika till stor-	Valsedlarna skall vara enkla, slutna
lek, material och färg. Valsedel skall	och omärkta samt lika till storlek,
vara enkel, sluten och omärkt. Vid lika	material och färg. Vid lika röstetal
röstetal skiljes genom lottning.	skall valet avgöras genom lottning.

8 kap. Vissa befattningshavare och organ

Val av talmän

1 §

Val av talman samt av förste, andre och tredje vice talman förrättas vid första sammanträdet med kammaren under riksdagens valperiod och gäller till valperiodens slut. Talmännen väljes var för sig i nu nämnd ordning.

Förrättas valet med slutna sedlar, är den vald som får mer än hälften av de avgivna rösterna. Uppnås icke sådan röstövervikt, förrättas nytt val. Får ej heller då någon mer än hälften av de avgivna rösterna, förrättas ett tredje val mellan de två som vid den andra omröstningen uppnådde de högsta röstetalen. Vid tredje omröstningen är den vald som får de flesta rösterna.

Riksföreståndarval 3 § Vid val med slutna sedlar av riksfö- Vid val med slutna sedlar av riksföreståndare, vice riksföreståndare eller reståndare, vice riksföreståndare enligt person som skall kunna inträda som 5 kap. 4 § regeringsformen eller pertillfällig riksföreståndare tillämpas det son som skall kunna inträda som förfarande som angives i 1 § andra tillfällig riksföreståndare enligt 5 kap. stycket. Valet gäller till dess riksdagen 6 § regeringsformen tillämpas det beslutar annat.förfarande som anges i 1 § andra stycket. Valet gäller till dess riksdagen beslutar annat. Statsrådsarvodesnämnden 4 § Statsrådsarvodesnämnden består av ordförande och två andra ledamöter. De väljs var för sig av riksdagen efter varje ordinarie val till riksdagen för tiden intill dess nytt val till nämnden har ägt rum. Suppleanter skall inte utses. Blir en ledamot av sjukdom eller Om en ledamot av sjukdom eller annan orsak hindrad att utföra sitt annan orsak blir förhindrad att utföra uppdrag, väljer riksdagen en person i sitt uppdrag, väljer riksdagen en per- dennes ställe så länge hindret varar. son i hans eller hennes ställe så länge förhindret varar. Tilläggsbestämmelse 8.4.1 Val av ledamöter i Statsrådsarvodesnämnden bereds av konstitutionsutskottet. Internationella delegationer 5 § Om det träffats en internationell överenskommelse att riksdagen bland sina ledamöter skall utse ledamöter i en delegation till en mellanfolklig organisation, får bestämmelser om Riksdagen utser genom särskilt val en ersättare för ordföranden i riksdagens valprövningsnämnd. Vad som i 3 kap. 11 § regeringsformen föreskrives om ordföranden äger motsvarande tillämpning på ersättaren. Vid val med slutna sedlar av ordföranden eller hans ersättare tillämpas det förfarande som angives i 1 § andra stycket. Bestämmelser om val av ordförande i Valprövningsnämnden finns i 3 kap. 11 § regeringsformen. Riksdagen utser genom särskilt val en ersättare för ordföranden i Valprövningsnämnden. Bestämmelserna i 3 kap. 11 § regeringsformen om ordföranden tillämpas också på ersättaren. Vid val med slutna sedlar av ordföranden eller ersättare för ordföranden tillämpas det förfarande som anges i 1 § andra stycket.

20 02/03 :R S1	B I L A GA 1 L A GF Ö R S L A G
	Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
		2 §

B I L A GA 1 L A GF Ö R S L A G

2002 /03: RS1

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

detta införas i en tilläggsbestämmelse till denna paragraf.

		Tilläggsbestämmelser
		8.5.1
		Riksdagen väljer tjugo ledamöter i
		Nordiska rådets svenska delegation.
		Delegationen	väljs	för	varje
		riksmöte.
		Delegationen skall årligen lämna
		en redogörelse för sin verksamhet
		till riksdagen.
		8.5.2
		Riksdagen väljer sex ledamöter i
		Europarådets	svenska	delegation.
		Delegationen väljs för tiden från
		den 1 januari året efter det att val
		till riksdagen ägt rum till motsva-
		rande tidpunkt efter nästa val.
		En ledamot eller en suppleant av
		Europarådets	svenska	delegation
		som lämnat riksdagen i samband
		med ett riksdagsval får kvarstå
		under den återstående delen av
		delegationens mandatperiod.
		Delegationen skall årligen lämna
		en redogörelse för sin verksamhet
		till riksdagen.
		8.5.3
		Riksdagen väljer åtta ledamöter i
		den svenska delegationen till Orga-
		nisationen för säkerhet och samar-
		bete i Europa. Delegationen väljs
		för riksdagens valperiod.
		Delegationen skall årligen lämna
		en redogörelse för sin verksamhet
		till riksdagen.
		Val av Riksbanksfullmäktige
	6 §
Riksdagens val	av fullmäktige i	Val av fullmäktige i Riksbanken en-
Riksbanken avser	riksdagens valpe-	ligt 9 kap. 12 § regeringsformen avser
riod.		riksdagens valperiod.

Tilläggsbestämmelse

8.6.1

20 02/03 :R S1	B I L A GA 1 L A GF Ö R S L A G
	Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse
			Ledamöter av fullmäktige får inte
			1. vara statsråd,
			2. vara ledamot av Riksbankens
			direktion,
			3. vara ledamot eller suppleant i
			styrelsen för en bank eller ett
			annat företag som står under
			Finansinspektionens			tillsyn el-
			ler
			4. inneha en annan anställning
			eller ett annat uppdrag som gör
			dem olämpliga		för	uppdraget
			som fullmäktig.
			Ledamöterna får inte heller vara
			underåriga, i konkurs, underkastade
			näringsförbud	eller	ha	förvaltare
			enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken.
			Om en ledamot tar en sådan an-
			ställning eller ett sådant uppdrag
			som kan strida mot bestämmelserna
			i första stycket, skall riksdagen på
			förslag av finansutskottet			entlediga
			ledamoten från uppdraget i fullmäk-
			tige. De anställningar eller uppdrag
			som en ledamot tar skall anmälas
			till riksdagen.
			Utrikesnämnden
		7 §
	Val av ledamöter i Utrikesnämnden		Val av ledamöter i Utrikesnämnden
	avser riksdagens valperiod.		enligt 10 kap. 7 § regeringsformen
			avser riksdagens valperiod.
	För talmannen är vice talman suppleant i Utrikesnämnden. Antalet valda sup-
	pleanter skall vara nio.
		8 §
	Utrikesnämnden	sammanträder	Utrikesnämnden		sammanträder
	inom stängda dörrar.	Statsministern	inom stängda	dörrar.	Statsministern
	får medgiva att även annan än leda-		får medge att även någon annan än en
	mot, suppleant, statsråd och tjänste-		ledamot, en suppleant, ett statsråd
	man är närvarande.		eller en tjänsteman är närvarande.

Tilläggsbestämmelser

8.8.1

100

För förordnande att krigsdelegationen skall träda i riksdagens ställe enligt 13 kap. 2 § regeringsformen sammanträder Utrikesnämndens ledamöter på kallelse av talmannen eller, vid förhinder för talmannen, vice talman, eller på kallelse av två av nämndens övriga ledamöter. Förhandlingarna leds av talmannen, av vice talman eller, om ingen av dem är närvarande, av den av de närvarande ledamöterna som har varit ledamot av riksdagen längst tid. Om två eller flera har tillhört riksdagen lika länge, har den äldste av dem företräde. Om det vid omröstning till beslut blir lika röstetal, gäller den mening som ordföranden biträder. Riksdagens ombudsmän

		B I L A GA 1 L A GF Ö R S L A G	2002 /03: RS1
Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse
Tilläggsbestämmelse	4.11.4 äger	Protokoll skall föras vid Utrikes-
motsvarande tillämpning på Utrikes-		nämndens sammanträden.
nämnden. Sekreterare	hos nämnden	Sekreterare hos nämnden förordnas
förordnas av regeringen.		av regeringen.

Suppleant i Utrikesnämnden skall alltid underrättas om nämndens sammanträden.

8.8.2

Ledamot, suppleant eller tjänsteman skall första gången han är närvarande vid sammanträde med Utrikesnämnden avge försäkran om att han skall iaktta åliggande om tystnadsplikt.

En ledamot, en suppleant eller en tjänsteman skall första gången han eller hon är närvarande vid ett sammanträde med Utrikesnämnden avge försäkran om att följa åliggande om tystnadsplikt enligt 10 kap. 7 § regeringsformen.

9 §

För ändamål som avses i 13 kap.

2 § regeringsformen sammanträder Utrikesnämndens ledamöter på kallelse av talmannen eller, vid förfall för honom, vice talman, ävensom på kallelse av två av nämndens övriga ledamöter. Förhandlingarna ledes av talmannen, av vice talman eller, om ingen av dem är tillstädes, av den av de närvarande ledamöterna som har varit ledamot av riksdagen längst tid. Om två eller flera har tillhört riksdagen lika länge, har den äldste av dem företräde. Är vid omröstning till beslut rösterna lika delade, gäller den mening som ordföranden biträder.

10 §

Riksdagen väljer enligt 12 kap. 6 § regeringsformen ombudsmän som skall utöva tillsyn över tillämpningen i offentlig verksamhet av lagar och andra författningar.

Riksdagens ombudsmän skall vara fyra, en chefsjustitieombudsman och tre justitieombudsmän. Chefsjustitieombudsmannen är administrativ chef och bestämmer inriktningen i stort av verksamheten. Riksdagen får härutöver välja en eller flera ställföreträdande ombudsmän. Ställföreträdande ombudsman skall ha tjänstgjort som riksdagens ombudsman.

Chefsjustitieombudsmannen väljes Chefsjustitieombudsmannen, övriga för sig och övriga ombudsmän samt ombudsmän samt ställföreträdande

101

20 02/03 :R S1	B I L A GA 1 L A GF Ö R S L A G
	Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse

ställföreträdande ombudsmän väljes var för sig. Vid val med slutna sedlar tillämpas förfarandet i 1 § andra stycket.

Val av ombudsman gäller för tiden från valet eller den senare tidpunkt riksdagen bestämmer till dess nytt val har genomförts under fjärde året därefter. Val av ställföreträdande ombudsman gäller för en tid av två år från valet eller den senare tidpunkt riksdagen bestämmer. På hemställan av konstitutionsutskottet kan riksdagen dock dessförinnan entlediga ombudsman eller ställföreträdande ombudsman som ej åtnjuter riksdagens förtroende.

Avgår ombudsman i förtid, skall riksdagen snarast välja efterträdare för ny fyraårsperiod.

ombudsmän väljs var för sig. Vid val med slutna sedlar tillämpas förfarandet i 1 § andra stycket.

Val av ombudsman gäller för tiden från valet eller den senare tidpunkt som riksdagen bestämmer till dess nytt val har genomförts under fjärde året därefter. Val av ställföreträdande ombudsman gäller för en tid av två år från valet eller den senare tidpunkt som riksdagen bestämmer. På förslag av konstitutionsutskottet får riksdagen dock dessförinnan entlediga en ombudsman eller en ställföreträdande ombudsman som inte har riksdagens förtroende.

Om en ombudsman avgår i förtid, skall riksdagen snarast välja en efterträdare för en ny fyraårsperiod.

Tilläggsbestämmelser

8.10.1

Konstitutionsutskottet skall, på eget	Konstitutionsutskottet skall, på eget
initiativ eller på begäran av någon av	initiativ eller på begäran av någon av
Riksdagens ombudsmän, samråda	Riksdagens ombudsmän, samråda
med ombudsman om arbetsordningen	med en ombudsman om arbetsord-
eller i andra frågor av organisatorisk	ningen eller i andra frågor av organi-
art.	satorisk art.

8.10.2

Val av ombudsman och ställföreträdande ombudsman bereds av konstitutionsutskottet.

			Riksdagens revisorer
		11 §
Riksdagens revisorer skall vara tolv.			Riksdagens revisorer skall vara tolv.
De väljes för riksdagens valperiod.			De väljs för riksdagens valperiod.
Riksdagen	väljer bland	revisorerna	Riksdagen	väljer bland	revisorerna
en ordförande och en eller flera vice			en ordförande och en eller flera vice
ordförande.	Ordföranden	och varje	ordförande.	Ordföranden	och varje
vice ordförande väljes för sig.			vice ordförande väljs för sig.

Krigsdelegationen

12 §

102

B I L A GA 1 L A GF Ö R S L A G

2002 /03: RS1

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Riksdagens krigsdelegation består av talmannen som ordförande och av femtio andra ledamöter, vilka riksdagen väljer för riksdagens valperiod.

Riksdagsledamot är behörig att vara ledamot i krigsdelegationen utan hinder av att han tillhör regeringen.

Suppleanter skall icke utses till krigsdelegationen.

Får ledamot varaktigt förfall när delegationen har trätt i riksdagens ställe, utses annan riksdagsledamot till ersättare i den ordning som är angiven i 7 kap. 12 § första stycket.

Riksdagen skall enligt 13 kap. 2 § regeringsformen välja en krigsdelegation inom sig.

Krigsdelegationen består av talmannen som ordförande och av femtio andra ledamöter, som riksdagen väljer för riksdagens valperiod.

En riksdagsledamot är behörig att vara ledamot i krigsdelegationen även om han eller hon tillhör regeringen.

Suppleanter skall inte utses till krigsdelegationen.

Om en ledamot får varaktigt förhinder när delegationen har trätt i riksdagens ställe, utses en annan riksdagsledamot till ersättare på det sätt som anges i 7 kap. 12 § första stycket.

	Tilläggsbestämmelser
	8.12.1
Det åligger krigsdelegationens ord-		Krigsdelegationens ordförande och
förande och vice ordförande att förbe-		vice ordförande skall förbereda dele-
reda delegationens verksamhet för den		gationens verksamhet för den hän-
händelse delegationen skulle träda i		delse delegationen skulle träda i riks-
riksdagens ställe.		dagens ställe.
	8.12.2
Bestämmelserna i 4 kap. 12 § första		Bestämmelserna i 4 kap. 13 § första
stycket första och andra meningarna		stycket första meningen och andra
samt tilläggsbestämmelserna	4.11.1	stycket samt tilläggsbestämmelserna
andra stycket och 4.11.2 och 4 tilläm-		4.12.1 andra stycket och 4.12.2 och
pas också på krigsdelegationen under		4.12.4 tillämpas också på krigsdele-
tid då delegationen ej är i riksdagens		gationen när den inte är i riksdagens
ställe.		ställe.
		Ytterligare bestämmelser för riks-
		dagens organ
	13 §
Riksdagen kan meddela	närmare	Riksdagen får meddela närmare be-
bestämmelser för riksdagens organ.		stämmelser för riksdagens organ.

Tilläggsbestämmelse

8.13.1

103

20 02/03 :R S1	B I L A GA 1 L A GF Ö R S L A G
	Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	Riksdagen fastställer stadgar för	Riksdagen fastställer stadgar för
	Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond.	Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond
		och väljer sex ledamöter i stiftelsens
		styrelse i enlighet med 3 § i stiftelsens
		stadgar (RFS 1988:1).
		Stiftelsen skall årligen lämna en re-
		dogörelse för sin verksamhet till riks-
		dagen.

9 kap. Bestämmelser om personal och förvaltning

	Kammarsekreterare
1 §
Kammaren utser en kammarsekrete-	Kammaren utser en kammarsekrete-
rare. Val av kammarsekreterare äger	rare. Kammarsekreteraren låter	föra
rum vid början av riksmötet närmast	protokollet vid sammanträden	med
efter ordinarie val till riksdagen och	kammaren. Han eller hon expedierar
gäller för tiden till dess nytt val av	riksdagens beslut och biträder i övrigt
kammarsekreterare förrättas.	talmannen i riksdagsarbetet.
Kammarsekreteraren låter föra pro-	Val av kammarsekreterare äger rum
tokollet vid sammanträde med kam-	vid början av riksmötet närmast efter
maren. Han eller hon expedierar riks-	ett ordinarie val till riksdagen och
dagens beslut och biträder i övrigt	gäller för tiden till dess nytt val av
talmannen i riksdagsarbetet.	kammarsekreterare förrättas. Vid	val
	med slutna sedlar tillämpas det förfa-
	rande som anges i 8 kap. 1 § andra
	stycket.
Tilläggsbestämmelser	Tilläggsbestämmelse
	9.1.1

Vid val med slutna sedlar av kammarsekreterare tillämpas det förfarande som angives i 8 kap. 1 § andra stycket.

9.1.2

Kammarsekreteraren, med tjänstebenämningen riksdagsdirektör, är chef för riksdagsförvaltningen och sekreterare i krigsdelegationen.

Kanslier för utskotten och EU- nämnden

2 §

Utskotten och EU-nämnden biträds av kanslier som ingår i riksdagsförvaltningen. Chefen för ett sådant kansli skall vara svensk medborgare.

Riksdagsförvaltningen

3 §

104

	B I L A GA 1 L A GF Ö R S L A G					2002 /03: RS1
Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
Riksdagen beslutar om instruktion för riksdagsförvaltningen.
4 §
Riksdagsförvaltningen skall, såvitt	Riksdagsförvaltningen skall, när det
gäller riksdagen och riksdagens myn-	gäller riksdagen och riksdagens myn-
digheter, i den omfattning riksdagen	digheter, i den omfattning riksdagen
bestämmer	bestämmer
1. handlägga frågor angående för-	1. handlägga frågor angående för-
handlingar om anställnings- och ar-	handlingar om anställnings- och ar-
betsvillkor för arbetstagare samt andra	betsvillkor för arbetstagare samt andra
personalfrågor,	personalfrågor,
2. göra upp förslag till anslag på	2. upprätta förslag till anslag på
statsbudgeten,	statsbudgeten,
3. i övrigt handlägga frågor om för-	3. i övrigt handlägga frågor om för-
valtningen inom riksdagen och frågor	valtningen inom riksdagen och frågor
om förvaltning av ekonomisk natur	om förvaltning av ekonomisk natur
inom riksdagens myndigheter, utom	inom riksdagens	myndigheter, utom
Riksbanken,	Riksbanken, och
4. meddela föreskrifter och råd i så-	4. besluta om föreskrifter och råd i
dana frågor som avses i 1–3.	sådana frågor som avses i 1–3.
	Överklagande
5 §
Överklagande av beslut av riksda-	Beslut av ett riksdagsorgan i ett
gens organ i förvaltningsärende mot	förvaltningsärende som får överklagas
vilket talan får föras enligt vad som är	enligt särskilda bestämmelser, prövas
föreskrivet därom, prövas av Rege-	av Regeringsrätten i de fall som riks-
ringsrätten i de fall som riksdagen	dagen bestämmer och i övriga fall av
särskilt bestämmer och i övriga fall av	Riksdagens överklagandenämnd.
riksdagens besvärsnämnd. Besvärs-	Överklagandenämnden			består	av
nämnden består av ordförande, som	ordförande, som skall vara eller ha
skall inneha eller ha innehaft domar-	varit ordinarie domare och inte vara
ämbete och ej vara ledamot av riksda-	ledamot av riksdagen, och fyra andra
gen, och fyra andra ledamöter, valda	ledamöter, valda	inom		riksdagen.
inom riksdagen. Ordföranden väljes	Ordföranden väljs särskilt. Val till
särskilt. Val till besvärsnämnden	överklagandenämnden		avser riksda-
avser riksdagens valperiod.	gens valperiod.
För ordföranden skall finnas en er-	För ordföranden skall det finnas en
sättare. Vad som föreskrives om ordfö-	ersättare. Bestämmelser om ordföran-
randen äger motsvarande tillämpning	den skall tillämpas även på ersättaren.
på ersättaren.	Vid val med slutna sedlar av ordfö-
	rande eller ersättare för ordföranden i
	överklagandenämnden		tillämpas		det
	förfarande som anges i 8 kap. 1 §
	andra stycket.

Tilläggsbestämmelse

9.5.1

105

20 02/03 :R S1	B I L A GA 1 L A GF Ö R S L A G
	Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	Vid val med slutna sedlar av ordfö-
	rande i besvärsnämnden tillämpas det
	förfarande som angives i 8 kap. 1 §
	andra stycket.
		Ledamöternas arvode	och	andra
		ekonomiska villkor
	6 §
	Riksdagsledamot skall av statsme-	En riksdagsledamot skall av stats-
	del åtnjuta arvode för sitt uppdrag.	medel erhålla arvode för sitt uppdrag.
	Bestämmelser härom, om andra eko-	Bestämmelser om detta, om andra
	nomiska förmåner i anledning av	ekonomiska villkor med anledning av
	uppdraget och om gottgörelse till	uppdraget och om gottgörelse till
	ersättare för riksdagsledamot medde-	ersättare för riksdagsledamot finns i
	las i lag.	lag.
		Bistånd med sakuppgifter och stu-
		dieresor
	7 §
	Om tillgång för riksdagens ledamö-	Riksdagens ledamöter	och	organ
	ter och organ till bibliotek och om	skall ha rätt till bistånd med sakupp-
	bistånd i övrigt åt dem med sakuppgif-	gifter för riksdagsarbetet.
	ter för riksdagsarbetet samt om ut-	I fråga om ledamöternas studieresor
	skotts och ledamöters studieresor	finns särskilda föreskrifter.
	finns särskilda föreskrifter.

Tilläggsbestämmelse

9.7.1

Utskott får besluta, att företrädare för utskottet skall företa studieresor för att inhämta upplysningar i ämne inom dess beredningsområde.

Utskott skall samråda med riksdagsstyrelsen, innan det fattar beslut om utrikes studieresa. Styrelsen skall uttala sig om i vad mån resan lämpligen bör genomföras. Därvid skall hänsyn tas till riksdagens internationella förbindelser, till kostnaderna och till omständigheterna i övrigt.

Styrelsen kan meddela närmare bestämmelser om utskottens studieresor. Ledamot av riksdagen kan erhålla bidrag till kostnaden för enskild studieresa. Styrelsen kan meddela närmare bestämmelser om sådana resor.

En ledamot av riksdagen kan erhålla bidrag till kostnaden för enskild studieresa. Styrelsen får meddela närmare bestämmelser om sådana resor.

Åtal

8 §

106

Nuvarande lydelse

Åtal mot här angiven befattningshavare för brott, begånget i utövningen av hans uppdrag eller tjänst får beslutas,

1.åtal mot fullmäktig i Riksbanken, ledamot av Riksbankens direktion eller någon av Riksdagens revisorer endast av finansutskottet,

2.åtal mot ledamot av riksdagsstyrelsen, av riksdagens valprövningsnämnd eller av riksdagens besvärsnämnd eller mot Riksdagens ombudsman eller kammarsekreteraren endast av konstitutionsutskottet.

Vad som sägs i första stycket om åtal mot ledamot av Riksbankens direktion skall inte tillämpas i fråga om brott begånget i utövningen av Riksbankens beslutanderätt enligt lagen (1992:1602) om valuta- och kreditreglering.

Tilläggsbestämmelser

9.8.2

Om behörighet att besluta om åtal mot vissa andra befattningshavare än de i 8 § nämnda finns särskilda föreskrifter.

B I L A GA 1 L A GF Ö R S L A G

2002 /03: RS1

Föreslagen lydelse

Åtal mot nedan angivna befattningshavare för ett brott begånget i utövningen av hans eller hennes uppdrag eller tjänst får beslutas

1.endast av finansutskottet när det gäller åtal mot en fullmäktig i Riksbanken, en ledamot av Riksbankens direktion eller någon av Riksdagens revisorer,

2.endast av konstitutionsutskottet när det gäller åtal mot en ledamot av riksdagsstyrelsen, av Valprövningsnämnden eller av

Riksdagens överklagandenämnd eller mot en av Riksdagens ombudsmän eller kam-

marsekreteraren. Bestämmelserna i första stycket om

åtal mot en ledamot av Riksbankens direktion skall inte tillämpas i fråga om ett brott begånget i utövningen av Riksbankens beslutanderätt enligt lagen (1992:1602) om valuta- och kreditreglering.

Tilläggsbestämmelse

9.8.1

I fråga om behörighet att besluta om åtal mot vissa andra befattningshavare än de som nämns i 8 § finns särskilda föreskrifter.

10 kap. Behandlingen av frågor i Europeiska unionen

Regeringens skyldighet att informera riksdagen om EU-arbetet

1 §

Regeringen skall fortlöpande informera riksdagen om vad som sker inom ramen för samarbetet i Europeiska unionen samt varje år till riksdagen lämna en skrivelse med berättelse över verksamheten i Europeiska unionen.

Regeringen skall redovisa sitt agerande i Europeiska unionen för riksdagen.

Regeringens skyldighet att informera riksdagen om sin syn på kom-

107

missionens förslag 2 § Regeringen skall informera riksdagen om sin syn på de förslag från Europeiska gemenskapernas kommission som regeringen bedömer som betydelsefulla. Utskottens skyldighet att följa EU- arbetet 3 § Utskott skall följa arbetet i Europe- Utskotten skall följa arbetet i Euroiska unionen inom de ämnesområden peiska unionen inom de ämnesområsom för varje utskott anges i 4 kap. 4– den som för varje utskott anges i 6 §§ med tillhörande tilläggsbestäm- 4 kap. 4–6 §§ med tillhörande till- melser.läggsbestämmelser. Beträffande statlig myndighets skyl- Beträffande statliga myndigheters dighet att lämna upplysningar till ut- skyldighet att lämna upplysningar till skott finns bestämmelser i 4 kap. 10 §. utskotten finns bestämmelser i 4 kap. 11 §. EU-nämnden Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

20 02/03 :R S1 B I L A GA 1 L A GF Ö R S L A G

4 §

För samråd med regeringen i frågor	För varje valperiod skall riksdagen
som gäller Europeiska unionen skall	inom sig tillsätta en nämnd för Euro-
riksdagen inom sig för varje valperiod	peiska unionen (EU-nämnden) som
tillsätta en nämnd för Europeiska	skall samråda med regeringen i frågor
unionen (EU-nämnden).	som gäller unionen.
EU-nämnden skall bestå av udda	EU-nämnden skall bestå av ett udda
antal ledamöter, lägst femton.	antal ledamöter, lägst femton.

Tilläggsbestämmelse

10.4.1

Antalet ledamöter i EU-nämnden fastställs av riksdagen på förslag av valberedningen.

Regeringens skyldighet att underrätta och rådgöra med EU-nämnden

5 §

Regeringen skall underrätta EU-nämnden om frågor som avses bli behandlade i Europeiska unionens råd. Regeringen skall också rådgöra med nämnden om hur förhandlingarna i rådet skall föras inför beslut som regeringen bedömer som betydelsefulla och i andra frågor som nämnden bestämmer.

Begär minst fem av ledamöterna i EU-nämnden att regeringen skall rådgöra med nämnden enligt första stycket skall nämnden föranstalta om detta, såvida den inte finner att därmed förenat dröjsmål skulle leda till avsevärt men.

Om minst fem av ledamöterna i EU- nämnden begär det, skall nämnden besluta att regeringen skall rådgöra med nämnden enligt första stycket. Nämnden får avslå en sådan begäran om den begärda åtgärden skulle fördröja frågans behandling så att avsevärt men skulle uppkomma. Nämnden skall i så fall i sitt protokoll redovisa

108

EU-nämnden skall sammanträda inom stängda dörrar. Nämnden får dock besluta att ett sammanträde till den del det avser inhämtande av upplysningar helt eller delvis skall vara offentligt. Nämnden får medge att även någon annan än en ledamot, en suppleant, ett statsråd, en tjänsteman som åtföljer statsrådet eller en tjänsteman i nämnden är närvarande vid ett slutet sammanträde. Vid en offentlig del av ett sammanträde är företrädare för en statlig myndighet inte skyldig att lämna en uppgift för vilken sekretess gäller hos myndigheten. En annan statlig myndighet än regeringen skall lämna upplysningar och avge yttrande till EU-nämnden i frågor som skall behandlas i Europeiska unionens råd, då nämnden begär det. En myndighet som inte lyder under riksdagen får hänskjuta en begäran från nämnden till regeringen för avgörande. Om minst fem av ledamöterna i nämnden begär det, skall nämnden besluta att inhämta upplysningar eller yttrande enligt första stycket. Nämnden får avslå en sådan begäran om den begärda åtgärden skulle fördröja frågans behandling så att avsevärt men skulle uppkomma. Nämnden skall i så fall i sitt protokoll redovisa skälen till att begäran har avslagits. EU-nämndens sammanträden

B I L A GA 1 L A GF Ö R S L A G

2002 /03: RS1

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

skälen till att begäran har avslagits.

Statlig myndighets skyldighet att lämna upplysningar och avge yttrande till EU-nämnden

6 §

Annan statlig myndighet än regeringen skall lämna upplysningar och avgiva yttrande i frågor som skall behandlas i Europeiska unionens råd, då EU-nämnden begär det. Myndighet som ej lyder under riksdagen kan hänskjuta begäran från nämnden till regeringens avgörande.

Begär minst fem av ledamöterna i nämnden att upplysningar eller yttrande skall inhämtas enligt första stycket, skall nämnden föranstalta om detta, såvida den inte finner att därmed förenat dröjsmål skulle leda till avsevärt men.

7 §

EU-nämnden skall sammanträda inom stängda dörrar. Nämnden kan medge att även annan än ledamot, suppleant och tjänsteman i nämnden är närvarande. Nämnden kan dock besluta att sammanträde till den del det avser inhämtande av upplysningar helt eller delvis skall vara offentligt.

Vid offentlig del av sammanträde är företrädare för statlig myndighet inte skyldig att lämna uppgift för vilken sekretess gäller hos myndigheten.

Tilläggsbestämmelser

10.7.1

109

20 02/03 :R S1	B I L A GA 1 L A GF Ö R S L A G
	Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse

EU-nämnden sammanträder första gången på kallelse av talmannen inom två dagar efter det att nämnden valts. Därefter sammanträder nämnden på kallelse av ordföranden.

Personlig kallelse skall utgå till samtliga ledamöter och suppleanter. Kallelse bör om möjligt anslås i riksdagens lokaler senast kl. 18 dagen före sammanträdet.

EU-nämnden sammanträder första gången på kallelse av talmannen inom två dagar efter det att nämnden valts. Därefter sammanträder nämnden på kallelse av ordföranden. Ordföranden skall kalla nämnden till sammanträde om minst fem ledamöter av nämnden begär det.

En personlig kallelse skall skickas till samtliga ledamöter och suppleanter. Kallelsen bör om möjligt anslås i riksdagens lokaler senast kl. 18 dagen före sammanträdet.

10.7.2

Innan ordförande har valts, förs or-	Innan en ordförande har valts, förs
det vid sammanträde med EU-	ordet av den av de närvarande leda-
nämnden av den av de närvarande	möterna som har varit ledamot av
ledamöterna som har varit ledamot av	riksdagen längst tid. Om två eller flera
riksdagen längst tid. Om två eller flera	har tillhört riksdagen lika länge, har
har tillhört riksdagen lika länge, har	den äldste av dem företräde.
den äldste av dem företräde.
	10.7.3
	Ljud- eller bildupptagning vid en
	offentlig del av ett sammanträde med
	EU-nämnden får göras om inte nämn-
	den beslutar annorlunda.
	10.7.4
	Vid en offentlig del av ett samman-
	träde med EU-nämnden skall det
	finnas särskilda platser för åhörare.
	Åhörare som uppträder störande får
	genast utvisas. Om oordning uppstår
	bland	åhörarna, får ordföranden
	utvisa samtliga åhörare.
	Besökare till en offentlig del av ett
	sammanträde med EU-nämnden skall
	på uppmaning lämna in ytterkläder
	och väskor samt sådana föremål som
	kan användas för att störa ordningen
	vid sammanträdet. Den som inte följer
	en sådan uppmaning får vägras till-
	träde till sammanträdet. De inläm-
	nade	tillhörigheterna förvaras under
	besöket i särskilda utrymmen.
	Bestämmelser om säkerhetskontroll
	finns	i lagen (1988:144) om säker-

110

		B I L A GA 1 L A GF Ö R S L A G			2002 /03: RS1
Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse
		hetskontroll vid	sammanträde	med
		riksdagens kammare och utskott.
		Tystnadsplikt i EU-nämnden
	8 §
Den som är ledamot, suppleant eller		En ledamot, en suppleant eller en
tjänsteman i EU-nämnden får ej obe-		tjänsteman i EU-nämnden får inte
hörigen yppa vad som enligt beslut av		obehörigen röja vad som enligt beslut
regeringen eller nämnden skall hållas		av regeringen eller nämnden skall
hemligt med hänsyn till rikets säker-		hållas hemligt med hänsyn till rikets
het eller av annat synnerligen viktigt		säkerhet eller av annat synnerligen
skäl, som betingas av förhållandet till		viktigt skäl som betingas av förhål-
främmande stat eller	mellanfolklig	landet till en främmande stat eller en
organisation.		mellanfolklig organisation.
		Protokoll vid EU-nämndens sam-
		manträden
	9 §
Över sammanträde med EU-		Protokoll skall föras vid samman-
nämnden förs protokoll.		träden med EU-nämnden.
Vid sammanträde	med nämnden	Stenografiska	uppteckningar	skall
skall föras stenografiska uppteckning-		göras över vad som yttras vid nämn-
ar över vad som yttras vid nämndens		dens överläggningar med regeringen.
överläggningar med regeringen.

Övergångsbestämmelser till lagen 1974:153

1.Genom denna riksdagsordning upphäves den äldre riksdagsordningen. Den äldre riksdagsordningen skall dock med nedan angivna undantag tillämpas i stället för den nya riksdagsordningen till utgången av det år under vilket riksdagen slutligt antager den nya regeringsformen samt, i de fall då så nedan angives, även därefter.

_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

6. Befogenheten att åtala brott av befattningshavare, som angives i 9 kap. 8 § i denna riksdagsordning, skall bedömas efter äldre lag om, när handlingen företogs för åtal gällde förutsättning som ej har upptagits i denna riksdagsordning.

7.Förekommer i lag eller annan författning bestämmelse som syftar på

111

20 02/03 :R S1	B I L A GA 1 L A GF Ö R S L A G
	Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse

riksdagssession eller i övrigt på sammanträdesperiod med riksdagen, skall bestämmelsen i stället gälla riksmöte.

8.Andra stycket i övergångsbe-

stämmelserna till kungörelsen (1971:2) om beslutade ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen skall alltjämt äga tillämpning.

Övergångsbestämmelser till lagen 1994:1472

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.

2. Den upphävda paragrafen

4 kap. 16 § gäller dock fortfarande i fråga om vad som före ikraftträdandet har förekommit vid behandlingen i finansutskottet av frågor enligt 9 kap. 11 § regeringsformen.

Övergångsbestämmelser till lagen 1998:733

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1998 och tillämpas också på de ledamöter och suppleanter av Europarådets svenska delegation som valts sedan riksmötet 1994/95.

Övergångsbestämmelser till lagen 1998:1403

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.

2.Riksdagen väljer senast under december månad 1998, för tiden från och med den 1 januari 1999 till utgången av valperioden, elva fullmäktige i Riksbanken. Därmed upphör tidigare uppdrag för fullmäktige som riksdagen valt för denna valperiod.

Övergångsbestämmelser till lagen 2000:1062

Denna lag träder i kraft den 20 november 2000 och tillämpas första gången i fråga om statsbudgeten för år 2001.

Övergångsbestämmelser till lagen 2001:581

112

B I L A GA 1 L A GF Ö R S L A G

2002 /03: RS1

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Denna lag träder i kraft den 1 september 2001 och tillämpas första gången i fråga om statsbudgeten för år 2002.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

113

20 02/03 :R S1 B I L A GA 1 L A GF Ö R S L A G

2 Lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)

Härigenom föreskrivs att i 11 kap. 2 §1 och i 16 kap. 1 §2 sekretesslagen (1980:100) uttrycket ”4 kap. 15 §” skall bytas ut mot ”4 kap. 17 §”.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

1Senaste lydelse 1996:1531.

2Senaste lydelse 2001:1134.

114

B I L A GA 1 L A GF Ö R S L A G

2002 /03: RS1

3 Lag om ändring i lagen (1986:765) med instruktion för Riksdagens ombudsmän

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1986:765) om instruktion för Riksdagens ombudsmän1

dels att i 2 § orden ”riksdagens valprövningsnämnd” skall bytas ut mot ”Valprövningsnämnden”,

dels att i 2 § orden ”riksdagens besvärsnämnd” skall bytas ut mot ”Riksdagens överklagandenämnd”,

dels att 4 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
4 §
Ombudsmännen skall verka för att	Ombudsmännen skall verka för att
brister i lagstiftningen avhjälps.	brister i lagstiftningen avhjälps.
Uppkommer under tillsynsverksam-	Uppkommer under tillsynsverksam-
heten anledning att väcka fråga om	heten anledning att väcka fråga om
författningsändring eller annan åt-	en författningsändring eller annan
gärd från statens sida, får ombuds-	åtgärd från statens sida, får en om-
man göra framställning i ämnet till	budsman göra framställning i ämnet
riksdagen eller regeringen.	till riksdagen enligt tilläggsbestäm-
	melsen 3.8.4 riksdagsordningen eller
	till regeringen.

Justitieombudsman skall samråda med chefsjustitieombudsmannen innan han gör framställning enligt första stycket.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

1Senaste lydelse av 2 § 2000:424.

115

20 02/03 :R S1 B I L A GA 1 L A GF Ö R S L A G

4 Lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank1 att 2 kap. 1 § och 4 kap. 1 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	2 kap.
	1 §
Ledamöter av fullmäktige får inte

1.vara statsråd,

2.vara ledamot av Riksbankens direktion,

3.vara ledamot eller suppleant i styrelsen för en bank eller ett annat företag som står under Finansinspektionens tillsyn eller

4.inneha en annan anställning eller ett annat uppdrag som gör dem olämpliga för uppdraget som fullmäktig.

Ledamöterna får inte heller vara underåriga, i konkurs, underkastade näringsförbud eller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken.

Om en ledamot tar en sådan an-	Om en ledamot tar en sådan anställ-
ställning eller ett sådant uppdrag som	ning eller ett sådant uppdrag som kan
kan strida mot bestämmelserna i	strida mot bestämmelserna i första
första stycket, skall riksdagen entle-	stycket, skall riksdagen på förslag av
diga ledamoten från uppdraget i	finansutskottet entlediga ledamoten
fullmäktige.	från uppdraget i fullmäktige. De an-
	ställningar eller uppdrag som en leda-
	mot tar skall anmälas till riksdagen.
	Denna bestämmelse finns i tilläggs-
	bestämmelsen 8.6.1 till riksdagsord-
	ningen.
	4 kap.
	1 §

Uppkommer i Riksbankens verksamhet anledning att väcka en fråga om författningsändring eller någon annan åtgärd från statens sida, får fullmäktige eller direktionen inom sitt respektive ansvarsområde göra framställning i ämnet till riksdagen eller regeringen.

Innan en framställning till riksdagen eller regeringen görs skall fullmäktig och direktionen samråda med varandra.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

1Lagen omtryckt 1999:19.

116

B I L A GA 1 L A GF Ö R S L A G

2002 /03: RS1

5 Lag om ändring i lagen (1989:185) om arvoden

m.m.för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ

Härigenom föreskrivs att i 1 och 2 §§ lagen (1989:185) om arvoden m.m. för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ orden ”Riksdagens besvärsnämnd” skall bytas ut mot ”Riksdagens överklagandenämnd”.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

117

20 02/03 :R S1 B I L A GA 1 L A GF Ö R S L A G

6 Lag om ändring i lagen (1989:186) om överklagande av administrativa beslut av riksdagsförvaltningen och riksdagens myndigheter

Härigenom föreskrivs att i 7 och 9 §§ lagen (1989:186) om överklagande av administrativa beslut av riksdagsförvaltningen och riksdagens myndigheter orden ”riksdagens besvärsnämnd” skall bytas ut mot ”Riksdagens överklagandenämnd”.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

118

B I L A GA 1 L A GF Ö R S L A G

2002 /03: RS1

7 Lag om ändring i lagen (2000:419) med instruktion för riksdagsförvaltningen

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2000:419) om instruktion för riksdagsförvaltningen att 15 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

15 §

Styrelsen skall pröva om förvalt-

ningens verksamhet bedrivs effektivt

och i överensstämmelse med syftet

för verksamheten. Styrelsen beslutar

förslag och framställningar till

framställningar till riksdagen,

riksdagen,

målen

för

förvaltningens

målen

för

förvaltningens

verksamhet,

förvaltningens årsredovisning,

delårsrapport och

förslag

till

delårsrapport och

förslag

till

budget för riksdagen,

åtgärder

med

anledning

åtgärder

med

anledning

Riksdagens

revisorers

rap-

Riksdagens

revisorers

rap-

porter

över

förvaltningens

porter

över

förvaltningens

verksamhet och den redovis-

ning

som

styrelsen

skall

ning

som

styrelsen

skall

lämna till riksdagen enligt 7 §,

åtgärder med anledning av in-

ternrevisionens

redovisning

ternrevisionens

redovisning

samt revisionsplan,

föreskrifter

som

enligt

denna

föreskrifter

som

enligt

denna

lag

eller andra

författningar

lag

eller andra

författningar

får meddelas av riksdagsför-

valtningen,

riksdagsförvaltningens

arbets-

riksdagsförvaltningens arbets-

ordning,

slutande av kollektivavtal med

arbetstagarnas

huvudorgani-

arbetstagarnas

huvudorgani-

sationer, avbrytande av annan

förhandling

än

förhandling i

förhandling

än

förhandling i

tvist om avtal, lockout eller

annan stridsåtgärd samt andra

förhandlingsfrågor som är av

förhandlingsfrågor

som

är

principiell

natur

eller

har

principiell

natur

eller

har

större ekonomisk betydelse el-

ler är gemensamma för riks-

dagen och dess myndigheter,

anställning på chefsnivå direkt

under riksdagsdirektören samt

av kanslichef i utskott och

EU-nämnden,

10.

frågor som avses i 4 §,

119

20 02/03 :R S1	B I L A GA 1 L A GF Ö R S L A G
	Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse

10.frågor som avses i 4 §,

11.frågor som hänskjuts till styrelsen från rådet för ledamotsnära frågor,

12.frågor som är av större vikt eller principiell betydelse eller som riksdagsdirektören hänskjuter till styrelsen.

11.frågor som hänskjuts till styrelsen från rådet för ledamotsnära frågor,

12.frågor som är av större vikt eller principiell betydelse eller som riksdagsdirektören hänskjuter till styrelsen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

120

2002 /03: R S1

Bilaga 2

PM Teknisk översyn av riksdagsordningen (1974:173)

Någon samlad översyn av RO har inte gjorts tidigare. Förändringarna har varit täta men i allmänhet begränsade. Större förändringar innebar genomförandet av riksdagsutredningens förslag 1994. Riksdagskommitténs arbete hittills har föranlett vissa förändringar i riksdagsordningen.

Översynen skall vara inriktad på lagtekniska, redaktionella och språkliga frågor.

Lagtekniska frågor

Om en fast praxis etablerats på ett område som är oreglerat kan man överväga att föra in praxisen som en regel. Likaså kan en regel ändras i enlighet med fast praxis om praxisen anges som en av flera handlingsmöjligheter. I båda fallen ökar informationsvärdet hos författningen. Exempel på några viktigare frågor där en lagreglering kan övervägas är yttranden mellan utskotten, särskilda yttranden i betänkanden och yttranden, rätten att väcka yrkanden under behandlingen av utskottsbetänkanden.

Avvägningen mellan huvudbestämmelser och tilläggsbestämmelser kan i vissa fall ifrågasättas.

En del bestämmelser är obsoleta (t.ex. 3 kap. 2 a §) eller tillämpas inte längre (t.ex. 2.5.1 första meningen). Dessa bestämmelser bör rensas ut.

Beskrivningarna av utskottens beredningsområden i 4 kap. 4–6 §§ med tillläggsbestämmelser innehåller en blandning av stort och smått. Frågan är om det går att hitta en gemensam nivå i beskrivningarna.

Redaktionella frågor

Det klagas ibland över svårigheter att hitta i RO. Frågan är om läsbarheten kan ökas genom omdispositioner av författningen. Grundstrukturen och den nuvarande kapitelindelningen bör dock behållas, men omplacering av bestämmelser bör kunna övervägas.

Andra sätt att öka läsbarheten är att införa mellanrubriker, undvika långa paragrafer och införa punktuppställningar.

Genom att en hel del paragrafer utgått har det uppkommit luckor i flera av kapitlen. Detta aktualiserar frågan om en omnumrering av återstående bestämmelser i respektive kapitel. Utgångspunkten för översynen bör dock vara att omnumrering bör undvikas.

Språkliga frågor

Lagtexten har språkligt moderniserats i samband med vissa av de ändringar som gjorts under de senaste tio åren. Denna modernisering bör genomföras

121

20 02/03 :R S1 B I L A GA 2

konsekvent. Riktlinjer för detta arbete bör hämtas från Gröna boken. Riktlinjer för författningsskrivning (Ds 1998:66) och Myndigheternas föreskrifter. Handbok i författningsskrivning (Ds 1998:43).

Otydliga bestämmelser bör förtydligas.

Det finns terminologiska frågor som bör övervägas. Välkänt är att termen proposition har två olika innebörder i RO, dels förslag från regeringen, dels förslag till beslut i kammaren (”talmannen ställer proposition”). Ett annat exempel är ordet förslag som förekommer dels som ett allmänt begrepp, dels specifikt som beteckningen på ett förslag från ett riksdagsorgan.

122	Elanders Gotab, Stockholm 2002