Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

It IKSDAGENS IVRVISOR KR

Framställning / redogörelse 1873:RB

B E li A T T E1,8 E

ANGÅENDE

SB

It IKSDAGENS IVRVISOR KR.

År 187*2.

C-S^w-e -

STOCKHOLM.

TRYCKT HOS A. L. NORMAN,
1878.

. ■

''

Till 1873 års

I jagtima Riksdag,

1 enlighet med föreskriften i 1 § af den för Riksdagens Revisorer af Riksbanken
gällande instruktion, hafva undertecknade, utsedde att innevarande år granska
Statsverkets. Riksbankens och Riksgäldskontorets tillstånd, styrelse och förvaltning,
den 15 nästlidne Augusti sammanträdt i Riksbanken samt, efter pröfning
af vår behörighet att i revisionen deltaga, densamnaa påbegynt.

Som riksbankens räkenskaper för år 1870 granskats af de förlidet år församlade
revisorer samt vid sistlidne riksdag decharge beviljats fullmäktige för
förvaltningen i sin helhet under är 1870, äfvensom för de beslut och åtgärder,
hvilka finnas antecknade i fullmäktiges protokoll för år 1871, så har den nu förrättade
granskningen haft till föremål räkenskaperna för sistnämnde år samt den
del af löpande årets förvaltning, som är redovisad i fullmäktiges protokoll till
och med den 15 Augusti. . „

I och för fullgörande af den oss sålunda åliggande granskning, hafva vi
från bankofullmäktige emottagit dels deras berättelse angående riksbankens tillstånd,
rörelse och förvaltning i sin helhet samt om Tumba pappersbruk, dels deras
protokoll och brefvexling för tiden från detta års början till och med den lo
Augusti, jemte riksbankens och Tumba bruks räkenskaper för år 1871, dels ock
styrelsernas för lånokontorcn berättelser angående dessa kontors föl vältning
äfvensom de utaf dertill särskildt utsedde revisorer afgifna berättelser angående
diskont- och lånekontorens förvaltning under år 1871.

Efter nu förrättad granskning, få revisorerna_ deröfver meddela följande
berättelse, i hvilken ärendena förekomma hufvudsakligen i den ordning, hvartill
bankoreglementets uppställning föranleder.

— 4

Bankens
grundfond;
oförr sig t af
hankens
Hållning.

Riksbankens (/rund- och reservfond m. in.

ä l.

. ^eM )?e<* 1olJia^nna, tidningarne offentliggjorda öfversigten af riks bankens

stallning efter 1871 ars bokslut, utgjorde:

Inkomster och tillfälliga vinster under året ...........''.................... Rdr 2,045,888: so.

Jtanteutgiitei, förvaltningskostnader, välgörenhets bidrag och för lu8ter.

.............................................. 621,673: or,

Behållen vinst alltså ..............................

_ Förutom grundfonden, 25,000,000 Rdr'', innehade banken
derjemte af föregående års vinster:

behållning från åren 1866, 1868 och 1869...............

vinst för år 1870.........................................................

Med tillägg af grundfonden ....................................

Rdr 1,424,214:

84.

.. Rdr

881,984: 63.

55

1,351,328: 25.

Rdr

3,657,527: 72.

55

25,000,000: —

Rdr

28,657,527: 72.

Ofvan nämnde öfversigt lemnar i detalj utredning rörande de särskilda
delaine af riksbankens tillgångar och skulder vid 1871 års slut, hvilka tillgångar
och skulder, sammandragne, kunna hänföras under följande rubriker, näml •

Ti lly äng ar:

Metallisk kassa, beräknad i enlighet med § 5 af 1871 års bankoreglemente
.....................................................

Fordringar:

a) i obligationer ............ ................................ Rdr 10,031,592: »8

b) utestående lån mot s. k. lånebanksobligatio ner

och mot inteckning i stadsfastigheter

c) hos allmänna hypoteksbanken för öfvertagna

landtfastighetslån.....................

d) kreditiv till filialbanker ...................

ej förlag till låne- och kreditivrörelsen i riksbanken
och dess kontor i orterna

f) obetalda räntor....................................

g) bokförda värden och förskott.....

Diskontrörelsen i riksbanken samt dess kontor

i orterna.......................

Postvexelrörelsen....................................

Statslånefonden .......................................

Rdr 30,813,770:

504,882: H.

5,253,575: 70.
2,815,000: —

29,300,000: —
563,122: 28.
4,4 7 4,748: 37.

38,960,940: 3a.

4,660,644: 93.

29,606: 55. 96,594,113: 37.

Summa Rdr 127,407,883: 62.

Skalder:

Lånebanksskuld:

a) för s k. lånebanksobligationer med räntor samt diverse äldre
förbindelser................................................ fidr

________ 307,514: 54.

Transport 307,514: 54.

— 5 —

1371

års

b) Sedelskuld, beräknad enligt 24

1) utelöpande sedlar ....................................

2) depositionsskuld, tillhörande depositions kontoret

....................................

3) obegagnade andelar af låne- och kreditiv

förlag m. m...........................................

4) utelöpande postvexlar ........,............... ....

c) innestående medel .................................

d) förskott till postvexelrörelsen ......................

e) Diskontrörelsen i banken samt dess kontor i orterna

t) /ostvexelrörelsen ...........................

g) Statslånefonden ...................................

h) Bankens kapital, eller behållen tillgång utöfver skuld

Transport
bankoreglemente:
Rdr

307,514:

31,278,786: 66.

8,732,707:

10,089,372: or,.

960,644: 93.
............ Rdr

51,061,510:

28,690:

3,700,000:

38,960,940:

4,660,644:

31,054:

28,657,527:

Summa Rdr 127,407,883:

51.

07

U

39

93

33

r>

öF

Den i ofvannämnde öfversigt intagna utredning rörande bankens inkomstei
ne], vinster a ena samt utgifter och förluster ä andra lidan angifver i sammSag

Inkomster och vinster:

1) Ränteinkomster:

a) å fordringar på rörelsegrenar, som numera äro ställda pä

utredning ............................................ 1 ,

b) å kreditiven till Kommers-kollegium, jernkontoret och filial- 1

banker ................................................ .

e) å obligationer.................................... ...................................22‘

d) af diskontrörelsen .............................. ” , . 7(.''1

tillfälliga inkomster och vinster. ..................... ” 62‘

'' 2,045,888: so.

Utgifter och förluster:

1) Ränteutgifter ...................................

2) Förvaltningskostnad:

aflöningar.........................................

pensioner .........................................

extra tjenstebiträden, sedelskrif ning

m. m....................................

skrif-, sedel- och bokföringsmaterialier
samt andra förbrukningsartiklar,
inventarier m. m..........

byggnadsunderhåll och onera ......

brandanstalter, tillfälliga utgifter,
kostnader, tryckning af uppgifter
och bankoreglemente..................

3) Välgörenhetsbidrag ........................

.................... Rdr 12,966: ?].

Rdr 284,641: 2.).

„ 53,912: is.

„ 41,251: 03.

108,744: 19.
5,824: 58.

„ > 18,378: 84. }) 512,752: 97.

..................... „ 15,357: —

Transport Rdr 541,076-18. 2,045,888710.

— 6 —

Bankens
reservfond,

Inventering
verkställd'' a:,
Bevuorerne.

Transport Rdr 541,076: is. 2,045,888: 80.

4) Afskrifningår och förluster .................................» 80,597. 78. 621,673: 96.

deraf myntskatt .............................. Rdr 25,023: 19

ommyntning af gammalt kopparmynt
.....................................;..... » 25,520: 91.

minskning i räntefordran utöfver

ränteskuld .................................... » 26,344: 16.

för skillnad i bokföringspris å guldmynt,
ommyntning af silfvermvnt,
inlösen af mom linien förda
sedlar..........................................-__» _ 2,800: a-''.

Rdr 80,597: 78.

Behållen vinst alltså Rdr 1,424,214: 84.

§

2.

hvad i näst föregående § omförmälts, utgjorde, vid 1871 års slut,
i bankens tillgångar och fordringar utöfver dess skulder och förbin -

Enligt

öfverskottet i uan».cii& wu^augai -------- ------- q «k7 *07. 70

delser, förutom grundfonden, ett belopp af ............................. Kdr ’ 1*

Jemlikt bankoreglementets bestämmelse, utgör denna summa, tillika med
den under nu löpande år influtna vinst, bankens reservfond-, men vid beräkning af
det verkliga öfverskottet bör iakttagas, att utaf 1870 års vinst äro, enligt riksdagens
beslut, till riksgäldskontoret anvisade 1,351,000 Rdr, som under September
månad blifvit till kontoret aflemnade.

Metalliska kassan och sedelstocken..

§ 3.

Den 16 sistlidne September hafva Revisorerne verkställt inventering i Banr
kens kassor och öfriga förvaringsrum efter af vederbörande upprättade inventarieförteckningar,
enligt hvilka de här på platsen varande behallningarne 1 guld,
silfver och koppar skulle utgöra:

(j ald.''

10,999 st. Gardiner ..................;.....

873 „ Dukater efter evalvation
Utländskt mynt, d:o d:o
Omyntadt.............................................

Myntadt efter 1664 års myntfot;

hela ..................... riksdaler ..

två tredjedels d:o

en tredjedels d:o

en sjettedels d:o

en tolftedels d:o

en tjugufjerdedels d:o

en trettiotvåendedels d:o

Caroliner 10,999.

1,022*4".
„ 2,537*1!.

„ 441,286m.

Caroliner 455,845111.

Silfver

. 95,384

. 20,218

t\ 7.

. 84,585

33.

. 8,400

. 2,400

. 2,400

. 4,200

— 217,588: —

Transport 217,588:

7 —

Transport

Myntadt efter 1830, 1835 och 1855 årens myntordningar:

217,588: —

4 rdr riksmynt.....................................................

..... 1,620,932

2 d:o d:o .....................................................

83,940

1 d:o d:o ......................................................

..... 271,512

50 öre.....................................................................

..... 303,470

25 öre.....................................................................

..... 365,359

50.

10 öre....................................................................

17,294

60.

2,662,508: lo.

Utländskt mynt efter förvandling i rdr rmt:

Norska, Danska och Holsteinska specier ...............

54,822

24.

Ryska rubler (sedan år 1810)....................................

640,605

36.

695,427: 60.

Omyntadt silfver
Då härtill lägges tillgången i caroliner, 455,845,361 som i bok föringsvärde

efter 7 rdr pr carolin, uppgår till ...............

befinnes bankens guld- och silfverförråd här på platsen den 16
nästlidne September hafva utgjort .......................................

lidr

12,699,156:

3,190,917:

Kopp ar skiljemynt :

Öresmynt:
i 5 öre

i 2

11 ............

i i

» .............

i 2

11 .............

Af äldre
3

! prägel:
fjerdingar

i 4 sk.

96

»

i 2 „

101

>7

i 1 „

114

11

i i

1

n

i 1

44

11

i I

1

ii

1 T

6

ii

i 5

S:a 366 fjerdingar

om 3 Ctr

hvartill kommer i

vexlingska

18,750

450

1,800

3,150

öresmynt............................................................... 1,207: 80.

af äldre prägel .................................................. 1,734: —

Af silfvermynt utaf äldre prägel fanns vid årets början ...
Invexladt under året intill den 16 September.........................

2,941: 80.

....... Rdr 204,528

....... „ 13,060

Rdr 217,588

Utaf silfvermynt med nu bruklig prägel fanns vid 1872 års början:

i 4 Rdr Rmt ................................................................................... 1.704,600

i 2 „ „ ....................................................................................... 85,200

i 1 )( ....................................................................................... 299,400

Transport 2,089,200

01''.

Rdr 19,465,597: 25.

24,150:

70 Rdr 31 öre pr Ctr 82,347: 10. 106,497:

lo.

Silfvermynt

af äldre,
prägel.

Silfvermynt
af nu bruklig
prägel.

— 8 —

Utländskt
silf c ermynt.

Carol in er.

Utländskt

guldmynt.

Fär ändringar
ne i nietab
Ilska kassan.

i 50 öre
i 25 öre
i 10 öre

Transport 2,089,200

.................... 321.000

................... 480,000

54,600

2,944,800:

Då vid den af .Revisorerne den 16 September verkställda inventering
behållningen af dylikt mynt utgjorde ................ Rdr 2,662,508: JO.

hade densamma på det hela minskats med ................................ Rdr 282,291: ilo.

Af utländskt silfvermynt innehade banken vid detta års

J)örJan .............................................................................''.................... „ 692,486: i i.

hvaraf i ryska rubler................................................... 648,405: 20.

samt i Norska, Danska och Holsteinska speciel’...... 44,031: ?j.

692,436: 44.

Denna behållning har sedermera minskats genom försäljning
af ryska rubler med ............................................................ n 7,799: 84.

Sgr Rdr 684,636: eu.

men okats genom inköp af Norska, Danska och Holsteinska specier
med .....................................................................................

hvadan förrådet af utländskt silfvermynt vid den af Revisorerne
den 16 nästl. September anstälda inventering, enligt hvad här

ofvan är nämn dt, uppgick till ...................

eller 228,694 st. ryska rubler inköpta för................. 640,605: 3fi.

samt 13,836 st. Norska, Danska och Holsteinska spe cier

inköpta för ..................................................... 54,822: 24.

695,427: (it).

Förrådet i Caroliner var vid årets början..................................

Intill den 16 nästl. September har förrådet ökats genom

från Kongl. Myntverket levererade ................................. 10,000: —

och genom invexling................................................................. 2 505: _

10,791:

695,427: (>«.

7,912 st.
12,505 ,.

Säger

20,417 st.
9,418: —
10,999: —

men minskats genom utvexling med .............................................

hvadan behållningen sistnämnde dag utgjorde ...........................

Utländskt guldmynt fanns vid årets början till ett vär .

.............................................................................................. Caroliner 3,456*m.

sedermera hafva tillkommit ........................................................... 422»no.

Caroliner 3,879: —

hvarifrån afgå försålde dylika mynt, till värde af .................. „ l,341*oo.

så att behållningen den 16 nästlidne September utgjorde......... Caroliner 2,537*02.

§ 4.

De af sist församlade riksdag beslutade bestämmelse]- i afseende på beräkningen
af metalliska kassan, i följd hvaraf derifrån uteslutits på utrikes orter
befintligt silfver ocli guld samt fordringar, äfvensom å utrikes orter betalbara
vexlar, hafva, jemte de likaledes i vissa utseenden ändrade bestämmelserna rörande
grunderna för sedelutgifningen och beräkningen af riksbankens sedelstock,

— 9 —

börjat att tillämpas vid afslutningen för första hälften af innevarande år, den
30 Juni.

Den förändring, som af nyss berörda bestämmelser föranledts uti bankens
ställning beträffande metallisk kassa och sedelutgifning, har så mycket mindre
förorsakat rubbning i någon del af verksamheten, som förändringen inträdt under
särdeles gynnsamma tidsförhållanden.

I de uppgifter rörande bankens ställning, hvilka tid efter annan offentliggöras,
har dock förändringen föranledt icke obetydliga olikheter beträffande vissa
i uppgifterna förekommande summor; och revisorerna hafva fördenskull ansett
sig böra här nedan meddela en jemförelse mellan förhållandena uti nu ifrågavarande
delar enligt förut gällande och nu införda bestämmelser.

Enligt den tryckta och med allmänna tidningarne utdelade “Uppgift öfver riksbankens
metalliska kassa och tillgång i andra valutor, hvarå sedelutgifning får grundas.
äfvensom öfver beräknad sedelstock den 29 Juni 1872“, utgjorde metalliska kassan
nämnde dag i svenskt och utländskt silfver- och guldmynt samt omyntadt
silfver och guld dels i bankens och dess lånekontors förvar, dels hos Kongl. myntverket
............................................... ........................................... Rdr 18,756,852: »3.

I afseende på beräkningen af sedelutgifningsrätten tillkomma
de medel, banken nämnde dag hade innestående hos
bankinrättningar och handelshus på utrikes orter......................

Säger Rdr

samt den summa af

hvarmed sedelstocken högst får öfverstiga de ofvan nämnda
tillgångarne.

9,882,347

28,639,200

30,000,000

:i(i.

?«.

hela sedelutgifningsrätt utgjorde alltså

Riksbankens

nämnde dag............

Samma dag voro utelöpande sedlar Rdr
på depositionsräkning innestående medel,

att vid anfordran tillhandahållas ............... „

på upp och afskrifning innestående...........

utelöpande postvexlar....................................

32,625,95J: til.

9,502,850: 12.
3.810,643:
3,988,122: »G.

58,639,200: 29.

Summa sedelstock alltså ,, 49,927,567: 24.

och obegagnad sedelutgifningsrätt..............................................7 Rdr 8,711,633:07

En beräkning af metalliska kassan, sedelutgifningsrätten och sedelstocken
enligt förut gällande bestämmelser utfaller sålunda:

Metallisk kassa i myntadt och omyntadt silfver och

guld ................................................................... Rdr 18,756,852: 93.

innestående på utrikes orter................................. 9,882,347: 3fi.

uppköpta, icke förfallna vexlar, betalbara på utrikes
ort inom tre månader ........................... .. 3,983,311: no. 82,622,511: 79.

Sedelutgifningsrätt derutöfver .....................................777.77.... Rdr 30,''000,000: —

Rdr 62,622,511: 79.

Utelöpande sedlar ............................................. Rdr 32.625,951: fil.

på depositionsräkning innestående, att vid anfordran
till h andah åtlas

obegagnade andelar af låne- och krediti vförlag
utelöpande postvexlar.........................................

Obegagnad sedelutgifningsrätt .........

lit-vinnrernrs B trött, otid /li/t-ibavkni

9,502,850: 12.
7,523.624: »I.
R988,122: GG.

.............. Rdr

53,640,547: so.
8.9817903: 90.

— 10

Jemföres förhållandet emellan nu gällande och förut varande bestämmelser,
så visar det sig, att då, enligt de sistnämnda, bankens obegagnade sedelutgif ningsrätt

skulle vid halfårets utgång hafva utgjort.................. Rdr 8,981,963: 99.

men. enligt det vid sist hållne riksdag beslutade beräknings sätt,

uppgår till...................................................................... 8,711,633: »5.

detta föranledt en minskning i sedelutgifningsrätten nämnde

dag utaf................................. Rdr 270,330: in.

Denna skillnad har uppkommit deraf, att från de valutor,
på hvilka sedelutgifning fick grundas, uteslutits uppköpta men
ej förfallna vexlar, betalbara inom tre månader, utgörande ... ,. 3,983,311: r>o.

och att de på upp- och afskrifning innestående medlen förut
icke
ledes var så mycket mindre, uppgående dessa medel till......... „ 3,810,643: 43.

Med dessa tvenne poster, tillhopa ..... Rdr 7,793,954: 95.

skulle enligt förutvarande bestämmelser sedelutgifningsrätten
varit ökad; men då deremot till sedelstocken skulle hafva

hänförts “obegagnade andelar af låne- och krediti vförlag"...... ., 7,523,624: 01.

så blifver skillnaden endast den ofvan angifna ........................ Rdr 270,330: 91.

Metalliska kassan utgjorde den 31 December 1871 enligt
då gällande beräkningssätt .......................................................... Rdr 30,813.770: ?•->.

Häri ingingo emellertid på utrikes ort. stående behållningar.
............................................................. Rdr 11,521,534: 64.

samt icke förfallna, men inom tre månader

å utländsk ort betalbara vexlar.................. ,. 4,878,872: r.s. 16,400,407-

Om _ sistnämnde belopp, som numera icke får hänföras
till metallisk kassa, fråndrages, så erhålles den summa, hvartill
metalliska kassan, beräknad enligt nu gällande bestämmelser,
uppgick den 31 December 1871, eller ........................... Rdr 14,413,363: 03.

Vid slutet af innevarande års förra hälft var metalliska
kassan Rdr 18,7 56,852 : 93, och hade sålunda ökats med ....... „ 4,343,489: 90.

Rdr 18,750.852: 7*:;.

Metalliska kassan bestod vid Juni månads utgång af:

Myntadt........................

Utländskt mynt ...........

Omyntadt .......................

hos Kong]. Myntverket

Guld beräknad!
i caroliner.

15,106.

122,626,773.

442,223,378.

3,193.

Silfver
i riksmynt.

2.963,188: —
686,913: no.
10,925,303: 36.
107.754: 90.

Sgr 583,149,133. 14,683,159: 80.

Då från guldförrådet afdrages depositionsskulden...... 1,193.

och återstående guldförrådet, carol.............................. 581,956,133.

evalveradt till riksmynt efter för bokföringen antaget pris af 7

Rdr per carolin, lägges till silfverförrådet med ........... 4,073,693: 07.

så erhålles ofvan uppgifna belopp............................................. Rdr 18,756.852: 93.''

11 —

Från de till bankofullmäktige ingående uppgifter öfver silfver- och guldförrådet,
behållningen på utrikes orter samt köpta, ej förfallna vexlar, betalbara
nå utrikes ort, meddela revisorerna här nedan ett sammandrag, utvisande ställningen
vid hvarje veckoslut.

Oremitte-

1

( Silfver lmr ) (Juld här
( på platsen, -på platsen.

! i !

Behållning
på utrikes
ort.

rade vexlar.
betalbara å
utrikes ort
senast inom
3 månader.

Metallisk
kassa på
det hela.

Oremitte-rade vexlar,
ötver 3
månader.

1871 December

1872 Januari. .

Februari

uSJ ars .

April .

Maj. .
Juni .

•lull. .

A 1 L’ 11-1 i

3012.024,592:58
512.024,592 ss
13112,024.592:58
20,12.024,''592'';,s
31 i 12.012.592 58
1012,012,592 58
1713,007,145; o j
29| 13.007.541''a:
9 13,003,139- a o
13,003,139 o o
13,003,139 20
13,003,139:2 0
12.998,661 94
12,999,453 o i
12,994.981 Iso;
13,242,581(70
13.909.503(62
18! 13,903,003! 6 a
131113.899,939:2 o
8( 14,079,227! 07
1.514,066 946:0i
22 14,324,244''30
29 14,683,15910
614,858,02915
13 15,241,049 re
20 15,600,051''88
31 16,416,333-«i
10 16,358,313: si:

16

,22

130

6

13

20

30

jll

1

24

31

16.358.313 64

16.304.313 64
16,300,344! 01

12,388,770

(2,388,770

12.389,382

(2,389,382;

i2.391.482.

2.385(707,

2,386,705

2.386.705

2.386.705
(2.736(705

: 2,739,505''
3.167.205
(3(168.738''
3,168,738
3,159.375
4,101,846
4101.636
4 096(386:
4,086,068
4,082.338
4.073,413!
4,072(993
4,073,693
4,073,693:
4,074,393
4,066(028''
4,070.678
4(066(121
4,066,681
4,066,331
4.066,121

45(11,521,534:64:
ås, 12,031,542! 70:
05 12,467,474 U11
95(12,909,667(51:
95112,789,975 se i
95:12,405,2261 — ''
45 12.317,802184:
45 12.519,4181 s a
45:12.530.69914
45 12,607,011 74i
45)12,758,450(78;
-is 13,188,976(20;
45 13,173,449(9 6:
45 12,571,609) 17 j
9511(923,057)0 21
1510,566.35018!
15''10.263.313: c o
15 9,925,996 20
1510,233,684 so:
0 71.0,105,859 91 j
9.S38(868''5"i
9.877129(44
9,882(347 as
9,069,632:06
8.665,543 97
8(220,601 oo
7,340,367-co;
8.547,861 is
8,827,484(68
8,531(478 ss.
<;r>! 8,407,502 27''

4,878,872 58 30,813,770
4,430.568184 30,875,474
3,803,469 37130,684,919
2,506,823 55 29,830,466
2,107.383 39 29,301,434

1,873,333

1.762,051

1,756,479 09 29,670,144

2,175,035(33

28,676,860

29,473,705

30,095,579

2.954,762(21 31,301,618
3,634,602(20(32.135,697
3,486,475j 5 2!32,845,796
3(455.537! 3 9 ''32,796,387
2,986,761; 3 7 (31(726(562
2,906,280!»5 30,983,695
3,506.712 76 31,417,520
3(616,567 48 31.891,020
3,801.868! 3 2131,727,754; a 9
3.573,307! 9 8 (31,792,999(9 5
3,391,833j a 2131,658.758 (5 7
3,565,944 81(31.545,172 i 5
3,733,7131 s 7!32,008,080(7 7
3.983,31115 0 [32,622.511; 7 n
-28,001,354-os
(27.980,986 80
-27.886 681:75
'' 27,827,379; s a
(28,972,296-7 7
•29.252,479! 9 7
(28(902,124 17
28(773.967193

626,120 4ö
532,951 —
529,611 18
499,338 02
894,491 14

90,647(6 9
136,989-38
122.027o?
76,018 32
67,906 17
69,598 88
144.503 88
215,913 83
199,578 20
188,339 so
191,923(80
276,852(66
411,818(37
850.011!? 1
1,004,006(99
1.095 344-69
795,145! 10
4,375,762146*''
4,273.688 96
4,406.869-12
4 540,472(33
3,465,212! 27
2.890,346 65 (
2472,831)92
2,141.382-54

§ S.

För de silfverinköp, hvilka egde rum under år 1871, är redogjordt dels i
sistlidna års revisionsberättelse dels i fullmäktiges berättelse till bankoutskottet
vid sednaste riksdag, offentliggjord uti utskottets memorial N:o 1.

De förhållanden, hvilka redan förlidet år föranledde, att silfver från utlandet
hitfördes och erbjöds riksbanken, hafva älven under innevarande år fortfarit;
och har riksbanken i följd deraf betydligt ökat sitt silfverförråd.

*) I följd af de vid sistlidne riksdag ändrade bestämmelserna angående metalliska kassans beräknande,
hvilka trädde i verket med den 1 Juli, särskiljas numera icke 3 månaders vexlar från dem fi längre tid.

B

Uppköp af
plant a silfver.

— 12 —

För det silfverparti, som först under året inköptes, åtog sig riksbanken
transportkostnaden från Malmö hit till kufvudstaden, men för allt sedermera inköpt
silfver har transporten till Stockholm besörjts och bekostats af säljaren, så
att riksbanken icke haft andra utgifter, än för forsling till och från Kongl. myntverket
samt för proberingen derstädes, hvartill, då myntning sker, kommer myntskatt,
hvilken banken, vid de silfverköp, som kommit till stånd, åtagit sig, lemnande
åt säljaren betalning för hela värdet i finsilfver, ett medgifvande, som fullmäktige
dock synas på sista tiden funnit sig böra inskränka. I)å nämligen i sistlidne
Juli månad anbud gjordes på silfver för omkring en million Rdr, antogs detta
endast under vilkor att säljaren belastades med en tredjedel af myntskatten, ett
vilkor, hvarpå säljaren synes icke hafva velat ingå, enär något köp af berörde
silfverparti icke egt rum och anbuden derefter afstannat.

Beloppet af det under innevarande år intill Augusti månads slut köpta
silfret utgör 70,511,97t> ,£ finsilfver, lemnande, utan afdrag för myntskatt, i

mynt................................................................................................ Rdr 4,700,798: 17.

Myntskatten, £ procent, utgör......................................................... „ 35,255: 8».

hvadan i mynt erhålles ................................................................. Rdr 4,665,542: 61.

Omkostnaderna hafva varit:

för transport från Malmö till Stockholm utaf 160 stycken

plantsar .................................................................. Rdr 629: ao.

transportkostnader i Stockholm till och från
Kongl. Myntverket utaf samtliga platsar, 931

stycken ................................................................ „ 334: 75.

för probering och värdering i Kongl myntverket
.................................................................... „___1.16& 75. v 2,127: 70.

utgörande för hvarje riksdaler riksmynt................................. 0,00045 eller 0,045 öre.

afdraget för myntskatt utgör ................................................... 0,00755 „ 0,755 „

Sgr O,00800 eller 0,800 öre.

samt alltså för hvarje specie 3,-; öre.

Det köpta plantssilfret är, med undantag allenast af 160 plantsar från Hamburg
samt 50 från Kongsbergs silfververk i Korge, hitkommet från England.

I bankoutskottets vid sistl. riksdag memorial N:o 4 äro åtskilliga upplysningar
meddelade beträffande sättet för probering af silfver i Hamburg.

På gjorda framställningar om åvägabringande af större noggrannhet och
vigtighet vid dylik probering, har, enligt hvad fullmäktige fått sig delgifvet, administrationen
för Hamburger Bank svarat, att den icke funne anledning att vara
betänkt på någon ändring i sättet för silfverproberingen, åtminstone så länge
icke någon önskan derom framställdes af bankintressenterna i Hamburg, hvartill
likväl dessa svårligen hade någon anledning, då ett dylikt yrkande icke afhörts
från de större handelsplatserna, och öfverhufvud, i den ställning frågan om ändring
af det tyska myntväsendet befunne sig, tidpunkten icke lämpade sig för
denna frågas behandling.

Såsom redan är nämndt, hafva endast en mindre del af de inköpta plantsarne
hitkommit från Hamburg; och då riksbanken betalt dessa allenast efter det
värde i svenskt mynt, de verkligen egt, har någon sådan förlust, som uppkom
på en del af det under förlidet år köpta silfret, icke uppstått. Vid sådant förhållande
synes frågan om en noggrannare probering och värdering af silfverplantsar
i Hamburg för närvarande hafva ett mindre praktiskt intresse för riksbanken

I

— 13 —

och måhända äfven för den svenska affärsrörelsen öfverhufvud, enär det numera
kända förfaringssättet derstädes sannolikt manar affärsmännen till varsamhet.
Emellertid kan det knappast undgå uppmärksamhet, att administrationen för
Hamburger Bank förklarat sig icke finna anledning till ändring i ett förfaringssätt,
hvars otillförlitlighet torde vara obestridligt ådagalagd.

S 6.

Vid årets början innehade banken guld i omyntad form till värde af
caroliner ......................................................................................................... 307,567,0''»7.

Intill den 30 Juni har inköp skett af guld till värde

af caroliner.............................................................................. 134,538,59''.».

hvartill komma 100 stycken dukater — hvilka numera i
bankens räkenskapupptagas såsom omyntadt guld och

bokföras efter deras värde i caroliner — .......................117,13?. 134,655,731.

Behållningen utgjorde således den 30 sistl. Juni ............ Carol. 442,223,378.

Förstnämnda guldparti bestod af 24 plantsar, införskrifna från England och
enligt Kongl. myntverkets attest innehållande i fint guld a 920,7245 samt lemnande,
utan afdrag för myntskatt, .............................................. carol. 134,808,217.

Myntskatten derå, 2 per mille, utgör ..................................» 269,018.

efter afdrag hvaraf'' återstå i mynt ................................................ carol. 134,538,599.

Plantsarne innehöllo 13,727,500 uns standard-guld och kostade efter 77 sh. 9,
9 A å 10 pence per uns, £ St. 53,395, 18, 8.

Efter kurs af Rdr 17.75 pr £ St., motsvarade nämnde summaRdr 947,777: 82, och
dä, såsom ofvan är nämndt, guldet, utan afdrag för myntskatt, innehöll 134,808,217 earoliner,
utgjorde metallvärdet i hvarje carolin, efter ofvan antagna kurs, Rdr 7: 03

Kostnaderna för guldets hitförande hafva varit:
för inpackning och afsändning, jemte sjöförsäkring och kurtage K St.
120. 8. 2, som, efter ofvan antagna kurs af Rdr 17,75, motsvara
.............................................................................. Rdr 2,137: 25.

transport ......................................................... „ 1,250: 01.

dragarepengar........................................................................ „ 8: 25.

profningskostnad, Rdr 1: 25 per plants .......................... „ 30: —

hvartill kommer värdet af det guld, som vid myntverket
aftagits för proberingen, 25 korn pr plants, motsvarande
å Rdr 2: 60 ................................................... „ 62: 40.

,488:

Hela kostnaden för guldet utgjorde alltså .......................... Rdr 951,266:

51.

33.

Såsom ofvan är nämndt, lemnade gnidet, efter afdrag af myntskatten.
134,538,599 caroliner, och hvarje carolin motsvarar alltså Rdr 7,070, deraf belöper:

på sjelfva guldet ............................................................................. Rdr 7,030.

„ myntskatten ................................................................................. „ 0,014.

„ omkostnaderna............................................................................. „ 0,020.

Rdr 7,070.

Under den 15 sistl. Aug. hafva fullmäktige beslutat låta för bankens räkning
från London kitföra guld för 50,000 £ St., hvilket under September månad
hit inkommit och för profning affemnats till myntverket. Som myntverkets

Införsel aj
o munta dt
guld.

14 —

Prisbestämning
ä
liner samt
utländskt
guldmynt.

Försäljning
af omynt o dt
silf ror.

Vexel handeln.

attest rörande profningen icke, när detta ämne af revisorerna behandlades, till
riksbanken ankommit, har beräkning öfver kostnaden för detta guld ej nu kunnat
meddelas.

§ 7.

bedan prisen a caroliner den 21 December 1871 blifvit bestämda: vid invex■
ling eil 1 Rdr 7: 0:; och vid utvexling till Rdr 7: 10, hafva fullmäktige den 8 sistl.
Augusti höjt dessa pris till respektive Rdr 7: 08 och Rdr 7: 12; hvilka pris äfven
gälla för 10-francsstycken i guld.

De förstnämnde dag fastställda pris å engelska sovereigns, neml. Rdr 17: so
vid invexling och Rdr 17: 90 vid utvexling, höjdes likaledes den 8 sistl. Augusti
till respektive Rdr 17: 85 och Rdr 17: 05.

•§ 8-

Under förra hälften af innevararande år äro försålda 6 stycken silfverplantsar,
för hvilka, efter 97 Rdr pr kölnisk mark finsilfver, erhållits Rdr 27,929: 35,

§ 9.

hör bankens utländska vexelrörelse under är 18/1 är redogjord t uti fullmäktiges
berättelse till bankoutskottet vid sistlidne riksdag.

Under förra hälften af innevarande år har denna rörelse haft den omfattning,
som af nedanstående uppgifter inhemtas. 1

Behållning vid årets början ...
Ökning till och med 30sistl. Juni
Säger

Minskning under samma tid ...

p Hamb. ,, 1 .

i . ot. B-ko rancs. ; r loriner.

Danska

Riksdaler.

Norska

Speciel-,

512,011 7 24 059,300 el,299,856
517,23l|ioj—j 277,324) 0)2,074,345

s s j 108,526:5 2
15)121,040)41

440,377) :)5
618,298)71

2.d4G;4i

78|46

1.029.242 it! all,336,624''15 3,374,201
583,007! 111 6)1,339,759 yl,216,067

38)229,566ia3
aa 146,268)83

1.058,676173

542,894)92

2,424)90

1,119)31

Behållning sistnämnda dag ...

446.235) sj 8:3,096,865 ji1)2,158.134

16; 83.298 io

515.781 77

1,805 5 o''

1 vexlar, dragna på längre tid än 8 månader utgjorde:

St. Francs. Danska Rdr.

behållningen vid årets början.................. 35,274. 7. u. --—--—

under året hafva intill den 30 sistl. Juni

blifvit inköpta ................... 49,301. r». 8. 083,305. 42. 8,200: —

Säger 84,575. 13. 7. 888,365. Tvi 3,200. ™

hvaraf efter hand till metalliska kassan

hänförts................................................ 47,977. 7. 5. 461,481. 55. 3,200. —

så att behållningen i dylika vexlar sistnämnde
dag utgjorde........................ 36,598. (i. 2. 221,883. 87. —— —

Enligt öfversigten af bankens ställning efter 1871 års bokslut, utgjorde
vinsten på vexelhandeln under året Rdr 98,099: 00.

ir, —

Denna siffra utvisar likväl icke noggrannt det verkliga förhållandet, af den
ur/i Pvlssa saväl inkomster som utgifter, tillhörande 1870, hvilka icke
Dill vit kända förrän under loppet af 1871, ingå i sistnämnde års räkenskaper
under det deremot andra, som i s|elfva verket tillhöra sistnämnde år, först under
innevarande år blifvit kända och kunnat bokföras.

i i Yeikliga förbållandet kan ännu icke uppgifvas, emedan vissa omständigheter
uti den från bankirhuset de Rotlischild Fréres i Paris afgifna räkning för

, ^1 lckf bunmt blifva fullt utredda och bokföring i denna del således ännu ei
kunnat ske. •’

ECTismerns meddela emellertid här nedan en sammandragen öfversigt för
ar 1871 a inkomster och utgifter, hvilka i räkenskapen föras under rubriken
vexelhandel, sadana dessa upptagas i lmfvudboken för nämnde år. Härvid faller
det dock lätt i ögonen, att vissa bland dessa inkomster och utgifter exempelvis
räntor å behållningar på utrikes orter och utgifter för införsel af silfver och
guld, ror probering m. in,, endast indirekt kunna hänföras till vexelhandel!]

Inko m s 1 e r:

Vinst å köpta och sålda vaxlar....................................... Rdr

räntor å behållningarne på utrikes orter

vinst å köpt danskt silfvermynt ..........................................

godtgjorda kostnader för protesterade vexlar .......................

U t g tf te. r:

För inköpt guld....
» » silfver.

............................................... E.dr 10,370: 03.

........................................... „ 18,504: 90.

provision, stämpel och porto m. m. på utrikes orter

för vågning och probering af silfver och guld ..........

frakt för d:o d:o ................................................

Mäklarekurtage ................................................

post- och telegramporto, yexelblanketter, stämpel- im fl. utgifter

Arvoden: i Stockholm:, till biträden vid vexelhandel 6,400: _

i Höteborg till vexelombuden och deras biträde
för år 1870 ................. 1,600: —

D:o för 1871 ................................., yiOO: — 3 200: —

Förlust å protesterade vexlar ..........................................V7V

Minskning i .bokföringsvärdet å de vid 1871. års slut inneliggande
vexlar, 1 följd af fullmäktiges beslut om nedsättning af det
värde, hvartill utländska vexlar å Hamb. B:ko, Danska riksdaler
och Norska Specier skola bokföras

173,425:

74,905:

12,000:

428:

Rdr 260,759:

28.874

35,149

631

4,184

31,542

4.563

9,600:

18,916:

29,197:

o.

.i?.

8«.

88.

93. 1
85.

07.

01.

83. «)

8/.

Rdr 162,660: Ti.

1 t • V- Denna post nppkommer genom skillnaden emellan bokföringsvärdet å de valutor, hvarmed

Jl ink?Pt.a eller «uldet betalas, och det belopp i svenskt mynt. som af det. inköpta silfret

(iller guldet ernalles. 1

. . **) Utgörande hufvudsakligen det belopp, som måst afskriCvas å de i 8 u af sistlidna års

TOilar-fT«Stepegterifiinnal,1a‘ !llir1ei'' Sr 1S7° '' Göt(''1,orK utaf händelse. man C, Vurm ,v 0:i köpta

Inkomster
Utgifter ..

— 16 -

.......... Rdr 260,759: 88.

......... „ 162,660: 22.

Vinst Rdr 98.099: m.

Med afseende å det betydliga belopp, hvartill utgifterna för mäklareknrtage
vid riksbankens vexelslnt under förlidet år nppgingo, både fullmäktiges ordförande
vid sammanträde den 1 sistlidne Augusti hemställt, huruvida icke. då
känd! vore, att andra penningeinrättningar vid sina vexelslnt icke blott besparade
sig hela denna utgift eller någon del deraf genom särskildt aftal med mäklaren,
utan till och med af det kurtage, riksbanken utbetalade, betingade sig större
eller mindre del, skäl vore för handen att äfven Riksbanken vidtoge någon åtgärd
i denna syftning, i hvilket afseende ordföranden föreslog, att kurtaget
tillsvidare nedsattes.till hälften eller en tjugondedels procent, i stället för nu utgående
en tiondedels procent af vexelbeloppet.

.Den ene af deputerade vitsordade hvad ordföranden anfört samt yttrade
att, efter hvad han tillförlitligt inhemtat, i andra penningeinrättningars
räkenskaper dylika andelar af kurtage, som utgått från riksbanken, funnes upptagna
såsom inkomst. Om nu detta otvifvelaktigt utvisade, att den afgift, mäklarestadgan
medgåfve mäklaren att högst erhålla såsom kurtage för vexelslnt,
vore alltför hög och icke behöflig såsom ersättning för mäklarens besvär, vore
det väl ej rätt att afgiften till så högt belopp från riksbanken utbetalades, helst
frågan äfven ur besparings synpunkt ej saknade sin vigt. då knrtageräkningarne,
hvilka för första halfåret 1870 stego till 6,090 Rdr 54 öre, för första hälften af
innevarande år uppgått till ej mindre än 13,760 Rdr 93 öre. Då denna utgift
under nuvarande förhållanden''till betydlig del komme andra penningeinrättningar
och påpassligt enskilde trassenter eller köpare till godo på riksbankens
bekostnad, och då det icke borde vara svårare för riksbanken att, när mäklare
behöfde anlitas, med dem uppgöra om lägre kurtageafgift, än det visat sig vara
för enskilde att derom träffa aftal, vore väl allt skäl att någon åtgärd äfven till
riksbankens bästa härutinnan vidtoges. Det nuvarande förhållandet, härflutet
från konkurrensen mäklarne emellan, medförde äfven den olägenhet, att noteringarne
och slutsedlarne om vexelköp blefve otillförlitliga, och om äfven någon
del af ett nedsatt kurtage skulle komma att ingå i kursen och sålunda ändock
drabba Riksbanken, vore dock redan en tillförlitligare notering och trovärdiga
slutsedlar en gifven vinst. Då det icke borde vara svårare för Riksbanken än
för enskilda penningeinrättningar att i detta afseende iakttaga sitt bästa, men
det ständiga utbetalandet af högsta Knrtage-afgiften endast ledde till att på det
allmännas bekostnad gynna enskilda och gifva uppmuntran åt ett oskick, som i
affärsrörelsens intresse borde stäfjas, ansåg sig deputeraden böra. instämma
i ordförandens förslag att kurtage för vexelslnt skulle af riksbanken utbetalas
endast med en tjugondedels procent af vexelbeloppet såsom ett steg i
rätt riktning.

I ordförandens förslag om nedsättning till hälften i kurtaget för vexelslut
instämde ytterligare en ledamot.

Deremot yttrades af den andre deputeraden, med hvilken de tvänne öfnga
närvarande ledamöterna instämde, att ehuru Riksbankens utgifter för kurtage
uppginge till så betydliga belopp, att en nedsättning deruti vore ganska önskvärd
och det icke vore honom obekant, att dylika aftal, som ordföranden påpekat,
gjordes med mäklare, lian likväl icke ansåge sig kunna tillstyrka den ai ord -

!

17

föranden föreslagna åtgärd; i synnerhet som det, efter hans mening, vore att
befara, att icke någon verklig besparing deraf skulle uppstå, utan att följden endast
blefve att hvad man möjligen såge kurtageräkningarne nedsatta, i stället
finge utgifvas i högre burs för köpta och lägre för sålda vexlar, hvarjemte han
befarade att^ en stor del af den ganska förmånliga utrikes vexelrörelsen skulle gå
riksbanken ur händerna, enär andra penningeinrättningar icke skulle underlåta
att vända sig en dylik åtgärd till godo, så mycket hellre som förmåga dertill
åtminstone under nuvarande penningeställning ingalunda saknades dem.

Vid härefter anställd omröstning, godkändes det framställda förslaget af
tre fullmäktige, bland hvilka ordföranden, men afslogs af tre; och hade fullmäktige
alltså, då ordföranden egde afgörande röst, beslutat att tillsvidare, vid såväl
köp som försäljning af utländska vexlar för bankens räkning, endast en tjugondedels
procents kurtage finge mäklare godtgöras, i stället för en tiondedels procent,
som hittills utgått.

Detta beslut föranledde visserligen under den närmaste tiden derefter en
betydlig inskränkning i den förut lifliga vexelhandeln, som dock åter snart började
växa, sedan fullmäktige beredt allmänheten lättad tillgång att köpa och sälja
vexlar direkt i riksbanken, utan anlitande af mäklare. Revisorerne meddela här
en uppgift om bankens vexelrörelse i Stockholm under Juli månad, som föregick
beslutet, samt under Augusti och September månader.

Under Juli månad köptes P. Sterl. 49,645: 5, Francs 188,150: 49, Floriner
19,561: 23 och Danska Rdlr 122,167: 74, tillsammans motsvarande Rmt 1,280,546: 95,
men såldes under samma tid P. Sterl. 141,778. 17. 9, Francs 951,7 79: 33, Bko mji
505,483. 15, Danska Rdlr 17,230: 75 och Floriner 20,289: 46, tillsammans motsvarande
Rmt 3,933,245: 72.

Under Augusti månad köptes P. Sterl. 12,811. 43; francs 18,4 42 : 62 samt
Danska Rdlr 18,622: 87, motsvarande Rmt 277,723: 47; hvaraf under förra hälften
P. Sterl. 10,560. (i, Danska Rdlr 11,949. 4 och Francs 1,000, motsvarande Rmt
212,594. 81, samt under den sednare P. Sterl. 2,250. 18.3, Danska Rdlr 6,673:83 och
Francs 17,442 : 62, motsvarande Rmt 65,128: 66; men såldes P. Sterl. 20,519. 19. 11,
Bko mji 812,889, och Danska Rdlr 33,250, motsvarande Rmt 1,506,418: 04, hvaraf
under förra hälften P. Sterl. 1,387. 10. 9, motsvarande Rmt 24,924: 21 och under
den sednare P. Sterl. 19,132. 3. 2, Bko n$ 812,889 och Danska Rdlr 33,250, tillsammans
motsvarande Rmt 1,481,493: 83.

Under September månad köptes P. Sterl. 56,714. 4. 7, Francs 650,690: 25,
B:ko 71,001. 3 och Danska Rdlr 3,135: 50, tillsammans motsvarande Rmt
1,547,861: 19j; men såldes P. Sterl. 1,144. 13. 2, B:ko mfp 231,880 och Danska Rdlr
161,135. 24, tillsammans motsvarande Rmt 646,234: 13.

Då fullmäktiges ifrågavarande åtgärd ådragit sig uppmärksamhet, hafva
revisorerna ansett sig böra utförligare redogöra för densamma och dess grunder.

Revisorernas berätt. ang. Riksbanken.

B

18

Banltent
tillgång i
obligationer.

§

I § 4 af bankofullmäktiges berättelse till banko-utskottet vid sistlidne riksdag är
Nedanstående tabell lemnar upplysning om de förändringar, som härutinnan in -

Riksgälds-kontorets för återstoden af bankens fordran för lån till 1808 och 1809 årens
krigskostnader..........................................................................................................................

Dito för anskaffande af medel till statens jernvägsbygnader...............................................

Dito för dito dito..............................................................

Dito för dito dito...............................................................

Arméens Ackords-amorteringsfonds.........................................................................................

Skånska hypoteks-föreningens......................................................................................................

Dito dito i Hamb.-B:ko ...............................................................................

Mälare-provinsernas hypoteksförenings....................................................................................

Dito dito i Hamb.-B:ko ...............................................................

Wermlands hypoteksförenings .....................................................................................................

Smålands och Hallands hypoteksförenings.................................................................................

Dito dito i Hamb.-B:ko..........................................................................................

Ostgöta hypoteksförenings ...........................................................................................................

Dito

dito

i Hamb.-B:ko

19

10.

redogjordt beträffande bankens tillgång i obligationer för året 1871.
träffat under förra hälften af innevarande år.

d

>

B

o

Riksbanken

s behållning

CS.

5

w

Lånets ursprungliga

den 31 Dec. 1871.

den 30 Juni 1872.

belopp.

&

a

cn

Ck3

Nominal-

Inköpta för

Nominal-

Inköpta för

1

värdet.

R:mt.

värdet.

R:mt.

Rdr R:mt.

Rdr R:mt.

1830

4 %

Rdr

6,600,000

år 1884

1,716,000

1,716,000

1,716,000

1,716,000

Th:r Pr. kur.

Th:r Pr. kur.

1860

4

1*

Th:r

10,000,000

38 år

1,448,400

3,620,119

12

1,486,300

3,717,512

ii

Th:r Pr. kur.

Th:r Pr. kur.

1866

5 %

Th:r

9,932,300

65 år

154,100

366,377

12

181,400

438,645

59

£ St.

£ st.

1868

5

&

£ St.

1,150,000

62 ^ år

72,100

1,193,967

08

72,100

1,193,967

08

Rdr R:mt

Rdr Runt.

1840

4

%

Rdr

4,287,877: 75

40 år

1,546,200

1,518,390

1,546,200

1,518,390

Rdr R:mt.

1857

5 %

på uppsägn.

169,500

169,500

"fa Hamb. B.

Hamh. B.

14,533

1858

4

%

B."$

8,766,600

40 | år

10,900

14,533

33

10,900

33

Rdr R:mt.

Rdr R:mt.

1854

4

%

Rdr

4,000,000

40 år

120,000

109,200

120,000

109,200

v$. Hamb. B.

!rt& Hamb. B.

1855

4

%

B.m$

5,000,000

40 ^ år

39,500

52,666

66

39,500

52,666

60

Rdr R:mt.

Rdr R:mt.

1855

4

%

Rdr

1,353,200

40 år

106,500

96,915

198,000

178,260

Rdr R:mt.

Rdr R:mt.

192,670

1854

4

%

Rdr

2,344,800

40 år

220,900

192,670

220,900

rrJfc Hamb. B.

^ Hamb. B.

238,098

1849

4

%

B. 7$

5,000,000

40 år

192,500

239,341

67

191,500

34

''Rdr

Rdr R:mt.

Rdr R:mt.

685,816

1854

4

%

7,289,200

40 år

771,100

708,073

746,800

Hamb. B.

Hamb. B.

1846

4

%

B.?4 10,000,000

40 | år

27,000

33,840

27,000

33,840

Summa

10,031,592

98

10,089,599

44

20

Inkomna förslitna
och
förfärdigade
nya sedlar.

Efter nominalvärde! innehade Banken:

den 31 December 1871

den 30 Juni 1872.

Thaler Pr.
kurant.

Mark

Hamb.

B:ko.

R:mt.

P. St.

Thaler Pr.
kurant.

Mark

Hamb.

B:ko.

R:mt.

P. st.

Riksgäldskontorets obli-gationer, löpande
med ...... 4 proc.

1,716,000

1,716,000

Dito med ... 4 £ „

1,448,400

1,486,300

__

Dito med ... 5 „

154,100

72,100

181,400

72,100

Arméens ackords-amor-teringfonds obliga-tioner.

Hypoteksföreningarsd:o,
löpande med 4 proc.
dito „ 5 „

---

269,900

1,546,200

1,218,500

169,500

268,900

1,546,200

1,285,700

——

Summa

1,602,500 269,900|4,650,200 72,100

1,667,700|268,900 4,547,900

72,100

Under innevarande år äro köpta obligationer å Thaler Preuss. kurant, tillhörande
1858 och 1860 årens svenska statslån, å ett nominalbelopp af 53,600 Thaler
efter dels 95 j dels 95f procent, samt tillhörande 1866 års svenska statslån å ett
nominalbelopp af 27,400 Thaler efter 101 procent, hvarförutan till ett pris af 89
procent inköpts Wermlands hypoteksförenings 4-procents-obligationer å nominalbelopp
96,000 Rdr.

Sedan sist församlade riksdag bemyndigat fullmäktige att köpa och sälja
äfven utländska obligationer och statspapper samt förordnat, att riksbankens behållna
vinst för år 1871 skulle reserveras, för att användas till inköp af sådana,
hafva fullmäktige, efter det förberedande upplysningar inhemtats, låtit i London
uppköpa engelska consols för ett nominalbelopp af 80,000 P. SterL, för hvilka
betalts ett pris af 92 ^ procent.

I det af franska staten under innevarande år upptagna 5 procents lån
läto fullmäktige för Piksbankens räkning genom Nordtyska banken teckna ett
belopp af tre millioner francs. I följd af den betydliga teckningen till detta
lån, har Riksbanken likväl icke erhållit större belopp, än 236,400 francs, hvilket
belopp fullmäktige, med afseende på den utfästade räntegodtgörelsen för omedelbar
inbetalning, låtit genom Nordtyska banken genast på en gång inbetala.

§ 11.

Fullmäktige hafva uti § 17 af sin till bankoutskottet vid sistlidne riksdag
afgifna berättelse meddelat uppgift angående antal och belopp inkomna förslitna
och förfärdigade nya sedlar af hvarje särskild valör under år 1871.

21

För förra hälften af innevarande år meddelas följande:

Inkomna förslitna sedlar.

Förfärdigade nya sedlar.

Riksmyntsedlar:

Antal.

Riksmynt.

Antal.

Riksmynt.

af valören 1,000 Rdr .....................

2,348

2,348,000

14,000

14,000,000

, „ 500 „ .....................

1,101

550,500

8,000

4,000,000

100 „ ....................

12,311

1,231,100

19,000

1,900,000

.. „ 50 „ .....................

12,308

615,400

„ io „ ....................

152,000

1,520,000

158,500

1,585,000

5

>> >) ” )! ....................

213,800

1,069,000

250,000

1,250,000

I

>7 X V) ....................

2,520,500

2,520,500

| 2,641,500

2,641,500

Summa

2,914,368

9,854,500

-

3,091,000

25,376,500

Bankosedlar:

af valören 100 Rdr ........................

22

3,300

.---

QQl

V V OÖ:l Jf ........................

32

1,600

i fri

!! !! 11 ........................

7

175

10

V V )■) .......................

100

1,500

V V ^3 V ........................

200

2,000

-1

0

v " v ........................

700

2,100

-i

„ „ 32 sk........................

750

750

„ „ 16, 12 & 8 sk.............

500

156

25

Summa

2,311

11,581

25

Af utelöpande transportsedlar å 3 och 2 Rdr på ofärgadt papper har under
förflutna halfår icke någon till inlösen företetts.

Bankens inom linien förda skuld för dylika sedlar utgör fördenskuld oförändradt
det i öfversigten af bankens ställning efter 1871 års bokslut upptagna
belopp af 340,801: "7, och balanseras således den 30 sistlidne Juni:

Utelöpande transportsedlar ............................................................... Rdr 99,934: 77.

„ sedlar å 3 och 2 Rdr på dubbla blad ........................ „ 105,217: 50.

„ sedlar å 3 och 2 Rdr på enkla blad ........................... „ 135,649: so.

Säger 340,801: 77.

§ 12.

Riksdagens i § 15 mom. 2 af bankoreglementet införda beslut om begag- Ang. tryckt
nande å sedlar af de två. lägsta valörerna af en tryckt namnteckning har satts namnteckning
i verket under loppet af sistlidne Juni månad. å sedlar af de

två lägsta

g valörerna.

Grenom antagna vexlingsförrättare äro under första hälften af inneva- Invexling i
rande år i landsorterna invexlade förslitna sedlar å 5 Rdr och derunder till be- l,m<L^rterna
lopp af Rdr 826,830: 62, hvarför provisionen utgjort Rdr 1,680: 35. af förslitna,

Antalet vexlingsförrättare ''är för närvarande 72, lånekontoren inberäknade. ar''‘

22

In- och utvexling
af
kopp ar -skiljemynt.

Om mottagande,
vid
insättningar
ock liqvider
i riksbanken,
af enskilda
penningeanstalters

vext ar.

Depositions rorelsen.

§ 14.

In- och utvexlingen af kopparmynt har under förra hälften af detta år förhållit
sig som följer:

Af äldre prägel, som icke
utvexlas:

Behållning
vid årets
början.

Från all-mänheten in-vexlade.

Till Banken
från Kongl.
Myntverket
levererade.

Från Ban-ken till all-mänheten ut-vexlade.

Behållning
den 30 Juni
1872.

ä 1* h) ^ Och. y-r sk. ........

ä 4, 2, 1, 1, J och l sk.......

224: 99
85,271: 97

899: 96
2,474: 89

1,124: 95
87,746: 86

öresmynt: ..............................

16,050: -

1,200: -

48,300: -

22,350: —

43,200: -

101,546: 96

4,574: 85

48,300: -

22,350: -

132,071: 81

Återstoden af det under förlidet år till Kongl. myntverket aflemnade äldre
kopparmynt har nu blifvit ommyntadt, och utgjorde hankens förråd i kopparmynt
af äldre prägel den 30 sistl. Juni efter prägelvärde Rdr 151,775: —, bokfördt
efter det värde, detsamma vid utmyntning lemnar, till Rdr 88,871: 8).

Under den 11 sistl. Juli hafva fullmäktige sedermera anmodat Kongl. Statskontoret
förständiga vederbörande å Kongl. myntverket att, så snart ske kunde,
låta verkställa utmyntning af 40 fjerdingar af 2 öres och 30 fjerdingar afl öres
valören, till hvilken utmyntning gammalt kopparmynt af 1 och \ sk. bankos valör
skulle Kongl. myntverket till erforderligt qvantum tillhandahållas.

§ 15

Sedan utöfver hvad tillförene varit medgifvet om mottagande i lånekontoren
af enskilda penningeanstalters i Stockholm betalbara vexlar, genom 18 § i
bankoreglementet förordnats, att jemväl vid liqvider och insättningar i riksbanken
dylika finge emottagas, hafva fullmäktige under den 28 sistl. Maj förordnat, att
alla svenska enskilda bankers, på Stockholms enskilda bank, eller Skandinaviska
kreditaktiebolaget, eller Aktiebolaget Stockholms Handelsbank eller Mälareprovinsernas
enskilda banks afdelningskontor i Stockholm utställda, vid uppvisandet
i Stoekholm till betalning förfallna vexlar skola vid liqvider och insättningar i
riksbanken emottagas, så framt de aflemnas så tidigt, att inkassering kan ske
samma dag, utan att göra hinder för kassa-redovisningen vid rörelsens för
dagen slut Revisorerna

finna de af fullmäktige beslutade bestämmelserna i afseende å
tillämpningen af ofvan nämnde föreskrift i det hela ändamålsenliga, men vilja
uttala den förmodan, att inskränkningen beträffande tiden för vexlars emottagande
må kunna bortfalla.

§ 16.

Depositionsrörelsen utan ränta visar för förra hälften af år 1872.

Caroliner. Riksmynt.

Behållning vid årets början.................................................... 899. 17,177,662: 03.

Under halfåret i bankens depositionskontor insatte............ 1,082. 141,643,966: 42.

Sgr 1,981. 158,821,628: 45.

23

Caroliner. Riksmynt.

Transport 1,981. 158,821,628: 45.

hvaremot uttagits .................................................................... 788. 142,449,998: 42.

Behållningen i Depositionskontoret utgjorde alltså den 30

Juni ......................................................................................... 1,193. 16,371,630: 03.

hvartill böra läggas i lånekontoren samma dag innestående 324,500: —

Summa 1,193. 16,696,130: 03.

Då de till depositionskontorets redovisning hörande medel,
som bestå dels af låne- och kreditivförlag till åtskilliga
verk och inrättningar, dels af förskott till postvexelrörelsen

samt andra, banken tillhöriga medel, tillhopa ........................... Rdr 7,193,279: 9i.

fråndragas, återfinnes den summa, som i tryckta uppgiften rörande
metalliska kassan och sedelstocken den 30 sistl. Juni
innevarande år är upptagen i beräkningen af dåvarande sedelstock,
eller.......................................................................................... Rdr 9,502,850: 12.

17.

Riksmynt.

Postvexelrörelsens omfattning under förra hälften af innevarande år inhemtas
af nedanstående sammandrag:

Antal
vexlar.

Postvexlar, utelöpande vid 1871 års slut........

utfärdade af riksbanken ............... 581

„ Göteborgs lånekontor 536

„ Malmö. „ 204

„ Wisby „ 383

>1

V

Säger 1,704

infriade af riksbanken ..................

Göteborgs lånekontor
Malmö ,,

Wisby „

utelöpande den 30 Juni 1872 ......

9,781,789: 07.
10,761,331: 90.
3,784,480: 74.
754,231: 75.

960,644: 93.

25,081,833 52.

V

Förskott för rörelsens bedrifvande, oliqvideradt

vid 1871 års utgång........................

,, oliqvideradt den 30 Juni 1872......

Summa skuld

Tillgång: kontant i Riksbanken 5,654,997: 28.

„ i Göteb. lånek. 313,051: 32.

„ i Malmö „ 1,345,147: 79.

„ i Wisby „ 355,361: 42.

remitterade och under transport
varande medel från lånekontoret i
Malmö..................................................

>?

V

26,042,478: 45.

16,125,235: 48.

4,901,020: 64.

849,609: 53.

178,490: 74 . 22,054,356: 39.

3,988,122: öoi

1,700,000:

3,700,000:

7,688,122: 06.

7,668,557: 81.

19>5(j4: 25- 7,688,122: 06.

Pottvexel rörelsen.

24

Depositionshvalfvets

begagnande.

Kassa rörelsen.

Riksgäldskontorets

skuld till
banken.

*

§ 18.

För de af banken i förvar emottagna deposita har den influtna afgiften
uppgått under år 1871 till Rdr 1,264: 84 och under sistförflutna halfåret till
Rdr 184: K).

§ 19.

Fullmäktige hafva i sin berättelse till sistlidne riksdags bankoutskott meddelat
uppgift om bankens kassarörelse under år 1871.

Under förra hälften af innevarande år har denna rörelse haft följande
omfattning:

Insättningar:

för Depositionskontoret...

„ Diskontkontoret .........

„ Räkenskapskontoret...

Uttagning ar:

för Depositionskontoret...

„ Diskontkontoret.........

„ Räkenskapskontoret...

Specialkassornas debet .
„ kredit.

,, saldo .

Caroliner.

Silfver i Rmt.

Riksmynt,

............. 1,082.

141,643,966:

42.

---

92,874,492:

03.

............. 146,173, föfo

2,880,445: 4!).

32,974,022:

00.

Summa 147,255,

2,880,445: 49.

267,492,481:

05.

............ 788.

142,449,998:

42.

95,521,458:

14.

............ 8,491,-nnSi

221,878: 21.

35,503,962:

81.

Summa 7,279,/$$;

221,878: 21.

273,475,419:

37.

............. 7,194.

__

559,402,126:

28.

............. 6,288.

---

559,342,935:

77.

............. 906.

59,190:

51.

Låne- och kreditivröreisen.

§ 20.

Af Riksgäldskontorets till banken utfärdade obligationer för lån till 1808
och 1809 årens krigskostnader, å hvilka stadgad afbetalning sker en gång årligen
återstodo den 30 Juni innevarande år oliqviderade 286 stycken å tillsammans
Rdr 1,716,000: — ........

Den i 5 mom. af § 39 i bankoreglementet omtörmälcla, inom limen torda
fordran hos Södertelge kanalbolag balanseras oförändrad i räkenskaperna, hvaremot
de i § 41 af 1871 års bankoreglemente omförmälda fordringar hos staten
blifvit i enlighet med sist församlade riksdags beslut, ur räkenskaperna afskrifna,
jemte de öfriga inom linien förda fordringar, hvilkas afförande ur räkenskaperna
Riksdagen, på framställning af sist församlade Revisorer, beslutat.

25

§ 21.

Låne- och kreditiv-rörelsens ställning den 30 Juni utvisade:

Utestående.

Oanvändt.

Förlag.

I lånerörel-

sen använda
upp- och af
skrifnings-samt depo-sitmedel.

På upp- ocl
afskrifning
innestående
medel.

På deposit-räkning
innestående
medel.

Filialbanken i Carlskrona... kreditiv

244,872

! 8 3

255,127

17

500,00C

| —

d:o i Gefle ........ d:o

153,901

10

346.098

90

500.00C

1 —

d:o i Hudiksvall... d:o

300,000

300,0001-

d:o i Oscarshamn d:o

79,685

36

150,314

64

230.000!—

d:o i Piteå ......... d:o

111,359

21

58,640

79

170,000

d:o i Skaraborgs län d:o

250,018

98

249,981

02

500.000

d:o i Sundsvall .. d:o

22,400

77,600

100,000

Diskontkontor et.

Diskontering af vexlar................

3,656,029

96

Lån på löpande förskrifning ........

7,527,846

34

„ „ vågförda effekter...............

Kassakreditiv af beviljade 10,577,800

1,115,539

15

*

12,000,000

4,220,744

41

| 8.269,444

62

2,058,970

lldr ......................................

3,921,328

96

Utlåning med omsättningsrätt ......

3.454,985

95

2,445,014

05

5,900,000

Lönekontoret i Göteborg.

Diskontering af vexlar.................

958,083

98

Lån på löpande förskrifning .........

1,867,527

16

„ ,, vågförda effekter...............

430,750

428,921

29

O

3

O

Ö

_

197 4.30

PxA

Kassakreditiv af beviljade 1,489,200

Rdr................................

814,717

57

Utlåning med omsättningsrätt ......

2,139,256

59

460,743

41

2,600,000

Lånekontor et i Malmö.

Diskontering af vexlar..................

1,095,228

77

|

Lån på löpande förskrifning ........

785,573

13

(

v

Kassakreditiv af beviljade 1,014,900

> 542,132

70

3,000,000

{ 261,518

30

Rdr..............................

577,065

40

J

Utlåning med omsättningsrätt .....

957,418

73

372,581

27

1,330.000

*

Låneliontoret i Wisby.

Diskontering af vexlar..................

128,650

83

.

Lån på löpande förskrifning ..

34,900

!

Kassakreditiv af beviljade 238.050

}

300,000

4,508

83

\ 82,250

1,200

Rdr.........................................

140,9581

1

(

Utlåning med omsättningsrätt ......

148,5301

98

21.469

02

170,000

J

Säger |30,616,G28j9s| 5,708,624|s6132,100,000j—J 4,225,253|a4| 3,810,643 45I 2,114,670

36,325,253: 24.

36,325,253: a i.

Låne- och
kreditivrörelsen.

Revieorernen Berättelse ang. Riksbanken.

4

26

Afdelnini/skontur
i
Lvlru.

Den 30 Juni 1871 utgjorde förlaget till filialbanker ...... Rdr 3,870,000:

men var vid samma tid innevarande år, enligt hvad ofvan stående

tabell utvisar, minskadt till ....................................... » 2,300,000:

Minskningen......................................................................................... Rdr 1,570,000:

har uppkommit:

genom återbetalning af de försträckningar, som innehafts af numera
upphörda filialbanken i Christianstad Rdr 500,000: —

samt Norrbottens läns filialbank....................... ,, 400,000: —

äfvensom genom återbetalning af en del utaf
förut innehafvande försträckning från

filialbanken i Piteå med....................................... „ 70,000:

.. i Hudiksvall med ........................... „ 200,000:

och i Sundsvall med.

400,000

Rdr 1,570,000:

Efter den 30 Juni har berörda förlag ytterligare minskats med 170,000
Rdr, i följd deraf, att filialbanken i Piteå, hvars oktroj tilländagick den 14 sist!.
September, återbetalte återstoden af dess försträckning, och utgör alltså ifrågavarande
förlag för närvarande allenast 1,400,000 Rdr. Filialbankernas i Gefle
och Oscarshamn oktrojer tilländagå den 31 Oktober innevarande år, hvarefter
återstå: Skaraborgs läns filialbank, hvars oktroj tilländalöper den 30 September
1873, samt filialbankerna i Sundsvall och Hudiksvall, hvilkas oktrojer sluta den
förstnämndes med September och den sistnämndes med Oktober 1875.

Förlaget till den förut s. k. handels- och näringsdiskontfonden utgjorde,
enligt hvad § 23 i sistlidne års revisionsberättelse omförmäler, den 30 Juni 1871
Rdr 17,000,000, men var den 30 Juni detta år ökadt till Rdr 19,500,000.

Den genom 27 § i bankoreglementet föreskrifna förändrade fördelning af
anslaget till utlåning med omsättningsrätt verkställdes den lo sistl. Augusti°i
sammanhang med bestämmande af rörelsefonderna för afdelningskontoret i Luleå.
Såsom ofvan meddelade tabell utvisar, voro å denna fond den 30 sistl. Juni oanvända
Rdr 3,299,807: 75.

§ 22.

Det vid sistlidne riksdag beslutade öppnandet i Luleå af ett afdelningskontor
utaf riksbanken har egt rum den 2 sistl. September, sedan fullmäktige,
åt hvilka riksdagen öfverlemnat att bestämma organisationen af nämnde kontor
med hvad dertill hörer, vidtagit nödiga förberedande åtgärder.

Bland de af fullmäktige uti förevarande afseende fattade beslut, anse revisorerne
sig böra omförmäla de hufvudsakliga.

Styrelsen för kontoret utgöres af tre ledamöter, inberäknadt bankoombudet;
och hafva till ledamöter blifvit utsedde t. f. bergmästaren Abr. Tryscn i egenskap
af bankoombud, vice konsuln P. Govenius och handlanden N. E. Bergström,
hvarjemte till suppleanter i styrelsen utsetts vice konsuln C. Palmgren och telegrafkommissarien
A. Cajanus.

Åt styrelsen har öfverlemnats att antaga en kamererare, en bokhållare,
tillika registrator, och en ombudsman, äfvensom för uppassningsbestyren en
vaktbetjent.

27

Aflöningsstaten är sålunda bestämd:
två ledamöter i styrelsen, hvardera 600 Rdr

en styrelseledamot och bankoombud ...........

kamererare, tillika kassör: arvode .................

missräkningspenningar ..............

bokhållare, tillika registrator ........................

ombudsman .......................................................

vaktbetjent, jemte bostad och vedbrand, ......

1,200.

300.

Rdr 1,200.

„ 1,200.

55

55

55

55

1,500.

900.

300.

150.

Summa Rdr 5,250.

Kontoret skall hållas öppet för allmänheten två timmar hvarje söknedag, och
skall styrelsen minst två dagar i hvarje vecka sammanträda för pröfning af låne-,
diskonterings- och kreditivansökningar; börande samtlige ledamöter vara tillstädes
samt för bifall till ansökning om försträckning i beslutet ense.

I afseende på styrelsens åligganden i öfrigt lända bankoreglementets föreskrifter
i tillämpliga delar till efterrättelse.

Upp- och utlåningsräntan är tills vidare bestämd lika som i riksbanken
och lånekontoren.

Till fond för vexeldiskontering, utlåning på kort tid eller uppsägning samt
kassa-kreditivrörelse äro anvisade 300,000, och till fond för utlåning med omsättningsrätt
500,000 Rdr.

Föreskriften i bankoreglementets 35 §, angående rättighet för allmänheten
att i låneangelägenheter skriftvexla omedelbart utan anlitande af kommissionär,
rörande tillämpning af hvilken föreskrift vid riksbanken samt lånekontoren i Göteborg,
Malmö och Wisby redogörelse lemnas i § 26 här nedan, är vid. afdelningskontoret
i Luleå från början tillämpad i hela sin utsträckning, enligt närmare
bestämmelser, som af fullmäktige blifvit meddelade.

§ 23.

.Den vid sistlidne riksdag beslutade utlåning pa viss uppsägningstid af Utlåning, på
högst tre månader har tagit sin början från och med den 1 Juli, och har den- vjipsagmngssamma
intill den 21 sistl. September begagnats till ett belopp af Rdr 2,268,675:—,
hvarå dock under samma tid till banken ånyo ingått Rdr 515,000: —

§ 24.

Med afseende på inträffad betydlig stegring i prisen på jern och andra Belåningsvågförda
effekter, hafva fullmäktige den 29 Februari detta år, med tillämpning 2>ris & iern
af föreskriften i reglementets 30 §, något höjt de senast den 2 November 1871
bestämda pris för belåning i riksbanken och Göteborgs lånekontor af berörde ^effekter.
slags varor.

Den i § 31 af 1871 års reglemente sparbanker och folkbanker i riket med- Kastdkredigifna
kreditiv-rätt utan inträdesafgift har under nästlidet år begagnats af sparbankerna
i Carlskoga, Daga härad, Gefleborgs län, Hjorted, Hudiksvall, Krono- 1>a‘ <mier''
bergs län, Misterkult, Nyköping, Oskarshamn, Stockholms stad, Stockholms län,

Södertelje, Wernamo, Westmanlands län, för Göteborgs stad, Göteborgs och Bohus

Tillämpning
af reglementets
föreskrifter
rörande
omedelbar
skriftvexling
med allmänheten
i låneangeläg
enheter,
inlemnareansvarighetens

upphörande
samt förbud
för tjenste~
män att vara
lånekommiss
io när er.

län, Carl Johans -församling, Alingsås, Borås, Skara, Marstrand, i Kongsbaeka
för Fjäre härad, i Svenljunga, för Malmö, Lund, Christianstad, Ystad, sparbanken
för Lunds stad med kringliggande land, i Cimbrishamn, Helsingborg, Wemmenhögs,
Frosta, Vestra och Ostra Göinge häraders, Wällufs och Helsingborgs landtförsamlings,
Oxie, Skytts, Norra och Södra Åsbo samt Willands häraders, Ingelstads
och Jerrestads, Onsby, Glimåkra, Eslöfs, Svalnfs m. 11. socknars, Wittsjö
kommuns, Tvings och Eringsboda, Klörups och Onsjö häraders sparbanker, hvartill
komma Stockholms, Örebro och Sundsvalls folkbanker; eller 51 stycken med
ett sammanlagdt kreditiv-belopp af 351,900 riksdaler. För år 1870 voro kreditiv
beviljade åt 50 dylika inrättningar på ett belopp af 330,400 riksdaler.

§ 26.

I sammanhang med andra föreskrifter beträffande tillämpningen af det vid
sistlidne riksdag fastställda bankoreglementet, beslöto fullmäktige d. 28 Maj, i
afseende på stadgandet i 35 §, om rättighet för allmänheten att i upp- och utlåningsärenden
hos riksbanken och lånekontoren omedelbart skriftvexla, utan anlitande
af kommissionär och utan särskild afgift, anmoda styrelserna för lånekontoren
att inkomma med förslag å de anordningar, hvilka i och för verkställigheten
af berörda föreskrift kunde finnas erforderliga; hvar emellertid förut varande
anstalter i och för skriftvexling med allmänheten i låneärenden komme att oförändrade
bibehållas, jemte dervid bestämda afgifter; och förklarades derjemte, dels
att förbudet i 2 mom. af 35 § för vissa tjensteman att såsom kommissionärer taga
befattning med vexeldiskontering eller med anskaffande af lån eller kreditiv skulle
tillämpas först i sammanhang med de utvidgade anordningarne för skriftvexling
i låneärenden, dels att den i 53 § mom. 2 af 1871 års bankoreglemente gifna föreskrift
om skyldighet för inlemnare af lånedokument att derå teckna sin ansvarighet
för detsammas rigtighet skulle blifva gällande intilldess nyssberörde anordningar
hunnit vidtagas.

Efter det yttranden och förslag inkommit från lånekontorsstyrelserna, företogo
fullmäktige dessa ämnen först, hvad beträffade afdelningskontoret i Luleå,
den 22 Augusti och hvad beträffade riksbanken samt lånekontoren i Göteborg,
Malmö och Wisby den 5 September.

Vid pröfningen af dithörande frågor förekom särskildt till öfverläggning,
huruvida tillämpningen af 35 §:s 1 mom. redan nu kunde och borde, hvad angick
riksbanken samt lånekontoren i Göteborg och Malmö, utsträckas till utlåningen
med omsättningsrätt. Under åberopande af hvad fullmäktige i detta afseende
anfört vid afgifvande till sistkållna riksdags bankoutskott af förslaget till nytt
bankoreglemente, anfördes att, till följd af riksdagens beslut, inlemnares af lånehandling
ansvarighet för dess rigtighet skulle upphöra och att detta torde i fråga
om lån med omsättningsrätt göra nödvändigt vidtagandet af försigtighetsåtgärder,
som icke utan ökade svårigheter och äfventyr läte sig verkställa, om samtidigt
tillfälle skulle lemnas att omedelbart insända dylika lånehandlingar. Dessa svårigheter
måste isynnerhet göra sig gällande för Stockholms, Göteborgs och Malmö
lånedistrikter med deras större vidd och talrikare befolkning; hvaremot såväl för
Wisby som för Luleå distrikt svårighet ej borde möta för vederbörande styrelser
att ega eller förskaffa sig tillförlitliga upplysningar äfven om sökande af lån
med omsättningsrätt samt löftesmän för sådana lån.

29

..... . -^etl afseende på dessa ''förhållanden stannade fullmäktige i den åsigt, att
rättigheten till omedelbar skriftvexling med riksbanken samt Göteborgs och Malmö
lånekontor icke för närvarande borde utsträckas till omsättningsutlåningen vidare,
än att slutbetalningar å omsättningslån finge direkt insändas, enär i annat fall
antingen styrelserna skulle blifva nödsakade till en så stor betänksamhet vid
beviljande af lån, att mången derpå kunde blifva lidande, eller ock riksbanken
°~; 6 nämnde lånekontoren utsättas för alltför mycket äfventyr vid pröfningen

åt lanehandimgar. x ö

1 öfverensstämmelse härmed beslöts, hvad angick riksbanken samt lånekontoren
i Göteborg och Malmö, att undantag från rättigheten att genom skriftvexling
omedelbart _ hänvända sig till dessa skulle ega rum för frågor om erhållande
eller omsättning af lån med omsättningsrätt, hvaremot rätt till skriftvexling
i alia.upn- och utlåningsärenden utan undantag lemnades hvad angick lånekontor
i Wisby samt afdelningskontoret i Luleå. För öfrigt meddelades dels bestämmelser
till iakttagande för allmänheten vid dylik skriftvexling, dels föreskrifter
i afseende på göromålens handläggning med mera inom riksbanken och kontoren.

J sammanhang härmed förordnade fullmäktige, att den i 53 § mom. 2 af
1871 års bankoreglemente gifna föreskrift om skyldighet för inlemnare af lånedokument
att derå teckna sin ansvarighet för detsammas rigtighet från och med
in1 de nya anordningarne komme att träda i verket, icke vidare

skall tillämpas, men att deremot föreskriften i 2 mom. af 35 § i sist utfärdade
reglemente, om förbud för vissa tjensteman att såsom kommissionärer taga befattning
ined vexeldiskontering eller med anskaffande af lån eller kreditiv vid
samma tid komme att träda i tillämpning.

Dessa upplysningar äro hemtade ur fullmäktiges protokoll. Åtgärderna
utgöra vigtiga steg i den af sednaste riksdag beslutade rigtning, som angifves
i reglementets § 35 mom. 1, så lydande:

‘Allmänheten är berättigad att i upp- och utlåningsärenden hos riksbanken
och lånekontoren personligen eller genom ombud utföra sina angelägenheter, äfvensom
att derom omedelbart skriftvexla. Alla häraf i riksbanken och lånekontoren
härflytande bestyr besörjas afgiftsfritt, under de vilkor och förbehåll, fullmäktige
bestämma."

Lhiuu det maste erkännas, att denna föreskrift, tillika med flera andra af
sednaste riksdag beslutade förändringar, i betydlig mån förorsakat rubbning i
förutvarande förhållanden, och att fullmäktige på grund deraf haft skal för den
försigtigheten att icke vid riksbanken och alla lånekontoren på en gång fullständigt
genomföra denna förändring, medgifva dock här anförda ordalag ingen sådan
tolkning, att det kan _ ankomma på fullmäktige att bestämma, huruvida en del
låntagare de, som i Stockholm, Göteborg eller Malmö söka lån med omsättmngsrätt
— skola komma i åtnjutande af den för alla afsedda fördelen att i
låneärenden få vånda sig omedelbart till riksbanken eller icke.

Som emellertid fullmäktige den. 5 September, i fråga om medgifvande af
omedelbar skriftvexling med banken i låneärenden, funno sig endast “för närvarande"
ej kunna gå längre, än då skedde, föreställa sig revisorerna, att fullmäktige
låta sig angeläget vara att, så snart omständigheterna medgifva, bringa
riksdagens ifrågavarande beslut till full verkställighet. Serskildt beträffande
lan med omsättningsrätt synas de betänkligheter i och för riksbankens betryggande
mot bedrägeri, hvilka vid sadana lans första beviljande väl kunna af sorg -

30

lig erfarenhet förklaras, icke höra lägga synnerliga hinder i vägen mot omedelbar
skriftvexling med riksbanken vid omsättning af sådana lan.

Tipp- och utlåningsrä
ritan.

§ 27.

I bestämmelserna om utlåningsräntan har under förflutna delen af innevarande
år ingen ändring vidtagits, men tillägg till förut gällande bestämmelser
har giorts beträffande lån på uppsägning sålunda, att den för särskilda slags
säkerheter gällande lägsta räntesats skall tillämpas fönylan pa en manads uppsägning
eller derunder, och den högre räntesatsen för lan pa längre uppsägningsUtlåningsräntan,
lika för samtliga kontoren, ar sålunda för närvarande:

4 procent: för vexel på 3 månader eller kortare tid samt för lan pa enahanda
tid eller på högst en månads uppsägning mot säkerhet af aktier, publika

papper och vagforda^ effekter^ ^ fin tre månader och för lån på längre

tid än tre månader eller på längre uppsägningstid än en månad mot ofvan nämnde
slag af säkerhet, äfvensom för lån på tre månader eller derunder ellei pa högst
en månads uppsägning mot säkerhet af löpande förskrifning;

5 procent• för lån på längre tid än tre manader eller pa längre uppsägningstid
än en månad, när säkerheten utgöres af löpande förskrifning.

Kreditivräntan, hvilken för kreditiven till riksgäldskontor^ kongl. kommerskollegium.
jernkontoret, sparbanker och s. k. folkbanker är i reglementet
fastställd till'' 4 procent, är hvad beträffar andra kreditiv fortfarande o procent;
och är kreditivafgiften likaledes oförändradt en half procent för år räknadt a

kreditivets hela bebipp^ ^ under året bibehållits oförändrad och utgör:

på upp- och afskrifningsmedel, insatta af enskilda personer, en och en half
procent, men för dylika af banker insatta medel en procent; .

på deposition: på 2 månaders uppsägning 2i, pa 3 manaders 3 och pa 4

månaders uppsägning 31 procent.

§ 28.

Af Bankens diskontkontors samt lånekontorens i Göteborg, Malmö och
Wisby räkenskaper för år 1871 meddelas nedanstående, med ledning af de från
vederbörande revisorer inkomna berättelser upprättade sammandrag -

A. Handels- och Näringsdiskont fondens rörelse

Anvisad fond jemte för-stärkningar derå från
bankens reservfond.

Upplåning.

Upp- och afskrifnings-räkning.

Deposit-räkning.

Summa.

Vid årets början anvisade

anslag samt innestående

medel:

i bankens diskont-kontor...

7,250,000

--

4,141,808

22

2,416,000

i Göteborgs lånekontor......

4,000,000

704,179

53

58,200

i Malmö dito .....

2,200,000

356,958

30

i Wisby dito ......

300.000

13,750.000

124,954

5,327,900

05

1,200

2,475,400

7,803,300

05

- 21,553,300,05

Under året anordnade

förstärkningar i anslå-

gen samt insatta medel:

i bankens diskont-kontor...

16,050,000

»

44,309,103

68

942,260

49

i Göteborgs lånekontor......

947,000

6,213,745

93

4,500

i Malmö dito ......

800,000

1,949,050

-

i Wisby dito ......

18,500

17,815,500

1,160,567

90

53,632,467

51

9,600

956,360

49

54,588,828

S:gr

31,565,500

58,960,367

56

3,431,760

49

62,392,128

05

Återbetalda förstärknin-

gar samt uttagna medel:

från bankens diskont-kontor

11,800,000

44,098,507

58

1,448,798

3 3

» Göteborgs lånekontor...

447,000

6,687,023

08

5,800

5) Malmö dito

1,902,490

» Wisby dito

18,500

12,265,500

1.128,059

10

53.816.139

76

9,600

1,464.198

33

55 280,338

09

Vid årets slut anvisade

anslag och innestående

medel:

i bankens diskont-kontor ...

11,500,000

4,352,344

32

1,909.462

16

i Göteborgs lånekontor......

4,500,000

230,902

38

56900

i Malmö dito ......

3,000 000

403,518

30

i Wisby dito .....

300,000

19.300,000

_

157,462

80

5,144 227

80

1,200

1.967,562

16

7,111,789

96

= 26,411,789,9c.

32

Ut-

V exel-diskontering.

Utestående vid årets början:

i bankens diskont-kontor..................................................................

2,300,727

54

i Göteborgs låne-kontor ..................................................................

743,268

08

i Malmö d:o ................................................................

899,200

92

i Wisby d:o ................................................................

136,692

05

4,079,889

19

Under året utlemnade:

i bankens diskont-kontor................................................................

8,034,691

18

i Göteborgs låne-kontor ..................................................................

3,113,844

90

i Malmö d:o .................................................................

3,013,361

37

i Wisby d:o ..................................................................

485,778

48

14,647,675

99

Säger

j

18,727,565

18

Under året inbetalda eller affärda:

i bankens diskont-kontor..................................................................

7,693,616 70

i Göteborgs låne-kontor .................................................................

2,611,364

90

e)

i Malmö d:o .................................................................

2,856,938

72

e)

i Wisby d:o ................................................................

508,104

21

f) 13,670,024

53

Utestående vid 1871 års slut:

i bankens diskont-kontor.................................................................

2,641,802

02

i Göteborgs låne-kontor ................................................................

1,245,748

14

i Malmö d:o .................................................................

1,055,623

57

i Wisby d:o .................................................................

114,366

92

5,057,540

65

a) I beloppet ingår återbetalning af förut uppburen konkursutdelning 687 Edr 90 öre.

b) Häraf inom linien förda 1,846 Edr 92 öre.

C) !! )) !! !! 4.252 ,, 46 ,,

d) „ „ „ „ 889 „ 21 „

<:) Afskrifning för 2 vexlar 478 „ 60 „ häri inbegripna.

0 Häraf inom linien förda 3,985 „ 90 „

ä) )) )) !! )! l,2ol „ 41 ,,

33

i

! å n i n g.

mot h y p o t h e k a

f

Kassa-kreditiv.

S u m m a.

löpande förskrifningar m. m. 1

vågförda

effekter.

4,107,044’

71

1,355,792

33

2,763,388

94

I

;

:

1,820,409

30

1,149,960

694,086

70

! 74:1,493

8(1

549,156

fil

22,050

6,691,057

87

2,505,752 33

98,261

41

4,104,893

66

17,381,593

05

112,631,255

1,713,170

44,266,343

83

j 5,154,660

789,250

8,237,057

66

2,701,637

90

a)

5,018,244

97

64,300

20,551,852

90

2,502,420

1,259,170

—•

58,780,816

46

96,482,705

35

27,242,910

77

1

5,008,172

33

62,885,710

12

113,804,358

40

11,341,498

fi 4

1,917,408

12

42,906,158

92

4,973,817

01

d)

1,516,920

8,244,646

75

2,382,608

03

4,973,589

87

- .

73,050

18,770,974

18

3,434,328

IV

1,258,421

41

<7)57,382,816

95

93,258,143

78

5,396,801

17

1,151,554

21

4,123,573

85

2,001,312

39

422,290

[

686,497

61

1,060,523

13

593,811

71

13,300

8,471,936

5!

1,573,844

21

99,010

5,502,893

17

20,606,214

62

Revisorernas berätt. ang- Riksbanken.

5

34

Nedanstående tabell utvisar medelbeloppen af handels- och näringsdiskontfondens
serskilda upp- och utlåningsgrenar vid samtliga kontoren under år 1871.

Under Januari
„ Februari
., Mars
,, April

.. Ma,i.

.. Juni
,, Juli
,, Augusti
,, September
Oktober
,, November
December

månad

11

V

11

11

11

11

11

11

Innestående

Utestående

!

a i

upp- och j a

afskrif- deposit-

nings- rakning,

räkning.

vexel-

diskon-

tering.

mot hypotek af

genom
å kassa-kreditiv
lyftade.

löpande J

förskrif- j vågförda
ningar. | effekter.
in. in. j

5,199,600 2,436,500
4,993,200(2,413,400
4,305,200(2,390,300
4,722,200 2,278,800

4.297.000 2,171,900

4.205.000 2,137,500
4,086,100 2,237,500
4,446,700 2,224,000

4.062.000 2,168,000
4,301,800 2,143,500
3,702,900 2,081,000
4,926.800(2,057,700

4,006,600

3.862.700
4,249,800

4.491.400

4.428.700

4.427.400

4.168.400

3.768.400
3,720,100

3.989.200

4.412.400

4.857.200

|

6,762,900 2,621,300

6.786.7003.016.800
7,019,400 3,241,300

6.835.800 2,936,400

6.695.300 2,670,100
6,648,600 2,369,600
6,517,1001,980,000

6.773.3001.707.800

6.486.9001.484.300
6,455,3001,416,700
6,721,1001,385,100
7,890,500 1,384,300

4.898.500

5.188.500
5,442,600,

5.366.400
5,301,100;
5,177,800
5,095,500;
4,969,000

5.358.400
5,552,600
5,236,200
5,073,900

B. Allmänna Diskont-fondens rörelse.

Det under år 1871 anvisade förlag hav utgjort:

i bankens diskontkontor.....................

i Göteborgs lånekontor .....................

i Malmö d:o .....................

i Wisby d:o .....................

eller tillsammans

Häraf voro vid årets början utestående:

i bankens diskontkontor ...................

i Göteborgs lånekontor......................

i Malmö d:o

i Wisby d:o ......................

5,900,000: -2,600,000:
1,330,000: —
170,000: —
10,000,000: -

Under året hafva utbetalts:

i Stockholm ... ...............................

i Göteborg......................................................

i Malmö .............. ...........................................

i Wisby ..........................;

Säger i

5,284,080

01

2,485,130

03

1,198,827

83

169,115

19

9.137,153

Ofi:

2,422,520

1,295,040

653,180

1

94.640

4,465,380

13,602,533; tiii(

•—

35 —

Transport

!

113,602,533106

Deremot influtit:

i Stockholm...............................

..... 3,548,490: 31

*)

j

med tillägg af inom linien förda

16,258: <15

3,564,749

26

i Göteborg .......................................

... . 1,575,827: 62

jemte beloppet för dito ..........-........

2,266: 3.3

1,578,093

93

i Malmö ..........................................

817,454

15

i Wisby.............................................

106,020: —

med tillägg af inom linien förda ..

882: 73

106,902

73

6.067,200t 09

■så att fonden vid 1871 års slut, oberäknadt inom linien

j

förda fordringar, liade utestående:

i bankens diskontkontor...............

............................

4,141,850

75

i Göteborgs lånekontor....................

2,202,076

(18

i Malmö dito ....................

1,034,553

68

i Wisby dito ...................

156,852

46

7,535,332 07!

C. Tabell öfver inkomster och utgifter å Diskontrörelsen år 1871,

Inkomster:

a,) (tf handels- och närings-

I Stockholm.

1 Götobo

''g-

I Malmö.

I Wisby.

Summa.

diskontfonden.

A vexel diskontering:

förskott sränta.......................

113,939

04

40,078

26

41,191

40

6,263

31

öfverränta............................

kapitalinbetalningar å inom

10

57

19

69

43

96

3

55

201,831

02

linien förda vexlar..............

281

2i

A utlåning mot hypotek af lö-

pande förskrifningar, aktier,
publika papper eller annan

säkerhet:

ränta till föriallodagen......

217,830

u

80,350

23

42,977

06

1,161

39

öfverränta ...........................

1,831

! 4

1,032

51

525

6!

2

10

[- 345,716

k ap i t al in b et. a 1 n i n g ar å inom
linien förda lån.................

_

6

1

93

I

A utlåning mot pant af våg-

förda effekter:

ränta till förfallodagen......

61,848

08

43,652

89

j 108,133

26

öfverränta ..........................

2,632

29

__

A kassakreditiv-rörelsen:

inträdesafgifter ................

31,640

87

6,088

-

4,117

852

50

| 260,263

144,484

89

37,118

28

29,731

37

6,230

66

0/

Transport

5 74,498

5(0208,346

31

118,586

»oj''14,513

51

915,944178

*) Hvaraf 11,377 Kdr 51 öre vid 1871 års slut iunestående å räkningen: »Afslagna diskontomsättningar».

36

.

!

Stockholm.|

I Göteborg, j

I

I Malmö. |

I V ■ liv.

Summa.

Transport |

574,408:

46 208,346!

41118,586

1014,513

i

51

915,944''

7si

Innehållen för mycken ränta

I

!

j

å upp- och afskrifningsräk- ;

|

''

ningen vid 1870 års slut

___

—j

254

17

—1

254

l/j

Försålde inventarier ...............

12

50;

__|

12

50|

= 016,211: 45. =

1

1

b) af allmänna diskontfonden:

!

Förskottsränta...........................

200,302

85

106,476

07

50,712

39

7,172

23;

Öfverränta .................................

34,718

(ii

16,027

53;

8,082

88

880

57

Kapitalinbetalningar å inom

. 427,764

4!)

linien förda lån....................

602

21)

641

72

Rånte- d:o d:o å d:o d:o

1,217

il

!

Försålde inventarier ..............

12

50

—i

12

50

Behållning å lagsökningskost-

nadsräkningen......................

_

_

12

28

___

12

28

= 427,789: 27. =

Summa

811,360

(ill

332,029

08

178,035

07

22,566

311,344,000

72

Utgifter:

1

Kanta å medel, som innestått

å upp- och afskrifningsräkning

34,104

10

4,056

32

1,927

31

817

40,904

73

i):o å d:o på depositräkning...

82,583

78

2,332

03

172

87

85,088

08

Återstående beloppen af 2:ne

afskrifna vexlar .....................

_

478

00

_

478

00

Af Herrar Revisorer anmärkt

missräkning.............................

:

23

---

23

Inom linien förda belopp:

från handels- och näringsdi-

skontfonden: vexlar...............

1,846

92

4,252

46

4,720

07

3,985

90

14,805

95

lån...................

889

21

__

889

21

kreditiv .........

-Sr-

1,251

il

! 1,251

41

från allmänna diskontfonden

16,258

95

2,266

33

6,768

01

882

73

I 26,176

02

Reparationskostna d utöfver in-

i

!

flutna hyresmedel ..................

---

773

194

749

70

1,523

(j i

Förvaltnings- m. fl. kostnader

39,804

98

25,141

39

6,477

05

71,424

02

Säger

134,793

75

54,375

27

39,785

91

13,587

5(5

242,542

49

Behållen vinst

676,575

91

277,653

81

138,249

70

8,978

75

1,101,458

23

Summa

811,369

BO

332,029

08

178,035

07

22,566

31

1,344,000

72

37

1

I Stockholm.

I Göteborg.

I Malmö.

I Wisb

y.

Summa.

JDtlLU/bö mum HULU''7/blt«

Vexlar ....................................

34,699 66

15,548

58

4,720

67

3,985

00

58,954

81

Lån på löpande förskrifnin-

gar m. in. ...............................

72,849

07

32,071

50

--—

104,920

57

Kassakreditiv ...........................

11,877

63

18,340

88

1,402

__

1,251

41

32,872

22

Från allmänna diskontfonden

utgifna lån .............................

71,183

7 il

25,027

32

26,648

86

2,925

19

125,785

16

Summa

190,610

45

90,988

28

32,771

53

8,162

50

322,532

76''

På lagsökning beroende, men

bland säkra fordringar upptagne.

i

Vexlar .....................................

19,605

1)4

30,705

76

_

50,311

in

Lån på löpande förskrifnin-

gar m. m..................................

54,011

17

öl,522

29

7,623

13

i 113,156

50 j

Kassakreditiv ...........................

24,659

5 5

14,131

04

I 38,790

50''

Lån från allmänna diskont-

i

fonden ......................................

126,868

76

17,676

08

13,503

68

200]-

i 158,248

02

Summa

225,144

62

114,035] 17

21,126

81

200

I 360,506

60

§ 29.

Af de från banken utgifna äldre s. k. lånebanks-obligationer, utgörande, Från banken
enligt § 22 i senaste tryckta revisionsberättelse den 30 Juni 1871, ett samman- utpfnaaidrc

räknadt belopp af.......................................................................... Rdr 303,050: Oi.

har under senare hälften af samma år blifvit till inlösen före- dcUer.

tedde:

6 st. ä 4 V2 % ränta med ......... Rdr 14,102: 86.

3 „ ä 4 „ „ „ „ 3,087. 50.

1 „ ä 3 „ „ „ „ 777: 06. 17,968: os.

och under förra hälften af innevarande år endast

en obligation, löpande med 4 procent ränta _å_8,333: 33. 26,301: 35.

så att Bankens skuld i dylika förbindelser den 30 sistlidne Juni

utgjorde ........................................................................................ Rdr 276,748: 60.

hvaraf:

1 obligation å 4 % med ränta på ränta å............................. Rdr 45: 11.

100 obligationer å 4 V2 % å tillsammans .................................... „ 176,994: 78.

63 „ „ 4 „ „ „ .................................... „ 88,882: is.

13 „ „ 3 ,, „ „ .................................... » 10,826: 65.

177 obligationer Rdr 276,748: 66.

Af nedannämnde förbindelser har deremot under ofvan uppgifna tid icke
någon blifvit hos banken till inlösen företedd, utan balanseras fortfarande:
Obligationer för inlemnadt silfver (s. k. silfversedlar) ....................... Rdr 402: 34.

38

Lån få ald re
lånebanksobligationer.

Vtidning mot
inteckning i
hus ock jord
i städerna
utom Stockholm.

Allmänna
hypoteksbanketis
skuld
till riksbanken
för Öfvertag
na
landtfastigketslån.

Revision af
flia,Ibankerna.

Statslånefonden.

Lagsökningar
för fastighetslån.

Realisations-obligationer (utfärdade för riksgäldssedlars inlösen) .. .. Rdr 337: 50.
Obligationer för 1830 års upplåning (utfärdade till förlag för handels ocb

näringsdiskonten)........................................................................... j87; 50.

§ 30.

A lån på äldre lånebanks-obligationer, hvilka vid 1871 års slut utgjorde
.................................................................................................... Rdr 9,965: ii.

är under förra hälften af detta år afbetaldt .................................... „ 225: dfi.

hvadan bankens ifrågavarande fordran den 30 sistlidne Juni upp gick

till .......................................................................................... Rdr 9,740: 38.

§ 31.

Den 30 December 1871 utgjorde det obetalda beloppet af lån mot inteckning
i hus och jord i städerna utom Stockholm............................ Rdr 494,916: 67.

Härå hafva under halfåret blifvit afbetalde ....................... „ 32,330: 04.

så att återstoden den 30 nästlidne Juni utgjorde........................... Rdr 462,586: 63.

§ 32.

Sedan allmänna hypoteksbanken, i enlighet med uppgjordt aftal och antagen
amorteringsplan, den 12 Januari detta år inbetalt 7:de årets annuitet med
400,000 Rdr å dess skuld till banken för öfvertagna lån mot inteckning i fastigheter
på landet, utgör bankens så beskaffade fordran i kapital Rdr 5,063,718: 79.

§ 33.

Uti revisionen af de ännu qvarvarande filialbankerna hafva utaf fullmäktige
utsedda ombud deltagit.

Endast vid revisionen af filialbanken i Oskarshamn hafva anmärkningar
framstälts, men dessa äro af direktionen dels nöjaktigt bemötta, dels undanröjda.

§ 34.

På indrifning äro af den s. k. statslånefonden fortfarande beroende:

i riksbanken....................................................... Rdr 28,481: 55.

och i lånekontoret i Malmö..................................... ,, 1,125: —

Rdr 29,606: 55.

hvarförutan i banken på statslånets vinst- och förlusträkning
innestå ............................................ „ 1,447: 78. 3J(054: 33.

§ 35.

Af lagsökningsärenden för till inbetalning förfallna lån var den 1 Juli 1871

oafgjordt........................................................................................................................ |.

derefter har intill den 1 Juli innevarande år tillkommit .................................... 1.

Summa 2.

hvilka båda äro afslutade.

39

Af lagsökningsärender för förfallna årsinbetalningar qvarstod den l Juli

1871 ............................................................................................ ........................'' l

hvarefter tillkommit .................................................................................................. 4.

Summa 5.

hvilka alla blifvit afslutade.

§ 36.

Vid af revisorerna verkstäld granskning af säkerhetshandlingar för lån
mot pant af fast egendom i stad, har anledning till anmärkning ieke förekommit.

Bankstyrelsens personal m. m.

§ 37.

Fullmäktiges vid sistförflutna riksdag utsedda personal har icke undergått
någon förändring. Till vice ordförande har blifvit utsedd herr brukspatron von
Stockenström och såsom fullmäktiges deputerade hafva fortfarande tjenstgjort
kaptenen friherre Skogman och häradshöfdingen Dufva.

Ledighet från fullmäktigsbefattningen har under särskilda delar af sommaren
begagnats utaf 4 fullmäktige, bland hvilka en anmält sig ämna vara frånvarande
under fyra månader, men de öfrige åtnjutit ledighet under kortare tider.

Antalet i hufvudstaden närvarande fullmäktige har i följd deraf under en
stor del af sommaren varit endast, fem och ett par gånger blott fyra. Utan att
inlåta sig på den frågan, om verkligen fullmäktiges antal behöfver vara så stort
som sju, eller om möjligen lika eller mera ändamålsenligt vore, att riksbanken
styrdes af ett mindre antal bättre aflönade fullmäktige, förmena revisorerne, att
den nu gällande reglementsbestämmelsen om att styrelsen öfver riksbanken skall
föras af sju fullmäktige, bör anses innebära, att när någon fullmäktig, annorlunda
än för tillfälligt hinder, anmäler sig till begagnande af ledighet, suppleant hörinkallas
att i styrelsen deltaga.

§ 38.

Tillämpningen af föreskriften uti reglementets § 43, i hvad densamma rörer
öfverflyttning från förutvarande styrelse för diskontkontoret till fullmäktige
af lånearendernas förvaltning, samt i följd deraf nämnde styrelses upphörande,
har tagit sin början med sistförflutna Juli månad.

§ 39.

Från Kongl. myntverket äro års- och qvartalsräkningar öfver riksbankens
behållning i silfver och guld hos detta verk aflemnade, hvilka räkningar blifvit i
banken utan anmärkning granskade och befunnits riktiga.

§ 40.

Fullmäktige hafva genom delegerade deltagit i den inventering å Kong],
myntverket, som i sistlidne Januari förrättades, och har dervid, i hvad banken
rörer, anmärkning ej förekommit.

Inventering
af fastighetslånehandlingar.

Bank&tyrelsens
personal.

Öfverflyttning
till fullmäktige
af
låneärendenas
behandling.

Kongl. myntverkets
räkningar.

Inventering
i Kongl.
mynt verket.

— 40
§ 4L.

Inventering Inventering i riksbankens alla kassor och förvaringsrum är af fullmäktige

verkställd af samfäldt verkställd den 4 nästlidne Juni; och hafva fullmäktige jemväl besigtiju
.ma t.ige. ^ bankens hus och inventarier.

Dessutom hafva deputerade en gång i månaden inventerat lilla generaloch
specialkassorna samt en gång samtliga kassor och förvaringsrum.

§ 42.

Angående Den af''., riksbanken på konkursauktion år 1867 inköpta, s. k. Segelbergska

försäljning af egendomen i Örebro har under förlidne Juli månad blifvit å offentlig auktion förken
tillhöriga såld emot en köpeskilling af 25,850 Rdr, sedan åtskilliga försök att genom förk.
Segel- säljning under hand erhålla fördelaktigare pris visat sig fruktlösa.

bergsöta egendomen
i s ao

Örebro. § 43.

Ledamot i Fullmäktigen i riksgälds-kontoret, kaptenen (1. tf. Hierta, deltager fört Göta

kanal- farande a tankens och riksgäldskontorets vägnar i Göta kanal-direktion.

direktion. ° °

§ 44.

Ombyggnad Den af sistlidne riksdag beslutade ombyggnad af stora trappgången i nu

af störa varande norra eller s. k. nya bankohuset har pågått under innevarande års somVL''innarra
" Ina,t nien år ännu ej fulländad.

bankohuset.

§ 45.

Angående Till följd af sist församlade riksdags beslut att uppdraga åt fullmäktige i

förberedande riksgälds-kontoret att gemensamt med fullmäktige i riksbanken vidtaga åtskilliga
åtgärder jor förberedande åtgärder rörande Kongl. hofstallets förflyttning samt uppförande af
af1 mitt''ribs- nytt riksdagshus å Helgeandsholmen, äfvensom riksbankens och riksgäldskondngshns
m. m. torets förläggande till samma holme, hafva fullmäktige under den 30 sistl. Maj
beslutat dels att i underdånig skrifvelse till Kongl. Makt anhålla, det Kongl.
Makt ville meddela fullmäktige, huruvida och under hvilka vilkor de å Helgeandsholmen
varande byggnader och tomter, som utgöra den Kong!, familjens enskilda
egendom, kunde få för det afsedda ändamålet disponeras; samt dels att i
och för anskaffande af i öfrigt nödiga upplysningar i förevarande angelägenhet
samt densammas utredande utse delegerade, två bland fullmäktige i riksbanken
och två bland fullmäktige i riksgälds-kontoret.

§ 46.

Metallisk a
värdet af
bankens
myntkabinett.

Metalliska värdet af de i bankens myntkabinett förvarade mynt och medaljer,
som vid 1870 års slut beräknades till........................... Rmt Rdr 24,524: tr>.

har under år 1871, genom verkställda uppköp, ökats med „ „ 53: tio.

så att omförmälda värde vid årets slut upptogs till.......... Rmt Rdr 24,577: 75.

Den af sist församlade riksdag beslutade öfverflyttning från bankens myntkabinett
till Kongl. myntkabinettet af åtskilliga mynt och medaljer har ännu
icke blifvit verkställd.

41

§ 47.

Styrelsernas vid lånekontoren i Göteborg, Malmö och Wisby personal har,
sedan de af sist församlade riksdag verkställda val, icke undergått någon förändring.

§ 48.

De af särskildt utsedde revisorer afgifna berättelser angående verkställd
granskning af diskontkontorets i riksbanken samt lånekontorens i Göteborg, Malmö
och Wisby förvaltning under år 1871 hafva, jemlikt gällande föreskrift, blifvit öfverlemnade
till nu församlade revisorer af statsverket, riksbanken och riksgäldskontoret;
och få revisorerna, efter tagen kännedom af berörde berättelser, anmäla,
att revisorerna icke hafva något att erinra mot meddelande af den decharge,
som för samtlige ifrågavarande kontors styrelser blifvit af vederbörande
revisorer tillstyrkt.

Om Tumba pappersbruk.

§ 49.

Af brukets räkenskaper för år 1871, hvilka icke voro afslutade då berättelse
aflemnades till sednast församlade banko-utskott, meddelas följande sammandrag
:

Balans från 1870.

Debet:

Kapitalbehållning ....................................................

Rmt Rdr 100: 47

471,024

93

1

Kr e di t:

Kassabehållning........................................................

766

91

Tumba bruksegendom med fasta inventarier......

352,957

09

Färdigt papper .........................................................

698

50

Förråder ....................................................................

47,155

36

Papper under arbete från år 1870 ........................

9,500

Lösa inventarier ......................................................

40,388

50

Fordringar................................................................

................... 100: 47

19,558

57

Revisor er nes Berättelse ang. Riksbanken.

Rmt Rdr 100: 47

471,024

6

93

Om styrelserna
vid
Lönekontoren.

Verkstäld
granskning
af diskontoeh
lånekontorens
förvaltning.

Sammandrag
af brukets
''{räkenskaper.

42

Kapital-räkning.

Debet:

Bankens räkenskapskontor erhållit utöfver lemnade förskott .........

Utsående balans......................................................................................

13.725

478,391

87

29

Rmt It dr

492,117

16

Kr e di t:

Ingående balans ....................................................................

Vinst af bruksrörelsen under året......................................

471,024

21,092

93

23

Rmt Rdr

492,117

16

Brrkets räkning med räkenskapskontoret i riksbanken.

Debet:

Till liqvider med bruket i banken gjorda insättningar..
Till banken under året levereradt papper.......................

26,904

64,821

87

Rmt Rdr

91,725

87

Kr e di t:

Förskott under året till bruksdriften..............................

Banken erhållit utöfver dess förskott .............................

78,000

13,725

87

Rmt Rdr

91,725

87

Räkning öfver papperstillverkningen.

Debet:

Papper under arbete från år 1870 ...................................

9,500

_

Materialkostnader och andra till papperstillverkningen hörande
kostnader:

Lump....................................................................................... 18,495: 47.

Klorkalk, soda, svafvelsyra, limläder, färger m. m....... 2,805: 04.

Förbrukadt omslags- och utskottspapper ........................ 1,490: 10.

Ved och kol ........................................................................... 3,832: 79.

Gaslysning............................................................................. 868: 14.

Maskinolja, såpa, talg, packsnören, paketlack, pack-

bräder m. m...................................................................... 692: 75.

Slitning af filtar och underhåll af formar........................ 1,170: 21.

Transportkostnader och dragares underhåll........ 2,081: 24.

Krono- och kommunalutskylder, skrifmaterialier och

diverse omkostnader ...................................................... 5,978: il.

37,413

85

Transport

46,913

85

43

Transport

46,913

85

Arbetslös tnader:

Bruksarbetares dagsverken............................................

12,172:

70.

d:o öfverarbeten.........................................

1,420:

86.

L egodagsverken............................................................

2,395:

66.

Betingsarbeten...............................................................

1,835:

5-i.

17,824

76

Förvaltningskostnader.........................................................

12,317

95

Andra papperstillverkningen påförda kostnader:

Folkskolans underhåll .................................................

1,049:

17.

Helsovård och medibamenter .....................................

1,370:

73.

Pensioner och enskild fattigvård ................................

1,155:

38.

Rese- och traktamentskostnader....................................

992:

20.

Reparationer....................................................................

7,234:

75.

2 procents afskrifning å befintliga inventarier...........

805:

82.

12,608

05

Vinst å papperstillverkningen................................................

18,817

17

Rmt Rdr

108,481

78

Kredit:

Under året tillverkadt papper:

a) för bankens räkning..................................................

64,821:

b) „ allmänna verk och inrättningar.......................

23,113:

70.

c) ,, enskilda.................................................................

4,799:

_

d) „ brukets eget behof ............................................

3,180:

75.

95,914

45

Under året fallet utskottspapper och pappersspån ...

385

42

Vinst å försåldt d:o ................................

681

91

Papper under arbete till år 1872 .................................

11,500

Rmt Rdr

108,481

78

Räkning öfver Tumba hemman.

Debet:

Utsäde: Råg och hafra...........................................

....... 79:

36.

„ Gräsfrö ...............................................................

....... 8:

75.

88

11

Dagsverken..........................................................................

532

Utfodring till ett par oxar...............................................

279

30

Diverse .........................................................

22

82

Vinst å hemmanet.............................................................

752

83

Rmt Rdr

1,675

06

44

Kredit:

Årets skörd: spannemål .......................................................

620: 86.

„ hö och halm .....................................................

898: 20.

1,519

06

Ved .........................................................................................................

156

Rmt Rdr

1,675

06

Tumba mjölqvarn och såg.

Debet:

Aflöning till mjölnaren för målning ...................................

731: 81.

d:o till d:o för sågning......................................

455: 07.

Ersättning till komministern för tull (hälften) .................

202: 86.

Inköpt sågtimmer....................................................................

961: 04.

Reparationer, gaslysning, hvässning af qvarnhackor,

ved m. m...........................................................................

930: 76.

3,281

54

Vinst å qvärnen och sågen...................................................................

1,610

23

Rmt Rdr

4,891

77

Kr ed i t:

Influten qvarntullsspannemål...............................................

2,345: 08.

Influtit kontant för målning ...............................................

343: 30.

2,688

38

d:o d:o för sågning..................................................

336: 89.

Från sågen levereradt virke ................................................

1,826: 50.

2,163

39

Försålt en gammal qvarnsten och diverse gammalt gjut]

ern .........

40

Rmt Rdr

4,891

77

Vinst- och förlusträkning.

Debet:

Prisnedsättning å 44 ris karduspapper, tillverkadt år

1868 och

under året försåldt till J. Lind .....................................

88

Vinst å hela bruksrörelsen ..................................................

21,092

23

Rmt Rdr

21,180

23

Kr e dit:

Vinst å papperstillverkningen ..............................................

d:o å Tumba hemman .......................................................

18,817

752

17

83

d:o å mjölqvarnen och sågen ...........................................

1,610

23

Rmt Rdr

21,180

23

45

Balans till år 1872.

Debet:

Kassabehållning .............................................................

Tumba bruksegendom med fasta inventarier..............

Färdigt papper.................................................................

Förråder .........................................................................

Papper under arbete till år 1872 ...............................

Lösa inventarier.............................................................

Fordringar .......................................................................

D:o en osäker fordran af Alex. Westerdahl

100: 47

Kr e d i t:

Kapitalbehållning.

Rmt Rdr 100: 47.

Rmt Rdr 100: 47.

792

46

352,957

0!)

116

49,354

76

11,500

--

39,782

21

23,888

77

478,391

29

8,39 1

29

Under året tillverkadt papper:

Under loppet af år 1871 har papperstillverkningen vid Tumba
fortgått under sammanräknade 685 !% formnings dagar, under hvilka
blifvit formade 11,876 st. s. k. poster. Beloppet af det färdiggjorda
papperet har utgjort:

a) För bankens räkning:

4,576,000 sedelblanketter för valören 1 Rdr ä 7: 50 pr 1,000 34,320

237,000
20,200
52,100
11,700
11,200

11

11

11

11

10
ii 50
„ 100
,, 500
„ 1,000

485.000 ark skrifstämplar
260,100 st. beläggningsstämplar

17 ris regalpapper........................

20 „ stort Median..................... ä 27

10 „ smått d:o ..................... å 20

12 „ skrifpapper Bikupan ...... ä 15

50 „ d:o N:o 1 ............ ä 9

188 „ d:o N:o 2 ............ ä 7

22 „ läskpapper ........................ å 9

6,000 st. papperspåsar ............... å 10

46.000 „ insättningsbevis............ å 10

ä 15:

å 15:— „

ä 25: ,, ,;

a 25:— „ „

ä 25: „ ,,

å 41:— „ „

ä 40 Rdr pr 12,000 st.
ä 36 „ .....................

11

11

11

11

11

11

11

3,555

303

1,302

292

280

19,885

867

612

540

200

180

450

1,316

198

60

460

64,821

Transport j 64,8211

46

Transport

64,821

__

b) För allmänna verk och inrättningar:

1

Kongl. kammarkollegium:

44 ris skrifpapper Bikupan å 15 Rdr ..........................

Lotsdirektörs-embetet:

; 12 ris skrifpapper Bikupan å 15: 50 .............................

... 186: —

Kongl. generalpoststyrelsen:

90,000 ark portofrimärken ä 30 Rdr ..............................

... 2,700: —

Hernösands enskilda bank:

40,000 sedelblanketter för valören 50 Rdr å 12 Rdr...

480: -

Sveriges allmänna hypoteksbank:

8,500 ark obligationer ä 70 Rdr....................................

20,500 „ kuponer å 70 Rdr ..........................................

.. 1,435:

Nationalbanken i Köpenhamn:

900,000 sedelblanketter ä 12 Rdr...................................

.. 10,800:

Stockholms intecknings-garanti-aktiebolag:

9,200 ark obligationer ä 75 Rdr .................................

9,200 „ kuponer å 75 Rdr.............................................

690: —
690:

Finlands hypoteksförening:

,11,500 ark obligationer a 75 Rdr...................................

862: 50.

Sundsvalls enskilda bank:

100,500 sedelblanketter för valören 5 Rdr å 6 Rdr ...
102,000 d:o „ „ 10 „ å 6 „ ...

603: —
612: —

Riksgäldskontor et:

311,500 bl. kortkonvoluter ä 6 Rdr ...............................

12,500 ark kortmanufakturstämplar å 24 Rdr .............

2,500 „ omstämplingsremsor å 24 Rdr ...................

.. 1,869: —
300: —
60: —

Uplands enskilda bank:

11,600 sedelblanketter för valören 100 Rdr å 12 Rdr .
72,000 d:o „ „ 5 „ å 6 „ .

139: 20.
432: —

23,113

70

Transport

87,934|

70

47

c) För euskilde:

191 ris regalpapper ä 36 Rdr..............................

28 „ stort Median å 27 „ ...............................

48 „ smått „ ä 20 „ ..............................

142 „ skrifpapper Bikupan å 15 Rdr ................

10 „ d:o N:o 1 å 9 „ ................

1 „ notpapper ....................................................

3,500 ark obligationer till Seelig & C:i ä 40 Rdr

d) För brukets behof:

5 ris skrifpapper N:o 2 ä 7 Rdr.....................

138 „ mellanläggspapper ä 6 „ ......................

578 bundtar papp å 4 „ ....................

Transport

87,934

711

756

960

2,130

90

12

140

4,799

35: -833: 75
2,312: -

3,180

75

Rmt Rdr

95.914

4-5

§ 50.

Värdet af det år 1871 vid Tumba bruk tillverkade papper

har uppgått till .................................................................................. Rdr 95,914: 45.

hvaraf påförts
Banken:

för sedel- och annat papper för bankens eget behof........................ Rdr 44,069: —

för skrif- och beläggningsstämplar ..................................................... „ 20,752: —

Säger Rdr 64,821: —

Åtskilliga verk och inrättningar ......................................................... „ 23,113: 70.

Enskilda personer ................................................................................ „ 4,799: —

Bruket för eget behof ........................................................... „ 3,180: 75.

Rmt Rdr 95,914: 45.

Värdet af
papperstillverkningen.

§ 51.

Förestående räkenskapssammandrag utvisar, att vinsten af bruksrörelsen

under år 1871 utgjort ................................................................... Rdr 21,092: 23.

Om från detta belopp dragés tillökningen under året i brukets
bokförda tillgångar, som vid årets början balanserades med471,024:93,
och vid dess slut med _478,391:20, ^ 7 366 30

så återfinnes det belopp, som enligt den tryckta öfversigten af
bankens hela ställning vid 1871 års slut, bruket lemnat till banken
utöfver erhållna förskott, eller Rdr 13,725: 87.

Vinsten af
bruksrörelsen.

Berättelsens

tryckning.

Ansvarighet
för sifferuppgifterna.

- 48 —

§ 52.

Jemlikt föreskriften i 8 § af instruktionen för revisorerne, kommer denna
berättelse att tillställas bankofullmäktige, för att till trycket befordras och till
allmänhetens kännedom med allmänna tidningarne utdelas.

§ 53.

För sifferuppgifternas öfverensstämmelse med räkenskaperna och de till
revisorerne aflemnade räkenskapssammandrag ansvarar den sekreterare, som vid
granskningen af riksbanken biträdt.

§ 54.

Efter nu fulländad revisionsförrättning, få revisorerne, i enlighet med 8 §
af den för dem gällande instruktion, anmäla, att emot riksbankens förvaltning
icke något vidare varit att erinra.

Stockholm den 14 Oktober 1872.

Gustaf Lybecker.
Carl Ribbing.
Fredrik Hederstjerna.
0. B. Olsson.

J. Rundbäck.

Fr. v. Rosen.
Gustaf Haeggström.
Ad. Hedin.

Nils v. Hofsten.
A. M. Lindgren.
Arvid Guniaelius.
J. F. Fredriksson.

C. G. Carlqvist.

49

Reservationer.

Vid §§ 5 och 6: af herrar von Hofstén och Gunudim.

ställa ctISS? so“ liade j uppdrag att i första hand verk ÄnflerLfriiae°”llfJ?å

°1 HF «ST5l SlfrtidreÄ

w„ ,“®?n ut\ ? d här ofvan meddelade tabellariska öfversigt visar att från
ökats baf guld''med ff"K61 af Augusti, månad förrådet i myntad! och omyntadt

Wr;^ 5 lÄinÄS JÄläÄ?

fifftÄSo sisr - -

kontoret i11EtehnfoldJfai'' upPk°mmit dels S™1 hufvudsakligen vid lånepartier
å tillsammaifs 4Ö sovereigns, hvaraf under Mars månad tvänne

Ssbanken5f45,°0° sovereigns mgmgo, dels genom införskrifning genom
mäler och ll"? °?/ntadt »A en%f hvad § 6 här ofvan närmare Lförf
Tj ““ver har uppkommit genom de inköp af silfver till hvilka
P ar meddeladt, handelsrörelsen lemnat tillfälle,

till landet Ir''^ under tid, då konjunkturerna föranledt inströmmande
SiJf u i klingande valuta, denna, för så vidt den genom handelsrörelsens
direkta medverkan inkommit, bestått till den vida öfvervägande dS af silfver

Telfrhar slnts “nå^f; dufVfudsakliSen medf^t införskrifning genom riksbanken
sjeiT, nar synts i någon man förtjena uppmärksamhet.

äro betydligatV?äereaänPfö>ksCiffnadeina! ST. äfven myntningskostnaden för guld
borde vid inSnin^ ÄSyneS l?4 0m den enskilda spekulationen
enär utlifte ma ffr d?ttf ™nng?r 1 , utlandet, företrädesvis låta hitföra guld.

Att 4 icke skef n f 0r:UKlt‘ realiserande i penningar blifva mindre,
mellan omld nedih 111 V,fvel h,afva sin §™nd i de prisförhållanden

grundenSför kndets H lm,1''..valnt gällande. Då silfret, såsom utgörande

grunuen toi landets myntväsende, har har ett oföränderligt värde, sålunda att en

i- Revisorerna, l/e, att. 11,111. HilaUmhe

— 5(1 —

viss vigt silfver alltid motsvaras af ett oföränderligt belopp i penningar, kan
prisförhållandet mellan silfver och guld endast uttryckas pa det satt, att en
viss qvantitet silfver motsvaras stundom af en större, stundom af en mindre
qvantitet guld, eller, som är detsamma, att en viss qvantitet silfver motsvaras af
ett stundom större, stundom mindre antal carohner; hvadan berörde pnsforhallande
i si elfva verbet iittryobes genom det pris, som asattes carolinen.

Häraf folier då, att på bestämningen af priset å carolinen beror, huruvida
den enskilda spekulationen finner sin fördel att införa silfver eller guld, och att
således den störa införseln af silfver berott hufvudsakligen derpå, att värdet a
carolinen varit jemförelsevis lågt, hvartill måhända äfven kommit den omständigheten
att sistberörde värde kunnat plötsligt ytterligare nedsattas och i följd
deraf’ ett redan införskrifvet guldparti vid framkomsten betinga ett lägre varde.

“ «■>

fiS ”KU"«Ä nerf uttakadei, JSL riksdag gifva anledning j
så vore det af flera skäl önskvärdt, att förrådet af guld matte okas framfor silfverförrådet,
och att således införseln af guld framför silfver matte underlat as.

De af bankofullmäktige beslutade prisbestämmelserna a carolinen, hvitkål

§ 7 här ofvan äro omförmäfda, torde visligen stå i om^st m

tiden gällande prisförhållande mellan silfver och guld inbördes. Men om, såsom
detför revisorerna vill synas, den strikta tillämpningen af nämnde prisbestämningar
utgjort åtminstone eu hufvudsaklig anledning dertill, att guld icke genom
handelsrörelsens omedelbara åtgärd inkommit, sa förefaller det a andra sidan
revisorerna, att det skulle varit önskvärdt, om fullmäktige, om och »ar omständigheterna
dertill föranledt, genom ändamålsenliga jemkmngar sokt befoidra m
försel af guld framför silfver.11

Vid § 9: af Herr Rundbäck.

Då revisorerna ansett sig böra. eftersom åtgärden.väckt, en viss uppmärksamhet
något vidlyftigare redogöra för bankofullmäktiges öfverlaggningar och
beMut rörande Irdnanfet af den*Wändska vexelhandel, både, som det vill synas
revtorernajemväl bort äfven beslutat uttala ett omdöme; så har emellertid icke

Skift ehuruTorn en sjelfmant slutföljd ur redogörelsen framgår att de dryga

kostnader som från banken hitintills utgått för mäklarebiträden vid handeln med
utländska vexlar kommer att betydligt förminskas, sedan denna ^a^rf^dT
direkte bedrifves i riksbanken under de tider densamma ^les för andra äncta
mål för allmänheten tillgänglig. Då åtgärden måste JJa ™yd 1

,u;„ fftr banken som för allmänheten, har ]ag för min del, pa detta satt, ua
Sg, “vier tvekat att g»,a M, aaaett mig Mm vitaorda reformo,.a W
nelighet.

IJti denna reservation hafva instämt herrar Olsson och Fredriksson.

51

Vid § 26: af herr Rundbäck.

Dä man tager i betraktande herrar bankofullmäktiges till sistl. riksdags
bankoutskott ingitna förslag till nytt bankoreglemente och särskild! deras yttrande
dervid om hvad angår ordnandet af kommissionsväsendet inom riksbanken
och dess lånekontor; Se sistl. bankoutskotts bet. N:o 16 sidd. 19—22;

Då man vidare känner, att bankoutskottet och riksdagen gillade bankofullmäktiges
plan för ordnandet af kommissionsväsendet;

, Då, soin af revisionsberättelsen inhämtas, det otvetydigt visar sig, att bankofullmäktige
redan, under den korta tid som förflutit sedan frågan kunde tagas
under behandling, gjort allt för att ordna denna ingalunda lätta angelägenhet,
och lika säkert så fort ske kan icke heller underlåta att fortsätta med ordnandet
deraf för att bringa allt hvad dermed står i samband till ett lyckligt slut; så
har jag ansett, att revisorernas, om än numera milda och indirekta, anmärkning,
för att åstadkomma ett tryck på fullmäktige att få dem till att skynda fortare
med detta ärende, saknar all befogenhet.

I denna reservation hafva herrar Olsson och Fredriksson instämt.

Vid § 28: af herr Gumcdim.

Utgående från den uppfattning, att en berättelse om granskning af riksbanken
icke borde sakna uttalanden i fråga om de vigtigare rörelsegrenarnes utveckling
eller tillbakagående, har jag inom revisionen delat deras mening, hvilka
vid de torra sifferuppgifterna om bankens in- och utlåning velat foga påpekanden
af sådana förhållanden, som dels redan i och för sig äro märkliga, dels tarfva
belysning genom jemförelse med en föregående tids motsvarande siffror.

Enligt denna mening, hade revisorerna bort egna någon uppmärksamhet åt
depositions- samt upp- och afskrifningsrörelsen, åt utlåningens gång och åt de
dertill anslagna fonders ökning och behållningar; vidare borde det hafva bemärkts,
hurusom bankens inom linien upptagna lånefordringar under året vuxit, men deremot
de lagsökta beloppen, ehuru ännu rätt stora, något nedgått. An flera förhållanden
torde ha varit förtjenta att beröras och utredas.

Exempelvis hade en af ofvan nämnda punkter — inlåning å depositionsräkning
(mot ränta) — bort af revisionen, enligt min mening, behandlas ungefär
sålunda:

Det fäller först i ögonen, att denna vigtiga gren af bankrörelse icke alls
förekommit under år 1871 vid ett af bankens lånekontor, det i Malmö. Vidare
finner man, att depositionsrörelsen vid hufvudkontoret i Stockholm samt lånekontoren
i Göteborg och Visby under det goda året varit så obetydlig, att de
insatta medlen å denna räkning uppgingo: i Stockholm till en knapp million och
vid lånekontoren endast till några få tusental Jldr, medan uttagen voro vidpass
en half gång högre, så att vid 1871 års slut å denna räkning vid samtliga kontoren
återstodo inalles knappa två millioner mot två och en half vid årets början.

Dessa omständigheter lära grunda sig på rånte- och andra bestämmelser,
hvilka icke äro egnade att leda allmänhetens besparingar in i riksbanken. Om
än ett sådant förhållande under förhandenvarande penningöfverflöd icke för riks -

52

banken medför olägenhet, utan kanske förr en lättnad, synes dook nödig omtanka
för den till äfventyrs kommande onda dagen höra föranleda riksbanken att ej
från sig vänja den sparande allmänheten och hänvisa densamma till andra penningeinrättningar,
som aldrig, i god eller ond penningetid, stänga sin dörr för
deponenter eller uraktlåta att behandla dem på ett förekommande sätt. Och
äfven om icke omtanken för egen framtida fördel borde förmå riksbanken att
vinnlägga sig jemväl om depositioners erhållande; äfven om riksbanken, medveten
om sin egen högst betydliga styrka — sin grundfonds storlek, sina privilegiers
vidd och sin inemot obegränsade kredit — anser sig åt mindre bankinrättningar
kunna välvilligt afstå denna för dem värdefulla och stärkande inkomstkälla, så
synes likväl sjelfva egenskapen af Riksbank och de för densamma utfärdade
grundreglor allt ifrån år 1668 böra för den stora penninginrättningen medföra
en förpligtelse att, icke minst i depositionsväg, gå allmänheten till handa, hvilket
efter nutida banksed innefattar att erbjuda insättare ej blott trygghet för, utan
jemväl skälig afkomst af de besparingar, som de sparande kunna under sådana
förhållanden vilja genom riksbanken fruktbargöra.

Vid § 87: af herr grefve von Rosen.

Instämmande i öiligt uti revisorernes yttrande, har jag dock icke kunnat
biträda den föreslagna eller antydda förändringen hvad rörer fullmäktiges antal.

af herr Rundbäck, med hvilken herrar Olsson och Fredriksson instämde.

Enligt 40 och 43 §§ i nu gällande bankoreglemente, skall styrelsen öfver
riksbanken föras af sju fullmäktige och endast i det fall, att någon af fullmäktige
kommer i den ställning, att den icke, enligt åberopade 40 §, längre kan
innehafva befattningen, skall suppleant i dennes ställe ovilkorligen inkallas. I
annat fall behöfver icke suppleant inkallas utan när styrelsen ej är så fulltalig,
som för besluts fattande erfordras, d. v, s. när ej fem, eller i vissa fall fyra, då
dessa äro om besluten ense, äro tillstädes. När nu icke, under den tid revisionen
omfattar, någon af fullmäktige afträdt från sin befattning, har icke heller
någon suppleant för denna orsak behöft inkallas och synes mig derföre, att fullmäktige
rätt förfarit när de inkallat suppleant endast vid de tillfällen då sådant
behöfts för att få styrelsen fulltalig. För mig är det dessutom klart, att med
föreskriften derom, att fem eller fyra fullmäktige må fatta beslut, åsyftas att
bereda fullmäktige tillfälle till någon ledighet, något som också torde vara erforderligt,
derest lämpliga personer, som ä rikets vägnar på ändamålsenligt sätt
vårda riksbanken och i vissa fall äfven andra rikets angelägenheter, skola förmås
att emottaga de förtroendeuppdrag som dem anförtros. Skulle fullmäktige ej
kunna erhålla någon ledighet, så komma de i långt sämre ställning än bankens
tjensteman; ty dem har riksdagen beviljat viss semestertid utan afdrag å lönen.
Om en fullmäktig har längre, en annan kortare tjenstledighet, eller om den ena
afstår någon del af sitt arfvode till en suppleant, medan andra ej göra det, anser
jag vara fullmäktiges ensak och ej röra någon annan, då bankens förvaltning i

— 53 —

öfrigt derigenom ej åsidosattes och bankens vård har icke blifvit åsidosatt På

J''ag ansett< att revisorernas framställning,
om fullmäktiges ledighet samt antydningen om ett färre antal fullmäktige och om
fullmäktiges förfarande att ej inkalla suppleant, varit obefogad, emedan den
hårrör af en missuppfattning af, bankoreglementets föreskrifter.

Vid § 40: af herrar Hceggström, Hedin och Olsson.

a \ I ''.''fn^ofullmäktiges till nu församlade revisorer afgifna berättelse af den
Augusti detta ar, förekommer beträffande begärd utmyntning följande å

10 nrVd^l STmT” är,18^ dels visat si« stark åtgång af silfvermynt

’ -l n S/''adt ;ittag1 af flfvermynt å en riksdaler, så att omkring en
uttMopi f"! riksbankens förråd utaf denna myntsort måst inom kort tid derifrån
01 il il fl |Vair l utvexling tillgänglig, begärde fullmäktige, uti skrifvelse
fall Kong!, statskontoret af den 7 September 1871, bland annat att å myntverket
liVT; ^t^mrestycken omkring 40,000 Edr och i enriksdalrar det belopp,
soi. kunde astadkommas af riksbankens derutöfver hos myntverket egande behallning
i silfver; och efter det åtgången af tioören än vidare tilltagit, begärde
“f 1 skrifvelse af den 19 påföljande Oktober, att ytterligare och så fort
ske kunde, matte, utöfver redan reqvirerade 40,000 Edr, utmyntas 30,000 Edr i
10-orestycken, hvaremot myntning af det reqvirerade enriksdalersmyntet kunde
med motsvarande belopp minskas. J

, „ af 7.intern aflemnades från myntverket i spridda poster till hopa

77,400 riksdaler i tio-ören, men då icke någon del af det begärda myntet å
en riksdaler ännu vid utgången af Mars månad erhållits, ehuru liksbankens behailmng
i silfver hos myntverket uppgick till nära 108,000 riksdaler, förnyade

riksdalrar6 ^ '' Apn sm be&aran om uppmyntning af denna behållning i en i

i SiVa-r. a, hillmäktiges sistnämnde skrifvelse öfverlemnade Kongl. stats (ontoret,

i skrifvelse af den 10 påföljande Maj, ett från öfverdirektören och myntmastaren
vid Kong], myntverket afgifvet yttrande, innehållande hufvudsakligen,
att vid en till myntning af mindre myckenhet silfver, kostnaderna för hvarje färnlf
™Jntstycke blffve sWrre än vid myntning på en gång af en större myckennet
siftver, samt att fullmäktige borde på en gång reqvirera så stort belopp ennksdalers
mynt, som kunde vara tillräckligt för minst ett helt års utvexling och
dertill lemna myntverket finsilfver till så stort belopp, att, efter reqvisitionens
fullgörande, hos- myntverket mnestode omkring 175,000 riksdalers silfverbehållning:
och tillkannagaf Kongl statskontoret derjemte att, vid det i öfverdirektörens och
myntmastarens yttrande upplysta förhållande, statskontoret funnit fullmäktiges
framställning icke för närvarande till vidare åtgärd från statskontorets sida
föranleda. i

i i ^|11iQ''7?r^?are utjvex|illS af silfvermynt å en riksdaler, som under sednare
delen af 1871 försports^ hade emellertid afstannat. Efter det i slutet af året
ytterligare omkring 20,000 Rdr af denna myntsort från förrådet uttagits, hade
invexiingen öfverstigit utvexlmgen, så att i sistlidne Maj månad ej obetydligt af
enriksdalers silfvermynt åter ingått till riksbanken. Vid detta förhållande ansågo

54

sie fullmäktige kunna låta reqvisitionen a en riksdalers silfvermynt förfalla, samt
underrättade Kongl. statskontoret derom i skrifvelse al den 30 Maj, livan Kihmäktige
likväl derjemte dels erinrade, att enär det icke tillkomma vederbörande
vid Kongl. myntverket att utan behörigt bemyndigande fördröja fullgörandet åt
riksbankens reqvisition ä myntning, skälig anledning forefunnitstill den jorvanlan
alt lull mäktige genast efter rekvisitionens ingående erhållit upplysning om
det hinder för densammas fullgörande, vederbörande förmenat forefinnas, dels ock,
då det, enligt bankoreglementet, åläge fullmäktige tillse att myntverket för det
(Van riksbanken eller för dennas räkning emottagna silfver och guld sa fort ske
kunde, redo visade genom aflemnande till riksbanken af myntadt eller omyntddt
silfver eller guld, anhöllo om förständigande till myntverket att skyndsammast
till riksbanken i plantsar aflemna dess hos myntverket egande behållning i silf -

ver :

bifogande fullmäktige derförutan en erinran om

slutligt fullgörande af

en

reqvisitionT myntning af caroliner, hvilken fullmäktige gjort samtidigt med den

it silfvermynt, eller den 7 September 1871. _ ..... ,

Härefter ingafs till fullmäktige den B sistl. Juli en skrift af ofverdnektören
vid. myntverket Åkerman, deri han tillkännagifver, att han anser sig bora
o-öra fullmäktige uppmärksamma derpå att, som smältning till plantsai af n febankens
silfver medför kostnader såväl för arbete som matenalier, utan att myntverket
har ringaste gagn eller nytta deraf, lian funne sig nödsakad att af riksbanken
fordra ersättning för dessa kostnader, hvilka under

taxa, som

itatskontoret uppgifves hafva år 18t>5 lastställt för nedsmältning af
silfver, som i skiljda stycken till förmyntning inlemnas, för nu ifrågavarande
!''myntsilfver:l, som i skriften uppgifves utgöra omkring 2,000 skålpund, beraknas
till ungefär 15U Rdr Rmt; hvarjemte i skriften vidare yttras, att ifrågavarande
skrotsilfver innehåller omkring fjerdedelen af sin vigt koppar af Åtvidabergs tillverkning,
som af myntverket bekostats och sålunda ar dess tillhörighet, och att
för den möjliga händelse att riksbanken icke vid första härefter förekommande
silfverutmyntning till myntverket återsänder samma myntsilfverplantsar, som banken
efter verkställd smältning bekommit, öfverdirektören maste gorå det förbehåll
att riksbanken till myntverket utbetalar värdet åt uen i plantsarne enligt
probering befintliga koppar efter det pris, som vid tiden lör nyssnämnda silfverutmyntning
är för garkoppar af Åtvidabergs tillverkning gällande.

De hinder och invändningar öfverdirektören vid myntverket uppställt emot
fullgörande af den begäran om redovisning för riksbanken tillhörigt silfver, som
fullmäktige, i öfverensstämmelse med föreskriften för dem i bankoreglementets
47 S framställt, hafva synts fullmäktige i hög grad obefogade, och fullmäktige
hafva fördenskull under den 4 sistlidne Juli beslutat hos Kongl. Mapt aninala
hvad i denna sak förekommit ej mindre beträffande vederbörandes a myntverket
uraktlåtenhet att fullgöra myntning utaf en riksdalers silfvermynt, utan att om
det hinder, som mot denna myntning förmenats ega rum, underrätta fullmäktige,
än äfven rörande öfverdirektörens invändningar mot återlemnande af det a myntverket
befintliga, riksbanken tillhöriga omyntade silfver, samt anhålla, att Kongl.
Majt mätte täckas anbefalla vederbörande att utan invändning eller tidsutdiagt
fullgöra den redovisningsskyldighet till riksbanken, fullmäktige äro törpligtade

att utk{d^edning af fuppmä,ktiges ofvanberörde, till Kongl. Maj:t den 4 sistlidne
Juli ingifna anmälan lärer hittills icke någon åtgärd blifvit vidtagen.

Då. så vidt fullmäktige skola kunna fullgöra sitt i bankoreglementet stadgade
åliggande att tillse, det nödigt förråd finnes för att i riksbankens kassor
tillhandahålla silfvermynt af alla de valörer, som. enligt gällande myntordnin°‘
utmyntas, det lärer vara nödvändigt att fullmäktiges reqvisition på myntning
fullgöres och att myntverket icke lemnar fullgörandet å sido, utan att ens underrätta
fullmäktige om anledningen dertill, samt fullmäktiges i reglementet stadgade
skyldighet att tillse, det myntverket, så fort ske kan, redovisar för emottag^
silfver och guld genom dess återlemnande i myntad eller omyntad form är
ovilkorlig, men, oaktadt fullmäktige redan den SO Maj påfordrat sådan redovisning,
densamma sedermera icke blifvit af myntverket fullgjord, hafva vi ansett
oss höra omförmäla de hinder, som för dylika fall uppstått eller visat sig kunna
uppstå för fullmäktige att fullgöra hvad reglementet dem ålägger.

Tillbaka till dokumentetTill toppen