FULLMÄKTIGES I RIKSGÄLDSKONTORETAVGIVNA FÖRVALTNINGSBERÄTTELSEFÖR ÅR 1971

Framställning / redogörelse 1972:7

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

RIKSGÄLDSKONTORET

20.1.1972

1972:7

FULLMÄKTIGES I RIKSGÄLDSKONTORET
AVGIVNA FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
FÖR ÅR 1971

1 Riksdagen 1972. 2 sami. Nr 7

Till Riksdagen

Fullmäktige i riksgäldskontoret får härmed jämlikt 48 § av det för
verket gällande reglementet avge berättelse om riksgäldskontorets ställning
och förvaltning under år 1971. Berättelsen ger en översiktlig information
om rörelsen under året. För verksamheten under andra halvåret
1971 ges också en närmare beskrivning. Motsvarande, mera detaljerade
uppgifter avseende första halvåret 1971 återfinns i riksgäldskontorets
årsbok för budgetåret 1970/71, som utkom i december 1971.

Det totala statliga kassamässiga utgiftsöverskottet under år 1971
uppgick till 2 636 mkr. (1970 3 208 mkr.). Det finansierades så gott som
helt genom upplåning. Statsskulden steg sålunda med 2 631 mkr. (3 212)
till 38 786 mkr. den 31 december 1971. Statsverkets och riksgäldskontorets
checkräkningar samt riksgäldskontorets postgirokonto minskade
med 5 mkr.

Utvecklingen under de senaste två åren i nu berörda avseenden framgår
av följande uppställning:

	År		Andra halvåret
	1970	1971	1970	1971
Budgetutfallet (mkr.) (nettoutgift —, nettoinkomst +) Driftbudgeten	+ 855	+ 2 104	—3 303	—3 297
Kapitalbudgeten, rörliga krediter, m. m.	—4 063	—4 740	—1 904	—2 115
	—3 208	—2 636	—5 207	—5 412
Finansiering (mkr.) Statsskulden (ökning +, minsk-ning —)	+ 3 212	+2 631	+ 5 195	+ 5 384
Statsverkets och riksgäldskontorets kassa jämte utlämnade dagslån, (minskning +, ökning —)	— 4	+ 5	+ 12	+ 28
	+ 3 208	+2 636	+ 5 207	+ 5 412

Riksgäldskontoret emitterade under år 1971 fyra räntelöpande obligationslån,
varav tre långa lån på sammanlagt 2 600 mkr. och ett kort lån
på 1 100 mkr. Två lån på sammanlagt 1 007 mkr. inlöstes. Av äldre
räntelöpande obligationslån (emitterade före 1954) förtidsinlöstes 138
mkr.

Ett premielån — 1971 års lån på 300 mkr. — emitterades, medan
inlösen skedde till ett belopp av 190 mkr. (1951 års lån 40 mkr., 1960
års lån 150 mkr.). Upplåningen mot statsskuldförbindelser ökade med
10 mkr. och utelöpande belopp av tidigare emitterade sparobligationer

3

har ökat med 56 mkr. genom kreditering av upplupna räntor. Inget nytt
sparobligationslån emitterades under år 1971. Lån hos statsinstitutioner
och fonder har minskat med netto 53 mkr. Upplåningen mot skattkammarväxlar
minskade med 194 mkr. medan dagslånen hos banker m. fl.
ökade med 153 mkr.

Riksgäldskontorets ställning vid slutet av år 1971 framgår av bifogade
sammandrag av kontorets balansräkning (bilaga 1), som utvisar förändringarna
i riksgäldskontorets tillgångar och skulder. I bilaga 2 lämnas
en sammanställning över statens lånebehov och hur detta lånebehov
täckts under kalenderåren 1969—1971 med beloppen fördelade på halvår.

Riksgäldskontorets utgifter och inkomster

Riksgäldskontorets utgifter och inkomster under åren 1970 och 1971
(netto i mkr.) sammanfattas här nedan under sina huvudrubriker.

År 1970 År 1971 Andra halv- Andra halvåret
1970 året 1971

	Ut- gifter	In- koms- ter	Ut- gifter	In- koms- ter	Ut- gifter	In- koms- ter	Ut- In-gifter koms-ter
Kassabehållning från statsverket		853		2 107	3 293		3 277
Kapitalbudgeten	4 804	—	4 853	—	2 619	—	2 485	—
Rörliga krediter	—	733	—	21	—	735	—	372
Övriga konton	—	8	—	92	20	—	1	—
Upplåning	—	3 212	—	2 631	—	5 195	—	5 384
Kassa (checkräkning och postgiro)	2	—	—	2	—	2	—	7
Summa	4 806	4 806	4 853	4 853	5 932	5 932	5 763	5 763

Kassabehållning från statsverket

Storleken av de medel riksgäldskontoret måste utbetala till resp.
kan erhålla från statsverket är beroende av driftbudgetens utfall, dvs.
skillnaden mellan statens löpande inkomster och utgifter. För år 1971
redovisades ett inkomstöverskott för driftbudgetens del på 2 105 mkr.
(851), som medförde att statsverkets kassabehållning i riksgäldskontoret
ökade med 2 107 mkr. Behållningen på statsverkets checkräkning minskade
med 3 mkr. under året.

För andra halvåret 1971 noterades ett utgiftsöverskott för driftbudgetens
del på 3 297 mkr. (3 306). För att täcka detta underskott återlämnade
riksgäldskontoret till statsverket 3 277 mkr. av statsverkets
kassabehållningar i riksgäldskontoret, varjämte behållningen på statsverkets
checkräkning minskade med 20 mkr. Den 31 december 1971 uppgick
riksgäldskontorets skuld till statsverket på grund av statsverkets
till riksgäldskontoret överlämnade kassabehållningar till 3 397 mkr. Den
31 december 1970 var motsvarande belopp 1 290 mkr.

It Riksdagen 1972. 2 sami. Nr 7

4

Kapitalbudgeten

Riksgäldskontorets nettoutgift för kapitalbudgeten uppgick för år
1971 till 4 853 mkr. (4 804).

Riksgäldskontorets utgifter och inkomster för de olika kapitalfonderna
fördelar sig på följande sätt:

Kapitalfonder	År 1970 mkr.	1971 mkr.	Andra halvåret 1970 Bok- Kassa-förings- mässigt mässigt mkr. mkr.	1971 Bok- förings- mässigt mkr.	Kassa- mässigt mkr.
Utgifter Postverkets fond	46	44			5	9
Televerkets fond	13	129	—	12	43	64
Statens järnvägars fond	115	400	—	—	105	283
Luftfartsverkets fond	16	41	10	2	25	28
Statens vattenfallsverks fond	385	669	169	170	332	338
Fabriksverkens fond	44	5	27	23	5	4
Domänverkets fond	15	6	6	6	3	4
Statens allmänna fastig-hetsfond	155	284	35	33	48	76
Försvarets fastighetsfond	64	44	3	19	15	20
Statens utlåningsfonder	2 730	2 685	1 466	1 466	1 410	1 400
(varav lånefonden för bostadsbyggande)	(2 518)	(2 455)	(1 368)	(1 368)	(1 282)	(1 278)
Fonden för låneunderstöd 374	392	67	80	138	136
Fonden för beredskaps-lagring	876	_	876	876
Fonden för statens aktier	—	113	—	—	105	105
Statens vägverks förråds-fond	2	4				4
Sjöfartsverkets fond	20	6	3	3	0	1
Statens datamaskinfond	29	16	—	4	—	—
Fonden för förlag till statsverket		126			23	23
Jordfonden	20	10	20	20	—	—
Diverse fonder	1	7	1	0	0	—
	4 907	4 981	2 682	2 715	2 258	2 495
Inkomster Statens järnvägars fond				4	_	_
Fonden för beredskaps-lagring	_	116	_		_	_
Statens datamaskinfond	—	—	—	—	—	3
Fonden för förlag till statsverket	81		81	81
Fonden för kreditgiv-ning till utlandet	21	11	10	10	5	5
Diverse fonder	1	1	2	1	1	2
	102	128	93	96	6	10
Nettoutgift	4 804	4 853	2 589	2 619	2 252	2 485

Skillnaden mellan kassamässiga och bokföringsmässiga belopp motsvarar
vad som i riksgäldskontorets bokslut per 30.6 balanserats som
skuld eller fordran till diverse fonder för oreglerade anslagsmedel och
som kassamässigt reglerats under andra halvåret. Tablån tar inte hänsyn
till vissa omföringar mellan fonderna och ej heller nedskrivningar som
företagits med anlitande av fonden för oreglerade kapitalmedelsförlus -

5

ter. Sålunda har statens järnvägars fond på så sätt nedskrivits med 123
mkr. per den 30 juni 1971 (se riksgäldskontorets årsbok 1970/71 sid. 11).

Rörliga krediter

Riksgäldskontorets fordran för utbetalningar till vissa myndigheter
m. fl. på för dem enligt riksdagens beslut i riksgäldskontoret öppnade
rörliga krediter minskade under år 1971 med 21 mkr. och uppgick den
31 december 1971 till 629 mkr. För andra halvåret 1971 redovisas en
minskning med 372 mkr.

Myndighet m. fl.	Av riks-dagen med-given högsta kredit den 31. 12.71 mkr.	Utestående belopp	Förändring
	31.12. 70 mkr.	30.6. 71 mkr.	31.12. 71 mkr.	År 1970 mkr.	År 1971 mkr.	Andra Andra halv- halv-året året 1970 1971 mkr. mkr.
Televerket	625,0	295	455	450	+ 75	+ 155		— 5
Statens järnvägar	150,0	—	129	—	—	—	—	—129
Statens vattenfalls-
verk	170,0	130	200	50	— 10	— 80	+ 45	—150
Domänverket	130,0	20	7	40	+ 2	+ 20	+ 8	+ 33
Luftfartsverket	20,0	—	20	—	—	—	—	— 20
Förenade fabriks-
verken	70,0	56	48	12	+ 56	— 44	+ 40	— 35
Försvarets materiel-
verk	*5,0
Överstyrelsen för ekonomisk för-
svarsberedskap	—	—	—	—	—625	—	—605	—
Statens jordbruks-
nämnd	40,0	40	40	40	—	—	—	—
Svenska reproduk-
tions AB	0,7	—
Karlskronavarvet AB	8,0	—
Svenska tobaks AB	10,0	—						—
AB Vin- och sprit-
centralen	10,0	—
Svensk spannmåls-
handel	35,0	—	—	—	—190	—	— 190	—
Svensk kötthandel	50,0	1	1	1	— 49	—	— 44	—
Allmänna bevaknings
AB	3,0	—	—	0	—	+ 0	—	+ 0
Norrbottens järnverk
AB	125,0	106	97	20	+ 6	— 86	+ 9	— 77
Statliga myndigheter med uppdrags-
verksamhet	2 60.0	2	4	15	+ 2	+ 13	+ 2	+ 11
Stiftsnämnderna	38,0	—	—	1	—	+ 1	—	+ 1
Kungl. Majit (SU
10/70, JoU 3/70)	350,0	—
Summa	1 869,7	650	1 001	629	—733	— 21	—735	—372

1 Enligt Kungl. Majit får krediten t.v. ej disponeras.

2 Kungl. Majit har medgivit att 51,0 mkr. får disponeras.

3 Kungl. Majit har medgivit att 6,5 mkr. får disponeras.

6

Räntesatsen för disponerad rörlig kredit sänktes fr. o. m. den 12 november
1971 med 1/2 % till 8 %> efter att ha varit oförändrad sedan den
1 december 1970.

Genom riksdagsbeslut har fr. o. m. den 1 juli 1971 statens vattenfallsverks
kreditram krympts från 200 mkr. till 170 mkr.

Riksdagen har ställt en rörlig kredit på 8,0 mkr. till stiftsnämndernas
förfogande för den kyrkliga skogsförvaltningen (prop. 145/1971, KrU
30/1971, rskr 315/1971).

Riksgäldskontorets upplåning

Av efterföljande sammanställning framgår förändringarna i statsskuldens
sammansättning.

	Utestående belopp 31.12 30.6 31.12 1970 1971 1971 mkr. mkr. mkr.	Förändring år 1970 år 1971 mkr. mkr.	Andra Andra halvåret halvåret 1970 1971 mkr. mkr.
Räntelöpande obligationslån	18 377	18 122	20 927	+	365	+2 550	+	128	+ 2 805
Premieobligations- lån	3 740	3 850	3 850	+	365	+	110	+	190
Statsskuldför- bindelser	1 325	1 355	1 335	+	310	+	10	+	100	— 20
Sparobligationslån	1 510	1 531	1 566	+	193	+	56	+	28	+ 35
Av staten över-tagna lån	6	6	6	_	0		0		0	— 0
Prisutjämnings-avgifter vid export av trä-varor m. m. Lån hos stats-institutioner och fonder m. m.	2 904	2 963	2 851	+	0 55		53	+	2	— 112
Kortfristig upp-låning hos banker m. fl.	484		637		457	+	153	+	184	+ 637
Skattkammarväxlar 9 807	7 573	9 613	+ 2 382	—	194	+ 4 563	+ 2 040
Summa	36 155	33 402	38 786	+ 3 212	+ 2 631	+ 5 195	+ 5 384

De viktigaste förändringarna i statsskulden under år 1971 framgår av
följande redogörelse:

Råntelöpande obligationslån Mkr.

Statens skuld för räntelöpande obligationer uppgick den
31 december 1970 till 18 377

Under första halvåret 1971
ökade skulden genom försäljning på följande
obligationslån:

1971 års 7 1/4 lån av 8/6 (amortering 1977—1986) + 800

minskade skulden genom inlösen av

1967 års 5 1/2 % lån av 30/8 (18/3 1971) — 607

1968 års 6 1/4 % lån av 18/9 (18/3 1971) — 400

Förtidsinlösen (sid 16) — 48 —1 055

7

Mkr.

Under andra halvåret 1971
ökade skulden genom försäljning på följande obligationslån: 1971

års 7 1/4 lån av 15/9 (10 år) + 900

1971 års 6 1/4 % lån av 20/11 (1 år 4 mån) +1 100

1972 års 7 % lån av 20/1 (10 år) + 895 +2 895

minskade skulden genom

Förtidsinlösen (sid 16) — 90

Skulden utgjorde den 31 december 1971 20 927

Redogörelse för de under första halvåret 1971 emitterade lånen har
lämnats i riksgäldskontorets årsbok för budgetåret 1970/71. I det följande
redogöres för de under andra halvåret emitterade ränteobligationslånen.

1971 års 71/4 °/o lån av den 15/9

Den 26 augusti 1971 beslöt fullmäktige emittera ett långfristigt obligationslån
daterat den 15 september 1971 och löpande med 7 1/4 °/o ränta.
Lånet har en löptid av tio år och förfaller till återbetalning den 15
september 1981. Av lånet utbjöds 600 mkr. till teckning under tiden
27—31 augusti 1971 med rätt för riksgäldskontoret att i förtid avbryta
teckningen ävensom att reducera tecknade belopp. Försäljningskursen
var pari. Likvid för tecknade obligationer kunde erläggas så snart tilldelning
skett. Sista betalningsdagen var den 27 oktober 1971.

Vid emissionen medverkade riksbanken, affärsbankerna och övriga
fondkommissionärer mot en provision av 0,2 % på likviderat nominellt
belopp, som förmedlades för kunds räkning. Teckningen avbröts redan
första teckningsdagen, då lånet övertecknats. Efter reducering tilldelades
tecknarna 600 045 000 kr. Riksbanken övertog 299 955 000 kr. av lånet,
varigenom det totala lånebeloppet blev 900 000 000 kr.

Teckningarnas fördelning på olika grupper av tecknare framgår av
följande sammanställning:

	Mkr.	%
Statsinstitutioner (inkl. av dem förvaltade fonder,
donationer, kassor o. d.)	297,5	33,1
Affärsbanker	12,9	1,4
Sparbanker	31,5	3,5
Försäkringsanstalter (inkl. AP-fonden)	545,3	60,6
Övriga kreditinrättningar	6,0	0,7
Aktiebolag, ekonomiska föreningar o. d.	3,2	0,4
Fonder, stiftelser etc. som ej förvaltas av statsinstitutioner	1,4	0,2
Understödsföreningar, sjuk- och arbetslöshetskassor etc.	0,6	0,1
Enskilda personer (189 st)	1,7	0,2
Summa	900,0	100,0

Den influtna lånevalutan redovisas enligt följande:

Nominellt Provision Influtet belopp Kurs Effektiv ränte belopp

kr. kr. kr. % fot %

900 000 000 1 175 590 898 824 410 99,869 7,269

8

1971 års 6 1/4 °/o lån av den 20/11
Den 28 oktober 1971 beslöt fullmäktige att emittera ett kortfristigt
obligationslån, daterat den 20 november 1971 och löpande med 6 1/4 °/o
ränta. Lånet har en löptid av ett år och fyra månader och förfaller till
återbetalning den 20 mars 1973. Obligationsinnehavarna har rätt att med
bibehållen förräntning uppskjuta inlösen, dock längst till den 21 maj
1973. Lånet utbjöds till teckning under tiden 29 oktober — 2 november
1971 med rätt för riksgäldskontoret att i förtid avbryta teckningen
ävensom att reducera tecknade belopp. Något lånebelopp fastställdes
inte på förhand. Försäljningskursen var pari. Likvid för tecknade obligationer
kunde erläggas så snart tilldelning skett. Sista inbetalningsdag var
den 25 november 1971.

Vid emissionen medverkade riksbanken, postbanken, affärsbankerna
och övriga fondkommissionärer mot en provision av 0,1 °/o på likviderat
nominellt belopp, som förmedlades för kunds räkning.

Teckningen avbröts redan första teckningsdagen då nära 1 000 mkr.
tecknats. Efter reducering tilldelades tecknarna 793 821 000 kr. Riksbanken
övertog 306 179 000 kr. av lånet, varigenom det totala lånebeloppet
blev 1 100 000 000 kr.

Teckningarnas fördelning på olika grupper av tecknare framgår av
följande sammanställning:

Mkr. %

Statsinstitutioner (inkl. av dem förvaltade fonder,

donationer, kassor o. d.)	506,2	46,0
Affärsbanker	588,6	53,5
Sparbanker	0,8	0,1
Försäkringsanstalter (inkl. AP-fonden)	3,7	0,3
Aktiebolag, ekonomiska föreningar o. d.	0,0	0,0
Understödsföreningar, sjuk- och arbetslöshetskassor etc.	0,0	0,0
Enskilda personer (56 st.)	0,7	0,1
Summa	1 100,0	100,0

Den influtna lånevalutan redovisas enligt följande:

Nominellt Provision Influtet belopp Kurs Effektiv

belopp kr. kr. kr. % räntefot %

1 100 000 000 4 948 1 099 995 052 100,00 6 1/4

1972 års 7 °/o lån av den 20/1

Den 9 december 1971 beslöt fullmäktige emittera ett långfristigt
obligationslån, daterat den 20 januari 1972 och löpande med 7 °/o ränta.
Lånet har en löptid av tio år och förfaller till återbetalning den 20 januari
1982. Av lånet utbjöds 600 mkr. till teckning under tiden 13—15
december 1971 med rätt för riksgäldskontoret att i förtid avbryta teckningen
ävensom att reducera tecknade belopp. Försäljningskursen var
pari. Likvid för tecknade obligationer kunde erläggas så snart tilldelning
skett. Sista inbetalningsdagen var den 31 januari 1972.

9

Vid emissionen medverkade riksbanken, postbanken, affärsbankerna
och övriga fondkommissionärer mot en provision av 0,2 % på likviderat
nominellt belopp, som förmedlades för kunds räkning. Teckningen avbröts
redan efter första teckningsdagen, då lånet övertecknats. Efter reducering
tilldelades tecknarna 600 867 000 kr. Riksbanken övertog
299 133 000 kr. av lånet, varigenom det totala lånebeloppet blev
900 000 000 kr.

Den 31 december 1971 hade influtit 894 755 000 kr.

Premieobligationslån

Mkr.

Statens skuld för premieobligationer uppgick den 31
december 1970 till 3 740

Under första halvåret 1971
ökade skulden genom försäljning av 1971 års premielån + 300

minskade skulden genom inlösen av

1951 års premielån — 40

1960 års premielån —150 — 190

Skulden utgjorde den 31 december 1971 3 850

För det under första halvåret 1971 emitterade premielånet har redogjorts
i riksgäldskontorets årsbok för budgetåret 1970/71. Under andra
halvåret 1971 emitterades inget premielån.

Statsskuldförbindelser

Statens skuld på grund av upplåning mot statsskuldförbindelser ökade
under år 1971 med 10 mkr. till 1 335 mkr. den 31 december 1971. Under
andra halvåret 1971 minskade skulden med 20 mkr.

Förändringen under år 1971 har uppstått genom inlösen av förfallande
förbindelser och försäljning av nya förbindelse enligt följande sammanställning: -

Utgivn. dag	Räntefot %	Förfallodag	Belopp mkr.
12.3 1970	9,25	15.9 1971	—50
31.12 1960	5,5	31.8 1971	—20
15.3 1961	5,5	28.2 1971	—30
15.3 1957	4,75	15.3 1971	—30
28.1 1971	7,15	18.5 1973	+ 10
28.1 1971	7,30	18.5 1977	+ 30
25.3 1971	6,7	18.5 1973	+ 25
25.3 1971	7	18.5 1976	+ 25
23.9 1971	6,75	20.5 1974	+ 50
			+ 10

Sparobligationer

Utvecklingen av riksgäldskontorets skuld för sparobligationer under
år 1971 framgår av följande sammanställning:

10

Utestående belopp

	31.12 1970 mkr.	30.6 1971 mkr.	31.12 1971 mkr.	År 1970 År 1971 Andra halv- mkr. mkr. året 1970 mkr.	Andra halv- året 1971 mkr.
Spar 60	99	98	99	— 18	+ 0	— 2	+ 1
Spar 61	46	46	46	— 8	+ 0	— 1	+ 1
Spar 66	508	521	536	+ 16	+ 28	+ 10	+ 15
Spar 67	224	227	231	— 12	+ 8	+ 1	+ 4
Spar 68	307	309	314	— 47	+ 8	— 1	+ 5
Spar 69	326	330	338	+ 261	+ 13	+21	+ 8
Totalt	1 510	1 531	1 566	+ 193	+ 56	+ 28	+ 35

Förändring

Av staten övertagna lån

Statens skuld på grund av övertagna lån minskade under år 1971 genom
amortering på olika lån med 0,4 mkr. Den 31 december 1971 var
skulden 6,0 mkr.

Prisutjämnings- och konjunkturutjämningsavgifter vid export av
vissa trävaror

Riksgäldskontorets skuld för inbetalda prisutjämningsavgifter och
konjunkturutjämningsavgifter utgjorde den 31 december 1971 kr.
1 562 142: 40. Någon ändring har inte inträffat under år 1971, varför
skulden den 31 december 1971 uppgick till samma belopp. Härav är kr.
6 142: 40 avsatta till lågkonjunkturfonden och står till arbetsmarknadsstyrelsens
förfogande, medan resterande kr. 1 556 000: —, som utgöres
av prisutjämningsavgifter influtna vid export under 1951 och 1952, disponeras
av statskontoret.

Lån hos statsinstitutioner och fonder m. m.

Skulden mot lån hos statsinstitutioner och fonder
utgjorde den 31 december 1970
Under första halvåret 1971 skedde följande förändringar
Statens pensionsanstalts pensionsfond
Allmänna sjukförsäkringsfonden
Sparbankernas säkerhetskassa
Exportkreditfonden

Statliga myndigheter med uppdragsverksamhet
Under andra halvåret 1971 skedde följande förändringar
Statens pensionsanstalts pensionsfond
Allmänna sjukförsäkringsfonden
Exportkreditfonden

Statliga myndigheter med uppdragsverksamhet
Skuld den 31 december 1971

+	15
+	27
—	1
+	19 1
	14
—	107
+	5
+	4

Mkr.

904

59

—112

851

Kortfristig upplåning hos banker m. fl.

Riksgäldskontoret upptog under år 1971 dagslån hos affärsbankerna
m. fl. på sätt framgår av följande sammanställning:

11

skatterna belöpte, ökade skatten med 18,6 procent. Denna uppgång kan
jämföras med en stegring av fysiska personers m. fl. sammanräknade
inkomst på 11,6 procent.

För skattskyldiga upptagna på B- och C-längderna, d. v. s. främst
svenska aktiebolag, minskade de uträknade skatterna med 3 procent efter
att mellan taxeringsåren 1969 och 1970 samt 1968 och 1969 ha stigit
med inemot 6 procent respektive drygt 20 procent.

De på inkomstskattetiteln redovisade inkomsterna under budgetåret
1970/71 uppgick till 18 441 milj. kronor. Skillnaden mellan uträknade
belopp för de skatter som slutligt skall redovisas på titeln och den faktiskt
redovisade behållningen hänger samman med dels att det i det
förra fallet är fråga om kalenderår och i det senare fallet om budgetår,
dels att över titeln redovisas även andra skatter och avgifter, främst
kommunal inkomstskatt, dels att betydande avvikelser regelmässigt förekommer
mellan den skatt som slutligt debiteras för visst år och den
för samma år influtna preliminärskatten.

De i preliminärskatten ingående kommunalskattemedlen utbetalas till
kommunerna för varje kalenderår enligt kommunernas per den 1 januari
framräknade fordran på statsverket. I kommunernas per den 1
januari 1970 framräknade fordran, som till halva sitt belopp belastade
budgetåret 1970/71, ingick dels förskott grundade på 1969 års taxering
och de kommunala utdebiteringarna för år 1970, dels slutavräkningsmedel
motsvarande skillnaden mellan slutligt uträknad kommunal inkomstskatt
enligt 1969 års taxering och under kalenderåret 1968 utbetalade
förskott. På motsvarande sätt belastade kommunernas per den
1 januari 1971 framräknade fordran, som utbetalades under kalenderåret
1971, med halva sitt belopp budgetåret 1970/71.

Genom eftersläpningen i avräkningsförfarandet överstiger i regel de
av staten i källskatteuppbörden uppburna kommunalskattemedlen de
till kommunerna samtidigt utbetalade medlen. För att möjliggöra en
utjämning av de svängningar som kunde föranledas av den då tillämpade
ordningen för utbetalning av kommunalskattemedel inrättades enligt
beslut av 1952 års riksdag en fond för reglering av utbetalningarna
av kommunalskattemedel. Denna fond redovisas fr. o. m. budgetåret
1955/56 på budgetutjämningsfonden, varigenom avsättningar och återföringar
inte längre direkt påverkar de redovisade inkomsterna på inkomstskattetiteln.
Som nämnts i det föregående uppgick de på budgetutjämningsfonden
särredovisade medlen vid utgången av budgetåret
1970/71 till 4 575 milj. kronor, vilket motsvarar vad staten beräknats
sedan budgetåret 1955/56 ha uppburit av kommunerna tillkommande
skattemedel utöver vad som t. o. m. budgetåret 1970/71 faktiskt utbetalats
till kommunerna.

12

Automobilskattemedel, allmän arbetsgivaravgift samt tullar och acciser

De redovisade inkomsterna under de största till automobilskattemedel,
allmän arbetsgivaravgift samt tullar och acciser hänförliga inkomsttitlarna
under budgetåren 1968/69—1970/71 framgår av följande tablå
(milj. kronor).

1968/69 1969/70 1970/71

Fordonsskatt

Bensin- och brännoljeskatt

Allmän arbetsgivaravgift

Tullmedel

Allmän varuskatt

Mervärdeskatt

Särskilda varuskatter

Omsättningsskatt på motorfordon

Tobaksskatt

Skatt på sprit

Skatt på vin

Skatt på malt- och läskedrycker
Energiskatt

Särskild skatt på motorbränslen

962,8	1 129,6	1 232,0
1 799,6	1 914,3	1 990,5
287,3	698,1	1 202,4
952,8	1 046,0	1 036,4
4 963,0	—	—
1 991,2	6 741,1	9 088,3
394,0	393,1	388,9
424,9	469,2	407,0
1 522,7	1 606,7	1 650,9
1 837,4	1 900,2	1 971,8
211,2	225,2	256,7
402,7	474,8	580,2
905,0	971,0	1 011,3
225,1	239,0	422,5

Utvecklingen av inkomsterna av fordonsskatt samt bensin- och brännoljeskatt
under den redovisade perioden får ses mot bakgrund av den
fortgående ökningen av bilbeståndet.

Allmän arbetsgivaravgift infördes fr. o. m. den 1 januari 1969. Avgiften
utgick under åren 1969 och 1970 med 1 procent och utgår
fr. o. m. år 1971 med 2 procent av vad arbetsgivare under respektive år
utgett som lön åt arbetstagare. I fråga om rörelseidkare och jordbrukare
utgår i vissa fall avgiften på den egna inkomsten (egenavgift).

Den svaga ökningen i tulluppbörden från 1968/69 till 1969/70 och
minskningen mellan 1969/70 och 1970/71 får ses mot bakgrund av
dels att tull i huvudsak belöper endast på varor från andra länder än
de som har biträtt EFTA-konventionen, dels den fortsatta tullavtrappningen
enligt kennedyronden.

Mervärdeskatten utgjorde under åren 1969 och 1970 10 procent av
beskattningsvärdet. Skatten höjdes fr. o. m. år 1971 till 15 procent. Redan
dessförinnan hade skatten höjts för vissa varor.

Minskningen i intäkterna av omsättningsskatt på motorfordon från
budgetåret 1969/70 till 1970/71 får ses mot bakgrund av den avtagande
försäljningen av nya personbilar.

Utvecklingen av inkomsterna av tobaksskatt får bedömas mot bakgrund
av att en allmän höjning av skattesatserna genomfördes i februari
1970.

Ökningarna i procent för budgetåren 1967/68—1970/71 för inkomsttitlarna
skatt på sprit, skatt på vin samt skatt på malt- och läskedrycker
framgår av följande sammanställning.

13

Ökning i procent

1967/68— 1968/69— 1969/70—

1968/69 1969/70 1970/71

Skatt på sprit
Skatt på vin

Skatt på malt- och läskedrycker

+ 2,8
+ 10,8
+ 15,8

+ 17,9

+ 3,4

+ 6,6

+ 3,8
+ 14,0
+ 22,2

Skattesatserna för sprit och vin höjdes dels i februari 1968, dels i
november 1970, medan skatten på öl höjdes i februari 1970. Skatten på
sprit kan bedömas ha ökat i lägre takt än den som svarar mot skattehöjningarna,
medan däremot skatten på vin och i än högre grad skatten
på malt- och läskedrycker har ökat mera än vad som svarar mot ökningen
i skattesatserna.

Den kraftiga uppgången i särskild skatt på motorbränslen under budgetåret
1970/71 får ses mot bakgrund av de höjda skattesatser som
trädde i kraft fr. o. m. november 1970.

Uppbörd i statens verksamhet och diverse inkomster

Under rubriken uppbörd i statens verksamhet redovisas inkomster för
statliga myndigheter och inrättningar, i huvudsak motsvarande ersättningar
eller avgifter för av vederbörande myndigheter utförda tjänster
eller uppdrag. Taxor och avgifter fastställs i allt väsentligt av Kungl.
Maj:t. Dessutom redovisas under uppbörd i statens verksamhet vissa
andra inkomster.

Fr. o. m. budgetåret 1969/70 infördes en ny uppbördstitel av speciellt
slag, benämnd pensionsmedel m. m., i samband med den anslagstekniska
omläggning som ägde rum under nämnda budgetår. Denna omläggning
innebar bl. a. att under anslag, från vilka löner bestrids, upptogs för pensions-
och socialförsäkringskostnader samt för den allmänna arbetsgivaravgiften
ett lönekostnadspålägg. Dessa lönekostnadspålägg jämte
medel som tidigare redovisades under uppbördstiteln personalsjukpenningar
och vissa socialförsäkringsavgifter m. m. upptas som inkomster
under uppbördstiteln pensionsmedel m. m., medan faktiskt utbetalade
personalpensionsförmåner, arbetsgivaravgifter m. m. upptas som utgifter
på titeln. Det överskott som redovisades på uppbördstiteln för budgetåret
1970/71, 237,6 milj. kronor, hängde i så måtto samman med den
statliga verksamhetens expansion som lönekostnadspålägget hänförde
sig till löner till under budgetåret anställda, medan de pensioner som
utbetalades avsåg pensionerade tjänstemän.

Den under budgetåret 1970/71 pågående försöksverksamheten med
programbudgetering föranledde att verksamheten för vissa myndigheter
redovisades på ett nytt sätt. Ändringen innebar bl. a. att uppdragsverksamheten
för statens bakteriologiska laboratorium, lantmäteriväsendet,

14

rikets allmänna kartverk, statens provningsanstalt och skeppsprovningsanstalten
redovisades över förslagsanslag på driftbudgetens utgiftssida,
medan de dittillsvarande inkomsttitlarna under uppbörd i statens verksamhet
utgick. En övergång från brutto- till nettoredovisning företogs
således.

Under rubriken diverse inkomster redovisas bl. a. totalisator-, tipsoch
lotterimedel.

De under uppbörd i statens verksamhet och diverse inkomster influtna
medlen under budgetåren 1968/69—1970/71 redovisas i följande tablå
(milj. kronor).

	1968/69	1969/70	1970/71
Uppbörd i statens verksamhet	823,3	914,2	904,5
Diverse inkomster	535,3	632,2	629,8

Inkomster av statens kapitalfonder I riksstaten under inkomster av statens kapitalfonder upptagna och i budgetredovisningen redovisade belopp för budgetåret 1970/71 belyses i nedanstående sammanställning (milj. kronor).
	Riksstat	Budget-	Brist (—)
		redo-	resp. mer-
		visning	inkomst (+)
Statens affärsverksfonder	684,8	573,4	—111,4
Därav: Postverket	12,0	5,8	— 6,2
Televerket	145,0	156,8	+ 11,8
Statens järnvägar	103,0	17,4	— 85,6
Luftfartsverket	17,0	15,0	- 2,0
Förenade fabriksverken	16,8	0,7	— 16,1
Statens vattenfallsverk	368,0	343,5	— 24,5
Domänverket	23,0	34,2	+ 11,2
Riksbanksfonden	200,0	200,0	—
Statens allmänna fastighetsfond	137,1	125,6	- 11,5
Försvarets fastighetsfond	89,9	94,4	+ 4,5
Statens utlåningsfonder	1 131,8	1 167,6	+ 35,8
Fonden för låneunderstöd	36,6	46,7	+ 10,1
Fonden för statens aktier	20,0	18,3	— 1 7
Fonden för beredskapslagring	60,7	66,6	+ 5,9
Statens pensionsfonder	90,1	91,9	+ 1,8
Diverse kapitalfonder	49,0	52,8	+ 3,8
Summa	2 500,0	2 437,3	— 62,7

Det kan påpekas att på s. 26—37 ges uppgifter om affärsverkens
driftstater med vissa därtill knutna kommentarer.

15

fört med första utlottningen. Det av bankinstituten rapporterade innestående
kapitalbeloppet vid månadsskiftet oktober/november uppgick
till totalt 646,4 mkr. mot 657,5 mkr. den 30 april 1971.

Följande vinstplan för andra vinstutlottningen fastställdes

1 vinst på 500 000 kr. = 500 000 kr.

2 vinster ” 100 000 ” = 200 000 ”

20 ” ” 25 000 ” = 500 000 ”

50 ” ” 10 000 ” = 500 000 ”

200 ” ” 5 000 ” = 1 000 000 ”

2 800 ” ” 1 000 ” = 2 800 000 ”

3 073 vinster = 5 500 000 kr.

ea 76 000 vinster på 100 kr. = ca 7 600 000 kr.

ca 79 000 vinster på tillsammans ca 13 100 000 kr.

Vinsterna på 1 000 kr. och högre belopp utlottades individuellt enligt
principen att varje 100-kronorsinsats skulle ha lika stor vinstchans. 100-kronorsvinstema fördelades genom ett s. k. födelsedagslotteri på så sätt
att 31 födelsedagar (dag och månad) drogs. Alla kontoägare som var
födda någon av dessa dagar erhöll en 100-kronorsvinst, under förutsättning
att minst 100 kr. innestod på kontot vid rapporttillfället.

Liksom vid första vinstutlottningen gavs även före och efter decemberdragningen
information om dragningssystem och dragningsresultat
genom en omfattande annonsering. Tryckt vinstlista fanns tillgänglig
på bank- och postkontor.

De individuellt dragna vinsterna utbetalades fr. o. m. den 20 december
1971 genom vederbörande banks försorg medan födelsedagsvinsterna
vid årsskiftet krediterades vinnande konton med ledning av kontoägarens
registrerade personnummer.

Vid årsskiftet krediterades kontoinnehavama också den 5 °/o-iga
sparpremien, som utgick på den vid 1971 års utgång kvarstående kontobehållningen.
1970 års premiesparande upphörde i och med 1971 års utgång.

Slutlig redovisning över utbetalda sparpremier och födelsedagsvinster
beräknas föreligga under februari 1972. Förskottsvis har bankinstituten
erhållit ca 39 mkr., varav ca 32 mkr. hänför sig till sparpremier och
7 mkr. till vinster.

Riksgäldskontorets totala direkta utlägg för kampanjen och för vinstutlottningamas
genomförande beräknas komma att uppgå till 1 835 000
kr. Häri ingår inte kontorets egna personal- och lokalkostnader.

Begränsad förtidsinlösen av vissa svenska statens obligationslån

I riksgäldskontorets årsbok för budgetåret 1970/71 har redogjorts för
handläggningen av förtidsinlösen (rskr 383/1970, prop. nr 151/1970) under
budgetåret 1970/71.

Totalt har per den 31 december 1971 inkommit ca 17 800 ansökningar.
Av dessa har t. o. m. den 31 december 1971 godkänts 16 558 ansök -

16

ningar motsvarande ett nominellt belopp av 138 182 200 kr. Fullmäktige
har under samma tid avslagit 966 ansökningar, vilka ej uppfyllt de krav
som uppställts i propositionen.

Av inlösenbeloppet har kontant utbetalats 117 150 000 kr. medan utbyte
mot 1970 års 7 1/4 °/0 lån av 10/11 utgör 20 370 000 kr. och mot
1971 års premieobligationer 662 200 kr.

De t. o. m. den 31 december 1971 förtidsinlösta obligationerna fördelar
sig på de olika lånen enligt följande tablå:

Lån		Förtidsinlöst nom kr.
1934 3 %	30.12	4 974 900
1937 3 %	1.2	5 346 600
1937 3 %	1.3	2 462 700
1941 3 1/2 %	15.12	10 014 900
1942 31/2 %	15.8	12 001 800
1943 3 1/2 %	15.3	5 506 300
1943 3 1/2 %	15.4	2 933 000
1943 3 1/2 %	1.11	4 906 500
1944 3 1/2 %	15.3	5 290 500
1944 3 1/2 %	15.12	6 927 000
1945 3 %	1.7	6 566 000
1945 3 %	1.11	35 514000
1946 3 %	1.2	9 546 000
1945 3 %	15.12	11 537 000
1951 3 1/2 %	15.6	11 662 000
1952 3 1/2 %	10.2	1 278 000
1953 3 1/2 %	5.10	523 000
1953 3 1/2 %	14.12	1 192 000
		138 182 200

Beträffande riksgäldskontorets befattning med ungdomens lönsparande
och allmänna lönsparandet samt statliga partibidrag hänvisas till redogörelser
i riksgäldskontorets årsbok för budgetåret 1970/71.

Stockholm den 20 januari 1972

LARS LINDMARK

AXEL STRAND TORSTEN FREDRIKSSON

OSCAR ÖSTMAN ERIK ADAMSSON

SVEN ANTBY JOHANNES ANTONSSON

GEORG RINGSTRÖM
Riksgäldsdirektör

Ingmar Jansson

17

BILAGA 1

Sammandrag av riksgäldskontorets balansräkning (i mkr.)

1970 1971 1971 Förändr Förändr Förändr Förändr

31/12 30/6 31/12 år 1970 år 1971 andra andra

halvåret halvåret
1970 1971

Tillgångar

Riksgäldsfonden

Uppköpta obligationer	1	45	30	+	0	+	29	+	0	—	15
Förskott för inlösen av obliga-
tioner och kuponger m. m.	30	32	62	—	38	+	33	+	0	+	30
Rörliga krediter åt vissa myndig	-
heter	650	1 001	629	—	733	—	21	—	735	—	372
Garantimedel för Österrikes
garanterade konverteringslån
1934/59	2	2	2	—	0	—	0	—	0	—	0
Fordran hos riksgäldskontorets
auktoriserade återförsäljare av
premieobligationer	41	49	15	+	28	—	26	+	7	—	33
Checkräkning hos riksbanken	4	10	2	+	2	—	2	—	2	—	8
Postgirokonto	1	0	0	+	0	—	0	+	1	+	0
Diverse	5	5	8	—	1	+	3	+	4	+	3
	734	1 144	748	—	742	+	15	—	725	—	396
Kapitalinvesteringar	39 799	42 401	44 653	+4 804	+4 853	+2 589	+ 2 252
Summa	40 533	43 545	45 401	+4 062	+ 4 868	+ 1 864	+ 1 856
Skulder
Riksgäldsfonden
Statsskulden
Fonderad statsskuld	24 813	25 800	27 399	+ 2 180	+ 2 586	+	433	+ 1 598
Tillfällig statsskuld	11 343	7 602	11 387	+ 1 031	+	45	+4 762	+ 3 786
	36 155	33 402	38 786	+ 3 212	+ 2 631	+ 5 195	+ 5 384
Kassabehållning från statsverket	1 290	6 674	3 397	+	853	+ 2 107	—3 293	—3 277
Förfallna obligationer	27	56	33	—	45	+	6	—	16	—	23
Förfallna vinster och kuponger	72	67	80	+	9	+	8	+	8	+	13
Icke disponerade medel tillhöriga
statens sekundärlånefond för
rederinäringen	2	2	3	+	0	+	0	+	0	+	0
Skattemedel	—	0	0	—	2	+	0	+	0	+	0
Oreglerade anslagsmedel	—	241	—		—		—	—	30	—	241
Diverse	1	0	1	—	2	+	0	+	0	+	0
	1 392	7 040	3 514	+	813	+ 2 122	—3 333	—3 526
Tillgångar över skulder1
Statens eget kapital	2 987	3 102	3 102	+	38	+	115	+	4		—
Summa ■	40 533	43 545	45 401	+ 4 062	+ 4 868	+ 1 864	+ 1 856

1 Motsvarar den del av statens kapitalinvesteringar, som finansierats av andra medel än lånemedel.

18

BILAGA 2

Det statliga lånebehovet och dess täckning under kalenderåren 1969—1971
(kassamässiga belopp i mkr.)

1969		1970		1971
l:a	2:a	År 1969 l:a	2:a	År 1970 l:a	2:a	År 1971
halv-	halv-	halv-	halv-	halv-	halv-
året	året	året	året	året	året

Statens

utgiftsöverskott

Statsverket1	—3 541	3 855	314	—4 157	3 306	—851	—5 401	3 297	—2 105
Riksgäldskontoret Kapitalbud- geten	1 238	1 955	3 193	2 146	2 618	4 764	2 250	2 485	4 735
Rörliga krediter	186	173	360	2	—735	—733	350	—372	— 21
Diverse	— 46	-25	— 71	10	17	27	25	2	27
	—2 163	5 958	3 796	—1 999	5 207	3 208	—2 776	5 412	2 636
Checkräkningsför-ändringar2	— 253	—16	— 269	15	— 12	3	23	— 28	— 5
Lånebehov ( = statsskuldför-ändring)	—2 415	5 942	3 527	—1 984	5 195	3 212	—2 753	5 384	2 631
Statsuppläningens fördelning pä lånetyper 0nom belopp) Statsobligationer Långfristiga	1 401	1 373	2 774	1 312	318	1 630	862	1 705	2 567
Kortfristiga	—1 067	—	—1 067	—900	—	—900	—1 007	1 100	93
Statsskuldförbin-delser, sparobl. m m Långfristiga	—28	—21	—49	238	5	243	18	—131	— 113
Kortfristiga	198	31	229	189	125	315	92	34	126
Skattkammar-växlar, dagslån	—2 919	4 558	1 639	—2 822	4 747	1 925	—2 718	2 677	— 41
Summa (= stats-skuldföränd-ring)	—2 415	5 942	3 527	—1 984	5 195	3 212	—2 753	5 384	2 631
Statsuppläningens placering Marknaden Affärsbankerna	— 99	1 341	1 242	—1 357	530	—827	— 130
Postbanken	— 685	686	1	— 265	1 374	1 109	— 995
Övriga1	157	620	776	1 089	238	1 328	122
	— 627	2 647	2 019	— 533	2 142	1 610	—1 003
Riksbanken1	—1 788	3 295	1 508	—1 451	3 053	1 602	—1 750
Summa (= stats-skuldföränd-ring)	—2 415	5 942	3 527	—1 984	5 195	3 212	—2 753	5 384	2 631

1 Driftbudgeten och transaktioner vid sidan av riksstaten enligt rörelsen på statsverkets checkräkning.
8 Förändring i behållningen på statsverkets och riksgäldskontorets checkräkningar i riksbanken,
samt på riksgäldskontorets postgirokonto och kontot Kortfristig utlåning till banker m fl.

8 Förändring i resp. sektors innehav av statspapper.

* Uppskattade belopp.

Anm. Långfristig upplåning: ursprunglig löptid över 7 år. Kortfristig upplåning: ursprunglig löptid
högst 7 år.

BILAGA 3

Av riksgäldskontoret tillämpade diskontosatser vid försäljning av skattkammarväxlar i marknaden under andra halvåret l971 i %

Försälj- Förfallodag

ningsperiod

1971 1971 1972

sept okt nov dec jan febr mars april maj juni

15 30 15 31 15 30 15 31 15 31 15 29 15 31 15 30 15 31 15 30

1.7—11.7 6,25 6,25 6,25 6,25 6,25 6,25 — — ___ _j ________

12.7—13.9 — — 6,0 6,0 6,0 6,0 6,0 6,0 — — — — — — — — — — — —

14.9—20.10 ————— 5,5 5,5 5,5 5,5 5,5 — — — — — — — — — —

21.10—25.10 — — — — — — — 5,25 5,25 5,25 5,25 5,25 — — — — — — — —

26.10—15.11 — — — — — — — 4,75 4,75 4,75 4,75 4,75 — — — — — — — —

16.11—31.12 ________ __ 3,75 3,75 4,0 4,0 4,25 4,25 4,25 4,25 4,50 4,50

Anm. Enligt försäljningsvillkoren äger växelinnehavaren efter framställning få skattkammarväxel inlöst före förfallodagen, dock tidigast åtta dagar före
densamma, varvid på ifrågavarande dagar belöpande diskonto återbetalas. Vid inlösen efter förfallodagen erhåller växelinnehavaren upplupen ränta från
nämnda dag tom inlösningsdagen, dock för högst åtta dagar. Såväl returdiskonto vid förtidsinlösen som upplupen ränta vid inlösen efter förfallodagen
beräknas på växelbeloppet efter den diskontosats som tillämpats vid växelns försäljning.

20

BILAGA 4

Statsskuldens fördelning på förfallotider

I följande sammanställning har statsskulden uppdelats med hänsyn till de olika
lånens återstående löptid

31.12.1969 31.12.1970 31.12.1971

	mkr	%	mkr	%	mkr	%
Lån med en återstående
löptid av högst 1 år	10 219	31	11 664	32	11 467	30
över 1 men högst 5 år	3 852	12	4 392	12	5 116	13
5 10	9 193	28	10 277	28	11 580	30
10 20	5 715	17	5 801	16	6 513	17
20; år	2 351	7	2 173	6	1 516	4
Amorteringslån	652	2	988	3	1 780	5
Lån utanlbestärruTåterbetal-
ningstid	962	3	860	2	814	2
	32 943	100	36 155	100	38 786	100

MARCUS BOKTR. STHLM 1 972 720073

, i:-

• i ■ i'' V ■■

1