Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

FULLMÄKTIGES I RIKSGÄLDSKONTORET

Framställning / redogörelse 1974:7

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

RIKSGÄLDSKONTORET

1974-01-24

1974:7

FULLMÄKTIGES I RIKSGÄLDSKONTORET

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

FÖR ÅR 1973

1 Riksdagen 1974. 2 sami. Nr 7

Till Riksdagen

Fullmäktige i riksgäldskontoret får härmed jämlikt 48 § av det för
verket gällande reglementet avge berättelse om riksgäldskontorets ställning
och förvaltning under år 1973. Berättelsen ger en översiktlig
information om rörelsen under året. För verksamheten under andra
halvåret 1973 ges en närmare beskrivning. Motsvarande, mera detaljerade
uppgifter avseende första halvåret 1973 återfinns i riksgäldskontorets
årsbok för budgetåret 1972/73, som utkom i december 1973.

Det totala statliga kassamässiga utgiftsöverskottet under år 1973
uppgick till 6 150 mkr. (1972 6 345 mkr.). Det finansierades helt genom
upplåning. Statsskulden steg sålunda med 6 151 mkr. (6 350) till 51 287
mkr. den 31 december 1973. Statsverkets och riksgäldskontorets
checkräkningar samt riksgäldskontorets postgirokonto ökade med tillsammans
1 mkr.

Utvecklingen under de senaste två
framgår av följande uppställning:

åren i nu

berörda

avseenden

År

1972

1973

Andra halvåret
1972 1973

Budgetutfallet (mkr.)
(nettoutgift -, nettoinkomst +)
Driftbudgeten

-2 794

- 2 134

-6 207

- 6 552

Kapitalbudgeten, rörliga krediter,
m. m.

- 3 551

-4 016

- 1 726

- 1 526

-6 345

-6 150

- 7 933

- 8 078

Finansiering (mkr.)
Statsskulden (ökning +
minskning -)

+ 6 350

+ 6 151

+ 7 927

+ 8 076

Statsverkets och riksgäldskontorets
kassa jämte utlämnade dagslån,
(minskning +, ökning -)

5

1

+ 6

+ 2

+ 6 345

+ 6 150

+ 7 933

+ 8 078

Riksgäldskontoret emitterade under år 1973 åtta räntelöpande obligationslån,
varav fyra långa lån på vilka sammanlagt under året inbetalades
3 360 mkr. och fyra korta lån på vilka sammanlagt inbetalades 5 089
mkr. På ett i slutet av år 1972 emitterat långt lån inbetalades dessutom 3
mkr. Två räntelöpande obligationslån på sammanlagt 1 300 mkr. inlöstes
under år 1973. Av äldre lån (emitterade före år 1954) förtidsinlöstes 3
mkr.

Två premieobligationslån emitterades under 1973 — 1973 års premielån
på 550 mkr. och 1973 års andra premielån på 425 mkr. — medan
1963 års premielån på 175 mkr. inlöstes.

Ett nytt sparobligationslån — Spar 73 — emitterades i november 1973.
Totalt tecknades på det nya sparlånet ca 540 mkr. av ca 104 000

3

personer. Ett tidigare emitterat sparobligationslån — Spar 67 — med
förfallodag den 1 december 1973 förlängdes att löpa till den 1 december
1977. På Spar 73 var inbetalningarna 194 mkr. under år 1973 och på det
i november 1972 emitterade Spar 72 inbetalades 400 mkr. Totalt ökade
upplåningen mot sparobligationer med 671 mkr., varvid inräknats
förtidsinlösen och kreditering av upplupna räntor på utelöpande lån.

Upplåningen mot statsskuldförbindelser och mot lån hos statsinstitutioner
och fonder m. m. ökade med 874 resp. 51 mkr., medan
upplåningen mot skattkammarväxlar och mot dagslån hos banker m. fl.
minskade med 3 365 resp. 45 mkr.

Riksgäldskontorets ställning vid slutet av år 1973 framgår av bifogade
sammandrag av kontorets balansräkning (bil. 1), som utvisar förändringarna
i riksgäldskontorets tillgångar och skulder. I bilaga 2 lämnas en
sammanställning över statens lånebehov och hur detta lånebehov täckts
under kalenderåren 1971—1973 med beloppen fördelade på halvår.

Riksgäldskontorets utgifter och inkomster

Riksgäldskontorets utgifter och inkomster under åren 1972 och 1973
(netto i mkr.) sammanfattas här nedan under sina huvudrubriker.

År 1972 År 1973 Andra halv- Andra halv-året 1972 året 1973
Ut- In- Ut- In- Ut- In- Ut- In-gifter koms- gifter koms- gifter koms- gifter koms-ter ter ter ter

Kassabehållning från
statsverket

2 793

2 138

6 208

6 551

Kapitalbudgeten

3 631

-

4 245

-

1 970

1 533

Rörliga krediter

34

-

-

306

- 265

94

Övriga konton

-

114

77

-

21

87

Upplåning

-

6 350

-

6 151

- 7 927

- 8 076

Kassa (checkräkning
och postgiro)

6

-

_

3

7

1

Summa

6 464 6 464 6 460 6 460 8 199 8 199

8 171 8 171

Kassabehållning från statsverket

Storleken av de medel riksgäldskontoret måste utbetala till resp. kan
erhålla från statsverket är beroende på driftbudgetens utfall, dvs.
skillnaden mellan statens löpande inkomster och utgifter. För år 1973
redovisades ett underskott för driftbudgetens del på 2 134 mkr., som
medförde att statsverkets kassabehållning i riksgäldskontoret, som vid
årets ingång uppgick till 604 mkr., förbyttes i en skuld till riksgäldskontoret
på 1 534 mkr. vid årets slut. Behållningen på statsverkets
checkräkning ökade med 4 mkr. under året.

För andra halvåret 1973 noterades ett underskott för driftbudgetens
del på 6 552 mkr. För att täcka detta försåg riksgäldskontoret statsverket

i* Riksdagen 1974. 2 sami. Nr 7

4

med kassaförstärkning på sammanlagt 6 551 mkr., varjämte behållningen
på statsverkets checkräkning minskade med 1 mkr.

Kapitalbudgeten

Riksgäldskontorets nettoutgift för kapitalbudgeten uppgick för år
1973 till prel. 4 245 mkr.

Riksgäldskontorets utgifter och inkomster för de olika kapitalfonderna
fördelar sig på följande sätt:

Nettoutgifter +
Nettoinkomster -

Ar

1972

mkr.

1973

(preL)

mkr.

Andra halvåret
1972

Bok- Kassa-förings- mässigt
mässigt

mkr. mkr.

1973

Kassa-

mässigt

mkr.

Postverkets fond

76

27

54

55

Televerkets fond

- 17

- 81

5

- 22

- 76

Statens järnvägars fond

172

98

40

39

- 23

Luftfartsverkets fond

30

53

17

16

11

Fabriksverkens fond

29

3

12

7

-

Statens vattenfallsverks
fond

903

699

450

450

299

Domänverkets fond

4

5

4

4

2

Statens allmänna
fastighetsfond

203

355

1

23

97

Försvarets fastighetsfond

40

75

1

23

25

Statens utlåningsfonder

2 578

2 768

1 188

1 187

1 086

(varav lånefonden för
bostadsbyggande)

(2 482)

(2 648)

(1 086) (1 083) (1 04i

F’onden för låneunderstöd

497

215

103

133

14

Fonden för statens aktier

76

137

-

-

62

Fonden för beredskapslagring

25

25

17

35

25

Fonden för förlag till
statsverket

12

21

18

18

9

Fonden för kreditgivning
till utlandet

- 11

- 11

-5

- 5

-6

Statens vägverks förråds-fond

-7

- 11

- 7

-9

Sjöfartsverkets fond

6

13

2

2

-

Statens datamaskinfond

13

19

13

19

Fonden för orcglerade
kapitalmedelsförluster

- 1 001

- 161

- 1

- 1

- 1

Postbankens fond

5

-

-

-

-

Diverse fonder

- t

-2

0

0

- 1

Nettoutgift 3 631

4 245

1 906

1 970

1 533

Skillnaden mellan kassamässiga och bokföringsmässiga belopp motsvarar
vad som i riksgäldskontorets bokslut per 30.6 balanserats som skuld
eller fordran till diverse fonder för oreglerade anslagsmedel. Tablån tar
inte hänsyn till vissa omföringar mellan fonderna och ej heller till
nedskrivningar som företagits med anlitande av fonden för oreglerade
kapitalmedelsförluster. På så sätt har statens järnvägars fond nedskrivits
med 164 mkr per den 30 juni 1973 (se riksgäldskontorets årsbok
1972/73 sid 10).

5

Rörliga krediter

Riksgäldskontorets fordran hos vissa myndigheter m. fl. för av dem i
riksgäldskontoret utnyttjade rörliga krediter minskade under år 1973
med 306 mkr. och uppgick den 31 december 1973 till 357 mkr. För
andra halvåret 1973 redovisas en minskning med 94 mkr.

Myndighet m. fl.

Av riks-dagen
be-viljad
högsta
kredit
den 31.
12.73
mkr.

Utestående belopp

31.12.30.6. 31.12.
1972 1973 1973
mkr. mkr. mkr.

Förändring

År År Andra Andra
1972 1973 halv- halv-mkr. mkr. året året
1972 1973
mkr. mkr.

Televerket

625,0

260

110

-190 -260 -230

-110

Statensjärnvägar

250,0

-

-

-

7

-

Statens vattenfalls-verk

250,0

135

167

240

+ 85 + 105 - 30 + 73

Domänverket

175,0

107

107

57

+ 67 - 50 + 48

- 50

Postverket

120,0

-

-

74

-

Luftfartsverket

20,0

-

11

-

20

- 11

Förenade fabriks-verken

1170,0

64

+ 52 - 64 + 64

_

Statens jordbruks-nämnd:
Prisreglering av
sockernäringen

40,0

40

40

40

Prisreglering på
jordbruksområdet

120,0

_

_

_

_ _ _

_

Svenska reproduk-tions AB

0,7

1

_

Karlskronavarvet AB

8,0

-

-

-

_ _ _

-

Svenska Tobaks AB

10,0

-

-

-

_ _ _

-

AB Vin- och sprit-centralen

10,0

_

Svensk spannmåls-handel

35,0

_

_

15

Svensk kötthandel

50,0

1

1

i

40

-

Allmänna bevaknings
AB

3,0

_

_

- 0

Norrbottens järnverk
AB

125,0

35

_

+ 15 - 35 + 35

Statliga myndigheter
med uppdrags-verksamhet

2 70,0

21

15

20

+ 6-2+ 8+ 5

Stiftsnämndema

315,0

0

-

-

- 0 - 0 - 2

Kungl. Majit (SU
10/70, JoU 3/70,
Fö U 9/73)

400,0

_

Summa

i 2 496,7

663

451

357

+ 34 -306 -265

- 94

1 Kungl. Majit har t v ställt 120 mkr. till förfogande.

2 Kungl. Majit har t v ställt 68,05 mkr. till myndigheternas förfogande.

3 Kungl. Majit har t v ställt 6,5 mkr. till förfogande.

6

Riksdagen har medgivit (JoU 52/1973, rskr 349/1973) att statens
jordbruksnämnd för ändamål utanför den s. k. fördelningsplanen för
införselavgiftsmedel för regleringsåret 1973/74 får disponera en rörlig
kredit på 120 mkr.

Ränta utgår för samtliga krediter med f. n. 8 % per år (fr. o. m.
12.11.1971) av disponerat belopp.

Riksgäldskontorets upplåning

Av efterföljande tablå framgår förändringarna i statsskuldens sammansättning.

Utestående belopp

Förändring

31.12

30.6

31.12

år 1972

år 1973

Andra

Andra

1972

mkr.

1973

mkr.

1973

mkr.

mkr.

mkr.

halvåret

1972

mkr.

halvåret

1973

mkr.

Räntelöpande

obligationslån

24 989

28 406

32 140

+4 062

+7 151

+1 997

+3 735

Premicobligations-

lån

4 350

4 725

5 150

+ 500

+ 800

+ 300

+ 425

Statsskuldförbin-

delser

1 324

1 989

2 198

- 11

+ 874

+ 184

+ 209

Sparobligationslån

1 715

2 115

2 386

+ 150

+ 671

+ 171

+ 271

Upplåning i utlandet
för statens
vattenfallsverk —

5

14

+ 14

+ 9

Av staten över-tagna lån

6

6

5

0

0

0

0

Prisutjämningsav-gifter vid ex-port av trä-varor m. m.

1

1

1

0

Lån hos statsinsti-tutioner och
fonder m. m.

718

763

769

- 133

+ 51

8

+ 6

Kortfristig upp-låning hos
banker m. fl.

1 578

155

1 533

+ 941

- 45

+ 1 566

+ 1 378

Skattkammar-

växlar

10 455

5 048

7 090

+ 842

-3 365

+3 717

+2 042

Summa

45 136

43211

51 287

+6 350

+6 151

+7 927

+ 8 076

I det följande redogöres närmare för de inträffade förändringarna.

Mkr.

24 989

Räntelöpande obligationslån

Statens skuld för räntelöpande obligationer uppgick den
31 december 1972 till

7

(10 år) nr 108

+

3

( 4 år) nr 109

+

1 600

( 2 år) nr 110

+

1 514

(10 år) nr 111

+

800

(10 år) nr 112

+

800

Under första halvåret 1973

ökade skulden genom försäljning på följande
obligationslån:

1973 års 7 % lån av 10/1
1973 års 6 1/2 % lån av 18/3
1973 års 6 1/4 % lån av 20/5
1973 års 7 % lån av 11/4
1973 års 7 % lån av 10/6 (10 år) nr 112 + 800 + 4 717

minskade skulden genom inlösen av

1954 års 3 1/2 % lån av 15/3 (15/3 1973) nr 33 - 200

1971 års 6 1/4 % lån av 20/11 (20/3 1973) nr 101 - 1 100

förtidsinlösen — 3 - 1 303

Under andra halvåret 1973

ökade skulden genom försäljning på följande obligationslån: 1973

års 6% lån av 18/9 (2 2/3 år) nr 113 + 1100

1973 års 7% lån av 10/11 (10 år) nr 114 + 1025

1973 års 5 1/2% lån av 18/11 (3 1/3 år) nr 115 + 875

1974 års 7 % lån av 10/1 (10 år) nr 116 + 735 + 3 735

Skulden utgjorde den 31 december 1973 32 140

Redogörelse för de under första halvåret 1973 emitterade lånen har
lämnats i riksgäldskontorets årsbok för budgetåret 1972/73. I det
följande redogöres för de under andra halvåret emitterade ränteobligationslånen.

1973 års 6 % lån av den 18/9 (nr 113)

Den 30 augusti 1973 beslöt fullmäktige att emittera ett kortfristigt
obligationslån daterat den 18 september 1973 och löpande med 6%
ränta. Lånet har en löptid av två år och åtta månader och förfaller till
återbetalning den 18 maj 1976. Försäljningskursen var 97 1/2%, vilken
kurs gav en effektiv ränta av 7,05 % räknat från likvidtidens början.
Lånet ut bjöds till teckning under tiden 31 augusti—4 september 1973
med rätt för riksgäldskontoret att i förtid avbryta teckningen ävensom
att reducera tecknade belopp. Något lånebelopp fastställdes inte på
förhand. Likvid för tecknade obligationer kunde erläggas så snart
tilldelning skett och då även med skattkammarväxlar, varvid returdiskontot
skulle beräknas efter samma räntesats som tillämpats vid växelns
försäljning. Sista inbetalningsdag var den 18 september 1973.

Vid emissionen medverkade riksbanken, postbanken, affärsbankerna
och övriga fondkommissionärer mot en provision av 0,1 % på likviderat
nominellt belopp, som förmedlades för kunds räkning.

Vid teckningstidens utgång hade tecknats 1 095 820 000 kr., varav
800 000 000 kr. likviderades med skattkammarväxlar. Riksbanken övertog
4 180 000 kr. av lånet, varigenom det totala lånebeloppet blev
1 100 000 000 kr.

Teckningarnas fördelning på olika grupper av tecknare framgår av
följande sammanställning:

1 ** Riksdagen 1974. 2 sami. Nr 7

8

Mkr. %

Statsinstitutioner (inkl. av dem förvaltade fonder,

donationer, kassor o. d.)

104,2

9,5

Affärsbanker

940,0

85,5

Sparbanker

20,1

1,8

Försäkringsanstalter (inkL AP-fonden)

35,3

3,2

Fonder, stiftelser etc. som ej förvaltas av

statsinstitutioner

0,1

0,0

Enskilda personer (17 st)

0,4

0,0

Summa 1 100,0 100,0

Den influtna lånevalutan redovisas enligt följande:

Nominellt Provision Kapitalrabatt Influtet Kurs Effektiv

belopp, kr. kr. kr. belopp kr. % räntefot %

1 100 000 000 55 810 27 500 000 1 072 444 190 97,495 7.0501

1 Räknat på 2 år och 8 1/2 månader.

Emissionskostnaderna uppgick till 19 119 kr., varav 2 912 kr. utgjorde
tryckningskostnader och 16 207 kr. annonskostnader.

1973 års 7 % lån av den 10/11 (nr 114)

Den 18 oktober 1973 beslöt fullmäktige att emittera ett långfristigt
obligationslån daterat den 10 november 1973 och löpande med 7 %
ränta. Lånet har en löptid av tio år och förfaller till återbetalning den 10
november 1983. Lånet utbjöds till teckning under tiden 19—23 oktober
1973 med rätt för riksgäldskontoret att i förtid avbryta teckningen
ävensom att reducera tecknade belopp. Något lånebelopp fastställdes inte
på förhand. Försäljningskursen var pari. Likvid för tecknade obligationer
kunde erläggas så snart tilldelning skett. Sista betalningsdagen var den 28
december 1973.

Vid emissionen medverkade riksbanken, postbanken, affärsbankerna
och övriga fondkommissionärer mot en provision av 0,1 % på likviderat
nominellt belopp.

Vid teckningstidens utgång hade tecknats 922 852 000 kr. Riksbanken
övertog 102 148 000 kr. av lånet, varigenom det totala lånebeloppet
blev 1 025 000 000 kr.

Teckningarnas fördelning på olika grupper av tecknare framgår av
följande sammanställning:

Statsinstitutioner (inkl. av dem förvaltade fonder,
donationer, kassor o. d.)

Affärsbanker

Sparbanker

Försäkringsanstalter (inkl. AP-fonden)

Fonder, stiftelser etc., som ej förvaltas av
statsinstitutioner
Enskilda personer (168 st)

Mkr.

%

102,2

10,0

360,0

35,1

11,4

1,1

549,5

53,6

0,0

0,0

1,8

0,2

Summa

1 025,0

100,0

9

Den influtna lånevalutan redovisas enligt följande:

Nominellt Provision Influtet Kurs Effektiv

belopp, kr. kr. belopp kr. % räntefot %

1 025 000 000 922 790 1 024 077 210 99,910 7,013

1973 års 5 1/2 % lån av den 18/11 (nr 115)

Den 25 oktober 1973 beslöt fullmäktige att emittera ett kortfristigt
obligationslån daterat den 18 november 1973 och löpande med 5 1/2 %
ränta. Lånet har en löptid av 3 år och fyra månader och förfaller till
återbetalning den 1 8 mars 1977. Obligationsinnehavaren har dock rätt att
med bibehållen förräntning uppskjuta inlösen, dock längst till den 18 maj
1977. Försäljningskursen var 96 %, vilken kurs gav en effektiv ränta av
6,84 % räknat på mars 1977 och 6,78 % räknat på maj 1977 vid i båda
fallen omedelbar hkvid. Lånet utbjöds till teckning under tiden 29—31
oktober 1973 med rätt för riksgäldskontoret att i förtid avbryta
teckningen ävensom att reducera tecknade belopp. Något lånebelopp
fastställdes inte på förhand. Likvid för tecknade obligationer kunde
erläggas så snart tilldelning skett. Sista inbetalningsdag var den 2 januari
1974. Bankerna medgavs rätt att som likvid lämna innehavda
skattkammarväxlar. Returdiskonto beräknades härvid efter samma
räntesats som hade tillämpats vid växelförsäljningen.

Vid emissionen medverkade riksbanken, postbanken, affärsbankerna
och övriga fondkommissionärer mot en provision av 0,1 % på likviderat
nominellt belopp, som förmedlades för kunds räkning.

Vid teckningstidens utgång hade tecknats 676 170 000 kr., varav
275 000 000 kr. likviderades med skattkammarväxlar. Riksbanken övertog
198 830 000 kr. av lånet, varigenom det totala lånebeloppet blev
875 000 000 kr.

Teckningarnas fördelning på olika grupper av tecknare framgår av
följande sammanställning:

Mkr.

%

Statsinstitutioner (inkl. av dem förvaltade fonder,

donationer, kassor o. d.)

198,8

22,7

Affärsbanker

495,0

56,6

Sparbanker

25,2

2,9

Försäkringsanstalter (inkl. AP-fonden)

154,0

17,6

Övriga kreditinrättningar

1,0

0,1

Fonder, stiftelser etc. som ej förvaltas av
statsinstitutioner

0,6

0,1

Enskilda personer (24 st)

0,4

0,0

Summa

875,0

100,0

Den influtna lånevalutan redovisas enligt följande:

Nominellt Provision Kapitalrabatt Influtet Kurs Effektiv

belopp, kr. kr. kr. belopp kr. % räntefot %

875 000 000 181 050 35 000 000 839 818 950 95,979 6,853!

1 Räknat på 3 år och 4 1/2 månader.

10

1974 års 7 % lån av den 10/1 (nr 116)

Den 6 december 1973 beslöt fullmäktige att emittera ett långfristigt
obligationslån daterat den 10 januari 1974 och löpande med 7 % ränta.
Lånet har en löptid av tio år och förfaller till återbetalning den 10 januari
1984. Lånet utbjöds till teckning under tiden 10-12 december 1973
med rätt för riksgäldskontoret att i förtid avbryta teckningen ävensom
att reducera tecknade belopp. Något lånebelopp fastställdes inte på
förhand. Försäljningskursen var pari. Likvid för tecknade obligationer
kunde erläggas så snart tilldelning skett. Sista betalningsdagen är den 6
februari 1974.

Vid emissionen medverkade riksbanken, postbanken, affärsbankerna
och övriga fondkommissionärer mot en provision av 0,1 % på likviderat
nominellt belopp.

Vid teckningstidens utgång hade tecknats 730 515 000 kr. Riksbanken
övertog 9 485 000 kr. av lånet, varigenom det totala lånebeloppet
blev 740 000 000 kr. Per den 31 december 1973 hade inbetalats
734 918 000 kr. på lånet.

Teckningarnas fördelning på olika grupper av tecknare framgår av
följande sammanställning:

Mkr.

%

Statsinstitutioner (inkl. av dem förvaltade fonder,

donationer, kassor o. d.)

11,6

1,6

Affärsbanker

270,0

36,5

Sparbanker

12,6

1,7

Försäkringsanstalter (inkl. AP-fonden)
Fonder, stiftelser etc. som ej förvaltas av

444,5

60,1

statsinstitutioner

0,2

0,0

Enskilda personer (72 st)

1,1

0,2

Summa

740,0

100,0

Prem ieobligationslån

Mkr.

Statens skuld för premieobligationer uppgick den
31 december 1972 till 4 350

Under första halvåret 1973
ökade skulden genom försäljning av 1973 års

premielån + 550

minskade skulden genom inlösen av 1963

års premielån — 175

Under andra halvåret 1973
ökade skulden genom försäljning av 1973 års

andra premielån + 425

Skulden utgjorde den 31 december 1973 5 150

För 1973 års premielån (första lånet) har redogjorts i riksgäldskontorets
årsbok för budgetåret 1972/73. I det följande redogöres för 1973 års
andra premielån.

11

1973 års andra premielån

Den 13 september 1973 beslöt fullmäktige att emittera ett nytt
premielån, benämnt svenska statens premieobligationslån av år 1973,
andra lånet, på i huvudsak följande villkor:

425 000 000 kr.

100 kr. Lånet är fördelat på 4 250 serier, numrerade
5501—9750. Varje serie omfattar 1 000 obligationer,
numrerade 1001-2000.

Vinstutlottningar (dragningar) äger rum i mars och
september varje år under lånets löptid med undantag av
första dragningen, som var en extra dragning och ägde
rum den 27 november 1973. Vid varje ordinarie dragning
utlottas 88 405 vinster på ett sammanlagt belopp av

12 600 000 kr., motsvarande en årlig förräntning av

5,93 % av lånebeloppet. På varje serie utlottas i varje
dragning 20 vinster på 50 kr. eller sammanlagt 1 000 kr.,
vilket motsvarar 2 % årlig avkastning på seriekapitalet.
Högsta vinsten är 400 000 kr. (2 st) och den lägsta 50 kr.
Vid första dragningen (extradragning) den 27 november
1973 utlottades 1 404 vinster på ett sammanlagt belopp
av 6 500 000 kr.

Utbetalning av vinster Fr. o. m. den dag den officiella dragningslistan utkommit.

Återbetalning Med 100 kr. per obligation under år 1983 vid tidpunkt

som riksgäldskontoret fastställer genom minst tre
månader i förväg verkställd uppsägning.

Skatt 20 % av vinstbeloppet på högre vinst än 50 kr.

Försäljningen började den 1 oktober 1973 och försäljningspriset var
102 kr. per obligation. Obligationerna såldes förutom i riksgäldskontoret
bl. a. på postanstalter, i affärs- och sparbanker, jordbrukskassor och
riksbankens kontor. I provision erhöll de medverkande 45—75 öre per
obligation alltefter antalet sålda obligationer. För att lånet skulle få
bredast möjliga spridning bland allmänheten var riktpunkten vid
försäljning av obrutna nummersviter att högst 100 obligationer i följd
såldes till varje köpare, dock med undantag för s. k. obligationskonsortier,
som under vissa förutsättningar fick köpa längre nummersviter.

Intresset för lånet var stort och redan efter några dagar var
obligationerna slut vid flertalet försäljningsställen. Vid försäljningsstarten
såldes hos riksgäldskontoret högst 200 st obligationer per person, men
redan efter några timmar sänktes tilldelningen till 50 st per person för att
efter någon dag ytterligare sänkas. Försäljningen pågick i riksgäldskontoret
t. o. m. den 5 oktober. Banker och sparbanker sålde också slut sin
tilldelning under den första veckan. Officiellt avslutades försäljningen den
6 oktober 1973.

Liksom vid flera tidigare premielånsemissioner var intresset stort för
konsortiebildning för samägande av längre obligationssviter. Totalt såldes
32,6 mkr. till 362 konsortier.

Bonniers obligationsavdelning AB och Firma Åhlén och Holm erhöll
tillstånd att sälja obligationer av 1973 års andra premielån på avbetalning
och övertog härför vardera nominellt 30 000 000 kr. av lånet.

Försäljningen av 1973 års andra premielån fördelade sig på olika
försäljningsställen på följande sätt:

Lånebelopp

Valör

Vinster

12

Mki.

Riksgäldskontoret 17,6

Riksbanken 24,9

Postverket 19,7

Affärsbanker (exkl. Sparbankernas Bank AB och Jordbrukets Bank) 179,4

Sparbanker och Sparbankernas Bank AB 81,7

Jordbrukskassor och Jordbrukets Bank 10,1

Bankirer m. fl. 21,0

Bonniers obligationsavd. AB och Firma Åhlén & Holm 1 70,5

Summa 425,0

Lånevalutan för 1973 års andra premielån redovisas sålunda:

Nominellt Provision Överkurs Influtet Medelemis- Nominell Effektiv

belopp belopp sionskurs räntefot räntefot

kr. kr. kr. kr. % % %

425 000 000 3 052 371 8 500 000 430 447 629 101,282 5,929 5,961

Vid angivandet av den nominella räntefoten har hänsyn inte tagits till
extravinstema på 6,5 mkr. i första dragningen, vilket däremot skett vid beräkning
av den effektiva räntan.

Statsskuldförbindelser

Statens skuld på grund av upplåning mot statsskuldförbindelser ökade
under år 1973 med 874 mkr. till 2 198 mkr. den 31 december 1973.
Under andra halvåret 1973 ökade skulden med 209 mkr.

Förändringen under år 1973 har uppstått genom inlösen av förfallande
förbindelser och försäljning av nya förbindelser enligt följande
sammanställning:

Utgivn. dag

Räntefot %

Förfallodag

Belopp mkr.

10.5 1957

4,75

2.7 1973

15

1.10 1968

6,40

1.10 1973

-

35

28.1 1971

7,15

18.5 1973

10

25.3 1971

6,70

18.5 1973

-

25

21.12 1972

6,00

31.12 1973

-

1

4.1 1973

7,15

15.12 1975

+

50

4.1 1973

7,15

15.6 1976

+

50

11.1 1973

7,00

18.11 1975

+

50

22.2 1973

7,35

10.2 1978

+

500

18.3 1973

7,21

18.3 1977

+

50

14.9 1973

7,00

18.5 1976

+

50

26.9 1973

7,00

18.3 1976

+

50

26.9 1973

7,00

20.9 1976

+

50

5.10 1973

7,00

18.5 1976

+

10

13.12 1973

6,65

19.5 1978

+

50

13.12 1973

6,65

12.6 1978

+

50

+ 874

Sparobligationer

Utvecklingen av riksgäldskontorets skuld för sparobligationer under år
1973 framgår av följande sammanställning:

1 Härav för försäljning mot avbetalning 60,0 mkr.

13

Utestående belopp

Förändring

31.12.

30.6

31.12

År 1972

Är 1973

Andra

Andra

1972

1973

1973

halv-

halv-

mkr.

mkr.

mkr.

mkr.

mkr.

året

året

1972

1973

mkr.

mkr.

Spar 60

101

102

104

+ 2

+ 3

+ 1

+ 2

Spar 61

47

47

48

+ 1

+ 1

+ 1

+ 1

Spar 66

486

467

471

- 50

- 15

- 7

+ 3

Spar 67

242

247

272

+ 10

+ 30

+ 5

+ 25

Spar 68

326

333

340

+ 12

+ 14

+ 6

+ 8

Spar 69

357

365

373

+ 18

+ 17

+ 9

+ 8

Spar 72

156

553

584

+ 156

+ 428

+ 156

+ 31

Spar 73

-

-

194

-

+ 194

-

+ 194

Totalt

1 715

2 115

2 386

+ 150

+ 671

+ 171

+ 271

Sparobligationer av år 1960 (Spar 60)

Enligt de ursprungliga lånevillkoren förföll sparobligationerna av år
1960 (Spar 60) den 1 juni 1968 och skulle då inlösas med ett belopp
motsvarande 150 % av inköpsvärdet, vilket innebar en genomsnittlig årlig
förräntning av 5,55 %. Löptiden har emellertid förlängts med sex år och
den nya förfallotiden är sålunda den 1 juni 1974. Obligationernas
inlösningsvärde ökar därvid med 50%, vilket innebär en genomsnittlig
årlig förräntning under förlängningstiden av 7 %.

För att ge innehavarna av Spar 60-obligationer viss vägledning om
fortsatta placeringsaltemativ tillkännagav fullmäktige i samband med
emissionen av Spar 73 (se nedan) att obligationerna vid tiden för inlösen
den 1 juni 1974 kommer att förlängas eller utbytas mot andra
obligationer på villkor som för innehavarna blir minst lika gynnsamma
som om de förtidsinlöste sina Spar 60-obligationer och för likviden köpte
obligationer av Spar 73.

Sparobligationer av år 1967 (Spar 6 7)

Enligt de ursprungliga lånevillkoren förföll sparobligationerna av år
1967 (Spar 67) den 1 december 1973 och skulle då inlösas med ett
belopp motsvarande 150 % av inköpspriset, vilket innebar en
genomsnittlig årlig förräntning av 7 %. Löptiden har emellertid genom
beslut den 11 oktober 1973 förlängts med fyra år och den nya
förfallotiden är sålunda den 1 december 1977. Under förlängningstiden
ökar obligationernas inlösningsvärde med belopp som motsvarar ränta
efter 6 1/2 % per år. På inlösningsdagen den 1 december 1977 tillkommer
dessutom bonus så att genomsnittsräntan för hela förlängningstiden blir
8 % per år. Denna bonus, som uppgår till 12 % av obligationens nominella
värde (inköpsvärdet), är befriad från inkomstskatt (SFS 1972:128).
Obligationerna är även under förlängningstiden ouppsägbara från

14

riksgäldskontorets sida, men kan enligt ägarens val inlösas när som helst
med tillägg av upplupen ränta.

Sparobligationer av år 1973 (Spar 73)

Den 8 november 1973 beslöt fullmäktige emittera ett nytt
sparobligationslån, benämnt Spar 73 och konstruerat på i huvudsak
samma sätt som tidigare sparobligationslån. Obligationerna är daterade
den 1 december 1973 och utställda och registrerade på viss person. De är
ouppsägbara från riksgäldskontorets sida, men kan på ägarens önskan
inlösas när som helst före förfallodagen till nominella värdet med tillägg
av upplupen ränta (se nedan).

Spar 73 förfaller till betalning den 1 mars 1979 (5 år 3 månader).
Obligationerna inlöses då med ett belopp motsvarande en och en halv
gång inköpsvärdet, vilket innebär en genomsnittlig årlig förräntning av
8,03 %. Obligationernas värde ökar månadsvis under löptiden och
värdestegringen motsvarar approximativt 6 1/2% ränta per år. Den 1
mars 1979 utgår dessutom en bonus, motsvarande 11 1/2% av
obligationernas inköpsvärde. Bonus är skattefri (SFS 1972:128). Vid
inlösen före den 1 december 1974 utgår ingen ränta. Räntan lägges till
kapitalet första gången i december 1974 (ett års ränta) och därefter
månadsvis och kapitaliseras varje år (ränta på ränta).

Sparobligationerna, som är utställda i valörer på 500, 1 000, 5 000 och
10 000 kr., får ägas endast av fysiska personer och innehavet är
maximerat till 20 000 kr. per person. Obligationerna får ej överlåtas.
Äganderätten kan dock utan hinder av maximibestämmelsen övergå på
annan genom arv, bodelning, testamente eller exekutivt förvärv.

Sparobligation, som utfärdats för omyndig, kan avgiftsfritt inskrivas i
statsskuldboken. I övrigt mottages sparobligationer icke till inskrivning.

Spar 73-obligationerna såldes genom teckning under tiden 15
november—15 december 1973. Riksgäldskontoret godkände dock även
senare teckningar från personer som av speciella skäl inte hunnit teckna
under den ordinarie teckningstiden.

Likvid för tecknade obligationer skall erläggas senast den 31 januari
1974.

För varje obligationsbelopp av 500 kr., som inbetalades under tiden
15—24 november 1973, erhöll köparen 2 kr. i förskottsränta. Vid
betalning under tiden 26 november—15 december 1973 erlades det
nominella beloppet utan vare sig tillägg eller avdrag för ränta. Vid
betalning under tiden 17—31 december 1973 erlade köparen upplupen
ränta med 2 kr. för vaije tecknat belopp av 500 kr. och vid likvid under
januari 1974 med 5 kr. för samma tecknat belopp.

Försäljningen av Spar 73 ägde rum förutom i riksgäldskontoret hos
riksbanken, postanstalter, affärsbanker, sparbanker och jordbrukskassor.
Influten likvid för obligationer betalda under tiden 15—24 november
skulle inlevereras till riksgäldskontoret senast den 14 december 1973, för
obligationer betalda under tiden 26 november—15 december senast den 2

15

januari 1974 och för obligationer betalda under tiden 17—31 december
1973 senast den 16 januari 1974. För obligationer betalda under tiden
1—31 januari 1974 är senast likviddag den 15 februari 1974.

Ersättning till de medverkande bankerna m. fl. utgick dels i form av
provision med 0,2 % på beloppet av försålda och betalda sparobligationer
(inköpspris), dels med 6 kr. för varje redovisad teckningsanmälan.
Riksgäldskontoret ombesörjer utfärdandet av alla obligationer.
Inlösenprovision utgår till samtliga medverkande banker m. fl. med 4 kr.
90 öre för varje inlöst obligation.

Sammanlagt tecknades preliminärt 540 mkr. på Spar 73 fördelat på de
olika teckningsställena på följande sätt:

Antal tecknare
st.

Mkr.

Postbanken

24 000

100

Affärsbanker (exkl. Sparbankernas Bank AB
och Jordbrukets Bank)

34 000

200

Sparbanker och Sparbankernas Bank AB

40 000

210

Jordbrukskassor och Jordbrukets Bank

4 500

22

Riksgäldskontoret m. fl.

1 500

8

104 000

540

Medelbeloppet per teckning utgör 5 200 kr.

En jämförelse med tidigare sparobligationslån framgår av följande
sammanställning:

Antal tecknare
st.

Mkr.

Medelbelopp per
teckning kr.

Spar 60

55 659

152,0

2 731

Spar 61

30 526

69,5

2 278

Spar 66

103 823

424,2

4 086

Spar 67

64 178

227,6

3 546

Spar 68

97 584

339,3

3 477

Spar 69

77 842

306,8

3 942

Spar 72

109 846

556,7

5 068

Spar 73 (prel.)

104 000

540,0

5 200

Emissionen stöddes av en kraftig reklamkampanj, bl. a. genom
annonsering i tidningspressen, genom affischering samt genom spridande
av en broschyr, som presenterade lånet och gav information om
lånevillkoren. Dessutom medföljde ett informationsblad alla
slutskattsedlar för inkomståret 1972.

Upplåning i utlandet för statens vattenfallsverk

I riksgäldskontorets årsbok för 1972/73 har lämnats en redogörelse för
statens upplåning i utlandet för statens vattenfallsverks räkning avseende
finansiering av viss reaktorutrustning till Ringhals kraftstation. Under år
1973 har för betalning av leveranser till det tredje kärnkraftaggregatet en
första upplåning skett med US $ 2 011 025 och Belg. fr. 46 320 000
motsvarande 14 174 018 mkr. enligt följande sammanställning:

16

1 :a halv-året 1973

2 a halv-året 1973

Ar 1973

Kr.

Export-Import Bank of US,
USA (US $)

495 212:50

510 300

1 005 512:50

4 469 929

Manufacturers Hanover Trust Co.
USA (US $)

495 212:50

510 300

1 005 512:50

4 469 929

Société Générale de Banque,
Belgien (Belg fr)

46 320 000

46 320 000:-

5 234 160

Kr. 14 174 018

Av staten övertagna lån

Statens skuld på grund av övertagna lån minskade under år 1973
genom amortering på olika lån med 0,4 mkr. Den 31 december 1973 var
skulden 5,2 mkr.

Prisutjämnings- och konjunkturutjämningsavgifter vid export av vissa
trävaror

Riksgäldskontorets skuld för inbetalda prisutjämningsavgifter och
konjunkturutjämningsavgifter var oförändrade under 1973 och uppgick
den 31 december 1973 till kr. 1 292 142:40. Härav är kr. 6 142:40
avsatta till lågkonjunkturfonden och står till arbetsmarknadsstyrelsens
förfogande, medan resterande kr. 1 286 000:—, som utgöres av
prisutjämningsavgifter influtna vid export under 1951 och 1952,
disponeras av statskontoret.

Lån hos statsinstitutioner och fonder m. m.

Mkr.

Skulden mot lån hos statsinstitutioner och fonder utgjorde
den 31 december 1972 718

Under första halvåret 1972 skedde följande förändringar
Statens pensionsanstalts pensionsfond + 15

Allmänna sjukförsäkringsfonden +12

Export kredit fonden + 17

Statliga myndigheter med uppdragsverksamhet +1 +45

Under andra halvåret 1973 skedde följande förändringar
Exportkreditfonden + 5

Statliga myndigheter med uppdragsverksamhet +1 +6

Skuld den 31 december 1973 769

Kortfristig upplåning hos banker m. fl.

Riksgäldskontoret upptog under år 1973 dagslån hos affärsbankerna
m. fl. på sätt framgår av följande sammanställning:

17

Månad

År 1973

År 1972

Under

Netto-

Högsta

Lägsta

Låne-

Under

Låne-

månaden

föränd-

saldo

saldo

belopp

månaden

belopp

till-

ring un-

under

under

vid

till-

vid

lämpad

der må-

måna-

måna-

slutet av

lämpad

slutet av

ränta

naden

den

den

måna-

ränta

måna-

den

den

%

mkr.

mkr.

mkr.

mkr.

%

mkr.

Januari

2 1/2

+ 110

7 547

1 388

1 688

3-4 1/4

745

Februari

2 1/2

- 427

1 747

706

1 261

3

674

Mars

2-2 1/2

+ 744

6 705

802

2 005

3

484

April

1 1/2-2

+ 212

3 285

2 047

2 217

3

907

Maj

1 1/2

-1 911

6 699

306

306

3

-

Juni

1 1/2

- 151

1 040

3

155

3

12

la hå 1973

-1 423

Juli

1 1/2

+ 2 076

9 207

929

2 231

3

842

Augusti

1 1/2

-2 231

2 312

-

-

3

605

September

1 1/2

+ 344

6 863

-

344

3

424

Oktober

1 1/2

- 301

1 474

-

43

3

908

November

1 1/2

+ 1 312

6 495

-

1 355

2 1/2-3

806

December

1 1/2

+ 178

2 935

647

1 533

2 1/2

1 578

2a hå 1973

+ 1 378

År 1973

- 45

Riksgäl dskon to re ts

skuld mot dagslån hos banker

m. fl. uppgick

sålunda den

31 december 1973 till 1 533 mkr. Den 31

december

1972

var skulden 1 578 mkr.

Skattkammarväxlar

Beloppet av utelöpande skattkammarväxlar utgjorde 10 455 mkr. den
31 december 1972 och var 7 090 mkr. vid slutet av 1973, en minskning
med 3 365 mkr. år 1973.

Följande sammanställning utvisar skattkammarväxelrörelsen för varje
månad under år 1973 (mkr):

Månad

Mark-

naden

Kmitte-

rade

Inlösta

Netto

Riks-

banken

Total

netto-

föränd-

ring

Ute-

löpan-

de

1973

Ute-

löpan-

de

1972

Januari

700

208

+

492

-2 025

- 1 533

8 921

10 349

Februari

520

75

+

445

-1 650

- 1 205

7 716

8 332

Mars

200

1 221

-

1 020

- 1 015

-2 035

5 681

8 282

April

502

200

+

302

- 270

+ 32

5 713

8 174

Maj

390

-

390

- 140

- 530

5 183

6 581

Juni

0

60

-

60

- 75

- 135

5 048

6 737

l:a hå 1973

1 922

2 154

-

232

-5 175

-5 407

Juli

1 503

602

+

901

- 195

+ 706

5 754

7 642

Augusti

1 225

1 045

+

180

- 155

+ 25

5 778

7 292

September

330

675

-

345

+ 455

+ 110

5 888

7 992

Oktober

975

1 650

-

675

+ 140

- 535

5 353

8 627

November

480

153

+

327

+ 305

+ 632

5 985

9 570

December

510

270

+

240

+ 865

+ 1 105

7 090

10 455

2:a hå 1973

5 023

4 396

+

627

+ 1 415

+ 2 042

År 1973

6 945

6 550

+

395

-3 760

-3 365

18

Liksom tidigare har de växlar, som riksgäldskontoret utbjudit till
försäljning under andra halvåret 1973, förfallit halvmånadsvis (den 15
och sista i resp. månad). De närmare detaljerna om skattkammarväxelförsäljningen
i avseende på förfallotider och diskontosatser framgår av
bilaga 3.

Som framgår av ovanstående sammanställning uppgick
nettoförsäljningen av skattkammarväxlar under andra halvåret 1973 till
2 042 mkr., varav till riksbanken 1415 mkr. Nettoförsäljningen till
affärsbankerna var 330 mkr. och till marknaden i övrigt 297 mkr.

Fördelningen på olika förfallotider av den 31 december 1972 och
1973 utelöpande växlar ävensom de diskontosatser, som tillämpats vid
riksgäldskontorets försäljning av dessa växlar, framgår av följande
sammanställning:

Den 31 december 1972

Förfallotid Diskonto

%

Mkr.

Den 31 december 1973

Förfallotid Diskonto

%

Mkr.

December 1972

3,5

8

Januari 1974

3-5

24 890

Januari 1973

5 1

8 400

Februari

3,25-3,75

425

Februari

3,75-4,25

95

Mars

3-3,75

410

Mars

2,75-4,25

1 201

April

2,75-3,75

505

April

4,25

80

Maj

3-3,5

710

Maj

3,25-4,25

460

Juni

3,5

50

Juni

4,25

10

Juli

3,5

50

Juli

4,25

200

September

3,75

50

10 455

7 090

1 Riksbanken

2 Varav riksbanken 4 640 mkr.

Kortfristig utlåning till banker m. fl.

Riksgäldskontoret har enligt beslut av 1964 års riksdag rätt att placera
sina överskottskassor i dagslån till affärsbankerna, postbanken och
Allmänna pensionsfonden. Någon sådan utlåning har ej förekommit
under år 1973.

Svenska statens ansvarsförbindelser m. m.

I riksgäldskontorets årsbok för budgetåret 1972/73 har redovisats
förändringarna i statens ansvarsförbindelser under budgetåret 1972/73.
Följande förändringar har inträffat under andra halvåret 1973.

Genom överenskommelse mellan medlemsländerna om en allmän
ökning av Internationella utvecklingsfondens (IDA) resurser har Sverige
åtagit sig att under vart och ett av budgetåren 1971/72-1973/74 till
fonden inbetala ett belopp motsvarande 34 milj. dollar (rskr nr
300/1971). I enlighet härmed utfärdade riksgäldskontoret den 8 novem -

19

ber 1973 en garantiförbindelse på 187 032 282 kr., vilken överlämnades
till Sveriges riksbank.

Under andra halvåret 1973 har riksbanken, med anlitande av medel på
driftbudgeten, utbetalat 24 302 000 kr. till fonden. Nedskrivning av
tidigare utfärdad förbindelse har gjorts med motsvarande belopp, varför
riksgäldskontorets garantiåtagande f. n. uppgår till totalt 474 830 537 kr.
enligt följande sammanställning:

Utfärdade
förbindelser
av den

Ursprungligt

belopp

kr.

Nedskrivet

belopp

kr.

lifter nedskrivning
återstående belopp
kr.

26.10.1967

25 866 050

15 865 000

10 001 050

9.12.1971

175 889 140

75 756 000

100 133 140

2.11.1972

177 664 065

-

177 664 065

8.11.1973

187 032 282

-

187 032 282

Summa

566 451 537

91 621 000

474 830 537

Sverige har åtagit sig att under en första treårsperiod lämna bidrag till
Afrikanska utvecklingsfonden (ADFJ med ett belopp motsvarande
25 333 300 kr. (UU nr 3/1973, rskr nr 139/1973). I enlighet härmed
utfärdade riksgäldskontoret den 31 augusti 1973 en garantiförbindelse på
10 133 320 kr., vilken överlämnats till Sveriges riksbank.

Med stöd av beslut av 1973 års riksdag (rskr 239) har fullmäktige
utfärdat två garantiförbindelser på högst 8 330 000 kr. jämte ränta resp.
högst 3 700 000 kr. jämte ränta för vissa lån till Crownair Swedish Ltd
AB från Postbanken och Svenska Handelsbanken.

Med stöd av beslut av 1973 års riksdag (rskr 384) har fullmäktige
utfärdat två garantiförbindelser på 15 000 000 kr. jämte ränta resp.
50 000 000 kr. jämte ränta för vissa lån till Svensk kärnbränsleförsörjning
AB från Allmänna Pensionsfonden.

1963 års riksdag bemyndigade fullmäktige i riksgäldskontoret att bl. a.
ikläda staten garanti till ett sammanlagt belopp av högst 130 mkr. för
krediter till Udd ev allav arv et AB. Garantiåtagandet minskade med 66,7
mkr. under andra halvåret 1973 och uppgick till 63,3 mkr. den 31
december 1973.

1972 års riksdag har bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontoret att
under åren 1973 — 1977 ikläda staten garanti för lån till svenska
varvsindustriföretag till ett belopp av högst 3 900 000 000 kr. Med stöd
härav har under år 1973 fullmäktige iklätt staten garanti i enlighet med
nedanstående sammanställning:

20

Av Kungl. Maj:t Ianspråktaget Antecknat belopp

för år 1973 garantibelopp för garanterade

tilldelat räntor och adm.-

garantibelopp kostnader

kr. kr. kr.

Eriksbergs Mek. Verk -

stads AB

245

000

000

69

039

000

2

801

000

AB Götaverken

430

000

000

110

373

000

5

252

000

Kockums Mek. Verkstads

AB

250

000

000

128

010

000

8

397

000

Uddevallavarvet AB

200

000

000

32

670

000

275

000

Falkenbergs Varv AB

8

000

000

526

000

36

000

Kalmar Varv AB

11

000

000

9

643

000

556

000

AB Lödöse Varf

18

000

000

AB Oskarshamns Varv

44

000

000

22

365

000

1

283

000

AB Nya Sölvesborgs
Varv 2 000 000 - -

1 208 000 000 372 626 000 18 600 000

1 sammanställningen ingår inte avräkningsbelopp för fartygskreditgarantier avseende
ett lån på 25 800 000 kr. till Eriksbergs Mek. Verkstads AB samt fem lån på
tillhopa 27 600 000 kr. till AB Götaverken. Framställningar härom har inkommit
till riksgäldskontoret före årsskiftet men har inte dessförinnan hunnit behandlas av
fullmäktige.

Särskilda av riksdagen meddelade uppdrag

Nya lönsparandet

1 årsböckerna för budgetåren 1971/72 och 1972/73 har reglerna för

det fr. o. m. september 1972 inrättade nya lönsparandet och utvecklingen
t. o. m. juni 1973 redovisats.

Med utgångspunkt från saldoökningarna på lönsparkontona under år

1972 på sammanlagt 126,2 mkr. fastställde riksgäldsfullmäktige i augusti

1973 nedanstående vinstplan för den första vinstutlottningen i nya

lönsparandet, som sedan ägde rum i september 1973.

2 vinster på 100 000 kr = 200 000 kr

8 vinster på 25 000 kr = 200 000 kr

30 vinster på 10 000 kr = 300 000 kr

60 vinster på 5 000 kr = 300 000 kr

350 vinster på 1 000 kr = 350 000 kr

1 350 000 kr

Födelsedagsvinster

ca 23 500 vinster på 50 kr = 1 175 000 kr
Totalt 2 525 000 kr

Vinsterna på 1 000 kr. och däröver utlottades individuellt enligt
principen att varje insats i form av saldoökning om 100 kr. skulle ge lika
stor vinstchans. 50-kronorsvinsterna fördelades genom ett s. k. födelse -

21

dagslotteri på så sätt att 30 födelsedagar (dag och månad) drogs. Alla
kontoägare som var födda någon av dessa dagar (oberoende av födelseår)
erhöll en 50-kronorsvinst, under förutsättning att reglerna för deltagande
i årets utlottning uppfyllts.

Enligt föreliggande preliminära rapporter hade 30 november 1973
antalet konton stigit till ca 480 000 med en sammanlagd behållning av
910 mkr.

Beträffande riksgäldskontorets befattning med förtidsinlösen av vissa
svenska obligationslån, statliga partibidrag och riksdagsledamöternas
bostadsfråga hänvisas till redogörelser i riksgäldskontorets årsbok för
budgetåret 1972/73. Riksgäldskontorets engagemang i kontorslokalerna
i kvarteret Jungfrun, Stockholm, för vilket lämnades en redogörelse i
1973 års förvaltningsberättelse, har ännu ej kunnat avvecklas.

Stockholm den 24 januari 1974

LARS LINDMARK

TORSTEN FREDRIKSSON

ERIK ADAMSSON

SVEN ANTBY

JOHANNES ANTONSSON

MARY HOLMQVIST

TAGE MAGNUSSON

GEORG RINGSTRÖM

Riksgäldsdirektör

Ingemar Jansson

22

BILAGA I

Sammandrag av riksgäldskontorets balansräkning (i mkr.)

1972

31/12

1973

30/6

(prel)

1973

31/12

(prel)

Förändr
år 1972

Förändr
år 1973
(prel)

Förändr

andra

halvåret

1972

Förändr

andra

halvåret

1973

(prel)

Tillgångar

Riksgäldsfondcn
Uppköpta obligationer

0

0

0

30

0

+ 0

+ 0

Kassaförstärkning åt stats-verket

1 534

+ 1 534

+ 1 534

Förskott för inlösen av obliga-tioner och kuponger m. m.

27

30

59

- 36

+ 32

3

+ 29

Rörliga krediter åt vissa
myndigheter

663

451

357

+ 34

- 306

- 265

94

Garantimedel för Österrikes ga-ranterade konverteringslån
1934/59

2

2

2

0

0

0

0

Kapitalrabatt, provision m. m.

-

-

41

-

+ 41

-

+ 41

Fordran hos riksgäldskontorets
auktoriserade återförsäl-jare av premieobligationer

50

54

70

+ 35

+ 20

+ 11

+ 16

Checkräkning hos riksbanken

8

6

5

+ 6

3

+ 4

1

Postgirokonto

1

0

0

+ 1

1

11

+ 0

Diverse

6

1

1

2

5

+ 4

+ 0

757

545

2 069

+ 8

+ 1 312

- 260

+ 1 524

Kapitalinvesteringar

48 284

50 996

52 530

+ 3 631

+ 4 245

+ 1 906

+ 1 533

Summa

49 040

51 541

54 599

+ 3 638

+ 5 559

+ 1 645

+ 3 056

Skulder

Riksgäldsfonden

Statsskulden

45 136

43 211

51 287

+ 6 350

+ 6 151

+ 7 927

+ 8 072

Kassabehållning från stats-verket

604

5 017

- 2 793

- 604

- 6 208

- 5 017

Förfallna obligationer

35

59

35

+ 2

+ 0

19

- 24

Förfallna vinster och kuponger

89

80

100

+ 9

+ 11

+ 6

+ 20

Icke disponerade medel tillhöriga
statens sekundärlånefond
för rederinäringen

3

3

3

Oreglerade anslagsmedel

-

-

-

-

-

64

-

Diverse

1

0

3

+ 0

+ 2

+ 1

+ 3

45 868

48 370

51 428

+ 3 569

+ 5 559

+ 1 645

+ 3 056

Tillgångar över skulder1
Statens eget kapital

3 171

3 171

3 171

+ 68

.

_

Summa

49 040

51 541

54 599

+ 3 638

+ 5 559

+ 1 645

+ 3 056

1 Motsvarar den del av statens kapitalinvesteringar, som finansierats av andra medel
än lånemedel.

23

Det statliga lånebehovet och dess täckning under kalenderåren 1971 —

(kassamässiga belopp i mkr.)

1973

HILA UA

1971

1972

1973

1 a

2:a

År 1971 l:a

2:a År 1972

1 :a

2:a

År 1973

halv-

halv-

halv-

halv-

halv-

halv-

året

året

året

året

året

året

Statens

utgiftsöverskott

Statsverket1

-5 401

3 297

-2 105 - 3 412

6 207

2 795

-4 418

6 552

2 134

Riksgäldskontoret

Kapitalbud-

geten

2 250

2 485

4 735 1 593

1 970

3 563

2 711

1 534

4 245

Rörliga

krediter

350

- 372

- 21 298

- 265

34

- 212

- 94

- 306

Diverse

25

1

26 - 66

21

- 46

9

86

77

-2 776

5411

2 635 - 1 587

7 933

6 346

- 1 928

8 078

6 150

Checkräkningsför-

ändringar2

29

- 27

- 4 10

6

4

3

2

1

Lånebehov (=

statsskuldför-

ändring)

- 2 753

5 384

2 631 - 1 577

7 927

6 350

- 1 925

8 076

6 151

Statsupplåningens

fördelning på

tåne ty per

(nom. belopp)

Statsobligationer

(räntelån,

premielån)

Långfristiga

862

1 705

2 567 1 440

1 097

2 537

1 777

2 185

3 963

Kortfristiga

- 1 007

1 100

93 825

1 200

2 025

2 014

1 975

3 989

Statsskuldförbin-

delser, sparobl

m. m.

Långfristiga

18

- 130

- 112 - 100

- 21

- 121

63

3

66

Kortfristiga

92

31

123 - 240

368

128

1 051

493

1 544

Skattkammarväxlar,

dagslån

-2 718

2 677

- 41 - 3 503

5 283

1 780

-6 830

3 420

-3 410

Summa (=stats-

skuldföränd-

ring)

- 2 753

5 384

2 631 - 1 577

7 927

6 350

- 1 925

8 076

6 151

Statsupplåningens

placering3

Marknaden

Affärsbankerna

- 130

1 349

1 219 - 93

2 042

1 949

1 223

Postbanken

- 995

56

- 939 - 857

2 693

1 836

- 2 284

Övriga4

179

632

811 606

2 139

2 745

2 401

- 946

2 037

1 091 - 344

6 874

6 530

1 340

Riksbanken4

- 1 807

3 347

1 540 - 1 233

1 053 -

- 180

- 3 265

Summa (= stats-

skuldföränd-

ring)

- 2 753

5 384

2 631 - 1 577

7 927

6 350

- 1 925

8 076

6 151

1 Driftbudgeten och transaktioner vid sidan av riksstaten enligt rörelsen på statsverkets checkräkning.

2 Förändring i behållningen på statsverkets och riksgäldskontorets checkräkningar i riksbanken, samt på
riksgäldskontorets postgirokonto och kontot Kortfristig utlåning till banker m. fl.

3 Förändring i resp. sektors innehav av statspapper.

4 Uppskattade belopp.

Anm. Långfristig upplåning: ursprunglig löptid över 7 år. Kortfristig upplåning: ursprunglig löptid högst 7 år.

BILAGA 3

Av riksgäldskontoret tillämpade diskontosatser vid försäljning av skattkammarväxlar i marknaden under andra halvåret 1973 i %

Försäljnings-period 1973

Förfallodag

1973

1974

sept okt

nov dec

jan

febr mars

april

maj

juni

juli

aug

sept

15 30 15 31

15 30 15 31

15 31

15 28 15 31

15 30

15 31

15 30

15 31

15 31

15 30

1.7-24.7 3,00 3,00 3,25 3,25 3,25 3,25 3,50 3,50 3,75 - - - - -

25.7-29.8 - - 2,75 2,75 3,00 3,00 3,25 3,25 3,50 3,50 3,75 - - -

30.8-2.10 - - - - 2,75 2,75 3,00 3,00 3,25 3,25 3,50 3,50 3,75 3,75

3.10-4.10 ______ 3,00 3,00 3,25 3,25 3,50 3,50 3,75 3,75

5.10-8.11 ______ 2,75 2,75 3,00 3,00 3,25 3,25 3,50 3,50 3,75 3,75

9.11-11.12 __________ 2,75 2,75 3,00 3,00 3,25 3,25 3,50 3,50 3,50 3,50 3,75 _____

12.12-31.12 - -- -- -- -- -- - 2,50 2,50 2,75 2,75 3,00 3,00 3,25 3,25 3,25 3,50 3,50 3,50 3,75 3,75

Anm. Enligt försäljningsvillkoren äger växelinnehavaren efter framställning få skattkammarväxel inlöst före förfallodagen, dock tidigast åtta dagar före
densamma, varvid på ifrågavarande dagar belöpande diskonto återbetalas. Vid inlösen efter förfallodagen erhåller växelinnehavaren upplupen ränta från nämnda
dag t. o. m. inlösningsdagen, dock för högst åtta dagar. Såväl returdiskonto vid förtidsinlösen som upplupen ränta vid inlösen efter förfallodagen beräknas på
växelbeloppet efter den diskontosats som tillämpats vid växelns försäljning.

to

4*

25

BILAGA 4

Statsskuldens fördelning på förfallotider

I följande sammanställning har statsskulden uppdelats med hänsyn till
de olika lånens återstående löptid.

31.12.1971 31.12.1972 31.12.1973

mkr.

%

mkr.

%

mkr.

%

Lån med en återstående

löptid av högst 1 år

11 467

30

13 867

31

9 890

19

över 1 men högst 5 år

5 116

13

7 470

17

15 778

31

5 10

11 580

30

14 308

32

16 028

31

10 20

6 513

17

5 391

12

5 674

11

20 år

1 516

4

1 083

2

837

2

Amorteringslån

1 780

5

2 329

5

2 343

5

Lån utan bestämd åter-

betalningstid

814

2

688

2

737

1

38 786 100 45 136 100 51 287 100

Tillbaka till dokumentetTill toppen