Fullmäktiges i riksgäldskontoret förslag tili riksgäldskontorets organisation m. m.
Framställning / redogörelse 1978/79:17
Förs. 1978/79:17
Förslag
1978/79:17
1979-03-01
Fullmäktiges i riksgäldskontoret förslag tili riksgäldskontorets organisation
m. m.
Till riksdagen
Fullmäktige i riksgäldskontoret har låtit verkställa en översyn av riksgäldskontorets
organisation. I denna skrivelse framläggs förslag till sådana
ändringar i nuvarande organisation, vilka godkänts av fullmäktige
och bör underställas riksdagen, översynen har också givit vid handen
att vissa personalförstärkningar måste tillföras riksgäldskontoret för att
kontoret skall kunna fullgöra sina starkt ökade arbetsuppgifter. Med anledning
härav äskas ytterligare medel för löner utöver vad som begärts i
riksgäldskontorets petita för budgetåret 1979/80. Förslag framläggs vidare
om rätt för riksgäldskontoret att kontraktsanställa tjänstemän.
Slutligen föreslås vissa ändringar i lag (RFS 1975: 8) med reglemente
för riksgäldskontoret, motiverade delvis av organisationsförslaget, delvis
av andra skäl.
Organisationsöversynen inleddes med att Statskonsult AB (numera
Statskonsult Organisation AB, i fortsättningen benämnt Statskonsult) på
riksgäldskontorets uppdrag hösten 1977 gjorde en förstudie av riksgäldskontorets
organisation och administration, som bl. a. utmynnade i rekommendationer
om en fortsatt mera grundlig studie och om hur denna
skulle bedrivas. Förslaget godkändes av fullmäktige 1978-01-19 och
därmed kunde den egentliga organisationsöversynen inledas.
Arbetet bedrivs i enlighet med Statskonsults förslag av riksgäldskontorets
personal i tre olika projektgrupper (arbetsgrupper) med ansvar för
var sin del av översynen. Grupperna, som totalt omfattar 17 medlemmar,
biträds av experter från Statskonsult. Arbetsområdena för de olika
grupperna är organisation och styrning, personaladministration och information
samt administrativa rutiner. Arbetet i de olika grupperna
kommer att successivt avslutas under 1979. Det avslutande arbetet är till
största delen inriktat på tillämpningsåtgärder.
Arbetsgruppen för frågor om riksgäldskontorets organisation och
styrning har utarbetat närslutna Rapport 1979-02-23 från översynen av
riksgäldskontorets organisation (bilaga I). Utformningen av rapporten
har skett efter diskussioner med de två övriga arbetsgrupperna samt
med byrå- och sektionscheferna. I översynsarbetet har ingått företrädare
för de fackliga organisationerna.
1 Riksdagen 1978/79. 2 sami. Nr 17
Förs. 1978/79:17
2
En av fullmäktige tillsatt särskild arbetsgrupp bestående av fullmäktiges
ordförande, vice ordförande samt riksgäldsdirektören har med biträde
av Statskonsult översett fullmäktiges arbetsformer. Arbetsgruppens
förslag har redovisats i bifogade rapport 1978-09-11, Delegering av
ärenden från riksgäldsfullmäktige (bilaga II).
Dispositionen i den fortsatta framställningen är följande. I ett första
avsnitt behandlas vissa konstitutionella frågor i anslutning till riksgäldskontorets
verksamhet. Därefter redovisas sådana förslag till ändringar i
riksgäldskontorets organisation och i fråga om kontorets personal som
är av beskaffenhet att böra underställas riksdagen. I detta sammanhang
behandlas även frågan om kontraktsanställning och viss ytterligare medelsanvisning.
Slutligen redogörs för de föreslagna ändringarna i lag med
reglemente för riksgäldskontoret.
Något om riksgäldskontorets ställning och uppgifter
Riksgäldskontorets huvuduppgift är att förvalta statsskulden. Ett viktigt
led i denna förvaltning är upplåningsverksamheten. Den aktuella bestämmelsen
härom återfinns i RF:s kapitel om finansmakten, vari föreskrivs
— RF 9: 10 — att regeringen inte utan riksdagens bemyndigande
får ta upp lån eller i övrigt ikläda staten ekonomisk förpliktelse. Vidare
sägs att under riksdagen skall finnas myndighet med uppgift att i enlighet
med riksdagens bemyndigande ta upp och förvalta lån till staten
samt att närmare bestämmelser härom meddelas i lag. Med stöd av
detta grundlagsstadgande har antagits lagen (1974: 568) om riksgäldskontoret
(se även RFS 1975: 7). I denna lag föreskrivs att de uppgifter
som avses i 9 kap. 10 § RF skall ombesörjas under riksdagen av riksgäldskontoret.
Vidare stadgas att riksgäldskontoret förvaltas av sju fullmäktige
som väljs av riksdagen för riksdagens valperiod. Riksdagen väljer
även en av fullmäktige att vara ordförande. Det bör tilläggas att
även i riksdagsordningen (RO) i kapitlet om val inom riksdagen i tillläggsbestämmelsen
7.1.1 föreskrivs att kammaren utöver de val som
kammaren förrättar enligt RF och RO bl. a. skall företa val till riksgäldsfullmäktige.
Härav följer också att för de ordinarie riksgäldsfullmäktige
skall finnas suppleanter.
För riksgäldskontorets verksamhet har sedan länge funnits särskilda
reglementen. I den nu gällande lagen (RFS 1975: 8) med reglemente för
riksgäldskontoret finns vissa bestämmelser angående kontorets uppgifter.
Det nuvarande reglementets innehåll grundar sig bl. a. på en
översyn som fullmäktige gjorde 1974 i anslutning till den totala författningsreformen
som i princip trädde i kraft den 1 januari 1975. I sammanhanget
hänvisas till finansutskottets betänkande FiU 1974: 41 vari
då föreslagna reglementsändringar redovisades. Det skall erinras om att
det ankommer på finansutskottet att bl. a. bereda ärenden om riksgäldskontoret.
Förs. 1978/79:17
3
Organisationsförslagen
Riksgäldskontorets nuvarande organisation framgår av tablå på sid.
27 i bilaga I. Bortsett från senare vidtagna förändringar, innebärande att
statsskuldbokssektionen ingått i räkenskapssektionen och att den fullmäktige
underställda riksdagens ekonomibyrå övergått till riksdagens
förvaltningskontor, fick organisationen sin utformning genom beslut av
1960 och 1963 års riksdagar (BoU 1960: 24 och 1963: 30). Det främsta
syftet med 1960 års organisationsöversyn var att söka åstadkomma en
lämpligare och efter göromålens art och omfattning bättre avpassad byråindelning
än den tidigare med fem byråer. Det var fråga om att anpassa
organisationen till den arbets- och personalminskning som skett
inom riksgäldskontoret under 1950-talet och särskilt den minskning av
arbetet som förväntades som en följd av det under hösten 1958 införda
stoppet för inskrivning av premieobligationer i statsskuldboken. Resultatet
av översynen blev en neddragning av antalet byråer från fem till tre.
1963 års omorganisation var närmast att se som en planerad uppföljning
av den 1960 fastställda organisationen av riksgäldskontoret. Den
ledde till en ytterligare neddragning av antalet byråer till nuvarande två.
Fullmäktige har nu funnit tiden mogen för en ny översyn av riksgäldskontorets
verksamhet och organisation, översynen har måst bli förhållandevis
omfattande och djupgående, dels på grund av den relativt långa
tid som förflutit sedan en organisationsöversyn senast verkställts, dels
och framför allt till följd av den starka expansionen av kontorets verksamhet
under de senaste åren, såväl volymmässigt som när det gäller arbetsuppgifternas
innehåll.
Viktiga utgångspunkter för översynen har varit den påtagligt snabbare
årliga ökningstakten för statsskulden under 1970-talet och behovet
av att beakta de samhällsekonomiska konsekvenserna av statens upplåning,
liksom ökningen av garantiärendena och deras tilltagande komplexitet.
Vidare har riksgäldskontoret engagerats för en omfattande och
arbetskrävande statlig utlandsupplåning. Närmare uppgifter om verksamhetens
utveckling återfinns i bilaga I kap. 3.
Den starka och snabba expansionen av kontorets arbetsuppgifter har
understrukit behovet av en organisation som bättre än dagens förmår
möta kraven på flexibilitet och förmåga till anpassning till en skiftande
verksamhetsvolym och till nytt arbetsinnehåll. Framtida förändringar av
verksamheten kan sålunda tänkas gå i andra riktningen, såsom fallet var
under 1950- och 1960-talen, och bör då kunna mötas med en motsvarande
anpassning av kapaciteten. I såväl expansiva som andra faser
måste personalens berättigade krav på arbetstillfredsställelse, anställningstrygghet,
god arbetsmiljö samt möjligheter till medbestämmande
och personlig utveckling beaktas.
Organisationsöversynens förslag syftar till att skapa en effektivare organisation
för riksgäldskontoret såväl när det gäller kapacitet att möta
Förs. 1978/79:17
4
dagens verksamhetskrav som i fråga om förmåga till förändring och anpassning
till morgondagens situation. Förslaget innehåller därför en förstärkning
av i första hand funktionerna för planering och samordning
samt för personaladministration och -utveckling. Genom tillskott av kapacitet
på dessa områden skapas enligt översynen också förutsättningar
för en organisatorisk utveckling som bör leda till lägre resursinsatser
och kostnader för en given arbetsprestation.
De förslag om organisatoriska förändringar som översynen kommit
fram till avser vissa övergripande frågor samt ändringar av den nuvarande
organisationsstrukturen. Organisationsförslagen redovisas i huvudrapportens
kapitel 5 (sid. 39 ff). Förslag till ny enhetsorganisation
framläggs i avsnitt 5.3. De föreslagna enheternas uppgifter och inre organisation
redogörs för i avsnitt 5.5. Vidare torde i detta sammanhang
få särskilt hänvisas till avsnitt 5.1 (sid. 39—41), där utgångspunkterna
för och inriktningen av förändringsarbetet ges en närmare belysning.
Förslag beträffande förstärkning av verksledningen redovisas i avsnitt
5.2. Organisationsfrågor i anslutning till planering, information, utredningsverksamhet,
utlandsupplåning, premievinstutlottningar, dagslån, beslutsdokumentation,
registrering, datordrift och administrativ utveckling
m. m. redogörs för i avsnitt 5.4 (sid. 46—50).
Sammanfattningsvis innebär organisationsöversynens förslag beträffande
riksgäldskontorets organisatoriska indelning, att man velat dels
förstärka verksledningens kapacitet, dels skapa enheter som inrymmer
funktioner med en naturlig arbetsmässig samhörighet och som har en
tillräcklig storlek för att kunna fungera som administrativa enheter. Från
dessa utgångspunkter har organisationsöversynen föreslagit inrättandet
av en verksledningsgrupp, fyra sakenheter samt ett sekretariat som
stabsfunktion till verksledningen. De fyra enheterna ersätter hittillsvarande
två byråer (kansli- resp. finansbyråerna) med deras i allt fem sektioner
(sekretariat resp. sektionerna för personal, emission, räkenskap
samt vinst och kupong). Den nuvarande revisionsavdelningen föreslås i
fortsättningen benämnas revisionsenheten.
En sakenhet benämnd garanti- och rättsenheten föreslås för de uppgifter
rörande kreditgarantier, juridiska och formella frågor i anslutning
till riksgäldskontorets upplåningsverksamhet samt allmänna juridiska
frågor m. m., vilka i den nuvarande organisationen åvilar sekretariatet
inom kanslibyrån. Uppgifterna rörande riksgäldskontorets upplåningsverksamhet
förläggs till en enhet benämnd upplåningsenheten, där de
nuvarande emissions- samt vinst- och kupongsektionerna jämte vissa
stabsfunktioner inom finansbyrån kan integreras. Arbetsuppgifter rörande
redovisning, kassa och statsskuldbok, vilka nu i huvudsak handläggs
av räkenskapssektionen, föreslås i den nya organisationen åvila en
ny enhet benämnd ekonomienheten. Den administrativa verksamheten
föreslås samlad i en administrationsenhet, som svarar för personaladmi
-
Förs. 1978/79:17
5
nistration, verksamhetsplanering och andra funktioner av gemensam natur
för hela kontoret. Som särskilt stabsorgan till verksledningen föreslås
ett sekretariat för utrednings- och långsiktigt planeringsarbete, extern
och intern information samt sekretariatsservice till fullmäktige och
verksledning. Revisionsverksamheten föreslås såsom för närvarande
lyda direkt under fullmäktige. Den nya organisationsplanen sammanfattas
i en särskild tablå på sid. 46 i bilaga I.
I fråga om resursbehovet föreslås i första hand en förstärkning av
samordnings-, utrednings-, analys- och utvecklingsfunktionema samt av
administrationen. Förslaget innebär jämfört med de nu tillgängliga personalresurserna
en ökning med 15,5 tjänster. Å andra sidan föreslås indragning
av fem tjänster som sektionschef, vilka vid behov förs på
övergångsstat. Organisationsöversynens förslag vad gäller personalresurserna
redovisas närmare i bilaga I avsnitt 5.
Det bör framhållas att organisationsöversynen också föreslår utvecklings-
och rationaliseringsåtgärder främst i form av förenkling och automatisering
av nuvarande personalkrävande rutiner m. m., vilket på sikt
är ägnat att minska personalbehovet. Organisationsöversynen understryker
dock att beräkningarna bakom redovisningen av personalbehovet är
gjorda med reservation för förändringar som kan aktualiseras av en ej
nu förutsebar utveckling.
Fullmäktige ansluter sig till organisationsöversynens förslag
vad gäller ny organisation för riksgäldskontoret fr. o. m. 1979-07-01.
Fullmäktige övergår nu till att behandla de i den nya organisationen
förutsatta personalförstärkningama. Först behandlas sådana förstärkningar
som avser ordinarie tjänster, vilka inrättas av riksdagen.
Även fullmäktige har funnit starka skäl föreligga för den av organisationsöversynen
föreslagna förstärkningen av verksledningen. I detta
syfte föreslår fullmäktige att de två tjänsterna som riksgäldssekreterare
och byråchef resp. riksgäldskommissarie och byråchef ombildas till två
tjänster med befattningsbenämningen riksgäldsdirektör och med de
funktioner som angivits i organisationsöversynen. De nya tjänsterna bör
inrättas som ordinarie. Som en konsekvens av förslaget bör nuvarande
befattningsbenämning på tjänsten som riksgäldsdirektör ändras. Fullmäktige
föreslår att benämningen blir riksgäldschef. Detta synes fullmäktige
i dagens läge vara en mer adekvat benämning på den ifrågavarande
tjänsten. Personalförteckningen över tjänstemän på ordinarie stat
kommer då att uppta en riksgäldschef och två riksgäldsdirektörer. Fullmäktige
anhåller att riksdagen fastställer denna personalförteckning.
Frågan om lönesättning av dessa tjänster ämnar fullmäktige underställa
prövning av riksdagens chefslönenämnd.
Beträffande de föreslagna personalförstärkningarna i form av icke ordinarie
tjänster har fullmäktige för avsikt att inrätta följande nya tjänster.
Fyra tjänster som chefer för de föreslagna nya enheterna inrättas i
Förs. 1978/79:17
6
stället för nuvarande fern sektionschef stjänster, som förs på övergångsstat.
Tyngdpunkterna i det av organisationsöversynen föreslagna personaltillskottet
ligger utöver chefsfunktionema på verksledningens sekretariat,
som är en ny enhet, och på administrationsenheten, i vilken den nuvarande
personalsektionen kommer att ingå. Även fullmäktige anser det
angeläget att dessa enheter får det tillskott av personal som organisationsöversynen
beräknat för att enheterna skall kunna fullgöra sina viktiga,
centrala uppgifter i den nya organisationen. Sekretariatet tillförs,
utöver befintliga tre tjänster som samhällsekonom, informationschef
resp. riksgäldsdirektörens sekreterare, ytterligare 5 1/2 tjänster varav tre
för handläggande uppgifter. Administrationsenheten erhåller fyra tjänster
utöver de resurser som i dag finns i organisationen. Slutligen tillförs
en ny tjänst på vardera ekonomienheten och revisionsenheten.
I riksgäldskontorets petita för budgetåret 1979/80 har under anslagsposten
lönekostnader begärts medel för totalt 125 tjänster (varav 3 för
tillfällig personal) med 11 481 600 kr (totalt 12 098 000 kr inkl. vissa arvoden).
Organisationsförslaget innebär att 15,5 nya tjänster tillförs kontoret
samtidigt som 5 tjänster förs på övergångsstat. Kostnaderna för
dessa netto tillkommande 10,5 tjänster beräknas till 1 075 000 kr. Schablonmässigt
enligt budgetdepartementets petitaanvisningar bör anslagsposten
lönekostnader för budgetåret 1979/80, inkl. anslagspost för
tjänster på övergångsstat, totalt beräknas till 13 801 000 kr.
Fullmäktige vill härefter ta upp frågan om kontraktsanställning inom
riksgäldskontoret. För att kunna anställa sådan expertis som riksgäldskontoret
visar sig ha behov av, exempelvis i upplåningsverksamheten,
kan det av konkurrensskäl bli nödvändigt att i undantagsfall kunna erbjuda
bättre lönevillkor än som skulle motiveras av den ifrågavarande
tjänstens ställning i organisationen. Fullmäktige får därför hemställa till
riksdagen att kontraktsanställning får tillämpas inom riksgäldskontoret.
Fullmäktige vill erinra om att riksdagen 1974 (FiU nr 40) medgav riksbanken
motsvarande rätt. De former för kontraktsanställning som riksdagens
förvaltningsstyrelse fastställt för riksbanken bör gälla även för
riksgäldskontoret.
Förslag till ändringar i lag med reglemente för riksgäldskontoret
I den särskilda rapporten om delegering av ärenden från riskgäldsfullmäktige
(bilaga II) föreslås en ökad delegeringsrätt för fullmäktige till
riksgäldsdirektören. I anslutning härtill framläggs också förslag till sådana
ändringar i nuvarande reglemente som krävs för genomförande av
förslaget. Motiven och riktlinjerna för den föreslagna reformen framgår
av avsnitt 2 (sid. 73—75) i rapporten. Fullmäktige, som instämmer i rapportens
överväganden, ser det som angeläget att den föreslagna reformen
genomförs med syftet att fullmäktigearbetet därigenom skall kunna
Förs. 1978/79:17
7
koncentreras till de stora och betydelsefulla frågorna inom riksgäldskontorets
verksamhetsområde. Detta är viktigt inte minst mot bakgrund av
det rådande statsfinansiella läget med åtföljande statsupplåning av exeptionell
omfattning. Ett bifall till föreliggande förslag föranleder vissa
ändringar i lag med reglemente för riksgäldskontoret.
Reglementet är i behov av en genomgripande revision. Dess språk har
en ålderdomlig prägel och vissa stadganden saknar idag aktualitet och
skulle kunna utgå. Fullmäktige vill därför anmäla för riksdagen att fullmäktige
har för avsikt att så snart ske kan låta verkställa en mera fullständig
översyn av lagen med reglemente och redovisa resultat härav för
riksdagen i form av förslag till ändringar.
Det förslag till reglementsändringar som nu föreläggs riksdagen och
som redovisas i bilaga III till denna skrivelse begränsar sig därför väsentligen
till ändringar som är en följd av ovannämnda förslag till ökad
delegeringsrätt för fullmäktige. Härutöver föreslås även vissa andra ändringar,
huvudsakligen föranledda av erfarenheterna från riksgäldskontorets
medverkan i utlandsupplåningen. Fullmäktige vill i övrigt hänvisa
till de kommentarer som utarbetats i anslutning till de föreslagna ändringarna
och som framgår av bilagan.
Ikraftträdande m. m.
Fullmäktige föreslår att den nya organisationen träder i kraft 1979-07-01.
Förhandlingar enligt 11 § lagen (1976: 580) om medbestämmande i
arbetslivet har ägt rum med de lokala personalorganisationerna, som
godtagit det här framlagda organisationsförslaget.
Hemställan
Med åberopande av det anförda får fullmäktige hemställa att riksdagen
godkänner
fullmäktiges förslag till ny organisation för riksgäldskontoret,
att tillämpas fr. o. m. 1979-07-01,
bemyndigar fullmäktige att vidtaga de för organisationens genomförande
erforderliga åtgärderna,
fastställer personalförteckningen i avseende på ordinarie tjänster, att
gälla fr. o. m. 1979-07-01,
medger riksgäldskontoret att kontraktsanställa tjänstemän i de former
som riksdagens förvaltningsstyrelse fastställer,
utöver vad som tidigare äskats såsom lönemedel för budgetåret
1979/80 anvisar ytterligare 1 703 000 kr,
antager föreslagna ändringar i lag med reglemente för riksgäldskontoret.
Förs. 1978/79:17
8
I detta ärendes behandling har deltagit fullmäktiges vice ordförande
samt herrar Adamsson, Magnusson, Kristenson, Jansson, Boo och Kristiansson
ävensom riksgäldsdirektören.
På fullmäktiges vägnar:
HOLGER BERGQVIST
Ingmar Jansson
RIKSGÄLDSKONTORET 1979-02-23
BILAGA l
Rapport från översynen av
riksgäldskontorets organisation
.
■
''
''
fj ;.V; ■; ''.f
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förs. 1978/79:17
11
Innehållsförteckning Sida
1 Förord 13
2 Översynen av riksgäldskontoret 13
3 Riksgäldskontorets verksamhet 17
3.1 Inledning 17
3.2 Upplåningen 17
3.3 Fartygskreditgarantier m. m 20
3.4 Lönsparandet 21
3.5 Övrig verksamhet 21
3.6 Verksamhetens utveckling 22
4 Riksgäldskontorets nuvarande organisation 26
4.1 Organisationen i stort 26
4.2 Riksgäldsfullmäktige och riksgäldsdirektören 28
4.3 Om kanslibyråns arbetsuppgifter 29
4.3.1 Sekretariatet 29
4.3.2 Personalsektionen 32
4.4 Om finansbyråns arbetsuppgifter 33
4.4.1 Emissionssektionen 33
4.4.2 Räkenskapssektionen 36
4.4.3 Vinst- och kupongsektionen 38
5 Överväganden och förslag om den framtida organisationen 39
5.1 Utgångspunkter 39
5.2 Verksledningen 41
5.3 Indelning i organisationsenheter 44
5.4 Vissa frågor om uppgiftsfördelningen mellan enheterna 46
5.5 Enheternas uppgifter och inre organisation 50
5.5.1 Garanti- och rättsenheten 50
5.5.2 Upplåningsenheten 51
5.5.3 Ekonomienheten 52
5.5.4 Administrationsenheten 53
5.5.5 Revisionsenheten 55
5.5.6 Sekretariatet 55
5.6 Organisationens personalresurser 56
5.7 Genomförande av organisationsförändringen 64
Förs. 1978/79:17
13
1 Förord
Riksgäldsfullmäktige godkände genom beslut 1977-12-21 och 1978-01-19 förslag om uppläggning av fortsatt översyn av riksgäldskontorets organisation
och administration. Förslagen var utarbetade av Statskonsult
AB mot bakgrund av en förstudie, som bolaget hade genomfört och dokumenterat
i en rapport per 1977-10-20. Riksgäldskontorets företagsnämnd
utsåg 1978-01-27 medlemmar i tre projektgrupper (arbetsgrupper)
med ansvar för var sin del av översynen. Arbetsgruppen för frågor
om riksgäldskontorets organisation har här tagit fram ett förslag till ny
organisation, som diskuterats även med de andra två grupperna samt
med byrå- och sektionscheferna. Närslutna rapport har sålunda utformats
under medverkan av en betydande grupp av personalen. Företagsnämnden
som formell paraplyorganisation för arbetet har däremot inte
kunnat bidra i arbetets slutskede eftersom den formellt upphört. Företrädare
för de fackliga organisationerna vid kontoret har deltagit i arbetet
och har därigenom kunnat påverka organisationsförslagen och hålla
sina medlemmar fortlöpande informerade. Rapportens förslag till organisationsförändring
har varit föremål för förhandling mellan riksgäldskontorets
ledning och de anställdas fackliga organisationer enligt gällande
lag och avtal om medbestämmande. Arbetsgivar- och arbetstagarsidan
har härefter förklarat att de ansluter sig till rapportens förslag om
ny organisation för riksgäldskontoret.
Den nya organisationen förutsätter vissa ändringar i lagen (RFS
1975: 8) med reglemente för rikdsgäldskontoret. Förslag härom kommer
att framläggas separat,
2 Översynen av riksgäldskontoret
Riksgäldskontorets verksamhet har under senare år haft en kraftig volymmässig
uppgång sammanhängande med den ökade statliga upplåningen
och med ökningen av fartygskreditgarantiema och andra ärenden
på varvs- och rederiområdet. Nya arbetsuppgifter har tillkommit
bl. a. genom upplåningen utomlands. Mot bakgrund av den expansiva
utvecklingen har en rad olika aktiviteter satts i gång i syfte att se över och
anpassa organisationen till de förändrade kraven och att höja dess förmåga
till effektivitet. Det effektivitetsbegrepp som stått som riktmärke
för organisationsöversynen stämmer överens med det som anges i medbestämmandeavtalet
för riksdagen och dess verks område (MBA-R),
nämligen följande:
Med effektivitet avses att myndigheten når målen för sin verksamhet
Förs. 1978/79:17
14
— under god hushållning med resurserna
— med beaktande av service-, offentlighets- och rättssäkerhetskraven
och
— med beaktande av personalens behov av arbetstillfredsställelse, god
arbetsmiljö, anställningstrygghet och möjligheter till medbestämmande
och personlig utveckling.
Nedan lämnas inledningsvis en kortfattad redogörelse för de olika
delarna av den pågående organisationsöversynen.
Lagstiftning
Riksdagens styrning av riksgäldskontoret utövas bl. a. genom lagstiftning.
Lagen (RFS 1975: 7) om riksgäldskontoret är mycket kortfattad
och innehåller främst vissa bestämmelser om fullmäktige. Lagen (RFS
1975: 8) med reglemente för riksgäldskontoret är däremot mera omfattande
och innehåller regler om kontorets uppgifter, styrelse, fullmäktiges
sammankomster, upplåningen, statsskuldboken, kontorets befattning
med statsinkomster och statsutgifter, särskilda uppdrag till fullmäktige
m. m. 1974 gjordes vissa ändringar i reglementet som till stor del var betingade
av grundlagsreformen. Fullmäktige framhöll då att en mer allmän
omarbetning borde göras av reglementet med hänsyn till dess i
flera avseenden ålderdomliga prägel. En särskild projektgrupp har bildats
för att göra detta. Gruppen har emellertid fått börja med att utarbeta
förslag till sådana ändringar som behövs för att möjliggöra riksgäldskontorets
omorganisation 1979-07-01. I en första etapp har gruppen
föreslagit även sådana ändringar som behöver genomföras snarast
bl. a. för att underlätta kontorets upplåningsverksamhet. Projektgruppens
fortsatta arbete är mera långsiktigt och avser en relativt obunden
analys av behovet av styrning och kontroll av riksgäldskontorets verksamhet
via lagstiftning. Lämpligheten av att dela upp materiella och administrativa
föreskrifter i olika lagar skall också analyseras. Förslag till
ny lagstiftning skall utarbetas.
Organisation och styrning
En projektgrupp har att behandla frågor om den organisatoriska
strukturen i riksgäldskontoret, såsom hur kontoret skall inledas i arbetsenheter
under verksledningen, hur uppgifter och resurser skall fördelas
mellan enheterna samt fördelningen ”i höjdled” av befogenheter och ansvar.
Till gruppens arbetsområde hör också att analysera i vad mån en
långsiktig planering av kontorets verksamhet är möjlig och lämplig. Formerna
för verksamhetsplanering och ekonomistyrning skall ses över och
en arbetsordning utarbetas som ersättning för nu gällande tjänstgöringsordning,
varvid hänsyn tas till ändringarna i organisation och reglemente.
Riksgäldskontorets externa och interna informationsfunktion har
varit föremål för särskild utredning av gruppen.
Förs. 1978/79:17
15
Delegering
En grupp har haft som uppdrag att utreda vilka slags ärenden som
skall behandlas av riksgäldsfullmäktige och fördelningen av beslutsbefogenheter
i första hand mellan riksgäldsfullmäktige och riksgäldsdirektören.
Gruppen har utarbetat ett förslag till reform av riksgäldskontorets
beslutssystem med inriktning mot en ökad grad av delegering. (Se bilaga
II.)
Fullmäktige har lämnat sitt principiella godkännande till förslaget för
beaktande i det fortsatta översynsarbetet. Medlemmar av projektgruppen
har varit fullmäktiges ordförande, vice ordförande och riksgäldsdirektören.
I övriga översynsgruppers arbete deltar enbart personer som
är anställda vid riksgäldskontoret, förutom konsulter.
Personaladministration
Riksgäldskontoret har antagit ett förslag till personalpolitik utarbetat
av riksdagens personaltjänstkommitté. En projektgrupp har nu till uppgift
att konkretisera personalpolitiken i ett program som ger direkt vägledning
för löpande beslut och åtgärder på det personaladministrativa
området i den nya organisationen. Gruppen arbetar bl. a. med frågor
om rekrytering, introduktion, planeringssamtal, utbildning, arbetsledning,
bemanningsplanering, allmän personaladministrativ planering
samt policies i fråga om anställningsvillkor, personalavveckling och
jämställdhet.
Arbetsrutiner
En projektgrupp ser över manuella arbetsrutiner inom riksgäldskontoret.
Upplåningen mot premieobligationer är mycket personalkrävande,
varför gruppen koncentrerar sina insatser till denna låneform. En genomgång
i rationaliseringssyfte sker sålunda av rutiner för försäljning,
valvshantering, konsortiebildning, inlösen, konvertering och behandling
av anmälningar om att obligationer har förkommit. Gruppen ägnar särskild
uppmärksamhet åt kontroll- och kvitteringsförfaranden av olika
slag. Till gruppens arbetsområde hör frågor om hantering av inkommande
post, diarieföring av handlingar samt den interna biblioteksfunktionen.
Datorisering
Riksgäldsfullmäktige har i maj 1978 fattat ett principbeslut om att anskaffa
en minidator. När denna är installerad kommer först ett system
för vinstlottningar på premieobligationslånen att driftsättas. Huvudmotivet
till att riksgäldskontoret skaffar egen dator är för övrigt att den dataservicebyrå
(DAFA), som nu svarar för vinstdragningama, har fått
stora tekniska och praktiska problem med dessa körningar. Datorkapaciteten
kommer emellertid att utnyttjas även för andra ändamål. Från
Förs. 1978/79:17
16
och med kontorets flyttning till nya lokaler i augusti i år planeras vinstsökning
och utskrift av vinstnotor i kontorets kassaexpedition kunna ske
med hjälp av terminaler kopplade till datorn. Denna planeras också att
utnyttjas för dragningar på vinstsparandet, för sparobligationsregistrering
och utskrift samt för statsskuldbokens utbetalnings- och registreringssystem.
Även andra användningsområden kommer att bli aktuella i
framtiden. Nu finns en projektorganisation för förberedelser och genomförande
av dragningssystemet och en för vinstutbetalningssystemet.
I båda projektorganisationerna ingår en ledningsgrupp, en referensgrupp
och en projektgrupp. Statskontoret och DAFA har representanter i projektorganisationen
för dragningssystemet, som också svarar för datorupphandlingen.
Löpande översyn av resursbehovet
Strukturförändringen och den snabba expansionen i riksgäldskontorets
verksamhet har medfört ett behov av personalförstärkningar, som
delvis har måst tillgodoses utan att avvakta resultatet av pågående organisationsöversyn.
Den löpande översynen av personalresurserna har resulterat
i att följande befattningar har tillkommit sedan 1977-07-01:
Befattning
Samhällsekonom
Ekonom
Informationschef
Arbetsuppgifter
Samhällsekonomiska utredningar och kontakter med
avseende på kontorets hela verksamhetsområde.
Biträde vid bevakning och analys av lånemarknader
inom och utom landet och arbete med nya upplåningsformer,
lönsparfrågor m. m.
Bygga upp och vidareutveckla den externa och interna
informationsfunktionen samt svara för vissa
uppgifter inom ramen för den interna utbildningsverksamheten.
Handlägga ärenden om garantigivning till varv och
rederier. Vissa juridiska uppgifter avseende utlandsupplåningen.
Biträda vid utredningar och förhandlingar om den
utländska upplåningen.
Ansvara för kontorets administrativa utveckling
(AU), datordrift och underhåll av såväl rent manuella
som ADB-baserade system.
Genomföra den löpande datordriften samt medverka
i systemutveckling och systemunderhåll med programmeringsarbete.
Genomföra den löpande datordriften vid operatörens
frånvaro. Medverka i underhåll av befintliga och
utveckling av nya manuella och ADB-baserade system.
Arbetet utförs som komplementsyssla av tjänstemän
med andra huvuduppgifter inom kontoret.
Sekreterare Sekreteraruppgifter åt riksgäldsdirektören.
Härutöver har 5 tjänster inrättats för utskriftsarbete och andra kontorsgöromål.
Jurist
2 Ekonomer
AU- och systemansvarig Datoroperatör -
2 ADB assistenter -
Förs. 1978/79:17
17
3 Riksgäldskontorets verksamhet
3.1 Inledning
Riksgäldskontoret har en mer än tvåhundraårig historia bakom sig
och torde därmed vara en av de äldre organisationerna i det svenska
samhället. Riksdagen inrättade år 1719 ett särskilt ”contoir” för att betala
Karl XII:s krigsskulder. Kontoret övertogs av kungen 1765 och användes
bl. a. vid finansieringen av Gustav III:s expansiva utrikespolitik.
Ar 1789 övertog riksdagen kungens ansvar för ”rikets gäld” och i samband
härmed gavs kontoret ställning som ett riksdagens organ.
Syftet med kontorets verksamhet uttrycks på följande sätt i reglementet,
en regelsamling som i det stora hela är mera tjänlig som exponent
för kontorets långvariga tillvaro än som vägledande och styrande instrument
för de aktiviteter som numera bedrivs:
”Riksgäldskontoret har till föremål:
a) att i enlighet med riksdagens bemyndigande taga upp och förvalta
lån till staten;
b) att verkställa alla de utbetalningar, som av riksdagen blivit å detta
verk anvisade;
c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar
och inkomster samt hålla uppkommande, till riksgäldskontoret levererade
överskott och behållningar riksdagen tillhanda;
d) att, i saknad av annan tillgång för bestridande av beviljade och å
riksgäldskontoret anvisade utgifter, upplåna därtill oundgängligen erforderliga
medel; samt
e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som riksgäldskontoret för
övrigt av riksdagen erhållit.”
De aktuella huvuduppgifterna för riksgäldskontoret är i korthet, dels
att låna upp pengar i Sverige eller utomlands för att täcka underskottet i
statsbudgeten resp. att motverka utströmning av valutor, dels att för statens
räkning ingå garanti för lån, bl. a. till de svenska varven. De två
funktionerna skiljer sig åt i väsentliga hänseenden, men i båda fallen leder
riksgäldskontorets handlande till att statens faktiska eller potentiella
skuldbörda påverkas.
3.2 Upplåningen
Riksgäldskontoret har att för svenska statens räkning uppta lån för:
— utbetalning av medel som anvisats på kapitalbudgeten
— kassaförstärkning åt statsverket för finansiering av driftbudgeten eller
andra utgifter som har beslutats av riksdagen
— tillhandahållande av rörliga krediter åt vissa statliga myndigheter
m. fl.
— amortering och konvertering av statslån
— infriande av statliga garantiförbindelser.
2 Riksdagen 1978/79. 2 sami. Nr 17
Förs. 1978/79:17
18
De viktigaste låneformerna är obligationer, statsskuldförbindelser,
skattkammarväxlar och s. k. dagslån hos bankväsendet. I fråga om obligationer
kan man skilja mellan följande:
a) Ränteobligationer. Räntan betalas årligen eller halvårsvis mot kupong.
b) Sparobligationer. Räntan ackumuleras och betalas på en gång vid
obligationens inlösen.
c) Premieobligationer. Dessa ger inte ägaren någon ränta men varje
halvår utlottas som vinster ett belopp som svarar mot en viss ”ränta” på
respektive lån.
Ränteobligationerna, premieobligationerna och statsskuldförbindelserna
har normalt en löptid på högst 10 år. Sparobligationerna har en
löptid mellan 5—8 år. De säljs endast till fysiska personer och får inte
överlåtas till annan ägare på annat sätt än genom arv, bodelning o. d.
Sparobligationsägaren kan dock lösa in sina obligationer med tillägg av
upplupen ränta när som helst under lånetiden. Premieobligationerna löper
normalt på 10 år.
Skattkammarväxlar är skuldförbindelser som säljs mot diskontoavdrag,
dvs. räntan för hela löptiden (normalt kortare än ett år) betalas i
förskott vid växelns försäljning. De s. k. dagslånen har i regel endast en
dags löptid. Om lånet inte återkrävs löper det vidare på ytterligare en
dag.
Statsverkets inkomster är mycket ojämnt fördelade inom budgetåret,
vilket föranleder utgiftsöverskott på hösten, kulminerande under november—december,
och inkomstöverskott framför allt i februari och maj.
Härigenom uppkommer ibland stora kortfristiga lånebehov som huvudsakligen
måste täckas genom skattkammarväxlar, dagslån och andra
korta förbindelser. Ibland kan också uppkomma kortfristiga kassaöverskott,
som riksgäldskontoret kan placera som dagslån eller i form av krediter
på högst två månader på den svenska kreditmarknaden.
För att belysa upplåningsformernas relativa betydelse i kvantitativa
termer, återges nedan hur statsskuldens sammansättning förändrades
under vart och ett av åren 1976—1978 genom riksgäldskontorets upplåning
och inlösen av äldre lån.
Förs. 1978/79:17
19
Lånetyp | Förändring mdr kr |
| |
1976 | 1977 | 1978 | |
Räntelöpande obligationslån | + 6,0 | + 3,5 | +21,6 |
Premieobligationslån | +2,0 | + 1,7 | +2,1 |
Statsskuldforbindelser | + 0,2 | +0,9 | -0,4 |
Sparobligationslån | + 1,0 | + 1.1 | + 1,1 |
Lån hos statsinstitutioner och |
|
|
|
fonder m. m. | +0,9 | +0,9 | -0,1 |
Skattkammarväxlar | + 3,2 | + 0,6 | + 5,3 |
Kortfristig upplåning hos banker |
|
|
|
m. fl. | 0 | 0 | + 1,7 |
Lån utom landet | +0,1 | + 9,0 | +2,0 |
Summa | + 6,9 | + 17,6 | + 33,2 |
Av de inhemska låneformerna dominerade de räntelöpande obligationslånen.
Nettoupplåningen mot premieobligationer och sparobligationer
var ungefär lika stor alla tre åren, medan upplåningen mot skattkammarväxlar
skiftat starkt. Utlandsupplåningen (netto) svarade under
1977 för halva statsskuldökningen, men utgjorde under 1978 endast 6 %
av totala nettoupplåningen.
De olika upplåningsinstrumenten är inriktade mot olika delar av
marknaden. Detta återspeglas i nedanstående tabell över hur statsskulden
var fördelad bland långivarna vid slutet av 1977 (miljarder kronor).
Långivare | Upplåningsform |
|
|
|
|
| |
| Ränte- löpande obliga- tions- lån | Stats- skuld- förbin- delser | Skatt- kammar- växlar | Premie- oblig. (11,9) Spar- oblig. (5,6) | Lån hos | Summa | % |
Riksbanken | 11,8 | 0,5 | 7,1 |
|
| 19,4 | 20 |
Statliga myndigheter och | 1,2 | 0,7 |
|
| 2,7 | 4,5 | 5 |
Försäkringsanstalter | 8,2 | 0,8 | — | — |
| 9,0 | 9 |
AP-fonderna | 19,1 | — | — | — | — | 19,1 | 20 |
Affärsbanker | 10,6 | 1,2 | 4,0 | 0,2 | — | 15,9 | 16 |
Sparbanker | 1,8 | — | — | — | — | 1,8 | 2 |
Enskilda personer | — | — | — | 17,4 | — | 17,4 | 18 |
Övriga inom landet | 1,2 | — | — | — | 0,3 | 1,5 | 2 |
Utom landet | 4,6 | — | — | — | 4,6 | 9,2 | 9 |
Summa | 58,6 | 3,2 | U,1 | 17,6 | 7,6 | 98,0 | 100 |
Förs. 1978/79:17
20
Spar- och premieobligationerna är avsedda för allmänhetens direkta
placeringar. De långa räntelöpande obligationslånen är inriktade mot
kapitalmarknadsinstituten (AP-fondema, försäkringsbolag, fonder), och
genom skattkammarväxlar omhändertas främst bankernas tillfälliga likviditetsöverskott.
Upplåning av pengar direkt från allmänheten innebär tryckning och
distribution av ett stort antal obligationer, annonsering och annan marknadsföring.
Premie- och sparobligationema är därför de mest kostnadsoch
arbetskrävande låneformema även om endast en mycket liten andel
av obligationerna säljs ”över disk” vid riksgäldskontoret. Försäljningen
sker främst i kommission genom bl. a. postanstalter, affärs- och sparbanker
och riksbankens kontor. Kommissionärerna handhar även inlösen
och konvertering av obligationer.
Statsskuldsboken. Ägaren till räntelöpande svenska statsobligationer
har rätt att överlämna sina obligationer till riksgäldskontoret för gratis
inskrivning i statsskuldboken, över inskrivningarna utfärdas kvitto (certifikat).
Räntetjänsten för de inskrivna obligationerna ombesörjes av
riksgäldskontoret genom utbetalning per postgiro eller insättning på
bankräkning. Inskrivning sker i regel direkt när tecknade obligationer
betalas, vilket medför att endast ett litet antal obligationer behöver tryckas.
Av det totala utestående lånebeloppet var 99 % inskrivet i statsskuldboken
1978-06-30. I vissa fall kan även premieobligationer och
sparobligationer inskrivas.
3.3 Fartygskreditgarantier m. m.
Riksgäldskontoret har fått i uppgift att ikläda svenska staten ansvarsförbindelser
m. m. på en rad områden. Mätt i arbetsomfång dominerar
den verksamhet som berör den svenska varvs- och rederinäringen. Riksgäldskontoret
har härvidlag att bl. a. pröva och fortlöpande administrera
ärenden enligt nedanstående uppställning:
1. Fartygskreditgarantier till svenskt varvsföretag. Ram 17,0 miljarder
kronor t. o. m. 1981:
a) Garantier för produktion på order.
b) Garantier för lagerproduktion
— före färdigställandet
— efter färdigställandet.
c) Garantier för större ombyggnad av fartyg.
d) Garantier för alternativ produktion.
2. Statligt stöd till beställare av fartyg:
a) Garanti för beställare av fartyg. Ram 5,725 miljarder kronor.
b) Avskrivningslån till beställare. Ram 2,15 miljarder kronor t. o. m.
1980-12-31.
3. Kreditgaranti till svenskt rederiföretag:
Förs. 1978/79:17
21
a) Garanti för lån till svenskt rederiföretag. Ram 0,5 miljarder kronor
t. o. m. 1979-06-30.
4. Värdegarantier avseende dels täckning av uppkommande förluster
i samband med produktion och försäljning av fartyg, dels täckning
av uppkomna kundförluster. Ram 1,85 miljarder kronor
t. o. m. 1978.
Ansökan om utfästelse om garanti eller lån avseende ställningstagande
till produktionsprojektet som sådant inges till nämnden för fartygskreditgarantier
(FKN), som med eget yttrande överlämnar handlingarna
i ärendet till fullmäktige i riksgäldskontoret. I övrigt gäller att
nämnden skall yttra sig på begäran av fullmäktige. Ansökan om garanti
eller lån — dvs. finansieringen av projekten — inges till fullmäktige i
riksgäldskontoret.
Med en mycket grov karaktäristik av de två instansernas prövningskriterier
kan sägas att nämnden bedömer projekten från ekonomisk och
sysselsättningssynpunkt, medan riksgäldskontorets granskning är särskilt
inriktad på att villkoren för det lån som garanteras är godtagbara, bl. a.
i jämförelse med villkoren för statens egen (utländska) upplåning, och
på att erforderliga säkerheter finns. Riksgäldskontoret har emellertid beslutsansvaret
och måste därför göra en allsidig bedömning även om
denna bedömning i många stycken underlättas av nämndens yttrande.
Villkoren för kreditgaranti och lån regleras i särskilda författningar.
Härtill kommer av riksfullmäktige fastställd praxis, bl. a. etablerad i
samband med statens egen utlandsupplåning. Vissa ärenden kan eller
skall hänskjutas till regeringen för beslut.
3.4 Lönsparandet
Riksgäldskontoret har vissa administrativa uppgifter att fullgöra i anslutning
till de olika lönsparformerna (vinstsparande och sparandet på
skattesparkonto och skattefondkonto). I fråga om vinstsparandet ombesörjer
kontoret utlottningar av vinster bland de konton som bankerna
har anmält för deltagande. För ”vinstkonton” kontrolleras att vinstsparsystemets
regler om regelbundet sparande m. m. har följts. I fråga om
alla tre lönsparformerna gäller att riksgäldskontoret utfärdar de närmare
reglerna om hur sparandet skall ske inom ramen för de villkor
som riksdagen fastställer. Planläggning och genomförande av propagandakampanjer
sker genom lönsparkommittén, bestående av representanter
för bl. a. bankerna, arbetsmarknadens organisationer och riksgäldskontoret.
Ledamöterna utses av riksgäldsfullmäktige, och kommitténs sekretariat
är bemannat med personal från riksgäldskontoret.
3.5 Övrig verksamhet
Riksgäldskontoret utbetalar och redovisar de anslag som anvisas för
riksdagen, för den inre riksdagsförvaltningen, JO-ämbetet, allmänna
Förs. 1978/79:17
22
kyrkomötet, riksdagens revisorer och nordiska rådets svenska delegation.
Kontoret är värdmyndighet för dessa organs internrevision.
Riksgäldskontoret är vidare bemyndigat att tillhandahålla krediter
som rörelsekapital åt affärsverken (televerket, SJ, postverket m. fl.),
statliga myndigheter med uppdragsverksamhet (domstolsverket, statens
lantmäteriverk, DAFA, statistiska centralbyrån, myntverket m. fl.) och
vissa statliga företag (Svenska Tobaks AB, AB Vin- och spritcentralen
m. fl.). Slutligen kan bland övriga arbetsuppgifter nämnas att riksgäldsfullmäktige
utser ledamöter i partibidragsnämnden och att riksgäldskontoret
betalar ut partibidrag enligt nämndens beslut.
3.6 Verksamhetens utveckling
De senaste åren har för riksgäldskontoret inneburit dels att nya arbetsuppgifter
har tillförts verket, dels att verksamheten har undergått en
kraftig volymmässig expansion.
Nya uppgifter
Det svenska bytesbalansunderskottet växte från 4 miljarder kronor
1974 till nära 15 miljarder kronor 1977. Under 1974—1976 finansierades
underskottet med hjälp av långfristig utlandsupplåning genom företag,
kommuner och banker.
Det stora bytesbalansunderskottet 1977 föranledde staten att genom
riksgäldskontoret delta i den svenska utlandsupplåningen för första
gången sedan 1950-talet. Riksgäldskontoret kom att svara för 43 % (9
miljarder kronor) av den totala svenska långfristiga utlandsupplåningen
1977. Utlandsupplåningen fortsatte även under 1978. Följande lån har
hittills tagits upp utomlands.
Utestående lån'' | |
Lån av den 25 oktober 1978 hos internationell bankgrupp |
|
(”jumbolånet”) | 4 334 |
Lån på den internationella kapitalmarknaden: |
|
1977 års 6,5 % lån av den 1.5 på DM 250 000 000 | 458 |
1977 års 7,5 % lån av den 15.6 på US$ 100 000 000 | 443 |
1977 års 8,25 % lån av den 15.6 på US$ 100 000 000 | 426 |
1977 års 7,75 % lån av den 1.9 på USS 200 000 000 |
|
(”private placement”) | 971 |
1977 års 4,75 % lån av den 1.11 på Sfrs 400 000 000 |
|
(”private placement”) | 857 |
1977 års 8,5 % lån av den 15.11 på USS 100 000 000 | 479 |
1977 års 9 % lån av den 15.11 på USS 100 000 000 | 479 |
1977 års 6 % lån av den 1.12 på DM 200 000 000 | 440 |
1978 års 8,25 % lån hos holländsk bankgrupp på Hfl 200 000 000 421 | |
1978 års 8,25 % lån av den 15.4 på Hfl 100 000 000 (Lån hos |
|
ett antal holländska institutioner) | 210 |
1978 års 6,3 % lån av den 25.4 på Yen 40 000 000 000 | 822 |
1978 års 9,25 % lån av den 1.6 på USS 125 000 000 | 577 |
Summa | 10 918 |
''Januari 1979. Kursomräkning har skett enligt växelkurser vid upplåningstillfällena.
Förs. 1978/79:17
23
Sammanlagt har således 13 lån hittills tagits upp utomlands. Upplåningen
har skett till fast ränta, med undantag för det första lånet, och
företrädesvis på obligationsmarknaderna i USA och Japan för att undvika
konkurrens med andra svenska låntagare. Riksgäldskontoret har ett
nära samråd med regeringskansliet och riksbanken om omfattningen
och inriktningen av den svenska utlandsupplåningen men svarar självständigt
för genomförandet av de enskilda låneoperationerna.
År 1977 medförde nya arbetsuppgifter även på garantiområdet, det
andra av riksgäldskontorets huvudsakliga verksamhetsområden. Den 1
juli infördes systemet med statligt stöd till fartygsbeställare i form av garantier
och avskrivningslån. Samtidigt infördes möjligheter för de
svenska redarna att få likviditetsstöd i form av statlig kreditgaranti. Det
bekymmersamma läget för de svenska varven föranledde vidare en kraftig
höjning av ramen för kreditgaranti till dessa företag. Ändamålen
med garantierna utvidgades till att omfatta även produktion av fartyg i
egen regi. Vidare utfördes ett system med s. k. värdegarantier för de
statsägda varven. År 1979 infördes möjligheter för varven att få garanti
för alternativ produktion samt vissa särskilda regler avseende finansiering
av försäljning av fartyg till utvecklingsländer. Slutligen är två av
lönsparfonderna nya fr. o. m. 1978: sparandet på skattesparkonto och
skattefondkonto.
Volymökning
Den senaste tjugoårsperioden i riksgäldskontorets historia kännetecknas
av en stillastående och kanske rentav minskad verksamhetsvolym
under förra hälften av perioden, medan arbetsomfånget ökat under den
senare delen och framför allt under de fem senaste åren.
Statsskuldens förändring (se nedan) kan få illustrera utvecklingen.
Beaktas bör dock att verksamheten till stor del består av förvaltningsuppgifter
såsom premievinstutlottningar, räntebetalningar, inlösen m. m.
avseende äldre lån, vilket medför att verksamheten i dess helhet får ett
mera modererat utvecklingsförlopp än statsskuldens. En stor förändring
av statsskulden under ett år har ”eftersläpningseffekter” på låneförvaltningen
under många år därefter.
Förs. 1978/79:17
24
År | Statsskulden | Statsskuldens | förändring under året % |
1958/59 | 19,2 | + 0,8 | + 4,4 |
1959/60 | 20,7 | + 1,5 | + 7,8 |
1960/61 | 20,4 | - 0,2 | - 1,2 |
1961/62 | 19,6 | - 0,8 | - 4,1 |
1962/63 | 19,0 | - 0,5 | - 2,5 |
1963/64 | 19,3 | + 0,2 | + 1,0 |
1964/65 | 19,3 | ± 0,0 | ± 0,0 |
1965/66 | 19,6 | + 0,4 | + 1,9 |
1966/67 | 21,4 | + 1,8 | + 9,2 |
1967/68 | 25,0 | + 3,6 | + 16,8 |
1968/69 | 27,0 | + 2,0 | + 7,9 |
1969/70 | 31,0 | + 4,0 | + 14,7 |
1970/71 | 33,4 | + 2,4 | + 7,9 |
1971/72 | 37,2 | + 3,8 | + 11,4 |
1972/73 | 43,2 | + 6,0 | + 16,1 |
1973/74 | 52,7 | + 9,5 | + 21,9 |
1974/75 | 63,7 | + 11,0 | + 20,9 |
1975/76 | 68,8 | + 5,1 | + 8,0 |
1976/77 | 82,3 | + 13,6 | + 19,7 |
1977/78 | 105,2 | + 22,9 | +27,8 |
Notabelt är att statsskuldens ökning under föregående budgetår var
lika stor som hela statsskulden ett decennium tidigare.
Ytterligare indikationer på hur upplåningsverksamheten har utvecklats
på senare år redovisas i nedanstående uppställning (netto).
År | Räntelån | Sparlån | Premielån |
| Antal Belopp | Antal Belopp | Antal Belopp |
1970/71 | 2 | 1 600 | 0 | 0 | 2 | 600 |
1971/72 | 7 | 5 075 | 0 | 0 | 1 | 600 |
1972/73 | 6 | 6 614 | 110 | 557 | 2 | 850 |
1973/74 | 8 | 7 275 | 103 | 531 | 3 | 1 425 |
1974/75 | 4 | 5 000 | 108 | 582 | 3 | 2 000 |
1975/76 | 7 | 14 700 | 147 | 913 | 3 | 1 800 |
1976/77 | 5 | 7 250 | 147 | 910 | 3 | 2 050 |
1977/78 | 5 | 10 275 | 193 | 1 248 | 3 | 2 350 |
Under 1960-talets senare del emitterades 1—3 räntebärande obligationslån
per år. 1970/71 emitterades två lån till ett sammanlagt belopp
om 1,6 miljarder kronor. Sedan dess har både det årliga antalet lån och
den beloppsmässiga omfattningen ökat kraftigt. Antalet tecknare på sparobligationslånen
har nära nog fördubblats sedan 1972/73. På 1960-talet
emitterades i regel ett premielån årligen, men under de senaste åren har
tre sådana lån getts ut vraje år. Premie vinsthanteringen är en framträdande
låneförvaltningsuppgift som givetvis expanderar till följd av att antal
Förs. 1978/79:17
25
utlöpande lån stiger. I början av 1970-talet hölls ca 20—25 utlottningar
per år, men med tre årliga premielån kommer antalet lottningar att
uppgå till ett sextiotal fr. o. m. 1983/84. Antalet utlottade vinster beräknas
utvecklas enligt följande uppställning, vari också anges antalet vinster
som löses in direkt av riksgäldskontoret.
Är | Antal utlottade | Årlig ökning °/ /O | Antal vinster |
1970/71 | 1 183 |
| 56 |
1971/72 | 1 336 | 11 | 58 |
1972/73 | 1 492 | 12 | 61 |
1973/74 | 1 986 | 33 | 84 |
1974/75 | 2 653 | 34 | 114 |
1975/76 | 3 172 | 20 | 135 |
1976/77 | 3 742 | 18 | 159 |
1977/781 | 4 270 | 14 | 182 |
1978/792 | 4 750 | 11 | 202 |
1979/80 | 5 270 | 11 | 224 |
1980/81 | 5 680 | 8 | 242 |
1981/82 | 6 230 | 10 | 265 |
1982/83 | 6 530 | 5 | 278 |
1983/84 | 6 810 | 4 | 290 |
1984/85 | 6 780 | ±0 | 288 |
1 Preliminära siffror.
2 Prognotiserade siffror fr. o. m. 1978/79.
Vinsthanteringen kommer länge att ha en hög tillväxttakt även om
emissionsverksamheten stabiliseras vid en nivå av tre lån per år. Detta
illustrerar tydligt de långsiktiga konsekvenser som den löpande upplåningen
— och framför allt en bestående förändring av dess årliga omfattning
— har på låneförvaltningen.
1970-talet har varit en period av tillväxt även på kreditgarantiområdet,
vilket givetvis hänger samman med varvens och rederinäringens
försämrade finansiella läge. Antalet garantiärenden som behandlas av
riksgäldsfullmäktige har utvecklats på följande sätt.
År | Fartygs- kredit- garanti- ärenden | Rederi -stöds-ärenden | Beställar- stöds- ärenden | Summa ärenden | Föränd- ring (%) |
1970 | 81 |
|
| 81 |
|
1971 | 120 | — | — | 120 | +48 |
1972 | 113 | — | — | 113 | - 6 |
1973 | 87 | — | — | 87 | -23 |
1974 | 144 | — | — | 144 | + 66 |
1975 | 215 | — | — | 215 | +49 |
1976 | 187 | — | — | 187 | -13 |
1977 | 284 | 23 | 26 | 333 | + 78 |
1978 | 328 | 57 | 90 | 475 | +43 |
Förs. 1978/79:17
26
Det årliga antalet ärenden är numera sex gånger så stort som vid decenniets
början. Det totala garantiåtagandet under fartygskreditgarantisystemet
har trefaldigats under de fyra senaste åren, vilket framgår av
följande figur. Tillväxten gäller framför allt lån i USA-dollar. Härtill
kommer åtaganden under rederi- och beställarstödssystemen jämte utfästelser
om garantistöd om tillhopa ca 3,0 miljarder kronor.
Totalt garantiåtagande 1974-12-31—''1978-06-30
WHcr
Totalt
11 000
9 000
7 000
US S
5 000
3 000 -
SKP.
SFR
■—
vik ruttfa
1 000
1977
4 Riksgäldskontorets nuvarande organisation
4.1 Organisationen i stort
Riksgäldskontoret förvaltas av sju fullmäktige som utses av riksdagen
för dess valperiod. En av fullmäktige utses av riksdagen till ordförande.
Fullmäktige äger att inom sig utse vice ordförande och utser vidare
inom eller utom sig en riksgäldsdirektör att vara chef för kontoret. Di
-
Förs. 1978/79:17
27
rektören utses för högst tre år i sänder. Befattningen inrättades 1935, och
direktören har vid varje tillfälle utsetts utanför fullmäktiges krets. Under
riksgäldsdirektören lyder två byråer, kanslibyrån och finansbyrån,
alltsedan 1964 när den senaste mera omfattande organisationsförändringen
genomfördes. Byråerna har varsin chef och är indelade i sektioner.
Fullmäktige utser i särskild ordning en av byråcheferna att vara
riksgäldsdirektörens ersättare. F. n. är detta chefen för kanslibyrån.
Under riksgäldsfullmäktige lyder en revisionsavdelning för revision av
riksgäldskontoret och övriga riksdagens verk utom riksbanken. Organisationen
i stort framgår av nedanstående figur, där även de olika sektionernas
arbetsuppgifter kortfattat anges.
Riksgäldsfullmäktige | |
|
|
| |
Riksgälds | direktor |
Kanslibyrån
Finansbyrån
Sekretariatet | Personal- sektionen | Emissiona- sektionen | Räkenskaps- sektionen | Vinst- och | Revisionsav-delningen |
Kreditgaran- tiärenden Garantiregi- strering Div juridiskj Protokoll Skrivcentral | Personalad- ministratior Upphandling Postöppning Vaktmäster! Organisa- tionsfrågor | Emission av Lönsparandet Distribution | Medelsför- valtning Dagslån Bokföring Budgetären- ien Kassa 5''tatsskuld- aoksärenden /älv | Utlottningai Kontroll av | Redovis-nings- och |
De nyinrättade befattningarna som samhällsekonom och informationschef
är t. v. direkt underställda riksgäldsdirektören. Inom finansbyrån
finns vidare några befattningar som inte är sektionsanknutna utan
har en stabsliknande ställning i förhållande till byråchefen. Befattningarna
är avsedda för analys- och utredningsverksamhet samt för vissa
uppgifter i samband med utlandsupplåningen.
Det nuvarande personalläget framgår av nedanstående tablå. Redovisningen
avser heltidstjänstgöring.
Förs. 1978/79:17
28
| Handläggande personal | Övrig personal | Summa |
Riksgäldsdirektör (RD) | 1 |
| 1 |
Samhällsekonom | 1 |
| 1 |
Informationschef | 1 |
| 1 |
Sekreterare till RD |
| 1 | 1 |
KansUbyrån | (11,5) | (22) | (33,5) |
Byråchef | 1 |
| 1 |
Sekretariatet | 7,5 | 7 | 14,5 |
Personalsektionen | 3 | 15 | 18 |
Finansbyrån | (18) | (62) | (80) |
Byråchef | 1 |
| 1 |
Emissionssektionen | 7 | 17,5 | 24,5 |
Räkenskapssektionen | 5 | 26 | 31 |
sektionen | 2 | 18,5 | 20,5 |
Övrigt | 3 | 3 | |
Revisionsavdelningen | 1 | 1 | 2 |
ADB-personal | 2 | 1 | 3 |
| 35,5 | 87 | 122,5 |
4.2 Riksgäldsfullmäktige och riksgäldsdirektören
Enligt reglementet för riksgäldskontoret bör ”alla fullmäktiges behandling
tillhörande ärenden inför fullmäktige vid deras sammankomster
föredragas och få endast där avgöras”. Fullmäktige får dock överlåta
beslutanderätt till riksgäldsdirektören i vissa ärenden av brådskande
natur. Sådant bemyndigande får avse endast viss tid och bör även i övrigt
närmare preciseras. Beslut som med stöd av fullmäktiges bemyndigande
fattas av riksgäldsdirektören skall anmälas vid nästa sammankomst
med fullmäktige. Ärende om upptagande av obligationslån eller
andra förbindelser med längre löptid eller andra ärenden av mera allmän
vikt och tillsättande av ordinarie och extra ordinarie tjänster får
endast avgöras i fullmäktige.
Riksgäldsfullmäktige sammanträder i regel en gång per vecka (torsdag)
medan riksmöte pågår och i övrigt var fjortonde dag. Föredragningslistan
inför ett sammanträde upptar vanligen 20 å 30 punkter. Majoriteten
av ärendena avser kreditgarantifrågor.
Riksgäldsdirektören skall enligt reglementet under fullmäktige utöva
den omedelbara ledningen av riksgäldskontorets verksamhet och inför
fullmäktige föredra de ärenden som fullmäktige skall avgöra, om inte
föredragningsskyldigheten åläggs annan. Direktören får bevilja tjänsteman
”semester eller ledighet för sjukdom eller annat laga förfall eller
för enskilda angelägenheter under högst tre månader och också meddela
föreskrift om tjänstens uppehållande”. Personalfrågor av mer allmän
vikt skall dock föredras av direktören inför fullmäktige.
Riksgäldsdirektören har f. n. visst beslutsbemyndigande i fråga om
Förs. 1978/79:17
29
fartygskreditgarantiärenden. Han är vidare medlem av ett arbetsutskott
till vilket fullmäktige kan hänskjuta viktigare ärenden för beredning och
handläggning. I övrigt ingår i utskottet ordföranden och en ytterligare
ledamot av fullmäktige. Arbetsutskottet sammanträder sparsamt.
4.3 Om kanslibyråns arbetsuppgifter
4.3.1 Sekretariatet, huvudsakliga uppgifter
Ett garantiärende inleds i samband med diskussioner om tecknande
av fartygskontrakt med en ansökan om utfästelse om garanti, dvs. ett
ställningstagande till byggnadsprojektet som sådant. Efter garantinämndens
yttrande fattar fullmäktige sitt beslut i utfästelseärendet.
I samband med leverans av fartyget — eller viss tid dessförinnan —
görs ansökan om utfärdande av garanti hos fullmäktige. I korthet kan
arbetsmomenten härvidlag beskrivas enligt följande.
1. Inledande muntliga kontakter mellan sökande och riksgäldskontoret
angående typ av lån, val av lånemarknad, långivare, valuta, allmänna
lånevillkor, ”timing” och olika slag av formella och juridiska
konstruktioner i samband med pantsättning och förvaring av säkerhet.
Nyssnämnda val måste därvid från riksgäldskontorets sida bedömas som
en del i den totala svenska upplåningen utomlands (utländska bankirer
jämför nära svensk statlig upplåning med privat av staten garanterad
upplåning).
2. Sedan principiell enighet nåtts under 1. presenteras lånehandlingar
(olika slag av låneavtal, ofta synnerligen omfattande och konstruerade
i enlighet med utländsk — framför allt engelsk — lagstiftning). Vidare
presenteras långivarens önskemål om garantiavtal.
3. Diskussioner och förhandlingar om låne- och garantiavtal dels med
varvet och dels, och framför allt, med långivaren. Ofta förekommer sammanträden
direkt med långivaren. Från riksgäldskontorets sida är härvid
framför allt följande väsentligt a) anpassning av garantiavtalets villkor
med villkoren för statens egen upplåning och med tidigare garantiavtal
rörande både sökanden och andra sökande varv, rederier och övriga
bolag som av riksdagen meddelats garantiramar. Denna anpassning
rör exempelvis frågor om borgenskonstruktionen, negativklausul, default-klausuler,
pari passu-klausul, jurisdiktionsklausul m. m. b) låneavtalens
villkor måste tillses vara så konstruerade att det dels framgår
klart att lånet är garanterat av staten (dvs. tillräckligt positiva såväl materiella
som formella bestämmelser), dels att staten inte skall löpa onormal
risk att i förtid få lösa in lånet (förutsätter exempelvis noggrann
granskning av defaultklausulema). Proceduren under 3. kan ta mycket
varierande tidsmängd i anspråk — från en vecka (i enklare fall kortare,
ibland mycket kortare tid) till 3/4 år. (Sistnämnda 3/4 år gällde i ett fall
framför allt jurisdiktion och immunitetsklausuler för staten med åtskil
-
Förs. 1978/79:17
30
liga sammanträden och brev, telex och telefonkontakter med engelska
advokater och bankmän).
4. Sedan enighet nåtts under 3. görs framställning om garanti med åtföljande
beskrivning och pantförskrivning av säkerhet för garanti. Kontroll
företas därvid av att säkerheten överensstämmer med tidigare
utfästelse eller utfästelser (lånet kan avse refinansiering av flera fartygskrediter
utan egentydig projektanknytning). Vidare diskuteras pantförskrivningens
och pantförvaringens (genom avtal med eller särskild
förbindelse från svensk bank och ibland också utländsk bank) formella
och juridiska karaktär (varvid olika regler gäller beroende av nya sjölagens
tillämpningsbestämmelser och vidare bestämmelser enligt den
lagstiftning som gäller där fartyget är registrerat).
5. Sedan ovanstående klarlagts utfärdas garantin. Härefter följer under
garantins löptid kontinuerlig säkerhetsbevakning med ofta återkommande
principiella och formella frågor i samband med säkerhetsutbyte
m. m. samt av och till uppdykande frågor (i huvudsak formella i förhållande
till långivaren).
Garantiregistrering
Garantiärendena registreras och sammanställs på olika sätt. Alla
handlingar som hör till en garanti förvaras i en särskild akt. På garantiregisterkort
finns vissa nyckeldata om garantin. För varje varv förs en
förteckning över gällande garantier. Utgångna garantier stryks och nya
förs på fortlöpande. Varje kvartal görs ett sammanställningsarbete som
bl. a. baseras på rapporter från de pantvårdande bankerna om de garanterade
lånens aktuella storlek och säkerheter. I en rapport till fullmäktige
redovisas för varje varv upplåningen mot statsgaranti fördelad på
långivarkategorier, valutor och ursprungliga löptider. Dessutom redovisas
totalt säkerhetsbelopp per varv fördelat på typ av säkerhet. Vidare
görs vid behov särskilda analyser av riksgäldskontorets garantiåtagande.
U tlandsupplåning
I samband med förberedelser för utlandsupplåning ansvarar sekretariatet
bl. a. för utformningen av lånedokument (Loan Terms, Subscription
Agreement, Underwriting Agreement m. fl.). De formella villkoren
i dokumenten granskas och diskuteras. Jämförelser görs med tidigare
statlig utlandsupplåning och med de utländska lån som varven och rederierna
har tagit upp och för vilka riksgäldskontoret ställt garanti. Villkoren
för andra länders utlandsupplåning utgör också jämförelseobjekt.
Äganderättsöverlåtelser
Äganderätt till sparobligation får överlåtas på annan person endast
genom arv, bodelning, testamente eller exekutivt förvärv. I regel får sekretariatet
ta hand om dessa ärenden för att göra en juridiskt sakkunnig
Förs. 1978/79:17
31
granskning av att överlåtelsehandlingarna är korrekta. Sparobligation
med identitetsuppgifter för den nye ägaren utfärdas vid emissionssektionen.
Överlåtelse och uttag av obligationer inskrivna i statsskuldboken
kräver i vissa fall (t. ex. arv) en prövning av sekretariatets jurister.
Förkomna obligationer
Rubricerade ärenden handläggs och registreras delvis vid sekretariatet,
som sänder bekräftelse till den som har anmält förlusten, infordrar
ansvarsförbindelse innan ersättning betalas ut, upprättar beslutsunderlag
för fullmäktige avseende ersättning för förkomna premieobligationer
och vinster på dessa samt upprättar utbetalningshandlingar.
Preskriberade vinster, m. m.
Vinst på premieobligation preskriberas efter tre år. Obligation preskriberas
som regel efter tio år. Även efter preskriptionstidens utgång betalas
dock vinst — och inlösenbelopp — normalt ut. Om beloppet överstiger
2 000 kr. beslutar fullmäktige om utbetalning.
Fullmäktigeservice
Sekretariatet upprättar preliminär och slutlig föredragningslista inför
fullmäktigesammanträdena, kallar fullmäktige och svarar även för att
sammanträdena protokollförs.
Diarieföring m. m.
Diarieföring sker vid sekretariatets skrivbyrå, som även svarar för utskriftsservice
åt hela kontoret. I princip diarieförs alla inkommande
handlingar som skall behandlas av fullmäktige såsom framställningar
om fartygskreditgarantier och ansökan om utbetalning av preskriberade
vinster. Särskild registrering görs i fråga om anmälan om förkomna
obligationer, tjänsteansökningar, garantiärenden som inte är av sådant
slag att de skall prövas av fullmäktige och regeringsskrivelser, m. m. Ej
diarieförda inkommande handlingar arkiveras i pärmar sorterade efter
avsändare. Diarieförda handlingar arkiveras i diarienummerordning.
Vissa av dessa blir bilagor till fullmäktigeprotokollet och arkiveras
därmed tillsammans med originalprotokollet.
Diverse övriga uppgifter
— Övriga garantiärenden, grundfondsförbindelser, skuldförbindelser
för internationella organisationer m. m.
— Juridiska utredningar.
— Juridisk service i övrigt.
— Vissa remisser.
— Partistödet.
— Bevakning av vissa fordringar m. m.
Förs. 1978/79:17
32
4.3.2 Personalsektionen
Sektionens huvudsakliga arbetsuppgifter anges i nedanstående uppställning.
Personaladministration
Personaladministrativ planering
Rekrytering
Introduktion
Löneförhandlingar
Matrikelföring
Frånvaroredovisning och vikariatsförordnanden
Personalstatistik
Löneunderlagsrapportering (kontoret är anslutet till statens löneuträkningssystem,
SLÖR)
Pensionsärenden
Reseräkningskontroll
Upphandling
Analysera och budgetera upphandlingsbehovet
Upprätta beställningar av inventarier och förbrukningsmateriel
Kontakt med leverantörer
Ta emot vissa leveranser
Kontroll av faktura mot beställning och följesedel
Inventariebokföring
Anslagsuppföljning
Posthantering
Maskinell eller manuell postöppning
Registrering av värdeförsändelser
Fördelning av posten på enheter
Vaktmästeri
Budgång
Transporter
Lagerhållning och utlämning av kontorsmateriel
Kopiering
Kundinformation (bankhallen)
övrigt
Organisationsfrågor
Lokalplanering
Ombesörja vakthållning
Lokalvård
Telefonväxel
Arkiv
Bibliotek
Förs. 1978/79:17
33
Kontroll av faktura och reseräkningar gällande riksdagens revisorer,
JO, Nordiska rådets svenska delegation och presidiesekretariat (reserräkningar).
Löneadministrativ service samt kontroll av fakturor och reseräkningar
utförs åt nämnden för fartygskreditgarantier.
4.4 Om finansbyråns arbetsuppgifter
4.4.1 Emissionssektionen
Sektionens huvudsakliga arbetsuppgift är att handha upplåningsverksamheten
inom landet med undantag för dagslån och s. k. kontoupplåning.
I upplåningsverksamheten ingår emission av statsräntelån, premielån,
sparobligationslån, skattkammarväxlar och statsskuldförbindelser.
Sektionen upprättar översikter över kreditmarknadsläget, handhar försäljningen
av dragningslistor på premielånen och administrerar lönsparandet.
Sektionen består av en central grupp med 10, emissionsexpeditionen
med 8 och dragningslisteavdelningen med 4 tjänstemän. Emissionsexpeditionen
svarar för direkta kundkontakter ”över disk” inte
bara för sektionens vidkommande utan också i fråga om statsskuldboksärenden.
Expeditionen tar sålunda bl. a. emot obligationer för inskrivning.
Premielån
Arbetsgången är i stort följande:
Förberedelser: Kontakt tas med reklam- och annonsbyråer,
med vilka sektionen samarbetar om uppläggning av reklamkampanj och
utformning av affischer, annonser, foldrar m. m. Tidsplan för emissionen
upprättas.
Emissionsbeslut: I en promemoria utarbetad av sektionen
föreslås tidpunkt för emissionen, minimi- och maximibelopp på lånet,
vinstplan m. m. Fullmäktige beslutar och en obligationsupplaga motsvarande
maximibeloppet beställs för tryckning hos AB Tumba bruk.
Obligationsutsändning: Obligationerna förpackas i
Tumba under medverkan av personal från riksgäldskontoret och transporteras
till bankerna m. fl. kommissionärer. Bankerna får udda eller
jämna 100-tal för att undvika att hela serier hamnar i enskildas händer.
Konvertering och fyllnadsköp: Utbyte av gamla premieobligationer
mot nya sker normalt under tre veckor och kan, förutom
hos bankerna, göras i riksgäldskontoret där extra kassor öppnas
för ändamålet. Obligationsinnehavarna erbjuds att göra fyllnadsköp
samtidigt med utbytet. Bankerna redovisar successivt under utbytesperioden
till riksgäldskontoret samtidigt som likvid insätts på riksgäldskontorets
checkräkning i riksbanken. De utbytta obligationerna mottas
av vinst- och kupongsektionen.
3 Riksdagen 1978/79. 2 sami. Nr 17
Förs. 1978/79:17
34
Försäljning: Efter avslutad konvertering beräknas hur stort
premielånet skall bli och vilket pris man skall ta vid försäljningen. Fullmäktige
beslutar om lånestorlek och försäljningspris. Premieobligationerna
fördelas på bankerna och riksgäldskontorets egen försäljning.
Konsortier: Konsortier bestående av minst 25 personer tillåts
köpa en hel serie. Arbetet med konsortietilldelningen består huvudsakligen
i att kontrollera att dessas sammansättning är riktig. För varje konsortium
medföljer bl. a. identitetsuppgifter för deltagarna. Man kontrollerar
minimiålder och stickprovsvis att det inte är fråga om påhittade
personer. Med hjälp av ett kartotek kontrolleras att de ej seriösa konsortiebildarna
inte återkommer. Obligationer som belånats i riksbanken
(merparten av konsortiestocken) förvaras av riksgäldskontoret tills lånet
är slutamorterat. Riksbankskonsortierna skrivs in i statsskuldboken.
Avslutning: Sektionen framställer avslutningsvis statistik över
lånets försäljningsresultat, utbetalda provisioner och andra emissionskostnader
m. m.
Sparobligationslån
Förberedelser: Kontakter tas med reklam- och annonsbyråer
för kampanjplanering och framtagande av reklammaterial. Tidsplan för
emissionen upprättas. Personalbehovet beräknas och personalsektionen
engagerar personal. Det senaste sparlånet sysselsatte ca 35 personer, varav
ca 30 var projektanställda eller inhyrda (maskinskrivare) för detta
ändamål.
Emissionsbeslut: Sektionernas arbete med en sparobligationsemission
inleds med att man utarbetar en promemoria med förslag till
villkor m. m. för lånet. Fullmäktige fattar beslut härom, men det definitiva
beslutet om emission sker inte förrän strax innan teckningen på lånet
startar.
Tryckning av obligationer: På Tumba bruk trycks obligationerna
i tre valörer: 1 000 kr., 5 000 kr. och 10 000 kr. Obligationerna
levereras till riksgäldskontoret.
Teckning: Teckningen pågår normalt en månad — från mitten
av november till mitten av december. Vid tecknandet fyller man i en
teckningsanmälan, en blankett som tillhandahålls hos bankerna och
postanstaltema. På teckningsanmälan anges vem som är obligationsägare
och vem som gör teckningen, om det är en annan än den blivande
ägaren. Likvid för obligationerna kan erläggas vid teckningstillfället eller
senare. Vid likvid under de 2 första teckningsveckorna erhålls förskottsränta
och vid likvid efter teckningstidens slut erläggs upplupen
ränta. Likviderade teckningar redovisas successivt av bankerna till riksgäldskontoret.
Kontroll: En speciell arbetsgrupp vid emissionssektionen kon -
Förs. 1978/79:17
35
trollerar teckningsanmälningarna. Ofullständiga uppgifter kompletteras
efter kontakt med banken/ägaren/tecknaren.
Utskrift av obligationer: Buntar med korrekta anmälningar
lämnas för utskrift av ägarens namn och personnummer på varje
obligation jämte ett rekommenderat kuvert med namn och adress. I
samband med iläggning i kuvert kontrolleras att uppgifterna stämmer
överens på anmälan, obligationer och kuvert.
Register: Teckningsanmälningarna sorteras i personnummerordning
till ett ägarregister. Registret databearbetas för framtagning av diverse
statistik och för att möjliggöra framtida kommunikation med tecknarna.
Statsräntelån
Initiering: Fullmäktige beslutar om villkoren för ett nytt räntelöpande
obligationslån. Kontakt tas med annonsbyrå för annonsering i
dagspress. (Obligationsupplagan fastställs sedan man fått fram hur stor
del av lånebeloppet som skall skrivas in i statsskuldboken och motsvaras
av certifikat.)
Teckning: I regel har man tre—fem teckningsdagar. Normalt
görs teckningsanmälan per telefon till sektionschefen eller i emissionsexpeditionen.
Lånevalutan erläggs antingen kontant eller genom insättning
på checkräkning i riksbanken eller inbetalning via postgiro.
Utfärdande: För obligationer som inte skall inskrivas i statsskuldboken
utfärdas ett interimsbevis när likvid har erlagts. För obligationer
som skall inskrivas utfärdas ett interimskvitto som så småningom
byts mot certifikat. När obligationerna har tryckts byts de ut mot interimsbevisen.
Skatt kammarväxlar
En skattkammarväxel utställes normalt på 3—6 månaders löptid. I
emissionsexpeditionen erhåller kunden en avräkningsnota på växelns belopp.
Efter betalning i kassan bokföres växeln i löpandebok och förfallobok.
Varje dag görs en rapport över försäljning och inlösen. Varje vecka
görs en sammanställning som ligger till grund för utfärdandet av växlar.
Växlarna undertecknas av fullmäktiges ordförande, riksgäldsdirektören
och finansbyråchefen. Växlar, som förvaras av riksgäldskontoret, ”inlöses”
automatiskt på åttonde dagen efter förfallodagen och pengarna utbetalas
via postgiro. Försäljning och inlösen av skattkammarväxlar till
riksbanken sker så gott som dagligen. Dessa växlar utfärdas ej utan bokförs
enbart som kontoskuld.
Lönsparandet
Det mest omfattande arbetet sker i anslutning till den årliga dragningen
på vinstsparkontona. Kontona som skall vara med i dragningen
Förs. 1978/79:17
36
rapporteras från bankerna på magnetband. Dessa samsorteras och kontrolläses
varvid fellistor produceras. Kontroll sker i bankerna beträffande
de konton som är upptagna på fellista. Efter vinstdragningen infordras
f. n. kontokuranter från bankerna för alla vinnare ner till 5 000 kr. för
kontroll av att fordringarna om regelbundet sparande m. m. är uppfyllda.
För underkända vinnare finns reservvinnare. Kompletterande
dragningar sker för konton som av någon anledning — oftast misstag
från bankerna — inte kom med i den första dragningen.
Dragningslistor
Utsändningen av dragningslistor på premielånen sker delvis genom ett
prenumerationssystem som handhas av ett anlitat dataserviceföretag.
Dragningslisteavdelningen handhar rapporteringen av nya prenumeranter,
adress- och andra ändringar avseende prenumerationer. Avdelningen
administrerar även försäljningen av dragningslistor via Pressbyrån,
bokhandlare m. fl.
4.4.2 Räkenskapssektionen
Räkenskapssektionen handhar medelsförvaltningen, mottar inkomster
och verkställer utgifter samt ombesörjer bokföring. Inom sektionen utarbetas
prognoser över statens inkomster och utgifter och över penningmarknadens
utveckling. Sektionen handhar vidare hanteringen med
dagslån och även övrig kontoinlåning samt kontorets utlåning i form av
rörlig kredit m. m.
Bokföring
Bokföring sker maskinellt i en huvudbok, i en bibok som specificerar
vissa poster i huvudboken och i en journal över inkomster och utgifter.
Utgifter för 17:e huvudtiteln (riksdagen och dess verk utom riksbanken)
bokförs. Det årliga bokslut som tas fram omfattar bl. a. riksgäldskontorets
tillgångar och skulder (balansräkningen), inkomster och utgifter på
drift- och kapitalbudgeten samt statens inom linjen förda tillgångar och
skulder. Dessutom biläggs ett antal specifikationer till bokslutet.
Rörliga krediter
Sektionen ansvarar för administrationen av kontorets utlåning i form
av rörliga krediter till statliga myndigheter, affärsverk m. fl. (f. n. ca 60
st.). Denna verksamhet har under senare år vuxit kraftigt.
Dagslån
Dagslån förekommer både som inlåning och utlåning från/till affärsbanker
m. fl. Verksamheten ombesörjs genom dagliga telefonkontakter.
Reverser utfärdas ej, inte heller hypotek för lånen (kontolån).
Förs. 1978/79:17
37
Övrig kontoinlåning
Sektionen svarar också för administrationen av övrig kontoinlåning
från bl. a. ett antal statliga fonder, stiftelser etc. Liksom dagslånen är
detta en inlåning som sker utan att något skuldebrev utfärdas.
Förfallobok
Sektionen håller reda på förfallotider för riksgäldskontorets inkomster
och utgifter, där räntor och amorteringar på utlandslånen utgör ett växande
inslag.
Likviditetsuppföljning, budgetprognoser, m. m.
Sektionen följer utvecklingen av statsverkets och riksgäldskontorets
kassaställning, som bl. a. ger visst underlag för agerandet på dagslånemarknaden.
Inom sektionen görs vidare månatliga prognoser över lånebehovet
baserade på bl. a. fortlöpande uppgifter om statens inkomster
och utgifter. Vidare följs utvecklingen på penningmarknaden samt
framställs prognoser för bankernas likviditetsutveckling.
A nslagsf ramställning
Ansvaret för utarbetande av kontorets petita åvilar sektionen. Som
underlag inhämtas kostnadsuppskattningar från de olika sektionerna:
emissionskostnader från emissionssektionen, personalkostnader från personalsektionen
etc.
Årsbok, förvaltningsberättelse till riksdagen, m. m.
Riksgäldskontorets officiella årsbok utarbetas av sektionen. I årsboken
beskrivs utvecklingen under det gångna räkenskapsåret (budgetåret) i
text och tabeller och införs utdrag av kontorets räkenskaper. Vidare utarbetar
sektionen berättelse till riksdagen om kontorets ställning och
förvaltning avseende kalenderår. Härutöver framställs månatliga och
veckovisa rapporter avseende statsskulden m. m.
Kassan
I kassan ombesörjes all kontantinbetalning och -utbetalning samt vissa
andra arbetsuppgifter förknippade med penningtransaktioner. Dominerande
arbetsuppgifter är utbetalning av vinster på premieobligationer
samt inlösen av premie- och sparobligationer. För varje vinst ifylls en
vinstkupong som verifikation och obligationen stämplas. Utbetalning av
vinster på premieobligationer som sänds in per post av banker eller direkt
av ägarna sker via postgiro.
Inskrivningsfunktionen
Inskrivning. De obligationer som skall skrivas in samt inskrivningsanmälan
lämnas till emissionsexpeditionen eller sänds in per post.
Över inskrivna räntebärande obligationer utfärdas certifikat, över pre
-
Förs. 1978/79:17
38
mieobligationer förvaringsbevis och över sparobligationer inskrivningsbevis.
Register förs över inskrivna obligationer.
Certifikaträntor. Certifikaten bokförs per lån. Utbetalning
av certifikatränta sker genom överföring till konton i riksbanken (gäller
bankerna), via postgirot eller på annat sätt som man har kommit överens
med kunden om.
Transport av certifikat. Detta innebär att ny ägare registreras
för inskrivna ränteobligationer. Registreringen kan föregås av
skriftväxling med parterna och juridisk granskning av överlåtelsen.
Uttag eller partialuttag på certifikat. Om kunden
så begär kan totalbeloppet på certifikatet eller del därav tas ut i form
av obligationer. I denna rutin görs kontroller, omskrivningar av registerkort
etc. Resultatet blir att kunden erhåller obligationer och ett nedstämplat
certifikat vid partialuttag.
Inlösen av certifikat. Lån som förfaller till inlösen medför
även att certifikat skall lösas in. I rutinen meddelas inlösendag till
alla certifikatinnehavare som sänder in certifikaten till riksgäldskontoret
för att utbetalning skall kunna ske till förfallodagen.
Premievinster. De inskrivna premieobligationerna dataregistreras,
och utbetalning av vinster sker på basis av datalistor som erhålls
efter dragningarna. Även förkomna obligationer dataregistreras.
Valvs funktionen
Funktionen utövas av tre valvsvårdare som arbetar gemensamt för
kontrollens skull. I säkerhetsvalvet förvaras i statsskuldboken inskrivna
och även andra till valvet överlämnade obligationer (beträffande räntelån
finns endast ett reservlager för att klara uttag) som bokförs i valvets
redovisningsböcker (valvsliggare). Förutom uttag och inläggning av obligationer
svarar vårdarna bl. a. för vinstavstänipling av i valvet inlagda
premieobligationer.
4.4.3 Vinst- och kupongsektionen
Sektionen anordnar utlottningar på premielånen, kontrollerar utbetalda
vinster samt granskar, redovisar, förvarar och förstör inlösta obligationer
och kuponger. Sektionen består av vinstkontrollen (10 tjänstemän),
kupongkontrollen (10) och sparobligationsregistret (1).
Vinstdragning på premielånen
Funktionen utförs på dataservicebyrå men skall som tidigare nämnts
överföras på en egen minidator. Dragningsresultatet sänds i form av
magnetband till tryckeriet och till vissa banker. Korrekturet för dragningslistan
läses av sektionens personal innan tryckning beordras. Ansvaret
för försäljning av dragningslista åvilar emissionssektionen.
Förs. 1978/79:17
39
Vinstkontroll
Från den egna kassan och från banker och andra kommissionärer
kommer vinstkuponger, joumalblad och redovisningsbrev. Uppgifterna
kontrolleras. Vinstkupongerna sorteras per lån och i vinststorleksordning
samt läggs i buntar om 100. Buntarna sänds till dataservicebyrå för
stansning och bearbetning. En gång per månad datorkontrolleras inlösta
vinster mot uppgifter om samtliga outlösta ej preskriberade vinster. Restlistor
över outlösta vinster produceras för tryckning tillsammans med
ordinarie dragningslista. Samtidigt produceras ett mikrofiche över alla
vinster som lösts ut under den gångna perioden. För provisionsberäkning
skrivs en förteckning över godkända vinstuttag per inlösenställe.
En fellista som brukar omfatta ca 3 000 fel skrivs ut.
Med hjälp av fellistan och mikrofiche, som anger i vilken bunt en viss
kupong finns, kan man ta fram alla vinstkuponger som indikerats som
felaktiga vid datorbehandlingen. Dubbelt vinstuttag är en vanlig felindikation.
Många fel kräver att ärendet remitteras till den bank som
löst in vinsten innan felet kan klarat upp. Vinstkontrollen kommer att
underlättas i framtiden genom att bankerna redovisar inlösta vinster på
magnetband i stället för på kuponger.
Kupongkontrollen
Obligationer och kuponger löses in av banker och andra kommissionärer
(mot provision och i förskott) och i den egna kassan. Redovisning
sker månadsvis till riksgäldskontoret. Vid kupongkontrollen hålslås de
inlösta värdehandlingarna varefter de uppräknas och granskas. Sammandrag
upprättas och bokföring sker i en annuitetsliggare där för varje lån
framgår förfallotid och inlösentid för kapital- och räntebelopp.
Premieobligationer buntas och dataregistreras. Härmed underlättas
kontrollen av att som förkomna anmälda obligationer inte redan är inlösta.
Vinster preskriberas efter tre år. Obligationerna bränns därför efter
tre år liksom alla andra inlösta värdepapper utom sparobligationer,
som bränns efter tio år.
Inlösta sparobligationer sorteras månadsvis i nummerordning. I nummerböcker,
där varje utgiven obligation finns markerad, noteras i vilken
månad obligationen har lösts in. Nummerboken används vid kontroll av
att förkommetanmäld sparobligation inte har lösts in.
5 Överväganden och förslag om den framtida organisationen
5.1 Utgångspunkter
Riksgäldskontorets framtida organisation bör utformas med syftet att
kontoret skall vara i stånd att fullgöra sina uppgifter så effektivt som
möjligt. Kravet på effektivitet innebär att de mål som finns vid en viss
Förs. 1978/79:17
40
tidpunkt skall kunna nås med minsta möjliga resursinsatser och kostnader.
De senaste årens erfarenheter visar dessutom att kontoret snabbt
måste kunna ställa om sig till nya mål och arbetsuppgifter. Effektivitetskravet
måste därför ställas också på organisationens förmåga till förändring
och anpassning.
Personalens behov av, arbetstillfredsställelse, anställningstrygghet, god
arbetsmiljö samt möjligheter till medbestämmande och personlig utveckling
är också väsentliga effektivitetsaspekter att beakta vid organisationsutformningen.
Fördelarna med att enheter och enskilda tjänstemän specialiserar
sig på vissa arbetsuppgifter måste tas till vara. Specialiseringsprincipen
får dock inte drivas alltför långt med tanke på att samordningsproblem
växer med ökad specialisering och att behovet av omväxling
i arbetet riskerar att inte kunna tillgodoses. Det blir också svårare
att genomföra omdispositioner av personal, t. ex. vid arbetsvolymförändringar,
om personalen har en ensidig utbildning och erfarenhet.
Den organisatoriska fördelningen av uppgifts- och verksamhetsområden
bör kombineras med en indelning i ansvars- och befogenhetsområden
som ansluter härtill. Härvid bör eftersträvas att det formella beslutsfattandet
så långt som möjligt sammanfaller med det reella. Beslut
bör således fattas inom den enhet och av den befattningshavare som
med hänsyn till gällande uppgiftsfördelning har de bästa förutsättningarna
härför i form av överblick över de faktorer som bör inverka på
beslutet och de konsekvenser som beslutet har. Härigenom kan tidsåtgång
och kostnader för de vertikala informationsflödena begränsas. En
väl genomförd delegering av ansvar och beslutsbefogenheter bör också
kunna leda till att motivationen hos personalen ökar.
Som framgår av kapitel 3 har riksgäldskontorets verksamhet expanderat
i både kvantitativ och kvalitativ bemärkelse under de senaste åren.
Statsskulden har procentuellt ökat med tvåsiffriga tal under nästan varje
år på 1970-talet, medan den genomsnittliga ökningstakten var ca 5 %
per år under 1960-talet. Fartygskreditgarantiärendena är numera sex
gånger så många per år som vid 1970-talets början och har också blivit
mer komplicerade. Trots expansionen har bl. a. med hjälp av olika rationaliseringsåtgärder
och omprioritering av arbetsuppgifter kontorets fasta
personalstyrka kunnat hållas på samma nivå, dvs. drygt 100 anställda,
under hela expansionsfasen med undantag för en mindre ökning med ca
10 % under det allra senaste året. Arbetsbelastningen är synnerligen
hård för närvarande, trots att vissa arbetstuppgifter måste eftersättas
eller lösas med provisoriska åtgärder. Nya arbetsuppgifter såsom t. ex.
utlandslånen har kunnat klaras endast genom en exceptionell insats av
kontorets ledningspersonal och utomstående konsulter samt genom långtgående
utnyttjande av andra myndigheters personal och de svenska affärsbankernas
resurser.
Enligt arbetsgruppernas och verksledningens uppfattning är riksgälds -
Förs. 1978/79:17
41
kontorets personalresurser inte tillräckliga för att en verksamhet av nuvarande
inriktning och omfattning skall kunna genomföras på ett godtagbart
sätt. En inte oväsentlig utbyggnad av kontorets kapacitet måste
därför genomföras inom en snar framtid. Den planerade successiva överföringen
av arbetstrutiner till ADB och administrativ rationalisering i
övrigt bör självfallet utnyttjas så långt möjligt för att begränsa personalbehovet.
Åtgärder av detta slag är emellertid lämpliga främst i fråga
om låneförvaltningsuppgiftema, som växer i omfattning under lång tid
framöver även om nyupplåningsbehovet skulle kunna successivt reduceras
i enlighet med t. ex. långtidsutredningens modell. Administrativ
rationalisering är därför enligt arbetsgruppens mening i första hand att
se som ett instrument för att dämpa den framtida ökningstakten i personalbehovet.
Riksgäldskontorets verksamhet har expanderat utan att några mer
ingående överväganden om verksamhetens mål och medel har kunnat
genomföras. En förklaring till detta är att verkets uppgifter i väsentlig
grad bestäms av externa faktorer såsom statens finansieringsbehov och
behovet av statliga garantiåtaganden, vilka båda expanderat mycket
snabbt och utan att detta förutskickats i någon långsiktig planering. En
annan förklaring är att organisationens ledningskapacitet har varit upptagen
av löpande operativa uppgifter, varför också den medelfristiga planeringen
måst eftersättas. Det senare har i sin tur samband med att
ärendeströmmen svällt kraftigt i ett beslutssystem som i enlighet med
lagstiftningens krav är centraliserat. Verksamheten har emellertid numera
fått en sådan samhällsekonomisk och statsfinansiell betydelse —
och engagerar en så stor mängd personella resurser — att den interna
planeringen och styrningen måste bli mer effektiv i den nya organisationen.
Viktiga beslut måste i större utsträckning än tidigare föregås av
att handlingsutrymmet på kort och lång sikt definieras och olika handlingsalternativ
belyses. Ledningsorganens arbete behöver få en klarare
inriktning på att fastställa policies och riktlinjer för verksamheten och
mindre på löpande beslutsfattande. I en förbättrad planering och styrning
ingår även att aktivt bevaka och utvärdera externa och interna
utvecklingstendenser i syfte att så tidigt som möjligt upptäcka eventuella
behov av att ändra verksamhetsformerna, göra omdispositioner av personal
etc.
5.2 Verksledningen
Riksgäldskontoret har i dag ett formellt beslutssystem som i hög grad
är centraliserat i jämförelse med förhållandena inom andra myndigheter.
Enligt gällande lagstiftning och tjänstgöringsordning har riksgäldsfullmäktige
att ta ställning till frågor även på en relativt detaljerad nivå
och skall utöva vad som måste karakteriseras som direktstyrning av
Förs. 1978/79:17
42
verksamheten. De formella förutsättningarna att delegera beslutsbefogenhet
till riksgäldsdirektören och andra tjänstemän är mycket begränsade.
Expansionen i verksamheten och den härav föranledda ökningen
av ärendevolymen i fullmäktiges arbete har emellertid lett till ett akut
behov av att minska centraliseringsgraden i beslutsfattandet. Fullmäktige
har därför fattat ett principbeslut enligt bilaga II om en reform av beslutssystemet,
innebärande att fullmäktige skall koncentrera sitt arbete
till frågor som är av större betydelse och ge dessa frågor en mer uttömmande
behandling än vad som nu kan ske. Beslutsunderlaget skall förbättras.
Genom en föreslagen reglementsändring skulle riksgäldsdirektörens
beslutsbefogenheter utökas väsentligt och möjligheterna att delegera
vidare sådan befogenhet underlättas.
Den skisserade beslutsreformen bedöms vara ett ofrånkomligt inslag
i riksgäldskontorets organisatoriska utveckling. Reformen kommer emellertid
att leda till att belastningen på verkschefsnivå, som redan nu är
hög, stiger ytterligare. En ökad grad av delegering innebär därför ytterligare
ett motiv för en breddning av riksgäldskontorets ledningsfunktion.
Därvid bör beaktas att den starkt växande inhemska upplåningen föranleder
ett utökat och intensifierat samrådsförfarande med bankerna och
med andra institutioner som uppträder på kreditmarknaden, liksom med
riksbanken och regeringskansliet. Utlandsupplåningen har medfört en
kraftig ökning av verkschefens arbetsuppgifter i form av mottagande av
representanter för utländska banker och kapitalmarknadsinstitut samt
förberedelser för och deltagande i förhandlingar med internationella långivare.
Låneförhandlingarna föranleder utlandsresor samt kontakter i
olika former med andra låntagare, främst i de nordiska länderna. I Sverige
kräver de nära samråd bl. a. med riksbanken för samordning av
utlandsupplåningen med övrig svensk valuta- och kreditpolitik. På kreditgarantiområdet
krävs i allt högre grad överläggningar på ledningsnivå
med de svenska låntagarna, i första hand varven och rederierna,
liksom med berörda departement. Till de expanderande arbetsuppgifterna
för verkschefen hör också att förbereda och delta i interna förhandlingar
med personalorganisationerana enligt medbestämmandelagen
m. m. Samverkan med interna och externa intressenter får över huvud
taget betraktas som mer betydelsefull och krävande nu än tidigare. En
utbyggd och mer aktiv informationsfunktion, ledd av verkschefen, utgör
ett väsentligt inslag i denna samverkan.
Ansvaret för en förbättrad planering av riksgäldskontorets verksamhet
och användningen av dess resurser kommer att åvila verksledningen.
Det gäller här bl. a. att bedöma vilken återverkan sådana faktorer som
budgetutvecklingen, kreditmarknadsförändringar i Sverige och utomlands,
konjunkturväxlingar, förändringar i näringslivets struktur och i
hushållens sparbeteende etc. kommer, att få på riksgäldskontorets verksamhet.
I planeringsaktivitetema ingår också att bedöma följderna av
Förs. 1978/79:17
43
riksgäldskontorets egen verksamhet i form av exempelvis framtida behov
av upplåning för amortering och räntebetalning under antaganden
om olika utvecklingstendenser för nyupplåningsbehovet. Den egna organisationens
resurser för att möta den framtida efterfrågan måste också
analyseras. Härvidlag gäller inte minst att — med hänsyn till personalens
anställningstrygghet — så tidigt som möjligt förbereda en eventuell
neddragning av kapaciteten1.
Bedömningen av externa och interna utvecklingstendenser på kort och
lång sikt får utgöra grund för en kontinuerlig anpassning och förändring
av organisation och arbetsmetodik. Som ett viktigt inslag i planeringen
ingår att utreda olika handlingsalternativ i väsentliga frågor och dessa
alternativs konsekvenser. Exempel på ständigt aktuella utredningsuppgifter
kan vara nya upplåningsformer riktade mot en viss del av marknaden,
förändrad servicegrad gentemot kunderna (jfr 1958 års inskrivningsstopp),
de försäljningsmässiga och administrativa konsekvenserna
av ändringar i villkoren för befintliga låneformer etc.
Utvecklingen medför sammanfattningsvis växande krav på verksledningens
kapacitet för beslutsfattande inom olika ärendeområden, förhandlingar,
andra externa och interna kontakter, planering samt ledning
eller genomförande av utredningar.
Verksledningen behöver förstärkas för att dessa krav skall kunna tillgodoses.
Följande lösning föreslås:
Nuvarande befattningar som riksgäldssekreterare, tillika chef för
kanslibyrån, respektive riksgäldskommissarie, tillika chef för finansbyrån,
befrias från de direkta ledningsuppgifterna som byråchefer för att
tillsammans med riksgäldsdirektören ingå i en verksledningsgrupp. Riksgäldsdirektören
fördelar i egenskap av verkets chef verksledningsuppgifterna
mellan sig och de två andra medlemmarna i verksledningen med
hänsyn till arbetsuppgifternas omfattning och karaktär samt vederbörandes
kvalifikationer, erfarenhet och intresse. Detta kan även innebära att
viss beslutsbefogenhet delegeras från riksgäldsdirektören till de övriga
två befattningshavarna.
Verksledningen bör utgöra stommen i en ledningsgrupp som regelbundet
diskuterar ärenden av gemensam natur för kontoret och förbereder
viktigare frågor för beslut i fullmäktige. Gruppen skall således
inte vara ett forum för kollegialt beslutsfattande utan ha karaktären av
ett berednings- och samordningsorgan. Ledningsgruppens arbetsformer
bör vara flexibla. Några formella bestämmelser i reglementet om dess
uppgifter och sammansättning behöver sålunda inte finnas. Underly
1
Här kan nämnas att riksgäldskontoret genomgick en omfattande krympningsprocess
under efterkrigstiden fram till mitten av 1960-talet. Slopandet
1958 av rätten att skriva in premieobligationer i statsskuldboken var ett strategiskt
beslut i processen. Beslutet ledde till att en hel byrå — statsskuldboksbyrån
— så småningom reducerades till att som i dag utgöra en del av
en sektion.
Förs. 1978/79:17
44
dande chefer och övriga tjänstemän bör kallas att delta i gruppens möten
beroende på vilken sakkunskap som behövs för att föredra och analysera
de frågor som är aktuella för tillfället.
5.3 Indelning i organisationsenheter
Fördelningen av riksgäldskontorets uppgifter på organisatoriska enheter
inom verket bör främja en naturlig och effektiv specialisering i
fråga om väsentliga operativa och stödjande funktioner i verksamheten.
Från den synpunkten ter det sig lämpligt att utgå från följande funktioner
vid enhetsindelningen:
— Garantiverksamheten
— Statsupplåningen
— Administrationen
— Revisionen
Handläggningen av garantiärenden kräver företrädesvis juridisk sakkunskap.
Sådan kompetens behövs även inom upplåningsverksamheten,
såsom för utformning av avtalsutkast vid utlandsupplåning samt för bedömning
av överlåtelse i fråga om sparobligationer och liknande uppgifter
i anslutning till den inemska upplåningen. För att möjliggöra att
juristerna kan växla mellan arbetsuppgifter och en utjämning av deras
arbetsbelastning är det lämpligt att ha den juridiska kompetensen samlad
i en enhet, som således får ansvara för både garantiärenden och andra
komplicerade ärenden av rättslig karaktär. Enheten föreslås få namnet
”Garanti- och rättsenheten”.
Statsupplåningen och därtill knutna finansiella uppgifter är en ganska
heterogen verksamhet som samtidigt sysselsätter en stor andel, f. n. cirka
10%, av kontorets personalresurser. Det är därför befogat att fördela
dessa uppgifter på två enheter. Man kan härvid först och främst dra en
skiljelinje mellan å ena sidan planering samt genomförande av upplåning
och å den andra redovisnings- och andra ekonomifrågor inkl. viss
utlåningsverksamhet. Detta ger en indelning i ”Upplåningsenheten”
resp. ”Ekonomienheten”. Den senare kommer att inrymma kassafunktionen,
dvs. in- och utbetalningar från resp. till direktkunder eller via
postgiro etc. Kassafunktionen svarar bl. a. för att betala ut premieobligationsvinster
till direktkunder och vinster på obligationer som insänts
per post. Även obligationer inlöses. Kontrollen mot inlösnings- och vinstnotor
av att det finns täckning för utbetalda belopp bör av säkerhetsskäl
placeras organisatoriskt åtskild från utbetalningsfunktionen. Kontrollen
av egen inlösen och den inlösen som bankerna redovisar görs i princip
på samma sätt och bör därför hållas samman organisatoriskt. Valet av
enhetstillhörighet för den samlade kontrollfunktionen får bedömas mot
bakgrund av dels att funktionen har en relativt stabil arbetsbelastning
över året, dels att arbetet är föga omväxlande till sin karaktär samt att
Förs. 1978/79:17
45
ärendena inte är så strikt tidsbundna. En samorganisation av kontrollfunktionen
med emissionsverksamheten ter sig lämplig med hänsyn till
dessa egenskaper. Emissionsverksamheten utmärktes tidigare, när antalet
lån som emitterades var litet, av stora variationer i arbetsbelastningen.
Dessa variationer är numera betydligt mindre men fortfarande
tillräckligt stora för att det skall vara befogat att ha möjlighet att vid
behov utjämna arbetsbelastningen för personalen genom samordning
med annan verksamhet. En samordning med kontrollfunktionen ger förutsättningar
för att personalen skall kunna växla mellan arbetsuppgifter
av olika karaktär, vilket är till fördel inte minst för den personal som
har kontrollarbetet som huvuduppgift. Möjligheten till utjämning av
arbetsbelastningen och utvidgning av arbetsinnehållet talar sålunda för
att kontrollfunktionen förläggs inom upplåningsenheten, vilket således
föreslås. Statsskuldboksfunktionen (inskrivning m. m.) har nära beröring
med ekonomi- och redovisningsfunktionen genom utbetalningsservicen
i fråga om räntor på inskrivna ränteobligationer (certifikaträntor).
Funktionen föreslås därför förläggas inom ekonomienheten.
Den administrativa verksamheten bör hållas samman inom en enhet,
”Administrationsenheten”. Enheten bör svara för personaladministration
och andra funktioner av gemensam natur för hela riksgäldskontoret.
Revisionsfunktionen bör utövas av en särskild enhet. Denna bör, såsom
revisionsavdelningen i dag, lyda direkt under riksgäldsfullmäktige
för att revision, främst förvaltningsrevision, skall kunna ske även av
verksledningens åtgärder på ett obundet sätt.
För att underlätta verksledningens planering och styrning behövs resurser
som är fristående från den löpande verksamheten och som kan
sättas in på varierande uppgifter alltefter behov. Det rör sig här om att
utarbeta underlag för verksledningens och riksgäldsfullmäktiges ställningstaganden
i väsentliga policyfrågor, att analysera utvecklingstendenser
av betydelse på kreditmarknaden i Sverige och utomlands liksom
konsekvenserna på längre sikt av statsupplåningen, att initiera och delta
i genomförandet av utredningsprojekt m. m. För bl. a. dessa uppgifter
bör finnas en enhet med stabsställning i förhållande till verksledningen.
Enheten föreslås benämnas ”Sekretariatet”.
Det hittills sagda ger en organisatorisk grundstruktur som framgår av
följande figur:
Förs. 1978/79:17
46
Revisions enheten -
Sekretariatet
Administra tionsenheten -
Upplånings enheten -
Garanti och rättsenheter -
Ekonaru.-
enheten
Verksledningen
Riksgäldsfullmäktige
Enhetstillhörigheten för vissa funktioner är inte helt given. Mera preciserade
förslag i fråga om dessa funktioner redovisas i följande avsnitt.
5.4 Vissa frågor om uppgiftsfördelningen mellan enheterna
Planering
Den kortsiktiga upplåningsplaneringen på upp till ett års sikt bör
handläggas av upplåningsenheten. På verksledningen ankommer att genomföra
vissa externa kontakter med riksbanken samt budget- och ekonomidepartementen
för avstämning av upplåningsplaneringen mot finans-
och kreditpolitiken. Sekretariatet tar fram underlag för långsiktsbedömning
av upplåningsbehovet och dess sammansättning med hjälp av
långtidsutredningar o. d. material. För uppföljning av mera kortsiktiga
utvecklingstendenser på kreditmarknaden, utvärdering av låneoperationer,
anpassning av låneformer m. m. svarar upplåningsenheten.
Den årliga verksamhetsplaneringsprocessen bör hållas samman av
administrationsenheten. Arbetet innebär för enhetens del bl. a. att underlagsmaterial
från sakenheterna om verksamhetsutveckling, personaloch
medelsbehov ställs samman till en årlig anslagsframställning. Uppföljning
av verksamhetsplanens genomförande bör i första hand åvila
resp. sakenhet med stöd bl. a. av redovisningsrapporter från ekonomienheten.
Verksamhetsplaneringen bör utvecklas bl. a. med vägledning av
andra myndigheters dokumenterade erfarenheter av en utbyggd verksamhetstplanering.
Ansvaret för att leda denna utveckling bör läggas på
administrationsenheten. Redovisningsfrågor som aktualiseras av en förbättrad
planering och uppföljning bör lösas genom ett gemensamt projektarbete
där ekonomienheten får rapporteringsansvaret gentemot
verksledningen.
Personaladministrativ planering är en viktig uppgift för administra -
Förs. 1978/79:17
tionsenheten. Med utgångspunkt bl. a. i prognoser om verksamhetsutvecklingen
på längre sikt, framtagna av sekretariatet, analyseras personalstrukturen
och behovet av rekrytering, avveckling, utbildning och
andra personaladministrativa åtgärder. För att i görligaste mån kunna
fylla luckor som uppstår vid naturlig avgång med den befintliga personalen
utan att rekryteringsbehov uppstår krävs att utbildnings- och omplaceringsåtgärder
förbereds i god tid, vilket i varje fall bör vara möjligt
när det rör sig om pensionsavgångar. Sakenheterna bör fästa uppmärksamheten
på behovet av personaladministrativa åtgärder och också delta
i genomförandet i lämplig omfattning. Administrationsenheten har dock
ansvaret för att personaladministrativa planer görs upp och att åtgärder
ptformas och genomförs. Omplacering av personal vid kortvariga vakanser
bör i första hand klaras internt inom sakenheterna, men administrationsenheten
har att kontrollera att sådana åtgärder förbereds.
Intern och extern information
En befattning som informationschef har nyligen inrättats för att leda
uppbyggnaden av de interna och externa informationsfunktionerna. Denna
funktion har nära beröring med verksledningens kontakter och samverkan
både utåt och inåt i organisationen varför informationschefen
bör finnas i sekretariatet. Befattningshavaren bör vara projektledare för
framtagande av riksgäldskontorets årsbok, personaltidning, internt utbildningsmaterial
och andra informationsprodukter av mera omfattande
slag. Marknadsföringen av obligationslån och utformning av informationsprodukter
i anslutning härtill bör åvila upplåningsenheten.
Utredningar
Anpassning av riksgäldskontorets låneformer till marknadsutvecklingen
m. m. kräver kunskaper på så väsensskilda områden som makroekonomi,
institutionella kreditmarknadsförhållanden, värdepappersjuridik
och ADB. Ansvaret för en anpassning kan därför inte åläggas en speciell
enhet i organisationen. Det får bli fråga om ett samarbete för vilket
verksledningen givetvis har huvudansvaret med bistånd av sekretariatet
och där de olika enheterna bidrar i en utsträckning som bl. a. beror av
vilket stadium av produktutveckling det är fråga om. Projektarbete bör
vara en lämplig arbetsform för detta samarbete till vilken eventuellt
även externa intressenter kan behöva knytas.
För utrédnings- och utvecklingsarbetet inom riksgäldskontoret bör
generellt gälla att varje sakenhet skall bedriva (och ha kompetensresurser
för) sådan verksamhet som har direkt anknytning till resp. enhets
ansvarsområde. Sekretariatet bör här ha en kompletterande funktion,
dvs. driva utrednings- och utvecklingsfrågor som är av enhetsövergripande
karaktär med hjälp av kompetensresurser som inte primärt in
-
Förs. 1978/79:17
48
ryms inom någon av sakenheterna. Sekretariatet bör även kunna biträda
sakenheterna i deras utredningsarbete med särskild expertis.
Premievinstutlottningar m. m.
Vinstdragning på premieobligationslånen och distributionen av dragningslistor
bör förläggas till upplåningsenheten som därmed får ett mera
uttalat totalansvar för produkten premieobligationer. Dragningen på
vinstsparkontona har samma innebörd som premievinstdragningen. Denna
arbetstekniska likhet motiverar att även vinstspardragningen förläggs
till upplåningsenheten. Ansvaret för vinstsparandet och andra lönsparformer
bör även i övrigt åläggas upplåningsenheten.
U tlandsupplåningen
I fråga om ett obligationslån i Sverige blir arbetsuppdelningen i korthet
den att upplåningsenheten svarar för försäljningen av lånet och ekonomienheten
för låneförvaltningsuppgifter såsom utbetalning av räntor
på inskrivna obligationer och slutligen ”inlösen” av obligationerna. Inlösenkontrollen
sker vid upplåningsenheten. Ett utlandslån uppvisar
både likheter och skillnader gentemot ett svenskt obligationslån. Skillnaden
är bl. a. att kassa- och statsskuldboksfunktionen inte berörs eftersom
det praktiska hanterandet av obligationerna omhänderhas av utländska
banker. Däremot krävs en större insats av jurister och samhällsekonomer
för utformning av avtal och framtagning av prospekt. Kontakter
med utländska banker kräver ett större engagemang av verksledningen
än eljest för både operativ planläggning och förhandlingar. Låneförvaltningen
innebär fortlöpande marknadsbevakning bl. a. för att avgöra den
rätta tidpunkten för inlösen av delar av lånet (gäller vissa utlandslån).
Med hänsyn till att utlandsupplåningens långsiktiga framtid är oviss föreslås
att en projektorganisation etableras t. v. för att utföra det arbete
i samband med utlandsupplåningen som inte förekommer i samband
med svenska lån. För att minska verksledningens deltagande i dessa projekt
bör låneoperativ kompetens tillföras utifrån på konsultbasis eller
genom tillfällig anställning.
Dagslån
Aktiviteterna på dagslånemarknaden har nära anknytning till den dagliga
avstämningen av statsverkets kassaställning i riksbanken. Denna avstämning
utförs inom ekonomienheten, varför även dagslåneverksamheten
med fördel förläggs dit. Frågor om lånevillkoren bör dock handläggas
i samarbete med upplåningsenheten.
Förkomna obligationer och preskriberade vinster
Förkomna obligationer bör kunna handhas av upplåningsenheten, som
vid komplicerade fall rådfrågar juristerna på garanti- och rättsenheten.
Förs. 1978/79:17
49
Detsamma gäller för utbetalning av preskriberade vinster som i flertalet
fall bör kunna beslutas inom ekonomienheten.
Beslutsdokumentation m. m.
Sammanställning av föredragningslistor och protokoll i anslutning till
fullmäktiges sammanträden bör ske genom sekretariatets försorg. Sekretariatet
bör även ansvara för planering av möterna i ledningsgruppen
och för att dokumentation och delgivning sker av beslut som fattas av
verksledningen. Sekretariatet bör också svara för en förbättrad informationsservice
gentemot ledamöter och suppleanter i fullmäktige.
Registrering
Registrering av handlingar bör bl. a. av säkerhetsskäl göras i anslutning
till postöppningen. De två funktionerna är gemensamma för hela
kontoret och förläggs därför till administrationsenheten. Diarieföringen
kommer att rationaliseras på olika sätt för att öka säkerheten och underlätta
åtkomst av handlingar. Bl. a. kommer även internt upprättade
handlingar att diarieföras vilket underlättar beslutsdokumentationen.
Den omfattande särskilda registreringen och arkiveringen av kreditgarantiärenden
bör finnas nära nyttjarna av systemet, dvs på garanti- och
rättsenheten.
Datordriften
Minidatorn kommer att betjäna ett flertal enheter som t. ex. upplåningsenheten
(vinstdragningen, sparobligationsregistrering), ekonomienheten
(vinstutbetalning, statsskuldboken) och garanti- och rättsenheten
(garantiregistersystem). Datororganisationen är sålunda en gemensam
resurs för de olika enheterna, varför det bör inordnas i administrationsenheten.
Den senare enheten får gentemot sakenheterna ansvaret för
tekniskt underhåll och drift av de olika systemen.
Administrativ utveckling
Systemutveckling och drift av datorn kräver personal med hög kompetens
på rationaliseringsområdet. Det är lämpligt att denna kompetens
utnyttjas vid uppläggning och förändring även av sådana arbetsrutiner
som är helt manuella. Därför bör administrationsenheten få ansvaret för
kontorets administrativa utveckling i allmänhet inkl. att utforma förslag
till erforderliga instruktioner, rutinscheman m. m. för hur arbetet skall
bedrivas.
Skrivservice
Utskriftsarbetet är nu centraliserat till en särskild skrivcentral. Det
kommer i fortsättningen att finnas stort behov av utskriftsservice på
samtliga enheter, varför skrivkapaciteten föreslås vara decentraliserad i
4 Riksdagen 1978/79. 2 sami. Nr 17
Förs. 1978/79:17
50
den nya organisationen. Tillfälligt behov att jämna ut arbetsbelastningen
inom funktionen får tillgodoses av administrationsenheten.
5.5 Enheternas uppgifter och inre organisation
5.5.1 Garanti- och rättsenheten
Enheten får främst följande uppgiftsområden:
Kreditgarantier m. m.
— ärenden avseende kreditgarantier till svenska varvsindustriföretag
— ärenden avseende statligt stöd till beställare av fartyg
— ärenden avseende kreditgarantier till svenska rederiföretag
— ärenden avseende övriga statliga kreditgarantier, ansvarsförbindelser
eller liknande, ävensom skuldförbindelser för internationella organisationer
o. d.
— beskrivningar och analyser av statens åtaganden enligt ovan
— sammanställningar, registrering, avskrivning, expedieringar o. d. i anslutning
till ovan angivna uppgifter
Lånefrågor m. m.
— juridiska frågor i anslutning till riksgäldskontorets upplåningsverksamhet,
såsom avtalsarbete m. m. vid utlandsupplåning, och särskilda
frågor avseende riksgäldskontorets interna upplåning
— ärenden av rättslig natur i anslutning till obligationshanteringen, såsom
frågor om äganderättsöverlåtelser, behörighet att företräda annan,
utbetalande av större preskriberade värden, frågor avseende
förkomna obligationer m. m.
Övriga uppgifter
— remissarbete i frågor med juridisk anknytning
— bevakning av vissa riksgäldskontorsfordringar
— juridiska utredningar
— juridisk service i övrigt
— särskilda frågor, såsom statligt partistöd, äldre riksdagsprotokoll
m. m.
Fördelningen av uppgifter mellan tjänstemännen bör kunna ske på ett
flexibelt sätt dels för att arbetsbelastningen i viss mån varierar, dels för
att tjänstemännen skall få omväxling i arbetet. Härmed uppnås nödvändig
flexibilitet vid frånvaro och vid särskilt hög arbetsbelastning. Denna
flexibilitet skulle försvåras om enheten delas in i mindre enheter vilket
sålunda bör undvikas. Det är dock lämpligt att det finns personer som
närmast under enhetens chef är primärt ansvariga för vissa arbetsområden.
Till dessa områdesansvariga bör vissa beslutsbefogenheter kunna
delegeras.
Förs. 1978/79:17
51
5.5.2 Upplåningsenheten
Enheten får följande uppgiftsområden:
— Bevakning av utvecklingen på kreditmarknaden
— Kortsiktig planering av statsupplåningen
— Operativ planläggning av enskilda låneoperationer
— Marknadsföring av premielån, räntelån, sparlån, skattkammarväxlar
m. m.
— Försäljning av d:o
— Framställning av statistik om låneoperationer
— Förmedling av statsskuldboksuppdrag
— Registrering, växling, transporter av sparobligationer
— Vinstdragning på premielån
— Prenumeration på dragningslistor
— Vinstdragning på vinstsparandet m. fl. uppgifter i anslutning till lönsparandet
—
Kontroll av premievinstinlösen (bankernas och riksgäldskontorets)
— Kontroll av felindikerade vinstutbetalningar
— Kontroll av inlösen av obligationer och kuponger (bankernas och
riksgäldskontorets)
— Makulering och förstöring av inlösta värdehandlingar
— Handläggning av anmälningar om förkomna obligationer
Enheten bör p. g. a. arbetsuppgifternas omfattning indelas i underenheter,
och detta bör ske enligt en kombination av funktions- och produktprincipen.
Olika alternativ har övervägts, vilka baserats på en renodling
av endera principen, men sådana alternativ har bedömts bli mera
resurskrävande än ett kombinationsalternativ. Upplåningsenheten föreslås
därför under enhetschefen indelas i en försäljningsgrupp, en premieobligationsgrupp
och en sparobligationsgrupp.
Försäljningsgruppen får till uppgift att planera, marknadsföra och
försälja olika lån. I gruppen ingår en kundserviceenhet som svarar för
upplåningsenhetens direkta kundkontakter. Kundserviceenheten får dessutom
förmedla kunduppdrag till ekonomienhetens statsskuldboksfunktion
av följande skäl. För det första är antalet statsskuldboksärenden
”över disk” totalt sett alltför få för att motivera en egen kundserviceenhet.
För det andra består dessa ärenden till stor del av inskrivningsärenden
som uppkommer i samband med att lånen ges ut.
För varje stor låneoperation bildas ett projekt inom upplåningsenheten.
I projektgruppen, vars sammansättning varierar beroende på
lånetyp, ingår i första hand personal ur försäljningsgruppen. Även den
övriga personalen vid upplåningsenheten bör dock vid behov engageras
i projektarbetet, av de skäl som anfördes i avsnitt 5.3 för en samorganisation
av emissions- och kontrollarbetet. (En eventuell nedgång i nyupplåningsbehovet
kan leda till att försäljningsgruppens personal får
tjänstgöra inom premie- resp. sparobligationsgruppen som har en mera
Förs. 1978/79:17
52
stabil arbetsvolym.) Låneprojektgruppen utformar förslag till direktiv
för sitt arbete och till villkor för lånet Projektet avslutas med att en
rapport utarbetas om försäljningsresultatet och emissionskostnader m. m.
Premieobligationsgruppen (premiegruppen) utför i första hand arbetsuppgifter
rörande premielån efter avslutad försäljning. Till dessa uppgifter
hör premievinstdragningar, distribution av dragningslistor, vinstkontroll
(redovisningskontroll, provisionsberäkning, felsökning), kontroll
av obligationslösen (redovisningskontroll, provisionsberäkning, makulering
m. m.) samt hantering av förkommetanmälda obligationer (skriftväxling,
undersökningar m. m.). Personalens deltagande i låneprojekten
omfattar främst effektuering av beställningar per post, konsortiekontroller
och fördelning av obligationer.
Sparobligationsgruppen (spargruppen) utför i första hand arbetsuppgifter
efter avslutad försäljning som berör sparlån och statsräntelån
(inlösenkontroll). Häri ingår att hålla sparobligationsregistret aktuellt,
att effektuera äganderättsövergångar i fråga om sparobligationer och
att kontrollera inlösen av sparobligationer, kuponger, ränteobligationer
och skattkammarväxlar. Spargruppen skall också utföra arbetsuppgifter
inom lönsparandet som ankommer på riksgäldskontoret, såsom att anordna
lottningar på vinstsparandet, kontrollera deltagande konton m. m.
I förberedelse- och teckningsarbetet i fråga om sparobligationer bör
gruppens personal medverka vid planering, granskning av inkommande
material, utskrifter och distribution samt ledning av extrainkallad personal.
5.5.3 Ekonomienheten
Enheten får följande uppgiftsområden:
Redovisning m. m.
— Prognoser över statens inkomster och utgifter
— Bevakning av utvecklingen på penningmarknaden
— Bevakning av förfallotider
— Bokföring och redovisning
— Redovisning av anslagen under huvudtiteln Riksdagen och dess verk
— Utanordnande av medel
— Kontoinlåning (bl. a. dagslån)
— Utlåning (dagslån, rörlig kredit m. m.)
Kassa
— In- och utbetalningar medelst kontanter, check och postgiro
— Inlösen av vinster på premieobligationer
— Inlösen av obligationer, kuponger m. m.
— Kassafunktionen för övriga riksdagens verk utom riksbanken
Förs. 1978/79:17
53
Statsskuldboken
— Inskrivning av obligationer
— Transporter av inskrivna obligationer
— Utbetalning av räntor och vinster på inskrivna obligationer
— Inläggning och uttag av obligationer i resp. från säkerhetsvalv
— Vinstavstämpling av i säkerhetsvalv inneliggande premieobligationer
Enheten utför kassa- och redovisningsuppgifter även för övriga riksdagens
verk utom riksbanken.
Enheten bör indelas i följande funktionsorienterande underenheter:
en redovisningsgrupp, en kassagrupp och en statsskuldboksgrupp.
Redovisningsgruppen svarar för redovisningsfunktioner såsom bokföring
och framtagande av bokslut och andra redovisningsrapporter.
Gruppen ombesörjer utanordning och mottagande av medel och utför
registrerings- och beräkningsarbete som föranleds av rörliga krediter och
kontoinlåning. I arbetsuppgifterna ingår vidare att följa utvecklingen av
statsverkets kassaställning, att göra kortsiktiga prognoser över upplåningsbehovet
baserade på redovisningsmaterial från statsmyndigheterna
och att ombesörja dagslåneverksamheten. Gruppen bevakar förfallotider
för riksgäldskontorets inkomster och utgifter.
Kassagruppen ombesörjer kontanta in- och utbetalningar, skriver ut
checkar och underlag för utbetalningar per postgiro. Utbetalning av
vinster på premieobligationer insända per post eller lämnade vid ”disken”
innefattar vinstavstämpling och utskrift av vinstnota. Obligationer
och kuponger inlöses av kassagruppen och dragningslistor försäljes.
Statsskuldboksgruppen utför arbetsuppgifter såsom inskrivning av obligationer,
utbetalning av certifikaträntor, utbyte av certifikat mot obligationer,
inlösen av certifikat, utbetalning av vinster på inskrivna premieobligationer,
inläggning och uttag av obligationer i resp. från säkerhetsvalv
m. m.
5.5.4 A dm in istrationsenheten
Enheten får följande uppgiftsområden:
Personaladministration
Personaladministrativ planering
Rekrytering
Introduktion
Personalutveckling
Personalsocial verksamhet
Arbetsmiljöfrågor
Förhandlingar med de anställda enligt MBA-R m. m.
Löneunderlagsrapportering
Pensionsärenden
Matrikelföring
Frånvaroredovisning och vikariatsförordnanden
Personalstatistik
Reseräkningskontroll
Kartong. S. 59. En råd tillkommer
Förs. 1978/79:17
54
Administrativ service
Telefonväxel
Upphandling
Fakturakontroll
Lokalvård
Budgång
Transporter
Lagerhållning och utlämning av kontorsmateriel
Vakthållning
Arkiv
Registratur
Postöppning
Administrativ utveckling och datordrift
Rationalisering av manuella arbetsrutiner, inkl. översyn av gällande arbetsinstruktioner
Systemutredningar
Utformning av datorbaserade system
Programmering av d:o
Drift och underhåll av d:o
Verksamhetsplanering
Instruktioner för sakenheternas verksamhetsplanering
Sammanställning av gemensam anslagsframställning med verksamhetschefen
Utveckling
av verksamhetsplaneringen
Olika alternativ har övervägts för indelning av administrationsenheten
i underenheter. En tänkbar indelning är att ha en personaladministrativ
grupp, en vaktmästargrupp, en grupp för övrig administrativ
service och en grupp för datordrift och administrativ utveckling. Ett
annat alternativ som studerats innebär att arbetet fördelas genom en
”Matrisorganisation” enligt följande principiella exempel:
Person
Person
Person
Person
Arbetsfunktion
Löneunderlagsrapporter
ing
Rekrytering
Verksamhets planering -
Upphandling
Förråd
Förs. 1978/79:17
55
Varje person fördelar här sin tid på olika arbetsfunktioner. Respektive
funktion kan sysselsätta en eller flera personer. För varje funktion
finns en person som ansvarar för rapportering till enhetschef och övriga
medarbetare.
Stora fördelar står att vinna med matrisorganisationen. Arbetsgemenskapen
torde förbättras genom att varje person arbetar i flera olika
personkonstellationer. Matrisen framhäver i sig arbetsuppgifterna i stället
för befattningar och är sannolikt ett mycket praktiskt hjälpmedel
när arbetsbelastningen behöver omfördelas mellan olika personer eller
när arbetsuppgifter flyttas för att ge möjlighet till personlig utveckling.
Dessa fördelar med att arbeta i matris bör dock ställas mot kraven
på styrning och resultatorientering av verksamheten (som inte i sig tillgodoses
av matrisorganisationen). En indelning av enheten i fasta arbetsgrupper
å andra sidan blir lätt en alltför statisk och ”låst” struktur för
en verksamhet, där en stor del av arbetet bör bedrivas utöver gruppgränserna.
Verksamheten bör därför indelas med utgångspunkt i dess
primära funktions- eller programområden. Som struktur för administrationsenheten
föreslås därför en indelning på tre funktionella ansvarsområden:
ett ansvarsområde för personaladministration och verksamhetsplanering,
ett för administrativ utveckling och datordrift samt ett
för administrativ service.
Personaladm/Verksamhetsplanering -
Admini strativ utveckling/ Datordrift -
Chef
Administrations enheten -
Administrativ
Service
Personal vid enheten
5.5 5 Revisionsenheten
Enheten får till uppgift att inventera och granska kassor och värdehandlingar
samt att utföra redovisnings- och förvaltningsrevision av
riksgäldskontoret och andra riksdagens verk utom riksbanken. Enhetens
personal har inte den omfattningen att en underindelning är befogad.
55.6 Sekretariatet
Sekretariatets uppgiftsområden blir följande:
— utarbeta underlag (i form av t. ex. kreditmarknadsstudier) för verksledningens
mer långsiktiga planering och styrning av verksamheten
Förs. 1978/79:17
56
— initiera, samordna och delta i utredningsprojekt
— samordna och delta i remissarbete i samråd med berörda enheter
— planera och genomföra externa och interna informationsprojekt,
dock ej marknadsföring av obligationslån o. d.
— upprätta föredragningslistor för och protokoll från fullmäktiges sammanträden.
Svara för annan informationsservice till ledamöter och
suppleanter
— planera ledningsgruppens möten
— tillse att dokumentation och delgivning sker av verksledningens beslut
Någon särskild chef för sekretariatet utses inte. För var och en av
dess tre huvudfunktioner — samhällsekonomi, information och beslutssystemet
— finns en person som rapporterar till verksledningen resp.
övriga medarbetare.
5.6 Organisationens personalresurser
Vid beräkning av de erforderliga personalresurserna har följande
överväganden varit vägledande för organisationsöversynen. De nuvarande
personalresurserna har ställts mot
1) Den ökande omfattningen av det totala antalet ärenden, tillkomsten
av nya arbetsuppgifter samt utvidgningen av tidigare arbetsuppgifter.
2) Den ökade komplexiteten och svårighetsgraden inom olika ärendeområden.
3) De ökade krav i fråga om kvalificerad handläggning som kontoret
nu blivit föremål för i takt med att statsupplåningen blivit en alltmer
”kritisk” funktion i samhällsekonomin.
4) De problem och utvecklingsbehov som i dag föreligger inom organisationen
i vad gäller i första hand områden som planering, personaladministration
och administrativ utveckling.
I kapitel 3.6 ovan ges en närmare redovisning av hur verksamheten
vid riksgäldskontoret har utvecklats i vad gäller volymökning och nya
arbetsuppgifter. Där framgår att en stark ökning av verksamhetsvolymen
har skett under senare år i fråga om såväl den statliga upplåningen
som fartygskreditgarantier och andra ärenden på varvs- och rederiområdet.
Statsskulden har i procent ökat med tvåsiffriga tal under nästan
varje år under 1970-talet, medan den genomsnittliga ökningstakten
var ca 5 % på 1960-talet. Ärenden rörande fartygskreditgarantier är numera
sex gånger så många som vid 1970-talets början. Samtidigt har
ärendena över lag blivit mer komplicerade, och nya inslag har tillkommit
i kontorets verksamhet, t. ex. upplåning utomlands, ökningen av
riksgäldskontorets verksamhet under senare år är således både kvalitativ
och kvantitativ till sin karaktär. För närvarande är arbetsbelastningen
mycket hård, trots att vissa arbetsuppgifter har måst eftersättas eller
lösas med provisoriska åtgärder. En nödvändig anpassning till de för
-
Förs. 1978/79:17
57
ändrade verksamhetsbetingelserna måste därför komma till stånd i vad
gäller riksgäldskontorets resurser.
Expansionen av riksgäldskontorets verksamhet har i sin tur fört med
sig att helt andra och större krav än tidigare nu ställs på kontoret i fråga
om ekonomisk överblick, snabb och kvalificerad handläggning, samverkan
med olika samhällsorgan etc. Expansionen har vidare inneburit att
de tillgängliga personalresurserna har måst ägnas helt åt de löpande arbetsuppgifterna,
vilket medfört att utvecklingsuppgifter inom olika områden
måst eftersättas. Organisationsöversynen har givit vid handen att
betydande utvecklingsbehov nu föreligger vad gäller t. ex. planeringsverksamhet,
personaladministration, utbildning och administrativ utveckling.
En nödvändig förstärkning av riksgäldskontorets kapacitet i
dessa hänseenden måste därför snarast komma till stånd.
Trots den omfattande förändring som riksgäldskontorets verksamhet
undergått de senaste åren har den fasta personalstyrkan hållits på ungefär
samma nivå (med undantag för en viss utökning under senaste 1 å 2
åren). Att detta över huvud taget varit möjligt beror på olika rationaliseringsåtgärder
och omprioritering av arbetsuppgifter samt inte minst
på engagerade insatser från personalens sida. Personalresurserna uppgår
i nuläge till 122,5 personår.
Organisationsöversynens analyser visar entydigt att riksgäldskontorets
personalresurser inte är tillräckliga för att en verksamhet av nuvarande
inriktning och omfattning skall kunna genomföras på ett godtagbart
sätt. En inte oväsentlig utbyggnad av kontorets kapacitet måste genomföras
i samband med organisationsförändringen. Den dimensionering
som beräknats för den nya organisationen framgår av nedanstående
tablå:
Funktion | Tjänster |
Verksledning | 3 |
Sekretariat | 8,5 |
Garanti och rättsenhet | 11,5 |
Upplåningsenhet | 48 |
Ekonomienhet | 32 |
Administrationsenhet | 27 |
Revisionsenhet | 3 |
Totalt | 133 |
I petita för budgetåret 1979/80 äskade riksgäldskontoret medel under
anslagsposten lönekostnader motsvarande en personalvolym om totalt
122 fasta tjänster samt 3 tjänster motsvarande tillfällig personal. Orga
-
Förs. 1978/79:17
58
nisationsöversynen har givit vid handen att ytterligare resurser motsvarande
11 fasta tjänster erfordras jämfört med petita. Jämfört med nuläget
föreslås en nettoförstärkning med sammanlagt 10,5 tjänster. Förslaget
till ny organisation innebär att fyra nya sakenheter tillskapas. I
stället för nuvarande 5 sektionschefstjänster (vilka vid behov förs på
övergångsstat) bör därför inrättas 4 nya tjänster som chefer för de föreslagna
nya enheterna. Förutom dessa 4 chefstjänster erfordras enligt
organisationsöversynen en resursökning om ytterligare 11,5 tjänster.
Bakgrunden och motiven till dessa förslag om ytterligare personalförstärkningar
är följande:
För praktiskt taget samtliga enheter i den nya organisationen gäller
att behov av förstärkningar föreligger jämfört med tillgängliga personalresurser
inom nuvarande organisation. Ett alternativ för organisationsöversynen
har då varit att föreslå en bemanningsplan för den nya organisationen
innebärande i princip en förstärkning av personalresurserna i
proportion till den ökade verksamhetsvolymen samt till omfattningen av
de verksamhetsområden som hittills måst eftersättas. Detta alternativ,
som skulle ha inneburit förslag om en drastisk ökning av personalstyrkan,
har dock förkastats av organisationsöversynen. Målsättningen
vid dimensioneringen har i stället varit att klarlägga och föreslå de
nettoförändringar som oundgängligen bör tillföras den nya organisationen
för att verksamheten fortsättningsvis skall kunna bedrivas på
ett godtagbart sätt. Detta har framtvingat svåra prioriteringar mellan
olika behov av personalförstärkning. Den prioritering som ligger till
grund för den föreslagna ökningen av antalet tjänster innebär att i
första hand bör resursbehoven vad gäller samordnings- och utvecklingsfunktionerna
samt i fråga om administrativ personal tillgodoses.
Tanken är att satsning på tillskott av denna typ av resurser på sikt
skall möjliggöra ökad kapacitet även för kontorets löpande produktion.
Detta innebär att man mer långsiktigt försöker komma till rätta med
resursproblematiken, än om man enbart passivt skulle anpassa personalvolymen
efter de aktuella resursbristerna i anslutning till den löpande
ärendehanteringen. Härvid måste dock framhållas att utvecklings- och
rationaliseringseffekter alltid tar tid att uppnå. Den löpande produktionen
måste dock hela tiden fungera. Riksgäldskontoret måste därför
reservera sig för att resursbehoven inom den löpande driften kan bli så
akuta att resursförstärkningar även direkt måste kunna tillföras denna.
Den prioritering vad gäller inriktningen av resurstillskottet som organisationsöversynen
gjort avser de verksamhetsbetingelser som kan bedömas
gälla för den nya organisationen fr. o. m. 1979-07-01. För den
överblickbara framtiden fr. o. m. den 1 juli detta år framstår således i
dag satsning på i första hand utvecklings- och samordningsresurser vara
den mest konstruktiva prioriteringen av de omfattande resursbehov
som nu totalt föreligger. Riksgäldskontoret får på sedvanligt sätt i sam
-
Förs. 1978/79:17
59
band med petita aktualisera resursbehov, vilka kan bli kritiska i en
framtid men vilkas omfattning och inriktning i dag inte kan fastställas
närmare.
Som redovisats ovan kommer den föreslagna nya organisationen att,
förutom verksledning, bestå av fyra sakenheter (garanti- och rättsenhet,
upplåningsenhet, ekonomienhet, administrationsenhet) samt av sekretariat
och revisionsenhet. Nedan redovisas det föreslagna resurstillskottet,
utöver föreslagna 4 enhetschefstjänster, med utgångspunkt i dessa organisationsenheter:
Garanti-
och rättsenheten i den nya organisationen har sin motsvarighet
i den nuvarande sekretariatsenheten inom kanslibyrån. Den nya
enheten kommer att som huvuduppgift ha att med juridisk och annan
sakkunskap svara för ärenden rörande kreditgarantier, juridiska och
formella frågor i anslutning till riksgäldskontorets upplåningsverksamhet
samt allmänna rättsfrågor inom kontoret. Som framgått av redovisningen
ovan har arbetsbelastningen på denna funktion inom riksgäldskontoret
starkt ökats under senare år. Den mycket pressade arbetssituationen
som rått på grund av ansvällningen av främst varvsoch
rederiärenden samt av utlandslåneärenden har (som framgår av kap.
2 ovan) nödvändiggjort personalförstärkningar till denna funktion redan
innan organisationsöversynen slutförts. Ytterligare förstärkningar inom
detta område övervägs därför inte för 1979/80.
Den nuvarande sekretariatsenheten inom kanslibyrån består av 14,5
tjänster. Den nya garanti- och rättsenheten beräknas omfatta totalt 11,5
tjänster. Minskningen beror på att vissa arbetsuppgifter såsom skrivbyråfunktionen,
ärenden rörande förkomna obligationer samt fullmäktigeservice
omorganiseras för överföring till andra enheter.
Den nya upplåningsenheten kommer i huvudsak att ha arbetsuppgifter
motsvarande de som i dag utförs av delar av den nuvarande
finansbyrån, nämligen emissions- resp. vinst- och kupongsektionema
samt de specialtjänster som sedan något år fungerar i stabsfunktion
inom den nuvarande byrån. Enhetens huvuduppgift kommer att vara
att svara för planering och genomförande av upplåningsverksamheten.
Enheten kommer att indelas i tre olika funktioner/grupper: Försäljningsgruppen,
premieobligationsgruppen samt sparobligationsgruppen.
Arbetsbelastningen på denna huvudfunktion inom riksgäldskontoret
är som framgått ovan mycket stark. På sikt kan man dock räkna med
att uppnå ansenliga förbättringar i verksamhetssituationen inom ramen
för den nya enheten. Den pågående organisationsöversynen inrymmer
två omfattande separata delprojekt (Översyn av manuella rutiner resp.
Datorisering) som direkt är inriktade på rationalisering, förenkling och
automatisering av de nuvarande personalkrävande rutinerna. Vidare
kan man räkna med att de nya administrativa utvecklingsresurserna
inom administrationsenheten också i mycket hög utsträckning skall bidra
till att arbetsuppgifter och resurser inom verksamheten kommer
Förs. 1978/79:17
60
att balansera på ett bättre sätt än för närvarande. I samband med denna
administrativa utveckling bör här — liksom även inom övriga enheter
— en annan fördelning av arbetsuppgifterna mellan olika personalkategorier
komma till stånd.
Organisationsöversynen föreslår därför, i konsekvens med det prioriteringsresonemang
som beskrivits ovan, inte några omedelbara resursförändringar
inom upplåningsenheten med hänsyn till den nuvarande
arbetsvolymens omfattning. Sammanslagningen av emissionssektionen
och vinst- och kupongsektionen innebär dock en minskning med en
tjänst på chefsnivå. Upplåningsenheten beräknas därmed komma att
omfatta totalt 48 personer.
Ekonomienheten i den nya organisationen har i huvudsak sin motsvarighet
vad gäller uppgifter och personal i den nuvarande räkenskapssektionen
inom finansbyrån. Enheten kommer att indelas i tre
olika funktioner/grupper: Redovisningsgrupp, kassagrupp samt statsskuldboksgrupp.
Arbetsbelastningen på ekonomifunktionen har ökat
till följd av den växande upplåningen. Bl. a. har den växande utlandsupplåningen
bidragit härtill, dels i form av arbete i samband med lånens
uppläggning, dels i form av hanteringen av lånen under deras
löptid (ränte- och amorteringshantering m. m.). Tillgängliga resurser
inom ekonomienheten kan förväntas i övervägande utsträckning behöva
ägnas de rent löpande arbetsuppgifterna. Det kommer uppenbarligen
därför inom den nya enheten att saknas kapacitet för erforderliga utrednings-
och utvecklingsuppgifter avseende enhetens arbetsområde.
Organisationsöversynen föreslår för detta ändamål inrättandet av en
ny tjänst för handläggning av ärenden rörande ekonomiadministration,
redovisningsfrågor samt planerings- och utvecklingsfrågor i anslutning
till ekonomienhetens olika verksamhetsområden. En angelägen uppgift
för denna tjänst blir kontorets prognosarbete rörande statens inkomster
och utgifter på månadsbasis (budgetprognoser), som under senare år
blivit alltmer utbyggt och komplicerat. Ett annat betydelsefullt verksamhetsfält
är utvecklingen av riksgäldskontorets ekonomiadministrativa
system.
Ekonomienheten beräknas inklusive denna nya tjänst komma att omfatta
totalt 32 personer.
Den nya administrationsenhet en kommer att byggas kring den stomme
av personal, som för närvarande arbetar på personalsektionen inom
kanslibyrån. Jämfört med övriga sakenheter kommer administrationsenheten
att tillföras flertalet av de för riksgäldskontoret helt nya funktionerna.
Den nya enhetens huvuduppgifter kommer att vara att svara
för vissa centrala funktioner av gemensam natur för hela kontoret, såsom
personaladministration, verksamhetsplanering, administrativ utveckling
och datordrift samt administrativ service. Enheten kommer också
att indelas i funktionella ansvarsområden i enlighet med sina huvudområden.
Förs. 1978/79:17
61
Organisationsöversynen föreslår en väsentlig personalförstärkning till
den nya administrationsenheten jämfört med nu tillgängliga resurser.
Totalt föreslås att fyra nya tjänster inrättas vid enheten, varigenom den
skulle komma att omfatta 27 personer. Bakgrunden till denna resursförstärkning
är följande: Organisationsöversynen har i sin genomgång av
kontorets nuvarande verksamhet kartlagt ett antal ”kritiska” funktioner,
där verksamheten i dag antingen på grund av arbetsbelastningen
har måst eftersättas eller där man genom viss resursförstärkning och
utvecklingsarbete kan åstadkomma mycket betydande effektivitetsvinster
för kontoret totalt. Ett sådant område är administrativ rationalisering
och ADB. En särskild projektgrupp inom organisationsöversynen
har arbetat med frågor om datorisering av ett stort antal rutiner
inom olika verksamhetsområden. Riksgäldsfullmäktige fattade i
maj 1978 ett principbeslut att anskaffa en minidator. För närvarande
pågår arbete med systemutveckling vad gäller vinstutlottningen
på premieobligationslånen. Fr. o. m. hösten 1979 planeras vinstsökning
och utskrift av vinstnotor i kontorets kassaexpedition kunna ske med
hjälp av terminaler kopplade till datorn. ADB-kapaciteten beräknas
fortsättningsvis kunna utnyttjas av praktiskt taget samtliga enheter inom
den nya organisationen för en mängd olika uppgifter. Denna administrativa
utveckling genom datorisering har (som redovisats i kap. 2 ovan)
nödvändiggjort personalförstärkningar till denna funktion redan innan
organisationsöversynen slutförts. Datoriseringsprojektet, liksom den fortsatta
översynen och rationaliseringen av kontorets administrativa rutiner,
skall i den nya organisationen bedrivas från administrationsenheten.
Ett medbestämmandeavtal (MBA-R) för riksdagen och dess verk är
numera i kraft. Detta ställer nya krav (med även resursmässiga konsekvenser)
för bearbetande av personalens behov av arbetstillfredsställelse,
god arbetsmiljö, anställningstrygghet samt möjligheter till medbestämmande
och personlig utveckling.
Riksgäldskontoret har vidare antagit ett förslag till personalpolitik
utarbetat av riksdagens personaltjänstkommitté. Inom ramen för den
pågående organisationsöversynen har nu en projektgrupp till uppgift att
konkretisera personalpolitiken i program och rutiner, vilka skall ge direkt
vägledning för löpande beslut och åtgärder på det personaladministrativa
området i den nya organisationen. Arbetet med att förverkliga
och vidareutveckla projektgruppens resultat kommer att åvila den nya
administrationsenheten. En resurskrävande, men för riksgäldskontoret
mycket viktig del av detta arbete, utgör utvecklingen av utbildningsoch
fortbildningsverksamheten.
Organisationsöversynen har vidare föreslagit att administrationsenheten
skall utgöra den samlande enheten för den verksamhetsplaneringsfunktion
som kommer att utgöra ett betydelsefullt inslag i riksgäldskontorets
fortsatta effektivitetsutveckling.
Generellt kan således konstateras att betydligt ökade insatser krävs
Förs. 1978/79:17
62
för att riksgäldskontoret på det administrativa området, framför allt
inom områden som administrativ utveckling, personaladministration, utbildning
och verksamhetsplanering, skall nå en tillfredsställande kapacitetsnivå.
Vidare kan konstateras att riksgäldskontoret i dag i stor utsträckning
saknar resurser inom dessa utvecklingsområden.
Organisationsöversynen föreslår därför inrättandet av följande nya
tjänster:
1 tjänst som personaladministratör/-planerare
1 tjänst för handläggning av uppgifter i anslutning till kontorets verksamhetsplanering
1 tjänst för handläggning av utbildningsfrågor inom kontoret
Vidare föreslås att en tjänst som registrator inrättas. Motiv härför
är det förslag till utveckling av hela registratorsfunktionen och systemet
för diarieföring, som en speciell utredningsgrupp inom organisationsöversynen
har arbetat fram. Den nya tjänsten är nödvändig för att
kunna åstadkomma planerade förändringar och förbättringar.
Administrationsenheten beräknas såsom nämnts inklusive dessa nya
tjänster komma att omfatta totalt 27 personer. Däri ingår då också
telefonväxel, vaktmästeri m. m.
Sekretariatet får enligt organisationsöversynens förslag en annan organisatorisk
placering och ett nytt verksamhetsinnehåll jämfört med det
nuvarande sekretariatet. Sekretariatet knyts sålunda i den nya organisationen
till verksledningen som särskilt stabsorgan med resurser för utrednings-
och planeringsarbete, extern och intem information samt sekretariatsservice
till fullmäktige och verksledning. Som framgår av kap. 2
har brådskande personalförstärkningar till denna funktion nödvändiggjorts
redan inom ramen för det pågående översynsarbetet. En tjänst
för samhällsekonomiska utredningar och en tjänst som informationschef
godkändes av fjolårets riksdag, varjämte en tjänst som sekreterare
åt riksgäldsdirektören har inrättats. För att kunna fullgöra sin tilltänkta
funktion som enhetsövergripande utvecklings- och verksamhetsstödjande
organ behöver sekretariatet kompletteras med två tjänster, varav en
för handläggning av frågor rörande samhällsekonomiska utredningar
och en för handläggning av informationsfrågor. Vidare erfordras inrättande
av en ny tjänst för förberedelse och uppföljning av fullmäktiges
sammankomster samt för riksgäldskontorets beslutsdokumentation
och -delgivning. För uppbyggande av en biblioteksfunktion erfordras en
halvtidstjänst som bibliotekarie knuten till den interna informationsfunktionen.
Slutligen bör vid sekretariatet även inrättas två nya tjänster
som kontorister. Totalt beräknas sekretariatet komma att omfatta 8,5
tjänster.
I samband med översynen av riksgäldskontorets organisation har
även väckts frågan om revisionsavdelningens uppgifter och behövliga
Förs. 1978/79:17
63
resurser. Av granskningen i samband med organisationsöversynen och
av tidigare revisionsrapporter till riksgäldsfullmäktige har framgått att
såväl redovisningsrevision som framför allt förvaltningsrevision kunnat
utföras endast i begränsad utsträckning, sedan väl fortlöpande granskningar,
avstämningar och inventeringar genomförts. Detta är otillfredsställande
med tanke på att enhetens arbete skall ligga till grund för en
väsentlig del av bl. a. fullmäktiges kontroll av kontorets verksamhet,
riksdagens revisorers granskning av riksdagsförvaltningen och nordiska
rådets presidierapporter.
Vidare kommer övergången till ADB att medföra behov av att införa
och följa särskilda revisionsrutiner. Därför föreslås inrättande av en ny
tjänst som revisor med speciell inriktning mot förvaltningsrevision och
ADB-revision. Avdelningen kommer då att under sitt nya namn revisionsenheten
omfatta 3 personer inklusive denna nyinrättade tjänst.
De ovan redovisade förslagen vad gäller nya tjänster utöver enhetschef
stjänsterna är sammanfattningsvis följande:
Ekonomienheten
1 tjänst för handläggning av frågor rörande ekonomiadministrativt utrednings-
och planeringsarbete
Administrationsenheten
1 tjänst som personaladministratör
1 tjänst för uppgifter rörande riksgäldskontorets verksamhetsplanering
1 tjänst för handläggning av utbildningsfrågorna inom kontoret
1 tjänst som registrator
Sekretariatet
1 tjänst för handläggning av frågor rörande fullmäktigeservice samt frågor
rörande kontorets beslutsdokumentation
1 tjänst för uppgifter rörande samhällsekonomiska utredningar
1 tjänst för uppgifter i anslutning till verkets informationsfunktion
y2 tjänst som bibliotekarie
2 tjänster som kontorister
Revisionsenheten
1 tjänst som revisor med uppgifter med förvaltningsrevision och ADBrevision
Denna
dimensionering innefattar de resurs- och kompetensförstärkningar,
som organisationsöversynen funnit som nödvändiga för att den
nya organisationen skall kunna fullgöra sina arbetsuppgifter på ett effektivt
sätt. Dimensioneringsplanen bygger på att de betydligt mer omfattande
resursbehov som i dag föreligger eller kan förutses trots allt skall
kunna begränsas genom den påbörjade rationaliseringen av verksamheten.
Vidare bygger planen på att — som ovan sagts — arbetsuppgifterna
kan fördelas annorlunda mellan befintlig personal vid kontoret.
Förs. 1978/79:17 64
5.7 Genomförande av organisationsförändringen
Den nya organisationen föreslås träda i kraft den 1 juli 1979. De genomförandeaktiviteter
som är aktuella till dess kan grovt indelas i tre
faser:
FAS I Ca 1979-02-01—03-01
Denna fas innebär beslut inom RGK om principerna för
kontorets organisationsutveckling, huvudstruktur och dimensionering.
Fasen inrymmer
— ställningstagande av fullmäktige
— förhandlingar med de fackliga organisationerna enligt
gällande lag och avtal om medbestämmande
— utarbetande av fullmäktiges förslag till riksdagen
FAS II Ca 1979-03-01—05-15
Denna fas innefattar ställningstagande och beslut av riksdagen
samt internt förberedelsearbete för den nya organisationen
genom planering av detaljorganisationen, utarbetande
av ny tjänstestruktur, förhandling om lönesättning av
tjänster m. m.
FAS III Ca 1979-05-15—06-30
Denna fas inleds sedan riksdagen har fattat sitt beslut och
innefattar aktiviteter som
— tillsättning av tjänster
— detaljplanering av genomförandet och successivt genomförande
—
fastställande av ny arbetsordning
För att reellt förändra en organisation måste genomförandet inriktas
mot både organisationens struktur och beteende.
Det första man gör i samband med genomförandet av en ny organisation
är vanligtvis att förändra strukturen. Detta innebär då att utlysa
och tillsätta nya tjänster, föra över arbetsuppgifter mellan olika
enheter och nivåer, göra ändringar i arbetsordning och befattningsbeskrivningar,
utforma riktlinjer, normer och rutiner för olika arbetsområden
etc.
Införande av nya organisationsstrukturer och administrativa system
innebär dock inte i sig att önskad förändring eller förbättring därmed
uppnåtts. Det är ju de enskilda människorna i organisationen som skall
tillämpa de administrativa systemen och fungera i de nya organisatoriska
formerna. Det är därför först i och med medarbetarnas tillämpning av
Förs. 1978/79:17
65
dc nya systemen och den organisatoriska strukturen som den reella förändringen
och därmed möjlighet till förbättring uppstår.
Detta innebär att genomförandet också måste innehålla insatser som
syftar till att utveckla och förändra organisationsmedlemmarnas kunskaper,
förmåga, attityder och värderingar. Ett sätt att åstadkomma detta
är genom bred samverkan i genomförandeprocessen. Därigenom
får organisationsmedlemmarna möjlighet att förstå och omfatta förändringarnas
innebörd och villkor och medverka i konkreta åtgärder för
att den förändrade organisationen också verkligen skall fungera.
Men även ytterligare insatser är nödvändiga för att uppnå och säkerställa
en reell och inte endast formell förändring av organisationen. De
tre aktivitetsfaserna enligt ovan bör därför kompletteras med en fjärde
och femte fas: Dessa faser skall närmare planeras och genomföras i
samband med det fortsatta organisationsutvecklingsarbetet.
FAS IV Utbildning och utvecklingsarbete
Under denna fas bör en aktiv och systematiskt inriktad utbildnings-
och utvecklingsverksamhet bedrivas. Syftet med
denna fas är dels att möjliggöra en inlärning för medarbetarna
i de nya rollerna, dels samtidigt tillföra nytt innehåll
åt verksamheten inom de förändrade organisatoriska formerna.
Som lämpliga områden för utvecklingsprocesser
framstår verksamhetsplanering samt administrativ utveckling
(som således inte endast bör bedrivas inom resp. sakenhet,
utan också i form av organisationsövergripande
tvärprojekt).
FAS V Uppföljning och utvärdering
Som ett led i genomförandet bör även ingå att löpande
följa upp om avsedda förändringar uppnåtts. Fungerar nivåerna
och enheterna i sina tilltänkta roller? Om ej — vad
är orsaken? På så sätt blir uppföljningsaktiviteterna ett
medel för kontinuerlig inlärning och utveckling.
Utvärderingen syftar bl. a. till att främja effektiviteten,
dvs. det övergripande målet för organisationsförändringen.
Därför kan utvärdering och revision bidra i denna fas till
att spåra om förändringar i effektivitetsutvecklingen vid
riksgäldskontoret stämmer överens med de i organisationsöversynen
fastställda målen och med det planerade genomförandet
av organisationsförändringen vid kontoret. Det kan
därutöver vara lämpligt att planera för en genomgripande
utvärdering av organisationen 3—5 år efter omläggningen.
5 Riksdagen 1978/79. 2 sami. Nr 17
. ntij '' :: '' ■ I !•••! ''
tio-. ‘3l|r;rt-i: ''zi; ii 11 fe 17 -N
''
.
•“
i ?, ■ loionv-i - ryatrJ^i ’ wAit
.t Ht t [''nilh- ■■■''>< ” A •!'';!! i ’
■
;f hn. .1 - i -- ■ ■ v
i_ , • ;V xt i : . : ■ • IH lii-JU'',
|j((T I tvr . !* ''lii''. Cf . 1
■ •••: ./no sr • V ytj • i''r : ‘
; TTf : 71 ! f''<; ;i
7* I !)/rt '' • ■ <££*> ■ U! ■ /
.
■
■
o *Hi lii. iSn
.i*,- » *
. - . .Si ■'' ''!•: - " '' , 0,010. : ^ ?/ •
•<VU''. ijci. ''i !i; jti v.;ly. : '' ribs''t-. ’
I ■. ; . ; ■ ■ '' . ''•/ 5\1;
''7;: i \.b • •'' '' v '' . f[U
'' lfa-- /V " ‘ ■ £1° ■■
r
•ViV
RIKSGÄLDSKONTORET 1978-09-11
BILAGA 11
Delegering av ärenden
från riksgäldsfullmäktige
Förs. 1978/79:17 69
Innehållsförteckning 5jcja
Förord 71
1 Nuvarande förhållanden 72
1.1 Beslutsbefogenheter 72
1.2 Riksgäldsfullmäktiges sammanträden 73
2 Motiv och riktlinjer för en reform 73
3 Vart skall ärenden delegeras? 75
4 Vilka ärenden skall delegeras? 77
4.1 Garantiområdet 77
4.2 Övriga ärendeområden 78
5 Förslag till ändringar i lagen med reglemente för riksgäldskontoret
79
6 Avslutande synpunkter och förslag 81
m
* ■
■
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| -i, . |
|
|
''
I
Förs. 1978/79:17
71
Förord
Riksgäldskontoret har i dag ett beslutssystem som i jämförelse med
förhållandena inom andra myndigheter är i hög grad centraliserat.
Riksgäldsfullmäktige har att ta ställning till frågor även på en relativt
detaljerad nivå och utövar vad som närmast kan betraktas som direktstyrning
av verksamheten. Expansionen i verksamhetsområdet och ärendevolymen
har emellertid lett till ett akut behov av att minska centraliseringsgraden
i beslutssystemet.
Inom ramen för den pågående organisationsöversynen vid riksgäldskontoret
har därför tillsatts en särskild arbetsgrupp med uppdrag att
utreda vilka slags ärenden som bör behandlas av riksgäldsfullmäktige
samt fördelningen av beslutsbefogenheter mellan fullmäktige och riksgäldsdirektören.
Medlemmar i projektgruppen har varit fullmäktiges
ordförande, vice ordförande och riksgäldsdirektören. Gruppen har i
denna rapport utarbetat förslag till reformering av riksgäldskontorets
beslutssystem med inriktning på ökad grad av delegering.
Riksgäldsfullmäktige har lämnat sitt godkännande till förslaget, som
därefter har legat till grund för det fortsatta arbetet med utformningen
och inriktningen av riksgäldskontorets organisationsutveckling.
Förs. 1978/79:17
72
1 Nuvarande förhållanden
1.1 Beslutsbefogenheter
Riksgäldskontoret förvaltas av sju fullmäktige, vilka utses av riksdagen
för riksdagens valperiod. En av fullmäktige utses av riksdagen
till ordförande. Fullmäktige får inom sig utse vice ordförande. Fullmäktige
utser vidare inom eller utom sig en riksgäldsdirektör att vara
chef för riksgäldskontoret. Direktören utses för högst tre år i sänder.
Sedan befattningen inrättades 1935 har direktören vid varje tillfälle utsetts
utanför fullmäktiges krets och alltså ej tillhört denna.
Enligt 13 § lagen (RFS 1975: 8) med reglemente för riksgäldskontoret
(REGL) bör ”alla fullmäktiges behandling tillhörande ärenden
inför fullmäktige vid deras sammankomster föredragas och få endast
där avgöras”. Fullmäktige får dock överlåta beslutanderätt till riksgäldsdirektören
i vissa ärenden av brådskande natur. Sådant bemyndigande
får avse endast viss tid och bör även i övrigt närmare preciseras.
Beslut som med stöd av fullmäktiges bemyndigande fattas av riksgäldsdirektören
skall anmälas vid nästa sammankomst med fullmäktige.
Ärende om upptagande av obligationslån eller andra förbindelser
med längre löptid eller andra ärenden av mera allmän vikt och tillsättande
av ordinarie och extra ordinarie tjänster får endast avgöras
i fullmäktige.
Riksgäldsdirektören skall enligt 9 § under fullmäktige utöva den
omedelbara ledningen av riksgäldskontorets verksamhet och inför fullmäktige
föredra de ärenden som fullmäktige skall avgöra, om inte
föredragningsskyldigheten åläggs annan. Direktören får bevilja tjänsteman
semester eller ledighet för sjukdom eller annat laga förfall eller
för enskilda angelägenheter under högst tre månader och även meddela
föreskrift om tjänstens uppehållande.
Personalfrågor av mer allmän vikt skall dock föredras av direktören
inför fullmäktige. I praktiken innebär detta att alla tjänstetillsättningar,
oavsett lönegrad, avgörs av fullmäktige. Riksgäldsdirektören är vidare
medlem av ett arbetsutskott till vilket fullmäktige kan hänskjuta viktigare
ärenden för beredning och handläggning. I övrigt ingår i utskottet
ordföranden och en ytterligare ledamot av fullmäktige (vanligen dess
vice ordförande). Arbetsutskottet sammanträder sparsamt.
Riksgäldsdirektören har f. n. vissa bemyndiganden — beslutade med
stöd av 13 § — i fråga om ärenden om fartygskreditgarantier o. d.
Innebörden härav är att direktören på fullmäktiges vägnar får inhämta
yttrande från nämnden för fartygskreditgarantier, hänskjuta sådana
ärenden till regeringens prövning som enligt gällande författning skall
prövas av regeringen samt fatta beslut i fartygskreditgarantiärenden
som avser vissa förlängningar av tidigare lån.
Förs. 1978/79:17
73
1.2 Riksgäldsfullmäktiges sammanträden
Riksgäldsfullmäktige sammanträder i regel en gång per vecka (torsdag)
medan riksmöte pågår och i övrigt var fjortonde dag. Följande
typer av ärenden förekommer normalt vid ett fullmäktigesammanträde:
— rapport om läget på penning- och kapitalmarknaden inkl. förändringar
i riksgäldskontorets ställning
— prognos för lånebehovet under nästa månad
— rapport om utfärdade skattkammarväxlar
— anmälan av regeringsskrivelser o. d.
— planerad upplåning (preliminär information eller beslut)
— förslag till text på obligationer och kuponger
— fartygskreditgarantier o. d.
— rapport om återställda garantiförbindelser, vinstutlottningar, pappersåtgång
vid obligationsemissioner m. m.
— utbetalning av preskriberade vinster (vinst över 1 000 kr.)
— remissyttranden
— personalärenden
Föredragningslistan inför ett sammanträde upptar vanligen 20—30
punkter. Ett sammanträde varar normalt 1—2 timmar. Majoriteten av
ärendena gäller fartygskreditgarantier o. d. Föredragningen av dessa
ärenden är med hänsyn till det stora antalet uppdelad på kanslibyråchefen
och chefen för sekretariatet. Finansbyråchefen föredrar ärenden
om upplåning. Riksgäldsdirektören ger rapport om kreditmarknadsläget
m. m. och introducerar delvis övriga ärenden.
Vid sammanträde förs protokoll uppdelat på en allmän och en hemlig
del, som bl. a. avser upplåning utomlands.
Följande skriftliga material tillställs fullmäktigeledamöterna:
— Föredragningslista. En preliminär föredragningslista utsänds tre dagar
före sammanträdet och upptar normalt ca hälften av de ärenden
som förekommer på den slutliga listan.
— Sammanträdesprotokoll (allmänna delen) för justering. Utsänds
samtidigt med den preliminära föredragningslistan.
— Rapport över kreditmarknadsläget och riksgäldskontorets ställning
(statistiska sammanställningar).
— Andra viktigare rapporter såsom kvartalsrapport över fartygskreditgarantier.
— Remisshandlingar och förslag till yttrande. Utsänds oftast i förväg.
2 Motiv och riktlinjer för en reform
En jämförelse med andra myndigheter som riksbanken, riksdagens
förvaltningskontor, statens industriverk m. fl., ger vid handen att beslutsfattandet
i riksgäldskontoret i hög grad är centraliserat till den
högsta beslutsnivån, dvs. fullmäktige.
Förs. 1978/79:17
74
REGL ger mycket begränsad möjlighet att delegera beslutsbefogenhet
till myndighetschefen och den formella möjligheten att låta ärenden
avgöras på tjänstemannanivå är praktiskt taget obefintlig. Riksgäldskontoret
förvaltas enligt REGL av riksgäldsfullmäktige medan riksgäldsdirektören
endast utövar den ”omedelbara” ledningen av verksamheten.
Fullmäktige skall enligt REGL sammanträda varannan vecka
eller ännu oftare om ärendena så kräver. Uttrycket ”omedelbar ledning”
torde därför få tolkas som om det gäller för riksgäldsdirektören
att träffa de avgöranden som är nödvändiga för att den dagliga verksamheten
skall kunna fungera mellan sammanträdena.
Beslutssystemet i riksgäldskontoret kan illustreras på följande sätt:
,
Kiksyäldsdirektör
I
/
Fullmäktige
Operativa enheter
En bred ström av ärenden — stora och små — går från de operativa
enheterna (byråerna) för behandling och beslut i fullmäktige. Detaljrikedomen
i besluten är så utpräglad att man kan säga att fullmäktige
utövar vad som brukar benämnas direktstyrning av verksamheten; låt
vara att styrningen i realiteten är av formell natur. Ett obetydligt antal
ärenden underställs riksgäldsdirektören för beslut. Strömmen av ärenden
är således nästan lika bred efter som före passagen av verkschefsnivån
— i den mån denna passage förekommer. Nuvarande ärendevolym
och krav på snabba avgöranden — många ärenden på garantisidan
är inte färdigberedda på byrånivå förrän strax före ett fullmäktigemöte
— ger nämligen inte tidsmässigt utrymme för föredragning inför
verkschefen av samtliga ärenden som skall behandlas av fullmäktige.
Under första hälften av 1960-talet var verksamheten vid riksgäldskontoret
relativt stillastående. Det förekom t. ex. ingen statlig nettoupplåning.
Under sådana förhållanden var den fördelning av beslutsbefogenheter
som finns vid riksgäldskontoret sannolikt inte förknippad
med några större olägenheter. Ärendena var inte flera eller av
större komplexitet än att de kunde behandlas vid fullmäktigesammanträdena
och riksgäldsdirektören kunde själv föredra de flesta av dem.
Det fanns rentav utrymme för att fortlöpande rapportera om ganska
triviala, regelbundet återkommande företeelser i verksamheten.
Förs. 1978/79:17
75
Förhållandena har numera i hög grad förändrats. Det växande statliga
budgetunderskottet har orsakat en mycket betydande upplåning på
den inhemska och utländska marknaden. Ett omfattande och detaljerat
kreditgarantisystem har införts på varvs- och rederiområdet. I konsekvens
härmed har antalet ärenden som fullmäktige underställs kraftigt
ökat. Det centraliserade beslutssystemet visar sig under dessa betingelser
vara förenat med avsevärda nackdelar. För det första finns det
inte tid att penetrera ärenden på ett önskvärt sätt. För det andra saknar
fullmäktigeledamöterna underlag härför. De flesta ärenden presenteras
muntligen. Fullmäktigeledamöterna får således inget skriftligt
beslutsunderlag med bakgrundsfakta, problembeskrivning och förslag
till beslut, vilket skulle kunna utgöra stöd för diskussionen. Samtidigt
är det orimligt att sända ut ett fullständigt beslutsunderlag i alla ärenden
på grund av dokumentationens omfattning.
En anpassning till det nya läget vad gäller arbetssituationen för riksgäldsfullmäktige
får sökas efter två vägar:
1) Koncentrera fullmäktigearbetet till de frågor som kan bedömas ha
policykaraktär eller eljest sådan vikt att fullmäktige bör fatta beslut
eller informeras. Delegera övriga ärenden till lägre nivå i organisationen.
Ändra bestämmelserna i REGL så att en sådan delegering blir möjlig.
2) Förbättra underlaget för beslut i de frågor som fullmäktige efter
en genomförd delegering har att ta ställning till.
Syftet med en reform i enlighet med ovanstående är att:
— fördjupa behandlingen av ärenden i fullmäktige
— underlätta arbetssituationen för fullmäktigeledamöterna
— förkorta beslutsvägarna vilket i sin tur kan leda till snabbare beslut
(gäller de ärenden som delegeras)
— skapa ett vidgat ansvar och därmed en större arbetstillfredsställelse
för enskilda tjänstemän genom att de själva får ta del i och ansvar
för beslutsfattandet
— få ett beslutssystem som svarar mot nutidens krav på en rationell
uppdelning av ansvaret mellan olika beslutsnivåer
— effektivisera riksgäldskontoret.
Fullmäktige bör även framgent sammanträda varje vecka medan
riksmöte pågår och i övrigt varannan vecka. Skälet härtill är att det
även efter en delegering kommer att finnas kvar ärenden på fullmäktiges
bord som det är fördelaktigt att avgöra så snart som möjligt.
Vid diskontoförändringar måste vidare fullmäktige snabbt kunna fatta
följdbeslut om den statliga upplåningen, vilket medför krav på att sammanträda
lika ofta som bankofullmäktige.
3 Vart skall ärenden delegeras?
Vid riksbanken och riksdagens förvaltningskontor finns beslutande
direktioner närmast under bankofullmäktige resp. förvaltningsstyrelsen.
Förs. 1978/79:17
76
Frågan kan därför ställas om inte riksgäldskontoret — den andra
större myndigheten under riksdagen — borde ha en direktion mellan
det högsta beslutande organet och myndighetschefen. En sådan direktion
finge i så fall sammansättas enbart av fullmäktigeledamöter. Att
blanda tjänstemän och fullmäktigeledamöter i en beslutande direktion
är inte lämpligt. Riksdagen har av principiella skäl avvisat en sådan
sammansättning för förvaltningskontorets del (KU 1974: 65, rskr 384).
Under riksgäldsfullmäktige finns redan ett organ — arbetsutskottet
— till vilket ärenden kan hänskjutas för beredning, låt vara att så sker
bara i obetydlig utsträckning. Arbetsutskottet kan givetvis också sammanträda
på initiativ av riksgäldsdirektören när denne vill dryfta en
viss fråga. Riksgäldsfullmäktige kommer även i framtiden att sammanträda
lika ofta som för närvarande. Med hänsyn till dessa förhållanden
framstår det inte befogat med en direktion mellan riksgäldsfullmäktige
och riksgäldsdirektören. Den närmaste beslutsnivån till vilken ärenden
delegeras från fullmäktige får således vara riksgäldsdirektören. REGL
bör dock ge möjlighet till ytterligare delegering av ärenden som inte är
av sådan natur att prövningen bör ankomma på riksgäldsdirektören. En
sådan delegering får ske genom särskilt beslut eller i arbetsordningen
(tjänstgöringsordningen) för riksgäldskontoret.
Liksom i dag torde det även i framtiden finnas behov av att samla
främst chefstjänstemännen för att diskutera ärenden av gemensam
natur för riksgäldskontoret — en ledningsgrupp. Denna grupp bör ha
karaktären av rådgivande organ till riksgäldsdirektören t. ex. när ärenden
skall förberedas för beslut i fullmäktige. Att införa en tjänstemannadirektion
med beslutsbefogenheter är uteslutet med hänsyn till
svensk förvaltningstradition. Några formella bestämmelser om ledningsgruppens
uppgifter m. m. bör inte finnas. Vilka som skall delta i mötena
bör bestämmas med hänsyn till de frågor som skall behandlas. Det
är lämpligt att den som är mest insatt i en fråga deltar även om denne
inte är enhetschef. Riksgäldsdirektören kan givetvis fatta beslut i närvaro
av gruppen och efter föredragning av en handläggande tjänsteman.
En reformerad beslutsorganisation för riksgäldskontoret kan illustreras
enligt följande skiss:
Förs. 1978/79:17
77
Riksgäldsfullmäktige
beslutsnivå I
Arbetsutskottet
Riksgäldsdirektcren
beslutsnivå 2
i 1
■j Ledningsgruppeh
i f
Enhetschefer
beslutsnivå 3
Indelningen i organisatoriska enheter på beslutsnivå 3 och därunder
utreds närmare i den pågående organisationsöversynen.
4 Vilka ärendea bör delegeras?
4.1 Garantiområdet
Ärenden avseende fartygskreditgarantier, lagergarantier, rederistödsgarantier
och beställarstöd kräver f. n. i stor utsträckning beslut i fullmäktige.
Dessa ärenden kan avse en mängd frågor allt från bedömning
av ett fartygsbyggnadsprojekt till frågor om ändrade långivare för
garanterade lån.
Denna omfattande fullmäktigebehandling kan i vissa fall innebära
besvärande tidsutdräkter för berörda varv eller rederier. För att undvika
oönskade dröjsmål i brådskande ärenden har fullmäktige bemyndigat
riksgäldsdirektören att besluta om utfärdande av garanti i brådskande
förlängningsfall avseende garanterad kredit. Vidare äger riksgäldsdirektören
inhämta yttrande från nämnden för fartygskreditgarantier
(FKN) samt, i vissa givna fall, hänskjuta ärenden till regeringens
prövning.
Garantiärendena utgör ett dominerande inslag i fullmäktiges sammanträden.
Antalet ärenden tenderar att öka. Den i december 1978
tagna varvspropositionen lägger till garantiområdet även ärenden an
-
Förs. 1978/79:17
78
gående s. k. alternativ-produktion och vissa särskilda regler om försäljning
av fartyg till u-länder. Detta innebär risk för att fullmäktiges
sammankomster kommer att tyngas ytterligare med ärenden av varierande
karaktär med åtföljande administrativ arbetsbelastning och utsträckta
handläggningstider. Skäl finns därför för att pröva frågan om
utökad delegeringsmöjlighet för fullmäktige i dessa ärenden.
I garantiärenden inom varvs- och rederistödet fattas i regel två var
för sig skilda beslut.
I ett tidigt stadium fattas ett beslut om garantiutfästelse, vilket innebär
ett ställningstagande till stödprojektet i stort, varvets eller rederiets
behov av garanti samt en bedömning av varvets/rederiets och statens
risker med projektet. Beslut i frågor om garantiutfästelse, som
närmast kan betraktas som näringspolitiska ställningstaganden, bör fattas
av fullmäktige.
Det andra beslutsstadiet i ett garantiärende — vilket i tiden kan ligga
avsevärt efter utfästelsebeslutet — avser ställningstagande till varvets/
rederiets önskemål om garanterad upplåning för att finansiera det
projekt som godkänts i beslutet om garantiutfästelse. Här uppkommer
frågor om lånestorlek (den totala låneramen har fastställts i utfästelsebeslutet),
lånemarknad, långivare, tidpunkt för lyftande av lånet, valuta
och lånevillkor såväl kommersiella som formella samt låne- och garantidokumentationen
inklusive presentation av säkerhet och pantsättning
av densamma. Fullmäktiges beslut i dessa delar bör omfatta
de principiellt viktiga ställningstagandena angående lånestorlek, marknad,
tidpunkter för lyftande av lånet och lånets uppläggning och konstruktion
och huvudsakliga villkor samt säkerhetsfrågorna i stort. Ett
sådant principbeslut bör i stor utsträckning kunna fattas i ett tidigt
stadium av låneförhandlingama, ibland redan i samband med att varvet/
rederiet mottar anbud om lån. Härefter skulle återstå verkställandet av
fullmäktiges principiella beslut. Detta innefattar ställningstagande till
lånets kommersiella och formella villkor i detalj, utarbetande av låneoch
garantidokumentation inklusive pantsättningsavtal i enlighet med
fullmäktiges principiella villkor och regler samt etablerad praxis. Beslut
i dessa frågor bör i betydande grad kunna delegeras till riksgäldsdirektören.
I den mån principiella ställningstaganden skulle aktualiseras
även i dessa arbetsmoment bör de självfallet underställas fullmäktiges
prövning.
4.2 Övriga ärendeområden
Nedan följer en förteckning över ärenden inom övriga områden som
inte fortsättningsvis bör behandlas på fullmäktigesammanträdena.
— Personalärenden av typen tillsättningar av ordinarie och extra ordinarie
tjänster under lönegrad F 13. Tjänstledighetsärenden som inte
är av principiell betydelse.
Förs. 1978/79:17
79
— Månadsstatistiken över personalen. En årlig statistik om personalen
bör dock presenteras för fullmäktige, i samband med att budgetfrågor
behandlas. Denna statistik kan med fördel göras mer utförlig
än den nuvarande och redovisa exempelvis personalomsättningen
och personalutbildningen. Fullmäktige bör givetvis informeras om
det t. ex. inträffar en uppseendeväckande stegring av sjukfrånvaron.
— Rapport om utfärdade skattkammarväxlar (redovisas under ställningsrapporten).
— Bordläggningar. Ett ärende bör inte tas upp om det inte är avsett
att behandlas av fullmäktige vid det aktuella sammanträdet.
— Anmälan av inkomna regeringsskrivelser, även sådana som är adresserade
till fullmäktige. Endast sådana som bedöms vara av aktuellt
intresse bör anmälas.
— Inlösen av preskriberade värden oavsett belopp. Endast när inlösen
sätts ifråga underställs ärendet fullmäktige för avgörande.
— Protokollsutdrag från riksdagens förvaltningsstyrelse. Endast de som
bedöms vara av aktuellt intresse anmäls.
— Vinstutlottningsintyg.
— Redovisning över återställda garantibevis.
— Redovisning av pappersåtgång vid obligationstryckning.
— Rapport om utförda dragningar på lönsparandet.
— Rapport om nedskrivning av skuldförbindelser till IDA m. m.
— Rapport om förstöring av frimärken o. d.
— Beställning av papper för värdehandlingar.
— Vissa andra rapporter och anmälningar som omnämns i tjänstgöringsordningen.
5 Förslag till ändringar i lagen med reglemente för riksgäldskontoret
(REGL)
Det nuvarande reglementet bör omarbetas. Därvid bör prövas vilka
bestämmelser som i dag behöver finnas samt hur dessa skall disponeras
och språkligt utformas. Bestämmelserna i den nya författningen bör
utformas så att fullmäktigearbetet kan moderniseras i enlighet med de
principer som beskrivits ovan. Nedan redovisas de författningsmässiga
konsekvenserna av förslagen i denna rapport samt anges hur den nuvarande
REGL kan ändras för att medge en reform av riksgäldskontorets
beslutssystem:
§13
Paragrafen bör få följande lydelse:
”Av fullmäktige avgöres:
1. författningsfrågor
Förs. 1978/79:17
80
2. viktigare frågor om organisation, arbetsordning eller tjänsteföreskrifter
3.
frågor om upptagande av lån mot obligationer eller andra förbindelser
4.
frågor om statlig garanti eller statligt stöd som enligt riksdagens
beslut skall prövas av fullmäktige eller riksgäldskontoret
5. frågor om anslagsframställning och andra frågor av större ekonomisk
betydelse
6. fråga om inrättande av tjänst i den mån sådan fråga ankommer
på riksgäldskontoret, om tillsättande av ordinarie tjänst och om tillsättande
av extra ordinarie tjänst i lägst lönegrad F 13
7. frågor om läkarundersökning, disciplinansvar, åtalsanmälan, avstängning
från tjänsten, skiljande från tjänst eller uppdrag
8. andra viktiga personalärenden
9. frågor som skall avgöras av fullmäktige enligt vad som bestäms
!§§•••
10. andra frågor som fullmäktige finner vara av större vikt eller som
riksgäldsdirektören hänskjuter till fullmäktige.”
Fullmäktige får i den utsträckning förhållandena påfordrar överlåta
till riksgäldsdirektören rätten att besluta i ärenden som enligt första
stycket punkt 3, 4 och 9 avgöres av fullmäktige. Sådant bemyndigande
för riksgäldsdirektören får avse endast viss tid och bör även i övrigt
närmare preciseras. Beslut som fattas med stöd av fullmäktiges bemyndigande
skall anmälas vid nästa sammankomst med fullmäktige.
Ärende som inte skall avgöras av fullmäktige avgöres av riksgäldsdirektören
ensam. I arbetsordning eller genom särskilt beslut får överlämnas
åt annan tjänsteman än riksgäldsdirektören att avgöra ärende
eller grupp av ärenden som inte är av sådan beskaffenhet att prövningen
bör ankomma på riksgäldsdirektören.
§9
Följande bör utgå: Stycket som inleds med ”Det åligger riksgäldsdirektören
” t. o. m. ” det uppdrag tjänstgöringsord
ningen
i sådant avseende innehåller”.
§28
Ordet ”fullmäktige” bör ersättas med ”riksgäldskontoret”.
§33
Följande bör utgå: ”Fullmäktige äga överlåta 2 000 kronor”.
Ordet ”fullmäktige” i föregående mening ersätts med ”riksgäldskontoret”.
Förs. 1978/79:17
81
6 Avslutande synpunkter och förslag
1) Av de ärenden som i avsnitt 4 föreslås delegeras torde vissa kunna
undantas från fullmäktiges behandling utan att REGL ändras. Detta
bör ske så snart som möjligt genom riksgäldsdirektörens försorg.
2) En delegering av ärenden från fullmäktige kommer att innebära
att sammanträdestid frigörs för andra ändamål. Delvis kommer den frigjorda
tiden att gå åt till fördjupad behandling av t. ex. garantiutfästelseärenden.
övrig del av den frigjorda tiden bör ägnas åt mer djupgående
föredragningar om t. ex. det ekonomiska läget och förhållandena på
penning- och kapitalmarknaden. Vid några sammanträdestillfällen per
år kan det vara lämpligt med mer brett upplagda inslag av typen ”föreläsningar”
om orsakssammanhang och mekanismer på dessa områden.
Programmet vid dessa tillfällen bör utformas med hänsyn till enskilda
fullmäktigeledamöters intressen och önskemål.
3) Suppleanternas situation bör uppmärksammas bl. a. i samband
med översynen av REGL. Frågor som därvid bör granskas är t. ex. huruvida
de bör ges tillfälle att vara närvarande vid sammanträdena samt
vilken skriftlig information om riksgäldskontorets verksamhet de bör
tillhandahållas.
4) Fullmäktigeprotokollen är nu utformade uteslutande för att tillgodose
formella och juridiska krav på beslutsdokumentation. Protokollet
bör också ha till syfte att tjäna dem som har behov av en allmän
information om det som avhandlas vid sammanträdena. I protokollet
bör t. ex. inte finnas enbart en hänvisning till en bilagd PM utan också
ett sammandrag av innehållet i densamma.
6 Riksdagen 1978/79. 2 sami. Nr 17
"
:» '' ''
■
''
t v, ■ ; ;£•> ■ ;
U'' r!
.
■
* •• /v L''
■ :
.
■
'' ''
Förs. 1978/79:17
83
BILAGA III
Förslag till ändringar i lag (RFS 1975: 8) med reglemente för riksgäldskontoret.
Nuvarande lydelse
8
Jämte noggrant iakttagande av
vad i avseende på förvaltningen av
riksgäldskontoret och dit anslagna
medel är stadgat, åligger fullmäktige
att omsorgsfullt vårda och befrämja
detta verks rätt, säkerhet
och förmån samt för övrigt vidtaga
alla på fullmäktige ankommande
åtgärder i och för verkställigheten
av i sådant avseende meddelade
beslut samt fullmäktige
givna uppdrag.
Kommentar
Ändringen är motiverad av i 13 §
fullmäktige, m. m.
9
1. Fullmäktige utse för en tid
av högst tre år i sänder inom eller
utom sig en riksgäldsdirektör att
vara chef för riksgäldskontoret.
Endast den som är myndig kan
vara riksgäldsdirektör. Statsråd får
ej vara riksgäldsdirektör.
Till ersättare för riksgäldsdirektören
att tjänstgöra vid semester
eller förfall i övrigt för denne förordna
fullmäktige en tjänsteman i
verket, dock att fullmäktige, om
särskilda omständigheter så påkalla,
må kunna utse en fullmäktig
till ersättare.
Vid förfall för såväl riksgäldsdirektören
som dennes ersättare äga
fullmäktige utse en tillfällig ersättare.
Det åligger riksgäldsdirektören
att under fullmäktige utöva den
omedelbara ledningen av riksgäldskontorets
verksamhet. Riksgäldsdirektören
föredrar inför fullmäktige
de ärenden fullmäktige skola
Föreslagen lydelse
§
Jämte noggrant iakttagande av
vad i avseende på förvaltningen av
riksgäldskontoret och dit anslagna
medel är stadgat, åligger fullmäktige
att omsorgsfullt vårda och befrämja
detta verks rätt, säkerhet
och förmån samt för övrigt vidtaga
alla på fullmäktige ankommande
åtgärder i och för verkställigheten
av i sådant avseende meddelade
beslut samt fullmäktige
givna uppdrag, i den mån annat ej
följer av vad som stadgas i 13 §.
föreslagen delegationsmöjlighet för
§
1. Fullmäktige utse för en tid
av högst tre år i sänder inom eller
utom sig en chef för riksgäldskontoret,
riksgäldschef. Endast den
som är myndig kan vara riksgäldschef.
Statsråd får ej vara riksgäldschef.
Till ersättare för riksgäldschef en
att tjänstgöra vid semester eller
förfall i övrigt för denne förordna
fullmäktige en tjänsteman i
verket, dock att fullmäktige, om
särskilda omständigheter så påkalla,
må kunna utse en fullmäktig
till ersättare.
Vid förfall för såväl riksgäldschefen
som dennes ersättare äga
fullmäktige utse en tillfällig ersättare.
Det åligger riksgäldschef en
att under fullmäktige utöva den
omedelbara ledningen av riksgäldskontorets
verksamhet. Riksgäldschefen
föredrar inför fullmäktige
de ärenden fullmäktige skola
Förs. 1978/79:17
84
Föreslagen lydelse
9 § forts.
Nuvarande lydelse
avgöra i den mån föredragningsskyldigheten
ej ålägges annan.
Riksgäldsdirektören äger bevilja
tjänsteman semester eller ledighet
för sjukdom eller annat laga förfall
eller för enskilda angelägenheter
under högst tre månader, ävensom
meddela föreskrift om tjänstens
uppehållande. Personalfrågor
av mera principiell innebörd skola
dock av riksgäldsdirektören föredragas
inför fullmäktige.
Riksgäldsdirektören utövar beträffande
vården av riksgäldskontorets
värdepapper det uppdrag
tjänstgöringsordningen i sådant
avseende innehåller.
Fullmäktige må vara obetaget
att, om sådant finnes behövligt för
lånetransaktioner, utse ombud för
bedrivande av därvid erforderliga
underhandlingar.
2. Till ett arbetsutskott, bestående
av fullmäktiges ordförande
och riksgäldsdirektören
samt en tredje av och inom fullmäktige
för ett år i sänder utsedd
ledamot, skola enligt särskilda beslut
av fullmäktige hänskjutas viktigare
ärenden för beredning och
handläggning.
Riksgäldsdirektörens ersättare
äger under tid, då han ej tjänstgör
såsom riksgäldsdirektör, rätt närvara
vid arbetsutskottets sammanträden.
avgöra i den mån föredragningsskyldigheten
ej ålägges annan.
Fullmäktige må vara obetaget
att, om sådant finnes behövligt för
lånetransaktioner utse ombud för
bedrivande av därvid erforderliga
underhandlingar.
2. Till ett arbetsutskott, bestående
av fullmäktiges ordförande
och riksgäldschefen samt en
tredje av och inom fullmäktige för
ett år i sänder utsedd ledamot,
skola enligt särskilda beslut av
fullmäktige hänskjutas viktigare
ärenden för beredning och handläggning.
Riksgäldschefens ersättare äger
under tid, då han ej tjänstgör såsom
riksgäldschef, rätt närvara vid
arbetsutskottets sammanträden.
Kommentar
Fullmäktiges förslag att befattningsbenämningen riksgäldsdirektör
skall ändras till riksgäldschef föranleder ändringar i förevarande paragraf
samt i 10 § 2 st. och 16 § 2 och 3 st. Även i andra författningar kan
motsvarande ändringar behöva göras såsom i 4 § lagen (SFS 1974: 568,
RFS 1975: 7) om riksgäldskontoret. 1 p. 5 och 6 st. bör utgå. Berörd
beslutskapacitet m. m. framgår av förslaget till 13 §.
13 §
Med undantag av de enligt 9 § Av fullmäktige avgöras
åt riksgäldsdirektören uppdragna 1. viktigare frågor om organisa
åligganden
böra alla fullmäktiges tion, arbetsordning eller tjänstefö
behandling
tillhörande ärenden in- reskrifter;
Förs. 1978/79:17
85
Nuvarande lydelse
13 §
för fullmäktige vid deras sammankomster
föredragas och få endast
där avgöras; fullmäktige dock
obetaget att med iakttagande av
vad i andra stycket sägs till riksgäldsdirektören
överlåta rätten att
fatta beslut i ärende av brådskande
natur. Sådant bemyndigande
för riksgäldsdirektören får
avse endast viss tid och bör även i
övrigt närmare preciseras. Beslut
som med stöd av fullmäktiges bemyndigande
fattas av riksgäldsdirektören
skall anmälas vid nästa
sammankomst med fullmäktige.
Ärende angående upptagande
av lån mot obligationer eller andra
förbindelser med längre löptid
eller andra ärenden av mera allmän
vikt och tillsättande av ordinarie
och extra ordinarie tjänster
får endast avgöras i fullmäktige.
Föreslagen lydelse
forts.
2. frågor om upptagande av lån
mot obligationer eller andra förbindelser;
3.
frågor om statlig garanti eller
annat statligt stöd som enligt
riksdagens beslut skola prövas av
riksgäldskontoret;
4. frågor om anslagsframställning
ävensom sådana inköpsfrågor
och andra frågor som ha större
ekonomisk betydelse;
5. fråga om inrättande av tjänst
i den mån sådan fråga ankommer
på riksgäldskontoret, om framställning
om inrättande av annan
tjänst, om tillsättande av ordinarie
tjänst och om tillsättande av extra
ordinarie tjänst i lägst lönegrad
F13;
6. frågor om disciplinansvar,
åtalsanmälan eller läkarundersökning,
avskedande, avstängning
från tjänsten, skiljande från tjänst
eller uppdrag samt andra viktigare
personalärenden;
7. frågor som skola avgöras av
fullmäktige enligt vad som bestäms
i la, 2, 8, 9, 28, 29, 30, 32,
33, 34, 35, 38, 47, 48, 49, 50, 53
och 54 §§;
8. andra frågor som fullmäktige
finna vara av större vikt eller som
riksgäldschefen hänskjuter till fullmäktige.
Fullmäktige få i den utsträckning
förhållandena påfordra
överlåta till riksgäldschefen rätten
att besluta i ärenden som enligt
första stycket 2 och 3 pp samt 7 p
i vad avser 8, 28, 29, 32, 33, 34
och 38 §§ skola avgöras av fullmäktige.
Sådant bemyndigande för
riksgäldschefen får avse endast
viss tid och bör även i övrigt närmare
preciseras. Rätten att besluta
i ärenden enligt 7 p i vad avser
33 § får med nyss angivna begränsning
av fullmäktige jämväl
överlåtas på annan tjänsteman än
riksgäldschefen. Fullmäktige äga
Karinne. S. 87. §§ 20 och 22 utgår
Förs. 1978/79:17
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
86
13 § forts.
bestämma att beslut som fattas
med stöd av fullmäktiges bemyndiganden
skola anmälas vid nästa
sammankomst med fullmäktige.
Ärenden som inte skola avgöras
av fullmäktige avgöres av riksgäldschefen
ensam. 1 av fullmäktige
fastställd arbetsordning eller
genom särskilt fullmäktiges beslut
får överlämnas åt annan tjänsteman
är riksgäldschefen att avgöra
ärende eller grupp av ärenden som
inte är av sådan beskaffenhet att
prövningen bör ankomma på riksgäldschefen.
Kommentar
Föreslagen lydelse avser att klarare än för närvarande ange befogenhetsgränserna
mellan fullmäktige och riksgäldskontorets tjänstemän. Lydelsen
medger en formellt avsevärt utökad befogenhet för i första hand
riksgäldschefen. Lydelsen medger vidare en utökad möjlighet för fullmäktige
att delegera beslutanderätten i vissa avseenden där förhållandena
så påfordrar.
Delegationsmöjligheten i ärenden under 2 p. är motiverad huvudsakligen
av riksgäldskontorets erfarenhet från utlandsupplåningen. Behov har
härvidlag uppkommit för riksgäldskontorets förhandlingsdelegation att
— sedan fullmäktige väl fattat det principiella beslutet om upplåning —
på plats där upplåningen skall ske och i omedelbart samband härmed
fatta beslut angående de exakta villkoren samt vidare beslut av ”tryck
på knappen”-karaktär.
Delegationsmöjligheten i ärenden under 3 p. är en utökad delegationsrätt
jämfört med vad som för närvarande gäller. Dessa ärenden är ofta
av mycket brådskande karaktär. Fullmäktige förutsättes dock — i likhet
med vad som sagts under 2 p. — att fatta de principiella besluten. I
detta sammanhang kan hänvisas till tidigare bilaga II (sid. 77—78).
Delegationsmöjligheten i ärenden under 7 p. i vad avser 8, 28, 29, 32,
33, 34 och 38 §§ motiveras dels av vad som anförts ovan och dels av
vad i övrigt kan komma att vara erforderligt i syfte att uppnå en ändamålsenlig
fördelning av beslutsbefogenheterna inom riksgäldskontoret.
I övrigt hänvisas till vad som anförts i bilaga II till fullmäktiges skrivelse
till riksdagen.
Mot bakgrund av att nu endast en partiell revision av reglementet
gjorts har 13 § kommit att få en omfattande och måhända komplicerad
utformning. Vid den följande totala översynen av reglementet bör 13 §
kunna få en kortare utformning utan de hänvisningar till andra paragrafer
i reglementet som nu måst göras.
Förs. 1978/79:17
87
Föreslagen lydelse
16 §
Nuvarande lydelse
Vid sammankomsterna skola
minst fem fullmäktige vara tillstädes;
dock må ärenden, som ej
tåla uppskov, avgöras av allenast
fyra fullmäktige, därest de äro om
besluten ense. Frågor om låns
upptagande eller andra ärenden av
mera allmän vikt få icke avgöras,
ej heller tjänster tillsättas, såvida
icke minst fem fullmäktige äro
närvarande.
Riksgäldsdirektören skall vara
närvarande vid sammankomsterna
och äger, även om han ej är fullmäktig,
deltaga i förhandlingarna.
Han är skyldig att låta till protokollet
anteckna sin mening, när
denna är skiljaktig från fullmäktiges
beslut.
Riksgäldsdirektörens ersättare
äger under tid, då han ej tjänstgör
såsom riksgäldsdirektör, rätt närvara
vid sammankomsterna.
Kommentar
Ändringen av 1 st. är en följd av
der 13 §.
Vid sammankomsterna skola
minst fem fullmäktige vara tillstädes;
dock må ärenden, som ej
tåla uppskov, avgöras av allenast
fyra fullmäktige, därest de äro om
besluten ense. Frågor av mera allmän
vikt få icke avgöras, såvida
icke minst fem fullmäktige äro
närvarande.
Riksgäldschefen skall vara närvarande
vid sammankomsterna
och äger, även om han ej är fullmäktig,
deltaga i förhandlingarna.
Han är skyldig att låta till protokollet
anteckna sin mening, när
denna är skiljaktig från fullmäktiges
beslut.
Riksgäldschefens ersättare äger
under tid, då han ej tjänstgör såsom
riksgäldschef, rätt närvara vid
sammankomsterna.
föreslagen delegationsmöjlighet un -
Förs. 1978/79:17
88
Föreslagen lydelse
23 §
Nuvarande lydelse
Riksgäldskontoret äger att för
svenska statens räkning upptaga
lån för nedan angivna ändamål:
för utbetalning av medel, som
anvisats å kapitalbudgeten;
för tillhandahållande av de krediter,
vilka statliga myndigheter
på grund av riksdagens beslut äga
tillgodonjuta i riksgäldskontoret;
för kassaförstärkning åt statsverket,
då sådan påkallas för finansiering
av driftbudgeten eller
eljest av utgifter som grundar sig
på riksdagens beslut; samt
för amortering och konvertering
av statslån.
Riksgäldskontoret bemyndigas
att för svenska statens räkning
upptagna lån för nedan angivna
ändamål:
för utbetalning av medel, som
anvisats å kapitalbudgeten;
för tillhandahållande av de krediter,
vilka statliga myndigheter
på grund av riksdagens beslut äga
tillgodonjuta i riksgäldskontoret;
för kassaförstärkning åt statsverket,
då sådan påkallas för finansiering
av driftbudgeten eller
eljest av utgifter som grundar sig
på riksdagens beslut; samt
för amortering och konvertering
av statslån.
Kommentar
Ändringen innebär ett förtydligande och har aktualiserats i samband
med utlandsupplåningen. Det bör således klart framgå att bemyndigandet
varom omtalas i 9 kap. 10 § regeringsformen faktiskt och generellt
givits riksgäldskontoret för i 23 § angivna ändamål.
29 §
De obligationer, som utgivas av
riksgäldskontoret vid upptagande
av lån, skola vara ouppsägbara
från långivarnas sida men ställda
att återbetalas på viss förfallodag
eller efter föregången, av riksgäldskontoret
verkställd uppsägning
eller ock medelst årliga avbetalningar
enligt uppgjord amorteringsplan,
med rätt för fullmäktige
att bestämma obligationernas valörer,
räntefot, uppsägningstid och
försäljningskurs, ävensom att fastställa
övriga lånevillkor.
Vid upplåning i annan form än
mot obligationer äga fullmäktige,
med de inskränkningar, som föranledas
av 28 § andra stycket, likaledes
rätt att fastställa räntefoten
och betalningsterminerna samt
att jämväl besluta om övriga lånevillkor.
De obligationer, som utgivas av
riksgäldskontoret vid upptagande
av lån, skola vara ställda att återbetalas
på viss förfallodag eller efter
uppsägning eller ock medelst
årliga avbetalningar enligt uppgjord
amorteringsplan, med rätt
för fullmäktige att bestämma obligationernas
valörer, räntefot, uppsägningstid
och försäljningskurs,
ävensom att fastställa övriga lånevillkor.
Vid upplåning i annan form än
mot obligationer äga fullmäktige,
med de inskränkningar, som föranledas
av 28 § andra stycket, likaledes
rätt att fastställa räntefoten
och betalningsterminerna samt
att jämväl besluta om övriga lånevillkor.
Förs. 1978/79:17
89
29 § forts.
Kommentar
Ändringen innebär att orden ”vara ouppsägbara från långivarnas sida
men” och ”föregången av riksgäldskontoret verkställd” utgår. Motiveringen
härtill är att öka flexibiliteten för riksgäldskontoret i samband
med täckandet av de ökande budgetunderskotten. Således är redan utgivna
sparobligationer — ehuru det kan ifrågasättas om dessa inrymmes
i obligationsbegreppet — uppsägbara från långivarens sida. Fråga om
uppsägningsregler, dvs. återbetalningsvillkor måste också anses höra till
de allmänna lånevillkoren och därför få bli föremål för beslut av fullmäktige
vid varje enskilt lånebeslut. En ytterligare motivering till ändringen
är den osäkerhet lydelsen medfört i samband med utlandsupplåningen
med de s. k. defaultbestämmelser som generellt krävs från långivarnas
sida.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
31 §
Utfärdas av riksgäldskontoret
nya obligationer, skola fullmäktige
underställa regeringens fastställelse
de beslut, som rörande sådan
upplåning fattas, med anhållan,
att regeringen täcktes å det nya lånet
meddela sin garanti.
Kommentar
31 § bör utgå. Bestämmelsen, som har en gammal historisk bakgrund,
är numera obsolet. Den synes ej heller stå i överensstämmelse med riksdagens
suveränitet i fråga om upptagande av lån. Dessutom föranleder
den praktiska och formella problem i samband med utlandsupplåningen.
33 §
Av riksgäldskontoret utfärdade
obligationer eller andra skuldförbindelser
skola, där preskriptionstid
i avseende på dem icke blivit
stadgad, i vederbörlig ordning likvideras,
utan avseende å den tid,
inom vilken fordringar hos enskilda
eller hos staten skola nu eller
framdeles göras gällande.
Om särskilda skäl därtill föranleda,
må fullmäktige medgiva
inlösen av obligationer och räntekuponger,
tillhörande av riksgäldskontoret
utgivna lån, ävensom utbetalning
av vinster å av riksgäldskontoret
utgivna premieobligationslån,
oaktat betalningsrätten
på grund av preskription förfallit.
Fullmäktige äga överlåta beslutan
-
Av riksgäldskontoret utfärdade
obligationer eller andra skuldförbindelser
skola, där preskriptionstid
i avseende på dem icke blivit
stadgad, i vederbörlig ordning likvideras,
utan avseende å den tid,
inom vilken fordringar hos enskilda
eller hos staten skola nu eller
framdeles göras gällande.
Om särskilda skäl därtill föranleda,
må fullmäktige, medgiva
inlösen av obligationer och räntekuponger,
tillhörande av riksgäldskontoret
utgivna lån, ävensom utbetalning
av vinster å av riksgäldskontoret
utgivna premieobligationslån,
oaktat betalningsrätten
på grund av preskription förfallit.
Förs. 1978/79:17
90
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
33 § forts.
derätten beträffande i detta stycke
angivna ärenden på en eller flera
tjänstemän inom riksgäldskontoret
i den mån preskriptionsbeloppet ej
överstiger 2 000 kronor.
Kommentar
Ändringen innebär att 2 st. sista meningen utgår. Delegationsmöjligheten
är reglerad i förslaget till 13 §. Med hänsyn till lydelsen av denna
paragraf behöver någon beloppsbegränsning inte anges.
50
1. I styrelsen för Sveriges allmänna
hypoteksbank bör en ledamot,
som skall vara vice ordförande,
utses av fullmäktige.
Därjämte utses av fullmäktige en
suppleant för den av fullmäktige
utsedde ledamoten. Likaså utses
av fullmäktige till deltagande i
den årliga revisionen av hypoteksbanken
förvaltning och räkenskaper
en revisor, som vid revisionen
förer order. Dessutom böra fullmäktige
utse ett ombud såväl till
den allmänna ordinarie sammankomst,
som mellan hypoteksbanken
delägare skall äga rum varje
år efter avslutad revision, som till
allmän extra ordinarie sammankomst.
2. Det tillkommer fullmäktige
att i styrelsen för Konungariket
Sveriges stadshypotekskassa utse
dels en ledamot, vilken skall vara
vice ordförande, dels ock en suppleant
för vice ordföranden. Fullmäktige
skola även utse en revisor
jämte suppleant för deltagande i
den årliga revisionen av styrelsens
förvaltning och av hypotekskassans
räkenskaper. (Punkten 3.
upphör att gälla från och med den
1 januari 1975.)
4. Fullmäktige skola årligen
utse en revisor och en suppleant
§
1. I styrelsen för Sveriges allmänna
hypoteksbank bör en ledamot,
som skall vara vice ordförande,
utses av fullmäktige.
Därjämte utses av fullmäktige en
suppleant för den av fullmäktige
utsedde ledamoten. Likaså utses
av fullmäktige till deltagande i
den årliga revisionen av hypoteksbanken
förvaltning och räkenskaper
en revisor, som vid revisionen
förer ordet. Dessutom böra fullmäktige
utse ett ombud såväl till
den allmänna ordinarie sammankomst,
som mellan hypoteksbanken
delägare skall äga rum varje
år efter avslutad revision, som till
allmän extra ordinarie sammankomst.
2. Det tillkommer fullmäktige
att i styrelsen för Konungariket
Sveriges stadshypotekskassa utse
dels en ledamot, vilken skall vara
vice ordförande, dels ock en suppleant
för vice ordföranden. Fullmäktige
skola även utse en revisor
jämte suppleant för deltagande i
den årliga revisionen av styrelsens
förvaltning och av hypotekskassans
räkenskaper. (Punkten 3.
upphör att gälla från och med den
1 januari 1975.)
4. Fullmäktige skola årligen
utse en revisor och en suppleant
Förs. 1978/79:17
91
Nuvarande lydelse
50 §
att deltaga i revisionen av Strömsholms
Kanalaktiebolag från den
ordinarie bolagsstämman under
löpande år till och med nästa ordinarie
bolagsstämma.
5. Fullmäktige äga årligen utom
sig utse tre revisorer och tre suppleanter
att deltaga i revisionen av
Svenska Tobaks Aktiebolaget för
tiden från ordinarie bolagsstämma
under löpande kalenderår till och
med nästa ordinarie bolagsstämma.
6. Fullmäktige äga årligen utom
sig utse tre revisorer och tre suppleanter
att deltaga i revisionen av
Aktiebolaget Vin- och Spritcentralen
för tiden från ordinarie bolagsstämma
under löpande kalenderår
till och med nästa ordinarie
bolagsstämma.
7. Fullmäktige äga årligen utom
sig utse tre revisorer och tre suppleanter
att deltaga i revisionen av
Sveriges allmänna restaurangaktiebolag
för tiden från den ordinarie
bolagsstämman under löpande
kalenderår till och med nästa ordinarie
bolagsstämma.
8. Fullmäktige äga årligen utom
sig utse tre revisorer och tre suppleanter
att deltaga i revisionen av
Systembolaget Aktiebolag för tiden
från den ordinarie bolagsstämman
under löpande kalenderår
till och med nästa ordinarie
bolagsstämma.
9. Fullmäktige äga årligen utom
sig utse två revisorer och två
suppleanter att deltaga i revisionen
av Statsföretag aktiebolag för
tiden från den ordinarie bolagsstämman
under löpande kalenderår
till och med nästa ordinarie
bolagsstämma.
Föreslagen lydelse
forts.
att deltaga i revisionen av Strömsholms
Kanalaktiebolag från den
ordinarie bolagsstämman under
löpande år till och med nästa ordinarie
bolagsstämma.
ö.Fullmäktige äga årligen utom
sig utse tre revisorer och tre suppleanter
att deltaga i revisionen av
Aktiebolaget Vin- och Spritcentralen
för tiden från ordinarie bolagsstämma
under löpande kalenderår
till och med nästa ordinarie
bolagsstämma.
8. Fullmäktige äga årligen utom
sig utse tre revisorer och tre suppleanter
att deltaga i revisionen av
Systembolaget Aktiebolag för tiden
från den ordinarie bolagsstämman
under löpande kalenderår
till och med nästa ordinarie
bolagsstämma.
9. Fullmäktige äga årligen utom
sig utse två revisorer och två
suppleanter att deltaga i revisionen
av Statsföretag aktiebolag för
tiden från den ordinarie bolagsstämman
under löpande kalenderår
till och med nästa ordinarie
bolagsstämma.
Kommentar
5 och 7 pp bör utgå. Anledningen härtill är att bolagen uppgått i
statsföretagkoncernen.
Förs. 1978/79:17
92
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
51 §
Gemensamt med fullmäktige i
riksbanken äga fullmäktige i riksgäldskontoret
att för uppsikt och
kontroll över Göta kanals vidmakthållande
utse dels en person
att såsom ledamot på riksbankens
och riksgäldskontorets vägnar inträda
i direktionen över kanalen,
dels ett ombud att på de båda
verkens vägnar deltaga i revisionen
av kanalens räkenskaper. Val
av ledamot i direktionen skall företagas
varje år och val av ombud
i revisionen före dess början.
Kommentar
51 § bör utgå till följd av riksdagens beslut om statligt förvärv av
Göta Kanalbolag AB (TU1977/78: 22).
53 §
Ordinarie och extra ordinarie
tjänstemän i riksgäldskontoret antagas
av fullmäktige; tjänst med
lönegradsbeteckningen Fp genom
förordnande för högst tre år i sänder.
Andra icke-ordinarie tjänstemän
må antagas av riksgäldsdirektören.
Tjänst med lönegradsbeteckningen
Fp tillsättes av fullmäktige
genom förordnande för högst tre
år i sänder.
Kommentar
De delar av paragrafen som utgått regleras i förslaget till 13 §. Rubriken
före 53 § bör ändras till: ”Antagande av vissa tjänstemän”.
Dessa ändringar i lag med reglemente
för riksgäldskontoret träder
i kraft den 1 juli 1979.
NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 197»
r