Fullmäktiges i riksbanken förvaltningsberättelse för år 1977 (Framställning / redogörelse 1977/78:7)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Redog. 1977/78:7

Redogörelse

1977/78:7

Fullmäktiges i riksbanken förvaltningsberättelse för år 1977

1978-01-26

1 Riksdagen 1977/78. 2 sami. Nr 7

Redog. 1977/78:7

77// Riksdagen

Jämlikt föreskrift i 37 § lagen för Sveriges Riksbank får fullmäktige i
riksbanken avge härvid fogade berättelse angående riksbankens tillstånd,
rörelse och förvaltning under år 1977.

Valutastyrelsens årsberättelse till fullmäktige återges i bilaga 1.
Redogörelse för utvecklingen under år 1977 av Riksbankens jubileumsfond
och Fonden för riksbankens pris i ekonomisk vetenskap till Alfred
Nobels minne återfinns i bilagorna 2 respektive 3.

Stockholm den 26 januari 1978

TORSTEN BENGTSON

ALLAN HERNELIUS CARL-HENRIK NORD- ERIK WÄRNBERG

LANDER

BIRGER NILSSON GUNNAR E. STRÄNG ERIC ENLUND

/Thomas af Jochnick

Redog. 1977/78:7 4

Innehåll

Sid

Kredit- och valutapolitiken 5

Det internationella ekonomiska läget 5

Det inhemska konjunkturläget 6

Kreditpolitikens utformning 7

Bankerna 8

Kapitalmarknaden 10

Valutareglering och utlandsupplåning 11

Valutakurspolitiken 12

Kreditmarknaden 14

Den allmänna likviditetsutvecklingen 14

Bankerna 17

Kapitalmarknaden 24

Utvecklingen hos vissa låntagargrupper 28

Sammanfattning 34

Ränteutvecklingen 35

Ränteutvecklingen i utlandet 35

Ränteutvecklingen i Sverige 37

Betalningsbalansen 43

Huvuddrag i utvecklingen 43

Bytesbalansen 44

Kapitalbalansen 52

Restposten 56

Valutareserven 58

Valutamarknaden 60

Internationellt finansiellt samarbete 67

Likviditetsfrågor 67

Internationella valutfondens stadga och löpande verksamhet ... 69

Världsbanken och Internationella utvecklingsfonden 72

Övrigt internationellt finansiellt samarbete 73

Kredit- och valutapolitiska åtgärder 1977 75

Riksbankens bokslut 79

Riksbankens styrelse och vissa förvaltningsåtgärder 86

Valutastyrelsens berättelse Bilagal 92

Riksbankens jubileumsfond Bilaga 2 .... 104

Fonden för riksbankens pris i ekonomisk vetenskap

till Alfred Nobels minne Bilaga 3 .... 106

Redog. 1977/78:7

Kredit- och valutapolitiken
Det internationella ekonomiska läget

Den internationella konjunkturåterhämtningen under 1977 präglades i likhet
med föregående år av ett svagt och ojämnt förlopp. Mot bakgrund av de
tendenser till konjunkturuppsving som kunde skönjas mot slutet av 1976
hade man i flertalet industriländer en tämligen optimistisk bedömning av
konjunkturutsikterna för 1977. Emellertid fick de officiella prognoserna i
allmänhet nedrevideras kraftigt. Som helhet blev utvecklingen inom OECDområdet
väsentligt svagare under 1977 än under 1976 - tillväxttakten
dämpades från 5 96 till drygt 3 96. Under 1977 är det endast Förenta staterna
och Japan som uppnått en tillväxt på omkring 5 96. I Västeuropa uppgick
tillväxttakten för den totala produktionen 1977 till endast 2 96. Framför allt
blev utvecklingen i Förbundsrepubliken Tyskland svagare än väntat.

Begränsade stimulansåtgärder vidtogs i USA, Japan, Västtyskland och,
mot slutet av året, i Storbritannien. I förhållande till det svaga efterfrågeläget
och det mycket låga kapacitetsutnyttjandet var dessa åtgärder, som främst
hade finanspolitisk karaktär, otillräckliga.

Den restriktiva ekonomiska politiken medförde en svag sysselsättningsoch
inkomstutveckling, som dämpade konsumtionen. Därmed saknades
incitament för företagen att öka sina investeringar. Den viktigaste faktorn i
detta sammanhang torde ha varit det låga kapacitetsutnyttjandet i industrin,
som exempelvis i EG-länderna under 1977 låg vid ca 80 96.

Avmattningen i konjunkturåterhämtningen avspeglades i en ökning av
arbetslösheten från en redan hög nivå. Hösten 1977 uppgick arbetslösheten i
OECD-området till ca 16 miljoner, eller drygt en halv miljon fler än vid
bottenläget i 1974/75 års recession. I många länder ökade också undersysselsättningen
av anställd arbetskraft kraftigt.

Konsumentpriserna i OECD-länderna ökade sommaren 1977 med ca 6 96 i
årstakt, vilket innebar en halvering av den prisstegringstakt som rådde i
början av detta år. Den ekonomiska politikens inriktning, det svaga
efterfrågeläget med fallande råvarupriser som följd samt goda skördar bidrog
till denna förbättring. Löneavtalen gav i de flesta länder något lägre höjningar
1977 än 1976 - i genomsnitt 10 96.

Den måttliga expansionen inom OECD-området bidrog till att världshandeln
ökade med endast 5 96 under 1977, vilket innebar mer än en halvering av
föregående års ökningstakt. OECD-ländernas sammanlagda bytesbalansunderskott
steg från ca $ 26 miljarder 1976 till drygt $ 30 miljarder 1977.
Underskottets ökning berodde på en fortsatt ökning av oljeimporten samt en
nedgång i exporten till u-länderna och statshandelsländerna.

Aktiviteten på de internationella kreditmarknaderna låg under de första tre
kvartalen 1977 påen högre nivå än motsvarande period 1976. Under det fjärde
kvartalet uppstod tidvis perioder då marknadsaktiviteten markant avtog.
Detta förklaras dels av räntehöjningstendenser i USA till följd av Federal

Redog. 1977/78:7

Reserves strävan att strama åt penningmarknaden, dels av mot slutet av året
växande spänningar mellan valutorna. Trots denna minskning av aktiviteten
mot slutet av året beräknas den medel- och långfristiga utlåningen ha uppgått
till ca 64 miljarder $ 1977 mot ca 60 miljarder $ 1976.

Eurobankkrediternas andel av den internationella kreditförmedlingen
ökade under 1977. Främst p. g. a. den låga efterfrågan på krediter för
investeringsändamål var konkurrensen på utbudssidan betydande. En följd
av detta blev att kredittiderna förlängdes och att lånekostnaderna sjönk.

Även utlåningen på eurobondmarknaden beräknas ha uppnått ett högre
totalbelopp 1977 än 1976. Den helt dominerande lånevalutan var även under
1977 dollarn. D-markens andel ökade emellertid åter efter en nedgång 1976.
Löptiderna blev under året längre. Emissionerna av utländska obligationer på
kapitalmarknaderna i Förenta staterna och Schweiz avtog under året. Den
japanska obligationsmarknaden liberaliserades under 1977 och volymen av
utländska emissioner på denna marknad expanderade kraftigt.

Olikheter i den ekonomiska politikens inriktning och i betalningsbalansutvecklingen
medförde även under 1977 betydande förändringar i industriländernas
valutakursrelationer. Växande underskott i Förenta staternas
betalningsbalans och stora överskott i Japan och Förbundsrepubliken
Tyskland ledde till en kraftig försvagning av dollarn gentemot de sistnämnda
ländernas valutor, som endast till en ringa del motverkades av den stigande
räntenivån i Förenta staterna under senare delen av året.

Det inhemska konjunkturläget

För svensk ekonomi blev 1977 ett år av svikna förhoppningar. Efter den
dämpning av konjunkturuppgången utomlands som inträffat under andra
och tredje kvartalen 1976 hade efterfrågan mot årets slut tagit ny fart. Vid
ingången av 1977 var utsikterna därför relativt goda till stimulans via ökad
utlandsefterfrågan för svensk ekonomi. Under första hälften av 1977 skedde
emellertid en märkbar dämpning av världshandelns tillväxt och exportförväntningarna
kom inte att infrias. Exportvolymen blev under 1977 i stället
oförändrad jämfört med året innan. Även från hemmamarknaden var
efterfrågan svag för svensk industri och industriproduktionen, som fallit
såväl 1976 som 1975, fortsatte att sjunka.

Vid ingången av 1977 väntades en svag expansion i den totala produktionen
under året. Bruttonationalprodukten kom emellertid i stället att
sjunka med drygt 2 96, vilket innebar att konjunkturavmattningen fördjupades
i Sverige.

Konsumentprisstegringarna i Sverige tilltog från 9,4 % 1976 till 13,1 %
1977. Därtill bidrog höjningen av mervärdeskatten och vissa andra indirekta
skatter och valutakursjusteringarna. Exportpriserna visade däremot en i stort
sett oförändrad stegringstakt under de två åren, medan en viss dämpning
inträdde i producentprisernas stegringstakt.

Redog. 1977/78:7

Underskottet i bytesbalansen beräknas ha ökat med 4,3 miljarder kr mellan
1976 och 1977, och uppgick därmed till 14,8 miljarder kr. Bakom denna
utveckling låg en fortsatt försvagning i handelsbalansen och försämringar i
nettot av tjänster och transfereringar. Det bör betonas att bytesbalansuppskattningarna
är förknippade med stor osäkerhet. Den sedan 1975 kraftigt
positiva restposten beror i viss men okänd utsträckning på en överskattning
av underskottet i bytesbalansen. De stora och växande underskotten har
finansierats utomlands, huvudsakligen genom långfristig upplåning.

Dämpningen i världshandelns expansion medförde en svag utveckling av
exportvolymen. Stagnationen i den svenska exporten sammanhängde emellertid
främst med fortsatta förluster av marknadsandelar för svensk industri,
om än i lägre takt än under 1975 och 1976. De andelsförluster som uppkom
under 1977 utgjorde delvis fördröjda effekter av de kraftiga relativprisstegringar
på svensk export som uppkom under tidigare år. Kursjusteringarna av
den svenska kronan i april och augusti bidrog emellertid till en vändning i
relativprisutvecklingen under 1977.

Till handelsbalansens ogynnsamma utveckling bidrog även den kraftiga
ökningen i importvärdet. Importvolymen minskade till följd av den svaga
inhemska efterfrågan. En kraftig stegring i importpriserna, delvis som en följd
av kursjusteringarna av den svenska kronan, medförde emellertid att
importen i värdetermer kom att stiga något mer än exporten.

Kreditpolitikens utformning1

Kreditpolitikens inriktning var även under det gångna året i huvudsak
bestämd av den alltjämt rådande obalansen i Sveriges transaktioner med
utlandet. Kreditpolitikens utformning skedde också enligt i stort sett samma
linjer som tidigare.

Med hänsyn till de stora underskotten i bytesbalansen under senare år har
kreditpolitiken även under 1977 inriktats på att skapa incitament till
utlandsupplåning. Valutaregleringen har tillämpats så att denna upplåning
skulle vara huvudsakligen medel- och långfristig och finansiera sådana
ändamål som bedömdes kunna främja ett återställande av jämvikt i
bytesbalansen. Vid ingången av året framstod det som uppenbart att
kommunerna och den privata sektorn inte ensamma skulle kunna svara för
den erforderliga utlandsupplåningen utan att även staten skulle behöva ge ett
betydande bidrag.

Det strama läget på kreditmarknaden syftade även till att motverka
utflöden av kortfristiga medel till utlandet. Av denna anledning bibehölls
diskontot på oförändrad nivå. Likviditeten utanför banksystemet drogs ned
ytterligare. Penningmängdens tillväxttakt avtog och närmade sig under
sommaren noll-strecket. En återhämtning skedde mot slutet av året men

1 En kronologisk beskrivning av under året vidtagna åtgärder återfinns i avsnittet
"Kredit- och valutapolitiska åtgärder".

Redog. 1977/78:7

penningmängden kom för året som helhet genomsnittligt att ligga knappt
6 % över 1976 års nivå.

Inom ramen för en generellt stram kreditpolitik främjades vid sidan av
bostadsbyggandets finansiering den långfristiga och kortfristiga finansieringen
av industrin. Allmänna pensionsfondens och försäkringsbolagens
kreditgivning till andra ändamål än statens och bostadsbyggandets finansiering
har varit föremål för fortlöpande överläggningar. Under det gångna året
skedde inte några förändringar i denna politik, även om valutaläget gjorde det
nödvändigt att bibehålla diskontot på en förhållandevis hög nivå sedan
höjningen i oktober 1976. För bankerna hade riksbanken såväl 1977 som 1976
som riktmärke att utlåningsexpansionen skulle begränsas, men att bankerna
inom denna ram främst skulle tillgodose industrins finansieringsbehov.

Bankerna

Vid ingången av 1977 gällde den utlåningsreglering som införts för affärsbankerna
i oktober 1976. Utlåningstaket innebar att affärsbankerna, som
kraftigt ökat sin utlåning sedan våren 1976, genomsnittligt inte kunde öka det
utestående beloppet av reglerad utlåning under tiden oktober 1976-mars
1977. Den reglerade utlåningen omfattade inte bostadsbyggnadskrediter eller
i utlandet refinansierade krediter.

Utlåningsregleringen hade en omedelbar effekt. Affärsbankernas utestående
lån minskade fram till årsskiftet 1976/77 och ökningen under
januari-mars 1977 var mindre än den tidigare nedgången. Expansionstakten
per 12-månadersperiod, som i september 1976 ännu hade uppgått till drygt
20 % hade i mars reducerats till drygt 9 %. Inklusive i utlandet refinansierade
krediter ökade dock bankernas övriga utlåning med 12 % under perioden
mars 1976-mars 1977 som helhet.

I februari angav riksbanken nya riktlinjer för affärsbankernas utlåning, att
gälla sedan utlåningsregleringen enligt lagen om kreditpolitiska medel hade
upphört. För perioden april-september utfärdades en rekommendation om
utlåningsbegränsning, innebärande att en affärsbanks utlåning, definierad på
samma sätt som tidigare, skulle ligga under en övre gräns som skulle höjas
med 6 procentenheter under den nämnda 6-månadersperioden. Samtidigt
tillkännagav riksbanken sin avsikt att därefter återgå till en styrning av
bankernas kreditkapacitet genom likviditetskraven.

Vid årets början hade affärsbankernas övriga utlåning ökat i en takt som var
förenlig med då gällande utlåningstak. Under sommaren tilltog expansionstakten
men utlåningsrekommendationen respekterades i stort, även om
utlåningen i något enstaka fall kom att överskrida den rekommenderade
nivån. Bankernas utlåning ökade från oktober 1976 t. o. m. september 1977
med endast 5 % och med 10 % om även i utlandet refinansierade krediter
inräknas.

Redog. 1977/78:7

Eftersom ett utlåningstak enligt lagen om kreditpolitiska medel hade
införts för affärsbankerna hösten 1976 hade riksbanken meddelat att någon
avgift inte skulle komma att krävas för underskridande av likviditetskraven.
Under april-september 1977, för vilken period riksbanken utfärdat rekommendation
om utlåningsbegränsning, uttogs avgift vid underskridande av
likviditetskravet endast om utlåningsrekommendationen icke respekterats.

Affärsbankernas likviditet var under en stor del av året kraftigt åtstramad
vilket sammanhängde med utvecklingen av statens inkomster och utgifter
men främst med valutaflödena. Det visade sig sålunda under våren och
sommaren nödvändigt att vidtaga successiva justeringar av likviditetskraven
för att åstadkomma en god överensstämmelse mellan likviditetskrav och
faktisk likviditet.

I mars beslöt fullmäktige att sänka likviditetskraven för affärsbankerna
med 2 procentenheter. Den utveckling av inlåningen som dittills ägt rum och
som kunde förutses visade nämligen att tidigare gällande likviditetskrav inte
var förenliga med utlåningsrekommendationen för perioden april-september.
Betydande valutautflöden under sommaren medförde en fortsatt svag
inlåningsutveckling för bankerna och den 4 augusti sänktes likviditetskraven
med ytterligare 2 procentenheter.

Sparbankernas och föreningsbankernas utlåning styrdes under 1977 liksom
under 1976 med hjälp av likviditetskraven. Samtidigt som likviditetskraven
sänktes för affärsbankerna i slutet av 1976 avstod riksbanken från att
genomföra en tidigare aviserad höjning av likviditetskraven för sparbankerna
och föreningsbankerna. Likviditetspåfrestningarna var under 1977 mindre
för sparbankerna och föreningsbankerna än för affärsbankerna, vilket bl. a.
sammanhängde med att de förstnämnda bankgruppernas inlåning visar
större stabilitet. De påverkades i mindre utsträckning än affärsbankerna av
valutautflödena före devalveringen i augusti. Även sparbankernas och
föreningsbankernas utlåningsexpansion dämpades dock under året. Hösten
1977 hade ökningen per 12-månadersperiod halverats jämfört med ett år
tidigare till drygt 6 resp. 10 96. Den 22 september beslöt fullmäktige att sänka
likviditetskraven för sparbankerna och föreningsbankerna med en procentenhet.

Under senare delen av året skedde en omfattande likvidisering av
banksystemet dels till följd av ett återinflöde av valutor från utlandet efter
devalveringen i augusti, dels genom statens kraftigt växande budgetunderskott.
Även utlåningen hos samtliga banker, i synnerhet de beviljade
krediterna, tenderade att öka i snabbare takt mot slutet av året. Nettoflödet av
samtliga bankgruppers krediter till andra ändamål än bostadsbyggande
uppgick för året som helhet till 16 574 mkr mot 12 451 mkr under 1976.
Utestående krediter ökade med 14,0 resp. 11,8 96. Om man utesluter i
utlandet refinansierade krediter blev denna utlåning under 1977 12 167 mkr
(10,7 96) mot 10 862 mkr (10,5 96) under 1976.

Redog. 1977/78:7

Under 1977 utsattes bostadsbyggandets finansiering för stora påfrestningar.
Det system för styrning av bostadsbyggnadskreditgivningen, som
tillämpats sedan 1967, fungerade ej på ett friktionsfritt sätt under 1977.
Motsättningar mellan bankgrupperna om vilken andel av den totala bostadsbyggnadskreditgivningen
envar grupp skulle åtaga sig ledde till försening av
igångsättningen av många byggen. Antalet s. k. nödlidande projekt, dvs.
sådana som ej beviljades krediter vid den tidpunkt som möjliggjorde
igångsättningen enligt planerna, blev mycket stort och den arbetsgrupp inom
delegationen för bostadsfinansiering som har till uppgift att lösa problem av
hithörande slag fick ingripa i ett stort antal fall.

Kapitalmarknaden

Den sedvanliga prioriteringen av statens upplåning och bostadsfinansieringen
utgjorde ett viktigt element i den kapitalmarknadspolitik som förts
under det gångna året. Dessutom fullföljdes den politik som initierats 1975
och som var inriktad på att tillgodose industrins behov av långfristiga
lånemedel.

I syfte att tillgodose bostadssektorns lånebehov samt att säkra en
förhållandevis omfattande statlig upplåning utanför banksektorn för att
motverka den kraftiga likvidisering av banksystemet som ett växande
budgetunderskott väntades medföra, arbetade riksbanken som tidigare med
placeringsrekommendationer till försäkringsbolagen och allmänna pensionsfonden.
Den rekommenderade placeringskvoten för livförsäkringsbolagen
höjdes från 60 % under 1976 till 65 % under 1977. Placeringsrekommendationen
för sakförsäkringsbolagen ändrades ej. Dessutom skulle försäkringsbolagens
bidrag till bostadsfinanseringen inom ramen för placeringsrekommendationen
uppgå till minst 2 000 mkr. Även allmänna pensionsfonden
gavs en rekommendation om bidrag till finansieringen av bostadsbyggandet
och statens budgetunderskott med 4 000 mkr vardera. 1 en överenskommelse
med delegationen för bostadsfinansiering hade bankerna redan tidigare åtagit
sig att öka sitt innehav av bostadsobligationer under året med 4 500 mkr mot
3 500 mkr 1976. Bostadsinstitutens obligationsemissioner ökade med 1 295
mkr till 12 057 mkr 1977 och även institutens slutliga lån blev större under
1977 än under 1976. Stocken av oavlyfta bostadsbyggnadskrediter växte, men
utvecklingen var olika för de olika bankgrupperna.

Statens budgetunderskott ökade från 6 950 mkr 1976 till 17 570 mkr 1977.
Ungefär hälften av budgetunderskottet finansierades under 1977 genom
upplåning utomlands. Upplåningen på den svenska kapitalmarknaden ökade
knappt jämfört med 1976 och uppgick till 8 398 mkr.

Kommunernas upplåning på kapitalmarknaden var 1977 mindre än 1976
och även deras totala upplåning på den svenska kreditmarknaden avtog
mellan åren.

Näringslivets sammanlagda upplåning på kapitalmarknaden blev under

Redog. 1977/78:7

1977 en miljard kr större än under det föregående året. Den del därav som gick
till industriföretagen ökade också men inte med lika stora belopp. Mot en
något minskad upplåning på obligationsmarknaden, som främst sammanhängde
med den svagare efterfrågan, svarade en ökning av de mindre och
medelstora industriföretagens upplåning hos bl a Industrikredit/Företagskredit.
Hypoteksbanken och även Lantbrukskredits utlåning, som hade ökat
kraftigt under 1976, ökade ytterligare 1977.

Riksbanken har, som nämnts, under senare år sökt öka kapitalmarknadsutbudet
bl a genom vidgade marginaler mellan långa och korta räntor. Vid
diskontohöjningen i oktober 1976 höjdes emellertid diskontot med två
procentenheter, främst med hänsyn till valutaläget, medan de långa räntorna
höjdes med en halv procentenhet. Likviditetsåtstramningen, såväl inom som
utanför banksystemet, medförde fram till höstenen press uppåt på bankernas
specialinlåningsräntor. I detta läge torde viss omfördelning av kreditutbudet
ha skett från långfristiga till kortfristiga placeringar.

Den tilltagande inflationstakten under senare år och den därmed sammanhängande
osäkerheten beträffande den framtida pris- och ränteutvecklingen
har medfört att placeringsalternativ med långfristig räntebindning i vissa fall
framstått som mindre attraktiva än placeringar med rörligare räntesatser. På
initiativ av emittentbankerna och kapitalmarknadsinstituten infördes efter
diskussion med riksbanken under hösten obligations- och förlagslån med
räntejusteringsklausul, innebärande att perioden för räntebindningen skulle
reduceras till fem år. Justering av räntan efter fem år skulle i fortsättningen
kunna ske med ledning av då gällande räntesatser vid nyemission av statens
långfristiga obligationslån i de fall denna räntesats skulle avvika med mer än
en procentenhet från motsvarande räntesats vid periodens början. Praktiskt
taget samtliga lån som emitterades under oktober-december innehöll en
dylik räntejusteringsklausul.

Valutareglering och utlandsupplåning

Föreliggande betalningsbalansprognoser visade att jämvikt med all sannolikhet
inte skulle kunna åstadkommas på flera år. Detta innebar att fortsatt
utlandsupplåning för att täcka underskotten och senare även omsättningen
av förfallande lån skulle erfordras under en tid framöver. Den liberala praxis i
fråga om tillstånd till upplåning i utlandet och de krav som ställs på
upplåningen har i stort sett bibehållits oförändrade under 1977. Tillståndsgivningen
omfattade, liksom under 1976, företag, kreditinstitut och kommuner.
Under 1977 tillkom staten som en betydande låntagare utomlands.

Tillstånd till medel- och långfristig upplåning i utlandet för användning i
Sverige gavs för finansiering av industriell investering som bedömdes
angelägen från bytesbalanssynpunkt. 1 december ändrades lånekriterierna till
att generellt avse ändamål som är angelägna från bytesbalanssynpunkt.
Lånen bör i det enskilda fallet överstiga motvärdet av 10 mkr. Liksom tidigare

Redog. 1977/78:7

föreskrevs att lånen skall ha en genomsnittlig löptid på minst fem år.

Utöver upplåningstillstånd enligt ovannämnda kriterier förelåg även under
1977 en annan möjlighet till upplåning i utländsk valuta. I oktober 1976 hade
bankerna medgivits att i administrativt enklare former upplåna medel
utomlands för vidareutlåning till främst mindre och medelstora företag.
Vidareutlåningen skulle ha en löptid av genomsnittligt fem år och i det
enskilda fallet ej överstiga motvärdet av 5 mkr. Beloppet höjdes i december
1977 till 10 mkr. Det medgivna rambeloppet höjdes under 1977 från 800 till
2 700 mkr. Bankernas utlåning skulle avse direkt finansiering av allmänt
produktiv verksamhet. Under året preciserades detta begrepp på så sätt att
vissa kategorier av låntagare och låneändamål undantogs. En utvidgning
skedde såtillvida att direkta investeringar i utlandet för vilka riksbanken
lämnat tillstånd skulle kunna finansieras inom ramtillstånden.

För kommunal upplåning i utlandet tillämpades samma praxis som under
1976, dvs. de största kommunerna medgavs låna i eget namn. Övrig
kommunal upplåning, inkl. upplåning av kommunägda bolag, förutsattes ske
i de båda kommuninstituten.

Den svenska medel- och långfristiga utlandsupplåningen uppgick 1977
brutto till totalt ca 22 miljarder kr.Kommunernas upplåning i utlandet låg
1977 på lägre nivå än de båda föregående åren, nämligen 840 mkr. Företagens
direkta långfristiga utlandsupplåning ökade något 1977 jämfört med 1976och
uppgick till 7 100 mkr. Dessutom skedde en kraftig ökning av valutabankernas
upplåning för vidareutlåning till främst mindre och medelstora
företag, nämligen från 1 100 mkr 1976 till 3 300 kr 1977. Statens upplåning
uppgick till sammanlagt 9 miljarder kr. Riksbanken har under 1977 lånat nära
1 miljard kr i utlandet.

Valutakurspolitiken

Valutakurspolitiken har alltsedan mars 1973, då Sverige anslöt sig till det
europeiska valutakurssamarbetet - den s k ormen, och fram till slutet av
augusti 1977 väsentligen bestämts av reglerna för detta samarbete. Ett.
centralt motiv för anslutningen av kronan till denna grupp av valutor med
relativt begränsade fluktuationsmarginaler var att få till stånd stabila
kursrelationer gentemot våra viktigaste handelspartner. Med den utformning
ormsamarbetet fått har emellertid denna kursstabilitet kommit att förutsätta
en i stort sett likartad ekonomisk politik i de deltagande länderna.

Olikheter i den ekonomisk-politiska prioriteringen och därmed i pris- och
kostnadsutvecklingen i de deltagande länderna medförde att ormsamarbetet
utsatts för växande spänningar, som endast temporärt kunnat dämpas
genom vidtagna kursjusteringar. Den ogynnsamma pris- och kostnadsutvecklingen
i Sverige jämfört med det dominerande ormvalutalandet,
Förbundsrepubliken Tyskland, nödvändiggjorde nedjusteringar av kronans
värde inom ormen i oktober 1976 och i april 1977.

Redog. 1977/78:7

Dessa kursjusteringar, som i förhållande till tyska marken uppgick till
sammanlagt 9 96, motsvarade i stort sett endast ett återställande av kronans
effektiva växelkurs, dvs. kursen gentemot ett vägt genomsnitt av Sveriges
viktigaste handelspartners valutor, till läget i början av 1976. Den de factouppvärdering
av kronans effektiva värde som ägt rum under 1976 och som
förorsakats av knytningen till ormen upphävdes sålunda i stort sett genom de
förändrade kursrelationerna. Kursjusteringarna innebar däremot ej att den
allvarliga försämring i Sveriges relativa kostnadsläge som accentuerats under
1976 undanröjdes. Den avgörande kostnadsanpassningen förutsattes ske
genom interna åtgärder.

Detta visade sig emellertid inte möjligt. Utfallet av avtalsförhandlingarna i
Sverige innebar inte någon nämnvärd förbättring i Sveriges konkurrenskraft.
Vidare stod det efter hand klart att den väntade internationella konjunkturuppgången
ej skulle realiseras under 1977.

I detta läge beslutade fullmäktige i riksbanken, efter samråd med
regeringen och med verkan från den 29 augusti, dels att tills vidare utträda ur
ormsamarbetet, dels att devalvera den svenska kronan med effektivt 10 96.
Utträdet ur ormen framstod som nödvändigt då en fortsatt anknytning till
tyska marken skulle ha inneburit att kronan fortsatt att uppvärderas
gentemot valutorna utanför ormen. Devalveringen av kronan med 10 96
genomfördes i förhållande till ett effektivt kursindex som beräknas som ett
vägt genomsnitt av de 15 viktigaste valutorna i vår utrikeshandel (den s k
valutakorgen). Valutornas vikter utgörs av respektive lands andel av Sveriges
totala handelsutbyte med de 15 länderna. Med hänsyn till den betydelse USdollarn
har i den totala betalningstrafiken har emellertid dess vikt fördubblats.

Den svenska kronans internationella värde är således nu bundet till
utvecklingen av alla våra viktigare handelspartners valutor i stället för som
tidigare väsentligen till tyska marken. Systemet ger en stabil effektiv kurs för
kronan.

Redog. 1977/78:7

Kreditmarknaden

Huvuddragen i utvecklingen på kreditmarknaden har tecknats i föregående
avsnitt. I detta skall en mer detaljerad beskrivning ges av likviditetsutvecklingen
inom ekonomin, av bankernas och kapitalmarknadsinstutens rörelse
och av kreditfiödet till olika låntagargrupper.

Den allmänna likviditetsutvecklingen

Penningmängden

Likviditeten i ekonomin bestämdes under 1977 på ett avgörande sätt av två
faktorer, valutarörelserna och statsbudgeten. Valutainströmningen under
våren i förening med ett endast litet statligt inkomstöverskott dämpade den
stramhet som förelåg vid årets ingång och penningmängdens stegringstakt
ökade.

Tabell 1. Penningmängden
Förändring

Mkr

1975 1976 1977

Penningmängden
Banktillgodohavanden	16 448	6 887	14 647
Affärsbanker	9 598	2 080	8 582
Sparbanker	4 902	4 142	4 085
Föreningsbanker	1 606	1 450	1 629
Postgiro	1 472	- 699	1 043
Postverkets inlåning i PKbanken
(ökning (= -)	-1 130	- 86	- 692
Sedlar och mynt	2 807	2 035	2 257
Summa	19 255	8 922	16 904

Tillskott genom:
Valutareserven, exkl. statens och riksbankens netto-
upplåning i utlandet, transaktionsvärden	5 202	-2 626	-4 141
Statens utgiftsöverskott	11 461	6 952	17 570
Statens upplåning utanför bankerna
(ökning =-)	-5 783	-8 313	-9 275
Medel på investeringskonton i riksbanken
(ökning =-)	-2 186	1 147	456
Övriga riksbankstransaktioner	- 923	-1 160	-1 345
Bankernas utlåning till allmänheten, exkl. refmansie-
ring i utlandet	11 485	13 729	14 695
Bankernas nettolorvärv av bostadsobligationer	4 137	3 943	4 386
Bankernas fordringar på övriga kreditinstitut	189	-2 582	-1 388
Bankerna, diverse	-4 327	-2 168	-4 054
Summa	19 255	8 922	16 904

Redog. 1977/78:7

Tendensen till ett något lättare likviditetsläge bröts markant i juni. En
omfattande valutautströmning begynte då och fortsatte fram till devalveringen
i slutet av augusti. Utströmningen kom att totalt uppgå till närmare 9
miljarder kronor och medförde ett mycket stramt likviditetsläge, trots
omfattande statliga utgiftsöverskott efter ingången av det nya budgetåret i
juli. Penningmängdens tillväxt under denna tid blev mycket låg. Några
kreditpolitiska åtgärder i syfte att lätta läget vidtogs inte. De kunde befaras
leda till en ytterligare ökning av valutautströmningen.

Diagram A. Penningmängden

Förändring per tre månader. Säsongrensade uppgifter.

Procent

mars jun sep dec mars jun sep dec

1976 1977

Anm Penningmängden innefattar allmänhetens inlåning i bankinstituten samt allmänhetens
innehav av sedlar och mynt.

Uppgifterna för penningmängden har beräknats som medeltalet av uppgifterna för
tre efter varandra följande månader. Förändringen avser utvecklingen från en
tremånadersperiod till nästföljande, t. ex. från maj-juli till augusti-oktober. Förändringen
har räknats upp till årstakt.

Redog. 1977/78:7

Stramheten under sommaren 1977 kom främst att innebära en minskning
av företagens likviditet; kommunernas likviditetsläge förbättrades. Utströmningen
av valutor och minskningen av företagens likvida tillgångar var i hög
grad uttryck för en och samma sak. Inför den väntade devalveringen
tidigarelade företagen så långt möjligt sina betalningar till utlandet, medan
betalningar från utlandet senarelades. Efter devalveringen skedde en återanpassning
av betalningsmönstret, varigenom företagens likviditet ökade på
nytt.

Återströmningen av valutor efter devalveringen tillsammans med de
fortsatt stora statliga utgiftsöverskotten innebar en stark, allmän ökning av
likviditeten i ekonomin. Penningmängdens stegringstakt accelererade
sålunda mycket kraftigt under årets senare månader. Detta ledde till att penningmängdens
ökning över året som helhet, alltså från slutet av 1976 till
slutet av 1977, blev stor, trots de periodvis strama lägena, och kom att uppgå
till 9 96. Den genomsnittliga nivån för penningmängden låg knappt 6 96 över
nivån för 1976.

Diagram B. Penningmängd och bruttonationalprodukt

Procent
16

1970 1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977

				1 1 mmmmmmmå	1 1 1
Bruttonationalprodukt 1	H		1 1
1 1 1	1	\ 1 1				1 1 I
		1 1				1	L.

	L—i					1	_

t Per	mingmängd

Anm. Penningmängden har beräknats som medeltalet av värdena för årets 12 månader.
Bruttonationalprodukten är räknad i löpande priser.

Redog. 1977/78:7

Den reala likviditeten

Sätts penningmängden i relation till bruttonationalprodukten i löpande
priser, erhålls ett mått på den reala likviditeten inom ekonomin. För att
illustrera tendensen i utvecklingen av denna har i diagram B redovisats dels
den genomsnittliga penningmängdens stegringstakt, dels stegringstakten för
bruttonationalprodukten.

Diagrammet täcker perioden 1970-1977. Under 1970, då den ekonomiska
aktiviteten var hög och ett underskott i bytesbalansen förelåg, hölls
penningmängdens stegringstakt nere på en lägre nivå än bruttonationalproduktens.
Under 1971-1973 med dämpad ekonomisk aktivitet och ett
överskott i bytesbalansen ökade penningmängden i en snabbare takt än
bruttonationalprodukten. Under de följande åren förekom ihållande bytesbalansunderskott
och penningmängdens stegringstakt hölls tillbaka.

Bankerna

Riksbanken

Statens upplåning i utlandet under 1977 tillförde riksbanken stora belopp av
utländska valutor. Samtidigt minskade riksbankens innehav av statspapper.
Valutautströmningen genom marknaden var större än valutainströmningen
genom densamma, varav följde en åtstramning som periodvis nödvändiggjorde
en omfattande utlåning till bankerna.

Allmänhetens efterfrågan på sedlar växte i en lägre takt 1977 än under de
närmast föregående åren. Den utelöpande sedelmängden ökade i ungefär
samma takt 1977 som 1976 eller med 10 96. Affärsbankernas tillgodohavanden
i riksbanken utöver kassakvotsmedel var på sedvanligt sätt av ringa
omfattning och förändrades knappast.

Riksbankens balansräkning för 1976 och 1977 redovisas på s. 80 ff.

Affärsbankerna

Under 1976 hade affärsbankernas likviditet försvagats. Åtstramningen hade
begynt redan under första halvåret och syftade till att dämpa bankutlåningen
och minska likviditeten i ekonomin. Åtstramningen hade befästs genom de
kreditpolitiska åtgärder av restriktiv karaktär som vidtagits i oktober 1976
efter det då inträffade valutautflödet.

Likviditetsläget hos bankerna förblev stramt under praktiskt taget hela
1977. En viss lättnad inträdde dock mot slutet av året. Bankernas kassalikviditet,
mätt som deras nettoställning gentemot riksbanken (tillgodohavanden
på checkräkning i riksbanken, exkl. kassakvotsmedel, minus skuld
till riksbanken) var starkt negativ under hela året, särskilt under månaderna
juni-augusti. Tendenserna till förbättring under våren hade mötts med en
höjning av kassakravet. Efter devalveringen i augusti tilläts kassalikviditeten
att öka.

2 Riksdagen 1977178. 2 sami. Nr 7

Redog. 1977/78:7 Tabell 2. Förändring i bankernas likvida tillgångar		18	Mkr
	1975	1976	1977
Påverkande faktorer 1. Valutareserven, exkl statens och riksbankens netto-
upplåning i utlandet, transaktionsvärden	5 202	-2 626	-4 141
2. Statens utgiftsöverskott	11 461	6 952	17 570
3. Statens upplåning utanför bankerna
(ökning = -)	-5 783	-8313	-9 275
4, Allmänhetens innehav av sedlar och mynt (ökning = -)	-2 807	-2 035	-2 257
5. Medel på investeringskonton i riksbanken
(ökning = -)	-2 186	1 147	456
6. Kassakvotsmedel i riksbanken (ökning =-)	2 496	- 513	- 164
7. Övriga riksbankstransaktioner	- 923	-1 160	-1 345
8. Summa 1-7 = 13+17+20	7 460	-6 548	844
Affärsbankernas likvida tillgångar
9, Korta nettofordringar på riksbanken	2 194	-2 587	- 1 040
10, Korta nettofordringar på riksgäldskontoret	3 073	-3 455	3 471
11. Statsobligationer	2 039	- 920	-1 325
12. Korta nettofordringar på sparbanker och
föreningsbanker	- 338	634	- 909
13. Summa 9-12	6 968	-6 328	197
Sparbankernas likvida tillgångar
14. Korta nettofordringar på riksgäldskontoret	- 114	- 96	12
15. Statsobligationer	287	519	- 273
16. Korta nettofordringar på affärsbanker och
föreningsbanker	321	- 744	797
17. Summa 14-16	494	- 321	536
Föreningsbankernas likvida tillgångar
18. Statsobligationer	- 19	9	1
19. Korta nettofordringar på affärsbanker och
sparbanker	17	110	112
20. Summa 18+19	2	101	lil

I fråga om likviditetskvoterna framträdde åtstramningen mera långsamt,
vilket förklaras av tillämpad utjämningsregel enligt vilken överskott får
kvittas mot underskott inom en 12-månadersperiod. Utvecklingen av det
genomsnittliga överskottet för hela affärsbankssystemet illustreras i diagram
D tillsammans med utvecklingen förde 11 affärsbanker, vilkas likviditet varit
hårdast ansträngd. Genomsnittet för sistnämnda grupp låg som synes under
nollinjen under tiden oktober 1976-september 1977. Under denna tid var
samtliga affärsbanker befriade från straffavgift vid underskridande av
likviditetskravet - ovillkorligt under den första 6-månadersperioden, då
förordnande om utlåningsreglering var utfärdat, och villkorligt under den

Redog. 1977/78:7 19

Diagram C. Affärsbankernas nettoställning gentemot riksbanken
Mkr

-2000

-4000

-6000

-8000

-10000

mar jun sep dec mar jun sep dec

1976 1977

Anm. Nettoställningen under en månad har beräknats som medeltal av de vid
månadernas fyra rapportdagar föreliggande differenserna mellan affärsbankernas
tillgodohavanden på checkräkning i riksbanken och deras skuld till riksbanken för
upptagna lån. I checkräkningstillgodohavandena ingår ej medel innestående i enlighet
med kassakvotslagens bestämmelser.

Diagram D. Likviditetskvot för affärsbanker

Genomsnitt av över- och underskott för tolv månader

Procent

Samtliga affärsbanker

11 affärsbanker

-2

-4

mar jun sep dec mar jun sep dec

1976 1977

Redog. 1977/78:7

Tabell 3. Inlåning hos bankerna

Förändring i innestående belopp Mkr

	Affärsbanker		Spar-	Förenings- banker	Summa
Totalt	Exkl valuta- konton	UallNCI
1975 1 kv	4 769	4614	3 751	335	8 855
2 kv	-1 566	-1 998	- 64	147	-1 483
3 kv	2 475	2 526	1 407	492	4 374
4 kv	3 920	4 958	-192	632	4 360
Hela året	9 598	10 100	4 902	1 606	16 106
1976 1 kv	5 369	5 436	4 629	374	10 372
2 kv	-3 883	-3 622	-837	- 50	-A110
3 kv	1 324	911	1 227	471	3 022
4 kv	-730	-605	-877	655	- 952
Hela året	2 080	2 120	4 142	1 450	7 672
1977 1 kv	6 643	6 842	5 048	354	12 045
2 kv	-6 761	-6 685	-2 085	-247	-9 093
3 kv	4 480	4 088	1 813	560	6 853
4 kv''	4 220	4 681	-691	962	4 491
Hela året	8 582	8 926	4 085	1 629	14 296
Ställning
1977-12-31	109 235	106 117	57 438	13 500	180 173

1 Preliminära siffror

andra, då utlåningen styrdes medelst rekommendation om utlåningsbegränsning.
Följdes icke utlåningsrekommendationen, uttogs avgift för eventuellt
underskridande av likviditetskravet.

Insättarbehållningen hos affärsbankerna minskade dramatiskt under
perioder av valutautströmning. Räknat på 12-månadersbasis utgjorde insättarbehållningens
tillväxt endast någon enstaka procent för en stor del av året.
I september begynte en snabb tillväxt av inlåningen som ledde till en ökning
av insättarbehållningen för året som helhet med 8,5 % att jämföra med 2,1 %
för 1976.

Affärsbankernas liksom sparbankernas och föreningsbankernas bostadsbyggnadskreditgivning,
som sedan 1967 styrts genom överenskommelser
mellan delegationen för bostadsfinansiering och de olika bankgrupperna,
redovisas nedan i avsnittet om bostäder.

Affärsbankernas utlåning i svenska kronor till andra ändamål än bostäder,
den s. k. övriga utlåningen, som reglerades av någon form av utlåningstak
under tiden oktober 1976-september 1977, uppgick föråret som helhet till ett
något större belopp 1977 än 1976. För tiden januari-september 1977 var den
mindre än under motsvarande tid ett år tidigare. Under oktober-december
var förhållandet det motsatta med stark åtstramning 1976 och expansion

Redog. 1977/78:7

Tabell 4 A ffärsbankernas utlåning

Mkr

Nettobelopp	Prioriterade byggnadskrediter	Mellankrediter	Övrig utlåning i svenska kronor
	1976	1977	1976	1977	1976	1977
1 kv	- 1 730	214	-198	-150	2 275	1 495
2 kv	1070	864	142	40	5 687	4 380
3 kv	797	95	153	-118	2 295	937
4 kv	1 286	467	15	39	- 3517	1 710
Hela året	1 423	1 640	112	-189	6 740	8 522
Ställning 12-31	13 854	15 494	612	423	69 589	78 lil

Övrig utlåning

re fi nansie rad i Summa övrig

Nettobelopp	utlandet		utlåning		Total utlåning
	1976	1977	1976	1977	1976	1977
1 kv	436	1 090	2711	2 585	782	2 648
2 kv	430	1 449	6 117	5 829	7 329	6 732
3 kv	184	981	2 479	1 918	3 430	1 896
4 kv	539	887	-2 978	2 597	-1 677	3 103
Hela året	1 589	4 407	8 329	12 929	9 864	14 379
Ställning 12-31	4 520	8 927	74 109	87 038	88 576	102 955

1977. För året som helhet växte det utestående beloppet med 12,2 96 efter att
ha stigit med 10,7 % under 1976.

I utlandet refmansierade krediter styrdes inte av något tak utan kunde
utvecklas fritt. En av takets främsta uppgifter var just att stimulera till
upplåning i utlandet. Utlandsfinansieringen kom också att växa i snabb takt,
dock med undantag för ett par månader under sommaren, då förväntningarna
om devalvering höll den tillbaka. Den totala övriga utlåningen kom
därigenom att växa snabbare än utlåningen i svenska kronor. Det utestående
beloppet för total övrigutlåning ökade under året med 17,4 96 att jämföra med
12,7 96 för 1976.

En fördelning på sektorer av affärsbankernas totala övriga utlåning
föreligger fram till september 1977. Under denna del av året hade en något
ökad andel av utlåningen gått till näringslivet än som skett under motsvarande
tid föregående år och något mindre till hushållen. För kommunerna var
de nya lånen mindre än amorteringarna och kommunernas låneskulder till
affärsbankerna minskade efter att ha ökat 1976.

Redog. 1977/78:7 22

Tabell 5. Affärsbankernas övriga a!tåning

Fördelning på låntagarsektorer

	Ställning ultimo sep 1977 Mkr	Förändring jan-sep 1976	1977
	Mkr	%	Mkr	%
Kommuner	5 485	274	2.4	- 506	- 4.9
Icke-finansiella företag	45 639	7 501	65.4	8 842	85,6
därav: tillverknings-industri	15 644	3 278	28,6	3318	32,1
Finansierings- och investmentföretag	1 101	252	2,2	- 131	- 1,3
Hushåll (inkl person-liga företagare)	28 475	3 493	30,5	2 715	26,3
Utlandet	1 928	688	6,0	332	3,2
Övriga sektorer	602	54	0,5	110	1,1
Ej sektorfordelad utlåning	1 210	- 795	- 7,0	-1 030	-10,0
Summa övrig utlåning	84 440	11 467	100,0	10 332	100,0

Sparbankerna

Inlåningen hos sparbankerna utvecklades mera gynnsamt under loppet av
1977 än hos affärsbankerna. Dock var trenden för insättarbehållningens
tillväxttakt under lång tid fallande även för sparbankerna. Nedgången skedde
emellertid i en lugnare takt än hos affärsbankerna men den blev å andra sidan
mera ihållande. Den inlåningstillväxt som kom affärsbankerna till del mot
slutet av året uteblev i det närmaste helt hos sparbankerna. Tillväxten av
insättarbehållningen hos sparbankerna blev för året som helhet 7,7 96. Den
hade för 1976 varit 8,4 96.

Något utlåningstak tillämpades inte för sparbankerna. Deras övriga
utlåning styrdes väsentligen medelst likviditetskvoterna. Likviditeten var
ojämnt fördelad mellan sparbankerna och några få sparbanker underskred vid
ett antal tillfällen gällande likviditetskrav. Metoden att uttaga avgift vid
underskridande började tillämpas först från och med juni månad 1977.

Sparbankernas övriga utlåning utvecklades i en lugn takt under året.
Liksom för affärsbankerna var beloppen mindre under de tre första kvartalen
1977 än 1976. Under fjärde kvartalet följde sedan en viss expansion. Det
utestående beloppet växte med 7,6 96 för året som helhet. Under 1976 hade
det vuxit med 9,5 96.

Redog. 1977/78:7

Tabell 6. Sparbankernas utlåning

Mkr

Nettobelopp	Prioriterade byggnadskrediter		Mellankrediter
	1976	1977	1976	1977
1 kv	69	167	6	- 2
2 kv	45	76	14	-24
3 kv	282	68	84	- 6
4 kv	339	220	-25	5
Hela året	735	531	79	-27
Ställning
12-31	4 608	5 184	79	52
Nettobelopp	Övrig utlåning		Total utlåning
	1976	1977	1976	1977
1 kv	867	378	942	543
2 kv	1 410	1 094	1 469	1 146
3 kv	540	515	906	577
4 kv	221	699	535	924
Hela året	3 038	2 686	3 852	3 190
Ställning
12-31	35 389	38 355	40 076	43 591
Anm. Uppgifterna avser Sparbanksföreningens statistikgrupp (f n Nettobeloppen är korrigerade för fusioner.	67 sparbanker).

Tabell 7. Föreningsbankernas utlåning				Mkr
Nettobelopp	Prioriterade byggnadskrediter	Övrig utlåning	Total utlåning
1976	1977	1976	1977	1976	1977
1 kv	- 14	- 9	254	178	240	169
2 kv	- 32	- 2	334	206	302	204
3 kv	11	32	261	266	272	298
4 kv	11	83	235	309	246	392
Hela året	- 24	104	1 084	959	1 060	1 063
Ställning
12-31	463	567	9 159	10 118	9 622	10 685

Föreningsba nkern a

Föreningsbankerna berördes mycket litet av den allmänna åtstramningen
såväl 1976 som 1977. Insättarbehållningens tillväxttakt avtog visserligen,
men den var under den avgjort största delen av året betydligt högre än för

Redog. 1977/78:7

affärsbanker och sparbanker. För året som helhet uppgick den till 13,7 96 efter
att ha uppgått till 13,9 96 under 1976.

Inte heller för föreningsbankerna tillämpades något utlåningstak utan
likviditetskvoterna utgjorde det främsta styrmedlet för den övriga utlåningen.
Denna utlåning ökade länge i en snabbare takt hos föreningsbankerna
än andra bankgrupper men hade likväl en avtagande trend. För året
som helhet uppgick ökningstakten till 10,5 96 mot 13,4 96 för 1976. Likviditetskravet
underskreds under större delen av året, dock ej under årets senare
månader. Liksom för sparbanker tillämpades avgiftsuttag vid underskridande
av kravet först fr. o. m. juni 1977.

Kapitalmarknaden

Bankernas placeringar är i växande grad av kapitalmarknadskaraktär. Deras
förvärv av framför allt bostadsobligationer har blivit allt större. Under 1976
uppgick de till 3 900 mkr och under 1977 till 4 400 mkr. Kapitalmarknadsinstitutens
placeringsbehov har varit otillräckligt och de icke institutionella
placerarnas förvärv av värdepapper har varit föga omfattande.

Försäkringsbolagen

Försäkringsbolagens sammanlagda placeringskapacitet de tre första kvartalen
1977 uppgick till ca 5 700 mkr jämfört med ca 4 400 mkr motsvarande
period ett år tidigare. Trots något ökade placeringar i egna fastigheter och
något större likviditetsuppbyggnad än ett år tidigare växte bolagens placeringar
på kapitalmarknaden. De uppgick till 5 200 mkr de tre första kvartalen
1977 jämfört med 4 100 mkr samma period året innan.

För hela 1977 torde försäkringsbolagens placeringar ha uppgått till omkring
7 500 mkr mot 6 300 för år 1976. Såväl näringslivet som staten och
bostadssektorn torde ha fått del av placeringsökningen.

Allmänna pensionsfonden

Fondtillväxten hos allmänna pensionsfondens tre första fonder uppgick 1977
till 14 661 mkr. Under 1976 hade den uppgått till 13 639 mkr och under 1975
till 11 390 mkr. Fondtillväxtens ökning var således betydligt mindre från 1976
till 1977 än från 1975 till 1976. Den är på väg att stagnera och kan väntas
komma att avtaga inom en nära framtid.

Placeringarna på kapitalmarknaden ökade något mer än fondtillväxten.
Detta förklaras av att inga medel åtgick för återbetalning av banklån 1977 men
att så varit fallet 1976 och av att bankernas refinansiering av exportkrediter i

Redog. 1977/78:7

Tabell 8. Allmänna pensionsfonden

Nettobelopp Mkr

	1975	1976	1977
Fondökning	11 390	13 639	14 661
Upplåning	- 176	- 315	24
Summa	11 214	13 324	14 685
Placeringar på kapital-
marknaden (nom värde)	9 594	11 838	13 097
Staten	2 507	3013	3 955
Kommuner	732	1 369	766
Bostäder	3210	3 577	3 653
Näringsliv	3 145	3 879	4 723
Återlån	584	794	1 153
Andra lån till banker	633	433	- 87
Utlandet	- 2	- 7	- 5
Diverse1	405	266	527
Summa	11 214	13 324	14 685

Anm Uppgifterna i tabellen avser de tre första fonderna.

1 Kassa och banktillgodohavanden, räntefordringar och differens mellan nominellt och
bokfört värde.

allmänna pensionsfonden avtog under 1977. Anspråken på allmänna
pensionsfonden för återlån växte dock.

Fjärde fondens placeringar uppgick 1977 till ca 200 mkr att jämföras med
293 mkr 1976.

Av de tre första fondernas totala nettoplaceringar erhöll såväl näringslivet
som staten och bostadssektorn växande belopp. Kreditgivningen till
kommunerna avtog.

Kreditaktiebolag och hypoteksinrättningar

En stor del av allmänna pensionsfondens och försäkringsbolagens medel
kanaliseras till realsektorerna via kreditaktiebolag och hypoteksinrättningar.
Dessa s. k. mellanhandsinstitut anskaffar dock medel även från andra källor,
några av dem bl. a. genom upplåning i utlandet.

1 tabell 9 har uppgifter sammanställts över kommuninstitutens, bos tadsinstitutens
och företagsinstitutens utlåning. Som framgår av tabellen blev
kommaninstitutens utlåning större 1977 än 1976 eller nära 500 mkr (f. å. 360
mkr). Medel anskaffades genom emission av obligationer på den svenska
marknaden till ett belopp av 175 mkr(f. å. 165 mkr) och genom upplåning i
utlandet till ett belopp av 180 mkr (f. å. 137 mkr).

Även bostadsinstitutens utlåning blev större 1977 än 1976 eller omkring
11 300 mkr (f. å. 10 582 mkr), innefattande såväl lån för prioriterade som

Redog. 1977/78:7

Tabell 9. Kreditaktiebolagens och hypoteksinrättningarnas utlåning

Nettobelopp Mkr

	1975	1976	1977
Kommuninstitut
Kommunlåneinstitutet	103	304	127
Kommunkredit	943	56	352
Summa	1 046	360	479
Bostadsinstitut
Stadshypotekskassan	4 735	4 512	5313
Kreditaktiebolag för
bostadsfinansiering	6 872	6 070	6 007
Summa	11 607	10 582	11 320
Företagsinstitut
Allmänna hypoteksbanken	410	559	630
Lantbrukskredit	147	238	237
Industrikredit, Företags-
kredit och Företagskapital	751	1030	1 105
Investeringsbanken	675	498	824
Exportkredit	307	530	641
Skeppshypotekskassor	54	127	112
Summa	2 344	2 982	3 549
Totalt	14 997	13 924	15 348

oprioriterade ändamål. I det närmaste 10 % av beloppen gick till oprioriterade
ändamål.

Företagsinstitutens utlåning fortsatte att öka 1977. Nettoflödet av krediter
från dessa institut har i det närmaste tredubblats sedan 1973. Det uppgick då
till 1 272 mkr; 1977 var det uppe i 3 549 mkr.

Tabell 10. Företagsinstitutens långfristiga upplåning

Bruttobelopp, exkl konverteringar Mkr

	1975	1976	1977
Allmänna hypoteksbanken	375	600	677
Lantbrukskredit	200	328	325
Industrikredit, Företags-
kredit och Företagskapital	979	1 335	1 565
Investeringsbanken	1 004	337	506
varav i utlandet	630	187	106
Exportkredit	722	990	1 162
varav i utlandet	234	262	245
Skeppshypotekskassor	145	238	216

Summa

3 425 3 828 4 451

Redog. 1977/78:7

Tabell II. Läng/ristiga obligationslån
Emissioner i Sverige, exkl konverteringar

Mkr

	1975	1976	1977
Staten	9 652	8 857	8812
Kommuner	435	420	300
Kommuninstitut	205	165	175
Bostadsinstitut, avseende prio-
riterad bostadsfinansiering	9 741	9 355	9 504
Bostadsinstitut, avseende
andra ändamål	1 076	1038	I 056
Företag	2 620	2 990	2 885
Företagsinstitut	562	867	1 128
Totalt	24 291	23 692	23 860

En mycket snabb utlåningsökning har under denna tid ägt rum för
Allmänna hypoteksbanken. Från 1976 till 1977 var ökningen särskilt stor för
Investeringsbanken.

Emissioner av obligationer

Emissionerna av långfristiga obligationer på den svenska marknaden har
under de tre senaste åren uppgått till ungefär samma belopp varje år eller
omkring 24 000 mkr. Detta belopp nåddes 1975 efter en höjning av den långa
räntan med 1 % utan höjningar av andra räntor. Under 1974 hade emissionerna
uppgått till 17 860 mkr.

En fördelning av obligationsemissionerna på låntagargrupper visar endast
små variationer i andelarna. En ej obetydlig ökning kan dock noteras för
företagsinstituten.

Kapitalmarknadsplaceringarna - sammanfallande uppgifter.

En sammanställning av de totala nettoplaceringarna på den svenska kapitalmarknaden
för de båda senaste åren visar något större belopp för 1977 än för
1976. Såväl placeringarna i obligationer som reverslån ökade, medan
placeringarna i aktier avtog. Ökningen av obligationsemissionerna åstadkoms
till en del genom en växande placeringskapacitet hos försäkringsbolagen
och allmänna pensionsfonden. I någon mån bidrog även allmänhetens
förvärv till denna ökning. Den tidigare omnämnda tillväxten av bankernas
köp var dock härvidlag av större betydelse.

Utnyttjandet av kapitalmarknadens resurser förändrades i endast liten
utsträckning från 1976 till 1977. Näringslivet och bostadssektorn tog i anspråk
något ökade andelar.

Redog. 1977/78:7

Tabell 12. Kapitalmarknaden

Nettobelopp Mkr

Place ringsform	Låntagare
	Staten	Kommuner	Bostäder	Näringsliv	Summa
1976 Långfristiga obligationer	8 366	260	8 443	3 998	21 067
Reverslån från enskilda och offentliga försäkrings-inrättningar		901	940	3 063	4 904
Aktier	-	-	-	2312	2312
Summa	8 366	1 161	9 383	9 373	28 283
1977 Långfristiga obligationer	7 648	73	10 320	4 032	22 073
Reverslån från enskilda och offentliga försäkrings-inrättningar	750	555	401	4 140	5 846
Aktier	-	-	-	1 479	1 479
Summa	8 398	628	10 721	9 651	29 398

Anm. Enskilda och offentliga försäkringsinrättningars reverslån innefattar såväl de som lämnats direkt till
de olika realsektorerna som till specialinstituten för dessa sektorer.

Utvecklingen hos vissa låntagargrupper

Staten

Statens budgetunderskott uppgick 1977 till 17 570 mkr vilket innebar mer än
en fördubbling jämfört med 1976. Underskottet var nästan lika stort som
underskotten för åren 1975 och 1976 tillsammans (tabell 13). Tillväxten av
underskottet betingades av såväl växande utgifter som växande utlåning, i
främsta rummet till näringslivet.

Under 1977 upptog staten för första gången på mycket lång tid, bortsett från
vissa krediter av kommersiell karaktär, lån i utlandet. De uppgick till 8 904
mkr. Upplåningen bestod av ett lån hos en internationell bankgrupp på 4 333
mkr samt obligationsupplåning på den internationella kapitalmarknaden
uppgående till 4 571 mkr.

Statens upplåning i Sverige var 1977 liksom 1976 i allt väsentligt långfristig
och företogs i stor utsträckning utanför bankerna. Mot slutet av året, då
bankernas likviditet ökade, fick dock den kortfristiga upplåningen i bankerna
en viss omfattning.

Den statliga upplåningen inom landet skedde under 1977 i följande former.
Fem långfristiga obligationslån emitterades, varav 6 742 mkr inbetalades
under året. Amorteringar och inlösen på äldre långfristiga lån uppgick till 920
mkr. Inga kortfristiga lån emitterades; inlösen av sådana skedde till ett belopp
av 2 475 mkr. Tre premielån emitterades på sammanlagt 2 300 mkr; 1967 års

Redog. 1977/78:7

Tabell 13. Stålens upplåning

Nettobelopp Mkr

	1975	1976	1977
Skattkammarväxlar och
korttidslån	1 199	-3218	558
Korta obligationer	1 105	- 344	-2 475
Långa obligationer	6 703	6 341	5 948
Premieobligationer	1 575	2 025	1 700
Sparobligationer	630	1 010	1 129
Övrigt i Sverige	161	1 067	1 737
I utlandet, kommersiell kredit	88	71	69
I utlandet, övrigt	-	-	8 904
Totalt	11 461	6 952	17 570

Anm. Riksgäldskontorets och statsverkets kassaförändringar, som vanligtvis är små,
har dragits av från skattkammarväxlar och korttidslån för att ernå överensstämmelse
mellan uppgifterna för statens upplåning och budgetutfallet. Beloppen för sparobligationer
inkluderar under respektive år upplupen ränta.

premielån om 600 mkr inlöstes. På årets sparlån, SPAR 77, hade 300 mkr
inbetalats och 1 000 mkr tecknats vid årsskiftet. På förra årets sparlån, SPAR
76, inbetalades 709 mkr under året.

Kommunerna

Kommunernas finansieringsunderskott synes ha blivit lägre för 1977 än för
de både föregående åren. Investeringarna utvecklades svagt, medan konsumtionen
expanderade. Fullständiga uppgifter över hur kommunernas reala och
finansiella situation förändrats under 1977 föreligger dock ej ännu.

Tabell 14. Kommunernas finansiella utveckling

Nettobelopp Mkr

	1975	1976	1977
Finansiellt sparande	-2 748	-2 286	-500
Utlåning	199	388	500
Likviditetsförändring	97	- 601	500
Upplåning	3 044	2 073	1 500
På den organiserade kredit-
marknaden i Sverige	1 214	1 405	748
Övrigt i Sverige	806	- 376	- 54
1 utlandet	1 024	1 044	806

Anm. Det finansiella sparandet är beräknat som ökningen av de finansiella tillgångarna
minus ökningen av skulderna. Det svarar i princip mot skillnaden mellan inkomster
och utgifter. I uppgifterna om utlåning och upplåning har lån mellan kommunerna
uteslutits. Uppgifterna för 1977 är uppskattade.

Redog. 1977/78:7

Tabell 15. Bostadsbyggnadskrediter och bostadslån

Mkr

	Bostadsbyggnadskrediter		Bostads-
				— lån.
	Nya	Avlyft	Netto	brutto
1976

Affärsbanker	10 562	9 139	1 423	1 866
Sparbanker, större	3 855	3 120	735	1 145
Föreningsbanker	709	733	- 24	65
Bostadsinstitut	156	lil	45	9 109
Försäkringsbolag	-	-	-	160
Staten	-	-	-	2 323
Summa	15 282	13 103	2 179	14 668
	Bostadsbyggnadskrediter		Bostads-
				— lån.
	Nya	Avlyft	Netto	brutto
1977

Affärsbanker	10951	9311	1 640	1 603
Sparbanker, större	4 087	3 556	531	1 083
Föreningsbanker	536	432	104	131
Bostadsinstitut	141	134	7	9 325
Försäkringsbolag	-	-	-	300
Staten	-	-	-	3 100
Summa	15 715	13 433	2 282	15 542

Anm. I bostadslånen ingår även mellankrediter.

Kommunernas upplåning i utlandet blev mindre under 1977 än under de
båda föregående åren. Upplåningen på den organiserade kreditmarknaden i
Sverige avtog också. Finansieringsunderskottet täcktes likväl och en viss
ökning av de likvida tillgångarna synes ha ägt rum.

Bostäder

Det totala antalet påbörjade lägenheter uppgick under 1977 till 51 000, vilket
var 6 000 mindre än 1976. Minskning skedde såväl i fråga om småhus som
flerfamiljshus och var av särskilt stor omfattning under forsta halvåret. De
totala bostadsinvesteringarna minskade volymmässigt med 9 96. En kraftig
kostnadsstegring ledde till att bostadsinvesteringarna i löpande priser likväl
steg. De beräknas sålunda ha ökat med 4 %.

Bankernas och bostadsinstitutens bostadsbyggnadskrediter uppgick till
15 715 mkr, vilket innebar en icke obetydlig ökning. Affärsbankerna och
sparbankerna ökade sina andelar och föreningsbankerna minskade sina.
Avlyften blev mindre än de nya krediterna eller 13 433 mkr, trots att
bostadsinstituten ökade sin utlåning. De utestående bostadsbyggnadskrediterna
fortsatte därför att växa. Väntetiderna för avlyft för de enskilda
projekten ökade likväl inte. Förklaringen till i stort sett oförändrade

Redog. 1977/78:7

väntetider trots växande bostadsbyggnadskrediter ligger däri, att kreditbeloppet
per projekt stigit.

Även i fråga om den slutliga finansieringen av bostadsbyggandet ägde en
ökning rum. Nya slutliga lån gavs således i större utsträckning under 1977 än
1976. Bankernas långivning i anslutning till den slutliga finansieringen torde
väsentligen gälla toppfinansieringen.

Näringslivet

Näringslivets investeringar i byggnader, anläggningar och maskiner beräknas
volymmässigt ha minskat med ca 5 % under 1977 efter att i stort sett ha legat
på oförändrad nivå såväl 1975 som 1976. Den egentliga industrins investeringar
beräknas ha minskat med ca 15 % under 1977 jämfört med en ökning
med 1,5 % under 1975 och med 0,5 % 1976.

Mätt i löpande priser beräknas den privata sektorns fasta investeringar i
byggnader, anläggningar och maskiner ha uppgått till ca 36 000 mkr 1977,
vilket är ca 2 000 mkr mer än 1976. Ett omslag i lagerinvesteringarna ägde
rum under 1977. Lager avvecklades 1977 med 400 mkr, vilket kan jämföras

Diagram E. Industrins och handels likvida mede1

Säsongrensade ställ ningsuppgifter.

Index 1970=100

250

200

150

100

1970

1971

1972 1973

1974

1975 1976

1977

Anm. De likvida medlen innefattar kassa och banktillgodohavanden, andra kortfristiga
penningplaceringar samt beviljade icke disponerade checkräkningskrediter.

Redog. 1977/78:7

Diagram F. Företagens upplåning i Sverige och i utlandet
Mkr

30000

25000

20000

15000

Totalt

10000

I Sverige

5000

I utlandet

1977

1976

1975

1974

1973

Anm. Uppgifter i enlighet med "Företag” i tabell 16.

med en uppbyggnad av lager under 1976 med 7 400 mkr. Därmed avtog
företagens finansieringsbehov för fasta investeringar och lager. Vinstutvecklingen
var emellertid svag och företagens finansieringsbehov blev stort.

Företagens stora finansieringsbehov 1977 täcktes genom en växande
upplåning såväl i Sverige som i utlandet. Trots stor upplåning var företagssektorns
likviditet under vissa skeden hårt ansträngd. Särskilt gällde detta
under sommaren då som nämnts förskottsbetalning till utlandet ägde rum

Anm. Tabell 16 visar olika sektorers upplåning på den organiserade kreditmarknaden i
Sverige samt deras registrerade upplåning i utlandet. Den organiserade marknaden i
Sverige är avgränsad till att omfatta riksbanken, affärsbanker, sparbanker, föreningsbanker,
enskilda och offentliga försäkringsinrättningar samt allmänhetens förvärv av
aktier, förlagsbevis och obligationer samt dessutom mellanhandsinstitutens upplåning
utanför bankerna och försäkringsinrättningarna. Även statens utlåning ingår. Upplåningen
i utlandet innefattar valutabankemas refinansiering i utlandet och statens,
kommunernas, företagens och mellanhandsinstitutens långfristiga nettoupplåning. I
företagens upplåning ingår även nettot av den kortfristiga upplåningen i utländska
banker för finansiering av export och import.

Bankernas utlåning till hushållen har beräknats på ett ofullständigt underlag. Deras
utlåning till företag utgör restpost.

Redog. 1977/78:7

Tabell 16. Kreditmarknaden

Nettobelopp Mkr

Långivare	Låntagare
		Kom-	Bo-	Före-	Hus-
	Staten	muner	städer	tag	håll	Summa
1976
A. I Sverige
Riksbanken	2 371	3	- 6	19	89	2 476
Affärsbanker	-4 145	- 472	3 794	4 202	3 250	6 629
Sparbanker och
föreningsbanker	414	15	2 020	1 727	3 250	7 426
Enskilda försäk-
ringsinrättningar	1 346	56	2 359	2 568	-	6 329
Offentliga försäk-
ringsinrättningar	3006	1 364	3 576	4 170	-	12 116
Allmänheten	3 960	439	461	2 028	-	6 888
Staten	-	-	2518	2 330	650	5 498
Summa	6 952	1405	14 722	17 044	7.239	47 362
B. I utlandet
Genom valutabanker	-	100	-	1 489	-	1 589
Genom mellanhands-
institut	-	137	-	413	-	550
Övrigt	-	807	-	6 303	-	7 110
Summa	-	1 044	-	8 205	-	9 249
C. TOTALT (A+B)	6 952	2 449	14 722	25 249	7 239	56 611
1977
A. I Sverige
Riksbanken	-2 347	3	-	- 16	34	-2 326
Affärsbanker	2 245	-143	3 947	6 244	2 750	15 043
Sparbanker och
föreningsbanker	- 262	174	2 145	1 499	2 750	6 306
Enskilda försäk-
ringsinrättningar	1 750	50	2 800	2 900	-	7 500
Offentliga försäk-
ringsinrättningar	3 930	726	3 648	4 944	-	13 248
Allmänheten	3 350	- 62	238	601	-	4 127
Staten	-	-	2 800	2 600	700	6 100
Summa	8 666	748	15 578	18 772	6 234	49 998
B. I utlandet
Genom valutabanker	-	-	-	4 407	-	4 407
Genom mellanhands-
institut	-	180	-	260	-	440
Övrigt	8 904	626	-	6 527	-	16 057
Summa	8 904	806	-	11 194	-	20 904
C. TOTALT (A+B)	17 570	1 554	15 578	29 966	6 234	70 902

3 Riksdagen 1977/78. 2 sami. Nr 7

Redog. 1977/78:7

och hemtagningen av likvider försenades. Under fjärde kvartalet förbättrades
likviditetsläget. Detta gällde företagssektorn genomsnittligt. Vissa företag,
särskilt inom krisdrabbade branscher, hade mera bestående likviditetsproblem.

Sammanfattning

Utvecklingen på kreditmarknaden påverkades under 1977 i hög grad av två
företeelser, tillväxten av det statliga utgiftsöverskottet och försvagningen av
bytesbalansen gentemot utlandet. Tillväxten av det statliga budgetunderskottet
och underskottet gentemot utlandet bidrog till en kraftig ökning av
kreditströmmarna. Temporära, omfattande valutaflöden utgjorde dessutom
en betydelsefull faktor för likviditet och kreditgivning under vissa skeden av
året.

Den registrerade svenska upplåningen i utlandet blev större 1977 än 1976.
Företagen ökade sålunda sin upplåning i utlandet 1977 och staten företog, för
första gången, en betydande upplåning utomlands detta år.

Den totala upplåningen på den svenska kreditmarknaden blev också större
1977 än 1976. Staten ökade sin upplåning, likaså näringslivet och bostadssektorn.
Minskningen av kommunernas finansieringsbehov följdes av en
avtagande upplåning. Även kreditflödet till hushållen avtog.

Placeringarna på kapitalmarknaden fortsatte att växa. Allmänna pensionsfonden
och försäkringsbolagen ökade sålunda sina totala placeringar, även
om tillväxten i allmänna pensionsfondens placeringar avtog, och bankernas
placeringar i obligationer växte.

Affärsbankernas totala kreditgivning, som avtagit från 1975 till 1976, växte
kraftigt från 1976 till 1977, medan ingen större förändring inträffade för
sparbankerna och föreningsbankerna. För affärsbankerna växte den i
utlandet refinansierade kreditgivningen starkt men även utlåningen i
svenska kronor.

Den största förändringen i affärsbankernas placeringsmönster gällde dock
statspapperna. Innehavet minskade 1976 och ökade 1977. Denna utveckling
speglar förbättringen i likviditetsläget mot slutet av 1977, vilken gällde
samtliga bankgrupper men var starkast hos affärsbankerna. Likviditetsförbättringen
härrörde från valutainströmningen under hösten men framförallt
från det statliga utgiftsöverskottet. För företagen var likviditetsläget
ansträngt under sommaren 1977 i samband med valutautflödet men lättade
senare under året. För kommunerna skedde en likviditetsökning över året
som helhet.

Redog. 1977/78:7

Ränteutvecklingen
Ränteutvecklingen i utlandet

Den svenska ränteutvecklingen påverkas i hög grad av förhållandena på de
internationella kreditmarknaderna, liksom av flera nationella marknader.
Denna påverkan har efter hand fått ökad betydelse genom Sveriges växande
beroende av upplåning i utlandet. Ränteutvecklingen på utländska marknader
återverkar på såväl möjligheter som kostnader för denna upplåning och
kan ge upphov till betydande kortfristiga kapitalrörelser över gränserna.

Räntan på korta placeringar i olika valutor varierar ofta avsevärt. Förhållandena
på flera betydelsefulla nationella marknader avspeglas på de
internationella kreditmarknaderna och räntorna för olika placeringar
sammanhänger med bedömningar av de deltagande valutornas styrkeförhållanden.
Under år 1977 höll sig räntan för 3-månadersplaceringar på euromarknaden
för US-dollar vid 5,0-7,25 96 och för DM vid drygt 4 96.
Räntesatserna för placeringar i pund sjönk från 15 96 till 5 96 under januari till
oktober för att åter stiga till 7 96 mot året slut.

Då svenska företag upptar korta lån i utlandet sker detta ofta till säkrade
kurser genom terminsaffärer. Vid sidan av räntekostnaden får låntagaren
även en kurssäkringskostnad. Den totala kostnaden för kurssäkrade 3-månaders eurodollarlån framgår av diagram G för åren 1976 och 1977.
Totalkostnaden för upplåning i US-dollar nådde under oktober 1976 och
under juni-augusti 1977 extremt höga nivåer. Efter de följande kursjusteringarna
skedde en återgång till en kostnad som nära sammanföll med
upplåningskostnaderna i Sverige. En viss oro på valutamarknaden kunde
även noteras i december 1977 med återverkan på kostnaderna på kurrsäkrade
dollar.

I fråga om de korta räntornas utveckling på några större nationella
marknader, kan man för USA:s del konstatera att räntan för federal funds,
dvs. dagslånemedel, pressades upp under andra halvåret 1977 till 6,5 96 efter
att länge ha legat omkring 5 96. På flera västeuropeiska nationella marknader

Tabell 17. Bankernas utläningsränta lill bästa läntagare i olika länder Procent

	Storbritannien	Västtyskland	USA1
1976 8 dec.	15,50	6,75	6,50
16 feb	14,00	6,75	6,25
27 apr	10,25	6,75	6,25
22 jun	900	6,75	6,75
31 aug	8 75	6,75	7,00
26 okt	6,75	6,75	7,75
7 dec	7,00	6,75	7,75

1 Vid lånens upptagande avsätts t allmänhet 20 % av lånebeloppet på ett räntelöst
konto, varför de angivna räntesatserna bör multipliceras med 1,25.

Källa: Chase Manhattan.

Redog. 1977/78:7

Diagram G. Korta räntor

och i Japan föll i stället de korta räntorna mot slutet av året. I t. ex.
Västtyskland låg dagslåneräntan vid ca 4 % under större delen av 1977 men
tenderade att sjunka mot slutet av året. Utvecklingen för bankernas
utlåningsränta till bästa låntagare, den s. k. prime rate, följde i stort sett
samma trend.

Ränteutvecklingen för medellånga och långa obligationslån på de internationella
marknaderna var relativt stabil för lån i US-dollar. Under en stor del
av året låg dessa räntor mellan 8,20-8,40 96. En viss press uppåt kunde dock
iakttagas mot slutet av året. Motsvarande ränta för lån i DM sjönk från 7,5 %
till 6,5 % under 1977.

Procent

	3 månaders kurssäkrade eurodollarlén, veckogenomsnitt
	3 månaders eurodoflartår veckogenomsnitt	i.		i
	Högsta dagslåneränta i Sverige		ilii i
	Genomsnittlig ränta för specialinlåning i svenska affärsbanker
					4
		f)		t il N	^ i I
		1 1 1 1		r i			V
		J 1 / 1 1	1 t l \ \		i i			1 1
			i j		/	1 r \ /
rs	/V	/''L .JM		1		t	V
rjw—	—
	r	y v/"-		V
	A /"**					■•••
fwW	k**'' f			«• V1 •..***

mar jun sep dec mar jun sep dec
1976 1977

Redog. 1977/78:7

Eurodollarbonds

Västtyskland

Diagram H. Industriobligationsräntor
Procent

mars juni sep dec mars jun sep dec
1976 1977

Anm. För Sverige anges lägsta emissionsränta, för övriga månadsgenomsnitt av
effektiv ränta.

Källa: OECD

Ränteutvecklingen i Sverige

Den allmänna räntenivån i Sverige, som höjdes i oktober 1976, var
oförändrad under 1977. På flera betydelsefulla utländska marknader var, som
tidigare nämnts, trenden för räntorna väsentligen fallande. Den svenska
räntenivån, kom härigenom att framstå som jämförelsevis hög.

Vissa penningmarknadsräntor

Bankernas likviditetsläge var under en stor del av året ansträngt. Till följd av
detta tvingades bankerna under långa perioder till likviditetsförstärkande

Redog. 1977/78:7

Diagram I. Riksbankens diskonto samt
vissa kortfristiga statslåneräntor.

Procent

Diagram K. Emissionsräntor samt effektiv
ränta på statliga lån.

Procent

1975 1976

1977

1973

1974

1975 1976

1977

1973 1974

A = Riksbankens diskonto.

B = Diskonto för tre månaders skattkammarväxlar.

C = Effektiv ränta vid emissionstillfället för
statslån med högst sju års löptid.

A = Effektiv ränta på statliga lån med 15 års
återstående löptid.

B = Emissionsränta för långa statslån.

C = Lägsta emissionsränta för långa industrilån.

upplåning till straffränta hos riksbanken. Straffräntesatsen var under januariapril
3 % över diskontot, dvs. 11 96.1 början av maj sänktes straffräntan till

10 96.

Genom det strama penningmarknadsläget låg räntan pä dagslön mellan
kreditinstituten under större delen av året på en nivå motsvarande riksbankens
straffräntesats. Vissa säsongmässigt betingade lättnader noterades dock.
Under årets sista månader erhöll bankerna väsentliga likviditetstillskott och
dagslåneräntan foll från 10 96 till 8 96.

Riksgäldskontorets dagslåneränta, dvs. den ränta till vilken bankerna kan
placera tillfälliga överskottsmedel i riksgäldskontoret, låg under 1977 på 8 96.
Under en stor del av året förekom sådana placeringar endast temporärt,

Redog. 1977/78:7 39

Tabell 18. Riksgäldskontorets diskonto vid försäljning av skattkammarväxlar

Procent

Löptid	1974 31.3	30.6	30.9	31.12	1975 31.3	30.6	30.9	31.12
3 mån	2,00	8,00	8,75	8,75	8,75	8,25	6,25	4,75
6 mån	2,75	-	-	8,75	8,75	8,25	6,75	5,25
9-12 mån	3,25	-	-	-	-	-	-	-

Löptid	1976				1977
	31.3	30.6	30.9	31.12	31.3	30.6	30.9	31.12
3 mån	4,50	5,50	7,50	9,50	9,50	9,50	9,50	9,00
6 mån	5,00	5,75	-	-	-	9,50	9,50	-
9-12 mån	-	-	-	-	-	-	-	-

beroende på det strama penningmarknadsläget. Under juli och augusti
placerade riksgäldskontoret kassaöverskott hos bankerna till en ränta på
9,9 %, dvs. något lägre än bankernas upplåningskostnad i riksbanken.

Diskontot för skattkammarväxlar med löptider på 3 månader och 6 månader
sänktes till 9 % i november, efter att tidigare under året ha utgjort
9,50 96.

Tabell 19. Räntan för inlåning på särskilda villkor.
Antal procentenheter över gällande diskonto

Medelränta beräknad på den totala utestående stocken per ultimo	1976	1977
nov	feb	maj	aug	nov
Affärsbanker	2,48	2,51	2,47	2,95	3,28
Sparbanker, större	2,61	2,91	2,72	2,78	2,73
Föreningsbanker	2,81	2,72	3,19	3,04	3,10
Kreditaktiebolag	3,42	3,50	3,38	3,29	3,69
Medelränta beräknad på	1976	1977


perioderna	1-30	1-28	1-31	1-31	1-30
	nov	feb	maj	aug	nov
Affärsbanker	2,51	2,54	2,50	3,05	3,37
Sparbanker, större	2,93	3,18	2,81	3,01	2,89
Föreningsbanker	2,80	2,58	2,99	2,84	2,97
Kreditaktiebolag	4,16	3,91	3,96	3,82	4,14
Riksbankens diskonto	8	8	8	8	8
Riksbankens straffränta	11	11	10	10	10

Redog. 1977/78:7

Tabell 20. Medelräntor för olika kreditslag bankerna
Uppgifterna avser den 30 september 1977

Affärsbanker	Sparbanker	Föreningsbanker
Ränta Andel	Ränta Andel	Ränta Andel

Bostadsbyggnadskrediter	10,93	16,8	10,55	11,3	11,04	6,7
Övriga krediter i räkning	12,54	25,0	12,30	5,8	12,61	7,7
Diskonterade växlar	11,70	2.8	11,85	0,5	11,91	2,8
Lån mot inteckning i bostads-
fastighet inom 75 % av
uppskattningsvärdet	11,21	17,1	11,22	51,5	10,92	22,3
Lån mot borgen	11,26	5,9	11,42	5,6	11,60	9,4
Lån mot inteckning i industri-
fastighet	10,50	5,1	11,27	1,0	10,95	1,0
Lån till kommuner på över 5 år	10,32	3,7	10,02	3,1	10,38	2,1
Lån mot inteckning i jordbruks-
fastighet inom 75 % av
uppskattningsvärdet	10,87	0,9	10,27	4,4	10,54	31,9
Jordbrukslån mot statlig garanti	10,56	0,0	10,08	0,4	10,28	8,6
Övrig utlåning	11,08	22,7	11,20	16,4	11,23	7,5
Totalt	11,40	100,0	11,12	100,0	10,98	100,0
Ränteglidning. utöver diskontohöjning, sep 76-sep 77	+0,24		+0,33		+0,31

Anm. För bostadsbyggnadskrediter och krediter i räkning tillämpas avgifter. Dessa utgår på kontrakterat
belopp medan räntor utgår på disponerat belopp. För nämnda krediter har vid framräkning av redovisad
medelränta, som avser att gälla lånekostnad (räntor och avgifter) för disponerat belopp, avgiften vägts in
med kreditens faktiska utnyttjandegrad. Lån i utländsk valuta ingår ej.

Kreditinstitutens in- och utldningsräntor

Bankernas annonserade inläningsräntor följer förändringarna i riksbankens
diskonto och var oförändrade under året. Den högsta annonserade inlåningsräntan
utgjorde 8,5 96.

Räntan för inlåning på särskilda villkor, s. k. specialinlåning, låg enligt
riksbankens specialinlåningsenkät på en hög nivå i februari och i maj. Under
hösten pressades specialinlåningsräntan upp ytterligare och låg i augusti i
genomsnitt omkring 11 % och i november något mer. I december meddelade
bankerna att de avsåg att sänka specialinlåningsräntan med 1,5 96.

Bankinstitutens rörliga utldningsräntor följer i stort ändringarna i riksbankens
diskonto. Sedan 1970 genomför emellertid riksbanken analyser av
bankinstitutens utlåningsräntor två gånger per år, den 31 mars och den 30
september. Analyserna visaratt den genomsnittliga medelräntenivån traditionellt
är något högre hos affärsbanker än hos sparbanker och föreningsbanker.
Utlåningens karaktär är något annorlunda hos affärsbankerna än hos
övriga bankgrupper.

Efter överenskommelser med riksbanken har successiva justeringar av

Redog. 1977/78:7

Tabell 21. Försäkringsbolagens ränta på nya bundna lån
Medelränta. Procent.

Lånekategori	Maj-dec 1975	Okt-dec 1976	Förändring minus 112 %
Inteckningslån
Nya bostadsfastigheter	9,21	10,22	0,51
Äldre bostadsfastigheter	9,24	9,73	-0,01
Kontors- och affärsfastigheter	9,53	9,99	-0,04
Kraftverk, skog och industri-
fastigheter med obligationsmässig
säkerhet	9,27	10,10	0,33
Övrig industri	9,67	10,31	0,14
Kommunlån
Lån till kommuner	9,35	9,85	0,00
Lån mot kommunal borgen	9,34	9,79	-0,05
Lån mot annan säkerhet
Lån mot bankgaranti, bostäder	9,65	10,20	0,05
Lån mot bankgaranti, näringslivet	9.64	10,01	-0,13
Lån mot bankgaranti, övriga	9,61	10,21	0,10
Andra lån	9,74	10,54	0,10

bankernas utlåningsräntenivå fått ske sedan 1974. För affärsbankerna hade
gällt att de fr. o. m. mars 1974 skulle få höja sina utlåningsräntor med i
genomsnitt högst 0,20 procentenheter. Under hösten 1976 fick affärsbankerna
medgivande om en ytterligare höjning med högst 0,20 procentenheter.
Sparbanker och föreningsbanker lämnades medgivande om en ytterligare
höjning med 0,30 procentenheter.

Vid analystillfället i september 1977 visade det sig att bankerna i stort sett
respekterat de angivna rekommendationerna. Några få affärsbanker hade
emellertid höjt sina utlåningsräntor något mer än vad rekommendationen
medgav. Även sparbankerna som grupp hade glidit något mer än vad
rekommendationen medgav.

De tendenser till ränteglidning som under senare år gjort sig gällande inom
banksystemet, har även iakttagits på kapitalmarknaden. Ränteundersökningen
för försäkringsbolagen avseende år 1976 visade att försäkringsbolagen
med vissa smärre undantag anpassat sina räntor i enlighet med riksbankens
rekommendationer.

Emissionsränlor för obligationer och förlagsbevis

De under 1977 tillämpade emissionsvillkoren för olika typer av långfristiga
obligationslån och förlagslån sammanfattas i tabell 22. Som framgår av
tabellen vardén långa räntan oförändrad under 1977. Stats-och bostadslånen

Redog. 1977/78:7

Tabell 22. Emissionsvillkor för långfristiga obligations- och förlagslån
Procent

Låntagare	22.8 1975-29.1 1976	30.1.1976-3.6 1976	4.6 1976-3.10 1976	4.10 1976-31.12 1977
Staten	9,0	9,0	9,0	9,5
Bostadsinstitut	9,0	9,0	9,0	9,5
Industrier
Obligationslån	9,25-9,5	9,25-9,5	9,25-9,5	9,75-10,0
Förlagslån	9,75-10,0	9,75-10,0	9,75-10,0	10,25-10,5
Kommuner	9.25	9,25	9,25	9,75
Banker (förlagslån)	9,5	9,5	9,5	10,0
Riksbankens diskonto	6,0	5,5	6,0	8,0

låg vid 9,5 % och industrilånen något högre. Det kan tilläggas att de
premielån som emitterades i februari och maj hade ett vinstbelopp som
motsvarade 7,25 % ranta och det som emitterades i september ett vinstbelopp
som svarade mot 7,30 % ränta. Det emitterade sparobligationslånet, SPAR
77, fick en genomsnittlig ränta för löptiden ca 7 år om ca 10,5 % före
skatt.

Under 1974 fick bostadsobligationerna en ny konstruktion som innebar att
en automatisk anpassning av räntan skulle ske efter 10 år. Vissa ändringar
genomfördes 1977 vilka närmare beskrivs i det inledande kapitlet. Ränteperioden
gjordes femårig. Dessutom kom den nya klausulen att gälla alla slag
av obligationer.

Kommunlåneinstitutet och Kommunkredit medgavs i oktober att emittera
var sitt obligationslån för finansiering av fjärrvärmeverk. Löptiden var 23 år
mot vanligen 15 år för kommunala obligationslån och räntan var 10,25 % mot
normalt 9,75 96.

Redog. 1977/78:7

Betalningsbalansen
Huvuddrag i utvecklingen

Underskottet i bytesbalansen beräknas ha ökat med 4,3 miljarder kronor
mellan 1976 och 1977, och uppgick därmed till 14,8 miljarder kronor. Bakom
denna utveckling ligger en försämring i handelsbalansen med 1,4 miljarder
kronor och en försämring i nettot av tjänster och transfereringar med 2,9
miljarder. Ökningar i räntebetalningarna till utlandet och i utflödet av
resevaluta förklarar huvuddelen av försämringen i tjänstenettot, medan
utvecklingen i u-hjälpen helt förklarar det ökade underskottet i transfereringarna.
Det bör betonas att bytesbalansuppskattningarna är förknippade
med stor osäkerhet. Den sedan 1975 kraftigt positiva restposten (oförklarat
valutainflöde) beror i viss men okänd utsträckning på en överskattning i
underskottet av bytesbalansen. Efter 1975 har dock inte någon trendmässig
ökning kunnat spåras i restposten, varför statistiken torde reflektera förändringen
i bytesbalansen.

De stora och växande underskotten i bytesbalansen har finansierats genom
upplåning utomlands. Den långfristiga upplåningen utomlands beräknas ha
uppgått till 18,9 miljarder kronor, netto, under 1977 och därmed beräknas den
långfristiga lånestocken uppgå till 50,6 miljarder. Under 1977 uppträdde
staten i stor skala som låntagare på den utländska kapitalmarknaden och
svarade för ungefär hälften av nettoupplåningen.

Tabell 23. Betalningsbalansen 1973-1977

Nettobelopp Mkr

	1973	1974	1975	1976	1977
Bytesbalans	5312	-4213	- 6 702	- 10 497	- 14 750
Handelsbalans1	6 706	- 2 386	- 2 256	- 3 897	- 5 250
Tjänster	- 843	- 751	- 2 538	- 4 141	- 6 500
Korrigeringspost	800	800	800	800	800
Transfereringar	- 1 351	- 1 876	- 2 708	- 3 259	- 3 800
Kapitalbalans	- 1 363	349	7212	3 756	15 150
Investeringar	- 1 015	- 1 556	- 1 479	- 2 449	- 2 650
Långfristiga lån2	937	2 505	8 819	7 177	18 800
Övrigt	- 1 285	- 600	- 128	- 972	- 1000
Restpost	34	341	5 429	4 115	4 400
Valutareservens
transaktionsförändring	3 983	- 3 523	5 939	- 2 626	4819
Memorandumposter: Valutareservens
kursförändring	- 58	1	- 863	486	1 196
Valutareservens totala
förändring	3 925	- 3 524	5 076	- 2 140	6015

1 Inklusive korrigering av handelsstatistiken.

2 Summan av nettoupplåning och nettoutlåning.

Redog. 1977/78:7

Tabell 24. Betalningsbalansen, kvartalsfördelad 1976-1977

Nettobelopp Mkr

1976	1977
l:a kv 2:a kv 3:e kv 4:e kv	l:a kv 2:a kv 3:e kv 4:e kv

Bytesbalans	-1948	-1 780	-2 424	-4 345	-4 745	-2 936	-5 058	-2 000
Kapital balans	317	910	- 548	3 077	2 492	4 203	3 529	4 925
Restpost	2417	1063	186	449	2817	1 297	1 958	-1 650
Valutareservens trans-
aktionsförändring	786	193	-2 786	- 819	564	2 564	429	1 262
Memorandumposter:
Valutareservens kurs-
förändring	-	552	- 28	- 38	1	114	161	920
Valutareservens totala
förändring	786	745	-2814	- 857	565	2 678	590	2 182

Kraftiga svängningar ägde rum i valutareserven under året. Riksbankens
valutareserv ökade under perioden januari tom maj, then sjönk sedan
kraftigt i samband med den valutaoro som föregick devalveringen den 29
augusti. Efter devalveringstidpunkten ägde ett kraftigt återinflöde rum men
detta upphörde och övergick i ett utflöde under december månad. För året
som helhet ökade valutareserven exklusive kursförändringar med 4,8
miljarder kronor.

1 den följande framställningen ges en mer detaljerad beskrivning av
utvecklingen i betalningsbalansen under år 1977. Det bör dock observeras att
någorlunda täckande statistik endast föreligger fram t o m oktober. Uppgifterna
för årets två sista månader utgörs därför av uppskattade värden. För att
markera detta har avrundningar gjorts av årsvärden och värden för (järde
kvartalet varför delposter inte alltid summerar till totaler.

Bytesbalansen

Underskottet i bytesbalansen beräknas för år 1977 ha uppgått till 14,8
miljarder kronor, vilket innebär att det kumulerade bytesbalansunderskottet
1974-1977 uppgår till 36,2 miljarder. Under samma period har emellertid i
statistiken redovisats ett oförklarat valutainflöde den s. k. restposten, vilken
uppgår till 14,3 miljarder kronor. Till den del restposten hänför sig till
underskattningar av bytesbalansen överskattar statistiken bytesbalansunderskotten.

Handelsbalansen

Handelsbalansen exklusive korrigeringar av handelsstatistiken beräknas
under år 1977 uppvisa ett underskott på 4,9 miljarder kronor, vilket innebär

Tabell 25. Bytesbalansen, kvartalsfördelad 1976-1977

Nettobelopp

Mkr

1976				1977				Året
l:a kv	2:a kv	3:e kv	4:e kv	l:a kv	2:a kv	3:e kv	4:e kv	1976	1977

1. Export1	19 036	20 164	19 199	21 165	20 078	21	424	18 446	24 150	79 564	84 100
2. Import1	19 292	20 439	19 790	23 940	22 222	21	970	21076	24 075	83 461	89 350
1-2. Handelsbalans	- 256	- 275	- 591	-2 775	-2 144	-	546	-2 630	75	- 3 897	- 5 250
3. Sjöfart	640	745	826	914	438		691	976	900	3 125	3000
4. Övriga transporter	- 22	47	72	- 4	- 21	-	72	- 94	-30	93	- 225
5. Resevaluta	- 628	- 739	-1 024	- 779	- 789	-	929	-1 199	-800	- 3 170	- 3 700
6. Avkastning på kapital	- 426	- 166	- 90	- 225	- 762	-	523	- 238	-550	- 907	- 2 100
7. Övriga tjänster	- 848	- 774	- 807	- 853	- 833	-	892	- 825	-950	- 3 282	- 3 500
8. Korrigeringspost	200	200	200	200	200		200	200	200	800	800
9. Transfereringar	- 608	- 818	-1 010	- 823	- 834	-	865	-1 248	-850	- 3 259	- 3 800
Summa bytesbalans	-1 948	-1 780	-2 424	-4 345	-4 745	-2	936	-5 058	-2 000	-10 497	- 14 750

1 Inkl korrigering av handelsstatistiken

Redog. 1977/78:7

en ökning med 1,1 miljarder jämfört med föregående år. Handelsstatistiken
har under året lagts om så att redovisningen av utrikeshandeln bättre skall
överensstämma med tidpunkten för gränspassagen. Tidigare redovisades
handeln med en betydande eftersläpning främst vad gäller importen. Följden
av ändringen har blivit att jämförelser med tidigare år försvåras. En
uppskattning av betydelsen av statistikomläggningen ger vid handen att den
kan ha givit en ökning av det redovisade importvärdet med ungefär 1 miljard
kronor. Den försvagning av handelsbalansen som ägt rum under 1977
förklaras till största delen av den omläggning som ägt rum i handelsstatistiken.

I diagram L visas handelsbalansens saldo månadsvis kumulativt från årets
början 1976 och 1977. Av diagrammet framgår att handelsbalansen försvagades
kraftigt under andra halvåret 1976. Denna tendens bestod i stort sett
under årets första nio månader. Underskotten för juli och augusti månad

Diagram L Kumulativ handelsbalans 1976-1977

-1000

1977

-2000

-3000

-4000

-6000

jun

dec

mar

sep

Redog. 1977/78:7

Tabell 26. Utrikeshandeln

Mkr

Export enl handels-	Import enl handels-	Import- (-) resp
statistiken		statistiken		exportöverskott ( )
1976	1977	1976	1977	1976 1977

Januari	5 622	6 083	6 050	7 038	- 428	- 955
Februari	6 335	6 508	6 250	6 845	85	- 337
Mars	7219	7 490	7 050	8 166	169	- 676
April	6 190	6651	6900	7 088	- 710	- 437
Maj	6 585	7 113	6 750	7 465	- 165	- 352
Juni	7 557	7641	6 900	7 227	657	414
Juli	5 606	5 057	5 400	5 562	206	- 505
Augusti	6 106	5 957	6 850	7 441	- 744	-1 484
September	7 628	7 385	7 650	7 676	- 22	- 291
Oktober	6 905	8000	7 500	8 100	- 595	- 100
November	7 426	7 900	8 500	7 700	-1 074	200
December	7016	8 300	8 200	7 800	-1 184	500
Summa	80 195	84 800	84 000	89 700	-3 805	-4 900

Fr. o. m. januari 1977 har tidslokaliseringen i utrikeshandelsstatistiken ändrats. Export- och importuppgifterna
för 1977 är således ej direkt jämförbara med motsvarande uppgifter för 1976.

förklaras dock sannolikt i viss utsträckning av devalveringsförväntningar,
vilka l^dde till att importen påskyndades medan exporten fördröjdes. Under
slutet av 1977 upphörde tendensen till en försvagning av handelsbalansen.

Devalveringen verkar på kort sikt för en försämring i handelsbalansen.
Detta beror på att importpriserna vid en devalvering stiger kraftigare än
exportpriserna, vilket på kort sikt ger en försämring i handelsbalansen
eftersom efterfrågan inte omedelbart reagerar på sänkningen i de relativa
priserna på svenska varor. På längre sikt bör dock devalveringen leda till en
förbättring i handelsbalansen.

Exportpriserna för varor beräknas ha ökat med 8 procent under året räknat i
enhetsvärden, medan exportvolymen beräknas ha minskat med 2 procent.
Totalt har exportvärdet under året ökat med knappt 6 96. Denna utveckling i
exporten förklaras till en del av den dämpning som ägde rum i tillväxttakten
inom OECD-området under 1977. En annan faktor torde vara att svensk
industri fortsatt att förlora marknadsandelar på exportmarknaderna, som ett
resultat av de kraftiga relativprisstegringarna under 1975 och 1976. Dessa
eftersläpande effekter avtog dock under loppet av 1977 varför exportutvecklingen
beräknas ha blivit mer gynnsam under slutet av året. Denna
utveckling beräknas fortsätta även under 1978, men ökningstakten i
exportvolymen hämmas kraftigt av en väntad minskning i fartygsexporten.

Den svaga utvecklingen av privat konsumtion och industrins investeringar
och den kraftiga nedgången i lagerinvesteringarna har verkat dämpande på

Redog. 1977/78:7

Diagram M Handelsbalansens och bytesbalansens utveckling 1965-1977

Mkr

8000

6000

4000

2000

Bytesbalans

-2000

Handelsbalans

-4000

-6000

-8000

-10000

-12000

-14000

-16000

-18000

1965 66 67 68 69 70 71 72 73 74 75 76 77

importen. Importen beräknas således ha minskat med 5 procent i volym
under 1977, räknat i enhetsvärde. Räknat i löpande priser beräknas dock
importen ha ökat med knappt 7 procent vilket innebär att importpriserna har
stigit med drygt 12 procent under året. Som ovan omtalats har emellertid
handelsstatistiken lagts om under året, vilket medför att jämförelser med
tidigare år måste tas med en viss reservation.

I diagram N visas utvecklingen i bytesförhållandet i utrikeshandeln
1973-1977. Där särredovisas också utvecklingen i bytesförhållandet för
bearbetade varor. Av diagrammet framgår att den försämring i bytesförhållandet
som ägde rum i samband med oljekrisen i början av 1974 förbyttes i en
förbättring under andra halvåret 1974 och redan 1975 var bytesförhållandet
väl i nivå med det som rådde under 1973. Förbättringen i bytesförhållandet
efter oljeprisstegringen åstadkoms huvudsakligen genom en stegring i priset
på råvaruexporten. Anledningen till att denna nivå bibehölls under 1975 och
1976 var emellertid en kraftig förbättring i bytesförhållandet för bearbetade
varor, vilket också framgår av diagrammet. Det är denna relativprisstegring
på bearbetade varor som medfört avsättningsproblem för svensk industri
med kraftigt sjunkande marknadsandelar som följd.

Redog. 1977/78:7

Diagram N Bytesförhållandet totalt och för bearbetade varor 1973-1977

116

112

108

104

A\ varor

100

Totalt

1973 1974 1975 1976 1977

Under 1977 beräknas Sveriges bytesförhållande ha försämrats med i
genomsnitt 4 procent vilket i stor utsträckning orsakats av devalveringarna av
den svenska kronan. På längre sikt förväntas denna ändring i bytesförhållandet
leda till ökade avsättningsmöjligheter för den utlandskonkurrerande
sektorn.

Tjänster och transfereringar

Nettot av tjänsteutbytet med omvärlden beräknas enligt statistiken ha
sjunkit från ett underskott på 3,3 miljarder kronor 1976 till ett underskott på
5,7 miljarder. Denna utveckling förklaras till stor del av en ökning i
underskottet i förm av avkastning på kapital, från 0,9 till 2,1 miljarder kronor.
Ökningen sammanhänger med den kraftiga utlandsupplåning som ägt rum
under senare år. Ränteutbetalningar medförde 1977 ett valutautflöde på 3,2
miljarder kronor. Jämfört med 1974 har nettot i form av avkastning på kapital
försämrats med 2,0 miljarder kronor.

En kraftig ökning har också ägt rum i underskottet av resevaluta. Under
sommarens valutaoro förekom en viss spekulation i form av köp av
resevaluta.

Den beräknade ökningen i underskottet av transfereringar från 3,3
miljarder kronor 1976 till 3,8 miljarder, förklaras till största delen av en
ökning i den offentliga u-hjälpen.

4 Riksdagen 1977/78. 2 sami. Nr 7

Tabell 27. Kapitalbalansen, kvartalsfördelad 1976-1977

Nettobelopp

Mkr

1976				1977				Året
l:a kv	2:a kv	3:e kv	4:e kv	l:a kv	2:a kv	3:e kv	4:e kv	1976	1977

1. Banker 2. Staten Långfristiga	- 449	905	- 175	959	1 019	672	1 449	316	1 240	3 456
U-bistånd	- 48	14	- 59	- 299	11	9	- 133	- 425	- 420	- 575
Övriga tillgångar	3	6	- 76	6	3	6	- 76	5	- 61	- 60
Skulder Kortfristiga	1	7	1	4	761	3 661	1 820	2 485	9	8 725
Tillgångar	34	6	9	6	9	9	9	15	13	25
Skulder 3. Kommuner	- 73	- 67	63	139	- 61	- 65	5	370	62	250
Långfristiga skulder 4. Övriga Långfristiga Direkta investeringar	280	84	145	193	212	384	14	140	702	750
I utlandet	- 618	- 602	- 711	- 506	- 697	- 885	- 650	- 450	- 2 437	- 2 700
I Sverige Lån	4	- 13	- 13	10	100	3	7	- 25	12	50
1 Sverige	- 73	- 70	- 15	6	11	17	- 93	10	- 164	- 100
1 utlandet Värdepappershandel	1 980	954	803	1 140	1 264	862	1 348	1475	4 877	4 950
Utländska värdepapper	- 15	- 20	6	18	- 21	2	55	20	11	50
Svenska värdepapper Övriga	- 43	5	- 49	3	- 103	2	11	10	- 100	- 125
Tillgångar	- 262	- 604	- 390	- 218	- 514	- 924	- 26	- 900	- 1474	- 2 350
Skulder Kortfristiga	- 98	- 101	- 124	- 35	107	139	163	200	- 358	600
Tillgångar Lån i utländska banker för finansiering av export	- 20	9	3	- 13	7		1	10	- 39	15
och import	- 190	558	116	1 355	500	244	- 300	1 400	1 839	1 850
Övriga skulder	- 96	79	- 64	347	54	93	9	300	108	325
Summa kapitalbalans	- 317	910	- 548	3 077	2 492	4 203	3 529	4 925	3 756	15 150

Redog. 1977/78:7

Tabell 28. Långfristiga lån Mkr

	Inflöde		Utflöde
UPPLÅNING	1976	1977	1976	1977
Riksbanken	-	913	-	-
Staten	-	8 762	-	-
Obligationslån	_	2 754	-	-
Private placements	-	1 812	-	-
Övriga lån	-	4 196	-	-
Valutabanker	1 905	3900	132	399
Förlagslån	521	143	_	9
därav Por kommuners räkning	87	50	-	-
Private placements	207	-	-	-
därav för kommuners räkning	166	-	-	-
Övriga lån	1 177	3 720	132	390
därav för statens räkning	-	420	-	2401
kommuners räkning	100	-	-	-
företags räkning	1077	3 300	132	150
Kommuner (och kommuninstitut)	705	790	14	34
Obligationslån	341	561	14	20
Private placements	320	194	-	6
Övriga lån	44	35	0	8
Kreditinstitut	443	295	30	36
Obligationslån	136	_	20	27
Private placements	206	251	-	9
Övriga lån	101	44	10	-
Övriga sektorer	6 941	7 100	2 477	2 423
Obligationslån	1 969	2 385	108	157
Private placements	699	699	-	66
Övriga lån	4 273	4000	2 369	2 200
Total svensk långfristig
upplåning	9 994	21 800	2 653	2900
UTLÅNING
Obligationslån	24	22	_	_
Övriga lån	36	38	224	150
Total svensk långfristig
utlåning	60	60	224	150

1 Beloppet avser en bokföringsteknisk registrering av den del av valutabankemas åtaganden för statens
räkning i utländsk valuta som överlåtits till utlandet. Motsvarande belopp har även bokförts som statlig
upplåning.

Redog. 1977/78:7

Kapitalbalansen

Inflödet av utländska valutor på grund av kapitaltransaktioner med
omvärlden ökade från 3,8 miljarder kronor 1976 till 15,2 miljarder under 1977.
Av denna ökning på 11,4 miljarder kronor förklaras 11,8 miljarder av en
ökning i den långfristiga upplåningen utomlands.

Långfristiga lån

De sedan 1974 växande underskotten i bytesbalansen har t. o. m. 1976
kunnat finansieras genom att företag, kommuner och banker lånat i utlandet.
Denna upplåning har främjats av en stram kreditpolitik och en liberaliserad
praxis i riksbankens tillståndsgivning för utlandslån. Denna politik har följts
även 1977. Mot bakgrund av det kraftiga underskottet i bytesbalansen och det
stora budgetunderskottet 1977, beslöts emellertid att staten skulle ta på sig en
väsentlig del av upplåningen. Den svenska långfristiga utlandsupplåningen
uppgick 1977 brutto till totalt cirka 22 miljarder kronor, som framgår av tabell
28. Därav svarade staten för 9 miljarder kronor.

Statens stora utlandsupplåning var det viktigaste nya inslaget i den svenska

Tabell 29. Statens långfristiga upplåning i utlandet 1977

Låneform och tidpunkt för undertecknande		Låne- marknad	Låne belopp (i miljoner)	Motvärde i mkr1	Genom- snittlig löptid (år)	Nominell ränta (%)	Effektiv kostnad (%)
1. Syndikerad bankkredit	- 1 mar	Euro-mark-
		naden	US $ 1	000	4 196,3	5,3	-2)	-
2. Obligationslån	- 6 apr	Euro-mark-
		naden	DM	250	468,3	7,0	6 1/2	6,80
3. Obligationslån	- 15 jun	Euro-mark-
		naden	US $	100	442,0	5,0	7 1/2	8,23
			US $	100	442,0	8,2	8 1/4	8,67
4. Private placement	- 15 aug	Euro-
		marknden	US $	200	970,0	6,0	7 3/4	8,24
5. Private placement	- 24 okt	Schweiz	SFrs	400	842,0	7,0	4 3/4	5,12
6. Obligationslån	- 22 nov	USA	US$	100	480,0	10,0	8 1/2	8,963
			US $	100	480,0	13,0	9	9,413
7. Obligationslån	- 5 dec	Euro-mark-
		naden	DM	200	441,7	9,6	6	6,39
		Summa:	US S 1600	7 010,3
			DM	450	910,0
			SFrs	400	842,0
					8 762,3

1 beräknad efter medelkurs för respektive utnyttjandemånad

2 LIBOR (Interbankräntan i London) + 7/8 % de första fyra åren, därefter LIBOR + 1 %. LIBOR
uppgick den 1 mars till 5 11/16 % och den 30 december till 7 11/16 %.

3 uppjusterat med hänsyn till att lånet löper med halvårskupong

Redog. 1977/78:7

Tabell 30. Långfristig upplåning, amorteringsvillkor

Miljarder kronor

	1978	1979	1980	1981	1982	1983	1984	1985	1986	1987-	Summa
Staten och riksbanken	0,9	0,0	0,4	1,5	2,2	2,3	2,3	0,1	0,1	1,4	11,2
Kommuner	0,1	0,1	0,3	0,3	0,4	0,5	0,2	0,1	0,1	0,7	2,8
Övriga	2,3	3,3	7,4	4,8	5,5	4,1	2,1	1,4	1,2	3,6	35,7
Krediter utan fast-ställd amorterings-plan											0,9
Totalt	3,3	3,4	8,1	6,6	8,1	6,9	4,6	1,6	1,4	5,7	50,6

upplåningen under 1977. Den statliga upplåningen omfattade sju lån på
sammanlagt cirka 9 miljarder kronor, som framgår av tabell 29. Med hänsyn
till att amorteringarna av de lån som andra sektorer tagit sedan 1974 kommer
att vara betydande under den närmaste femårsperioden har staten sökt uppnå
relativt långa löptider på sina lån, givetvis med beaktande av marknadsförhållandena.

Den statliga upplåningen inleddes med etts. k. syndikerat banklån,dvs. ett
lån till rörlig ränta hos en grupp av internationella banker. Därigenom kunde
en väsentlig del av det stora lånebehov som förutsågs för 1977 täckas genom
en snabb och administrativt jämförelsevis enkel låneoperation. Huvudprincipen
har emellertid varit att låna till fast ränta. Detta har främst motiverats av
det låga ränteläget på de internationella marknaderna 1977. Den fortsatta
statliga upplåningen har därför haft formen av obligationslån och andra
fasträntelån.

Riksbanken har, som framgår av tabell 28, under 1977 lånat upp nära 1
miljard kronor i utlandet, vilket skett i form av depositioner på sammanlagt
US $ 200 miljoner från utländsk bank.

Valutabankernas upplåning utomlands har ökat starkt 1977 jämfört med
1976, nämligen från ca 1,9 till 3,9 miljarder. Av sistnämnda belopp hänför sig

Tabell 31. Långfristig upplåning, valutaslagsfördelad Miljarder kronor

	US $	DM	Sfr	Hfl	Övriga valutor	Multi- currency lån	Totalt
Staten och riksbanken	9,3	1,0	0,9	_	_	_	11,2
Kommuner	0,5	1,1	0,6	0,6	-	0,0	2,8
Övriga	10,3	4,4	8,7	1,3	2,1	9,8	36,6
Totalt	20,1	6,5	10,2	1,9	2,1	9,8	50,6

Tabell 32. Sveriges ställning gentemot utlandet Miljarder kronor

1974	1975	1976	Ultimo juni 1977
Tillgångar Skulder	Tillgångar Skulder	Tillgångar Skulder	Tillgångar Skulder

Staten och riksbanken	2,4	0,6	3,8	1,5	4,4	1,6	4,3	6,2
Valutareserven, netto	7,7	-	12,8	-	10,7	-	13,9	-
Banker	12,6	7,3	15,0	10,5	16,5	13,0	19,2	16,6
Kommuner	-	-	-	0,8	-	1,5	-	2,1
Övriga	25,5	26,6	27,3	37,6	28,3	39,9	30,5	45,0
Totalt	48,2	34,5	58,9	50,4	59,9	56,0	67,9	69,9
Netto	13,7	-	8,5	-	3,9	-	-	2,0

Redog. 1977/78:7

cirka 1 1/2 miljarder kronor till de ramtillstånd som riksbanken införde i
oktober 1976. Enligt dessa får valutabankerna upp till ett för varje bank
fastställt belopp låna medel i utlandet för vidareutlåning till främst mindre
och medelstora företag. Det sammanlagda rambeloppet har under 1977 höjts
från 0,8 till 2,7 miljarder. Utöver vad som ryms inom ramtillstånden kan
bankerna få tillstånd att förmedla utlandslån till företag efter riksbankens
prövning av varje enskilt fall.

Övriga sektorers utlandsupplåning bibehölls under 1977 på en i jämförelse
med 1976 i stort sett oförändrad nivå. I december genomfördes en viss
liberalisering av praxis för tillståndsgivningen till utlandsupplåning. Således
borttogs kravet att upplåningen skall avse finansiering av industriell investering.

Den vid årsskiftet 1977/78 utestående långfristiga låneskulden för samtliga
sektorer beräknas ha uppgått till cirka 50 1/2 miljarder kronor. En sammanställning
av amorteringsvillkoren för den utestående långfristiga låneskulden
har konstruerats på grundval av uppgifter från låntagarna. Denna presenteras
i tabell 30. Uppgifter om hur lånestocken fördelar sig på olika valutaslag visas i
tabell 31.

Stocken av långfristiga utlandslån får inte tolkas som en uppgift om
storleken på Sveriges nettoställning i förhållande till utlandet. För att erhålla
en uppskattning av denna måste hänsyn tas till svenska fordringar på
utlandet och till sådana skulder som inte utgörs av långfristiga lån. Sådana
beräkningar blir med nödvändighet mycket osäkra. Metoderna är under
utveckling och de resultat som här presenteras får därmed ses som
preliminära. Beräkningar för företagssektorn baserar sig på Statistiska
centralbyråns uppgifter över företagens utländska tillgångar och skulder.
Denna statistik är inte heltäckande och baserar sig på uppgifter om bokförda
värden. Till detta har fogats riksbankens uppgifter över valutabankernas,
statens och kreditinstitutens ställning, kommunernas upplåning samt
uppgifter om valutareserven. Det bör understrykas att uppgifterna inte
inkluderar utländskt innehav av svenska aktier eller svenskt innehav av
utländska aktier.

I tabell 32 redovisas beräkningar av Sveriges nettoställning i förhållande till
utlandet åren 1974 t. o. m ultimo juni 1977. Där framgår att Sveriges totala
nettoställning under perioden beräknas ha minskat med 16 miljarder
kronor.

Direkta investeringar

Sveriges direkta investeringar utomlands ökade kraftigt mellan 1975 och 1976
och denna höga nivå bibehölls under 1977. De redovisade beloppen för 1977
är emellertid mycket osäkra eftersom det föreligger en stor eftersläpning i
rapporteringen av direkta investeringar.

Redog. 1977/78:7

Övriga kapitaltransaktioner

Övriga kapitaltransaktioner, dvs. kapitaltransaktioner exklusive lån och
investeringar beräknas ha givit upphov till ett valutautflöde om 1 miljard
kronor 1977.

En kraftig ökning har ägt rum i varvens krediter till utlandet, vilka
beräknas som skillnaden mellan varvens exportleveranser och erhållna
betalningar från utlandet. Denna förändring motverkades dock i stort sett av
en ökning i importkrediter för fartyg och flygplan. Båda typerna av krediter
registreras under posten ”övriga långfristiga kapitaltransaktioner” i tabell
27.

Restposten

I princip skall summan av bytesbalansens och kapitalbalansens saldo
överensstämma med ändringen i valutareserven. Till följd av brister i den
statistiska täckningen av utlandstransaktioner uppkommer emellertid vid en
avstämning en under senare år kraftigt positiv differens, den s. k. restposten.

Restposten i statistiken låg fram t. o. m. 1974 på en relativt låg nivå. Mellan
1974 och 1975 ökade den dock med 5 miljarder kronor och har sedan dess
legat kvar på en hög nivå. Kumulerat över åren 1974 till och med 1977 uppgår
den till 14,3 miljarder kronor vilket utgör 40 procent av de kumulerade
underskotten i bytesbalansen under samma period.

Det ligger i sakens natur att orsakerna bakom restposten inte kan anges
med någon precision. Det är emellertid troligt att restposten till en del orsakas
av ett bortfall i rapporteringen av tjänsteexporten, varför uppskattningen av
bytesbalansens saldo är behäftad med osäkerhet. En schablonmässig korrigering,
den s. k. korrigeringsposten, infördes under 60-talet för att kompensera
för detta bortfall. Denna korrigeringspost ökades med 100 mkr per år
fram t. o. m. 1969, då man ansåg sig kunna registrera en förbättring i
rapporteringen av tjänsteexporten. Därefter upphörde uppjusteringen av
korrigeringsposten i betalningsbalansstatistiken och den uppgår numera till
800 mkr. Det är emellertid sannolikt att rapporteringen av tjänsteexporten
ånyo försämrats under senare år. Då ingen egentlig grund finns för att
beräkna storleken på denna underrapportering, har dock korrigeringsposten
lämnats oförändrad. Inom ramen för betalningsbalansdelegationen, vilket är
ett samrådsorgan mellan ekonomidepartementet, Statistiska centralbyrån
och riksbanken, pågår arbete i syfte att uppskatta storleken på bortfallet i
tjänsteexporten.

Det är emellertid inte troligt att restposten helt förklaras av en underrapportering
av tjänsteexporten. En annan orsak till restposten kan vara
förskjutningar i handelskrediter, vilka inte registreras i betalningsbalansen.
Formellt borde sådana förskjutningar redovisas som kapitaltransaktioner i
kapitalbalansen. Statistiska centralbyrån har i statistiken över företagens

Tabell 33. Valutareserven och valutabankernas avistaposition

Ställning och 12-månaderslbrändring Mkr

	Ställning (ultimo)					12-månadersförändring
	Riks- banken					Valuta- bankernas avista- position	Riks- banken	Valuta- bankernas avista- position
	Guld	Ställning gentemot IMF	SDR- innehav	Valutor	Summa
1970	1035	654	196	1 739	3 624	648	214	180
1971	1046	432	376	3211	5 065	415	1 441	-233
1972	1047	465	554	5 254	7 320	411	2 255	- 4
1973	1 115	484	589	9057	11 245	370	3 925	- 41
1974	1 115	490	589	5 527	7 721	602	-3 524	232
1975	1 115	479	539	10 664	12 797	788	5 076	186
1976 l:a k v	1 115	597	539	11 332	13 583	1 102	5 495	131
2:a kv	1 115	941	543	11 729	14 328	613	3 902	- 49
3:e kv	1 115	1 079	534	8 786	11 514	696	- 142	114
4:e kv	1 115	1 130	522	7 890	10 657	267	-2 140	-521
1977 l:a kv	1 128	1 160	522	8412	11 222	842	-2 361	-260
2:a kv	1 128	1 245	551	10 976	13900	1 512	- 428	899
3:e kv	1 128	1 320	603	11439	14 490	1 348	2 976	652
4:e kv	1 142	1 276	606	13 648	16 672	1 875	6015	1 608

Redog. 1977/78:7

Diagram O Valutareservens utveckling 1976-1977.

Ställningsuppgifter per vecka.

Mkr

18000

16000

14000

12000

10000

9000

dec

jun

sep

mar

jun

mar

1976 1977

utländska tillgångar och skulder uppgifter om företagens handelskrediter.
Denna statistik ger dock inte något nämnvärt bidrag till en förklaring av
restpostens utveckling. Det finns emellertid anledning att ställa sig tveksam
till huruvida centralbyråns statistik på ett från betalningsbalanssynpunkt
korrekt sätt avspeglar utvecklingen i handelskrediterna.

Restposten beräknas under 1977 ha uppgått till 4,4 miljarder kronor, vilket
innebär en ökning med 0,3 miljarder jämfört med 1976. Den tidigare
omnämnda omläggningen av handelsstatistiken beräknas dock ha givit en
tendens till en ökning i restposten med ca 1 miljard kronor, varför restposten
kan ha minskat mellan åren. Den negativa restposten för sista kvartalet är
behäftad med osäkerhet eftersom betalningsbalansuppgifterna för denna
period i stor utsträckning bygger på uppskattningar. Omsvängningen i
handelsbalansen under det sista kvartalet torde dock ge en tendens till
valutautflöde i form av handelskrediter till utlandet, vilket kan vara en
förklaring till restpostens utveckling under samma kvartal.

Valutareserven

I betalningsbalansstatistiken har en definitionsändring ägt rum vad gäller
valutareservsbegreppet. Sålunda inkluderas endast riksbankens valutareserv

Redog. 1977/78:7

i det officiella valutareservsbegreppet. I tidigare presentationer har även
valutabankernas avistaposition inkluderats i valutareserven. Ändringar i
denna redovisas nu i kapitalbalansen inom posten banksektorn. Definitionsändringen
innebär att valutareservsbegreppet anpassas närmare till internationella
rekommendationer. Efter ändringen är de tillgångar som medräknas i
valutareserven fullständigt kontrollerade och omedelbart disponibla för
riksbanken. I betalningsbalansen redovisas valutareservens transaktionsförändring.
Denna skiljer sig från den bokförda ändringen i valutareserven
genom att den exkluderar den värdeändring som beror på kursförändringar.

Utvecklingen i valutareserven exklusive kursförändringar har kännetecknats
av kraftiga svängningar under året. Valutareserven minskade med 4,4
miljarder kronor under perioden juni fram till devalveringen den 29 augusti.
Efter devalveringen ägde ett kraftigt återinflöde rum, vilket medförde en
ökning i valutareserven med 7,4 miljarder kronor under perioden september
t. o. m. november. Valutainströmningen avtog åter och förbyttes i ett visst
utflöde på 0,9 miljarder kronor under årets sista månad i samband med
osäkerheten beträffande dollarns ställning. För året som helhet ökade
valutareserven med 4,8 miljarder kronor.

Redog. 1977/78:7

Valutamarknaden

Den internationella valutamarknaden var under det första halvåret relativt
lugn och valutakurserna fluktuerade endast måttligt. Den starkt olikartade
utvecklingen av bytesbalanserna, med stigande underskott i USA och stora
överskott i Japan, Schweiz och Förbundsrepubliken Tyskland, skapade
emellertid så småningom betydande spänningar mellan dessa länders
valutor. Yenen, schweizerfrancen och tyska marken steg under andra
halvåret som en följd härav i förhållande till dollarn till nivåer, som inte
tidigare uppnåtts under efterkrigstiden. Flera andra valutor, däribland den
svenska kronan, drogs i varierande grad in i detta spänningsfält.

För Sveriges vidkommande bidrog den grundläggande jämviktsbristen i
den svenska bytesbalansen till att utsätta kronkursen för en tidvis besvärande
press. Bortsett från en kortare period under våren registrerades ett mer eller
mindre kontinuerligt valutautfiöde fram till slutet av augusti med koncentration
till juni-augusti. För att kompensera den bakom balansbristen
liggande ofördelaktiga pris- och kostnadsutvecklingen skrevs kronan ned vid
två tillfällen - i april och i augusti. Vid det senare tillfallet lämnade Sverige
dessutom tills vidare ormsamarbetet för att i fortsättningen styra kronans
värde med ledning av ett valutakursindex. (Kursutvecklingen för de viktigare
valutorna framgår av diagram P och R).

Redan i januari kom kostnadsutvecklingen i Sverige i förhållande till några
av våra viktigaste handelspartner allt mer i blickpunkten. Återfiödet av
valutor efter kursjusteringarna inom ormen i oktober 1976, vilket för svenskt
vidkommande relativt sett hade varit avsevärt mindre än för andra länder,
upphörde. En viss oro kring kronan kunde skönjas, och under årets första
kvartal låg kronkursen i nedre delen av ormen. Kronan utsattes dock under
denna period aldrig för något större säljtryck och riksbankens interventioner
uppgick endast till ca 600 mkr. Detta kan sannolikt delvis förklaras av att läget
i övrigt inom ormen var lugnt och att tyska marken under denna period låg i
ormens nedre del.

Den 1 april sammanträffade i Bryssel representanter för de länder, som
deltog i ormsamarbetet. Vid mötet, som sammankallats på svenskt initiativ,
överenskoms att med verkan fr. o. m. den 4 april justera de kurser, till vilka
deltagande centralbanker förklarat sig beredda köpa och sälja varandras
valutor. Mätt med utgångspunkt från centralkursen mellan svenska kronan
och övriga valutor innebar justeringen en sänkning av kronans värde med
3 % i förhållande till den danska och norska kronan och 6 % i förhållande till
tyska marken, holländska florinen, belgiska francen och luxemburgfrancen.
Justeringen av kronans värde ingick som en del av ett ekonomiskt paket, som
bl. a. syftade till att uppnå en förbättring av Sveriges konkurrensförutsättningar
och därmed bryta den otillfredsställande bytesbalansutvecklingen. 1
anslutning till kursjusteringama beslutade Finland att med verkan fr. o. m. 5
april devalvera den finska marken med effektivt 5,7 %.

Redog. 1977/78:7

Effekten av kursjusteringarna blev att den svenska och norska kronan
anslöt sig till den holländska florinen och den danska kronan i ormens övre
del medan tyska marken låg kvar i den nedre delen. Under månaden efter
kursändringen skedde ett valutainflöde varvid riksbanken köpte valutor
motsvarande 900 mkr.

En försvagning av dollarn, framför allt gentemot yenen, schweizerfrancen
och tyska marken, skedde i slutet av juni. Dollarförsvagningen påverkade
även pundet, som genom bindningen till dollarn drogs ner i förhållande till
övriga valutor. I slutet av juli övergavs bindningen till dollarn och pundet steg
markant.

Kronan, som i början av maj hade fallit till mitten av ormen samtidigt som
valutainflödet hade upphört, påverkades så småningom av dollarkursens fall.
Av avgörande betydelse för kronans utveckling blev emellertid bedömningen
av den inhemska kostnadsutvecklingen i relation till flertalet andra länders.
Härtill kom att den internationella konjunkturutvecklingen blev betydligt
svagare än väntat. I detta läge framfördes upprepade och delvis långtgående
förslag om en devalvering. Dessa kunde inte undgå att negativt påverka
kronan, som föll till botten av ormen. Uppgången för tyska marken i relation
till dollarn och vissa andra valutor tenderade att förvärra kronans läge.

Förväntningarna om en devalvering av kronan ledde till förskjutningar i
såväl de kommersiella betalningarna som utlandsupplåningen med starkt
ökad nettoefterfrågan på valutor som följd. Riksbanken intervenerade mer
eller mindre kontinuerligt under sommaren för att hålla kronan inom ormen.
Totalt uppgick dessa valutaförsäljningar till ca 8 800 mkr. Valutareservens
minskning under denna tid blev dock betydligt mindre på grund av den
tillförsel av utländska valutor som följde av den statliga upplåningen i
utlandet.

Den 28 augusti fattade riksbanksfullmäktige, efter samråd med regeringen,
beslut om dels en effektiv devalvering av den svenska kronan med 10 96, dels
ett utträde t. v. ur det europeiska valutakurssamarbetet, båda besluten med
verkan fr. o. m. följande dag. Vidare beslutades att kronans värde fortsättningsvis
skulle uttryckas som en effektiv kurs gentemot de femton från
svensk utrikeshandelssynpunkt viktigaste valutorna, den s. k. valutakorgen.
Devalveringen beräknades med utgångspunkt från valutornas genomsnittskurser
mot kronan under de fyra veckorna närmast före kursjusteringen. Den
effektiva kursen redovisas genom ett s. k. valutakursindex. Indexet visar den
sammanvägda utvecklingen av kurserna för korgvalutorna uttryckta i

Anm. lill diagram P: Diagrammet visar respektive valutas procentuella avvikelse från
dess centralkurs mot US-dollarn, som utgör diagrammets nollinje. Vid beräkningarna
har hänsyn tagits till kursjusteringar inom ormen 1977-04-04 och 1977-08-29. Dock har
svenska kronans centralkurs behållits oförändrad även efter devalveringen 1977-08-29
då kronan lämnade ormsamarbetet. Endast den vid varje tillfälle starkaste och svagaste
valutan inom systemet samt svenska kronan har markerats. Beräkningarna har
baserats på veckogenomsnittskurser.

Procent

+28

+26

Skr

Dkr

Nkr

+24

+22

+ 20

+18

+ 16

+ 14

+ 12

+ 10

dec

jun

sep

mar

Diagram P. Kursutvecklingen för de i det europeiska kurssystemet deltagande
valutorna 1977.

Redog. 1977/78:7

svenska kronor. 1 indexet har riktvärdet efter den 10-procentiga devalveringen
av kronan satts till 100. Indextal under/över 100 anger att den
sammanvägda ändringen i korgvalutornas kurser motsvarar en devalvering
av den svenska kronan med mindre/mer än 10 96. Riksbanken tillser - vid
behov genom interventioner - att endast begränsade rörelser runt nivån 100
äger mm.

De valutor som ingår i riksbankens index har valts på basis av två kriterier,
nämligen dels att respektive lands andel av vårt totala handelsutbyte uppgår
till minst 1 96, dels att valutorna dagligen noteras i Stockholm. De femton
valutornas vikter är, med undantag för US-dollarn vars vikt fördubblats,
proportionella mot respektive lands genomsnittliga andel av den svenska
utrikeshandeln under de fem åren 1972-76. För att förändringar av dessa
andelar skall beaktas kommer denna period att successivt förskjutas så att den
ständigt utgörs av de fem senaste kalenderår, för vilka handelsstatistik
föreligger. De vikter som för närvarande används i indexberäkningen är
följande:

Tyska mark	16,7	Belgiska francs	3,9
US-dollar	16,0	Italienska lire	3,2
Engelska pund	13,9	Schweiziska francs	2,6
Norska kronor	9,9	Japanska yen	2,1
Danska kronor	9,5	Österr. schilling	1,9
Finska mark	7,2	Spanska pesetas	1,5
Franska francs	5,3	Kanadensiska dollar	1,2
Holländska floriner	5,1	Summa	100,0

Sedan den 30 november publicerar riksbanken i sin veckorapport ett
genomsnitt av den gångna veckans dagliga indexvärden.

I samband med devalveringen av den svenska kronan samlades på svenskt
initiativ de i ormsamarbetet deltagande länderna till ett möte i Frankfurt den
28 augusti. Därvid beslutade Danmark och Norge att inom ramen för
valutaormen delvalvera sina respektive valutor med 5 96. Något senare
beslutade Finland att devalvera finska marken med effektivt 3 96 med verkan
fr. o. m. den 1 september.

Från det marknaden öppnades på måndagen den 29 augusti dominerades
den av ett starkt utbud av valutor, delvis som en rekyl efter tidigare
valutadispositioner inför den väntade devalveringen. De kommersiella
betalningsströmmarna normaliserades, utlandsupplåningen fick en mer
normal omfattning och viss försäljning av medel innestående på valutakonton
för valutainlänning ägde rum. Riksbanken intervenerade härvid
genom till en början betydande dollarköp.

Riksbankens valutakursindex höll sig under en längre tid i närheten av 99,
dvs. med kronan ca 1 96 starkare än riktvärdet. Den internationellt fallande

Anm. lill diagram R: Diagrammets nollinje utgöres av genomsnittskursema i december
1976. Respektive valutas procentuella avvikelse från nollinjen har baserats på
veckogenomsnittskurser.

Procent

+45

+40

-DM

— Yen
-Dkr
Nkr

—US$

+30

•••••••«, /til

+20

+10

mar

dec

sep

Diagram R. Kursutvecklingen för vissa valutor gentemot svenska kronan 1977.

Redog. 1977/78:7

dollarn med åtföljande spänningar inom ormen kom emellertid från andra
hälften av november att påverka kronan. Riksbankens valutakursindex steg i
december till 101,2. Bl. a. som en följd av indexanknytningen kunde
dollarförsvagningen för svensk del begränsas samtidigt som ormvalutorna
kunde tillåtas stiga mot kronan. Dollarnedgången sedan början av november
blev således i Sverige endast ca 1,0 96 mot genomsnittligt ca 4,5 96 i
ormländerna.

Kursfallet för dollarn i Sverige var emellertid tillräckligt stort för att i
förening med oron inom ormen tidvis leda till en ökad svensk efterfrågan på
valutor. För att dämpa den som en följd härav uppkomna tendensen till
försvagning av kronan intervenerade riksbanken från tid till annan genom
dollarförsäljningar. Riksbankens interventioner under perioden från devalveringen
i augusti fram till årets slut resulterade dock i ett nettoinflöde på ca
4 000 mkr.

Mätt med riksbankens index har kronan under 1977 undergått en effektiv
depreciering av drygt 16 96. I förhållande till läget omedelbart före den 3-procentiga kursjusteringen mot den tyska marken i oktober 1976 uppgick
deprecieringen vid slutet av 1977 till 15 96. Sedan devalveringen i augusti har
indexet fluktuerat mellan 98,2 och 101,2. En bild av utvecklingen av kronans
och vissa andra valutors effektiva värde lämnas i diagram S för åren
1973-1977.

Den faktiska kursutvecklingen under 1977 innebar för kronan en depreciering
mot tyska marken och pundet med 21 96, mot US-dollarn, norska och
danska kronan med 12 96 och mot finska marken med 6 96.

5 Riksdagen 1977/78. 2 sam!. Nr 7

Anm. till diagram S: Diagrammet visar respektive valutas effektiva kursutveckling i
förhållande till 22 valutor enligt OECD:s valutakursindex.

Procent

Yen

Dkr

Nkr

US$

Skr

-30

-40

-50

1973 1974 1975 1976 1977

Diagram S. Utvecklingen av de effektiva växelkurserna för vissa valutor 1973-77.

Redog. 1977/78:7

Internationellt finansiellt samarbete
Likviditetsfrågor

Förstärkning av internationella valutafondens resurser

En central fråga i de internationella monetära överläggningarna under 1977
har gällt i vilken utsträckning och i vilka former internationella valutafonden
(IMF) bör få ökade resurser för att fullgöra funktionen som förmedlare av
betalningsbalansstöd. De betydande underskotten i många IMF-länders
bytesbalanser har under senare år till huvudsaklig del finansierats genom
upplåning på de internationella kapitalmarknaderna. Jämsides härmed har
valutafonden spelat en kvantitativt sett jämförelsevis begränsad roll som
kreditförmedlare. Fondens utlåning har emellertid allmänt ansetts vara av
särskild betydelse dels därför att den är förenad med ekonomisk-politiska
villkor som medverkar till att låntagarlandet vidtar anpassningsåtgärder, dels
därför att många länder har begränsade möjligheter att utnyttja kapitalmarknaderna.
En förstärkning av fondens resurser skulle alltså kunna bidra till att
förbättra anpassningsprocessens funktion och underlätta den internationella
övervakningen av valutasystemet.

När det gäller formerna för förstärkningen av fondens resurser har
diskussionen gällt

- extraordinära insatser i form av tillfälliga utlåningsordningar av liknande
typ som den s. k. oljefaciliteten under 1974 och 1975. Under denna facilitet,
som finansierades genom särskild upplåning i såväl industriländer som
OPEC-länder, lämnades lån på totalt ca 7 miljarder SDR1, samt

- ökning av fondens ordinarie reslirser genom höjning av medlemsländernas
kvoter.

IMFis interimskommitté enades vid sitt möte i april 1977 om att det fanns
behov av att skyndsamt inrätta en tilläggsfacilitet av temporär natur som
skulle möjliggöra utvidgad fondutlåning till medlemsländer med stora
bytesbalansunderskott. Efter överläggningar om den närmare utformningen
kunde fondens direktion redan i augusti fatta beslut om upprättandet av en
sådan extraordinär facilitet, den s. k. supplementära finansieringsfaciliteten
(SFF). SFF:s syfte är att i likhet med oljefaciliteten möjliggöra medelfristig
(upp till 7 års löptid) kreditgivning för att underlätta genomförandet av
anpassningsåtgärder i medlemsländer med stora bytesbalansunderskott. Lån
från faciliteten skall upptas parallellt med att dragningar görs från de ordinarie
kredittrancherna. De ekonomisk-politiska villkor som är förknippade med
långivningen kommer att motsvara dem som gäller för utnyttjande av
fondens normala resurser. Marknadsmässig ränta kommer att uttagas vid lån
från faciliteten. SFF finansieras genom att fonden ingår upplåningsavtal med

1 1 SDR motsvarade vid utgången av 1977 ca 5,65 kr.

Redog. 1977/78:7

ett antal länder med stark bytesbalans- och valutareservställning - såväl
industriländer som OPEC-stater. Det totala beloppet av hittills utlovade lån
till den supplementära finansieringsfaciliteten uppgår till ca 8,7 miljarder
SDR. Faciliteten kommer att träda i kraft då låneavtal om minst 7,75
miljarder SDR ingåtts. Vid utgången av 1977 hade inte något avtal ingåtts,
vilket bl. a. berodde på att det i vissa länder krävs ratifikation.

Arbetet att förstärka /cw£/e«s ordinarie resurser har också fortgått under året.
Fondens styrelse antog i mars 1976 en resolution angående de förslag till
kvothöjningar som den sjätte kvotöversynen resulterat i.

De av fonden rekommenderade kvothöjningarna har sedan underställts
respektive medlemsländer för godkännande. Vid utgången av 1977 hade 59
medlemsländer med en sammanlagd andel om ca 62 96 av den totala
kvotsumman i fonden lämnat sådant godkännande. De nya kvoterna träder i
kraft först sedan godkännande erhållits från medlemsländer med sammanlagda
kvotandelar om minst 75 96 av den totala kvotsumman samt sedan den
andra stadgeändringen (se sid 69) trätt i kraft. Dessa båda villkor kommer
sannolikt att uppfyllas under första halvåret 1978.

Den sjätte kvotöversynen innebär en höjning av medlemsländernas
sammanlagda kvoter från ca 29 till 39 miljarder SDR, dvs. med ca 34 96. För
Sveriges del innebär översynen en kvothöjning från 325 till 450 milj. SDR,
dvs. med drygt 38 96. Sveriges andel av den totala kvotsumman stiger
härmed från 1,11 96 till 1,15 96. Den för Sverige föreslagna kvothöjningen
godkändes av riksdagen den 31 mars 1977.

Fondstyrelsens resolution rörande den sjätte kvotöversynen föreskrev
bl. a. att nästkommande översyn skulle vara avslutad i böljan av 1978.
Överläggningarna rörande den sjunde kvotöversynen har inletts under 1977,
men något beslut i frågan torde ej vara att vänta förrän tidigast i samband med
interimskommitténs möte i april 1978.

Tilldelning av SDR

Vid sidan av diskussionen om förstärkning av fondens utlåningsresurser har
man även tagit upp frågan om nya tilldelningar av särskilda dragningsrätter
inom det av fonden administrerade SDR-systemet. Bakgrunden härtill är att
den tredje basperioden för tilldelning av särskilda dragningsrätter löper
mellan 1978 och 1980. Vid interimskommitténs möte den 28-29 april 1977
fick fonddirektionen i uppdrag att utreda huruvida ytterligare SDRtilldelningar
vore tillrådliga f. n. och att även i denna fråga avge rapport vid
interimskommitténs möte i april 1978.

OECD.s stödfond

Den under 1975 av samtliga OECD-medlemmar undertecknade överenskommelsen
att inom OECD:s ram upprätta en finansiell stödfond hade ännu

Redog. 1977/78:7

vid 1977 års utgång inte trätt i kraft. Bl. a. har USA, med 27,8 % av
kvotsumman i denna fond, ännu ej ratificerat överenskommelsen.

Särskilda stödaktioner

Den 7 februari 1977 slöts en överenskommelse mellan vissa länders
centralbanker (däribland Sveriges riksbank), Internationella regleringsbanken
(BIS) och Bank of England rörande de officiella sterlingbalanserna.
Enligt överenskommelsen skall Bank of England i görligaste mån söka
nedbringa de officiella sterlingbalanserna till den nivå som erfordras för
löpande transaktioner, bl. a. genom att sterlinginnehavare av Bank of
England erbjuds obligationer, denominerade i annan valuta. I överenskommelsen
ingår även ett finansieringsavtal enligt vilket de deltagande centralbankerna
och BIS förbundit sig att lämna Bank of England krediter
motsvarande eventuella minskningar av de officiella sterlingbalanser som
återstår efter det att rimlig fondering skett. Finansieringsarrangemanget är
maximerat till 3 miljarder dollar och avser i första hand en tvåårsperiod.

1 syfte att underlätta finansieringen av Portugals bytesbalansunderskott
1977 och 1978 har ett antal industriländer, däribland Sverige, utfäst sig att
deltaga i en stödaktion innebärande kreditgivning till ett totalbelopp om ca
750 milj. dollar. Lånen lämnas på bilateral basis. Den svenska statskrediten
inom ovannämnda ram uppgår till 50 milj. kr. Riksbanken kommer att svara
för de betalningstekniska arrangemangen för krediten.

Internationella valutafondens stadga och löpande verksamhet

Valutafondens stadga

Det förslag till ändrad stadga som godkändes av valutafondens styrelse i april
1976 har ännu icke trätt i kraft. Erforderlig majoritet beräknas uppnås under
första halvåret 1978. Riksdagens beslut om Sveriges godtagande av den
ändrade fondstadgan togs den 31 mars 1977.

I avvaktan på ikraftträdandet av den ändrade stadgan har under året
fastställts vissa tillämpningsbestämmelser. Sålunda fattade valutafondens
direktion den 29 april 1977 beslut om dels vissa preciseringar av de allmänna
reglerna för medlemmarnas växelkurspolitik, dels principer för fondens
övervakning på detta område. Bl. a. skall regelbundna konsultationer hållas
mellan fonden och varje medlem om dess växelkurspolitik.

Valutafondens löpande verksamhet

Den sammanlagda tilldelningen av SDR utgör fortfarande 9 315 milj. SDR,
varav Sverige tilldelats 107,05 milj. SDR. Riksbanken, som äger de särskilda
dragningsrätter som tilldelats Sverige, har hittills inte använt SDR för att

Redog. 1977/78:7

Tabell 34. Särskilda dragningsrätter

Milj SDR

	Tilldelning	varav Sverige	Medlemmarnas an-vändning av SDR
1970	3 414	37,8	859
1971	2 949	34,8	1 167
1972	2 952	34,5	1 102
1973	-	-	980
1974	-	-	898
1975	-	-	501
1976	-	-	1 648
1977	-	-	2 634
Totalt	9315	107,1	9 789

anskaffa valuta. Riksbanken har inte heller tillhandahållit annan deltagare i
SDR-systemet valuta mot SDR. Deltagarländernas användning av SDR
uppgick under 1977 till 2 634 milj. SDR mot 1 648 milj. SDR 1976 (tabell
34).

Dragningarna på valutafondens ordinarie faciliteter, dvs. exkl. oljefaciliteten,
uppgick t. o. m. november 1977 till sammanlagt 3 289 milj. SDR, en
minskning med 1 577 milj. SDR jämfört med föregående år. Undersamma tid
återbetalades 2 600 milj. SDR (tabell 35). Nettoutnyttjandet, dvs. skillnaden
mellan medlemsländernas dragningar och återbetalningar, uppgick därmed
till 689 milj. SDR.

För att stärka sin likviditet har valutafonden vid två tillfallen under 1977 i
samband med s. k. stand by-avtal med Italien resp. Storbritannien på 450
resp. 3 360 milj. SDR utnyttjat de finansieringsmöjligheter som erbjuds enligt
GAB-avtalet. Dessa medel ställs till fondens disposition av ett antal
industriländer, den s. k. tio-gruppen, däribland Sverige, samt Schweiz, och är
avsedda att användas då det inom denna ländergrupp uppkommer behov av
att i större omfattning utnyttja fondens lånefaciliteter. Sverige medverkade

Tabell 35. Utnyttjande ov IMFs resurser.1 Dragningar och återbetalningar av valutor

Milj SDR

	Dragningar	varav kronor	Återbetal- ningar	varav kronor	Nettoutnyttjande av fondens resurser
1947-1973	25 4782	278,2	16 051	216,1	9 4272
1974	2 337	14,5	606	13,5	1 731
1975	1615	17,8	429	8,6	1 186
1976	4 866	97,52	1 0662	8,7	3 8002
1977 jan-nov	3 289	29,6	2 600	21,5	689
Totalt	37 585	437,6	20 752	268,4	16 833

1 Exkl oljefaciliteten.

2 Revidering p g a omklassificering i valutafondens statistik.

Redog. 1977/78:7

med 2,0 resp. 11,7 milj. SDR i finansieringen av Italiens och Storbritanniens
dragningar, vilka under 1977 totalt uppgått till 90 resp. 1 640 milj. SDR.

Utförsäljningen av 1/6 av fondens guldbehållning, dvs. 25 milj. uns, vilken
påbörjades under 1976 har fortsatt under året. Hittills har intäkter på totalt ca
1 383 milj. dollar erhållits vid sexton guldauktioner, varav 898 milj. dollar vid
de elva auktionerna 1977. Försäljningspriset vid auktionerna under 1977 har
varierat mellan 133 dollar och 162 dollar per uns. Merparten av intäkterna, ca
964 milj. dollar, används för att finansiera en s. k. Trust Fund som
administreras av valutafonden. Denna har till uppgift att bistå u-länder med
låg per capita-inkomst med betalningsbalansstöd på betydligt mjukare villkor
än dem fonden normalt tillämpar. Låneutbetalningarna från denna fond har
inletts under 1977.

Interimskommitténs ramöverenskommelse i guldfrågan från augusti 1975
innebär också att ytterligare ca 25 milj. uns guld skall återställas ("restitueras”)
till medlemsländerna. Restitutionen skall ske genom att guldet säljs till
det officiella priset (35 SDR per uns) mot vederlag i nationell valuta.
Restitutionen genomfors vid fyra tillfällen med ca 12 månaders intervall
under perioden 1977-80. Den forsta och den andra delrestitutionen ägde rum
i januari respektive i december 1977. Vid varje tidpunkt såldes 6,25 milj. uns
guld, varvid fonden erhöll 218,75 milj. SDR i form av nationella valutor.
Sveriges andel vid vardera försäljningen utgjorde ca 70 000 uns guld.

Sveriges nettoställning i fonden, som inräknas i den officiella valutareserven,
uppgick vid utgången av 1977 till 225,4 milj. SDR, vilket innebär en
minskning med 6,2 milj. SDR under året. Dessa 6,2 milj. SDR motsvarar
fondens nettoanvändning av kronor vid transaktioner med andra medlemsländer
under året. Vid årets utgång uppgick fondens innehav av kronor till
923,9 mkr eller 50 % av Sveriges kvot (tabell 36).

Tabell 36. IMFs kronbehållning och Sveriges nettoställning i IMF

Milj SDR

Slutet av	Kronbehållning
belopp	% av kvoten	Nettoställning1
1974	236,0	73	89,0
1975	229,9	71	95,1
1976	143,4	44	231,6
1977	163,2	50	225,4

1 Nettoställningen motsvarar summan av egentlig guldtranch (i guld inbetalat
insatskapital), särskild guldtranch (det belopp fonden netto disponerat av det i kronor
inbetalda insatskapitalet) och långivning till IMF.

Redog. 1977/78:7

Världsbanken och Internationella utvecklingsfonden

Världsbanken (IBRD) och Internationella utvecklingsfonden (IDA) beviljade
under året t. o. m. oktober 1977 totalt 186 lån till ett värde av 6 028 milj. dollar,
varav IBRD svarade för 129 lån och 4 740 milj. dollar och IDA för 57 lån och
1 288 milj. dollar (tabell 37 och 38). Av IBRD:s lån under samma tidsperiod
avsåg 98,5 milj. dollar 5 lån under den 1975 inrättade speciella utlåningsfaciliteten,
det s. k. tredje fönstret. Utlåningen från denna facilitet sker på
villkor, som ligger mellan dem som tillämpas av IBRD och IDA.

Utlåningsräntan för IBRD:s ordinarie lån, vilken fastställs för varje kvartal,
låg under 1977 i intervallet 7,9-8,5 96.

IBRD:s tecknade kapital uppgick den 30 september 1977 till 31 002 milj.
dollar. I samband med den rekommenderade kvothöjningen i valutafonden
(se sid 68) har förslag under 1977 godkänts av bankens styrelse om en höjning
av bankens auktoriserade kapital med 7 000 milj. dollar till 34 000 milj.
dollar.1 Möjligheten att höja kapitalinsatserna står öppen för medlemslän 1

Avser dollar av 1944 års värde.

Tabell 37. IBRDs nettoupplåning och utlåning		Milj US-dollar1
	Nettoupplåning	Beviljade lån	Utbetalade lån
1947-1975	13 704	29 747	19 045
1976	3 605	5219	2 501
1977 jan-okt	2 857	4 740	2 173
Totalt	20 166	39 706	23 719
1 Nettoupplåning och utlåning redovisas i dollar med ett guldinnehåll av 0,736662 g, vilket motsvarar 1
dollar enligt det till valutafonden i oktober 1973 anmälda pari värdet. Tabell 38. IDAs medlemsbidrag och utlåning	Milj US-dollar1
	Medlemsbidrag2 varav bidrag	Sveriges Beviljade lån	Utbetalade lån
1961-1975	8 117 359	9 149	4 954
1976	9 700 55	1 209	1 325
1977 jan-okt	9 8553 984	1 288	1 101
Totalt	27 672 512	11 646	7 380

1 Bidrag och utlåning redovisas i dollar med ett guldinnehåll av 0,736662 g, vilket motsvarar 1 dollar enligt
det till valutafonden i oktober 1973 anmälda parivärdet.

2 Medlemsbidrag består av ursprungligt inbetalat bidrag från alla medlemmar samt bidrag under de s. k.
påfyllnadema.

3 Avser bidrag t. o. m. tredje kvartalet.

4 Det svenska bidraget till den femte påfyllnaden - som avser helåret 1977 - har fastställts i svenska kronor
till den växelkurs som gällde 14 mars 1977 (1 US-dollar = 4,2175 kr).

Redog. 1977/78:7

derna fram till den 1 oktober 1980 genom att dessa kan teckna andelar upp till
ett av banken fastställt maximiantal.

För Sveriges del innebär förslaget att den nuvarande kapitalinsatsen ökas
med 90,3 milj. dollar. Propositionen rörande höjningen av Sveriges kapitalinsats
antogs av riksdagen den 31 mars 1977, varefter teckning av det
maximala antalet andelar skett. Sveriges tecknade kapital i Världsbanken
uppgår därmed till 367,6 milj. dollar, varav 10 % inbetalats. Den svenska
andelen i bankens grundkapital kommer till följd härav, under förutsättning
att övriga medlemsländer godtar för dem föreslagna höjningar, att höjas från
1,08 % till 1,12 96.

Förhandlingar om en femte påfyllnad av IDA:s resurser avslutades i mars
1977. Den femte påfyllnaden avses omfatta drygt 7 600 milj. dollar, av vilka
Sverige utfäst sig att bidraga med 1 239 mkr (ca 294 milj. dollar), vilka skall
fördelas över budgetåren 1977/78-1979/80. Den första inbetalningen på 413
mkr gjordes i november 1977 i form av en skuldsedel.

1 maj 1977 framlades för styrelsen för Internationella finansieringsbolaget
(IFC) ett förslag om höjning av bolagets auktoriserade kapital från 110 milj.
dollar till 650 milj. dollar. Den för förslagets godkännande erforderliga
majoriteten uppnåddes i november. Någon inbetalning har ännu ej skett.

Övrigt internationellt finansiellt samarbete

I enlighet med riksdagens beslut den 1 juni 1977 (Prop 1976/77:83)
genomfördes under sommaren 1977 förhandlingar rörande ett svenskt
medlemskap i Interamerikanska utvecklingsbanken (IDB). Inträdet skedde
formellt den 8 september. Bankens medlemsantal blev därmed 40, varav 15
utomregionala medlemmar. Sveriges kapitalinsats uppgår till ca 12,7 milj.
dollar, varav 1,8 milj. till det s. k. interregionala aktiekapitalet och 10,9 milj.
till fonden för särskild verksamhet. Härtill kommer ett garantibelopp om 9,1
milj. dollar, som efter styrelsebeslut av IDB kan infordras om situationen så
påfordrar. Riksbanken har åtagit sig att medverka banktekniskt genom att
vara depositionsställe för IDB:s tillgodohavanden i Sverige. Den 15
september 1977 inbetalades från Sverige dels 1,5 mkr utgörande den första
insatsen i det interregionala aktiekapitalet, dels 17,7 mkr till fonden för
särskild verksamhet.

I samband med höjningar av de totala kapitalinsatserna i Afrikanska
utvecklingsfonden samt Asiatiska utvecklingsfonden har från svensk sida under
1977 gjorts delbetalningar om ca 30,4 mkr resp. 3,5 milj. dollar. Överföringarna
sker via konto i riksbanken.

Tre nya utvecklingsbiständskrediter till Kuba, Tunisien och Zambia har
under året lämnats av Sverige. Riksbanken har, liksom vid tidigare kreditavtal,
åtagit sig att medverka banktekniskt vid dessa avtals tillämpning.

Under året har den andra delbetalningen av den svenska kapitalinsatsen i
Nordiska investeringsbanken fullgjorts. Även denna betalning, 15 milj. SDR,

Redog. 1977/78:7

överfördes via konto i riksbanken.

Överenskommelsen mellan riksbanken och Federal Reserve Bank of New York
om ömsesidiga kreditfaciliteter i form av swaptransaktioner i kronor och
dollar har förlängts att gälla till den 4 december 1978. Överenskommelsen,
som omfattar 300 milj. dollar, har hittills ej utnyttjats.

Redog. 1977/78:7

Kredit- och valutapolitiska åtgärder 1977

10 januari

Vid överläggningar angående bostadsbyggandets finansiering 1977 mellan å
ena sidan delegationen för bostadsfinansiering och å andra sidan affärsbankerna,
sparbankerna och föreningsbankerna deklarerade företrädarna för
kreditinstituten sin vilja att medverka till att byggnadskrediter, inberäknat
krediter till kommun avseende tomträttsmark, säkerställdes under 1977 för
statligt belånade nybyggnader och ombyggnader. Det sammanlagda kreditbehovet
härför beräknades till 14 400 mkr. Företrädarna för kreditinstituten
förklarade sig härutöver villiga att medverka till att byggnadskrediter ställdes
till förfogande även för bostadsbyggandet utan statliga lån. Bankerna åtog sig
även att öka sitt innehav av bostadsobligationer med 4 500 mkr.

/1 februari

Riksbanken rekommenderade försäkringsbolagen att under 1977 handha
sina placeringar så att av tillgångarnas nettoökning, exkl. kassa och banktillgodohavanden,
till s. k. prioriterade placeringar fördes för ett vart försäkringsbolag
resp. en var försäkringskoncem 65 96 i livrörelsen och oförändrat
50 96 i sakrörelsen. För livrörelsen innebar detta en höjning med fem
procentenheter.

Riksbanken underströk det angelägna i att försäkringsbolagen under loppet
av året åstadkom en så jämn utveckling av sina placeringskvoter som möjligt.
De stora kastningarna från kvartal till kvartal som förekommit för vissa bolag
de båda senaste åren borde undvikas.

Försäkringsbolagens bidrag till bostadsfinansieringen förutsattes under år
1977 uppgå till minst 2 000 mkr.

23 februari

Riksbanken offentliggjorde riktlinjer för kreditpolitiken för den närmaste
framtiden. För affärsbankernas övriga utlåning gällde t. o. m. mars månad
direkt utlåningsreglering enligt lagen om kreditpolitiska medel. Denna
reglering ändrades för perioden april-september till en rekommendation om
utldningsbegränsning för affärsbankerna.

En affärsbanks utlåning, definierad på samma sätt som vid utlåningsregleringen,
skulle ligga under en övre gräns som höjdes med sex procentenheter
över sexmånadersperioden (3 96 i april, 1 96 i juni och 2 96 i augusti).
Riksbankens avsikt var att därefter styra bankernas kreditkapacitet genom
likviditetskraven.

För sparbanker och föreningsbanker gällde enbart likviditetskrav.

Redog. 1977/78:7

3 mars

Fullmäktige beslöt höja kassakraven för bankaktiebolagen från 2 till 4 96 att
gälla fr. o. m. den 10 mars 1977 till inkomstskatteuppbörden i maj.

Fullmäktige beslöt vidare att fr. o. m. april höja likviditetskraven för Postoch
Kreditbanken till 34 96 medan kravet för övriga bankaktiebolag tills vidare
hölls oförändrat.

24 mars

Fullmäktige beslöt att fr. o. m. april 1977 sänka likviditetskravet för
affärsbankerna (med undantag av Sparbankernas Bank och Föreningsbankernas
Bank) med två procentenheter. Efter denna ändring för vissa
affärsbanker gällde följande likviditetskrav:

Skandinaviska Enskilda banken och Svenska Handelsbanken 25 96,
Götabanken 22 96, PKbanken 32 96, Sparbankernas Bank 45 96, Föreningsbankernas
Bank 50 96 och för övriga affärsbanker 21 96. Kraven för större
sparbanker och föreningsbanker var 24 96 och för mindre sparbanker
23 96.

Den utveckling av inlåningen som hade ägt rum dittills och som då kunde
förutses visade att dittillsvarande likviditetskrav inte skulle möjliggöra en
kreditgivning av den omfattning som riksbanken angivit som riktmärke för
ökningen av affärsbankernas utlåning i svenska kronor (exkl. bostadsbyggnadskrediter)
under sexmånadersperioden april-september.

4 april

Kurserna inom ramen för det europeiska valutasamarbetet justerades. En
överenskommelse träffades om att fr. o. m. den 4 april justera de officiella
kurserna för de deltagande ländernas valutor. Denna justering innebar en
förändring på 6 96 mellan den tyska marken, den nederländska florinen,den
belgiska och luxemburgska francen å ena sidan och den svenska kronan å den
andra sidan samt en förändring på 3 96 mellan de förstnämnda valutorna å
ena sidan och den danska och den norska å den andra.

Kursförändringen innebar att den svenska kronans värde gentemot SDR
sänktes med 6 96.

4 maj

Enligt överenskommelse mellan riksbanken och Svenska PersonalPensionskassan
(SPP) skulle Arbetsmarknadsförsäkringar Pensionsförsäkringsaktiebolag
(AMFp) underkastas rekommendation om placeringskvoter
fr. o. m. tredje kvartalet 1977. De placeringskrav, som gällde för livrörelse,
skulle gälla för AMFp.

Redog. 1977/78:7

5 maj

Fullmäktige beslöt sänka kassakraven för affärsbankerna till 2 % fr. o. m.
den 16 maj 1977.

Vidare beslöt fullmäktige sänka räntan för bankernas upplåning över viss
nivå i riksbanken till diskontot plus två procentenheter fr. o. m. den 6
maj.

I och med sänkningen av räntesatsen på bankernas upplåning i riksbanken
bortföll skälen för den högre nivån på räman för kredit i räkning som medgavs i
samband med diskontohöjningen den 3 oktober 1976.

I riksbankens rekommendationer för affärsbankerna utgick riksbanken
från att affärsbankerna, i de fall det var aktuellt, justerade sin räntesättning så
att den högsta tillåtna ränteglidningsgränsen på 0,2 procentenheter över
nivån per den sista september 1976 iakttogs.

9 juni

Fullmäktige hemställde hos regeringen om förlängning av giltighetstiden för
lagen (1974:922) om kreditpolitiska medel med ett år t. o. m. 1978 års
utgång.

4 augusti

Fullmäktige beslöt att sänka likviditetskraven för affärsbankerna (med
undantag av Sparbankernas Bank och Föreningsbankernas Bank) med två
procentenheter fr. o. m. beräkningstillfället ultimo augusti 1977.

28 augusti

Fullmäktige beslöt om dels en effektiv devalvering av den svenska kronan
med 10 96, dels ett utträde t. v. ur det europeiska valutasamarbetet (den s. k.
ormen). 1 fortsättningen skulle kronans effektiva värde stabiliseras i förhållande
till den genomsnittliga kursutvecklingen för de 15 från svensk
utrikeshandelssynpunkt viktigaste valutorna. Dessa är: pund, dollar, Dmark,
franska francs, belgiska francs, schweiziska francs, floriner, danska
kronor, norska kronor, finska mark, lire, shilling, kanadadollar, pesetas och
yen.

29 augusti

Riksbanken ändrade räntevillkoren för upplåning i riksbanken för sex
affärsbanker samt för sparbankerna (via Sparbankernas Bank). Fr. o. m. den 1
september t. o. m. den sista november 1977 skulle straffränta tillämpas på
bankens hela låneskuld i riksbanken.

Redog. 1977/78:7

Bakgrunden till åtgärden var att vissa banker påtagligt hade överskridit
rekommendationen om en begränsning av ränteglidningen.

6 september

Överenskommelse träffades om ändring av räntevillkoren för vissa bostadsobligationsldn.
Vinster hade uppkommit i vissa av de bostadsftnansierande
instituten till följd av att instituten under senare delen av 1960-talet och fram
till 1974 emitterat obligationer med en konstruktion som vad beträffande
räntebindningen avvek från villkoren för institutens motsvarande utlåning.
Med anledning härav ägde överläggningar rum mellan riksbanken och de
berörda instituten - Svensk Bostadsfinansiering AB Bofab, Göteborgs
Intecknings Garanti AB, Svensk Intecknings AB och Svensk Fastighetskredit
AB. Instituten förklarade sig härvid villiga att i samband med de
konverteringar av utlåningen, som skulle komma att äga rum under 1978 och
framöver, till innehavarna av motsvarande obligationer överföra de vinster
som kunde uppstå genom att räntorna höjdes på upplåningen. Denna
överföring skulle komma att ske genom en höjning av räntan på obligationerna,
så att denna blev densamma som för nyemitterade bostadsobligationer
av motsvarande slag.

22 september

Fullmäktige beslöt sänka likviditetskraven för sparbanker och föreningsbanker
med en procentenhet fr. o. m. oktober 1977.

11 oktober

På initiativ av parterna på obligationsmarknaden introducerades en
räntejusteringsklausul vid obligationslån. Klausulen innebär en automatisk
räntejustering vart femte år på alla typer av obligations- och förlagslån.
Räntejusteringen kommer att baseras på utvecklingen av den effektiva
räntan på svenska statsobligationer med en löptid av tio år, den s. k.
statslåneräntan. Om statslåneräntan efter en femårsperiod minskat eller ökat
med minst en procentenhet, skall motsvarande räntejustering göras på
utelöpande obligations- och förlagslån.

31 oktober

Instituten för kommunfmansiering medgavs emittera speciella obligationslån
för fjärrvärmefinansiering. Lånen var 23-åriga mot vanligen 15 år för
kommunala obligationslån och räntan därför högre - 10,25 % i stället för
9,75 96.

Redog. 1977/78:7

Riksbankens bokslut

I det följande återges riksbankens bokslut för år 1977 samt uppgifter om
utlåning från vissa lånefonder.

Svenska inkomst- och utgiftsräntor har liksom tidigare år bokförts i
resultaträkningen i den utsträckning som de uppburits resp. utbetalats under
året. Detta innebär bl. a. att räntor på kassakvotsmedel, som utbetalats under
året, ingår i årets resultaträkning. Beloppet uppgick år 1977 till ca 227
mkr.

Sedan 1975 har riksbankens bokföringskurser för utländska valutor
baserats på ett genomsnitt av marknadskurserna under en viss period. Denna
princip har tillämpats även under 1977. Hänsyn har dessutom tagits till
kronans devalvering den 29 augusti varjämte kursläget vid årsskiftet
beaktats. Som en följd av de sålunda beräknade bokföringskurserna har
riksbankens totala utländska tillgångar och skulder under året uppskrivits
med netto 1 055 mkr, vilket belopp tillförts 1977 års resultat.

Riksbankens innehav av obligationer har i bokslutet för 1977 nedskrivits
med 152 mkr. Föregående år då riksbankens obligationsköp var omfattande
uppgick nedskrivningen till 1 126 mkr.

Riksbankens nettovinst för år 1977 uppgick till kronor2 253 955 510. För år
1976 uppgick vinsten till kronor 1 150 472 307.

Redog. 1977/78:7

Balans

1976 1977

Kronor Kronor

Tillgångar

Guld och utländska tillgångar

Guld och valutareserv	10 657 439 211	16 671 535 576
Guld	1 114 748 204	1 141 525 135
Särskilda dragningsrätter i Inter-
nationella valutafonden	521 999 655	605 911 706
Reservposition i Internationella valuta-
fonden	886 214 871	915611 589
Lån till Internationella valutafonden	243 935 500	360 112 940
Utländska banker m. m., nettobelopp	1 918 191 981	2 975 163 806
Utländska värdepapper	5 972 349 000	10 673 210 400
Sveriges andel i Internationella återuppbygg-
nadsbankens grundfond, inbetalt belopp	143 452 836	196 301 815
Övriga	744 153 620	988 914 344

Inhemska tillgångar

Skattkammarväxlar och obligationer	16 911 138 305	14 419 768 055
Statspapper	16 577 958 630	14 084 784 380
Övriga	333 179 675	334 983 675
Utlåning	3 146 348 698	4 039 224 210
Banker	2 746 000 000	3613500 000
Övriga kreditinstitut	-	-
Allmänheten	400 348 698	425 724 210
Skiljemynt	29 319 833	52 477 071
Checkar och postväxlar m. m.	164 311 980	10 997 809
Övriga	20 191 316	31 686 486

Summa kronor

31 816 355 799

36 410 905 366

Redog. 1977/78:7

räkning

	1976	1977
Skulder Utländska skulder	Kronor	Kronor
Nettotilldelning av särskilda dragningsrätter
i Internationella valutafonden	522 143 938	605 772 203
Övriga	911 063 753	1 981 479 199
Inhemska skulder
Utelöpande sedlar	22 112 966 971	24 419 323 441
Checkräkning	2 049 474 126	1 924 184 020
Staten	185 851 011	43 389 675
Banker	1 832 872 459	1 862 351 376
Övriga	30 750 656	18 442 969
Särskilda räkningar Konton för investering i skogsbruk och	3 319 975 928	2 864 346 678
rörelse	1 861 929 548	2 123 315 793
Arbetsmiljökonton	993 717 215	555 243 510
Särskilda investeringskonton	464 329 165	185 787 375
Övriga	15 328 630	26 441 862
Eget kapital	2 885 402 453	4 589 357 963
Grundfond	50 000 000	50 000 000
Reservfond	20 000 000	20000 000
Dispositionsfond	1 499 000 000	2 099 000 000
Övriga egna fonder	165 000 000	165 000 000
Reserverade vinstmedel	930 146	1 402 453
Vinst för året	1 150 472 307	2 253 955 510
Summa kronor	31 816 355 799	36 410 905 366

6 Riksdagen 1977/78. 2 samt. Nr 7

Redog. 1977/78:7

Resultat

1976 1977

Kronor Kronor

Kostnader

Personalkostnader	64 177 090	76 006 638
Löner och arvoden	47 532 401	52 489 418
Pensioner och sociala avgifter m. m.	16 325 029	22 760 297
Personalvård	319 660	756 923
Räntekostnader	187 792 181	228 129 890
Sedelkostnader	32 017 601	40 457 464
Övriga förvaltningskostnader	22 151 266	21 854 081
Fastigheter och lokaler	6 288 512	3 860 019
Inventarier inkl underhåll	3 241 746	3 739 265
Blanketter, tidningar, böcker m. m.	2 824 085	2 993 096
Resor, kurser och konferenser	1 021 793	1 247 476
Kontorsmaterial	1 120 833	1 468 177
Kommunikation och transporter	5 346 457	5 985 569
Säkerhet och bevakning	1 026 124	806 998
ADB och konsultarvoden	744 333	972 975
Övrigt	537 383	780 506
Vinst	1 150 472 307	2 253 955 510

Summa kronor

1 456 610 445

2 620 403 583

Redog. 1977/78:7

räkning

1976 1977

Kronor Kronor

Intäkter

Inkomst av utrikesrörelsen	1 061 476 224	840 743 727
Inkomster av svenska statspapper och obliga-
tioner, efter nedskrivning	112 505 927	1 339 245 294
Övriga ränteinkomster	279 021 325	437 707 195
Växlar	1 480 074	1 419 757
Hypotekslån	272 642 315	429 502 520
Avbetalningslån	4 391 348	6 236 723
Pensionsmedel hos Riksgäldskontoret	507 588	548 195
Avgifter m. m.	2 606 757	1 974 433
Courtage och provisioner m. m.	1 633 479	959 830
Depositioner	492 243	362 928
Förvaltning av statliga fonder, m. m.	481 035	651 675
Övriga inkomster	1 000 212	732 934
Fastigheter	667 677	628 870
Övrigt	332 535	104 064

Summa kronor

1 456 610 445

2 620 403 583

Redog. 1977/78:7
Inom linjen förda poster

	1976	1977
Tillgångar Taxeringsvärdet av riksbankens fastigheter i	Kronor	Kronor
Stockholm nya riksbankshuset	60 000 000	60 000 000
gamla riksbankshuset	7000 000	7000 000
Göteborg	4 100 000	4 100 000
Malmö	-	510000
Falun	630 000	630 000
Gävle	500 000	500 000
Halmstad	550 000	550 000
Härnösand	400 000	400 000
Jönköping	440 000	440 000
Karlstad	720 000	720 000
Kristianstad	460 000	460 000
Linköping	1 000 000	1 000 000
Luleå	1 362 000	1 362 000
Nyköping	850 000	850 000
Visby	230 000	230 000
Örebro	650 000	650 000
Östersund	330 000	330 000
Tumba: sedelförbränningshuset	217000	217000
Diverse valv	125 000	125 000
	79 564 000	80 074 000
Aktier i Tumba Bruk Aktier i Banken för internationell	25 000 000	25 000 000
betalningsutjämning m. fl. Riksbankens mynt- och medalj	10 104 869	10 104 869
samling Lån till riksbankspersonalens	160 158	160 158
semesterförening	1 168 676	1 422 579
Summa kronor	115 997 703	116 761 606

Redog. 1977/78:7

Utlåning från vissa lånefonder

Den 31 december 1977 utestående lån från olika lånefonder fördelar sig
till antal och belopp i tusental kronor på de olika kontoren sålunda:

	Bosättnings lånefonden	-	Avbetalnings- lånefonden	Egnahems-m. fl. lånefonder
Antal Belopp	Antal	Belopp	Antal	Belopp
Stockholm	7 608	32 903	1 149	5 660	23	216
Göteborg	3 627	18 134	961	4 160	7	34
Malmö	4 574	19 256	363	1 633	1	18
Falun	1 664	7 825	742	4 379	9	79
Gävle	1 920	9 288	324	2 065	39	241
Halmstad	964	4474	200	759	76	564
Härnösand	2 147	9 235	225	1 104	42	217
Jönköping	1 713	7 965	352	1 399	23	272
Kalmar	1 243	5 423	345	1 839	10	128
Karlskrona	920	4 427	256	1 122	22	286
Karlstad	1 864	8 527	378	2 208	55	258
Kristianstad	1 445	6 671	138	667	70	959
Linköping	2 422	10 799	299	1 246	30	271
Luleå	2 795	13114	293	2 023	73	433
Skövde	1 242	6 049	318	2 631	36	331
Nyköping	1 626	7 079	189	1 093	52	542
Umeå	2006	9 576	622	4 853	115	911
Uppsala	1 762	7 348	1 272	7 348	49	524
Visby	311	1316	73	401	53	381
Vänersborg	1 923	8 642	218	1905	83	623
Västerås	1 568	6 734	182	1038	15	144
Växjö	1 108	4 759-	452	1 528	42	387
Örebro	1 339	5 605	966	6 341	5	31
Östersund	993	4 590	1055	7 550	29	155
Summa	48 784	219 750	11 372	64 962	959	8 005

7 Riksdagen 1977/78. 2 sami. Nr 7

Redog. 1977/78:7

Riksbankens styrelse och vissa förvaltningsåtgärder

Fullmäktige

Vid utgången av år 1977 hade fullmäktige följande sammansättning.

Torsten Bengtson, ordförande

Allan Hernelius, vice ordförande, deputerad

Carl-Henrik Nordlander, riksbankschef

Erik Wärnberg

Birger Nilsson

Gunnar Sträng

Eric Enlund

Suppleanter

Bertil Jonasson, personlig suppleant för ordföranden

Fritz Börjesson

Grethe Lundblad

Gunnar Nilsson

Lars Wohlin

Thage Peterson

Rune Ångström

Hans Lundström, vice riksbankschef
Valutastyrelsen

Beträffande valutastyrelsens sammansättning vid utgången av år 1977
hänvisas till styrelsens berättelse, som utgör bilaga 1 till förvaltningsberättelsen.

Länedelegationen

Lånedelegationen, som är besvärsinstans i ärenden rörande riksbankens
utlåning till allmänheten, består av deputeraden, jourhavande fullmäktig,
den riksbanksdirektör som leder handläggningen av de arbetsuppgifter som
åvilar bankavdelningen och ytterligare en ledamot. För de två sistnämnda
ledamöterna skall fullmäktige utse suppleanter.

Lånedelegationen hade vid årets utgång följande sammansättning.

Allan Hernelius, ordförande
Jourhavande fullmäktig
Riksbanksdirektören Åke Gustafsson
Byråchefen Hans Sjöquist

Redog. 1977/78:7

Suppleant

Bitr. riksbanksdirektören Bertil Persson, suppleant för riksbanksdirektören
Gustafsson.

Styrelsen för låneärenden vid huvudkontoret (länestyrelsen)

Lånestyrelsen hade vid utgången av år 1977 följande sammansättning.

Advokaten Johan Gernandt, ordförande
Studiesekreteraren Sten Gerdlind
Avdelningsdirektören Robert Sparve
Chefen för bankavdelningen

Suppleant

Förste byråsekreteraren Thomas af Jochnick, suppleant för avdelningsdirektören
Sparve

Styrelserna vid avdelningskontoren

Beträffande sammansättningen av styrelserna vid avdelningskontoren
hänvisas till fullmäktiges protokoll den 29 december 1977.

Disposition av riksbankens vinst för år 1976

Efter förslag av fullmäktige beslöt riksdagen att av riksbankens vinstmedel
för år 1976 och balanserade vinstmedel från år 1975, sammanlagt
1 151 402 453 kronor, skulle 550 mkr inlevereras till statsverket, 600 mkr
överföras till dispositionsfonden och 1 402 453 kronor kvarstå på räkningen
för odisponerade vinstmedel (finansutskottets betänkande 1976/77:15).

Sedelutgivningen

Under det gångna året var den utelöpande sedelmängden störst på rapportdagen
den 23 december och uppgick då till 25 171,7 mkr, en ökning i
förhållande till motsvarande dag 1976 med 2 367,6 mkr eller 10,4 96. Det
lägsta utelöpande sedelbeloppet under 1977 förelåg på rapportdagen den 7
juni och utgjorde då 20 003,6 mkr. Den högsta procentuella ökningen i
förhållande till 1976 noterades den 15januarioch uppgick då till 12,8 96. Den
lägsta procentuella ökningen registrerades den 7 juni och utgjorde 6,3 96.

Riksbankens författningssamling

Under året beslutade författningar som ansetts böra kungöras, har intagits i
riksbankens författningssamling (RBFS).

Redog. 1977/78:7

Avgivna remissyttranden

Fullmäktige har under året efter remiss avgivit yttrande över (oljande
betänkanden, utredningar och skrivelser. I förteckningen har inte medtagits
yttranden över ansökningar som remitterats till riksbanken.

Skrivelse från Svenska Sparbanksföreningen om statlig myndighets skyldighet
att anlita PK-banken m. m.

Banklagutredningens skrivelse den 14 februari 1977 med förslag till
provisorisk ändring av kapitaltäckningsreglerna för bankinstituten.

Rapporten ”Progressiv utgiftsskatt -ett alternativ” (SOU 1976:62) avgiven
av 1972 års skatteutredning.

Fondbörsutredningens betänkande ”Om fondkommissionsrörelse m. m.”
(SOU 1976:54).

Företagarföreningsutredningens betänkande ”Utbyggd regional näringspolitik”
(SOU 1977:3).

Utrikeshandelsstatistikutredningens betänkande ”Utrikeshandelsstatistiken”
(SOU 1977:10).

1972 års jordbruksutrednings betänkande ”Översyn av jordbrukspolitiken”
(SOU 1977:17).

Medlemsförslag i Nordiska rådet om gemensamma nordiska åtgärder mot
arbetslöshet och inflation.

Statens industriverks utredning ”Industrins energihushållning” (S1ND
1977:6).

Biståndspolitiska utredningens betänkande ”Sveriges samarbete med uländerna”
(SOU 1977:13)

Rikspolisstyrelsens hemställan till regeringen om vissa åtgärder för att
bekämpa organiserad/ekonomisk brottslighet.

Livförsäkringsskattekommitténs betänkande ”Kapitalförsäkring m. m.”
(Ds B 1977:4).

Framställning från allmänna pensionsfonden, fjärde fondstyrelsen, om
ytterligare medelstilldelning.

Departementspromemorian ”Införande av sommartid” (Ds H 1977:2).

Inlåning pä särskilda räkningar

Innestående medel på särskilda räkningar vid utgången av år 1977.

Investeringskonton för
konjunkturutjämning 2 123,3 mkr

varav

investering i rörelse
investering i skogsbruk Arbetsmiljökonton

Särskilt investeringskonto -

555,2 mkr

156,8 mkr

2 089,7 mkr

33,6 mkr

Redog. 1977/78:7 89

Investeringskonto för

skog 29,0 mkr

Utlåning frän statliga lånefonder

Vid utgången av år 1977 utestod lån från av riksbanken förvaltade fonder
enligt nedan.

	1976	1977
Egnahemslån m. fl.	11,4 mkr	8,0 mkr
Stödlån till jord-
brukare	0,1 mkr	0,1 mkr
Lånefonder för
värnpliktslån	8 000 kr	7 050 kr
Staten fiskredskaps-
lånefond	7 050 kr	17 525 kr

Statens bosättningslånefond

Från statens bosättningslånefond - till vilken riksdagen såsom kapitalmedel
hittills anvisat 223 110 700 kr och regeringen den 8 december 1977 beslutat att
förskottsvis till fonden överföra 20 mkr- utgjorde utlåningen vid utgången av
år 1977 ca 219,7 mkr.

Det utestående lånebeloppet har under året ökat med 67,1 mkr. Antalet
utestående lån uppgick till 48 784, en ökning under samma tid med 4 471 lån.
Av under året utgivna lån har 39 892 utgivits till äkta makar och övriga
sammanboende, 8 769 till ensamstående mödrar eller fäder och 123 till
ensamstående handikappade utan barn.

Medelbeloppet för under budgetåret utlämnade lån utgjorde 8 353 kr.

Fullmäktige utfärdade den 1 september och den 8 december ändrade
tillämpningsföreskrifter till förordningen (1976:264) om statligt bosättningslån
(RBFS 1977:4 och RBFS 1977:7). Ändringen den 8 december innebar
huvudsakligen en sänkning av högsta medgivna inkomst för erhållande av
lån från 100 000 till 75 000 kronor i syfte att anpassa utlåningen till under
resterande del av budgetåret givna ramar.

Fördelningen på de olika kontoren av lånen till antal och belopp framgår av
de uppgifter som intagits på s. 85.

För förvaltningen av bosättningslånen uppbär riksbanken ingen ersättning.

Från låneverksamhetens början i januari 1938 och till utgången av 1977 har
utlämnats lån till ett sammanlagt belopp av omkring 1 059 mkr. Därav har ca
826,4 mkr återbetalts och ett belopp om ca 5,7 mkr avskrivits.

Redog. 1977/78:7

Utlåning från riksbankens avbetalningslånefond

Antalet utestående lån från riksbankens avbetalningslånefond, vilken uppgår
till 125 mkr, uppgick vid utgången av år 1977 till 11 372 med den fördelning
mellan bankens kontor, som framgår av s. 85. Den sammanlagda lånesumman
vid årets utgång utgjorde 65 mkr, en ökning under året med ca 9
mkr.

Studiemedel

Riksbanken har för sitt bestyr med studiemedel för budgetåret 1976/77
uppburit ersättning med 289 289 kr.

Under år 1977 har utbetalning verkställts för 146 048 studiemedelsanvisningar
till ett sammanlagt belopp av ca 678,4 mkr, varav 115,7 mkr avser
studiebidrag.

På grund av att ett nytt ADB-baserat system för registrering och
utbetalning av studiemedel trädde i kraft den 1 juli 1977 har riksbankens
bestyr med studiemedel avvecklats under andra halvåret. Förvaltningen av
studiemedelsfonden har överförts till centrala studiestödsnämnden.

Riksbankens personal

Riksbankens personal vid utgången av åren 1976 och 1977 framgår av
nedanstående tablå.

Huvud Avdelnings- Summa

kontoret kontoren

	1976	1977	1976	1977	1976	1977
Förordnandetjänstemän Handläggande personal	15	14	23	22	38	36
i övrigt	178	207	82	88	260	295
Biträdespersonal1	291	298	287	312	578	610
Ovrig personal2	28	26	58	51	86	77
Totalsumma	512	545	450	473	962	1 018

''Riksbanksassistenter, kontorister, expeditionsassistenter m fl.

2Ej lönegradsplacerad personal: lokalvårdare, fastighetsarbetare, tillfälligt anställd
personal m fl.

A dministrativt utvecklingsarbete

Fullmäktige behandlade i september avdelningskontorsutredningens rapport
”Riksbankens avdelningskontor” varvid fullmäktige konstaterade, att de
förutsättningar på vilka rapportens förslag baserades, bl a överförande av

Redog. 1977/78:7

bostadslån till riksbanken, icke torde komma att realiseras. Med anledning
härav uppdrog fullmäktige åt utredningen att fortsätta sitt arbete i enlighet
med tidigare givna direktiv. Detta arbete skulle bedrivas så att det skulle
kunna slutföras före utgången av år 1978.1 utredningen, vars ordförande är
Erik Wärnberg, ingår i övrigt från fullmäktige Torsten Bengtson och Allan
Hernelius.

Under året har fullmäktige beslutat inköpa ytterligare minidatorer för att
tillgodose dels arbitrageexpeditionens behov av datorkapacitet och dels det
behov härav som framkommit genom införande av flexibel arbetstid vid
huvudkontoret. Förstudier pågår beträffande den fortsatta ADB-utvecklingen
i banken. Dessa avser system för kreditpolitiska avdelningens
statistikbearbetning och analys, för betalningsbalansstatistik och uppföljning
av valutatillstånd m m, för bosättningslån, avbetalningslån och hypotekslån
samt för ekonomisk analys. Samtidigt därmed har underlag framtagits och
anbud infordrats beträffande förvärv av större dator.

Bland projekt som genomförts under året må nämnas ett nytt system för
diarieföring, förenklingar av beslutsrutinerna vid valutaavdelningen och
införande av flexibel arbetstid vid huvudkontoret.

Under hösten har cirka 525 tjänstemän deltagit i en grundläggande
utbildning om medbestämmandelagen. Härutöver har olika kurser genomförts
i samarbete med Studierådet vid affärsbankerna. 1 egen regi har
anordnats kurser i administration,berednings-och föredragningsteknik samt
projektadministration.

Riksbankens fastigheter

Arbetet med riksbankens nybyggnad i Malmö fortskrider enligt fastställd
plan och inflyttning beräknas ske den 1 oktober 1978. Överenskommelse har
träffats med Malmö kommun om förhyrning av de utrymmen i nybyggnaden
som inte behöver ianspråktagas för avdelningskontorets verksamhet. Av det
för nybyggnaden avsatta beloppet på 40 miljoner kronor har vid utgången av
1977 utbetalats 17,9 miljoner kronor.

Under 1978 skall ombyggnad av avdelningskontoret i Luleå ske. Projektering
för ombyggnad av kontoret i Jönköping har påbörjats.

Inspektioner m m

I bankoreglementet föreskrivna inspektioner har verkställts under året.

Föreskrivna inventeringar och undersökningar har ägt rum av huvudkontorets
kassor och förvaringsrum. Revision har under året verkställts vid
samtliga avdelningskontor.

Redog. 1977/78:7

Bilaga J

Valutastyrelsens berättelse

Till Fullmäktige i Sveriges riksbank

Valutastyrelsen får härmed avge verksamhetsberättelse för år 1977.
Valutalagen och valutaförordningen

Förordnande om fortsatt valutareglering meddelades under året för ytterligare
ett år, dvs till utgången av juni 1978 (Prop. 1976/77:131, FiU 1976/77:24,
SFS 1977:356). I valutalagens ansvarsbestämmelser infördes i förtydligande
syfte vissa redaktionella ändringar i 9,10 och 13 §§(SFS 1977:356). För övrigt
skedde inga ändringar i valutalagen och valutaförordningen.

Valutaregleringens administration

Vissa ändringar av huvudsakligen formell art rörande valutaregleringens
administration företogs per den 1 juli 1977 i bankoreglementet. Bl. a.
upphörde föreskriften att fullmäktige skall utfärda närmare bestämmelser för
valutastyrelsens verksamhet. Styrelsen har sålunda att själv besluta om sina
arbetsformer. Enligt tidigare bestämmelser i bankoreglementet och av
fullmäktige utfärdad instruktion för valutastyrelsen kunde vissa ärenden
avgöras av valutastyrelsen i delegation (ordföranden och den i styrelsen
ingående riksbanksdirektören) i dagligt tal kallad valutadirektionen. Genom
ändring i bankoreglementet har valutadirektionen nu inrättats formellt och
bestämmelser om dess sammansättning och uppgifter har intagits i reglementet.
Den består av valutastyrelsens ordförande, den i valutastyrelsen
ingående riksbanksdirektören, deras suppleanter i valutastyrelsen samt
ansvarig gruppchef eller motsvarande annan tjänsteman. Kreditpolitiska
avdelningen tar del i behandlingen av ärenden av särskild penningpolitisk
betydelse. Valutadirektionen skall förbereda ärenden som skall avgöras av
styrelsen och under styrelsen leda valutaregleringen. Ärenden som skall
underställas valutastyrelsen är tillämpningsföreskrifter till valutaförordningen
samt övriga ärenden som innefattar väsentliga principfrågor eller
eljest är av större betydelse. Av valutadirektionen avgörs ärenden som utan
att kräva valutastyrelsens avgörande bedöms betydelsefulla. Ärenden som ej
ankommer på valutastyrelsen eller valutadirektionen avgörs av enskilda
tjänstemän enligt av styrelsen fastställd instruktion för valutadirektionen och
valutaavdelningen.

Den under 1976 inledda översynen av tillämpningsföreskrifterna till
valutaförordningen fortsatte under 1977. Nya föreskrifter förutses kunna
sättas i kraft under första halvåret 1978. De är avsedda att ersätta riksbankens
meddelanden beträffande tillämpningen av valutaförordningen och riksban -

Redog. 1977/78:7

kens cirkulär till bankerna och har i huvudsak samma materiella innehåll som
dessa.

Enligt regeringsbeslut den 30 juni 1977 bemyndigades chefen för ekonomidepartementet
att tillkalla en kommitté med uppdrag att utreda med
valutaregleringen sammanhängande spörsmål enligt samtidigt framlagda
direktiv. Utredningen skall särskilt inriktas på svenska företags investeringar
i utlandet, värdepappershandeln och övriga finansiella transaktioner samt
den författningsmässiga utformningen av valutaregleringen. I frågor som
berör svenska företags investeringar utomlands skall kommittén samråda
med en av chefen för industridepartementet tillkallad utredning angående de
internationella investeringarnas näringspolitiska effekter.

Riksbanken antog i november 1977 Sparbanken Malmöhus som valutabank.

Valutaregleringens tillämpning

Valutaregleringen utövades under 1977 efter i stort sett samma riktlinjer som
under de senaste åren.

Tillstånd till långfristig upplåning i utlandet för användning i Sverige
lämnades under året i huvudsaklig överensstämmelse med den praxis som
gällde under 1976.

Som förutsättning för tillstånd till företag krävdes sålunda att upplåningen
avsåg finansiering av industriell investering som bedömdes angelägen från
bytesbalans- och valutasynpunkt. I december beslöts en ändring av dessa
lånekriterier. Efter ändringen krävs beträffande upplåningens ändamål
endast att detta skall vara angeläget från bytesbalanssynpunkt. Lånen bör i
det enskilda fallet normalt överstiga motvärdet av 10 mkr. De skall liksom
hittills löpa på genomsnittligt minst fem år.

Utöver den upplåning i utlandet som skedde med tillstånd av riksbanken
enligt förutnämnda kriterier förelåg även under 1977 möjlighet till upplåning
under de ramtillstånd som infördes 1976. Enligt ramtillstånden får valutabankerna
upp till ett för varje bank fastställt belopp upplåna medel i utlandet
för vidareutlåning till främst mindre och medelstora företag för direkt
finansiering av allmänt produktiv verksamhet. Den slutliga låntagaren
behöver ej inhämta riksbankens tillstånd. 1 december beslöts att även direkta
investeringar i utlandet till vilka riksbanken gett tillstånd får finansieras
genom upplåning under ramtillstånd. Vidareutlåningen skall ha en löptid av
genomsnittligt minst fem år och i det enskilda fallet ej överstiga motvärdet av
5 mkr. Beloppet höjdes i december till 10 mkr. Det sammanlagda rambeloppet
höjdes under året från ca 800 mkr till ca 2 700 mkr.

Till bankernas vägledning vid vidareutlåningen preciserades under året
begreppet allmänt produktiv verksamhet på så sätt att vissa kategorier av
låntagare och låneändamål undantogs. Vidareutlåning under ramtillstånden
bör sålunda ej ske till kommuner och kommunägda bolag, byggföretag med

8 Riksdagen 1977/78. 2 sami. Nr 7

Redog. 1977/78:7

huvudsaklig inriktning på byggnation av bostäder och fritidshus, fastighetsbolag
för förvärv av mark och fastigheter, hotell- och restaurangrörelser med
undantag för sådana med direkt anknytning till turistindustrin, enskilda
personer med undantag för jordbrukare, som är skyldiga föra handelsböcker,
för investering i egen jordbruksrörelse (såsom anskaffning av jordbruksredskap,
maskiner och dylikt). Sådan vidareutlåning bör ej heller avse uppförande
av sporthallar och idrottsanläggningar.

För kommunal upplåning i utlandet tillämpades samma praxis som under
1976, dvs endast de största kommunerna medgavs låna i eget namn. Övrig
kommunal utlandsupplåning, inklusive upplåning av kommunägda bolag,
förutsattes ske via de båda kommuninstituten.

Ansökningar om tillstånd avseende direkta investeringar i utlandet behandlades
enligt de allmänna riktlinjer som gällt sedan 1969. En investering skulle
alltså främja export från Sverige eller på annat sätt vara gynnsam från
betalningsbalanssynpunkt för att kunna medges. Genom det sedan 1974
gällande kravet att vissa investeringar skall finansieras genom upplåning i
utlandet med en genomsnittlig löptid på minst fem år begränsades även
under 1977 valutautflödet från Sverige. Undantag från detta krav gjordes
liksom tidigare för investeringar i försäljningsföretag och andra företag som i
betydande omfattning avsätter export från Sverige samt i övrigt för mindre
investeringar och för investeringar i utvecklingsländer som är huvudmottagare
av svenskt bistånd. I ärenden rörande nyinvesteringar och större
följdinvesteringar i tillverknings- och sammansättningsföretag samt i större
tjänsteproducerande företag har liksom hittills uppgift krävts om de
anställdas inställning till den planerade investeringen.

Ansökningarna om tillstånd till direkta investeringar i utlandet kunde som
regel bifallas. Avslag förekom i mycket få fall. Detta är emellertid delvis ett
uttryck för de sökandes kännedom om prövningskriterierna. Ansökan torde
vanligtvis göras endast vid utsikt till bifall.

Restriktionerna på direkta investeringar i utlandet tillämpades även under
1977 med stöd av artikel 7 c i OECDs kapitalliberaliseringsstadga, vilken får
åberopas av medlemsland som är i betalningsbalanssvårigheter. För andra
slag av transaktioner utövas de svenska restriktionerna med stöd av
reservationer till denna stadga. Såväl undantaget för utgående direkta
investeringar som reservationerna granskades inom OECD under 1977 utan
att detta föranledde några ändringar.

I december ersattes ett av de s. k. Höganäsvillkoren för direkta investeringar
i utlandet med en generell föreskrift om informationsplikt. Villkoret
innebar skyldighet för investeraren att regelbundet till riksbanken överlämna
balans- och resultaträkningar för det utländska bolaget. Detta villkor har
emellertid inte gällt investeringar i de nordiska länderna och i u-länderna. För
bolag som bildats före införandet av Höganäsvillkoren 1949 har dessa villkor
gällt endast i de fall då villkoren gjorts tillämpliga på det utländska bolaget i
samband med tillstånd till utvidgning av investeringen. Den informations -

Redog. 1977/78:7

plikt som nu inforts omfattar samtliga direktägda dotterbolag i utlandet, alltså
även bolag verksamma i de nordiska länderna och i u-länderna samt övriga
bolag i utlandet vilka tidigare ej omfattats av några särskilda villkor. I
särskilda fall skall riksbanken liksom tidigare kunna föreskriva informationsskyldighet
även om indirekt ägda bolag i utlandet. Informationen till
riksbanken skall innehålla uppgift om ägarandel och hemtagen utdelning
samt specificerad vinstdisposition.

Som en följd av kärvare ekonomiska förhållanden för den svenska sjöfarten
ökade antalet s. k. utflaggningsärenden markant under året. Enligt lag
erfordras tillstånd från kommerskollegium i samråd med riksbanken till
överlåtelse av svenskt registreringspliktigt skepp eller andel däri om skeppet
genom överlåtelsen upphör att vara svenskt. Ansökningar om tillstånd till
fartygsöverlåtelser till egna bolag i utlandet har därvid tidigare som regel ej
tillstyrkts av riksbanken p. g. a. att investeringarna ej fyllt uppställda kriterier
i fråga om effekter på export och betalningsbalans. Bl. a. sedan kommerskollegium
getts ökade befogenheter att bevaka näringspolitiska intressen har
dylika investeringar i traditionella sjöfartsländer tillstyrkts på villkor som i
princip överensstämmer med villkoren för industriinvesteringar i utlandet
men innebär vissa preciseringar och kompletteringar av dessa.

I september ändrades reglerna om räntegottgörelse på medel på valutakonto
för valutainlänning. Enligt tidigare bestämmelser, som infördes den 18 juni
1974, fick endast belopp insatt på valutakonto senast nämnda dag vara
räntebärande. Sedan det kommit att framstå som allt mindre motiverat att
särbehandla dessa belopp, beslöts att valutakonto för valutainlänning ej får
vara räntebärande oavsett när insättning skett, såvida riksbanken ej medgett
annat i särskilt tillstånd. Övergångsvis gäller att belopp som innestått på
räntebärande valutakonto sedan 18 juni 1974 får vara räntebärande till den
förfallodag som inträffar närmast efter den 22 september 1977. Samtidigt
ändrades praxis för tillstånd till förräntning av valuta från lån i utlandet under
viss tid, tidigare tre månader,så att tillstånd som regel medges för förräntning
endast under en månad.

En något liberalare praxis för tillståndsgivning avseende hållande av konto i
utlandet infördes i december. Dittills hade exportföretag och researrangörer
efter ansökan tillåtits hålla konto i utlandet endast då syftet varit att uppsamla
ett stort antal smärre likvider från utlandet. Researrangörer hade däremot ej
medgivits hålla konto i utlandet för betalningar i utlandet. Vad gäller
exportföretag avses praxis alltjämt vara restriktiv men tillstånd skall kunna
medges att hålla konto i utlandet inte endast för uppsamling av ett stort antal
smärre likvider utan också då påtagliga fördelar kan förväntas från bytesbalanssynpunkt.
Riskerna från valutasynpunkt minimeras genom att tillstånden
förknippas med vissa villkor om rapportering och hemtagning av
kontobehållningen. Researrangörer kan på motsvarande villkor påräkna
tillstånd att hålla konto i utlandet för såväl mottagande som verkställande av
betalningar i utlandet.

Redog. 1977/78:7

Sedan det konstaterats att bestämmelserna för allmänhetens köp av
resevaluta missbrukats för köp i kursspekulationssyfte, infördes i augusti
anmälningsskyldighet vid köp av utländska sedlar till motvärdet av 2 000
kronor eller därutöver. För köp av resevaluta i annan form än utländska
sedlar erfordras som tidigare anmälan först när beloppet överstiger 6 000
kronor.

Bestämmelserna rörande utländska medborgares överföring till hemlandet av
i Sverige intjänad arbetsinkomst förenklades och förtydligades i november.
Utländska medborgare som vistas i Sverige har rätt att genom valutabank
överföra i Sverige intjänad arbetsinkomst till hemlandet. Finner valutabanken
att fråga är om överföring från utländsk medborgare i Sverige till
hemlandet av i Sverige intjänad arbetsinkomst, får överföringen ske utan
prövning av ändamålet (gåva, understöd, lån etc.). Då det med hänsyn till
beloppets storlek samt till lämnade uppgifter om den tid sökanden vistats i
Sverige och om hans arbets- och inkomstförhållanden ej ter sig rimligt, att
medlen utgörs av arbetsinkomst, skall ärendet överlämnas till riksbanken för
prövning. Så bör i allmänhet ske i fråga om överföring från en och samma
person av sammanlagt mer än 5 000 kronor under en kalendermånad.
Valutabank bör kräva, att sökanden styrker identitet och medborgarskap
genom att uppvisa pass eller annan likvärdig identitetshandling. För dessa
betalningar behöver inköpsanmälan ej avlämnas. I stället redovisas de genom
särskild rapportering från valutabankerna till riksbanken.

Statistiska uppgifter om tillstdndsgivningen

Under 1977 fördubblades tillståndsgivningen för medel- och långfristig
upplåning i utlandet i förhållande till närmast föregående år. Tillståndsbeloppet
för direkta investeringar i utlandet steg väsentligt medan motsvarande
belopp för utländska direkta investeringar i Sverige endast visade en mindre
ökning. Tillståndsbeloppet avseende förvärv av rekreationsbostad i utlandet
mer än fördubblades, vilket sammanhänger med att en högre beloppsgräns
införts i slutet av 1976 för sådana förvärv. För emigrationsöverföringar låg
tillståndsgivningen kvar på ungefär samma nivå som tidigare.

Tabell 1 är en sammanställning över lämnade tillstånd för vissa transaktionskategorier.
Uppgifter om faktiskt genomförda transaktioner återfinns i
den av riksbanken redovisade betalningsbalansstatistiken. Däri ingår även
andra typer av kapitaltransaktioner än de i tabellen redovisade, t. ex.
kortfristig upplåning, återbetalningar av lån och desinvesteringar.

1 tabell 2-8 lämnas en mer detaljerad redovisning av tillståndsgivningen
under de senaste fem åren avseende medel- och långfristig upplåning i
utlandet, svenska direkta investeringar i utlandet och utländska direkta
investeringar i Sverige.

Nedan redovisade tillståndsuppgifter om medel- och långfristig upplåning i
utlandet omfattar riksbankens tillståndsstatistik och den statliga upplåningen

Redog. 1977/78:7 97

Tabell I. Tillstånd för vissa iransaktionskaiegorier Mkr

	1973	1974	1975	1976	1977
Tillstånd som vid utnyttjande resulterar i kapital-import Utländska direkta investeringar i Sverige	615	674	562	583	643
Medel- och långfristig upplåning i utlandet1	2 552	4 379	13 246	11 733	23 782
Tillstånd som vid utnyttjande resulterar i kapital-export Svenska direkta investeringar i utlandet	1 503	2 430	2 303	3 476	4315
varav utan krav på utlandsfinansiering	(1 258)	(991)	(906)	(1 523)	(2 464)
Emigranters överföringar2	265	274	316	335	320
varav inom ramen för 100 000 kr vid utflyttningen	(102)	(82)	(65)	(64)	(61)
Rekreationsbostäder i utlandet	32	20	17	23	51

Den tidigare år redovisade posten återköp av värdepapper har utgått ur tabellen eftersom riksbankens
tillstånd inte längre krävs för transaktionens genomförande.

1 Exkl. utlandsägda företags lån från moderbolag eller koncernbolag. Dessa lån ingår i posten utländska
direkta investeringar i Sverige.

2l föregående års tabell ingick återköp av svenska värdepapper från emigranter med transferering av
likviden till utlandet i siffrorna för 1975 och 1976.1 årets tabell är siffrorna för 1975 och 1976 rensade från
dessa transaktioner och därmed jämförbara med siffrorna för övriga år.

genom riksgäldskontoret och riksbanken. Däremot ingår inte bankernas
refinansiering i utlandet av lämnade lån till utlandet. Tillståndsbeloppen har
såväl för medel- och långfristig upplåning i utlandet som för övriga
tillståndskategorier omräknats till svenska kronor efter den kurs som gällde
då tillstånden gavs.

Tillstånd till medel- och långfristig upplåning i utlandet lämnades under
1977 till ett sammanlagt belopp av 23 782 mkr mot 11 733 mkr föregående år
och 13 246 mkr 1975 (tabell 2). Under 1977 gick svenska staten ut som
låntagare i utlandet och stod för 9 759 mkr av totalbeloppet.

Tabell 2. Tillstånd till medel- och långfristig upplåning i utlandet Mkr

Låntagare	1973	1974	1975	1976	1977
Staten och riksbanken	_	_	815	_	9 759
Kommuner	-	-	1 231	894	740
Rederier	764	1 346	498	401	1 569
Varv	337	398	2911	1 951	2 225
Övriga	1 451	2 635	7 791	8 487	9 489
Summa	2 552	4 379	13 246	11 733	23 782''

Anm: Medel och långfristig upplåning omfattar här lån med en löptid på ett år eller mer.

Utlandsägda företags lån från moderbolag eller koncernbolag räknas som direktinvestering och redovisas i
tabell 8.

1 277 mkr avser lån för förtidsinlösen av tidigare upptagna lån.

Redog. 1977/78:7

Under första kvartalet uppgick tillståndsgivningen till 8 343 mkr(exklusive
staten: 4 093 mkr) för att sedan sjunka till 4 394 mkr (2 605) under andra
kvartalet och 4 606 mkr (3 160) under tredje kvartalet. Under fjärde kvartalet
ökade tillståndsgivningen åter till 6 439 mkr (4 165).

Av lånetillstånden avser 41 96 svenska statens upplåning, 3 96 kommunupplåning,
8 96 finansiering av svenska direkta investeringar i utlandet, 14 96
finansiering av industriella investeringar i Sverige, 16 96 fartygsfinansiering,

5 96 övrig importfinansiering, 7 96 bankers upplåning inom ramtillstånd och

6 96 övrig finansiering.

Av tillståndsbeloppet avser 21 96 obligationslån, 12 96 private placements,
dvs lån där skuldbevisen ej bjuds ut på öppna marknaden utan placeras hos
ett fåtal långivare, samt 67 96 banklån.

I tillståndsbeloppen ovan ingår såväl valutabankemas upplåning under
ramtillstånd som deras upplåning för vidareutlåning till svenska låntagare,
som erhållit tillstånd till utlandsupplåning. Sålunda ingår valutabankernas
upplåning i tillståndsbeloppen med 4 900 mkr mot 3 400 mkr 1976 och 2 800
mkr 1975. Kommuninstituten deltog på motsvarande sätt med lån på
sammanlagt 182 mkr mot 226 mkr 1976 och 245 mkr 1975 för vidareutlåning
till kommuner.

Vid årsskiftet 1977/78 utestående låneskulder uppgick till 50 600 mkr.
Beloppet omfattar faktiskt upptagna lån hänförliga till tillstånd givna under
1977 och tidigare för medel- och långfristig upplåning i utlandet. Uppgifter
från låntagarna om återbetalningsvillkor för de utestående låneskulderna har
sammanställts i tabell 3. Omräkning av låneskulderna till svenska kronor har
skett efter kurser gällande vid utgången av 1977. Det bör noteras att
förändringar i utlandsskulden delvis beror på valutakursförändringar.

Av det totala utestående lånebeloppet var 40 96 upptaget i US-dollar, 20 96 i
schweiziska francs, 13 96 i tyska mark, 4 96 i holländska floriner och 4 96 i
övriga valutor. 19 96 hade tagits upp som multicurrencylån, dvs lån som
under löptiden kan byta valuta. Fördelat på låntagarkategorier svarar staten
för 22 96, kommunerna för 6 96 och näringslivet för 72 96 av det utestående
lånebeloppet.

Tabell 3. Återbetalningar på utestående medel- och långfristiga utlandslån Mkr

år	belopp	år	belopp	år	belopp
1978	3 300	1983	6 900	1988	1 000
1979	3 500	1984	4 600	1989	500
1980	8 100	1985	1 600	1990	500
1981	6 600	1986	1 400	efter 1990	1 700
1982	8 100	1987	1 900	Summa	49 700

900 mkr kan inte fördelas på år

Uppställningen omfattar inte amorteringar avseende bankers skulder på grund av refmansiering av till
utlandet lämnade lån, kortfristiga skulder eller utlandsägda bolags lån från moderbolag.

Redog. 1977/78:7

Tillståndsgivningen till upptagande av kortfristiga kommersiella krediter hos
utländska kreditinstitut låg på en hög nivå 1975 och 1976 och ökade kraftigt
sista kvartalet 1976. Under 1977 har tillståndsgivningen fortsatt att öka
kontinuerligt under året. Uppgifter om det faktiska utnyttjandet av dessa
tillstånd, som ofta lämnas i form av beloppslimiter tor i regel ett år i taget och
utnyttjas flera gånger under giltighetstiden, är emellertid mer upplysande än
uppgifter om lämnade tillstånd. Utnyttjandet resulterade 1975 i en nettoupplåning
på 1 600 mkr och 1976 på 1 800 mkr. Under första halvåret 1977 var
nettoupplåningen 700 mkr medan tredje kvartalet resulterade i en nettoåterbetalning
på 300 mkr.

Tabell 4. Tillstånd tilt svenska direkta investeringar i utlandet fördelade på länder Mkr

	1973		1974		1975		1976		1977
	Totalt	För-	Totalt	För-	Totalt	För-	Totalt	För-	Totalt	För-
		sälj-		sälj-		sälj-		sälj-		sälj-
		nings-		nings-		nings-		nings-		nings-
		före-		före-		före-		fore-		före-
		tag		tag		tag		tag		tag
Storbritannien	107	13	123	25	247	47	205	50	620	86
Brasilien	91	12	198	15	184	9	458	41	589	2
Norge	93	13	64	27	156	63	577	22	571	58
USA	140	60	397	21	269	53	529	68	557	85
Förbundsrep. Tyskland	263	74	301	85	249	67	421	88	327	62
Nederländerna	64	13	381	15	46	8	114	24	233	20
Frankri ke	104	17	87	38	175	54	201	70	206	22
Danmark	171	63	95	43	143	49	155	52	180	57
Finland	71	45	104	41	132	99	191	107	134	52
Belgien/Luxemburg	24	3	114	7	129	27	120	7	115	28
Canada	45	13	55	1	22	5	47	3	82	17
Liberia	-	-	1	-	-	-	3	-	75	-
Italien	26	15	29	9	43	16	52	8	74	7
Argentina	9	3	41	11	4	2	7	-	70	27
Spanien	47	5	41	6	19	1	29	4	68	9
Schweiz	23	15	57	19	54	16	78	23	67	16
Övriga	225	54	342	117	431	113	289	70	347	93
Totalt	1 503	418	2 430	480	2 303	629	3 476	637	4315	641
Varav:
Norden	335	121	263	lil	434	213	923	181	885	167
Övriga OECD	930	265	1 758	316	1 508	375	1 859	375	2 474	395
U-länder	206	29	404	52	346	40	673	80	947	79
Övriga länder	32	3	5	1	15	1	21	1	9	-

U-länder: Enligt FN:s definition.

I tabellen särredovisas de länder för vilka beloppen under 1977 överstigit 60 mkr, ordnade efter beloppsstorlek.

I beloppen ingår även sådana utlandsinvesteringar som finansierats genom upplåning i utlandet.
Försäljningsföretag avser här foretag vilkas ändamål enbart är försäljning av som regel svenska exportvaror i
utlandet. Bland övriga företag överväger beloppsmässigt utvinnings-, tilverknings- och sammansättningsföretag
(produktionsföretag).

Redog. 1977/78:7

100

Tabell 5. Tillstånd till svenska direkta investeringar i utlandet
fördelade på transaktionsformer

Transaktionsform	1973	1974	1975	1976	1977
Betalning från Sverige	62	27	17	14	11
Upplåning i utlandet	16	59	61	56	43
Insats av varor och tjänster	-	-	2	15	19
Disposition av varufordran	11	4	5	7	16
Disposition av vinstmedel	9	9	11	8	9
Disposition av övriga tillgångar	2	1	4	-	2
Summa:	100	100	100	100	100

Krediter till svensk exportörs eller importörs utländska motpart eller dennes
bank lämnas av svenska banker (inkl Sveriges Investeringsbank och Svensk
Exportkredit). De gäller främst längre krediter och avser kapitalvaror. Sådana
krediter har framför allt använts för finansiering av export till statshandelsländerna
och vissa u-länder. Tillstånd till sådana krediter lämnades under

1975 med 4 000 mkr under 1976 med 3 600 mkr och under 1977 med 3 100
mkr. Dessa krediter avsågs bli refinansierade i utlandet med 74 96 1975,78 96

1976 och 64 96 1977. Krediter med löptider på fem år eller mer överväger och
uppgick till 2 600 mkr 1975, 2 600 mkr 1976 och 2 400 mkr 1977.

Tillståndsgivningen för direkta investeringar i utlandet uppgick till 4 315
mkr mot 3 476 mkr 1976. Av tabell 4 framgår att Storbritannien, Brasilien,
Norge och USA var de största mottagarna av svenska investeringar och
tillsammans svarade för över hälften av tillståndsbeloppet. För Norge ökade
beloppet kraftigt från 1975 till 1976 och låg 1977 kvar på föregående års höga
nivå. De höga beloppen 1976 och 1977 förklaras till stor del av ett fåtal stora
investeringar i norska rederier. Den kraftiga ökningen för Storbritannien och
Liberia hänför sig också till största delen till sjöfartsinvesteringar.

För u-länderna som grupp ökade beloppet från 673 mkr 1976 till 947 mkr
1977. Huvuddelen härav avsåg Latinamerika med 755 mkr(föregående år 553
mkr), medan 93 mkr avsåg Asien (104 mkr) och 99 mkr Afrika (16 mkr).

Andelen belopp för nyetableringar uppgick till 38 96 1977 mot 36 96 1976.
Antalet nyetableringar uppgick till 486 mot 504 under 1976.

En fördelning av utlandsinvesteringarna på transaktionsformer framgår av
tabell 5. Vad som i tabellen betecknas insats av varor och tjänster samt
disposition av varufordran har ökat kraftigt 1976 respektive 1977. Bakom
denna ökning ligger fall då svenska exportörer på grund av köparens
insolvens ej kunnat få betalt för exporterade varor. Man har därvid t. ex.
tvingats omvandla en varufordran på ett dotterbolag till aktiekapital eller till
långfristigt lån, vilket definieras som direkt investering. Av samma anledning
har man, särskilt vid leverans av nybyggda fartyg, tvingats bevaka sin fordran
genom att med varan som insats ingå som delägare i det köpande bolaget.

Redog. 1977/78:7 101

Tabell 6. Tillstånd till svenska direkta investeringar i utlandet fördelade på investeringsobjekt.

Procent

Investeringsobjekt	1973	1974	1975	1976	1977
Produktionsföretag1	48	54	48	45	52
Försäljningsföretag	28	20	27	18	13
Rederier2	2	-	3	15	23
Övriga företag	22	26	22	22	12
Summa	100	100	100	100	100

1 Härmed avses utvinnings-, tillverknings- och sammansättningsföretag

2 Svenska varvs och rederiers investeringar i utländska rederier

Härigenom sjönk den genom upplåning i utlandet finansierade andelen av
investeringarna till 43 96 1977 mot 56 96 1976. Den kontant från Sverige
finansierade andelen låg ungefär på samma nivå som föregående år.

Investeringstillståndens fördelning på investeringsobjekt framgår av tabell
6. Bakgrunden till den höga andelen investeringar i rederier under 1976 och
1977 har berörts ovan.

Tillstånd till svenska foretag att ställa borgen/garanti som säkerhet för
utländska dotterbolags upplåning framgår av tabell 7.

Tillstånden till utländska direkta investeringar i Sverige ökade något från 583
mkr 1976 till 643 mkr 1977 (tabell 8). De länder varifrån de största
investeringarna kom var Förbundsrepubliken Tyskland, USA och Danmark.
Utlandsägda företags lån från moderbolag eller koncernföretag ingående i
investeringssiffroma uppgick till 467 mkr under 1977 mot 243 mkr 1976.
Andelen försäljningsföretag ökade något till 44 96 mot 39 96 1976.

Av totalbeloppet uppgick andelen nyetableringar till 26 96 mot 17 96 under
1976. Antalet nyetableringar upgick till 217 mot 212, 1976.

Tabell 7. Lämnade tillstånd till svenska företag att ställa borgen/garanti som säkerhet för utländska
dotterbolags upplåning. Mkr

	1973	1974	1975	1976	1977
Norden	123	237	345	358	475
Övriga OECD	759	1 250	1 782	2 095	2 409
U-länder	250	278	799	760	1 239
Övriga	17	1	25	21	8
Summa	1 149	1 766	2 951	3 234	4 131

Redog. 1977/78:7

Tabell 8. Tillstånd till utländska direkta investeringar i Sverige

102

Mkr

	1973 Totalt	För-sälj-nings-före-tag	1974 Totalt	För- sälj- nings- före- tag	1975 Totalt	För- sälj- nings- före- tag	1976 Totalt	För-sälj-nings-före-tag	1977 Totalt	För-sälj-nings-före-tag
Förbundsrep. Tyskland	44	10	22	6	78	9	30	14	129	24
USA	230	74	327	157	107	46	121	43	94	26
Danmark	37	11	50	23	62	13	34	14	86	26
Belgien/Luxemburg	7	2	2	1	8	3	10	2	66	56
Frankrike	30	1	43	3	32	4	63	52	58	31
Schweiz	32	13	49	19	33	19	55	36	49	35
Italien	12	10	7	6	4	2	4	4	47	47
Storbritannien	141	23	97	4	112	16	174	45	38	9
Norge	14	5	17	9	79	18	16	7	36	8
Finland	7	4	7	6	14	12	9	2	14	5
Nederländerna	43	4	3	1	6	4	6	1	7	-
Canada	1	-	28	-	-	-	50	-	-	-
Övriga	17	16	22	12	27	9	11	9	19	14
Totalt	615	173	674	247	562	155	583	229	643	281
Varav
Norden	58	20	74	38	155	43	59	23	136	39
Övriga OECD	553	150	590	206	406	112	514	198	497	235
Övriga länder	4	3	10	3	1	-	10	8	10	7

I tabellen särredovisas de länder för vilka beloppen under 1977 överstigit 10 mkr, ordnade efter
beloppstorlek. Därtill medtas land för vilket tidigare under femårsperioden betydande belopp förekommit.

Försäljningsföretag avser här företag vilkas ändamål enbart är försäljning av som regel utländska
exportvaror i Sverige. Bland övriga företag överväger beloppsmässigt tillverknings- och sammansättningsföretag
(produktionsföretag).

Valutastyrelsens sammansättning vid utgången av 1977 framgår av
bilaga.

På valutastyrelsens vägnar:

Hans Lundström L Olofsson

Stockholm den 17 januari 1978.

Redog. 1977/78:7

103

Ledamöter och suppleanter
Ledamöter	Personliga suppleanter
Hans Lundström, ordförande	Åke Gustafsson
Vice riksbankschef	Riksbanksdirektör
Allan Hernelius, vice ordförande	Erik Wärnberg
Riksdagsman	Riksdagsman
Ingemar Eliasson*	Arne Carlsson*
Statssekreterare	Departementsråd
Arbetsmarknadsdepartementet	Arbetsmarknadsdepartementet
Thorsten Holm*	Sören Lindebro*
Kanslichef	l:e sekreterare
Tjänstemännens centralorganisation	Svenska Industritjänstemanna-
	förbundet
Claes-Göran Källner	Bengt-Göran Löwenthal
Direktör	Direktör
Svenska Bankföreningen	Svenska Bankföreningen
Rune Molin*	Lars Ljung*
Sekreterare	Sekreterare
Landsorganisationen i Sverige	Landsorganisationen i Sverige
Lennart Olofsson	Christer Uggla
Riksbanksdirektör	Bankokommissarie
Lars Sjunnesson	Hans Möller
Direktör	Direktör
Svenska Cellulosa- och	Möllers Kafferosteri AB
Pappersbruksföreningen
Gunnar Svalling	Thomas Hagdahl
Direktör	Direktör
Telefonaktiebolaget L M Ericsson	Sveriges Industriförbund
Gunnar Söder*	Gunnar Ribrant*
Statssekreterare	Departementsråd
Industridepartementet	Industridepartementet
Lars Wohlin	Kurt Malmgren
Statssekreterare	Rättschef
Ekonomidepartementet	Budgetdepartementet

* Endast i ärenden rörande direkta investeringar utomlands.

Redog. 1977/78:7

104

Bilaga 2

Riksbankens jubileumsfond

Fondens intäkter 1977 var 28 080 270:19 kronor. Förvaltningskostnaderna
uppgick till 1 040 094:94 kronor och projektomkostnaderna till 663 467:64
kronor. Fondens forskningsmedel därutöver kom alltså att utgöra
26 376 707:61 kronor. Under året beviljades anslag till ett sammanlagt belopp
av 23 486 600:- kronor av vilka 2 494 000:- kronor kommer att utgå ur de
under 1978 års disponibla medel och således bokföras 1978. Under dessa och
tidigare beviljade anslag utbetalades 24 294 949:87 kronor.

Under året upplupna men ej uppburna räntor har ej bokförts. Fondens
ställning per den 31 december 1976 och 1977 framgår av följande balansräkning.

I förhållande till 1976 års redovisning av obligationsinnehavet samt
kapitalkontot har följande förändring vidtagits. Obligationerna upptages på
tillgångssidan till nominella värden, medan som motpost på skuldsidan
redovisas ”Obligationers värderegleringskonto”. Sistnämnda konto motsvarar
summan av kapitalkonto samt skillnaden mellan obligationernas nominella
och tidigare bokförda värden.

Bland skulderna har i 1977 års balansräkning upptagits ”Ej utnyttjade
anslag” med 577 355:52 kronor, varmed avses beviljade anslag som aldrig
kommit att utnyttjas samt överblivna, till fonden återbetalade medel.

Redog. 1977/78:7

105

Balansräkning
per den 31 december 1976 och 1977*

1976 1977

Tillgångar

Obligationer Checkräkning i riksbanken Postgiro Kassa	585 182 000:-3 309 885:99 24 731:11 500:-	585 052 000:-6 264 913:59 5 317:60 500:-
Summa kronor	588 517 117:10	591 322 731:19
Skulder
Värderegleringskonto	546 879 245:96	546 709 545:96
Beviljade, ej utbetalda anslag	13 366 256:23	15 926 346:19
För pensionsavgifter m. m.
reserverade medel	1 691 959:65	1 691 959:65
Disponibla medel	7 532:92	6 059:26
Ej utnyttjade anslag	216 464:54	577 355:52
Innehållen skatt	23 588:-	34 757:-
Årets nettointäkt	26 332 069:80	26 376 707:61

Summa kronor 588 517 1 17:10 591 322 731:19

x För erhållande av jämförelse med 1977 års värden har 1976 års balansräkning
omarbetats (se redogörelse i förvaltningsberättelsen).

	Resultaträkning
per den 31 december 1976 och 1977
	1976	1977
Utgifter
Förvaltningskostnader	872 666:44	1 040 094:94
Projektomkostnader	570 337:36	663 467:64
Övriga forskningsmedel	26 332 069:80	26 376 707:61
Summa kronor	27 775 073:60	28 080 270:19
Inkomster
Räntor	27 749 296:23	28 062 369:35
Övriga intäkter	25 777:37	17 900:84

Summa kronor

27 775 073:60

28 080 270:19

Redog. 1977/78:7

106

Bilaga 3

Fonden för riksbankens pris i ekonomisk vetenskap till Alfred
Nobels minne

Till fonden har under 1977 influtit räntor till ett belopp av kronor
1 722 925.

Under året upplupna, ej uppburna räntor, har ej bokförts.

Till Nobelstiftelsen har utbetalats 1 155 000 kronor, varav 700 000 kronor
utgör 1977 års ekonomipris och 455 000 kronor förvaltningskostnader.

Fondens ställning framgår av följande utdrag ur räkenskaperna, som
upptar de till fonden ursprungligen avsatta obligationerna till marknadsvärdet
vid utgången av år 1968 och de därefter köpta obligationerna till de
faktiska inköpsvärdena.

Balansräkning
per den 31 december 1976 och 1977

1976

1977

Tillgångar

Obligationer utfärdade av
hypoteksinrättningar
kommuner

9 475 000:-4 130 000:-11 176 500:-664 415:86

9 475 000:-4 130 000:-11 076 500:-1 332 340:86

industrier

På räkning i riksbanken

25 445 915:86

26 013 840:86

Skulder

Kapitalkonto

25 445 915:86

26 013 840:86

Resultaträkning

Utgifter

Prissumma och kostnader
Överskott

1 123 650:-548 629:17

1 155 000:-567 925:-

Inkomster

Räntor

1 672 279:17 1 722 925:-

GOTAB Stockholm 1978