FÖRVALTNINGSSTYRELSE 1974-10-11 Dnr 175-A. 31/74 (Framställning / redogörelse 1974:20)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

RIKSDAGENS

FÖRVALTNINGSSTYRELSE 1974-10-11 Dnr 175-A. 31/74

Till riksdagen

Riksdagens lokalfrågor på längre sikt m. m.

Redovisning av Riksdagshusutredningen 1974 jämte förslag.

1. Bakgrund

I skrivelse till riksdagen 1973-11-08 (1973:19) redogiorde riksdagens förvaltningsstyrelse
för arbetet med riksdagens lokalfrågor t. o. m. arkitekttävlingen
och de slutsatser som kunde dras med anledning av denna samt
hemställde om uppdrag om fortsatt utredningsarbete. Detta skulle innefatta

dels förutsättningarna och kostnaderna för permanenta lokaler för riksdagen
vid Sergels torg genom långtidskontrakt med Stockholms kommun,
alternativt förvärv av berörda fastigheter,
dels bearbetning av vissa ombyggnadsförslag gällande Helgeandsholmen.

Efter utvärdering skulle riksdagen därmed fä underlag för beslut i husfrågan
under höstsessionen 1974.

På konstitutionsutskottets hemställan (KU 1973:51) biföll riksdagen 1973-12-11 förvaltningsstyrelsens framställning. Utskottet ansåg det vara en betydande
fördel att det fortsatta utredningsarbetet kunde bedrivas så förutsättningslöst
som möjligt inom de av förvaltningsstyrelsen givna ramarna.

Förvaltningsstyrelsen har tillsatt en särskild utredning - Riksdagshus-,
utredningen 1974 - vars betänkande är fogat som bilaga till denna skrivelse.

2. Sammanfattning av utredningen

Lokalprogrammet har bearbetats, varvid hänsyn tagits till förändrade behov
och vunna erfarenheter vid Sergels torg. Den viktigaste ändringen är
att minst hälften av ledamotsrummen bör utformas med bostadsmöjlighet.

I förhållande till vad som gällde för arkitekttävlingen har förutsättningarna
beträffande Helgeandsholmen ändrats på tre väsentliga punkter. Det gäller
kravet att riksbyggnadema så långt möjligt skall bevaras i vad avser såväl
exteriören som vissa väsentliga interiörer. Vidare har kanslihuset intagits
i utredningsområdet för att möjliggöra en högre grad av bevarande. Slutligen
har fortsatta mätningar visat att behovet av grundförstärkning ej längre
är aktuellt.

I Riksdagen 1971. 2 sami. Nr 20

1974:20

Tre ombyggnadsförslag har vidarebearbetats och kostnadsberäknats. De
representerar alternativa principer för lösning av riksdagens lokalfråga på
Helgeandsholmen.

I alternativ I behålls riksdagshuset i det närmaste oförändrat. Bankhuset
rivs och ersätts med en nybyggnad som innehåller huvuddelen av lokalbehovet,
bl. a. ledamotsrum och plenisal. Kanslihuset tas inte i anspråk.

I alternativ 2 behålls likaså riksdagshuset i det närmaste oförändrat. Plenisalen
inryms i bankhuset som påbyggs. Alla ledamotsrum läggs avskilt
i kanslihuset och får förbindelse till bankhuset genom en tvåvånig intäckt
gångbro över Stallkanalen.

Alternativ 3 innebär större förändringar av riksdagshusets inre men ingen
synlig förändring av det yttre. Alla ledamotsrum har inrymts i riksdagshuset.
Första kammaren är ersatt med en ny, större plenisal. Ombyggnaderna i
bankhuset är måttliga och berör inte exteriören. Kanslihuset utnyttjas till
2/3 för riksdagens aktuella behov. Förbindelsen med riksbyggnaderna är
löst genom en gångtunnel under Mynttorget och Stallbron.

De tre alternativen har granskats och värderats. Rent allmänt gäller att
de alla har stora förtjänster. Beträffande årskostnaderna, som beräknas till
ca 16 miljoner kronor, bedöms förslagen vara likvärdiga. En jämförelse i
övrigt visar att alternativ 2 i flera avseenden besitter bättre egenskaper än
de andra. Alternativ 2 har därför utvalts för jämförelse med alternativet
Sergels torg.

Sergels torgs-alternativet har granskats och värderats på samma sätt som
Helgeandsholmsalternativen. Här har Stockholms kommun genom offerter
gett underlag bl. a. för beräkning av årskostnaderna. Dessa skulle totalt uppgå
till ca 20 miljoner kronor. I detta belopp ingår ca 2,3 miljoner kronor som
erfordras för riksbyggnadernas bevarande i det fall riksdagen inte återflyttar.

I en slutomgång har alternativ 2 Helgeandsholmen jämförts med alternativet
Sergels torg. Utredningen har kommit till det resultatet att alternativet
Helgeandsholmen vid en totalbedömning är överlägset alternativet
Sergels torg och förordar att riksdagen återflyttar till ombyggda lokaler på
Helgeandsholmen.

3. Styrelsens överväganden och förslag

När riksdagen flyttade till de förhyrda provisoriska lokalerna vid Sergels
torg innebar det en mycket stor förbättring av arbetsförhållandena. Riksdagsledamöterna
fick bl. a. egna arbetsrum, många med bostadsmöjlighet
som blivit mycket uppskattad. Lokalerna är behagliga och i stort sett välfungerande
samt anpassade till enkammarriksdagens arbetsformer. Förhållandena
vid expansion är emellertid mindre tillfredsställande. Den yttre gestaltningen
är från riksdagens synpunkt närmast anonym. Vid ett kvarblivande
i nuvarande lokaler synes den lämpligaste lösningen vara förhyrning
på långtidskontrakt. Det innebär dock att riksdagen inte skulle helt fritt

1974:20

förfoga över sina lokaler.

Vid ombyggnad på Helgeandsholmen enligt alternativ 2 får riksdagen
välfungerande egna lokaler i centralt, traditionellt och representativt läge.
Riksbyggnaderna bevaras på ett meningsfullt sätt. Ledamöterna får arbetsrum
med bostadsmöjlighet i en väl avskild "hotender, kanslihuset. Årskostnaden
blir lägre än vid Sergels torg. Denna lösning på riksdagens lokalfråga
vill förvaltningsstyrelsen i enlighet med utredningens rekommendation
föreslå.

Styrelsen noterar med tillfredsställelse att det omfattande utredningsarbete
som påbörjades mera systematiskt år 1967 nu är slutfört och gett ett i alla
avseenden gott resultat. Under årens lopp har frågeställningarna förenklats
och konkretiserats. Nybyggnadsalternativet har fallit bort, likaså Nedre Norrmalms-alternativet.
Det nu presenterade förslaget ter sig mot denna bakgrund
som en logisk och naturlig lösning på riksdagens lokalfråga.

Under förutsättning att riksdagen fattar beslut enligt förslaget under höstsessionen
avser styrelsen att ingångsätta projekteringen våren 1975 och begär
därför vissa medel innevarande budgetår. Återflyttning beräknas då kunna
ske sommaren 1981 eller 1982.

Till de med det fortsatta projekteringsarbetet förbundna kostnaderna avser
styrelsen att återkomma när riksdagen fattat beslut i frågan och viss detaljplanering
kunnat verkställas.

4. Hemställan

Under åberopande av vad i det föregående anförts hemställer riksdagens
förvaltningsstyrelse att riksdagen

1. beslutar att flytta tillbaka till ombyggda lokaler på Helgeandsholmen,

2. uppdrar åt styrelsen att föranstalta om fortsatt arbete med riksdagens
lokalfrågor enligt de uppdragna riktlinjerna och i princip
enligt alternativ 2 i Riksdagshusutredningen 1974,

3. till Den inre riksdagsförvaltningen: B 6. Fortsatt utredning om
riksdagens hus m. m. på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret
1974/75 under XVI:e huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 500 000 kronor.

I handläggningen av detta ärende har deltagit, förutom undertecknad ordförande,
herrar Larsson i Staffanstorp, Wärnberg, Regnéll, Stridsman, fröken
Sandell samt herrar Ullsten, Elmstedt och Petersson i Nybro.

RIKSDAGENS FÖRVALTNINGSSTYRELSE

På styrelsens vägnar
HENRY ALLARD

/Eric Lindström

1* Riksdagen 1974. 2 sami. Nr 20

1974:20

Särskilt yttrande

av herr Ullsten

Möjligheterna att tillgodose en del av riksdagens lokalbehov i kanslihuset
har skapat helt nya förutsättningar för riksdagshusfrågans lösning. Som två
av utredningens alternativ visar är det nu möjligt att låta riksdagen återflytta
till Helgeandsholmen och där få funktionsdugliga lokaler utan sådana ingrepp
i riksbyggnadernas inre arkitektur som skulle spoliera det kulturhistoriska
värde som framför allt riksdagshuset representerar.

Även de förändringar i områdets yttre gestaltning som tidigare utredningar
visat att ett riksdagshus som fyller moderna krav på funktionsduglighet
skulle kräva har med den nu aktuella lösningen kunnat undvikas.

Att det förhöll sig på det sättet stod klart redan på ett mycket tidigt
stadium av frågans behandling. Det var därför ett ödesdigert misstag som
begicks när riksdagsmajoriteten beslöt att arkitektpristävlingen om nytt riksdagshus
skulle begränsas till ny- eller ombyggnad på själva Helgeandsholmen.

Därigenom omöjliggjordes en prövning av möjligheterna att bygga nytt
riksdagshus på det område av Nedre Norrmalm som ligger närmast norr
om Gustaf Adolfs torg. Här hade Stockholm kunnat få en riksdagshusbyggnad
som berikat detta områdes stadsbildsmässiga gestaltning och riksdagen
ett hus med goda funktionsbetingelser. Genom den redan då aktuella
förflyttningen av departementen till samma område hade goda samband
kunnat skapas mellan riksdag och Kungl. Maj:ts kansli.

Även förslaget att införliva kanslihuset i en lösning av riksdagshusfrågan
har tidigare varit aktuellt men avvisats. Detta har lett till tidsspillan och
onödiga kostnader. Förslaget framstår ändå i det läge som uppkommit som
den bästa lösningen.

De lokaler riksdagen nu förfogar över vid Sergels torg hartrots sin karaktär
av provisorium visat sig fungera mycket bra. Läget i hjärtat av Stockholm
med närheten till kommunikationer och annan service är också en stor
fördel.

Med hänsyn härtill finns det enligt min mening ingen anledning att forcera
en återflyttning till Helgeandsholmen. Åtskilliga detaljer i det nu presenterade
förslaget behöver en grundlig genomlysning. Inte minst viktigt är
det därvid att Stockholms kommuns synpunkter kan inhämtas och att detta
kan ske utan tidspress. Det är också angeläget att kommunen ges god tid
att planera för den framtida användningen av lokalerna vid Sergels torg,
liksom att de ny- och ombyggnader på Nedre Norrmalm som en förflyttning
dit av Kungl. Maj:ts kansli kräver kan ske utan onödig brådska.

Dessa synpunkter bör beaktas vid den kommande riksdagsbehandlingen.
Något tvingande behov av ett riksdagsbeslut i frågan redan i höst finns
enligt min mening inte.

1974:20

Bilaga

Till riksdagens förvaltningsstyrelse

Riksdagshusutredningen 1974

Förvaltningsstyrelsen beslöt vid sammanträde 1973-12-05 att tillsätta en
utredning - Riksdagshusutredningen 1974 - för bearbetning av frågan om
permanenta lokaler för riksdagen.

Förvaltningsstyrelsen utsåg för utredningen en ledningsgrupp, bestående
av förvaltningsdirektören Eric Lindström ordförande samt riksdagsmännen
Thorsten Larsson och Erik Wärnberg. Utredningsarbetet har handhafts av
en projektgrupp bestående av förvaltningsdirektören Eric Lindström ordförande,
avdelningsdirektörerna Thomas Adlercreutz och Olle Etzén samt
arkitekten Nils Arne Rosén.

Som experter har utredningen biträtts av arkitekten SAR Hans Borgström,
stadsarkitekten professor Gunnar Henriksson, professorn Olof Eriksson samt
avdelningsdirektörerna Christian Laine och Björn Linn.

Härmed överlämnas utredningsresultatet.

Stockholm 1974-10-10

THORSTEN LARSSON ERIC LINDSTRÖM ERIK WÄRNBERG

THOMAS ADLERCREUTZ OLLE ETZÉN NILS ARNE ROSÉN

1974:20

Riksdagshusutredningen 1974

Innehåll

1. Inledning

1.1 Bakgrund

1.2 Utredningens bedrivande

2. Riksdagens lokalbehov

3. Förutsättningar beträffande Helgeandsholmen

3.1 Bevarandefrågan

3.2 Kanslihuset

3.3 Grundförstärkning

4. Konsultval och särskilda direktiv

5. De tre utredningsalternativen beträffande Helgeandsholmen

5.1	Allmänt
5.2	Alternativ 1
5.3	Alternativ 2
5.4	Alternativ 3
5.5	Kostnader
5.6	Genomförande
5.7	Jämförelse mellan alternativen

6. Alternativet Sergels torg

7. Jämförelse mellan Sergels torg och Helgeandsholmen

8. Slutsatser och förslag till fortsatta åtgärder

Underbilaga I. Utgångspunkter för behandling av riksbyggnaderna på
Helgeandsholmen.

Underbilaga 2. Riksdagshusets grundläggning.

1974:20

1 Inledning

1.1 Bakgrund

Riksdagens lokalfråga har tid efter annan varit föremål för utredning,
men den blev akut i och med en planerad övergång från två- till enkammarriksdag.
På uppdrag av styrelsen för riksdagens förvaltningskontor utfördebyggnadsstyrelsen
1967-1968en utredning, ”Riksdagens hus”, varefter
en nordisk arkitekttävling om riksdagshus i Stockholm genomfördes under
åren 1970-1972. Medan tävlingen pågick flyttade riksdagen från Helgeandsholmen
till förhyrda provisoriska lokaler vid Sergels torg. Arkitekttävlingen
som gällde såväl nybyggnad som om- och tillbyggnad på Helgeandsholmen
utmynnade i att prisnämnden belönade ett nybyggnadsförslag, 016 Censeo,
med l:a pris och rekommenderade detta att läggas till grund för vidare
planering.

Prisnämndens ställningstagande, som baserades på förutsättningarna i tävlingsprogrammet,
var varken enhälligt eller entydigt. Inte heller den påföljande
remissomgången gav klart utslag utom på en punkt. Ingen remissinstans
förordade att något av förslagen till nybyggnad genomfördes. Flera
föreslog fortsatt utredning och några att riksdagen skulle bli kvar vid Sergels
torg.

Förvaltningsstyrelsen konstaterade i sin framställning till riksdagen
1973:19 att inget av tävlingsförslagen kunde i oförändrat skick komma till
utförande, vidare att det befanns uteslutet att riva riksdagshuset och att
nybyggnad på Helgeandsholmen därför inte borde komma i fråga. För riksdagen
återstod då antingen permanent kvarblivande vid Sergels torg eller
återflyttning till Helgeandsholmen efter ombyggnad enligt något av ombyggnadsförslagen.
För att kunna ställas mot varandra krävde båda alternativen
noggranna utredningar.

Permanentning av provisoriet vid Sergels torg förutsattes kunna ske efter
två linjer, antingen genom förhyrning mot långtidskontrakt eller genom
förvärv.

Beträffande Helgeandsholmen diskuterade styrelsen för vidarebearbetning
tre ombyggnadsförslag, nämligen de prisbelönade 022 ”Norrström” och 013
"Aron II" samt det inköpta 011 ”Aron I”. Vid det fortsatta utredningsarbetet
skulle också andra ombyggnadsförslag beaktas.

Konstitutionsutskottet anslöt sig i sitt betänkande (KU 1973:51) till de
av förvaltningsstyrelsen i framställningen angivna huvudprinciperna för ett
fortsatt utredningsarbete, och riksdagen beslöt i enlighet därmed.

1.2 Utredningens bedrivande

Tyngdpunkten i utredningens arbete har av naturliga skäl legat på bearbetning
av ombyggnadsförslag gällande Helgeandsholmen. Förarbetet har
anlitats förslagsställarna till ovannämnda tre tävlingsförslag. De har haft

1974:20

att arbeta efter dels allmänna, dels särskilda direktiv. De bearbetade förslagen
har bedömts och jämförts. Det bästa alternativet har utvalts och jämförts
med alternativet Sergels torg.

2 Riksdagens lokalbehov

Lokalprogrammet har bearbetats, varvid hänsyn tagits till förändrade behov
och vunna erfarenheter vid Sergels torg. Det avser behovet 1985 och
har samma storlek som i tävlingsprogrammet, ca 26 000 m1 programyta,
men en viss omfördelning har företagits inom denna ram.

Den väsentligaste ändringen gäller ledamotsrummen som i tävlingsprogrammet
angavs till 280 kontorsrum. De har ökats till 300 rum av vilka
minst 150 och helst samtliga 300 anses böra ha sådan standard att de kan
vara kombinerade arbets- och bostadsrum med toalett, tvättställ och dusch.

1 det detaljerade lokalprogram som utgjort underlag för utredningen men
som inte redovisas här har också uppställts sambandskrav. Särskilt kan nämnas
att största tidsavstånd för förflyttning från ledamotsrum till plenisal
inte bör överstiga 4 min. Lokalprogrammet har tillämpats såväl vid utredningen
av ombyggnad på Helgeandsholmen som vid bedömningen av
Sergels torg.

Följande uppställning anger den beräknade fördelningen på rumsgrupper:

1	Entréer	100	m’
2	Riksdagens plenisal	1 180	m''
3	Talmansrum m. m.	280	m''
4	Kammarkansli	360	m''
5	Stenografer m. fl.	315	m''
6	Statsrådsrum	740	m1
7	Klubbrum	490	m''
8	Ledamotsrum	6 260	m''
9	Utskotten	3 145	m''
10	Vissa organ	50	m''
11	Partigrupperna	1 200	m''
12	Sammanträdesrum	1 185	m''
13	Massmedia	545	m’
14	Riksdagsförvaltning	1 235	m1
15	Ri ksdagsbibl ioteket	860	m''
16	Restauranglokaler	1 425	m1
17	Motionslokaler	405	nr
18	Gemensam service	740	m’
19	Verkstäder, förråd, arkiv	1 510	nr
20	Städning, omklädning	450	nr
21	Parkering, inlastning	2 055	nr

1974:20

22 Corn posera n läggning

23 Tryckeri/Bokbinderi

200 m1
1 155 m1

Summa programyta

25 885 m''

3 Förutsättningar beträffande Helgeandsholmen

I förhållande till vad som gällde för arkitekttävlingen har förutsättningarna
ändrats på tre väsentliga punkter. Det gäller riksbyggnadernas bevarande,
intagande av kanslihuset i utredningsområdet samt behovet av grundförstärkning.

3.1 Bevarandefrågan

En given förutsättning för utredningsarbetet har varit att riksdagshuset
i enlighet med riksdagens beslut skall bevaras. Härmed förstås då inte endast
ett bevarande av byggnadens exteriör utan även att vissa från historisk eller
arkitektonisk synpunkt särskilt värdefulla rum och interiörer blir bevarade.
Hit hänförs i första rummet plenisalarna, trapphallen och sammanbindningsbanan.

Det har vidare framstått som ett starkt önskemål att även riksbankshuset,
som koncipierats som en integrerad del av byggnadskomplexet på Helgeandsholmen,
såvitt möjligt skall bevaras.

Som underlag för utredningsarbetet har i vad avser bevarandekraven legat
en av experterna Laine och Linn upprättad PM 1974-03-20 (underbilaga
1).

3.2 Kanslihuset

Resultatet av arkitekttävlingen visade tydligt att det inte är möjligt att
inrymma riksdagens lokalbehov i riksbyggnaderna med mindre än att vissa
från kulturhistorisk synpunkt väsentliga delar måste offras och ersättas med
nybyggnader. Efter samråd med regeringen och byggnadsstyrelsen har därför
förutsatts att även kanslihuset i kv. Mars och Vulcanus kan disponeras
för riksdagen.

I dagsläget är departementens lokaler fördelade med ena hälften i Gamla
Stan och andra hälften på Nedre Norrmalm. Expansion har planerats ske
helt på Nedre Norrmalm. För det fall riksdagen behöver ta kanslihuset i
anspråk beräknas lokalbehovet för därvarande departement kunna tillgodoses
genom om- eller nybyggnad av statsägda fastigheter på Nedre Norrmalm.

1974:20

3.3 Grundförstärkning

Tidigare har p. g. a. konstaterade sättningar räknats med att en dyrbar
grundförstärkning av riksbyggnaderna var nödvändig. De senaste mätningarna
tyder emellertid på att sättningsrörelserna i huvudsak har upphört.
Under förutsättning att belastningen på grundläggningen inte avsevärt ökas
anses grundförstärkning inte erforderlig enligt en av civilingenjör Bengt Bergvall,
byggnadsstyrelsen, upprättad PM 1974-03-13 (underbilaga 2).

4 Konsultval och särskilda direktiv

4.1 Konsulter

Till grund för val av konsulter för fortsatt utredning har gällt
dels att deras tävlingsförslag representerar intressanta och skilda principer,
dels att de har dokumenterad skicklighet att genomföra det aktuella projektet.

Uppdrag har givits till följande arkitektkontor att som parallella uppdrag
och enligt särskilda direktiv, baserade på respektive tävlingsförslag, utreda
och framlägga förslag beträffande lösning av riksdagens lokalfråga på Helgeandsholmen: Peter

Celsing Arkitektkontor AB (Norrström),

Magnus Ahlgren-Torbjörn Olsson-Sven Silow AB (Aron II),

Arkitekter SAR Ove Hidemark och Göran Månsson (Aron I).

Som byggnadsteknisk konsult har anlitats Jacobson & Widmark AB, som
också svarat för kostnadsbedömningar.

VVS-konsult har varit Wahlings Konstruktionsbyrå AB.

El-konsult har varit Ångpanneföreningen.

Det har ingått i utredningsuppdraget att också beakta andra ombyggnadsförslag.
Utredningen har inventerat tävlingsmaterialet och ingående
granskat och övervägt tänkbara ombyggnadsalternativ. Något skäl att bredda
utredningen genom att engagera ytterligare arkitektkontor har emellertid
inte framkommit.

4.2 De särskilda direktiven

För att belysa skilda principer har konsulterna getts följande särskilda
direktiv.

För samtliga har föreskrivits att riksdagshusets exteriör, centrala trapphall
och sammanbindningsbanan i allt väsentligt skall bibehållas oförändrade.

För Celsings arkitektkontor, alt. I, har gällt att huvudgreppet i förslaget
”Norrström” skall behållas och att bearbetningen skall avse sådant som
kritiserats av prisnämnden. I första hand borde eftersträvas en minskning

1974:20

av nybyggnadsvolymen på banktomten. Båda de nuvarande plenisalarna
skulle i allt väsentligt bibehållas oförändrade.

För Ahlgren- Olsson- Silow, alt. 2, har gällt att båda riksbyggnadernas fasader
skulle bevaras och att plenisalen skulle förläggas till bankhuset. Förutsättningarna
att bibehålla de nuvarande plenisalarna borde vidare studeras.

För Hidemark och Månsson, alt. 3, har gällt att båda riksbyggnadernas fasader
skulle bevaras, att den nya plenisalen skulle förläggas till riksdagshuset
samt att endera av nuvarande plenisalar i allt väsentligt skulle bibehållas
oförändrad. I riksbanksbyggnaden borde bankhallen i allt väsentligt bibehållas.

5 De tre utredningsalternativen beträffande Helgeandsholmen
5.1 Allmänt

De tre förslagen beträffande Helgeandsholmen har granskats och värderats
med avseende på deras egenskaper beträffande
funktion
miljö
bevarande
kostnader
genomförande.

Bedömningen har i första hand avsett förslagens principiella egenskaper,
varvid hänsyn tagits till att förslagen, vid ett eventuellt förverkligande, skulle
kunna utvecklas och förekommande brister i viss utsträckning bortarbetas.

Riksplan har i de tre förslagen givits olika utformning med olika grad
av förändring. Då frågan om Riksplans utformning kan avgöras oberoende
av valet av alternativ har frågan inte närmare behandlats i utredningen.
Kostnadsmässigt har förslagen likställts i vad avser investeringar i åtgärder
beträffande Riksplan.

I det följande görs först en beskrivning och en bedömning av förslagen
med avseende på funktion, miljö och bevarande, varefter en samlad redovisning
görs av kostnader och genomförande. Slutligen görs en jämförelse
mellan de tre alternativen.

5.2 Alternativ 1

5.2.1 Beskrivning

Förslaget, som utgör en bearbetning av tävlingsförslaget 022 "Norrström”,
innebär att riksdagshuset bevaras i allt väsentligt oförändrat och utnyttjas
främst för utskottslokaler och gruppkanslier samt att riksbankshuset rivs
och ersätts med en nybyggnad innehållande riksdagens övriga lokaler. Hela
lokalbehovet tillgodoses på Helgeandsholmen, varigenom kanslihuset ej behöver
tas i anspråk i detta alternativ.

1** Riksdagen 1974. 2 sami. Nr 20

Alternativ l
Situationsplan
Skala 1:2000

Alternativ I

Modellfoto från väster

1974:20

Nybyggnaden på banktomten har i förhållande till tävlingsförslaget sänkts
med en våning mot väster och är därmed sju våningar hög i sin västra
del och likaså sju våningar hög mot Riksgatan. Riksbankens nuvarande
fasad mot Riksgatan har bibehållits. Plenisalen markerar sig i det yttre med
ett högt ljusintag över nybyggnadens tak. Nybyggnaden tar inte i anspråk
mer vattenyta än vad bankhuset inklusive kajen f. n. gör.

Förslaget som helt tillgodoser programmerade utrymmen innehåller ca
31 000 m'' rumsyta, varav ca 2 000 m'' är disponibelt för icke programmerade
funktioner. Lokalgrupperingen framgår av nedanstående uppställning.

	Riksdagshuset	Riksbanken	Kanslihuset
plan 1	garageentré, •4—► teknik	RFK, tryckeriexp., tryckeri, composer, in-lastning, repro, bud-central, motionslokaler	ej ianspråktaget
plan 2	talmansbostad, butiker, verkstäder, förråd	entréer, restaurang med kök, 16 ledamotsrum	”
plan 3	upplysningstjänsten, gruppkansli	riksdagsbibl. m. bok-mag., konferensrum, 60 ledamotsrum	”
plan 4	utskott 1-3 med kansli-er, skrivbyrån	statsråd, stenografer, konferensrum, 37 leda-motsrum	”
plan 5	utskott 4-9 partilokaler	plenisal, talmän, klubb-rum, statsråd, kam-markansli
plan 6	utskottskanslier	79 ledamotsrum, mass-media
plan 7	utskott 10-16	läktare, språklab. etc., 79 ledamotsrum	”
plan 8	gruppkanslier	allmänhetens foyer, takterass, 29 ledamots-rum

Anm.

markerar att förbindelse mellan byggnaderna finns på detta plan.

5.2.2 Bedömning
Funktion

Genom att hela lokalbehovet inrymts på Helgeandsholmen och genom
att alla kammarnära lokalgrupper lagts i nybyggnaden på riksbankstomten
uppnås en stark koncentration. Detta är en stor förtjänst hos förslaget. Lokalgrupperingen
är mycket god och tillgodoser i huvudsak de angivna sambandskraven.
En svaghet i förslaget är att ledamotsrummen på plan 3 och
4, ca 100 rum, ligger tillsammans med andra funktioner och därför mindre
väl lämpar sig för övernattning.

1974:20

Entréförhållandena i nybyggnaden är mindre väl lösta med bl. a. otydlig
separering av allmänheten.

Längsta förflyttningstiden från ledamotsrum till plenisal beräknas till ca
2 min.

Förslaget uppskattas innehålla överytor motsvarande ca 3 000 m'' fullvärdig
rumsyta.

Vid expansion utnyttjas kanslihuset. Förbindelse kan därvid ordnas under
Stallbron.

Yttre miljö

Nybyggnadens form i helhet och detalj är mycket intressant. Trots minskningen
är den emellertid fortfarande väl stor med hänsyn till stadsbilden.
Utredningen känner viss tveksamhet beträffande den höga uppbyggnaden
över plenisalen.

Även om det finns klara motiv att bevara riksbanksfasaden mot Riksgatan
finns uppenbara svårigheter att arkitektoniskt samordna den med nybyggnaden.
Detsamma gäller anslutningen av portalerna över Riksgatan mot
nybyggnaden.

Inre miljö

I huvudsak är den inre miljön god. Framför allt tillgodogör man sig den
vackra utsikten över Riddarorden och Norrström.

Plenisalens form är intressant men kan också upplevas som överdrivet
dramatisk. Siktförhållandena från läktaren är inte helt tillfredsställande.

Svårigheterna att ansluta nybyggnaden till den bevarade riksbanksfasaden
visar sig också därigenom att de nya bjälklagsnivåerna stämmer dåligt med
fasadindelningen med i vissa fall mindre god inre miljö som följd. Vissa
utrymmen, främst restaurangkök, saknar helt dagsljusbelysning.

Bevarande

Det är givetvis värdefullt att riksdagshuset kunnat bevaras helt intakt.
Förlusten av riksbanken är dock en stor svaghet i förslaget.

5.3 Alternativ 2

5.3.1 Beskrivning

Förslaget innebär att riksdagshuset i huvudsak bevaras oförändrat och
används för utskottslokaler, partikanslier och förvaltningskontoret. Riksbankshuset
innehåller ny plenisal, restaurang, klubbrum m. m. Den nya
plenisalen framstår som en synlig överbyggnad på bankhuset, vars fasader

Alternativ 2

Situationsplan
Skala 1:2000

Alternativ 2

Modell foto från väster

1974:20

i övrigt bevaras. Kanslihuset, dit samtliga ledamotsrum har förlagts, utnyttjas
helt för riksdagens behov. Mellan kanslihuset och bankhuset erforderlig
gångförbindelse har utformats som en tvåvånig intäckt gångbro över Stallkanalen.

Förslaget, som helt tillgodoser programmerade utrymmen, innehåller ca
32 000 m'' rumsyta varav ca 1 000 m’ disponibelt för icke programmerade
funktioner. Lokalgrupperingen framgår av nedanstående uppställning.

	Riksdagshuset	Riksbanken	Kanslihuset
plan 1	inlastning, förråd M-►	restaurangkök, arkiv, composer	36 ledamotsrum, mo-tionslokaler, upplysn.-tjänsten
plan 2	tryckeri, skrivbyrå,	entréhall m. m., res-	36 ledamotsrum, café,
	budcentral	taurang och café	upplysn.tjänsten
plan 3	RFK, verkstäder	teknik	63 ledamotsrum
plan 4	partigrupper	klubbrum,	62 ledamotsrum
	stenografer
plan 5	statsråd, stora o. lilla partilokalen, representation	plenisalen, talmän	62 ledamotsrum
plan 6	utskott 13-16	kammarkansli	46 ledamotsrum
plan 7	utskott 1-12	allmänhetens läk-tare, massmedia
plan 8	utskottens arbetsrum	tidningsredaktioner, teknik
plan 9	bibliotek

Anm.

markerar att förbindelse mellan byggnaderna finns på detta plan.

5.3.2 Bedömning
Funktion

Förslaget kännetecknas av en klar och tydlig fördelning av de olika lokalgrupperna
på de tre byggnaderna. Kanslihuset har fått karaktär av ledamotshotell
med egen service, t. ex. frukostcafé och motionslokaler.

Riksdagshuset innehåller utskottens lokaler i de övre våningarna, statsrådens
rum i huvudvåningen samt partikanslier, riksdagsförvaltningen och
gemensam service i de nedre våningarna. I riksbanken och därmed centralt
inom anläggningen ligger plenisalen och de kammarnära lokalgrupperna
talmän, kammarkansli, stenografer, klubbrum och restauranglokaler.

Genom förbindelse mellan byggnaderna dels under Riksgatan för godsförsörjning
i källarvåningen, dels över Riksgatan i huvudvåningens nivå
och dels över Stallkanalen i en tvåvånig gångbro skapas goda förutsättningar
att tillgodose olika sambandskrav. Systemet för varudistribution är välfungerande.
Längsta förflyttningstiden från ledamotsrum till plenisal beräknas
till ca 3 min.

Förslaget beräknas innehålla överytor motsvarande ca 3 000 m'' fullvärdig
rumsyta.

1974:20

Vid expansion utnyttjas kanslihusannexet dit gångkulvert redan nu finns
under Myntgatan.

Yttre miljö

Påbyggnaden på bankhuset bör kunna godtas från stadsbildssynpunkt.
Den har en klar och tydlig form och bör genom sitt innehåll - plenisal
med foyeer - kunna berika miljön. Gångbron över Stallkanalen utgör ett
påtagligt nytt element i stadsbilden, vilket i förslaget ytterligare understrukits
genom att den givits en särpräglad form. Även om formen kan diskuteras
anser utredningen att en gångbro i det föreslagna läget i princip bör kunna
accepteras.

Inre miljö

I huvudsak är den inre miljön mycket god. Plenisalens form och måttförhållanden
är utmärkta. Utsikten över Riddarorden är väl tillvaratagen.
De tre byggnaderna med sina intressanta förbindelser bör tillsammans kunna
erbjuda en omväxlande och stimulerande inre miljö.

Bevarande

Riksdagshuset bevaras oförändrat så när som på ombyggnaden av takvåningen,
vilket bl. a. kan medföra önskemål att uppta små utsiktsfönster
i norra och södra fasadens entablement. I riksbanken måste taket i bankhallen
sänkas vilket är beklagligt. Påbyggnaden för plenisal på bankhuset torde
från bevarandesynpunkt kunna godtas bl. a. därför att den inordnar sig i
anläggningens stränga symmetri. Man kan känna viss tvekan till utformningen
av gångbron över Stallkanalen. I princip strider den mot riksbyggnadernas
idémässiga gestaltning i deras förhållande till omgivningen med
dess fria, luftomslutna volymer.

5.4 Alternativ 3

5.4.1 Beskrivning

Förslaget kännetecknas av att inga förändringar eller tillägg har gjorts
beträffande byggnadernas exteriör i stadsbilden. I riksdagshuset inryms en
ny plenisal på första kammarens plats. I övrigt innehåller riksdagshuset
förutom talmansrum och kammarkansli samtliga i programmet begärda ledamotsrum
samt därtill rum för utskottens ordförande och vice ordförande.
Förslaget medför omfattande om- och påbyggnader inom riksdagshusets
yttre ram. Riksbankshuset inrymmer bl. a. riksdagsbiblioteket i nuvarande
bankhallen och restauranglokaler i takvåningen. Kanslihuset, som endast

Alternativ 3

Situationsplan
Skala 1:2000

■ : , r

Alternativ 3

Modellfoto från väster

1974:20

utnyttjas till 2/3 för riksdagens aktuella behov, innehåller utskottens kanslier
och sessionssalar, förvaltningskontoret samt tryckerilokaler i källarvåningen.
Förbindelse mellan kanslihuset och riksbyggnaderna sker via
gångkulvert under Mynttorget och Stallbron.

Förslaget som helt tillgodoser programmerade utrymmen redovisar ca
30 000 m'' rumsyta varav ca 1 000 m1 disponibelt för icke programmerade
funktioner. Lokalgrupperingen framgår av nedanstående uppställning.

	Riksdagshuset	Riksbanken	Kanslihuset
plan 1	teknik, bokmag. ►	motionslok., köks--4—► utskottskanslier.
		inlastn., förråd	tryckeri, bokbinderi
plan 2	parkering, lastkaj,	riksdagsbibliotek, parti-	utskottskanslier.
	tryckeriexp., verkstäder.	grupper	tryckeri kontor
	städcentral. massmedia.
	8 ledamotsrum
plan 3	49 ledamotsrum, konfe-		utskottskanslier, upp-
	renslokaler		lysningstjänst, com-
			poser
plan 4	kammarkansli, 37 leda-	statsråd	10 utskottssessionssa-
	motsrum		lar
plan 6	plenisalen,	restaurang med kök.	5 ulskottssessionssa-
	talmän, st partilok..	partigrupper	lar, upplysn.tjänsten
	repr., klubbrum
plan 7	10 ledamotsrum	stenografer, partigrupp	förvaltningskontoret.
			skrivbyrån
plan 8	allm. läktare, 49 leda-
	motsrum
plan 9	60 ledamotsrum
plan 10	76 ledamotsrum
plan 11	27 ledamotsrum
plan 12	25 ledamotsrum

Anm.

<-► markerar att gångförbindelse mellan byggnaderna finns på detta plan.

5.4.2 Bedömning
Funktion

Genom att såväl plenisal som vissa kammarnära funktioner inklusive
ledamotsrum har inrymts i riksdagshuset har där uppnåtts en viss koncentration.
Trots rätt omfattande inre ombyggnader har en del kammarnära
lokalgrupper som statsråd och stenografer måst placeras i bankhuset. Till
kanslihuset har förlagts utskotten (exklusive rum för ordförande och vice
ordförande, som ligger i riksdagshuset).

Förslaget karaktäriseras av en viss brist på överskådlighet och klarhet
i lokalgrupperingen. Bl. a. erhålls spridd lokalisering såväl mellan som inom
vissa lokalgrupper. Gångvägarna blir ibland något krångliga. Transportvägen
från tryckeriet i kanslihusets bortre del till plenisalen är mycket lång och
besvärlig. Längsta förflyttningstiden från ledamotsrum till plenisal beräknas
till ca 3 min.

Förslaget uppskattas innehålla överytor motsvarande ca 2 000 m‘ fullvärdig
rumsyta.

Vid expansion utnyttjas i första hand återstående lokaler i kanslihuset.

1974:20

Inre miljö

Blandningen av nya och gamla delar i riksdagshuset kan ibland ge upphov
till påtagliga kontraster, t. ex. huvudtrapphuset kontra de nya rulltrapporna.
Ledamotsrummen har mycket skild karaktär beroende på om de ligger i
gamla eller nybyggda delar. Ledamotsrummen mot gården på taket över
nya plenisalen får en rymlig och skyddad gårdsmiljö.

Yttre miljö

Inga förändringar sker i det yttre, vilket är av värde.

Bevarande

En utgångspunkt för förslaget har varit att i allt väsentligt bevara riksbyggnadernas
fasader oförändrade. Förslaget att återuppsätta de ursprungliga
takdekorationerna är välmotiverat och bör beaktas. Även förslaget att behålla
Riksplan oförändrad är lovvärt. Det har dock medfört att tillfarten till garaget
från Riksgatan och under riksdagshuset blivit något krånglig.

I det inre har flertalet viktiga huvudrum utom första kammarens plenisal
bevarats, men samtidigt innebär förslaget i övrigt omfattande förändringar,
framför allt i riksdagshusets övre våningar.

5.5 Kostnader

Förutom att utgöra underlag för jämförelse mellan Helgeandsholmsalternativen
skall kostnaderna även kunna användas vid jämförelse med hyreskostnaderna
för alternativet Sergels torg. Kostnadsberäkningarna har därför
syftat till att få fram årskostnader inklusive drift, underhåll m. m.

Under den tid som byggnadsstyrelsen förvaltat riksdagshuset sedan riksdagen
flyttade till Sergels torg har det visat sig att hyresintäkter och utgifter
för drift och underhåll ungefär balanserat varandra. Verksamheten har alltså
inte lämnat något överskott som kunnat förränta ett kapital. Förklaringen
härtill är att den effektivt uthyrbara ytan är liten i förhållande till den totala
ytan. Med ledning härav har nuvärdet av mark och byggnader på Helgeandsholmen
satts till 0 kronor. Vidare har räknemässigt antagits att riksdagen
kommer att hyra erforderliga delar av kanslihuset till en kostnad
av 250 kr./m'' lägenhetsyta och år, vilket är den hyra som f. n. debiteras
departementen. Hyran inkluderar drift och underhåll.

Kapitalkostnader har beräknats med en ränta motsvarande statslåneräntan

7.5 procent. Avskrivningstiden är satt till 60 år, motsvarande 1,67 procent/år
vid rak avskrivning respektive 0,10 procent/år enligt annuitetsmetoden. För
att få kostnaderna jämförbara med hyreskostnaderna vid Sergels torg har
emellertid i nedanstående kostnadsredovisning avskrivningen satts till 0,42

1974:20

procent som ibland brukar tillämpas och som förekommer i stadens offert
för Sergels torg. Drift- och underhållskostnader har beräknats uppgå till
50 kr./m1 lägenhetsyta och år.

Kostnaderna är beräknade per 1974-04-01. I kostnaderna ingår mervärdeskatt,
räntor under byggnadstiden, projektering, administration m. m.
samt flyttningskostnader men ej inredning och utrustning.

Investeringskostnader (tkr)	Alt. 1	Alt. 2	Alt. 3
Riksdagshuset	21 100	39 600	73 400
Riksbankshuset	88 800	29 600	16 500
Kanslihuset	-	15 200	4 600
Yttre åtgärder	6 500	7 300	6 600
Summa	116 400	91 700	101 100

	Alt. 1	Alt. 2	Alt. 3
Indirekta kostnader	34 900	27 500	30 300
Anslutningsavgifter	1 800	1 300	1 300
Flyttningskostnader	2 000	2000	2 000
Totalt	155 100	122 500	134 700
Årskostnadsberäkning (t k r)	Alt. 1	Alt. 2	Alt. 3
Räntekostnader (7,5 %)	11 600	9 200	10 100
Avskrivning (0.42 %)	700	500	600
Drift och underhåll	2 800	2 300	2 300
(exkl. kanslihuset) Hyra tor kanslihuset	-	4 200	2 800
Summa	15 100	16 200	15 800
Årskostnad kr./m'' lägenhetsyta	275	262	280

Av ovanstående framgår att skillnaden mellan förslagen är liten. Den
är bl. a. beroende av beräkningsmetod och räntenivå. Skillnaden får anses
ligga inom osäkerhetsmarginalen. Förslagen kan därför från kostnadssynpunkt
anses likvärdiga.

5.6 Genomförande

Tiden för genomförande, dvs. projektering och byggande, beräknas vara
lika för de tre alternativen, ca 7 år.

För alternativ 2 och alternativ 3 krävs evakuering och ombyggnad av
kanslihuset, vilken bör påbörjas två år före riksdagens inflyttning. Kanslihuset
beräknas kunna evakueras omkring 1979. Då riksdagen tills vidare
har tillfredsställande lokalförhållanden vid Sergels torg bedöms skillnader
från genomförandesynpunkt mellan alternativen vara marginella.

1974:20

5.7 Jämförelse mellan alternativen

Med avseende på funktion bedöms både alt. 1 och 2 tillgodose mycket
högt ställda krav och klart bättre än alt. 3. Alt. 1 och 2 är i huvudsak
likvärdiga från funktionssynpunkt med någon övervikt för alt. 1. Fördelarna
med de kortare interna avstånden i alt. 1 uppvägs till stor del av de fördelar
i alt. 2 som är förknippade med det väl separerade ”ledamotshotellet” i
kanslihuset.

Med avseende på inre miljö bedöms alt. 2 innebära de bästa förutsättningarna
i vad avser såväl utformningen av enskilda rum (plenisal, foyeer,
ledamotsrum) som det inre gångvägssystemet (entréhall, trappor, korridorer
och gångbroar). I vad avser tillvaratagande av utsikten är alt. 1 och 2 jämbördiga
och överlägsna alt. 3.

Med avseende på stadsbud och yttre miljö bedöms alt. 2 och 3 nära nog
likvärdiga och bättre än alt. 1. Alt. 3 har den stora förtjänsten att inte
medföra någon påtaglig förändring i stadsbilden. I alt. 2 är förändringarna
i stadsbilden relativt måttliga. Även om nybyggnaden på banktomten i alt.

1 rent arkitektoniskt bedöms som förtjänstfull, innebär förslaget att stadsbilden
skulle radikalt förändras och att Helgeandsholmen skulle tillföras
ytterligare en stor byggnadsvolym utöver riksdagshuset.

Med avseende på bevarande bedöms alt. 2 och 3 vara nära nog likvärdiga.
Alt. 3 har bevarat riksbyggnadernas exteriörer samt andra kammarens plenisal,
trapphallen och sammanbindningsbanan. Därtill är riksbankshallen
oförändrad. I övrigt innebär alternativet stora förändringar i det inre av
riksdagshuset. I alt. 2 sker visserligen förändringar i det yttre genom påbyggnaden
på riksbanken och gångbron till kanslihuset, men i gengäld bevaras
riksdagshuset i allt väsentligt intakt, vilket måste tillmätas stort värde.
Alt. 1, som innebär att riksdagshuset kan bevaras helt oförändrat men att
bankhuset försvinner och ersätts med en nybyggnad, är från bevarandesynpunkt
mindre acceptabelt.

Den ovan gjorda jämförelsen mellan de tre alternativen visar att alt. 2
vid en sammantagen bedömning besitter bättre egenskaper än övriga alternativ.

För det fall riksdagen beslutar om en återflyttning till Helgeandsholmen bör
alltså en lösning enligt alt. 2 väljas.

6 Alternativet Sergels torg

6.1 Allmänt

På samma sätt som beträffande Helgeandsholmsalternativen beskrivs och
värderas Sergels torgs-alternativet med avseende på
funktion
miljö

1974:20

bevarande

genomförande

kostnad.

Alternativet omfattar inte endast frågan om förutsättningarna för att riksdagen
på längre sikt kvarblir vid Sergels torg utan även konsekvenserna
härav, bl. a. beträffande Helgeandsholmen. Den senare frågan kommer nedan
att behandlas under punkt 6.4 Bevarande.

Stockholms kommun har på utredningens begäran överlämnat en inom
fastighetskontoret utarbetad PM, daterad 1974-05-31, innehållande bl. a. en
offert beträffande förvärv eller förhyrning av riksdagens lokaler vid Sergels
torg samt vissa uppgifter angående förhållanden vid expansion. Utredningen
har även haft direkta överläggningar med representanter för kommunen,
vilka resulterat i att fastighetskontoret 1974-10-01 avgivit ny offert beträffande
hyreskostnaderna.

6.2 Funktion

Vid bedömning av funktionsdugligheten har jämförelse gjorts med under
punkt 2 angivet lokalprogram avseende lokalbehovet 1985.

Vid Sergels torg av riksdagen f. n. disponerade lokaler omfattar ca 39 000
m'' lägenhetsyta. Därtill kommer garageutrymmen med ca 170 biluppställningsplatser.
För tryckeri m. m. förhyrs i särskild ordning ytterligare ca 1 900
m2 lägenhetsyta.

Den disponerade rumsytan uppgår till ca 30 000 m2 inklusive tryckeri och
bilplatser. Visserligen överskrider rumsytan det i programmet redovisade
lokalbehovet med ca 4 000 m2, men lokaltillgångarna tillgodoser ändå inte
samtliga de i lokalprogrammet redovisade lokalbehoven. Överytan ligger
till övervägande delen i överstora rum.

Följande funktioner saknas bl. a.

Ca 140 ledamotsrum saknar utrymme och utrustning motsvarande kombirum
(rum med bostadsmöjlighet).

För kontorsfunktioner saknas utrymmen om tillsammans ca 550 m2.
Inom lokalgrupp 17. Motionslokaler saknas simbassäng.

För icke programmerade funktioner disponeras ca 500 m2 rumsyta. Ytan
avser främst sammanträdesrum.

Sambanden mellan lokaler och lokalgrupper är i huvudsak tillfredsställande.
Bristerna hänför sig främst till att ledamotsrummen är förlagda till
många våningsplan i hotelldelen, vilket medför att ledamöterna vid voteringstillfällen
kan tvingas använda trapporna, eftersom hisskapaciteten då
är otillräcklig. Därtill är förbindelsemöjligheterna mellan H-delen och Tdelen
begränsade, beroende på att de är skilda fastigheter. Följden är att
längsta förflyttningstiden från ledamotsrum till plenisal visat sig uppgå till

1974:20

nära 4 min.

Beträffande yttre sambandsförhållanden gäller bl. a.:

att det är mycket nära till allmänna kommunikationer,

att det är lättåtkomligt för allmänheten och

att det är relativt långt till departementen.

Om riksdagen även på längre sikt skall vara förlagd till Sergels torg är
förhållandena vid expansion av stor betydelse. Förutsättningarna har beskrivits
i fastighetskontorets ovannämnda PM. Därav framgår att det efter
1980, då expansion kan bli aktuell, visserligen kommer att finnas kontorslokaler
i närmast omkringliggande fastigheter, men dessa är privatägda, och
lokalerna kommer vid den tidpunkten att som regel vara uthyrda till enskilda
hyresgäster, varför för åtkomst krävs överenskommelse med dessa hyresgäster
angående överlåtelse av nyttjanderätter. Eftersom möjligheterna till
interna förbindelser till aktuella lokaler är starkt begränsade, kan kravet
på goda samband vid expansion knappast tillgodoses vid Sergels torg.

6.3 Miljö

Den inre miljön vid Sergels torg präglas framför allt av det förhållandet
att det är fråga om nybyggnader med fräscha ytskikt och ny inredning.
Vissa utrymmen, t. ex. plenisal, foyeer och utskottens plenisalar, har erhållit
mycket god utformning och färgsättning. Vad som i övrigt kännetecknar
den inre miljön är att det finns många korridorer som antingen ärenkelsidigt
utnyttjade (T-huset) eller trånga (H-huset), dels att få rum har god utsikt.
Den tekniska rumskomforten (ventilation etc.) är av hög standard.

Den yttre miljön kännetecknas framför allt av det livfulla stadslivet på
och kring torget. Byggnaderna har en helt anonym karaktär och uttrycker
alltså inte riksdagsfunktionen.

6.4 Bevarande

Om riksdagen skulle kvarligga vid Sergels torg uppkommer frågan hur
riksbyggnaderna på Helgeandsholmen i så fall skall behandlas. Riksdagen
har beslutat att riksdagshuset skall bevaras. Till årsskiftet 1975-1976 beräknas
riksbanken flytta till nybyggnaden vid Brunkebergstorg. Det måste förutsättas
att även riksbanksbyggnaden på Helgeandsholmen skall bevaras.

Den troligaste användningen av riksbyggnaderna i en sådan situation är
att byggnadsstyrelsen åtar sig förvaltningen och i första hand utnyttjar byggnaderna
för sin uppgift att förse den civila statsförvaltningen med lokaler
och i andra hand står för uthyrning av lokalerna till kongresser, enskilda
sammankomster o. d. Det förefaller föga sannolikt att med dessa användningssätt
kunna åstadkomma en rationell lokalanvändning av riksbyggna -

1974:20

derna. Några andra realistiska uppslag till riksbyggnadernas användning har
inte framkommit.

I samband med utredningarna kring Helgeandsholmsalternativen har
byggnadernas tekniska standard, behov av underhåll etc. inventerats och
en beräkning gjorts av erforderliga upprustningsåtgärder. Kostnaderna för
en sådan upprustning, som alltså ej innefattar åtgärder hänförliga till eventuella
funktionsförändringar, uppgår till minst 25 miljoner kronor. Med ledning
av hittills vunnen erfarenhet beträffande uthyrning av riksdagshuset
beräknas hyresintäkterna endast täcka kostnaderna för drift och löpande
underhåll. Ränta och avskrivning av upprustningskostnaderna blir 2,3 miljoner
kronor/år och bör belasta Sergels torgs-alternativet.

6.5 Genomförande

Till genomförandet hänförs framför allt frågan om formerna för fortsatt
lokaldisposition vid Sergels torg.

Förvärv i någon form anser utredningen inte vara aktuell, framför allt
emedan den fastighet som riksdagens lokaler ingår i omfattar nära dubbelt
så stor lokalyta som riksdagen disponerar. Det bedöms som olämpligt och
opraktiskt att riksdagen står som hyresvärd för lokaler av den omfattning
här är fråga om.

Fortsatt förhyrning mot långtidskontrakt synes därför vara den lämpligaste
formen sett från både riksdagens och kommunens synpunkt.

6.6 Kostnader

Stockholms fastighetskontor ang^r i sin PM 1974-05-31 att det nuvarande
hyresförhållandet endast är av "provisorisk” art och citerar stadens offert
1968-05-09: ”Stadens erbjudande gäller för tidsperiod som erfordras för iordningställande
av permanenta lokaler för riksdagen.” Denna bedömdes till
10 år. Fastighetskontoret anger också att dagens hyra bygger på ett antal
olika förutsättningar som rimligen inte kan gälla om riksdagens vistelse
vid Sergels torg blir av längre varaktighet.

Hyran utgör nu per 1974-01-01 ca 13 500 000 kronor. Ett långtidskontrakt
skulle enligt offerten 1974-10-01 innebära att riksdagens lokaler, 38 601 m''
lägenhetsyta (exklusive biluppställningsplatser), upplåts med en hyrestid om
högst 25 år och optionsrätt till fortsatt förhyrning. Hyresbeloppet, som indexregleras
med hänsyn till konsumentprisindex och kommunlåneränta,
anges till 16400 000 kronor (kostnadsnivå 1974-01-01), i offerten uppdelat
enligt följande.

Drift och underhåll, 38 601 v 60 kronor 2 316060 kronor

Avskrivningar (60 år, 4 96) 585 658

Räntekostnader, 7,59 96 av 178 miljoner kronor 13 498 282 ”

Summa

16 400 000 kronor

1974:20

Om hänsyn tas till att i den nuvarande hyran ingår en 10-årig avskrivning
av plenisalsdelen, innebär ofTerten att hyran skulle höjas med ca 30 procent.

Till det angivna hyresbeloppet skall läggas hyra för garage, tryckeri m. m.
samt den kostnad för Helgeandsholmen, som enligt punkt 6.4 bör ingå
i kostnaden för Sergels torgs-al temat i vet. En årskostnadsberäkning för Sergels
torg innehåller således följande poster (tkr)

Långtidskontrakt 16 400 (= 430 kr./m’ lägenhetsyta)

Garage 500

Tryckeri m. m. 600

Helgeandsholmen 2 300

Summa 19 800

7 Jämförelse mellan alternativet Sergels torg (alt. S) och alternativet
Helgeandsholmen (alt. H)

Helgeandsholmsalternativet representeras vid jämförelsen av underalternativet
2.

Med avseende p & funktion bedöms alt. H bättre än alt. S. Alt. H tillgodoser
samtliga uppställda lokalkrav, vilket alt. S inte gör. Bristerna i alt. S kan
delvis avhjälpas genom omdisposition, kompletteringar och ombyggnadsarbeten,
vilket emellertid medför ökade kostnader. Avstånden till departementen
är mindre i alt. H än i alt. S, medan avståndet till allmänna
kommunikationer är minst i alt. S. Det bör dock noteras att en ny T-banestation
snart öppnas vid Regeringsgatan/Jakobsgatan. Förhållandena vid
expansion är förmånligare vid alt. H. Dels finns inom alternativets ram
ca 1 000 m’ disponibel yta, dels finns redan nu lämplig förbindelse till expansionsutrymmena
i kanslihusannexet. Expansionsmöjligheterna i alt. S
är begränsade.

Med avseende på inre miljö bedöms alt. H vara bättre än alt. S. Det gäller
såväl utformningen av viktiga rum som i vad avser gångvägssystemen (entréer,
trapphallar, korridorer etc.). God utsikt erbjuds vid alt. S endast i
de övre våningarna, medan vid alt. H många rum har utsikt över Saltsjön,
Norrström eller Riddarfiärden.

Med avseende på yttre miljö och stadsbud bedöms alt. H vara bättre än
alt. S, bl. a. med hänsyn till att riksdagen vid alt. H erhåller en representativ
byggnad med stor tydlighet i stadsbilden.

Med avseende på bevarande bedöms alt. H överlägset alt. S med hänsyn
till betydelsen av att riksdagshuset återanvänds för sin ursprungliga uppgift
och de oklara konsekvenserna för riksbyggnadernas framtida användning
som uppkommer vid val av alt. S.

Med avseende på genomförande har alt. H de fördelar som är förenade
med att riksdagen äger sina lokaler. En fördel med alt. S är att riksdagen

1974:20

slipper flytta.

Med avseende på kostnad är alt. H överlägset alt. S. Skillnaden i årskostnad
är stor, ca 3,4 miljoner kronor eller 20 96. Kostnadsskillnaden är delvis hänförlig
till att mark och byggnader på Helgeandsholmen inte ansetts ha något
nuvärde.

Den ovan gjorda jämförelsen visar enligt utredningens bedömning att
alt. H i väsentliga avseenden besitter bättre egenskaper än alt. S. Skillnaden
i kvalitetsegenskaper bedöms vara så stor till förmån för alt. H att även
om alternativen vore likställda beträffande kostnad och genomförande skulle
utredningen anse alt. H klart bättre än alt. S.

8 Slutsatser och förslag till fortsatta åtgärder

Utredningen har kommit till det resultatet att det är förmånligast för
riksdagen att återflytta till ombyggda lokaler på Helgeandsholmen och föreslår
att det valda alternativet 2 läggs till grund för det fortsatta arbetet
med riksdagens lokalfråga.

Ombyggnadsförslaget pekar mot att riksdagen kommer att till rimlig kostnad
få ändamålsenliga lokaler för sin verksamhet med en god inre och
yttre miljö. Riksdagshuset återfår sin ursprungliga uppgift att hysa Sveriges
riksdag. Riksbyggnaderna bevaras i allt väsentligt och förändringarna av
stadsbilden är måttliga. Ett genomförande förutsätter givetvis ytterligare
studier och överväganden, bl. a. när del gäller utformningen av de nytillkomna
delarna, plenisalspåbyggnaden och gångbron över Stallkanalen.

I inledningsskedet måste arbetet inriktas på upprättande av ett byggnadsprogram,
innefattande en precisering av lokalkraven och genomgång av de
yttre förutsättningarna. Stadsplanefrågan bör tas upp med Stockholms kommun
på ett tidigt stadium. Utformningen av Riksplan har inte behandlats
i utredningen. Den har intimt samband med kommunens planering för
Norrbro och Strömparterren.

Ianspråktagandet av kanslihuset medför flyttning av departementen till
nya lokaler på Nedre Norrmalm. Denna fråga förutsätts bli handlagd av
byggnadsstyrelsen i vanlig ordning.

När förslagshandlingar projekterats och kostnadsberäknats får riksdagen
underlag föranvisande av medel och beslut om byggande. Därefter upprättas
bygghandlingar. Särskilda studier krävs för att uppnå ett rationellt byggande,
varvid hänsyn måste tas till det miljömässigt känsliga läget. Om byggnadsarbetena
påbörjas år 1978 kan, vid någon forcering, inflyttning ske sommaren
1981, annars sommaren 1982.

Utredningen kan inte se några avgörande hinder för det fortsatta arbetet.
Tvärtom måste förutsättningarna för ett lyckligt genomförande bedömas
som goda.

1974:20

Underbilaga I

PM 1974-03-20

Utgångspunkter för behandling av riksbyggnaderna på Helgeandsholmen

Riksbyggnadernas yttre arkitektur

Riksdagshuset och riksbanken är de förnämsta representanterna i Sverige
för en monumental arkitektur av 1800-talstyp, som också står i samband
med stadsbyggnadsidéer vilka tillämpades vid seklets stora stadsregleringar
(t. ex. Ringstrasse-projektet i Wien). Riksbyggnaderna bildar ett i princip
symmetriskt komplex kring en mittaxel vinkelrät mot broarna. Plankompositionen
tillhör 1800-talets akademiska tradition.

Arkitekturstilen angavs av byggnadernas arkitekt som anknuten till
svenskt 1600-tal - de la Vallée och Tessin. "Om den erhållit andra och
delvis rikare uttrycksmedel, så beror detta på, dels den nyare tidens större
materiella resurser och konstens demokratisering, dels på den,-enligt min
åsikt - fullt berättigade strävan, som gjort sig gällande, att genom en rikare
och annan utstyrsel å byggnadens yttre söka bilda en motvikt mot slottets
imposanta massa och på så sätt söka åstadkomma den representativa jämvikten”.
(Aron Johansson: Nya riksdagshuset. Teknisk Tidskrift: Arkitektur,
1906).

Byggnaderna hålls samman till en helhet av portikerna över Riksgatan.
Detta gaturum har en medvetet genomförd monumental utformning, som
innebär en balans mellan fasaderna på båda sidor (vilka inte är identiska
men har ungefär samma uttrycksmedel). För riksbanksbyggnadens del är
detta huvudfasaden. Riksdagshuset däremot vänder sin huvudfasad med
monumentalentrén mot Riksplan på östra sidan.

Riksdagshuset är emellertid mer likvärdigt i sina respektive yttersidor
än riksbanksbyggnaden. Dennas fasader mot Norrström och Stallkanalen
är underordnade och mer slutna.

Exteriörerna har inte väsentligt ändrats sedan byggnadstiden. På riksdagshusets
takbalustrad fanns dock ursprungligen ett antal obelisker m. m.,
som togs ned vid ombyggnaden 1938-1942.

Riksdagshusets inre

Byggnaden visar stora skillnader i kvalitet mellan olika rum, med starkt
framhävande av den utåtriktade, representativa sidan. Den arkitektoniska
rangplatsen intas av huvudtrapphuset, som är ett rum av högt värde med
avseende på både form och material. 1 första hand historiskt värdefulla,
men även med arkitektoniska kvaliteter är de båda kamrarna och sammanbindningsbanan.
Ur konstnärlig synpunkt bör andra kammaren sättas
före första på grund av sin genomförda utsmyckning (målningar av Axel

1974:20

Törneman i väggfälten ovan läktarnivån). Första kammarens målningar (av
Otte Sköld) omfattar bara tre fält och har större avstånd i tid och stil från
den period arkitekturen tillhör.

Kvalitetsskillnaden mellan olika rum märks redan i gränsen mellan sammanbindningsbanan
och de båda ”bufférummen” vid dess andar, vilka har
ett tydligt enklare utförande. Utan att vara påkostade är kapprummen vid
kamrarna anmärkningsvärda genom sitt välbevarade skick. I övrigt innehåller
riksdagshuset inga rum med mer framträdande kvaliteter. Alla perifera
rum, särskilt högt upp i huset, är påfallande enkelt utförda och i många
fall ändrade efter byggnadstiden.

Riksbanksbyggnadens inre

Utförandet är i denna byggnad genomgående mer påkostad än i riksdagshuset.
Det märks t. o. m. i ljusgårdarnas fasadputs, som här har reliefutsmyckning.
Byggnadens planlösning är enkel medan de förnämsta rummen
- i första hand bankhallen och bankofullmäktiges sessionssal - är av
hög konstnärlig kvalitet. Materialmässigt är det gedigna utförandet särskilt
framträdande i dessa rum. Centrala korridorutrymmen i riksbankshuset visar
en monumental "Tessinsk” arkitektur.

Allmänna principer för byggnadernas behandling med hänsyn till kulturminnesvårdens
önskemål

Vad beträffar den utvändiga behandlingen av riksdagshuset bör den generella
utgångspunkten vara att byggnaden skall bevaras utan väsentliga
förändringar. Påbyggnader som ändrar byggnadens silhuett kan inte accepteras.
Återuppsättning av de nedtagna takdekorationerna kan diskuteras.
För en sådan åtgärd skulle snarare tala rent kulturhistoriska än estetiska
skäl.

För de förslagsställare som arbetar med förutsättningen att riksbanksbyggnaden
skall bevaras bör likaså gälla att detta i så fall skall innebära
att inga väsentliga ändringar görs i exteriören. Vid flera tillfällen har emellertid
diskuterats att eventuellt bygga på de bågböjda byggnadspartierna till
samma höjd som det T-formade huvudpartiets. Ett hos riksbankens intendent
förvarat perspektivförslag till en sådan påbyggnad med en våning
daterad 1924, är signerad av byggnadens arkitekt Aron Johansson. I utredningen
bör möjligheten av en sådan påbyggnad kunna studeras.

För riksdagshusets inre gäller att det centrala systemet av monumentalentré
- trapphall - plenisalar - sammanbindningsbana, väsentligen bör
bevaras. Trappan bör med andra ord ha kvar sin funktion att leda till viktiga
delar av byggnaden.

I ett alternativ som utgår från förutsättningen att ny plenisal förläggs
till riksbankshuset är det således angeläget att båda de nuvarande plenisalarna

1974:20

bibehålls. I ett alternativ som utgår från förutsättningen att den ena plenisalen
skall ersättas med ny plenisal bör den andra plenisalen bibehållas.

Om riksbanksdelen inte tas i anspråk för plenisal, bör bankhallen och
om möjligt även bankofullmäktiges sessionssal bevaras för nya ändamål.

Christian Laine

Björn Linn

1974:20

Under bilaga 2

PM 1974-03-13
Riksdagshusets grundläggning

Riksdagshuset och dess tekniska tillstånd samt vidare användning kom
upp till diskussion 1967 i samband med beslutet om enkammarriksdag.

Vid de utredningar och undersökningar som gjordes då konstaterades
att byggnaden satt sig onormalt mycket sedan uppförandet. Precisionsavvägningar
gjordes forsta gången redan år 1900 och fortsatte kontinuerligt
fram till 1934 varefter de åter upptagits år 1967 och framgent. Mellan år
1934 och 1967 gjordes relativa avvägningar dvs. avvägningar där man icke
gick utifrån någon fast fixpunkt. Precisionsavvägningarna visar att mellan
1900 och 1934 har det mest utsatta hörnet i sydväst sjunkit cirka 16,5 cm
och från 1934 till 1967 cirka 3,5 cm alltså totalt knappt 20 cm. Sjunkningen
har varit ojämn och uppgår lägst till cirka 3 cm i det nordvästra hörnet.

Vidare upptäcktes att mätning av sprickvidden i två sprickor i södra respektive
norra fasadmuren pågått mellan 1912 och senast 1929. Mätningsinstrument
och mätpunkter kunde identifieras och mätningarna återupptagas.
Mätningarna visade att sprickorna öppnat sig 6,5 respektive 9,5 mm
mellan 1912 och 1967 därav 3,4 respektive 1,5 mm sedan 1929.

Bägge dessa, av varandra oberoende mätningar visade att rörelser i huset
ägt rum och det fanns anledning att tro att de fortsatte.

Genom upptagning av provgropar konstaterades vidare att pålskallarna
var snett avskurna och trängt i ovanförliggande rustbädd. Genom bakteriologisk
undersökning av träet i pålarna framkom att angrepp av bakterier
fanns och att viss nedsättning av hållfastheten kunde befaras.

Allt detta tillsammans gjorde att en grundförstärkning av riksdagshuset
bedömdes som nödvändig och i varje fall realistisk att ta med i kostnadskalkylerna.

Nu har sju år gått sedan 1967 och genom bl. a. fortsatta mätningar har
ytterligare kunskap erhållits.

Precisionsavvägningar och sprickviddsobservationer har visat att någon
nämnvärd rörelse knappast ägt rum sedan dess. Detta tyder på att byggnaden
satt sig färdigt och nu kan stå stabilt.

Grundvattenytans läge inne i Riksdagshuset har observerats regelbundet
sedan 1968. Det lägsta observerade värdet hittills härrör från januari 1970
då ytan låg på cirka -0,55 m dvs. 16 cm över rustbäddens överkant, vilken
enligt uppgift och även delvis enligt gjorda observationer ligger på -0,71
m. Landhöjningen i Stockholmstrakten är f. n. maximalt cirka 0,5 cm per
år. Detta skulle i ogynnsammaste fall ge en frist på cirka 30 år innan grundvattenytan
skulle sjunka under rustbädden. Förmodligen rör det sig om
en längre tid innan grundvattenytan permanent sjunker under nivån -0,71
m.

1974:20

Farligheter av bakterieangreppen är det ännu för tidigt att yttra sig om
men de bör observeras och vidare forskningsresultat avvaktas. Visar det
sig att pålarna förstörs torde en grundförstärkning inom en överskådlig framtid
vara nödvändig.

Vidare har erfarenhet erhållits från annat håll att hus grundlagda på likartat
sätt som riksdagshuset med pålar i åsmaterial är mycket känsliga för arbeten
i grunden intill såsom spont- eller påslagning. För att inte eventuella svåröverskådliga
skador skall uppstå bör därför sådana arbeten undvikas i byggnadens
närhet.

Med byggnadens närhet avses i detta fall t. ex. Riksbankens tomt och
Riksdagshusplan. Någon närmare precisering torde vara omöjlig att göra
utan därvidlag måste prov företagas.

Sammanfattningsvis kan sägas att den ytterligare kunskap om byggnaden
och även f. ö. tyder på att en grundförstärkning inte skulle vara nödvändig
under förutsättning att inte belastningarna ökas avsevärt.

Precisionsavvägningarna, sprickviddsobservationerna, kontroll av bakterieangrepp
på pålarna samt grundvattenytans nivå måste fortsätta kontinuerligt
även i fortsättningen.

Bengt Bergvall

GOTAB 74 8062 Stockholm 1974