FÖRVALTNINGSSTYRELSE 1973-11-08 Dnr 296-A.27/72
Framställning / redogörelse 1973:19
RIKSDAGENS
FÖRVALTNINGSSTYRELSE 1973-11-08 Dnr 296-A.27/72
Till riksdagen
Riksdagens lokalfrågor på längre sikt m. m.
Utredningsskedet före arkitekttävlingen
Styrelsen för riksdagens förvaltningskontor genomförde 1967—1968
under medverkan av byggnadsstyrelsen och av denna anlitade konsulter
en utredning av riksdagens lokalfrågor på längre sikt. Byggnadsstyrelsen
avgav i mars 1968 ett betänkande med titeln ”Riksdagens hus”.
Utredningen, som var teknisk-ekonomisk, tog sikte på tre alternativa
lösningar av riksdagens och riksdagsbibliotekets mera långsiktiga lokalprogram:
Alt.
1 Ombyggnad av nuvarande riksdagshus
Alt. 2 Nybyggnad på Helgeandsholmen
Alt. 3 Nybyggnad på Nedre Norrmalm
Inom ramen för alt. 3 hade tre underalternativ för riksdagshusets
placering på Nedre Norrmalm (vid Gustav Adolfs torg) närmare studerats,
som i betänkandet beskrevs så:
3 a, förläggning till kvarteren Johannes Större, Vinstocken och Jakob
Mindre med gräns i norr mot Jakobsgatan samt innebärande i stort sett
en anpassning till cityplanen (City 67) och sålunda små förändringar av
denna;
3 b, förläggning till kvarteren Vinstocken och S:t Per samt del av
kvarteret Jakob Mindre, innebärande ett överskridande av Jakobsgatan
norrut och måttliga förändringar av cityplanen;
3 c, förläggning till kvarteren Vinstocken och S:t Per samt del av
kvarteret Jakob Mindre, innebärande ett överskridande av Jakobsgatan
norrut och relativt stor omarbetning av cityplanen för området söder om
Herkulesgatan.
På grundval av funktionella, tekniska, ekonomiska och genomförandefaktorer
rekommenderade byggnadsstyrelsen alt. 2, nybyggnad på Helgeandsholmen.
Ett slutligt ställningstagande borde enligt byggnadsstyrelsens
mening dock baseras även på en bedömning av de stadsbildsmässiga
synpunkterna och de risker som alt. 2 härvidlag innebar. Hänsyn borde
också tagas till att byggnaderna inom hela det statliga området som
omfattar norra delen av Gamla stan, Helgeandsholmen och de delar av
Nedre Norrmalm som är eller avses komma i statlig ägo inom en period av
ett par decennier med få undantag kommer att beröras av lokalplanerings-
och byggnadsåtgärder. Härtill kommer de förändringar utanför den
statliga sektorn som betingas av Stockholms stads saneringsplaner.
En förläggning av riksdagshuset till Nedre Norrmalm skulle innebära
omfattande ingrepp i befintlig bebyggelse och medföra betydande
1 Riksdagen 1973. 2 sami. Nr 19
1973:19
2
kapitalinvesteringar. Åtgärderna kunde då endast motiveras av att
riksdagen därigenom erhåller optimala funktionella förhållanden samtidigt
som högt ställda anspråk i fråga om stadsbild och stadsmiljö
tillgodoses. Av underalternativen ansågs 3 a ha lägst funktionsvärde. I de
studier och värderingar som gjordes utgick byggnadsstyrelsen från att det
befintliga riksdagshuset skulle rivas.
I sitt yttrande över byggnadsstyrelsens utredning ansåg Stockholms
stadskollegium sig icke kunna tillstyrka att annat underalternativ än 3 a
skulle medtas i en tilltänkt arkitekttävling.
Styrelsen för riksdagens förvaltningskontor hemställde hos riksdagen
om uppdrag att utarbeta program för en arkitekttävling i princip enligt
alternativen 1, 2 (om-resp. nybyggnad på Helgeandsholmen) och 3 a.
Bankoutskottet ansåg att förberedelserna för tävlingen borde omfatta
även underalternativen 3 b och 3 c. Detta blev också riksdagens beslut i
maj 1968.
Under det fortsatta arbetet med programmet för tävlingen blev det
helt klart att staden motsatte sig en lösning enligt alt. 3 b och 3 c.
Beträffande frågan om alt. 3 a hade värderingsgrunderna ändrats i ett par
avseenden. Dels skulle det befintliga riksdagshuset med stor sannolikhet
komma att ligga kvar även om riksdagen flyttade från Helgeandsholmen.
Några stadsbildsmässiga vinster skulle därför inte uppstå. Dels reducerades
redan från början det planerade statliga förvaltningsområdet på Nedre
Norrmalm. Riksdagens framtida expansion skulle ytterligare minska
detsamma. Alt. 3 uteslöts därför helt ur förslaget till tävlingsprogram.
Vid 1969 års vårsession beslutade riksdagen, på hemställan av
styrelsen för riksdagens förvaltningskontor, att programmet för arkitekttävlingen
skulle avse förslag till riksdagshus enligt i princip något av
alternativen 1 eller 2 och att förberedelserna för arkitekttävlingen skulle
avse en nordisk arkitekttävling. Styrelsen för riksdagens förvaltningskontor
utsåg därpå en prisnämnd på elva personer med riksdagsledamoten
Sigurd Lindholm som ordförande.
Vid 1969 års höstsession fastställde riksdagen program för en allmän
nordisk arkitekttävling om riksdagshus i Stockholm och uppdrog åt
förvaltningskontorets styrelse att genomföra tävlingen i enlighet med det
fastställda programmet.
Tävlingsprogrammet
Programmet godkändes av prisnämnden i juni 1970 och programhandlingama
var färdigställda i september 1970.
Ur tävlingsprogrammet:
I avvaktan på att riksdagen skall få permanenta lokaler på Helgeandsholmen
kommer den att från den 1 januari 1971 vara inrymd i
provisoriska lokaler i det kulturhus jämte teater och hotell som är
under uppförande vid Sergels torg. För riksbanken planeras en nybyggnad
i kv. Fyrmörsaren vid Brunkebergstorg.
Före ett slutligt ställningstagande beträffande sin permanenta byggnad
1973:19
3
önskar riksdagen få såväl nybyggnads- som om- och tillbyggnadsaltemativen
ytterligare belysta genom en arkitekttävling. För att säkerställa att
ombyggnadsförslag erhålles har sex arkitekter eller arkitektgrupper
särskilt inbjudits att inkomma med förslag.
För samtliga tävlande gäller samma programförutsättningar med
undantag av att för de inbjudna gäller villkoret att det nuvarande
riksdagshuset skall bibehållas på ett sådant sätt att den ursprungliga
arkitekturen i väsentliga avseenden bevaras. Däremot har de inbjudna
frihet att föreslå rivning av det nuvarande riksbankshuset. Övriga
tävlingsdeltagare må efter eget övervägande föreslå hel nybyggnad eller
behålla nuvarande bebyggelse i större eller mindre utsträckning.
Tävlingsområdet omfattar hela Helgeandsholmen jämte närmast omgivande
vattenområden.
Riksdagshuset skall inrymma plenisal, utskottslokaler och ledamotsrum
för 350 riksdagsledamöter, restaurang, administrations- och servicelokaler.
Den sammanlagda programytan är ca 26 000 m2 .
För första gången vid en nordisk arkitekttävling kommer de inlämnade
tävlingsförslagen att utställas före prisnämndens bedömning.
Vid bedömningen kommer stor vikt att läggas vid att riksdagens
lokalmässiga och funktionella behov kan tillgodoses, att de av verksamheten
och läget betingade arkitektoniska och stadsbildsmässiga kraven är
väl beaktade samt att förslagen är ur teknisk och ekonomisk synpunkt
genomförbara.
Prisnämnden har att på grundval av tävlingsresultatet avge förslag till
riksdagen beträffande lösning av riksdagens byggnadsfråga.
Tävlingen är en nordisk tävling i två steg, av vilka det första är en
kombinerad allmän och inbjuden tävling.
Det andra steget är en omedelbart följande inbjuden tävling. Minst sex
av förslagsställarna i det första steget kommer att inbjudas att deltaga i
det andra steget. Förslagsställarna är anonyma även i det andra steget.
Prisnämnden har rätt att avbryta tävlingen efter första steget om
tävlingen gett en god och allsidig belysning av byggnadsfrågan och
prisnämnden därmed kan rekommendera ett av förslagen att läggas till
grund för utförande.
Tävlingens första steg
Under inlämningstiden april—maj 1971 registrerades 114 förslag.
Tävlingsförslagen var före och under bedömningstiden utställda på
Galärvarvet, Djurgården, Stockholm i maj och augusti 1971. Efter första
stegets avgörande var förslagen ånyo utställda december 1971—januari
1972 på samma plats.
Prisnämnden tog sitt beslut den 26 november 1971. Det fullständiga
utlåtandet föreligger tryckt i kontorsoffset. Prisnämndens allmänna
bedömning och ställningstagande samt omdöme om de till andra steget
uttagna förslagen är publicerade i ”Tävlingsbladet” 7/71.
Prisnämnden fann inte skäl att avbryta tävlingen efter första steget.
Till bearbetning i tävhngens andra steg valde prisnämnden åtta förslag,
som representerade principiellt olika och möjliga sätt att lösa riksdagens
byggnadsfråga på Helgeandsholmen eller i dess omedelbara närhet inom
tävlingsområdet. Fyra av dessa förslag var ombyggnadsförslag och fyra
ny byggnadsförslag.
1973:19
4
Av ombyggnadsförslagen representerade två, nr 003 ”Forum” och 022
”Norrström”, lösningar som siktade till att bevara, inte bara det gamla
Riksdagshusets yttre, utan även alla väsentliga interiörer. I dessa förslag
var riksbankshuset ersatt med nybyggnader även om dess fasad mot
Riksgatan bevarades i det ena, nr 022. De andra två visade lösningar, där
de gamla kammarlokalerna och det stora trapphuset rivits och ersatts
med nybyggda volymer. 1 förslag nr 028 ”Av-om-till” bevarades sålunda
det gamla Riksdagshusets fasader, medan riksbankshuset ersattes med
nybyggnader. I förslag nr 013 ”Aron II” bevarades yttermurama, både av
det gamla Riksdagshuset och riksbankshuset.
Av nybyggnadsförslagen visade två förslag, nr 016 ”Censeo” och 066
”Nybyggnad Norrström”, byggnader förlagda till Helgeandsholmen,
parallella med och anknytande till Riksgatan på liknande sätt som de
befintliga byggnaderna. Från dessa skilde de sig dock stadsbildsmässigt,
framför allt i det att byggnadsvolymerna förskjutits mot väster, lämnande
ett större fritt utrymme framför Slottet. Två förslag, nr 017 ”42631”
och 058 ”S”, visade idén att anknyta Riksdagshuset till Norrmalms
bebyggelse och därigenom frigöra vattendraget på ett sätt, som öppnar
nya storslagna vyer och som landskapsmässigt anknyter till förhållandena
före Norrbros tillkomst. Helgeandsholmen är i dessa förslag bortschaktad.
Tävlingens andra steg och slutresultat
Lokalprogrammet för tävlingens andra steg reviderades endast i
mindre omfattning. Inbjudan gick ut i mars 1972. Åtta fullständiga
förslag inlämnades i juni 1972. De var under bedömningstiden utställda i
Gamla Riksdagshuset i september 1972. Efter tävlingens avgörande var
samtliga förslag utställda i Kulturhuset vid Sergels torg, Stockholm, i
november—december 1972.
Prisnämnden höll sitt slutsammanträde den 2 november 1972.
Tävlingsresultatet offentliggjordes den 28 november 1972. Det är
publicerat i ”Tävlingsbladet” 9/72. En förteckning över obelönade
tävlingsdeltagare från första steget är daterad den 10 november 1972.
I sin bedömning av tävlingsbidragen kom prisnämnden fram till att
riksdagen borde uppföra en nybyggnad på Helgeandsholmens västra del
och att till grund för vidare planering borde läggas förslag nr 016,
”Censeo”, vilket tilldelades 1 :a pris. I övrigt fördelades priser och inköp
enligt följande.
2:apris, förslag nr 066 ”Nybyggnad Norrström” (Nyb.)
4:epris, förslag nr 022 ”Norrström” (Omb.)
5 repris, förslag nr 013 ”Aron II” (Omb.)
Inköp, förslag nr 058 ”S” (Nyb.)
Inköp, förslag nr 028 ”Av-om-till” (Omb.)
Inköp, förslag nr 011 ”Aron I” (Omb.)
Inköp, förslag nr 070 ”Nu vilar ön” (Nyb.)
Något 3:e pris utdelades inte.
1973:19
5
Prisnämndens beslut var inte enhälligt. Ledamöterna Astrid Kristensson
och Thorsten Larsson reserverade sig och anförde att tävlingsresultatet
visar att det är möjligt att på Helgeandsholmen hysa riksdagen
genom ombyggnad av det gamla Riksdagshuset. De rekommenderade
därför riksdagen att till grund för utförande lägga förslag nr 022
”Norrström”.
I en annan reservation anförde ledamöterna Sigurd Lindholm, Hans
Borgström och Aarno Ruusuvuori att förslag nr 066 ”Nybyggnad
Norrström” p. g. a. vissa kvaliteter borde placeras före förslag nr 016
”Censeo”. Till i denna reservation gjorda uttalanden anslöt sig experten
för prisnämnden Kjell Lund.
Slutligen framhöll ledamöterna Ola Ullsten och Nils Hallerby i ett
särskilt uttalande att de inte kunde rekommendera riksdagen att lösa sin
byggnadsfråga enligt något av de prisbelönta förslagen. Riksdagens
lokalfråga på längre sikt borde bli föremål för ny utredning. Tills vidare
borde riksdagen kvarligga vid Sergels torg.
Sista avsnittet av prisnämndens allmänna utlåtande är i sig en
reservation:
Prisnämndens ställningstagande utgår från att riksdagens beslut i
byggnadsfrågan skall fattas i anslutning till tävlingen och att byggandet
skall genomföras så att riksdagen i böljan av 80-talet kan flytta till egna
lokaler på Helgeandsholmen.
Skulle avsevärda förskjutningar uppstå i detta tidsschema kan man
inte utesluta att sådana förändringar kan komma att ske — i de
programkrav som skall tillgodoses, i de stadsplanemässiga, tekniska och
ekonomiska förutsättningarna för genomförandet samt i de värderingar
som påverkar besluten — att avgörandet skulle kunna komma att gå i
annan riktning än om riksdagen nu följde prisnämndens förslag.
Remissinstanserna
I januari 1973 översändes tävlingsresultatet och prisnämndens bedömning
för yttrande till vissa myndigheter och organisationer.
Följande remissinstanser har inkommit med yttrande:
Byggnadsstyrelsen
Länsstyrelsen i Stockholms län
Riksantikvarieämbetet
Statens planverk
Statsdepartementens organisationsavdelning
Stockholms kommun
Sveriges Riksbank
Svenska Arkitekters Riksförbund (SAR)
Svenska Arkitektföreningen (SA)
Dessutom har skrivelser i ärendet inkommit från:
Samfundet Sankt Erik
Magnus Ahlgren, Torbjörn Olsson, Sven Silow Arkitekter SAR
1973.19
6
Peter Celsings arkitektkontor
De inkomna remissvaren kan kort sammanfattas på följande sätt:
1. Ingen remissinstans förordar att något av förslagen till nybyggnad
genomförs.
2. De nuvarande riksbyggnadema har ett stort kulturhistoriskt värde och
bör bevaras med minsta möjliga förändringar. Om de inte tas i bruk av
riksdagen kan de användas för statsdepartementen, kongresser m. m.
3. Det är angeläget att sambandet mellan riksdagshusets arkitektoniska
karaktär och dess funktion återupprättas, dvs. att det används av
riksdagen (SAR).
4. Fortsatta studier av ombyggnadsmöjligheterna bör kunna leda till att
byggnadernas kulturhistoriska värden kan bättre tillvaratas och att
kostnadsskillnaden mellan nybyggnad och ombyggnad kan minskas
(SAR, byggnadsstyrelsen m. fl.).
5. Kostnader för bevarande utgör kostnader för monumentvård. Det är
därför fel att ta med dem i den ekonomiska jämförelsen mellan nyoch
ombyggnad (SAR m. fl.).
6. Möjligheterna av en förläggning vid Gustav Adolfs torg bör ånyo
undersökas (riksantikvarieämbetet m. fl.).
7. Läget vid Sergels torg erbjuder praktiskt-ekonomiskt många fördelar
(länsstyrelsen).
8. Stockholms kommunstyrelse har inte avgett något egentligt yttrande
utan föreslår att överläggningar upptas med kommunen ang. riksdagens
lokalfrågor. En PM innehållande yttranden från skönhetsrådet,
generalplaneberedningen och vissa nämnder åberopas.
Av ovanstående framgår att något entydigt ställningstagande till de i
remissen ställda frågorna inte finns med undantag av punkterna 1 och 2
ovan.
Hur remissinstanserna mera preciserat fördelar sig på olika alternativ
framgår av följande:
1. Riksdagen blir kvar vid Sergels torg:
Länsstyrelsen
Museinämnden
Statens planverk
2. Nybyggnad (016, 066) enligt prisbelönta förslag:
Ingen
3. Ombyggnad (022) enligt prisbelönt förslag:
Statens planverk
Följande remissinstanser anser att tävlingsresultatet inte kan läggas till
grund för beslut:
Byggnadsstyrelsen
SA
SAR
1973:19
7
Slutligen anser följande remissinstanser att möjligheterna till nybyggnad
på Nedre Norrmalm bör utredas:
Riksantikvarieämbetet
Skönhetsrådet
Samfundet Sankt Erik
Överläggningar mellan representanter för förvaltningsstyrelsen och
Stockholms kommun ägde rum den 26 juni 1973.
Kommunen hade valt att inte fixera ståndpunkter eftersom det gällde
riksdagens lokalfrågor. Sammanfattningsvis kan sägas att kommunen
synes önska att gamla Riksdagshuset skall bevaras och är tveksam inför
alltför stora förändringar på riksbankstomten då det gäller ökning av
byggnadsvolymen och ianspråktagande av vattenområden. Vidare har
man ingenting emot en tidsbegränsad förlängning av kontraktet för
provisoriet vid Sergels torg och sannolikt inte heller någonting emot en
permanentning av provisoriet.
Slutsatser
Efter tävlingens genomförande och den därpå följande remissgenomgången
och allmänna debatten kan följande konstateranden och bedömningar
göras.
Inget av tävlingsförslagen kan i oförändrat skick komma till utförande.
Prisnämnden har i sitt arbete varit bunden av tävlingsprogrammet.
Denna bindning existerar inte längre och en översyn av programförutsättningarna
är befogad.
Rivning av det befintliga riksdagshuset synes numera vara helt
uteslutet. Starka krafter talar för ett bevarande. Detsamma torde gälla
byggnaderna norr om Gustav Adolfs torg. Dessutom har citysaneringen
gått vidare. Norr om Jakobsgatan har kvarteren upplåtits mot tomträtt
och där pågår byggnadsverksamhet. Alt. 3 b och 3 c kan därför inte
komma ifråga. Ett genomförande av alt. 3 a skulle medföra ianspråktagande
av kv. Vinstocken och Johannes Större som nu till stor del
disponeras av statsdepartement och annan statlig verksamhet. Grängesbergsbolaget
har etablerat sig mera permanent i kv. Jakob Mindre. Alt.
3 a är därför ännu mindre än förut ett konstruktivt alternativ till
Helgeandsholmen. En bedömning av förläggning till kvarteren Brunkhuvudet
och Brunkhalsen har heller inte givit positivt resultat. Alternativet
Nedre Norrmalm måste således avföras ur diskussionen.
Samtidigt som en opinion för bibehållande av riksbyggnadema vuxit
sig stark framstår som allt klarare önskemålet att riksdagen, med hänsyn
till sambandet mellan byggnadens innehåll och dess arkitektoniska
uttryck, återflyttar till den nuvarande byggnaden på Helgeandsholmen.
Förvaltningsstyrelsen har kommit till den ståndpunkten att nybyggnad
på Helgeandsholmen inte bör komma i fråga. För riksdagen återstår
då antingen permanent kvarblivande vid Sergels torg eller återflyttning
till Helgeandsholmen efter ombyggnad enligt något av ombyggnads
-
1973:19
8
förslagen. För att kunna ställas mot varandra kräver båda alternativen
noggranna utredningar. Dessa diskuteras här nedan.
Permanentning av provisoriet vid Sergels torg
Kvarblivande vid Sergels torg kan lösas genom antingen långtidskontrakt
eller förvärv.
Enligt Stockholms kommuns uppfattning har det vid det nuvarande
kontraktets undertecknande varit underförstått dels att provisorietiden
skulle omfatta cirka 10 år, dels att det i det fall riksdagen önskade
kvarstanna permanent vid Sergels torg ny uppgörelse måste träffas. Man
anser att dagens hyra bygger på ett antal olika förutsättningar som
rimligen inte kan gälla om riksdagens vistelse vid Sergels torg blir av
längre varaktighet. De poster som kan påverka hyran är bl. a. markvärdet,
vissa byggnadskostnader och faktiska driftkostnader.
En eventuell försäljning av komplexet till riksdagen kan enligt vad
man framhåller från kommunens sida ske enligt två principer. Antingen
kan en tomträttsupplåtelse med försäljning av vissa byggnadsdelar göras
på sedvanliga villkor eller kan såväl mark som byggnader säljas till
riksdagen. Med hänsyn till såväl kommunens som enskildas omfattande
intressen i byggnaderna måste de olika alternativen studeras med
utgångspunkt i vilka möjligheter som föreligger att tillgodose dessa även i
framtiden efter en överlåtelse.
Östra kulturhuset är hårt sammanknutet med den del av komplexet
som är uthyrd till riksdagen. Förutom den mycket påtagliga rent
konstruktiva kopplingen byggnadsdelarna emellan är låsningen total vad
beträffar den VVS- och eltekniska försörjningen, vilken i sin tur styrs
från en manövercentral i teaterhuset. Även andra restriktioner, exempelvis
i fråga om brandskydd med utrymningsmöjligheter, föreligger.
Om byggnadskomplexet övergår till riksdagen måste det ske med
åtskilliga förbehåll från kommunens sida.
För riksdagens del är expansionsmöjligheterna inom området av vitalt
intresse.
Ingående utredningar och förhandlingar måste således föregå en
preliminär överenskommelse som kan ligga till grund för beslut.
Ombyggnad på Helgeandsholmen
Förslagsställarna till de två prisbelönta ombyggnadsförslagen tillhör de
arkitekter/arkitektgrupper som på särskilda villkor inbjudits till tävlingens
första steg. De har som inbjudna även deltagit i tävlingens andra steg.
Förslag 022 ”Norrström”, 4:e pris, har till förslagsställare arkitekt
SAR Peter Celsing.
Förslag 013 ”Aron II”, 5:e pris, har till förslagsställare arkitekterna
SAR Magnus Ahlgren, Torbjörn Olsson, Sven Silow och Göran Streijffert.
Villkoret för de inbjudna, att det nuvarande riksdagshuset skulle
bibehållas på ett sådant sätt att den ursprungliga arkitekturen i väsentliga
1973:19
9
avseenden bevaras, hade en allmängiltig betydelse vid prisnämndens
bedömning och måste alltjämt gälla.
Förslagen representerar två skilda principer.
I 022 rivs riksbanksbyggnaden så när som på fasaderna mot Riksgatan.
På platsen uppförs en nybyggnad med tämligen stor volym och
innehållande huvuddelen av riksdagens lokaler. Denna byggnad förbinds
över och under Riksgatan, vars portalbyggnader bibehålls, med det gamla
Riksdagshuset. Hit förläggs utskotten och partilokalerna.
Nybyggnaden har karaktär av ny huvudbyggnad för riksdagen. Genom
att huvuddelen av lokalbehovet lagts dit belastas det gamla Riksdagshuset
inte mer, än att det kan användas med mycket små planändringar.
Byggnaden som helhet av yttre och inre består. Alla karaktäristiska och
arkitektoniskt eller historiskt viktiga rum är bevarade intakta och
fortfarande använda för riksdagens behov.
Genom att utnyttjandet av det gamla Riksdagshuset i realiteten sänks,
får ombyggnadsförslaget en stor total volym.
Förslaget har av prisnämnden bedömts ha god funktion. Kostnaden
har angivits till 270 milj. kr. i 1972 års pris.
I 013 behålls exteriörerna av såväl Riksdagshus som Riksbank i stort
sett oförändrade. I en uppbyggnad på riksbanksbyggnaden markerar sig
den nya plenisalen i exteriören. I Riksdagshuset behålls vissa rumsfiler
innanför fasaderna medan byggnadens inre i övrigt, bl. a. kamrar och
trapphall, rivs ut. Riksbanksbyggnaden blir ny innanför fasaden. Förbindelse
mellan byggnaderna har ordnats dels genom gångar i Riksgatans
portaler, dels genom en kommunikationsled under gatan.
Bevarandet av riksbyggnadernas yttre har möjliggjorts genom en
radikal förändring av byggnadernas inre, varvid stora kulturhistoriska
värden offras.
Förslaget har av prisnämnden bedömts ha god funktion, dock något
sämre än 022. Kostnaden har angivits till 255 milj. kr. i 1972 års pris.
Det inköpta förslaget 011 ”Aron I”, som endast deltog i tävlingens
första steg, föijer samma princip som 013 ”Aron II” men har ett längre
drivet bevarande då det gäller riksbyggnadernas interiörer.
Fortsatt utredning
Här har diskuterats förslagen 022 ”Norrström”, 013 ”Aron II” och i
viss utsträckning 011 ”Aron I”. Det har gjorts med hänsyn till att dessa
förslag synes ligga närmast till för den vidarebearbetning som föreslås.
Skulle det fortsatta utredningsarbetet ge vid handen att annat
ombyggnadsförslag skulle visa sig vara värt att ytterligare bearbeta skall
detta beaktas och redovisas.
Det ligger i sakens natur att utredningsarbetet också skall omfatta
möjligheterna för riksdagen att för särskilda funktioner och tänkbar
framtida expansion taga i anspråk annan bebyggelse än riksbyggnaderna.
En omprövning av lokalprogrammet med dess sambandskrav, där bl. a.
erfarenheter från Sergels torg skulle tillgodogöras, kan tänkas ge lättnad
1973:19
10
vid den fortsatta bearbetningen. Arbetet innebär då en successiv och
växelvis prövning och anpassning av riksdagens lokalkrav gentemot
riksby ggnademas förutsättningar. Sådana åtgärder kan beräknas få en
kostnä dssänkande effekt. Här kan samtidigt påpekas att vissa kostnader
blir of.rånkomliga i och med att man bestämmer sig för ett bevarande
oberoende av om riksdagen brukar byggnaderna eller ej.
En viktig faktor som påverkar kostnaderna är behovet av grundförstärknihg.
Byggnadsstyrelsen har i sitt remissvar den 16 april 1973 anfört
följande beträffande grundförhållanden:
En åv de tävlingens förutsättningar som förtjänar att ytterligare
kommerireras är frågan om grundförstärkning av riksbyggnaderna.
I tävlingsprogrammet liksom i byggnadsstyrelsens utredning ”Riksdagens
hus”, vilka båda bygger på ställningstaganden gjorda under 1967,
har angivits att fortsatt bruk av riksbyggnaderna torde kräva kostsamma
grundform ärkningar. Anledningen härtill skulle vara dels de sättningsrörelser
huset genomgått, dels den pågående landhöjningen vilken inom
en 30-årsperiod torde medföra att den rustbädd på vilken byggnaderna
vilar delvis kommer att ligga över grundvattennivån med rötrisk som
följd, dels Slutligen de bakterieangrepp vilka de under rustbädden belägna
träpålarna Visat sig vara utsatta för.
Sedan 1967 har emellertid genom bl. a. fortsatta mätningar ytterligare
kunskap örn riksbyggnadernas grundförhållanden erhållits. På senare tid
utförda avvägningar och sprickviddsmätningar tyder sålunda på att
byggnadernä nu satt sig färdigt och kan anses stå stabilt. Bakterieangreppens
negativa konsekvenser för träpålarnas hållfasthet är ännu ej till fullo
bekräftade.
En grundläggning av den typ som använts för riksbyggnaderna är
däremot känslig för markarbeten i byggnadens närhet. Normala grundförstärkningsarbéten
för eventuella tillbyggnader kan således befaras få
negativa konsek venser för de bevarade byggnadernas grundläggning.
Sammanfattningsvis kan sägas att under förutsättning att inga större
grundläggningsärbeten företas i byggnadernas omedelbara närhet och att
inte belastningarna på nuvarande grundläggningar avsevärt ökas bör
grundförstärknihgar tills vidare kunna anstå.
Det är således inte förenat med några tekniska problem att behålla
byggnaderna i nuvarande skick utan tillbyggnader.
För det fortlatta utredningsarbete som föreslås avser förvaltningsstyrelsen
att skapa en projektorganisation som skall kunna som konsulter
anlita tävlingsdeltagare och teknisk expertis. En särskild rådsgrupp
tillskapas bestående bl. a. av vissa förutvarande prisnämndsledamöter som
experter.
Utredningskostriaderna har beräknats till 250 000 kr.
Utredningsarbetet som skall vara slutfört sommaren 1974 skall
sålunda omfatta utarbetade förslag till följande alternativ nämligen
1.1 långtidskontrakt med Stockholms kommun avseende nuvarande
lokaler vid Sergels torg
1.2 förvärv av berörda fastigheter vid Sergels torg
2 ombyggnad på Helgeandsholmen
Därmed skulle riksdagen få underlag för beslut i husfrågan under
höstsessionen 1974.
1973:19
11
Hemställan
Under åberopande av vad i det föregående anförts hemställer
riksdagens förvaltningsstyrelse
att riksdagen
1. uppdrager åt styrelsen att utreda förutsättningarna och
kostnaderna för permanenta lokaler för riksdagen vid Sergels
torg genom långtidskontrakt med Stockholms kommun
alternativt förvärv av berörda fastigheter,
2. uppdrager åt styrelsen att föranstalta om bearbetning av vissa
ombyggnadsförslag gällande Helgeandsholmen samt
3. till Den inre riksdagsförvaltningen: Fortsatt utredning om
riksdagens hus på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret
1973/74 under femtonde huvudtiteln B 4 anvisar ett reservationsanslag
av 250 000 kr.
I handläggningen av detta ärende har deltagit, förutom undertecknad
ordförande, herrar Larsson i Staffanstorp, Wärnberg, Adamsson och
Ullsten, fru Kristensson samt herrar Augustsson, Larsson i Karlskoga och
Stridsman.
Vid behandlingen av ärendet i förvaltningsstyrelsen gjordes protokollsanteckning
enligt bilaga.
RIKSDAGENS FÖRVALTNINGSSTYRELSE
På styrelsens vägnar
HENRY ALLARD/
Eric Lindström
Särskilt yttrande
av herr Ullsten:
Förvaltningsstyrelsens beslut innebär att man avvisar tanken att bygga
ett nytt riksdagshus på Helgeandsholmen. De alternativ som i stället
övervägs är 1) att stanna kvar vid Sergels torg och 2) att flytta tillbaka till
Helgeandsholmen efter en ombyggnad. Den tredje möjligheten, att utreda
en alternativ lokalisering av ett nytt riksdagshus, berörs inte närmare.
För egen del har jag i ett särskilt yttrande till prisnämndens utlåtande
gett uttryck åt den meningen att såväl ny- som ombyggnad på
Helgeandsholmen måste avvisas. Riksdagshuset representerar enligt min
mening ett omistligt kulturhistoriskt värde. Därför bör det bevaras.
Denna mening delas alltså av förvaltningsstyrelsen så långt att man
avvisar tanken på en rivning. Däremot utesluter man inte ombyggnads
-
1973:19
12
alternativen. Två typer av ombyggnadsförslag skall prövas av den
föreslagna projektgruppen. Den ena, representerad av 022, förutsätter en
ny byggnad på riksbankstomten medan riksdagshuset i stort sett bevaras
intakt. Den andra, t. ex. 013, förutsätter en praktiskt taget total
omgestaltning av båda byggnadernas interiör.
Som jag närmare utvecklat i det särskilda yttrandet finner jag ingen av
dessa lösningar godtagbar. En total omgestaltning av riksdagshusets
interiör ter sig ur kulturhistorisk synpunkt lika oacceptabel som en
rivning. En nybyggnad på riksbankstomten av den typ som förslag 022
representerar skulle innebära att Helgeandsholmen belastades med en
överväldigande byggnadsvolym med förödande konsekvenser för stadslandskapet.
Om både funktionella, stadsbildsmässiga och kulturhistoriska krav
skall kunna tillgodoses, måste riksdagens lokalfråga lösas utanför Helgeandsholmen.
Detta stod klart redan när riksdagen 1968 beslöt om en
arkitektpristävling. Att denna trots motstånd från en stor minoritet både
i riksdagen och i Stockholms kommunfullmäktige och trots varningar
från en bred opinion bland landets stadsbyggnadsexperter ändå kom att
begränsas till Helgeandsholmen måste betraktas som ett historiskt
misstag. Beslutet var så mycket mer beklagligt som unika möjligheter till
en bra alternativ placering av ett riksdagshus just då förelåg i och med
utformningen av att stadspartiet norr om Gustav Adolfs torg ännu inte
bestämts.
I det läge som nu uppstått är det möjligt att ett kvarstannande vid
Sergels torg är den enda rationella lösningen av riksdagens lokalfråga. En
återflyttning till Helgeandsholmen kan enligt min mening endast bli
aktuell om betydande delar av lokalprogrammet kan inrymmas utanför
Helgeandsholmen. Kanslihuset och övriga byggnader i Gamla staden som
nu disponeras av Kungl. Maj:ts kansli är i så fall de som närmast kommer
i fråga. Denna möjlighet bör bedömas av den föreslagna projektgruppen.
Att med andra utgångspunkter lägga ner pengar på en bearbetning av det
prisbelönta ombyggnadsförslaget finner jag inte meningsfullt.
1973:19
13
Bilaga
Fru Kristensson ville ha till protokollet antecknat att enligt hennes
mening målsättningen skall vara att riksdagen skulle flytta tillbaka till
Helgeandsholmen. Med hänsyn till angelägenheten av att riksdagen vid
sitt slutliga ställningstagande har tillräckligt underlag för sin bedömning
ville hon dock ej motsätta sig en utredning av alternativet med
permanenta lokaler vid Sergels torg.
GOTAB 73 5448 S Stockholm 1973