FÖRVALTNINGEN ÅR IS6G AF DE UNDER
Framställning / redogörelse 1869:Kommerse
BERÄTTELSE
TILL
LAGTIMA RIKSDAG,
ANGÅENDE
FÖRVALTNINGEN ÅR IS6G AF DE UNDER
KOIL. 1IAJ.TS OCH RIKETS KOHERSEKÖLLEfilll
STÄLLDA FONDER OCH MEDEL;
AFGIFVEN AF
RIKSDAGENS ÅR 1868 församlade REVISORER.
STOCKHOLM,
TRYCKT HOS A. L. NORMAN, 1808.
V^id den revision af Stats-, Banko- och Riksgälds-verkens tillstånd, styrelse och förvaltning
för år 1866, hvilken undertecknade, i egenskap af Riksdagens dertill utsedda Revisorer,
innevarande år förrättat, har granskning jemväl egt ram af förstnämnda års räkenskaper
för och förvaltning af de under Kong). Maj:ts och Rikets Kommerse-kollegium
ställda fonder och medel, nemligen Manufaktur-diskont-fonden, Manufaktur-, Tulloch
Beslags- samt Eskilstuna Fristadsmedlen, äfvensom anslaget till reseunderstöd åt
fabriks- och handtverksarbetare, jemte de särskilda anslagen till godtgörande af svenska
och norska Konsulers utgifter dels för nödstäldt svenskt sjöfolks och dels för andra medellösa
svenska undersåters understöd och hemförskaffande.
Innan Revisorerne likväl gå att afgifva redogörelse för ifrågavarande granskning,
hafva Revisorerne ansett sig böra meddela, att, sedan, med anledning af väckt fråga
huruvida icke den förändring i afseende å granskningen af de under Kommerse-kollegii
förvaltning ställda fonder kunde för framtiden iakttagas, att Stats-revisorernes granskning
af dessa fonder, likasom i afseende å Riks-bankens och Riksgälds-kontorets räkenskaper
egde rum, kunde sträcka sig till slutet af året näst före Revisorernes sammanträde,
Riksdagen uti underdånig skrifvelse den 14 Maj 1867 anhållit,, det Kongl.j Maj:t
täcktes i nåder förordna, att till granskning af nämnda års Stats-revisorer skulle aflemnas
behörigen afslutade och i vanlig ordning till siffran granskade räkenskaper för de
under Kollega förvaltning lydande fonder och medel för åren 1865 och 1866, jemte dertill
hörande handlingar och berättelser, samt att för den kommande tiden till hvarje års
Stats-revision på enahanda sätt skulle a deum as afslutade räkenskaper och handlingar
för det nästföregående året, så har Kongl. Magt uti nådigt bref den 6 sistlidna December
gifvit Kommerse-kollegium tillkänna, att Kongl. Maj:t, med afseende å hvad Kollegium
uti sitt öfver Riksdagens förberörda framställning afgifna utlåtande anfört äfvensom
derå, att fråga blifvit väckt om förändrad organisation af Kollegii verksamhet såsom
särskilt embetsverk, hvaraf jemväl vore beroende särskilda anordningar beträffande
förvaltningen af Manufaktur-diskont-fondens medel, funnit Riksdagens omförmälda underdåniga
framställning icke föranleda åtgärd i vidsträcktare mån, än att Kongl. Maj:t
förordnat, att räkenskaperna rörande öfriga under Kollegii förvaltning ställda fonder och
medel skola till Kammar-rätten aflemnas sednast före utgången af; April månad året näst
efter det, hvilket räkenskaperna omfattade. Efter hvad Revisorerne: inhemta^ hafva
ock, till åtlydnad af högstberörda nådiga befallning, sistnämnda räkenskaper för år 1867
inom den sålunda bestämda tiden till Kammar-rätten öfverlemnats, hvaremot dessa räkenskaper
ännu icke blifvit i sin helhet uti Kammar-rätten granskade; ^till följd hvaraf
den af Revisorerne nu verkställda granskningen endast kunnat omfatta året 1866.
Under ifrågavarande revisiousförrättning, vid hvars början räkenskaperna öfver
samtliga ofvannämnda fonder med tillhörande verifikationer blifvit aflemnade, hafva Re
-
4 —
visorerne jemväl tagit kännedom såväl af Kongl. Kommerse-kollegii till Kongl. Maj:t afgifna
underdåniga berättelse angående Manufaktur-diskont-fondens förvaltning år 1866
samt den berättelse, särskilde af Kongl. Maj t i nåder förordnade Revisorer aflemna! rörande
sistnämnda fonds förvaltning och räkenskaper för samma år, som ock af Kong!.
Maj:ts under loppet af året till benlära Kongl. Kollegium aflåtna nådiga bref i ämnen!
som med förvaltningen af ifrågavarande medel ega gemenskap.
Hvad först beträffar Manufaktur-diskont-fonden, så inhemtas* af det deröfver
upprättade, härbos bilagda kapital-slut, att nämnda fonds inkomster genom influtna räntor
å utlasta kapital år 1866 utgjort .......................................... R:mt R:dr 154,267: 67.
hvartill komma ull värderings-, sorterings- och magasinsafgifter
samt hyresmedel, influtna vid Ullkontoret i Norrköping,
och hvilka medel, jemlik! Kongl. brefvet den 14 Juli
1865, efter Ulldiskontens upphörande ingå till Manufakturdiskont-fonden
.......................................................................... » » 3,845: 63.
Summa R:mt R:dr 157,613: 30.
Då härifrån afräknas nedannämnda, under året bestridda
utgifter, nemligen:
Ränta till Riksbanken för de å kreditivet begagnade me
4cl.
............................................................. R:dr 67,422: 58.
Förvaltningskostnader och pension samt begrafningshjelp.
................................................... » 20,062: 33.
Extra utgifter, såsom skrifmaterialier, postporto
m. m............... » 1,362: 50.
Inköpta inventarier............................................... » H; —
Inbetalning till Riksgälds-kontoret, i ersättning
för det å riksstaten öfverflyttade,
tillförene af Manufaktur-diskontens vinstmedel
omedelbarligen bestridda, årliga anslag
till Teknologiska Institutet ............... » 21,000 —
Pensioner och gratifikationer till f. d. tjensteman
och betjente vid numera indragna
stämplingskontoren i Stockholm, Göteborg,
Norrköping och Nyköping, jemlikt Kongl.
brefvet den 13 Juni 1862,............................ » 8,909: 35.
Aflöning till Ullkontorets i Norrköping tjensteman
och betjening ........... R:dr 5 268: —
Omkostnader för Ullmaga
sinshuset
i Norrköping .... » 226: 41.
Extra afgift till städernas allmänna
brandstodsbolag
för dito ........................... » 146: 25.
Diverse utgifter vid Ullkontoret » 154: 96. „ 5.795 62.
133,563: 47.
«;• visar sig. att, fondens vinst för år 1866, inboräknadt
ofvan upptagna, från Ullkontoret influtna medel, dock efter afdrag
af de för Ullkontorets räkning utgifva belopp, bestigit sig
■•••;......o..................................................................................... R:mtR:dr 24,049: 83
men da, på grund af Kong], brefvet den 22 September 1865, under revisionsåret från
Manufaktur-diskont-fonden utbetalts en summa af 25,(K 0 R:dr, utgörande den till utgående
under sistnämnda år bestämda andel af det genom högstberörda Kongl. bref från
samma fond anvisade bidrag af 75,000 R:dr till uppförande af byggnad för 1866 års industri-utställning
i Stockholm, sa har derigenom a fondens behållning, som vid årets
början utgjorde................................................ R:dr 1,731,321: 94.
uppkommit en minskning af ......................................... „ 959.
och uppgick således behållningen vid 1866 års slut til! ................. R:dr 1.730.371: 77.
hvaruti inbegripas osäkra fordringar af tillsammans 196,862 R:dr 9 öre, hvilken summa
med 10,539 R:dr 69 öre öfverstiger det belopp, hvartill dylika slags fordringar uti 1806 års
ingående balans finnas upptagna,
På sätt af det bifogade kapitalslutet inhemtas, äro Man ufa k tur-di skon t-fondens
osäkra fordringar upptagna såsom tillgång til! oafkortad summa; men då dessa fordringar
icke torde ega det verkliga värde, som deras summa utvisar, anse Revisorerne lämpligare,
att antingen de osäkra fordringarne föras inom luden och hvad af dylika fordringar
sedermera inflyter upptages såsom vinst, el ler ock att genom ömsint visas fondens
vinst och förlust samt behållning, oberäknadt de osäkra fordringarne.
Vid den i början af år 1866, jemlik! föreskriften i § 8 af det för Manufakturdiskonten
gällande reglemente af den 8 Februari 1844, verkställda fördelning af fondens
disponibla tillgångar beräknades fondens säkra fordringar tillika med behållningen i Riksbanken
samt under året inflytande räntemedel uppgå till ett sammanräknadt belopp af
3,960,149 R:dr 99 öre; och sedan härifrån afdragits dels ränta å fondens kreditiv på
Banken, dels enligt gällande stat utgående aflöning och annan förvaltningskostnad, dels
aflöning till tjensteman och betjente vid Ullkontoret i Norrköping, dels pensioner och
gratifikationer till^ f. d. tjensteman och betjening vid stämplingskontoren i Stockholm,
Göteborg, Norrköping och Nyköping, dels skrifmaterialier och andra omkostnader, dels
ersättning^!! Riksgälds-kontoret för en del af det från riksstatens sjette hufvudtitel
utgående årsanslag till Teknologiska Institutet, dels ofvannämnda andel af bidraget till
1866 års industriutställning i Stockholm, dels ock summan af de lån, med hvilkas återbetalning
särskilt anstånd blifvit af Kongl. Maj:t i nåder medgifvet, hvilka afdrag tillsammans
utgjorde 200,993 R:dr 17 öre, samt derjemte blifvit afräknade de 750,000 R:dr,
hvilka, jemlikt Kongl. trefven den 9 December 1818 och den 5 Maj 1841, böra till s. k.
förlagslån användas, så antogs återstående tillgången för alla till lån i vanlig diskontväg
berättigade idkare utgöra 3,009,156 R:dr 82 öre; hvarefter och sedan för den särskilda
lånerätt, som på grund af Diskont-reglementet tillkommer Eskilstuna fristads rnanufakturister
och deras förläggare, af hvilka 112 bland de förstnämnda anmält sig för
ett^ tillverkningsvärde af 980,514 R:dr och 8 bland de sednare för en förlagssumma af
487,308 R:dr blifvit ytterligare afsatte tillsammans 521,761 R:dr, eller 33 £ procent för
manufakturisterna och 40 procent för förläggarne, behållna tillgången för den allmänna
lånerätten ansags uppgå till 2,487,395 R:dr 82 öre. Denna summa, fördelad emellan de
i samma lånerätt deltagande idkare, lemnade en lånerättsprocent för första klassens idkare
af 8 procent, för andra klassens af 6 procent och för tredje klassens af 4 procent
utaf nästföregående årets tillverkningsvärde, eller för första klassens idkare T^j procent, för
andra klassens 2B08n procent och för tredje klassens ^ procent mindre än lånerätten år
1865 utgjorde. Uträknad efter den sålunda fastställda .laner»!tsprocenten, uppgick lånesumman,
för första klassens idkare, med ett sainmanräknadt tillverkningsvärde af
20,684,897 R:dr, till 1,054,791 R:dr, för andra klassens, med ett tillverkningsvärde af
5.854,164 R:dr, till 351,249 R:dr, och för tredje klassens idkare, med tillverkningsvärde
af 12,079,762 R:dr, till 483,190 R:dr.
På grund dels af gällande reglemente och dels af särskilda Kongl. resolutioner,
hafva följande fabriksidkare varit år 1866 berättigade att för sina tillverkningar under
nästföregående året åtnjuta lånerätt i Manufaktur-diskonten, nemligen:
i Första klassen:
65 Klädesfabriksidkare, af hvilka 53 i Norrköping, med ett tillverkningsvärde
af ............................................... Rdr 8,487,215: —
.5 Sidenfabriksidkare, med dito.............. » 1,058,701: —
2 Siden bands- dito, med dito ............................................................. » 29,051: —
14 Sulläders- dito, med dito .............................................................. » 1,437,655: —
16 Glasbruksegare, med dito ................................................................... » 1,480,759: —
2 Porslinsfabriksidkare, med dito ....................................................... » 1,044,916: —
28 Egare af jerngjuterier, mekaniska verkstäder, metallfabriker m. in.,
med dito ............................................................................ » 6,663,431:
1 Porterfabriksidkare, med dito .. .............7... 7777. ....................... » 483,169: —
i Andra klassen:
13 Tillverkare af kulörta bomulls-, linne- och halfylleväfnader, med
tillverkningsvärde af ........................................................................ R:dr 2,581,399: —
10 Pappersbruksegare, med dito............................................................ » 1,695,920: —
5 Oljeslageriegare, med dito................................................................... » 1,209,036: —
2'' Tillverkare af messingsarbeten, med dito.......................................... » 42,098:
! Alunverksegare, med dito .................................................................. » 27,625: —
1 Tillverkare af pappersarbeten, med dito............................................ » 298,086:
i Tredje klassen :
14 Tillverkare af ofärgade bomulls- och linneväfnader, med tillverk
ningsvärde
af ..................................................................................... 2,6o6,996: —
4 Strump- och trieotväfnads-fabriksidkare, med dito ...................... » 340,519:
17 Bomulls- och linspinneriegare, med dito........................................... » 8,593,496: —
2 Segelduks-fabriksidkare, med dito..................................................... » 381,706: •
2 Tapet-fabriksidkare, med dito ........................................... » 107,045;
Sedan Rikets vid 1865 och 1866 årens riksdag församlade Ständer beslutat att
till fyra procent förhöja den till tre procent förut bestämda årliga räntan^ för de summor
som uttoges från det till manufakturernas och fabrikernas understöd å Riksbanken
anvisade kreditiv å 2,250,000 R:dr, samt Bankofullmäktige gifvit Kommerse-kollegium
tillkänna, att den sålunda förhöjda räntan komme att beräknas från och med den 1
Juli 1866, både bemälda Kollegium uti underdånig skrifvelse den 27 Juni samma ar
hos. Kongl. Maj:t gjort framställning derom, att, då enligt § 14 uti det för Manufaktur
-
— 7 —
diskonten gällande reglemente ordinarie räntan för lån ur nämnda diskont blifvit bestämd
till fyra procent om året, men nödigt vore, att den hittills befintliga skilnadeu af eu
procent emellan kreditiv- och utlåningsräntan fortfarande bibehölles i ändamål att|/bereda
tillgångar till bestridande af de med Diskontens förvaltning förenade kostnader samt
Övriga tid efter annan till utgående från Manufaktur-diskonten anvisade utgifter, Kong!.
Maj:t måtte, med ändring af ofvauberörda § i Diskont-reglementet, i nåder förklara, att
för lån i vanlig diskontväg, som efter den 1 Juli 1860 från Manufaktur-diskonten utgåfves,
skulle i ordinarie ränta erläggas fem procent om året eller fem tolftedels procent
i månaden, samt att, till följd deraf och då enligt meranämnda § i Diskont-reglementet,
sådan densamma lyder uti Kongl. kungörelsen den 20 Oktober 1848, s. k. straffränta
för län, som^ ej inom åtta dagar efter förfallodagen infriades, skulle erläggas med tvä
procent om året utöfver ordinarie räntan, denna straffränta hädanefter komuie att beräknas
till sju procent om året. Vid föredragning af Kollega förberörda framställning
har Kongl. Maj:t, jemlikt nådigt bref till Kollegium af den 29 Juni 1800, funnit skäligt
att till samma hemställan lemna bifall j varande allmän kungörelse i ämnet under nämnda
dag i nåder utfärdad.
Vidkommande det, enligt högstberörda nådiga bref af den 9 December 1818 och
den 5 Maj 1841, ä Manufaktur-diskont-föuden anvisade särskilda anslag af 750,000 R:dr
till förlagslån för anläggning och drifvande af större fäbriksinrättuingar af antingen ny
eller väsendtligen förbättrad beskaffenhet, så voro vid 1865 års utgång dylika län utestående
till ett sammanlagdt belopp af 698,169 R:dr 59 öre, och förefamis således eu
obegagnad tillgäng af.................................................................................. lLdr 5 j,830: 41.
Under revisionsåret halva inbetalningar af utgifva förlagslån
egt rum till belopp af............................................................................... » 117,250: —
. . D '' R:dr 169,080: 41.
Åt dessa tillgångar hafva under sistberörda år blifvit utassignerade nedanuämuda,
af Kongl. Maj:t i nåder beviljade förlagslån, nemligen till:
Ro Bruksegaren J. O. Sundström, på grund af Kongl. brefvet den 27 Oktober
1865. det genom Kongl. brefvet den 10 Mars samma år bemälde Sundström samt bruksegaren
J. C. Bredésen, för deras vid Charlottenbergs bruk i Wermlands län, jemte
gjuteri och mekanisk verkstad, anlagda fabrik för tillverkning af spik, beviljade
ta“ å........................................................................................................ R;dr 28,000: —
2:o Fabriksidkareu, grefve Sten Lewenhaupt för hans i Landskrona
då befintliga fabrik för tillverkning af yllevaror, jemlikt Kongl.
brefvet af sistnämnda dag,..........................................................................
3-.o Fabriksidkare Joll. Petersson, P. Lindelöf och J. Pettersson,
för utvidgning af deras i Landskrona varande mekaniska verkstad
med gjuteri, enligt Kongl. brefvet af sistberörda dag,....................
4:o Trollhätte Oljeslageri-aktiebolag, det genom Kong!, brefvet
åt sistnämnda dag fäbriksidkairue friherre S. Fleetwod, F. Grönvall
och C. Setterberg, för drifvande af deras vid Trollhättan i Elfsborgs
län anlagda oljeslageri beviljade län ......................................................
5:6 Fabriksidkare!! O. IL Åkerlind, för fortsatt drifvande af
hans i Stockholm varande fabrik för tillverkning af kakelugnar, jemlikt
Kongl. brefvet af sistnämnda dag,..........................................
6:o Handlanden C. J. F. Ljunggren, för utvidgande af hans i
Transport: R:dr 108,000: —
fl 8,000: -16,060: —
16,000: —
30,000: —
— 8 —
Transport; R:dr 108,000: —
Kristianstad anlagda gjuteri och mekaniska verkstad, enligt Kongl.
brefvet af sistberörda dag,........................... » 16,000: —
7:o Egarne åt Sandö glasbruk i Wester-Norrlands län F. Ramström
och J. H. Kjellgren, för ytterligare utvidgande och förbättrande
åt tillverkniugarue vid nämnda bruk, enligt Kongl. brefvet af sistnämnda
dag,.............................................................^................................ » 0,000: —
8-.o Bruksidkaren B. de Mara, för ändamålsenligt bedrifvande
af gjuteriet och mekaniska verkstaden vid Ankarsrums bruk i Kalmar
län, jemlikt Kongl. brefvet af sistnämnda dag,....................................... » 18,000: —■
9;o »Carl Johans mekaniska verkstads arbetareförening», för
drifvande af dess vid Göteborg anlagda mekaniska verkstad, enligt
Kongl. brefvet den 23 Mars 1806, .......... » 10,000: —
Summa R:dr 158,000; —
Af forlagslånefonden voro således vid 1866 års slut lån utestående till ett saminanlagdt
belopp af 738,919 R:dr 59 öre; och återstodo vid samma tid att af förlagsIåneanslaget
utbetala följande genom Kongl. brefvet den 23 Mars 1866 beviljade lån,
nemligen till Fredriksbergs bolag, för ändamålsenligt bearbetande af dess inom Jönköpings
län befintliga takskifferbrott, 10,000 Rall'', Fabriksidkare;; Ch. Hill, för utvidgande
åt hans i Alingsås anlagda mekaniska bomullsväfveri, 18,000 R:dr, Oscarshamns mekaniska
verkstads aktiebolag, för drifvandet och utvidgandet af nämnda verkstad,
25.000 R:dr, Bleckslagare J. W. Gundberg, för utvidgande och fortsatt drifvande
af hans i Stockholm varande verkstad för tillverkning medelst maskin af alla
till bleckslageriyrket hörande arbeten, 10,000 R:dr, Bergsbro aktiebolag, för dess i Norrköping
varande fabrik för förfärdigande af hel- och halfylleväfnader, 40,000 R:dr, samt
Forsshaga bolags intressenter, för deras vid Forsshaga i Wermlands län anlagda glashytta
för tillverkning af fönsterglas, 12,000 R:dr.
Med afseende derå, att de af Manufaktur-diskont-foudens medel utgående förlagslånen
visat sig utöfva ett särdeles fördelaktigt inflytande på den inhemska fabriksindustrien
och i vida verksammare måu bidraga till näringarues utveckling, än de från
nämnda fond i vanlig diskontväg utlemuade allmänna lånen, och då det till förlagslån
disponibla belopp, oaktadt tid efter annan deri gjorda förhöjningar, på långt när icke
motsvarat de framställda låueanspråken, har Kongl. Maj:t, jemlikt nådigt bref till Kongl.
Konmierse-kollegium af den 14 December 1866, funnit godt förklara, att af Manufakturdiskont-fondens
medel ett belopp af 50,000 R:dr årligen under fem år, räknadt frän och
med år 18l>7, skall tilläggas forlagslånefonden, att, jemte förut från nämnda medel anvisade
750.000 R:dr, utgå och användas till förlagslån i den för sådana lån redan föreskrifua
ordning.
Jemlikt den på grund af Kongl. brefvet den 30 Januari 1857 förda, i Manufaktur-diskont-kontoret
befintliga särskilda räkenskap öfver fastigheter och inventarier, utgör
värdet af de;; utaf Manufäktur-diskont-fondens vinstmedel för längre tid tillbaka inköpta,
men numera till Riksarkivet upplåtna fästa egendom här i staden Ii:dr 90,000: —
af ullmagasinsbyggnaden i Norrköping .................... » 54,000; —
af Manufaktur-diskontens inventarier......................... » 5,138: 89.
och af Ullkontörets i Norrköping inventarier ........................................... » 1,987: 81,
Hvad särskildt ullmagasiushuset i Norrköping beträffar, anse sig Revisorerne böra
—
redogöra för åtskilliga omständigheter, som stå i samband med det ändamål, hvarför
ifrågavarande byggnad uppfördes och för h vil ket densamma ännu i viss mån bibehålies.
Sedan det för inhemska fårskötselus och ullproduktionens befrämjande å Riksgälds-kontoret
anvisade kreditiv blifvit af Rikets Ständer med 1863 års utgång indraget,
förklarade Kongl. Maj:t, genom nådig kungörelse den 18 Juni 1864, att den under
benämning »Ull-diskont» för belåning af inhemsk ull inrättade särskilda låneanstalt dåmera
upphört samt att i följd deraf all vidare tillämpning af det utaf Kongl. Maj:t den
19 December 1835 för illldiskont-fouden utfärdade nåd. reglemente, med deri sedermera
vidtagna ändringar, äfvensom af de sammanhang dermed egande föreskrifter i Kongl.
kungörelsen af sistnämnda dag, angående Ullkontoret i Norrköping, komme att förfalla.
xMed anledning deraf och då det enligt § t i nyssberörda Kongl. kungörelse af den 19
December 1835 Ullkontoret i Norrköping tillhörande bestyr att emottaga och förvara ull
såsom underpant för belåning jemväl upphört, förekom hos Rikets Ständers år 1866 församlade
Revisorer under öfvervägande, huruvida de ändamål i öfrigt, för hvilka detta
kontor blifvit inrättadt, eller att bereda tillfälle för inhemsk ullproducent eller för köpare
af inhemsk ull att der kunna inlemna ull, vare sig till förvaring eller försäljning,
eller ock till sortering efter konstens anvisning, vore af den vigt, att ifrågavarande inrättning^
borde bibehållas, hvarför äfven Revisorerne, som inhemtat, att detta ämne redan
varit föremål för öfverläggning hos Kongl. Kommerse-kollegium, ansåge sig böra
fästa uppmärksamhet å angelägenheten deraf, att frågan, huruvida Ullkontoret i Norrköping
borde vidare ega bestånd och med allmänna medel understödjas eller kunna utan
olägenhet indragas, blefve sa fort ske kunde behörigen utredd. Vid den derpå följande
Statsrevisionen eller år 1867 anmärkte Revisorerne uti sin då afgifna berättelse angående
granskningen af de under Kommerse-kollegium ställda fonder och medel, hurusom
Revisorerne inhemtat, att Kollegium, som kort tid efter ofvan omförmälda diskonts upphörande
tagit förevarande fråga i öfvervägande och vidtagit de för deusammas utredning
erforderliga åtgärder, dåinera, sedan en sådan utredning åstadkommits, beslutit hos Kongl.
Maj:t göra underdånig framställning om Ullkontorets indragning.
Af de detta ärende rörande, hos Kongl. Kommerse-kollegium befintliga handlingar
hafva Revisorerne vidare inhemtat, att, sedan Kongl. Telegraf- och Geueral-post-styrelserna
hos Kongl. Maj:t gjort underdåniga framställningar att lokaler för telegrafstationen
och postkontoret i Norrköping måtte i ullmagasinshuset beredas, Kommerse-kollegium uti
deröfver afgifvet underdånigt utlåtande af den 2 Mars 1866 anfört, bland annat, att,
enligt hvad föreståndaren för Ullkontoret uti^sitt i ämnet meddelade yttrande upplyst,
de till telegrafstation och postkontor föreslagna lokaler icke kunde för Ullkontoret undvaras,
derest magasinering och sortering af ull fortfarande skulle kunna vid Ullkontoret
behörigen verkställas; att, ehuru Landtbruks-akademiens Förvaltnings-komité, hvars yttrande
blifvit inhemladt i anledning af den hos Kollegium redan förut väckta frågan, huruvida,
efter Ulldiskontens indragning, Ullkontoret borde med sin inskränkta verksamhet
fortfarande bibehållas, förklarat, att Ullkontorets bibehållande i och för sortering och
magasinering af ull skulle såväl för ullproducenter som för klädesfabriksidkare vara af
behofvet påkalladt, likväl mer än eu betänklighet syntes möta emot godkännande af
denna åsigt, i hviiket, afseende Kollegium anmärkt, att kontorets inkomster visat sig
vara otillräckliga att bestrida dess utgifter, hvilka sednare i följd deraf måste betäckas
åt Manufaktur-diskont-fondens tillgångar, och att, med antagande att, till en fot ylleväfnad
åtginge omkring ett skålpund ull, ett uppenbart missförhållande förefunnes emellan,
å ena sidan, den qvantitet ull, som årligen sorterades och magasinerades i kontoret,
samt, å andra sidan, den qvantitet af samma vara, som måste erfordras för den årliga
produktionen af ylleväfnader i Norrköping, såsom exempel hvarpå anförts, att, enligt
2
— 10 -
Kollegii då sednast eller för år 1864 afgifna underdåniga berättelse angående fabriker och
manufakturer i riket, nämnda år tillverkades i Norrköping 2,627,516 fot ylleväfnad, då
deremot, på sätt de till Kollegium från Ullkontoret inkomna redovisningsräkningar utvisade,
under samma år dit inlemnats 184.588 skålpund ull, hvaraf 130,432 skålpund blitvit der -städes sorterade: att af denna jemförelse obestridligen följde, att berörda inrättning endast
i mindre betydlig mån motsvarade sin ursprungliga bestämmelse; att vid sådant förhållande
den frågan måste göra sig gällande, om det vore med god hushållning och det
allmännas fördel förenligt att fortfarande med uppoffring af Manufaktur-diskontens för
så olikartade ändamål strängt anlitade tillgångar uppehålla en anstalt med sä inskränkt
verksamhet, men att emellertid gifvet vore att frågan om Ullkontorets upphörande då
måste anstå och blifva beroende af en närmare utredning af alla dithörande förhållanden;
hvarför äfven, i afseende å Telegraf- och Post-styrelsernas ofvanberörda underdåniga
framställningar och då telegrafstationens och postkontorets inrymmande i ullmagasinshuset
skulle föranleda behofvet för fabriksidkare att låta brandförsäkra de af dem
till kontoret inlemnade ullpartier, hviiket dittills aldrig egt rum, samt då dertill komme
att, om, utan afseende å ofvan anförda omständigheter, större eller mindre del af ullmagasinsbyggnaden
skulle komma att upplåtas till tvenne för sina särskilda ändamål inredda
embetslokaler, detta skulle, i händelse kontoret inom eu måhända icke särdeles
aflägsen framtid ansages böra upphöra, i viss man utgöra hinder för husets försäljning,
Komtnerse-kollegium slutligen förmält sig icke kunna i underdånighet tillstyrka nådigt bifall
å ifrågavarande framställningar; — men, utan afseende å hvad Kommerse-Kollegium
sålunda anfört, fann emellertid Kongl. Maj:t, enligt t nådigt bref den 20 April
1866, godt medgifva, att till lokal för postkontoret och telegrafstationen i Norrköping
finge upplåtas vissa delar af magasinsbyggnaden med möjligen erforderligt utrymme
å tomten för uppförande af nödiga uthus, samt tillika i nåder föreskrifva, att vid
arbetet med anordningen för omförmälda ändamål af de upplåtna lägenheterna skulle
iakttagas, att hinder derigenom ej uppkomme för den under året förestående ullmarknaden;
att kostnaden för berörda arbete, hvilken, utom i hvad anginge uppförande af nödiga
uthus, förslagsvis beräknats till omkring 12,000 R:dr, skulle bestridas till hälften
af postverket och till hälften af telegrafverket; att till Ullkontoret skulle såsom hyra för de afträdda
lägenheterna årligen, så länge desamma af post- och telegrafverken innehades, erläggas
500 R:dr, till hälften af postverket och till hälften af telegrafverket, samt att det årliga underhållet
af lägenheterna skulle af nämnda verk, hvardera i afseende å dess lägenhet, bekostas.
Vidare har Kong]. Kommerse-kollegium, med angifvande af den hos Kollegium
åstadkomna, här ofvan antydda utredning, uti underdånig skrifvelse den 13 September
1867 anfört hufvudsakligen, att, enligt sammandrag, hvilka Kollegium låtit upprätta öfver
de ullqvantiteter, som blifvit till ullmagasinet inlemnade allt ifrån Ullkontorets uppkomst
och som derstädes under de tio sista åren sorterats, anstaltens verksamhet i allmänhet
varit temligen inskränkt och under den sednaste tiden högst betydligt minskats;
att orsaken till denna minskning i Ullkontorets verksamhet icke vore tillfällig, utan antagligen
komme att fortfara, enär den vore att söka uti de för ylleväfnads-industrien på
sednare tider väsendtligen förändrade förhållanden, hvarigenom en fullständig omgestaltning
af sättet och välboren för denna industri försiggått, i det att, genom en friare tulllagstiftning,
täflan mellan ut- och inländska fabrikanter iuträdt samt, efter det maskinkraften
vunnit större användning och associationsidéen börjat tillämpas, de mindre fabrikerna,
hvilka för ullsortering måste anlita Ullkontorets betjening, allt mer och mer undanträngts
af större fabriksbolag, hvilka egde utvägar att i sina fabrikslokaler med egna
arbetare verkställa ullsortering; att minskningen i Ullkontorets verksamhet härrörde jemväl
deraf, att under sednare åren börjat användas annat, sortering icke erfordrande material
såsom en vigtig beståndsdel af vissa fabrikat, hvarigenom sjelfva sorteringskonsten
11 —
mindre toges i anspråk; att Ullkontoret, betraktadt såsom ullsorteringsanstalt, alltså
förlorat sin betydelse och kunde utan någon olägenhet för ylleväfnads-industrien i Norrköping
indragas; att, hvad anginge behofvet af Ullkontorets bibehållande för befordrande
af ullproducenternes bästa, dessa icke mera än producenter af andra varor kunde
hafva berättigade anspråk att ega tillgång till en offentlig lokal, der deras vara finge
framläggas till försäljning eller der densamma, ifall producenten ej nöjdes med det pris,
som vid"7 ullmarknaden bjödes, kunde mot eu ringa afgift under en längre tid förvaras;
att ett sådant anspråk i allt fall så mycket mindre egde någon giltighet, som nuvarande
kommunikations-anstalter gjorde varutransporten i allmänhet föga kostsam och tidsödande
emot hvad förhållandet var vid den tid, då Ullkontoret inrättades, och att, ehuru fårskötsel
äfven i södra Sverige bedrefves i stor omfattning, och till den ullmarknad, som
ärligen i Juli månad hölies i Malmö, betydliga ullqvantiteter fördes, någon framställning
om behofvet att med allmänna medel bekosta den dit införda ullens uppläggning
och förvaring icke från denna del af landet törsports; samt att, med afseende a
hvad Laudtbruks-akademiens Förvaltnings-komité uti sitt afgifna utlåtande anfört om det
fortfarande behofvet för ullproducenter af ett magasin i Norrköping till insamling för export
af kamull, i händelse fårskötseln i Sverige, såsom antagligt vore, komme att utvecklas
i rigtningeu att för allmänna verldsmarknaden producera köttfår med läng glänsande
kamull, hvilken ullsort icke inom landet kunde vinna afsättning, det syntes vara
för tidigt att redan nu hafva tanken fästad på en ekonomisk anordning, som, enligt hvad
koinitén antydt, framdeles kunde blifva önskvärd eller behöflig, och i allt fall icke vore
med god hushållning förenligt att för ett sådant framtidsäudamål bibehålla en anstalt,
som, enligt Kollegii förmenande, under nuvarande förhållanden hvarken för fabrikanten
eller för ullproducenten vore af sådan nödvändighet, att den fortfarande borde af allmänna
medel uppehållas; — hemställande Kollegium, på grund af hvad sålunda blifvit
anfördt och då ullmagasinshuset, efter det en del deraf upplåtits till telegrafstation och
postkontor, icke, utan kostsam tillbyggnad, lemnade utrymme för ullsortering derstädes,
att Ullkontoret i Norrköping måtte med utgången af år 1807 indragas och såsom följd
deraf nådiga kungörelsen den 19 December 1835 jemte de deri sedermera, vidtagna förändringar
förklaras böra vid samma tid upphöra att gälla.
1 anledning af denna underdåniga framställning har Kongl. Maj t uti nådigt bref
den 29 November 1867 förklarat, att, då statens-mellankomst för åstadkommande af
sortering af ull och för anställning härvid af kunnige sorterare numera, efter den utveckling,
ylleväfnadsindustrien vunnit inom landet, såväl i allmänhet som företrädesvis i Norrköping.
icke vidare kunde anses behöflig och de utgifter, som varit eu följd af Ullkontorets
verksamhet i och för dylik ullsortering, sålunda kunde besparas; men det till Ullkontoret
hörande magasin till de delar, som icke redan blifvit till post- och telegrafverken
upplåtna, borde utan särdeles betydande kostnader kunna till fördel för ullproduktionen
bibehållas såsom förvaringslokal, hvarest, emot skälig afgift efter fastställd^ taxa,
ull kunde till den årliga ullmarknaden i Norrköping eller vid andra tider af året få uppläggas,
Kongl. Maj:t funnit Kommerse-kollegii förberörda hemställan endast i så måtto
höra bifallas, att Kongl. Mai t i nåder beslutit, det Ullkontorets verksamhet såsom ullsorteringsaustalt
skulle med 1867 års slut upphöra, samt att i afseende å Ullkontorets
bibehållande för emottagande af ull till magasinering Kollegium hade att hos Kong!.
Maj:t föreslå nödiga anordningar; och sedan Kollegium derefter afgifvit underdånigt förslag
till kungörelse i ämnet samt dervid tillika hemställt, att såsom arvode åt den blifvande
föreståndaren för ullmagasinsinrättningen måtte anvisas ett belopp af 500 R:dr
årligen, deruti inbegripet ersättning för skrifmaterialier och vedbrand för nödig kontorslokal,
så har Kongl. MäjJMnder den 4 sistlidne Juni utfärdat nådig kungörelse an
-
12
gående ullmagasinet i Norrköping, hvaremot frågan om det arvode, som borde tillkomma
magasinsföreståndaren, ännu icke, så vidt Revisorerne hafva sig bekant, blifvit af Kong!.
Maj:t pröfvad.
Slutligen hafva Revisorerne inhemtat, att, enligt de från Ullkontoret till Kommerse-kollegium
måuadtligen inkomna redovisningsräkningar för tiden från och med innevarande
års början till och med nästlidna September månad, hvarken vid 1867 års utgång
något ullparti befanns i Ullkontoret qvarliggande eller under loppet af första hälften af detta
år någon ull blifvit för magasinering dit inlemnad, och att först vid den i Juli månad sednast
hållna ullmarknaden i Norrköping till magasinet inkommit sammanlagdt 38,145 skålpund
ull, deraf 9,454 skålpund voro vid månadens utgång qvarliggande; att sedermera under
nästförflutna Augusti och September månader 4,068 skålpund ull blifvit ytterligare inlemnade,
och att vid sistnämnda månads slut 9,017 skålpund i magasinet qvarlågo; samt
att under sistlidne Juli och Augusti månader i magasinsafgifter influtit tillsammans 171
R:dr 85 öre.
Efter att sålunda hafva redogjort för hvad i detta ämne förekommit, firma sig
Revisorerne icke kunna underlåta att fästa Riksdagens uppmärksamhet derpå, att, sedan
Kommerse-kollegium på skäl, som synas Revisorerne välgrundade, afstyrkt inrymmande
i ullmagasinshuset i Norrköping af telegrafstationen och postkontoret derstädes samt tillika
antydt, att fråga då redan blifvit väckt om indragning af Ulikontoret, Kongl. Maj:t
likväl funnit sig böra, på sätt ofvan berördt är, medgifva, att lokaler finge för om förmälda
ändamål i magasinsbyggnaden upplåtas, äfvensom att den af Kommerse-kollegium
sedermera gjorda underdåniga framställning om Ullkontorets fullständiga upphörande både
såsom ullsorterringsanstalt och magasin för ulls förvaring icke blifvit af Kongl. Maj:t i
vidsträcktare man godkänd, än att oftanämnda inrättnings ena ändamål, eller ullsorteringsbestyret,
i nåder förklarats hafva upphört, med bibehållande likväl ar inrättningens
bestämmelse i öfrigt att till förmån för ullproducenter eller schäferiegare fortfarande
emottaga ull till förvaring; — hvarförutan Revisorerne icke heller kunna lemna oanmärkt,
att den af Kongl. Maj:t för de ofvannämnda lokalernas upplåtande åt post- och telegrafverken
bestämda hyra af tillsammans 500 R:dr R:mt icke torde stå i något skäligt
förhållande till det hyresvärde, dessa lokaler, särdeles den till telegrafstation upplåtna,
skulle under vanliga förhållanden kunna betinga; — och som Revisorerne, lika med
Kommerse-kollegium, anse det icke vara af någon väsendtlig nödvändighet för ullproducent
att ega tillgång till en af allmänna medel bekostad anstalt för emottagande af
den ull, som antingen vid ullmarknaden i Norrköping eller å andra tider kan komma att
derstädes aflemnas, samt ullmagasinets bibehållande för nyssberörda ändamål otvifvelaktigt
måste fortfarande föranleda uppoffring från Manufaktur-diskontens sida, enär inkomsten
för ullförvaringen i magasinet, efter den redan vunna erfarenheten, antagligen kommer
att högst betydligt understiga hvad som erfordras för bestridande af aflöningen åt
en magasinsföreståndare jemte öfriga af ullmagasineringen härflytande kostnader, äfvensom
utgifterna för egendomens underhåll, för såvidt dessa skäligen böra på nyssnämnda inkomsttitel
beräknas, finna Revisorerne i nu antydda omständigheter sig ega anledning att
uttrycka den åsigt, att det skulle vara för det allmänna fördelaktigt att oftanämnda
egendom blefve försåld så snart antagligt pris derför kan erhålllas, och att den inflytande
köpeskillingen bör till förstärkande af Manufaktur-diskont-fondens tillgångar till
nämnda fond öfverlemnas.
13 -
Revisorerne få vidare bifoga sammandrag af 1866 års räkenskaper öfver de till
manufakturernas befrämjande anvisade medel jemte de i sammanhang dermed redovisade
Tull- och Beslags- samt Eskilstuna fristadsmedlen äfvensom anslaget till reseunderstöd
åt fabriks- och handtverksarbetare, hvilka räkenskaper blifvit i Kongl. Kammar-rätten
granskade utan anmärkning.
Vid 1866 års början utgjorde behållningen af samtliga ifrågavarande
mede! ........... ................................................................. R:dr 25,010: 39.
och hafva inkomsterna under samma är bestigit sig till...................... i> 16,292: 81.
R:dr 1,896; 56.
Summa R:dr
Utgifterna hafva deremot uppgått till följande belopp, nemligen:
Premier för inom Wester-Norrlands län tillverkade
finare läfter ................................................
Stipendier åt eleverne vid Teknologiska Institutet
och Chalmerska slöjdskolan i Göteborg ...........
Understöd till industriella ändamål samt rese-under
stöd
åt fabriks- och handtverksarbetare ..... ......
Arvoden ....................................................................
Hushyreersättning til! numera aflidne General-löjtnanten
m. m. C. Akrell för den så kallade glob
verkstaden
............................................................
Aflöning till Borgmästaren i Eskilstuna ...................
Dito till Fristadsläkaren derstädes .......................
Dito till Folkskoleläraren dersammastädes .... ........
41,303: 80.
1,200:
9,725:
1,712:
50.
| 300: - |
|
|
« | 875: — |
|
|
)) | 1,200: — |
|
|
» | 10°: — » | 17,009: | 6. |
ut... | .................. H:dr | 24,294: | 74, |
deraf 10,930 R:dr 54 öre voro, med stöd af Kongl. brefvet den 6 Februari 1839, dels i
Jernkontoret och dels i Stockholms Enskilda Bank emot ränta inneståeude.
Af de till manufakturernas befrämjande anvisade medel har, på grund af Kongl.
brefvet den 20 Juli 1866, ett förlagslåu å 5,000 R:dr blifvit under samma år utbetaldt
till Fotoiitografen P. H. Mandel för ändamålsenligt bedrifvande af hans här i staden inrättade
fotolitografiska institut, hvilket lån skulle få af honom under åtta års tid emot
fem procent ränta innehafvas; varande emellertid, efter hvad anmäldt blifvit, ifrågavarande
lån redan under loppet af år 1867 återbetaldt.
Granskning har äfvenledes egt rum af 1866 års räkenskaper rörande dels de medel,
till belopp af högst 2,700 R:dr årligen, hvilka Kongl. Kommerse-Kollegium, på grund af
Kongl. brefvet den 30 Januari 1830, är berättigadt att från Kongl. Stats-kontoret uppbära
till godtgörande af svenska och norska konsulers förskott till nödställdt svenskt
sjöfolks understöd och hemförskaffande, dels ock det genom Kongl. brefven den 14 September
1843 och den 6 Augusti 1858 å Handels- och Sjöfarts-fonden till Kongl. Kommerse-kollegii
disposition anvisade årliga anslag af 2,000 R:dr, att användas till ersättande
af sådana bevisliga utgifter för svenskar, hvartill kousulerne, antingen i anseende
till utgifternas beskaffenhet eller svårigheten att derå anskaffa fullständiga verifikationer,
ej äro, enligt förut gällande föreskrifter, berättigade till godtgörelse af allmänna medel.
Berörda räkenskaper, åt hvilka särskilda utdrag härjemte bifogas, hafva jemväl blifvit i
Kongl. Kammar-rätten granskade utan anmärkning.
— 14 —
Behållningen å förstnämnda anslag uppgick vid 1866 års slut till 8,583 R:dr 17
öre, hvilka dock voro förskottsvis till konsuler utbetalde och om hvilka medels indrif
-
sig uppdraget aft besörja. A det sednare anslaget åter förefanns vid samma tid eu behållning
af 1,011 R-.dr 67 öre, sedan likväl, på grund af Kongl. brefvet den 3 Augusti
1866, af Handels- och Sjöfartsfondens medel blifvit till Kongl. Konmierse-kollegium
utbetaldt ett belopp af 4,000 R:dr, såväl för fyllande af eu å detta anslag uppkommen
brist, som till bestridande af ytterligare förestående utgifter af ifrågavarande
beskaffenhet under återstoden af samma år.
Revisorerne, som funnit räkenskaperna öfver samtliga ofvannämuda fonder och
medel vara med synnerlig ordning och redighet förda, hafva vid granskningen deraf icke
funnit anledning till någon anmärkning; och äro uppgifterna angående de vid revisionsårets
slut i Riksbanken innestående behållningar styrkta genom vederbörliga attester.
Vid anställd inventering af fondernas säkerhetshandlingar hafva dessa befunnits
omsorgsfullt ordnade och förvarade i s. k. brandfria kassaskåp, uppställda uti den för
Kommerse-kollegium förhyrda lokal; och befanns behållningen ä Manufaktur-diskontfondens
kreditiv i Riksbanken den 16 sistlidna September utgöra 571,598 R:dr 97 öre.
Af Ombudsmannens lagsöknings-diarier samt de utaf honom afgifna berättelser
angående fondernas balanserade fordringar hafva Revisorerne jemväl tagit kännedom och
dervid icke funnit något att erinra beträffande det sätt, hvarpå bevakningen och indrit—
ningen af de förfallna fördringarue blifvit af honom besörjda.
För de i denna revisionsberättelse förekommande sifferuppgifter ansvarar den Sekreterare,
som vid granskningen af de under Kongl. Kommerse-kollegium ställda fonders
förvaltning och räkenskaper varit hos Revisorerne anställd.
Slutligen få Revisorerne anmäla, att de, med anledning af sill instruktion, till
Kongl. Majit i underdånighet insända ett exemplar af denna berättelse.
Stockholm den 14 Oktober 1868.
FKEDR. BRUSEWITZ REINHOLD CHARPENT1ER. GUST. SAM. ÅKERHJELM.
vande från vederbörande rederier Kongl. Kommerse-kollegii Advokat-fiskals-embete tätt
CARL GUST. INDEBETOU. V. GJERLING.
R. v. KRAS MER.
L NORDENFELT.
JAN ANDERSSON.
G. C. WITT.
PER NILSSON.
CONRAD TH. SVANBERG.
GUSTAF DE MA RE.
O. Ihgardt.
Kapital-slut öfver Manufaktur-diskont-fonden för år 1866.
Riksmynt.
Säehet»
Balans från år 1865:
Skuld:
Till Riksbanken:
Kongl. Kommerse-kollegii kreditiv till Manufaktur-diskonten emot 3
procent årlig ränta å det begagnade kapitalet ............................... 2,250,000: —
Obetald ränta vid 1865 års slut ............................................................ 27,054: 92.
Bidrag till 1866 års allmänna Industri-utställning i Stockholm...................................
2,277,054
25 000
92
Transport: R:dr j 2,302,054j92|
Kredit»
Balans från år 1865:
Tillgång:
l:o Behållning i Riksbanken å räkningen N:o 5 med Depositions-kon
toret.
................................................................................................... 457,929: 69.
2:o Säkra fordringar:
a) Diskont-lån............................................................ 2,608,074: 8.
b) Förlags-lån................................ 696,750: —
Upplupna räntor .......................... 13,942: 51. 710,692? 51.
c) Anstånds-lån................................... 43,663: 17.
Upplupna räntor ............................ 1,077: 63. '' 44,740: 80.
d) Förskott till Diskontens Ombudsman för be
stridande
af utgifter i lagsöknings- och konkursärenden
........................................................ 100: —
e) hos Ullkontoret i Norrköping ............................ 517: 38.
Riksmynt, j
3,364,124: 77.
3:o Osäkra fordringar:
a) Diskont-lån .....
Förtal loränt or och expenser .......
6) Förlags-län
Resterande kapital å F. Rippes lån
Upplupen ränta derå 422: 40.
Dito dito å Rosenborg
<6; Ekenmarks
lån .... 19,207: 93.
163,373: 95.
1,898; 53.
1,419: 59.
19,630: 33.
165,272: 48.
21,049: 92. 186,322: 40.
Vinst- och förlust-konto.
Inkomster:
Ordinarie räntor ............ 149,920: 4.
Förlällo-räntor......................................... 4,347: 63.
Ullvärderings-, sorterings- och magasins-afgifter, influtna
vid Ullkontoret i Norrköping.... 2,680: 88.
Hyresmedel, influtna vid dito.................... 664: 75.
4,008,376
86
154,267: 67.
3,345: 63. 157,613: 30, [
Transport: R-.dr 157,613: BO. j 4,()08,376|86|
Transport R:dr | 2,302,05492
Balans till å,r 1867:
Tillgång:
l:o Behållning i Riksbanken å räkningen N:o 5 med Depositions-kontoret 262,990: 61.
2:o Säkra fordringar:
a) Diskont-lån ................................................................... 2,766,311: 50.
b) Förlags-lån....................... 737,500: —
Upplupna räntor .................................... 14,724: lö.
Expenser.......................................... 16; 25. 752,240: 40.
e) Anstånds-lån ........................................... 39,845: 12.
Upplupna räntor ................................... 987: 32. 40,832: 44.
d) Förskott till Diskontens Ombudsman för bestri
dande
af utgifter i lagsöknings- och konkursärenden
............................................................................
e) hos Ullkontoret i Norrköping...................................
3:o Osäkra fordringar:
o) Diskont-lån ............................................ 173,990: 22.
Förfalloräntor och expenser ............... 1,821: 95. 175,812: 17.
b) Förlags-lån:
Resterande kapital å F. Rippes lån.... 1,419: 59.
Upplupen ränta derå ........ 422: 40.
Dito dito å Rosenborg &
Ekenmarks lån ............. 19,207. 93. 19,630; 33. 21,049: 92. 196,862: 9.
100: —
326: 69.3,559,811: 3,
4,019,663
Transport R:dr 157,613: 30. \ 4,01)8,376186!
Utgifter:
l:o Aflöning och begrafningshjelp ............................................ 22,814: —
2:o Arvode till Kongl. Kommerse-kollegii President, ledamöter,
m. fl........................................................................ 4,415: —
3:o Pensioner.............................................................................. 10,742: 68.
4:o Inköpta inventarier ............................................................ H: —
5:o Extra utgifter........................................................................ 1,362: 59.
6:o Ersättning, enligt Kongl. brefvet den 9 November 1841,
till Riksgälds-kontoret.............. 21,000: —
7:o Ränta till Riksbanken för begagnade medel af kreditivet 67,422: 58.
8:o Aflöning till tjensteman och betjening vid Ullkontoret i
Norrköping.................................................... 5,268: —
Omkostnader för ullmagasinshuset
i dito ......................................... 226: 41.
Extra afgift till Städernas allmänna
Brandstods-bolag för dito .... 146: 25. 372-, 66.
96.
Diverse utgifter vid Ullkontoret i Norrköping 154:
5,795: 62. 133,563: 47.
Fondens vinst för år 1866 har alltså utgjort.
Balans till år 1867.
73
Skuld:
Till Riksbanken:
Kongl. Kommerse-kollegii
4 procent årlig ränta
Obetald ränta vid 1866 års slut
kreditiv till Manufaktur-diskonten, emot
å det begagnade kapitalet. ....................... 2,250,000: —
39,291: 98.
24,049
83:
2,289,291
96
Summa R:dr j 6,321,718|65
Summa R:dr 6,321,718 65
Stock bolin‘tat Mauufaktur-diskout-koutoret deu 10 Oktober Wö8,
S. Ägrett.
C, Bramtel.
Utdrag ur 1866 års hufvudbok ftir Manufaktur«, Tull• och
resen tida stöd åt fabriks -
Debet.
Behållningar och fordringa
Af Manufaktur-medlen .....................
» Tull- och Beslags-medlen ............
Efter afdrag af redogörarens fordran
» Eskilstuna fristads-medel .................
Efter afdrag åt redogörarens fordran
» Anslaget till rese-understöd...........
Inko in s t e r.
Manufaktur-medel
Eskilstuna fristads-medel .........
Anslaget till rese-understöd .................
|
| Riksmynt. | |
| 19,399: — |
|
|
. 1,164: 45. |
|
|
|
9.1: 2. | 1,071: 43. |
|
|
. 3,257; 58. |
|
|
|
129: 52. | 3,128: 6. | 25.010 | 99 |
........... 13.152: 81. .......... 140: — ........... 3,000: — | 16,292 | 81 | |
Summa R;dr | 41,303180 |
Stockholm af Kongl. Kommerse-Koliegii
Beslags- samt Eskilstuna fristadsmedel jemte anslaget till
och handtverksarbetare.
Kredit.
Utgifter.
Af Manufaktur-medlen...,............
» Reseunderstöds-medel .........
Balans till år 1867:
Behållningar och fordringar.
Af Manufaktur-medlen...................................
» Tull- och Beslags-medlen ...............................
» Eskilstuna fristads-medel ...............................
Efter afdrag af redogörarens fordran ..........
» Anslaget till rese-understöd..........................
14,484: 6.
2,525: —
................ 18,067: 75.
.................. 1,071: 43.
3,1197: 58.
129: 52. 3,268: 6.
.................. 1.887: 50.
Summa R:dr
Riksmynt
17,0091 6
24,294
41,303180
Kammar-kontor den 10 Oktober 1868.
ti. O. Leyonmarck.
Utdrag af 1&66 års Räkning öfver det, genom KongI. brefven
och Sjöfarts-fonden beviljade anslag tillgotltgörande af sven
-
Debet.
Balans från år 1865:
Behållning ...............L.J...''..".........................
Afgår redogörarens fordran .....................
Inkomst:
Af Kongl. Konvoy-kommissariatet anordnade ..
| Riksmynt. | |
............. 4,318: 39. |
|
|
.............. 50: 69. | 4,267 | 70 |
| 6,000 | — |
Summa R:dr | 10,267 | 70 |
Stockholm af Kongl. Kommerse-Kollegii
den 14 September 1843 och flen O Augusti 1864, af Handelsska
och norska Konsulers utgifter fdr svenska undersåter.
Kredit. rottal! | Riksmynt. | |
Afskrifning: | i. fl |
|
af de till svenska och norska Konsuler gjorda utbetalningar, för kvilka | 9,256 ! 7 ! ~ ‘ '' | i 3 |
Balanit till år 1867: |
|
|
Behållning ......................................................................................................... | 1,011 | 67 |
Summa R:dr | 10,267 | 70 |
Kammar-kontor den 10 Oktober 1868.
E. G. Leyonmarck
Utdrag af Hähning en öfver uppburna medel till godtgörande
hemför »haffande af
Debet.
Balans från år 1865:
Kontant behållning ...................................................... 5g. 44.
Fordran för förskottsvis till Konsuler utbetalde ersättningar
för bestridda omkostnader för svenskt sjöfolk,
om h vil kas godtgörande af vederbörande rederier
Advokatfiskals-embetet lätt sig uppdraget
att besörja................................................................7.537: 88. 7,594:32.
Afgår redogörarens fordran ............................ ;........... ’ 14: 58.
Af Kongl Stats-kontoret anordnade medel, hvilka genom Kongl. brefvet
den 30 Januari 1830 blifvit anvisade till ersättande af de utgifter, som
svenske och norske Konsuler bestridt för svenskt sjöfolk ......................
Summa R:dr
Riksmynt.
10.279
Stockholm af Kongl. Kommerse-kollegii
ctf de utgifter, som svenske och norske Konsuler bestridt för
svenskt sjöfolk år IS66.
| Riksmynt. | |
Kredit. |
|
|
Leverering: |
|
|
till Kongl. Räntekammaren åt ersättningar, som influtit från rederier | 1,696 | 57 |
Balans till år 1867: Fordran för förskottsvis till Konsuler utbetalde ersättningar för bestridda | 8,583 • | 17 |
Summa R:dr | 10,279 | 74 |
Kammar-kontor den 10 Oktober 1868.
E. G. Leyonmarck.
4