Förslag till riksdagen
Framställning / redogörelse 1988/89:25
Förslag till riksdagen
&
Riksdagens revisorers förslag angående statistiken
över mervärdeskatt
Förs.
1988/89:25
Riksdagens revisorer anmäler härmed sin granskning av statistiken över
mervärdeskatt. Granskningen är sista ledet i en övergripande studie av
statistiken över skatter och avgifter.
Revisorerna har undersökt vilken ekonomisk information i form av
statistik som finns rörande mervärdeskatten och hur den sammanställs och
publiceras. Av granskningen har framgått att statistiken för närvarande har
en mycket begränsad spridning men att det å andra sidan finns ett mycket
stort intresse för att en utbyggd och mera detaljerad statistik kommer till
stånd. Publiceringen av data om mervärdeskatten är vidare mycket ofullständig
och oenhetlig.
Revisorerna föreslår därför att åtgärder vidtas för att förbättra mervärdeskattestatistiken.
Sålunda bör det klarläggas vilket behov av statistik som
finns och hur detta behov skall tillgodoses. Klassificeringen av de mervärdeskatteredovisande
företagen i riksskatteverkets (RSV) skatteregister bör
vidare förbättras. Det bör också uppdras åt en bestämd myndighet att ha
huvudansvaret för framställning och publicering av statistiken. Dessutom
bör statistiken publiceras på ett mer enhetligt sätt.
1 Genomförd granskning
Granskningen har inriktats på gällande bestämmelser om sammanställning
och produktion av statistik rörande mervärdeskatten (momsen), kartläggning
av förekommande redovisning av skatten och den statistik som
framställs på grundval av redovisningen samt en bedömning av statistikuppgifternas
användbarhet och kvalitet. Granskningen har varit av översiktlig
karaktär.
Den skatteredovisning som ligger till grund för statistiken lämnas främst av
länsskattemyndigheterna, riksskatteverket (RSV) och tullverket. Uppgifterna
sammanställs och publiceras av RSV, generaltullstyrelsen och riksrevisionsverket
(RRV). Vissa uppgifter publiceras också av statistiska centralbyrån
(SCB) och konjunkturinstitutet (Kl).
De statistiska uppgifter som publiceras är främst redovisningsdata om
nettouppbörden av skatten för det statliga budgetåret och per kalenderår.
RSV sammanställer därutöver på underlag av det centrala skatteregistret
mera detaljerade uppgifter om bl.a. skatteinbetalningar och skatteåterbetalningar,
restförd moms, granskningen av momsdeklarationer, revisionsverksamheten,
antalet skattskyldiga och de skattskyldigas metoder för redovis- 1
1 Riksdagen 1988/89. 2 sami. Nr 25
ning av moms m.m. Antalet skattskyldiga anges också med fördelning på Förs. 1988/89:25
årsomsättning (nio klasser) och näringshuvudgrupper (nio). De sistnämnda
uppgifterna, i flertalet fall med fördelning på län och riket i dess helhet, ges
en mycket begränsad spridning. Tullverkets statistik avseende debiterade
och uppburna skattebelopp har också en begränsad spridning.
Många intressanta uppgifter om mervärdeskatten som registrerats i
skatteregistren med uppbördsdeklarationerna som grund tas emellertid inte
fram i form av statistik. Det gäller t.ex. uppgifter om skatt enligt 60- resp.
20-regeln, summa utgående skatt, summa ingående skatt, skattepliktig och
skattefri omsättning inom landet, exportomsättning samt skatt på egna uttag.
Mera specificerade uppgifter om momsuppbörden efter näringsgren
uppger man sig ej kunna ta fram till följd av brister i klassificeringen av de
skattskyldiga efter näringsgren i skatteregistren.
Underlag för beräkning av effekterna av ändringar i det svenska mervärdeskattesystemet
och för t.ex. en anpassning av det svenska momssystemet
till EG-ländernas saknas därför i stor utsträckning.
Granskningen har vidare visat att publiceringen av data om mervärdeskatten
är mycket splittrad.
Förslag till åtgärder i syfte att förbättra statistiken har mot denna bakgrund
tagits fram under granskningen.
Över granskningen, som initierats av revisorernas kansli, har granskningsrapporten
(1988/89:3) Statistiken över mervärdeskatten upprättats. Sammanfattning
av rapporten och av de över rapporten inhämtade yttrandena är
1 bilaga fogad till denna skrivelse.
2 Revisorernas överväganden
2.1 Allmänt
Enligt den senaste redovisningen av statsbudgetens inkomster (budgetåret
1987/88) uppgår statens nettoinkomst av mervärdeskatten till ca 80 miljarder
kronor. Inkomsten av mervärdeskatten utgör därmed nära en fjärdedel av
inkomsterna på statsbudgeten. Mervärdeskatten tas ut på all privat och
offentlig konsumtion av varor och tjänster med vissa undantag. Skattskyldig
är den som yrkesmässigt omsätter skattepliktig vara eller tjänst. Beräkningen
av skattebeloppen är mera komplicerad än för flertalet andra skatter och
avgifter eftersom den under löpande redovisningsår måste baseras på
uppgifter om skatt på såväl de skattskyldigas försäljning som inköp.
Problemen med avgränsningarna mellan skattepliktiga och skattefria varor
och tjänster utgör också osäkerhetsmoment.
Av granskningen framgår att det finns ett stort behov av förbättrad
ekonomisk information om mervärdeskatten. I sådant syfte bör därför en
mer detaljerad inventering av statistikbehovet göras. Vidare bör klassificeringen
av företagen i riksskatteverkets skatteregister förbättras. Vilken
myndighet som skall ha huvudansvaret för statistiken bör också prövas
liksom en mera samlad och enhetlig publicering av statistiken bör komma till
stånd.
2
2.2 Statistikbehovet
Förs. 1988/89:25
Såväl av granskningsrapporten som av remissyttrandena över rapporten
framgår det att det genomgående finns krav på och önskemål om en
förbättrad mervärdeskattestatistik. Behoven är dels mer allmänna, dels
färgade av de särskilda behov som finns hos olika myndigheter och inom
näringslivet.
Vid den översiktliga kartläggning av behoven av redovisningsdata och
statistik som genomförts har framkommit olika önskemål om förbättringar.
Man anser sig bl.a. behöva snabbare och mera lättolkad information om
mervärdeskattebetalningarna med förklaringar till olika avvikelser i statistiken.
Bakgrunden till önskemålen är behovet av snabba och säkra uppgifter
som underlag för bedömningar av den ekonomiska utvecklingen och som
underlag för beslut om olika åtgärder.
Gemensamt för många önskemål är vidare kraven på att ha bättre underlag
tillhands vid beslut om förändringar i mervärdeskattesystemet. Här avses
bl.a. genomförande av förslag om minskad eller slopad skatt på vissa varor,
utvidgad skattskyldighet för varor och tjänster samt bedömningar avseende
anpassning av det svenska mervärdeskattesystemet till EG-ländernas.
Vid en utbyggnad av mervärdeskattestatistiken bör man i första hand
utnyttja de möjligheter till ytterligare informationsuttag som kan göras ur
skatteregistren med utgångspunkt i där redan registrerade data och således
utan ytterligare insatser i form av uppgiftslämnande från de skattskyldigas
sida. För närvarande utnyttjas endast ett fåtal av de data som registrerats i
skatteregistren från uppbördsdeklarationerna, exempelvis endast uppgifter
om skatt att betala eller att återfå samt summa bokförd omsättning.
Av de uppgifter som tagits in i registren från uppbördsdeklarationerna och
som man vill ha belysta med statistik är t.ex. utgående skatt på oreducerat
vederlag enligt 60- resp. 20-regeln och utgående skatt totalt, ingående skatt
på införsel och förvärv, bokförd skattepliktig omsättning inom landet,
skattefri omsättning inom landet, exportomsättning samt skatt på egna uttag.
Därutöver önskar man uppgifter om importomsättning näringsgrensvis,
uppgifter som för närvarande inte anges på uppbördsdeklarationen.
Förslag har också framförts om framtagande av statistikuppgifter rörande
mervärdeskattebeloppens fördelning på olika näringar, näringssektorer och
varor, uppgifter om företagens och hushållens momsbelastning samt om
antalet momsregistrerade skattskyldiga med blandad verksamhet. För
statistik med en mera detaljerad branschindelning erfordras en förbättring av
de skattskyldigas klassificering på näringsgren i RSV:s skatteregister. Frågan
behandlas närmare under avsnitt 2.3 nedan.
Bland de mera specifika redovisnings- och statistikbehov som framkommit
kan nämnas att generaltullstyrelsen anser att specificerad statistik bör tas
fram rörande de återbetalningar länsskattemyndigheterna gör av importskatt.
Statistik behövs också över hur mycket av tullverkets kontanta
momsuppbörd som berättigar till momsavdrag eller leder till återbetalningar
från länsskattemyndigheterna.
RSV instämmer i granskningsrapportens krav på att statistiken bör
kompletteras och presenteras på ett bättre sätt. Att framställa statistik för 3
2 Riksdagen 1988/89. 2 sami. Nr 25
kontinuerlig belysning av det slutliga utfallet för mervärdeskatten skulle Förs. 1988/89:25
dock enligt verket ställa stora krav på programändringar i RSV:s ADBsystem,
varför verket inte biträder en sådan utbyggnad.
Vissa länsskattemyndigheter bekräftar behovet av mera detaljerad statistik,
främst för planering, uppföljning och kontroll av verksamheten samt för
bedömning av utfallet av granskningsåtgärder och revisionsverksamhet.
Konjunkturinstitutet framhåller att det är angeläget för institutets analysarbete
att också kunna utnyttja statistik beträffande inbetalad och återbetalad
skatt. Statistik över indirekta skatter kan också få betydelse i samband
med konjunkturbedömningar och analyser för stabiliseringspolitiska ändamål,
framhåller Kl. Institutet understryker vidare det i rapporten framförda
önskemålet om en snabbare och säkrare korttidsstatistik.
SCB anser att det är av stort värde för centralbyrån att underlaget för
statistiken föreligger så tidigt som möjligt efter beskattningsårets utgång, inte
som nu först i november månad året efter beskattningsåret.
Från näringslivsorganisationernas sida understryker man behovet av
bättre statistik inför den omdiskuterade breddningen av momsunderlaget
och den anpassning till förhållandena inom EG som kan komma att
aktualiseras. Data om skatten bör också kunna användas för att spegla
försäljningsutvecklingen inom olika branscher.
Det finns således förhållandevis omfattande önskemål om ytterligare
statistikdata på mervärdeskatteområdet. En del önskemål syftar till att
tillgodose mera tillfälliga informationsbehov för aktuella förändringar av
skattesystemet, andra avser behov av mera kontinuerlig statistik. Revisorerna
finner det angeläget att åtgärder vidtas för tillgodoseende av behovet av
korttidsstatistik för en mera kontinuerlig publicering liksom för möjligheterna
att tillfredsställa mera tillfälliga statistikbehov på området.
2.3 Branschklassificeringen
Vid granskningen konstaterades att den mervärdeskattestatistik som RSV
för närvarande framställer med fördelning på näringsgrenar/branscher
endast avser huvudgrupper. Uppgifter om från momskontrollsynpunkt
särskilt intressanta branscher kan däremot inte tas fram. Skälet till att en
sådan mera detaljerad redovisning inte kan ges uppges vara att branschklassificeringen
är så osäker att en sådan statistik skulle bli missvisande.
Klassificeringen av företagen i RSV:s skatteregister bygger på uppgifter
från företagen i samband med deras momsregistrering. SCB använder för sin
del också uppgifter ur momsregistret för klassificering av nya företag i sitt
företagsregister. Centralbyrån kompletterar dock uppgifterna genom en
företagsenkät och genom utnyttjande av andra källor. Någon återrapportering
från centralbyrån till RSV:s skatteregister av gjorda kompletteringar till
företagsregistret förekommer inte.
Vid remissbehandlingen har det i granskningsrapporten framförda förslaget
om att utnyttja uppgifter ur SCB:s företagsregister för en löpande
aktualisering av näringsklassificeringen i RSV:s skatteregister biträtts. RSV
understryker bl.a. att det är ett sedan länge uttryckt önskemål att höja
kvaliteten på branschkoderna, och konjunkturinstitutet framhåller att
oklarheter i branschklassificeringen i skatteregistret utgör en avgörande Förs. 1988/89:25
begränsning av möjligheterna att utnyttja statistiken. Möjligheterna att
utnyttja centralbyråns företagsregister för aktualisering bör enligt institutet
utvärderas snarast möjligt. Ökad jämförbarhet för mervärdeskattedata med
centralbyråns statistik är en nödvändig förutsättning för att uppgifterna skall
få en vidare användning anser institutet vidare. SCB instämmer häri och
påpekar att ett väl fungerande system för återrapportering bör kunna
åstadkommas med relativt begränsade insatser.
Enligt revisorernas mening bör möjligheterna att utnyttja uppgifter ur
SCB:s företagsregister för en löpande aktualisering av näringsklassificeringen
i RSV:s skatteregister snarast prövas.
2.4 Produktionsansvaret för mervärdeskattestatistiken
Redovisningsdata över mervärdeskatten framställs primärt av länsskattemyndigheterna
och RSV samt av generaltullstyrelsen. RRV sammanställer
uppgifter för redovisning mot statsbudgeten dels i en löpande månadsredovisning,
dels i en budgetårsredovisning av statsbudgetens utfall. Därutöver
framställs statistik på mervärdeskatteområdet av länsskattemyndigheterna,
RSV, generaltullstyrelsen, RRV, SCB och Kl. Den statistik som publiceras
av de båda sistnämnda myndigheterna bygger i huvudsak på uppgifter från de
först nämnda.
Mervärdeskattestatistik i egentlig mening och i nämnvärd omfattning
produceras för närvarande främst av RSV i form av s.k. momsstatistik på
underlag av uppgifter i skatteregistren. Denna statistik kan, som nämnts,
byggas ut för att tillgodose angivna önskemål om mer detaljerade uppgifter
genom utnyttjande av i registren redan registrerade men hittills ej utnyttjade
data.
I granskningsrapporten har framförts förslag om ett klargörande av vilken
myndighet som skall ha huvudansvaret för produktionen av statistiken. I
denna fråga har endast RSV och SCB yttrat sig. RSV anser att ansvaret för
statistikens innehåll bör ligga på SCB, medan RSV bör svara för framtagningen
av underlagsmaterialet. SCB anser å sin sida det lämpligt att RSV har
ett huvudansvar för produktionen och publiceringen av den statistik över
mervärdeskatten som avser att belysa olika skattemässiga konsekvenser.
Enligt revisorernas mening är det viktigt att en bestämd myndighet ges ett
mera odelat ansvar för att ändamålsenlig statistik över mervärdeskatten tas
fram, exempelvis RSV med den resursförstärkning som detta kan erfordra.
2.5 Publiceringen av mervärdeskattestatistiken
Vid granskningen konstaterades att de ekonomiska uppgifter som publiceras
om mervärdeskatten främst avser summauppgifter om statens inkomster av
skatten. Därutöver framställs mera detaljerad statistik som dock inte
publiceras. Den statistik som publiceras är emellertid svår att återfinna.
Därför bör en översyn göras av publiceringen av mervärdeskattedata. Härvid
bör eftersträvas att centrala uppgifter sammanförs till ett fåtal publikationer.
De remissinstanser som yttrat sig i denna fråga delar uppfattningen om att
5
det behövs en mera samlad publicering av viktigare data om mervärde- Förs. 1988/89:25
skatten.
Revisorerna finner det viktigt att en mera enhetlig publicering av centrala
data om mervärdeskatten kommer till stånd så att uppgifterna blir mera
lättillgängliga.
2.6 Sammanfattning
Revisorerna har kunnat konstatera att den statistik som nu finns på
mervärdeskatteområdet till stora delar är ofullständig och splittrad och
därför inte fyller informationsbehoven. Med hänsyn till den stora betydelse
mervärdeskatten har som inkomstkälla för staten är det av vikt att statistiken
förbättras. En mera aktuell och detaljerad information om mervärdeskatten
behövs, bl.a. som underlag för olika beslut om förändringar på skatteområdet.
En översyn av behovet av statistik, statistikens omfattning och av dess
tekniska utformning bör komma till stånd. Vidare bör klarare anges vilken
myndighet som skall ha huvudansvaret för produktionen av statistiken.
Publiceringen av mervärdeskattedata bör vidare göras mer samlad och
enhetlig.
3 Hemställan
Revisorerna hemställer
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
revisorerna förordat beträffande en översyn av behovet av statistik
över mervärdeskatten, produktionen av sådan statistik och publiceringen
av denna.
Detta ärende har avgjorts av revisorerna i plenum. I beslutet har deltagit
revisorerna Arne Gadd (s). Hans Lindblad (fp). Kjell Nilsson (s). Birgitta
Hambraeus (c). Anita Johansson (s). Anders G Högmark (m). Torsten
Karlsson (s). Rune Jonsson (s). Per Stenmarck (m). Margit Gennser (m),
Ulla-Britt Åbark (s) och Bengt Kronblad (s).
Vid ärendets slutliga handläggning har vidare närvarit kanslichefen Göran
Hagbergh, byråchefen Bo Willart och revisionsdirektören Karl-Olov Hedler
(föredragande).
Stockholm den 6 april 1989
På riksdagens revisorers vägnar
Arne Gadd
Bo Willart
6
Sammanfattning av rapport 1988/89:3 om statistiken Förs. 1988/89:25
över mervärdeskatten och av de remissyttranden som Bilasa
avgetts över den
1 Rapporten
1.1 Granskningens syfte och inriktning
Syftet med granskningen av statistiken över mervärdeskatten har varit att
kartlägga vilken information som finns om mervärdeskatten i form av
redovisningsdata och statistik av översiktlig karaktär. Vidare skulle klarläggas
vilka informationsbehov som finns, om redovisningen och statistiken
tillgodoser dessa behov samt vad som bör göras för att statistiken skall
förbättras. Det är främst de övergripande informationsbehoven som skall
tillgodoses, såsom uppgifter om inbetalningar och utbetalningar av mervärdeskatt,
redovisningen av mervärdeskatten, uppgifter för bedömning av
effektiviteten i mervärdeskattesystemet och av möjligheterna till ändringar i
systemet.
1.2 Granskningens genomförande
Den redovisning och statistik avseende mervärdeskatten som finns hos olika
myndigheter har inventerats och analyserats. Statistikproducenterna, främst
riksskatteverket (RSV), generaltullstyrelsen (GTS), riksrevisionsverket
(RRV) och ett par länsskattemyndigheter (LSKM) har intervjuats. Intervjuer
har också genomförts med riksdagens skatteutskott, representanter för
pågående utredning om indirekta skatter samt andra viktigare användare av
statistiken.
1.3 Gällande ordning för redovisning och statistik
Mervärdeskatten kan kortfattat beskrivas som en omsättningsskatt som tas
ut på den värdetillväxt som sker i varje led i tillverknings- och distributionskedjan.
För varor är skatteplikten i princip generell. Tjänster är skattepliktiga
endast om detta uttryckligen anges i mervärdeskattelagen. Beskattningsmyndigheter
är vid omsättning inom landet och vid export länsskattemyndigheterna,
vid import tullverket.
Redovisningen och statistiken avseende momsen styrs främst av bestämmelserna
i mervärdeskattelagen (1968:430), förordningen (1968:431) om
mervärdeskatt samt skatteförvaltningens och tullverkets föreskrifter och
anvisningar.
1.4 Kartläggning av redovisning och statistik
Uppgifterna om statens inkomster av mervärdeskatten har främst en kameral
funktion som redovisningsdata i riksbokföringen. I riksrevisionsverkets
budgetredovisning anges brutto- och nettoinkomsten av mervärdeskatten,
för budgetåret 1986/87 till 123 resp. 72 miljarder kronor. Uppgifterna baseras
på redovisningsdata från RSV:s momsregister och tullverkets centrala Förs. 1988/89:25
redovisning. Bilaga
Inom skatteförvaltningen framställs redovisningsdata om momsen av både
LSKM och RSV.
På LSKM baseras redovisningen på kontoutdrag från postgirokontoret
med tillhörande allegat (uppbördsdeklarationer). Där stäms inbetalningarna
av mot de skattskyldigas uppbördsdeklarationer, och betalningarna registreras
i LSKM:s skatteregister. Vidare görs rimlighetskontroller av de skattskyldigas
uppgifter, både maskinellt och manuellt. Negativa deklarationer
innefattande framställning om utbetalning/återbetalning av moms behandlas
också där.
LSKM:s dataenhet framställer olika ADB-listor för uppföljning och
kontroll samt framställer påminnelser om skattebetalning. På underlag av
uppgifter i LSKM:s register gör RSV sammanställningar för redovisning och
statistik avseende momsen.
Den momsstatistik som tas fram av RSV hämtas från ett för riket centralt
skatteregister. Statistiken består av sammanställningar ur detta register och
avser den skatteuppbörd som handhas av LSKM. Det mesta av denna
statistik har en mycket begränsad spridning. Vissa översiktliga uppgifter
publiceras i RSV:s verksamhetsberättelse.
RSV:s mera detaljerade statistik ”momsstatistiken” framställs i form av
ADB-listor och ges sällan vidare spridning än till LSKM. Syftet med
statistiken är främst att utgöra underlag för kontrollverksamheten, uppföljningen
och bemanningsplaneringen inom skatteförvaltningen.
Den nämnda statistiken kan indelas i sådan som belyser betalningarna,
debiteringarna, restföringen, antalet skattskyldiga, deklarationsgranskningen
och beslut till följd av denna. Vidare ges specifikation över antalet
skattskyldiga i skatteregistret med fördelning på redovisningsmetod, redovisningsperiod
och bokslutstidpunkt samt hur antalet skattskyldiga fördelar
sig på omsättningsklasser och näringsgrenar enligt nio huvudgruppsområden.
I RSV:s indrivningsstatistik, som produceras på underlag av uppgifter från
kronofogdemyndigheterna i det s.k. REX-registret, finns bl.a. även uppgifter
om indrivningsresultaten för mervärdeskatt.
RSV:s nämnda momsstatistik och indrivningsstatistik framställs med få
undantag med en uppdelning av uppgifterna på län och hela riket.
Inom tullverket framställs på generaltullstyrelsen månadsvis uppgifter om
debiterad och influten mervärdeskatt på importomsättningen. Redovisningen
baseras på uppgifter från regionala och lokala tullmyndigheter. Generaltullstyrelsen
upprättar dessutom för sin årsrapport benämnd Tabeller
belysande tullverkets förvaltning en årlig sammanställning avseende mervärdeskatt
som debiterats inom tullverket.
RRV baserar sin redovisning av mervärdeskatteinkomsterna på uppgifter
från skatteförvaltningen och tullverket.
I RRV:s redovisning av statsbudgetens preliminära månadsutfall redovisas
månatliga uppgifter om influten mervärdeskatt via LSKM och tullverket,
återbetald moms samt övrig influten moms. Uppgifter om mervärdeskatteinkomsterna
hel- och halvårsvis redovisar RRV också i publikationerna 8
Budgetprognoser och Realekonomisk fördelning sex resp. feni gånger per år. Förs. 1988/89:25
RRV publicerar också uppgifter om mervärdeskatteinkomsterna i Inkomst- Bilaga
beräkning två gånger per år samt i årsredogörelsen Statens finanser. I RRV:s
finansstatistik Utfallet av statsbudgeten, som publiceras av statistiska
centralbyrån (SCB) i Statistiska meddelanden, redovisas statens nettoinkomst
av mervärdeskatten under de senaste tio åren samt förändringarna av
mervärdeskattesatserna.
SCB producerar ingen egen statistik på mervärdeskatteområdet utan
återger endast uppgifter från RRV i Allmän månadsstatistik, i Statistiska
meddelanden och i Statistisk årsbok.
Konjunkturinstitutet publicerar viss mervärdeskattestatistik i sin publikation
Analysunderlag till konjunkturläget. Det är en årsserie med kalenderårsvisa
uppgifter om statens nettoinkomst av skatten.
Sammanfattningsvis gäller om statistiken över mervärdeskatten att den
baseras på uppgifter från de myndigheter som uppbär skatten, nämligen
länsskattemyndigheterna och generaltullstyrelsen. Redovisningsdata går in i
skatteförvaltningens regionala och centrala skatteregister och i tullverkets
centrala redovisning. Där utgör de underlag för redovisning och statistik på
riks- och länsnivå. Uppgifterna sammanställs och publiceras - förutom av
riksskatteverket och generaltullstyrelsen - av riksrevisionsverket, statistiska
centralbyrån och konjunkturinstitutet.
1.5 Uppgifternas användbarhet
Sorn underlag för en bedömning av användbarheten av redovisningen och
statistiken över mervärdeskatten kan det vara lämpligt att pröva denna
genom att utröna i vad mån uppgifterna ger svar på vissa frågor, t.ex.
följande.
1.Hur stor är statens inkomst av mervärdeskatten?
2. Vilken betydelse har mervärdeskatten för bekostande av statens och hela
den offentliga sektorns utgifter?
3.Hur mycket ger mervärdeskatten i inkomst i förhållande till vad som
deklarerats/debiterats?
4.Hur stora skattebelopp återbetalas av olika anledningar?
5.Hur fördelar sig momsinbetalningarna?
6.Hurudan är kvaliteten på redovisningen/statistiken?
Uppgifter om statens inkomster av mervärdeskatten framgår främst av den
tidigare nämnda av RRV utgivna publikation Statsbudgetens utfall. Årsseriedata
(budgetår) för mervärdeskatteinkomsterna finns i RRV:s publikationer
Statens finanser, Utfallet av statens budget (finansstatistiken), Inkomstberäkning
och i RSV:s verksamhetsberättelse. Månadsuppgifter sammanställs
och distribueras av RRV och återges i SCB:s Allmän månadsstatistik.
Kalenderårsuppgifter publiceras i konjunkturinstitutets Analysunderlag och
halvårsuppgifter i RRV:s Realekonomisk fördelning. Uppgifterna om
statens totala inkomster av mervärdeskatten är således förhållandevis
lättillgängliga.
Mervärdeskattens relativa betydelse som inkomstkälla för statsbudgeten Förs. 1988/89:25
framgår bäst av ett diagram i RRV:s skrift Statens finanser. Dess andel var Bilaga
för inkomståret 1986/87 ca 23 %. Om hela inkomsten av socialavgifterna
hade redovisats på statsbudgeten hade andelen uppgått till ca 17 %.
Mervärdeskattens betydelse för finansieringen av hela den offentliga sektorn
finns inte lika klart illustrerad. Av uppgifter i olika publikationer kan den
dock beräknas till ca 11 %.
Uppgifter om mervärdeskattens slutliga utfall, dvs. hur stor del av den
deklarerade/debiterade skatten som slutligen betalas in, är intressanta som
underlag för bedömning av mervärdeskattesystemets effektivitet. De uppgifter
som kan belysa det kända skattebortfallet är RSV:s redovisning av
restförd mervärdeskatt och verkets indrivningsstatistik. Av RSV:s statistik
kan beräknas att totalt ca 2 % av mervärdeskatten restförs per år. Efter
återkallelser och avkortningar återstår ca 1,3 %. Uppgifter om vilka
skattebelopp som faktiskt slutligt kommer in för beräkning av det slutliga
utfallet för visst år saknas. De uppgifter som tas fram hänför sig till belopp
restförda under flera år.
En stor del av inbetald moms återbetalas av olika anledningar, främst i de
fall den skatt som erlagts för inköpta varor/tjänster (ingående skatt)
överstiger den skatt som uppburits vid försäljning (utgående skatt). Andra
anledningar till återbetalning är att för mycket skatt har betalats in,
skattskyldig har befriats från eller fått nedsättning av skatt, skatt har erlagts
av utländska beskickningar eller skatten har erlagts på varor avseende hjälp
och bistånd utomlands. Någon statistik specificerad efter återbetalningsgrund
för mervärdeskatten finns inte utom för befrielse eller nedsättning av
skatt baserad på dom i skattedomstol. Vissa uppgifter om återbetalda
belopps storlek efter mottagargrupp finns i RSV:s kassaredovisning.
Uppgifterna om hur inbetalningarna av mervärdeskatt fördelar sig på olika
kategorier av skattskyldiga är sparsamma. Uppgifter om hur de skattskyldiga
fördelar sig på årsomsättning och bransch finns, vardera med fördelning på
nio grupper. Uppgifter om hur skattebeloppen fördelar sig saknas. Den
nämnda statistiken med fördelning på näringsgrenar är alltför grov för en
mera meningsfull analys. Uppgifter finns till belysning av de mervärdeskatteskyldigas
redovisning, men uppgifterna avser antalet skattskyldiga, inte
hur beloppen fördelar sig och inte heller hur förhållandena är inom olika
branscher. I RSV:s momsstatistik finns uppgifter per län om antal och belopp
vad avser inbetalningar, debiteringar och restföringar. Länsvisa uppgifter
finns också för antalet skattskyldiga beträffande redovisningsförhållanden,
ny- och avregistreringar samt hur antalet skattskyldiga fördelar sig på
omsättning och näringshuvudgrupper.
Vad gäller kvaliteten på redovisningen av mervärdeskatten bör man kunna
ställa sedvanliga krav på redovisning, dvs. att den är fullständig, riktig,
jämförbar och ändamålsenlig, allt enligt god redovisningssed. På statistiken
bör kvalitetskraven anpassas till vad statistiken skall användas till.
Det dolda skatteundandragandet medför felaktigheter i redovisningen och
statistiken över mervärdeskatten som det är svårt att få någon klar
uppfattning om. Genomförda överslagskalkyler pekar på ett svinn i momssystemet
av storleksordningen 3-4 miljarder kronor per år. I så måtto fyller 1
inte mervärdeskattesystemet lika litet som de andra skattesystemen kraven Förs. 1988/89:25
på fullständighet. Länsskattemyndigheterna och tullverket betecknar upp- Bilaga
börds- och redovisningssystemet för mervärdeskatten som förhållandevis
säkert.
Vad gäller statistikens riktighet har vissa avvikelser konstaterats mellan
RSV:s och RRV:s uppgifter om momsinbetalningarnas belopp, delvis
beroende på hur indriven moms bokförts. Redovisningen är inte tydlig i detta
hänseende.
Jämförbarhet av data från olika källor och perioder förutsätter enhetlighet
i definitioner och t.ex. redovisningsperioder. Jämförelser av mervärdeskattedata
försvåras av att vissa uppgifter avser debiterade belopp, andra
inbetalda belopp, vissa myndigheter redovisar per kalenderår, andra per det
statliga budgetåret.
Med ändamålsenlig redovisning menas att den skall vara väl avpassad till
viktigare intressenters informationsbehov. Det primära informationsbehovet
för staten i fråga om mervärdeskatten gäller uppgifter om hur stora
belopp som influtit i skatt och som återbetalats samt statens nettoinkomst.
Vidare behövs information som underlag för planering av myndigheternas
hantering av mervärdeskatten. Enligt vad som angetts av hörda uppbördsmyndigheter,
RRV och närmast berörda revisionskontor fyller nuvarande
redovisning och statistik över momsen i stort de informationsbehov man har.
Vid intervjuer med myndigheter och andra statistikintressenter har dock
framkommit önskemål om ytterligare och mera detaljerad statistik. Man
önskar bl.a. att korttidsstatistiken över mervärdeskatteinbetalningarna skall
komma fram snabbare och i mera lättolkad form samt att den skall vara
försedd med förklaringar till olika avvikelser. Gemensamt för många
önskemål om utvidgad mervärdeskattestatistik är att man känner behov av
att få förbättrat underlag för beslut om förändringar i mervärdeskattesystemet.
Anledningar till detta är främst förslag om minskad eller slopad moms
på vissa varor samt om åtgärder för anpassning av det svenska momssystemet
till EG-ländernas.
Vid en utvidgning av statistiken framhålls det som viktigt att i första hand
ta till vara de möjligheter till ytterligare statistik som redan registrerade data
ger utan ytterligare uppgiftslämnarinsatser. De önskemål om ytterligare
statistik baserad på registrerade data från uppbördsdeklarationerna avser
främst utgående skatt enligt 60- och 20-regeln samt totalt, ingående skatt,
exportomsättning och skatt på egna uttag. Därutöver önskar man uppgifter
om importomsättning, näringsgrensvis, skattebeloppens fördelning på olika
näringar, sektorer och varor, uppgifter om företagens och hushållens
momsbelastning m.m.
Det finns således förhållandevis omfattande önskemål om ytterligare
redovisnings- och statistikdata på mervärdeskatteområdet. Statistiken över
mervärdeskatten är förhållandevis svåråtkomlig vad gäller mera detaljerade
uppgifter. Av den statistik som tas fram är det förhållandevis få uppgifter som
publiceras och då spritt på olika publikationer.
11
1.6 Överväganden och åtgärder
Av den genomförda kartläggningen av redovisningen och statistiken på
mervärdeskatteområdet framgår att de mervärdeskattedata som publiceras
främst avser statens totala nettoinkomst av mervärdeskatten dels månadsbelopp
i SCB:s Allmän månadsstatistik, dels budgetårsdata i RRV:s budgetredovisning
Statsbudgetens utfall samt i publikationen Statens finanser. I
övrigt distribueras ekonomisk information om mervärdeskatten till en mera
begränsad krets av användare.
Av intervjuer med uppbördsansvariga och revisionskontor framgår att man
betraktar systemet för mervärdeskatteuppbörden som förhållandevis säkert.
En mera specificerad statistik borde tas fram och publiceras till belysning av
följande förhållanden:
- det slutliga utfallet av mervärdeskatteuppbörden,
- återbetalningarna av mervärdeskatt,
- mervärdeskatteinbetalningarna per bransch,
- månadsinbetalningarna av skatt (uppsnabbning),
- utgående skatt på oreducerade och reducerade vederlag, ingående skatt,
- skattefri omsättning inom landet,
- exportomsättning,
- skatt på egna uttag,
- skatt på blandad verksamhet,
- skattens fördelning på ekonomiska sektorer, företag och hushåll.
Vidare behövs en samlad kontinuerlig, mera specificerad statistik över
mervärdeskatten för information och analys.
Vad som kommit fram vid granskningen av redovisningen och statistiken
över mervärdeskatten aktualiserar följande åtgärder.
1 .Utvärdering av möjligheterna att utnyttja uppgifter ur SCB:s företagsregister
för en löpande aktualisering av näringsklassificeringen i RSV:s skatteregister.
2.Utredning av behovet av löpande korttidsstatistik och av statistik för en
mera kontinuerlig publicering liksom av möjligheterna att tillfredsställa mera
tillfälliga statistikbehov på mervärdeskatteområdet. Samtidigt bör prövas
vilken myndighet som skall ha huvudansvaret för produktionen av mervärdeskattestatistiken.
3.Översyn av publiceringen av mervärdeskattedata med syfte att centrala
uppgifter på området skall sammanföras till ett fåtal publikationer, t.ex. till
RRV:s Statens finanser, en skattestatistisk årsbok eller annan liknande
publikation.
2 Remissyttrandena
Granskningsrapporten Statistiken över mervärdeskatten har sänts för yttrande
till följande myndigheter och organisationer, nämligen generaltullstyrelsen,
riksskatteverket jämte två länsskattemyndigheter, konjunkturinstitutet,
riksrevisionsverket, statistiska centralbyrån, juridiska fakulteten vid univer- 12
Förs. 1988/89:25
Bilaga
sitetet i Uppsala, Sveriges grossistförbund (Grossistförbundet Svensk Han- Förs. 1988/89:25
del), Sveriges Köpmannaförbund, Sveriges Industriförbund, Småföretagens Bilaga
Riksorganisation, Kooperativa Förbundet, Lantbrukarnas Riksförbund,
Tjänstemännens Centralorganisation TCO, Centralorganisationen SACO/
SR, Landsorganisationen i Sverige LO samt Svenska Arbetsgivareföreningen
SAF.
De två länsskattemyndigheter som yttrat sig är länsskattemyndigheterna i
Göteborgs och Bohus län samt i Kopparbergs län. Svenska Arbetsgivareföreningen
och Sveriges Industriförbund har avgett gemensamt yttrande. För
Lantbrukarnas Riksförbund har yttrande avgetts av Lantbrukarnas skattedelegation
och för TCO av Svenska tulltjänstemannaförbundet.
SACO/SR och LO har avstått från att yttra sig.
2.1 Allmänna synpunkter
Remissorganen är övervägande positiva till den genomförda kartläggningen
av redovisningen och statistiken över mervärdeskatten samt tillstyrker de
förslag till åtgärder som rapporten utmynnar i.
Bland de synpunkter och kommentarer av mera allmän karaktär som
lämnats kan följande särskilt nämnas.
Flera remissorgan pekar på den stora betydelse en mera specificerad
momsstatistik skulle ha som underlag för aktuella diskussioner om ändringar
i skattesystemet och anpassning till förhållandena inom EG.
Ett par remissorgan har gett vissa kompletterande uppgifter till rapportens
innehåll. Sålunda har t.ex. generaltullstyrelsen angett vilka lagregler,
föreskrifter m.m. som gäller för tullverkets befattning med mervärdeskatten,
vidare att rapporter om tullverkets uppbörd varje månad tillställs ett antal
statliga myndigheter och finansdepartementet. Tullverket lämnar också en
gång i månaden prognos till riksgäldskontoret avseende belopp som skall
levereras till riksbanken för en månad som ligger tre månader framåt i tiden.
Konjunkturinstitutet anför att statistiken över mervärdeskatten för närvarande
spelar en relativt begränsad roll som underlag för institutets analysoch
prognosverksamhet. Å andra sidan finns det flera skäl som talar för att
statistiken de närmaste åren får ökad betydelse som anlysunderlag, bl.a.
inom institutets verksamhetsområde. Det är bl.a. de stora krav som kommer
att ställas i samband med diskussionen av ändringar i skattesystemet på
analyser av hur olika alternativ för beskattning påverkar dels köpkraft och
konsumtion i olika kategorier av hushåll, dels statens skatteinkomster.
Arbete pågår inom Kl för att förbättra underlaget för sådan analys, bl.a.
genom att söka knyta samman nationalräkenskapernas bild av hushållens
inkomster och konsumtion med annan SCB-statistik, särskilt statistiken över
hushållens inkomster (HINK) och hushållens utgifter (HUT).
Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet framhåller att mervärdeskatten
är mycket betydelsefull från statsfinansiell synpunkt och att de frågor som
behandlas i rapporten är väsentliga. Dess yttrande begränsas till frågor
rörande statistikens informationsvärde. Fakulteten framhåller vidare att
ändringar i uttaget för mervärdeskatten kan tjäna som ett medel i en aktiv
konjunkturpolitik. Det finns, med enstaka undantag, ingen skatteförändring
som så snabbt ger utslag i samhällsekonomin. För att riktiga ställningstagan- Förs. 1988/89:25
den skall kunna göras fordras att statistiken är tillförlitlig och aktuell. Bilaga
Flera näringsorganisationer anför att en förbättrad och reviderad mervärdeskattestatistik
inte får medföra att de skattskyldiga företagen åläggs
ytterligare betungande uppgiftslämnande. Det är en synpunkt som med
särskilt eftertryck hävdas av Småföretagens Riksorganisation. Ett ändrat
uppgiftslämnande får inte medföra att företag åläggs att ändra bokföringen. I
stället bör de efterfrågade uppgifterna justeras eller tas in i samband med att
andra uppgifter lämnas. Om möjligt bör uppgiftsskyldigheten förenklas för
företagen. För det fall de i rapporten föreslagna åtgärderna leder till en
ändring av företagens uppgiftsskyldighet bör ändringen åtföljas av en kalkyl
av de kostnadsmässiga konsekvenser som ändringen innebär för de små
företagen.
2.2 Bättre branschstatistik
I granskningsrapporten konstateras att den branschindelning som nu används
i riksskatteverkets momsstatistik är mycket grov, enligt RSV bl.a.
beroende på att klassificeringen på lägre nivå i skatteregistret är osäker.
Större säkerhet skulle vinnas om uppgifterna i SCB:s företagsregister
utnyttjades för aktualisering och kontroll av registret. I rapporten föreslås
därför bl.a. följande åtgärd.
Utvärdering av möjligheterna att utnyttja uppgifter ur SCB:s företagsregister
för en löpande aktualisering av näringsklassificeringen i RSV:s skatteregister.
Alla remissorgan som yttrat sig i speciellt denna fråga tillstyrker förslaget,
däribland riksskatteverket, de två länsskattemyndigheterna, konjunkturinstitutet,
statistiska centralbyrån, juridiska fakulteten vid Uppsala universitet,
Sveriges Köpmannaförbund, Småföretagens Riksorganisation och
Kooperativa förbundet.
Riksskatteverket anför att det är ett sedan länge uttryckt önskemål att höja
kvaliteten på branschkoderna. För att förbättra kvaliteten på kodningen
finns från årsskiftet 1987/88 möjlighet att också registrera särskild verksamhetskod
för viss verksamhetsgren. Som ett hjälpmedel i ett arbete för
kvalitetshöjning har listor över undersökningsfall tagits fram och överlämnats
till länsskattemyndigheternas mervärdeskatteenheter. Detta får ses som
ett första led i det kvalitetshöjande arbetet.
Konjunkturinstitutet framhåller att oklarheter beträffande branschklassificeringen
i skatteregistret utgör en avgörande begränsning för möjligheterna
att för ekonomisk analys utnyttja riksskatteverkets och tullverkets statistik
beträffande inbetalad och återbetalad mervärdeskatt. Den föreslagna utvärderingen
beträffande möjligheterna att utnyttja SCB:s företagsregister för
löpande aktualisering av skatteregistret bör genomföras snarast möjligt.
Ökad jämförbarhet med SCB:s statistik måste betraktas som en nödvändig
förutsättning för att statistik över mervärdeskatten skall kunna användas
också för andra ändamål än uppföljning och kontroll inom själva uppbördsområdet.
Statistiska centralbyrån anför följande i denna fråga.
För att mervärdeskattematerialet skall komma till full nytta (bl.a. för
skattemässiga ändamål) är det angeläget med en löpande återrapportering
till RSV från centrala företagsregistret (CFAR) av förändringar i företagens
branschtillhörighet. Denna återrapportering bör också gälla förändringar i
post- och besöksadress. Detta gäller i första hand de företag som enkätundersöks
av CFAR, men även beträffande övriga företag torde förbättringar i
RSV:s register kunna uppnås på detta sätt genom att CFAR har fler källor
som ligger till grund för branschklassificeringen av företag. Ett väl fungerande
system för en sådan återrapportering bör kunna åstadkommas med
relativt begränsade insatser.
Det bör även påpekas att standarden för näringsgrensklassificeringen för
närvarande är under omarbetande, och att en ny standard kommer att bli
aktuell för införande i början av 1990-talet. Ett lyckosamt genomförande av
den nya branschstandarden kräver en aktiv medverkan från skattemyndigheterna.
SCB avser att i särskild ordning ta upp en diskussion med RSV om hur
detta arbete bör organiseras och bedrivas.
Sveriges Köpmannaförbund hävdar att de aktuella frågorna på mervärdeskatteområdet
talar för att vi behöver en ingående kunskap om mervärdeskatten
i olika distributionsled och näringsgrenar.
Småföretagens Riksorganisation anser att det är viktigt att det finns ett
lättillgängligt underlag utvisande mervärdeskatteinkomsterna per näringsgren
för att effekterna av mervärdeskattesystemet och skattesatserna bättre
skall kunna beräknas. Utformningen av underlaget bör anpassas så att en
jämförelse med EG-ländernas momssystem kan göras.
Kooperativa förbundet framhåller att en noggrannare och mera systematisk
momskontroll förutsätter bl.a. att skattemyndigheterna har tillgång till
jämförelsetal för olika branscher. Detta kräver förmodligen en större
exakthet vid registrering av näringsgrenstillhörighet än vad som för närvarande
är möjligt. KF tror därför att en utveckling av SNI-kodsystemet är
nödvändig för att momskontrollen skall kunna förbättras. Som en helt annan
åtgärd vill KF i detta sammanhang föreslå att momsredovisningen görs
offentlig.
2.3 Behovsutredningochproduktionsansvar
En annan av de åtgärder som föreslås i rapporten är följande.
Utredning av behovet av löpande korttidsstatistik och av statistik för en mera
kontinuerlig publicering liksom möjligheterna att tillfredsställa mera tillfälliga
statistikbehov på mervärdeskatteområdet. Samtidigt bör prövas vilken
myndighet som skall ha huvudansvaret för produktionen av mervärdeskattestatistiken.
Såsom nämndes inledningsvis (under 2.1 Allmänna synpunkter) anser alla
remissorgan att mervärdeskattestatistiken behöver byggas ut för att aktuella
informationsbehov bättre skall kunna tillgodoses. Av de mera speciella
synpunkter som anförts kan följande nämnas.
Riksskatteverket konstaterar att de önskemål om en mera specificerad
momsstatistik som finns i utredningsrapporten överensstämmer med ett
behov som länge funnits hos mervärdeskatteenheterna. Momsenheterna
Förs. 1988/89:25
Bilaga
önskar statistikuppgifter utformade så att de utan större omarbetning skall Förs. 1988/89:25
kunna användas vid verksamhetsuppföljningen och verksamhetsplaneringen Bilaga
samt för en utvärdering av kontrollverksamheten.
Riksskatteverket instämmer i att mervärdeskattestatistiken bör vara mera
specificerad och uppger sig ha påbörjat ett arbete för att främst tillgodose
mervärdeskatteenheternas önskemål i detta hänseende. Nuvarande statistik
bör kompletteras och presenteras på ett bättre sätt.
I frågan om möjligheterna att av uppgifter i riksskatteverkets register
bedöma mervärdeskattens utfall anger verket att det nu inte är möjligt att få
statistikuppgifterna uppdelade efter den tidsperiod betalning/debitering
hänför sig till. Att ta fram uppgifter om utfallet för enskilt år skulle ställa
stora krav på ADB-systemet och kräva stora programändringar. Verket
anser att betalningsbenägenheten är stor vad gäller mervärdeskatten och
biträder därför inte vad som föreslås i granskningsrapporten om att en
kontinuerlig uppföljning av skatteutfallet för mervärdeskatten borde göras.
Länsskattemyndigheten i Göteborgs och Bohus län instämmer i de i
granskningsrapporten (s. 32) framförda önskemålen om utnyttjande av
ytterligare uppgifter från uppbördsdeklarationen för mervärdeskatt för en
bättre statistik. För att uppgifter om momsen på importerade varor skall
erhållas kan deklarationsblanketten behöva ändras. För verksamhetsplaneringen
är en fördelning av uppgifterna på olika branscher och storleksklasser
av intresse. Uppgifter om höjning och sänkning av skatt samt skattetillägg till
följd av olika granskningsåtgärder skulle vara mycket intressanta. Koppling
av sådan statistik till revisionsregistret bör övervägas. Även höjning och
sänkning av skatt på grund av deklaration efter skönbeskattning bör framgå.
Statistikuppgifterna bör, så långt möjligt, utformas så att de utan större
omarbetning kan användas för verksamhetsuppföljning och -planering, både
inom riksskatteverket och länsskattemyndigheterna. Tillgänglighet via terminal
är därför önskvärd.
Länsskattemyndigheten i Kopparbergs län anger ett mycket stort antal
önskemål, delvis sammanfallande med dem som framförts i granskningsrapporten.
Önskemålen gäller främst statistik som borde finnas tillgänglig för
bl.a. planering av mervärdeskatteverksamheten men som också skulle kunna
utnyttjas för externa ändamål.
Konjunkturinstitutet framhåller att det för dess analysarbete är angeläget
att också statistik beträffande inbetald och återbetald skatt kan utnyttjas.
Om behovet av mervärdeskattestatistik anför institutet vidare bl.a. följande.
Statistik över indirekta skatter kan också få betydelse i samband med
konjunkturbedömning och analys för stabiliseringspolitiska ändamål. Det
handlar då om att utnyttja statistiken - tillsammans med annan kortperiodisk
information -för att följa och bedöma i första hand den privata konsumtionens
utveckling. Omsättningsuppgifter och annan statistik byggd på deklarationsmaterialet
har intresse i detta sammanhang. Institutet utnyttjar f.n. inte
statistik över mervärdeskatten i arbetet med konsumtionsprognoser, men
däremot har SCB försöksvis använt denna statistik bl.a. för att uppskatta
konsumtionsnivåer. Troligen skulle en mer ambitiöst utformad korttidsstatistik
på området öka möjligheterna för en sådan användning och därmed
också förbättra underlaget för konsumtionsprognoser. Förutsättningarna att
utnyttja statistiken, särskilt för att belysa utvecklingen i de nu mycket 1
svårbedömda tjänstenäringarna, kan dessutom förbättras om basen för Förs. 1988/89:25
mervärdeskatten breddas inom ramen för en kommande skattereform. Bilaga
Institutet vill understryka det i rapporten framförda önskemålet om en
snabbare och säkrare korttidsstatistik och tillstyrka förslaget om en utredning
av behovet av löpande korttidsstatistik på mervärdeskatteområdet.
Riksrevisionsverket anför att verket i sina båda revisionsrapporter Den
direkta företagsbeskattningens administration och Kontrollen över mervärdeskatten
beskrivit skattehanteringen som en produktionsprocess med olika
moment (skattefunktioner). Detta tillvägagångssätt skulle kunna vara lämpligt
även när man skall klarlägga statistikbehovet och bedöma kostnaderna
för statistiken. För varje enskilt moment i hanteringen kan bestämmas vilken
statistik skatteförvaltningen behöver för att kunna styra och rationalisera
processen. Det kan gälla data om t.ex. arbetsvolym och resursanvändning i
de olika arbetsmomenten, resursfördelningen i processen och förändringar i
resursfördelningen över tiden. Även statsmakternas behov av information
skulle därmed kunna tillgodoses. Det kan i detta fall gälla data om
inbetalningar och utbetalningar inom olika branscher, data om skattekontrollens
inriktning och resultat av kontrollen när det gäller olika typer av
företag.
Statistiska centralbyrån anser det lämpligt att såsom föreslås i rapporten
komplettera rapportens översiktliga kartläggning av informationsbehovet
med en detaljkartläggning innan vidare åtgärder vidtas. Centralbyrån anför
vidare.
SCB vill komplettera utredningens på de skattemässiga aspekterna inriktade
behovsbedömning med vissa synpunkter på mervärdeskattesystemet som
källa för statistikproduktion. SCB:s användning av momsmaterialet kan i
huvudsak delas in i tre olika kategorier. Dessa är:
a. Av CFAR används momsregistret bl.a. för att bedöma vilka företag som
skall klassificeras som verksamma resp. icke verksamma. Dessutom används
momsregistret som den viktigaste källan för branschklassificering av företag.
För dessa användningar är momsregistret av mycket stor betydelse. Det bör i
detta sammanhang påpekas att ur CFAR:s synvinkel är avregistreringen i
momsregistret ibland besvärande långsam - detta gäller särskilt när ett
företag har upphört med verksamheten.
b. Vidare utnyttjar SCB i dag mervärdeskattesystemet i statistikproduktionen
med syftet att, för vissa kategorier av företag (branscher, storleksgrupper
etc.), komplettera och/eller ersätta uppgifter insamlade via enkäter med
den i momssystemet tillgängliga informationen angående omsättning m.m.
Användningen i detta avseende kommer sannolikt att öka i framtiden.
Momsen är en informationskälla vars fulla potential ännu inte har utnyttjats.
De uppgifter ur momssystemet som är av intresse är i första hand total
omsättning per företag, i andra hand uppgifter om exportomsättning, erlagd
moms på inköpta varor och tjänster, m.m.
Detta innebär att en bra kvalitet på mervärdeskattematerialet är av vitalt
intresse för SCB. I synnerhet gäller detta variabeln total omsättning. Det är
vidare av stort värde för SCB att materialet föreligger så tidigt som möjligt
efter beskattningsårets utgång. Nuvarande förhållande, då materialet vanligtvis
levereras till SCB först i november månad, är därvidlag otillfredsställande.
c. Uppgifter från mervärdeskattematerialet används som hjälpinformation
i andra sammanhang, t.ex. vid urvalsdragning och skattning.
Genom den användning av momsmaterialet som angivits ovan erhålls Förs. 1988/89:25
statistiken till lägre kostnad för SCB och uppgiftslämnarkollektivet än vad Bilaga
som annars skulle vara fallet.
Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet framhåller att det är ytterst
viktigt att förändringar i skattesystemet bygger på korrekt information om
effekterna och att statistiken möjliggör en noggrann uppföljning. Allt detta
förutsätter att redovisningen är detaljerad. Det är av flera skäl nödvändigt att
det finns tillgång till ett mera detaljerat underlag än vad den nuvarande
redovisningen och statistiken erbjuder.
Grossistförbundet Svensk Handel vill särskilt trycka på behovet av att
statistiken förbättras, främst inför ifrågasatt breddning av momsunderlaget
och den anpassning till förhållandena inom EG som kommer att aktualiseras.
Sveriges Köpmannaförbund anser att uppgifter om beskattningens effektivitet
är av stort intresse. Till detta kommer att data om mervärdeskatten kan
användas för andra ändamål, exempelvis för att spegla försäljningsutvecklingen
inom olika branscher.
Småföretagens Riksorganisation framhåller att vid genomförandet av de
föreslagna åtgärderna bör hänsyn i största möjliga mån tas till EG-ländernas
sätt att utforma statistiken över mervärdeskatt.
I frågan om vilken myndighet som skall ha huvudansvaret för produktionen
av mervärdeskattestatistiken har endast riksskatteverket och statistiska
centralbyrån yttrat sig. RSV anser att ansvaret för statistikens innehåll bör
ligga på statistiska centralbyrån medan riksskatteverket bör svara för
framtagningen av uppgifterna. SCB anser det lämpligt att riksskatteverket
tar ett huvudansvar för produktionen och publiceringen av den statistik över
momsen som avser att belysa de skattemässiga konsekvenserna.
2.4 Översyn av publiceringen av mervärdeskattedata
Rapportens förslag avseende åtgärd för publiceringen av mervärdeskattedata
lyder.
Översyn av publiceringen av mervärdeskattedata med syfte att centrala
uppgifter på området skall sammanföras till ett fåtal publikationer, t.ex. till
RRV:s Statens finanser, en skattestatistisk årsbok eller annan liknande
publikation.
Generaltullstyrelsen och riksskatteverket delar uppfattningen att en samlad,
kontinuerlig och mera specifik statistik över mervärdeskatten behövs.
Riksrevisionsverket anser också att det behövs en mera samlad publicering
av viktigare data om mervärdeskatten. Den av verket utgivna Statens
finanser är dock inte lämplig för detta ändamål.
Statistiska centralbyrån ansluter sig till åsikten att det finns goda skäl att se
över publiceringen av statistiken över mervärdeskatten. Publiceringen (och
produktionen) visar för närvarande en mycket splittrad bild.
18
Innehållsförteckning Förs. 1988/89:25
Revisorernas förslag
1 Genomförd granskning 1
2 Revisorernas överväganden 2
2.1 Allmänt 2
2.2 Statistikbehovet 3
2.3 Branschklassificeringen 4
2.4 Produktionsansvaret för mervärdeskattestatistiken 5
2.5 Publiceringen av mervärdeskattestatistiken 5
2.6 Sammanfattning 6
3 Hemställan 6
Bilaga
1 Rapporten 7
1.1 Granskningens syfte och inriktning 7
1.2 Granskningens genomförande 7
1.3 Gällande ordning för redovisning och statistik 7
1.4 Kartläggning av redovisning och statistik 7
1.5 Uppgifternas användbarhet 9
1.6 Överväganden och åtgärder 12
2 Remissyttrandena 12
2.1 Allmänna synpunkter 13
2.2 Bättre branschstatistik 14
2.3 Behovsutredning och produktionsansvar 15
2.4 Översyn av publiceringen av mervärdeskattedata 18
19
gotab 88453. Stockholm 1989