Förslag till riksdagen
Framställning / redogörelse 1987/88:6
Förslag till riksdagen
Fullmäktiges i riksbanken förslag om
Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond
Förs.
1987/88:6
Dnr 87-149-002
1 Skrivelsens huvudsakliga innehåll
1 enlighet med finansutskottets hemställan i betänkande FiU 1986/87:33 har
riksdagen bl. a. uppdragit åt fullmäktige i riksbanken att närmare utreda
förslag till nya bestämmelser och riktlinjer för Stiftelsen Riksbankens
jubileumsfonds verksamhet. Genom denna skrivelse framlägger härmed
fullmäktige i riksbanken förslag till sådana bestämmelser och riktlinjer.
Under utarbetande av förslaget har synpunkter inhämtats från jubileumsfonden
och riksdagens revisorer. Under hand har vidare inhämtats att stiftelsens
styrelse förklarat sig beredd anta förslaget till nya stadgar. Fullmäktige
förutsätter att riksdagens revisorer framlägger förslag till ändringar i lagen
(RFS 1968:8) om revision av riksdagsförvaltningen som föreliggande förslag
bedöms böra medföra.
2 Inledning
Riksdagen har godkänt de riktlinjer för de nya finansieringsformerna för
fondens verksamhet som fullmäktige tidigare föreslagit. Utredningsarbetet
har syftat till att utarbeta förslag till nya bestämmelser och övriga riktlinjer
som behövs för att genomföra dessa.
I betänkandet har finansutskottet som sin mening uttryckligen framhållit,
att utgångspunkten för översynen bör vara att de nuvarande banden mellan
jubileumsfonden och riksdagen i allt väsentligt bibehålls. Detta torde få
anses innebära bl. a.
att fondens styrelse skall väljas av riksdagen,
att i fondens styrelse fortfarande skall finnas ett betydande inslag av
företrädare för riksdagen,
att riksdagens revisorer skall utöva revision av fondens verksamhet,
att fondstyrelsens berättelse och riksdagens revisorers berättelse skall
inges till riksdagen, samt
att bestämmelsen i stadgarna att stadgeändring beslutas av riksdagen
(14 §) behålls oförändrad.
Genom den omläggning som nu skall verkställas skulle kunna ifrågasättas
om inte stiftelsens benämning samtidigt borde ändras så att stiftelsens
närmare direkta anknytning till riksdagen skulle framgå. Fullmäktige vill här
1 Riksdagen 1987188. 2 sami. Nr 6
endast peka på frågan men avstår från att lägga fram förslag till ny
benämning. I det här framlagda förslaget till nya stadgar har därför utgåtts
från att benämningen skall vara oförändrad.
Stiftelsens ändamål bör inte ändras. Fullmäktige har vidare utgått från att
fondens kansli också i fortsättningen ”bör stå under ledning av en vetenskapsman
med god och allsidig erfarenhet av forskningsarbete” (BaU
1964:44, s. 31). Kanslichefen är stiftelsens verkställande direktör.
Ändringsförslagen har begränsats till de delar av stadgarna som direkt
berörs av omläggningen. Endast vissa redaktionella ändringar har gjorts i
övrigt. Genom att antalet ändringar ändå blivit ganska stort synes det bli
ändamålsenligast att riksdagen helt upphäver gällande stadgar och fastställer
nya stadgar för jubileumsfonden. Gällande stadgar bifogas som bilaga 1 och
förslag till nya stadgar som bilaga 2. Förslag lämnas i bilaga 3 till ändring i
lagen (1987:576) om arvoden m. m. för uppdrag inom riksdagen, dess
myndigheter och organ.
3 Överväganden
3.1 Stiftelsens ställning mot riksdagen och riksbanken
Stiftelsens ställning mot riksdagen blir i stort oförändrad. Riksdagen väljer
styrelse, utför årlig granskning av fondens verksamhet och beslutar stadgeändringar.
Ingen ändring föreslås i RO 7.1.1 enligt vilken kammaren skall
företa val till bl. a. styrelsen för Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond (punkt
4). Dessutom bör riksdagen ta över riksbanksfullmäktiges uppgift att
fastställa årsarvoden för ledamöter och suppleanter i styrelsen.
Genom att riksbankens förvaltning av fondmedlen upphör saknas skäl till
att riksbanken har en representant i stiftelsens styrelse och att internrevisionen
utförs av riksbanken. Skäl saknas också till att fullmäktige i riksbanken
deltar i det samråd som skall föregå utseende av ledamöter och suppleanter i
styrelsen.
3.2 Styrelsens sammansättning
Enligt fullmäktiges mening bör således inte längre finnas kvar någon ledamot
och suppleant i styrelsen som företräder riksbanken. Ett fortsatt deltagande
från riksbanken skulle - mot bakgrund av styrelsens nya uppgifter - inge
betänkligheter också av principiella skäl. Fullmäktige anser att det skulle
vara olämpligt att företrädare för centralbanken deltar i aktiv förmögenhetsförvaltning
på kapitalmarknaden. En i övrigt oförändrad sammansättning av
styrelsen skulle emellertid kunna komma att innebära att det i styrelsen
saknas särskild sakkunskap i förmögenhetsförvaltning. Fullmäktige vill
därför föreslå att riksdagen på förslag av fullmäktige i riksbanken utser två
ledamöter utanför riksbanken med sådan särskild sakkunskap. Deras
insikter och erfarenheter bör söka tillvaratas också i den löpande verksamheten.
Det kan ske t. ex. enligt vad som utvecklas närmare under punkt 3.4
Medelsförvaltningen. Styrelsen kommer således att utökas till tolv ledamöter.
Förs. 1987/88:6
2
3.3 Placeringsbestämmelser
Förs. 1987/88:6
I förslaget till nya stadgar har valts att ge styrelsen möjlighet att inom en
ganska vid ram närmare bestämma stiftelsens placeringsinriktning. Stiftelsens
medel får placeras i bank, i räntebärande värdepapper, aktier,
fastigheter m. m. Möjlighet öppnas också att sluta avtal om termins- och
optionsaffärer vilket numera kan sägas vara naturliga inslag vid en rationell
portföljförvaltning. Inom ramen för gällande valutareglering får styrelsen
vidare förvärva aktier och konvertibler utfärdade av utländska bolag.
Den grundläggande tanken bakom utformningen av bestämmelserna är
alltså att ge styrelsen en relativt stor frihet att besluta om medelsförvaltningen.
I princip alla ändamålsenliga transaktioner, som normalt kan anses ingå i
en utvecklad förvaltning på tillgångsmarknader, bör vara tillåtna. Förvaltningen
kommer enligt förslaget att domineras av tillgångar som är omsättningsbara
och föremål för någon form av öppen marknadsprissättning.
Stiftelsen skall inte ägna sig åt finansieringsverksamhet i form av direktutlåning.
Den ökade aktiviteten och den bredare placeringsinriktningen torde
resultera i goda förräntningsmöjligheter för stiftelsen. Förutsättningar
skapas därmed för en långsiktigt stabil finansieringslösning, utan krav på
ytterligare medelstillskott.
Jubileumsfondens styrelse får nu ansvaret för att den avkastning som totalt
erhålls, dvs. tillgångarnas direkta avkastning och värdetillväxt, medger att
stiftelsens anslagskapacitet kan upprätthållas.
Styrelsen skall således arbeta med målsättningen att säkra en stabil
ekonomisk bas för verksamheten som medger att forskningsanslagen realt
kan bibehållas lägst på dagens nivå. Delar av avkastningen måste därför
löpande fonderas och återinvesteras så att de förvaltade tillgångarna
värdesäkras, dvs. ökar i en takt som lägst motsvarar prisstegringarna i
ekonomin. Styrelsen bör i detta sammanhang även beakta eventuella
avvikelser från den allmänna pris- och kostnadsutvecklingen som kan vara
relevanta inom just forskningens område. Det kan gälla lönekostnadernas
särskilda betydelse, återverkningar av en fortgående teknisk utveckling
m. m.
Något formellt avkastnings- eller fonderingskrav har inte införts i stadgeförslaget.
Fullmäktige vill dock understryka vikten av att jubileumsfondens
styrelse årligen tar ställning till frågan om värdesäkring av grundkapitalet och
beslutar om erforderliga fonderingar. Som en lägsta ambition bör gälla att
grundkapitalet justeras upp med hänsyn till de förändringar som inträffat i
konsumentprisindex. Endast avkastning i reala termer bör tas i anspråk för
stiftelsens utdelning av forskningsmedel och andra verksamhetsutgifter. I ett
inledande skede är det angeläget att styrelsen skapar en buffert beträffande
anslagskapaciteten genom fonderingar utöver de belopp som direkt kan
relateras till inträffade pris- och kostnadsstegringar. Kravet på värdesäkring
av stiftelsens grundkapital kan annars komma att leda till oönskade
svängningar i anslagskapaciteten.
Mot denna bakgrund föreskrivs i förslaget att styrelsen skall tillgodose
krav på ”god avkastning och riskspridning” i sin medelsförvaltning. Flärvid
understryks en av styrelsens kommande huvuduppgifter: att svara för en väl
avvägd sammansättning av tillgångar med hänsyn till de ändamål förvaltningen
skall tjäna. Formuleringen tar sikte på den långsiktiga fördelningen
mellan portföljens tillgångsslag, t. ex. aktier, obligationer, fastigheter, men
också på sammansättningen inom resp. tillgångsslag.
Styrelsen har - för såväl delar som totalt - att värdera portföljens
avkastning och riskinnehåll och genom en aktiv handel på tillgångsmarknaderna
försöka utjämna och begränsa såväl kreditrisker som marknadsrisker.
Riktlinjerna avser närmast att skydda stiftelsen från en placeringspolitik där
alltför kortsiktiga avkastningsintressen tillåts dominera förvaltningen utan
rimliga hänsyn till intresset av säkerhet och stabilitet.
För att ge styrelsen möjlighet att genom lån tillgodose stiftelsens tillfälliga
behov av likviditet och att i samband med förvärv eller förvaltning av
fastigheter uppta sedvanliga krediter föreslås bestämmelser som medger
detta.
De föreslagna placeringsbestämmelserna kommenteras ytterligare i avsnittet
under punkt 4 nedan (7 §).
3.4 Medelsförvaltningen
En central fråga är givetvis hur medelsförvaltningen i praktiken bör tillgå.
Detta bör emellertid inte regleras i stadgarna utan vara en fråga som styrelsen
beslutar om. Fullmäktige föreslår följande riktlinjer beträffande de organisatoriska
formerna för medelsförvaltningen.
Styrelsen skall - liksom hittills vad beträffar vetenskapliga bedömningar -kunna anlita utanför stiftelsen stående expertis men bör härutöver till
fondens kansli knyta en i förmögenhetsförvaltning erfaren person, med de
särskilda kvalifikationer som måste krävas för att förvalta fondmedel av den
storlek som här kommer att bli fråga om. En sådan person, stiftelsens
finansdirektör, ges ansvaret att handha den dagliga skötseln av fondmedlen
enligt en särskild instruktion av styrelsen. Vid varje styrelsesammanträde
kan det enligt styrelsens bestämmande åligga finansdirektören att redovisa
affärsavslut, hur fondmedlen är placerade samt riskanalyser, likviditetsprognoser
m. m.
Styrelsen har således ansvaret för förvaltningen av medlen och för att den
interna kontrollen är uppbyggd på ett betryggande sätt. Styrelsen bör utse en
särskild finansdelegation för att löpande följa förvaltningen. För delegationens
verksamhet skall styrelsen fastställa en arbetsordning. I delegationen
bör ingå de två styrelseledamöter vilka utsetts på förslag av riksbanksfullmäktige.
Av arbetsordningen skall framgå att finansdelegationen liksom var
och en av arbetsgrupperna för prioritering av anslagsansökningar är ett
rådgivande organ. Inför delegationen och stiftelsens verkställande direktör
bör finansdirektören lämna tätare redogörelser för sin verksamhet och
diskutera fondens placeringar. Förslag till styrelsen om ändringar i instruktionen
till finansdirektören bör alltid föregås av en beredning inom finansdelegationen.
Förs. 1987/88:6
4
3.5 Formerna för revisionen av fondens verksamhet
Gällande ordning innebär att internrevision av verksamheten sköts av
riksbankens revisionsavdelning medan externrevisionen handhas av riksdagens
revisorer vilka brukat anlita en revisionsbyrå att för deras räkning utföra
det egentliga granskningsarbetet.
I samband med omläggningen föreslår fullmäktige att ansvaret för
internrevisionen flyttas från riksbanken. Stiftelsens styrelse bör ta ansvar för
att internrevision utförs och uppdra åt en välrenommerad revisionsbyrå att
utföra arbetet. De revisorer som löpande skall arbeta på uppdrag av styrelsen
bör vara erfarna och ha ingående kännedom om kapitalförvaltning av det slag
som här avses. Externrevisionen bör alltjämt åvila riksdagens revisorer som
också i fortsättningen bör kunna anlita en revisionsbyrå för att utföra
granskningsarbete. Någon ändring beträffande riksdagsrevisorernas uppgifter
föreslås alltså inte.
Inför varje räkenskapsår bör styrelsen fastställa en budget för stiftelsens
förvaltningsverksamhet. Detta bör direkt slås fast i stadgarna.
I yttrande över statsskuldspolitiska kommitténs förslag till ny riksbankslag
och ändrat huvudmannaskap för riksgäldskontoret (SOU 1986:22) har
riksdagens revisorer föreslagit att regler utarbetas för bokföring och redovisning
av fondens verksamhet. Riksdagsrevisorerna har förklarat sig beredda
att genom samråd medverka i arbetet (prop. 1986/87:143, s. 167). Styrelsen
bör ta initiativ till att sådana regler utarbetas i samråd med riksdagens
revisorer.
I yttrandet har riksdagens revisorer framfört ytterligare ett förslag som nu
föreslås bli genomfört (s. 168). Styrelsen skall lämna sin berättelse till
riksdagen och riksdagens revisorer senast den 1 mars (12 § gällande stadgar).
Den tidpunkten föreslås bli ändrad till den 15 februari. Tidigareläggningen
behövs för att riksdagsrevisorernas berättelse skall inges till riksdagen senast
den 1 mars (enligt propositionen senast den 15 mars).
Verksamhetsberättelsens huvuddelar (resultat- och balansräkningar, förvaltningsberättelse
och redogörelse för anslagsbeviljade projekt) bör uttryckligen
anges i stadgarna. I berättelsen bör redogöras för medelsförvaltningen
och för de överväganden som gjorts vid bestämningen av det belopp
som kan disponeras för anslag.
3.6 Ikraftträdande och genomförande
Om riksdagen har möjlighet att behandla förslaget under hösten 1987
föreslås de nya stadgarna förklaras träda i kraft den 1 januari 1988.1 samband
härmed bör riksbankens förvärv av stiftelsens obligationer med 600 milj. kr.
äga rum och således bli redovisat i bokslutet för riksbankens verksamhet
under 1988. Tillskottet om 900 milj. kr. föreslås bli behandlat som en
disposition av 1987 års vinst och således bli överfört till stiftelsen sedan
riksdagen tagit slutlig ställning i samband med granskningen av riksbankens
förvaltning under 1987. De medel som härigenom ställs till stiftelsens
förfogande kan styrelsen placera tillfälligt i t. ex. kortfristiga statspapper
intill dess styrelsen kan fatta beslut om en mera långsiktig placeringsinriktning.
Förs. 1987/88:6
5
4 Arvoden till ledamöter och suppleanter i styrelsen
Förs. 1987/88:6
I det föregående har förordats att riksdagen i stället för riksbanksfullmäktige
beslutar om arvoden till ledamöter och suppleanter i stiftelsens styrelse.
Gällande bestämmelser i stadgan (6 §) bör alltså upphävas och nya föreskrifter
införas i lagen (1987:576) om arvoden m. m. för uppdrag inom riksdagen,
dess myndigheter och organ.
Gällande arvodesbelopp fastställdes av fullmäktige den 16 januari 1986.
Med hänsyn till bl. a. styrelsens nya uppgifter skulle en höjning kunna anses
vara motiverad. Fullmäktige överlämnar utan eget ställningstagande frågan
om arvodenas storlek. I det i bilaga 3 lämnade lagförslaget har gällande
belopp angivits enligt den ordning som annars gäller enligt lagen.
5 Närmare kommentarer över förslaget till nya stadgar
1 § Motsvarar gällande bestämmelser i 1 § med en redaktionell ändring som
följer av att ytterligare framtida medelstillskott från riksbanken inte avses
lämnas stiftelsen. Möjlighet bör dock finnas att stiftelsen tar emot donationer
från enskilda genom testamentsförordnande och liknande.
2 § Eftersom de gällande bestämmelserna i 2 § om riksbankens förvaltning
av stiftelsens medel skall upphöra att gälla, innehåller denna paragraf
bestämmelserna i nuvarande 3 § om stiftelsens ändamål m. m. Endast rent
redaktionella ändringar har gjorts.
3 § Innehåller gällande bestämmelser om utseende av styrelseledamöter
m. m. (4 §) med den ändringen att i styrelsen skall inte längre finnas någon
representant för riksbanken. I stället väljs två ledamöter på förslag av
riksbanksfullmäktige. För dessa utses inte suppleanter. De skall ha särskild
sakkunskap i förmögenhetsförvaltning och de får inte ha tjänst eller uppdrag
hos riksbanken. Antalet styrelseledamöter utökas härigenom till tolv personer.
Det föreskrivna samrådet med fullmäktige i riksbanken inför riksdagens
utseende av övriga styrelseledamöter utgår. Genom ett förtydligande slås
fast att riksdagen kan entlediga ledamöterna och suppleanterna i styrelsen. I
övrigt har endast gjorts ett par redaktionella ändringar.
4 § I denna paragraf sammanfattas gällande bestämmelser i 5, 8, 9 och 10 §§
om styrelsens säte och sammanträden m. m. För beslutförhet i styrelsen krävs
närvaro av sex ledamöter.
5 § Gällande bestämmelser om arvoden till styrelsen och om styrelsens rätt
att anställa personal och anlita experter m. fl. (6 och 7 §§) förs in under denna
paragraf. Riksdagen i stället för riksbanksfullmäktige föreslås fastställa
styrelsens arvoden.
6 § Innehåller nya bestämmelser om styrelsens ansvar att upprätthålla en
långsiktig anslagskapacitet för forskningsändamålen. Vidare föreskrivs att
styrelsen skall tillgodose intresset av god avkastning och riskspridning vid
förvaltningen av stiftelsens medel.
6
7 § I denna paragraf föreskrivs i vilka tillgångar som stiftelsens medel får
placeras. Styrelsen ges relativt stor frihet att bestämma placeringsinriktning
m.m. Någon begränsning till endast vissa svenska tillgångar har inte
uppställts men genom valutaregleringen kan styrelsen vara förhindrad att
göra finansiella placeringar i utlandet. Inte heller har föreskrivits att viss
tillgång, t. ex. aktier, får uppgå till högst viss andel av kapitalet. Men genom
det i föregående paragraf fastlagda kravet på riskspridning, vars tillämpning
kan påtalas genom intern- och externrevisionen och årligen i samband med
riksdagens granskning, får anses säkerställt att placeringsfördelningen blir
rimlig och inte ensidigt inriktas på viss tillgång eller visst tillgångsslag.
Värdepappersförvärv enligt punkterna 2 och 3 skall avse instrument som kan
anses offentligt utbjudna. Formuleringen syftar till att avgränsa förvärvet till
sådana tillgångar som är föremål för handel och fungerande marknadsprissättning.
Det följer naturligt av utgångspunkten att stiftelsen inte skall lämna
direktlån. I fråga om t. ex. aktier bör förvärv normalt avse aktier endast i
börsbolag och OTC-bolag (aktiemarknadsbolag enligt lagen /1985:571/ om
värdepappersmarknaden). Bestämmelsen i punkt 4 om rättigheter och
skyldigheter som anknyter till obligationer, aktier m. m. gör det möjligt för
styrelsen att utnyttja de finansiella instrument som finns för riskhantering på
kredit- och aktiemarknaden, t. ex. optioner, och som kan komma att
utvecklas.
8 § För att kunna tillgodose tillfälliga likviditetsbehov föreslås att stiftelsen
får möjlighet att ta upp lån hos svensk kreditinrättning. Övertagande av
befintliga lån och även nyupplåning i samband med förvärv eller förvaltning
av fastigheter bör också vara möjligt men endast mot säkerhet av panträtt i
egendomen. I denna paragraf föreslås sådana bestämmelser.
9 § Innehåller med någon redaktionell ändring gällande bestämmelser (11 §)
om styrelsens behörighet att företräda stiftelsen och rätt att delegera
firmateckningsrätten.
10 § Motsvarar gällande bestämmelser om stiftelsens räkenskapsår m. m.
(12 §.) I första stycket intas föreskrifter som ålägger styrelsen att fastställa en
budget för förvaltningsverksamheten och att tillse att intern revision sker av
stiftelsen. Den sista dagen för avlämnande av styrelsens berättelse till
riksdagen och riksdagens revisorer flyttas från den 1 mars till den 15 februari
(jfr ovan punkt 3.5). Berättelsen skall innehålla resultat- och balansräkningar,
förvaltningsberättelse och redogörelse för anslagsbeviljade projekt, dvs.
verksamhetsberättelsens hittillsvarande huvuddelar. Men i enlighet med vad
ovan förordats bör styrelsen nu också redogöra för medelsförvaltningen
m. m.
11 § Med någon redaktionell ändring är gällande bestämmelser om undantag
från tillsyn enligt lagen om tillsyn över stiftelser (13 §) överflyttade till denna
paragraf.
12 § Riksdagen skall liksom hittills besluta om ändring av stadgarna.
Övergångsbestämmelserna innebär att nuvarande ledamöter och suppleanter
i styrelsen, utom representanterna för riksbanken, skall ha oförändrade
Förs. 1987/88:6
7
mandatperioder. För att de nytillträdande ledamöterna, som skall väljas på
förslag av fullmäktige i riksbanken, skall erhålla mandatperioder som
ansluter sig till den gällande ordningen föreskrivs att de vid valet skall utses
till dess nya val förrättats under för den ene 1989 och för den andre 1992.
Stadgarna kan, liksom de gällande stadgarna för stiftelsen, offentliggöras i
riksdagens författningssamling.
6 Avslutning
Fullmäktige i riksbanken föreslår riksdagen
1. att anta förslaget till lag om ändring i lagen (1987:576) om
arvoden m. m. för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och
organ,
2. att enligt förslaget besluta om ändring av stadgarna för Stiftelsen
Riksbankens jubileumsfond.
Stockholm den 8 oktober 1987
På fullmäktiges vägnar
Förs. 1987/88:6
Olle Göransson
Hanna Ericson
Nuvarande
Stadgar (RFS 1974:2) för Stiftelsen Riksbankens
jubileumsfond
1 §. Stiftelsen, vars benämning skall vara Riksbankens jubileumsfond, skall
bestå av de medel, som genom riksdagens beslut den 11 april 1962 angående
dispositionen av viss del av överskotten från riksbankens rörelse avsatts till
stiftelsen, samt de medel som senare kan komma att överlämnas till
densamma.
2 §. Stiftelsens medel förvaltas av riksbanken, som tillgodogör stiftelsen
avkastningen.
3 §. Stiftelsen skall ha till ändamål att främja och understödja till Sverige
anknuten vetenskaplig forskning: Därvid skall gälla
att verksamheten skall ges en betydande flexibilitet och att i princip icke
något forskningsområde skall vara uteslutet från möjligheten att erhålla
bidrag från fonden, men
att företräde skall ges åt forskningsområden, vilkas medelsbehov icke är så
väl tillgodosedda på annat sätt,
att fondens medel speciellt skall användas för att stödja stora och
långsiktiga forskningsprojekt,
att nya forskningsuppgifter, som kräver snabba och kraftiga insatser,
därvid särskilt uppmärksammas,
att fonden skall söka främja kontakter med internationell forskning samt
att fondens medel icke skall tagas i anspråk för inrättande av permanenta
tjänster, vilket dock icke skall utgöra hinder för att, om så befinnes lämpligt,
till fondens verksamhet knyta forskare för så lång tid, att stödet från fonden
får karaktären av livstidsstipendium.
4 §. Stiftelsens verksamhet skall handhavas av en styrelse, bestående av elva
ledamöter. De väljes av riksdagen, varvid ordförande i styrelsen väljes
särskilt. I styrelsen skall ingå sex företrädare för riksdagen, en representant
för riksbanken samt företrädare för forskningsråden och forskningsberedningen.
Ledamöterna väljes för tiden från valet till dess sådant val hållits
under sjätte året därefter. Val sker vart tredje år för nästföljande sexårsperiod,
varvid valet varannan gång avser tre företrädare för riksdagen,
representant för riksbanken och två företrädare för forskningsorganen samt
varannan gång övriga ledamöter i styrelsen.
Förslag å styrelseledamöter framlägges efter samråd med företrädare för
partigrupper, riksbanksfullmäktige, forskningsråd och forskningsberedning.
Styrelsen utser inom sig vice ordförande.
För var och en av styrelsens ledamöter utses en suppleant; och skall vad
ovan stadgats om val av ledamot äga motsvarande tillämpning vid utseende
av suppleanter.
Avgår ledamot eller suppleant före utgången av den tid för vilken han
valts, utses efterträdare för återstoden av den avgångnes mandattid.
Vid val till styrelsen i annat fall än som avses i föregående stycke må ej den
omväljas som invalts i styrelsen tidigare än under de tre sist förlidna
kalenderåren.1
5 §. Stiftelsens styrelse skall ha sitt säte i Stockholm.
6 §. Styrelsens ledamöter och suppleanter äger uppbära årsarvoden med
belopp, som fastställes av riksbanksfullmäktige.
7 §. Stiftelsen äger anställa erforderlig personal samt bestämma löner och
övriga villkor för de anställda även som mot ersättning anlita experter och
sakkunniga.
8 §. Styrelsen sammanträder på kallelse av ordföranden.
9 §. Styrelsen är beslutför om minst fem ledamöter är närvarande. Vid lika
röstetal är ordförandens röst avgörande.
10 §. Vid styrelsens sammanträden skall föras protokoll.
11 §. Styrelsen äger handla å stiftelsens vägnar i förhållande till tredje man
samt att företräda stiftelsen inför domstolar och andra myndigheter.
Styrelsen äger förordna en eller flera personer inom eller utom styrelsen att
med samma behörighet företräda stiftelsen. Sådant förordnande må när som
helst av styrelsen återkallas.
12 §. Stiftelsens räkenskapsår skall motsvara kalenderår.
Styrelsen skall senast den 1 mars till riksdagen och riksdagens revisorer
avgiva berättelse angående stiftelsens verksamhet och förvaltning under
nästföregående år.
13 §. Stiftelsen är undantagen från tillsyn enligt lagen den 24 maj 1929 om
tillsyn över stiftelser.
14 §. Om ändring av dessa stadgar beslutar riksdagen.
Förs. 1987/88:6
Bilaga 1
1 Övergångsbestämmelser beträffande valet 1971 här ej medtagna.
10
Förslag till
Stadgar för Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond
Härigenom föreskrivs följande.
1 §. Stiftelsen, vars benämning skall vara Riksbankens jubileumsfond,
förvaltar de medel, som genom riksdagens beslut den 11 april 1962 angående
dispositionen av viss del av överskotten från riksbankens rörelse avsatts till
stiftelsen, samt de medel som härefter har överlämnats till densamma av
övetskotten från riksbankens rörelse. Hinder föreligger inte mot att tillskott
till stiftelsens medel sker i form av donation från enskild.
2 §. Stiftelsen har till ändamål att främja och understödja till Sverige
anknuten vetenskaplig forskning. Därvid skall gälla
att verksamheten skall ges en betydande flexibilitet och att i princip inte
något forskningsområde skall vara uteslutet från möjligheten att erhålla
bidrag från fonden, men
att företräde skall ges åt forskningsområden, vilkas medelsbehov inte är så
väl tillgodosedda på annat sätt,
att fondens medel speciellt skall användas för att stödja stora och
långsiktiga forskningsprojekt,
att nya forskningsuppgifter, som kräver snabba och kraftiga insatser,
därvid särskilt uppmärksammas,
att fonden skall söka främja kontakter med internationell forskning, samt
att fondens medel inte skall tagas i anspråk för inrättande av permanenta
tjänster, vilket dock inte skall utgöra hinder för att, om så befinns lämpligt,
till fondens verksamhet knyta forskare för så lång tid, att stödet från fonden
får karaktären av livstidsstipendium.
3 §. Stiftelsens verksamhet handhas av en styrelse, bestående av tolv
ledamöter. De väljs av riksdagen, varvid ordföranden i styrelsen väljs
särskilt. I styrelsen skall ingå sex företrädare för riksdagen, fyra företrädare
för olika vetenskapliga discipliner samt två ledamöter med särskild sakkunskap
i förmögenhetsförvaltning. Ledamöterna väljs för tiden från valet till
dess sådant val hållits under sjätte året därefter. Val sker vart tredje år för
nästföljande sexårsperiod. Varannan gång avser valet tre företrädare för
riksdagen, två företrädare för den vetenskapliga forskningen och en ledamot
med särskild sakkunskap i förmögenhetsförvaltning samt varannan gång
övriga ledamöter i styrelsen.
Förslag på styrelseledamöter med särskild sakkunskap i förmögenhetsförvaltning
framläggs av fullmäktige i riksbanken. Dessa får inte inneha tjänst
eller uppdrag hos riksbanken.
Förslag på övriga styrelseledamöter framläggs efter samråd med företrädare
för partigrupper, forskningsråd och forskningsberedning.
Styrelsen utser inom sig vice ordförande.
För var och en av styrelsens ledamöter, utom för dem som väljs på förslag
av fullmäktige i riksbanken, utses en suppleant. Vad ovan stadgats om val av
ledamot skall äga motsvarande tillämpning vid utseende av suppleanter.
Ledamot eller suppleant kan entledigas av riksdagen före utgången av den
tid för vilken han har valts.
Entledigas ledamot eller suppleant före utgången av den tid för vilken han
valts, utses efterträdare för återstoden av den avgångnes mandattid.
Förs. 1987/88:6
Bilaga 2
11
Vid val till styrelsen i annat fall än sorn avses i föregående stycke får inte
den omväljas som invalts i styrelsen tidigare än under de tre sist förlidna
kalenderåren.
4 §. Styrelsen har sitt säte i Stockholm. Styrelsen sammanträder på kallelse
av ordföranden och är beslutför om minst sex ledamöter är närvarande. Vid
lika röstetal är ordförandens röst avgörande. Vid styrelsens sammanträden
skall föras protokoll.
5 §. Styrelsen äger anställa erforderlig personal samt bestämma löner och
övriga villkor för de anställda även som mot ersättning anlita experter och
sakkunniga.
Styrelsens ledamöter och suppleanter äger uppbära årsarvoden med
belopp, som fastställs av riksdagen.
6 §. Stiftelsens medel förvaltas av fondens styrelse i syfte att upprätthålla en
långsiktig anslagskapacitet för de forskningsändamål som stadgas i 2 §.
Styrelsen skall tillse att intresset av god avkastning och riskspridning
tillgodoses genom en lämplig sammansättning av fondens tillgångar.
7 §. Stiftelsens medel får endast placeras i
1. fordran hos bank eller postgirot,
2. obligationer eller andra skuldförbindelser, som kan anses vara offentligt
utbjudna,
3. aktier, konvertibla skuldebrev eller andelar i aktiefonder, som kan anses
vara offentligt utbjudna,
4. sådana rättigheter eller skyldigheter som anknyter till något av de
värdepapper som anges under 2 och 3, samt
5. fast egendom, tomträtt eller bostadsrätt.
8 §. Stiftelsen får hos kreditinrättning ta upp lån för att tillgodose tillfälligt
behov av likviditet.
I samband med förvärv eller förvaltning av fast egendom, tomträtt eller
bostadsrätt enligt 7 § 5 får lån upptas mot säkerhet av panträtt i egendomen.
9 §. Styrelsen äger handla på stiftelsens vägnar i förhållande till tredje man
samt företräda stiftelsen inför domstolar och andra myndigheter. Styrelsen
äger förordna en eller flera personer inom eller utom styrelsen att med
samma behörighet företräda stiftelsen. Sådant förordnande får när som helst
återkallas av styrelsen.
10 §. Stiftelsens räkenskapsår skall motsvara kalenderår. Styrelsen fastställer
en budget för stiftelsens förvaltningsverksamhet under det följande
räkenskapsåret. Styrelsen svarar för att intern revision sker av stiftelsen.
Styrelsen skall senast den 15 februari till riksdagen och riksdagens
revisorer avgiva berättelse angående stiftelsens verksamhet och förvaltning
under nästföregående år. Berättelsen skall omfatta resultaträkning, balansräkning,
förvaltningsberättelse och redogörelse för anslagsbeviljade projekt.
11 §. Stiftelsen är undantagen från tillsyn enligt lagen (1929:116) om tillsyn
över stiftelser.
12 §. Om ändring av dessa stadgar beslutar riksdagen.
1. Dessa stadgar träder i kraft den 1 januari 1988.
2. Genom dessa stadgar upphävs Stadgar (RFS 1974:2) för Stiftelsen Riksbankens
jubileumsfond.
3. Mandatperioden för ledamöter och suppleanter i stiftelsens styrelse vid stadgarnas
ikraftträdande, utom för representanterna för riksbanken, skall vara den för vilken
de valts. De två styrelseledamöter, som väljs på förslag av fullmäktige i riksbanken,
skall utses till dess nytt val förrättats under för den ene 1989 och för den andre 1992.
Förs. 1987/88:6
Bilaga 2
12
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1987:576) om arvoden m. m. för
uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ
Härigenom föreskrivs att i 1 § lagen (1987:576) om arvoden m.m. för
uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ skall införas en ny
punkt, 9, av nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 §
Arvoden för vissa uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och
organ skall utgå enligt följande:
1. Sveriges riksbank
Fullmäktig: 23 000 kronor för år.
Fullmäktiges ordförande: 7700 kronor för år utöver fullmäktigearvodet.
Fullmäktig som är deputerad: 23000 kronor för år utöver fullmäktigearvodet.
Suppleant för fullmäktig: 7 700 kronor för år.
Ledamot av valutastyrelsen som ej är tjänsteman i riksbanken: 6400
kronor för år till ledamot som tjänstgör endast i ärenden rörande direkta
investeringar utomlands och 9200 kronor till annan ledamot.
Suppleant i valutastyrelsen som ej är tjänsteman i riksbanken: 3 100
kronor för år.
2. Riksgäldskontoret
Fullmäktig: 14 400 kronor för år.
Fullmäktiges ordförande: 14400 kronor för år utöver fullmäktigearvodet.
Ledamot av arbetsutskottet som ej är ordförande eller riksgäldsdirektör:
8300 kronor för år utöver fullmäktigearvodet.
Suppleant för fullmäktig: 3 200 kronor för år.
3. Riksdagens förvaltningsstyrelse
Ledamot: 9200 kronor för år.
Vice ordförande i förvaltningsstyrelsen: 3 100 kronor för år utöver ledamotsarvodet.
Ordförande i direktionen: 3900 kronor för år utöver arvodet som ledamot
av förvaltningsstyrelsen.
Ledamot av direktionen som ej är vice ordförande i förvaltningsstyrel -
Förs. 1987/88:6
Bilaga 3
13
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
sen eller ordförande i direktionen: 3 100 kronor för år utöver arvodet som
ledamot av förvaltningsstyreisen.
Suppleant i förvaltningsstyrelsen: 3 100 kronor för år.
4. Riksdagens revisorer
Revisor: 12900 kronor för år.
Ordförande: 5 200 kronor för år utöver arvodet som revisor.
Vice ordförande: 3 900 kronor för år utöver arvodet som revisor.
Ledamot av arbetsutskottet som inte är ordförande eller vice ordförande
eller tjänsteman vid kansliet: 3 100 kronor för år utöver arvodet som
revisor.
Suppleant: 3 100 kronor för år.
5. Nordiska rådets svenska delegation
Ledamot av arbetsutskottet: 2300 kronor för år.
Ordförande: 5 700 kronor för år utöver arvodet som ledamot av arbetsutskottet.
Suppleant i arbetsutskottet: sammanträdesarvode enligt 2 §.
6. Riksdagens besvärsnämnd
Ledamot: 1 700 kronor för år.
Ordförande: 5 200 kronor för år utöver ledamotsarvodet.
Suppleant: sammanträdesarvode enligt 2 §.
7. Valprövningsnämnden
Ledamot och suppleant: dagarvode med motsvarande tillämpning av
bestämmelserna i förordningen (1978:45) om ersättning vid kommittéuppdrag.
Ordföranden och dennes ersättare: 9200 kronor för år utöver dagarvodet.
8. Utrikesnämnden
Ledamot och suppleant: sammanträdesarvode enligt 2 § under tid då
riksmöte inte pågår.
9. Stiftelsen Riksbankens
jubileumsfond
Ledamot och suppleant:
7 500 kronor för år.
Ordförande: 10 500 kronor
för år utöver ledamotsarvodet.
Förs. 1987/88:6
14
Sveriges Riksbank
Förs. 1987/88:6
Utdrag ur fullmäktiges protokoll den 8 oktober 1987
Närvarande: Olle Göransson, ordförande, Bengt Dennis, Staffan Burenstam
Linder, Jan Bergqvist, Karl Boo och Bertil Jonasson.
§ 2. Skrivelse till riksdagen ang. Stiftelsen Riksbankens
jubileumsfonds verksamhet
Fullmäktige beslöt att till riksdagen avlåta skrivelse med förslag till bestämmelser
och riktlinjer för Stiftelsen Riksbankens jubileumsfonds verksamhet.
Skrivelsens lydelse framgår av registraturet.
Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
Ur protokollet:
Ulla Wettermark
15
■. ,
''
1987 13652