Förslag till riksdagen1987/88:11 (Framställning / redogörelse 1987/88:11)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Förslag till riksdagen
1987/88:11

Riksdagens revisorers förslag angående
produktionen av statistik över inkomst- och
förmögenhetsskatterna

Riksdagens revisorer anmäler härmed sin granskning av statistiken över
inkomst- och förmögenhetsskatterna.

Revisorerna har vid granskningen kartlagt den statistik som översiktligt
belyser förhållandena på inkomst- och förmögenhetsskatteområdena och
prövat om statistiken tillgodoser i dag kända behov.

Granskningen har bl. a. visat att det är svårt att av statistiken få en
helhetsbild av inkomst- och förmögenhetsskatterna och av beskattningens
effekter. Statistiken ger inte heller tillräckligt underlag för bedömningar av
skattesystemen. Det saknas vidare en samlad statistisk dokumentation
som belyser de centrala frågorna på inkomst- och förmögenhetsskatteområdet.

Revisorerna föreslår därför en genomgripande översyn och förbättring
av statistiken över inkomst- och förmögenhetsskatterna, särskilt med avseende
på statistikens innehåll, produktion och publicering.

I anslutning till granskningen har granskningsrapporten (1986/87:2) Statistiken
över inkomst- och förmögenhetsskatterna upprättats. Sammanfattningar
av rapporten och av de över rapporten inhämtade yttrandena är i
bilaga fogade till denna skrivelse.

1 Revisorernas överväganden

1.1 Allmänt

Syftet med granskningen av inkomst- och förmögenhetsskattestatistiken
har varit att kartlägga den befintliga statistiken över inkomstskatterna1 och
dess ändamålsenlighet. Däri ingår prövning av statistikens användbarhet
för belysning av beskattningens utfall och för bedömning av olika skattereformer.
Vidare har granskningen avsett kvaliteten och kostnaderna för
framställd statistik m. m.

Uppgifter om inkomst- och förmögenhetsskatterna kan antingen fylla en
mera teknisk-operativ funktion, dvs. vara redovisningsdata i riksbokföringen
och underlag för inkomstprognoser, eller i form av statistik tjäna

1 I det följande har begreppet ”inkomstskattestatistik” emellanåt använts som

samlingsbegrepp för statistiken över inkomst- och förmögenhetsskatterna. 1

Förs.

1987/88:11

1 Riksdagen 1987188. 7 sami. Nr 11

som underlag för allmänna debatter och politiska beslut om skatterna och Förs. 1987/88:11
skattesystemens utformning.

Skilda behov av statistik medför självfallet olika krav på sammanställningarnas
innehåll, statistikens kvalitet, snabbheten i publiceringen m. m.

Olika myndigheter producerar jämsides med varandra statistik över
inkomst- och förmögenhetsskatterna. För denna statistik som har delvis
likartat innehåll tillämpas anmärkningsvärt nog inte alltid samma definitioner.

Granskningen har sålunda visat att de nuvarande förhållandena inte är
tillfredsställande och att det därför behövs en allmän översyn av statistiken,
en slutsats som delas av de flesta remissorganen i ärendet. Merparten
av dessa redovisar en allmänt positiv inställning till den kartläggning av
problemen på inkomst- och förmögenhetsskattestatistikens område som
gjorts i rapporten och till flertalet av de förslag till åtgärder som presenterats
i denna.

Vad som enligt revisorernas mening bör beaktas vid en mera genomgripande
översyn av användarbehoven samt samordningen av produktionen
och publiceringen av statistiken tas närmare upp i det följande.

1.2 Precisering av statistikbehov

Uppgifter om olika förhållanden för bedömning av utfallet och av effektiviteten
i skattesystemen, såsom statistik över det slutliga utfallet vid olika
uppbördsformer och bruttoinkomsterna i egentlig mening, saknas t. ex.
idag i skattestatistiken. Som grund för en förbättring av statistikens innehåll
bör ligga en undersökning av behovet av olika slag av statistik hos
brukarna.

Remissorganen instämmer i kravet på översyn och ger exempel på
åtgärder och statistikbehov. Riksrevisionsverket (RRV) anser sålunda att
det vid en sådan precisering är viktigt att den operativa statistikanvändningens
behov prioriteras. Detta innebär att i första hand finansdepartementets,
konjunkturinstitutets, riksförsäkringsverkets, riksrevisionsverkets,
riksskatteverkets och statistiska centralbyråns behov bör klarläggas,
förslagsvis i en arbetsgrupp med representanter för nämnda myndigheter. I
ett andra och mer långsiktigt steg kan behoven av mer allmän användning
av skattestatistik klargöras.

Skatteutskottet, som också hörts av revisorerna, framhåller beträffande
dessa mera allmänna behov, att vad utskottet behöver är framför allt
material för att bedöma skatternas effekter i olika hänseenden och konsekvenserna
av tänkbara skattereformer. Därvid nämns som exempel statistiskt
material för beräkning av avkastningen av olika skatter och hur
skatteinkomsterna påverkas av skattesänkningar. Man bör också genom
materialet kunna belägga hur mycket skatt som faktiskt betalas av olika
grupper i samhället och hur förändringar i skatterna påverkar inkomstfördelningen.
För sådana bedömningar erfordras information om människors
faktiska inkomster och förmögenheter, dvs. en skattestatistik som ger
information inte bara om rena skatteförhållanden.

Från Stockholms universitets sida framhålls det som angeläget att den 2

skatterättsliga forskningen får bättre klarlagt hur de olika intäkts- och
kostnadsposterna under olika förvärvskällor fördelar sig, och hur stor
andel av inkomster under förvärvskällan tillfällig förvärvsverksamhet som
hänför sig till realisationsvinst på aktier, bostadsrätter, fastigheter m. m.
Av intresse är också hur många låginkomsttagare som är studerande,
deltidsarbetande eller som under redovisningsperioden trätt in i eller lämnat
arbetsmarknaden.

Landsorganisationen (LO) och Småföretagens Riksorganisation efterlyser
bättre skattestatistik för företagen. Sistnämnda organisation efterfrågar
särskilt statistik som ger möjlighet att jämföra skattebelastningen för mindre
företagare med den för övriga skattebärare. Därutöver önskar man en
samlad statistik som ger möjlighet till analys av skattebelastning m. m. i
olika näringsgrenar och med avseende på verksamheternas storlek och
företagsformerna, allt utan större uppgiftskrav på de skattskyldiga än för
närvarande.

Revisorerna finnér det sålunda väl styrkt att behovet av statistik på
inkomst- och förmögenhetsskattområdet bör närmare utredas och preciseras.

1.3 Inkomstbegrepp och klassindelningar

Vid granskningen har framkommit att det i den nuvarande statistiken över
inkomst- och förmögenhetsskatterna tillämpas olika bruttoinkomstbegrepp,
vilka är mindre väl lämpade för att tillgodose statistikens ändamål.
Vidare har det visat sig att indelningen i inkomstklasser är förlegad.

Statistiska centralbyrån (SCB) och RRV använder i sina undersökningar
var för sig olika bruttoinkomstbegrepp. SCB tillämpar begreppet
”sammanräknad inkomst” enligt den konventionella deklarationsblanketten
för fysiska personer, medan RRV:s bruttoinkomstbegrepp avser summan
av nämnda inkomst och avdragna kostnader under ”inkomst av
tjänst”. Det i statistiken använda bruttoinkomstbegreppet innebär vidare
att för fysiska personer som är företagare redovisas vederbörandes inkomst
reducerad med avdrag (25 %) för avsättning till egenavgifter.

Används, såsom SCB gör, begreppet ”sammanräknad inkomst” redovisas
i realiteten en form av nettoinkomst, eftersom de i detta inkomstbelopp
ingående delbeloppen till viss del redan har reducerats genom avdrag
under resp. förvärvskälla. Detta är t. ex. särskilt vanligt vid beräkning av
realisationsvinst under ”tillfällig förvärvsverksamhet”.

Bruttoinkomsten i egentlig mening kan över huvud taget för närvarande
inte utläsas ur inkomstskattestatistiken.

Indelningen i inkomstklasser i statistiken bygger på en tidigare, efter det
senaste decenniets inflationsutveckling mindre intressant inkomststruktur,
särskilt när det gäller de inkomstskikt som närmast berörs i diskussionerna
om ändrade avdragsmöjligheter och marginalskatternas storlek.

I remissyttrandena har revisorernas synpunkter delats av remissinstanserna.
Begreppet bruttoinkomst bör enligt skatteutskottet kunna preciseras
så att en bättre bild av de faktiska inkomsterna kan förmedlas, vilket är
särskilt angeläget för inkomstslagen tjänst, kapital och rörelse. Även

Förs. 1987/88:11

konjunkturinstitutet (Kl) och SCB tillstyrker en omprövning av bruttoin- Förs. 1987/88:11
komstbegreppen. Enligt riksskatteverket finns det redan i dag tekniska
möjligheter att få fram bruttoinkomster inom inkomstslagen tjänst och
kapital samt — i viss mån — rörelse. Möjligheterna ökas med standardiserade
räkenskapsutdrag.

SCB och Kl delar också synpunkterna på behovet av revidering av
klassindelningen. SCB anger sig ha för avsikt att framdeles ändra klassindelningen.
Kl framhåller emellertid att det även måste finnas möjlighet att
ta fram statistik med den gamla klassindelningen.

Enligt vår mening är det synnerligen viktigt att inkomstbegrepp och
klassindelningar i statistiken är sådana att de fyller rimliga krav på ändamålsenlighet
och enhetlighet. Vi menar att så inte är fallet i dag.

1.4 Flera tidsserier

Vid prövningen av inkomst- och förmögenhetsskattestatistikens användbarhet
för bl. a. bedömning av utfallet av skattereformer framkom att det i
årsstatistiken saknas uppgifter som möjliggör direkta jämförelser år för år
och inkomstklass. Behovet har senare delvis täckts av SCB genom en
speciell publikation om inkomstbeskattningens utveckling sedan 1975 (Be
22 SM 8701). Statistiska tidsserier för skatterna bör emellertid i större
utsträckning sammanställas i den årliga statistiken, så att trender och
utvecklingar bättre kan avläsas.

Denna uppfattning delas av remissorganen. Riksförsäkringsverket framhåller
att det för en utvärdering av socialförsäkringssystemet är viktigt att
fortlöpande ha en bild av utvecklingen för bl. a. skatter och avgifter, så att
utvecklingen kontinuerligt kan avstämmas mot intentionerna bakom olika
delar av bidragssystemet. SCB instämmer i fråga om behovet av tidsserier
och anför att verket försöker få fram mer statistik av denna typ. Från
Stockholms universitets sida anges att frågan om tidsserier förtjänar att
särskilt uppmärksammas samt att det är angeläget att sådana serier åtföljs
av analyser av pris- och löneförändringar.

Där är viktigt att den statistik som publiceras också innehåller tidsseriedata,
så att jämförelser över tiden kan göras. Sådan statistik behövs för att
effekterna av förändringar i skattesystemen skall kunna avläsas. För att
bedömningarna skall bli rättvisande erfordras självfallet att uppgifterna
görs jämförbara.

1.5 Snabbare publicering

Skattestatistiken kommer ofta fram förhållandevis sent. Detta gäller främst
månadsredovisningen av influtna skattemedel, dvs. den löpande uppbördsredovisningen,
och taxeringsstatistiken.

Bokföringen av influtna skatter efter uppbördstyp, som primärt sker på
länsnivå, försenas av att flera typer av skatter och avgifter betalas in till ett
och samma postgirokonto. Beloppen måste efter inbetalningen delas upp
på de olika skatterna och avgifterna för att uppgifter skall erhållas för
riksredovisningen och som underlag för inkomstprognoser. Uppdelningen 4

som görs på länsnivå medför eftersläpningar som varierar avsevärt från
månad till månad. Medel som ej kunnat fördelas före framställningen av
månadsrapporten från RSV:s ADB-register förs dessutom i rapporten till
det s. k. balansregistret.

Vid granskningen har aktualiserats huruvida en förbättring av månadsrapporteringen
kan ske genom införande av skilda postgirokonton för
inbetalning av olika former av preliminärskatt, arbetsgivaravgifter samt för
fyllnadsinbetalningar av skatt.

Kl och RRV anser att det är viktigt att de inbetalda beloppen för
källskatter och arbetsgivaravgifter snabbt och säkert kan delas upp på
olika poster.

Kl uttalar sig för en uppdelning av inbetalningarna på olika postgirokonton
och anser att de svårigheter detta skulle medföra för företagen bör
undersökas. RSV bör också göra en rimlighetsgranskning av sin månadsstatistik
innan den distribueras.

RRV framhåller att man försökt påverka och lösa denna redovisningsfråga
i samarbete med närmast berörda statliga myndigheter men att vissa
frågor kvarstår olösta.

RSV biträder inte förslaget om olika postgirokonton för olika former av
preliminärskatter, arbetsgivaravgifter och fyllnadsinbetalningar. Verket
hävdar att sådana förändringar skulle kunna medföra risk för förvirring och
komplicera uppbördsrutinerna ytterligare. Bl. a. skulle systemet med samordnad
uppbörd av preliminär skatt och arbetsgivaravgifter behöva förändras.

Även taxeringsstatistiken, som visar hur inkomster och skatter fördelar
sig på olika inkomstklasser, kommer fram sent, ca ett och ett halvt år efter
resp. inkomstårs utgång. Statistiken för fysiska personer borde kunna
framställas tidigare om sluttidpunkten för granskning av deklarationerna
kunde tidigareläggas till den 1 juli under taxeringsåret, dvs. den tidpunkt
som gällde före genomförandet av den s. k. RS-reformen år 1979. Detta
borde vara möjligt efter införandet av systemet med förenklade deklarationer
för fysiska personer.

Skatteutskottet anser det önskvärt att man genom statistiken snabbt får
besked om förändringar i inkomst- och förmögenhetsfördelningen. Svårigheterna
att i statistiken följa utvecklingen vad avser vinster och förluster
på aktiemarknaden har t. ex. medfört svårigheter i arbetet att utforma en
ny kapitalvinstbeskattning.

Kl vill även att RSV:s årliga debiteringssammandrag som nu kommer
fram i december skall tas fram i oktober som tidigare, så att uppgifterna
kan utnyttjas för institutets höstrapport.

SCB påpekar att verket känner en tidigareläggning av statistiken som ett
starkt användarkrav. Primärdata är dock tillgängliga först under hösten
efter inkomståret, varför SCB påböijat utveckling av bl. a. statistik baserad
på kontrolluppgifter med främsta syfte att beräkna disponibel inkomst.

RSV anser sig inte kunna tillstyrka ett tidigareläggande av granskningen
av fysiska personers deklarationer. Visserligen kan magnetband med taxeringsuppgifter
framställas tidigare än för närvarande men det skulle medföra
ofullständigheter och ge en felaktig bild, eftersom t. ex. komplicerade

Förs. 1987/88:11

löntagardeklarationer och företagardeklarationer inte skulle vara färdig- Förs. 1987/88:11
granskade. Vidare kan deklarationerna vara felregistrerade. Läget blir ett
annat om skatteförenklingskommitténs förslag (SOU 1985:42) om s. k.
tidig avräkning genomförs. Ett genomförande av detta förslag skulle innebära
att skattsedlar på slutlig skatt vid förenklad deklaration kunde sändas
ut redan före sommaren under taxeringsåret.

Vi finnér det synnerligen angeläget att mera specificerade uppgifter om
inkomstbeskattningens utfall kommer fram tidigare än för närvarande. Det
gäller såväl den löpande, månatliga redovisningen av skatteintäkterna som
den årliga taxeringsstatistiken i form av RSV:s debiteringssammandrag
och taxeringsstatistiken med fördelning på inkomstklasser och inkomsttagargrupper
m. m.

1.6 Produktionen av inkomstskattestatistiken

Produktionen av statistiken är i huvudsak koncentrerad till RSV, RRV och
SCB. RSV producerar i huvudsak basmaterial för de andra myndigheternas
skattestatistik. RRV tar emot och bokför uppgifter om skatteinkomsterna
samt framställer finansstatistik och viss taxeringsstatistik. SCB är
den största statistikproducenten och har ett allmänt samordningsansvar för
den statliga statistikproduktionen.

Enligt vår mening bör ett klarare ansvar för framställningen av inkomstoch
förmögenhetsskattestatistiken införas och produktionen av statistiken
samordnas. Förslagsvis bör SCB få huvudansvaret för statistikproduktionen
och RSV ansvara för framtagning och granskning av sådana basurval
ur det centrala skatteregistret som erforderas för SCB:s och RRV:s
vidareproduktion av statistik. Det statistisk-tekniska urvalet skall respektive
uppdragsgivare till RSV svara för.

RSV, SCB och Stockholms universitet (statistiska institutionen) är positiva
till att SCB får huvudansvaret för produktionen av inkomstskattestatistiken.
RSV anser att huvudansvaret innebär ett ansvar för statistikens
innehåll. SCB:s tolkning är å andra sidan den att det i första hand gäller ett
ansvar för att inventera och hålla reda på behoven av statistik inom
området och att svara för samordningen av begrepp och publicering.

Kl och RRV anser att frågan om var produktionsansvaret för statistiken
skall förläggas behöver närmare utredas. Kl framhåller att RRV:s taxeringsstatistik
är ett utomordentligt viktigt underlag för institutets prognoser
samt att tidsfaktorn vid framställningen har stor betydelse och har
samband med att statistiken görs i anslutning till RRV:s prognoser. RRV
anför bl. a. att om huvudansvaret förläggs till SCB kan det leda till krav på
kompetensuppbyggnad inom SCB utan att skattestatistiken väsentligt förbättras.

I vad gäller förslaget om att RSV skall ha en servicefunktion och ansvara
för framtagning och granskning av basurval för SCB:s och RRV:s statistikproduktion
är meningarna mycket delade bland remissorganen. Det
beror bl. a. på att en del av dem utgått ifrån att även det statistisk-tekniska
urvalet skall göras av RSV, vilket inte har varit avsikten med det i rapporten
framlagda förslaget. 6

Frågan om samordning och effektivisering av produktionen av främst
RRV:s taxeringsundersökningar och SCB:s inkomstfördelningsundersökningar
har på senare tid utretts av RRV på regeringens uppdrag
(1987-06-25). Slutredovisningen av regeringsuppdraget innehåller förslag
(1987-11-13) om ytterligare utredning av bl. a. vissa frågor som revisorerna
redovisat i granskningsrapporten.

Revisorerna noterar att frågorna om samordning och effektivisering av
statistikproduktionen uppmärksammats. Vi finnér det angeläget att dessa
frågor snarast löses på ett tillfredsställande sätt.

1.7 Publiceringen av inkomstskattestatistiken

Vår kartläggning av inkomst- och förmögenhetsskattestatistiken visar att
publiceringen av statistiken är mycket splittrad. Den står att finna i olika
typer av dokument, allt i från datalistor, skrivelser och andra sammanställningar
som inte publiceras, till olika statistiska meddelanden och årsböcker
såsom Taxeringsutfallet, Årsbok för Sveriges kommuner och Statistisk
årsbok. Eftersom en samlad information om de centrala frågorna på inkomst-
och förmögenhetsskattestatistikens område saknas är det svårt att
få en helhetsbild av skatterna och deras effekter och därmed också ett
pålitligt underlag för diskussioner och beslut om skattesystemets utformning.
Därför bör de väsentliga delarna av statistiken över inkomst- och
förmögenhetsskatterna föras samman till ett fåtal publikationer som är
lätta att identifiera, t. ex. genom att de ges ut under en huvudbeteckning
som Skattestatistik eller publiceras i en Skattestatistisk årsbok, en publikation
som om så erfordras ges ut i flera delar.

Merparten av den skattestatistik som publiceras är förhållandevis svår
att läsa och förstå för den som inte är expert. De flesta statistiska meddelandena
har ett förhållandevis kort inledande textavsnitt men innehåller i
övrigt ett stort antal tabeller utan kommentarer. En för icke-experter
läsbar skattestatistik bör på ett överskådligt och pedagogiskt sätt belysa
centrala frågor i skattesystemet, t. ex. med informerande diagram och
kommenterande texter. Detta bör ske i större utsträckning än vad i dag är
fallet för t. ex. nuvarande taxeringsstatistiska publikationer med inkomstfördelning.

Vad nu sagts om en mer lättillgänglig statistik har biträtts av remissorganen.
Skatteutskottet och SCB framhåller att sammanförandet av statistiken
i en årsbok inte får leda till att publiceringen av aktuella uppgifter
försenas. Enligt SCB bör man därför i första hand överväga att etablera en
heltäckande SM-serie med skattestatistik, kanske också med inläggning i
en databas med on-line access för användare. Om SCB skulle utarbeta en
skattestatistisk årsbok skulle arbetet medföra kostnader som ej kan täckas
inom ramen för de medel SCB disponerar.

Svenska kommunförbundet framhåller för sin del att det är angeläget att
det i varje skattestatistisk publikation klart framgår vilka specialuttag av
utförligare statistik som kan finnas förberedda och som kan göras.

Skatteutskottet anser och SCB instämmer i att det behövs en mera
användarvänlig inkomst- och förmögenhetsstatistik. Utskottet anser att

Förs. 1987/88:11

man vid presentationen av statistiken bör redigera uppgifterna så att de blir Förs. 1987/88:11
jämförbara, särskilt mellan å ena sidan företagare och jordbrukare och å
den andra löntagare och pensionärer. Detta är också viktigt då man vill
belysa skatternas andel av inkomsterna över tiden.

SCB framhåller att skattestatistik är ett komplicerat statistikområde med
uppgifter från många olika källor, varför behovet av användarvänlig information
där är särskilt stort. En utbyggnad skulle medföra krav på att SCB
ytterligare utvecklar sin ämneskompetens.

Vi anser det synnerligen angeläget att en mera enhetlig publicering av
statistiken kommer till stånd och att de centrala frågorna på inkomst- och
förmögenhetsskatteområdet därvid belyses på ett överskådligt och lättillgängligt
sätt.

1.8 Sammanfattning

Revisorerna vill framhålla vikten av att det finns tillförlitliga statistiska
uppgifter om förhållandena på inkomst- och förmögenhetsskatteområdet;
uppgifter som kan tjäna som underlag för beslut och åtgärder på främst det
offentliga området. Här avses underlag för statens och kommunernas
budgetplanering och beslut om skatter och avgifter liksom för skattesystemens
uppbyggnad och organisation. Hit hör också bedömningen av skattebelastningen
i olika inkomstklasser och inkomsttagarkategorier.

Vi konstaterar att den statistik över inkomst- och förmögenhetsskatterna
som finns i dag är behäftad med vissa brister vad gäller innehåll,
produktion och publicering.

Det är angeläget att statistiken i fråga dels tillgodoser informationsbehoven,
dels produceras och publiceras på ett rationellt sätt, dvs. så att
dubbelarbete undviks och så att informationen lätt kan inhämtas av användarna.

Vi menar att en genomgripande översyn av statistiken på inkomst- och
förmögenhetsskatteområdet måste göras i syfte att bota de brister som
framkommit vid vår granskning. Vi bedömer att avsevärda kvalitets- och
samordningsfördelar kan uppnås utan att detta behöver medföra större
merkostnader och merarbete, varken för statsverket eller för uppgiftslämnarna.

2 Hemställan

Med hänvisning till vad ovan anförts hemställer riksdagens revisorer beträffande
statistiken över inkomst- och förmögenhetsskatterna

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
revisorerna anfört om nödvändigheten av en genomgripande översyn
av statistiken,

2. att riksdagen hos regeringen begär en samlad redovisning av de

åtgärder regeringen vidtar med anledning av översynen. 8

Detta ärende har avgjorts av revisorerna i plenum. I beslutat har deltagit Förs. 1987/88:11

revisorerna Wiggo Komstedt (m), Börje Stensson (fp), Kjell Nilsson (s).

Bertil Jonasson (c), Birgitta Rydle (m), Torsten Karlsson (s), Hans Lindblad
(fp), Olle Aulin (m), Bengt Silfverstrand (s), Rune Jonsson (s), Sören
Lekberg (s) och Ulla-Britt Åbark (s).

Vid ärendets slutliga handläggning har vidare närvarit kanslichefen
Göran Hagbergh, byråchefen Bo Willart och revisionsdirektören KarlOlov
Hedler (föredragande).

Stockholm den 10 december 1987

På riksdagens revisorers vägnar

Wiggo Komstedt

Karl-Olov Hedler

11 Riksdagen 1987188. 2 sami. Nr 11

Sammanfattning av rapport 1986/87:2 om
statistiken över inkomst- och
förmögenhetsskatterna och av de remissyttranden
som avgetts över den

1 Rapporten

1.1 Inledning

Syftet med granskningen har varit att kartlägga befintlig statistik som
översiktligt belyser förhållandena på inkomst- och förmögenhetsskatteområdet
samt att pröva statistikens användbarhet. Även gällande bestämmelser
och kostnader för statistiken har granskats. Granskningen utmynnar i
förslag främst avseende förändringar av inkomst- och förmögenhetsskattestatistikens
innehåll, produktion och publicering. Denna sammanfattning
återger i korthet rapportens innehåll. Efter ett inledande avsnitt avseende
avgränsning av granskningsområdet och redovisning av viss övergripande
statistik följer ett avsnitt om gällande ordning för produktionen. Avsnitten
om kartläggningen av statistiken, dess användbarhet och kvalitet redovisas
till de delar de behandlas i rapportens kapitel Överväganden och åtgärder.

Sammanställningar av uppgifter om skatter och skatteinkomster kan ha
två huvudsakliga syften, nämligen dels att fylla en mera teknisk funktion
som redovisningsmaterial i riksbokföringen och därmed vara ett direkt
underlag för budgetprognoser m. m., dels att ge underlag för allmän debatt
och politiska beslut om skatterna och skattesystemens utformning. Det
förstnämnda syftet tillgodoses främst med sammanställningar över influtna
skatteinkomster med anknytning till det statliga budgetåret 1 juli— 30 juni.
Det andra huvudsyftet strävar man efter att tillgodose genom att sammanställa
och publicera statistik till belysning av hur skattetrycket är fördelat
och vad olika skatter ger i inkomst i förhållande till vad de har avsetts ge
m. m. Denna statistik redovisas ofta för perioder med anknytning till
kalenderåret, såsom inkomstår, taxeringsår, uppbördsår etc. Därutöver
har statistiken en roll som kontrollinstrument ur mer teknisk synvinkel,
dvs. ett medel att avläsa hur de olika leden i beskattningssystemet fungerar.

Det framställs årligen en mängd olika slag av statistik på skatte- och
avgiftsområdet. Huvuddelen av denna statistik belyser dock endast vissa
länkar i skattekedjan. Det finns t. ex. statistik över inkomst- och förmögenhetsskatt
som belyser taxerad inkomst och förmögenhet och beräknad
skatt, debiterad skatt, inbetald skatt, restförd skatt och indriven skatt
m. m. Å andra sidan saknas det statistik som t. ex. belyser den slutliga
skatteintäkten i förhållande till debiterad skatt.

1.2 Granskningens avgränsning och inriktning

Till belysning av den statistikinformation som finns om inkomst- och
förmögenhetsskatternas relativa betydelse nämns att år 1985 svarade de
statliga direkta skatterna för ca 12 procent av den offentliga sektorns totala

Förs. 1987/88:11

Bilaga

inkomster. De statliga och kommunala direkta skatterna bidrog sammantagna
med en tredjedel till den offentliga sektorns finansiering. Av statsbudgetens
nettoinkomst utgjorde intäkten av den statliga inkomst- och
förmögenhetsskatten ca 25 procent.

Granskningen av statistiken över inkomst- och förmögenhetsskatterna
har avgränsats till sådana skatter och avgifter (egenavgifter) som debiteras
på skattsedeln. Som sammanfattande beteckning för statistiken över dessa
skatter används i det följande emellanåt begreppet ”inkomstskattestatistik”.

1.3 Gällande ordning för inkomstskattestatistiken

Det finns i huvudsak tre producenter av inkomstskattestatistik, nämligen
riksskatteverket (RSV), riksrevisionsverket (RRV) och statistiska centralbyrån
(SCB). För produktionen av statistiken gäller sammanfattningsvis
följande.

Alla de tre myndigheterna har skyldighet att fullgöra viss statistikproduktion
som led i sin myndighetsfunktion.

Uttryckliga föreskrifter om att RSV skall producera viss inkomst- och
förmögenhetskattstatistik finns främst i taxeringsförordningen och i skatteregisterförordningen.

RRV:s statistikproduktion baseras på verkets uppgifter enligt dess instruktion
att till regeringen avlämna beräkningar av statsverkets inkomster
samt utarbeta statistik över statens finanser.

SCB har enligt sin instruktion ställning som förvaltningsmyndighet med
ansvar för huvuddelen av den statliga statistikproduktionen. Produktionen
vid SCB styrs enligt en programbudgetmodell med delprogram enligt departementsindelningen,
varvid inkomstskattestatistik främst produceras
inom delprogrammen finansdepartementet och arbetsmarknadsdepartementet.
Viss statistikproduktion regleras även enligt lagen resp. förordningen
om skatteutjämningsbidrag.

Statens årliga kostnader för produktionen av inkomstskattestatistik kan
beräknas till i runda tal 10 milj. kr.

1.4 Överväganden och åtgärder

Såsom angavs inledningsvis är syftet med granskningen av inkomst- och
förmögenhetsskattestatistiken att kartlägga den befintliga statistiken över
inkomstskatterna och dess ändamålsenlighet. Däri ingår prövning av statistikens
användbarhet för belysning av beskattningens utfall och för bedömning
av olika skattereformer. Vidare har granskningen avsett kvaliteten
och kostnaderna för framställd statistik m. m. Som underlag för övervägandena
har bl. a. tjänat vad som kommit fram vid intervjuer med olika
statistikkonsumenter, uppgifter som i sammanfattning redovisas i bilaga 4
till rapporten.

Förs. 1987/88:11

Bilaga

1.4.1 Kartläggningen av inkomstskattestatistiken

Vad gäller den genomförda kartläggningen av inkomstskattestatistiken kan
det noteras att sådan statistik redovisas i många olika publikationer, i olika
former och vid sinsemellan olika tidpunkter.

RSV:s statistikproduktion är främst inriktad på sammanställning av
uppgifter om skatteinbetalningarna, uppgifter som utnyttjas av RRV för
riksbokföringen och som underlag för inkomstberäkningarna för statsbudgeten.
Men RSV tar även fram statistik till belysning av storleken av
debiterad, inbetald, kvarstående och restförd skatt, uppdelad på fysiska
och juridiska personer samt efter uppbördsform (A- och B-skatt). Från den
löpande statistiken sammanställer RSV årligen ett debiteringssammandrag
för hela landet. Vidare framställer RSV viss uppbördsstatistik som överlämnas
till riksdagens revisorer.

RRV upprättar - förutom sammanställningar av skatteinkomsterna av
redovisningsmässig karaktär - statistik över inkomst- och förmögenhetsskatterna.
Den publiceras i följande rapporter, nämligen Inkomstberäkning,
Utfallet av statsbudgeten (SM)1, Företagens taxerade inkomster
(SM) och RRV:s taxeringsstatistiska undersökning (SM).

SCB framställer huvuddelen av inkomstskattestatistiken. Det sker på
underlag av uppgifter från RSV:s centrala och länsskattemyndigheternas
regionala skatteregister. Detta gäller både totalundersökningarna, t. ex. de
som publiceras i skrifterna Taxeringsutfallet, Inkomst- och förmögenhetsfördelningen
och Inkomstfördelningen för individer och familjer samt för
urvalsundersökningarna, t. ex. Skattekronor och medelskattekraft, Inkomstfördelningsundersökningen
(HINK), Deklarationsundersökningen
för jordbrukare samt Yrkesfiskarnas inkomster och utgifter m. fl. När det
gäller urvalsundersökningarna kompletteras dock materialet från skattebaserna
med vissa uppgifter ur deklarationerna m. m.

SCB har nyligen på regeringsuppdrag genomfört en specialstudie av
inkomstbeskattningens utveckling sedan år 1975 med sammanställningar
som inte återfinns i SCB:s årliga inkomstskattestatistik (Be 22 SM 8701).

Såsom framgått av kartläggningen av inkomstskattestatistiken är produktionen
och publiceringen av den mycket splittrad.

1.4.2 Redovisningen av skatteinkomsterna

Vad inkomst- och förmögenhetsskatterna ger i inkomst för statsverket per
budgetår, totalt och uppdelat på fysiska och juridiska personer, framgår av
RRV:s redovisning av riksbokföringen, vilken återges i olika publikationer.
Beträffande inkomstredovisningen kan konstateras den osäkerhet
som är att hänföra till stora variationer år från år i beloppet för inkomsttiteln
Ofördelbara skatter på inkomst, realisationsvinst och förmögenhet.
Ovissheten om vad som bokförts under titeln beror bl. a. på att den också
utnyttjas som balanskonto för skattemedel som till följd av eftersläpning i

Förs. 1987/88:11

Bilaga

1 SM = Statistiska meddelanden

skatteförvaltningarnas redovisning inte kunnat fördelas på olika konton
före bokslutet.

Särskilda åtgärder bör vidtas för att denna osäkerhet skall minskas. RSV
undersöker möjligheterna att för fyllnadsinbetalningar införa optisk läsning
av delvis förtryckta inbetalningskort. Vidare bör rutinerna och månadsrapporteringen
av skatteuppbörden kunna förbättras genom införande av skilda
postgirokonton för inbetalning av olika former av preliminärskatt, arbetsgivaravgifter
och för fyllnadsinbetalningar av skatt.

1.4.3 Statistik sorn belyser skatteutfallet

För beräkning av det slutliga utfallet av skatterna, bl. a. vad uppbördsformerna
A- och B-skatt totalt gett i förhållande till vad som påförts vid
debiteringen, behövs uppgifter som för ett visst inkomst-/taxeringsår belyser
utvecklingen ända från taxeringen/debiteringen fram till dess skatteskulderna
preskriberats. Det sistnämnda inträffar i princip efter fem år
räknat från utgången av det uppbördsår under vilket skatten skulle ha
erlagts enligt debiteringen eller eljest fastställts till betalning.

Nuvarande statistik, baserad på RSV:s skattedatabas, ger möjlighet att
följa skatteutfallet med fördelning på A- och B-skatt t. o.m. länsskattemyndigheternas
restföring av kvarstående skatt. För nästa länk i kedjan,
indrivningen, finns inga uppgifter om hur den restförda kvarskatten fördelar
sig på A- och B-skatt. De försök som gjorts vid granskningen att ur
statistiken beräkna vad inkomst- och förmögenhetsskatterna m. m. ger i
förhållande till vad som debiterats visar att ca 98,7 % av debiterad skatt
inflyter totalt. Såsom därvid visats är det främst bristande uppdelning av
beloppen för restförd kvarstående skatt samt osäkerheten avseende utfallet
av skatterevisioner som vållar osäkerhet vid beräkningen av det slutliga
skatteutfallet.

Förutsättningarna för en säkrare bedömning av skatteutfallet bör kunna
ökas om indrivningen av kvarstående skatt för A- och B-skattebetalare
särredovisas i indrivningstatistiken och om statistiken över utfallet av
skatterevisionerna förbättras.

1.4.4 Specificerad inkomstskattestatistik

Som underlag för diskussioner, bedömningar och beslut om olika skatter,
skattesystem och uppbördsformer erfordras ofta mera specificerad statistik
än den som behandlats i det föregående. Därmed avses t. ex. statistik
över inkomster under olika förvärvskällor, om olika kostnadsavdrag för
inkomsternas förvärvande, skattebelastningen i olika inkomstklasser och
för olika inkomsttagarkategorier m. m.

Uppgifter om inkomster från olika förvärvskällor och om avdrag m. m.
finns bara i taxeringsstatistiken, inte i övrig skattestatistik. De uppgifter
som redovisas i statistiken bygger till största delen på uppgifterna i den
sammanställning för taxering till statlig inkomstskatt som finns på den
konventionella deklarationsblankettens (blankett 1) första sida. Under
samtliga där redovisade rubriker för förvärvskällor redovisas inkomstbe -

Förs. 1987/88:11

Bilaga

lopp från vilka vissa kostnadsavdrag redan gjorts under resp. förvärvskälla,
varför dessa inkomstuppgifter avser en form av nettobelopp.

Som underlag för en bedömning av utfallet av olika skattereformer
erfordras emellertid uppgifter om inkomster i vidare mening, nämligen
inkomsterna före de avdrag som görs under de olika förvärvskällorna på
deklarationsblanketten. Detta har under senare tid aktualiserats, särskilt
vad gäller inkomst av kapital och tillfällig förvärvsverksamhet, såsom
t. ex. för realisationsvinst på aktier och bostadsrätter m. m. Mera fullständiga
uppgifter efterfrågas också om de skattskyldigas förmögenhetsredovisning.
I dag kan endast nettoförmögenheten avläsas, ej fördelningen
på tillgångar och skulder av olika slag. Beträffande företagen efterfrågas
också en mera specificerad skattestatistik.

En översyn av statistiken över inkomst- och förmögenhetskatterna bör
göras. I denna bör ingå en prövning av det bruttoinkomstbegrepp som är
mest ändamålsenligt och på vilka områden statistiken i övrigt bör specificeras
ytterligare.

1.4.5 Statistik över skattebelastningen

Gemensamt för de olika skatter och avgifter som här behandlats under
samlingsbeteckningen inkomstskatter är att det inte är möjligt att ur statistiken
för inbetald skatt avläsa hur stor andel som faller på statlig och
kommunal inkomstskatt, på förmögenhetsskatt etc. Sådana uppgifter måste
i regel hämtas ur taxeringsstatistiken.

Vidare är det i dag svårt att rätt kunna avläsa vilken skattebelastning de
statliga skatteskalorna ger. Genom att den statliga inkomstskatten beräknas
efter två skatteskalor över den s. k. brytpunkten, en för grundbelopp
och en för tilläggsbelopp, båda med belopp i basenheter och med delvis
olika klassgränser, samt tillägg därtill görs för ränteavdrag m.m., är det
omständligt att entydigt beskriva skatteskalan och beräkna skattens storlek.
De kommunala skattesatserna varierar ju också från kommun till
kommun.

I rapporten (tabell 17 s. 50) redovisas ett försök att på ett enhetligt sätt
beskriva den samlade effekten av den statliga och kommunala skatten i
olika inkomstklasser. För inkomståret 1985 har såväl den genomsnittliga
skatten som marginalskatten beräknats för olika inkomstklasser. Skattebelastningen
och inkomsten efter skatt i olika inkomstklasser har också
illustrerats i ett diagram (figur 6 s. 51 i rapporten).

Som exempel på hur den årligen producerade statistikens material skulle
kunna utnyttjas för att belysa utfallet av 1983 års skattereform har vid
granskningen vissa sammanställningar och beräkningar gjorts (tabellerna
18 och 19, s. 53 och 55 i rapporten) i syfte att belysa förändringen av
skattebelastningen dels totalt, dels för statlig inkomstskatt.

Inte i någon av tabellerna ingår uppgifter för år 1985, eftersom statistiken
för detta år ännu (mars 1987) inte förelåg. Procenttalen för år 1985 i SCB:s
ovan nämnda specialstudie över inkomstbeskattningen baseras på framskrivning
av uppgifterna för år 1984. Några av dessa sammanställningar
bör ingå i den årliga inkomstskattestatistiken.

Förs. 1987/88:11

Bilaga

Ur skattestatistiken kan tas fram uppgifter om de olika skatternas relativa
betydelse för olika inkomsttagarkategorier, totalt och i olika inkomstlägen.
Sådan statistik finns emellertid i dag inte sammanställd i inkomstskattestatistiken
på ett sådant sätt att skillnaderna olika inkomsttagarkategorier
emellan kan avläsas. Statistiken bör därför förbättras på detta område
och uppgifterna göras jämförbara, särskilt vad gäller kategorien företagare.

När det gäller vissa tekniska frågor i statistikframställningen kan följande
noteras.

Olika bruttoinkomstbegrepp används i SCB:s och RRV:s statistik. SCB
tillämpar sammanräknad inkomst enligt deklarationsblankettens första
sida som grund, medan RRV med utgångspunkt från denna summa gör
tillägg för avdragna kostnader för förvärvande av inkomsten under inkomst
av tjänst. Båda dessa bruttoinkomstbegrepp avser belopp som kan
ha reducerats genom avdrag i tidigare led under olika förvärvskällor. De
har därmed begränsat värde för avläsning av den faktiska bruttoinkomsten
och därmed av sådana effekter av förändringar i skattesystemet som exempelvis
ändringar i reglerna för beräkning av realisationsvinst under förvärvskällan
tillfällig förvärvsverksamhet kan innebära. Ett allmänt problem
med nuvarande bruttoinkomstbegrepp är vidare att egenföretagares
”bruttoinkomster” registreras efter avdrag för avsättning till egenavgifter.

Bruttoinkomstbegreppet i skattestatistiken bör därför omprövas, varvid
ändamålet med den statistiska informationen bör vara styrande.

SCB:s och RSV:s skattestatistik har förhållandevis många och små
inkomstklasser under nivån 100 000 kr. och förhållandevis få och breda
klasser däröver. Indelningen i inkomstklasser bygger på en tidigare, efter
det senaste decenniets inflationsutveckling föga aktuell inkomststruktur,
särskilt för de inkomstskikt som närmast berörs av förändringar avseende
skatteavdrag och marginalskattesänkningar. Klassindelningen bör ses över
och förändras mot flera klasser över 100 000 kr., så att effekterna av
skattereformerna bättre kan avläsas. Även i statistiken avseende förmögenhetsskatten
behövs en mera finfördelad klassindelning på högre nivåer.

Det är angeläget att resultaten av skattereformer kan avläsas snabbare
än för närvarande. Ännu i mars 1987 förelåg inga säkra uppgifter om
utfallet av den senaste skattereformens slutsteg inkomståret 1985. Tidpunkten
för färdigställandet av statistiken är självfallet beroende av när
taxeringsarbetet har slutförts. Tidigare var taxeringsarbetet genomfört till
den 1 juli efter taxeringsåret. I samband med införandet av RS-organisationen
med utökat ADB-stöd i skatteväsendet i slutet av 1970-talet förlängdes
taxeringsperioden till den 1 november. Genom att ett system med
förenklade självdeklarationer nu införts för huvuddelen av fysiska personer
och skatteväsendets ADB-system bör vara ”inkört” synes de fysiska
personernas deklarationer kunna granskas tidigare, förslagsvis till den 1
juli. En taxeringsstatistisk undersökning för fysiska personer skulle då
kunna tidigareläggas i motsvarande mån.

Ett behov av förbättrad information om förhållandena på inkomst- och
förmögenhetsskatteområdet har också kommit till uttryck i ett tillkännagivande
från riksdagen till regeringen om mera regelbunden redovisning av

Förs. 1987/88:11

Bilaga

effekterna av förändringarna i bl. a. skattesystemen (FiU 1986/87:3, rskr.
1986/87:29).

Rent allmänt kan noteras att utöver vad nu påpekats bör en översyn
göras av inkomstskattestatistikens innehåll. Därvid bör målet vara att
skapa statistik över inkomst och förmögenhetsskatterna som för allmänhet
och beslutsfattare ger en information som på ett överskådligt och pedagogiskt
sätt belyser centrala frågor i skattesystemet.

1.4.6 Produktionen och publiceringen av inkomstskattestatistiken

Såsom framgått av redovisningen ovan finns det i dag tre huvudproducenter
av inkomstskattestatistiken, nämligen RSV, RRV och SCB. RSV och
länsskattemyndigheterna tillhandahåller basmaterialet från skatteregistren.
RSV producerar vidare viss basstatistik, främst för RRV:s redovisning
av skatteinkomsterna och för inkomstberäkningarna. RRV gör för sin
del ett par taxeringsstatistiska undersökningar, medan huvuddelen av inkomstskattestatistiken
produceras av SCB.

En primär fråga är möjligheterna till rationalisering av statistikproduktionen,
dvs. att förbilliga den genom bättre styrning och samordning och
samtidigt förbättra produkterna. En annan fråga är vilken myndighet som
skall ha huvudansvaret för statistikproduktionen och en mera enhetlig
publicering av statistiken.

Vad först gäller rationaliseringsmöjligheterna kan man konstatera att
rapporter med likartat innehåll publiceras av olika myndigheter. Det är
dels RSV:s debiteringssammandrag och SCB:s tabeller över taxeringsutfallet
omkring årsskiftet efter taxeringen, dels statistiken för fysiska personer
med fördelning på inkomstklasser i form av SCB:s rapporter om
inkomst- och förmögenhetsfördelningen publicerade efter ca ett halvår och
RRV:s taxeringsstatistiska undersökning efter ca nio månader, allt räknat
efter taxeringsårets utgång. I båda fallen bör man pröva möjligheterna till
samordning.

De båda förstnämnda statistikdokumenten om taxeringsutfallet baseras
på uppgifter i skatteregistren dels det centrala registret, dels de regionala
registren. Möjligheterna till samordning av produktion och publicering bör
prövas.

I fråga om SCB:s och RRV:s sistnämnda undersökningar är förhållandet
det att SCB:s undersökning om inkomst- och förmögenhetsfördelningen är
en totalundersökning medan RRV:s undersökning är en urvalsundersökning.
SCB:s totalundersökning bygger främst på taxerings- och kontrolluppgifter
från RSV:s skatteregister, RRV:s urvalsundersökning baseras
också på innehållet i skatteregistren kompletterat med vissa data ur deklarationerna.
SCB gör också vissa stickprovsundersökningar för sin inkomstskattestatistik
(HINK), vid vilka man gör ett annat och mindre urval
än RRV, ett urval som kompletterats med ytterligare uppgifter från enkätundersökningar.

Åtskilligt vore att vinna på ett gemensamt urval, framställt och granskat
av RSV, ett urval som kunde ställas till andra statistikproducenters förfogande.
Därmed skulle t. ex. en stor del av det granskningsarbete bortfalla

Förs. 1987/88:11

Bilaga

som nu utförs på RRV för dess taxeringsstatistiska undersökning, en
resurskrävande insats som enligt vad som uppges på RRV tar i anspråk
huvuddelen av de resurser undersökningen totalt kräver.

Av kartläggningen av inkomstskattestatistiken har framgått att olika
delar av den publiceras i en mångfald meddelanden och rapporter. Det är
därför svårt såväl att få en helhetsbild av skatterna och deras effekter som
att hitta entydiga uppgifter om sådana förhållanden som är av intresse som
underlag för bedömning av beskattningen samt diskussioner och beslut om
skattesystemets utformning. Därför bör innehållet i den för närvarande
producerade inkomstskattestatistiken i valda delar sammanföras till ett
färre antal publikationer som är mera lättidentifierade, bl. a. genom att de
ges ut under en huvudbeteckning, t. ex. Skattestatistik. Dessutom bör
ansvaret för denna publicering läggas på en enda myndighet. SCB är
härvid den mest lämpliga. Frågan bör prövas i en översyn av statistiken
över inkomst- och förmögenhetsskatterna.

1.4.7 Åtgärder

Med hänvisning till vad som kommit fram vid granskningen bör framställningen
av skattestatistiken rationaliseras och göras mer enhetlig. Produktionen
bör läggas på så få händer som möjligt.

Samtidigt bör, med hänsyn till de statistikkonsumenter som inte är
experter på området, urvalet av statistik förbättras och statistikutgåvorna
göras mera lättillgängliga. Statistikurvalet bör särskilt inriktas på belysningen
av centrala frågor inom beskattningen.

I sådant syfte bör åtgärder vidtas, främst avseende statistikens innehåll,
produktion och publicering.

1. Skattestatistikens innehåll är av primärt intresse som underlag för diskussioner
och beslut om förändringar av skattesystemet och man har då
behov av jämförelsedata. Detta gäller främst skattebelastningen i olika
inkomstlägen och för olika hushållstyper samt belastningen med och utan
kostnadsavdrag.

För att informationsbehovet skall bli bättre tillgodosett föreslås följande.

— Behovet av statistik över inkomst- och förmögenhetsskatterna preciseras.

— Nu tillämpade bruttoinkomstbegrepp i inkomstskattestatistiken omprövas
med hänsyn till statistikens ändamål och med inriktning på
enhetlighet.

— Indelningen i inkomst- och förmögenhetsklasser i statistiken revideras.

— Statistiska tidsserier sammanställs i större utsträckning i den årliga
statistiken så att trender och utvecklingar bättre kan avläsas.

— Inkomst- och förmögenhetsskattestatistiken för fysiska personer tas
fram tidigare än för närvarande så att effekterna av t. ex. skattereformer
snabbare kan avläsas.

Förs. 1987/88:11

Bilaga

2. Produktionen av inkomstskattestatistiken, som för närvarande är uppdelad
på i huvudsak tre myndigheter, samordnas på följande sätt.

— SCB får huvudansvaret för produktionen av skattestatistiken.

— RSV ansvarar för framtagning och granskning av sådana basurval ur det
centrala skatteregistret som erfordras för SCB:s och RRV:s produktion
av skattestatistik.

3. Publiceringen av inkomstskattestatistiken förbättras på följande sätt så

att det blir lättare att ta del av framtagen statistik.

— Den nu spridda publiceringen av statistik om inkomst- och förmögenhetsskatterna
sammanförs i en skattestatistisk årsbok, en årsbok i flera
delar om så erfordras med hänsyn till olika publiceringstidpunkter för
olika delar av statistiken.

— Årsboken görs mera användarvänlig med informerande diagram och
mera kommenterande text än i nu publicerad skattestatistik i SCB:s
serie Statistiska meddelanden och RRV:s taxeringsstatistiska undersökning.

— Den uppbördsstatistik som RSV årligen sammanställer för riksdagens
revisorers räkning införs i den nya skattestatistiska årsboken.

4. RSV:s särskilda statistikredovisning till riksdagens revisorer slopas.

2 Remissyttrandena

Granskningsrapporten Statistiken över inkomst- och förmögenhetsskatterna
har sänts för yttrande till följande myndigheter och organ nämligen
riksdagens skatteutskott (SkU), riksförsäkringsverket (RFV), riksskatteverket
(RSV), konjunkturinstitutet (Kl), riksrevisionsverket (RRV), statistiska
centralbyrån (SCB), Stockholms universitet (SU), Svenska Kommunförbundet,
Landstingsförbundet, Tjänstemännens Centralorganisation
(TCO), Centralorganisationen SACO/SR, Landsorganisationen i Sverige
(LO), Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF), Småföretagens Riksorganisation
(tidigare SHIO-Familjeföretagen)

För Stockholms universitet har yttranden avgetts av statistiska institutionen
och juridiska fakultetsnämnden. Centralorganisationen SACO/SR
och Svenska Arbetsgivareföreningen har avstått från att yttra sig över
rapporten.

2.1 Allmänna synpunkter

Huvuddelen av remissorganen ger uttryck för en allmänt positiv inställning
till den kartläggning av problemen på inkomst- och skattestatistikområdet
som rapporten innehåller och till flertalet förslag till åtgärder som rapporten
utmynnar i.

Skatteutskottet delar uppfattningen att den nuvarande inkomst- och
förmögenhetsskattestatistiken behöver avsevärt förbättras med avseende
på innehåll, produktion och publicering. Statistiken är svåröverskådlig,

Förs. 1987/88:11

Bilaga

och användbarheten skulle kunna göras bättre. Statistiken är också ofullständig
i många hänseenden. Utskottet ställer sig positivt till en översyn
och samordning av statistiken.

Riksförsäkringsverket anför bl. a. att enligt statsmakternas riktlinjer för
verkets uppföljnings- och utvärderingsverksamhet skall verket analysera
de samlade effekterna av bidrags-, avgifts- och skattesystemen. Det är
därvid viktigt att ha tillgång till en samlad statistik, som på ett enhetligare
och mer detaljerat sätt ger underlag för att belysa inkomst- och förmögenhetsfördelningen
samt skattesystemets centrala effekter för olika samhällsgrupper
och hushållstyper.

Frågan om inkomst- och förmögenhetsskattestatistikens innehåll, produktion
och publicering är av sådan betydelse och komplexitet att den bör
bli föremål för en genomgripande översyn.

Riksskatteverket instämmer i att nuvarande statistik på inkomst- och
förmögenhetsskatteområdet bör ses över och samordnas.

Statistiska centralbyråns (SCB) allmänna bedömning är att rapporten är
av stort värde för utvecklingen av den framtida skattestatistiken. SCB
noterar att rapportens perspektiv är renodlat skattepolitiskt, medan verkets
statistikproduktion inom området utgår från ett bredare perspektiv,
nämligen från ett fördelnings- och välfärdsperspektiv.

Landsorganisationen (LO) anför att det mot bakgrund av de brister som
redovisas i rapporten är nödvändigt med förändringar av statistikens innehåll,
produktion och publicering. LO tillstyrker de förändringar som föreslås
i rapporten men framhåller att det är viktigt att åtgärdspaketet kompletteras
med en mera fullständig och specificerad skattestatistik för företagen.

2.2 Synpunkter på åtgärdsförslagen i rapporten

Rapporten utmynnar i förslag till åtgärder, främst vad avser inkomst- och
förmögenhetsskattestatistikens innehåll, produktion och publicering.

2.2.1 Statistikens innehåll

Beträffande statistikens innehåll föreslås i rapporten
att statistikbehovet preciseras,
att bruttoinkomstbegreppet omprövas,
att statistikens klassindelning revideras,
att flera statistiska tidsserier framställs samt
att statistiken skall publiceras snabbare.

2.2.1.1 Precisering av statistikbehovet

Översynen av statistikbehovet bör enligt skatteutskottet bl. a. inriktas på
att närmare analysera och klarlägga vilket slag av statistisk information
som behövs och som det alltså är angeläget att producera.

Förs. 1987/88:11

Bilaga

Vad skatteutskottet behöver är framför allt statistiskt material för att
bedöma skatternas effekter i olika hänseenden och konsekvenserna av
tänkbara skattereformer. Utskottet tänker bl. a. på det statistiska underlag
som måste finnas för att man skall kunna beräkna avkastningen av olika
skatter och den statiska ändring av skatteinkomsterna som en skatteändring
kan resultera i. Man bör också kunna statistiskt belägga hur mycket
skatt som faktiskt betalas av olika grupper i samhället och hur förändringar
i skatterna påverkar inkomstfördelningen. Bedömningar i sistnämnda hänseende
underlättas om man har tillgång till statistisk information om människors
faktiska inkomster och förmögenheter och, som nämnts tidigare,
dessa förhållanden låter sig inte alltid härledas av de uppgifter som lämnas
i deklarationen. Det skulle således vara av värde att skattestatistiken ger
information inte bara om rena skatteförhållanden utan även om olika
individers och gruppers faktiska inkomster och tillgångar.

Som ett exempel på brister vill utskottet nämna svårigheterna att få fram
uppgifter om inkomster före de avdrag som görs i deklarationsblanketten.
Så t. ex. gör schablonavdragen i inkomstslagen tjänst och kapital att statistiken
blir något snedvriden.

Riksrevisionsverket ger uttryck för följande synpunkter på statistikbehovet.

När det gäller preciseringen av behovet av statistik vill RRV använda den
uppdelning som görs i rapporten på en operativ användning och en mer
allmän användning av skattestatistik. Det är viktigt att den operativa
användningens behov prioriteras, anser RRV. Närmast indragna i denna
användning är finansdepartementet, konjunkturinstitutet, RFV, RRV,
RSV och SCB. I ett första steg skulle statistikbehovet klarläggas hos dessa
användare med utgångspunkt i gällande ansvarsområde för respektive
organ. Enligt RRV:s uppfattning borde detta ske i en arbetsgrupp som
snarast skulle tillsättas med representanter för nämnda användare. I ett
andra och mer långsiktigt steg skulle behoven av mer allmän användning
av skattestatistik klargöras.

I fråga om precisering av behovet av statistik över inkomst- och förmögenhetsskatterna
anför statistiska centralbyrån (SCB) att verket försöker att
löpande fånga de konsumentintressen som finns. Tyvärr medger inte nuvarande
resurser att alla intressen tillgodoses i den löpande publiceringen.
Om SCB får huvudansvaret för skattestatistiken, uppstår en i viss mån ny
situation, som medför behov av förnyade konsumentkontakter.

SCB anför vidare:

En del frågeställningar och analysbehov medför att särskilda modellbaserade
datorbearbetningar behöver göras. Det är exempelvis önskvärt att vid
förändringar i marginalskatten grovt kunna rangordna olika bakomliggande
faktorers betydelse. Hur stor del av den totala förändringen beror på
förändringar i inkomster, underskottsavdrag och förändringar i arbetskraftsutbud
i förhållande till ändringen i skattesystemet. Det är också av
intresse att simulera olika skatteskalor för att kunna jämföra dessa. SCB:s
fördelningsmodellprojekt syftar till att öka SCB:s möjligheter att snabbt
och flexibelt kunna tillgodose sådana statistikbehov.

Förs. 1987/88:11

Bilaga

SCB:s inkomstfördelningsundersökningar och fördelningsmodell bör
främst ses som material som kan utgöra utgångspunkten för specialbearbetningar
så att frågeställningar av intresse skall kunna besvaras.

Av yttrandena från Stockholms universitet framgår också att man delar
uppfattningen att statistikbehovet behöver preciseras. Av särskild betydelse
för den skatterättsliga forskningen anges det vara att få bättre kartlagt
hur de olika intäkts- och kostnadsposterna från olika förvärvskällor fördelar
sig. Uppgifter om t. ex. ränteavdragens storlek under inkomstslaget
kapital är mer belysande än uppgifter om de underskottsavdrag som kapitalkostnaderna
ger upphov till. Det skulle också vara värdefullt att få
besked om hur stor del av den samlade inkomsten under inkomstslaget
tillfällig förvärvsverksamhet som hänför sig till realisationsvinst på aktier,
bostadsrätter, fastigheter m. m.

Såsom angeläget anges också att en mer utförlig och specificerad redovisning
ges för inkomsternas storlek hos olika inkomsttagargrupper. För
bedömning av hur skattebelastningen fördelar sig är det exempelvis av stor
vikt att känna till hur många låginkomsttagare som är att hänföra till
studerande, deltidsarbetande eller sådana som under redovisningsperioden
trätt in i eller lämnat arbetsmarknaden.

Enligt Landsorganisationen (LO) har skattestatistiken vissa brister som
försämrar dess användbarhet som underlag för dels skattepolitiska beslut,
dels en bedömning av olika skattereformers effekter. Skattestatistiken för
företagen (i synnerhet de större) är helt otillräcklig och bör därför utvecklas.

Småföretagens Riksorganisation framhåller bl. a. att statistiska uppgifter
är ett viktigt underlag för en saklig skattedebatt. Statistik som ger
möjlighet till jämförelser mellan olika grupper av skattebetalare är av stort
intresse, särskilt avseende mindre företagare och övriga skattebärare.
Därutöver är det önskvärt med en samlad statistik som ger möjlighet till
analys av skattebelastning m. m. i olika näringsgrenar och med avseende
på verksamhetens storlek och företagsform. Organisationen vill dock samtidigt
framhålla vikten av att en förbättrad statistikframställning inte leder
till större uppgiftskrav på de skattskyldiga.

2.2.1.2 Omprövning av bruttoinkomstbegreppet

Begreppet bruttoinkomst bör enligt skatteutskottet kunna preciseras så att
en bättre bild av de faktiska inkomsterna kan förmedlas. Det är angeläget
med bättre statistik över bruttoinkomsten i inkomstslagen tjänst, kapital
och rörelse. Vidare bör man sträva efter att åstadkomma en enhetlig och
samordnad statistik som ökar dess användbarhet.

Enligt riksskatteverket finns det redan i dag tekniska möjligheter att få
fram bruttoinkomster inom inkomstslagen tjänst, kapital och - i viss mån
— rörelse. Om förslagen avseende standardiserade räkenskapsutdrag i
RSV:s rapport Ett reformerat uppgiftslämnande (RSV rapport 1986:7)
genomförs, ger detta ökade möjligheter att ta fram bruttoinkomster för

Förs. 1987/88:11

Bilaga

inkomstslagen rörelse, jordbruk och konventionellt beskattad fastighet
liksom uppgifter om storleken av olika typer av avdrag.

Konjunkturinstitutet tillstyrker att nu tillämpade bruttoinkomstbegrepp i
inkomstskattestatistiken omprövas och att det utreds vilka ytterligare specificeringar
som behövs. Institutet framhåller att det vid omläggningen är
viktigt att primärmaterialet redovisas så att flera olika inkomst- och förmögenhetsbegrepp
kan tas fram.

Statistiska centralbyrån anser att det givetvis är viktigt med begreppssamordning.
Möjligheterna till samordning mellan SCB och RRV beträffande
bruttoinkomstbegrepp bör undersökas.

2.2.1.3 Statistikens indelning i inkomst- och förmögenhetsklasser

Förslaget att indelningen i inkomst- och förmögenhetsklasser skall revideras
anser konjunkturinstitutet motiverat men anför att förändringen bör
göras så att det också går att ta fram de gamla klasserna. Om man gör en ny
klassindelning, bör den i framtiden förändras successivt - kanske inte
varje år men exempelvis med några års mellanrum.

Statistiska centralbyrån delar rapportens synpunkter om behov av revision
av klassindelningen och anger sig ha för avsikt att göra en förändring.

2.2.1.4 Flera tidsserier

Ett annat av rapportens åtgärdsförslag är att statistiska tidsserier skall
sammanställas i större utsträckning i den årliga statistiken så att trender
och utvecklingar bättre kan avläsas.

Riksförsäkringsverket anför att transfereringarna till hushållssektorn tillsammans
med de skatter och avgifter som använts för att finansiera dem
naturligtvis är avsedda att omfördela hushållens inkomster i tiden och
mellan olika grupper. Det är viktigt för en utvärdering av socialförsäkringssystemet
att fortlöpande ha en bild av de samlade effekterna som kontinuerligt
kan avstämmas mot lagstiftningens intentioner avseende olika delar
av bidragssystemet.

Statistiska centralbyrån håller med om att det behövs flera tidsserier.
SCB försöker få fram mer statistik av denna typ. Avsevärda ansträngningar
har gjorts för att vissa årgångar av inkomstfördelningsundersökningarna
skall vara jämförbara. Centralbyrån framhåller att det finns problem att
övervinna för att få jämförbarhet och att det för jämförelse över tiden är
viktigt att relativa mått (som skatteandelar m. m.) kan tas fram.

Från Stockholms universitet anförs att vad som sägs om behovet av
tidsserier inom inkomst- och förmögenhetsskattestatistikområdet förtjänar
att särskilt uppmärksammas. Det är angeläget att genomföra förslagen att
statistiken i större utsträckning skall redovisas med tidsserier och åtföljas
av analys av effekterna av pris- och löneförändringar, då resultaten kan
vara av stor betydelse för den allmänna debatten.

Förs. 1987/88:11

Bilaga

2.2.1.5 Tidigare framtagning av inkomst- och
förmögenhetsskattestatistiken för fysiska personer

I remissyttranden över åtgärdsförslaget att inkomst- och förmögenhetsskattestatistiken
för fysiska personer skall tas fram tidigare ställs kraven
på snabbhet mot statistikens kvalitet. Synpunkter ges också på möjligheterna
att förbättra statistiken genom ökad uppdelning av skatteinbetalningarna
på olika postgirokonton.

Skatteutskottet framhåller att det är önskvärt att statistiken snabbt återspeglar
förändringar i inkomst- och förmögenhetsfördelningen. Utskottet
konstaterar att den hittillsvarande statistiken givit otillfredsställande möjligheter
att följa utvecklingen såväl med kursförluster som med de stora
kapitalvinster som förekommit under de senaste åren till följd av den
kraftiga kursstegringen på bl. a. aktiemarknaden. Den ofullständiga tillgången
på information har i sin tur medfört svårigheter i arbetet på att
utforma en ny kapitalvinstbeskattning.

Riksskatteverket kan inte tillstyrka att rutinerna för granskning av fysiska
personers deklarationer - av enbart detta skäl — utformas på sådant
sätt att alla löntagardeklarationer är fardiggranskade (och registrerade i
skatteregistret) redan den 31 juli. Felrisken kan vara stor om ett stort antal
deklarationer (komplicerade löntagardeklarationer och företagardeklarationer)
inte är fardiggranskade, är felregistrerade eller inte inlämnade till
skattemyndigheterna osv.

RSV anför dock vidare att om de rutiner som skatteförenklingskommittén
(SOU 1985:42) föreslagit om s. k. tidig avräkning genomförs kommer
troligen framställningen av taxeringsstatistiken att - med någorlunda god
kvalitet - kunna tidigareläggas.

Konjunkturinstitutet instämmer i att det är önskvärt att inkomst- och
förmögenhetsskattestatistiken för fysiska personer tas fram tidigare än för
närvarande, särskilt då RSV:s debiteringssammandrag avseende taxeringsutfallet
totalt.

Statistiska centralbyrån uppger att uppsnabbningsarbete pågår. SCB
känner detta som ett starkt användarkrav, men är beroende av att primärdata
från skatteadministrationen ej är tillgängliga förrän hösten efter inkomståret.
SCB har därför påbörjat utveckling av viss statistik baserad på
kontrolluppgifter med främsta syfte att beräkna disponibel inkomst.

I granskningsrapporten (s. 70-71) diskuteras möjligheterna att öka
snabbheten i statistikframställningen och att förbättra statistikens kvalitet
genom användning av flera postgirokonton för inbetalning av preliminärskatt,
arbetsgivaravgifter och för fyllnadsinbetalningar.

Riksskatteverket biträder inte förslaget om införande av olika postgirokonton
för olika former av preliminärskatt, arbetsgivaravgifter och fyllnadsinbetalningar.
Osäkerheten i uppgifterna kan enligt RSV bli större om
fler konton införs och uppbördsrutinerna kompliceras ytterligare. Bl. a.
torde det krävas stora förändringar i systemet med samordnad uppbörd av
skatt och arbetsgivaravgifter.

En av de allra viktigaste frågorna för konjunkturinstitutet är kvaliteten
på den snabba uppbördsstatistiken. Vissa försämringar har skett de senaste
åren, vilket gjort att underlaget för KI:s skatteprognoser blivit osäkrare

Förs. 1987/88:11

Bilaga

än tidigare. Detta gäller t. ex. statistiken över inbetald skatt till postgirokonto,
sorn i och med samordningen med uppbörden av arbetsgivaravgifter
blivit svårare att tolka för prognosändamål. Som Kl ser det är det viktigt
att utredningen får gehör för kravet på uppdelning av avgifts- och skatteinbetalningar
på olika postgirokonton, eftersom detta är den för Kl snabbaste
statistikkällan. Det kan tänkas innebära svårigheter att dela upp inbetalningarna
på olika postgirokonton därför att det är för besvärligt för företagen.
Detta behöver undersökas. I så fall skulle optisk läsning av delvis
förtryckta inbetalningskort ändå ge möjligheter till en förbättring av statistiken.

Institutet anser det önskvärt att en rimlighetsgranskning av månadsstatistiken
sker på RSV innan sammanställningar distribueras. Också den
snabba uppbördsstatistiken från uppbördsdeklarationerna (UBD) som
SCB försöksvis tar fram behöver kompletteras för att komma närmare det
verkliga utfallet. Ur KI:s synvinkel kommer SCB:s UBD-statistik att bli
värdefull när den fungerar.

RRV framhåller följande.

Det är av stor betydelse för RRV:s prognosarbete att det totalt inbetalda
beloppet för källskatter och arbetsgivaravgifter snabbt och säkert kan
delas upp på olika poster. RRV har därför sökt påverka och lösa denna
redovisningsfråga i samarbete med länsstyrelsernas organisationsnämnd,
riksförsäkringsverket (RFV) och RSV. Det finns emellertid flera olösta
frågor kvar. En speciell fråga i detta sammanhang är den tidspress som
föreligger när RSV:s s. k. månadsrapport skall tas fram. Anledningen
härtill är att RFV enligt nu gällande regler behöver information från RSV
för sin månatliga utbetalning till olika fonder. Det behöver prövas hur
kvaliteten skulle kunna höjas i RSV:s månadsrapport om denna senarelades
t. ex. en vecka och vilka konsekvenser detta skulle få för RFV. Denna
fråga avser RRV att ta upp till diskussion med finansdepartementet.

2.2.2 Produktionen av inkomstskattestatistiken

I granskningsrapporten föreslås att produktionen av inkomstskattestatistiken
skall samordnas på så sätt att statistiska centralbyrån får huvudansvaret
för produktionen och riksskatteverket skall ha ansvaret för framtagning
och granskning av sådana basurval ur det centrala skatteregistret som
erfordras för SCB:s och RRV:s produktion av skattestatistik. Förutom
dessa frågor behandlas i vissa remissyttranden kostnaderna för inkomstoch
förmögenhetsskattestatistiken.

2.2.2.1 Produktionsansvaret för skattestatistiken

Riksskatteverket instämmer i granskningsrapportens slutsats att nuvarande
statistik på inkomst- och förmögenhetsskatteområdet bör ses över och
samordnas. Ansvaret för statistikens innehåll bör ligga på SCB medan
RSV bör svara för framtagning av uppgifterna. RSV har inget att erinra
mot en samordning av RSV:s debiteringsstatistik och SCB:s tabeller över
taxeringsutfallet.

Förs. 1987/88:11

Bilaga

Statistiska centralbyrån är också positiv till förslaget att SCB skall ha
huvudansvaret för produktionen av skattestatistiken. SCB tolkar därvid
innebörden så att det i första hand gäller ett ansvar för att inventera och
hålla reda på behoven av statistik inom området och att svara för samordningen
av begrepp och publicering.

Beträffande kostnaderna för skattestatistiken anför SCB att kostnadsjämförelserna
i granskningsrapporten blir missvisande, eftersom SCB:s
statistik på området i första hand produceras för att belysa flera frågeställningar
av vilka de avseende inkomst- och förmögenhetsskatt endast gäller
ett av flera viktiga delområden.

Stockholms universitet (statistiska institutionen) och Svenska Kommunförbundet
är också positiva till förslagen i rapporten om rationalisering av
framställningen av skattestatistiken.

Konjunkturinstitutet och riksrevisionsverket anser att frågan om var
produktionsansvaret för skattestatistiken skall förläggas behöver närmare
utredas, bl. a. med hänsyn till tidskvalitetens betydelse och att RRV:s
statistik görs i anslutning till verkets övriga budgetprognoser. Införandet
av ett huvudansvar för produktionen av skattestatistik för SCB kan leda till
krav på kompetensuppbyggnad inom SCB utan att skattestatistiken väsentligt
förbättras.

2.2.2.2 RSV:s ansvar för framtagning och granskning av basurval

1 granskningsrapporten (s. 78) föreslås att RSV skall ansvara för framtagning
och granskning av sådana basurval ur det centrala skatteregistret som
erfordras för SCB:s och RRV:s produktion av skattestatistik.

Enligt riksskatteverkets uppfattning skulle en långtgående samordning
av urvalen vid RSV bl. a. betyda behov av en särskild funktion (arbetsgrupp)
med kvalificerad statistisk kompetens inom RSV. RSV håller det
inte för osannolikt att skillnaden i kostnader för ett sådant system jämfört
med dagens system skulle vara obetydlig, ja att det skildrade systemet
kanske t. o. m. skulle bli dyrare än den nu tillämpade ordningen.

RSV instämmer dock i vad som avses med förslaget i granskningsrapporten,
nämligen att SCB och RRV samordnar sina stickprovsurval och
eventuella urval för övriga externa intressenter. Härigenom skulle för RSV
uppstå kostnadsbesparingar genom minskat system-/programmeringsarbete,
minskat antal ADB-körningar m. m. Om RRV och SCB skall samordna
produktionen av skattestatistiken som föreslås, är det naturligt att de
också samordnar kraven på stickprovsurval och utformar gemensamma
rutiner avseende deklarationsundersökningar gentemot skatteförvaltningen.

Konjunkturinstitutet anför att förslaget om RSV:s ansvar för framtagning
och granskning av basurval förefaller vara en lämplig lösning. Det
förutsätter dock att RSV gör en lika omfattande komplettering av deklarationsmaterialet
som den RRV nu får från de lokala skattemyndigheterna.

Riksrevisionsverket anför i frågan om RSV:s roll vid framtagning av
urval att det främst är RRV:s registrering och granskning av utdrag ur
deklarationer från skatteadministrationen som tar resurser i anspråk. Infö -

Förs. 1987/88:11

Bilaga

randet av det förenklade deklarationsförfarandet förväntas dock minska
resursåtgången. RRV avser att inom kort aktualisera frågan om RSV:s
granskningsansvar när det gäller att tillhandahålla uppgifter utanför det
centrala skatteregistret.

RRV anför vidare att verket för närvarande har i uppdrag av finansdepartementet
att utreda frågan om samordning och effektivisering av produktionen
av vissa inkomstfördelningsundersökningar. I detta arbete berörs
frågan om urval i den mening som anges i rapporten.

Statistiska centralbyrån är mycket tveksam till förslaget om ett
RSV-ansvar för framtagning och granskning av urval. Den huvudsakliga
fördelen skulle bestå i besparingar när det gäller gransknings-, rättningsoch
kodningsarbete. Centralbyrån understryker att urvalsdesign måste
göras med tillgång till kvalificerad metodstatistisk kompetens. Frågan är
komplicerad och kräver en ingående fortsatt penetrering av de berörda
verken. Centralbyrån hänvisar också till den översyn av samordningsmöjligheterna
för viss statistik som RRV för närvarande gör på regeringens
uppdrag.

Stockholms universitets statistiska institution framhåller att med hänsyn
till den särskilda kompetens som finns vid SCB får det betraktas som
rimligt att SCB ges ett huvudansvar även för framtagning och granskning
av basurval. Ansvaret för urvalsplaner etc. bör ligga hos fackstatistiker.

2.2.3 Publiceringen av inkomstskattestatistiken

Av granskningsrappporten framgår att skattestatistiken redovisas i många
olika publikationer, i olika former och vid sinsemellan olika tidpunkter.
Det är därför svårt att fa en helhetsbild av skatterna och deras effekter
samt underlag för bedömning av skattesystemet. Av dessa anledningar
föreslås att publiceringen av inkomstskattestatistiken förbättras så att det
blir lättare att ta del av framtagen statistik dels genom att lämplig statistik
sammanförs till en skattestatistisk årsbok, dels genom att denna görs mera
användarvänlig än nuvarande skattestatistik.

2.2.3.1 Skattestatistisk årsbok

Enligt förslag i granskningsrapporten bör den nu spridda publiceringen av
statistik om inkomst- och förmögenhetsskatterna sammanföras i en skattestatistisk
årsbok, en årsbok i flera delar om så erfordras med hänsyn till
olika publiceringstidpunkter för olika delar av statistiken.

Om förslaget om en skattestatistisk årsbok anför skatteutskottet följande.

Utskottet är medvetet om att man härmed (med en årsbok) skulle kunna
göra statistiken mera åskådlig och lättillgänglig och har därför inget att
erinra mot att tanken prövas närmare. Utskottet vill emellertid betona att
förekomsten av en sådan årsbok inte får leda till att publiceringen av
aktuella statistikuppgifter försenas.

Förs. 1987/88:11

Bilaga

Statistiska centralbyrån är i princip positiv till tanken på en skattestatistisk
årsbok. Ett stort problem med en skattestatistisk årsbok är dock aktualiteten.
Därför bör man enligt SCB i första hand överväga etablerandet av en
heltäckande SM-serie med skattestatistik och troligen också inläggning i
databas med on-line access för användare. Utarbetandet av en skattestatistisk
årsbok skulle dock medföra kostnader som ej kan täckas inom ramen
för de medel SCB disponerar. Medel kan även behövas för vissa specialbearbetningar
och för förstärkning av ämneskompetensen inom området.

Svenska Kommunförbundet anför att basmaterialets omfång och de
olika statistikanvändarnas intressesfärer kan försvåra urvalet av de uppgifter
som skall publiceras. Förbundet finner det därför angeläget att det i
vaije publikation klart framgår vilka specialuttag av utförligare statistik
som kan göras. Statistik på kommunnivå har ju ej alltid allmängiltigt
intresse men måste finnas tillgänglig genom specialuttag (jfr dagens omfattande
Inko-Pak- och Taxo-Pak-material).

2.2.3.2 Mer användarvänlig statistik

Behovet av mer användarvänlig inkomst- och förmögenhetsskattestatistik
kommenteras av skatteutskottet och statistiska centralbyrån.

Skatteutskottet framhåller, med anknytning till tabellerna 15 och 18 i
rapporten, att det vid presentation av statistiken är nödvändigt att justera
vissa uppgifter för att öka jämförbarheten mellan olika inkomsttagarkategorier
och för att belysa skatternas andel av inkomsterna över tiden. Det
förstnämnda fallet gäller främst jämförelser mellan å ena sidan företagare
och jordbrukare, å andra sidan löntagare och pensionärer. Det sistnämnda,
som avser effekterna av pris- och lönenivåförändringar, ändringar i avdragsregler
m. m., aktualiserar önskemålet att i ökad utsträckning införa
kommenterande text i presentationen av det statistiska materialet.

Statistiska centralbyrån framhåller att syftet med de årsböcker som tas
fram av SCB bl. a. är att ge överblick över ett ämnesområde samt att ge
mer användarvänlig information än vad som är möjligt inom ramen för
SM-publicering. Centralbyrån anför vidare.

Skattestatistik måste anses som ett komplicerat statistikområde där relevanta
uppgifter hämtas från många olika källor. Behovet av användarvänlig
information är därför särskilt stort. Ett genomförande kräver bl. a. att
SCB ytterligare utvecklar sin ämneskompetens inom området.

2.2.4 RSV:s uppbördsstatistik till riksdagens revisorer

Förslaget att den redovisning av uppbördsstatistik som RSV årligen gör till
riksdagens revisorer skall slopas och att denna statistik skall införas i den
nya skattestatistiska årsboken har remissorganen ingen erinran mot.

Förs. 1987/88:11

Bilaga

2.3 Sammanfattning

Sorn nämndes inledningsvis ger remissorganen uttryck för en allmänt
positiv inställning till granskningsrapporten om inkomst- och förmögenhetsskattestatistiken.
Den positiva inställningen gäller också allmänt de
förslag rapporten utmynnar i utom för tre, beträffande vilka vissa avvikande
meningar kommit till uttryck. Det gäller förslagen om åtgärder för
snabbare statistik, att SCB skall ha huvudansvaret för statistikproduktionen
och att RSV skall ha ansvaret för framtagning och granskning av
basurval.

Riksskatteverket biträder inte förslaget om tidigareläggning av sluttidpunkten
för granskning av fysiska personers deklarationer och att flera
postgirokonton skall införas för särskiljande av olika typer av skatteinbetalningar.

Konjunkturinstitutet och riksrevisionsverket anser att frågan om var
produktionsansvaret för statistiken skall förläggas behöver närmare utredas.

Statistiska centralbyrån är mycket tveksam till förslaget om RSV:s
ansvar för basurval och menar bl. a. att frågan skulle behöva utredas
vidare innan det är möjligt att ta ställning till om det kan bedömas genomförbart
med positivt resultat. SCB och RRV hänvisar till RRV:s utredningsuppdrag
om statistiksamordning. Stockholms universitet (statistiska
institutionen) anser det rimligt att SCB ges ett huvudansvar även för
framtagning och granskning av basurval.

Flera remissorgan, däribland främst riksförsäkringsverket, framhåller
behov av en mera genomgripande översyn av statistiken över inkomst- och
förmögenhetsskatterna. Vidare understryks särskilt behoven av bättre information
om fysiska personers bruttoinkomster. LO och Småföretagens
Riksorganisation vill ha en mera fullständig och specificerad skattestatistik
för företag.

Förs. 1987/88:11

Bilaga

Innehållsförteckning

Förs. 1987/88:11

sid.

Revisorernas förslag

1 Revisorernas överväganden 1

1.1 Allmänt 1

1.2 Precisering av statistikbehov 2

1.3 Inkomstbegrepp och klassindelningar 3

1.4 Flera tidsserier 4

1.5 Snabbare publicering 4

1.6 Produktionen av inkomstskattestatistiken 6

1.7 Publiceringen av inkomstskattestatistiken 7

1.8 Sammanfattning 8

2 Hemställan 8

Bilaga

Sammanfattning av rapport 1986/87:2 och av remissyttrandena 10

1 Rapporten 10

1.1 Inledning 10

1.2 Granskningens avgränsning och inriktning 10

1.3 Gällande ordning för inkomstskattestatistiken 11

1.4 Överväganden och åtgärder 11

1.4.1 Kartläggningen av inkomstskattestatistiken 12

1.4.2 Redovisningen av skatteinkomsterna 12

1.4.3 Statistik som belyser skatteutfallet 12

1.4.4 Specificerad inkomstskattestatistik 13

1.4.5 Statistik över skattebelastningen 14

1.4.6 Produktionen och publiceringen av inkomstskattestatistiken
16

1.4.7 Åtgärder 17

2 Remissyttrandena 18

2.1 Allmänna synpunkter 18

2.2 Synpunkter på åtgärdsförslagen i rapporten 19

2.2.1 Statistikens innehåll 19

2.2.1.1 Precisering av statistikbehovet 19

2.2.1.2 Omprövning av bruttoinkomstbegreppet 21

2.2.1.3 Statistikens indelning i inkomst- och förmögenhetsklasser
22

2.2.1.4 Flera tidsserier 22

2.2.1.5 Tidigare framtagning av inkomst- och förmögenhetsskattestatistiken
för fysiska personer 23

2.2.2 Produktionen av inkomstskattestatistiken 24

2.2.2.1 Produktionsansvaret för skattestatistiken 24

2.2.2.2 RSV:s ansvar för framtagning och granskning av
basurval 25

2.2.3 Publiceringen av inkomstskattestatistiken 26

2.2.3.1 Skattestatistisk årsbok 26

2.2.3.2 Mer användarvänlig statistik 27

2.2.4 RSV:s uppbördsstatistik till riksdagens revisorer 27

2.3 Sammanfattning 28

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1987