Förslag till riksdagen 1989/90:14 (Framställning / redogörelse 1989/90:14)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Förslag till riksdagen
1989/90:14

Riksdagens revisorers förslag angående
postverkskoncernens verksamhet

Riksdagens revisorer anmäler härmed sin granskning av postverkskoncernens
verksamhet.

Riksdagens revisorer har påbörjat en kartläggning av de statliga affärsverkskoncernernas
utveckling. Som ett första led har en granskning av postverkskoncernen
genomförts. Syftet med granskningen har varit att bedöma
riksdagens styrmöjligheter och regeringens styrning och kontroll av postkoncernen.
Bl.a. har målen för verksamheten, konkurrenssituationen, avkastningskrav
och finansiering studerats.

Posten har under 1980-talet utvecklats från ett traditionellt affärsverk till
en modern företagskoncern. 1 målformuleringarna accentueras affärsmässighet,
kopplad till service och kvalitet. Riksdagens ledning och insyn i verksamheten
har förändrats. Riksdag och regering godkänner verksamhetens
inriktning, servicemål och ramar för verksamheten samt kontrollerar genomförandet
och prövar måluppfyllelsen.

Utvecklingen av postkoncernen har i stort följt de riktlinjer som angetts
av riksdagen. Vi anser dock att styrningen och kontrollen av postkoncernen
bör förbättras.

För att åstadkomma en förbättrad ägarstyrning föreslår vi
att regeringen utvecklar styrningen mot övergripande och långsiktiga frågor,

att postverket i sin treårsplan redovisar verksamhetens långsiktiga utveckling,
omfattande både affärsverket och aktiebolagen,

att målen för postkoncernen utvecklas och att en fördjupad målprövning i
riksdagen görs med några års mellanrum,

att riksdagen fastställer riktlinjer för postkoncernens bildande och köp av
aktiebolag,

att styrelsens och generaldirektörens ansvar preciseras och
att ett förfarande med årlig prövning av postverksledningens ansvar genomförs.

1 Revisorernas granskning

Riksdagens revisorer har granskat postverkskoncernen mot bakgrund av
riksdagens styrmöjligheter och regeringens styrning och kontroll av postkoncernen.

Särskild uppmärksamhet har ägnats åt utvecklingen och framväxten av
postens bolagssektor.

Förs.

1989/90:14

Riksdagen 1989/90. 2 sami. Nr 14

Resultatet av granskningen har redovisats i rapporten 1989/90:4
Postverkskoncernens verksamhet (dnr 1989:28). Yttranden har inhämtats
över rapporten. Sammanfattningar av rapporten och yttrandena är redovisade
i bilaga till denna skrivelse.

I rapporten konstateras att den statliga ägarstyrningen bör förbättras. Regeringens
roll som företrädare för ägaren/staten har förutsatts bli inriktad
mot en långsiktig styrning av verksamheten och kontroll av målen. För närvarande
finns emellertid ingen aktiv styrning från regeringens sida. Det är
därför väsentligt att regeringen utvecklar styrningen mot övergripande och
långsiktiga frågor. Gränsdragningen i fråga om ansvar för verksamheten
mellan regeringen och postverket bör göras klarare. Trots att riksdagen har
beslutat att affärsverkskoncernerna skall styras som de egentliga aktiebolagskoncernerna
finns det inga uttalade målformuleringar som omfattar hela
postkoncernen. Posten har vidare byggt upp sin bolagssektor utan riksdagens
godkännande. Före 1989 fanns nämligen inga bemyndiganden från riksdagens
sida angående postens bolagsförvärv.

I rapporten framhålls också att det i fråga om affärsverkskoncernerna
finns klara olägenheter med den nuvarande affärsverksformen när det gäller
riksdagens och regeringens styrning. Utvecklingen har gått dithän att det är
svårt för statsmakterna att överblicka verksamheten.

2 Revisorernas överväganden

Vi har i den nu genomförda granskningen i huvudsak koncentrerat oss på
frågor om styrningen av postkoncernen och målen för verksamheten. När vi
genomfört vår pågående genomgång av affärsverksområdet ämnar vi ta upp
vissa gemensamma övergripande frågor på området.

2.1 Styrningen av postverkskoncernen

Postkoncernens verksamhet består i dag av dels den traditionella poströrelsen
som går ut på att befordra och distribuera brev och paket samt att förmedla
betalningar, dels nya rörelsegrenar både inom verket och i bolagsform.

Posten har ensamrätt till befordring av brev (postens monopol).

Verksamheten är indelad i följande fyra affärsområden: Brev, Lättgods,
Postgirot samt Bank och Kassa. För poströrelsen är landet indelat i postregioner.
I posten ingår dessutom en finansrörelse och ett antal särskilda resultatenheter.
Affärsverket bildar tillsammans med dotterbolagen en
postverkskoncern.

Postverket har utvecklats från ett sedvanligt affärsverk till en modern företagskoncern.
Riksdagens ledning och insyn i verksamheten har i samband
härmed begränsats och även i övrigt förändrats. Riksdagen och regeringen,
på sitt ansvarsområde, godkänner verksamhetens inriktning, servicemål och
ramar för verksamheten. Riksdag och regering skall också kontrollera och
pröva måluppfyllelsen.

I likhet med övriga affärsverk har postverket fått utökade befogenheter.
Enligt beslut av riksdagen år 1985 (prop. 1984/85:100 bil. 8, TU 11, rskr. 203)

Förs.

1989/90:14

gäller fr.o.m. den 1 juli 1985 nya former för statsmakternas styrning av posten.

Postens verksamhet redovisas i rullande treårsplaner. På grundval av dessa
redovisar regeringen verksamheten för riksdagen som beslutar om mål och
krav rörande verksamheten. För posten har servicemål och ekonomiska mål
fastställts. Regeringen fastställer taxan för normalbrev. Posten bestämmer
övriga avgifter. Fr.o.m. den 1 juli 1985 har posten beslutanderätt över investeringar
och får finansiera investeringar med medel som är tillgängliga i rörelsen.
Posten får också placera likvida medel på penningmarknaden.

Möjligheter att utveckla verksamheten inom postverket har vidare getts i
och med att riksdagen tog ställning till verksledningskommitténs betänkande
(SOU 1985:41, prop. 1986/87:99, KU 29, rskr. 226). Riksdagens beslut innebar
att ett affärsverk och dess bolag skall behandlas som sammanhållna företagsenheter,
s.k. affärsverkskoncerner. Förutsättningar skulle åstadkommas
för koncernerna att bedriva verksamheten rationellt i förhållande till företagsekonomiska
och samhällsekonomiska mål. Riksdagens och regeringens
styrning och kontroll av affärsverken skulle samtidigt fördjupas.

I granskningsrapporten konstateras att utvecklingen av postkoncernen i
stort följt de riktlinjer som angetts av riksdagen utifrån verksledningskommitténs
förslag, men att statsmakternas styrning och kontroll av koncernen
inte helt utvecklats enligt vad som förutsatts. Den utveckling mot ökad självständighet
som nu pågår inom postkoncernen medför också krav på ändrade
styr- och kontrollformer.

För riksdagens och regeringens befattning med postverkskoncernen bör
posten utförligt redovisa resultat och utveckling inom olika verksamhetsgrenar
både inom affärsverket och i dotterbolagen. Vad beträffar informationen
till riksdagen har den information som hittills lämnats i budgetpropositionerna
genomgående varit knapphändig och av kortsiktig karaktär. Vi anser
att det måste ställas högre krav på beslutsunderlaget. Som underlag för riksdagens
och regeringens bedömning av postkoncernens verksamhet bör posten
i treårsplanen redovisa verksamhetens långsiktiga utveckling, omfattande
både affärsverket och dotterbolagen. Koncernens strategi avseende
bl.a. de olika verksamhetsgrenarnas affärsidéer, organisation, investeringar
och finansiering bör ingå i treårsplanen.

Riksdagen bör enligt vår mening förbehålla sig rätten att även i fortsättningen
besluta om mål och riktlinjer för verksamheten, tillskott av kapital,
ekonomiska krav på och villkor för verksamheten samt sociala och regionalpolitiska
mål. Riksdagen bör också bestämma vilken verksamhet som skall
bedrivas i verksform och i bolagsform.

Regeringen har att verkställa riksdagens beslut. I detta ingår att regeringen
utövar ägarfunktionen gentemot affärsverket och styr verksamheten
inom de ramar riksdagen beslutat. Regeringen bör vidare precisera riksdagens
mål och krav och kontrollera måluppfyllelsen.

Regeringens roll har förändrats mot en långsiktig styrning av verksamheten
och kontroll av målen. Den delvis nya ägarrollen ställer krav på kompetens
och personalresurser inom regeringskansliet. För närvarande synes någon
aktiv styrning från regeringens sida inte förekomma. Initiativ till åtgärder
tas av postverket och därefter underställs olika frågor regeringen och se -

Förs.

1989/90:14

1* Riksdagen 19W90. 2 sami Nr 14

dermera riksdagen. Vi anser det väsentligt att regeringen utvecklar ökad aktivitet
vad avser styrningen samtidigt som den inriktas mot övergripande och
långsiktiga frågor. Det finns annars en risk att ägarrollen blir alltför passiv.
Riksdag och regering kan vidare riskera att återigen hamna i den situationen
att man i huvudsak endast diskuterar olika detaljfrågor rörande affärsverket.

Remissinstanserna stöder redovisade tankar på att ägarstyrningen bör utvecklas.

Riksrevisionsverket (RRV) påpekar att man i samband med förvaltningsrevision
av affärsverken uppmärksammat en rad svårigheter för regeringen
att utöva sin ägarroll, vilket faller tillbaka på bristen på ändamålsenliga styrmedel.
RRV anser att man därför bör ställa högre krav på beslutsunderlaget
från affärsverken och att treårsplanerna bör utvecklas.

Postverket stöder tankarna på en minskad detaljstyrning till förmån för
målstyrning. Posten har vidare inte något emot att lämna utförligare information
om all verksamhet inom koncernen på det sätt som revisorerna föreslår.
De konkreta förslag som revisorerna fört fram avseende uppgifter i treårsplanen
ställer sig verket positivt till.

SACO ser positivt på att revisorerna aktualiserat frågan om statsmakternas
styrning av affärsverken. Minskad detaljstyrning av posten är nödvändig
för att posten skall kunna utvecklas och fullgöra sina samhällsuppgifter, anser
man. De redovisade förslagen går dock inte tillräckligt långt för att posten
skall nå uppsatta mål. SACO anser därför att en förutsättningslös utredning
om hur postverkskoncernen lämpligen bör organiseras bör tillsättas.

Enligt revisorernas uppfattning finns det vissa frågor rörande postens
verksamhet som måste tas upp till närmare överväganden, bl.a. behöver
postens verksamhet och strategi stramas upp. Av postens remissyttrande sluter
vi oss till att posten kommer att presentera en långsiktigt bärande strategi
för sin verksamhet.

Vi har uppmärksammat att styrningen av affärsverken inom kommunikationsdepartementets
verksamhetsområde för närvarande är föremål för en
särskild översyn inom regeringskansliet. Översynen aviserades i 1990 års
budgetproposition (1989/90:100 bil. 8 s. 13). Den avser bl.a. kraven på treårsplanernas
innehåll, ekonomisk styrning, organisationsformer samt uppföljning
av verksamheten. Vidare kommer ansvarsfördelningen mellan riksdag
och regering å ena sidan och affärsverkens koncernstyrelser å den andra
att behandlas.

I finansplanen för 1990 (prop. 1989/90:100 bil. 1, s. 43) anmäls dessutom
en samlad översyn av postverkets ekonomi och verksamhet med anledning
av vissa ändrade förutsättningar för det statliga betalningssystemet. Detta
arbete kommer delvis att inrymmas i den nyss nämnda affärsverksöversynen.

Regeringen kommer också enligt budgetpropositionen att föreslå de ändringar
i gällande regelverk som behövs för att stärka ägarens styrning och
uppföljning av affärsverkskoncernernas verksamhet.

Post- och teleutredningen har i sitt betänkande "Post & Tele - affärsverk
med regionalt och socialt ansvar" (SOU 1990:27) presenterat vissa förslag
rörande postverkets och televerkets regionalpolitiska och sociala ansvar.

Förs.

1989/90:14

Kommittén föreslår bl.a. vissa avgränsningar och preciseringar av postverkets
uppgifter.

Nämnda numera påbörjade översynsarbeten, m.m., ser vi som ett instämmande
i vår uppfattning att riksdagens och regeringens styrning av affärsverkskoncernerna
måste förbättras. Utvecklingen mot ökad självständighet
ställer ökade krav på styrning och kontroll från ägarens sida.

Vi anser att ägarstyrningen av postverkskoncernen skall utvecklas på det
sätt som vi föreslagit.

2.2 Målen för postverkskoncernen

Sorn tidigare nämnts styrs postverket numera genom att riksdagen fastställer
mål för verksamheten. I den senaste budgetpropositionen föreslås följande
mål för verket under treårsperioden 1991-1993 (prop. 1989/90:100, TU 15,
rskr. 129).

Posten skall ge god grundläggande postservice till alla kunder i hela landet
till rimliga priser. Andelen normalbrev som når fram över natten skall uppgå
till minst 95 %. Den höga geografiska täckningsgraden för daglig postkassaservice
genom postkontor och lantbrevbäring skall behållas. Posten skall bedriva
sin verksamhet så att den möjliggör överlevnad av egen kraft. Det årliga
genomsnittliga överskottet bör motsvara 5 % av rörelseintäkterna.
Överskottet skall användas till utdelning till staten och ränta på statslån samt
till finansiering av investeringar och viss konsolidering.

Trots att riksdagen beslutat att affärsverkskoncernerna skall styras som
sammanhållna företagsgrupper har det inte tidigare och ej heller nu i budgetpropositionen
gjorts några uttalade målformuleringar som omfattar hela
postkoncernen. De mål riksdagen har beslutat om gäller enbart för affärsverket.
För postens dotterbolag har några mål inte redovisats för riksdagen.
Inte heller har regeringen fastställt några särskilda krav och mål för bolagen.
Någon värdering av bolagens roll vid måluppfyllelsen har vidare inte diskuterats.

Då postkoncernen skall styras som en företagskoncern måste mål och krav
på verksamheten omfatta både verk och bolag.

Revisorerna anser dessutom att beskrivningen av ekonomiska krav och
mål måste utvecklas. Enligt vår mening kan det för posten uppsatta resultatmålet
inte anses motsvara en marknadsmässig avkastning. Utdelningen till
staten uppgår till ca 50 milj. kr. årligen och räntan på statslån till samma belopp.
Utdelningen motsvarar 1,3% på verkskapitalet. Om verksamheten
skall bedrivas på affärsmässiga grunder bör också ägaren/staten få underlag
för bedömning av de olika rörelsegrenarnas lönsamhet. För att kunna göra
detta bör avkastningskraven och lönsamhetsmåtten relateras till det kapital
som är bundet i verksamheten och bestämmas med hänsyn till rörelsegrenarnas
olika förutsättningar.

De mål och krav riksdagen ställer upp måste formuleras på ett klart och
entydigt sätt. Det får inte finnas någon tveksamhet om hur målen skall uppfattas
och tolkas.

Revisorerna anser att en fördjupad målprövning i riksdagen bör göras
med några års intervaller, vid tidpunkter som riksdagen själv bestämmer,

Förs.

1989/90:14

och ske utifrån de riktlinjer som riksdagen anger. Därvid skall de långsiktiga
frågorna i verksamheten betonas. Riksdagen bör vid en sådan prövning ges
underlag för en diskussion om olika måls förenlighet med verksamheten i
stort.

Målstyrningen kopplas i dag till detaljstyrning i vissa frågor. Vi anser att
det bör övervägas om inte de ekonomiska ramarna kan höjas, t.ex. när det
gäller investeringar och fastighetsförsäljningar, eller om man inte kan fastställa
vissa budgetmål som kan utvärderas i efterhand.

Revisorerna anser sålunda att kontrollen av mål och måluppfyllelse bör
utvidgas och förbättras. En redogörelse till riksdagen bör kontinuerligt lämnas
för hur posten uppfyller olika delmål inom sina verksamhetsområden.

Vi förordar att målstyrningen utvecklas på det sätt som föreslagits.

2.3 Postens aktieinnehav

Posten har i dag två helägda dotterbolag. Postbolagen AB och Fastighets AB
Certus. Därutöver har posten under 1980-talet förvärvat aktier och andelar
i ett tjugotal företag.

Fastighets AB Certus bildades 1965 och används i samband med mark- och
fastighetsförvärv samt i de fall posten etablerar sig tillsammans med någon
intressent för att äga fastigheter.

Postbolagen AB är moderbolag i en koncern med cirka tio rörelsedrivande
bolag. Postbolagen bildades 1981 genom ombildning av Tidningstjänst AB.
Riksdagens godkännande för åtgärden hade dock inte inhämtats. Eftersom
Tidningstjänst ursprungligen hade bildats efter beslut av riksdagen (prop.
1969:55, SU 1969:108, rskr. 1969:252), ansåg man från postens sida att man
på egen hand kunde göra denna nya företagsbildning. Beslutet innebar
emellertid en ny inriktning av mål och verksamhet som inte var avsedd när
företaget bildades 1969. Riksdagen borde därför ha hörts om den nya företagsbildningen.
Postbolagen har sedan tillkomsten förvärvat flera företag.
Aktieförvärven har enligt upgift från posten beslutats av postverkets och
Postbolagens styrelser. De många aktieförvärven har inneburit en påfrestning
för Postbolagen. Bolagets finansiella ställnng har successivt försvagats.

Före riksdagsbeslut våren 1989 fanns inte några av riksdagen givna bemyndiganden
angående köp av aktier (prop. 1988/89:100, TU 9. rskr. 118).
Posten har alltså i stora delar byggt upp sin bolagssektor utan att man i förväg
haft riksdagens godkännande.

Posten påpekar i sitt remissvar att mål finns formulerade för Postbolagen
AB och för vart och ett av dotterbolagen. Målen formuleras på tre års sikt
inom ramen för postens treårsplanering och som kortsiktiga verksamhetsoch
budgetmål på ett års sikt.

Posten finner det egendomligt att riksdagen skall behöva fastställa riktlinjer
för bildande och köp av aktiebolag och uttala sig om principerna för styrelsens
sammansättning i bolagen.

Informationen om bolagens verksamhet är hela tiden knapphändig. Riksdagen
har inte fått några redogörelser för företagsgruppens ställning, kapitalbehov,
inriktning av verksamheten eller för dess framtidsutsikter. Postbolagens
ställning som förvaltningsbolag har lett till att regeringen och riksda -

Förs.

1989/90:14

gens prövning av verksamheten har inskränkts. Statsmakternas möjligheter
till insyn och styrning har därmed också minskat.

Revisorerna anser att riksdagen borde ha getts en utförlig redogörelse för
Postbolagens framväxt och om bakgrunden till de beslut som ligger till grund
för förvärven av bolagen inom gruppen.

Vad gäller framtiden anser revisorerna till skillnad mot postverket att riksdagen
bör fastställa riktlinjer för bildande och köp av nya bolag. Riksdagen
bör vidare få ta ställning till vilken typ av verksamhet som kan komma i fråga
för bolagsformen. Det får inte vara så att posten på egen hand fattar beslut
att överföra verksamhet, tillgångar och personal, från affärsverket till olika
enskilda bolag.

Enligt vår mening talar mycket för att riksdagen tar ställning till principerna
för hur sammansättningen av styrelsen i postverket och i dess dotterbolag
skall vara, t.ex. vad gäller affärsverkets representation i dotterbolagsstyrelserna.
I olika styrelser fordras i dag alltmer affärsmässig sakkunskap.
Vidare kan det finnas önskemål om att även förvaltningsrättslig kompetens
och kunskap om statsapparaten finns representerad i styrelserna. Det kan
även finnas synpunkter på hur staten/ägaren bör vara representerad i styrelsen.
Det är t.ex. enligt vår mening mindre lämpligt att som representant från
regeringskansliet i bolagsstyrelser sitter den som samtidigt handlägger ärenden
rörande verket och bolagen i sin ordinarie verksamhet.

Riksdagen bör årligen få bolagsgruppens verksamhet, ställning och framtidsutsikter
redovisad för sig.

2.4 Ansvar och revision

I granskningsrapporten förordar revisorerna att regeringen tar ställning till
frågan om ansvarsfrihet för styrelse och generaldirektör i postverket.

Regeringen utser styrelse och generaldirektör för postverket och fastställer
bokslut.

Enligt instruktionen för postverket har styrelsen ansvaret för ledningen av
verksamheten. Styrelsen ansvarar också för att alla de bolag där posten har
ett bestämmande inflytande följer statsmakternas intentioner. Styrelsen ansvarar
vidare inför regeringen för postkoncernens verksamhet.

Styrelsen har rätt att delegera ansvaret för den löpande verksamheten till
verkets generaldirektör. Han skall styra verket och leda arbetet enligt styrelsens
uppdrag. Generaldirektören ansvarar inför styrelsen. Om styrelsen anser
att generaldirektören inte fullgör sitt uppdrag, kan styrelsen anmäla
detta till regeringen och begära att regeringen beslutar att dennes förordnande
skall upphöra.

I den statliga ägarrollen ingår att regeringen tar ställning till frågan om
ansvar för affärsverkets ledning och inför riksdagen ansvarar för kontroll av
mål och måluppfyllelse.

Revisorerna anser att kontrollen över postkoncernens verksamhet bör
förbättras och att en möjlig väg härför är att införa ett särskilt ansvar för
styrelsen och prövning av ansvarsfrihet enligt samma regler som gäller i aktiebolagslagen.
Det skulle då ankomma på regeringen att inte endast fastställa
bokslut utan också ta ställning till ansvarsfrihet.

Förs.

1989/90:14

Remissinstanserna har inte något att erinra mot att med sedvanliga redovisningshandlingar
som grund årliga beslut fattas om ansvarsfrihet för styrelse
och generaldirektör. RRV påpekar att det klart måste framgå vilket ansvar
som åvilar en styrelseledamot eller verkschef i ett affärsverk och vad
som avses med ansvarsfrihet. I det fall ansvarsfrihet införs utesluter detta
enligt RRV:s mening inte statlig förvaltningsrevision av affärsverken. Posten
påpekar att styrelsens ansvar måste preciseras. Om ett tillstyrkande av ansvarsfrihet
skall lämnas anser posten att det bör övervägas om detta inte skall
göras av RRV som är postens externrevisor.

Som vi ser det kommer ansvarsfrågorna att accentueras i och med att affärsverken
får ökade befogenheter. Det är otillfredsställande att dessa frågor
inte har klarlagts tidigare. I likhet med RRV anser vi att det klart måste
framgå vilket ansvar som åvilar en styrelseledamot och en verkschef i ett affärsverk
och vad som menas med ansvarsfrihet. Omfattningen av det särskilda
ansvaret kan framgå av allmän verksinstruktion eller särskild författning.
Vi anser att RRV som har ansvar för redovisningsrevisionen bör få till
uppgift att pröva verksledningens ansvar och förorda den åtgärd regeringen
bör vidta. Vi anser att verksstyrelsens och generaldirektörens ansvar bör definieras
och en årlig prövning av ledningens ansvar införas enligt dessa riktlinjer.

När det gäller utveckling av revisionen framhåller RRV att den redovisnings-
och förvaltningsrevisionella granskning av affärsverken som man för
närvarande bedriver ger verket en god revisionell täckning av affärsverkens
verksamhet. I flera fall har RRV uppmärksammat problem och brister i regeringens
styrning av affärsverken. RRV:s konstitutionella ställning medger
dock inte att verket uttalar sig om regeringens verksamhet. Riksdagens revisorer
har emellertid möjlighet att granska även regeringskansliet och samspelet
mellan regeringen och riksdagen vid styrning av affärsverken. RRV
anser det väsentligt att revisorerna utövar denna rätt mer regelmässigt.

Vi delar RRV:s uppfattning. För att granskningen skall bli meningsfull
bör vi få del av regeringens beslut avseende affärsverkens bokslut och beslut
i frågan om ansvarsfrihet. Vi kan då ur riksdagens synvinkel följa upp affärsverkskoncernerna
och regeringens styrning och kontroll av koncernerna.
Resultatet redovisas därefter till riksdagen.

Revisorerna förordar att prövning av ansvar för postverkets ledning införs
enligt vad vi föreslagit.

3 Hemställan

Riksdagens revisorer hemställer

1 .att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad revisorerna
anfört om förbättrad styrning och kontroll av postverkskoncernens
verksamhet,

2.att riksdagen begär att regeringen utarbetar förslag till förordad
reglering av verksledningens ansvar för postverket.

Detta ärende har avgjorts av revisorerna i plenum. I beslutet har deltagit
revisorerna Kjell Nilsson (s), Alf Wennerfors (m), Hans Lindblad (fp), Bir -

Förs.

1989/90:14

gitta Hambraeus (c), Anders G Högmark (m), Torsten Karlsson (s). Rune
Jonsson (s), Sten-Ove Sundström (s), Per Stenmarck (m), Maja Bäckström
(s), Ulla-Britt Åbark (s) och Ulla Johansson (s).

Vid ärendets slutliga handläggning har vidare närvarit kanslichefen Göran
Hagbergh och utredningschefen Margaretha Stålfors (föredragande).

Stockholm den 19 april 1990
På riksdagens revisorers vägnar

Förs.

1989/90:14

Kjell Nilsson

Margaretha Stålfors

Sammanfattning av rapport 1989/90:4 om
postverkskoncernens verksamhet och de
remissyttranden som avgivits över den
1 Rapporten

1.1 Bakgrund och syfte

Riksdagens revisorer har granskat postverkskoncernens verksamhet mot
bakgrund av riksdagens styrmöjligheter och regeringens styrning och kontroll
av postkoncernen.

Posten har under 1980-talet utvecklats från ett traditionellt affärsverk till
en modern företagskoncern. I målformuleringarna för verket accentueras affärsmässighet,
kopplad till service och kvalitet.

Riksdagens ledning och insyn i verksamheten har också förändrats. Riksdagen
fattar således inte längre beslut i detaljfrågor. Riksdagen och regeringen
- på sitt ansvarsområde - godkänner i stället verksamhetens inriktning,
servicemål och ramar för verksamheten samt kontrollerar genomförandet
av och prövar måluppfyllelsen.

Mot bakgrund av nämnda förändringar är det av vikt att närmare bedöma
riksdagens roll i sammanhanget.

1.2 Postverkskoncernens verksamhet

Postens huvuduppgift är att svara för landets postservice inkl. postgiroverksamheten.
Posten förmedlar försändelser, lättare gods och betalningar inom
landet och till och från utlandet.

Rörelseintäkterna uppgår per år till över 15 miljarder kronor och medelantalet
anställda till ca 55 000.

Posten skall varje år till regeringen lämna förslag till treårsplan med anslagsredovisning
och anslagsframställning. På grundval av treårsplanen fastställer
riksdagen årligen verksamhetens inriktning samt mål för service, resultat
och priser.

Enligt särskild kungörelse (1947:175) har postverket ensamrätt till brevbefordran.
I övrigt möter posten en ökande konkurrens inom sina olika verksamhetsområden.

Postens konkurrenskraft karaktäriseras av både styrka och svaghet. Styrkan
ligger bl.a. i att staten som ägare skapar stabilitet och trygghet. Postverkets
ställning som offentligrättsligt rättsobjekt innebär också begränsningar
i handlingsfriheten jämfört med konkurrenter på allmänna marknaden.

Postens regionala och sociala ansvar kan formuleras i: rikstäckande service,
kundstyrd lokalisering, decentralisering av verksamheten och socialt
ansvar.

I likhet med övriga affärsverk har postverket fått utökade befogenheter
på senare år. Enligt beslut av riksdagen år 1985 (prop. 1984/85:100, bil. 8,
s. 87-100, TU 11, rskr. 203) gäller fr.o.m. den 1 juli 1985 nya former för statsmakternas
styrning av posten.

Förs.

1989/90:14

Bilaga

De av statsmakterna formulerade ekonomiska kraven på verksamheten
(prop. 1988/89:100, TU 9, rskr. 118) är för närvarande:

Posten skall som affärsverk bedriva sin verksamhet på ett så effektivt sätt
att det möjliggör ekonomisk överlevnad av egen kraft. I detta ligger bl.a. att
staten i form av räntebetalningar på statslån och statskapital skall få tillräcklig
avkastning på pengar som tidigare har satsats i postverksamheten. För
treårsperioden 1990-1992 beräknas avkastningskravet till ca 50 milj. kr. per
år samt räntan på statslån till motsvarande belopp.

Det ekonomiska utfallet före avsättningar bör vara 5 % av rörelseintäkterna.
Verket anser att detta är en nödvändig resultatnivå för att klara självfinansiering
av investeringar och konsolidering samt ge utdelning till ägaren
på statskapitalet. Samtidigt betonas postens regionala och sociala ansvar.

De ekonomiska målen delas upp i lönsamhetsmål och avkastningskrav för
varje affärsområde och resultatenhet inom koncernen. Individuella, långsiktiga
och kortsiktiga mål fastställs av postens styrelse.

1.3 Styrningen av postverkskoncernen

Ökade möjligheter att utveckla verksamheten inom postverket gavs i och
med att riksdagen tog ställning till verksledningskommitténs betänkande
(SOU 1985:41, prop. 1986/87:99, KU 29, rskr. 226). I regeringens proposition
uttalades att ett affärsverk och dess bolag skall behandlas som sammanhållna
företagsenheter, s.k. affärsverkskoncerner. Riksdagens och regeringens
styrning och kontroll av affärsverkskoncernerna skulle samtidigt fördjupas.

Utvecklingen av postkoncernen som affärsverk med dotterbolag har i stort
följt de riktlinjer som angivits av riksdagen och föreslagits av verksledningskommittén.
Kommittén anvisade en möjlig väg för ett affärsverk att utvecklas
mot ett modernt storföretag i aktiebolagsform när det gäller ledning och
organisation av verksamheten. Detta ställer i sin tur krav på ändrade styroch
kontrollformer. Häri brister det i dag.

För postkoncernens del bör enligt granskningsrapporten förbättringar
komma till stånd i följande avseenden.

Regeringens roll som företrädare för ägaren/staten har förändrats mot en
långsiktig styrning av verksamheten och kontroll av målen. Den delvis nya
ägarrollen ställer krav på kompetens och resurser inom regeringskansliet.
För närvarande synes någon aktiv styrning från regeringens sida inte förekomma.
Initiativen till åtgärder tas från postverkets sida och därefter underställs
olika frågor regeringen och sedermera riksdagen. Vi anser att det är
väsentligt att regeringskansliet utvecklar styrningen mot övergripande och
långsiktiga frågor. Det finns annars en risk att ägarrollen blir passiv, och man
kan riskera att återigen arbeta med detaljfrågor rörande affärsverket.

Som underlag för regeringens bedömning av postkoncernens verksamhet
bör posten i treårsplanen redovisa verksamhetens långsiktiga utveckling,
omfattande både affärsverket och dotterbolagen. Koncernens strategi avseende
bl.a. de olika verksamhetsgrenarnas affärsidé, organisation, investeringar
och finansiering samt resultatutveckling bör redovisas i treårsplanen.

I den senaste treårsplanen för perioden 1991-1993 hävdar posten att be -

Förs.

1989/90:14

Bilaga

slutsbefogenheterna inom verket ytterligare bör anpassas till vad som gäller
i näringslivet i allmänhet.

Ökade befogenheter får inte leda till att riksdagens och regeringens möjligheter
att styra postkoncernens hela verksamhet ytterligare inskränks.

Riksdagen bör efter förslag av regeringen ta ställning till vilka typer av
verksamhet som bör bedrivas inom affärsverket. Regeringen bör därför med
några års mellanrum kontinuerligt förelägga riksdagen redogörelser för nuvarande
och planerade verksamheter med postens treårsplaner som underlag.
Självfallet bör planer på mer ingående förändringar omgående anmälas
till riksdag och regering så att dessa organ kan ingripa och i tid styra verksamheten.

Revisorerna anser att den övergripande målprövningen i riksdagen bör
kunna göras med några års intervaller, vid tidpunkter som riksdagen själv
bestämmer och eventuellt utifrån de riktlinjer som riksdagen angett. Därigenom
skulle man kunna betona de långsiktiga frågorna i verksamheten. Postens
möjligheter att planera verksamheten på längre sikt bör kunna förbättras.
Riksdagen bör vid en sådan målprövning få underlag för en diskussion
om olika måls förenlighet med verksamheten i stort.

Målstyrningen kopplas fortfarande till detaljstyrning i vissa frågor. Vi anser
att det bör övervägas om inte ramarna kan höjas eller om man kan fastställa
vissa budgetmål som kan utvärderas i efterhand.

Trots att riksdagen beslutat att affärsverkskoncernerna skall styras som en
koncern finns det inga uttalade målformuleringar som omfattar hela postkoncernen.
För postens dotterbolag har regeringen inte fastställt några särskilda
krav och mål. Enligt gjorda uttalanden skall postens bolag bidra till
postens mål. Någon värdering av bolagens roll i måluppfyllelsen har emellertid
inte diskuterats. Då postkoncernen skall styras som en företagsenhet
måste de mål och krav som fastställs av statsmakterna omfatta både verk och
bolag.

Revisorerna anser att kontrollen av mål och måluppfyllelse bör utvidgas
och förbättras. En redogörelse till riksdagen bör kontinuerligt lämnas för
hur posten uppfyller olika delmål inom sina verksamhetsområden.

1.4 Postens aktieinnehav

Posten har två dotterbolag. Postbolagen AB och Fastighets AB Certus. Därutöver
har posten aktier och andelar i ett tjugotal företag.

Fastighets AB Certus bildades år 1965 och används i samband med markoch
fastighetsförvärv samt i de fall posten etablerar sig tillsammans med någon
intressent för att äga fastigheter.

Postbolagen AB är moderbolag i en koncern med cirka tiorörelsedrivande
bolag. Postbolagen bildades 1981 genom ombildning av Tidningstjänst AB
utan att riksdagens godkännande hade inhämtats. Eftersom Tidningstjänst
ursprungligen hade bildats efter beslut av riksdagen (prop. 1969:55, SU
1969:108, rskr. 1969:252), ansåg man från postens sida att man på egen hand
kunde fatta beslut om den nya företagsbildningen. Beslutet innebar emellertid
en ny inriktning av Tidningstjänsts målsättning och verksamhet som inte
var avsedd när företaget bildades 1969. Riksdagen borde därför ha hörts om

Förs.

1989/90:14

Bilaga

den nya företagsbildningen. Posten har under 1980-talet direkt och indirekt
via postbolagen förvärvat flera aktiebolag.

Förvaltningsbolagets tillkomst har medfört att regeringens och riksdagens
prövning har inskränkts. Statsmakternas möjligheter till insyn och styrning
har därmed också minskat.

Före riksdagsbeslut våren 1989 fanns inga bemyndiganden angående postens
möjligheter att köpa aktier. Posten har alltså byggt uppsin bolagssektor
utan riksdagens godkännande. Regeringen har numera fått riksdagens
(prop. 1988/89:100, TU 9, rskr. 118) bemyndigande att godkänna aktieförvärv
inom posten och att få öka aktiekapitalet i Postbolagen.

Revisorerna har inte anledning att ta ställning till vad tidigare skett, då
vår granskning är begränsad till tiden efter den 1 juli 1987. Fortfarande är
emellertid informationen om bolagens verksamhet mycket knapphändig.
Riksdagen har inte fått någon information om företagsgruppens ställning,
kapitalbehov, inriktning eller framtidsutsikter.

Revisorerna anser att riksdagen bör få en utförlig redogörelse för Postbolagens
framväxt och bakgrunden till de beslut som ligger till grund för förvärven
av bolagen inom gruppen.

Revisorerna anser vidare att riksdagen bör fastställa riktlinjer för bildande
och köp av bolag. Riksdagen bör ta ställning till vilken typ av verksamhet
som skall bedrivas inom affärsverket och vilken verksamhet som kan bedrivas
i bolagsform. Riksdagen bör även uttala sig om principerna för styrelsesammansättning
i verk och bolag.

Riksdagen bör dessutom årligen få bolagsgruppens verksamhet, ställning
och framtidsutsikter redovisad för sig.

1.5 Verksledningens ansvar

Regeringen utser styrelse och generaldirektör för postverket, fastställer bokslut
och godkänner bolagsordningar för förvaltningsbolag. I den statliga
ägarrollen ingår också att regeringen tar ställning till frågan om ansvar för
affärsverkets ledning och inför riksdagen ansvarar för kontroll av mål och
måluppfyllelse.

För postkoncernen finns inte någon motsvarighet till den bolagsstämma
som är regel då ett aktiebolag är moderbolag i en koncern.

Även om beslut om att fastställa resultat- och balansräkningen fattas inom
regeringen, redovisas så vitt vi kan se inte detta för riksdagen. Inte heller
fattas något beslut om ansvarsfrihet för styrelse och generaldirektör.

Vi anser att gränsdragningen i fråga om ansvar och rollfördelningen mellan
regeringen och affärsverket bör göras klarare. Vår granskning har t.ex.
visat att beslutsprocessen i fråga om aktiebolagsförvärv och köp och försäljning
av aktier är oklar. Det finns då anledning att misstänka att övriga ansvarsfrågor
i förhållande mellan verket och dotterbolagen också kan vara
oklara. Riksdagens och även regeringens fulla inflytande kan härigenom ha
blivit begränsat.

Vi anser att en möjlig väg att förbättra kontrollen vore att införa bestämmelser
om ansvar för styrelsen och prövning av ansvarsfrihet enligt samma
regler som gäller i aktiebolagslagen. Det ankommer då på regeringen att
fastställa bokslut och bevilja ansvarsfrihet.

Förs.

1989/90:14

Bilaga

En central fråga är vem som kontinuerligt skall granska affärsverkskoncernerna
för riksdagens räkning - utskotten eller riksdagens revisorer?

Enligt vår uppfattning skulle det vara naturligt att överlåta en sådan
granskning till riksdagens revisorer. Fr.o.m. den 1 juli 1987 har revisorerna
rätt att granska statliga aktiebolag och stiftelser. Revisorerna kan genomföra
sådan granskning när man anser att behov finns.

1.6 Postkoncernen som ett led i den statliga verksamheten

Affärsverken är myndigheter under regeringen. De är inte självständiga juridiska
enheter utan en del av den statliga verksamheten. De äger inte sina
tillgångar och sitt kapital utan förvaltar dessa åt staten. Detta gäller också
affärsverkens aktier i dotterbolag.

Då affärsverken utgör en del av den statliga verksamheten gäller att de
måste följa förvaltningsrättsliga och andra offentligrättsliga föreskrifter
m.m.

Enligt vår uppfattning har den hittills tillämpade formen för statlig verksamhet
i form av affärsverkskoncerner klara olägenheter när det gäller riksdagens
och regeringens ansvar och kontroll. Vi anser därför att en översyn
över företagsformen behöver göras. Riksdagens kontroll av verksamheten
bör särskilt studeras.

I detta sammanhang tas i rapporten upp frågan om en samordning av postoch
televerket. Televerkets utveckling liknar i stort postverkets. Konkurrensen
på marknaden blir allt hårdare internationellt och inom landet. Den tekniska
utvecklingen inom datakommunikationsområdet är snabb. Televerket
möter sina särskilda problem bl.a. genom att bedriva verksamhet i bolagsform.
Dotterbolagen får en allt större betydelse för televerket.

Post- och televerken arbetar på samma marknader och konkurrerar med
varandra. Utvecklingen leder till att konkurrensen mellan verken skärps.
Enligt vår uppfattning är det inte meningsfullt att två statliga företag bedriver
konkurrerande verksamhet. En samordning av post- och televerken
borde medföra statsfinansiella och samhällsekonomiska fördelar. Exempelvis
borde uppfyllandet av regionala och sociala mål kunna bli effektivare och
billigare i en gemensam organisation.

Vi anser därför att en samordning av företagen bör studeras närmare. I
samband därmed bör man överväga att ombilda verken till aktiebolag. Verksamheter
i bolagsform och avknoppningar av verksamheter till bolag kommer
uppenbarligen att fortsätta att växa i framtiden. Förr eller senare kommer
det att bli nödvändigt att ta ställning till frågan om affärsverken skall
ombildas till aktiebolag.

1.7 Förslag

Revisorerna föreslår att styrningen och kontrollen av postkoncernen förbättras.
Regeringens roll som företrädare för ägaren/staten har förutsatts bli inriktad
mot en långsiktig styrning av verksamheten och kontroll av måluppfyllelsen.
Vi anser att det är väsentligt att regeringskansliet utvecklar styrningen
mot övergripande och långsiktiga frågor.

För att riksdag och regering skall kunna ta ställning till postkoncernens

Förs.

1989/90:14

Bilaga

verksamhet, bör verket utförligt redovisa resultat och utveckling. Som underlag
för regeringens bedömning av verksamheten bör posten i sin rullande
treårsplan redovisa verksamhetens långsiktiga utveckling omfattande både
affärsverket och dotterbolagen.

För postkoncernen finns inte någon motsvarighet till bolagsstämman i aktiebolagslagens
mening. Även om beslut om att fastställa resultat- och balansräkningar
för postkoncernen fattas inom regeringen, redovisas så vitt vi
kan se inte detta för riksdagen. Inte heller fattas något beslut om ansvarsfrihet
för styrelse och generaldirektör. Vi förordar att sådana beslut fattas.

Ökade befogenheter inom postkoncernen får inte leda till att riksdagens
och regeringens möjligheter att styra postkoncernens hela verksamhet inskränks.
Riksdagen skall rimligtvis efter förslag av regeringen ta ställning till
vilka typer av verksamhet som bör bedrivas inom affärsverket. Regeringen
bör därför med några års mellanrum kontinuerligt förelägga riksdagen redogörelser
för nuvarande och planerade verksamheter med postens treårsplaner
som underlag.

Beträffande målen för posten anser vi att den övergripande målprövningen
i riksdagen kan göras med några års intervaller, vid tidpunkter som
riksdagen bestämmer och eventuellt utifrån de riktlinjer riksdagen angett.
Riksdagen bör vid en sådan målprövning få underlag för en diskussion om
olika måls förenlighet.

Målstyrningen kopplas fortfarande till detaljstyrning i vissa frågor. Vi anser
att det bör övervägas om inte ramarna för investeringsbeslut och försäljning
av fast egendom kan höjas eller om man kan fastställa vissa budgetmål
som utvärderas i efterhand.

Vi anser att kontrollen av mål och måluppfyllelse bör förbättras. En redogörelse
till riksdagen bör regelbundet lämnas för hur posten uppfyller olika
delmål inom sina verksamhetsområden.

Vi föreslår vidare att riksdagen fastställer riktlinjer för bildande och köp
av bolag. Riksdagen bör även uttala sig om principerna för styrelsesammansättning
i bolagen.

Riksdagen bör också årligen få bolagsgruppens verksamhet, ställning och
framtidsutsikter redovisad för sig.

Vi anser att en samordning av post- och televerken bör studeras närmare
och att en översyn över företagsformen bör göras i samband därmed. Vi avser
att återkomma till dessa frågor i en särskild granskningsrapport.

2 Remissyttranden

Yttranden över rapporten Postverkskoncernens verksamhet har avgetts av
riksrevisionsverket (RRV), postverket. Statsanställdas förbund och Sveriges
akademikers centralorganisation (SACO). Expeditionschefen i kommunikationsdepartementet
har beretts tillfälle att inkomma med synpunkter i vad
avser regeringens styrning av postverkskoncernen men avstått att yttra sig
över rapporten. Landsorganisationen (LO) har också avstått från att lämna
yttrande i ärendet. Tjänstemännens centralorganisation har getts tillfälle att
yttra sig men ej svarat.

Förs.

1989/90:14

Bilaga

2.1 Styrningen av postverkskoncernen

I rapporten föreslås att styrningen och kontrollen av postverkskoncernen
förbättras. Regeringskansliet bör utveckla styrningen mot övergripande och
långsiktiga frågor. Informationen till riksdagen bör förbättras. Målprövningen
i riksdagen bör kunna göras med några års intervaller. Remissinstanserna
stöder tanken på att ägarstyrningen bör utvecklas.

RRV har i samband med förvaltningsrevisionella granskningar av affärsverken
uppmärksammat en rad svårigheter för regeringen att utöva sin ägarroll,
vilket faller tillbaka på bristen på ändamålsenliga styrmedel. RRV har
uppfattningen att ägarrollen behöver förtydligas.

RRV påpekar att brister i målformuleringar och problem förknippade med
riksdagens styrning av affärsverken tidigare har belysts av RRV. Med anledning
av en under år 1988 genomförd granskning av televerkets regionala och
sociala ansvar (RRV Dnr 1988:104) har RRV föreslagit att målen för televerket
renodlas och att kvalitetsmåtten omformuleras. Enligt RRV:s mening
bör en övergång till en mer långsiktig styrning av affärsverken ses som
en parallell till den budgetreform med treåriga budgetcykler som genomförs
för övriga myndigheter. En förutsättning för den långsiktiga styrningen är
den resultat-, framtids- och resursanalys som myndigheterna skall redovisa i
den fördjupade anslagsframställningen. Motsvarande krav på beslutsunderlaget
bör enligt RRV:s mening ställas på affärsverken. Treårsplanerna bör
utvecklas. RRV anser att riksdagens revisorer har goda möjligheter att medverka
till att beslutsunderlaget från affärsverken utvecklas.

Postverket stöder uttalandena om en minskad detaljstyrning till förmån för
målstyrning. Posten har inte något emot att lämna utförligare information
om all verksamhet inom koncernen på det sätt som anges i rapporten. De
konkreta förslag som finns avseende uppgifter i treårsplanen kommer posten
att överväga i positiv anda.

Statsanställdas förbund instämmer i revisorernas syn på postens redovisning
till statsmakterna vad avser resultat och utveckling såväl för koncernen
som dess olika delar.

SACO påpekar att av postens drygt 15 miljarder kronor i intäkter kommer
80 % från näringslivet och att posten därigenom är en viktig del av näringslivet.
I det privata näringslivet tar ägarna fortlöpande initiativ till strukturförändringar
för att anpassa verksamheten till nya förhållanden. Detta måste
också ske inom posten. SACO ser därför mycket positivt på att staten/ägaren
via riksdagens revisorer aktualiserat frågan om statsmakternas styrning av
affärsverken. Det är lika viktigt inom posten som i det privata näringslivet
att den verkställande ledningen självständigt kan styra den dagliga verksamheten.
Minskad detaljstyrning av posten är nödvändig för att posten skall
kunna utvecklas och med framgång fullgöra sina viktiga samhällsuppgifter.
Endast då kan posten också ge trygga och konkurrenskraftiga arbetsvillkor
för sina medarbetare. De redovisade förslagen går enligt SACO inte tillräckligt
långt för att posten skall nå uppsatta mål. SACO anser därför att regeringen
bör överväga att tillsätta en förutsättningslös utredning om hur postverkskoncernen
lämpligen bör organiseras.

Förs.

1989/90:14

Bilaga

2.2 Frågor rörande aktiebolagen

Revisorernas granskning har visat att beslutsprocessen i fråga om aktieförvärv
är oklar. Det finns inga uttalade målformuleringar för dotterbolagen.
Riksdagen bör ges utförliga redogörelser för Postbolagens framväxt. Riksdagen
bör fastställa riktlinjer för bildande och köp av bolag och även uttala sig
om principerna för styrelsesammansättning i bolagen.

Posten påpekar att mål finns formulerade för Postbolagen AB och för vart
och ett av dotterbolagen. Målen formuleras på tre års sikt inom ramen för
postens treårsplanering och som kortsiktiga verksamhets- och budgetmål på
ett års sikt. Posten finner det egendomligt att det finns förslag i rapporten
om att riksdagen bör fastställa riktlinjer för bildande och köp av aktiebolag
och uttala sig om principerna för styrelsesammansättningen i bolagen.

Att riksdagen skall uttala sig om principerna för styrelsesammansättning i
bolagen anser posten föra väl långt. Den viktigaste riktlinjen för köp och
bildande av bolag måste vara att det skall finnas ett klart samband med postens
verksamhet och utvecklingsbehov. Posten framhåller att samtliga företagsförvärv
prövas noggrant speciellt vad gäller kopplingen till postens verksamhet
och utveckling samt vad gäller ekonomiska risker. När det gäller aktieförvärv
direkt till posten rör det sig totalt om mycket små förvärv. Det
kan starkt ifrågasättas om sådana insatser skall underställas en prövning av
riksdag och regering. Posten delar dock den i rapporten framförda synpunkten
att förfarandet varit formellt felaktigt. Posten hänvisar i detta sammanhang
till en skrivelse till kommunikationsdepartementet i vilken posten begärt
ökade befogenheter att fatta beslut om köp och försäljning av aktier.
Koncernstyrelsen bör få rätt att besluta när det gäller smärre belopp.

Beträffande Postbolagens finansiella ställning påpekar posten att man redan
år 1986 begärde hos regeringen att få öka aktiekapitalet. Som nämns i
rapporten fick posten tillstånd att öka aktiekapitalet i regeringsbeslut i juni
1989. Därmed uppgår soliditeten i Postbolagen till 25 %. Posten framhåller
att den ekonomiska utvecklingen hela tiden varit stabil och att tillgångar i
form av fastigheter och obeskattade reserver funnits.

Ombildningen av Tidningstjänst till Postbolagen beslutades av bolagsstämman.
Enligt postens uppfattning har det inte varit helt självklart att riksdagen
skulle fatta beslut i frågan.

Statsanställdas förbund instämmer i postens önskemål om en uppmjukning
av bestämmelserna om aktieförvärv, med tillägget att besluten skall fattas
av koncernstyrelsen och inte på tjänstemannanivå. Förbundet poängterar
nödvändigheten av restriktivitet vad avser bolagsförvärv och att bolagen
skall ha ett strikt samband med koncernens övriga verksamhet.

2.3 Ansvar och revision

1 rapporten förordar revisorerna att beslut fattas om ansvarsfrihet för styrelse
och generaldirektör. I rapporten framförs också vissa tankar på utveckling
av revisionen av affärsverken.

När det gäller utvecklingen av revisionen framhåller RRV att man för närvarande
bedriver såväl redovisnings- som förvaltningsrevisionen granskning
av affärsverken. Enligt RRV:s mening ger verkets granskningar en god revi -

Förs.

1989/90:14

Bilaga

sionell täckning av affärsverkens verksamhet. I flera fall har RRV uppmärksammat
problem och brister i regeringens styrning av affärsverken. RRV:s
konstitutionella ställning medger dock inte granskning av regeringen. Riksdagens
revisorer har den möjlighet som RRV saknar att granska regeringskansliet
och samspelet mellan regeringen och riksdagen vid styrning av affärsverken.
RRV anser det väsentligt att revisorerna tar till vara denna möjlighet.

RRV påpekar att man inte uttalar sig om ansvarsfrihet i de årliga revisionsberättelserna
för affärsverken, eftersom detta institut för närvarande
inte finns i staten. RRV ställer sig positivt till att frågan om ansvarsfrihet
för affärsverkens styrelser utreds vidare. Bl.a. måste det klart framgå vilket
ansvar som åvilar en styrelseledamot eller verks-/koncernchef i ett affärsverk
och vad som avses med ansvarsfrihet. I det fall ansvarsfrihet införs utesluter
detta enligt RRV:s mening inte statlig förvaltningsrevision av affärsverken.

Posten har inte någon erinran mot att beslut fattas om ansvarsfrihet för
styrelse och generaldirektör men anser att styrelsens ansvar först måste preciseras.
Skillnaden mellan verksformen och bolagsformen är inte obetydlig.
Om ett tillstyrkande av ansvarsfrihet skall lämnas anser posten att det bör
övervägas om detta inte skall göras av RRV som är postens externrevisor.

Statsanställdas förbund ställer sig bakom revisorernas uppfattningar om
koncernledningens ansvar samt ansvarsfördelningen mellan koncernledningen
och regeringen. Dessa frågor blir allt viktigare i takt med att handlingsfriheten
ökar.

2.4 Samordning mellan postverket och televerket

Enligt granskningsrapporten bör en samordning av post- och televerken studeras
närmare och en översyn över företagsformen göras i samband därmed.

Posten kan inte finna att det finns särskilda skäl för en sammanslagning
mellan post- och televerken. Om frågan anses aktuell bör den komma att
behandlas i Post- och Teleutredningens betänkande.

RRV tar inte ställning till förslaget då bakomliggande analys saknas i rapporten.

SACO anser att det inte är tillräckligt att endast överväga en samordning
mellan posten och televerket. Posten arbetar också inom banksektorn genom
att samarbeta med PKbanken och inom transportsektorn. Posten är
t.ex. landets största åkeri med bl.a. eget bussbolag. En förändring av strukturen
måste för att bli framgångsrik innefatta hela posten och inte bara de
delar som ligger nära televerket.

Statsanställdas förbund avstyrker en sammanslagning av de båda verken.
En sammanslagning harmonierar inte med utvecklingen i Europa och skulle,
enligt förbundets uppfattning, ha små möjligheter att lyckas då företagen arbetar
på skilda marknader.

Förs.

1989/90:14

Bilaga

Innehållsförteckning Förs Revisorernas

förslag 1989/90.14

1 Revisorernas granskning 1

2 Revisorernas överväganden 2

2.1 Styrningen av postverkskoncernen 2

2.2 Målen för postverkskoncernen 5

2.3 Postens aktieinnehav 6

2.4 Ansvar och revision 7

3 Hemställan 8

Bilaga Sammanfattning av rapport 1989/90:4 om postverkskoncer nens

verksamhet och de remissyttranden som avgetts över den ... 10

1 Rapporten 10

1.1 Bakgrund och syfte 10

1.2 Postverkskoncernens verksamhet 10

1.3 Styrningen av postverkskoncernen 11

1.4 Postens aktieinnehav 12

1.5 Verksledningens ansvar 13

1.6 Postkoncernen sorn ett led i den statliga verksamheten 14

1.7 Förslag 14

2 Remissyttranden 15

2.1 Styrningen av postverkskoncernen 16

2.2 Frågor rörande aktiebolagen 17

2.3 Ansvar och revision 17

2.4 Samordning mellan postverket och televerket 18

gotab 96475, Stockholm 1990