Förs. 1984/85:11 (Framställning / redogörelse 1984/85:11)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Förs. 1984/85:11

Förslag
1984/85:11

Datorbaserade system för studiedokumentation vid högskolan —
STUDOK/LADOK

1984-12-06

Till riksdagen

1 Inledning

Riksdagens revisorer har efter förslag av riksdagens utbildningsutskott
granskat de datorbaserade system för studiedokumentation vid högskolan
som infördes i samband med högskolereformen. Granskningen har huvudsakligen
omfattat det grundläggande systemet, STUDOK - det datorbaserade
systemet för studiedokumentation — samt en granskning från teknisk
och ekonomisk synpunkt av planerna på den vidareutveckling av
detta system som getts beteckningen LADOK - lokalt ADB-baserat studiedokumentationssystem.

Över granskningen har upprättats två granskningsrapporter, nämligen
en med titeln STUDOK - Det datorbaserade systemet för studiedokumentation
(1983/84:2) och en annan med titeln LADOK — Lokalt ADB-baserat
dokumentationssystem (1983/84:6). Rapporterna har i vanlig ordning remissbehandlats.
Sammandrag av rapporterna och över dessa avgivna remissvar
redovisas i bilaga till denna skrivelse. Granskningsrapportema
översänds till vederbörande riksdagsutskott.

2 Systemen för studiedokumentation

STUDOK-systemet infördes den 1 juli 1977 i samband med högskolereformen
och ersatte då olika tidigare rutiner. Det har haft till syfte att
tillgodose behov av

— uppgifter av administrativ art, främst på lokal nivå, för planering och
genomförande av utbildning och utnyttjande av tillgängliga resurser
samt dokumentation av studieresultat, bl. a. i form av utbildningsbevis,

— information främst för mera långsiktig, regional och central utbildningsplanering
(statistik) och

— uppgifter om studieresultat m.m. beträffande enskilda studerande för
fortlöpande studievägledning och studieuppföljning.

Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) ansvarar för att en gemensam
centralt styrd och sammanhållen systemutveckling finns, medan varje
1 Riksdagen 1984185. 2 sami. Nr 11

Förs. 1984/85:11

lokal högskolestyrelse svarar för driften av och innehållet i det lokala
systemet. År 1981 inrättades inom UHÄ en ledningsgrupp för STUDOKsystemet
med representanter för UHÄ, högskolorna och andra intressenter.

STUDOK-systemet används i dag på 13 av våra 33 högskoleenheter
inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde. Samtliga universitet
är anslutna - Göteborg, Linköping, Lund, Stockholm, Umeå och Uppsala
— och dessutom högskolorna i Gävle/Sandviken, Karlstad, Sundsvall/Härnösand,
Växjö, Örebro och Östersund samt tekniska högskolan i Stockholm.
De olika enheterna utnyttjar systemet i varierande grad.

Tekniskt kännetecknas STUDOK-systemet av att det material som skall
tillföras systemet insänds för stansning och att svarsmaterialet, som utgörs
av listor med begärda uppgifter, tillställs frågeställaren.

På varje högskola finns antingen en ansvarig STUDOK-handläggare
eller en STUDOK-enhet allt efter högskolans storlek. Uppgiften för handläggaren/enheten
är att samordna in- och utmaterial, beordra körningar,
ansvara för registervård m.m. samt att vara institutionernas och övriga
arbetsenheters kontaktman.

De 13 universitet och högskolor som är anslutna till STUDOK betjänas
av fem regionala datacentraler, nämligen centralerna i Göteborg, Lund,
Stockholm, Umeå och Uppsala. Datacentralerna använder olika datorfabrikat
för STUDOK. Den varierande maskinparken innebär i princip att en
särskild version av samtliga STUDOK-program har utvecklats för vaije
typ av dator. Vidare körs andra system på samma dator som STUDOK.

År 1981 beslutade UHÄ att utveckla en ny variant av STUDOK-systemet,
benämnd STUDOK-2, som bl. a. innebar införande av en ny registerstruktur,
ett delvis förändrat registerinnehåll och en omläggning till utnyttjande
av ett s.k. databashanteringssystem.

Påföljande år kunde ledningsgruppen för STUDOK-systemet och UHÄ,
efter samråd med statskontoret, konstatera, bl. a. efter det att kritik förts
fram mot introduktionen av STUDOK-2 och mot bakgrund av resultatet av
en konsultgranskning av driftorganisationen för STUDOK, att ett helt nytt
studiedokumentationssystem borde införas och att man samtidigt borde
ompröva driftorganisationen. Den vidareutveckling av STUDOK-systemet
som getts beteckningen STUDOK-2 fick i samband härmed benämningen
LADOK.

Utvecklingen av LADOK har pågått sedan budgetåret 1982/83, till en
början med sikte på försöksdrift vid universitetet i Linköping budgetåret
1983/84 och allmän drift fr. o. m. den 1 juli 1984.

Förs. 1984/85:11

3 Granskningsrapporterna och UHÄ:s remissyttranden

3.1 STUDOK-rapporten

3.1.1 Rapporten

Rapporten om granskningen av STUDOK avser förhållandena t. o. m.
våren 1983. Några direkta felaktigheter i tillämpade rutiner, aktuella dataprogram
eller tillgänglig datautrustning redovisas inte i rapporten, men
däremot har man kunnat notera brister i förståelsen för möjligheterna att
utnyttja datasystemet på olika nivåer inom högskolorna. Det senare anses
ha sin grund i brister i information och utbildning. Vidare noteras att
uppfyllelsen av uppsatta mål för användningen av STUDOK inte varit
tillräckligt god.

De i STUDOK intagna uppgifterna om enskilda studerande är regelmässigt
korrekta. En del uppgifter som borde finnas saknas dock till följd av
brister i inrapporteringen till systemet. För att man skall uppnå tillräcklig
tillförlitlighet inom systemet krävs det att basdata om de studerande, deras
närvaro och studieresultat fylls på i snabbare takt än som skett.

Granskningen har koncentrerats till användningen av STUDOK på institutionsnivå.
För institutionernas del fungerar systemet, med några enstaka
undantag, mindre väl som administrativt system. Institutionerna har enligt
rapporten visserligen i sig haft en positiv inställning till ADB-hjälpmedel
men anser STUDOK kunna andras som ett ”varnande exempel” på ADBbehandlingens
brister.

STUDOK bör således ytterligare utvecklas så att systemet bättre kan
tillgodose enskilda institutioners uttalade behov. Därtill kommer att behovet
av information och utbildning varit dåligt tillgodosett. Kravet på mera
omedelbara möjligheter att kommunicera med registret framstår som det
kanske starkaste kravet på förbättringar som vid granskningen förts fram
från institutionernas sida.

Sorn ett hjälpmedel ät högskoleförvaltningen fungerar STUDOK å
andra sidan relativt väl, framför allt på de större högskolorna.

Insatserna för utbildning av personalen på institutionerna har varit uppseendeväckande
små och står knappast i relation till de insatser i övrigt
som gjorts för att sätta systemet i drift.

Ett av de största problemen med STUDOK har visat sig vara den
bristande kunskap om systemets möjligheter som funnits särskilt på institutionsnivå.
Viss kritik riktas därför mot högskoleorganisationen för att
personalutbildningsfrågorna kring systemet försummats till förmån för de
akuta driftfrågorna.

När det gäller införandet av STUDOK har det noterats att förberedelsetiden
varit orimligt kort med tanke på det utvecklingsarbete och den
utbildning som borde ha förekommit. Ett allvarligt problem har varit det
sätt på vilket beslut om åtgärder kommit att tillämpas under åren 1975 och
tl Riksdagen 1984185. 2 sami. Nr II

Förs. 1984/85:11

1976. Såväl dåvarande universitetskanslersämbetet (UKÄ) som lokala
myndigheter försattes då i ett tidsmässigt tvångsläge och tvingades därutöver
i viss mån genomföra åtgärder som inte var tillräckligt förberedda.
För förhållandena kritiseras i första hand ansvarigt överordnat organ.

I fråga om UHÄ:s ledningsansvar vid införandet av STUDOK ställer
man sig i rapporten frågande till varför några större satsningar på radikala
åtgärder, i syfte att uppnå en bättre kontroll av genomförandet och tillämpningen
av systemet, inte företogs av ämbetet i och med det beslut som
fattades under våren 1981.

Någon övergripande strategi för datoranvändningen inom högskoleadministrationen
har inte heller formulerats av UHÄ, trots att högskoleområdet
numera berörs av såväl SYSTEM-S som SLÖR och STUDOK, m. fl.
lokala system.

Med utgångspunkt i de brister som noterats vid granskningen föreslås i
rapporten att följande åtgärder vidtas för att få en bättre ordning till stånd,
nämligen

- UHÄ och högskoleenheterna bör gemensamt utveckla en strategi för
tekniskt samutnyttjande av olika förekommande administrativa systems
innehåll och driftorganisation.

- Tillräckligt antal terminaler och skrivare/kopiatorer bör införas på högskolornas
institutionsnivå i syfte att sprida fördelarna av STUDOK/LADOK
även till institutionsnivå och därmed generera ytterligare fördelar
för övriga nivåer.

- Enhetliga datorfabrikat bör utnyttjas så långt det är möjligt av datorcentralerna
vid utbyggandet av administrativa system.

- UHÄ bör tillse att adekvat utbildning anordnas för olika grupper av
befattningshavare och att den inom UHÄ och högskolorna befintliga
personalutbildningsorganisationen aktivt medverkar till och ansvarar
för utbildningen inom STUDOK (LADOK).

- UHÄ och högskolorna bör noga följa utvecklingen av förekommande
s. k. subsystem (databehandling av berörda uppgifter med hjälp av smådatorer
inom varje enskild organisationsenhet).

- Behovet av samplanering i vad gäller studieorganisation och STUDOKsystemet
bör beaktas.

- En ömsesidig anpassning av STUDOK och den särskilda organisationen
av institutionerna bör eftersträvas.

3.1.2 UHÄ:s remissyttrande

Samtliga remissinstanser har i sina yttranden delat den kritiska inställning
till STUDOK-systemet som förts fram i rapporten. Flera av dem
understryker det problem som ligger i att det inom läroanstalterna finns
olika stora behov av datoriserade system.

Beträffande de krav som ställs på STUDOK som ett ADB-baserat system
anser UHÄ att systemet uppfyller UHÄ:s föreskrifter i vad avser

Förs. 1984/85:11

kravet på att en högskoleenhets studiedokumentation skall finnas samlad i
ett lokalt register. Däremot uppfylls inte till alla delar de krav som i
föreskrifterna angetts angående det lokala registrets ändamål, nämligen att
tillgodose administrativa behov på lokal nivå, behov av information för
mera långsiktig lokal, regional och central utbildningsplanering samt behov
av tillgång på uppgifter om studieresultat m.m. avseende enskilda studerande
för fortlöpande studieuppföljning och studievägledning.

Dessa tre krav kan emellertid inte, framhåller ämbetet, uppfyllas utan
betydande ekonomiska insatser bl.a. för att skaffa ADB-utrustning -terminaler och skrivare — till i princip varje institution samt dator- och
kommunikationsutrustning till nuvarande driftcentraler eller till nya driftenheter.

Ämbetet anför vidare i sitt yttrande.

Utan en sådan teknisk utveckling måste ambitionsnivån på systemet
givetvis sänkas. Därvid kvarstår emellertid kravet på att vissa högskoleenheters
studiedokumentation skall samlas i ett ADB-register och användas
för rapportering av uppgifter till SCB:s högskoleregister (SFS 1981:519).
De tre övriga kraven på ett lokalt register som nämnts ovan måste, om man
sänker ambitionsnivån, utgå eller avsevärt minskas.

Vad beträffar de i STUDOK-rapporten rekommenderade åtgärderna för
att åstadkomma förbättringar hänvisar UHÄ i sitt remissyttrande till den
utveckling av LADOK som pågår på området. Därvid kommer i allt
väsentligt de synpunkter som anförts i rapporten att beaktas, anser ämbetet.

UHÄ påpekar samtidigt att kostnaderna för genomförandet av ett LADOK-system
preliminärt beräknas uppgå till 80 milj. kr. Detta belopp
fördelar sig med 78 miljoner på kostnader för investeringar — datorer,
terminaler och skrivare samt övrig datorutrustning m. m. - och med 2
miljoner på utbildningskostnader.

UHÄ tar vidare särskilt upp frågan om vad den decentralisering av
beslutsfattandet som tillkom genom 1977 års högskolereform inneburit för
STUDOK:s vidkommande. Ämbetet anför.

Decentraliseringen innebär bl. a. att högskoleenheterna, inom de ramar
som högskolelagen och högskoleförordningen och andra centralt meddelade
beslut ger, självständigt beslutar om hur resurserna skall fördelas
inom enheten. Statsmakterna förväntar sig också att högskoleenheterna
tar ett fullt ansvar för att enhetens administration är rationell. Det kan då te
sig naturligt att en högskoleenhet har frihet att välja andra lösningar än
centralt utvecklade system. Samtidigt måste då frågan ställas om profilering
av högskoleenheternas administration är nödvändig. Beträffande utvecklingen
av LADOK (eller högskoleenheternas studerandeadministration)
gäller att UHÄ ansvarar för teknisk systemutveckling, medan resp.
högskoleenhet svarar för utformning av organisation och administrativa
rutiner kring dokumentationssystemet. Eftersom system- och organisationsutformning
är ömsesidigt beroende av varandra finns alltså redan i

Förs. 1984/85:11

LADOK:s utvecklingsorganisation en konfliktrisk inbyggd. Om det sålunda
bedöms nödvändigt — med hänsyn till principen om den decentraliserade
högskolan - med en för vaije högskoleenhet specifikt utformad studerandeadministration
bör det övervägas att överföra UHÄ:s ansvar för
teknisk systemutveckling av LADOK till resp. högskoleenhet.

3.2 LADOK-rapporten

3.2.1 Rapporten

Med hänsyn till de inom UHÄ långt komna planerna på att utveckla
STUDOK-systemet till ett helt terminalbaserat ADB-system och storleken
av de preliminärt beräknade kostnaderna för detta beslutade revisorerna
att med hjälp av konsulter låta granska de tekniska förutsättningarna för
det nya systemet och rimligheten i de preliminärt beräknade kostnaderna
för omläggningen.

I rapporten noterar konsulterna att det grundläggande syftet med det nya
systemet LADOK är att ersätta det nuvarande STUDOK-systemet med ett
terminalbaserat grundsystem för studiedokumentation. I detta grundsystem
skall även LANT, dvs. det lokala antagningssystemet, ingå. Genom
att ersätta det nuvarande systemet, som är helt uppbyggt på att material
insänds för stansning och att listor erhålls efter några dagar/veckor, med en
terminalbaserad lösning, erhålls ett användarnära och modernt system.

LADOK har stora möjligheter att bli ett rationellt verktyg för studiedokumentationen.
Genom att tillåta lokala ”tillägg” till grundsystemet har
LADOK dessutom möjligheter att ersätta de manuella register som i dag
förs på många institutioner, parallellt med STUDOK. Det kan dock bli
svårare att få vissa högskolor (t. ex. tekniska högskolan i Linköping) att
ersätta de egna terminalbaserade systemen med LADOK. Det är dock
uppenbart, framhålls det i konsultrapporten, att rationaliseringsvinster
torde kunna erhållas på flertalet institutioner inom högskoleenheterna.

Vidare noteras att LADOK-projektet inom UHÄ och dess projektledare
i dag arbetar under svåra förutsättningar, beroende på att

— uppgiften för projektet ej är klart definierad och dokumenterad,

— finansieringsfrågan är olöst och

— projektorganisationen är oklar.

När det gäller att tekniskt realisera LADOK finns följande tre problem
att ta ställning till, vilka delvis hänger samman med avsaknaden av en
formellt fastställd uppgift för projektledningen, nämligen

— val av datortyp för LADOK,

— antalet datorer,

— terminalkommunikationsnätet för LADOK.

Dessa tre problem måste lösas innan projektarbetet fortsätter.

Enligt konsulternas uppfattning bör ett system av den typ som föreslagits
för LADOK sättas i drift på s. k. dedicerade datorer, vilket innebär att
inga andra system skall vara i drift på LADOK-datorn. Vidare bör sex

Förs. 1984/85:11

LADOK-datorer av enhetlig typ, men med olika storlek vad gäller minnen
och processorer, anskaffas. Till dessa sex datorer, som placeras på de
befintliga datacentralerna, knyts samtliga 13 högskoleenheter via terminalkommunikationsnät.
Konsulternas rekommendation grundar sig på uppskattningar
av transaktionsfrekvens, registervolym, driftsäkerhet och möjligheter
att hålla en realistisk tidplan.

På universitetsdatacentralerna finns i dag lokala asynkrona nät för den
databehandling som äger rum för forsknings- och undervisningsändamål.
Asynkron teknik är emellertid olämplig för administrativt bruk, framför
allt beroende på att s. k. fullskärmshantering omöjliggörs.

Därför bör för ett system som LADOK användas synkron överföring.
Till de sex datacentralerna bör sålunda installeras synkrona förbindelser
via DATEL och DATEX. Dessa nät kan samutnyttjas av andra administrativa
system, liksom terminalerna och de lokala skrivarna. Även terminalerna
bör vara av enhetlig typ.

Vid planeringen av LADOK-projektet bör man enligt konsultrapporten
gå ut ifrån att man skall åstadkomma ett studiedokumentationssystem som
kan användas med måttliga tillägg/ändringar under en 8 till 10 års-period.

Tidplan för uppläggning av arbetet har lagts fram i rapporten. Enligt
denna skall efter provdrift vid högskolan i Linköping löpande drift kunna
påbörjas den 1 juli 1986 och därefter full drift successivt införas på övriga
högskolor. Den totala investeringskostnaden beräknas uppgå till drygt 64
milj. kr. De löpande driftkostnaderna beräknas till ca 12 milj. kr. per år,
räknat i 1984 års priser.

3.2.2 UHÄ:s remissyttrande

Över konsultrapporten har remissyttrande avgetts av UHÄ. I detta har
UHÄ i allt väsentligt biträtt förslagen i rapporten.

När det gäller ansvarstagandet för det nya LADOK-systemet påpekar
UHÄ att planer pågår att inom ämbetet inrätta en central funktion för
administrativ utveckling (AU-funktion), med uppgift att övervaka den
administrativa effektiviteten inom högskolan och att svara för underhåll
och utveckling av högskolegemensamma administrativa system. Arbetet
har pågått inom det av utbildningsdepartementet initierade resursöversynsprojektet.

UHÄ meddelar vidare i sitt remissyttrande att ämbetet avser att i skrivelse
till regeringen lägga fram planer för det fortsatta arbetet med LADOK.

UHÄ anför.

Av ett inom UHÄ utarbetat förslag till en sådan skrivelse framgår att
avsikten är den att dels till regeringen anmäla att LADOK-systemet skall
utvecklas för de högskoleenheter som enligt regeringens förordning om
studiedokumentation m. m. (SFS 1981:516) skall ha ADB-baserade studiedokumentationssystem,
dels begära medel för LADOK-utvecklingen samt
t2 Riksdagen 1984185. 2 sami. Nr 11

Förs. 1984/85:11

initiera en upphandling av dedicerade datorer för LADOK-systemet via
det av statskontoret förvaltade anslaget Anskaffning av ADB-utrustning.

4 Revisorernas överväganden

Det nuvarande STUDOK-systemet infördes som nämnts den I juli 1977 i
samband med högskolereformen. Riksdagen tog för sin del principiell
ställning i frågan om den lokala studiedokumentationen vid högskolan och
omfattningen av den lokala studiestatistiken först i samband med behandlingen
av en proposition från regeringen till 1979/80 års riksmöte om vissa
högskoleadministrativa frågor (prop. 1979/80: 104, UbU 1979/80:29, rskr
1979/80: 341).

I utbildningsutskottets av riksdagen antagna betänkande uttalades beträffande
den lokala studiedokumentationen bl. a. att denna framför allt
motiverades av behovet av att kunna dokumentera enskilda studerandes
studieresultat. Till den administrativa verksamhet som kräver studiedokumentation
hör, anförde utskottet, främst personalplaneringen och dispositionen
av läroanstaltens lokala och ekonomiska resurser för olika utbildningslinjer
och kurser. Hit hör också löpande uppföljning av studieresultat.
Studerande som godkänts i kurs eller annat utbildningsmoment har vidare
rätt att få utbildningsbevis, vilket kräver att läroanstalten fortlöpande
dokumenterar studieresultaten.

Den lokala studiedokumentationen skall, anförde utskottet vidare, innehålla
en obligatorisk gemensam kärna för all grundläggande högskoleutbildning.
Den behövs för rikstäckande statistik samt för regional och
central planering. Det skulle ankomma på regeringen att meddela närmare
föreskrifter om den lokala studiedokumentationens innehåll i denna del.
Varje läroanstalt skulle därutöver ha möjlighet att dokumentera uppgifter
som var motiverade av lokala behov.

Vid de större högskolorna förutsattes den lokala studiedokumentationen
kunna genomföras genom användning av ADB-metoder.

Vid omläggningen den 1 juli 1977 konverterades ett äldre register
(FAROS) till den nya studieordningen och det nya systemets studieadministrativa
kategorier. På flera högskolor blev denna konvertering uppenbarligen
svår att genomföra. Detta berodde bl. a. på den skillnad i studieorganisationen
som förelåg.

I övrigt medförde otillräckliga förberedelser att STUDOK-systemet infördes
under mindre välplanerade former. Den nivå på vilken service
kunde ges tidigare i FAROS kunde inte upprätthållas. Någon i ordets
egentliga bemärkelse planlagd utbildning om STUDOK ordnades vidare
inte annat än för enstaka företrädare för högskolorna.

Dessutom kan noteras att hela högskoleorganisationen då var i rörelse,
vilket tydligen medförde att endast ett begränsat intresse kunde ägnas
STUDOK.

Förs. 1984/85:11

Införandet av studiedokumentationssystemet har synbarligen skett utan
tillräckligt god tid för förberedelse och planering och utan den fasthet som
borde ha tillämpats. Riksdagen tog som nämnts för sin del principiell
ställning i frågan först under år 1979.

Förutsättningarna för uppnående av ett gott slutresultat har sålunda
knappast funnits. Å andra sidan har man på flera håll varit positiv till och
nöjd med systemet.

Revisorerna anser sig inte ha anledning att närmare gå in på ansvarsfrågan
men vill ändå notera att de tillämpande myndigheterna såväl på central
som lokal nivå knappast har getts tillräckligt utrymme för planering, inkörning
och utbildning av personal för användning av systemet.

Revisorerna har vidare kunnat notera att UHÄ på senare tid vidtagit
erforderliga åtgärder för att fa fram ett nytt system (LADOK) som har
förutsättningar att fungera bättre.

Uppbyggandet av systemet grundar sig på förfrågningar om avnämarnas
behov och revisorerna förutsätter att man i den sammanställning av brukarnas
behov som framställts i användarkravspecifikationen (AKS) har
tillgodosett de i anslutning till vår granskning av STUDOK framkomna
kraven på ett fungerande system.

Revisorerna har vidare inhämtat att UHÄ i skrivelse den 7 juni 1984 och
i sin anslagsframställning den 10 augusti 1984 föreslagit regeringen besluta
om att LADOK-systemet skall införas i stort sett i enlighet med revisorernas
LADOK-rapport och begärt erforderliga medel för ändamålet. Det nya
systemet förutsätts vara i full drift fr. o.m. årsskiftet 1988/89, varvid utvecklingen
av systemet beräknas pågå t. o. m. den 30 juni 1987.

UHÄ anför i sin skrivelse den 7 juni 1984 bl. a. följande angående
förslaget i LADOK-rapporten om former för kommunikation mellan datacentralerna
och högskolorna.

I den konsultrapport som avlämnats till riksdagens revisorer föreslås att
LADOK:s drift skall ske på 6 datorer med synkron kommunikation. Dessa
datorer bör upphandlas till högskoleförvaltningarna men kan placeras på
befintliga regionala datacentraler. Konsultrapportens uppfattning att synkron
kommunikation skall väljas för LADOK-systemet bör enligt UHÄ:s
mening inte utan vidare accepteras. Inom högskolan har hittills stora
investeringar gjorts i nät som är asynkrona. Med tanke på den betydelse
som datakommunikationen väntas få i framtiden och på det förhållandet att
LADOK-systemet f. n. är det mest betydande högskolegenuina systemet
bör i samband med en upphandling av LADOK-datorer också specificeras
krav på en framtida kommunikationsstandard inom högskolan totalt.

Driftkostnaden (inkl. underhåll och kapitalkostnader) för en sådan driftorganisation
belöper sig enligt riksdagens revisorers konsult till ca 13,4
milj. kr. UHÄ vill för sin del konstatera att dessa kostnader bl. a. baseras
på datorer och terminaler för synkron kommunikation. Om i stället asynkron
kommunikation blir det slutliga valet borde investeringskostnaderna
för såväl datorer som terminaler och skrivare bli betydligt lägre.

Förs. 1984/85:11

I sammanfattningen av skrivelsen anför ämbetet.

Riksdagens revisorer har som ett led i sin granskning av STUDOK-systemet
tillkallat en konsult, vilken i en rapport (vilken bifogas) redogjort för
lämplig driftorganisation för LADOR samt beräknat kostnaderna härför.

En sålunda föreslagen driftorganisation skulle eventuellt — om det synkrona
kommunikationskonceptet väljs — medföra något högre driftkostnader
än för dagens STUDOK-system men kommer samtidigt att innebära
möjligheter att tillvarata en rationaliseringspotential inom högskolans administration.
Detta förutsätter emellertid att arbetet snarast påbörjas med
att förse högskolan med datorkraft och kommunikationsutrustning som
möjliggör t. ex. en samordnad systemutveckling inom högskolan. En sådan
datorkraftförsörjning kommer givetvis då att få konsekvenser för en framtida
administrativ databehandiingsstrategi för högskolan. UHÄ vill därvid
betona det rimliga i att LADOK-systemet genom sin högskolespecifika
karaktär är vägledande också i ett sådant sammanhang.

Revisorerna förordar för sin del ett synkront kommunikationssystem
med hänsyn till dess större användbarhet för administrativa databehandlingssystem.

Revisorerna anser att erforderliga åtgärder bör vidtas så snabbt som
möjligt för genomförande av UHÄ:s förslag.

Frågan om genomförande av ett förbättrat studiedokumentationssystem
kommer enligt uppgift att behandlas i kommande budgetproposition. Revisorerna
anser att riksdagen vid sin behandling av frågan bör beakta vad
som framkommit genom granskningen och besluta i enlighet med vad
revisorerna förordat i fråga om synkront kommunikationssystem och
snabbhet i genomförandet av UHÄ:s förslag.

5 Anmälan

Under hänvisning till vad ovan anförts får revisorerna för riksdagen
anmäla resultatet av den av revisorerna genomförda granskningen av STUDOK/LADOK-systemen.

Detta ärende har avgjorts av revisorerna i plenum. I beslutet har deltagit
revisorerna Sture Palm (s), Allan Åkerlind (m), Bertil Jonasson (c). Hagar
Normark (s), Ralf Lindström (s). Wiggo Komstedt (m), John Johnsson (s),
Kjell Nilsson (s), Stig Josefson (c), Wivi-Anne Radesjö (s), Margit
Sandéhn (s) och Margareta Gard (m).

Vid ärendets slutliga handläggning har vidare närvarit kanslichefen
Göran Hagbergh och byråchefen Bo Willart (föredragande).

På riksdagens revisorers vägnar

STURE PALM

Bo Willart

Förs. 1984/85:11

RIKSDAGENS REVISORER

1984-12-06

Bilapa
Dnr 1980: 59

Sammanfattning av rapport (1983/84:2) om det datorbaserade systemet
för studiedokumentation vid högskolan — STUDOK och rapport
(1983/84:6) LADOK — Lokalt ADB-baserat dokumentationssystem
och över rapporterna avgivna remissvar

1 STUDOK-rapporten

1.1 Bakgrunden till granskningen

Revisorernas granskning av studiedokumentationssystemet STUDOK
har gjorts efter förslag av riksdagens utbildningsutskott. Bakgrunden är
den kritik som förekommit mot systemet samt att de olika högskolorna
utnyttjar det i mycket varierande grad. Målet med granskningsarbetet har
varit att finna förklaringar till systemets olika användning på olika högskolor
och eventuella förbättrings- och rationaliseringsmöjligheter. Arbetet
har i huvudsak avsett institutionernas verksamhet.

Granskningsunderlaget utgörs dels av skriftlig dokumentation om STUDOK-systemet,
dels av svaren på en intervjuundersökning som genomförts
på universitet och högskolor. Därtill har fortlöpande kontakter med
UHÄ tagits.

1.2 Information om STUDOK-systemet

Med begreppet studiedokumentation avses bokföringen av de studerande
vid högskolan, deras närvaro i olika utbildningar och deras studieresultat.
För automatisk databehandling vid resp. universitet och högskola av
dessa uppgifter har tillskapats ett särskilt datorbaserat system. I systemet
ingår rutiner för studiedokumentation, statistik och lokal antagning till s. k.
enstaka kurser. STUDOK infördes den I juli 1977.

Systemet innehåller dels uppgifter om utbildningen vid en högskola, dels
uppgifter om de studerande. Den första "lexikondelen” benämns referensregister
och har uppgifter om utbildningslinjer och kurser, den andra kallas
personregister och har uppgifter om de studerande.

Ändamålet med STUDOK-systemet är att på ett bättre och effektivare
sätt än vad som hade varit möjligt med olika manuella rutiner tillgodose

- administrativa behov, främst på lokal nivå

- behov av information för främst mera långsiktig utbildningsplanering

- behov av tillgång på uppgifter om studieresultat.

Bland övriga mål för verksamheten som framförts i olika sammanhang
kan nämnas

samt

Förs. 1984/85:11

- underlag för uppföljning och utvärdering om högskolereformen och

- ett medium för informationsutbyte och samverkan mellan myndigheter.

Information ur STUDOK-systemet utnyttjas - direkt eller indirekt —

främst av UHÄ, regionstyrelserna, högskolornas förvaltningar, institutionerna
inom högskoleorganisationen och de studerande. En ”direktavnämare”
är också SCB.

STUDOK-systemet används i dag på 13 universitet och högskolor, om
än i varierande grad. Samtliga universitet är anslutna liksom högskolorna i
Gävle/Sandviken, Karlstad, Sundsvall/Härnösand, Växjö, Örebro och Östersund
samt tekniska högskolan i Stockholm.

De av UHÄ utfärdade föreskrifterna för systemet i dess nuvarande
utformning medger varierande ambitionsnivå beträffande rapportering till
systemet av delkurser. Detta medför att de högskolor som i dagsläget
utnyttjar systemet inte alltid har alla sina utbildningsdelar med i det.

Ansvarsfrågorna regleras sedan 1982 genom särskilda avtal mellan UHÄ
och berörd högskola. UHÄ har ansvaret för en gemensam, centralt styrd
och sammanhållen systemutveckling. Till UHÄ finns knuten en s. k. ledningsgrupp
för systemet. Berörd högskolestyrelse har ansvaret för driften
av och innehållet i sitt lokala studiesystem. De olika lokala systemen — ett
per högskola - är helt åtskilda och går ej att samköra. Registeransvarig
gentemot datainspektionen är berörd högskolestyrelse, som även ansvarar
för bevakningen av integritetsfrågor.

De 13 lokala STUDOK-systemen drivs som logiskt och juridiskt skilda
register - men i regional samverkan - på de fem regionala universitetsdatorcentralerna
i Göteborg, Lund, Stockholm, Umeå och Uppsala. De fem
datorcentralerna utnyttjar sinsemellan skilda datorfabrikat. Programvaran
till STUDOK-systemet måste därför utvecklas i fem olika versioner.

Högskolorna har kon:akt med sina register via terminaler, huvudsakligen
genom sina s.k. STUDOK-enheter. Endast ett fåtal institutioner utnyttjar
terminalerna.

Kontakt mellan högskolornas register eller med centrala register av typ
SCB:s högskoleregister eller UHÄ:s antagningsregister på datamaskincentralen
för administrativ databehandling (DAFA) förekommer inte.

Det är mycket svårt att beräkna de verkliga kostnaderna för utveckling
och drift av STUDOK-systemet. Kostnader uppstår dels vid den centrala
myndigheten UHÄ, dels vid de olika högskolorna och där på olika nivåer
(centralförvaltning, institutioner m. m.) En del av kostnaderna är dolda i
den meningen att de ej redovisas i annan form än som t. ex. allmänna
personalkostnader för en institutions samlade administration.

De samlade kostnaderna budgetåren 1976/77-1982/83 för den gemensamma
utveckling och det löpande underhåll som ägt rum har uppskattats
til! ca 15-20 milj. kr.

Förs. 1984/85:11

1.3 STUDOK-systemets bakgrund och utveckling

Sedan slutet av 1960-talet har olika lokala institutions- och/eller högskolebundna
system för ADB-stöd till studiedokumentation och statistik funnits
i Sverige. Våren 1972 startade en försöksverksamhet med ett nyutvecklat
ADB-baserat studiedokumentationssystem (FAROS) vid Uppsala
universitet.

I januari 1976 avgav UHÄ rapport över försöksverksamheten med
FAROS. Av rapporten framgår att FAROS kunnat tillgodose behov av
underlag för studieuppföljning och kurativa åtgärder samt att en allmän
effektivisering av administrationen åstadkommits.

U68-utredningen uttalade i sitt betänkande Högskolan (SOU 1973:2) att
den föreslagna ändrade högskoleorganisationen skulle medföra nya krav
på informations- och registreringssystemet. Som en följd härav uttalade
regeringen i proposition till riksdagen att en översyn och utveckling av det
dåvarande informationssystemet (FAROS) borde göras. Därför tillkallades
en arbetsgrupp som antog namnet utredningen om studiedokumentation
och statistik för högskolan, populärt benämnd STUDOK-utredningen.

Redan i februari 1976 lämnade utredningen ett förslag till studiedokumentationssystem
för högskolan budgetåret 1977/78. Det var ett etappförslag,
medan utredningens huvudförslag inte lämnades förrän i juni 1979. I
mars 1976 uppdrog regeringen åt UKÄ att anpassa befintliga lokala system
för studiedokumentation och åt statskontoret att utreda frågan om terminalanvändning.
I oktober 1976 förelåg en samlad systembeskrivning.

Någon egentlig personalutbildning på högskolorna inleddes inte förrän
under budgetåret 1979/80.

STUDOK-utredningens huvudbetänkande lades som nämnts fram först i
juni 1979. Detta betänkande väckte tanken på mer omfattande systemförändringar.
I mars 1980 lade regeringen proposition i ärendet till riksdagen
(prop. 1979/80: 104). Riksdagen biföll regeringsförslagen.

Under budgetåret 1980/81 arbetade UHÄ med utveckling av en ny
variant av STUDOK-systemet som skulle innebära bl. a.

- en ny registerstruktur.

- ett delvis förändrat registerinnehåll och

- en omläggning till utnyttjande av ett s. k. databashanteringssystem.

1 oktober 1982 konstaterade en till UHÄ knuten ledningsgrupp för STUDOK
och UHÄ — efter samråd med statskontoret - att det enda realistiska
alternativet syntes vara att utveckla ett helt nytt system och i samband
därmed pröva driftorganisationen.

Den "större förändring av nuvarande STUDOK-system” som tidigare
benämnts STUDOK-2 fick i samband härmed beteckningen LADOR (lokalt
ADB-baserat studiedokumentationssystem). Utvecklingen av LADOR
pågick hela budgetåret 1982/83 med sikte på försöksverksamhet vid
universitetet i Linköping budgetåret 1983/84 och allmän drift fr. o. m. den I
juli 1984.

Förs. 1984/85:11

1.4 Kritik mot STUDOK-systemet

Den allvarligaste kritiken mot STUDOK-systemet har rört relationen
arbetsinsats/användbarhet hos utdata, driftorganisationens uppläggning
och registrens innehåll. Särskilda problem uppstod också vid själva inkörningsfasen.
På UHÄ har man också varit medveten om svårigheterna.

I sitt huvudbetänkande sommaren 1979 sammanfattade STUDOKutredningen
läget på följande sätt.

— Vissa rutiner var praktiska för större institutioner men kunde i vissa fall
medföra merarbete på mindre institutioner.

— Det var svårigheter med att tillgodose institutionernas behov, eftersom
institutionsorganisationen inte fastställdes förrän mycket sent.

— Särskilt institutioner med komplicerad kursstruktur hade fått ett visst
merarbete på grund av ytterligare uppgiftslämnande till andra nivåer
utan att egna aktiviteter rationaliserats med hjälp av ADB.

— Parallellbokföring (manuellt på registerkort och via listor till STUDOK)
förekom i stor utsträckning, främst av säkerhets- och tidsskäl, eftersom
omloppstiderna upplevdes som alltför långa.

— Nästan inga studievägledare använde registret för individuell studieuppföljning,
bl. a. beroende på låg prioritering av studievägledarnas behov
vid utveckling av STUDOK-program.

1 juni 1981 noterade riksrevisionsverket (RRV) i en arbets-PM den kritik
mot STUDOK-systemet som kommit till verkets kännedom, nämligen

— att systemet gett upphov till merarbete,

— att önskvärda data varit svåra att få fram,

— att materialet varit otillgängligt från läsbarhetssynpunkt,

— att behoven på institutionsnivån ej tillräckligt beaktats och

— att frågetecken rests inför nyttan med den insamlade informationen.
UHÄ anlitade ett konsultföretag för att göra en utvärdering av STUDOK-systemet.
Konsulterna sammanfattade i rapport år 1982 bristerna i
systemet sålunda,

— systemet bearbetas satsvis,

— systemet uppfyller ej institutionernas operativa syften,

— driftshanteringen är komplicerad,

— registerinnehållet är ej tillräckligt för behoven och

— systemet är svårt att underhålla och modifiera.

Därtill var acceptansen av STUDOK-systemet oftast låg på institutionerna,
där systemet upplevdes främst som ett extra arbetsmoment med
endast marginellt utbyte.

1.5 Bedömningar av STUDOK

En av huvudfrågorna för den företagna granskningen av STUDOKsystemet
har varit att klarlägga varför systemet tillämpas så olika på

Förs. 1984/85:11

berörda högskolor och institutioner. Självfallet kan detta bero på brister i
förvaltningen eller driften av systemet. Det finns emellertid också anledning
att komma ihåg att högskolorna och institutionerna är olika både
beträffande storlek och karaktär.

Granskningen har visat större skillnader mellan olika institutioners
tillämpning av systemet inom en högskola än mellan olika högskolors
tillämpning. Vad gäller STUDOK:s målsättningar har de främst inriktats
på institutionsövergripande uppgiftsbearbetning och någon uttalad policy
att utnyttja STUDOK-systemet för administrativa ändamål inom institutionerna
har inte kunnat dokumenteras. En sammanfattande bedömning är att
måluppfyllelsen avseende ”högre nivåers” användning av systemet fortfarande
inte är tillräckligt god, vilket kan bero på att ett klart uttalat mål
beträffande institutionernas utnyttjande för egna behov saknas. Detta har
fått till följd att institutionernas intresse för medverkan i systemet har varit
begränsat.

Andra problem med STUDOK-systemet synes vara betingade av det
sätt på vilket det introducerades. Det gäller t. ex. den överföring av uppgifter
från äldre datorbaserade system som utfördes 1977, det gäller tidsaspekten
— för kort tid mellan beslut och införande — och det gäller den
modell som användes för att ”sälja” systemet på institutionsnivå, nämligen
löften om intern institutionsnytta.

Därtill kommer att STUDOK-systemet 1977 introducerades som ett
preliminärt system i avvaktan på slutbetänkandet från STUDOK-utredningen.
Eftersom detta betänkande inte lämnades förrän 1979 och UHÄ:s
föreskrifter för lokala register för studiedokumentation inte kom förrän
1982, hade perioden 1977—1982 i vissa avseenden uppenbara likheter med
ett övergångstillstånd.

Förtroendet för ett administrativt system bygger på att de fakta som
lagras i systemet och att de sammanställningar som produceras är korrekta
resp. ger en rättvisande bild. Revisorernas granskning har visat att de
uppgifter som finns intagna i systemet STUDOK om enskilda studerande
också i allmänhet är korrekta. Problemen är i stället att en del uppgifter
som borde finnas med saknas till följd av brister i inrapporteringen samt
svårigheter att hänföra de studerande till rätt huvudbegrepp i anslags- och
studieadministrativt sammanhang. Detta medför att vissa sammanställningar
kan ge en oriktig bild.

Ett av de övergripande problemen med utvecklingen av STUDOK-systemet
har varit att de fem regionala datorcentralerna utnyttjar olika datamaskinfabrikat,
varför den centrala utvecklingen måste avse lika många
varianter som datorcentraler. Detta har i sin tur lett till svårigheter att få
systemet att fungera tillfredsställande på alla orter. Ibland har särskild
lokal utveckling måst tillgripas för att ersätta centralt utvecklade rutiner
som inte kunnat utnyttjas. En konsekvens av detta har varit att utbytet
mellan olika högskolors lokala utveckling inte kunnat ske utan svårigheter
liksom inte heller önskvärda sambearbetningar.

Förs. 1984/85:11

1.5.1 STUDOK-systemet och institutionerna

En av de faktorer som framför allt påverkar institutionernas förhållande
till STUDOK-systemet är vilken nytta de själva upplever sig ha av det för
sin interna administration. Nyttan kan, beroende på institutionernas storlek,
t. ex. manifesteras i ett behov av ADB-hjälpmedel. Det är viktigt att
betona att begreppet ”institution" knappast kan sägas vara enhetligt.

För att uppgifter om de studerande och deras studier ska kunna dokumenteras
med hjälp av ett ADB-system fordras att de lokalt utformade
kursplanerna anpassas till ett sådant systems krav på stringens och helt
entydiga begrepp.

En faktor som påverkar STUDOK-systemets möjligheter att fungera väl
på institutionsnivå är den s.k. ändamålskonkurrensen. Högskolans uppgifter
i stort är utbildning och forskning. Högskolans s. k. "produktionsenheter”
där utbildningen och forskningen ska genomföras är institutionerna.
Olika former av administration utsätts då för en direkt, omedelbar
prioriteringssituation där uppgifter som inte primärt är av betydelse för den
egna verksamheten eftersätts. Det kan därför sättas i fråga om institutioner
som inte på grund av storlek själva behöver ADB-system någonsin kommer
att acceptera sådana, åtminstone inte utan en ordentlig utbildning, en
klart motiverad orientering om andras behov och en tillräcklig datorisering
för att ersätta nuvarande pappersarbete.

Flertalet institutioner saknar terminaler och skrivare, med vars hjälp
uppgifter kan tillföras och utvinnas. Arbetet med STUDOK-systemet
sköts i stället med hjälp av ett otal listor och blanketter, som sänds till
förvaltningens STUDOK-enhet. Därifrån går materialet till stansning, vidare
till körning på datorcentralen och slutligen via STUDOK-enheten
tillbaka till institutionen i form av listor och blanketter. Omloppstiden
betraktas av majoriteten av institutionerna som så lång i förhållande till
den tid en anteckning på manuellt förda registerkort tar att manuella
register bedöms som oundgängliga.

Detta medför dels dubbelarbete, dels en ofrånkomlig prioritering av det
egna registret gentemot STUDOK-systemets, vilket i sin tur medför försenad
rapportering och minskad tillförlitlighet hos systemet på grund av
otillräcklig aktualitet. Det är därför inte förvånande att kravet på omedelbara
kommunikationsmöjligheter med registret framstår som det starkaste
institutionskravet på förbättringar. Det framhålls också som viktigt att
dessa kommunikationsmöjligheter blir så enkla att de kan utnyttjas av alla
dem på institutionen som i dagsläget har tillgång till registerkorten.

Institutionernas bristande möjligheter till internkommunikation med registren
torde få betraktas som en av de allvarligaste bristerna i dagens
system.

Insatsen för utbildning av institutionspersonal har varit uppseendeväckande
låg och står knappast i relation till de insatser i övrigt som gjorts för
att sätta systemet i drift. Det tycks råda oklarhet hos många institutionsre -

Förs. 1984/85:11

presentanter om såväl STUDOK-systemets betydelse för verksamheten på
andra nivåer inom och utom högskolan, som möjligheterna att för egen del
utnyttja befintliga rutiner för inmatning och uttag av uppgifter. Dessutom
används de handböcker som finns (en för Indata, en för Utdata) sällan eller
aldrig, om de alls finns tillgängliga på institutionerna.

1.5.2. STUDOK och högskolorna

De intervjuer som gjordes med personal med budget- och planeringsansvar
på högskoleförvaltningarna ger en allmän bild av att STUDOK-systemet
numera fungerar relativt väl som ett av hjälpmedlen i planeringsprocessen,
framför allt på de större högskolorna. Fortfarande finns emellertid
betydande brister, särskilt följande tre bör nämnas.

För del första utgör STUDOK-systemet i sin egenskap av statistikproducent
intet annat än en summa av de uppgifter som tillförs via institutionerna.
Detta innebär att brister i inrapporteringen leder till brister i
totalmaterialet, som i värsta fall kan göra detta oanvändbart för statistikuttag.

För del andra finns det svårigheter med klassificeringen av de studerandes
närvaro och studieresultat med hänsyn till olika administrativa begrepp
som linjer och enstaka kurser, liksom i fråga om jämförelser mellan
olika riksstatsanslag.

Fördel tredje varierar omfattningen av STUDOK-systemets tillämpning
inom högskolorna. Alla utbildningar (linjer och kurser) som finns vid en
högskola ingår ännu inte i systemet även om beslut i flera fall har fattats om
att göra det heltäckande senast under 1984.

1.5.3 STUDOK och ansvarsfrågorna

Ansvaret för verkställigheten av STUDOK-systemet ligger på UHÄ,
berörda högskolors centrala förvaltningar och berörda högskolors institutioner.
Efter ca 5 1/2 års drift uppvisar enligt rapporten systemet fortfarande
brister som inte kan negligeras eller bagatelliseras utan kräver åtgärder.
Trots de förklaringar till den låga utvecklingstakten som lämnas i rapporten,
torde viss anledning till kritik mot ansvariga instanser föreligga. Det är
därvid särskilt angeläget att uppmärksamma att en framgångsrik drift förutsätter
medverkan från alla de nämnda tre nivåerna.

Institutionerna har vid intervjuerna riktat samstämd kritik mot STUDOK-systemet
för att det inte kunnat tillgodose deras egna behov. Denna
kritik har lett till minskade insatser för inrapportering och därmed indirekt
till skadeverkningar för systemets utnyttjande på andra nivåer. Denna
utveckling är visserligen förståelig men kan ändå inte accepteras. Uppgifter
från STUDOK-enheterna visar att en del institutioner inte kan undgå
kritik för brister i verkställigheten av fattade beslut. Även i fråga om
utnyttjande av systemet finns brister som emanerar från institutionsnivån.

Det omedelbara ansvaret för driften av STUDOK-systemet åvilar hög -

Förs. 1984/85:11

skoleförvaltningarna. Ett av de största problemen med systemet är i dag
den bristande kunskap om dess möjligheter som Finns på institutionsnivån.
Viss kritik måste därför riktas mot högskolorna för att personalutbildningsfrågorna
kring systemet försummats till förmån för de akuta driftfrågorna.
STUDOK-enhetema har inte haft vare sig personalresurser eller kompetens
för att samtidigt klara organisation och genomförande av personalutbildning
på bred front.

Inriktningen av STUDOK-enheternas arbete på kontroll av eller hjälp
till institutionerna är ett annat problem för förvaltningarna, där en rimlig
avvägning måste göras. Det kan ifrågasättas om alla högskolor tillräckligt
beaktat att tid ovillkorligen måste avsättas både för uppföljning av att
fattade beslut verkställs och för den relativt intima kontakt mellan institutionerna
och STUDOK-enheten som krävs för en god service.

Högskolorna har också ansvaret för att anpassa institutionernas administrativa
rutiner och studieorganisation till användningen av STUDOK-systemet
för studiedokumentation och statistikproduktion. Högskolorna bör i
högre grad ta hänsyn till existensen av ett studieadministrativt ADB-system
och verka för en ömsesidig anpassning mellan systemets krav och dess
yttre miljö.

På flera håll har STUDOK-enheterna inte fatt erforderligt stöd under
genomförandefasen. Den beslutsmodell som innebär att överväganden,
diskussioner och beslut leder fram till en kraftsamling inom organisationen
som helhet för ett genomförande har normalt inte tillämpats på STUDOK-systemet.
I stället har kraven på systemets prestanda accelererat i
takt bl. a. med en alltmer förfinad planerings- och budgeteringsteknik.

UHÄ har ansvaret för den gemensamma systemutvecklingen och utvecklingen
av programvaran. Ingen kritik kan riktas mot UHÄ för den
tidsnöd under vilken STUDOK-systemet ursprungligen infördes och därmed
inte heller för de skadeverkningar som därefter under lång tid fördröjt
systemet. Vad som däremot kan ifrågasättas är varför några större satsningar
på radikala åtgärder i syfte att uppnå en bättre kontroll över situationen
inte företagits förrän genom beslut under våren 1981. Trots flera
uppenbara orsaker härtill, bl. a. STUDOK-utredningens fördröjning,
måste det konstateras att utvecklingstakten har varit för långsam när
problem av den karaktär som framkommit i revisorernas granskning fortfarande
vid tidpunkten för rapporten kvarstår efter mer än fem års drift.

Ett område som tyvärr i alltför liten grad tilldragit sig den systemutvecklande
myndighetens intresse är personalutbildningen. UHÄ:s filosofi synes
där ha varit att utbilda vissa nyckelpersoner vid högskolorna, främst
STUDOK-handläggare, och därefter överlåta åt högskolorna att handha all
utbildning på det lokala planet. Här borde UHÄ sett sitt övergripande
ansvar att följa upp vilken STUDOK-utbildning som genomförts på högskolorna.

Slutligen noteras i rapporten att någon övergripande strategi för datoran -

Förs. 1984/85:11

vändningen inom högskoleadministrationen inte finns formulerad, trots att
högskolan numera berörs av såväl system-S som SLÖR, STUDOK och
andra lokala system. En samordnad strategi i nämnda avseende borde, inte
minst av utrustnings-, integrations- och rationaliseringsskäl, vara en angelägen
uppgift för den centrala förvaltningsmyndigheten.

1.5.4 Slutsatser

Statsmakterna har våren 1981 föreskrivit att vissa högskolors studiedokumentation
och lokala statistikproduktion ska ske med hjälp av ADB. Att
nu förorda en nedläggning av befintligt system synes inte riktigt. Inriktningen
bör i stället vara att komma till rätta med bristerna och att få vissa
förutsättningar för en bättre och mera rationell systemfunktion uppfylld.

1.6 Förslag

Mot bakgrund av att arbetet med att ersätta STUDOK-systemet med
LADOR är mycket intensivt påpekas i granskningsrapporten att de förslag
som lämnas närmast får ses som påpekanden om några väsentliga områden
som måste beaktas under utvecklingsarbetet.

Högskolan berörs i dag av flera ADB-baserade informationssystem,
bl. a. för personalredovisning (SLÖR), ekonomisk redovisning (SYSTEM-S)
och studeranderedovisning (STUDOK). Det bör ankomma på den
centrala förvaltningsmyndigheten, UHÄ, liksom på de enskilda högskoleenheterna
att utveckla en strategi för samutnyttjande av de olika systemens
innehåll och driftorganisation. Såvitt avser STUDOK-systemet bör
strategin även avse genomförande och uppföljning av fattade beslut. När
beslut väl fattats, bör en målmedveten satsning göras för att beslutet ska få
genomslagskraft i hela organisationen.

En ökad medverkan i STUDOK-systemet från institutionernas sida
måste komma till stånd. Som förutsättning härför gäller att en målmedveten
satsning görs för att få terminaler och skrivare/ kopiatorer placerade på
enskilda eller gruppvis sammankopplade institutioner. Manuella register
kan i högre grad undvaras om ett ADB-register är omedelbart tillgängligt.
En betydande rationalisering skulle på sikt kunna genomföras också när
det gäller dataregistreringsmetoderna så att endast ett steg på vägen in i
datorn skulle behövas: institutionens inrapportering.

En ökad terminalhantering på institutionsnivå ställer krav på ökad uppmärksamhet
på säkerhetsfrågor och på metoderna för arkivering av originalhandlingar
m. m., liksom arbetsmiljöfrågor.

En ökad satsning på institutionsnivån genererar fördelar även på övriga
nivåer.

Flera av problemen med STUDOK har fördjupats - och i vissa fall rent
av uppkommit - till följd av att datorcentralerna för högre utbildning och
forskning använder datorer av skilda fabrikat. Alla möjligheter till bättre

Förs. 1984/85:11

samordning bör självfallet tas till vara. Detta skulle medföra både stora
rationaliseringsvinster och öka möjligheterna till utväxling av lokalt utvecklade
program mellan högskolorna.

Såväl systemutvecklingen som utnyttjandet m. m. av utrustningen är
helt beroende av att personalutbildningsfrågorna ägnas väsentligt större
uppmärksamhet på alla nivåer. Ansvaret för personalutbildningen bör ligga
på den inom UHÄ och högskolorna befintliga organisationen för personalutbildning
medan personalen på STUDOK-enhetema bör kunna fungera
som sakkunniga.

Den personalutbildning som erfordras är av huvudsakligen tre olika
typer. För det första erfordras det att personal med olika administrativa
uppgifter inom institutioner och högskoleförvaltningar får utbildning om
systemets möjligheter att tillgodose egna och andras behov, men även
utbildning om de krav systemet ställer på medverkan från olika personalkategorier
för att fungera väl. Utbildning av denna art torde med fördel
kunna integreras med eventuellt förekommande befattningsutbildning.

För det andra behövs utbildning av den personal som mera direkt bär
ansvaret för kommunikation med systemet, som t. ex. assistenter och
institutionssekreterare. Förutom den övergripande orienteringen bör denna
utbildning omfatta rent praktiska kunskaper i in- och utdatarutiner samt
i terminalhantering.

För det tredje fordrar systemets drift och allmänna tillsyn att det vid
vaije universitet/högskola finns en eller ett fåtal personer med ”specialistkompetens”.

Det finns alltså ett kontinuerligt behov av fortbildning. Självfallet utgör
den allmänna ADB-utbildningen som i dag förekommer för högskolans
personal en väsentlig grund men en mera direkt, systemanpassad och
praktisk utbildning torde dock vara en förutsättning för att STUDOK-systemet
ska kunna fungera bättre.

I rapporten pekas också på vikten av att den utveckling som startat på
vissa institutioner med s. k. subsystem följs upp. Det kan förutses att fler
institutioner finner anledning att förse sig med egen datakraft på minidatornivå,
dvs. subsystem, med vilken de kan kommunicera satsvis med STUDOK-systemet.

Behovet av samplanering vad gäller studieorganisation och STUDOKsystemet
betonas också av revisorerna. En ömsesidig anpassning måste
göras dock utan att det administrativa systemet påverkar utbildningens
innehåll.

STUDOK-systemet är för sin existens beroende av en väl fungerande
institutionsorganisation, inom vilken alla institutioner har möjlighet att
medverka som aktörer. Därför behövs också en ömsesidig anpassning av
systemet och uppbyggnaden av institutionerna. STUDOK-systemet måste
självklart kunna anpassas till institutioner av olika storlek och karaktär,
men det måste också kunna ställas krav på att institutionerna underlättar
en sådan anpassning.

Förs. 1984/85:11

1.6.1 Sammanfattning av förslag

Mot bakgrund av de i rapporten redovisade problemen och deras konsekvenser
i form av förlorad effektivitet föreslås att följande synpunkter

beaktas inför upp- och utbyggnaden av STUDOK (LADOR), nämligen att

- UHÄ och högskoleenheterna gemensamt utvecklar en strategi för samutnyttjande
av olika förekommande administrativa systems innehåll och
driftorganisation,

- tillräckligt antal terminaler och skrivare/kopiatorer införs på institutionsnivå
i syfte att sprida fördelarna av STUDOK (LADOR) även till
institutionsnivån och därmed generera ytterligare fördelar på övriga
nivåer,

- enhetliga datorfabrikat så långt det är möjligt utnyttjas då administrativa
system byggs ut vid datorcentralerna,

- UHÄ tillser att erforderlig utbildning anordnas för berörda personalkategorier
och att den inom UHÄ och högskolorna befintliga personalutbildningsorganisationen
aktivt medverkar till och ansvarar för utbildningen
inom STUDOK (LADOR),

- ,UHÄ och högskolorna noga följer utvecklingen av förekommande s.k.

subsystem,

- behovet av samplanering vad gäller studieorganisation och STUDOK
beaktas,

- en ömsesidig anpassning av STUDOK till institutionernas organisation
eftersträvas.

2 Remissyttrandena

Yttranden över STUDOK-rapporten har lämnats av universitets- och
högskoleämbetet, delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning,
centrala studiestödsnämnden, statskontoret, statistiska centralbyrån,
universiteten i Göteborg, Linköping, Lund, Stockholm, Umeå
och Uppsala, högskolorna i Gävle/Sandviken, Karlstad, Sundsvall/Härnösand,
Växjö, Örebro och Östersund, tekniska högskolan i Stockholm,
Sveriges förenade studentkårer, Statstjänstemannaförbundet och Sveriges
universitets- och högskoleanställdas förbund.

Denna sammanställning över remissyttrandena har gjorts utifrån den
utgångspunkten att STUDOK-systemet vidareutvecklats i form av LADOR,
att utvecklingen sker med särskilt upprättad användarkravspecifikation
som grund och att revisorerna genom konsulter granskat LADOKplanerna
från ekonomisk och teknisk synpunkt. Endast frågor av mera
allmän art har därför tagits med.

Samtliga remissinstanser delar de i rapporten framförda kritiska synpunkterna
på STUDOK-systemets uppbyggnad och funktion. Flera av
dem har strukit under det problem som ligger i att det inom läroanstalterna

Förs. 1984/85:11

finns olika stora behov av datoriserade system. I det närmaste alla remissinstanser
har ställt sig positiva till det åtgärdspaket som lagts fram i
rapporten.

Från allmänna synpunkter sett stryker universitets- och högskoleämbetet
(UHÄ) under behovet av en god studiedokumentation, och att
det vid flertalet högskoleenheter endast är möjligt att erhålla en god dokumentation
genom att använda ADB-teknik. UHÄ instämmer i övrigt i
beskrivningen av STUDOK, dess bakgrund och utveckling och de bedömningar
som görs av fel och misstag samt av orsakerna därtill.

Vad som möjligen saknas enligt ämbetet är en analys över vad den
decentralisering av beslutsfattandet som tillkom genom 1977 års högskolereform
inneburit, bl. a. för STUDOK.

Rektorsämbetet vid universitetet i Linköping finner att rapporten ger en
riktig bild av STUDOK-systemets nackdelar och att den kritik som riktats
mot införandet av systemet och det fortsatta utvecklingsarbetet är förödande
och träffande.

Rektorsämbetet förutsätter att rapportens synpunkter kommer att beaktas
vid det pågående arbetet på det nya systemet LADOR. Rektorsämbetet
anför vidare att man har stora förhoppningar om att LADOK på ett helt
annat sätt än STUDOK kommer att fungera tillfredsställande, bl. a. därför
att ADB-mognaden är avsevärt högre på högskoleenheterna nu än den var
när STUDOK infördes. Vidare har det hittillsvarande arbetet med användarkravspecifikationen
beträffande LADOK i långt högre grad utgått från
högskoleenheternas behov än vad man gjorde under utvecklingsarbetet för
STUDOK. Dessutom kommer provdrift att ske vid en högskola, och
därmed kommer systemet att anpassas till verkliga förhållanden innan det
slutligen tas i bruk.

Även rektorsämbetet vid Lunds universitet framhåller vikten av att stor
hänsyn tas till vad som framkommit i rapporten, så att samma misstag inte
görs vid framtagningen av LADOK.

Planeringsnämnden för lärarutbildning vid universitetet i Linköping tror
att inte heller STUDOK kommer att fungera i framtiden om inte systemutvecklingen
går ut på att anpassa systemet till användarna. Eftersom antalet
befattningshavare är stort och omsättningen bland dessa är mera omfattande
än vad som gäller för SYSTEM-S och SLÖR kan en mera omfattande
utbildning och vana vid systemet inte uppnås. Den tid man arbetar
med systemet är också mindre än vad som gäller de andra centrala systemen.
Det enda sättet att ge användarna nödvändigt förtroende för systemet
är att förenkla det, anser nämnden. Den menar också att det lokala utvecklingsarbetet
måste prioriteras.

Slutsatsen att det nu inte finns anledning att lägga ner det befintliga
systemet verkar med hänsyn till rapporten i övrigt vara något förhastad,
anser nämnden. Den menar att de flesta linjerna inom undervisningssektorn
egentligen inte är i behov av ett datorsystem för studiedokumentation,

Förs. 1984/85:11

men att det för t. ex. ämneslärarlinjen innebär en förenkling. Det vore
önskvärt att man lokalt fick besluta om vilka linjer som skall ingå i STUDOK.

Förvaltningsnämnden vid Lunds universitet anför för sin del att STUDOK
i sin nuvarande utformning och såsom systemet för närvarande
utnyttjas inom Lunds universitet tillför institutionerna en synnerligen begränsad
information. Systemet måste regelmässigt kompletteras med manuella
register. Således har institutionernas arbetsinsatser med STUDOK:s
hjälp inte minskat, snarare tvärtom.

På mer översiktliga planeringsnivåer har däremot STUDOK gett tillgång
till visst material, vilket annars skulle fått tas fram genom tungrodda
manuella rutiner.

En sammanfattande syn på STUDOK från nämndens sida innebär således
att högskolan erhållit ett ADB-baserat studiedokumentationssystem
som producerar underlag för mer översiktlig planering, medan manuella
rutiner bibehållits för hantering av studiedokumentation på institutionsnivå.

Akademitjänstemännens förening inom Statstjänstemannaförbundet understryker
för sin del att det är viktigt att även personalorganisationerna i
god tid före ett eventuellt införande av LADOK får komma in i utvecklingsarbetet
tillsammans med användarna. Speciellt väsentligt för personalorganisationerna
är arbetsmiljöfrågor, organisationsfrågor och utbildningsfrågor
i samband med det eventuellt nya studiedokumentationssystemet.
Föreningen är enig med utredarna på denna punkt men vill speciellt
betona organisationernas möjlighet att positivt bidra till skapandet av ett ur
många aspekter fungerande och väl anpassat studiedokumentationssystem.

Kostnadsaspekterna på ett studiedokumentationssystem tar förvaltningsnämnden
vid Lunds universitet upp. Nämnden anför.

Det är tveklöst att det behövs ett bra och tillförlitligt planeringsunderlag
för alla nivåer inom högskolan. Behovet av samordning och likformighet
uppstår dock inte förrän på UHÄ-nivå. Samtidigt är det otvivelaktigt så att
de mycket höga kostnaderna för STUDOK-systemet sammanhänger med
just kravet på likformighet i materialet. Om man genom större möjligheter
till lokal handlingsfrihet skulle kunna minska kostnaderna för studiedokumentation
borde UHÄ enligt förvaltningsnämndens uppfattning kunna acceptera
ett något mer disparat planeringsunderlag än vad system av STUDOK:s
karaktär skulle kunna ge.

Rektorsämbetet vid Uppsala universitet framhåller att det vid behandlingen
av rapporten inom universitetet uttrycktes stark skepsis till såväl
STUDOK som det planerade LADOK. Bl.a. har hävdats att kostnadsaspekten
oftast inte belysts tillräckligt i planeringsskedet för olika datorsystem.

Små institutioner har knappast någon direkt egennytta av att delta i

Förs. 1984/85:11

studiedokumentationssystem av STUDOK:s och LADOK:s typ. Trots
detta kan de små institutionerna inte gärna uteslutas då aggregeringar av
uppgifter måste kunna göras på nämnd- och styrelsenivå i olika planeringssammanhang.
Rektorsämbetet medger att kostnadskalkyler för införande
av olika datorbaserade system lätt blir något oklara och svåröverblickbara.
Det är därför väsentligt att realistiska kostnadsberäkningar görs före införandet
av LADOR, framhåller man.

Förvaltningsnämnden vid tekniska högskolan i Linköping anser att avsnittet
om ekonomi i rapporten ger en alltför summarisk bild av kostnadsläget
för STUDOK. För närvarande kostar STUDOK i Linköping dubbelt så
mycket som den budgeterade kostnaden, anser man.

Vidare framhålls att man inom kursen Ekonomisk utvärdering av datorsystem,
som läses i sista årskursen vid datatekniklinjen, har utvärderat
STUDOK ur ekonomisk synvinkel. Därvid har kunnat konstateras att
systemet utöver en rad andra problem också medfört ökade investeringsoch
driftkostnader.

I fråga om utbildningen av berörd personal anför rektorsämbetet
vid Uppsala universitet följande.

Som framgår av rapporten uppfattas behovet av utbildning som utomordentligt
angeläget. Rektorsämbetet anser att frågan om lämplig utbildning
anpassad för olika användarkategorier måste noggrant analyseras av
UHÄ:s ledningsgrupp för utveckling av STUDOK/LADOK inför införandet
av LADOR. Resurser måste ovillkorligen avsättas för utbildning av
användare på såväl förvaltningsnivå/nämndnivå som institutionsnivå.
Olika omfattande insatser kan sannolikt göras för olika kategorier, och det
är viktigt att även lärare omfattas, särskilt sådana med ansvar för inrapportering
av provresultat m. m. Lämpligen bör vissa läromedel utarbetas
centralt av UHÄ. Personal vid UHÄ:s STUDOK-grupp samt från de
lokala enheterna för studiedokumentation bör medverka som experter i
utbildningen. Huvudansvaret för utbildningen bör dock åvila universitetens
personalutvecklingsenheter (motsv). 1 utbildningsinsatserna bör ingå
inslag som motiverar institutionerna att aktivt medverka i LADOR och
utnyttja även det utdatamaterial som kan erhållas. Erfarenheten med STUDOK
visar att utdatamaterial för närvarande utnyttjas i ganska begränsad
utsträckning av institutionerna.

Högskolan i Sundsvall!Härnösand påpekar att införandet av STUDOK
vid högskolan ägde rum utan någon inledande utbildning, vilket bidrog till
att många felaktigheter uppstod och att de presumtiva användarna fick en
mycket negativ inställning till systemet.

Prefekter och lärare känner inte till vilka möjligheter de har att för egen
del nyttja rutiner för inmatning och uttag av uppgifter, framhåller högskolan.
Detta beror, som det sägs i rapporten, på att personalutbildningen vad
beträffar STUDOK har försummats. Men vid en liten högskola finns
varken personalresurser eller kunskap för en mera omfattande personalut -

Förs. 1984/85:11

bildning, och vår centrala myndighet har inte haft några resurser att ställa
till förfogande när det gäller utbildning, understryker man.

Akademitjänstemännens förening instämmer i att utbildningsinsatserna
för institutionspersonal varit exceptionellt små vid införandet av STUDOK
samt att STUDOK-systemet genomförts alldeles för snabbt och
oplanerat. Föreningen fortsätter.

Vi ansluter oss således till utredarnas uppfattning att väsentligt större
personalutbildningsinsatser behövs kring utnyttjande och handhavande av
systemet. Vi anser vidare att den lokala högskoleenhetens personalutbildningsorganisation
bör kunna administrera detta arbete. Dock är det av
största vikt att speciella resurser, både anslagsmässiga och personella,
avsätts för detta ändamål parallellt med att ett ADB-system införs. Vi
anser även att UHÄ bör ha det övergripande uppföljningsansvaret för
denna utbildning. Kompletterande utbildningsinsatser däremot bör kunna
rymmas inom det normala personalutbildningsprogrammet.

Föreningen anser det självklart att dessa utbildningsinsatser riktas mot
samtliga användar/nyttjarnivåer, dvs. likaväl mot institutionssekreterare
som mot studievägledare, lärare och prefekter.

När det gäller olika ADB-lösningar på ifrågavarande område framhåller
rektorsämbetet vid Stockholms universitet att det vore av stort
intresse att utreda en framtida utveckling av verksamhet som bygger på
förutsättningen att det vid resp. högskola anskaffas egna datorer. En sådan
utveckling skulle sannolikt öka flexibiliteten i systemen och därmed dessas
användbarhet. En förutsättning härvid är givetvis att utdata, enligt gällande
bestämmelser, kan produceras och att, med tanke på centralt utvecklade
program, samma maskintyp införskaffas på högskolorna.

I fråga om användningen av ADB-lösningar även på mindre högskoleenheter
framhåller delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning
(DFI).

Det bör finnas möjlighet att som en lägsta ambitionsnivå, vad gäller
lokala system, diskutera även manuella systemlösningar utgående från
mikrodatorer. En sådan lösning kan som utprodukt ge både nya poster till
det lokala (manuella) systemet, liksom nytillskott till det centrala systemet.
Format och rutiner för uppdatering i det centrala systemet måste då
tas fram. På de små enheterna skulle förmodligen en mikrodator kunna
vara användbar också för andra tillämpningar. Det är inte minst viktigt för
motivationen och inställningen till ADB och datorteknik i fortsättningen,
att enheterna själva, inom vissa ramar, får utforma lösningarna. Det är ju
klart dokumenterat av utredningen att den allmänna inställningen till systemet
är mycket negativ. Den tekniska biten med överföring från en inrapportering
till en mikrodator bör kunna lösas på ett bra sätt.

Förs. 1984/85:11

3 Rapporten (1983/84:6) LADOK-lokalt ADB-baserat dokumentationssystem 3.

1 Bakgrund

Revisorerna har granskat systemet för studiedokumentation vid högskolan,
STUDOK, och konstaterat att systemet inte tillgodoser de administrativa
behov institutionerna har. Även UHÄ har noterat att systemet är
behäftat med brister.

Dessa brister har medfört att en preliminär användarkravspecifikation
(ARS) tagits fram av UHÄ. Specifikationen avser utformningen av ett
lokalt ADB-baserat studiedokumentationssystem (LADOR).

Avsikten med LADOR är att det skall ersätta nuvarande STUDOR-system.
Det skall i högre grad än STUDOR i dag gör uppfylla de krav
användarna ställer. Utvecklingsarbetet bedrivs av UHÄ i samarbete med
högskoleenheterna.

För ett fullgott studiedokumentationssystem krävs investeringar i s. k.
hård- och mjukvara (datorer m. m. resp. program) samt utbildning. Rostnaden
för terminaler, kommunikations- och datorutrustningar har av UHÄ
preliminärt uppskattats till 78 milj. kr.

Utbildningen är beräknad att kosta 2 milj. kr. Totalt innebär det en
investering på 80 milj. kr., exkl. utvecklingskostnaderna.

Mot denna bakgrund granskas i rapporten följande frågor.

1. Lämplig teknisk nivå av LADOR-systemet beträffande

a) säkerhet och kvalitet på data

b) kommunikation och kompabilitet

2. Beräkning av hårdvarukostnad

3. Beräkning av utvecklingskostnad för LADOR och kostnad för programvara 4.

Lämplig projektorganisation

5. Tidplan för projektet.

I konsultrapporten görs inte någon bedömning av om den framtagna
användarkravspecifikationen tillfredsställer användarnas krav.

För LADOR-projektet inom UHÄ var situationen oklar då konsulternas
arbete med granskningen påbörjades, eftersom

— uppgiften för projektet ej var klart definierad och dokumenterad,

— finansieringsfrågan var olöst och

— projektorganisationen var oklar.

Ronsulternas bestämda uppfattning är emellertid att beslut på dessa tre
punkter måste föreligga, innan projektarbetet bör fortsätta.

När det gäller den tekniska realiseringen av LADOR finns problem, som
delvis sammanhänger med avsaknaden av en tillräckligt noggrant formulerad
uppgift för projektet. Dessa problem är valet av

— datortyp för LADOR,

Förs. 1984/85:11

- antalet datorer och

- terminalkommunikationsnät.

Enligt rapporten bör ett system av den typ som föreslagits för LADOK
driftsättas på s. k. dedicerade datorer, vilket innebär att inga andra system
får vara i drift på LADOK-datorn. Vidare bör sex LADOK-datorer av
enhetlig typ. men med olika storlek vad gäller minnen och processorer,
anskaffas. Till dessa sex datorer, som placeras på de befintliga datacentralerna,
knyts samtliga 13 högskoleenheter via terminalkommunikationsnät.
Rekommendationen grundar sig på uppskattad transaktionsfrekvens, registervolym,
driftsäkerhet samt möjligheterna att hålla en realistisk tidplan.

Universitetsdatacentralerna har i dag lokala asynkrona nät, installerade
för den databehandling som äger rum för forsknings- och undervisningsändamål.
Asynkron teknik är enligt konsulterna olämplig för administrativa
tillämpningar, framför allt beroende på att s. k. fullskärmshantering omöjliggörs.
Till de sex datacentralerna bör installeras synkron förbindelse via
DATEL och DATEX. Näten kan samutnyttjas av andra administrativa
system, liksom terminalerna och de lokala skrivarna. Även terminalerna
bör vara av enhetlig typ.

Målet för LADOK-projektet bör enligt konsultrapporten vara att ge
användarna ett studiedokumentationssystem, som med måttliga tillägg/
ändringar kan användas under en 8- IO-årsperiod.

Löses de nämnda "projekttekniska" problemen och används de i rapporten
rekommenderade lösningarna, bör projektet kunna genomföras
inom föreslagen tidplan till en total investeringskostnad av drygt 64 milj.
kr. De löpande driftkostnaderna på ca 12 milj. kr. per år. räknat i 1984 års
priser, bör även kunna hållas.

Upprättad tidplan redovisas på nästa sida.

3.2 Remissyttrande

Över konsultrapporten har genom remiss yttrande inhämtats från UHÄ.
Ämbetet har ej något att erinra mot de förslag som läggs fram i rapporten.

Förslag till tidplan för Ladok-projektet

Aktiviteter 1985 1986 1987 1988

J FMAMJ J ASOND J FMAMJ J ASOND J FMAMJ J ASOND J FMAMJ J ASOND

Rutinförutsättningar

Rutintest

Programförutsättn.

Design m.m. av testdatabas

Underhåll av testdatabas

Design m.m. av prod.databas

Programmering

Oml äggningsarbete

Systemtest-Linköping

Utbildning

Utbildningspaket

Handbok

Utv. av dator och nät
Övr. proj. aktiviteter
LANT-gruppens arbete
Parallelldrift STUDOK/LADOK
Produktion