Förs. 1983/84: 7
Framställning / redogörelse 1983/84:7
Förs. 1983/84: 7
Förslag
1983/84:7
Riksdagens revisorers förslag angående arbetsmarknadsverkets personalsituation
1983-11-24
Till riksdagen
1 Sammanfattning
Riksdagens revisorer har granskat arbetsmarknadsverkets (AMV) personalsituation,
bl.a. hur personaltillskotten använts, personalfrånvaron
och vakanssituationen inom AMV. Enligt vad som framkommit vid
granskningen har personaltillskotten använts för de ändamål som avsetts i
riksdagsbesluten. Redovisningen av AMVs personal och förvaltningskostnader
behöver dock förbättras.
Riksdagens revisorer föreslår
att redovisningen av AMVs personal i propositionerna till riksdagen skall
vidgas till en totalredovisning med fördelning på följande AMV-organ:
Arbetsmarknadsstyrelsen,
Länsarbetsnämnderna,
Arbetsförmedlingskontoren,
Flykting- och AMU-förläggningar,
Arbetsmarknadsinstituten,
Regionkontoren med arbetsföretag,
att den föreslagna totalredovisningen av AMVs personal i anslagsframställningar
och propositioner skall kombineras med redovisning av den
totala lönekostnaden för AMV och en översiktlig redovisning av de
totala förvaltningskostnaderna, i stället för nu tillämpade oklart avgränsade
partiella redovisningar.
att personalfrånvarons betydelse skall studeras för flera statliga myndigheter
som underlag för analys och uppföljning av frånvarosituationen.
Förslagen grundar sig på granskningsrapporten Arbetsmarknadsverkets
personalsituation (1982/83:2) och remissyttranden, av vilka sammanfattningar
redovisas i bilaga till denna skrivelse.
1 Riksdagen 1983184. 2 sami. Nr 7
Förs. 1983/84:7
2
2 Genomförd granskning
2.1 Bakgrund
På förslag av riksdagens arbetsmarknadsutskott har riksdagens revisorer
genomfört en granskning av arbetsmarknadsverkets (AMV) personalsituation.
Granskningen har gjorts mot bakgrund av att AMV under 1970-talet
fått vidgade arbetsuppgifter och ett stort antal nya tjänster, att företrädesvis
tillföras den lokala arbetsförmedlingen. Under beaktande av AMVs
arbetsuppgifter och organisation har undersökts hur AMVs nya tjänster
disponerats, personalfrånvarons storlek och orsaker samt hur AMV fyller
uppkomna vakanser.
2.2 Granskningsresultatet
Vid granskningen har framkommit att vid AMV har under 1970-talet
inrättats sammanlagt ca 3 500 tjänster, varav ca 2 100 s.k. förvaltningstjänster
och ca I 400 tjänster som AMV haft rätt att inrätta på egen hand inom
ramen för sak-/programanslag.
Av det totala antalet nya förvaltningstjänster vid AMV under 1970-talet
har ca 75 % eller huvuddelen tilldelats arbetsförmedlingen, dvs. utnyttjats
för de ändamål som avsetts i riksdagsbesluten. År 1980 genomfördes vissa
organisatoriska förändringar främst innefattande överföring av personal
från AMV till den nyinrättade Samhällsföretagsgruppen samt förstatligande
av verksamheten med arbetsprövning m. m. genom inrättande av
arbetsmarknadsinstituten (AMI) inom AMV. Nettoresultatet blir - om
man bortser från AMI - att antalet tjänster inom AMV sedan 1979 minskat
med ca 750. AMV hade vid ingången av budgetåret 1982/83 sammanlagt ca
11 900 tjänster och en personalvolym motsvarande ca 10 600 årsarbetare.
Utvecklingen med förlängd semester och ökade möjligheter till betald
frånvaro m.m. har medfört att ca en tredjedel av tillskotten av tjänster till
AMV under 1970-talet absorberats och inte gett beräknat resurstillskott.
Sjukfrånvaron är förhållandevis hög inom vissa AMV-organ och tillsättningen
av vakanser tar förhållandevis lång tid.
Det sätt på vilket AMVs personal och förvaltningskostnader redovisats i
propositionerna till riksdagen har gett en ofullständig bild av AMVs resurser.
Detta beror främst på att redovisningen av AMVs personal till
riksdagen begränsats till vad som tidigare angetts under myndighetsanslagen,
medan tjänster som AMS haft rätt att inrätta på egen hand inom
ramen för sak-/programanslag inte tagits med.
Förutsättningarna för en bättre personalredovisning för AMV har avsevärt
förbättrats genom tillkomsten av statens personaladministrativa system
(PI). Önskemål om mera användbara utdata från PI som aktualiserats
under utredningens gång uppgavs då kunna tillgodoses genom smärre
Förs. 1983/84:7
3
förändringar i Pl-systemet som statens löne- och pensionsverk skulle genomföra.
En närmare analys av sjukfrånvarons orsaker vid AMV förklarade
sig AMS beredd att genomföra. AMS uppgav sig ägna särskild uppmärksamhet
åt möjligheterna att förkorta tillsättningstiderna vid verket.
Mot bakgrund av det nämnda utmynnar granskningsrapporten i förslag
om
att AMS i sina anslagsframställningar skall ge en mera detaljerad redovisning
av AMVs personalsituation,
att redovisningen av AMVs personal i propositionerna till riksdagen skall
vidgas till en totalredovisning med fördelning på olika huvudkategorier
av AMV-organ,
att införandet av en totalredovisning av AMVs personal i anslagsframställningar
och propositioner skall kombineras med redovisning av den
totala lönekostnaden för AMV och en översiktlig redovisning av de
totala förvaltningskostnaderna.
3 Revisorernas överväganden
3.1 Allmänna synpunkter
I takt med att allt större krav ställts på arbetsmarknadspolitiska åtgärder
har arbetsuppgifternas antal och omfattning för AMV ökat. I takt därmed
har AMS gjort framställningar om avsevärda personalförstärkningar, önskemål
som endast delvis kunnat tillgodoses. Mot bl.a. den bakgrunden
anser riksdagens revisorer att det är angeläget att ett mera fullständigt
underlag tas fram för att belysa AMVs resurser och resursprioriteringar.
3.2 AMVs personalredovisning
Såsom framgår av rapporten har det varit svårt att få en entydig bild av
personalsituationen vid AMV, eftersom olika källor ger olika uppgifter.
1 AMS anslagsframställningar har redovisats dels antalet förvaltningstjänster
som redovisades under de tidigare myndighetsanslagen, dels den
totala personalen vid AMV uttryckt i årsarbetskrafter (anslagsframställningens
långtidsbedömning).
Uppgifter om det totala antalet tjänster/årsarbetare eller anställda vid
AMV har också kunnat utläsas ur AMVs årliga verksamhetsberättelser.
I den statliga personalstatistiken, som utarbetas av SCB och redovisas i
publikationen Statstjänstemän/Statsanställda, har angetts uppgifter om antalet
anställda vid AMV, uppgifter som delvis av naturliga skäl överstiger
antalet tjänster/årsarbetare.
Till riksdagen har i propositionerna endast redovisats de s.k. förvaltningstjänsterna
vid AMV, t. ex. för budgetåret 1982/83 summa 5 690 tjänster,
att jämföra med det totala antalet tjänster vid AMV, ca 11 900, exkl.
tl Riksdagen 1983/84. 2 sami. Nr 7
Förs. 1983/84:7
4
tillfälliga tjänster. De s.k. sak-/programanslagstjänsterna har alltså inte
redovisats till riksdagen. Detta sätt att redovisa personalen fastställdes i
böljan av 1970-talet i samband med införandet av programbudgetering att
gälla övergångsvis för AMV och har sedan permanentats.
Kraven på AM Vs personalredovisning i verkets anslagsframställningar
har successivt skärpts genom anvisningar och föreskrifter i budgethandbok
och regleringsbrev.
Enligt revisorernas uppfattning finns det inte längre anledning att i
propositionerna endast göra en delredovisning av AM Vs personal och
förvaltningskostnader. Statens personaladministrativa system (PI), som
används av AMV, har medfört ökade möjligheter till en mera detaljerad
personalredovisning. AMVs personalredovisning bör ge information om
personalresursernas fördelning på huvudkategorier på AMV-organ, allt i
linje med anvisningar och föreskrifter i budgethandbok och regleringsbrev
för AMV. AMV har nu i bilaga 2 i anslagsframställningen för budgetåret
1984/85 redovisat sin personal på detta sätt.
Genom att AMV i sin anslagsframställning ändrat sin personalredovisning
i enlighet med vad som föreslagits i granskningsrapporten föreligger
numera förutsättningar för att AMVs hela personal skall kunna redovisas i
propositionerna till riksdagen, dels totalt, dels med fördelning på olika
huvudkategorier av AMV-organ.
Riksdagens revisorer anser att regeringens redovisning av AMVs personal
i kommande budgetpropositioner bör vidgas till en totalredovisning
med fördelning på följande kategorier av AMV-organ:
Arbetsmarknadsstyrelsen,
Länsarbetsnämnderna,
Arbetsförmedlingskontoren,
Flykting- och AMU-förläggningar,
Arbetsmarknadsinstituten,
Regionkontoren med arbetsföre tag.
3.3 Redovisningen av AMVs förvaltningskostnader
Sedan programbudgetering infördes vid AMV har regeringen i propositionerna
till riksdagen under rubriken AMVs administrationskostnader
eller AMVs förvaltningskostnader redovisat en del av AMVs förvaltningskostnader,
nämligen den del som motsvarar de tidigare myndighetsanslagen
till AMV. Övriga förvaltningskostnader inklusive lönekostnader har
enligt hittills tillämpad redovisningspraxis inte redovisats. Någon bild av
AMVs totala förvaltningskostnader, att skilja från AMVs utgifter av transfereringskaraktär
(arbetslöshetsersättning, utbildningsbidrag, lönebidrag
m.m.), kan således inte erhållas, varken i AMVs anslagsframställningar
eller i avsnittet om AMV i propositionerna till riksdagen.
1 linje med önskemålen om en fullständigare redovisning av AMVs
Förs. 1983/84:7
5
personal anser riksdagens revisorer att den hittills partiella redovisningen
av AM Vs lönekostnader och övriga förvaltningskostnader bör vidgas till
att avse AM Vs totala förvaltningskostnader.
3.4 Personalfrånvaron
Personalfrånvaron har inom statsförvaltningen liksom inom andra sektorer
ökat avsevärt under 1970-talet, främst genom ökade möjligheter till
ledigheter av olika slag, möjligheter som tillkommit genom lagar eller
avtal. Riksrevisionsverket (RRV) genomförde år 1981 på regeringens uppdrag
en studie avseende omfattningen av frånvaron i arbetet. Av studien,
som bl.a. baseras på SCBs arbetskraftsundersökningar, framgår att den
registrerade frånvaron under 1970-talet ökat med drygt 40 %.
För AMV har den registrerade frånvaron självfallet också ökat. Således
har till icke obetydlig del det personaltillskott som AMV erhållit absorberats.
Till denna frånvaro kommer även bortovaro från ordinarie arbetsuppgifter,
främst för intern utbildning, planering, konferenser, informationsspridning,
företagsbesök, facklig verksamhet, sammanträden m.m. Även
om denna typ av frånvaro i och för sig är fullt legal och viktig för arbetets
fullgörande kan den för allmänheten innebära försämrad service. För att av
olika anledningar betingad frånvaro inte onödigtvis skall inskränka arbetsförmedlingens
möjligheter att betjäna de arbetssökande under öppethållandetiderna,
kan arbetet behöva organiseras på ett annat sätt.
Såsom framgår av AMS remissyttrande skall möjligheterna att.höja
servicegraden inom AMV prövas, bl.a. genom organisatoriska förändringar,
vilket revisorerna med tillfredsställelse konstaterar.
Sjukfrånvaron var under budgetåret 1981/82 förhållandevis hög vid
AMV, främst beroende på ovanligt hög sjukfrånvaro vid vissa AMVmyndigheter
och myndighetsgrupper. Detta framgår av den frånvarostatistik
för AMV som för det aktuella året för första gången framställts på
underlag av statens personaladministrativa system (PI). AMS anger i sitt
remissyttrande att myndigheten avser att utföra en analys av sjukfrånvaron
i verket för att skapa klarhet om och i så fall hur frånvaron skall
kunna nedbringas. I likhet med AMS och de personalorganisationer som
yttrat sig i denna fråga, TCO och SACO/SR, anser revisorerna att det är
mycket viktigt att en sådan analys genomförs snarast möjligt och att de
åtgärder som kan vidtas för att minska problemen genomförs.
Personalen är en av de viktigaste resurserna och därtill en av de mera
kostnadskrävande i statlig verksamhet. En god överblick över den reella
personaltillgången är nödvändig för en god resursplanering. Det är också
av arbetsmiljöskäl viktigt att personalfrånvaron följs upp så att olika problem
i tid kan upptäckas och lösas.
Frånvaroredovisningen har svagheter genom att definitionerna för frånvaro
och deltidsanställning i en del fall är oklara eller tillämpas oenhetligt.
Förs. 1983/84:7
6
Det är viktigt med enhetlighet på detta område för att analyser av frånvaron
skall bli meningsfulla.
Revisorerna anser att personalfrånvarons betydelse bör studeras för
flera statliga myndigheter som underlag för analys och uppföljning av
frånvarosituationen. Pl-systemet, till vilket myndigheternas anslutning
dock är frivillig, kan i viss utsträckning ge underlag för sådana studier.
3.5 Vakanserna vid AMV
Vid AMV liksom vid andra statliga myndigheter medför stora vakanser
och tidsutdräkt vid tjänstetillsättningar resursmässigt olägenheter och administrativ
merbelastning. Såsom framgår av bl.a. yttrandet från AMS
arbetar AMS med att förkorta vakanstidema, bl.a. genom en fortsatt
utveckling av personalplaneringen. AMS anser dock att en förutsättning
för mera väsentliga förändringar är att regelverket för tjänstetillsättningar
ses över, särskilt systemet med tjänsteförening.
Som följd av en översyn av personaladministrationen som genomförts i
statskontorets regi har ett antal förslag bl.a. om begränsning av tjänsteförening
redovisats. Efter departementsbehandling har förslag våren 1982
lagts fram för personalorganisationerna för förhandling.
Riksdagens revisorer anser det angeläget att förhandlingarna utan dröjsmål
leder till önskvärda förenklingar.
4 Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställer revisorerna
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad revisorerna
föreslagit angående
1. en mera fullständig redovisning i propositionerna till riksdagen
av AM Vs personal med fördelning på huvudkategorier av
AMV-organ,
2. en fullständig redovisning av AMVs lönekostnader och andra
förvaltningskostnader i AMS anslagsframställningar och i anslagspropositionerna
till riksdagen samt
3. en bättre belysning och uppföljning av frånvarosituationen vid
statliga myndigheter.
Detta ärende har avgjorts av revisorerna i plenum. I beslutet har deltagit
revisorerna Sture Palm (s), Allan Åkerlind (m), Bertil Jonasson (c), Wiggo
Komstedt (m). John Johnsson (s), Kjell Nilsson (s), Stig Josefson (c), Stig
Alftin (s). Bengt Silfverstrand (s), Olle Aulin (m), Holger Bergman (s) och
Anita Johansson (s).
Förs. 1983/84:7
7
Vid ärendets slutliga handläggning har vidare närvarit kanslichefen Göran
Hagbergh, byråchefen Rolf Jensen och revisionsdirektören Karl-Olov
Hedler (föredragande).
På riksdagens revisorers vägnar
Sture Palm
Karl-Olov Hedler
Förs. 1983/84:7
8
Bilaga
RIKSDAGENS REVISORER
1983-10-26 Dnr 1980:53
Sammanfattning av rapport 1982/83:2 om arbetsmarknadsverkets
personalsituation och de remissyttranden som avgetts över den
1 Rapporten
1.1 Bakgrund och syfte
Granskningsuppdraget avseende arbetsmarknadsverkets (AMVs) personalsituation
baseras på ett förslag från riksdagens arbetsmarknadsutskott.
Den förvaltningsrevisionella granskningen syftar främst till att mot bakgrund
av AMVs åligganden och organisation klarlägga hur de nya tjänsterna
AMV fått under 1970-talet använts, personalfrånvarons storlek och
orsaker vid AMV och hur AMV fyller vakanta tjänster.
Det kan allmänt konstateras att utredningsarbetet varit mycket komplicerat
till följd av brister i personalstatistiken för den tidigare delen av
1970-talet och de mycket divergerande uppgifter om anställda och tjänster i
AMV som ges i olika källor.
1.2 Granskningens inriktning
Granskningen har inriktats på att ge en bild av personalutvecklingen
inom AMV. Antalet nya tjänster som tillförts AMV under 1970-talet anges
liksom hur de nya tjänsterna fördelats och utnyttjats. Den vidgning av
arbetsuppgifterna för AMV som inträffat under den aktuella perioden
redovisas liksom förändringar i AMVs organisation och resurser. Olika
faktorer som påverkat arbetsvolymen och inriktningen av arbetet på arbetsförmedlingarna
belyses, såsom utvecklingen av sysselsättningen och
arbetslösheten, beslut om ökade insatser för svårplacerad arbetskraft,
ändrade arbetsformer m.m. Vidare redovisas användningen av ADB i
arbetsförmedlingen med hänsyn till dess betydelse för behovet av personal
samt personalen inom den av skolöverstyrelsen (SÖ) administrerade men
främst via AMV finansierade arbetsmarknadsutbildningen (AMU). Personaltillskott
till AMV av tillfällig karaktär samt användningen av arkivarbetare
(motsv.) analyseras ej.
Granskningen av personalfrånvarons storlek och orsaker vid AMV baseras
främst på uppgifter som för första gången kunnat tas fram om AMVs
personal ur statens personaladministrativa system (PI) och på vissa av
AMV-organ genomförda frånvaroundersökningar.
Förs. 1983/84:7
9
Redovisningen av hur AMV fyller uppkomna vakanser innefattar också
en redovisning av vakanssituationen.
1.3 Granskningsresultatet
Personalredovisningen för AMV har förändrats under 1970-talet, bl.a. i
och med att programbudgetering infördes med böljan budgetåret 1972/73.
Personalredovisningen blev därmed mindre utförlig i AMS anslagsframställningar
i vad gäller de s.k. sakanslagstjänsterna. Redovisningen av
AM Vs personal i propositionerna till riksdagen begränsades till att avse
sådan personal som tidigare redovisats under myndighetsanslag för arbetsmarknadsstyrelsen
och arbetsförmedlingen inklusive länsarbetsnämnderna.
AMVs tjänster på sak-/programanslag framgår inte av redovisningen.
Motsvarande gäller tillskotten av sådana tjänster.
Uppgiften att undersöka användningen av ett tillskott av drygt 2 100
tjänster (s.k. förvaltningstjänster) till AMV under 1970-talet har därför
vidgats till att avse AMVs totala personaltillskott under samma period, ca
3 500 tjänster.
1.3.1 Användningen av AMVs nya tjänster
Vad avser de 2 100 nya förvaltningstjänsterna, som riksdagen tagit
ställning till, har framgått att de flesta av dem, 1 600 eller ca 75 %, gått till
arbetsförmedlingen, ca 300 eller 14 % till länsarbetsnämnderna och ca 85
eller 4 % till arbetsmarknadsstyrelsen. Av de nämnda tillskotten har nära
200 tjänster använts för omvandling av extra tjänster till extra ordinarie
tjänster. Drygt 100 eller 6 % av de tjänster som riksdagsbesluten gett
möjlighet att inrätta har fallit bort som besparingar eller finansierat arvoden
till vissa speciella personalkategorier (läkare, tolkar, praktikanter
m.fl.).
Av personaltillskotten till arbetsförmedlingen, ca 1 600 tjänster varav
1 250 handläggartjänster, har 1 000 handläggartjänster utnyttjats för den
egentliga arbetsförmedlingen (platsförmedlingen) och arbetsledande uppgifter
inom arbetsförmedlingen.
Efter vad som kunnat utrönas vid granskningen har tillskotten av förvaltningstjänster
använts för de ändamål som avsetts i riksdagsbesluten.
De nya tjänsterna i övrigt under 1970-talet, dvs. de ca 1 400 nya tjänsterna
som AMV själv inrättat på sak-/programanslag för i regleringsbrev
angivna ändamål m.m., har använts på följande sätt. Ca 600, dvs. nära
hälften, har använts för administration och ledning m.m. av beredskapsarbeten.
Nära 400, således drygt en fjärdedel av tillskottet, har utnyttjats för
förstärkning av AMVs del av administration och social service för arbetsmarknadsutbildningen.
Ca 160 tjänster har använts för förstärkning av
AMVs personal för flyktingverksamheten.Sedan år 1980 har antalet sak/programanslagstjänster
förändrats dels genom inrättande vid AMV av
Förs. 1983/84:7
10
AMI-verksamheten och mindre utökning av flyktingverksamheten, dels
genom överföring av ca 500 tjänster från AMV till Samhällsföretagsgruppen
m.m. och minskning av personalen för genomförande av beredskapsarbeten.
Efter dessa förändringar uppgår antalet sak-/programanslagstjänster
vid AMV budgetåret 1982/83 till ca 5 400, alltså nästan lika många som
förvaltningstjänsterna.
Vid ingången av budgetåret 1982/83 fördelade sig AM Vs totala personal
på olika AMV-organ enligt följande sammanställning från AMS.
| Antal tjänster1 | tjänst- görande2 | Årsarbetskrafter3 | |
Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) | 950 | 827 | 766 | 7 |
Länsarbetsnämnderna (LAN) | 1949 | 1988 | 1786 | 17 |
Arbetsförmedlingen (AF) | 5498 | 5 579 | 5 020 | 48 |
Flykting-/AMU-förläggningar | 249 | 245 | 219 | 2 |
Arbetsmarknadsinstituten (AMI) | 2529 | 2428 , | 2138 | 20 |
Regionkontor m.m. (RK) | 721 | 678 | 634 | 6 |
Summa | 11892 | 11775 | 10561 | 100 |
1 Inkl. extratjänster
2 Antal anställda i tjänst (inkl. tjänstlediga högst 1 månad)
3 Deltidsanställda omräknade, t.ex. två halvtidsanställda ger en årsarbetskraft
Utöver personal vid AMV finansieras över AM Vs budget ca 5 800
tjänster i den av SÖ bedrivna arbetsmarknadsutbildningen.
I Samhällsföretagsgruppen finns ca 5 500 anställda vilkas tjänster tidigare
direkt eller indirekt finansierades via AMV. Före år 1980 fanns ca 500
av dessa tjänster inom AMV och av återstoden fanns huvuddelen inom den
av landstingen med statsbidrag bedrivna verksamheten vid verkstäder för
skyddat arbete.
Vid beaktande av AM Vs personalutveckling mot bakgrund av förändringar
i AMVs uppgifter och organisation finner man att AMV under
1970-talet successivt tillförts ökade arbetsuppgifter. Volymen i tidigare
tilldelade uppgifter har också ökat. Som exempel på nya arbetsuppgifter
kan nämnas ärenden om kontant arbetsmarknadsstöd, ärenden rörande
investeringsfonder och arbetsmiljöfonder, obligatorisk platsanmälan och
ledning av verksamhet med yrkesinriktad rehabilitering. Uppgifterna har
också blivit svårare och mera tidskrävande, t.ex. intensifierade åtgärder
för platsförmedling till svårplacerad arbetskraft. Att på något sätt kvantifiera
den ökade arbetsbördan är inte möjligt.
1.3.2 Personalfrånvarons storlek och orsaker
Personalfrånvaron vid AMV har studerats i främst två avseenden. Det
har synts angeläget att få ett underlag för bedömning i vad mån ökad
frånvaro absorberat större eller mindre del av personaltillskottet under
1970-talet. Det har legat i granskningsuppgiften att redovisa personalfrånvarons
omfattning och orsaker.
Förs. 1983/84:7
11
Personalfrånvaron vid AMV har ökat betydligt under 1970-talet liksom
vid andra myndigheter och företag. De viktigaste orsakerna är ökad föräldraledighet
och förbättrade semestervillkor. Även ökad studieledighet,
facklig verksamhet och ökad internutbildning medverkar till resursbortfall
för arbetsgivaren. Ökningen av frånvaron vid AMV från vanliga arbetsuppgifter
under 1970-talet beräknas ha motsvarat ca 600 årsarbetskrafter,
exklusive sjukfrånvaro. Beaktas också att sjukfrånvaron vid AMV ligger
över genomsnittet, att ca 200 nya tjänster använts för extraordinariesättningar
och besparingar samt att ca 50 årsarbetskrafter beräknas ha avdelats
för administration av tillskottet om 3 500 tjänster blir slutsatsen att ca
1 200 tjänster eller ca en tredjedel av AMVs hela resurstillskott i form av
tjänster absorberats.
Till bilden av AMVs personalutveckling under 1970-talet hör också att
andelen deltidstjänstgörande ökat betydligt.
Personalfrånvaron vid AMV har studerats utifrån tillgängliga specialutredningar
och med ledning av den resurs- och frånvarostatistik som i slutet
av år 1982 för första gången kunde tas fram ur statens personaladministrativa
system (PI) för AMV avseende ett helt budgetår (1981/82).
Den registrerade frånvaron i form av tjänstledighet, sjukfrånvaro och
semester m.m. motsvarar ca 30 % av teoretiskt disponibel arbetstidsvolym
(250 arbetsdagar per år vid avdrag för helgdagar och lördagar). Därtill
kommer ca 10 % för utbildning, facklig verksamhet m.m. innebärande
frånvaro från ordinarie arbetsuppgifter. Semester motsvarar i genomsnitt
ca 12 % av tillgänglig arbetstidsvolym. Med avdrag för semester har
således ca 70 % av den tillgängliga arbetstidsvolymen kunnat utnyttjas för
ordinarie arbetsuppgifter.
Frånvaron för sjukdom och tjänstledighet varierar betydligt. AMS centralt
har den största tjänstledigheten och sjukfrånvaron, regionkontoren
m.m. den minsta.
Vad speciellt angår sjukfrånvaron visar sjukfrånvarostatistiken 1981/82
att sjukfrånvaron är förhållandevis hög inom AMV. Inom AMS centralt
och LAN är den störst, över 8 %, därpå kommer AF, AMI och RK m.m. i
nu nämnd ordning. Frånvaron vid AMS är 50 % högre än vid RK m.m. För
AMV i genomsnitt är den 7,4 %.
Av tillgängligt jämförelsematerial kan konstateras att sjukfrånvaron vid
vissa AMV-organ ligger väsentligt över det överslagsmässigt beräknade
genomsnittet för statliga myndigheter. Skillnaden motsvarar uttryckt i
årsarbetare ca 300 tjänster för hela AMV. Genomsnittet för AMV ligger
också högre än t.ex. för försäkringskassorna (7,1 %) men lägre än för
landstingssektorns sjukhusanknutna hälso- och sjukvård (11 %). AMS
avser att närmare analysera sjukfrånvaron och dess orsaker.
1.3.3 Vakanserna vid AMV
Vakanserna vid AMV har studerats med avseende på vakansernas storlek
samt regler och rutiner för uppfyllande av vakanser.
Förs. 1983/84:7
12
Enligt en särskild undersökning som gjorts för riksdagens revisorer var i
november 1982 drygt 400 eller nära 4 % av tjänsterna vid AMV vakanta.
Av dessa vakanta tjänster tillhörde ca 40 % AMI, 30 % AF och ca 13 %
vardera AMS och LAN. För AMI och AMS var 7 respektive 6 % av
tjänsterna vakanta. AF hade med 2 % den lägsta andelen.
Årligen tillsätts ca 1 200 tjänster vid AMV. För tillsättningen av tjänsterna
tillämpas normaltidsplaner. Enligt dessa är tillsättningstiden för en
tjänst som handläggs enbart inom AMV ca 4 månader, vid beredning även
inom statens arbetsmarknadsnämnd (SAMN) ca 6 månader. Tidsåtgången
för tjänstetillsättning inom AMV varierar också beroende på om tillsättningsbeslut
skall fattas på högre nivå i andra AMV-organ än de som
tjänsterna tillhör. Flertalet tillsättningsbeslut (90 %) fattas på lokal nivå.
Befordringstjänsterna vid AMV tillsätts i regel genom internrekrytering.
Grundrekryteringen till AMV som tidigare avsåg särskilda aspiranttjänster
genomförs numera direkt till vakanta tjänster. Effekterna har enligt vissa
länsarbetsdirektörer blivit en resursnedskärning.
Inom AMV ägnas stor uppmärksamhet åt möjligheterna att förkorta
tillsättningstiderna vid verket. För mer avsevärda tidsvinster erfordras
dock regeringsbeslut om förändringar i gällande regelsystem.
1.4 Slutsatser och förslag
De motiv som år 1972 angavs för en partiell redovisning av AMVs
personal och förvaltningskostnader motsvarande de tidigare myndighetsanslagen
är inte längre bärande. Utvecklingen har medfört att de i AMVs
personalförteckningar redovisade tjänsterna kommit att utgöra en oklart
avgränsad grupp som det inte längre finns sakliga skäl att avskilja från
andra tillsvidaretjänster inom AMV.
Statens personaladministrativa system (PI) ger nu helt andra möjligheter
än tidigare till en god personalredovisning för AMV. Möjligheterna kommer
ytterligare att förbättras genom smärre förändringar som aktualiserats
vid granskningen. Bättre resursutnyttjande vid AMV torde kunna uppnås
genom åtgärder inom AMS för översyn av sjukfrånvaroorsakerna och för
att minska tillsättningstiderna för vakanta tjänster. Verket har för avsikt
att vidta åtgärder för att minska påtalade problem.
Mot bakgrund av det nämnda utmynnar granskningen i förslag
— att AMS i sina anslagsframställningar skall ge en mera detaljerad redovisning
av AMVs personalsituation genom att följa anvisningarna om
personalredovisningen i anvisningarna för myndigheternas anslagsframställningar
och i regleringsbrev,
- att redovisningen av AMVs personal i propositionerna till riksdagen
vidgas till en totalredovisning med fördelning på följande huvudkategorier
av AMV-organ:
Arbetsmarknadsstyrelsen,
Förs. 1983/84:7
13
Länsarbetsnämnderna,
Arbetsförmedlingskontoren,
Flykting- och AMU-förläggningar,
Arbetsmarknadsinstituten,
Regionkontoren med arbetsföretag,
— att införandet av en totalredovisning av AMVs personal i anslagsframställningar
och propositioner kombineras med redovisning av den totala
lönekostnaden för AMV och en översiktlig redovisning av de totala
förvaltningskostnaderna, i stället för nu tillämpade oklart avgränsade
partiella redovisning.
2 Remissyttranden
Över rapporten 1982/83: 2 Arbetsmarknadsverkets personalsituation har
yttranden avgetts av sammanlagt sex myndigheter och organ, nämligen
arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), statistiska centralbyrån (SCB), statens
arbetsgivarverk (SAV), statens löne- och pensionsverk (SPV), Tjänstemännens
centralorganisation (TCO) samt Centralorganisationen
SACO/SR. Ytterligare tre organ, nämligen Stiftelsen Statshälsan, Landsorganisationen
i Sverige (LO) samt Centralorganisationen SALF, har också
beretts tillfälle att yttra sig men de har avstått.
2.1 Allmänna synpunkter på rapporten
Remissmyndigheterna har i stort inga erinringar mot den bakgrundsbeskrivning
och den redovisning av personalbestånd och personalutveckling
m.m. vid arbetsmarknadsverket (AMV) som ges i rapporten.
SACO/SR anser att rapporten är värdefull både som bakgrund till de
förslag som presenteras och som incitament för ett fortsatt arbete. AMS
och TCO har vissa synpunkter på begreppet frånvaron från arbetet. SCB
anser att kritiken i rapporten mot SCBs statstjänstemannastatistik är obefogad.
De förslag rapporten avslutas med tillstyrks eller föranleder inga
invändningar från remissorganen. En del av förslagen har redan genomförts.
Remissorganen för fram vissa ytterligare förslag.
2.2 Konjunktur- och arbetskraftsutvecklingen
Enligt SCB är bakgrundsbeskrivningen om konjunkturläge och arbetsmarknad
i stort sett riktig. Vissa invändningar eller reservationer görs mot
användningen av uppgifterna om nyanmälda lediga platser som indikation
på konjunkturutvecklingen och mot uppgifter om förvärvsintensiteten som
mått i beskrivningen av sysselsättningens utveckling. Partiell och latent
arbetslöshet samt utförsäkrades betydelse för AMVs verksamhet borde
också ha belysts anser SCB.
Förs. 1983/84:7
14
SCB noterar de svårigheter som finns att få en mera fullständig bild av
resultaten av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna till följd av att uppgifter
om de företagsinriktade åtgärdernas sysselsättningseffekter saknas.
Myndigheten anser att arbetsmarknadspolitikens totala effekter på sysselsättningen
bör belysas, trots att svårigheterna att göra detta kan vara stora.
2.3 AMVs resursutveckling
AMS har inga invändningar mot beräkningarna av AMVs personaltillskott
och personal i rapporten. Mot bakgrund av vad som framkommit i
rapporten avser AMS att i anslagsframställningen för budgetåret 1984/85
lämna en fullständig personalredovisning.
SCB bekräftar de uppgifter i rapporten om volymökningen av AMVs
personalstyrka under 1970-talet som baseras på utvecklingen av AMVs
löneutgifter.
SCB bekräftar också uppgifterna i rapporten att personaltillskottet till
AMV under 1970-talet motsvarar ca 3 500 tjänster/årsarbetskrafter. Rapportens
kritik mot de av SCB i publikationen Statsanställda publicerade
uppgifterna om utvecklingen av antalet anställda är enligt SCBs uppfattning
obefogad. Förutom de omräkningar SCB på begäran av utredaren
genomfört av uppgifterna skulle ytterligare bearbetningar ha kunnat utföras
av SCB, som uppdrag mot ersättning. Sådana specialbearbetningar
har nu genomförts av SCB som ett led i fullgörandet av remissuppdraget
med resultat att SCBs uppgifter bekräftar rapportens redovisning av personaltillskottets
storlek.
Det kan noteras att uppgifterna om personalbeståndet vid AMV budgetåret
1981/82 skiljer sig med ca 400 årsarbetskrafter i AMS och SCBs
remissvar. Skillnaden torde bl.a. bero på olika mättidpunkter och olika
metoder för omräkning till årsarbetskrafter.
Enligt SACO/SR borde rapportens mera översiktliga redovisning av
användningen av de nya tjänsterna med fördelning på AMVs olika organ
kompletteras med en redovisning av personalens fördelning på olika funktioner.
Till undvikande av alltför stor arbetsbelastning och allvarlig förslitning
av personalen är det viktigt att servicegraden inom verket kopplas till
tillgängliga personalresurser. Genom att verket tillförts både ökade och
nya arbetsuppgifter samt mer komplicerade sådana skulle en mer detaljerad
effektmätning vara av stort värde. Nuvarande principer med mera
allmänna önskemål om kompetens för AMVs personal måste kombineras
med differentierade krav med hänsyn till de arbetsuppgifter som skall
fullgöras. Frågan om en anpassad förmedlarutbildning i t.ex. högskolans
regi bör ånyo aktualiseras. Personalutbildningen inom AMV bör i större
utsträckning inriktas på fort- och vidareutbildning än på grundutbildning.
Förs. 1983/84:7
15
2.4 Frånvaron vid AMV
Synpunkter på rapportens uppgifter om frånvaron vid AMV lämnas av
AMS, TCO och SACO/SR.
AMS anser det inte vara rimligt att beakta frånvaro från ordinarie arbetsuppgifter
för intern utbildning, planering av arbetet m.m. som frånvaro
från arbetet. AMS anser att i frånvaron vid AMV skall inräknas endast
sjukfrånvaro, föräldraledighet, studieledighet, ledighet för facklig verksamhet
samt annan tjänstledighet (ex. offentliga uppdrag). Semester och
annan bortovaro bör således ej ingå. Frånvarotalet blir då 17 %. Därutöver
vill AMS räkna bort 4 % för frigjorda lönemedel och anser att kapacitetsbortfallet
då stannar vid 13 %. AMS avser att utreda sjukfrånvaron och
undersöka om åtgärder kan vidtas för att nedbringa den.
Enligt TCO borde i rapporten en klarare åtskillnad ha gjorts mellan
frånvaro som beror på lagar och/eller centrala kollektivavtal och sådan
frånvaro som beror på särskilda förhållanden inom AMS. Intresset borde
koncentreras till de typer av frånvaro som kan påverkas av myndighetens
organisation och arbetsformer. Den höga sjukfrånvaron inom AMV är en
varningssignal om att arbetssituationen inom delar av AM Vs organisation
är oacceptabel. TCO vill understryka vikten av att den närmare analys av
sjukfrånvaron som AMS avser att genomföra kommer till stånd så snart
som möjligt.
SACOISR anser att den höga sjuk- och ledighetsfrånvaron inom AMV
måste leda till en djupare penetrering av orsaker och relationer till arbetsmiljö,
arbetsbelastning, arbetsorganisation och personalpolitik. SACO/SR
föreslår att orsakerna till frånvaron bör utredas av ett utomstående organ,
Stiftelsen Statshälsan. Statshälsan har redan påbörjat ett samarbete kring
dessa frågor med några länsarbetsnämnder och deras skyddskommittéer.
2.5 Personal- och frånvarostatistiken
Om personalstatistiken anför AMS bl.a. att det är nödvändigt med ett
personaladministrativt informationssystem för AMV och att statens personaladministrativa
system (PI) har gett värdefull information för verkets
personalplanering. Systemet har ökat möjligheterna att redovisa AMVs
personal på det sätt som krävs, bl.a. i petitaanvisningarna. Det är dock
angeläget att Pl-systemet utvecklas vidare. Samordning bör vidare ske
mellan olika typer av personalstatistik. Särskilt viktigt är det att statistik
som har stor betydelse för personalplaneringen — exempelvis statistik
beträffande sjukfrånvaron - blir enhetlig och jämförbar. En översyn av
Pl-systemet bör göras så att en enhetlig statistik för bl.a. frånvaron kan
erhållas för statsförvaltningen.
SCB instämmer i konstaterandena i rapporten att det saknas tillfredsställande
statistik för belysning av personalfrånvarons storlek och orsaker vid
Förs. 1983/84:7
16
statliga myndigheter. Den statistik som i dag utarbetas är outvecklad och
motsvarar inte behoven. Genom Pl-systemet öppnar sig nu en möjlighet till
officiell frånvarostatistik, vilken dock begränsas av att anslutningen till
systemet är frivillig. Den officiella frånvarostatistiken bör förbättras.
SPV anför bl.a. att statistiklistorna i Pl-systemet har fått en generell
utformning med basinformation. SPV har tagit del av de synpunkter som
under granskningen lagts på statistiken och nu genomfört diverse ändringar.
Som följd därav framgår numera av statistiken också hur många tjänstledighetsdagar
utan lön som beviljats. Beräkningen av semesterfrånvaron
har ändrats så att en mera rättvisande bild av resursbortfallet ges. SPV
instämmer i konstaterandena i rapporten att analys av frånvaroredovisningen
försvåras genom en oklar definition av begreppet deltidsanställd
och partiellt tjänstledig.
2.6 Vakanserna vid AMV
Om vakanserna vid AMV anför AMS att ett betydande arbete läggs ned
på att försöka förkorta vakansperioderna, ett arbete som kommer att
fortsätta genom utveckling av personalplaneringen. Om väsentliga förändringar
skall uppnås måste dock statsmakterna se över regelverket för
tjänstetillsättningar, bl.a. i form av lagar, kungörelser, förordningar, regleringsbrev
m.m. Vad som främst behöver förändras är systemet med
tjänsteförening, vilket är mycket administrativt krävande för myndigheterna.
AMS anser det vara mycket angeläget att regelverket för tjänstetillsättningar
inom statsförvaltningen ses över.
För besparingar som uppstår vid vakanser på tjänster inom AMV motsvarande
ca 200 årsarbetskrafter har AMV inrättat tjänster som kommit
olika delar av organisationen till godo.
SACOISR ger uttryck åt den uppfattningen att förenklingar i gällande
regelsystem för tillsättningar på vakanta tjänster är bra i den mån de
innebär en minskad byråkrati, men att man måste vara observant så att
förenklingarna inte medför risk för minskad rättssäkerhet för den enskilde
sökanden. Förenklingar får inte heller medföra avkall på kompetenskrav,
eftersom det då kan bli fritt för andra faktorer än saklig grund. Att behoven
av kompetens för olika tjänstekategorier vid AMV definieras är enligt
SACO/SRs uppfattning bl.a. en förutsättning för förenklingar av regelsystemet
vid tjänstetillsättningar. En bättre anpassning av personalresurserna
i vakanssituationer skulle kunna uppnås genom överrekrytering alternativt
genom personalpooler. Vidare kan tjänster i större utsträckning annonseras
ut under förbehåll.
Förs. 1983/84:7
17
2.7 Övriga synpunkter
Förutom de effektivitetsvinster som kan uppnås genom de åtgärder
AMS avser att vidta och de förslag till förändringar AMS lägger fram
konstaterar AMS att ytterligare åtgärder erfordras.
En kraftigare höjning av servicegraden inom AMV förutsätter organisatoriska
förändringar, användande av tekniska hjälpmedel och förenklingar
i reglerna för de arbetsmarknadspolitiska medlen. I AMS kansli har arbetet
inletts på ett samlat program för att förbättra servicen till arbetsgivare och
arbetssökande. Styrelsen räknar med att kunna ta ställning till detta program
vid årsskiftet 1983-84 för att därefter redovisa det för regeringen.
Förs. 1983/84:7 18
Innehållsförteckning Sida
Revisorernas förslöa
1 Sammanfattning 1
2 Genomförd granskning 2
2.1 Bakgrund 2
2.2 Granskningsresultatet 2
3 Revisorernas överväganden 3
3.1 Allmänna synpunkter 3
3.2 AM Vs personalredovisning .■ 3
3.3 Redovisningen av AMVs förvaltningskostnader 4
3.4 Personalfrånvaron 5
3.5 Vakanserna vid AMV 6
4 Hemställan 6
Bilaga
1 Rapporten 8
1.1 Bakgrund och syfte 8
1.2 Granskningens inriktning 8
1.3 Granskningsresultatet 9
1.3.1 Användningen av AMVs nya tjänster 9
1.3.2 Personalfrånvarons storlek och orsaker 10
1.3.3 Vakanserna vid AMV 11
1.4 Slutsatser och förslag 12
2 Remissyttranden 13
2.1 Allmänna synpunkter på rapporten 13
2.2 Konjunktur-och arbetskraftsutvecklingen 13
2.3 AMVs resursutveckling 14
2.4 Frånvaron vid AMV 15
2.5 Personal- och frånvarostatistiken 15
2.6 Vakanser vid AMV 16
2.7 Övriga synpunkter 17
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1983