Den svenska parlamentariska delegationens hos Europarådets rådgivandeförsamlingredogörelse för församlingssessionerna under år 1971 (Framställning / redogörelse 1972:17)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

5.5.1972

Ber. 1972:17

Till Riksdagen

Den svenska parlamentariska delegationens hos Europarådets rådgivande
församlingredogörelse för församlingssessionerna under år 1971

Härmed får den svenska parlamentariska delegationen hos Europarådets
rådgivande församling överlämna bifogade redogörelse för rådets
församlingssessioner under år 1971 jämte bilaga.

På delegationens vägnar:

KAJ BJÖRK

/Ragnar Dromberg

1 Riksdagen 1972. 2 sami. Nr 17

Ber. 1972:17

Redogörelse från den svenska parlamentariska delegationen hos Europa''
rådets rådgivande församling för församlingssessionema under år 1971

Europarådets rådgivande församling höll tredje delen av sitt tjugoandra
möte den 20—28 januari, första delen av sitt tjugoandra möte
den 10—14 maj och andra delen av det tjugoandra mötet den 4—8
oktober 1971 i Strasbourg. I anslutning till januari- och oktobermötena
samlades parlamentariker från EFTA-länderna för diskussion av frågor
av gemensamt intresse på det ekonomiska området. Den 8 juni hölls i
Strasbourg det årliga gemensamma mötet mellan Europarådets rådgivande
församling och EEC-parlamentet.

Svensk representation

Den svenska riksdagen representerades till och med tjugoandra mötet
av följande valda ombud och suppleanter (valda den 18 mars 1970):
Ombud:

Redaktör Kaj Björk (ordförande)

Professor Bertil Ohlin
Fröken Astrid Bergegren
Rektor Stig Alemyr
Jur. dr Gunnar Hedlund
Direktör Gösta Bohman
Suppleanter:

Generaldirektör Bo Martinsson
Avdelningsdirektör Daniel Wiklund
Hemmansägare Uno Hedström
Skoldirektör Ingvar Svanberg
Direktör Bengt Sjönell
Ingenjör Nils Erik Wååg

Från och med det tjugotredje mötet företräddes riksdagen av följande
ombud och suppleanter (valda den 24 mars 1971):

Ombud:

Redaktör Kaj Björk (ordförande)

Jur. dr Gunnar Hedlund
Fröken Astrid Bergegren
Avdelningsdirektör Daniel Wiklund
Rektor Stig Alemyr
Direktör Gösta Bohman
Suppleanter:

Hemmansägare Uno Hedström
Direktör Bengt Sjönell
Skoldirektör Ingvar Svanberg
Fil. kand. Per Ahlmark
Ingenjör Nils Erik Wååg
Förbundsdirektör Bertil Lidgård

Ber. 1972:17

I januarisessionen deltog herrar Björk och Ohlin, fröken Bergegren,
herrar Alemyr, Wiklund, Hedström, Svanberg, Sjönell och Wååg.

I majsessionen deltog herrar Björk och Hedlund, fröken Bergegren,
herrar Wiklund, Alemyr, Bohman, Sjönell, Ahlmark, Wååg och Lidgård.

I oktobersessionen deltog herrar Björk och Hedlund, fröken Bergegren,
herrar Wiklund, Alemyr, Bohman, Hedström, Ahlmark och Wååg.

Ombuden och suppleanterna är normalt fördelade på församlingens
samtliga 14 utskott (kommittéer), vilka sammanträder såväl mellan
som under sessionerna och bereder huvuddelen av församlingens ärenden.
Ett av dessa utskott, nämligen ständiga utskottet, har fullmakt att
i vissa frågor agera på församlingens vägnar mellan sessionerna. På
grundval av utskottens förslag antar den rådgivande församlingen rekommendationer
till ministerkommittén eller antar resolutioner, s. k. direktiv
och uttalanden.

De svenska ombuden och suppleanterna har under året varit fördelade
på utskotten på följande sätt (snedstrecken anger personskiften mellan
tjugoandra och tjugotredje mötena):

	Ordinarie	Suppleanter
Ständiga utskottet	Björk/Bohman	Ohlin/Wiklund
	Bergegren	Bohman/Björk
Politiska utskottet	Björk	Alemyr
	Ohlin/S jonell	Bohman/Ahlmark
Utskottet för ekonomi	Alemyr/Svanberg	Wååg
och utveckling	Bohman	Ohlin/Wiklund
Social- och hälsovårds-	Bergegren (ordf.)	Hedström
utskottet	Wiklund (vice	Sjönell
	ordf.)
Juridiska utskottet	Hedlund	Bohman/Lidgard
	Martinsson/Ber-	Bergegren/Hed-
	gegren	ström
Kultur- och utbildnings-	Sjönell/Lidgard	Wiklund/S jonell
utskottet	Svanberg/Alemyr	Björk
Utskottet för vetenskap	Ohlin/ Ahlmark	Sjönell
och teknologi	Wååg	Bergegren
Utskottet för regionplanering	Alemyr	Martinsson/Wååg
och kommunala frågor	Sjönell	Wiklund/Lidgard
Utskottet för procedurfrågor	Bohman/Lidgard	Martinsson/Svan-
		berg
J ordbruksutskottet	Hedström	Sjönell
Utskottet för europeiska	Svanberg/ Ahlmark Sjönell/Svanberg

icke-medlemsländer

Ber. 1972:17

Ordinarie Suppleanter

Utskottet för förbindelser Bergegren/Wik- Wiklund/Berge med

de nationella parla- lund (vice ordf.) gren
mentén

Utskottet för befolknings- och Wiklund/— Wååg/ —

flyktingfrågor

Budgetutskottet Björk/ — Wiklund/ —

Den svenska delegationens ordförande, herr Björk, var till och med
det tjugoandra mötet en av församlingens vicepresidenter, varefter
posten i enlighet med en inofficiell rotationsordning övertogs av en
annan skandinav.

Flera av församlingens utskott har tillsatt halvpermanenta eller mer
tillfälliga underutskott. Följande svenska ombud har under året (eller
delar därav) varit ledamöter av sådana underutskott: herr Ohlin av
politiska utskottets underutskott rörande Europarådets framtida roll,
herr Wiklund av socialutskottets underutskott rörande det fjärde seminariet
för frivilligtjänst (ordförande) och dess underutskott rörande
det femte seminariet för frivilligtjänst (ordförande) samt av kulturutskottets
underutskott rörande UNESCO, herr Martinsson av juridiska
utskottets underutskott rörande mänskliga rättigheter, av dess underutskott
rörande rättskonflikter inom äktenskaps- och skilsmässolagstiftningen
och dess underutskott rörande narkomani, herr Bohman
av juridiska utskottets underutskott rörande havsresurser och -förorening,
herr Björk av politiska utskottets underutskott för relationer
med FN och dess underutskott rörande krigsmaterielförsäljning, dess
underutskott rörande den parlamentariska konferensen om mänskliga
rättigheter och av dess underutskott rörande den europeiska socialstadgan,
fröken Bergegren av sociala utskottets underutskott rörande narkomani
samt av dess underutskott rörande det andra parlamentariska
hälsovårdssymposiet (ordförande), likaså av juridiska utskottets underutskott
rörande strafflagstiftning och kriminologi, av dess underutskott
rörande havsresurser och -förorening och dess underutskott rörande narkomani,
herr Lidgård av kulturutskottets underutskott rörande historiska
och konstnärliga minnesmärken och platser, herr Sjönell av regionplaneringsutskottets
underutskott rörande Europa-priset och utbredandet
av Europa-idén, herr Alemyr av kulturutskottets underutskott rörande
UNESCO samt av regionplaneringsutskottets underutskott för
municipala och regionala strukturer och dess underutskott rörande naturvård.

Vid majsessionen omvaldes schweizaren Olivier Reverdin enhälligt
som ordförande i församlingen på ett år. Till de tio vice ordförandeposterna
valdes vid samma tillfälle delegater från Irland, Turkiet, Storbritannien,
Italien, Danmark, Belgien, Luxemburg, Norge, Frankrike
och Förbundsrepubliken Tyskland.

Ber. 1972:17

Vid oktobersessionen valdes engelsmannen John D. Priestman till ny
chef för församlingens sekretariat (Clerk of the Assembly) efter västtysken
Gerhard Schlösser, som avsagt sig uppdraget.

Ministerkommitténs verksamhetsberättelse presenterades vid januarisessionen
av den norske utrikesministern Svenn Stray, vid majsessionen
av statsrådet Carl Lidbom (på utrikesminister Torsten Nilssons vägnar)
och vid oktobersessionen av utrikesminister Krister Wickman.

Vid januarisessionen framträdde den nederländske justitieministern
Polak under den juridiska debatten, den västtyske inrikesministern
Genscher i en debatt om regionplaneringsfrågor och den österrikiske
förbundskanslern Kreisky i en debatt om öst—väst-relationerna.

Vid majsessionen talade den egyptiske regeringsmedlemmen Meguid
i en debatt om Mellersta östern-problemet, FN:s generalförsamlings
ordförande Hambrö i den allmänpolitiska debatten och den amerikanske
statssekreteraren Hillenbrand i en debatt om förbindelserna mellan
USA och Europa.

Vid oktobersessionen framträdde den brittiske ”Europa-ministem”
Rippon i marknadsdebatten, den italienske statssekreteraren Bemporad
i en debatt om flykting- och migrationsfrågor, den spanske ministern
de la Mora i en debatt om europeiska transportfrågor, OECD:s generalsekreterare
van Lennep i den ekonomiska debatten samt den israeliske
utrikesministern Eban i en fortsatt debatt om Mellersta Östernfrågan.

En särskild diskussion med en inbjuden delegation från Nya Zeelands
parlament anordnades under maj sessionen.

Till en vakant plats i Europarådets domstol för de mänskliga rättigheterna
valdes vid oktobersessionen svensken Sture Petrén.

En grupp svenska journalister bevistade församlingens oktobersession
på inbjudan av Europarådets pressavdelning.

Allmänpolitiska och ekonomiska frågor

Läget i den europeiska integrations- och marknadsfrågan dryftades
ingående vid både januari- och oktobersessionerna. Vid det förra tillfället
baserades diskussionen på en rapport av österrikaren Czemetz
med tillhörande resolutionsförslag, som på grund av formuleringarna
beträffande det politiska och ekonomiska samarbetet i Europa ledde till
att de närvarande svenska delegaterna avstod vid omröstningen om resolutionen
(nr 483). I ett anförande framhöll herr Björk att den svenska
officiella ståndpunkten inte uteslöt fullt medlemskap men att utvecklingstendenserna
inom EEC under senare tid hade gjort ett sådant alternativ
för Sveriges del mindre sannolikt än som var fallet år 1967.

Debatten i frågan återupptogs vid oktobersessionen på grundval av en
rapport av britten Rodgers om de politiska konsekvenserna av EEC:s
utvidgning. Också denna rapport blev delvis kontroversiell, bl. a. till

Ber. 1972:17

följd av sin beskrivning av de neutrala länderna och deras roll nu och
framgent. Rodgers gav bl. a. uttryck för åsikten att de neutrala länderna
inom några år skulle få revidera sitt avvisande av tanken på fullt
medlemskap i EEC, därtill nödgade av såväl ekonomiska som politiska
egenintressen. Rodgers hävdade vidare att det råder ett nära samband
mellan EEC:s kommande relationer med de östeuropeiska länderna och
”lösningen av de neutralas problem”. Ä ena sidan kunde ett närmande
mellan de förra underlätta de neutralas deltagande i EEC. Å andra sidan
skulle de neutrala kunna bidra till att åstadkomma ett sådant närmande
och samarbete med östeuropa. I båda dessa hänseenden kunde
Europarådet spela en nyttig roll, både som länk mellan ett utvidgat
EEC och de neutrala och som ett instrument för förbättrade relationer
mellan öst- och Västeuropa. — I debatten påpekade herr Björk bl. a.
att någonting saknades i Rodgers-rapportens analys av de neutrala ländernas
framtida relationer med de europeiska gemenskaperna och att
den syntes utgå ifrån att neutralitetspolitiken inom några år skulle visa
sig förlegad. Herr Björk sade sig betvivla att en sådan utveckling skulle
vara önskvärd vare sig ur EEC:s synpunkt eller ur Västeuropas eller
Europas som helhet. Omöjligheten att ingå i en politisk eller militär
union hindrade givetvis inte annat nära samarbete mellan de neutrala
och EEC. Alla parter syntes överens om att Österrikes, Sveriges och
Schweiz’ neutralitet utgör en positiv fredsfaktor i Europa och att de
bidrar till ett närmare samarbete mellan öst och Väst. Men hur skulle
de kunna spela en sådan roll om deras neutralitet inte längre vore trovärdig
eller om de i praktiken uppgett sin neutralitet? Skulle en ändring
av den politiska och militära balansen i Europa till följd av en underminering
av de neutralas position verkligen hjälpa ansträngningarna
att nå en avspänning och fredlig samexistens mellan Öst och Väst? —
Även schweizaren Hofer fann motsägelser i Rodgers-rapporten beträffande
de neutrala länderna: å ena sidan hade den sagt att de neutrala
måste inse att neutraliteten snart tillhörde det förflutna, å andra sidan
underströk den att neutraliteten hade en viktig roll att spela för att
åstadkomma avspänning. — Rodgers genmälde att han endast velat antyda
att de neutrala borde göra en realistisk omvärdering av sina egna
positioner och att han inte velat underkänna neutralitetens betydelse,
nödvändighet eller värde. — I den slutligen antagna resolutionen (nr
503), vars lydelse kom att ändras på flera punkter, uttrycktes beträffande
de neutrala länderna förhoppningen att de kommande EEC-avtalens
utvecklingsbarhet måtte ge berörda länder, och i synnerhet de neutrala,
möjlighet att fördjupa sitt samarbete med den utvidgade gemenskapen,
i ljuset av de inledande erfarenheterna och utvecklingen mot ekonomisk
integration i Europa. I samma resolution uttrycktes även meningen
att EEC:s utvidgning borde stimulera till ett närmare försvarssamarbete
mellan NATO:s europeiska medlemmar. Vidare underströks

Ber. 1972:17

att de mekanismer för politiskt samarbete som förutskickats i ”Davignon-rapporten”
måste vidareutvecklas så att Västeuropa kan spela en
internationell roll som svarar mot dess moraliska och ekonomiska
tyngd. Det betecknades vidare som ofrånkomligt att stärka den demokratiska
karaktären hos gemenskapens nuvarande institutioner, bl. a.
genom att gradvis ge Europaparlamentet mer ansvar och inflytande i
ministerrådets och kommissionens arbete. Ministerrådet borde i samma
anda och utan dröjsmål överväga frågan om direkta val till Europaparlamentet.
— De engelska ombuden hade i särskilt hög grad verkat för
sistnämnda yrkanden.

Frågan om Europarådets fortsatta roll och arbetsuppgifter har fått
en alltmer ökad aktualitet allteftersom EEC:s utvidgning och en därmed
sammanhängande förmodad förstärkning av Europaparlamentets
befogenheter ryckt närmare. Spörsmålet var föremål för en särskild
debatt vid Europarådsförsamlingens oktobersession med utgångspunkt
i en av västtysken Schulz framlagd rapport på den politiska kommitténs
vägnar. I denna rapport framhölls bl. a. att Europarådsförsamlingen
genom åren fått en roll som vuxit långt utöver vad som förutsågs
vid stadgans tillkomst och att dess viktigaste intresseområden också
fortsättningsvis torde förbli studiet av huvudtendensema i europeisk
politik, relationerna mellan det utvidgade EEC och de Europarådsländer
som inte kommer att tillhöra EEC, olika mellanstatliga organisationers
bidrag till det europeiska samarbetet, Västeuropas relationer
med den övriga världen och särskilt med de europeiska icke-medlemsstaterna.
Europarådet borde enligt rapporten accentuera sin egenart i
förhållande till andra mellanstatliga organisationer och särskilt till EEC.
Medan en av EEC:s främsta uppgifter vore att höja levnadsstandarden
i medlemsstaterna, borde Europarådet framför allt ägna sig åt att förbättra
och värna om den kvalitativa sidan av livet, dvs. miljön, lagstiftningen,
fri- och rättigheterna, social- och utbildningsväsendet och
hälsovården. Vid sidan av det ”nationernas Europa” som EEC söker
bygga upp borde Europarådet bli en förkämpe för ett ”regionernas
Europa”. — En längre resolution (nr 502) antogs enhälligt i denna
fråga.

De politiska och ekonomiska aspekterna på relationerna mellan USA
och Europa utgjorde ett framträdande tema vid församlingens majsession.
I dessa frågor hade ett flertal rapporter framlagts.

Den av österrikaren Karl Czernetz presenterade rapporten om de
politiska aspekterna framstod ur svensk neutralitetssynpunkt som kontroversiell
och föranledde inlägg av bl. a. herrar Björk och Wiklund.
Den senare pekade på motsättningen mellan Österrikes officiella neutralitetspolitik
och de synpunkter som Czernetz låtit komma till uttryck i

Ber. 1972:17

sin rapport, i vilken bl. a. ett långtgående kompanjonskap mellan ett
förenat Västeuropa och Nordamerika förespråkats. Herr Björk vidareutvecklade
herr Wiklunds kritik och påtalade Czemetz’ missuppfattningar
om de neutrala ländernas roll i dagens värld. Vid voteringen
om den föreslagna resolutionstexten (nr 486) avstod den svenska delegationen
från att rösta.

En rapport om den s. k. eurodoliarmarknaden, framlagd av förre
belgiske finansministern Dequae, fick ett särskilt intresse genom den
dollarkris som utbrutit en vecka tidigare. Den av församlingen godkända
resolutionen (nr 487) krävde omedelbara åtgärder för att förstärka
samarbetet mellan centralbankerna och uttryckte förhoppning
om större självdisciplin i framtiden från affärsbankernas och andra
finansinstituts sida.

I en ytterligare rapport (med dansken Per Haekkerup som medrapportör)
behandlades frågan om amerikanska investeringar i Europa och
europeiska investeringar i USA. Av särskilt intresse var Haekkerups
avsnitt i rapporten, som behandlade problemet med de multinationella
företagen, vilka år 1980 kan antas dominera världsekonomin. I den
av församlingen antagna resolutionen i frågan (nr 489) påyrkas åtgärder
för att stärka den europeiska industrins och ekonomins förmåga att
hävda sig i konkurrensen.

I en fjärde rapport om förbindelserna med USA kommenterades bl. a.
USA:s invändningar mot EEC:s jordbrukspolitik samt EEC:s preferenssystem
gentemot vissa länder kring Medelhavet och i Afrika. I en
därpå grundad resolution (nr 488) uttalade sig församlingen mot tendenserna
till protektionism i USA och för en fortsatt liberalisering av
världshandeln.

Med utgångspunkt i EFTA:s elfte årsrapport uttalade församlingen
i en resolution (nr 493) vid oktoberssessionen sin bestämda förväntan
att EEC:s utvidgning inte skall leda till återupprättandet av en
gång avskaffade tullbarriärer i den inomeuropeiska handeln och underströk
vikten av att avtalen med alla berörda länder träder i kraft samtidigt.

De ekonomiska öst—väst-förbindelserna dryftades närmare vid församlingens
januarisession, då en resolution (nr 482) antogs vari påyrkades
en avsevärd ökning av handeln och övriga ekonomiska förbindelser
med Östeuropa.

I en deklaration undertecknad av nästan samtliga delegater, inklusive
de svenska, riktades vid januarisessionen en vädjan till Sovjetunionen
och öststaterna att visa prov på förhandlingsvilja i Berlinfrågan.

Ber. 1972:17

Vid oktobersessionen antogs mot bakgrund av den internationella
valutakrisen en resolution (nr 498), vari det bl. a. riktades en uppmaning
till alla regeringar som är intresserade av en valutaintegration att
se över Wemer-kommitténs förslag, att fastslå en ny tidtabell för åtgärder
på området och att ta nödvändiga initiativ för att upprätta en
europeisk fond för monetärt samarbete.

Mellersta östern-konflikten upptogs till diskussion vid såväl maj- som
oktobersessionema. Till det första debattillfället, då även en rapport
från församlingens politiska utskott i ämnet förelåg, hade den egyptiske
statssekreteraren Esmat Abdel Meguid inbjudits att framträda och till det
senare den israeliske utrikesministern Abba Eban. Den sistnämnde besvarade
frågor från bl. a. herrar Ahlmark och Björk. Församlingen antog
en resolution (nr 490) som utgick från och vidareutvecklade vissa teser
i FN:s säkerhetsråds resolution den 22 november 1967.

Sociala frågor

Vid majsessionen behandlades frågan om övervakning av efterlevnaden
i de enskilda länderna av den europeiska sociala stadgan. I debatten härom
uttalade sig bl. a. fröken Bergegren. Församlingen enades om ett uttalande
(nr 57) med förslag till förbättringar i övervakningsproceduren.

Vid oktobersessionen antog församlingen en rekommendation (nr 645),
vari föreslås förberedandet av en europeisk konvention beträffande katastrofbistånd.
Anslutna länder förutsätts upprätta en nationell katastrofhjälpsplan
i enlighet med Röda korsförbundets handledning och att
inrätta en central informationsmyndighet för ändamålet. En sådan konventions
främsta syfte skulle vara att få till stånd en regelbunden inventering
och förteckning av katastrofförråd och insatsstyrkor som kan stå
till omedelbart förfogande för ett katastrof drabbat land. Det förutsätts
i rekommendationen vidare att även icke-medlemsstater i Europa skall
kunna ansluta sig till den föreslagna konventionen. I debatten stöddes
förslaget av bl. a. fröken Bergegren.

På grundval av en av herr Wiklund framlagd rapport antog församlingen
vid sin oktobersession även en rekommendation (nr 646) angående
effektivare mellanstatligt samarbete för uppspårande av saknade personer.

Befolknings- och flyktingfrågor

På grundval av en motion av herr Ahlmark och ett tiotal medundertecknare,
däribland herr Björk, antog församlingen vid sin oktobersession
en rekommendation (nr 648) om skyndsamt ökat bistånd till flyktingarna
från östpakistan. Denna fråga berördes även i den interpellationsdebatt
som vid samma tillfälle följde på utrikesminister Wickmans
redogörelse för ministerkommitténs verksamhet liksom i inlägg av bl. a.
herrar Ahlmark och Alemyr. Vissa politiska yrkanden i nämnda motion
utskildes för fortsatt behandling i den politiska kommittén.

Ber. 1972:17

Vid oktobersessionen framlade holländaren Dankert på befolkningsoch
flyktingutskottets vägnar en rapport med förslag till rekommendation
rörande födelsekontroll och familjeplanering. Enligt förslaget
skulle medlemsregeringarna bl. a. uppmanas att tillåta försäljning av preventivmedel,
att liberalisera abortlagarna, att inrätta rådgivningsbyråer
för familjeplanering, att införa sexualundervisning i skolorna samt att
vidta en rad sociala åtgärder för att förbättra barnfamiljernas situation.
Förslaget väckte på många håll häftigt motstånd, och den kontroversiella
och delvis starkt känsloladdade debatten i ärendet föregicks av att ordföranden
i utskottet, luxemburgaren Margue, avgick från sin post. Sedan
ett stort antal ändringsförslag framlagts och delvoteringar genomförts,
beslöt församlingen att återremittera ärendet för fortsatt beredning
inom såväl befolknings- som de sociala och juridiska utskotten. I
diskussionen stöddes rapporten och dess slutsatser av bl. a. fröken Bergegren,
medan herr Wiklund under hänvisning bl. a. till den kommande
behandlingen av den svenska abortutredningen anmälde vissa reservationer.

Kultur- och utbildningsfrågor

Församlingens behandling av kultur- och utbildningsfrågor var koncentrerad
till oktobersessionen. Då antogs bl. a. en rekommendation (nr
649) och en rekommendation (nr 499) om det europeiska samarbetet
inom dessa områden, vidare en resolution (nr 500) angående aktuella
skolreformtendenser med sikte på s. k. permanent utbildning. Slutligen
antogs en rekommendation (nr 650) angående inrättandet av ett s. k. TVuniversitet
i Florens och en resolution (nr 501) om samarbetet mellan
medlemsländernas kulturinstitut med förläggning utanför Europa.

Biståndsfrågor

Vid januarisessionen anordnades en debatt om utvecklingssamarbetet
med utgångspunkt i bl. a. årsrapporten från ordföranden i OECD:s
kommitté för utvecklingsbistånd (DAC). Församlingen antog en rekommendation
(nr 633), i vilken regeringarna uppmanades att anta strategin
för FN:s andra utvecklingsårtionde liksom målsättningen att till år 1975
uppnå ett totalt biståndsflöde från varje i-land som motsvarar 1 % av
bruttonationalprodukten, därav 0,7 °/o i form av offentligt utvecklingsbistånd.
Herr Wiklund framlade en rapport om ökade personliga insatser
för social och ekonomisk utveckling i u-länderna i anslutning till ett av
Europarådet anordnat seminarium om internationell frivilligtjänst.

Juridiska frågor

Vid den juridiska debatt, som anordnades under januarisessionen, dominerade
de mänskliga rättighetsfrågorna. Störst intresse tilldrog sig därvid
frågan om rådets och de europeiska ländernas bidrag till de åtgär -

Ber. 1972:17

der mot rasdiskriminering varom Förenta nationerna vädjat i sina resolutioner
2646 och 2647 (XXV) i samband med proklamerandet av år
1971 som det ”internationella året för bekämpande av rasism och rasdiskriminering”.
I ett inlägg i denna debatt redogjorde herr Björk för det
svenska lagstiftningsarbetet på ifrågavarande område. Församlingen
beslöt bl. a. att anordna en särskild parlamentarikerkonferens i Wien
under oktober månad 1971. Församlingen uppmanade ministerkommittén
(rekommendation nr 623) att låta komplettera den europeiska mänskliga
rättighetskonventionen på så sätt att åtgärder, vilka kunde föregripa
ett domslut, ej skulle kunna genomföras i fråga om mål som anhängiggjorts
vid kommissionen för de mänskliga rättigheterna.

I den juridiska debatten ägnades vidare åtskilligt intresse åt en rapport
om rättsskydd för konsumenter (dok. 2902). Rapporten i fråga
innehöll bl. a. flera avsnitt ur ett anförande som justitieminister Lennart
Geijer hållit inför den europeiska justitieministerkonferensen i Haag
i maj 1970. I församlingsdebatten i frågan gjordes inlägg av bl. a. fröken
Bergegren.

övriga frågor

Vid januarimötet antog församlingen dels en rekommendation (nr
636) rörande stöd och incitament till olika former av producentkooperation
på jordbrukets område, dels en resolution (nr 479) om europeisk
jordbrukspolitik inför EEC:s utvidgning. I debatten om jordbruksfrågorna
redogjorde herr Hedström i ett anförande för frågeställningar inom
den svenska sambruksutredningen.

Vid ständiga utskottets möte i december antogs på församlingens vägnar
en resolution (nr 504) om laxfisket i Atlanten, vari parterna i gällande
avtal uppfordras att noggrant efterleva rådande bestämmelser.

Under majsessionen antogs en resolution (nr 485) med de formella
ändringar i procedurreglerna som erfordrades för att (vid sidan av
engelska och franska) införa tyska och italienska som arbetsspråk i
församlingen.

Utöver ovan redovisade ärenden gjordes i församlingen från svensk
sida inlägg eller interpellationer av bl. a. herr Wiklund angående åtgärder
mot flygbuller och s. k. frivilliga i utvecklingsbiståndet, fröken
Bergegren om narkotikabekämpningen och herr Björk om OECD:s
statistik.

Ett parlamentariskt hälsovårdssymposium, sammankallat i enlighet
med församlingens resolution nr 456 (1970), hölls under tiden 1—4
juli 1971 i Stockholm. Häri deltog från riksdagens sida, förutom fröken
Bergegren i egenskap av sociala kommitténs ordförande, herr Anders

Ber. 1972:17

Gernandt, fru Britt Mogård, fru Maj-Britt Theorin och herr Rolf
Wirtén.

En parlamentarisk konferens om de mänskliga rättigheterna hölls
under tiden 18—20 oktober 1971 i Wien. I denna deltog från riksdagens
sida, förutom församlingsombuden fröken Bergegren samt herrar
Hedlund, Lidgård, Sjönell och Wiklund, herr Allan Hernelius och fru
Grethe Lundblad.

På svensk inbjudan höll församlingens jordbrukskommitté ett möte
i Stockholm den 6 september 1971 åtföljt av ett tre dagars studiebesök
i Norrbottens län med bl. a. herr Hedström som ciceron.

Ber. 1972:17

Bilaga

Beslut fattade av Europarådets rådgivande församling under år 1971
Rekommendationer

Nr 616 om konsultativ status för vissa internationella icke-statliga organisationer

Nr 617 om europeisk rymdpolitik

Nr 618 om europeiskt vetenskapligt och teknologiskt samarbete
Nr 619 om datamaskinindustrin i Europa
Nr 620 om djurskyddsproblem inom industriell uppfödning
Nr 621 om problem vid användning av levande djur för experimentella
eller industriella syften
Nr 622 om 1964 års Haag-konventioner ang. internationell varuförsäljning Nr

623 om interimsåtgärder för att komplettera den europeiska mänskliga
rättighetskonventionen
Nr 624 om juridiskt konsumentskydd

Nr 625 om utforskning och utnyttjande av havsbottnen och dess underlag Nr

626 om havsföroreningarnas juridiska aspekt
Nr 627 om skyddet av Europas kustområden
Nr 628 om europeiska kommunalkonferensens 8:e möte
Nr 629 om föroreningen av Rhen-dalens grundvatten
Nr 630 om konventionen mot flygplanskapningar
Nr 631 om organiserandet av ett europeiskt nätverk av huvudvägar
som ett led i europeisk regionalplanering
Nr 632 om den judiska folkgruppens ställning i Sovjetunionen
Nr 633 om 1970 års verksamhetsberättelse från ordföranden i OECD:s
kommitté för utvecklingsbistånd (DAC)

Nr 634 om organiserandet av ett 5:e seminarium rörande internationell
frivilligtjänst

Nr 635 om sysselsättning och utveckling — kvalitetsförbättring av de
mänskliga resurserna genom utbildning och yrkesutbildning
Nr 636 om olika former av kooperation inom jordbruksproduktionen
Nr 637 om 2:a verksamhetsberättelsen från Internationella centret för
avancerade jordbruksstudier inom Medelhavsområdet
Nr 638 om öst—väst-relationernas allmänna och kulturella aspekter
Nr 639 om konsultativ status för vissa internationella icke-statliga organisationer Nr

640 om konsultativ status för vissa internationella icke-statliga organisationer Nr

641 om djurskydd inom intensivuppfödning

Ber. 1972:17

Nr 642 om ratificeringen av FN-konventionerna om de mänskliga
rättigheterna

Nr 643 om erfarenheter av händelseutvecklingen inom oljeområdet
Nr 644 om trafiksäkerhet och trafikuppfostran
Nr 645 om europeisk solidaritet inom katastrofbiståndet
Nr 646 om åtgärder för uppspårande av saknade personer
Nr 647 om 15:e verksamhetsberättelsen från Europarådets särskilda
representant för flyktingar och överbefolkning
Nr 648 om bistånd till flyktingar från Östpakistan
Nr 649 om europeiskt samarbete inom kultur och utbildning
Nr 650 om upprättandet av ett europeiskt ”televisionsuniversitet”

Nr 651 om konsultativ status för vissa internationella icke-statliga organisationer Resolutioner Nr

466 om organiserandet av en 3:e parlamentarisk vetenskapskonferens Nr

467 om organiserandet av en parlamentarisk konferens om de
mänskliga rättigheterna
Nr 468 om Internationella året för bekämpande av rasism och rasdiskriminering
(1971)

Nr 469 om europeiska kommunalkonferensens 8:e möte
Nr 470 om europeiska ministerkonferensen för regionplanering
Nr 471 om organiserandet av ett europeiskt nätverk av huvudvägar
som ett led i europeisk regionalplanering
Nr 472 om anordnandet av ett europeiskt symposium rörande gränsregioner Nr

473 om församlingspresidiets sammansättning och befogenheter
Nr 474 om ingivande av ändringsförslag under en debatt och om
prioritetsordningen för ändringsförslag
Nr 475 till svar på 1970 års verksamhetsberättelse från ordföranden i
OECD:s kommitté för utvecklingsbistånd (DAC)

Nr 476 om sysselsättning och utveckling — kvalitetsförbättring av de
mänskliga resurserna genom utbildning och yrkesutbildning
Nr 477 om utbildning och utveckling

Nr 478 om 4:e seminariet rörande internationell frivilligtjänst
Nr 479 om europeisk jordbrukspolitik

Nr 480 till svar på 2:a verksamhetsberättelsen från Internationella
centret för avancerade jordbruksstudier inom Medelhavsområdet Nr

481 till svar på 6:e verksamhetsberättelsen från FN:s livsmedelsoch
jordbruksorganisation (FAO)

Ber. 1972:17

Nr 482 om europeiska ekonomiska problem och de öst-västliga ekonomiska
förbindelserna
Nr 483 om Europa-integrationens framsteg

Nr 484 om ständiga utskottets kompetens, upprättandet av dess dag ordning

och proceduren vid dess möten
Nr 485 om ändring av procedurreglerna angående de språk som används
i församlingen och dess utskott
Nr 486 om politiska aspekter på förbindelserna mellan Europa och
USA

Nr 487 om eurodollarmarknaden

Nr 488 om Europas ekonomiska problem — handelsförbindelserna

mellan USA och EEC
Nr 489 om transatlantiska direkta investeringar
Nr 490 om läget i Medelhavsområdet och Mellersta Östern
Nr 491 till svar på 12:e verksamhetsrapporten från europeiska atomenergiorganet
(ENEA)

Nr 492 om en europeisk hymn
Nr 493 till svar på ll:e årsrapporten från EFTA
Nr 494 till svar på 17:e verksamhetsrapporten från mellanstatliga kommittén
för europeisk migration (ICEM)

Nr 495 till svar på 17:e årsrapporten från europeiska transportministerkonferensen
(ECMT)

Nr 496 om läget i Tjeckoslovakien

Nr 497 till svar på 1970 års verksamhetsrapport från OECD:s generalsekreterare

Nr 498 om valutastabilitetsproblemet
Nr 499 om europeiskt samarbete inom kultur och utbildning
Nr 500 om aktuella tendenser inom området för utbildningsreform
och de fortsatta utsikterna med avseende på permanent utbildning Nr

501 om samarbete mellan kulturinstitut utanför Europa
Nr 502 om Europarådets framtida roll
Nr 503 om de politiska konsekvenserna av EEC:s utvidgning
Nr 504 om laxfisket i Atlanten

Direktiv

Nr 309 om åtgärder för ändring av artikel 25 i Europarådets stadga
Nr 310 om europeiskt samarbete inom vissa vetenskapliga områden
Nr 311 om djurskyddsproblem inom industriell uppfödning
Nr 312 om juridiska problem i samband med industrispionage
Nr 313 om utforskningen och utnyttjandet av havsbottnen och dess
underlag

Ber. 1972:17

Nr 314 om skyddet av Europas kustområden
Nr 315 om överljudsflygningars återverkningar på miljön
Nr 316 om anföranden av gästtalare vid församlingens plenarmöten
Nr 317 om ständiga utskottets kompetens
Nr 318 om anordnandet av en debatt om europeisk miljöpolitik
Nr 319 om mandat för utskott och underutskott i den nordirländska
frågan

Uttalanden

Nr 56 om utkastet till europeisk konvention om invandrararbetares
juridiska status

Nr 57 om tillämpningen av den europeiska sociala stadgan
Nr 58 om Europarådets budget för år 1972

MARCUS BOKTR. STHLM 1 972 720042

'' ■ i ■ ■

■

'' • /

•v .-v-- '' '' \ ''■ . :•* ::

• . • ■.vv-^v-V;• * * ■ v ■ i • :“*■!

• * Vv 1 ■