Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

den år 1914 av dem verkställda granskning

Framställning / redogörelse 1915:SV

RIKSDAGENS

REVISORERS

BERÄTTELSE

om

den år 1914 av dem verkställda granskning

av

STATSVERKETS

jämte därtill hörande fonders tillstånd,

styrelse och förvaltning under år 1913j
jämte

de, i anledning av samma berättelse, infordrade och till

KUNGL. MAJ:T

avgivna underdåniga utlåtanden.

STOCKHOLM

ISAAC MARCTTS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG

1915.

/

Innehållsförteckning.

Ingress''.....................................................

översikt av statsverkets finansiella

ställning vid slutet av år 1913

Sid.

1

Första huvudtiteln.

Hov- och slottsstaterna.

Anslaget till reparationer å Stockholms slott m. fl. lör de kungl.

hoven upplåtna byggnader.............................................; .....V Y A"

Anslaget till brandväsendet och yttre lyshållnmgen vid Stockholms

slott .............................................................................................................

Drottningholms lustslott .............................................;........... ■ ..........

Anmärkning angående benämningen av ett konto i slotts förr ältning ens

räkenskaper, § 1 .....................................................................................

Riksmarskalbsämbetets utlåtande ............................................................

Ståthållarens å Drottningholms slott yttrande ....................................

Gripsholms slott...............................................................................................

Ulriksdals slott...................................................................................................

Haga lustslott och park .................................................................................

Haga trädgård ...................................................................................................

Sandförsäljningen vid Haga...........................................................................

Strömsholms slott .............................................................................................

Rosersbergs slott................................................................................................

6

7

8

10

622

622

11

13

15

16

17

18
19

— IV —

Andra huvudtiteln.

J ustitiedepartementet.

Sid.

Justitiedepartementet ....................................................................................... 20

Högsta domstolen och nedre justitierevisionen ...................................... 22

Justitiekanslersämbetet .................................................................................... 24

Svea hovrätt ............................................................................................... 25

Göta » ................................................................................... 27

Hovrätten över Skåne och Blekinge............................................................ 28

Krigsho vrätten ................................................................................................... 29

F ångvårdsstyrelsen........................................................................................ 30

Meddelande angående besök vid kronohäktet i Eskilstuna och

straffängelset i Västerås, § 1 ............................................................... 34

Statens uppfostringsanstalt å Bona ............................................................ 35

Uppgift angående antalet vid anstalten under år 1913 intagna
elever, § 1................................................................................................... 37

Tredje huvudtiteln.

U trikesdepartementet.

Utrikesdepartementet ...................................................................................... 38

Specifikation över departementets inkomster och utgifter............... 40

Ordinarie anslag....................................................................................... 40

Diverse inkomster .................................................................................... 48

Sammandrag av räkenskaperna över de från kronans fastighet i
Konstantinopel inflytande medel, § 1 ................................................ 54

Fjärde huvudtiteln.

Lantförsvarsdepartementet.

Arméförvaltningen............................................................................................. 56

Specifikation ................................................................................................... 58

Inkomster......................................................................................................... 58

V

Sid.

Utgifter............................................................................................................

Fonder m. ra............................................................................................■■•••

Sammandrag av regementsförvaltningarnes redogörelser för armens

munderingsmedel.......................................................................................

Tabell över de förr under arméförvaltningens men numera under

statskontorets förvaltning ställda fonder, § 1 .................................

Sammandrag över samtliga kostnader för armen samt beväringen

under år 1913, § 2 .................................................................................

Den garnisonerade armén .....................................................................

Den icke garnisonerade armén .........................................................

Anmärkning mot sättet för kontrollering av en skoleverans till

armén, § 3.............................................................................................

Arméförvaltningens intendentsdepartements utlåtande ..................

Anmärkning i anledning av att artilleri- och ingenjörshögskolans
medelsredovisningar för vissa månader saknade anteckning om

verkställd granskning i arméförvaltningen, § 4...........................

Arméförvaltningens civila departements utlåtande ........................

Meddelande angående omorganisationen av arméns kasern byggnadsnämnd,

§ 5...........................................................................

Anmärkning mot av fattning en av vissa arméförvaltningens leveranskontrakt,
§ 6..........................................................................................

Arméförvaltningens intendentsdepartements utlåtande ..................

Anmärkning mot vissa leveranskontrakt avseende skummjölk och

svagdricka, § 7 ....................................................................................

Arméförvaltningens intendentsdepartements utlåtande..................

Anmärkning mot vissa utgifter för körslor vid Norrlands hängbår,
§ 8...................................................................................................

Arméförvaltningens intendentsdepartements utlåtande..................

Meddelande angående besök vid Västmanlands regementes kasernetablissemang
samt därvid iakttagen olägenhet vid spolning av

golvet i truppens matsal, § 9............................................................

Arméförvaltningens fortifikationsdepartements utlåtande...............

Meddelande angående besök vid åtskilliga kasernetablissemang

m. m., § 10...........................................................................................

Krigshögskolan ............................................................................................

Artilleri- och ingenjörshögskolan.........................................................

Krigsskolan....................................................................................................

Uppgift å antalet utexaminerade och nyantagna elever, § 1
Jämtlands roteringskassa ......................................................................

58

70

72

76

76

76

79

79

623

80

627

80

81

624

81

625

82

626

82

628

82

83

84
86

90

91

VI

Femte huvudtiteln.

Sj öförs varsdepartementet.

Sid.

Marinförvaltningen................ 92

Specifikation................................ 94

Inkomster....................................................................................... 94

Ordinarie anslag .................................................................................... 94

Extra ordinarie anslag................................................................................ 98

Huvudtitelns besparingsfond .................................................................. 114

För särskilda ändamål reserverade medel............................................ 114

Fonder m. m............................................................................................... 114

Sjökrigshögskolan ............................................................................................. 130

Sjökrigsskolan ................................................................................................... 132

Uppgift å antalet undervisade kadetter m. m., § 1 ........................ 133

Anslaget för sjömätningar och sjökarteverket.......................................... 134

Nautisk-meteorologiska byrån........................................................................ 136

Lotsstyrelsen ...................................................................................................... 138

Specifikation................................................................................................. 140

Navigationsskolorna.......................................................................................... 142

Uppgift å antalet elever vid nämnda skolor, § 1.............................. 143

Anmärkning i anledning av dröjsmålet med påbörjandet av nybyggnaden
för navigationsskolan i Göteborg, § 2 .................................... 143

Marinförvaltningens utlåtande .................................................................. 629

Direktionens för navigationsskolan i Göteborg yttrande.................. 630

Byggnadskommitténs för d:o yttrande................................................... 630

Sjätte huvudtiteln.

Civildepartementet.

Civildepartementet............................................................................................. 144

Överståthållareämbetet....................................................................................... 146

Överståtbållareämbetets depositionsmedel................................................... 150

Stockholms stads kronoräkenskaper och länens landsböcker............... 152

Meddelande angående besök i länsstyrelsens i Västerås lokaler, § 1 154

— VII —

Sid.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen............................................................... 155

Anmärkning angående väg- och vattenbyggnadsstyrelsens protokoll,

§ i...................................:...........................................................................159

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens utlåtande .................................... 632

Meddelande angående statsanslaget till den under arbete varande
farleden mellan Storvindeln och Nedre Gautsträsk samt om

besök vid Bräskaforsen, § 2.................................................................. 159

Redogörelse angående anläggningen av s. k. ödebygdsvägar inom
Lappland, samt erinringar om vissa förbättringar å desamma,

§ 3 ....................................!.......................................................................... 159

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens utlåtande .................................... 632

Medicinalstyrelsen ................................................................_•............................ 162

Meddelande om besök vid hospitalsanläggningen invid Östersund

m. in., § 1................................................................................................... 168

Erinringar rörande byggnadsplanen för hospitalsanläggningen å

biskopsbostället Sundby nr 1 i Strängnäs socken, § 2..................... 169

Medicinalstyrelsens utlåtande..................................................................... 633

Österåsens lungsotssanatorium ..................................................................... 169

Medicinalstyrelsens redovisning över till hospitalsväsendet anslagna

medel ............................................................................................................... 170

Riksförsäkringsanstalten ................................................................................. 176

Redogörelse över riksförsäkringsanstaltens verksamhet under år

1913, § 1 ................................................................................................... 177

Försäkringsinspektionen.................................................................................... 178

Socialstyrelsen ................................................................................................... 180

Anmärkningar angående socialstyrelsens räkenskaper, § 1.................. 182

Socialstyrelsens utlåtande......................................................................... 637

Räkenskapsförarens inom d:o yttrande................................................... 638

Drottninghuset......................................................................................... 184

Uppgift å antalet där intagna personer, § 1.......................... 186

Danviks hospital........................................................................................... 187

Karantänsanstalten på Känsö........................................................................ 190

Amortering av kostnaderna för införande av värmeledning i vissa

länsresidens .......................................................................................... 191

Konungens befallningshavandes i Malmöhus län utlåtande............ 639

» » i Jönköpings län utlåtande ......... 640

Bilaga........................................................................... 641

Konungens befallningshavandes i Södermanlands län utlåtande ... 642
Bilaga............................................................................................................. 643

VIII

Sjunde huvudtiteln.

F inansdepartementet.

Sid.

Finansdepartementet.......................................................................................... 192

Kontrollstyrelsen................................................................................................ 194

Kammarkollegium ............................................................................................. 196

Kammarkollegii aktoratsräkning ................................................................ 198

Statskontoret ..................................................................................................... 199

Statskontorets expensmedel ......................................................................... 201

Anmärkning angående dröjsmålet med utgivande av den s. k. stats liggaren,

§ 1................................................................................................ 201

Statskontorets utlåtande.............................................................................. 643

Bilaga A....................................................................................................... 647

Meddelande angående verkställd inventering i statskontoret, § 2 203

Stämpeluppbörden............................................................................................. 204

Mynt- och justeringsverket.............................................................................. 206

Kammarrätten...................................................................................................... 209

Kammarrättens aktoratsräkning..................................................................... 210

överintendentsämbetet....................................................................................... 211

Riddarholmskyrkan............................................................................................. 217

Postsparbanken................................................................................................... 218

Redogörelse för postsparbankens verksamhet för år 1913, § 1 ... 220
Redogörelse för de medel, som av postsparbanken under revisionsåret
omhänderhafts för riksförsäkringsanstalten, § 2..................... 221

Tullverket ............................................................................................................ 224

Skogsvårdsavgifter ....................................................................................... 229

Meddelande angående besök vid tullkamrarna i Eskilstuna och

Västerås, § i ............................................................................................. 229

Kommerskollegium............................................................................................ 230 *

Patent- och registreringsverket..................................................................... 242

Uppgift angående sökta och meddelade patent samt registrerade

varumärken m. in., § 1........................................................................... 245

Statistiska centralbyrån................................................................................. 246

Bankinspektionen............................................................................................. 250

IX

Åttonde huvudtiteln.

Ecklesiastikdepartementet.

Ecklesiastikdepartementet
Riks- och landsarkiven
Riksarkivet ..
Landsarkivet

i Vadstena.,
i Uppsala ..

i Lund ........

i Göteborg
Visby.......

Arkivdepån
Kungl. biblioteket

Nationalmuseum ................................................................................................

Livrustkammaren................................................................................................

Konsistorierna, folkskoleseminarierna och domkyrkorna........................

Meddelande angående besök vid folkskoleseminariet i Strängnäs, § 1
Meddelande angående besök vid Strängnäs och Västerås domkyrkor,
§ 2 .................................................................;........................

Meddelande angående besök i Västerås domkapitels lokaler, § 3
Meddelande angående besök vid stifts- och läroverksbiblioteket i

Strängnäs, § 4 ..........................................................................................

Uppsala universitet.............................................................................................

Uppgift å antalet studerande, § 1............................................................

Lunds universitet................................................................................................

Uppgift å antalet studerande, § 1 .........................................................

Karolinska mediko-kirurgiska institutet......................................................

Statsmedel ......................................................................................................

Institutets enskilda medel...........................................................................

Uppgift å antalet studerande.....................................................................

Överstyrelsen för rikets allmänna läroverk................................................

Allmänna läroverken..........................................................................................

Uppsala stift .............................................................................................

Linköpings » .............................................................................................

Skara » .............................................................................................

Strängnäs » .............................................................................................

Revisionsberättelse ang. statsverket för år 1913.

Sid.

251

254

254

256

257

258
260
261
262
264

271

272
278

278

279

279

280

285

286

292

293
293
297

299

300
302
302
302
302
304

II

X

Sid.

Västerås stift ............................................................................................. 304

Växjö » 304

Lunds » 304

Göteborgs » ...................................................•......................................... 306

Kalmar » 306

Karlstads » 306

Härnösands » 308

Luleå » ...............................................................................''............. 308

Visby » 308

Stockholms stad....................................................................................... 308

Beräkning över kostnaden för varje lärjunges undervisning vid

de allmänna läroverken.......................................................................... 312

Meddelande angående besök vid högre allmänna läroverket i

Strängnäs och realskolan i Eskilstuna, § 1 .................................... 313

Redogörelse angående läroverksbiblioteket i Västerås, § 2 ............ 313

Enskilda läroverken .......................................................................................... 315

Anmärkning mot beräkningen av statsbidragets storlek för vissa en -

skilda läroverk, § 1................... 315

Läroverksöverstyrelsens utlåtande ............................................................ 650

Bilaga ......................................................................................................... 654

Kungl. och Hvitfeldtska stipendieinrättningen ....................................... 318

Högre lärarinneseminariet .............................................................................. 321

Uppgift å antalet lärjungar, § 1 ............................................................ 323

Sällskapet för folkundervisningens befrämjande....................................... 324

Uppgift å antalet lärjungar vid sällskapets läroanstalt under läsåret
1913—1914, § 1.............................................................................. 326

Tekniska högskolan..........................................................................................

Uppgift å elevernas antal under revisionsåret, § 1...........................

Redogörelse för förvaltningen av tekniska högskolans material provningsanstalt.

, § 2 ..............................................................................

Chalmers tekniska läroanstalt i Göteborg ................................................

Uppgift å antalet lärjungar, § 1 ............................................................

Materialprovningsanstalten vid Chalmers tekniska läroanstalt i

Göteborg, § 2 ..........................................................................................

Tekniska skolorna........................................................................................

Uppgift å antalet lärjungar Hd nämnda skolor

Gymnastiska centralinstitutet

327

330

330

332

334

334

336

340

Meddelande angående besök vid tekniska skolan i Eskilstuna, § 1 341

345

— XI —

Sid,

Uppgift å antalet elever och vid institutet med sjukgymnastik

behandlade patienter under år 1913, § 1..........................................

Allmänna barnbördshuset.....................................................■_.............••...........

Uppgift å antalet under revisionsåret å inrättningen vårdade

patienter, § 1 .............................................................................................

Svenska akademien ..........................................................................................

Vetenskapsakademien.......................................................................................

A) Under akademiens överinseende.........................................................

B) Under akademiens omedelbara förvaltning ....................................

1) Statsmedel.............................................................................................

2) Statsmedel och donationer samt egna tillhörigheter...............

Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien .......................................

A) Statsanslag................................................................................................

B) Akademiens enskilda medel ...............................................................

Akademien för de fria konsterna..................................................................

A) Statsmedel ................................................................................................

B) Akademiens enskilda medel ...............................................................

Uppgift å antalet elever under revisionsåret, § 1..............................

Musikaliska akademien ....................................................................................

A) Statsmedel ................................................................................................

B) Akademiens enskilda medel ...............................................................

Uppgift å antalet elever vid det under akademiens inseende ställda

musikkonservatoriet under revisionsåret, § 1 .................................

Institutet för blinda..........................................................................................

Uppgift å antalet lärjungar under revisionsåret, § 1........................

Läroanstalterna för blinda ..............................................................................

Uppgift å antalet lärjungar, § 1 ............................................................

Serafimerlasarettet .............................................................................................

Uppgift å antalet under revisionsåret där vårdade patienter m. m.,

§ 1 .........;......■;............................................................................................

Farmaceutiska institutet....................................................................................

A) Institutet ...................................................................................................

B) Examensavgifter ....................................................................................

Uppgift å antalet studerande, § 1............................................................

Allmänna barnhuset..........................................................................................

Uppgift å antalet där vårdade barn, § 1 .............................................

Bibelkommissionen.............................................................................................

Aug. Abrahamsons stiftelse ...........................................................................

344

346

349

350
354
354
360
360
363
370
370
372
376
376
378

380

381
381
383

386

387 .

391

392

393

394

397

398

398

399

400

401

404

405

406

— XII —

Nionde huvudtiteln.

Jordbruksdepartementet.

Sid.

Jordbruksdepartementet.................................................................................. 408

Lantbruksstyrelsen............................................................................................. 410

Lantbruksakademien.......................................................................................... 416

Ultuna lantbruksinstitut:

Ultima lantbruksinstitut.............................................................................. 418

Ultuna egendom............................................................................................. 420

Uppgift å antalet elever och lärlingar under läsåret 1912—1913,

§ 1 ............................................................................................................... 422

Alnarps lantbruksinstitut:

Alnarps lantbruksinstitut.............................................................................. 423

Alnarps egendom.......................................................................................... 426

Alnarps trädgårdar....................................................................................... 428

Uppgift å antalet elever och lärlingar under läsåret 1912—1913,

§ 1 ............................................................................................................... 429

Veterinärinstitutet ............................................................................................. 430

Uppgift å antalet elever under revisionsåret, § 1............................. 432

Veterinärinrättningen i Skara........................................................................ 433

Erinran i anledning av att veterinärinrättningens i Skara fastigheter
ej upptagits bland dess tillgångar, § 1.................................... 434

Styrelsens för veterinärinrättningen utlåtande .................................... 660

Översikt av de till övriga läroverk för lantbruket under revisionsåret
anvisade anslagsmedel........................................................................ 435

Stuteriöverstyrelsen och stuteristaten ......................................................... 438

Redogörelse för de vid statens hingstdepåer under revisionsåret

inträffade förändringar, § 1 .................................................................. 440

Meddelande angående besök vid Strömsholms hingstdepå, § 2...... 441

Skogsinstitutet ................................................................................................. 442

Uppgift å elevantalet, § 1 ........................................................................ 443

Skogsskoloma..................................................................................................... 444

Uppgift å elevantalet, § 1 ....................................................................... 446

Lantmäteristyrelsen ....................................................................................... 448

Skiften och awittringar ................................................................................ 452

Rikets allmänna kartverk .............................................................................. 453

l:o) Ekonomiska och stomkartearbeten................................................... 453

XIII

Sid.

2:o) Geodetiska och topografiska arbeten .............................................

3:o) Extra ordinarie anslagen till rikets allmänna kartverk............

Sveriges geologiska undersökning ...............................................................

Hydrografiska byrån.........................................................................;•••;••;.........

Översikt av de under revisionsåret till understöd åt fiskerinäringen

utbetalda anslagsmedel.............................•...................................................

Centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet ..................

Svenska hydrografisk-biologiska kommissionen..................................•■•••

Norrländska av dikning sanslag et, dess omfattning, benämning samt villkoren
för anslagets tillgodonjutande.........................................................

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens samt lantbruksstyrelsens utlåtande
.........................................................................................................

454

456

457
459

461

465

467

468
660

Tionde huvudtiteln.

Pensions- och indragningsstaterna.

Civilstatens änke- och pupillkassa, f. d. civilstatens pensionsinrätt ningar.

................................................................................................

Arméns pensionskassa ......................................................................

Flottans pensionskassa ....................................................................

Handelsflottans pensionsanstalt.....................................................

Statens järnvägstrafiks änke- och pupillkassa.............................

Telegrafverkets pensionsinrättningar .........................................

Lärarnas vid elementarläroverken nya änke- och pupillkassa

Lärarinnornas pensionsanstalt...........................................................

Folkskollärarnas pensionsinrättning ,..............................................

Småskollärarnes m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt

Prästerskapets änke- och pupillkassa .......................

Extra provinsialläkarnes pensionskassa ....................

Lasarettsläkarnes pensionskassa...................................

Barnmorskornas pensionsanstalt...................................

Dövstumlärarnas pensionsanstalt ................................

Tabell över förut omförmälda pensionskassors ställning ..................... 508

Jämförelsetabell utvisande procenttalet mellan samma kassors inkomst och

utgiftsposter .......................................................................................... 51.0

Sammandrag över kassornas ställning under åren 1909—1913.

470

475

479

483

485

488

490

492

494

497

499

501

502
504
506

512

XIV —

Statens affärsdrivande verk.

Sid.

Järnvägsstyrelsen ............................................................................................. 514

Tabell över inkomster och utgifter av iärnvägsmedel under åren

1904—1913 .................................................;........... ................................... 518

Meddelande angående inspektion av järnvägsbygget från Ulriks fors

till Volgsjön, § 1 .......................................................................... 520

Postverket............................................................................................................ 521

Meddelande angående besök vid postkontoren i Strängnäs, Eskilstuna
och Västerås jämte erinran i fråga om utrymmet inom sistnämnda
postkontor, § 1........................................................................... 524

Generalpoststyrelsens och telegrafstyrelsens utlåtande..................... 662

Telegrafverket ................................................................................................... 525

Meddelande angående besök vid telegrafstationerna i Strängnäs,

Eskilstuna och Västerås, § 1............................................................ 529

Vattenfallsstyrelsen och statens vatten falls verk................................... 530

Översikt av den ekonomiska ställningen den 31 december 1913 532

Domänstyrelsen ............................................................................................. 539

Tabell över nettobehållningen under år 1913 av kronans utarrenderade
domäner ....................................................................................... 541

Redogörelse för hittills tillämpade principer vid förvaltningen av

statens skogar samt anmärkningar mot desamma, § 1 .................. 541

Reservation ................................................................................................. 621

Domänstyrelsens utlåtande ........................................................................ 664

Bilaga 1. Domänstyrelsens cirkulär av den 22 december 1906
angående vissa avverkningar för beståndsvårdens höjande ... 747
Bilaga 2. Allmänna principer vid utsyning och stämpling i de

norrländska skogarna ........................................................................ 749

Bilaga 3—4. Tabeller utvisande förrådet växande och ton skog

inom vissa norrländska kronoparker.................................... 752

Bilaga 5, 6 a och 6 b. Grafiska framställningar av virkespriser

m. m...................................................................................... 786—787

Bilaga 6 d. Tabell utvisande i allmänhet gällande virkespriser

vid Gran våg (Sollefteå) .................................................................... 754

Bilaga 7. Det ekonomiska resultatet av Hamra kronoparks
förvaltning, jämfört med Orsa besparingsskogs åren 1884—

1911...................................................................................................... 754

Bilaga 8. Tabell utvisande under tioårsperioden 1905—1914

— XV —

Sid.

inom de tre nordligaste överjägmästaredistrikten utstämplade,

å auktion utbjudna virkesposter...................................................... 761

Bilaga 9. Domänstyrelsens cirkulär angående beräkning av

skogsbeståndens kubikinnehåll............................................. 761

Bilaga 10. Domänstyrelsens cirkulär av den 28 maj 1907 angående
allmänna skogars indelning till trakthuggning och

ordnad blädning ........................................................................... 762

Bilaga 11—12. Tabell över inom Stensele och Lycksele socknar
åren 1912—1913 taxerade skogar ...............;....................... 764

Bilaga 13. Utsyning och avverkning åren 1909—1914 inom

kronoparken Fågelberget, Tåsjö revir .......................................... 766

Bilaga 14. Utsyning och avverkning åren 1896—1914 inom

kronoparken Gultjäl, Junsele revir ............................................ 766

Bilaga 15. Utsyning och avverkning åren 1905—1914 inom

kronoparken Torvsjöån, Wilhelmina revir.................................. 770

Bilaga 16. Utsyning och avverkning åren 1905—1914 inom

kronoparken Vojmåsen, Vilhelmina revir .................................. 772

Bilaga 19. Skogsinstitutets stater från och med år 1875......... 779

Bilaga 20. Skogsstatens personal och dess löneförmåner från

och med år 1875 ................................................................................. 781

Bilaga 21 a. Tabell utvisande areal skogsmark samt utsyning
och avverkning å kronoskogar, vilkas avkastning tillföres

statsverkets skogsmedel .................................................................... 784

Bilaga 21b. Grafisk framställning angående d:o ........... 786—787

Bilaga 22. Tabell över statsverkets skogsmedel samt utgifterna

för skogsväsendet åren 1876—1914 ............................................ 785

Uttalande angående kronoöverloppsmarkernas överförande till krono parker,

§ 2 ............................................................................................... 562

Domänstyrelsens utlåtande................................................................. 730

Uttalande angående inlösen av ströängar, § 3....................................... 564

Domänstyrelsens utlåtande..................................................................... 730

Uttalande angående kolonisation å norrländska kronoskogarna, § 4 565

Domänstyrelsens utlåtande.................................................................... 732

Erinringar angående införande av centralvärmeanläggningar inom

vissa skogsstatens byggnader, § 5 567

Domänstyrelsens utlåtande ............................................................... 733

Bilaga 17. Yttranden angående värmeledningarne inom vissa

skogsstatstjänstemäns i Norrland bostäder ................................. 774

Bilaga 18. Transumt av yttranden angående d:o....................... 777

— XVI —

Sid.

Meddelande angående besök vid Hällnäs skogsskada, § 6 ......... 568

Meddelande angående öppnande av egen giroräkning för domänstyrelsen
i riksbanken, § 7............................................................... 568

Jämförelsetabell mellan statsinkomsternas beräknade och influtna

belopp under revisionsåret ...................................................................... 570

Uppgift å kostnader för åtskilliga kommittéer ...................................... 572

Uppgift angående dispositionen av besparingarna å de särskilda

huvudtitlarna................................................................................................... 592

Tabell utvisande nettobristen å förslagsanslagen under femårsperioden
1909—1913 .......................................................................................... 602

9

Anmärkning mot sättet för upphandling av skrivmaterialier m. m. för

statens verk...................................................................................................... 616

Statskontorets utlåtande............................................................................. 645

Meddelande angående de av Revisorerna avlagda besök
Reservation ..................................................................................

618

621

Riksdagens Revisorer, vilka nedannämnda dag fulländat den granskning
av statsverkets jämte därtill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning
år 1913, som enligt stadgandet i § 72 riksdagsordningen och kungl. kungörelsen
den 19 maj 1893 tagit sin början den 1 nästlidne oktober, få härmed
avgiva den berättelse, som i 6 § av samma kungörelse föreskrives.

Under revisions förrättningen hava Revisorerna från finansdepartementet
fått emottaga de av nedannämnda myndigheter, verk och inrättningar till
Kungl. Maj:t ingivna berättelser rörande förvaltningen under år 1913 av de
till deras förfogande ställda medel, nämligen:

från Biksmarskalksämbetet,

)) Justitiekansler sämbetet,
i) Göta hovrätt,

» Hovrätten över Skåne och Blekinge,

» Fångvårdsstyrelsen,

» Statens tvång suppfostringsanstalt vid Bona,
Utrikesdepartementet,

» Armé förvaltning en,

)) Chefen för krigsskolan,

)) Marinförvaltningen,

)) Chefen för sjökrigshögskolan,

» Chefen för sjökrigsskolan,

» Nautisk-meteorologiska byrån,

>) Lotsstyrelsen,

» Sjökarteverket,

)> Direktionerna för navigationsskolorna i Stockholm, Göteborg,
Malmö, Kalmar och Härnösand,

» Överståthållareämbetet,

» Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen,
i> Medicinalstyrelsen,

)) Vattenfallsstyrelsen,

» Postverket,

» Telegrafstyrelsen,

Revisionsberättelse ang. statsverket för år 1913.

1

lian Järnvägsstyrelsen, angående statens järnvägstrafik och statens
j är n vägsby ggn åder,

» Försäkringsinspektionen,

» Fiks för säkring sanstalten,

» Drottninghuset,

» Sjukhuset Fira, Stockholms stads och läns sjukhus,

)> Socialstyrelsen,

» Kammarkollegium,

» Statskontoret, angående statsverket och stämpeluppbörden,

» Kammarrätten,

» Myntdirektören,

» Kommerskollegium,

» Generaltullstyrelsen,
y> Statistiska centralbyrån,

»'' Overintendentsämbetet,

» Styrelsen för postsparbanken,

» Patent- och registreringsverket,

)) Kontrollstyrelsen,

» Riksarkivet,

» Kungl. biblioteket,

» Intendenten vid nationalmuseum,

» Uppsala ''universitet,

» Lunds universitet,

» Karolinska mediko-kirurgiska institutet,

» Överstyrelsen för rikets allmänna läroverk,
y> Gymnastiska centralinstitutet,

» Folkskoleseminarierna i Stockholm, Uppsala, Linköping,
Strängnäs, Fäayo, Lund, Landskrona, Skara, Göteborg,
Kalmar, Karlstad, Falun, Härnösand, Umeå och Luleå,
» Seminariet i Haparanda,

» Sällskapet för folkundervisningens befrämjande,

» Högre lärarinneseminarium,

» Chalmers tekniska läroanstalt,

» Tekniska elementarskolorna i Malmö, Norrköping, Borås,
Örebro och Härnösand,

» Tekniska skolan i Stockholm,

» Tekniska skolan i Eskilstuna,

» Allmänna barnbördshuset i Stockholm,

» Svenska akademien,

» Vetenskapsakademien,

~ 3 —

från Akademien för de fria konsterna,

» Musikaliska akademien,

» Institutet för blinda å Tomteboda,

■» Blindskolan i Växjö,

» Hantverksskolan i Kristinehamn för blinda,

» Sera/merlasarettet,

» Farmaceutiska institutet,

)) Allmänna barnhusinrättningen i Stockholm,
y> Lantbruksstyr elsen,

» Lantbruksakademien,

)> Ultima lantbruksinstitut,

» Alnarps lantbruks- och mejeriinstitut,

» Stuteriöverstyrelsen,

» Domänstyrelsen,

» Lantmäter istyr elsen,

» Veterinär institutet,

» Veterinärinrättningen i Skara,

» Rikets allmänna kartverk,

» Hydrografiska byrån,

„ Sveriges geologiska undersökning,

» Centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet,

» Civilstatens änke- och pupillkassa,

)> Arméns pensionskassa,
i) Flottans pensionskassa,

» Handelsflottans pensionsanstalt,

» Statens järnvägstrafiks pensionsanstalter,

» Telegrafverkets pensionsinrättningar,

y> Lärarnes vid elementarläroverken nya änke- och pupillkassa,
» Folkskolelårarnes pensionsinrättning,
y> Folkskolelärarnes änke- och pupillkassa,

■» Småskolelärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt,

» Lärarinnornas pensionsanstalt,
i) Prästerskapets änke- och pupillkassa,

T) Lasarettsläkarnes pensionskassa,

B Extra provinsialläkarnes pensionskassa,
d Dövstumlärarnes pensionsanstalt.

— 4 —

Då tiden för landsböckernas insändande till kammarrätten är bestämd
till den 1 april och i övrigt de förvaltande verkens räkenskaper i allmänhet
skola dit avlämnas inom den 1 maj varje år, har naturligtvis endast en del
av dessa räkenskaper före Statsrevisionens sammanträde undergått granskning
inom kammarrätten. De anmärkningar, som vid den redan skedda gransk*
ningen förekommit inom bemälda ämbetsverks revisionsavdelning, hava emellertid
vant tillgängliga för Revisorerna, vilka i de fall, då förklaringar däröver avgivits,
även tagit del av förklaringarna.

... iakttagande av den ordning, i vilken anslagen finnas i riksstaten

tor år 1913 upptagna, få Revisorerna här nedan meddela särskilda, på de
olika räkenskaperna grundade sammandrag av inkomster och utgifter under
revisionsåret, därvid fogande de anmärkningar och iakttagelser i övrigt, vartill
granskningen av räkenskaperna givit anledning.

av statsverkets finansiella ställning vid slutet av år 1913.

Beträffande statsverkets finansiella ställning vid 1913 års slut få Revisorerna
meddela följande.

Enligt den på sid. 10 i 1913 års Revisorers berättelse över deras granskning
av statsverkets jämte därtill hörande fonders tillstånd, styrelse
och förvaltning under år 1912 intagna översikten
utgjorde det ungefärliga värdet vid 1908 års slut av
statsverkets, i rikshuvudboken icke redovisade, fasta och
lösa egendom........................................................................... 297,023,003: 2 9.

Om därtill läggas behållningarna vid 1913 års slut
enligt det tryckta utdraget ur rikshuvudboken,
sid. 9 ........................... 1,435,320,202: 5 8

minskade med skulderna vid samma tidpunkt
................................................... 622,560.572: it 812.759.630: 47

visar sig, att ungefärliga värdet av statens samtliga till -

gångar vid 1913 års slut utgör ....................................... 1,109,782,633: 7 6

i vilken summa riksbankens tillgångar samt värdet å staten
tillhöriga malmfält och gruvor samt aktier i Mertainens
gruvaktiebolag dock icke ingå.

Då enligt senaste revisionsberättelsen statsverkets
nettotillgångar vid 1912 års slut utgjorde........................... 1.067.800.606: 34

har alltså vid 1913 års slut uppstått en kapitaltillökning av 41,982,027: 42.

6 —

FÖRSTA HUVUDTITELN.

Anslaget till reparationer å Stockholms slott in. fl.
för de kungl. hoven upplåtna byggnader.

Debet.

Inkomster:

Ordinarie statsanslaget................................................... 63,000:

Från kungl. hovförvaltningen..................................... 20.000: —

Försäljningsmedel för:

plåt- och zinkskrot in. in........................................ 1,105: 84. 84,105: 84.

Balans till år 1914:

Slottskassans skulder (för vilka statsverket icke ansvarar*) ...... 47,206:03.

Summa 131,311: 87.

Kredit.

Slottskassans skulder

Balans från år 1912:

Utgifter:

Löner och arvoden .........................................................

Reparations- och underhållskostnader för:

Kungl. slottet....................................... 53,917: 81.

Slottsträdgårdens underhåll ............... 1.373: 10.

F. d. Indebetouska huset .................. 2,660: 59.

F. d. Oxenstjernska dito .................. 1,855: 50.

Kungl. hovstallet................................. 8,956:27.

Fatburen å Kungsholmen .................. 68: 2 4.

5.000: —

57,480: 36.

68,831:51. 73,831:51.

Summa 131,311: 87.

*) Jämlikt 1884 års riksdags beslut.

Anslaget till brandväsendet och yttre lyshållning^

vid Stockholms slott.

Tillgångar

1) e b e t.

Balans från år 1912;

8,408: 67.

Statsanslag .........

Försäljningsmedel

Inkomster:

11,250: —

50:— 11,300: —

Summa 19,708: 6 7.

K r e d i t.

2,870

2,880

38

Utgifter:

Avlöning:

åt tjänstemännen.......................................

„ gaständarna..........................................

„ dito för extra tjänstgöring...............

„ en elektriker för tillsyn och underhåll
av brandredskap och ledningar...

Beklädnad åt gaständarna ...................................

Förhrukningsavgift för gas och elektrisk ström

Reparationer och materialier för belysningen.....

Dito dito för brandväsendet ................................

Vattenförbrukningsavgift ......................................

Diverse ....................................................................

270: —

6,058: —

327: 25.

1,226: 02.

881: 97.

2,525: 24.

144: —

316:95. 11,479:43.

Balans till år 1914:

Tillgångar:

Kontant behållning:

På löpande räkning i Skandinaviska kreditaktiebolageF

8,229: 24.

Summa 19,708: 6''

— 8 —

Drottningholms lustslott.

Debet.

Balans från år 1912:
Tillgångar................................................

Inkomster:

Första huvudtitelns ordinarie anslag:

Drottningholms slott ........................

Hyres- och arrenderaedel:

från Drottningholm...........................

n Svartsjö.......................................

Tomtören ................................................

Intressemedel ..........................................

Vinst å jordbruket.................................

Dito å skogen .......................................

Från riksmarskalksämbetet Överlämnade
reparationsmedel jämte därå upplupna
räntor .......................................

Slottsmedel. Reparationsmedel. Summa.

47,408: 13. 38,092: 02. 85,500: 15.

24,600: —--

14,299: so. — —

1,050: —--

817: —--

1,003: 99. — —

3,058: 58. — —

9,304: 83.--

39,052: 86.

Säger J3,186: 76. — " 93,186:76.

Summa 140,594:89. 38,092:02. 178,686:91.

Kredit.

Utgifter:

Avlöningar m. m.................................. 12,314:7 5. 500: —

Pensioner och gratial ........................... 3,658: 2 5. _ _

Opera...................................................... 2,915: 13.--

Diverse omkostnader.............................. 6,797:89. 7:_

Avskrivning å inventariers värde......... 775: 9 8.__

Transport 26,462: — 507: —

— 9 —

Slottsmedel. Reparutionsmedel.

Transport

26,462: — 507: —

Förlust å parken och trädgården

10,423:9 9.--

Dito å svanorna ....................................

237: 09.--

Byggnaders underhåll ...........................

17,032: 42.--

Inventariers dito ....................................

1,610: 92.--

Vattenledningen och elektriska anlägg-

ningen...................................................

2,301: 5 6.--

reparationsmedel, förutom upplupna,
ej förfallna räntor..............................

-- 37,585:02.

Säger

58,067: 98. 38,092: 02.

96,160: —

Balans till år 1914:

Tillgångar:

Kontant behållning:

I kassan..........................................

1,617: 08.

På checkräkning i Stockholms

enskilda bank ...........................

15: oi. — —

På löpande räkning i dito dito...

9,052: 86.

Utbulta medel....................................

35,000: —--

Värde å inventarier...........................

36,841: 96. — —

Säger

82,526: 91. — —

82,526: 9 1.

Summa 140,594: 89. 38,092: 02. 178,686: 91.

§ I Med

bifall till Kungl. Maj:ts därom framställda förslag beviljade 1906
års Riksdag till utförande av de såsom mest nödiga ansedda reparationsarbetena
vid Drottningholms slott på extra stat för år 1907 ett belopp av 160,000
kronor.

Vidare beviljade 1907 års Riksdag till utförande av sådana föreslagna
arbeten vid samma slott med tillhörande anläggningar, för vilkas verkställande
medel icke redan anvisats, ett anslag av 740,000 kronor, därav å extra stat
för år 1908 anvisades ett belopp av 320,000 kronor.

Revisionsberättelse ang. statsverket för år 1913. 2

— 10 —

Av omförmälda anslag har Riksdagen sedermera anvisat:

för år 1909 ................................................... 160,000 kronor

» » 1910 ................................................... 160,000 ,

» „ 1911 återstoden................................. 100,000 „

1 den plan till reparation av slottet jämte tillhörande anläggningar, som
framlades vid 1906 års riksdag, förutsattes, att Drottningholms slottskassa
skulle bidraga till kostnaderna för reparationsarbetena med 12,500 kronor
årligen under sex år eller sammanlagt 75,000 kronor. Sistnämnda belopp har
ock, enligt vad 1911 års räkenskaper utvisa, överförts från slottskassan till
reparationsmedlen. Sedan kommitterade för verkställande av ifrågavarande
reparationsarbeten under år 1913 på därom gjord framställning av riksmarskalksämbetet
befriats från slutförande av sitt uppdrag, hava kommitterade
till ämbetet avgivit redovisning för de av dem omhänderhavda medlen. Sedermera
har riksmarskalksämbetet dels uppdragit åt ståthållareämbetet på Drottningholms
slott att fortsätta utförandet av de utav bemälda kommitterade icke
slutförda reparationsarbetena, dels ock den 5 december 1913 till ståthållareämbetet
överlämnat förenämnda reparationsmedel jämte därå influtna räntor;
och har ståthållareämbetet i revisionsårets räkenskap över slottets medel upptagit
reparationsmedlen under ett särskilt konto, benämnt “Reserverade medel".
Den utgående behållningen å detta konto utgör 39,052 kronor 86 öre, varav
30,000 kronor voro insatta på deposition och återstoden på löpande räkning
i Stockholms enskilda bank.

Då det måste anses, att slottskassans ovanberörda bidrag, 75,000 kronor,
i första hand tagits i anspråk för reparationskostnaden och det å kontot
“reserverade medel" utbalanserade beloppet, kronor 39,052: 8 6, således bör
betraktas såsom besparing uteslutande å det för ändamålet anvisade riksstatsanslaget,
synes denna reservationens egenskap hava bort i räkenskaperna tydligt
angivas, vilket kunnat ske exempelvis genom att ifrågavarande konto i stället
benämnts “Reserverade medel å anslaget: till utförande av reparationsarbeten
vid Drottningholms slott".

11

ttripsliolms slott.

Debet.

Balans från år 1912:

Tillgångar................................................................................................ 10,758: 3 7.

Inkomster:

Statsanslag ..................................................

Statsbidrag till vägunderhållet.................

Behållning av förevisningsmedlen............

Arrenden, hyror och tomtören..................

Försäljningsmedel för:

frukt .................................... 4,097: 6 9.

spannmål, hö och halm...... 2,619: 7 0.

skogseffekter........................ 6,836: 5 5.

Intressemedel................................................

Diverse.........................................................

.................. 6,000: —

.................. 4: 93.

575: 23.

4,670: —

13,553: 94.

. 580: 30.

68: 50- 19,447: 97. 25,452: 9e.

Summa 36,211: 27.

Kredit.

Utgifter:

Löner och arvoden............................................................ 5,550: *—

Pensioner ........................................................................... 295: 25.

Reparationsarbeten å slottet .......................................... 2,065: 85.

Dito å övriga hus............................................................ 751:04.

Omkostnader för park, trädgård, åkrar och ängar 7,011: 58.

Skogens skötsel ................................................... 2,314: 89.

Transport 17,988: 61.

12 —

Transport 17,988: 61.

Brandväsendet .................

Läkar- och veterinär vård

Medikamenter....................

Onera ................................

Telefonavgift....................

Inventarier .......................

Renhållning.......................

Hjortarnas skötsel...........

Diverse .............................

110: 75.
270: —
74: 58.
941: 62.
182: 78.
393: 7 8.

65: —
643: 15.
1,795: 05.

22,465: 32.

Balans till år 1914:

Tillgångar:

Kontant behållning:

I kassan................................................ 442: o9.

På sparkasseräkning i Södermanlands

enskilda bank:................................. 3,087: 7 4.

„ upp- och avskrivningsräkning i

dito dito.......................................... 716: 12. 4,245:95.

Utlånta medel............................................................... 9,500:— 13,745:95.

Summa 36,211:2 7.

13

Ulriksdals slott.

Debet.

Balans från år 1912:
Tillgångar.......................................................................

Inkomster:

Statsanslag ........................................................................ 8,250:

Arrenden, hyror och tomtören....................................... 14,900: —

Medel från Djurgårdskassan .......................................... 16,312: —

Försäljningsmedel för sand och grus.............................. 1,902: 95.

Intressemedel .................................................. 52: 54. 41,417: 49.

Jämlikt riksmarskalksämbetets skrivelse den 13 februari 1913 avskrives
den inom linjen förda skuld till kungl. hovförvaltningen
för bekommet lån till bestridande av kostnader för reparation
av lägenheten Beylon................................................... 2,130: _

Summa 41,427: 9 6.

Kredit.

Balans från år 1912:

Inom linjen:

Skuld till kungl. hovförvaltningen ........................... 2,130: —

Utgifter:

Avlöningar, arvoden och gratifikationer........................ 7,562: —

Onera ........................................................................... 672: 94.

Ved och kol ..................................................................... 1»806- 09.

Transport 10,041: 03.

— 14

Transport 10,041: o3.

Medicin .............................................................................. 129: 7 8.

Lys- och renhållning ...................................................... 692: so.

Telefonavgift ..................................................................... 95;_

Parkens underhåll ............................................................ 9,734: 10.

Omkostnader för skogen ................................................ 651: so.

Havre, hö m. m................................................................ 1,987: 2 6.

Byggnads- och reparationsarbeten jämte materialier... 15,963: 73.

Inköp av en arbetshäst................................................... 960:_

Diverse................................................................................. 1,169: 95.

41,425: 45.

Tillgångar:

Kontant behållning:
I kassan .............

Balans till år 1914:

..............2: 51.

Summa 41,427: 96.

- 15 —

Hägn lustslott och park.

Debet.

Balans från år 1912:

Tillgångar ................................................................................................ 26: 2 3.

Inkomster:

Statsanslag...................................................

Arrenden, tomtören och hyresmedel.,.......

Tillfälliga hyror..........................................

Avgäld för jord till nya kyrkogården ...
Från sandförsäljningsmedlen överförda ...

Räntemedel...................................................

Diverse.........................................................

För slottsparken:

Bidrag från Haga trädgård.................

8,000: —

14,755: —

110: —

38: 23.

716: 25.

566: 81.

29: 38. 24,215: 6 7.

.................... 7,795: 45. 32,011: 12.

Summa 32,037: 3 5.

Kredit.

Utgifter:

För slottet:

Avlöningar ...

Arvoden .........

Utskylder ......

Ved ...............

Gratifikationer

5,300: —
2,380: —
248: 7 2.
502: —
30: —

Transport 8,460: 7 2.

— 16 —

Transport 8,460: 7 2.

Medicinalier............................................. 121:5 5.

Lys- och renhållning.............................. 515: 9 7.

Röjning och planteringåskogsmarkerna 399: 95.

Underhållskostnader för byggnader...... 10,512: 37.

Diverse....................................................... 1,079: 7 5. 21,090:31.

För slottsparken:

Avlöning till arbetare ................................................ 10,945: 7 5. 32,036: 06.

Tillgångar:

Kontant behållning

Balans till år 1914:

..............1: 29.

Summa 32,037: 35.

Haga trädgård.

Debet.

Inkomster:

Försålda trädgårdsaleter................................................... 61,528:5 7.

Försålt bänkströ ............................................................... 497:— 62,025: 57.

Summa 62,025: 5 7.

Kredit.

Utgifter:

Kostnad för trädgårdens skötsel.................................... 54,230: 12.

Till Haga lustslott och park överfört bidrag till slottsparkens
underhåll......................................................... 7.795: 45. 62.025: 57.

Summa 62,025: 5 7.

17 —

Sandförsäljningen vid Haga.

Debet.

Balans från år 1912:

Tillgångar................................................................................................ 30.596: 2 5.

Inkomster:

För försåld sand, grus och rullsten till Stockholms nya spårvägs aktiebolag.

................................................................................ 2,350: —

Summa 32,946: 25.

Kredit.

Utgifter:

För anläggning av vattenledning till Haga slott ...... 29,880: —

Till Haga slottskassa överförda.................................... 716: 25.

För sandgropens skötsel................................................... 80:— 30,676: 2 5.

Leverering :

Till statskontoret:

Influtna sandförsäljningsmedel ............................................. 2,270: —

Summa 32,946: 2 5.

Revisionsberättelse ang. statsverket för år 1913.

3

— 18 —

Strömsholms slott.

Debet.

Balans från år 1912:

Tillgångar................................................................................................... 419:21.

Statsanslag .......

Hjresmedel.......

Arrendemedel....

Inkomster:

..................................... 3,000: —

...................... 420: —

..................... 490:~ 910:— 3.910: —

Summa 4,329: 21.

Kredit.

Utgifter:

Avlöning................................................................................. 1,385: 45.

Läkararvode........................................................................... 75: —

Medicin och sjukvård............................................................ 80: 3 2.

Understödskostnader............................................................... 120: 16.

Byggnads- och reparationskostnader ................................. 1,637: 3 9.

Bränsle.................................................................................... 135: —

Renhållning ........................................................................... 110: —

Diverse.................................................................................... 406: so 3,949:8 2.

Tillgångar:

Kontant behållning

Balans till år 1914:

............. 379: 39.

Summa 4,329:21.

§ I Revisorerna

hava avlagt besök vid Strömsholms slott och har detta
besök icke givit anledning till erinran. •

19 —

Rosersbergs slott.

Debet.

Balans från år 1912:

Tillgångar ................................................................................................ 21,828: 3 6.

Inkomster:

Statsanslag ........................................................................ 8,000: —

Hyres- och arrendemedel ................................................ 7,483: —

Intressemedel ..................................................................... 878: 18.

Vinst å skogen.................................................................. 4,378: 29.

Husrötemedel..................................................................... 14,365: 49. 30,104: 9 6.

Summa 51,933: 32.

Kredit.

Utgifter:

Avlöningar m. m. för slottsförvaltningen..................... 2,833:2 5.

Pensioner och gratial ...................................................... 1,675: 4 5.

Omkostnader för parken................................................... 743: 31.

Byggnaders underhåll ...................................................... 15,719: oi.

Inventariers dito ............................................................... 292: o7.

Avskrivning å inventariers värde ................................. 125: 41.

Avföres:

Från år 1911 oriktigt balanserad fordran............... 1,575: —

Diverse .............................................................................. 1,454:— 24,417:50.

Balans till år 1914:

Tillgångar:

Kontant behållning:

I kassan ............................................. 1,460: 6 5.

På checkräkning i Stockholms enskilda
bank.................................... 11,728: 48. 13,189: 1.3.

Utlånta medel............................................................... 13,000: —

Värde å inventarier ................................................... 1,326: 69. 27,515: 82.

Summa 51,933: 32.

— 20

ANDRA HUVUDTITELN.

Justitiedepartementet.

För revisionsåret har justitiedepartementets registrator i särskilda räkningar redovisat för i

nedanstående tabell sammanförda anslagsmedel.

Debet.

Behållning Leverering

från från

år 1912. statskontoret.

Andra huvudtitelns ordinarie
anslag:

Chefen för justitiedepar mentet

............................. 17,000: —

Departementets avdelning
av Kungl. Maj:ts kansli:

Avlöning.......................... 38,150: —

Amanuens- och vikariatsarvoden
samt renskri
vningskostnader

m. m......................... 5: 25. 9,500: —

Departementschefens ombud
för tillsyn överskrifters
allmängörande........9,125: —

Ålderstillägg .................. 3,200: —

Skrivmaterialier och expenser,
ved m. m......... 17,000: —

Till bestridande av tryckningskostnader.
.............. 12,000: •—

Till gäldande av Sveriges
andel i kostnaderna för
den internationella byrån
i Bern .................. 2,694: 6 2.

Transport 5: 2 5. 108,669: 62.

Kredit.

Skuld

från

år 1912.

Utgifter.

Behållning

till

år 1914.

Summa.

- -

17,000: —

- -

17,000: —

— —

38,150: —

— —

38,150: —

—- —

9,126: 58.

378: 67.

9,505: 25.

_ _

9,125: —
3,200: —

_ _

9,125: —
3,200: —

1,042: 63.

14,324: 77.

1,632: 60.

17,000: —

11,686: 51.

313: 49.

12,000: —

2,694: 62.

2,694: 62.

1,042: 63.

105,307: 48.

2,324: 7 6.

108,674: 87.

— ‘21 -

I) e b o t.

Behållning Leverering Skuld

från från från

år 1912. statskontoret. år 1912.

K r e d 11.

Behållning
Utgifter. till

år 1914.

Transport 5: 25. 108,669: 62. 1,042: 63. 105,307: 48.

Andra huvudtitelns e. o.
anslag:

Till provisorisk lönereglering
för befattningshavare
i justitiedepartementet
.............................

Till avlönande av en andre
ledamot å justitiedepartementets
avdelning för

lagärenden.......................

Till arvode åt en extra
föredragande inom justitiedepartementet
...........

Till bestridande av de utav
tillämpning av lagen om
straffregister föranledda
kostnader för amanuenser,
renskrivning m. m.
inom justitiedepartementet
...................................

Tillägg till det för justitiedepartementets
avdelning
av Kungl. Maj:ts
kansli uppförda anslag
till amanuenser, vikariatsersättningar,
renskrivning
m. m. inom
justitiedepartementet ...--

Summa 5: 2 5.

5,031: 6 3.

-- 5,031: 63.

8,100: —

--8,100: —

3,000: —

-- 3,000: —

5,000: —

-- 5,000: —

3,877: 99.-- 3,877: 99-

133,679: 24. 1,042: 63. 130,317: 10.

2,324: 7 6

2.324: 7

Summa.

. 108,674: 87.

5,031: 6 3.

8,100: —

3,000: —

5,000: —

3.877: 99.
6. 133,684: 49.

— 22 —

Högsta domstolen och nedre jjustitierevisionen.

Nedre justitierevisionens registrator har för revisionsåret i särskilda räkningar redovisat i
nedanstående tabell sammanförda anslagsmedel.

Andra huvudtitelns ordinarie anslag: Högsta

domstolen:

Avlöningsmedel........................

Nedre justitierevisionen:

Avlöningsmedel ........................

Till arvoden åt vikarier för
beredande av semester åt re visionssekreterarna.

.................

Till arvoden åt extra revisionssekreterare
..............................

Amanuensarvoden, gratifikationer
m. m............................

Anslaget till övergångsstat ...

Ålderstillägg ..............................

Skrivmaterialier och expenser,

ved m. m..................................

Andra huvudtitelns e. o. anslag:
Till avlönande av en extra vaktmästare
i nedre justitierevisionen

Debet.

Kredit.

Leverering

från

statskontoret.

Skuld

till

år 1914.

Skuld

från

år 1912.

Utgifter.

Summa.

314,560: 67.

314,566: 67.

314,566: 67.

209,115: 90.

— —

— -

209,115: 90.

209,115: 90.

22,500: —

— —

22,500: —

22,500: —

5,000: —

— —

- -

5,000: —

5,000: —

23,878: 49.
14,800: —
12,800: —

- -

- -

23,878: 49.
14,800: —
12,800: —

23,878: 49.
14,800: —
12,800: —

34,000: —

4,195: 36.

7,034: 06.

31,161: 30.

38,195: 36.

1,175: —

- -

___» _

1,175: —

1,175: —

637,836: 06.

4,195: 36.

7,034: 06.

634,997: 36.

642,031: 4 2.

23 —

]) o b o t.

Kredit.

Leverering Skuld

från till

statskontoret. år 1914.

Skuld

från Utgiiter.

fir 1912.

Summa.

Transport 637,836: 06. 4,195: 36. 7,034: 06. 634,997: 36. 642,031: 42.
Andra huvudtitelns allmänna besparingsfond
:

Arvoden åt t. f. revisionssekreterare.
........................................

Förskott:

Extra lönetillägg för år 1913... 2,740:

Ersättning till registratorn F.

Peterzens för mistad sportelinkomst
.......................................

7,521: 59.

7,521: 59. 7,521: 59.

-- 2,740: — 2,740: —

2,750:

---- 2,750:— 2,750:

Summa 650,847: 65. 4,195: 36. 7,034: 06. 648,008: 95. 655,043: oi.

— 24 —

Justitiekanslersämbetet.

För revisionsåret har justitiekanslersämbetets registrator i särskilda
visat för de i nedanstående tabell upptagna anslagsmedel:

Debet.

Kredit.

Leverering Skuld

från till

statskontoret, år 1914.

Skuld

från Utgifter,

år 1912.

Andra huvudtitelns ordinarie
anslag:

J ustitiekanslersexpeditionen:

Lön, tjänstgöringspenningar

och ortstillägg........................ 21,750:— — — — — 21,750:

Amanuens- och vikariatsar voden,

renskrivning m. m. ... 6,024: 19. — — — — 6,024:

Ålderstillägg ..i........................... 100: — — — — — 100:

Skrivmaterialier och expenser,
ved m. m.:

I allmänhet ........................... 2,400: — 30: 07. 143: 6 6. 2,286:

Hyresmedel.............................. 3,500:— — — — — 3,500:

Summa 33,774:19. 30:07. 143:66. 33,660:

räkningar redo -

Summa.

- 21,750: —

9. 6,024: 19.

100: —

i. 2,430:07.
- 3,500: —

o. 33,804: 2 6.

25

Svea liovrätt.

Från Svea hovrätt har för revisionsåret i särskilda räkningar lämnats redovisning för de
anslagsmedel, som finnas sammanförda i nedanstående tabell:

Debet. K r e d i t.

Behållning Leverering Leverering Behållning

från från Utgifter. till till Summa,

år 1912. statskontoret. statskontoret. år 1914.

Andra huvudtitelns ordinarie
anslag:

Svea hovrätt etc.:
Löner samt tjänstgöringspenningar
och
renskrivningskost nader

.....................

Amanuens- ochvika riatsarvoden

.........

Alderstillägg ............

Skrivmaterialier och
expenser, ved m. m.
Extra utgifter:
Ersättning till hovrättsrådet
J. Lagerbielke
för mistade
avlöningsförmåner
Andra huvudtitelns
extra ordinarie anslag:
Till fortsatt uppehållande
under ett år
från och med den 1
september 1912 av
en extra division i
Svea hovrätt .........

Transport

Revisionsberättelse ang.

1,835: 52. 357,314: 21.

-- 28,000: —

-- 34,599:01.

1,328:64. 18,000: —

329: 0 3.

189: 57. 22,166: 7 0.

3,353: 7 3. 460,408: 9 5.

, statsverket för år 1913.

356,624: 81. 2,524: 9 2.

27,961:64. 38:36.

34,599: oi.--

17,693:59. 75: —

329: 0 3.--

22,294: 4 4. 61: 83.

459,502: 52. 2,700: n.

-- 359,149: 73.

-- 28,000: —

-- 34,599:01.

1,560: 05. 19,328: 64.

329: 03.

-- 22,356: 27.

1,560: 05. 463,762: 68.

4

26

Debet

Kredit.

Behållning

Leverering

Leverering

Behållning''

från

från

Utgifter.

till

till

Summa.

år 1912. statskontoret.

statskontoret.

år 1914.

Transport 3,353:73. 460,408:9 5. 459,502:52. 2,700: n. 1,560:05. 463,762:68.

Andra huvudtitelns allmänna
besparingsfond:

Ersättning till vikarier
för adjungerade ledamöter.
....................... — — 141: 5 8.

Förskott:

Å 1914 års e. o.
anslag till fortsatt
uppehållande under
ett år från och med
den 1 september
1913 av en extra
division i Svea hovrätt.
.......................... 10,733: 30.

Å dito dito till extra
lönetillägg för år

1913........................ 2,925: —

Ersättning för indragna
sportler åt aktuarien
i hovrätten G.

Liliequist.................. — — 2,896: 66.

Ersättning till notarier
å gammal stat

i hovrätten ............ 76: 35.

Summa 3,353: 73. 477,181: 84.

141: 58.--— — 141: 58.

10,733: 30. — —-- 10,733: 30.

2,925: —---- 2,925: —

2,896:66.---- 2,896:66.

76: 35. — — — — 76: 35.

76.275: 41. 2,700: ll. 1.560: 05. 480,535: 57.

27 —

(rota hovrätt.

För revisionsåret har från Göta hovrätt i särskilda räkningar lämnats redovisning
för i nedanstående tabell sammanförda anslagsmedel:

Debet.

Kredit.

Leverering Skuld

från till

länsstyrelsen. år 1914.

Skuld

från Utgifter,

år 1912.

Summa.

Andra huvudtitelns ordinarie
anslag:

Göta hovrätt etc.:

Löner samt tjänstgöringspenningar
och

renskrivningskostna der*m.

m................ 219,358: 86. — — — — 219,358:86. 219,358.86.

Till amanuenser och extra
biträden ............ 14,500: — — — — — 14,500: 14,500:

Ålderstillägg..................... 25,400:— — — — — 25,400: 25,400:

Skrifmaterialier och expenser,
ved, m. m....... 8,500: — 105: 74. 452: 26. 8.153: 48. 8.60o: 74.

Summa 267,758: 86. 105: 74. 452: 26. 267,412: 34. 267,864: 60.

— 28

Hovrätten över Skalle och Blekinge.

Från denna hovrätt har för revisionsåret i särskilda räkningar lämnats redovisning
för anslagsmedel, som äro sammanförda i nedanstående tabell:

Debet.

Kredit.

Leverering

Skuld

Skuld

från

till

från Utgifter.

länsstyrelsen.

år 1914.

år 1912.

Summa.

Andra huvudtitelns ordinarie
anslag:

Hovrätten över Skåne och
Blekinge etc.:

Löner samt tjänstgöringspenningar
och
renskri vningskostna der

m. m................

Till amanuenser och

extra biträden.........

Alderstillägg.....................

Skrivmaterialier och expenser,
ved m. m.......

Förskott:

Sportelersättning till hovrättens
sekreterare och
och hans vikarier ......

Summa

103,793:7 1.----

7,700: —--— —

9,300: —----

4,550:— 728:79. 919:09.

1,550: —----

126,893: 71. 728: 7 9. 919: 09.

103,793: 7 1.

103,793: 71

7,700: —

7,700: —

9,300: —

*9,300: —

4,359: 70.

5,278: 79,

1,550: —

1.550: —

126,703:41. 127,622:50.

Krigshovrätteu

För revisionsåret har från krigshovrätten i särskilda räkningar redovisats för de
i nedanstående tabell sammanförda anslagsmedel:

Debet.

Kredit.

Behållning

Leverering

Behållning.

Summa.

från

från

Utgifter. till

år 1912.

statskontoret.

år 1914.

Andra huvudtitelns ordinarie

anslag:

Krigshovrätten:

Avlöning..............................

Skrivmaterialier och expenser,

- —

11,100: —

11,100:—--

11,100: —

ved ni. m............................

Andra huvudtitelns extra ordi-

128: 13.

2,000: —

2,008:7-2. 59:4 1.

2,128: 13.

narie anslag:

Till arvoden åt krigshov-

rättens ordförande och mili-tära ledamöter ..................

3.250: —

3,250: —--

3,250: —

Till beredande av tillfällig

löneförbättring åt krigshov-rättens vaktmästare .........

300: —

300: —--

300: —

Förskott:

Extra lönetillägg för år 1913

— -

495: —

495: —--

495: —

Summa

128: 13.

17,145: -

17,213: 72. 59: 41.

17,273: 13

Fångvårds

1

I) e 1) e t.

Balam från år 1912:
{Tillgångar ...................................

j Inkomster:

(Statsanslag .................................

Anmärkningsmedel ........................

(Diverse .......................................

Om Inring .................................

Ordinarie anslag

till:

Fångvårds-

styrelsen.

Fångars vård och underhåll.

Ålderstillägg
för en del
vid fång-vårdsstyrel-sen ocli fång-vården an-ställda
ämbets- och
tjänstemän.

Extra

utgifter

För upp-förande av
nya hägnader
och fånggår-dar vid läns-fängelserna i
Malmö och
Örebro samt
vid krono-liäktet i
Uddevalla.

För upp-förande av
nya fång-gårdar vid
länsfängel-serna i Lin-köping och
Karlskrona.

Bestämda

anslaget.''

Förslags-

anslaget.

1,943,300

01

200

2,889

85

90,700

IN 1

836,050

Ill 1

1,548,218

1,086

9,187

19

02

!!

76,546

73

300

|

lull

....________.

-

IN!!

_ 1

llllll

Säger

Balans till år 1914:

Skulder:

till statskontoret ........................

» diverse fångvårdsanstalter m. fl.
> fångvårdsanstalternas bespa-

rmgskassemedel ...............

» fångarnas innestående medel .

90,700

836,050 j—

1,558,492

15

76,546

73

300

II II

II IN

1,009,217

355,504

391,716

125,531

50

35

79

-

Säger

-

-

-

1,881,969

64

-

-

Summa

90,700

836,050

5.383,761

so

76,546

73

300

200

_

2,889

85

Kredit.

Balans från år 1912:

Skulder .......................................

1,943,300

01

—-

Transport

-

1,943,300

01

—i

-

-1

-

— yi

styrelsen.

E

xtra ansl

ag:

Summa.

Till vidta-gande av åt-gärder för
avlägsnande
av eldfara
vid vissa
läns- och
kronocell-fängelser.

Till upp-förande vid
central fän-gelset å Här-landa av fem
bostadshus
för vaktkon-staplar.

Till ut-förande vid
straffängel-serna i Stock-holm etc. av
cellanord-ningar med
avseende å
fångar, som
lida av
tuberkulos.

Till upp-förande av
ny hägnad
vid straff-fängelset i
Kristianstad
och nya fång-gårdar vid
straffängelset
i Vänersborg.

Bidrag till
bestridande
av kostna-derna för
uppförande
av nytt cen-tralfängelse
jämte läns-fängelse i
Malmö.

Till ändrings-och tillbygg-nadsarbeten
för anord-nande av
sinnessjuk-avdelningar
vid krono-häktet i
Västervik
och central-fängelset i
Härnösand.

Till upp-förande vid
tvångsarbets-anstalten å
Svartsjö av
bostadshus
för tjänste-män av lägre
grad.

Till upp-huggning av
fönster och
dörrar i en
del för per-sedeltillverk-ning åt stads-förvalt-ningarna be-gagnade
celler i rikets
straffängel-ser.

Till under-stödjande av
verksam-heten till
frigivna
fångars
skydd.

1,375

93

15,168

75

2,804

55

15,400

_

1,981,139

09

50,000

35,000

28,000

16,000

10,000

''

2,690,814

92‘

-

_

_

_

_

1,086

02

9,187

94

_

2,889

85

2,889

85

2,889 J s

50,(XX)

-

35,000

28,000

16,000

10,000

2,703,978

78

1,009,217

50

355,504

85

_

_

_

_.

_

391,716

125,531

79

-

-

— 1—

-

1,881,969

64

1,375

93

15,168

75

2,804

55

18,289

85

50,000

35,000

28,000

16,000

10,000

6,567,087

46

1,943,300

Öl

- 1-

| 1,943,300

Öl

32

Ordinarie anslag till:

Fångars vård och underhåll. |

--I

Fångvårds- J
styrelsen. I

Bestämda

anslaget.

Transport

Utgifter:

4-vlöning va. m....................

iÅlderstiflägg .........................

Byggnader och reparationer ....

(Förplägning .........................

beklädnad ............................

Sängkläder ............... .......

Inventarier till fängelserummen
(Eldning och belysning

Renhållning ..............

Religionsvård ..........

Sjukvård .................

Bevakning .................

Fångtransport ...........

Allmänna omkostnader
Arbetens bedrivande ..
Avlöning å övergångsstat

88,949

Sägei

Omföring .................................

| Leverering till statskontoret............

Balans till år 1914:
Tillgångar:

) Kontanta behållningar ...............

Behållning i materiel m. m..........

Fordringar:

I för obligationer .....................

hos diverse fångvårdsanstalter m. fl.
Förskott.......................................

88,949

43

1,750

57

Säger | —

Summa! 90,700

836,050

836,050

836,050

Förslags anslaget.

1,943,300

98,204

402,958

57,057

11,303

4,919

131,690

58,932

34,824

69,072

225,024

251,850

165,124

25,783

21,744

oi

Ålderstillägg
lör en del
vid iångvårdsstyrelsen
och långvården
anställda

ämbets- och
tjänstemän.

Extra

utgifter.

76,546

1,558,492 |15| 76,546 |73

95,103

481,875

511,600

715,196

78,193

1,881,969

5,383,761

300

300

76,546

73

För uppförande
ai
nya hägnader
och långgår
dar vid länsfängelserna
i
Malmö och
Örebro samt
vid kronohäktet
i
Uddevalla.

För uppförande
av
nya långgårdar
vid
länslängelserna
i Linköping
och
Karlskrona,

200

200

300|

200

— 2,889

—| 2,889

85

Extru anslag:

Till vidta-gande av åt-gärder för
avlägsnande
av eldfara
vid vissa
läns- och
kronocell-fängelser.

Till upp-förande vid
central fän-gelset å Här-landa av fem
bostadshus
för vaktkon-staplar.

Till ut-förande vid
straffängel-scrna i Stock-holm etc. av
cellanord-ningar med
avseende å
fångar, som
lida av
tuberkulos.

Till upp- |
förande av
ny hägnad
vid straff-langelset i
Kristianstad
och nya fång-gårdar vid
straffängelset
Vänersborg.

Bidrag till
bestridande
av kostna-derna för
uppförande
av nytt cen-tralfängelse
jämte läns-fängelse i

Malmö.

.

rilländrings-och tillbygg-nadsarbeten i
för anord- j
ilande av i
sinnessjuk-avdelningar
vid krono-häktet i
Västervik
och central-fängelset i
Härnösand.

1

Till upp-förande vid
tvångsarbets-anstalten ä
Svartsjö av
bostadshus
för tjänste-män av lägre
grad.

Till upp-huggning av
fönster och
dörrar i en
del för per-sedeltillverk-ning åt stads-förvalt-ningarna be-gagnade
celler i rikets
straffängel-ser.

Till under-stödjande av
verksam-heten till
frigivna
fångars
skydd.

Summa.

_

_

|

-

1,943,300

oi!

_

924,999

43

76,546

73

873

85

5,832

86

_

_

13,709

92

50,000

25,499

97

28,000

7,671

38

_

229,992

96

402,958

50

57,057

03

11,303

76

4,919

55

_

_

_

_

_

_

_

_

_

_

_

131,690

28

58,932

82

34,824

60

69,072

89

1 -

225,024

30

251,850

7 8

_

_

_

_

_

__

_

_

_

10,000

175,124

45

25,783

68

21,744

53

873

S5

5,832

86

-

13,709

9 2

50,000

25,499

97

28,000

7,671

38

10,000

2,702,126

29

2,889

85

1,750

i_7

502

08

9,335

89

2,804

55

4,579

93

9,500

03

8,328

62

130,154

66

~

481,875

82

[ 1,226,796

86

78,193

90

5Ö2

08

9,335

89

2,804

55

4,579

93

1 -

-

9,500

03

8,328 |62

-

1,917,020

I74

1,375

9 8

15,168

75

2,804

55

18,289

85

50,000

35,000

28,000

16,000

10,000

6,567,087

|4 6

Revisionsberättelse ang. statsverket för år 1913.

— 34 —

§ I Revisorerna

hava besökt kronohäktet i Eskilstuna och straffängelset i
Västerås.

Nämnda kronohäkte, vilket sedan någon tid användes endast såsom
rannsaknings- och bötesfångelse, skall i enlighet med den år 1910 beslutade
omorganisationen av fångvårdsstaten indragas och de där förvarade fångarna
överflyttas till kronohäktet i Nyköping. Vid Revisorernas besök funnos i häktet
7 fångar. Då enligt vad Revisorerna vid besöket inhämtade, indragningen är
avsedd att äga rum i början av nästkommande år, hava Revisorerna ansett
sig sakna anledning att göra något uttalande angående beskaffenheten av
lokalerna samt anordningarna i övrigt inom häktet.

Besöket vid strafFängelset i Västerås gav icke Revisorerna anledning
till erinran.

— 35 -

Statens uppfostringsanstalt å Bona.

Debet.

Balans från år 1912:

Tillgångar ............................................................................................. 83.956: 41.

Inkomster:

Statsmedel:

Andra huvudtitelns extra ordinarie anslag:

Till avlöningar åt tjänstemän vid statens uppfostringsanstalt
å Bona............... 25,556: 44.

Till kost och beklädnad åt de vid

dito dito intagna elever m. m. 51,900:— 77,456: 4 4.

Intressemedel..................................................................... 28: 9 5.

Arrendemedel .................................................................. 710: —

Anmärkningsmedel ......................................................... 38: —

Vinst å verkstäderna...................................................... 1,071: 9 e.

Inkomst av ladugården................................................... 1,491: 7 6.

„ „ svinhuset ................................................... 1,091: 08.

„ „ trädgården................................................... 270:61.

„ „ kvarnen...................................................... 710:7 0.

„ „ jordbruket................................................... 4,508: 8 5.

„ „ skogsbruket................................................ 5,133: 65. 92,512: —

Balans till år 1914:

Skulder:

Till diverse personer m. fl................................................... 7,193: 09.

Summa 183,661: so.

36

Skulder

Kredit.

Balans från år 1912:

Utgifter:

Avlöningar till befattningshavare på lönestat............

25,556: 44.

Dito till extra förmän................................................

3,416: 69.

Bekladnadsersättuingar...................................................

1,241: 64.

Yttre nattvakt .............................................................

580: —

Andra lärarens pensionsavgift.......................................

472: 50.

Tjänstefolks avlöning och kosthåll..............................

1,578: 4 5.

Elevers kosthåll...............................................................

17,522: 19.

,. beklädnad............................................................

7,731: 13.

„ sängkläder .........................................................

610: 70.

Eldning och belysning (utom ved)..............................

5,496: 26.

Renhållning .....................................................................

681: 88.

Tvätt..............................................,..............................

667: 44.

Sjukvård...........................................................................

297: 16.

Skolundervisning och religionsvård..............................

944: 58.

Musikundervisning..............................................

484: 6 5.

Elevbelöningar.......................................................

774: 20.

Allmänna omkostnader.................................................

2,786: 52.

Anstalt sbyggnaders underhåll.......................................

3,619: 53.

Anstalta nventariers ,, .........................

378: 27.

Inventarier till anstalten...............................

2,280: 14.

Styrelsens resekostnader ................................................

1,118: 60.

Avgående elevers utrustning..........................................

4,568: 63.

„ „ resekostnader....................................

1,336: 40.

Kostnader för villkorligt utskrivna elever..................

451: 80.

Omändring av isoleringslokalerna.................................

505: —

Kördagsverken för anstalten .......................................

1,423: 15.

Ved till anstalten.........................................

2,018: 2 5.

Jordbruksbyggnaders underhåll ....................................

1,772: 27.

Avskrivning av förbrukade inventariers bokförda värde

798: 08.

Utskylder ....................................................................

1,043: 17.
Transport

7,136: 71.

92,155: 72.
99,292: 43.

— 37 —

Transport 99,292: 4 3.

Balans till år 1914:

Tillgångar:

Kontant behållning:

I kassan ................................................ 58: 6 8.

Å giroräkning i Norrköpings enskilda

bank ................................................... 28: 9 5.

Å sparkasseräkning i dito dito ......... 137: 3 8.

225: oi.

Fordringar ..................................................................

544: it.

Värde å anstaltsförråden..........................................

3,816: 14.

„ spannmål......................................................

7.237: 74.

„ kraftfoder ...................................................

3,695: 05.

,, ,, rotfrukter ...................................................

2,260: 6 5.

„ „ hö och halm................................................

5,732: —

„ ,, ved och virke.............................................

1,897: 41.

,, „ mejeri- och trädgårdsprodukter...............

197: 64.

„ gödsel och torvströ....................................

1,713: 43.

,, ,, kreatur.................................,........................

35,650: —

,, „ utsäde .........................................................

467: 35.

,, „ övriga inventarier för jordbruket............

20,932: 48.

84,369: 07.

Summa

183,661: 50.

§ 1-

id 1912 års slut kvarstod vid anstalten ett antal

av................

98 elever.

Under år 1913 hava till anstalten överlämnats...

varjämte efter s. k. villkorlig utskrivning, med tillämpning av

§ 4 av lagen om tvångsuppfostran till anstalten återförts......

samt efter olovligt avvikande återförts

67

6

2

ii

V

Säger 173 elever.

Av dessa hava under året utskrivits................................................... 22 elever,

villkorligt utskrivits ........................................................................... 27 „

hemsänts på grund av upphävande av förordnande om insättande 1 „

olovligen avvikit och ej ertappats .................................................. 2 „

vadan vid 1913 års slut antalet kvarvarande elever utgjorde... 121_,,

Säger 173 elever.

— 38 —

TREDJE HUVUDTITELN.

Utrikesdepartementet.

Debet. Statsmedel. Diverse medel. Summa.

Balans f rån av 1912:

Tillgångar.................................... 192,956: n. 200,035: 7 8. 392.991: 89.

Inkomster:

\

Statsanslag, enligt efterföljande

specifikation.............................. 1,740,558:25. 1,740,558:25.

Uppbörd enligt dito .................. 34,320: 56. 1,316,170: 33. 1,350,490: 89.

Statskontoret påförd brist, enligt

dito............................................. 2,816:21. 2,816:21.

Leverering från statskontoret,

enligt dito ........... 1,000: — 984,147:4o. 985,147: 4o.

Säger 1,778,695: 02. 2.300,317:73. 4,079,012:7 5.

Summa 1,971,651:13. 2,500,353:51. 4,472,004:64.

Kredit.

Utgifter:

För utrikesdepartementet m. m.,

enligt efterföljande specifikation 1,789,434:23. 2,360,332:99. 4,149,767:22.
Statskontoret gottgjord besparing
m. m. enligt dito............... 13,932:4 1. 13,932: 4u

Säger 1,789,434: 2 3. 2,374,265: 4o. 4,163,699: 63.

— 39 —

Statsmedel.

Diverse medel.

Summa.

Balans till år 1914:

Tillgångar:

Kontant behållning

Förskott .......................

Utlånta medel..............

Fordringar ....................

........... 31,517:44.

........... 118,519: 03.

.......... 16,193: 50.

........... 72,164:41.

103,130: 95.

22,957: 16.

134,648: 39.
118,519: 03.
39,150: 66.
72,164: 4 1.

Säger 238,394: 3 8.

126,088: u.

364,482: 4 9.

Efter avdrag av:

Skulder:

Återstående utgifter.....

Skulder i allmänhet.....

........... 13,803: 08.

........... 42,374:4 0.

13.803: 08.
42,374: 40.

Säger 56,177:4 8.

56,177: 48.

Återstår nettobehållning

........... 182.216: 90.

126,088: u.

308,305: oi.

Summa 1,971,651: 13.

2,500,353: 51.

4,472,004: 64.

40 —

Specifikation till

Debet.

.

i

Statsmedel.

Reservation
från år 1912.

Anslag.

Uppbörd.

Omföring.

Andra huvudtiteln.

Ordinarie anslag.

Ersättning åt domare, vittnen och parter, för-slagsanslag ...................................................

Extra utgifter, reservationsanslag ...................

616

43

79

Säger andra huvudtiteln

-

659

79

Tredje huvudtiteln.

''

Ordinarie anslag.

Departementschefen, ministern för utrikes

ärendena ..................................................

24,000

_

_

_

Utrikesdepartementet ....................................

_

87,950

_

_

_

Beskickningar och konsulat................................

897,300

_

_

_

Ålderstillägg, förslagsanslag................................

_

5,000

_

_

Bidrag till vissa vicekonsulers avlönande, för-

slagsanslag .......................................................

5,000

_

_

_|

Ersättningar till olönade konsuler och vice-

konsuler, förslagsanslag ..............................

70,000

_

_

_

Diplomat- och konsulsaspiranter ....................

30,000

_

Militär- och marinattachéer ............................

_

18,000

_

_

_

_

_

Handelsattachéer, reservationsanslag ................

14,801

69

36,000

_

Ekiperingspenningar, förslagsanslag ................

15,000

Bese- och flyttningsersättning, inspektioner,

tillfälliga uppdrag, förslagsanslag ................

55,000

179

67

_

Vikariatsersättning, extra biträden m. m.....

_

14,000

_

_

_

_

_

Kanslivaktmästare och andra utgifter vid be-

skickningar och konsulat................................

17,800

_

_

__

Skrivmaterialier, expenser, renskrivning, ved,

ljus m. m., förslagsanslag ............................

155,000

141

56

Transport

14,801 6 9)1,430,050,

-1

321

23

41

förestående tabell:

K r

e

d i t.

Summa.

Stats- |

kontoret j
påförd
brist.

Leverering

från

statskontoret.

Utgifter.

Omkring.

1

i

Statskontoret
gottgjord
besparing
m. m.

Reservation
till år 1914.

f •

616

79

616

7 9;

43

-

--

43

—!

-

659

79

1

-1

659:79!

!

24.000

24,000

_

_

_

84,733

28

3,216

72

87,950

—1

_

_

_

877,068

94

20,231106

897,300

—;

370

_

5,370

5,370

-i

4,100

...

900

5,000

~1

6,416

67

76,416

67

_

““

76,416

67

_

_

22,270

7.730

_

30,000

—|

__

_

_

_

17.350

_

650

18,000

_

_

_

_

50,801

69

_

50,801

69!

9,000

6,000

15,000

—!

_

40.355

75

_

_

14,823

92

55,179

67

-

12,636

41

1,363

59

!_

14,000

- i

16,232

28

1,567

72

17,800

_|

_

_

_

-

i

134,793 82

1

1-

20,347

i 7 4

155,141

56

6,786

67

1,375,128 84

34,759

09

42,071 66

1,451,959

59

Revisionsberättelse ang. statsverket för år 1913.

— 42 —

Debet.

Reservation
från år 1912.

Anslag.

Uppbörd.

Omföring.

Transport

i Till bestridande av tryckningskostnader, för-

slagsanslag ........................................................

Gottgörelse av kostnader för sjöfolk och nöd-ställda svenska undersåtar m. m., förslags-anslag ................................................................

: Hemliga utgifter ................................................

14,801

69

1,430,050

5,030

35.000

80.000

_

321

154

23

61

Säger ordinarie anslag

14,801

69

1,550,080

-

475

84

-

Extra ordinarie anslag.

Till fortsatt utgivande av Sveriges traktater

4,500

Till bestridande av Sveriges andel i kostna-derna under år 1912 för den internationella
skiljedomstolens byrå i Haag........................

1,338

47

Bidrag till den internationella fredsbyrån i Bern

750

_

Bidrag till bestridande av kostnaderna för
interparlamentariska förbundets byrå och
generalsekretariat för år 1913 ....................

750

1

i

Till personliga gottgörelser för mistade kon-sulatavgifter ..................................................

8,000

—I

Till personligt lönetillägg åt generalkonsuln
D. Danielsson i • London ................................

3,000

''

Till avlöning av kvinnliga biträden i utrikes-departementet....................................................

6,000

Till arvode för en legationssekreterare vid
beskickningen i Tokio och Peking................

_

7,500

i Till avlöning av en tillförordnad konsul i
Narvik................................................................

9,000

Till avlöning av en tillförordnad konsul i
Montreal............................................................

15,000

Till provisorisk lönereglering för befattnings-havare i utrikesdepartementet, förslagsanslag\

21,138

_

_ |

_

_

_

Säger extra ordinarie anslag

- !

—!

76,976

47

— |

-1

Säger tredje huvudtiteln

14,80116 9|l,627,056j4 7!

475|84|

— |

‘) Insätta å statsverkets giroräkning i riksbanken år 1914.

— 43 —

K r

e

d i t

Summa. J

Stats-

kontoret

1 påförd

brist.

Leverering

från

statskontoret.

Utgifter.

Omkring.

Statskontoret
gottgjord
besparing
m. m.

Reservation
till år 1914.

6,786

67

1,375,128

84

34,579

09

42,071

66

1,451,959

59

917

25

5,947

25

-

~

5,947

25

66,270

30

101,424

91

_

_

101,424

91

80,000

80,000

73,974

22

-

1,562,501

34,759

09

42,071

66

1,639,331

75

_

4,500

4,500

__

1,338

47

1,338

47

1

750

750

_

r

1

750

750

8,000

8,000

_

i

;

3,000

— ''

3,000

-

5,930

40

—■

») 69

60

6,000

1

7,500

-

7,500

( _

9,000

9,000

15,000

15,000

20,334

30

803

70

21,138

76,103

17

873

30

76,976,4 7

_

73,974 2»| 1,638,604; 17

34,75909

42,944

96

-

1,716,308

22

— 44

Debet.

Reservation
från år 1912.

Anslag.

Uppbörd.

Omföring.

Femte huvudtiteln.

Ordinarie anslag.

Extra utgifter ....................................................

’) 169

66

Sjätte huvudtiteln.

Ordinarie anslag.

Till gäldande av Sveriges andel i kostnaderna
för den internationella hälsovårdsbyrån i

Paris, förslagsanslag........................................

Till gäldande av Sveriges bidrag till den stän-diga internationella föreningen för frågor

rörande vägväsendet, förslagsanslag ............

Extra utgifter, reservationsanslag ....................

6,773

362

169

44

66

Säger sjätte huvudtiteln

-

7,305

10

Sjunde huvudtiteln.

Ordinarie anslag.

! Extra utgifter, reservationsanslag ...................

O

O

I>-

83

Extra ordinarie anslag.

\ Till det mellanfolkliga arbetsamtet i Basel...

750

-

_____

Säger sjunde huvudtiteln

1,450

83

Åttonde huvudtiteln.

Ordinarie anslag.

| Akademien för de fria konsterna:

Bestämda anslaget .......................................

1.000

Svenska kyrkan i Paris ................................

2,950

Säger ordinarie anslag

3,950

Transport

3,950

-

-

-

-

’) Härav 102 kronor leverering från marinförvaltningen.

45

K r

e

(1 i t.

Summa.

Stats-

kontoret

påförd

brist.

Leverering

från

statskontoret.

Utgifter.

|

Omföring.

Statskontoret *
gottgjord
besparing
m. in.

Reservatioi
till år 1914

''

!

169

66

1

_

1

1

1

169;

0 6

6,773

44

6,773,44

|

362

-

_

362

_ .

|

169

66

169.6 6,

7,305

10

— 1—

-

7,305

1 0

700

83

O

O

!>•

83

_

750

!

i

_

750

-

1,450|8 3

j—

i —

1

1,450

18 3 i

1

1,000

i _

1,000

|

1

2,950

| —

| —

2,950

!—

--

1-

3,950-

1-

!—

| —

I—

3,950

|-j

—*

1-

______

F

| 3,950 —

| —

_

i-

F

| 3,950-—

46 —

Debet.

:

Transport,

[

Extra ordinarie anslag.

| Till bestridande av Sveriges andel i kostnaderna;

för den internationella jordmätningen ........

; Bidrag från Sverige för åren 1911—1913 till
bekostnad av den internationella kommis!
sionens för vetenskaplig luftsegling publika,
tion av undersökningar rörande de högre

luftlagren ........................................................

För meteorologiska centralanstaltens förseende
med dagliga meteorologiska telegram från

Färöarna och Island........................................

Till avlöning åt pastor vid svenska Viktoria församlingen

i Berlin ....................................

Till uppförande i Paris av en svensk kyrka m. m.
Till upprätthållande under tiden den 1 september
1912—1 september 1913 av svensk

undervisning för svenska barn i Berlin........

Till upprätthållande under tiden den 1 juli!
1912—1 juli 1913 av svensk undervisning!

för svenska barn i London............................

Till upprätthållande under tiden 1 september
1912—1 september 1913 av svensk undervisning
för svenska barn i Hamburg .......

Bidrag till avlöning åt den skandinaviska
bibliotekarien vid nordiska avdelningen av

St. Geneviévebiblioteket i Paris...................

Säger extra ordinarie anslag!

Säger åttonde huvudtiteln

Nionde huvudtiteln.

Ordinarie anslag.

Fattigvården i allmänhet, förslagsanslag ........

Transport!

Reservation
från år 19 12.

Anslag.

— - 3,950

1,424

— — 720

2,082!-; 4,320

6,000

75,000

1,600

— 1—1 2,000

—I 1,000

800

2,082|—i 92,864

2,082

— 96,814!

— — 25152

251|52

Uppbörd.

Omförina

- 47 —

K i

e

d i t.

Summa.

Stats-

kontoret

påförd

brist.

Leverering

från

statskontoret.

Utgifter.

Omgöring.

Statskontoret
gottgjord
besparing
m. in.

Reservation
till år 1914.

1

3,950

1,424

720

4,336

6,000

75,000

1,600

2,000

1,000

800

80

50

_

_

2,065

50

3,950

1,424

720

6,402

6,000

75,000

1,600

2,000

1,000

800

so!

1

[

_

1

L

— | —

92,881

30

2,065

50

94,946

80

96,831

30

2,065

50

98,896

8 01

251

52

251

1

5 2;

251

52

-

251

52|

48 —

Transport

Extra ordinarie anslag.

Till utförande av hydrografisk-biologiska under-sökningar av de Sverige omgivande haven
Till bestridande av kostnaden för Sveriges del-tagande uti internationella lantbruksinstitutet
i Rom................................................................

Debet.

Reservation
från år 1912.

Anslag.

Uppbörd.

Omföring.

_

251

4,680

2,170

52

38

50

Säger extra ordinarie anslag

— |—| 6,850 88

— !—

— 1 -

Säger nionde huvudtiteln

Huvudtitlarnes allmänna besparingsfonder.

Tredje huvudtitelns allmänna besparingsfond
Fjärde huvudtitelns allmänna besparingsfond

— \—

7,102|40

_

-

150,859

37

135

32

34,759

09

Säger huvudtitlarnas allmänna besparingsfonder

150,85937

_

135

32

34,759

09

Diverse inkomster:

Ränta å de till inköp av svenska minister-hotellet i Paris förskjutna medel ............

Expeditionsavgifter, influtna år 1913:
Beskickningen i Bryssel och Haag 108: —

» i Köpenhamn .... 160: —

» i Paris ................ 135: 6 5

» i Rom ................ 37: —

» i Kristiania ........ 28: —

» i S:t Petersburg 759:6 8

Generalkonsulatet i dito ............ 635: 94

» i Helsingfors 5,693: 04

Konsulatet i Moskwa ................ 495: —

Vicekonsulatet i Archangelsk ... 87: 27

» i Riga................ 661: 9 6

Beskickningen i Madrid............ 16: 32

» i London............ 87: —

Generalkonsulatet i dito............ 2,970: 14

Vicekonsulatet i Glasgow ....... 351: 55

Beskickningen i Konstantinopel 432: 50

» i Berlin ............ 491: 8 7

_

3,000

Transport 13,150:92 | 167,743

06

1,740,558 25

3,611 96[ 34,759]o9

— 49 —

K r

c

<1 i t.

Stats-

kontoret

påförd

brist.

Leverering

från

statskontoret.

Utgifter.

Omföring.

Statskontoret
gottgjord
besparing
m. in.

Reservation

till år 1914.

Summa.

-

251

52

251

52

4,680

38

-

4,680

38

''

2,170:öo

_

_

_

_

2,170 50

-

-

6,850 88

-

-1

6,850(88

-

7,10240

_

-

-

7,102

40

z

1,000

36,310

1,000

98

149,442

80

185,753

1,000

78

1,000

37,310

98

149,442

80

186,753

78

;

_

_

3,000

''

_

1

3,000

|

1

73,974

22

| 1,000| -

1,789,434)2 3

34,759 09

45,944 9 6

| 151,508(3 o| 2,021,646(58

Revisionsberättelse ang. statsverket för år 1913.

— 50

Debet.

Reservation j

från år 1912. '' Anslag. ; Uppbörd. Omföring.

Transport 13,150: 9 2

Konsulatet i Hamburg ............ 4,078: 5 4

» i Liibeck ................ 739: 6 5

Beskickningen i Wien............... 107: —

Generalkonsulatet i Kapstaden 86: 64
Beskickningen i Washington .... 159: 23

Konsulatet i New-York ............ 5,578: 59

Beskickningen i Buenos Aires 387: 2 8
Generalkonsulatet i Shanghai... 2,007: 68

Beskickningen i Tokio................ 102: 02

Konsulatet i Sydney ................ 179: 77

» i Isarvik ........ 2,705: —

» i Montreal................ 1,419: 19

Räntevinst.................................... 13:83

30,715: 34

varifrån avgår kursförlust vid

insändandet av avgiftsmedel 6: 74

Expeditionsavgifter, influtna år 1912 ........|

Summa|

j Efter avdrag av omföringar och statskontoret
gottgjord besparing ........................................j

Återstårj

Diverse medel.

167,743

06

1,740,558

25

3,611

9 6

34,759

09

30,708

60

_

25.213

05

_

192,956

1 1

1,740,558

25

34,320

56

34,759

09

_

_

34,759

09

192,956

11

1,740,558

25

34,320

56

Av statskontoret utanordnade förskott:

Bidrag till bestridande av den svenska gruppens
av den interparlamentariska unionen!

kostnader under år 1913...........................i

Bidrag till räntan å den å beskickningshuset

i Berlin vilande intecknade gäld ............|

Inköp av beskickningshus i S:t Petersburg
Gäldande av kostnaderna i den s. k. ren-!

betesfrågan...................................................!

Bidrag för tiden 1 september 1912—3l!
augusti 1913 till kostnaderna för den i
ständiga sockerkommissionen i Bryssel... j

Transport |

|

106,111

04 —

106.11104

160

25

160

25

K r

c

<1 i t.

Summa.

Stats-

kontoret

påförd

brist.

Leverering

från

statskontoret.

Utgifter.

1

Omföring

1

Statskontoret
gottgjord
besparing
m. m.

Reservation
till år 1914.

1

73,974 22

1,000

1,789,434

2 3

34,759

09

45,944

96

151,508 30

i

2,021,646

58

30,708 60

30,708

60

-

25.213

05

— j—

25,213

05

73,974 2 2

1,000

1,789,434

23

34,759

09

71,158

01

182,216 90

2,077,568 23

71,158

Öl

-

_

34,759j o 9

71,158

01

-- -

105,917 i o

2,816

21

1,000

1,789,434

23

182,216 90

1,971,651

13

9,500

9,500

9,500

_

_

13,464

_

13,464

_

_

_

_

_

_ __

13,464

I

849,000

834,287

80

14,712 20

849,000

34,744

23

140,153

46

862 0 6

141,015

52

_

_

718

50

718

50

_

1

_ j_

718

50

907,426

73

998,123

76

| —

15,574j 2 e

1,013,698)02

52 —

Debet.

och

Transport!
därmed för-!

församlingens

Inköp av radiumstandard

enade kostnader..................

Räntefritt lån för svenska

i London kyrkobyggnad ............................

Bidrag till understöd åt änkan Rosa Flodin

i Zurich ........................................................

Leverering från generaltullstyrelsen av tullmedel
:

Sveriges bidrag till den internationella tulltariffbyrån
i Bryssel och dess pensionskassa
Hyresmedel av svenska kronans egendom i

Konstantinopel .............................................

Hyresmedel av svenska kronans egendom i

S:t Petersburg ..................

Johnsonska donationsfonden
Handels- och sjöfartsfonden:

Sveriges bidrag för 1912 till den permanenta
internationella kommissionen i Bryssel för!

sjöfartskongresser.........................

bidrag för 1912 till den internationella
byrån i Bryssel för förmedlandet;
av utbytet av handlingar rörande åtgärder

mot slavhandeln ........................................

bidrag för tiden 1 april 1913 — 31
mars 1914 till Seemens Hospital Society

i London..........................................

Manufakturförlagslånefonden:

Bidrag för 1913 till internationella institutet
i Bryssel för studiet av förhållandena

inom medelklasserna................................

Westzynthiuska donationsmedlen ................

Pensionsfonden för civila tjänstinnehavare
Understödsfonden för behövande svenskar i

Paris .....................................

Arvsmedel .................................

Medel, tillhörande diverse mål
Donerade medel till beskickningshusets i Berlin
konstnärliga utsmyckning m. m.

Sveriges

Sveriges

Summa

Reservation
från år 1912.

Anslag.

Uppbörd.

OmfÖring.

106,111

04

160

25

1,607

81

14,979

45

22,540

98

15,922

50

22,859

53

1,029

70

2,697

30

10,642

80

_

_

_

_

_

_

_

_

52,852

46

1,133,891

04

536

105,375

25

25,000

: 200,035

78

1,316,170

33

_

l) Insätta å statsverkets giroräkning i riksbanken år 1914.

— 53 —

K r

e

d i t

Summa.

Stats-

kontoret

påförd

brist.

Leverering

från

statskontoret.

Utgifter.

OmfBring.

Statskontoret
gottgjord
besparing
in. m.

Reservation
till år 1914.

907,426

73

998,123 7 6

_

15,574

26

1,013,698

02

3,021

04

3,021

04

3,021

04

60,000

60,000

_

-

60,000

100

100

1

100

_i

_

_

_

1,607

81

_

-

1,607

81

24,082

58

8

98

13,428

87

37,520

4 31

7,066 7 6

_

_

_

_

8,855

74

15,922

50''

7,500

6,916 67

583

33

7,500

_

|

900

900

900

-

97

23

97

23

97

23J

2,736

2,736

;

2,736

358

75

358

75

358

75

932

07

22,957

16

23,889

23

13,340

10

13,340

10

2,007

65

2,007

65

_

_

_

2,007

65

_

_

_

1,164,351

67

22,391

83

1,186,743

50

88,031

17,880

25

105,911

25

_

_

| -

i

|-

25,000i —

25,000

I_

| 984,147 4o| 2,360,332 9 9]

13,932]411 126,088 11| 2,500,353>i

— 54

§ 1.

Över de från kronans fastighet i Konstantinopel inflytande
följande sammandrag:

Tillgångar .

Debet.

Balans från år 1912:

Inkomster:

Hyresmedel från 8 butiker i beskickningshuset i Konstantinopel
.................................................................... 21.580:_

Dito för det s. k. konsulathuset.................................... 300: —

Intressemedel m. m........................................................... 600: 9 8.

Skulder.

Balans till år 1914:

Summa

Skulder..........

Kredit.

Balans från år 1912:

Utgifter:

Lönetillökning för svenska pastorn i Paris................. 1,169: —

Lönebidrag till lutherska prästen i Bukarest............... 49: so.

Lön till en trädgårdsdräng............................................. 697: 2o.

Lön m. m. till portvakten ............................................. 1,188: 56.

Skatter................................................................................. 2,835: 45.

Brandförsäkringsavgift...................................................... 511:85.

Transport 6,451: 86.

medel lämnas

23,120: 51.

22,540: 9 8.

9.119: 44,
54,780: 93.

8,141: 06.

8,141: 06.

(5,451: 8 6. 8,141:06.

1,118: 67.

332: —

3,949: 9 5.

1,466: 46.

2,938: 02.

1,698: 04.

3,020: 8 4.

8: so.

98: 24.

3,000: —

8: 98. 24,091: 5 6.

Balans till år 1914:

Tillgångar:

Kontant behållning:

Hos ministern i Konstantinopel.............................. 6,354:81.

Utlånta medel ......................................................... 16.193:50. 22.548:31.

Summa 54,780: 93.

Reparationskostnader............

Kostnad för vattning av trädgården.

Transport

Utgifter för beskickningshuset

i Paris ........................

i Madrid .....................

„ „ „ i Kristiania..................

„ „ „ i London .....................

„ „ „ i Berlin........................

Avgift till riksbanken för förvaring av värdepapper

Kursskillnad........................................................................

Ränta för år 1913 å av statskontoret förskjutna
100,000 kronor till inköp av beskickningshus i Paris
Till statsverket inlevererade anmärkningsmedel............

— 56

FJÄRDE HUVUDTITELN.

Arm of ör val t nin gen.

Debet.

Balans från år 1912: Statsmedel. Fonder in. m. Summa.

Tillgångar .............................. 15,351,273: 48. 767,720: 56. 16,118,994: 04.

Inkomster:

Riksstatsanslag, enligt efterföljande
specifikation......... 54,161,760:— — — 54,161,760: —

Uppbörd:

Diverse inkomster, enligt

efterföljande specifikation 300: — -- 300: —

Särskilda uppbördsmedel för
riksstatsanslagen, enligt

dito ................................. 2,765,862: 37. -- 2,765,862: 37.

Dito dito för fjärde huvudtitelns
allmänna besparingsfond,
enligt dito 22,973:01. -- 22,973:01.

Inkomster för fonder m. m.,

enligt dito ..................... .. 857,299: 33. 857,299: 33.

Statskontoret påförd netto brist,

enligt dito ............... 1,214,841: 56. — — 1,214,841: 56.

Leverering från statskontoret,

enligt dito........................... 192,899: 06. 1,122,000: — 1,314,899: 06.

Säger inkomster 58,358,636:— 1,979,299:3 3. 60,337,935:3 3.
Summa 73,709,909:4 8. 2,747,019:89. 76,456,929:37.

- 57 —

Kredit.

Utgifter:

Statsmedel. Fonder m. m. Summa.

För lantförsvaret, enligt efterföljande
specifikation......... 62,683,664:94. 1,799,591:03. 64,483,255:97.

Balans till år 1914:

Tillgångar:

Kontant behållning:

Hos krigskassören.........

I riksbanken..................

Oredovisade förskott.........

Försträckning mot ersättning
.................................

Propriebalanser ..................

Fordringar...........................

22,050:81. --

268,330: 64. --

2,581,515: 7 1.

7,715,741:— --

79,646: 21. --

358,960: 17. 1,037,570: 69.

22,050: 81.
268,330: 64.
2,581,515: 7 1.

7,715,741: —
79,646: 21.
1,396,530: 86.

Säger tillgångar 11,026,244: 54. 1,037,570: 69. 12,063,815: 23.

Efter avdrag av:

Skulder:

I allmänhet........................ — — 90,141: 8 3. 90,141: 8 3.

Återstår nettotillgång 11,026,244: 54. 947,428: 86. 11,973,673: 40.

Summa 73,709,909:4 8. 2,747,019:89. 76,456,929:37.

Bevisionsberättelse ang■ statsverket för år 1913

8

58 —

Specifikation till

D e-

Anslag, konto och fond.

Reservation
från år 1912/

Anslag.

Uppbörd, j Överföring JjgJjS briat

Statsmedel.

Statsverkets inkomster.

Diverse inkomster:
arrendemedel ............................

Statsverkets utgifter.

Fjärde huvudtiteln.

Ordinarie anslag.

Departementschefen ................................

17,000

Departementet ........................................

61,450

Skrivmaterialier och expenser, ved m. m.
för departementet med dess kom-mandoexpedition, förslagsanslag........

12,952

Tryckningskostnader för departementet
med dess kommandoexpedition, för-slagsanslag ..........................................

7,000

Arméförvaltningen:

Civila departementet............................

_

_

266,205

- .

Sjukvårdsstyrelsen................................

2,460

Skrivmaterialier, expenser och bränsle
m. m. för arméförvaltningen, re-servationsanslag ...................................

1,868

78

30,900

Generalitetsstaten....................................

156,035

Generalstabens fast anställda personal

322,815

Generalstabens övningar, expenser m. m.,
reservationsanslag ................................

3,242

77

78,175

_

Artilleristaben ........................................

16,200

Kommendantsstaten ................................

65,733

_

Transport

4,606

55

1,036,925

— 20

250

26

591

15

868 8 7! —

2,100

68

2,100)6 8

— 59 —

förestående tabell:

bet

K r e (1 i t.

S u m m a.

Leverering
från stats-kontoret.

Överbetal-ning till
år 1914.

Överbetal-ning från
år 1912.

Utgift.

Överföring.

Statskontoret

gottgjord

besparing.

Reservation
till år 1914.

300

300

17,000

17,000

61,300

Öl

149

99

61,450

15,052

88

15,052

88

6,044

56

955 44

7,000

_

264,733

17

1,471

83

_

_

266,205

2,458

09

1

91

2,460

31,851

43

663

30

32,514

73

_

_

__

_

_

153,148

79

2,912

78

156,061

57

-

312,253

03

10,561

97

322,815

78,597 so

_

_

-_

_

3,411

12

82,008

92

_

_

_

_

15,868l8 6

331

14

16,200

55,136122

10,596 7 8

65,733

-

1,013,444184

26.026 4 0

95544

4,074 42J 1,044,501

10

— 60 —

D

e-

Anslag, konto och fond.

Reservation
från år 1912.

Anslag.

Uppbörd

Överföring.

Statskontoret
påförd brist.

Transport

4,606

55

1,036,925

868 8 7

2,100 6 8

Avlöning och rekrytering m. m.............

18,138,587

13,172 59

Hyra, expenser m. m. vid truppför-

banden, reservationsanslag ................

13,377

58

125,200

1,971 8 3

Intendenturkåren ....................................

679,380

97 5 6

_

Ökad avlöning för de till tjänståldern

äldsta bataljonsläkarna och bataljons-veterinärerna, förslagsanslag ............

77.406

_

Stipendier för fältläkarkåren och veteri-

närstaten.............................................

29,100

Inkvarteringskostnader, förslagsanslag

1,088.307

13.040 7 0

Inkvarteringens ordnande i Stockholm,

reservationsanslag ................................

21,450

Avlöning till extra bataljonsläkare, för-slagsanslag ............................................

_

24.000

_

_

_

_

_

Alderstillägg, förslagsanslag ................

Arméns personal över stat, förslags-

85,300

12,649

98

! anslag....................................................

! Landstormen, reservationsanslag:

120,000

415

21

30,524

16

Artilleridepartementet ........................

63,039

94

19,760

Fortifikationsdepartementet................

23,731

07

20,000

15

65

Intendentsdepartementet ....................

Ersättning åt vissa löntagare i följd av

206,778

03

164,465

67

j arméns omorganisation, förslagsanslag,

_

10,982

_

_

_

_

! Rese- och traktamentspenningar, för-

| slagsanslag .•...........................................

1 Resestipendier åt artilleri- och ingenjör-

_

195,000

2,028

64

21,672

95

officerare, reservationsanslag ............

| Resestipendier åt officerare och inten-

2,486

80

7,000

denturtjänstemän, reservationsanslag
Resestipendier åt militärläkare, reserva-

2,405

91

15,000

tionsanslag...........................................

2,000

'' Remontering m. m., reservationsanslag

1 Lega av hästar för artilleriets, ingenjör-

375,331

09

641,155

153,764

35

truppernas och trängens exercis, re-servationsanslag ....................................

.

231,731

54

710,088

_

2,109

90

_

_

_

_

Krigshögskolor, reservationsanslag ........

9,849

85

96,955

3,093

90

Ridskolan, reservationsanslag ................

162

44

46,250

19,757

20

Transport

933,500

80

23,354,310

210,403

40

*

66,947|7 7

61

b e t.

K

r e d i

t.

k

S u in in a.

Leverering
från stats-kontoret.

överbetal
ning till
år 1914.

-

överbetal-ning från
år 1912.

Utgift.

Överföring.

Statskontoret

gottgjord

besparing.

Reservatioi

till år 1914

1,013,444

84

26,026

40

955

44

4,074

4 2

1,044,501

10

16,527,429

18

1,624,330

41

18,151,759

59

122.280

88

_

__

_

18.268

53

140,549

41

_

669,097

56

10,380

679,477

56

__

_

53,769

88

23,636

12

77,406

14,550

14,550

_

_

29,100

1,076,049

23

25,298

47

1,101,347

70

_

21,450

21,450

_

23,582

28

_

417

72

24,000

97,949

98

97,949

98

150,939

37

150,939

37

16,891

21

_

_

_

65,908

73

82,799

94

_

_

-

_

7,955

08

35,791

64

43,746

72

159,426

94

211,883

09

371,310

03

_

_

9,375

56

1,606

44

10,982

218,701

59

218,701

59

7,900

1,586 so

9,486

80

14,546

57

_

2,859 34

17,405

91

1,900

_

_

_

_

100

2,000

1,043,972

85

126,277 59

1,170,250

44

626,913)5 5

317,015

89

943,929

44

_

_

_

94,925''7 7

14,972,98

109,898''7 5

65,996 14

-

173)öo

66,169 6 4

i

1 -

j —

22,039,048i4e|l,675,286 8i

| 51,914) 19

798,912 51| 24,565,161

97

62

D e-

Anslag, konto och fond.

Reservation
från år 1912.

Anslag.

I

Uppbörd.

Överföring.

Statskontoret
påförd brist.

Transport

Skjutskolan för infanteriet och kavalle-

933,500 so 28,354,310 -

210,403

40

1—

66,947

|7 7

riet, reservationsanslag........................

22,567 ii

60,000 -

1,543

65

:-

_i

Artilleriskjutskolor, reservationsanslag

19,312 6 7

27,000 —

j-

Krigsskolan, reservationsanslag ...........

Yolontärskolor, förslagsanslag:

16.924 77

130,165 —

6,417

99

|-

_

''

Fortifikationsdepartementet ................

- i-

11,497

02

''-

_

Intendentsdepartementet ...................

i Militärläkares undervisning, reserva-

- :-

130,000 —

918

72

länsanslag............................................

| Garnisonssjukhusen i Stockholm, å Karls-

25.221 71

|

6,350—

borg och i Boden, reservationsanslag
Arméns fält- och fälttjänstövningar,

70,094 0 8

105,000 —

!

29,251

27

''-

reservationsanslag ................................

1 De värnpliktigas avlöning, inskrivning
och redovisning in. in., förslagsanslag:

305,329 4 8

500.000 —

4,828

53

Intendentsdepartementet ....................

- ;-

224,8985 9

3,678

51

\ Civila departementet............................

j Arméns vapen, ammunition och mål-skjutningsmateriel samt artilleriets
övningar och materiel, reservations-

2,435,639 41

|

10,568

80

205,597

39

anslag....................................................

Arméns byggnader, mötesfält och kom-mendantskapsutgifter samt fortifika-tionens övningar och materiel, reser-

36,492 —

2,708,850 —

|

758,533

70

vationsanslag ......................................

217.286 8 6

1,279,390 —

174,334

05

_

Arméns mathållning, förslagsanslag ...
Furagering av arméns hästar, förslags-

- -

6,929,292 —

649,112

10

948,523

09

anslag....................................................

Arméns munderingsutrustning, reserva-

- -

3,292,176 —

235,548

53

238,950

58

tionsanslag............................................i

Arméns diverse intendenturbehov, re-

572,820oi

4,015,020 —

267,546

45

| ser vationsanslag....................................|

Arméns kasernutredning samt ved, ljus

884,124 91

692,152 —

88,051

47

och vatten, reservationsanslag............1

Arméns sjuk- och veterinär vård samt

755,077 8 0

1,759,010 —

120,443

88

-i

hovbeslag m. m., reservationsanslag

319,72019

351,527 —

14,506

07

-1

Extra utgifter ........................................j

— —

80,000 —

5|

—:

i

Säger ordinarie anslag

4,178,472 39|

48,080,280 — 2,587,189 14

_ j

1,460,018 83

— 63 —

b e t.

Kredit.

Snmm a.

Leverering
fr&n stats-kontoret.

överbetal-ning till
ur 1914.

överbetal-ning från
år 1912.

Utgift.

Överföring.

Statskontoret

gottgjord

besparing.

Reservation
till år 1914.

t

_

_

22,039,048 4 6

1,675,286 8 1

51,914

19

798,912 51

24,565,161

97

67,456 6 7

__

_

_

16,654 0 9

84,110 76

_

28,234 -

18,078 6 7

46,312 6 7

132,811.05

20,696 71

153,507 7 6

11.497 02

_

_

_

— ! —

11,497;02

| _

-

114,801 93

16,116

79

— i —

130,918

72!

1

—-

9,292 7 5

22,278 96

31,571

71

1

131,555 5 6

72,789 7 9

204,345 3 5

I

_

659,193 0 8

150,964 9 3

810,158oi

i i

228,077 i o

|

228,077

i

! 01

1

2,651,805 bo

_

2,651,805 so

j

''

3,281,915 43

221,960 2 7

3,503,875

70

1

1,456,255 19

_

214,755 7 2

1,671,010

91!

8,526,927,19

---

8,526,927

1 9:

i

3,766,675 il

— .

_ _

3,766,675

11

4,792,608 6 5

62,777 81

4,855,386 4 6,

i

1,342,695 7 8

321,632 6 0

1,664,328

38

_

2,149,259 5 9

485,272 0 9

2,634,531 68

_

496,792 8 3

_

_

_

_

188,960 43

685,753 26

80,000 3 2

4

68

- |-

80,005

51,966,903 31

1,675,291|4 9

68,030

98

2,595,734! 5 8

56,305,960

36

64 —

D e -

Anslag, konto och fond.

Reservation
från år 1912.

Anslag.

Uppbörd.

Överföring.

Statskontoret
påförd brist.

Extra ordinarie anslag.
Löneförbättring vid indelta armén........

374:9 5

i_

Till fortsatt anskaffning av nya eld-handvapen ............................................

252.106| so

500,000

101,917

62

_

Till fortsatt anskaffning av mobiliserings-ammunition för eldhandvapen m. m.

1,441;598''32

23

62

„ anskaffning av ny fältartilleriraate-riel ....................................................

400,000

912

40

„ anskaffning av materiel för posi-tionsartilleriet....................................

280.260

49

För fortsättande av arbetena å befäst-ningarna vid Tingstäde:
Artilleridepartementet ........................

17,805 5 5

Fortifikationsdepartementet................

29,260

71

1 Till fullbordande av befästningsarbetena
vid Boden:

Artilleridepartementet ....................

619,401

95

Fortifikationsdepartementet............

847,346

15

14.425

34

„ uppförande av nya byggnader för
armén................................................

405,338

88

1

„ uppförande av kasernetablissemang
för femton artilleriregementen ....

1,673,766

85

2,700,000

12,193

53

I „ fullbordande av Gottlands artilleri-kårs nya kasernetablissemang ....

1,702

09

.

„ uppförande av mässbyggnader för
underofficerare och manskap vid
vissa truppförband ........................

159,600

04

1

i

„ uppförande av lokaler för krigs-högskolan m. m.............................

126,073

98

,, anläggning av en vattenledning i
Boden ...............................................

9,601

63

_

„ uppförande av bostadsbyggnader
jämte uthus för fortväblar och fort-maskinister vid Bodens fästning...

2.804

44

„ uppförande av en befälsbyggnad
för Norrbottens regemente............i

9,247

09

„ ytterligare mässlokaler vid Vendes
artilleriregemente............................

14,000

_

_

_

_

_

_

_

_

_

Transport

6,523,763 si

3,600,000

129.472 51

— 65

bet.

K r e d i

t.

Sinn in a.

Leverering
från stats-kontoret.

Överbetal-ning till
år 1914.

överbetal-ning från
år 1912.

Utgift.

Överföring.

Statskontoret
go tf gjord
besparing.

Reservation
till år 1914.

374 95

374

95;

—!

505,368

74

348,655 4 8

854,024

22

—1

249,734

68

1,191,887 2 6

1,441,621

1

94''

956,3828 0

78,008 4 9

1,034,391

29;

117,045 97

163,214 52

280,260 4 9

I

841

62

16,963 93

17,805551

-

4,381

83

_

24,878 8 8

29,260

71

I

406,640

26

212,761 69

619,401

951

357,009

95

_

504,761 54

861,771

4 9!

_

_

2,586

87

_

402,747 o i

405,33388!

_

3,592,628 94

793,331 44

4,385,9603 8

1.702 09

j

1,702 o 91

20,366 45

|

139,233 5 9

159,600 04!

I

_

61,716 6 9

64,357 29

126,073 981

_

8,819 0 9

782 5 4

9,601

6 31

!

903so

1,900 6 4

2,804 44

205 6 7

9,041 4 2

9,247 09

7 I

;

14,000

_

I

14,000

1

j—

i -

1 -

j—

| 6,298,633 3 6

| _

1

i_

3,954,602 7 e| 10,253,236 12

Revisionsberättelse ang. statsverket för år 1913.

— 66

D e-

Anslag, konto och fond.

Reservation
från år 1912.

Anslag.

Uppbörd.

Överförin

er

»•

Statskontoret
påförd brist.

Transport

Till beredande av mässlokaler för under-officerare och manskap vid Skånska

6,523,768

61

3,600,000

129,472

51

i —

dragonregementet............................

37.997

89

_

_

„ anskaffande av ingenjörmateriel...
„ anskaffande av ingenjörmateriel m.
m. för Göta ingenjörkårs fästnings-

679

63

_

ingenjörkompani ............................

,, anskaffande av ingenjörmateriel m.

15,000

m. för Bodens ingenjörkår............

637

99

50,000

„ komplettering av ballongmaterie!

84,739

40

16

50

„ anskaffning av belysningsmateriel
„ „ av vinterutrustning för

4,529

60

82,500

ingenjörtrupperna m. m.................

53,000

,, anskaffning av en flygmaskin m. m.
.. ordnande av landstormsförråd:

63,000

Fortifikationsdepartementet............

181.387.41

1

Intendentsdepartementet ................

• „ anskaffning av nya uniformer för

2,749‘64

43,826

09

armén................................................

,, inköp av inventarier i nya kasern-

400,000

4,419

28

* ___

etablissemang...................................

„ det frivilliga skytteväsendets be-

100,000

främjande ........................................

„ det frivilliga sjuk vårdsväsendets

27,943

83

925,000

937

85

befrämjande ....................................

,, beredande av tillfällig löneförbätt-ring åt fortifikationskassören och
redogöraren samt fortifikations-kassörerna, förrådsförvaltarna och
förrådsvaktmästarna vid fortifika-

10,000

tionen................................................

„ beredande av extra lönetillägg åt

13,995

en del betjänte, förslagsanslag ....
„ provisorisk lönereglering för befatt-ningshavare i lantförsvarsdeparte-

mentet, förslagsanslag ....................

„ dagavlöningstillägg åt indelt man-

8,270

skap, förslagsanslag ........................

149,720

-

Transport

6,879,429

_

5,455,485

178,673

23

- 1

1» 0 t.

K r ed i

t.

1

|

S u in in u.

Leverering
från stats-kontoret.

Överbeta
ning till
år 1914.

Överbetnl- ]
ning från i
år 1912.

Utgift.

Överföring.

Statskontoret

gottgjord

besparing.

Reservatio
till ur 1914

0,298,033

36

i

''

3,954,002

7 6

10,253,236 12

! |

37,794

60

203

29

;

37,997

89

079

6 3

_

679

6 3 (

15,000

15,000

_

48,670

15

_

_

_

1,961

84

50,637

99

_

_

_

_

_

58,750

49

26.005

41

84,755

90

70,125

16,904j60

87,029

60

35,595

8 9

_

_

17,404

11

53,000

_

-

03,000

63,000

-

99,512

_

_

81,876; 41

181.388

41

18,669

53

27,906

20

46,575

73

404,419

28

404,419

28

100,000

-

100,000

_

938,893 21

14,988

47

953,881

68

10,000

10.000

1

!

12,740

1,255

13,995

330

330

330

8,007

38

262

62

8,270

121,844

70

27,875

30

149,720

---1

330|—

1 ”

I

8,327,671 22

29,3929 2

4,156,853 09

| 12,513,917 23

68 —

D e -

Anslag, konto och fond.

Reservation
från år 1912.

Anslag.

Uppbörd.

Överföring.

Statskontoret
påförd brist.

Transport

Till extra lönetillägg åt vissa bataljons-

6,879,429

5,455,485

178,673

23

läkare förslagsanslag.......................

4,500

_

_

„ utförande av en försöksmobilisering
„ vidtagande av eldsäkerhetsanord-

588,000

ningar i krigsarkivets lokaler ...
„ beredande av personligt lönetillägg
åt musikdirektören vid Hälsinge
regemente Carl Anders Clementz
„ täckande av vissa utav arméför-valtningen och statskontoret ut-

31,200

483

"

"

givna förskott ................................

Säger extra ordinarie anslag

6,879,429

6,079,668

_

178,673

23

Säger fjärde huvudtiteln

11,057,901

39

54,159,948

-

2,765,862

37

-----

1,460,018

83

Tionde huvudtiteln.

Extra ordinarie anslag.

Till tillfälligt understöd åt f. d. förrådsvaktmästare
....................................

Fjärde huvudtitelns allmänna besparingsfond.
....................................................

Besparingar å nyinrättade tjänstebefattningar
....................................................

Summa

— I 1,812

4,293,372 ost

22,973

oi

1,530,207

145,083

15,351,273 48 54,161,760 —2,789,1353s|l,675,291

Efter avdrag av överföringar och statskontoret
gottgjord besparing............|

1,675,291

7 9;

70

49

49

Aterstårjlö,351,273|48|54,161,760!—12,789,135|38|

1,460,01818 3

245,177:27

1,214,841156

— 69 —

bot.

Kredi

t.

S u in in a.

Leverering 1
från stats- j
kontoret. j

Överbetal-ning till
år 1914.

Överbetal-ning från
år 1912.

Utgift.

Överföring.

J

Statskontoret

gottgjord

besparing.

Reservatiot

till år 1914

330

:

_

8,327,671!

22

29,392

9 2 j

4,156,853 0 9

12,513,917 23|

_

_1

2,291

66

_

2,208 3 4

4,500

—1

_

_|

507,441

4 5

_!

80,558 5 5

588,000

_

-

5,000

—1

26,200

31,200

.

_

321

67

161

33

483

1

192,569 06

_

_

192,569

06

_

-

192,569|06;

192,899 06

-

-1

9,035,295| 0 6

31,762 59

4,263,611 6 4| 13,330,669

29,

192.899 0 6

61,002,198

37

1,675,291

49

99,793

57

6,859,346 22

69,636,629 8 5

-

1,057

755

1.812

!

|

1,680,409 5 7

_

4,166,143 32

5,846,552

|

89:

1

145,083

17 0

* ''

145,083,7 0

192,89910 6

_

1-

! 62,683,664

94

1,675,291

49

245,177 2 7 11,026,244 5 4

i :

! ''

75,630,378!24!

I-

11,675,291

49

| 245,177

27

_

i_

j

1,920,468,7 6!

1 192,8990 6

1-

| 62,683,664''9 4

111.026,244 54

73,709.909 4si

70 —

]> e-

Anslag, konto och fond.

Reservation
frän år 1912.

Anslag.

Uppbörd

Överföring.

Statskontoret
påförd brist.

Fonder m. m.

Boställskassemedel ................................

113

27

t

Omorganisation av Boden—Karlsborgs
artilleriregemente................................

39,953

79

Omorganisation av positionsartillerire-gementet ............................................

16,957

70

_1

Allmänna lägerkassorna ........................

91,531

22

61,707

96

_

_

_

Norrbottens hästjägarskvadronsfond ....

_

.

Förenade mötespassevolanskassornas
fond.......................................................

2.025

31

4,060

85

Palmqvistska fonden till Stockholms
befästande............................................

_

Beväringsmanskapets invalid- och pen-sionsfond ............................................

591

09

-

48

90

Invalidhusfonden ....................................

_

45

33

_

_

_

Vadstena krigsmanshusfond ................

2,310

87

6,380

1 1

_

_

_

Mossebo m. fl. fastigheter ....................

_

859

_

_

_

Arrende-, jordskylds- och tomtöremedel

416,715

57

176,723

81

_

_

Tomtören för reglering av Vaxholms
stad ....................................................

18,396

37

5,147

58

Försäljningsmedel för tomter i Marstrand

21,794

73

_

_

Sjöstedtska tomten ................................

472

20

_

_

_

i Försäljningssumman för en del av tyg-hustomten i Kristianstad...................

148,740

Särskilda medel för försålda gevär m. m.

6,404

26,234

80

_

_

_

Gåvomedel för inköp av aeroplan........

3,714

71

„ „ „ „ kulsprutor ....

23,739

121.371

51

Krigsskolans elevmedel .......................

84

178,257

21

__

_

_

Till genomförande av fältläkarkårens
omorganisation ....................................

244,574

63

Arvid Kjellgrens skjutpris till svenska
härens infanteri...................................

31,444

06

_

_

4,519

15

_

_

_

Säger

797,536 2 4

857,299

33

Efter avdrag av varandra motsvarande

29,815; 6 8

Återstår

. 767,720''5 e

—|

857,299

33

71

b c t.

Överbeta
ning fr&r
år 1912.

K r e <1 i

t.

S u in m a.

Leverering
från stats-kontoret.

Överbeta
ning till
år 1914.

;

Utgift.

Överföring.

Statskontoret

gottgjord

besparing.

Reservation
till år 1914.

-

_

-

113

27

113

i

2 7 ‘

1

39,953

79

39,953

7 91

16,957

70

_

_

_

_

16,957

70

_

_

__

_

53,348

84

99,890! 3 4

153,239

18

100,000

100.000

100,000

46,533

19

__

52,619 3 5

_

52,619

35

17,000

4,009

64

1,758

79

19,25018 5

21,009 64

5,000

6.200

80

_

_

11,840

7 9

_

11.840.79

100,000

_

26,228

94

21,437

81

104,836''46

126,274127

900,000

_

__

895,510

68

--

13,180 30

908,69019 8

_

_

7,169

26

6,619

08

1,409

18

8,028

26

-

144,800

82

448,638 5 6

593,439

38

_

3,424

_

_

20,119 95

23,543

95

_

_

_

_

_

_

21,794 73

21,794 73

—-

472 20

|

472 20

1

129

65

_

148,610 35

148,740

32,638 so

32,638 so

_

_

_

_

_

3,714

71

3,714

71

_

_

_

5,766

51

17,973

23,739 51

200,473

09

99,155 96

299,629

05

!

!

244,574

63

244,574

63

_

979

98

34,983 2 3

35,963 21

1,122,000

90,141

83

29,815168

1,799,591:03

_

1,037.57016 9

I

2.866,977 4 o

90,141

83

29,815

68

_

--.

90,141 83

i

119,957 51

1,122,000

1

j —

1,799,591

03

-

947.428 8 6

2,747,019.89

72 —

Sammandrag av regementsförvaltningarnas

De -

Infanteriet:

Svea livgarde ...........................................

Göta dito ...........................................

Livregementets grenadjärer ...................

Första livgrenadjärregementet ...............

Andra dito ...............

Västgöta regemente ...............................

Karlskrona grenadjärregemente...............

Upplands infanteriregemente...................

Skaraborgs regemente...............................

Södermanlands dito ...............................

Kronobergs dito ...............................

Jönköpings dito ...............................

Dalregementet ...........................................

Hälsinge regemente...............................

Älvsborgs dito ...............................

Hallands dito ...............................

Bohusläns dito ...............................

Västmanlands dito ...............................

Norrbottens dito ...............................

Västerbottens dito ...............................

Kalmar dito ...............................

Värmlands dito ...............................

Jämtlands fältjägarregemente...................

Norra skånska infanteriregementet .......

Södra skånska dito .......

Vaxholms grenadjärregemente ...............

Gottlands infanteriregemente ..................

Västernorrlands regemente.......................

Kavalleriet:

Livgardet till häst ...................................

Livregementets dragoner ........................

Livregementets husarer ...........................

Smålands husarregemente .......................

Skånska husarregementet i Hälsingborg

Balans från
år 1912.

1 n -

Transport

Tillgångar.

1913 års
anslag.

46,030

55

115,752

12

13,279

62

122,248

50

16,056

30

78,955

80

16,144

42

75,275

31

2,365

52

77,374

77

25,717

25

79,791

36

40,247

24

49,767

30

29,245

90

96,374

19

14,410

67

83,301

90

23,848

56

83,147

79

29,560

98

72,405

63

10,111

83

65,202

72

83,984

67

496

39

71,922

51

20,608

41

84,942

33

14,670

39

69,079

23

7.141

73

76,914

42

6,821

16,618

54

79,800

27

27

93,181

11

17,228

57

81,620

88

23,387

94

71,020

29

43

42

75,612

24

19,926

75

68,622

71,507

84

8,271

26

04

12,299

20

69,168

49,253

8,379

72

82

6,138

52

76,564

6 2

8,750

18

76,963

59

5,120

34

80,716

31

3,051

41

76,255

31

19,757

42

78,884

22

31,582

90

73,128

27

15,954

87

59,535

64

513,268

07

2,568,275

redogörelse för arméns munderingsmedel.

1» e t.

Kredi t.

k o m s l e r.

Balans till
år 1914.

S u ni ni a.

Balans från
år 1912.

Utgifter.

Värde å
effekter från
kronans förråd.

Balans till
år l''J14

Extra

uppbörd.

Skulder.

Skulder.

Tillgångar.

7,014

30

168,796

97

91,320

81

29,581

59

47,894

57

7,488

89

143,017

Öl

95,059

29

30,378

25

17,579

47

5,800

35

100,812

45

52,763

05

30,826

15

17,223

25

4,890

63

96,310

36

61,477

54

28,744

75

6,088

07

2,945

10

82,685

111,282

39

56.145

97

11,179

43

15,359

99

5,774

11

72

60,617

24

30,110

70

20,554

46,323

78

4,558

21

94,572

75

40,545

85

7,703

50

40

3,190

47

128,810

56

65,974

50

60,654

75

2,181

31

4,827

89

102,540

46

69,043

41

23,782

10

9,714

95

6,615

37

113,611

72

64,482

15

30,668

10

18,461

47

8,692

11

110,658

72

41,446

92

43.086

26,125

80

3,008

31

78,322

86

49,258

17

21,368

16

7,696

53

4,069

23

88,053

90

2,967

20

57,137

12

15,906

90

12,042

1,692

68

1,890

09

74,308

99

60,533

29

12,083

70

3,975

63

109,526

37

62,028

86

19,213

65

28.283

86

6,215

05

89,964

67

49,883

19

37,654

25

2,427

23

3,174

17

87,230

32

4 64,164

40

9,324

65

13,741

10,697

27

1 5.475

54

92,097

35

42,492

59

38,907

45

31

5,402

29

115,201

67

■ 62,005

67

9,708

25

43,487

75

18,553

29

117,402

74

79,273

35

37,746

50

382

89

2,717

44

97,125

67

67,063

78

12.610

17,451

89

5,522

91

81,178

57

70,766

79

9,724

25

687

53

6,340

54

94,890

13

58,769

99

35,201

75

918

39

15,061

58

9,518

53

104,358

41

63,712

67

40,645

74

6,729

36

88,196

56

58,726

89

28,902

60

567

07

4,620

67

62,254

21

35,800

09

23,429

50

3,024

62

7,258

45

89,961

59

54,387

79

18,674

16,899

80

5,229

60

1,383

92,326

37

53,383

92

38,942

45

2,134

40

87,971

05

61,201

54

19,590

50

7,179

Öl

5,149

1,257

14

84,455

86

48,713

52,365

88

25,562

25

10,179

73

57

99,899

21

29

29,458

18,075

92

5,145

33

109,856

50

44,611 [so

29,930

30

35,314

40

4,215

10

79,705

61

47,98914 5

14,792

50

16,923

*6 6

184,943

12

10,901

53

3,277,387 |72

2,967

20

1,943.147

25

856.092 |e7

475,180 |eo

Bevisionsberättelse ang. statsverket för år 1913. 10

74 —

i

.

Skånska husarregementet i Landskrona ...............

Skånska dragonregementet.......................................

Kronprinsens husarregemente.................................

Norrlands dragonregemente ..................................

Artilleriet:

Svea artilleriregemente .......................................

Göta dito .......................................

Vendes dito

Norrlands dito i Östersund..................

Dito dito i Boden .......................

Upplands artilleriregemente ...............................

Smålands dito ...............................

Gottlands artillerikår ...........................................

Boden-Karlsborgs artilleriregemente:

l:sta bataljonen ..........................................

2:dra dito ..........................................

Positionsartilleriregementet...................................

Fortifikationen:

Svea ingenjörkår...................................................

Göta dito ...................................................

Fälttelegrafkåren...................................................

Bodens ingenjörkår..............................................

Trängen:

Svea trängkår.................................

Göta dito .................................

Norrlands dito .................................

Skånska trängkåren.............................

Västmanlands trängkår .....................

Östgöta dito .....................

Transport

I) c -

Summa

Balans
år 1912.

I n-

Tillgångar.

1913 års j
anslag.

t 513,268

07

2,568,275

8,744

22

54,019

81

24,786

96

134,303

30

19,320

09

77,900

78

15,092

61

76,880

62

:

11,258

18

83,943

1

!

42

22,242

19

74,599

14

26,902

Öl

105,520

80

22,281

27

53,216

46

6,405

60

24,445

41

179

38

102.563

39

6,475

53

72,560

40

1,523

40

23,209

23

380

81

27,819

33

15,137

76

34,859

55

■ j 7,557

77

43,000

32

19,098

26

57,139

83

8,427

51

58.391

19

2,240

95

32,167

08

4,691

99

28,037

13

7,571

80

33,843

40

3,776

06

31,335

68

18,047

74

29,884

20

8,063

14

31,029

95

1,640

60

31,370

44

9,031

43

38,728

35

a 784,145

33

3,929,044

21

75

Ii e t.

Kredit.

i

k o m s t e r.

1

Balans till
år 1914

S it ni in u.

Balans från
år 1912.

Värde å
effekter från

|

-

Balans Ull
år 1914.

Extra

uppbörd.

Skulder.

Skulder.

kronans förråd. |

1

Tillgångar. (

! 184,943!

21

10,901 5 3

3,277,387

72

2,967

20

1,943,147

25

1 1

856,092 !e7j

475,180

50

2,103
i 5,133
j 6,6381

3,142 |

1

flj

64,867

22

_

30,402

95

14,701 jas

19,763

02i

7V

.

164,223

99

73,031

39

53,216!

-i

37,976

SO

_

103,858

87

64,521

9 8

38,89614 5

440

44

06:

i

95,115

29

50,862

51

43.425 i

j

827

78

i j

1 3,938

03

99,139

63

63,300

55

13,955!

H

21,884

08

| 3,940

! 20,074

4,194
2,095
j 4,514

3,148
1,598

1 6

__

_

100,781

49

68,015

30

23,636 j

75|

9,129

44

53

_

_

152,497

34

113,753

34

34,010

-1

4,734

-[

5 9

__

_

79,692

32

32,005

60

19,705

75’

27,980

97

1 3

_

_

32,946

14

25,169

12

4,002

86

3,774

16 i

57

_

107,257

34

54,683

4 3

26,491

96

26,081

9 5 j

72

_

82,184

65

44,789

16

22,930

50

14,464

99

16

26,330

79

18,100

03

6,598

30

1,632

46

6,231

40

34,431

54

_

_

27,964

90

6,394

45

72

19

5,674

10

8,747

82

64,419

23

52,353

73

12,065

50

837
i 5,120

15

ri 7
o 1

-

56,515

81

41,264

72

10,489

!

95

4,761

14

2,359

1,506

1,007

1,811

66

78,597

75

j-

40,045

80

15.057

75

23,494

20

A 1

68,325

ii

37,772

23

16.931

98

13,620

90:

16 5

! _

35,415

68

23,525

40

11.641

75

248 153

27

34,540

39

:

!

! 23,887

35

9,311

50

1,341

54

2,413

62

1 _

43,828

|

82

_

23,818

96

17,436

50

! 2,573

1 1

36

2,185

72

j —

37,297

4C

25,992

91

9,857

35

1,447

2 0''

2,531

3,337

182

| -

50,463

7

28,063

03

16,065

25

6,335

48

81

42,430

9

26,499

1C

15,767

164 8 o j

1,831

10 €

j -

34,842

K

19,338

3C

14,839

85

DÖD

95

2,956

3<

50,716

1

25,498

84

| 19,489

8 5 { 5,727

j 4 5

1 285,268

Iso! 19,649

3s| 5,018.107

4s| 2,967

12 o 2,977.807

lss] 1,333,011

17

I 704,321

|23

— 76 —

§ I -

Angående de förr under arméförvaltningen ställda fonder, vilka numera av statsintagna
i det av statskontorets fondbyrå publicerade utdrag ur de under statskontorets
skaper. Ifrågavarande fonders nettobehållningar vid slutet av nedannämnda år inhämtas

1845.

1

1855.

1865.

1875.

Förenade mötespassevolanskassor-j

| 1

|

nas fond........................................ .

459,713 53

463,545 05

521.971

37

Trosspassevolansfonden.................... 298,132

18

170,879 j s 5

305,991 i 3 7

133,618

20

Norrbottens hästjägarskvadrons

fond................................................| 5,808

31

198,113 71

221,442 31

243,861

25

Volontär vakansfonden .................... —

102,952 8 8

277,406 oe

475,564

72

En per mille fonden........................ —

37,708 is6

57.881 74

90,856

20

Palmqvistska fonden till Stock-

holms befästande ........................i —

- ~

165.698

33

Vadstena krigsmanshusfond...........{ 2,172,536

29

2,650,600 59

3,382,061 i 9 7 j

4,108.962

32

Invalidhusfonden ............................ 230,562

49

571,376 38

993.817 99

1,572,625

90

Beväringsmanskapets invalid- och

pensionsfond ................................| —

27,491 ji 9|

158,903 i

98

§ 2.

Här nedan hava Revisorerna velat meddela ett inom arméförvaltningen
uppgjort statistiskt sammandrag över samtliga kostnader för den garnisonerade
och icke garnisonerade armén samt beväringen under år 1913:

Den garnisonerade armén.

Infanteriet:

Svea livgarde..............................................................................

Göta „ ..............................................................................

Livregementets grenadjärer ......................................................

Karlskrona grenadjärregemente .............................r..................

Transport

953,225: 7 5.
1,006,321: 02.
774,116:20.
569,063: 41.
“3,302,726: 88.

- 77 —

kontoret förvaltas, få Revisorerna hänvisa till de detaljerade redogörelser, sotn finnas
förvaltning stående, i rikshuvudboken ej redovisade fonder och diverse medels räkenav
följande tabell:

1885.

1895.

1905.

1910.

1911.

1912.

1913.

311.878

36

272,086

78

288,662

48

320,986

72

332,197

52

342,371

36

308,347

14

139,827

70

4,161

98

1

214,806

21

243,293

38

280,513

91

343,187

36

357,335

98

371,808

25

386,143

34

275,036

82

206,719

85

85,724

54

17,652

17

1,964

31

148,078

29

231,726

14

28,921

44

35,398

56

36,857

94

38,350

70

39,874

86

261,395

59

413,802

49

569,030

12

582,300

45

591,049

62

592,792

30

597,095

46

4,591,249

23

4,712.080

40

4,375,705

14

4,552,251

52

4,476,504

90

4,412,448

58

4,342,381

95

1 2,084,595

06

2,674,041

62

3.157,785

77

3,404,059

78

3,407,471

34

3,405,438

43

3,401,659

21

353,552

38

1,046,112

17

2,291,279

69

3,159,949

38

3,374,470

79

3,591,563

25

3,796,227

62

Transport 3,302,726: 3 8.

Upplands infanteriregemente...................................................... 885,570: 4o.

Dalregementet.............................................................................. 796,596:34.

Hälsinge regemente..................................................................... 769,396: 18.

Hallands regemente............................. 805,773:46.

Västmanlands regemente............................................................ 745,825: 68.

Norrbottens regemente............................................................... 791,269:85.

Västerbottens regemente............................................................ 893,710:2 9.

Värmlands regemente.................................................................. 818,736: 88.

Jämtlands fältjägarregemente ................................................... 764,583: —

Vaxholms grenadjärregemente................................................... 526,894: 4 5.

Gottlands infanteriregemente...................................................... 715,401: si.

Västernorrlands regemente......................................................... 831,919:83.

Säger 12,648,404: o5.

— 78 —

Kavalleriet:

Livgardet till häst ....................................

Livregementets dragoner...........................

Livregementets husarer..............................

Smålands husarregemente ........................

Skånska husarregementet i Hälsingborg
Skånska husarregementet i Landskrona

Skånska dragonregementet........................

Kronprinsens husarregemente ..................

Norrlands dragonregemente .....................

.......... 771,763: 92.

.......... 802,309: 19.

.......... 757,616:51.

.......... 793,061: 95.

.......... 828.539: 33.

.......... 457,621: 99.

.......... -1,368,712: 20.

.......... 803,967: 65.

.......... 813.817: 48.

Säger 7.397,410: 22.

Artilleriet:

Svea artilleriregemente
Göta „

Yendes „

Norrlands „

» V

Upplands „

Smålands „

Gottlands artillerikår ...,......................

Boden-Karlsborgs artilleriregemente:

Karlsborgs artilleribataljon ...........

Bodens- „ ...........

Positionsartilleriregementet..................

i Östersund
i Boden .....

.......... 1.031,592: 49.

.......... 1.012.001: 56.

.......... 1,399,950: 46.

.......... 699.906: 65.

.......... 288,081:41.

.......... 1.188.908: 34.

.......... 941,964: 49.

.......... 299,759: 84.

.......... 318.187:66.

.......... 418,670:42.

.......... 618.845: 49.

Säger 8,217.868: 81.

Fortifikationen:

Kungl. fortifikationen

Svea ingenjörkår .......

Göta „ .......

Fälttelegraf kåren.......

Bodens ingenjörkår ...

Trung en:

Svea trängkår..........

Göta „ ..........

Norrlands „ ..........

.......... 350.153: 38.

.......... 756,076:06.

.......... 649,068: 16.

.......... 503,665: 51.

.......... 525.026: o7.

Säger 2,783.989: 18.

................. 376.548: 33.

................. 363,701: 68.

................. 373.958: 44.

Transport 1,114,208: 45.

79

Transport

1,114,208: 4 5.

Skånska trängkåreu ..................................................................

340,993: 5 4.

Västmanlands trängkär...............................................................

334 617: n.

Östgöta trängkår........................................................................

367,672: 29.

Säger

2.157.491: 39.

Armén i allmänhet ........................................................................

59,191: 88.

Summa

33,264,355: 5 3.

Den icke garnisoncrade armén.

Infanteriet:

Första livgrenadjärregementet...................................................

730,114: 91.

Andra „ ...................................................

758,032: 51.

Västgöta regemente ...............................................................

704,630: 55.

Skaraborgs „ ...............................................................

765.704: 13.

Södermanlands ,, ...............................................................

746,958: 51.

Kronobergs „ ...............................................................

698,385: 16.

Jönköpings „ ...............................................................

686,254: 23.

Ätvsbdrgs „ ...............................................................

744,252: 71.

Bohusläns „ ...............................................................

797,985: 98.

Kalmar „ ...............................................................

734,346: 08.

Norra skånska infanteriregementet..........................................

758,888: 96.

Södra „ „ ..........................................

705,419: 78.

Säger

8.830.973: 51.

Armén i allmänhet ........................................................................

5.320: 47.

Summa

8,836,293: 9 8.

Sammandrag.

Den garnisonerade armén...............................................................

33,264,355: 53.

Den icke garnisonerade armén......................................................

8.836,293: 98.

Summa 42,100,649: 51.

Av förestående belopp äro av arméförvaltningen direkt ut-

betalade .......................................................................................

741,234: 39.

samt av underordnade myndigheter redovisade...........................

41.359,415: 12.

Summa 42,100,649: 51.

§ 3.

Genom beslut den 31 mars 1913 antog arméförvaltningen å intendentsdepartementet
bland fyra avgivna anbud ett av aktiebolaget J. Petersson &
C:o i Örebro å leverans av 28,000 par skodon av modifierad norrlandstyp.

— 80 —

I sammanhang härmed uppdrogs åt intendenten i intendenturkårens reserv
S. E. G. Agardh att vara kontrollant och besiktningsman vid tillverkningen
av omförmälda 28,000 par skodon med rättighet för honom att anställa för
besiktningen erforderliga biträden samt med skyldighet ej mindre att förse
varje besiktigad och godkänd sko med stämpel än även avgiva rapport till
intendentsdepartementet, då leveransen blivit fullgjord; och skulle intendenten
Agardh såsom ersättning för ovannämnda uppdrag äga att uppbära ett belopp
av 10 öre för varje par skodon, som blivit besiktigat och godkänt, varjämte
såsom gottgörelse för de med anledning av uppdragets fullgörande erforderliga
resor, företagna av intendenten Agardh eller hans biträden, skulle utbetalas
1 krona 80 öre för varje resa å järnväg, andra klass, fram och åter mellan
Örebro och Rumla, samt 1 krona 80 öre för varje resa med skjuts fram och
åter mellan Sannahed och Rumla. i

Det har synts Revisorerna kunna ifrågasättas, huruvida det icke skulle
varit lämpligare att direkt avlöna erforderlig sakkunnig besiktningspersonal,
i stället för att, såsom skett, anställa en person med viss ersättning för varje
godkänt par skodon och med skyldighet för denne att av honom tillkommande
ersättning gottgöra använda biträden.

§ 4.

Vid granskning av artilleri- och ingenjörhögskolans medelsredovisningar
för revisionsåret hava Revisorerna funnit, att desamma för vissa månader icke
varit försedda med anteckning om verkställd granskning i arméförvaltningen.

Då detta synes giva vid handen, att vissa delar av räkenskapen icke undergått
detaljerad granskning av arméförvaltningens revision, hava Revisorerna
ansett sig böra å förhållandet fästa uppmärksamheten.

§ 5.

Med bifall till Rungl. Maj:ts proposition i ämnet medgav 1907 års
riksdag, att en kasernbyggnadskommission finge tillsättas med uppdrag att
enligt de bestämmelser, Rungl. Maj:t meddelade, såväl tekniskt som ekonomiskt
omhänderhava de arbeten, som vore förenade med planläggningen och utförandet
av nya kasernetablissemang för femton infanteriregementen, ävensom av andra
byggnader för armén, vilkas utförande av Rungl. Maj:t överlämnades till
kommissionen under den tid, kommissionens verksamhet för uppförandet av
nämnda kasernetablissemang fortginge.

På grund härav beslöts enligt kungl. brev den 14 juni 1907 tillsättandet
av en dylik kasernbyggnadskommission, som under benämning arméns kasern -

— 81 —

byggnadsnämnd skulle träda i verksamhet den 1 juli samma år, med åliggande
att enligt de närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t i särskilt utfärdad instruktion
meddelade, fullgöra ifrågavarande uppdrag. Nämnden skulle utgöras av
en byggnadschef, som tillika vore ordförande i nämnden, samt två ordinarie
ledamöter ävensom en extra ordinarie ledamot.

Genom särskilda beslut blevo därefter ordförande och ledamöter i nämnden
av Kungl. Maj:t utsedda.

Enligt kungl. brev den 19 december 1913 har därefter dels förordnats,
att föreskrifterna i förutnämnda brev den 14 juni 1907 angående tillsättande
av en kasernbyggnadsnämnd skulle med utgången av år 1913 upphöra att
gälla, dels ock meddelats nya bestämmelser beträffande nämndens organisation
m. m., att lända till efterrättelse från och med den 1 januari 1914.

I sammanhang härmed förklarade Kungl. Maj:t förut meddelade förordnanden
för ordförande och ledamöter i nämnden likaledes skola upphöra
att gälla med utgången av år 1913, varjämte Kungl. Maj:t från och med
den 1 januari 1914 förordnade ny ordförande och nya ledamöter i nämnden
ävensom ny byggnadschef, med skyldighet för dem att vid fullgörandet av
ifrågavarande uppdrag ställa sig till efterrättelse omförmälda nya bestämmelser
jämte den samtidigt utfärdade förnyade instruktionen för nämnden.

Vad sålunda förekommit hava Revisorerna velat för riksdagen omförmäla.

§ 6.

Vid granskning av arméförvaltningens räkenskaper för revisionsåret
hava Revisorerna funnit, att vid upphandling av proviantartiklar för vissa
truppförband föreskrivits, att vid fullgörande av leveranser skulle lända till
efterrättelse bestämmelserna i medicinalstyrelsens kungörelse den 16 november
1894 angående beskaffenheten av vissa för statens behov avsedda proviantartiklar.
Då av medicinalstyrelsen den 2 november 1911 utfärdats ny kungörelse
i ämnet, att tillämpas från och med den 1 januari 1912, hava Revisorerna
ansett sig böra å förhållandet fästa uppmärksamheten.

§

Vid granskning av de särskilda trupp förband ens medelsförvaltning för
revisionsåret hava Revisorerna funnit, att, medan i ett flertal fall i kontrakten
rörande leverans av proviantartiklar föreskrift intagits därom, att levererad
skummjölk skulle innehålla minst 0.7 procent fett, vid vissa av truppförbanden
ifrågavarande kontrakt saknat bestämmelse härom.

Revisorerna hava vidare fäst uppmärksamheten å den betydande skillnad
i pris, svagdricka betingat vid de olika truppförbanden. Priset å sagda vara

Revisionsberättelse ang. statsverket för år 1913. It

— 82 —

har nämligen växlat från 3 öre till 6 öre för liter. Denna prisskillnad torde
i främsta rummet bero på olika extrakthalt i den levererade varan.

Då det ur flera synpunkter måste anses önskvärt, att likvärdiga proviantartiklar
upphandlas vid de olika truppförbanden, ävensom att kvaliteten å
dessa varor noggrant angives i leveranskontrakten, hava Revisorerna ansett sig
böra ifrågasätta, huruvida icke en generell föreskrift, gällande för samtliga
truppförband, bör utfärdas, med angivande av lägsta tillåtna fetthalt i skummjölk
och motsvarande extrakthalt i svagdricka.

§ 8.

Vid granskning av Norrlands trängkårs räkenskaper för revisionsåret
hava Revisorerna fäst uppmärksamheten vid att för körning utbetalts i särskilda
poster ett belopp av 653 kronor 85 öre.

Det har synts Revisorerna kunna ifrågasättas, huruvida icke för kåren
erforderliga körslor skulle kunna utföras med kårens egna hästar och ifrågavarande
utgift sålunda besparas statsverket.

§ 9.

Revisorerna hava besökt Västmanlands regementes kasernetablissemang
invid Västerås.

Detta etablissemang har uppförts av fortifikationen under åren 1903—
1906 och överlämnades till regementet den 14 september sistnämnda år.

Totalkostnaden har utgjort 1,438,387 kronor 14 öre, vilket belopp
bestritts av 1902 och 1908 årens anslag till nya byggnader för armén, sistnämnda
års anslag till uppförande av mässbyggnader för underofficerare och
manskap vid vissa truppförband samt fjärde huvudtitelns allmänna besparingar.
Utöver detta belopp hava enligt kungl. brev den 10 september 1903 ytterligare
anvisats 16,500 kronor för uppförande av en tvättstuga.

Vid besöket iakttogs, att inom truppens matsal saknades avlopp för
vatten, så att vid spolning av golvet det smutsiga vattnet måste sopas ut
genom dörrarna och nedför dit ledande trappor. Revisorerna hava i anledning
härav velat ifrågasätta, huruvida icke till undanröjande av denna olägenhet
avlopp för vattnet skulle kunna anordnas i matsalen.

§ io.

Revisorerna hava besökt fälttelegrafkårens kasernetablissemang å Marieberg,
ammunitionsfabriken därstädes, platsen för Södermanlands regementes
kasernetablissemang invid Strängnäs, Karl Gustavs stads gevärsfaktori, ridskolans
å Strömsholm lokaler samt .remontdepån å Utnäs-Löt.

Dessa besök gåvo icke anledning till någon erinran från Revisorernas sida.

— 83 -

Krigshögskolan.

Debet.

Balans från år 1912:

Tillgångar ................................................................................................ 299: 31.

Inkomster:

Fjärde huvudtitelns ordinarie anslag:

Krigshögskolor............................................................... 48,505: —

Anmärkningsmedel............................................................ 73:24. 48,578:24.

Summa 48,877: 5 5.

Kredit.

Utgifter:

A vlöning ........................................................................... 29,705: —

Praktiska övningar............................................................ 11,753: 20.

Inköp av inventarier m. m........................................... 1,127: 6o.

Expenser m. in................................................................ 3.739: 38. 46,325: is.

Balans till år 1914:

Tillgångar:

Kontant behållning:

1 riksbanken............................................................... 481: 41.

Fordringar........................................................................ 2,070:96. 2,552:37.

Summa 48,877: 55.

— 84 —

Artilleri- och ingenjörshögskolan.

Debet.

Balans från år 1912:

Tillgångar................................................................................................ 9,553: 79.

Inkomster:

Fjärde huvudtitelns ordinarie anslag:

Krigshögskolor...........................................

Ersättning för belysning..............................

Dito för förbrukade materialier m. m.......

Inreverserade biblioteksmedel .....................

Anmärkningsmedel .......................................

Aterdebiterade................................................

104: 05.
2,088: 85.
778: 51.
49: 25.
18: 30.

48,450: —

3.038: 9 6. 51,488: 9 6.
Summa 61,042: 7 5.

«

Kredit.

Utgifter.:

Avlöning ...........................................................................

27,400: —

Stipendier...........................................................................

3,000: —

Biblioteket, fysiska kabinettet och kemiska laboratoriet

4,033: 2 9.

Bränsle och lyse...............................................................

2,440: 4 7.

Yattenavgift .....................................................................

76: so.

Inventarier ........................................................................

404: 21.

Skrifmaterialier..................................................................

223: 23.

Städning och tvätt............................................................

525: 45.

Transport 38,108: 4 5.

— 85 —

Transport 38,103:45.

Renhållning........................................................................ 319:85.

Elevernas praktiska övningar in. m............................... 6,987: 4 6.

Reseersättningar ............................................................... 1,612: 2 5.

Extra utgifter .................................................................. 928: 08.

Underhåll av skolans lokaler.......................................... 660: 41.

Kungl. kammarrättens anmärkningsarvode .................. 7: 39.

48,618: 89.

Balans till år 1914:

Tillgångar:

Kontant behållning:

I riksbanken ............................................................ 2,391: 15.

Fordringar ..................................................................... 10,032: 71. 12,423: 86.

Summa 61,042: 7 5.

— 86

Krigs -

Debet

Balans från år 1912:

Tillgångar

Inkomster:

Statsanslag å fjärde huvudtiteln:

Krigsskolan.......................................................................................................

Arméns mathållning:

Portionsersättning:

För officerskursen, enligt kungl. brevet den 20 mars 1908 ...........................

„ reservofficerskurserna till officerskursens mathållning..........................................

Elevavgifter .....................................................................................................

För utfodring av oflicershästar ...............................................................................

it « av nummerhästar m. m........................................................................................

Försäljningsmedel ............................................................................

Överföring från reservofficerskursernas statsmedel.....................................................................

Dito från vinterreservofficerskursens elevmedel ...............................................................

Dito från sommarreservofficerskursens d:o........................................................................

Anmärkningsmedel.......................................................................................................

Diverse....................................................................................................

Säger

Summa

- 87

skolan.

Officers-

kursens

statsmedel.

Reservofficers-

kursernas

statsmedel.

Officers-

kursens

elevmedel.

Vinterreserv-

officerskursens

elevmedel.

Sommarreserv-

officerskursens

elevmedel.

Summa.

6,013: 70.

10,929: 85.

121,371: 84.

138,315: 39

107,665:

22,500:

- -

- -

130,165: —

27,150: 96.

27,150: 96.

9,407: 86.

- -

9,407: 86.

127,250: —

2,900: —

2,750:

15.

132,900: 15.

1,988:

32.

— —

— —

1,988: 32.

902:

87.

5,421: 37.

— —

6,324: 24.

52:

2,452: 04.

— —

2,504: 04.

2,241:

362: 83.

— —

2,603: 8 3.

13:

80.

76: 33.

— —

90:13.

14:

50.

79: 15.

— —

93: 65.

96:

4,186:

- -

— — .

4,282: —

367:

57.

406: 52.

774: 09.

113,312:

76.

26,714:

30.

172,607: 06.

2,900: —

2,750:

15.

318,284: 2 7.

119,326:

46.

37,644:

15.

293,978: 90.

2,900: —

2,750:

15.

456,599: 66.

— 88 —

Kredit

Utgifter:

Avlöning till stab, kompanibefäl och lärare.............................

» _ „ betjäning.................................................................

Böcker, instrument, tavelsamlingen, skriv- och ritmaterialier

Hästar samt fordon, sel- och ridtygsunderhåll ......

Praktiska övningar......................................................

Bränsle, lyse, vatten och betjäningens kasernering

Byggnaders samt parkens vård och underhåll.........

Inventarier och husgeråd ..........................................

Sablar och floretter......................................................

Matens kostnad ...........................................................

Tvätt och lagning.........................................................

Medikamenter m. m....................................................

Undervisningsmateriel, tvätt och lagning, medikamenter m. m. för eleverna
Återbetalda elevavgifter
Extra utgifter

Utgifter utom stat (stipendier m. m.) enligt kungl. breven den 37/u 1903, 9/io och 16/io

1908,

18/:

10,

28

''/n och 31/i2 1912 samt 24/i 1913

Säger

Balans till år 1914:

Tillgångar:

Kontant behållning:

Hos redogöraren.....................................................................................................................

I riksbanken...........................................................................................................................

Hos arméförvaltningen .........................................................................................................

Säger

Summa

— 89 —

Officers

Reservofficers-

Officers-

Vinterreserv-

Sommarreserv-

kursens

kursernas

kursens

offieerskursens

offieerskursens

Summa.

statsmedel.

statsmedel.

elevmedel.

elevmedel.

elevmedel.

42,089:

55.

9,400: —

51,489: 55.

21,960:

94.

1,783: 65.

- -

— —

— —

23,744: 5 9.

1,505:

64.

300: —

23,250: 76.

180: so.

239: 70.

25,476: 60.

2,783:

47.

—T -

9,943: 12.

— —

— —

12,726: 59.

7,342:

54.

2,430: 8 7.

- -

- -

— —

9,773: 41.

7,148:

30.

1,300: —

- -

- -

- -

8,448: 30.

16,957:

74.

- -

- -

- -

— —

16,957: 74.

1,540:

03.

2,382: 77.

- -

- -

— —

3,922: so.

- -

7,491: 63.

- -

- -

7,491: 63.

- -

79,866: 56.

- -

— —

79,866: 5 6.

- -

6,980: 82.

- -

— —

6,980: 82.

- -

1,493: 45.

- -

- -

1,493: 45.

1,926: 07.

- -

— —

— —

1,926: 07.

- -

31,172: 59.

1,818: io.

1,888: 80.

34,879: 49.

1,500:

20.

1,361: so.

34,624: oi.

901: 40.

621: 65.

39,009: 16.

10,498:

05.

2,005: —

- -

- -

— —

12,503: 05.

113,326:

46.

22,890: 2 6.

194,822: 94.

2,900: —

2,750: 15.

336,689: 81.

38: 40.

38: 4 0.

11,391: 74.

99,155: 96.

- -

- -

110,547: 70.

6,000:

3,323: 75.

— —

— —

9,323: 7 5.

6,000:

14,753: 89.

99,155: 96.

— —

— —

119.909: 85.

119,326:

46.

37,644: 15.

293,978: 90.

2,900: —

2,750: 15.

456,599: 6 6.

Revisionsberättelse ang. statsverket för år 1913.

12

- 90 —

§ I Den

1 januari 1913 funnos vid krigsskolans officerskurs 112 kadetter;
av dessa avgingo under året fem kadetter utan examen och utexaminerades
107 kadetter.

Den 17 oktober inkom en ny officerskurs av 109 kadetter.

Den 3 januari började första reservofficerskursen — vinterkursen —
bestående av 29 kadetter; av dessa avgingo två utan examen och utexaminerades
de övriga. Den 5 maj började andra reservofficerskursen — sommarkursen
— bestående av 28 kadetter. Av dessa avgick en kadett utan examen
och utexaminerades de övriga.

— 91 —

Jämtlands roteringskassa.

Debet.

Balans från år 1912:

Tillgångar ........................................................................................... 193,214: 7 2.

Intressemedel

Uppbörd:

............. 8,351: 26.

Summa 201,565: 9 8.

Kredit.

Utgifter:

Arvode till redogöraren...................................................... 400: —

Avskrivning å till pari under året utlottade obligationer 18: 40. 4ig: 40.

Tillgångar:

Utlånta medel .

Balans till år 1914:

201.147: 58.

Summa 201,565: 9 8.

92 —

FEMTE HUVUDTITELN.

Marin! örvaltniu gen.

Debet

Balans från år 1912:
Tillgångar, netto......................

Statsmedel.

Fonder m. m.

Summa.

8,920,887: io. 2,970,691: 83. 11,891,578: 93.

Inkomster:

Anslag, ‘ordinarie och extra ordinarie,

enligt efterföljande specifikation...... 23,986,094: — -- 23,986 094:_

Uppbörd, enligt dito.............................. 321,591:94.3,794,460:36. 4416,052! 3o.

Statskontoret påförd brist m. m., enligt

dit0 ..........................................................342,590:99. 4,625:76. 347,216:75.

Säger 24,650,276: 9 3. 3,7997086: 127 28,449,363: 05.

Summa 33,571,164: 03. 6,769,777: 95. 40,340,941: 98.

Kredit.

Utgifter:

För sjöförsvaret m. m., enligt efterföljande
specifikation ........................ 23,241,751:35. 5,285,514: io. 28,527,265:45.

Balans till år 1914:

Tillgångar:

Kontant behållning:

Hos marinförvaltningen............... 339,967: 27. -- 339,967: 27.

„ Karlskrona station .............. 468,355: 6 2. -- 468,355: 6 2.

„ Stockholms Ä . ............ 370,655: 79. -- 370,655:7 9.

Transport 1,178,978: 68. -- 1,178.978:68.

— 93 —

Statsmedel. Fonder m. m. Summa.

Transport 1,178,978: 68. — — 1,178,978: 68.

Hos Karlskrona kustartillerirege -

mente ......................-............... 52: 5 4. — — 52: 54.

Å fartyg under expedition............ 110,455: 60. . — — 110,455: 60.

Under leverering .......................... 568,440: 71. — — 568,440: 71.

Förskott ........................................... 502,068: 57. — — 502,068: 57.

Fordringar ......................................... 8,037,120:47. 8,676,967: 77. 16.714,088: 24.

Säger 10,397,116: 57^8,676,967: 77. 19,074,084: 34.

Efter avdrag av:

Skulder:

Till statskontoret .............................. 50,536: 99. — — 50,536: 99.

Överassignerade medel vid Vaxholms

kustartilleriregemente.................... 17,166:90. -- 17,166:90.

I allmänhet.....................................^_______ 7,192,703:92. 7.192.703:92.

Säger 67,703: 89. 7,192,703: 92. 7.260,407: 81.

Återstår nettotillgång 10,329,412: 68. 1,484.263: 85. 11,813,676: 53.

Summa 33,571,164: 03. 6,769,777: 95. 40,340,941: 98.

94 —

Specifikation å de i förestående tabell

Debet.

Statsmedel.

! Diverse inkomster

; Statsverkets utgifter.

Femte huvudtiteln.

I

Ordinarie anslag.

Departementschefen................

Departementets avdelning av
Kungl. Maj:ts kansli
kommandoexpeditionen

Marinförvaltningen .........

Marinstaben .....................

Avlöning för flottans kårer

och stater .....................

Beklädnad åt sjömans- och
skeppsgossekårerna, reservationsanslag
..................

Naturaunderhåll åt personal
vid flottan, förslagsanslag
Flottans nybyggnad och underhåll,
reservationsanslag..
Flottans övningar, reservationsanslag
......................

Sjöbeväringens vapenövningar
samt beklädnad och ersätt
ning därför, förslagsanslag
Sjökrigshögskolan, reservationsanslag
............................

Sjökrigsskolan, reservationsanslag
...................................

Skeppsgosseskolan ................

Reservation
från år 1912.

1

Anslag.

Uppbörd.

j

Omföring.

Statskontoret
påförd brist
ro. m.

2,132

! 8 8

i

694

37

1

1

17,000

34,200

_

133,000

_

1,200

5,843,595

1,442

23

203,738

66

487,800

-

1,751,144

143,414

19

39,530

08

2,662,000

135,346

85

12

50

857,266

57

1,645,000

54,531

10

1,148,631

1 9

1,491,951

12,303

90

70,831

56

8,566

80

27,225

i

2,946

29

37,504

_

_

_

_

_

_

_

29,520

104

11

1,112,048

40 14,161,139

-1

202,181|

85

1,150,190

03

214,245 75

— 95 —

intagna inkomst- och utgiftssummor:

Kredit.

överbetalning
till år 1914.

överbetalning

från år 1912. i

1

Utgifter.

Omföring.

Statskontoret 1
gottgjord be- i
sparing.

Reservation
till år 1914.

S u in m a.

435

2,392;

25

I

2,827,2 5

17,000

17,000

34,095

87

104

13

_

_

_

34,200

_

_

_

_

130,073

86

2.926

14

'' -

133,000

950

250

1,200

5,526,699

39

318,337

84

-

5,845,037

23

430,482

80

261,055

86

691,538

66

1,894,558 19

1,894,558

19

2,828,57015 2

3,903

41

4,415

50

2,836,889

43

3,270,668 n

520

67

434,240

08

3,705,428

86

431,687 43

1,143,399

03

-

1,575,086

46

-

28,567

51

7,224 29

35,791

80

38,185

41

_

_

_

_

2,264 88

40,450

29

29,624

11

i—

29,624

11

1 -

—!14,661,163!2o

1,469,441 22

|—| 709,200; 6i

16,839,805

03

— 96 —

Debet.

Reservation
från år 1912.

Anslag.

Uppbörd.

Omföring.

Statskontoret
påförd brist
m. m.

Transport

Marinintendentskolan, reser-

1,112,048

40

14,161,139

202,181

85

1,150,190

03

214,245

75

vationsanslag....................

Avlöning för kustartilleriets

17,078

73

9,100

personal..........................

Beklädnad åt kustartilleriets

1,402,814

manskap, reservationsanslag
Naturaunderhåll åt personal
vid kustartilleriet, förslags-

21,899

34

150,921

anslag............................

Underhåll av kustartilleriets
byggnader och materiel,

521,518

42,070

83

reservationsanslag...............

Kustartilleriets övningar, re-

404

81

506,700

1,806

09

351

56

servationsanslag....................

Kustartilleribeväringens va-penövningar samt beklädnad
och ersättning därför, för-

42,461

49

190,000

704

79

slagsanslag............................

Krigsövningar vid kustposi-

441,154

64,250

88

tionerna, reservationsanslaq

23,484

87

15,000

_

_

_

_

Alderstillägg, förslagsanslag .

Ersättning åt officerare, ingen-jörer och intendenter under
anställning eller kommen-dering utrikes, reservations-

26,700

10,374

35

anslag................................

Resestipendium åt läkare vid
marinläkarkåren, reserva-

~

15,000

tionsanslag............................

2,000

_

_

_

_

_

_ ''

Diverse behov ........................

Rese- och traktamentspen-

22,254

ningar, förslagsanslag ........

Uppvärmning, belysning, ren-hållning samt tvätt- och
badinrättningar, förslagsan-

55,500

slag.......................................

Sjukvård för marinen, för-

315,000

21,287

17

slagsanslag............................

548

75

115,960

13,740

89

Transporti

1,217,926 39 17,950,760|

203,987

9 41

1,151,246!

38

365,969

87

— 97 —

Kredit.

överbetalning
till år 1914.

överbetalning
från år 1912.

Utgifter.

Omgöring.

Statskontoret
gottgjord be-sparing.

Reservation
till år 1914.

S u in in a.

14,661,163

20

1,469,441

2 2

709,200

61

16,839,805

03

_

5,372

96

20,805

77

26,178

73

~

1,333,987

18

68,826

82

_

_

1,402,814

137,743

98

35.076

36

172,820

34

563,588

83

-

563,588

83

_

506,243

99

824

79

2,193

68

509,262

46

203,665

26

_

29,501

02

233,166

28

_

505,404

88

_

505,404

88

27,941

67

_

_

10,543

20

38,484

87

*

37,074

35

-

37,074

35

13,241

93

1.758

07

15,000

2,000

_

_

2,000

18,685

89

3,568

1 1

22,254

48,178

Öl

7,321

99

55,500

_

336,287

17

336,287

17

_

_

_

129,700

89

548

75

130,249] 6 4

1-

-

| —

18,530,280ii9

1,542,660

94| 7,870

74

809,078

71

120,889,890|ö 8

Revisionsberättelse ang. statsverket för år 1913.

- 98 —

Debet.

N/UA i t U1MVV1 UV11 UA^VHUVl

m. m., förslagsanslag .......

Till bestridande av tryckningskostnader,
förslagsanslag...
Extra utgifter .......................

Dito, förslagsanslag .........

Dito, reservationsanslag .
Undervisningsanstalter för
fart (därav 2,200 kr
reservationsanslag).........

byrån, förslagsanslag

Extra ordinarie anslag.

11 nyanskaffning av kric
fartygsmateriel..............

» bestyckning av bevak

ningsbåtar m. m............

» ändring av en l:a klass

kanonbåt .......................

» inredning å flottans samtliga
stridsfartyg av durkar
till förvaring av viss
sprängningsmateriel.

Reservation
i från år 1912.

1,217,926

l

39

39,693

69

1 48,374

37

2,160

10,288

48

1,318,442

9 3 j

3,880,000

1

-

48,359

48!

95744

96

8.772:

54|

3,655|35j

Anslag.

100,000-

5,000

49,000

Uppbörd. Omföring.

Statskontoret
påförd brist
m. m.

13,000

203,987

94

1,151,246

38

365,969

87

i

27,470

59

I

2,276

12

82,612

96

104,628

55

500

286,600

90

1,256,374

93

395,716| 5 8

—j 56,300

---”00-----—-----j---—

vall å skjutbanan vid Hot
tans station i Karlskrona

Transport1 4,036,532 33| 3,556,300j -

’) Återstående utgift.

— 99

K r e d i

t

S u m m a.

överbetalning
till år 1914.

överbetalning
från år 1912.

Utgifter.

Omföring.

Statskontoret
gottgjord be-sparing.

Reservation

till år 1914.

_

-

18,530,280

19

1,542,660

94

7,870

74

809,078

71

20,889,890

58

-

127,458

09

12

50

127,470

59

_

_

27,322

12

_

_

_

_

_

27,322

12

11,871

15

628

85

12,500

43,127

03

4,672

97

47,800

800

4.200

-

5,000

221,424

20

4,593

31

49,917

69

275,935

20

206,826

39

26,578

64

3,549

34

236,954

37

22,436

77

!) 13.851

71

36,288

48

9,589

94

500

2,910

06

13,000

19,201,135

88

1,579,647 21

14,980

80

876,39745

21,672,161

34

1,000,000

6,380,000

7,380,000

_

___

_

_

38,785

79

17,514

21

56,300

48,359 48

48,359

48

75,841

47

19,90349

95,744

96

6,537

48

. —

2,235 06

8,772

54

3,655

35

3,655

35

— |—

1,121,164

74

6,471,667

5 9| 7,592,832

33

100

Transport

Till skjutförsök och inskjutning
av kanoner .........

» anskaffning av tubkanoner
för kanoner, tillhörande

vissa pansarbåtar .........

» anskaffning av torpeder i

reserv .............................

> försök med brisansgranater
» tre till flottan hörande
ångslupars apterande till

bevakningsbåtar.............

» anskaffning av karbiner
» dito av kanoner i reserv
» dito av automatiska kulsprutor
.........................

» försök med avfyrnings anordningar.

....................

» dito med torped-och gnist signalmateriel

...............

» anskaffning av övnings''
materiel för utbildning i

skjutning.........................

» dito av och anställande av
försök med en 28 cm.
kanon med lavettage samt

ammunition.....................

» dito av orderapparater

och avståndsmätare .....

» dito av skärgårdstelefon materiel

.........................

» ändring och komplettering
av skärgårdstelefonma teriel

.............................

» anläggning av en koldepåj

m. m.................................

» anbringande av kikarsikten
å l:a klass pansar-!

Debet.

Reservation
från år 1912.

Anslag.

Uppbörd.

4,036,532

13,229

81

1.978

1,498

4,731

722

10,954

58,000

12,445

9,072

27,771

56,743

1,600

17,826

124,467

33

96

43

Transport! 4,377,655|si

3,556,300

35,000

25,000

63,360

100,000

48

6,882

77

Omföring.

4.218

50

15

Statskontoret
påförd brist

3,779,660!—( 6,9257t| 4,268|is|

— 101 —

Kredit.

S u m in a.

Överbetalning

till år 1914.

Överbetalning
från år 1912.

Utgifter.

1

Omkring.

Statskontoret
gottgjord be-sparing.

Reservation
till år 1914.

1,121,104

74

6,471,667

59

7,592,832

33

17,900

19

30,329

77

48,229

96

_

125

20

_

125

20

_

_

1,978 os

1,978

08

1,498 81

1,498

81

4,667

28

64

57

4,731

85

_

__

_

1

10

_

721

31

722

41

16

10

_

10,938 24

10,954

34

T-

_

1,640

24

-

56,359 7 6

58.000

-

12,445 24

12,445

24

_

32,320

07

4,060

8,792

37

45,172

44

52,163

06

11,196 94

63,360

_

_

_

84,133

17

43,637

Öl

127,771

08

48,823

61

-

7,919

83

56,743

44

1,650

5 6

1,650

56

1,312

77

50

15

--

16,463

56

17,826

48

26,038

40

98,429

11

124,467

51

— —!

1,390,305 93

4,110

15

|—

6,774.093|65

| 8,168,509 73

— 102 —

Debet.

! jagare .........................

| Till; omladdning av halvpansargranater
med brisansämne
.........................

» anordningar för

» dito av gnistsignalmateriel
» dito av handminmateriel
» dito av båtmateriel för

sjöpositioner .............

» uppförande av en minlastningsbrygga
å Björnholmen
.............................

» försök med minmateriel
» minväsendets utveckling
» anskaffning av vissa till

behör till minor...............

» dito av belysningsmateriel

med tillbehör...................

» dito av brisansladdade pro
jektiler till kustartilleriets

grova kastpjäser ......

» eldledningsanordningar för
kustfästningarnas rörliga

bestyckning........................

» anordningar för genomblåsning
av vissa kustartilleriets
kanoner ........

» anskaffning av kikarsikten
för fast uppställda kanoner
å kustfåstningarnas sjöfronter
och andra viktigare
punkter ............................

Reservation
från år 1912.

Anslag.

Uppbörd.

''

Omföring.

Statskontoret
påförd brist
m. m.jjt

4,377,655

81

3,779,660

6,925

77

4,268

15

1

22,762

75

_

• —

16,157

80

75,000

-

136,848

63

164,837

86

100,000

_

_

_

171

50

_

_

_

125,000

15,600

7,333

41

294,969

57

164,500

73,000

73,000

27,000

53,521

07

80,000

-

2,532

84

_

12,466

30

_

_

-

51

40

29,500

949

58

50,000

34,521

48

12,515

15

26,000

75,000

5,202,790124

4,604,660

22,525

77

11,773 06

- 108

K r e d i

t.

S ii m in a.

överbetalning
till år 1914

Överbetalning
från år 1912.

1

Utgifter.

Omkring.

i Statskontoret
gottgjord be-sparing.

s Reservation
till år 1914.

1

1

! 1,390,305

93

4,110

15

6,774,093

6 5

8,168,509

73

!

1,490

93

21,271

82

22,762 75:

15,607

74

75,550

06

91,157

80

13,962

79

_

122,885

84

136,848

63

_

163,169

79

4,218

_

_

_

97,621

57

265,009

36

35,317

80

105,863

54

6,752

07

147,933

41

249,357

50

1,155

81

-

208,956

26

459,469

57

,

16,514

129,486

146,000

-

%

18,896

86

8,103

14

27,000

41,392 20

746

73

91,382

14

133,521

07

2,473

84

59

2,532

84

7,240

59

5,225

71

12,466

30

29,407

144

40

29,551

40

25,398

78

_

76,348

36

76,348 3 6

,

20,664

94

13,856

54

34,521)48

j

19,983

20

18,531

95

38,515 is

_|

i

11,727

80

63,272

20

75,000

25,398

78|

35,317)80

2,184,407|oi|

10,230)69)

_

“I

7,637,192|35| 9,867,147)85

104 —

Debet.

Statskontoret

frtaår 1912 Anslag. Uppbörd. Omföring. påförd brist

Transport

5,202,79024! 4,604,660j—I 22,525 77

— i 50,000— —

: [

! i i

—| 118,350—i —

j |i

2,730 — —

I—| 40,100— i

i

24,000—!

Till anskaffning av moderna
avståndsmätare för kustfästningarna
....................

» påbyggnad av sjömanskårens
kasern II i Karlskrona
m. m.....................

» anordnande av vatten- och
avloppsledningar m. m.
i befälhavande amiralens
och stationsbefälhavarens
i Karlskrona ämbetshus .

» beredande av nya lokaler
för Karlskrona stationsj

underofficersskola .............

» reparation av logements fartyget

Vanadis ............

» ändring av vissa till Hörningsholms
kustposition

hörande kanoner ............

> anordningar för elektrisk
fjärrmanövrering av vissa
strålkastartorn, tillhörande
Karlskrona fästning
» anskaffning av en ång kranpråm

........................

» dito av min- och telefon-,
materiel i övrigt för kustartilleriet
........................|

» byggnadsarbeten m. m. för
flottans station i Stockholm
...................... j

» nybyggnad av ett militär-!

häkte i Karlskrona ........

» uppförande av en för!

Vaxholms kustartilleriregemente
och Vaxholms

grenadjärregemente_ge-!____|_J_

Transporti 5,595,104 52 4,839,840

58

59

20,000

47,037

70

32,786

41:

|

289,506

[

1 1

48''

2,925

10

11,773 06

22,525 -t 11,773 06

— 105

Överbetalning
till år 1914.

Kredit.

Överbetalning ,,, .f, n r • ; Statskontoret Reservation

från år 1912 Utgifter. J Omkring. gottgjord be- & m4

spanng.

S it in in u.

25,398

2,178

78

87

35,317

so 2,184,407oi

26,253 33
120,528 8 7

I

—i 39,568 20
|— 24,000 —

585 9

32 51

I

43,848''41
8,013 3 4
109,343 3 7

I

347 6 7

10,230 6 9

322

7,637,192 35

23,746 6 7

9,867,147

84 —

27,577,65| 35,317 so 2,556,401 30, 10,553 53

Revisionsberättelse ang. statsverket för år 1913.

2,730 -

531 so

19,967 49
3,18929

24,773 0 7

179,84027
2,577 43

85

50,000 —
120,528 8 7!

2,730 —

40,100 —

24.000 —

58|5 9

I

I

I

20.000 —

47,037 7 0

32,786

41

289,506 4 8
2,926 i o

7,894,548! 3 7

__L

10,496,821!—1
14

— 106 —

Transport
mensam tvättinrättning å

Rindön m. m..................

Till anskaffning av stängseltråd
för Vaxholms och
Oskar-Fredriksborgs fäst -

ning m. m......................

uppförande vid Oskar-Fredriksborg
av bostadshus
för underofficerare och av

exercishus .....................

utförande av en ångpannecentral
m. fl. arbeten

Kungsholms fort .........

dito av försök i syfte att
tillgodose vattenbehovet
för batterierna vid Vaxholms
och Oskar-Fredriksborgs
fästning m. m.....

anskaffande av transportmedel
för flottans varv ..
anskaffning av dito för dito

i Karlskrona ....................

dito av dito för dito i

Stockholm ........................

tillfällig förstärkning av
reservationsanslaget till
flottans nybyggnad och

underhåll............................

fortsatt anskaffning av
sängservis för kustartilleriets
värnpliktiga m. m.
anskaffande av filtar, kojer
och madrassöverdrag för
flottans fartyg i Karlskrona
................................

tidsenliga lyft- och transportanordningar
å flottans
varv i Karlskrona............

Reservation
från år 1912.

Debet.

Statskontoret

Anslag. Uppbörd. Omföring. påförd brist

5,595,104 521 4,839,840— 22,525 77i 11,773 oe

5,836 04

5,232 8 7

13,993 31
86,847 88
25,812 51

33,724 75 77.750 —

55,400 —

20,000

35,500 —

24,000 —
50,000-

150,000—! —

149,100 —

Transport! 5,766,551188! 5,401,590!—j 22,525|77| 11,773o6| — [—

107 —

Kredit.

S u m m a.

Överbetalning
till år 1914.

Överbetalning
från år 1912.

Utgifter.

Omföring.

Statskontoret
gottgjord be-sparing.

Reservation
till år 1914.

27,577

65

35,317

80

2,556,401 so

10,553

53

— —

7,894,548

37

10,496,821

4,337 0 8

!

— —

1,498

96

1

5,836 o 4

5,005 9 4

— _

226

93

5,232^87

i i

109,299 16

:

j ,

2.175

59

!

111,474 75;

1

_

39,200 7 8

|

_ _|

16,199

22

55,400

_1

j

_

_

_

19,087 51

_

1

912

49

20,000

_

1

— —

— —!

13,993| 31

13,993 31

_

70,614 78

I |

1

51,73310

122.347

88

910

61

26,723 12

__

i j

26,723

12

i -

99,712 31

i

i

50,287

69

150,000

_

130,197 36

1

18,902

64

149,100

_

23,356 8 3

! !

643

1 7

24,000

_

_

9,37542

_

_

40,624

58

50,000

i 28,488 2 6

35,317 so

3,093,3115 9

10,553 5 3

— |—1

8,091,746 0 5

11,230,928 9 7

— 108 —

Debet.

f

Reservation
från år 1912.

Anslag.

Uppbörd.

Omföring.

Statskontoret
påförd brist
m. in.

Transport

5,766,551

88

5,401,590

22,525

77

11,773

06

Till anskaffning av beklädnad
åt sjöbeväringen................

237,812

06

» dito av beklädnad och
sängservis för kustartille-riets värnpliktiga ............

888,951

54

» kustsignalväsendet............

23,522

28

_

_

_

» uppförande av ny verk-stadsbyggnad m. m. för
fyrverkslaboratoriet vid
Karlskrona varv ............

509

08

''

» dito ammunitionsförråds-hus å Loudden ................

8

5 9

__

322

84

» fortsättande av arbetena
å rikets kustbefästningar

71,544 87

» anskaffande av tubkanoner
för kanoner, tillhörande
Karlskrona fästning ........

4,319

88

» anskaffning av tubkanoner
för haubitser ....................

1.259

31

» anskaffande av röksvagt
krut till vissa av kust-fästningarnas kanoner ....

55,171

29

_

_

» anordnande av försök med
avståndsmätare för kust-fästningarna ....................

1,883

97

» kustartilleriets beväpning

22,566

24

» avslutande av nybyggna-derna för kustartilleriets
förläggning m. m.............

12,949

16

_

» avslutande av arbetena för
minförsvarets ordnande
och minpersonalens in-kvartering vid mobilise-ring ...................................

26,363

64

» fasta minförsvaret............

46,362

62

_

4,873

34

_

_

» materiel för tillfälliga
sprängnings- och kontra-mineringsarbeten ............

1,789

87

963 17

1,155

81

Transport

7,161,566 2 8

5,401,590

-

23,488 94

18,125105

_

— 109 —

Kredit.

S u in in a.

Överbetalning

till år 1914.

överbetalning
från år 1912.

Utgifter.

Omföring

Statskontoret
gottgjord be-sparing.

Reservation
till år 1914.

28,488

26

35,317

80

3,093,311 5 9

10,55353

8,091,746 0 5

11.230,928 9 7

i

90,000

i ! 1

147,812 06

237,812 06

528.515 3 7

i

360,436 17

i i

888,951 5 4

i

23,522 2 8

23,522 2 8 j

_

_

153 8 3

1

-j - : -

355 25

i

509 0 8

1

322 84

— 859

_ i—

331 43

6,349

82

1

65,195! 05

71.544 8 7

!

100

_

-

4,219* 8 8

4,319 88|

421

58

_ j _ ; _

j

{

837 73

1,25931!

1

34,7823 7

I

— i -

20,388 9 2

t’

55.171 2 9

[

1,330 7 2

1

553 2 5

1,883 9 7

464

13

i

22,102! n

22,566 24;

i 1

I .

1

i

12,949 16

j

12,949 ie:

1

445

65

1

25,917 9 9

26,363 64i

631

26

1

50,604! 7 0

51,235 96;

510 6 6

! _

4,419

51

_

) .

- 1 -

4,419 51

1 28,998 9 2| 35,317

80

3,761,248 6 7! 10,553 5s] 8 59

8,826,640 eo| 12.633,769 19

ILO —

Debet,

Reservation
från år 1912.

Anslag.

Uppbörd.

Omgöring.

Statskontoret
påförd brist
m. m.

Transport

Till anskaffande av proviant
för ett mobiliseringspro-

7,161,566

28

5,401,590

23,488

94

18,125

05

viantförråd i Karlskrona

3.549

01

_

_

_

_

_

» anskaffning av minmateriel
» dito av transportmedel för

18,245

86

kustbefästningarna............

» dito av möbler och säng-utredning m. in. för flottans

1,625

88

_

~

sjukhus i Karlskrona ....
» anläggande av en verkstad
å flottans varv i Karls-krona för tillverkning av

S63

28

torpeder ............................

» änd ringsarbeten inom kok-,
bad- och tvätthuset i

19,246

09

168

''

97

''

Karlskrona........................

» uppförande av en mäss-byggnad för manskapet å

6.762

62

_

Kungsbolms fort in. m....
» ersättande av föråldrade
arbetsm askiner med snabb-arbetande dylika samt för
avhjälpande av brist på
arbetsmaskiner vid flottans

1,318

87

varv i Karlskrona............

» anordnande av en marin-

100,000

—-

läkarkurs............................

> anskaffning av inventarier
för stenbrottsbatteriet å

680

25

Tjurkö................................

» arvoden åt vid skepps-gossekåren i Marstrand
anställda personer, medi-

15,499

38

kamenter, bad m. m.....

» beredande av personligt
lönetillägg åt marindirek-

356

87

10,498

tören C. E. Richson........

» beredande av personligt

- |

1,365

~

Transport

7,329,714)39!

5,413,453

-

23,657|9i

18,12505

-

in

Överbetalning
till år 1914.

K redi t.

Statskontoret I

r» n.. • | m • i i IxCSbGl VdtlOll

Omfonng. [ gottgjord be- l til) år m4

sparing.

S u in m a.

28,998

92

35,317i8ol 3,761,248

535

201

129

67 10,553 53

50

25

90

1,234

90,019

408

4,531

10,138

05

351156)

104n

1,365

8j 5 91 8,826,640l6 o

272

20

3,013

18,044

12,633,769

3,549

18,245

1,144)42

863)2 8

19,415)06

6.762(62

84)82

9,980)3 8

10,968l2i

612

1,625

863

19

88

28

19,41506

6,762

1,318

100,000

680

15,499

10,854

1,365

62

87

25

38

87

28,998

92

35,317) 8 o

3,868,446|97| 12,374|2o) 280)79

8,897,529) 51

12,813,949)27

— 112 —

Transport
lönetillägg av 600 kronor
för år åt vardera av bataljonspredikanterna
vid
flottans station i Karlskrona
E. A. W. Holmberg

och E. A. Collén .........

Till ersättande av vissa kostnader
för beredskapsåt gärder

.............................

» utförande av sjömätningar
» anskaffning av en instrumentsamling
och ett bibliotek
för undervisningen i
navigationslärarkursen ....
» arvode åt ytterligare en
assistent vid nautisk-me teorologiska

byrån.........

» provisorisk lönereglering
för befattningshavare i sjöförsvarsdepartementet,

förslagsanslag.................

» beredande av extra lönetillägg
för år 1912 åt en
del tjänstemän och betjänte
i ämbetsverk, kårer
och stater, hörande till
sjöförsvarsdepartementet,

förslagsanslag....................

» täckande av överbelastning
av kontona för pansarbåten
Oscar H och

pansarkryssaren Fylgia.....

» ersättande av förskottsvis
av statsmedel lämnade bidrag
till välkomstfester
för främmande sjöunderofficerare
...........................

» komplettering av fartygs

Transport

Debet.

Reservation
från År 1912.

Anslag.

7,329,71439

21,58865

5,413,453

1,200

104,000

6,000

3,000

4.115

6,600

31,507

1,193

7,351,303|o4| 5,571,068

Uppbörd.

23,657

91

Omföring.

Statskontoret
påförd brist

18,125

05

—| 23,657j9i 18,125

05

113 —

K r e d i t.

överbetalning
till år 1914.

Överbetulning
från år 1912!.

Utgifter.

Omföring.

Statskontoret
gottgjord be-sparing.

Reservation
till år 1914.

S u in in a

28,998

92

35,317

80

3,868,446

97

12,374

20

280

79

8,897,529

Öl

12,813,949

27

1,200

''

1,200

_

104,000

21,588

65

21,588

104,000

65

“|

1

6,000

6,000

1

3,000

~

__

3,000

1

3,925 83

1

I

189

1 7

-

4,115

4,985

58

1,614

42

~

6,600

__i

f

31,506

96

04

31,507

_i

1,192

61

39

1,193

| 28,998; 9 2

35,317] 8 o

3,914,257 95

116,374 20

2,084l8i

8,925,118]i 6

12,993,152

92

Revisionsberättelse ang. statsverket för år 1913. 15

114 —

D e b e

t.

Reservation
från år 1912.

Anslag.

Uppbörd.

Omföring.

Statskontoret
påförd brist
m. in.

Transport
och fästningars ammuni-tionsförråd .......................

7,351,303

04

5,571,068

_

-

23,657

2,790

91

61

18,125

_

05

j Säger extra ordinarie anslag

7,351,303

04

5,571,068

| —

26,448

52

18,125 05

—1

Säger femte huvudtiteln.......

8,669,745

s 7|23,986,094

1-

313,049

42 1,274,499

98

395,716''5 8

|

| Femte huvudtitelns allmänna

besparingsfond ....................

287,072

38

-

7,848

15

392,898

54

Besparingarna å nyinrättade

tjänstebefattningar ............

_

33,667

73

—1

Summa

8,958.951

2 3''23.986,094

321,591

94

1,701,066

25

395,716

5 8 j

! Efter avdrag av varandra mot-

svarande................................

38,064

13

1,701,066

25

53,125

5 9

Återstår netto

Fonder m. m.

För särskilda ändamål reser-verade medel.

8,920,887

10

23,986,094

-

321,591

94

342,590

99

Fond för krigsfartygs byg-

gande ....................................

Instrument för mätning av

130,981

03

vibrationer m. m.............

Järnvägsstyrelsen, hållande av

9,532

85

kol i förråd m. m.............

7,952

76

_

_

_

Kärnrör i slitna kanoner m. m.
Kostnader för förvarande av

33,022

54

hemliga handlingar m. m.
Inredningsarbeten i byggna-derna nås 6, 8 och 22 å

1,180

39

Nya Varvet rn. m.............

Förrådsbyggnad å Värmdö

4,332

03

m. m.....................................

19,951

98

Transport

206,953

58|

-I

-

— 115 -

Kredi

t.

S u in m a.

Överbetalning
till år 1914.

överbetalning
från år 1912.

Utgifter.

I

Omföring.

Statskontoret
gottgjord be- j
sparing.

Reservation
till år 1914.

28,998

92

35,817

80

3914,257

9 5 i

116,374120

2,084;

81

8,925,118

1 6

12,993,152

92

_

_

2,74B 33

44

28

-

2,790

6l!

28,998,9 2

38,064

13

3,914,302

23

116,374

20

2,084j 81

8,925,118! 16

12,995,943

53!

28,998

92

38,064

13

23,115,438

11

1,696,021

41

17,065 6i

9,801,515|ei

34,668,104 8 7

_

125,878

24

5,044

84

556,895

99

1

687,819 07

j

33,667

73

_

33,667

1

73|

28,998;92

38,064 13

23,241,751

35

1.701,066

25

53,125 59110,358,411

60

35,392,418

92;

i

28,998

92

38,064 13

1,701,066

25

53,125

59

28,998

92

1,821,254

8 91

23,241,751

35

10,329,412

68

33,571,164 03

I

1

1

I

38,208

83

92,772

20

130,981

03

1,125

66

6,721

86

1,685

33

9,532 85

2,013

03

5,939

73

_

_

_

7,952

76

15,889

74

855

06

16,277

74

33,022

54

1,180

39

1,180

39

2,219

03

2,113

_

-

4,332

03

13,825

06

6,126

92

19,951j98

-

73,281 35

15,629

6 51 —

118,042

58

206,953 58

— 116 —

D e

b

e t.

Reservation
från år 1912.

Anslag.

Uppbörd.

J Omföring.

Statskontoret
påförd brist
; in. m. j

Transport

Reparation av stormskador

206,953

58

m. in.....................................

Förskott för på- och ombygg-nad av flottans sjukhus i

''

19,105

27

Karlskrona ........................

_

265

47

_

_

Pansarbåten Oscar -II ............

Förskott för pansarkryssaren

10,433

75

Fylgia ................................

21,073

21

_

_

Nybyggnad av 2 st, jagare ...

‘-

5,922

86

_

Dito av 1 jagare....................

28,630

09

!-

_

_

__

_

Jagaren Munin ........................

420,413

82

_

_

314

26

Dito Hugin ............................

Nybyggnad av 4 st. l:a klass

65,260

92

_

torpedbåtar (Antares m. fl.)

25,295

80

_

_

10

_

_

Dito av dito (Polaris m. fl.)
Dito > 6 st. dito (Castor

201,906

9 1

2,459

39

486

44

m. fl.)....................................

! D:o av 6 st. l:a klass dito

5,611

43

_ j

(Vega m. fl.)........................

Dito av 5 st. 2:a klass dito

104,455

87

_

(n:is 10 m. fl.) ....................

11.000

36

_

_

_

1 Fartygsmateriel i övrigt »B»

2,286,044

46

1,000.000

_

_

__

_

» » » »M»

1,268,646

15

_

55,000

_

_

_

Pansarbåten Sverige................

Spannmåls- och proviantför-

__

rådet i Karlskrona ............

_

_

_

_

_

Dito i Stockholm ...................

Materialförrådet i Karlskrona,

19,017

04

_

3,423

20

utom artilleriammunition....

__

76,355

26

252,216

92

; Dito i Stockholm, dito dito____i

Dito i Karlskrona, artilleri-!

223,966

21

ammunition ........................

398,637

Öl

151,550

73

_

Dito i Stockholm, dito ........

509,864

13''

_

_

_

_

__

Dito i Vaxholm, dito ............

131,796

19

_

_

_

_

_

.

Dito i _ dito, utom dito...
Dito i Älvsborg, artilleriam-

11,310

63

!

munition................................

Materialförrådet, medel för er-

2,873,74

1 1

15,782

74

— j

Transport

5,697,718 13

_

_ |

1,300,449 02,

537,916

69

117

Kredit.

Överbetalning
till år 1914.

Överbetalning
från år 1912.

Utgifter.

Omffiring.

Statskontoret
gottgjord be-sparing.

Reservation
till år 1914.

S u in in a.

;

73,281

35

15,629

65

-

118,042

5 8

206,953

5 8

-

19,105

27

19,105

2 7

37,951

50

38,216

97

38,216

97

10,433

75

-

-

10,433

75

__

21,073

21

__

_

_

21,073

21

_

_

5,890

61

32 2 5

5,922

86

_

__

_I_

748 78

5,922 86

_

21,958145

28,630:o9

_

_

_

244,483 3 5

1,007

1 7

175.237

56

420,728

0 8

■10.845 is

314

26

54,101

51

65,260

92

2,628 99

_

_

_

22,676

81

25,305

SO

914 34

203,938

40

204,852

74

3,133 33

2.478

10

5,611

43

2,081

30

-

102,374

57

104,455

87

579

28

_

_

_

10,421

08

11,000

36

_

_

_

_

893,810

61

55,486

44

2,336,747

41

3,286,044

46

_

_

706,558

86

617,087

29

1,323,646

15

3,061,116

20

2,227,610

77

833,505

43

3,061,116

20

320,588

72

289,699

38

30,889

34

_

_

_

320.588

72

22,440 24

22,440

24

881,813

83

1,199,792

84

10,593

17

i _

_

1,210,386

01

91,113

82

90,322

41

8,668

58

33,861

40

223,966

2 1

2,834

38

10

_

__

_

547,343

36

550,187

74

_

_

_

_

149,223

64

360,640

49

509,864

13

__

_

_

_

16,421

40

115,374

79

131,796

19

21,000

86

32,311

49

32,311

49

-

18,656

48

18.656

48

4,322,471)11

3,883,831135

3,105,198 85

87,038

96

_

4,782,485

79

111,858,554

95

— 118 —

I) e

h

e t.

Reservation
från år 1912.

Anslag.

Uppbörd.

Omföring.

Statskontoret
påförd brist
m. m.

Transport

sättande av kasserat rök-

5,697,718

13

_

1.300,449

02

537,916

69

svagt krut............................

Materialförrådet, ersättning

6,828

08

8,000

för försåld artillerimateriel
Dito, dito för försåld torped-

19,159

24

_

3,885

02

materiel...............................

Ersättning för försåld artilleri-materiel å Vaxholm-Oskar-

6,340

58

_

Fredriksborgs fästning........

Beklädnadsförrådet i Karls-

3,885

02

-

krona ....................................

_

6,262

62

_

Dito i Stockholm....................

Sjöbeväringens beklädnadsför-

1,037

38

råd i Karlskrona ...............

406,085

63

Dito i Stockholm....................

Beklädnadsförrådet för stam-men vid Vaxholms kustar-

70,854

77

11,126

57

i

tilleriregemente....................

Dito för dito vid Karlskrona

15,813

39

dito.......................................

Dito för värnpliktiga vid Vax-

8,226

92

holms dito............................

Dito för dito vid Karlskrona

27,218

13

8,536

97

dito........................................

Sängpersedelförrådet i Karls-

528,789

26

krona ....................................

24,396

31

1,279

62

Dito i Stockholm....................

7,647

81

1,707

Sj ukvårdsförråd et i Karlskrona

_ V

714

27

Dito i Stockholm............,......

Avlöning för permitterade,
sjuka, skadade och arreste-rade daglönare samt begrav-

4,870

11

_

_

ningshjälp ............................

Instrumentaluppbördens un-

46,379

59

13,220

76

derhän ................................

Rekryteringsfond för sjömans-

kåren ....................................

114,986

40

1

11,914

55

— I

Transport

6,389,990 2i

- 1

1,950,237| 16

555,02247

— |

Kredi

t.

1

S u in in a.

överbetalning
till år 1914.

Överbetalning
från år 1912.

Utgifter.

Omföring

Statskontoret
gottgjord be-sparing.

Reservation
till ur 1914.

4,322,471

11

3,883,831

35

3,105,198

85

87,038

96

4,782,485

79

11,858,554

95;

14,597

70

_

230

38

14,828

08

4,445

93

18,598

33

23,044

26

1,318

90

-

5,021

68

6,340

58

3,885

02

3,885

02

36,057

58

42,320

20

_

_

_

_

_

_

42,320

20

112,521

26

113,558

64

-

113,558

64

_

_

52,176

71

_

_

353,908

92

406,085

63

*

81,981

34

81,981

34

36,530

93

52,344

32

— „

52,344

32:

48,329

19

56,556

11

56,556

11

-

35,755

10

35,755

10

526,879

73

1,909

53

528,789

26

__

_

_

_

25,675

93

25,675

93

•_

_

_

9.354

81

9,354

81

1,876

36

2,590

63

2,590)6 3

517

79

4,352

32

4,870

11

43,523

30

16,077

05

59,600

35

78,303

64

67,959

43

10,344

21

78,303

64

126,900

95

126,900

95

4,636,090 07

4,789,563 ti

3,204,677| 14

90,923

98

5,446,175

08

13,531,339

91

Debet.

Reservation
från år 1912.

Anslag.

Uppbörd.

Omföring.

Statskontoret
påförd brist
m. m.

Transport

6.389,990

21

_

1,950,237

555,022 4 7

Rekryteringsfond för kustar-tilleriet ................................

6,589

55

1,447

65

Ersättnings- och försäljnings-inedel ...................................

12.895

34

Hyror och arrendemedel .......

27,432

36

5,266

84

Skeppsholmsbrons underhåll...

13,641

59

900

Salutpjäser å Kungsholms fort

2.113

Elektrisk kraftstation inom
Oskar-Fredriksborgs fort...

_

_

Förvärvande av mark närmast
omkring batterierna I och
II vid Fårösund ................

17,811

52

Anskaffning av en röntgen-apparat m. m.....................

964

77

Dito av diverse krigsfartygs-materiel, k. br. den 16/8
1905 ....................................

4

Beklädnad och sängservis för
kustartilleriets värnpliktiga,
k. br. den 7/7 1905 ............

130.197

36

Inlösen av inventarier m. in.,
tillhörande Alvsborgs fäst-ningsbyggnader, k. br. den
V„ 1912 ............................

9,334

Bärgningskostnader för Yale

_

Vattenledning för Nya varvet

Tillgodoseendet av vattenbe-hovet å Nya varvet...........

Stockholms gniststation ........

989

12

_

Karlskrona dito ....................

648

05

Sakkunniga angående marin-intendenturkårens organisa-tion ........................................

-

Dito för förenkling av mari-nens redovisningsväsende...

_

_

Sakkunniga ang. flyttning av
flottans station i Stockholm

_

_

658

_

_

__

_

Transport

6,451,513

82

2,099,678

18

574,946! 9 9j

!

121

K r e (1 i

t.

Summa.

Överbetalning
till år 1914.

Överbetalning
från år 1912.

Utgifter.

Omföring.

Statskontoret
gottgjord be-sparing.

Reservation
till år 1914.

4,636,090 o?

4,789,563

71

3,204,677

14

90,923

98

5,446,175

08

13,531,339

91

8,037

20

8,037

20

4,965

03

__

_

__

7,930

31

12,895

34

17,811

52

14,887

68

32,699

20

-

961

26

13.580

33

14.541

59

2,113

2,113

145,310

58

144,684

43

626

15

145,310

58

17.811

52

17,811

52

964

77

964

77

62,797

05

62,797

05

62,797

05

130,197

36

-

130.197

36

18,668

28,002

28.002

182,206

60

182,206

60

_

182,206

60

1,401

25

1,401

25

1,401

25

3,369

43

3,369

43

_

_

_

_

_

3.369

43

989

12

989

12

648

05

_

648

0 5

8,499

77

8,499

77

8.499

77

51,731

05

37,966

05

13.765

-

51,731

05

658

-

658

5,110,073 so

5,409,270117

3,227,596 5 2

108,735|öo

5,490,610 6 0

14,236,212 79

Revisionsberättelse ang. statsverket för år 1913. 16

122 —

''

!

Transport

J Sakkunniga för utredning il
fråga om antagning m. m.|

av reservbefäl ....................j

j Dito rörandebefordringsväsen-''

j det vid flottan ....................j

j Dito för utredning rörande:

skeppsgossekåren ................

I Dito ang. byggande av en!

pansarbåt av »F»-typen ....
Dito ang. flottans nuvarande;

fartygsmateriel....................I

Dito rörande organisationen
av förvaltningen vid flottans

< stationer................................

j Dito för revidering av skeppsI
mätningsförfattningarna ....j
j Utredning ang. flottans övningar.
...................................I

j Dito rörande plats för flottans

station i Stockholm............

Dito ang. proviantförråd i
Vaxholm-Oskar-Fredriks |

borg ....................................

I Förstärkning av arbetskrafterna
å marinförvaltningens

revisionskontor...................

j Dito av arbetskrafterna i

marinförvaltningen ............

Revidering av positionskar tor

........................................

Reparation av ångkranpråmen

nr 6 ....................................

[Dito av pansarbåten Vasa .

|Dito av jagaren Hugin ........

Dito av torpedbåten Iris.......

j Reparation av pansarkryssaren
Fylgia............................

! Dito av minkabelbåtar............

Transport

Debet.

Rpsprvntinn i Statskontoret,

från år 1912. j Anslag. j Uppbörd. Omföring. I påförd brist

in. ra.

6,451,513:82

I I

6,451,513j82

2,099.678118 574,946; 9 9

115

48 —

2,099,793 66| 574,946 9»| — I—

— 123

>g

k

K r e d i

t.

S n in in u.

i överbetalnir

till är 1914

Överbetalning
från år 1912.

Utgifter.

Omföring.

1

Statskontoret
gotlgjord be-sparing.

Reservation
till år 1914.

5,110,073

so

5,409,270

1 7

3,227,596

52

108,735 50

— i

;

5,490,610 6 0

T

14,230,212

79

300

300

— j

_ |

300

11,074

63

704

70

10,369 9 3

_ j

11,074

63

3,582

52

3,582

52

3,582

52

2,530

2,530

2,530

3,107

53

3,107

53

3.107

53

6,258

80

6,258 so

6,258

80

1,010

1,010

1.010

31,777

31,777

-

_

31.777

-

115 48

115

48

1,884

33

1,884 3 3

_

1,884

33

2,790

36

2,799:3 6

2,799

36

15,693

13

15,693

13

15,693

13

3,477

41

1,727

41

1,750

3,477

41

3,425

50

3,425

50

_

_

_

_

3,425iö0

20,576

21

20,576

21

-

20,576

21

57.807

77

31,446 51

26,361

26

57.807

77

8.794

38

6,525 9 8

2,268

40

_

8.794 38

15.648 64

5,100

10,548

64

15.648

64

8.316

i-

8,316 —

S.316

j —

5,308,137;01 j 5,505,922 4 4

j 3.329,122|94| 108,735|50

—| 5,490,6106o| 14,434,391

48

— 124 —

Debet.

gar för reservofficerare
Flyttningshjälp...................

av läroböcker
Försäljning av 1

vär m. m......

Anskaffande av förbandslådor

m. m.....................................

Tryckning av berättelse över
arméns och flottans gemensamma
skjutövningar ........

Extra lönetillägg för år 1912
Föreläsningar och
ningar

| Inredning av nya lokaler
Karlskrona stations underbefälsskola
......................

Tillverkning av pontoner
Anskaffning av arkivskåp
Svenska pansarbåtsföreningen
Vite, k. br. den 16/n 1912
Vissa expeditioner med flottans

_ fartyg.............................

Kolförrådet vid Värtahamnen
Särskilda kolförrådet i Karls

krona ...................................

Dito kolförrådet å Nya varvet

Vinterutrustning .............

Anskaffning av artillerimate riel

.................................

Dito av minmateriel .....

Inlevererade medel från navigationsskolorna
.........

Underhåll av sjökrigshistoriska
samlingarna..........

Stridsmål .........................

Salutammunition .............

Reservation
från år 1912.

Anslag.

Uppbörd.

Omföring.

Statskontoret
påförd brist
m. m.

6,451,513

82

2,099,793

66

574.946

99

8,857

90

9,274

19

_

60

75

4,985

58

_

_

12,968

28

_

_

_

__

1,710

2,471,089

74

572.000

—.

_

_

_

865,559

48

1.007

1 7

_

_

8,668

58

_

_

_

_

_

_

_

4,427

14

_

_

_

_

8,409

91

_

1

888

8,940,348

41

3,571,190 04

584,622

74

—I

125

K r e d i

t.

S n in in a.

Överbetalning
till år 1914.

Överbetalning
från år 1912.

Utgifter.

Omgöring.

Statskontoret
gottgjord be-sparing.

Reservation
till år 1914.

5,308,137

Öl

5,505,922

44

3,329,122 9 4

108,735

50

~

5,490,610 6 0

14,434,391

48

8,857

90

_

_

_

_

__

8,857

9 0

25,248

71

10,743

44

14,505

27

25,248

7 i

850

850

850

9,274

19

9,274

19

60

75

60

75

115 50

115 50

_

115

so

4.985

58

~

4,985

58

3,548 60

2,678 82

969

78

3.548

1

60

12,968

28

12,968

28

15,78219 8

15,200

82

582

16

_

15,782

98!

1,710

1,710

-

3,043.089

74

3,043.089

74''

36,656

10

36,656 i o

36,656

10

78,275

61

230,649

68

714.192 58

_

_

_

_

944,842

26

827,729

38

28,377

17

584,054

58

223,966

21

_

_

836,397

96;

244,330

66

27,284 5 8

48,723

78

168,322 3 0

244,330

66

79,467

48

83,894

62

83,894

62

82,54943

403

23

82,146

20

-

_

82,549

43

256,905 4 3

70,666 6 7

186,238

76

_

_

_

__

_

256,905

43,

62,551

44

1,085

65

61,465

79

_

62,551

44

8,409

91

8,409

91

6,520 85

_

6,520

85;

_

_

_

_

_

_

6.520

85

15,57855

-

15,578

55

15.578

5 51

3,216 6 7

1

4,104

67

4,104

67

7,047,464 4 o| 5,959,055

86

5,056,676 5 7

584,918 63

— |

—|

8,542,974

5 3j 20,143,625

59

— 126

D e

b

e t.

Reservation
från år 1912.

Anslag.

Uppbörd

Omkring.

Statskontoret
påförd brist
m. m.

Transport

Avlöning enligt k. br. den 4/V

8,940,348

41

3,571,190

04

584,622

74

!

i

1913 ...................................

-i

16,949

50

-''

Tvättinrättning å Rindön

1912 års förslagsanslag till
sjöbeväringens vapenövnin-gar m. m., ersättning för
för högt debiterad övnings-

5,859

43

1

kostnad under år 1912
Avlöning under sjöexpedi-

12,303

90

-

tioner....................................

Kostnader för förläggande av

30,411

58

fartyg till Göteborg............

Rågångskostnader vid Nya

''

~~

Varvet ................................

Försöksbrunn vid Oskar-Fred-

riksborg................................

Täckande av brist i under-

-

9,031

41

hållsanslaget ........................

Förstärkning av 1912 års an-visning för underhåll av

__

59,395

44

fartyg och båtar ................

Bäddningar för bestyckning å
vissa bogserbåtar för Älvs-

7,568

89

295

89

borgs fästning ....................

Begravningskostnader för

manskap vid marinen

Undersökning av Duvholmen
Elektriska anläggningar för
marinens behov i Karls-

_

krona ....................................

Extra lönetillägg för år 1913
Muddrings- och sprängnings-

arbeten i Karlskrona hamn
Vissa utredningar, jämlikt k.

br. den 17/i0 1913...............

Kanonbåten Svensksunds vin-

1

|

terexpedition 1913—14 ....

1

Kanonbåten Urds bärgning...

1

Transport

| 8,952,652

31

| —

1_

|3,700,406 2 9

j 584,918 63

i -

_

127 -

Överbetalning
till år 1914.

7,047,464140

920

300

13,284 97

1,782 o i

1,223 3 9
2,576oi

2,291 6 2
496 -

|

7,710 25

1,669 5 5

368 16
6,754 i e
I 7,086,842 2 7

K r e d 1

t.

överbetalning
från år 1912.

Utgifter.

Omkring.

Statskontoret
gottgjord be-

Reservation
till år 1914.

S u ni in a

spanng.

5,959,055

86

5,050,676 5?

584,918

63

—■

8,542,974

53

20,143,625

59

16,949 50

_

.

_

__

_

16,949

50

-

5,859

43

5,859

43

12,303

90

_

_

_

_

_

12,303

90

30,411j58

_

-

30,411

58

920''9 4

-

920

94

300

81

300

81

6,133

67

2,897

74

_;

9,031

41

59,395 44

59,395 44

21,149

75

,

21,149

7 51

_

1,782oi

_

1,782 o i

_

1,22339

_

_

1,223 3 9

2,576 o i

2,576

01

2,291

62

_

2,291 6 2

496

_

496

7,710 25

_

7,71025

1,669 55

_

1,669

55

-

368

16

_

_

_

_

368 16

6,754

16

6,754! le

6,076,447 11

5,114,619 so

584,918; 6 3

- |

8,548,833 9 e| 20,324,819

50

— 128 —

Debet.

Reservation
från år 1912.

Anslag.

Uppbörd.

Omföring. |

Statskontoret
påförd brist
in. m.

Transport

8,952,652

31

3,700.406

29

1

584,918

63

__

_

Eldsläckningsmateriel för V ax-holms fort...........................

Anskaffning av undervisnings-materiel m. m. för naviga-tionsskolorna ........................

26,094

19

Ytterligare medel till flottans
nybyggnad och underhåll år
1913 ....................................

_

_

Föreläsningar och idrottsöv-ningar....................................

_

_

_

_

_

--

_

Kostnader för marinens flyg-skola ....................................

Iståndsättande av en kokappa-rat för Vaxholms och Oskar-Fredriksborgs fästning.......

Kloakledning vid Karlstens
fästning ...............................

_

-

__

Kommission för granskning av
gällande bestämmelser rör-ande fordringarna å bekläd-nadspersedlar och materia-lier .......................................

_

Lagfaren ledamot i garnisons-krigsrätten, Älvsborg .......

_

-

-

-

Säger för särskilda ändamål
reserverade medel................

8.952,652

31

3,726.500

48: 584,918

63

_

Invalidhusfonden ....................

_

10,015

_

’ Pensionsfonden för civila
tjänsteinnehavare................

_

I_

_

_

5,389

24

_

Observationsmedel ................

2,900

95

513

62

Deponerade medel ................

91,585

68

62,057

02

Summa

9,047,138

94

3,794,460 3 6

’ i

584.918

63

10,015

! Efter avdrag av varandra
motsvarande ........................

6,076,447

11

i

_

584,918

63

5,389

24

Återstår netto

2,970,691 s 3j —

-

3,794,460 36

| —

j —

4,62517 6

— 129 —

Överbetalning

till år 1914.

Överbetalning
från år 1912.

Utgifter.

Kredit.

. j Statskontoret | Re8ervation
Omkring. I gottgjord be- : yj, &r 1914
sparing.

Summa.

7,086,84212 7

1,020!o8

94,850; 6 4
1,291 so
1,081 83

76; 0 7
4,948|7 6

2,184 43
45834

6,076,447; it

5,114,619

!

so 584,918 6 3

1,020 os

~I

94,850 6 4
1,291 so
1,081 83

I

76 07

4,948 7 61 — I—

2,184 43j
158 34

7,192,7039 2

6,076,447 ii

5,220,481 4 5 584,918 6 3

10,015

15 —
55,002 6 5

— —i 8,548,833 9 6

— 26,094 19

20,324,819

1,020

26,094

94,850
1,291
1,031

76
4,948

2,184
458

50

08

19

64

50

83

07

76

43

34

_ _ 8,574,928 15

5,389

24

3,399 5 7
98,640 05

20,456,775 3 4

10,015

5,389 2 4

57
70

3,414

153,642

7,192,703 9 2
7,192,703

92

6,076,447

6,076,447

il

ii

5,285,514io 584,918

6 3 5,389 24

77

—| 584,918 63] 5,389^24

8,676,967

7,192,703] 9 2

20,629,236

85

13,859,458] 90

|—] 5,285,514 io — |—| — |—| 1,484,263 8 5| 6,769,777)95

Revisionsberättelse ang. statsverket för år 1913.

17

— 130 —

$ j ökrigsliö ^skolan.

Debet.

Balans från år 1912:

Reservation enligt marinförvaltningens huvudbok.............................. 8,566: so.

Inkomster:

Femte huvudtitelns ordinarie anslag:

Sjökrigshögskolan.................................... 27,225: —

Ålderstillägg .......................................... 100:— 27,325: —

Av marinförvaltningen anordnat förskott till hyra för

sjökrigshögskolans lokal ............................................. 8,000: —

Ersättning för av eleverna utbekommen, men ej återställd
undervisningsmateriel.......................................... 70:60. 35395:60.

Summa 43,962: 4 o.

Kredit.

Utgifter:

Avlöning till:

Lärare................................. 22,495: —

Repetitörer........................ 1,125: —

Vaktmästare ..................... 1,026: — 24,646:_

Transport 24,646: —

— 131 —

Transport 24,646: —

Anskaffning av böcker, tidskrifter, inventarier,
instrument och diverse undervisningsmateriel.
...................................... 2,053:2 0.

Kostnader för av undervisningen föranledda
resor.......................................... 49: 06.

Skrivmaterialier, ljus, bränsle, renhållning

och extra utgifter m. m...................... 1,065: 85.

Hyra för sjökrigshögskolans lokal ......... 8,000:— 36,714: u.

Leverering till statskontoret av avgifter till pensionsfonden
för civila tjänstinnehavare.............................. 24:— 36,738: u.

Balans till år 1914:

Reservation enligt marinförvaltningens huvudbok.............................. 7,224: 29.

Summa 43,962: 4o.

132 —

^jökrigsskolan.

Debet.

Balans från år 1912:

Tillgångar................................................................................................ 1,003: 44.

Inkomster:

Femte huvudtitelns ordinarie anslag:

Sjökrigsskolan........................................

Ålderstillägg ........................................

Terminsavgifter:

För vårterminen:

Av 36 kadetter...............................

För höstterminen:

Av 26 kadetter...............................

Anmälningsavgifter jämlikt § 13 mom.

reglemente.............................................

Försäljningsmedel för inventarier .........

36,461: 17.

3,099: 98. 39,561: 15.

2,700: —

1,950: — 4,650: —

2 av skolans

....................... 340: —

..........................69: so. 44,620: 65.

Summa 45,624: o9.

Kredit

Utgifter:

Avlöning till:

Lärare i militära ämnen ..................... 7,787: 14.

Dito i icke militära ämnen.................. 17,441: 72.

Dito med anledning av inrättade parallellklasser
................................................ 1,714: 2 5.

Övrig personal ....................................... 5,868: so. 32,811: 61.

Transport 32,811: 6i.

— 133 —

Transport 32,811: 61.

Diverse utgifter:

Arvoden m. m. till examinatörer och censorer vid
examina samt ledamöter i nämnd ... 380: —

Undervisning i verkstadsarbete............... 100: —

Två ekiperingsstipendier........................... 1,200: —

Yed, belysning, modeller, böcker, nautiska

instrument, skrivmaterialier m. m. ... 8,815: 27. 10,555: 27.

Leverering till statskontoret av avgifter till pensionsfonden
för civila tjänstinnehavare.............................. _368:— 43,734:8 8.

Balans till år 1914:

Tillgångar:

Kontant behållning:

T kassan.............................................................................. 1,889: 21.

Summa 45,624: 0 9.

§ I Antalet

i skolan undervisade kadetter utgjorde vid 1912 års slut 39

år 1913 intogos............................................................................................._11 50.

Samma år utexaminerades ........................................................................... 22

avgick på målsmans begäran ..................................................................... 1 23.

vadan antalet kadetter vid 1913 års utgång utgjorde ................................. 27.

— 134 —

Anslaget för sjömätning»!* och sjökarteverket.

Med ledning av den i marinförvaltningens huvudbok för revisionsåret
meddelade redovisning för reservationsanslaget till sjömätningar och sjökartekontorets
verksamhet hava Revisorerna ansett sig böra lämna följande översikt
över kontorets inkomster och utgifter:

Debet.

Balans från år 1912:

Reservation enligt marinförvaltningens huvudbok........................... 39,693:6 9.

Inkomster:

Femte huvudtitelns ordinarie anslag till sjökarteverket:

Bestämda anslaget ... 47,800: —

Förslagsanslaget......... 5,000: —

Reservationsanslaget... 49,000:— 101,800:_

Omföring från femte huvudtitelns extra
ordinarie anslag till utförande av

sjömätningar .................................... 104,000: — 205,800:_

Bidrag från handels- och sjöfartsfonden.................. 21,000: —

För försålda sjökort m. m........................................ 56,009:4 6. 282,809:4 6.

Summa 322,503: 15.

— 135 —

Kredit.

Utgifter:

Avlöning till sjökarteverkets personal 43,927: o3.

Sjömätningsexpeditioner och resekostnader
................................................ 118,407: 8 6.

Rustning och underhåll av fartyg och

båtar m. m..................................... 65,021: 6 9.

Komplettering av båtmateriel och

mätningsinstrument ........................ 16,106: —

Tryckningskostnader ........................... 15,929: 2 9.

Underhåll av kartverkets fastighet

m. m................................................. 390: 40.

Skrivmaterialier och expenser............ 3,930:2 2.

Till femte huvudtitelns allmänna besparingsfond

överförd behållning å det bestämda anslaget......

Statskontoret gottgjord besparing å förslagsanslaget

263,712: 49.

4,672: 97.
4,200: —

Balans till år 1914:

Reservation enligt marinförvaltningens huvudbok...........................

Summa

272,585: 46.

49,917: 69,
322,503: 15.

I

— 136 —

Uf au tisk-meteor ©logiska byrån.

Debet.

Inkomster:

Femte huvudtiteln:

Ordinarie anslag:

Nautisk-meteorologiska byrån ......... 22,436: 77.

Ålderstillägg för personalen vid undervisningsanstalterna
för sjöfart och
föreståndaren vid nautisk-meteorologiska
byrån................................. 500: — 22,936: 7 7.

Extra ordinarie anslag:

Till arvode åt ytterligare en assistent vid nautiskmeteorologiska
byrån.......................................... 3,000: — 25,936: 7 7.

Influtna undersökningsavgifter för lanternor, kompasser m. m....... 1,586: 7 9.

Realiserade inventarier samt ersättningar för anskaffade instrument

och utförda arbeten............................................................... 1-191: 23.

Summa 28,714: 7 9.

Kredit.

Utgifter:

Avlöning åt föreståndaren..................................................................... 5,500:

Arvoden åt assistenterna ..................................................................... 6,000: —

Dito åt kontrollstationsföreståndarna...................................... 2,000: —

Transport 13,500: —

— 137 —

Transport 13,500: —

Arvode åt vaktmästaren........................................................................ 300: —

Arvoden för meteorologiska och hydrografiska observationer, magnetiska
rekognosceringar samt gratifikationer och expenser ...... 7,513: 2 6.

Inköp och reparationer av instrument................................................ 6,175: 36.

Böcker, kartor och tidskrifter m. m................................................. 617: 5 2.

Tryckningskostnader .............................................................................. 408: 9o.

Kontrollstationernas drift och underhåll............................................. 199:75.

Summa 28,714: 7 9.

Revisionsberättelse ang. statsverket för år 1913.

18

138 —

Ii© t sstyr elsen.

Deb et.

Balans från år 1912:

Tillgångar.............................................................................................................................. 364,876:57.

Inkomster:

Femte huvudtiteln:

Ordinarie anslag:

Kontanta anslaget till lots- och fyrinrättningen med livrädd ningsanstalterna

.................. 1,800,000: —

Extra ordinarie anslag:

Till anskaffning av ett fyrskepp
att förläggas vid Ölands
södra udde ... 190,000: —

Till beredande av
tillfällig förbättring
ilotsoch
fyrpersonalens
avlöningsförmåner under

år 1913 60,200: — 250,200: — 2,050,200: —-

Överskott av fyr- och båkmedel för år 1912 ...... 400,221: 38.

Handels- och sjöfartsfonden:

Till fortsatt stenrensning i Flintrännan, jämlikt
kungl. brevet den 29 mars 1912 4,992: 3o.

Bidrag till uppehållande av issignaltjänst
vid Sveriges kuster under
år 1912, jämlikt kungl. brevet

den 24 januari 1908 .................. 2,000: —

Till uppehållande av verksamheten
vid signalstationen i Hälsingborg
under år 1912, jämlikt kungl.

brevet den 26 april 1901 ......... 2,700: — 9,692: 30. 2,460,113: 68.

Särskilda uppbördsmedel........................................................................... 7,750: 91. 2,467,864: 5 9.

Summa 2,832,741: 16.

— 139 —

Kredit.

Utgifter:

Till lots- och fyrinrättningen ......................................................... 2.010,402: 22.

Balans till år 1914:

Tillgångar:

Kontant behållning:

I kassan.................................... 753: 5 2.

Hos riksbanken........................ 252,255: 3 6. 253,008: 8 8.

Förskott.................................................................. 509,130: 06.

Fordringar:

Av statskontoret ............................................. 60,200:— 822,338:94.

Summa 2,832,741: 16.

140 —

Specifikation å de i nästföregående tabell

D e -

Reservation

från

år 1912.

Anslag.

Leverering

från

statskontoret.

Uppbörd

Avlöning ........................................................

190.880

09

1,164,752

583

22

Underhåll........................................................

487,868

827

76

Skrivmaterialier och expenser, ved m. m.
Hyra för lotsstyrelsens ämbetslokal ........

634

04

10,000

_

8,500

Kontorshyror och expenser inom lots-distrikten....................................................

47,000

_

_

483

90

Grundräntor, jordskyld, ersättning för ved-brand ........................................................

1,805

15

7,500

1,193

04

Rese- och traktamentskostnader ................

2,522

05

30.000

42

50

Tillsyn och bemanning å tjänstefartyg m. m.

70.000

Extra utgifter................................................

30,000

34

25

Bidrag till flottans pensionskassa................

3,500

Bidrag till underhåll av en fyr på Kap
Spartel ........................................................

_

1,080

_

-

__

Behållna lots- och fyrmedel........................

201.754

88

599,913

68

4,468

99

Anmärkningsmedel........................................

-

109

Kungl. kammarrättens anmärkningsmedel

1.078

10

8

25

Summa

398,674

31

1,860,200

599,913

68

7,750

91

Efter avdrag av omföringar och över-betalningar ................................................

33,797

|74

_

_

-

_

_

Återstår netto

364,876

57

1,860,200

_

599,913

68

7,750

91

2,460,113: 68

— 141

upptagna inkomst- och utgiftssummor.

t> e t.

K r

e

(1 i t.

Omföring.

Överbetalning

till

år 1914.

Överbetalning

från

år 1912.

Utgifter.

Omföring.

Reservation

till

år 1914.

1,087,737

87

50,622

36

217,855

08

41,079 55

28.56712 9

497,989

26

3,218

76

1,406 92

11,180

12

860

84

8,500

4,505

36

271

37

2,864

60

49,396

03

-

__

_

_

_

_

7,334

74

1,775

15

1,388

30

26,432

06

2,556

55

3,575

94

794 54

103

21

782

54

70,115

21

2,496 i o

1,583 31

22,469

54

8,477

50

3,500

6

_

_

_

_

1,086

_

_

55,063 06

-

224,632

09

50.288

47

586,28005

109

29

30

1,057)05

105.351

53

374

58

33,797

74

2,010,402 22

105,351

53

822,713:5 2

105,351

53

374

58

33,797

17 4

_

i

105,351)53

374)58

-

1-

2,010,402 22| —

822,3389 4|

Summa.

1,356,215

31

529,775

31

12.040

96

8,500

52,260

63

10,498

19

32,564

55

70,897

75

32,530

35

3,500

1,086

_

861,200

61

109

1.086

35

2,972,265|oi

139,523)8 5
2,832,741)1 &

Navigation ssko torna.

Inspek-tören
m. fl.

Stock-

holm.

Göte

borg

-

Malmö.

Härnö-

sand.

Kalmar.

Gävle.

Summa.

Debet.

Balans från år 1912:

91

2,526

37

566

04

140

72

7,729

67

11,515

71

Inkomster:

Femte huvudtitelns ordinarie an-

slag:

Undervisningsanstalter för sjö-

Avlöningar och arvoden

Till instruments, kartors, böc-

8,777

25

36,820

46,828

87

30,671

18

25,442

89

12,405

160,945

19

kers och möblers underhåll
och förökande åvensom till

reparationer, ved, ljus m. m.
Alderstillägg för personalen vid
undervisningsanstalterna för
sjöfart och föreståndaren vid

4,994

27

6,102

90

1,200

5,450

57

1,398

14

19,145

88

nautisk-meteorologiska byrån

5,000

1,589

94

2,000

500

9,089

94

Inskrivnings- och terminsavgifter
Extra uppbörd och anmärknings-

1,588

2,470

1,499

670

678

6,905

44

85

26

25

48

05

118

388

55

08

11

20

4 2

6

40

285

06

Säger inkomster

8,777

25

48,413147

57,121

38

35,396

43

32,069

86

14,766

20

48! o i

196,592

64

Summa

8,777

25

48,966

38

59,647

7 5

35,962

47

32,210

58

22,495

87

48

05

208,108

35

Kredit.

Utgifter:

Avlöningar m. m.....................

8,777

25

41,820

_

48,418

81

32,671

18

25,942

89

12,405

|170,035

13

Instrument, böcker och inventarier

2,812

7.101

33

1,435

97

5,039

21

1,632

91

18,021

Ved, ljus och städning m. m. ...

3,826

03

1,928

56

1,213

67

1,227

20

438

87

_

8,634

33

Leverering till marinförvaltningen

44

25

48

05

92

30

Säger utgifter

8,777

25

48,458

29: 57,492

95

35,320

82

32,209

30

14,476

78

48

05

196,783

44

Balans till år 1914:

Tillgångar ..............................J

-

508

09

2,154

80

641]

65

1

281

8,019] o 9

-

— j

11,324

91

Summa]

8,777

25]

48,966]88t

59,647:7 ö]

35,962] 4 71

32,210Us|

22,4951

87|

48]

05

208,108

35|

143 -

§ I Enligt

de till Revisorerna från navigationsskolorna inkomna berättelser
för år 1913 har elevantalet vid nämnda skolor utgjort:

Vårterminen Höstterminen

1913. 1913.

Vid

Stockholms

navigationsskola..............

........... 91

51

Göteborgs

11 ..............

.......... in

86

Malmö

.......... 56

57

Kalmar

.. ..............

.......... 27

24

11

Härnösands

5? ..............

.......... 41

19

§ 2-

I sin förlidet år avgivna berättelse meddelade Revisorerna, hurusom
beträffande navigationsskolan i Göteborg nämnda stad förbundit sig att för
beredande av såväl ökat utrymme åt skolan som ock lokaler åt nautisk-meteorologiska
byråns kontrollanstalt i Göteborg låta om- och tillbygga den förutvarande
skolan, ävensom att de förberedande arbetena med förslagsritningar
m. m. då fortskridit så långt, att byggnadsarbetet ansåges kunna taga sin
början under mars månad 1914, samt att byggnaden skulle bliva färdig till
inflyttning vid början av höstterminen år 1915.

Tillika framhöllo Revisorerna, i anledning av besök, som avlagts i de
provisoriska lokalerna, angelägenheten av att ifrågavarande byggnadsarbete
bedreves på sådant sätt, att hinder icke måtte uppstå för inflyttning i de nya
lokalerna inom ovan angivna tid. Enligt vad Revisorerna beträffande denna
byggnadsfråga nu inhämtat har emellertid byggnadsarbetet ännu icke tagit sin
början. Ritningar äro visserligen i vederbörlig ordning fastställda, men någon
arbetsbeskrivning föreligger ännu ej, och hava följaktligen entreprenadkontrakt
icke heller kunnat upprättas. Under sådana förhållanden skulle enligt erhållna
uppgifter arbetet icke kunna taga sin början förr än under instundande vinter
och inflyttningen ske först under sommaren 1916.

Med hänsyn till det nästlidet år gjorda uttalandet hava Revisorerna
ansett sig böra å förevarande angelägenhet fästa riksdagens särskilda uppmärksamhet.

— 144 —

SJÄTTE HUVUDTITELN.

Civildepartementet.

För revisionsåret har civildepartementets registrator i särskilda räkningar lämnat redovisning
för de anslagsmedel, som finnas sammanförda i nedanstående tabell:

Debet.

Kredit.

Leverering

Skuld

Skuld

från

till

från

Utgifter. Summa.

statskontoret.

år 1914.

år 1912.

Sjätte huvudtitelns ordinarie anslag:

Statsministern, lönefyllnad.........

6.500: —

— —

- -

6,500

— 6,500

Statsråden utan departement ...

45,000: —

— —

- -

45,000

— 45,000

Departementschefen.....................

Departementets avdelning av

17,000: —

- -

- -

17,000

— 17,000

Kungl. Maj:ts kansli:
Avlöningar..............................

62,900: —

62,900

— 62,900

Amanuensarvoden m. m.......

30,100: —

- -

- -

30,100

— 30,100

Regeringsrätten...........................

93,450: —

---

- -

93,450

— 93,450

Ålderstillägg ..............................

Skrivmaterialier och expenser,

3,666: 66.

- -

- -

3,666

66. 3,666

66

ved m. m............................... 44,000:— 3,334:55.1,169:22. 46,165:33. 47,334:55.

Extra utgifter:

Gottgörelse åt amanuenser i
departementet, vilka icke

åtnjuta fasta arvoden m. m. 3,582: n. — — — — 3,582: n. 3.582: u.

Transport 306,198:7 7. 3,334: 5 5. T,i69: 2 2. 308,364: 10. 309,533: 32.

14 r

I) e 1> «* i.

K r e (I i t.

Leverering Skuld Skuld

från till från

statskontoret. år 1914. år 1912.

Utgifter.

Summa.

Transport 300,198: 77. 3.334: 55. 1,169: 22. 308,364: io. 309,533: 32.
jätte huvudtitelns extra ordinarie
anslag:

Till avlönande av en handsekre -

terare hos statsministern ......

Till provisorisk lönereglering för
befattningshavare i civilde-

3,000: —

-- 3,000: —

3,000: —

partementet..............................

Till avlönande av en extra före-dragande inom civildeparte-

15,915: 76.

--15,915: 76.

15,915: 76.

mentet ....................................

Gottgörelse till ytterligare en
särskild föredragande inom

7,000: —

-- 7,000: —

7,000: —

civildepartementet ..................

Till förhöjning av de inom civil-departementet anställda ama-

4,000: —

4,000: —

4,000: —

nuensernas arvoden m. m. ...
Till avlöning och underhåll av

24,000: —

- -

-- 24.000: —

24,000: —

särskild polisstyrka på landet
jätte huvudtitelns allmänna be-

2,500: —

- -

2,500: —

2,500: —

sparingsfond:

Arvoden till en biträdande föredragande
inom civildepartementet.
...................................... 750: —---- 750: — 750: -

Summa 363,364:53. 3,334:55. 1.169:22. 365,529:80. 366,699:08.

Revisionsberättelse ang. statsverket för år 1913.

19

- 146 —

Ö verst åthallare I

sammanhang med länens landsböcker redogöres i denna berättelse för den av överståthållareoch
under särskild rubrik redogöres här nedan för överståthållareämbetets depositionsmedel. Dessförda
medel:

Andra huvudtitelns ordinarie anslag:

Ersättning åt personer, menigheter och allmänna inrättningar för dem genom nya strafflagens

införande frångångna bötesandelar ......................................................................................................

Ersättning åt domare, vittnen och parter:

Till sakkunniga biträden vid Stockholms rådstuvurätt vid sjöförklaringar .................................

Ersättning åt vittnen i brottmål in. m..............................................................................................

Ersättning åt tolkar ..............................................................................................................................

Sjätte huvudtitelns ordinarie anslag:

Överståthållarämbetet:

Avlöning...................................................................................................................................................

Bidrag till avlöning åt uppbördsverket .............................................................................................

Avlöning till exekutionsbetjäningen i Stockholm.............................................................................

Hyra för lokaler åt överståthållarämbetets kansli ...........................................................................

Gratifikationer till poliskammarens extra ordinarie tjänstemän och vaktbetjänte

Ålderstil lägg ................................................................................................................................................

Skrivmaterialier och expenser, ved in. in.:

Renskrivning, trycknings- och annonskostnader m. m...................................................................

Sjätte huvudtitelns extra ordinarie anslag:

Till utgivande av tidningarna “Polisunderrättelser" samt “Meddelanden angående automobil trafik"

samt för arkivinredning m. m. i dessa tidningars redaktionslokal....................................

Till avlöning och underhåll av särskild polisstyrka på landet............................................................

Sjunde huvudtitelns ordinarie anslag:

Stämpelkostnader:

Arvoden åt tillsyningsman i Stockholm över efterlevnaden av bestämmelserna om särskild

stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper ..........................................................................

Kostnader för taxering till skatt å inkomst och förmögenhet............................................................

Lyshållning m. fl. utgifter för kronans publika hus i Stockholm:

Renhållning ....................................................................................................................*........................

Transport

— 147 —

ämbetet.

ämbetet för kronouppbördsärenden avgivna särskilda räkenskap för uppbörden i Stockholms stad,
utom har överståthällareämbetet i särskilda räkningar redovisat för de i följande tabell samman -

Behållning

från

år 1912.

1) e b e t.

Upphörd.

Kredit.

Leverering Leverering

från Utgifter. till

statskontoret. statskontoret.

Behållning

till

år 1914

Summa.

15,325

— 15,325: —

--- -

15,325: —

2; _

8,731: ce.
541: —

194: —
75: —

900

11,142

— 770: —

16. 7,520: io.--

— 405: —--

132: —
12,547: 72.
211: —

902: —
20.067: 8 2
616: —

— —

\

33.500

11,472

12,200

11,600

150

1.100

— 33,500: —

— 11,472:—--

12.200: —--

— 11.600:—--

— 150: —

— 1.100: —--

— —

33.500: —
11.472: —
12.200: —
11,600: —
150: —
1,100: —

1,376: 92.

1,922: 90.

16,500:— 17,989:84.

1.809: 98.

19,799: 82

— —

— —

25,200

16,900

— 24,100:99. 1,099:01.

— 16,900: —--

— —

25,200: —
16,900: —

---- 4,500:

---- 79,309:

97.

4,500: —
79,309: 9 7.

---- 4,500: —

---- 79,309:9 7.

----31.312:

96.

31.312: 96.

----31.312:96.

10,651: 58. 2,191: 90. 271,112:

09.

268,155: 8 6.

1,099:01. 14,700:70. 283,955:57.

10,651: 58

— 148

, Transport

Sjunde huvudtitelns extra ordinarie anslag:

Till bestridande av kostnaderna för den överståthållarämbetet och länsstyrelserna åliggande be„
fattning med registreringar och anmälningar till förenings-, försäkrings- och handelsregistren
Åttonde huvudtitelns ordinarie anslag:

Uppfostringsanstalter för sinnesslöa barn:

o Understöd åt föreningens för sinnesslöa barns vård i Stockholm uppfostringsanstalt och barnhem
Åttonde huvudtitelns extra ordinarie anslag:

Till understöd åt undervisningsanstalter för vanföra, ävensom för bekostande av dessa anstalters
inspektion:

Understöd åt föreningens för bistånd åt lyfta och vanföra i Stockholm undervisningsanstalt
Förskott:

Å 1914 års extra ordinarie anslag under sjätte huvudtiteln till beredande av extra lönetillägg
för år 1913 etc....................................................................................................................... 60

Till bestridande av kostnader för svenska sjömäns fortskaffande till hemorten ..............................

Handels- och sjöfartsfonden:

Bidrag till bestridande av kostnaderna för öppenhållande vintertiden av segelleden till Stockholm

Räntemedel från Emile Robins donationsfond..........................................................

Beväringsmanskapets invalid- och pensionsfond:

Bötesmedel ................................................................................

Egentliga statsinkomster:

Skatter:

Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter:

För vissa offentliga föreställningar...............................................................................

Uppbörd i statens verksamhet:

Diverse inkomster:

Bötesmedel ...........................................

Summa

Förutom ovannämnda belopp hava under revisionsåret från statskontoret utbetalts till övermakthållande.

149

Behållning

från

är 1912.

1) e b e t.

Uppbörd.

Leverering

från

statskontoret.

Utgifter.

Kredit.

Leverering

till

statskontoret.

Behållning

till

år 1914.

Summa.

10,651: 5 8.

2,191: 90.

271,112: 09.

268,155: 8 6.

1.099: 01.

14,700: 70.

283,955: 5 7

— —

3,710: —

2,000: —

4,430: 6 1.

1,279: 39.

— —

5,710: —

- -

_ _

47,455: 8 3.

47,455: 83.

__

__

47,455: 8 3,

—-- 500: —

500: —

---- 500: —

— -- 400: —

— --119: 73.

400: —
119: 73.

-- 400: —

----119: 7 3.

—-- 12.000: —

—--'' 75: —

12,000: —
75: —

---- 12,000: —

4,315:

— 11,960:—--

1,870: —

9,885: — 4,520: — 1(3,275: —

— 65,263:91.--

39,343: 93.

25,919:98. — — 65,268:91

196.044:

13. 276,894:48.

205,646: 6 7.

70,222:45. 197,069:49. 472.938:61,

211,010:

71. 360,020:29. 333,662:65.

579,997: 63.

108,405:83. 216,290:19. 904,693:65,

Behållningen till år 1914 utgöres av:

Kontant behållning ... 2,344: 02.

Fordringar..................... 213,946: 17. 216,290: 19.

ståthållarämbetets disposition utan vidare redovisningsskyldighet 28,100 kronor till polisens vid -

— 150 —

©verståtliållareämbetets

Debet.

Tillgångar ....................

Balans från år 1912:

...................................................................... 15,353:87.

Deponerade medel........

Inkomster:

......................................................................... 103,088: 08.

Summa 118,441: 9 5.

151

depositionsmedel.

K r e d i t.

Återlyftade depositionsmedel

Utgifter:

105,884: 84.

Balans till år 1914:

Tillgångar:

Kontant behållning i riksbanken

........... 12,557:11.

Summa 118,441: 9 5.

Stockholm* stad* krono

Debet.

Ingående

balans.

Uppbörd.

Uttag å
statsverkets
giroräkning
i riks-banken.

Utgående

balans.

Ingående

balans.

Av kort-

ningar.

Utgifter.

Tillgånga

r.

Skulder.

Skulder.

Stockholms stad .......

846,192

62

21,047,430

7 7

......... f

4! 0 5

270,385

57

116,487

59

Stockholms ...............

län

1,529,992

54

7,590,923

7 7

3,263,649

06

937,203

72

920,776

59

103,588

51

6,175^477

45

Uppsala .................

d:o

383,680

97

2,776,122

73

3,237,895

30

391,029

56

233,674

36

15,886

46

3,481,768

29

Södermanlands .........

d:o

364,513

54

2,891,926

94

2,816,152

68

290,974

86

241,744

24

17,272

91

2,931,403

82

Östergötlands ............

d:o

611,433

7 7

8,055,723

02

4,559,749

83

262,219

04

297,374

73

48,947

33

6,663,453

12

Jönköpings ...............

d:o

498,263

34

3,833,275

49

3,276,257

6 7

377,530

20

344,225

81

13,563

SO

4,454,329

99

Kronobergs ...... ........

d:o

395,958

42

2,342,050

67

1,923,316

40

448,439

17

346,934

47

9,371

25

2,622,882

39

Kalmar .....................

d:o

382,671

47

4,080,031

40

3,474,305

46

275.953

66

100,148

20

35.525

48

4,103,545

73

Gottlands..................

d:o

162,205

36

857,805

7 2

1,091,253

44

123,190

88

115.179

41

4,204

4 5

1,076,793

20

Blekinge .................

d:o

484,135

10

4,342,584

47

1,412,639

32

315,649

22

277,636

70

24,273

14

1,982,616

03

Kristianstads ............

d:o

657,875

66

13,173,524

9 2

3,213,886

87

579,826

7 3

484,547

2 9

20,913

52

4,214,327

41

Malmöhus.................

d:o

4,984,188

29

29,507,983

85

7,6 J 7,661

52

1,249,108

91

1,133,921

98

96,663

35

10,474,960

38

Hallands ................

d:o

434,950

91

2,965,090

54

2,247,063

54

394,949

6 5

339,142

91

23,210

21

2,235,884

85

Göteborgs och Bohus

d:o

1,976,037

S7

13,678,735

80

4,621,133

54

302,424

54

176,394

99

163,416

4,888,686

69

Alvsborgs..................

d:o

960,351

48

5,110,393

94

3,651,593

03

709,265

75

616,975

70

103,890

01

5,336,917

Skaraborgs ...............

d:o

681,213

C 4

7,235,464

13

3,699,633

77

321,882

9 5

41,387

46

15,616

35

4,873,926

Yärmlands ...............

d:o

660.900

81

5,240,169

90

4,207,865

03

563,089

73

419,214

50

35,510

78

5,465,143

09

Örebro .....................

d:o

699,505

21

4,903,892

17

2,643,806

47

637,625

SO

529,950

19

25,308

66

4,556,569

32

Västmanlands............

d:o

803,447

8 5

4,222,283

91

2,656,635

79

542,965

06

450,499

55

56,327

16

4,130,992

ul

Kopparbergs ............

d:o

401,280

94

7,702,594

12

5,949,985

40

547,546

6 7

101,463

46

29.886

89

7,771,940

41

Gävleborgs ..............

d:o

988,816

S6

5,891,651

06

4,033,224

04

877,768

23

756,515

09

41,440

60

5,625,390

831

Västernorrlands ........

d:o

1,508,407

71

7,542,152

48

4,743,466

23

1,242,586

51

1,109,884

31

62,612

6,951,722

61

Jämtlands ...............

d:o

967,390

59

3,869,738

87

3,209,902

7 2

789,139

61

704,900

72

12,233

83

4,217,682

isj

Västerbottens ............

d:o

555,173

31

5,899,486

01

6,179,203

58

197,981

41

111,095

59

17,799

97

6.858,321

18

Norrbottens...............

d:o

819,390

20

5,893,455

45

6,041,595

82

158,807

78

300,697

97

37,834

3 9

7,051,016

37

Summa|22,757,978| 4 6

180,654,492 13

89,771,876| 51

12,537,163

78

10,154,286

23|l,285,693;55

I 18,262.239 17

räkenskaper och länens landsböcker,

K r e d

i

t.

til lgånga

1

Insättningar
ä statsverkets
giroräkning
i riks-banken.

Utgående

balans för

r.

Kontant

behåll-

ning.

Förskott.

Utestående uppbörd.

Hos skattskyldiga. ^dsmån.

Fordringar.

Summa.

Summa.

;

Resterande.

Ej förfallen.

Proprie-

balans.

20,033,944 o i

345,842 so

1,126,967

77

1,472,810 2 7

21,893,627

44

4,617,076 92

_

_

82,853

50

536,489

51

14,770:9 2

1,094

49

869,631

20

1,504,839|6 2

13,321,769

09

2,551,226179

_

_

35,729

42

93,666

11

1,501 j 60

28

76

375,246

77

506,172

66

6,788,728

56

2,730,424 33

_

_

26,615

76

131,043

51

27,880

49

657

51

256,525

45

442,722

72

6,363,568

02

5,911,986 83

_

37,916

20

231,142

4 3

55,898!«7

886

69

241,519

66

567,363

65

13,489,125

66

2,626,844 95

75,997

78

106,488

2 4

24,761

So

131

11

338.983

17

546,362

15

7,985,326

7 Oj

1,606,030,98

49,334

32

68,093

37

14,109

SO

393,008

08

524,545

57

5,109,764

66

3,349,378 3 4

59,218

20

189,540

20

58,237

3 2

25,699

73

291,668

79

624,364

24

8,212,961

99;

849,057 17

_

_

27,738

14

32,001

69

18,712

0 2

74

26

110,694

76

189,221

17

2,234,455

40''

3,749,228; 3 9

6,805

0 2

125,126

10

48,362

79

2,047

19

338,912

75

521,253

85

6,555,008

11

12,132,995 17

15,423

28

128,158

69

47,529

25

11

581,208

57

772,330

7 9

17,625,114

18

26,814,198 8 5

_

12,573

58

492,625

10

3,083,955

28

18

2 6

1,250,028

2 9

4,839,198

51

43,358,942

57

2,949,33419 8

_

10,773

37

66,277

30

26,257

SO

391,173

2 7

494,481

7 4

6,042,054

64

13,078,808 02

20,187

37

619,304

9 5

1,284,645

21

5,452

34

341,435

61

2,271,025

48

20,578,331

75

3,388,917; io

_

69,826

91

183,260

69

22,040

03

133

25

709,642

6 5

984,903

5 3

10,431,604

20

6,051,116 09

_

74,038

46

128,603

19

426,486

4 2

7,682

94

319,337

04

956,148

05

11,938,194

49

3,940,810 54

_

45,136

95

166,557

81

10,237

55

353

04

589,061

21

811,346

56

10,672,025

47

2,965,293; 3 s

_

17,260

13

136,330

3 7

16,920

20

1

41

637,196

13

807,708

24

8,884,829

74

2,671,145 61

_

30,146

70

148,961

12

192,146

23

507

60

544,606

50

916,368

15

8,225,332

61

5,677,115 55

_

299,955

51

151,782

73

16,801

89

1,650

26

550,810

43

1,021,000

8 2

14,601,407

13

4,232,275 98

_

32,146

15

187,497

98

37,671

70

1,208

5 2

877,313

34

1,135,837

69

11,791,460

19

5,195,841 jas

_

96,294

88

292,063

32

23,227

25

1,718

17

1,303,248

78

1,716,552

40

15,036,612

9 3

2,758,209 45

_

103,710

127,803

66

13,458

19

898,173

76

1,143,145

61

8,836,171

7 9

5,156,381 so

_

41,175

89

97,837

90

248,297

87

381

51

297,552

84

688,246

Öl

12,831,844

8 1

4,967,230|s4

127,671

68

240,200

82

25,853

22

5,385

10

157,358

86

556,469

68

12,913,249

2.'',

150,004,872| 7 8

345,842 50

1,401,529

50

5,807,824

56

5,739,763''5 5

55,123

14

12,664,335

91

26,014,419 is

305,721,510|88

Revisionsberättelse ang. statsverket för år 1913.

20

154 —

§ I Revisorerna

hava besökt länsstyrelsens lokaler i Västerås. Detta besök
gav icke anledning till något särskilt uttalande från Revisorernas sida.

155 -

Väg;- och vattenfo.yggnadsstyrelseii.

1> e b e t.

Balans från år 1912:
Tillgångar..................................

Tranebergs
Statsmedel. m. fl. broars
medel.

Väddö Hanö

kanals hamnkassas Summa

medel. medel.

205.175:45.-- 6,323:14.--- 211,498:59.

Inkomster:

Sjätte huvudtitelns ordinarie anslag:
Väg- och vattenbyggnadsstaten:

Bestämda anslaget.....................

Reservationsanslag:

Till expenser för allmänna

arbeten ................................

Till vägundersökningar.........

Ålderstillägg....................................

Sjätte huvudtitelns e. o. anslag:

Till tillfällig ökning av det under
väg- och vattenbyggnadsstaten
uppförda reservationsanslaget till
expenser för allmänna arbeten
Till anordnande av inspektion å
enskilda järnvägars rullande

materiel .......................................

Till undersökningar av mindre

hamnar och farleder m. m.......

Till bidrag för anläggning av nya
samt förbättring eller omläggning
av backiga eller eljest mindre

goda vägar .................................

Nionde huvudtitelns e. o. anslag:
Till bestridande av kostnader för
utförande av vissa fiskehamnar

m. m...........................................

Transport

134.000: —

45,000: —
45,000: —
3,300: —

10,000: —

7,400: —

10,000: —

12,600: —

300,000: —
5677300: —

211.498: 5 9.

— 156

Tranebergs
Statsmedel. m. fl. broars
medel.

Väddö Hanö

banals hamnkassas Summa

medel. medel.

Transport 567,300: —

Förskott:

Å 1914 års e. o. anslag till tillfällig
förstärkning av arbetskrafterna
hos väg- och vatten -

byggnadsstyrelsen........................

Till upprättande av förslag till
skyddsarbeten vid Hanö hamn

3,600:

i Blekinge län ...........................

Till dito av arbetsplan ..till fiske-hamnsanläggning vid Östra Torp

500:

i Malmöhus läD...........................

För vissa undersökningar angående
utläggning av ytterligare ett
järnvägsspår mellan Rönninge

1,517:

90.

och Jänta....................................

Till Drottningholmsbroarnas vård

2,103:

66.

och underhåll..............................

Inkomster från Drottningholmsbroarna

„ „ Hanö hamn..................

„ „ Väddö kanal ...............

Intressemedel från Väddö kanalkassa

Anmärkningsmedel ..............................

6,794:

27.

Avgäld av G råda sågverksägare......

Återdebiterade medel:

50:

Bestämda anslaget ........................

Reservationsanslaget till expenser

930:

52.

för allmänna arbeten..................

325:

30.

Dito till vägundersökningar .........

E. o. anslaget till utförande av

-1

90.

vissa fiskehamnar........................

251:

50.

Ersättningsmedel .................................

1,621:

34.

Försäljningsmedel.................................

115:

40.079: 24.--

779: 20.--

— — 9,166: 93.
-- 127: 37.

Säger 585,110: 39. 40.858: 44. 9.294: 30.

-- 21 1.498:59.

234: 55.

234: 55. 635,497: 68.
Summa 846,996: 2 7.

157 —

K r e (I i t.

Tranebergs
Statsmedel. m. tl. broars
medel.

Vfiddö Hunö

kanals liamukussus Summa.

medel. medel.

Utgifter:

Avlöningar och arvoden.................

138,989:

6 f>.

Ålderstil lägg .....................................

3,300:

Reseersättning för besiktning av en-skilda järnvägars rullande materiel

3,209:

7 8.

Expenser för allmänna arbeten.........

56,930:

S5.

Vägundersökningar i de särskilda länen

44,787:

51.

Anskaffning av möbler samt flytt-ningskostnader .................................

27:

52.

Inspektion av enskilda järnvägars
rullande materiel..............................

7,400:

_

Väganläggningen Karesuando—Juk-kasjärvi.............................................

4,953:

OG.

Dito Storbäck—Risbäck.....................

17,998:

3 6.

Reparation samt förlängning av västra
vågbrytaren vid Hanö hamn.........

8,856:

17.

Plan till anläggande av hamu vid
Irevik på Gott land ........................

1,034:

31.

Dito till ombyggnad av flottbro över
sjön Magelugnen, Stockholms län

333:

65.

Dito till landsvägsbro över Kvick-sund, Västmanlands län ...............

634:

70.

Dito till utvidgning och förbättring
av Degerhamns hamn å Öland ...

2,500:

_

Dito till borttagande av grundet mitt
emot Prästör i Kalmar sund ......

471:

5 1.

Dito till ombyggnad av den s. k.
Nyebro över Svartån, Jönköpings
län......................................................

359:

69.

Ombyggnad och lörbättring av Väddö
kanal ................................................

3,427:

Plan till fiskehamnsanläggning vid
östra Torp, Malmöhus län .........

1,517:

90.

Undersökningar för utläggning av

Transport

296,731:

61.

— 158 —

Tranebergs

Väddö

Hanö

Statsmedel.

m. fl. broars

kanals

bamnkassas

Summa.

medel.

medel.

medel.

Transport

ytterligare ett järnvägsspår mellan

Rönninge och Jama .....................

Förstärkningsarbeten å vägen mellan
Tärna kyrka och sjön Över-Uman
Reseunderstöd för att besöka den
internationella utställningen för

byggnadsindustri i Leipzig............

Byggande av vissa fiskehamnar ......

Anordnande av farled Storvindeln—

Nedre Gautsträsk...........................

Underhåll av Drottningholmsbroarna

„ „ Väddö kanal...............

„ „ Hanö hamn..................

Anmärkningsarvoden...........................

296,731: 6i.
2,103: 6 6.
950: g i.

900: —
125,709: 65.

8,115:—

670: 85.

Säger 435.181: 5 8.

13,663: 60. — — — —

-- 5,800: io. --

— — — — 209: io.

13,663: 60. 5,8UO: 10. 209: lo. 454,854: 38.

Leverering:

Till statskontoret:

Av reservationsanslaget till expenser
för allmänna arbeten ......... 6,037: 6 2. — — — — — — — —

Av e. o. anslaget till upprensning

av det s. k. Väckholmssundet 5,608: 08. — — — — — —--

Säger 11.645: to.---------- 11,645: 70.

Balans till år 1914:

Tillgångar:

Kontant behållning:

I kassan....................................... 7,518: 93. ---— — -— —--

På giroräkning i riksbanken ... 245,760: 86.--— — — — — —

„ „ i Nordiska kreditbanken.
................................ — — — — 9,524:97. — — — —

Förskott................................................ 117,691:43. —----— —--

Säger 370,971:22. — — 9,524:9 7.-- 380,496:19.

Summa 846,996: 2 7.

159 —

§ 1.

Revisorerna, som tagit del av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens protokoll
för revisionsåret, hava iakttagit, att i ett flertal fall protokollen, ehuru i
vederbörlig ordning justerade, icke varit försedda med protokollsförarens underskrift
och detta jämväl, då skiljaktiga meningar vid ärendes handläggning
inom styrelsen blivit till protokollet antecknade.

Då detta förhållande icke synes överensstämma med god ordning, hava
Revisorerna därå velat fästa uppmärksamheten.

§ 2.

Med bifall till Kungl. Maj-.ts förslag medgav 1911 års Riksdag, att till
anordnande av farled mellan Storvindeln och Nedre Gautsträsk genom uppräkning
av Bräskaforsen i Sorsele socken av Västerbottens län bidrag finge,
under villkor att Sorsele sockenmän bidroge till företaget med minst 3,000 kronor
och förbunde sig att för framtiden underhålla farleden, lämnas från det av
Riksdagen anvisade anslag till understödjande av brobyggnader och, företrädesvis
mindre, hamnbyggnader samt uppränsning av åar och farleder utan iakttagande
av det för tillgodonjutande av statsbidrag från ifrågavarande anslag i allmänhet
stadgade villkor, att statsbidraget icke finge utgå med högre belopp än två
tredjedelar av den för företaget beräknade kostnaden.

Genom kungl. brev den 30 december 1911 har för ifrågavarande ändamål
anvisats ett belopp av 35,000 kronor, därav väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
hittills utanordna! tillhopa 23,512 kronor 75 öre.

Revisorerna hava under sina resor i Norrland befarit Bräskaforsen.

Arbetena med forsens uppränsning, vilka vid tiden för Revisorernas besök
avslutats för året, uppgå vos komma att fullbordas under loppet av år 1915.

§ 3.

För vart och ett av åren 1910, 1911 och 1912 har Riksdagen på
extra stat anvisat ett anslag av 30,000 kronor att ställas till Kungl. Majrts
befallningshavandes i Västerbottens län förfogande för att i huvudsaklig överensstämmelse
med de i statsrådsprotokollet över civilärenden den 12 januari 1909
angivna grunder användas till anläggande av enklare vägar i Västerbottens
läns övre lappmark.

i

— 160

För utförande av en dylik s. k. ödebygdsväg från södra ändan av sjön
Storuman i Stensele socken till Tärna kyrkoplats, en väglängd av 144 km.,
bar Kung!. Maj:ts befallningshavande av omförmälda anslag till Stensele
kommuns förfogande ställt ett belopp av 59,000 kronor, som avsetts för den
på kommunen belöpande delen av ifrågavarande väganläggning, 80,450 meter.

Enligt de entreprenadkontrakt, som under år 1912 uppgjordes för vägföretaget,
skulle om arbetets utförande i huvudsak gälla följande bestämmelser:

“Arbetet avser att åstadkomma en väg trafikabel med enspända hjuldon
utan fjädrar, samt, efter verkställd grusning, trafikabel även med åkdon försedda
med fjädrar. Vägens normala bredd skall utgöra 3.6 m., som vid skärningar
eller bankfyllningar överstigande 0.8 meters höjd får minskas till 2.6 in.
Maximilutningen skall i regel utgöra 1.15, och endast i vissa undantagsfall
får den uppgå till l.io. Å myr och jämnare sankmark dikas å ömse sidor
om vägen: i sidolutande mark upptages dike endast å vägens övre sida: å
jämnare och torrländig mark däremot utelämnas diken. För att bereda fasthet
åt vägbanan påföres pinnmo eller så fast jordmateria, som står att få utmed
vägsträckningen. Diken, där sådana erfordras å fastmark, göras 1.2 m. i
dagbredd, 0.3 m. i djup och 0.3 in. i bottenbredd. Å sank mark och myr
göras dikena 1.5 m. breda i dagen, 0.6 m. djupa och 0.3 in. breda i botten.
Dikesjorden å myr uppkastas i vägbanan och planeras, innan pinnmo eller
bindjord till en tjocklek av minst 2.5 dm. påföres. Avståndet mellan dikena
å myr bör vara minst 6.5 in. Det virke, som erfordras till broar, trummor,
handräcken och dylikt får kostnadsfritt erhållas från kronans skogar, under
villkor att de i våglinjen befintliga träd, som behöva fällas, först användas.
Kommunen skall kostnadsfritt för all framtid upplåta all för vägföretaget erforderlig
mark. Grusning ingår ej i åtagandet."

Vägföretaget, som påbörjades hösten 1912 och enligt kontraktet skulle
vara fullständigt utfört före den 1 oktober 1914, beräknas vara fullbordat
först under senare delen av år 1915.

Enligt revisionen tillhandakomna meddelanden hade kostnaderna för den,
såsom ovan nämnts, 80,450 m. långa vägsträckan inom Stensele socken beräknats
till 70,352: 4 5 kronor, varuti dock icke medräknats ett par större
broar samt vägens grusning. Det har emellertid visat sig, att den beräknade
kostnaden måst betydligt överskridas, beroende på flera orsaker, såsom att
ingen kostnad upptagits för arbetets ledning och att bestämmelserna om vägbreddens
inskränkning till 2.6 m. vid skärningar och bank fyllningar med hänsyn
till befarade olägenheter vid trafik och underhåll frångåtts, så att normal
vägbredd nästan genomgående tillämpats. I följd härav har kommunen fått
vidkännas ett ansenligt tillskott i anläggningskostnaden, och den för vägsträckan
inom Stensele socken beräknade kostnaden cirka 70,350 kronor antages nu

— 161

komina att uppgå till cirka 88,000 kronor, däruti inberäknat försöksarbeten
för cirka 3,000 kronor. Ifrågavarande väg anknyter sig vid sin södra ände
till en längs efter Storuman från dess sydligaste del under åren 1908 och
1909 med nödhjälpsmedel och anslag från domänstyrelsen anlagd väg av
10,520 meters längd, vilken sistnämnda väg sålunda utgör sydligaste delen
av väganläggningen Stensele—Tärna.

Under besöket å kronoparken Gunnarn hava Revisorerna tagit i närmare
skärskådande en del av denna väganläggning och hava därvid fått det intryck,
att vägar av den använda typen böra kunna motsvara ändamålet att nödtorftigt
tillgodose behovet av kommunikationer i dessa trakter. Revisorerna anse sig
dock, på grund av gjorda iakttagelser, böra framhålla önskvärdheten av att
vägtrummorna från början anläggas så att de äro tillräckliga för ett säkert
och snabbt genomsläppande av de vattenmängder, som kunna väntas, ävensom
att inskränkning av vägbanans bredd åtminstone vid bankfyllningar såvitt
möjligt bör undvikas.

Revisionsberättelse ang. statsverket för år 1913.

21

— 162 -

kodicill al -

Stat sanslag:

Ordinarie staten:

Andra huvudtiteln:

Medikolegala besiktningar ........................................................................................................

Sjätte huvudtiteln:

Medicinalstyrelsen med dithörande stater:

Medicinalstyrelsen...................................................................................................................

Statsmedicinska anstalten ....................................................................................................

Inrättningen för sjukas behandling med elektricitet och galvanism ............................

Till resestipendier åt ordinarie läkare vid länslasarett och därmed likställda sjukhus
» resestipendier åt förste provinsialläkare, extra provinsialläkare, biträdande provinsialläkare
och stadsläkare ............................................................................................

» resestipendier åt vid rikets hospital och asyler anställda läkare ........................

» avlöning åt femton civila läkarstipendiater...............................................................

Resestipendier åt civila läkare................................................................................................

Vaccinationens befrämjande ....................................................................................................

Till bestridande av kostnader för allmän hälso- och sjukvård ........................................

Svenska läkarsällskapet............................................................................................................

Till underhåll av Järvsö sjukhus för spetälska....................................................................

Ålderstillägg................................................................................................................................

Skrivmaterialier och expenser, ved m. in.............................................................................

Till bestridande av tryckningskostnader................................................................................

Extra utgifter:

Till gratifikationer åt e. o. tjänstemän m. fl.....................................................................

Åttonde huvudtiteln:

Barnmorskeundervisningen och barnbördshusen:

Allmänna barnbördshuset ....................................................................................................

Undervisningsanstalten för barnmorskor i Stockholm ....................................................

Dito för dito i Göteborg ...................................................................................................

Barnbördshuset »Pro patria»................................................................................................

Maria sjukhus .......................................................................................................................

Ålderstillägg................................................................................................................................

Nionde huvudtiteln:

V eterinärinstitutet:

Till länsveterinärer och veterinärstipendiater....................................................................

Till förekommande och hämmande av smittosamma sjukdomar bland husdjuren ....
Huvudtitelns allmänna besparingsfond:

Till plomberingsstänger, blanketter m. m...................................................................

Transport

styrelsen

D e b e

t.

K r e d i

t.

S u m m a.

Reservation

från

år 1912.

Inkomster.

Leverering

från

statskontoret.

Utgifter.

Leverering

till

statskontoret.

Reservation

till

år 1914.

25

4,000

1,290

2,730

5

4,025

29

75

95,550

95,466

70

113

05

95,579

75

41,933

52

55,200

95,533

52

1,600

97,133

52

2,949

70

106

80

750

3,806

50

3,806

50

750

1,500

1,250

-

-

1,000

2,250

750

_

_

2,500

_

2,250

_

_

_

1,000

3,250

500

250

250

500

22,500

21,000

1,500

22.500

3,500

3,500

3,500

73,099

60

7,700

_

8,959

45

_

71,840

15

80,799

60

47

33

265,000

247,198

96

17.848

37

-

265,047

33

_

3,000

3,000

3,000

22,000

21,000

1,000

22.000

6,966

60

6.966

60

6,966

60

3,016

83

2

20

21,000

20.846

9 2

3,172

1 1

24,019

03

17.189

87

16,750

25

439

62

17,189

87

— -

-

2,700

2,700

__

_

2,700

24,853

24.853

24,853

_

16,119

50

16,119

50

_

16,119

50

16.112

5 0

15,800

312

50

16,112

50

90

90

90

5,000

5,000

5,000

600

600

600

6,000

5,333

33

666

67

_

6,000

_

966

42

65,000

58,212

16

7,754

26

65,966

42

1,031

10

292

739

10

1,031

10

81,622(23

48,086(0 2

665,331(4 7

678,068(89

33,524(85

78.445( 9 \ 790,039(7 2

164 —

Transport

Extra ordinarie staten:

Sjätte huvudtiteln:

Medicinalstaten:

Till provisorisk lönereglering för befattningshavare i medicinalstyrelsen....................

» personligt lönetillägg till tillförordnade medicinalrådet Gustaf Richard Stenbeck

» avlönande av en extra vaktmästare hos medicinalstyrelsen ................................

» bestridande av utgifterna för ett vetenskapligt råd vid medicinalstyrelsens sida

samt för anställande av två medicinalrådsassistenter ............................................

» provisorisk höjning av anslaget till medikamentsräkningars granskning, vikariats ersättning,

renskrivning m. m....................................................................................

» arvode för en kontrollant av hospitalens ekonomiska förvaltning ........................

» bekostande av behandling enligt den s. k. ljusmetoden av medellösa, med sjukdomen
»lupus vulgaris» behäftade personer från landsorten ................................

» bidrag för driftkostnaderna vid tuberkulossjukvårdsanstalter ................................

» stipendier för läkare, som genomgå utbildningskurser i tuberkulossjukvård........

» anordnande av kliniker och polikliniker vid vanföreanstalterna i Stockholm,

. Göteborg och Hälsingborg m. m................................................................................

Åttonde huvudtiteln:

Till anordnande av repetitionskurser för äldre barnmorskor ...........................................

Nionde huvudtiteln:

Till inrättande av en veterinärbakteriologisk anstalt ........................................................

» uppehållande av statens veterinärbakteriologiska anstalts verksamhet....................

» uppförande av en karantänsanstalt för husdjur i Haparanda ....................................

Förskott:

Till förekommande av kolerans införande och utbredning i riket ........................................

» anskaffande av två apparater för utrotande av råttor ombord å fartyg vid karan tänsanstalterna

å Känsö och Fejan m. m......................................................................

» bekostande av provisoriska sjukvårdsanstalten vid Säters och Västerviks hospital
under tiden fr. o. m. mars t. o. m. december månad 1912 för personer, som till

följd av barnförlamning under 1911 års epidemi lida av vanförhet ............................

» beredande vid vanföranstalt av vård för personer, som till följd av barnförlamning
under 1912 års epidemi lida av vanförhet, ävensom till inspektion av anordningar

härför........................................................................................................................................

» särskilt kanslibiträde hos medicinalstyrelsen vid handläggande av veterinärärenden

» inköp av författningssamling rörande barnmorskeverksamheten ................................

Kostnaden för veterinärinstitutets nya byggnader..................................................................

Sakkunniga biträden vid upprättande av förslag till ytterligare åtgärder från statens

sida till nötkreaturstuberkulosens bekämpande ....................................................................

Transport

165

1) e b e

t.

it.

K r e <1 i

t.

n

~ |

S u in m a.

Reservation
fr An

år 1912.

Inkomster.

Leverering

från

statskontor!

Utgifter.

Leverering

till

statskontoret.

Reservatio

till

år 1914.

81,622

23

43,086

02

665,331

47

678,068:89

33,524

85

78.445

98

790,039

72

32

45

19,400

18,603

67

828

78

19.432

45

600

600

600

_

1,175

1,175

1.175

8

60

17,650

14,600

75

3,057

85

17,658

60

125

_

2,000

_

2,125

_

_

_

2,125

5,800

5,800

-

_

5,800

_

24,000

_

22,809

1,191

_

24,000

_

320,000

311,225

5 0

8.774

50

320,000

3,150

3,150

3,150

-

50,000

36,633

13,367

50,000

2,000

2,000

2,000

2,058

03

_

_

1,703

58

__

_

354

45

2,058

03

611

10

31,320

31,673

60

257

50

31,931

10

990

86

380

-

610

86

990

86

5,806

99

10,000

-

6,450

08

9,356

91

15,806

99

17,289

41

_

8,180

68

9,108

73

17,289

41

4,392

70

4,533

58

345

92

8,580

36

8,926

28

_

_

_

-

120,400

114.287

40

6,112

60

120,400

-

300

300

300

_

375

375

375

9,000

8.939

35

-

60(65

9,000

-

2,500

137

50

2,362 5 0

2,500

115,310(22

48,396

75

1,281,851(47

1,266,413(92

59,364(8 4

119,779(68|

1,445,558

44

— 166 —

Transport

Brännvinsmedel, avsatta för nykterhetens befrämjande:

Till vetenskapliga undersökningar och utredningar på alkoholfrågans område........................

Egentliga statsinkomster:

Uppbörd i statens verksamhet:

Diverse inkomster:

Bötesmedel ...............................................................................................................................

Bruunska fonden ....................................................................................................................................

Cavalliska dito........................................................................................................................................

Summa

Förestående reservation, 128,643 kronor 28 öre,

Tillgångar:

Kontant behållning ............................................................................................................

Förskott...............................................................................................................................

Utlånta medel ....................................................................................................................

Fordringar............................................................................................................................

Efter avdrag av:

Skulder:

Återstående utgifter ........................................................................................................

Skulder i allmänhet...........................................................................................................

167 —

Debet.

Kredit,

S u m in a.

Reservation

från

år 1912.

Leverering

Inkomster, j från

j statskontoret.

Leverering

till

statskontoret.

Reservation

till

år 1914.

Utgifter.

motsvarar följande hos medicinalstyrelsen befintliga:

198,969: 49.

3,005: -3,400: —

3,138: 25. 208,512: 74.

20,479: 62.

59,389: 84. 79,869: 46. 128,643: 28

168 —

§ I För

uppförande å Frösön invid Östersund eller i Vännäs av ett nytt
hospital beviljade 1910 års Riksdag ett anslag av högst 2,359,000 kronor
och anvisade därav på extra stat för år 1911 150,000 kronor.

Tillika medgav Riksdagen

dels att Kungl. Maj:t finge efter förnyad utredning i ärendet bestämma,
å vilken av nämnda platser hospitalet skulle förläggas,

dels ock att, därest hospitalet förlädes till Frösön, hemskiftet till det
till statsverket indragna majorsbostället 8/i3 mantal Öhnet nr 1 jämte a/i3 mantal
Mjälle nr 3 finge från den 14 mars 1911 upplåtas till nämnda hospital
för att för dess räkning disponeras.

Genom kungl. brev den 10 juni 1910 uppdrogs därefter åt en kommission
att skyndsamt verkställa en allsidig utredning angående vilkendera av de
båda föreslagna platserna såsom förläggningsort för det ifrågasatta hospitalet
erbjöde de största förmåner i olika avseenden och därvid särskilt taga i
övervägande dels om icke de å Vännäs lägerplats befintliga byggnader kunde
med större fördel komma till användning än hittills ansetts dels ock vilken
skillnad i fråga om blivande driftkostnader kunde tänkas uppkomma, allt
efter som hospitalet förlädes till den ena eller den andra platsen samt därefter
inkomma med yttrande i ämnet.

Efter verkställd utredning avgav ifrågavarande kommission det utlåtande,
att av de båda föreslagna platserna Öhnet erbjöde de ojämförligt största förmånerna.

Enligt beslut den 8 oktober 1910 fann Kungl. Maj:t gott att, med
hänsyn till den i ärendet förebragta utredningen, förklara, att det ifrågasatta
hospitalet skulle förläggas på Frösön å det till statsverket indragna
majorsbostället 8/u mantal Öhnet nr 1 jämte */is mantal Mjälle nr 3.

Av ifrågavarande anslag har Riksdagen sedermera anvisat

för år 1912 ................................................ 750,000 kronor

„ „ 1913 ............................................... 500,000 „

„ „ 1914 återstoden........................... 959,000 „

Av anslaget återstod den 16 oktober 1914 disponibelt ett belopp av
omkring 7,770 kronor.

Revisorerna hava besökt ifrågavarande hospitalsanläggning. Byggnadsarbetena
voro i det närmaste slutförda och beläggningen av anstalten, vilken
är avsedd för 560 patienter, beräknades kunna taga sin början med näst kommande

års ingång.

Besöket gav icke anledning till någon erinran från Revisorernas sida.

169

§ 2.

För uppförande av en för 800 sinnessjuka avsedd statsanslag å biskopsbostället
Sundby nr 1 om 2 mantal i Strängnäs socken och Åkers härad av
Södermanlands län samt gäldande av de ersättningsbelopp, som i anledning av
boställets avstående borde utgå till vederbörande rättsägare, beviljade 1913
års Riksdag ett belopp av 3,300,000 kronor samt anvisade därav på extra
stat för år 1914 ett anslag av 150,000 kronor. Innevarande års förra Riksdag
har vidare av nämnda belopp anvisat för år 1915 ett anslag av 800,000
kronor.

Revisorerna, som besökt det för hospitalet avsedda området, beläget å
Tosterön invid Strängnäs, hava därvid av såväl tomtens terrängbeskaffenhet
som av upplysningar, vilka vid besöket inhämtades angående grundförhållandena,
fått den uppfattningen, att med genomförandet av den föreliggande byggnadsplanen
dels vissa byggnader få ett läge, som måste anses mindre förmånligt
och betinga betydande grundläggningskostnader, dels ock att avsevärda svårigheter
torde uppstå för ordnande på ett tillfredsställande sätt av avloppsförhållandena
å tomten.

Österåsens lungsotssanatorium.

§ I 1911

års Revisorer, vilka avlade besök vid Österåsens lungsotssanatorium,
meddelade i sin berättelse, att de vid besöket ägnat särskild uppmärksamhet
åt den i enlighet med 1909 års Riksdags beslut uppförda paviljongen för tio
manliga patienter.

Nämnda paviljong, som vid tiden för Revisorernas berörda besök var
färdig till avsyning, beräknades komma att draga en kostnad av i runt tal
53,000 kronor.

Innevarande års Revisorer, vilka jämväl besökt sanatoriet och den ifrågavarande
paviljongen, hava ansett sig böra meddela, det enligt räkenskaperna
kostnaderna för paviljongen uppgått till 58,164 kronor 40 öre.

Revisionsberättelse ang. statsverket för år 1913.

22

170 —

Medicinalstyrelsens redovisning över

Medicinal-

styrelsen.

Stockholms

hospital.

Uppsala
hospital
och asyl.

Nyköpings

hospital.

Vadstena
hospital
och asyl.

Växjö

hospital.

Västerviks

hospital.

613,263

3 6

90,485

86

171,440

33

22,328

79

129,662

34

208,997

S2

161,609

88

67,805

30

305,890

15

39,15o

SO

195,769

68

121,137

7 7

174,020

_

229

64

59

96

6

29

37

88

24

65

22

89

72

676

72

714

180

516

14,000

_

_

4,539

27

32,945

51

1.860

32

25,162

71

22,501

46

8,669

31

46

6 5

4,671

26

2,044

98

936

39

6,467

69

4,813

43

2,900

19

4,000,000

-

160,250

4,633

34

-

lj 147

50

500,000

135,800

126,000

18,474

_

_

180,000

_

501,000

_

113,000

_

265,000

213,300

_

446,340

_

26

3,142

00

r| 4,948,494

[ 271,317|47j 842,616j«o

155,030|so

493,151|ofi

361,957

31

632,494|3»

O e 1) e t.

Balans från år 1912:
Tillgångar ..................................

Inkomster:

Patientavgifter ............................

Intressemedel..............................

Ersatta begravningskostnader .......

Underhållsbidrag ........................

Anmärkningsmedel .....................

Inkomst av jordbruk och trädgård

Diverse ...................................

Leverering från statskontoret:

Sjätte huvudtitelns ordinarie anslå

Hospitals underhåll*...............

Anstalter för obildbara sinnessli

Alderstillägg ........................

Huvudtitelns allmänna besparingsfond
:

anslag

cLiiiitggumg av eib nuspiL

i närheten av Östersund ...
uppförande av bostadshus v
Uppsala hospital och asyl

stena hospital och asyl .. .
Leverering från medicinalstyrelsen:

Till utgifters bestridande ..........

Omföring.....................................

Adelsvärdska fonden:

Intressemedel............................

till hospitalsväsendet andagna medel

Visby

hospital.

Lunds
hospital
och asyl. |

Malmö

asyl.

Göteborgs

hospital.

Vänersborgs
hospital
och asyl.

Kristine-

hamns

hospital.

Säters

hospital.

Härnö-

sands

hospital.

Öster-

sunds

hospital.

Piteå
hospital
och asyl.

S u in in a.

13,904

32

227,015

9 2

13,841

09

84,749

34

116,666

71

117,869

70

122,027

48

48,338

45

70,029

42

2,212,230

81

14,200

20

304,791

30

27,768

40

158,766

15

253,442

20

186,916

80

186,913

60

69,699

40

80,318

40

2,186,595

15

07

52

71

5

65

20

19

40

49

29

30

26

70

8

35

13

14

577

91

288

72

72

654

354

414

156

228

4,468

14,000

18

28

18

28

28,188

76

11,163

80

63,497

07

48,196

19

16,141

57

4,964

21

11,352

47

279,182

65

4,740

24

3,787

68

1,642

02

280

93

4,157

8 2

2,732

38

3,266

17

1,428

75

507

12

3,399

06

47,822

76

-.i

4,000,000

-

160,250

4,633

34

-

147

50

500,000

135,800

126,000

18,474

34,500

_

489,854

05

55.000

_

139,000

_

343,000

_

293,000

_

402,000

122,300

_

500

_

248,000

_

3,845,794

05

368

53

394

53

3,142

60

53,440|5l

826,962

50

84,488

07

309,303

07

664,791168

531,228

67

608,762|04

198,556

71

1,375)65 343,329[85| 11,327,300

77

172

Medicinal-

Stockholms

Uppsala

Nyköpings

Vadstena

Växjö

Västerviks

styrelsen.

hospital

hospital
och asyl.

hospital.

och asyl.

hospital.

hospital.

Balans till år 1914.

Skulder:

Patientavgifter ..........................

23,023

95

99,953140

11,3661 s o

53,193

75

26,706

45

48,948

Diverse ...................................

293

34

32,342

84

111,596134

4,719 91

24,274

18

9,522

08

30,041

55

Säger

293

34

55,366

79

211,549! 74

16.086171

77,467

93

36,228

63

78,989

55

Summa

5,562,050

79

417,170

12

1,225,(106

67

193,446

SO

700,282 23

607,183

66

873,093

82

Kredit.

Balans från år 1912:

Skulder .......................................

6,238

68

47,958

29

147,461

06

18,935; 48

75,689|35

37,273

31

84,000

78

Utgifter:

Avskrivning .................................

_

_

25,751

14

_

_

_

_

512

26

207

05

8

04

Avlöning.......................................

18,430

18

83,119

06

222,985

55

48,470

64

128,552

82

118,773

86

149,499

631

Utspisning ....................................

85,384

325,768

50

51,956

73

186,807

86

151,401

54

207,984

35

Linne- samt gång- och sängkläder ...

10,129

22

50,017

23

7,041

63

25,074

45

16,814

83

27,516

05

Eldning och lyshållning..................

45,070

67

108,395

42

22,030

06

61,293

06

48,658

42

69,769

27

Medikamenter ..............................

4,750

06

9,103

05

1,313

16

4,642

75

2,635

SO

7,198

83

Tvätt och renhållning.....................

4,220

10

12,566

01

1,921

07

6,344

24

4,058

75

8,347

05

Inventarier.................................

8,800

15

10,869

56

1,588

18

12,286

68

4,773

63

35,493

83

Underhåll m. m. av byggnader och

gårdar .......................................

66,795

86

14,710

33

71,213

80

7,243

21

24,065

41

25,349

63

49,770

73

Skrivmaterialier och trvckningskost-

nader .......................................

902

03

2,836

02

728

47

1,466

48

972

77

2,182

12

Utskylder ...................................

249

18

3

92

60

21

152'' 12

Indragningsstat..............................

3,578

77

2,480

750

6,730

27

3,694; 14

Trädgård och jordbruk ..................

6,383

02

21,167

27

1,594

08

14,316

88

29,110

84

15,615

05

Diverse .......................................

5,056

81

10,643

72

21.944

71

4,027

06

12,433

60

12,503

28

18,495

27

Omkostnader för utredning av:

Västerviks hospital .....................

29,996

62

Kristinehamns d:o.......................

6,200

29

Säters d:o .................................

15,924

25

Nytt tvätthus vid-Lunds hospital och

asyl ..........................................

658

Hospitalet å Säters kungsgård.........

4,121

D:o i Västervik..............................

19,073

15

Byggnad för l:a klassens patienter

vid Göteborgs hospital ...............

550

Om- och tillbyggnad av cellavdelningen

för kvinnor vid Uppsala hospital...

300

Bostadshuset vid Uppsala hospital och

asyl ..........................................

68,100

50

-

Transport

235,206!11

303,442

27

859,596

30

148,668

21

484,586(97

419,106 66

591,880

2 2

— 173 —

Visby

hospital.

Lunds
hospital
och asyl.

Malin»

asyl.

Göteborgs

hospital.

1

Vänersborgs;
hospital i
och asyl.

Kristine-

hamns

hospital.

Säters

hospital.

Härnö-

sands

hospital.

Öster- |
sund*
hospital. !

Piteå

hospital
och asyl.

S u in in a.

5,031

80

88,011

35

12,811

90

27,212

4 5

80,799

54,925

40

35,639

20

20,091

18,021

20

605,735

6 5

2,904

47

50,275

17

14,679

31

28,713

69

16,956

85

26,481 ] 8 7

27,728

8 2

10,345

22

390,875

14

7,936

27

138,286|» 2

12,811

90

41,891

76

109,512

69

71,882] 25

62,120

571 47,819]8 2

28,366)42

996,610

79

75,281

10

1,192,264

94

111,141

06

435,944

17

890,970

98

720,980

6 2

792,910

09

294,714

98

1,375

65

441,725

19

14,536,142

37

8,421

43

140,721

44

15,607

40

46,751

42

108,415

95

55,985

41

66,886

43

48,764

34

29,124

39

938,235

16

378

04

465

37

72

40

46

60

27,440

90

18,449

76

190,294

08

25,673

29

84,902

76

166,046

96

141,028

90

158,463

92

54,932

53

83,443

6 5

1,693,067

53

18,484

98

292,558

87

25,443 7 7

98,179

90

250,693

65

196,366

78

220,805

92

74,299

72

95,134

85

2,281,271

4 2

2,117

17

44,536

70

4,292 88

13,672

85

32,269

92

21,942

74

23,160

87

7,151

06

12,660

08

298,397

63!

5,742

73

97,383

85

11,130 39

48,370

91

65,269

83

78,263

99

88,175

16

20,848

15

50,888

03

821,289

94

472

83

6,950

83

481 61

2,355

85

4,628

20

5,111

59

7,879

21

1,537

48

2,548

77

61,610

02

899

89

10,728

47

1,921 95

3,636

30

10,063

13

5,577

87

7,094

12

2,345

24

__

4,162

76

83,886

95!

630

99

13,636

38

3,357 15

6,899

75

13,064

89

6,119

03

7,959

34

2,825

28

5,047

74

133,352

5S!

4,170

75

83,567

67

6,376 95

32,312

18

64,532

14

25,163

23

56,070

47

6,345

6 5

_

52,921

15

590,609

16:

348

90

2,778

99

508 »i

1,236

40

2,398

SO

1,956

72

2,424

98

822

09

1,066

24

22,629

52

4

21

457

45

84 os

188

30

662

22

86

87

53

38

252

17

17

38

2,271

50 j

900

_

4,435

_

1,060

2,713

34

1,586

26

2,881

33

1,298

06

32,107

17

73

42

17,747

18

9,203

34

32,722

59

27,274

99

19,456

3 2

5,929

15

8,623

03

209.217

16

5,611

47

19,165

22

4,497 5 2

9,067

6 2

21,417

28

14,713

3S

13,383

20

5,124

88

1,231

61

9,909

33

189,225

46

29,996

62

6,200

29

15,924

25

658

_

4,121

19,073

15

550

300

-

68,100

50

57,907|o9

784,618

73

84,828] os

313,204

87

663,842 oi|525,192

3ö]604,973:49

185,294:78

1,231 jei''327,721 07

6,591,300

75

174 —

Transport

Medicinal-

styrelsen.

235,206 n

Stockholms

hospital.

303,442 2 7

Uppsala
hospital
och asyl.

859,596 30

Vyköpings

hospital.

148,668 21

Vadsteni
hospita
och asy

484,586

9 7

Växjö

hospital.

419.106 66

Västerviks

hospital.

591.880 22

Utvidgning och ändring av den elekt-riska anläggningen vid Lunds hospi-tal och asyl .............................

60,856 a 3

Hospitalet vid Östersund ............

814,070

DO

Inköp av ett område vid Vadstena
hospital och asvl .......................

18,

10

1

i Järnvägsspår vid Säters hospital......

| Alderstillägg ........................... ...

300 —
4,633 31

Tryckning av redogörelse för stats-understödda sinnesslöanstalter......

147

50

Leverering till hospital och asyler ...

3,845,794 oö

j Till anstalter för obildbara sinnesslöa

160,250

_

_

Aterleverering till statskontoret ......

5,018 71

_

_

_

_

_

Omföring.......................................

394 33

—_

_

_

_

_

_

Adelsvärdska fonden:

För vård och underhåll av patienter
å Vadstena hospital och asyl ...

1,328

För inköp av inventarier m. m. ...

1,000

Säger

5,147,399

60

303,442

27

859,596

30

148,668

21

484,586

97

419,106

66

591,

2

Balans till år 1914:

Tillgångar:

Kontant behållning:

I kassan .................................

4,795

20

2,515

91

1,413

63

215

73

788

57

91

I bank innestående ..................

311,663

33

30,000

75,000

17,000

_

97,160

Öl

97,000

_

121,314

Utlånta medel .........................

71,348

37

Fordringar ................................

622

75

57

60

4,480

36

1

_

54

14

2.797

Förråden....................................

11,264

23

100,512

63

6,052

71

32,416

33

45,382

01

71.406 6

Förskott .............................

24,778

06

Diverse ...................................

19,652

53

36,040

77

1,340

27

10,212

81

7,578

97

77

2

Säger

408,412

51

65,769

56

218,549

8i| 25,842|6l

140,005

91

150,803

69

197

79 1 , 0|12 1 , B7 ISO J 23 , 66

limma

Visby

hospital.

Lunds
hospital
och asyl.

Malmö

asyl.

Göteborgs

hospital.

Vänersborgs
hospital 1
och asyl.

Kristine-

hamns

hospital.

Säters

hospital.

Härnö-

sands

hospital.

Öster-

sunds

hospital.

Piteå,
hospital
och asyl.

S u in m a.

57,907

00

784,618

78

84,828

06

313,204

87

663,842

01

525,192 8 5

604,973

49

185,294

73

1,231

61

327,721

07

6,591,300

75

60,856

33

814,070

90

18,400

10

300

4,633

34

147

50

3,845,794

05

160,250

5,018

74

394

53

1,328

1,000

57,907|oa

784,618] 7 3

84,828] of

313,204

S 7

663,842] o i j 525,192

8 5

604,973

49

185,294

7 3

1,231 6i]327,721

07

11,503,494

24

393

22

1,670 o i

2,509

50

4,024

47

278

2 2

i

74

376

01

944 os

1

82

431

o 7

21,280

15

5,500

220,000

3,000

39,100

57,098

7 6

41,000

11,500

142

22

32,000

1,158,478

7 2

71,348

37

112

80

1,109

14,781

258

3,880

S 5

37

80

4,304

19

60

32,551

54

2,935

02

39,476 3 6

2,322

0 5

14,997

74

69,642

98

78,622

9 2

74,449

4 5

28,192!80

52,009

97

629,683

SO

24,778

06

11

54

4,669|40

2,874

05

42,184

67

9,433

82

198

59

5,186

91

15,714] 13

418

59

156,292

33

8,952

58

266,924 7 7

10,705|so

75,987

88

118,713

0*2

139,802

86

121,050

17

60,655|»i

144| 04

84,879] 73

2,094,412 9 7

75,281| ioj 1,192,264|o*! 111,141] o 6 435,944; it| 890,970|9s|720,980

6 31792,910! 09

294,714 os

l,375|65!441,725;i9

14,536,142 8 7

176 —

Riksförsäkringsanstalteii.

Debet.

Balans från år 1912:

Tillgångar ............................................................................................. 166: 5 7.

Inkomster:

Sjätte huvudtitelns extra ordinarie anslag:

Till upprätthållande av riksförsäkringsanstaltens

verksamhet............................................................ 173,245:

Hyresbidrag från barnmorskornas pensionsanstalt... 400:
Återdebiterade medel...................................................

Kredit.

39:34. 173.684:34.

Summa 173,850: 91.

Utgifter:

Avlöningar..............................................................

....... 49,157:09.

Hyra för ämbetslokal............................................

6,000: —

Kostnad för läkarintyg m. m...........................

....... 20,135: 05.

Dito för ortsombud...............................................

....... 46,117:21.

Vikariatsersättningar m. m.................................

....... 28,786:41.

Resekostnader........................................................

....... 1,639: 86.

Skrivmaterialier .....................................................

....... 838: 76.

Tryckningskostnader ............................................

7,074: 08.

Böcker m. m.........................................................

377:61.

Inventarier..............................................................

....... 5,440: 42.

Telefonavgifter och telegraraporto.......................

....... 844: 30.

Uppvärmning, belysning och renhållning...........

....... 3,132: 28.

Diverse....................................................................

....... 2,756: 49. 172,299: 56.

Transport 172,299: 5 6.

Leverering:

Transport 172,299: 56.

Till statskontoret

166: 57.

Tillgångar:

Kontant behållning:
I kassan ..............

Balans till år 1914:

............ 1,384: 78.

Summa 173.850: 91.

§ I Enligt

meddelade provisoriska uppgifter om 1913 års försäkringar har
antalet avslutade eller förnyade kollektiva försäkringar under revisionsåret utgjort
7,169. Det provisionel^ beräknade antalet försäkrade arbetare uppgick
till 127,384.

För arbetare, som skadats genom olycksfall i arbete, och som icke varit
försäkrade i riksförsäkringsanstalten, hava under samma år i 82 fall livräntor
inköpts i riksförsäkringsanstalten. I 18 fall hava under året inköpts livräntor
för änkor och barn efter arbetare, som avlidit till följd av olycksfall i arbete och
som vid olycksfallets inträffande icke varit försäkrade i riksförsäkringsanstalten.

I 9,101 fall hava, enligt hos riksförsäkringsanstalten under året gjord
anmälan, försäkrade arbetare skadats till följd av olycksfall i arbete. Ersättning
i anledning av olycksfall har tillerkänts skadade, i anstalten försäkrade
arbetare i 8,251 fall. Omförmälda olycksfall hava föranlett endast sjukhjälpsersättning
i 8,084 fall, invaliditetsersättning i 388 fall, samt i 75 fäll ersättning
i anledning av dödsfall.

Vid revisionsårets utgång utgjorde, enligt anstaltens räkenskaper:

Av postsparbanken förskotterade medel........................... kronor 4,141:5 9.

Vid årets slut utanordnade, men ej utbetalda ersättningsbelopp
och regleringspremier.......................................... „ 6,299: 43.

Oreglerade mellanhavanden med fiskarförsäkringen......... ,, 376: 05.

Balanserade premier för försäkringar, börjande år 1914 ,, 12,567: 60.

Premiereserv........................................................................... „ 219,000: —

Ersättningsreserv.................................................................. „ 350,000: —

Livräntereserv........................................................................ „ 4,954,293: 3 5.

Säkerhetsfond........................................................................ „ 371,605:91.

Summa kronor 5,918,283: 93.

Revisionsberättelse ang. statsverket för år 1913.

23

— 178 —

JFörsäkringsinspektionen.

Debet.

Balans från år 1912;

Tillgångar................................................................................................ 2,008: 5 6.

Inkomster:

Sjätte huvudtitelns ordinarie anslag:

Till upprätthållande av försäkringsinspektionens verksamhet:

Avlöningsmedel ................................ 34,500: —

Till vikariatsersättningar m. m....... 25,200: — 59,700: —

Hyresmedel........................................................................ 100: —

Försäljningsmedel............................................................... 26: —

Återdebiterade medel ..................................................... 7: 75. 59,833: 75.

Summa 61,842: 3 3.

Kredit.

Utgifter:

Löner och arvoden å stat ............................................. 34,490: 8 4.

Extra arvoden m. m. vid administration av livförsäkringsbolag
............................................................... 4,404: 3 4.

Amanuensarvoden och vikariatsersättningar................. 3,144: 41.

Reseersättningar och arvoden för extra arbete............ 3,065: 4 5.

Tryckningskostnader......................................................... 5,960:6 3.

Hyra och städning........................................................... 4,179: 50.

Belysning och uppvärmning............................................ 648: 6o.

Inventarier ........................................................................ 714: 9 8.

Transport 56,608:7 5.

— 179 —

Transport 56,608: 7 5.

Bncker och tidningar ..................................................... 1,139: 43.

Skrivmaterialier och kontorsutensilier .........................

Renskrivning m. m........................................................

Telefon- och telegramavgifter........................................

Postavgifter......................................................................

Diverse ............................................................................

408:7 7.

220: —

243: 60.

1,042: 09.

224:49.59.888:03.

Balans till år 1914:

Tillgångar:

Kontant behållning ...................................................

........................ 1,954: 30.

Summa 61,842: 33.

180 —

Uppbörd.

Sjätte huvudtitelns ordinarie anslag:

Till inrättande av ett ämbetsverk, kallat socialstyrelsen... — —

„ anordnande av yrkesinspektionen......................................

sjukkasseväsendets befrämjande....................................... 8,176: si.

Ålderstil] ägg...............................................................................

Skrivmaterialier och expenser, ved m. m..............................

Till bestridande av tryckningskostnader.............................. 363: 3 3.

Sjätte huvudtitelns extra ordinarie anslag:

Till upprätthållande av socialstyrelsens verksamhet..............

„ anordnande av yrkesinspektionen.................................... — —

„ befrämjande och organiserande av den offentliga arbetsförmedlingen
i riket................... 648: 14.

„ uppehållande under år 1913 av tillsyn över understödsföreningarna.
.............................................................. — —

„ understödjande av sjukkassor, som meddela moder skapsunderstöd.

................................................................. — —

Sjätte huvudtitelns allmänna besparingsfond:

Till anskaffande av kontorsmateriel och kontorsinventarier

för yrkesinspektörsexpeditionerna....................................... — —

Sjunde huvudtitelns extra ordinarie anslag:

Till arbetsstatistiska undersökningar.................................... 4,510: 3 5.

„ anordnande försöksvis av statistiska undersökningar

rörande lantarbetares levnads- och arbetsförhållanden 3,841: 13.

Förskott:

Statistiska arbetslöshetsundersökningar under år 1912...... 3,492: 4o.

Bearbetande av uppgifterna angående 1910 års arbets löshetsräkning.

....................................................................... 3,800: —

Undersökningar av de mindre bemedlade klassernas bostadsförhållanden
m. m................................................................ 2,270: —

Bearbetande av uppgifter rörande de värnpliktigas yrkesfördelning
m. m.................................................................. 1,435: 45.

Transport 28,537: 61.

Sot* ial -

D e Leverering från statskontoret.

119,220: 91.
13,974: —
1,000,000: —
1,000: —
32,000: —
25,500: —

46,708: 34.
2,445: —

49,361: 70.

3,000: —

8,766: —

17,900: —

13,000: —

1,332,875: 95.

— 181 —

styrelse!!.

bet.

K r e d

i t.

Skuld

Omföring. till

år 1914.

Leverering

Utgifter. till

statskontoret.

Omföring.

Behållning

till

år 1914.

Summa.

— — 1,032: 93.

120,253: 84. — —

120,253: 84.

— — 803: 05.

14,777: 05.--

- -

- -

14,777: 05.

— — — —

997,971: 33. 1,800: 33.

- -

8,405: 15.

1,008,176: 81.

— — — —

1,000: —--

- -

- -

1,000: —

— — — —

.28,953: 36.--

- -

3,046: 64.

32,000: —

----

23,299:61.--

— —

2,563: 7 2.

25,863: 3 3.

3,000: —--

42,387: 36.--

3,576: 66.

3,744: 32.

49,708: 34.

— — — —

1,220: —--

— —

1,225: —

2,445: —

— — — —

49,361: 70.

— —

648: 14.

50,009: 84.

— —--

--— —

3,000: —

3,000: —

----

8,766:—--

8,766: —

--— —

13,692: 64.--

— —

4,207: 36.

17,900: —

— —--

4,454: oi.--

— —

56: 34.

4,510: 35.

3,576: 66. — —

3,576: 66. — —

— —

3,841: 13.

7,417: 79.

— —--

-- 2,493: 50.

998: 90.

3,492: 40.

3,800: —

3,800: —

— — — —

12,153: —--

— —

3,117: —

15,270: —

- - - -

1,418: 41. 17: 04.

- -

— —

1,435: 45.

6,576: 66. 1,835: 98.

1,323,284: 97. 4,310: 87.

6,576: 66.

35,653: 70.

1,369,826: 20.

182 —

D e Leverering Uppbörd.

från

statskontoret.

Transport

Undersökning angående hemindustrielit arbete.....................

Kostnader för arbeten för socialstyrelsens trädande i verksamhet.
...................................................................................

Utredning rörande åtgärder från statens och kommunernas

sida i bostadsfrågan............................................................

Utredning rörande skogsarbetarnas ställning och levnadsförhållanden
i Norrland m. m..........................................

Utredningar åt ålderdomsförsäkringskommittén ..................

Planläggning och kostnadsberäkning för en allmän budgets undersökning

........................................................................

Utredning rörande levnadskostnader och arbetslöner.........

Tryckning av redogörelser rörande den allmänna bostadsräkningen
för år 1913 m. m...........................................

28,537:61. 1,332,875:96.
8,489: 60. 3,800: —

— — 650: —

200: — --

-- 9,000: —

-- 6,500: —

100: — --

— — 9,444: —

Summa 37,327:21. 1,362,269:95.

§ I Den

nyinrättade socialstyrelsen, som nu för första gången avgivit räkenskaper över
sin medelsförvaltning, har avfattat dessa på sådant sätt, att för varje anslags- eller utgiftstitel
upprättats en lista, upptagande utgiftsposterna i tidsföljd och med hänvisningar
till verifikationer, vilka sammanförts särskilt för varje lista. De olika anslags- eller
utgiftstitlarnas ställning vid räkenskapsårets utgång framgår av en utav redogöraren
underskriven tablå, på grund av vilken här förestående tabell är uppgjord. Härjämte
har ämbetsverket medsänt en räkenskapsbok, benämnd huvudbok. Uti denna, som saknar
underskrift och till följd av förekommande utstrykningar och raderingar snarare är att
anse såsom ett slags koncept, finnas ett kassakonto och ett konto med riksbanken ävensom
en del andra konti, vilka utgöra mer eller mindre koncentrerade sammandrag av
ovannämnda anslags- och utgiftslistor.

— 183

e t.

K r e d

i t.

Omföring.

Skuld

till

år 1914.

Utgifter.

Leverering

till

statskontoret.

Omföring.

Behållning

till

år 1914.

6,576: 66. 1,835: 98. 1,323,284: 97. 4,310: 87. 6,576: 66. 35,653: 70. 1.369.826: 20

---- 876: 84.

-- 1,431: 70.

11,412: 76.

650: -

200: —

8,806: 95.
6,500: —

100: -9,267: 24.

1.431: 70.

—-- 193: 05.

176: 76.

12,289: 60.

650: —

200: —

9,000: —
6,500: —

100: —
9,444: —

1,431: 70.

6,576: 66. 3,267: 68. 1,361,653: 62. 4,310: 87. 6,576: 66. 36.900: 35. 1,409,441: 50.

Behållningen till år 1914 utgöres av:

Kontant behållning:

I kassan .................. 1,595: 0 2.

I riksbanken............ 32,037: 65. 33^632: 6 7.

Förskott ............................................. 3,267: 6 8.

Summa 36,900: 3 5.

Riktigheten av dessa konti kan emellertid, enär någon kassajournal icke bilagts
räkenskapen, icke kontrolleras. Härtill kommer, att sagda konti icke stå i något som
helst samband med varandra eller utmynna i något gemensamt balanskonto. Vidare
hava åt en del anslag givits godtyckliga rubriker, ehuru de bort bokföras under samma
benämning, varunder de förekomma i riksstat eller i vederbörande kungl. brev.

På grund av det nu anförda och med anledning av den omfattande medelsförvaltning,
som påvilar ämbetsverket, vilja Revisorerna framhålla nödvändigheten av, att socialstyrelsens
räkenskaper upprättas på ett med bokföringstekniska principer mera överensstämmande
sätt än vad nu är fallet.

— 184 —

1>rotInin ghuset.

Debet.

Balans från år 1912:

Tillgångar ............................................................................................. 565,753: 0 9..

Inkomster:

Statsanslag:

Ordinarie staten:

Sjätte huvudtiteln:

Lasaretts underhåll .......................................... 5,000: —

Intressemedel .......................................... 24,418: 7 5.

Kvarlåtenskapsmedel m. m................... 178: 02.

Utdelning från Stockholms stads brandförsäkringskontor.
................................ . 51: — 24,647:77. 29 647:77

Balans till år 1914:

Skulder:

Inom linjen:

Av Tibells fond ......................

.... 61,278

Lagerströms d:o ......................

... 3,000

Brandos donationsfond ..........

.... 82,000

Palms gåvofond.........................

1,000

Hjorts livräntefond....................

.... 1,500

Meissners dito .........................

... 4,357

Löfgrens dito............................

... 20,000

Bergs dito..................................

... 1,000

Lundvalls dito .........................

403

Kniggeska pensionsfonden.......

.... 25,000

Transport 199,539: 36.

595,400: 86.

— 185 —

Lieberdts gåvofond

Enanders fond .......

Knipers dito .........

Sjöstrands dito ......

Berggrens dito ......

Byggnadsfonden......

Transport 199,539: 3 6.

.................. 7,552: 84.

................ 109,725: 4 8.

.................. 6,000: —

............... 3,000: —

................ 5,000: —

90,746:

61.

Säger skulder inom linjen 421,564: 2 9.

595,400: 86.

Summa 595,400: 8 6.

Kredit.

Balans från år 1912:
Skulder ................................................... 424,644: o5.

Utgifter:

Avlöning........................................................................ 7,901: —

Jul- och midsommargåvor till tjänstpersonalen m. m. 170: —

Skrivmaterialier ............................................................ 45: —

Livräntor och pensioner ............................................. 6,756: 2 5.

Utdelade penninggåvor till påsk, pingst m. fl. tillfällen.
.......................................................................... 170: —

Middagsbespisning......................................................... 137:76.

För firande av julhögtiden.......................................... 100: —

„ hushållet.................................................................. 3,950: —

Medikamenter ............................................................... 372: 59.

Ved och kol.................................................................. 1,606: so.

Renhållning och belysning.......................................... 583: 34.

Reparationer.................................................................. 215: —

Sotning........................................................................... 45: 04.

Vatten ........................................................................... 100: —

Telefon........................................................................... 146: 3 5.

Transport 22,299: 13.

Revisionsberättelse ang. statsverket för år 1913. 24

— 186 —

Transport 22,299: is.

Skatt............................................................................. 93:5 0.

Kassafacksavgift................................................ 40: —

Skissritningar till nybyggnad .................................... 700: —

Diverse......-...i................................................................. 2,036: 23, 25,168:86.

Balans till år 1914:

Tillgångar:

Kontant behållning:

I kassan .......................................... 753: 3 5.

På upp- och avskrivningsräkning 2,872: 38. 3 625: 7 3.

Utlånta medel ......................................................... 520,354: 6 3.

Fordringar.................................................................. 2,747: 09.

Fasta egendomens värde ....................................... 37,500: —

Lösa dito dito ......................................................... 6,004: 65. 570,232:_

Summa 595,400: 8 6.

§ I Vid

revisionsårets slut voro å Drottninghuset intagna 40 personer.

— 187 -

Oanviks hospital.

Debet.

Balans från år 1912:

Tillgångar........................................................................................ 1,664,217: 8 2.

Inkomster:

Statsanslag:

Ordinarie staten:

Sjätte huvudtiteln:

Lasaretts underhåll ...................................... 3,670: —

Hemmansräntor och arrenden................................. 48,805: 85.

Tomtöremedel............................................................... 178:56.

Hvresmedel ................................................................. 2,465: —

Underhållsmedel ......................................................... 40,440: 7o.

Tolagsmedel................................................................ 16,194:44.

Danvikspenningar........................................................ 7,166: 31.

Intressemedel ............................................................. 39,140: 2 8.

Rekognitionsmedel och trettiondepenning .............. 52,358: 5 5.

Skogsförsäljningsmedel............................................... 6,765: 40.

Armbössemedel ................„......................................... 10: 91.

Utdelning från Stockholms stads brandförsäkringskontor.
....................................................................... 208: 32.

Besparing å proviant m. m..................................... 269: 91.

Försäljningsmedel......................................................... 180: 37.

Bidrag till arvode åt skogvaktare........................... 100: —

Ersättningsmedel ........................................................ 3,317:96.

Aterdebiterade ........................................................... 1:4 7.

221,274: 03.

Transport 1,885,491: 8 5.

— 188

Transport 1,885,491: 85.

Balans till år 1914:

Skulder...

... 178.202: 7 7.

Summa 2,063,694: 6 2.

Kred it.

Skulder.....

Balans från år 1912:

178,595: 43.

Utgifter:

Avkortning av hemmansräntor och arrenden........ 1,633:74.

Löner och arvoden..................................................... 27,730: 91.

Utspisning.............................................................. 44,998: 4 3.

Beklädnad och sängkläder ....................................... 649: 14.

Tvätt och renhållning ............................................. 2,014: 3 9.

Ved, kol och lyshållning......................................... 7,889: 25.

Medikamenter och sjukvård..................................... 1,406: 4 6.

Inventariers anskaffning och underhåll................. 1,387:75.

Hospitalsegendomens underhåll ................................ 5,308: 22.

Underhåll av egendomen nr 1 i kvarteret Barnängen
..................................... 1,360: 4 0.

Utskylder och kontributioner................................... 2,620:6 2.

Underhållsbidrag till Stockholms hospital............... 14,000: —

Omkostnader för hospitalets hemman ..................... 4,084: 6 3.

Livräntor ................................................................... 600: —

För uppmätning och rågångsutstakning.................. 878: 9 4.

„ isupptagning......................................................... 188: 10.

Brandförsäkringsavgifter............................................ 84: 5 0.

Rättegångskostnader................................................... 2,224:32.

Diverse.......................................................................... 1,730: so.

Assessoren Z. I. Strandbergs donation tillgodoförda 106: 66.

Transport

120,897: 2 6.
299,492: 69.

— 189 —

Transport 299,492: 69.

Balans till år 1914:

Tillgångar:

Kontant behållning:

På löpande räkning .................................... 267,984: 99.

Utlånta medel............................................... 130,652: 7 8.

Fordringar ........................................................ 33,441: 5 3.

Behållning av proviant och materialier m. in. 5,279: 64.

Fastighetsvärden:

Hospitalsegendomen nr 3 och 4 i kvarteret

Danviks hospital............ 92,650: —

Egendomen nr 1 i kvarteret
Barnängen (nr 5 Barnängsgatan)
.................... 31,041: 06.

Hospitalets nybyggnad..... 1,203.151: 93. 1,326.842:99. 1.764,201:93.

Summa 2,063,694: 6 2.

190 —

Karaiitänsaiistalten på Käusö.

Debet.

Inkomster:

Sjätte huvudtitelns ordinarie anslag:

Karantänsinrättningen på Känsö..................

16,360: —
Summa 16,360: —

Kredit.

Utgifter:

Karantänsläkaren.......................................... 4,700: —

Karantänsmästaren ...................................... 3,200: —

Karantänsdrängarna ................................... 4,080: —

Karantänssekreteraren ............................... 500: — 12 480-_

Kostnader för parkens och övriga planteringars underhåll,
skötsel och vård ................................................ 100:_

Övriga underhållskostnader m. m................................. 3,591: 90. 16 171- 90

Till länsstyrelsen:
Överskottsmedel

Leverering:

108: 10.

Tillgångar:

Kontant behållning

Balans till år 1914:

............. 80: —

Summa 16,360: —

191

Amortering'' av kostnaderna lör införande av
värmeledning i vissa länsresidens.

Genom särskilda beslut den 21 juni 1907 bemyndigade Kungl. Maj:t
överintendentsämbetet att låta utföra åtskilliga arbeten avseende reparation
och inredning av länsresidenset i Marieholm, ominredning av de åt landshövdingen
i Jönköpings län anvisade boställslägenheter m. m. samt iståndsättande
av länsresidensbyggnaden i Nyköping m. m. I sammanhang härmed
anbefalldes överintendentsämbetet att, sedan de till anordnande inom de särskilda
byggnaderna avsedda värmeledningar vederbörligen avsynats och godkänts,
därom hos Kungl. Maj:t göra anmälan med uppgift om de kostnader, berörda
anläggningar med tillbehör betingat, jämte förslag till de föreskrifter, som med
avseende å förutsatt skyldighet för vederbörande boställshavare att medelst
årlig amortering till statsverket återgälda nämnda kostnader jämte ränta därå,
kunde finnas erforderliga.

Sedermera meddelades överintendentsämbetet genom kungl. brev den 17
juni 1908 enahanda föreskrifter beträffande till utförande anbefallda arbeten
för anordnande av värmeledning i länsresidenset i Malmö.

Sedan överintendentsämbetet, med erinran härom och med anmälan att
samtliga ifrågavarande värmeledningsanordningar blivit i vederbörlig ordning
avsynade och godkända samt av ämbetet likviderade, avgivit förslag i avseende
å sättet för om förmälda kostnaders ersättande av boställshavarna, föreskrev
Kungl. Maj:t enligt beslut den 22 oktober 1909, att ifrågavarande omkostnadsbelopp,
jämte därå belöpande ränta, skulle av vederbörande boställshavare
återgäldas statsverket genom amortering under femton år, räknat från och med
år 1910, med vissa belopp årligen och skulle dessa amorteringar inbetalas
inom varje års utgång.

Av statskontorets räkenskaper för revisionsåret framgår emellertid, att
nämnda år, då jämlikt ovanberörda föreskrifter fjärde amorteringen bort inbetalas,
boställshavarna i Jönköpings och Södermanlands län icke fullgjort denna
amorteringsskyldighet och boställshavaren i Malmöhus län i stället "inlevererat
den på år 1912 belöpande tredje amorteringen.

Vad sålunda förekommit hava Revisorerna ansett sig böra särskilt
omförmäla.

— 192 —

SJUNDE HUVUDTITELN.

Fin ansclepar t ement e t.

För revisionsåret har finansdepartementets registrator i särskilda räkningar redovisat för de
anslagsmedel, som finnas sammanförda i nedanstående tabell:

Debet.

Kredit.

Leverering

Skuld

Skuld

från

till

från Utgifter.

statskontoret.

år 1914.

år 1912.

Summa.

Sjunde huvudtitelns ordinarie
anslag:

Departementschefen ......... 17,000: —

Departementets avdelning

av Kungl. Maj:ts kansli 57,850: —
Till biträde inom finansdepartementet
vid beredning
av ärenden rörande

bankväsendet m. m. ... 4,288: 7 8.

Ålderstillägg ..................... 2,200: —

Skrivmaterialier och expenser,
ved m. m.......... 13,000: —

Till bestridande av tryckningskostnader.
............. 17,000: —

Sjunde huvudtitelns extra
ordinarie anslag:

Till provisorisk lönereglering
för befattningshavare
i finansdepartementet
.......................... 7,670: —

Transport 119,008: 7 8.

1,150: 08. 2,287: 46.

3,436:oi.--

4,586: 09. 2,287: 46.

17,000: —
57,850: —

4,288: 7 8.

2,200: —

11,862: 62.

20,436: oi.

7,670: —
121,307: 41.

17,000: —
57,850: —

4,288: 7 8.

2,200: —

14,150: 08.

20,436: o i.

7,670: —
123,594: 8 7.

— 193

Debet.

Kredit,

Leverering

Skuld

Skuld

från

statskontoret.

till

år 1914.

från

år 1912.

Utgifter.

Summa.

« Transport 119,008: 7 8.

Till beredande av ersätt-ning åt en extra före-dragande i finansdeparte-

4,586: 09.

2,287: 46.

121,307: 41.

123,594: 87.

mentet ...........................

Förskott:

å 1914 års e. o. anslag
till extra kanslisekre-

7,000: —

7,000: —

7,000: —

terare i departementet..
Arvode åt en amanuens
för tjänstgöring såsom
extra föredragande i

2,720: 55.

2,720: 55.

2,720: 55.

finansdepartementet .....

Fyllnadsersättningar åt en
kanslisekreterare och en
extra ordinarie tjänste-man i finansdeparte-

1,200: —

1,200: —

1,200: —

mentet ...........................

1,093: 74.

— —

- -

1,093: 7 4.

1,093: 74.

Till amanuensarvoden m. in.

4,500: —

— —

4.500: —

4.500: -

Summa

135,523: 07.

4,586: 09.

2,287: 46.

137,821: 70.

140,109: 16.

Revisionsberättelse ang. statsverket för år 1913.

25

Kontroll

Sjunde huvudtitelns ordinarie anslag:
Kontrollstyrelsen:

Avlöningsmedel m. in................

Kontroll å tillverkningsavgifter:
Expenser för kontrollstyrelsen...

Ålderstillägg ....................................

Ersättning för kontrolleffekter m. rn.

Summa

195 —

styrelsen.

Debet.

Kredit.

Behållning Leverering

från från Uppbörd,

år 1912. statskontoret.

Leverering Behållning
Utgifter. till till

statskontoret. år 1914.

615: 69.

615: 69.

30,125: 29.

30,125: 29.----

12,000: —
2,100: —

44,225: 29.

-- 11,807: 67.

--2,100: —

200: 60.---

200: 60. 44,032: 96.

-- 808: 02.

200: 60.--

200:6 0. 808:02.

Summa.

30,125: 29.

12,615: 69.
2,100: —
200: 60.

45,041: 58.

— 196 —

Kammar*

För revisionsåret har från kammarkollegium i särskilda räkningar lämnats redo -

Sjunde huvudtitelns ordinarie anslag:

Kammarkollegium:

Avlöning m. m...................................................................................................................

Ålderstillägg ..............................................................................................................................

Skrivmaterialier och expenser, ved m. m...............................................................................

Extra utgifter:

Till biträden för uträkning av vissa belopp, som skola inbetalas till kyrkofonden

Arvode till en adjungerad ledamot hos kollegium .........................................................

Sjunde huvudtitelns extra ordinarie anslag:

Till anställande hos kammarkollegium av en extra advokatfiskal....................................

„ ordnande av vissa till kammarkollegii aktuariekontor hörande handlingar ............

Förskott:

Å 1914 års e. o. anslag till extra lönetillägg för år 1913 etc.....................................

Till förstärkning av arbetskrafterna hos kollegium i och för utredning i fråga om

fiskerättsförhållandena vid kusterna av de forna danska provinserna m. m................

För utförande av kronans talan och vidtagande av åtgärder för bevakande av kronans
rätt till vattenfall m. m.......................................................................................................

Summa

— 197 —

kollegium.

visning för de anslagsmedel, som finnas sammanförda i följande tabell:

Debet.

Kredit.

Behållning

från

år 1912.

Leverering

från

statskontoret.

Utgifter.

Leverering

till

statskontoret.

Behållning

till

år 1914.

Summa.

114,284: 65.

114,284: 65.

114,284: 65.
10,550: —

— —

10,550: —

10,550: —

- -

- -

59: 28.

12,500: —

12,288: 38.

— —

270: 90.

12,559: 2 8.

- -

1,488: 71.

1,488: 7 1.

_ _

— ___

1,488: 71.
416: 67.

- -

416: 67.

416: 67.

— —

- -

5,822: 58.

5,822: 58.

_ _

_ .

5,822: 58.

- -

1,500: —

1,500: —

— —

1,500: —

— —

225: —

225: —

— —

— —

225: —

29: 03.

11,944: 38.

11,039: 91.

— —

933: so.

11,973: 41.

1.507: 68.

24.260: 96.

23,792: 56.

484: 15.

1,491: 93.

25,768: 64.

1,595: 99.

182,992: 95.

181,408: 46.

484:15.

2,696: 33.

184,588: 94.

— 198 —

ELammarkollegii aktoratsråkning.

Debet.

Inkomster:

Danaarv .............

Kredit.

Leverering:

14,182: 17.

14,182: it.

Till statskontoret

199 —

Statskontoret.

Debet.

Balans från år 1912:

Tillgångar .................................................................................................... 288,502,473: 7o.

Tillkommen balans från år 1912:
Tillgångar ......................................................................................................

2,746: 60.

Inkomster:

Statsmedel.................................................................

Fonden för statens aktier.........................................

Nya odlingslånefonden...............................................

Torvindustrilånefonden...............................................

Rederi lånefonden .......................................................

Egnahemslånefonden.................................................

Fiskerilånefonden ......................................................

Norrländska nyodlingsfonden ..................................

Jordförmedlingsfonden ..............................................

Hantverkslånefonden...............................................

Lånefonden för tjänstemannasamhället vid Mörby

Arbetar försäkringsfonden...........................................

Uttag och remisser ...................................................

28,198,976: 99.
2,468,290: 87.
697,247: 95.
112,416: 50.
517,673: 39.
1,181,012: 05.
76,589: 19.
23,322: 55.
40,595: 21.

3,224: 83.
22,037: 27.
1.528,468: 23.

34,869,855: 03.
253,754,296: 92.

Balans till år 1914:

Skulder:

Överleverering.................................i.................i..... 21,812:20.

Återstående utgifter................................................... 289,830: 86.

Diverse medel ........:..............„................................... 71,226,513: 24.

Transport”''” 71,538~156:io7577,129,372: 2 5.

— 200 —

Transport 17,538,156: 30. 577,129,372: 25.

I allmänhet:

Till arméförvaltningen............ 56,264: 2 4.

„ marinförvaltningen ......... 8,846.784: 58.

I länen oinlösta förskottsan ordningar.

............................. 15: —

Till diverse personer m. fl. 15,124,584:4 6. 24,027,648: 28. 95,565,804: 58.

Summa 672,695,176: 83.

Kredit.

Skulder

Balans från år 1912:

Statsmedel

Avkortningar och restitutioner:

99,305,736: so.

329,899: 78.

Utgifter:

Statsmedel.................................................................... 32,851,053:44.

Nya odlingslånefonden.................................................. 2,627: 8 6.

Egnahemslånefonden...................................................... 131,926: 7 4.

Hantverkslånefonden...................................................... 2,000:— 32,987,608:04.

Insättningar och remisser........................................................................... 233,357,062: 26.

Balans till år 1914:

Tillgångar:

Förskott till likvid och redovisning

Fastigheter................................................................

Utlånta medel...........................................................

Fordringar:

Hos fångvårdsstyrelsen........... 807,466:9 3

„ utrikesdepartementet ...... 41,721: 47

„ marinförvaltningen ......... 1,003,660: —

„ domänstyrelsen .............. 439,195: 3 3

„ diverse personer m. fl.... 24,835,182:98
Aktier.............................................................................

13,040,417: 61.

92,204: 08.
166,455,021: 55.

27,127,226: 71.

100,000,000: —

306,714,869: 95.

Summa 672,695,176: 83.

— 201

Dessutom har i särskilda till kammarrätten ingivna räkningar redovisats för de i
nedanstående tabell upptagna expensmedel:

Debet. Kredit.

Behållning Leverering Skuld Skuld Behållning

från från till från Utgifter. till Summa.

år 1912. statskontoret, år 1914. år 1912. år 1914.

Sjunde huvudtitelns
ordinarie anslag:

Stämpelomkost nader: Transportkostnader

m. m. 95: 03. 2,050:—---- 2,070:19.74:84. 2,145:03.

Skrivmaterialier
och expenser,

^d m. m......... 12,900:— 107:14.205:12. 12,802:02.-- 13,007:14.

Till bestridande
av tryckningskostnader
....... 4.000:— 66:8 7.-- 4,066:8 7.-- 4,066:8 7.

Summa 95: os. 18,950:— 174: oi. 205:12. 18,939: 08. 74: 84. 19,219: 04.

§ !•

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 26 februari 1901 anförde statskontoret,
bland annat, att, enär med statsförvaltningens fortgående utveckling behovet
av lätt tillgängliga upplysningar beträffande dess olika delar gjorde sig alltmera
gällande ej mindre inom Riksdagen än även hos statsdepartementen, de
olika ämbetsverken, länsstyrelserna och övriga myndigheter, statskontoret länge
haft för avsikt att inkomma med förslag om tryckning av de statsverkets
specialutgiftsstater, vilka varje år inom statskontoret upprättades och sammanfattades
i den så kallade statsliggaren; att statskontoret av angivna skäl ansåge
tidpunkten då vara inne att befordra denna liggare till trycket; samt att
enligt infordrade kostnadsförslag tryckningskostnaden för ett erforderligt antal
av 1,000 exemplar under första året komme att uppgå till omkring 3,000
kronor och under de följande åren till omkring 2,000 kronor och anhöll statskontoret,
enär nämnda utgift syntes motsvaras av ett verkligt behov, vars
Revisionsberättelse ang. statsverket för år 1913. 26

— 202 —

fyllande skulle göra arbetet hos statskontoret samt övriga medelsförvaltande
och kontrollerande ämbetsverk och myndigheter lättare och säkrare, om bemyndigande
att till trycket befordra ifrågavarande liggare.

Genom beslut den 8 mars 1901 bemyndigade Kungl. Maj:t statskontoret
att låta till trycket i erforderligt antal exemplar befordra ifrågavarande så
kallade statsliggare ävensom att avföra kostnaden därför å sjunde huvudtitelns
anslag till skrivmaterialier och expenser, ved m. m., och den 10 december
1901 utkom liggaren för nämnda år av trycket.

Den uppställning av liggaren, som då användes och de grunder, enligt
vilka de olika staterna och anslagen intogos i densamma, hava sedermera i
huvudsak följts i de till och med år 1913 utkomna liggarne. Sedan emellertid
1912 års Riksdag med anledning av en i ämnet väckt motion i skrivelse till
Kungl. Maj:t bland annat anhållit om åtgärders vidtagande i syfte att uti
liggaren måtte införas stater för ökat antal ämbetsverk och myndigheter, vilkas
utgifter icke bestridas å fjärde och femte huvudtitlarne, har Kungl. Maj:t,
genom beslut den 31 december 1913 förordnat, bland annat,

att liggaren skall omfatta samtliga ordinarie och extra anslag med undantag
av dem, som äro uppförda under fjärde och femte huvudtitlarna;

att ur statsliggaren skola uteslutas sådana personuppgifter, som för
närvarande meddelas i specifikationerna dels till de under andra, sjätte, sjunde,
åttonde och nionde huvudtitlarna anvisade anslagen till ålderstillägg dels ock
till anslag under tionde huvudtiteln;

att i liggaren skall vid de särskilda anslagen, i den ordning dessa i
riksstaten förekomma, intagas specifikationer jämväl för anslagen till fångvården,
hospitals underhåll, riksförsäkringsanstalten och tullverket ävensom för anslag
. till andra ämbetsverk och myndigheter, vilkas utgiftsstater icke hittills plägat
i statsliggaren upptagas;

att det skall åligga statskontoret att tillse, att staterna för nyupprättade
ämbetsverk varda i statsliggaren införda i den omfattning, som för likställda

ämbetsverk är brukligt;

samt att vid statsliggaren skall fogas ett bihang innefattande staterna
för de affärsdrivande verkens driftkostnader.

Såsom ovan nämnts, utkom liggaren för år 1901 den 10 december
samma år. Därefter har liggaren från trycket utkommit:

för år 1902
„ ., 1903
„ „ 1904
„ „ 1905
., 1906

„ „ 1907

den 16 september.
„ 28 maj.

„ 30 juni.

„ 19 augusti.

„ 27 juni.

„ 13 juni.

203 —

för år 1908

1909

1910

1911

1912

1913

»1

deri 30 maj.

„ 8 juli.

„ 25 juli.

„ 11 juli.

„ 3 juli.

„ 24 december.

Såsom framgår av denna tablå, har liggaren tidigast utkommit i slutet
av maj det år, för vilket densamma är avsedd. Detta har emellertid endast
ägt rum i två fall. Några år har den publicerats i juni och i flertalet fall
utgivits under det senare halvåret, för år 1913 först i slutet av december.
Att detta förhållande måste betecknas såsom i hög grad otillfredsställande,
synes Revisorerna uppenbart. Liggarens betydelse för ej mindre de ämbetsverk,
myndigheter och personer i övrigt, vilka hava med statsmedelsförvaltningen
att skaffa, än även för Riksdagen och dess delegationer har redan av statskontoret
i dess ovanberörda skrivelse påpekats och har blivit ytterligare framhållen
i förenämnda motion. Men givet är att denna betydelse förringas i
samma mån som utgivandet fördröjes och då, såsom beträffande liggaren för
år 1913 ägt rum, densamma icke utkommer förr än i slutet av december,
blir värdet av publikationen, betraktad såsom uppslagsbok för det löpande
året, så gott som intet. Revisorerna hava ansett sig hava så mycket större
anledning att påpeka detta missförhållande, som jämväl utgivandet av liggaren
för år 1914 så fördröjts, att densamma vid revisionens avslutande ännu icke
utkommit. Då Revisorerna sålunda vilja framhålla nödvändigheten av ett
väsentligt tidigare utgivande av liggaren, hava Revisorerna tillika velat såsom
sin åsikt uttala, att detta mål synes kunna vinnas genom att dels anteckningarna
i manuskriptet angående förändringar i förhållande till föregående års
liggare verkställas, så snart Kung]. Maj:ts brev eller andra meddelanden i
ämnet inkommit till statskontoret, dels ock manuskriptet icke hålles öppet för
dylika anteckningar in på det år, för vilket liggaren är avsedd. Om anteckningarna
avbrytas med utgången av näst föregående år och tryckningen sålunda
kan börja omedelbart efter det nya årets ingång, synes liggaren kunna utkomma
åtminstone i början av mars.

§ 2-

Revisorerna, vilka verkställt inventering av de under statskontorets förvaltning
ställda kassor och fonder, hava icke haft något att erinra med anledning
av denna inventering.

- 204 —

Ktäiiipcl -

Debet.

Balans från år 1912....................

Leverering från riksbanken in. fl.

Överlåtelse- Andra beläggstämplar.
Enkla.

............. 4,228,066: 70. 42,203.610: 05.

............. 1,548,219: 25. 6,103,906: 40.

Summa 5,776,285:95. 48,307,516:45.

Kredit.

Leverering till försäljningsmännen................................... 1,189,236: 8 5.

Direkt försålda stämplar................................................... — —

Avskrivning enligt statskontorets beslut den 13/3 1913 --

n/

99 99 99 99 11 • 5 -

99 ’9 9? 99 97 /l2 29l 8 0.

Balans till år 1914 ........................................................ 4,587,019: 30.

Summa 5,776,285: 95.

5,817,966: 65.

29: 50.
67: 50.
42,489,452: so.

48,307,516: 45.

— 205 -

uppbörden.

ningsstämplar.

Dubbla.

Helarks-

stämplar.

Kort-

stämplar.

Punsch-

stämplar.

S u m m a.

35,533,406: so.
12,113,053: 85.

349,039: 25.
851,400: —

77,871: 50.
157,500: —

1,142,494: 30.
3,656.374: 70.

83,534,488: 60.
24,430,454: 2 0.

47,646,460: 6 5.

1,200,439: 2 5.

235,371: 50.

4,798,869: —

107,964,942: so.

10,269,708: 55.

713,566: —

182,875: 50.

1,962,829: 50.

19,953,307: 55.
182,875: so.

— —

— —

4: —

- -

4: —

141: 80.
174: 7D;
37,376,435: 60.

45: 50.
4: 50.
486,823: 25.

144: —
52,348: —

—: 30.

2,836,039: 20.

216: 80.
420: 80.
87,828.118: 15.

47,646,460:65. 1,200,439:2 5. 235,371:50. 4,798,869: —

107,964,942: so.

— 206

Mynt- och jnsteringsverket.

Debet.

Balans från år 1912:

Tillgångar

1,818,927: 84

Inkomster:

Inkomster av myntning och justering:
Stockprov:

Guld ..........................................

43: 08.

Silver..........................................

l:u.

44: 19.

Vinst för utmyntning av:

Silver..........................................

...... 600,146: 8 7.

Brons..........................................

...... 26,739: 60.

626,886: 47.

Vinst å guldräkningen.................

30: 90.

Dito å medaljräkningen ..............

6,247: 69.

Försäljningsmedel..........................

9: 05.

Hyresmedel ...................................

600: —

Justeringsavgifter m. m............

2,409: 30.

Proberingsavgifter m. m............

1,442: 35.

Vinst genom prisstegring å:

Silver..........................................

286: 54.

Koppar.......................................

222: 88.

509: 42.

Bötesmedel ..........................................................................................

Kontrollstämpelmedel:

Enkel avgift:

i Stockholm ..............................

...... 40,924: 94.

i landsorten ..............................

...... 43,958: 76.

av utländska arbeten...............

...... 19,432: 4 5.

104,316: 15.

Transport 104,316: 15. 638,180: 12. 1,318,927: 84

— 207 —

Transport 104,316: 15.

638,180: 12. 1,318,927: 84.

Dubbel avgift:

i landsorten ............................................................ 21: 99.

Extra proberingsavgift:

i Stockholm .................................... 28: —

av utländska arbeten ..................... 6,513: 20. 6,541: 20. 110,879: 34.

Balans till år 1914:

Skulder:

överleverering .......

Återstående utgifter

3: 18.
7,615: 02.

Summa

Kredit.

Balans från år 1912:

Skulder

Utgifter:

Avlöning ..........................................................................-........................

Stockprov och provningsavgång ................................. 7: 79.

Provpenningar.................................................................. 3: 1

Metallavgång vid myntning av:

Silver ................................................... 527: 13.

Brons ................................................... 237: 70.

Förlust vid inlösning av nött och skadat mynt:

Genom nötning:

Guld ........................... 1: 49.

Silver........................... 3,082: 6 5.

Brons........................... 30: 6 7.

Genom biljoneringen:

Silver ........................ 60,530: 07.

Brons ........................ 2,518: 9 9.

31,022: 45.

0.

764: 83.

3,114: 81.

63,049:06. 66,163:87. _

Transport 66,939: 59. 31,022: 45.

749,059: 46.

7.618: 20.
2,075,605: 50.

8,153: 89.

8,153: 89.

— 208 —

Utgifter vid utväxling av:

Transport

66,939: 59.

Silver ...........................

. 10,530: 9 0.

Brons ...............................

1,013: 73.

11,544: 63.

Utgift för återsändande av norskt och danskt skilje-

mynt ...............................

3,003: 6 7.

Förlust vid medaljtillverkningen .......

160: 70.

Utgifter för reparationer ..............

6,319: 16.

Förlust på försäljning av degel .......

72: 5 5.

Utgifter för justering ...................

3,409: 6 6.

Dito för kontrollering och probering
Kontrollstämplingsförrättarna:

13,534: 85.

Arvode ..........................

14,652: 79.

Postporto och justering ................

102:45.

14,755: 24.

31,022: 45

119,740: 05.

Leverering;

Till statskontoret:

Kontrollstämpelmedel ........................................................................ 108,014: 94.

Mynt- och justeringsverkets överskottsmedel ................................. 177,502: 5 2.

Pensionsavgifter ................................................................................. 840: io.

Balans till år 1914:

Tillgångar:

Kontant behållning ................................................... 245,467: 15.

Behållning i riksbanken .......................................... 793,448:45. 1,038,915:60.

Behållning av metaller:

Guld ........................................................................ 57,404: 5 4.

Silver ..................................................................... 318,047: 7 8.

Brons, koppar m. m........................................... 13,139: 3 5.

Bränsle och deglar ...........................................................................

Kommissionsvaror ..............................................................................

Utestående uppbörd:

Ej förfallen............................................................................................

Fordringar ................................................................................................

Inventariers värde ....................................................................................

Fastighetens värde....................................................................................

Summa

388,591: 67.
6,555: 44.
1,056: 97.

29,225: 51.

78: 26.
75,000: —
90,908: io.

8,153: 89.

150,762: 50.

286,357: 56.

1,630,331: 55.
2,075,605: 50.

— 209 —

Kammarrätten.

För revisionsåret har av aktuarien och registratorn i kammarrätten i särskilda räkningar
lämnats redovisning för de anslagsmedel, som finnas sammanförda i nedanstående tabell:

Debet.

Kredit.

Behållning

Leverering

Behållning

från

Uppbörd.

från

Utgifter. till Summa.

år 1912.

statskontoret.

år 1914.

---- 257,491: 49. 257,491: 49.-- 257,491: 49.

---- 21,050: — 21,050: —-- 21,050: —

79:03.5:— 15,000:— 14,580:12.503:91. 15,084:03.

Sjunde huvudtitelns ordinarie
anslag:

Kammarrätten:

Avlöning, arvoden åt
extra biträden, renskrivning
m. m..........

Ålderstillägg ........................

Skrivmaterialier och expenser,
ved m. m...............

Sjunde huvudtitelns extra ordinarie
anslag:

Till anställande å kammarrättens
revisionsavdelning
under tiden 1 juli 1912—
31 december 1913 av tre
extra revisorer och fyra

räknebiträden ..................

Sjunde huvudtitelns allmänna
besparingsfond:

För ordnande och förtecknande
av kammarrättens

arkiv.................................

Till arvoden åt adjungerade
ledamöter m. m.............

---- 15,800: —

---- 6,270: 38

15,800: —-- 15,800: —

-- 76:— 76: -

6,270: 38.-- 6,270: 38.

Summa 155: 03. 5: — 315,611: 87. 315,191: 99. 579: 91. 315,771: 90.

Revisionsberättelse ang. statsverket för år 1913.

27

— 210 —

Kammarrättens akt or åt sr åkning.

Advokat- Revisions- Revisions fiskals-

avdelningens avdelningens Summa,

kontoret. i:a kontor. 2:a kontor.

Debet.

Balans från år 1912...... 314,116: 20. 8,216: 53. 21,890: 63. 344,223: 36.

Uppbörd ................. 25,932: 83. 32,244: 65. 33,022: 69. 91,200: 17.

Summa 340,049: 03. 40,461: 18. 54,913: 32. 435,423: 53.

Kredit.

Avskrivning ..................... 4,652: 33. 7,625: 94. 10,607: 76. 22,886: 03.

Leverering och debitering — — 12,573: 88. 29,637: 59. 42,211: 47.

Balans till år 1914 ...... 335,396:70. 20,261:36. 14,667:97. 370,326:03.

Summa 340,049: 03. 40,461: 18. 54,913: 32. 435,423: 53.

— 211 —

Överintendentsämbetet.

Debet.

Balans från år 1912:

Tillgångar

Inkomster:

Första huvudtitelns extra ordinarie anslag:

Till införande i Stockholms slott av centraluppvärmning

ventilationsanordningar ...................................................

Andra huvudtitelns ordinarie anslag:

Skrivmaterialier och expenser, ved m. m......................

Sjätte huvudtitelns ordinarie anslag:

Skrivmaterialier och expenser, ved m. m......................

Sjunde huvudtitelns ordinarie anslag:

Överintendentsämbetet .............................. 50,450: —

Byggnader och reparationer ..................... 300,000: —

Ålderstillägg .................................................... 2,550: —

Skrivmaterialier och expenser, ved m. m. 14,908: 20.

Till bestridande av tryckningskostnader 500: —

Sjunde huvudtitelns extra ordinarie anslag:

Till provisorisk lönereglering för befattningshavare i

överintendentsämbetet ......................................................

Åttonde huvudtitelns ordinarie anslag:

Seminarier för folkskollärares bildande ...........................

Åttonde huvudtitelns extra ordinarie anslag:

Till inredande av ny värmeledning i kungl. bibliotekets

byggnad m. m.................................. 61,000: —

„ uppförande av nya byggnader för

folkskoleseminariet i Uppsala ........ 15,000: —

Transport 76,000: —

och förbättrade
124,000: —

3,057: 53.

3,248: 62.

368,408: 20.

5,495: 98.
2,000: —

506,210: 3 3.

342,495: 6 7.

342,495: 6 7.

- 212 —

506,210: 33

427,789: 60
4,395: 20

137,110: —

Å 1914 års extra ordinarie anslag:

Till införande i Stockholms slott av centraluppvärmning
och förbättrade ventilationsanordningar
............... 100,000: —

Till anordnande av värmeledning
i kammararkivets

lokaler ..............................

Till anordnande av värmeledning
i Göta hovrätts

byggnad ...........................

Till ändrings- och reparationsarbeten
i riksgäldskontorets
f. d. hus å Rid darholmen

.......................

För reparation av Riddar holmskyrkan

..................

Till brandförsäkring av
operabyggnaden och dramatiska
teaterns byggnad

8,750: —

6,000: —

57,500: —
25,000: -

40,174: 83.

Transport 76,000: —
Till uppförande av nya byggnader för

folkskoleseminariet i Luleå m. m. ... 12,750: —

„ iståndsättande av Södra Råda ödekyrka 9,500: —
„ bestridande av kostnaderna för uppförande
av nya byggnader för naturhistoriska
riksmuseet.......................... 326,040: —

„ ersättande av åtskilliga av statskontoret
och överintendentsämbetet förskottsvis
bestridda utgifter ............... 3,499: 6o.

Nionde huvudtitelns ordinarie anslag:

Skrivmaterialier och expenser, ved m. m.....................

Nionde huvudtitelns extra ordinarie anslag:

Till utvidgning m. fl. arbeten vid Skaraborgs läns lant -

mäterikontor ...................................... 13,000: —

verkställande av nybyggnad för Sveriges
geologiska undersökning ........... 124,110: —

342,495: 6 7.

Transport 237,424: 8 3.

1,075,505:13. 342,495:6 7.

— 213 -

Transport 237,424: 83.--

Till ändringsarbeten i riksarkivets
ämbetsvåning ... 5,350: —

Till ändringsarbeten inom
nationalmuseibyggnaden... 10,000: —

Till vissa reparationsarbeten
m. m. i högre lärarinneseminariets
byggnad ..... 27,500:— 280,274:8 3.

Till ersättning framdeles:

För uppförande av ny tvättinrättning för

hovhållningens räkning ...
För beredande av erforderliga
lokaler åt statsdepar tementen

...........................

Till förhyrande av lokal åt

folkskoleöverstyrelsen......

Till anskaffande av nya ångpannor
för värmeledningen

i riksarkivet .....................

Till utförande av ändringsoch
reparationsarbeten
inom lantförsvarsdepartementets
lokaler ...............

87,000: —

42,350: —

1,050: —

5,500: —

12,500: — 148,400: —

1,075,505: 1 3

428,674: 83

Anordnade av arméförvaltningen:

För vidtagande av eldsäkerhetsanordningar i krigsarkivets
lokaler .............................................................. 7,345: —

Anordnade av riksgäldskontoret:

För uppförande av nya byggnader för naturhistoriska

riksmuseet m. m.......................................................... 440,000: —

Fonden för anordnande av lokaler för statens ämbetsverk
i huvudstaden:

För avlägsnande av arsenikhaltig oljefärg ur lokaler i

gamla riksdagshuset ....................................................... 95,000: —

Haga slottsförsäljningsmedels fond:

För framdragande av vattenledning till Haga slott m. m. 4,750: —
Från riksmuseets byggnadsfond anvisade medel till uppförande
av nya byggnader för naturhistoriska riksmuseet
m. m............................................................... 250,000: —

Transport 2,301,274: 9 6

342.495: 67.

342,495: 6 7.

— 214 —

Transport 2,301,274: 9 6.

Från riksmarskalksämbetet anvisade medel av Djurgårds kassans

behållning ..................................................... 52,500: —

„ dito anvisade dito för framdragande av vattenledning
till Haga slott m. m........................................ 29,880: —

„ utförande och uppställande i Riddarholmskyrkan av

en sarkofag för framlidna konung Oscar ll:s stoft 2,101: 7 3.

„ restaurering av Vasamonumentet i Uppsala ......... 3,903: —

Tomtöresavgifter ................................................................... 300: —

Hyresmedel ............................................................................ 15,438: 6 8.

Försäljningsmedel .................................................................. 1,520: 9o.

Ersättningsmedel..................................................................... 722: 14.

342,495: 6 7.

2,407,641: 41.

Summa 2,750,137: 08.

Kredit.

Utgifter:

Avlöning ................................................................................. 50,450: —

Byggnader och reparationer ................................................ 311,385:91.

Ålderstillägg .......................................................................... 2,550: —

Skrivmaterialier och expenser, ved m. m......................... 6,544: 2 4.

Tryckningskostnader ........................................................... 489: 95.

Provisoriskt lönetillägg ....................................................... 5,495: 9 8.

Underhåll och reparation av publika byggnader ............ 301: 9 4.

Brandförsäkring av operabyggnaden i Stockholm ............ 18,313: 7 7.

Dito av dramatiska teaterns byggnad i dito .................. 21,861: 06.

Uppförande av nya byggnader för folkskoleseminariet i Växjö 269: 28.

Anordnande av lokaler för den farmakologiska institutionen

vid karolinska mediko-kirurgiska institutet ................. 2,000: —

Uppförande av ett nytt handelsinstitut i Härnösand ...... 680: 6 5.

Dito av erforderliga byggnader för folkskoleseminariet i Luleå 7,296: 7 5.

Dito av dito dito för dito i Göteborg ............................. 16,883: 9 8.

Dito av byggnader för ett handelshus i Göteborg ......... 2,395: 5 3.

Verkställande av nybyggnad för Sveriges geologiska

undersökning .................................................................... 62,549: 5 4.

Uppförande av nya byggnader för naturhistoriska riksmuseet
.............................................................................. 319.175: —

Transport 828,643: 5 8.

— 215

Transport 828,643: 5 8.

Införande i Stockholms slott av centraluppvärmning
och förbättrade ventilationsanordningar 196,673: 6 6.

Uppförande av nya byggnader för folkskole seminariet

i Falun ....................................... 4,456: 09.

Utvidgning in. m. av lantmäterikontoren i vissa län 22,897: 7 7.

Inledande av ny värmeledning i kungl. biblioteket 42,116: 6 2.

Utvidgning m. fl. arbeten vid Skaraborgs läns

lantmäterikontor .............................................. 6: so.

Uppförande av nya byggnader för folkskole seminariet

i Uppsala ....................................... 8,957: o6.

Ändrings- och reparationsarbeten i riksgälds kontorets

f. d. hus å Itiddarholmen ............ 49,689: 54.

Iståndsättande av Södra Råda ödekyrka ......... 6,383: 03.

Reparationsarbeten i högre lärarinneseminariets

byggnad ........................................................... 22,956: 4o.

Utförande av vissa ändringsarbeten i riksarkivets

ämbetsvåning .................................................. 1,333: 20.

Anordnande av värmeledning i kammarkollegiets

lokaler ......................................... 5,176: 5 3.

Ändringsarbeten inom nationalmusei byggnader 6,244: so.

Reparationsarbeten i Riddarholmskyrkan ......... 23,143: 9 2.

Anordnande av värmeledning i Göta hovrätts

byggnad ........................................................... 365: —

Från riksmuseets byggnadsfond anvisade medel 243,256: 9o.

Från riksgäldskontoret förskjutna medel för uppförande
av byggnader för naturhistoriska
riksmuseet m. m.............................................. 456,700: —

Från Djurgårdskassan anvisade medel................ 66,758: 5 2.

För upprättande av förslag till förvärvande av

ny tomt för folkskoleseminariet i Uppsala 67: so.

„ om- och tillbyggnad av gamla riksdagshuset 410: —

„ införande av värmeledning i vissa av utrikesdepartementets
lokaler............................ 175: 20.

„ beredande av ökat utrymme för länsstyrelsen

i Stockholms län ............................................ 2,972: 9 2.

,, uppförande av en magasinsbyggnad för

kungl. teatern ................................................ 1,145: 7 6.

„ dito av ny tvättinrättning för hovhållningens
räkning .................................................... 107,087: 4 8.

Transport 2,097,617: 9 8.

— 216 -

Transport 2,097,617: 9 8.

För komplettering av uppmätningsritningar över

Strängnäs domkyrka .............................. 275: 85.

„ upprättande av dito av Gråbrödraklostret

i Ystad ........................................................ 1,200: —

„ beredande av erforderliga lokaler åt stats departementen

................................................ 33,065: 2 4.

„ övervakande av restaureringsarbetet å Värnhems
kyrka ......... 69: 5o.

„ restaurering av äldre målningar i Neder

Luleå församlingskyrka ............................. 2,299: 6o.

„ framdragande av vattenledning till Haga

slott m. m.................................................. 31,203: 15.

„ avlägsnande av arsenikhaltig oljefärg ur

lokaler i gamla riksdagshuset.................... 84,042: 23.

„ bestridande av vissa utgifter för vården

av dito dito .................................................. 19,109: 55.

Till förhyrande av lokal för folkskoleöverstyrelsen 1,050: —

„ anskaffande av nya ångpannor för värmeledningen
i riksarkivet ............................... 4,130: 4 9.

För vidtagande av åtgärder mot eldfara i krigsarkivets
lokaler ............................................. 3,948: 9 2.

„ utförande av ändrings- och reparationsarbeten

inom lantförsvarsdepartementets lokaler ... 1,746: 10.

„ dito av dito inom ecklesiastikdepartementets
dito ....................................................... 356: 9o.

„ dito av dito vid folkskoleseminariet i Lund 1,982: 40.
„ utförande och uppställande i Riddarholmskyrkan
av en sarkofag för framlidne konung

Oscar II:s stoft ........................................... 2,101: 7 3.

„ restaurering av Vasamonumentet i Uppsala 75: —

2,284,274: 64.

Balans till år 1914:

Tillgångar:

Kontant behållning .......................................... 330,542: 02.

Förskott .......................................................... 135,320: 4 2. 465,862: 4 4.

Summa 2,750,137: 08.

— 217 —

Riddarliolniskyrkaii.

Debet.

Balans från år 1912:

Tillgångar...................................................................................................... 647:71.

Inkomster:

Från överintendentsämbetet......................................................... 255: —

För serafimerringning.................................................................. 13: 5o.

Räntemedel.................................................................................... 16: 44. 284: 94.

Summa 932: 6 5.

Kredit.

Utgifter:

För vård och tillsyn av effekter ............................................. 180: —

„ tornurets uppdragning......................................................... 75: — 255: —

Balans till år 1914:

Tillgångar:

Kontant behållning:

Å folioräkning i Skandinaviska kreditaktiebolaget........................ 677: 65.

Summa 932: 6 5.

Revisionsberättelse ang. statsverket för år 1913.

28

218 —

Postsparbanken.

Debet.

Balans från år 1912:

Tillgångar....................................................................................... 51,659,912:61.

Inkomster:

Räntemedel ................................... 2,025,503: 8 6.

Obligationsvinst................................................ 9,245: 7 3.

Ersättning för förmedling av pensionsutbetal ningar.

........................................................... 2,423: 6 0.

Preskriberade medel ....................................... 52,245: 64. 2,089,418: 8 3.

Balans till år 1914:

Skulder:

Ö verlevereringar.......................................... 25:48.

Till insättarna............................................. 48,075,654:78.

„ postverket............................................. 3,921,120:21.

„ riksförsäkringsanstalten ..................... 4,555: o3.

„ barnmorskornas pensionsanstalt......... 42,183: 3 3.

„ civilstatens änke- och pupillkassa ... 3,369: oi.

„ folkskollärarnas pensionsinrättning... 5,409:74.

„ „ änke- och pupillkassa 1,440: 2 o.

„ småskollärares m. fl. ålderdomsunder stödsanstalt.

......................................... 1,794: 81.

„ statskontoret ....................................... 4,716: 58.

Transport 52,060,259: 17.

53,749,331: 44.

— 219

Transport

Deponerade medel............................................................

Oförsålda och utelöpande sparmärken och sparkort
Gratifikationer till poststationsföreståndare och enskilda
spar mär kesförsälj are..........................................

Kostnaden för utarbetande, tryckning och spridning
av en broschyr rörande sparsamhet och postsparbanken
...........................................................................

52,060,259: it. 53,749,331: 44.
18,877: 25.

227,356: 70.

1,948: —

10:— 52,308,461: 12.

Summa 106,057,792: 56.

Kredit.

Balans från år 1912:

Skulder ............................................................................................................ 51,589,605: 9 7.

Utgifter:

Avlöningar:

Till ordinarie befattningshavare
........................... 185,754: 13.

Till arvoden åt extra
tjänstemän, vikariats ersättningar

m. m....... 53,205: 5 7.

Till understöd åt tvenne

f. d. kvinnliga biträden 516: 6 7. 239,476: 3 7.
Omkostnader:

Ersättning till befattningshavare vid
generalpoststyrelsen och postverkets
lokalförvaltningar för handläggning

avpostsparbanksgöromål 34,749: 5 2.

Expenser och diverse utgifter
.............................. 29,091: 92.

Uppvärmning och belysning.
................................ 3,952: 8 2.

Förvaring av värdehandlingar.
............................. 3,537:41.

Bese- och traktaments ersättning.

....................... 142: so. 71,474: 47. 310,950:84.

Transport 310,950: 84. 51,589,605: 9 7.

— 220 —

Transport 310,950: 84.

Räntemedel, gottgjorda delägarna ............... 1,653,845: 08.

Avkortningar och restitutioner..................... 4,833:3 7.

Avskrivning av överkurs å obligationer...... 50,484: io.

Gratifikationer till poststationsföreståndare

m. fl............................................................. 12,503: —

51,589,605: 97.

2,032,616: 39.

Balans till år 1914:

Tillgångar:

Kontant behållning....................................... 115,312: 55.

Förskott, och anmärkta poster..................... 25,660: 74.

O försålda sparmärken ................................. 167,186: 90.

Fordringar:

Obligationer, bokfört
värde, jämte räntor ... 36,275,691: 42.

Kommunlån jämte obetalda
räntor.................. 10,890,644: oi.

Fastighetslån jämte dito
dito .............................. 1,952,584:12.

Av postverket............... 83,619: 12.

„ riksförsäkrings anstalten.

................. 4,141: 5 9.

„ statskontoret ......... 15,422: 7 2.

„ elementarlärarnas

änke-och pupillkassa 5: 19.

I banker innestående ... 2,905,301: 84. 52,127,410: oi. 52,435,570: 20.

Summa 106,057,792: 56.

§ I Antalet

postsparbankskontor utgjorde vid 1913 års slut 3,360.

Under årets lopp verkställdes 671,876 insättningar å tillhopa 13,677,850
kronor och uttogos 14,911,509 kronor 11 öre i 174,815 poster.

Antalet utelöpande motböcker uppgick vid årets slut till 578,254.

Delägarnas sammanlagda behållning med tillägg av upplupna räntor
uppgick den 31 december 1913 till 48,075,654 kronor 78 öre, vilket motsvarar
83 kronor 14 öre på varje motbok.

— 221 —

De i postsparbanken förvaltade medlen voro vid årets slut placerade
dels i kontant behållning, förskott samt fordringar 244,161 kronor 91 öre,
dels i obligationer, utfärdade av allmänna hypoteksbanken och kommuner inom
landet till bokfört värde av 36,275,691 kronor 42 öre, dels ock i direkta lån
till kommuner i riket till ett sammanlagt kapitalbelopp av 10,890,644 kronor
1 öre, dels ock i utlämnade lån mot säkerhet av inteckningar i fastighet inom
landet till belopp av tillhopa 4,857,885 kronor 96 öre.

§ 2-

Jämlikt instruktion för riksförsäkringsanstalten den 19 december 1902
tillkommer det postsparbanken att verkställa uppbörd av de utav anstalten
bestämda försäkringsavgifter och belopp, som för förvärvande av livränta
erfordras, ävensom utbetalning av de utav anstalten beslutade livräntor och
andra skadeersättningar samt styrelsen för postsparbanken att förvalta inflytande
försäkringsmedel. Över den av postsparbanken avgivna redovisning över denna
förvaltning under år 1913 meddelas följande tabell:

Debet.

Balans från år 1912:

Tillgångar .

5,279,916: 95.

Inkomster:

Från arbetarförsäkringsfonden:

Till bestridande av förvaltningskostnader......

Premier å försäkringsbrev m. m.........................

Räntemedel ............................................................

Obligationsvinst m. m........................................

Återbetald livränta................................................

16,859: 48.

1,007,310: 55.

255,379: 09.

1,047: 72.

165:— 1,280,761: 84.

Transport 6,560,678: 7 9.

— 222 —

Transport 6,560,678: 7 9.

Balans till år 1914:

Skulder:

Influtna premier för år 1914 ........................ 12,567: 6 0.

Till postsparbanken .......................................... 4,141: 59.

„ fiskarförsäkringen....................................... 376: 05. 17,085: 24.

Summa 6,577,764: 03.

Kredit.

Balans från år 1912:

Skulder

5,839: 85.

Utgifter:

Avlöningar:

Till tjänstemän och biträden hos postsparbanksstyrelsen.
.................... 13,354:4 8.

„ posttjänstemän..................... 2,590: 88.

Omkostnader............................................................

Sjukhjälp ...............................................................

Begravningshjälp ...................................................

Livräntor och kapitalvärden.................................

Regleringspremier...................................................

Förlust å utlottade obligationer...........................

15,945: 36.
914: 12.
244,181: 61.

4,320: —
326,044: 51.
62,171: 15.
63: 50.

653,640: 25.

Tillgångar:

Kontant behållning

Balans till år 1914:

1,489: 93.

Transport 1,489: 9 3. 659,480: 10.

— 223 —

Fordringar:

Obligationer, bokfört värde,

jämte räntor ........................

Kommunlån jämte obetalda

räntor....................................

Inteokningslån jämte dito dito

Hos postverket .....................

„ postsparbanken...............

I banker innestående............

Transport 1,489: 9

4,126,928: 25.

1,279,597: 45.

441,031: 25.

32,838: 17.

4,555: 03.

31,843: 85. 5,916,794:

659,480: 10.

5,918,283: 93.

Summa 6,577,764: 03.

— 224 —

Tullverket.

Debet.

Balans från år 1912:

Tillgångar........................................................................................................................... 8,485,474: 9 8.

Inkomster:

Tullmedel:

Tull..................................................................... 69,600,543:2 7.

Lastpenningar ................................................... 815,353: 89.

Nederlagsavgift ................................................ 206,091: —

Transitupplagsavgift.......................................... 5,806: 5 3.

Restitutionsavgift ............................................. 278: 88.

Konfiskationer ................................................... 7,764: 3 7.

Böter .................................................................. 48,022:5 9.

Sjöfyndsmedel...................................................... 12,241: 6 5.

Abandonnerade varor....................................... 1,383: 34.

Natt och år ståndna varor och medel ......... 4,647: 24.

Auktionsprovision ............................................. 212: ii.

Hyres- och arrendemedel................................. 9,139: 34.

Ersättning för vissa av tulltjänstemän verkställda
tjänstförrättningar ........................... 579,816: 92.

Tullverket tillkommande ersättning för uppbörd
av avgifter till stad eller annan kommun 13,867: 15.

Uppbördsprovision av fyr- och båkmedel...... 46,176: 37.

Extra inkomst................................................... 7,931: 36.

Anmärkningsmedel........................................ 5,372: 17,

Fyr- och båkmedel:

För utrikes sjöfart:

Inkommande................................................... 1,159,256: 6 9.

Utgående ...................................................... 1,149,350: 2 6.

Böter .................................................................. 54: 2 9.

Extra inkomst................................................... 157: 22.

71,364,648: 18.

2,308,818: 46.

Transport 73,673,466: 64.

8,485,474: 9 8

— 225 —

Sockerskatt ..........................................................................

Avgifter till pensionsfonden för civila tjänstitmehavare .

Transport 73,073,400: 64. 8,485,474: 9 4.

................. 343,992:4 5.

........ 84.583:4 2. 74.102.042:5 1.

Kredit.

Summa 82,587.517: 4 9.

Utgifter:

Av tullmedlen:

Bidrag till handelsflottans pensionsanstalt,.............................

Ersättning till städerna för tolagsavgiften för uästlidet år
Omkostnader:

Avlöningsstat:

Avlöning............ 3,855,306:7 1.

140.000: —
3,315.748: 40.

Ortstillägg.
Arvoden åt föreståndare
för tullförvaltningsavdelning
i Göteborg
och Malmö
enligt § 18 i
avlöningsregle mentet.

..............

Arvoden åt tullexpeditions-
och
gränsstations f

öreståndare......

Arvoden åt ordinarie
tjänstemän
för tullbehandling
av
passagerareffek ter.

....................

Vikariatsersättning,
extra biträden
m. m....

54.319: 97.

2.000:

12,200:

15,614: 45.

987,955: 4 3. 4,927,396: 56.

Transport 4,927,396: 56.

Revisionsberättelse ang. statsverket för år 1913.

3,455.748: 40.

29

— 226 —

Transport

Ålderstilläggsstat........................

Övergångsavlöningsstat ............

Indragningsstat...........................

Pensionsstat för avskedade tjänstinnehavare: enligt

lag den 11 oktober

1907............... 78,571:68.

enligt äldre bestämmelser.
..... 222,899: 4o.

Pensionsstat för änkor och barn
Bidrag till tullstatens enskilda

pensionsinrättning.....................

Arvoden .......................................

Bese- och traktamentskostnader
Tullhusbyggnader och reparationer
m. m...............................

Underhåll och drift av tullverkets
ångare samt bränsle för kustbevakningspersonalens
tjänste båtar

..........................................

Expenser ....................................

Post- och telegramporto............

Läkarvård och medikamenter

samt begravningshjälp ............

Skeppsmätningskostnad ............

Gratifikationer ...........................

Jakt- och båtlega samt hästlega

och resekostnader .....................

Utbildning i tulltjänsten............

Tulltjänstemäns av lägre grad

beklädnad och beväring .........

Hemliga utgifter........................

Diverse utgifter...........................

Extra ordinarie anslag:

Till inrättande av nya tjänster
vid tullverkets lokalförvaltning.
.......................................

Avkortningar ..............................

4,927,396: 56.
548,286: 4 1.
450: —
12.801: 61.

301,471: 08.
26,033: 60.

10,000: —
7,050: —
22,690: 8 1.

30,937: 43.

31.953: 19.
169,788: 83.
23,474: 8i.

17,803: 48.
33.549: 24.
733: —

176,149: 31.
21,523: 6 5.

99,395: 4 3.
2,000: —
55,301: 8 1.

100,602: 62. 6,619,392: 87.
...................... 1.647,068: 87.

3,455,748: 40.

8.266.461: 74.

Transport 11,722,210: 14.

— 227 —

Transport 11,722,210: 14.

Av fyr- och båkmedlen:

Omkostnader:

Diverse utgifter........................ —: 13.

Uppbördsprovision..................... 46.176: 37. 46,176: so.

Avkortningar ......................................................... 5.846: 7 8. 52,023: 2 8.

Av sockerskatten:

Avkortningar ...............................................................................__2.844: ai. 11,777,077:73.

Leverering^'':

Till statskontoret:

Tullmedel...........................

Fyr- och båkmedel ..........

Sockerskatt........................

Pensionsfondens medel.......

59,390,000: —

2,265,000: —

370,000: —

84.432: oi. 62,109,432:61.

Balans till år 1914:

Tillgångar:

Tullmedel ....................

Fyr- och båkmedel.....

Sockerskatt .................

Pensionsfondens medel

Säger

behätmg. F°rdri”sar 50,

984: 18. 8,596,853: 05.
6,257:oi. 16,146:20.

1,935:73. 21,782:72.

7,027:oi. 21:25.

66,203: 9 3. 8,634.803: 2 2.

Summa.

8,647,837: 23.

22,403: 21.

23,718: 45.

7.048: 2 6.

8.701.007: 15.

Summa 82,587,517:49.

— 228

1909. 1910. 1911. 1912. 1913.

Tullmedlen utgjorde ............ 59,239,298: 2o. 61,659,655: eu 61,781,434: 73. 65,969,496: 19. 71,364,648: is.

Avkortningar........................ 743,898:47. 792,200:39. 1,234,170:12. 1,642,904:0 9. 1,647,068:87.

Avlöning och omkostnader 4,814,095: 36. 4,865,582:28. 6,120,560:63. 6,489,036: 8i. 6,619,392: 87.

Säger 5,557,993: sä. 5,657,782:6 7. 7,354,730: 7 5. 8,131,940:9 0. 8,266,461:74.

Återstår 53,681,304:37. 56.001,872:94. 54,426,703:9 8. 57,837,555:29. 63,098,186:44.

varav levererats:

till städerna för mistad tolag 2,999,873:5 8. 3,064,141:78. 3,151,980:53. 3,136,698:02. 3,315,748:40.

till handelsflottans pensions anstalt.

............................... 108,000: — 107,000: — 107,000: — 106,000: — 140,000: —

_Säger 3,107,873:58. 3^171,141:78. 3,258,980:53. 3,242,698:0 2. 3,455,748:40-

Netto utgör 50,573,430:7 9. 52,830,731:16. 51,167,723:45. 54,594,857:2 7. 59.642,438~

Tulluppbörden........................ 59,239,298: 20. 61,659,655: 61. 61,781,434: 7 3. 65,969,496: 19. 71,364,648: 18.

i förhållande till den i
riksstaten beräknade inkomsten
............................ 58,000,000: — 57,000,000: — 60,000,000: — 62,000,000: — 62,000,000: —

utvisar en skillnad av ........ 1,239,298:20. 4,659,655:61. 1,781,434:7 3. 3,969,496:19. 9,364,648:18.

Fyr- och bakmedlen utgjorde 1,888,427:99. 1,891,984:85. 1,973,262:2 9. 2,148,498:2 0. 2,308,818:46.

Omkostnader ........................ —: 10. 76: 02. 46: 51. 81: 20. —: 13.

Avkortningar.............,.......... 2,351:95. 3,886:5 2. 4,569:32. 5,225:66. 5,846:7 8.

Uppbördsprovision................ 37,768:56. 37,839:70. 39,465:25. 42,969: 96. 46,176:37.

Säger 40,120:61. 41,802:24. 44,081: 08. 48,276:82. 52,023:28.

Netto utgör 1,848,307:38. 1,850,182:61. 1,929,181:21. 2,100,221:38. 2,256,795~.

Sockerskatten utgjorde ........ 217,583:65. 133,291:28. 257,229:32. 214,098:55. 343,992:45.

Omkostnader ........................ — — — — — — —:?6. — —

Avkortningar ........................ 584:55. 1,885:27. 2,243:3 7. 1,671:31. 2,844:31.

Säger ösITss! 1^885:27. ~ 2,243: 37. 1,672: 07. 2,844: 31.

Netto utgör 216,999:10. 131,406: 01. 254,985: 95. 212,426:4 8. 341,148: 14.

Pensionsfondens medel utgjorde.
............................... 58,692:40. 58,676=55. 80,555:65. 82,788:30. 84,583:42.

229 —

Skogsvårdsavgift!*,

T) e b e t.

Balans från år 1912:

Tillgångar.................................................................................................................. 9,883: 31.

Uppbörd.........................................................................................................57~

Summa 10,075: 8 8.

Kredit.

Levereringar ...............................................................................................10.075: 88.

Summa 10,075: 88.

1909. 1910. 1911. 1912. 1913.

SJcogsvårdsavgifterna

utgjorde............... 597,980:92. 604,238:2 5. 469,637:61. 504,157:63. 192:57.

Avkortningar ... 35.209:61. 30,706:7 7. 35,561: 21. 31.360: 74._

Netto utgör 562,771:31. 573,531:48. 434,076:40. 472,796:89. 192:57.

§ I Revisorerna

hava besökt tullkamrarne i Eskilstuna och Västerås; och hava dessa
besök icke givit Revisorerna anledning till erinran.

230 —

Kommers*

För nedan omnämnda anslagsmedel, som varit ställda till kommerskollegii

resultat framgår av

Debet.

Sjätte huvudtitelns ordinarie anslag:
Till sjukkasseväsendets befrämjande: För

tryckningskostnader............

„ undersökning rörande olycksfallens
fördelning efter orsaker
.................................

Skrivmaterialier och expenser, ved
m. in.:

Tryckningskostnader, föranledda
av de statistiska undersökningarna
rörande arbetslösheten

m. in........................................

Sjätte huvudtitelns extra ordinarie
anslag:

Till anordnande av inspektion över
elektriska anläggningar för belysning
eller arbetsöverföring m. m.:

Arvoden m. m............................

Till befrämjande och organiserande
av den offentliga arbetsförmedlingen
i riket:

Arvode till en arbetsförmedlings inspektör.

...................................

Tryckning av den s. k. riksvakanslistan
..............................

Behållning

från

år 1912.

5,044: 16.
2,773: 06.

2,493: 50.

648: 14.

Leverering

Uppbörd. Oraföring. från

statskontoret.

-- 110: 42. .26,200:

----611: —

Transport 10,958: 86.-- 110: 42. 26,811: —

I

— 231 —

kollegium.

förfogande, har kollegium i särskilda räkningar avgivit redovisning, vars
följande tabell:

Kredit.

Skuld Skuld Behållning

till från Utgifter. Omföring. till Summa,

år 1914. år 1912. år 1914.

5,044: 16. — — — — 5,044: 16.

2,773:06. -- -- 2,773:06.

2,493: so.

o

493: so.

-- 26,197:50.

112:92. 26,310:42.

648:14. -- -- 648:n.

611:— -- -- 611: —

37,880: 2 8.

37,767: 36.

112: 92

— 232 —

Debet.

Behållning

från Uppbörd. Omföring.

år 1912.

Transport

Sjunde huvudtitelns ordinarie anslag: Kommerskollegium.

.......................

Befrämjande i allmänhet av slöjderna
:

Till reseunderstöd åt arbetare i
de särskilda näringsyrkena,
vilka önska i främmande
länder förvärva ökade insikter
och konstfärdighet
„ understöd åt teoretiskt och
praktiskt bildade tekniker,
vilka icke ägna sig åt bergshanteringen
........................

„ reseunderstöd åt idkare av
hantverk och annan mindre

industri.................................

Befrämjande i allmänhet av bergsbruket: Till

understöd åt personer, som
önska i främmande länder förvärva
sig ökad insikt och skicklighet
i vad till bergshanteringen

hörer ..........................................

Ålderstillägg .................................

Skrivmaterialier och expenser, ved

in. m...........................................

Till bestridande av tryckningskostnader
....................................

Sjunde huvudtitelns extra ordinarie
anslag:

Till provisorisk lönereglering för
befattningshavare i kommerskollegium
..............................

10,958:86.-- 110:42.

---- 11,370: —

40,850: —----

30,975:— 4,662:50.--

9,162: 50. 26: 25. — —

8,587:50. 1,200:— — —

3,846: 83. 14: 82.--

--911: 62.--

129: 47.----

6,815: 19. 11,480: 42.

Leverering

från

statskontoret.
26,811: —

140,165: —

50.000: —

25,000: —
18,000: —

6,000: —
6,550: —

37,652: 62.

36,641: 63.

14,110: —
360,930: 25.

Transport 104,510: 16.

Skuld

Ull

år 1914.

Skuld

från

år 1912.

- 233 —

Kredit.

Utgifter. Omföring.

Behållning

till

år 1914.

Summa.

37,767:36. — —

112: 92.

37,880: 2 8.

— —

— -

151,535: — --

— —

151,535: —

- -

46,600: — --

44,250: —

90,850: —

— —

— -

20,337: 50. --

40,300: —

60,637: so.

— —

- —

19,225:— --

7,963: 75.

27,188: 75.

100: —

- -

6,225: — --

6,650: — --

9,562: 50.

15,787: 50.
6,650: —

— —

38,646: 78. --

2,867: 49.

41,514: 27.

3,026: 44.

- -

40,579: 69. --

— —

40,579: 69.

12,300: 42. --

1,939: 05.

14,239: 47.

3,126: 44.

— —

379,866: 75. --

106,995: 71.

486,862: 46-

Revisionsberättelse ang. statsverket för år 1913. 30

— 234 —

Debet.

Behållning Leverering

från Uppbörd. Omföring. från

år 1912. statskontoret.

Transport 104,510: 16. 6,815: 19. 11,480: 42. 360,930: 2 5.

Till förstärkning av arbetskrafterna
å kommerskollegii industribyrå
..............................

„ bestridande av kostnader för
handläggning hos kommerskollegium
av ärenden rörande
svenska fartygs registrering

m. m. ....................................

„ beredande av arvode åt ett
sjötekniskt biträde hos kommerskollegium
........................

„ beredande av arvode åt en
vaktmästare hos kommers kollegium

..............................

„ förstärkning av arbetskrafterna
å kommerskollegii avdelning
för näringsstatistik
„ arbetsstatistiska undersökningar
..........................................

„ anordnande försöksvis av statistiska
undersökningar rörande
lantarbetares levnads och

arbetsförhållanden.........

„ expor tstipendier.....................

„ handelsstipendier:

handelsstudiestipendier.........

Åttonde huvudtitelns ordinarie anslag: Extra

utgifter:

Belöning för upphittandet och
tillvaratagandet av en Andréboj
.............................................

--11,136: 17.

59: 40.-- 10,712: 49.

---- 3,000: —

---- 1,175: —

926: 21.------

5,630: 05.-------

3,841: 13.--— —--

20,875: —---- 20,000: —

11,758:15. 991:71.-- 20,000: —

---- 220: 20.

7,806: 90. 11,480: 42. 427,174: il.

Transport 147,600: io.

- 235 —

Kredit.

Skuld

till

år 1914.

Skuld

från

år 1912.

Utgifter.

Omföring.

Behållning

till

år 1914.

Summa.

3,126: 44.

379,866: 75.

- -

106,995: 7 1.

486,862: 46.

— —

— —

10,495: 54.

— -

640: 6 3.

11,136: 17.

— —

— —

10,474: 41.

- -

297: 48.

10,771: 89.

— —

3,000: —

— —

— —

3,000: —

—: 02.

1,175: 02.

— -

1,175: 02.

— —

— —

— —

— —

926: 21.

926: 21.

— —

— —

5,630: 05.

- —

— —

5,630: 05.

— -

3,841: 13.
21,875: —

- -

19,000: —

3,841: 13.
40,875: —

— —

- —

18,050: 02.

- -

14,699: 84.

32,749: 86.

220: 20.

220: 20.

3,126: 46.

— —

454,628: 12.

- -

142,559: 87.

597,187: 99.

— 236 —

Debet.

Behållning Leverering

från Uppbörd. Omföring. från

år 1912. statskontoret.

Sjätte huvudtitelns
sparingsfond:

För utförande försöksvis av statistiska
undersökningar rörande

arbetslösheten m. in...................

Förskott:

Till beredande av extra lönetillägg

för år 1912 etc...................

„ bestridande av kostnaderna
för utredning rörande inom
riket gällande kollektiva avtal

in. m.....................................

„ undersökning rörande hemindustriellt
arbete i Sverige
„ utredning angående de mindre
bemedlade klassernas bostadsförhållanden
...........................

„ omkostnader, förbundna med
statistisk utredning angående
tillverkningen av alkoholhaltiga
drycker...........................

„ utarbetande av en statistisk
redogörelse för den stora ar betskonflikten

år 1909.........

„ vissa förarbeten för ett industriregister
..............................

Ersättning för på grund av sjukdom
(arsenikförgiftning) mistade

avlöningsförmåner........................

För utredning angående minsta
kvantitet varor, som må på en
gång införas från frihamn eller
Mager in. m...............................

Transport 147,600: io.
allmänna be -

7,806: 90. 11,480: 42. 427,174: n.

998: 90.

450; —--—

3,800: —
8,489: 60.

1,070: —--

889:

—-- 7,287: 35.

-- 2,026: 44.

—-- 2,251: 85.

Transport 163,297:60. 7,806:90. 11,480:42. 438,739:7 5.

— 237 —

Skuld

till

år 1914

Skuld
från
år 1912

Kredit.

Utgifter. Omkring.

Behållning

till

år 1914.

Summa.

3,126; 46.

— —

454,628: 12.

— —

142,559: 87.

597,187: 99.

— —

— —

998: 90.

— —

— —

998: 90.

— —

— —

450: —

— —

— —

450: —

- -

- -

3,800: —

— —

— —

3,800: —

— —

- —

8,489: 60.

8,489: 60.

— —

— —

1,070: —

— —

— —

1,070: —

2,980: 25.

2,413: 73.

566: 52.

— —

— —

2,980: 2 5.

— —

— —

7,257: 35.

— —

30: —

7,287: 35.

— —

— —

610: 60.

— —

278: 40.

889: —

— —

— —

1,425: 85.

600: 59.

— —

2,026: 44.

2,251: 85.

__

2.251: 85.

6,106: 71.

2,413: 73.

481,548: 79.

600: 59.

142,868: 27.

627,431: 38.

— 288 —

Debet.

Behållning Leverering

från Uppbörd. Omgöring. från

år 1912. statskontoret.

Transport 163,297: 60. 7,806: 90. 11,480: 42. 438,739: 75.

Utredning rörande skogsarbetarnas
ställning och levnadsförhållanden
i Norrland....................— —-- 269: 7 o.

Dito rörande en allmän budgetundersökning
i Sverige............... — —---- 700: —

Dito rörande de mindre bemedlade
klassernas bostadsförhållanden
..................................................— — — — 450: —

Handels- och sjöfartsfonden:

Bidrag till kostnaderna för svenska
sjömäns vistelse å skandinaviska

sjömanshemmet i Boston ......... — — — — — — 375: —

Dito till ett svenskt läs- och skrivrum
för sjömän i Rotterdam ...--— —-- 1,000: —

Dito till kostnaden för ett skandinaviskt
läsrum i Newcastle on

Tyne............................................. — — — — — — 150: —

Dito till anordnande av ett
“svensk rum" inom sjömanshemmet
i Geestemiinde.................— —-- 500: —

Understöd för år 1913 till svenska

handelskammaren i London ...... — —---- 5,000: —

För tryckning av blanketter för

sjömanshusen .............................. — — — — — — 7,609: —

Bestridande av kostnaderna för
tryckning av instruktion för

mönstringsförrättare.......................— — — — 1,583: —

Belöningar för räddande av befälhavare
och besättningar å svenska

fartyg .......................................... 40:— 25:— — — 1,186:58.

Till arvode åt en inspektör för

fartygs bergningsredskap.................. 2,500: —

Dito dito dito för fartygs lastlinje — — — — 80:— 2,242: 12.

Transport 163,337: 60. 7,831: 90. 11,560: 42. 462,305: 15.

— 239 —

Kredit

Skuld

till

år 1914

Skuld
från
år 1912.

Utgifter.

Omföring

Behållning

till

år 1914

Summa.

6,106: 71.

2,413: 7 3.

481,548: 79.

600: 5 9.

142,868: 27.

627,431: 38.

— —

— —

269: 7 0.

— —

— —

269: 70.

— —

— —

700: —

— —

- —

700: —

— —

450: —

— —

450: —

— —

- -

375: —

- -

— —

375: —

— —

— -

1,000: —

— —

— —

1,000: —

— —

— —

150: —

— —

— —

150: —

— —

— —

500: —

500: —

— —

— —

5,000: —

— —

— —

5,000: —

— —

7,609: —

— —

— —

7,609: —

— —

— —

1,583: —

— —

1,583: —

— —

— —

1,186: 58.

•--

65: —

1,251: 58.

_____ _

_ _

2,500: —

_ _

____ ——

2,500: —

— —

— —

2,322: 12.

— —

2,322: 12.

6,106: 71.

2,413: 73.

505,194: 19.

600: 59.

142,933: 27.

651,141: 78.

240 —

Debet.

Behållning

från Upphörd. Omföring.

år 1912.

Transport 163,337: 60. 7,831: 90. 11,560: 42.

Manufakturförlagslånefonden:
Anslagsfyllnad, jämlikt kungl.

brevet den 5 juni 1891............

Till statistisk provundersökning
rörande industriella verk för
bearbetning av spånadsämnen
samt förbättrande av hant verksstatistiken.

....................

„ utgivande av ett provhäfte
av “Kommersiella meddelanden"
.......................................

„ inköp för statens räkning
av ett antal exemplar av
Sveriges industriförbunds för eningsbok

..............................

Bötesmedel, insända från domstolarna
..........................................

Hyresavgifter från sjömanshusen i

riket................................................

Tonavgifter för dito dito...............

Avgifter för anbringande av lastmärke
.............................................

Leverering från arméförvaltningen:
För införskaffande av uppgifter
rörande de värnpliktiges yrkesfördelning
....................................

1,055:— 454:58.

23: 18. 89,299: 36.--

-- 89,058:17. 1,411:08.

32:— 361:—--

1,435: 45.----

Summa 165,883: 23. 187,005: Öl. 12,971: 50.

Leverering

från

statskontoret.

462,305: 15.
10,600: —

10,158: 34.
2,791: 67.

1,000: -

486,855: 16.

— 241 —

Kredit.

Skuld

till

år 1914.

Skuld

från

år 1912.

Utgifter.

Omföring.

Behållning

till

år 1914.

Summa.

6,106:71. 2,413:73. 505,194:19. 600:5 9. 142,933:27. 651,141:78.

8,988:81. 1,611:19. 10,600: —

1,849:85.-- 10,117:17.

2,791: 67.

1,000: —

-- 89,322:5 4.

-- 90,469: 2 5.

-- 309: —

---- 1,435: 45.

7,956:56. 2,413:73. 700,639:2 7.

^Behållningen utgöres av:
Kontant behållning:

I kassan .................................

I riksbanken, å giroräkning.
Fordringar ................................

1,891:02. -- 12,008:19.

2,791: 67.

1,000: —

1,509: 58.

89,322: 54.
90,469: 2 5.

393: —

1,435: 45.

12,971:50. 144,646: 96. 860,671:46.

406: 7 8.

133,674: 28. 134,081: 06.

...................- 10,565: oo. 144,646:9 6.

1,411: 08. 98: 50.

80: —

4:

Revisionsberättelse ang. statsverket för år 1913.

31

— 242 —

Patent- och registreringsverket.

Patent-

Aktiebolags-

Summa.

Debet.

avdelningen.

avdelningen.

Balans från år 1912:

Tillgångar .....................................................

.... 66,741: 12.

19,229: 45.

85,970:

Inkomster:

Sjunde huvudtitelns e. o. anslag:

Till bestridande av kostnaderna för den
överståthållareämbetet och länsstyrelserna
åliggande befattning med registreringar
och anmälningar till förenings-,

försäkrings- och handelsregistren ......... — — 7,257: 93.

Avgifter för 3,686 patentansökningar ......... 73,520: — — —

Årsavgifter för patent .................................... 275,035: — --

Avgifter för 1,536 ansökningar om registrering
av varumärken ................................ 60,800:— — —

Dito för 396 ansökningar om förnyad registrering
av varumärken.............................. 3,950: — --

7,257: 93.
73,520: —
275,035: —

60,800: —

3,950: —

Transport 413,305: —

7,257: 93. 420,562: 93.

— 243 —

Patent-

Aktiebolags-

avdelningen.

avdelningen.

Transport 413,305: —

7,257: 93.

420,562: 93.

Avgifter för 28 ansökningar om registrering

av vissa mönster och modeller..................

270: —

- -

270: —

Dito för 4,579 anmälningar om registrering

av uppgifter rörande aktie- m. fl. bolag

— —

132,298: so.

132,298: so.

För försålda publikationer..............................

3,216: 75.

799: 52.

4,016: 27.

Pensionsavgifter ................................................

433: 3 3.

- -

433: 33.

Hyror..................................................................

37,115: —

— —

37,115: —

Diverse...............................................................

4: 05.

— —

4: 05.

Säger 454,344: 13.

140,356: 25.

594,700: 3 8.

Summa

521,085: 25.

159,585: 70.

680,670: 95.

Kredit.

Utgifter:

Avlöningar och arvoden .................................

219,385: 49.

50,869: 30.

270,254: 79.

Renskrivning......................................................

6,899: 55.

2,089: 50.

8.989: 05.

Skriv- och ritmaterialier .................................

4,572: 30.

2,795: 60.

7,367: 90.

Postavgifter ......................................................

913: 20.

401: 33.

1.314: 53.

Patentunionens internationella byrå i Bern

1,430: 44.

- -

1,430: 44.

Reseersättningar................................................

414: so.

- -

414: 50.

Publikationer......................................................

78,314: 84.

22,051: 77.

100,366: 61.

Bibliotek och arkiv..........................................

8,197: 40.

104: —

8,301: 40.

Inventariers anskaffande och underhåll.........

4.625: 86.

1,288: 56.

5,914: 42.

Bränsle...............................................................

3,169: 12.

1,056: 38.

4,225: so.

Lyse.....................................................................

1,561: 09.

520: 36.

2,081: 45.

Renhållning och städning ..............................

4,155: 53.

901: 37.

5,056: 90.

Hyra för ämbetslokal....................................

19,425: —

6,475: —

25,900: —

Återställda registreringsavgifter .....................

13,700: —

2,571: —

16,271: —

Diverse utgifter för fastigheten nr 6 kvar-

teret Rännilen .............................................

16,666: 23.

16,666: 23.

Säger 383,430: 5 5. 91.124:17. 474,554:7 2.

Leverering:

Till statskontoret

65,624: 45. 19.229: 45. 84.853: 90.

— 244 —

Patent avdelningen.

Aktiebolags avdelningen.

Summa.

Balans till år 1914:

Tillgångar:

Kontant behållning:

I kassan ................................................... 2,867: 2o.

I riksbanken, å giroräkning.................. 67,613:05.

Från verket genom inbrott tillgripna medel 1,550: —

Säger 72,030: 2 5.

881: 60.
48,350: 48.

49,232: 08.

3,748: 80.
115,963: 53.

1,550: —
121,262: 33.

Summa 521,085: 25. 159,585: 7 0. 680,670: 95.

— 245 —

§ I Till

ämbetsverket hava under år 1913 inkommit 3,683 ansökningar
om patent och meddelats 1,915 patent.

Under samma år hava inkommit 28 ansökningar om registrering av
mönster och modeller och har sådan registrering medgivits i 12 fall.

Under året hava vidare inkommit 1,535 ansökningar om registrering
av varumärken samt registrerats 1,194 dylika märken.

Till ämbetsverket hava under år 1913 inkommit dels 58 anmälningar
till försäkringsregistret, dels 4,497 anmälningar till aktiebolagsregistret, därav
562 avsett registrering av aktiebolag.

Under samma år hava registrerats dels 4 ömsesidiga försäkringsbolag,
dels 1 försäkringsaktiebolag, dels 562 andra aktiebolag, vilkas sammanlagda
tecknade aktiekapital utgör 106,015,570 kronor, varav 82,418,364 kronor
38 öre vid registreringen anmälts vara inbetalda.

Ovanberörda tecknade belopp fördelar sig på vissa grupper av aktiebolag
och banker på följande sätt, nämligen för:

5 försäkringsbolag med ................................ kronor 750,000: —

180 industri- och lantbruksaktiebolag med ...... „ 42,078,785: —

254 handelsaktiebolag med ................................. „ 44,407,145: —

39 trafikaktiebolag med.................................... „ 9,827,290: —

89 aktiebolag bildade för varjehanda ändamål

med............................................................... „ 8,952,350: —

Summa kronor 106.015,570: —

S:a 567

{Statistiska

Behållning

från

år 1912.

Sjunde huvudtitelns ordinarie anslag:

Statistiska centralbyrån:

Avlöningsmedel..............................................................................

Till bibliotekets underhållande...................................................

,, arvoden åt tillfälliga biträden samt till vikariatsersättningar

„ officiella statistiska trycket...................................................

„ en statistisk tidskrift ............................................................

„ utarbetande av en avlönings- och pensionsstatistik.........

Ålderstillägg.......................................................................................

Skrivmaterialier och expenser, ved m. m.....................................

Till bestridande av tryckningskostnader.......................................

Sjunde huvudtitelns extra ordinarie anslag:

Till arvoden åt extra ordinarie aktuarier i statistiska centralbyrån
..........................................................................................

„ provisorisk lönereglering för befattningshavare i statistiska

centralbyrån ..............................................................................

„ förstärkning av de till arvoden åt tillfälliga biträden hos

statistiska centralbyrån m. m. anslagna medel ..................

„ utgivande av en statistisk tidskrift.......................................

Sjätte huvudtitelns allmänna besparingsfond:

Till bestridande av kostnader för en redogörelse över tuberkulosdödligheten
i Sverige under tiden 1906—1910..................

1,099: 37.
146: 22.
121: 86.
450: 12.
906: 35.

750: 50.

D e Uppbörd.

58: 41.
372: 65.

Transport 3,474: 42. 431: 06.

247 -

centralbyrån.

bet.

Leverering

från

Skuld

till

Skuld

från

Kredit

Leverering

Utgifter. till

Behållning

till

Summa.

statskontoret.

år 1914.

år 1912.

statskontoret.

år 1914.

34,650: —

— — — —

34,650: —--

— —

34,650: —

2,000: —

— — — —

1.448: 30.--

1,651: 07.

3,099: 3 7

20,250: —

— — — —

18,331:79.--

2,064: 43.

20,396: 22

— —

— — — —

121: 86.--

- -

121: 86

— —

— — — _

450: 12.--

- -

450:12

— —

— — — —

68:—--''

838: 35.

906: 35

1,100: —

— — — —

1,100:—--

— —

1,100: —

11,690: 85.

— — 2,190: 85.

9,469: 6 9. — —

88: 72.

11,749: 26

45,831: 70.

— — — —

45,879: 73.--

324: 62.

46,204: 3 5

20,562: 50.

— —

-- 20,562: so. ---

— — 20,562: so

9,007: 50.

— —

-- 9,007: 50.--

-- 9,007: 50

29,300: —
1,000: —

— —

-- 29,300: —--

-- 703:oi.--

-- 29,300: —

296:99. 1,000: —

— —-- 30: 60. 719: 90.

-- 750: 50.

175,392: 55.

-- 2,190: 85. 171,123: io. 719: 90.

5,264: 18. 179,298: 03.

- 248 —

Behållning

från

år 1912.

Transport 3,474: 4 2.

Sjunde huvudtitelns allmänna besparingsfond:

För statistiska centralbyråns deltagande i Baltiska utställningen

i Malmö år 1914 ..........................................................................

Förskott:

Kostnader för folkräkningen den 31 december 1910 ............... 6,200: 3 4.

Till en statistisk utredning angående landstingsmannaval och

kommunal rösträtt m. m.......................................................

„ en dito dito angående barn födda utom äktenskapet......... 546: 15.

„ ersättning åt biträden bos statistiska centralbyrån för vissa
mistade avlöningsförmåner ...............................................

D e Uppbörd.

431: 06.

Summa 10,220:91. 431:06.

249 —

bet.

\

K r

e d i t.

Leverering

Skuld

Skuld

Leverering

Behållning

från

till

från

Utgifter.

till

till

Summa

statskontoret.

år 1914.

år 1912.

statskontoret.

år 1914.

175,392: 55.

i

2,190: 85.

171,123:

10.

719: 90.

5.264: 18.

179,298:

03.

1,000: —

i

— —

242:

— —

758: —

1,000:

20,000: —

5,806: 53.

— —

32,006:

87.

— —

— —

32,006:

87.

5,589: 97.

_ _

2,462: 40.

3,127:

57.

_ _

_ _

5,589:

97.

1,000: —

— —

— —

1,546:

15.

— —

— —

1,546:

15.

1.585: 89.

— —

- -

1,585:

89.

- -

- -

1,585:

89.

204,568: 41.

5,806: 53.

4,653: 25.

209,631:

58.

719: 90.

l) 6,022: 18.

221,026:

91.

/

x) Behållningen utgöres av:
Kontant behållning:

I kassan ................................................................ 16: 90.

Förskott'' .................................................................... 6,002:2 8. 6,022:18.

1

Revisionsberättelse ang. statsverket för år 1913.

32

— 250

Bankinspektionen. *

>

Debet.

Balans från år 1912:

Tillgångar................................................................................................ 267: 80.

Inkomster:

Sjunde huvudtitelns ordinarie anslag:

Till upprätthållande av bankinspektionens verksamhet:

Avlönings- och expensmedel......................................................... 36,389: 93.

Summa 36,657: 7 3.

Kredit.

Utgifter:

Avlöningar ........................................................................ 32,639: 93.

Vikariatsersättning och vaktmästararvode..................... 2,169: 98.

Skrivmaterialier.................................................................. 196:02.

Uppvärmning och belysning .......................................... 126: 6 o.

Böcker, tidningar och tryckningskostnader m. m....... 397: i o.

Renhållning och städning................................................ 364: io.

Inventarier ........................................................................ 76:-5o.

Diverse .............................................................................. 523: 03. 36,493: 2 6.

Balans till år 1914:

Tillgångar:

Kontant behållning: ''

I kassan.......................................................................................... 164: 47.

Summa 36,657: 7 3.

— 251

ÅTTONDE HUVUDTITELN.

[Ecklesiastikdepartementet.

För revisionsåret här ecklesiastikdepartementets registrator i särskilda räkningar meddelat
redovisning för de anslagsmedel, som finnas sammanförda i nedanstående tabell:

Debet.

Kredit.

Behållning Leverering

från från

år 1912. statskontoret.

Behållning

Utgifter. till Summa,

år 1914.

Åttonde huvudtitelns ordinarie
anslag:

Departementschefen..................... — — 17,000: —

Departementets avdelning av

Kungl. Maj:ts kansli:

17,000: —-- 17,000: —

Avlöning.................................... — — 62,217: 7 5.

62,217:75.-- 62,217:75.

Till amanuenser, renskrivning

m. m............................*.......... — — 26.500: —

Lappmarks ecklesiastikverk:

För inköp av undervisnings-materiel för småskolesemina-

26,500: —-- 26,500: —

i

riet i Murjek .......................... 254: 8 3.

F olkundervisningen:

Undervisningsmateriel m. m.

254: 83.-- 254: 83.

för folkskolor ........................ 2,546: 9 2. 30,000: — 32,546: 9 2. — — 32,546: 9 2

Transport 2,546: 92. 135,972: 58. 138,519: 50. — — 138,519: so

— 252 —

Debet.

Kredit.

Behållning Leverering Behållning

från från Utgifter. till Summa,

år 1912. statskontoret. år 1914.

Transport 2,546: 92. 135,972: 58. 138,519: 50.-- 138,519: 50.

Till befrämjande av folkundervisningen
bland de i rikets
nordligaste trakter bosatta
finnar:

För inköp av undervisningsmateriel
för seminariet i
Haparanda och folkskolan i

Pajala m. fl. församlingar.
Understöd åt folkbibliotek:

Till arvoden åt två biblioteks-

14,831: 69.

14,831: 69.

v

14,831:

69.

konsulenter..............................

- -

9.093: 74.

9,093: 7 4.

- -

9,093:

74.

Ålderstillägg ..............................

Skrivmaterialier och expenser,
ved m. m.:

5,400: —

5,400: —

5,400:

Expenser....................................

Till inköp av böcker m. m. å:

4: Öl.

20,500: —

20,503: 3 3.

—: 68.

20,504: oi.

Läroverksbyrån .....................

496: 22.

250: —

76: 90.

669: 32.

746:

22.

Folkskolebyrån........................

Till anskaffande av ett hand-bibliotek i bibliotekskonsulen-

162: 80.

82: 30.

80: 50.

162:

80.

ternas ämbetslokal ...............

Till inköp och bindning av

- -

1,000: —

1,000: —

- -

1,000:

böcker och tidskrifter............

Till bestridande av trycknings-

- -

250: —

103: 14.

146: 86.

250:

kostnader....................................

åttonde huvudtitelns e. o. anslag:

- -

24,000: —

23,994: 19.

5: 81.

24,000:

Till provisorisk lönereglering etc.

„ arvode åt en extra byråchef

- -

11,862: 75.

11,862: 75.

- -

11,862:

75.

inom ecklesiastikdepartementet
Till beredande av arvode åt en
särskild föredragande i ecklesia-

7,800: —

7,800: —

7,800:

stikdepartementet.....................

10,050: —

10,050: —

10,050:

Transport 3,209: 95.

241,010: 76.

243,317: 54.

903: 17.

244,220:

71.

— 253 -

Debet. Kredit.

Behållning

från

år 1912.

Leverering

från

statskontoret.

Utgifter.

Behållning

till

år 1914.

Summa.

Transport 3,209: 9 5.

241,010: 76.

243,317: 54.

903: 17.

244,220: 71.

Till förhöjning av de inom eckle-siastikdepartementets avdelning
av Kungl. Maj:ts kansli an-ställda amanuensers arvoden
m. m........................................

13,950: —

13,950: —

13,950: —

Till biträden vid de statistiska
arbetena inom ecklesiastikde-partementet ..............................

6,450: —

6,450: -

6,450: —

Till utarbetande av en grund-katalog över för folkbibliotek
lämplig litteratur.....................

20,000: —

3,594: 70.

16,405: 30.

20,000: —

Till understöd åt anstalter och
föreningar, som anordna popu-lärvetenskapliga föreläsningar

2,000: —

2,000: —

2,000: —

Summa 3,209:95. 283,410:76. 269,312:24. 17,308:47. 286,620:71.

— 254 —

Riks- och

För revisionsåret har i särskilda räkningar lämnats redovisning

A) Riksarkivet.

Statsanslag:

Ordinarie staten:

Åttonde huvudtiteln:

Riks- och landsarkiven:

Avlöning till ämhets- och tjänstemän samt vaktbetjänte ...................................

Vikariatsanslag, arvoden, renskrivning m. m..........................................................

Till inköp av arkivalier och tryckta arbeten.........................................................

Ålderstillägg .............................................................................................................

Skrivmaterialier och expenser, ved m. m.:

I allmänhet ...............................................................................................................

Till elektrisk belysningsanordning i landsarkiven..................................................

Till bestridande av tryckningskostnader.......................................................................

Extra ordinarie staten:

Åttonde huvudtiteln:

Till fortsatt utgivande i tryck av sådana handlingar, som äro av vikt för fäderneslandets
historia ............................................................................................................

Förskott:

Till beredande av ökat utrymme för uppställning av arkivalier i landsarkivet i Lund

Kungl. kammarrättens anmärkningsmedel ................................................................................

Greve Erik Posses donationsfond:

Till utgivande av “Svenskt diplomatarium0 .....................................................................

Summa

- 255 -

landsarkiven.

för de i nedanstående tabell sammanförda anslagsmedel.

Debet.

Kredit.

«

Behållning

Leverering

Behållning

Summa.

från

Leverering.

Uppbörd.

Utgifter.

till lands-

till

år 1912.

arkivet i Lund.

år 1914.

256: 14.

51,242: 35.
13,300: —
1,000: —
3,775: —

— —

51.242: 35.
13,300: —
1.079: 67.
3,775: —

-- 176:47.

51,242: 35.
13,300: —
1,256: 14.
3,775: —

74: 53.
112: —

19,000: —
620: —
838: 25.

97: 90.

30: 06.

18,322: 12.
619: 47.
838: 2 5.

-- 850:31.

--112:53.

— — 30: 06.

19,172: 43.
732: —

868: 31.

3,780: oi.

4,500: —

- -

6,886: 38.

-- 1,393:63.

8,280: Öl.

3,200: —

3: 12.

—: 47.

2,002: 70. 1,197: 30.
--2: 65.

3,200: —
3: 12.

385: 98.

- -

71: Öl.

- -

456: 99.

456: 99.

4,608: 66.

97,475: 60.

202: 09.

96,063: 71.

2,002: 70. 4,219: 94.

102,286: 35.

- 256 -

Debet.

K r e

d i t.

Behållning

från

år 1912.

Leverering. Uppbörd.

Utgifter.

Behållning

till Summa,

år 1914.

B) Landsarkivet i
Vadstena.

Statsanslag:

Ordinarie staten:
Åttonde huvudtiteln:
Riks- och landsarkiven: -

Avlöning till arkivarie
och vakt -

betjänt ..............

Yikariatsersätt-

- -

5,403: 28.-- 5,403: 28.

5,403: 28.

ning, arvoden, ren-skrivning m. m.

1,100: —-- 1,100: —

_

_

1,100: -

Till skötsel av

värmeledning......

Till inköp av arki-

- —.

300: —-- 300: —

300: —

valier och tryckta
arbeten .............

150:— 18:56. 166:48.

2:

08.

168: 56.

Ålderstillägg...........

Skrivmaterialier och

- -

700: —-- 700: —

700: —

expenser, ved m. m.
Huvudtitelns all-

182: 8 4.

3,000: —-- 2,843: 24.

339:

60.

3,182: 84.

männa besparings-fond:

Till inköp av böcker

76: 90.

---- 76: 90.

76: 90.

Extra ordinarie staten:

Åttonde huvudtiteln:

Till arvode åt en

amanuens vid lands-arkivet i Vadstena

_ _

1,800:—-- 1.800: —

1,800: —

Summa

259: 74.

12,453: 28. 18: 56. 12,389: 90.

341:

68.

12,731: 58.

— 257 —

Debet.

Behållning

från Leverering.
år 1912.__

C) Landsarkivet i
Uppsala.

Statsanslag:

Ordinarie staten:

Åttonde huvudtiteln:

Riks- o. landsarkiven:

Avlöning t. arkiva -

rie o. vaktbetjänt — —
Vikariatsersätt-

5,590: 40.

ning, arvoden, ren-skrivning m. m.--

1,100: —

Till skötsel av

värmeledning...... — —

Till inköp av ar-

300: —

kivalier o. tryckta
arbeten ............... — —

150: —

Ålderstillägg............

Skrivmaterialier och

600: —

expenser, ved m. m. — —
Huvudtitelns bespa-

5,500: —

ringsfond:

Besparingarna i allmänhet: Till

förstärkande
av hand- o. referensbiblioteken.
. 102: 08. — —

Extra ordinarie staten:

Åttonde huvudtiteln:

Till arvode åt en
amanuens vid landsarkivet
i Uppsala — — 1,800: —

Till ersättning åt
extra biträden vid
landsarkivet i Uppsala
....................... 800: —

K r e d

i t.

Skuld

från

år 1912.

Utgifter.

Behållning

till

år 1914.

Summa.

5,590:

40.

5,590: 4 0.

1,100:

1,100: —

300:

300: —

141:

62.

8:

38.

150: —

600:

600: —

5,243:

62.

168:

68.

5,500: —

102: 08.--

102: 08

1,800: —--

1,800: —

800: —--

800: —

Summa 102: 08. 15,840: 40. 87: 70. 15,077: 72.

Revisionsberättelse ang. statsverket för år 1913.

177: 06. 15,942: 48.

33

D) Landsarkivet i Lund.

Statsanslag:

Ordinarie staten:

Åttonde huvudtiteln:

Kiks- och landsarkiven:

Avlöning till arkivarie och vaktbetjänt ................................................

Vikariatsersättning, arvoden, renskrivning m. in..................................

Till skötsel av värmeledning.....................................................................

„ inköp av arkivalier och tryckta arbeten .......................................

Ålderstillägg ...................................................................................................

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m................................................

Extra utgifter:

Till inlösen av murareämbetets i Lund arkiv.......................................

Huvudtitelns besparingsfond:

Besparingarna i allmänhet:

Till förstärkande av hand- och referensbiblioteken .......................

Extra ordinarie staten:

Åttonde huvudtiteln:

Till arvode åt en amanuens vid landsarkivet i Lund............................

„ ersättning åt extra biträden vid landsarkivet i Lund.....................

Förskott:

Till beredande av ökat utrymme för uppställning av arkivalier i landS''
arkivet i Lund................................................................................................

— 259 —

D e b

e t.

Kredit.

Behållning

Leverering

Leverering

Skuld

Behållning

från

från

från

Uppbörd. från Utgifter.

till Summa.

år 1912.

landskontoret.

riksarkivet.

år 1912.

år 1914.

-- 6,450: —

--1,100: —

-- 300: —

-- 150:—

-- 600:—

418: 31. 5,000: —

--100: —

73: 15.

-- 1,800: —

-- 1,000: —

491:46. 16,500: —

— — 44: 09.

2,002: 7 0.--

2,002: 70. 44: 09.

-- 6,450: —

--1,100: —

-- 300: —

--150; —

-- 600: —

-- 5,184: 92.

100: —

73: 15.

-- 1,800: —

--1,000: —

-- 2,002: 70.

100:— 18,660:7 7.

-- 6,450: —

--1,100: —

-- 300: —

44: 09. 194: 09.

-- 600: —

233:39. 5,418:31.

-- 100:—

73: 15.

-- 1,800: —

-- 1,000: —

-- 2,002: 70.

277: 48. 19,038: 25.

— 260

Debet. Kredit.

Behållning Behållning

från Leverering. Utgifter. till Summa,

år 1912. år 1914.

E) Landsarkivet i
Göteborg.

Statsanslag:
Ordinarie staten:
Åttonde huvudtiteln: Riks-

och landsarkiven
:
Avlöning till arkivarie
o.vakt -

betjänt .........

Vikariatsersätt-ning, renskriv-

6,350: —

6,350: —

-- 6,350: —

ning m. m....
Till skötsel av

- -

1,100: —

1,100: —

--1,100: —

värmeledning
Skrivmaterialier
och expenser,

300: —

300: —

300: —

ved m. m.......

Extra ordinarie
staten:

Åttonde huvud-titeln:

Till arvode åt
en amanuens
vid landsarki-

353: 39.

3,000: —

3,326: 44.

26: 95. 3,353: 39.

vet i Göteborg
Till inköp av

- -

1,800: —

1,800: —

-- 1,800: —

tryckta böcker

739: 84.

— —

575: 60.

164:24. 739: 84.

Summa 1,093:23. 12,550:— 13,452:04. 191: 19. 13,643:23.

— 261 —

Debet. Kredit.

Leverering. Utgifter. Summa.

F) Arkivdepån i Visby.

Statsanslag:

Ordinarie staten:

Åttonde huvudtiteln:
Riks- och landsarkiven:

Arvode till arkivarie och vaktbetjänt...

1,800:— 1,800: —

1,800: —

Yikariatsersättning, renskrivning m. m.

200: — 200: —

200: —

Till skötsel av värmeledning..................

150: — 150: —

150: —

„ inköp av arkivalier och tryckta

arbeten...............................................

51: 65. 51: 65.

51: 65

Ålderstillägg................................................

300: — 300: —

300: —

Skrivmaterialier och expenser,; ved m. m.

960: 70. 960: 70.

960: 7 0

Summa

3,462: 85. 3,462: 35.

3,462: 35

— 262 —

Kungl.

I särskilda räkningar har från kungl. biblioteket för revisionsåret lämnats redo -

Statsanslag:

Ordinarie staten:

Åttonde huvudtiteln:

Kungl. biblioteket:

Avlöning åt ämbete- och tjänstemän.......................................................................

Vikariatsersättning, gratifikationer, renskrivning m. m........................................

Till böckers inköp och inbindning .......................................................................

Ålderstillägg ..................................................................................................................

Skrivmaterialier och expenser, ved in. m......................................................................

Till bestridande av tryckningskostnader........................................................................

Extra ordinarie staten:

Åttonde huvudtiteln:

Till redigering av Sveriges offentliga biblioteks gemensamma accessionskatalogs

26:e årgång, omfattande år 1912 —.....................................................................

För redigering av ett tioårsregister etc.......................................................................

Till inbindning av obundna böcker i kungl. bibliotekets äldre samlingar...............

„ utarbetande av katalog över ofullständigt förtecknade delar av kungl. bibliotekets
äldre samlingar ............................................................................................

Av Gustav Berghmans testamentsfond.....................................................................................

Summa

263 —

biblioteket.

visning för de anslagsmedel, som finnas sammanförda i nedanstående tabell:

Debet.

Kredit.

Behållning
från
år 1912.

Leverering

från Inkomster,

statskontoret.

Utgifter.

Leverering

till

statskontoret.

Behållning

till

år 1914.

Summa.

65.262: 07.--

19,100: —--

45,000: —--

1,275: —--

20,000:— 30:7 0.

11,327:90.--

65,262: 07.--

19,100: —--

45,000: —--

1,149:97. 125: os.

20,030: 7 0.--

11,327:90.--

-- 65,262: 07.

--19,100: —

-- 45,000: —

1,275: —

-- 20,030: 70.

-- 11,327: 90.

588:

60.

1,500: —

10,000: -

-- 1,500: —--

-- 588:60.--

— — 10,000: —--

1 1 1

1 1 1

1,500:

588:

10,000:

203:

1:

39.

79.

11,000: —
1,035: —

-- 10,870:—--

1,010:47.--

333: 39.
26: 32.

11,203:

1.036:

793:

78.

185,499: 97.

30:70. 185.839:71. 125:03.

359: 71.

186,324:

National

Debet.

Balans från år 1912:

Tillgångar ...............................................................................................................

Inkomster:

Statsanslag:

Ordinarie staten:

Åttonde huvudtiteln:

Nationalmuseet:

Bestämt anslag ....................................................................................

Reservationsanslag:

Till konstsamlingarnas ökande......................................................

„ konstslöjdsamlingens ökande ................................................

„ samlingarnas vård och underhåll .......................................

„ boksamlingen ...........................................................................

„ inlösen av levande svenska konstnärers arbeten...............

Ålderstillägg .............................................................................................

Skrivmaterialier och expenser, ved m. m...........................................

Förskott:

Till inköp för nationalmuseets räkning av äldre porträtt ur framlidne

kommerserådet, friherre H. Rehbinders efterlämnade samlingar......

Katalogmedel .........................................................................................................

Förevisnings- och garderobsmedel........................................................................

Hyresmedel...............................................................................................................

Intressemedel............................................................................................................

Förevisnings- och katalogmedel från Gripsholms slott....................................

Försålda gipser ......................................................................................................

Vinstutdelning från Stockholms stads brandförsäkringskontor........................

Omföring från J. S. Gieseckes donation .........................................................

Nationalmuseets

huvudbok.

75,864: 2 9.

71,514: 20.

15,000: —
4,000: —
4,000: —
1,000: —
14,650: —
633: 36.
10,083: 87.

7,960: —
3,268: 62.
6,310: —

3,272: 2 6;
1,542: 73''.
150: —

Säger 143,385: 04.

— 265 —

museum.

J. S. Gieseckes
donation.

J. H. Scharps
donation.

Jacques Lamms
prisfond.

Jacques Lamms
stipendiefond.

Femårs-

fonden.

Summa.

415,605: 11.

101,491: 16.

10,195: 44.

10,383: 03.

9,386: 05.

622,925: 08.

71,514: 20.

15,000: —
4,000: —
4,000: —
1,000: —
14,650: —
633: 3 6.
10,083: 87.

-- -- -- ---- 7,960: —

-- ---- ---- 3,268: 62.

24,837: 50. -- -- ---- 24^837: so.

127: 57. 4,509: 32. 426: 50. 459: 35. 455: 78. 9,250: 78.

-- --— — ---- 1,542: 7 3.

-- ---- ---- 150: —

191: 50. — — — — — — — — 191: 50.

— — — — — — — — 5,000: — 5,000: —

25456:57. 4,509:32. 426:50. 459:35. 5,455:7 8. 179,392:5 6.

Revisionsberättelse ang. statsverket för år 1913. 34

— 266 —

Nationalmuseets

huvudbok.

Balans till år 1914:

Skulder:

Å egendomen nr 7 kvarteret Lammet (Drottninggatan nr 59).................

„ dito nr 7 kvarteret Islandet (Holländargatan nr 11)........................... — —

Säger — —

Summa 219,249: 3 3.

Kredit.

Balans från år 1912:

Skulder.......................................................................................................................

Utgifter:

Ordinarie avlöningar och ålderstillägg............................................................... 45,647: 5 6.

Yikariatsersättningar, arvoden åt e. o. tjänstemän och extra vaktmästare,

gottgörelse åt skrivbiträde samt gratifikationer .......................................... 11,715: 48.

Utländska studieresor............................................................................................. 1,500: — •

Beklädnadspenningar ............................................................................................. 1,153: 25.

Nattlig bevakning av nationalmuseibyggnaden ................................................ 7,521: 6 3.

Underhåll av golv, fönster och utställningsmateriel ....................................... 1,823: 5 8.

Renhållning ............................................................................................................ 1,176: 42.

Brännmateriel ......................................................................................................... 10,089: i 8.

Konstsamlingarnas ökande.................................................................................... 17,424:5 8.

Konstslöjdsamlingarnas dito ................................................................................. 3,834:4 8.

Samlingarnas vård och underhåll........................................................................ 2,672:6 0.

Boksamlingen ......................................................................................................... 2,032: 4 7.

Inlösen av levande svenska konstnärers arbeten ............................................. 14,650: —

Inköp av äldre porträtt å auktionen efter H. Rehbinder.............................. 7,960: —

Boktryckeri- och bokbinderiarbeten, annonskostnad, skrivmateriel m. m. ... 6,409: 9 6.

För telefon............................................................................................................... 138: —

Underhåll av donationsegendomar..........................................................................

Vatten, sotning, gas och elektrisk ström...........................................................

Räntor .......................................................................................................................

Transport 135,749: 19.

— 267 —

J. S. Gicseckes J. H. Scharps Jacques Lamms Jacques Lamms Femårs donation.

donation. prisfond. stipendiefond. fonden.

Summa.

194,197: 02. -- --

49,492: 4 9.-- --

243,689:51. — — -T—

684,451: 19. 106,000: 4 8. 10,621: 94.

---- 194,197: 02.

— —-- 49,492: 4 9.

--243,689:51.

10,842: 38. 14,841: 83. 1,046,007: 15.

245,649: 22.

245,649: 22.

780:— 100:— 10:— 10:—-- 46,547:56.

-- 11,715:48.

-- -- -- ---- 1,500: —

-- ---- ---- 1,153: 25.

-- 7,521:63.

-- -- -- ---- 1,823: 58.

681: 65.---- ---- 1,858: 07.

74:— 10,163:18.

2,895: — 5,900: — -- ---- 26,219: 58.

-- -- -- --— — 3,834: 48.

-- -- -- ---- 2,672: 60.

— — — — -- — —-- 2,032: 47.

-- -- -- ---- 14,650: —

-- -- -- ---- 7,960: —

-- -- -- --— — 6,409: 9 6.

-- -- -- ---- 138: —

1,098:97. ---- ---- 1,098:97.

681:96. — — — — — — — — 681:96.

10,840: 6 3. -------- 10,840: 6 3.

17,052:21. 6,000:— 10:— 10:—-- 158,821:40.

— 268 —

Nationalmuseets

huvudbok.

Transport 135,749: 19.

För Gripsholms slotts tavelgalleri........................................................................ 1,362: so.

Reseersättningar...................................................................................................... 102: 7 o.

Restaurering av tavlor i nationalmuseets förråd ............................................. 2,028: —

För genomforskande m. m. av hittills icke fackmässigt undersökta, i svenska

samlingar befintliga konstverk eller märkligare konstslöjdföremål............ 663: 2 7.

Diverse..................................................................................................................... 13: 19.

Omföring till femårsfonden.................................................................................... — —

Aterleverering till kungl. statskontoret ............................................................ 2,928: 3 3.

Säger 142,847: 4 8.

Balans till år 1914:

Tillgångar:

Kontant behållning:

I kassan......................................................................................................... 2,322: 3 7.

„ riksbanken ................................................................................................ 6,683: 3 8.

„ inteckningsbanken ........................................................................ — —

„ nordiska kreditbanken.............................................................................. 2,516: io.

Utlånta medel......................................................................................................... 64,880: —

Fordringar............................................................................................................... — —

Fastigheternas bokförda värden:

Egendomen nr 7 kvarteret Lammet (Drottninggatan nr 59) ....................

Dito nr 7 kvarteret Islandet (Holländaregatan nr 11).............................. — —

Säger 76,401: 8 5.

Summa 219,249: 33.

— 269

J. S. Gieseckes
donation.

J. H. Scharps
donation.

Jacques Lamms
prisfond.

Jacques Lamms
stipendiefond.

Femårs-

fonden.

Summa.

17,052: 21.

6,000: —

10: —

10: —

— —

158,821: 40.

1,362: so.

102: 70.
2,028: —

19: 4 5.
5,000: —

— —

— —

3: 50.

663: 27.
36: 14.
5,000: —
2,928: 33.

22,071: 66.

6,000: —

10: —

10: —

3: 50.

170,942: 64.

51: 32. ---- ---- 2,373: 69.

-- ---- ---- 6,683: 38.

1,275: 39. —: 48.-- -- 8,938: 33. 10,214: 20.

-- -- 711:94. 5,932:38.-- 9,160:42.

-- 100,000: — 9,900: — 4,900: — 5,900: — 185,580: —

403: 6 0. -- -- ---- 403: 6 0.

275,000:— -------- 275,000: —

140,000: — ---- ----- 140,000: —

416,730:31. 100,000:4 8. 10,611:94. 10,832:38. 14,838:33. 629,415:2 9.

684,451:19. 106,000:4 8. 10,621: 94. 10,842: 38. 14,841: 83. 1,046,007: 15.

270 —

Debet.

Balans från år 1912:

Tillgångar.......

Inkomster:

Statsanslag:

Extra ordinarie staten:

Åttonde huvudtiteln:

Livrustkammaren:

Till tillsyn, underhåll och vård av livrustkammarens

samlingar...................................................... 6,200: —

„ iståndsättande av vissa föremål i livrustkammarens
samlingar................................. 600: —

Förskott å 1914 års anslag å åttonde huvudtitelns
e. o. anslag:

Till revidering av inventariemärken i livrustkammarens
samlingar................................................... 1,200: —

Intressemedel........................................................................ 194: 4o.

Förråljningsmedel ............................................................... 2,659: 13.

T’!iSkott från nordiska museet.......................................... 3,096: 7 5.

Summa

Livrnst -

4,320: 4 8.

13,950: 28.
18,270: 76.

— 271 -

kammaren.

Kredit.

Balans från år 1912:

Skulder...................................................................................................... 300:_

Utgifter:

Avlöningar........................................................................... 8,700: —

Samlingarnas ökande ......................................................... 997: 06.

Extra bevakning.................................................................. 200: —

Konservering........................................................................ 96:7 5.

Expenser ........................................... 457: 5 6.

Katalogkostnader ................... 773: so.

Vykortskostnader ............................................................... 52: 5o.

För samlingarnas ommärkning.......................................... 518:03. 11,795; 70.

Balans till år 1914:

Tillgångar:

Kontant behållning......................................................... 702: 94.

Utlånta medel.................................................................. 5,472: 12. 6,175:06.

Summa 18,270: 7 6.

Konsistorierna, folkskola

Uppsala ärkestift:

Konsistorium i Uppsala ....................

Folkskolelärareseminariet för manliga

elever..............................................

Uppsala domkyrka ............................

Antal

D e b e

t.

lärjungar

Vår- | Höst-termin termin
1913. 1913

Balans från
år 1912:
Tillgångar.

Inkomster.

Balans till
år 1914:
Skulder.

Balans från
år 1912:
Skulder.

124

147

294,544

1,202

297,599

84

19

78

55,713

58,157

42,831

28

55

85

550

91,336

62

4_8

11,000

156

82,987

08

44

Summa

124

147

593,346

81

156,702

68

91,887

10

94,143

52

Linköpings stift:

Konsistorium i Linköping ................

251,283

55

110,368

92

521

32

81

06

Stiftsbiblioteket ................................

84,162

82

5,058

13

70

Folkskolelärareseminariet för manliga

elever................................................

109

109

• 2,340

95

49,666

41

Ljungstedtska friskolan i Linköping

461,242

80

170,661

93

465,700

88

461,242

80

Linköpings domkyrka ........................

602

99

5,266

92

64,912

70

66,912

70

Summa

109

109

799,633

11

341,022

31

531.135

60

528,236

56

Skara stift:

Konsistorium i Skara .......................

115,721

01

24,792

_

6

Folkskolelärareseminariet för kvinn-

liga elever........................................

119

113

75

36

46,470

79

Skara domkyrka ................................

9.191

86

7,131

99

55,782

55

32,398

93

Mariestads kyrkas stora kista ........

1,092

86

1,791

09

1,801

36

1,801

36

Summa

119

113

126,081

09

80,185

87

57,583

i

91

34,206

29

Strängnäs stift:

Konsistorium i Strängnäs ................

29,074

89

12,273

42

387

84

131

38

Folkskolelärareseminariet för manliga

elever................................................

136

140

80

58,780

54

1.402

92

640

33

Strängnäs domkyrka ......................

124,531

48

13,126

1 8

19,085

17

19,286

41

Summa

136

140

153,686 37

84,180

14

20,875

93

20,058

12

seminarierna och domkyrkorna

Kredit.

Utgifter.

Balans till år

1914: Tillgångar.

Summa.

Kontant

behållning.

Utlånta

medel.

Fordringur.

Fastigheters

värde.

Inventariers

värde.

Summa.

45.141

83

1.815

66

290.254 4 2

2.596 8 3

_

_

294,666

91

350,808

74

57,280

91

887

1 7

1,035

58

_

_

1,922

75

59.359 7 4

! 47,289

36

-

132,276

69

37,614

62

131,500

--

100

301,491

31

431.768 H

149,712

10

2,702

83

423,566

69

40.211

45

131,500

100

598,08019 7

841,936159

!

79,546

22

3,729

13

i

273,174 80

5,642

58

282,546

51

362,173(79

2,626

58

03

86,262

62

275

86,595

65

89,221

65

51,815

95

191

41

_

191

41

52,007 36

170,437

46

224

47

329,187

72

8,746

39

119,709

95

8,056

82

465,925

35

1,097,605161

2,846

02

1,023

89

1,023

89

70,782

61

307,271

65

5,226

93

688,625 14

14,663

97

119,709 95

8,056

82

836.282

81

1,671,791

02

i

24,414

21

5,887

71

108,868

97

1,336

12

116,092(80

i

140,513 oi

46,461

48

84

67

_

■ _

_

__

84

67

46,546

15

27,129

55

170

09

12.061

39

267

33

79

11

12.577

92

72,106

40

1,910

72

755

12

-

218

11

-

973

23

4,685

31

99,915

96

6,897

59

120,930

36

1,821

56

79

11

129.728

62

263.850

87

|

12,194

51

150

28,441

94

1

818 32

29,410

26

41,736

j

3.5;

59,418

13

205

205

___

60.263

46

10,760

95

3,740(9 6

81,333

74

886

81

40,733

96

126,695

47

156,742

83!

82,373

59

4,095(9 6

109,775

68

1,705

13

-

40,733

96

156.310

73

258,742

44

Revisionsberättelse ang. statsverket för år 1913. 35

Antal

Debet.

lärjungar

Vår-

Höst-

år 1912:

Inkomster.

år 1914:

år 1912:

Västerås stift:

termin

1913.

termin

1913.

Tillgångar.

Skulder.

Skulder.

Konsistorium i Västerås...................

Folkskolelärareseminariet för kvinn-

302.420

94

63,813:81

21

23

liga elever......................................

79

99

3,031

17

47,911 14

-

—j

Västerås domkyrka...........................

57,560

62

12,281 oi

90.102

44

80.102

44

Summa

79

99

363.012

73

124.005| 9 6

90.102

44

80,123

6 7''

Växjö stift:

146,117

98

15,630:98

_

_

_

_

Folkskolelärareseminariet för manliga

i

163

elever................................................

145

150

8.156

27

65.461 oi

4

38

56)

Växjö domkyrka ...............................

12.541

5 4

3,877 j 4 2

4.000

4,000

Summa

145

150

166.815

79

84,969 41

4.004

38

4.163

56

Lunds stift:

Konsistorium i Lund ........................

Folkskolelärareseminariet i Lund för

244,694

32

64,633 15

42

90

42

90

manliga elever ...............................

122

140

59,228)28

56

99j

Dito i Landskrona för kvinnliga elever

118

118

1.020i 3 7

45,454)20

Lunds domkyrka ..............................-

872.373|62

402.905|o i

264,765

52

264,000

Summa

240

258

1,118,088

31

572,220)64

264,808

42

264,099 8 9)

Göteborgs stift:

Konsistorium i Göteborg....................

Folkskolelärareseminariet för manliga

308.072

80

113,063i5 6

elever................................................

184

214

1,133 75

83,210)27

29

87

Göteborgs domkyrka ........................

4,206 09

20,646)5 0

Summa

184

214

313,412

64

216,920)33

_

29

87

Kalmar stift:

IffnTisisfoniim i Kalmar ....................

253,883

53

23,664 82

34

35

158

09

Folkskolelärareseminariet för kvinn-

liga elever........................................

130

125

44

97

52,774^22

278

41

_

Kalmar domkyrka ............................

103,121

6 5

11.795 96

Summa

130

125

357,050

15

88,235)—

312

76

158

09

275 —

it r e (1

i t.

Summa.

j Utgifter.

Balans till år

1914: Tillgångar.

Kontant

behållning.

Utlånta

medel.

F ordringar.

Fastigheters

värde.

Inventariers

värde.

Summa.

53,167

77

6,619

95

300,143 4 7

6,282

33

313,045

75

366,234

75

45,612

99

_

_

5,329,3 2

_

_

_

_

5,329

32

50.942

31

15,888

46

398)7 8

63,554

39

_

63,953

l 7

159.944

07

114,669

22

7,018i 7 3

369.027

1 8

6.282

33

382,328

24

577,121

13

13,161

62

1,462

46

145.800

1,324

88

148,587

34

161.748

96

64.795

9 1

52

77

8.459

51

149

91

__

_

_

8.662

19

73,621

66

3,894j 3 6

102

83

1,057 04

11,364)73

12,524

60

20.418

96

81,851

89

1,618

06

155,316

55

12,839

52

169,774

13

255.789

58

58,195

53

3,243

28

247,698

65

190

Öl

251,131

94

309,370

37

58,072

76

1,098

5 3

_

__

_

_

_

_

1.098)53

59,228)28

45,337

36

1,137

21

1,137

21

46,474

57

327,243

54

565)31

273,502

67

127,637

97

383,325

69

163,768

9 7

948,800

61

1,540,044

15

488.849

1 9

6,04413 3

521,201

32

127,827

98

383,32516 9

1

163,768

97

1,202,168 29

1.955,117

37

80,218

47

16,39413 5

324,52315 4

340,917

89

421,136

36

82,986

76

1,327

39

_

_

_

_

-

1.327

39

84,344 02

24,084[o4

768

55

-

768

55

24,852

59

187,289

27

18,490

29

324,523 5 4

343,013

83

530,332j 9 7

16,941

Öl

34

35

249,712

81

10,736

44

''

260,483

60

277,582

70

53,097

60

_

_

_

_

_

_

__

_

_

_

__

_

53,097 6 0

31,661

42

372 3 2

79,063)2 9

3,820

58

83,256

1 9

114,917

61

101,700 03

406^67

328,776

10

14,557

02

_! _

!

_

343,739 79

445,597| 91

— 276 —

Antal

I) e b e

t.

lärjungar

Balans från

Balans till

Balans från j

Vår-

Hest-

år 1912

Inkomster.

år 1914

år 1912

termin

termin

Tillgånga

r>

Skulder

Skulder.

Karlstads stift:

1913.

1913.

Konsistorium i Karlstad....................

219,876

5 5

81,915

74

231

60

124

98;

Folkskolelärareseminariet för manliga

elever................................................

95

99

8,617

89

45,933

96

Karlstads domkyrka............................

33,040

97

5,939

80

J

Lidbackska stipendiefonden ............

21,232

5 5

955

23

7

12

Summa

95

99

282,767

96

134,744

73

231

60

132

10

Härnösands stift:

Konsistorium i Härnösand ................

579,200

77

176,180

78

12,195

80

13,001

06

Folkskolelärareseminariet för manliga

elever................................................

93

102

1.149

23

49,403

38

1,697

11

1,145

67

Härnösands domkyrka........................

25,227

88

24,017

1 5

17,000

Summa

93

102

605,577

88

249,601

31

30,892

91

14,146

7 3

i

Luleå stift:

Konsistorium i Luleå .....................

115,420

48

251,277 is

5,786

64

1,527

50

Folkskolelärareseminariet i Umeå för

kvinnliga elever ............................

103

106

5,188

47

43,321

91

Dito i Luleå för manliga elever ...

in

114

2,490

66

70,074

70

Summa

214

220

123,099

61

364,673

79

5,786

64

1,527

50

Visby stift:

Konsistorium i Visby ........................

13,702 3 5

6,295

18

Visby domkyrka ................................

595

76

1,066

01

1,149

85

1,683

27

Summa

14,298

1 1

7,361

19

1,149

85

1,683 27

Stoekholms stad:

Konsistorium........................................

108,957

51

10,918

67

_

_

140

35

Folkskolelärareseminariet för kvinn-

|

liga elever........................................

134

129

91

54

60,326

77

1,807

74

1,476

51

Summa

134

129

109,049

05

71,245

44

1,807

74

1.616

86.

K

red

i t.

Summa.

Utgifter.

Balans till år 1914: Tillgångar.

Kontant

behållning

)*

Utlånta

medel.

Inventariers

värde.

Summa.

36,234

35

2,316

51

263,125

12

222

93 —

265,664

56

302,023

89

46,279

54

1,293

20

6.979

1 1

___

_1 _

_

__

8,272

31

54,551

85

4,87849

95419 3

33,147

35

_

- . -

-

34,102

28

38,980

77

682

23

38

21,475

28|

- '' —

21.498

66

22,187

78

88,074 38

4,588

02

324,726

86|

222

9 31

_

329,537

81

417,744''29

1

168,384

04

7,332:2 5

571,860

-1

7,000

—! —

586,192

25

767,577

35

49,383

77

1,720

2 8

__

_!

___

_ _

_

1,720

2 8

52,249

72

45,637

94

463

71

20,143 38!

— —

-

20,607

09

66,245 03

263.405

75

9,516 24

592,003

38!

7,000

-

608,519 6 2

886,072

10

1

243,262

86

1,493,81

126,200

13

—! —

''

127,693 94

372,484

!

30

43,455

17

101

57

4,953!g4|

_

_

_

5,055

21

48,510

38

69,378

17

437

19

2,750

i

-

3,187

1 9

72,565

36

356,096; 20

2,032

57

133,903

77|

135.936 3 4

493,560! o 41

!

6,430 05

767

48

12,800

13,567 4 8

19,997

53

948

54

179 8i

_

179si

2,811

62

7,378

59

947 29

12,800

;

—:

13,747

29

22,809

1 5

9,679

93

3,373

24

105,549

1

1,133

6 6

110,055

90

119,876

18

60,169

02

580

52

-i -

-

580 52

62,226

05

69,848

95

3,953| 7 6

105,549

1.133 66;

-

110.636

42

182,102|23

— 278 —

§ I ■# Till

uppförande av erforderliga byggnader för ett folkskoleseminariurn i
Strängnäs beviljade 1901 års Riksdag ett anslag av 178,500 kronor och
anvisade därav på extra stat för år 1902 ett belopp av 80,000 kronor. Av
nämnda anslag anvisades sedermera av Riksdagen 1902 ett belopp af 50,000
kronor och av 1908 års Riksdag återstoden 48,500 kronor. Vidare har innevarande
års senare Riksdag på Kungl. Maj:ts därom framställda förslag till
uppförande av gymnastikbyggnad samt tillbyggnad av lärohuset för seminariet
beviljat ett anslag av 206,895 kronor och därav på extra stat för år 1915
anvisat ett belopp av 70,000 kronor.

Revisorerna, som besökt ifrågavarande seminarium, funno lokalerna väl
underhållna och vårdade samt utrymmet på ett praktiskt sätt tillvarataget.

§ 2.

Revisorerna hava besökt domkyrkorna i Strängnäs och Västerås.

Beträffande domkyrkan i Strängnäs anvisade 1905 års Riksdag i enlighet
med Kung]. Maj:ts därom framställda förslag såsom bidrag till invändig
restaurering av kyrkan i huvudsaklig överensstämmelse med för ändamålet
upprättade ritningar och med iakttagande av vissa av domkapitlet i Strängnäs
ifrågaställda inskränkningar i restaureringsplanen ett anslag av 49,200 kronor
och anvisade därav på extra stat för år 1906 ett belopp av 19,200 kronor.
För vartdera av åren 1907 och 1908 anvisade sedermera 1906 och 1907
årens Riksdagar av nämnda anslag ett belopp av 15,000 kronor. Det kostnadsförslag,
som förelädes 1905 års Riksdag, slutade å 101,000 kronor. Det
utöver statsanslaget erforderliga beloppet utgjorde alltså 51,800 kronor, och
anskaffades detta belopp genom bidrag från domkyrkan, vissa fonder samt
enskilda personer. Sedan det emellertid under restaureringsarbetets fortgång
befunnits, att de tillgängliga medlen för arbetets genomförande redan enligt
den dåvarande planen icke vore tillräckliga samt att det dessutom vore nödvändigt
att betydligt utvidga denna plan för att nå det mål, som med restaureringen
åsyftades, och icke behöva lämna arbetet i stympat och otillfredsställande
skick, föreslog Kungl. Maj:t 1909 års Riksdag att för ändamålet
bevilja ytterligare ett anslag av 70,000 kronor. Detta belopp blev av Riksdagen
anvisat på extra stat för år 1910. Hela kostnadsökningen hade då
beräknats till 111,575 kronor och det utöver statsanslaget erforderliga beloppet,
omkring 40,000 kronor, tillsköts av domkyrkan, Strängnäs stads- och lands -

279 —

församlingar samt enskilda. Under förra hälften av år 1910 fullbordades
restaureringsarbetet och kyrkan kunde på sommaren nämnda år tagas i bruk
i sitt nya skick.

Ifrågavarande besök har givit Revisorerna det intryck, att restaureringsarbetet
blivit utfört med omsorg och pietet, varigenom den märkliga kyrkobyggnaden
kommit att såväl till sitt yttre som inre framträda på ett tilltalande
och dess historiska betydelse värdigt sätt.

Besöket i Västerås domkyrka gav icke Revisorerna anledning till erinran.

§ 3-

Revisorerna hava besökt Västerås domkapitels lokaler. Besöket gav
•icke anledning till erinran från Revisorernas sida.

§ 4.

Revisorerna, som besökt stifts- och läroverksbiblioteket i Strängnäs, få
■beträffande detta biblioteks uppkomst och utveckling hänvisa till den redogörelse
härför, som lämnas i den av Statsrevisorerna år 1901 avgivna
■berättelsen.

* Besöket föranledde icke någon Revisorernas erinran.

280 —

Uppsala universitet.

Tillgångar

Debet.

Balans från år 1912:

Inkomster:

Statsanslag:

Åttonde huvudtitelns ordinarie anslag:

Universitetet i Uppsala .................. 823,942: —

Akademiska sjukhuset i Uppsala:

Till täckande av brist å medel till
gäldande av kostnader för vård
av sjuka från Uppsala läns landstingsområde.
................................... 30,542:5 5.

Resestipendier samt läroböckers, tidskrifters
och lärda verks utgivande 3,500: —

Ålderstillägg..................................... 22,802^2 6. 880,786: 81.

Tionde huvudtitelns ordinarie anslag:

Allmänna indragningsstaten:

Avlöning till professor C. Th. Mörner m. fl.,

personligen ............................................................ 20,210: —

Sjätte huvudtitelns extra ordinarie anslag:

Till bidrag för driftkostnaderna vid tuberkulos sjukvårdsanstalter

................................................... 7,412: 5o.

Åttonde huvudtitelns extra ordinarie anslag:

Till arvode åt en lärare i symbolik

vid universitetet i Uppsala ...... 1,500: —

„ dito åt en biträdande lärare i

medicin vid dito i dito............. 3,000: —

Transport 4,500:— 908,409:31.

7,790,787: 36.

7,790,787: 3 6.

— 281

Transport 4,500:— 908,409:31.

Till förstärkande av lärarkrafterna i
kirurgi vid universitetet i Uppsala
............................................. 2,000: —

„ arvode åt en assistent å akademiska
sjukhusets i Uppsala röntgenavdelning
.............................. 1,500: —

„ anordnande vid institutionen för
medicinsk och fysiologisk kemi
vid universitetet i Uppsala av
undervisningskurs i allmän kemi 3,500: —

„ anställande vid universitetet i
Uppsala av lektorer i tyska,
franska och engelska språken... 9,000: —:

„ arvode åt en lärare vid universitetet
i Uppsala i nordisk och

jämförande fornkunskap ............ 3,500: —

„ arvode åt en lärare inom ämnesgruppen
estetik samt litteraturoch
konsthistoria vid universitetet

i Uppsala.................................... 3,500: —

Bidrag till uppehållande av verksamheten
vid det pedagogiska
seminariet vid universitetet i

Uppsala ....................................... 5,000: —

Till uppehållande av övningarna å
institutionen för allmän och analytisk
kemi vid universitetet i
Uppsala ....................................... 1,500: —

„ avlöning åt en assistent vid det
meteorologiska observatoriet i
Uppsala samt till bestridande av
löpande utgifter för de vid
observatoriet anordnade seismo logiska

undersökningarna ......... 2,000: —

„ arvode åt en för biträde vid
arbetet med den internationella

solarforskningen anställd assis-____

Transport 36,000: — 908,409: 3 i.

Revisionsberättelse ang. statsverket för år 1913.

7.790.787: 36.

7.790,787: 36.

36

Transport 36,000:— 908,409- 31.

7.790,787: 36.

tent vid den fysiska institutionen

vid universitetet i Uppsala ...... 1,500: —

Till tillfällig löneförbättring åt gymnastikläraren
och biträdande
gymnastikläraren vid universitetet
i Uppsala........................... 1,160: —

„ universitetsbiblioteket i Uppsala 10,000: —

„ anordnande vid universitetet i
Uppsala av undervisning i bokföring
.......................................... 600: —

„ utgivande av Uppsala universitets
årsskrift .............................. 5,000: —

„ ny byggnad för zoologiska institutionen
vid universitetet i

Uppsala ....................................... 90,000: —

,, anordnande vid epidemisjukhusen
i Stockholm, Göteborg, Malmö
och Uppsala av klinisk undervisning
i epidemiologi åt med.

kandidater.................................... 1,000: —

Förskott mot ersättning av 1914 års e. o. anslag:
Till införande av ny värmeledning och ventilationsanordning
i anatomiska institu tionsbyggnaden

........................... 28,000: —

„ beredande av extra lönetillägg

för år 1913 etc......................... 98: 4o.

Universitetets egna medel:

Spannmålsräntor.......................................................

Penninge- och persedelräntor...............................

Diverse donationshemmausräntor .........................

Reverserade skulders och fordringars intressen .

Tillfälliga intressemedel ........................................

Bergströmska donationen .....................................

Höijerska dito..........................................................

Nilsson-Aschanska dito ........................................

Winbomska dito ............................................

145,260: —

28,098: 40. 1,081,767:

171,425: 86.
39,875: 22.
2,839: 99.
339,386: 07.
5,563: 83.
984: 30.
718: 87.
22: 50.
8: —

7 1.

Transport 560,824: 64. 1,081,767: 71.

7,790,787: 36.

— 283

Transport

Inkomst av skogar ..................

Pensionsavgifter ........................

Diverse inkomster

560,824:64. 1,081,767:7 1.
22,907: n.

16,426: 37.

36,941: 22. 637.099: 34.

Balans till år 1914:

Skulder:

Reservfonden ......................................................

Övriga fonder ävensom donationer och besparingar
.........................................................

Diverse skulder...................................................

88,114: lf».

7.806,581: 88.
536,646: 3 6.

Summa

Skulder

Kredit.

Balans från år 1912:

Utgifter:

Löner och arvoden .............................................

Pensions- och gratialstaten.................................

Indragningsstaten ................................................

Allmänna indragningsstaten ..............................

Kungl. och riksstatens stipendier.....................

För institutionernas materiel

Gissa studiosorum................................................

Reparationer .........................................................

Krono- in. fl. utskylder ....................................

Extra utgifter och tryckningskostnader

Lantmäteri- och rättegångskostnader...............

Universitetets årsskrift .......................................

Intressemedel.........................................................

Hyra för bokauktionslokal in. m.........._

Transport

801,060: 84.
5.940: —
20.353: so.
20,810: —
9,700: —
169,715: 71.
240: 69.
18.508: io.
2,000: —
29,079: 98.
12.557: 56.
5,000: —
350,748: 7 i
425: —
1,446,139: 8 9

7,790,787: 36.
1,718,867: 05.

8.431,342: 40.
17,940,996: 8 1.

7,790,787: 36.

7.790,787: se.

— 284 -

Transport 1,446,139: so. 7,790,787: 36.

Diverse avskrivningar....................................

Till lärare i tyska, franska och engelska språken

„ arvode åt en assistent i seismologi.........

„ undervisning i nordisk och jämförande

fornkunskap...........................................

„ uppehållande av övningar å allmän kemiska
institutionen.................................

,, förstärkning av lärarkrafterna i kirurgi...
„ arvodesbidrag åt en assistent vid akademiska
sjukhusets röntgenavdelning......

„ arvode åt en biträdande lärare i estetik

samt litteratur- och konsthistoria.........

,, arvode åt en biträdande lärare i medicin
,, arvode åt en assistent för solarforskning

vid fysiska institutionen........................

v arvode åt en lärare vid undervisningskurs
i allmän kemi å medicinsk kemiska

institutionen............................................

v arvode åt en lärare i symbolik ...............

„ pedagogisk övningsskola ........................

„ seismologiska undersökningar.....................

„ universitetsbiblioteket ......".........................

,, undervisning i bokföring ...........................

„ höjning av medicinsk kemiska institutionens

årsanslag................................................

„ undervisning i epidemiologi för medicine

kandidater.......................................

,, tillfällig löneförbättring åt gymnastikläraren
och biträdande gymnastikläraren
„ extra lönetillägg åt vissa befattningshavare
....................................................

„ täckande av brist vid akademiska sjukhusets
förvaltning.................................

v nybyggnad för den zoologiska institutionen
,, ny värmeledning i den anatomiska institutionen
........................................

Omföring till reservfonden..........................

663: i o.
9,000: —
1,500: —

3,500: —

1,500: —
2,000: —

1,500: —

3,500: —
3,000: —

1,500: —

2.500

1.500
5,000

500

10,000

600

1,000: —

1,000: —

1,160: —

98: 40.

37,955: ns.

90,000: —

28,000: —

65,750: ex. 1,718,867:05.

Transport 9,509,654: 4 i.

— 285 —

Transport 9,509,654:4 1

Tillgångar:

Kontant behållning..

Utlånta medel...........

Fordringar.................

Förskott....................

Fastigheters värde ..

Balans till år 1914:

........................................ 820: 19.

...................... 7,616,543: 7 G.

....... 167,205:6 0.

...................................... 230,535:7 2.

....................................... 416,237:13. 8,431,342:40.

Summa 17,940,996:81.

§ I-

De studerandes antal utgjorde:

Vårterminen 1913......................................................... 2,301.

Höstterminen samma år............................................... 2,419.

— 286

Lnuds

Tillgångar

Debet.

Balans från år 1912:

Inkomster:

Statsanslag:

Åttonde huvudtitelns ordinarie anslag:

Universitetet i Lund.........................................................................................

Resestipendier samt läroböckers, tidskrifters och lärda verks utgivande...

0 Älderstillägg .....................................................................................................

Åttonde huvudtitelns extra ordinarie anslag:

Till anordnande av kostnadsfri propedeutisk undervisning i allmän kirurgi

vid universitetet i Lund ...........................................................................

,, arvode åt en assistent a det vid universitetets i Lund kliniker inrättade
röntgenlaboratoriet.......................................................................

„ anordnande av undervisningskurs i allmän kemi vid universitetet i

Lund ............................................................................................................

„ arvode åt en biträdande lärare i medicin vid dito i dito....................

„ anställande vid universitetet i Lund av lektorer i tyska, franska och

engelska språken ........................................................................................

„ uppehållande vid universitetet i Lund av undervisning i slaviska

språk, företrädesvis ryska .......................................................................

„ arvode åt en lärare inom ämnesgruppen estetik samt litteratur och

konsthistoria vid universitetet i Lund ................................................

„ avlönande av en föreståndare för universitetets i Lund historiska

museum samt mynt- och medaljkabinett ................................................

„ arvode åt en amanuens vid universitetets i Lund konstsamlingar ... !
„ uppehållande av undervisning i entomologi och vård av de entomo-i

logiska samlingarna vid universitetet i Lund ........................................

„ uppförande av ny byggnad för universitetets i Lund botaniska institution
....................................................................................................

„ materiel m. m. för universitetsbiblioteket i Lund ................................i

Akademi kassan.

1,095.588 14

Transport

644,766

3,500

25.168

L

16

1,500

1,500

2,500

2.000

9,000

2.500

3,000

4,000

500

3,000

50,000

752,934 16

universitet

— 287 -

Reserv-

fonden.

Magnat-

stipendie-

fonderna.

Byggnads-

fonden.

Biblioteks- :
kassan.

Pensions- |
fonden.

Jollainska
donations-fonden. ]

|

Ålders-

tilläggs

fonden.

Summa.

!

!

66,161

9 61

1,861,628

1 4

2,277;

85

46,215|

:

60

502,751

89

!

10,026

94|

3,584,650 5 2

1

_

-

-

16,000

50.000

1

-

710,766

3,500

25,168

16

_

_

-

1.500

_

_

1,500

I

_

2,500

2,000

9,000

-

_

___

j —

2.500

_

1

1

-

I

3,000

i —

_

l

__

4,000

500

j-

1

j

3,000

-

1

i

1-

! 10,000

j “

1-

1

! -

|_

50.000

10.000

-

-| 16,000 —

-1 60,000

»I-

k

1 -

1-

1 -

j 828,934]! 6

— 288 -

Akademi kassan.

Till anordnande vid universitetet i Lund av undervisning i bokföring1501 *

„ materiel för inrättningen för gymnastik och fäktkonst vid universitetet!
i Lund................................................................

„ utgivande av Lunds universitets årsskrift...............................................

,, åvägabringande av ny uppvärmnings- och ventilationsanläggning ij

universitetsbyggnaden i Lund...................................................

„ anordnande av elektrisk belysning i dito i dito............

,, upprättande vid universitetet i Lund av en seismografisk anstalt ^
,, omändring av bakteriologiska laboratoriet i universitetets i Lund!

patologisk-anatomiska institution ....................................................

” anordnande vid epidemisjukhusen i Stockholm, Göteborg, Malmö och
Uppsala av klinisk undervisning i epidemiologi åt medicine kandidater;

” insamling, förteckning och undersökning av svenska folkminnen........j

förskott emot ersättning av 1914 års extra ordinarie anslag:

Till beredande av extra lönetillägg för år 1918 etc.............''..................

Säger statsanslag)

Universitetets egna medel:

Arrende- m. fl. medel .............................................

Hemmansräntor........................................................

Tomtöre- och gatuskatt ..................................................

Alderstilläggsfondens bidrag till ålderstillägg .........

Intressemedel...........................................................

Inkomster av prebendepastorat ..............................................

Stipendier från Hans Maj:t Konungen ........................

Donationsmedel..............................................

Pensionsavgifter.......................................................

Försäljningsmedel ................................................

Bokauktionsprocent ...............................................

Hyresmedel.........................................................

Befordringsavgifter ..............................................

Promotionsavgifter.............................................

Laborations- och dissektionsavgifter m. fl. dylika inkomster

Studentinskrivningspenningar ........................................

Utdelning från skanska brandförsäkringsinrättningen..................

Anmärkningsmedel .............................................

Bidrag för vägunderhåll ........................................................

Aterdebiterade .......................................................

Överföringar ....................................................

752,934

16

600

500

_

4,000

42,170

8,470

11,100

35.000

1,000

_

4,500

Sägerj

60j860,
334:16

46,252! 41

53 6 3
6,334j84
55,810 b 2

600;-

321:8 8
1,200-

11,11113 8
1,457(98
1.739lu
81—

12657
8,679 —
994.028198(

289

Reserv-

fonden.

Mugnat-

stipendie-

fonderna.

Byggnads-

fonden.

j Biblioteks-kassan.

Pensions-

fonden.

Joliainsku

donations-

fonden.

Ålders-

tillilggs-

fonden.

Summa.

_

_

_

16,000

60,000

_

828.934

16

600

_

_

500

4,000

42,170

8,470

11,100

_

35,000

-

1,000

_

4,500

-

60 —

— |—

16,000

60,000

_

936,334 16

5,710

51,962 41

15

44

15 44

-

53 6 3

6,334 8 4

2,530

45

88,227

10

210

56

2,295

08

23,705

73

450

81

116

70

173,34645

8,092

47

8,092 4 7

-

600

-

18,133

42

_

_

_

18,133 42!

~T_

2,326

50

2,326''50

2,168

69

104

_

2,594

57

~

107

91

107

91

2,000

~ |

3,200

-i

-.

12

12

i

162

1

162

1

11,111

38

-1

813

— |

i

2,270

98

-I

1

-1

—j

—i

-

1,739

11

8

_

22

10

22

10

104

16

-

-1

_ j

230

73

39,659

67

- 1

-I

-|

3,550

24l

— 1

7,134

84

59,023;

75

42,294 28|

106,375 9 6

26,471

7 21

65,493; 9 9|

29,582

47|

450

81

12,983| 6 4|1,277,681;

85

Revisionsberättelse ang. statsverket för år 1913. 37

— 290

Akademi-

f

-

kassan.

Balans till år 1914:

1

Skulder ........................................................................................................................

118,836 92

Summa

2,207,954

04

j

Kredit.

;

Balans från år 1912:

i Skulder ........................................................................................................................

142,396)6 6

Utgifter:

s

Löner och arvoden ....................................................................................................

663,099

21

Institutionernas materiel in. m.................................................................................

265,586

79

Byggnads- och reparationskostnader.......................................................................

Avgäld för Helgonabacken .................................................................................*—•

218

06

Resebidrag....................................................................................................................

3,278

68

Ersättning till sakkunniga för mistade tjänstgöringspenningar............................

1,666

6 6 i

Hyra m. m. för studenthemmet...............................................................................

-i

Utgifter från Mandelgrenska fonden........................................................................

Stipendier och premier...............................................................................................

8,450

Räntor............................................................................................................................

600

Livräntor........................................................................................................................

Pensioner och understöd ............................................................................................

Inköp och bindning av böcker ................................................................................

Bidrag till ålderstillägg ............................................................................................

1

1 Diverse utgifter............................................................................................................

Överföringar ...............................................................................................................

4b,294 51

Säger

989,193

91

Balans till år 1914:

Tillgångar:

Kontant behållning ................................................................................................

1,164

22

Utbulta medel ........................................................................................................

1,072,949

25

Fordringar ................................................................................................................

2,250

. Säger

1,076,363

47

Summa 2,207,954|o4

— 291

Reserv-

fonden.

Magnat-

stipendie-

fonderna.

Byggnads

fonden.

Biblioteks-

kossan.

Pensions-

fonden.

Jollainska

donations-

fonden.

Ålders-

tilläggs-

fonden.

Summa.

_

19,500

-

_

137,836 9 2

108,456)24 1,968,004

10

28,749

57

131,209

59

532,334

36

10,477

75

12,983 6 4

5,000,169

29

-

21,000

_

163,396

66;

5,066

68

1,700

.

150

670,015

89

19,677

7,382j 0 3

-

292,645

82

23,547

91

23,547

91

218

06

3,278

68

_

1,666

66;

900

900

941

75

941

75

_

_

42,465

50,915

- 1

600

13,475

13,475

— j

500

17,100

17.600

— .

57,085

41

57.085

41

6,334

84

6.334

84

37

95

532

9 7

702

25

1,273

1 7

9,850

24

500

2,379

59,023 7 5

35,093

92

58,319

70

28,159

88

64,467

44

17,100

150

7,037

09

1,199,521

94

681

22

2,807

71

589

69

40

07

1,305

61

128

71

6,717

23

72,681

10

1,903,500

45,702

08

513,400

10,327

75

5,817

84

3,624,378 0 2

3,376

69

-

528

75

6,155

44

73,362)32

1,909,684

40

589)6 9

45,742

15

515,234 3 6

10,327

75

5,946 5 5

3,637,250)6 9

108,456) 2 4 1,968,004

101 28,749 57 131,209 59 532,334)36! 10,477|75| 12,983 64

5,000.169 2 9

- 292

§ 1.

De studerandes antal utgjorde:

Vårterminen 1913 .............................. 1,269.

Höstterminen samma år..................... 1,315.

— 293

Karolinska mediko-kirurgiska institutet.

A) Statsmedel.

Debet.

Balans från år 1912 :

Tillgångar........................................................................................................................

Inkomster:

Statsanslag:

Åttonde huvudtitelns ordinarie anslag:

Karolinska mediko-kirurgiska institutet (därav till

.kronor)..................................................... 336,160: —

Ålderstillägg ............................................. 13,700: —

Åttonde huvudtitelns extra ordinarie anslag:

Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

Till dels arvode åt ett skrivbiträde åt rektor m. fl.
vid Karolinska mediko-kirurgiska institutet, dels

gottgörelse åt ett biträde vid institutets
bibliotek...................................... 1,500: —

„ upprätthållande av undervisning och
sjukvård vid vissa obstetriska och
gynekologiska kliniker under en del

av år 1913.......................................... 1,500: —

„ arvode åt en biträdande lärare i

medicin vid institutet ........................ 3,000: —

„ arvode åt en biträdande lärare i

kirurgi vid institutet........................... 3,000: —

„ uppehållande av assistenttjänstgöring
vid allmänna barnhuset i Stockholm 600: —

tandläkarinstitutet 31,7 00
349,860: —

28,385: 13.

/

28,385: 13.

Transport 9,600: — 349,860: —

— 294 —

Transport 9,600: — 349,860: —
Till arvode åt en föreståndare för röntgeninstitutet
å serafimerlasarettet, till
avlöning åt erforderligt biträde åt
föreståndaren och till underhåll av

röntgeninstrumentariet, tillhopa......... 5,500: —

j, arvode åt ett lärarbiträde vid den
förberedande kursen i allmän kemi
samt till materiel vid kemiska institutionen
.............................................. 4,000: —

„ beredande av tillgång till avlöning
av nödigt arbetsbiträde vid envar av
den anatomiska och histologiska institutionen
vid institutet..................... 750: —

„ pediatrisk klinik vid Kronprinsessan

Lovisas vårdanstalt för sjuka barn 2,900: —

„ en poliklinik för barnsjukdomar i

Stockholm............................................ 3,500: —

„ inköp av ett mikroskop för laboratorn
i patologisk anatomi vid institutet.. 1,150: —

„ arvode åt en amanuens vid institutets
gynekologiska klinik å Sabbatsbergs

sjukhus ............................................... 2,000: —

„ arvode åt en amanuens vid institutets
klinik för öron-, näs- och halssjukdomar
å Sabbatsbergs sjukhus......... 2,000: —

„ arvode åt en amanuens vid institutets»
syfilidologiska klinik å sjukhuset S:t

Göran................................................. 2,000: —

„ vetenskapliga arbeten å ett patologiskt-anatomiskt
laboratorium å Sabbatsbergs
sjukhus.............................. 2,400: —

„ täckande av brist å institutets allmänna
materielanslag ....................... 4,390: —

Undervisning i epidemiologi:

Till anordnande vid epidemisjukhusen i
Stockholm, Göteborg, Malmö och Uppsala
av klinisk undervisning i epidemiologi
åt medicine kandidater.................. 3,000: — 43,190: — 393,050:_

Transport 393,050: —

28,385: 13.

28,385: is.

— 295 -

Transport 393,050:

Tionde huvudtitelns ordinarie anslag:

Allmänna indragningsstaten:

Personligt lönetillägg åt professorn S. Jolin
Förskott:

Å 1914 års e. o. anslag till inköp av studentmikroskop
för institutets patologisk-anatomiska institution ..............

Bidrag från Stockholms stad till polikliniken för barn -

sjukdomar...................................... 3,500: —

Dito från dito till tandläkarinstitu tets

poliklinik ................................. 1,500: — 5,000:

Laborationsavgifter............................................... 9,410: so.

Dissektionsavgifter .......................................... 2,206: —

Restitution av likumgälder ............................... 351: 20.

Intressemedel ...................................................,..... 783: 10.

Ersättningsmedel.................................................. 327: 2 5.

Försäljningsmedel.......................... 98: 81.

Elevavgifter vid tandläkarinstitutet ................. 18,595: 69.

Patientavgifter vid dito...................................... 11,967: 50.

Hyresmedel ......-............................................... 750: —

Anmärkningsmedel ................................................ 9: 7 4.

Återdebiterade...................................................... 100: 3 3.

Diverse ................................................................ 1,511: 46.

28,385: 13.

1.500: —

2,S40: —
397.390: —

51,1H: 38. 448,501: 3 8.

Balans till år 1914:

Skulder:

I allmänhet .............................................................................................. 2,383: 9 5.

Summa 479,270: 46.

- 296 —

Kredit.

Balans från år 1912:

Skulder

3,816: 87.

Utgifter:

Löner och arvoden:

Karolinska institutet ....................................... 290,034: 90.

Tandläkarinstitutet ......................................... 32,700: —

Extra betjäning ................................................... 2,842: —

Uppvärmning och ventilation.............................. 11,641:97.

Förbrukning av gas................................ 4,022: 55.

„ „ vatten ....................................... 1,037: 54.

Renhållning av gård och gata m. m................ 1,794: 6 7.

Underhåll och reparation av inventarier ......... 986: 92.

Tryckningskostnader och skrivmaterialier......... 2,139: 23.

Telefonavgifter .................................................... 250: —

Brandförsäkringsavgifter...................................... 225: —

Diverse ................................................................ 83: 70.

För biblioteket..................................................... 6,883: —

„ utförande av teckningar i vetenskapliga

ändamål .................................................... 1,373: —

„ kemiska laboratorium.................................... 5,650:7 5.

„ rättsmedicinska avdelningen ....................... 424: 47.

„ patologisk-anatomiska avdelningen jämte

bakteriologiska avdelningen ................ .. 6,621: 29.

„ fysiologiska anstalten .................. 5,772: 33.

„ histologiska institutionen............................. 4,894:9 2.

„ medicinska kliniken...................................... 3,814:7 9.

„ anatomiska institutionen .............................. 6,966: 49.

„ „ museet .............................. 1,600: —

„ kirurgiska kliniken .................................... 593: 61.

„ hygieniska institutionen............................. 2,113:6 0.

„ nervkliniken ................................................... 506: 95.

„ farmakologiska institutionen ....................... 1,259: 7 6.

322,734: 90.

Transport 73,498:5 4. 322,734:90.

3,816: 87.

- 297 —

Transport

För polikliniken för barnsjukdomar ...................

„ oftalmiatriska kliniken ...........................

„ städning och uppassning vid hygieniska

institutionen ..............................................

» underhåll av röntgeninstrumentariet...........

Omkostnader för tandläkarinstitutet.................

Till inköp av psykiatriska instrument för psykiatriska
kliniken å Konradsberg ................

» inköp av böcker för psykiatriska kliniken

å Konradsberg .....................................

För vetenskapliga arbeten vid patologisk-anatomiska
laboratoriet å Sabbatsberg ......

„ inköp av mikroskop för laboratorn vid patologisk-anatomiska
institutionen ................

inköp av studentmikroskop för patologiska

institutionen..............................................

Leverering till statskontoret .............................

73,498: 5 4.
7,213: is.
412: 35.

870: —
1,000: —
28,609: 46.

886: 74.
21: 60.
2,400: —
1,056: 50.

322,734: oo.

3,816: 87.

447,655: 50.

2,840: —

23. 124,920:6 0.

Balans till år 1914:

Tillgångar:

Kontant behållning .......................................................

Utlånta medel...................................

12,798: oo.

15,000:— 27,798:09.

Summa 479,270: 46.

B) Institutets enskilda medel.

Debet.

Balans från år 1912:

Tillgångar........................................................................................................... 793,224:19.

Inkomster:

Hyresmedel ................................................................................. 26,350: —

Intressemedel ............................................................................. 27 912: 6 7.

Donationsmedel........................................................................... 210,266: 8 2.

Ersättningsmedel ........................................................................ 610: 20.

Utdelning från Stockholms stads brandförsäkringskontor ... 300:— 265,439- 6 9

Transport 1,058,663: 8 8.

38

Revisionsberättelse ang. statsverket för år 1913.

— 298 —

Transport 1,058,663: 8 8.

Balans till år 1914:

Skulder:

Resterande premielån till Stockholms stads brandförsäkringskontor
.......................................................................

Dito hos Stockholms inteckningsgarantiaktiebolag .........

291: 57.
135,024: 0 4.

Inom linjen:

Professor Hj. Abelins stipendiefond ......

Acrels dito ...........................................

D:r L. M. Altins dito ..........................

Kammarherre W. A. Benedicks dito ...

Professor R. M. Bruzelii dito ...............

Bylundska fonden ....................................

Konsul Oskar Ekmans professursfond...
Fru Wilhelmina Hiertas stipendiefond...

Fröknarna H. och A. Hiertas dito......

Professor M. Huss’ dito ......................

Carl Häggströms dito .........................

Kirurgiska stipendiefonden ...................

Kirurgiska klinikens biblioteksfond .....

Adolf Kjellbergs stipendiefond ..............

D:r K. J. Ljungbergs dito..................

] nstitutets logementsmedel........................

Chr. Lovéns fond ............................

Fonden för P. H. Malmstens professur
Professor P. H. Malmstens stipendiefond

Minnesfonden..........................................

Caroline Andr. Nobels fond .................

Caroline Andr. Nobels reservfond nr 1

D:r A. F. Regnells reservfond...............

D:r A. F. Regnells klinikfond...............

Prof. And. Retzii stipendiefond ............

Kammarherre A. Roos af Hjälmsäter dito

Prof. C. J. Rossanders fond..................

Bokhandlaren A. Samsons stipendiefond

E. Ödmanssons donation .......................

Besparingsfonden...................................

Säger inom linjen

5,281: —
10,321: 66.
6,477: 16.
30,712: 43.
11,705: 47.
3,301: 71.
208,176: 94.
17,270: 90.
15,317: 18.

5,304: 4 3.
40,252: 49.
10,517: 96.
11,237: 38.
12,368: 89.
55,624: 74.

26: 63.
12,640: 60.
103,594: 89.
5,232: 30.
21,288: 75.
52,500: —
33,492: 38.
47,644: 4 5.
20,680: 73.
36,339: 89.
5,153: 92.
13,026: 68.
13,249: 09.

5,598: 49.
56,177: 08.
870,516: 22.

135,315: 61.

Summa 1,193,979: 49.

299

Kredit.

Balans från år 1912:

Skulder .........

Inom linjen

656,832: 85.

136,391: 34.

Utgifter:

Stipendier................................................................................... 20,668: 16.

Avlöning till innehavaren av P. H. Malmstens professur . 4,415: —

För experimentell medicinsk forskning.................................... 250: —

För klinik m. m........................................................................ 1,450: —

Räntor.................................................... ..................................... 6,474: 2 7.

Omkostnader för huset nr 15 A Nybrogatan, Stockholm .. 15,286: 9 3.

Stämpelomkostnader ................................................................. 3,200: —

.Diverse .................................................................................... 11: 9 6.

51,756: 32.

Balans till år 1914:

Tillgångar:

Kontant behållning:

I kassan..................................................... 539: 02.

På upp- och avskrivningsräkning .......... 6,555: 68. 7 094: 70.

Utlånta medel........................................................................ 671,051: 87.

Fordringar ............................................................................. 10,303: 2 6.

Värde å fastigheten nr 15 A Nybrogatan, Stockholm .. 317,382:— 1,005,831:83.

Summa 1,193,979: 49.

§ I Antalet

studerande utgjorde:

Vårterminen 1913 .........................

Höstterminen samma år................

390.

395.

/

Överstyrelsen för rikets allmänna läroverk,

Överstyrelsens notarie har för revisionsåret i särskilda räkningar redovisat för i nedanstående
tabell sammanförda anslagsmedel:

Debet. Kredit.

Ordinarie anslag å åttonde huvudtiteln:

Allmänna läroverken:

Överstyrelsen för rikets allmänna läroverk:
Den ordföranden och ledamöterna i styrelsen
tillkommande andel av deras avlöning

Inkomster.

Utgifter.

Leverering

till

statskontoret.

Summa.

såsom lärare vid de allmänna läroverken

10,750: —

10,500: —

250: —

10.750:

Till avlöningar.............................

För tillfällig adjunktion, vikariatsersättning,

38.742: 19.

38,440: 52.

301: 67.

38,742:

19.

hvra för lokal och expenser in. m.......

Av anslaget i allmänhet:

Till vissa föreläsningar vid provårsläro-

12,515: 97.

12.515: 97.

12,515:

97.

verken....................................................

„ en kurs i välläsning och talteknik för
lärare och lärarkandidater vid vissa

329: 40.

329: 40.

329:

40.

allmänna läroverk under 1913—1914
Av reservation å anslaget:

Ersättning för tjänstgöring såsom läro-

390: —

390: —

390:

verksråd ...........................................

Till ersättning åt lärare vid provårskurserna
vid de allmänna läroverken höstter-

1,267: 71.

1,267: 71.

1,267:

7 1.

minen 1912 ......................................

„ sakkunniga biträden för behandling av

880: —

860: 75.

19: 25.

880:

frågan om gymnasiets omorganisation
För anordnande av eu kurs i geografi och
geologi för lärare och lärarinnor vid

2,990: —

2,990: —

2,990:

vissa läroanstalter .........................

550: —

542: 65.

7: 35.

550:

Transport 68.415:27. 67,837:— 578:27. 68,415:27.

301

I) e b e t.

Inkomster.

K r <* (1 i t.

Leverering
Utgifter. till

Summa.

Transport

68,415: 27.

statskontoret.

67,837:— 578:27.

68,415: 27.

För täckande av kostnader för flyttning
samt inköp av möbler m. m..........

4,500: —

4,500: —

4,500: —

„ anordnande av en utbildningskurs i
välläsning och talteknik......................

680: —

640: — 40: —

680: —

Högre lärarinneseminariet:

Den eu ledamot i överstyrelsen för rikets
allmänna läroverk tillkommande avlöning
såsom lärare vid högre lärarinneseminariet

3,000: —

3,000: —

3,000: —

Ålderstill ägg ..................................................

1,194: —

1,194: —--

1,194: —

Extra ordinarie anslag å åttonde huvudtiteln:
Allmänna läroverken:

Till arvode åt en amanuens hos överstyrelsen
för rikets allmänna läroverk.........

1,500: —

1,500: —

1,500: —

„ hyra av ämbetslokal för överstyrelsen för
rikets allmänna läroverk under hyresåret
1 oktober 1912—30 september 1913 .

3,750: —

3,750: —

3,750: —

„ anställande av undersökningar rörande
munhygien vid de allmänna läroverken ..

2,000: —

2,000: —--

2,000: —

Förskott till ersättande av 1914 års extra ordi-narie anslag:

Till hyra för ämbetslokal åt läroverksöverstyrel-sen under hyresåret 1 oktober 1913—30
september 1914 ............................................

1,250: —

1,250: —--

1,250: —

Diverse medel:

Influtna studentexamensavgifter:

Till gäldande av vissa av studentexamen för-anledda utgifter.......................................

1,550: 25.

1,543: 75. 6: so.

1,550: 25.

Influtna realskoleexamensavgifter:

Till bestridande av vissa utav realskole-examen föranledda utgifter .............. ......

5,532: 85.

5,511: 55. 21: 30.

5,532: 85.

Summa 93,372: 37. 92,726: 30. 646: 07. 93.372: 37;

Allmänna

Antal lärjungar.

1) e b e t.

Vår-

termin

1913.

Häst-

termin

1913.

Tillgångar från
år 1912.

Inkomster.

Skulder till
år 1914.

Uppsala ärkestift:

Uppsala allmänna läroverk,

högre

642

667

68,123

85

182,991

52

619

93

Gävle dm

d:o

d:o

433

441

138,984

29

142,949

66

203

54

Hudiksvalls d:o

d:o

d:o

187

183

66,742

11

72,545

04

9.551

96

Enköpings realskola

97

92

17,855

44

36,502

47

852

71

Söderhamns d:o

102

116

12,128

65

38,593

71

48

95

Norrtälje samskola...

89

97

10,224

62

35,619

50

Säger

1,550

1,596

314,058

96

509,201

90

11,277

09

Linköpings stift:

Linköpings allmänna

läroverk

högre

659

678

137,736

64

219,876

70

Norrköpings d:o

d:o

d:o

631

633

40,319

45

199.173

16

— ■

Västerviks d:o

d:o

d:o

168

171

107,535

50

79,401

55

Eksjö realskola ......

144

136

30,811

80

42,494

27

Vimmerby samskola

113

122

11,196

17

33,697

93

Vadstena d:o

122

136

16,633

64

37,546

26

39

76

Säger

1,837

1,876

344,233

20

612,189

87

39

76

Skara stift:

Skara allmänna läroverk,

högre

401

395

186.685

38

163,373

80

585

20

> Vänersborgs d:o

d:o

d:o

206

208

41,455

88

93.923

34

3,458

43

Borås d:o

d:o

d:o

352

392

31,953

25

95,341

20

13,150

Mariestads realskola

...........

78

94

33,945

15

40,273

09

60

Lidköpings d:o

124

126

81.699

73

39,583

64

87

08

Skövde d:o

218

227

18,795

42

49,909

77

855

70

Alingsås samskola ..

146

146

17.288

50

38,447

31

3,023

78

Falköpings d:o

179

172

7,877

22

38,358

18

Säger

1,704

1,760

419,700

53

559,210

33

21,160

79

läroverken

K r

e

d i t,

Summa.

Skulder från !
år 1912.

Utgifter. |

Tillgångar

till år 1914

Kontant

behållning.

Uti ålita
medel.

I

Fordringa

r.

Summa.

126

178.885

29

1,221

65

70.843

85

658:5 1

72,724''

Öl

251,735

30

156

81

138.351

82

1.128 83

142,206

65

293 3 8

143,628

86

282,137

49

9,300

73.486 82

604

57

65,339

74

107

98

66,052 2 9

148,839

11

946

41

35.756

58

507

79

16.997

13

1,002

71

18,507

63

55,210

62

65

12

36,925''8 3

338

63

13.046

74

394''9 9

13,780 36

50,771

31

35,036 3 7

95196

10,283 49

428:3 0

10,807

75

45,844

12

10,594134

498.442 71

3,897 43

318,717 60

2,88518 7

325.500 90

834.537 9 5

211.533 96

202

99

144.372 86

1,503

53

146,079

38

1

357,613 34

81

77

199,726

09

301

12

39,383

63

39.684

75

239,492

Öl

78,086

13

332

58

106,557

92

1,960 4 2

108,850

92

186.937

05

44,311

07

35

96

28.959 04

28.995

73.306

07''

249

70

32,589

74

464

1 7

11.590 49

12,054

66

44.894

10

5

36,073

71

67

08

18,073

87

18,14095

54.219

66)

836

47

602,320 7 0

1,403 9 0

348.937

81

3,463 95) 353,805 66

956,462)83

! ''■

445

63

162847

33

9,150 06

176,423

91

1,777

45

187,351

42

350.644

I

38

2,489

75

89.718

21

42,830

18

3,799

51

46,629

69

138,837 6 5

3,150

100,415

16

130

49

36,486

30

262

50

36,879

29

140,444 45

50

40,062

58

60

33.671

82

483

34

34,155

76

74.218 84)

38,761

81

_

79,601

96

3.006

68

82,608

64

121,370 45''

1,501

29

48.418

83

253

52

18,299

37

1,087

88

19,640

77

69,560 8 9

2,695

04

38.447

27

432

05

14,161

4 5

3,023

78

17,617

28

58,759 5 9

38,601

86

91

94

7,173

74

367 8 6

7,633

54

46,235 40

j 10,282

21

557.273 0 5

10,058 6 6

408,648

7 31 13,809

432.516

39

1.000.071)65

— 304 —

[Äntå! lärjungar.

|

Debet.

| Vår-termin
1913.

1 Höst-| termin
1913.

Tillgångar från
år 1912.

j Inkomster.

| Skulder till
år 1914.

Strängnäs stift:

Strängnäs allmänna läroverk, högre

128

138

336,489

60

100,751

34

9,545

u

Örebro d:o d:o d:o

706

694

153.649

26

202.835

30

Nyköpings d:o d:o d:o

209

198

62,303

42

97,732

2 1

574

51

Eskilstuna realskola ........................

196

226

24,248

21

45,561

91

_

Askersunds samskola.......................

98

86

21,541

04

32,656

39

474

31

Södertälje d:o ........................

194

213

19,800

16

48,071

02

1,620

Säger

1,531

1,555! 618.031

69

527.608

1 7

12.213.93

Västerås stift:

Västerås allmänna läroverk, högre

404

418

77,071

27

151.823

51

109

75

Falu d:o d:o d:o

382

400

96.243

81

139.568

75

753

97

Arboga samskola ............................

125

129

17.866

58

34,296

82

Sala d:o ............................

151

142

9,036

Öl

37.924

28

Köpings d:o ............................

143

125

13,117

64

32.340

97

Säger

1,205

1,214

213,335

31

395,954

33

863

72

Växjö stift:

Växjö allmänna läroverk, högre

406

406

79,984

95

145.813

55

31,746

13

Jönköpings d:o d:o d:o

490

515

87,442

94

165,920 9 2

Säger

896

921

167,427!

89

311.734

47

31,746

13

Lunds stift:

Lunds allmänna läroverk, högre

461

459

92,339 8 2

181,524

54

73,144 7i

Malmö d:o d:o d:o

628

635

111,753 29

194,073

55

Kristianstads d:o d:o d:o

364

381

279,315 43

130.353

12

1,246 13

Karlskrona d:o d:o d:o

297

307

133,031

9 S

122,225

74

Hälsingborgs d:o d:o d:o

609

603

75,373 21

199,873

50

33.250

Ystads d:o d:o d:o

249

240

135,891;9 7|

82,538;

68''

1,809

05

Transport

2,608

2,625

827,705 70

910,589 13!

109,449 89

305 -

K r

e

d i t.

Summa.

Skulder från
år 1912.

Utgifter.

Tillgångar

till år 1914

Kontant

behållning.

Utlåntn

medel.

Fordringar.

Summa.

11,483

64

83,417

03

1.097

56

347,144

57

3,643

25

351,885

38

446,786

05

2

20

202,089

86

380

98

153,590

97

420

55

154,392

50

356,484

56

299

95

98,779

74

362

11

60,324

68

843

66

61,530

45

160,610

14)

43,900

45

3.609

67

22.300

25,909

67

69,810

12!

10

Öl

33,346

21

20.650

23

665

29

21,315

52

54,671

74

_

56,348

65

178

2 5

12,559

81

404

47

13,142

5 3

69,491

18)

11,795

80

517,881

94

5,628 5 7

616.570

26

5,977

22

628,176

05

1,157,853

79!

211

31

139,567

83

5,643

76

83,541

63

40

89,225

39

229,004

531

739

59

135,387

12

132

89

98,782

63

1.524

30

100,439

82

236.566

53

7

44

34,692

69

86 02

17,374

99

2

26

17,463

27

52,163

40

36

58

37,658

51

348 so

8,916

40

~

9,265

20

46,960

29

31,744

07

166 30

13,293

80

254

44

13,714

54

45,458

61

994

92

379,050

22

6,377

77

221,909 4 5

1,821

230,108

22

610,153

36

32,692

32

144.977

60

1,664

12

77,612

05

598

54

79,874

71

257.544

63

114

07

178,628

91

575

94

74.044

94

74,620

88

253,363

86

32,806

39

323,606)51

2,240 06

151,656

99

598 5 4

154,495

59

510,908

49

76,358

185,093

05

2,318

66

82.991

88

247

48

85,558

02

347,009

07

114

48

191,238

99

294 5 7

114,178

80

114,473

37

305,826

84

1.172

68

124,726 22

907 12

284.108

66

285,015

78

410,914

68

28

05

118,297)80

2,306 8 7

134,100

525

136,931

87

255,257

72

33,250

204,466 23

3,140 74

67,472

83

166

91

70,780

48

308.496

71

717

91

90,020j3i

198(31

127,236

54

2,066

63

129,501

48

220,239

70

111,641 12

913,842 60

9,166)27

810,088

71

3,006

02

822,261

1,847,744

72

Revisionsberättelse ang. statsverket för år 1913. 89

— 306 —

Transport

Malmö realskola............................

Karlshamns d:o ............................

Landskrona d:o ............................

Ängelholms samskola........................

Trälleborgs d:o ........................

Antal lärjungar.

Debet.

Vår-

termin

1913.

Höst-

termin

1913.

Tillgångar från
år 1912.

Inkomster.

Skulder till
år 1914.

2,603

433

140

159

166

175

2,625

438

153

164

168

198

827,705

26,288

38,244

19,450

23,148

13,721

70

58

36

60

13

29

910,589

99,476

39,333

45,376

38,058

41,140

13

89

12

35

12

52

109,449

326

112

254

89

18

46

05

Säger

Göteborgs stift:

Göteborgs latinläroverk, högre........

d:o realläroverk, d:o ........

Halmstads allmänna läroverk, högre

Yarbergs realskola ........................

Uddevalla d:o ........................

Göteborgs västra realskola ............

d:o östra d:o ............

Strömstads samskola........................

3,681

3,746

948,558

66

1,173,974

13

110,142

58

517

686

410

128

241

489

463

97

591

713

406

128

266

479

477

98

191,911

104,907

68,352

24,585

3,649

27,904

16,426

6,448

32

76

46

10

1 1

09

24

23

186,367

212,068

126,847

41,624

48,307

102,088

88,519

30,039

22

11

57

67

91

87

22

66

2,000

310

1

67

Säger

Kalmar stift:

Kalmar allmänna läroverk, högre
Oskarshamns realskola ....................

3,031

3,158

444,184

311 835,863 2 3

2,310

67

426

121

411

132

9,759

18,149

91

91

147,748

41,105

82

Öl

1,072

69

Säger

Karlstads stift:

Karlstads allmänna läroverk, högre

Arvika realskola........................

Kristinehamns d:o ........................

Åmåls samskola............................

Filipstads d:o ............................

547

543

27,909

82

188,853

83

1,072

69

456

107

139

no

148

470

97

128

97

142

153,502

7,277

8,313

23,858

53,350

55

84

51

55

92

163,212

35,989

41,613

32,794

34,452

08

93

49

97

45

83

169

98

38

Säger| 960 934| 246,303j37| 308,062|92

253

36

— 307

K r

e

d i t.

Summa.

1

Skulder från
år 1912.

Utgifter.

Tillgångar till år 1914

:

Kontant

behållning.

Utlånta

medel.

F ordringar.

Summa.

111,641

12

913,842

60

9,166

27

810,088

71

3,006 0 2

822,261

1,847,744

72

276 93

103,958

30

1,218

88

20,637

54

21,856

42

126,091

65

_

40,315

21

128

83

37,133

44

37,262

27

77,577

48

44,205

77

20,733

64

20,733

64

64,939

41)

33

34

36,091

98

58

72

25,022

21

254 0 5

25,334

98

61,460

3 0 {

40,067

30

357

33

14,437

18

14,794

51

54,861

81

111,951

39

1,178,481

1 6

10,930 03

928,052

72

3,260 0 7

942,242

82

2,232,675

37

182,044 0 8

552

92

195,456

09

225

45

196,234

46

378.278

54

214,342 05

2,777 0 9

99,749

07

2,107

66

104,633

82

318,975

87

127,006 04

447:29

66,171

15

1,575

55

68,193

99

195.200

03

41,495 so

302 4 5

24.366

21

45

31

24,713

97

66,209

77

49,334 8 8

135 20

2,414

54

72

40

2.622

14

51,957

0 21

1,606

37

99,449

93

192

53

28,744

13

310

67

29,247

33

130,303

63

1,114

07

90,489

85

12,929

69

411

85

13,341

54

104.945

46

30,337

19

132

15

6,018

55

--

6,150)7 0

36,487

89

2,720

44

834,499

82

4,539 63

435,849

43

4,748 89

445,137

95

1,282,358

21

1,144

27

147,972

36

8.182

79

1,282

9,464

79

158,581

i

42

_

40,775

31

532

74

17,946

87

18,479

61

59,254

92

1,144

27

188,747

67

532

74

26,129

66

1,282

27,944

40

217,836)34

197,503

71

473

72

118,628

42

108

78

119,210

92

316,714

63

35,502

25

162

32

7,603

20

7,765

52

43,267

77

74

69

40,919

91

50

72

8,781

37

184

29

9,016

38

50,010

98

3

17

33,836

09

63

85

22,654

60

95

81

22,814

26

56,653 52

2

99

35,591

05

713

41

51,307

42

357

88

52,378

71

87,972

75

80)8 5

343,353!oi

1,464)02

208,975)01| 746)7 6

211,185|79

554,619)6 5

— 308

Antal lärjungar.

D e b e

t.

Vår-

termin

1913.

Höst-

termin

1913.

Tillgångar från
år 1912.

Inkomster.

Skulder till
år 1914.

Härnösands stift:

Härnösands allmänna läroverk, högre

298

321

22,782

25

116,212

92

398

54

Östersunds d:o d:o d:o

372

385

34,933 9 2

121,121

38

Sundsvalls d:o d:o d:o

458

452

158,764:34

111,939

48

Örnsköldsviks samskola....................

193

199

11,541 55

37,012

97

80

89

Säger

1,321

1,357

228,022 0 6

386.286 75

479,43

Luleå stift:

Luleå allmänna läroverk, högre

282

302

23,857

82

98,457

60

55

91

Umeå d:o d:o d:o

285

285

65,520

03

110,590

33

237

72

Piteå samskola............................

108

99

27.341

74

32,403 97

Haparanda d:oJ) ............................

no

104

Skellefteå d:o ............................

131

145

42,852

02

35,039

54

Säger

916

935

159,571 et

276.491

44

293 63

Visby stift:

Visby allmänna läroverk, högre ....

226

232

60,050

72

94,541

83

1,873

80

Stockholms stad:

Direktionen över Stockholms stads
undervisningsverk:

Undervisningsverkens m. fl. fonder

498,481

96

1,055,426

3,296

05

Latinlärov. å Norrmalm, högre

730

760

75,755

34

58,549

36

168

80

Allmänna lärov. å Södermalm, d:o

684

703

45,507

41

55,621

61

1,029

1,327

49

Realläroverket å Norrmalm, d:o

645

661

38,448

27

42,819

21

06

d:o å Östermalm, d:o

665

693

23,426

71

54,978

62

Jakobs realskola........................

321

342

24,922

12

18,604

66

Katarina d:o ....................

288

300

35,071

SO

20,644

82

Kungsholmens d:o ....................

343

379

10,889

23

25,036

15

Nya elementarskolan, högre............

445

464

30,098

54

50,739

50

132,126

75

Stockholms stads läroverksbygg-

nadsfond ........................................

52,421

18

Säger

4,121

4,302

782,601 3 8

'' 1,434,841

1 1

137,948

15

*) Haparanda samskolas räkenskaper för år 1913 hava ej

ännu till kammarrätten inkommit.

\

— 309 —

K r

e

d i t.

Summa.

Skulder frän
år 1912.

Utgifter.

Tillgångar till år 1914:

Kontant

behållning.

Utlånta

medel.

Fordringar.

Summa.

1,241

55

115,205

85

109

32

21,882

69

954

30

22,94631

139,393

71

120,566

70

178

73

35,212

24

97

63

35,488 6 0

156,055

30

106,486

39

474

26

158,834

28

4,908

89

164,217 43

270,703

82

_

35,696

33

302 04

12,535

102

04

12,939 08

48,635

41

1,241

55

377,955

27

1,064

35

228,464

21

6,062

86

235,591

42

614,788

24|

540

92

97,527

58

442

66

23.629

41

230

76

24,302

83

122,371

i

33

883

38

105,839

43

69,207

55

417

72

69.625 2 7

176,348

08

32,888 81

123

89

26,548

56

184 4 5

26,856 9 0

59,745

71

32,271

55

79

68

45,390 3 3

150

45,620oi

77,891

56

1,424 30

268,527

37

646 2 3

164,775!85

982

93

166,405oi

436,356 6 8

1

2,080 20

91,430

37

439 05

62,396

73

120

62,955

78

156,466 351

3,330

46

i

|

1,050,402''9 5

3,264

42

490,560

34

9,645

84

503,470

60

1,557,204

01|

36

50

53,343 si

231

78

78,930

70

1,930

91

81,093

39

134,473

50

186

83

56,256 5 3

1

15

44,096

48

1,617

52

45,715

15

102,158

51

1,376

26

44,286 12

1,395

25

33,697

62

1,839

29

36,932

16

82,594

54

57,458 11

587

66

19,999

40

360

16

20,947

22

78,405

33

411

33

16,824 8 9

262

35

25,837

45

190

76

26,290

56

43,526

78J

19,252 5 7

108

54

36,146

14

209

37

36,464

05

55,716

62

22,925

71

350

48

12,174

73

474

46

12,999

6 7

35,925

38

137,500

44,647 0 7

682

24

29,686

64

448

84

30,817

72

212,964

79

52,421

18

_

52,421

18

142,841 3 8

1,417,818 74

6,883 8 7

771,129 50; 16,717

15

794,730 5 2

2,355,390 6 4

— BIO —

’) Antal lärjungar.

Debet

Vår-

termin

1913.

Höst-

termin

1913.

Tillgångar från
år 1912.

Inkomster.

Skulder till
år 1914.

1,550

1,596

314,058

96

509,201

90

11,277

09

1,837

1,876

344,233

20

612,189

87

39

76

1,704

1,760

419,700

53

559,210

33

21,160

79

1,531

1,555

618.031

69

527,608

17

12,213

93

1.205

1,214

213,335

31

395,954

33

863

72

896

921

167,427

89

311.734

47

31,746

13

3,681

3,746

948,558

66

1,173,974

13

110,142

58

3.031

3,158

444,184

31

835,863

23

2,310

67

547

543

27,909

82

188,853

83

1,072

69

960

934

246,303

37

308,062

92

253

36

1,321

1,357

228,022

06

386,286

75

479

43

916

935

159,571

61

276,491

44

293

63

226

232

60.050

72

94,541

83

1,873

80

4,121

4,302

782,601

38

1,434,841

11

137,948

15

2)23,526

3)24,129

4,973,989

51

7,614,814

31

331,675

73

Rekapitulation:

Uppsala ärkestift
Linköpings stift
Skara
Strängnäs
Västerås

d:o
d:o
d:o
d:o

Lunds d:o
Göteborgs d:o
Kalmar d:o
Karlstads d:o
Härnösands d:o
Luleå d:o
Visby d:o
Stockholms stad

0 Lärjungarnas antal vid de olika läroverken äro angivna efter uppgifter från ecklesiastikdepartementet.

2) Härav i samskolorna 1,468 gossar och 1,180 flickor.

3) s » » 1,483 » » 1,135 »

— 311 —

K r

e

d i t.

Summa.

Skulder från
år 1912.

Utgifter.

Tillgångar till år 1914:

Kontant

behållning.

Utlånta

medel.

Fordringar.

Summa.

10,594

34

498,442

71

3,897

43

318,717

60

2,885

87

325,500 9 0

834,537

95

336

47

602,320

70

1,403

90

348,937

81

3,463

95

353,805 6 6

956,462

83

10,282

21

557,273

05

10,058

66

408,648

73

13,809

432,516 39

1,000,071

65

11,795

80

517,881

94

5,628

57

616,570

26

5,977

22

628,176 0 5

1,157,853

79

994

92

379,050

22

6,377

77

221,909

45

1,821

230.108 22

610,153

36

32,806

39

323,606

51

2,240

06

151,656

99

598

54

154,495''5 9

510,908

49

111,951

39

1,178,481

16

10,930

03

928,052

72

3.260

07

942,242 8 2

2,232,675

37

2,720

44

834,499

82

4,539

63

435,849

43

4,748

89

445,137 95

1,282,358

21

1,144

27

188,747

67

532

74

26,129

66

1,282

27,944''40

217,836

34

80

85

343,353

Öl

1,464

02

208,975

Öl

746

76

211,18579

554,619

65

1,241

55

377,955

27

1,064

35

228,464

21

6,062

86

235,591142

614,788

24

1,424

30

268,527

37

646

23

164,775

85

982

93

166,405oi

436.356

68

2,080

20

91,430

37

439

05

62,396

73

120

62,955 7 8

156,466

35

142,841|38

1,417,818

74

6,883

87

771,129

50

16,717

15

794,730; 5 2

2,355,390

64

330,294|5i

7,579,388

54

56,106 31

4,892.213M 62,476 24

5,010,796|50

12,920,479

55

312

Till överstyrelsen för rikets allmänna läroverk samt till avlöning m. m.
åt lärare vid nämnda läroverk hava enligt 1913 års rikshuvudbok å åttonde
huvudtitelns anslag utgått följande belopp:

Ordinarie staten:

Allmänna läroverken (efter avdrag dels av uppbördsmedel
18,419: 9 4, dels av omföringar från en del extra anslag till
allmänna läroverken till belopp av 130,610:—)..................... 5,588,120: 3 6.

Undervisning i slöjd vid de allmänna läroverken, netto
Understöd åt extra ordinarie lärare vid de allmänna läroverken

under förfall på grund av sjukdom ..........................................

Extra ordinarie staten:

Till arvode åt en amanuens hos överstyrelsen för rikets all -

männa läroverk......................................................

Till hyra av ämbetslokal för d:o d:o under hyresåret
1 oktober 1912—31 september 1913 ...
Till bestridande av statsverkets andel i kostnaden
för tillfällig löneförbättring åt vissa

lärarinnor vid statens samskolor (10,665:--h

4,089: 9 7), netto ................................................

Till arvoden åt extra och vikarierande lärare vid

de allmänna läroverken, netto...........................

Till extra arvoden åt teckningslärare vid de allmänna
läroverken, netto ....................................

Till extra arvoden åt musiklärare vid de allmänna
läroverken, netto ....................................

Till ersättning åt skolläkare, netto........................

Till upprätthållande under år 1913 vid högre
realläroverket i Göteborg och vid högre latinläroverket
därstädes av provårskurser lör praktisk
utbildning av blivande lärare vid de allmänna
läroverken ................................................

Till anställande av undersökningar rörande munhygien
vid de allmänna läroverken ..................

1.500: —

5,000: —

14,754: 97.

108,500: —

13,000: —

4,000: —
23,043: —

8,565: —

21,331: 58.
818: 72.

2,000: — 180,362:9 7.

Summa 5,790,633: 6 3.

Enligt omstående tabell utgjorde antalet lärjungar vid de allmänna
läroverken under år 1913 under vårterminen 23,526 och under höstterminen
24,129 eller i medeltal 23,827 lärjungar. Om nyssnämnda belopp, kronor
5,790,633: 6 3, fördelas på 23,827 lärjungar kommer på varje
lärjunge......................................................................................................... 243:0 2.

— 313 —

Enligt rikshuvudboken för år 1913 hava till statsverket influtit dels

i terminsavgifter från läroverken................................. 552,345: —

dels städers bidrag till statens samskolor med............... 87,279: so.

eller tillsammans.................................................................. 639,624: 5 0.

Fördelas detta sistnämnda belopp på 23,827 lärjungar, belöper på

var och en................................................................................................ 26: 84.

Statsverkets bidrag till bestridande av kostnaden för varje lärjunges
undervisning vid de allmänna läroverken kan således beräknas
hava uppgått till.................................................................................... 216: 18.

§ I Revisorerna

hava besökt högre allmänna läroverken i Strängnäs och
Västerås samt realskolan i Eskilstuna.

Läroverksbyggnaden i Västerås bereder numera icke tillräckligt utrymme
för skolans behov utan måste undervisningen bedrivas jämväl i två andra, på
olika ställen i staden belägna lokaler. Till avhjälpande av detta missförhållande
var vid Revisorernas besök under uppförande ytterligare en byggnad på
läroverkets tomt, avsedd för 6 klassrum med utrymme för 35 elever i varje
samt lokaler för den naturvetenskapliga undervisningen. Denna byggnad beräknades
kunna tagas i bruk med ingången av läsåret 1915—1916.

Besöket vid högre allmänna läroverket i Strängnäs och realskolan i
Eskilstuna gav icke anledning till någon erinran från Revisorernas sida.

§ 2-

Vid det under § 1 här ovan omförmälda besöket vid högre allmänna
läroverket i Västerås togo Revisorerna jämväl i betraktande läroverksbiblioteket.

Detta bibliotek leder sitt ursprung från det “librarium“, som före reformationen
fanns vid domkyrkan. Sedermera tillfördes biblioteket under 1600-och 1700-talen rika bokskatter, dels genom andelar av i Tyskland såsom krigsbyte
tagna boksamlingar dels ock genom gåvor från stiftets biskopar, prästerskap
och enskilda personer. Eu särskild gynnare hade biblioteket i biskopen
Johannes Rudbeckius, som både själv donerade värdefulla böcker till detsamma
och uppmuntrade prästerskapet att med gåvor ihågkomma biblioteket. Härav
uppkom seden att från prästernas stärbhus böcker överlämnades till biblioteket
och denna sed har sedermera genom beslut av prästmöte stadfästats såsom
skyldighet.

Biblioteket omfattar nu omkring 20,000 volymer förutom disputationer,

Revisionsberättelse ang. statsverket för år 1913. 40

— 314 —

som uppgå till omkring 22,000 nummer och den likaledes ansenliga samlingen
av s. k. småtryck. Bland dessa böcker och samlingar finnes åtskilligt, som
måste anses hava ett synnerligen högt värde. Särskilt gäller detta handskriftsamlingen,
innefattande omkring 340 volymer. Här märkas bland annat den
stora Hulpherska samlingen av genealogiska, topografiska och musikhistoriska
anteckningar. Vidare må nämnas Jöran Nordbergs egenhändiga manuskript
till Carl XII:s historia del I, Mester Per Swartz krönika intill konung Ericks
födelse 1533 m. fl. dylika handlingar av oersättligt värde.

Vidare äger biblioteket en synnerligen dyrbar samling av s. k. inkunabler
(böcker tryckta före år 1500). Antalet inkunabler uppgår till 134.

Bibliotekets övriga böcker äro sedan äldre tid ordnade i två avdelningar:
böcker tryckta i Sverige och böcker tryckta i utlandet. Den svenska avdelningen
ger en överblick över svensk kulturutveckling under gångna århundraden.
Särskilt äro de äldre skedena representerade genom många värdefulla
verk, varibland må nämnas Gustaf Vasas och Carl XII:s biblar, Nya testamentet
av 1526, Johan III:s Röda bok, Messenii Scondia illustrata m. fl.
Den omfattande utländska avdelningen innehåller jämväl mycket sällsynta och
dyrbara böcker från äldre tid.

Förutom böcker äger biblioteket även en dyrbar gravyrsamling, eu
mynt- och medaljsamling samt åtskilliga andra värdefulla föremål.

Biblioteket är inrymt i läroverksbvggnaden. Då denna uppvärmes
genom kakelugnar, måste eldfaran anses jämförelsevis stor och några särskilda
säkerhetsanordningar i avseende å bibliotekslokalerna till dessas skyddande mot
sådan fara äro icke vidtagna. Visserligen uppvärmas icke själva biblioteksrummen
— något som givetvis medför avsevärda olägenheter för bibliotekets
skötsel och användande — men faran för att å annan plats inom byggnaden
uppkommen eldsvåda skall sprida sig till biblioteket kvarstår i allt fall och
torde svårligen låta sig genom några skyddsanordningar fullt avvärja. Med anledning
härav och då biblioteket såsom ovan antytts, till stora delar innehåller
synnerligen dyrbara, i vissa fall oersättliga bok- och handskriftssamlingar, hade
Revisorerna haft för avsikt att ifrågasätta, huruvida icke en undersökning
borde verkställas angående de åtgärder, som må vara erforderliga för beredande
åt biblioteket av största möjliga trygghet mot eldfara. Emellertid
hava''Revisorerna efter ovannämnda besök inhämtat, att domkapitlet i Västerås
i skrivelse till Kungl. Maj:t den 13 mars 1912 — under framhållande att
bibliotekslokalen vore i hög grad otidsenlig och i högsta måtto eldfarlig samt
att densamma dessutom behövde inredas till klassrum för läroverket — anhållit
att såsom bidrag till uppförande av ny byggnad för biblioteket få ur
stiftets byggnadskassa disponera ett belopp av 20,000 kronor. Byggnaden
var avsedd att draga en kostnad av inalles omkring 30,000 kronor och från

— 315 —

läroverkets byggnadsfond skulle under förutsättning av bifall till nämnda
framställning få för ändamålet användas ett belopp av 10,000 kronor. Genom
beslut den 13 innevarande november bar Kung]. Maj:t medgivit att såsom
bidrag till bestridande av kostnaderna för uppförande av ny byggnad för
ifrågavarande bibliotek må ur stiftets byggnadskassa utgå ett belopp av 20,000
kronor ävensom föreskrivit att byggnaden skall uppföras enligt av överintendentsämbetet
godkända ritningar; och skall fördenskull fullständiga och i
för granskning nödig skala utförda ritningar till byggnaden jämte tillhörande
kostnadsberäkning av domkapitlet underställas överintendentsämbetets prövning.

På grund av vad sålunda förekommit, hava Revisorerna icke ansett
besöket böra föranleda något vidare uttalande från Revisorernas sida.

Enskilda läroverken.

§ 1-

I kungl. kungörelsen den 29 oktober 1909 angående .avlöning av lärarinnorna
vid statsunderstödda enskilda läroanstalter m. m. är i avdelningen B)
föreskrivet, att av anslaget till lönetillägg åt lärarinnor vid statsunderstödda
enskilda läroanstalter skola till varje läroanstalt, som åtnjuter understöd från
något av de i reservationsanslaget till enskilda läroanstalter ingående särskilda
anslag, under den tid statsunderstöd åtnjutes, utgå följande bidrag, för läsår
räknat:

1) 200 kronor för varje ämneslärarinna, som är berättigad till en avlöning
av minst 1,400 kronor i första, 1,700 kronor i andra och 2,000 kronor
i tredje lönegraden;1)

2) två tredjedelar av de ålderstillägg, som enligt de i avdelningen A)
av samma kungörelse stadgade grunder tillförsäkras föreståndarinnor och
lärarinnor.

Dessa ålderstillägg äro för föreståndarinna ett å 300 kronor, för ämneslärarinna
med högre kompetens två å 300 kronor vartdera eller tillsammans
600 kronor samt för ämneslärarinna med lägre kompetens två å 300 kronor
vartdera och ett å 200 kronor eller tillhopa 800 kronor. *)

*) Denna lydelse äger momentet jämlikt kungl. kungörelsen den 18 juni 1910.

- 316

En statsunderstödd enskild läroanstalt kan således, enligt ovansagda
bestämmelser, komma i åtnjutande av statsbidrag för en föreståndarinna med
200 kronor (enligt mom. 2), för en ämneslärarinna med högre kompetens med
200 kronor (enligt mom. 1) och med 400 kronor enligt mom. 2) eller tillsammans
600 kronor, samt för en ämneslärarinna med lägre kompetens 533
kronor 33 öre.

För åtnjutande av berörda statsbidrag är föreskrivet, bland annat, att
ämneslärarinna skall påvila full tjänstgöring, varmed enligt kungörelsen skall
förstås “tjänstgöring till ungefärligen den omfattning, som åligger ämneslärarinna
vid allmänt läroverk". I detta hänseende förekommer i § 133 av
gällande stadga för rikets allmänna läroverk den bestämmelsen, att första
lärarinna vid Barnskola skall lämna undervisning 20 till 22 timmar och övriga
ämneslärarinnor 22 till 26 timmar varje vecka.

Genom brev den 25 april 1913 har Kung]. Maj:t förordna!, bland
annat, att rekvisition av ifrågavarande statsbidrag skall “hos vederbörande
myndighet göras av skolstyrelse, föreståndare eller föreståndarinna, varvid skall
genom intyg av läroanstaltens inspektor styrkas, ej mindre att de för anslagets
åtnjutande stadgade villkor blivit fullgjorda, än även att vederbörande lärarinnor
bestritt den dem åliggande undervisningen under den tid, rekvisitionen
avser".

Den för berörda statsbidrags åtnjutande givna bestämmelsen, att ämneslärarinna
skall hava presterat “full tjänstgöring" eller “tjänstgöring till ungefär
den omfattning, som åligger ämneslärarinna vid allmänt läroverk" har, efter
vad Revisorerna funnit, blivit olika tolkad. Så har t. ex. vid en och annan
skola däri inräknats undervisning i övningsämnen, såsom sång, teckning och
välskrivning eller närvaro såsom vakt vid skrivning i annat än ämneslärarinnans
undervisningsämne, eller ock, vilket i synnerhet varit förhållandet i huvudstaden,
bestridande av befattning såsom biträdande föreståndarinna. De till
denna sistnämnda kategori hörande ämneslärarinnor hava meddelat undervisning
i läroämnen under avsevärt kortare tid, än som åligger första lärarinna
eller ämneslärarinna vid allmänt läroverk, vid en skola till och med allenast
2 timmar i veckan. De göromål av olika slag, som därutöver ålegat dem
såsom biträdande föreståndarinnor, hava nämligen uppskattats såsom fullt motsvarande
minskningen i undervisningsskyldigheten. Då denna uppfattning
delats av vederbörande skolas inspektor och denne med anledning därav lämnat
sådant intyg, som i ovannämnda kungl. brev den 25 april 1913 fordras för
anslagets åtnjutande, har den utbetalande myndigheten saknat anledning att
ingå i närmare undersökning angående beskaffenheten av lärarinnornas tjänstgöring.

Då, såsom ovan framhållits, det årliga statsbidraget för föreståndarinna

— 317 —

utgår med allenast 200 kronor, synes således, därest den biträdande föreståndarinnan
hänförts till föreståndarinnegruppen, skolan för henne hava
kommit att erhålla allenast sagda belopp. Genom att däremot, såsom vid
här i fråga varande skolor ägt rum, inräkna de biträdande föreståndarinnorna
bland ämneslärarinnoma, hava avsevärt högre statsunderstöd kommit att utgå.
Ett par av dessa skolor hava på detta sätt var för sig kommit i åtnjutande
av statsbidrag för två biträdande föreståndarinnor; och vid det ena av dessa
läroverk hava de båda biträdande föreståndarinnorna tillsammans meddelat
undervisning under kortare tid, än som åligger en ämneslärarinna.

Då Revisorerna hysa den uppfattning, att bestämmelserna uti 1909 års
kungörelse måste anses innebära att varje ämneslärarinna, för vilken statsbidrag
begäres, skall hava meddelat verklig undervisning i läroämnen i ungefär
samma utsträckning, som ämneslärarinna vid allmänt läroverk, men det visat
sig, att å vissa håll en avvikande uppfattning gjort sig gällande, hava Revisorerna
icke ansett sig kunna underlåta att å förhållandet fästa uppmärksamheten.

— 318 —

Knngl. och Hvitfeldtska stl |»ciuliein ratin in gc«.

Debet.

Kungl. och
Hvitfeldtska
stipendiefonden.

Gustaf Schillers Gustaf Schillers
stipendiefond stipendiefond
av år 1873. av år 1881.

Summa.

Balans från år 1912:

Tillgångar.............................. 1,831,326: 34. 67,987: 98. 54.614: oe. 1.953.928: 38.

Inkomster:

Arrendemedel av Sundsby
och Åby säterigårdar med
underlydande frälsegods

m. m..................................

10,415: 75. --- ---

10,415:

75.

Städj ea vgifter........................

13: 94.----

13:

94

Avgäld av stenhuggeri ...

849: 35.--— —

849:

35,

Köpeskillingar för:

jordbruksfastigheter.........

13,133:37.----

13,133:

37,

skärgårdslägenheter.........

3,660:—----

3,660:

■—

Skogsmedel...........................

1,119:38.----

1.119:

38,

Intressemedel........................

75,724: 41. 3,163: Öl. 2,397: 34.

81,284:

76,

Vinst å utlottade obliga-

tioner.................................

165:—----

165:

Säger

105,081: 20.

3,163: Öl.

2,397: 34. 110,641: 55.

Summa

1,936,4U7: 5 4.

71,150: 99.

57,011: 40. 2,064,569: 93.

— 319 —

Kungl. och
Hvitieldtska
stipendiefonden.

Gustaf Schillers Gustaf Schillers
stipendiefond stipendiefond
av År 1873. av År 1881.

Summa.

Kredit.

Utgifter:

Avkortningar........................

Göteborgs högre latinläroverk.
...................................

Göteborgs högre latinläroverks
bibliotek..................

Göteborgs högre realläroverk.
...................................

Göteborgs högre realläroverks
bibliotek..................

Understöd åt fattiga............

Löner och arvoden...............

Stipendier..............................

Resestipendier........................

Hyresersättningar..................

Skogsförvaltningskostnader..

Postavgifter...........................

Telefonavgifter.....................

Reseersättningar ..................

Utskylder m. m...................

Stämpel- och löneavgifter...

Byggnadsarbeten..................

Förlust å utlottade obligationer
.................................

Hyra för förvaringsfack......

Räntegottgörelse..................

Skrivmaterialier och expenser.
................................

Diverse .................................

929: 63.--

725: — --

512: so.--

100: —--

100: —--

8,291: 16. 200: —

16,500: — 2,250: —

6,975: — — —

600: —--

3,335: 91. — —

429: 07.--

143: 70.--

292:57.--

113:75.--

105: 20.--

1,599:20.--

69: 50.--

120: —--

100: 2 0.--

707: 30.--

160: 95.--

-- 929: 63.

-- 512: 5 0.

-- 100: —

-- 100: —

-- 25: —

200:— 8,691:16.

1,950: — 20,700: —

6,975: —
600: —
3,335: 91.
429: 07.
143: 7 0.
292: 57.
113: 75.
105: 20.
1,599: 20.

69: so.
120: —
100: 20.

707: 30.
160: 95.
46,535: 64.

Säger 41,935:6 4. 2,450:— 2,150: —

— 320

Kung! och Gustaf Schillers Gustaf Schillers
Hvitfeldtska stipendiefond stipendiefond Summa,

stipendiefonden. av år 1873. av år 1881.

Balans till år 1914:

Tillgångar:

Kontant behållning:

På upp- och avskriv

ning........................... 16,539: 08. 1,130: 35. 525: 41. 18,194: 84.

Utlånta medel.................. 1,830,335:15. 66,825:44. 53,668:49. 1,950,829:08.

Inlösta åborättigheter...... 12,516: 05.---- 12,516: 05.

Fordringar.............................. 35.081: 62. 745: 20. 667: 50. 36,494: 32.

Säger 1,894,471: 90. 68,700: 99. 54,861: 40. 2,018,034: 29.
Summa 1,936,407: 5 4. 71,150: 99. 57,011: 40. 2,064,569: 9 3.

— 321 —

Högre lärarinneseminariet.

Debet.

Balans från år 1912: Seminariet. Hushållsskolan. Summa.

Tillgångar................................................ 193,838: 79. 5,739: 09. 199,577: 88.

Inom linjen ..................... 910: —

Inkomster:

Statsanslag:

Extra ordinarie staten:

Åttonde huvudtiteln:

Till högre lärarinneseminariet

och därmed förenade läroanstalter
:

Till uppehållande av hushålls -

skolans verksamhet .........

-- 8,500: —

8.500: —

„ uppehållande av den val-

fria fjärde årskursen.........

3,000: —--

3,000: —

„ arvode åt extra lärarinnor

och timlärare m. m.......

11,000:—--

11,000: —

„ undervisning i träslöjd ...

300: —--

300: —

„ inköp av materiel för under-

visningen i biologi och fysik

3,300: —--

3,300: —

„ expenser ...........................

1,000: —--

1,000: —

„ förhyrande av lokal -för

normalskolans lägsta klasser

3,000: —--

3,000: —

Förskott:

Till förhyrande av lokal för under-

visning i biologi och kemi......

3,000: —--

3,000: —

Terminsavgifter.......................................

31,272:50. 1,600: —

32,872: 50.

Avgifter för mat....................................

-- 2,220: —

2,220: —

Inkomst på hushållet ...........................

-- 2,000: 89.

2.000: 8 9.

Intressemedel ..........................................

192: 29. 122: 55.

314: 84.

Gåvomedel................................................

--100: —

100: —

Hyra.........................................................

562: 50.--

562: 50.

Diverse......................................................

100: —--

100: —

Säger

56,727: 29. 14,543: 44.

71,270: 73.

Revisionsberättelse ang. statsverket för år

1913.

41

— 322 —

Seminariet. Hushållsskolan. Summa.

Balans till år 1914:

Skulder:

Till redogöraren.................................

„ riksgäldskontoret........................

„ Stockholms stads brandförsäkringskontor
.................................

„ Stockholms inteckningsgaranti aktieholag.

...................................

Stipendiers fond.......................................

Säger

-- 3,459: 20.

8,842: 15.--

31,454: 58.--

553: 92. — —

1,001: 33.--

41,851: 98. 3,459: 20.

3,459: 20.
8,842: 15.

31,454: 58.

553: 92.
1,001: 33.
45,311: 18.

Summa 292,418: 06. 23,741: 73. 316,159: 79.

Kredit.

Balans från år 1912:

Skulder ................................................... 50,486: 61. 424: 29. 50,910: 90.

Utgifter:

Löner och arvoden.................................

Hyresersättning åt rektor.....................

Dito åt biträdande föreståndarinnor ...

Hyresbidrag åt lärarna ........................

Betjäningens avlöning ...........................

Vatten, lyse och bränsle .....................

Tvätt och rengöring..............................

Biblioteket................................................

Undervisningsmateriel ...........................

Inventarier................................................

Trycknings- och annonskostnader ......

Reparation och underhåll av fastigheten
...................................................

Renhållning av fastigheten ..................

Diverse förvaltningskostnader...............

Transport

11,300:

7,027:

- ’

18,327:

1,700:

1,700:

1,500:

1,500:

6,450:

6,450:

2,100:

2,100:

4,053:

48.

946:

15.

4,999:

63.

1,083:

02.

139:

18.

1,222:

20.

740:

03.

740:

03.

3,118:

46.

3,118:

46.

1,224:

65.

72:

24.

1,296:

89.

1,789:

87.

157:

30.

1,947:

17.

1,430:

51.

_

_

1,430:

51.

417:

88.

417:

88.

1,376:

63.

1,084:

96.

2,461:

59.

38,284:

53.

9,426:

83.

47,711:

36.

— 323 —

Seminariet. Hushållsskolan. Summa.

Transport 38,284: 53. 9,426: 83. 47,711: 36.

Utgifter för mat.................................... — — 6,442: 3 6. 6,442: 3 6.

Hyra......................................................... 6,000:— 1,700:— 7,700: —

Räntor...................................................... 1,932:33.-- 1,932:33.

För undervisning i 4:e avdelningen ... 1,821: 89. — — 1,821: 89.

Återlevererade medel.............................. 454:23.-- 454:23.

Säger 48,492: 98. 17,569: 19. 66.062: 17,

Balans till år 1914:

Tillgångar:

Kontant i kassan.............................. 1,210: 55.-- 1,210: 55.

Fordringar .......................................... 192: 29. 92: 6 8. 284: 9 7.

Inom linjen......... 995: —

Fasta egendomens

värde .................. 139,106:31.-- 139,106:31.

Inventariers värde... 52,929: 32. 5,655: 57. 58.584: 89.

Säger inom linjen 995:— Säger 193,438: 47. 5,748: 25. 199.186: 72.

Summa 292,418: 06. 23,741: 73. 316,159: 79.

§ I Lärjungarnas

antal har under revisionsåret utgjort:

Vårterminen. Höstterminen.

I seminariet........................................................................ ♦ 92 84

I normalskolan (fortsättningsskolan inberäknad)......... 268 267

- 324 —

Sällskapet för folkundervisningens befrämjande.

Debet.

Balans från år 1912:

Tillgångar

110,449: 25.

Inkomster:

Statsanslag:

Åttonde huvudtitelns ordinarie anslag:
Folkundervisningen:

För anordnande av undervisning i huslig
ekonomi i folkskola, högre folkskola och

folkhögskola.............................. 200: —

Sällskapet för folkundervisningens

befrämjande.............................. 4.500: —

Anslag av Stockholms stad .................. 4,000: —

Årsavgifter av ledamöter........................ 254: —

Hyror......................................................... 3,850: —

Intressemedel............................................. 1,419: 9 5.

Terminsavgifter.......................................... 4,025: —

Utdelning från Stockholms städs brandförsäkringskontor
................................. 75: —

Gåvomedel ................................................ 1,000: —

Försäljningsmedel....................................... 27: —

4,700: —

14,650: 95.

19,350: 95.

Balans till år 1914:

Skulder:

Till sällskapets skattmästare

Inom linjen:

Winklerska fonden ..................... 37,500: —

Sandbergska dito ..................... 12,000: —

Casparsonska dito ..................... 5,875: 12.

Säger inom linjen 55,375: 12.

487: 61.

Summa 130,287: 81.

- 325 —

Skulder .......................

Inom linjen ..........

Kredit.

Balans från år 1912:

..................... 55,375: 12.

127: 99.

Utgifter:

Premieutdelning............................................................... 10: —

Bidrag för år 1913 till Turinge församlings folkskola 200: —
Annonskostnader, bokbinderiarbete och renskrivning

m. m............................................................................ 36: 51.

Brandförsäkringsavgift................................................... 6: —

Avlöning m. m................................................................ 12,258: —

Pensionsavgifter............................................................... 90: —

Skolinventarier.................................................................. 197: 2 5.

Uppvärmning och belysning.......................................... 743: so.

För undervisning i huslig ekonomi.............................. 2,300: —

„ dito i barnavård: mat till barnen........................ 255: —

„ inkassering av årsavgifter .................................... 9: 25.

„ högre folkskolan för flickor:

Renhållning .......................................... 94: 9 3.

Annonser................................................ 314: 21.

Telefonavgift.......................................... 60: —

Undervisningsmateriel........................... 189: io.

Skrivmaterialier och expenser............ 194: 71.

Läkararvode.......................................... 50: —

Diverse................................................... 84: i o. 987:05.

Omkostnader för sällskapets fastighet:

Onera...................................................... 256: 07.

Reparationer.......................................... 2,703: 9 7.

Vatten och renhållning ..................... 433: 5o.

Sotning................................................... 55: 3 5.

Gas..................... 35: —

Linoleum................................................ 168:7 4.

Diverse................................................... 122: 15_. 3,774: T 8.

Transport

20,867: 6 4.
20,995: 6 3.

— 326 —

Transport 20,995: 6 3.

Balans till år 1914:

Tillgångar:

Kontant behållning:

På upp- och avskrivning .................................... 17: 18.

Aktier........................................................................... 23,200: —

Fasta egendomens värde:

Inköpspriset för egendomen nr 15 i kvarteret
Rudan större, Stockholm (nr 44 Grevture gatan).

................................................................. 85,000: —

Värdet å skolinventarier .......................................... 1,000: —

Dito å förlaget av undervisningsmateriel............... 75:— 109,292: 18.

Summa 130,287: 81.

§ I Lärjungarnas

antal vid den av sällskapet för folkundervisningens befrämjande
inrättade högre folkskola för flickor utgjorde:

under höstterminen 1913................................................... 44.

„ vårterminen 1914................:.................................. 42.

— 327 —

Tekniska högskolan.

Debet

Balans från år 1912:

Tillgångar......................................................................................................... 548,131: oi.

Inkomster:

Statsanslag:

Ordinarie staten:

Åttonde huvudtiteln:

De tekniska läroverken:

Avlöning m. m. vid tekniska
högskolan 298,350: —

Stipendier... 3,000: — 301,350: —

Ålderstillägg .................. 7.600: — 308.950: —

Extra ordinarie staten:

Åttonde huvudtiteln:

De tekniska läroverken:

Till avlönings- och arvodesförhöjning till
vissa lärare vid tekniska högskolan m. m.
Förskott:

Extra lönetillägg..........................................

Avgifter av ordinarie elever ... 44,400: —

Dito av extra och tillfälliga elever 8,415: —

Rabatt å gas och elektrisk ström ...............

Restitutioner......................................................

Bidrag till avlöning åt portvakt från materialprovningsanstalten
vid tekniska högskolan

Försäljningsmedel ...........................................

Stipendiemedel m. m.:

Intressemedel ...................... 28,295:71.

Återlevererat resebidrag ...... 25: —

Gåvomedel.............................. 104,919: 38.

31,350: —

405: — 340,705: —

52,815: —

779: 73.

312: 38.

140: —

6: —

133,240: 09. 187,293: 20. 527,998: 20.

Transport 1,076,129:21.

— 328 —

Transport 1,076,129: 21.

Balans till år 1914:

Skulder:

Inom linjen:

Johan Michaelssons stipendiefond.................. 5,100: —

Borgarståndets dito.......................................... 6,800: —

Samuel Owens dito.......................................... 15,000: —

Remy Schwartz dito....................................... 6,200: —

Viktor Eggertz dito ....................................... 6,800: —

Torsten Bergstedts stipendiefond .................. 5,200: —

J. G. Törners dito ......................................... 47,000: —

C. J. Hultqvists dito....................................... 16,000: —

Teknologiska institutets elevers dito............ 26,800: —

Gustaf de Lavals dito................................... 10,000: —

John E. Kjellbergs dito................................. 30,000: —

Aug. Hoffmans dito ....................................... 20,000: —

P. F. Lindströms dito................................... 10,000: —

Knut och Amalia Styffes dito —............... 41,500: —

E. A. Lindstrands dito ................................ 25,000: —

Gibson-Cronstedts dito.................................... 16,300: —

Jonas Wennströms dito ................................. 10,000: —

J. Danielssons dito.......................................- 40,000: —

C. H. Brandels dito ................ 15,400: —

J. W. Smitts dito ......................................... 100,000: —

C. J. Yngströms dito ............................. 20,000: —

John Bernströms dito ............................. 50,000: —

Dito dito katalogfond .................................... 3,469: 55.

Amalia Rundqvists stipendiefond .................. 103,719: 3 8.

Säger skulder inom linjen 630,288: 93.

Summa 1,076,129:2 1.

Kredit.

Skulder:

Inom linjen

Balans från år 1912:

. 524,656: —

329 —

Utgifter:

Geodetiska avdelningen ................................ 3,521: 3o.

Mekaniska dito ......................................................... 3,649: 8 2.

Mekanisk-tekniska dito............................................ 26: io.

Fysiska dito ................................................ 1,156: 7 5.

Elektrotekniska dito ................................................ 6,470: 3 5.

Kemisk-tekniska dito................................................ 3,397:84.

Kemisk allmänna dito ............................................. 3,713: 7 2.

Elektrokemiska dito ............................................... 1,413: 71.

Mineralogiska dito ........................ ........................... 632:15.

Metallurgiska dito .................................................. 3,303: 59.

Zymotekniska dito ................................................... 80: 7 5.

Gruvvetenskaps dito ................................................ 824:51.

Bergsmekaniska dito ............................................... 308: 55.

Teknisk hygien dito ............................................... 330: 65.

Vattenbyggnadskonst dito....................................... 419: 74.

Väg- och brobyggnadsläro-avdelningen ............... 68: 19.

Tillämpad värmeläro-dito ....................................... 125: 6 5.

Arkitekturavdelningen ............................................. 548: 4 4.

Skeppsbyggnadskonst dito....................................... 109: 90.

Kitavdelningen ........................................................ 56: 61.

Mekaniska laboratoriet och verkstaden.................. 2,550: 9 9.

Biblioteket.................................................................. 9,124: 84.

Avlöningar ............................................................... 283,940: —

Värmeledning inom högskolan ............................... 194: 55.

Stipendier .................................................................. 24,964: 6 8.

Utgifter för lärokurser............................................. 160: —

Annons- och tryckningskostnader, renskrivning,

skrivmaterialier, bokbinderiarbeten m. m......... 3,866: 3 8.

För telefon och telegram ...................................... 301: 2 6.

„ vatten................................................................. 1,672: 8 7.

„ uppvärmning och belysning .......................... 31,410: 8 5.

„ maskingas och laboratorieström ................... 547: 10.

„ renhållning....................................................... 8,628:0 5.

„ reparationer jämte utvidgningsarbeten............ 11,036: 7 0.

„ inventarier ......................................................... 1,344: 50.

Brandförsäkringsavgifter........................................ 229: —

Transport 410,130: 09.

Revisionsberättelse ang. statsverket för år 1913. 42

- 330 —

Transport 410,130: 09.

Resekostnadsersättning................................................ 3,614: 02.

Diverse............................................................................ 33: —

Återlevererade medel.................................................... 9,050: —

422,827: u.

Tillgångar:

Kontant behållning:

I kassan................

Å giroräkning ...

Utlånta medel ........

Fordringar ...............

Balans till år 1914:

633: 23.

18,266: il. 18,899: 34.

...................... 630,213: 93.

...................... 4,188:83, 653,302:10.

Summa 1,076,129: 21.

§ I Elevernas

antal utgjorde under revisionsåret:

Vårterminen .................................... 467.

Höstterminen.................................... 494.

§ 2.

För förvaltningen av den under tekniska högskolan lydande materialprovningsanstalten
lämnas redogörelse i följande tabell:

Materialprovningsanstalten vid tekniska högskolan.

Debet.

Balans från år 1912:

Tillgångar ............................................................................................. 80,671: 7 2.

Inkomster:

Anslag från järnkontoret................................................ 4,400: —

Avgifter för verkställda undersökningar m. m......... 95,886: 4 3.

Transport 100,286: 43. 80,671: 72.

— 331 —

Transport 100,286: 4 3.

Intressemedel.................................................................. 280: 17.

Uppdebiterat ökat värde å inventarier..................... 14,192: 5 7.

Balans till år 1914:

Skulder...................................................................................................

Summa

Kredit

Balans från år 1912:

Skulder

Utgifter:

Omkostnader för undersökningar m. m........

Balans till år 1914:

Tillgångar:

Kontant behållning:

På upp- och avskrivning.................................... 10,783: 86.

Inventarier.................................................................. 75,648: 6o.

Summa

80,671: 72.
114,759: 17.

10,783: 86,
206,214: 7 5.

7,503: 6 9.

112,278: 60.

86,432: 4 6.
206,214: 7 5.

— 332 —

Chalmers tekniska läroanstalt i Göteborg.

Debet.

Balans från år 1912:

Tillgångar................................................................................................................................. 22,538: 9 4

Inkomster:

Statsanslag:

Ordinarie staten:

Åttonde huvudtiteln:

De tekniska läroverken:

Avlöningar och arvoden 111,791: 67.

Stipendier och premier 550: —

Bibliotek, övriga samlingar
och laboratorier 9,000: —

Verkstaden för undervisning
och materiel... 2,000: —

Uppvärmning, belysning

och diverse..................... 12,000: —

Ålderstillägg.............................................

Extra utgifter:

Vikariatsarvode för uppehållande av

professuren i fysik..............................

Extra ordinarie staten:

Åttonde huvudtiteln:

Till löneförbättring för vissa lärare vid Chalmers

tekniska läroanstalt.............................. 3,900: —

Till utförande av om- och tillbyggnadsarbeten
vid dito.................................... 150,000: — 153,900: —

Förskott:

Till utförande av om- och tillbyggnadsarbeten vid

Chalmers tekniska läroanstalt............... 50,000: —

Till utrustning av ett maskinlaboratorium

vid dito...................................................... 25,000: —

Extra lönetillägg..........................................246: — 75,246: — 373,021: —

Transport 373,021: — 22,385: 94

135,341: 67.

7,533: 33.

1,000:— 143,875: —

— 333 —

Inträdes- och terminsavgifter.

Hyresmedel...............................

Försäljningsmedel ...................

Intressemedel............................

Transport 373,021:— 22,538:94.

................. 16,937: —

................. 592: —

................. 5: 33.

................. 15,062: 17. 405,617: 5 0.

Skulder

Balans till år 1914:

.............. 33,789: 02.

Summa 461,945: 4 6.

Kredit.

Balans från år 1912:

Skulder ........................................................................................................ 28,657: 2 3.

Utgifter:

Avlöningar och arvoden .............................................

Stipendier och premier................................................

Bibliotek och övriga samlingar.................................

Modellering.....................................................................

Verkstaden ..................................................................

Kemiska och fysiska laborationer..............................

Uppvärmning och belysning.......................................

Inventarier och reparationer.......................................

Renhållning ..................................................................

Brandstodsavgift............................................................

V attenförbrukning...........................................<.............

Annonser, trycksaker, skrivmaterialier, bokbinderi arbeten

och porto ...................................................

Utrustning av elektrotekniska laboratoriet...............

^byggnader ...............................................................

Räntor ...........................................................................

Till Chalmerska institutets under frimurarbarnhusdirektionens
i Göteborg vård och förvaltning
stående fonder återburna, för läroanstaltens ändamål
ej erforderliga intressemedel...........................

Diverse...........................................................................

132,189: 51.
6,017: 50.
8,085: 7 9.

315: 50.
2,135: 71.
3,414: 18.
12,117: 02.
12,565: 73.
2,957: 54.
706: 53.
347: 95.

1,524: 66.
14,924: 2 3.
174,528: 59.
675: —

1,761: 22.

596: io, 374,862: 76.

Transport 403,519: 9 9.

— 334 —

Transport 403,519: 9 9.

Balans till år 1914:

Tillgångar:

Kontant behållning på giroräkning .....................

Förskott.....................................................................

39,636: 45.

18,789:02. 58,425:47.

Summa 461,945: 4 6.

i i Antalet

lärjungar under revisionsåret utgjorde:

Vårterminen................................. 405.

Höstterminen .............................. 456.

§ 2.

Beträffande den under förenämnda läroanstalt lydande materialprovnings''
anstalten lämnas redogörelse i följande tabell:

Materialprovningsanstalten vid Chalmers tekniska läroanstalt

i Göteborg.

Debet.

Balans från år 1912:

Tillgångar ............................................................................................. 7,557: 94.

Inkomster:

Statsanslag:

Ordinarie staten:

Sjunde huvudtiteln:

Befrämjande i allmänhet av slöjderna......... 1,500: —

Intressemedel ............................................................... 625: 51.

Anslag från Renströmska fonden.............................. 12,000: —

Avgifter för materialprovningar m. m...................... 13,562: so. 27,688: 31.

Balans till år 1914:

Skulder.................................................................................................. 70:56.

Summa 35,316: 81.

— 335 —

Kredit.

Balans från år 1912:

Skulder.............................................................................................. 45: 3 2.

Utgifter:

Omkostnader för materialprovningsanstalten................................... 22,717: 4 8.

Balans till år 1914:

Tillgångar:

Kontant behållning:

På giroräkning................................................. 9,611: 15.

Utlånta medel......................................................... 2,942:86. 12,554: oi.

Summa 35,316: 81.

Tekniska

Debet.

Stockholm.

Balans från år 1912:

Tillgångar ........................................................................................................................

364,682

02

Inkomster:

Statsanslag:

Ordinarie staten:

Åttonde huvudtiteln:

De tekniska läroverken:

Avlöningar och arvoden ...............................................................................

67,250

Stipendier och premier ....................................................................................

2,500

Bibliotek, övriga samlingar och laboratorium ............................................

7,975

Verkstaden för undervisning och materiel ................................................

Uppvärmning, belysning och diverse utgifter ............................................

19,350

Säger för de tekniska läroverken

97,075

Ålderstillägg ........................................................................................................

_

Extra ordinarie staten:

Sjunde huvudtiteln:

Bidrag till upprätthållande av vävskolan i Borås m. m.............................

Dito till personlig löneförbättring för föreståndaren och förste läraren
vid vävskolan i Borås A. Krebs samt för andre läraren därstädes
S. U. von Schedvin ........................................................................................

Åttonde huvudtiteln:

Till beredande av provisorisk lönereglering åt befattningshavare vid
tekniska skolan i Stockholm ....................................................................

4,600

„ uppehållande av verksamheten vid tekniska skolan i Stockholm........

16,161

„ dito av dito vid dito i Norrköping ........................................................

„ dito av dito vid dito i Malmö ...............................................................

„ dito av dito vid dito i Örebro ................................................................

„ dito av dito vid dito i Borås..................................................................

„ dito av dito vid dito i Härnösand ........................................................

„ tillfällig löneförbättring åt rektor, ordinarie lärare, tjänstemän och
vaktmästare vid tekniska skolan i Eskilstuna ..................................

_

_

Förskott å 8:de huvudtitelns e. o. anslag till tillfällig löneförbättring åt rektor,
ordinarie lärare, tjänstemän och vaktmästare m. fl. vid tekniska skolan i
Eskilstuna ...............................................................................................................

Transport^ 117,836!—

skolorna,

Tekniska

s k o I o r n c

i

Summa.

Örebro.

Norrköping.

Malmö.

Borås.

Eskilstuna.

Härnösand.

38,744

96

50,938

64

9,510

43

251,503

36

47,814

17

7,944

69

771,138

27

20,273

50

20,418

75

19,365

98

20,241

30

10,426

20,329

50

178,305

2,500

16,975

03

1,800

_

1,800

_

1,800

_

1.800

_

_

_

1,800

_

_

3,000

3,000

3,000

3.000

3,574

3,000

18,574

900

900

900

900

900

-

23,850

25,973

50

26,118 75

25,065

98

25,941

30

14,000

26,029

50

240,204

03

6,000

1,000

3,333

33

2,816

67

4,000

17,150

4,800

750

4,800

750

4,600

16.161

4,950

4.950

—-

14,450

14,450

19,920

19,920

4,250

4.250

4,550

4,550

602

602

_

_

_

_

_

_

''_

1,896

_

_

_

1,896

_

51,893 so

32,068 7 5

42,849

31

38,557

97

16,498

34,579

50

334.283jo3

Revisionsberättelse ang. statsverket för år 1913. 43

— 338

Stockholm.

Transport

117,836

_

Älvsborgs läns landstings bidrag till vävskolan i Borås ...................................

Stockholms stads bidrag till upprätthållande av en maskinyrkesskola ................

7,500

Dito anslag för år 1913 ................................................................................................

20,761

Eskilstuna stads bidrag:

Till söndags- och aftonskolan ....................................................................................

fackskolan för finare smides- och metallindustri............................................

„ tillfällig löneförbättring ...................................................................................

i Gåvomedel ........................................................................................................................

51,859

69

Inträdes- och terminsavgifter ........................................................................................

17.290

Utdelning å aktier............................................................................................................

3,250

Intressemedel ....................................................................................................................

14,121

77

Försäljningsmedel ............................................................................................................

2,700

Hyresmedel.......................................................................................................................

Ersättnings- m. fl. medel................................................................................................

1,073

37

! Inkomster av gipsgjuteriet vid tekniska skolan i Stockholm ................................

565

97

Säger

236,957

80

Balans till år 1914:

• Skulder ............................*...............................................................................................

Summa

601,639

82

Kredit.

Balans från år 1912:

Skulder ............................................................................................................................

Utgifter:

---._

Avlöningar och arvoden ...............................................................................................

131,924

(Stipendier och premier ....................................................................................................

12,320

j Resekostnadsersättning ....................................................................................................

2,650

Livräntor ............................................................................................................................

Bibliotek och övriga samlingar ....................................................................................

2,489

34

Modellering .......................................................................................................................

5,150

69

Verkstaden ......................................................................................................................

Kemiska och fysiska laborationer ................................................................................

400

Uppvärmning och belysning............................................................................................

10.740

73

Inventarier och reparationer .......................................................................................

2,813

53

j Renhållning..........................................-...........................................................................

5,285

75

Transport

173,774104

- 339

Tekniska

skolorna

i

Summa.

Örebro.

Norrköping.

Malmö.

Borås.

Eskilstuna.

Härnösand.

51,893

50

32,068

75

42,849

31

38,557

97

16,498

34,579

50

334,283

03

3,650

_

3,650

7,500

20,761

-

2,000

2,000

1,500

1,500

_

_

601

601

200

500

3,800

56,359

69

2,935

1,525

2,000

1,900

818

710

27,178

q o^fi

2,156

24

1,750

_

532

1 7

5,190

47

2.277

58

181

24

26,209

47

896

40

305

70

1,202

10

2,700

1,352 so

1,058

87

_

1,689

36

1,083

08

6,257

18

-

565 97

58,337

24

36,602 6 2

45,381

48

51,884| 2 o

24,500 2 8

40,353

82

494,017 44

.

2,637

69

7,468''68

1

53

10,107

90

97,082

20

87,541

26

57,529

60

310,856

24

72,315 98

48,298

51

1,275,263

61

1

6,835 2 7

1,944 58

8,779

85

44,802

11

27,738

25

37,945

85

36,223

51

16,393

28,967

323,993

72

1.106

20

928

64

2,882

60

1,755

1,328

95

20,321

39

490

490

400

81

38

3,131

38

712

29

2,300

49

767

12

622

41

167

02

1,022

89

8,081

56

183

25

6

50

5,34044

1,497

61

667

20

2,084 39

952

08

1.341

39

737

56

7,280

23

1,847

22

329

96

815

89

1,536

08

10

71

1,062

61

6,002

47

4.364

53

2,528

71

4,797

21

3,177

77

955

38

3,434

66

29,998

99

130

73

88

91

266

98

584

10

126

08

146

97

4.157

30

508

27

255

37

428 35

23

70

125

349

70

6,976

14

55,552|2i

35,327

53

47,105 79

46,008

75

20,954

96

37,050 34

CO

i>-

LO

T—1

62

— 340

Transport

Brandstodsavgifter....................................................................................................

Vatten .........................................................................................................................

Annons- och tryckningskostnader, skrivmaterialier, bokbinderiarbeten och porto m. m.

Hyror .........................................................................................................................

Räntor........................................................................................................................

Utgifter för gipsgjuteriet vid tekniska skolan i Stockholm .............................

Förlust å obligationer .............................................................................................

Expenser för vävskolan i Borås.............................................................................

Aterlevererade medel.................................................................................................

Diverse .....................................................................................................................

Säger

Balans till år 1914:

Tillgångar:

Kontant behållning

Utlånta medel .....

Fordringar .............

Fastigheters värde.
Inventariers dito

Stockholm.

173,774 04

169

306

4,118

71

4

25

593

190

1,759

92

180,914

92

28

37

374,982

53

45,714

_

Säger] 420,724|9oj
Summa; 601,639j82|

1.

Antalet lärjungar under revisionsåret utgjorde:
vid tekniska elementarskolan i Örebro:

under vårterminen .............................................................................. 143.

under höstterminen ...... 154.

vid dito i Norrköping:

under vårterminen .............................................................................. 68.

under höstterminen ........................................................................... 65.

vid dito i Malmö:

under vårterminen .............................................................................. 104.

under höstterminen ........................................................................... 103.

vid dito i Borås:

under vårterminen .............................................................................. 58.

under höstterminen ........................................................................... 58.

341

Tekniska

skolorna

i

Summa.

Örebro.

Norrköping.

Malmö.

Borås.

Eskilstuna.

Härnösand.

55,552

21

35,327

53

47,105

79

46,008

75

20,954

96

37,050

34

415,773

62

37

50

_

70

18

43

75

54

374

43

134

49

328

74

50

85

820

08

1,002

44

653

26

1,396

38

555

46

386

98

674

9 5

8,788

18

_

_

88

75

50

165

303

75

_

_

_

_

_

_

283

41

123

24

_

410

90

_

_

_

_

_

_

_

593

190

_

_

3,041

91

3,041

91

1,000

_

1,382

41

2,382

41

351

51

84

73

28

07

158

25

59

10

230

87

2,672 45

OO

©

00

xO

15

36,154

27

48,908

98

50,333

81

21,568

03

39,392

57

435.350 7 31

7 1

171

78

2,982

85

2,536

99

1,653

57

3,915

75

11.289

31

38,832

27

35,000

8,620

62

103,751

69

47,149

80

4,990

19

613,327

10

_

_

1,548

48

1,548

48

_

_

67,450

67,450

—-

13,404

14

78,400

137,518

14

39,004

05

51,386

99

8,620

62

253,687

16

48,803

37

8,905

94

831,133

03

97,082 20

87,541126

57,529 60

310,856)24

72,315

98

48,298)51

1,275,263)61

vid tekniska elementarskolan i Härnösand:

under vårterminen .............................................................................. 33.

under höstterminen ........................................................................... 43.

vid dito i Eskilstuna:

under vårterminen ............................................................................. 221.

under höstterminen ........................................................................... 226.

Vid tekniska skolan i Stockholm utgjorde antalet lärjungar under
läsåret 1913—1914 1,564.

§ 2.

Revisorerna hava besökt tekniska skolan i Eskilstuna. Besöket gav icke
anledning till någon erinran från Revisorernas sida.

— 342

Gymnas

D e b

Behållning

från Inkomster,

år 1912.

Statsanslag:

Ordinarie staten:

Åttonde huvudtiteln:

Allmänna läroverken:

Ersättning för undervisning i gymnastik åt lärjungarna

vid nya elementarskolan i Stockholm.............................. — — — —

Gymnastiska centralinstitutet:

Ävlöning........................................................................... — — — —

Stipendier .............................................................................. — — — —

Yed, ljus, materiel m. m......................................................56: s5.

Extra utgifter:

För uppehållande av fröken W. Falks tjänst................. — —--

„ dito av en klinik vid gymnastiska centralinstitutet — — — —

„ anordnande av kostnadsfria övningar i gymnastik m. m.

för Stockholms studentkår............................................

Huvudtitelns allmänna besparingsfond:

För gymnastiska centralinstitutets deltagande i utställ -

ningen i Dresden............................................................ 73:6 8.--

„ anordnande av kostnadsfria övningar i gymnastik

m. m. för Stockholms studentkår .............................. 701: — — —

„ uppehållande av fröken W. Falks tjänst.................. 675:— — —

Extra ordinarie staten:

Åttonde huvudtiteln:

Folkundervisningen:

Till anordnande av repetitionskurser i gymnastik för folkskollärare
och folkskollärarinnor....................................... 84: 6 0. 892: 15.

Gymnastiska centralinstitutet:

Till tillfällig avlöningsförbättring åt befattningshavare
vid gymnastiska centralinstitutet .................................... — — — —

Omföring.

1,450:

675: —

701:

Transport 1,534:28. 949:— 2,826: —

- 343 -

ee ntraliiistitutet.

Kredit.

Leverering

Skuld

Skuld

Leverering

Behållning

från

till

från

Ulsifter.

Omföring. till

till

Summa.

statskontoret.

år 1914.

år 1912.

statskontoret.

år 1914.

600: —----

600: —---- 600: —

34,100: —

---- 31,325: —

- —

- 2,775: —

2,000: —

---- 2,000: —

- _

- '' - -

3,550: —

2,970: 38. 1,801: 77. 6,225: 46.

- -

34,100: —
2,000: —
8,027: 23.

634: 38.--

250: —--

1,309: 38.------ 1,309: 38.

------ 250: — 250: —

1,000: —---- 1,095: —

606:— 1,701: —

73: 68.-- 73: 68.

-- 701:—---- 701: —

-- 675:----- 675: —

12,900:— 425:29.-- 14,185:44.-- 116:60.-- 14,302:04.

7,400:—---- 7,400:—------ 7,400: —

2,434:38. 3,395:67.1,801:77.63,540:28. 1,976:— 2,965:28. 856: — 71,139: 3 3.

— 344 —

I) e b e

Behållning

från Inkomster. Omföring.

år 1912.

Transport

1,534:28. 949: —

2,826: —

Till uppehållande av gymnastiska centralinstitutets verk-samhet under år 1913 .............................................-

_ _ _ _

_ _

„ nyanskaffning och till förbättring av redan befintlig
materiel för undervisning i sabelhuggning vid gymna-stiska centralinstitutet...................................................

1,271: 50.

Förskott:

Till nyanskaffning och till förbättring av redan befintlig
materiel för undervisning i sabelhuggning vid gymnastiska
centralinstitutet ....................................................................

1,271:50.--

„ utgivande av gymnastiska centralinstitutets historia ......

— — — —

— —

För ordnande av gymnastiska centralinstitutets arkiv.........

37: lo.--

- -

Gymnastikarvoden m. fl. extra arvoden:

Arvoden ......................................................................................

-- 2,763: —

- -

Diverse medel .............................................................................

4,171: 43. 3,074: 20.

9,563: —

Säger

7,014: 31. 6,786: 20.

13,660: 50.

C. M. Edholms testamentsfond...................................................

72,249: 44. 2,993: 20.

Summa

79,263: 75. 9,779: 40.

13,660: 50.

§ I Enligt

den av direktionen avgivna berättelsen för år 1913 utgjorde
antalet elever under året 139, därav 78 manliga och 61 kvinnliga. Därjämte
har undervisning åtnjutits av skolungdom till ett antal av 1,222. Antalet

345 —

Kredit.

Leverering

från

ontoret.

Skuld

till

år 1914.

Skuld

från

år 1912.

Utgifter.

Omkring.

Leverering

till

statskontoret.

Behållning

till

år 1914.

Summa.

2,434: 3 8.

7,650: —

3,395: 67.

1,801: 77.

63,540: 2 8.

1,976: —

7,650: —

2,965: 28.

856: —

71,139: 33.

7,650: —

— —

— —

906: 93.

— —

— —

364: 57.

1,271: 50.

5,100: —

5,100: —

1,271: so.

— —

37: io.

1,271: 50.
5,100: —
37: io.

12,100: 19.

2,763: — —

2,763:

— 4,708:44. 16,808:63.

75,184:38. 3,395:67. 1,801:7 7. 81,647:40. 13,660:50. 2,965:28. 5,966: u. 106,041: 06.

------ 2,637:50.---- 72,605: 14. 75,242: 64^

75,184:38. 3,395:67. 1,801:77. 84,284:90. 13,660: so. 2,965: 28. 78,571:25. 181,283:70.

med sjukgymnastik behandlade patienter uppgick till 729, därav manliga 300,
av vilka 249 voro icke betalande och 429 kvinnliga, av vilka 411 voro icke
betalande patienter.

Revisionsberättelse ang. statsverket för år 1913.

44

— 346 —

Allmänna barnbördshuset.

Allmänna Asylen för fattiga
barnbördshuset barnaföderskor Summa,

i Stockholm. och deras barn.

Debet

Balans från år 1912:
Tillgångar....................................

1,432,304: 7 5.

910,942: 77. 2,343,247: 52.

Inkomster:

Statsanslag:

Ordinarie staten:

Åttonde huvudtiteln:
Barnmorskeundervisningen och barn bördshusen

..........................................

Extra ordinarie staten:

Åttonde huvudtiteln:

Till uppehållande av verksamheten
vid allmänna barnbördshuset i Stockholm
......................................................

Intressemedel................................................

Hyresmedel m. in........................................

Ersättningsmedel..........................................

Utdelning från Stockholms stads brandförsäkringskontor -

Säger

24,853: — -- 24,853: —

64,250: —
19,336: 07.
4,369: 89.
6,107: 72.

38,361: 31.

64,250: —
57,697: 38.
4,369: 89.
6,107: 72.

119: 95.

- -

119: 95.

119,036: 63.

38,361: 31.

157,397: 94.

— 347 —

Allmänna

Asylen för fattiga

barnbördshuset

barnaföderskor

Summa.

i Stockholm.

och deras barn.

Balans till år 1914:

Skulder:

Obetalda räkningar....................

9,702: 78.

2,868: 85.

12,571: 63.

Tnnestående livränta .................

16: 67.

_ _

16: 67.

Kapitalfonden.............................

210,488: 53.

— —

210,488: 53.

Prof. Westermarks fond...........

699: 68.

— —

699: 68.

Knut Ljungbergs fond..............

5,019: 38.

— —

5,019: 38.

Nybyggnaden å Djurgården.....

937,000: —

— —

937,000: —

W. A. Benedicks fond..............

— —

158,565: 34.

158,565: 34.

Nödhjälpsfonden..........................

— —

158,914: 10.

158,914: io.

A. W. Lundins fond.................

— —

386,711: 94.

386,711: 94.

Joll. Anderssons fond ..............

- -

20,000: —

20,000: —

Komminister Lagerströms fond

— —

3,000: —

3,000: —

Barnklädersfonden.......................

_ _

6,340: 44.

6,340: 44.

G. S. Althainz fond.................

57,996: 83.

25,000: —

82,996: 83.

Allmänna fonden.......................

229''676: 68.

52,225: 64.

281,902: 32.

Byggnadsfonden..........................

— —

106,461: 34.

106,461: 34.

A. L. Rundkvists fond ...........

10,261: io.

10,261: io.

Säger 1,450,600: 5 5.

930,348: 7 5.

2,380,949: 30.

Summa

3,001,941: 93.

1,879,652: 83.

4,881,594: 7 6.

Kredit.

Balans från år 1912:

Skulder...........................................

1,432,304: 7 5.

910,942: 77.

2,343,247: 52.

Utgifter:

Avlöning ........................................

21,403: 66.

2,064: 16.

23,467: 8 2.

Mathållning.....................................

29,717: 40.

5,605: 2 9.

35,322: 69.

Transport

51,121: 06.

7,669: 45.

58,790: 51.

348

Transport

Tvättkostnad................................................

Inventarier ock deras underhåll...............

Reparationer ................................................

Uppvärmning och belysning .....................

Medikamentskostnader.................................

Instrumenter m. m.....................................

Hyreskostnad................................................

Livräntor ......................................................

Näringspreparat m. in...............................

Skrivmateriel m. m.....................................

Diverse .........................................................

Fonderna tillgodoförda ..............................

Säger

Allmänna
barnbördshuset
i Stockholm.

Asylen för fattiga
barnaföderskor
och deras barn.

Summa.

51,121: 06.

7,669: 45.

58,790: 51.

7,109: 86.

232: 30.

7,342: 16.

4,290: 79.

5,980: 20.

10,270: 99.

2,174: 32.

— —

2,174: 32.

21,214: 91.

809: 88.

22,024: 7 9.

5,497: 27.

300: 82.

5,798: 09.

5,227: 65.

25: 72.

5,253: 37.

— —

1,875: —

1,875: —

200: —

5,000: —

5,200: —

124: 72.

5: 40.

130: 12.

1,242: 54.
4,557: 30.

2,026: 94.

1,242: 5 4.
6,584: 2 4.

16,276: 21.

14,435: 60.

30,711: si.

119,036: 63.

38,361:31.

157,397: 94.

Balans till år 1914:

Tillgångar:

Kontant behållning:

På löpande räkning........................... 136,253: 18.

Utlånta medel.......................................... 247,650: —

Fordringar................................................ 6,141:68.

Fasta egendomens värde........................ 200,000: —

Lösa dito dito.......................................... 7,500: —

Nybyggnaden å Djurgården.................. 853,055: 6 9.

Säger 1,450,600: 5 5.
Summa 3,001,941: 93.

186,606: 74.
644,933: —
7,613: 38.

3,000: —
88,195: 63.

322,859: 9-2.
892,583: —
13,755: 06.
200,000: —
10,500: —
941,251: 32.

930,348: 75. 2,380,949: 3o.
1,879,652: 83. 4,881,594: 76.

— 349

§ I Antalet

av de å allmänna barnbördshuset under revisionsåret vårdade
patienter har utgjort 2,706.

350 -

Svenska

Debet.

Balans från år 1912:

Tillgångar.

Stats medel.

Uppbörd:

Statsanslag:

Åttonde huvudtiteln:

Ordinarie staten:

Svenska akademien:

För akademien.......................................

Tillfälliga honorar åt vittra författare

Intressemedel............................................................

Arrendemedel för Post- och inrikes tidningar ....

Överföring från statsmedel...................................

Dito från arrendemedel..........................................

2,250: —
6,000: —

Säger 8,250: —

Skulder:

Till ombudsmannen

Balans till år 1914:

Summa 8,250: —

— 351

akademieu.

Arrendemedel „

för Post- och Ordboks- friherre

inrikes von Beskows

tidningar. fonden. stipendiefond.

Ziebethska

fonden.

Fonden för
Tegnérstatyn
i Stockholm.

Snoilsky- 0

J Summa.

fonden.

1,356:30. 229,276:52. 22,880: —

6,760: —

17,136: 83.

714: 25. 278,123: 90,

------------- 6,000: —

81:69. 8,731:91. 880:— 270:40. 703:94. 32:48. 10,700:42.

96,611:68.---------- 96,611:68.

-- 739:07. — —------ 739:07.

_— — 45,283: 08.--— —_______ 45,283: 08.

96,693:37. 54,754:06. 880:— 270: 40. 703: 94. 32: 48. 161,584: 25-

-: 20.--

—: 20.

98,049:67. 284,030:58. 23,760:— 7,030:40.17,840:97. 746:73.439,708:35.

— 352 —

Kredit.

Stats medel.

Utgifter: --

För ordboksarbetet:

Arvoden för redaktionen.........................................................................................

Dito för excerpter ..................................................................................................

Hyra, skrivmaterialier, ved, lyse m. m. för scriptoriet ...................................

För kontroll å Post- och inrikes tidningars annonsdebiteringar m. m...............

Omkostnader för Post- och inrikes tidningars kommunalupplaga.......................

För delfående av alla till utrikesdepartementet ankommande telegram............ — —

Omkostnader för högtidsdagen................................................................................. 1,510:9 3.

Understöd åt vittra författare ................................................................................ 6,000: —

Överföring till ordboksfonden.................................................................................... 739: o7.

Stämpelavgift.................................................................................................................

Pension ..........................................................................................................................

Begravningshjälp...........................................................................................................

Säger 8,250: —

Balans till år 1914:

Tillgångar:

Kontant behållning..................................................................................................

Utbulta medel...........................................................................................................

Säger --

Summa 8,250: —

— 353 —

Arrendemedel
för Post- och
inrikes
tidningar.

Ordboks fonden.

Friherre
von Beskows
stipendiefond.

Ziebethska

fonden.

Fonden för
Tegnérstatyn
i Stockholm.

Snoilsky fonden.

Summa.

34,280: 36.---------- 34,280: 36-

4,946: —---------- 4,946: —

3,852: os. — — — — — — —■ — — — 3,852: 08-

1,600: —---------- 1,600: —

5,121: 60.--------— — 5,121: 60-

2,000: —---------- 2,000: —

------------1,510: 93-

-- -- 1,760: —------- 7,760: —

45,283:08.---------- 46,022:15-

300: —---------- 300: —

300: — ----------- 300: —

97,683: 12.-- 1,760:—--—: 20.-- 107,693:32.

366:55. 284,030:58.-- 530:4 0. — —-- 284,927:53.

----— — 22,000: — 6,500: — 17,840:77. 746:73. 47,087:50.

366: 5 5. 284,030: 58. 22,000: — ~ 7^030: 4o7l7,840: 77. 746:7 3.332,015:03^

98,049:67. 284,030:5 8. 23,760:— 7,030:4 0. 17,840:97. 746: 73. 439,708: 35.

Revisionsberättelse ang. statsverket för år 1913.

45

- 354 -

V etenskapsakademieii.

A) Under akademiens överinseende.

Debet.

Balans från år 1912:

N aturhistoriska
riksmuseets

byggnadsfond Naturhistoriska

samt egendomarna

i kvarteren riksmuseet.

Grönlandet Norra
och Södra m. fl.

Meteorologiska

central anstalten.

Summa.

Tillgångar.............................. 1,582,291: 91. 2,379,652: 69. 2,165: 67. 3,964,110: 27.

Inom linjen 14,233:4 7.

Inkomster:

Statsanslag:

Ordinarie staten:

Åttonde huvudtiteln:

Naturhistoriska riksmuseet.
............................... .. 115,974:80.-- 115,974:80.

Meteorologiska centralanstalten
........................ — — — — 27,548: 90. 27,548: 90.

Ålderstillägg .................. — — 4,200: — 600: — 4,800: —

Extra ordinarie staten:

Sjätte huvudtiteln:

Till verkställande av undersökningar
och arbeten
för åstadkommande av
en skematisk förteckning
och beskrivning över

Sveriges vattenfall......... — — _— — 4,000: —_4,000: —

Transport — — 120,174:80.32,148:90. 152,323:70.

— 355 -

Naturhistoriska

riksmuseets

byggnadsfond Naturhistoriska

samt egendomarna

i kvarteren riksmuseet.

Grönlandet Norra
och Södra m. fl.

Meteorologiska

central anstalten.

Summa.

Transport — — 120,174: 80. 32,148: 90. 152,323: 70.

Åttonde huvudtiteln:

Naturhistoriska riksmuseet: Till

inköp och montering
av föremål, avsedda till
skådesamling för naturhistoriska
riksmuseets
entomologiska avdelning
Till inredning av naturhistoriska
riksmuseets
nybyggnader vid Frescati
.................................

Till gäldande av kostnaderna
under år 1913 för
flyttning av naturhistoriska
riksmuseets samlingar
till de nya byggnaderna
vid Frescati...
Till vård, underhåll och
förkovran av museets
etnografiska avdelning...
Till brandförsäkring av
naturhistoriska riksmuseets
samlingar och
macerationsbyggnaden

vid Värtan.....................

Till beredande av personlig
löneförbättring åt
amanuenserna G. Flink
och G. A. H. Dahlstedt

--5,000: —

-- 175,000: —

-- 15,000: —

-- 6,200: —

-- 2,427: 84.

-- 4,000: —

— — 5,000: —

-- 175,000: —

-- 15,000: —

-- 6,200: —

-- 2,427:84.

-- 4.000: —

Transport

327,802: 64. 32,148: 90. 359,951: 54.

— 356 —

Naturhistoriska
riksmuseets
byggnadsfond
samt egendomarna
i kvarteren
Grönlandet Norra
och Södra m. fl.

Meteorologiska

Naturhistoriska

central riksmuseet.

anstalten.

Summa.

Transport — — 327,802: 64. 32,148: 90. 359,951: 54.

Meteorologiska centralanstalten
:

Till upprätthållande av
fullständigt ordnad
väderlekstjänst vid cen -

tralanstalten..................

Till upprätthållande av

- -

- -

10,250:

10,250: —

två meteorologiska sta-tioner ..............................

600:

600: —

Till utförande av meteoro-

logiska observationer för
den hydrografiska under-sökningen av Sveriges
färskvatten.....................

13.700:

13,700: —

Förskott:

Extra lönetillägg för år

1913..............................

För skyddande av en

— —

180: —

250:

430: —

del föremål, tillhörande
naturhistoriska riksmu-

seets etnografiska av-delning ...........................

4,600: —

4.600: —

Hyresmedel ...........................

200: —

— —

200: —

Intressemedel...........................

30,962: 87.

5,382: 40.

186:

37.

36,531: 64.

Försäljningsmedel..................

— —

101: 93.

8:

109: 93.

Gåvomedel..............................

Akademiens bidrag till inköp

- -

18,000: —

18,000: —

av kol.................................

Ersättning för väderleks-

- -

218: 25.

218: 25.

telegram..............................

- -

- -

560:

560: —

Återdebiterade medel............

2: —

1,064: 98.

—:

3 0.

1.067: 28.

Transport

31,164: 87.

357,350: 20.

57,703:

57.

446,218: 64.

357

Naturhistoriska
riksmuseets
byggnadsfond
samt egendomarna
i kvarteren
Grönlandet Norra
och Södra m. fl.

Naturhistoriska

riksmuseet.

Meteorologiska

central anstalten.

Summa.

Transport 31,164:87. 357,350:20. 57,703:57. 446,218:64.

Uppdebi teras:

Värdet av under året tillkomna
naturalier, inventarier
och böcker......... — — 120,673: 4 3.__— — 120,673: 4 3.

Säger 31.164: 8 7. 478,023:63. 57,703:57. 566,892:07.

Balans till år 1914:

Skulder.................................... — — 200,707: 84. 555: 73. 201,263: 57.

Summa 1,613,456: 78. 3,058,384: 16. 60,424: 97. 4,732,265: 91.

Kredit.

Balans från år 1912:

Skulder.................................

Utgifter:

Avlöning till tjänstemän in. fl.
Arvoden till observatörer,
inköp av instrument m. in.

Till konservatorselever.........

„ ritningars utförande......

Vård och underhåll av riksmuseets
samlingar:
Mineralogiska avdelningen
Avdelningen för fossila
växter ...........................

Transport

200:

27.116:71. 2,103:67. 29.220:38.

73,404:80. 11,348:90.

-- 25,993: 28.

2.000: —--

3,264: —--

4,600: — —

4.129:31. —

84,953: 7 o.

25,993: 28.
2,000: —
3.264: —

4,600:

— 4,129:31.

200:— 87,398:11.37,342:18. 124,940:29.

Transport

Botaniska avdelningen......

Avdelningen för fossila djur
Dito för lägre evertebrater
Entomologiskaavdelningen

Vertebratavdelningen ......

Etnografiska avdelningen
Honorarier åt yngre naturforskare
för bearbetande
av riksmuseets samlingar
Till inredning av riksmuseets
nybyggnader vid Frescati
Till flyttning av riksmuseets
samlingar till de nya byggnaderna
å Frescati............

Expenser.................................

Avskrivning å värdet av

naturalier m. m................

Underhålls- och reparationskostnader
...........................

Till nybyggnader..................

Diverse....................................

Avföres; ränta å utlottad

obligation...........................

För väderlekstelegram .........

Observationer för hydrografisk
undersökning av Sveriges
färskvatten...............

Omföring till akademiens
statsmedel och donationer
samt egna tillhörigheter...

Säger

— 358 —

Naturhistoriska
riksmuseets
byggnadsfond
samt egendomarna
i kvarteren
Grönlandet Norra
och Södra m. fl.

Naturhistoriska

riksmuseet.

Meteorologiska

central anstalten.

Summa.

200:

87,398:

11.

37,342:

18.

124,940:

2 9.

4,000:

_

4,000:

2,877:

63.

2,877:

63.

5,621:

65.

5,621:

65.

7,205:

7,205:

5,626:

87.

5,626:

87.

25,898:

75.

25,898:

75.

6,000:

6,000:

178,804:

94.

178,804:

94.

15,329:

70.

15,329:

70.

18,587:

5 5.

18,587:

55.

11,174:

62.

11,174:

62.

1,347:

90.

_

_

_

_

1.347:

90.

250,000:

250,000:

105:

25.

105:

25.

71:

40.

_

_

_

_

71:

40.

2,402:

50.

2,402:

50.

16,338:

43.

16,338:

43.

_

_

_

_

150:

____

150:

_

251,724:

55.

368,524:

82.

56,233:

11.

676,482:

48.

— 359 -

Naturhistoriska

riksmuseets
byggnadsfond
samt egendomarna

Naturhistoriska

Meteorologiska

central-

Summa.

i kvarteren
Grönlandet Norra

riksmuseet.

anstalten.

och Södra m. fl.

Balans till år 1914:

Tillgångar:

Kontant behållning:

I Skandinaviska kredit-

aktiebolaget...............

10,740: 89.

5,301: 17.

1.532: 46.

17,574:

52.

Förskott ...........................

- -

555: 73.

555:

73.

Utlånta medel ..................

518,632: —

184,383: 19.

- -

703,015:

19.

Fordringar ........................

Värde av samlingar och

13,829: 9 0.

11,023: 48.

- -

24,853:

38.

inventarier.....................

2,462,034: 79.

— —

2,462.034:

79.

Inom linjen 14,233: 4 7.

Fastighetsvärden:

Återstående delen av
statens fastighet i
kvarteret Grönlandet
södra, enligt inköpspris
........................... 100,000:— ---- 100.000: —

Statens fastighet i
kvarteret Grönlandet
norra, enligt bokförda

byggnadskostnader...
Preparations- och mace-

465,899: 54. --

-- 465,899: 54.

rationsbyggnaden vid
Lilla Värtan, bygg-nadskostnad ...............

19,913: 50. --

--19,913: so.

Statens tomt vid Frescati

för riksmuseets ny-byggnad, inköpspris...

149,283: — --

-- 149,283: —

Valmuseum å sist-

nämnda tomt, bygg-nadskostnad ...............

83,433: 40. — —

-- 83,433: 4o.

Säger 1,361,732: 2 3. 2,662,742: 6 3.

2,088: 19. 4,026.563: 05.

Säger inom linjen 14,233: 4 7.

Summa 1,613,456: 78. 3,058,384: 16. 60,424: 97. 4,732,265: 91.

— 360 -

B) Under akademiens omedelbara förvaltning.

1) Statsanslag.

Debet.

Balans från år 1912:

Tillgångar............................................................................................................... 40,626: 54.

Inkomster:

Statsanslag:

Ordinarie staten:

Åttonde huvudtiteln:

Vetenskapsakademien......................................................... 14,460: —

Extra ordinarie staten:

Åttonde huvudtiteln:

Vetenskapsakademien:

Till inlösen av en internationell, fortlöpande katalog
över naturvetenskaplig litteratur 2,000: —

Till upprätthållande av den för en
internationell, fortlöpande katalog
över naturvetenskaplig litteratur an -

ordnade regionalbyrån för Sverige ... 1,600: —

Diverse anslag:

Till understöd för fortsatt utgivande

av tidskriften Acta mathematica...... 3,000: —

Till beredande för forskare från Sverige
av tillfälle till vetenskapligt arbete
vid en eller flere utländska biologiska

stationer............................... 1,800: —_

Transport 8,400: — 14,460: —

40,626: 54.

— 361 —

Transport 8,400: — 14,460: — 40,626: 54.

Till bearbetning och utgivning av de
vetenskapliga resultaten av filosofie
doktorn Sven Hedins resa i Centralasien
under åren 1906 —1908 ......... 25,000: —

Förskott:

Till anställande av vetenskapliga observationer
under den totala sol förmörkelsen

år 1914 ................................................ 14,323: 81. 47,723: 81.

Återdebiterade medel ..................................................................... 5,436: 6 5.

Hyresmedel....................................................................................... 50: —

Intressemedel.................................................................................... 1,459: 47. 69,129: 9 3.

Balans till år 1914:

Skuld.........................................................................................................................3: 50.

Summa 109,759: 9 7.

Kredit.

Utgifter:

Till planscher för akademiens skrifter.......................................... 11,603: 6 5.

Understöd åt de optiska och matematiska instrumentmakerierna 500: —

Underhåll av den zoologiska stationen vid Kristineberg ......... 4,079: 7 1.

Dito av telegrafledningen emellan observatorium och centralstationen
....................................................................................... 10: —

Till utgivande av tidskriften Acta mathematica........................ 3,000: —

„ inlösen av internationella katalogen över naturvetenskaplig

litteratur.................................................................................... 2,336:5 1.

„ upprätthållande av regionalbyrån.......................................... 1,582: —

„ undersökning av sjön Tåkern................................................ 300: —

„ flyttning av valmuseet............................................................ 196: —

„ nationalparker och naturminnesmärken................................. 1.077: 56.

Transport 24,685: 4 3.

Revisionsberättelse ang. statsverket för år 1913.

46

— 362 —

Transport 24,685:4 3.

Till studier vid utländska biologiska stationer........................... 1,800: —

„ observationer under solförmörkelsen 1914........................... 14,327:31.

Diverse ............................................................................................. 29: 2 8.

Återlevererade medel........................................................................ —: 41.

Omföring till akademiens statsmedel och donationer samt egna
tillhörigheter:

Statsanslaget till befordrande av akademiens fortfarande
verksamhet............................................. 960: —

Dito till räntegottgörelse å köpeskillingen för
de av akademien år 1847 inköpta, men med
år 1849 till staten avträdda f. d. Abrahamsenska
egendomarna nr 1, 2, 3 och 4 i kvarteret
Grönlandet norra i Stockholm ............... 3.000:— 3,960:_ 44 802-4 3

Balans till år 1914:

Tillgångar:

Kontant behållning i Skandinaviska kreditaktiebolaget

Utlånta medel......................................................................

Fordran .....................................................................................

Förskott.....................................................................................

16,327: 94.

45,626: 10.

3,000: —

3: 50. 64,957: 54.

Summa 109,759:97.

— 363 —

2) Statsmedel och donationer samt egna tillhörigheter.

I) e b e t.

Akademiens

huvudbok.

Letterstedtska

föreningen.

Summa.

Balans från år 1912:

Tillgångar.........................................................

3,999,259: 33.

944,487: 81.

4.943,747:

14.

Uppbörd:

Almanacksprivilegiet.......................................

147,000: —

147.000:

Omföring från under akademiens förvaltning
stående statsanslag:

Till befordrande av akademiens fort-farande verksamhet ..............................

960: —

960:

Räntegottgörelse å köpeskillingen för
de till staten avträdda f. d. Abra-hamsenska egendomarna........................

3,000: —

3,000:

Omföring från meteorologiska central-anstalten ......................................................

150: —

150:

Intressemedel...................................................

63,379: 66.

40.341: 8 5.

103,721:

5 1.

Utdelning å aktier..........................................

5,640: —

- -

5,640:

Hyresmedel......................................................

3,143: 07.

- -

3.143:

07.

Utdelning från Stockholms stads. brand-försäkringskontor .......................................

250: —

250:

Vinst å utlottade obligationer .....................

62: 50.

150: —

212:

50.

För tidssignaler................................................

900: —

- -

900:

Uppdebiteras ökade värden å:

fastigheter ...................................................

286,194: 21.

286,194:

2 1.

möbler och inventarier..............................

366: —

- -

366:

jettoner och minnespenningar ..................

191: so.

- -

191:

80.

observatorium .............................................

14: 46.

- -

14:

46.

biblioteket ...................................................

21,533: 23.

21.533:

23.

Säger

532,784: 93.

40,491: 85.

573.276:

78.

— 364 —

Akademiens Letterstedtska

huvudbok. föreningen.

Summa.

Balans till år 1914:

Skulder:

Claes Adelskölds medalj- och stipendiefond
.........................................................

J. A. Ahlstrands testamentsfond ............

J. W. Arnbergs donation ........................

Stipendium Berzelianum ...........................

B. von Beskows stipendiefond ...............

F. Beyers m. fl. personers donation ......

C. E. Bomans donation ...........................

C. H. Brandels fonder..............................

C. A. Carlsons med fleres fond...............

Donationen mot livränta...........................

Donationer till avlöning ................''...........

Dito till fri disposition..............................

Erik Edlunds donation..............................

B. Ferrners dito..........................................

A. H. Flormans dito.................................

Fonden för reseunderstöd ........................

Dito för vetenskaplig forskning...............

J. W. Grills donation..............................

Conrad Halms dito....................................

G. A. Lindboms dito ..............................

G. Lindströms minnesfond........................

Sven Lovéns dito.......................................

F. von Möllers donation...........................

Porträttfonden.............................................

A. F. Regnells botaniska gåvomedel......

Dito zoologiska dito .................................

Scheelefonden .............................................

Elis Sidenbladlis fond ..............................

Sparres donation .......................................

K. O. E. Stenströms testamentsfond......

Strömers donation

E. Sundbergs dito

55,724: 84.

- -

55,724: 84.

32,893: 05.

- -

32,893: 05.

25,343: 7 0.

- -

25,343: 7o.

30,141: so.

- -

30,141: 30.

23,827: 05.

- -

23,827: 05.

11,394: 34.

- -

11,394: 34.

30.561: 29.

- -

30,561: 29.

111,594: 40.

- -

111,594: 40.

3,937: 50.

- -

3.937: so.

26,233: 04.

- -

26,233: 04.

9,666: 63.

- -

9,666: 63.

5.831 \ 4 5.

- -

5,837: 45.

39,608: o7.

- -

39,608: 07.

3,404: 5 2.

- -

3,404: 5 2.

7,524: 6 7.

- -

7,524: 6 7.

32,338: 15.

- -

32,338: 15.

272,700: 91.

- -

272,700: 9i.

51,189: 89.

- -

51,189: 89.

24,726: 52.

- -

24,726: 5 2.

5,260: 4 0.

- -

5,260: 40.

3,119: 21.

- -

3,119: 21.

3,993: 83.

- -

3,993: 83.

25,610: 41.

- -

25,610: 41.

29.212: 60.

- -

29,212: 60.

111,731: 52.

- -

111,731: 52.

46,409: 49.

- -

46.409: 49.

16,298: 87.

- -

16,298: 87.

108,630: 83.

- -

108,630: 83.

691: 80.

- -

691: 80.

3,998: 79.

- -

3,998: 79.

697: 41.

- -

697: 41.

................. 1,200: —-- 1,200: —

Transport 1,155,502: 4 8. — — 1,155.502: 48.

Akademiens

huvudbok.

Letterstedtsku

föreningen.

Summa.

Transport 1,155,502: 4 8.

-- 1,155,502:4 8.

C. C. Söderströms donationsfond

............ 124,270: 3 2.

-- 124,270: 32.

J. A. Wahlbergs minnesfond .....

............. 35,175: 7 i.

-- 35,176:7 1.

Dito minnesmedalj fond .................

............. 3,947: 6 2.

--3,947: 62,

L. J. Vallmarks testamentsfond

............ 55,643: 08.

— — 55,643: 08.

Deponerade medel..........................

............. 242,000: —

-- 242,000: —

Reservfonden...................................

............. 25,512: 57.

— — 25,512: 5 7

Diverse............................................

............. 38,310:71.

--38.310:71

Säger 1,680,363: 49.

-- 1,680,363: 49

Summa 6,212,407: 7 5.

984,979:66. 7,197,387:41

Kredit.

Balans från år 1912:

Skulder ............................................................ 1,891,735:02. — — 1.891.735: 02.

Utgifter:

Förvaltningskostnader:

Avlöning......................................................

Inventariers underhåll.................................

Brandförsäkring..........................................

Expenser......................................................

Akademiens skrifter:

Tryckning och häftning ...........................

Planscher......................................................

Omkostnader för statskalendern...............

Akademiens sammanko mster:

Omkostnader för högtidsdagen ...............

Jettoner och minnespenningar..................

Observatorium:

Avlöning......................................................

Transport

20,262: 50.

20,262: 50.

51:90.--

51: 90.

5: 25. --

5: 2 5.

3,129:81.--

3,129: 81.

34.500: —--

34,500: —

4,000: —--

4,000: —

3,405: 25.--

3,405: 25.

274: 82.--

274: 82.

1,829: 40.--

1,829: 40.

11,550: —--

11,550: —

79,008:93.--

79,008: 9 3.

— 366 —

Transport

Akademiens

huvudbok.

79,008: 93.

Letterstedtska

föreningen.

Summa

79,008

93.

Instrumenters inköp m. in.........................

2,975: —

_ _

2,975

Fastigheters underhåll ..............................

500: —

- -

500

_

Brandförsäkring..........................................

44: 4 2.

- -

44

42.

Expenser...................................

234: 5 0.

234

5 0.

Fysiska kabinettet:

Avlöning................................................

7,500: —

- -

7,500

_

Instrumenters inköp m. m.

2 400- —

2,400

121

Brandförsäkring..........................................

121: 52.

_ _

5 2.

Expenser................................................

92: 75.

- -

92

75.

Biblioteket:

Avlöning..........................

15 131-

15,131

25,000

Böckers inköp och bindning.....................

25,000: —

_ _

Brandförsäkring.........................

1,040: 49.
3,528: —

1.040

3.528

49.

Expenser......................................................

_ _

Zoologiska stationen Kristineberg:

Avlöning...........................................

4,800: —

- -

4,800

_

Underhåll m. m........................................

3,938: 75.

- -

3,938

7 5.

Fastigheters underhåll....................................

3.826: 81.

- -

3.826

81.

Bidrag till internationella associationen av

akademier................................

144: 50.

- -

144.

5 0.

Dito till naturvetenskapliga stationen i

Vassijaure ......................................

500: —

- -

500:

_

Rosenadlerska pensionerna..............................

150: —

- -

150:

_

Resestipendier...................................................

1,000: —

- -

1,000:

_

Diverse ..........................

955: so.

- -

955:

80.

Räntor...............................................................

63,451: 61.

- -

63,451:

6 1.

Avsättning till grundfonden ........................

5,000: —

- -

5,000:

_

Dito till reservfonden ............................

3,141: 15.

- -

3.141:

1 5.

Till disposition av Letterstedtska för-

eningens ordförande....................................

- -

17,813: 88.

17.813:

88.

Till redovisning av Letterstedtska för-

eningens förvaltningskostnadsfond............

- -

805: 34.

805:

34.

Expenser .........................................................

4: 50.

4:

50.

Säger

224,485: 23.

18,623: 72.

243,108:

95.

367 —

Akademiens Letterstedtska
huvudbok. föreningen.

s ■/ ■ 1 |

Balans till år 1914:

Tillgångar:

Kontant behållning i skandinaviska kreditaktiebolaget.
............................................ 39,634:35. 6,525:65. 46,160: —

Förskott ...................................................... 44,830: 2 7.-- 44,830: 2 7.

Utlånta medel............................................. 1,581,281:88. 945,163:50. 2,526,445:38.

Fordringar................................................... 14,616:99. 14,666:79. 29,283:78.

Fastigheters värden.................................... 1,041,909:04.-- 1,041,909:04.

Inventariers dito.......................................... 1,307,114:97.-- 1,307,114:97.

Zoologiska stationen Kristineberg:

Brandförsäkringsvärde å:
fastigheter..................... 51,800: —

inventarier..................... 15,000: — 66,800:—-- 66,800: —

Säger 4,096,187: so. 966,355: 94. 5,062,543: 44.

Summa 6,212,407:75. 984,979:66. 7,197,387:41.

Letterstedts

donations fond.

Bergianska

stiftelsen.

Summa.

Vega fonden.

Debet.

Balans från år 1912:

Tillgångar .................................

301.166: 48.

75.737: 53. 1,386,581: 64.

1,763,485: 6 5.

Uppbörd:

Intressemedel.......«.......................

13,730: 06.

3,284: 70. 36,775: 72.

53,790: 48.

Från Letterstedtska föreningen

805: 34.

— — --

805: 34.

Vinst å utlottade obligationer

— —

-- 35: —

35: —

Uppdebiteras ökat värde å in-

ventarier.................................

— —

-- 814: 89.

814: 89.

Säger

14,535: 40.

3.284:7 0. 37,625:61.

55,445: 71.

Balans till år 1914:

Skulder:

Avlöningstonden ..................

— —

-- 220,000: —

220,000: —

Fonden för byggande av

vattenledning.....................

— — 1,887: 68.

1,887: 68.

Dito för dito av Victoriahus

— —

-- 5,681:58.

5,681: 58.

I allmänhet...........................

-- 102: 75.

102: 75.

Säger

-- 227,672:01.

227,672: Öl.

Summa 315,701:88. 79,022:23. 1,651,879:26. 2,046,603:3 7.

Letterstedts

donations fond.

Vega fonden.

Summa.

Bergianska

stiftelsen.

Kredit.

Balans från år 1912:

Skulder.......................................

— —--

222,906: 2 6.

222.906:

26.

Utgifter:

Stipendier och pris ..................

9,904: 2 8.

— —

9,904:

28.

Till disposition av svenska säll-skapet för antropologi och

geografi .................................

-- 2,560: 3 5.

2,560:

35.

Inventarier och kreatur............

— — — —

814: 89.

814:

89.

Förvaltningskostnader...............

4: 50. 65: 69.

3,043: 90.

3,114:

09.

Acta Horti Bergiani ...............

— — — —

2,222: 2 5.

2.222:

25.

Trädgården.................................

— —--

18,596: —

18,596:

Räntor .......................................

— —--

5,249: 64.

5,249:

64.

Säger

9.908: 78. 2,626: 04.

29,926: 68.

42,461:

50.

Balans till år 1914:

Tillgångar:

Kontant behållning i Skandinaviska
kreditaktiebolaget 7,513:16. 1,575:20. 9,811:82. 18,900:18.

Utlånta medel ..................... 295,662: 50. 74,574: 32. 826,542: 50. 1,196,779: 32.

Fordringar.............................. 2,617: 44. 246: 67. 6.114: 26. 8,978: 37.

Fastigheters värden ............ — — — — 495,596: 29. 495,596: 29.

Inventariers dito .................. — — — — 60,981: 45. 60.981: 45.

Säger 305,793: io. 76.396: 19. 1,399.046: 32. 1,781,235: 6i.
Summa 315,701: 88. 79,022: 23. 1,651,879: 26. 2,046,603: 37.

Revisionsberättelse ang. statsverket för år 1913.

47

- 370 -

Vitterhets-, historie- och

Debet.

Behållning Leverering

från Inkomster. från

år 1912. statskontoret.

A) Statsanslag.

Ordinarie staten:

Åttonde huvudtiteln:
Vitterhets-, historieakademien: -

och antikvitets -

Avlöning........................................................

Till amanuenser och vikariatsersättning

- -

- -

29,691:

28,

m. m.........................................................

Underhåll och förökande av de under
akademiens inseende ställda stats-

239: 88.

781: 75.

23,800:

samlingar ................................................

För tryckningskostnader samt utgivande
av planschverk över fornsaker och
andra märkvärdiga föremål i statens

51: -

10,500:

historiska museum m. m.....................

- -

2,080: 41.

12,000:

Rese- och transportkostnader etc.........

Inredning i statens historiska museum

299: 7 7.

48: 20.

4,000:

och myntkabinettet................................

Till undersökning och beskrivning av

70: 85.

- -

1,000:

fäderneslandets fornlämningar ............

- -

- -

6,000:

Visby ruiners vård och underhåll ........

2,083: 9 6.

1,000:

Transport

2,694: 4 6.

2,961: 36.

87,991:

28.

— 371 —

antikvitetsakademien.

Kredit.

Omföring.

Skuld

till

år 1914.

Skuld

från

år 1912.

Utgifter. Omföring.

Behållning

till

år 1914.

Summa.

- -

29,691:28.--

— —

29,691:

28.

— —

24,792: 20.--

29: 43.

24,821:

63.

— —

240:

46.

9,610: 87.--

699: 67.

10,551:

190:

51.

766:

05.

13,504:8 7.--

14,270:

92.

9,384: 27.

13,349:55.--

382: 69.

13,732:

24.

1,000: -

42:

98.

2,113:83.--

— —

2,113:

83.

2,000: —

437:

52.

794:

08.

7,643: 44.--

8,437:

52.

— —

1,000:

1,000:

732:75.--

2,351: 21.

4,083:

96.

12,384: 27. 1,671: oi. 2,800: 59. 101,438: 79. — — 3,463:

107,702: 38.

— 372 —

Debet.

Behållning Leverering

från Inkomster. från

år 1912. statskontoret.

Transport 2,694: 46. 2,961: 36. 87,991: 28.

Ålderstillägg ......................................................— — 400: —

Skrivmaterialier och expenser, ved m. m:

Uppvärmning och renhållning............... — — — — 1,600: —

Extra ordinarie staten:

Åttonde huvudtiteln:

Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Till

vissa inredningsarbeten i statens

historiska museum ............................ — —-- 1,000: —

,, ersättning åt föreståndaren för arki
vdepån i Visby O. V. Venner sten.

....................................................... — —--. 800: —

„ undersökning av en påbyggnad vid

Alvastra.................................................... 2,000: —

Förskott:

Till åtgärder för bevarande av vissa kyrkoruiner
i Sigtuna................................................ — — — — 7.000: —

Ersättning till vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien
för kostnaden för undersökning
av Riddarholmskyrkans golv..........— — 1,084: 2 7.

För utredning rörande statens historiska

museums nybyggnad m. m......................... — — — — 500: —

Säger 2,694: 46. 2,961: 36. 102,375: 55.

B) Akademiens enskilda medel.

Akademiens enskilda fond .................................... 12,606: 84. 622: 50.

Götiska förbundets donationsfond ........................ 2,955: 7 5. 105: —

Beskowska donationsfonden.................................... 10,430:6 4. 500: —

Transport 25,993: 23. 1,227: 50.

— 373 —

Skuld Skuld

Omföring. till frän

år 1914. år 1912.

Kredit.

Utgifter.

Behållning

Omföring. till

år 1914.

12,384: 27. 1,671: Öl. 2,800: 59. 101,438: 79.
------ 400; -

-- 43: 49. 323: 99. 1,319: so.

Summa.

3,463: — 107,702: 38.

-- 400: —

1,643: 49.

1,000:

— 1,000:

800:

2,000:

800:

2,000:

-- 7,000: —

-- 7,000: —

— — 1,084: 27. —

-- 500: — —

1,084: 27.
500: —

12,384:27. 1,714:50.3,124:58.103,158:29.12,384:27. 3,463:— 122,130:14.

619: 19.

5:

--12,610: 15.

-- 3,060: 7 5.

-- 10,925: 64.

13,229: 34.
3,060: 75.
10,930: 64.

26,596:54. 27,220:73.

624: 19.

— 374 —

Debet.

Behållning Leverering

från Inkomster. från

år 1912. statskontoret.

Transport 25,993: 2 3.

1,227: 50.

— —

Bergerska donationsfonden ........

............................ 298,402: 43.

13,701: so.

- -

Hjertbergska

d:o ........

............................ 254.653: 13.

11,577: —

- -

Loubatska

d:o ........

............................ 24,411: 14.

864: —

— —

Antellska

d:o ........

............................ 100,041: 87.

7,905: 42.

- -

Scharpska

d:o ........

............................ 101,218: 28.

4,890: 28.

— —

Björnstjernska

d:o ........

............................ 10,006:n.

500: —

— —

Blair-Bruceska

d:o ........

............................ 20,451: 12.

1,095: —

— —

Oscar Montelius fond ................

---

53,207: 08.

- -

Forsbergs donation........................

........................... — —

5,000: —

Säger 835,177: 31.

99,967: 78.

— —

Summa 837,871:77. 102,929:14. 102,375:55.

'') Förestående behållning utgöres av:

Kontant behållning...................................................................

Förskott ...................................................................................

Utlånta medel............................................................................

Fordringar ................................................................................

Apotekshuset i Visby, inköpt för ........................................

Inom linjen förda tillgångar:

Fastighets värde:

Tomten nr 1 i S:t Hansrotens 2:dra kvarter i Visby,

belånad för....................................................................

Efter avdrag av skulder ............................................................

1

— 375 —

Omföring.

Skuld

Skuld

K r e

d i t.

Behållning

till

år 1914.

från

år 1912.

Utgifter.

Omföring.

till

år 1914.

Summa.

624: 19.

26,596: 54.

27,220:

73.

— —

— —

- -

12,252: 96.

— —

299,850: 97.

312,103:

93.

11,327: 23.

— —

254,902: 90.

266,230:

13.

— —

— —

- -

35: —

— —

25,240: 14.

25,275:

14.

— —

— —

- -

7,851: 13.

— —

100,096: 16.

107,947:

29.

— —

— —

- -

4,681: 76.

— —

101,426: so.

106,108:

56.

— —

— —

5: —

— —

10,501: u.

10,506:

11.

— —

— —

- -

1,138: 50.

- -

20,407: 62.

21,546:

12.

- —

— —

2,850: —

— —

50,357: 08.

53,207:

08.

- -

- —

— -

2.346: 42.

— —

2,653: 58.

5,000:

— —

— —

- -

43,112: 19.

892,032: 9 o.

935,145:

09.

12,384: 27. 1,714: 50. 3,124: 58. 146,270: 48. 12,384: 27.0895,495: 90. 1,057,275: 23.

8,990: 3 8.

1,714: so.

854,640: —

10,151: 02.

20,000: — 895,495: 9o.

inköpt för .... 4,500: —

........................ 1.000: ~ 3,500: —

............................................................—___1.714: so. 893,781: 40.

*

- 376

Akademien för de fria konsterna.

A) Statsmedel.
Debet.

Balans från år 1912 :
Tillgångar...............................................................................

Inkomster:

Statsanslag:

Ordinarie staten:

Åttonde huvudtiteln:

Akademien för de fria konsterna:

Avlöning................................. 64,491: 6 7.

Hyresersättning åt konsthögskolans
direktör .................. 1,000: —

Avdelningen för etsning:

Biträden................................. 400: —

Underhåll och reparation av

materiel .............................. 400: —

Belöningsmedaljer och stipendier.
................................ 1,000: —

Belysnings- och undervisningsmateriel
..................... 24,100: —

Resestipendier........................ 14,000:—■ 105,391:6 7.

Ålderstillägg ................................................ 1,800: —

Skrivmaterialier och expenser ..................... 8,500: — 115,691: 67.

Transport 115,691: 6 7.

522: 19.

i

522: 19.

- 377 —

Transport 115,691: 67. 522: 19.

Förskott:

Till Sveriges deltagande i den internationella konstutställningen
i Rom år 1911...... 1,467: 23.

Kostnader för Sveriges deltagande
i en internationell konstutställning

i Miinchen år 1913 ..................... 6,000:— 7,467:23.

Influtna rabatter för år 1912.................................... 277: 8 8.

Anmärkningsmedel...........................................................40: so. 128,477: 58.

Balans till dr 1914:

Skulder......................................................................................... 250: —

Summa 124,249: 7 7.

Skulder.....

Kredit.

Balans från år 1912:

................................................................. 250: —

Utgifter:

Löner och arvoden till akademiens tjänstemän och

betjänte............................................. 5,254:17.

Dito vid konsthögskolan..................... 38,250: — 38,504: 17.

Tjänstgöringspenningar................................................ 15,237: 50.

Ortstillägg..................................................................... 1,750: —

Extra biträden vid konsthögskolan........................... 1,703: so.

Undervisning i byggnadsteknik................................. 1,965: 15.

Konstnärsarvoden ......................................................... 3,000: —

Hyresersättning åt konsthögskolans direktör ......... 1,000: —

Ålderstillägg.................................................................. 1,783:32.

Biträden vid avdelningen för etsning........................ 400: —

Belysning, undervisningsmateriel m. m................... 10,576: 33.

Levande modeller ......................................................... 5,583: —

Samlingarnas ökande och underhåll.................... 2,170: 40.

Städning, renhållning och betjäningens beklädnad. 3,074:3 5._

Transport 86.747:72. 250: —

Revisionsberättelse ang. statsverket för år 1913. 48

— 378 —

Transport

86,747: 72.

Bidrag till en eldare...................................................

800: —

Elevernas studieresor ...................................................

2,220: 74.

Underhåll och reparation av materiel vid avdel-ningen för etsning...................................................

399: 96.

Belöningsmedaljer och stipendier ..............................

872: 13.

Resestipendier ...............................................................

9,000: —

Brännmateriel ...............................................................

8,115: 50.

Internationella konstutställningen i Munchen år
1913...........................................................................

6,000: —

Extra resestipendier......................................................

1,000: —

Leverering till statskontoret.......................................

3,943: 17.

Balans till dr 1914:

Tillgångar:

Kontant behållning................................................... 4,650: 5 5.

Förskott..................................................................... 250: —

Summa

B) Akademiens enskilda medel.

Tillgångar

Debet.

Balans från år 1912:

Inkomster:

Intressemedel..................................................................

Hyresmedel.....................................................................

Utdelning från Stockholms stads brandförsäkringskontor
........................................................................

10,733: 42.
18,132: 50.

200: —

Transport

250: —

119,099: 22.

4,900: 55.
124,249: 7 7.

463,964: 19.

29,065: 92.
493,030: il.

— 379 —

Transport 493,030: ll.

Balans till år 1914:

Skulder:

Inom linjen:

C. L. Kinnmanssons fond ................................. 35,971: 54.

G. Ribbings donationsfond................................. 6,000: —

F. M. Pipers dito................................................ 19,920: Sfi.

P. G. Gahms dito ............................................. 3,000: —

G. Söderbergs dito............................................. 8,000: —

Jenny Linds stipendiefond................................. 94,258: 04.

Egron Lundgrens prismedel .............................. 6,863: 58.

Akademiens särskilda understödsfond............... 100,003: so.

B. von Beskows donationsmedel ..................... 10,000: —

Uno Troilis stipendiefond.................................... 8,670: 3o.

O. G. Bobergs donationsfond........................... 10,000: —

Wilh. Wohlfarts minne....................................... 10,545: 92.

A. Hoffmans donationsmedel.............................. 25,436:9 1.

P. O. Vinqvist^ stipendiefond för konstnärer 40,011: 13.

L. Reuterskiölds donationsfond ........................ 6,609: 4 2.

Weberska fonden ................................................ 52,569: 9 3.

Gemensamma reservfonden................................. 20,564: 53.

Fastighetens reparationsfond.............................. 10,000: —

Hyresmedels konto ............................................. 4,467: 5o.

Obetalda räkningars konto.......................... 500: —

Säger skulder inom linjen 473,393: 06._

Summa 493,030: ii.

Kredit.

Balans från år 1912:

Skulder:

Inom linjen............................................................... 463,964: 19.

Utgifter:

Arvoden ........................................................................ 500: —

Stipendier och belöningar .............-............................ 13,170: —

Transport 13,670: —

— 380 —

Onera m. m.............................

Reparationer å fastigheten. ..

Livränta ..................................

Diverse.....................................

Transport 13,670: —

................. 2,053: 35.

................. 1,783: 9 5.

................. 2,000: —

129: 75. 19,637:05.

Balans till år 1914:

Tillgångar:

Kontant behållning:

I kassan.......................................... 408: 6 9.

På upp- och avskrivningsräkning 13,510: 24.

Utlånta medel .........................................................

Fastighets taxeringsvärde:

Egendomen nr 19, kvarteret Älgen (Sture gatan

nr 52, Stockholm)..............................

Fordringar..................................................................

13,918: 93.
211,323: 37.

245,000: —

3,150: 76. 473,393: 06.

Summa 493,030: u.

§ 1.

Antalet elever i konsthögskolan har under revisionsåret utgjort:

Vårterminen....................................... 64.

Höstterminen .................................... 54.

— 381 —

Mndbaliska akademien.

A) Statsmedel.

Debet.

Balans från år 1912:

Tillgångar ............................................................................................................... 2.500: —

Statsanslag:

Ordinarie staten:

Åttonde huvudtiteln:
Musikaliska akademien:
Bestämt anslag:

Löner och arvoden.
........... 30,840: 8 8.

Tjänstgöringspenniugar
... 18,160: —

Ortstillägg ... 3,300: —

Biträdande lä -

rares arvoden 17,000: —

Till läkarvård 1,000: —

„ biblioteket 1,000: —

„ expenser... 5,735: —

Reservationsanslag:

Till stipendier åt yngre
svenska musikidkare samt
till belöning åt eller uppmuntran
av inhemska tonsättare
.................................

Ålderstillägg.

Inkomster:

77,035: 88.

15,000: — 92,035: 88.

....................ä 5,679: 17.

Transport

97,715: 05.
97,715: 05.

2,500: —

— 382 —

Transport 97,715: 05.

Extra ordinarie staten:

Åttonde huvudtiteln:

Musikaliska akademien:

Till ombyggnad, tillökning och modernisering
av musikkonservatoriets orgel. 8,634: —

Diverse anslag:

Till musiklivets höjande i Sverige 1,000: — 9,634:_

Summa

Kredit.

* Utgifter:

Löner och arvoden ...................................................... 30,840: 8 8.

Tjänstgöringspenningar................................................ 18,160: —

Ortstillägg..................................................................... 3,300: —

Ålderstillägg.................................................................. 5,679: it.

Biträdande lärares arvoden.......................................... 17,000: —

Stipendier och belöningar åt svenska tonsättare ... 15,000: —

Läkararvode.................................................................. 1,000: —

Arvode till inspektören av statsunderstödda orkestrar 1,000: —

Inköp för biblioteket................................................... 1.000: —

Till städereka och instrumentvårdare........................ 950: —

Instrumenters inköp och underhåll ........................... 813: 54.

Annons- och tryckningskostnad................................. 587: 04.

Lyse och bränsle ......................................................... 3,011: 14.

För orgelverkets ombyggnad m. m......................... 8,609: —

Diverse........................................................................... 373:2 8.

Leverering till statskontoret....................................... 25: —

Balans till år 1914:

Tillgångar:

Kontant behållning:

På upp- och av8krivningsräkning.......

2,500: —

107,349: 05.
109.849: 05.

107,349: 05.

2,500: —

Summa 109,849: 05.

- 383 —

B) Akademiens egna medel.

Debet.

Balans från år 1912:

Tillgångar ............................................................................................. 563,648: 4 6.

Inom linjen............................................. 389,000: —

Inkomster:

Hyresmedel för konserter m. in............................... 13,606: 6 9.

Intressemedel.................................................................. 27,156: 16.

Inskrivnings- och terminsavgifter .............................. 1,301: —

Examensavgifter........................................................... 60: —

Rabatt å förbrukning av elektrisk ström ............... 80: B8.

Ersättningsmedel............................................................ 200: —

Kungl. teaterns bidrag till operaskolan .................. 1,750: —

Återburen prenumerationsavgift................................. 4: 07. 44,158: 50.

Balans till år 1914:

Skulder:

Stipendiekassan.................................

49

Stipendiefonden.................................

18,037

Kuhlaus fond nr 1 ........................

1,000

Kuhlaus fond nr 2 ........................

1,000

Wilhelm Netherwoods stipendiefond

200

Filip Hebbes dito ...........................

3,000

von Booms dito ..............................

1.000

Erik Elias Lindströms dito............

1,500

Händelska stipendiefonden...............

500

Ellen Bergmans gåvofond...............

6.035

Hedvig Berwalds stipendiefond......

4,050

Gustaf och Louise Mankells dito.

1,000

Fredrika Stenhammars dito............

10,450

Transport

47,821

607,806: 96.

— 384 —

Transport 47,821: —

Elisabeth Hammarins dito ............ 20,000: —

Clas Tamms och Gustaf Widegrens

fond................................................ 4,465: 54.

Henriette Nissen-Salomans stipendiefond.
............................................... 10,450: —

Bernhard och Malin von Beskows

dito................................................ 22,100: —

Jenny Linds dito.............................. 105,376: 7 9.

Fru Euphrosyne Abrahamsons gåvo fond.

............................................... 25,000: —

Per Adolf Bergs fond..................... 1,500: —

Johan Mazérs dito........................... 10,000: 3 7.

August Michaelssons dito............... 3,000: —

Harmoniska sällskapets donation... 3,139: 83.

Carl Wilh. Bergers fond............... 31,751: 83.

Fredrika Carléns dito..................... 2,976: 8 3.

Carl Benedicks dito........................ 7,807: 2 2.

Konservatorieelevernas gravfond ... 368: 40.

Carl Johan Hassels fond............... 38,378:89.

Sällskapet Musikens vänners i Göteborg
stipendiefond........................ 12,213: 70.

Lomell-Melinska stipendiet ............ 10,766: 0 6.

Emma Benedicks stipendiefond...... 5,000: —

Axel Lundvalls fond ..................... 108,183: 0 6.

F. A. Fribergs stipendiefond......... 5.257: 50.

Johan Leonard Höijers dito ......... 4,180: —

Wilhelm och Hilma Svedboms dito 40,000: —

Daniel Axel Theodor Westmans

dito................................................ 6,270: —

Doktor Ernst Fogmans donation... 5,425: —

Berliner Liedertafels stipendiefond 2.257: 09.

J. A. Ahlströms dito..................... 2,090: —

Friherrinnan Hilda Oxenstiernas

fond................................................ 10,900: —

Folke Brandels minnesgåva............ 1,015: —

Säger skulder inom linjen 547,694: 11.

607,806: 96.

Summa 607,806: 96.

— 385

Skulder:

Inom linjen

Kredit.

Balans från år 1912:
................ 544,912:9 2.

Utgifter:

Arvoden och gratifikationer till lärare m. fl.......... 4,256: 63.

Stipendier....................................................................... 13,692: 2 5.

Medaljer och jettoner................................................... 16: —

Livräntor och pensioner ............................................. 1,990: —

Donerade årsräntor till Mazérska sällskapet............ 1,002: 3 8.

Värmeledning och lyshållning.................................... 2,331: 87.

Inköp och underhåll av instrument........................... 5,000: —

Dito av inventarier...................................................... 980:2 0.

Skrivmaterialier m. m................................................. 154: 7 3.

Annonser....................................................................... 61: 89.

Telefonavgifter............................................................... 560: —

Städning, rengöring och renhållning ........................ 1,536: io.

Omkostnader för högtidsdagen.................................... 418: 85.

Institutioner å lokalhyra............................................ 625: —

Gravunderhåll ............................................................... 96: —

För operaskolan............................................................ 5,075:68.

„ nya filharmoniska sällskapet.............................. 175: —

,, musikföreningen ................................................... 1,042: —

Diverse.......................................................................... 4,627: 6 8. 43,642:2 6.

Balans till år 1914:

Tillgångar:

Kontant behållning:

I kassan....................................... 462: —

På upp- och avskrivningsräkning 400: — 862: —

Utlånta medel ......................................................... 559,150: —

Fordringar.................................................................. 4,152: 70. 564,164: 7o.

Transport 607,806: 9 6.

Revisionsberättelse ang. statsverket för år 1913. 49

386 —

Transport 607,806: 96,

Inom linjen:

Bibliotekets brandförsäkrings -

värde ....................................... 80,000: —

Inventariers dito.......................... 59,000: —

Fastighetens taxeringsvärde
(bvggnadskostnaden den S8/s
1883 kr. 220,066: bo)......... 250,000: —

Säger inom linjen 389,000: —

Summa 607,806: 96.

Under revisionsåret har vid det under akademiens inseende ställda musikkonservatoriet
meddelats undervisning, vårterminen åt 124 manliga och 52
kvinnliga elever samt höstterminen åt 128 manliga och 46 kvinnliga elever.

387 —

Institut et för blinda

Debet.

Balans från år 1912:

Tillgångar

1,294,507: 81.

Inkomster:

Statsanslag:

Ordinarie staten:

Åttonde huvudtiteln:

Undervisningsanstalter för dövstumma och blinda:
Institutet och förskolan för blinda å

Tomteboda ...... 72,500: —

Till bekostande av
elevers vid institutet
och förskolan
för blinda
å Tomteboda
ävensom åtföljande
vårdares
resor å statens

järnvägar ......... 2,145: 7 5.

Bidrag till avlönande
i vissa fall
av vikarie för
lärare och lärarinnor
vid blindundervisningsanstalterna
å
Tomteboda och

i Växjö.......... 691: 95. 75,337: 7 0.

Ålderstillägg

5.600: — 80,937: 70.
Transport 80,937: 7 o.

1,294,507: 81.

— 388 —

Transport 80,937: 70.

Extra ordinarie staten:

Åttonde huvudtiteln:

Undervisningsanstalter för dövstumma
och blinda:

Till tryckning av blind -

skrifter ............... 2,500: —

„ understöd åt blindlärarelever
och
reseunderstöd till

blindlärare............ 1,200: — 3,700: —

Förskott:

Till anställande av en extra lärarinna
vid institutet och förskolan

för blinda å Tomteboda ............... 560:— 85,197: 7 0.

Elevavgifter.................................................................. 47,700: —

Ersättningsmedel ......................................................... 3,334: 30.

Gåvomedel..................................................................... 1,037: 59.

Intressemedel ............................................................... 28,642: 85.

Hyresmedel .................................................................. 525: —

Försäljningsmedel:

Slöjdalster.......................................... 1,500: 8 6.

Blindskrifter....................................... 450:55.

Diverse.............................................. 376: 69. 2,328: 10.

Återdebiterade............................................................... 2,812: 6 4.

Uppdebiterat ökat värde på slöjdalster, blindskrifter

och arbetsmateriel................................................... 759:24.

Pensionsavgifter............................................................ 1,354: 05.

Balans till år 1914:

Skulder:

Allmänna donationsfonden ......... 235,320: 97.

Understödsfonden ........................ 229,752: 82.

G. A. Backmans stiftelse ......... 11,076: 69.

S. Enanders fond ........................ 132,403: 7 6.

J. M. Bonnedals dito.................. 4,575: 7 8.

F. Skogsbergs dito ..................... 15,476: 53.

Hanna Roos af Hjelmsäter dito 8,271: 8 5.

1,294,507: 81.

173,691: 47.

Transport 636,878: 40.

1,468,199: 28.

— 389 —

Transport

636,878:

40.

J, C. och E. A. Malanders fond

1,093:

42.

M. C. Bergqvists pensionsfond...

8,198:

76.

Fonden för elevernas okonstlade

festligheter och nöjen ............

1,646:

37.

Udd vallska premiefonden ............

366:

69.

E. Qveckfelts fond .....................

522:

45.

J. och A. Kastmans dito .........

19,917:

14.

G. Schrays dito...........................

2,615:

16.

H. Hornemans dito.....................

5,352:

60.

Littkes dito .................................

10,051:

25.

C. A. Wahlbergs dito ...............

1,044:

36.

J. och C. Lundbergs premiefond

5,246:

22.

Landshövding Isbergs stipendie-

fond ..........................................

1,044:

34.

H. Seippels fond ......................

26,851:

85.

720,829:

Öl.

Obetalda räkningar .....................

8,309:

64.

I allmänhet..................................

16,388:

28.

Inom linjen:

Nybergska fonden...................

126.874:

95.

1,408,199:

745,526:

28.

93.

Summa 2,213,726: 21.

Kredit.

Skulder...........

Inom linjen

Balans från år 1912:
...................................... 124,666: 09.

734,983: 18.

Utgifter:

Avlöning.............................................................

Understöd åt blindlärarelever m. m..............

Blindskrifter.......................................................

Kosthåll .............................................................

Beklädnad ..........................................................

Sjukvård .............................................................

Tvätt och renhållning .....................................

Bränsle och lyse ..............................................

Undervisningsmateriel........................................

Arbetsmateriel....................................................

54,560: 87.
1,150: —
5,059: 67.
30,174: 90.
13,530: 2 5.
3,573: 89.
2,937: 51.
12.470: 47.
1,693: 36.
2.285: 3 7.

Transport 127,436: 2 9.

734.983: 18.

— 390 -

Transport

127,436: 29.

Inventarier.............................................

2,045: 32.

Fastighetens underhåll........................

4,181: 43.

Elevernas ferieresor..............................

2,145: 7 5.

Stallet ...................................................

510: 7 1.

Utackorderingsavgifter m. m.............

4,544: 44.

Diverse...................................................

5,828: 25.

Fondutgifter:

Livräntor..........................................

2,088: 65.

Pension.............................................

310: —

Understöd .......................................

754: 24.

Stipendier och premier..................

371: —

För arbetshemmet i Nynäs .........

7,460: —

Till hantverksskolan för blinda

kvinnor ....................................

700: —

,, materialdepå i Stockholm......

1,200: —

,, dito i Kristinehamn...............

2.398: 7 5.

„ försäljningsboden i Stockholm

1.500: —

Borstklippningsmaskiner ...............

740: 15.

Inspektion .......................................

756: 83.

Frakt och diverse...........................

41: so.

Elevernas nöjen..............................

36: 2 5.

Stämpelavgift .................................

17: so.

18,375: 17.

Leverering till statskontoret:

Besparingar å anslag.....................

1,565: —

Pensionsavgifter..............................

800: 70.

Donationsmedel ..............................

10,553: 50.

12,919: 20.

Avgifter till civilstatens änke- och pupillkassa ...

553: 35.

Avföres minskat värde å:

Bränsleförrådet.................................

400: 95.

Fonderna tillgodoförda........................

3,064: 3 3.

Balans till år 1914:

Tillgångar:

Kontant behållning:

På giroräkning........................... 4,282:3 8.

„ upp- och avskri vningsräk ning.

...................................... 1,288: 4 9.

Transport

5,510: 8 7.
5,570: 87.

734,983: 18.

182,005: 19.

916,988: 37.

916,988: 3 7.

391

Förskott..........................................

Utlånta medel .............................

Fordringar ....................................

Fastighetsvärden:

Institutets byggnader vid Tomteboda.
...................................

Nynäs villastadstomt nr 49

och 50 .................................

Värden å:

Inventarier.................................

Undervisningsmateriel...............

Bränsle.......................................

Blindskrifter..............................

Arbetsmateriel...........................

Slöjdalster.................................

Transport

5,570: 87.
16,388: 2 8.
688,666: c» 2.
1,612: 70.

526,200: —

21,000: —

20,000: —
3,000: —
5,299: 15.
6,021: 10.

561: 24.
2,417: 88.

547,200:

37,299: 37. 1,296,737:84.

Summa 2,213,726: 21.

§ I Lärjungarnas

antal har utgjort under vårterminen 39, därav 19 gossar
och 20 flickor, samt under höstterminen 118, därav 69 gossar och 49 flickor.

— 392 —

läroanstalterna för blinda.

Debet.

Balans från år 1912:
Tillgångar...................................

Växjö.

Kristine hamn.

Summa.

167,711:60. 14.943:71. 182,655:31.

Inkomster:

Statsanslag:

Ordinarie staten:

Åttonde huvudtiteln:

Undervisningsanstalter för dövstumma
och blinda:
Förskolan för blinda i Växjö

Ålderstillägg..............................

Extra ordinarie staten:

Åttonde huvudtiteln:

Till hantverksskolan för blinda

i Kristinehamn .....................

Donationsmedel.......................................

Intressemedel ..........................................

Elevavgifter.............................................

Försäljningsmedel....................................

Ersättningsmedel ....................................

Återburna utackorderingsbidrag............

Uppdebiteras ökat värde å inventarier
in. m....................................................

14,800: -

-- 14.800: —

1,250: —

-- 1,250: —

-- 20,000: —

20,000: —

-- 2,398: 75.

2,398: 7 5.

-- 927: 60.

927: eo.

11,650:—--

11,650: —

77: 38. 56,585: —

56,662: 38.

89: 55.--

89: 55.

--30: —

30: —

101:58.--

101: 58.

Säger 27,968:51. 79.941:35. 107,909:86.
Summa 195,680: ii. 94,885: 06. 290,565: 17.

— 393 —

VäxjO. Tamn Summa.

Utgifter:

Hyror..................................

-- 2,385: oi.

2,385: oi.

Reparationer å fastighet in. in..........

1,434: 42. 99: 25.

1,533: 67.

Avlöningar................................................

11,696: 50. 11,564: 50.

23,261: —

Utackorderingshjälp till medellösa elever

-- 5,125: 5 0.

5,125: 50.

Kosthåll ...................................................

6,583: 09. — —

6,583: 09.

Beklädnad................................................

1,649: 09. — —

1,649: 09.

Sjukvård ...................................................

857:6 7.--

857: 67.

Inventarier................................................

650: 7 7.--

650: 77.

Undervisnings- och arbetsmateriel ......

272: 99. 48,263: 4i.

48,536: 40.

U trustningsbidrag....................................

--- 3,308: 7 5.

3,308: 75.

Bränsle och lyse....................................

2,681:51. 1,549:89.

4,231: 4 0.

Tvätt och renhållning...........................

755:40.--

755: 4 0.

Frakter för arbetsmateriel till blinda

hantverkare..........................................

-- 1,530: 50.

1,530: so.

Post-, telegram- och telefonavgifter ...

56: 30. 443: 84.

500: 14.

Resekostnader..........................................

305: 6 0.--

305: 60.

Diverse..............................

287: 9 5. 609: 3 5.

897: 30.

Leverering till statskontoret..................

496: io.--

496: i o.

Säger 27,727:39. 74.880: —

102,607: 3 9.

Balans till år 1914:

Tillgångar:

Kontant behållning:

I kassan .........................................

635: 64. 1,005: 06.

1,640: 70.

På giroräkuing..............................

-- 4,000: —

4,000: —

Utlånta medel....................................

-- 15,000: —

15,000: —

Värde å fastighet..............................

150,000: —--

150,000: —

Dito å inventarier m. in...................

17,317: os.--

17,317: 08.

Säger 167,952: 72. 20,005: og.

187.957: 78.

Summa

195,680: li. 94,885: 06.

290,565: 17.

g

Antalet lärjungar utgjorde vid blindskolan i Växjö under

• vårterminen

1913 42 och höstterminen samma år 1

36 samt vid hantverksskolan för blinda

i Kristinehamn vårterminen 1913 49 och höstterminen samma år

49.

Revisionsberättelse ang. statsverket för år 1913.

50

394 —

Serafimerlasarettet.

Debet.

Balans från år 1912:

Tillgångar............................................................................................................ 1,070.209:72.

Inom linjen................................................... 1,922,000: —

Inkomster:

Statsanslag:

Ordinarie staten:

Åttonde huvudtiteln:

Serafimerlasarettet ............................................................... 120,000: —

Intressemedel för:

Under lasarettsdirektionens förvaltning stående
medel.............................. 43,581: 8 2.

Under vetenskapsakademiens
förvaltning stående Letterstedtska
gåvomedlen för nödlidande
sjuka resandes vård 685: 51. 44,267: 33.

Fattigbössemedel................................................

Burskapsavgifter m. m.....................................

Försäljningsmedel................................................

Ersättningsmedel för:

Begravningskostnader ............ 358: 3 5.

Plåtar m. fl. förbrukningsartiklar
för privatpatienter vid
röntgeninstitutet..................... 6,187:13.

Diverse....................................... 294: 7 9.

Sjukvårdsavgifter:

Patientavgifter ........................ 91,675: —

Bidrag av Stockholms stads
hälsovårdsnämnd..................... 133,499: 20.

Transport 225,174: 20. 56,799:53.120,000:— 1,070,209:72.

\

159: —
72: 77.
5,460: 16.

6,840: 27.

— 395 —

Transport 225,174: 20. 56,799:53.120,000:— 1,070,209:72.

Bidrag av Stockholms
läns landsting 94,165: 3 0.

Av Wattranghska

dispositionen ......... 600: — 319,939: 5 6.

Restituerade brandförsäkringsavgif ter.

..................................................... 425: —

Leverering från medicinalstyrelsen
av allmänna elektricitetsinrättnin gens

fond.......................................... 7,578: 93. 384,743: 02. 504,743:0 2.

Skulder:

Olikviderade räkningar m. in...........

Resterande understöd.........................

Livränta ..............................................

Förskott av sjukvårdsavgifter..........

Inom linjen:

Serafimerlasarettets särskilda sjuk vårdsfonder.

...................................

Wattranghska dispositionen .........

Sederholmska donationsfonden ......

A. F. Regnells stipendiefond ......

Livräntefonden.................................

Understödsfonden ...........................

Lotten Nordlunds fond för medellösa
konvalescenter .....................

Prof. R. Bruzelii fond för dito ...
Donationsfonden “ Lincoln Pay kulls

minne" .................................

“M. F. W:s“ fond........................

O. M. Björnstjernas dito...............

C. C. Söderströms fond för medellösa
sjuka.......................................

S. Berendts understödsfond .........

Allmänna elektricitetsinrättningens
fond................................................

54,833: 69.

277,937: 95.
12,000: —
79.470: 06.
12,029: 68.
43,124: 53.
40,647: 62.

20,243: 05.
1,514: 09.

1,000: —
3,000: —
50,000: —

5,000: —
40,000: —

7,328: 93.

Säger skulder inom linjen 593.295: 91.

Balans till år 1914:

46,850: 50.
4,698: 69.

50: —
3,234: 50.

Summa 1,629,786: 4 3.

Balans från år 1912:

Skulder........................................................................

50,044: 6 9.

Inom linjen.................................... 582,569: i 7.

Utgifter:

Löner ock arvoden till lasarettets tjänstemän......

30,802: 77.

Avlöning m. m. till betjäningen ...........................

68,744: 44.

Pensioner samt understöd .......................................

3,425: —

Stipendier ..................................................................

480: —

Livräntor.....................................................................

1,235: —

Understöd åt medellösa in. m.:

från understödsfonden ..................... 1,500: —

„ Wattranghska dispositionen ... 600: —

,, andra fonder.............................. 2,680: 2 8.

4,780: 28.

Mathållning ...............................................................

178,464: 87.

Instrument och apparater .......................................

28,815: oi.

Inventarier av andra slag.......................................

15,286: 15.

Uppvärmning och belysning....................................

58,016: 26.

Läkemedel..................................................................

30,915: —

Mineralvatten, vin, is in. m..................................

4,909: 4 0.

Förbandsartiklar.........................................................

29,206: 58.

Tvätt och renhållning .............................................

8,113: so.

Kläder ........................................................................

15,607: 27.

Diverse för sjukvården.............................................

32,360: 47.

Fastighetens underhåll .........*...................................

24,763: 15.

Begravningskostnader................................................

358: 3 5.

Förvaringsavgift för värdehandlingar.....................

445: —

Stämpelavgift ............................................................

32: 50.

Gravunderhåll............................................................

8: —

536,769: 30.

Transport

586,813: 9 9.

397 -

Transport 586,813: 99.

Balans till år 1914:

Tillgångar:

Kontant behållning:

I kassan....................................... 705: 04.

På löpande räkning .................. 65,869: 74.

Utlånta medel ......................................................

Fordringar...............................................................

Inom linjen:

Lasarettsfastigheten, enligt brandförsäkringsvärde.
................................... 1,747,000: —

Inventarier, enligt dito ......... 175,000: —

Säger tillgångar inom linjen 1,922,000: —

66,574:

873,363:

103,034:

78.

35.

31.

1,042,972: 44.

Summa 1,629,786: 43.

§ I Enligt

redogörelse för sjukvården och ekonomien inom lasarettet under
år 1913 hava under året därstädes vårdats 5,318 patienter, därav 2,002 på
medicinska och 3,316 på kirurgiska avdelningarna. Underhållsdagarnas antal
har utgjort 144,800. Kostnaderna för sjukvården uppgingo, efter avdrag av
32,377 kronor 50 öre för poliklinikerna och undervisningen m. m., till 458,003
kronor 53 öre. Om sistnämnda summa fördelas på antalet underhållsdagar för
året, visar sig dagkostnaden för varje sjuk i medeltal hava utgjort 3 kronor
16.3 öre. Utgifterna för sjukvården, fördelade på antalet vårdade individer,
angiva en kostnad i medeltal för varje patient av 86 kronor 12 öre. Enligt
vad i nämnda redogörelse vidare meddelats, hade mathållningen under året
kostat netto 173,454 kronor 64 öre, utvisande en medelkostnad för varje sjukportion
av 73.5 öre för dag.

- 398 —

-Farmaceutisk» institutet.

Tillgångar:

Inom linjen .....................

A) Institutet.

Debet.

Balans från år 1912:

........................ 98.851: 72.

Statsanslag:

Ordinarie staten:

Inkomster:

Åttonde huvudtiteln:

Farmaceutiska institutet............... 57,150: —

Ålderstillägg............

Termins- och kursavgifter

Övningsavgifter ..................

Intressemedel........................

Rabatt å förbrukad gas ...
Försäljningsmedel ...............

........................ 1.200: — 58,850: —

........................ 6.325: —

........................ 3,840: —

......................... 177: 03.

......................... 72: 06.

........................ 04: -7- 10.478: 36. 68,828: 36.

Skulder:

Balans till år 1914:

Till examensavgiftskassan .......................................... 200: —

Obetalda räkningar...................................................... 1,475: 85. 1,675:85.

Summa 70,504: 21.

Skulder..................................

Kredit.

Balans från år 1912:

..................................................................... 200: —

Transport 200: —

— 399 —

Transport

Utgifter:

Löner, arvoden, städning rn. m..................................... 38,660: 7 4.

Materialier, instrument, böcker och samlingar............ 12,160: 9ö.

Uppvärmning, belysning, värmeförbrukning m. rn. ... 3,988: 55.

Egendomens underhåll, renhållning och diverse ......... 3,479: 7o.

Hyror ................................................................................. 12,000: —

Leverering till statskontoret .......................................... 14: 26.

Balans till år 1914:

Tillgångar:

Inom linjen:

Hambergs fond ................................. 10,270: 5o.

Kvlanders fond ................................. 4,771: 4 0.

Leffmans fond .................................... 82.694: 4 5.

Säger inom linjen 97.736: 35.

Summa

B) Examensavgifterna.
Debet.

Balans från år 1912:

Tillgångar .........................................................................

Inkomster:

................................... 1,900: —

................................... 45: 37.

Summa

200: —

70,304: 2 1.

70,504: 2 1.

1,037: 79.

1.945: 37.
2,983: 16.

Examensavgifter ............

Intresse- och vinstmedel

- 400 -

Kredit.

Utgifter:

Till examensvittnen ......................................................... 567: —

Arvoden till bibliotekarie och sekreterare i lärarkollegium.
....................................................................... 700: —

Försäkringsavgift............................................................... 40: —

Skötsel av telefonväxel................................................... 36: —

Kransar.............................................................................. 40: —

1,383: —

Balans till år 1914:

Tillgångar:

Kontant behållning:

På sparkasseräkning................................................ 1,400: 16.

Fordran........................................................................... 200:— 1,600: i c.

Summa 2,983: 16.

§ I Under

revisionsåret hava vid institutet varit inskrivna, vårterminen 44
och höstterminen 65 farmacie kandidater, varjämte 36 apotekselever deltagit
i den för dem anordnade halvårskursen. Under samma år har farmacie
kandidatexamen avlagts av 35 apotekselever och apotekareexamen av 32
farmacie kandidater.

— 401 —

Allmänna barnhnset,

Debet,

Balans från år 1912:

Tillgångar

9,044,664: 06.

Inkomster:

Åttonde huvudtitelns ordinarie anslag:

Stora barnhuset i Stockholm:

Vederlag för kortstämplings bevillning.

........... 27,000: —

Dito för indelnings ersättning.

........... 49,250: —

Gratial- och manu fakturfondsmedel

1,750:— 78,000: —

Barnhusen i landsorten:

Vederlag för indelningsersättning 26.750:— 104,750: —

Intressemedel............................................................ 287,686: 9o.

Arrenden och hyror................................................ 8,510: —

Frälseränta av Trogsta.......................................... 467: 13.

Tolagsmedel ............................................................ 32,888: 8 7.

Bötesmedel............................................................... 15,761: 12.

Förmyndarkammarens överskottsmedel ............... 197,656: 8 3.

Fattigpenningar vid försäljning av fastigheter
på ofri grund .......................................................290: 48.

Revisionsberättelse ang. statsverket för år 1913.

Transport 647,511: 33.

9,044,664: 05.

51

— 402 —

Transport 647,511: 33. 9,044,664: 05.

Fattigpenningar ''vid burskaps meddelande......... 502: 09.

Dito av friköpeskillingar....................................... 1,673: 44.

Anslag av riksbankens räntevinst........................ 4,500: —

Utdelning från Stockholms stads brandförsäkringskontor.
............................................................... 1,200: —

Lösen för inköpta barn.......................................... 175,967: 8 2.

Ersättning för barns vård och underhåll............ 12,322; so.

Dito från Wennerquistska fonden........................ 1,056: —

Gåvor och testamenten.......................................... 275: —

Omföring från barnhusets reservfond.................. 62,243:4 7.

907.251: 65.

Balans till år 1914:

Skulder

............. 2,815,255; 83.

Summa 12.767,171: 53.

Kredit.

Balans från år 1912:

Skulder

2,892,577: 92.

Utgifter:

Avlöningar och arvoden ........

Dito till extra biträden ........

Pensioner och understöd ........

Livräntor i följd av donation

Utspisningskostnad .................

Sängkläderspersedlar ..............

Beklädnad ................................

Medikamenter ..........................

................. 97,662: 70.

................. 2,021: 74.

................. 5,644: —

................. 1,040: —

................. 81,648: 08.

................. 33,525: 8 8.

................. 27,662: 8 5.

................. 3,124: 08.

Transport 252,329: 33T 2,892,577: 92.

— 403 —

Transport

Sjukvårdsartiklar...................................................

Begravningskostnader..........................................

Förbrukningspersedlar..........................................

Ved, kol, koks och gas ....................................

Kostnader för ångmaskinernas skötsel och underhåll
.....................................................................

Dito för belysningens underhåll ........................

Inventarier ............................................................

Utskylder för fast egendom ..............................

Dito för barnhusets tjänstefolk ........................

Försäkringsavgifter .............................................

Kostnader för vatten ..........................................

Körslor och renhållning utomhus .....................

Bad, tvätt och renhållning inomhus ...............

Byggnader och reparationer ..............................

Diverse utgifter ...................................................

Kostnader för utom barnhuset vårdade barn

Dito för sjukvård utom barnhuset.....................

Uppfostringshjälp, utbetalad av Malmö barnhusfond
..................................................................

Anslag till barnbördshuset Pro patria ............

252,329: 3 3.
2,925: 0 4.

218: 40.
5,179: 64.
36,982: oo.

2,734: oo.

909: io.
6,026: 5 7.
42: oo.
654: 31.
511: 46.
3,457: 51.
1,099: 20.
5,344: 2 0.
41,605: 16.

6,505: 44.
521,133: 37.
692: 8 5.

18,600: —
300: —

2,892,577: 92.

907,251: 65.

Balans till år 1914:

Tillgångar:

Kontant behållning:

I kassan ..................

På löpande räkning
På sparkasseräkning.

Utlånta medel...............

Fordringar.....................

Fastigheternas värde ...
Lösegendomens dito......

2,392: 54.

286,582: 04.

95:23. 289,069:81.

....................... 6,775,450: —

..................... 100,280: 04.

....................... 1,706,185: 46.

....................... 96,356: 65.

8,967,341: 96.

Summa 12,767,171: 53.

J

— 404 —

§ 1-

Antalet av de under längre eller kortare tid år 1913 vårdade barn
utgjorde:

inom barnhuset:

späda barn.................................... 574,

barn av 1—6 års ålder............ 146,

„ över 6 år ........................... 91,

utom barnhuset:

späda barn ................................. 418,

barn av 1—6 års ålder............ 2,214,

„ över 6 år ........................... 3,471.

- 405 -

Bibelkommissionen.

Tillgångar

1) e b c t.

Balans från år 1912:

Inkomster:

Intressemedel ........................................................................ 5: —

Bibelkommissionens fond:

Leverering från kungl. statskontoret ........................... 1,300: —

Kredit.

Utgifter:

dumma

Böcker...............................

295: 30.

Porton m. m....................

—: 80.

*

Tillgångar:

Kontant behållning:

Balans till år 1914:

I kassan ...................

.... 1,040: 8 7.

På upp- och avskrivningsräkning...........................

233: 24.

dumma

265: 21.

1,305: —
1,570: 21.

296: 10.

1,274: li.
1,570: 21.

406

Aug.

Tillgångar

Intressemedel .......:......

H yresmedel .................

Undervisningsavgi fter..

Inskrivningsavgifter.....

Försäljningsmedel för:

verktyg ...................

modellritningar .......

materialier................

Inkomst av hushållet..
H „ lantbruket

Skulder:

Statsanslag...........

Underhållsfonden..
U tvidgningsfonden
Reserverade medel
Enligt lånekonto r

Abraliamsons stiftelse.

Debet.

Balans från år 1912:

667,716: 74.

Inkomster:

.......................... 16,557: 21.

.......................... 4,668: 54.

.......................... 7,187: so.

.......................... 2,185: —

...... 1,870: it.

277: 63.

461: 53. 2,609:3 3.

.......................... 3,511: 63.

.......................... 6U48: 90. 46,468:u.

Balans till år 1914:

17,500: —

351,000: —

35,918: 61.

3,000: —

15,636: 29. 423,054: 90.

Summa 1,137,239: 75.

— 407 —

Kredit.

Balans från år 1912:

Skulder

Utgifter:

Avlöning till föreståndare....................................... 9,300: —

Avlöning till sekreterare och bokförare............... 1,480: —

Nybyggnader och reparationer .............................. 29,213: 9 7.

Slottet ........................................................................ 749: 20.

Trädgården ............................................................... 567: 3 9.

Parken........................................................................ 130: —

Skatter........................................................................ 1,026:3 5.

Försäkringsavgifter................................................... 644: 4 6.

Understöd .................................................................. 1,300: 9 7.

Sjukvård..................................................................... 1,150: 2».

Omkostnader för undervisningen ........................... 14,681: 52.

Skjutsningsersättning................................................ 1,000: —

Pensionsavgifter......................................................... 96: 48.

Balans till år 1914:

Tillgångar:

Enligt kassakonto ......................................

.......... 371: 13.

n

girokonto.........................................

.......... 1,796: is.

»

fastigheters konto..........................

.......... 180,100: —

inventariers dito.............................

.......... 45.000: —

kreaturs dito...................................

.......... 12,000: —

materialiers dito.............................

.......... 493: 50.

modellritningars dito ....................

.......... 1,987: 40.

verktygsförsäljningens dito...........

.......... 14,979: so.

skolmöblers dito.............................

.......... 7,008: —

n

anläggningskonto ..........................

.......... 12.135: 29.

aktiers konto ..............................

......... 10: —

Under statskontorets förvaltning..............

.......... 395,013: .69.

Summa

405,004: i 7.

61,340: 59.

670,894: 99.
,137,239: 75.

— 408

NIONDE HUVUDTITELN.

Jordbruksdepartementet.

För revisionsåret har jordbruksdepartementets registrator i särskilda räkningar lämnat redovisning
för de anslagsmedel, som finnas sammanförda i nedanstående tabell:

Debet. Kredit.

Leverering Skuld Skuld Behållning

från till från Utgifter. till Summa,

statskontoret. år 1914. år 1912. år 1914.

Nionde huvudtitelns ordinarie
anslag:

Departementschefen .........

Departementets avdelning
av Kungl. Maj:tskansli:

Avlöning........................

Amanuensarvoden m. m.

Ålderstillägg.....................

Skrivmaterialier och expenser,
ved m. m.......

Tryckningskostnader.........

Nionde huvudtitelns e. o.
anslag:

Till provisorisk lönereglering
för befattningshavare
i jordbruksdepartementet
..................

17,000:—----

34.286: 02. — — — —

23,600:— — — 38:94.

l,925:oi.----

9,000:— 381:53. 111:63.
12,700:—----

6.332:49.----

17,000:

— — —

17,000:

34,286:

02.--

34,286:

02,

23,560:

82. —: 24.

23,600:

1,925:

01.--

1,925:

01.

9,269:

90.--

9,381:

53.

12,696:

58. 3:42.

12,700:

6.332: 49.--

6.332: 4 9.

105,070:82. 3: ce.

105,225: 05.

Transport 104,843: 52. 381: 53. 150: 57.

1

I) e I» e t.

K r e d i t.

Summa

- 40!) —

Leverering Skuld Skuld Behållning

från till från Utgifter. till

statskontoret. år 1914. år 1912. år 1914.

Transport 104,843:52. 381:53. 150:57. 105,070:82. 3:60. 105,225:05.

Till avlönande av en kanslisekreterare
inom jordbruksdepartementet
och
personligt ålderstillägg
åt extra kanslisekreteraren
i departementet

Hjälmar Almgren.........

5,050: —----

5,050:---

5,050: —

Till arvode åt extra före-

dragande inom jord-

bruksdepartementet......

4.000: —-----

4,000:—--

4,000: —

Summa

113,893: 52. 381: 53. 150: 57.

114,120: 82. 3: 66.

114,275: 05.

Revisionsberättelse ang. statsverket för år 1913.

52

— 410 —

I^antbruksstyrelsen.

Debet.

Balans från år 1912:

Tillgångar ............................................................................................. 30.214: 05.

Inkomster:

Nionde huvudtitelns ordinarie anslag:

Lantbruksstyrelsen ................................................... 55,168: 52.

Undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar
...................................................... 90,800: —

Befrämjande i allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar.
..................................................... 7,300: —

Fiskerinäringens understöd....................................... 8,000: —

Ålderstillägg............................................................... 200: —

Skrivmaterialier och expenser, ved m. m.......... 5,685: 7 5.

Tryckningskostnader................................................ 2,565: —

Extra utgifter............................................................ 650: 8 9.

Nionde huvudtitelns extra ordinarie anslag:

Till anordnande av utbildningskurser för kontrollassistenter.
........................................................... 7,680: —

„ anordnande av utbildningskurser för ladu gårdsförmän.

........................................................ 3,000: —

„ fortsatt uppehållande av de vid lantbruksinstitutet
vid Ultuna samt lantbruks- och
mejeriinstitutet vid Alnarp inrättade anstalter
för provning av redskap och maskiner för

lantbrukets behov ............................................. 20,500: —

„ utbildande av en stipendiat i boskapsskötsel

och mejerihushållning ....................................... 1,500: —

„ åtgärder för höjande av det mindre jordbruket 1,885: 7o.

Transport 204,935: 8 6. 30,214: 05.

— 411 —

Transport 204,935: 8 6.

Till ökat statsbidrag till fortgående smörprovningar
in. in....................................................... 6,000: —

Bidrag till upprätthållande av avelscentra för

nötboskap............................................................... 8,400: —

Till bestridande av underhålls- och driftkostnader
för det för fiskeriadministrationens behov

byggda fartyg Eystrasalt................................. 8,500: —

,, förekommande och hämmande av tuberkel sjukdomar

hos nötkreaturen ........................... 16,219: 7 5.

„ anordnande av jordförmedlingsbyråer för egnahemsrörelsen
...................................................... 410:7 0.

„ befrämjande av avsättning i främmande länder
av alster av svenska lantbruket och dess

binäringar samt fiskerinäringen........................ 24,000: —

Nionde huvudtitelns besparingsfond:

Besparingarna i allmänhet....................................... 8,797: io.

Förskott:

Å 1914 års e. o. anslag till anställande under
åren 1913 och 1914 av ingenjörsbiträden hos

lantbruksstyrelsen ................................................

Å dito dito till befrämjande av avsättningen i
främmande länder av alster av svenska lantbruket
och dess binäringar samt fiskerinäringen
För reparation av skadade dammar vid lägenheterna
Motala kungsfiske nr 26 och Motala

herrekvarn nr 27 ................................................

Handels- och sjöfartsfonden.......................................

Avgifter för provning vid Ultuna och Alnarp av

maskiner och redskap .............................................

För sålda exemplar av kalender över svenska lantbruket
.....................................................................

„ dito dito av meddelanden angående provningarna

av redskap och maskiner ....................................

„ dito dito av lantbruksstyrelsens meddelanden ...
„ sålda delar och särtryck av riksstamboken över

ayrshireras...............................................................

„ en försåld bok.........................................................

„ sålt fiskyngel och rom.......................................—

7,625: —

5,000: —

3,500: —
6.660: —

1,937: 50.
1,840: —

551: 60.
17: 50.

941: 49.
2: —
896: —

Transport 306,234: 50.

30.214: 0 5.

30,214: 05.

412 —

Transport 306,234: so.

För ett försålt hästvandringsverk.............................. 50: —

Av aktiebolaget Hansa inlevererade medel ............ 90: 3 8.

Av avelscenternämnd inlevererad ersättning för vissa

kontrollkostnader...................................................... 295: so.

Arrendemedel m. m. från Motala kungsfiske ......... 824: 9 5.

Balans till år 1914:

Skulder:

Överbetalningar å en del anslag...........................

Kredit.

Balans från år 1912:

Summa

Skulder

Utgifter:

Avlöningar i lantbruksstyrelsen.................................

Avlöning till en föredragande av tuberkulinärenden

Ålderstillägg..................................................................

Gottgörelse till ingenjörsbiträde hos lantbruksstyrelsen.
..........................................................................

Arvoden samt ersättning för kontorshyra och expenser: Till

Sveriges lantbrukskonsulent i England.........

,, ii „ i Tyskland ......

,, stipendiaten i boskapsskötsel och mejerihushållning
............................................................

,, konsulenten vid bekämpande av tuberkulosen

hos nötkreaturen.............................................

För mejerielevers undervisning....................................

Extra biträden och renskrivning ..............................

Skrivmaterialier ............................................................

40.725: 18.
5,000: —
200: —

7,615: —

15,000: —
14,000: —

1,500: —

4,000: —
18,400: —
9.036: 90.
1,112: 77.

Transport 116,589: 8 5.

30,214: 05.

307,495: 4 3.

10,033: 35.
347,742: 83.

8,136: 56.

8,136: 56.

— 413

Transport 116,589: 85. 8,136: 56.

Telegram in. m............................................................. 646: i 2.

Böcker ........................................................................... 103: 7 9.

Tidningar och kalendrar............................................. 47: 50.

Tryckning ..................................................................... 180: 9 5.

Litografering.................................................................. 200: so.

Bindning ........................................................................ 571: o5.

Annonsering .................................................................. 48: 6 9.

Ved och lyshållning ................................................... 246: 8 5.

Renhållning och städning .......................................... 1,220: 40.

Fiskeriförsök.................................................................. 1,131:51.

Fiskodlingsanstalten vid Finspång.............................. 1,464:6 1.

Till kostnadsfritt tillhandahållande av tuberkulin

åt examinerade veterinärer...............^................. 4,099: i

„ upprätthållande av mejeriskolan vid Åtvidaberg 3,000: —
„ utarbetande och tryckning av elfte delen av

riksstambok över svensk ayrshireboskap ......... 6,221: 7 5.

„ anordnande av utbildningskurser för kontrollassistenter.
.............................................................. 9,940: —

„ arvode och resekostnadsersättning åt av avels centernämnd

anställda överassistenter in. m.... 4,059: 37.

„ bestridande av vissa utgifter för torvindustriella

ändamål.................................................................. 497: 92.

,, gäldande av ersättning för nedslaktade djur... 100: —

„ spridande av stormvarningar.............................. 6,059:6 8.

„ åstadkommande av fortsatt mejeridriftsstatistik 1,746: —

„ förekommande och hämmande av tuberkulos

inom mindre ladugårdsbesättningar .................. 1,750: —

„ pris åt innehavare av ladugårdsbesättningar

av fjällras, som förklarats för avelscentra...... 5,400: —

„ åstadkommande av en fortsatt svensk smörprisstatistik.
........................................................... 878: —

„ komplettering av modellsamling av undervisningsmateriel
för i det mindre jordbruket deltagande
män och kvinnor ................................. 329: 20.

„ åtgärder för höjande av det mindre jordbruket 720: 50.

„ underhålls- och driftkostnader för ett fartyg

för fiskeriadministrationens behov..................... 6,430: 07.

„ försäkring av fartyget Eystrasalt..................... 1,000: —

Transport 174,683: 44. 8,136: 56.

— 414 —

Transport 174,683: 44.

Till utgivande av femte årgången av kalender över

svenska lantbruket ............................................. 4,622: it.

„ anställande av uudersökningar över möjligheten
att genom fiskodling i större skala befrämja
fiskets utveckling inom mellersta Sveriges

Östersjöområde...................................................... 660: so.

„ anordnande av en ostlagerbedömning för Kopparbergs
län och de norrländska länen åren 1911
—1912.................................................................. 45: so.

„ tryckning av lantbruksstvrelsens berättelse för

år 1911 ..........................‘....................................

M dito av lantbrukskonsulentens i England dito

för år 1912 in. m..............................................

„ anordnande under sillfiskeperioden 1912—1913
av rapporter rörande sillfisket vid rikets västkust
........................................................................

„ anordnande av fem undervisningskurser för

utbildande av vandringsrättare...........................

För undersökningar rörande kräftpesten..................

„ dito av vattenhalten i svenskt exportsmör......

„ överläggning rörande tillämnad ny instruktion

för frökontrollanstalterna m m.........................

„ utredning rörande förändrade föreskrifter för

undersökning av margarin .................................

Till vissa utgifter för jordförmedlingsbyråer............

„ en lärobok i fårskötsel.......................................

„ en dito i fröodling .............................................

„ gäldande av kostnaderna under år 1912 för

årsväxt och skörderapporter m. m...................

„ tryckning av vissa berättelser m. m................

„ studier i vissa främmande länder av möjligheten

att exportera kalvkött m. m............................

,, vissa trycknings- och översättningskostnader
för meddelanden angående kreaturstuberkulosen
„ anordnande av utbildningskurser för ladugårds förmän

..................................................................

För inköp av en framlidne byråchefen F. Trybom
tillhörig boksamling.............................................

4,256: 7 5.
1,339: 31.

2,196: 05.

3,183: 17.

83: 22.
2,947: 34.

216: 60.

228: 9 2.
410: 70.
500: —
750: —

385: 7 5.
570: —

800: —

369: 75.

3.420: 40.

2.000: —

8,136: 56.

Transport 203,670: 17.

8.136: 56.

415

Transport

För tryckning av mejeridri ^statistik........................

,, utförande av undersökningar in. in. å fiskevatten

vid Klotens kronopark.......................................

„ reparation av skadade dammar vid lägenheterna
Motala kungsfiske nr 26 och Motala herrekvarn
nr 27 .........................................................

„ understöd för deltagande i 1913 års lantbruks lärarkurs

i Stockholm..........................................

Till understöd åt vissa elever vid lantbruksskola,
lantmannaskola, lanthushållsskola samt läst undervisningskurs
för småbrukare....................................

Utgifter för utarrendering av Motala kungsfiske för

år 1913 .....................................................................

Till fortsatt uppehållande av de vid Ultuna och
Alnarp inrättade anstalter för provning av maskiner
och redskap för lantbrukets behov ...............

Diverse...........................................................................

203,670: 17.
775: —

1,888: 7 8.

3.450: —
95: —

63,171: 25.
135: —

23,579: 48.
1,121: 13.

8,136: 56.

297,885: 81.

Leverering:

Till statskontoret:

Av nionde huvudtitelns ordinarie anslag:

Lantbruksstyrelsen................................................

Undervisningsanstalter för jordbruk och länt mannanäringar.

..................................................

Befrämjande i allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar
................................................

Skrivmaterialier och expenser, ved in. in. ......

Tryckningskostnader.............................................

Av nionde huvudtitelns extra ordinarie anslag:
Till förekommande och hämmande av tuberkel sjukdomar

hos nötkreaturen ..............................

Av nionde huvudtitelns allmänna besparingar ...

443: 34.

1,316: 83.

683: 76.
268: 2 5.
60: 69.

262: 16.
205: —

3,240: 03.

Tillgångar:

Kontant behållning.

Balans till år 1914:

............. 38,480:4 3.

Summa 347,742: 83.

- 416 —

lantbruksakademien.

Debet.

Tillgångar

Balans från år 1912:

471,809: 40.

Inkomster:

Nionde huvudtitelns ordinarie anslag:

Befrämjande i allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar.
................................ 11,500: —

Ålderstillägg ....................................... 1,000: —

Förskott:

Till anställande av försök med bärplocknings maskiner

in. in....................................................

Intressemedel..................................................................

Hushyror........................................................................

Experimentalfältets trädgårdsavdeluing.....................

„ överskottsmedel...........................

För undersökningar rörande jordbruksarbetets intensitet
........................................................................

12,500: —

1,100: —
12,600: 74.
9,898: —
2,305: 23.
1,409: 98.

300: —

40,113: 95.

Balans till år 1914:

Skulder:

Till Stockholms inteckningsgarantiaktiebolag.....

„ akademiens fonder ..........................................

„ experimentalfältets överskottsmedel...............

„ diverse anslag in. in........................................

9,817: 73.

37,194: 65.

8,810: 81.

468: 19. 56,291: 3 8.

Summa 568.214: 7 3.

— 417

Kredit.

Skulder

Balans från år 1912:

57,807: 29.

Utgifter:

A ridning.............................................................

Akademiens hus................................................

Expenser............................................................

Resekostnader ...................................................

Försök med bärplockningsmaskiner ...............

Arbetsintensitetsundersökningar .....................

Akademiens bibliotek.......................................

„ tidskrift ........................................

„ museum ........................................

„ historia...........................................

Silverjetoner ......................................................

Inventarier..........................................................

15,550: —

4,154: 47.

2,720: 59.

1,000: —

1.100: —

300: —

1,816: 84.

4,701: 23.

6,529: 59.

1,250: —

546: —

442: 70. 40,111:42.

Balans till år 1914:

Tillgångar:

Kontant behållning:

I kassan ..................................................

□Ränta medel med upplupna räntor........

Fordringar.....................................................

Akademiens fastighet...................................

„ museibyggnad..........................

Reparationskostnader för akademiens hus
Silverjetoner..................................................

317: 9i.

281,466: 2 3.

15,436: 73.

135,000: —

35,194: 65.

2,000: —

880: 50. 470,296: 02.
Summa 568,214: 7 3.

Revisionsberättelse ang. statsverket för år 1913.

53

— 418 —

Ultima lantbruksinstitut.

Debet.

Balans från år 1912:

Tillgångar ...................................................................................... 138,986: 3 6.

Inkomster:

Statsanslag:

Av nionde huvudtitelns ordinarie anslag:
Undervisningsanstalter för jordbruk
och lantmannanä -

ringar .................... 62,005: 6 8.

Ålderstillägg............... 9,234: — 71,239: 6 8.

Förskott:

Å nionde huvudtitelns e. o. anslag
till undervisningsmateriel för lantbruksinstitutet
vid Ultuna......... 8,000: — 79,239: 6 8.

Elevavgifter.................................................................... 7,802: 8 3.

Diverse inkomster........................................................... 9,159: 50.

Ökat värde å inventarier och samlingar m. m....... 6,652: 12. 102,854: 13.

Skulder:

Till diverse personer m.

„ Ultuna egendom ...
Elevavgifter.....................

Balans till år 1914:

fl......................................

10,033: 4 0.

1,265: 16.

8,816:67. 20.115:2 3.

Summa 261,955: 72.

419 —

K r e (111.

Balans från år 1912:

Skulder.............................................................................................. 17,740:2 5.

Utgifter:

Lärares avlöning ........................................................... 36,765: 6 8.

Ålderstillägg.................................................................. 9,234: —

Frielever........................................................................... 2,405: 2 5.

Betjäning ..................................................................... 4,340: —

Undervisningsmateriel m. in........................................ 8,985: o7.

Underhåll av inventarier och byggnader m. m....... 15,281:4 8.

Kontorsutgifter ............................................................. 1,510: 35.

Stallet .............................................................................. 2,671: 8 2.

Styrelsens resor m. in.................................................... 670: 4 6.

Läkare och medicin ..................................................... 293: io.

Brandstodsavgifter ......................................................... 606: 9 9.

Predikant........................................................................... 190: —

Nattvakt........................................................................... ISO: —

Vattenuppfordring............................................................ 786: 15.

Nybyggnad .......... 36,091: 6 8.

Diverse utgifter............................................................... 533: 83. 120,515:86.

Leverering:

Till statskontoret:

Elevavgifter för undervisning och bostad under år 1912......... 7;087: 50.

Balans till år 1914:

Tillgångar:

Kontant behållning:

I Upplands enskilda bank, å giroräkning......... 2,698: 6 8.

Utlånta medel:

I Upplands enskilda bank, å deposition............ 25,562: 50._

Transport 28,261: 18. 145,343: 61.

— 420 —

Transport 28,261: 18. 145,343: ei.

Fordringar:

Av enskilda personer............................................ 1,827: 7 8.

Inventariers värde:

Bibliotek, samlingar och inventarier 82,812: —

förråd................................................ 3,711: is. 86,523: 15. 116,612: u.

Summa 261,955: 7 2.

Ultuna egendom.

Debet,

Balans från år 1912:

Tillgångar ............................................................................................. 279,077: 6 6.

Inkomster:

Av egendomarna m. m.:

Arrendemedel.............................................................. 2,205: 6 c.

Ultuna gård ........................................................... 13,786: 8 5.

Kungsängens gård.................................................... 13,051:33.

Granebergs gård ........................................................ 861: 04.

Torpet Yipängen ............ 528: 6 8.

Ladugården.............................................................. 5,117: o5.

Schäferiet................................................................... 596: 10.

Svinhuset.................................................................. 1,265: 32.

Granebergs skog......................................................... 2,211:6 9.

Intressemedel............................................................... 309: 8i. 39,933; 53.

Balans till år 1914:

Skulder:

Till statskontoret ...................................................... 30,000: —

„ enskilda personer............................................... 7,738: 22.

Lantbruksskolans och egendomens nybyggnader ... 36,670:18. 74.408:4 0.

Summa 393,419: 5 9.

— 421 -

Kredit

Balans från år 1912:

Skulder.................................................................................................. 79,427: 79.

Utgifter:

För egendomarna in. m.:

Ultuna gård ........................................................ 16,301: 35.

Kungsängens gård...................................................... 7,665: 18.

Granebergs gård........................................................ 1,233: 14.

Torpet Vipängen .................................................... 742: ii.

Ungkreaturen.............................................................. 2,378: 05.

Lantbruksskolan ........................................................ 3,653: 30.

Nybyggnader........................................................... 160: —

Byggnadsreparationer ............................... 1,904: 9 6.

Gratialister................................................................. 778: 28. 34,816: 37.

Balans till år 1914:

Tillgångar:

Kontant behållning:

I kassan ............................................ 166: 8 9.

I riksbanken å giroräkning ............ 5,000: —

I Mälarprovinsernas enskilda bank,

å upp- och avskrivningsräkning 3,666: 32. 8,833: 21.

Utlånta medel:

I Upplands enskilda bank å spar kasseräkning.

................................... 18: 54.

I Mälarprovinsernas dito dito, å dito 1: — 19: 54.

Fordringar ................................................................. 12,243: 32.

Värde å kreatur......................................................... 86,554:60.

„ „ höstsäde, arbete och gödsling................. 27,031: 7 5.

„ „ döda inventarier.......................................... 36,476: 6 6.

„ „ spannmål, foder, gödsel och ved m. m. 65,313: 29.

„ „ egendomens och lantbruksskolans nybyggnader
................................................... 42,703: 06. 279,175: 43.

Summa 393,419: 59.

— 422 —

§ 1.

Elevernas antal utgjorde under läsåret 1912—1913 i äldre årskursen
24 ordinarie elever, vilka samtliga vid årets slut avlade godkänd avgångsexamen.
I den yngre årskursen har antalet elever under året utgjort 22,
vilka vid årets slut uppflyttades i andra årskursen.

— 423 —

Tillgångar.

Aliiarps lantbruksinstitut.

I) e b c t.

Balans från år 1912:

5,000:

Inkomster

För institutet:

Statsanslag:

Nionde huvudtitelns ordinarie anslag:
Undervisningsanstalter för jordbruk och

olantmannanäringar............... 82,801: 17.

Alderstillägg...........................

Nionde huvudtitelns extra ordinarie
anslag:

Till bestridande av kostnaderna
för vissa byggnadsföretag
in. in. vid Alnarp
Till undervisningsmateriel för
lantbruks- och mejeriinstitutet
vid Alnarp..................

Förskott:

1914 års e. o. anslag till
bestridande av kostnaderna
för anordnande vid Alnarp
av en elektrisk anläggning 15,500: —

Till uppehållande under år
1913 av undervisningen vid
hovbeslagsskolan vid Alnarp

Elevavgifter......................................................

Hyra för lokal åt lantbruksskolan...............

Dito för dito åt Malmöhus läns hushållningssällskaps
kvinnliga mejeriskola ..................

23,245:

3,000:

3,500: —

133,046: 17.
44,038: 9 0.
1,500: —

300: —

Transport 178,885: 07.

9 Om till detta belopp läggas å »Alnarps trädgårdar» inbalanserade 74,808: H
lantbruksinstitut» år 1912 utbalanserade 816,471: 56.

*) 741,663: 02.

741,663: 02.

, erhålles å »Alnarps

— 424 —

Transport 178,885: 07, 741,663: 02.

Ersättning av Alnarps egendom för

lärjungars arbete i ladugården 350: —

Anslag av hushållningssällskapet

till kemiska stationen ............ 500: —

Analysavgifter m. m................... 1,414: 7 5. 181,149: 8 2.

För hovbeslagsskolan:

Elevavgifter.................................... 5,950: —

Ersättningsmedel..........*................. 112:— 6,062: —

För mejeriet:

Försäljning av mejeriprodukter m. m............. 140,780: 05. 327,991: 87.

Balans till år 1914:

Skulder:

Till diverse personer............................................. 30,077: 9 6.

Förskottsavgifter av elever................................. 15,416: c7. 45,494: 6 3.

Summa 1,115,149: 52.

Kredit.

Balans från år 1912 :

Skulder.............................................................................

Utgifter:

För institutet:

Avlöning till lärare ..................... 45,851: 17.

„ „ tjänstepersonal...... 3,920:12.

Dagsverken och körslor............... 1,163: 6 3.

Rese- och traktamentsersättning 432: —

Kemiska och bakteriologiska

laboratoriet .............................. 2,698: 34.

Botaniska avdelningen ............... 335: 6 9.

Anatomiska dito........................... 476:3 7.

Yegetationsgården........................ 38: 56.

Biblioteket .................................... 505: 2 2.

Exkursioner.................................... 1,137: is.

35,236: 24.

Transport 56,558: 2 8.

35,236: 24.

— 425 —

Transport

Renhållning....................................

Uppvärmning och belysning ......

Annonser, telefon, telegram och

övriga kontorskosthader .........

Sjukvårdskostnader .....................

Tryckta meddelanden ..................

Tågstallet.......................................

Park och arboretum.....................

Inventarieunderhåll........................

Byggnadsunderhåll........................

Lärjungars utspisning..................

Festskriften....................................

Elektrokulturförsöken ..................

Diverse utgifter ...........................

För mejeriet ........................................

„ hovbeslagsskolan.........................

Avskrivning å inventarier ................

56,558: 2 8.
4,183: oo.
7,191: 62.

757:*33.
302: 45.
525: 93.
1,345: 7 3.
1,200: —
955: 94.
8,871: 09.
32,619: 65.
1,209: 83.

207: so.
2,486: 14.

35,236: 24.

118,414: 65.

144,482: 2 9.

9,526: 07.

3,452: 4 1. 275,875: 42.

Leverering:

Till statskontoret:

Andel i elevavgifter............

Överskott å mejerianslaget
Dito å anslag till möbler...

10,253: 27.
178: 07.
10: 78.

10,442: 12.

Balans till år 1914:

Tillgångar:

Kontant behållning:

I kassan..................................

Å giroräkning i riksbanken.

Förskott.......................................

Fordringar .................................

Värde å byggnader ..................

„ „ inventarier..................

„ „ mejeriprodukter .........

2,107: 42.
27,000: —

29,107: 42.

1,123: 39.

5,786: 90.

640,360: oi.

101,660: —

JA,558: ^ 793,595: 74.

Summa 1,115,149: 52.

54

Revisionsberättelse ang. statsverket för år 1913.

— 426 —

Alnarps egendom.

Debet.

Balans från år 1912:

Tillgångar ............................................................................................. 548,526: 77.

Inkomster:

Statsanslag:

Nionde huvudtitelns extra ordinarie anslag:

Till bestridande av kostnaderna för vissa byggnadsföretag

m. m. vid Alnarp............................................. 55,000: —

Spannmål ........................................................................ 59,119: 7 7.

Sockerbetor ..................................................................... 41,800: 4 7.

Potatis och foderbetor................................................... 4,962:9 9.

Frövaror.....................................................*.................... 6,087: 4 5.

Mjölk................................................................................. 50,535: io.

Nötkreatur........................................................................ 18,888: 4 6.

Hästar ........................................................................... 1,421: 02.

Svin ................................................................................. 19,092: o i.

Får och ull..................................................................... 470: 5 0.

Från institutet:

Foder till institutets hästar.................. 750: —

Dagsverken och körslor........................ 4,101: 95. 4,851: 95.

Arrenden........................................................................... 4,470: —

Lärlingsavgifter............................................................... 2,000:— 268,699:72.

Balans till år 1914:

Skulder:

Till statskontoret ...................................................... 1,480: 6 5.

„ enskilda personer................................................ 9,214: 82. 10,695:4 7.

Summa 827,921: 96.

- 427

Kredit.

Balans från år 1912:

Skulder

40,251: 7 9.

Utgifter:

Avlöningar....................................................;.........

Legofolk och ackordsarbeten .............................

Mjölkning ..............................................................

Ersättning till institutet för lärjungars arbete

Läkare och medicin ............................................

Styrelsens rese- och traktameutsersättning ....
Kontorsexpenser, annonser, trycksaker m. m..

Hyra för lokal åt lantbruksskolan....................

Kosthåll för frilärlingar......................................

Tvätt och renhållning.........................................

Undervisningsmateriel ra. ni.............................

Konstgödselmedel.................................................

Torvströ och pudrett .........................................

Utsädesspannmål, frö och potatis ...................

Fodersäd, majs m. m.........................................

Andra kraftfodermedel........................................

Hetmassa................................................................

Mjölk och vassle.................................................

Kol, ved och fotogén ........................................

Förbrukningsartiklar m. m................................

Elektrisk energi och materiel............................

Inköp och underhåll av inventarier ................

Underhåll av byggnader......................................

„ » vägar ............................................

Brandförsäkringsavgifter.....................................

Skatter och onera ..............................................

Understödstägare .................................................

Diverse utgifter....................................................

18.L27: 52.

2l''779: 98.

4,990: 7 4.

350: —

851: 2 6-432: —

1,428: 7 7.

1,500: —

8,373: —

401: 70.

742: 24.

11,588: s6.

1,173: 20.

3,686: 84.

13,706: 94.

23,611: 6 6.

2,367: 27.

6,342: 2 1.

4,318: 43.

2,151: 33.

3,121: 10.

7,882: 77.

8,780: 37.

259: —

1,162: 22.

4,075: 38.

915: —

7,936: 65. 162,056:4 4.
Transport 202,308: 2 3.

— 428 —

Balans till år 1914:

Tillgångar:

Kontant behållning:

I kassan.......................................... 2,327: 6 3.

I riksbanken, å giroräkning......... 39,000: —

Fordringar..................................................................

Värde å kreatur......................................................

„ „ inventarier..............................................

„ „ spannmål, kraftfoder, rotfrukter och

övriga varor.......................................

,, „ arbete, gödsel och utsäde.....................

„ „ byggnader................................................

„ „ elektriska anläggningar ........................

Transport 202,308: 2 3.

41,327: 63.

18,977: 13.

93,980: —

40,020: 33.

59,603: 13.

30,541: 4 5.

311,277: 17.

29,886: 89. 625,613: 73.
Summa 827,921: 96.

Alnarps trädgårdar.

Debet.

Balans från år 1912:

Tillgångar ............................................................................................. 74,808: 54.

Inkomster:

Statsanslag:

Nionde huvudtitelns ordinarie anslag:

Undervisningsanstalter för jordbruk och lantmanna -

näringar............................................................... 12,000: —

Försäljning av trädgårdsprodukter m. m................... 29,168: 42.

Avgifter av kursdeltagare............................................ 347: 5o.

41,515: 92.

Skulder:

Till diverse personer m. fl

Balans till år 1914:

............ 2,999: 84.

Summa 119,324: 30.

Kredit.

Balans från år 1912:

Skulder ................................................................................................... —: 14.

Transport —: 14.

— 429 —

Transport, —: i 4.

Utgifter:

Avlöningar ............................................................

......... 10,800:

Kost för elever......................................................

......... 6,648:

Dagsverken och körslor.......................................

......... 6,031:

1 3,

Inköp av växter och frö ....................................

......... 4,372:

1 2

Underhåll av byggnader och inventarier .........

......... 4,081:

1 4

Förbrukningsartiklar m. m..................................

......... 4,982:

97

Undervisningsmateriel.............................................

......... 696:

9 1

Uppvärmning och belysning.................................

......... 3,424:

72

Städning och eldning.............................................

......... 472:

48

Läkare och medicin .............................................

......... 6:

4 5,

Balans till år 1914:

Tillgångar:

Kontant behållning:

I kassan.................................................................. 409: i 5.

Förskott ..................................................................... 2,733:6 1.

Fordringar .................................................................. 2,609: u.

Värde å byggnader................................................... 53,356: 71.

„ ,, inventarier.................................................. 10,139:66.

„ „ trädgårdsprodukter .................................... 8,500:— 77,808:2 4.

Summa 119,324: 30.

§ I Vid

institutet har under läsåret 1912—1913 undervisningen begagnats
av 56 lantbruksele ver, av vilka 27 tillhörde den äldre och 29 den yngre årskursen.
2 elever i vardera årskursen voro frielever.

I lantbruksskolan hava undervisats 44 lärlingar, därav 24 frilärlingar
och 20 betalande.

Under året hava undervisats:

i hovbeslagsskolan 39 elever, samtliga civila;

i trädgårdsskolan 20 lärjungar.

I den högre mejeriavdelningen voro eleverna detta år 3 och i den lägre
avdelningen 12, av vilka i vardera avdelningen 1 innehade friplats.

Utom de ordinarie lärjungarna hava sammanlagt 20 personer under längre
eller kortare tid vistats vid institutet för att taga kännedom om olika grenar
av mejeriundervisning och mejeripraktik.

Vid mejeriet hava 10 kvinnliga elever i Malmöhus läns mejeriskola
erhållit undervisning under 6 månader från den 1 maj 1913.

— 430 —

V eter inärinstitutet.

Tillgångar.....

Inom linjen

Debet.

Balans från år 1912:
............................ 15,853: 99.

Inkomster:

Statsanslag:

Ordinarie staten:

Nionde huvudtiteln:

Veterinärundervisningen ...... 80,800: —

Ålderstillägg ........................ _6,266:_— 87.060: —

Extra ordinarie staten:

Nionde huvudtiteln:

Till uppehållande av veterinärinstitutets

verksamhet ............................................. 51,000: —

Förskott:

Till uppehållande av veterinärinstitutets verksamhet
......................................................... 17,200: —

Inkomst av stallet .......................................................................

Dito av smedjan ..........................................................................

Dito av försöksladugården...........................................................

Dito av ambulatoriska kliniken.........................,........................

Dito av medikamentsförrådet .....................................................

Försäljningsmedel ..........................................................................

Ersättningsmedel ..........................................................................

Rabatt å gas och elektricitet.....................................................

Restitution av tillverkningsskatt för denaturerat brännvin
Återdebiterade................................................................................

155,266: —
33,686: 35.
16,388: 05.
2.021: 90.
1,395: —
8,574: 84.
10: —
2,981: 96.
721: 30.
372: 92.
—: 04.

2.159: 27.

221,418: 36.

Summa 223,577: 6 3.

- 431

Kredit.

Balans från år 1912:

Skulder................................................................................................... 1,052: 0 2.

Inom linjen.......................................... 15,707: 18.

Utgifter:

Avlöning till lärare m. fl........................................... 63,316: —

Avlöning till institutets rektor m. fl...................... 17,401: —

Undervisning i rid- och körkonst.............................. 1,200: —

Avlöning till betjäning................................................ 5,000: —

Stipendier........................................................................ 4.000: —

Byggnaders och stängsels underhåll ........................ 3,000: 9 4.

Stallet.............................................................................. 23,844: 2 6.

Hovbeslagssmedjan......................................................... 12,106:9 1.

Instruktionssinedjan ...................................................... 1,055: 27.

Biblioteket..................................................................... 2,746: 10.

Anatomiska avdelningen ............................................. 2,010: —

Djur för dissektions- och operationsövningar ......... 2.092: 50.

Fysiologisk-kemiska avdelningen................................. 2,000: —

Bakteriologiska avdelningen ....................................... 997: 64.

Patologisk-anatomiska och histologiska dito........... 2,126: 86.

Kirurgiska dito ......... 804: 3 2.

Medicinska avdelningen och kliniken för smärre

husdjur ................................................................... 809: 2 8.

Avdelningen för husdjursskötsel och exkursioner .. 1,500: —

Försöksladugården...................................................... 3,837: 01.

Avdelningen för bujatrik, obstetrik och ambulatorisk

klinik ...................................................................... 2,166: 22.

Dito för kött- och mjölkkontroll ......................... 522: 15.

Anspannslära .............................................................. 150: —

Medikamentsförrådet .................................................. 4,656:28.

Gas............................................................................ 2,400:5 0.

Vatten ......................................................................... 1,838: 7 4.

Elektrisk belysning och drift .................................. 7,671: 00.

Transport 169,253: 5 8.

1,052: 02.

— 432 —

Transport 169,253: 58. 1,052: 02.

Bränsle ........................................................................ 24,668: 57.

Inventarier................................................................... 4,418: 9 5.

Renhållning .............................................................•••• 7,038: 81.

Omkostnader för beredande av tuberkulin............... 485: 9o.

Tryckningskostnader ................................................. 599: 31.

För telefon och telegram ....................................... 1,359: 94.

Provisioner................................................................... 348:24.

Renskrivning m. m....................................................... 963: 7 7.

Skrivmaterialier .......................................................... 518: 7 5.

Reparationer in. m....................................................... 3,830:2 9.

Byggnads- och schaktningsarbeten.......................... 2,296: 13.

Aumärkningsmedel ........................................ 4: 13.

Diverse......................................................................... 2,264: 4 6.

Omkostnader för uppförande av veterinärinstitutets

nybyggnad .............................................................. 786: 85. 218,837: 68.

Balans till år 1914:

Tillgångar:

Kontant behållning:

I kassan............................................................... 2,801: 41.

På giroräkning .....................................................886^52^. 3,687: 93.

Inom linjen:

Osäkra fordringar ........................ 317: 91.

Jacobiska fonden ........................ 16,278:7 8.

Säger inom linjen 16,596: 6 9. _

Summa 223,577: 63.

§ I Antalet

veterinärelever vid revisionsårets början utgjorde 78, och tillkommo
under året 25, varemot 15 avgingo efter avlagd veterinärexaraen.

I hovbeslagsskolan hava under revisionsåret undervisats 18 elever, därav
4 militära och 14 civila.

— 433 —

Vetcrinärinrättiiiiigeii i Skara»

Debet

Balans från år 1912:

Tillgångar ........................................................................................ 31.504: 5 3.

Statsanslag:

Ordinarie staten:

Nionde huvudtiteln:

V eterinärundervisningen

Ålderstillägg ..................

Arrendemedel...............................

Hyresmedel.................................

Intressemedel ..............................

Ersättningsmedel.........................

För skoning m. m..................

Expropriationsmedel ...................

Inkomster:

4,400: —
1,400: —

5,800: —

3,945: —

50: —

1,401: 22.

2,108: 60.

1,700: 75.

5,745: 38. 20,750: 9 5.

Balans till år 1914:

Skulder.......................................................................................... 670:_

Summa 52,925: 4 8.

Kredit.

Balans från år 1912:
Skulder ........................................................................

Revisionsberättelse ang. statsverket för år 1913.

............. 578:28.

Transport 578: 2 8.

55

— 434 —

Transport 578: 2 8.

Utgifter:

Löner och arvoden .........................................................

Premier ..............................................................................

Skrivmaterialier m. m....................................................

Annonser och tryck.........................................................

Undervisningsmaterialier ................................................

Inventarier m. m.............................................................

Byggnaders underhåll......................................................

Renhållning........................................................................

Uppvärmning och belysning ..........................................

Brandstodsavgifter............................................................

Skatter och onera............................................................

Telefonavgifter..............................................-.................

Postavgifter.......................................................................

Vattenavgifter .................................................................

Skogsindelningskostnad ..................................................

Foder ................................................................................

Ritningar med byggnadsbeskrivningar till ny arren datorsbostad

m. m......................................................

Diverse ...........................................................................

9,381: 15.
65: —
25: —

88: 50.

522: 6 0.
171: 83.
1,700: 96.
97: 36.
586: 92.
173: 46.
150: 70.
74: 86.
20: 40.
76: 78.
60: 97.
1,306: io.

325: —

226: 2 6. 15,053: 8 5.

Balans till år 1914:

Tillgångar:

Kontant behållning:

I kassan ................................................................. 64: 9 7.

Utlånta medel.............................................................. 30,793: 85.

Osäker fordran .........................................................- 6,434: 5 3. 37,293: 3 5.

Summa 52,925: 4 8.

§ 1.

Av statsverkspropositionen till 1885 års riksdag inhämtas, att till veterinärinrättningen
i Skara dels av staten upplåtits och dels av enskilda donerats
vissa fastigheter. Räkenskapen utvisar vidare, att inrättningen för dessa fastigheter
haft både inkomster och utgifter.

Då emellertid uti den till kammarrätten ingivna räkenskapen berörda
fastigheter icke bokförts bland inrättningens tillgångar, hava Revisorerna härå
velat fästa uppmärksamheten.

435 —

Angående de anslagsmedel, som lör revisionsåret
anvisats till övriga läroverk för lantbruket,
hava Revisorerna låtit upprätta följande

översikt:

Lantbruksskolor:

Av ordinarie anslaget till undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar,
bestämda anslaget:

8 skolor ä 7,500 kronor vardera 60,000: —

4 skolor ä 6,000 kronor vardera 24,000: — 84,000: —

Av extra ordinarie anslaget till upprätthållande

av en torvskola................................................... 7,000: — 91,000: —

Lantmannaskolor:

Av ordinarie anslaget till undervisningsanstalter för jordbruk
och lantmannanäringar, förslagsanslaget:

Tierp i Uppsala län ................

Åsa i Södermanlands län..........

Lunnevad i Östergötlands län.

Tenhult i Jönköpings län.......

Grimslöv i Kronobergs län ....

Gamleby i Kalmar län.............

Högalid i dito dito...................

Hemse i Gottlands län.............

Ronneby i Blekinge län..........

Osby i Kristianstads län..........

önnestad i dito dito................

Hammenhög i dito dito ..........

Tomelilla i dito dito ................

Vilan i Malmöhus län.............

.................... 4,360

.................... 4,100

.................... 5,000

.................... 5,000

.................... 3,520

.................... 2,160

.................... 5,499

.................... 3,500

.................... 5,000

.................... 5,653

3 3.

.................... 6,000

.................... 5,980

.................... 5,000

.................... 6,000

Transport 66,772

33. 91,000: —

— 436 —

Transport 66,772: 33.

Fridhem i Malmöhus län.................................... 6,000: —

Skurup i dito dito ............................................. 5,000: —

Katrineberg i Hallands län .............................. 4,550: —

Tytt i Göteborgs och Bobus län..................... 4,000: —

Simmersröd i dito dito....................................... 4,599: 17.

Färjelanda i Älvsborgs län .............................. 5,000: —

Herrljunga i dito dito ....................................... 1,060: —

Skara i Skaraborgs län .................................... 5,566: 6 7.

Molkom i Värmlands län ...........:..................... 4,990: —

Kävesta i Örebro län ....................................... 5,000: —

Tärna i Västmanlands län................................. 5,000: —

Fornby i Kopparbergs län................................. 3,000: —

Säverstalund i Gävleborgs län ........................ 5,000: —

Västerberg i dito dito....................................... 4,750: —

Ålsta i Västernorrlands län.............................. 4,830: —

Adalen i dito dito ............................................. 4,080: —

Hampnäs i dito dito .......................................... 3,000: —

Frösön i Jämtlands län .................................... 4,395: 8 3.

Degerfors i Västerbottens län........................... 3,000: —

Matarengi i Norrbottens län ........................... 5,000: —

Lanthushållsskolor:

Av ordinarie anslaget till undervisningsanstalter för jordbruk
och lantmannanäringar, förslagsanslaget:

Uppsala.................................................................. 5,400: —

Rim forsa ............................................................... 3,600: —

Osby ..................................................................... 1,800: —

Tollarp.................................................................. 3.600: —

Hammenhög......................................................... 3,600: —

Svalöv .................................................................. 1,800: —

Tvft........................................................................ 1,000: —

Vendelsberg ......................................................... 1,400: —

Färjelanda ............................................................ 1,800: —

Littorius ............................................................... 1.500: —

Känsta.................................................................. 1,680: —

Strömsrör............................................................... 1,800: —

Degerfors............................................................... 1,800: —

Matarengi ............................................................ 1,300: —

91,000: —

154,594: —

32,080: —

Transport 277,674: —

437

Transport

Nionde huvudtitelns e. o. anslag till beredande av statsbidrag åt
Fredrika-Bremerförbundets lanthushållningsskola vid Riinforsa

för utbildande av lärarinnor............................................................

Dito dito till beredande av statsbidrag åt fackskolan för huslig
ekonomi i Uppsala för utbildning av lärarinnor i lanthushållning
å skolans lantgård Brogård ................................................

Dito dito till anordnande av utbildningskurser för ladugårdsförmän
Mejeriskolor:

Av ordinarie anslaget till undervisningsanstalter för jordbruk
och lantmannanäringar, bestämda anslaget:

Till fortsatt uppehållande av mejeriskolan vid Åtvidaberg i

Östergötlands län ............................................. 3,000: —

Till mejerielevers undervisande ........................... 18,400: —

För anordnande av praktiska och teoretiska
kurser i husdjursskötsel och mjölkhushållning

vid Norrbottens läns södra folkhögskola...... 1,500: —

Av nionde huvudtitelns e. o. anslag till anordnande

av utbildningskurser för kontrollassistenter ...... 7,680: —

Trädgårdsskolor:

Av ordinarie anslaget till undervisningsanstalter för jordbruk
och lantmannanäringar, bestämda anslaget:

För upprätthållande av en trädgårdsskola inom

Norrland ............................................................ 8,000: —

För dito av en dito inom mellersta Sverige ... 10,000: —
Av ordinarie anslaget till undervisningsanstalter för jordbruk och
lantmannanäringar, bestämda anslaget:

För anordnande under år 1913 av fem undervisningskurser
för utbildande av vandringsrättare ..........................................

277,674:

6,000: —

4,000: —
3,000: —

30,580: —

18,000: —

4,500: —

Summa 343,754: —

Stuterioverstyrelsen och stuteristaten,

Debet.

Stuteri-

övei''styrelsen.

Strömsholms

hingstdepå.

Flyinge

hingstdepå.

Summa.

Balans från år 1912:
Tillgångar ................................................

116,548

61

1,350,000

74

1,473,658

04

2,940,207

39

Inkomster:

Nionde huvudtitelns ordinarie anslag:

Hästavelns förbättrande ....................

291,050

291,050

Extra utgifter:

Till inbindning av arkivalier och

böcker ...........................................

89

25

89

25

Nionde huvudtitelns extra ordinarie an-slag:

Till bestridande av kostnad för extra

personal vid Flyinge hingstdepå....

4,630

4,630

Arrende av Ottenby kungsladugård ....

11,060

61

-

11,060

61

Ökat taxeringsvärde å egendom............

10,200

10,200

Språngavgifter ........................................

22,245

44,854

45,302

67,547

Vinst av jordbruket................................

14

34,107

97

78,962

11

» » skogarna ................................

12,610

32

12,610

32

» » försåld spannmål, hö, halm

m. m.....................................

1,983

25

1,983

25

» » försålda hästar........................

920

68

920

68

Ökat värde å hästbesättning ................

7,500

8,649

43

16,149

43

Besparingar å havre, hö och halm........

8,010

55

8,010

55

Intressemedel............................................

1,980

04

1,980

04

Diverse inkomster....................................

88

727

03

732

60

1,547

63

Bokförda skådepenningar........................

25,840

25,840

Aterlevererade frisedelsmedel................

1,915

1,915

Anmärkningsmedel ................................

40

08

40

80

08

Säger

336,692

98

89,919

74

107,963 23

534,575 9 5

Levereringar:

Från stuteriöverstyrelsen........................

19,700

126,872

08

146,572

08

Summa

453,241)5 9

1,459,620|48

1,708,493 3 5

3,621,355

42

439

Stuteri-

överstyrelsen.

Strömsholms

hingstdepå.

Flyinge

hingstdepå.

Summa.

Kredit.

Utgifter:

Avlöningar och arvoden m. m.............

15,380

48

43,551

55

50,387

n

109,319

14

Furageringskostnader ............................

-

16,133

12

49,582

54

65,715

66

Lantbeskällares underhåll ....................

22,856

31

25,880

39

48,736

70

Inventariers underhåll och förbrukning

1,065

20

4,579

14

5,644

34

Byggnaders underhåll ............................

760

15

7,095

67

7,855

82

Resekostnader ......................................

7,869

317

48

178

20

8,364

68

Sjukvård ....................................................

1,520

29

1,436

08

2,956

37

TJtskylder ................................................

5,343

Öl

729

48

6,072

49

'' Anslag till hästavelsföreningar ............

9,500

-

9,500

Inbindning av arkivalier och böcker ...

89

25

89

25

Diverse utgifter........................................

522

6,370

46

4,482

18

11,374

64

Utgifter till militärkommendering........

4,630

4,630

Förlust å försålda och störtade hästar

20,731

37

20,731

37

Nedskrivning å byggnaders och in ven-

140,294

tariers värde ........................................

469

70

139,824

40

10

Nedsatt värde å hästbesättning............

9,357

14,700

24,057

Nedskrivning och förlust å spannmål,
hö och halm (prisskillnad i förhållande

till fastställt bokföringspris) ............

13,101

34

13,101

34

Avskrivna och förslitna inventarie-persedlar................................................

_

_

3,680

48

_

_

3,680

48

Prisbelöningar för hästar........................

172,445

74

-

172,445

74

Rekvirerade skådepenningar ................

18,240

48

18,240

48

Säger

224,046

9 5

111,424

75

337,337

90

672,809

60

Lever eringar:

Till statens hingstdepåer........................

146,572

08

_

146,572

08

Balans till år 1914:

Kontant behållning ................................

2,572

33

4,720

98

983

73

8,277

04

! Hästbesättningsvärde ............................

153,000

301,597

03

454,597

03

Inventarier m. m....................................

26,711

70

28,798

06

55,509

76

Transport 2,572 33

184,432

68

331,378 82

518,383

83

— 440 —

Stuteri-

Strömsholms

Flyinge

överstyrelsen.

hingstdepå.

hingstdepå.

Transport

2,572

33

1

184,432 68

331,378

82

518,383

83

Fastighetsvärde........................................

1,098,130;—

1,016,700

2,114,830

Behållning av spannmål, hö, halm m. m.,

bokförda till ........................................

4,908; e 2

7,968

85

12,877

47

Utestående bokförda arrenden ............

40,946''2 9

8,137

74

49,084

03

Medel, insatta i bank, och fordringar

80,050

23

19,77814

6,970

04

106,798

41

Säger

82,622 56

1,348,195| 7 3

1,371,155 45

2,801,973 74

Summa 453,241j59| l,459,620j48| 1,708,493 35| 3,621,355 42

§ I Antalet

av Strömskolms hingstdepå tillhöriga hästar utgjorde vid 1913
års början 66. Under året tillkommo 5 från Flyinge hingstdepå överflyttade
hingstar. Däremot försåldes 9 hästar och nedslaktades 1 häst. Vid årets
slut funnos sålunda vid depåen 61 hästar, samtliga fullåriga beskällare.

Vid årets början funnos vid Flyinge hingstdepå 177 hästar. Under
året inköptes 33 hästar. Däremot utrangerades och försåldes 40 hästar, varjämte
till Strömsholms hingstdepå överflyttades 5 hästar, så att vid årets slut
funnos vid depån 165 hästar, nämligen 84 hingstar i femte året eller däröver
och 81 unghingstar.

Under året hava ston till ett antal av 5,080 blivit betäckta, nämligen:

av Strömsholms hingstdepås beskällare............................. 2,127 ston

» Flyinge * ,. .............................. 2,953 „

Summa 5,080 ston,

utgörande 290 ston färre än under år 1912.

Inkomsten av samtliga under året från hingstdepåerna försålda hästar
uppgick till 24,483 kronor. Kostnaderna för samtliga under året inköpta
hästar utgjorde 65,624 kronor 84 öre.

Under året uppvisades icke någon s. k. kronopremiehingst, vårföre någon
premie jämlikt föreskrifterna i kungl. brevet den 2 december 1818 icke kunde
utdelas.

Besiktningsmöten för premierande av hästar höllos under året inom
samtliga länens underdistrikt.

— 441

I enlighet med premieringsreglementets allmänna föreskrifter bleve belöningar
utdelade för 8,551 hästar med 314,256 kronor 90 öre, vartill underdistrikten
bidragit med 160,041 kronor 70 öre.

§ 2-

Revisorerna, som besökt hingstdepåen å Strömsholm, hava icke funnit
detta besök föranleda något uttalande från Revisorernas sida.

Revisionsberättelse ang. statsverket för år 1913.

56

— 442 -

Sko gsins t it u t e t.

Debet.

Inkomster:

Leverering från domänstyrelsen:

Av anslaget till skogsundervisning och

skogshushållning i allmänhet............ 37,370: 64.

Extra ordinarie anslaget till anställande
av extra lärarkrafter vid skogsinstitutet.
..................................................... 8,000: —

Av statens domäners fond..................... 2,815: 30. 48,185: 94.

Uppbörd:

Försäljning av plantor m. m..................................... 268: 60. 48,454: 5 4.

Balans till år 1914:

Skuld......................................................................................................... 2:87.

Summa 48,457: 41.

Kredit.

Balans från år 1912:

3: 43.

Skuld

Transport

3: 43.

— 443 -

Utgifter:

Statsmedel:

Anslaget till skogsundervisning och skogshushåll -

ning i allmänhet:

Löner och arvoden ........................... 19,870: 6 4.

Stipendier............................................. 1,000: —

Elevernas praktiska övningar ......... 8,000: —

Expenser............................................. 6,268: o 4.

Inköp av instrument m. m............. 2,500: —

Extra ordinarie anslaget till anställande av extra
lärarkrafter vid skogsinstitutet:

Arvoden till två extra lärare................................

Statens domäners fond:

Statens skogsdomäner:

Skogsindelningskostnader..................................

§ 1-

Elevantalet har utgjort:

under vårterminen 1913 ........

,, höstterminen samma år

Transport 3:4 3.

37,638: 68.

8,000: —

2,815: 30. 48,453: 98.
Summa 48,457: 41.

.................. 64.

................. 86.

- 444

Hällnäs. Bispgården.

Inkomster:

Anslaget till skogsundervisning och skogshushållning

i allmänhet.................................................................. 9,194: 74. 10,167: so.

Förslagsanslaget till ålderstillägg ................................100: —

Diverse ..............................................................................

Balans till år 1914:

Skuld .............................................................................. 307: 95. — —

Summa 9,502: 69. 10,267: 50.

Kredit.

Balans från år 1912:

Skuld............................................................................... 123: 7 3. — —

Utgifter:

Avlöningar .................................................................... 5,675: — 4,625: —

Ålderstillägg ...................................................................100: —

Resekostnader.....................................................................

Transport 5,798:73. 4,725: —

Skogs -

Grönsinka.

10,432: 50.
166: 67.

131: 90.
10,731: 07.

8: 56.

4,800: —
166: 67.

4,975: 23.

— 445 —

skolorna.

Kloten. Bjurfors. Skogshåll. Omberg. Hunneberg. Hammarsebo. Kolleberga.

6,735:— 10,248:34. 6,600:— 7,650:— 3,962:46. 7,338:32. 18,537:50.

-- 166:67.-------- 200: —

6: 30.---- 596: 07.------

994: 54.-- 14: 40. 87: 98. 61: 07.-- 4: 25.

7,735:84. 10,415:01. 6,614:40. 8,334:05. 4,023:53. 7,338:32. 18,741:75.

1,327: 55.

24: 30.

32: 48.

4,000: —

4,910: 84.
166: 67.

4,000: —

4,000: —

588: 50.

1,899: 96.

715: 32.

4,800: —
200: —

5,327: 55.

5,077: 51.

4,024: 3 0.

4,588: so.

1,932: 44.

715: 32.

5,000: —

— 446 —

Hällnäs. Bispgården. Grönsinka.

Transport 5,798:73. 4,725:— 4,975:23.

Stipendier........................................................................ 2,437: 5o. 2,937: 5o. 3,437: 5o.

Underhåll av byggnader och inventarier m. m....... 1,266: 46. 1,000: — 1,523: 34.

Byggnadskostnader........................................... .. 1,605:— 697:80.

Säger 9,502: 69. 10,267: 50. 10,633: 87.

Leverering till:

Domänstyrelsen............................................................... — — — — 97:20.

Kalmar län...........................................................-................

Summa 9,502: 69. 10,267: 50. 10,731: 07.

Elevantal:

Ordinarie lärlingar:

Vårterminen .......

Höstterminen.......

Extra lärlingar:

Vårterminen .......

Höstterminen......

9

10

o

4

11

11

5

5

14

14

6

6

eller tillsammans
Ordinarie lärlingar:

Vårterminen ..................

Höstterminen..................

Extra lärlingar:

Vårterminen ..................

Höstterminen..................

— 447 —

Kloten.

Bjurfors.

Skogshåll.

Omberg.

Hunneberg.

Hammarsebo.

Kolleberga.

5,327: 55.

2,173: 29.
229: 50.

5,077: 61.
3,437: so.
1,130: 51.
769: 49.

4,024: 30.
2,000: —
590: io.

4,588: 50.

1,429: 64.
2,315: 91.

1,932: 44.
1,500: —
591: 09.

715: 32.
812: 50.
4,227: 4 1.
1,522: 37.

5,000: —
3,437: 50.
1,004: 2 5.
9,300: —

7,730: 34.

10,415: oi.

6,614: 40.

8,334: 05.

4,023: 5 3.

7,277: 60.

18,741: 75.

5: 50.

60: 72.

— —

7,735: 84.

10,415: oi.

6,614: 40.

8,334: 05.

4,023: 53.

7,338: 32.

18,741: 75.

12

14

8

10

8

14

12

14

8

10

13

14

6

4

_

5

5

6

3

5

100.

106.

36.

29.

— 448 —

liantmäteri -

Från lantmäteristyrelsen har för revisionsåret i särskilda räkningar lämnats

Behållning

från

år 1912.

Andra huvudtitelns ordinarie anslag:

Till inrättande av ett jordregister................................................... 13,552: 2 8.

Nionde huvudtitelns ordinarie anslag:

Lantmäteristaten:

Avlöningar .................................................................................... — —

Yikariatsersättningar, extra biträden in. m..............................

Arvoden till 30 auskultanter ...................................................... . .

Ålderstillägg .........................................................................................

Skrivmaterialier och expenser, ved m. m.:

För lantmäteristyrelsens behov ................................................... 7,408: 8i.

„ lantmäteriundervisningens bedrivande m. m...................... 7.638: 7 7.

Tryckningskostnader.............................................................................

Nionde huvudtitelns extra ordinarie anslag:

Till lantmäteriundervisningen ..............................................................

„ fortsatt reparation och renovation av kartor i lantmäteri kontoren

i länen ........................................................................ 7,742: 2 4.

„ anskaffande för lantmäterikontorets i Umeå räkning av

kopior utav vissa skifteskartor med tillhörande handlingar--

„ uppläggande av nytt registratur och arkivens ordnande vid

lantmäterikontoren ..................................................................... — —

Nionde huvudtitelns allmänna besparingsfond:

För utredning rörande kartpappers egenskaper ........................... 1: 38.

Förskott:

Å 1913 års e. o. anslag till lantmäteriundervisningen ............ 1,403: 6 7.

Å dito dito till anskaffande för lantmäterikontorets i Umeå räkning

av kopior utav vissa skifteskartor med tillhörande handlingar 1,734:91.

Transport 39,482: 06.

D e

Uppbörd.

71: 5

bo.

71:

— 449 —

styrelsen.

redovisning för de medel, som finnas sammanförda i nedanstående tabell.

bet. Kredit.

Leverering

från

statskontoret.

Ömföring.

Utgifter.

Leverering
'' till

statskontoret.

Behållning

Ömföring. till

år 1914.

Summa.

158,000: —

— —

150,252: 7 5.

— —

-- 21,299: 53.

171,552:

2 8.

52,454

84.

52.454: 84.

52,454:

84.

20,500

— —

20,500: —

- -

- - - -

20,500:

18,000

— —

18,000: —

- -

- - - -

18,000:

1,500

— —

1,500: —

— —

— —--

1,500:

15,000

- -

20,249: 2 7.

_ _

-- 2,231: 09.

22,480:

36.

80,130

— —

32,678: 72.

356: 34.

-- 4,733:71.

37,768:

77.

6,000

— —

3,901: 6 5.

— —

-- 2,098: 35.

6,000:

21.300

1,403: 6 7

22,632: 05.

71: 62.

--— —

22,703:

67.

20,000: —

— —

17,554: 49.

— —

-- 10,187: 75.

27,742:

24.

13,000

1,734: 91

9,077: 80.

— — 5,657: 11.

14,734:

91.

21,000

2,492: 5 8

14,771: 59.

— —

— — 8,720: 99.

23,492:

5 8.

1: 38.

— —

--— —

1:

38.

1,403:6 7.--

1,403:

67.

1,734:9!.--

1,734:

91.

376,884

84.

5,631: i 6

363,574: 54.

427: 96.

3,138: 58. 54,928: 53.

422,069:

61.

Revisionsberättelse ting.

statsverket för år 1913.

57

450 —

D e Behållning från

Uppbörd,

år 1912.

Transport

Å 1913 års e. o. anslag till uppläggande av nytt registratur

och arkivens ordnande vid lantmäterikontoren ........................

Å 1914 års e. o. anslag till lantmäteriundervisningen ............

Kostnader i anledning av byråcheferna P. A. Eriksson och J.

Hamrin beviljad tjänstledighet för beredning av vissa ärenden
Biträde inom justitiedepartementet vid utredning om norrländska

förbudslagens verkningar ............................................................

Sakkunniga för utredning rörande bolags jordförvärv i mellersta

och södra delarna av riket m. m..............................................

Dito för avgivande av förslag till författning angående kartors

upprättande m. m.........................................................................

Till anställande av försök med autografisk reproduktion av kartor
Bötesmedel..............................................................................................

39,482: 06.
2.492: 5 8.

904: 17.

2 io:

1.933: 59.

Summa 45.087: 40.

71: 55.

849: 50.
921: 05.

— 451

b e t. K r e (1 i t.

Leverering

från

statskontoret.

Omföring.

Utgifter.

Leverering

till

statskontoret.

Omföring.

Behållning

till

år 1914.

Summa.

376.884:

84.

5,631: 16.

363,574:

5 4.

427: 96.

3,138:

58.

54,928: 53.

422,069:

6 1.

2,492:

58.

_ _

2,492:

5 8.

15,000:

— —

14,031:

7 6.

968: 24.

15,000:

2,509:

30.

— —

349:

3 0.

2,160: —

— —

2,509:

30.

620:

8 3.

1,525:

— —

— —

1,525:

269:

65.

544:

6 5.

— —

544:

65.

9,657:

88.

__

9.657:

88.

_ _

_

_

- -

9,657:

88.

2,500:

- -

650:

---

1,850: —

2,500:

- -

160:

60.

580: —

2,042: 4 9.

2.783:

09.

407,442: 50. 5,631: 16. 390,493: 73. 3,167: 96. 5,631: 16.1)59,789: 26. 459,082: ll.

J) Behållningen utgöres av:

Kontant behållning hos redogöraren ............... 11,168: 72.

Dito dito i riksbanken ....................................... 48,620: 54.

Summa 59,789: 26.

— 452 —

Skiften och avvittriii gar.

Debet.

Inkomster:

Nionde huvudtitelns ordinarie anslag:

Skiften och avvittringar ................................................................

Summa

Kredit.

Utgifter:

I Västerbottens län ........................................................ 34,833: 2 5.

I Norrbottens dito ......................................................... 589: o7.

Överskott:

Summa

63,000: -63,000: —

35,422: 3 2.

27,577: 68.
63,000: —

Besparing att tillföras kassafonden

— 453

Rikets allmänna kartverk.

l:o) Ekonomiska och stomkartearbeten.
I) e b e t.

Inkomster:

Nionde huvudtitelns ordinarie anslag:

Rikets allmänna kartverk:

Av bestämda anslaget .......... 80,240: 9 9.

„ förslagsanslaget .................. 15,481: 4o.

„ reservationsanslaget ............ 48,012:19. 143,734:58.

Förskott:

Till förhyrande av lokaler för rikets allmänna

kartverks ekonomiska avdelning .................. 8,500: —

För försålda kartor .....................................................................

Ersättning för förbrukad elektrisk ström .............................

Hyresmedel in. in.........................................................................

Anmärkningsmedel ........................................................................

152.234: 58.

247: 34.

31: 84.

83: 50.

___________1: — 152,598: 26.

Summa 152,598: 26.

K r’e d i t.

Utgifter:

Av bestämda anslaget:

Avlöning vid ekonomiska avdelningen............ 74,205: 6 3.

Ersättning åt vissa kartografer ..................... 1,125: —

Arvoden åt extra personal samt vikariatser sättningar

......................................................... 4,910: 36. 80,240: 99.

Av förslagsanslaget:

Ålderstillägg vid ekonomiska avdelningen.............................. 15,481:40.

Transport 95,722: 39.

454 —

Transport 95,722: 39.

Av reservationsanslaget:

För de ekonomiska arbetena och stomkartearbetena:

Till fältarbeten ................................................ 41,174: 0 3.

„ utgivnings- och byråarbeten, städning,

uppvärmning och belysning in. m....... 7.201: 84. 48,375: 8 7.

Hyra för avdelningens lokal ........................................................3,500: —

Summa

2:o) Geodetiska ock topografiska arbeten.
Debet.

Balans från år 1912:

Tillgångar

Inkomster:

Nionde huvudtitelns ordinarie anslag:

Rikets allmänna kartverk:

Av bestämda anslaget .................................... 84,749: oi.

„ förslagsanslaget ....................................... 10,508: 6o.

„ reservationsanslaget ................................. 96,287: 81.

Nionde huvudtitelns extra ordinarie anslag:

Till inköp av litteratur för rikets allmänna

kartverks behov ....................................... 4,500: —

„ bestridande av kostnader för namngranskning
för rikets allmänna kartverks behov 3,000: —
Förskott:

Till förhyrande av lokaler för rikets allmänna kartverks

geodetiska avdelning ...............................................................

Försäljningsmedel för ett instrument .......................................

Kartförsäljning ..............................................................................

Anmärkningsmedel ........................................................................

191,545: 42.

7,500: —

4,000: —
2,000: —
16,317: 48.
19: 85.

Omfäring:

Från extra ordinarie anslaget till anskaffande av instrument och inventarier

Summa

152.598: 26.
152,598: 26.

649: 46.

221,382: 75.

3.389: 35.
225,421: 5 6.

- 455

K r e cl i t.

Utgifter:

Av bestämda anslaget:

Avlöning vid geodetiska avdelningen ................................. 26,524: 15.

Dito vid topografiska dito ................................................... 28,671: 9 2.

Arvode åt manlig ritare eller gravör, som förorduas att
biträda vid ritare- och gravörarbetenas övervakande in. m. 800: —

Ersättning åt geodet, som förordnas att biträda med

ledning och tillsyn av fältarbetena ................................. 375: —

Arvoden åt extra personal, gratifikationer åt ritare- och
gravörelever samt vikariatsersättningar ........................... 15,679: 6o.

Arvoden åt topografer............................................................ 8.790: — 80,340: 5 7.

Av förslagsanslaget:

Ålderstillägg vid geodetiska avdelningen ........................ 4,000: —

Dito vid topografiska dito ................................................ 6,000: —

Dito åt topografer ..................................................................490: — 10,490: —

Av reservationsanslaget:

För de geodetiska arbetena:

Till fältarbeten ............................................. 38,163: er».

„ städning, uppvärmning och belysning

För de topografiska arbetena:

Till fältarbeten ............................................. 45,954: 7o.

„ utgivnings- och byråarbeten:

Traktamenten till kommenderade
officerare ............ 9,180: —

Färgläggning ..................... 1,466: 9o.

Fotografi, galvanoplastik,
litografi, heliogravyrm.m. 3,957: 7 6.

Ritning .............................. 2,585: so.

Rit- och skrivmaterialier... 1,651: 38.

Instrument och inventarier 1,934: 15.

Tvätt, transporter, reparationer
in. m................... 2,610: 63. 23,386: 3 2.

Till övningsavdelningens ritkurs ............... 2,244: 4 5.

„ städning, uppvärmning och belysning

m. in.................................................... 2,028: 60. 73,614: 07. 114,358: 16.

Transport 205,188: 7 3.

— 456 —

Transport 205,188: 7 3.

Av extra ordinarie anslagen:

Till inköp och bindning av litteratur 976:9 2.

„ namngranskning ........................... 2.083:25. 3.060:17.

Hyra för geodetiska avdelningens lokal .................. 4,000: —

Anmärkningsarvode...................................................... 2: 9 7. 212,251: 8 7

Balans till år 1914:

Tillgångar:

Kontant behållning å diverse anslag ............................................. 13.169: 69.

Summa 225,421: 5 6.

3:o) Extra ordinarie anslaget till anskaffande av instrument och

inventarier.

Debet.

Balans från år 1912:

Tillgångar ............................................................................................. 30.057: 6 9.

Summa 30,057: 6 9.

Kredit.

Utgifter:

För inköp av instrument m. m....................................................... 6,434: i 8_

Omfäring:

Till anslagen för de geodetiska och topografiska arbetena ......... 3,389: 3 5.

Balans till år 1914:

Tillgångar:

Kontant behållning ........................................................................... 20.234: 16.

Summa 30,057: 6 9.

— 457 -

Sverige» geologiska undersökning.

Debet.

Balans från är 1912:

Tillgångar ............................................................................................. 82: 5 9.

Inkomster:

Nionde huvudtitelns ordinarie anslag:

Sveriges geologiska undersökning ... 78,284: io.

Ålderstillägg ....................................... 7.043: 5 5.

Nionde huvudtitelns extra ordinarie anslag:

Till uppehållande av verksamheten vid hydrografiska
byrån samt för verkställande av hydrogeologiska
specialundersökningar 3,000: —
„ bestridande av kostnaderna för
Sveriges geologiska undersöknings
fältarbeten och för utgivande av
de på nämnda institutions undersökningar
grundade kartor m. m. 36,000: —.
„ undersökning och beskrivning av

Skånes kolförande formation...... 200: —

För försålda publikationer ..........................................

„ „ geologiska skolsamlingar .....................

„ undersökningar på andra statsinstitutioners samt

enskildas bekostnad .............................................

„ vetenskaplig bearbetning av borrkärnor från
Gottland.................................................

85,327: 6 5.

39,200: —

1,628: 27.

416: —

4,270: 6 9.

610:— 131.452:61.
Summa 131,535: 20.

58

Revisionsberättelse ang. statsverket för år 1913.

— 458 —

Kredit.

Utgifter: *

Avlöningar och arvoden in. m................................. 70,037: 18.

Avgifter till civilstatens änke- och pupillkassa...... 4,435: 17.

Expenser................................................ 10,000: —

Fältarbeten.................................................................. 20,581: 6 2.

Kart- och boktrycket................................................... 15,418: 3 8.

Hydrogeologiska undersökningar................................. 3,000: —

Kolfältsundersökningen ................................................ 234: 34.

Bearbetning av borrkärnor.......................................... 610: —

Undersökningar på rekvisition.....................................4,270: 63. 128,587:38.

Leverering:

Till statskontoret:

Av nionde huvudtitelns ordinarie anslag till Sveriges geologiska

undersökning............................................................ 855: 3 0.

För försålda publikationer ....................................... 1,628: 27.

„ „ geologiska skolsamlingar................... 416:— 2,899: 5 7.

Balans till år 1914:

Tillgångar:

Kontant behållning:

I kassan...........................................................................................48: 25.

Summa 131,535: 20.

— 459 —

Hydrografiska byrån.

I) chef.

Inkomster:

Sjätte huvudtitelns extra ordinarie anslag:

Till verkställande av undersökningar och arbeten för
åstadkommande av en skematisk förteckning och
beskrivning över Sveriges vattenfall 16,000: —

Nionde huvudtitelns extra ordinarie anslag: Till

uppehållande av verksamheten vid
hydrografiska byrån samt för verkställande
av hydro-geologiska specialundersökningar.
................................... 55,000: —

Nionde huvudtitelns allmänna besparingsfond: För

hydrografiska byråns deltagande i
Baltiska utställningen i Malmö år

1914 ................................................... 650: — 71,650: —

För försålda publikationer ............................................. 62: 40.

„ „ pegelskalor samt flygelprovningar ......... 608: 3 4.

Återdebiterade medel......................................................... 42: — 72,362: 7 4.

Summa 72,362: 74.

Kredit.

Utgifter:

Arvoden.............................................................................. 16,900: —

Extra biträden.................................................................. 13,408: 37.

Expenser ........................................................................... 3,990: 27.

Publikationer..............................................................-..... 8,273: 93.

Transport 42,572: 5 7.

— 460 —

Transport 42,572: 5 7

Resekostnader..................................................................... 13,262: S7

Observatörer ..................................................................

Byråns utrustning ........................................................

För deltagande i Baltiska utställningen.....................

... 9,751: eo.

... 6,125:70.

ISO:— 71,862:74.

Balans till år 1914:

Tillgångar:

Kontant behållning:

På giroräkning i riksbanken .............................

......................... 500: —

Summa 72,362: 74.

461 —

Till upplysning; om, vilka anslagsmedel för revisionsaret
utgått till understöd åt liskerinäringeu, hava
Revisorerna låtit upprätta följande översikt:

Av nionde huvudtitelns ordinarie anslag till fiskerinäringens understöd, reseoch
traktamentspenningar, extra utgifter och samma huvudtitels allmänna
besparingsfond:

Avlöning till:

Fiskeriassistenten:

lön ...................................

........... 1,800: —

tjänstgöringspenningar ....

........... 1.200: —

reseersättning ...................

........... 2.185:13. 5,185:13

Sex fiskeriintendenter:

löner ä 2,500 kronor ....

........... 15.000: —

tjänstgöringspenningar ä

1,500

kronor ............................

........... 9.000: —

reseersättning ...................

..............9.Öl.6: 28. 33,016: 2 8

Fiskeriingenjören:

arvode .............................

........... 2.000: —

reseersättning ..................

........... 1,007:91. 3,007:91

Två fiskeristipendiater:

arvoden ä 1,500 kronor.

........... 3,000: —

reseersättning ..................

........... 2,449:6 1. 5.449:ci

Nedannämnda hushållningssällskap och landsting
tilldelade bidrag till fiskeriadrninistrationen samt
fiskets befrämjande inom de särskilda länen:
för år 1912:

Kronobergs läns hushållningssällskap
............................... 1.050: —

Transport 1,050:— 46,658:93.

— 462

Transport 1,050: —

för år 1913:

Stockholms läns hushållnings -

sällskap ...............

Uppsala läns dito ...
Södermanlands läns

dito...........................

Östergötlands läns

dito ......................

Jönköpings läns dito
Kronobergs läns dito
Kalmar läns norradito
Dito dito södra dito
Gottlands läns landsting
........................

Blekinge läns hushållningssällskap
...
Kristianstadsläns dito
Malmöhus läns dito
Hallands läns dito...
Göteborgs och Bohus

läns dito..................

Älvsborgs läns norra

dito ........................

Dito dito södra dito
Skaraborgs läns hushållningssällskap
...
Värmlands läns dito

Örebro läns dito......

Västmanlands läns

dito...........................

Kopparbergs läns dito
Gävleborgs läns dito
Västernorrlands läns

dito ........................

Jämtlands läns dito
Västerbottens läns

dito...........................

Norrbottens läns dito

1.500: —

2,000: —

1,500: —

1,600: —

1,500: —

2,000: —

1,000: —

2,500: —

750: —

1,180: —

900: —

2,900: —

1,800: —

1,470: —

1,800: —

1,700: —

3,200: —

1,800: —

2,000: —

1,200: —

2.000: —

1,500: —

3,000: —

2,000: —

1,200: —

1,000: — 45,000: —

46,658: 93

46,050: —

Transport 92,708: 9 3.

463 —

Transport

Nedannämnda hushållningssällskap tilldelade bidrag
för år 1913 till insamlande av primäruppgifter
för liskeristatistik, nämligen:

Stockholms läns hushållningssällskap 800: —

Uppsala läns dito............................ 600: —

Södermanlands läns dito ................. 400: —

Östergötlands läns dito.................... 500: —

Kronobergs läns dito........................ 450: —

Kalmar läns norra dito..................... 600: —

Dito dito södra dito ........................ 900: —

Blekinge läns hushållningssällskap 580: —

Kristianstads läns dito ..................... 1,020; —

Malmöhus läns dito........................... 2,000: —

Hallands läns dito.............................. 400: —

Göteborgs och Bohus läns dito...... .3,600: —

Älvsborgs läns södra dito ............... 250: —

Skaraborgs läns hushållningssällskap 400: —

Örebro läns dito................................. 1,500: —

Västmanlands läns dito..................... 300: —

Kopparbergs läns dito ..................... 1,000: —

Gävleborgs läns dito ........................ 1,000: —

Västernorrlands läns dito.................. 500: —

Jämtlands läns dito........................... 900: —

Västerbottens läns dito..................... 300: —

Norrbottens läns dito........................ 2,000: —

Ersättning till sekreteraren hos sakkunniga för
utredning och förslag till ordningsföreskrifter för
havsfisket vid kusten av Göteborgs och Bohus län
Dito till byråchefen O. F. Nordqvist för deltagande
såsom Sveriges ombud i en internationell

fiskerikongress i Ostende år 1913 in. m..........

Till fiskeriassistenten I. Arvidsson, bidrag till
tryckningskostnader för ett arbete rörande strömmingsfiskemetoder
...................................................

Till disposition av lantbruksstyrelsen:

Bidrag till Mellersta Sveriges fiskodlingsanstalt
för utförande av undersökningar m. m. i fiskevatten
vid Klotens kronopark ...... 3,500: —

92,708: 93.

20,000: —

676: 90.

717: 02.

350: —

Transport 3,500:— 114,452:85.

— 464

Transport 3,500: —
Till anordnande under sillfiskeperioden
1912—1913 av rapporter rörande
sillfisket vid rikets västkust m. in. 2,500: —
1913 års anslag till anställande av

fiskeriförsök...................................... 1,000: —

För försäkring av fartyget Eystrasalt

för tiden V5 1913—3% 1914 ...... 1,000: —

Resekostnads- och traktamentsersättning till ordförande
och ledamöter i svenska hydrografiskbiologiska
kommissionen.......................................

Dito dito till fil. doktorn G. Ekman för deltagande
i sammanträde med internationella rådet
för hydrografisk-biologiska havsundersökningar

i Köpenhamn år 1913.........................................

Bidrag för år 1912 till utgivande av “Svensk

fiskeritidskrift" ....................................................

Till svenska hydrografisk-biologiska kommissionen,

för verkställande av hummerodlingsförsök.........

För anordnande av en nordisk fiskhandlar- och
havsfiskerikongress i Malmö år 1914 ...............

114,452: 85.

8,000: —

1,029: 05.

165: 13.
1,200: —
4,200: —
500: —

Av nionde huvudtitelns ordinarie anslag till belöningar lör rovdjurs
dödande:

Bidrag till belöningar för dödande av sälar ..............................

Av nionde huvudtitelns extra ordinarie anslag:

Till underhålls- och driftkostnad för ett fartyg för hydrografisk-biologiska
undersökningar av de Sverige omgivande
haven samt för tillsyn och bevakning vid Sveriges havs -

fisken ............................................................... 34,000: —

,. försäkring av fartyget Skagerak .................. 5,200: —

„ utförande av hydrografisk-biologiska undersökningar
av de Sverige omgivande haven 26,100: —
Bidrag till anordnande av undervisningskurser i

navigation m. m. för bohuslänska fiskare......... 1,400: —

Till understöd åt södra Sveriges fiskeriförening 17,050: —
,, bestridande av underhålls- och driftkostnader
för det för fiskeriadministrationens behov

byggda fartyg Eystrasalt .............................. 8,500: —

,, bestridande av kostnader för utförande av

vissa fiskehamnar m. m.................................. 132,406: 21.

129,547: 03.

7,308:

224,656: 21.

Summa 361,511: 24.

Ontralaiistaltcu för försöksväsendet pa jordbruks

området.

Debet.

Inkomster:

Nionde huvudtitelns ordinarie anslag:

Befrämjande i allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar:
Avlöningsmedel och vikariats ersättningar

...... 56,506: 6 6.

Övriga utgifter...... 59.200: — 115,706:66.

Ålderstillägg ................................. 3,333: 33. 119,039: 99.

Nionde huvudtitelns allmänna besparingsfond:

Till potatiskräftans utrotande............................... 3,000: —

Av experimentalfältet:

Jordbruket ....................................... 7,002: 25.

Ladugården....................................... 6,735: 16.

Diverse ............................................ 32: 84. 13,770: 25.

Anmärkningsmedel ...................................................... 41: 74. 135.851: 9 8.

Summa 135,851: 98.

Kredit.

Utgifter:

Avlöningar och vikariatsersättningar........................ 59,756: 6 6.

Avdelningen för jordbruk ..................................... 16,202: 25.

,, „ lantbrukskemi ................................ 7,572: 7 8.

,, „ husdjursskötsel och mejerihantering 20,098:82.

„ „ lantbruksbotanik............................. 5,965:06.

,, ,, entomologi...................................... 4,334: 5 8.

„ ,, bakteriologi .................................. 2,639: 33.

Transport 116,569: 4 8.

Revisionsberättelse ang. statsverket för år 1913. 59

466 —

Transport 116,569: 48.

Rese- och traktamentsersättningar ........................... 521: —

Tryckningskostnader och expenser ........................... 4,189:8 7.

Underhåll av byggnader, vägar, tomter in. in....... 9,523: 42.

Utgifter för vatten...................................................... 1,016: 7 2.

Brandstodspremier, sjukvård ni. in............................ 948: ig.

För potatiskräftans utrotande .................................... 2.734: 4 o.

135,503: 05.

Leverering:

Till statskontoret:

Av nionde huvudtitelns ordinarie anslag till befrämjande i allmänhet
av jordbruk och lantmannanäringar ...... 83: 3 3.

„ nionde huvudtitelns allmänna besparingsfond ...... 265: 60. 34g: 93.

Summa 135,851: 98.

- 467

Svenska liydrogralisk-biologiska kommissionen.

I) e I) e t.

Tillgångar .

Balans från år 1912:

248: 28.

Inkomster:

Nionde huvudtitelns extra ordinarie anslag:

Till utförande av hydrografisk-biologiska undersökningar av de

Sverige omgivande haven ............... 23,000: —

Nionde huvudtitelns allmänna besparingsfond: För

verkställande av hummerodlings försök

............................................. 4,200:— 27,200: —

Intressemedel.......................................................................24: 98. 27,224: 98.

Summa 27,473: 2 6.

Kredit.

Utgifter:

Avlöningsmedel jämte reseersättningar ........................... 7,790: 6 7.

Märkning av fisk ............................................................... 211: 85.

Analytiskt arbete av specialister....................................... 2,241: 9o.

Ritare.................................................................................... 306:6 4.

Hyra för depålokal ............................................................ 1,200: —

Tryckningskostnader............................................................ 2,994: 5 7.

Driftkostnader samt utbetald ersättning för förlorade

redskap............................................... 7,426: 15.

Utgifter för hummerodlingsförsök .................................... 3,882: 43.

Diverse ................................................................................. 1,401: 7 6.

27,455: 97.

Balans till år 1914:

Tillgångar:

Kontant behållning:

I bank: innestående.......

............ 17: 29.

Summa 27,473: 2 6.

— 468

Norrländska avdikningsanslaget.

Sedan lång tid hava statsanslag utgått till understödjande av myrutdikningar
och vattenavtappningar. Anslagens omfattning och benämning hava
under årens lopp växlat och anslagsbeloppens storlek har successivt ökats.

För varje år från och med år 1874 till och med år 1906 anvisade
riksdagen anslag till understödjande medelst anslag utan återbetalningsskyldighet
av sådana myrutdikningar och vattenavtappningar, vilkas ändamål vore
att minska frostländigheten för närliggande bygd. Detta anslag avsåg landet
i dess helhet. Anslagets belopp ökades småningom från 80.000 kronor till

700.000 kronor.

Vid 1906 års riksdag vidtogs den ändringen beträffande anvisandet av
medel för motsvarande ändamål för år 1907, att två särskilda anslag anvisades,
det ena under benämning “norrländska avdikningsanslaget" och det
andra under namn av “allmänna frostminskningsanslaget". Det förra av dessa
anslag skulle avse understödjande medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldighet
av myrutdikningar och vattenavtappningar inom Västernorrlands, Jämtlands,
Västerbottens och Norrbottens län, vare sig ändamålet med företaget
var uppodling av till åker eller äng lämplig jord eller minskning av frostländighet.
Det senare anslaget avsåg däremot understödjande medelst statsbidrag
utan återbetalningsskyldighet av sådana myrutdikningar och vattenavtappningar
inom övriga delar av riket, vilkas ändamål var att minska frostländigheten.
Det förra av dessa anslag utgick för år 1907 med ett belopp
av 500,000 kronor, för varje av åren 1908 —1911, med 700,000 kronor och
för år 1912 med 800,000 kronor. Det senare av nyssnämnda bägge anslag
utgick till och med år 1911 med 200,000 kronor årligen, men sänktes för
år 1912 till 150,000 kronor. Därjämte ställde riksdagen år 1911, på grund
av enskild motion, till Kungl. Maj:ts förfogande för år 1912 ett anslag av

300.000 kronor under benämning “allmänna avdikningsanslaget", till understödjande
medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldighet av myrutdikningar
och vattenavtappningar inom andra delar av riket än de “fyra" norrländska
länen, vare sig ändamålet med arbetsföretaget vore uppodling av till åker och
äng lämplig jord eller minskning av frostländigket för närliggande bygd.

Vid 1912 års riksdag skedde ånyo förändringar i dessa anslag, i det
att riksdagen i huvudsaklig överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag i
ämnet anvisade på extra stat för år 1913 dels under benämning “norrländska

avdikningsanslaget“ till understödjande medelst statsbidrag utan återbetalangsskyldighet
av myrutdikningar och vattenavtappningar inom Norrland och
Dalarna, vare sig ändamålet med arbetsföretaget vore uppodling av till åker
eller äng lämplig jord eller minskning av frostländighet för närliggande bygd,
ett belopp av 1,100,000 kronor, med företrädesrätt för sökande från Gävleborgs
län och Dalarna att av detta belopp erhålla bidrag till högst 100,000
kronor, dels ock under benämning “allmänna avdikningsanslaget“ till understödjande
medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldighet av myrutdikningar
och vattenavtappningar inom andra delar av riket än Norrland och Dalarna,
vare sig ändamålet med arbetsföretaget vore uppodling av till åker eller äng
lämplig jord eller minskning av frostländighet för närliggande bygd, ett belopp
av 450,000 kronor, därav högst 150,000 kronor fiuge utgå till avdikning
av sådan mark, vars torrläggning avsåge endast minskning av frostländighet
för närliggande bygd. Något “allmänt frostminskningsanslag" utgick
däremot ej längre, enär de fördelar, detta anslag avsett att medföra, framdeles
kunde vinnas genom bidrag ur någotdera av nyssnämnda bägge anslag.

Anslag å samma belopp beviljades även för år 1014.

För år 1915 har anslaget bestämts till 1,900,000 kronor med rätt för
Kungl. Maj:t att härav under år 1914 låta av tillgängliga medel förskottsvis
för ändamålet utanordna 400,000 kronor samt med företrädesrätt för sökande
från Gävleborgs län och Dalarna att av det för år 1915 avsedda beloppet
erhålla bidrag till högst 100,000 kronor.

Nu gällande bestämmelser rörande villkoren för erhållande och tillgodonjutande
av bidrag från norrländska avdikningsanslaget återfinnas i kungörelse
den 31 december 1912. I dessa villkor hava emellertid vid 1914 års senare
riksdag vidtagits de ändringar, som betingas därav att lantbruksstyrelsen från
och med år 1915 skall övertaga den befattning med ärenden rörande bidrag
från anslaget, vilken hitintills tillkommit väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Beträffande underhållet av ifrågavarande företag är i berörda kungörelse
stadgat, att alla med statsbidrag utförda diknings företag skola av den eller
dem, som sådant understöd bekommit, underhållas, intill dess sådan underhållsskyldighet
kan varda andra i laga ordning ålagd eller vederbörande från underhållsskyldigheten
befriats.

Under sina resor i Västerbottens län hava Revisorerna besett åtskilliga
med statsunderstöd utförda avdikningsföretag, avseende dels odling av mark
och dels minskande av frostländighet. Att dessa företag medfört stor nytta
syntes Revisorerna uppenbart. På grund av gjorda iakttagelser vilja Revisorerna
emellertid ifrågasätta, huruvida gällande föreskrifter angående företagens
underhåll kunna anses vara tillfyllestgörande.

— 470 —

TIO

Civilstatens änke- och po

Osäkra

Civilstatens

Göta hov-

Langska Elstedtska

Isbergska

af Tunel

ford-

änke- och

rätts pen-

pensions- pensions

pensions

donations

ringar.

pupillkassa.

sionsfond.

fonden. fonden.

fonden.

fond.

Debe t.

Balans från år 1912:

1

Tillgångar.........................................

14,041

97

17,963,193

5 4 j

14,610

16

14,279

7 s 1 5,664 6 7

47,041|95

56,117

Inkomster:

|

1 Statsbidrag:

Tionde huvudtitelns ordinarie anslag:

Förvaltningsbidrag till en ny änke-

och pupillkassa för civilstaten

_

35,000

—: —

[Delägarnas avgifter:

Civilstatens änke- och pupillkassa:

Årliga avgifter............................

584,748

84

Befordringsavgifter ........................

_

288,061

16

Tjänsteni annafonden:

— i —

Årliga avgifter..........................

5,394

72

Befordringsavgifter ........................

Ränta å utlånta medel ........................

_

__

120

809,121

31

730

51

713

99i 283

23

2,352

ro

2,805

Besparade pensioner:

Civilstatens änke- och pupillkassa.....

1,521

67

1

Enskilda änke- och pupillfonden.........

13,417

40

1 _

_ _

_

_

Allmänna änke- och pupillfonden ......

532

j

Tjänstemannafonden ........................

1,250

1

Ersättning från arméns pensionskassa

21

_

Vinst å utlottade obligationer...............

2,976

16

Insättningar i kapital- och livränteförsäk-

ringsanstalten ................................

Vinstmedel, tillhörande anstalten .........

Tillskottsränta till anstaltens besparings-

fond...............................................

Till livräntefonden från anstaltens bespa-

i

ringsfond överflyttade....................

Säger

-

| 1,742,163

76

730 51

| 713|99| 283

23

2,352|io| 2,805

Summa

14,341

97

19,705,357 30

15,340j6 7

14,993

7 7 5,947

90

49,394 05

58,

471

HUVUDTITELN.

kassa, f. d. Civilstatens pensionsinrättning.

Törn-

qvists

testa-

ments-

fond.

Qvi-

dings

pen-

sions-

fond.

von Bes-kows
pen-sions-fond.

C. G. Elis
pensions-fond.

Hans

Linds

pen-

sions-

fond.

Bonnedal-

Wall-

markska

pensions-

fonden.

Gåva av
en gammal
tjänste-man.

Civilstatens
kapital- ock
livränte-försäkrings-anstalt.

Vinst-i medel, till-] hörande
anstaltens
besjpa-j ringsiond.

Donations
medel, till-hörande
anstaltens
grund-fond.

Civil-statens
: livränte-fond.

Summa.

29,926

1

16|6,575

02

6,272 so 34,200

71

5,997

7 2

22,474

181

i 204,438

50

1

1,028,794 40

19,123

48

1,102

48

943,479

SS

20,403,294

41

-

-

35,000

878,324

o o

1,496

31

328

SO

313 os

1,710

0 1

299

so

1,123

74

10,221

03

43,668

17

860

56

49

01

43,823

38

!

919,903 jo 7

16,721

07

-

21

_

2,976

16

-

2,680

_

_

2,680

_

4,844

85

3,317

39

~~

8,162

24

-

2,316

02

2,316

92

i

j

31,709

131

31,7091

13

l,496|8l

Iso

313j6äj

1,710|04|

299|89|

1,123|74|

10,221|93j

53,509|94|

4,17719S |

49|iil|

75,5321

51|

1,897,8131

81

1. 47 6,904 72 6,586 23 35,910 7 5 6,297|si 23,598 ssj 214,660 52 1,082,304|4oi 23,30l|43! l,152>öj 1,019,012!3o;22,301,108j22j

— 472 —

Osäkra Civilstatens Göta hov- Langska Elstedtska Isbergska afTunelds

ford- änke- och rätts pen- pensions- pensions- pensions- don
ringar, pupillkassa, sionsfond. fonden. fonden. fonden. fond.

Kredit.

Utgifter:

Avskrivningar ............................

Restitutioner................................

Förvaltningskostnader:

För fullmäktiges sammanträde år

» avlöning, arvoden m. in.............j

» hyra, expenser, m. m................

» kassans nybyggnad .................j

» pensioner å kassans indragningsstatj

Anslagna pensioner och understöd:

Civilstatens änke- och pupillkassa......[

Enskilda änke- och pupillfonden ......

Allmänna änke- och pupillfonden ......I

Tjänstemannafonden .......................

Övriga fonder .................................

Förlust å utlottade obligationer............

Oersatta utgifter för porto ..................

Rättegångskostnader m. m...................

Vinstmedel åt delägare i kapital- och liv ränteförsäkringsanstalten

.................

Till delägare i anstalten återbetalda......

» konto för vinstmedel avförda .........j

» anstaltens besparingsfond överflyttade
........................................

» livräntefonden överflyttade ...........

Utbetalda livräntor.............................!

Säger

Balans till år 1914:

1912 —

Tillgångar .

_

1,258

30

6,801

ii

_

_

6,725

67

45,030

18,849

40

40

686

5,300

_

_

160,847

0 1

560,283

96

9,237

50

31,483

33

_

_

210

_

9

10

-

41

15

118 88:

tiOOj -

22o,

846,764 o51 118j83

600-

150

2,100

i

14,341)97 18,858.593j25j 15,222|34| 14,393 77] 5,722j9o| 47,144;oö| 57,431

Summa 14,341197 19,705,857!so| 15,34067 14,993; 7 7) 5,947.90; 49,894|os| 58, 37

1,491

225— 2,250;—| 1,491)9 7

1

— 478 -

Törn-

qvists

testa-

ments-

fond.

Qvi-

dings

pen-

sions-

fond.

von Bes-kows
pen-sions-fond.

C. G. Elis
pensions-fond.

Hans

Linds

pen-

sions-

fond.

Bonnedal-

Wall-

markska

pensions-

fonden.

Gåva av
en gammal
tjänste-man.

Civilstatens
kapital- och
livränte-försäkrings-anstalt.

Vinst-medel, till-hörande
anstaltens
bespa-ringsfond.

Donations,
medel, till-hörande
anstaltens
grund-fond.

Civil-

statens

livrllnte-

fond.

Summa.

*

1,258

80

-

6,801

24

76,741

5 6 j

761,852

70;

280

270

_

1.200

_

250

_

990

_

_

_

_

_

_

_

6,033

331

1

210

9

10!

41

io|

4,844

So

_

4,844

8 5;

27,343

23

27,343

28

3,317

39

3,317

39

795

64

_

_

_

_

_

29

31

_

2.316

92

31,709

13

31,709

13

34

74,133

34

795j 6 4

280

270

—1

1,200

250

990

-

-

-

62,369

75

4,844(85

29)31

74,133|84

996,612

2 4

II I

30,626 8316,624| 7 2

6,316!

23

34,710

| i

1

7ö|6,047 si

I

1

22,608

55 j

214,660|

52|

1,019,934

65

18,456

58 j

1,122

78

944,879

1

*> 51

i

21,304,495|9s

31,422|47|6,904|7a| 6,586|23 35,910|7516,297j611 23,598;5öj 214,660)5311,082,304j4o| 23,30l(43| l,152|o9|l,019,012|39j22,301,108|

Revisionsberättelse ancj. statsverket för år 1913.

60

— 474 —

Omstående tillgångar vid 1913 års slut utgöras av:

Kontant behållning:

I kassan................................. 6,388: 2 7.

I aktiebolaget Norrlandsbänken
.................................... 120,851: —

I aktiebolaget Nordiska kreditbanken
........................... 91,409: 7 8.

Änke- och pupillkassans fastighet..................

Utbulta medel...................................................

Fordringar:

Hos vederbörande myndigheter för ej leve -

rerade avgifter.................. 16,067: 12.

I övrigt ................................. 4.181: 09.

Efter avdrag av skulder:

Av pensionärer outtagna pensioner:

I civilstatens änke- och

pupillkassa..................... 2,073:7 5.

Å enskilda änke- och pupillfonden
........................... 27,202: 15.

Å allmännaänke-och pupill fonden

........................... 1,548: —

Å tjänstemannafonden...... 587: 5o.

Av vederbörande myndigheter för mycket
innehållna avgifter...........................

Semesterarvode, utbetalt i januari år 1914

218,649: 05.
190,000: —
20,907.140: 3 6.

20,248: 21. 21,336,037: 62.

31,411: 40.

115: 24.

15:— 31,541:64.

Återstå kronor 21,304,495: 9 8.

Vartill komma:

Inom linjen förda osäkra fordringar ...... 14,341: 9 7.

- 475

Annons pensionskassa.

Debet.

Balans från år 1912:
Tillgångar ..............................

Inom linjen balanserad fordran,
upptagen i arméns pensionskassas
huvudbok med kr. 11,456: 22. *)

Inkomster:

Tionde huvudtiteln:

Ordinarie anslag:

Arméns pensionskassa:
Ersättning för mistade löne-;

innehållningar ........................

Dito för nådårs- och begrav ningshjälpsbesparingar.

...........

Bidrag till pensionering av
änkor och barn efter befäl
och underbefäl med vederlikar

vid armén ................................

Extra ordinarie anslag:

Till upprätthållande av arméns
pensionskassas egen pensionering
med fastställda pensionsbelopp
samt till fyllnadspen -

sioner

Arméns j Arméns nya
pensionskassas änke-och pupill t

lr n qqu c

huvudbok. huvudbok.

Förslagsanslagets
till
fyllnadspensioner
in m.
huvudbok.

3,963,476 pi 13.481.802 8 6 211,08842

S u m in a.

17.656.368 19

4.640

|

28,080

120,729

Transport; 32,720 — 120,729

3.180.000

3.180.000

4,640 —
28,080 —

120,729 —

3.180.000

3,333.449 —

*) Avskrives ur 1913 års huvudbok enl. dir:s protokoll den 14 januari 1914.

476 —

Arméns

pensionskassas

Arméns nya
änke- och pupill-

Förslags-anslagets till
fyllnadspen-

Sura in a.

i

huvudbok.

huvudbok.

sioner m. m.
huvudbok.

Transport

32,720 —

120,729 —

3,180,000 —

3,333,449

Till utdelande av tillfälliga under-

stöd åt avskedade underoffi-cerare och vederlikar vid armén

20,495 —

20,495

_

I riksstaten för år 1914 uppfört

extra anslag till förstärkande av

det i 1913 års riksstat uppförda
anslag för bidrag till pensionering

av änkor och barn efter befäl
och underbefäl med vederlikar
vid armén ...................................

723 —

723

Fjärde huvudtitelns allmänna be-

sparingsfond ................................

Vadstena krigsmanshuskassa, 3/n av

14,380 so

- .-

— -

14,380

50

dess äldre medel .......................

106,022 32

- |-

- : —

106,022

32

Delägares avgifter ........................

278.296 5 8

378,509 84

— —

656,806

42

Hyrpsmpdpl ..............................

11,450!—

_ 1_

11,450

_

Intressemedel....................................

Arméns pensionskassas avgifts-

181,121!86

623,798 oe

804,919

92

bidrag...........................................

344 5 o

_ !_

344

50

Brist för året, vilken blivit ersatt

av förslagsanslaget till fyllnads-pensioner m. m.........................

343,512 2 9

_ |_

_ _

343,512

29

Säger

987,998 5 5

1,124,104 40

3,180,000 —

5,292,102 9 5

Balans till år 1914:

I

Skulder:

Grevinnan Horns fond...............

151.500 —

- -

151,500

-j

Överstelöjtnant P. Grices fond .
Stiftelsen Carl och Amelie Ahl-

- -

10,500 —

- .-

10,500

gréns ålderdomshem, Gränna.

- —

23.300 —

- -

23,300

Kapten 0. W. Dahlgrens fond..

- -

31,650 —

— —

31,650

Arméns änkekassa nr 5 ............

57.000 —

— !—

- -

57,000

Förskottshyra ............................

1,862 so

i

— —

1,862 so

Överleverering ............................

359 12

193is

— —

552^7

Innestående pensioner m. m.....

701 25

4,432 77

1,053 75

6,187 77

Outtagna pupilltillägg ................

— —

90 —

— —

90

Transport

59,922 8 7

221,665 92

1,053 75

282,642 54

477

Arméns Arméns nya

, änke* och pupill-

pensionskassas , 1 1

r kassas

huvudbok. huvudbok.

Förslags-anslagets till
fyllnadspen-sioner m. in.
huvudbok.

S u in in it.

Transport

59,922 8 7

221.665 92

1,053 7 5

282,642 5 4

H. A. 0. Dubois för litet påförd

pension ....................................

450 —

— —

— —

450 —

C. G. B. Klang för litet påförd

1

fyllnadspension ........................

_j

— —

1 31

1 31

Förslagsanslaget till fyllnads-

pensioner in. m. ....................

84.217 5 3

— —

84.217 53

Säger

144,590 40i

221,665 92

1,055 08

367,311 3 8

Summa

5,096,065 8 6

14,827,573 18

3,392,143 48

23,315,782 52

K r e d i t.

Balans från år 1912:

Skulder ............................................

215,682 5 3

326,058 8 6

717 92

542.459 31

Utgifter:

1

1

''

Pensioner efter avdrag av besparade

pensioner ....................................

869,767 so

438,682 2 6

_ —

1.308,449 7 6

Fyllnadspensioner............................

— —

2,702,278 3 3

2.702.278 33

F. d. tjänstemäns pensioner ........

5,906 6 7

— —

— —

5.906 6 7

Pupilltillägg ...................................

— I—i

32,335 —

— —

32,335 —

Gra ti fi k a.ti on er

743 so

743 so

Begravningshjälp ............................

16,807 so

- -

16,807 so

Avlöning............................................

50,207 7 9

- -

- -

50,207 79

Expenser ........................................

6.400 9 4

- -

— —

6.400 94

Hyra ...............................................

2,000 —

— —

— —

2,000 -

Onera och reparationer ................

1,447 51

— —

— —

1,447 51

Stämpelavgift....................................

151 50

— —

— —

151 50

Anmärkningsprocent........................

77 6 7

245 4 6

— —

323 13

Uppbördsarvode................................

5,420 6 7

— —

— —

5.420 6 7

Avkortning och restitution............

764 75

4,777 6 8

— —

5,542 4 3

Återbetalning till avgångna del-

j i

ägare ............................................

14.433 24

- -

14,433 2 4

Ersättning till civilstatens änke-

och pupillkassa............................

— !—i

21 —

— —

21 —

Transport

958,952 so

491.238 14

2,702,278 3 3

4,152,46897

— 478 —

Transport

Tillfälliga understöd åt avskedade
underofficerare och vederlikar

vid armén ..................................

Avgiftsbidrag till arméns nya änke och

pupillkassa............................

Kostnader för arméns fullmäktiges

sammanträde år 1912 ................

Dito för krigsbefälets sammanträde

år 1913 ........................................

Brist i arméns pensionskassas inkomster
för år 1913 ................

Leverering till statskontoret ........

Säger

Balans till år 1914:

Tillgångar:

Kontant behållning:

I kassan....................................

På upp- och avskrivnings räkning

................................

Fastighetens bokförda värde ....

Inventariers dito dito ................

Utlånta medel ............................

Fordringar....................................

Säger

Summa

Arméns

pensionskassas

huvudbok.

Arméns nya
finke- och pupill-kassas
huvudbok.

Förslags-anslagets till
fyllnadspen-sioner m. m.
huvudbok.

Summa.

958,952 5 0

491,23814

2,702,278 3 3

4,152,468

97

20.495 —

— —

— —

20,495

344so

— —

— —

344

50

3,302 o o

1 1

— —

3,302

90

4,903 6 5

— — j

— j—

4,903

65

_ ''_

— —

343,512 2 9
260,370 5 0

343,512

260,370

29

50

987,998 5 5

491,238 14

3,306,161 12

4,785,397 81

1,475 47

1,893 9s

596 91

i

3,966 3 6

6,598 2 8
80.000 —
i

23,388 71

|

29.986 99;
80,000 —:

l1— [

17,515.229 2 7
358,741 7 8

3,747,239 9 5
57,070 os

13,767,989 32
217,004 17

84,667 5 3

3,892,384 7 8

14,010.276 is

85,264 4 4

17,987,925 40

5,096,065 8 6

14,827,573 is

3,392,143 48

23,315,782 52

— 479 —

Flottans pensionskassa.

Pensionsfonden.

Gratialfonden.

Allmänna

pensionsfonden.

Summa.

Debet.

Balans från år 1912:

Tillgångar ........................... 1,014,560:23. 2,855,450:84. 14,227:96. 3,884,239:03.

Inkomster:

Tionde huvudtitelns ordinarie
anslag:

Flottans pensionskassa:

Ersättning för minskade
inkomster:

Till pensionsfonden ...... 36,320: — --— — 36,320: —

„ gratialfonden ........ .. 16,650:—-- 16,650: —

Bidrag till flottans pensionskassas
gratialfond — — 26,000: — — — 26,000: —

Till pensionering av flottans
befäl och underbefäl
med vederlikar,

förslagsanslag.............. 300,635: 9 4. — —-- 300,635: 94.

Till pensionering av flottans
och lotsverkets
gemenskap, förslagsanslag
........................... .. .. 211,873: 84. 211,873: 84.

Transport 336,955: it. 42,650: — 211,873:84. 591,479:78.

— 480

Pensionsfonden.

Giatialfonden.

Allmänna

pensionsfonden.

Summa.

Transport 330,955:94. 42,650:— 211,873:84. 591,479:78.

Tionde huvudtitelns extra
ordinarie anslag:

Till förstärkande av det i
1912 års riksstat upp -

förda anslag för bidrag
till flottans pensionskassas

gratialfond....................... — — 1,000: — — — 1.000: —

Femte huvudtitelns ordinarie
anslag:

Lots- och fyrinrättningen
med livräddningsanstal terna.

............................... — — — — 3,500: — 3,500: —

Bidrag från lotsverket av
fyr- och båkmedel, enligt
kung], kungörelsen den

21 september 1888 ........ 59,564: 17. — — 70,595: 84. 130,160: oi.

Intressemedel........................ 39,185:48. 134,046:63. 896:47. 174,128:58.

Pensionsavgifter ................. 79,725: 30. — — — — 79,725: 30.

Gratialavgifter.................... — — 114,092:37. — — 114,092:37.

Lönebesparingar ................. 2,484: 3 4. — — — — 2,484: 3 4.

Viten för försummade leveranser
................................. .. 4,849: 0 4.-- 4,849: 04.

Pensionsmedel .................... 766:67. ---- 766:67.

Säger 518,681: 90. 296,638: 04. 286,866: 15. 1,102,186: 09.

Balans till år 1914:

Skulder:

Odisponerade medel av förslagsanslaget
till pensionering
av flottans befäl
och underbefäl med vederlikar
........................... 14,364: 06.

Dito dito av dito till pensionering
av flottans och

lotsverkets gemenskap...... ..

Transport 14,364: 06.

---- 14,364: 06.

-- 3,126: 16. 3,126: 16.

-- 3,126: 16. 17,490:22.

— 481 —

Pensionsfonden.

Gratialfonden.

Allmänna

pensionsfonden.

Summa.

Transport

14,364: 0 6.

. _ .

3,126: 16.

17,490: 2 2.

Odisponerade medel av för-

slagsanslaget till förbätt-rad pensionering av perso-nalen hos lotsstyrelsen och
vid lotsverket................

5,435: 83.

6,178: 68.

11,614: 51.

Innestående pensioner och

gratial in. m..................

För mycket inbetalda pen-

250: —

2,003: 25.

5,157: 2 7.

7,410: 52.

Rinnsa,vgifter

8: 96.

8: 96.

Amorterade lånebelopp

jämte ränta .....................

För mycket inbetalda gra-

139,993: 50.

56,210: 89.

196,204: 39.

tiala vgifter.......................

— —

12: so.

— —

12: so.

Säger

160,052: 35.

58,226: 94.

14,462: n.

232,741: 40.

Summa 1,693,294: 48. 3,210,315: 82. 315,556: 22. 5,219,166: 52.

Kredit.

Balans från år 1912:
Skulder...............................

145.792:17. 55,167:98. 14,227:96. 215,188:11.

Utgifter:

Pensioner till ämbets- och

tjänstemän.......................... 479,030:24.

Dito -till gemenskapen .... — —

Nådår eller begravningshjälp 25: —

Avlöning ............................ 26.705: —

Gratial till änkor och barn --

Gratifikationer............... — —

Rese- och traktamentsersätt ning.

............................... 4,867: —

Ersättning till extra biträden 3,050: —

Transport 513,677: 24.

Revisionsberättelse ang. statsverket för år 1913.

— — 286,553: 32.

157,368: 56.
S3: 75.

479.030: 24.
286.553: 32.
25: —
26.705: —
157,368: 56.
83: 75.

---- 4,867: —

---- 3,050: —

157,452: 31. 286.553: 32. 957,682: 87.

61

— 482 —

Pensionsfonden.

Gratialfonden.

Allmänna

pensionsfonden.

Summa.

Transport

513,677: 24.

157,452: 3 1.

286,553: 32.

957,682: 87.

Reparation och underhåll av

kassans fastighet.............

Omkostnader för utredning

- -

83: —

- -

83: —

av gratialfondens ställning
Dito för fullmäktiges sam-

- -

849: 12.

- -

849: 12.

manträde ...........................

1,080: 5 5.

- -

- -

1,080: 5 5.

Ersättning för städning i

pensionskassans lokaler ...

400: —

- -

- -

400: —

Diverse................................

2,024: n.

2,208: 63.

312: 83.

4,545: 57.

Säger

517,181: oo.

160,593: 06.

286,866: 15.

964,641: n.

Balans till år 1914:

Tillgångar:

Kontant behållning:

Hos kassören.................

2,560: 50.

1,171: 31.

981: 64.

4,713: 45

Å folioräkning ...............

46,000: —

33,000: —

11,000: —

90,000: —

Kassans fastighet ............

— —

52.500: —

- --

52,500: —

,, lösegendom .........

2,500: —

2,500: —

- -

5,000: —

Utlånta medel ..................

957,223: 43.

2,900,361: 44.

- -

3,857.584: 87.

Fordringar ........................

3.235: —

2,975: 92.

896: 47.

7,207: 39.

Förskott..........................

18,801: 48.

2,046: u.

1,584: —

22,331: 59.

Säger 1,030.320: 41. 2.994,554: 7 8. 14,462: n. 4,039,337: 3 0.

Summa 1,693,294:48. 3,210,315:82. 315,556:22. 5,219,166:52.

- 483 —

Handelsflottans pensionsanstalt.

D e b e t.

Balans från år 1912:
Tillgångar.............................

Förvaltnings- ,, ■ , Westzvnthiuska c,

kostnadsfonden. 1 ens.onsfonden. fo''den. Summa.

223,199:57. 792,282:77. 31,431:58. 1,046,913:92.

Inkomster:

Tionde huvudtitelns ordinarie
anslag “Bidrag till handelsflottans
pension sanstalt" ......

Tionde huvudtitelns extra ordinarie
anslag “Till förbättring
av pensioneringen från handelsflottans
pensionsanstalt" ......

Tionde huvudtitelns extra ordinarie
anslag “Till förbättring
av pensioneringen inom de
tre första klasserna av handelsflottans
pension sanstalt" ......

Kvarlåtenskapsmedel m. m. ...

Böter..........................................

Återburna pensioner ...............

Avförda deponerade pensioner
Kapitalvinst å utlottad obliga _

tion..........................................

Överföring från Westzyn thiuska

fonden.......................

Intressemedel ...........................

350:

10,498: 24.

140,000: —-- 140,000: —

— 34.150:

31.000: —
5,047: 62.

459: 76.
1,225: —
1,310: —

1,277: 54.--

33,584: 04. 1,277: 54.

34,150: —

31,000: —
5,047: 6 2.

459: 76.
1,225: —
1,310: —

350: —

1,277: 54.
45,359: 82.

Säger 10,848:24. 248,053:96. 1,277:54. 260,179:74.

— 484 —

Balans till år 1914:

Förvaltnings kostnadsfonaen.

Pensionsfonden

W estzynthi uska
fonden.

Summa.

Skulder:

Till ägare av deponerade pensioner
.................................... — — 2,120: 82. — — 2,120: 82.

Summa 234,047: 81. 1,042,457: 55. 32,709: 12. 1,309,214: 48.

Kredit.

Balans från år 1912:
Skulder..................................

1,800: 82. — — 1,800: 82.

Utgifter:

Pensioner .................................

Arvoden ....................................

Hyror .......................................

Expenser....................................

Förskjuten ränta .....................

Återleverering till statskontoret
Överföring till pensionsfonden

Säger

— — 204,655: 04. — —

7,100:— ''----

962:50. -----

1,061: 66. — —--

637: 50. 188: 89.

-- 452: so.--

-- -- 1,277: 54.

9.761766. 205,296: 43.‘ 1.217: 54.

204.655: 04.
7,100: —
962: so.
1,061: 66.
826: 39.
452: 50.
1,277: 5 4.
216,335: 6 3.

Balans till år 1914:

Tillgångar:

Kontant behållning:

I kassan .............................. 109: o8.

På upp- och avskrivnings räkning

.............................. — —

Utlånta medel........................ 220,734:9 5.

Fordringar.............................. 3,442: 12.

Säger 224,286: 15.

492: 78. 151: 31. 753: 17.

1,000: —-- 1,000: —

826,269: 60. 30,982: — 1,077,986: 55.

7,597:92. 298:27. 11,338:31.

835,360: 3 0731.431: 5 8. 1,091.078: o3.

Summa

234,047: 8 1. 1,042,457: 55. 32,709: 12,

1,309,214: 48.

— 485 —

Staten* järnvägars änke- och pupillkassa.

Debet.

Änke- och
pupillkassa^

Oscar och Maria
Wiklanders
understödsfond.

Summa.

Balans från år 1912:

Tillgångar.................................... 19.480,754: 7 3.-- 19,480,754: 7 3.

Inkomster:

Delägarnas bidrag:

Inträdesavgifter........................

49,460: 86.

— —

49,460: 8 6

Årsavgifter ..............................

790,463: 7 8.

— —

790,463: 7 8

U ppfly ttningsavgifter...............

5,863: 56.

— —

5.863: 56

Böter.............................................

11,916: 77.

— —

11,916: 77

Avkastning av jordstycken ......

39.595: 61.

— —

39,595: 61

För försålda tillvaratagna effekter

14,234: 59.

— —

14,234: 59

,, förvaring av effekter............

72,039: 71.

— —

72,039: 71

„ försäljnings- och annonse-

ringsrättigheter.....................

54,279: 04.

— —

54,279: o 4

„ gångbiljetter och plattforms-

biljetter .................................

90,542: 87.

— —

90,542: 8 7

„ försåld makulatur ...............

8,183: 40.

— —

8,183: 40

Gåvor.............................................

7: 75.

— —

7:7 5

Testam entsmedel...........................

— —

92,493: 48.

92.493: 48

Intressemedel.................................

635,734: 19.

4,170: 93.

639,905: 12

Avkastning av kassans fastig-

heter..........................................

274,320: 96.

— —

274,320: 9 6

Säger

2,046,643: 09.

96,664: 41.

2,143,307: 50

— 486

Änke- och Oscar och Maria

pupillkassa.!. yikl““dfs,

1 r understödsfond.

Summa.

Balans till år 1914:

Skulder:

Innestående pensioner ............

Skuld å egendomen nr 11 i

5,613:57.--

5,613:

57.

kvarteret Jordgubben i
Stockholm ...........................

25,000: —--

25,000:

E. Fränckels donation............

2.000: —--

2.000:

_

Fonden för tillfälliga understöd

4,169: 96.--

4,169:

96.

Fru C. P. Sandbergs fond ...

2,000: —--

2,000:

_

Elworthska fonden..................

1,000: —--

1.000:

_

A. Sckumbergs minnesfond ...

1,230:47.--

1,230:

47.

Greve R. Cronstedts donations-

fond.......................................

2,000: —--

2,000:

Överbanmästaren Chr. Johns-

sons fond..............................

Fonden till bandit D. M.

1,045: —--

1,045:

Euréns minne .....................

934: 40.--

934:

40.

Mauritz Hahrs minnesgåva...

2,048: 50.--

2,048:

50.

Barnens understöds fond .........

2,000: —--

2,000:

Säger

49,041: 9 0. — —

49,041:

90.

Summa

21,576,439:72. 96,664:41.

21,673,104:

13.

Kredit.

Balans från år 1912:

Skulder..........................................

50,951:n.--

50,951:

11.

Utgifter:

Pensioner.......................................

503,124: 44.--

503,124:

44.

Avlöning.......................................

9,064: oi. — —

9,064:

01.

Revisionskostnader .....................

300: —--

300:

Transport

512,488:45.--

512,488:

45.

— 487 —

Anka- och
pupillkassa!!.

Oscar och Maria

Wiklanders Summa,

understödsfond.

Transport

Övriga omkostnader ..................

Livränta .......................................

Utbetalda understöd ..................

512,488: 45.
2.880: 40.

— — 512,488: 45.

32: 80. 2,913: 20.

2,100: — 2,100: —

1,000: — 1,000: —

Säger

515,368: 8 5.

3,132: so. 518,501: 65.

Balans till år 1914:

Tillgångar:

Kontant behållning:

I kassan ..............................

På löpande räkning............

„ checkräkning ...............

Värdet av kassans fastigheter

Utlånta medel ........................

Fordringar:

Hos statens järnvägar ......

Upplupna räntor ...............

Inventarier ..............................

1,942: 99.
242,132: 10.

5,947,632: 19.
14,519,182: 59.

82,739: 99.
215,214: 90.
1,275: —

208: 93. 2,151: 92.

-- 242,132: io.

2,322:68. 2,322:68.

-- 5,947,632: 19.

91,000:— 14,610,182:59.

— — 82,739: 99.

— — 215,214: 90.

-- 1,275: -

Säger 21,010,119: 76.

93,531: 61. 21,103,651: 37.

Summa 21,576.439:72. 96,664:41. 21,673,104:13.

— 488 —

Telegrafverkets pensiousiurättiiingar.

Debet.

Pensions- Änke- och Summa

inrättningen. pupillkassan.

Balans från år 1912:

Tillgångar.................................... 6,444.089: 67. 1,910,818:08. 8,354,907:7 5.

Inkomster:

Bidrag från telegrafverket, 1 Va

procent av årets telegram -porto jämte tilläggsbeloppet

Anslag av telegrafmedel............

Delägares bidrag........................

Intressemedel ..............................

Pensionsanstalternas fastigheter,
vinst utöver debiterad 4 V-2

procents ränta ........................

Bötesmedel .................................

Understödsfonden för försålt
papper ...................................

229,837: 09.

109,377: 89.
304,668: 56.

9,305: 4 2.

20,915: —
62,666: 04.
82,002: 64.

13,484: 24.
133: —

301: 52.

229,837: 09.
20,915: —
172,043: 93.
386,671: 20.

22,789: 66.
133: —

301: 52.

Säger

653,188: 96.

179.502: 44.

832,691: 4 o.

Balans till år 1914:

Skulder .......................................

21,357: 57.

241,318: 89.

262,676: 46.

Summa

7,118,636: 20.

2,331,639: 41.

9,450,275: 61.

— 489 —

Pensions- Änke- och

inrättningen. pupillkassan.

Kredit,

Balans från år 1912:

Skulder .........................

.............. 25,416: 34.

231,432: 93.

256,849: 27.

Utgifter:

Pensioner ......................

Avlöning ......................

Diverse omkostnader....

.............. 205,630: 4 9.

.............. 10,767: —

.............. 9,284: 92.

47,697: 67.

253,328: ie>.
10,767: —
9,284: 92.

Säger 225,682:41.

47,697: 67.

273,380: 08.

Balans till år 1914:

Tillgångar:

Kontant behållning:

I kassan.............................. 65,121:65.

På upp- och avskrivnings räkning.

.......................... 90,998:4 3.

Pensionsanstalternas fastigheter.
................................... 1,459,007:55.

Utlånta medel........................ 5,207,940: —

Fordringar.............................. 41,228: 8 5.

Inventariers värde.................. 8,245: 97.

13,283: 22.

26,869: 07.

793,529: 37.
1,211,201: 92.
7,625: 23.

78,404: 8 7.

117,862: 50.

2,252,536: 92.
6.419,141: 92.
'' 48,854: 08.
3,245: 97.

Säger 6,867,537:45. 2,052,508:81. 8.920,046:26.
Summa 7,118,636:20. 2,331,639:4 1. 9,450,275:6 1.

Revisionsberättelse ang. statsverket för år 1913.

62

— 490 —

Lärarnas vid elementarläroverken nya
än ko- oeli pupillkassa.

Debet.

Balans från år 1912:

Tillgångar .......................................................................................... 5.783,930: so.

Inom linjen balanserade fordringar.......................995: 59.

Inkomster:

Tionde huvudtitelns ordinarie anslag:

Bidrag till pensionering av änkor och barn efter lärare vid allmänna
läroverk, pedagogier, seminarier m. m. 144,554: —

Pensionsavgifter......................................................... 150,292:86.

Vinst å inlösta obligationer.................................... 275: —

Intressemedel............................................................... 254,160: 6 7. 549,282: 5 3.

Balans till år 1914:

Skulder:

Outtagna pensioner ............................................. 4,071: 17.

Oguldet förvaltningsbidrag till folkskollärarnas

pensionsinrättning............................................. 4,688: 8 3.

Ogulden kostnad för förvaring i riksbanken

av kassans värdehandlingar ........................... 142: io.

Postsparbankens fordran vid årets slut...............5: 19.

8,907: 29.

Summa 6,342,120: 4 2.

491 —

K r c d i t.

Balans från år 1912:

Skulder

8.467: 2 6.

Utgifter:

Pensioner ...............................................................

Förvaltningsbidrag till folkskollärarnas pensions inrättning.

...........................................................

Hyreskostnad .........................................................

Kostnad för förvaring i riksbanken av kassans

värdehandlingar...................................................

Revisionskostnader ................................................

Ersättning till postsparbanken för pensionsutbetalningar.
.....................................................

231,798: 69.

4,961: 03.
555: —

142: 10.
802: 07.

135: 69.

238,394: 58.

Balans till år 1914:

Tillgångar:

Kontant behållning:

Å upp- och avskrivningsräkning............... 53,458: 6 3.

Utlånta medel ................................................... 5,940,456: 15.

Fordringar ......................................................... 101,343: so. 6,095,258: 5 8.

Inom linjen:

Fordran hos Linköpings domkapitel
....................................... 935: 59.

Resterande pensionsavgift............ 60:— 995:5 9.

Summa 6,342,120:42.

Lärarinnornas pensionsanstalt

Debet.

Balans från år 1912:

Tillgångar ............................................................................................. 294,105: 15.

Inkomster:

Pensionsavgifter ......................................................... J) 161,611: 94.

Kapitalvinst å inlösta obligationer........................... 280: —

Intressemedel............................................................... 15,174:81. 177,066:75.

Balans till år 1914:

Skulder:

Outtagen pension................................................... 8:75.

Oguldet förvaltningsbidrag till folkskollärarnas

pensionsinrättning ............................................. 4,219: 95.

Ogulden kostnad för förvaring i riksbanken av

anstaltens värdehandlingar .............................. 11: 12. 4,239: 82.

Summa 475,411: 7 2.

l) Häri ingår bidrag från tionde huvudtitelns ordinarie anslag »Bidrag till pensionering av
den kvinnliga lärarpersonalen vid enskilda läroanstalter» med 29,100 kronor 66 öre.

— 493 —

K r e (! i t.

Balans från år 1912:

Skulder................................................................................................... 4,222: 4 3.

Utgifter:

Pensioner ..................................................................... 8: 75.

Förvaltningsbidrag till folkskollärarnas pensions inrättning

.................................................................. 4,464: 9 3.

Hyreskostnad ............................................................... 499: so.

Kostnad för förvaring i riksbanken av anstaltens

värdehandlingar......................................................... 11: 12.

Organisationskostnader ................................................ 75: —

llevisionskostnader......................................................... 197: 30. 5,256: 60.

Balans till år 1914:

Tillgångar:

Kontant behållning:

Å upp- och avskrivningsräkning ..................... 28,888: 12.

Utlånta medel ..................:...................................... 437,467: 14.

Fordringar................................................................._..4,632: 43. 465,932: 6 9.

Summa 475,411: 7 2.

— 494

Foikskollära nies peit sioii sinrät torng;.

Pensions-

Anke- och

Summa.

inrättningen.

pupillkassan.

I) e b e t.

Balans från år 1912:

Tillgångar ...........................

24,309,023: 37.

9,609,412: 56.

33.918,435: 93.

Inom linjen:

Fordran av A. Roman-

der............ 13,615: 3 8.

Inkomster:

Tionde huvudtitelns ordinarie

anslag:

Bidrag till folkskollärares

pensionering.....................

Bidrag till folkskollärarnas

680,692: —

- -

680,692: —

änke- och pupillkassa......

Tionde huvudtitelns extra

- -

73,035: —

73,035: —

ordinarie anslag:

Till extra pensionsavgifter

till folkskollärarnas pen-sionsinrättning..................

83,254: 86.

__

83,254: 86.

Ordinarie pensionsavgifter...

877,798: 75.

312,764: 67.

1.190,563: 42.

Extra dito’...........................

585: —

- -

585: —

Vinst å inlösta obligationer
Kapitalvinst å amorterings-

770: —

- -

770: —

lån ....................................

263: oi.

— —

263: oi.

Intressemedel........................

1,059,865: 40.

421,339: 80.

1,481,205: 20.

Säger

2,703,229: 02.

807,139: 47.

3,510,368: 49.

Pensions inrättningeu.

Summa

Änka- och
pupillkassan

Balans till år 1914:

Skulder:

Outtagna pensioner ......... 25,757: 4 2.

Söderströmska testamentsfonden
.............................. 15,104: it.

Oguldet förvaltningsbidrag
till folkskollärarnas pensionsinrättning.
................. — —

Ogulden kostnad för förvaring
i riksbanken av
kassans värdehandlingar — — _

Säger 40,861:5 9.

Summa 27,058,113: 9 8.

5,010:

98.

30,768:

40.

15,104:

17.

5,626:

60.

5,626:

60.

234:

82.

234:

82.

10.872:

40.

51,733:

99.

,427,424:

43.

37,480,538:

4 1.

Kredit.

Balans från år 1912:

Skulder.................................

48,622: 60.

13,806: 93.

62,429: 5 3.

Utgifter:

Pensioner..............................

1,382,363: 54.

267,917: 03.

1,650,280: 57.

Förvaltningskostnader.........

17.859: 69.

5,953: 24.

23,812: 93.

Hyreskostnad........................

Ersättning till riksbanken för

1,980: —

666: —

2,646: —

förvaring av värdehand-lingar .................................

604: 6 8.

234: 82.

839: 5 0.

Ersättning till postspar-

banken för pensionsutbetal-ningar.................................

1,426: 07.

238: so.

1.664: 87.

Transport

1,404,233: 9 8.

275,009: 89.

1,679,243: 87.

— 496 —

Pensions- Anke- och

inrättningen. pupillkassa!!.

Transport 1,404,233: 9 8. 275,009: 8 9.

Inom linjen:

Folkskollärarnas änke- och
pupillkassas fordran av A.

Romander ... 13,615: 3 8.
vilket belopp skall med
stöd av kungl. brevet den
27i 1914 avskrivas.

Säger 1,404,233:98. 275,009:89. 1.679,243:87.

Summa.

1,679,243: 87.

Balans till år 1914;

Tillgångar:

Kontant behållning:

Hos postsparbanken.........

5,409:

74.

1,440:

20.

6,849:

94.

Å upp- och avskrivnings-

räkning...........................

99,888:

26.

19,519:

11.

119,407:

37.

Oguldna pensionsavgifter

15,031:

99.

15,031:

99.

„ förvaltningsbidrag

30,008:

53.

30,008:

53.

„ bidrag till kostnad

för förvaring i

riksbanken av

värdehandlingar

395:

32.

395:

32.

Utlånta medel ..................

24,881,803:

50.

9,927,983:

44.

34,809,786:

94.

Fordringar.......................

402,752:

05.

174,332:

87.

577,084:

92.

Förskott..............................

300:

300:

Fastighet..............................

180,000:

180,000:

Säger 25,600,257:

40.

10,138,607:

61.

35,738,865:

Öl.

Summa 27,053,113: 98.

10,427,424: 4 3.

37,480,538:

41.

— 497 —

Kuiaskollärarnes m. fl. älderdomsiiiiderstödsaiistalt.

Direktionen över Småskollärares
folkskollärarnas m. fl. ålderdoms- Summa,
pensionsinrättning. understödsfond.

Debet.

Balans från år 1912:

Tillgångar.......................................... 8,508:31. 692,860:61. 701,368:92.

Inkomster:

Årsavgifter ....................................... — — 219,286: 6 8.

Intressemedel .................................... 556: so. 27,915: 26.

Leverering från statskontoret:

Småskollärares m. fl. ålderdoms understödsfond.

.......................... 316,000:— — —

Säger 316,556: 80. 247,201: 94.

219,286: 68.
28,472: 06.

316,000: —
563,758: 7 4.

Balans till år 1914:

Skulder:

Oguldet förvaltningsbidrag till
folkskollärarnas pensionsinrättning
.......................................... 7,033: 25.-- 7,033: 25.

Summa 332,098:36. 940,062:55. 1,272,160:91.

Revisionsberättelse ang. statsverket för år 1913. 63

— 498

Direktionen över Småskollärares
folkskollärarnas m. fl. ålderdoms- Summa,

pensionsinrättning. understödsfond.

Kredit.

Balans f rån år 1912:

Skulder................................................

7,024:8 7.--

7,024: 87.

Utgifter:

Understöd..........................................

302,328: 7 5

302,328: 75.

Förvaltningsbidrag till folkskola-

rarnas pensionsinrättning............

7,441: 55.

7,441: 5 5.

Hyreskostnad ....................................

832: 5 0. ---

832: 5 0.

Ersättning till postsparbanken för

understödsutbetalningar, jämlikt

kung), kungörelse den 7 maj 1909

440: 10. — —

440: ro.

Kapitalförlust å utlottade obliga-

tioner in. m..................................

--74: —

74: —

Leverering från statskontoret:

Förvaltningskostnader för små-

skollärares m. fl. ålderdoms-

underst ödsanst alt .....................

-- 5,000: —

5.000: —

Till utbetalning av understöd från

småskollärares m. fl. ålderdoms-

understödsanstalt .....................

-- 311,000: —

311,000: —

Säger

311,042: 09. 316,074: -

627,116: 99,

Balans till år 1914:

Tillgångar:

Kontant behållning:

Å upp- och avskrivningsräkning

12,235: so.

12,235: 69

Hos postsparbanken ...............

1.794:81.--

1,794: 8i

Utlånta medel.............................

-- 603,060: —

603,060: —

Fordringar ....................................

-- 20,928: 55.

20,928: 55

Säger

14,030: 50. 623,988: 5 5.

638,019: 05,

Summa

332,098:36. 940,062:55.

1,272,160: 91,

— 409

PrÄNtrrMkapets änko- och pupillkassa.

Debet.

Balans från den 30 april 1913:

Tillgångar ....................................................................................... 13,440,421: 98.

Inkomster''.

För grundfonden:

Inkomst av prästerliga beställningar, enligt reglementets § 9

mom. 2 ................................. 35,528: 21.

Inkomst enligt reglementets §

9 mom. 3.............................. 18,770: 08.

Intressemedel.......................... 393,968: 89. 448,267: 7 8.

För tillskottsfonden:

Delägareavgifter:

Årsavgifter ... 165,276: 33.

Retroaktivav gifter.

........... 855:28.

Åldersskill nadsavgifter

3,761: o i.

Avgifter för

föregåendeår 1,875: 40. 171?768: 02.

Avgifter enligt reglementets

§ 11....................................... 7,769:02.

Intressemedel.......................... 232,716: 24. 412,253: 88. 860,521: oo.

Balans till den 1 maj 1914:

8,133: 33.

707:59. 8,840:92.

Summa 14,309,784: 50.

Skulder:

Torellska donationsfonden
Outtagna pensioner .........

— 500 —

Kredit.

Balans från den 30 april 1913:

Skulder .

8,593: 20.

Utgifter:

Pensioner till kassans egna pensionärer för 1913—1914:
Av grundfonden............... 324.666: 6 9.

„ tillskottsfonden.............. 332,216:64. 656 883:33.

Pensioner för föregående år:

Av grundfonden .................. 290: 7o.

„ tillskottsfonden............... 359:29. 649:99.

Löner, arvoden och pension ........................... 25,278: 33.

Hyra ................................................................ 3,200: —

Tryck, skrivmaterialier och böcker ............... 1,047: sr,.

Bränsle och lyse ............................................. 488: it.

Avskrivning å inventarier ............................ 340: 79.

Husbesiktningar ....................................... 30: —

Bolagsstämme- och revisionskostnader ......... 7,806: 8.3.

Diverse .............................................................. 3,452: 6o.

699,177: 89.

Balans till den 1 maj 1914:

Tillgångar:

Kontant behållning:

I kassan ........................... 1,414: 3 i.

På löpande räkning......... 97,033: 97. 98 448: 28.

Utlånta medel............................................. 13,266,510: 89.

Fordringar:

Räntefordringar..................... 233,537: 17.

Övriga fordringar ............... 450:— 233,987: 17.

Inventariers värde ...................................... 3,067: 13. 13.602,013: 47.

Summa 14,309,784: 56.

501

Extra provinsialläkarnas pensionskassa.

D e b e t.

Tillgångar

Balans från år 1912:

251: so.

Inkomster:

Årsavgifter .......................................................................9 3,546: 11.

Tilläggsavgifter.................................................................. 1,757: 3 7.

Intressemedel ................................................................... 42: o 2.

Fonden jämlikt kungl. brev den 4/''o 1913 gottskriven
del av 1912 års förvaltningsbidrag till folkskollärarnas
pensionsinrättning, som i föregående års

räkenskap å fonden avförts .................................... 2,558: 6 5. 7,904: 15.

Balans till år 1914:

Skulder:

Oguldet förvaltningsbidrag till folkskollärarnas pensionsinrättning 2,813: 3o.

Summa 10,968: 7 5.

Kredit.

Balans från år 1912:

Skulder ................................................................................................... 2,809: 9 5.

Utgifter:

Förvaltningsbidrag till folkskollärarnas pensionsinrättning 2,813: 3 o. *
Hyreskostnad...................................................................... 333:— 3.146:30.

Balans till år 1914:

Tillgångar:

Kontant behållning:

Å upp- och avskrivningsräkning..................................................... 5,012: 50,

Summa 10,968: 75.

*) Häri ingår bidrag från tionde huvudtitelns ordinarie anslag »Till gäldande av statens
andel i kostnaden för pensionering av extra provinsialläkare» med 253 kronor 89 öre.

— 502 —

LasaretMäkarnas pensionskassa.

Debet.

Balans från år 1912:

Tillgångar ............................................................................................. 284,346: 55.

Inkomster:

Årsavgifter.....................................................................r) 26,622: 78.

Tilläggsavgifter ............................................................*) 7,829:3 2.

Intressemedel.................................................................. 13,563: 40. 48,015: so.

Balans till år 1914:

Skulder:

Oguldet förvaltningsbidrag till folkskollärarnas pensionsinrätt ning.

....................................................................... 2,344: 4 2.

Ogulden kostnad för förvaring i riksbanken av

kassans värdehandlingar .................................... 7: 2 8. 2,351: 7o.

Summa 334,713: 75.

Kredit.

Balans från år 1912:

Skulder................................................................................................... 2,348:3 2.

Utgifter:

Förvaltningsbidrag till folkskollärarnas pensionsinrätt -

ning ........................................................................... 2,480: 5 2.

Hyreskostnad ............................................................... 277: so.

Kostnad för förvaring i riksbanken av kassans värdehandlingar.
................................................................. 7: 2 8.

Revisionskostnader .................................................... 377: 50.

Transport

3,142: so.
5,491: 12.

9 Häri ingår bidrag från tionde huvudtitelns ordinarie anslag »För gäldande av statens
andel i kostnaden för pensionering av lasarettsläkare» med 9,800 kronor.

2) Dito dito dito dito med 1,813 kronor 34 öre.

— 503 —

Transport 5,491: 12.

Balans till år 1914:

Tillgångar:

Kontant behållning:

Å upp- och avskrivningsräkning ..................... 21,848: 27.

Utlånta medel..................................................... 297,437: 70.

Fordringar........................................................ 9,936: fifi. 329,222:63.

Summa 334,713: 7 5.

— 504 —

Barnmorskornas pensionsanstalt.

Hos postsparbanken.

Hos rikstbrsäkringsanstalten.

Summa.

Debet.

Balans från år 1912:

Tillgångar

519,498:45. 471: is. 519,969: 58.

Inkomster:

Tionde huvudtitelns ordinarie anslag:
Till bestridande av statens bidrag
till pensionering av barnmorskor...
Till gäldande av kostnaden för förvaltningen
av barnmorskornas pensionsanstalt
.......................................

Av delägare och kommuner verkställda
inbetalningar jämte ränta därå:

Kapital...................................................

Ränta......................................................

Ränteinkomst å anstaltens medel............

29,026: 41.

3,400:

50,219: —

905: 07.
23,844: 8 9.

Säger 107.395: 3 7.

7,600: —

7,600: —

29,026: 41.

11,000: —

50,219: —
905: 07.
23,844: 8 9.
114,995: 37.''

Summa 626,893:82. 8,071:13. 634,964:95.

Kredit.

Hos postsparbanken.

Hos riksförsäkringsanstalten.

Utgifter:

Förvaltningskostnader ..............................

Återbetalning av avgifter till avgångna

delägare ................................................

Utbetalda pensioner .................................

Förlust å obligationsutlottning...............

Leverering till statskontoret ..................

Säger

1,823: 94. 7,302:73.

1,281:28.--

8,112:92.--

3: 90.--

x) 1,576: 06. 471:13.

12,798: 10. 7,773: 86.''

Balans till år 1914:

Tillgångar:

Kontant behållning:

I kassan ............................................ 297: 2 7.

På löpande räkning........................ 4,104: 7 5.--

Utlånta medel....................................... 507.807:64. — —

Fordringar.......,..................................... 42,183: 33.--

Säger 614,095: 7 2. 297: 2 7.

Summa 626,893: 82. 8,071: 13.

9 Levererade år 1914.

Revisionsberättelse ang. statsverket för år 1913.

Summa.

9,126: 67.

1,281: 28.
8,112: 92.

3: 90.
2,047: 19.
20.571: 96.

297: 27.
4,104: 7 5.
567,807: 64.
42,183: 33.
614,392: 9 9.

634,964: 9 5.

64

506 —

l>övstnmlärariias

Tillgångar ........................

Debet.

Balans från år 1912:

.................................................................. 41,166:92.

Ordinarie avgifter.............

Extra dito.........................

Intressemedel......................

Inkomster:

.............................................. 48,836: 2 5.

............................................... 4,461:25.

............................................... 2.632:46. 55,929:96.

Skulder:

0uttagna pensioner ....

Balans till år 1914:

..................................... 450: —

Oguldet förvaltningsbidrag till folkskollärarnas
pensionsinrättning................................................... 3,282: 18. 3,732:18.

Summa 100,829: o6.

— 507 —

pciisionsaiistalt.

K. r o d i t.

Balans från år 191.2:

Skulder..........

3,278: 27.

Utgifter:

Pensioner......................................................

Förvaltningsbidrag till folkskollärarnas

rättning...................................................

Hyreskostnad .............................................

................... 42,798: —

pensionsin .

.................. 3,472: 72.

................... 388: so. 46,659: 22.

Balans till år 1914:

Tillgångar:

Kontant behållning:

Å upp- och avskrivningsräkning........................ 6,891: 57.

Utlånta medel......................................................... 44,000:— 50,891:57.

Summa 100,829: 06.

— 508 -

För att lämna en överskådlig bild av här förut omförmälda pensionskassors

Nettobehållning vid

1913 års
början.

1913 års
slut.

Statsbidrag.

Delägarnas

tillskott.

i Civilstatens änke- och pupillkassa1)

17,963,193 54

18.858.593! 2 5

35,000

878,324

22

Arméns pensionskassa........................

17,113,908188

17.620.614 02

3.369,047

5 0

656.806

42

Flottans pensionskassa ....................

3,669,050; 9 2

3.806,595

90

726,139

79

193.817

67

Handelsflottans pensionsanstalt........

j Statens järnvägars änke- och pupill-

1.045,113io

1,088.957

21

205,150

kassa ...............................................

19.429.80316 2

21.054,609

47

_

_

845,788

20

Telegrafverkets pensionsanstalter ...

| Lärarnas vid elementarläroverken

8,098,0584 8

8,657,369

80

250,752

09

172,043

93

nya änke- och pupillkassa............

5.775,463 34

6,086,351

29

144,554

_

150,292

86

i Lärarinnornas pensionsanstalt ........

Folkskollärarnas pensionsinrättnin-

289,88217 2

461,692

87

29.100

66

132,511

28

gar....................................................

Småskollärares m. fl. ålderdoms-

33,856,0064 0

35,687.131

02

836.981

86

1,191,148

42

1 understödsanstalt..........................

j Prästerskapets änke- och pupill-

694,344|05

630,985

80

— i

219,286

68

kassa 2) ..........................................

1 Extra provinsialläkarnas pensions-

13,431,828 78

13,593,172

55

171,768

02

kassa ..........................................

- 1-

2,199

20

253 8 9

5,049

59

Lasarettsläkarnas pensionskassa ....

281,99823

326.870

93

11,61334

22,838

76

Barnmorskornas pensionsanstalt ....

519.969;58

614,392 99

40.026 41

50,219

Dövstumläramas pensionsanstalt ...

37.888165

47,159 3 9

— i

531297

50

'') De i denna änke- och pupillkassas räkenskaper redovisade enskilda fonder äro från denna tabell
J) Räkenskapsåret = 1 maj—30 april.

ställning hava Revisorerna låtit upprätta följande tablå:

Inkomst»

r.

u

t g.

f t e r.

Riin tevinst.

Annan

inkomst

Summa.

Förvaltnings-

kostnader.

Pensions
i utgifter.

Andra

utgifter.

Summa.

809,121

31

19,718

23

1,742,163

j 7 6

76,591

56

761.852

70

8,319

79

846,764

05

804,919

92

461,329

ii

5,292,102

95

79,700

52

4,087.015

76

618,681

53

4.785,397

81

174,128

58

8.100

05

1.102,186

09

37,034

67

923,060

87

4,545

57

964,641

11

45,359

82

9,669

92

260,179

74

9.124

16

204,655

04

2,556

43

216,335

63

639,905

12

657,614

18

2,143,307

50

12,277

21

506,224

44

518,501

65

386,671

20

23,224

18

832,691

40

20,051

92

253,328

16

273,380

08

254,160

67

275

549,282

53

6,595

89

231,798

69

238.394

58

15,174

81

280

177,066

75

5,247

85

8

75

5,256

60

1,481,205

20

1.033

Öl

3,510,368

49

28,963

30

1,650,280

57

1,679,243

87

28,472

06

316,000

563,758

74

8,714

24

302,328

75

316,074

627,116

99

626,685

13

62,068

51

860,521

66

38,191

97

657,533

32

3,452

60

699,177

89

42

02

2,558

65

7,904

15

3,146

30

_

3,146

3 0|

13.563

40

48,015

50

3,142

80

3,142

80!

24,749

96

114,995

37

9,126

67

8.112

92

3,332

37

20,571

96;

2.632

4 6

55,929

96

3.861

22

42,798

-

46,659

22)

uteslutna

— 510 -

Förestående olika inkomstposter, jämförda med varandra, samt

j Civilstatens änke- och pupillkassa .......................................................................................

Arméns pensionskassa...............................................................................................................

j Flottans pensionskassa ...........................................................................................................

! Handelsflottans pensionsanstalt ...............................................................................................

Statens järnvägars änke- och pupillkassa ...........................................................................

Telegrafverkets pensionsanstalter..........................................................................................

| Lärarnas vid elementarläroverken nya änke- och pupillkassa...........................................

Lärarinnornas pensionsanstalt ..............................................................................................

| Folkskollärarnas pensionsinrättningar ...................................................................................

j Småskollärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt ...............................................................

Prästerskapets änke- och pupillkassa ...................................................................................

j Extra provinsialläkarnas pensionskassa ..............................................................................

| Lasarettsläkamas pensionskassa ..........................................................................................

Barnmorskornas pensionsanstalt...............................................................................................

| Dövstumlärarnas pensionsanstalt ..........................................................................................

En jämförelse mellan årets inkomster och utgifter visar följande procenttal:

Civilstatens änke- och pupillkassa .......................................................................................

I Arméns pensionskassa..............................................................................................................

| Flottans pensionskassa..............................................................................................................

| Handelsflottans pensionsanstalt ..............................................................................................

[ Statens järnvägars änke- och pupillkassa ..........................................................................

Telegrafverkets pensionsanstalter..........................................................................................

j Lärarnas vid elementarläroverken nya änke- och pupillkassa..........................................

I Lärarinnornas pensionsanstalt..................................................................................................

| Folkskollärarnas pensionsinrättningar .................................................................................

j Småskollärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt ..............................................................

| Prästerskapets änke- och pupillkassa .................................................................................

| Extra provinsialläkarnas pensionskassa ..............................................................................

Lasarettsläkamas pensionskassa ..........................................................................................

I Barnmorskornas pensionsanstalt ..........................................................................................

! Dövstumlärarnas pensionsanstalt .........................................................................................

— 511 —

utgiftsposterna, sinsemellan jämförda, visa följande procenttal:

Procent av inkomst:

Stats-

bidrag.

Delägarnas

tillskott.

Ränte-

vinst.

Annan

inkomst.

Summa.

Förvalt-

nings-

kostnad.

Pensions-

utgifter.

Andra

utgifter.

Summa, j

2.0

50.4

46.5

1.1

100

9.0

90.0

1.0

100

63.7

12.4

15.2

8.7

100

1.7

85.4

12.9

100 j

65.9

17.6

15.8

0.7

100

3.8

95.7

0.5

100

78.9

-

17.4

3.7

100

4.2

94,6

1.2

100

39.5

29.8

30.7

100

2.4

97.6

100

30.1

20.7

46.4

2.8

100

7.3

92.7

100

26.3

27.3

46.3

0.1

100

2.8

97.2

100

16.4

74.8

8.6

0.2

100

99.8

0.2

100

23.8

33.9

42.2

0.1

100

1.7

98.3

100

38.9

5.0

56.i

100

1.4

48.2

50.4

100

20.0

72.8

7.2

100

5.5

94.0

0.5

100

3.2

63.9

0.5

32.4

100

100

100

24.2

47.6

28.2

100

100

100

34.8

43.7

21.5

100

44.4

39.4

16.2

100

95.3

4.7

100

8.3

91.7

100

Procent av utgift:

48.6

90.4

87.5

83.1

24.2

32.8
43.4

3.o

47.8
111.2

81.3

39.8
65

17.9

83.4

512

Följande sammandrag över pensionskassornas ställning under åren

j Civilstatens änke- och pupillkassa:

Änke- och pupillkassan...............

Arméns pensionskassa .................

Flottans pensionskassa ..................

Handelsflottans pensionsanstalt
Statens järnvägstrafiks pensions''

inrättningar .............................

Telegrafverkets pensionsanstalter —
Lärarnas vid elementarläroverken nya

änke- och pupillkassa...............

Lärarinnornas pensionsanstalt ......

Folkskollärarnas pensionsinrättningar
Småskollärares m. fl. ålderdomsunder stödsanstalt

...........................

Prästerskapets änke- och pupillkassa
*) ................................

Extra provinsialläkarnas pensionskassa
...................................

Lasarettsläkarnas pensionskassa.....

Barnmorskornas pensionsanstalt .....

I Dövstumläramas pensionsanstalt.....

Summa

Nettob ehållning
vid utgången av

Överskott.

1908.

1913.

1909.

1910.

1911.

1912.

1913.

14,786,546

18,858,593

567,839

867,633

932,545

808,631

895,400

14,591,447

17,620,614

490,136

622,065

565,871

844,389

506,705

3,074,065

3,806,596

151,477

125,515

152,561

165,433

137.545

963,487

1,088,957

7,680

53,845

11,052

9,049

43,844

25,136,680

21,054,609

965,843

1,022,968

1,195,261

1,531,604

1,624,806

6,103,940

8,657,370

443,663

477,284

524,572

548,600

559,311

4,730,222

6,086,351

228,007

224,657

234,815

357,761

310,888

461,693

134,552

155,330

171,810

27,171,160

35,687,131

1,652,322

1,652,561

1,675,867

1,704,096

1,831,125

623,054

630,986

87,973

40,204

2) -

12,448,997

13,593,173

270,355

247,234

230,996

234,247

161,344

2,199

_

_

_

4,758

128,418

326,871

31,492

33,761

42,632

45,695

44,873

145,056

614,393

83,275

100,803

93,584

97,252

94,423

21.125

47,159

7,260

5,311

7,630

9,271

109,924,197

128,536,695

4,987,322

5,473,841

5,794,308

6,509,717

6,396,103

*) Räkenskapsåret = 1 maj—30 april.

2) Anstaltens räkenskaper för år 1913 utvisa en brist för samma år av 63,358 kronor 25 öre.

— 513

1909—1913 hava Revisorerna låtit upprätta och få härmed meddela:

Statsbidrag.

Dela

g a r e s bi

drag.

1909.

1910.

1911.

1912.

1913.

1909.

1910.

1911.

1912.

1913.

35,000

2,942,903

616,662

108,000

35,000

3,041,548

673,926

128,600

35,000

3,090,203

717,034

139,600

35,000

3,372,575

724,719

139,800

35,000

3,369,048

726,140

205,150

650,896

637,622

209,549

928,747

632,838

196,326

931,754

641,036

203,152

819,673

656,597

199,297

878,324

656,806

193,818

294,807

228,338

331,623

226,198

241,682

247,379

250,752

914,952

163,461

955,568

171,097

684,312

174,044

818,773

179,499

845,788

172,044

113,092

796,149

115,965

807,673

115,965

817,486

144,554

827,535

144,554

29,101

836,982

104,406

1,073,574

106,526

1,096,302

108,000

138,976

1,118,163

201,790

152,723

1,143,769

150,293

132,511

1,191,148

100

201,078

203,632

210,061

213,461

219,287

-

174,123

171,293

172,072

171,527

171,768

33,812

36,337

38,603

41,719

254

11,613

40,026

28,885

52,979

28,809

29,479

64,694

30,521

36,502

53,301

30,930

841

36,825

53,092

46,337

5,050

22,839

50,219

53,298

5,168,863

5,396,870

5,195,573

5,533,281

5,648,620

4,240,334

4,587,023

4,502,303

4,694,204

4,743,193

Revisionsberättelse ang. statsverket för år 1913.

65

— 514 —

STATENS AFFÄRSDRIVANDE VERK.

Järnvägsstyrelsen.

Järnvägstrafik- och järnvägsbyggnadsmedel.

Debet.

Balans från år 1912:

Tillgångar ........................................................................................................................ 611,127,146: 4i.

Inkomster:

J ärnvägstrafikmedel:

Trafikinkomster:

Persontrafiken ............................................. 30,796,257: 5 4.

Godstrafiken................................................ 56,557,650:56.

Extra trafikinkomster................................. 754,583: 71. 88,108,491:81.

Hushyror och arrenden ............................................................... 218,835: 2 3.

Vagnhyror....................................................................................... 233,659: 86.

Diverse............................................................................................. 132.279: 10. 88,693,266: —

Transport 699,820,412: 41.

515 —

Transport 699,820,412: 4 1.

Statsmedlen för omfäring:

Utgifter för kapitalökning:

Av lånemedel:

Till inköp av mark, erforderlig för utvidgning av vissa

järnvägsstationer ..................................................................

Till anskaffande av ny rörlig materiel vid statens redan

trafikerade järnvägar............................................................

Till fortsättande av arbetet med utläggning av ytterligare
ett järnvägsspår mellan Göteborg och Alingsås m. m.
Till fortsättande av en statsbana från Järna över Nyköping

till Norrköping.....................................................................

Till fortsättning av statsbanan från Ströms vattudal till

Ångermanälven.....................................................................

Till fortsättande av statsbanan Älvsby—Piteå ..................

Till fortsättning av statsbanan från Veittijärvi till Karungi

och från Karungi till Matarengi.......................................

Till påbörjande av en statsbana från Sveg till Brunflo...
Till uppförande av en elektrisk kraftstation vid Porjusfallen
i Stora Lule älv och anläggning av järnväg

mellan Gällivare och Porjus m. m..................................

Tilläggsanslag för redan utförda anläggningar vid Trälle borgs

ångfärjestation............................................................

Av andra statsinkomster:

Till utförande av nya byggnader och anläggningar vid

statens redan trafikerade järnvägar...... 2,447,600: —

Till uppförande av boställshus vid Järva 42,000: —
Till utförande av nya loko motivstallar in. m.

vid Mjölby................................................ 110,000: —

Till fullföljande av vissa åtgärder för
underlättande av arméns strategiska

uppmarsch ................................................ 100,000: —

Till anskaffande av ny rörlig materiel vid

statens redan trafikerade järnvägar ...... 500,000: —

Till nya inventarier och ökat förlag vid

statens järnvägar....................................... 2,000,000: —

Transport 5,199,600: —

300,000: —

2,500,000: —

1,100,000: —

1,300,000: —

2,000,000: —
1,200,000: —

900,000: —
500,000: —

800,000: —
37,300: —

10,637,300: —

699,820,412: 41.

— 516 —

Transport 5,199,600:— 10,637,300: —

Av lånemedel:

1910 års anslag:

Till fullbordande av statsbanan från

Göteborg till Skee.............................. 138,000: —

Till fullbordande av statsbanan från

Morjärv till Lappträsk........................ 200,000: —

1911 års anslag:

Till utläggning av ytterligare ett järnvägsspår
mellan Saltskog och Järna 500.000: —

Till fortsättning av statsbanan från

Östersund till Ströms vattudal ......... 100,000: —

1912 års anslag:

Till fortsättning av statsbanan från Järna

över Nyköping till Norrköping......... 1,800,000: —

Till anordnande av militärstation vid
Keräsjoki håll- och mötesplats å

järnvägen Lappträsk—Veittijärvi...... 32,500: —■

Till fullbordande av statsbanan från

Östersund till Ströms vattudal ......... 400,000: —

Till fortsättande å sträckan mellan Järna
och en punkt söder om Saltskog av
utläggningen av ytterligare ett järnvägsspår.
............................................... 250,000: —

Säger 5,199,600: — 14,057,800: —

699,820.412: 41.

19,257,400: —

Skulder:

I allmänhet

Balans till år 1914:

........... 2J 13,446: 04.

Summa 721,191,258: 4 5.

Kredit.

Balans från år 1912:

................. 2,540,202: oi.

Transport 2,540,202: oi.

Skulder.......

- 517 —

Transport 2,540,202:. Öl.

Utgifter:

Statens järnvägstrafik:

Utgifter för drift och underhåll .............................................. 66,367,363: 6 5.

Avsättning till pensionsfonden för tjänstemän vid statens
järnvägar ................................................................................. 500.000: — 66,867,363:6 5.

Inkomster av statens produktiva fonder för omföring:

Överskott av inkomster utöver driftkostnader............................................................ 21,825,902: 3 5.

Leverering:

Till vattenfallsstyrelsen:

Anslagsmedel till järnvägsanläggningen mellan Gällivare och Porjus......

50,000: —

Balans till år 1914:

Tillgångar:

Kontant behållning........

Förskott ..........................

Fastigheter.......................

Fordringar.......................

Järnvägar med materiel

5,461.972: 08.

688,464: 15.

1,616.300: —

7,436,410: 24.

614.704.643: 9 7. 629.907,790: 44.

Summa 721,191,258: 45.

— 518 —

Tabell över inkomster och utgifter av

1

Inkomster:

1904.

1905.

1906.

1907.

För persontrafiken i vidsträckt

mening ................................

18,385,290

23

19,238,651

24

20,593,036

40

23,156,299

62

» godstrafiken i d:o d:o

34,054.194

35

34.934,835

30

38,795,152

43

40,176,308

47

Extra trafikinkomster................

348,082

54

411,957

27

475,131

50

550,427

50

Diverse inkomster, till trafik ej

.

i

hänförliga, såsom hushyror,

1 arrenden, uthyrd materiel m.m.

149,703

63

151,462

69

153,962

81

180,386

24

Summa

52,937,270

75

54,736,906

50

60,017,283

14

64,063,421183

Utgifter:

i Administrativa avdelningen........

576,445

67

595,876

55

653.505

07

830,126

51

Järnvägsstyrelsens byråer, kam-

mar- och statistiska kontor

Gemensamma utgifter för stats-

banorna, utom pensionsbidrag

och avsättning till förnyelse-

fond .......................................

Distriktschefsexpeditionerna ....

Banavdelningen............................

8,286,468

45

8,232,191

39

8,675,268

25

10,397,810

60

Trafikavdelningen........................

11,273.961

24

11,920,126

55

12,686,893

55

16,504,042

86

Maskinavdelningen ....................

!) 17,510,837

33

*) 18,188,330

35

3) 19,534,207

37

022,648,142

76

Förluster ...................................

84,520

68,443

48

100,308

64

132,952

34

Säger

37,732,232

69

39,004,968

32

41,650,182

88

50,513,075

07

Bidrag till personalens pensio-

i

nering.....................................

304,100

75

314,638

77

367.341

99

261,923

66

Avsättning till förnyelsefond ....

_

Leverering till statskontoret ....

13,500,000

13,700,000

17,300,000

12,350,000

Inkomster utöver utgifter ........

1,400,937

31

1.717,299

41

699,758

27

938.423

10

Resterande inbetalning till stats-

kontoret av trafiköverskotts-

medel.......................................

Summa

52,937,270

75

54,736,906150

60,017,283

14

64,063,421

83

1) Häri ingår ersättning till Malmö—Kontinentens järnvägsaktiebolag med kronor 27,174: 98.

2) Dito dito med kronor 29 866: 6 8.

3) Dito dito med kronor 27,815: so.

4) Dito dito med kronor 32,322: 48.

6) Dito dito med kronor 36,429: 3 5.
a) Dito dito med kronor 40,005: 19.

— 519 —

järnvägsmedel under åren 1904—1913.

1908.

1909.

1910.

1911.

1912.

1913.

23,539,671

57

24,332,040

85

26,315,164

31

27,524,151

48

29,134,115

02

30,796,257

54

40,025,822

80

38,923,290

22

45,041,947

63

48,045,414

02

52,798,790

88

56,557,650

56

575,719

19

550,202

20

600,514

70

667,870

38

757,048

08

754,583

71

180,158

49

170,104

07

173,394

55

379,462

20

513,703

42

584,774

1 9

64,321,372

05

63,975,637

34

72,131,021

19

76,616,898

08

83,203,657

0

40

88,693,266

873,360

02

835,352

77

845,339

76

_

_

-

~~

1,354,101

06

1,365,215

1,427,285

84

_

_

1,403,825

1 6

1,446,079

04

1,531,412

21

199,017

70

197,828

88

190.608

87

11,997,828

54

11,459,038

11,604,836

99

9,380,984

41

9,564,672

65

10,065,412

64

18,335,390

36

17,631,950

35

17,529,471

26

15,450,020

18

15,966,283

75

16,478,863

98

5) 25,928,968

86

6) 24.952,843

22

25,397,806

23

24,027,228

96

25,817,624

38

28,469,078

41

37,373

12

41,924

76

172,412

42

97,810

72

346,955

57

178,478

32

57,172,920

90

54,921,109

10

55,549,866

66

51,912,988

19

54,704,659

27

58,341,140

27

142,969

Öl

181,090

56

681,623

09

1,696,886

96

1,886,056

42

2,026,223

38

5,000,000

6,318,000

_

6,500,000

_

5,050,000

6,850,000

13,000,000

13,000,000

19,800.000

_

20,700,000

1,955,482

14

2,023,437

68

2,899,531

44

5,007,022

93

1 64.321,372

_

_

494,941

71

1,125,902

351

05

63,975,637

34

72,131,021

19

76,616,898

08

83,203,657

40

88,693,266

520 —

§ I Riksdagen

beslöt år 1911 afläggning av en statsbana från Ulriksfors
till Volgsjön för en beräknad kostnad av 9,050,000 kronor. För banans
utförande har av riksdagen åren 1911—1914 anvisats anslag med sammanlagt
5,800,000 kronor, varjämte riksdagen 1914 medgivit, att för enahanda ändamål
finge användas de besparingar intill ett belopp av 700,000 kronor, som
uppkommit å det till anläggning av en statsbana från Östersund till Ulriksfors
anvisade anslaget.

Revisorerna hava under året befarit ifrågavarande järnväg från Ulriksfors
till den punkt belägen 62 kilometer norr därom, dit rälsläggningen vid
tiden för Revisorernas besök framdragits. Av denna handel har sträckan
Ulriksfors—Hoting med en längd av 51.5 kilometer den 1 innevarande
november öppnats för allmän trafik.

Revisorerna besågo under resan jämväl de vid järnvägsbyggnaden använda,
flyttbara arbetarbarackerna, vilka syntes Revisorerna väl fylla det med dem
avsedda ändamålet.

— 521 —

I*©stverket.

Debet.

Balans från år 1912:

Tillgångar........................................................................................................................... 14,710,362:35.

Inkomster:

Försäljning av frankotecken...............................................................

23,029,526: 24.

Postbefordringsavgifter för tidningar och tidskrifter.....................

1,551,620: 66.

Fraktmedel av postverkets ångfartyg .............................................

15,607: 40.

Uppburna befordringsavgifter för utgivarkorsband ........................

276,284: 20.

Avgifter för registrering och fackavläggning m. m......................

138,823: 23.

Extra ordinarie uppbörd.....................................................................

85,753: so.

Bötesmedel.............................................................................................

2,125: 69.

Anmärkningsmedel ..............................................................................

4,404: 4 5.

Medel, funna i öppnade, obeställbara försändelser ........................

Återvunna medel till gäldande av utbetald ersättning för bort-

1,563: 20.

komna eller skadade värdeförsändelser .......................................

1,443: 69.

Portoandelar för utrikes försändelser................................................

597,904: 02.

Besparade medel å anslaget till inköp av inventarier..................

2,084: 38.

25,707,140: 96.

Balans till år 1914:

Skulder:

Överlevereringar ..............................................................................

Tidningsprenumerationsmedel, tillkommande:

673: 07.

tidningsutgivare inom landet ........................ 2,676,842: 9 7.

främmande postverk ....................................... 949: 97.

2,677,792: 94.

Reserverade medel:

avsättning till förnyelsefonden...................................................

42,986: 68.

Postanvisnings- och postförskottsmedel .......................................

5,199,401: 39.

Riksbanken, å giroräkning............................................................

488,600: —

Transport

8,409,454: 08.

40,417.503: 31.

Revisionsberättelse ang. statsverket för år 1913.

66

522 -

Likviderna med utländska postverk

Postsparbanken...................................

Pensionsavgifter till staten..............

Överskottsmedel i postkassor...........

Postverkets fonds konto:

Bundet kapital:

fastigheter....................

fartyg ..........................

inventarier....................

Behållna byggnadsmedel

Transport 8,409,454: 08. 40,417.503: 31

.................. 1,418.950: 92.

.................. 116.457: 29.

.................. 29,980: 77.

.................. 10,754: 9 8.

7.157,149: 90.

125,000: —

2,301.415: 16. 9,583,565: 06.

.......................136.348: 4 8. 9,719,913: 54. 19.705,511: 58.

Summa 60,123,014: 8 9.

Skulder............

Postverkets utgiftsstat
för år
1913 anvisar:

Kredit.

Balans från år 1912:

Utgifter:

9.762,510: 14.

— Avlöningsstaten
— Övergångsstaten
— Pensionsstaten ...
6,973,000:— Postbefordran:

å järnväg

13,140,200

30,050

312,755

12,426,169: 07.
20,482: 16.
350.860: 17.

2,521,000:

........................... 3,828,621: —

å landsväg jämte lokala transporter
................................. 1,710,252: 08.

sjöledes .................................... 546,517: 5 6.

transitersättning åt främmande

postverk..............................

Omkostnadsstaten:

Felräkningspenningar............

Ersättning för tjänsteresor i

allmänhet ...........................

Traktamenten för tjänstgöring
i postkupé och å landsvägspostlinje.
.....

85,537: 04. 6,170,927: 68.

70,676: 58.

93,443: 77.

276,520: 2 5.

Trp:t 22,977,005: —

Transport 440,640: 60. 18,968,439: 08. 9,762,510: 14.

— 523

Postverkets utgiftsstat
för år
1913 anvisar:

Trp:t 22,977,005: —

15,000: —
10,295: —
215,000: —
23,217,300: —

Transport 440,040: 6o.
Överliggningslokaler åt tjänste -

män .................................... 56,321: 05.

Uniformsbeklädnad ............... 276,470: 10.

Sjukvård m. m...................... 33,941: 30.

Undervisningskurser............... 24,534:84.

Hyror för postlokaler............ 319.212: 25.

Postlokalers uppvärmning, belysning
och städning......... 325.903: 6o.

Tillverkning av frankotecken 231,346: 46.

Blankett- och cirkulärtryck,

skrivmaterialier m. m....... 363,786: 2 9.

Förbrukningsartiklar............... 133.197: 05.

Telefonavgifter och telegramporto.
................................... 29,014:90.

Diverse utgifter ..................... 40,648: so.

Oförutsedda utgifter .............................................

Avkortningar och restitutioner ...........................

Avsättning till förnyelsefond ..............................

18.968.439: 08.

2,275,016: 94.
7,197: 51.
8.441: 89.
215.000: —

9,762,510: 14.

21,474,095: 42.

Till statskontoret:
Postmedel..........

Leverering:

3,747,852: 2 1.

Balans till år 1914:

Tillgångar:

Kontant behållning ..................................................................

Förskott.......................................................................................

Propriebalanser...........................................................................

Anmärkta poster........................................................................

Fordringar .................................................................................

Postverkets fastigheter ............................................................

„ ångfartyg...............................................................

„ inventarier ............................................................

8.443,567: 27.

3,960,317: 25.

43,411: 38.

20: —

3.107,676: 16.

7.157,149: 90.

125,000: —

2,301,415: 16. 25,138,557: 12.
Summa 60,123,014: 8 9.

524 —

§ I Revisorerna

hava besökt postkontoren i Strängnäs, Eskilstuna och Västerås.

I fråga om postkontoren i Strängnäs och Eskilstuna funno Revisorerna
intet att erinra.

De i telegrafstationsbyggnaden i Västerås inrymda postkontorslokalerna
föreföllo att vara mindre väl disponerade. Särskilt vilja Revisorerna framhålla,
att åt den allmänna expeditionssalen tillmätts så knappt utrymme, att detsamma
redan nu — inom mindre än tre år efter det byggnaden tagits i bruk —
var till fullo utnyttjat. Detta förhållande syntes så mycket mera ägnat att
tilldraga sig Revisorernas uppmärksamhet, som enligt vad inhämtas av den
proposition till 1909 års riksdag, varigenom anslag begärdes för uppförande
av telegrafstationsbyggnader i Västerås med flera städer, generalpoststyrelsen
i skrivelse till telegrafstyrelsen i november 1908 beträffande de för postkontoret
i Västerås enligt uppgjorda förslagsritningar avsedda utrymmen uttalat,
att desamma syntes bliva tillräckliga.

— 525 —

Telegrafverket.

Debet.

Balans från år 1912:

Tillgångar ...................

Inkomster:

Telegrafinkomster:

Telegramavgifter................................................ 2.678,672: 90.

Avgifter för registrering av telegramadresser 49,590: —
Bidrag från kommuner och enskilda till lokal

för och underhåll av vissa stationer......... 3,220: 7 1.

Hyra för telegrafledningar.............................. 30,448: 2 3.

Avgifter för lokaltelegrafabonnemang............ 9,743: 3 9.

Telefoninkomster:

Anläggningsavgifter.......................................... 154,804: 2 5.

Inträdesavgifter................................................... 675.593: 17.

Abonnemangsavgifter ....................................... 7,468,667: 45.

Samtalsavgifter................................................... 7.287,264: 64.

Ökat värde..........................................................................................

2,771,675: 23.

15,586,329: 51.
5,034,536: 42.

Balans till år 1914:

Skulder:

Till diverse kreditorer..............................................................

Oanvända medel för stationsbyggnader ................................

Överskott för år 1913 ...........................................................

Anslag till kassaförlag ...........................................................

177,824: 03.
467,893: 43.
6,292.441: 7 8.
150,000: —

89,332,447: 93.

23,392,541: 16.

7.088,159: 24.

Stimma 119,813,148: 33.

— 523 —

Kredit.

Balans från år 1912:

Skulder.............................................................................................................................. 7.223,528: 7 4

Utgifter:

Avlöningsstaten:

Styrelsen ............................................................ 283,121: 43.

Linjedistrikten ................................................... 830.325: 02.

Telegrafdistrikten och stationerna.................. 4,971,134: 8 9.

Verkstaden.................................................... 49,285: 8 5.

Uppbördsprovision............................................. 228,789: 5 2.

Felräkningspenningar ....................................... 19,700: 6 9.

Hyresbidrag ...................................................... 155,890: 6 6.

Dyrortstillägg ................................................... 199.621: 56.

Beklädnad ......................................................... 157,065: 5 6.

Sjukvård och begravningshjälp........................ 49,748: 79.

Belöningar, studieresor och gratifikationer... 8,517:2 0.
Pensions- och understödsstaterna:

Livräntor och understöd ................................. 14,962: 83.

Fyllnadspensioner ............................................. 102,646: 58.

Bidrag till telegrafverkets pensionsinrättning 229.837: 09.

Dito till telegrafverkets änke- och pupillkassa 20,915: —

Omkostnadsstaten:

Allmänna omkostnader:
Besekostnads- och trakta -

mentsersättning ............ 53,414: 7 2.

Blanketter, skrivmaterialier,
tryckningskostnad
m. m............................... 355,835:4 4.

Hyror................................. 31,609:21.

Underhåll av förhyrda lokaler
.............................. 30,223: 71.

Eldning .............................. 92,919: 6 8.

Belysning........................... 85.035: 35.

Transport 649,038: 11.

6,953,201: 17.

368.361: 50.

7.321.562: 07.

7.223.528: 74

Transport

— 527 —

7,223,528: 74.

649,038:u. 7,321,562:0 7

Städning..............................

80.518: 28.

Postavgifter........................

68,305: 08.

Underhåll av stationsinven-

tarier..............................

29,372: 61.

Inköp och underhåll av

verktygsinventarier ......

67,911: 31.

Frakt- och transportkost-

nader ..............................

112,033: 0 8.

Sveriges bidrag till under-

hållet av telegrafunionens

internationella byrå i

Bern.................................

3,354: 98.

Telegrafverkets undervis-

ningsanstalt ..................

38,011: 43.

Ränta till enskilda............

68,860: 15.

Diverse utgifter..................

31,997: 13. 1,149,402: 76.

U nderhåll 6kostnader:

Lokalnäten ........................

2,266.810: io.

Interurbannätet..................

668,691: 13.

Telegrafnätet.....................

376,511: 21. 3,312,012: 50.

Fastigheterna:

Underhåll...........................

69,892: 07.

Uppvärmning.....................

85,160: 42.

Övriga utgifter..................

127,532: 54. 282,585: 03.

Leverering:

statskontoret:

Överskott av telegrafmedlen för år 1913 ..............................

Balans till år 1914:

gångar:

Kontant behållning:

Hos styrelsen.....................

............................ 9,777:u

„ förrådsförvaltningen...

............................ 820:7 4

„ föreståndaren för

undervisningsan-

stalten .......................

............................ 3.468: 36

12,065,562: 96.

6,292.441: 7 8.

Transport 14.066:21.

25.581.533: 4 8.

— 528 -

Transport

14,066: 21.

Hos linjedistrikten .......................................

190,057: 65.

„ trafikdistrikten.......................................

4,022: 94.

„ stationerna.............................................

1,470,031: 67.

I riksbanken ................................................

477.200: —

2,155,378: 47.

Förskott:

å medel för inköp och bebyggande av
fastigheter ................................................

378,131: 75.

å anläggningskostnad, utgående av anslag
för fortsatt utveckling av statens telefon-och telegrafväsende ................................

1,207,479: 29.

å vinstmedel för år 1913...........................

4,250,000: —

5,835,611: 04.

Fordringar:

Hos utländska telegrafförvaltningar .........

51,575:31.

„ diverse debitorer....................................

127.481: 96.

179,057: 27.

Materialförråd ...................................................

4,317.089: 05.

Telegrafverkets verkstad .................................

1,502,978: 55.

Lokalnäten .........................................................

42,971,306: 16.

Interurbannätet...................................................

23,023,144: 10.

Telegrafnätet.....................................................

4,550,110: 64.

Fastigheter .........................................................

9,696.939: 57.

25.581.533: 48.

94,231.614: 85.

Summa 119,813,148: 33.

— 529 —

§ I Revisorerna

hava besökt telegrafstationerna i Strängnäs, Eskilstuna och
Västerås ävensom besett den för uppförande av telegrafstationsbyggnad i
Eskilstuna inköpta tomt.

Besöken vid telegrafstationerna i Eskilstuna och Strängnäs gåvo icke
anledning till någon erinran.

1907 års riksdag medgav, att för telegrafverkets behov finge inköpas
för byggnadstomt lämplig fastighet i Västerås. I enlighet med detta beslut
inköptes samma år för en köpeskilling av 27,000 kronor en del av tomten
nummer 9 i norra kvarteret i Västerås. Vidare medgav 1909 års riksdag,
dels att för telegrafverkets räkning finge förvärvas en av riksbanken inköpt,
intill telegrafverkets berörda tomt belägen fastighet, för ett pris motsvarande
de kostnader, som köpet medfört för riksbanken, dels ock att å ifrågavarande
tvenne tomter finge uppföras en telegrafstationsbyggnad, inrymmande jämväl
lokaler för riksbankskontor och postkontor, för en kostnad icke överstigande
407,000 kronor.

För inköp av omnämnda, riksbanken tillhöriga tomt har telegrafverket
år 1911 erlagt 33,500 kronor, varjämte för uppförande av ifrågavarande
byggnad under åren 1909—1912 utbetalts sammanlagt 399,044 kronor 49 öre.

Revisorerna funno byggnaden enkel och tilltalande såväl i avseende å
det yttre som beträffande inredningen. Dispositionen av byggnadens utrymmen
föranledde icke någon erinran annat än i fråga om de för postverket avsedda
lokalerna, varom närmare förmäles under berättelsen angående postverket.

Riksdagen medgav år 1913, att för telegrafverkets räkning finge inköpas
gården nummer 259 i Eskilstuna för en köpeskilling av 60,000 kronor. Därefter
har förra riksdagen innevarande år medgivit, att å berörda tomt finge
uppföras eu telegrafstationsbyggnad inrymmande jämväl lokaler för postkontor,
för en kostnad ej överstigande 380,000 kronor.

Revisorernas besök vid ifrågavarande tomt, varå grundläggningsarbeten
voro påbörjade, gav icke anledning till något särskilt uttalande.

Revisionsberättelse ang. statsverket för år 1913.

67

530 —

Vattenlallsstyrelsen ©eh

Debet.

Ingående
balans för
tillgångar.

Inkomster.

Leverering.

Vattenfallsstyrelsen ............................................

1,018,444

6 5

__ ._

Statens vattenfallsverk:

i 1

Trollhätte kanalverk............................................

4,864,924

49

735,283 43

_ J

! Trollhätte kanals ombyggnad............................

9,569,156

65

29,135 sij

3,600,000 —

Trollhätte kraftverk...........................................

34,035,293

69

1,722,52679

935,000!—

Trollhätte fastighetsförvaltning ........................

Diverse vattenfall och fastigheter inom Älvs-

2,553,317

15

61,894 21

borgs samt Göteborgs och Bohus län ........

Vattenfall och fastigheter, inköpta för elektrisk

9,879,831

14

252,697 so

- ! —

drift vid statens järnvägar...........................

4,789,933

40

9,047 66

— !—

Diverse vattenfall och fastigheter....................

1,138,930

21

33,651 76

125,000 —

Porjus kraftverk ...............................................

8,672,006

30

7.528 19

3,090,000 —

Älvkarleby kraftverk ........................................

6,114,066

56

16,292(05

1,800,000 —

Södertälje kanalverk...........................................

_

83,357 82!

768,742 54

Säger

81,617,459

59

2,951,414 72

10,318,74254

Summa''

82,635,904 24

2,951,414 72''

10,318,742''54

statens vattcnfallsverk

Summa.

\

K r e d i t.

Utgående
balans för
skulder.

Ingående
balans för
skulder.

Utgifter.

Leverering.

Utgående
balans för
tillgångar.

1,238,825 so

2,257,270

15

1,003,308 76

17,911

06

I,236,050j33

6,390 63

5,606,598

55

10,783 25

257,873

12

633,915

79

4,704,026 39

114,528 42

13,312,820

38

93,015 90

6,701

26

76,140

75

13,136,962 47

62,222 5 6

36,755,043

04

137,113 51

569,608

55

1,130,542

50

34,917,778 48

21,651 24

2,636,862

60

41,473 55;

29,653

80

36,146

38

2,529,588^87

34,783 97

10,167,312

61

1,149 14

14,521

81''

126,478

''

12

10,025,163 5 4

8,000 —

4,806,981

06

9,369 20

5,983

99

4,805

87

4,786,822i—

- i-

1,297,581

97

— —

9,500

08

12,278

44

1,275,80345!

299,885 —

12,069,419

49

484,901 4,3

387

60

18,781

17

11,565,349 29

16,573 12

7,946,931

73

25,711134

87

22

23,355

22

7,897,777 9 5

11,976:60

864,076

96

— .—

50,605

87

813,471 09;

576,011 54

95,463,628

39

803,517 32

944,923

30;

2,062,444^4

91,652,743 53

1,814,837 04

97,720.898 54

1,806,826''o 8

962,834'' 3 6

2,062,444 24

92,888,793 se!

— 532 —

Översikt av den ekonomiska ställningen den 31 december 1913.

Tillgångar:

Vattenfallsstyrelsen:

Fordringar av särskilda avdelningar av statens

vattenfallsverk............................................. 306,030: 29.

Förskott............................................................ 19,169:31.

I riksbanken innestående medel..................... 905,585: —

I kassan............................................................ 5,265: 73.

Trollhätte kanal verk:

Kanalen med tillhörande anläggningar och
fastigheter, efter avdrag av förnyelsefonden

motsvarande avskrivning ........................... 4,258,477: —

Inventarier......................................................... 149,976: 58.

Materialier......................................................... 57,036: 01.

Aktier i Trollhättans badhusaktiebolag...... 1: —

Fordringar:

Trollhätte kanals ombyggnad 9,638: 88.

„ kraftverk............... 11.219: 43.

„ fastighetsförvaltning 3,232:07.

Diverse debitorer.................. 13,380: 59. 37.470: 97.

I bank innestående medel.............................. 199,999: 04.

I kassan............................................................ 1,065: 7 6.

Trollhätte kanals ombyggnad:

Fastigheter och skadeersättningar till jordägare.
........................................................... 1,699,328: 35.

Anläggningar ................................................ 10,000,100: 0 9.

Inventarier...................................................... 504,243:7 3.

Materialier...................................................... 301,490:52.

Fordringar:

Vattenfallsstyrelsen ......... 501,550: 98.

Diverse debitorer............... 51,693: 22. 553,244: 20.

I bank innestående medel........................... 78,504: 4 8.

I kassan......................................................... 51: 10.

1,236,050: 33.

4,704,026: 39.

13,136,962: 47.

Transport 19,077,039: 19.

— 533 —

Transport 19,077,039: 19.

Trollhätte kraftverk:

Trollhare strömmar.........

Diverse fastigheter m. m.
Driftfärdiga anläggningar

Icke driftfärdiga dito ......

Inventarier...........................

Materialier..........................

15,000,000: —
2,426,552: 3 4.
16,118,030: 2 8.
36,872: 99.
83,100: 7 5.
167,171: 23.

Fordringar:

Vattenfallsstyrelsen........................

Trollhätte kanals ombyggnad......

Diverse vattenfall och fastigheter
inom Älvsborgs samt Göteborgs

och Bohus län...........................

Diverse debitorer ...........................

Balanserade ackvisitionskostnader ..

I bank innestående medel.................

I kassan...............................................

100,582: 6 2.
15,603: 8 6.

1,400:

233,577:

79.

351,164: 27.

3,244: 7 6.

730,096: 29.

1,545^5 7. 34,917,778:48.

Trollhätte fastighetsförvaltning:

Fastigheter, inköpta från Nya Trollhätte kanalbolag och Trollhättaus
elektriska kraftaktiebolag samt hemmanen Stallbacka och Sylte

kronogården.
Hemmanet Slätthult
Lägenheten Bergsryggen.
.................

Hotell Utsikten......

Åtta holmar i Göta

älv........................

Spikön .....................

Andel i Västra Malg ön

........................

Lägenheterna Stora
Hojum nr 8 o. 9
Anläggningar vid
industriområdet å
Stallbacka............

980,835: 71.
68,867: 50.

9,491: 16.

100,000: —

2,200: —
10,000: —

73,102: 34.

48,608: 70.

245,300: 5 7.

Transport 1,538,405: 98.

53,994,817: 6 7.

— 534 —

Transport 1,538,405: 9 8.

Anläggningar vid
egnahemsområdet
Hjulkvarn m. m. 137,239: 13.

Mönsterbyggnader å

dito dito............... 15,862: 41.

Anläggningar vid
egnahemsområdet
å Sylte krono gården.

................. 3,016: 40.

Väganläggning Trollhättan—Slätthult
856: 2 7.

efter avdrag av förnyelsefonden

motsvarande avskrivning .........

Aktier i järnvägsaktiebolaget Trollhättan—Nossebro

Inventarier .........................................

Materialier .........................................

Fordringar:

Oguldna köpeskillingar för försålda
tomter .............................

Byggnadslån ä 4 %.....................

1,695,380: 19.

5,500:

» ä 4 Vs % ...............

Diverse vattenfall och fastigheter
inom Älvsborgs samt Göteborgs

och Bohus län...........................

Diverse debitorer...........................

bank innestående medel..................

77: 27.
24,215: 72.

1,689,880: 19.
60,000: —
13,532: 2 3.
8,687: 69.

230,225: 6 4.
88,597: 41.
324,454: 14.

I kassan.

667,570: 18.
89,816: 40.
102: 18.

Diverse vattenfall och fastigheter inom Älvsborgs samt Göteborgs och
Bohus län:

Delar av landerierna Fredrikslund
och Källshagen... 40,000: —

Hemmanet Sjöboda 47,495: 4 6.

Egendomen Fridhem 51,376: 2 o.

Fastigheter vid V.arg ön

........................ 3,090,000: —

Dito vid Inlands pappfabrik
.................. 2,550,000: —

Transport 5,778,871: 66.

53,994.817: 67.

%

2,529,588: 8 7.

56,524,406: 5 4.

— 535

Transport 5,778,871: 6 6.

Fastigheter vid Lilla

Edetspappersbruk 4,201,526: 32.

Sluss- och tullhustomterna
vid Lilla

Edet 6,000: — 9,986,397: 9 8.

efter avdrag av förnyelsefonden

motsvarande avskrivning ......... 10,000: —

Fordringar:

Trollhätte kanalverk..................... 1,741: 18.

Diverse debitorer........................... 76: 67.

I bank innestående medel.............................................

I kassan...........................................................................

9,976,397: 98.

1,817: 85.
46,681: 83.
265: 88.

Vattenfall och fastigheter, inköpta för elektrisk drift vid statens järnvägar:
Fastigheter vid Lagan och Bolmån:

Vid Skeens vattenfall .................. 250,000: —

„ Hjulsnäs dito........................... 126,458: 3 3.

„ Tovhults och Trakeryds dito 162,100: —

„ Karseforsen.............................. 1,285,200: —

Fastigheter vid Motala ström:

Lägenheter, avsöndrade från Ljungs

säteri .......................................... 1,500,000: —

Lägenheterna Jakobslunds kraft -

station nr 1 m. fl...................

Lägenheten Norra Malfors kvarn
Lägenheter, avsöndrade från Södra

Malfors nr 2..............................

Lägenhet, avsöndrad från Sågarhem
nr 1....................................

Fastigheter vid Järleån:

Lägenheterna Hammarby kraftstation
nr 1—38 .....................

625,000: —
45,000: —

170,000: —

12,000: —

600,000: —

4,7 <5,7o8: 33.

Fordringar:

Vattenfallsstyrelsen........................ 10,058: Öl.

Diverse debitorer........................... 1,005: 16. 11,063: 67.

Transport

56,524,406: 5 4.

10,025,163: 54.

4,786,822: —
71,336,392: 08.

— 536 —

Transport 71,336,392: o8.

Diverse vattenfall och fastigheter
Laholms vattenfall med

tillhörande områden......

Laholms laxfiske...............

Hemmanen Edefors och

Forsudden .....................

Hemmanslotten Brusarp nr

l, litt. Ad.....................

Vattenfall jämte utmål vid

Kungs Norrby kungsgård
Kronans äldre fiskelägenheter
vid Älvkarleby ...
Fisken och strandområden

m. m. vid Älvkarleby,
inköpta från jordägare i
Östanå och Västanå byar

Hemmanen Stora och Lilla
Gunnarstorp eller Jakobslund
in. fl. fastigheter i
Ljungs och Vreta klosters
socknar ...........................

Fordringar:

Vattenfallsstyrelsen ..
Diverse arrendatorer
Diverse debitorer .....

300,000: —
40,000: —

76,650: 77.

1: —

60,000:

220,000:

211,000: —

125,000:

242,050: 8 5.
1,074: 53.
26: 30.

1,032,651: 7 7.

243,151: 68. 1,275,803: 4 5.

Porjus kraftverk:

Porjusfallen ...................................................... 1,000,000: —

Delar av kronoparkerna Råneträsk och Pakko 3,000: —

Lägenheten Fallstrand nr 1........................ 20,323:7 0.

Kraftstations-och distributionsanläggningar 10,006,357: 03.

Inventarier...................................................... 321,289:7 5.

Materialier.................................................... 149,605: 6 9.

Fordringar:

Vattenfallsstyrelsen...... 7,140: 5 9.

Diverse debitorer ......... 9,846: 0 4. 16,986: 6 3.

I bank innestående medel........................... 47,786: 49. 11,565,349: 2 9.

Transport 84,177,544: 8 2.

— 537 —

Transport 84,177,544: 82.

Älvkarleby kraftverk:

Älvkarleby vattenfall....................................

Delar av Älvkarleby kungsgård jämte

Flakön m. fl. holmar..............................

Distributionsanläggningar..............................

Kraftstationsanläggning.................................

Inventarier.....................................................

Materialier......................................................

Fordringar:

Vattenfallsstyrelsen ...... 358,272: 64.

Diverse debitorer ......... 22,867: o7.

I bank innestående medel...........................

I kassan.....................................................

Södertälje kanalverk:

Kanalen med tillhörande anläggningar och
fastigheter, efter avdrag av förnyelsefonden
motsvarande avskrivning............

Inventarier....................................................

Materialier......................................................

Fordringar:

Diverse debitorer.......................................

I bank innestående medel..........................

3,000,000: —

15,000: —
365,743: 31.
3,719,144: 93.
212,653: 8 6.
167,277: 33.

381,139: 71.
32,787: 83.
4,030: 9 8.

7,897,777: 95.

748,398: 08.

12,239: 7 5.

3,223: 81.

1,434: 7 2.

48,174: 7 3. S13,471; 09.

Summa 92,888,793: 8 6.

Skulder:

V attenfallsstyrelsen:

Till särskilda avdelningar av statens vatten fallsverk.

.....................................................

Utöver tillgång utbetalda...........................

Trollhätte kanal verk:

Vattenfallsstyrelsen.......................................

Diverse vattenfall och fastigheter inom Älvsborgs
samt Göteborgs och Bohus län
Diverse kreditorer..........................................

1,219,656: 19.

_____19,169: 31. 1,238,825: 5o.

2,481: 15.

1,741: 18.

2,168: 3 0. 6,390: 6 3.

Transport 1,245,216: 13.

68

Revisionsberättelse ang. statsverket för år 1913.

— 538 —

Transport 1,245,216: 13.

Trollhätte kanals ombyggnad:

Trollhare kanalverk ................................... 9,638: 88.

„ kraftverk....................................... 15,603:8 6.

Diverse kreditorer.......................................... 42,019: 5 9.

Disponibla medels konto:

Försäljningsmedel för nedrivna byggnader
m. m.............................................. 47,266: 09.

Trollhätte kraftverk:

Trollhätte kanalverk.................................... 11,219: 4 3.

Diverse kreditorer.......................................... 51,003: 13.

Trollhätte fastighetsförvaltning:

Vattenfallsstyrelsen....................................... 1,077: 14.

Trollhätte kanal verk .................................... 3,232: 07.

Hypoteksföreningen för västkustens städer 14,261: so.

Diverse kreditorer.......................................... 3,080: 7 3.

Diverse vattenfall och fastigheter inom Älvsborgs samt Göteborgs
och Bohus län:

Vattenfallsstyrelsen....................................... 7,159: 26.

Trollhätte kraftverk .................................... 1,400: —

„ fastighetsförvaltning .................. 77: 27.

Diverse kreditorer.......................................... 26,147: 44.

Vattenfall och fastigheter, inköpta för elektrisk drift vid
statens järnvägar:

Ogulden köpeskilling för vissa fastigheter vid Karseforsen
Porjus kraftverk:

Vattenfallsstyrelsen....................................... 284,578: 05.

Diverse kreditorer.......................................... 15,306: 95.

Älvkarleby kraftverk:

Diverse kreditorer........................................................................

Södertälje kanalverk:

Vattenfallsstyrelsen....................................... 10,734: 6 9.

Diverse kreditorer.......................................... 1,241:91.

Summa

114,528: 4 2.

62,222: 5 6.

21,651: 24.

34,783: 97.

8,000: —

299,885: —

16,573: 12.

11,976: 60.
1,814,837: 04.

539 —

DomänstyreLsen.

Disponerat kapital:

Vid årets början disponerat kapital ........... 205,993,978: 7 8.

Efter avdrag av andra än domänfonden

tillhöriga medels nettotillgång ........... 763,193:8 1.

o # -

Återstår vid årets början ett enligt huvudboken
för statens domäner disponerat

kapital av ......................................... 205,230,784: 9 7.

Dragés härifrån 1912 års överskott av

rörelsen ................................................. 9,961,040: 17.

Uppkommer såsom vid årets början verkligen
disponerat kapital ..................... 195,269,744: so.

Tillkommet disponerat kapital:

Statens skogar .............. 10,000: —

206,594,666: 2 6.

9,000,000: —
197,594,666: 26.
193,320,022: 10.

Inventarier.

190,277:31. 200,277:31. 195,470,022:11.

Under året lyftat anslag:

den 3 april .........................................................................

Överskott av rörelsen den 31 december ................................

Avgå under året verkställda inbetalningar till statsverket:

den 17 juni .............................................................................

den 1 september ....................................................................

den 6 oktober...........................................................................

Vid årets slut disponerat kapital.............................................

Under året i medeltal disponerat kapital ..............................

800,000: —
10,324,644: 15.

1,500,000

1,500,000

6,000,000

Resultatet av rörelsen under året:

Inkomster:

Statens skogsdomäner................................. 14,961,786: 94.

Statens jordbruksdomäner.......................... 1,790,066: 33.

Transport 16,751,853: 27.

— 540 —

Transport 16,751,853: 2 7.

Köpeskillingar för mindre kronolägenheter 37,000: —

Ersättning för vissa av domänstyrelsen

förskjutna belopp.................................... 8,299: 80. 16,797,153:07.

Driftkostnader:

Domänstyrelsen ..........................................

Statens skogsdomäner...............................

Statens jordbruksdomäuer...........................

Köpeskillingar för mindre kronolägenheter

206.218: 73.

6,050,774: 72.

198,803: 62.

16,711: 85. 6,472,508: 9 2.

Överskott.......................................................................................... 10,324,644:15.

utgörande 5.3 4 procent å det under året i medeltalet disponerade
kapitalet.

Det disponerade kapitalets användning:

vid slutet av år

1912.

1913.

Ökning (+) eller
minskning (—) •

I verket bundet kapital:

Statens skogar............................................

Statens jordbruksdomäner...........................

Inventarier ...................................................

128,922,363: —
61,017,295: —
78,970: —

131,577,872: —
59.747,539: —
269,247: —

+ 2,655,509: —
— 1,269,756: —
+ 190,277: —

Säger

190,018,628: —

191,594,658: —

+ 1,576,030: —

Kapital, som ännu ej tagits i bruk:
Kontanta medel och fordringar...............

5,251,116: —

6,000,008: —

+ 748,892: —

Summa

195,269,744: —

197,594,666: —

+ 2,324,922: —

541

För att visa nettobehållningen under år 1913 av kronans utarrenderade domäner hava
Revisorerna låtit upprätta följande tabell:

Utgifter:

Arrende-

medel.

Avkast-

ningar.

1 ö *

Till avlöning
åt domän-intendenter.

Resekost-nader vid
domän-förvultningen.

Summa
avkastning
och utgifter.

Nettobehåll-ningen av
arrende-medlen.

Stockholms

län

9(5,085

3 G

21,255

83

2,000

2,480

35

25,736

1 8

70.349:18

Uppsala

»

77,805

66

27,710

30

2,500

2,181

94

32,398

24

45,467,42

Södermanlands

»

158,920

28

24,389

26

2,600

1,418

64

28,407

90

125,512:38

Östergötlands

»

248,904

lft

56,112

19

3.000

5,652

85

64,765

04

184,139 11

Jönköpings

»

108,172

13

12,160

73

3,000

3,877

04

19,037

77

89,134 36

Kronobergs

»

40,273

1

2,840

64

2.000

2,927

36

7,768

32,505 12

Kalmar

»

113,275

77

32.683

13

1,800

3,433

12

37,916

25

75,359(5 2

Gottlands

»

7,800

35

1.702

238

3 5

1,940

35

5,866

Blekinge

»

25,399

09

468

16

468

1 6

24,930

93

Kristianstads

»

207,537

14

41,097

57

3.000

3,584

26

47,681

83

159,855

31

Malmöhus

»

424,108

40

78,093

26

3,000

2,638

59

83,731

85

340,376

55

Hallands

»

44,248

Öl

13,559

48

800

507

20

14.866

68

29.381

33

Göteborgs och Bohus

y>

101,205

42

44,979

06

2,500

5.377

45

52,856

5 1

48,408

91

Alvsborgs

»

70,194

54

25,127

22

2,600

3,213

02

30,940

24

39,254

30

Skaraborgs

»

299,073

38

88,295

41

3,000

4,881

03

96.176

44

202,896

94

Värmlands

»

38,414

1 9

0,480

1,000

1.589

1 7

9,069

1 7

29,345

02

Örebro

»

75,482

92

12,400 6 7

1,400

1.373

52

15,174

1 9

60,308

73

Västmanlands

»

80.700

89

30,983:4 4

1,300

5,121

20

37.404

64

49,296

25

Kopparbergs

5,040

750

67

817

4,823

Gävleborgs

»

0,424

65

523

641

12

1,164

12

5,260

53

Västernorrlands

»

800

-.

800

Jämtlands

»

4,483bo

1,074:35

476

31

1,550

66

2.932

64

Västerbottens

»

2,025

11 j 7 6

63

so)

75156

2.549

44

Summa

2,238,699 75

522,235130

35.500

52,211 48''

609,946; 7 8

1,628,752|b7

§ I Under

de senaste årtiondena har frågan om förvaltningen av statens Skogsliushåll•
skogar i hög grad tilldragit sig såväl Kungl. Maj:ts och riksdagens som ock mn?e"-den därav intresserade allmänhetens uppmärksamhet. Att så skall vara fallet
synes helt naturligt med hänsyn till den betydande del av statsverkets tillgångar,
som representeras av skogsdomänerna, och den avsevärda inkomst, som
från desamma tillflyter statskassan. Den uppmärksamhet, som riktats på ifrågavarande
ämne, har emellertid ofta nog tagit sig uttryck i en mer eller mindre

— 542 —

Avverkningen.

skarp kritik av de grunder, enligt vilka skogarna administreras ock deras
avkastningsmöjligheter utnyttjas. Såväl inom riksdagen som av skogsintresserade
personer i tidningspressen och särskilda uppsatser hava dessa frågor diskuterats
och olika förslag till förändring i nu rådande förhållanden på området framställts.
Åtskilliga av Kungl. Maj:t, tillsatta kommittéer hava jämväl behandlat
hithörande ämnen och vad särskilt skogarnes avkästningsmöjligket beträffar,
har densamma varit föremål för en ingående undersökning av den s. k. första
försvarsberedningen.

På grund av ovan angivna omständigheter hava Revisorerna ansett sig
böra innevarande år ägna särskild uppmärksamhet åt frågan om förvaltningen
av statens skogar jämte vissa i samband därmed stående förhållanden; och
hava Revisorerna i sådant syfte, fördelade på två avdelningar, företagit resor
inom Västernorrlands, Jämtlands och Västerbottens län, därvid Revisorerna sökt
att genom omfattande färder å åtskilliga kronoskogar såväl med skjuts som
till fots erhålla en så noggrann kännedom som möjligt om deras tillstånd och
skötsel.

Den ena avdelningen har på sådant sätt besökt kronoparkerna Fågelberget,
Miltallberget och Stenhällan inom Tåsjö revir, Långsjömon, Simsjölandet,
Avasjön, Ahnselelandet och Torvsjöån inom Åsele revir, Vojmåsen inom
Vilhelmina revir, Gultjäl inom Junsele revir ävensom i sammanhang härmed
den till Dorotea kyrkoherdeboställe hörande skogen.

Den andra avdelningen har besökt kronoparkerna Aggberget, Renträskliden,
Stryckberget, Åman, Mulltjäln och Svartberget inom Degerfors revir,
kronoparkerna Skovelliden, Rämen och Pauliden inom Södra Lycksele revir,
kronoparkerna Bocken, Aborrträskliden, Grenen, Löparen, Kittelforsheden, Rävliden
och Mattjokberget inom Norra Lycksele revir, Jovans och Gunnarns
kronoparker inom Stensele revir, kronoöverloppsmarken Abmoberget inom Sorsele
revir, samt kronoparken Skatan inom Hällnäs skolrevir, i samband varmed
avdelningen besett åtskilliga å dessa kronoparker befintliga flottleder.

Under dessa resor hava Revisorerna åtföljts av två på skogshushållningens
område särskilt sakkunniga personer, som tillhandagått Revisorerna med upplysningar
i skogstekniska frågor och av vilka den ene sedermera biträtt Revisorerna
med bearbetande av det under resorna och därefter insamlade materialet
för bedömande av förevarande angelägenhet.

Revisorerna hava härvid sökt bilda sig ett omdöme om resultatet av den
avverkningspolitik, vilken man är berättigad anse såsom uttrycket för de principer,
vilka tillämpas vid skogarnas indelning till ordnad hushållning. De första
i detta avseende utfärdade bestämmelserna, äro intagna i skogsstyrelsens cirkulär
den 29 juni 1867 och den 18 maj 1869 och voro gällande ända tills de
avlöstes av föreskrifterna i domänstyrelsens cirkulär den 28 maj 1902. Be -

— 543 —

stämmelserna i detta cirkulär åter kava upphävts i de delar, som äro stridande
mot föreskrifterna uti samma styrelses cirkulär av den 15 maj 1912 med däri
genom skrivelse till överjägmästarna i de tre nordligaste distrikten av den 3
juni 1913 och cirkuläret av den 17 december samma år verkställda tillägg
eller förändringar.

En närmare redogörelse för eller granskning av de äldsta, av skogsstyrelsen
utfärdade bestämmelserna torde i detta sammanhang sakna intresse.
Dels avsågo de förhållanden, som voro så vitt skilda från de nu rådande, att
det är svårt att bedöma deras lämplighet vid den tidpunkt, då de utfärdades,
dels torde giltighetstiden för skogshushålluingsplaner, som upprättats med ledning
av dessa föreskrifter, uti de flesta fall snart vara till ända, varefter det är att
antaga, att nya, efter förhandenvarande förhållanden bättre avpassade planer
komma att upprättas och tillämpas. Om Revisorerna sålunda anse sig sakna
anledning att närmare diskutera innebörden av dessa äldsta föreskrifter, är förhållandet
ej detsamma, då det gäller bestämmelserna av åren 1902 och 1912.
Även de förra av dessa hava nämligen ännu en högst väsentlig betydelse för
och ett i många avseenden bestämmande inflytande på skogshushållningen å
stora delar av de norrländska kronoparkerna, och detta ej blott i så måtto
att de hushållningsplaner, som för närvarande gälla för många kronoparker,
hava upprättats med ledning av bestämmelserna i 1902 års cirkulär, utan
även med hänsyn därtill att detta cirkulärs föreskrifter rörande sättet för beräknandet
av avverkningens storlek, såsom ej upphävda genom 1912 års cirkulär,
fortfarande äro i kraft.

När Revisorerna nu till behandling upptaga dessa cirkulärs föreskrifter,
förbigå Revisorerna de rent tekniska detaljerna vid de yttre arbetenas utförande.
För Revisorerna har det naturligen varit av huvudsakligt intresse att söka
bilda sig ett omdöme om det resultat, som enligt cirkulärets bestämmelser
utförda avverkningsberäkningar lämna, och huruvida de sålunda funna virkesbeloppens
uttagande synes motsvara skogarnas behov av avverkning, d. v. s.
■huruvida genom en till detta belopp bestämd avverkning den till ordnad hushållning
indelade skogen kan antagas komma i åtnjutande av den skötsel och
vård, som av skogstillståndets beskaffenhet påkallas. Skulle så ej vara förhållandet,
blir följden ekonomisk förlust dels nu genom att virkesvärden förstöras,
dels i framtiden genom minskad produktion.

Innan Revisorerna övergå till att med exempel belysa, vad Revisorerna
i antydda avseenden iakttagit, vilja Revisorerna ej underlåta att påpeka, hurusom
de i 1902 års cirkulär angivna grunder för beräkning av avverkningens
storlek, vilka, såsom nyss nämnts, fortfarande äro gällande, varit föremål för
eu ganska ingående kritik. I korthet anse sig Revisorerna böra redogöra för

— 544

dels de fastställda beräkningsgrunderna dels den mot desamma riktade kritiken.
Bestämmelserna i 1902 års cirkulär kunna sammanfattas sålunda:

att avverkningsbeloppet skall beräknas efter den s. k. normalförråds -formeln, enligt vilken detsamma erhålles, om hela virkesförrådet divideras med
halva omloppstidens antal år,

att emellertid i beräkningen endast skall ingå den avsättningsbara delen
av virkesförrådet,

att vid omloppstidens bestämmande tillräcklig tid skall anslås för föryngringen,

att, därest skog kan befaras av ålder eller annan anledning taga skada,
om avverkningsbeloppet bleve begränsat till en enligt ovanstående grunder funnen
storlek, detsamma kan förhöjas “under villkor att förslaget därom grundas på
vid taxeringen gjorda undersökningar och i övrigt fullständigt motiveras",

samt att gallringsvirke, som ingår uti det vid taxeringen upptagna
virkesförrådet, skall ingå i den övriga ordinarie avverkningen.

De anmärkningar, som riktats mot dessa bestämmelser, kunna i sina olika
modifikationer sägas innefattas uti följande punkter,

l:o) då normalförrådsformeln lägges till grund för avverkningsberäkningen,
skall i denna ingå ej endast den avsättningsbara delen av virkesförrådet
utan detta i sin helhet;

2:o) av samma skäl skall vid bestämmande av omloppstidens längd hänsyn
ej tagas till en s. k. föryngringstid;

3:o) då slutligen normalförrådsformeln såsom resultat endast ger den s. k.
slutavverkningens storlek, är det orätt att inbegripa gallringarna eller s. k.
föravverkningar, vilka verkställas i beståndsvårdande syfte, uti det genom beräkningen
vunna resultatet.

Revisorerna vilja i detta sammanhang ej till granskning upptaga de skäl,
som från olika håll anförts till stöd för de framställda anmärkningarna, men
anse sig kunna konstatera att, om än en del skiftningar kunna iakttagas uti
de framställda påståendena, samtliga dock synas vara ense om den åsikten, att
det föreskrivna beräkningssättet leder till för små avverkningar. Det har visserligen
framhållits, att, om avverkningarna bliva för låga, eu ändring härutinnan
kan vidtagas vid den revision av hushållningsplanen, som skall verkställas, men
mot ett sådant betraktelsesätt torde dock med fog kunna invändas, att, om
än detsamma utan synnerlig förlust eller våda kan tillämpas, därest frågan
gäller en enda skog av ej alltför vidsträckt areal och med ett måttligt stort,
ej för dyrbart virkeskapital, det dock icke bör fastslås som grundsats vid behandlingen
av Norrlands hela kronoparksareal. Då revisioner av hushållningsplaner
i regel verkställas vart tjugonde år, kan den minskning i inkomster,
som ett felaktigt beräkningssätt lämnar, bliva högst avsevärd.

- 545

Revisorerna, som sålunda ej till behandling upptaga de teoretiska skälen
för eller emot den av domänstyrelsen föreskrivna metoden för avverkningsberiikningens
utförande, kunna emellertid ej underlåta att påpeka, hurusom
användandet av en formel för beräkningarna, vilken har giltighet för normala
förhållanden, d. v. s. för skogar, där de olika åldersklasserna upptaga lika
arealer med lika tillväxt per ytenhet för alla åldrar, synes föga tillämplig för
de norrländska skogarna med deras allt annat än normala sammansättning.
Såsom bevis för ifrågavarande skogars abnorma förhållande vilja Revisorerna
anföra några exempel från av dem besökta kronoparker.

Å kronoparken Fågelberget i Tåsjö revir är arealen enligt indelniugshandlingarna
fördelad på ung (1—50-årig), medelålders (51—100-årig) och
gammal (mer än 100-årig) skog i följande förhållande:

ung 15 X, medelålders 16 X och gammal 69 X samt virkesförrådet resp.
2 X, 4 X och 94 X.

Å kronoparken Simsjölandet i Åsele revir äro resp. arealförhållauden:
7 X, 14 X och 79 X samt förhållandet mellan virkesbeloppen resp. 1 X, 17 X
och 82 X.

Å kronoparken Torvsjöån, likaledes i Åsele revir, äro motsvarande
siffror för arealen 21 X, 26 X och 53 X, under det att förhållandet mellan
virkesbeloppen i de olika åldersklasserna ställer sig sålunda: 4 X, 17 X
och 79 X.

Dessa exempel, som helt säkert skulle kunna mångfaldigas, visa, vad
som för övrigt torde vara oomtvisteligt, att sammansättningen av virkeskapitalet
och åldersklassernas fördelning å de norrländska kronoparkerna äro långt ifrån
det normala tillståndet. Den naturliga följden av detta förhållande kan ej
bliva annan, än att den härovan omnämnda, i domänstyrelsens cirkulär av
1902 angivna utvägen av en förhöjning av det enligt normalförrådsformeln
funna avverkningsbeloppet, borde vara regel och ej undantag. Vid sådant
förhållande synes det, såsom ovan antytts, kunna ifrågasättas, huruvida det
kan vara ändamålsenligt att för beräkningarna använda en formel, som hänför
sig till förhållanden, vilka ej äro förhanden inom de skogar, för vilka bestämmelserna
gälla, och som därför ej kan utan jämkningar vinna tillämpning.

Med några exempel från de under resorna besökta kronoparkerna vilja
Revisorerna nu visa de resultat, till vilka man nått genom tillämpningen av
bestämmelserna om avverkningens beräknande i 1902 års cirkulär.

KronoparUen Fågelberget. Enligt indelningshandlingarna består virkesförrådet
utav 2,060 kbm. ung skog, 5,570 kbm. medelålders skog samt 134,241
kbm. gammal skog. Vid avverkningsberäkningens utförande har förrättningsmannen
utgått från en omloppstid av 130 år och i beräkningen medtagit den

Revisionsberättelse ang. statsverket för år 191S- 69

— 546 —

vid uppskattningen avsättningsbara skogen, som här motsvaras av förrådet gammal

skog. Beräkningen har alltså erhållit följande utseende: 3^41 = 2,065.

Denna beräkning betyder, att den skog, som nu är 100 år och äldre,
skall fördelas på en avverkningstid av 65 år. Den nu medelålders skogen,
50—100 år gammal, kommer alltså att, när den nu gamla skogen är avverkad,
hava nått en ålder av från 115 till 165 år. Men då omloppstiden var bestämd
till 130 år, blir följden av ett fortsättande av den avverkningspolitik, som
genom planen och dess fastställande fått ett uttryck, att efter 65 år virkesförrådet
fortfarande kommer att till mycket stor del utgöras av skog, som är
äldre än omloppstiden.

Hushållningsplanen för kronoparken är av domänstyrelsen genom dess
resolution av den 2 februari 1910 fastställd att tjäna till ledning för skogsskötseln
under en tid av 20 år från år 1909.

Kronojparken Torvsjöån. Virkesförrådet i denna skog är enligt indelningshandlingarna
fördelat sålunda: Ung skog 11,425 kbm., medelålders skog 50,730
kbm. och gammal skog 234,382 kbm. Förrättningsmannen har grundat sin
avverkningsberäkning på en omloppstid av 190 år och på ett virkesförråd av

125 775

125,775 kbm.: —~—. Detta av domänstyrelsen godkända förslag betyder,

att 95 år skola användas för avverkning utav 54 % av den såsom gammal
betecknade delen av virkesförrådet, eller, vilket är detsamma, 177 år för avverkning
av hela förrådet gammal skog. Den nu medelålders skogen blir då
från 227 till 277 år gammal. Hushållningsplanen är fastställd för 20 år från
och med år 1905.

Kronoparken Vojmåsen. Skogshushållningsplanen, som av domänstyrelsen
fastställts för 20 år från och med 1905, angiver följande fördelning av virkesförrådet:
ung skog 25,894 kbm., medelålders 17,695 kbm., gammal 101,457
kbm. Omloppstiden är bestämd till 180 år, och avverkningsberäkningen är
grundad på 92,794 kbm., således på 91 % av förrådet gammal skog, vadan
98 år erfordras för avverkning av hela förrådet sådan skog.

Nu är det emellertid påtagligt, att såväl å denna kronopark som å kronoparkerna
Torvsjöån och Fågelberget den framtida avverkningen ej skall kunna
begränsas uteslutande till den gamla skogen. En avverkning, som endast tager
hänsyn till trädens ålder, kan ej tänkas genomförd i praktiken. Följden härav
blir alltså, att den avverkningstid för den gamla skogen, vilken härovan angivits
såsom en följd av resp. hushållningsplaners bestämmelser, är att anse
såsom en minimitid.

Kronoparken Gultjäl. Ehuru den för ifrågavarande kronopark gällande

— 547

hushållningsplanen i och med innevarande år upphör att gälla, anse sig Revisorerna
dock böra omnämna det tillstånd, som Revisorerna funno vara rådande
å den stora del av kronoparken, vilken var föremål för Revisorernas undersökning.
Hushållningsplanen, som fastställdes för tillämpning under 20 år från
år 1895, var ej baserad på de då gällande föreskrifterna i 1869 års cirkulär
utan sökte vara en tillämpning av den sedermera uti 1902 års cirkulär upptagna
normalskogsteorien. Omloppstiden var bestämd till 160 år. \ id indelningstillfället
var en stor del av skogen, avd. 37 å skifte 1 och avd. 18 å skifte
11, med en areal av 1,156 har eller 36 X av kronoparkens areal produktiv
skogsmark, bevuxen med 160-årig tall och gran med det senare trädslaget
övervägande. Den på rent matematiska grunder baserade hushållningsplanen
föreslog avverkning å endast 84.5 0 har utav denna areal, ehuru beståndet
redan vid indelningen hade uppnått en ålder, lika hög som omloppstidens antal
år, och ehuru tillväxten att döma utav nu utförda undersökningar redan då
var ytterligt nedsatt. Följden av den låga avverkning, som utan hänsyn till
dessa förhållanden blev föreslagen och av domänstyrelsen fastställd, har varit,
att skogen å området i stor utsträckning avtorkat. Till vilken grad detta
varit förhållandet framgår av den omständigheten, att, frånsett 313 kbm. ved
och 560 kbm. till utsyningsberättigade utlämnat virke, utav 99,381 st. träd
med en kubikmassa av 28,251 kbm., som avverkats och försålts under åren
1904—1913, ej mindre än 51,105 st. träd, med en kubikmassa av 13,148
kbm., utgjorts av torr skog. Under innevarande år hava hitintills utstämplats
11,216 träd med en kubikmassa av 3,554 kbm., varav 4,144 torra träd med
en kubikmassa av 1,168 kbm. Då det vid Revisorernas besök å kronoparken
iakttogs, att torr och torkande skog i rätt avsevärd mängd förekom, är det
att antaga, att den kvantitet sådan skog, som under året kommer att avverkas,
blir ej obetydligt större än den nyss angivna.

Det kunde hava varit av intresse att söka beräkna den förlust, som
staten lidit i prisskillnad å virke genom att avverkningen här så länge uppskjutits,
att stora mängder skog avtorkat. En sådan beräkning, som emellertid
på grund av ofullständiga uppgifter rörande virkesdimensionerna skulle bliva
ganska osäker, skulle ej heller giva en klar bild av statens totalförlust. I
densamma skulle nämligen icke finnas något rum för den värdeskillnad, som
förefinnes mellan en med växtlig plantskog bevuxen mark och en mark, som
bär ett avdöende skogsbestånd och på grund därav håller på att försumpas.
Det bör tilläggas, att "kronoparken Gulfjäl är på trenne sidor omgiven av flottleder,
utav vilka den ena utgöres av Ångermanälven, som i väster delvis begränsar
parken, och till vilken virket från nu omhandlade trakt med fördel
utdrives på i medeltal c:a 2.5 km:s körväg.

Den metod för avverkningsberäkningens utförande, för vilken här ovan

— 548

redogjorts, och vars verkningar genom nu relaterade fall åskådliggjorts, är
såsom redan nämnts ännu den författningsenligt föreskrivna. T 1912'' års
cirkulär omnämnes emellertid, att domänstyrelsen framdeles kommer att lämna
särskilda, i viss män från de nu gällande avvikande föreskrifter i fråga om
avverkningsberäkning. Då inga sådana föreskrifter utfärdats, äro alltså de i
1902 års cirkulär lämnade fortfarande att anse såsom gällande. Emellertid
Imva uti nagra under detta ar fastställda hushalluingsplaner för kronoparker
i Stensele revir, bland annat de av Revisorerna besökta kronoparkerna Gunnarn
och Jovan, andra beräkningsgrunder tillämpats och vunnit styrelsens godkännande
utan att dock genom något särskilt cirkulär hava fastställts eller bringats
till skogstjänstemännens kännedom. I avseende på sättet för avverkningsberäkningarnas
utförande synes alltså ett ovisshetstillstånd för närvarande vara
rådande, ett förhållande, som måste anses så mycket mer ägnat att ådraga
sig uppmärksamhet, som arbetena med hushållningsplaners upprättande för
norrländska kronoparker sedan år 1912 forcerats och under uämnda år samt
år 1913 dragit en kostnad av tillhopa inemot 300,000 kronor.

Aven i avseende på den för eu avverkningsberäkning, vilken stöder sig
på normalförradsformeln, viktiga frågan om sättet för omloppstidens bestämmande
synes osäkerhet råda. I 1902 års cirkulär stadgas i detta ämne, att
avverkningsåldern skall “lämpas efter hushållningens ändamål att producera
timmer av vissa dimensioner samt efter markens växtlighet, läget m. m.“ samt
“att tillräcklig tid anslås för föryngringen". Uti 1912 års cirkulär är föreskrivet,
att “omloppstiden bestämmes på samma sätt som hittills", men att
vid dess beräknande skall iakttagas, att i regel hänsyn endast tages till skogsproduktionens
ändamål, skogsmarkens bördighet och möjlighet att ernå naturlig
föryngring. En föryngringstid skall fortfarande tilläggas växttiden (= mogenhetsåldern
b Uti flertalet av de nyss omnämnda, i år fastställda hushållningsplanerna
för kronoparker i Stensele revir har förrättningsmannen utfört en
beräkning av omloppstidens längd, varvid han såsom undersökningsmaterial
begagnat de härskande träden i bestånden samt ansett deras mognadstid infalla,
då deras värdetillväxt underskrede 3.5 X, en räntefot, som enligt hans
mening vore den med statens anspråk mest överensstämmande. Domänstyrelsen
uttalar sig pa följande sätt om dessa beräkningar: “Ehuru de av förrättning-smannen
angivna motiv till omloppstidens fastslående till (150) år icke synas
kunna i allt godkännas, skall en omloppstid av nämnda omfattning läggas
till grund för skogshushållningen." Av detta uttalande synes framgå, att
domänstyrelsen själv undviker att taga ståndpunkt uti denna fråga. I allmänhet
synas lika noggranna beräkningar för omloppstidens bestämmande, som
förrättningsmannen å kronoparkerna i Stensele revir framlagt, icke hava utförts.
Oftast finner man beträffande denna fråga uttalanden av exempelvis den

lydelse, att omloppstiden är bestämd med hänsyn till “skogshushållningens
huvudändamål å denna kronopark att producera sågtimmerträd om 31 cm.
i genomskärning vid brösthöjd utanpå barken. De i anslutning härtill verkställda
tillväxtundersökningarna visa, att omloppstiden utgör“ exempelvis 100
eller 180 eller 200 år. Utav detta och dylika yttranden framgår, att tillväxten
hos det törhandenvarande beståndet lagts till grund för bestämmande
av den ålder, vid vilken träden uppnå den dimension, som man önskar producera.

Detta tillvägagångssätt måste i regel anses leda till ett oriktigt resultat.
De bestånd, i vilka undersökningarna verkställas, hava uppvuxit utan att hava
varit föremål för någon som helst beståndsvård i form av gallringar. ''Träden
hava haft att genomgå en inbördes tävlan, vilken ej på något sätt reglerats
genom ingripande från människans sida. Åven de individer, som gått segrande
ur denna strid, hava ej gjort det utan en kraftförbrukning, som tidvis nedsatt
deras tillväxt. Följden av detta förhållande är, att undersökningar i de nuvarande
bestånden för bestämmande av omloppstiden komma att lämna ett i
så måtto missvisande resultat, att den funna omloppstiden blir högre än den
under mera ordnade förhållanden behöver bliva. Lägrges sedan denna omloppstid
till grund för en avverkningsberäkning, i vilken omloppstiden ingår såsom
divisor, blir naturligen det funna avverkningsbeloppet för lågt. Då vi ännu
sakna fullständiga undersökningar rörande gallringarnas inverkan på tillväxten
i de norrländska skogarna, kan man ej säga, huru mycket för hög omloppstiden
och huru mycket för lågt avverkningsbeloppet blir. Så vitt Revisorerna
under sina resor kunnat finna, torde det emellertid för närvarande mindre
främja den norrländska skogshushållningen, om man genom undersökningar,
vilkas värde kan ifrågasättas, söker att för varje enskild skog utfinna längden
av den tid, som erfordras för att träden skola nå en viss storlek, för vars
bestämmande för övrigt närmare motiv saknas, än om man genom att sammanställa
uppgifter rörande virkesförrådets storlek och beskaffenhet å större områden
söker att utfinna den tid, under vilken detta förråd lämpligen bör tillgodogöras.
Skogshushållningen i Norrland torde nämligen för lång tid framåt
såsom ett av sina mål böra sätta, att tillgodogöra det förhan den varande virkesförrådet
på ett sådant sätt, att det uppstår minsta möjliga förlust genom
virkets förstörande av ålder eller annorlunda, samtidigt som man söker undvika
alltför hastiga svängningar i avverkningsbeloppens storlek till skada för arbetsmarknaden
och industriens jämna utveckling.

I det föregående hava Revisorerna lämnat exempel på resultaten av
beräkningar, verkställda enligt föreskrifterna i 1902 års cirkulär. Det har
även omnämnts, att för kronoparker i Stensele revir hushållningsplaner fastställts,
vid vilkas upprättande andra beräkningsgrunder kommit till användning.
Utav dessa kronoparker hava Revisorerna besökt kronoparkerna Gunnarn och

— 550 —

Jovan och hava sålunda haft anledning att taga särskild del av handlingarna
rörande dessa skogar. Om sina därvid gjorda iakttagelser få Revisorerna
anföra följande.

Kronoparken Gunnarn har en sammanlagd areal av 66,864.19 har,
varav 50,527.4 0 har utgöras av produktiv skogsmark, 16,204.17 har av
impediment och 132.6 2 har av inägor. Vid indelningen har kronoparken fördelats
på 16 block, av vilka block XIII omfattar ett skyddsskogsbälte närmast
fjället Stor-Blajken. Virkesförrådet utgöres av 516,353 kbm. “utvecklingsbar
skog", 876,328 kbm. “avverkningsmogen, men övervägande frisk skog" samt
475,923 kbm. “övermogen och skadad skog". Förrättningsmannen hade föreslagit,
att det årliga ordinarie avverkningsbeloppet skulle utgöra 40,084 kbm.,
varvid han beräknat, att den övermogna och avsevärt skadade skogen skulle
komma till avverkning under de närmaste 20 åren. Domänstyrelsen har sänkt
detta avverkningsbelopp till 33,670 kbm. och såsom skäl därför anfört, att
det bland annat torde kunna uppstå svårighet att medhinna de vittomfattande
toryngringsåtgärder, som med anledning av eu enligt förrättningsmannens förslag
forcerad avverkning erfordras, varjämte med hänsyn till önskvärd kontinuitet
för framtiden virkesförrådet ej borde i alltför hög grad nedsättas.

Vad det förstnämnda motivet för avverkningsbeloppets minskande beträffar,
så torde förrättningsmannen, vilken beräknat, att föryngring i huvudsak
skulle erhållas genom självsådd, hava, när han föreslog, att avverkningen
skulle utgå med angivna belopp, tagit hänsyn till omfattningen av de rödjningsarbeten,
som kunna bliva erforderliga för att snarast möjligt erhålla sådan
föryngring. Vidkommande åter frågan om jämnhet i avverkningsbeloppet, så
är det alldeles givet, att det vore synnerligen önskvärt, om en sådan jämnhet
kunde ernås. Men där detta på grund av skogsbeståndets sammansättning ej
är möjligt utan allt för stora uppoffringar i virkesvärden, måste en kompromiss
åvägabringas mellan å ena sidan kravet på jämnhet och å andra sidan de
ekonomiska synpunkterna. Det är uti nu föreliggande fall otvivelaktigt, att
den av domänstyrelsen föreslagna sänkningen i avverkningsbeloppet leder till
eu jämnare avkastning. Frånser man avverkningen från block XIII, vilket
är att betrakta såsom skyddsskog, skulle årsavverkningarna under de tre
närmaste tjugoårsperioderna med samma beräkningssätt som i planen använts
och med utgångspunkt från domänstyrelsens beslut angående avverkningen
under den första av dem, bliva resp. 33,130, c:a 25,000 och c:a 22,500
kbm. Utgår man åter från förrättningsmannens förslag för den närmaste
tjugoårsperioden bliva resp. siffror 39,544, c:a 19,300, och c:a 20,150 kbm.

I båda fallen har i beräkningarna för den andra och tredje tjuguårsperioden
ej kunnat intagas den kvantitet ungskog, som under föregående

period tillkommit, då denna kvantitet är till sin storlek okänd. Siffrorna för
de två senare perioderna äro alltså i båda de jämförda fallen för låga.

Mot den större jämnhet i avkastningen, som sålunda torde vara att
emotse vid ett fullföljande av domänstyrelsens här tillämpade avverkningsprinciper,
bör emellertid sättas den utsträckning i tiden, som erfordras för att
medhinna avverkning utav den del av virkesförrådet, som har en högre ålder
än omloppstidens antal år. Då denna del av förrådet dels har en minimal
tillväxt, som mycket dåligt förräntar dess kapitalvärde, dels undergår en fortlöpande
kvalité försämring, är dess snara tillgodogörande ur ekonomisk synpunkt
önskvärt.

För de särskilda blocken av denna kronopark har förrättningsmannen
gjort beräkningar, huru den av honom föreslagna avverkningen skulle inverka
på virkesförrådets åldersklassfördelning, därest huggningen började med den
övermogna skogen och därefter överginge till den avverkningsmogna, som
skördades i mån av sin ålder. Det är visserligen sant, att en sådan huggning
efter enbart trädens ålder ej kan genomföras, men beräkningen har dock intresse
av det skäl, att den visar den möjligast förmånliga fördelning av åldersklasserna,
som under den givna förutsättningen av ett visst avverkningsbelopp
i framtiden kan ernås. De av förrättningsmannen utförda beräkningarna
sträcka sig 50 år fram i tiden. De visa, att utav virkesförrådet, med frånseende
av den övermogna delen av detsamma, i runt tal 751,000 kbm., för
närvarande hava en högre ålder än omloppstidens åran tal, och att denna siffra
om SO år skulle hava nedgått till i runt tal 525,000 kbm. Göres nu samma
beräkning med utgångspunkt från det av domänstyrelsen bestämda avverkningsbeloppet,
så visar det sig, att om 50 år i runt tal 619,000 kbm. skulle
vara äldre än vad omloppstiden omfattar år. Om 75 år skulle ännu 74,000
kbm. hava en sådan ålder. Men då, såsom redan anmärkts, en avverkning
uteslutande efter trädens ålder ej kan utföras, torde man kunna antaga att
ett fortsättande av den utav domänstyrelsen bestämda avverkningspolitiken
innebär, att säkerligen över 100 år måste åtgå, innan man uppnår jämnvikt
mellan omloppstiden och virkesförrådets ålder. Inför detta resultat blir man
onekligen tveksam, huruvida ej den ernådda jämnheten i avkastning köpts
för dyrt.

Kronoparken Jovan har en areal av 19,347.21 har, varav 15,708.56
har produktiv skogsmark, 3,548.74 har impedimenter och 89.91 har inägor.
Kronoparken har vid skogsindelningen fördelats på sex block. Virkesförrådet
utgöres av 228,964 kbm. “utvecklingsbar skog", 230,552 kbm. “avverkningsmogen,
övervägande frisk skog" samt 147,719 kbm. “övermogen och
skadad skog". Förrättningsmannen hade föreslagit en årlig ordinarie avverkning
av 12,772 kbm., varvid, liksom beträffande kronoparken Gunnarn, en

avverkningstid av 20 år beräknats för den “övermogna och skadade" skogen.
Av samma skål, som i fråga om kronoparken Gunnarn anförts, har domänstyrelsen
sänkt detta avverkningsbelopp till 11,092 kbm. Granskar man i
detta fall, huru årsavverkningsbeloppen komma att utfalla under närmaste tre
tjugoårsperioder, om man utgår från den av domänstyrelsen nu fastställda
avverkningen eller från den av förrättningsmannen föreslagna, så erhållas i
förra fallet följande siffror: 11,092, c:a 7,900 och c:a 9,300 kbm. samt i det
senare 12,772, c:a 5,700 och c:a 8,200 kbm. De beräkningar rörande virkesförrådets
åldersklassfördelning, som för denna kronopark utförts, visa, att för
närvarande, frånsett övermogen och skadad skog, 176,370 kbm. hava en
ålder, som är högre än den föreskrivna omloppstiden. Utgår man från ett
uttagande av det avverkningsbelopp, som av domänstyrelsen fastställts, blir
denna siffra om 50 år c:a 45,000 kbm. och om 75 år c:a 5,000 kbm., allt
under förutsättning av en avverkning efter trädens ålder. Följer man åter
förrättningsmannens förslag, så har den gamla skogen om 50 år nedgått till
eea 40,000 kbm. Man torde, med hänsyn till vad som förut sagts om möjligheten
av en avverkning efter trädens ålder, böra räkna med, att domänstyrelsens
beslut i fråga om avverkningsbeloppets storlek och ett fortsatt fullföljande
av samma avverkningspolitik såsom konsekvens medför, att eu tid av 100 år
blir erforderlig för uppnående av jämnvikt mellan omloppstiden och virkesförrådets
ålder.

1 det föregående hava Revisorerna uttalat, att de i denna sin redogörelse
för frågor rörande den norrländska skogshushållningen ej skulle till
behandling upptaga gällande föreskrifter i vad de avse de utarbeten, vilka
föregå upprättandet av en skogshushållningsplan. I ett avseende måste Revisorerna
göra ett undantag härifrån, nämligen i fråga om förarbetena för upprättande
av åldersstatistik över de indelade skogarna.

Enligt 1902 års cirkulär skulle skogens ålder i allmänhet bestämmas
efter det rådande beståndet; skog intill 50 år gammal betecknades som “ung",
mellan 50 och 100 år såsom “medelålders" och skog äldre än 100 år såsom
“gammal". Då vid uppskattningen ej medtogos andra än avsättningsbara
träd, men uppgifterna om åldersförhållandena avsågo all skog, så blev följden
härav, att åldersbestämningarna skulle ske efter okulär uppskattning, varigenom
de helt naturligt blevo ganska osäkra. Cirkuläret av år 1912 betecknade i
så måtto ett avsevärt framsteg, att det lämnar föreskrifter om sättet, huru
provträd skola utan urval uttagas för bland annat verkställande av åldersbestämningar.
På grund av det material, som insamlats, skulle en åldersstatistik
med skogens fördelning i 50-åriga åldersklasser upprättas. Dessa bestämmelser
hava emellertid, enligt från domänstyrelsen inhämtad uppgift,
ändrats så till vida, att någon åldersstatistik enligt de i 1912 års cirkulär

angivna principer icke vidare skall upprättas. Bland de uppgifter, som äro
mest upplysande för tillståndet å en skog, måste man emellertid räkna dem,
som angiva, huru åldersklasserna äro fördelade. Utan en tillförlitlig åldersstatistik
är en verkligt plannhlssig skogshushållning icke gärna möjlig.

Vidkommande i övrigt föreskrifterna i 1912 års cirkulär hava Revisorerna
under sina resor erfarit, att desamma ej anses fullt uttömmande. Sålunda
har en överjägmästare sett sig nödsakad att utfärda en vidlyftig P. M.
för skogsindelningsassistenterna i distriktet. Det hade varit önskvärt, att
föreskrifterna varit så fullständiga, att, dylika vid sidan om desamma av
distriktstjänstemännen utfärdade bestämmelser ej behövt förekomma. Då sådana
förekomma kan lätt hända, att de bliva olika för olika, ur skogsvårdssynpunkt
sinsemellan jämförliga distrikt, varigenom enhetligheten i arbetet kan äventyras.
För att förebygga att så kunde komma att ske, var det uppenbarligen som
ovannämnde överjägmästare önskade, att cirkulärets bestämmelser skulle bliva
föremål för överläggning vid det möte, som avhölls med samtliga överjägmästare
inför domänstyrelsen i november 1913. Detta avböjdes emellertid
med, enligt protokollet, bland annat, följande motivering: “De av styrelsen
utfärdade föreskrifterna rörande upprättande av skogshushållningsplaner voro
för övrigt endast att betrakta som provisoriska. Man borde först hava tillfälle
att pröva förslagen, såväl i fråga om förrättningarna ute i skogen, som
ock beträffande inarbetet. Sedan vore tiden kommen att med stöd av vunnen
praktisk erfarenhet söka komma till klarhet om de brister, som kunde vidlåda
föreskrifterna, och meningen vore att dåmera ingående diskutera förslagen."
Härav synes framgå, att de dyrbara och för den norrländska skogshushållningens
planläggning viktiga skogsindelningsarbetena föreslagits och påbörjats, utan att
den ledande myndigheten bildat sig en bestämd uppfattning om, huru arbetena
borde utföras för att fullt motsvara sitt ändamål.

Ej mindre viktigt än att man erhåller en uttömmande uppgift rörande
storleken och beskaffenheten av det virkesförråd, som vid tidpunkten för skogsindelningens
utförande är till finnandes å ett revirs skogar, är att man genom
en fortlöpande registrering av avverkningar och tillväxt i möjligaste mån följer
med de förändringar, som äga rum i avseende på skogskapitalets storlek och
sammansättning. Förutom att det hör till god ordning, att ett affärsdrivande
företag bokför sina tillgångar, kan det hava stor praktisk betydelse, att t. ex.
vid tjänsteombyten den nytillträdande tjänsteinnehavaren kan få en överblick
över sitt förvaltningsobjekts virkesförråd och dettas sammansättning, eller att
revirförvaltaren under det dagliga arbetet har lätt tillgång till siffror rörande
den ena eller andra skogens virkesförråd vid det ifrågavarande tillfället. Lika
litet som det för närvarande finnes en bokföring, som kan lämna upplysningar

Revisionsberättelse ang. statsverket för år 1913. 70

— 554 —

Föryngring
och markvård.

i nu antydda avseenden, lika litet finnes det eu bokföring rörande skogarnas
kapitalvärde, baserad på vid uppskattningen gjorda direkta värderingar. På
grund av denna brist torde det för närvarande vara omöjligt för någon att
giva ett på faktiska förhållanden grundat svar på frågorna, huruvida genom
de nuvarande avverkningarna statens kapitaltillgång i form av skog minskas,
huruvida uttaget kan motsvara en skälig ränta å kapitalet, eller huruvida någon
del av tillväxten fonderas och lägges till kapitalet. Frånsett att det torde ur
statsfinansiell synpunkt vara av intresse att erhålla klart besked i dessa frågor,
är det givet, att det bör öka den förvaltande personalens ansvarskänsla och
intresse för dess uppdrag, om den genom exakta värderingar och fortlöpande
bokföring får klar blick för de stora värden, som äro den anförtrodda. Vad
virkesbokföringen angår, har det enligt 1902 års cirkulär ålegat revirförvaltningarna
att föra en kontrollbok över bland annat avverkning och inkomster
av denna. Men frånsett att kontrollboken enligt vad Revisorerna kunnat förvissa
sig om, ej alltid föres, uppfyller den ej heller fordringarna på en verklig
bokföring, utan avser snarast att vara en anteckning för att visa förhållandet
mellan den enligt planen föreskrivna avverkningen och den till viss dag uttagna
delen av denna. Då anteckningen om inkomsten av avverkningarna ej kan
sättas i relation till ett värde för skogen i dess helhet, så kan den ej heller
lämna något besked i de viktiga frågor, vilka härovan nämnts, och som Ivungl.
Maj:t och riksdagen kunna förvänta att få klart besvarade. — I 1912 års
cirkulär finnas inga bestämmelser rörande kontrollbok, vadan de, som lämnats
i 1902 års cirkulär, fortfarande måste anses vara gällande. Emellertid har
domänstyrelsen i de resolutioner av den 28 mars detta år, genom vilka fastställelse
meddelats å hushållningsplanerna för bland andra kronoparkerna Gunnarn
och Jovan föreskrivit, att “det skall åligga vederbörande jägmästare att dels
i noggrant förd liggare — upplagd i enlighet med särskilt av kungl. styrelsen
fastställt formulär och vartill blanketter må rekvireras hos kungl. styrelsen —
anteckna samtliga virkesbelopp, fördelade i trädslag och dimensionsklasser, som
under skilda år avverkats från skogen — —“. I vad mån detta formulär
kan komma att fylla fordringarna på en virkesbokföring, kunna Revisorerna ej
avgöra, då detsamma, ehuru föreskrivet till begagnande redan i mars detta år,
ännu ej fastställts.

Härovan hava Revisorerna uttalat, att ett av skogshushållningens mål å
de norrländska statsskogarna bör vara att föra avverkningen så, att minsta
möjliga förlust genom virkets försämrande av ålder eller eljest uppstår, samtidigt
som alltför hastiga svängningar i avverkningsbeloppens storlek undvikas,
i den mån detta är möjligt. Jämsides med sådana väl planlagda avverkningar
måste det emellertid bedrivas ett ej mindre viktigt arbete med att föryngra

— 555

uppkommande och redan avverkade hyggen samt vårda marken, så att dess
avkastningsförmåga icke må förminskas. Där — oftast genom markens försumpning
— en sådan nedgång i markens alstringskraft redan inträtt, bör
arbetet vara inriktat på att åt produktionon återförvärva vad som gått
förlorat.

Under sina resor hava Revisorerna helt naturligt ägnat dessa för skogarnas
framtida avkastningsmöjligheter viktiga frågor sin uppmärksamhet. För att på
ett överskådligt sätt belysa den nuvarande omfattningen utav arbeten av hithörande
slag hava upprättats efterföljande tabeller, uti vilka sammanställts ur
domänstyrelsens ämbetsberättelser hämtade kostnadssiffror för åren 1911 och
1912, varjämte dessa ställts i relation till dels sammanlagda arealen produktiv
skogsmark inom de områden, som kostnadssiffrorna avse, dels de från samma
trakter under resp. år influtna skogsförsäljningsmedlen. Tabell I redogör på
detta sätt för förhållandena i de fem nordligaste överjägmästaredistrikten, under
det att siffrorna i tabell II hänföra sig till de av Revisorerna besökta reviren,
som helt eller delvis äro belägna i Västerbottens län.

— 556 —

Tabell 1.

Jämförelse mellan skogsförsäljningsmedel samt skogsodlings- ock diknings -

1

Distrikt.

1911

Areal

skogsmark

har.

Skogsförsäljnings-

medel

Skogsödla

rr

5

Kronor.

per har
skogs-mark
öre.

Kronor.

per har
skogs-mark

öre.

% av
ftirsälj-nings-medel.

Luleå ............................................

1,155,614

1,298,441

112

6,631

0.57

0.51

Skellefteå ....................................

815,284

2,001.938

245

3,748

0.45

0.18

Umeå ............................................

682.154

2,093,642

306

12,514

1.83

0.59

Mellersta Norrlands....................

230,301

1,704,801

740

24,794

10.77

1.4 5

Gävle-Dala....................................j

357.704

2,018,348

564

20,841

5.82

1.03

Summa och medeltal

3,241,057

9,117,170

281

68,528

2.11

0.75

Tabell II.

Jämförelse mellan skogsförsäljningsmedel samt skogsodlings- och diknings åren

1911

1911

Skogsförsäljnings-

medel

Skogsodling

skogsmark

har.

per har

1 skogs-Kronor. raark

öre.

Iper häri % av''

1 skogs- försälj-Kronor. j mal|; ; nings-| öre. j medel.

Hällnäs ........................................

4,646

14,386 310

649 114.oo 4.51

Degerfors ....................................

43,681

99,817 229

406 ! 0.9 2 0.41

N. Lycksele ................................

93,097

407,362 438

430 0.461 O.u

S. Lycksele ................................

78,141

224,846 288

1,681 1 2.15 0.7 5

Åsele ............................................

81,746

427,576 523

3,407 i 4.16 0.80 |

Sorsele ........................................

68,554

85,661 125

553| 0.81 0.65

Stensele ........................................

128,126

205,723 161

1,692 i 1.32 0.82

Vilhelmina....................................

72,790

256,924 353

1,224 1.6 8 0.4 8

Tåsjö ...........................................

69.113

293,2011 425

8,093 111.70! 2.76

Summa och medeltal

639,894

2,015,496 [ 314

18.135 2.83 1 0 89

— 557 —

kostnader i de fem norra överjäginästaredistrikten åren 1911 och 1912.

1

1912

Dikning;

i

1 Skogsförsäljnings- Skogsodling.

Dikning

i i

j Kronor. |

% av
försälj-nings-medel.

skogsmark ■ r

i- j skogs-

Kronor. mark i Kronor.

har. | öre. j

per har
skogs-mark
öre.

% av
lörsulj -ni nys-medel.

% av
j försälj-Kronor. ning.s-j medel.

16,675

1.28

1,200,588 1,246,818 103 : 6,947

0.5 7

0.5 5

20,653 1.6 5

| 23,760

1.18

886,639 2,002,097 j 225 4,558

0.51

0.22

30,086 1.50

! 16,858

0.80

705,203 2,781,418 j 394 i 11,682

1.65

0.42

26,525 0.9 5

33,846

1.98

230,391 1,605.735 1 696 j 39,982

17.35

2.48

33,983 2.ii

32,256 i

1.59

357.176 1 2,208.866 | 618 | 23,625

6.61

1.06

34,775 1.57

123,395

1.35

3,379.997 j 9,844.934 291 86.794

2.56

0.88

146,022’ 1.48

kostnader i nedanstående av Riksdagens Revisorer besökta revir för
och 1912.

1912

Dikning

Areal

skogsmark

har.

Skogs försäljnings-medel.

Skogsodling

Dikning

Kronor.

% av
försälj-nings-medel.

Kronor.

per har
skogs-mark
öre.

Kronor.

per har
skogs-mark
öre.

% av
försälj-nings-medel. i

Kronor.

% av
försälj-i
nings- j
medel, l

224

1.55

4,646

5,264

113

97

1.84

85

0.09

43,645

186,395

427

168

0.38

0.0 9 :

5,205

2.79

1,100

0.27

93,097

486.706

522

87

0.0 9

0.0 2

1.766

0.36

1,152

0.51

78.141

283.983

363

965

1.23

0.33

1,501

0.52

82

0.02

81,714

540,133

661

2.687

3.28

0.4 9 |

290

0.05

129

0.15

68,625

195,246

284

604

0.88

0.30 !

657

0.34

128,126

254,650

198

1,744

1.36

0.6 8

506

0.1 9

1,198

0.4 7

72,184

289,157

400

1,521

2.10

0.52 ;

2,026

0.7 3

5,110

1.74

69.113

316,631

458

12,350

18.59

4.oi

3,786

1.19

9,080

0.45

639,291

2,558,165

400

20,626

3.24

0 80 |

15,834

0.61

— 558 —

Utav den förstnämnda av dessa tabeller framgår, att, medan man år
1911 i medeltal i de fem nordliga distrikten uttog genom försäljning av virke
2.81 kronor per har produktiv mark, man samtidigt ej återbördade åt skogen
mer än 2.11 öre per har i form av skogsodlingskostnader. I förhållande till
skogsförsäljningsmedlen utgjorde skogsodlingskostnaden 0.7 5 %. Uti de tre
nordligaste överjägmästaredistrikten, som samma år bidrogo till skogsförsäljningsmedlen
med ej mindre än 5,394,021 kronor, motsvarande 2.0 3 kronor per
har skogsmark, utfördes skogsodlingsarbeten för ett belopp av i medeltal 0.9
öre per har. Utav försäljningsmedlen utgjorde skogsodlingskostnaderna 0.4 2 %.
År 1912 hade skogsförsäljningsmedlen för alla fem distrikten stigit till 2.91
kronor per har och kulturkostnaderna till 2.5 6 öre, motsvarande 0.88 % av
försäljningsmedlen. För de tre nordligaste distrikten uppgingo skogsförsäljningsmedlen
detta år till 6,030,333 kronor eller 2.15 kronor per har, under det att
skogsodlingskostnaderna samtidigt nedgingo till 0.8 3 öre per har och 0.3 8 %
av skogsförsäljningsmedlen.

Markförbättringsarbeten i form av dikningar utfördes år 1911 i de fem
norra distrikten för inalles 123,395 kronor, utgörande 1.3 5 % av influtna skogsförsäljningsmedel.
År 1912 voro motsvarande siffror 146,022 kronor och
1.4 8 %. Utav totalkostnaderna belöpte sig på de tre nordligaste distrikten
år 1911 57,293 kronor och år 1912 77,264 kronor eller resp. 1.06 % och
1.28 X.

I de inom Västerbottens län belägna revir, vilka Revisorerna under sina
resor besökt, hava statsskogarna en areal produktiv mark, som utgör ungefär
Vo av samma skogars motsvarande areal i de fem norra distrikten. Försäljningsmedlen
utgjorde 1911 ej fullt V4 och 1912 något mer än denna del av
summan för samma distrikt. Avkastningssitfrorna per har skogsmark för de
båda åren voro resp. 3.14 och 4 kronor, under det att skogsodlingskostnaderna
belöpte sig till 2.8 3 och 3.2 4 öre per har, motsvarande 0.8 9 % och 0.8 o %
av influtna försäljningsmedel.

Det på dikningsarbeten nedlagda beloppet var i förhållande till medeltalet
för skogarna i samtliga distrikt relativt obetydligt och utgjorde för 1911
endast 9,080 kronor eller 0.45 % av försäljningsmedlen samt för 1912 15,834
kronor eller 0.61 % av samma inkomst.

Undantager man emellertid från dessa revir det till Mellersta Norrlands
distrikt hörande Tåsjö revir, vars siffror för såväl skogsodling som dikningar
gorå att den angivna medeltalssiffran för dessa arbeten inom samtliga revir
blir osäker, så finner man, att försäljningsmedlen för år 1911 för övriga revir
utgjorde 1,722,295 kronor, motsvarande 3.oi kronor per har skogsmark.
Samma år utgjorde skogsodlingskostnaderna 10,042 kronor eller 1.7 5 öre per

559 -

bär skogsmark och 0.5 8 % av försäljningsmedlen. Dikuingskostuaderna voro
detta år 3,970 kronor eller 0.23 % av samma inkomst. År 1912 hade skogsförsäljningsmedlen
ökats till 2,241,534 kronor eller till 3.9 3 kronor per har,
under det att utgifterna för skogsodling samtidigt minskades till 7,77G kronor,
motsvarande 1.3 6 öre per har och 0.3 4 % av försäljningsmedlen. Dikningsarbetena
åter hade fått eu något vidgad omfattning och dragit en kostnad av
12,048 kronor, motsvarande 0.5 3 % av beloppet för försålt virke.

Inför alla de nu anförda siffrorna, som avse så stora delar av statsskogarna
i Norrland, kan man ej med hänsjm till dessa skogars beskaffenhet,
värja sig för den tanken, att en fortsättning i samma riktning kan komma att
visa sina ödesdigra följder genom en i framtiden nedsatt skogsavkastning. I
denna uppfattning stärkes man onekligen, när man under resor och vandringar
i de norrländska statsskogarna finner, i huru ringa grad skog av yngre åldersklasser
är företrädd i bestånden. De exempel på den abnorma sammansättningen
av dessa skogar, som Revisorerna förut lämnat, bekräfta endast de
personliga iakttagelserna. Ett kraftigare bedrivande av de arbeten, som avse
skogarnas föryngring, måste vid sådant förhållande vara en bjudande plikt mot
kommande släkten. Särskilt starkt gör sig detta krav gällande beträffande
den generation, som blivit satt i tillfälle att tillgodogöra sig de i skogarna
hopsparade, så högst betydande virkeskapitalen.

Att den redan nu produktiva marken i första hand bör bliva föremål
för sådana åtgärder, som kunde vara ägnade att snarast avvinna den nya
skördar, torde vara utom all fråga. Men för att detta syfte må kunna vinnas,
är det nödvändigt att utsträcka arbetena även till nu improduktiva marker,
nämligen sådana försumpade eller redan till myr övergångna delar av skogarna,
som hota att inkräkta på den produktiva marken. Här måste skyddsåtgärder
vidtagas i form av dräneringsarbeten för avledande av stagnerande vatten.
Under sina resor hava Revisorerna haft rika tillfällen att iakttaga, att omfattande
arbete av sådan art är av behovet påkallat.

Många fall givas emellertid även, då dikningsarbetena böra bedrivas
utöver denna nu angivna gräns av att vara skyddsarbeten. Ofta finnes nämligen
möjlighet att genom dikningar förvandla den improduktiva myren till
produktiv skogsmark och att såmedelst utöka skogarnas avkastningsförmåga.
Om nyttan utav dylika dikningsarbeten torde numera delade meningar icke råda,
och, enligt vad Revisorerna inhämtat, hava å enskildas marker utförda arbeten
i nu angivet syfte lämnat synnerligen gynnsamma resultat och föranlett deras
bedrivande i stor omfattning.

Enligt i domänstyrelsen inhämtade upplysningar har på dikningsarbeten
i de fem norra överjägmästaredistrikten från och med år 1898 till och med år

560

1913 nedlagts ett sammanlagt belopp av 2,272,380 kronor eller i medeltal för
år 142,000 kronor, i vilket belopp ingå avlöning till dikningspersonal, hantlangningskostnader
m. m. Under de första åren, som arbetena bedrevos i någon
större omfattning, avsågs med desamma huvudsakligen att erhålla ny mark för
skogsbörd. Man ansåg sig emellertid finna, att en verksam torrläggning för
angivet ändamål krävde stora kostnader, under det att svårigheter för att
erhålla skogsåterväxt ändock kvarstodo. Utav den P. M. angående avdikningar
å kronans skogar, ur vilken nyss och i det följande lämnade uppgifter
äro hämtade, framgår, att man vid tiden i fråga saknade nämnvärd erfarenhet
om lämpligaste metoder för ett ändamålsenligt utförande av skogsdikning.
Måhända torde de anmärkta stora kostnaderna och svårigheterna för erhållande
av skog å myrarna få, till en del åtminstone, tillskrivas denna omständighet.
Under de senare åren har man inriktat arbetena på utförande av dels skyddsdikning,
dels torrläggning av försumpad skogsmark. En del smärre, för skogsbörd
lämpliga rena myrmarker hava även allt fortfarande varit föremål för
torrläggning. Till att börja med handhades planläggningen av dikningsarbetena
ävensom deras utförande av därtill särskilt förordnad personal. Sålunda var
till och med år 1910 inom vart och ett av Luleå, Skellefteå, Umeå och GävleDala
distrikt anställd en dikningsledare, varjämte till dennes biträde i allmänhet
förordnades en assistent. Jämsides med de av denna personal utförda arbetena
verkställdes torrläggningar av mindre omfattning utav vederbörande revirförvaltare.
I Mellersta Norrlands distrikt — liksom i distrikten söder om GävleDala
— utfördes all skogsdikning genom revirpersonalen. Under senare år
har domänstyrelsen funnit det ändamålsenligt att allt mer slå in på denna väg
för administrering av dikningsarbetena. Sålunda indrogs befattningen som dikningsledare
i Skellefteå distrikt från och med år 1911, i Gävle-Dala distrikt
från och med år 1912 och i Luleå distrikt från och med år 1913. För
närvarande finnes alltså dikningsledare endast i Umeå distrikt. De skäl, som
föranlett domänstyrelsen till denna omläggning av organisationen, har styrelsen
sammanfattat i följande punkter.

“ 1) Erfarenhet rörande såväl planläggningen som det tekniska utförandet
av torrläggningsarbeten har synnerligast genom vederbörande dikningspersonals
arbeten vunnits, i följd varav det förutvarande trevandet efter lämpliga metoder
härutinnan icke vidare är av nöden. Denna erfarenhet har under årens lopp
tillgodogjorts av såväl ett ej ringa antal skogstjänstemän och arbetsförmän
som ock, beträffande arbetets tekniska utförande, ett flertal arbetare.

2) Den å visst distrikt anställda dikningspersonalen kan med hänsyn till
de långa avstånden i allmänhet icke planlägga och leda det huvudsakliga
dikningsarbetet på mer än ett eller två revir under samma år, i följd varav

— 561

liknande arbeten inom distriktets andra revir fått anstå, synnerligast som med
hänsyn till den stora mängden av försumpade marker, påbörjade arbeten inom
visst revir i regeln måst pågå eu följd av år efter varandra.

3) 1 anledning av att från flertalet krotioskogar inom de norrländska
reviren avsättniug för smärre och mindre värdefullt rensningsvirke icke funnits
förrän under senare år och sålunda verkliga föryngringshuggningar därförut
icke kunnat äga rum i nämnvärdare utsträckning å kronoskogarnas vidsträckta
försumpade skogsmarker, har skogsodling och skogskultur å dessa marker ej
kunnat företagas förrän under senaste åren. Den första åtgärden för erhållande
å försumpad skogsmark av återväxt, antingen denna påräknas utav självsådd
eller genom skogsodling, måste bestå i markens dränering genom avdikning.
Nar numera här förut omförmälda föryngringshuggningar (trakthuggning) utföras
i flertalet norrländska revir, är ock nödigt att tillräckliga medel ställas
till respektive revirförvaltningars förfogande för utförande under alla år av
den nödvändiga hyggesberedningen genom avdikning.

Skulle dessa arbetens utförande uppdragas åt en för distriktet anställd
dikningsavdelning, skulle, då hyggestrakterna i stort antal äro spridda runt om
i distriktet, denna alls icke kunna medhinna detsamma, i följd varav övriga
erforderliga föryngringsåtgärder bleve eftersätta."

Enligt vad från domänstyrelsen meddelats Revisorerna, intager numera
emellertid styrelsen i så måtto en något förändrad ståndpunkt i denna fråga,
att befattningen som dikningsledare i Umeå distrikt, vilken även varit ifrågasatt
till indragning, skall tills vidare bibehållas.

Revisorerna, som icke tilltro sig att ingå på ett bedömande av riktigheten
av domänstyrelsens här ovan återgivna synpunkter på förevarande fråga,
hava emellertid velat uttala, att det vill synas, som om domänstyrelsens beslut
att icke nu helt och hållet indraga dikesledarebefattningarne, för närvarande
och intilldess eu säkrare erfarenhet vunnits angående revirförvaltarnes lämplighet
att ombestyra dikningen, haft goda skäl för sig.

Skulle Revisorerna härefter sammanfatta sina i det förestående uttalade
meningar, torde dessa kunna inrymmas uti följande punkter.

1. Det är nödvändigt, att en inventering av statens norrländska skogstillgångar
med det snaraste fullbordas. Denna inventering bör verkställas så,
att eu så fullständig bild, som med kostnadernas begränsning inom rimliga
belopp möjligen kan åstadkommas, erhålles ej blott av virkesförrådets storlek,
utan även av dess beskaffenhet, åldersklassfördelning, tillväxt och värde. Såsom
ytterligare motiv till en sådan åtgärd, utöver vad Revisorerna i det föregående
hava anfört, kan framhållas, att mer än hälften av statens skogsareal ej varit
föremål för undersökning, och att många av de verkställda undersökningarne

Revisionsberättelse ang. statsverket för år 1913. 71

Sammanfältning.

— 562 —

endast omfattat en del av virkesförrådet. Då en skogsbokföring saknats, hava
de erhållna resultaten ej längre ett sådant värde, att en efter förhållandena
avpassad avverkningspolitik kan grundas på dem.

De vid inventeringen erhållna siffrorna böra offentliggöras uti den av
domänstyrelsen utgivna officiella statistiken.

2. På grund av de vid en dylik inventering erhållna uppgifterna bör
uppgöras en beräkning av den blivande avverkningen, varvid nödig hänsyn
tages till skogens beskaffenhet och nödvändigheten av att undvika förluster
genom virkets försämring eller förstöring.

B. De i punkt 1 och 2 angivna undersökningarna och beräkningarna
böra bliva grundläggande för en uppdelning av de norrländska skogarna på
lämpliga tjänstgöringsområden, varvid tillbörlig hänsyn även bör tagas därtill,
att för varje slag av arbete ej användes dyrbarare arbetskraft än som är av
behovet påkallat.

4. Med ledning av de vid inventeringen framkomna siffrorna för virkesförråd,
tillväxt och värde bör uppläggas och för framtiden med noggrannhet
fullföljas en bokföring över statens skogstillgångar.

5. Innan ovan omförmälda inventering ägt rum, kan visserligen icke
med säkerhet avgöras, huruvida det nuvarande skogskapitalet anlitas utöver
sin tillväxt, men med hänsyn till kronoskogarnes omfattning och allmänna
beskaffenhet lärer i allt fall kunna redan nu fastslås, att betydligt större belopp
för föryngring och markvård än som nu utgå, böra komma till användning
och arbetena för nämnda ändamål således i vidgad omfattning bedrivas.

§ 2.

Krön oöver- Enligt domänstyrelsens berättelse för år 1912 — den senaste som vid

tidpunkten för revisionens avslutande varit i tryck tillgänglig — uppgick kronoförande
till parkernas ytvidd vid 1912 års slut till 4,659,375.9 4 har. Kronoöverloppskronoparker.
markernas areal utgjorde vid samma års slut 1,204,050.5 2 har, vartill emellertid
anmärktes, att enligt kungl. brev den 24 november 1911 inom Gellivare
socken överloppsmarker till en areal av 59,254.15 har blivit överförda till
kronoparker, till vilken arealförändring emellertid vid berättelsens avgivande
hänsyn ej tagits, då erforderliga kartor och handlingar vid samma tid ej inkommit
till styrelsen.

Kronoöverloppsmarkerna omfatta sålunda en ytvidd, som i runt tal uppgår
till icke mindre än fjärdedelen av alla kronoparkernas sammanlagda areal.

Kronoöverloppsmarkerna förekomma allenast i de två nordligaste länen
och inom dessa så gott som uteslutande i Lappmarken. Fördelningen på de
olika överjägmästaredistrikten var vid 1912 års slut följande:

Luleå distrikt
Skellefteå „
Umeå ,,

754.996.5 0 har

342.558.06 „

106.495.06 „

Inom Umeå distrikt kommo icke mindre än 106,480.06 har på Sorsele
revir, det nordligaste inom distriktet.

Under de förut omförmälda resor, som Revisorerna företagit i övre Norrland,
hava Revisorerna även kommit att ägna sin uppmärksamhet åt den ställning,
som kronoöverloppsmarkerna intaga med hänsyn till skogsvården. Den
största kronoöverloppsmarken inom Sorsele revir, nämligen Abmobergets kronoöverloppsmark
med en areal av c:a 80,000 har, besöktes av den ena avdelningen,
vilken även företog vandringar genom vissa delar av området. Revisorerna
hava vidare tagit del av en utförligare beskrivning över så väl denna
kronoöverloppsmark som ock de båda andra överloppsmarkerna inom samma
revir, nämligen nr 1 Dockmyran och nr 4 Bläcken, vilka beskrivningar förekomma
i ett av lantbruksingenjören Henning Wikström och extra jägmästaren
Gunno Kinnman i maj 1913 på uppdrag av Kungl. Maj:ts befallningshavande
i Västerbottens län utarbetat betänkande beträffande dispositionen av dessa
överloppsmarker.

Av vad Revisorerna vid sin resa iakttogo så väl som ock av förut omnämnda
beskrivningar hava Revisorerna kommit till den uppfattningen, att ur
skogsvårdens synpunkt synnerligen stora betänkligheter måste resa sig mot ett
fortsatt bibehållande av dessa stora områden såsom kronoöverloppsmarker.
Medan för kronoparkerna gälla föreskrifterna i 1 § av förordningen angående
hushållningen med de allmänna skogarna i riket den 26 januari 1894, att
kronoparkerna skola “behandlas efter sådana på vetenskapliga regler grundade,
för olika ortförhållanden lämpade hushållningsplaner, som avse skogens framtida
bestånd och högsta avkastning", äro kronoöverloppsmarkerna allenast
underkastade de allmänna bestämmelserna i samma förordnings 58 §, att vid
utsyning skogen ej må hårdare anlitas, än med dess bestånd i framtiden är
förenligt. Hushållningsplaner — det första villkoret för en ordnad skogsvård
— förekomma sålunda ej beträffande kronoöverloppsmarkerna. Om någon
efter system genomförd avverkning, återväxt eller vård kan det följaktligen
ej bliva tal. Till stor del äro de överlämnade åt förfall och vanvård. Av
vederbörande skogsstatstjänstemän påpekades ock vid Revisorernas besök önskvärdheten
av att dessa stora skogsområden överföras till kronoparker och därmed
till en ordnad skogsvård.

Att detta icke i större utsträckning, än som skett, kommit att äga rum,
synes delvis hava berott på vederbörande länsstyrelser, vilka ur kolonisationssynpunkt
önskat bibehålla kronoöverloppsmarkerna eller delar av desamma

— 564 —

Inläsning av
ströängar.

odisponerade. Att så varit förhållandet beträffande de tre överloppsmarkerna
inom Sorsele revjr torde framgå av det förut omnämnda av lantbruksingenjören
Wikström och extra jägmästaren Kinnman avgivna betänkande, vilket tillkommit
som resultat av en utredning “varest och till vilken omfattning inom kronoöverloppsmarkerna
u:ris 1, 4 och 6 i Sorsele socken av Västerbottens län
finnas områden, som med tillhjälp från angränsande, till överloppsmarkerna
hörande skogsmark av nödig husbehovsskog kunna med avseende å tillgång på
till odling tjänlig mark anses lämpliga att användas till nybyggen eller egna
hem". Betänkandet utmynnar i ett förslag att den å överloppsmarken Abmoberget
belägna Galgatmyren efter utdikning upplåtes till egna hem, att vissa
lägenheter å samma överloppsmark utläggas till nybyggen, att återstoden av
överloppsmarken med undantag av block Vill överföres till kronopark, medan
hela de båda överloppsmarkerna n:ris 1 Dockmyran och 4 Blajken samt block
Vill av Abmoberget skulle upplåtas till nybyggesanläggningar och fortfarande
bibehållas såsom överloppsmark.

Utan att ingå på ett bedömande av lämpligheten av detta förslag vilja
Revisorerna framhålla vikten av att åtgärder i allmänhet vidtagas för att
kronoöverloppsmarkernas vidsträckta skogsarealer snarast möjligt måtte komma
in under en ordnad skogsvård, vilket lämpligen kan ske genom deras överförande
till kronoparker.

Att åsidosättande av kolonisationssynpunkterna genom en sådan åtgärd
icke behöver befaras, visas bäst av erfarenheterna från närgränsande revir inom
Västerbottens län, där å krotioparkerna vida mera omfattande kolonisationsarbeten
bedrivits än å överloppsmarkerna inom Sorsele socken. 1914 års
senare riksdag har i skrivelse till Kungl. Maj:t anhållit om utredning angående
det norrländska kolonisationsproblemet i hela dess vidd, därvid bland annat en
av uppgifterna skulle vara att söka nya upplåtelseformer i stället för de numera
faktiskt upphörda nybyggesupplåtelserna. Därest på grund av denna skrivelse
framdeles ett mera systematiskt kolonisationsarbete skulle komma till stånd,
torde det även ur denna synpunkt vara önskvärt, att kronoöverloppsmarkerna
ej förbliva i sitt nuvarande tillstånd.

§

1909 års riksdag medgav på därom av Kungl. Maj:t gjord framställning,
att köpeskillingarna ej mindre för de kronoegendomar samt till inköpta skogsegendomar
hörande områden, rörande vilkas försäljning beslut jämlikt kung],
breven den 18 maj 1888, den 29 maj 1891 och den 23 maj 1902 av Kungl.
Maj:t komme att fattas under tiden från och med 1910 års början till och

— 565 —

med utgången av år 11)12, än även för sådana områden och lägenheter, till
vilkas försäljning från de under domänstyrelsens förvaltning ställda, staten tillhöriga
skogsegendomar eller utarrenderade jordbruksegendomar riksdagen under
sistnämnda tid på därom särskilt gjorda framställningar kunde lämna tillstånd,
Unge av Kungl. Maj:t disponeras för inköp av skogbärande eller till skogsbörd
tjänlig mark ävensom till inlösen av ströängar å kronoparkerna i Norrland
och Dalarna.

1 enlighet med därom av Kungl. Maj:t avlåten framställning har vidare

1912 års riksdag medgivit, att Kungl. Maj:t må från och med den 1 januari

1913 tills vidare, intill dess annorlunda kan varda bestämt, för markförvärv
av enahanda slag disponera de såsom tillgång å statens domäners fond redovisade
kontanta medel, varjämte riksdagen 1911 och 1912 för samma ändamål
anvisat särskilda anslag, nämligen för år 1912 500,000 kronor och för år
1913 800,000 kronor.

De skäl, som vid 1909 års riksdag först anfördes för att staten borde
söka förvärva å kronoparkerna belägna ströängar — vilka med stigande jordkultur
blivit alltmera värdelösa för sina innehavare — voro, dels att ströängarna,
till följd därav, att de för sina innehavare endast hade värde i egenskap av
gräsbärande mark samt att deras förmåga att bära gräs minskades genom utdikning,
lade hinder i vägen för behövliga avdikningar av kronoparkerna, dels
ock att det förhållandet, att ströängarna disponerades av enskilda, vore till
olägenhet för kolonisationen å krön oskogarna. .

Under sina resor i övre Norrland hava Revisorerna upprepade gånger
haft tillfälle att iakttaga, vilka synnerliga olägenheter dessa ströängar bereda
ur skogskulturens synpunkt. Nödvändiga avdikningar av försumpade marker
hindras mångenstädes av ströängarna, i andra fall medföra de väsentligt fördyrade
avdikningskostnader. Att ett fortsatt bibehållande av dessa ströängar
under enskildas disposition ävenledes innebär ett avsevärt hinder för kolonisationsarbetet,
synes ock av gjorda iakttagelser uppenbart.

Vid sådant förhållande hava Revisorerna funnit det anmärkningsvärt, att
inlösen av ströängar hittills förekommit i mycket ringa utsträckning. På grund
av kungl. brev den 4 februari 1910 har visserligen för inlösen av så kallade
myrslogar inom Hamra kronopark i Gävleborgs län utbetalts ett belopp av
37,969 kronor 99 öre, men därutöver har under åren 1910—1913 icke någon
ströängsinlösning ägt rum.

Kolonisationen
åkron <>-skogarna i
Norrland.

— 56fi -

§ 4-

Frågan om Norrlands kolonisation har under de senaste årtiondena tilldragit
sig allmän uppmärksamhet. I avseende å de åtgärder som vidtagits
för kolonisation å de norrländska kronoskogarna få Revisorerna erinra om
följande.

I anledning av därom av Kungl. Maj:t avlåten framställning medgav
1891 års riksdag, att å kronoparker i Norrbottens län befintliga, till skogstorp
tjänliga lägenheter skulle, där sådant funnes vara gagneligt för kronoparkens
vård och bevakning, få av domänstyrelsen på viss bestämd tid, ej överstigande
20 år, upplåtas till odling och bebyggande åt personer, som ägde god frejd
samt vore fullt arbetsföra och i övrigt funnes vara lämpliga. Vid 1904 års
riksdag utsträcktes därefter skogstorpsupplåtelserna till Västerbottens län,
i samband varmed nya villkor för sådana upplåtelser antogos.

Vid 1909 års riksdag beslöts emellertid, på Kungl. Maj:ts framställning,
att upplåtande av skogstorpslägenheter icke vidare skulle äga rum, utan antogs
i stället en ny form av upplåtelser av odlingslägenheter å kronoparker och
överloppsmarker i de sex nordligaste länen.

Enligt den kungörelse, som härom utfärdades den 18 juni 1909, må å
ifrågavarande kronoskogar på ansökan till mindre bemedlade eller obemedlade,
som äga god frejd och gjort sig kända för arbetsamhet och hederlig vandel
samt äga förutsättningar för drivande av ett mindre jordbruk, av domänstyrelsen
på arrende upplåtas sådana till odling och bebyggande tjänliga lägenheter,
som där kunna vara att tillgå, allt under förutsättning antingen att sådant
för skogens vård och bevakning finnes vara gagneligt eller att den jord, vars
upplåtande begäres, är belägen i närheten av odlad bygd eller kommunikationsled
och hinder från skogsvårdens synpunkt ej möter.

Upplåtelsetiden är femtio år, med lägenhetsinnehavaren förbehållen optionsrätt
till förnyat arrende vid nämnda tids utgång.

Enligt samma kungörelse äger innehavare av skogstorp rätt att efter
frihetsårens utgång, därest han är berättigad till förnyad upplåtelse, erhålla
torpet på arrende under femtio års tid, samt i övrigt i tillämpliga delar på
de villkor, som föreskrivits rörande odlingslägenheter.

Vid 1913 års riksdag har vidare dels antagits i avsevärd mån förmånligare
villkor angående upplåtelse av odlingslägenheter dels ock de redan upplåtna
skogstorpen i huvudsak likställts med odlingslägenheterna.

Till sist vilja Revisorerna erinra därom, att 1914 års senare riksdag till
Kungl. Maj:t avlåtit skrivelse med anhållan, att Kungl. Maj:t ville låta verk -

— 567 —

ställa utredning i fråga om åtskilliga kolonisationen av Norrland rörande
spörsmål.

Under Revisorernas resor å kronoskogarna i Norrland kava Revisorerna
besett såväl ett stort antal enstaka liggande skogstorp och odlingslägenheter
som ock trenne kronotorpskolonier, nämligen å kronoparkerna Gunnarn, Aborrträskliden
och Yojmåsen.

Åt den inom Gunnarns kronopark, vid ån Juktans dalgång i närheten
av Bastuträsks by, bildade skogstorpskolonien ägnade Revisorerna särskild uppmärksamhet.
Kolonien består av 18 torp, av vilka 8 avsynats och godkänts.
Arealen å samtliga torpen uppgår till omkring 80 hektar, varav ungefär hälften
är uppodlad. Å kolonien födas 3 hästar, omkring 35 kor samt c:a 20 ungnöt
och oxar.

Denna koloni erbjöd tillfälle att taga i betraktande torp i olika utvecklingsstadier,
vad såväl angår markens uppodling som i fråga om bebyggandet.
Å den äldsta lägenheten, som år 1896 av B. I. Holmgren upptogs
utan tillstånd, men som sedermera upplåtits såsom skogstorp, var all användbar
mark uppodlad, medan å de senast anlagda torpen endast en mindre del av
marken hunnit brytas.

Under det att de enstaka liggande kronotorpen i allmänhet syntes mindre
väl anlagda och efterblivna, var däremot intrycket av de i kolonier förlagda
torpen synnerligen gott, vilket förhållande torde bero icke blott på själva
koloniformens fördelar utan även därpå, att kolonierna bildats i sådana
trakter, där gynnsamma förutsättningar för bedrivande av jordbruk äro till
finnandes.

Vid besöken å berörda torpkolonier erhöllo Revisorerna det intryck, att
jordbruk med fördel kan bedrivas i dessa nordliga trakter, en uppfattning, vari
Revisorerna ytterligare stärktes genom den förevisning av olika lantmannaprodukter,
som av befolkningen i Sorsele socken anordnats vid Revisorernas
besök därstädes.

Vid besök å det å Jovans kronopark belägna skogstorpet Granhöjden, •
varå nytt boningshus i enlighet med domänstyrelsens normalritningar var under
uppförande, iakttogo Revisorerna, att golvbjälkarna lades omedelbart å jorden
samt att golvet icke försågs med trossbotten. Då ett sådaut byggnadssätt
såväl ur hygienisk synpunkt som med hänsyn till de större kostnaderna för
framtida underhåll, som därav nödvändigtvis måste följa, icke kan betraktas
såsom tillfredsställande, hava Revisorerna ansett sig höra å förhållandet fästa
uppmärksamheten.

Såsom ett samlat omdöme rörande kolonisationsarbetet å kronoskogarna
i Norrland vilja Revisorerna uttala, att detsamma är i hög grad förtjänt att
göras till föremål för Kungl. Maj:ts och riksdagens fortsatta omvårdnad.

\

Emellertid vilja Revisorerna med styrka framhålla angelägenheten därav, att
kolonisationen bedrives planmässigt samt förlägges till sådana områden, där
gynnsamma utvecklingsmöjligheter verkligen förefinnas.

§ 5.

Revisorerna hava under årets resor dels besett jägmästarbostäderna i
Åsele, Sorsele och Wilhelmina revir, de under uppförande varande bostäderna
för jägmästarna i Norra Lycksele och Södra Lycksele revir samt för uppförande
av bostad för jägmästaren i Tåsjö revir inköpt tomt dels ock besökt
jägmästareexpeditionerna i Degerfors och Norra Lycksele revir.

Vad beträffar bostäderna för jägmästarne i Sorsele och Wilhelmina
revir, vilka bostäder uppförts genom statsverkets försorg, fästes Revisorernas
uppmärksamhet vid den stora rumshöjden, vilken i sin mån torde hava bidragit
till att byggnaderna, enligt vad lämnade upplysningar ogåvo vid handen, visat
sig vara mycket svåra att uppvärma. Bostaden i Åsele, vilken av staten
förvärvats från enskild ägo, gav ej anledning till anmärkning.

Till uppförande av bostäder för jägmästarne i Norra Lycksele och Södra
Lycksele revir anslog 1913 års riksdag 25,000 kronor för vardera bostaden,
oberäknat kostnaden för erforderligt virke. Ifrågavarande byggnader voro
vid tiden för Revisorernas besök under tak och förväntades vara färdiga till
inflyttning nästinstundande sommar. Byggnaderna voro inredda för centraluppvärmning.
I avseende härå vilja Revisorerna erinra därom, att den framställning
av domänstyrelsen, vilken låg till grund för Kungl. Maj:ts^ av riksdagen
bifallna förslag om beviljande av medel för förevarande ändamål, utgick
från att byggnaderna skulle förses med kakelugnar. Avvikelsen från det
ursprungliga "förslaget har tilldragit sig Revisorernas uppmärksamhet, så mycket
mer, som lämpligheten av det för värmeledningen använda systemet — varmluftssystemet
— torde kunna starkt ifrågasättas. Revisorerna funno det även
ägnat att väcka uppmärksamhet, att byggnaderna icke försetts med brandsäkra
kassaskåpsanordningar. Jämväl i dessa byggnader syntes rummen onödigt
högt tilltagna.

Mot beskaffenheten av den tomt, vilken jämlikt beslut av 1914 ars
senare riksdag inköpts i Hoting för uppförande av bostad för jägmästaren i
Tåsjö revir, funno Revisorerna intet att erinra.

Revisorernas besök å jägmästareexpeditionerna i Degerfors och Norra
Lvcksele revir gåvo icke anledning till något uttalande från Revisorernas sida.

56!)

§ 6-

Vid besök å Hällnäs skogsskola hava Revisorerna besett dels till skolan
hörande föreståndarbostad och skolhusbyggnad, innehållande jämväl skolrum,
dels ock de för statens, å skolans område förlagda fröklängningsanstalt uppförda
byggnader ävensom den för förmannen och eleverna vid kolarskolan avsedda
bostadsbaracken.

Vad Revisorerna vid detta besök inhämtade gav icke anledning till
något särskilt uttalande.

§ 7-

Efter omförmälan att jämlikt kungl. brev den 11 december 1908 med
avseende å förande av domänstyrelsens medel i räkning hos riksbanken bestämts,
bland annat, att från och med ingången av år 1909 till domänstyrelsen
inflytande medel skulle omedelbart insättas å statskontorets giroräkning
och i domänstyrelsens huvudbok uppdebiteras å statskontorets konto,
uttalade 1912 års Statsrevisorer, att sedan dåmera domänstyrelsen erhållit
ställning som ett affärsdrivande verk det, enligt Revisorernas uppfattning,
torde få anses principiellt riktigast, att domänstyrelsen erhölle egen giroräkning
med riksbanken.

Enligt vad Revisorerna inhämtat, har domänstyrelsen numera jämlikt
kungl. brev den 31 januari 1913 erhållit egen giroräkning i riksbanken från
och med den 1 april samma år.

Revisionsberättelse ang. statsverket för år 1913.

72

— 570 —

Revisorerna, som jämlikt 16 § i gällande instruktion kava att uppgöra jämförelsetabeller
uppförda anslagen och de verkliga utgifterna under samma tid, utvisande överskott eller brist på
rättade utdrag ur rikshuvudboken innefattande budgetredovisning för år 1913 grundade tabell.

Tillgång.

A

V-

Utestående
från före-gående år.

Debiterad
inkomst för
året.

Summa.

1

Avlcortningar | Utestående
och restitu- j till näst- l
tioner. j följande år.l

1

Statsverkets inkomster:

Egentliga statsinkomster ..............................

Inkomster av statens produktiva fonder .........

Andel i riksbankens vinst för år 1911............

I anspråk tagna kapitaltillgångar..................

Lånemedel...................................................

3,163,914 so

192,290,255 s-i
52,211,809 76
6,311,000 —
1,243,163 39
40.428,792.34

1

195,454,170 04
52,211,809,76
6,311,000 —
1,243,16359
40,428,792 54

4 ,*209,025 Sos 3,566,266
_ 1_1 _

I 3 1 1 III

Summa)

3,163,914 20''

292,485,021 7 3

295,648,935)93

4,209,025)08 3,566,266

4 2;

Tillgång.

Keservation
från föregående
år.

Inkomster för anslaget:

Anvisat på
1913 års
riksstat.

från andra
anslag.

från in- )
komsttitlar.

särskilda

uppbörds medel.

Statsverkets utgifter:

Riksstatsutgifter:

Verkliga utgifter ..........................................j 40,521,931

Utgifter för kapitalökning ..............................] — ;—

Utom riksstaten anvisade Belopp:

Till uppförande av nya byggnader för armén ...i 4,000,000—j

För åtgärder till förekommande av skogshärj-)
ning av insekten »nunnan» ........................i 13,353 2 2 j

202.297,300! -60,729,900 —

1,362,707 oi 621,475|G3| 7,136,520

Summa! 44,535,284) 29| 263,027,200j — • 1,362,707 Öl 621,475 6:i| 7,186,520!68''

571

mellan statsinkomsternas beräknade och influtna belopp under revisionsaret samt mellan de i stat
varje titel och på det hela få i sådant avseende avgiva följande, på det av statskontoret upp -

Behållning, som tillförts:

Brister, som ersatts av:

I riksstaten
beräknad
inkomst.

Behållen

inkomst.

kalsa fonden.

kassa fonden.

Summa.

anslå,

172,310

40,428,792

Disposition.

Merutgift,
som ersatts
av kassa-fonden.

Behållning, som

tillförts:

Summa.

Utgifter för

direkta

utgifter.

anslaget:

till andra
anslag eller
inkomst-titlar.

Reservation
till näst-följande år.

Summa.

kassa-

fonden.

huvudtitelns
1 allmänna
besparings-fond.

Summa.

251,939.934
i 60,729,900

4,000,000

13,353

33

2 2

209,856,185

56,873,183

-4-

29

94

2,240,933

07

|

40,192,705i t t

4,000,000 —

13,353|22

252,289,823

56,373,133

4,000,000

13,353

SO

94

2 2

7,239,175

217,325

55

7 S

4,614,011 lss
4,574,091;84

2,275,274

5 5

-

i6,889,286
''4,574,091

08

S4

,316,683,187

55

266,229,319

231 2,240,933

07

44,20ö,058!6«

312,676,310j9e

7,456,501133

9,188,103|3 7| 2,275,274|35

11,463,377

9*2]

— 572

Revisorerna få här nedan meddela följande uppgift å totalkostnaderna för de kom och

dels vid årets

Datum å det
kungl. brev,
enligt vilket
kommittén
förordnats.

1906 “/7
1908 -’%

, 1907 15/ä

190 7 28/9
1908 »7-

i b

1908 10/7

1909 »7,

! 1909 7i2

1909 87„ ’
i 1910 ‘%0-Viii

1910 »•/,

i 1910 25/2

1910 12/9
19 1 0 28/10

1910 7,2

A. Kommittéer, vilkas utgifter under revisionsåret reglerats.

J ustitiedepartementet.

Dikningslagstiftningskommittén (betänk, avg. d. 17/lä 1910) ................................

Expropriationslagstiftningskommittén (betänk, avg. d. *7,, 1910)........................

Lantfförsvarsdepartementet,.

Sakkunniga rörande regementspastorsinstitutionens omorganisation (betänk.

avg. d. 15/,t 1908 och 2% 1909) ............................................................................I

Kommittén för granskning av förslag rörande försvarsväsendets stärkande m. m.

(betänk, avg. d. r’/,2 1910) ...................................................................................

Sakkunniga ifråga om försök med uniformer av äldre och yngre modeller (betänk.!

avg. d. Ve 1910)......................................................................................................

Dito vid omarbetande av utbildningsinstruktionerna för armén (uppdr. fullgj.I

1910)..........................................................................................................................J

Dito för fortsatt utredning och utarbetande av förslag rörande förändrade!

grunder för officersbefordringarna (uppdr. fullgj. 1909) ....................................{

Dito för utarbetande av ny lärobok i räkning och geometri för armén (uppdr.

fullgj. år 1911) .....................................................................................................

Dito rörande verkningarna av de i § 16 mom. 6 i värnpliktslagen meddelade
bestämmelser (uppdr. fullgj. 1910) ...........................................................

Dito för granskning av inkomna framställningar om förplägnadsanstalt i Boden

m. m. (betänk, avg. d. */t 1910)...........................................................................j

Dito ang. inkvarteringsförhållandena för subalternofficerare och underofficerare!

vid armén (betänk, avg. d. u/6 1910)..................................................................

Djurgårdskommissionen .................................................................................................

Sakkunniga för utredning m. m. ang. underbefälets fortsättningskurser (uppdr.

fullgj. 1911).................................................................................... .............. . ..

Dito för avgivande av slutligt förslag ifråga om fältläkarkårens omorganisation,
(uppdr. fullgj. 1911) ................................................................................................

Transport!

mitteer eller liknande beredningar, vilkas utgifter dels under revisionsåret reglerats
slut icke voro reglerade.

Utbetalt

Ersättning

Oersatt vid 1913
års utgång.

före ur 1913

: under år 1913.

Totalkostnad.

anvisad av
Kungl. Maj:t

beviljad av
Riksdagen.

21.636

80

21.636

80

i 1

21,636

80

1

11,847

75!

11,847

75

j |

11,847

75

2,037

72

2,037

7 2

_ _ i

2,037

72

-1

95,953

25, —

— j

95,953

25

— —j

95,953

25

12,065

53'' ■ —

—!

12,065

53

— —

12,065

53

9,261

80 —

9,261

80

— —

9,261

80

29,677

98; —

29,677

98

— —

29.677

98

2,538

80 —

2,538

80

— -

2,538

80

1,672

40, —

-1

1,672

40

_ :__!

1,672

40

_

90

- 1 —

90

90

_

1,522

7 9

1.522

79

- - j

1,522

79

_

23,772

31 18,932|so!

42,704

61

42,704 e v

840

20 —

840

20

: j

840

20

*-

1,451

75 —

—J

1,451

7 5

— !—

1.451

75

214,369! o 8'' 18,932

30

233,301

38

42,704)61

190,596

7 7

574

Datum å det
kung], brev,
enligt vilket
kommittén
förordnats.

Transport

1908 18 .

Sjöförsvarsdepartementet.

Kommissionen rörande ny plats för flottans station i Stockholms skärgård
(betänk, avg. d. 2% 1908) ...................................................................................

1908 18/9

Sakkunniga för revision av skeppsmätningsförfattningarna (betänk, avg. d. SIV9
1911).....................................................................................................................''

19 1 0 29/7
1912 18/10

Dito ang. förflyttning av flottans stationer i Stockholm (betänk, avg. d. 17/12 1910)
Dito ang. lönereglering för lotsstyrelsen och lotsverket m. m. (betänk, avg. d.
«/, 1913) ...................................................................................................................

I—1

O

o

oo

Civildepartementet.

Kommittén ang. erforderliga åtgärder mot smittosamma könssjukdomars sprid-ning (avslut, d. sl/!2 1910) ...................................................................................

1908 13 j.

Dito för medicinalstyrelsens omorganisation (betänk, avg. d. lfi/u 1909 och

1908 9/10

27a 1910) ................ ........................................................;........................................

Kommissionen för revision av förordningen ang. explosiva varor m. m. (betänk,
avg. i febr. 1910) ..................................................................................................

1909 */i

Dito för undersökning av den rätt, kronan på grund av vattenregale kan äga
till älvar och strömmar i de norra länen (upplöst d. 27/i 1911) ...................

1909 -7/8
1909 20/u

Dito för uppgörande av förslag till understödsföreningar (betänk, avg. d. u,/t2 1910)
Dito för beredning av ärende ang. kontroll å biografföreställningar (betänk,
avg. d. -''/9 1910)......................................................................................................

1911®/,

Dito för förnyad granskning av frågan om anläggande av ytterligare ett järn-vägsspår mellan Rönninge och Järna järnvägsstationer (uppdr. fullgj. 1911) ....

1905 20/t
1909 27j

Finansdepartementet.

Statistiska kommittén (betänk, avg. d. u/8 och 10/9 1907 samt 30/5 1908)........

Sakkunniga rörande allmänna grunder för en kommunal jordvärdestegringsskatt
(betänk, avg. d. 7/8 1909)......................................................................................

1909 275

1909 18/9

1910 8/10

1911 2U/1

Dito ifråga om utvidgning av stämpelbeskattningen (uppdr. fullgj. 1913) ........

Dito ifråga om förändrad uppställning av civilstaten (betänk, avg. d. 7/9 1910)

Sparbankskommittén (betänk, avg. d. 2% 1911) ....................................................

Kommissionen för revision av gällande bestämmelser ang. restitution av tull

å viss spannmål (uppdr. fullgj. 1911)....................................................................

Transport

<

Utbetalt

,

Ersättnin g

Oersuti vid 1913

före År 1013.

under År 1913.

Totalkostnad.

anvisad av
Kung!. Maj t.

beviljad av
Riksdagen.

års utgång.

214,369 08

18,932

30

233,301

38

42,704

6 1

190,596 7 7

-

115 48

_

__

115

48

_

115 48

20,917149

_

20.917

49

20,917

4 9

--j-

658!—

658

....

_

658

3,062 70

3,921

39

6.984''0 9

6,984:0 9

- i-

_

48,463:17

j

-

CO

-tf

ad

-tf

1 7

48.403 17

8,557 8 7

8,557

S 7

8,557''8 7

7,983 22

7,983

2 2

7,983)2 2

3.256)67

_

3,256

67

_

__

3,256 67

17,57629

17,576

29

17,576 29

2,920^68

2.920

68

2,920.6 8

6,018 75

6,018 75

6,018 75

32,186)18

■ _

32,186

18

____

_

32,186 is

4,379 84

_

_

4,379

84

_

_

4,379 84

_

6,479132

6,479

32

6,479:32

11,059 43

11,059

43

11.059 4 3

4,822 :5 5

4,822

55

4,822)5 5

5,706 66

5,706

66

_

5,706| 6 6

398,533 3 8

22,853

69

421,38710 7

70,606

19

350,780 8 8

576 —

Datum å det

J kungl. brev,
enligt vilket
kommittén
förordnats.

Transport

1908 18/12

Ecklesiastikdepartem entet.

Sakkunniga ang. inrättande av en statsvetenskaplig examen (betänk, avg. i
maj 1910)...................................................................................................................

1910 15/2

Dito ang. vissa ändringar i förordningen om kyrkoböckers förande (betänk,
avg. d. ‘/i; och 11910) ........................................................................................

1910 18/6 o. *%

Dito vid beredande av frågan om anordnande av populärvetenskapliga före-läsningskurser (betänk, avg. i januari 1911).........................................................

1910 15/9

Dito för fortsatt beredande av frågan om den högre tekniska undervisningens
ordnande (uppdr. fullgj. 1911) ................................................................................

1910 »/«.

Dito för beredande av föredragning av förslag till förnyad förordning ang.
kyrkoböckers förande (uppdr. fullgj. 1910) .......................................................

1910 19/12

Dito rörande det centrala arkivväsendets i Stockholm ordnande m. m. (betänk.

1911 V3

avg. i maj 1911)......................................................................................................

Dito ifråga om Sveriges medverkan till firandet av 1,000-års-minnet utav hertig-dömet Normandies bildande (uppdr. fullgj. 1911)...............................................

1911 5/l2

För biträde vid justering av den nya kyrkobokföringsordningen och utarbetandet
av till detsamma hörande formulär (uppdr. fullgj. 1911) ................................

1908 23/Fj

Jordbruksdepartementet.

Kommissionen ang. förbud under viss tid mot laxfiske i Torne älv m. m.
(betänk, avg. d. ls/3 1910) ..................................................................................

1909 "Vj

Sakkunniga för behandling av fråga om åtgärder med anledning av torpar-

1910 28/10

klassens tillbakagång (betänk, avg. 1911) ............................................................

Dito för närmare utredning ang. ordnandet av kreditförhållandena vid det

mindre jordbruket (betänk, avg. i januari 1911) ................................................

Säger

1906 ls/, o. 13/7
1906 i3/7

B. Kommittéer, vilkas utgifter vid revisionsårets slut
icke voro reglerade.

Justitiedepartementet.

Vattenrättskommittén (betänk, avg. d. 17/ia 1910) ................................................

Kommittén ang. vidtagande av åtgärder mot de olägenheter, som förorsakas

av vissa slag av fabriksdrift ................................................................................

Transport

Utbetalt

Ersättning

Oersut.t vid 1913
års utgång.

före År 1913.

under ur 1913.

Totalkostnad.

anvisad uv
Kungl. Maj:t. |

beviljad av
Riksdagen.

1

398,533 38

22,853

69

421,387

07

70.606 19

350,780 8 8

4,446

31

4,446

31

— ,—!

4,446

31

Cn

V]

^1

00

75

5,778

75

1_i

5,778

75

6,481

39

6,481

39

6,481

39

7,296

10

_

7,296

10

i i

''

7,296

10

870

04

-

870

04

— i—

870

04

_

2,401

67

''

2,401

67

— j—

2,401

6 7

308

308

i—i

308

I

200

200

i

200

978

72

978

72

| ;

_

978

72

14,606

05

14,606

05

14,606

05

2,009| io

2,009

10

'' — i-l

2,009

10

443,909151

22,853j 6 9

466,763) 2 o

70,606 i9

396,I57|o i

13,021

39

13,021

39

1 !

| |

13,009

39

12

23,037

25

12,573''so

35,610

75

— |—

7,764

13

27.846

62

36,058|64

12,573 5 0 48,632

14

20,773

5 2

27,858

62

Revisionsberättelse ang. statsverket för år 1913.

- 578 —

Datum å det
kungl. brev,
enligt vilket
kommittén
förordnats.

1906 5/10

1907 2‘/6

1908 «/,

1908 “4,

1909 19/,''

Transport

Skiftesstadgekommittén (betänk, avg. d. 28/7 1911) ................................................

Konkurslagstiftningskommittén (betänk, avg. d. u/lt 1911) ................................

Fastighetsregisterkommittén (betänk, avg. d. s% 1911)........................................

Departementalkommitterade (betänk, avg. d. 18/u 1911, al/12 1912 och 5/, 1913)
Sakkunnig för utredning ang. vissa ändringar i gällande lagstiftning ang.'' bötes-och förvandlingsstralfen ................................................

1909 u/9

1910 2l/5

1910 30;9
1911 24/,m.fl.

1911 2V3

Sakkunniga för revision av tryckfrihetsförordningen ............................................

Obligationsrättskommittén (betänk, avg. d. ai/v2 1912) ........................................

Sakkunniga för behandling av frågan om revision av krigslagstiftningen ........

Dito rörande politisk rösträtt för kvinnor......................................

Dito ifråga om förbättrade avlöningsförhållanden för häradshövdingarnas rätts-bildade biträden (betänk, avg. d. *. 1912) ...........................

1911 “/8

Dito vid utarbetande av förslag till ny instruktion för nedre justitierevisionen
(uppdr. fullgj. 1911) .......................................................................

1911 «/u

Dito för revision av lagstiftningen om litterär och konstnärlig äganderätt (lag-försl. avg. i okt. 1913) ........................................................................

1911 «/u
191130/12

Dito för revision av (lottningslagstiftningen ............................................................

Biträde vid utredning om norrländska förbudslagens verkningar (betänk, avg.
d- %, 1913) .......................................................................................................8

191130/12

Sakkunniga för utredning rörande bolags jordförvärv i mellersta och södra
delarna av riket m. m. (betänk, avg. d. 10/3 1913) ........................

19 1 2 23/2

Dito för överläggning inom justitiedepartementet ang. de å sjörättskonferensen
i Bryssel år 1910 uppgjorda förslag till internationella konventioner rörande
begränsning av fartygsägares ansvarighet m. m...................................

1912 l7/B

Dito för biträde med omarbetning av den s. k. statistiska kommitténs förslag
beträffande rättsstatistiken m. m.....................................

1912

1912 18/,

1912 m/m

1913 Vi

Dito för utredning rörande jordregister i Kopparbergs län ................................

Dito för revision av den proportionella valmetoden (betänk, avg. d. 3/,„ 1913)
Dito i fråga om en statens vårdanstalt för alkoholister (yttr. avg. d. 1B/3 1913)
Dito ang. arbetet å lantmäterikontoren med jordregisters uppläggande (betänk,
avg. d. 2Vj, 1913) ....................................................................................................

1913 2%

Dito för utredning av vissa straffrättsfrågor ........................................................

Lantförsvarsdepartementet.

190810/7 o. 1G/10 Sakkunniga ang. inlösen till statsverket av officerares och underofficerares enskilda
byggnader å en del mötesplatser m. m. (betänk, avg. 1913) ..........

Transport

9 Beloppet influtet på, grund av anmärkning i kammarrätten.

- 57!)

Utbetalt

Ersättning.

I

!

Oersati vid 1913 ]
års utgång.

före år 1913. ( under ur 1913.

Totalkostnad.

anvisad av
Kung]. Maj:t.

beviljad av
Riksdagen.

36,058 64j 12,573

50

48,632(i4

J_

|

20,773152*

27,858|62

40,948(74(

40,948 74

>) 145 88

30,930 90

9,871 96

65,938! 9 s|.

65,938(92

50,742

16

15,196 76

39,798oi

39,798*01

;

15,927

ll!

23,870*90!

89.820(53| 77,739

1 7

167,559*7 0

44,920(15

122,639 55

14.429 i e |
17,152 24
53,697 82
6,327 j 8 -t j
19,416| 6 8 j

9,120! 15

I

2,280! -

8,766|66!
27,639*6 7j

4.154*42!

6,752

8,847

34,706

1,574

21,181]8e!
25,999] 71 i
88,404:43!
7,902(64
19,416] 6 81

9,120! 15 j

2.280*—

5,191*6 7!
13,9681551

7,137 44

13,958

41,608

33!

O 9 |

11.291186!

208133*

11,470*661
11,907 so
26,072*13
5,489(84!
12.855 06

1,406 66

11,014153

20,078

98

31.09351

1

''I “ I

1 !

l,436Uo

i

1,436140

— — ( — (—j

3,807

62

3,496

45

7,304jo 7

— 1—i — | —

2,281

85

2,115

37

4,397 22

— !— — —]

_

2.100

2,100

6,389

44

6.389

44

.

8,678

58

8,678

58

t

3,487

50

i

3,487

50

: i

i

25,546

i34

7,814178

1

33,361| 12

■ !

— i-( 13,494 2 4

479,636! 2 2

222,653|oi

702,289 23'' 354(21| 245,989(93)

9,711

14,092

62,332

2,204

6.561

20''
211
30
47*
G 2 i

9,120*15:

2,280—|

!

12,551 *67
41,608(2 2

11,291 86

31,093 51

1,436

4 01

7,304 0 7!
4,397''
2,100
6,389

22;

44

8,678jö8

3.487*50

19,866 8 8

455,945| 09

— 580

! Datum å det
1 kungl. brev,

! enligt vilket
kommittén
förordnats.

1908 sl/7

1908 %0

\ 1908 »/t,

1909 %"

1909 27,.

1909 «/10
1909 12/n

1909 3/12

1910 »/,

1910 18 3

1910 %
1910 21/10

1910 v,2

1911 le'',
1911 «/,

1911 «/.

1911 12/„
1911 7n

1911 10/u

1911 v10

1911 v,;

1912 12/8
1912 8/o

L ,. . . , Transport

I bakkunniga rörande vissa byggnadsarbeten (betänk, avg. i juni 1913)

! Dito rörande förvaltningen av lantförsvaret underlydande egendomar (uppdr

fullgj. d. **/, 1909) .........................................................................................

i Civilkommissionen ...............................................................................

i Sakkunniga för utarbetande av instruktion för arméförvaltningens verksamhet

i i krig m. m. (betänk, avg. d. 15/s 1911) ...................................................

Dito ifråga om lättnader åt vissa kategorier av värnpliktiga (uppdr. fullgj

{Dito ifråga om modeller på skidor m. m. (uppdr. fullgj. 1910) ................

j Dito för utarbetande av en ny upplaga av tjänstgöringsreglementet för armén

j (uppdr. fullgj. 1911) .................................................................................

j Dito för utarbetande av en instruktion för gymnastik och idrott (uppdr. fullgj..

Kommittén för uppgörande av nya nyttjanderättsavtal m. in. mellan kronan
och tomtinnehavare i Vaxholm (betänk, avg. d. 37,0 1911)

! Sakkunniga för att inom generalstaben biträda vid utarbetandet av förslag till

I ^ åtgärder mot spioneri (uppdr. fullgj. 1911) ........................................................

j Kommittén rör. det militära pensionsväsendet (betänk, avg. d. 31 j. 1912)

j Sakkunniga ifråga om signalinstruktion för armén (uppdr. fullgj. 1911)............

! Dito för avgivande av förslag till vissa ändringar i exercisreglementet för in j

fanteriet (uppdr. fullgj. 1912) ................................................................................

i Dito för ytterligare utredning rör. förläggningsorten för vissa regementen m. m.

i (betänk, avg. d. 101913) ............................................................................... j

I Dito ang. undersökning av de värnpliktigas duglighet till krigstjänst m m i

j (uppdr. fullgj. 1911) ............................................................................................

|Dito ang. vissa ändringar i förordningen d. fl12 1901 ang. inskrivning och

redovisning av värnpliktiga m. m....................................................................

| Dito vid försök för utrönande av lämpliga modeller å signalmateriel för armén1
i Dito ifraga om anställande vid postverket av ur krigstjänsten avgånget under I

befäl och manskap (uppdr. fullgj. 1911) ............................................................j

j Dito ifråga om förslag till vissa vid krigsutbrott erforderliga bestämmelser!

(uppdr. fullgj. 1912) .....................................................................................

Dito för utredning av frågor om rikets försvarsväsende ....................................

Dito rörande icke vapenföra värnpliktiga m. m. (uppdr. fullgj. 1912)..............J

! Dito ifraga om införande av s. k. passagesystem för officers- och underofficers-j
I kåren vid vissa truppförband i övre Norrland (betänk, avg. d. 10/4 1913) ....

I Dito rör. höjning av de till avskedat manskap vid armén och flottan från1
Vadstena krigsmanshuskassa utgående underhåll och pensioner (betänk
avg. d. ls/12 1913) ......................................................................................1............

Transport!

581

Utbetalt

Ersättning

i

Oersatt vid 1918 i

före år 1913.

under år 1913.

Totalkostnad.

anvisad av
Kung!. Maj:t.

beviljad av
Riksdagen.

års utgång.

479,636

2 2

222,653

Öl

702,289

2 3

354

21

245.989

93

455,945

09

295

1,201

47

1,496

47

_

1,321

47

175

12,201

74

_

_

12.201

74

_

12.034

33

167

41

227,511

90

52.111

06

279.622

96

116,315

67

163,307

2 9

18,964

2 8

18,964

28

__

18,745

53

218

75

i

24.555

67

1,523

25

26,078

92

_

__

15,129

10

10,949

82

7,619

76

7,619

76

"

3,214

61

4,405

15

12,716

13

-

12,716

13

__

6,099

15

6,616

98

10,993

95

10,993

95

....

5.208

65

5,785

30

1

16,596

20

16,596

20

4,733

90

11,862

30

5,050

02

5.050

02

5,050

02

24,052

79

75

24,127

79

3,544

60

20,583

19

3,678

55

3.678

55

''

3,678

55

24,263

93

24,263

93

— -

24,263

93

2.382

56

8.198

20

10,580

76

10,580

76

730

730

_

730

790

30

790

30

_

_

_

790

30

1.204

90

_

1,204

90

1,204

90;

298

-

298

298

838

50

_

838

50

__

-

838 so

81,311

42

110,627

28

191.938

70

_

191,93870

230

-

230

230

2,164

70

6.603

52

8,768

22

8,768

22

_

1,200

_

1,200

_

_

‘-

1,200

958,086

52

404,192

79

1,362.279131

354

21

432,336 94

929,588 161

582 —

Datum å det
kung!, brev,
enligt vilket
kommittén
förordnats.

1912 3/9

1913 25/4

Transport

Sakkunniga rör. förläggningsorterna för vissa infanteriregementen ....................

Dito rör. vissa ändringar i inskrivningsförordningen (först avg. d. ''/- 1913)....

1910 Vt

Sjöförsvarsdepartementet.

Sakkunniga ang. förenkling av marinens redovisningsväsende (betänk, avg.
d. 15/« 1910. 12/t0 1911 samt åren 1912 och 1913) ............................................

1910 29/7

1911 27/.

Dito ang. marinintendenturkårens organisation (betänk, avg. d. *>s/u 1911) ....
Utredning ang. anmält överskridande av anslaget till flottans övningar (betänk,
avg. d. 30/, 1911 och 30/7 1912) ............................................................................

1911 3/„

1911 »fu

1912 •/,„

Sakkunniga ifråga om antagning m. m. av reservbefäl ........................................

Utredning ang. proviantförråd å Vaxholm- Oskar-Fredriksborg ........................

Sakkunniga ang. byggande av en pansarbåt av »F»-typen (betänk, avg. d. */n
1912) .......................................................................................................................

1912 18/10

1912 «/10

1913 %
1913 2%
1913 30/6
1913 12/i2

Dito rör. skeppsgossekåren ........................................................................................

Dito rör. befordringsväsendet vid flottan (betänk, avg. d. u/5 och 20 12 1913)

Dito ang. flottans nuvarande fartygsmateriel ........................................................

Dito ang. skeppsmätningsförfattningarna ................................................................

Dito rör. organisationen av förvaltningen vid flottans stationer .......................

Kommissionen för granskning av gällande bestämmelser rör. fordringarna å
beklädnadspersedlar och materialier ....................................................................

1906 16/6

i 1907 1

o- 4/6 1

1907 28/6

! 1907 13/12

1908 äB/e

| 1909 “/,

Civildepartementet.

Renbeteskommissionen ................................................................................................

Emigrationsutredningen (betänk, avg. d. 17/a 1913)................................................

Järnvägstaxekommittén (betänk, avg. d. 27/1 1913) ............................................

Ålderdoms- och invaliditetsförsäkringskommittén (betänk, avg. d. 8/u 1912)....
Kommissionen för utredning m. m. ang. moderskapsförsäkring (betänk, avg. 1911)
Dito för verkställande av revision av förordningen ang. automobiltrafik (betänk,
avg. d. 5/2 1912) ....................................................................................................

1909 18/6

1909 n/9

1910 «/n

Fögderiförvaltningskommittén (betänk, avg. d. 27/8 1912) ....................................

Hälsovårdsstadgekommittén ........................................................................................

Sakkunniga för avgivande av yttrande över förslag till ändrade stadganden
för rättsmedicinska undersökningar m. m.........................................................

1911 16/6

Kommissionen rör. lämpligaste sträckningen av västra stambanan mellan Rön-ninge och viss punkt söder om Saltskog ....................:......................................

1911 »/,

j ''h

Elektriska kraftkommittén ......................................................................................

Transport

*

Utbetalt

Ersättning

|

Oersatt vid 1913 1
års utgång.

före år 1913.

under ur 1913.

Totalkostnad.

anvisad uv

Kungl. Maj:t. i

beviljad av
Riksdagen.

&

CO

o

od

52

404.192

79''

1

1,362,279 31

354 21

432,336

94

929,588,

16!

1 _ 1

--1

3,111

57

3,111

57

_ |_

— i

—!

3.111)

57

243

60

243

60

243]

6 0 i

i

37,966

05

13,765

51.731

05

51,731

05

8,499

77

8,499

77

8,499

77

31.777

_

31,777

_

)_;

-

31,777

300

_

_

300

_

300

1,884

33

1.884

33

— )—

1,884 33

2,530

_

2,530

_

_ _

2,530

3,582

52

3,582

52

- | —

3,582

52

704

70

10,369

93

11,074

63

- 1-

11,074 63]

_

3,107

53

3,107

53

j —

3,107 53

_

_

1.010

1,010

- j —

1,010 -

6,258

SO

6,258

80

— —!

6,258)80

2,184

43

2.184

43

— j—

2,184)43

i

342,843 90

43,339

85

386,183

75

_ ; _ ,

232.84390

153,339

85

78,697

21

2,846

08

81,543

29

— !—j

59,373

74

22,169

55

86,500

83

21,122

30

107,623

13

--!-!

61,580

92

46,042

21

222,915

54

21,783

54

244,699

08

_ i_

147,674

91

97.024

1 7

13,057

86

13.057

86

— I—

8,450

4,607

86

11.690

86

11,690

86

_ _

2,660

9.030

86

67,130

22

559

14

67,689

36

-- — j

33,888

18

33.801

18

32,827

59

8,790}4 8

41,618

07

--I-

15,852

12

25,765

95

2,316

60

2,699

86

5,016

46

— —

406

30

4,610

16

63,248

65

_

_

63,248

65

_ _

32,033

31,215

65

11,642

59

6,650

62

18,293

21

i

640

80

17,652

41

1,974.620)22

555,618104

2,530,238)2 6

354121)

1,027.740)81

1,502,143124

— 584 —

i

i

:

Datum å det
kungl. brev,
enligt vilket
kommittén
förordnats.

1911 ”7n
1911 3%,

1911»%;

1911 »»/j,

1911 S%2

1912
1912 23/2

1912 8/3

1912 «/8
1912 22/ö
19 1 2 29/6

1912 23/„
1912 %0

1912 2%

19 1 2 22/u

1913 2%
1913 13/„
1913 12/9

1913 lä/9
1913 12 /,
1913 24/i0

1913 3*/xo

1902 26/9
1902 3/10

Transport

| Sakkunniga ang. åtgärder till beredande av nödig vård åt personer, angripna

av barnförlamning ....................................................................................................

Dito ang. kiselmangan m. m.....................................................................................

| Kommissionen ang. åtgärder mot faran av kronisk arsenikförgiftning (betänk.;

| avg. d.^ 22/5 1913) ................................................................................... ................|

[Dito i fråga om förändrade bestämmelser i avseende å länskungörelserna........I

Dito ang. inrättande av en särskild socialstyrelse m. m.....................................j

; Dito i fråga om de mindre bemedlade klassernas bostadsförhållanden................

! Dito i fråga om användning av överkvalificerad arbetskraft inom förvaltningen

av statens järnvägar m. m.....................................................................................

;Dito ifråga om ändringar i avlöningsreglementet för tjänstemän vid telegraf [

verket m. m. (yttr. avg. i febr. 1912) ................................................................

Dito i fråga om med sjukvård sysselsatta kvinnors arbetsförhållanden m. m.
j 1912 års järnvägskommission ang. trafiksäkerheten (betänk, avg. d. 29/s 1913)

| Sakkunniga ifråga om den lägre hospitalspersonalens uppförande å ordinarie

stat (betänk, avg. d. 29/9 1913) ...........................................................................

Apotekskommittén ......................................................................................................i

[Sakkunniga ifråga om omarbetning av instruktionen för läns-, stads- m. fl.;

civila veterinärer................................................... j

Dito ifråga om kostnaderna för ett hospital å biskopsbostället Sundby i Strängnäs
socken ..............................................................................................................

Dito ifråga om fögderiförvaltningens omorganisation ............................................

Dito för granskning av förslag till apoteksvarustadga (betänk, avg. d. u/3 1913)
Delegerade för förhandlingar med Norge om flyttlappars rätt till renbete m. m.
Sakkunniga ang. pensionering av statens järnvägars och telegrafverkets extra

I personal........................................................................................................................j

I Dito rör. statsanstalter för vård av alkoholister m. m.........................................

| Dito rör. omorganisation av medicinalstyrelsen m. m. (betänk, avg. d. 20/12 1913)
Dito för utarbetande av förslag till lag ang. förbud för utlänningar att här i

riket vistas m. m....................................................................................................i

; Dito ang. effektiv vård av skolungdomens tänder ................................................|

Finansdepartementet.

| Statsbokföringskommittén

Transport

i Löneregieringskommittén (betänk, avg. d. 18/11 1903,

8/ 8/ 2/ 27/ 13/ n 11/ 1007 1/ 22/ 16/

'' 3» no» Ml» /in /12 y* /12 •‘■alu, /2, /5, /;,

1904, 27/i

/n iuo-i, "■/» rauo
1908, 2%, 15/3, %

7„ o. *7j2 1908, 2U/2, 10/3, 23/3,
% 14A» 10/u o. ir7i2 1910,

liv 7l2 0.

7,2 1909,

7i, 276» 10In 0.

7,2 1911, 3V:

% s7io 0''

7 15/ 1/ 23/

/2» /3» /3’ Ui 14

0. 12/,2 1913)

U 11) e t a 11

Ersättning

Oersatt vid 1981
års utgång.

före år 1913.

under år 1913.

*

Totalkostnad.

anvisad av
Kungi. Muj:t.

beviljad av
Riksdagen.

1,974,620

22

555,618

04

2,530,238

26

354

21

1,027,740 81

1,502,143

24

1,015

20

_

_

1,015

20

__

_

1,015

20

1,000

_

1,000

__

1,000

2,800

_

8,376

Öl

11,176

Öl

_

_

11.176 01

1,404

44

585

1,989

44

_

_

1.989

4 4 i

3,657

72

3,657

72

3,657

72

11,020

58,268

92

69,288

92

--

69,288(9 2

10,897

05

9,474

80

20,371 85

20,371 8 5

1,395

_

_

_

1,395

_

_

1,395

3,671

_

8,051

60

11,722 60

_

_

11.722 60

19,715!5i

19,120

68

38,836

19

38,836 19

4,369

80

13,962

07

18,331

8 7

_

18,331 8 7

6,878

40

14,672

95

21,551

35

21,551

35

815

50

243

55

1,059os

~

_

1,059

05''

2,500

5,284

28

7,784

28

_

7,784

28]

20,135

92

20,135

92

_

20,135

92

1,858

60

1,858

60

_

_

1,858

60

29,977

26

29,977

26

-

29^977

26

2,308

20

2,308

20

__

2,308

2 0 i

3,318

32

3,318

32

_

3,318

32

1,477

2 0

1,477

20

-

1,477

20''

1,453

83

1,453

83

_

1,453

2,500

2,500

2.500

38,246

31

25,100

63.346

31

20,796

31

42,550

1

i

87,937

43

27,242

89

115,180

32

_

51,574

62

63,605

70

2,171,943

58

809,030| 12

2,980,973(70

354(21

1,100,11174

1,880,507! 7 5

Revisionsberättelse ang. statsverket för år 1913. 74

— 586 —

Datum å det
kungl. brev,
enligt vilket
kommittén
förordnats.

1904 27/5

1906 21/12

1907 % o.

1910 22/4

1908 6/3
1908 18/9

1908 13/u
190 9 27/5

1909 2%

1911 29/9

1909 *%

1910 u/5

1910

1910 29/10

1910 18/u

1911 ,2/5

1911 22/b
1911 7V8
1911 29/9
1911 29/q

1911 l7/u

1911 «/„

1912 3//

1912 :i5

19 1 2 24/„
1912 4%
1912 «/6
19 1 2 28/8

1912 %

1912 4;.„

Transport

Sakkunniga för revision av skattelagstiftningen (betänk, avg. år 1904) ............j

Sjöfartskoinmittén (betänk, avg. d. */3 1909 o. 10/,2 1910)...................................|

] Sakkunniga ifråga om lärlingsväsendets ordnande (betänk, avg. d. u/l 1909 o.

29 7 1913) .................................................................................................................;

Patentlagstiftningskommittén (betänk, avg. d. 18/12 1912) ....................................J

Handelsundervisningskommittén (betänk, avg. 1910) ...........................................

Kommerskollegiekommittén (betänk, avg. d. 18/n o. 15/12 1911, 5/7 1913) ........

Tobaksbeskattningskommissionen ................................................................................

Kommitterade för ytterligare utredning i fråga om ett statens tobaksmonopol

m. m.............................................................................................................................

Kommittén rör. statens, kommunernas m. fl:s frigörande från ekonomiskt beroende
av från rusdryckshanteringen härflytande medel....................................j

Sakkunniga ifråga om en särskild författning om arvsskatt m. m. (betänk, avg.

d. 7/,, 1910) ................................................................................................................!

Utredning ang. åtgärder i vissa främmande länder för dryckenskapens hämmande
m. m...........................................................................................................j

Värdestegringssakkunniga (betänk, avg. d. 29/3 1912) ............................................

Kommunalskattesakkunniga .......................................................................................

Sakkunniga rör. förändring i sättet för förvarande av rikets regalier m. m.

(betänk, avg. d. 26/n 1913)

Dito ang. ekonomiska föreningax

Mjöltypskommissionen...........

Yägskattesakkunniga ............

Sakkunniga rör. utveckling av sjöfartsförbindelserna mellan Sverige och Ryssland
...........................................................................................................................

Nykterhetskommittén............

Trustsakkunniga ....................

Sakkunniga ifråga om återgång från vikttull- till värdetullsystem beträffande

tull å maskiner (betänk, avg. d. 15/u 1913) ........................................................

Dito ifråga om ortstillägg i större omfattning åt tullverkets pei''sonal (betänk.

avg. d. 23/j 1913) ....................................................................................................

Utredning rör. den s. k. regalrätten till inom riket förekommande vattendrag
Sakkunniga ifråga om lättnader med avseende på upptagande av kommunallån

Byggnadssakkunniga ...................................................................................................

Sakkunniga ang. statens centrala räkenskaps- och revisionsväsende (betänk, avg.

d. ‘7* 1913).............................................................................................................:..

Dito för utarbetande av förslag i avseende å varuslag, som böra hänföras till

s rätt att idka inlåningsrörelse

sorteringsgods

Dito ifråga om ändringar i sjölagen m. m.

Transport i

Utbetalt

Ersättning

Oersatt vid 1913
års utgång.

före år 1913.

under år 1913.

Totalkostnad.

anvisad av
Kungl. Maj:t.

beviljad av
Riksdagen.

2,171,943

58

809,030

12

2,980,973

70

354

21

1,100,111

74

1,880.507

7 5

140,161

93

23,205

5 5

163,367

48

96,866

68

66,500180

35,510

59

35,510

59

34,265''o4

1.245 55

54,385

99

10,679

69

65,065

68

_

_

37,460

99

27,604

69

56,677

29

23.046

23

79,723

52

30,648

96

49,074

56

16,081

43

16,081

43

-

15,881

88

199

55

68,854

41

29,448

22

98,302

63

35,213

46

63.089

17

59,799

61

59,799

6 1

52,870

89

6,928

72

16,956

63

12,271 56

29,228

1 9

1,000

28,228

19

32,562

80

32,562

80

-

24,762

61

7,800

19

29,092

68

29,092

68

20,661

92

8,430

76

i —

16,246

46

16,246

46

_

_''

5,821

60

10,424

86

22,471

25

1,825

24,296

f2 5

9,550

14,746

25

38,903

76

26,783

32

65,687

08

— j

15,792

50

49.894

58

_

_

690

_

690

_

_

__

690

6,216

67

6,216

67

- i

340

_

5,876

67

1,677

98

1,677

98

—!

1,677

98

8,529

80

4,523

59

13,053; 3 9

—.

13,053

39

3,081

99

2,363

38

5,445 37

__

—!

5,445

37

52,156

40

52,405

23

104,561

63

- j

104,561

63

10,232

18

11,028

69

21,260

87

21,260

87

3,807

31

5,987

29

9,794

60

-

-

9,794

60

1.905

_

638

33

2,543

33

_

2,543

33

1,200

10,778

51

11,978

51

— 1

11,978

51

227

70

227

70

—j

227

70

6,250

11,100

17,350

-1

17,350

5,749

03

17,915

99

23,665

02

—I

23,665

02

1,873

33

__

1,873

33

_

__!

1,873

33

j_

4,657

4,657

—i

4,657

2,844,631

36

1,076,302114

3,920,933''so

354

2 1

1.481,24827

2,439,331

02

— 588 —

Datum å det
tungt, brev,
enligt vilket
kommittén
förordnats.

1912 «/10

Transport

Sakkunniga i fråga om utvidgning av Riksdagens bibliotek till ett centralt för-valtningsbibliotek (betänk, avg. d. 8/u 1913)........................................................

1912 *710

1912 31/1S

1913 21 2''
1913 %

Dito rör. statens och kommunernas skuldsättning ................................................

Dito ang. större användning inom tullverket av tjänstemän av lägre grad........

Dito ang. centralisering av statsunderstödda pensionsanstalter ............................

Dito ifråga om revision av gällande uppbördsreglemente och mantalsskrivnings-förordning.......................................................................................................7

19 1 3 23■ ,
1913 -,9/7
1913 26/s
1913 278

Dito rör. inhemsk tillverkning av mineraloljor och svavel m. m.........................

Dito för en statistisk undersökning av 1912 års taxeringslängder ....................

Dito rörande ökad centralisering av upphandlingen för statens räkning ............

Dito i fråga om den lägre handelsundervisningens ordnande (betänk, avg. d.

*7» 1913)....................................................................................................................

1913 278
1913 27,0

Kommittén för utredning av den s. k. åborättsfrågan............................................

Sakkunniga rör. omorganisation av överintendentsämbetet....................................

1898 “/g
1902 2/f

1906 ls/7’
1906 «/u o.)

1908 18/g
in. fl. )

1907 4/10

Ecklesiastikdepartementet.

Gradmätningskommittén...............................................................................................

Ortnamnskommittén ...................................................................................................

Folkundervisningskommittén (betänk, avg. d. 20/2 1911, M/i, 14/ä o. 3/4 1913)....
Sakkunniga för fortsatt beredande av frågan om grunderna för reglering av
prästerskapets löneförmåner m. m. (betänk, avg. d. u/,-, 1909, 7>- 1911, 1

1912 o. >7, 1913)...............................................................;...............................

Kommittén för den lägre tekniska undervisningens ordnande (betänk, avg. d.
1913)...................................................................................................................

1908 27n o.)
1913 >3/c |
1910 */4

Sakkunniga för revision av svenska kyrkans psalmbok (betänk, avg. i okt, 1911)

Kommittén för omorganisation av gymnastiska centralinstitutet (betänk, avg.
d. 2% o. 278 1 910, 7j 1912) ................................................................................

1910 %o

Sakkunniga för utarbetande av förslag till liturgiska och liturgisk-musikaliska
bilagor till kyrkohandboken ...................................................................................

1911 273
1911 >«/u

Katekesnämnden ............................................................................................................

Sakkunniga i fråga om ordnande av kyrkobokföringen i Stockholm och Göte-borg ..........................................................................................................................

1911 *vn

Dito för behandling av frågan om det allmänna biblioteksväsendets främjande
(betänk, avg. d. 27x 1912)........................................................................................

1911 32/12

1912 7,
1912 10/g 1

o. 27<, f

Dito ifråga om Drottning Sofias stiftelses övertagande av staten........... ...........

Dito i fråga om ändrade bestämmelser rörande klockarinstitutionen ................

Dito i fråga om ändringar i stadgarna för nationalmuseets konstavdelning
(betänk, avg. d. u/i. 1912) ....................................................................................

Transport

589 —

Utbetalt,

Ersättning

Oersutl vid 1913 |
års utgång.

före ur 1913.

under år 1913.

Totalkostnac

anvisad av
Kungl. Maj:t.

beviljad av
Riksdagen.

2,844,631

36

1,076,302

14

3,920,983

5 0

354 21!

1,481,248

27

2,439,331

02

1,626

67

10,725

33

12,352

_

_ j . !

__

__

12,352

_ j

5,693

48

5,693

48

5,693

4 8 i

1.363

74

1,363

74

— i—

1,363

74

-

1,640

1,640

— —

1,640

— i

_

_

2,226:31

2,226

31

_ i_

_

2,226

31

1,851

25

1,851

25

— | —

1,851

25

18,305 83

18,305

83

- :-

18.305

83

1,901

40

1,901

40

1,901

40

__

_

1,954

20

1.954

20

_ 1_

_

1.954

20

3,943

99

3.943

99

__ | __

3,943

99

2,137

60

2,137

60

2,137

60

8,000

10,500

18,500

6,000

12,500

6,881

60

1,758

45

8,640

05

— i—

4,757

20

3,882185

158,579

44

73,727

81

232,307

25

— 1—

105,401

12

126,906

13

39,517

97

4,595

92

44,113

89

_ __

29,630

13

14,483

76!

1

43,733

33

5,627

07

19,3604 0

i

17,253

19

32,107

21

15,437

57

707

70

16,145

27

5,914

20

10,231

07

49,085

81

49,085

81

_ _

20,299

28,786

811

1,913

80

64

90

1,978

70

37

_

1,941

70

5,750

82

10,477

80

16,228

62

__ —

114

50

16,114

12

2,406

38

640

3,046

38

_ _

3,046

38

3,906

68

_

_

3,906

68

_

3,906

68

12,695

90

3,948

77

16,644

67

-

16,644

67

4,785

1,644

60

6,429

60

6,429

60

1,425

400

1,825

— i—

1,825

3,200,377

33

1,242,138|29

4,442,515

62

354i 21

1,670,654! 6i

2,771,506:so

Datum å det
kungl. brev, j
enligt vilket
kommittén
förordnats.

1912 6/7
1912 */7

1912 «/,

1913
1913 »/,

1913 «/„
1913 279
1913 710

1913 «/u

1907 «/a
1907 7,
1909 ®/8
1911 a%
1911 jy2

1911 16,/c

1911 «/,

1912 »/6

1912 w/c
1912 *9/,.
1912 5/,

1912 «/8

1913 30/''(.
1913 %
1913 «/8

Transport

Lärarlönenämnden ........................................................................................................

Sakkunniga i fråga om samarbete mellan universitetets i Lund historiska museum

och kulturhistoriska museet därstädes (betänk, avg. i nov. 1912)....................

Dito ifråga om villkoren för erhållande av statsbidrag till uppehållande av för

dövstumma avsedda lantbruksskolor (betänk, avg. i okt. 1912)........................

Dito rör. översättning av gamla testamentets apokryfiska böcker.......................

Dito i fråga om de i nationalmuseet förvarade föremålens ordnande m. m.

(betänk, avg. d. ®/4 1913).......................................................................................

Dito för utarbetande av stadga och undervisningsplan för folkskoleseminarierna

Dito rör. undervisningsstatistikens ordnande (betänk, avg. d. s/12 1913)............

Dito för omorganisation av Chalmers tekniska läroanstalt (betänk, avg. d.

“A, 1913)...................................................................................................................

Kommittén för omorganisation av fornminnesvården i riket ............................

Jordbruksdepartementet.

Fattigvårdslagstiftningskommittén (betänk, avg. d. 3/,a 1910) ............................

Norrländska skogsvårdskommittén (betänk, avg. i mars 1912) ............................

Sakkunniga för hästavelns befrämjande (betänk, avg. i dec. 1911) ....................

Dito ang. egnahemsfrågan............................................................................................

Dito ang. ordnande av den högre lantbruksundervisningen (betänk, avg. d.

“A 1913) ....................................................................................................................

Dito rör. förvaltningen m. m. av kronans och andra allmänna skogar i mellersta

och södra delarna av riket m. m........................................................................

Skogslagstiftningskommittén ........................................................................................

Sakkunniga ang. dispositioner av de för Strömsholms hingstdepås räkning utarrenderade
hemman och lägenheter (betänk, avg. i dec. 1912) ....................

Dito ifråga om upplåtelse av kronojord till egna hem ........................................

Hemslöjdskommittén .................................................................................................

Sakkunniga rör. statens övertagande av Sveriges utsädesförenings vid Svalöv

praktisk-vetenskapliga verksamhet (betänk, avg. d. 12/u 1912)........................

Dito för läroböcker m. m. ang. skogshushållning och skogsvård (betänk, avg.

d. 7g 1913) ...............................................................................................................

Dito i fråga om samfäld skog inom Kopparbergs län............................................

Dito ang. lämpligaste dispositionen av det s. k. Köpingskomplexet....................

Dito ang. bättre kreditförhållanden för det mindre jordbruket m. m. (yttr. avg.

d- ''In 1913)...............................................................................................................

Säger

Summa

591

Utbetalt

Ersättning

Oersatt vid 1913 j
Ars utgång.

före år 1913.

under År 1913.

Total k ostadd.

anvisad av
Kung! Maj:t.

beviljad av
Riksdagen.

3,200,377

33

1,242,138

29

4,442,515

62

c)o4 21

1,670,654

61

2,771,506

i

80

17,69580

75,926

46

93,622

26

— i —

93,622| 2 6

551

70

551

70

— —

551

7°;

1.453

65

162

50

1,616

15

_

1,616

15

_

1,835

71

1,835

71

1,835 71

_

3,435

48

3,435

48

3,435

48

8,760

09

8.760

09

8,760

09

709

06

709

06

709

06

86

40

86

40

_

86

40

168

168

_

168

61,649

46

14,766

79

76,416

25

i

39,164

74

37,251

51

75,385

52

75,385

52

34,073

93

41,311

59

25,380

83

25,380

83

_ !_

14,225

59

11,155

24

27,633

74

5,791

60

33,425

34

j

12,518

62

20,906

72

11,351

5,139

72

16,490

72

4,003

70

12,487

02

19,281

13

8,714

73

27,995

86

315

34

27,680

52

27,420

62

23,215

47

50,636

09

750

32

49,885

77

3,998

35

326

81

4,325

16

___ _

4,325

16 J

1,680

90

17,230

63

18,911

53

— _

18,911

53]

2,712

90

8,331

62

11,044

52

_ ''_

11,044

52|

2,176

40

2,176

40

_ i_

2,176

40

576

08

576

08

288 04

_

288

04

_

2,448

50

2,448

50

|_

2,448

50

3,065

85

3,065

85

— !—

3,065

85

2,190

89

2,190

89

2,190

89

3,478,749 33

1,425,020

68

4,903,770

Öl

642| 2 5

1,775,706 85

3,127,420 91

3,922,658 8 4

1,447,874|s7

5,370,533

21

71,248 44

2,171,863

86

3,127,420 91

— 592 —

Revisorerna få här nedan meddela uppgifter angående dispositionen av
besparingarna å de särskilda huvudtitlarna:

Andra huvudtiteln,

Ersättning för vissa av statskontoret förskottsvis utgivna medel... 4,005: 5 3.

Arvode för beredande av lagstiftningsfrågor inom justitiedepartementet
.................................................................................................. 3,850: —

Arvoden till t. f. revisionssekreterare ................................................ 5,990: 6 8.

Arvode för uppehållande av expeditionschefsämbetet i justitiedepartementet.
...................................................................................... 158: 8 9.

Dito till vikarie för en e. o. assessor i Svea hovrätt..................... 60: 9 3.

För vård av högsta domstolens och lagrådets bibliotek.................. 300: —

Kostnader för en gemensam katalog över justitiedepartementets
lagavdelnings, högsta domstolens, lagrådets och regeringsrättens
boksamlingar m. m............................................................................ 199: 68.

Arvode till särskilt förordnad ledamot i hovrätten över Skåne och

Blekinge................................................................................................ 138: 89.

Ersättning för förvaltande av domarämbeten .................................... 4,753: 03.

Aktoratsersättning till stadsfiskalen C. G. Lidberg ........................ 725: —

Advokaten E. Löfgren m. fl., ersättning för offentligt uppdrag... 577: 03.

Reseunderstöd för deltagande i kongresser ....................................... 841: 7 0.

Ersättning till överingenjören N. Rahm för mistade tjänstgörings penningar

till följd av offentligt uppdrag....................................... 183: 3 3.

Dito till byråchefen G. Appelberg för deltagande i överläggning
med danska och norska delegerade i Trondhjem angående viss
växelrättslagstiftning........................................................................... 314: 4o.

Summa 22,099: 09.

— 593 —

Tredje huvudtiteln.

Bidrag för år 1913 till barnasylen vid S:ta Catharina församling

i S:t Petersburg................................................................................. 192: go.

Ersättning till siottsarkitekten F. Liljeqvist för resor till Berlin

och S:t Petersburg för besiktning av beskickningshus 845: 3o.

Kostnader för skyddsåtgärder för beskickningen i Konstantinopel 339: so.

Dito för rättegång mot en hyresgäst, i beskickningshuset i Berlin 237: 5 4.

Dito för vissa gataanläggningsarbeten i samband med ombyggnad

av beskickningshuset i Berlin ......................................................... 4,300:

Dito för inköp och underhåll av inventarier i utrikesministerhotellet 2,111: 6 5.

Dito för belöningsmedalj åt ett skrivbiträde i utrikesdepartementet 49: 62.

Understöd till svenska föreningen i S:t Petersburg ........................ 2.500: —

Bidrag till svenska skyttars deltagande i skyttetävlingen i Ohio

1913................................................................................... i»000: —

Ersättning till generalkonsulatet i Shanghai för utgifter för en

rättsmedicinsk undersökning.............................................................. 75: 96.

För prydande av f. d. arvfurstens palats vid italienska konunga parets

besök i Stockholm 1913...................................................... 102:

Arvode till attachén B. Johansson för tjänstgöring å konsulatet,

i Liibeck ................................................................................ 303: 23.

Dito till legationsrådet H. von Essen såsom t. f. chargé d affaires

vid beskickningen i Wien.................................................................. 1,416: 13.

Tilläggsarvode till t. f. kanslisten vid beskickningen i London

J. Stille................................................................ 1,483:8 7.

Ersättning till kanslisten T. Molin för skötseln av de löpande
ärendena vid beskickningen i Madrid under oktober—december
1913..................................................................................................... 900: —

Arvode till förste sekreteraren friherre J. Alströmer såsom t. f.

legationsråd vid beskickningen i S:t Petersburg........................... 996: 67.

Ersättning till envoyén E. Brändström för kostnader för inflyttningen
i det nya beskickningshuset i S:t Petersburg.................. 578: to.

Dito "för juridiskt biträde åt beskickningen i Washington ............ 18,800:

Utgifter för beskickningshuset i Berlin under år 1913...................78: 51.

Summa 36,310: 9 8.

75

Revisionsberättelse ang. statsverket för år 1913.

— 594 —

Fjärde huvudtiteln. *)

Bidrag till arméns pensionskassa för mistade vakans- och
liggetidsbesparingar........................................................................ 14,380: 5o.

Inköp av skodon .............................................................................. 795,896: 42.

Begravningskostnader........................................................................ 416:08.

Uppehållande av diverse beställningar samt ersättningar för

ökade göromål .............................................................................. 49,870: 4 4.

Uppförande samt reparation av byggnader ................................. 161,220: 81.

Inköp av skrivmaskiner..................................................................... 950: —

Familjeunderstöd under försöksmobilisering 1912 ........................ 44,969:7 5.

Flyttning av personal mellan olika förläggningsorter.................. 274: to.

Hyra för lokaler samt hyresersättniug.......................................... 2,217:5 4.

Förbättrande av inkvarteringen å diverse mötesplatser............... 162,213: 45.

Upprättande och tryckning av kartor .......................................... 11,195: 94.

Inköp och underhåll av diverse krigsmateriel.............................. 48,685: 15.

Inköp av militärlitteratur samt upprättande av vandringsbibliotek

för armén....................................................................................... 5,229: 40.

Inköp av ett järnvägsspår emellan Gyhults hållplats å Hälsingborg—Ängelholms
järnväg och Skånska husarregementets
kasernetablissement invid Hälsingborg....................................... 14,000: —

Utarbetande av nytt militärtidtabellverk....................................... 708: —

Inköp av möbler, dokument- och kassaskåp................................. 13,460: 72.

Rekryteringskostnader........................................................................ 165,996: 4 3.

Kostnader för undersökning av tilltänkta förläggningsorter för
vissa truppförband samt för utrönande av de för modeller å
skidor lämpligaste typer............................................................... 10,832: 9 4.

Kostnader för sjuksköterskor vid diverse truppförband............... 21,230: 10.

Kostnader för tandvård vid armén.............. 9,507: 5 7.

Transport 1,533.255: 34.

) Tabellen upprättad inom arméförvaltningens civila departement.

595 —

Transport 1,533,255: 34.

Kostnader för förläggning av 1911 års rekryt skolor vid Dalregementet
till Rommehed m. m. i anledning av vid regementet
rådande tyfoidfeberepidemi................ ............................................ 24.167: 51.

Ersättning för diverse genom eldsolycka förstörda persedlar vid

Svea trängkår .............................................................................. 3,228: io.

Anläggande av skjutbanor för truppförbanden i Boden samt

för Hälsinge regemente och Jämtlands fältjägarregemente 48,250: 35.

Skolor, utbildningskurser samt föredrag ....................................... 22,445: 3 8.

Telefonkostnader................................................................................ 839: so.

Kostnader för flyttning från Trossnäs fält till Karlstad av

materiel och inventarier tillhöriga Värmlands regemente ...... 9,645: 9 9.

Kostnader för avbildning av äldre troféer.................................... 749: —

Understöd till föreningar samt för utgivande av tidningar in. m. 16,090: —

Vakttjänstgöring å Bodens fästning ............................................. 11,624: 05.

Kostnader för övningar med gnisttelegrafmateriel samt vinterövningar
med krigsskolan............................................................ 6,712: 42.

Diverse å allmänna besparingarna orätt avförda belopp, ålderstillägg
åt fortifikationskassören G. G. R. Granlind, kostnader
för deltagande i skidtävlingar m. m........................................ 13,367: 88.

Säger 1,690,375: 32.

Avgår för överförda och återdebiterade medel ............................9,965: 7 5.

Återstår 1,680,409: 5 7.

Femte huvudtiteln, '')

Löjtnant J. Åström, resa ............................................................... 17: so.

Kommendörkapten G. de Brun, hyresersättning........................... 500: —

Kanslisekreterare A. Unger, arvode ............................................. 3,947: 81.

Kapten J. Grafsten, gratifikation................................................ 400: —

Transport 4,865: 61. *)

*) Tabellen upprättad inom marinförvaltningen.

— 596 —

Transport 4,865:6 1.

Kommendör G. af Klint, hyresersättning ....................................... 1,200: —

Sjöunderofficerssällskapet i Karlskrona, dito.................................... 250: —

Sjökrigshistoriska samlingarna............................................................ 150: —

idrottsövningar in. m......................................................................... 26: —

Tryckning av lärobok i sjömanskap ................................................ 2,160: —

Signallanternor med juugneraccumulatorer ....................................... 485: 45.

Kolsyregevär.......................................................................................... 223:5 0.

Ersättning till viss personal av kustartilleriet för förhyrd bostad

under kommendering till skjutskolor............................................. 424: 4 6.

Flaggmaskinisten M. Larsson, för ökade levnadsomkostnader...... 200: —

Materiel till Tingstäde........................................................................ 210: 9 4.

Fagersta bruks aktiebolag, för levererade stålrör........................... 218: 94.

Anskaffning av positionskartor............................................................ 1,760: 30.

Ombyggnad av handvapenskjutbana ................................................ 1,511: 24.

Uppställning av orderapparater i Oscar Fredriksborgs fort......... 207: —

Tavelbod för skjutbana vid Oscar Fredriksborg.............................. 630: —

Mål av betong för skjutförsök ......................................................... 2,561: 9 2.

Bidrag till förste läraren i Marstrand J. Andersson för deltagande

i populära kurser i alkohologi och hälsolära.............................. 309: 6 5.

Bidrag till läraren i Karlskrona G. Törnbom, dito........................ 310: 8 5.

Ersättning till K. Gustafsson i Hasslö för bärgning av torped... 604: —

Dito till fiskare för intrång i fiske................................................... 1,758: —

Dito för kollisionsskador ..................................................................... 5,S83: 7 5.

Dito till P. Lundblad för skador å en kutter .............................. 2,115: —

Dito till marinattachéen E. AV. Peyron.......................................... 1,101: 6 5.

Dito dito O. Lybeck ................................................ 277: 6 5.

Dito dito G. Starck................................................... 746:2 9.

Dito dito G. Unger................................................... 454:88.

Förrådshus med cisterner för råolja................................................... 2,673: oi.

Föreläsningar och idrottsövningar...................................................... 202:9 5.

Utbyte av propeller å Ätran ............................................................ 654: 7 6.

Fartygsliggare............................................. 568: 3o.

inköpta fastigheter i Karlskrona ...................................................... 52,500: —

Mässlokal i Marstrand ........................................................................ 385: —

Förhyrd personal, eldare..................................................................... 4,019: 18.

J. Andersson, stipendium..................................................................... 150: —

Mottagande av excellentgevär............................................................ 9: 5 7.

Transport 91,809: 8 5.

— 597 —

Transport

Orderapparatsanläggning .....................................................................

Anskaffning av tält..............................................................................

Bemanning av undervattensbåtar ......................................................

Utredning för Karlskrona fästnings sjukvårdsuppbörd ..................

För uppförande av signalstationer......................................................

Kostnader för överlämnande av en torped till franska staten......

Gottgjord överbetalning å 1912 års anslag till repetitionsövningar

för reservofficerare ...........................................................................

Sakkunniga ang. flyttning av flottans station i Stockholm .........

Dito rörande plats för flottans station i Stockholm .....................

Avlöning enligt kungl. brevet den iU 1913 .................................

Biträden å räkenskapskontoret vid Stockholms station ..........

Summa

Sjätte huvudtiteln.

Ersättning för vissa av statskontoret förskottsvis utgivna medel
Till uppehållande av häradsskrivargöromålen i Lappmarksfögderiet

under år 1913 ..............................................................................

socialstyrelsen, för anskaffande av kontorsmateriel och kontorsinventarier
för yrkesinspektörsexpeditionerna ...........................

,, polismästaren R. von Schultz, understöd för eu polisskola i

Uppsala åren 1912 och 1913...............................................••••

,, densamme, för fortsatt utgivande och tryckning av eu polishandbok
..........................................................................................

„ överdirektören F. Wijnbladh och stärbhusdelägarna efter avlidne
byrådirektören P. H. Hedenblad, anmärkningsmedel ...

Reseunderstöd till åtskilliga personer................................................

Reseförskott ..........................................................................................

För deltagande i konferenser ........................................................••••

Bidrag till kostnaderna för utgivande under år 1912 av tidskriften
“Från svenska statsförvaltningen" .................................

Transport

91,809: 8 5.

797: 85.
480: —
2,783: —
1,090: 85.
4,873: 34.
171: 50.

8,857: 90.
658: —
115: 48.
16,949: 50.
2,335: 81.

130,923: 08.

10,460: —

1,450: —

17,900: —

2,800: —

1,200: —

10,746: 9 2.
9,428: 8 0.
1,300: —
834: 14.

600: —
56,719: 86.

— 598 —

Transport 56,719: 8 6.

För fortsatt utgivande under år 1913 av “Tidskrift för hemmet" 250: —
„ utredning om den proportionella valmetodens användning vid

1912 års landstingsmannaval...................................................... 200: —

„ teckning av en broschyr över riksförsäkringsanstaltens verksamhet.
............................................................................................ 418: 5 0.

„ dito av en redogörelse för sinnesslöanstaltema år 1912 ...... 147: 50.

„ dito m. m. av ett arbete om lagen om sjukkassor............... 500: —

Ersättning för en utarbetad redogörelse över barnförlamnings epidemien

i Sverige år 1911 ......................................................... 850: —

Understöd för år 1913 till Sveriges riksförbund av frivilliga

brandkårer.......................................................................................... 2,500: —

Till centralförbundet för socialt arbete, för anordnande av en

social utställning i Malmö år 1914 ............................................. 5,000: —

För anordnande i Malmö år 1914 av en specialutställniDg rörande

eldbegängelsen in. m...................................................................... 3,000: —

Arvode till en handsekreterare åt statsministern för senare halvåret
1912 .......................................................................................... 1,500: —

För främjande av svenska teknologföreningens verksamhet ......... 1,500: —

Arvode till en biträdande föredragande i civildepartementet......... 750: —

Dito till en t. f. länsman i Grundsunda distrikt för år 1912 ... 900: —

Till A. Hassler, för närvaro vid lappmässor i Ankarede och

Sjongdnäset ....................................................................................... 312: so.

För reparation av möbler och inventarier i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
........................................................................ 27: 5 2.

„ extra arbete inom tuberkulosdödlighetsstatistiken..................... 30: 6o.

Summa 74.606: 18.

Sjunde huvudtiteln.

Ersättning för vissa av statskontoret förskottsvis utgivna medel 6,951:2 1.
Till styrelsen för Mertainens gruvaktiebolag, gruvförsvarsavgifter,

arvoden in. in.................................................................................. 7,250: —

Transport 14,201:21.

- 599 —

Transport 14,201: 21.

Arvoden åt adjungerade ledamöter m. in. i kammarrätten ......... 6,270: 38.

Till styrelsen för svenska teknologföreningen, till befrämjande av

föreningens verksamhet ............................................................... 1,500: —

„ statistiska centralbyrån, för dess deltagande i Baltiska utställningen
i Malmö år 1914 ................................................... 242: —

Ersättning för biträde inom finansdepartementet vid beredning och

föredragning m. m. av vissa ärenden .......................................... 1,100: —

Summa 23,313: 59.

Åttonde huvudtiteln.

Ersättning för vissa av statskontoret förskottsvis utgivna medel 8,038: 3 2.

För fortsatt utgivande under år 1913 av “Tidskrift för hemmet" 250: —
utgivande av en skrift med titel: “Folkskolans lokala förhållanden
å landsbygden, uppslagsbok för lärare och

lärarinnor" .................................................................................... 600: —

,, tekniska skolans i Stockholm deltagande i Baltiska utställningen
i Malmö år 1914............................................................ 5,000: —

„ anordnande under år 1913 av en utställning av äldre kyrkliga
föremål från Hälsingland ........................................... 1,000: —

Till föreningen Svenska folkskolans vänner, för bestridande av

kostnaderna för ett möte i Sundsvall år 1914 ..................... 2,000: —

„ vikariatsarvoden vid karolinska mediko-kirurgiska institutet 2,800: 84.

„ inlösen av ett utav svenska kyrkans diakonistyrelse utgivet

arbete ............................................................................................. 400: —

„ utgivande av en frivillig upplaga av 1911 års psalmboks förslag.

............................................................................................ 700: —

„ bestridande av kostnaden för ett allmänt kyrkosångarmöte i

Linköping år 1913 ..................................................................... 500: —

„ täckande av förlust genom en av föreningen Jämtslöjd anordnad
utställning i Östersund år 1911 ................................. 50Ch —

Transport 21,789: 16.

— 600 —

Transport 21,789: 16.

För anordnande av allmänna svenska prästföreningens möte i

Gävle år 1913 ................................................................................. 500: —

Reseunderstöd till åtskilliga personer................................................ 3,554:2 0.

Ersättning till professor J. Waern för mistade avlöningsförmåner

med anledning av ett sakkunniguppdrag .................................... 416: 67.

Fyllnadsarvode till vikarier å en lektoratsbefattning vid högre

lärarinneseminariet i Stockholm...................................................... 249:7 4.

Anslag för år 1913 till Västmanlands läns hushållningssällskaps

trädpl anteringsskola............................................................................100: —

Summa 26,609: 77.

Nionde huvudtiteln.

Ersättning för vissa av statskontoret förskottsvis utgivna medel 17,251: 4 6.

För utgivande under år 1912 av tidskriften “Trädgården" 1,000: —

„ dito under dito av “Skandinavisk veterinärtidskrift" ............ 1,000: —

Bidrag till utgivande under år 1912 av “Svensk fiskeri tidskrift" 1,200: —

Till fortsatt utgivande av en särskild avdelning av entomologiska

föreningens i Stockholm tidskrift................................................... 1,000: —

För utgivande av “Svensk lantmäteritidskrift" under år 1912... 1,000: —

,, dito av tidskriften “Geologiska föreningens förhandlingar"... 1,000: —

„ dito av femte årgången av “Kalender över svenska lantbruket"
.......................................................................................... 2,500: —

„ dito av “Tidskrift för hemmet" ................................................ 250: —

Till pris för åstadkommande av eu tävlingsskrift rörande fröodling 1,500: —

För potatiskräftans utrotande ............................................................ 3,000: —

„ utredning angående tillämnad ny instruktion för frökontroll anstalterna

m. m......................................................................... 497: to.

,, kolonisationsarbetet å visst område av Alträsks och Svanå

kronoparker m. m. i Norrbottens län....................................... 2,000: —

Till lantbruksstyrelsen, för inköp av en framlidne byråchefen

F. Trybom tillhörig boksamling ................................................... 2,000: —

Transport 35,198: 56.

- eoi

Transport 36,198: 5c.

För verkställande av butnmerodlingsförsök

Till inspektören över den lägre lantbruksundervisniugen för deltagande
i 1913 års lantbrukslärarkurs i Stockholm. .. ..

För hydrografiska byråns deltagande i Baltiska utställningen i

Malmö år 1914 ...................................................................;........

,, anordnande av en nordisk fiskhandlar- och havsfiskerikon gress

i Malmö år 1914...............................................................

„ uppförande av bostäder vid lanthushållningsskolan vid Brogård
...........................................................................................V"

Ersättning för mistade löneförmåner till följd av offentligt

uppdrag .............................................................................................

Reseunderstöd till åtskilliga personer

För deltagande i kongresser och konferenser in. m......................

Till anskaffande av plomberingstänger ...........

Summa

4,200:

300:

050: —

500: —

1,650: —

258: 88.
2,333: 33.
2,055: 13.
292:-

47,437: 90.

Revisionsberättelse ang. statsverket för år 1913.

76

— 602 —

1 likhet med vad under föregående år i sådant avseende meddelats, få Revisorerna

under femårsperioden

Ordinarie anslag.

Andra huvudtiteln.

År 1909.

Departementschefens ombud för tillsyn över skrifters allmängörande........

656

25

Alderstillägg ........................................................................................................

Fångvården:

5,515

94

Fångars vård och underhåll...........................................................................

114,549

13

Ersättning åt domare, vittnen och parter........................................................

3,159

87

Skrivmaterialier och expenser, ved m. m.....................................................

Till gäldande av Sveriges andel i kostnaderna för den internationella byrån

53,799

61

i Bern................................................................................................................

61

97

Säger

177,742

77

Tredje huvudtiteln.

Alderstillägg ...................................................................................................

_

i Ersättningar till olönade konsuler och vice konsuler..............................

8,724

42

! Rese- och flyttningsersättning, inspektioner, tillfälliga uppdrag ................

7,694

47

Skrivmaterialier, expenser, renskrivning, ved, ljus m. m.............................

Till bestridande av tryckningskostnader .......................................................

| Gottgörelse av kostnader för sjöfolk och nödställda svenska undersåtar

27,553

97

m. m................................................................................................................

Säger

Fjärde huvudtiteln.

Skrivmaterialier och expenser, ved m. m. för departementet med dess

43,972

8 6

kommandoexpedition........................................................................................

Okad avlöning för de till tjänståldem äldsta bataljonsläkarna och bataljons-

9,603

78

veterinärerna .......................................................

_

_

Inkvarteringskostnader...............................................................

20,460

89

Alderstillägg ........................................................................................................

_

| Arméns personal över stat ...............................................................................

10,969

48

i Rese- och traktamentspenningar........................................................................

4,563

22

| Volontärskolor ..............................................................................

_

_

j De värnpliktiges avlöning, inskrivning och redovisning m. m.....................

_

Arméns mathållning ........................................................................................

_

- Furagering av arméns hästar............................................................................

Ersättning för rustning och rotering...............................................................

131,324

68

Säger

176,922

05

— 603 —

här avgiva en tabell, utvisande bristen å anvisning i kontant å förslagsanslagen

1909—1913.

År 1910.

År 1911.

År 1912

År 1913.

1913 års anslag.

718

75

962

50

1,072

92

1,125

_

8,000

24,309

08

19,825

Öl

5,732

28

80,000

114,164

94

_

_

33,881

52

133,218

19

1,415,000

18,276

48

8,983

96

42,537

89

55,451

39

165,000

72,639

72

84,642

39

55,959

84

25,860

20

65,000

907

02

892

96

763

56

694

62

2,000

231,015

99

115,306

82

134,215

73

222,081

68

1

370

5,000

9,100

8,300

12,850

6,416

67

70,000

13,997

92

19,385

96

14,659

21

55,000

36,948

35

33.331

22

48,697

44

155,000

917

25

5,030

1,702

91

66,270

30

35,000

— !

61,749

18

61,017

18

76,206

65

73,974

22

t

5,650

07

7,321

10

10,865

60

2,100

68

12,952

77

50

_

_

_

_

77,406

_ ''

_

1,088,307

_

_

787

34

7,416

64

12,649

98

85,300

-

33,690

73

43,708

67

17,355

37

30,524

16

120,000

15,014

19

2,583

34

21,672

95

195,000

_

_

1,046

45

11,638

19

130.000

_

_

_

61,950

82

205,597

39

2,660,038

_

_

_

948,523

09

6,929.292

_

_

968,455

Öl

238,950

58

3,292,176

94,540

44

770,000

_

148,895

43

55,524

40

1,077,681

63

1,460,018

83

— 604 —

1

1

År 1909.

I

Femte huvudtiteln.

Naturaunderhåll åt personal vid flottan .......................................................

_

_

Ersättning för rastning och rotering...............................................................

Sjöbeväringens vapenövningar samt beklädnad och ersättning därför........

Naturaunderhåll åt personal vid kustartilleriet ............................................

66.597

48

Kustartilleribeväringens vapenövningar samt beklädnad och ersättning
därför ................................................................................................................

Älderstillägg ........................................................................................................

2,181

90,062

68

Uppvärmning, belysning, renhållning samt tvätt- och badinrättningar ....

90

Sjukvård för marinen .......................................................................................

Skrivmaterialier och expenser m. in. ...............................................................

17,095

75

| Till bestridande av tryckningskostnader ........................................................

Säger

175,937

81

Sjätte huvudtiteln.

| Bidrag till extra provinsialläkares avlönande ................................................

7,080

89

j Till bestridande av kostnader för allmän hälso- och sjukvård....................

Hospitals underhåll ............................................................................................

511,266

1,500

60

Anstalter för obildbara sinnesslöa ....................................................................

Älderstillägg ........................................................................................................

29,496

42,065

24

Rese- och traktamentspenningar........................................................................

89

! Postavgifter för tjänstebrev och dylika försändelser ....................................

97,938

30

Skrivmaterialier och expenser, ved m. m.........................................................

112,917

45

Säger

802,265

37

Sjunde huvudtiteln.

Kostnader för taxering till skatt å inkomst och förmögenhet....................

_

_

Kostnader för allmänna bevillningens uttaxering............................................

176,553

94

Omkostnader för kontroll verket......................................................................

5,141

53

Tullverket ..........................................................................................................

416,895

99,873

36

58

Ersättning till städerna för mistad tolag........................................................

Observations- och uppbördsprocenter m. m.....................................................

1,271

83

Restitutioner .......................................................................................................

165,726

49

Älderstillägg ........................................................................................................

6^591

68

Rese- och traktamentspenningar.......................................................................

15,741

06

Skrivmaterialier och expenser, ved ra. m...................................................

74,019

65

Säger

961,815

12

605 —

.

År 1910. .

År 1911.

År 1912.

År 1913.

1913 urs anslag.

195,564

33

533,583

39

305.805

04

143,414

19

1,751,144

488

86

8,000

220,063

82

1,705,823

34

83,645

20

70,831

5 6

1,491,951

44,623

80

48,355

09

22,466

44

42,070

83

521,518

_

-

81,148

38

40,844

54

64,250

88

441,154

2,991

67

7,104

15

6,949

16

10,374

35

26,700

79,553

18

65,729

82

33,956

74

21,287

13,740

17

315,000

!

89

115,960

9,239

10

19,010

31

33,276

22

27,470

5 9

100,000

2.276

12

25,046

552,035

90

2,461,243

34

526,943

33

395,716

58

4,280

90

2,464

3,995

74

20.000

62,151

63

185,000

--

339,782

42

302,251

80

483,028

94

3,500,000

17,250

31,250

69,000

40,250

120,000

20,889

25

22,474

67,612

95

60,916

66

34,099

86

300,000

67,095

63

04

68,301

33

40,083

79

150,000

44,081

14

98,686

81

156,848

40

860,000

142,331

30

97,890

19

99,282

08

57,969

65

350.000

251,847

08

609,550

48

718,438

68

874,432

27

j

169,651

03

167,709

17

114,491

03

720,000

96,613

62

471,682

28

371,610

63

574,436

81

564,890

25

5,953,900

_

164,141

78

251,980

5 3

236,698

02

415,748

40

2,900,000

1,743

55

4,642

68

3,819

84

4,536

10,000

18,300

09

80,938

77

52,272

63

2,096

15

300,000

4,384

40

2,321

08

850

6,649

99

55,000

23,498

42

21,307

19

24,935

53

6,458

06

50,000

112,769

92

110,123

53

102,631

87

17,867

74

100,000

893,134

06

1,012,575

44

1,163,353

87

1,132,737

62

606 —

Åttonde huvudtiteln.

År 1909.

.

Lappmarks ecklesiastikverk................................................................................

Akademiska "sjukhuset i Uppsala ....................................................................

Undervisning i slöjd vid de allmänna läroverken ........................................

Lönetillägg åt lärarinnor vid statsunderstödda enskilda läroanstalter........

Kommunala mellanskolor...................................................................................

Till resekostnadsersättning åt folkskoleinspektörer.......................................

Understöd åt högre folkskolor............................................................................

Bidrag till avlönande av lärare och lärarinnor vid seminarier för små skollärares

och småskollärarinnors bildande...............................................

Till befrämjande av folkundervisningen bland de i rikets nordligaste

trakter bosatta finnar ...................................................................................

Lönetillskott åt lärare vid folkskolor och småskolor ...................................|

Understöd åt folkhögskolor...................................................................i............|

Dito för avlönande av lärare vid fortsättningsskola ....................................

För anordnande av manlig slöjd i folkskola, mindre folkskola eller särskild
slöjdskola ...............................................................................................

För dito av kvinnlig slöjd i dito dito ............................................................

För dito av undervisning i huslig ekonomi i folkskola, högre folkskola

och folkhögskola ............................................................................................

Bidrag till avlönande i vissa fall av vikarie för lärare eller lärarinna

vid folkskola eller småskola .......................................................................

För understödjande av dels folkskolebarns resor till landet under sommarferierna,
dels ock folkskolebarns studieresor ............................................

Understöd åt folkbibliotek ................................................................................

Undervisningsanstalter för dövstumma och blinda:

Till bekostande av elevers vid institutet och förskolan för blinda å
Tomteboda ävensom åtföljande vårdares resor å statens järnvägar....
Bidrag till avlönande i vissa fall av vikarie för lärare och lärarinnor

vid blindundervisningsanstalterna å Tomteboda och i Växjö................

Uppfostringsanstalter för sinnesslöa barn........................................................

Dito för vanartade och i sedligt avseende försummade barn ....................

Ålderstillägg .......................................................................................................

Rese- och traktamentspenningar........................................................................

Skrivmaterialier och expenser, ved m. m.....................................................

Till bestridande av tryckningskostnader ........................................................

Sägerl

11,756 17

73,642
4,348

21,657 7 7

3,353 31

51,313 7i
1,195,962 io
84,439 so
26,836 02

43,281 3 6
59,756 4 5

12,347 —

20,135 3 7

61,125 —

11,627 22

28,039 9 2

9,743 40

24,073 2 9

1,743,438 | 14

Cn Q

607 —

År 1910.

År 1911.

År 1912.

År 1913.

1

1913 års anslag.

8,628

47

15,479

m

95

11,538

Öl

5,656

60

100,000

38,214

83

32,479

Öl

20,378

65

20,542

55

10,000

-''

5,809

3 7

l 7,397

28

9,032

42

11,331

58

10,000

89,744

93

82,790

26

108,827

19

190,000

1 —

.16,600

93,918

07

182,976

36

10,000

- •

915

93

93,000

15,266

67

28,969

67

23,348

02

53,220

83

58,000

6,994

02

4,458

68

10,186

53

7,123

99

26,000

22,236

31

49,833

63

_

_

73,632

38

150,000

_

1,341.301

38

1,100,187

83

675,990

13

399,998

74

11,200,000

83,644

123,293

50

55,169

80,553

72

339,200

31,800

30,323

32

14,307

92

16,700

135,000

61,065

50

60,949

76

48,735

70

45,435

54

390,000

_

76,372

94

73,901

27

39,713

40

48,494

96

265,000

27,305

35

33,701

45

47,762

48

46,167

28

60,000

41,451

j ’

29

40,274

07

62,744

24

r *■;

64,615

52

161,000

1 _

_

5,376

48

30,000

_

2,216

37

3,777

03

9,047

44

170,000

54

65

145

75

2,000

500

340

_

_

_

. .

_

1,200

_

61,262

50

89,487

50

183,637

50

255,000

5,774

47

12,927

84

70,000

16,132

77

15,633

76

8,534]

40

9,528

09

139,000

12,307

68

12,798

06

5,272

66

16,816

31

15,000

23,387

41,809

42

66,524

74

46,064

57

63,000

21,160

15

15.006

1,881,670

92

1,871,440

12

1,285,048

72

1,461,849

86

— 608 —

Nionde huvudtiteln.

Undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar:

Till understöd åt lantmannaskolor...............................................

Till förekommande och hämmande av smittosamma sjukdomar bland husdjuren
..............................................................................................................

Skogsväsendet:

Till ålderstillägg åt personalen vid skogsstaten och skogsläroverken..

Skiften och avvittringar .................................................................................

Utflyttningshjälp efter skiften..........................................................................

Rikets allmänna kartverk:

Till ålderstillägg..............................................................................................

Bidrag till skjutsentreprenader ......................................................................

Dito till vägunderhållet på landet................................................................

Fattigvården i allmänhet................................................................................-

Ålderstillägg .......................•.............................................................................

Rese- och traktamentspenningar.....................................................................

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m.................................-

Säger

Tionde huvudtiteln.

Till pensionering av civila tjänstinnehavare........................................

Flottans pensionskassa:

Till pensionering av flottans befäl och underbefäl med vederlikar

Till pensionering av flottans och lotsverkets gemenskap................

Bidrag till sjuksköterskors pensionering.............................................

Till bestridande av statens bidrag till pensionering av barnmorskor.

Bidrag till handelsflottans pensionsanstalt ...........................................

Dito till pensionering av lärarinnor vid högre flick- och samskolor .

Tv • i i*n _______•____!-----J nnolrilrl Q

anstalter

arbete åliggande utgifter för livräntor m. m.
Allmänna indragningsstaten ..............................

i

År 1909.

1 1

11,585

?

|

r

|

i

i

13,280

06

f

{

_

13,657

10

84,471

50 :

244,251

89

111,345

35

9,616

65

15,401

46

60,602

95

r 564,161

86

200,904

.

85 |

78,167

05

3,710

3,611

14 j

30,000

12,740

- i

i

3,661

I 15

r 332,794

1 1»

— 60»

År 1910.

År 1911.

År 1912.

År 1913.

1918 års anslag.

15,876

j

6 7 |

25,613

8 4

22,800

8 4

6,379

150,000

I

40,266

37

122,063

7 1

334,735

5 4

27,426

04

30,000

— 1

— !

3,656

2 1

_

__

_

_

_

_ i

34,064

23

63,000

- i

21,934

2 7

40,690

5 1

31,265

5 0

50,000

1,279

1 7

_

_

3,300

_

_

__

28.580

_

53,106

70 i

54,726

65

21,230

19

29,841

12

250.000

— !

238,510

i? ;

258.930

03

95,629

6 1

207,387

81

1,150.000

156,827

14 1

103,678

4 l

154,770

38

193,916

98

260,000

— j

3,387

48 |

988

29

1,758

3 1

9,492

86

100.000

— |

31.744

14

55,561

2 3

51,695

49

57.552

76

100.000

79,439

62

99.159

51

104,941

1 5

76,392

03

60,000

642,371

7 3

758,442

1 1

831,552

02

639,654

1 0

425,742

4 1

653,156

64

837,933

29

507,592

1 4

600,000

34,055

09

26,837

03

33,967

30

270,000

__

21,178

60

26,508

5 2

15,675

0 1

29,175

47

189,600

4.580

— !

6,495

7,240

8,545

6,700

— !

6,982

50

1,227

06

30,000

6,000

6,000

5,000

39,000

101,000

_ I

13,400

~

i

- ■

“ |

6,410

08

10,225

49

11,080

66

68,000

1

_

5,302

27

5,000

_

— j

2,419,513

477,883

5 1

732,625

3 3

904,137

88

634,662

84

Revisionsberättelse ang. statsverket för år 1913.

77

610

År 1909.

Extra ordinarie anslag.

Andra huvudtiteln.

Till kost och beklädnad åt de vid statens uppfostringsanstalt å Bona

intagna elever m. in..................................................................... ..........

» gottgörande av de å allmän uppfostringsanstalt för minderåriga för-brytare av kvinnligt kön mottagna elevers bespisning, beklädnad, under-visning, läkar- och sjukvård m. m.; ävensom till utrustning vid elevers
utskrivning....................................................................................................

_

För beredande av extra lönetillägg för år 1911 åt vissa tjänstemän och
betjänte i ämbetsverk under justitiedepartementet................................

Tredje huvudtiteln.

Till beredande av extra lönetillägg för åren 1909 och 1910 åt tjänstemän
och betjänte i utrikesdepartementet .......................................................

_

Fjärde huvudtiteln.

Till beredande av extra lönetillägg åt en del tjänstemän och betjänte

446

06

Femte huvudtiteln.

Till beredande av extra lönetillägg för åren 1909 och 1910 åt en del
tjänstemän och betjänte i sjöförsvarsdepartementet samt därtill hörande
ämbetsverk, kårer och stater...................................................................

_

» beredande av extra lönetillägg för år 1911 åt en del tjänstemän och
betjänte i ämbetsverk, kårer och stater, hörande till sjöförsvars-departementet...............................................................................................

Sjätte huvudtiteln.

Till avlöning och underhåll av särskild polisstyrka på landet....................

-

» bekostande av behandling enligt den s. k. ljusmetoden av medellösa,
med sjukdomen »lupus vulgaris» behäftade personer från landsorten

_

» bekostande av provisoriska sjukvårdsanstalter vid Säters och Väster-viks hospital under tiden från och med mars till och med december
månad 1912 för personer, som till följd av barnförlamning under 1911
års epidemi lida av vanförhet...................................................................

» upprätthållande av riksförsäkringsanstaltens verksamhet ....................

» bestridande av kostnader för den genom statens försorg anordnade
medling i arbetstvister...............................................................................

Transport

446

or.

611

År 1910.

|

År 1911.

1

År 1912.

År 1913.

1913 års anslag.

:

''

1

_

6,500

45,400

- j

-__

804

70

1,576

10

1,902

10

6,000

265

13

7,000

187

46

129

1 1

-

45

285

33

71

714

66

I

291

1

45

6,600

41,679

48

66,718

21

107,069

89

350,000

~ !

6,056

75

7,476

24

2,500

7,809

15,000

1,500

!—

27.500

19,056

30

75,000

154,000

_

1,853

09

1 —

1

_

25,000

| —

8,131

i 01

50,804

1 19

72,850

| 89

169,882

| 29

612

Transport

Till befrämjande och organiserande av den offentliga arbetsförmedlingen

i riket...........................................................................................................

Avlöningstillägg för år 1909 åt tjänstemän vid postverkets distrikts- och
lokalförvaltningar ........................................................................................

Sjunde huvudtiteln.

Till provisorisk lönereglering åt bergmästarna................................................

» beredande av extra lönetillägg åt en del tjänstemän och betjänte i
till finansdepartementet hörande ämbetsverk och kårer........................

År 1909.

446 o 6

8,742 4 3

o

Åttonde huvudtiteln. •

Till understöd åt folkbibliotek under år 1912................................................

» bestridande av kostnaderna för utredning rörande ecklesiastika boställen
» beredande av extra lönetillägg för år 1910 åt en del tjänstemän och
betjänte i ecklesiastikdepartementet samt därtill hörande ämbetsverk
och kårer ...........................................................................

676 6 4

Nionde huvudtiteln.

Till resekostnader vid domänförvaltningen ...................................................

» bestridande av statsverkets andel i kostnaden för vägdelningar ........

» utförande av en försöksundersökning rörande virkestillgång och tillväxt

m. m. av skogarna i Värmlands län....................................................

» lindring av fraktkostnaderna vid transport å järnväg av kalk, kalk stensmjöl

och märgel för jordbrukets behov .......................................

» beredande av extra lönetillägg för år 1908 åt vissa tjänstemän och
betjänte i jordbruksdepartementet samt därtill hörande ämbetsverk

6,517 33

4,743 io

14,953 o?

Tionde huvudtiteln.

Till

»

»

upprätthållande av arméns pensionskassas egen pensionering med fastställda
pensionsbelopp samt till fyllnadspensioner ...............................

tidigare pensionering av avskedat indelt manskap ...............................

extra pensionsavgifter till folkskollärarnas pensionsinrättning ...........

förbättring av pensioneringen från handelsflottans pensionsanstalt ...

Säger!

202.251

49

313

- 5 0

24,449

73

263,093

3 5

— 618

År 1910.

År 1911.

År 1912.

År 1913.

1913 urs anslag.

8,131

Öl

50,804

10

72,850

8 9

1

169,882

1

29 i

12,739

85

6,867

41

16,689

0 9 !

9,972

70

40,000

-

1,043

34

_

_

291

68

11,150

1,530

--

8,000

1,370

07

50,000

_

10.000

811

28

_ i

181

85

1,235

9 C

35,000

_

11,111

57

56,591

57

85,509

4 9

105,562

79

186,211

56

185,968

5 6

321,716

93

19,629

! 5 0

2,900,000

31.710

: S 7

11,791

! 12

51,053

! 04

63,254

| 86

20,000

--- i

| —

2,467

1 50

2,697

1 5 0

31,000

518,902

1 51

j 687,405

5 8

576,340

j 24

272,671

L94_

614 —

Riksdags- och revisionskostnader samt avlöningar in. m., räntor och
avbetalningar å statsskulden, efter avdrag av till riksgäldskontoret
ingående rånte- och kapitalavbetalningar ...................................

År 1909.

1.040.880

13

Riksdags- och revisionskostnader m. in..................

Räntor å statsskulden in. m. ..............................................................

_

Säger

1,040,880

13

Statens järnvägar:

Av lånemedel ......................................................................................

Statens vattenfallsverk:

Trollhätte kraftverk, av lånemedel ...........................

Trollhätte fastighetsförvaltning, av lånemedel .............................

Diverse vattenfall och fastigheter, av lånemedel ................................

_

Säger

-

-

Torvindustrilånefonden, av lånemedel ...........................

Rederilånefonden:

Av lånemedel

> andra statsinkomster............................................

_

Norrländska nyodlingsfonden, av lånemedel .............................

_

_

Järnvägs!ånefonden, av lånemedel ......................................................

Säger

För avbetalning av statsskulden, av andra statsinkomster ......................

Summa

6,283,023

65

615

År 1910.

År 1911.

År 1912.

År 1913.

....

54,523

2 7

71,375

r

Öl

''

*

404.101

70

.....

___

_

458,624

9 7

71,375

Öl

_

__

70.500

__

300 000

45,808

70

125,000

-

345,808

70

125,000

_

56,502

77

_

_

_

__

390.333

34

_

....

8,703

70

143,802

60

574,600

-

1,173,942

41

— ''

... -------------- - - -

-

~

363,081

21,825

78

5,689,506

31

8,365,130

80

9.635,375

83

7,456.501

3 3

1913 års anslag

t .450.000
23,981.000

15,437,300 |

1,735,000

172,000

1,500,000

6,355.000

- 616 —

Förslagsanslagen till skrivmaterialier och expenser, ved in. in.

I sin år 1910 avgivna berättelse erinrade Revisorerna, hurusom redan
1884 års riksdag med anledning av framställning från föregående års Statsrevisorer,
anhållit att Kungl. Maj:t ville taga under övervägande, vilka åtgärder
lämpligen borde vidtagas för vinnande av önskvärd begränsning av utgifterna
från anslagen till skrivmaterialier och expenser, ved in. m. Revisorerna yttrade
vidare, att då utgifterna för ifrågavarande ändamål visade en bestämd
tendens att alltjämt stiga, syntes de åtgärder, soin föranletts av riksdagens
nämnda skrivelse, icke hava varit tillfyllestgörande, och föranlätos Revisorerna
på grund härav att ifrågasätta, huruvida icke ytterligare åtgärder kunde vidtagas
för nedbringande av de kostnader, som bestridas av berörda förslagsanslag.
Med anledning härav anhöll 1911 års riksdag, att Kungl. Maj:t
täcktes taga under övervägande, vilka åtgärder kunde vidtagas till vinnande av
begränsning i utgifterna från förslagsanslagen till skrivmaterialier och expenser,
ved m. in. och därefter meddela det beslut i ämnet, vartill omständigheterna
kunde föranleda. Kungl. Maj:t hade emellertid redan därförut haft sin uppmärksamhet
riktad på denna angelägenhet samt genom beslut den 31 mars
1911 uppdragit åt statskommissarien Per Södermark att inom finansdepartementet
biträda vid verkställande av utredning rörande ifrågavarande förslagsanslag,
därvid bland annat borde undersökas, vilka åtgärder som lämpligen
kunde vidtagas för vinnande av besparing samt huruvida i sådant syfte eller
av annan anledning det kunde finnas erforderligt att angående anslagen och
deras användning meddelades närmare föreskrifter än hittills ägt rum. I skrivelse
till vederbörande departementschef den 4 november 1911 framlade Södermark
resultaten av den verkställda utredningen, vilken utmynnade i förslag om dels
tryckningskostnadernas utbrytande från expensanslagen och bestridande från
särskilda under de olika huvudtitlarne uppförda anslag dels ock till vissa bestämmelser,
avsedda att leda till minskning i utgifterna från först berörda anslag.
Förslaget beträffande tryckningskostnaderna blev av 1912 års riksdag genomfört.
I avseende å de övriga bestämmelserna yttrade departementschefen till statsrådsprotokollet
över finansärenden den 13 januari 1912, bland annat, att departementschefen
hade för avsikt att med det snaraste underställa Kungl. Maj:ts
prövning förslag till föreskrifter, vilka med vissa modifikationer syntes kunna
gå i den av Södermark angivna riktning, varvid även torde böra tagas under
övervägande i vad mån dessa föreskrifter måhända kunde ytterligare kompletteras.
Bestämmelser i nu förevarande hänseende hava hittills endast beträffande
ett par detaljer meddelats, men lärer emellertid få antagas att Kungl.
Maj:t har sin uppmärksamhet riktad på detta ämne.

— 617 —

1 ovanberörda förslag till föreskrifter var frågan om sättet för upphandling
av skrivmaterialier icke vidrörd. Jämväl denna fråga torde bliva
föremål för Kungl. Maj:ts prövning, men hava Revisorerna likväl ansett sig
böra framhålla, hurusom av de olika ämbetsverkens expensmedelsräkningar
framgår, att under det att ett och annat ämbetsverk erhållit ganska avsevärd
rabatt vid inköp av sådana materialier, andra ämbetsverk icke fått någon eller
en betydligt lägre rabatt och detta jämväl då säljaren varit densamma i ena
som i andra fallet. Med anledning härav hava Revisorerna velat ifrågasätta,
huruvida icke väsentligen billigare inköpspris skulle kunna erhållas genom att
något av ämbetsverken finge i uppdrag att införskaffa anbud å och träffa
avtal om gemensamma priser för nästkommande års leverans av skrivmaterialier
till samtliga ämbetsverk inom huvudstaden, eller, om så icke anses böra förfäras,
ämbetsverken borde erinras om nödvändigheten av att söka förskaffa sig
lägsta möjliga nettopris vid ifrågavarande inköp.

Revisionsberättelse ang. statsverket för år 1913.

78

— 618

Under revisionsförrättningen hava besök avlagts å nedannämnda platser;
och hava i dessa besök deltagit följande Revisorer, nämligen:

Vid Strömsholms slott: undertecknade Fahlén, Fleming, von Geijer,
Hahn, Hallin, C. P. Jansson, Olofsson, Jesperson och A. F. Janson;

Vid straffängelset i Västerås: undertecknade Fahlén, Fleming, von
Geijer, Hahn, Hallin, C. P. Jansson, Olofsson, Jesperson och A. F. Janson;

Vid kronohäktet i Eskilstuna: undertecknade Fahlén, Fleming, von
Geijer, Hahn, Hallin, C. P. Jansson, Olofsson, Jesperson och A. F. Janson;

Vid platsen för Södermanlands regementes kasernetablissement: undertecknade
Fleming, Hallin, Olofsson och Jesperson;

Vid Västmanlands regementes kasernetablissement: undertecknade
Fleming, von Geijer, Hahn, Jesperson och A. F. Janson;

Vid fälttelegraf kår ens kasernetablissement: undertecknade Fleming, von
Geijer, Hahn, Jesperson och A. F. Janson;

Vid ridskolan å Strömsholm: undertecknade Fahlén, Fleming, von Geijer,
Hahn, Hallin, C. P. Jansson och Olofsson;

Vid remontdepån å Utnäslöt: undertecknade Fahlén, Fleming, von Geijer,
Hahn, Hallin, C. P. Jansson, Olofsson, Jesperson och A. F. Janson;

Vid ammunitionsfabriken å Marieberg: undertecknade Fleming, von
Geijer, Hahn, Hallin, Eriksson, Jesperson och A. F. Janson;

Vid Karl Gustavs stads gevärsfaktori: undertecknade Fahlén, Fleming,
von Geijer, Hahn, Hallin, C. P. Jansson, Olofsson, Jesperson och A. F.
Janson;

Vid länsresidenset i Västerås: undertecknade Fahlén, Fleming, von t
Geijer, Hahn, Hallin, C. P. Jansson, Olofsson, Jesperson och A. F. Janson;

Vid postkontoret i Strängnäs: undertecknade Hallin och Olofsson;

Vid postkontoret i Eskilstuna: undertecknade Fahlén, Hallin och
Olofsson;

— 619

Vid postkontoret i Västerås: undertecknade Fahlén, Hallin, C. P.
Jansson och Jesperson;

Vid telegrafstationen i Strängnäs: undertecknade Hallin och Olofsson;

Vid telegrafstationen i Eskilstuna: undertecknade Fahlén, Hallin och
Olofsson:

Vid telegrafstationen i Västerås: undertecknade Fahlén, Hallin, C. P.
Jansson och Olofsson;

Vid järnvägsanläggningen Ulriksfors—Volgsjön: undertecknade Fahlén,
Hahn, Hallin, Eriksson, C. P. Jansson och Olofsson;

Vid hospitalet i Östersund: undertecknade Fahlén, Hahn, Hallin, Eriksson,
C. P. Jansson och Olofsson;

Vid platsen för hospitalet å Sundhy: undertecknade Fleming, von Geijer,
Hahn, Hallin, C. P. Jansson, Olofsson, Jesperson och A. F. Janson;

Vid farleden mellan Storvindeln och Gautsträsk: undertecknade Rydén,
Fleming, von Geijer, Åström, Jesperson och A. F. Janson;

Å ödebygdsvägen Stensele—Tärna: undertecknade Rydén, Fleming,
von Geijer, Åström, Jesperson och A. F. Janson;

I statskontoret: samtliga undertecknade;

Vid tullkammaren i Eskilstuna: undertecknade Fahlén, Hallin och
Olofsson;

Vid tullkammaren i Västerås: undertecknade Fahlén, Fleming, von
Geijer, Hahn, Hallin, Olofsson och Jesperson;

Vid nationalmuseum: undertecknade von Geijer, Hahn, Eriksson, C. P.
Jansson, Jesperson och A. F. Janson;

Vid domkyrkan i Strängnäs: undertecknade Fahlén, Fleming, von Geijer,
Hahn, Hallin, C. P. Jansson, Olofsson, Jesperson och A. F. Janson;

Vid domkyrkan i Västerås: undertecknade Fahlén, Fleming, von Geijer,
Hahn, Hallin, C. P. Jansson, Olofsson och Jesperson;

Vid domkapitlets expedition i Västerås: undertecknade Fahlén, Fleming,
von Geijer, Hahn, Hallin, C. P. Jansson, Olofsson och Jesperson;

Vid stifts- och läroverkshiblioteket i Strängnäs: undertecknade Fleming,
von Geijer, Hahn, C. P. Jansson, Jesperson och A. F. Janson;

Vid högre allmänna läroverket i Strängnäs: undertecknade Fleming,
von Geijer, Hahn, O. P. Jansson, Jesperson och A. F. Janson;

— 620 —

Vid högre allmänna läroverket i Västerås: undertecknade Fleming,
von Geijer, Halm, Jesperson och A. F. Janson;

Vid realskolan i Eskilstuna: undertecknade Fleming, von Geijer, Halm,
C. P. Jansson, Jesperson och A. F. Janson;

Vid folkskoleseminariet i Strängnäs: undertecknade von Geijer, Halm,
C. P. Jansson och A. F. Janson;

Vid tekniska skolan i Eskilstuna: undertecknade Fleming, von Geijer,
Hahn, C. P. Jansson, Olofsson och A. F. Janson;

Vid Strömsholms hingstdepå: undertecknade Fahlén, Fleming, von Geijer,
Hahn, Hallin, C. P. Jansson, Olofsson, Jesperson och A. F. Janson;

Vid kemiska stationen i Västerås: undertecknade Fleming, von Geijer,
Hahn, Jesperson och A. F. Janson;

Å de av den i § 1 under domänstyrelsen först omnämnda revisionsavdelningen
besökta kronoparker ävensom vid jägmästarebostäderna i Åsele
och Vilhelmina revir samt den för uppförande av bostad för jägmästaren i
Tåsjö revir inköpta tomt: undertecknade Fahlén, Hahn, Hallin, Eriksson,
C. P. Jansson och Olofsson;

Å de av den i § 1 under domänstyrelsen sist omförmälda revisionsavdelning
besökta kronoparker ävensom vid jägmästarebostäderna i Sorsele,
Norra Lycksele och Södra Lycksele revir, jägmästareexpeditionerna i Degerfors
och Norra Lycksele revir samt Hällnäs skogsskola: undertecknade Rydén,
Fleming, von Geijer, Åström, Jesperson och A. F. Janson.

För de i denna berättelse förekommande sifferuppgifternas överensstämmande
med räkenskaperna ävensom för ovan intagna tabellers riktighet är den
vid revisionen anställde kamreraren ansvarig.

Stockholm den 30 november 1914.

HUGO FAHLÉN.

K. v. GEIJER.

A. ÅSTRÖM.
JOHAN OLOFSSON.

VÄRNER RYDÉN.

ANTON HAHN.
BERNH. ERIKSSON
J. P. JESPERSON.

HERMAN FLEMING.
ERIC HALLIN.
CARL JANSSON.
ADOLF JANSON.

G. Thorstenson.

Reservation

vid § 5 under berättelsen angående domänstyrelsen:

av herr Åström, vilken ansett att paragrafen bort hava följande lydelse:

“Revisorerna hava — —--Norra Lycksele revir.

Hvad beträffar--— fästes Revisorernas uppmärksamhet vid att

för byggnaderna använts ett timringssätt, s. k. plattdrag, vilket torde få anses

mindre lämpligt och som kan antagas i sin mån hava bidragit —--—

ej anledning till anmärkning.

Till uppförande av--— så mycket mera anmärkningsvärd som

olägenheten av att i Lappmarkerna med deras synnerligen rika tillgång på
ved icke begagna sig av kakelugnar utan i stället anordna ett uppvärmningssystem,
för vilket icke annat än utländskt bränslematerial kan utan avsevärda
olägenheter användas, måste anses ligga i öppen dag. Revisorerna funno det
även — — — — kassaskåpsanordningar.

Revisorernas besök —--Revisorernas sida.

Mot beskaffenheten---intet att erinra.

— 622

Biksmarskalksämbetets

utlåtande angående anmärkning av
Riksdagens revisorer rörande Drottningholms
slotts räkenskaper.

Till Konungen.

Genom nådig remiss den 1 innevarande december har Eders Kungl.
Maj:t anbefallt riksmarskalksämbetet att avgiva underdånigt utlåtande i
anledning av vad i bifogat transumt av Riksdagens senast församlade
revisorers berättelse förekommit rörande Drottningholms lustslott.

Riksmarskalksämbetet har i detta ärende inhämtat yttrande av
ståthållarämbetet å Drottningholms slott, vilket yttrande härlios bifogas;
och får riksmarskalksämbetet till besvarande av den nådiga remissen i
underdånighet hänvisa till det av ståthållarämbetet i dess berörda yttrande ,
lämnade meddelande, att ståthållarämbetet vid förandet av Drottningholms
slotts räkenskaper för innevarande år kommer att iakttaga det av
Riksdagens revisorer begärda förtydligandet rörande benämningen av
vissa Drottningholms slottskassas medel.

Remissakten återställes underdånigst.

Stockholm den 31 december 1914.

Underdånigst

L. DOUGLAS.

Reinhold Rudbeck.

Ståthållarens å Drottningholms slott

yttrande.

Till riksmarskalksämbetet.

Genom remiss av den 9 dennes har riksmarskalksämbetet anmodat
ståthållareämbetet å Drottningholms slott att inkomma med yttrande
över en från kungl. finansdepartementet överlämnad transumt av Riksdagens
revisorers berättelse rörande Drottningholms lustslott.

Med återställande av den remitterade handlingen får ståthållareämbetet
vördsamt meddela, att ämbetet i räkenskaperna för innevarande
år kommer att iakttaga det av Riksdagens revisorer begärda förtydligandet
rörande benämningen av de från riksmarskalksämbetet den
5 december 1913 till ståthållareämbetetet överlämnade medel.

Drottningholm den 29 december 1914.

C. M. Lillieliöök.

- 623 -

Arméförvaltningeiis inten(lentsdepartements utlåtande

i anledning av Riksdagens
revisorers berättelse om verkställd
granskning av statsverkets järnte därtill
hörande fonders tillstånd, styrelse
och förvaltning under år 1913.

Till Konungen.

Till åtlydnad av Eders Kungl. Maj:ts den 8 december 1914 meddelade
nådiga befallning att avgiva underdånigt utlåtande med anledningav
Riksdagens senast församlade revisorers den 30 därförutgångne
november avgivna berättelse om verkställd granskning av statsverkets
jämte därtill hörande londers tillstånd, styrelse och förvaltning under år
1913, i vad samma berättelse rörde »fjärde huvudtiteln, arméförvaltningen»,
får arméförvaltningens intendentsdepartement, som det tillkommer
att avgiva yttrande över vad i §§ 3, 6, 7 och 8 framhållits, i
underdånighet anföra följande.

§ 3.

Revisorerna hava i denna paragraf erinrat därom, att arméförvaltningens
intendentsdepartement, som genom beslut den 31 mars 1913
bland fyra inkomna anbud antagit ett av aktiebolaget J. Pehrson & C:o
i Örebro avgivet anbud a leverans av 28,000 par skodon av modifierad
norrlandstyp, i sammanhang härmed uppdragit åt intendenten i intendenturkårens
reserv S. E. G. Agardh att vara kontrollant och besiktningsman
vid tillverkningen av omförmälda parti skodon, med rättighet
tör honom att anställa för besiktningen erforderliga biträden samt med
skyldighet ej mindre att förse varje besiktigad och godkänd sko med
stämpel än även . avgiva rapport till intendentsdepartementet, då leveransen
blivit fullgjord; och skulle intendenten Agardh såsom ersättning
för ovannämnda uppdrag äga att uppbära ett belopp av JO öre för
varje par skodon, som blivit besiktigat och godkänt, varjämte såsom
gottgörelse för de med anledning av uppdragets fullgörande erforderliga
resor, företagna av intendenten Agardh eller hans biträden, skulle
utbetalas 1 krona 80 öre tör varje resa å järnväg, andra klass, fram
och åter mellan Örebro och Rumla, samt 1 krona 80 öre för varje resa
med skjuts fram och åter mellan Sannahed och Rumla.

— 624 —

Revisorerna hava ifrågasatt, huruvida det icke skulle varit lämpligare
att direkt avlöna erforderlig sakkunnig besiktningspersonal i stället
för att, såsom skett, anställa en person med viss ersättning för varje
godkänt par skodon och med skyldighet för denne att av honom tillkommande
ersättning gottgöra använda biträden.

Beträffande ifrågavarande anmärkning får intendentsdepartementet
till en början i underdånighet framhålla, att det av Revisorerna ifrågasatta
förfaringssättet av departementet i allmänhet såsom varande det
för kronan förjnånligaste tillämpas vid besiktningar av leveranser för
departementets räkning och att avvikelser därifrån göras allenast i undantagsfall,
då förhållandena finnas därtill föranleda, Ett dylikt undantagsfall
var enligt departementets åsikt här för handen.

Den skyndsamhet, varmed omförmälda skodon på grund av det
dåvarande politiska läget måste levereras, nödvändiggjorde nämligen,
att desamma utsändes direkt från tillverkningsorten till truppförbanden.
Tiden ansågs ej medgiva, att skodonen levererades till arméns centrala
huvudförråd, vilka för övrigt till följd av bristande utrymme haft
svårigheter att mottaga så stora leveranser. Vid sådant förhållande
ansåg intendentsdepartementet lämpligast, att skodonen besiktigades på
platsen för tillverkningen, varigenom möjligen inträffande kassationer å
bestämmelseorterna undvekes samt den fördelen för kronan dessutom
vanns, att under arbetets fortgång kontroll över själva tillverkningen
och därvid använda materialiers beskaffenhet kunde utövas. En dylik
fortgående kontroll var i detta fall på grund av leveransens beskaffenhet
synnerligen önskvärd. Att intendentsdepartementet i fråga om sättet
för besiktningsarvodets utgående valde den av Revisorerna nu anmärkta
formen hade sin grund i den bestämda övertygelsen, att, under förutsättning
av en under tillverkningen fortgående kontroll av materialier
och arbete, hithörande utgifter därigenom skulle bliva för statsverket
minst betungande.

§ 6.

I denna paragraf hava Revisorerna fäst uppmärksamheten vid det
förhållande, att vid upphandling av proviantartiklar för vissa truppförband
föreskrivits, att vid fullgörande av leveranser skulle lända till
efterrättelse bestämmelserna i medicinalstyrelsens kungörelse den 16
november 1894 angående beskaffenheten av vissa för -statens behov
avsedda proviantartiklar, oaktat berörda kungörelse icke längre hade
gällande kraft, enär densamma ersatts med en av nämnda styrelse den

— 625

2 november 1911 utfärdad kungörelse angående fordringarna på viktigare
proviantartiklar m. m. vid leverans för statens behov.

Med anledning härav har intendentsdepartementet uti avlåten
cirkulärskrivelse till arméns samtliga truppförband med flera bringat vad
Revisorerna sålunda erinrat till vederbörandes kännedom för behörigt
framtida iakttagande.

§ 7-

Beträffande de i''''denna paragraf framställda anmärkningar, nämligen
att, medan i ett flertal fall i kontrakten rörande leverans av proviantartiklar
föreskrift intagits därom, att levererad skummjölk skulle innehålla
minst 0.7 procent fett, vid vissa av truppförbanden ifrågavarande kontrakt
saknat bestämmelse därom, ävensom att priset å svagdricka vid de olika
truppförbanden växlat från 3x öre till 6 öre för liter, vilket enligt Revisorernas
mening i främsta rummet torde berott på olika extrakthalt i
den levererade varan, får intendentsdepartementet i underdånighet anföra
följande.

I den av Eders Kungl. Maj:t den 1 juni 1900 fastställda normalportionsstat
å kokföda ingår bland andra proviantartiklar även skummad
mjölk. Vid tiden för fastställande av denna normalportionsstat lände
beträffande proviantartiklars beskaffenhet medicinalstyrelsens kungörelse
av den 16 november 1894 till efterrättelse. I nämnda kungörelse, där
skummad mjölk benämnes »mjölk, mager», föreskrives, att dylik mjölk
skall innehålla minst 0.7 procent fett. Eders Kungl. Magt har sålunda
fastslagit, att i gällande normalportionsstat ingående skummad mjölk
skall hålla en fetthalt av minst 0.7 procent. Medicinalstyrelsen har
visserligen senare, nämligen den 2 november 1911, utfärdat en ny kungörelse
angående proviantartiklars beskaffenhet, vari beträffande skummad
mjölk — benämnd »mjölk, separerad» och »biandmjölk» — någon minimifetthalt
ej föreskrives, men torde därigenom ej någon ändring skett eller
kunnat ske beträffande fetthalten hos i normalportionsstaten ingående
skummad mjölk.

Normalportionsstaten är emellertid endast en mätare av det värde,
portionén får betinga. Truppförbanden behöva sålunda ej utspisa samtliga
i normalportionsstaten ingående proviantartiklar, utan kunna, med iakttagande
av att portionen kommer att uppfylla de å densamma i gällande
fredsförplägnadsreglemente uppställda fordringar beträffande pris och
näringsvärde, helt eller delvis utbyta dem mot andra proviantartiklar,
allt efter befolkningens inom olika delar i landet smak och sedvänjor.

Revisionsberättelse ang. statsverket för år 1913. 79

— 626 -

Vederbörande trupp förban dschefer äga sålunda vid upphandling av mjölk
rättighet att, med hänsyn till de kostnader, övriga i portionen ingående
artiklar betinga, samt dessas sammanlagda näringsvärde, sluta avtal om
leverans av mjölk med en fetthalt vare sig högre eller lägre än den,
som föreskrives för den i normalportionsstaten ingående skummade mjölk.

I fråga om beskaffenheten av svagdricka tinnes i medicinalstyrelsens
ovannämnda kungörelse av den 2 november 1911 icke någon föreskrift
om viss extrakthalt. Någon dylik bestämmelse torde ej heller vara för
armén behövlig, då svagdricka ej ingår i gällande normalportionsstat.
Inom gränsen av den i lag bestämda alkoholhalten för svagdricka äga
vederbörande truppförbandschefer rättighet att med hänsyn till disponibla
medelstillgångar samt till manskapets önskningar bestämma kvaliteten
hos det svagdricka, som skall för truppförbandet upphandlas.

På grund av vad sålunda anförts och då frågan om ändringar i
den för armén under fredstid nu gällande normalportionsstat för kokföda
skall i hela dess vidd, jämlikt Eders Kungl. Maj:ts nådiga brev till
arméförvaltningens intendentsdepartement och sjukvårdsstyrelse den 11
december 1914, på vetenskaplig grund utredas samt härvid också de
gjorda erinringarna lära komma till ytterligare omprövning vid det till
Eders Kungl. Maj:t avgivande förslaget, får intendentsdepartementet teism
del avstyrka det av Revisorerna i denna anmärkningspunkt ifrågasatta
utfärdandet av en generell föreskrift, gällande för samtliga truppförband,
däri lägsta tillåtna fetthalt i skummjölk och motsvarande extrakthalt
i svagdricka skulle angivas.

§ 8-

Over Revisorernas i denna paragraf framställda anmärkning rörande
bestridda utgifter för en del körslor vid Norrlands trängkår har intendentsdepartementet
infordrat förklaring från chefen för nämnda kår; och får
departementet, som den 1 augusti 1911 uti utfärdat cirkulär lämnat
anvisning, huru vissa transporter vid beridna truppförband böra kunna
ombesörjas utan någon kostnad för kronan, härmed i underdånighet
överlämna omförmälda förklaring med tillkännagivande, att departementet
utöver vad kårchefen anfört icke har något att tillägga.

Stockholm den 14 januari 1915.

Underdånigst

F. HOLMQUIST.

AXEL EKMAN.

Emil Nordblom.

— 627 —

Kårchefens vid Norrlands trängkår

yttrande angående anmärkningen mot
utgifterna för vissa körslor vid kåren.

Till kungl. arméförvaltningens intendentsdepartement.

Med anledning av departementets skrivelse den 15 december 1914,
nr 5144 C, får jag härmed äran meddela, att samtlig i skrivelsen omnämnd
körning verkställts, då kårens hästar varit ute på övningar, som
varat flera dagar. Körning har då dels varit nödvändig, emedan varorna
på grund av kall väderlek ej kunnat förvaras i järnvägens godsmagasin,
dels ansetts fördelaktig för staten, emedan vagnshyran i annat fall blivit
dyrare än körningen. Slutligen ha även sjuka, som skickats hem från
fälttjänstövningar, körts till lasarettet med lejd skjuts, då hästar ej funnits
vid kåren disponibla.

Till departementets i skrivelsen åberopade cirkulär den 1 augusti
1911 har alltid hänsyn tagits vid upphandlingsannonsers avfattande.

Sollefteå den 9 januari 1915.

BERNDT FESTIN.

Kårchef.

Knut Posse.

Arméförvaltningens civila
departements

utlåtande angående av Riksdagens
revisorer framstålld anmärkning rörande
det förhållandet, att artillerioch
ingenjörhögskolans medelsredovisningar
för vissa månader icke varit
försedda med anteckningar om verkställd
granskning.

Till Konungen.

I sin berättelse om verkställd granskning av statsverkets jämte
därtill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1913
hava Riksdagens revisorer i § 4 under fjärde huvudtiteln anmält, att de
vid granskning av artilleri- och ingen] örhögskolans medelsredovisningar,
funnit, att desamma för vissa månader under revisionsåret icke varit försedda
med anteckningar om verskställd granskning i armé förvaltningen.

628 —

Efter härå erhållen nådig remiss får arméförvaltningens civila
departement i underdånighet anmäla, att ifrågavarande räkenskaper
undergått behörig granskning, men att vederbörande revisionstjänsteman
av förbiseende icke kommit att förse dem med påskrift om granskningen.

Stockholm den 9 januari 1915.

F.

Underdånigst

BERGENHOLTZ.

B. BOALT.

Gustaf Fischer.

Arméförvaltningens fortiflkationsdepartements utlåtande

angående Riksdagens revisorers
anmärkning rörande Västmanlands
regementes kasernetablissemang.

Till Konungen.

I anledning av Riksdagens revisorers berättelse av den 30 nästlidne
november får arméförvaltningens fortifikationsdepartement i underdånighet
anföra följande angående Revisorernas anmärkning under fjärde
huvudtiteln, arméförvaltningen, § 9.

I nämnda paragraf framhålla Statsrevisorerna, hurusom de vid
sitt besök vid Västmanlands regementes kasernetablissemang iakttagit,
att avlopp för skurvattnet saknades i manskapsmatsalen så att vid
spolning av golvet det smutsiga vattnet måste sopas ut genom dörrarna
och nedför de dit ledande trapporna, och ifrågasätta Revisorerna, om
icke för undanröjande av denna olägenhet avlopp för vattnet skulle kunna
anordnas.

Med anledning härav får fortifikationsdepartementet i underdånighet
framhålla, dels att det ansetts mindre lämpligt med hänsvm till hygieniska
förhållanden, att anbringa avloppsbrunnar i matsalar och dels att rengöringen
av matsalsgolvet bör ske med användande av våta svablar
och borstar, samt utan att sådana vattenmängder påspolas, att de behöva
sopas ut genom dörrarna. Fortifikationsdepartementet anser sålunda
ej något behov föreligga för anordnande av avloppsledning från här
ifrågavarande matsal.

629 —

Tillika får fortifikationsdepartementet i underdånighet framhålla,
att ett användande av störa vattenmängder för rengöringen — något
vartill anbringandet av avloppsledningar och brunnar lätt föranleder —
verkar fördärvbringande för träväggarnas syllar och andra nära golvet
liggande konstruktionsdelar.

Stockholm den 16 december 1914.

A. ODELSTIERNA.

L.

Underdånigst

W:son MUNTHE.

Axel Göransson.

Marinförvaltningens

utlåtande i anledning av Riksdagens
revisorers anmärkning rörande navigationsskolan
i Göteborg.

Till Konungen.

Genom nådig remiss den 7 december 1914 har Eders Kungl. Magt
anbefallt marinförvaltningen att inkomma med underdånigt utlåtande i
anledning av en uti Riksdagens revisorers berättelse om verkställd granskning
av statsverkets jämte därtill hörande fonders tillstånd, styrelse, och
förvaltning år 1913 under § 2 vid navigationsskolorna framställd anmärkning
rörande försenandet av om- och tillbyggnaden av navigationsskolan
i Göteborg.

Med återställande av remissakten får marinförvaltningen överlämna
i ärendet infordrat Äntrande av direktionen för nämnda navigationsskola
med därvid fogade skrivelse från byggnadskommittén; och har ämbetsverket
därtill icke något att tillägga.

I ärendets handläggning hava deltagit, utom undertecknad chef,
Dahlin, föredragande och Lannerstierna.

Stockholm den 14 januari 1915.

Underdånigst

På Kungl. Marinförvaltningens vägnar

GUSTAF DYRSSEN.

L. E. Kruse.

— 630 —

Direktionens för navigationsskolan i
Göteborg

yttrande.

Till kungl. marinförvaltningen.

Med anledning av kungl. marinförvaltningens skrivelse D. N:r
70—A civ. 892 angående yttrande över den av Riksdagens revisorer
gjorda anmärkningen, rörande försenandet av om- och tillbyggnaden av
navigationsskolan i Göteborg får direktionen härmed vördsamt överlämna
infordrad förklaring från den byggnadskommitté här i staden, som har
byggnadsfrågan om hand.

Direktionen, som genom en av sina medlemmar jämte navigationsskolans
föreståndare är representerad i byggnadskommittén, får därjämte
framhålla, att den gjort vad i dess makt stått för att få skolans ombyggnad
snarast fullgjord.

Göteborg den 7 januari 1915.

Å direktionens vägnar:

JOHN E. OLSON.

Alex. Thore.

Byggnadskommitténs för navigationsskolan
i Göteborg

yttrande.

Till direktionen för navigationsskolan i Göteborg.

I skrivelse till kommittén för navigationsskolans om- och tillbyggnad
av den 23 i denna månad haven I anhållit om uppgift dels
angående orsaken till försenandet med byggnadsarbetets påbörjande och
dels huruvida med full säkerhet kan påräknas, att byggnadsarbetet i sin
helhet kan vara avslutat så tidigt att inflyttning i de nya lokalerna kan
ske sommaren 1916 före skolterminens början.

Med anledning härav får kommittén anföra följande.

Kommittén tillsattes av stadsfullmäktige vid deras sammanträde
den 12 juni 1913 och gick omedelbart i författning om vidtagande av
åtgärder för uppgörande av för entreprenaden erforderliga ritningar,
arbetsdevis och entreprenadkontrakt.

Arbetena härmed fortgingo i normal ordning och hade i mars
månad detta år fortskridit så långt, att kommittén kunde inlämna ritningarna
till byggnadsnämnden i och för fastställelse.

— 631 —

Uti beslut av deri 7 därpåföljande april vägrade emellertid byggnadsnämnden
att meddela fastställelse å ritningarna, enligt protokollet förnämligast
av den anledningen, att ritningarna enligt nämndens mening
ej vore utförda i huvudsaklig överensstämmelse med de av stadsfullmäktige
godkända ritningarna.

över detta nämndens beslut anförde kommittén besvär hos
Konungens befallningshavande, som undanröjde beslutet genom utslag
den 18 maj detta år samt återförvisade ärendet till nämnden för förnyad
handläggning.

Omedelbart efter det Konungens befallningshavandes ifrågavarande
utslag kommit kommittén tillhanda, avlämnade kommittén ånyo ritningarna
till byggnadsnämnden med anhållan om deras fastställande.

Nämnden beslutade härvid att anföra besvär över Konungens befallningshavandes
ovan omförmälda utslag samt att förklara kommitténs
ansökan vilande i avbidan på utgången av ifrågavarande besvärsmål.

Sedan de sålunda anförda besvären ogillats av Kungl. Maj:t genom
utslag av den 6 sistlidne oktober, inlämnade kommittén efter erhållen
kännedom om utslaget ånyo ritningar till byggnadsnämnden för fastställelse,
vilka ritningar dock i vissa detaljer avveko från de tidigare
inlämnade.

Dessa sist ingivna ritningar godkändes av byggnadsnämnden vid
dess sammanträde den 10 november detta år.

Omedelbart härefter gick kommittén i författning om utarbetande
av de för eutreprenaden erforderliga detaljritningar samt om komplettering
av arbetsdevisen.

Dessa arbeten hava numera fortskridit så långt, att entreprenadanbud
kunna infordras någon av de första dagarna av nu instundande år.

För den händelse dessa entreprenadanbud på grund av nu rådande
utomordentliga förhållanden bliva så höga, att det åt kommittén beviljade
anslaget skulle bliva otillräckligt och ärendet alltså behöva underställas
stadsfullmäktiges förnyade prövning, är det kommitténs vissa förhoppning,
att byggnadsarbetena i sin helhet skola kunna avslutas så tidigt,
att inflyttning i de nya lokalerna kan ske sommaren 1916 före skolterminens
början.

Göteborg den 30 december 1914.

På byggnadskommitténs vägnar:

A. J. ATTERBERG.

F. Petri.

— 632 —

Väg- och vatten byggnadsstyrelsens utlåtande

i anledning av anmärkningar
av Riksdagens revisorer.

Till Konungen.

Till följd av nådig remiss i anledning av vad Riksdagens revisorer
anfört uti §§ 1 och 3 uti ett vid den nådiga remissen fogat transumt
får väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i underdånighet anföra:

Vidkommande den i § 1 framställda erinran att i ett flertal fall
styrelsens protokoll ehuru i vederbörlig ordning justerade icke varit försedda
med protokollsförarens underskrift, får styrelsen lämna den förklaringen,
att den omständigheten, att protokollen ej alltid varit försedda
med protokollsförarens underskrift torde vara beroende på, att särskild
protokollsförare ej utsetts inom kungl. styrelsen utan protokollen ofta
måst uppsättas genom ledamots försorg, men kommer styrelsen, som
dock icke anser bristen på protokollsförares underskrift vara av reell
betydelse, då styrelsen bär ansvaret för det i protokollet angivna beslutet,
i framtiden att ställa sig Revisorernas önskan i detta avseende till efterrättelse.

Beträffande den av Revisorerna i § 3 framställda erinran rörande
anläggning av ödebygdsvägen från Stensele till Tärna, vill styrelsen
meddela att enligt de av Kungl. Maj:t för anslagens användande meddelade
bestämmelser, hade Konungens befallningshavande att hänvända
sig till chefen i övre norra väg- och vattenbyggnadsdistriktet med anhållan,
att han ville lämna anvisning på någon i avvägning och stukning
kunnig schaktmästare eller ung ingenjör, som mot billigt arvode ville
åtaga sig att verkställa undersökning och uppgöra arbetsplan jämte kostnadsförslag
till vederbörande vägföretag. Undersökningsförrättare skulle
därefter förordnas av Konungens befallningshavande, varvid Konungens
befallningshavande icke vore bunden av det av distriktschefen avgivna
förslaget. Vidare skulle Konungens befallningshavande förordna länsmannen
i orten eller annan lämplig person att mot skäligt arvode utöva
kontroll å vederbörande företag. Slutlig avsyning av företag skulle
däremot böra verkställas av den distriktstjänsteman, som chefen i övre
norra väg- och vattenbyggnadsdistriktet därtill utser.

1 enlighet med dessa bestämmelser har Konungens befallningshavande
uppdragit åt en schaktmästare O. Lindblom att verkställa under -

- 633

sökning samt uppgöra plan och kostnadsförslag till vägen mellan Stensele
och Tärna samt beträffande vägdelen inom Stensele socken förordnat
länsmannen i orten att övervaka arbetets utförande.

Såsom härav framgår har kungl. väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
icke haft något att skaffa vare sig med uppgörande av plan för vägarbetet
eller med arbetets utförande och kungl. styrelsens befattning
med väganläggningen har inskränkts därtill, att arbetets slutliga avsyning
skall verkställas av en kungl. styrelsens distriktstjänsteman.
Beträffande den av Riksdagens revisorer omnämnda vägdelen inom
Stensele socken har emellertid någon framställning om sådan avsyning
icke från Konungens befallningshavande inkommit.

Stockholm den 19 januari 1915.

Underdånigst

FRIDOLF WIJNBLADH.

B. STAFSING. O. Z. EKDAHL. G. C. LINDENCRONA.

F. H. Hillman.

Medicinalstyrelsens

utlåtande angående Riksdagens revisorers
anmärkningar rörande byggnadsplan
för Strängnäs hospital.

Till Konungen.

Genom nådig remiss den 1 december 1914 har Eders Kungl. Maj:t
befallt medicinalstyrelsen att avgiva underdånigt utlåtande angående vissa
av Riksdagens revisorer framställda anmärkningar rörande byggnadsplan
för Strängnäs hospital.

Till åtlydnad av den nådiga befallningen får medicinalstyrelsen i
underdånighet anföra följande.

Riksdagens revisorer hava anfört, att Revisorerna, som besökt det
för Strängnäs hospital avsedda område, därvid av såväl tomtens terrängbeskaffenhet
som av upplysningar, vilka vid besöket inhämtats angående
grundförhållandena, fått den uppfattningen, att med genomförandet av
den föreliggande byggnadsplanen dels vissa byggnader skulle få ett
läge, som måste anses mindre förmånligt och som skulle betinga beBevisionsberuttelse
ang. statsverket för år 1913. SO

— 634 —

tydande grundläggningskostnader, dels oek att avsevärda svårigheter
skulle uppstå för ordnande på ett tillfredsställande sätt av avloppsförhållandena
å tomten.

Beträffande de utredningar in. in., vilka hittills verkställts i fråga
om anläggningen av Strängnäs hospital, får medicinalstyrelsen i underdånighet
hänvisa till vad statsrådet och chefen för civildepartementet
anfört till statsrådsprotokollet över civilärenden den 14 januari 1915
beträffande anvisande av anslag till uppförande av ifrågavarande hospital.

Vad så vidkommer Riksdagens revisorers anmärkning angående
det mindre förmånliga läget för vissa av anstaltens byggnader och därav
föranledda betydande grundläggningskostnader får medicinalstyrelsen
till en början framhålla, att det icke varit avsett, att genom den utav
medicinalstyrelsen med biträde av särskilt tillkallade sakkunniga utarbetade
situationsplanen, vilken nu varit föremål för Revisorernas granskning,
definitivt fastställa läget för anstaltens byggnader. Ett dylikt
slutligt fastställande förutsätter nämligen en mera detaljerad terrängundersökning
med ty åtföljande borrningar, en undersökning, som med
hänsyn till de med densamma förenade kostnaderna icke ansetts böra
komma till utförande, förrän ritningarna till anstalten blivit av Eders
Kungl. Maj:t godkända och nådigt uppdrag meddelats styrelsen att
föranstalta om byggnadsarbetets verkställande.

Sedan Eders Kungl. Maj:t numera genom nådigt brev den 31 nästlidne
december lämnat styrelsen sådant uppdrag och i sammanhang
därmed anbefallt styrelsen att, med anledning av Revisorernas nu förevarande
anmärkning, verkställa ytterligare undersökning av grundförhållandena
å det område, där byggnaderna för hospitalet äro avsedda att
uppföras, kommer ärendet att från styrelsens sida bliva föremål för den
noggrannaste undersökning.

Utav ett i avskrift härhos bifogat protokoll med därtill hörande
karta1) över av stad singenjören Hj. Carlsson verkställda borrningar å
hospitalsområdet framgår, att de'' byggnader, vilkas grundförhållanden
möjligen skulle kunna anses mindre förmånliga och därför betinga ökade
grundläggningskostnader, äro paviljong II och III för män samt möjligen
även paviljong IV för män. Djupet till fast botten för den förstnämnda
kombinerade paviljongen (paviljongen II och III) växlar mellan
l.l och 7.5 meter och för den sistnämnda mellan 1.3 och 4.6 meter.

För att emellertid söka erhålla bättre grund för paviljongerna i
fråga har styrelsens arkitekt Gustaf Wickman på styrelsens anmodan
på bifogade situationsplan, märkt den 21 december i9141), dels gjort

A) Dessa handlingar överlämnas till statsutskottet.

— 635 —

eu omkastning av läget för paviljong 11 och III mot paviljong I, sa
att denna sistnämnda, betydligt mindre paviljong skulle bliva förlagd
å mark med eventuellt mindre god grund och paviljong II och III ä
mark med god grund, dels oek flyttat paviljong IV något uppåt den
sluttning, varå den skall förläggas.

Därefter har medicinalstyrelsen från t. f. överläkaren vid Vänersborgs
hospital och asyl E. Lauritzen, vilken som kommittéledamot och
sakkunnig deltagit i den föregående utredningen angående uppförande
av ifrågavarande hospital, infordrat yttrande, huruvida ur sjukvårdssynpunkt
paviljongerna skulle kunna förläggas enligt berörda situationsplan,
och har Lauritzen uti sitt den 9 dennes avgivna utlåtande anfört följande.

»Den föreslagna omkastningen av de båda paviljongerna m. I och
in. II—III är ur sjukvårdssynpunkt i hög grad olämplig. Paviljong in.
I, som hyser den lugnaste övervakningsavdelningen med dess mycket
känsliga patienter och därjämte samtliga sovrum lör nattbetjäningen,
som för att kunna sova om dagen nödvändigtvis måste hava sina sovrum
förlagda så lugnt som möjligt, skulle därmed komma att ligga nära
och mitt emellan paviljong in. III och paviljong m. IV, vilka båda hysa
högljudda, ofta synnerligen störande patienter. A idare skulle paviljong
in. I gå miste om den vackra utsikten över fjärden, och här finnas de
patienter, som kanske mest av alla äro för sitt sinnestillstånd i behov
av en dylik förmån.

Placeringen av paviljong in. IV skulle enligt min mening bliva
alltför nära berget, till men särskilt för dagrummets belysning och utsikten
från detsamma; även skulle paviljong in. \ komma att skymma
för detta redan förut svagt belysta rum.

Från byggnadsteknisk synpunkt förefaller det mig som svårigheter
skulle uppstå vid ,den föreslagna placeringen av paviljong in. II—III
därigenom, att markhöjdskillnaden mellan flygeländarna och huvudbyggnaden
bleve så stor, minst 3 meter, därvid huvudbyggnadens läge lägst;
vid planeringen av promenadgården torde detta förhållande komma att
betinga avsevärda kostnader. — Åven vid den föreslagna platsen för
paviljong m. IV blir markhöjdsdifferensen ofördelaktigare än på den
förut förordade.

Från allmän estetisk synpunkt anser jag, att anstalten skulle komma
att lida utomordentligt genom den föreslagna omplaceringen. Det stora
in. II—Ill-komplexet skulle alltför mycket dominera vid anstaltsentréen
och avleda uppmärksamheten från administrationsbyggnaden. Den inre
(östra) ''borggården’ skulle genom tillbakaskjutandet av paviljong IV alldeles
förlora sin nuvarande tilltalande prägel.

- 636 -

Någon mindre förskjutning av ovannämnda byggnader kan tydligen
ske utan olägenhet för sjukvården.»

Med hänsyn till vad t. f. överläkaren Lauritzen sålunda anfört
anser medicinalstyrelsen den ifrågasatta omplaceringen av paviljongerna
I, II, III och IV för män vara mindre lämplig.

Arkitekten Wickman har å ovannämnda situationsplan jämväl gjort
en förflyttning av paviljong IV för kvinnor, vilken paviljong, enligt vad
Riksdagens revisorer anförde vid sitt besök å platsen, vid vilket undertecknad
Stenbeck närvar, skulle komma att bliva förlagd i en stark
bergsluttning och därför besväras av bergsyra. Denna omplacering har
t. f. överläkaren Lauritzen uti sitt ovanberörda yttrande förklarat icke
hava någon betydelse från sjuk vårdssynpunkt, och har ej heller medicinalstyrelsen
för sin del något att erinra mot densamma.

Vid bestämmandet av de olika byggnadernas läge måste naturligtvis
de för sjukvården ledande principerna vara till viss grad avgörande.
Man måste sålunda tillse, att de få ett lämpligt inbördes läge så, att
t. ex. de för lugna patienter avsedda paviljongerna icke bliva förlagda
i omedelbar närhet av paviljongerna för oroliga, varigenom de oroliga
och stojande patienterna skulle komma att verka störande på de förstnämnde;
att paviljongerna förläggas på lämpligt avstånd från varandra
och på sådant sätt, att lokalerna i desamma erhålla möjligast bästa belysning,
samt att terrängförhållandena bliva sådana, att transporten
mellan paviljongerna blir bekväm, m. m. När hänsyn måste tagas till
alla dylika förhållanden, är det helt naturligt, att svårigheter kunna
uppstå att erhålla fullgod grund för alla byggnader.

Vad nu beträffar Strängnäs hospital synes det medicinalstyrelsen,
att grundförhållandena därstädes i stort sett icke kunna anses såsom
ogynnsamma. Djupen till fast mark växla i allmänhet mellan cirka 0.5
och 2 meter, och det är endast beträffande omskrivna paviljongerna II
och III samt IV för män, som avståndet till fast botten går till högre
tal, dock enligt vad hittills gjorda borrningar utvisa i intet fall högre
än till 7.5 meter. Komplexet består av 25 byggnader och kan placeringen
av dessa ske så, att endast för två av dem grundförhållandena
kunde önskats bättre, torde man knappast kunna påstå, att desamma
äro ogynnsamma.

Beträffande Revisorernas andra anmärkning, att avsevärda svårigheter
skulle uppstå för ordnande på ett tillfredsställande sätt av avloppsförhållandena
å hospitalets tomt, har medicinalstyrelsen infordrat yttrande
från kaptenen Carl J. Insulander, som förut biträtt med uppgörandet av
förslaget till avloppsledningarna vid hospitalet. Denne har uti sitt den

687

12 dennes avgivna utlåtande anfört, att avloppen för byggnaderna kring
den stora centralgården, som lutade från sydost mot nordväst, vore avsedda
att sammanföras mellan paviljongerna 111 och IV för män samt
därefter dragas något åt nordost för att omedelbart bakom kullarna
kröka av mot sydost direkt ned till Mälaren. Med denna ledning skulle
sedan strax öster om tomtområdet förenas en ledning från områdets
södra hörn. Detta program kunde utan svårighet genomföras, dock
borde möjligen sysslomansbostaden förläggas på något högre nivå än
enligt senaste föreliggande preliminära plan över de olika byggnadernas
placering.

I likhet med kaptenen Insulander håller medicinalstyrelsen före,
att den för avloppsledningarna uppgjorda planen utan svårighet kan
genomföras. Då styrelsen, såsom ovan nämnts, kommer att vidtaga
grundlig undersökning angående de av Revisorerna berörda frågorna,
skall styrelsen ej underlåta att jämväl taga i övervägande vad kaptenen
Insulander anfört i fråga om sysslomansbostadens förläggning.

I handläggningen av detta ärende har, förutom undertecknade,
deltagit överinspektören för sinnessjukvården i riket, medicine doktorn
Alfred Petrén, vilken jämväl förut deltagit i utredningen angående ifrågavarande
hospitalsbygge.

Stockholm den 16 januari 1915.

Underdånigst

B. BUHRE.

RICHARD STENBECK.

Karl Leijer.

Socialstyrelsens

utlåtande i anledning av vissa anmärkningar
av Riksdagens revisorer
mot socialstyrelsens räkenskaper.

Till Konungen.

1 nådig remiss den 1 december 1914 har Eders Kungl. Maj:t
anbefallt socialstyrelsen att avgiva underdånigt utlåtande angående de
av Riksdagens revisorer gjorda anmärkningar mot styrelsens räkenskapsföring.

- 638 —

I anledning härav får styrelsen med åberopande av bilagda \. P. M.
av styrelsens räkenskapsförare, i underdånighet anföra, att styrelsen
skall tillse, att ifrågavarande anmärkningar bliva för framtiden iakttagna.

I detta ärendes behandling hava deltagit generaldirektören Elmquist
samt byråcheferna Huss och Bergsten.

Stockholm den 16 januari 1915.

Underdånigst

HENNING ELMQUIST.

GUNNAR HUSS.

Bilaga.

V. P. M.

Anmodad att yttra mig över de av Riksdagens revisorer gjorda
anmärkningar mot socialstyrelsens räkenskaper får jag med avseende
härå vördsamt anföra följande.

Då vid socialstyrelsens trädande i verksamhet fråga uppstod om
uppläggning av styrelsens räkenskaper syntes det lämpligast och säkrast
att härvid följa samma system, som tillämpats i något av de äldre
centrala verken. Det låg vid sådant förhållande närmast till hands att
vända sig till kungl. kommerskollegium, som jämväl har en betydande
medelsförvaltning.

I likhet med vad som varit brukligt i nämnda ämbetsverk —
enligt vad jag inhämtat tillämpas samma praxis även i en del andra
centrala verk — ansåg jag det icke nödigt att vid utgången av år
1913 verkställa bokslut i annan mån än att debet- och kreditsidorna
nedsummerades med utsättande av tillgång eventuellt brist å de särskilda
anslags- och utgiftstitlarna i huvudboken, varjämte det sammandrag
över styrelsens räkenskaper, som bilagts redovisningen till kungl.
kammarrätten och även överlämnats till Riksdagens revisorer, upprättades.
Av detta sammandrag, som underskrivits av mig i egenskap
av räkenskapsförare, framgår tydligt de olika anslagens ställning i förhållande
till styrelsens tillgångar i kassan och i riksbanken vid årsskiftet.
Detta var anledningen till det av Riksdagens revisorer anmärkta förhållandet
att något särskilt balanskonto icke införts i huvudboken.

— 639

Riksdagens revisorer anmärka vidare, att huvudbokens konti icke
kunnat kontrolleras av den grund, att någon kassajournal icke bilagts räkenskaperna.
Att så icke skett är beroende därpå, att det syntes vara
onödigt medsända kassajournalen, enär samtliga utgiftsposter finnas i
detalj upptagna i den särskilda redovisningen till kung!, kammarrätten.
På framställd begäran blev emellertid kassa journalen överlämnad till
Riksdagens revisorer. Framhållas må i samband härmed, att de av mig
ovan åberopade ämbetsverken vid avgivande av sin redovisning till
kungl. kammarrätten icke bilägga vare sig kassajournal eller huvudbok.

An vidare påpeka Riksdagens revisorer, att åt en del konti givits
godtyckliga rubriker. Denna anmärkning torde avse kontorubrikerna i
huvudboken, där anslagens benämning enligt riksstat och vederbörande
kungl. brev i flera fall förkortats. I meranämnda sammandrag och i
redovisningen till kungl. kammarrätten i övrigt hava emellertid de fullständiga
benämningarna använts.

Revisorerna anmärka slutligen, att utstrykningar och raderingar
förekomma i huvudboken. Med avseende härå får jag framhålla, att
det ursprungligen varit min avsikt att renovera den under löpande år
förda konceptboken samt att foga det sålunda renoverade exemplaret vid
styrelsens redovisning. Som jag emellertid vid den tid under år 1914,
då jag var sysselsatt med utarbetande av nyssnämnda redovisning —
vilken skulle vara inlämnad till kungl. kammarrätten före den 1 september
— inkallades till krigstjänstgöring i landstormen och denna omständighet
verkade synnerligen hindrande på arbetets slutförande, kom renoveringen
av huvudboken tyvärr aldrig till stånd.

Stockholm den 16 januari 1915.

Elis Bjursteclt.

Räkenskapsförare i kungl. socialstyrelsen.

Konungens befallningshavandes
i Malmöhus län

utlåtande i anledning av en anmärkning
av Riksdagens revisorer.

Till Konungen.

På grund av föreskrift i nådig remiss den 1 december 1914 har
Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande att avgiva underdånigt utlåtande
i anledning av en av Riksdagens revisorer gjord anmälan beträffande

- 640

amorteringen av kostnaderna för införande av värmeledning i härvarande
länsresidens; och får Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande i sådant
avseende härmed i underdånighet anföra följande.

Enligt överintendentsämbetets skrivelse till Eders Kungl. Maj:ts
befallningshavande den 16 november 1909 skall landshövdingen i Malmöhus
län återgälda statsverket kostnaden för anläggning av värmeledning
i länsresidenset genom amortering under femton år, räknat från och
med år 1910, med ett belopp årligen av 662 kronor 17 öre, och skola
amorteringarna inbetalas inom varje års utgång genom insättning å statskontorets
räkning hos riksbankens avdelningskontor i Malmö. Samtliga
dessa till betalning förfallna amorteringar hava blivit av undertecknad
De la Gardie fullgjorda, ehuru i några fall inbetalningarna skett å senare
dag än som vederbort. Enligt vad av riksbankens avdelningskontor
härstädes kan vitsordas har inbetalts

den 7 mars 1911 ...............

» 7 december 1911 ......

» 2 maj 1913..................

» 2 februari 1914 .........

» 23 december 1914......

Malmö i landskontoret den

. kronor 662: 8 7 (för år
» 662:87 ( » »

» 662: 87 ( » »

» 662:87 ( » »

» 662: 8 7 ( » »

18 januari 1915.

1910) ,

1911) ,

1912) ,

1913) och

1914) .

Underdånigst

R. de la GARDIE.

H. Lamell.

Konungens befallningshavandes
i Jönköpings lön

utlåtande i anledning av en Riksdagens
revisorers anmärkning.

Till Konungen.

Vid avgivande av underdånigt utlåtande i anledning av vad Riksdagens
revisorer anmärkt beträffande amorteringen av kostnaderna för
införande av värmeledning i vissa länsresidens, däribland Jönköpings,
får jag i underdånighet anföra följande.

Mig såsom landshövding i Jönköpings län åliggande skyldighet att
genom årliga avbetalningar ersätta statsverkets kostnader för införande

av värmeledning i härvarande länsresidens grundar sig på bestämmelser
i Kungl. Maj:ts nådiga brev den 22 oktober 1909. I detta brev föreskrives
i fråga om sättet för betalningsskyldighetens fullgörande, att
den årliga amorteringen skall inbetalas inom varje års utgång genom insättning
å statskontorets räkning hos riksbankens avdelningskontor i Jönköping.

Denna min skyldighet beträffande i anmärkningen avsedd amortering
för år 1913 har, såsom framgår av närslutna avskrift av reversalet
rörande amorteringens leverering, blivit i föreskriven tid och ordning
fullgjord.

Anmärkningen, så vitt den riktats emot mig, är sålunda oriktig
och jag bestrider densamma.

Anmärkningens framställande måste enligt min mening antagas
bero på Revisorernas uppfattning, att belopp, som någon av de sista
dagarna ett år levereras å statskontorets räkning hos riksbankens avdelningskontor
i landsorten, alltid måste bokföras såsom inkomst hos statskontoret
under samma år. Endast under en dylik förutsättning torde
man kunna antaga, att Revisorerna uraktlåtit hos statskontoret eller
riksbankens avdelningskontor härstädes undersöka, huruvida amorteringsbeloppet
i fråga verkligen levererats i avdelningskontoret under år 1913,
ehuru detsamma i statskontoret bokförts såsom inkomst först i januari
år 1914. Revisorerna hava nämligen, enligt vad anmärkningen giver
vid handen, haft tillgång till ovannämnda nådiga brev med bestämmelser
om sättet för fullgörandet av min amorteringsskyldighet. De kunna
således, ehuru i deras referat av dessa bestämmelser icke medtagits
föreskriften om att amorteringen skulle inbetalas i riksbankens avdelningskontor
här, icke hava saknat kännedom om denna föreskrift.

Möjligheten, att anmärkningen skulle avse någon erinran mot anordningen
av statskontorets bokföring, synes mig redan av anmärkningens
form vara utesluten.

Jönköping den 16 januari 1915.

Underdånigst:

FREDR. PETTERSSON.

Avskrift. Bilaga.

Reversal.

Å statsverkets giroräkning i riksbanken insättas för kungl. statskontorets
räkning kronor femhundratjugofem 76 öre utgörande av herr

Revisionsberättelse ang. statsverket för dr 1913. 81

- 642 —

landshövdingen i Jönköpings län inbetald amortering för år 1913 å
värmeledningen i länsresidensets boställsvåning.

Jönköping den 31 december 1913.

Gottfr. Malmström.

Kr. 525: 7 6. t. f. landskamrerare.

Jönköping.

Förestående belopp, 525 kr. 76 öre, kvitteras.

Jönköping i riksbanken den 31 december 1913.

Annot.:

G. Kornell. A. Löivenborg.

Rätt avskrivet betygar:

Jönköpings läns landskontor den 2 december 1914.

I tjänsten:

Knut Gislan.

Konungens befallningshavandes
i Södermanlands län

utlåtande i anledning av en anmärkning
av Riksdagens revisorer.

Till Konungen.

Till åtlydnad av nådig remiss den 1 i denna månad, tecknad å
transumt av en berättelse från Riksdagens revisorer, får Eders Kungl.
Maj:ts befallningshavande härmed underdånigst överlämna styrkt avskrift
av kvitterat reversal, utvisande, att den av Revisorerna omförmälda
amortering för år 1913 av kostnaderna för anordnande av värmeledning
här i länsresidenset blivit av undertecknad landshövding fullgjord genom
beloppets insättande i riksbankens avdelningskontor härstädes den 31
december 1913.

Vid sådant förhållande och då den hittills föreskrivna amorteringsskyldigheten
alltså icke blivit i någon mån eftersatt, har Eders Kungl.
Maj:ts befallningshavande icke vidare utlåtande att i ärendet avgiva.

Nyköping i landskontoret den 22 december 1914.

Underdånigst:

L. REUTERSKIÖLD.

Edvard Ahlner.

643 —

Avskrift. Bilaga.

Levereringsro vcrsal.

I riksbankens avdelningskontor i Nyköping insättas för kungl.
statskontoret å statsverkets giroräkning kr. 445: 3 5 utgörande landshövdingens
andel i kostnaderna för värmeledning i residenset i Nyköping.
Nyköping den 31 december 1913.

L. Beuterskiöld.

Förestående belopp, 445 kr. 35 öre, kvitteras.

Nyköping i riksbanken den 31 december 1913.

Annot.:

A. Ericson. T. Wahlgren.

Vidimeras ex officio:

Edvard Ahlner.

Statskontorets

utlåtande angående av Riksdagens
revisorer framställda anmärkningar
beträffande tiden för utgivandet av
den s. k. statsliggaren samt huvudtitlarnas
expensanslag.

Till Konungen.

Enligt nådig remiss åligger det statskontoret att avgiva underdånigt
utlåtande med anledning av vad i Riksdagens revisorers den
30 november 1914 avgivna berättelse om verkställd granskning av statsverkets
jämte därtill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning
under år 1913 förekommit rörande den så kallade statsliggaren och
förslagsanslagen till skrivmaterialier och expenser, ved m. m.; och får
statskontoret till åtlydnad härav i underdånighet anföra följande.

Beträffande först statsliggaren hava Revisorerna under berättelsen
angående statskontoret omförmält, hurusom densamma i allmänhet icke
utkommit från trycket förrän under senare hälften av det år, för vilket
den varit avsedd, samt för år 1913 publicerats först den 24 december
och för år 1914 ännu icke utkommit vid revisionens avslutande. Revisorerna,
som funnit detta förhållande i hög grad otillfredsställande, hava
framhållit nödvändigheten av ett väsentligt tidigare utgivande av liggaren

644 —

och såsom sin åsikt uttalat, att detta mål syntes kunna vinnas genom
att dels anteckningarna i manuskriptet angående förändringar i förhållande
till föregående års liggare verkställas, så snart Kung]. Maj:ts brev eller
andra meddelanden i ämnet inkommit till statskontoret, dels ock manuskriptet
icke hålles öppet för dylika anteckningar inpå det år, för vilket
liggaren är avsedd. Om anteckningarna avbrötes med utgången av näst
föregående år och tryckningen sålunda kunde börja omedelbart efter det
nya årets ingång, syntes liggaren kunna utkomma åtminstone i början
av mars.

Statskontoret, som delar Revisorernas uppfattning om det otillfredsställande
i att statsliggaren hittills utkommit i hög grad försenad, får
till förklaring av att så skett åberopa innehållet av här bifogade av
tillförordnade förste revisorn i ämnet avgivna memorial (Bil. A.). Beträffande
de av Revisorerna förordade utvägarna att råda bot på det
påpekade missförhållandet — omedelbar anteckning i manuskriptet av
vederbörande kungl. brev och övriga meddelanden i ämnet samt anteckningarnas
avbrytande med utgången av året näst före det, för vilket
liggaren är avsedd — torde det vara otvivelaktigt, att dessa åtgärder
äro för ändamålet fullt effektiva och böra kunna leda till vinnande av
det av Revisorerna uttalade önskemålet — liggarens utgivande senast i
början av mars. Anledningen till att dessa utvägar icke hittills anlitats
är, vad verkställandet av anteckningarna vidkommer, att söka däri, att
riksbokslutsbyråns arbetskrafter icke med hänsyn till riksbokslutet och
övriga dem påvilande göromål medhunnit att göra annoteringarna för
liggaren i behörig tid och, vad angår avbrytandet av anteckningarna
vid årsskiftet, i statskontorets önskan att liggaren måtte bliva så fullständig
som möjligt genom intagande i densamma av sådana förändringar
i förhållande till föregående års liggare, som meddelas statskontoret
under de första månaderna av året. Då av Revisorernas yttrande i
frågan synes framgå, att denna fullständighet måste anses vara av underordnad
betydelse i förhållande till önskvärdheten av att liggaren utkommer
i god tid, har statskontoret emellertid för avsikt att hädanefter
tillämpa det av Revisorerna förordade förfaringssättet beträffande tiden
för öppenhållandet av manuskriptet. Vidkommande frågan om tiden för
verkställande av anteckningarna är denna, såsom ovan antytts, på grund
av knappheten av riksbokslutsbyråns arbetskrafter av mera svårlöst
beskaffenhet. Statskontoret ämnar dock genom omläggning av arbetsfördelningen
å byrån i syfte att bereda tillfälle för en tjänsteman att
under erforderlig del av året odelat ägna sin tid åt annoteringarna söka
ernå, att de före årets slut inkomna meddelandena för liggaren också

jiro vid nämnda tidpunkt antecknade. Det är emellertid icke uteslutet,
att denna åtgärd kommer att nödvändiggöra någon förstärkning av
byråns arbetskrafter; och får statskontoret i underdånighet förbehålla
sig att i sinom tid få inkomma med den framställning härom, som må
visa sig av omständigheterna påkallad.

Med hänsyn till de åtgärder, som statskontoret sålunda har för
avsikt att snarast möjligt vidtaga, anser sig statskontoret hava grundad
anledning antaga, att 1916 års liggare skall kunna utkomma inom den
av Revisorerna önskade tiden. Liggaren för år 1915 kan däremot icke
publiceras i början av mars, enär anteckningarna för denna årgång ännu
äro till allt för ringa del verkställda. För att till följd härav utgivandet
icke ånyo må oskäligt fördröjas, är det nödvändigt att denna balans,
så fort ske kan, avarbetas och till följd härav föreligger för innevarande
år ett oavvisligt behov av ökning i byråns arbetskrafter. Om
beredande av medel härför kommer statskontoret också att under de
närmaste dagarna göra underdånig framställning.

I avseende å sättet lör upphandling av skrivmaterialier hava
Revisorerna framhållit, hurusom av de olika ämbetsverkens expensmedelsräkningar
framginge, att under det att ett och annat ämbetsverk erhållit
ganska avsevärd rabatt vid inköp av sådana materialier, andra ämbetsverk
icke fått någon eller eu betydligt lägre rabatt och detta jämväl
då säljaren varit densamma i ena som i andra fallet. Med anledning häråt''
hade Revisorerna velat ifrågasätta, huruvida icke väsentligen billigare
inköpspris skulle kunna erhållas genom att något av ämbetsverken finge
i uppdrag att införskaffa anbud å och träffa avtal om gemensamma
priser för nästkommande års leverans av skrivmaterialier till samtliga
ämbetsverk inom huvudstaden eller, om så icke ansåges böra förfaras,
ämbetsverken borde erinras om nödvändigheten av att söka förskaffa
sig lägsta möjliga nettopris vid ifrågavarande inköp.

Vad angår den växlande rabatt, olika ämbetsverk erhållit hos en
och samma försäljare, har denna, enligt vad statskontoret inhämtat,
åtminstone i åtskilliga fall berott därpå, att vissa ämbetsverk inköpt
och förbrukat större kvantiteter skrivmaterialier än andra verk och av
sådan anledning kunnat betinga sig förmånligare villkor.

Givetvis borde emellertid en allmän minskning i nettoprisen kunna
betingas, om ett gemensamt leveransavtal kunde för de i huvudstaden

646

befintliga statsmyndigheters vidkommande träffas med en och samma
försäljare. Det synes dock ovisst, om ett dylikt antagande av en ensam
leverantör låter sig lämpligen göra och om ej även vissa olägenheter
vore att därav befara. I varje fall torde frågan, huruvida eller i Vilken
omfattning ett gemensamt leveransavtal lämpligen kan komma till stånd,
svårligen kunna bedömas utan föregående undersökning och samråd
mellan vederbörande ämbetsverk i fråga om arten och myckenheten av
deras behov m. m.

I avseende å föreliggande ämne vill statskontoret i underdånighet
erinra, att, jämlikt nådigt brev den 13 juni 1913, särskilda sakkunniga
tillkallats för att inom finansdepartementet verkställa utredning, huruvida
och i vad mån ökad centralisering vid upphandling för statens
räkning borde äga rum; och, enligt vad statskontoret inhämtat, komma
dessa sakkunniga att med det snaraste till behandling upptaga även
frågan om en central upphandling av skrivmaterialier och dylikt för
statens räkning. Med hänsyn härtill anser sig statskontoret böra hemställa,
att Revisorernas ifrågavarande uttalande överlämnas åt bemälda
sakkunniga för att tagas i övervägande vid fullgörandet av det dem
lämnade uppdrag.

Om emellertid av en eller annan anledning någon sådan gemensam
upphandling ej befinnes lämpligen kunna åvägabringas, har statskontoret
för sin del ej något att invända mot Revisorernas alternativt framställda
förslag, att ämbetsverken må erinras om nödvändigheten av att söka
förskaffa sig lägsta möjliga nettopris vid ifrågavarande inköp.

Stockholm den 14 januari 1915.

Underdånigst

HANS WACHTMEISTER.

C. G. SYLVAN. PER SÖDERMARK.

C. A:SON LEIJONHUFVUD. G. TORSTEN,SON.

Erik Lindblad.

-=■ 647 —

Bilaga A.

Vördsamt memorial.

Genom nådig remiss av den 1 december 1914 har Kungl. Maj:t
anbefallt statskontoret att avgiva underdånigt utlåtande i anledning av
tvenne av Riksdagens revisorer vid granskning av statsverkets jämte
därtill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1913
gjorda framställningar. Anmodad att yttra mig över den av ifrågavarande
framställningar, som rör den s. k. statsliggaren, får jag vördsamt
anföra följande.

Vad angår det av Riksdagens revisorer anmärkta förhållandet, att
statsliggaren i allmänhet utkommit först under senare delen av det år,
för vilket densamma varit avsedd, så torde detta finna sin förklaring i
följande omständigheter. Det har med avseende å statsliggaren ansetts
önskligt att söka få de i densamma förekommande uppgifterna i full
överensstämmelse med föreskrifterna i de länsstater, som varje år tillställas
Kungl. Maj ris befallningshavande. Dessa länsstater, som ju i
möjligaste mån skola upptaga vad som Kungl. Majris befallningshavande
ha att under året iakttaga i avseende å statsmedelsanvändningen, bliva
färdiga först i slutet av februari. Intill år 1914 ålåg det förste revisorn
att ansvara för riktigheten av de föreskrifter, som meddelades i länsstaterna,
samt att kontrollera de år från år förekommande ändringarna
däri, och detta arbete tillika med de göromål i övrigt, som påvilade
förste revisorn, lade så beslag på hans tid, att någon möjlighet för
honom att samtidigt medhinna kontrolleringen av alla ändringar i manuskriptet
till årets statsliggare ej förefanns. Och samma svårighet gjorde
sig även gällande efter länsstaternas expediering i slutet av februari,
då nämligen i mars det egentliga bokslutsarbetet påbörjades och givetvis
tog i anspråk större delen av förste revisorns tjänstgöringstid. Och
allt efter som bokslutsarbetet framskred, visade det sig för övrigt nödvändigt
att låta alla arbetskrafter över huvud taget, som funnes att
tillgå å riksbokslutsbyrån, ägna sig åt sistnämnda arbete, för att rikshuvudboken
skulle bli färdig inom behörig tid, vilket givetvis måst
inverka försenande på statsliggarens utgivande, då ej arbetskrafter funnits
tillgängliga för korrekturläsning, kontrollräkning m. m.

Detta missförhållande har även varit föremål för kungl. statskontorets
uppmärksamhet, och för detsammas undanrödjande gjorde ämbetsverket
i september 1912 framställning till Kungl. Majri om bland annat

— 648 —

förstärkning av arbetskrafterna å riksbokslutsbvrån. Kungl. statskontoret
uttalade därvid beträffande sin framställning i denna del: »Behovet av
en ökning av den å riksbokslutsbvrån för närvarande anställda personalen
har redan länge gjort sig kännbart. Framför allt har det visat
sig nödvändigt att snarast möjligt bereda den å nämnda byrå anställde
förste revisorn lättnad i det, såväl kvalitativt som kvantitativt sett, särdeles
betungande arbete, som nu måste av honom utföras. Fn sådan
lättnad, påkallad särskilt av förste revisorns ställning såsom ledare av
byråns arbeten och ansvarig för upprättandet av riksliuvudboken skulle
lämpligen kunna åstadkommas genom att befria honom från vissa
mindre kvalificerade göromål, såsom kontrolleringen av annotationerna
av kungl. brev m. m. såväl i den å byrån utarbetade liggaren över
statsverkets specialutgiftsstater som i länsstaterna ävensom kontrasigneringen
och expedieringen av länsstaterna — göromål, vilka med fördel
kunna anförtros åt annan ordinarie tjänsteman. Den övriga å byrån
anställda personalen måste emellertid — oavsett den ökning i dess arbeten,
varom nu är fråga — anses alldeles otillräcklig — — —. Av vad sålunda
blivit anfört anser statskontoret vara ådagalagt, att ökning av den
fast anställda personalen å riks bo ksl u t sbyrån snarast måste ske. Tillräckligt
effektiv ökning av denna personal kan endast vinnas därigenom,
att å nämnda byrå varder anställd ännu en revisor och bokhållare med
huvudsakligt åliggande att på eget ansvar upprätta, kontrasignera och
expediera länsstaterna ävensom att utarbeta och till trycket befordra
liggaren över statsverkets specialutgiftsstater. Ytterligare förstärkning
av byråns arbetskrafter är dock jämväl av nöden. Sådan förstärkning
torde emellertid tillsvidare kunna vinnas genom höjning av ämbetsverkets
anslag till amanuenser, vikariatsersättning och flitpenningar med 3,000
kronor.»

De av statskontoret sålunda framställda kraven på förstärkning
av arbetskrafterna å riksbokslutsbyrån blevo emellertid endast tillgodosedda
i så måtto, att för anställande å byrån av en extra revisor från
och med år 1914 anvisats ett belopp av 3,000 kronor.

Till dessa mindre gynnsamma förhållanden å riksbokslutsbyrån
har dessutom kommit, att till följd av en del omständigheter de å byrån
placerade ordinarie revisorerna icke kunnat så ägna sig åt arbetet å
byrån, som varit från riksbokslutsbyråns synpunkt önskligt. Sålunda
bär en av dessa revisorer under åren 1913 och 1914 på grund av förordnanden
såsom statskommissarie och sekreterare samt för tjänstgöring
hos riksdagen och dess revisorer endast en kortare tid vartdera året
uppehållit sin ordinarie tjänst å byrån, nämligen 1913 under 25 dagar

G49 —

och 1914 under 1 månad och 18 dagar. En annan av revisorerna var
1913 på grund av förordnanden såsom extra byråchef och sekreterare
borta från byrån sammanlagt cirka 6 månader. Vad en tredje av revisorstjänsterna
å riksbokslutsbyrån beträffar, förordnades en av ämbetsverkets
e. o. tjänstemän att från och med den 1 april 1914 med full lön uppehålla
nämnda befattning men på grund av förordnande inom annan avdelning
av ämbetsverket blev denne i tillfälle att blott en månad ägna
sig åt arbetet å riksbokslutsbyrån. Och under år 1915 tycks ej någon
förbättring i detta avseende vara att vänta, då den å byrån såsom
revisor placerade förutvarande stämpelkassören nu begärt och erhållit
ledighet till den 1 juli i och för uppgörande av generalsammandrag
över stämpeluppbörden år 1914. Att dylika rubbningar i de ordinarie
befattningshavarnes tjänstgöringsförhållanden måste inverka menligt på
själva arbetet, i all synnerhet ett arbete av sådan beskaffenhet som det
å riksbokslutsbyrån förekommande, ligger i öppen dag, och dessa förhållanden
hava även bidragit till att för det egentliga riksbokslutsarbetet
måst användas alla byråns mera erfarna arbetskrafter, även
dem, som under gynnsammare förhållanden bort få odelat ägna sig åt
arbetet med liggaren och vad därmed sammanhänger.

I syfte att råda bot på dessa missförhållanden beslutade kungl.
statskontoret den 9 april 1914 att befria förste revisorn från kontrolleringen
av annotationerna av kungl. brev m. in. såväl i liggaren över
statsverkets specialutgiftsstater som i länsstaterna och uppdrog i stället
åt en av de ordinarie revisorerna å riksbokslutsbyrån, revisorn A. Gr.
Thorstenson, eller vid förfall för honom t. f. revisorn N. A. Källström
att på eget ansvar fullgöra berörda förste revisorn dittills åliggande
göromål. Då emellertid såväl Thorstenson som Källström på grund av
annan tjänstgöring blevo hindrade att ägna sig åt detta arbete å riksbokslutsbyrån,
överflyttade kungl. statskontoret genom beslut den 28
maj 1914 nämnda uppdrag på revisorn N. G. Hansson. Denne tick
emellertid tillfälle att blott en kort tid syssla med ifrågavarande göromål,
då han på grund av här förut anförda omständigheter rycktes bort
från arbetet med statsliggaren för att i stället deltaga i bokslutsarbetet,
som tog i anspråk alla byråns arbetskrafter, och det var först efter det
»Utdrag ur rikshuvudboken» blivit färdigtryckt, eller i mitten av oktober
månad, som arbetet med statsliggaren kunde återupptagas.

Givetvis skall riksbokslutsbyrån söka fullfölja sin avsikt att låta
arbetet med statsliggaren fortgå så ostört som möjligt, men de svårigheter,
som yppat sig på byrån, äro, såsom framgår av vad här ovan
anförts, allt fortfarande till finnandes, och om icke byråns egentliga
Revisionsberättelse ang. statsverket för år 1913. 82

i

— 650 —

uppgift, nämligen att uppgöra rikshuvudboken, skall eftersättas, är att
befara, att på nytt även den för statsliggaren avsedda personalen måste
anlitas för nämnda uppgift, intill dess att den förstärkning av arbetskrafterna
å riksbokslutsbyrån, som kung!, statskontoret begärde redan
år 1912, till fullo kommer byrån till del.

Stockholm den 14 januari 1915.

E. Lindström,

t. f. förste revisor.

Läroverksöverstyrelsens

utlåtande angående vissa av Riksdagens
revisorer framställda anmärkningar
beträffande lärarinnors undervisningsskyldighet
vid statsunderstödda
enskilda läroanstalter.

Till Konungen.

Genom nådig remiss den 1 december 1914 har Eders Kungl. Majrt
anbefallt läroverksöverstyrelsen att avgiva underdånigt utlåtande angående
vad Riksdagens revisorer anfört uti sagda remiss bifogat transumt av
Revisorernas den SO november 1914 överlämnade berättelse över granskning
av statsverkets jämte därtill hörande fonders tillstånd, styrelse och
förvaltning under år 1913. I anledning härav får överstyrelsen i underdånighet
anföra följande.

Enligt ovannämnda transumt hava Revisorerna anmärkt, att den i
nådiga kungörelsen den 29 oktober 1909 angående avlöning av lärarinnorna
vid statsunderstödda enskilda läroanstalter samt angående statsunderstöd
åt dessa läroanstalter m. m. för åtnjutande av där berörda
löne- och ålderstil]ägg åt lärarinnorna givna bestämmelsen, att ämneslärarinna
skall hava presterat full tjänstgöring, blivit så tolkad, att vid
en och annan skola däri inräknats undervisning i övningsämnen, såsom
sång, teckning och välskrivning, eller närvaro såsom vakt vid skrivning
i annat än ämneslärarinnans undervisningsämne eller ock bestridande av
befattning såsom biträdande föreståndarinna, i vilket sistnämnda fall
lärarinna meddelat undervisning i läroämnen under avsevärt kortare tid
än som åligger lärarinna vid allmänt läroverk, i ett fall endast 2 timmar
i veckan.

651

1 anledning av dessa anmärkningar har överstyrelsen genom cirkulär
x), varav exemplar bifogas, från samtliga statsunderstödda enskilda
läroanstalter infordrat uppgifter av den art, som framgår av nämnda
cirkulär, och vilka i korthet sammanfattats i närslutna översiktstablå.
Av dessa uppgifter framgår, att under vårterminen 1913 för 57 och
under höstterminen samma år för 53 ämneslärarinnor undervisning i
andra övningsämnen än välskrivning inräknats i tjänstgöringen samt att
denna undervisning i övningsämnen för de allra flesta omfattat blott ett
obetydligt antal lektioner; endast i några få fall (4 under vårterminen
och 6 under höstterminen) har ifrågavarande undervisning uppgått till
6 å 7 lektioner i veckau. Blott beträffande en lärarinna bär denna
siffra överskridits, i det att i hennes tjänstgöring, omfattande 25 å 26
veckotimmar, ingått 10 timmars undervisning i sång.

Av de lämnade uppgifterna framgår vidare, att 22 läroanstalter
haft biträdande föreståndarinnor. För fem av dessa — av dem fyra
vid läroanstalter, som haft två, respektive tre biträdande föreståndarinnor
— har statsbidrag ej utgått. Om med hänsyn till bestämmelserna
i § 133 mom. 2 och 5 av läroverksstadgan och i överensstämmelse med
inom överstyrelsen tillämpad praxis 20 veckotimmars undervisningsskyldighet
sättes såsom minimigräns för att ämneslärarinna skall anses
ha full tjänstgöring, så befinnes, att vardera terminen 8 av de 20 biträdande
föreståndarinnor, till vilkas lön statsbidrag utgått, ej såsom
sådana åtnjutit någon nedsättning i sin undervisningsskyldighet, i det
att denna omfattat 20 lektioner eller därutöver; 10 hava åtnjutit en
nedsättning i undervisningsskyldigheten av 1—5 timmar i veckan, d. v. s.
undervisat minst 15 veckotimmar; en har undervisat 14 veckotimmar
vardera terminen, en 10 timmar den ena och 2 timmar den andra.

För egen del får överstyrelsen i ärendet anföra följande.

Vad angår inräknandet av undervisning i välskrivning i ämneslärarinnors
tjänstgöring torde däremot ingen befogad anmärkning kunna
göras, då ämneslärare och ämneslärarinnor vid de allmänna läroverken,
i vissa fall i avsevärd utsträckning, sedan gammalt inräknat sådan
tjänstgöring i sin undervisningsskyldighet. Samma är förhållandet med
vakt vid skrivning, som, under den tid de allmänna läroverken hade *)

*) Nämnda cirkulär innehåller förutom en redogörelse för Riksdagens revisorers anmärkning
en anmodan från läroverksöverstyrelsen till samtliga föreståndare och föreståndarinnor vid statsunderstödda
enskilda läroanstalter att inkomma med upplysningar, dels i vilken utsträckning biträdande
föreståndarinna under år 1913 i förekommande fall haft nedsatt undervisningsskyldighet, dels ock
i vilken utsträckning ämneslärarinna under år 1913 bestritt undervisning i andra övningsämnen
än välskrivning.

652 —

fasta skrivdagar, ävenledes inräknades i tjänstgöringen. Yad åter angår
undervisning i andra övningsämnen än välskrivning, får överstyrelsen
erinra därom, att genom nådiga kungörelsen den 21 februari 1914
angående avlöning av lärarinnorna vid statsunderstödda enskilda läroanstalter
samt angående statsunderstöd åt dessa läroanstalter in. m. medgivits,
att ämneslärarinna med full tjänstgöring må kunna fullgöra intill
en tredjedel därav i övningsämnen. Ehuruväl denna nådiga kungörelse
är av senare datum än det år, varom nu är fråga, torde dock i nämnda
medgivande av Eders Kungl. Maj:t och Riksdagen få anses ligga ett
erkännande av billigheten i den praxis, som förut följts, att i ämneslärarinnas
tjänstgöring finge till någon mindre del ingå undervisning
även i övningsämnen. Såsom av de inhämtade, förut meddelade uppgifterna
framgår, synes under år 1913 i intet fall nämnda gräns för
ämneslärarinnas undervisning i övningsämnen hava överskridits; i de
allra flesta fallen har sådan undervisning, där den förekommit, omfattat
vida mindre än en tredjedel av ämneslärarinnas undervisningsskyldighet.

, Frågan om avkortning av biträdande föreståndarinnas undervisningsskyldighet
är, enligt överstyrelsens mening, av mera komplicerad
art. Överstyrelsen tillåter sig i sistberörda avseende först erinra därom,
att jämlikt förenämnda nådiga kungörelse den 29 oktober 1909 de av
Riksdagen fastställda bestämmelserna om avlöning av lärarinnorna vid
statsunderstödda enskilda läroanstalter icke uppställa någon fordran på
meddelande av undervisning, utan på fullgörande av tjänstgöring till
viss omfattning. Därav skulle den slutsatsen kunna dragas, att ämneslärarinna
skulle kunna få utbyta viss undervisning mot tjänstgöring av
annan art i läroanstaltens tjänst, under förutsättning att tjänstgöringen
i det hela kan anses äga den omfattning, att den kan jämnställas med
en ämneslärarinnas vid allmänt läroverk.

I sak lärer ett sådant utbyte, när det gäller biträdande föreståndarinna,
få anses skäligt. I läroanstalter, som i avseende på lärjungarnas
antal nått eu starkare utveckling, är det givetvis från uppfostrans synpunkt
av vikt att den ordinarie föreståndarinnan eller föreståndaren har
ett biträde vid sin sida. Om nu vid en sådan utveckling skolan ställes
i valet mellan att utse en ny ordinarie föreståndarinna och avlöna denna
efter stadgade grunder eller att fortfarande nöja sig med en föreståndarinna
eller föreståndare, skulle måhända mången gång de ekonomiska
förhållandena medföra, att skolans ledning bleve sämre, än den bort
vara. Från denna synpunkt synes det nu på vissa håll rådande systemet
med biträdande föreståndarinnor, som behålla en del av sin undervisning
och avlönas som ämneslärarinnor, vara till nytta. Genom anställande

— (J53 —

av eu biträdande föreståndarinna möjliggöres jämväl för föreståndarinnan
att åtaga sig en iller omfattande undervisning, än eljest vore möjligt.

Överstyrelsen håller likväl före, att dessa biträdande föreståndarinnor,
om de skola betraktas såsom ämneslärarinnor, böra äga eu undervisningsskyldighet,
som icke i någon avsevärd grad skiljer dem från
ämneslärarinnor. I detta avseende tillåter sig överstyrelsen meddela,
att överstyrelsen vid prövning av ansökningar om uppflyttning i högre
lönegrad plägat låta biträdande föreståndarinnor tillgodoräkna sig eu
minskning i undervisningsskvldighet per vecka av ungefär 5 timmars
omfattning. Enligt vad de lämnade uppgifterna utvisa, ha under år
1913 endast två biträdande föreståndarinnor haft en större nedsättningi
sin undervisningsskyldighet än den nyssnämnda.

Det är enligt överstyrelsens mening angeläget för skolorna, att
ingen förändring i den praxis, som överstyrelsen tillämpat med avseende
på storleken av biträdande föreståndarinnas undervisningsskyldighet,
göres erforderlig. De enskilda läroanstalternas ekonomi är i regeln
sådan, att de endast med svårighet få inkomster och utgifter att gå
ihop, varför de allra flesta knappast kunna bära den utgift, som skulle
uppstå genom nödvändigheten att avlöna biträdande föreståndarinna på
samma sätt som föreståndarinnan. För den händelse Eders Kungl. Maj:t
i anledning av den väckta frågan skulle finna för gott utfärda närmare
bestämmelser i berörda avseende, tillåter sig därför överstyrelsen framhålla
såsom önskvärt, att dessa bestämmelser måtte gå i samma riktningsom
den av överstyrelsen följda praxis, så att för en ämneslärarinna,
som därjämte tjänstgör såsom biträdande föreståndarinna, en tjänstgöring,
omfattande minst 15 timmars undervisning i veckan, måtte godtagas
såsom full tjänstgöring.

Därjämte får överstyrelsen framhålla, att överstyrelsen har för
avsikt att meddela de läroanstalter, vid vilka biträdande föreståndarinnan
haft en mindre undervisningsskyldighet än den nyssnämnda, att enligt
överstyrelsens mening sagda minimigräns bör iakttagas tillsvidare och
intill dess särskilda bestämmelser i denna fråga kunna av Eders Kungl.
Maj:t bliva utfärdade.

I detta ärendes slutliga handläggning hava överdirektören Falk
samt läroverksråden Rydberg, Hennig och Åström, föredragande, deltagit.

Stockholm den 16 januari 1915.

Underdånigst:

AITG. FALK.

AXEL ÅSTRÖM.

Yngve Dahl.

654 —

Bilaga till Läroverksöverstyrelsens
utlåtande.

Uppgift om biträdande föreståndarinnor och deras eventuella tjänstgöring samt
ämneslärarinnors undervisning i övningsämnen (utom välskrivning) vid
statsunderstödda enskilda läroanstalter året 1913.

1

Läroanstalt.

Bitr. föreståndarinna.

(Att sådan ej funnits
betecknas med 0.)

Antal undervisningstimmar

v. t. 1913. h. t. .1913.

Omfattningen av ämneslärarinnors undervisning i
övningsämnen (utom välskrivning)

V. T. 1913. j H. T. 1913.

i

. it.. Antal vecko-j . , , Antal vecko-

Antal lura- ,. . ! Antal lura- ,.

timmar i i . timmar i

rinnor .. . nnnor „

, . , ovnmgs- i.i övnmgs-

med sådan «. med sådan .. <•..

, ämnen för i , ämnen för

underv. , underv. ,

var och eu. var och en.

i

| Arvika elem.-sk. f. fl.

0

1 2 gymn.

1 2 gvmn.

(av 26).

(av 28).

} Borås, elem.-lärov. t. fl.

0

_

Eksjö lärov. f. fl.

0

Enköping, elem.-sk. f. fl.

0

_

Eskilstuna, elem.-lärov. f. fl.

0

! Falun, elem.-lärov. f. fl.

! Gävle, högre

! Göteborg, Hilda Bergs sk.

0

1 3 teckn. (av

1 3 teckn. (av

f. fl. ; Vasa fl.-sk.)

24).

24).

] —»— Fruntimmersfören.

0

1 1 teckn. 272

1 27-’ handarb

fl.-sk.

handarb. (av

(av 241/a'').

247,).

Göteborgs nya elem.-lvkf.fl.

0

i Göteborg, Mathilda Halls

0

1 4 teckn.

1 7 teckn.

sk. f. fl.

—»— Kjellbergska fl.-sk.

17 t:r (av IT t:r (9 i

4 2 handarb.

2 4 handarb.

dessa 10 i sem.) säl.

1 4 handarb.

2 2 handarb.

seminariet, egent. 21*/•

böra räknas timmar.

motsvara 15

lekt. i sk..)

sål. egentl.

22 t:r.

j —»— Majornas el.-lvk f. fl.

0

] —»— S. Rudebecks sk. och

i Göteborgs gymn. f. fl.

0

!—»— G. Wigerts fl.-skola.

0

1 3 teckn., per

1 3 teckn., per

1

vecka.

vecka.

i Halmstad, högre elem.-lvk

0

1 3 handarb.

1 3 handarb.

] för kvinnl. ungdom.

.

(av 24).

(av 24).

Läroanstalt.

Bitr. förr st ä n d av innu.

(Att sådan oj funnits
betecknas med 0.)

Antal undervisningstimmar

v. t. 1913. h. t. 1913.

Omfattningen av ämrirsl
övning »ämnen (ut.c

V. T. 1918.

A , . Antal vecko-

Antal ,.

. timmar i

lärarinnor „

•, a i bvnings-

med sådan

, ämnen för

underv. ,

var och en.

ttrarinnora undervisning i
>in välskrivning)

H. T. 1013.

, . , Antal vecko-!

Antal .. . i

. timmar i

lärarinnor

med sådan ,ÖVnm^‘ |

, ämnen för .

underv. ,

var och. en.1

Hudiksvalls elem.-sk. f. fl.

0

i

<> sång och

i

(i sång och

orgelspeln.

orgelspeln. i

t

(av 25''/*)-

(av 25 */*). L

Hälsingborg, högre elem.*

18 tim. 18 tim.

i

2 (av 24’/s).

t

2 (av 24 Va).

sk. f. fl.

—»— E. Lundbergs h. lvk.
f. fl.

o

_ |

— »— Nya elem.-skolan f. fl.

15 tim. 15 tim.

i

2 teckn. (av

klassförest. klassförest.

24).

i Härnösands elem.-lvk f. fl.

0

j Jönköpings elem.-sk. f. fl.

0

| —»— västra elem.-lärov.

3’A timme1). Ingen under-

_

_

f. fl.

visn.*).

j Kalmar, elem.-sk. f. fl.

0

\ Karlshamns elem.-lärov.

j f. fl.

j Karlskrona högre lvk f. fl.

0

i

f 1

2 handarb.

i

2 handarb.

Karlstads högre elem.-lvk

0

1 i

(av 24).

(av 24).

f. fl.

I

2 handarb.

i

4 handarb.

l

(av 24).

(av 28).

Kristianstads elem.-lärov.
f. fl.

0

1 teckn.

— -

Kr istinehamns elem.-lärov.

0

f. fl.

Landskrona elem.-lärov.
f. fl.

0

Lidköpings elem.-lärov.

0

2

1 teckn.

i

1 teckn.

f. fl.2)

Linköpings elem.-lärov. f. fl.

0

Luleå elem. lärov. f. fl.

0

i

3 sång (av 28).

i

3 sång (av 28).

Lunds fullst. lärov. f. fl.

Föreståndarinnans skrivbi-

_

träde har undervisat

21 tim. 20 tim.

särsk. arvode utöver lön.

Lund, Högre elem.-sk. f. fl.

20 tim. 20 tim.

i

3 Va teckn.

i

3 Va teckn.

(av 24).

(av 24).

V Ej statsbidrag. 5) Alla ämneslärarinnor minst 25 timmar i veckan.

— 656 —

Omfattningen av ämne slär ännu or s undervisning i
övningsämnen (utom välskrivning)

V. T. 1918.

. . , Antal vecko-

; Antal lära- ,.

! . timmar i

rumor

i » j övnings-

;med sådan äinnenef0r

| underv‘ var och eu.

H. T. 1913.

Antal lära- A?.tal veck°-timmar i

rinnor

med sådan „a''

, ämnen för

underv. »

var och en.

Läroanstalt.

Bitr. föreståndarinna.

(Att sådan ej funnits
betecknas med 0.)
Antal undervisningstimmar

v. t. 1913.

k. t. 1913.

Malmö, Anna och Eva!
Bunths sk. f. fl.

—»— högre lärov. f. fl.

— k— Tekla Åbergs högre
läroverk f. fl.

Mariestads högre fl.-sk.

i Norrköpings norra lärov.
f. fl.

(—»— östra lärov. f. fl.

j Nyköpings elem.-sk. f. fl.

I Oskarskams elem.lvk. f. fl.
j Skara högre fl.-sk.

| Skövde elem.-lärov. f. fl.

| Stockholm.

j Afsela elem.-sk. f. fl.

I Ateneum f. fl.

1 Brnmmerska skolan.

20 tim.

18 tim.

0

O

0

0

15 tim.

14 tim.

3

18 tim.

14 tim.

9 »

Detthotvska skolan.

Kungsholms elem.-sk. f. fl.
—»— lärov. f. fl.

Lyceum i'', fl.

Lyckönska skolan.
Margareta skolan.

Nya elem.-sk. f. fl.
Oskarsskolan.

| Anna Sandströms skola.

j -f- undervisn. -f undervisn.

ji 1 förbered. i 2 förbered,

för sistn. ej statsbidrag

19 tim. 22 tim.

t (skrivbiträde) särsk. arvode
0

! o

0
0

20 tim.
19 tim.

20 tim.
22 tim.

Bitr. förests underv., morg.-b.

10 tim. 2 tim.

bitr. ss. vik. vid lär:s sjukdom.

6 teckn.

7 huslig ek.
1 sång

3 »ggr» sång
2 Landarb.
o. 1 sång.

3 sång.

2 bandarb.

3 sång
(av 21).

10 sång
(av 26).
2 teckn.

(av 23).

2 teckn.

2 handarb.
(av 26).

6 teckn.

7 husl. ekon.
1 sång.

3 »ggr» sång
2 na

o.

landarb.
1 sång.

4 sång.

2 handarb.

2 sång
(av 22)

10 sång
(av 25).
1 teckn.
(av 22).

1 teckn,

2 handarb.
(av 27).
V3 sång
(av 23).

Läroanstalt.

Bitr. föreståndarinna.

(Att sådan ej funnits
betecknas med 0.)

Antal undervisningstilnmar

v. t. 1913. h. t. 1913.

Omfattningen av ämnesl
övningsttmnen (ute

V. T. 1918.

. , , ,,, Antal vecko-

Antal lära-

timmar l
rumor övnings-

med sådan

, ämnen för

underv.

var och en.

ärarinnors undervisning i
)m välskrivning)

U. T. 1013.

, .i.,. Antal vecko-

Antal lära- ,.

rinnor 1

med sådan vmngs-

underv. ämnen för

var och en.

Stockholm.

Södermalms högre läro-anst. f. fl.

1 Anna Scltuldheis skola.

0

j Wallinska fl.-sk.

0

Ahlinska skolan.

Tre

(Ej underv.1) Ej underv.1)

* *

| 20 tim.1) 18 tim.1)

_

! Strängnäs elem.-lärov. f. fl.

Synes ej finnas bitr. förestma.

Sundsvalls lärov. f. fl.

0

Söderhamns elem.-lärov.
f. fl.

Södertälje elem.-sk. f. fl.

0

1 2 sång

(av 27).

Uddevalla elem.-lärov. f. fl.

0

1 4 sång

(av 24).

1 4 sång

(av 24).

Umeå elem.-lärov. f. fl.

0

-

Uppsala högre elem.-lärov.
och gymn. f. fl.

Bitr. förest:an har ej haft
nedsatt undervisn. -skyld.

—»—, Lindska skolan.

0

1 2 handarb.

(av 25).

1 4 handarb.,

3 träslöjd
(av 27).

1 2 handarb.

(av 23).

1 4 handarb.,

3 träslöjd
(av 27).

Varbergs elem.-lärov. f. fl.

0

1 5 sång

1 5 sång

(av 25,i.

(av 25).

Visby högre flickskola.

Vänersborgs högre lärov.
f. kv. ungd.

0

Västerviks läroanstalt f. fl.

0

Västerås högre elem.-lärov.
f. fl.

0

Växjö elem.-lärov. f. fl.

19 tim. 19 tim.

Ystads högre lärov. f. fl.

0

Örebro, Risbergska skolan
(Örebro elem.-sk. f. fl.)

0

x) Ej statsbidrag.

Revisionsberättelse ang. statsverket för år 1913. 83

— 658 —

Läroanstalt.

\

Bitr. föreståndarinna.

(Att sådan ej funnits
betecknas med 0.)
Antal undervisningstimmar

v. t. 1913. h. t. 1913.

Omfattningen av ämnesl
övningsttmnen (ut

V. T. 1913.

. . , ... Antal vecko-

Antal lära-

timmar i
nnnor «

med sådan ,.övnm^-

t ämnen för

underv. ,

var och en.

ärarinnors undervisning i
om välskrivning)

H. T. 1913.

Antal lära- A"tal veck°-rinnor tm,uiar 1

med sådan ö™ings-

underv. äm''iel'' för

var och en.

Örebro, Nya elem.-sk. f. fl.

0

Östersunds elem.-lärov. f. fl.

0

Bollnäs ensk. lärov.

Falkenbergs elem.-sk.

0

i

4 »övn.-ämn.»

i

4 »övn.-ämn.»

i

3 2> 5>

i

3 » »

i

2 » »

i

2 » »

2

1 » »

2

1 » »

Gävle borgarskola'').

0

Göteborg, Lundénska privat-

0

skolan.

| Hedemora sämsk.

Bitr. förest:nan ej nedsatt

i

2 teckn.

1

2 teckn.

undervisningsskyld.

i

5 »

1

5 »

i Laholms privata sämsk.

| Lindesbergs sämsk.

0

-

-

Lysekils sämsk.

o

i

2 handarb.

1

2 handarb.

(av 26).

(av 25).

i

3 teckn.

1

3 teckn.

(av 26).

(av 27).

Motala sämsk.

Nora sämsk.

0

i

1 sång

1

1 sång

(av 29).

(av 29).

Osby realsk.

0

i

2 gymn.

1

4 handarb.

(av 26).

2 gymn.

(av 28).

Sollefteå sämsk.

Stockholm, Grevesmtthlska

0

_

_

sämsk.

Söderköpings sämsk.

0

Sölvesborgs sämsk.

0

Trollhättans sämsk.

0

i

4 gymn.

1

6 gymn.

(30 m.)

(30 m.)

(av 26).

(av 28).

i

4 teckn.

1

2 teckn.

(av 26).

(av 26).

i

2 sång

1

3 sång

(av 26).

(30 m.)

(av 27).

l) Har åtnjutit statsunderstöd först fr. o. in. år 1914. Betr. år 1914 gäller:

- 659 —

Läroanstalt.

Bitr. föreståndarinna.

(Att sådan ej funnits
betecknas med 0.)
Antal undervisningstimmar

v. t. 1913. h. t. 1913.

Omfattningen av ämneslärarinnorx undervisning i
övningsämnen (utom välskrivning)

V. T. 1913. [ H. T. 1913.

Antal Ittra- A".tal v0cko- Antal lära- An.tal vecko‘
rumor 1 1 rinnor 1

med sådan „ÖVnln&8; med sådan dvnings-

underv. ‘tamen. för underv. för

var och en. var och en.

J Vaxholms sämsk.
Djursholms sämsk.

1

Göteborgs högre sämsk.

16 tim. 18 tim.

1 2 gymn.

Lundsbergs skola

0

Stockholm: Sofi Almquists

14Va(å45m.) 17 7/f frt:o>

1 3 sång

av 29).

sämsk.

4- vakt o. ledn. av kem. lab.

Föreståndarinnan åtnjuter ej
statsbidrag.

—»— Beskowska skolan.

0

1 1 teckn.

1 1 teckn.

—»— Palmgrenska sämsk.

22 tim. 25 tim.

_

Stockholms satngy runa sill ni.

0

1 2 teckn.

1 2 teckn.

1 Stockholm: Whitlockska

14''/-'' tim., 15 tim.,

[ sämsk.

2 halvtim. 2 halvtim.

Jfr. dock bitr. förestman.

sång och sång och

1

1 vakttorn., 2 vakttim.,

1

Uppsala ensk. lärov. o. priv.

klassf. klassf.

0

gymn.

Göteborg: Högre lär:sem.
vid sliltelsen Kjellbergska
fl. sk.

j

,

Lund: Priv. h. lär:nesem:t.

0

Stockholm: Priv. högre

lär:nesem:tl).

—»— Anna Sandströms h.

15 tim. 15 tim.

!

Iär:nesem.

varav 5 åhör. o. krit. av elevs
övn. lekt.; framhåller att
underv. sker i form av

1

föreläsn.

! Tyringe helpension.

‘) Se Oskarsskolan.

660

Styrelsens för veterinärinrättningen
i Skara

utlåtande angående en av Riksdagens
revisorer framställd anmärkning.

Till Konungen.

Sedan Eders Kungl. Maj:t anmodat styrelsen för veterinärinrättningen
i Skara att inkomma med yttrande med anledning därav att
Riksdagens revisorer fäst uppmärksamheten på att i de ifrån veterinärinrättningen
i Skara till k. kammarrätten insända räkenskaper av staten
upplåtna och till anstalten donerade fastigheter icke bokförts bland inrättningens
tillgångar, får styrelsen i underdånighet meddela, att i räkenskaperna
hädanefter värdet å veterinärinrättningens fastigheter skola
bliva införda.

Skara den 5 januari 1915.

Å styrelsens vägnar:

Underdånigst

FABIAN DE GEER.

Wilhelm Rolländer.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
samt Lantbruksstyrelsens utlåtande

i anledning av Riksdagens
revisorers framställning rörande underhåll
av med statsunderstöd utförda
avdikningsföretag.

Till Konungen.

Genom nådig remiss den 1 december 1914 har Eders Kungl. Maj:t
anbefallt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt lantbruksstyrelsen att i
anledning av vad Riksdagens revisorer i berättelse över granskning av
statsverkets jämte därtill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning
år 1913 anfört angående norrländska avdikningsanslaget, av vilken
del av berättelsen inhämtas, att Revisorerna under sina resor i Västerbottens
län besett åtskilliga med statsunderstöd utförda avdikningsföretag,
avseende dels odling av mark och dels minskande av frostländighet, att

— 661

dessa företag visserligen medfört stor nytta men att, på grund av gjorda
iakttagelser, Revisorerna emellertid ville ifrågasätta, huruvida gällande föreskrifter
angående företagens underhåll kunde anses vara tillfyllestgörande.

Till åtlydnad av förberörda nådiga remiss få väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
samt lantbruksstyrelsen i underdånighet anföra följande.

Frågan om ordnandet på ett betryggande sätt av underhållet å
med statsmedel understödda vattenavlednings- och dikningsföretag har
ofta varit föremål för styrelsernas uppmärksamhet. Behovet av bättre
garantier för nöjaktigt underhåll av särskilt sådana företag, som utföras
med statsanslag utan återbetalningsskyldighet, såsom fallet är beträffande
dylika företag i Norrland, hava styrelserna redan i underdånig skrivelse
den 15 december 1897 framhållit. I annan underdånig skrivelse av den
18 oktober 1901 hava styrelserna närmare sökt utveckla detta förhållande
och därvid framställt vissa förslag till bestämmelser för att förebygga
de olägenheter, som ofta uppkomme av brist på nöjaktiga lagstadganden
eller författningar i förevarande avseende.

Vattenrätts- och dikningslagskommittéerna hava nu senast i sitt
den 17 december 1910 avgivna underdåniga betänkande med förslag till
vattenlag m. in. utförligt påvisat, att gällande föreskrifter angående
ifrågavarande företags underhåll icke äro tillfyllestgörande, och hava
kommitterade i betänkandet framhållit vad som enligt kommitterades
åsikt härvidlag borde föreskrivas, i vilket avseende styrelserna särskilt
få hänvisa till 13 kap. 13 § i lagförslaget med därtill hörande motiv.
Då lagförslaget i fråga, över vilket styrelserna haft tillfälle att förut
yttra sig, inom kort torde föreligga i det skick, att det kan företagas
till slutlig behandling, torde för närvarande, och ehuru styrelserna fortfarande
hysa den uppfattningen att gällande föreskrifter angående ifrågavarande
företags underhåll icke äro tillfyllestgörande, någon ytterligare
utredning i ärendet från styrelsernas sida icke påkallas.

Remissakten återställes härmed. Stockholm den 14 januari 1915.

Underdånigst

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen:

FRIDOLF WIJNBLADH.

G. C. LINDENCRONA.

F. H. Hillman.

Lantbruksstyrelsen:

WILHELM FLACH.

FREDRIK EGERSTRÖM. E. WILH. EWE.

662 —

Generalpoststyrelsens och
Telegrafstyrelsens

utlåtande i anledning av en av Riksdagens
revisorer gjord anmärkning rörande
postkontorslokalerna i Västerås.

Till Konungen.

Generalpoststyrelsen får för sin del anföra följande:

I skrivelse till telegrafstyrelsen av den 13 november 1908 anförde
generalpoststyrelsen beträffande lokal åt postkontoret i Västerås i den
nybyggnad, som telegrafverket då hade för avsikt att låta i nämnda
stad uppföra, att — då postkontoret i fråga, därest det komme att förläggas
till nämnda byggnad, enligt generalpoststyrelsens åsikt skulle få
ett för den korresponderande allmänheten fördelaktigt läge samt de utrymmen,
som postkontoret skulle komma att erhålla »synas bliva tillräckliga»
— generalpoststyrelsen fann sig böra antaga telegrafstyrelsens
erbjudande att få i förutnämnda nybyggnad inrymma lokal för postverkets
behov.

I fråga om disponerandet av de olika postkontorslokalerna har
generalpoststyrelsen sökt ordna så, att de ur postal synpunkt skulle bliva
så tillfredsställande som möjligt. Och generalpoststyrelsen kan icke dela
den av Revisorerna uttalade uppfattning, det lokalerna skulle vara mindre
väl disponerade.

Den lägenhet, som av postkontoret i Västerås disponerades år 1908
eller vid tiden för upprättande av ritningar till postkontorets i Västerås
nuvarande lokal, bestod av 5 rum med 150 kvadratmeters golvyta,
oberäknat kassavalv.

Nämnda postkontors nuvarande utrymme i telegrafverkets nybyggnad
består — oberäknat 3 rum i källaren med 145 kvadratmeters
golvyta samt kassavalv, tamburer, kapprum och toalettrum — av 5 rum
med tillhopa 315 kvadratmeters golvyta och 3 entresolrum med 70 kvadratmeters
golvyta.

Rummet för postförsändelsers in- och utlämnande (allmänhetens
avdelning jämte expeditionsrummet) hade i förra postkontorslokalen 51
kvadratmeters golvyta och 5 längdmeters disk, invid vilken kunde beredas
plats allenast för ett expeditionsbord med två expedienter. I postkontorets
nuvarande lägenhet disponeras för ifrågavarande ändamål ett
utrymme med 107 kvadratmeters golvyta och 9.5 längdmeters disk med
plats för två expeditionsbord och fyra expedienter, ehuru i allmänhet

663

under vissa tider av dagen samtidigt vid dessa bord tjänstgöra endast
tre expedienter.

Genom vidtagande av mycket enkla anordningar, exempelvis diskens
flyttande på annan led, kan, i det fall så skulle anses lämpligt och
önskligt, åstadkommas de förändringar i avseende å dispositionen av
den allmänna expeditionssalen, som må vara erforderliga och genom
vilka utan svårighet kan beredas dubbelt så många expedientplatser som
för närvarande.

Enligt generalpoststyrelsens förmenande — som såväl postmästaren
i V ästerås som postdirektören i Mellersta distriktet förklarat sig dela —
måste postkontorets i V ästerås nuvarande lokal anses under en lång tid
framåt motsvara posttrafikens behov. Om tilläventyrs ökad sådan trafik
och särskilt paketrörelsen, i framtiden skulle kräva ännu större utrymme,
kan det rum, varuti brevbärarne nu sortera sina brev och tidningar,
upplåtas till paketexpedition och brevbärarne utföra sitt arbete en
trappa ned.

Under sådana förhållanden vill det synas generalpoststyrelsen, som
om, därest generalpoststyrelsen tilltagit lokalerna större än som skett,
generalpoststyrelsen skulle hava kunnat utsatt sig för anmärkning att
hava tilltagit lokalerna redan från början onödigt störa och alltså åsamkat
postverket större hyresersättning än behövligt.

Telegrafstyrelsen har för sin del icke något annat att i ärendet
andraga än att generalpoststyrelsen, på sätt Revisorerna anmärkt, i sin
ovanberörda skrivelse till telegrafstyrelsen den 13 november 1908 meddelat,
att de å förslagsritningarna angivna, för postverket avsedda utrymmen
syntes bliva tillräckliga.

Stockholm den 5 januari 1915.

HERMAN ASKBERG. JACQUES PRAMBERG. SETH LJUNGQUIST.

Underdånigst

JULIUS JUHLIN.

HERMAN RYDIN.

GUSTAF KIHLMARK.

Föredragande.

C. A. HASSELROT.

Ä. Hermansson.

F. TV. Funcli.

— 664 —

Domänstyrelsens

utlåtande angående Riksdagens revisorers
uttalanden i vad angår hushållningen
å statens skogar.

Till Konungen.

Sedan Eders Kungl. Maj it genom nådig remiss den 1 sistlidnedecember
anbefallt domänstyrelsen att, i anledning av vad Riksdagens
revisorer uti §§ 1—5 av remissen bifogat transumt angående frågan
om förvaltningen av statens skogar anfört, till kungl. jordbruksdepartementet
inkomma med underdånigt yttrande så tidigt, att detsamma föreden
20 januari 1915 kunde till fullmäktige i riksgäldskontoret överlämnas
för att tillika med Revisorernas berättelse till trycket befordras,
får till åtlydnad härav domänstyrelsen med remissaktens återställande v
underdånighet anföra följande.

Riksdagens revisorer hava förmält att den uppmärksamhet, soim
riktats på frågan om förvaltningen av statens skogar, ofta nog tagit
sig uttryck i eu mer eller mindre skarp kritik av de grunder, enligt
vilka skogarna administreras och deras avkastningsmöjligheter utnyttjas.
Såväl inom riksdagen som ock av skogsintresserade personer i tidningspressen
och särskilda uppsatser hade dessa frågor diskuterats och olika
förslag till förändring i nu rådande förhållanden på området framställts..
Åtskilliga av Eders Kungl. Maj:t tillsatta kommittéer hade jämväl behandlat
hithörande ämnen och, vad särskilt skogarnas avkastningsförmåga
beträffar, hade densamma varit föremål för en ingående undersökning
av den s. k. första försvarsberedningen.

I anledning av angivna omständigheter både Revisorerna ansett
sig böra sistlidet år ägna särskild uppmärksamhet åt frågan om förvaltningen
av statens skogar jämte vissa i samband därmed stående
förhållanden. Revisorerna hade i sådant syfte företagit resor inom Västernorrlands,
Jämtlands och Västerbottens län och därvid sökt att genom
omfattande färder å åtskilliga kronoskogar erhålla en så noggrann
kännedom som möjligt om deras tillstånd och skötsel.

På grund av den erfarenhet, som under nämnda resor vunnits,
samt efter studium av vissa domänstyrelsens cirkulär med föreskrifter
till skogstjänstemännen, ävensom av en del av domänstyrelsen fastställda
skogshuskållningsplaner m. fl. handlingar, hava Revisorerna ansett sig
böra framställa vissa anmärkningar mot grunderna för de norrländska
statsskogarnas förvaltning och skötsel. Då de därvid i sammanträngd.

— 66f>

form i huvudsak uppropat de uttalanden, som den norrländska skogsvårdskommittén
i underdånigt betänkande den 10 mars 1912 efter ett
nära 5-årigt arbete framlagt, anser sig domänstyrelsen böra upptaga
till behandling i åtminstone vissa delar detta vittomfattande ämne, åt
vilket nämnda kommitté i avdelning II, Hushållningen, ägnat ej mindre
än 132 sidor av sitt betänkande. Med hänsyn till den härför ytterst
knappt tillmätt tiden måste styrelsen emellertid begränsa detta sitt yttrande
till att omfatta vad Revisorerna särskilt anmärkt samt i vissa delar
påvisa i vad mån Statsrevisorernas uttalanden skilja sig från den norrländska
skogsvårdskommitténs.

Domänstyrelsen har ansett sig ännu icke böra avgiva underdånigt
utlåtande angående förenämnda del av kommittébetänkandet, lika litet
som ifråga om avdelning III, Förvaltningen, på grund därav, att varken
de av statsrådet och chefen för kungl. jordbruksdepartementet jämlikt
nådigt bemyndigande den 16 juni 1911''tillkallade sakkunnige för avgivande
av förslag angående skötseln av kronans och andra allmänna
skogar i mellersta och södra delarna av riket, eller de jämlikt
nådigt bemyndigande den 7 november 1913 likaledes av statsrådet och
chefen för kungl. jordbruksdepartementet tillkallade sakkunnige för
verkställande av utredning och uppgörande av förslag beträffande eu
förändrad bokföring rörande statens domäner m. in. ännu avgivit betänkanden
i de av dem behandlade ämnen. Det är nämligen uppenbart
att de grunder, efter vilka statens skogar skola behandlas, måste ordnas
i stort sett enhetligt för hela landet. Ej ens sättet för skogarnas indelning
till ordnad hushållning, vilken fråga Riksdagens revisorer ägnat
särskild uppmärksamhet, kan numera göras i större grad olika för de
skilda delarna av riket, enär den förutvarande förutsättningen därför,
nämligen svårigheten att i Norrland avsätta smärre virkessortiment, till
mycket stor del upphört och årligen upphör att vara gällande.

Den norrländska skogsvårdskommittén sammanfattar sina uttalanden
i denna fråga sålunda:

»För avsevärda områden i Norrland och Dalarna saknas ännu
kännedom om den mängd skog, som finnes, vilket dock är första villkoret
för en planmässig skogshushållning. En av de första uppgifterna
är därföre en fullständig skogsuppskattning å dessa trakter.

De ekonomiska principer för hushållningen med statens skogar,
som äro angivna i gällande skogsordning, äga fortfarande giltighet,
men hava hittills icke blivit närmare utvecklade eller praktiskt tillämpade.

På grund av bristande undersökningsmateriel har kommittén
saknat möjlighet att närmare bedöma, huruvida de omloppstider, som
Revisionsberättelse ang. statsverket för år 1913. 84

— 666 —

ligga till grund för hittills bedrivna hushållning med statens skogar,
motsvara den mogenhetsålder, som skogen bör uppnå för vinnande av
största värdeproduktionen.

Förrän kännedom vinnes härom, kan statens skogsskötsel icke
uppfylla de fordringar, som böra ställas på en ekonomisk förvaltning
av detta slag.

Eu sakkunnig undersökning bör därföre verkställas angående beståndens
värdeförhållanden vid skilda åldrar.

Utgår man från hittills tillämpade omloppstider, framgår av tillgängliga
uppgifter att ett alltför stort överskott av överårig skog finnes.
Med nuvarande avverkningsbelopp kan detta överskott av gammal skog
icke nämnvärt förminskas, vårföre en ökning av avverkningarna bör ske.

En betydande del av den överåriga och sämre skogen, som i första
hand behöver avverkas, utgöres emellertid av smärre träd, vilka för
vissa trakter till och med sakna saluvärde.

En av de viktigaste framtida uppgifterna för skogshushållningen
är därföre att avsättningsförhållandena förbättras. Först då kan en förhöjning
av avverkningarna ske till erforderlig omfattning.

Avverkningarna böra mer än hittills inriktas på en ordnad gruppoch
beståndsbehand 1 ing.

o Ö

Åtgärder för befordrande av skogarnas föryngring böra vidtagas
till ökad omfattning.

För skogsindelning och avverkningsberäkning böra införas förändrade
metoder, som bättre kunna anpassas efter skogarnas växtförhållanden
och nuvarande tillstånd.»

Riksdagens revisorer åter sammanfatta sina uttalanden i följande
punkter:

»1. Det är nödvändigt, att en inventering av statens norrländska
skogstillgångar med det snaraste fullbordas. Denna inventering bör
verkställas så, att en så fullständig bild, som med kostnadernas begränsning
inom rimliga belopp möjligen kan åstadkommas, erhålles ej
blott av virkesförrådets storlek, utan även av dess beskaffenhet, åldersklassfördelning,
tillväxt och värde. Såsom ytterligare motiv till en sådan
åtgärd, utöver vad Revisorerna i det föregående hava anfört, kan framhållas,
att mer än hälften av statens skogsareal ej varit föremål för
undersökning, och att många av de verkställda undersökningarna endast
omfattat en del av virkesförrådet. Då en skogsbokföring saknats, hava
de erhållna resultaten ej längre ett sådant värde, att en efter förhållandena
avpassad avverkningspolitik kan grundas på dem.

- 667 —

De vid inventeringen erhållna siffrorna höra offentliggöras uti den
av domänstyrelsen utgivna officiella statistiken.

2. På grund av de vid en dylik inventering erhållna uppgifterna
bör uppgöras en beräkning av den blivande avverkningen, varvid nödig
hänsyn tages till skogens beskaffenhet ocli nödvändigheten av att
undvika förluster genom virkets försämring eller förstöring.

3. De i punkt 1 och 2 angivna undersökningarna och beräkningarna
böra bliva grundläggande för en uppdelning av de norrländska
skogarna på lämpliga tjänstgöringsområden, varvid tillbörlig hänsyn
även bör tagas därtill, att för varje slag av arbete ej användes dyrbarare
arbetskraft än som är av behovet påkallad.

4. Med ledning av de vid inventeringen framkomna siffrorna för
virkesförråd, tillväxt och värde bör uppläggas och för framtiden med
noggrannhet fullföljas en bokföring över statens skogstillgångar.

5. Innan ovan omförmälda inventering ägt rum, kan visserligen
icke med säkerhet avgöras, huruvida det nuvarande skogskapitalet anlitas
utöver sin tillväxt, men med hänsyn till kronoskogarnas omfattning och
allmänna beskaffenhet lärer i allt fall kunna redan nu fastslås, att betydligt
större belopp för föryngring och markvård än som nu utgå,
böra komma till användning och arbetena för nämnda ändamål således
i vidgad omfattning bedrivas.»

Skillnaden i dessa bägge sammanfattade uttalanden är icke särskilt
i ögon fallande. Statsrevisorerna hava visserligen i punkt 3) framhållit
behovet av en uppdelning utav de norrländska skogarna på lämpliga
tjänstgöringsområden, men därav framgår likväl icke, huruvida de
förutsätta en sådan uppdelning såsom en nödvändigt föregående åtgärd
för utförandet av de arbeten, som ansetts vara erforderliga för en rätt
förvaltning och skötsel av skogarna. Den norrländska skogsvårdskommittén
omnämner i omförmälda sammanfattning intet rörande skogarnas
uppdelning i revir, men har detta tydligen haft sin orsak däri,
att kommittén under rubrikerna »Förvaltningen» och »Enskilda skogar»
föreslagit viss omorganisation av såväl domänstyrelsen som skogsförvaltningen,
ävensom uppdelning av nuvarande revir med bland annat
anställande av särskilda bokförare åt jägmästare. Därmed synes kommittén
givetvis hava förutsatt att denna förändrade organisation med
däri ingående förslag till i avsevärd mån ökade arbetskrafter skulle
komma till stånd, innan de uttalade önskemålen i huvudsak kunde förverkligas.

Att döma av såväl ingressen till Riksdagens revisorers förevarande

— 668 —

yttrande, i vilken de hänvisat till den i riksdagen, tidningspressen m. m.
framställda kritiken av de grunder, enligt vilka skogarna administreras
och deras avkastningsmöjligheter utnyttjas, som ock till avfattningen av
gjorda anmärkningar och uttalanden, synes som om Revisorerna skulle
vilja göra domänstyrelsen huvudsakligen ansvarig för att statsskogarnas
skötsel icke i allt är sådan den borde vara, att icke en noggrann inventering
av skogarna är verkställd samt att ej heller å reviren finnes
upplagd eu noggrann bokföring över statsskogarnas virkesförråd, avverkning,
kapitalvärden m. m.

Den norrländska skogsvårdskommittén åter har icke i samma omfattning
velat på domänstyrelsen lägga ansvaret, att det skogliga tillståndet
å statens skogar i Norrland och Dalarna icke är i tillfredsställande
skick. Kommittén har sålunda (å sid. 75 och 76 i sitt betänkande)
uttalat bland annat följande.

På grund av bland annat den korta tid, som dessa skogar stått
under statens förvaltning, hade de ännu karaktär av naturskogar och
innehölle ett betydande överskott av gammal skog. Trots detta överskott
på mogen skog vore totala virkesbeloppet per har lågt, särskilt i
övre Norrland. Skadad skog förekomme allmänt, men till mycket
växlande belopp på olika trakter. Av kommittén verkställda undersökningar
utvisade att den övervägande delen av såväl den äldre som
den skadade skogen utgjordes av träd av smärre dimensioner, under 30
cm. vid brösthöjd, och att en avsevärd del därav vore under 21 cm.
vid brösthöjd, ävensom att träden på sämre marker saknade förmåga
att utväxa till timmerduglig dimension inom rimlig tid.

Avsättningsförhållandena hade varit och voro för stora delar av
Norrland fortfarande mycket otillfredsställande.

De hittills vidtagna åtgärder för att bringa dessa skogar i ordnat
skick nämligen bland annat berednings- och rensningshuggningar av
vindfällda, torra och skadade träd, vilka under senare åren utförts till
mycket avsevärd omfattning, hade verksamt bidragit till att förbättra
det skogliga tillståndet. Sådan avverkning hade dock icke kunnat utsträckas
ned till mindre dimensioner annat än på de mest välbelägna
skogarna. Gallringen i yngre bestånd hade icke kunnat ske till någon
nämnvärd omfattning med de begränsade avsättningsmöjligheter, som
hittills varit rådande. En rationell föryngringsavverkning av de äldre
bestånden hade härutav givetvis försvårats och buro dessa bestånd ock
spår av dimensionshuggningar, varjämte de voro mer eller mindre oregelbundet
utglesnade.

669

Det borde icke vara Riksdagens revisorer obekant, att de av dem
uttalade, i och för sig beaktansvärda önskemål icke kunnat komma till
utförande i större grad än som skett på grund av förelintlig brist på
personal i såväl domänstyrelsen som skogsstaten. Då de likväl synas
vilja göra domänstyrelsen ansvarig för att de uttalade önskemålen icke
förr beaktats, måste styrelsen tolka detta på det sätt, att Statsrevisorerna
ansett, att styrelsen hade bort avgiva förslag till behövlig omorganisation
och ökning av arbetskrafterna.

Vid den tid då undertecknad Fredenberg utnämndes till chef för
domänstyrelsen, hade från allmänhetens sida ett nyvaknat intresse för
det svenska skogsväsendet börjat i särskild grad visa sig, vilket torde
kunna sättas i samband med utfärdandet av 1903 års skogslagar, som
trädde i kraft den 1 januari 1905. Förutom att i anledning därav en
hel del skogstjänstemän såsom länsjägmästare och extra länsjägmästare
togos i anspråk av de nybildade skogsvårdsstyrelserna, började enskilda
skogsägare efter hand att i större grad än tillförene anlita lackutbildade
skogstjänstemän för sina skogars skötsel. Därjämte blev behovet av
skogstjänstemän för utsyning av skog å enskildes skogar, som stå
under skogsstatens uppsikt och kontroll, allt större. Sålunda krävdes
ett betydande antal tjänstemän för handläggande av utsyningsförrättningar
å de skogar, som kommit under den nva skyddsskogslagen,
varjämte med stigande efterfrågan å mindre virkessortiment ökad utsyning
av skog i Norrbottens och \ ästerbottens läns såväl kustland
jämlikt den s. k. dimensionslagen som ock lappmarker jämlikt den s. k.
lappmarkslagen likaledes påfordrade ett stegrat antal dylika tjänstemän.
Allt detta samverkade till en mycket kännbar brist på skogstjänstemän,
vilken vållade att det blev omöjligt kunna i önskvärd grad vare sig
utföra behövliga arbeten på statens skogar eller i rätt tid verkställa
stämplingarna å enskildes skogar, som stå under de av skogsstaten
handhavda skogslagarna. Hushållningsplaner för sådana skogar, vilkas
avkastning, hel eller delvis, tillfaller boställsinnehavare, kunde i många
fall ej heller i rätt tid upprättas och fastställas. Dessa förhållanden
verkade givetvis missnöje hos de enskilde, som därav vore beroende,
och framställde dessa fullt berättigade krav på rättelse. Domänstyrelsen
ansåg sig ock pliktig i görligaste mån söka i första hand tillmötesgå
de enskildes fordringar i dessa avseenden, och för den skull anställa i
möjligast största utsträckning skogstjänstemän till utförande av omförmälda
förrättningar å nämnda skogar. Såsom en följd härav måste ett
flertal likaledes viktiga arbeten, såsom bland annat skogsindelningar, på
statens skogar uppskjutas.

— 670 —

För att om möjligt avhjälpa denna ytterst kännbara brist å skogstjänstemän,
föreslog domänstyrelsen i underdånigt yttrande den 12
december 1905 angående frågan om överlåtande av skogsinstitutets
nuvarande tomt och i samband därmed skogsinstitutets förflvttning, att
Eders Kungl. Magt täcktes tillsätta en kommitté med uppdrag att utreda
alla härmed sammanhängande frågor och däröver avgiva förslag. Jämlikt
nådigt bemyndigande tillkallade ock härför statsrådet och chefen för
kungl. jordbruksdepartementet fem sakkunniga personer, vilka avgåvo
underdånigt betänkande i frågan i mars 1908. Sedan Eders Kungl.
Maj:t i nådig proposition till 1912 års Riksdag föreslagit inrättande även
skogshögskola och Riksdagen härtill lämnat bifall, har denna fråga
nu fortskridit på sådant sätt att utsikt finnes för skogsliögskolans
trädande i verksamhet under innevarande år. I avvaktan på omförmälda
frågas utredning sökte emellertid domänstyrelsen att genom provisoriska
anordningar bereda rum för ett större antal elever vid skogsinstitutet än
det dåvarande, eller från och med år 1900 20 stycken — före sistnämnt
år, under vilket Klotens skogsskola inrättades, kunde å skogsinstitutet
emottagas allenast 10 elever — men kunde därigenom antalet elever
dock ej ökas med flera iin två. Efter framställning av domänstvrelsen
medgav Eders Kungl. Magt den 17 maj 1907, att till genomgående
av skogsinstitutets högre kurs finge tillsvidare årligen emottagas 22
elever.

På domänstyrelsens därom årligen gjorda framställningar från och
med år 1907 har Eders Kungl. Maj:t jämväl medgivit att det s. k.
praktiska år, som jämlikt stadgan för institutet ålegat därifrån utexaminerad
elev fullgöra, innan han kunnat förordnas till extra jägmästare,
finge begränsas till 7s år. Härigenom har vunnits, att de vid jultiden
utexaminerade eleverna kunnat förordnas till extra jägmästare redan
därpå följande sommar och då användas till fullgörande av utearbeten,
under förutsättning nämligen att de velat ägna sig åt statstjänst.

Så småningom har ock tillgången å skogstjänstemän blivit större.
I följd härav blev, sedan Eders Kungl. Maj:t på framställning av domänstyrelsen
härför anvisat erforderliga medel, bland annat möjligt att år
1912 påbörja eu enhetligt planerad inventering av de norrländska statsskogarna.
Dessa arbeten, som även utsträckts till de mellersta och
södra delarna av landet, hava ock kunnat ökas under åren 1913 och
1914, ehuru, av brist på tjänstemän, ej i den omfattning, som varit
önskvärd och av styrelsen planlagd. Utsyningen å förenämnda enskildes
skogar hava emellertid fortfarande i ej ringa utsträckning måst till rätt
stor olägenhet för skogsägarna bedrivas jämväl efter vinterns inbrott.

— 671

Sedan Eders Kungl. Maj:t den 5 juli 1907 uppdragit åt eu kommitté
att verkställa utredning angående de åtgärder, som kuude böra
vidtagas för att åstadkomma en rätt vård av kronans och de under
skogsstatens tillsyn ställda skogarna i Norrland och Dalarna och att till
Eders Kungl. Maj:t inkomma med de förslag, till vilka den verkställda
utredningen kunde föranleda, har domänstyrelsen ansett sig vara förhindrad
avgiva några förslag till den omorganisation av både domänstyrelsen
och skogsstaten, som med värjo år framträtt såsom allt mera nödvändig.
För den skull kunde domänstyrelsen vid avgivande av underdåniga
yttranden över löneregleringskommitténs förslag till lönereglering för
dels skogsstaten och de allmänna skogsläroverken, dels domänstyrelsen
ej heller föreslå några genomgripande ändringar i nuvarande organisation,
utan måste styrelsen därvid i huvudsak hålla sig till de jämförelsevis
små ändringsförslag, som löneregleringskommittén framlagt. Eders
Kungl. Maj:ts nådiga proposition till 1908 års Riksdag om inrättande
av ytterligare ett byråchefsämbete i domän styrelsen i enlighet med löneregleringskommitténs
förslag bifölls av Riksdagen, under det att Eders
Kungl. Maj:ts förslag om att styrelsens chef — i likhet med vad förhållandet
redan då var beträffande telegraf- och järnvägsstyrelsens —
skulle tillsättas på förordnande för 6 år icke vann Riksdagens bifall,
sedan under diskussionen härom anförts bland annat, att domänstyrelsen
icke vore ett med förenämnda verk jämnställt affärsdrivande verk. Samtidigt
med tillsättande av en ny byråchef indrogs likväl en notariebefattning
å skogsbyråerna.

Av vad domänstyrelsen sålunda i underdånighet anfört, torde
framgå, att det icke kunnat bero på styrelsen att under de senaste 8 å
9 åren några betydelsefullare förslag till omorganisation av domänstyrelsen
eller skogsstaten eller till personalens avsevärdare ökning kunnat av
styrelsen framläggas, varvid dock bör erinras om den mindre ökning i
revirens antal, som ägt rum, dels år 1910 i Jämtland, dels från och
med innevarande år i södra Norrland och Dalarna samt södra delarna
av landet. Allra minst har förslag i dessa avseenden kunnat avgivas
beträffande förhållandena i synnerligast övre Norrland — där dock det
mest trängande behov av revirdelning redan länge varit rådande —
enär nämligen desamma, sedan norrländska skogsvårdskommittén i mars
1912 avgivit underdånigt förslag i ärendet, varit och äro beroende på
Eders Kungl. Maj:ts och Riksdagens blivande beslut angående de norrländska
skogslagarna samt sättet för dessas handhavande.

Styrelsen har för den skull måst söka göra vad som med de arbetskrafter,
som stått till styrelsens förfogande inom domänstvrelsen och

Åtgärder till
skogsvårdens
befrämjande.

— 672 —

skogsstaten varit möjligt för att dels föra skogsskötsel]! framåt på kronans
skogar, dels handhava det bestyr med enskildes skogar, som jämlikt
gällande skogslagar tillkommer styrelsen, i vilket senare avseende
styrelsen sökt tillse, att så ringa olägenhet som möjligt skulle åsamkas
de enskilda i anledning av den befintliga bristen på arbetskrafter.

Beträffande statsskogarnas skötsel har styrelsen särskilt riktat sin
uppmärksamhet på att få till stånd ökning av avverkningarna, synnerligast
av skadad och övermogen skog samt skog, som i beståndsvårdens
intresse bör uttagas genom gallring och ljushuggning, nämligen där
sådan avverkning kunnat ske med hänsyn till rådande avsättnings föihållanden.
Enär jägmästarna emellertid gent emot vid inspektioner
framställda anmärkningar att avgivna utsyningsförslag icke upptagit omförmält
slags avverkningar i nödig omfattning, emellanåt sökte försvara
sådan underlåtenhet därmed, att berörda avverkning icke vore föreskriven
i gällande skogshushållningsplan eller att tilläventyrs plan icke funnes
för respektive skog fastställd, fann domänstyrelsen — ehuru jägmästarna
på grund av även då gällande instruktion och föreskrifter ävensom skogsordningen
ägt avgiva omförmälda förslag till avverkning — likväl skäligt
att den 22 december 1906 utfärda bilagda cirkulär (bil. 1), vari denna
skyldighet uttryckligen och närmare bestämdes. Dessa bestämmelser
hava sedermera intagits i de av styrelsen den 31 januari 1910 utfärdade
reglementariska föreskrifter till efterrättelse vid skogsstatens tjänsteförvaltning
(punkterna 14, 21, 23, 27 och 29), av vilka ett exemplar härmed
bifogas.

De vid chefsinspektionerna förda protokoll vittna ock, att särskilt
i Norrland hygges- och stämplingstrakterna inspekterats, därvid stämplingarnas
utförande kritiserats och anvisningar givits för ett rätt förläggande
av avverkningarna. Där å viss skog ökad avverkning ansetts
vara önskvärd, har även detta framhållits för iakttagande vid avgivande
av framtida utsyningsförslag. Då emellertid vid dessa inspektioner fortfarande
anmärkningar icke sällan måst framställas mot särskilt stämplingarnas
utförande, tog styrelsen upp denna viktiga fråga till diskussion
på sammanträde med överjägmästarna i november 1911, därvid man
enades om de i bil. 2 angivna principer för stämplingarnas utförande i
Norrland och Dalarna.

Avskrift av dessa uttalanden tillställdes samtliga jägmästare därstädes
för efterrättelse.

På ett med samtliga överjägmästare hållet sammanträde i domänstyrelsen
november 1913 framlade styrelsen till diskussion frågan: »Vad
kan för närvarande göras för skogsavkastningens höjande?» Före dis -

kussionen framhölls att ämnet särskilt upptagits med tanke på, dels den
betydande mängd skog, som för närvarande på grund av ålder eller
annan orsak årligen mer eller mindre försämrades i avseende på kvalité,
dels sådan skog, som från beståndsvårdssynpunkt borde borttagas och
att frågan därför i första rummet gällde, vad som med hänsyn härtill
kunde göras för höjandet av skogsavkastningen. Under diskussionen
framhölls av överjägmästaren i Uulea distrikt, att avverkningarna inom
distriktet nått den gräns, över vilken man för närvarande icke kunde
komma, och att från fjällskogarna även grövre virkesdimensioner voro
ytterligt svårsålda. (iverjägmästaren i Mellersta Norrlands distrikt omnämnde,
att, ehuru i detta distrikt konkurrens om virke från statens
skogar kanske vore större än inom något annat, virket icke desto mindre
inom vissa revir vore synnerligen svårsålt. Samme överjägmästare framhöll
emellertid, att inom distriktet funnes skogar med hela trakter i
avtoikande tillstånd och att avtorkningen därstädes säkerligen vore mera
betydande än inom andra distrikt, varom ock den stora procent torrskog,
som årligen avverkades, vittnade. Han ansåg därför, att taxeringsarbetena
skulle ännu mera forceras, enär det enligt hans mening
icke gånge an att företaga planmässig avverkning av den överåriga
skogen utan tillgång till skogsindelningsplaner. Han framhöll därjämte,
att där skogen vore av den beskaffenhet, som han omnämnt, det icke
vore riktigt att höja avverkningarna genom uteslutande rensnings- och
beredningshuggningar med försummande av huvudavverkningen. 1 övrigt
uttalade samme överjägmästare, att staten för åvägabringande av väsentligt
ökad avverkningsmöjlighet borde anordna icke blott förråds- och
upplagsplatser vid älvmynningarna utan även industriella anläggningar.
Gent häremot erinrade andra deltagare i sammanträdet, att den höga
procent torrskog, som för närvarande avverkades i Mellersta Norrlands
distrikt, alls icke kunde utgöra något bestämt uttryck för den i skogarna
därstädes skeende avtorkningen, enär höjda pris å pappersmasseved och
kolved nu möjliggjorde avverkning och försäljning av betydliga mängder
gammal torrskog, som förut icke haft saluvärde. Det vore allra minst
berättigat att göra jämförelser efter stamantalet, då av nyssnämnda skäl
den avverkade torrskogen till betydande del utgjordes av träd med små
dimensioner ända ned till 4 och 5 tum vid brösthöjd.

I fråga om vad överjägmästaren i Mellersta Norrlands distrikt
anfört rörande avverkningens höjande ävenledes genom ökade huvudavverkningar,
hade det emellertid alls icke varit styrelsens mening, att
avverkningsbeloppen skulle höjas uteslutande genom rensnings- och beredRevisionsberättelse
ang. statsverket för år 1913. 85

— 674 —

ningshuggning, vilket ock med all tydlighet framgår av de för diskussionen
framställda synpunkterna.

Av vad härovan i dessa avseenden anförts torde framgå, att styrelsen
med hänsyn till de rådande avsättningsförhållandena och de arbetskrafter,
som stått till styrelsens förfogande, riktat synnerlig uppmärksamhet
på nödvändigheten av att höja avverkningen av särskilt skadad
och övermogen skog och skog, som i beståndsvårdens intresse borde
avverkas, och gäller detta icke blott Norrland utan landeri dess helhet.
Vid fyrfaldiga tillfällen har för skogstjänstemännen framhållits nödvändigheten
att i de årliga utsyningsförslagen i stor utsträckning upptaga
förhöjda avverkningar av sådan skog. Styrelsen liar ej heller i något
fall, åtminstone efter år 1905, nedsatt i utsyningsförslagen föreslagna avverkning
sbelopp, men väl har styrelsen flera gånger höjt dessa, emellanåt
ganska avsevärt, J)

Styrelsen vill emellertid icke förneka, att det finnes kronoskogar,
icke allenast i nedre Norrland och Dalarna utan även i södra landet,
där efterfrågan å virke varit sådan, att högre avverkning med hänsyn
till skogens beskaffenhet bort och med hänsyn till rådande avsättningsmöjligheter
kunnat ske, och att vederbörande skogsförvaltningar sålunda
i dessa fall underlåtit att följa styrelsens anvisningar rörande skyldigheten
att i de årliga utsyningsförslagen föreslå höjda omförmälda avverkningar.
A andra sidan vill dock styrelsen kraftigt betona, att möjligheten
att i större grad höja avverkningen långt ifrån gällt alla kronoskog
i nedre Norrland och Dalarna, ty beträffande en stor procent av
dessa hava försök till kraftigare avverkningshöjning resulterat, dels i
avsevärd nedgång av virkesprisen, dels däruti, att ett ej ringa antal
utbjudna försäljningsposter alls icke kunnat försäljas, till och med
beträffande vissa kronoskogar i södra landet, särskilt där kommunikationerna
äro dåliga, har detta förhållande inträffat.

Beträffande övre Norrland vill styrelsen lika bestämt framhålla,
att avverkningarna därstädes i stort sett icke kunnat höjas i raskare
tempo än som skett, därest virket icke skolat med stora förluster för
kronan försäljas till avsevärda underpris. Härtill har medverkat ej mindre
industriens till synes oförmåga att till någorlunda acceptabla pris mottaga
större mängder virke från kronans skogar än ock brist på kommumka i)

Såsom sådan nedsättning kan nämligen ej räknas den minskning i föreslaget avverkningsbelopp
för kronoparkerna i Slensele revir år 1914, vilken styrelsen fann sig föranlåten föreskriva,
enär jägmästaren föreslagit högre avverkningsbelopp för nämnda skogar än som för dem
bestämts i de under samma år fastställda hushållningsplanerna. av vilka han vid utsymngsförslagets
avgivande ännu icke fått del.

tionsleder såsom t. ex. iiottleder, varjämte, där sådana funnits, de ej
sällan hållits i dåligt skick samt flottningen i desamma handhafts på
långt ifrån tillfredsställande sätt. Efter hand som industrien utvecklats
och flottlederna förbättrats, har det likväl blivit möjligt sälja större
virkesmängder och hava i förhållande därtill avverkningarna också ökats.
Då skogarna i övre Norrland emellertid i stort sett äro i mindre grad
skadade och överåriga än vissa skogar i södra och mellersta Norrland,
skulle ock den skadade och mera övermogna skogen å kronans skogar
i övre Norrland kunnat i högre grad än som skett tillgodogöras, därest
avverkningarna tidigare mera inriktats på ett avverkande i första hand
av det skadade och i ‘högre grad övermogna förrådet.

I anslutning till vad styrelsen bär förut uttalat, vill styrelsen dock
icke bestrida, att avverkningarna i många fall icke förts på i dessa
avseenden ändamålsenligaste sätt. Efter att styrelsen, såsom härförut
omnämnts, emellertid begagnat varje tillfälle att söka få till stånd ett
allt riktigare förläggande av avverkningarna och ett allt bättre utförande
av stämpling ärna, vågar styrelsen bestämt påstå, att dessa arbeten numera
i regel utföras på ett nöjaktigt sätt och att sålunda verkliga fel beträffande
dessa viktiga arbeten nu höra till undantagen.

Enär Statsrevisorernas anmärkningar kunna uppfattas såsom riktade
i huvudsak mot domänstyrelsens ämbetsförvaltning, även där ansvaret
— såsom ifråga om skogsskötselns direkta utförande — uppenbarligen
bör ligga på den lokala skogsförvaltningen, nödgas styrelsen erinra om,
huru under de sista åren upprepade gånger såväl i Riksdagen som i
tidskriftsuppsatser och tidningsartiklar med skärpa framhållits, att jägmästare
och överjägmästare — särskilt de förra — hade alldeles för
liten självständighet, och att de därför borde tilldelas vidsträcktare sådan
med åtföljande större ansvar. Den norrländska skogsvårdskommittén
bär mycket ingående behandlat denna fråga, därvid kommittén yrkat
på i -flera avseenden ökad befogenhet för jägmästarna med därav följande
större ansvar. Bland annat har kommittén anfört följande:
»Skogen med dess omväxling och den därav betingade variationen i
behandling och vård är ett förvaltningsobjekt, som ej kan behandlas
likformigt. Allmänna hushållningsföreskrifter till ledning för skogsskötsel
kunna visserligen vara nödvändiga för att giva en viss stadga åt
statens skogshushållning och för att undvika ett okontrollerat experimenterande,
men likformigheten får ej sträcka sig ned till detaljarbetet,
och avgörandet av detaljfrågor icke förläggas till instanser, varest man
ej kan finna en så intim kännedom om de lokala förhållandena, som

Den lokala
skolförvaltningens

ansvar.

— 676 —

härför erfordras. Flyttas detta avgörande längre ned, såsom systemförändringen
avser, förlorar man — det är sant — uti likformighet,
men torde på samma gång kunna hava anledning vänta bättre ekonomiskt
resultat av hushållningen i dess helhet, då ett bättre tillgodogörande
av de lokala förhållandena med dess skiftande möjligheter
torde ernås.

Det finns väl knappast någon gren av statshushållningen, som i
högre grad än skogshushållningen är beroende av den förvaltande personalens
förmåga att utnyttja alla möjligheter, vilka kunna stå dem till
buds, för att ett verkligt gott arbetsresultat skall kunna ernås. _ En
fortgående och fruktbringande utveckling av skogshushållningen inom
ett revir förutsätter en ingående kännedom om skogarna och deras tillstånd,
om avsättnings-, flottnings- och arbetsförhållanden m. m. Denna
kännedom måste sökas hos revirförvaltaren och ej hos överordnade
myndigheter.)) (Sid. 167—168 i kommitténs betänkande.)

1 detta uttalande kan domänstyrelsen fullt instämma. Det är nödvändigt,
att jägmästaren har stor frihet att under möjligast lätta former
taga initiativ till begagnande av varje möjlighet till skogshushållningens''
utveckling å varje under hans förvaltning ställd skog. Detta gäller
alldeles särskilt Norrland, där skogarna utgöras av mer eller mindre
överåriga eller i övrigt abnorma naturskogar och där avsättningsförhållandena
efter hand och i olika tempo för skilda skogar och trakter,
särskilt under de allra sista åren, förändrats till det bättre. Och denna
gynnsammare förändring torde komma att alltjämt fortgå samt bliva
märkbar för även nya skogsområden. Att för sådana skogar fastställa
hushållningsplaner till efterrättelse för jägmästaren skulle därför förhindra
honom att begagna alla de för skogsskötselns utveckling inträdande
skilda möjligheter, vilka vid uppgörandet av en skogshushållningsplan
icke kunna förutses. Därför fastställas ock skogsindelningsplanerna
endast till ledning för skogsskötsel å resp. skogar, och har jägmästaren
i förut åberopade reglementariska föreskrifter, punkterna 21, 23, 2/ och
89, erhållit såväl befogenhet som ock skyldighet att i de årliga utsyningsförslagen
eller däremellan, om så erfordras, alldeles oberoende om
det finnes skogsindelningsplan eller icke, föreslå alla de avverkningar,
som med hänsyn till skogsskötselns krav böra ske. Dessa förslag behöva
endast helt kort motiveras, varför större enkelhet i formen knappast
torde kunna genomföras. Jägmästaren äger sålunda eu frihet i avseende
på skötseln av de under hans förvaltning ställda skogar, som revirförvaltaren
helt visst ej äger i något annat land. Men därmed följer ock
hans större ansvar. Härvid måste dock särskilt beaktas, att jägmästarens

— <>77 —

sätt att förvalta sitt revir och begagna denna sin störa självständighet
måste bedömas med hänsyn till revirets storlek och möjligheten för
honom att kunna medhinna allt, som borde göras.

Det torde icke heller kunna påvisas fall, där överordnad myndighet
sökt att stäcka eu jägmästares strävan i att på nu ifrågavarande
sätt föra skogsskötsel!) framåt i sitt revir. Men, där jägmästaren underlåtit
denna sin både befogenhet och skyldighet, har givetvis överjägmästaren
måst ingripa för att indirekt eller eventuellt direkt försöka få
möjligheterna till en bättre skogsskötsel begagnade, ehuru dock resultatet
icke torde bliva lika gott, som när initiativet i fråga om detaljerna
utgår från jägmästaren själv. När åter överjägmästaren icke tagit
nödiga initiativ härvidlag, lärer ansvaret böra i huvudsak drabba honom,
ehuru även hans ansvar måste bedömas med hänsyn till storleken av
det honom anförtrodda distrikt och mångfalden av hans göromål.

Domänstyrelsen kan i dessa avseenden endast meddela de ledande
grunderna för skogsskötsel!! samt genom chefsinspektioner, i den mån
det för styrelsens chef och ledamöter därtill kan finnas tid, kontrollera
att de följas. Allenast i detta hänseende kan ansvaret läggas på styrelsen,
under det att skogsförvaltningen måste svara för utförandet. Något
annat synes ej heller den norrländska skogsvårdskommittén hava ifrågasatt.
Skulle ansvaret för arbetenas utförande ävenledes påvila styrelsen,
s}Tntes vara nödvändigt, att styrelsen bland annat lämnades befogenhet
att till- och avsätta tjänstemännen samt bestämma deras löner.

Då Statsrevisorerna såsom anledning till att de nu ansett sig böra Kritiken roägna
särskild uppmärksamhet åt frågan om förvaltningen av statens rande forvaitskogar
bland annat framhållit den kritik av sagda förvaltning, SOIU statens skogar.
framförts i Riksdagen ävensom i tidningspressen och i särskilda uppsatser,
nödgas styrelsen i största korthet även i någon mån upptaga
till bemötande denna kritik.

Till sistlidne års Riksdag hade herrar Molin i Dombäcksmark och
Sundström i motion hemställt, att Riksdagen ville i skrivelse till hd ers
Kungl. Maj:t anhålla, att Eders Kungl. Maj:t ofördröjligen måtte vidtaga
åtgärder i syfte att överårig, fullmogen, oväxtlig, kullblåst, sjuk och
skadad skog å statens skogar bleve på för statens ekonomi och rationell
skogsvård mest fördelaktiga sätt tillvaratagen och utnyttjad. Till stöd
för motionen åberopades särskilt en av överjägmästaren Weländer i
»Årsskrift från Föreningen för skogsvård i Norrland» år 1913 införd
uppsats. I berörda uppsats bär Welander med ledning av de i domänstyrelsens
underdåniga berättelse för år 1910 angivna siffror uppgjort

678 —

eu jämförelse mellan å ena sidan de 5 norra överjägmästardistrikten
och å andra sidan de 5 södra distrikten med hänsyn till dels de under
skogsstatens förvaltning eller uppsikt ställda allmänna och enskilda
skogarnas areal, dels statsskogarnas nettoinkomster, dels ock utgifterna
för statsskogarnas skötsel.

Med stöd av denna jämförelse har Welander velat visa, att skogsskötsel
å statsskogarna i Norrland är betydligt eftersatt gent emot densamma
å statens skogar i det södra landet.

För de slutsatser, som Welander ansett sig kunna draga av den
framställda jämförelsen, finnes emellertid allenast ringa reell grund, vilket
torde framgå vid betraktande av följande synpunkter. I jämförelsen
omförmälda skogar i Norrland ligga i stort sett koncentrerade, under
det att de i södra landet, förutom ett fåtal större parker, äro söndersplittrade
i en stor mängd mer eller mindre långt från varandra liggande
lotter. Skogsstatens befattning med skogsskötseln å de under utsyningstvång
ställda skogarna i lappmarkerna samt å skyddsskogarna i Jämtland
och Dalarna är i stort sett begränsad till utsyning av den avverkning,
som å respektive skogar skall äga rum. De allmänna skogarna i
Norrland och Dalarna äro till mer än hälften av sin ytvidd belägna i
Norrbottens län samt där likasom även i övrigt i Norrland förskjutna
mot norr och väster, i följd varav de till mycket stor procent intaga de
högre belägga, mera ofruktbara delarna, av vilka en avsevärd del på grund
av synnerligen ringa avkastningsförmåga snarare bort räknas såsom impediment
än ingå i den produktiva skogsmarkens areal. Bland annat härigenom
är medeltillväxten för skogarna i Norrland och Dalarna endast en
bråkdel av medeltillväxten för skogarna i det södra landet, och måste
den i huvudsak så förbliva. Den ojämförligt största delen av skogsavkastningen
från de norrländska distrikten har försålts och försäljes
fortfarande rotstående, under det att i de sydligare distrikten den största
delen därav försäljes upphuggen och i allmänhet även framkörd till
avsättningsplatsen samt till ej ringa del förädlad i form av kol eller
sågat virke. Kronoparkerna i de nona distrikten utgöras till övervägande
del av skogar med samlade förråd av mer eller mindre övermogen
skog, som nu exploateras genom överavverkning (d. v. s. avverkning
större än tillväxten), vilken är avsevärd särskilt å de skogar,
där virket kan försäljas till höga pris. Härigenom bliva inkomsterna
betydliga, under det att utgifterna i jämförelse därmed uppgå till ringa
belopp. Enär kronoparkerna i de södra distrikten till allra största delen
utgöras av under senaste årtiondena inköpta egendomar med i huvudsak
allenast yngre eller medelålders skog samt ofta större kalmarker, hava

679

de därå företagna avverkningarna tillsvidare mast bliva jämförelsevis
små, varjämte det avverkade utgjorts av mindre virke. Utgifterna däremot
för, dels skogsodling av såväl berörda kalmarker som ock av ålder
kala marker å andra kronans egendomar i de sydligaste distrikten, dels
reparationer och nybyggnader å de ofta till stort antal på de inköpta
egendomarna belägna torp och arrendegårdar med vid köpen mer eller
mindre förfallna byggnader, hava varit och måste fortfarande bliva
mycket betydande. De jämförelsevis ringa utgifterna för skogsodling i
Norrland och särskilt i övre Norrland år 1910 — eller det år, för vilket
Welander framställt sin statistiska jämförelse — har berott därpå, att
möjligheten att kunna försälja smärre virkesdimensioner då ännu inträtt
för allenast jämförelsevis mindre delar av de norrländska statsskogarna,
varjämte, där denna möjlighet redan då förefanns, densamma i allmänhet
så nyligen inträtt, att större för skogsodling lämpliga marker då ännu
icke hunnit avhuggas, än mindre hyggesrensas och avdikas.

Ehuru styrelsen med hänsyn till här i korthet anförda förhållanden
anser, att de slutledningar, som överjägmästaren AV eländer dragit av
den gjorda jämförelsen, i huvudsak sakna berättigande, och att förenämnda
av honom författade uppsats icke bort kunna tagas som motiv
för omförmälda, av herrar Molin och Sundström vid föregående års riksdag
framlagda motion, är styrelsen givetvis ense med AV eländer därom,
att avsevärt ökade arbetskrafter måste så fort ske kan ställas till disposition
för att den norrländska skogsskötsel!! må kunna föras fram till
den intensitet, som numera årligen i allt större grad är möjlig.

I avseende på i tidningspressen publicerade artiklar angående denna
fråga, anser sig styrelsen i korthet böra erinra om ett par artiklar av
över jägmästaren AVelander förliden vinter, enär dessa i flera fall tolkats
på sådant sätt, att domänstyrelsen skulle hava motsatt sig nämnda
överjägmästares förslag om förhöjd avverkning av skadad och övermogen
skog. I berörda artiklar förmenar AVelander, att avverkning av
skadade och övermogna träd försummats av det skäl, att goda skogsindelningsplaner
med verklig planläggning för avverkning av dylik skog
saknats. Han yrkar för den skull på en starkare foliering av den i
stort planlagda inventering av kronoparkerna, som börjades år 1912.

AAreländer borde likväl haft vetskap om, att denna inventering av
skogarna icke kunnat börja ett enda år tidigare av brist på personal,
och av samma skäl icke heller kunnat forceras mera än som skett.

Det är emellertid så långt ifrån, att domänstyrelsen motsatt sig
förslag från nämnda överjägmästare om förhöjda avverkningar å statens
skogar i mellersta Norrlands distrikt, att han tvärt om uppmanats att

— 680 —

söka åstadkomma ökning i avverkningen av övermogen och skadad skog,
enär det inom de flesta revir av distriktet i allmänhet råder sådan konkurrens
om från kronans skogar utbjudet virke, att detta bör låta sig
göra utan att nedgång av försäljningsprisen i anledning därav behöver
befaras. Men det oaktat och ehuru Welander i sagda artiklar säger
sig funnit avtynande skog flerstädes i sitt distrikt, har han vid överlämnande
av de utav respektive jägmästare avgivna ordinarie utsyningsförslag
för åren 1913 och 1914 —- eller de år, varunder Welander haft att
skaffa med ifrågavarande förslag för mellersta Norrlands distrikt — uttryckt
betänkligheter mot den enligt hans förmenande stora omfattningen
av de utav jägmästarna föreslagna avverkningsbelopp. Såsom skäl härför
har anförts i huvudsak, att jägmästarnas förslag till utsyningar icke
till någon avsevärd del vore grundade på exakta uppgifter om virkesförrådets
massa och beskaffenhet, utan bestämdes desamma huvudsakligen
blott efter okulära besiktningar, vilka för distriktets stora revir
måste bliva mycket knapphändiga. Med hänsyn till att avverkningarna
å distriktets skogar till övervägande del utgjordes av överårig skog,
kunde de på respektive jägmästares mer eller mindre subjektiva uppfattninggrundade
avverknings förslag ej vara ett uttryck för en planmässig avverkningspolitik.
O ver jägmästaren har vidare anfört, att han, då själva
förutsättningen för ett bedömande på tillfredsställande sätt av utsvningsförslagen
— kännedomen om virkesförrådets storlek — saknades, icke ansåge
sig kunna varken tillstyrka eller avstyrka föreslagna virkesbelopp
av huvudavverkning å skogar, för vilka hushållningsplan icke funnes
upprättad eller där äldre sådan plan ej mera kunde tillämpas, samt att
han i övrigt för de flesta skogar saknade möjlighet granska förslagen.
Styrelsen vill i anledning härav allenast erinra att, huru beklagligt det
än är att hushållnings]»1 aner hittills icke kunnat upprättas för norrlandsskogarna
i allmänhet, sådant förhållande dock icke kan utgöra giltigt skäl
för att de efter Welanders egen mening särdeles överåriga och i torkande
tillstånd varande skogsbestånden skola sparas oskälig tid, där förhållandena
äro sådana, att de kunna med fördel tillgodogöras. Skogarna
i mellersta Norrlands distrikt äro i övrigt i allmänhet ej av större omfattning
än att vederbörande jägmästare helt säkert på för nu ifrågavarande
ändamål ganska tillfredsställande sätt bör kunna bedöma om det
av honom föreslagna överåriga eller skadade virkesbeloppet såväl bör
som ock, med hänsyn till avsättningsmöjlighet och skogens föryngring,
kan avverkas. Styrelsen har emellertid ansett sig böra, utan att inskränka
de föreslagna avverkningarnas belopp, i huvudsak fastställa de
av distriktets jägmästare föreslagna avverkningsbeloppen.

- 681

I förenämnda tidningsartiklar vill överjägmästaren Welander vidare
göra gällande, att man med däri omförmälda skogsindelningsplaner och
eu därpå byggd planmässig avverkningspolitik skulle kunna »förebygga
uppkomsten av avtynande skog». Domänstyrelsen är emellertid av den
mening, att — huru önskvärt det än vore att fortast möjligt få till stånd
goda skogsindelningsplaner för även sådana, av Welander avsedda skogar,
som i jämförelse med andra i större grad äga ett övermoget och
för avtorkning i särskild grad utsatt virkesförråd — skogsindelningsplaner
för dessa skogar likväl äro mindre behövliga än för övriga, i
lägre grad överåriga skogar. Det linnes nämligen i regeln ingen möjlighet
att uppgöra skogsindelningsplaner för dessa mycket övermogna skogar
på sådant sätt, att de kunna följas. Överåriga skogar, synnerligast beträffande
granbestånd, varom inom mellersta Norrlands distrikt i nu
förevarande hänseende förnämligast är frågan, förändra sig nämligen på
så oberäkneliga sätt, att ingen indelningsförrättare kan beräkna och förutse
desamma; ett förhållande, som helt säkert överjägmästaren Welander
skall komma att inse, sedan han erhållit större erfarenhet om
just nu ifrågavarande skogar.

Frånvaron av goda skogsindelningsplaner kan sålunda på intet
sätt åberopas såsom skäl för att icke uttaga skadad och övermogen skog,
där detta med fördel kan ske.

I nu berörda avseenden skulle domänstyrelsen, om ock med viss
reservation, snarare kunna ansluta sig till det av herrar Molin och Sundström
i nyss omförmälda motion till Riksdagen framställda ytterlighetsprogram,
nämligen: »Vad som bör ske nu — och detta utan vidare vidlyftigheter
— är att tillvarataga fullmogen, överårig, oväxtlig, kullblåst,
sjuk och skadad skog. För detta ändåmål behövs ingen vidare
utredning.»

Såsom skäl för en hastigare avverkning av de överåriga skogarna
i Norrland, än som skett, har såväl av Riksdagens revisorer, som av andra
framhållits, dels att avtorkningen i dessa skogar vore synnerligen stor,
dels att de gamla trädens kvalitetförsämring fortskrede mycket hastigt,
särskilt genom de vedförstörande parasitsvamparnas inverkan, dels ock
att vinsten av att få dessa gamla bestånd fortast ersatta med växtligare
sådana vore betydlig. En känd sågverksägare i Norrland har i en nyligen
publicerad tidningsartikel framhållit, att det av dessa skäl vore så
nödvändigt att betydligt forcera avverkningen av statens överåriga skogar
i Norrland, att det t. o. m. kunde ifrågasättas, om ej en försäljning
till halvt pris vore för kronan lika gynnsam, som att sälja endast
hälften till dubbelt pris.

Revisionsberättelse ang. statsverket för år 1913■ 86

— 682 —

Beträffande avtorkningen i skogar med i högre grad överåriga
bestånd kan man icke helt komma ifrån denna, synnerligast där bestånden
i huvudsak utgöras av gran. Där omfattningen av mera övermogna
bestånd inom ett förvaltningsområde är så stor, att dessa icke
inom en kortare tid kunna omedelbart föryngringshuggas, torde man
bäst kunna skydda samma skogar för större avtorkning genom att i
första hand behandla bestånden med försiktiga förhuggningar och därvid
uttaga hårdare skadade och mera avtynande träd, samt därefter fortsätta
med trakthuggning, därvid de sämsta trakterna i tur och ordning
avverkas. Av många skäl kunna dock icke dessa trakthyggen, som
kanske i ett flertal fall av brist på fröträd bliva kala hyggen, tagas utan
begränsning till storleken, i följd varav redan på den grund avverkningen
icke kan forceras i vilken grad som helst, även om förmånlig avyttring
av den ökade avverkningen vore möjlig. Kraftigare förhuggningar
i sådana mer eller mindre orörda urskogar hava ofta visat sig
vara synnerligen riskabla, i det att avtorkningen därigenom blivit ännu
större. Emellertid är det i allmänhet vilseledande att beräkna den årliga
avtorkningen å en viss skog på grund av en uppgift om den torrskog,
som finnes därå eller, såsom ofta skett, på grund av mängden utav det
under en viss tid på skogen avverkade torrvirket. Då nu ifrågavarande
skogar i regeln aldrig kunnat gallras, har genom självgallring, insektsangrepp,
stormfällning m. fl. orsaker efter hand uppstått torrskog. Då
denna kan bevaras med jämförelsevis frisk ved en följd av år, ibland
till och med flera decennier, har på detta sätt samlats torrskog, vilken
tillsvidare lämnats orörd, tills den efter kortare eller längre tid, på grund
av stegrat pris på sådant virke, bättre kommunikationer eller andra
orsaker, eventuellt kunnat finna köpare, då den avyttrats. Därvid hava
först de grövre dimensionerna kunnat avverkas, och efter kortare eller
längre tidsperioder även det smäckrare virket. En sådan, under längre
tidsföljd sparad tillgång på torrskog, som på grund av förenämnda orsaker
kunnat på en gång eller under viss tid avverkas, kan givetvis icke utgöra
någon mätare på den årliga avtorkningen. Till belysande av det
å vissa lappmarksskogar, vilka måste anses vara i stort sett mycket
överåriga, befintliga förrådet av torr skog, i den mån sådan kan anses
vara eller inom närmaste tid bliva avsättningsbar, får domänstyrelsen
hänvisa till härmed följande bilaga 3, utvisande det å vissa kronoparker,
till en areal skogsmark av 141,739 har, i Stensele och Lycksele socknar
av Västerbottens län befintliga virkesförrådet, fördelat dels å växande
och torr skog, dels å skilda dimensionsklasser. Därjämte får styrelsen
hänvisa till liknande sammanställning över virkesförrådet å vissa till en

areal skogsmark av 35,316 har uppgående kronoparker i ilodens revir
av Norrbottens län (bil. 4). Härutav framgår att det avsättningsbara
förrådet av torr skog i förhållande till hela virkesmassan utgör för förstnämnda
skogar 1.7 9 procent och för sistnämnda 6.5 9 procent.1)

Beträffände frågan om virkets kvalitéförsämring i följd av parasitsvampars
inverkan eller i övrigt, är givet att sådan äger rum vid högre
ålder, men hyses ofta en mycket överdriven föreställning rörande den
hastighet, med vilken denna s. k. rötskada utbreder sig. Den överåriga
skogen är långt ifrån allestädes skadad av parasitsvampar. Den skadligaste
av dessa, nämligen talltickan, förekommer å stora trakter, särskilt
i övre Norrland, till och med anmärkningsvärt litet utbredd. Undersökningar
i Tyskland hava ådagalagt, att konsolerna (tickorna) icke visa
sig förr än efter 15—20 år efter infektionen, samt att rötan efter 30
år icke spritt sig mera än till omkring 1 meter på vardera sidan om
tickan. Beträffande Hamra stora kronopark i Hälsingland med i särskilt
hög grad överårig skog, anföra jägmästaren J. E. Nilsson och extra
jägmästaren Arvid Modin i eu av dem till skogsvårdsföreningens exkursion
å denna kronopark år 1912 författad utförlig beskrivning över
parken, vilken tinnes införd i föreningens tidskrift år 1913 (allm. del)
bland annat följande: »Trots den höga åldern utmärker sig virket från
kronoparken i allmänhet för synnerligen god kvalitet; såväl rotröta som
sprickor uppträda i anmärkningsvärt ringa grad.»

Att det emellertid är en vinst att få de gamla, överåriga bestånden
utbytta mot växtligare skog, så fort detta ekonomiskt låter sig göra, är
uppenbart. Men att göra detta på större bekostnad av försäljningsprisen
blir icke ekonomiskt. Man får ej heller förbise att även de övermogna
skogarna avsätta någon, om ock ej mera betydande tillväxt. Denna
tillväxt, som vid undersökningar senaste åren i V ästerbottens läns lappmarker
visat sig uppgå till cirka 0.4 å 0.6 procent, torde mer än väl uppväga
den minskning i duglig massa, som åstadkommes genom rötornas
utbredning. Dessutom bör icke förbises prisstegringen (dyrhetstillväxten)
vilken är betydligt större än man i allmänhet är benägen att tro. Genom
tillmötesgående från några sågverksbolag i Söderhamns distrikt, som
under en längre följd av år inköpt större mängder timmer å Ljusne
älvs nedre del, har undertecknad Fredenberg erhållit uppgift om de i
nämnda älv erlagda pris å så kallat köptimmer från och med år 1884
till och med år 1911. De hava i sammanställning icke kunnat medtagas

*) Till domänstyrelsen hava ännu icke inkommit några handlingar rörande nytaxerade skogar
i mellersta Norrlands distrikt, i följd varav uppgifter i nu senast berört avseende ej kunna lämnas
för skogar rörande sagda distrikt.

G84 -

längre än till och med sistnämnt år av det skäl, att från och med 1912
använts en helt annan grund för inköpsprisen, vilken icke är jämförbar
med den förut använda. Dessa pris per så kallad planktolft äro grafiskt
inlagda på bifogade tablå (bil. 5). Genom likaledes grafisk utjämning
framgår, att den årliga dyrhetstillväxten varit för tall 2.9 5 procent och
för gran 3.8 3 procent. Egentligen är den ännu större, enär planktolftberäkningen
under sagda tidsperiod ändrats på det sätt, att virkesdimensionerna
9 tum och därunder första delen av denna tid ingingo med
proportionsvis lägre relationstal än sedermera, på samma gång som dessa
smärre dimensioner år ifrån år ingått med allt större procent av hela
massan. Skulle de smärre endast till pappersved och props avsättningsbara
dimensionerna medtagits, vilka tidigare saknade allt saluvärde, hade
givetvis dyrhetstillväxten blivit ännu högre. Domänstyrelsen får i denna
fråga ock hänvisa till de i samband med redogörelse över skogsförhållandena
å Gultjäls kronopark i Junsele revir, här längre fram meddelade
uppgifter angående pris å virke efter Ångermanälven under skilda år
från och med 1900. Av de i bil. 6 rörande denna prisfråga lämnade
grafiska framställningar framgår, att årliga dyrhetstillväxten under åren
1900—1914 uppgått för sågtimmer av tall med toppdimensioner av 6",
8", 10”, och 13" till respektive 5.43, 4.39, 2.45 och 2.47 procent, för
sågtimmer av gran respektive 5.80, 5.oo, 3.00 och 2.80 procent samt
i fråga om tidsperioden 1905—1914 för pappersmasseved av gran med
toppdimension av 4V2” och 57a" till respektive 13.33 och 13.12 procent.

Av det anförda torde framgå, att det icke kan hava varit ekonomiskt
att sälja virket från statens skogar till pris, som med en högre
procent understiger det värde virket, med hänsyn till dess beskaffenhet
och de å allmänna marknaden gängse pris, måste anses äga. Visserligen
kan genom en försiktigare avverkningspolitik något mera skog
torka, men för även torrskogen — som beträffande sågtimmer har omkring
halva värdet av den råa skogen och ifråga om pappersmasseved
av gran betalas med cirka 70 å 80 procent utav det friska virkets pris
— gäller en betydande dyrhetstillväxt.

Då undertecknad Fredenberg år 1893 såsom jägmästare mottog
förvaltningen av Västra Hälsinglands revir, till vilket Hamra kronopark
då hörde, fanns å sagda kronopark en stor mängd torrtallar, stående
spridda i alla bestånd. Endast de grövre, närmare vattendragen stående
träden hade då saluvärde. Så inkom från en person köpeanbud å de
på hela parken befintliga torrtallarna, att avverkas inom vissa år, varvid
i köpet skulle ingå träd med lägre minimidimension för närmare flottlederna
belägna trakter och högre sådan å de längre bort belägna, men

— 685

dock samtliga med avsevärt lägre minimidimensioner, än som dittills
ansetts såsom de minsta för säljbart virke, varjämte de erbjudna prisen
voro icke oväsentligt högre. Domänstyrelsen avslog emellertid anbudet,
och visade det sig sedermera, att detta styrelsens beslut varit särdeles
klokt, ty efter några få år steg priset på sådant torrvirke så betydligt,
att anbudsgivaren på denna affär skulle hava förtjänt eu hel förmögenhet
och kronan sålunda hava gjort avsevärd förlust, även med beaktande
av räntor.

I början av år 1912 framfördes i några tidningsartiklar av chefen
för ett stort bolag i Dalarna, att det för kronan varit ekonomiskt mycket
bättre att hava avverkat sina kronoparker i Dalarna på samma sätt,
som skett å besparingsskogarna därstädes. Nu är det i allmänhet mycket
svårt att på ett övertygande sätt bevisa, vare sig att en mera brådstörtad
eller en mera försiktig avverkningspolitik varit eller är den
ekonomiskt bästa. Särskilt är det i detta avseende svårt att jämföra
statens och de enskildes skogar i Norrland och Dalarna, enär de förra
i stort sett, såsom förut har omnämnts, ligga förskjutna till högre belägna
och mera ofruktbara områden. I nyss omförmälda fall fanns likväl
möjlighet för en jämförelse, enär huvuddelen av Orsa sockens, med
gamla likvärdiga urskogar bevuxna finnmark vid avvittringens inom
Orsa socken och Hamra kapellag fastställande år 1884 samtidigt avsattes
dels till besparingsskog åt Orsa socken, dels till kronopark (Hamra).
De därefter skedda uppskattningarna av dessa skogar visa ock, att
virkesförrådens värde var ungefär lika. I anledning av förenämnda i
tidningspressen gjorda uttalanden lät undertecknad Fredenberg verkställa
en jämförande utredning angående det ekonomiska resultatet av
Hamra kronoparks förvaltning jämfört med samma resultat för Orsa
besparingsskog åren 1884—1911. Av denna utredning, som är införd
i skogsvårdsföreningens tidskrift år 1913 (allm. delen) och av vilken ett
särtryck härmed bifogas (bil. 7) framgår: att vid tillträdet år 1884
virkesförrådet å de bägge skogarna var ungefär likvärdigt per hektar
produktiv skogsmark, att virkesförrådet å dessa den 1 januari 1912
beräknats utgöra, för Hamra kronopark 109 kbm. per hektar och
för Orsa besparingsskog 54 kbm., sålunda för den senare icke mera än
hälften mot den förra, att realisationsvärdena för dessa virkesförråd beräknats
utgöra, för kronoparken 378 kronor per hektar och för Orsa
besparingsskog 112 kronor per hektar, att de för varje år uppkomna behållningarnas
med 4 procents ränta på ränta kapitaliserade värden den
1 januari 1912 utgjorde för Hamra kronopark 444 kronor per hektar
och för Orsa besparingsskog 429 kronor samt att sålunda virkesförrådets

686 —

värde den 1 januari 1912 tillika med det kapitaliserade värdet av de
årliga behållningarna var för Hamra kronopark 281 kronor större per
hektar än för Orsa besparingsskog, vilket för hela Hamra kronopark,
25,668.63 hektar produktiv skogsmark, utgör 7,212,884 kronor. Detta
belopp betecknar alltså den vinst, som kronan erhållit genom att icke
realisera virkesförrådet å Hamra kronopark på samma sätt och till sådana
pris, som skedde i fråga om Orsa besparingsskog. Att skillnaden per
hektar kunnat bliva så oerhört stor, trots att de huvudsakliga försälj ningsbeloppen
så tidigt inflöto för Orsa besparingsskog och sedan fått löpa
med ränta på ränta, beror därpå: att skogsbestånden å Orsa besparingsskog
genom den plötsliga och starka utglesningen härjats av torka i
långt högre grad, än som varit förhållandet å Hamra kronopark; att
avfallet efter de stora avverkningarna å Orsa besparingsskog hunnit
förstöras, vid den tid då sådant virke med de inträffande bättre kommunikationerna
erhållit saluvärde, varför detta då icke kunde tillgodogöras,
under det att detsamma å Hamra kronopark till största delen kunnat
försäljas, eftersom avverkningarna där först efter kommunikationernas
utveckling i högre grad stegrats; att virket å Orsa besparingsskog
pressades" ut till starka underpris, under det avverkningarna å kronoparken
icke skett i större skala, än att alltid fulla pris kunnat erhållas;
samt att den betydliga prisstegringen (dyrhetstillväxten) för vilken förut
är redogjort, i hög grad medverkat till resultatet, vartill även i sin mån
den större massatillväxten å kronoparken bidragit.

Härtill kommer att såväl skogsbestånden som marken å Orsa besparingsskog
i följd av den starka utglesningen befinna sig i ett sämre
tillstånd för den framtida produktionen än ifråga om Hamra kronopark, varför
ock en med förestående liknande jämförelse om 20 år torde komma att
visa sig ännu gynnsammare för Hamra kronopark.

Om ock en forcerad avverkning av den skadade och överåriga skogen
icke i allmänhet skulle leda till sådana högst betydande förluster, som
skett i fråga om Orsa besparingsskog, så manar dock exemplet till att
noga överväga, innan man överhuvud beslutar sig för att å viss ort
ovillkorligen anordna avverkning av större mängd virke än som motsvarar
den normala efterfrågan.

1 tidningspressen och vid diskussion om hithörande ämnen har
emellertid framhållits, att ett även mycket betydande ökande av avverkningarna
från kronans skogar icke skulle åstadkomma någon sänkning i virkesprisen.
Ehuru sågverken i Norrland hade mycket ringa förtjänst å inköpt
kronoskogsvirke, köpte de icke förty, enär de hade behov av
kronans virke för att hålla sågarne i gång. Sålde kronan virke i ökade

687 —

mängdur, skulle sågverksbolagen begränsa avverkningarna från egna
skogar och betala kronovirket till fullt värde.

1 dessa avseenden torde domän styrelsen emellertid besitta största
erfarenheten. Det har i regeln visat sig, att, när inom visst vattenområde
i övre Norrland och delvis även inom andra delar av landet utbjudits
mot ett föregående år i avsevärdare mån ökat virkesbelopp från
statens därinom belägna skogar, den ökade virkesmassan endast med
svårighet kunnat försäljas. Vid första utbudet bär allenast undantagsvis
kunnat avyttras mer än 70 å 80 procent av den virkesmassa, som försålts näst
föregående år. Ny auktion liar hållits, men den för året ökade virkesmängden
har i regeln ej funnit köpare. Först efter ytterligare kungörelser
med infordrande av förnyade anbud har större eller mindre del
av berörda ökning mot föregående års avverkningsbelopp kunnat försäljas,
varvid styrelsen dock i allmänhet sett sig nödsakad medgiva viss
reduktion å beräknat pris. Knappast någonsin har dock inom de tre
nordligaste överjägmästardistrikten allt utbjudet virke kunnat avyttras
samma år utsyning ägt rum, utan har försäljningen av
större eller mindre virkespartier alltid måst anstå till ett eller annat
följande år.

Den invändningen har emellertid framställts, att det utbjudna virket
mycket väl kunnat säljas, därest det pris domänstyrelsen därför fordrat
varit beräknat med hänsyn till virkets verkliga värde. Så har, förmenar
man, ej varit fallet, emedan statens skogstjänstemän icke vore kompetenta
att bedöma sådant värde. Domänstyrelsen får i anledning av denna invändning
meddela att, där försäljningen avsett å rot stående skog, de
till varje försäljningspost hörande träd vid stämplingen fördelas i skilda
dimensionsklasser och att utav de till varje sådan klass hörande
träd visst, utan val taget antal, i regel minst 20 procent, noggrant
bedömes med hänsyn till det virke av skilda sortiment, som därur
kan erhållas. Det på sådant sätt erhållna provträdsmaterial lägges
därpå till grund för beräkning av hela försäljningspostens förråd
av virke av skilda sortiment. Värdet å olika virkesslae: beräknas
sedermera med användning utav viss, i domänstyrelsen på basis
av i allmänhet gällande pris på den utländska marknaden uppställd
prisnota, vid vilkens uppgörande iakttagits all nödig försiktighet
beträffande att avgående förädlings- in. fl. omkostnader, även skälig
vinst, upptagits till fullt tillräcklig storlek.

Domänstyrelsen vill emellertid icke bestrida att vid uppskattning
av det dugliga virkesutbytet ur en försäljningspost, detta utbyte kunnat
beräknas antingen för lågt eller för högt. Svnnerligast är givetvis

- 688

mycket svårt rätt beräkna detsamma, då fråga gäller övermogen, med
avsevärda skador behäftad skog, och har även sådan feltaxering mer än
en gång konstaterats. Domänstyrelsen får emellertid med skärpa framhålla
att förenämnda av trävarubolagens representanter gjorda påstående,
att skogstjänstemännen sakna förutsättning för och icke äga förmåga
att bedöma skogens försäljningsvärde, samt att därtill fordras att i första
hand vara »industrimän», måste ses i den belysning, att mycket ofta
inträffat att vid samma auktion skriftliga anbud å viss försäljningspost
avgivits av flera skilda industribolag, samtliga med de mest skilda pris,
varvid ej sällan det ena anbudet överstigit det andra med ända upp
emot 100 procent. Härvid bör ock bemärkas, att detta förhållande
mera sällan berott därpå, att det bolag, som bjudit minst skulle hava
större omkostnader för det till kusten flottade virkets framförande till
sitt verk än det högst bjudande bolaget till sitt. Domänstyrelsen skulle,
därest tid och utrymme sådant tilläte, kunna meddela ett flertal exempel
på berörda förhållande.

Ofta har ock ett trävarubolag å första auktionen bjudit ett oskäligt
lågt pris för att därefter vid varje förnyat utbud av samma post i större
eller mindre grad höja detsamma, eller ock har vid det förnyade utbudet
en annan spekulant avlämnat ett betydligt höjt anbud. A ett flertal
virkesposter, utstämplade vid flottled, där, såsom här och var är fallet,
visst trävarubolag vetat att anordna på sådant sätt, att detsamma kunnat
utestänga så gott som all konkurrens från andra virkesköpare, har ej
sällan lämnats alls intet köpeanbud vid de första auktionerna eller ock
ett alltför orimligt lågt sådant.

Domänstyrelsen får i nu anförda hänseenden hänvisa till bil. 8,
utvisande de under skilda år å de sedvanliga årliga höstauktionerna utbjudna
virkesposter inom de tre nordligaste överjägmästardistrikten,
ävensom den virkesmängd, som därvid icke kunnat försäljas, utan måst
ånyo utbjudas vid ett kommande års sådan auktion. Sistnämnda belopp
synas vissa år vara ej särdeles avsevärda i förhållande till det hela, men
må erinras, att den försäljning, som skett, är resultatet av virkesposternas
utbjudande, dels å två offentliga auktioner inför Eders Kungl.
Maj:ts vederbörande befallniugshavande, dels minst ett därpå följande
utbjudande genom vederbörande överjägmästare av vid sagda auktioner
ej försålt virke, därvid skriftliga anbud infordrats till viss, kungjord
dag samt att såsom här förut nämnts viss reducering i åsatt pris ofta
måst göras. Åven när det gällt försäljning av virke, som av skogsförvaltningen
skall levereras avverkat och framkört till flottled, har ej
sällan erhållits mycket låga, långt ifrån antagliga anbud, vilka så små -

ningom efter förnyade utbud böjts, så att de kunnat antagas. Härvid
lärer icke kunna skyllas på att vederbörande jägmästare icke förstått
bedöma virkets värde.

Ehuru domänstyrelsen sålunda icke kan tillråda eu hastig betydande
höjning av avverkningsbeloppen från kronans skogar i Norrland, anser
styrelsen dock att avverkningen av de övermogna och skadade skogsbestånden
bör forceras i den omfattning, som med hänsyn till för handen
varande förhållanden i avseende på möjlighet att till rimliga pris avyttra
virket kan ske, varvid bör beaktas att, dels arbetsmarknadens och
industriens jämna utveckling icke tillskyndas skada genom alltför hastiga
svängningar i nu varande eller framdeles påräkneliga avverkningsbelopps
storlek, dels kravet på skogarnas föryngring icke tillbakasättes. x)

Domänstyrelsen tillåter sig ock bestämt påstå, att förestående
principer vant de för styrelsen ledande vid hittills förd avverkningspolitik,
varjämte styrelsen får i underdånighet fästa Eders Kungl. Maj:ts
uppmärksamhet därpå, att med den utveckling i fråga om såväl industri som
ock kommunikationer som på senaste åren inträtt i Norrland, ett följande
av samma principer kommer att leda till årligen allt större avverkningar
och allt betydligare inkomster för statsverket.

I dessa avseenden får domänstyrelsen ock hänvisa till styrelsens
till statsrådet och chefen för kuugl. finansdepartementet den 30 september
1913 avgivna yttrande angående den framtida avkastningen från kronans
skogar i Norrland och Dalarna. Under förutsättning att till domänstyrelsens
förfogande ställas fullt tillräckliga arbetskrafter och nödiga
medel, är domänstyrelsen beredd fullfölja däri omförmält avverkningsprogram.

Statsrevisorerna hava till granskning upptagit domänstyrelsens den
28 maj 1902 utfärdade indelningscirkulär för de norrländska skogarna.
Visserligen säga Revisorerna, att det för dem varit av huvudsakligt
intresse att söka bilda sig ett omdöme om det resultat, som enligt
cirkulärets bestämmelser utförda avverkningsberäkningar lämnat, men

9 I fråga om föryngringskravet får styrelsen hänvisa till vad därom anförts i det följande
under rubrik sFöryngring och markvård».

Revisionsberättelse ang. statsverket för år 1913. 87

Domänstyrelsens
cirkulär
den 28 maj
1902 angående
allmänna skogars
indelning
till ordnad
timmerblädning.

690

de anföra likväl mot cirkuläret de erinringar, som den norrländska
skogsvårdskommittén däremot anfört och anse sig kunna konstatera,
att, även om vissa skiftningar kunna iakttagas i de framställda påståendena,
samtliga dock synas vara ense om den meningen, att det föreskrivna
beräkningssättet leder till för låga avverkningar. Vidare anföra
Revisorerna, att användandet av en formel för avverkningsberäkningarna,
vilken äger giltighet för normala förhållanden, synes föga tillämplig
för de norrländska skogarna med deras allt annat än normala sammansättning.

Under erinran att nu ifrågavarande cirkulär utarbetats förr än
domänstyrelsens nuvarande chef och ledamöter tillträtt sina befattningar,
får styrelsen till besvarande upptaga de däremot framställda anmärkningar,
vilka av Riksdagens revisorer sammanfattats i följande tre punkter.

l:o) Då normalförrådsformeln lägges till grund för avverkningsberäknmgen,
skall i denna ingå ej endast den avsättnmgsbara delen av
virkesförrådet utan detta i sin helhet.

2:o) Av samma skäl skall vid bestämmande av omloppstidens
längd hänsyn ej tagas till en så kallad föryngringstid.

3:o) Då slutligen normalförrådsformeln såsom resultat endast ger
den s. k. slutavverkningens storlek, är det orätt att inbegripa gallringarna
eller s. k. föravverkningar, vilka verkställas i beståndsvårdens syfte, uti
det genom beräkningen vunna resultatet.

Den första av dessa anmärkningar anser styrelsen vara så till vida
befogad, att det varit mindre välbetänkt att låta i virkesförrådet ingå
allenast den avsättningsbara delen av de saludugliga stamklassernas
virkesmassa. Genom styrelsens cirkulär den 15 juni 1909 (bil. 9) har
därför ock bestämts, att de avsättningsbara stamklassernas hela virkesmassa
skall ingå i virkesförrådet. Möjligen hava Statsrevisorerna ej
tagit kännedom om detta cirkulär. Angående åter den framförda meningen
åt? även de icke avsättningsbara stamklassernas virkesmassa borde ingå
i virkesförrådet, hyser styrelsen stora tvivel om dess berättigande. Den
ifrågavarande formeln gäller för trakthyggesbruk utan inskränkningbeträffande
dimensionerna, ty härvid avverkas allt vad som ett hygge
innehåller. Skall nu samma formel kunna utan begränsning användas
även för beräkning av avverkningsbeloppet vid blädningsbruk, måste
enahanda förutsättning härför finnas, nämligen att alla virkesdimensioner
kunna tillgodogöras samt verkligen ock avverkas genom i rätt tid utförd
blädning, därvid de ingå i avverkningsbeloppet med sin virkesmassa.
Där detta icke låter sig göra, såsom där träd av allenast timmerdimensioner
äro avsättningsbara, går det ej an att avverka sådana i stället

för träd av smådimensioner, enär dessa senare till ej ringa del bortgå
genom självgallringen inom bestånden eller i allt fall icke kunna tillgodogöras
i vidare mån än de uppnå timmerdimensioner, vilket äger
rum i fråga om allenast ett jämförelsevis mindre antal av dem. Ännu
tydligare framträder ohållbarheten av förevarande anmärkning av det
förhållande, att normalskogsformeln på det sätt tillämpad, som Statsrevisorerna
synas anse vara det allena riktiga, ger ett resultat, som är
oföränderligen detsamma, vare sig alla virkesdimensioner kunna tillgodogöras
eller allenast en större eller mindre del av dem äger saluvärde.
Om tre skogar a), b) och c) hava lika stort virkesförråd J), som i fråga
om a) kan avyttras till de minsta dimensioner men beträffande b) och
c) i följd av ogynnsam belägenhet allenast intill respektive 7 " och 10 "
timmer, så skulle om omloppstiden för skogarna vore 0 år, det årliga

avverkningsbeloppet å var och en av dem utgöra ^ kbm. Men det är

ingalunda säkert, att virkesmassan av träd, som lämna minst 10 " timmer,
är tillräcklig för avverkning under iudelningsperioden, och av träd, som
lämna minst 7 " timmer möjligen ej för 30 år. Skogarna kunna nämligen
vara så beskaffade, att allenast ett ringa förråd av grova träd finnes.
Det torde härav vara tydligt, att, därest normalskogsformeln skall
tillämpas å blädningsskogar, där ej alla virkesdimensioner kunna tillgodogöras,
så måste hänsyn tagas till skogarnas beskaffenhet och närmast
till den minsta avsättningsbara virkesdimensionen. I annat fall ger
normalskogsformeln för högt avverkningsbelopp såsom slutavverkning
betraktad. I mån som virke av även smärre virkesdimensioner rönt
efterfrågan i Norrland, har en allt större del av virkesförrådet kunnat
medtagas vid avverkningsbeloppets beräknande enligt normalskogsformeln.
Och så låg som den minsta avsättningsbara virkesdimensionen
nu i allmänhet är inom även övre Norrland torde normalskogsformeln så
tillämpad, som hittills skett, knappast kunna medföra någon avsevärd
fara för att avverkningsbeloppet blir för lågt.

Om beståndsvårdshuggningar under en indelningsperiod kunna
utföras genom avverkning av träd, som äro mindre än den dimension,
vilken vid indelningen var den minsta avsättningsbara, bör den virkesmassa,
som genom sådana huggningar avverkas, uttagas utöver det
beräknade avverkningsbeloppet. Föreskrift har ock härom lämnats såväl
i nyare hushållningsplaner som ock i vissa äldre sådana. I allmänhet
kunde man emellertid ej förutse den hastiga nedgång i dimensionerna
å saludugligt virke, som synnerligast under senaste decenniet i samband

- 692 —

med pappersmassefabrikationens utveckling inom även mellersta och
övre Norrland ägt rum.

Beträffande den andra anmärkningen eller att en föryngringstid
ej skall medräknas i omloppstiden, då normalförrådsformeln användes,
anser styrelsen detta riktigt allenast under förutsättning att återväxten
icke är försvårad utan kan anses försiggå normalt. Är detta ej fallet,
utan föryngringstiden måste bliva abnormt lång, måste det anses berättigat,
att häråt gives ett uttryck genom att med avseende därpå förlänga
omloppstiden. Med avseende härpå har styrelsen genom ett
cirkulär den 28 maj 1907 (bil. 10) föreskrivit dylik ändring i fråga om
föryngringstidens inflytande på omloppstidens längd. Häremot har den
norrländska skogsvårdskommittén anmärkt, att någon för hela landet
gällande normal föryngringstid ej kan fastställas. Något sådant har
styrelsen ej heller förutsatt. Men för varje trakt kan närmelsevis beräknas
en normal föryngringstid. Där återväxten i följd av markens
förvildning m. m. är i högre grad försvårad, måste föryngringstiden
bliva längre än den för trakten normala och överskottet medtagas i
omloppstiden.

I överensstämmelse med vad i förenämnda punkt 3 anmärkts angående
gallrings virket, anser jämväl domänstyrelsen, att detta icke bör
inbegripas i det ordinarie avverkningsbeloppet. Att styrelsen likväl
ännu ej i sådant avseende lämnat särskilda bestämmelser uti indelningscirkuläret
är beroende därpå, dels att gallringar först under de senaste
åren kunnat med vinst utföras å kronans skogar i Norrland och jämväl
detta å i förhållande till det hela mycket begränsade lokaler, dels ock
att styrelsen, som förut omnämnts, redan den 22 december 1906 (bil. 1)
föreskrivit, att gallringar och andra beståndsvårdande huggningar skola,
alldeles oavsett vad i skogsindelningsplanerna föreskrives, upptagas i
utsyningsförslagen i så stor omfattning som ske kan, vilken bestämmelse
sedermera upptagits i 1910 års reglementariska föreskrifter rörande skogsstatens
tjänsteförvaltning. I allmänhet har hittills icke heller varit
möjligt att beräkna beloppet av det virke, som kan böra uttagas genom
gallring under en indelningsperiod.

Beträffande slutligen den allmänna anmärkningen angående lämplighetfen
av att vid avverkningsberäkningar använda normalskogsformeln
annat än för normala skogar, vill styrelsen medgiva anmärkningens
berättigande. Styrelsen bär ock den uppfattning, att även den, vid
tiden för nu ifrågavarande cirkulärs utfärdande fungerande domänstyrelsen
endast med stor tvekan bestämt sig för den inslagna vägen för
avverkningsbeloppets bestämmande. Rättvisan torde ock kräva, att man

693

vid kritik av ifrågavarande cirkulär bedömer dess bestämmelser i sin
helhet och ej lösryckta delar därav. Gör man detta, finner man i punkterna
8 och 11 bestämmelser meddelade, ägnade att förekomma att avverkningen
skall beräknas för lågt och detta med särskild hänsyn till
att icke skog av ålder eller annan anledning skulle taga skada eller
oväxtlig skog för länge överhållas. Bestämmelserna i nyssnämnda punkt
11 har kompletterats och i visst avseende utvidgats genom domänstyrelsens
här förut omnämnda cirkulär den 28 maj 1907 (bil. 10). Om
dessa föreskrifter följas, behöver avverkningsbeloppet icke bliva för lågt
och det bör ej läggas cirkuläret till last att föreskrifterna icke alltid
iakttagits.

Man må hysa vilken mening som helst angående normalförrådsformelns
användbarhet för indelning av norrlandsskogar, men man
måste dock medgiva, att det avhandlade cirkulärets metod för avverkningsberäkningen
är mycket att föredraga framför den tillförene använda.
Den har haft sin plats i utvecklingens kedja och särskilt bidragit
till att avverkningsbeloppen blivit jämnare och i allmänhet högre än
enligt den äldre metoden. Givet är emellertid, att den bör utbytas, så
snart man kan finna någon bättre och, såsom styrelsen på annat ställe
framhållit, har arbete därmed sedan flera år pågått i styrelsen. Undertecknad
Fredenberg har emellertid redan år 1906 i skogsvårdsföreningens
tidskrift uttalat den mening, att det ej vore möjligt finna en formel,
enligt vilken överårig och oväxtlig skog bör avverkas.

Statsrevisorerna synas hava uteslutande sett fel och brister uti det
förevarande indelningscirkuläret, varemot den norrländska skogsvårdskommittén
icke velat underkänna dess förtjänster. Den säger härom
bland annat: »Med de ändrade grunder, som genom domänstyrelsens
cirkulär 1902 föreskrivits för skogsindelning, har dock en förbättring
inträtt även ifråga om avverkningssättet. Dessa föreskrifter innebära ett
steg i riktning mot en bättre Seståndsvård främst genom stadgandet
att fullständiga föryngringshuggningar skola under varje indelningsperiod
utföras på viss yta samt att ordnade föravverkningar och efterhuggningar
skola ske i beståndsvårdens intresse.» Detsamma bekräftar
ock direktör A. Wahlgren i sitt nyligen utgivna stora arbete om skogsskötsel.

Riksdagens revisorer hava härefter med några exempel från de
under resorna besökta kronoparkerna velat visa de resultat, man nått
genom tillämpningen av bestämmelserna om avverkningens beräknande
i senast avhandlade 1902 års cirkulär. Statsrevisorerna hava därvid

Tillämpning
av bestämma,
serna om avverkningens

beräknande i
l90t års
cirkulär.

— 694 -

meddelat vissa utdrag ur de för följande kronoparker upprättade hushållningsplaner,
nämligen Fågelberget i Dorothea socken av Tåsjö revir,
Torvsjöån och Vojmåsen i Vilhelmina revir samt Gultjäl i Junsele
revir. I fråga om sistnämnda kronopark hava Statsrevisorerna ock
redogjort för det tillstånd, som de funnit vara rådande å den del
av kronoparken, vilken varit föremål för deras undersökning å marken.

I anledning av vad Statsrevisorerna meddelat och uttalat rörande
omförmälda kronoparker, anser sig domänstyrelsen böra anföra följande.

Kronoparken Fågelberget. Enligt indelningshandlingarna skulle
skogen vid tiden för uppskattningen, år 1908, hava haft ett virkesförråd
av 134,241 kbm. utav träd med en diameter 1.5 meter från marken av
minst 20 cm., vilket förråd beräknats genom linjetaxering till c:a 5
procent av arealen. Då träd av mindre än nyssnämnda dimension ansetts
icke vara avsättningsbara, hava de ej upptagits vid själva taxeringen,
men jämlikt föreskrift i 1902 års indelningscirkulär har virkesbeloppet
därav okulärt beräknats och upptagits i sammanställning över skogens
areal och virkesbelopp av ung, medelålders och gammal skog med ett
sammanlagt belopp av 7,630 kbm., varav 2,060 kbm. ansetts härröra
av ung — högst 50-årig — skog och 5,570 kbm. av medelålders skog
ålder 51—100 år). Hela det förenämnda, vid uppskattningen funna
virkesbeloppet av träd med en minimidiameter av 20 cm. eller 134,241
kbm. har angivits bestå av gammal skog och såsom sådant intagits i
nyssnämnda sammanställning.

Det mindre riktiga i sådan klassificering är uppenbart. Av hela
det å skogen befintliga virkesförråd skulle med angiven åldersfördelning
virkesmassan av träd med en ålder av 100 år och därunder utgöra
allenast 5.4 procent av hela förrådet. Det finnes ingen anledning antaga
att förrådet av ung och medelålders skog å nu ifrågavarande kronopark
skulle vara mindre representerat i förhållande till totala virkesmassan
än å exempelvis samtliga kronoparker i Stensele socken samt de under
sistförflutna år taxerade skogar i Lycksele socken i medeltal. Med
hänsyn till kronoparken Fågelbergets läge är man snarare berättigad
antaga motsatsen. Jämlikt bil. 11 med utdrag ur skogsindelningshandlingar
för nyssnämnda skogar utgör förrådet »utvecklingsbar» skog
härå i medeltal 28 procent av skogarnas sammanlagda virkesförråd.
Med »utvecklingsbar» skog i detta sammanhang avses träd med en
diameter vid brösthöjd av minst 10 cm. samt ålder av i medeltal högst 110
år. Bland sistnämnda skogar finnes visserligen en, nämligen Verkanliden
med en areal av 558 har skogsmark, vilkens förråd av utvecklingsbar
skog uppgår till allenast 5 procent. Denna kronopark, belägen

695

1 Stenseie socken på vattendelaren mellan Ångermanälvens och Umeälvens
floddalar samt å västra delen av det s. k. Stöttiugfjällets höjdsträckning,
upptages emellertid av enbart granskog av särdeles dålig,
fjällartad typ. Kronoparken Luspberget med en areal skogsmark av
4,543 har visar likaledes jämförelsevis litet förråd utvecklingsbar skogj
eller endast 9 procent. Åven denna kronopark är emellertid till stor
del upptagen av granskog i höj dläge, och har stora delar av kronoparken
på grund av dess belägenhet endast i mycket ringa grad varit
föremål för avverkning. I övrigt varierar procenten utvecklingsbar skog
å omförmälda kronopark^- efter Umeälvs floddal mellan 18 och 54.
Förrättningsmännen synas i allmänhet vid förr handlagda taxeringsförrättningar
haft för vana, att vid den okulära uppskattningen av de
mindre, ej till avsättligt gagnvirke utväxta stamklasserna eller bestånden
upptaga förrådet därav mycket lågt, ävensom att i allmänhet hänföra
all skog av avsättningsbar dimension och däröver till »gammal» skog.

Orsakerna till att det unga och medelålders virkesförrådet å kronoparken
Fågelberget upptagits till enligt domänstyrelsens mening allt för
ringa belopp, kan emellertid vara tvenne. Dels kan det okulartaxerade
förrådet av träd under 20 cm. vid brösthöjd hava beräknats till förringa
belopp, dels kunna träd av diameter 20 cm. och däröver hava
felbestämts i avseende på åldern. Troligast är att bägge dessa orsaker
inverkat. Det kan emellertid bestämt påstås, att icke alla de träd, som
ingått i taxeringen, d. v. s. de som haft en diameter vid brösthöjd av
minst 20 cm., vid taxeringstillfället varit gamla, motsvarande i detta
sammanhang en ålder av minst 100 år. Vid indelningshandlingarna är
fogad en av förrättningsmännen, efter verkställda mätningar och undersökningar
uppgjord grafisk framställning, visande bland annat medelstammarnas
av skilda dimensionsklasser storlek i diameter 1.5 m. från
roten vid olika åldrar. Därav framgår, att medelåldern hos träd med
en diameter 1.5 m. från marken av 20 cm. utanpå barken varit högst
100 år. Då givetvis avsevärda mängder träd av nämnd grovlek varit
av betydligt högre ålder än 100 år, måste ock en ej ringa del av 20-centimetersförrådet hava varit yngre än 100 år, vadan det alltså varit
oriktigt att upptaga hela förrådet skog utav träd med minst nyssnämnda
grovlek bland den »gamla» skogen.

Förrättningsmännen har föreslagit en omloppstid av 130 år och
en årlig avverkning utav avsättningsbart virke av 2,065 kbm., varvid
avverkningsbeloppet beräknats enligt här förut omförmälda formel

2 xvirkesförrådet Qenom resolution den 2 februari 1910 har domän omloppstiden -

— 696 —

styrelsen fastställt lrushållningsplanen att tjäna till ledning för skogsskötsel
under 20 år från och med 1909.

Statsrevisorerna hava anmärkt att, med ett fortsättande av den
avverkningspolitik, som genom planen och dess fastställande fått ett
uttryck, virkesförrådet efter 65 år fortfarande komme att till mycket
stor del utgöras av skog, som är äldre än omloppstiden.

Domänstyrelsen får i anledning härav anföra att trädantal och kubikmassa
virke av lägsta dimensionsklassen, 20—24 cm., utgöra ej mindre
än resp. 48 och 27 procent av det uppskattade och i avverkningsberäkningen
ingående totala trädantal och virkesförråd, i följd varav och i
övrigt av orsaker, som här nyss förut anförts, man har grundad anledning
antaga att åldern å en ej ringa del av nyssnämnt virke understiger
100 år, att uppskattningen visar att av hela virkesförrådets kubikmassa
allenast 3.1 procent utgöres av skadad skog, under det att lappmarksskogarnas
förråd av skadad skog i allmänhet uppgår till en flera gånger
högre procent av totalförrådet, att omloppstiden av förrättningsmannen
föreslagits till 130 år, ehuru han angivit föryngringstiden till upp emot
20 år, således en växttid av omkring 120 år, att jämlikt förenämnda
grafiska framställning medelstammens grovlek 1.5 in. från marken vid
en ålder av 110 å 120 år befunnits vara allenast c:a 22 å 24 cm. samt
att varken vederbörande skogstaxator eller överjägmästare haft något att
erinra emot det upprättade förslaget.

Vid hushållningsplanens fastställande höll styrelsen visserligen
före, att den föreslagna omloppstiden för skogen vore för låg, men då
sådan utredning icke förelåg, att styrelsen ansåg sig kunna bestämma
en högre omloppstid, lät styrelsen vid den föreslagna bero. Hade längre
omloppstid bestämts, skulle den formel, efter vilken avverkningsbelÖppet
beräknats, givit mindre resultat, men hade då, med hänsyn till förhållandena
i övrigt, det sålunda beräknade årsavverkningsbeloppet bort
höjas. Efter övervägande av de i handlingarna lämnade uppgifter fann
styrelsen nämligen det föreslagna avverkningsbeloppet väl avvägt för
denna skog. Någon höjning av detsamma ansåg styrelsen emellertid
då ej varken erforderlig eller lämplig, synnerligast med hänsyn till det
uppgivna jämförelsevis ringa förrådet av skadad skog samt med kännedom
om den förhållandevis betydande mängden övermogen och skadad
skog å andra skogar inom det större område, varav kronoparken
är en del, eller Dorothea lappmarkssocken, och vilket förråd borde
inom närmaste tidsperiod bliva i första hand föremål för hårdare avverkning.

— 697

Förrättningsmanncn liade ansett, att allenast triid med en minimidiameter
av 20 cm. 1.5 m. från marken vore från skogen avsättningsbara.
Det har emellertid i hushållningsplanen bestämts att, i den mån
träd av mindre storlek än nämnda minimidimension kunde vinna avsättning,
sådana träd skulle avverkas utöver det beräknade avverkningsbeloppet,
givetvis under förutsättning att sådan avverkning är förenlig
med en god skogsskötsels fordringar.

Sedan nu ifrågavarande hushållningsplan fastställts, har emellertid
visat sig, att skogens beskaffenhet fordrade högre avverkning. Jägmästaren
har för den skull, jämlikt bestämmelserna i punkt 27 och 89
av de för skogsstatens tjänsteförvaltning meddelade reglementarisk a
föreskrifter, i vederbörligt utsyningsförslag för skilda år avgivit förslag
till å kronoparken ökad avverkning utöver den i plan beräknade. Under
de sex åren 1909—1914 har utav sådan skog, som ingått i avverkningsberäkningen,
eller träd med minst 20 cm. 1.5 m. från marken, avverkats
ett sammanlagt virkesbelopp av 18,564 kbm. (se bil. 13), ehuru
det enligt hushållningsplanen på samma år belöpande avverkningsbelopp
uppgår till allenast 12,390 kbm. Då möjlighet för avsättning vunnits
även för virke av mindre än de vid taxeringstillfället beräknade dimensioner,
har därjämte avverkats 5,248 träd, motsvarande 618 kbm., av
sådana mindre dimensioner. Av i huvudsak äldre torrskog, för vilken
förr icke funnits avsättning, har dessutom under samma tid avverkats
ej mindre än cirka 4,750 kbm.

Av förestående redogörelse rörande å kronoparken företagen avverkning
under de sex år av den 20-års period, för vilken den till ledning
för skogsskötseln å kronoparken Fågelberget fastställda hushållningsplanen
varit gällande, framgår att den årliga avverkningen av det
vid tiden för planens uppgörande avsättningsbara virke uppgått till cirka
2.2 procent av samma virkes totalförråd, under det att planen upptagit
ett årligt belopp av allenast cirka 1.5 procent, samt att dessutom avverkats
smärre rensningsvirke samt äldre torrskog.

Då domänstyrelsen så sent som år 1910 fastställde hushållningsplan
för kronoparken Fågelberget utan att därvid bestämma någon ökning i
det enligt den s. k. normalskogsformeln beräknade årliga avverkningsbeloppet,
berodde detta, såsom här förut nämnts, på vissa särskilda
omständigheter. Beträffande synnerligast övre Norrland har under
senare åren ett sådant förhållande emellertid icke hört till regeln. Ofta
har nämligen rätt betydande höjning utöver det på omförmälda sätt beräknade
årliga avverkningsbeloppet föreskrivits, varvid ock styrelsen ej
Revisionsberättelse ang. statsverket för år 1913. 88

— 698 —

sällan bestämt samma belopp avsevärt högre än vad av vederbörande
förrättningsman föreslagits.

Kronoparlcen Torvsjöån. Vid den år 1903 verkställda taxeringen
av denna kronopark både förrättningsmannen uppskattat det avsättningsbara
virkesförrådet till 125,775 kbm., varav 9,569 kbm. skadad skog,
samt föreslagit det årliga ordinarie avverkningsbeloppet till 1,324 kbm.,
varvid beräknats en omloppstid av 190 år. Avsättningsbart virke både
ansetts kunna erhållas av träd, som hölle å skilda block och skiften en
minimidiameter vid brösthöjd av respektive 20, 22 och 24 cm. Den
okulärt uppskattade virkesmassan av mindre träd är i sammandrag, utvisande
skogens areal och virkesbelopp av ung, medelålders och gammal
skog, angiven till sammanlagt 170,762 kbm., av vilka 108,607 kbm.
betecknats vara av gammal skog. Domänstyrelsen har genom resolution
den 14 juni 1904, med godkännande av till indelningsförslaget hörande
karta och beskrivning, fastställt den på nämnda handlingar grundade
hushållningsplan till ledning vid skogsskötsel under en tid av 20 ar
räknad från och med år 1905.

Statsrevisorerna hava anmärkt, att det godkända förslaget betyder,
att 95 år skola användas för avverkning av 54 procent av den såsom
gammal betecknade delen av virkesförrådet, eller, vilket är detsamma,
177 år för avverkning av hela förrådet gammal skog, och skulle den
vid indelningstillfället befintliga medelålders skogen då bliva från 227
år till 277 år gammal.

Häremot får styrelsen, som är ense med Statsrevisorerna att hushållningsplanen
upptagit för ringa belopp till avverkning under perioden,
erinra, att planen dock icke innebär, att 177 år skola användas för avverkning
av hela förrådet gammal skog, enär nämligen den del därav,
eller 46 procent, som vid tiden för avverkningsplanens uppgörande
ansågs icke vara avsättningsbar, ej ingått i avverkningsberäkningen,
utan kan avverkas vid sidan om den bestämda ordinarie årsavverkningen,
i mån som sådan avverkning med hänsyn till skogens beskaffenhet och
med iakttagande av eu god skogsskötsel i övrigt kan finnas lämpligen
böra ske.

Likasom å kronoparken Fågelberget har emellertid även å denna
skog avverkats avsevärt större virkesbelopp under åren från och med
planens första tillämpningsår, än som varit i plan beräknat. Av bil. 15
framgår nämligen att, förutom torr skog samt växande träd med mindre
brösthöjdsdiameter än 8" eller 20 cm. 1.5 m. från marken, under åren
1905 till och med 1914 har avverkats tillsammans 18,143 kbm., under
det att på samma år belöpande avverkning enligt hushållningsplanen

— 699 —

uppgår till allenast 13,240 kbm. Skillnaden eller avverkningen utöver den
i plan beräknade utgör alltså 4,903 kbm. Avverkningen av torr skog
bär under samma år uppgått till sammanlagt 5,787 kbm. Huru stor
del därav, som avtorkat efter taxeringsförrättningen, kan ej med hos
domänstyrelsen tillgängliga uppgifter utredas, men, då huvudparten därav
avverkats åren omedelbart efter taxeringsförrättningen, torde endast
mindre del utgöras av nytorkad skog. Denna de! skulle i så fall ock
ingå i det ordinarie avverkningsbeloppet, men då den nu icke till storleken
kan utredas, har styrelsen ansett den böra få gå i avräkning å
virkesmassan av de å vissa skiften befintliga 8" och i mindre mån även
9" träd, som, ehuru ej medtagna i avverkningsberäkningen, uti förestående
jämförelse dock hänförts till det ordinarie avverkningsbeloppet.

Såsom framgår av förenämnda bil. 15 hava de årliga avverkningsbeloppen
höjts i synnerhet under de senare åren. Medeltalen under de
5 sista åren, 1910—1914, av årligt avverkningsbelopp utav i avverkningsberäkningen
ingående skog uppgår nämligen till 2,412 kbm., eller
1,088 kbm. större virkesmassa än i hushållningsplanen beräknade årliga
avverkningen.

Kronoparken Vojmåsen. För denna kronopark har domänstyrelsen
den 23 augusti 1905 till ledning för skogsskötsel fastställt hushållningsplan
att gälla under 20 år från och med samma år. Den årliga
ordinarie avverkningen har därvid beräknats till 1,031 kbm. av träd,
med en minimidiameter 1.5 m. från marken av 20 cm. Virkesförrådet
av sådan skog hade vid taxeringen beräknats till 92,794 kbm., varav
5,248 kbm. eller 5.6 procent skadade träd, varjämte vid besiktning
approximativt beräknats, att å skogen dessutom funnes ett förråd mindre
träd av 52,252 kbm., varav 8,G63 kbm. ansetts vara gammal skog. Då
förenämnda 92,794 kbm. ock helt hänförts till gammal skog, skulle
alltså hela förrådet gammal skog uppgå till 101,457 kbm. Statsrevisorerna
hava anmärkt att med det bestämda årliga avverkningsbeloppet
erfordrades minst 98 år för avverkning av hela förrådet gammal skog.

Av samma skäl, som anförts vid redogörelse för kronoparken
Torvsjöån, vill styrelsen erinra att angivna minst 98 år rätteligen bör
vara minst 90 år. Sedan livligare efterfrågan å virke från kronoparken
inträtt, ävensom befunnits att skogens beskaffenhet fordrat starkare avverkning,
än vad i hushållningsplanen beräknats, har jämlikt gällande
föreskrifter jägmästaren i vederbörligt utsyningsförslag föreslagit avsevärt
ökade avverkningar. I enlighet med domänstyrelsens i anledning
härav gjorda bestämmelser, hava avverkningsbeloppen av skog, som
ingått i hushållningsplanens avverkningsberäkning, under de 10 åren

- 700

1905—1914 uppgått till sammanlagt 26,879 kbm. d. v. s. i medeltal
per år 2,688 kbm., under det samma avverkning jämlikt hushållningsplanen
skulle hava utgjort allenast 1,031 kbm. (bil. 16). Härförutom
har under samma år avverkats, dels 3,722 kbm. av träd med mindre
brösthöjdsdiameter än 20 cm., dels 2,713 kbm. i huvudsak gammal torrskog.
Såsom framgår av nyssnämnda bilaga har ökningen i huvudsak
inträtt under de senaste 5 åren. I medeltal årligen under de senaste
5 åren har avverkningen av växande skog sålunda uppgått till 4,982
kbm. Skulle den avverkningspolitik, som ger sig uttryck i de 5 senaste
årens avverkningar å denna kronopark fortsättas, skulle det vid taxeringen
funna virkesförråd, som betecknats såsom gammalt, vara avverkat
inom en tid av cirka 20 år, under förutsättning att avverkningen kunde
begränsas till allenast gammal skog. Därest å den företagna resan
Statsrevisorerna hade haft tillfälle att närmare besiktiga kronoparken,
hade de helt säkert icke kunnat undgå finna att å densamma under
senare åren upptagits ett flertal större hyggen, vilka, sedan numera
även mindre pappersmasseved kan med ekonomiskt gott resultat avverkas,
i stor utsträckning rensats från sådant virke samt i nödiga delar
röjts och skogsodlats. Enbart längs efter järnvägens materialväg finnes
en sammanhängande hyggestrakt av omkring 50 har, ^vilken i nödiga
delar hyggesrensats samt till större del skogsodlats. Å kronoparken i
sin helhet äro under senare åren besådda cirka 60 bär samt hyggesrensade
32 har.

Kronoparken Gultjäl. Senast upprättade hushållningsplan för denna
kronopark fastställdes av domänstyrelsen år 1895 att gälla under 20 år
till och med 1914, och bestämdes" därvid det årliga avverkningsbeloppet
till visst antal träd. Statsrevisorerna hava meddelat bland annat, att
avdelning 37 å skifte I och avdelning 18 av skifte II med eu sammanlagd
areal av 1,156 har, eller 36 procent av kronoparkens hela skogsproduktiva
areal, enligt indelningshandlingarna varit vid indelningstillfället
bevuxen med 160-årig (skall vara 141—160-årig) tall och gran,
med det senare trädslaget övervägande. Den på rent matematiska grunder
baserade kushållningsplanen, som av domänstyrelsen fastställts, hade
föreslagit avverkning å endast 84.5 0 har utav denna areal, ehuru beståndet
redan vid indelningen hade uppnått en ålder lika hög som omloppstidens
antal år, eller 160 år. Följden av denna låga avverkning
hade varit, att skogen å området i stor utsträckning avtorkat. Härjämte
hava Statsrevisorerna anfört såsom exempel på den mängd virke, som
av nämnd orsak avtorkat, att utav 99,381 träd med eu kubikmassa av
28,251 kbm., som avverkats och försålts under åren 1904—1913, ej

— 701

mindre än 51,105 träd med en kubikmassa av 13,148 kbm. utgjorts av
torr skog, samt att under år 1014 stämplats 11,216 träd med en kubikmassa
av 3,554 kbm., och hade härav 4,144 träd med en kubikmassa
av 1,168 kbm. varit torra. Statsrevisorerna uttala slutligen, att det
hade varit av intresse söka beräkna den förlust staten lidit i prisskillnad
å virke genom att avverkningen här så länge uppskjutits, att stora
mängder skog avtorkat, men med hänsyn till bristande material kunde
sådan beräkning ej med anspråk på tillförlitlighet uppgöras.

I anledning av vad sålunda meddelats och uttalats rörande denna
kronopark, får styrelsen, som ej finner anledning ingå på granskningav
de principer, som synas hava gjort sig gällande vid uppgörande av
den för skogen, av domänstyrelsen »till ledning vid skogsskötseln» förmer
än 20 år sedan fastställda hushållningsplanen, under hänvisning till
bilaga 14 vilken upptager all den skog, som från kronoparken avverkats
under åren 1896—1914, meddela följande.

Totala avverkningen under dessa år har uppgått till av frisk skog
63,878 träd med en kubikmassa av 21,054 kbm. samt torr skog dels
63,297 träd med eu kubikmassa av 16,434 kbm., dels 1,558 kbm., vilkas
trädantal med fördelning på skilda dimensionsklasser ej kan uppges,
således sammanlagt 39,046 kbm. virke, varav 17,992 kbm. torrskog.
Virket av torr skog uppgår till ej mindre än 46 procent av hela beloppet.
Vid granskning av sammanställningen i förenämnda bilaga finner
man emellertid, att den årliga avverkningen av torrskog under tiden
från och med 1896 till och med 1906 var jämförelsevis ringa, i medeltal
årligen 366 kbm. eller per har skogsmark 0.11 kbm., under det att
årliga medeltalet avverkad virkesmassa torrskog under därpå följande
år 1907—1914 uppgått till 1,745 kbm. eller 0.5 5 kbm. per har skogsmark.
Man finner ock att under först angivna tidsperiod torrträd under
11" diameter vid brösthöjd avverkats till jämförelsevis mindre del eller
sammanlagt 2,950 träd motsvarande c:a 36 procent av totalsumman
8,060 torrträd, under det att sådana mindre torrträd under perioden
1907—1914 avverkats till en mängd av 42,792 träd eller c:a 78 procent
av totalsumman 55,237 torrträd. I dessa summor är dock oräknad den
virkesmängd torrskog av sammanlagt 1,558 kbm., vilkens fördelning i
träd icke kan uppgivas, och vilken i huvudsak uttagits under den
senaste av förenämnda två tidsperioder och lärer hava utgjorts i huvudsak
av smärre virke.

I anledning av att avverkningen av torrskog under tiden 1896—
1906 var ringa i jämförelse med samma avverkning under tiden 1907—
1914, kunde ligga nära till hands förmoda, att avtorkningen å skogen

— 702

varit avsevärt större under sistnämnd tid än under den förutnämnda.
Så torde emellertid icke hava varit fallet; snarare och helt säkert har
ett motsatt förhållande varit rådande. Ehuru otvivelaktigt ett visst,
under skilda år växlande antal träd årligen avtorkar å kronoparken,
hava enligt uppgift från vederbörande kronojägare de under åren 1907
—1914 avverkade torrträden till sin huvudmassa utgjorts av träd, som
avtorkat därförut. Eu mycket stor del härav torde särskilt hava uppkommit
under den i nu ifrågavarande ort tillika med i hela mellersta
och södra Norrland i övrigt osedvanligt svåra härjning av granbarkborrar,
som ägde rum under 1890-talets senare år. Annan del åter har
utgjorts av, sedan ett flertal år tillbaka, torra tallträd.

Under angivna förhållanden torde man med visst fog kunna framställa
den frågan, varför denna torrskog ej förr avverkats, då den
givetvis avsevärt förlorat i kvalité genom att få kvarstå oavverkad ett
flertal år? Orsakerna härtill hava i huvudsak varit, att efterfrågan å
torrvirke av relativt små dimensioner förr varit så ringa, att sådant
virke från nu ifrågavarande kronopark icke funnit köpare, varjämte
under 1890- och början av 1900-talet äldre torrskog av tall (s. k.
torrakar) även med jämförelsevis goda dimensioner, allenast i ringa
grad kunde locka spekulanter. Genom under senare åren ökad efterfrågan
även på mycket små virkesdimensioner samt spruckna och till
kvalitén särdeles dåliga torrträd, har försäljning och avverkning härav
knnnat ske. Av förenämnda bilaga 15 framgår ock att försäljning av
växande träd med mindre brösthöjdsdiameter än 9" ej heller i nämnvärd
omfattning ägt rum före år 1907, vilket likaledes berott på den obetydliga
efterfrågan, som i orten förut funnits å sådant virke, samt det
mycket låga pris, som härå bjudits från befintliga industriverk.

Till belysande av omiormälda prisförhållanden får styrelsen i bil. 6
meddela de pris å dels sågtimmer dels pappersmassevefl allt av frisk
skog, som varit gällande för virke, som levererats på Ångermanälven
under åren 1900—1914, varvid virket utan kostnader för köparen skulle
levereras i allmänna flott-leden vid Granvåg (Sollefteå). Den sammanslutning,
vilken under namn av Härnösands trävaruexportförening omfattat
så gott som samtliga köpare av virke efter nu ifrågavarande
vattendrag, har årligen bestämt det pris av skilda slag, som sammanslutningens
medlemmar förbundit sig att vid inköp av avverkat, till
vattendrag nedfört virke icke överskrida, och är i förenämnda bilaga
såsom exempel angivet sådant fastställt pris för dels sågtimmer med en
längd av 19 fot samt toppdiameter av 6", 8", 10" och 13", dels pappersmassevirke
av gran med en längd av 15 fot och toppdiameter 3 V»",

703

4 V," och 5 Va". Vid köp av virke å rot har ett virkesköpande trävarubolag
kunnat beräkna högre a-pris, emedan sådant icke kunnat
kontrolleras, men då utbjudna virkesposter från kronans skogar av sämre
virke, torrskog eller småvirke, förr endast undantagsvis inköptes direkt
utav bolagen själva, utan av vissa mellanhänder, hemmansägare, arbetare
m. fl., vilka sedermera i sin tur sålde det avverkade och till flottled
framkörda virket till trävarubolagen, kunde dessa mellanhänder ej betala
kronan högre pris än efter beräkning av bolagens s. k. köptimmerpris.
I bilagan äro gängse pris angivna beträffande sågtimmer för
virke av allenast 19 fots längd och fyra skilda topptumtal samt beträffande
pappersmasseved för klampar av 15 fots längd och tre skilda
topptumtal, men förhållandet mellan pris å andra längder och diameterdimensioner
för respektive år är i huvudsak likartat.

Vid granskning av prisnotan för skilda år finner man, hurusom
sågtimmerprisen stigit mycket avsevärt från de första åren av 1900-talet till närvarande tid, varvid synnerligast prisstegriugeu å de mindre
timmersortimenten varit högst betydande. Man finner ock att största
stegringen inträtt för pris å grantimmer. Jämföras medeltalen av gällande
pris för skilda timmerdimensioner och trädslag under å ena sidan
åren 1900—1903 och å andra sidan åren 1913—1914 finner man, att

medeltalet av sistnämnda års
medelpris med följande procent.

pris

överstiger

de

förstnämnda årens

Timrets toppdiameter

n It
^ i

8",

10",

13"

tall.................................

100

80

41

41 procent

gran..............................

125

100

5G

57 procent.

För virke av torrskog har i regel betalats c:a hälften av motsvarande
pris för friskt virke. Torrtimmer med mindre toppdiameter
än 8 engelska tum fann endast i undantagsfall köpare under första åren
av 1900-talet, och skulle detsamma hava frisk ved samt vara utan större
sprickor.

Beträffande pappersmasseved av gran har sådant virke med mindre
toppdiameter än 4" i allmänhet icke funnit köpare förrän under år 1911.
Såsom av pristabellen framgår, har priset å skilda dimensioner under
sistlidet år varit avsevärt mera än dubbelt så högt som under de 7
första åren av 1900-talet, samt nära dubbelt så högt som gällande pris
för 5 å 6 år sedan. För pappersmasseved av torr skog betalades under
åren t. o. m. 1905 20 å 30 procent lägre pris än för friskt virke, under
det att torrvirkespriset därefter i allmänhet understigit pris för friskt
virke med 10 å 20 procent.

704 —

Proppsvirke av frisk tall efter Ångermanälven (vid Granvåg) betalas
för närvarande med i medeltal 15.5 å 16 öre per kbfot, då däri
ingått virke med toppdiameter 3 V2 å 6 engelska tum. Under första
åren av 1900-talet fanns härå så gott som ingen efterfrågan, än mindre
å sådant virke av torr skog.

Med hänvisning till vad sålunda anförts rörande de efter Ångermanälvens
floddal under skilda år alltsedan år 1900 allmänt gällande
virkespris vid Granvåg, samt under erinran att under första hälften av
1900-talets första decennium flottningskostnaden för ett sågtimmer från
Åsele-älvens 5:te flottningsdistrikt — i vilket det från Gultjäls kronopark
till Ångermanälven avverkade virke nedlägges — till Granvåg i
medeltal uppgick till c:a 19 öre, ävensom om hänsyn tages till skälig
avverkningskostnad, synes att ton-virke med en toppdiameter av 6 engelska
tum å nämnda kronopark icke kunnat avsättas under sistnämnd
tidsperiod, även om avverkningsplatsens belägenhet från älven varit
omkring 1 km. Ungefär liknande har förhållandet varit med torrtimmer
av 7 engelska tums topp. En 19 fot x 7" frisk furustock levererad vid
Granvåg, betalades exempelvis år 1903 med 73 öre; av torr skog sålunda
c:a 37 öre. Härifrån avgick flottningskostnaden från o:te distriktet
19 öre samt avverkningskostnaden (1 km. väglängd) lägst 20 öre. Omkostnaderna
för virkets levererande täcktes sålunda icke av salupriset,
än mindre återstod något skogsvärde.

Vad försäljning av pappersmasseved efter Ångermanälven beträffar,
får domänstyrelsen meddela, att före år 1907 funnos i drift följande
trämassefabriker invid samma vattendrag, nämligen:

Utansjö sulfitfabrik, årstillverkning i ton (torr vikt) c:a 20,000

Frånö sulfatfabrik » » )) » » » 10,000

Högforsen träsliperi » » » )> » )) 2,200

Björkå » » » » » » » 1,200

Forsse » » » » » » » 10,000

Utav dessa fabriker använde de tre sistnämnda virke allenast från egna
skogar. Frånö sulfatfabrik använde endast avfallsvirke, ribb- och spinkved,
som inköptes från omkringliggande sågverk. Utansjöfabriken, anlagd
år 1901, var den enda, som i begränsad omfattning köpte pappersmasseved,
varvid dock är att märka, det i huvudsak samtliga större
sågverksbolag efter vattendraget voro delägare i Utansjö cellulosaaktiebolag
och för den skull levererade huvudmassan av det för fabrikens
drift erforderliga virket utav avverkningar från egna skogar. Någon

— 705

konkurrens om pappersmassevirke fanns således alls icke i vattendraget
förrän år 1907 (delvis år 1906), då Svanå sulfitfabrik kom i drift.

Enligt domänstyrelsens åsikt är uttalandet, att staten tillskyndats
avsevärda förluster på grund av att stora mängder skog avtorkat genom
att avverkningen så länge uppskjutits, icke riktigt. Skulle å nu berörda
kronoparks granmarker före t. ex. 1905 eller 1906 verkställts sådan
genomgående avverkning, som Statsrevisorerna synas anse hava varit
den riktiga, hade dels kronan tillskyndats betydande ekonomisk förlust
genom en bekommen köpeskilling, som för smärre virke icke uppgått
till ens hälften av den, som numera kan betingas, och som för sågtimmer
likaledes i betydande grad understigit, vad som nu kan erhållas,
dels helt visst uppkommit torrskog i än högre grad än vad fallet varit
under nuvarande förhållanden. Man hade nämligen icke kunnat ekonomiskt
avverka högst betydande mängder av den mindre, ävenledes
gamla skogen, och de sålunda kvarlämnade träden skulle i huvudsak
hava torkat.

Såsom ett belysande exempel i dessa avseenden får undertecknad
föredragande, vilken i egenskap av jägmästare i Junsele revir, varinom
Gultjäls kronopark är belägen, år 1901 övertog förvaltningen av bland
andra skogar även de inom Ramsele socken belägna kronoparkerna,
härmed meddela, att vid nämnd tid ett flertal av dessa kronoparker,
såsom Aspåsen, Ostra och Västra Björkhöjden, Yästvattnet m. fl. voro
upptagna av torr granskog i den omfattning, att flerstädes områden av
flera tiotal och upp till 100 har vore i det närmaste helt avtorkade.
De torra träden voro dels kvarstående å rot, dels kullblåsta. Orsaken
härtill var att sagda skogar, vilka förr varit upplåtna såsom stockfångstskogar
till sågverk, under förra hälften av 1890-talet genomgåtts med
skarp avverkning av alla träd, som då ansetts äga nämnvärt saluvärde,
eller träd med en diameter vid brösthöjd av minst 26 cm. Härefter
hade i huvudsak den kvarlämnade äldre granskogen av mindre dimensioner
än nyss nämnda avtorkat eller vindfällts. Före den tid, då
tjänsten av undertecknad föredragande tillträddes, hade avsättningen av
samma torrskog icke varit möjlig, men ett eller annat år senare kunde
avsevärda virkesmängder sådan torrskog jämte ännu växande granskog
av mindre träd utsynas och försäljas i förhållandevis mycket stor omfattning.
Mindre träd av torr skog än sådana som kunde lämna ett
sparrämne med 5 Va" topp och 21 fots längd fann emellertid ej köpare.
För växande skog var minsta avsättningsbara dimensionen 5" topp och
c:a 19 fots längd.

Hade liknande skarp avverkning övergått vissa delar av Gultjäls
Revisionsberättelse ang. statsverket för år 1913. 89

Domänstyrelsens
föreskrifter
den 15 maj
1912 angående
vissa ändringar
i gällande
bestämmelser
om upprättande
av hushållning
splaner
i
Norrland.

— 706 —

kronopark, torde helt visst förhållandet blivit likartat därstädes, och
statsverket tillskyndats mycket betydande förluster.

Domänstyrelsen har visserligen, likaledes genom vederbörande
kronojägare1), erfarit, att de senaste åren uppstått å nu ifrågavarande
trakter av Gultjäls kronopark jämförelsevis större torka å granskogen,
ävensom att rätt betydande trädantal toppbrutits, men anser kronojägaren
detta förhållande i särskild grad hava varit beroende på de
under dessa år särdeles svåra stormarna samt snöbrottsskador.

Domänstyrelsen vill emellertid icke bestrida det säkerligen ändamålsenliga
i att avverkningarna å Gultjäls kronopark under senaste
åren lämpligen hade bort bedrivas i större skala än vad skett. Det
hade ålegat vederbörande jägmästare att härom avgiva förslag till
domänstyrelsen. Att så icke skett, kan i någon mån tillskrivas det
förhållandet att jägmästaren under senare åren varit mycket sjuklig. 2)

Sedan Riksdagens revisorer lämnat exempel på resultaten av beräkningar,
verkställda enligt cirkuläret den 28 maj 1902 angående allmänna
skogars indelning till ordnad timmerblädning, hava de upptagit
till granskning i vissa avseenden de av domänstyrelsen den 15
maj 1912 meddelade föreskrifter angående vissa ändringar i gällande
bestämmelser i fråga om upprättande av skogshushållningsplaner i
Norrland.

I fråga härom har uttalats att beträffande de utearbeten, som
föregå upprättandet av en skogshushållningsplan, särskilt i ett fall
funnit anledning till betydelsefull erinran. Enligt 1902 års cirkulär
skulle skogens ålder i allmänhet bestämmas efter det rådande beståndets,
varvid skog intill 50 års ålder skulle betecknas såsom »ung»,
mellan 50 och 100 år såsom »medelålders» samt skog äldre än 100 år
såsom »gammal». Då emellertid de mindre, ej till avsättningsbart gagnvirke
utväxta stamklasserna eller bestånden ej skulle närmare uppskattas,
men desamma till ungefärligt virkesbelopp och areal genom besiktning
i samband med avfattningeu utrönas, bleve därav följden, att
åldersbestämningarna helt naturligt bleve ganska osäkra.

1912 års cirkulär betecknade i så måtto ett avsevärt framsteg, att
det lämnade föreskrifter om sättet, huru provträd utan urval skulle
uttagas för bland annat verkställande av åldersbestämningen. På grund

9 Då förre jägmästaren i Junsele revir avlidit 1914, hava vissa uppgifter angående denna
kronopark inhämtats av vederbörande kronojägare, vilken handhaft bevakningen därå alltsedan
år 1905, och av styrelsen är känd såsom pålitlig och med gott omdöme.

2) Hade Statsrevisorernas tid medgivit besiktning av en något större del av kronoparken,
skulle de därå hava funnit avsevärda hyggesrensnings-, skogsodlings- och dikningsarbeten.

— 707

av det insamlade materialet skulle eu åldersstatistik med skogens fördelning-
i 50-åriga åldersklasser upprättas. Dessa bestämmelser hade
emellertid enligt från domänstyrelsen inhämtad uppgift ändrats så till
vida, att någon åldersstatistik enligt de i 1912 års cirkulär angivna
principer icke vidare skulle upprättas.

I anledning härav hava Revisorerna uttalat att bland de uppgifter,
som äro mest upplysande för tillståndet å en skog, måste räknas dem,
som angiva, huru åldersklasserna äro fördelade, samt att utan en tillförlitlig
åldersstatistik en verkligt planmässig skogshushållning icke
gärna vore möjlig.

Rörande nu ifrågavarande förhållanden får styrelse anföra följande.

I 1902 års cirkulär är föreskrivet beträffande upprättande av beståndsbeskrivning
bland annat, att virkesförrådet inom varje avdelning
skall angivas dels i trädantal för varje stamklass, dels i trädantal och
kubikmassa för hela avdelningen, med iakttagande dock att de mindre,
ej till gagnvirke utväxta stamklassernas, allenast approximativt beräknade,
kubikmassor, vilka icke skola ingå i avverkningsberäkningen utan endast
angivas för att utvisa förhållandet mellan ung, medelålders och gammal
skog icke införas i beståndsbeskrivningen utan upptagas i särskilt sammandrag,
utvisande areal och virkesbelopp av ung, medelålders och
gammal skog. Vid bestämmande av beståndens fördelning å nyss nämnda
åldersgrupper skall, där två eller flera utpräglade åldersklasser finnas,
särskilt angivas huruvida och till huru stor procent av beståndets areal
ungskog finnes i gruppvis blandning med medelålders eller äldre skog.

Vid sammanställning av det insamlade materialet i dessa avseenden
erhålles sålunda såväl areal som ock virkesmassor fördelade å de
tre åldersgrupperna, ung, medelålders och gammal. Då avdelningarna
äro beväxta med skog av två eller alla tre av dessa åldersgrupper, blir
fördelningen dock allenast approximativt beräknad med ledning av de i
beskrivningen angivna procenttalen.

Jämlikt 1912 års föreskrifter skall skogsbeståndet beskrivas bland
annat med avseende på ålder, vilken angives dels i år, där sådant kan
uppges (i fråga om yngre bestånd) dels i klasser, var och eu i regeln
omfattande 50 år. För bestånd, som praktiskt taget kunna anses likåldriga,
utsättes huvudbeståndets medelålder, men i de olikåldriga angivas
gränsvärden, varvid, för utarbetande av sammandrag, bör antecknas
huru stor procent av arealen, som anses disponerad av de olika
åldersklasserna. Berörda sammandrag lämnar sålunda uppgift å skogsmarksarealens
fördelning å bestånd av skilda åldersklasser. Sammandraget
har däremot icke varit avsett att lämna uppgift å de virkes -

708

massor, som höra till skilda åldersklasser, ej heller har domänstyrelsen
i något avseende ändrat sina i 1912 års cirkulär meddelade föreskrifter
rörande skogens åldersbestämning. Med frångående av bestämmelserna
i 1902 års cirkulär angående virkesförrådets approximativa fördelning i
ung, medelålders eller gammal skog, vilka bestämmelser visat sig i allmänhet
icke hava så tillämpats, att nöjaktigt resultat erhållits, har i
1912 års cirkulär bestämts att virkesförrådet skall vid själva uppskattningen
särskiljas i tre mogenhetsklasser, nämligen

a) utvecklingsbar skog, eller träd med en ålder av i allmänhet
omkring 3/± av omloppstidens årantal, vilka träd med hänsyn till utvecklings-
och tillväxtförmåga anses böra räknas såsom det huvudsakliga
framtida reservförrådet,

b) gammal, avverkningsmogen, men i huvudsak frisk skog med
en ålder av minst omkring 3/d av omloppstidens år,

c) mera övermogen, avsevärt skadad eller annan skog, som ovillkorligen
måste avverkas inom de närmaste 10 å 20 åren.

Vid fördelningen av skog mellan grupperna a) och b) har förrättningsmannen
emellertid icke att kritiklöst fasthålla vid en ålder, som
motsvarar 3/d av omloppstidens antal år, utan fastmer söka att utav de
enskilda trädens allmänna utseende, deras ställning i bestånden, växtplats
in. in., allt jämfört med direkta borrningsundersökningar å provträd,
sluta sig till vilka träd, som böra hänföras till den ena eller andra
gruppen. A en skog, där exenpelvis en omloppstid av 140 år befunnits
vara lämplig, kunna sålunda t. ex. träd med en ålder av allenast 80 å
90 år hänföras till b-klassen, där träden t. ex. utgöras av gran på torr
tallmark, vilken granskog icke har vidare utvecklingsmöjlighet utan med
hänsyn till ringa tillväxt eller annan orsak bör komma till avverkning
inom närmaste perioder. A andra sidan kunna i annat bestånd träd
med en ålder av 100 å 120 år hänföras till a-klassen, enär desamma
äro av sådan typ, att deras avverkande under de närmaste perioderna
icke kan anses försvarat. Sådana träd böra alltså likasom all livs- och
utvecklingskraftig yngre skog hänföras till det virkesförråd, som först i
jämförelsevis avlägsen framtid kan komma till avverkning, så framt
dock icke avverkning genom gallring av en del därav erfordras för
beståndens vård, i vilket fall emellertid sådant avverkningsbelopp bör
uttagas utöver det i hushållningsplanen bestämda avverkningsbelopp.

De till mogenhetsklass b) hänförda virkesbelopp, även om de utgöras
av träd som i allmänhet överskridit 100-årsåldern och fastän de
betecknats såsom avverkningsmogna, kunna ej heller anses vara av
beskaffenhet att i deras helhet fordra avverkning under de närmaste

70!) —

perioderna. Med hänsyn till den i stort sett relativt betydande förekomsten
av äldre träd, synnerligast i de övre norrländska skogarna,
måsto nämligen mångenstädes avsevärd del av de till denna mogenhetsklass
förda virkesbelopp besparas till avverkning måhända först om 00
å 80 år härefter, då träden sålunda ej oväsentligt överskridit en ålder
av omloppstidens årantal.

Med tillämpning av bestämmelserna i 1902 års cirkulär skulle såsom
förut nämnts i särskilt sammandrag angivas, dels i vilken omfattning
skogsmarksarealen vore beväxt av skog i tre skilda åldersgrupper, dels
den approximativa fördelningen av virkesförrådet å samma åldersgrupp.
Föreskrifterna i domänstyrelsens cirkulär den 15 maj 1912 jämte tilllägg
den 17 december 1913 bestämma i dessa avseenden att uppgift skall
lämnas, dels över huru skogsmarksarealen är beväxt av skog i åldersklasser
om 20 eller 50 år i varje, dels huru virkesförrådet fördelar sig
i tre skilda mogenhetsklasser, varvid, då varje träd, som linnes å taxeringsytan,
omedelbart inprickats i taxeringslängdens för sådant ändamål
skilda kolumner, träd och kubikmassor i dimensionsklasser om 5 cm. i
varje tillförlitligt erhållas fördelade på berörda tre mogenhetsklasser.

Det skulle givetvis ej sakna intresse att, förutom virkesförrådets
fördelning i mogenhetsklasser, ävenledes känna samma förråds verkliga
fördelning å skilda åldersklasser. Ett nöjaktigt bestämmande härav
skulle emellertid föranleda en rätt avsevärd ökad kostnad av taxeringsarbetet.

Riksdagens revisorer hava antagit att föreskriften i 1912 års cirkulär
om visst upptagande av provträd, vilka skola undersökas bland annat
i avseende på åldern, vore avsett för bland annat det ändamål, att utav
det insamlade materialet skulle upprättas en åldersstatistik med skogsförrådets
fördelning å 50-åriga åldersklasser. Så har emellertid icke
varit meningen, och sådan statistik kan ej heller med anspråk på tillförlitlighet
uppgöras med användning av det provträdsmaterial, som på
i cirkuläret föreskrivet sätt insamlas, även om antalet provträd avsevärt
ökades. Enligt föreskrifterna skola nämligen såsom provträd upptagas
vissa av taxeringsytans träd på sådant sätt, att de med hänsyn till ståndorten
bliva jämnt fördelade å hela skogen. Avsikten med desammas
iipptagande är, dels att därigenom kunna beräkna träds i olika dimensionsklasser
medelkubikinnehåll, dels att med ledning av provträdens
beskaffenhet kunna göra utredning rörande den för skogshushållningen
å resp. skog lämpligaste omloppstiden, dels ock för utrönande av skogsförrådets
av skilda mogenhetsklasser massatillväxt. Av dessa orsaker
skola provträden antecknas till trädslag (tall eller gran), mogenhetsklass,

— 710 —

diameter vid brösthöjd, höjd, formpunkt, ålder samt bredden på de 10
sista årsringarna.

Man äger emellertid icke rätt anse, att skogens virkesförråd,
uttryckt antingen i träd eller kubikmassa, är fördelat på skilda åldersgrupper
i samma proportion som omförmälda provträd äro fördelade på
sådana åldersgrupper. För uppställande av en tablå, som tillförlitligt
angåve virkesförrådets fördelning å skilda åldersklasser, skulle erfordras
ett helt annorlunda utväljande av provträd än vad nu sker, och skulle
erhållande av sådant provträdsmaterial fordra ett avsevärt ökat såväl
arbete i skogen som ock innearbete. Under det att vart och ett
taxeringslag under nuvarande bestämmelser utgöres av följande personal,
nämligen 1 ledare, som dessutom avfattar och beskriver mark in. m.,

1 prickare för upptagande av virkesförrådet, 1 kompassförare, 2 linjemätare
samt 1 å 2 man för mätning av träden, summa 5 a 6 man
förutom ledaren, skulle ett upptagande av provträd på det sätt och i
den omfattning, att man därav skulle kunna nöjaktigt beräkna virkesförrådets
fördelning å skilda åldersklasser, betinga en ökad personal av

2 man, varjämte hela taxeringslagets arbetsprestation i övrigt skulle
bliva något förminskad, på grund av att detsamma emellanåt måste
stanna av, medan de tätt och ofta återkommande borrningarna av provträden
ägde rum. Kostnaderna för liantlangning, som för närvarande
uppgår för vart och ett taxeringslag till minst 20 å 24 kronor per
effektiv arbetsdag, skulle under sådana förhållanden ökas med c:a 8
kronor per dag förutom den allmänna minskningen i arbetsresultatet i
övrigt, vilken senare icke kan värdesättas lägre än 2 kronor per dag.
Med utgående från c:a 30 taxeringslag för år inom de fyra nordligaste
överjägmästardistrikten skulle årliga ökningen i kostnaderna uppgå till
c:a 38,000 kronor. Härtill komme dessutom rätt avsevärt ökad kostnad
för ytterligare innearbete.

Om, såsom Riksdagens revisorer uttalat, en verkligt planmässig
skogshushållning icke gärna vore möjlig utan en tillförlitlig åldersstatistik,
finge givetvis förenämnda ökade kostnad för framläggande av
sådan statistik icke utgöra hinder i detta avseende. Domänstyrelsen är
emellertid av den mening, att beträffande de norrländska skogarna i
allmänhet en sådan åldersstatistik, som Revisorerna synas avse, eller
uppgift om virkesförrådets fördelning å 20- eller 50-åriga åldersklasser,
icke är nödvändig för åvägabringande av planmässig skogshushållning.
Statens skogar i Norrland upptagas till betydande del av träd och
bestånd, som med hänsyn till utvecklingsmöjlighet och nöjaktig tillväxt
lämna mycket övrigt att önska. En möjlighet till utveckling och för -

— 711

bättrad tillväxt står emellertid långt ifrån alltid i direkt förhållande till
beståndens ålder, i följd varav kännedomen om skogs förrådets fördelning
i åldersklasser icke kan i och för sig lämna ett nöjaktigt stöd för uppgörande
av eu tillfredsställande plan för skogshushållningen. Med
kännedom om huru skogsmarksarealen är beväxt med skog i olika
åldersklasser och huru det befintliga virkesförrådet är fördelat på vissa
mogenhetsklasser, ävensom virkesförrådets av skilda sådana klasser årliga
tillväxt, förefinnes dock enligt styrelsens mening fullt tillfredsställande
möjlighet för åvägabringande av en verkligt planmässig skogshushållning.

Riksdagens revisorer hava meddelat, att de under sina resor erfarit,
att föreskrifterna i 1912 års cirkulär ej ansetts fullt uttömmande. Sålunda
hade en överjägmästare sett sig nödsakad utfärda en vidlyftig P. M.
för skogsindelningsassistenterna i distriktet, och hava i anledning härav
Revisorerna uttalat, att det hade varit önskvärt, att föreskrifterna varit
så fullständiga, att dylika, vid sidan av desamma utfärdade bestämmelser
ej behövt förekomma, enär det därigenom lätt kunde hända, att enhetligheten
i arbetet äventyrades.

Med anledning av vad Revisorerna i detta avseende anfört och då
omnämnd P. M. torde avse en av överjägmästaren i Mellersta Norrlands
distrikt den 1 maj 1914 utfärdad sådan för skogsindelningsassistenterna
i samma distrikt år 1914, har domänstyrelsen införskaffat en avskrift
av densamma. Vid granskning av denna framgår, att en avsevärd del
av de däri införda bestämmelser utgör ett upprepande av de utav styrelsen
meddelade föreskrifter, att ett flertal direkta ändringar i samma
föreskrifter meddelats, vilka ändringsbestämmelser över jägmästaren icke
ägt befogenhet föreskriva, samt att i övrigt berörda P. M. icke synes
vara ägnad att bringa reda i förrättningsmännens uppfattning rörande
av domänstyrelsen meddelade föreskrifter.

Riksdagens revisorer hava ock anmärkt, att förenämnda överjägmästare
anhållit, att cirkulärets bestämmelser skulle bliva föremål
för överläggning vid det möte, som avhölls med samtliga överjägmästare
inför domänstyrelsen i november 1913, men att detta avböjts under
motivering, att de av st}rreisen utfärdade föreskrifter i dessa avseenden
vore endast att betrakta såsom provisoriska. Man borde först hava
tillfälle att pröva bestämmelserna såväl i fråga om förrättningarna ute
i skogen som ock beträdande innearbetet, och skulle därefter desamma
ingående diskuteras.

Revisorerna hava av omförmälda uttalande ansett sig kunna draga
den slutsatsen, att de dyrbara och för den norrländska skogshushåll -

— 712 —

ningens planläggning viktiga skogsindelningsarbetena föreslagits och
påbörjats, utan att domänstyrelsen bildat sig en bestämd uppfattningom
huru arbetena borde utföras för att tillit motsvara sitt ändamål.

Vad beträffar det förhållande, att överjägmästaren i Mellersta
Norrlands distrikt vid förenämnda sammanträde med rikets överjägmästare
inför domänstyrelsen hemställt om diskussion av de i domänstyrelsens
cirkulär, dels den 15 maj 1912 rörande vissa ändringar i gällande
bestämmelser i fråga om upprättande av skogshushållningsplaner i Norrland,
dels den 10 juni 1913 ifråga om skogshushållningsplaner i södra
och mellersta delarna av landet meddelade föreskrifter, får styrelsen
erinra, att huskållningsplaner enligt 1912 års cirkulär intill ifrågavarande
tidpunkt ännu icke upprättats i mer än ett distrikt nämligen i Dmeå,
under det att hushållningsplaner enligt 1913 års cirkulär ännu icke i
något fall upprättats. Visserligen hade under sistnämnda års sommar
handlagts å marken en del förrättningar jämlikt dessa cirkulär av därtill
förordnade tjänstemän, i regeln under ledning av respektive distrikts
skogstaxator, men då inga förslag till hushållningsplaner, upprättade på
grundval av sagda utearbete, ännu utarbetats, än mindre inkommit till
vederbörande överjägmästare för granskning, samt då överjägmästarna
i övrigt förklarade sig ännu icke haft tillfälle att sätta sig in i de meddelade
föreskrifterna, ansåg styrelsen det vara meningslöst att för det
dåvarande upptaga tiden med överläggning om berörda bestämmelser.
Sedan samtliga överjägmästare tagit del av föreskrifterna och vunnit
någon erfarenhet av huru de i skilda delar av landet verkat, skulle
frågan rörande nytt indelningscirkulär bliva föremål för ingående överläggning
vid ett nytt med överjägmästarne hållet sammanträde inför
domänstyrelsen.

Det erinrades ock, att cirkulären av år 1912 och 1913 upptoge,
såsom rubrikerna ock angåvo, allenast vissa ändringar i där förut gällande
bestämmelser, avsedda att klargöra huru arbetena, med hänsyn
till ökade anspråk på intensitet i skogshushållningen samt till vinnande
av större enhetlighet i dessa avseenden, skulle handläggas å marken.
Nu ifrågavarande cirkulär vore i så avseende provisoriska, att det ena
avsåge i huvudsak förhållandena i Norrland, under det att det andra
hänförde sig till förnämligast mellersta och södra delarna av landet.
Då emellertid cirkulärens tillämpningssfärer faktiskt ingrepe i varandra,
vore domänstyrelsens avsikt att det nya cirkulär angående upprättande
av hushållningsplaner, som av styrelsen skulle komma att utfärdas,
skulle gälla för hela landet.

Den överläggning i frågan, vilken domänstyrelsen vid 1913 års

713 —

sammanträde med överjägmästarne förmält sig vilja föranstalta, har ägt
rum vid liknande sammanträde i november månad sistlidna år. För
deltagande i överläggningen voro härvid dessutom tillkallade t. f. direktören
för skogsinstitutet samt lärarna i skogsindelning och skogsteknologi
vid samma institut. Vid en under fyra dagar pågående diskussion enbart
rörande dessa frågor har ärendet ingående behandlats.

Beträffande Riksdagens revisorers uttalande att, — i anledning av
att på angivna motiv styrelsen icke velat låta nu förevarande fråga
bliva föremål för överläggning vid omförmält sammanträde år 1913 —
det syntes som om taxeringsarbetena företagits utan att styrelsen bildat
sig en bestämd uppfattning om huru arbetena borde utföras för att fullt
motsvara sitt ändamål, får styrelsen meddela, att föreskrifterna, som i
huvudsak avse arbetenas handläggning å marken, så mycket mindre
tillkommit utan att styrelsen i dessa avseenden bildat sig en bestämd
uppfattning, som frågan varit föremål för styrelsens behandling vid upprepade
överläggningar därom under senaste åren, ehuru styrelsen med
sin — i förhållande till den stora arbetsbörda, som obestridligen vilar
på styrelsen — mycket begränsade tillgång på arbetskrafter icke kunnat
ännu medhinna utarbetandet av det slutliga indelningscirkuläret. Då
styrelsen emellertid varit och är av den åsikten, att ett undanskjutande
av ett målmedvetet och forcerat arbete med synnerligast de norrländska
skogarnas uppskattning icke längre kan anses försvarat, bär styrelsen
funnit nödigt utfärda här förut berörda föreskrifter rörande indelningsarbetenas
handläggning å marken, redan innan samtliga bestämmelser
angående skogsindelning hunnit i detalj bestämmas. Aven om det vid
den slutliga redigeringen av sagda cirkulär — vilket är avsett att utfärdas
i så god tid, att det kan komma skogstjänstemännen tillhanda
före utearbetenas påbörjande innevarande års vår — kan finnas skäligt
vidtaga vissa ändringar i styrelsens förberörda föreskrifter, kan sådan
ändring icke vara av beskaffenhet att i något som helst avseende förringa
värdet av vad under tiden uträttats.

Såsom här förut omförmälts, har frågan om utarbetande av nytt
indelningscirkulär redan sedan länge varit föremål för domänstyrelsens
synnerliga uppmärksamhet. Åmnet har ansetts vara av den vikt och
svårlösta beskaffenhet, att styrelsen, innan definitivt avgörande fattats,
velat därom höra de på detta område mest sakkunniga. Styrelsen inkallade
för den skull följande personer till överläggning i frågan inför
domänstyrelsen under den 16 och 17 oktober 1907, nämligen direktören
för skogsinstitutet samt lärarna i skogsindelning, skogsteknologi och
biologi vid samma institut, föreståndaren för och botanisten vid statens
Revisionsberättelse ang. statsverket för år 1913. 90

714 —

skogs försöksanstalt, ävensom föreståndarna för skogsskolorna vid Omberg
och Kloten.

Under sammanträde i domänstyrelsen med samtliga över jägmästare
november 1910 — varvid även förberörde överjägmästare i mellersta
Norrlands distrikt var närvarande — diskuterades frågan ånyo under tre
hela dagar, och genomgingos därvid gällande indelningscirkulär avdelning
för avdelning.

Sedan därefter inom domänstyrelsen utarbetats ett förslag till nya
föreskrifter angående de allmänna skogarnas indelning till ordnad hushållning,
anmodades t. f. direktören för skogsinstitutet att jämte lärarne
vid institutet i skogsindelning och skogsteknologi däröver avgiva yttrande.
Vid sammanträde inför domänstyrelsen med nämnda personer våren 1912
avgåvo desamma ett provisoriskt yttrande, — dock ej rörande själva
avverkningsberäkningen -— vilket i huvudsak lades till grund för domänstyrelsens
förenämnda föreskrifter den 15 maj 1912 angående vissa
ändringar i gällande bestämmelser i fråga om upprättande av skogshushållningsplaner
i Norrland. Sedermera den 24 mars 1913 har t. f.
direktören inkommit med ett av honom jämte förenämnda lärare vid
institutet upprättat fullständigt förslag.

Frågan, vilken, såsom här förut omnämnts, än ytterligare varit
föremål för ingående diskussion vid sammanträde inför domänstyrelsen
sistlidne november med samtliga överjägmästare ävensom förenämnda
direktör och lärare vid skogsinstitutet, torde sålunda kunna anses vara
väl och i detalj genomdiskuterad, varjämte vad styrelsen redan föreskrivit
i här förut ofta omförmälda cirkulär likaledes är grundat på avgivna
och ingående debatterade förslag.

Angående Riksdagens revisorer hava meddelat, att de under sina resor besökt

andra kronoparkerna Gunnarn och Jovan i Stensele revir, för
cirkulär, vilka med tillämpning av förenämnda cirkulär den 15 maj 1912 upprättats
och av domänstyrelsen år 1913 fastställts hushållningsplaner. Då
Revisorerna följaktligen haft anledning taga särskild del av handlingarna
rörande dessa skogar, hava de angående sina därvid gjorda iakttagelser
anfört i huvudsak följande.

Kronoparken Gunnarn. Vederbörande förrättningsman hade föreslagit
att det årliga ordinarie avverkningsbeloppet under första 20-årsperioden
skulle utgöra 40,048 kbm., men hade domänstj^relsen vid hushållningsplanens
fastställande bestämt detsamma till allenast 33,670 kbm.,
och såsom skäl därför anfört, att det bland annat torde kunna uppstå
svårighet att medhinna de vittomfattande föryngringsåtgärder, som med
anledning av en enligt förrättningsmannens förslag forcerad avverkning

— 715 —

helt visst komrae att erfordras. Dessutom komme virkesförrådet genom
den föreslagna avverkningen att i allt för hög grad nedsättas till men
för önskvärd kontinuitet för framtiden.

Enligt av förrättningsmannen uppgjorda beräkningar, huru den
föreslagna avverkningen skulle inverka på virkesförrådets fördelning å
åldersklasser i framtiden, därest huggningen började med den övermogna
skogen och därefter överginge till den avverkningsmogna, men friska,
som skördades i mån av sin ålder, skulle om 50 år cirka 525,000 kbm.
av virkesförrådet hava en högre ålder än omloppstidens årantal, under
det att för närvarande, med frånseende av deri över mogna delen av
virkesförrådet, cirka 751,000 kbm. hade sådan ålder. Gjordes liknande
beräkning med utgångspunkt från det av domänstyrelsen bestämda avverkningsbelopp,
visade det sig att om 50 år i runt tal 611,000 kbm.
skulle vara äldre än omloppstidens årantal. Om 75 år skulle ännu
74,000 kbm. hava sådan ålder. Då emellertid en avverkning uteslutande
efter trädens ålder ej kunde utföras, kunde man antaga att ett fortsättande
av den utav domänstyrelsen bestämda avverkningspolitiken
innebure, att säkerligen över 100 år måste åtgå, innan man uppnådde
jämnvikt mellan omloppstiden och virkesförrådets ålder. Inför sådant
''resultat bleve man onekligen tveksam, huruvida ej den genom domänstyrelsens
beslut angående avverkningens storlek ernådda jämnheten i
avkastningen köpts för dyrt.

I fråga om det i domänstyrelsens fastställelseresolution omnämnda
motiv för avverkningsbeloppets sänkande under det av förrättningsmannen
föreslagna, eller att det torde uppstå svårighet medhinna de efter det
föreslagna årliga virkesbeloppets avverkande betydande föryngringsåtgärder,
som helt visst bleve nödvändiga, hava Revisorerna anmärkt,
att förrättningsmannen, vilken beräknat att föryngring i huvudsak skulle
erhållas genom självsådd, torde, när han föreslog att avverkningen skulle
utgå med angivna belopp, hava tagit hänsyn till omfattningen av de
röjningsarbeten, som kunde bliva erforderliga för att snarast möjligt
erhålla sådan föryngring.

Förrättningsmannen synes emellertid icke hava varit övertygad om
att naturlig föryngring allestädes skall kunna erhållas. Han bär för
den skull föreslagit att där nöjaktig återväxt genom självsådd ej inom
rimlig tid inställde sig, verksamma och fullt betryggande kul turå tgär der
borde vidtagas. Domänstyrelsen är för sin del fullt övertygad om, att
ej blott hyggesrensningar och markberedningar utan ock betydande rena
skogsodlingsarbeten bliva nödvändiga även med avverkning av de virkesbelopp,
som styrelsen bestämt. När styrelsen angav bland annat om -

716 -

förmält motiv för avverkningens hållande inom förenämnda gränser, tog
styrelsen hänsyn till ej allenast nu förevarande kronopark utan ock hela
det förvaltningsområde, till vilket densamma hörer, för närvarande
Stensele revir. Domänstyrelsen är av den mening, att ett uttagande
av det avverkningsbelopp, som styrelsen bestämt för samtliga kronoparker
i Stensele socken, kommer att hava till följd, att enbart för
skogsodling å samma skogar kräves en årlig arbetsprestation, som icke
kan sättas lägre än c:a 3,000 dagsverken per år, vilket arbetes utförande
på grund av dess art måste begränsas till en mycket kort tid
av året. Då härtill kommer ett ej ringa arbete med hyggesrensning
för avledande av vatten, i första hand å anordnade föryngringstrakter,
är ej svårt förutse, att, även med de av styrelsen fastställda avverkningsbelopp
å kronoparkerna inom Stensele revir, synnerlig svårighet kommer
att uppstå för erhållande inom dessa glest bebyggda orter av erforderliga
arbetskrafter till utförande av de såsom en given följd av de forcerade
avverkningarna nödvändiga föryngringsåtgärderna. Skulle avverkningsbeloppet,
såsom Statsrevisorerna ifrågasatt, ökas i än högre grad, torde
helt visst dessa ofrånkomliga arbeten, i brist på tillgängliga arbetskrafter,
icke kunna i deras helhet utföras.

Vidkommande frågan om den av domänstyrelsen uttalade önskvärdheten
av viss jämnhet i avverkningen för framtiden hava Revisorerna
anmärkt att, där sådan på grund av skogsbeståndens beskaffenhet ej
kunde ernås utan alltför stora uppoffringar å virkesvärden, en kompromiss
måste åvägabringas mellan å ena sidan kravet på jämnhet och å andra
sidan de ekonomiska synpunkterna. För tillgodoseende av dessa senare
måste tillses, att avverkandet av den del utav virkesförrådet, som har
en högre ålder än omloppstidens antal år, icke fördröjes. Sagda del av
förrådet hade nämligen en minimal tillväxt, som mycket dåligt förräntade
dess kapitalvärde, varjämte densamma underginge en fortlöpande
kvalitéförsämring och vore för den skull dess snara tillgodogörande ur
ekonomisk synpunkt önskvärt.

Under hänvisning till vad styrelsen här förut anfört rörande de
allmänna grunder, vilka styrelsen anser böra följas i fråga om hushållningen
å Statens skogar i Norrland, får styrelsen i övrigt beträffande
nu ifrågavarande jämte andra kronoparker, för vilka styrelsen under
sistförflutua tvenne år fastställt hushållningsplaner, vilka upprättats med
iakttagande av 1912 års cirkulär med tillägg den 17 december 1913,
dels hänvisa till bilagda utdrag ur indelningshandlingarna för kronoparker
belägna såväl inom Stensele och Lycksele socknar i Väster -

717

bottens läns lappmarker som ock inom Bodens revir av Norrbottens
läns kustland (bil. 11 och 12), dels ock anföra följande.

Styrelsen bär till fullo beaktat det av Statsrevisorerna såsom nödvändigt
omordade kompromissandet mellan å ena sidan det önskvärda
kravet å jämnhet i avverkningarna och å andra sidan de ekonomiska
synpunkterna. Enligt de vid indelningsförrättningarna gjorda undersökningar
utgör den årliga massatillväxten å kronoparken Gunnarn i sin
helhet sammanlagt 21,988 kbm., varutav av utvecklingsbar skog 14,974
kbm. och av avverkningsmogen, men frisk skog 7,010 kbm. Dessutom
har beräknats att det mera övermogna och skadade virkesförrådet skulle
tillväxa med i medeltal 0.4 procent. Då emellertid därvid icke tagits i
beräkning detta i högre grad skadade förråds, på grund av rötor och
andra orsaker, årliga avtagande i duglig virkesmassa, vilken massaförlust
åtminstone till en del torde motsvara förenämnda beräknade
tillväxt, anses någon effektiv tillväxt å detta virkesförråd ej böra beräknas.
Domänstyrelsen har för kronopark erna bestämt en årlig ordinarie
avverkning för de närmaste 20 åren av 33,670 kbm. eller 11,682 kbm.
mer än virkesförrådets årliga massatillväxt och överstiger alltså årliga
avverkningsbeloppet den årliga massatillväxten med c:a 53 procent.

Under 20-årsperioden kan avverkas hela det till 448,971 kbm.
uppskattade virkesförrådet av den övermogna och skadade skogen samt
dessutom 224,424 kbm. eller c:a 25 procent av det avverkningsmogna
men friska förrådet. Under förutsättning att det till avverkning under
20-års-perioden bestämda avverkningsbelopp, tillsammans 673,400 kbm.,
uttages på ett med hänsyn till rådande förhållanden lämpligt sätt, torde
kvarvarande skogsförråd icke komma att undergå sådan fortlöpande
kvalitéförsämring, som Statsrevisorerna befarat. Det är visserligen sant,
att en ej ringa del av samma förråd har och fortfarande kommer att
hava eu så ringa tillväxt, att den mindre väl förräntar dess kapitalvärde,
men då samma förhållande ännu så länge är rådande inom så
gott som hela lappmarken samt dessutom inom stora delar av Norrland
i övrigt, kan, såsom styrelsen i annat sammanhang här förut anfört,
ett hastigt exploaterande av all sådan skog icke vara överensstämmande
med klok hushållning. Man måste nämligen tillse, att för nu ifrågavarande
skogar, å vilka på grund av rådande förhållande verklig skogsskötsel
ännu icke kunnat äga rum mer än ett fåtal år i vissa fäll, och
ännu ej kan införas i andra fall, utmätes skälig övergångstid, innan de
kunna överföras till normala förhållanden. Givetvis måste dock, såsom
domänstyrelsen ock beaktat, avverkningarna under den första delen av
övergångstiden ökas med nedbringande av virkeskapitalet.

718 —

Med anledning av vad Statsrevisorerna med stöd av förrättningsmannens
åldersstatistik anfört rörande huru lång tid, som skulle åtgå,
innan man uppnådde jämvikt mellan omloppstiden och virkesförrådets
ålder, därest den utav domänstyrelsen bestämda avverkningspolitiken
fortsattes, får styrelsen erinra om vad här förut anförts rörande åstadkommande
av eu åldersstatistik. Pa därvid anförda skäl kan styrelsen
icke godkänna den av förrättningsmannen gjorda beräkningen om virkesförrådets
fördelning å åldersklasser och alltså ej heller Statsrevisorernas
utredning i dessa avseenden, enär den är byggd på förstnämnda beräkningar.

Kronoparken Jovan. 1 fråga om upprättad och fastställd hushållningsplan
för de sex första blocken av denna kronopark hava Statsrevisorerna
framställt i huvudsak enahanda anmärkningar som beträffande
kronoparken Gunnarn. Domänstyrelsen far under sådana förhallanden
hänvisa till vad styrelsen anfört i fråga om sistnämnda kronopark, samt
i övrigt meddela följande angående avverkningsbeloppets bestämmande
för denna kronopark, varvid dock medtagits kronoparkens samtliga tio
block med eu sammanlagd areal av 29,003.2 5 har skogsmark och ett
totalt virkesförråd av 1,228,383 kbm.

Den årliga massatillväxten är beräknad utgöra av utvecklingsbar
skog 11,065 kbm. och av avverkningsmogen men frisk skog 4,118 kbm.,
summa 15,183 kbm., varvid av skäl som anförts beträffande kronoparken
Gunnarn styrelsen frånsett den ringa tillväxt, som den mera
övermogna och skadade skogen beräknats lämna. Domänstyrelsen har
vid fastställande av hushållningsplanen bestämt för närmaste 20-årsperiod
ett årligt ordinarie avverkningsbelopp av 22,440 kbm. eller 7,257
kbm. mera än den årliga massatillväxten. Årliga avverkningsbeloppet
överstiger alltså årliga tillväxten med c:a 47 procent. Under närmaste
20 år kan i enlighet härmed avverkas hela det till 2o0,950 kbm. beräknade
avsättningsbara virkesförråd av övermogen och skadad skog
samt dessutom 197,850 kbm. eller 34 procent av det avverkningsmogna,
men friska förrådet. Då detta senare virkesförråd, 588,359 kbm., är
friskt, ehuru avsevärd del därav lämnar mindre god tillväxt, samt utgöres
av skog med en ålder av c:a 100 år och däröver, torde icke
finnas särskild risk för att detsamma inom närmaste tid tager nämnvärd
skada, så mycket mindre som under löpande 20-årsperiod därav kan
avverkas förestående 34 procent, varvid givetvis, i den mån så kan ske,
avverkningsuttaget bör äga rum av den äldsta och minst tillväxtkraftiga
delen härav. Vid en inom loppet av 20 år skeende ny inventering av
då befintligt förråd gives tillfälle att undersöka, i vad mån avverk -

719 —

ningen under därpå följande 20-års-period för tillgodoseende av de
ekonomiska synpunkterna skäligen bör kunna höjas utöver då beräknad
årlig tillväxt. Styrelsen får ock erinra att, därest det skulle visa sig att av
en eller annan orsak skogen kräver skarpare avverkning än vad som bestämts
och sådan i övrigt kan ske, den nu till ledning för skogshushållningen
å kronoparken fastställda hushållningsplanen ej lägger hinder därför,
utan har, såsom här förut i annat sammanhang anförts, vederbörande
jägmästare skyldighet att under sådana förhållanden föreslå i utsyningsförslag
den ökning å avverkningsbeloppet, som kan befinnas vara av
nöden.

I detta sammanhang får styrelsen, under hänvisning till här förut
omförmälda bilaga 11 och 12 med utdrag ur skogsindelningsliandlingar
för de under åren 1912 och 1913 taxerade kronoparkerna dels inom
Stensele och Lycksele socknar av Västerbottens län, dels inom Bodens
revir av Norrbottens läns kustland härmed meddela några, vad nu senast
avhandlats, belysande uppgifter. Utav de taxerade skogarna inom Ume
älvs flodområde ha till domänstyrelsen inkommit upprättade hushållningsplaner
för samtliga kronoparker, eller 6 stjmken i Stensele revir, 8
i södra Lycksele och eu i norra Lycksele revir, tillsammans med eu
areal skogsmark av 148,327 har. För de inom Bodens revir taxerade
kronoparkerna hava fullständiga hushållningsplaner upprättats för en areal
skogsmark av allenast 14,423.8 0 har, ehuru vissa uppgifter angående
skogsförrådet inkommit för en taxerad skogsmarksareal av sammanlagt
35,316.44 har.

Av handlingarna inhämtas bland annat att skogsmarken är beväxt
med skog av åldersklasser om 50 år i följande proportion:

Kalmark 1—50 år 51—100 år 101—150 år 151—200 år 201 år Summa har

Umeälvs området

1.6 % 24.1 % 20.3 % 11.8 % 25.3 % 16.9 % 148,327.5 1

Luleälvs området

l.i » 2.2 » 19.4 » 9.6 » 44.5 » 22.2 » 20,893.65

att sammanlagda virkesförrådet av växande skog utav barrträd från
och med 10 cm. brösthöjdsdiameter utgör för Umeälvsområdet 5,828,906
kbm. eller i medeltal 39 kbm. per har skogsmark, samt för Luleälvsområdet
(35,216.4 4 har) 1,580,591 kbm. eller i medeltal 45 kbm. per
har skogsmark;

att samma virkesförråd är fördelat å mogenhetsklasser i följande
omfattning!

- 720

Umeälvs. Luleälvsområdet
området

a) Utvecklingsbar skog ..................................

b) Avverkningsmogen, men frisk skog.......

c) Övermogen och skadad skog...................

28 % 24 %

44 » 51 »

28 » 25 »

Summa 100 % 100 %

att massatillväxtprocenten i medeltal belöper sig till

Umeälvs området -

Luleälvs området -

(20,893-6 5 har)

för virkesförrådet i mogenlietsklass a).............

» » » » b).............

» » » » c).............

2.6 3.2
0.8 l.o
0.4 0.5

samt att årligt avverkningsbelopp enligt hushållningsplanerna uppgår
till för Umeälvsområdet 0.7 3 kbm. per har motsvarande 1.8 6 procent
av totala virkesförrådet, och för Luleälvsområdet (14,423.8 0 har) 1.2
kbm. per har motsvarande 2.4 8 procent av virkesförrådet.

Det för Umeälvskomplexet bestämda årliga ordinarie avverkningsbeloppet
108,537 kbm. överstiger den för samma skogar beräknade årliga
totala massatillväxten 69,148 kbm., med 39,389 kbm. eller 57 procent.
Under de 20 första åren kan uttagas, dels hela förrådet av övermogen
och skadad skog, 1,654,570 kbm. dels ock drygt 20 procent
eller 516,170 kbm. av det avverkningsmogna, men friska förrådet, varvid
dock bör bemärkas att, emedan en viss del av den övermogna skogen
icke är avsättningsbar, en större del av förrådet av mogenhetsklassen
b) kan avverkas.

Göras liknande beräkningar för de till Luleälvskomplexet hörande
delar, för vilka hushållningsplaner äro fastställda, eller 14,423.8 0 har
skogsmark, befinnes att det för dessa skogar bestämda årliga avverkningsbeloppet,
17,046 kbm., överstiger den för samma skogar beräknade
totala årliga massatillväxten, 8,444 kbm., med ej mindre än 8,602 kbm.
eller 101 procent. Under de 20 första åren kan från dessa skogar uttagas
dels hela förrådet av övermogen och skadad skog, 221,463 kbm.,
dels ock 119,457 kbm. eller cirka 22 procent av det avverkningsmogna
men friska förrådet.

I detta sammanhang anser sig styrelsen böra erinra om den undersökning
i fråga om statsskogarnas framtida avkastning, vilken, såsom
Statsrevisorerna omnämnt, företagits av den s. k. första försvarsbered -

— 721

ningen. I den utredning angående denna fråga, vilken på statsrådet och
chefens för kungl. finansdepartementet uppdrag företagits genom e. jägmästarna
Ringstrand och Andersson, hade beräknats och föreslagits, att årliga
avverkningen från statens skogar i Norrland och Dalarna under närmaste
20 år borde utgå med ett belopp, som motsvarade 2.a procent av hela
det därå befintliga virkesförråd. Efter av domänstyrelsen företagen
granskning av berörda utredning uttalade sig styrelsen i ett den 30
september 1913 avgivet yttrande sålunda, att enligt styrelsens mening
avverkning sbeloppet borde år efter år höjas utöver det nuvarande på sådant
sätt, att det efter en lämplig övergångstid uppginge under därpå följande
20 år till ej mindre än 2.5 procent av befintligt växande virkesförråd.
Styrelsen angav ock nämnda övergångstid till 5 år. Samtidigt beräknade
styrelsen berörda skogars massatillväxt till i medeltal cirka 1.2
procent.

Riksdagens revisorer hava slutligen i samband med företagen
granskning av de föreskrifter angående ändring i vissa delar av gällande
bestämmelser angående upprättande av skogshushållningsplaner för skogar
i Norrland, som domänstyrelsen i förutberörda 1912 års cirkulär
meddelat, anfört bland annat följande. Det vore av särdeles vikt, att
man, sedan kännedom erhållits rörande storleken och beskaffenheten av
det å resp. skogar befintliga virkesförrådet, genom fortlöpande registrering
av avverkningar och tillväxt i möjligaste mån följde med de förändringar,
som ägde rum i avseende på skogskapitalets storlek och sammansättning.
Lika litet som det för närvarande funnes en bokföring,
som kunde lämna upplysningar i nu antydda avseende, lika litet funnes
det en bokföring rörande skogarnas kapitalvärde, baserad på vid uppskattningen
gjorda direkta värderingar. På grund av denna brist torde
det för närvarande vara omöjligt giva ett på faktiska förhållanden grundat
svar på frågorna, huruvida genom de nuvarande avverkningarna
statens kapitaltillgång i form av skog minskades, huruvida uttaget kunde
motsvara en skälig ränta å kapitalet, eller huruvida någon del av tillväxten
fonderades och lades till kapitalet. I fråga om virkesbokföringen
hade det jämlikt 1902 års cirkulär ålegat revirförvaltningarna att föra
en kontrollbok över bland annat avverkning och inkomster, men, frånsett
att kontrollboken ej alltid fördes, uppfyllde den ej heller fordringarna
på en verklig bokföring, utan avsåge snarast att visa förhållandet
mellan den enligt planen föreskrivna avverkningen och den till viss daguttagna
delen av denna. Då anteckningen om inkomster från avverkningarna
ej kunde sättas i relation till ett värde för skogen i dess helhet,
kunde den ej heller lämna besked i förenämnda viktiga frågor.

Revisionsberättelse ang. statsverket för år 1913. 91

Skogstillgångarnas
bokföring.

\

— 722 —

Domänstyrelsen hade visserligen i resolutioner med fastställelse å upprättade
och ingivna förslag till skogshushållningsplaner föreskrivit, att
det skulle åligga vederbörande jägmästare att i särskilda liggare, upplagda
i enlighet med särskilt av domänstyrelsen fastställt formulär, anteckna
samtliga virkesbelopp, fördelade i trädslag och dimensionsklasser,
som under skilda år avverkades från skogen, men då nämnt formulär
ännu ej fastställts, kunde Revisorerna ej avgöra i vad mån detsamma
kunde komma att fylla fordringarna på en virkesbokföring.

I fråga om vad Statsrevisorerna i dessa avseenden uttalat får styrelsen
meddela följande.

I den av Revisorerna omförmälda kontrollbok, som i enlighet med
1902 års cirkulär skall föras för varje under skogsstatens vård och förvaltning
ställd skog, sedan hushållningsplan för densamma blivit upprättad
och fastställd, skall, år för år, införas såväl den avverkning,
som å skogen ägt rum under året, som ock inkomsten härav, ävensom
samtliga skogsodlings- med flera arbeten jämte kostnaderna därför. Då
av anledning, som förut omförmälts — i huvudsak brist på tjänstemän
— hushållningsplaner i allmänhet varit upprättade för allenast ett mindretal
av de norrländska skogarne samt dessutom de äldre planerna icke
motsvarat under senare åren rådande förhållanden såsom i avseende på
virkesavsättning med mera, har sådan kontrollbok icke förts för mer än
ett fåtal av de norrländska skogarna. Domänstyrelsen har sig ock bekant,
att kontrollbok icke alltid förts i behörig ordning, även i fail där
så vederbort. Sedan vederbörande jägmästare emellertid alltsedan år
1909 i av dem avgivna årsberättelser haft att till domänstyrelsen lämna
redogörelse för varje under deras förvaltning ställd skog angående å
respektive skogar företagna avverkningar, försäljningsbelopp med mera,
ävensom å samma skogar utförda arbeten av alla slag jämte kostnader
därför, är vederbörande jägmästare nödsakad i dessa avseenden föra
noggranna anteckningar för att säkert och utan större svårighet avlämna
dessa uppgifter, vilka från och med sistnämnt år äro förvarade hos
domänstyrelsen. Styrelsens avsikt har varit och är att, därest de till
styrelsens disposition ställda arbetskrafter därtill förslå, vart 5:te år sammanställa
samtliga dessa med flera, i styrelsens årliga berättelse revirvis
sammanförda uppgifter.

Domänstyrelsen har väl insett betydelsen av att man, sedan noggrann
uppskattning av skogsförrådet ägt rum och tidsenliga hushållningsplaner
upprättats, genom en fortlöpande registrering av avverkningar
i möjligaste mån följer med de förändringar, som äga rum i
avseende på skogskapitalets storlek och sammansättDing, på det att, dels

— 723 -

när som helst under löpande indelningsperiod ungefärlig kännedom må
finnas om då å respektive skog befintligt skogsförrad och dettas beskaffenhet,
dels vid periodens utgång, när ny taxering ägt rum, man må
kunna erhålla större erfarenhet rörande de norrländska skogarnas tillväxt
och avkastningsförmåga. För den skull har styrelsen i samtliga
resolutioner, som meddelats vid fastställelse av skogshusliållningsplaner
för jämlikt 1912 års cirkulär indelade skogar i Norrland, föreskrivit,
att jägmästaren skall noggrant anteckna samtliga virkesbelopp som för
varje år avverkats från skilda skogar, därvid avverkningsbeloppet skall
fördelas i trädslag och dimensionsklasser. Dessa uppgifter skola införas
i särskilda liggare enligt av styrelsen fastställt formulär. Sådana formulär
hava, såsom Statsrevisorerna meddelat, ännu icke fastställts, men
är det avsett att intagas i det fullständiga indelningscirkulär som stvrelsen,
jämlikt vad här förut meddelats, innevarande vinter ämnar utfärda. Någon
olägenhet av att detta formulär ännu icke fastställts finnes icke, enär
samtliga de uppgifter, som däri skola införas, av vederbörande jägmästare
antecknats och samlats jämlikt dels förenämnda fastställelseresolutioner,
dels andra reglementariska föreskrifter.

Domänstyrelsen får emellertid meddela, att redan under nuvarande
förhållanden huvudmassan av det virke, som avverkas från kronans
skogar, finnes i vederbörligen förvarade stämplingslängder fördelad i
trädslag, skilda dimensionsklasser m. m., och att endast en obetydlig
del av det avverkade — i allmänhet vedvirke, sämre torrskog o. dyl.
— är antecknat allenast till kubikmassan. I det föregående berörda
uppgifter kunna således även nu i allmänhet lämnas för varje skild skog.
De här förut, i annat sammanhang omnämnda bilagorna 13, 14, 15 och
16 äro exempelvis uppställda på grundval av sådant i vederbörande
revirexpedition förvarat material.

Den av Statsrevisorerna framställda frågan huruvida statens kapitaltillgång
i form av skog minskas, kan icke med bestämd visshet besvaras,
förrän tillförlitlig taxering av kronans samtliga eller huvudsakliga skogar
ägt rum, samt efter viss tidsperiod ny inventering därav åter skett.
Man kan visserligen, såsom vid nu pågående taxeringar sker, verkställa
undersökningar och uppgöra beräkningar rörande skogarnas tillväxt,
men det måste dock erkännas, att kännedomen om synnerligast de norrländska
skogarna och deras möjlighet till utveckling och ökad tillväxt
ännu är jämförelsevis ringa. Beräkningarna måste för den skull bliva
approximativa, och torde helt visst en ny framtida inventering med
åtföljande undersökning komma att i dessa avseenden visa resultat, som
i många fall rätt väsentligt skilja sig från de beräknade.

— 724 —

Frågan, huruvida uttaget kan motsvara skälig ränta å kapitalet,
sammanhänger med den av Statsrevisorerna gjorda anmärkningen, att
det icke linnes en bokföring rörande skogarnas kapitalvärde, baserad på
vid uppskattningen gjorda direkta värde ringar.

Spörsmålet härom är väsentligen beroende på den ståndpunkt,
vilken man tager till den under senare åren förda diskussionen om
skogsbrukets räntabilitet. Såsom i inledningen till detta utlåtande anförts,
medgiver tiden nu icke styrelsen att upptaga till ingående behandling
denna särdeles vittomfattande fråga. Vilken ståndpunkt man emellertid
än härvid intar, är otvivelaktigt, att man vid ett ordnat skogsbruk
icke kan lämna åsido kravet på dess skäliga räntabilitet. Meningarna
om i vilken grad denna skall vara bestämmande äro emellertid
mycket delade. Den norrländska skogs vårdskommittén har, såsom förut
nämnts, särdeles ingående behandlat frågan och därvid gjort visst uttalande,
som dock mött livlig gensaga från eu del håll. Domänstyrelsen
har dock ansett sig icke böra avgiva underdånigt utlåtande angående
nämnda kommittés uttalande i denna del förrän i samband med frågan
om statens skogshushållning i landet i dess helhet. För att kunna utöva
kontroll över skogshushållningens räntabilitet, erfordras emellertid viss
värdering av mark och virkesförråd, och är domänstyrelsen av den
mening, att sådan värdering bör komma till stånd, allt efter som
skogarna bliva föremål för ny uppskattning. Material därtill finnes
insamlat i samband med de verkställda indelningsarbetena, och har
styrelsen för avsikt att vid utfärdande av det nya indelningscirkuläret
taga frågan i övervägande och meddela erforderliga bestämmelser
därom.

Slutligen framställdes frågan, huruvida någon del av skogarnas
tillväxt fouderas och lägges till kapitalet. Givetvis kan ett på faktiska
förhållanden grundat svar på sådan fråga ej givas för skogar, som icke
varit föremål för noggrannare uppskattning. Beträffande de skogar åter,
som under senare tider uppskattats och för vilka hushållningsplaner
upprättats, torde i fråga om övre Norrlandsskogarna domänstyrelsen få
hänvisa till vad styrelsen nyss här förut anfört beträffande styrelsens
bestämmelser om avverkningens under närmaste 20 år förande å vissa
skogar inom Stensele och Lycksele lappmarkssocknar i Västerbottens
län, ävensom Bodens revir i Norrbottens läns kustland. Ehuru avverkningsbeloppen
för dessa skogar beräknas komma att betydligt överstiga
tillväxten, kan dock av skäl, som här förut antytts, ingen lämna bestämd
uppgift i dessa avseenden, förrän samma skogar efter en viss tidsperiod
blivit föremål för ny inventering och undersökning.

— 725

Beträffande i övrigt den även enligt styrelsens mening önskvärda
bokföring över statens skogstillgångar, som Riksdagens revisorer ifrågasatt,
får styrelsen anföra, att sådan icke lärer kunna komma till stånd
förrän särskilda arbetskrafter, såväl i domänstyrelsen som ock hos den
lokala skogs förvaltningen, blivit härför anställda, samt att styrelsen, i
avvaktan å de betänkandet), som torde vara att förvänta från de, i
början av detta yttrande omförmälda kommittéer, icke ansett sig under
senare åren kunna avgiva förslag i detta avseende.

Riksdagens revisorer hava uttalat, att jämsides med väl planlagda
avverkningar måste bedrivas ett ej mindre viktigt arbete med att föryngra
uppkommande och redan avverkade hyggen, samt vårda marken,
så att dess avkastningsförmåga icke må förminskas. Under de företagna
resorna hade Revisorerna helt naturligt ägnat dessa för skogarnas framtida
avkastningsmöjligheter viktiga frågor sin uppmärksamhet. För att på
ett överskådligt sätt belysa den nuvarande omfattningen utav arbete av
hithörande slag hade Statsrevisorerna därjämte låtit uppställa tvenne
sammanställningar rörande de kostnader, som under åren 1911 och 1912
inom dels de 5 norra distrikten, dels de av Revisorerna besökta reviren
utgivits för skogsodling och för dikning, samt därvid jämfört samma
kostnader med ej allenast resp. områdens skogsareal utan ock de under
motsvarande år därå belöpande skogsförsäljningsmedel.

Inför de siffror, sådan jämförelse lämnade, kunde man, enligt
Statsrevisorernas mening, ej värja sig för den tanken, att en fortsättning
i samma riktning kunde komma att visa sina ödesdigra följder
genom en i framtiden nedsatt skogsavkastning. Särskilt stärktes denna
uppfattning, när man under resor och vandringar i de norrländska
skogarna funne i huru ringa grad skog av yngre åldersklasser vore
företrädd i bestånden.

Domänstyrelsen får i dessa avseenden anföra följande.

Fn jämförelse mellan å ena sidan bruttoinkomsten av skogsförsäljningsmedel,
som under visst år erhållits från en skog och å andra
sidan de kostnader, som under samma tid utgivits för skogsodling eller
andra skogsvårdsarbeten därå, kan enligt styrelsens mening icke utgöra
något stöd för ett bedömande av huruvida med hänsyn till skogens
beskaffenhet erforderliga kulturåtgärder blivit eftersatta eller icke. Därpå
grund av radande förhållanden å viss större skog avverkningen i
regeln icke kunnat ske annat än genom blädning, och där denna ej ens
kunnat bliva rationellt utförd med upptagande av i tillräcklig grad störa
föryngringsluckor, bär allenast mycket ringa skogsodling kunnat verkställas.
Å annan skog åter, där avverkningen ägt rum i huvudsak

Föryngring
och markvärd.

726 —

genom trakthuggning, vilken måhända på grund av brist på dugliga
fröträd måst till större del utföras såsom kalhuggning, har man varit
tvungen företaga skogsodling i förhållandevis stor utsträckning. Avverkningen
å förstnämnda till arealen större skog har emellertid lämnat
stort bruttoförsäljningsbelopp, och den obetydliga skogsodlingskostnaden
utgör alltså en mycket liten procent av influtna försäljningsmedel, på
samma gång som den visar eu ringa kostnad per har skogsmark. Förhållandet
å den mindre skogen med tilläventyrs mindre värdefull skog
å de avhuggna ytorna visar ett motsatt, resultat. Måhända dock att
icke förty eu del av skogsodlingsarbetena blivit eftersatta å sistnämnd
skog, under det att å den förstnämnda allt, som kunnat göras, fullgjorts.

Såsom bär förut i annat sammanhang framhållits, hava allt intill
senaste år avverkningarna i synnerligast övre Norrland i regeln icke
kunnat utföras på sådant sätt, att därigenom uppkommit verkliga hyggen.
Beståndens eller markens beskaffenhet har ej heller alltid krävt sådant
avverkningssätt.

Där emellertid förhållandena utvecklat sig på sådant sätt, att
avverkning av ej blott grövre virkesdimensioner utan ock pappersmasseved
eller annat smärre virke under senare åren kunnat ske, hava flerstädes
större eller mindre trakter genomgåtts med dylik avverkning,
vilka trakter till stor del måste på ena eller andra sättet beredas för
erhållande av återväxt. Ett upptagande av så stora hyggen, att kostnaderna
för desammas rensande och skogsodling kunnat stiga till några,
i förhållande till de stora områden, varom här är fråga, betydande belopp,
har emellertid ännu icke medhunnits.

Statsrevisorerna hava angivit kostnaderna för skogsodling å statens
skogar i de 5 norra distrikten för åren 1911 och 1912 till sammanlagt
68,528 och 86,724 kronor. Samma kostnader för 1913 hava uppgått
till 107,754 kronor; och har för år 1914 anvisats för utförande av skogsodlingsarbeten,
i runt tal angivet, 185,000 kronor.

De, såsom nyss nämnts, även i övre Norrland i rätt stor omfattning
under senaste åren upptagna föryngringshyggen, vilka i regeln
anordnats å mer eller mindre försumpade marker, och å vilka dugliga
fröträd ofta finnas endast i mindre antal, måste för att inom skälig tid
kunna bliva föryngrade, dels i allmänhet till större eller mindre del
avdikas, dels hyggesrensas genom undanskaffande på ett eller annat
sätt av det mest hinderliga riset och annat avfall, dels ock slutligen
skogsodlas. Å de få och till omfattningen jämförelsevis små, invid järnväg
eller större samhällen belägna skogar, där avfallets upphuggning
till kol- eller brännved kan äga rum, bliva kostnaderna för förenämnda

— 727 —

liyggesrensning avsevart begränsade, men i övrigt uppgå de såväl som
för de övriga arbetena till rätt betydande belopp per bär.

Domänstyrelsen bär ägnat särskild uppmärksamhet åt frågan, huru
avsättning skulle kunna vinnas för det mindre virket och i sådan avsikt
bland annat träffat 5-ariga avtal med flera industribolag om försäljning
av dylikt virke till pappersved från statens skogar inom vissa flodområden.
Det första avtalet av sådan beskaffenhet ingicks för omkring (!
år sedan och avsåg försäljning av eu årlig virkesmassa under 5 år av
20,000 kbm. efter i huvudsak Byske älv inom Västerbottens och Norrbottens
län. Sedermera har ett flertal dylika avtal om försäljning av
pappersmasseved från kronans skogar inom förenämnda två län träffats
med skilda bolag eller personer. Dessa avtal avse en årlig leverans av
sammanlagt c:a 212,000 kbm. virke fast massa.

Härförutom har under senare åren utbjudits och försålts avsevärda
mängder sådant smärre virke, dels å de sedvanliga stora virkesauktionerna
inför Eders Kungl. Maj:ts vederbörande befallningshavande, dels
genom^ vederbörande skogsförvaltningar, vilka genom allmänna kungörelser
infordrat skriftliga anbud på större eller mindre virkesposter, antingen
å rot stående eller ock avverkade och framkörda till flottled.

Ej alltid har emellertid sådant virke kunnat säljas. Förutom det
småvirke, som utbjudits och försålts å förenämnda större virkesauktioner,
utbjödos exempelvis under sistlidet år genom vederbörande över jägmästare
i Skellefteå och Umeå distrikt bland annat, sammanlagt, dels 335,815
träd förnämligast av smärre dimensioner att av köpare emottagas å rot,
dels cirka 20,000 sågtimmer och 25,000 kbm. pappersmasse- och proppsved
att genom vederbörande skogsförvaltningar levereras å flottled. Å
dessa virkesposter inkommo antagliga anbud allenast i den omfattning,
att därav kunde försäljas sammanlagt 233,323 å rot stående träd eller
cirka 70 procent, samt cirka 6,000 sågtimmer och 5,300 kbm. av det
genom skogsförvaltningen avverkade, motsvarande cirka 30 och 21 procent
av det till försäljning utbjudna.'')

Då förenämnda avverkningar av pappersmasseved dock numera
nått en rätt avsevärd storlek och på grund av årligen förbättrade pris
kunnat utsträckas även till skogar, varifrån förr enbart fullgott sågtimmer
varit möjligt avyttra, kommer helt visst inom de närmaste åren
ett högst avsevärt ökat krav på medel till utförande av skogsodlingsarbeten
att göra sig gällande.

) Då domänstyrelsen genom kungörelse sistlidet års vår utbjöd till försäljning en ungefärlig
virkesmassa kolved av inom Luleå distrikt 545,000 kbm. och inom Skellefteå distrikt 250,000 kbm..
fördelade i större och mindre poster, till avverkning under 5 år, erhölls därå intet anbud.

— 728 —

Vid den under senaste riksdag förda diskussionen om här förut
omnämnda, av herrar Molin och Sundström väckta motionen rörande
avverkningen å statens skogar i Norrland fälldes det yttrande bland
annat, att domänstyrelsen avprutat på till och med de medel,, som vederbörande
jägmästare begärt till utförande av nödig skogsodling å statsskogarne.
I anledning härav anser sig styrelsen i detta sammanhang
höra meddela, att styrelsen icke företagit någon sådan avprutning å de
av jägmästarne begärda skogsodlingsanslagen. Styrelsen har däremot
upprepade gånger anvisat eller hos Eders Kung!. Maj:t anhållit om
medel för sådana arbeten, även där vederbörande jägmästare i avgivna
förvaltningsförslag icke begärt dylika. Luder sistlidet år anmodade
styrelsen jämväl vederbörande skogsförvaltningar att inkomma med ytterligare
förslag- rörande utförande av sådana arbeten och beräkna erforderliga

O . Ö

medel därtill.

När styrelsen nyss förklarat sig icke hava nedsatt de av jägmästarna
begärda medel för skogsodling, får styrelsen framhålla att till sådan
avprutning rimligtvis icke kan räknas att styrelsen i vissa fall minskat
de begärda beloppen, där det av de avgivna förslagen tydligt framgått
t, ex., att det beräknade priset på frö varit oskäligt högt eller att den
beräknade frömängden eller arbetskostnaden icke stått i rimligt förhållande
till den areal mark, som skulle skogsodlas.. Granskning av
jägmästarnas förvaltningsförslag i dessa delar har mången gång visat
sig högst nödvändig, enär jägmästarna stundom haft för vana att begära
avsevärt större belopp till skogsodling än de kunnat använda, i följd
varav de till styrelsens disposition knappt tillmätta anslagens utnyttjande
till andra nödiga arbeten förhindrats.

Riksdagens revisorer hava ock framhållit att de av dem lämnade
exempel på de norrländska skogarnas abnorma sammansättning med
hänsyn till åldersklassfördelningen bekräftat de av dem under resorna
gjorda iakttagelserna, att de yngre åldersklasserna i endast ringa grad
vore företrädda i bestånden, och vore i följd härav ett kraftigare bedrivande
av de arbeten, som avsåge skogarnas föryngring, en bjudande
plikt mot kommande släkten.

I anledning härav får styrelsen under hänvisning till här förut
omförmäld bil. 11 erinra att den areal skogsmark, som inom Ume älvs
flodområde nymätts och taxerats åren 1912 och 1913, eller 148,327 har,
befunnits vara till cirka 44 procent beväxt med skog i en ålder av
1—100 år, samt att åldersklassen 1—50 år är starkare representerad än

klassen 51—100 år. _ .

Styrelsen känner väl att inom vissa revir erforderliga föryngnngs -

- 729 —

åtgärder i viss grad äro tillbakasätta, men vill styrelsen ock påstå att
detta numera hörer till undantagen, och att i allmänhet vederbörande
jägmästare visat stort intresse för dessa arbeten. Vid chefsinspektion
har detta förhållande iakttagits och har såväl därvid som ock vid andra
tillfällen skogspersonalen städse uppmuntrats i sina strävanden för åstadkommande
av god föryngring. Givetvis har i dessa avseenden även
personalens fåtalighet jämte svårigheten att erhålla nödiga arbetskrafter
till arbetenas utförande verkat hämmande.

Såsom här förut nämnts torde man få vara beredd på att inom
de allra närmaste åren ett årligen i hög grad ökat skogsodlingsarbete
med därmed följande avsevärt stegrade kostnader kommer att bliva nödvändigt.

I vad Statsrevisorerna anfört rörande avdikning å kronans marker
kan styrelsen i huvudsak instämma. Gagnet och behovet av såväl försumpade
skogsmarkers som ock vissa myrmarkers torrläggning är icke
omtvistat. Med de av statsmedel härför å kronans skogar i Norrland
och Dalarna nedlagda kostnader under åren från och med 1898 till och
med 1913, eller 2,272,380 kronor, har ock inom vissa revir åstadkommits
ett beaktansvärt arbete, som i stort sett lämnat gynnsamt resultat.

Styrelsen har emellertid i brist på såväl större anslag härtill som
ock personal hittills icke kunnat bedriva dessa arbeten i större skala än
som skett. Ett mera tvingande behov av ökade dylika arbeten har
emellertid inträtt i samband med att avverkningarna kunna bedrivas på
sådant sätt, att verkliga föryngringshyggen anordnas i jämförelsevis större
omfattning. Då nämligen de flesta trakthyggen efter avverkning av
pappersmasseved och annat mindre virke förläggas till mer eller mindre
försumpade marker, måste dessa i större eller mindre grad fullständigt
dräneras, innan andra föryngringsåtgärder kunna vidtagas. För utförande
av dessa mycket viktiga arbeten är nödvändigt att tillräckliga
medel ställas till vederbörande jägmästares disposition.

Statsrevisorerna synas hava ifrågasatt revirförvaltarens lämplighet
att utföra sådana arbeten. Domänstyrelsen hyser däremot intet tvivel
om att nu senast omförmälda dikningsarbeten icke lämpligast handhavas
av jägmästaren med biträde av skolade och erfarna arbetsförmän, helst
om reviren bliva begränsade till måttlig storlek. Fn för varje distrikt
anställd dikningsavdelning skulle icke medhinna ombestyra alla nu berörda
arbeten för hyggestrakters å skilda skogar inom distriktet avdikning,
så framt den icke utgjordes av eu mycket stor personal. Kostnaderna
blevo i så fall betydande i jämförelse med om arbetena utfördes
genom jägmästarnes försorg. Sedan erfarenhet numera vunnits angående
Revisionsberättelse ang. statsverket för år 1913. 92

Av dikning av
försumpade
marker.

— 730 -

Kronoöver loppsmarker.

Inlösning av
ströängar.

ifrågavarande arbeten, finnes alls icke samma behov av särskilda tjänstemän
för desammas planläggande och utförande som förr. Där särskilt
stora avdikningsarbeten å visst eller vissa närliggande revir skola utföras,
kan dock helt visst vara lämpligt att särskild tjänsteman finnes
anställd för övervakande av desamma.

Det av Statsrevisorerna omnämnda, ifrågasatta indragandet av
dikningsledarebefattningarna i Umeå distrikt under nu innevarande år
hade sin grund däri, att, då styrelsen erhållit anmaning att under
nuvarande förhållanden i den mån det vore möjligt söka begränsa
utgifterna för innevarande år, styrelsen ansåg sådant bland annat kunna
ske genom minskning i utgifterna för dikning av myrar. Styrelsen,
som emellertd ansåg önskvärt att dikesledaren ännu så länge kvarstode
för att leda bland annat vissa större dikningsarbeten inom vissa revir, fann,
efter att därom under hand hava inhämtat vederbörande statsråds mening,
sig vara oförhindrad hos Eders Kungl. Magt begära nödiga medel till
de dikningsarbeten, som äro avsedda att av dikningsledaren ledas och
övervakas instundande sommar.

Uti vad Riksdagens revisorer anfört angående lämpligheten av
att kronoöverloppsmarkerna i allmänhet så fort ske kan överföras till
kronoparker, får domänstyrelsen i underdånighet instämma. Styrelsen
tillåter sig rörande denna fråga erinra om styrelsens skrivelse den 30
augusti 1910 med förslag om överförande till kronoparker av bland
annat de av Revisorerna särskilt omnämnda överloppsmarkerna Abmoberget,
Dockmyren och Blajken i Sorsele socken, samt Eders Kungl.
Maj:ts i anledning därav den 14 mars 1911 meddelade nådiga brev,
varu ti Eders Kungl. Maj:t fann gott förordna att till kronoparker skulle
avsättas samtliga de av domänstyrelsen föreslagna överloppsmarkerna
förutom nyssnämnda inom Sorsele socken belägna. Eders Kungl. Maj:ts
befallningshavande i Västerbottens län hade nämligen hemställt att med
frågan om sistnämnda markers överförande till kronoparker måtte få
anstå i och för utredning genom Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande
rörande lämpligheten av desammas upplåtande till nybyggen eller
egna hem.

Domänstyrelsen har icke kännedom om det av Statsrevisorerna
omnämnda förslag till kolonisation av viss del av kronoöverloppsmarken
Abmoberget, vilket genom Eders Kungl. Maj:ts befallningshavandes försorg
jämlikt nyssnämnda nådiga brev den 24 mars 1911 lärer hava
utarbetats.

Sedan Riksdagens revisorer erinrat, att de medel, som Riksdagen
ställt till Eders Kungl. Maj:ts disposition för inköp av skogbärande

731

eller till skogsvård tjänlig mark, även finge jämlikt Riksdagens beslut
användas till inlösen av ströängar å kronoparkerna i Norrland och
Dalarna, hava de uttalat, att de funnit det anmärkningsvärt, att inlösen
av ströängar hittills förekommit i mycket ringa utsträckning. Förutom
inlösen på grund av nådigt brev den 4 februari 1910 av vissa s. k.
myrslogar inom Hamra kronopark i Gävleborgs län, hade under åren
1910—1913 någon inlösen av ströängar icke ägt rum. I anledning
härav får styrelsen meddela följande.

Där för skogsväsendet anses vara av gagn, att vissa ströängar till
statsverket inlöstes, har i allmänhet vederbörande innehavare uppställt
sådana oskäliga köpevillkor, att styrelsen i allmänhet ansett sig icke
kunna tillstyrka dylik inlösen. Sålunda inkom jägmästaren i norra
Lycksele för några år sedan med preliminärt upprättade köpekontrakt i
fråga om försäljning till kx-onan av ett större antal sådana ängar å revirets
kronoparker. Då emellertid det fordrade priset i medeltal uppgick till
ej mindre än 70 kronor per har, ehuru ängarna i allmänhet vore avlägset
belägna från stamhemmanen och i regeln icke brukades av innehavarne,
ansåg styrelsen ej skäl underställa de upprättade kontrakten Eders
Kungl. Maj:ts nådiga piwning.

I annat fall hava vissa hemmansägai''e i Stensele socken hos domänstyrelsen
gjort framställning om att staten skulle inlösa deras innehavande
hemman åtföljande ströängar, och har styrelsen i anledning därav
uppdragit åt vederbörande jägmästare att i samband med andra tjänsteförrättningar
söka träffa skäliga preliminäi’a överenskommelser med
hemmansägarna om förvärv av dylika ängar, där sådant ansåges önskvärt
med hänsyn till antingen avdikning av försumpad mark eller upplåtande
av områdena för odling.

I vissa fall har emellei''tid efter skäliga överenskommelser med
hemmansägarne inlösen av ströängar efter Eders Kungl. Maj:ts nådiga
beslut ägt rum, dock på grund av nådiga brev före år 1910, under
det att i andra fall, där Eders Kungl. Maj:t genom särskilt nådigt
beslut medgivit överlåtelse å kronan av ströäng, sådan överlåtelse ändock
icke kommit till stånd. Sålunda godkände Eders Kungl. Maj:t genom
nådigt brev den 6 maj 1910 träffade övei^enskommelser angående överlåtande
på kronan av två ströängar, bägge i Lycksele socken, och
erhöll i nämnda brev Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande i Västerbottens
län uppdrag vidtaga åtgärder för befästande genom vederbörliga
lagfarter av äganderätten till desamma. Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande
har emellertid meddelat domänstyrelsen att, då hinder mött att
för kronans räkning erhålla berörda lagfarter, Eders Kungl. Maj:ts

— 732 —

Kolonisationen
?i kronoskogama
i
Norrland.

befallningshavande till kammarkollegium överlämnat ärendena tillhörande
samtliga handlingar för den åtgärd detta ämbetsverk kunde anse erforderlig.
Likaledes i annat fall har hinder mött för kronan att erhålla lagfart
å sådana till kronan överlåtna ängar, enär de jämte stamhemmanen
varit besvärade av inteckningar, från vilka hemmansägaren icke förmått
befria ängarna.

Styrelsen får ock meddela att, sedan år 1913 vederbörande överjägmästare
till styrelsen gjort en framställning om inlösen av samtliga
ströängar å Älvdalens kronopark i Dalarna, styrelsen uppdragit åt vederbörande
kronolänsman att i vederbörlig ordning företaga värdering av
desamma. Nödig utredning och förslag i detta ärende har dock ännu
icke inkommit till styrelsen.

Beträffande vad Riksdagens revisorer anfört och uttalat i fråga
om det upplåtande av skogstorp och odlingslägenheter, som ägt rum och
fortfarande försiggår å kronoparker och överloppsmarker i Norrland och
Dalarna, får domänstyrelsen allenast anföra följande.

Domänstyrelsen har ägnat denna fråga sitt synnerliga intresse, enär
därigenom dels ett flertal personer, som saknat egna hem, kunnat, om
ock med i regeln mycket strävsamt arbete, förskaffa sig sådana hem,
dels kronoskogarna mångenstädes tillförts ett avsevärt och välbehövligt
tillskott av arbetskrafter. Det har dock icke kunnat undvikas att många
av dessa lägenhetsinnehavare äro såsom arbetare särdeles undermåliga,
och att de i ett flertal fall saknat förmåga att under trycket av fattigdom
och allehanda svårigheter ernå den tryggade existens, som med upplåtandet
varit avsedd. Såsom Statsrevisorerna anmärkt hava de i kolonier
förlagda lägenheter i allmänhet nått bästa utvecklingen, då innehavarne
under sådana förhållanden kunnat stödja varandra, Ett stort antal enstaka
liggande lägenheter finnas dock, vilka ävenledes blivit väl både
bebyggda och odlade.

Skogsförvaltningen har i allmänhet ansett sig icke böra avstyrka
ansökan om nu ifrågavarande slags upplåtelser, där med hänsyn till
markens beskaffenhet möjlighet funnits till framgång, även om sökanden
icke alltid kunnat anses besitta nödig arbetskraft. Upprepade gånger,
där en ansökan om upplåtelse avslagits, på grund av lägets och markens
olämplighet för upplåtande eller där sökandens oförmåga att genomföra
en anläggning av nu ifrågavarande slag varit uppenbar, har domänstyrelsen
och skogsförvaltningen blivit utsatt för ofta häftiga angrepp
i tidningspressen, ja ock i Riksdagen. Det har ej kunnat undvikas att
under trycket härav upplåtelser skett, vilka icke bort komma till stånd.

733 —

Det av Statsrevisorerna omnämnda fall å dovans kronopark i Stensele
socken, varvid golvbjälkarne till en byggnad, som vore avsedd att
bliva det för lägenheten framtida boningshuset, lagts omedelbart å jorden,
torde höra till undantagen. Eu på sådant sätt anordnad byggnad bör
icke vid slutlig avsyning för utbekommande av byggnadsbidrag godkännas,
och bör i följd därav sådant bidrag icke utbetalas, förrän ändring
i anmärkt avseende vidtagits.

I fråga om jägmästarebostäderna i Sorsele och Wilhelmina revir
samt de under arbete varande bostäderna för jägmästarna i Norra Lycksele
och Södra Lycksele revir hava Statsrevisorerna anmärkt, dels att
rumshöjden i Sorsele och Wilhelminabostäderna vore för stor, vilket i
sin mån torde hava bidragit till att byggnaderna, enligt vad lämnade
upplysningar givit vid handen, visat sig vara mycket svåra att uppvärma,
dels att Lyekselebostädernas inredande med centraluppvärmning
icke stode i överensstämmelse med den framställning av domänstyrelsen,
som låg till grund för Kungl. Maj:ts av Riksdagen bifallna förslag om
beviljande av medel för förevarande ändamål och som utgick från att
byggnaderna skulle förses med kakelugnar, vilken avvikelse från det
ursprungliga förslaget så mycket mera tilldragit sig Revisorernas uppmärksamhet,
som lämpligheten av det för värmeledningen använda
systemet — varm luftsystemet — ansåges kunna starkt ifrågasättas, dels
att sistnämnda byggnader icke försetts med brandsäkra kassaskåpsanordningar,
dels slutligen att rummen i även dessa byggnader syntes onödigt
högt tilltagna.

Beträffande först rumshöjden, anser även styrelsen, att denna är
för stor i Sorsele- och Wilhelminabostäderna, vilka äro byggda efter den
gamla typen. Sorselebostaden är den sista, som blivit uppförd efter
denna ritning. Då domänstyrelsen år 1910 lät uppgöra nya ritningar
till jägmästarebostäder i Norrland, sänktes ock därför rumshöjden till
2.8 5 meter i nedre våningen och 2.7 0 meter i övre våningen, allt mellan
golv- och takytorna. Dessa rumshöjder, som Lyckselebostäderna hava,
anser styrelsen icke lämpligen kunna ytterligare sänkas, helst med även
dessa höjder en man med ordinarie längd icke kan gå rak under en
vanlig taklampa. I övrigt vill styrelsen erinra, att enligt Stockholms
stads byggnadsstadga bostäder icke få uppföras i Stockholm på sådant
sätt, att bostadsrum blir mindre än 3 meter mellan golv- och takytorna.
Rumshöjden i Lyckselebostäderna är alltså i fråga om nedre våningen
15 cm. lägre än minsta tillåtna höjden å bostadsrum i Stockholm och
i fråga om övre våningen 30 cm.

Att för stor rumshöjd måste bidraga till försvårad uppvärmning

Jäffinättare bo8täder.

— 734 —

av rummen, särskilt i Norrland, är uppenbart. Dock anser styrelsen,
att även Sorsele- och Wilhelminabostäderna trots den större rumshöjden,
nöjaktigt uppvärmas. Vid undertecknad Fredenbergs besök i Sorsele
revir år 1909 uppgav jägmästaren, att hans bostad var synnerligen
varm, och vid besök förlidet år i Wilhelmina revir meddelade jägmästaren,
uppå därom framställd förfrågan, att rummen icke voro svåra att uppvärma.
I anledning därav har styrelsen från jägmästarna i dessa revir
infordrat yttranden rörande denna fråga, vilka yttranden härmed bifogas
i avskrifter (bil. 17). Jägmästaren i Sorsele anför, att bostaden
först var särdeles varm, men att den efter år 1912 i följd av uppkomna
sprickor i väggtimret och husets sättning blivit kall och dragig.
Sedan emellertid nu väggarna under förliden sommar diktats, har den
blivit betydligt bättre, varför byggnaden, sedan den blivit brädfodrad
och golven omlagda, åter bör bliva varm. Jägmästaren i Wilhelmina
åter meddelar, att rummen, efter senast utförd reparation, med undantag
av köket och övre verandarummet, vilka äro ganska kalla, i det hela
taget, trots rummens höjd och det kalla klimatet, icke äro svåra att
uppvärma, varjämte han säger sig icke hava uppgivit motsatsen.

I timrade bostäder är det vanligt, att rummen efter några år,
sedan sprickor i timret och mindre öppningar på grund av väggarnas
sättning uppkommit, bliva kalla och drag!ga. Därför brädfodras icke
heller dessa bostäder omedelbart, utan först senare, sedan huset fått sätta
sig och alla uppkomna öppningar och sprickor genom diktning kunnat
tätas. Även Wilhelminabostaden blev efter några år kall och dragig,
men undanröjdes denna olägenhet i huvudsak, sedan väggarna diktats
och huset försetts med ytterpanel. Beträffande Sorselebostaden borde
jägmästaren ett år tidigare hava begärt medel till väggarnas diktning
och förseende med ytterpanel; att arbetet icke ens förlidet år blivit slutfört,
beror på jägmästaren själv, eftersom han haft medel anslagna till
arbetet i dess helhet.

I fråga om Lyckselebostädernas inredande med centraluppvärmning
i stället för kakelugnar samt varmluftsystemets förmenta mindre
lämplighet, ävensom det anmärkta förhållandet, att byggnaderna icke
försetts med brandsäkra kassaskåpsanordningar, får styrelsen anföra
följande.

Då styrelsen i början av år 1910 gick i författning om uppgörande
av nya ritningar för jägmästarebostäder i Norrland, togs i övervägande,
huruvida dessa borde uppgöras för centraluppvärmning. Att därför
använda varmvattensystemet ansågs uteslutet, dels därför att, enligt uttalande
från sakkunnigt, håll, ved icke lämpar sig såsom bränsle för

- 735 —

detta system, dels därför att i Norrlands mycket kalla klimat något
ledningsrör lätt kan råka att frysa sönder, samt ledningarna i övrigt
komma i olag, varvid en reparation, helst om något i materielen måste
ersättas, kan på grund av de långa avstånden taga ganska lång tid.
Varmluftsystemet däremot kan icke gärna komma i olag. Av nämnda
orsak och då arkitekten Westman, som fått i uppdrag att uppgöra ritningarna
och som i sin egen bostad har centraluppvärmning enligt
varmluftsystemet, tillstyrkte detta system såsom ekonomiskt och på avlägsnare
bygder i Norrland lämpligast, uppgjordes ritningarna för
centraluppvärmning efter do tfa system. Ritningarna till själva värmeanordningarna
uppgjordes av den på detta område särskilt sakkunnige
civilingenjören F. Oscar Nilson härstädes.

Den 3 augusti 1910 ingick styrelsen till Eders Kungl. Maj:t med
underdånig begäran att få använda 12,000 kronor för vissa förberedande
arbeten för tvenne jägmästarebostäder i Särua att uppföras å ett av
kronan inköpt hemman därstädes. Därvid företeddes förenämnda ritningar,
mot vilka Eders Kungl. Maj:t icke hade något att erinra. Dessa
bostäder uppfördes därför efter dessa ritningar och sålunda med centraluppvärmning
enligt varmluftssystemet. År 1911 begärde styrelsen i
generalförslaget för 1912 medel till uppförande av jägmästarebostad i
Stensele efter samma ritning, därvid kostnaderna, inklusive då redan
utlagda kostnader för inköp av tomt samt framskaffande av virke och
sten, beräknades till omkring 31,000 kronor. Denna begäran bifölls
icke av Eders Kungl. Maj:t; utgifter för sådana bostäder ansågos nämligen
böra hänföras till kapitalökning och sålunda upptagas i vederbörande
statförslag för att underställas Riksdagens prövning. Samtidigt
erhöll styrelsen under hand meddelande, att kostnaderna icke borde få
överstiga c:a 25,000 kronor. För detta ändamål måste byggnaden
ganska avsevärt förminskas, varför ritningarna omarbetades, men bibehölls
dock centraluppvärmningen. I sitt år 1912 avgivna statförslag
upptog styrelsen kostnad för uppförande av dels jägmästarebostad i
Stensele dels tvenne sådana bostäder i Lycksele, ehuru kostnaderna då
icke kunde exakt bestämmas, därför att vissa kostnadsberäkningar icke
ännu kunnat erhållas från orten. I underdånig skrivelse den 30 december
1912 lämnade emellertid styrelsen närmare uppgifter i fråga om
kostnaderna för dessa bostäder. Därvid beräknades kostnaden för Stenselebostaden
till 25,760 kronor om kakelugnar användes, och skulle
kostnaden med värmeledning stiga till c:a 1,000 kronor mera. 1 fråga
om bostäderna i Lycksele meddelade styrelsen, att dessa — som voro
ämnade att uppföras efter samma ritningar som Sorselebostaden — såsom

— 736

belägna betydligt närmare järnvägsstation, beräknats kunna uppföras
för c:a 3,500 kronor lägre pris per bostad. I det statsrådsprotokoll,
som låg till grund för Eders Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen i
frågan, förklarade statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet sig
icke hava något att erinra mot dessa av styrelsen gjorda beräkningar
och förslag, som ordagrant anfördes. Riksdagen biföll sedan förslaget
utan anmärkning.

Emellertid visade det sig sedermera, att de av en byggmästare i
Umeå lämnade uppgifterna å vissa kostnader, vilka lågo till grund för
den av styrelsens byggnadskunniga biträde gjorda beräkningen över
skillnaden i kostnad för kakelugnar och för värmeledning, tilltagits för
höga i följd av hans bristande erfarenhet om sådan värmeledningsanordning)
varför kostnadsskillnaden i själva verket blev mindre än den
av styrelsen uppgivna. Sedan de nya bostäderna i Sårna tagits i bruk
hösten 1912 och sålunda centraluppvärmningen där vintern 1912—1913
hunnit att prövas, begärde undertecknad Fredenberg våren 1913 av
jägmästaren Sylvén yttrande angående, huru värmeledningen under
sagda vinter fungerat. Av detta yttrande, som i transumt (bil. 18)
bifogas, framgick, att värmeledningen i huvudsak varit till belåtenhet
samt visat sig draga betydligt mindre ved än vad kakelugnar skulle
hava gjort. Utom några mindre erinringar gällde den huvudsakliga
anmärkningen svårigheten att vid starkare kyla samtidigt kunna uppvärma
alla rum tillika med förstuga och garderober. Denna skrivelse
överlämnades till förenämnde ingenjör Nilson lör yttrande i vad mån
de anmärkta olägenheterna kunde avhjälpas. I anledning härav meddelade
denne, att vid beräkningen av de utstrålade värmeenheterna dessa
genom ett större additionsfel blivit alldeles för låga och därigenom ock
värmeytorna för små, vilket haft till följd svårigheten att samtidigt
uppvärma alla rummen (bil. 17).

Då av jägmästare Sylvéns nämnda skrivelse framgick, att sådan
värmeledning hade stora fördelar framför kakelugnar, om de anmärkta
olägenheterna kunde avhjälpas, och då ingenjör Nilson meddelat, att
den egentliga olägenheten berodde på ett räknefel vid ritningarnas uppgörande
och även de andra till huvudsaklig del kunde hävas, tvekade
icke styrelsen att vid utlysande av entreprenadauktion å bostäderna i
Lycksele intaga bestämmelse om införande av värmeledning i överensstämmelse
med ritningarna — helst det visat sig, att kostnadsskillnaden
för kakelugnar och värmeledning i själva verket icke var så stor, som
beräknats, vartill komme det särskilt å avlägsna orter i Norrland betydligt
billigare underhållet å en sådan värmeledning i jämförelse med

— 737

underhållet av kakelugnar. Styrelsen är av den meningen, att, enär de
företedda ritningarna voro uppgjorda för centraluppvärmning enligt
varmluftssystemet och styrelsen i sin åberopade skrivelse icke föreslagit,
att centraluppvärmning skulle utbytas mot kakelugnar, lika litet som
vare sig Eders Kungl. Maj:t eller riksdagen föreskrivit detta, styrelsen
varit oförhindrad låta inreda Lyckselebostiiderna med centraluppvärmning,
när detta kunde ske inom ramen för det av riksdagen anvisade beloppet.
Styrelsen anser ock, att styrelsen varit oförhindrad att använda detta
system även ifråga om Stenselebostaden. Att så icke skett, beror därpå,
att kostnaderna för denna bostad varit mera knappt beräknade, enär de
föregående kostnaderna för framforsling av sten och virke, såsom förut
anförts, blivit oskäligt höga.

Som varmluftssystemet nu hunnit att prövas i de två bostäderna i
Särna under två hela vintrar och även något inpå den tredje, har styrelsen
från jägmästarna Sylvén och Fredholm infordrat ett gemensamt
yttrande angående, huru värmeledningarna fungerat. Av detta den 9
innevarande månad avgivna yttrande (bil. 17) framgår, att värmeledningen
visat sig vara ännu mer ekonomisk, än vad jägmästaren Sylvén
i sin förra skrivelse beräknat, samt att detta sätt för uppvärmningen
av dem anses vara mycket att föredraga framför kakelugnar.

Att slutligen brandfria kassaskåpsanordningar d. v. s. kassavalv,
icke inrättats, beror därpå, dels att kostnaderna för bostäderna därmed
skulle hava ökats, så att de icke kunnat hållas inom ramen av beräknade
och anvisade belopp, dels att ifråga om bostäderna i Stensele och
Lycksele, som äro avsevärt mindre än de i Särna, utrymme för kassavalv
icke finnes.

Vid bedömandet av den hushållning, som kommit de allmänna
skogarna till del, torde böra beaktas jämväl vissa allmängiltiga förutsättningar
för denna hushållning, nämligen skogsundervisningen, skogslitteraturen,
skogsstatens personal och tjänstgöringsområden, personalens
avlöning och anslagen till kronoskogarnas förvaltning.

Härvid torde först böra erinras, att lärarepersonalen vid undervisningsanstalten
för utbildande av förvaltande skogstjänstemän länge
varit anställd allenast på extra stat och med mycket svag avlöning
(bil. 19). Detta var ej ägnat att väcka intresse för specialstudier i syfte
att vinna framstående duglighet och kompetens till lärarebefattning vid
skogsinstitutet. Antalet fast anställda lärare var allenast tre, i följd
varav utav dem krävdes en mångsidighet, som knappast kunde vara förenlig
med grundlighet. Därjämte voro förordnade tre extra lärare för
specialämnen. Fn avsevärd förbättring inträdde, då skogsinstitutets
Revisionsberättelse ang. statsverket för år 1913. 93

Allmänna
förutsättningar
för hushållningen
ä
statens skogar.

— 738 —

personal jämlikt nådigt brev den 3 juni 1892 anställdes på ordinarie
stat från och med år 1893 och i samband därmed vissa ändringar i
undervisningen genomfördes. Men fullt tillfredsställande kan skogsundervisningen
anses bliva ordnad först i samband med skogshögskolans
inrättande. Skogsundervisningen för den bevakande personalen har
jämväl varit föremål för utredning av de sakkunniga, som i mars 1908
avgivit betänkande angående ändamålsenligt ordnande av skogsundervisningen
i dess helhet. Ordnandet av denna del av skogsundervisn
ingen torde vara att i sinom tid förvänta.

I nära samband med skogsundervisningen står den nationella
skogslitteraturen. Ända intill senaste åren ha saknats utförliga svenska
handböcker i flertalet grenar av skogshushållningen, varför så väl vid
skogsundervisningen som vid fortsatta självstudier delvis använts utländsk
litteratur, vilken givetvis ej i alla delar äger tillämplighet på
våra förhållanden. Det torde ligga i öppen dag att denna omständighet
varit ägnad att i sin mån motverka höjandet av vår nationella skogshushållning.

Skogsstatens förvaltande ordinarie personal utgjordes år 1875 av
81 jägmästare, en var med sitt revir av de till 4,843,757 hektar uppgående
allmänna skogarna, varav dock allenast 1,542,749 hektar kronoparker.
Efter regleringen år 1889 nedgick antalet jägmästare från och
med 1890 till 74. Revirens antal miuskades sålunda med sju, ehuru
de allmänna skogarnas areal ökats till 7,306,760 hektar, varav 3,408,750
hektar kronoparker. Snart nog visade dock erfarenheten, att skogsstatens
personal måste till antalet ökas, om skogshushållningen särskilt
å de avlägset belägna skogstrakterna i Norrland skulle kunna föras
framåt. Genom Eders Kungl. Maj:ts och riksdagens beslut ökades ock
autalet revir, så att det från och med år 1901 utgjorde 89. Vid samma
års början uppgick de allmänna skogarnas areal till 7,229,743 hektar,
varav 4,518,066 hektar kronoparker. Vid skogsstatens reglering år
1908 utgjorde den ordinarie personalen från och med år 1909 10 överjägmästare,
90 jägmästare och 382 kronojägare. De allmänna skogarnas
areal uppgick år 1910 till 8,948,111 hektar, varav 4,606,932 hektar
kronoparker. En jämförelse av relationen mellan antalet revir år 1875,
81 stycken och de allmänna skogarnas dåvarande areal, 4,843,757 hektar,
med motsvarande tal år 1910, nämligen 90 revir och 8,948,111 hektar
allmänna skogar, visar att skogsarealen ökats i långt större proportion
än antalet revir. På samma gång hava dock framställts ökade.krav på
skogshushållningens intensitet. Ännu mera påtagligt framträder ojämnheten
i detta förhållande, om ökningen av revirens antal jämföres med

739 —

ökningen uteslutande av kronoparkernas areal, vilken från år 1875 till
år 1910 i runt tal tredubblats.

Efter band hava därefter revirens antal ökats, så att detta vid
ingången av är 1915 utgör 102. Emellertid är det högst nödvändigt,
att en ytterligare väsentlig ökning både av revirens antal och av antalet
bevakningstrakter må komma till stånd, därest personalen skall kunna
i nödig mån uppfylla de krav på ökad intensitet i skogshushållningen,
vilka med varje år med rätta allt skarpare framträda.

Skogsstatens avlöning var länge mycket otillfredsställande, i följd
varav personalen måste söka fyllnad i de nödiga inkomsterna för sin
existens uti arbeten, som icke tillhörde tjänsten, i främsta rummet skogsförrättningar
åt enskilde. En närmare redogörelse för skogsstatens avlöningsförmåner
genom regleringen år 1874 samt senare skedda löneregleringar
ävensom den ökning i skogspersonalens antal, som under
skilda år ägt rum, meddelas i bilagan 20.

Beträffande anslagen till direkta förvaltningsåtgärder må erinras,
att dessa till och med 1911 i huvudsak utgått i form av reservationsanslag
till kronoskogarnas förvaltning och befrämjande av skogsväsendet
i allmänhet samt endast till någon mindre del av fixa e. o. anslag,
vilka anslag Riksdagen år från år beviljat. Sagda anslag hava städse
varit synnerligen knappt tillmätta, varför styrelsen också haft mycket
stor svårighet att inom ramen av dem kunna bekosta de nödvändigaste
utgifterna. Detta har ej kunnat ske, utan att styrelsen nödgats i större
eller mindre grad avpruta krav på andra från styrelsens sida önskvärda
arbeten. Visserligen hava Eders Kungl. Maj:t och Riksdagen icke i
högre grad nedsatt de av styrelsen begärda anslagen till förvaltningsåtgärder,
men detta står i samband därmed, att styrelsen icke velat
framkomma med större anslagskrav än att styrelsen trott sig kunna i
huvudsak påräkna bifall till sin framställning. Emellertid nedsattes anslagen
vissa år och exempelvis år 1900 med inemot 400,000 kronor å
det av styrelsen begärda reservationsanslaget. En direkt följd av anslagens
knapphet har givetvis varit, att utvecklingen av en intensivare
skogshushållning fördröjts. Sedan domänstyrelsen från och med år 1912
även till namnet inrangerats bland de affärsdrivande verken och därmed
erhållit anslaget till driftkostnader av skogsmedlen, har i detta avseende
ett lyckligare förhållande inträtt, vilket inom en ej avlägsen framtid
helt visst skall komma att vinna uttryck i intensivare och i det hela
taget bättre hushållning å statens skogar. Härvid är dock att märka,
att ett dylikt resultat ej kan med ett slag erhållas. Men en granskning
av tillståndet inom de skilda reviren visar dock, att i många fall skogs -

— 740 —

skötseln redan nu kan betecknas såsom god, vilket länder de jägmästare
till heder, vilka haft ansvaret för skogsskötseln inom de revir, där så är
förhållandet. Det visar ock, att i den personliga förmågan och driften
samt intresset bland skogsstatens tjänstemän måste, om reviren icke äro
för stora och anslagen ej för knappa, sökas den viktigaste faktorn till
hushållningens utveckling.

Även domänstyrelsen har städse arbetat under trycket av för ringa
personal. Detta har i all synnerhet gjort sig gällande under det sista
tiotalet år. Löneregleringskommittén har ock i sitt betänkande den 9
mars 1907 vitsordat, att domänstyrelsens arbetsbörda var synnerligen
tryckande, och jämväl departementalkommitterade hava i sitt betänkande
betonat detta. Visserligen erhöll domänstyrelsen med löneregleringen
från och med år 1909 en ny skogsbyrå, men samtidigt indrogs en
notarietjänst å skogsbyråerna. I vilken hög grad styrelsens arbetsbörda
under de senaste åren vuxit, belyses i viss måv av ökningen av skogsavverkningen
samt utgifternas och inkomsternas tillväxt (se bil. 21 och
22). Att erinra är ock, att sannolikt dess arbetstid i större grad än
något annat affärsdrivande verk torde tagas i anspråk med besvarande
av nådiga remisser. Dessa avse visserligen till stort antal jämförelsevis
smärre frågor, såsom utsyning i förskott å hemmansskogar i lappmarken,
skogsavkastningens disposition å ecklesiastika boställen m. m. Men
ofta äro de, såsom i fråga om yttranden över kommittébetänkanden och
lagstiftningsfrågor in. m., mycket arbetskrävande. De hava ock vuxit
i antal med det allt större skogliga intresset från allmänhetens sida.

I avbidan på att de skilda kommittéer eller sakkunnige, som jämlikt
Eders Kungl. Maj:ts förordnande haft att avgiva betänkanden och
förslag i olika skogsliushållningsfrågor, kunnat avlämna sådana betänkanden
samt Eders Kungl. Maj:t och Riksdagen fattat beslut i anledning
därav, har styrelsen måst begränsa sig till att med den personal i styrelsen
och i skogsstaten, som stått till styrelsens förfogande, så långt det
varit möjligt söka verka för införande av bättre skötsel å de allmänna
skogarna, främst genom avverkningarnas ökande i beståndsvårdens intresse
samt genom införande av större enhetlighet och konsekvens i
förvaltning och tillämpande av bättre affärsmetoder, så vitt detta inom
ramen av gällande författningar låtit sig göra.

Då Riksdagens revisorer vid sina anmärkningar icke i skälig mån
synas hava tagit hänsyn till de medel och den makt, som lagts i styrelsens
händer, och då Revisorerna icke heller, såsom dock den norrländska
skogsvårdskommittén gjort, synas hava beaktat, att försummelser i skogsskötseln
eller befintliga hinder för en rationell skogsskötsel — allra

741 —

helst beträffande Norrland, diir brist på kommunikationer eller hinder i
övrigt att avsätta smärre virkesdimensioner ännu råda eller först under
senaste åren förändrats till det bättre — icke kunna i mera utsträckt
grad rättas eller hävas under ett fåtal år, så har styrelsen här måst
närmare utveckla den bakgrund, mot vilken styrelsens ämbetsverksamhet,
enligt styrelsens mening, bör ses.

Det tillkommer icke styrelsen att döma, i vad mån styrelsen även
med hänsyn därtill har motsvarat de berättigade krav, som statsmakterna
böra kunna ställa på styrelsen. Men det torde dock icke anses vara
förmätet, om styrelsen gör anspråk på, att dess ämbetsverksamhet bedömes
med avseende fästat på de förhållanden, som därvid stått hindrande
i vägen, och som styrelsen här ovan påpekat.

Sammanfattning.

Vad domänstyrelsen i det föregående anfört, torde i korthet kunna
sammanfattas i följande huvudpunkter.

1) 1902 års indelningscirkulär, med vars utfärdande styrelsens
nuvarande chef och ledamöter icke tagit befattning, innehåller visserligen
några bestämmelser av innebörd att föranleda till för låg avverkning.
De av dessa, som härvid varit av betydelse, äro likväl genom
senare cirkulär av styrelsen upphävda eller ändrade. Tillräckliga bestämmelser
i övrigt att förhindra för låg avverkning finnas. Om dessa
i vissa fall icke följts, kan detta i och för sig ledsamma förhållande
icke läggas cirkuläret till last. Dess föreskrifter hava varit av mycket
stort värde för införande av bättre metoder för avverkningens uttagande
och skogens föryngring, varför dess betydelse i utvecklingen icke bör
underskattas. Kritik av lösryckta delar av cirkuläret kan ej leda till
ett rättvist bedömande av detta i dess helhet.

2) 1912—1913 års indelningsföreskrifter hava icke tillkommit utan
efter noggrant övervägande. Redan 1907 tillkallade styrelsen vissa
personer vid skogsinstitutet och de förberedande skogsskolorna samt
skogsförsöksanstalten för diskussion angående nya indelningsbestämmelser.
"Vid 1910 års sammanträde med samtliga överjägmästare diskuterades
åter samma fråga. På grundval av dessa diskussioner upprättades
år 1911 inom styrelsen förslag till nya indelningsbestämmelser,
vilka sedan remitterades till direktören för skogsinstitutet för att tillika
med lärarna i skogsindelning och skogsmätning däröver avgiva yttrande.
Sedan dessa därefter sammanträtt inför styrelsen 1912, avgå vo de utlåtande
i ärendet, som i huvudsak lades till grund för styrelsens ifrågavarande
föreskrifter. Då diskussion angående tillämpningen av dessa

— 742 —

lämpligen icke borde ske, förrän desamma hunnit komma till användning
i samtliga distrikt och erfarenhet samt materiel från taxeringsarbeten
enligt dessa föreskrifter förelågo, kunde överläggning därom
icke komma till stånd tidigare än vid 1914 års sammanträde med överjägmästarna.
Vid detta sammanträde, då även direktören för skogsinstitutet
jämte förstnämnda lärare därstädes voro närvarande, genomdiskuterades
sagda föreskrifter. Det är styrelsens avsikt att före instundande
vår utfärda ett fullständigt skogsindelningscirkulär. Detta
bär icke kunnat tidigare slutarbetas, på grund av att styrelsen varit i
hög grad överhopad med arbeten, som icke kunnat undanskjutas. Beträffande
särskilt bestämmelser för avverkningsberäkning har styrelsen
tillika ansett önskvärt att till ledning för dem hava tillgång till ett
efter de nya grunderna för taxeringen erhållet större material.

3) Styrelsen har haft sin oavlåtliga uppmärksamhet riktad på att
genom förhöjning av avverkningen uttaga skadad och övermogen skogsäng
skog, som i bestånds vårdens intresse bort avverkas, samt att såväl
i allmänhet som särskilt för detta ändamål få utsyningarna förlagda
och utförda på mest ändamålsenliga sätt. Därom vittna — utom de
vid chefsinspektionerna förda protokoll — styrelsens därom utfärdade
föreskrifter åren 1906 och 1910 samt uttalanden vid fastställandet av
skogsindelningsplaner ävensom att styrelsen upptagit dessa frågor till
diskussion vid sammanträden med samtliga överjägmästare åren 1911
och 1913. Styrelsen har icke heller någonsin nedsatt de årliga utsyningsförslagen,
men väl i många fall höjt dem.

4) Avverkningen har successivt ökats, så att den sedan år 1905
ungefär fördubblats. Med denna fortgående höjning beräknar styrelsen,
att om tillräcklig ökning av skogspersonalen erliålles, kunna inom få
år komma upp till det årliga avverkningsbelopp, eller 2.5 procent av
virkesförrådet, som styrelsen angivit i sitt yttrande över den, uppå föranstaltande
av statsrådet och chefen för finansdepartementet för första
försvarsberedningen gjorda utredningen angående den framtida avkastningen
av statens skogar i Norrland och Dalarna, och skulle alltså den
årliga avverkningsprocenten därefter bliva ungefär dubbelt så stor som
den till cirka 1.2 beräknade tillväxtprocenten. Om ock avverkningen i
några vissa revir i nedre Norrland, där god konkurrens å virke tidigt
inträtt, förr kunnat ökas, gäller detta alls icke Norrland i dess helhet,
där större höjning av avverkningarna icke kunnat ske utan nedgång i
virkesprisen.

Man må emellertid hysa vilka åsikter som helst angående, huru
stor avverkningen bort vara, så har den i allt fall med den hittills

— 74a —

varande personalen icke kunnat vidare ökas, om nämligen åren 11) 12—
1!)14 undantagas. Under sistnämnda år har tillgången å skogstjänstemän
efter hand blivit större, men skulle, om ett större antal av dessa
använts för utstämplingar, i stället så mycket mindre av de från och
med år 1912 påbörjade skogsindelningsarbéten kunnat utföras.
c ty I fråga om de av Statsrevisorerna besökta kronoparkerna inom
Angermanälvens flodområde, där Revisorerna ansett, att de i skogsiridelningsplanerna
beräknade avverkningsbeloppen äro för låga, synas Revisorerna
icke hava beaktat, att avverkningarna å dessa parker på grund
av styrelsens meddelade allmänna föreskrifter i själva verket varit betydligt
större än de i planerna beräknade.

6) Ehuru skogsbestånden i större eller mindre utsträckning å vissa
kronoparker, särskilt i nedre Norrland, äro avtynande, så gäller detta
ingalunda de norrländska kronoparkerna i allmänhet. Skadad och övermogen
skog. finnes visserligen i ganska stor utsträckning men allenast
i jämförelsevis mindre omfattning i form av hela avtynande bestånd.
Därför kan också den skadade och mera övermogna skogen i allmänhet
uttagas genom förhuggningar om ock emellanåt föryngringsluckor samtidigt
böra upptagas. Sådan skog skulle också i större grad än som
skett redan hunnit att tillgodogöras, om avverkningarna tidigare inriktats
just därpå. Där dylik skog icke kan avverkas genom förhuggningar,
utan i stället trakthuggning måste ske, kan avverkningen icke
ökas i vilken grad som helst, enär trakthyggen icke kunna utläggas i
obegränsad utsträckning. I bestånd, som icke kunna med korta mellantider
genomhuggas, kan icke förekommas att träd torka. I Norrland,
där bestånden tidigare icke kunnat gallras, där stora områden av även
de äldre bestånden ännu icke hunnit att genomhuggas, där dessa huggningar
i allt fall icke kunna återkommas annat än med mer eller mindre
långa tidsintervaller och där förut utav den avtorkande skogen endast
grövre träd kunnat tillgodogöras, borde alltså nu finnas stora förråd
torrskog, om skogsbestånden i stort sett hade sådan benägenhet att
torka, som man i vissa tidnings- och tidskriftsartiklar samt i vissa fall
även i Riksdagen sökt göra gällande. Att detta dock icke är förhållandet,
framgår av de sammandrag över hittills, enligt 1912 års cirkulär utförda
skogstaxeringar, som hunnit upprättas (Bil. 3 och 4).

7) Gent emot Statsrevisorernas anmärkning, att i de av Revisorerna
besökta reviren så ringa kostnader per hektar av revirens hela skogsmarksareal
och i procent av de årliga försäljningsmedlen nedlagts på
skogsodling,. erinras, att detta i all huvudsak beror därpå, att smärre
virkesdimensioner först på senaste åren, i vissa fall först på sista åren

— 744

och i andra fall ännu icke alls kunnat avsättas. Trakthyggen, där
markvårds- och skogsodlingskostnader kunnat utföras, hava därför icke
hunnit uppstå till sådan omfattning, att kostnaderna för dylika åtgärder
kunnat uppgå till några högre belopp per hektar av revirens mycket
stora skogsarealer eller större procent av deras höga skogsmedelssummor.
Trakthyggen komma emellertid efter hand att upptaga allt större arealer
och i förhållande därtill komma kostnaderna för markvårds- och skogsodlingsåtgärder
att springa i höjden. Redan åren 1913 och 1914 visa
i detta avseende betydligt höjda siffror. Enligt styrelsens mening är
det icke heller riktigt att bedöma skogsskötselns ståndpunkt genom
dylika jämförelser. Det är nämligen icke de därför utlagda kostnadernas
storlek, som bör bevisa, huruvida dylika åtgärder blivit eftersatta, utan
i stället det förhållandet, att trakter finnas, där sådana åtgärder kunnat
o-öras men icke gjorts. Styrelsen har i Riksdagen klandrats för att
hava avslagit framställningar om anslag till skogsodling, ehuru styrelsen
aldrig, trots den oftast stora svårigheten att få de beviljade anslagen
att räcka till alla krav, avslagit sådana framställningar. Ty, att styrelsen
till mindre belopp begränsat begärda sådana anslag, då arbetskostnaden
eller fröåtgången per hektar eller priset per kilo för fröet uppenbart
beräknats för högt, kan icke få tydas såsom ett avslående eller oberättigat
avprutande. Styrelsen har tvärtom i många fall tillagt kostnader
för sådana åtgärder, där dylika icke varit föreslagna.

Till dikningen av myrar begärda kostnader hava däremot i rätt
stor utsträckning måst avslås på grund av bristande anslag. Dock har
oftast icke funnits tillräcklig personal för deras utförande.

I likhet med Statsrevisorerna anser styrelsen, att inventeringen av
skogstillgångarna bör påskyndas så mycket som möjligt. Av brist pa
personal har likväl denna varken kunnat börjas tidigare eller forceras
mera, än som skett. Det hade varit styrelsens mening att till detta
ändamål begära högre anslag för innevarande år, än vad som skett,
men styrelsen ansåg sig på grund av erhållen föreskrift att för detta
år i möjligaste mån begränsa anslagskraven, därför icke böra ifrågasätta
högre anslag än för år 1914.

9) I likhet med Statsrevisorerna anser även styrelsen, att en noggrannare
bokföring över statens skogstillgångar bör uppläggas och fullföljas,
men en sådan kan icke komma till stånd, förrän de ännu arbetande
kommittéerna avgivit sina betänkanden och särskilda arbetskrafter därföi
erhållits såväl hos den lokala skogsförvaltningen som hos styrelsen.

10) Styrelsen delar även Statsrevisorernas mening däruti, att kronoöverloppsmarkerna
fortast möjligt böra överföras till kronoparker. Att

745

så icke skett i större utsträckning än hittills varit fallet, beror likväl
icke på styrelsen.

11) Med avseende på Statsrevisorernas anmärkning angående det
ringa förvärv av ströängar, som hittills skett, får styrelsen meddela, att
en del sådana förvärv äro under utredning eller efter utredning beroende
på annan myndighets åtgärd. Ströängar hava likväl under senare åren
endast i ringa omfattning hembjudits kronan, vilket torde vara beroende
på svårigheten för hemmansägarna att frigöra dem från å hemmanen
vilande inteckningar. Vissa domare hava ock uppställt svårigheter för
erhållande av lagfart å sådana köp. Ett ej ringa antal hembud hava
gjorts till så höga pris, att styrelsen ej därå kunnat reflektera.

12) Styrelsen delar Statsrevisorernas mening, att kolonisationsarbetet
å kronoskogarna i Norrland i hög grad är förtjänt att göras
till föremål för Kungl. Maj:ts och riksdagens fortsatta omvårdnad samt
att detta bör bedrivas planmässigt, varvid upplåtelserna förläggas till
sådana områden, där gynnsamma utvecklingsmöjligheter verkligen förefinnas.
Att i många fall odlingslägenheter blivit tipplåtna å olämpliga
platser eller åt personer utan förutsättning att kunna genomföra ett
sådant arbete, beror i viss mån därpå, att dels avstyrkanden från skogsförvaltningens
sida i fråga om framställningar om upplåtelser, som från
nyss angivna synpunkter varit olämpliga, dels ock styrelsens avslag å
dylika, ofta i tidningspressen likasom ock vid flera tillfällen inom riksdagen
klandrats och tolkats såsom brist på förstående och intresse för
denna viktiga fråga.

13) Beträffande de under uppförande varande jägmästarebostäderna
anser styrelsen att rumshöjden icke kan ytterligare minskas. Den nuvarande
höjden är för de bägge våningarna respektive 15 och 30 cm.
lägre än den enligt Stockholms stads byggnadsstadga lägst tillåtna.
Centraluppvärmning enligt varmluftssvstemet har visat sig vara ekonomisk
och ändamålsenlig i de bägge Särnabostäderna, varför styrelsen icke
tvekat att inrätta även de bägge Lyckselebostäderna med sådant uppvärmningssystem.
Härvid hava värmeytorna ökats, enär de på grund
av ett räknefel av ingenjören vid förslagets uppgörande för Särnabostäderna
därstädes blivit för små. Då de av styrelsen företedda
ritningarna äro uppgjorda för centraluppvärmning enligt varmluftssystem
och varken Kungl. Maj:t eller riksdagen föreskrivit, att kakelugnar i
stället skulle insättas, har styrelsen ansett sig oförhindrad inrätta dessa
bostäder med centraluppvärmning. Sedan byggnaderna för kostnadernas
begränsning avsevärt minskats, finnes därstädes icke plats för inrättande
av brandfria kassaskåpsanordningar.

Revisionsberättelse ang. statsverket för år 1913.

94

— 746

14) Då Statsrevisorerna även i fråga om skogsskötselns direkta
handhavande riktat anmärkningarna mot domänstyrelsen, nödgas styrelsen
framhålla, att styrelsen icke kan påtaga sig det ansvar, som uppenbarligen
bör påvila den lokala skogsförvaltningen. Då dennas befogenhet
i avseende på skogsskötsel är synnerligen stor, trots vad av den norrländska
skogsvårdskommittén och även i övrigt blivit i motsatt riktning
uttalat, och då det på grund av skogarnas beskaffenhet — särskilt i fråga
om Norrland — måste så vara, lärer ock skogsförvaltningens ansvar
böra bedömas i förhållande därtill. Därvid måste dock nödig hänsyn
fästas vid vad som för skogsförvaltningen varit möjligt åstadkomma
med avseende på rådande avsättningsförhållanden och de för stora tjänstgöringsområdena.

15) Då styrelsen efter tillsättandet av den norrländska skogsvårdskommittén
år 1907 och senare kommittéer, som ännu äro i verksamhet,
ansett sig vara förhindrad att avgiva förslag till sådana ändringar i fråga
om styrelsen och den lokala skogsförvaltningens organisation, som äro
oundgängligen nödiga, för att en tillfredsställande skötsel av de allmänna
skogarna skall kunna införas, har styrelsen måst inskänka sig till mindre
partiella organisationsförslag samt att i fråga om skogsskötseln i främsta
rummet söka genom efter hand ökade avverkningsbelopp tillgodogöra
skadad och övermogen skog samt skog, som i beståndsvårdens intresse
bort avverkas, ävensom verka för införande av större likformighet i
förvaltningen samt tillämpande av bättre affärsmetoder, så långt detta
med gällande författningar varit möjligt.

Det synes styrelsen att dess verksamhet bör bedömas med hänsyn
till de medel och den makt, som statsmakterna givit styrelsen. Med
detta till utgångspunkt, skall man finna, att, trots statsmakternas efter
hand ökade intresse och offervillighet för skogsväsendet, anslagen alltid
varit för små, personalen i skogsstaten svagare avlönad än i andra verk
likställd personal samt att personalen alltid varit och fortfarande är för
fåtalig. Domänstyrelsens stora svårighet att med den starkt växande
arbetsbördan, varav uppgifterna i bil. 21 och 22 torde i viss grad utgöra
mätare, kunna med samma personal medhinna allt, torde ligga i
öppen dag. Stockholm den 18 januari 1915.

Underdånigst

KARL FREDENBERG.

TH. ÖRTENBLAD. T. W. HERMELIN,

föredragande.

Arne Chatillon- Winbergh.

— 747 —

Bilaga 1.

Kungl. domänstyrelsens cirkulär angående vissa avverkningar för
bestånd svårdens höjande; givet den 22 december IDOG.

Sedan vid inspektionsresor befunnits, att åt vården av skogsbestånden
å de allmänna skogarna ofta ej ägnats den omsorg, som erfordras
för skogsavkastningens höjande till det maximum, som efter
därpå inverkande förhållanden anses kunna ernås, och att beståndsvården
i många fall blivit i hög grad försummad, har kungl. domänstyrelsen
härmed velat föreskriva, att det skall åligga skogstjänstemännen att
ägna denna viktiga del av skogshushållningen synnerlig uppmärksamhet.

Vid upprättandet av förslag till skogshushållningsplan bör fördenskull
till avverkning under indelningsperioden föreslås det beredningshuggnings-
och gallrings virke, som för en rätt vård av bestånden och
för skogsavkastningens behöriga höjande därunder bör uttagas, varjämte
föreskrift skall i förslaget intagas därom att redan befintligt rensningshuggningsvirke
likasom sådant, som under indelningsperioden kan
uppkomma, skall i första rummet tillvaratagas. Vid tillämpning av
skogsbrukssätt, där skogens areal utgör huvudsaklig grund för avverkningsbeloppets
beräknande (trakthuggning och traktblädning) bör beredningshuggningsvirke,
som utgöres av överståndare i yngre bestånd,
uppskattas med större noggrannhet än virke inom övriga utom indelningsperiodens
avverkningsyta varande bestånd, börande sådana överståndare
helst särskilt räknas och kuberas.

Där så är lämpligt, bör hjälpgallring i större eller mindre utsträckning
utföras i form av s. k. krongallring, vilket ofta kan med fördel
ske även i medelålders och nära huggfärdiga bestånd (s. k. ljushuggningj.
För skogar, inom vilka huggfärdiga (»mogna») bestånd antingen
saknas eller förekomma endast i ringa utsträckning och för vilka indelningscirkulären
sålunda antingen alls icke eller endast i modifierad
form äga tillämpning, kan krongallring under viss tid ersätta trakthuggning
eller traktblädning. Hygge må nämligen icke utsättas i yngre
eller icke huggfärdiga slutna bestånd, vilka ej heller vid blädning må
underkastas föryngringshuggning, utan bör i blädningsskogar sådan
huggning under viss tid ersättas med förhuggning.

Krongallring i trakthygges- och traktblädningsskogar samt förhuggning
i blädningsskogar må — med undantag för bestånd, som skola
slutavverkas under de närmaste 10 å 20 åren — givas allenast sådan
styrka, att beståndet ånyo sluter sig, dock att föryngringsluckor må

— 748 —

upptagas i sådana blädningsbestånd, varest detta redan under förhuggningen
kan anses önskvärt.

Därest i redan gällande skogshushållningsplaner förslag antingen
saknas angående gallrings-, berednings- och rensningshuggning eller
äro ofullständiga, skall det likväl åligga revirförvaltaren att i de utsyningsförslag,
han enligt gällande föreskrifter har att årligen avgiva
— eller ock om så erfordras i särskild framställning — till avverkning
upptaga det virke, som genom ifrågavarande huggningar anses böra
under året för skogsvårdens främjande uttagas, dock endast i den mån
sådant kan ske utan att förnärma enskild persons eller kommuns rätt.
Enahanda åliggande tillkommer jägmästare jämväl i fråga om sådan
allmän skog, som icke är till ordnad hushållning indelad.

Med ändring av därom gällande bestämmelser i kungl. domänstvrelsens
cirkulär den 16 maj 1896 angående allmänna skogars indelning
till trakthuggning och traktblädning, vill kungl. styrelsen härmed
hava bestämt, att virke, som hädanefter uttages genom beredningshuggning
må, särskilt å mindre skogar, där sådant virke kan erfordras för
husbehov, ingå i indelningsperiodens avverkningsbelopp antingen så, att
den reguljära avverkningen för vissa år in ställes och ersättes med på
angivet sätt uttaget virke, eller ock så, att beredningshuggningsvirket,
där det beiinnes lämpligt, fördelas å indelningsperiodens särskilda år,
varigenom i bådadera fallen förberörda virke kommer att tillhöra skogens
ordinarie avkastning.

För allmän skog, som är till ordnad hushållning indelad, skall,
där utom planen föreslagen avverkning för bestånd svårdens höjande
anses böra tillhöra den reguljära skogsavkastningen, samtidigt med utsyningsförslag,
vari här ifrågavarande huggningar föreslås, jämväl avgivas
förslag till nödig jämkning i hushållningsplanen. I de fall då
avverkning för beståndsvårdens höjande kan äga rum utöver den avverkning,
som i planen bestämts, skall detta fullständigt motiveras,
varvid till den ledning, som därav kan erhållas, en beräkning av ståndskogens
verkliga tillväxt bör ingå i motiven. Där för sådan jämkning
i hushållningsplanen erfordras särskild mätning och taxering, bör förslag
härom upptagas i förslaget å skogar, för vilka skogsindelningar böra
under året utföras.

I fråga om skogs indelning i hyggesföljder erinras om betydelsen
av att bestånden därvid sammanföras efter markboniteten, även om
hvggesföljderna därigenom skulle bliva mindre koncentrerade och mindre
sammanhängande.

Beträffande den första vården av ungskogsbestånd vill kungl.

749

styrelsen, under erinran att denna vård ofta för länge uppskjutits, härmed
fästa uppmärksamheten därpå, å ena sidan att spärrvuxna och storgreniga
ungträd (»vargar») böra, om de skada andra träd, avlägsnas, och
å den andra att i såddfläckar eller eljest för tätt uppkomna plantor böra
genom urklippning eller bortskärande av lämpligt antal utav dem glesställas,
så att de kvarvarande främjas i sin utveckling. Särskilt är
detta av betydelse i alla de fall, där av särskilda skäl hjälpgallring ej
kan nog tidigt äga rum.

Slutligen vill kungl. styrelsen, i anledning av att uppdragna ungskogsbestånd
ofta blivit glesa och luckiga, härmed erinra om betydelsen
av dels att vid skogsodling väljes trädslag med hänsyn till markens
läge och jordmånens beskaffenhet, dels att skogsodlingen utföres med
hänsyn till trädslagens förhållande till varandra, samt dels att genom
tidiga hjälpkulturer kompletteras för glest uppkommen plantskog eller
fyllas de luckor, som kunna förefinnas i kulturerna. Där så erfordras,
skola åtgärder för återväxtens fredande för beteskreatur ovillkorligen
vidtagas före eller samtidigt med kulturernas utförande. I vissa fäll
kan vara lämpligt att på en gång inhägna en sammanhängande periodytas
hyggen, varom i så fall särskilt förslag skall avgivas vid början
av planens tillämpningstid.

Stockholm som ovan.

KARL FREDENBERG.

K. G. G. Norling.

Avskrift.

Bilaga 2.

Allmänna principer att beaktas vid utsyning och stämpling i de norrländska
kronoskogarna, uttalade vid sammanträde med överjägmästarna
i kungl. domänstyrelsen november 1911.

Å sådana trakter synnerligast i Norr- och Västerbottens län, där
konkurrensen om utbjudet virke är mindre och där alltså vore av fördel
att virkesköpare från andra orter infunne sig såsom spekulanter, bör, i
den mån så är möjligt utan att avverkningsarbetet avsevärdare fördyras,
på grund av att de skilda till avverkning bestämda träden komma att

750 -

ställa sig alltför glesa, virkesutsyningen och. försäljningen ske så, att i
första hand uttages träd av grövre dimensioner, i huvudsak avsedda till
sågtimmer och därmed jämförliga sortiment, samt i andra hand, något
år efter det avverkning därav ägt rum, sådant mindrevärdigt virke
av mindre dimensioner, som anses icke kunna bära längre och dyrare
frakter.

Försäljningsposterna böra omfatta större eller mindre antal träd,
allteftersom förhållandena med avseende på påräknad spekulation synas
te sig i orten, så att särskilt i trakter, där spekulanter från främmande
orter kunna vara att påräkna, samt där det avverkade kommer att framforslas
till mindre flottleder, som i huvudsak emottaga virke endast från
kronans skogar, större partier om c:a 5 å 10,000 träd utbjudas i
samma post.

Avverkningarna från kronoskogar invid i föregående punkt omförmälda
mindre flottleder höra, i den mån så är möjligt, ordnas så att under
visst år utbjudes så mycket virke till samma flottled, som denna för
ernående av billigaste flottning skäligen kan emottaga, under det att
avverkning till densamma ett annat år helt och hållet bör inställas.

Sedan reglering av ett vattendrag ägt rum och detsamma upplåtits
till allmän flottled med bestämmelse om viss amorteringsavgäld
å flottgodset, bör, där kronan är större virkesintressent och där hinder
i övrigt ej möter, snarast företagas större avverkningar till flottleden,
på det att byggnadskostnaderna må kunna så fort förhållandena så
medgiva, amorteras och anläggningskapitalet ej ökas med oguldna räntor.

Avverkning genom skogspersonalen i och för det avverkades försäljning
i upphugget skick vid flottled eller annan avsättningsort bör,
förutom av virke till visst ändamål såsom sliprar m. m., synnerligast
ske av rensningsvirke utav mindrevärdig beskaffenhet samt av sådana
till försäljning å rot utbjudna virkesposter, som icke funnit köpare till
beräknat pris. Härvid bör iakttagas dels att i det vattendrag, till vilket
virket avverkas, avsevärdare flottning kommer att äga rum, dels att i
god tid helst före avverkningens påbörjande överenskommelse träffas
med någon efter vattendraget opererande virkesköpare om det avverkade
virkets överlämnande för visst avtalat pris för olika virkesslag och
dimensioner, varvid samtliga virkesköpare efter vattendraget böra lämnas
tillfälle avgiva anbud. Det torde i fråga om försäljningar utav genom
skogspersonalen avverkat virke böra erinras om lämpligheten av att
det avverkade väl sorteras och det ändamålsenliga i att skilda sortiment
försäljas till olika köpare; så till exempel bör det grövre virket såsom
sågtimmer kunna försäljas till ett efter vattendraget opererande sågverks -

— 751

bolag, under det att det mindre virket försäljes såsom pappersmusseved
till köpare av förnämligast sådant virke.

1 sådana skogar, där i större utsträckning skadade och torkande
träd förekomma i förut icke glesställda bestånd, bör utstämplingen utföras
i form^ av förhuggning, även om föryngringshuggning under
normala förhållanden i stället bort därstädes utföras, på det att sådana
skadade och torkande träd tillika med tilläventyrs förekommande torrträd
i möjligaste mån måtte kunna tillgodogöras, innan de taga ytterligare
skada.

Där skogens beskaffenhet emellertid är sådan, att dylik förhuggkan
utföras, såsom i äldre granbestånd och även i mycket
överåriga tallbestånd, och där sålunda föryngringshuggning måste ske,
höra därvid luckorna tagas så stora, att återväxt möjliggöres, men bör
å andra sidan kalhyggen, särskilt större sådana, såvitt möjligt undvikas.
Detta gäller ock vid föryngringshuggning i förut genom avverkning
eller eljest glesställda bestånd. Vid all föryngringshuggning bör eftersträvas,
att de delar av beståndet, som tillsvidare skola stå kvar, icke
vid första avverkningen för hårt genomhuggas.

Av vikt är att vid blädning icke uttaga friska träd utan att överväga
följderna därav för det kvarblivande beståndet.

Overstandare i ungskog, som icke lämpligen kunna ingå i ungskogen,
höra alltid fortast möjligt avverkas, varvid bör tillses, att detta
utföres så, att sadant uttagande av överståndare icke behöver onödigtvis
ske i flera omgangar och skada därigenom förorsakas ungskogen.

Där kalhyggen icke kunna undvikas, bör man särskilt i fråga om
större sådana låta sig angeläget vara att kvarlämna tillräckligt antal
fröträd, även om därtill endast mindre dugliga träd finnas att tillgå.

För att stämplingarna må kunna utföras väl och omsorgsfullt,
höra jägmästarna bemöda sig om att undervisa kronojägarna så, att de
bliva kunniga, intresserade och ansvarsmedvetna för sin uppgift att
under jägmästare^ personliga ledning och kontroll utföra stämplingen
efter de av honom meddelade principerna, ävensom att säkert bedöma
provträden.

Ur protokollet rätt utdraget betygar.

Stockholm den 11 januari 1912.

Ex officio:

Martin Rasch.

Bestyrkes å tjänstens vägnar.

Växande

skog

''

Eovir.

Skog.

10—14 cm.

15—24 cm.

25—34

cm.

tall.

gran.

1

tall.

gran.

tall.

gran.

Stensele.

Dito

Dito

Dito

Dito

Dito

1 Södra Lycksele.
Dito

Dito

Dito

Dito
j Dito

Dito

Dito

Norra Lycksele.

Kyrkberget Bl. I —III............

Verkanliden .......................

Luspberget Bl. 1—II ............

Rönnliden Bl. I—IV ...........

Jovan Bl. I —X ..................

Gunnarn Bl. I—XVI ............

Pauliden..............................

Nordanås Bl. IV..................

Lyckan Bl. I —II..................

Umstrand .........................

Djupliden ...........................

Säter . -............................

Tuggenliden........................

Haraliden ...........................

Lidsbrinken .......................

17,925

3,235

8,767

53,638

81,753

8,494

2,707

23,451

1,728

5,219

1,530

4.690

3.691
1.067

18,241

1,669

14,536

49,029

34,275

55,994

2,737

2,036

8,592

1,602

15,816

5,110

7,276

26,156

430

80,197

13,732

39,563

271,742

489,494

39,290

41,938

121,815

9,418

28,964

8,191

25,832

16,003

4,799

87,333

9,168

56,137

242,992

166,635

262,806

18,128

23,434

32,582

6,535

36,388

28,648

24,521

75,778

1,363

77,511

15,738

43,347

328,901

562,639

63,665

68,810

96,716

12,934

22,841

9,315

30,555

13,861

7,104

70,236

5,555

37,849

271,026

139,374

166,208

8,396

11,549

9,608

4,931

6,884

5,746

14,206

43,608

715

Summa

217,895

243,499

1,190,9781 1,072,448

1,353,937

795,891

1

tall %

6.6

_

35. s

40.6

;

gran °/a

-

| 9.7

42.9

32.o

i) Totalförrådet å kronopark»! Verkanliden, Luspberget och Säter, å vilka torrskogar icke uppskattats.

1

--------- ------

V ä

x a n d e

skog

Revir. |

Skog.

10 14

cm.

15—24 cm.

25—34

cm.

!

J

i

tall. j

gran.

tall.

gran.

tall.

gran.

Boden.

Dito

Dito
! Dito

Dito

Dito

Dito

Råneå.

Kloken Bl. I—III..................

Költräsk............................

Kvarnhult ..........................

Slåttberg Bl. I...................

Risberg .............................

Lakaträsk.........................

Ljusåtrakten (taxerade delar)
Brännbergstrakten Bl. I—II. - -

57,724

6,473

18,257

6,5781
3,128|
1,154
15,595
26,296|

32.981

6,304

14,176

7,313

4,972

546

16,790

19,180

179,079

46,865

74,756

34,621

18,495

6,015

80,112

91,248

88,176: 150,227

15,036 44,578

31,2871 32,599

24,980| 41,880

14,4711 26,100

6281 3,551

41,984! 51,062

48,079! 50,549

27,200

3,504

7,701

10,957

4,187

86

13,135

12,860

Summa

185,205!

102,262

531,191

264,641

400,546] 79,630

% av förrådet tall
gran

11.9

22.5

47.03

58.3

35.5

-

17.0

Bilaga 3.

— 753 —

k b

m.

T 0 r

r s k

0 g lc

b m.

| 35—00 cm.

S n in in a

—24

cm.

25 00 om.

S

u in in

a

% av
hela

tall.

i

gran.

tall.

gran.

Total-

summa.

tall.

gran.

tall.

gran.

tall.

gran.

Total-

summa.

virkes-

för-

rådet.

30,889

57,985

206,522

233,795

440,317

2.014

529

3,399

2,292

5,413

2,821

8,234

l.t>4j

5,754

22,146

22,146

_

_

_

_

15,277

18,695

47,982

127,217

175,199

_

_

_

_

_

_

j

28,487

156,076

120,164

719,123

839,287

39

581

832

2,358

871

2,939

3,810

0.451

173,948

59,870

828,229

400,154

1,228,383

690

38

10,154

1,210

10,844

1,248

12,092

0.8 21

185,257

64,453

1,319,143

549,461

1,868,604

11,421

168

47,110

1,367

58,531

1,535

60,066

3.11!

48,411

963

159,860

30,224

190,084

1,077

no

1,077

no

1,187

0.62''

7,570

401

121,025

37,420

158,445

4,662

200

4,662

200

4,862

2.98

40,886

974

282,868

51,756

334,624

4,723

148

4,723

148

4,871

1.43

7,425

1,079

31,505

14,147

45,652

528

101

528

101

629

1 <5,8ö7

1,384

63,891

60,472

124,363

_

_

108

80

108

80

188

0.151

| 7,107

1,057

26,143

40,561

66,704

_

_

_

_

_

1 9,366

2,344

70,443

48,347

118,790

596

329

596

329

925

0.771

1 6,622

14,575

40,177

160,117

200,294

556

2,252

556

2,252

2,808

1.38

492

104

13,462

2.612

16,074

-

-

170

10

170

10

180

1.11

568,604

385,714

3,331,414

2,497,552! 5,828,966

14,164

1,316

73,915

10,457

88,079

11,773

99,852

») 1.79

17.01

100

_ I

_

_

_

-

_

15.4

— !

100 1

-

-

-

-

-

-

-

-

är ej medräknat i den angivna procenten torrskog.

Bilaga 4.

k b in,

Torr

skog

k b m.

% av

hela

virkes för rådet.

35—00 cm.

S u m in a

—24 cm.

25—00 cm.

S u in m

Total summa.

Total summa.

gran.

gran.

406,902

11,749

93,412

55,503

12,737

228,300

38,288

38,288:

Bilagorna 5, 6 a, b, c.

Grafiska framställningar av virkespriser in. m. (Återfinnas efter bilaga 22 a.)
Revisionsberättelse ang. statsverket för år 1913. 95

— 754 —

Bilaga 6 d.

I Ångermanälvens floddal i allmänhet gällande pris å virke, levererat vid

Granvåg (Sollefteå).

År

Sågtimmer

19 fot timmer med toppdiameter i eng. tum av

Pappersmasseved av

gran

1

-

1

6

It

8"

10”

13”

15 fots timmer med toppdiameter i 1

eng. tum

tall

gran

tall

gran i

tall

gran

tall j

gran

31/8" ( 4 Va"

5 V.” |

pris per styck kronor

pris i öre ]

pr st.

pr kbf.| pr st. |pr kbf.

pr st.

pr kbf.

1900

0.55

0.50

1.54

1.40

3.96

B. co

7.3 7

6.7 0

_

1

— 21

8.4

35

10.0

1901

0.44

0.3 9

L.2 2

1.08

3.16

2.79

5.S6

5.19

— ! 16

6.4

30

8.5

1902

0.4 7

0.42

1.33

1.10

3.42

3.13

6.3 6

5.69

— i 14

5.6

27

/ .7

1903

0.52

0.50

1.17

1.40

3.88

3.70

7.03

0.70

— 15

6.0

28

8.0

1904

0.5 2

0.50

1.47

1.40

3.88

3.70

7.03

6.70

— 16

6.4

31

8.8

1905

0.55

0.52

1.54

1.47

4.0 7

3.88

7.3 7

7.03

— 19

7.6

30

8.5

1906

0.64

0.6 4

1.78

1.78

4.71

4.71

8.54

8.54

i -

- 1 20

8.o

32

1907

0.6 7

0.6 7

1.89

1.89

5.—

5.—

9.0 4

9.04

— 25

10.o

36

10.2

1908

0.58

0.58

1.64

1.64

4.3 4

4.3 4

7.S7

7.87

_ 29

11.6

43

12.2

1909

0.65

l.S 2

1.8 2

4.81

4.81

8.71

8.71

— 1 25

10. o

35

10.o

1910

0.69

0.69

1.92

1.92

5.os

5.08

9.21

9.21

— 26

10.6

36

10.2

1911

0. 70

0.70

1.96

1.96

5.18

5.is

9.38

9.38

20

11.7 ! 30

12.0

42

12.0

1912

0.88

0.88

2.20

2.20

4.51

4.51

8.36

8.36

24

14.1 j 36

14.4

51

14.5

1913

0.96

0.96

2.40

2.40

4.92

4.92

9.12

9.12

I 29

17.0 i 43

17.2

61

17.4

1914

0.98

0.98

2.4 5

2.45

5.0 2

5.0 2

1 9.31

9.31

i 31

18.0 i 47

19.0

67

19.2

Bilaga 7.

Bet ekonomiska resultatet av Hamra kronoparks förvaltning, jämfört med
samma resultat för Or sa besparing sskog åren 1884—1911.

Flera gånger har från olika håll uttalats den meningen, att avverkningen
av den gamla skogen å Hamra kronopark förts för långsamt.
I år har ock i tidningsartiklar framhållits, dels att kronan i allmänhet
avverkar den gamla skogen för långsamt, dels att särskilt i fråga om
kronans skogar i Dalarna det ekonomiska resultatet skulle blivit mycket
gynnsammare, om kronan avverkat den gamla skogen lika lort, som i
allmänhet skett å besparingsskogarna därstädes. — Fn jämförelse av
det ekonomiska resultatet av Hamra kronoparks förvaltning med samma
resultat för Orsa besparingsskog åren 1884—1911 bör därför hava in -

755 —

tresse. Sedan den under flera år pågående uppmätningen och taxeringen
av Hamra kronopark nu blivit avslutad, kan ock en ganska tillförlitlig
sådan jämförelse göras.

Genom avvittringens inom Orsa socken och Hamra kapellag fastställande
år 1884 uppdelades Orsa stora finnmark på Hamra kronopark,
Orsa besparingsskog, Hamra besparingsskog och en del byområden inom
dessa skogar. Enligt de sista uppmätningarna har Hamra kronopark
bekommit 25,068.6 3 hektar produktiv skogsmark och Orsa besparingsskog
53,301.4 8 hektar, varjämte Hamra besparingsskog och de omnämnda
byområdena erhållit mindre delar. Orsa besparingsskog har
sålunda erhållit något mer än dubbelt så mycket produktiv skogsmark
som Hamra kronopark.

Å såväl Hamra kronopark som Orsa besparingsskog uppskattades
skogstillgången efter tillträdet av skogarna. Dessa uppskattningar äro
likväl icke alldeles jämförbara. A Hamra kronopark skildes endast å
träd 21—29 cm. (8 Va—11 eng. tum) vid brösthöjd samt träd 30 cm.
(12 eng. tum) och däröver. Å Orsa besparingsskog däremot medtogos
ej några träd under 13 eng. tum vid brösthöjd, men skildes å alla tumtalen
däröver till och med 23 tum. Från förhållandet mellan samtliga
tumtalen därstädes kan dock antalet 12 tum ganska säkert beräknas å
den senare skogen. Göres detta kan man i fråga om träden från och
med 12 tum få material till eu jämförelse.

A Hamra kronopark utgjorde antalet träd 12 tum och däröver
2,167,664 stycken. Kronoparkens dåvarande areal produktiv skogsmark
översteg den nuvarande med 880 hektar och utgjorde sålunda då
26,548.6 3 hektar. Per hektar sådan mark kom alltså 82 stycken träd
12 tum och däröver. A Orsa besparingsskog funnos enligt taxeringen
2,813,896 stycken träd 13 tum och däröver. Om eu kurva utlägges
med ledning av antalet träd inom de från 13 till 23 tum skilda tumklasserna
och antalet 12 tums träd beräknas därefter, erhållas 1,181,714
stycken sådana träd. Hela antalet träd 12 tum och däröver skulle alltså
bliva 3,995,610 stycken eller 75 stycken per hektar. Antalet träd med
12 tums minimidimension per hektar överensstämmer sålunda i det allra
närmaste å de bägge skogarna, varför man ganska säkert kan beräkna,
att antalet träd beträffande åtminstone de tumtal under 12 tum, som
vid denna tid hade saluvärde, också i det närmaste var lika per hektar.
Känt var nämligen, att skogen å hela denna stora mark i stort sett var
mycket lika, varför virkesförrådet å så störa delar av denna, som dessa
bägge skogar utgöra, böra hava varit i det närmaste lika. Visserligen
kan med ledning av de senaste uppskattningarna beräknas, att gran -

De bagge
skogarnat
arealer.

De ursprurigliga
virkesförråden.

- 756

De nuvarande
virka•
förråden.

procenten även vid skogarnas tillträde varit icke oväsentligt högre å
Hamra kronopark, men detta skulle vid denna tid, då pappersved icke
kunde avsättas, hava givit Osa besparingsskog ett proportionsvis större
värde. Om man därför antager, att vid sagda tid skogsvärdet efter i
Hälsingland gällande virkespris varit lika för bägge skogarna, bör åtminstone
icke Hamra kronopark kunna anses gynnad.

I fråga om det nuvarande virkesförrådet utgör detta å Hamra
kronopark enligt åren 1905—1911 verkställd uppmätning och taxeringav
parken, sedan efter taxeringen skedd avverkning fråndragits, 2,802,679
kbm., eller 109 kbm. per hektar produktiv skogsmark. — Orsa besparingsskog
uppmättes och taxerades åren 1896— 1904 och utgjorde virkesförrådet
enligt indelningshandlingarna, sedan likaledes efter taxeringen
skedd avverkning fråndragits, 2,875,139 kbm., eller 54 kbm. per hektar
produktiv skogsmark. För ingendera av skogarna har medtagits vare
sig befintlig torrskog och å impedimenten förekommande skog eller
efter taxeringen skedd tillväxt. Frånsett torrskogen och skogen å impedimenten
äro alltså de verkliga virkesförråden något högre än de
angivna beloppen. Då tillväxten efter hand som taxeringen fortgått
icke kan med någon säkerhet beräknas, måste alltså virkesbeloppen å
de bägge skogarna jämföras utan tillväxtberäkning. Nu börjades visserligen
taxeringen 9 år tidigare å Orsa besparingsskog än å Hamra
kronopark, i följd varav virkesförrådet å Orsa besparingsskog kunde
synas böra tillgodoföras proportionsvis större tillväxt än å Hamra kronopark.
Enligt samstämmiga uppgifter har emellertid proportionsvis långt
mera skog torkat å Orsa besparingsskog än å Hamra kronopark. Särskilt
under granbarkborrens svåra härjningar i slutet av 1890-talet och
början av 1900-talet förstördes proportionsvis betydligt mera skog å
Orsa besparingsskog än å Hamra kronopark, helst å den förra skogen
icke vidtogos några åtgärder för härjningens stävjande. Det är också
naturligt, att avtorkningen å Orsa besparingsskog skall hava varit förhållandevis
mycket större efter den där skedda dimensionsavverkningen,
som så plötsligt utsträcktes över hela skogen. Skogens förvaltare e.
jägmästaren Kolmodin, meddelar, att denna avtorkning varit så stor, att
det rent av kan ifrågasättas, huruvida icke den till och med varit större
än tillväxten. De enligt taxeringarna funna virkesbeloppen å de bägge
skogarna torde sålunda, utan att därmed något företräde gives åt Hamra
kronopark, kunna jämföras med varandra. Göres detta utan hänsyn
till den tillväxt, som verkligen ägt rum, så är alltså virkesförrådet å
Hamra kronopark, 109 kbm. per hektar, dubbelt större än förrådet å
Orsa besparingsskog, 54 kbm. per hektar.

— 757

Realieationsvärdena av dessa virkesförråd enligt på Vox na älv *) år
11)11 gällande virkespris kunna beräknas sålunda:

Hamra kronopark.

303,044 planktolfter tall

å 34 kronor........................ 10,303,49(5: —

184,912 planktolfter gran

å 32 kronor....................... 5,917,184: — 16,220,680: —

Avgår utdrivningskost nad.

................................... 3,359,812: —

Avgår flottningskostnad
till Voxna älv 6,692,871

timmer a 17 öre ......... 1,137,788: — 4,497,600:— 11,723,080:_

352,950 kbm. pappersved å kronor 5:95 2,100,052: —

Avgår utdrivningskost nad

å kronor 2.4 5 ...... 864,727: —

Avgår flottningskostnad

till Voxna älv å 49 öre 172,945: — 1,037,672: — 1,062,380

335,300 kbm. kolved å kronor 0.65 på rot.............................. 217,945

Summa 13,003,405

som med beräknad 20-årig avverkningstid och 2 V» procents
ränteförlust reduceras till............................................. 10,158,260:

Avgå årliga utgifter:

Vägskatt ....................................... 3,300: —

Förvaltning och bevakning,

25,668 hektar skogsmark å

°-56 ........................................... 14,374:— 17,674: —

som, kapitaliserade efter 4 procent, utföras med............... 441,850:

Realisationsvärdet 9,716,410: —

Alltså utgör skogens realisationsvärde per hektar (värdet av torrskogen
och å impedimenten befintlig skog icke inräknat) 378 kronor.

9 Virkesprisen å Dalälven voro såsom vanligt icke obetydligt lägre, men för fullständig
jämförelse bär ansetts riktigast att räkna med samma virkespris för bägge skogarna. Av samma
skäl har räknats med samma flottningskostnad till Dalälven som till Voxna älv, ehuru denna
kostnad till Dalälven för närvarande är inemot dubbelt högre. Utdrivningsvägarnas längd äro i
stort medeltal ungefär lika å de bägge skogarna, varför utdrivningskostnaderna äro ungefär lika.

De nuvarande
virket förråden»
värde.

— 758 —

Orsa besparingsskog.

226,596 planktolfter tall å

34 kronor................................. 7,704,264:

104,685 planktolfter gran å
32 kronor................................. 3,349,920:

11,054,184: —

Avgår utdrivningskostnad 2,908,066: —

» llottningskostnad till
Dalälven 6,867,568 timmer
å 17 öre..................... 1,167,487: — 4,075,553: — 6,978,631: —

504.680 kbm. pappersved å kronor 5:95... 3,002,846: —

Avgår utdrivningskostnad

å 2.45.................................... 1,236,466: —

Avgår llottningskostnad till

Dalälven a 0:49 ............... 247,293: — 1,483,759:— 1,519,087: —

513.680 kbm. kolved å kronor 0.65 på rot........................... 333,892:

Summa 8,831,610

som, med beräknad 20-årig avverkningstid och 2 1/2 procents
ränteförlust reduceras till................................................ 6,899,254:

Avgå årliga utgifter:

Vägskatt.......................................... 7,000: —

Förvaltning och bevakning,

53,301 hektar å 0.5 6 ............... 29,849:— 36,849: —

som, kapitaliserade efter 4 procent utlöras med.................. 921,225:

Realisationsvärdet 5,978,029: —

Alltså utgör skogens realisationsvärde per hektar (värdet av torrskogen
och å impedimenten befintlig skog icke inräknat) 112 kronor.

Skogsvärdet per hektar skogsmark utgör således för Hamra kronopark
266 kronor mera än för Orsa besparingsskog, vilket för hela Hamra
kronopark gör 6,827,855 kronor. Med detta belopp överstiger alltså
det nuvarande skogsvärdet å Hamra kronopark motsvarande areal av
Orsa besparingsskog.

De nu den Enligt den av jägmästaren Nilsson och e. jägmästaren Modin ut efter^hand^er.

arbetade berättelsen över Hamra kronopark utgöra inkomsternas saminanhåUna
behåll- iag(l^ kapitalbelopp till den 7i 1912 8,015,073 kronor och de sammanni"amm™dag11
lagda utgifterna 438,712 kronor. Om de för varje år uppkomna behåll kapitaliserade värde.

759 —

ningarna kupitaliseras med ränta på ränta efter 4 procent*) till den Vi
1012, erhålles ett kapitalvärde av 11,390,066 kronor, som per hektar
gör 444 kronor.

I fråga om Orsa besparingsskog utgöra inkomsternas sammanlagda
kapitalbelopp till den Vt 1912 10,949,714 kronor och de sammanlagda
utgifterna 1,619,381 kronor.2) Om de för varje år uppkomna behållningarna
på samma sätt kapitaliseras med ränta på ränta till den Vt
1912, erhålles ett kapitalvärde av 22,875,281 kronor, som per hektar
gör 429 kronor.

Härav framgår, att det till den J/t 1912 med ränta på ränta
kapitaliserade värdet av de erhållna behållningarna å Hamra kronopark
överstiger de på samma sätt kapitaliserade behållningarna å Orsa besparingsskog
med 15 kronor per hektar. Att detta kan vara möjligt, oaktat
avverkningen per hektar varit så mycket mindre å Hamra kronopark än
å Orsa besparingsskog, beror givetvis dels därpå, att de stora avverkningsbeloppen
å den senare skogen pressades ut till verkliga vrakpris,
under det att avverkningarna å kronoparken icke skett i större skala,
än att dels alltid fulla pris kunnat erhållas, dels småvirke och avfallsvirke
bättre kunnat tillvaratagas, vartill kommer att de sålunda efter
hand skedda avverkningarna fått tillgodogöra sig den avsevärda dyrhetstillväxten.
Något inverkar dock även, att utgifterna per hektar räknade
vant större å Orsa besparingsskog än å Hamra kronopark. De egentliga
utgifterna för skogens skötsel och förvaltning synas dock per hektar
hava Varit mindre å den förra skogen än å den senare.

Överskottet av det ekonomiska utbytet för Hamra kronopark, 15
kronor per hektar, gör för hela parken 385,029 kronor, med vilket
belopp alltså det ekonomiska resultatet av försäljningarna för Hamra
kronopark överskjuter samma resultat för lika stor areal av Orsa besparingsskog.
Om detta belopp lägges till den summa, varmed det
nuvarande virkesförrådets värde å Hamra kronopark överskjuter samma
värde för lika stor del av Orsa besparingsskog, 6,827,855 kronor, så
erhålles 7,212,884 kronor, vilket belopp alltså betecknar den förlust, som

) Enligt benäget meddelande från jägmästaren Kolmodin har den ränta, som besparingsfonden
erhållit å sina utlånade penningar i medeltal utgjort 4 procent. För alla övriga, bär intagna
uppgifter om Orsa besparingsskog står jag även i tacksamhetsskuld till jägmästaren Kolmodin,
som för dessa uppgifters utarbetande gjort sig mycket besvär.

-) Som Orsa besparingsskog icke är särskilt bevillningstaxerad för den del, som ligger
inom Orsa socken, ingå bland utgifterna alltså skatter endast för den inom Hamra kapellag belägna
delen, vilka skatter per hektar räknat för hela skogen endast obetydligt överstiga den per hektar
belöpande vägskatten å Hamra kronopark.

— 760 —

kronan skulle hava lidit om den gamla skogen å Hamra kronopark både
avverkats och sålts på samma sätt som skett å Orsa besparingsskog.

Mot denna jämförelse kan dock den anmärkningen göras, att, om
Hamra kronopark hade utsatts för en liknande avverkning som Orsa
besparingsskog, så hade det ekonomiska resultatet icke kunnat bliva
proportionsvis lika dåligt, eftersom virkesprisen å "V oxna älv voro rätt
mycket högre än prisen å Dalälven, dit största delen av Orsa besparingsskog
rätteligen skulle hava drivits. Om ock hänsyn tages härtill, bliva
i allt fall tillräckligt många miljoner kvar för att såsom enorm beteckna
den förlust kronan skulle hava lidit.

Till denna förlust kommer emellertid en ytterligare förlust, som
dock — åtminstone icke för närvarande — kan värdesättas, utgörande det
sämre tillstånd för den framtida produktionen, vari såväl skogsbestånden
som marken å kronoparken nu skulle hava befunnit sig, i händelse en
liknande plötslig massavverkning ägt rum. Att nämligen sagda tillstånd
är mycket sämre å Orsa besparingsskog, därom torde icke råda mera
än en mening. Detta kommer också att hava till följd, att en liknande
jämförelse om 20 år skall visa sig ännu gynnsammare för Hamra
kronopark.

Sammanställning av ovan lämnade jämförelse.

Areal

produktiv

skogsmark

Det nuvarande
virkesförrådet

kbm.

Det nuvarande
virkesför-rådets värde

kronor

Behållningarna
kapitaliserade
med ränta på ränta
till d. Vi 1912

kronor

Vinst eller förlust vid
jämförelse mellan
Hamra kronopark och
lika stor areal av Orsa
besparingsskog

hektar

ar

hela

skogen

per

har

hela

skogen

per

har

hela skogen

per

har

för de jäm-förda arealerna
i sin helhet

per

har

\ Hamra krono-park .........

25,668

63

2,802,679

109

9,716,410

378

11,396,666

444

+ 7,212,884

+ 281

1 Orsa bespa-

— 7,212,884

— 281

| ringsskog...

53,301

48

2,875,139

54

5,978,029

112

22,875,281

429

Talen i de båda sista kolumnerna äro sålunda icke absoluta. För
Hamra kronopark beteckna de den vinst, som kan anses hava kommit
kronan tillgodo därför att hushållningen ej bedrivits på det sätt, som
skett för Orsa besparingsskog. Omvänt beteckna talen för motsvarande
areal av Orsa besparingsskog den förlust, som kan anses hava uppstått
därför att skogen ej skötts på samma sätt som Hamra kronopark.

Stockholm i juli 1912.

Karl Fredenberg.

Uppgift

;i de under nedanstående år inom de tre nordligaste överjägmästaredistrikten
utstämplade, till försäljning å auktion inför vederbörande
Konungens befallningshavande utbjudna virkesposter ävensom de poster,
som på grund av för låga anbud icke kunnat försäljas samma år de
utbjudits utan först ett eller annat år senare.

Luleå distrikt

År.

| å auktion
utbjudna
'' antal

[ pOS_ | Summa
ter. i träd.

därvid oförsålda

antal!

pos- ! Summa
ter. | träd.

Skellefteå distrikt

Umeå distrikt

S u m in

å auktion
utbjudna

antal j

pos- i Summa
ter. | träd.

därvid oförsålda

antal
poster.

Summa!

träd.

å auktion
utbjudna
antal I

pos ter.

Summa

träd.

därvid oförsålda

antal i
pos
ter.

Summa

träd.

å auktion
utbjudna
antal I

pos- Summa
ter. j träd.

| därvid oförsålda

antal I
! poster.
I

Summa

träd.

1905

100

375,457

141

405,819

1

43

170

521,529

3!

4,017

411

1,302,804

1906

105

367,468

4

13,630

124

393,637

1

3,500

168

461,513

3

12,230

397

1,222,618

1907

90

336,495

3

23,990

175

506,502

21

80,727

173

616,296

28

84,131

438

1,459,293

1908

961

339,488

24

101,248

155

604,763

35

136,556

182

806,102

10

33,513

433

1,750,353

1909

114

476,427

21

97,067

166

736,174

35

136,662

155

821,127

17

94,920

435

2,033,728)

1910

136

625,013

8

38,492

164

771,575

10

49,599

168

878,875

7

57,533

468

2,275,463

1911

128

534,527

8

54,336

129

705,532

3

22,958

160

880,395

19

84,320

417

2,120,454

1912

123

548,671

6

45,184

127

746,711

2

12,053

198

943,344

9

27,171

448

2,238,726|

1913

126

700,292

5

30,190

127

773,292

9

52,023

222

988,395

51

40.415

475

2,461,9791

1914

133

913,256

18

125,387

136

1,068,969

5

30,710

228

1,222,230

29)119,347

517

3,204,4551

1,151 ja

,217,094!

97

529,524

1,463

6,712,974

122

524,831

1,824)8,139,806

130 557,597

4,438

20,089,874!

4!

8!

52

69

73

25

30

17

19

52

4,060

29,360

188,848

271,317

328,649

145,624

161,614

84,408

122,628

275,444

3491,711,952

Bilaga 9.

Till överjägmästarna i de fem norra distrikten.

Kungl. domänstyrelsen har härmed, med ändring av föreskrift i
punkt 3 mom. 2 av kungl. styrelsens cirkulär den 28 maj 1902, angående
allmänna skogars indelning till ordnad timmerblädning, velat föreskriva,
att trädens och i följd därav beståndens kubikmassor skola beräknas ej
endast efter den timmer- eller saludugliga delens kubikinnehåll utan
efter medelstammens för varje dimensionsklass hela kubikmassa, varom
Ni har att giva samtliga Eder underlydande skogstjänstemän besked.

Stockholm den 15 juni 1909.

KARL FREDENBERG.

Martin Basch.

Revisionsberättelse ang. statsverket för år 1913. %

— 762

Bilaga 10.

Kungl. domänstyrelsens cirkulär i anledning av kungl. styrelsens den
16 maj 1896 och den 28 maj 1902 utfärdade föreskrifter angående
allmänna skogars indelning till trakthuggning och ordnad
klädning; givet den 28 maj 1907.

För undvikande av den skada, som förorsakas av bleckning i
träden, skall föreskriften i punkt 2 av cirkuläret den 16 maj 1896 angående
uppbleckning till tre meters bredd av de linjer, som förut ej
upphuggits, erhålla följande lydelse:

»1 varje fall skola linjerna, om de ej förut upphuggits, vid ändpunkterna
samt vid punkter, där de skäras av baslinjer och vägar,
förses med numrerade, å kartan på lika sätt betecknade stenar eller
pålar, de senare av minst 1 meters höjd ovan jord. När lör linjernas
återfinnande märkning av träden anses önskvärd, böra stammarna medelst
röd eller vit färg på lämpligt sätt märkas.»

Enligt punkt 2 i cirkuläret den 28 maj 1902 skall ovanstående
bestämmelse gälla jämväl vid skogars indelning till ordnad timmer blädning.

. „

Bestämmelsen i punkt 19 i cirkuläret den 16 maj 1896 i fråga
om undantagande av viss trakt lör ändamål, som omförmäles i § 29 av
kungl. förordningen den 24 januari 1894, skall upphöra att gälla.

Den i punkt 8 av cirkuläret den 28 maj 1902 meddelade föreskriften,
att vid omloppstidens bestämmande skall beaktas bland annat,
att tillräcklig tid anslås för föryngringen, bör så förstås, att där denna
tid anses bliva abnormt lång, omloppstiden skall förhöjas med det antal
år, varmed den i förevarande fall nödiga föryngringstiden anses överskjuta
den normala. _ _ ''

Enär punkt 9 i sistnämnda cirkulär i vissa fall så tolkats, att
föryngringshuggning i normal omfattning skulle under alla förhållanden
under en indelningsperiod äga rum, erinras därom att å skogar, där
bestånden lämpa sig för förhuggning i större utsträckning, men .förvngringshuggning
icke eller allenast i mindre omfattning bör ifrågakomma,
förhuggning bör helt eller delvis ersätta föryngringshuggningen.

- 763 -

I förhuggningen inbegripas rensnings-, gallrings- och ljushuggningar,
vilka, om bestånden å eu skog icke äro huggfärdiga, utföras i lämplig
omfattning, intill dess jämväl föryngringshuggning bör företagas.

Den mening i punkt 11 av samma cirkulär, som behandlar tillfällig
förhöjning av avverkningen, skall erhålla följande lydelse: »Sådan
tillfällig förhöjning i avverkningen må ock i samband med åtgärder
till markens förbättrande och till eu god skogsföryngring äga rum,
där genom ogynnsamma dräneringsförhållaliden eller av andra orsaker
skogens tillväxt i synnerligen hög grad nedsatts, varemot vid sådan
tillfällig förhöjning av avverkningen ej samtidigt får som grund för avverkningsberäkningen
läggas en s. k. tillfällig omloppstid, lägre än den
normala.»

I cirkuläret den 16 maj 1896 meddelad föreskrift — att då annan
skogs!] änsteman än revirförvaltaren förordnas handlägga skogsindelningsförrättning
å allmän skog, det skall åligga förrättningsmannen att före
skogsindelningsförslagets upprättande rådgöra med revirförvaltaren om
läge och utsträckning av de blivande avverkningstrakterna, om sättet
för föryngringen m. fl. frågor rörande skogens skötsel, därvid revirförvaltaren
skall skriftligen avfatta sin mening, som bilägges skogsindelningsförslaget
— skall äga tillämpning även vid skogars indelning till
timmerblädning.

Slutligen vill kungl. domänstyrelsen härmed föreskriva, att vid
indelning av allmän skog enligt av kungl. styrelsen utfärdat förordnande
förrättningsmannen skall renovera kartor och handlingar i två
exemplar, varvid det ena exemplaret av kartorna ritas å kartpapper på
vanligt sätt, medan det andra, avsett för ljuskopiering, uppritas med
tusch, men utan färgläggning, å kalkerväv.

Stockholm som ovan.

KARL FREDENBERG.

E. G. Fallt er antz.

764

Utdrag ur skogsindelningshandlingar för inom Stensele och Lycksele socknar av

s

k 0 g s

mai

k

s a r e

1 1

Vill

e s-

upptages av skog uti åldersklasserna

a.

utvecklingsbar skog

Revir.

Kronopark.

kal

Summa

mark

1—50

år

51—100

år

101—1501151—200
är j är

201 år

tall

gran

Summa

av tota
örrådet.

Har.

Har

Öar.

Har

Har.

Har.

Har.

kbm.

k hm.

kbm.

Stensele

Kyrkberget......

Verkanliden ...

1,080 18
3 tf 5

2,767

1

7 2

92

1,969

20

1,109 86
36:05

3,656 11
211 39

2,930 05
304,9"

13,513ji2

557|98

43,308

6,663

54,360

1,087

97,668

1,087

15,227

22

5

Luspberget......

5

85

1,355

15

423117

30

72

551 [4 2

2.177 63

4,543(9 4

8,564

9

3

5 8

6,225

6 4

2,934

9 3

5,480

77

5,723(5 6

2,341,7 s

22,710} 26

34,327

124,315

158,642

19

26

2 2

8,658

5 2

- 8,601

30

1,993

61

5,831 51

3,892 12

29,003 28

286,713

94,857

381.570

31

Di fn

977

73

10.619

13

6,931

2 8

6,088

83

14,935 9 2

10,965161

50,518 so

395,264121,089

516,353

28

16

45

1,665

04

1,124

31

254

92

1,066 38

149 21

4,276} 31

47,760

10,920

58,680

31

Nordanås Bl. IV

96

05

1,406

9 8

251

u

766

87

1,926 01

330 3 7

4,777 39

38,854

6,958

45,812

29

Lyckan .........

104

70

1.878

40

1,597

04

638

11

2,262118

610182

7,091:20

106,261

13,306

119,567

36

7

65

56:68

102

0 2

185

6 9

322! 14

1 Bl} T 2

835! 00

5,073

2,940

8,013

18

Djupliden ......

_

72

10

1,748

2 7

488

23

72 si

42:5.''.

2,423:6 6

32,287

35,474

67,761

54

_

386

93

409

24

25

9 2

356 50

308 1»

1,48617 4

6,066

6,608

12,674

19

Tu ggen liden . .

_

_

47

4 2

2,190

103

3 7

171 ■ r,

20:ai

2,533(05

41,133

20,146

61,279

52

Dito

Haraliden

3

6 3

407

2.2

1,829

19

339

08

359 ro

748!iu

3fH86 68

16,217

48,333

64,550

32

:N:a LyckseleiLidsbrinken

30

161

32

96 2 4

111(64

369:5 0

7.136

1,030

8,166

51

Summa 2,325}99j35,710| 17
%av helaarealen 1.6 ( 24.1

30,11113 5

20.3

17,542[03 37,542} 8 8 25.095j 0 o} 148,327; 51

11.8 25.3 } 16.0 1 100

1,067,062 549,987

1,617,049

28

vS k 0 g

m a r k s a r e

a 1

V i r k

e s-

upptages av skog uti åldersklasserna

a.

utvecklingsbar skog

Revir.

1

Kronopark.

kal-

mark

1 — 50
år

51—100

år

1

101- 150 151 -200
är ! år

201 år.

Summa

tall gran

Summa

% av tota
förrådet.

j Har.

Häri

Har.

Har. j Har.

Har.

Har.

kbm. j kbm.

kbm.

''

Boden

Dito

Dito

Dito

Dito

Dito

Dito

Dito

Dito

Dito

Dito

Kloken Bl. III... 123143

Költräsk......... 108|40

Kloken Bl. II... — —

Dito Bl. I... — —

Kvarnhult ...
Slättberg Bl. I.

S:n

Risberg .....

Lakaträsk ...
Ljuså trakten

(delar)......

Brännbergstrakten
Bl. I
Dito Bl. II

Summa

2311881
1-1 % !

1,054

9 3

j )

123j»o 115

11

2,369

55

280

27

135

91

185 38! 514

91

959

33

2

C 2

31

463

94

117

71] 3,475

20

578

80

70

1,073

90

366

02 2,296

4 3

T

75

39

9 3

766

36

543

27} 1,641

44

739

70

83

50

576

74

706

85 1,346

11

25

95

476|63

4,071

78

2,043}u! 9,389 20

4,681 lo 8

2 °/

/o

19.4 X

9.6 % } 44.5 %

90 3 0/
7o

3,786 j#2
2,184|so
4,638:2"
3,814| 41
14,423 so
3,730
2,739

6,469 j So
1,639 7 7
206 so

5,5921''

4,43lho

2,552|äo

18,387

13,151

15,726

28,472

25,839

22,344

4,169

142

57,461

2,481 20,868

3,244 j 16,395
8,0141 23,740

8,449} 36,921

I Q7QSM

10,239} 36!o78

784} 23,128

484,

51

4,653

147

28,5571 86,018

46,689} 15,226} 61.915
44,049} 21,3121 65,361

11

13

13

20

20

17

6

1

38

47

54

35,316(44

276,429| 98,795: 375,2241 24

Bilaga 11.

Västerbottens läns lappmarker belägna, under åren 1912—1913 taxerade skogar.

förr å d (» t

| av verkli, mogen, men frisk skog övermogen eller skadad skog

S u m in a

tall

gran

Summa

kbm.

% av total-

förrådet.

tall

gran

kbm.

Summa

kbm.

o/o av total-

förrådet.

tall

gran

Summa

r-e

crq

CD

§3

►t
*-

kbm.

för

mogen-

hetsklass

a. 1 b. c.

medeltal.

1 X

Tf

l O *3
: jq -s

Summa. ~ ^
s a>

P s

_______ 9T

klint. [kbm.

3 <

55*

kbm.

kbm.

kbm.

kbm.

k bni.

kbm.

76,472

70,672

147,144

34

86,742108,763

195,505

44

206,522

233,795

440,317

33

3.5

1.0 0.3

1.0

9,36b 0.0 9

2.13

12,428

12,428

56

8,631

8,631

39

22,146

22,146

38

2.5

0.70.40.6

472, 0.84

2.13

35,999

76,490

112,489

64

5,320

42,163

47,483

27

47,982

127,217

175,199

39

3.810.7 0.3

1.0

3,486 0.7 7

1.99

35,103

257,950

293,053

65

50,734 336,858

387,592

46

120,164

719,123

839,287

37

3.3 O.9I0.3

0.9

17,193 0.7 o

2.11

401,776

186,583

588,359

48)139,740 118,714

258,454

21

828,229

400,154

1,228,383

42

2.9 0. 7 jO.ii1.3

22,''140 O.77

1.83

625,682

250,646

876,328

47

298,197

177.726

475,923

25

1,319,143

549,461

1,868.604

37

2.9!0.s!0.4|0.»

33,670! 0.6 7

l.SO

99,941

18,915

118,856

62

12,159

389

12,548

T

159,860

30,224

190,084

44

2.S O.tii0.3)1.2

3,119! 0.73

1.04

68,644

25,199

93,863

59

13,507

5,263

18,770

12

121,025

37,420

158,445

33

2.1 0.8 jo. * j 1.-2

2.829! O.59

1.79

95,856

26,461

122,317

3G| 80,751

11,989

92,740

28

282,868

51,756

334,624

47

2.4 0.S [0.411.3

6,144! 0.8 7

1.84

14,821

5,216

20,037

44

11,611

5,991

17,602

38

31,505

14,147

45,652

55

3.1 i0. !> io. 5 i 1.1

903 1.08

1.98

26,003

14,985

40,988

33

5,601

10,013

15,614

13

63,891

60,472

124,363

51

3.o)l.oiO.«l2.o

1,908! O.79

1.53

12,471

6.947

19,418

29

7,606

27,006

34,612

52

26,143

40,561

66,704

45

2.9i0.fl;0.e

1.1

1,285 0.86

1.93

22,771

21,009

43,780

37

6,539

7,192

13,731

11

70,443

48,347

118,790

46

2.8

0.9 0.6 1.8

1,856 0.73

1.56

16,515

47,503

64,018

32

7,445

64,281

71,726

36

40,177

160,117

200,294

54

3. t

1.olo.ell.c

3,558! 0.9 7

1.78

3,758

511

4,269

27

2,568

1,071

3,639

22

13,462

2,612

16,074

43

2.«

O.7:O.5|1.0

3081 0.83

1.92

Årlig massatillväxt,

procent

Ärligt av verkningslielopp

enligt hushållningsplanen -

jl,535,832 1,021,515:2,557,347! 44 728,5201926,050:1,654,570! 28 3,331,41412,497,552)5,828,966| 39

2.S;0.8|0.4l 1.381108,537! 0.7311.86

Bilaga 12.

förrå

det

Årlie- massa-

Årligt avverk- j
ningsbelopp
enligt hushåll- )
ningsplanen )

b.

awerkn. mogen, men frisk skog

C.

övermogen eller skadad skog

S u m m a

tillväxt

procent

tall

1____

gran

kbm.

Summa

-t»®"

S: 5

g°ei-

tall

gran

Summa

% av tota
förrådet.

tall

gran

Summa

per har
skogsmark

för

mogen-

hetsklass

O

C

e?

B

•h

Summa! § ~

\ » §

_____

kbm. ) kbm.

I °/o av total-förrådet.

, kbm.

kbm.

kbm.

kbm. |

kbm.

r

kbm.

kbm.

kbm.

kbm.

a.

b. : c.

j 66,453

31,968

98,421

50

45,749

31,3251

77,074

39

130,589

65,774

‘196,363

52

2.9

|

1.2 0.5

l.l

5,015 1.3

2.55

69,731

15,564

85,295

66

21,952

ö,254|

28,206

21

104,834

25,062

''129,896

59

3.2

0.9)0.t

1.—

3,072'' 1.4

2.36

78,256

26,260

104,516

59

34,704

15,545

50,249

28

128,686

49,819

178,505

38

3.9

1.1 0.5

1.3

4,582i l.o

2.57

69,777

9,7381

79,515

44

49,378

16,556]

65,934

36

147,627

34,743

182,370

48|

3.8

1.2 0.6

1.4

4,377) l.l (2.40

1

367,747

221,463

687,134

3.3

l.ilO.s

1.2

91,318

35,532|

126,850

70

11,049

7,961)

19,010

10

128,206

53,732

181,938

49

3.111.0 0.8 1.4

55,465

33,6211

89,086

64

15,603

11,049

26,652

19

93,412

45,454

138,866

51

3.0)1.2 |0.6

1.4

3.2!l.1 0.5|l.3

33,262

8,3851

41,647

52

18,072

15,180)

33,252

42

55,503

24,049

79,552

49

8,769

750

9,519

75

2,536

535)

3,071

24

11,447

1,290

12,737

62

84,241

26,593|

110,834

48

13,418

18,030

31,448

14

155,120

73,180

228,300

41

23,543

5,129

28,672

22

14,515

25,982]

40,497

31

84,747

46,337

131,084

30

29,262

6,243!

35,505

29

13,319

6,795)

20,114

17

86,630

34,350

120,980

47

610,077

199,783!

809,860

51)240,295

155,212)

395,507

25)1,126,801

453,790| 1,580,591

45

— 766 —

Utsyning och avverkning
Kronoparken Fågel -

|

Diam

eter

i eng.

i

E å a t

råd.

5

6

7

8

9

10

11

12 |

t

1909. Träd ...........................

13

34

41

8

6

4

2

kbm............................

2

7

12

3

3

2

3

Div. torr » ........................

~

4

1910. Träd ...........................

_

375

672

1,039

1,529

398

1,395

1,210

1,185

5

klint...........................

94

208

503

556

711

6

Div. torr » .........................

~

<-

1911. Träd.................................

36

92

133

179

395

232

154

8

kbm............................

4

13

27

47

142

107

93

0

Div. torr » ...........................

-

10

1912. Träd.................................

165

555

1,172

1,721

619

2,016

2,121

11

kbm............................

23

in

305

927

1.273

12

Div. torr » ...........................

in

1913. Träd.................................

_

368

374

314

285

169

101

47

14

kbm.............................

37

52

63

74

61

46

28

15

Div. torr » ...........................

-

-

16

1914. Träd.................................

1,201

1,952

2,606

2,382

2,013

726

1,488

1,203

IT

kbm............................

120

273

521

620

684

721

IS

Div. torr » ...........................

~~

-

10

Summa träd.................................

1,980

3,268

457

4,681

5,588

5,701

5,053

4,714

1 -’0

» kbm..............................

-

161

937

1,456

2,054

2,323

2,828

'') Därav torrt: av utstämpl. torra träd .................. 2,139 kbm.

„ „ diverse torrvirke .................. 2,612

'') Därav torrt: av utstämpl. torra träd .................. 2,139 kbm.

„ „ diverse torrvirke .................. 2,612

4,761 kbm

Utsyning och avverkning
Kronoparken Gultjäl,

18%. Träd .
kbm.

1897. -

1898. Träd .
k m. .

Diameter i eng.
E k a träd.

5

6

7

8

9 | 10 |

11

— 3,270

-

— 1,310

— j 1,502 1

1,285

~

— | 540 1

590

7(57

åren 1909—1914.

berget, Tåsjö revir.

t u m

1.5 in.

från in a r k e n.

1 s ä,:

Summa

träd

och

kbm.

T o

t r a trä d.

13

14

15

8:a.

5

i 7

9

11

13

15

2

3

2

113

_

i

364

227

55

30

i

676

789

i

3

3

36

73

90

38

30

231

2

-

-

249

516

ii

914

608

1,157

10,084

1,799

457

138

56

2,450

12,534

4

657

411

1,437

4,975

359

183

96

56

694

~

100

5,769

G

86

53

155

1,515

49

37

19

6

in

1,626

7

62

45

193

733

10

14

14

6

44

8

506

1,283

D

1,471

855

1,630

11,706

92

102

40

31

265

11,971

10

1,015

718

2,020

7,011

18

41

28

31

118

11

~

612

7,741

12

26

16

20

1,720

133

90

36

31

290

2.010

13

19

14

25

419

27

36

25

31

119

14

575

1,113

15

978

643

933

15,399

2,184

493

201

131

3,009

18.408

16

632

552

1,159

6,008

437

224

141

131

933

17

~

570 !

7,511

18

3,477

2,178

3,897

40,537

4,621

1,406

489

285

6,801

47,338

19

2,386

1,743

4,837

19,182

— |

924

588

342

285

4,751

l) 23,933

20

Bilaga 14.

åren 1896—1914.

Junselo revir.

tum 1.5 m. från marken. 1

_______j Summa j

T o r

ra t

råd.

träd

och

12

13

14

15

S:a.

5

7

9

11

13

15

S:a.

kbm.

1,018

269

4,557

_

970

31

233

210

1,444

6,001

1

682

269

2,261

213

12

163

210

598

2,859

2

862

544

213

71

4,477

_

_

_

318

170

59

547

5,024

3

4

517

392

177

88

2,304

127

119

59

305

2,609

5

- 768 —

1

1

Diameter

i eng.

It ä a

träd.

5

6

7

8 ]

9

10

11

1

1899. Träd.................................

_|

30 ;

45 i

|

171

101

41

2

kbm............................

4

9

44

36

19

i

3

1900. Träd.............................

_

i

160

208

84

17

4

kbm.......................

~ i

32

54

32

8

5

1901. Träd ..........................

— I

— i

«

kbm............................

. —

1902. Träd...............................

— i

6

690

732

. 477

S

kbm...........................

i

179

H64

219

9

Div. torr » ..........................

~

10

1903. Träd................................

_

8

18

44

21

40

It

kbm............................

l

4

11

8

18

12

1904. Träd................................

_

180

701

728

583

l 13

kbm............................

36

183

262

’ 269

1 U

Div. torr » .........................

15

1905. Träd.................................

— •

- ■

16

kbm............................

-

1 17

Div. torr » ...........................

i IS

1906. Träd.................................

_

835

805

586

423

j 19

kbm........................

167

210

211

195

1 20

Div. torr » ..........................

~

1 21

1907. Träd................................

787

1,797

610

354

159

63

! 22

kbm...........................

79

258

122

92

57

29

! 23

1908. Träd ...............................

345

461

564

652

483

329

158

! 24

kbm............................

24

46

79

130

126

119

73

26

Div. torr » .........................

1 20

1909. Träd .................................

_

1,318

1,482

1,482

1,229

763

535

2 7

kbm............................

132

207

297

319

275

247

j 28

Div. torr » ...........................

-

| 29

1910. Träd.................................

1,146

1,428

1,010

798

513

205

i 30

kbm............................

70

143

141

160

134

74

20

31

1911. Träd................................

1,633

2,110

1,884

1,878

1,118

774

453

3 2

kbm..........................

115

211

268

376

291

278

208

33

Div. torr » ..........................

1 34

1912. Träd ..............................

28

61

85

75

63

42

26

| 35

2

6

12

15

16

15

12

I 36

Div. torr » ...........................

_

_

__

~~

i 37

1913. Träd................................

185

886

1,359

( 1,643

1,492

1,432

1,298

38

kbm............................

13

89

191

309

388

516

598

39

Div. torr » .........................

-

\ —

40

1914. Träd .............................

279

387

394

361

190

143

64

41

kbm...........................

20

39

55

72

50

52

29

42

Div. torr » .........................

\ . —

i —

43

Summa träd................................

3,616

7,438

8,613

8,643

8,061

16,377

44

kbm...........................

244

745

1,216

1,730

2,097

6,583

’) Därav torrt: av utstämpl. torra träd .................. 16,434 kbm.

„ „ diverse torrvirke........................ 1,558 „

17,992 kbm.

769

t u in

1.5 in.

( r i n ma

r k e n.

Summa
träd
och
k bni.

T 0 1

r a t

r II d.

1 12

1 151

14

15

S:a.

5

7

i 9

n

13

15

S:a.

! 20

17

8

7

440

108

355

166

58

687

1.127

1

12

12

7

9

152

24

142

116

58

340

492

2

5

0

1

477

184

537

324

192

1,237

1,714

3

3

7

1

131

40

215

227

192

674

805

4

444

258

98

800

800

5

178

180

98

456

456

t;

.''169

313

178

264

3,029

84

127

Öl

27

295

3,324

7

322

225

149

328

1,587

18

Öl

40

27

136

8

-

47

1,770

3

22

16

7

2

178

i

10

212

229

58

510

688

10

13

12

6

2

75

2

85

160

58

305

380

11

483

369

176

152

3,372

13

337

209

54

43

656

4,028

12

290

266

148

188

1,642

2

74

83

38

43

240

13

_

~

96

1,978

14

196

160

51

17

424

424

lo

-’

43

64

36

17

160

16

125

285

17

295

152

97

127

3,320

112

599

337

302

91

19

1,460

4,780

18

177

no

82

157

1,309

8

72

74

120

63

19

356

19

~

193

1,858

20 i

21

8

3,799

1,640

4,557

1,991

1,654

2,086

125

12,053

15,852

21

13

6*

656

115

546

438

662

1,460

125

3,346

4,002

0 0

86

43

10

1

3,132

971

2.970

1,951

602

183

37

6,714

9,846

23

57

31

8

1

694

68

357

430

241

128

37

1,261

2 4

~

- ■

67

2,022

25

267

118

54

25

7,273

206

1,699

1,292

894

435

105

4,631

11,904

26

163

85

46

31

1,802

14

204

294

318

305

105

4,240

2 7

125

3,167

28

18

3

3

1

5,168

1,506

4,488

3,071

1,391

246

41

10,743

15,911

29

11

2

3

1

759

106

540

675

556

171

41

2,089

2,848

3 0

227

149

102

196

.10,524

523

2,032

1,579

942

268

54

5,398

15,922

31

136

108

86

242

2,319

37

244

347

376

187

54

1,245

32

54

3.618

83

15

3

398

353

2.408

2,245

910

152

26

6,094

6,492

J4

9

2

89

25

290

495

364

106

26

1,306

8 5 |

453

1,848

8 6 |

1,205

1,050

799

562

11,811

485

2,043

1,353

763

241

67

4,952

16,763

3 7

723

755

618

684

4.884

34

246

298

305

169

67

1,119

38

~ j

137

6,140

39

68 ;

20

9

«

1,923

233

1,765

1,430

850

271

103

4,652

6,575

40

il .

14

8

10

390

16

215

314

420

190

103

1,258

41

— 1

261

1.909

4 2

7.788

3,342

63,878

6,029

22,575

17,138

10,701

5,515

1,339

63,297

127,175

43

5,090

3,349

21,054

423

2,716

3,779

4,319

3,858

1,339

17,992

J) 39,046

u

Revisionsberättelse ang. statsverket för år 1913. 97

770 —

Utsyning och avverkning

Kronoparken Torvsjöån,

Diam

eter

i e n g.

Råa t

r ä d.

5

6

7 i

8

9

10

11

12 |

1

1905. Träd......

o

48

116

381

408

493 j

3

kbm............................

6

23

99

139

212

3

DK)6. Träd.................................

14

222

218

209

555

742

508

4

kbm...........................

1

22

31

40

144

262

219 |

1907 Träd .........................

_

2

26

234

399

579

538

480

6

kbm............................

3

33

80

151

183

206

7

Div. torr » ............................

~

8

1908. Träd.................................

257

128

129

644

656

674

489

9

kbm............................

21

13

18

129

171

230

212

10

Div. torr » ...........................

-

-

11

1909. Träd.................................

115

105

89

72

56

30

16

12

kbm............................

9

U

12

14

15

10

7

13

Div. torr » ...........................

14

1910. Träd................................

329

332

748

824

947

765

552

15

kbm..........................

26

33

104

185

246

260

237

16

Div. torr » ...........................

- |

17

1911. Träd ................................

180

444

1,331

1,491

1,429

1,017

716

18

kbm............................

14

44

187

298

372

346

308 1

!19

Div. torr » ...........................

~ i

2 0

1912. Träd.................................

6

172

322

417

356

302

208 |

21

kbm............................

1

17

145

84

94

106

92 i

2 2

Div. torr » ..........................

23

1913. Träd................................

6

62

277

498

1,059

957

867

24

kbm............................

1

6

39

99

275

325

372

1914. Träd.................................

13

128

1,350

2,152

2 294

1,815

1,211

817

26

kbm............................

1

10

135

302

457

472

414

358

; 27

Summa träd.................................

13

1.037

2,843

5,548

7,064

7,833

6,644

5,146

j 28

» kbm...............................

1

83

284

777

1,409

2,039

2,275

2,223

>) Därav torrt : av utstämpl. torra träd ........................... 4,348 kbm.

„ „ diverse torrvirke................................ 1,439 „

5,787

771

Bilaga 15.

åren 1905—1914.

Vilhelmina revir.

t u in

1.5 m.

från mai

ken.

Summa

träd

och

kbm.

''

T o

r r a trä d.

1 13

14

1 15

S:a.

5

7

9

11

13

i 15

S:a.

387

280

330

2,453

o

219

203

51

530

2,983

1

220

194

377

1,290

tf

65

102

51

229

1,519

■2

322

178

313

3,281

1,679

2,387

2,098

815

222

7,201

10,482

3

184

119

357

1,379

-

168

477

629

408

222

1,904

3,283

4

375

215

379

3,227

64

1,223

2,499

1,918

668

183

6,555

9,782

5

214

144

433

1,447

1

122

499

575

334

183

1,714

_

<)

_

47

3,208

7

409

344

608

4,33 L

27

114

162

45

7

355

4,686

8

229

232

695

1.950

3

23

49

22

7

104

9

4

2,058

10

16

4

7

510

32

144

142

31

4

353

863

u

9

3

8

98

3

29

43

16

4

95

12

~

616

809

18

404

314

586

5,901

96

95

192

66

12

461

6,362

14

230

211

669

2,201

10

19

58

33

12

132

15

-

-

-

230

2,563

IG

567

33 i

475

7,981

7

59

18

2

86

8,067

17

323

222

542

2,656

l

18

9

~2

30

18

318

3,004

19

171

in

217

2,282

1

20

12

2

35

2,317

20

97

74

247

857

6

6

2

14

21

~

224

1,095

22

630

542

1,350

6,248

- ,

_

6,248

23

359

363

1.540

3,379

3,379

24

697

350

415

11,242

135

323

127

12

4

601

11,843

25

397

234

474

3,254

14

64

38

6

4

126

3,380

2G

3,971

2,677

4,680

47,456

64

3,192

5,627

4,937

1,870

487

16,177

63,633

27

2,262

1,796

5,362

18,511

1

320

1,123

1,481

936

487

5,787

>) 24,298

28 |

772

Utsyning och avverkning
Kronoparken Vojmåsen,

Diameter i en".

B å a trä cl.

5

6

t

8

9

10

11

12

1

1905. Träd.................................

119

°29

*

283

212

143

2

kbm............................

21

57

113

no

94

3

Div. torr » ...........................

_

-

4

1906. Träd.................................

93

547

623

945

640

394

5

kbm............................

13

99

156

378

333

260

6

1907. Träd.................................

3

214

307

469

375

292

7

kbm............................

39

77

188

195

193

S

Div. torr » ...........................

- |

9

190S. Träd.................................

_

37

89

89

102

60

29

10

kbm............................

5

16

22

41

31

19

11

1909. Träd.................................

938

1,295

1,183

1,161

927

529

263

12

kbm............................

94

181

213

291

374

275

174 !

13

1910. Träd.................................

1,499

1,055

1,078

1,216

1,169

1,229

885 i

14

kbm............................

150

148

194

304

468

640

585 |

15

1911. Träd.................................

785

966

1,118

987

1,664

1,815

1,187

828

16

kbm............................

55

97

15 7

178

416

726

618

546 [

17

_

_

_

_

- 1

18

1912. Träd.................................

1,267

2,456

2,100

1,654

1.854

1,802

1,387

982

19

kbm............................

89

246

294

298

464

721

723

649 !

20

Div. torr » ...........................

-

21

1913. Träd.................................

7,009

5,217

2,379

2,671

2,203

1,557

1,067

642

22

kbm............................

496

522

333

481

552

623

555

424 .

23

Div. torr » ...........................

24

1914. Träd.................................

2,657

2,858

2,644

1,581

1,746

1,431

894

677 j

25

kbm............................

186

286

370

285

437

574

465

447

26

Summa träd.................................

11.718

13,934

10,724

10,123

11,092

10,500

7,580

5,135

2 7

» kbm...............................

826

1,395

1,601

1.824

2,776

4,206

3,945

3,391

'') Därav torrt: av utstämpl. torra träd........................... 2,314 kbm.

„ ,, diverse torrvirke .............................. 399 „

2,713

Bilaga 16.

— 773 —

åren 1900—1914.
Vilhelmina revir.

t u in l.ä in.

från m a

k ti n.

Summa
• träd
och
kbm.

T o

r r a trä d.

13 : 14

15

| S:a.

5

7

9

11

13

15

S:a.

I

90 53

68

1,197

_

61

72

60

17

210

1,407

1

74 50

97

616

. _

13

33

45

238

329

2

~

~

60

1,005

3

199 j 96

127

! 3,664

238

1,118

759

347

158

2,620

6,284

4

163 91

180

1,673

29

246

353

260

221

1,109

2.782

_

0

258 j 162

288

2,368

2

240

248

194

105

789

6

212 154

408

1,466

53

114

146

147

460

7

~

~

32

1.958

8

19 j 5

15

445

26

56

90

75

32

279

724

9

16 5

21

176

3

12

41

56

45

157

333

10

98 ! 34

30

6,458

10

60

26

7

_

102

11

SO 32

43

1,757

1

13

u

5

30

1,787

12

708 I, 476

893

10,208

21

32

14

3

70

10,278

13

680 ; 452

1,268

4.789

5

15

10

4

34

4,823

14

616 1 382

569

10,917

74

53

21

17

165

11,082

50ö 363

808

4,469

16

24

16

24

so

16

~ | “

~

61

4,610

17 )

669 392

897

15,460

_

__

41

22

13

81

15,541

IS

548 372

1,273

5,677

9

10

9

7

35

19

~

195

5.907

20

505 i 301

536

24,087

15

9

20

15

59

24,146

414 \ 296

762

5,458

2

2

9

11

24

‘2 2

■ ! — i

Öl

5,533

23

480 ; 327

539

15,834

2

203

84

24

2

1

316

16,150

24

303 3 In

765

4,520

24

18 j

11

2

1

56

4,576

25

: 3,642 1 2,228 j

3,962

90,638

2

494

1,764 1

1,345

748 i

338

4,691

95,329

26

'' 2,985 | 2,127

5,625 1

30,601

59

387 |

621

560 |

687

2,713

x) 33,314

27

Avskrift.

Bilaga 17.

Till kungl. domänstyrelsen.

Av kungl. domänstyrelsen i skrivelse den 4 i denna månad, nr S.
II: 25, anmodade avgiva yttrande angående av oss vunnen erfarenhet
om värmeledningen i våra av staten uppförda bostäder få vi härmed
vördsamt anföra följande.

De av staten år 1912 uppförda bada bostäderna i Sårna, vilka
inreddes för centraluppvärmning medels varmluft, togos omedelbart i
bruk av undertecknade, som således nu vunnit 2 hela års erfarenhet
angående centraluppvärmningen i fråga. Vi hava därunder funnit att
— sannolikt till följd av uppgiven felräkning vid konstruktion av varmluftskaminen
— värmeledning icke fungerar nöjaktigt i alla rum samtidigt,
utan måste alltid ledningen till några rum avstängas, om man
skall kunna erhålla tillräcklig värme i de övriga. Härav följer givetvis,
att eldningen fördyras, ävensom att det trots ökad eldning ställer sig
svårt att samtidigt hålla alla rum tillräckligt värma. Med detta undantag
har värmeledningen alltjämt fungerat till vår synnerliga belåtenhet.
Fördelen av att från en enda eldstad kunna uppvärma hela bostaden,
vilket i sin tur möjliggör inbesparing av tjänstepersonal, kan ju icke
nog värderas, och linnés ingen anledning att anmärka mot den värme,
som erhålles, utan är denna jämn och behaglig. På från järnväg så
avlägsna platser som Sårna, där kostnaden för en kakelugn måste beräknas
till 200 å 250 kronor, torde centralvärmeledning ej ställa sig
dyrare än kakelugnar, synnerligast om man beräknar, att med härvarande
värmeledning ej mindre än 16 rum — förstugor, garderober m. in. inberäknade
— kunna uppvärmas. Efter här rådande förhållanden erfordras
under tiden november—mars tvenne eldningar (morgon och kväll)
samt dessutom under ungefär tre månader en eldning, allt per dag,
och beräknas för dessa åtta månader åtgå omkring 55 kbm. ved (fast
mått), därvid okluven rundved av 0.5 meters längd lämpligast bör
användas (således även någon inbesparing i huggning). I här beräknade
bränsleåtgång har ej inräknats köksspisen.

Den uppfattning, som från olika håll uttalats, att centralvärmeledning
vore olämplig för orter med mera strängt klimat, är fullkomligt
oriktig, och har erfarenheten härifrån Sårna — Sveriges köldcentrum
tvärtom med all tydlighet visat, att ju kallare och renare luften är ute,
dess bättre fungerar värmeledningen — något sämre åter vid disig luft
liksom vid stark storm. Åven vid ihållande sträng köld, 35 a 40 grader

och än mer under fryspunkten, liar ingen svårighet visat sig att erhålla
samma värme som eljest, kitt huvudvillkor är dock givetvis, att byggnaden
är omsorgsfullt uppförd med fullt täta och nog tjocka väggaiMiksom
också att vattenskål anbringas i varmkammaren — sådan förutan
blir luften för torr, varjämte då ett tjockt lager av damm ständigt avsätter
sig överallt i rummen.

Mod den erfarenhet vi vunnit vilja vi därför obetingat rekommendera
centralvärmeledning såsom utan jämförelse fördelaktigast vid
uppförande av de flesta statens byggnader.

Sårna den 9 januari 1915.

A. Sylvén. Cad Th, Fredholm.

Till kung], domänstyrelsen.

På uppmaning av överjägmästaren Egerström vill jag härmed
vördsamt avgiva utlåtande med anledning av en av Riksdagens revisorer
gjord anmärkning, att härvarande bostadslägenhet skulle vara svär att
hålla varm vintertid.

Först vill jag vördsamt anmärka, att Revisorerna visserligen helt
kort stund voro på besök i härvarande bostad den 10 sistlidne oktober,
men att ej något uttalande i anmärkta riktning vare sig fällts av mig eller av
annan person här. Skulle Revisorerna möjligen fått nämnda uppfattningsjälva
vid nyssnämnda besök, torde detta kunna förklaras därav, att de
själva voro frusna efter bilfärden från kronoparken Vojmåsen, där fotvandring
företagits till en del skogstorp och odlingslägenheter, under
i övrigt dimmig och gråkall väderlek.

Beträffande själva sakförhållandet, så är byggnaden efter senaste
reparationen på det hela ganska varm, såsom ock framhölls under chefsmspektionen
sistliden sommar, detta i trots av att rummens höjd särskilt
i nedre våningen är allt för. stor med hänsyn till det kalla klimatet i
detta nordliga läge. Emellertid utgöra tvenne rum undantag från nyssnämnda
regel, i det såväl övre verandarummet som köket äro ganska
kalla. I förstnämnda rummet torde detta bero därpå, att fönsterbågar
och ytterdörrar krympt i så hög grad, att stora glapprum uppstått emellan
dessa och respektive ramar.

Vilhelmina den 11 januari 1915.

Dan. Frykman.

776 -

Till kung! domänstyrelsen.

Anmodad av över jägmästaren i Umeå distrikt att till kungl. styrelsen
lämna uppgift på värmeförhållandena inom jägmästarebostaden
Pansborg, det vill säga angående möjligheterna att kunna genom eldning
hålla tillfredsställande värmegrad inom nämnda byggnad, får jag härmed
vördsamt anföra följande.

Vid min inflyttning i Pansborg den 24 oktober 1907 var allt därstädes
i bästa skick. Särskilt anmärkningsvärt fann jag det då vara,
att de höga och ganska stora rummen voro så varma som de voro.
Under första åren voro värmeförhållandena i bostaden oklanderliga. Först
vintern 1912—1913 märktes det, att en avsevärd förändring med avseende
på möjligheten att hålla tillräcklig värme inom hus inträtt, och
vintern 1913—1914 voro vissa rum nära nog omöjliga att vistas i, då
större köld var rådande ute. Under senast gångna året ha alla ytterväggar
drivits, och konstaterades därvid, att en hel del väggstockar
voro på vissa sträckor spruckna rakt igenom och att genom husets
sättning såten voro här och där öppna. Kring alla fönster, under fönsterfoderna,
voro genom husets sättning och kanske även genom mindre
samvetsgrant utförande av arbetet vid byggandet öppningar ända in
genom väggen. Snickaren, som utförde senaste drivningsarbete, yttrade
vid flera tillfällen att det var omöjligt att någon värme kunde stanna
inne i rummen då så stora öppningar funnos i stockarna, emellan dem
och kring fönsterna. Vid stark köld har det ofta smällt i väggarna
som små kanonskott, och är det antagligen då som stockarna spruckit
till följd av höggradig sammandragning av virket eller genom att vatten,
som inkommit i mindre sprickor, frusit. Huru som helst, ett faktum är
att stor förbättring nu inträtt efter väggarnas drivning under förra året,
och är det antagligt att, sedan byggnaden blivit brädfodrad och golven
omlagda, inbegripet fyllning av sågspån under golven, möjligheten att
hålla genom eldning tillräcklig värme i rummen skall vara återvunnen,
försele den 9 januari 1915.

V. Gaunitz.

Herr generaldirektör Karl Fred enberg,

kungl. domänstyrelsen, Stockholm.

Härmed får jag skriftligen bekräfta, vad jag angående värmeledningen
för jägmästarebostället i Särna meddelat om orsaken till, att

777

värmeledningen där visat sig något knapp. Såsom jag nämnt, ligger
orsaken därtill däri, att å mitt kontor beklagligtvis ett additionsfel begåtts,
i det att de beräknade utstrålade värmeenheterna blivit 16,000 i
stället för 26,000. Som jag emellertid för att få behövligt fungerande
värmeytor räknar med mycket stora sådana, synes värmeledningen, trots
det uppgivna blåsiga läget, dock hava fungerat nödtorftigt. Vid den
senare för Lycksele jägmästareboställe projekterade anläggningen är
något sådant fel icke begånget, varför man, särskilt som denna byggnad
lär skola ligga mera skyddad för vindar, där icke bär att vänta annat
än eu väl fungerande värmeledning.

Vördsamt
F. Oscar Nilson.

Transwnt.

Bilaga IS.

IJerr generaldirektören och kommendören K. Fred enberg, Stockholm.
Herr generaldirektör!

Angående värmeledningen är mitt omdöme efter eu vinters erfarenhet,
att densamma är förträfflig och synnerligen lämplig i en trakt med
så kallt klimat som här i Sårna, att den uppkomna värmen är jämn
och behaglig, om såsom här vattenskålar anbringas i värmekammaren —
luften blir eljest för torr (med ständigt lager av damm på möbler in. m.);
tack vare vattenskålarne åter blir luften lagom fuktig, vilket bl. a. visar
sig däruti, att blommor gå utmärkt väl till — att i ugnen i regel är
starkt drag, vårföre eldningen är lätt, men bör brasan skötas så, att
den brinner jämnt ut, och spjället skjutas i rätt tid, då eljest genom
det starka draget (som dock kan regleras) ugnen fort avkyles, att dylik
uppvärmning är praktisk även så till vida, att grov, okluven ved kan
och bör med fördel användas. Några anmärkningar mot värmeledningen
finnas dock och torde vid ett annat byggnadsföretag böra beaktas. Den
värme, som magasineras i värmekammaren räcker ej till uppvärmning
samtidigt av alla rum, i vilka värmeledning finnes iniedd. Orsaken kan
,jag ej uppgiva; möjligen för liten ugn eller för små dimensioner på
värmekanalerna. Genom intensiv eldning är ju möjligt, att det kan
Revisionsberättelse ang. statsverket för år 1913. 98

— 778 —

N

lyckas få värme överallt, men ställer sig då eldningen för dyr. I l:a
sovrummet hos mig, jungfrukammaren hos jägmästare Fredholm samt i
serveringsrum och förstuga är mycket svårt att få värmeledningen att
fungera utan att avstänga densamma till andra rum och även då stundom
nästan omöjligt. Likaså rätt ofta i väntrummet. Jungfrukammaren
är enligt ritningen för dåligt ombonad, d. v. s. väggarna (de inre) för
dåliga för att utestänga kylan från sidorna (särskilt från den kalla vinden)
och måste därföre bli ett kallt rum. — Vidare har det visat sig, att
denna sorts uppvärmning är mycket beroende av storm så tillvida, att
i de rum, som vetta mot vinden, värmeledningen under stormdagar ofta
ej fungerar, detta av för mig oförklarlig anledning. Avenså händer,
att röken vid disig luft slår tillbaka in i eldningsrummet och därifrån
lätt upptränger i rummen. Beträffande själva värmekammaren anser jag
mig böra påpeka, att spjället (skjutluckan) för kalluftstrumman borde
anordnas helst omedelbart vid trummans början från verandan eller åtminstone
strax vid trummans inlopp i värmekammaren, varjämte den
måste göras så, att den stängd kan fullkomligt hindra kalluften att
tränga in. Hos oss är den anbragt vid golvet i värmekammaren, varigenom
c:a 2 meter av trumman inuti kammaren ständigt magasinerar
kalluft, vilken intränger genom den tunna plåten och avkyler värmekammaren.
Trumman skulle då åtminstone varit omklädd med papp
samt brädbeklädd eller helst murad — bäst vore dock ha luckan vid
inloppet, — Sotning av kaminen torde måhända ej behöva ske mer
än en gång om året efter slutad eldning på våren; askan bör dock
tömmas minst en gång i veckan. Ungefär 1 hink vatten dunstar
dagligen bort ur vattenskålen, för vilken senare särskild ställning bör
vid murningen anordnas, ej i för nära beröring med kaminen, som
här måst bliva nödvändigt. — Rörande själva eldningen är lättast
att hålla varmt vid hög, ren luft — utan blåst. Vi bruka under
den kalla årstiden elda en brasa (ugneD full) morgon och kväll och
vid särskilt sträng köld (30° och däröver) större delen av dagen.
Beträffande bränsleåtgången, som ju är eu viktig faktor, torde kunna
beräknas e:a 2 1/i kbm. i veckan (för ugnen) i medeltal under tiden
15/10—15/3 d. v. s. under de 5 kallaste månaderna och c:a 1 V* kbm. i
medeltal per vecka under omkring 4 månader, dessa uppgifter måhända
ej fullt tillförlitliga, då jag ännu saknar kännedom om, när eldningen
behöver börja på hösten samt sluta på våren. Man skulle således kunna
beräkna c:a 70 å 80 kbm. per år (utom köket.). Då man betänker, att
med denna värme avses uppeldning av ej mindre än 15 rum (klädkammare,
förstuga m. in. inberäknade) så måste ju resultatet anses ut -

779 —

märkt, och skulle till uppvärmning med eldstäder i lika många ruin
helt visst åtgå minst dubbelt så mycket ved, vartill kommer, att kakelugnar
här i Sårna icke kunna fås under eu kostnad av omkring 200
kronor per styck. Beträffande eldning med bränntorv torde omkostnader
för densammas upptagande, torkning och hemforsling sannolikt ställa
sig för höga med härvarande oerhört dyra arbetspriser, ehuru ju möjligt
och troligt är, att torven eljest skulle lämpa sig bra för dylika ugnar.
— Varmlufts ventilerna i rummen böra måhända ej anbringas, som här,
omedelbart under taket enär sannolikt följden bliver en svart fläck i
taket ovan varje ventil. Bäst vore kanske anbringa dem så lågt, att
man utan dragsnören kunde sköta desamma. Friskluftsveutilerna i rummen
synas mig icke sluta så tätt till, som de böra, då de äro stängda;
och i samband härmed bör framhållas, att ventilationshuven på yttertaket
är opraktisk, enär vid blåst snö och regn driva in genom densamma
på vinden, varigenom taken i övre våningen lätt kunna taga
skada av väta. — Frånsett de olägenheter, som, här antydda, tidvis
uppstå, vill jag dock på det livligaste tillråda centraluppvärmning av
liknande slag vid kanske t. o. m. alla statens byggnadsföretag. Fördelen
av att på ett ställe kunna elda för uppvärmning av så många
rum är ju även uppenbar. — — — — — — — — — — — — —

Sårna den 22 april 1913.

Med utmärkt högaktning ödmjukeligen

A. Sylrén.

Bestyrkes å tjänstens vägnar:

K. Hanström.

Bilaga 19.

Skogsinstitutet.

1875 års stat enligt nådigt brev den 5 juni 1874.

Direktörens arvode............................................................ 3,000: —

2 lektorer å kr. 1,000...................................................... 2,000: —

1 ........................................................................... 600: —

Planteringsvaktaren (fri bostad och ved) ................. 500: —

Transport 6,100

— 780

Transport

4 stipendier å kr. 250 ...................................................

Elevernas praktiska övningar .......................................

Expenser och underhåll...................................................

Arrende för institutslägenheten ....................................

» » laboratoriehagen in. m............................

20 procent dyrtidstillägg å arvodena (kr. 6.100) .

6,100: —
1,000: —
3,000: —
2,200: —
600: —
600: —

Kronor

1893 års stat enligt nådigt brev den 3 juni 1892.

Direktörens lön kr. 3,000, tjänstgöringspenningar

kr. 1,500 (bostad och ved) .......................................

2 lektorers lön kr. 4,000, tjänstgöringspenningar

kr. 3,000................................!..........................................

Extra lärares arvode.........................................................

Planteringsvaktare, lön (bostad och ved) ..................

Stipendier ...........................................................................

Elevernas praktiska övningar .......................................

Expenser och underhåll...................................................

Arrenden ..............................................................................

4,500: —

7,000

3,700

600

1,000

3,200

2.500

700

1909 års stat enligt nådiga brevet den 17 juni 1908.

Direktören, lön kr. 4,000, tjänstgöringspenningar

kr. 2,000 (bostad, ved)................................................

2 lektorer, löner kr. 5,200, tjänstgöringspenningar

kr. 2,800 .................................''........................................

Extra lärares arvoden .................................................

Plan terings vaktaren, lön kr. 700, tjänstgöringspenningar
kr. 500 (bostad, ved) ..............................

Stipendier..............................................................................

Elevernas praktiska övningar .......................................

Expenser och underhåll...................................................

Arrenden ..............................................................................

6,000: —

8,000: —

5,000: —

1.200: —
l''000: —
8,000: —
5,000: —
700: —

Extra stat: arvoden åt extra lärare

Kronor

13,500:—

1,220: —

14,720: —

23,200: —

34,900: —

8,000: —

42,900: —

781

Billiga 20.

Skogsstatens ordinarie personal och dess ökning eller Minskning under
tiden från och med år 1875.

Huvud State

År

Antal

Skogsim

spektör

eller

överjag mästare -

Jäg- j Krono,
mästare! jägare

Löne anslag utom ålders tillägg Kronor -

1875 urs stal enligt nådigt brev 6/c 1874

; Löner:

1 skogsinspektör........................ 4,000

1 » 3,600

5 » å 2,850............ 14,250

80 jägmästare å 1,125.................. 90,000

120 kronojägare å 450 .................. 54,000

» a 375 .................. 26,625

Tjänstgöringspenningar:

1 skogsinspektör........................ 800

1 » ...................... 1,200

ä » å 950............... 4,750

80 jägmästare å 375 .................. 30,000

120 kronojägare å 150 .................. 18,000

11 » å 125.......''........... 8,875

Resepenningar:

2 skogsinspektörer ä 1,000 ......... 2,000

2 » å 750 1,500

3 » ä 600 1,800

21 jägmästare ä 600 .................. 12,600

15 » å 500 .................. 7,500

44 » å 200 .................. 8,800

120 kronojägare ä 100 .................. 12,000

Kronor

1890 års stat enligt nådigt brev S1/r, 1889:

Löner:

9 överjägmästare å 3,200............ 28,800

74 jägmästare a 1,500.................. 111,000

263 kronojägare å 400 .................. 105,200

1875

1876

1877

11878

11879

11880
192,475 1881

,''1882

11883

■1884

1885

1886
188’

63,625

46,200

302,300

245,000

1888

1889

1890

1891

1892

1893

1894

1895

1896

1897

1898

1899

9

9

9

9

9

9

9

9

80

81

85

85

85

85

85

85

85

85

191

194

205

209

210
211
211

211

211

211

85 | 211
85 ! 211

85

85

85

74

74

74

74

74

74

74

211

211

211

263

263

263

302,300

306,500

329.950
331,960
332,450

332.950
332,950

332,950

332,950

332,950

332,950

332,950

332,950

333,950
333,950
447,208
I 447,208
447,208

263 | 447,208
447,208
447,208

263

263

263

74 j 263
74 | 263

74 | 263

447,208

447,208

447,208

446,108

Tjänstgöringspenningar:

9

överjägmästare å 1,600.......

.... 14,400

1900

}!''

jägmästare ä 1,600.............

1901

13

jo

» ä 1,400.............

.... 18,200

1902

» ä 1.200.............

.... 12,000

1903

41

» a 1,000.............

.... 41,000

1904

129

kronojägare ii 150.............

.... 19,350

1905

134

> il 100.............

.... 13,400 134.350

1906j

Transport 379,350

9

9

9

10

10

10

10

75

267

451,408

89

347

640,008

89

347

640,008

89

347

645,608

89

347

645,608

89

347

645,608

89

382

677,208

782

1 1

1

A

n t a I

1

Huvudstaterna År

Skogsin-

spektör

eller

övejjäg-

mästare

Jäg-

mästare

II

Kro no-jägare

Löne anslag utom ålders tillägg Kronor -

Resepenningar:

1 överjägmästare ............

4 » å 800.......

4 » å 700.......

27 jägmästare å 600 ..........

24 » å 500 ..........

18 » å 400 ..........

3 » å 300 ..........

1 » ..................

1 » ...................

134 kronojägare å 100..........

Hyres ersätt ning:

163 kronojägare å 100..........

Avgå: avgälder för boställen.

Transport 379,350

1,000

... 3,200

.... 2,800
.... 16,200
.... 12,000
.... 7,200

900
200
100

•— 13,400 57,000!

16,300!

Kronor

452,650;

5,442

Återstår kronor 447,208

1909 års stat enligt nådigt brev
Löner:

10 öveijägmästare å 4,000............

90 jägmästare å 2,300.................

382 kronojägare ä 600..................

Tjänstgöringspenningar:

4 överjägmästare å 3,200...........

6 » å 2,800............

12 jägmästare å 3,000..................

12 '' » å 2,800..................

11 » å 2,600..................

6 » å 2,400..................

7 > å 2,200..................

42 » å 2,000............

156 kronojägare å 700............

62 » å 600 ............

164 » å 500 ............

Resepenningar:

3 överjägmästare å 1,300......

3 » ä 1,100......

3 » å 1,000.....

1 » ...............

31 jägmästare å 900 ...........

6 » å 800 ...........

22 » å 700 ...........

19 » å 600 ...........

17/« 1908;

40,000

207,000

229,200 476,200;

12,800

16,800

36.000

33.600

28.600

14.400

15.400

84.000
109,200

37,200

82.000

470,000

3,900

3,300

3,000

800

27,900

4,800

15.400

11.400

1907

10

89

382

677,208

1908

10

90

382

| 680,108

1909

10

90

382

1,116,000

1910)

10

90

382

1,113,500

1911

10

95

382

1,140,300

1912

10

97

416

|l,198,800

1913

10

97

416

1,199,000

1914

10

97

416

1,199,000

1915

10

102

416

1,224,400

783

Huvudstaterna

År

Antal

Skogsin spektör eller öva^jäg.

mästare

Jlig- I Kronomästare1
jägare

Lönean
slag
utom
ålderstillägg Kronor -

10

jägmästare å

500 ..........

» tt

400 ...........

156

kronojägare å

250 ...........

...... 39,(XX)

50

» å

200 ...........

41

» k

150...........

...... 6,150

/H

» å

100...........

...... 7,600

59

» a

50...........

142,000

Hyrese

rsättning:

10

överjägmästare å 400 ....

...... 4,000

238

kronojägare å

100...........

...... 23,800

27,800

Kronor 1

116,000

Anmärkningar:

Från oeh med 1878 uppdelades Åsele revir i två revir, östra Åsele och västra Åsele revir.
s inrättades Gävle-Dala och Smålands distrikt samt fyra nya revir

» 1891 medgavs jägmästare rätt till ett tredje ålderstillägg å 500 kronor,’ då 1890 års

stat enligt riksdagens beslut upptog blott två sådana.

Ä 1900 inrättades Grönbo revir.

19£j. 14 nya revii-, nämligen Juckasjärvi, Råneträsk, Ängeså, Storbacken,

Parla 1 veu, Varnså, Malmesjaur, Sorsele, Stensele, Vilhelmina, Bjurholm, Tåsiö
Iranstrand och Kloten. — För kronojägare i de sex norra länen och Värmland
nöjdes tjänstgöringspenningarna från 150 till 400 kronor och för kronoiäo-ame i
Övriga delar av landet från 100 till 300 kronor.

1903 inrättades genom Norrbottens och Västerbottens distrikts uppdelning i tre
distrikt — Luleå, Skellefteå och Umeå — ett nytt sådant.

» » » 1908 inrättades genom Vadsbo revirs delning — ''Tiveden och Granvik — ett nytt

revir. J

* ,1914 ^rättades 5 nya revir: Frostviken, Åre, Rätan, Gullberg och Aspeland.

* * * 1912 inrättades 2 nya revir: Karlsby och Kosta.

» » 1915 inrättades 5 nya revir: Hamra, Älvdalens östra, Malingsbo och Kristinehamn

genom delning av Västra Hälsinglands, Osterdalarnes, Klotens och Karlstads revir
samt Göteborgs revir genom förutvarande Bohus och Hallands revirs uppdelning
i tre revir.

Till 1885 års riksdag hade domänstyrelsen förberett och till Kungl. Maj:t ingivit ett förslag om
reglering av skogsstaten och dess löneförhållanden, vilket förslag emellertid ei frambars
till riksdagen.

» 1880 års^rik^dag av Kungl. Maj.t ingivet förslag om överjägmästaretjänsternas ökning med en

* 1887 års riksdag hade domänstyrelsen förberett och till Kungl. Maj:t ingivit ett nytt reglerings iörslag

avsett att omfatta 9 överjägmästare, 85 jägmästare och 211 kronojägare. Förslaget
framlades av Kungl. Maj:t för riksdagen, som dock icke antog detsamma, utan
föreskrev att en lönereglering borde ske i sammanhang med en revirreglering, som
minskade revirens antal. Det är att märka, att redan förut (fr. o. m. 1877) reviren
vant uppe i ett antal av 85.

— 784

Till 1889
* 1898

» 1900

» 1900

ärs riksdag var därföre regleringsförslaget omarbetat, upptagande 9 överjagmästare, 74
jägmästare och 263 kronojägare, ocli antogs nu. . , .

års riksdag både domänstyrelsen ingivit nytt reglenngsförslag, som ej av Ivungl Mapt
upptogs, utan bänsköts frågan till löneregleringskommittén och blev färdig till sin

lösning först vid 1908 års riksdag. ... , „ .

års riksdag både domänstyrelsen ingivit förslag om 97 nya kronojagartjänster, som Kungl.

Maj t begärde av riksdagen, vilken dock beviljade endast 80 nya sådana tjänster,
års riksdag av Kung!. Maj:t ingivet förslag om överjägmästaretjänstemas ökning me
och om Yadsbo revirs delning avslogs.

med eu

Bilaga 21 a.

Sammanställning över areal skogsmark samt utsyning och avverkning å
kronans skogar, vilkas avkastning tillföres statsverkets skogsmedel.

1

Areal

Utsyning
och j

avverkning, j

Utsyning och

avverkning

Årsperiod och år.

produktiv

skogsmark*).

Summa för i
5-årsperiod. |

Medeltal
för år.

Har.

Kbm.

Kbm.

Kbm.

1876—1880 ..............

1,765,682 '')
1,853,625 2)
2,187,162 s)
2,456,830 4)
2,988,127 6)
3,073,952 6)

3,206,630

641,326

1881—1885 ...............

4,718,696

943,739

1886—1890 ..............

5,144,966

1,028,993

1891—1895 .............

6,068,302

1,213,660

1896—1900 .............

10,168,102

2,033,620

1901 1905 ...............

9,684,298

1,936,860

1906 ...............

2,153,028

1907 ...............

2,342,032

1908 ...............

_

2,229,735

1909 ...............

_

2,571,953

1910 ...............

3,292.529 ’)

3,193,723

12,490,471

3,138,094

1911 ...............

3,214,335

]

1912 ...............

_

3,330,527

) 3,444,309

1913 ..............

3,797,982

1

*) Avser sista året i 5-årsperioden.

'') Dessutom kronoöverloppsmarker och

») » »

S1 :» ■!

avvittrade kronomarker 1,161,480 har totalareal.
» > (760,000) »

» » 1,049,249 »

4)

6)

*)

7)

956,225 »
689,085 »
302,120 »
325,228 »

skogsmark.

— 785

Tillaga 21 Ii.

Grafisk framställning av utsyning och avverkning a kronans skogar,
vilkas avkastning tillföres statsverkets skogsmedel.

(Återfinnas efter bilaga 22 a.)

Bilaga 22 a.

Sammanställning över statsverkets skogsmedel samt utgifter för
skogsväsendet nedanstående tidsperioder och år.

Statsverkets

skogsmedel.

Kronor.

Utgifter
för skogs-väsendet.

Kronor.

Statsverkets skogs-medel.

Utgifter för skogs-väsendet.

Tidsperiod och år.

Summa för
5-års period.

Kronor.

Ärligt

medeltal.

Kronor.

Summa för
5-års period.

Kronor.

Årligt

medeltal.

Kronor.

1876—1880

5,123,214

1,024,642

2,744,546

548,909

1881—1885

8,994,209

1,798,838

3,443,516

688,703

1886-1890

11,416,026

2,283,205

4,149,467

829,893

1891—1895

16,369,050

3,273,810

5,092,827

1,018,566

1896—1900

32,683,595

6,536,719

7,119,106

1,423,621

1901—1905

38,515,362

7,703,072

12,214,247

2,442,849

1906

8,618,009

2,770,939

_

_

1907

9,968,984

3,020,784

_

_

_

1908

9,540,241

3,550,404

_

_

1909

8,799,823

4,491,663

_

_

_

1910

10,965,150

4,390,614

47,892,207

9,578,441

18,224,404

3,644,881

|

1911

1912

12,744,871

13,097,132

4,849,025

5,111,311

1913

1914

14,961,787

IS.421,5001)

6,050,775

7,414,300*)

1 1

j 14,806,323

z

j 5,856,353

Anm. I utgifterna äro icke inräknade kostnader för domänstyrelsen, men ingå däri kostnaderna
för skogsstatens bestyr med — förutom samtliga allmänna skogar — även de enskildas
skogar, som lyda under skogslagen vilkas handhavande tillkommer domänstyrelsen.

J) Häri ingå cirka 650,000 kronor skogsförsäljningsmedel, vilka under året både bort inbetalas,
men med vilkas inbetalande köpame beviljats anstånd till år 1915 genom accepterande
av utav domänstyrelsen utställda växlar å motsvarande belopp.

*) Enär utgifterna för 1914 ännu ej kunna exakt uppgivas, hava här angivits de härför
anvisade medel, vilka med säkerhet i det allra närmaste hava använts.

Revisionsberättelse ang. statsverket för är 1913.

99

Bilaga 5.

Grafisk framställning av PRISER PER PLANKTOLFT AV TIMMER i
Ljusna och Voxne älvar åren 1884—1911.

- = pris per planktolft av tall

- = » > » » gran

---- dyrhetstillvftxtprocent för tall för perioden 1884—1911

---— = » » gran » > »

188<t 85 86 87 88 89 90 91 92 95 9*t 95

Till riksdagens revisorers berättelse ang. statsverket för är 1913.

1900 Öl

10 1911

GEN STAB. LTT. ÄNST. ST0.CKH.

Bilaga 6 a.

Jfronor Jfronop

Grafisk framställning av PRIS PER SÅGTIMMER av 19 eng. fots längd
och nedanstående toppdimensioner i eng. tum vid Granvåg (Sollefteå,
Ångermanälven) 1900—1914.

■ = pris per timmer av tall

—■— '' = » » > » gran

— —- — = dyrhetstillväxtprocent för tall perioden 1900—1914
---- » > gran > »

1903

1904

1905

Till riksdagens revisorers berättelse ang. statsverket för år 1913.

GEN. STAB. LIT. ANST. ST0CKH

Bilaga 6 b.

Kronor Kronor

Grafisk framställning av PRIS PER SÅGTIMMER av 19 eng. fots längd
och nedanstående toppdimensioner i eng. tum vid Granvåg (Sollefteå,
Ångermanälven) åren 1900—1914.

- = pris per timmer av tall

-= > » > > gran

---- dyrhetstillväxtprocent för tall perioden 1900—1914

— — — = » » gran > >

1307

1908

År 1900

Till riksdagens revisorers berättelse ang. statsverket för år 1913.

gen stab. Ut. Anst. Sto och

ÖEN STAB. UT ANBT STOCKH.

Öra

-prltbf.

Bilaga 6 c.

Öre,,
vrjibf

>- Grafisk framställning av PRISER Å PAPPERSMASSEVED AV GRAN

av 15 eng. fots längd och nedanstående toppdimensioner i eng. tum vid
Granvåg (Sollefteå, Ångermanälven) åren 1905—1914.

....... pris i öre per eng. kubf. av B1/» eng. tum i topp

" ——— =*»»» » » > 4Vi » » > »

---- dyrhet^tillväitprocent för BVj* pappersved för åren 1905—1914

— — — = > > 4Vj* » » » »

///
///

///

///

//

/

/ /

/

/

/

/ it -

ii

-

/

\

s

,

/

/

» _____

*

//

//

//

i_

1

A *■
\\ /

//

*

1

p = 13.12^
p=13.33/

/f

/ //

/}\

// \

-i

//

//

//

//

j

/ 4

/ "

/ #

/ //_

V

«

//

*

//

fr

//

//

//

Till riksdagens revisorers berättelse ang. statsverket för år 1913.

Bilaga 21 b.

MIL.
Kbm..
15 —

MIL.

Ulmt.

-15

74

-74

Grafisk framställning av UTSYNING OCH AVVERKNING å kronans
skogar; vilkas avkastning tillföres statsverkets skogsmedel.

— avser summa avverkning för 5-års perioder 1876—1910

_ > årlig » 1906—1918

Jå_1?

1886-90

1896-1900

Till riksdagens revisorers berättelse ang. statsverket för år 1913.

gen. stab. Lrr. anst. Stockh.

MH.hr.

Bilaga 22 b.

im.hr

Grafisk framställning av STATSVERKETS SKOGSMEDEL samt UTGIFTER
FÖR SKOGSVÄSENDET under nedanstående tidsperioder och år.

_ avser statsverkets skogsmedel för 6-års perioder 1876—1910

_ » utgifter för skogsväsendet » » » »

_____ > statsverkets skogsmedel årligen 1906—1914

----- » utgifter för skogsväsendet » »

1906-10

1896-00

1886-90

Till riksdagens revisorers berättelse ang. statsverket för år 1913.

GKN STAB. Lrr ANST STOCKH.

— 787 —

Register.

A.

Revisions-

berättelsen.

Utlåtanden.

Sid.

Sid.

Abrahamson, Aug., stiftelse........................

406.

Aeroplan, gåvomedel för inköp av .........

70.

Aflarsdrivande verk, statens .....................

514.

Akademien för de fria konsterna............

376.

„ Lantbruks- ..............................

416.

„ Musikaliska..............................

381.

„ Svenska....................................

350.

„ Vetenskaps-..............................

„ Vitterhets-, historie- och

354.

antikvitets-...........................

370.

Aktoratsråkning, Kammarkollegii ............

198.

„ Kammarrättens ............

210.

Alingsås samskola .......................................

302.

A llmänna barnbördshuset...........................

346.

„ barnhuset....................................

401.

„ kartverket....................................

453.

„ lägerkassorna..............................

70.

„ läroverken .................................

302.

Alnarps lantbruksinstitut ...........................

423.

„ egendom..........................................

426.

Alnarps trädgårdar ...................................

Amortering av kostnader för införande

428. .

av värmeledning i vissa länsresidens

191.

639.

Arboga samskola..........................................

304.

- 788 —

Revisions berättelsen.

Sid.

Arkivdepån i Visby.................................... 261.

Arméförv ältning en....................................... 56.

Armén, den garnisonerade och den icke
garnisonerade, sammandrag- över samtliga
kostnader för ................................. 76.

Arméns mundering smedel........................... 72.

„ pensionskassa................................. 475.

Arrendeinkomster av kronans domäner,

uppgift å................................................... 541.

Arrende-, jordskylds- och tomtöremedel... 70.

Artilleri- och ingenjörsliög skolan ............ 84.

Arvika realskola .......................................... 806.

Asker sunds samskola.................................... 304.

Asylen för fattiga barnaföderskor och

deras barn ................................................ 346.

Aug. Abrahamsons stiftelse............... 406.

Afdikning samlag, norrländska.................. 468.

Amittringar och skiften.............................. 452.

Utlåtanden.

Sid.

623—628.

660.

B.

Bankinspektionen.......................................... 250.

Barnbördshuset, allmänna........................... 346.

Barnhuset, allmänna.................................... 401.

Barnmorskornas pensionsanstalt............... 504.

Bergianska stiftelsen.................................... 368.

von Beskows stipendiefond........................ 351.

Besparingarne å de särskilda huvud titlarne,

ang. disposition av ............... 592.

Besök, Revisorernas.................................... 618.

Beväringsmanskapets invalid- och pensionsfond
................................................... 70, 76.

Bibelkommissionen ....................................... 405.

Biblioteket, Kungl........................................ 262.

Bispgården, skogsskolan å ........................ 444.

Bjurfors, skogsskolan å.............................. 445.

Blinda, institutet för................................. 387.

789

Revisions berättelsen.

Sid.

Blinda, läroanstalterna för........................ 392.

Boden—Karlsborgs art.-reg., fonden för

omorganisation av.................................... 70.

Bona, tvångsuppfostringsanstalten å ... 35.

Borås allmänna läroverk ........................... 302.

,, tekniska skola.................................... 337.

Boställskassemedel ....................................... 70.

Bristen å anvisning i kontant ä förslagsanslagen
1909—1913.............................. 602.

Br minska fonden.......................................... 166.

C.

Caval Ilska fonden ....................................... 166.

Centralanstalten, meteorologiska, se
V etenskapsakademien.

„ för försöksväsendet på

jordbruksområdet......... 465.

Centralbyrån, statistiska ........................... 246.

Centralinstitutet, gymnastiska.................. 342.

Chalmers tekniska läroanstalt .................. 332.

„ „ „ materialprov ningsanstalten

334.

Civildepartementet ....................................... 144.

Civilstatens änke- och pupillkassa (f. d.

Civilstatens pensionsinrättning) ......... 470.

Se även K.

D.

Danviks hospital .......................................... 187.

Depositionsmedel, () ver s tå t h åll ar eäm b e tets

............................................................ ] 50.

Domkapitel, se Konsistorier.

Domkyrkorna ................................................ 272—277.

Domäner, Arren deinkomsten av kronans 541.

Utlåtanden.

Sid.

— 790 -

Revisions-

berättelsen

Domänstyrelsen.............................................

Sid.

539.

Drottningholms lustslott..............................

8.

Drottninghuset................................................

184.

Döv stumlär ar nas pensionsanstalt...............

506.

E.

Ecklesiastikdepartementet ...........................

251.

Edholms, C. M., testamentsfond...............

344.

Eksjö realskola.............................................

302.

Elementarlärarnes änke- och pupillkassa

490.

Elementarskolan, Nya.................................

308.

Enköpings realskola....................................

302.

En per millefonden]....................................

76.

Enskilda läroverken ...................................

315.

Eskilstuna realskola ....................................

304.

,, tekniska skola...........................

337.

Expeditionsavgiftsupphör den inom kon-

snlatdistrikten ..........................................

48.

Expensanslagen, redogörelse ang.........

616.

F.

Falköpings samskola....................................

302.

Fullt allm. läroverk ....................................

304.

Farmaceutiska institutet..............................

398.

„ „ examensavgif-

terna............

399.

Femårsfonden................................................

265.

Filipstads samskola ....................................

306.

Finansdepartementet ....................................

192.

Fiskerinäringens understöd, anslag till...

461.

Flottans pensionskassa................................

479.

Flyinge hingstdepå.......................................

438.

Folkskolelärare- och lärarinneseminarierna

272—;

Ull åtanden.
Sid.
064.
622.

650.

645.

— 791 —

Revisions berättelsen.

Sid.

Folkskollärarnes pensiominrältning......... 494.

Folkundervisningens befrämjande, Sällskapet
för ................................................ 324.

Fonder för Tegnér statyn i Stockholm...... 351.

Fonder, som förut varit ställda under

arméförvaltningen ................................. 76.

Fonder och kassor, tillhörande fjärde

huvudtiteln................................................. 7().

Fria Konsternas akademi........................... 370.

Fångvårdsstyrelsen....................................... 30.

Förenade mötespassevolanskassornas fond 70, 70.

För slag sanslag en, tabell över nettobristen
åren 1909—1913 .................................... 002.

Förslagsanslagen till skrivmaterialier och

expenser ................................................... 016.

För säkring sinspektionen.............................. 178.

Utlåtanden

Sid.

G.

Garnisonerade och icke garnisonerade

armén, kostnader för.............................. 76.

Generalpoststyrelsen .................................... 521.

Generaltullstyrelsen....................................... 224.

Geologiska undersökningar, anslag till... 457.

Gevär, särskilda medel för försålda ...... 70.

Gieseckes, J. S., donationsfond.................. 265.

Gripshohns slott .......................................... 11.

Grönsinka, skogsskolan i........................... 444.

Gymnastiska centralinstitutet..................... 342.

Gävle allm. läroverk.................................... 302.

„ navigationsskola................................. 142.

Göta hovrätt................................................... 27.

Göteborgs landsarkiv.................................... 260.

„ latinläroverk .............................. 306.

„ realläroverk................................. 306.

„ domkyrka.................................... 274.

„ hospital ....................................... 171.

662.

— 792 —

Revisions berättelsen.

Sid.

Göteborgs navigationsskola ........................ 142.

„ västra realskola ........................ 30(1.

östra realskola ........................... 300.

Utlåtanden.

Sid.

629.

H.

Haga lustslott och park..............................

„ sand försälj ning .................................

trädgård .............................................

Halmstads allm. läroverk...........................

Hammarsebo, skogsskolan å.....................

Handelsflottans pensionsanstalt ...............

Hand hamnkassas medel ...........................

Haparanda samskola....................................

Hospital och asyler ....................................

Hospitalsväsendet, redogörelse för därtill

anslagna medel.......................................

Hov- och slottsstaterna ..............................

Hovrätt, Göta .............................................

„ Svea................................................

„ över Skåne och Blekinge.........

Hovrätten, Krigs- .......................................

Hudiksvalls allm. läroverk........................

Huvudtiteln, första.......................................

„ andra.......................................

„ tredje.......................................

„ fjärde ....................................

„ femte.......................................

„ sjätte.......................................

„ sjunde ....................................

„ åttonde....................................

,, nionde...................................

„ tionde ...................................

Hunneberg, skogsskolan å........................

Hvitfeldtska stipendiefonden .....................

Hydrografisk-biologiska kommissionen,
svenska ......................................................

15.
17.

16.
306.
445.
483.
155.
308.
170.

170.

6.

27.
25.

28.
29.

302.

6.

20.

38.

56.

92.

144.

192.

251.

408.

470.

445.

318.

467.

*

622.

623.
629.
632, 662.
643.
650.
660, 664.

— 793 —

Hydrografiska byrån .............................

Revisions-

berättelsen.

Sid.

459.

Hällnäs skogsskola..............

444.

Hälsingborgs allm. läroverk ................

304.

Härnösands allm. läroverk...............

308.

,, domkyrka.................................

276.

,, hospital....................................

171.

„ navigationsskola .....................

142.

„ tekniska skola.............

337.

Högre lärarinneseminariet .......................

Högsta domstolen och nedre justitierevi-

321.

sionen...............

99

! MIAtandeu.
Sid.

I.

Institutet för blinda.................................. 387.

Invalidhus/''onden......................................... 70, 76.

J.

Jakobs realskola i Stockholm..................... 308.

Jordbruksdepartementet .............................. 408.

Justitiedepartementet.................................... 20.

Justitiekanslersämbetet................................. 24.

Justitierevisionen, nedre.............................. 22.

Jämförelsetabeller mellan statsinkomsternas
beräknade och influtna belopp

m- in.......................................................... 570.

Jämtlands roteringskassa ........................... 91.

Järnvägsbyggnader, statens ..................... 514.

Järnväg sstyr elsen.......................................... 514.

Järnvägstrafik, statens ............................. 514.

n ii tabell över in komster

och utgifter
under åren

1904—1913 ...... 518.

Jönköpings allmänna läroverk.................. 304.

Revisionsberättelse ang. statsverket för år 1913.

I

794

Revisions-

berättelsen.

Sid.

K.

Kalmar allm. läroverk.................................

306.

,, domkyrka .......................................

274.

,, navigationsskola ...........................

142.

Kammarkollegii aktoratsräkning...............

198.

Kammarkollegium..........................................

196.

Kammarrätten .............................................

209.

Kammarrättens aktoratsräkning ...............

210.

Karantänsinrättningen å Känsö...............

191.

Karlshamns realskola .................................

306.

Karlskrona allm. läroverk ........................

304.

Karlstads ^ ^

306.

„ domkyrka ....................................

276.

Karolinska mediko-kirurgiska institutet

293.

Kartverket, allmänna .................................

453.

Katarina realskola i Stockholm...............

Kjellgrens, Arvid, skjutpris till svenska

308.

härens infanteri.......................................

70.

Kloten, skogsskolan å ..............................

445.

Kolleberga, skogsskolan å........................

445.

Kommittéer, kostnader för........................

572.

Kommerskollegium.......................................

Konsistorierna, folkskoleläraresemina-

230.

rierna och domkyrkorna........................

272.

Konsistorium i Göteborg...........................

274.

„ i Härnösand........................

276.

„ i Kalmar ..............................

274.

.. i Karlstad ...........................

276.

„ i Linköping ........................

272.

i Luleå ................................

276.

i Lund ...............................

274.

„ i Skara................................

272.

,, i Stockholm ........................

276.

,, i Strängnäs ........................

272.

„ i Uppsala.............................

272.

Utlåtanden.

Sid.

795 —

Revisions berättelsen.

Sid.

Konsistorium i Västerås ......................... 274.

„ i Växjö................................ 274.

„ i Visby................................. 276.

Konstantinopél, sammandrag av räkenskaperna
över hyresinkomsten av

kronans fastighet i................................. 54.

Konsulat- och expeditionsavgifter, uppgifter
om beloppet av........................... 48.

Kontrollstyrelsen ......................................... 194.

Krigsliovrätten ........................................... 29.

Krigshögskolan ............................................. 83.

Krigsskolan ................................................... 86.

Krigsskolans elevmedel................................. 70.

Kristianstads allm. läroverk ..................... 304.

Kristinehamn, Läroanstalt för blinda i 392.

Kristinehamns hospital .............................. 171.

„ realskola.............................. 306.

Kronoräkenskaper, Stockholms stads och

länens landsböcker................................ 152.

Kulsprutor, gåvomedel för inköp av ...... 70.

Kungl. biblioteket......................................... 262.

Kung!, och Hvitfeldtska stipendieinrätt ningen.

...................................................... . 318.

Kungl. slottet................................................ 6.

Kungsholmens realskola i Stockholm...... 308.

Känsö karantänsanstalt............................. 190.

Köpings samskola ....................................... 304.

Utl&tanden.

Sid.

L.

Lamms, Jacques, prisfond ........................ 265.

„ „ stipendiefond.................. 265.

Landsarkiven.............................................. 256.

Landsböcker, länens.................................... 152.

Landskrona realskola ................................. 306.

Lantbruksakademien .................................... 416.

Lantbruksinstitut, Alnarps ........................ 423.

— 796 —

Lantbruksinstitut, Ultima...........................

Revisions-

berättelsen.

Sid.

418.

Lantbruksskolor, anvisade anslag till ...

435.

Lantbruksstyrelsen .......................................

410.

Lantför sv ar sdepartementet...........................

56.

Lantmannaskolor, anvisade anslag till...

435.

Lantmåteristyr elsen.......................................

448.

Ljasarettsläkarnas pensionskassa...............

502.

Letterstedtska donationsfonden..................

368.

Lidbackska stipendiefonden........................

276.

L,idköpings realskola .................................

302.

Livrustkammaren..........................................

270.

Linköpings allm. läroverk...........................

302.

,, domkyrka .................................

272.

„ stiftsbibliotek........................

272.

Ljungstedtska friskolan i Linköping ......

272.

Lotsstyr elsen...................................................

138.

Luleå allm. läroverk...................................

308.

Lunds allm. läroverk ...............................

304.

,, domkyrka..........................................

274.

„ hospital och asyl ..........................

171.

„ landsarkiv..........................................

258.

„ universitet..........................................

286.

Lägerkassorna, allmänna ...........................

70.

Länsresidens, amortering av kostnaderna

för införande av värmeledning i ......

191.

Länsräkenskaperna, Sammandrag av......

152.

Lärarinneseminariet, Högre .....................

321.

Lärarinnornas pensionsanstalt..................

492.

Läroanstalterna för blinda.......................

392.

Läroverken, allmänna.................................

302.

„ enskilda....................................

315.

,, „ överstyrelsen för......

300.

M.

Malmö allra, läroverk................................

304.

» asVl ..................................................

171.

Utlåtanden.

Sid.

639.

650.

650.

— 797 —

Revisions berättelsen.

Malmö navigationsskola.............................. 14i>.

„ realskola .......................................... 30G.

„ tekniska skola ................................. 337.

Mariestads realskola.................................... 302.

„ kyrkas störa kista.................. 272.

Marinförvaltningen....................................... 92.

Marstrand, försäljningsmedel för tomter 70.
Materialprovningsanstalten vid Chalmers
tekniska läroanstalt i

Göteborg........................ 334.

„ vid Tekniska högskolan

i Stockholm ............... 330.

Medicinalstyrelsen ....................................... 1G2.

Medicinalstyrelsens redovisning för till

hospitalsväsendet anslagna medel......... 177.

Mejeriskolor, anvisade anslag till............ 435.

Meteorologiska centralanstalten, se Vetenskapsakademien.

Mossebo m. fl. fastigheter ........................ 70.

Mundering smedel, arméns........................... 72.

Musikaliska akademien .............................. 381.

Musikkonservatoriet .................................... 386.

Mynt- och justering sverket........................ 206.

Mötespassevolanskassornas fond ............... 70, 76.

Utlåtanden

Sid.

629

633

N.

Nationalmuseum ......

Naturhistoriska riksmuseum, se Veten-skapsakademien.

264.

Nautisk-meteorologiska byrån.....................

136.

Navigationsskolorna ...................

142.

629.

Nedre justitierevisionen .

22.

Norrbottens hästjägareskvadrons fond ...

76.

Norrköpings allm. läroverk.

302.

tekniska skola.............

337.

Norrländska avdikningsanslaget ...............

468.

660.

— 798 -

Revisions berättelsen.

Sid.

Norrmalm, latinläroverket å..................... 308.

„ realläroverket öi ..................... 308.

Norrtälje samskola....................................... 302.

Nya elementarskolan i Stockholm ............ 308.

Nyköpings allm. läroverk........................... 304.

„ hospital....................................... 170.

O.

Omberg, skogsskolan å.............................. 445.

Ordboksfonden ..... 351.

Oskarshamns realskola .............................. 306.

P.

Palmqvistska fonden till Stockholms befästande.
................................................... 76.

Pansarbåtsföreningens fond•........................ 124.

Patent- och registreringsverket................. 242.

Pensionsanstalt, barnmorskornas ............ 504.

„ dövstumlärarnes ............ 506.

„ handelsflottans ............... 483.

„ lärarinnornas .................. 492.

Pensionsinrättningar, civilstatens ............ 470.

folkskollärarnes...... 494.

„ telegrafverkets ...... 488.

Pensionskassa, arméns................................. 475.

„ extra provinsialläkarnas 501.

„ flottans ............................. 479.

„ lasarettsläkarnas............... 502.

Pensionskassornas ställning, sammandrag

av ............................................................... 508.

Pensionskassornas d:o under åren 1909—

1913..................................................... 512.

Pensionskassornas inkomst- och utgiftsposter,
jämförelse mellan..................... 510.

Utlåtanden.

Sid.

— 799

Revisions berättelsen.

Sid.

Piteå hospital och asyl .............................. 171.

„ samskola ............................................. 308.

Positionsartilleriregementet, fonden för

omorganisation av ................................. 70.

Posses, Erik, donationsfond ..................... 254.

Post- och imikestidningar, arrendemedel

för............................................................... 351.

Postsparbanken ............................................. 218.

Postverket ...................................................... 521.

Provinsialläkarnas, extra, pensionskassa 501.
Prästerskapets änke- och pupillkassa...... 499.

R.

Reg ementsför vältning ar nes redogörelser

för arméns mundering smedel, sammandrag
av...................................................... 72.

Reservation till Statsrevisorernas berättelse

år 1914...................................................... 621.

Resor, Statsrevisorernas ........................... 618.

Riddarholmskyrkan .................................... 217.

Rikets allm. kartverk ................................. 453.

Riksarkivet ................................................... 254.

Riks för säkring sanstalten.............................. 176, 221.

Rosersbergs slott .......................................... 19.

Rotering skassa, Jämtlands ........................ 91.

s.

Sala samskola ............................................. 304.

Sandförsäljningen vid Haga..................... 17.

Scharps, J. H., donationsfond ............... 265.

Schillers, Gustav, stipendiefonder............ 318.

Serafimerlasarettet ....................................... 394.

Sifferuppgifternas överensstämmelse med

räkenskaperna, ang. ansvarigheten för 620.

Utlåtanden

Sid.

662.

800 —

Revisions berättelsen.

Sid.

Sjöförsvarsdepartementet ........................... 92.

Sjökarteverket................................................ 134.

Sjökrigshögskolan.......................................... 130.

Sjökrigsskolan................................................ 132.

Sjömätningar, anslaget för........................ 134.

Sjöstedtska tomten ....................................... 70.

Skara allm. läroverk ................................. 302.

„ domkyrka .......................................... 272.

,, veterinärinrättning ........................... 433.

Skellefteå samskola....................................... 308.

Skiften och avvittringar.............................. 452.

Skogshåll, skogsskolan...å........................... 445.

Skogshushållningen å statens skogar ...... 541.

Skogsinstitutet................................................ 442.

Skogsskolorna................................................ 444.

Skogsvårdsavgifter ...................................... 229.

Skånska hovrätten ..................................... 28.

Skövde realskola ................................... 302.

Slott, Stockholms, anslaget till reparationer
å.................................................... 6.

Slottet, kungl., anslag till brandväsendet

m. in. vid .............................................. 7.

Småskollärares m. fl. ålderdomsunderstöds anstalt

........................................................ 497.

Snoilsky-fonden............................................. 351.

Socialstyrelsen............................................ 180.

Statens affär sdrivande verk........................ 514.

„ järnväg shy gg nåder ....................... 514.

„ järnvägstrafik................................ 514.

„ järnvägars änke- och pupillkassa 485.

„ vatten fallsverk................................. 530.

Statistiska centralbyrån ............................. 246.

Statskontoret................................................... 199.

Statskontorets expensmedel ....................... 201.

Statsinkomsterna, jämförelsetabeller mellan
deras beräknade och influtna belopp
........................................................... 570.

Statsverkets tillgångar och skulder ......... 5.

Utlåtanden.

Sid.

664.

637.

643.

801

Revisions berättelsen.

Stockholms allmänna barnhus .................. 401.

„ hospital....................................... 170.

„ latinläroverk, norra ............... 308.

n ii södra ............... 308.

„ navigationsskola........................ 142.

„ realläroverk å Norrmalm 308.

ii ii å Östermalm 308.

„ slott, anslag till reparationer å 6.

,, anslag till brandväsendet
och yttre lyshåll ningen

vid...............

stads kronoräkenskaper och

länens landsböcker 152.

ii läroverks byggnadsfond ...... 308.

„ undervisningsverk.................. 308.

„ tekniska skola........................... 336.

Strängnäs allm. läroverk ........................... 304.

„ domkyrka.................................... 272.

Strömsholms hingstdepå............................ 438.

,i slott.......................................... 18.

Strömstads samskola.................................... 306.

Stuteriöverstyrelsen och stuteristaten ...... 438.

Stämpeluppbörden ....................................... 204.

Sundsvalls allmänna läroverk .................. 308.

Svea hovrätt................................................. 25.

Svenska akademien.................................... 350.

i, hydrografisk-biologiska kommissionen.
............................ 467.

ii pansarbåtsföreningens fond ...... 124.

Sveriges geologiska undersökning ............ 457.

Sällskapet för folkundervisningens befrämjande.
................................................. 324.

Säters hospital .......................................... 171_

Söderhamns realskola ................................. 302.

Södermalms allm. läroverk........................ 308.

Södertälje samskola ................................... 304.

Utlåtanden.

Sid.

Bevisionsberättelse ang. statsverket för år 1913.

101

- 802 —

Revisions- Utstånden,

berättelsen.

Sid. Sid.

T.

Tekniska högskolan.......................................

„ högskolans in åter i alprovnings -

anstalt.......................................

Tekniska skolorna .......................................

Telegrafverket............................ ..................

Telegrafverkets pensionsinr ältning ar ......

Tomtören för reglering av V axholms stad
Trafikinkomster och utgifter å statens

järnvägar 1904—1913...........................

Tranebergs m. fl. broars medel
Trosspassevolansfonden
Trälleborgs samskola

Tullmedel ......................................................

Tullverket ......................................................

Tvång suppfostringsanstalten å Bona

327.

330.

336.

525.

488.

70.

518.

155.

76.

306.

228.

224.

35.

662.

U.

Uddevalla realskola .............................

....... 306.

Ulriksdals slott......................................

13.

Uituna lantbruksinstitut.......................

........ 418.

„ egendom ...................................

420.

Umeå allm. läroverk.............................

........ 308.

Universitetet, Lunds.............................

........ 286.

„ Uppsala...

........ 280.

Uppfostringsanstalten å Bona

........ 35.

Uppsala allm. läroverk......................

........ 302.

„ domkyrka...............................

........ 272.

„ hospital och asyl

........ 170.

„ landsarkiv ............................

........ 257.

„ universitet ............................

........ 280.

Utrikesdepartementet............................

........ 38.

803 —

Revisions berättelsen.

Sid.

Utl&tanden.

Sid.

V.

Vadstena samskola....................................... 302.

„ hospital och asyl........................ 170.

v krigsmanshus fond........................ 70, 76.

„ landsarkiv.................................... 256.

Varbergs realskola....................................... 306.

Vattenfallsstyrelsen och statens vattenverk 530.

D:o\ d:o, översikt av den ekonomiska
ställningen den 31 december 1913...... 532.

Vaxholms stad, tomtören för reglering av 70.

Vegafonden ................................................... 368.

Vetenskapsakademien.................................... 354.

Veterinärinrättning en i Skara.................. 433.

Veterinärinstitutet ....................................... 430.

Vimmerby samskola .................................... 302.

Visby allm. läroverk ................................. 308.

„ arkivdepå .......................................... 261.

„ domkyrka .......................................... 276.

„ hospital ............................................. 171.

Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien
............................................................ 370.

Volontär vakans fonden................................. 76.

Väddö kanals medel.................................... 155.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen............ 155.

Värvade armén, sammandrag över samtliga
kostnader för: se Garnisonerade
armén.

Vänersborgs allm. läroverk........................ 302.

„ hospital och asyl.................. 171.

Västerviks allm. läroverk......................... 302.

„ hospital....................................... 170.

Västerås allm. läroverk.............................. 304.

„ domkyrka....................................... 274.

Växjö allm. läroverk ............................... 304.

660.

632, 660.

— 804 —

Växjö domkyrka .......................

„ hospital ...........................

läroanstalt för blinda...

Revisions berättelsen.

Sid.

274.

170.

392.

Utlåtanden.

Sid.

Y.

Ystads allm. läroverk ..

304.

Z.

Ziebethska fonden

351.

Å.

Ålderdomsunderstödsanstalt, småskole lärares

m. fl...........................................

Åmåls samskola ..........................................

497.

306.

Ä.

Ängelholms samskola .................................

Änke- och pupillkassa, civilstatens

„ elementarlärarnes

^ n „ folkskolelärarnes

„ „ prästerskapets ...

„ statens järnvägars

306.

470.

490.

494.

499.

485.

ö.

Örebro allm. läroverk .................

„ tekniska skola.................

Örnsköldsviks samskola ...............

Österma Ims realläroverk

.304.

337.

308.

308.

805

Revisions berättelsen.

Östersunds allm. läroverk........................... 308.

Östersunds hospital .................................... 171.

Österåsens tung sotssanatorium .................. 169.

Överintendentsämhetet ................................. 211.

Översikt över statsverkets tillgångar och

skulder ...................................................... 5.

Översikt av statens vatten/‘allsverks ekonomiska
ställning den 31 december 1913 532.

Överstyrelsen för rikets allm. läroverk ... 300.

överståthållareämbetet................................. 146.

Överståthållareämbetets depositionsmedel 150.

Utlåtanden.

Sid.

633.

650.

Tillbaka till dokumentetTill toppen