den år 1897 af dem verkstälda gran skinn (Framställning / redogörelse 1898:SV)

RIKSDAGENS

REVISORERS

BERÄTTELSE

den år 1897 af dem verkstälda gran skinn

STATSVERKETS

jemte dertill hörande fonders tillstånd,
styrelse och förvaltning under år 1896j

jemte

de, i anledning af samma berättelse, infordrade och till

K0NGL. MAJ:T

afgifna underdåniga utlåtanden.

STOCKHOLM

ISAAO MAKeUS’ BOKTRYOKKRI-AKTJKBOT.AH,

1898.

t l !J

IH/i

> % å ■? ^ ^ $ $ / %

■ *■?? r* •: i ; w. i -i i

« / * * > &

| p | rf rp rii

^ k

5 ./ . /

►! < I

i \ ?!

1? fe

C. ■■•■: ! ;■! I c

sy\» Jffrr ; l/; ; f|i

‘ . . * /» < j». » I - ; i l. I

4>i'' tf '' >! i . i fri ■ ", fi ■''! fii" ; : .. . *’1 i i

■ apar .

UH »U 1 )c ! •

ii ;[•>•

Ult.fr

:Ufc

, rJ t ’

i _ :

- V. J • : .i : ■■•■ T -

•i .f •" 11 ... ''é''u xtv f .«M

Ingress.................................................................... ..................................Bid. 1

Öfversigt af statens finansiela ställning vid slutet af år 1896......... „ 4

Första Hufvudtiteln.

Hot- och slottsstaterna.

Statsanslaget till reparationer å Stockholms slott m. fl. för de Kongl.

hofven upplåtna byggnader................................................................. ,, 5

Anslaget till brandväsendet och yttre lyshållningen vid Kongl.

slottet och Arfprinsens palats ................................... ,, 6

Drottningholms lustslott .......................................................................... ,, 8

Framställning om utarrendering i vidsträcktare mån af den till

slottet hörande jord, § 1,........................................................... ,, 9

Gripsholms slott ....................................................................................... ,, 10

Ulriksdals slott ........................................................................................ ,, 11

Haga lustslott och park...................................................................... ,, 13

Strömsholms slott....................................................................................... ,, 15

Anmärkning angående bristfällig brandredskap vid sistnämnda

slott, § 1,..................................................................................... ,, 16

Meddelande angående slottskassornas tillgångar vid 1896 års

slut m. m....................................................................................... ., 16

Framställning angående ändrad uppställning af slottskassornas

räkenskaper................................................................................. ,, 20

Riksmarskalksembetets utlåtande......................................................... ,, 493

Ståthållarens på Drottningholms slott yttrande ............................ ,, 494

'' Ståthållareembetets på Strömsholms slott yttrande ........................ „ 495

Ståthållareembetets på Stockholms slott yttrande........................... ,, 496

Meddelande angående afslutad kartläggning af de till Kongl.

slotten hörande egoområden ...................................................... ,, 20

— IV —

Andra Hufvudtiteln.

Justitiedepartementet.

Justitiedepartementet ................................................................................. Sid. 22

Högsta domstolen och Nedre justitierevisionen................................ „ 23

Justitiekanslersembetet........................................................................ „ 24

Svea Hofrätt ............................/.............................................................. „ 25

Göta „ „ 27

Hofrätten öfver Skåne och Blekinge ................................................. „ 28

Krigshofrätten......................................................................................... „ 29

Fångvårdsstyrelsen ................................................................................... „ 30

Meddelande angående verkstälda besök å trenne fångvårdsanstal ter,

§ 1,................................................... ,, 32

Erinran angående inredningen af nattcellerna å tvångsarbetsan stalten

i Norrköping..................................................................... „ 32

Fångvårdsstyrelsens utlåtande ............................ „ 497

Tredje Hufvudtiteln.

Utrikesdepartementet.

Utrikesdepartementet............................................................................ „ 34

Uppgifter i fråga om konsulat- och expeditionsafgiftsuppbörden

inom konsulatdistrikten ......................................... „ 46

Uppgift å konsulattjenstemäns inkomster af konsulatafgifter under

år 1895 vid vissa konsulat .......................... „ 46

Dito ä dito dito af expeditionsafgifter vid dito dito ............. ,, 50

Sammandrag af räkenskaperna öfver de från kronans fastighet

i Konstantinopel inflytande medel............................................. „ 51

Fjerde Hufvudtiteln.

Landtförsvarsdepartementet.

Arméförvaltningen ................................................................................. ,, 53

Ordinarie anslag....................................................;.............................. „ 56

- V —

Extra ordinarie anslag ....................................................................... Sid.

Fonder och kassor............................................................................... „

Sammandrag af regementsförvaltningarnes redogörelser för stamtruppens
munderingsmedel ........................................................ ,,

Dito af dito dito för beväringsmanskapets dito .............................. „

Tabell öfver de förr under Arméförvaltningens men numera
under Statskontorets förvaltning stälda fonder och kassor ,,
Sammandrag öfver samtliga kostnader för armén samt beväringen

under år 1896 ........ ,,

Den garnisonerade armén........................ „

Den icke garnisonerade armén .................................................. „

Beväringen....................... „

Förnyade framställningar rörande erforderliga förändringar i

uppställningen af Arméförvaltningens räkenskaper, §§ 1 och 2 ,,

Erinran angående öfverskridande af 4:e hufvudtitelns anslag till

ålder stillägg, § 3 ...................................................................... „

TJttalande angående önskvärdheten af ett snart afslutande af

Fredsförvaltningskomiténs arheten m. m., § 4........................ ,,

Anmärkning angående utbetalande af rekryterings kostnader vid

Vesternorrlands regemente, § 5.................................................. ,,

Framställning angående åtgärder för minskning i kostnaderna
för utbetalning af underhållsmedel frän Vadstena krigsmans huskassa,

§ 6.............................................................................. „

Erinran angående utbetalande af statspris vid kapplöpningar för

kavalleriofficerare å tjenstehästar rn. m., § 7........................ „

Reservation. Ditt. A...................................................................... „

Anmärkning öfver utbetalda reseersättningar till chefen för Krigsskolan
i hans egenskap af t. f. regementschef, § 8............... ,,

Reservation. Litt. B..................................................................... ,,

Uttalande angående befogenheten af vissa för Norrlands artilleriregemente
bestridda kostnader, § 9 .......................................... ,,

Uttalande angående försvaret för Oscar- Fredriksborgs fästning

m. m., § 10 ............................................................................... ,,

Meddelande angående å åtskilliga under Landtförsvarsdepartementet
hörande anstalter verkstälda besök och dervid gjorda

iakttagelser, § 11 ...................................................................... ,,

Reservation. Litt. C.................................................................. ,,

Erinran rörande bristande öfverensstämmelse mellan Arméförvaltningens
hufvudbok och Kammarrättens aktor utskakning i fråga
om åtskilliga propriebalanser, § 12...................................... ,,

79
81

85
491

86
491

491

- VI —

Uttalande angående saknaden af vatten- och afloppsledninqar på

Vaxholms och Oscar-Frediksborgs fästning, § 13................ Sid. 93.

Uttalande angående fortsatt undanhållande af för Ottenbgremont depot

erforderliga betesmarker, § 14 ....................................... ,, 93.

Arméförvaltningens å Civila departementet utlåtande............... ,, 499.

Militära fredsförvaltningskomiténs yttrande ................................. ,, 504.

Bilaga ........................................................... ,, 507.

Kavalleriinspektörens yttrande ...................................................... ,, 508.

Arméförvaltningens å Intendentsdepartementet utlåtande ......... „ 510.

Remonteringsstyrelsens yttrande .................................................. ,, 511.

Arméförvaltningens å Fortifikationsdepartementet utlåtande ... ,, 512.

Chefens för Fortifikationen yttrande............................................ ,, 513.

Arméförvaltningens å Artilleridepartementet utlåtande ........... ,, 515.

Krigsskolan ............................................................................................. ,, 95.

Uppgift å antalet utexaminerade och nyantagna elever, § 1...... „ 96.

Allmänna garnisonssjukhuset .................................................................. ,, 97.

Jemtlands roteringskassa ..................................................................... ,, 99.

Femte Hufvudtiteln.

Sjöförsvarsdepartementet.

Marinförvaltningen ................................................................................. ,, 101.

Ordinarie anslag................................................................................... ,, 106.

Hufvudtitelus besparingsfonder.......................................................... „ 108.

A) För särskilda ändamål reserverade medel.............................. ,, 108.

B) För hufvudtiteln i allmänhet ................................................... ,, 112.

Extra ordinarie anslag ...................................................................... „ 112.

Anmärkning rörande dispositionen af de för Mariningeniörstaten

anvisade aflöningsbelopp, § 1................................................... ,, 116.

Erinringar angående åtskilliga vid Karlskrona artillericorps vidtagna
anordningar, §§ 2 och 3............. ,, 119.

Erinran angående sjöbeväringens vapenöfningar m. m., § 4 ...... ,, 120.

Meddelanda angående fortgången af omarbetningen af flottans

regemente, § 5............................................................................ „ 123.

Erinran angående öfverskridande af 5:e hufvudtitelus anslag till
skrifmaterialier, expenser, ved m. m., § 6..........................

123.

— VII —

mellan Alf vesta och Karlskrona, § 7.........................

Uttalande angående rekryteringen af flottans stam m. ■
Tablå utvisande fortgången af flottans vakanssättning

Marinförvaltningens utlåtande.............................

Bilaga ..................................................................

Stationsbefälhafvarens i Karlskrona yttrande ...

Chefens för Karlskrona artillericorps yttrande

Bilaga ...................................................................

Chefens för flottans stab yttrande .....................

„ „ Reglementskommissionen yttrande ..

Sjökrigsskolan...................................................................

Uppgift å i skolan undervisade kadetter ro. in., §

Anslaget för sjömätningar och Sjökarteverket ...........

Nautisk-meteorologiska byrån........................................

Lotsstyrelsen...................................................................

Tabell öfver Lotsstyrelsens inkomster och utgifter

Navigationsskolorna...........................................................

Uppgift å antalet elever vid nämnda skolor, § 1

gar m. in., q 2

Anmärkning angående

stridd utgift..............................

Marinförvaltningens utlåtande .......

Direktionens för navigationsskolan

vid navigationsskolan i

Kalmar förklaring ..

	Sid.	124.
§ 8	55	125.
V	128.
	55	516.
	55	523.
	55	524.
	55	525.
	55	529.
	55	530.
	55	535.
	55	129.
	55	131.
	55	132.
	55	133.
	55	134.
.......	.55	136.
.......	55	138.
	55	140.
irin-
	55	140.
le-
	55	141.
.......	55	522.
	55	535.

Sjette Hufvudtiteln.

Civildepartementet.

Civildepartementet..................................................................................

Ordinarie anslag...................................................................................

Extra ordinarie anslag ....................................................................

Afsättning till underlättande af arbetares olycksfallsförsäkring in. in

Förskott..................................................................................................

Kommerskollegium ...................................................................................

Patent- och Registreringsverket .........................................................

142.

143.
143.

143.

144.
150.

- VIII —

Uppgift angående sökta och meddelade patent samt registrerade

varumärken, § 1......................................................................... Sid.

Anmärkning rörande utbetald provision å influtna annonsmedel, §2 „

Patent- och Registreringsverkets utlåtande....................................... „

Statistiska centralbyrån .......................................................................... ,,

Rikets Generallandtmäterikontor ............................. „

Rikets ekonomiska kartverk................................................ ,,

1 ro) Ekonomiska kartarbetena i Svea- och Götaland samt ekono miskt-topografiska

kartarbetena i norra Sverige.................... ,,

2:o) Topografiska afdelningen ........................................................ „

Uppgift å under revisionsåret utförda arbeten, § 1 ..................... ,,

Ofverståthållareembetet...................................................................... „

Meddelande angående ett utanordnadt men icke uttaget aflönings belopp,

§ 1................................ „

Erinran angående bristande verificering af ett utbetaldt arvode, § 2 „

Öfverståthållareembetets utlåtande..................................................... „

Öfverståthållareembetets depositionsmedel.......................................... ,,

Stockholms stads kronoräkenskaper och länens landsböcker ............ „

Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen....................................................... ,,

Landtbruksstyrelsen............................................................................... ,,

Meddelande angående besök å Svenska mosskulturföreningens

försöksfält vid Flahult, § 1 ..................................................... „

Jernvägsstyrelsen .................................................................... ,,

Statens jernvägstrafik ........................................................................ „

Statens jernvägsbyggnader.................................................................. ,,

Sammandrag af jernvägsmedlen......................................................... ,,

Tabell öfver inkomster och utgifter under åren 1886—1896...... ,,

Framställning rörande förenklad uppställning af Jemn äg sstyrelsens
räkenskaper, § 1........................ ,,

Erinran angående den för förvaring af effekter vid Stockholms

centralstation utgående godtgörelse, § 2...................................

Uttalande angående sättet för anskaffningen af den för statsbanorna.
erforderliga trafikmateriel, § 3 ............................... ,,

Reservation. Litt. D......................................................................... „

Erinran rörande biljettprisen för resa Stockholm—Malmö m. m., § 4 ,,

Anmärkning rörande ett till en utom jernvägsförvaltningen stående
person utbetaldt arvode, § 5............................................ „

Jernvägsstyrelsens utlåtande ............................................................. ,,

Skiften och afvittringar ........................................................................ ,,

Landtbruksakademien .............. ,,

151.

152.
536.
154.
156.
158.

158.

160.

162.

164.

166.

540.

167.

168.
170.
174.

176.

178.

180.

186.

188.

190.

192.

193.
491.

194.

195.
541.

196.

197.

— IX

Uppgift å de till akademiens experimentalfält utgående anslags belopp.

...........................................................................................

Erinran angående användningen af ett för akademien anvisadt

anslag, § 1 ................................................................................

Landtbruksakademiens förvaltningskomités utlåtande....................

Ultuna landtbruksinstitut .......................................................................

Ultuna egendom............................,....................................................

Uppgift å antalet elever och lärlingar under undervisningsåret

1895—1896, § 1........................................................................

Meddelande angående vid institutet anstäldt besök och dervid

gjorda iakttagelser, § 2 ..........................................................

Styrelsens för Ultuna landtbruksinstitut utlåtande .......................

Bilagorna 1—3 ....................................................................................

Alnarps landtbruksinstitut......................................................................

Redogörelse för den under läroåret 1895—1896 vid institutet

meddelade undervisning, § 1 ....................................................

Öfversigt af de till öfriga läroverk för landtbruket för revisionsåret

anvisade anslagsmedel ...............................................................

Svenska trädgårdsföreningens elevskola ..............................................

Uppgift å antalet elever, § 1 ............................................................

Stuteriöfverstyrelsen och stuterierna......................................................

Redogörelse för de vid statens hingstdepoter under revisionsåret
inträffade förändringar, § 1 .............................................

Framställning rörande ändrad bokföring af jordbrukets vid

Strömsholms hingstdepot inkomster och utgifter, § 2............

Framställning rörande ändring i arrendevilkoren rörande en del af

jordbruket vid Strömsholms hingstdepot, § 3 ........................

Erinran rörande priset för en för Strömsholms hingstdepot inköpt
hingst in. in., § 4..............................................................

Framställning rörande vidsträcktare användning för remonterin gen

af till afvelsdjur olämpliga hästar, § 5 ......................

Anmärkning rörande brandredskapen vid Strömsholms hingstdepot,
§ 6 ................................................................................

Framställning rörande tillgodogörande af vattenkraften vid

Strömsholm, § 7..........................................................................

Stuteriöfverstyrelsens utlåtande .....................................................

Chefens för Strömsholms hingstdepot yttranden ... 560, 561,

Chefens för Flyinge hingstdepot yttrande .................................

Anslaget till fortsättande af de geologiska undersökningarna inom
riket samt utgifvande af derpå grundade kartor ..................

Rev. Ber. ang. Statsverket för är 1896.

11	199.
11	200.
11	552.
11	•202.
il	204.
11	206.
11	206.
11	554.
1)	556.
11	207.
11	209.
11	210.
11	212.
11	212.
11	213.
11	215.
11	216.
11	217.
11	217.
11	218.
r	219.
ii	219.
ii	558.
562,	563.
ii	561.
a	220.
	II

— X —

Redogörelse för derunder revisionsåret utförda undersöknings och

kartarbeten, § 1 ..............................................................*. Sid. 221.

Öfversigt af de under revisionsåret till understöd åt fiskerinäringen
utbetalda anslagsmedel ..................................................... „ 222.

Sjunde Hufvudtiteln.

Finansdepartementet.

C „ ... ..... J ''<■ "''■] /'' : •

Finansdepartementet ...............................................................................

Finansdepartementets kontroll- och justeringsbyrå.............................

Kammarkollegium ...................................................................................

Framställning rörande behofvet af rymligare lokaler för Kammararkivet,
§ 1...........................................................................

Kammarkollegii utlåtande...............................................................

Bilaga..........................................................................................

Redogörelse angående eganderättsförhållandena vid Husqvarna

gevärsfaktori, § 2........................................................................

Reservation Litt. E. .......................................................................

Kammarkollegii utlåtande...............................................................

Utredning angående eganderättsförhållande vid Finspongs styckebruk,
§ 3 .....................................................................................

Reservation Litt. E. ...........................................i,.......................

Kammarkollegii utlåtande..............................................................

Statskontoret ............................................................................................

Redogörelse öfver de under Statskontorets förvaltning stälda

fonder, § 1 ................................................................................

Tabell öfver statsverkets inkomster under år 1896, § 2...........

Ordinarie inkomster ......................................................................

Bevillningar....................................................................................

Tabell öfver de under revisionsåret gjorda afkortningar å statsverkets
inkomster, § 3 ...............................................................

Stämpeluppbörden .........................................................:........................

Myntverket ...............................................................................................

Kontrollverket.........................................................................................

Kammarrätten...........................................................,..............................

Kammarrättens aktoratsräkning .............................i...........................

Öfverintendentsembetet ...........................................................................

224.

226.

228.

563.

565.

229.

492.

567.

242.

492.

569.

250.

256.

258.

260.

262.

264.

265.
267.

269.

270.

271.

— XI -

Framställning angående tillgodogörande af åtskilliga obegagnade

lokaler i Örebro slott, § ...........................................................

Frinran angående landslxöfdiligens i Karlstads län underlåtenhet

att bebo det åt honom upplåtna boställe, § 2 ..........

öfverintendetsembetets utlåtande...................................................

Länsstyrelsens i Örebro län yttrande ......................................

„ i Karlstads län „

Landshöfdingen A. Malmborgs förklaring...................................

Riddarholmskyrkan....................................................................................

Postverket .............................................................................................

Postsparbanken.........................................................................................

Redogörelse för Postsparbankens rörelse under år 1896 m. m.,

§ 1 ................................................................................................

Telegrafverket ............................................„...........................................

l:o) Telegrafmedel ............................................................................

2:o) Telefonmedel...............................................................................

Framställning rörande behofvet af nytt formulär för Telegrafverkets
räkenskaper, § 1 ............................................................

Telegrafstyrelsen utlåtande .............:.................................................

Tullverket...................................................................................................

Domänstyrelsen .........................................................................................

Tabell öfver nettobehållningen under år 1896 af kronans utarrenderade
domäner, § 1 ...................!.......•..............................

Skogsinstitutet .......................................................................................

Uppgift å elevantalet, § 1 ...............................................................

Skogsskolorna.................................................................................v........

Uppgift å elevantalet..........................................................................

Sid. 273.

11	274.
H	569.
n	570.
a	571.
	572.
	274.
	275.
	278.
it''. It 71	280.
11	281.
ii	281.
ii	283.
v	285.
u	573.
ii	287.
ii	291.
ii	297.
ii	298.
ii	300.
ii	301.
ii	301.

Åttonde Hufvudtiteln.
Ecklesiastikdepartementet.

Ecklesiastikdepartementet ........................................................................

Erinran angående till tjensteman inom departementet utbetalda

ersättningar för renskrifningsarbete, § 1.................................

Registrator^ i Ecklesiastikdepartementet utlåtande ..................

Riksarkivet .......................................................................

302.

576.

304.

XII

Kongl. Biblioteket .............................................................................

Meddelande angående i Kongl. biblioteket anstäldt besök, § 1

Nationalmuseum ..................................................................................

Konsistorierna och läroverken ........................................................

Upsala stift......................................................................................

Linköpings stift ...........................................................................

Skara ...............................................................................

Strengnäs
Yesterås
Yexiö

Lunds „ ...................................................................................

Göteborgs „ ...................................i................................................

Kalmar „ ....................................................................................

Karlstad^ „ ....................................................................................

Hernösands „ ....................................................................................

Visby „ ...................................................................................

Stockholms stad ...................................................................................

Rekapitulation .....................................................................................

Tabell öfver lärjungarnes antal inom de särskilda stiften............

Beräkning öfver kostnaden för hvarje lärjunges undervisning vid

de allmänna läroverken .........................................................

Erinran angående brandförsäkring af åtskilliga allmänna läro verksbyggnader,

§ 1......''..............................................................

l:o) Upsala domkapitels utlåtande ...................................................

Rektorns vid Enköpings allmänna läroverk yttrande...............

2:o) Linköpings domkapitels utlåtande...........................................

Rektorns vid Yadstena allmänna läroverk yttrande..................

Bilaga.............................................................................................

Rektorns vid Vesterviks allmänna läroverk yttrande...............

Bilaga..........................................................................................

3:o) Skara domkapitels utlåtande .........................................

4:o) Strengnäs „ „ ......................................................

Rektorns vid Nyköpings allmänna läroverk yttrande...............

Bilaga.........................................................................................

T. f. Rektorns vid Eskilstuna allmänna läroverk yttrande......

Bilaga............................................................................................

T. f. Rektorns vid Askersunds allmänna läroverk yttrande ...

Bilagorna A. och B. .................................................................

5:o) Lunds domkapitels utlåtande......................................................

6:o) Göteborgs „ „ ......................................................

Sid.	306.
?7	307.
V	308.
77	314.
77	314.
77	314.
77	316.
77	316.
77	316.
7?	318.
7?	318.
77	320.
77	320.
77	320.
77	322.
>7	322.
77	322.
77	324.
77	326.
77	326.
77	327.
77	577.
77	578.
77	578.
77	579.
7’	580.
77	580.
77	581.
V	581.
77	582.
77	583.
77	583.
77	584.
77	584.
77	585.
77	586.
77	587.
77	588.

XIII

Rektorns vid 5-klassiga läroverket i Göteborg yttrande .....

Bilaga.................................>.......................................................

Rektorns vid Uddevalla allmänna läroverk yttrande ...........

Bilaga .............................................................................;..........

T. f. Rektorns vid Strömstads allmänna läroverk yttrande

Bilaga........................................................................................

Rektorns vid Halmstads allmänna läroverk yttrande...........

Bilaga ..........................................................................................

Rektorns vid Yarbergs allmänna läroverk yttrande..............

Bilaga.................................................;......................................

7:o) Kalmar domkapitels utlåtande...........................v..................

Bilaga.........................................................................................

8:o) Karlstads domkapitels utlåtande.....................................i(......

Rektorns vid Kristinehamns allmänna läroverk yttrande......

Rektorns vid Filipstads d:o d:o d:o .......

Rektorns vid Åmåls d:o d:o d:o ......

Bilaga..........................................................................................

9:o) Hernösands domkapitels utlåtande.........................................

Rektorns vid Luleå allmänna läroverk yttrande....................

Rektorns vid Sundsvalls d:o d:o d:o .........■...........

Bilaga.......................................................................................

T. f. Rektorns vid Skellefteå allmänna läroverk yttrande ...
T. f. Rektorns vid Ornsköldsviks d:o d:o d:o

Bilaga.........................................................................................

10:o) Yisby domkapitels utlåtande .............................. ................

Rektorns vid Yisby allmänna läroverk yttrande.....................

Anmärkning rörande ett för läroverkets i Borås räkning verkstol
inköp från läroverkets rektor af åtskilliga läcker och fåglar, § 2

Skara domkapitels utlåtande .........................................

Rektorns vid allmänna läroverket i Borås förklaring

Upsala universitet .....................................................................

Uppgift å antalet studerande, § 1 ....................................

Erinran angående dispositionen af å två professor slöner inom
Juridiska fakulteten vid Upsala universitet uppkomna besparingar,
§ 2..........................................................

Universitetskanslerns utlåtande....................................

Större akademiska konsistoriets i Upsala yttrande

Juridiska fakultetens yttrande ....................................

Anmärkningar vid Upsala universitets räkenskaper för år 1896,
§ 3 ..............................................................................

. Sid.	588.
11	589.
n	589.
* 11	589.
ii	590.
ii	590.
ii	590.
ii	591.
n	592.
ii	592.
i)	592.
ii	598.
ii	593.
n	594.
n	594.
ii	595.
v	595.
ii	595.
ii	596.
ii	597.
ii	597.
n	597.
ii	598.
V	598.
11	599.
11	599.
'' >1	328.
11	600.
11	600.
11	329.
11	332.
V	333.
11	601.
11	602.
V	603.
I 11	334.

XIV

Universitetskanslerns utlåtande....................................................

Större akademiska konsistoriets i Upsala yttrande ..................

Meddelande angående anstäldt besök i Upsala universitets räntekammare,
§ 4 ..............................................................................

Lunds universitet.................■..........................................i.....................

Uppgift å antalet studerande, § 1 ..................................................

Karolinska-mediko-kirurgiska institutet ..................................................

Uppgift å antalet studerande, § 1 .......................................

Anmärkning vid institutets räkenskaper för år 1896, § 2 .........

Universitetskanslerns utlåtande.....................................................

Lärarekollegiets vid institutet yttrande .......................................

Kongl. och Hvitfeldtska stipendieinrättningen ...................................

Högre lärarinneseminariet........................... . ..........................................

Uppgift å antalet lärjungar under revisionsåret, § 1 ..................

Folkundervisningen ..................................................................................

Sällskapet för folkundervisningens befrämjande ................................

Uppgift å antalet lärjungar vid Sällskapets läroanstalt under

läsåret 1896 — 1897, § 1 ....................................

Tekniska högskolan ..............................................»*•...............................

Uppgift å elevernas antal under revisionsåret, § 1 .....................

Meddelande angående anordningarne vid den vid högskolan

inrättade materialprofningsanstalten, § 2 ....................................

Reservation Litt. F. ..........................................................................

Anmärkning angående för vissa göromål utbetalda särskilda godt görelser,

§ 3 ...................................................................................

Styrelsens för Tekniska högskolan utlåtande..............................

Sekreterarens och Kamrerarens vid högskolan förklaring ......

Föreståndarens för Bergsskolan förklaring ................................

Tekniska skolorna ..................................................................................

Uppgift å antalet lärjungar vid nämnda skolor, § 1 ..................

Anmärkninqar vid Ebersteinska skolans räkenskaper för år 1896,

§§ 2 och 3 ....................................................................................

Styrelsens för nämnda skola utlåtande ..............................:........

Bilaga .....................,......................................................a...............

Gymnastiska centralinstitutet..........................................................i...;...

Uppgift å antalet elever och vid institutet vårdade patienter

under undervisningsåret 1895—1896, § 1.................................

Medicinalstyrelsen ....................................................................................

Medicinalstyrelsens redovisning öfver de till hospitalsväsendet anslagna
medel ...................................................................................

Sid.	607.
n	608.
ii	336.
v	337.
ii	339.
n''	340.
11	343.
n	343.
h	611.
fr	612.
ii	344.
ii	346.
ii	349.
ii	350.
fr''	352.
ii	354.
ii	355.
ii	358.
ii	358.
ii	492.
ii	359.
ii	613.
ii	616.
	618.
ii	360.
ii	363.
i%	363.
ii	621.
ii	623.
ii	364.
ii	364.
ii	366.
ii	370.

- xy -

Uppgift å antalet under revisionsåret vårdade sinnessjuke, § 1
Anmärkning rörande räkenskapen för Adelswärdska stiftelsen, § 2
Erinran anaående vissa anordninqar vid Kristinehamns hospital,
, § 3 ...........................................................................................

Reservation. Kitt. G.........................................................................

Erinran angående prisen å de för nämnda hospital inköpta födoämnen,
§ 4 ......................................................>■..............................

Anmärkning rörande den mindre tillfredsställande luftvexlingen

vid TJpsala hospital, § 5 ...........................................................

Uttalande angående den olika användningen af isolering ssystemet

vid Kristinehamns och Upsala hospital, § 6 ......................

Medicinalstyrelsens utlåtande...................................................

Kamrerarens i Medicinalstyrelsen förklaring ....... .....

Bilaga..........................................................................................

Hospitalsdirektionens i Kristinehamn yttrande...........................

öfverläkarens vid Kristinehamns hospital yttrande..................

Direktionens för Upsala hospital yttrande .................................

Bilaga................................................................................it;........

Öfverläkarens vid Upsala hospital yttrande ..............................

Allmänna barnbördshuset ........................................................................

Uppgift å antalet af under revisionsåret å inrättningen vårdade

patienter, § 1............*.......................................................................

Framställning angående komplettering i visst fall af inrättningens

räkenskaper, § 2..............................................................................

Direktionens öfver, inrättningen utlåtande...................................

Veterinärinstitutet ..................................................................................

Uppgift å antalet elever, § 1 ...........................................................

Meddelande angående å institutet anstäldt besök, § 2 ...............

Veterinärinrättningen i Skara .............................................................

Anmärkning rörande en med inrättningens medel bestridd utgift,
§ 1...........................:..................................................................

Styrelsens öfver inrättningen utlåtande .....................................

Svenska akademien..................................................................................

Vetenskapsakademien ...........................................................................

A) Under akademiens öfverinseende ................................................

B) Under akademiens omedelbara förvaltning...............................

1) Statsanslag.............................................................................

2) Statsmedel och donationer samt egna tillhörigheter .........

Vitterhets- historie- och antiqvitetsakademien ....................................

Akademien för de fria konsterna ........................................................

Sjd.	374.
w	375.
11	376,
11	492.
11	376.
11	376.
11	377.
11	624.
11	632.
11	633.
11	634.
11	636.
11	637.
ii	640.
ii	645.
ii	379.
ii	381.
ii	381.
ii	646.
ii	382.
ii	384.
ii	384.
ii	385.
ii	386.
ii	647.
ii	387.
ii	389.
ii	389.
ii	393.
ii	393.
ii	395.
ii	400.
n	403.

— XVI —

A) Statsmedel ........:•>...........................................................................

B) Akademiens enskilda medel .........................................................

Uppgift å antalet elever under läroåret 1896—1897, § 1.........

Musikaliska akademien .......................................................................

A) Statsmedel ........................................................................i..............

B) Akademiens enskilda medel.......................................................

Redogörelse för den vid det under akademiens inseende stälda

musikkonservatoriet under revisionsåret meddelade undervis -

Sid. 403.

405.

407.

408.

409.

ning, § 1 .........................................................................................

Institutet för blinda ................................................................................

Uppgift å antalet lärjungar under skolåret 1896—1897, § 1
Erinran angående fullständig redovisning för E. G. Nybergs

donationsfond, § 2 ...................................................................

Direktionens öfver institutet utlåtande..........................................

Meddelande angående å Institutet vid Tomteboda anstäldt besök, § 3

Läroanstalterna för öfveråriga döfstumma .........................................

Uppgift å antalet elever vid nämnda anstalter under läroåret

1895—1896, § 1 .........................................................................

Läroanstalterna för blinda ....................................................................

Uppgift å antalet elever läsåret 1896—1897, § 1 .....................

Meddelande angående å handtverksskolan i Kristinehamn anstäldt

besök, § 2.............................................................:...........................

Drottninghuset .........................................................................................

Uppgift å antalet der intagna personer, § 1.................................

Serafimerlasarettet .................................................................................

Uppgift å antalet under revisionsåret der vårdade patienter,

m. m., § 1 .......................................................,.....■........................

Danviks hospital ......................:.....■................................................„....

Uppgift å antalet der vårdade personer, § 1................................

Stockholms allmänna barnhus ..............................................................

Uppgift å antalet der vårdade barn, § 1 ......................................

Domkyrkorna .............................................................................................

Anmärkning vid Skara domkyrkas räkenskaper, § 1 ...............

„ „ Strengnäs „ „ § 2 .................

V 11 Vexiö „ „ § 3 .......''..

Anmärkning rörande fortfarande utgående till f. d. Öfver -intendenten II. Zetterwall af arvode såsom arkitekt vid Lunds

domkyrka, § 4 ................................................................................

Anmärkning vid Lunds domkyrkas räkenskaper, § 5 ..................

„ „ Göteborgs „ „ ...........................

11	412.
11	413.
11	415.
11	415.
11	648.
11	417.
11	418.
11	419.
11	420.
11	421.
11	421.
11	422.
11	424.
11	425.
11	428.
11	429.
11	430.
V	431.
11	433.
	434.
11	436.
11	436.
11	436.

437.

438.

439.

XVII —

Skara domkapitels utlåtande .........................

DomkyrkosyBslomannens i Skara förklaring

Domkapitlets i Strengnäs utlåtande ..............

Bilaga..............................................................

Domkapitlets i Yexiö utlåtande ....................

„ i Lund „ ...................

Domkyrkorådets i Lund yttrande ................

Domkapitlets i „ utlåtande.................

Domkyrkorådets i „ yttrande .................

Göteborgs domkapitels utlåtande...................

„ domkyrkoråds yttrande .................

Bilaga..............................................................

Bibelkommissionen .....................................................

Sid. 650.

• Tf:

651.

652.

653.

654.

655.

656.

657.
440.

Nionde Hufvudtiteln.

Pensions- och indragningsstaterna.

Civilstatens pensionsinrättning ..............................................................

Arméns pensionskassa .............................................................................

Flottans „ ..............................................................................

Handelsflottans pensionsanstalt...............................................................

Statens jernvägstrafiks pensionsinrättningar .......................................

Telegrafverkets „ ......................................

Elementarlärarnes enke- och pupillkassa.............................................

Folkskolelärarnes pensionsinrättningar...................................................

Småskolelärares in. fl. ålderdomsunderstödsanstalt..............................

Presterskapets enke- och pupillkassa ...................................................

Tabell öfver ofvan omförmälda pensionskassors ställning ............

Jemförelsetabell utvisande procenttalet mellan samma kassors

inkomst- och utgiftsposter .........................................................

Sammandrag öfver kassornas ställning åren 1891-—-1896, § 1

442.

446.

451.

454.

456.

460.

462.

464.

466.

467.
470.

472.

474.

- XVIII -

Jernföringstabeller mellan statsinkomsternas beräknade och influtna

belopp under revisionsåret........................................................ Sid. 476

Uppgifter å kostnaderna för åtskilliga komitéer................................. „ 478

Uppgifter angående dispositionen af besparingarne å de särskilda

hufvudtitlarne.................................................................................... „ 481

Meddelande angående de af Revisorerne verkstälda besök.............. ,, 490

Reservationer......................,..................................................................... „ 491

Riksdagens Revisorer, hvilka nedannämnda dag fulländat den granskning
af statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning
år 1896, som enligt stadgandet i § 72 Riksdagsordningen och
Kongl. kungörelsen den 19 Maj 1893 tagit sin början den 1 nästlidne
Oktober, få härmed afgifva den berättelse, som i § 6 af samma kungörelse
föreskrifves.

Vid revisionsförrättningens början fingo Revisorerne från Finansdepartementet
emottaga de af nedannämnda myndigheter, verk och inrättningar till
Kongl. Maj:t afgifna berättelser rörande förvaltningen under år 1896 af de
till deras förfogande stälda medel, nemligen:

från Fångvårdsstyrelsen,

» Utrikesdepartementet,

» Arméförv ältning en,

» Chefen för Krigsskolan,

» Direktionen för Allmänna garnisonssjukhuset,

» Jemtlands roteringskassa,

» Mar in förn ältning en,

» Chefen för Sjökrigsskolan,

» Lotsstyrelsen,

» Direktionerna för navigationsskolorna,

» Kommerskollegium, .

» Patent- och registreringsverket,

» Statistiska centralbyrån,

» La ndtmäter istyr elsen,

» Chejen för Rikets allmänna kartverk,

» Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

» Landtbruksstyrelsen,

» Jernvägsstyrelsen, angående statens jernvägstrafik och statens

jern vägsbyggnader,

» Landtbruksakademien,

» Ultuna landtbruksinstitut,

Rev. Ber. ang. Statsverket för är 1896.

- 2 —

från Alnarps landtbruksinstitut,

» Alnarps mejeriinstitut,

» Styrelsen för Svenska trädgårdsföreningens elevskola,

» Stuteriöfverstyr elsen,

» Chefen för Sveriges geologiska undersökning,

» Finansdepartementets kontroll- och justering sbyrå,

» Statskontoret, angående statsverket, stämpeluppbörden och
undsättningsfonden,

» Myntdirektören,

» Kontrolldirektören,

» öfverintendentsembetet,

» Generalpoststyrelsen,

» Styrelsen för Postsparbanken,

» Telegrafstyrelsen,

» Generaltullstyrelsen,

» Domänstyrelsen,

» Riksarkivet,

» Kongl. Biblioteket,

» Intendenten vid Nationalmuseum,

» Upsala universitet,

» Lunds universitet,

» Karolinska rnediko-kirurgiska institutet,

» Högre lärarinneseminariet,

» Folkskolelärareseminarierna i Stockholm, Upsala, Linköping,
Falun, Lund, Göteborg, Karlstad, Hemö sand, Umeå,
Vexiö och Kalmar,

> Seminariet i Haparanda,

» Sällskapet för folkundervisningens befrämjande,

» Tekniska högskolan,

» Chalmers tekniska läroanstalt,

» Tekniska elementarskolorna i Norrköping, Malmö, Örebro
och Borås,

» Tekniska skolan i Stockholm,

» Tekniska skolan i Eskilstuna,

» Gymnastiska centralinstitutet,

» Medicinalstyrelsen,

» Allmänna barnbördshuset,

» Veterinärinstitutet,

» Svenska akademien,

» Vetenskapsakademien,

— 3 -

från

Akademien för de fria konsterna,

Musikaliska akademien,

Institutet för blinda,

Direktionerna för läroanstalterna i Skara och Vadstena för
öfverdriga döfstumma,

Blindskolan i Vexiö,

Styrelsen för liandtverksskolan i Kristinehamn för blinda,
Direktionen för Serafimerlasarettet,

» » Danviks hospital,

» » Allmänna barnhusinrättningen i Stockholm,

» » Civilstatens pensionsinrättning,

» » Arméns pensionskassa,

» » Flottans pensionskassa,

» » Statens jemn äg strafiks pensionsinrättning ar,

» » Handelsflottans pensionsanstalt,

» » Telegrafverkets pensions inrättning ar,

» » Lärarnes vid elementarläroverken enke- och

pupillkassa,

» » Folkskolelärarnes pensionsinrättning ar,

» » Smdskolelärarnes m. fl. ålderdomsunderstöds anstalt

samt

» » Presterskapets enke- och pupillkassa.

Då tiden för landsböckernas insändande till Kammarrätten är bestämd
till den 1 April och i öfrigt de förvaltande verkens räkenskaper i allmänhet
skola dit aflemnas inom den 1 Maj hvarje år, har naturligtvis endast en
del af dessa räkenskaper före Statsrevisionens sammanträde undergått granskning
inom Kammarrätten. De anmärkningar, som vid den redan skedda
granskningen förekommit inom bemälda embetsverks revisionsafdelning, hafva
emellertid varit tillgängliga för Revisorerne, hvilka i de fall, då förklaringar
deröfver afgifvits, äfven tagit del af förklaringarna.

Med iakttagande af den ordning, i hvilken anslagen finnas å riksstaten
upptagna, få Revisorerne här nedan meddela särskilda, på de olika räkenskaperna
grundade sammandrag af inkomster och utgifter under revisionsåret,
dervid fogande de anmärkningar och iakttagelser i öfrigt, hvartill
granskningen af räkenskaperna gifvit anledning.

— 4

Öfversigt

af statens finansiela ställning vid slutet af år 1896.

Beträffande statens finansiela ställning vid 1896 års slut få Revisorerne,
med hänvisning till den sammanfattning, som under benämning af Kapitalkonto
till rikshufvudboken för samma år blifvit tryckt och utdelad, meddela,
att tillgångarna, deri inbegripet värdet, 332,332,560 kronor 21 öre, å statens

jernvägar........................................................................... kronor 499,263,512: 2 7.

öfverstiga skulderna ................................................... „ 289,566,573: 3 3.

med................................................................................... kronor 209,696,938: 94.

hvilket sistnämnda belopp i kapitalkontot följaktligen
upptages såsom utgående balans för tillgångar.

I Statsutskottets memorial n:o 36 år 1894 är
intagen en tablå öfver ungefärliga värdet af statsverkets
fasta och lösa egendom vid 1892 års utgång,
hvilket värde utförts med kronor 628,229,746: 8 8.

Om från detta belopp
dragés värdet å sådan statens
fasta och lösa egendom,
jernvägar m. m., som redovisas
i rikshufvudboken ... ,, 336,548,203: 8 9.

och till förenämnda utgående balans för tillgångar
lägges återstoden .......................................... „ 291,681,542:99.

visar sig, att statens samtliga tillgångar öfverstiga
skulderna med ...................................................... kronor 501,378,481: 93.

i hvilken summa Riksbankens tillgångar dock
icke ingå.

Då enligt senaste revisionsberättelsen statsverkets
tillgångar utöfver skulderna vid 1895 års

slut utgjorde..................................................................... „ 481,362,786: 07.

visar sig alltså en kapitaltillökning för år 1896 af „ 20,015,695: 86.

kronor 501,378,481: 9 3.

— 5 —

Första Hufvudtiteln.

Statsanslaget till reparationer å Stockholms slott m. fl.
för de Kongl. hofven upplåtna byggnader.

Tillgångar

Debet.

Balans från år 1895:

90: 29.

Uppbörd:

Statsanslag........................................................................ 63,000: —

Från Kongl. hofförvaltningen .................. 6,000: —

Från Arméförvaltningen lemnadt bidrag
till reparationsarbeten å högvaktens

lokal ....................................................... 239: 4 6.

Anmärkningsmedel....................................... 200: 3 9.

Intressemedel .............................................. 9: 53. 6,449: 38. 69,449: 38.

Balans till år 1897:

Slottskassans skulder (för hvilka statsverket icke ansvarar*) ...... 12,222: 40.

Summa 81,762: o7.

*) Jemlikt 1884 års Riksdags beslut.

6 —

Kredit.

Balans från år 1895:

Slottskassans skulder ......................................................................... 15,253:46.

Utgifter:

Löner och arvoden samt hyresersättning .................. 6,400: —

Reparations- och underhållskostnader för:

Kongl. slottet .................................... 42,210: 5 0.

Slottsträdgårdens underhåll.................. 1,546:79.

ArfTurstens palats ................................. 1,205: 08.

f. d. Indebetouska huset ..................... 823: 4 3.

f. d. Oxenstjernska huset .................. 425: 7 7.

Fatburen å Kungsholmen .................. 1,294: 5 2.

Kongl. hofstallet................................... 10,739:86.

H. K. H. Kronprinsens stall ............ 1,862: 66. 60,108: 61. 66,508: 61.

Summa 81,762: 07.

Anslaget till brandväsendet och yttre lyshållningen vid
Kongl. slottet och Arfprinsens palats.

Debet.

Uppbörd:

Statsanslag ......................................................................................... 11,250: —

Balans till år 1897:

Slottskassans skulder (för hvilka statsverket icke ansvarar) ...... 497: 6 7.

Summa 11,747: 67.

Kredit.

Balans frän år 1895:

Slottskassans skulder

1,324: 42.

Utgifter:

Aflöning:

åt tjenstemännen ....................................... 4,255: —

„ gaständarne ......................................... 2,330: —

„ dito för kaminskötsel ........................ 700: —

„ en elektriker för tillsyn och underhåll

af brandskåp och ledningar ......... 175: —

Beklädnad åt gaständarne .

Lyshållningsmateriel .............

Brandredskap .........................

Gasförbrukningsafgift ..........

Elektrisk belysningsafgift ....
Snöskottning och snökörning

Yattenförbrukningsafgift .......

Diverse .................................

7,460: —

170: —

427: 25.

62: —

264: so.

1,620: —

163: —

144: —

112: 20. 10,423: 25.
Summa 11,747: 67.

— 8 —

Drottningholms lustslott.

	Debet.
	Balans från år 1895:
Tillgångar ........................
	Uppbörd:
Statsanslag ........................ Hyres- och arrendemedel:	........................................... 24,600: —
från Drottningholm .... „ Svartsjö ............... Tomtören ...........................	. ... 8,880: — ..... 1,050:— 9,930: — ........................ 653: —

Jordbrukets afkastning ........................... 1,170: 15.

Trädgårdens och parkens dito............... 2,759: 6 7.

Försäljningsmedel för:

skogseffekter ................

diverse ...........................

84: —

83:— 167: —

Intressemedel ............................................. 105: 8 9.

Ersättningsmedel för vägunderhållet m.m. 318:33. 15,104:04. 39 704-04

Balans till år 1897:

Slottskassans skulder (för hvilka statsverket ej ansvarar) ......... 65,455: —

Summa 105,177: 71.

Kredit.

Slottskassans skulder ......

Balans från år 1895:

................................................................. 65,455: —

Transport 65,455: —

— 9 —

Transport 65,455: —

Utgifter:

Aflöning och pensioner m. m. till tjensteman och

betjente ....................................................................... 8,638: 5 3.

Dito till ordinarie arbetsfolk .......... 2,159: —

Dito till dagsverksfolk ................................................... 1,636: 2 9.

Sjukvård och medikamenter ......................................... 477: 60.

Omkostnader för jordbruket .......................................... 4,470: 05.

Dito för trädgården och parken ................................. 8,249: 9 6.

Byggnader och reparationer .......................................... 7,598: 7 4.

Inventariers och redskaps anskaffande och underhåll 2,267: 11.

Ved och lyse samt skurning, städning och tvätt...... 1,175: 4 6.

Kartor .............................................................................. 155: 5 0.

Telefonafgift ...................................................... 100: —

Onera................................................................................ 2,399: 4 9.

Diverse .............................................................................. 394: 32. 39,722: 0 5.

Balans till år 1897:

Tillgångar: Kontant behållning .......................................................6 6.

v Summa 105,177: 71.

§ I -

Såsom af de i räkenskaperna upptagna rubriker kan skönjas, är en
del af den till Drottningholms slott hörande jord utarrenderad; en annan
del åter brukas direkt för slottets räkning. Den försålda afkastningen af
detta senare jordbruk utgjorde för år 1896 allenast 1,170,15 kronor, under
det att utgifterna för jordbruket (till dagsverken m. m.) uppgingo till 4,470,05
kronor.

Då alltså af räkenskaperna att döma afkastningen af sistberörda jordbruk
ej synes stå i rimligt förhållande till utgifterna, hafva Revisorerne velat
ifrågasätta, huruvida ej, då de utarrenderade områdena synas gifva ganska
god nettoafkastning, arrendesystemet, i än vidare mån än hittills skett, må
komma till användning för tillgodogörande af den till Drottningholms slott
hörande jord.

Rev. Ber, ang. Statsverket för är 1896.

— 10 —

Gripsliolms slott.

Debet.

Balans från år 1895:

Tillgångar........................................................................................... 2,997:41.

Uppbörd:

Statsanslag........................................................................ 5,000: —

Anslag från Djurgårdskassan................. 1,300: —

Arrenden, hyror och tomtören ............... 3,571: 5 7.

Försäljningsmedel för:

skogseffekter..................... 19,343:22.

spannmål, hö och halm... 1,442:33.

diverse .............................. 269: so. 21,055: 05.

Vinstutdelning från Allmänna brandförsäkringsbolaget
för byggnader på
landet ......... 100: 02.

Intressemedel ............................................ 38: 02. 26,064:66. 31,064:66.

Summa 34,062: 07.

Kredit.

Utgifter:

Löner och arvoden ........................................................ 6,433: 14.

Arbetskostnader .............................................................. 3,466: 71.

Medikamenter ................................................................. 117:24.

Restaureringsarbeten ...................................................... 10,345:41.

Inventarier ...................................................................... 284: 6 3.

Transport 20,647: 13.

Reparationer ........... 302: 5 0.

Renhållning ..................................................................... 142: 16.

Skogens skötsel .............................................................. 2,407: 5 8.

Omkostnader för park, trädgård, åkrar och ängar .. 1,255: 6 7.

D:o för slottsgrafven med vindbryggan........................ 2,141: 04.

Stensprängning m. m.................................................... 350: —

Onera................................................................................. 514: 7 2.

Telefonafgifter .................................................................. 82: 40.

Diverse.................................... 1,929: 35. 29,772: 55.

Balans till år 1897:

Tillgångar:

Kontant behållning:

I kassan ................................................................. 3,736: 9 2.

Utlånta medel.............................................................. 552: 60. 4?289: 52.

Summa 34,062: 07.

Ulriksdals slott.

Debet.

Balans från år 1895:

Tillgångar............................................................................................. 16:4 4.

Uppbörd:

Statsanslag ...................................................................... 8,250: —

Arrenden, hyror och tomtören .................. 8,377: 5 0.

Jordbrukets afkastning .............................. 544: 8 2.

Transport 8,922: 3 2. 8,250: —

16: 44.

12 —

Transport 8,922:32. 8,250: —

Försälj ningsmedel för:

mursand................................. 294:2 0.

utstämpladt virke .............. 1,461: —

en kasserad häst.................. 85:— 1,840:20.

Utdelning från Allmänna brandförsäkrings -

bolaget för byggnader på landet........ 48: 2 0.

Ersättningsmedel......................................... 395: 5 2.

Från Haga slottskassa öfverförda............ 5,500: —

Anmärkningsmedel....................................... 130:82. 16,837:06.

16: 44.

25,087: 06.

Summa 25,103: 50.

Kredit.

Utgifter:

Aflöningar och arvoden .................................

Onera...............................................................

Ved och koks ...................................................

Medikamenter ...................................................

Lys- och renhållning......................................

Telefonafgift.....................................................

Parkens underhåll ..........................................

Omkostnader för jordbruket...........................

Byggnads- och reparationsarbeten ...............

Brandväsendet..................................................

Anmärkningsarvode...........................................

Diverse...............................................................

7,584: 68.

554: 87.

1,123: 23.

101: 16.

1,049: 42.

80: —

2,665: 51.

3,865: 56.

6,482: 83.

1,136: 92.

19: 62.

350: 7 1. 25,014: 51.

Balans till år 1897:

Tillgångar:

Kontant behållning

88: 99.

Summa 25,103: 5 0.

— 13 —

flaga lustslott och park.

Debet.

Balans från år 1895:

Tillgångar.............................................................................................. 642:9 5.

Uppbörd:

Statsanslag ....................................................................... 8,000: —

Arrenden, hyror och tomtören ............... 6,207: 58.

Ränta å köpeskillingen för Frescati...... 9,200: —

Försäljningsmedel för utstämpladt virke 650: —

Ersättningsmedel ...................................... 1: 4 3.

Anmärkningsmedel ........... 31: 05.

Inkomster af trädgården.......................... 34,275: 17. 50,365:23. 58,365:23.

Balans till år 1897:

Slottskassans skulder (för hvilka statsverket icke ansvarar)......... 9,000: —

Summa 68,008: 18.

Kredit.

Balans från år 1895:
Slottskassans skulder ...................................

10,000: —

Utgifter:

Slottsstatens aflöning ..................................................... 3,345:_

Lösen för boställshö och halm .................................... 247: 14.

Transport 3,592:14. 10,000: —

— 14 —

Transport 3,592: 14. 10,000: —

Arvoden, gratialer och pensioner.............................. 2,655:

Medikaraenter ................................................................ 254: 19.

Onera................................................................................ 242: 13.

Lys- och renhållning m. na.......................................... 633: 15.

Ved................................................................................... 468:7 5.

Byggnads- och reparationsarbeten jemte materialier 5,882: 7 2.

Telefonafgift .................. 80:

Karta öfver Haga.......................................................... 262:71.

Brandväsendet ................................................................. 1,388:40.

Utgifter för trädgården................................................... 35,510: 17.

Till Ulriksdals slottskassa öfverförda........................... 5,500: —

Ränteliqvid ....................................................................... 450:

Anmärkningsarvode........................................................ 4: 66.

Diverse .............................................................................. 378: 57,302: 02.

Balans till år 1897:

Tillgångar:

Kontant behållning ......................................................................... 706: 16.

Summa 68,008: 18.

15 -

Strömsholms slott.

Debet.

Tillgångar

Balans från år 1895:

........................... ..............................e

31.

Uppbörd:

Statsanslag...................................... .................................. 3,000: —

Hyresmedel ......................................................... 100: —

Arrendemedel .................................................... 450: —

Anmärkningsmedel ............................................. 28: 80. 578: so. 3,578- so

Summa 3,582: 11.

Kredit.

U t gifter:

Aflöningar .......................................................

Läkarearvode ...............................................

Understöd .......................................................

Reparationskostnader......................................

Byggnadsmaterialier m. m...........................

Karta med beskrifning....................................

Diverse.............................................................

Balans till år 1897:

Tillgångar:

Kontant behållning......................................................... 72:01.

Utlånta medel................................................................. 600:— 672: 01.

1,118: 90.
37: 50.
250: —
526: 10.
566: 5 7.
112: 90.
298: 07.

2,910: 10.

Summa 3,582: 11.

— 16 —

§ 1.

Af räkenskaperna vidfogad förteckning öfver brandredskapen vid
Strömsholms slott inhemtas, att densamma består af, förutom några handsprutor
och dylik smärre materiel, allenast en större brandspruta på hjul
med slang i två afdelningar samt strålrör och särskild reservvattenkanna
äfven på hjul.

Mot denna större brandspruta framstäldes emellertid redan vid 1894
års brandsyn den anmärkning, att densamma, ehuru brukbar, vore alldeles
otidsenlig och mycket svårhandterlig och i händelse af eldsolycka å Kongl.
slottet icke kunde uppfylla sitt ändamål, hvarför en ny för behofvet lämplig
spruta borde anskaffas. Denna anmärkning, som vid 1895 års brandsyn
upprepades, hade ännu den 30 Maj 1896, då brandsyn åter hölls, ej föranledt
någon åtgärd och blef derför ånyo upptagen.

Då det gifvetvis är af stor vigt, att brandredskapen befinna sig i
ändamålsenligt och tillfredsställande skick, hafva Revisorerne härå velat fästa
uppmärksamheten.

I förestående sammandrag af räkenskaperna för hvardera af de Kongl.
slotten och andra under Första hufvudtiteln hörande anslagstitlar hafva, i
likhet med hvad alltsedan 1885 egt rum, de i räkenskaperna upptagna
skulder uppförts.. under rubrik »Slottskassans skulder, för hvilka statsverket
icke ansvarar».

Denna åtgärd grundar sig, såsom jemväl i sistlidet års revisionsberättelse
omförmäldes, på ett af 1884 års Riksdag fattadt beslut, hvarigenom
godkändes en af Statsutskottet vid samma riksdag uttalad åsigt, att
de Kongl. slotten borde vederbörligen underhållas med de för dem anvisade
statsanslag, utan att statsverket derigenom drabbades af ytterligare utgifter,
äfvensom att de kostnader, som utöfver anslagen nedlades å dessa slott,
och de skulder, som, af sådana kostnader föranledda, vore eller blefve i
slottens räkenskaper uppförda, borde betraktas såsom Hans Maj:t Konungens
hofförvaltnings angelägenhet, den der Riksdagen icke vidkomme.

— 17 —

Beloppen af berörda skulder liksom äfven de å anslagen balanserade
tillgångarnes storlek vid 1896 års slut utvisas af här nedan införda tabell,
som för jemförelses skull omfattar äfven åren 1892—1895:

Rev. Ber. ung. Statsverket för är 189G.

— 18 -

Balans vid slutet af nedannämnda år: 1892: Skulder ........................................................ Tillgångar .......................................................	Statsanslaget till repara-tioner å Stockholms slott med flere för de Kongl. hofven upp-låtna bygg-nader. Kronor.	Anslaget till brandväsendet och yttre lys-hållningen vid Kongl. slottet och Arf-prinsens palats. Kronor.	Drottningholms slott. Kronor.
35,900 13,256	32	1,339 402	97 68	65,497	40

Netto skulder Netto tillgångar	22,643	68	937	29	65,497	40
1898: Skulder........................................................... Tillgångar ......................................................	29,463 11,660	82 33	1,339 656	97 09	65,490	01
Netto skulder Netto tillgångar	17,803	49	683	88	65,490	01
1894: Skulder...................................................... Tillgångar ........................................................	20,969 6,538	33 81	1,339 501	97 36	65,455 46	99
Netto skulder Netto tillgångar	14,430	52	838	62	65,408	01
1895: Skulder........................................	15,253 90	46 29	1,324	42	65,455 18	67
Tillgångar ........................................................
Netto skulder Netto tillgångar	15,163	17	1,324	42	65,436	33
1896: Skulder.....................................	12,222	40	497	67	65,455	66
Tillgångar ................................................
Netto skulder 12,222 Netto tillgångar — —	40	497	67	65,454	34 1

19 —

Gripsholms	Ulriksdals	Haga lustslott och park.	Strömsholms	Skulder.	Tillgångar.	Efter afdrag af till-gångarne
SlUtb.		Slott.		Blott.		Summa.		Summa.		summa skulder.
Kronor.		Kronor.		Kronor.		Kronor.		Kronor.		Kronor.		Kronor.
7,862	80	1,070	49	1,291	59	1	92	103,807	86	22,815	31	80,992	55	1892
7,862	80	1,070	49	1,291	69	1	92	90,148	86	9,156	31
5,310	08	2,399	86	2	82	102	95	98,693	66	17,732	27	80,961	39	1893
5,310	08	2,399	86	2	82	102	95	86,377	24	5,415	85
11,367	28	2,948	33	3,981	41	1	22	94,694	04	18,455	65	76,238	39	1894
11,367	28	2,948	33	3,981	41	1	22	87,606	89	11,368	60
2,997	41	16	44	10,000 642	96	3	31	92,032	88	3,769	07	88,263	81	1895
2,997	41	16	44	9,357	°1	3	31	91,280	97	3,017	16
__ 4,289	52	88	99	9,000 706	16	672	Öl	87,175	07	5,757	34	81,417	73	1896
4,289	62	88	99	8,293	84	672	Öl	86,468	25	5,050	52

20 —

Revisorerne anse sig i detta sammanhang böra fästa uppmärksamheten
å det mindre lämpliga uti sättet för ifrågavarande räkenskapers förande,
enligt hvilket uti desamma finnas sammanförda å inkomstkontot statsanslag
och inkomster af rent privat natur samt å utgiftskontot både utgifter, som
skola med statsanslaget bestridas, och utgifter, för hvilka statsverket ej ansvarar.

En sådan räkenskapsföring försvårar i hög grad den Revisorerne
åliggande granskning af statsanslagets förvaltning och användning, då uti
räkenskaperna ej finnes uppdragen någon gräns emellan de olika utgifterna
med hänsyn till huruvida desamma blifvit af statsanslaget guldna eller betäckts
med enskilda medel.

En ändring uti ofvan berörda sätt för slottsräkenskapernas förande
synes Revisorerne kunna åvägabringas sålunda, att uti räkenskaperna meddelas
särskild redovisning för statsanslagen och deras användande.

Emot en dylik anordning af slottsräkenskaperna torde desto mindre
möta hinder, som densamma redan under en följd af år tillämpats uti de
räkenskaper, som till Riksdagens Revisorer öfverlemnas från Musikaliska
akademien, Akademien för de fria konsterna in. fl. institutioner, hvilka för
sina utgifters bestridande disponera öfver äfven andra medel än statsanslag.

Med anledning af en utaf 1894 års Revisorer framstäld anmärkning
rörande beskaffenheten af de öfver egorna till de Kongl. slotten upprättade
kartor och beskrifningar anbefalde Riksmarskalksembetet, såsom i sistlidet
års revisionsberättelse omnämndes, vederbörande slottsstyrelser att föranstalta
om de anmärkta bristernas afhjelpande antingen genom upprättande af nya
eller kompletterande af gamla kartor med beskrifningar.

Sedan sistlidet års Revisorer fästat uppmärksamheten derå, att de sålunda
påbjudna åtgärderna ännu vid tiden för af dem verkstäld revision ej
för samtliga slottens vidkommande bragts till slut, anförde Riksmarskalksembetet
i underdånigt utlåtande den 22 December 1896, att, sedan Ståthållareembetena
på Haga, Ulriksdals och Drottningholms slott verkstält hvad
dem ålegat med upprättande af nya eller komplettering af gamla kartor,
Ståthållareembetet på Strömsholms slott dåmera till Riksmarskalksembetet
insändt öfver kungsgårdens egor uppgjord ny karta, samt att, enligt uppgift
från Ståthållaren på Gripsholms slott, ny karta öfver slottets egor komme
att af särskilda orsaker upprättas först under loppet af sommaren år 1897.

— 21 —

Enligt hvad Revisorerne, på grund af dem företedda handlingar, äro
i tillfälle vitsorda, har också kartläggningen af Gripsholms slotts egor på
utlefvad tid fullbordats, hvadan numera öfver samtliga Kongl. slottens egoområden
kartor af tillfredsställande beskaffenhet finnas upprättade.

22 —

Andra Hufvudtiteln.

Justitiedepartementet.

För revisionsåret har Justitiedepartementets registrator i särskilda räkningar
lemnat redovisning för de anslagsmedel, sem finnas sammanförda i följande tabell:

	Debet.			K r e d	it.
	Leverering	Skuld	Skuld			Behållning	Summa.
	frän Stats-	till		från		Utgifter.	till
	kontoret.	år 1897.	år 1895.			år 1897.
Andra hufvudtitelns ordinarie an-
slag:
Chefen för Justitiedeparte-
mentet ................................	17,000						17,000				17,000
Departementets afdelning åt
Kongl. Maj:ts kansli ........ Departementschefens ombud	35,649	97	--- -				35,649	97	— —	—	35,649	97
för tillsyn öfver skrifters allmängörande....................	6,675 2,108						6,675 2,108				6,675 2,108
Ålderstillägg ........................	33					33			33
Skrifmaterialier och expen-
ser, ved m. m...................	7,000		802	03	510	37	7,291	66			7,802	03
Extra utgifter, till arvoden
åt e. o. tjensteman............	450						450				450
Allmänna besparingarne, till
gäldande af kostnader för tryckning af blad till fastig-hetsböcker ........................	2,400						2,400				2,400
Sjunde hufvudtitelns ordinarie
anslag:
Postafgifter för tjenstebref
och dylika försändelser, lyf-tade:
år 1896 ............ 537: 67. „ 1897 ............ 188:60.	726	27					726	27			726	27
Andra hufvudtitelns extra ordi-
narie anslag för fortsatt uppe-hållande af lagbyråns verksam-
het ............................................	4,000				556	53	2,997	66	445	81	4,000

Summa	76,009	57	802	03	1,066	90	75,298	89	445	81	76,811	60

— 23 —

Högsta domstolen och Nedre justitierevisionen.

Nedre justitierevisionens registrator har för revisionsåret i särskilda räkningar
redovisat för de i nedanstående tabell sammanförda anslagsmedel:

Debet.

Behållning Leverering
från från

år 1895. Statskontoret.

Andra liufvudtitelns
ordinarie anslag:
Högsta domstolen,

aflöning ............... 162,700: -

Nedre justitierevisionen,
aflöning... — — 120,116: 67.
Dito, gratifikationer — — 700: —

Alderstillägg för

revisionen ............ — — 8,000: —

Dito åt två vaktmästare
i Högsta

domstolen ........... 200: —

Skrifmaterialier och
expenser, ved

m. m................... 33: 10. 6,000: —

Allmänna besparingarne: Tjenstgöringspenningar

åt extra
revisionssekreterare
m. fl............ 2,400: —

Sjunde hufvudtitelns
ordinarie anslag:

Postafgifter för

tjenstebref och dylika
försändelser — — 857: 3 7.

Summa 33: 10. 300,974:04.

Kredit.

Leverering Behållning

Utgifter. till till Summa.

Statskontoret, år 1897.

162,700:---	-- 162,700: —
120,111: 29. 5: 38.	-- 120,116:67,
700:---	-- 700: —
8,000:---	-- 8,000: —
200:—--	-- 200: —
5,986: 36. — —	46:74. 6,033:io.

2,400:—--	-- 2,400: —
857: 37.--	-- 857:37.
300,955: 02. 5: 38.	46: 74. 301,007: 14.

— 24 —

Justitiekanslersembetet.

För revisionsåret har Justitiekanslersembetets registrator i särskilda räkningar
redovisat för de i nedanstående tabell upptagna anslagsmedel:

Debet. Kredit.

Leverering	Skuld	Skuld
från Uppbörd.	till	från	Utgifter.	Summa.
Statskontoret.	år 1897.	år 1895.

Andra hufvud titelns ordinarie
anslag:
Justitiekanslersexpedi -

tionen:

Aflöning och tjenst göringspenningar

... 16,300:— — — — — — —

Amanuens- och vika riatsarvoden.

.......... 2,500: — — — — — — —

Skrifmaterialier och

expenser, ved m. m. 3,250:— 150:— 91:68. 157:35.

Ålderstillägg............ 1,100: — — — — — — —

Sjunde hufvudtitelns ordinarie
anslag:

Postafgifter för tjenstebref
och dylika försändelser
................. 68: 3 0. — — — — — —

16,300:— 16,300: —

2,500: — 2,500: —

3,334:33. 3,491:68.

1,100:— 1,100: —

68: 30. 68: 30.

Summa 23,218:30. 150:— 91:68. 157:35. 23,302:63. 23,459:98.

— 25 —

Svea Hofrätt.

Från Svea Hofrätt har för revisionsåret i särskilda räkningar lemnats redovisning
för de anslagsmedel, som finnas sammanförda i nedanstående tabell:

Debet.

Kredit.

Behållning Leverering

från från

år 1895. Statskontoret.

Behållning

Utgifter. till Summa,

år 1897.

Andra kufvudtitelns ordinarie
anslag:

Svea Hofrättt etc.
Aflöning samt tjenstgörings-
och renskrif -

ningspenningar......... — — 262,983: 34. 262,983: 34. — — 262,983: 34.

Amanuens- och vikari atsarvoden.

................. — — 9,000:— 9,000:— — — 9,000:—-

Göta Hofrätt etc.

Aflöning och tjenstgörings-
samt renskrifningspenningar -

till Göta Hofrätts i
Svea Hofrätt tjenstgörande
embets- och
tjensteman, enligt
Kongl. brefvet den 9

Juli 1896 ................... 6,716: ce. 6,716:66.--- 6,716:66.

Ålderstillägg.................. — — 16,724: 99. 16,724: 99. — — 16,724: 99.

Skrifmaterialier och expenser,
ved m. m.... 944:04. 10,000:— 10,570:09. 373:95. 10,944:04.

Transport 944: 04. 305,424: 99. 305,995: 08. 373: 95. 306,369: 03.

Rev. Ber. ang. Statsverket för dr 1896. 4

— 26 —

Debet.

Behållning Leverering

från från

år 1895. Statskontoret.

Kredit.

Behållning

Utgifter. till

år 1897.

Transport 944: 04.

Allmänna besparingarne,
aflöningsmedel åt
en sjunde division,
jemlikt Kongl. brefvet
den 20 December

1895 ............................

Sjunde hufvudtitelns ordinarie
anslag:

Postafgifter för tjenstebref
och dylika försändelser
.......................... — —

305,424:9 9. 305,995:08.

12,375:— 12,375: —

860: 79. 860: 79.

Summa 944: 04. 318,660: 78. 319,230: 87.

373: 95.

Summa.

306,369: 03.

12,375: —

860: 79.
319,604: 82.

— 27 —

Göta Hofrätt.

För revisionsåret har från Göta Hofrätt i särskilda räkningar redovisats för de
i nedanstående tabell sammanförda anslagsmedel:

Debet.

Leverering

från

ränteriet.

Skuld

till

år 1897.

Skuld

från

år. 1895.

Kredit.

Utgifter.

Summa.

Andra hufvudtitelns ordinarie
anslag:

Göta Hofrätt etc.

Löner åt Hofrättens embets-
och tjensteman
samt tjenstgörings- och
renskrifningspenningar 214,674: 99.
Till amanuenser och ex otra

biträden.................. 7,500: —

Ålderstillägg .................. 12,033: 3 3.

Skrifmaterialier och expenser,
ved m. m....... 3,000: —

Sjunde hufvudtitelns ordinarie
anslag:

Stämpelomkostnader:
Stämpelpapperskontrollanten
........................ 1,800: —

— 214,674: 99. 214,674: 99.

7,500: —
12,033: 33.

7,500: —
12,033: 3 3.

602:48.203:45. 3,399:03. 3,602:48.

1,800:

Summa 239,008:32. 602:48. 203:45. 239,407:35. 239,610:80.

— 28

Hofrätten öfver Skåne och Blekinge.

Från denna Hofrätt har för revisionsåret i särskilda räkningar lemnats redovisning
för de anslagsmedel, som äro sammanförda i nedanstående tabell:

Debet.

Kredit.

LeYerering Skuld Skuld

från , till från Utgifter. Summa,

ränteriet. år 1897. år 1895.

Andra hufvudtitelns ordinarie
anslag:

Hofrätten öfver Skåne
och Blekinge etc.

Löner åt Hofrättens
embets- och tjensteman
samt tjenstgörings-
och ren skrifningspenningar

100,800:— — — — — 100,800:— 100,800: —

Till amanuenser och

e. o. biträden......... 3,500: —--— — 3,500: — 3,500: —

Ålderstillägg............... 3,700:—---- 3,700:— 3,700: —

Skrifmaterialier och

expenser, ved m. m. 2,600:— 846:90. 913:71. 2,533:19. 3,446:90.

Sjunde hufvudtitelns ordinarie
anslag:

Stämpelomkostnader:

Stämpelpapperskontrol lanten

..................... 900: —---- 900: — 900: —

Summa 111,500: — 846:90. 913:71. 111,433:19. 112,346:90.

— 29 —

Krigshofrätten.

För revisionsåret har från Krigshofrätten i särskilda räkningar redovisats för de
i nedanstående tabell sammanförda anslagsmedel:

	Behållning från år 1895.	Debet. Leverering från Statskontoret.	Skuld till år 1897.	Kredit. Utgifter.	Summa.
Andra hufvudtitelns ordi-narie anslag: Krigshofrätten: Aflöning ....................		11,100: —		11,100: —	11,100: —
Skrifmaterialier och ex-penser, ved m. m.......	1,157: 13.		89: 47.	1,246: 60.	1,246: 60.
Andra hufvudtitelns extra ordinarie anslag: Till arvoden åt Krigs-hofrättens ordförande och tre militäre leda-möter .........................		3,250: —		3,250: —	3,250: —

Summa 1,157: 13. 14,350:— 89:47. 15,596:60. 15,596:60.

— 30 —

Fångvårds -

Tillgångar

Debet.

Balans från år 1895:

Uppbörd:

Statsanslag.................................................................................................................................

; Diverse inkomster.......................................................................................................................

Säger

Balans till år 1897:

Skulder:

till Statskontoret................................................................................................................

„ diverse fångvårdsanstalter m. fl..............................................................................

„ fångvårdsanstalternas besparingskassemedel...........................................................

„ fångarnes innestående medel ...................................................................................

Säger

Summa

— 31 —

styrelse!!.

		E n 1	i g	''t hufvud	boken.				Enligt redo-görelsen öfver reservations-anslaget till vård och underhäll af läns- och kronohäkten.
Ordinarie anslag till:	Summa.
Fångvårds styrelsen.		Fångars vård Bestämda anslaget.	och underhåll. Förslags- anslaget.	Ålderstillägg för en del vid Fångvårds-styrelsen och fångvården anstälde embets- och tjensteman.
- -		- -	—	580,936	49	. _	_	580,936	49	11,215	57
59,500		500,900		1,042,340	92	71,627		1,674,367	92	30,000
- -		— —	—	112,362	11	—	—	112,362	11	2,300	13
59,500		500,900		1,154,703	03	71,627		1,786,730	03	32,300	13
				179,937	20			179,937	20	3,500
— —	—	— —	—	91,608	02	— _	—	91.608	02	- -	—
			—	321,614	72	- -	—	321,614	72	- -	—
— —		— —		19,639	20	—	—	19,639	2 0	— —	—
			—	612,799	14	— — —	612,799	14	3,500	—
59,500		500,900		2,348,438	GG	71,627	_	2,980,465	66	47,015	70

— 32 —

Skulder

Kredit.

Balans från år 1895:

Utgifter;

Diverse utbetalningar

Balans till år 1897:

Tillgångar: Kontanta behållningar.........................................................................................

Behållning i materialier ra. .............................................................................

Förskott................................................................................................................

Fordringar:

hos Allmänna hypoteksbanken......................................................................

„ Diverse fångvårdsanstalter m. fl............................................................

„ Statskontoret..............................................................................................

Säger

Summa

§ 1.

Revisorerne hafva besökt länsfängelserna i Jönköping och Karlstad samt kronoRevisorerne,
som jemväl besökt tvångsarbetsanstalten för qvinnor i Norrköping,
mellanväggarne mellan nattcellerna uppförts af korrugerad jernplåt, hvarigenom ej

— 33

		E n 1	i g	t h u f v u	d	boken.
Ordinarie anslag till:			Enligt redo-görelsen öfver reservations-
		Fångars vård och underhåll.	Ålderstillägg för en del vid			anslaget till vård och
Fångvårds styrelsen.		Bestämda anslaget.	t Förslags- anslaget.	Fångvårds-styrelsen och fångvården anstälde embets- och tjensteman.	b u m m a.		underhåll af läns- och kronohäkten.
				580,936	49	_ _	_	580,936	49	_ _	_
59,500		500,900		1,154,703	03	71,627		1,786,730	03	31,616	4 1
— —	—	— —		103,720 116,306 4,150	57 14	— —	—	103,720 116,306 4,150	57 14	z =	;
			—	348,440 40,182	31 12	— —	—	j 388,622	43	15,399	29
—	—	— —		612,799	14	—	—	612,799	14	15,399	29''
59,500,	—	500,900)—	2,348,438	66	71,627	—	2,980,465	6 6	47,015	70

häktet i Norrköping; och hafva dessa besök icke gifvit anledning till anmärkning,
hafva i afseende å anordningarna inom denna anstalt icke haft annan erinran, än att
torde vara fullständigt sörjdt för fångarnes isolering nattetid.

Rev. Ber. ang. Statsverket för år 1890.

— 34 -

Tredje Hufvudtiteln.

Utrikesdepartementet

Tredje hufvudtiteln.

Kabinetts-

Konsuls-

Till svenska
kyrkan i Paris
samt fortsatt

Från andra
hufvudtitlar
till Utrikes-

Summa.

kassan.

utgifvande af
Sveriges
traktater.

departementet

utanordnade

medel.

Debet.

Balans från år 1895:

Tillgångar:

Kontant behållning 66,771:62. 69,446:30.------ 136,217:92.

Fordringar hos

konsuler ............... — — — 112,474: 61. —--—-- 112,474: 61.

Fordran hos Norge,
utgörande den till
betäckande af utgifterna
erforderliga
delen af Norges #

beräknade, men
icke inlevererade
anslag till gemensamma
utgifter för
konsulatväsendet
för år 1894 samt

första halfåret 1895 — — — 46,977:86. —--— 46,97 ^: 8 G.

Inomlinien: Cösterska
balansmedlen
kr. 1,744: 8 7^_______________________________

Säger balans 66,771: 62. 228,898: 77. —--—_____295,670: 39.

Transport 66,771:62.228,898:77.------ 295,670:39.

- 35 —

Tredje hufvudtiteln.

Till svenska Från andra
kyrkan i Paris hufvudtitlar

Kabinetts- Konsuls- samt fortsatt till Utrikes kassan.

kassan. utgifvande af departementet

Sveriges utanordnade

traktater. medel.

Transport 66,771: 62. 228,898: 77. ------

Uppbörd:

Leverering från Statskontoret: Tredje

hufvudtitelns
ordinarie

anslagförår 1896 443,800: — 160,000:— 2,950:—---

Dito d:o extra ordinarie
d:o d:o:

För fortsatt utgifvande
af »Sveriges
traktater» — — — — — — 4,500: — —--

Sjettehufvudtitelns
extra ordinarie
anslag:

Jemlikt Kongl.
brefvet den 20
December 1895,
det Erik Wadner
nådigst tilldelade
anslag, för att
under år 1896 i
Kapkolonien verka
för afsättning af
alster af svensk industri
och svenska

näringar m. m. — — — — — — — — — 4,000: —

Sjunde hufvudtitelns
anslag till
extra utgifter:

Transport 510,571: 62. 388,898:77. 7,450:— 4,000: —

Summa.

295,670: 39.

606,750: —

4,500: —

4,000: —

910,920: 39.

— 36 —

Tredje hufvudtiteln.

Kabinetts- Konsuls kassan.

kassan.

Till svenska Från andra

kyrkan i Paris hufvudtitlar

samt fortsatt till Utrikes utgifvande

af departementet
Sveriges utanordnade

traktater. medel.

Summa.

Transport 510,571:62. 388,898:77. 7,450:— 4,000:— 910,920:39.

Jemlikt Kongl.
brefvet den 10
Aug. 1896, Sveriges
ordinarie
bidrag till underhållskostnaderna

för internationela
byrån för
mått och vigt i
Paris under år

1896 ........................... 704:65. 704:65.

Åttonde hufvudtitelns
anslag til]

Akademien för de
fria konsterna:

Jemlikt Kongl.
brefvet den 20
Mars 1896, till
Skandinaviska
konstnärsföreningen
i Rom ... — — — — — — —-- 600:— 600: —

Från Handels- och
sjöfartsfonden:

Jemlikt Kongl.
brefvet den 15
Mars 1896, Sveriges
bidrag till
internationela byrån
i Bryssel för
förmedlandet af
utbytet af hand Transport

510,571:62. 388,898:77. 7,450:— 5,304:65. 912,225:04.

— 37 -

Tredje hufvudtiteln.

Kabinetts kassan.

Konsuls kassan.

Till svenska
kyrkan i Paris
samt fortsatt
utgifvande af
Sveriges
traktater.

Från andra
hufvudtitlar
till Utrikesdepartementet

utanordnade
medel.

Transport 510,571:62. 388,898:77. 7,450:— 5,304:6 5.

lingar rörande

slafhandeln...........—------156:51.

Jemlikt Kongl.
brefvet den 21
Febr. 1896, till
Seamens hospital
Society i London
för tiden från den
1 April 1896 till
samma dag år

1897 ......................--- 1,364: 25.

Norska statsverkets
bidrag: efterbe villning

till bestridande
af utgifterna
rörande konsulatväsendet
under år
1894 och lista

halfåret 1895 . Norges bidrag	för	- - -	46,977: 86.
år 1896 ........ Konsulatafgifter, influtna inom:		182,850: —	120,000: —
Antwerpens distrikt	—--	13,430: 38.
Archangels	11	—--	2,142: 96.
Barcelonas	11	-----	6,246: 56.
Bilbaos	11	---	7,537: 03.
Genuas	11	---	4,010: 49.
Hamburgs	V	---	15,760: 04.
Havres	11	---	18,764: 39.
Helsingfors	1)	—	10,260: 39.

Transport 693,421:62. 634,028:87. 7,450:— 6,825:41. 1,

Summa.

912,225: 04.
156: 51.

1,364: 25.

46,977: 86.
302,850: —

263,573: 66.

— 38 —

Tredje hufvudtiteln.

Kabinetts kassan.

Konsuls kassan.

Till svenska
kyrkan i Paris
samt fortsatt
utgifvande af
Sveriges
traktater.

Från andra
hufvudtitlar
till Utrikesdepartementet

utanordnade
medel.

Summa.

Transport 693,421:62. 634,028:87. 7,450: —

Konstantinopels distrikt—	—	287: 80.
Köpenhamns	11	—	26,309: 82.
Leiths	11	—	25,773: 28.
Lissabons	11	—	3,970; 20.
Londons	11	—	161,503: 72.
Lybecks	11	—	9,991: 23.
Newyorks	11	---	27,982: 95.
Rigas	11	—	9,219: 05.
Rio de Janeiros		—	14,794: 60.
Expeditionsafgifter,
influtna inom;
Antwerpens distrikt —	---	495: 36.
Archangels	11	—	151: 14.
Barcelonas		—	241: 86.
Bilbaos		—	335: 69.
Genuas		—	215: 77.
Hamburgs	11	—	3,502: 58.
Havres		—	737:92.
Helsingfors	11	—	678: 76.
Konstantinopels	11	—	699: 46.
Köpenhamns	11	—	2,427: 80.
Leiths		—	371: 06.
Lissabons		—	21: 60.
Londons		—	6,283: 2 2.
Lybecks	11	—	1,134: oi.
Newyorks	11	—	3,562: —
Rigas	11	—	294: 82.
Rio de Janeiros	11	—	1,350: 92.
Räntevinst ...........		—	115: 66.

6,825: 41. 1,263,573: 66.
--- 357,984:89.

--- 22,503: 9 7.

115: 66.

Transport 693,421:62. 936,481:15. 7,450: —

6,825; 41. 1,644,178: 18.

— 39 —

Tredje hufvudtiteln.

Till svenska Från andra
kyrkan i Paris hufvudtitlar
Kabinetts- Konsuls- samt fortsatt till Utrikes kassan.

kassan. utgifvande af departementet

Sveriges utanordnade

traktater. medel.

Summa.

Transport 693,421:62. 936,481:15. 7,450: —
Extra uppbörd:

Af anslaget från
Norskastatsverket,
till tillfälliga eller

oförutsedda utgifter
................... 12,000: — 16,000: — —--

Omföring från konsulskassan
till kabinettskassan: Till

departementets

expedition ............ 17,201: 10. —--—--

Säger uppbörd 655,851:10. 723,582:38. 7,450: —

Summa 722,622:72. 952,481:15. 7,450: —

6,825: 41. 1,644,178: 18.

--- 28,000: —

---17,201:10.

6,825: 41. 1,393,708: 89.
6,825: 41. 1,689,379: 28.

Kredit.

Balans från år 1895:

Skuld till Sverige, utgörande
den till betäckande
af utgifterna
erforderliga
delen af Norges beräknade,
men icke
inlevererade anslag
till gemensamma utgifter
för konsulatväsendet
för år 1894
samt lista halfåret

1895 ............................ 46,977:86.------ 46,977:86.

Transport

46,977: so. —

46,977: so.

— 40 —
Tredje hufvudtiteln.

Kabinetts- Konsuls kassan.

kassan.

Till svenska Från andra
kyrkan i Paris hufvudtitlar
samt fortsatt till Utrikesutgifvande
af departementet
Sveriges utanordnade

traktater. medel.

Summa.

_ Transport —-- 46,977: 8 6.

46,977: 86.

Utgifter:

Departementschefens

lön........................... 24,000: —---------

Departementets expedition
.................. 56,151: 10.---—--—--

Ministerstaten:

Traktamenten......... 446,390: 7 6.1

Expektanslönersoch ---— — — — — —

pensioners konto 27,283: 3 3.)

Konsulsstaten:

Löner och arvoden —-- 361,927: 81.

Anslag till kontorskostnader
mot redovisningsskyldighet
—-- 74,072: 39.

Dito utan dito ......... 66,300: —

Pensioner ............... —-- 4,541: 67.

Militärattachéer ...... 12,000:— —--—--—--

Skrifmaterialier, expenser
och extra utgifter: Skrifmaterialier,

renskrift, tryckningskostnader,

ved, lyshållning,
inventarier, inventariers
underhåll,
böcker och kartor,
inbindning, smärre

Transport 565,825: 19. 553,819: 73.---—--

24,000: —
56,151: 10.

473,674: 09.

506,841: 87.

12,000: —

1,119,644: 92.

— 41

Tredje hufvudtiteln.

Kabinetts kassan.

Konsuls kassan.

Till svenska Från andra
kyrkan i Paris hufvudtitlar
samt fortsatt till Utrikesutgifvande
af departementet
Sveriges utanordnade

traktater. medel.

Transport 565,825: 19. 553,819: 73. —------

utgifter och fraktkostnader.
.............. 7,127: 7 2..

Prenumerationskost nader.

.................... 990: 9 3.

Telegrafporto ......... 14,614: 5 9.

Postporto.................. 6,292: 61.

Ekiperingspenningar 14,000: —

Hemliga utgifter ... 9,900: -—-

Beskickningarnes

extra utgifter......... 9,680: 32.

Resekostnader......... 4,840:7 7.

Utomordentliga beskickningar
........... 18,000: —

Ålderstillägg............ 1,225: —

Diverse utgifter...... 13,879:59.

Skrifmaterialier, renskrift,
tryckningskostnader,
ved, lyshållning,
inventarier,
inventariers underhåll,
böcker och
kartor, inbindning,
smärre utgifter och

fraktkostnader ...... —--7,127:71.

Konsulernas embets utgifter

................. —---- 19,240: 4 1.

Diverse utgifter:

Ersättning för konsulers
tjensteresor — —— 925:74.

Bidrag till flyttningskostnad
till vice

Transport 666,376:72. 581,1 13:59.--------

Rev. Ber. ang. Statsverket för år 1896.

Summa.

,119,644: 92.

100,551: 53.

1,220,196: 45.

- 42 —

Tredje hufvudtiteln.

Kabinetts kassan.

Konsuls kassan.

Till svenska
kyrkan i Paris
samt fortsatt
utgifvande af
Sveriges
traktater.

Från andra
hufvudtitlar
till Utrikesdepartementet

utanordnade
medel.

Summa.

Transport 666,376: 72. 581,113: 59
konsuln i Havre

J. J. Nicolaysens

enka .....................

VicekonsulniLsessö
J. P. C. Axelsens
enka tilldeladt

understöd ............

Kostnad för inköp
af kontorsinventarier
till generalkonsulatet
i Genua
Kostnad för ett
kassaskåp för beskickningen
i Kon stantinopel

...........

Andra utgifter ......

Kursskilnad vid disposition
af afgifts medel

.....................

Af Sveriges andel i
kabinettskassans behållning: Kostnad

för tillfälligt
arkivarbete
Kostnad för kungörelse
angående
den nya lagen om
svensk medborgarerätt
m. m....
Kostnad för tryckning
af prome -

1,000: —

1,000:

288: 86.

408: 13.
3,037: 90.

5,691: 66.

1,220,196: 45.
33,028: 75.

— 5,691: 66.

1,800:

69: 40.

Transport 668,246: 12. 592,540: 14.

1,258,916: 86.

- 43 —

Tredje kufvudtiteln.

Kabinetts- Konsuls kassan.

kassan.

Till svenska Från andra

kyrkan i Paris hufvudtitlar

samt fortsatt till Utrikes utgifvande

af departementet
Sveriges utanordnade

traktater. medel.

Summa.

Transport 668,246: 12.
moria»till ledning
för de i utlandet
sig uppehållande
unge män af
svenskt ursprung,
hvilka önska fullgöra
dem åliggande
värnpligt

i hemlandet»...... 31: —

Af Sveriges andel i
konsulskassans behållning: Kostnad

för tidskriften
»Svensk

Export»............... — ---

Konsulatstipendium

för år 1896 ...... —---

Understöd åt svenska

kyrkan i Paris...... —----

För fortsatt utgifvande
af »Sveriges traktater»
...........................—

Till E. Wadner, för
att under år 1896
i Kapkolonien verka
för afsättning af alster
af svensk industri
och svenska

näringar m. m....... —--—

Sveriges andel i kostnaderna
under år

592,540: 14. —

4,000: — j
4,000: — |

---- 2,950: — ------

--- 4,500:-

------—---- 4,000:

1,258,916: 86.
1,900: 40.

8,000: —

2,950: —

4,500: —

4,000:

Transport 668,277:12. 600,540:14. 7,450:

4,000:— 1,280,267:26.

— 44 —

Tredje hufvudtiteln.

Till svenska Från andra
kyrkan i Paris hufvudtitlar
Kabinetts- Konsuls- samt fortsatt till Utrikes kassan.

kassan. utgifvande af departementet

Sveriges utanordnade

traktater. medel.

Summa.

Transport 668,277:12. 600,540:14. 7,450: —
1896 för internationela
byrån i Paris

för mått och vigt —--— — — —--

Till Skandinaviska
konstnärsföreningen

Sveriges andel i kostnaderna
under år
1896 för internationela
byrån i Bryssel
för förmedlandet af
utbytet af handlingar

rörande slafhandeln —--— — — —---

Till Seamens hospital
Society i London —--—--—--

Omföring till diplomatiska
utgifter:

För departementets

expedition............ — —-— 17,201: 10. — --

Leverering tillNorska
statskassan af Norges
andel i kabinettskassans
och
konsulskassans behållning
.................. 15,794: 56. 46,906: 50. —--

Säger utgifter 684,071:68. 617,669:88. 7,450: —
Transport 684,071:68. 664,647:74. 7,450: —

4,000:— 1,280,267:26.
704: 65. 704: 65.

600: — 600: —

156: 51. 156: 51.

1,364:25. 1,364:25.

---17,201: 10.

— — — 62,701: 06.

6,825: 41. 1,316,016: 97.
6,825:41. 1,362,994:83.

— 45 —

Tredje hufvudtiteln.

Kabinetts kassan.

Konsuls kassan.

Till svenska
kyrkan i Paris
samt fortsatt
utgifvande af
Sveriges
traktater.

Från andra
hufvudtitlar
till Utrikesdepartementet

utanordnade
medel.

Summa.

Transport 684,071:68. 664,647:74. 7,450:— 6,825:41. 1,362,994:83.

Balans till år 1897:

Tillgångar:

Kontant behållning 38,551: 04. 182,758: 83. —--—-- 221,309: 87.

Fordringar hos konsuler
......................... 105,074: 58.------ 105,074: 58.

Inom linien: Cösterska
balansmedlen

kr. 1,744: 87.................... ...

Säger balans 38,551: 04. 287,833: 41. —----- 326,384: 45.

Summa 722,622:72. 952,481:15. 7,450:— 6,825:41. 1,689,379:28.

— 46

§ 1-

Från departementet hafva öfverlemnats följande uppgifter i fråga om
konsulat- och expeditionsafgiftsuppbörden inom konsulatdistrikten, nemligen:

Uppgift å konsulattjenstemäns inkomster af konsulatafgifter under år 1895
vid de konsulat, der inkomsten uppgått till högre belopp än 500 kronor.

Svenska fartyg.	Norska fartyg.	Häraf tillfaller . konsuln.
365	85	1,914	59	2,280	44
320	67	37	38	179	03
				2,459j47
264	87	456	98	721185
299	77	640	22	469\|99
				1,191	84
1,424	40	2,074	36	3,498	76
2,610	12	8,900	28	5,755	20
				9,253	96
347	71	2,937	27	3,384	98
— —	—	715	95	715	95
221	19	2,487	46	2,708	65
551	85	1,087	14	1,638	99
598	92	1,895	68	1,247	30
				2,886\|29
588	39	6,691	84	7,280	23
568	73	5,547	52	3,058	12
				10,338	35
641	16	708	37	1,349	53
266	36	771	26	518	81
				1,868	34
1,722	27	872	13	2,594	40
10	09	—	—	5	04
				2,599	44
149	58	370	87	520	45
202	36	904	93	553	64
				1,074	09

Alexandria.
Alger..........

Amsterdam

Bangkok

Barbados

Belize......

Bremen ...

Buenos Ayres

Gadiz.............

Danzig ........

Galatz ........

Olönade konsulat:

Vid hufvudstationen ........

„ vice konsulaten........

„ hufvudstationen.........

„ vice konsulaten.........

„ hufvudstationen.........

„ vice konsulaten.........

„ hufvudstationen.........

.........

•» ..........

..........

„ vice konsulaten..........

„ hufvudstationen.........

„ vice konsulaten..........

„ hufvudstationen .........

„ vice konsulaten..........

„ hufvudstationen.........

„ vice konsulaten..........

„ hufvudstationen..........

,, vice konsulaten ..........

- 47

Georgetown
Gibraltar ..
Havana ......

Olönade konsulat:
Vid kufvudstationen.........

Kapstaden .
Kingston .
Königsberg
Livorno ......

Lourenzo Harquezj
Marseille ............''

Messina ....

Melbourne

Mexico ......

Montevideo

Nan tes

„ vice konsulaten

„ hufvudstationen
„ vice konsulaten

„ hufvudstationen .
„ vice konsulaten .

„ hufvudstationen .

11 _ ii

„ vice konsulaten .

„ hufvudstationen .
„ vice konsulaten .

„ hufvudstationen.
„ vice konsulaten .

hufvudstationen
vice konsulaten

Svenska fartyg.	Norska fartyg.	Häraf tillfaller konsuln.
138	53	1,592	19	1,7 3C	72
144	47	372	35	516	82
—	—	462	15	462	15
— —	—	2,499	03	656	07
				1,118	22
251	14	1,753	80	2,004	94
425	55	2,542	55	1,484)05
				3,488	99
30	64	1,964	61	1,995	25
82	17	1,120	77	601	47
				2,596	72
2,199	82	863	47	3,063	29
795	73	620	98	708	35
				3,771	64
158	80	852	41	1,011	21
— —	—	912	68	456	34
				1,467	55
379	02	817	12	1,196	14
1,163	70	2,213	53	3,377	23
255	24	1,313	89	784	56
				4,161	79
128	59	965	27	1,093	86
469	87	5,370	42	2,920	14
				4,014)	—
90	19	587	86	678	05
—	—	93	45	46	72
				724	77
72	32	2,435	18	1,253	75
65	97	2,656	46	2,722	43
21	84	179	19	—	—
				2,722	43
539	71	2,019	20	2,558	J 1
456	34	2,568	60	1,512	47
				4,071	38

— 48 -

			Svenska fartyg.	Norska fartyg.	Häraf tillfaller konsuln.
		Olönade konsulat:
	Vid	hiifviidstationen ....................	___ —		1,264	50	1,264	50
	vice konsulaten ..................	.- -		249	80	124	90
							1,389	40
		hufvudstationen....................	2,272	34	3,154	38	5,426	72
	11	vice konsulaten....................	1,628	03	4,540	14	2,982	76
							8,409	48
Port of Spain ....		hufvudstationen....................	69	77	772	86	842	63
11		_ _	_	3,376	48	3,376148
	n	vice konsulaten ....................	- -	—	6,188	87	3,094 43
							6,470	91
		Vni fvn rl stationer! ....................	109	03	3,231	78	3,340	81
	n	vice konsulaten....................	568	86	14,864	20	7,716	53
						11,057	34
		bo fond stationen ....................	100	87	948	10	1,048	97
	»i	vice konsulaten ....................	58	34	1,121	99	590	16
							1,639	13
San Francisco ....				_	911	46	911	46
n	vice konsulaten....................	_ _	_	1,457	87	728	93
	n						1,640	39
			__	_	4,558	23	4,558	23
	n	vice konsulaten ...................	_ _	_	9,865	31	4,932	65
						9,490	88
		hiifviidstationen....................	_ _	_	450	72	450	j 7 2
	»i	vice konsulaten....................	790	56	203	11	496	18 3
							947	j 5 5
		hiifviidstationen ...................	3,984 1,396	44	1,983	91	5,968	j 3 5
	n	vice konsulaten ...................	5!	841	65	1,119	10 8
							7,087	\|43
		hufvudstationen...................			1,054 893	04	1,05404
	ii	vice konsulaten ...................			55	446\| 7 7
							1,50C	81
		hufvudstationen ...................			1,766	91	1,7 66	91
		vice konsulaten ...................	5£	82	31	90	- -	—
							1,7 66j9 1

— 49 —

Uppgifter för år 1894.

		Svenska	Norska		Häraf
						tillfaller
		fartyg.		fartyg.		konsuln.
	Olönade konsulat:
Adelaide ............	Vid vice konsulaten....................	106	54	960	96	533	75
Belize....................	„ hufvudstationen..................	204	29	1,932	15	2,136	44
Kingston ............	•n 51 ....................	172	67	1,122	82	1,295	49
	„ vice konsulaten ....................	335	73	3,092	19	1,713	96
						3,009	45
Mexico ................ Odessa ................	r> 3J ................... hufvudstationen....................	77	49	1,953 5,792	28 88	1,015 5,792	38 88
	„ vice konsulaten....................	— —	—	7^293	47	3^646	73
						9,439	61

Rev. Ser. ang. Statsverket för är 189Ö.

50 -

Uppgift å konsulattjenstemäns inkomster af expeditionsafgifter under år 1895
vid de konsulat, der inkomsten uppgått till högre belopp än 200 kronor.

		Svenska		Norska		Gemensamma	Häraf tillfaller
		expeditioner.	expeditioner.	expeditioner.	konsuln.
	Olönade konsulat:
Alger ........................	Vid hufvudstationen	22	10	121	57	70	56	214	23
Amsterdam ................		144	45	194	55	- -	—	339	—
						313	26	313	26
Bremen ...................	11 11	44	—	664	—			708
Buenos Ayres ............		285	—	1,750	—	- -	—	1,035	—
Cadiz ........................		50	26	459	—	18	36	527	62
Gagliari ....................	11 11	20	—	612	—	—	—	632	—
Calcutta ....................		293	02	- -	—	- -	—	293	02
Danzig ........................	11 11	182	04	37	73	36	—	255	77
Gibraltar....................		---	—	298	12	- -	—	298	12
Kapstaden ................	11 11	11	80	31	32	249	02	292	14
Marseille ....................		243	29	386	96	- -	—	630	25
Melbourne ................		70	22	136	12	- -	—	206	34
Montevideo ................		44	60	691	15	- -	—	735	75
Neapel ........................	11 11	47	34	224	64	—	—	271	98
Quebec ........................	11 11	— —	—	253	98	— —	—	253	98
San Francisco............						1,121	80	1,121	SO
St. Thomas ................		52	03	375	65	- -	—	427	68
Shanghai ....................	11 11	1,082	11	1,782	86	— —	—	2,864	97
Stettin ........................		71	64	47	02	247	60	366	26
Sydney ........................	11 11	2,406\|65	384	53	— —	—	2,791	18
Triest .......................	11 11	71 60	758	70	— —	—	830	30

— 51 -

Sammandrag af räkenskaperna öfver de från kronans fastighet i Konstantinopel
inflytande medel:

Debet.

Balans från år 1895:

Tillgångar

34,295: 78.

Inkomster:

Hyresmedel...................................................................... 15,496: 6 0.

Räntemedel........................................................................ 1,183:60. 16,680:20.

Balans till år 1897:

Skuld till Kabinettskassan för af densamma förskotterade medel 355: 83.

	Summa 51,331: 81
Kredit.
Utgifter:

Reparationskostnad och andra utgifter för egendomens

underhåll...................................................................... 4,367: io.

Kostnad för förvar i Ottomanska banken af egendomen

rörande värdehandlingar........................................... 12: 33.

Brandförsäkringsafgift..................................................... 1,680: —

Skatter ............ 2,024: 12.

Lön till en trädgårdsdräng............................................. 691: 83.

Lönebidrag till lutherska presten i Bukarest ............ 48: 8 6.

Lönetillökning till pastor vid svenska kyrkan i Paris 864: —

Förvaringsafgitt till Riksbanken för derstädes deponerade
obligationer....................................................... 23:— 9,71 1:24.

Förlust å kursskilnad vid disposition af hyresmedel .................... 20: 74.

Transport 9,731: 9 8.

— 52

Transport 9,731: 9 8.

Balans till år 1897:

Tillgångar:

Kontant behållning................................................... 975: 6 6.

Fordringar................................................................... 40,624: 17. 41,599: 83.

Summa 51,331: 81,

58 —

Fjerde Hufvudtiteln.

Arméförvaltningen.

Debet.

Balans från år 1895:
Tillgångar:

Kontant behållning..........................

Dito i Riksbanken ...........................

Dito hos redogöraren vid Krigsskolan
.............................................

Oredovisade förskott (437,446:13

+ 14,655: 78) ..............................

Försträckning mot ersättning ........

Propriebalanser .................................

Utlånta medel ....................................

Fordringar hos Statskontoret .........

Säger tillgångar

Ordinarie och extra anslag.	Fonder och kassor m. m.	Summa.
10,000: — 1,252,189: 61.	276,962: 39.	10,000: — 1,529,152: —
43,977: 69.	— — —	43,977: 69.
452,101: 91. 1,689,202: 36. 2,952: — 5,600: — 209,048: ll.	13,887: 17.	465,989: 08. 1,689,202: 36. 2,952: — 5,600: — 209,048: ll.
3,665,071: 68.	290,849: 56.	3,955,921: 24.

Efter afdrag af:

Skulder:

Till Statskontoret...... 128,789: 3 7.

Ofverbetalning............ 3,553:31.

I allmänhet ........ 113,026:85. 245,369:53. 24,989:64. 270,359M7.

Återstår nettotillgång 3,419,702:15. 265,859:92. 3,685,562:07.

Inkomster:

Anslag: ordinarie och extra enligt

efterföljande specifikation.................. 24,875,500:—--— 24,875,500: —

Transport 28,295,202; lö. 265,859:92. 28,561,062:07,

54 —

Ordinarie och

Fonder och
kassor m. m.

Summa.

Uppbörd:

Transport

A ordinarie anslag:

Krigsskolan..................................

Garnisonssjukhusen i Stockholm

och å Karlsborg.......................

Militärläkares undervisning........

Fästningsartilleri........................

A extra ordinarie anslag:

För inköp af ett skjutfält samt

till byggnader vid Marma......

A fonder och kassor m. m.............

Statskontoret påförd brist å ordinarie
förslagsanslag, enligt efterföljande

specifikation .......................................

Leverering från Statskontoret, enligt
samma specifikation...........................

28,295,202: 15.

133,026: 49.

25,494: 72.

1,758: 50.
49,872: —

3,014: 25.

153,970: 16.

265,859: 92.

15,470: 36.

1,589,050: —

28,561,062: 07.

133,026: 49.

25,494: 72.

1,758: 50.
49,872: —

3,014: 25.
15,470: 36.

153,970: 16.
1,589,050: —

Säger inkomster 25,242,636: 12. 1,604,520: 36. 26,847,156: 48.

Summa 28,662,338:27. 1,870,380:28. 30,532,718:55.

Kredit.

Utgifter:

För landtförsvaret in. m., enligt efter -

följande specifikation ........................ 25,063,183:03. 1,378,156:7 1. 26,441,339:7 4.

Balans till år 1897:

Tillgångar:

Kontant behållning........................... 10,000: — — — — 10,000: —

Dito i Riksbanken ......................... 276,833:59. 499,837:— 776,670:59.

Dito hos redogöraren vid Krigsskolan.
........................................... 55,779:28. — — — 55,779:28.

Transport 25,405,795:90, 1,877,993:71. 27,283,789:61,

Ordinarie och
extra anslag.

Fonder och
kassor m. m.

Summa.

Transport 25,405,795:90. 1,877,993:71. 27,283,789:61.
Oredovisade förskott (661,663: 16

+ 8,940: 60).................................

Försträckning mot ersättning .........

Propriebalanser .................................

Utlånta medel....................................

Fordringar hos Statskontoret ........

Säger tillgångar	3,609,724: 03.	504,489: 35.	4,114,213: 38.
Efter afdrag af: Skulder: Öfver betalning .............. 1,327: 17. I allmänhet..................... 9,241: 6 2.	10,568: 79.	12,265: 78.	22,834: 57.
Återstår nettotillgång	3,599,155: 24.	492,223: 57.	4,091,378: 81.
Summa	28,662,338: 27.	1,870,380: 28.	30,532,718: 55.

670,603: 76.
1,270,573: 43.
55,288: 29.
5,600: —
1,265,045: 68.

4,652: 35.

675,256: u.
1,270,573: 43.
55,288: 29.
5,600: —
1,265,045: 68.

- 56 —

Specifikation till

Ordinarie anslag.

D e -

Reservation
från år 1895.

Anslag.

Uppbörd.

Omföring.

Statskontoret
påförd
brist m. m.

Departementschefen............................................

Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts

kansli samt kommandoexpeditionen ............

Generalstaben...................................................

Intendenturcorpsen............................................

Arméförvaltningen ............................................

Generalitetsstaten ..........................................

Artilleristaben....................................................

Kommendantsstaten............................................

Krigshögskolan....................................................

Krigsskolan........................................................

Garnisonssjukhusen i Stockholm och å Karlsborg,
reservationsanslag................................

Militärläkares undervisning ............................

Resestipendium för militärläkare ....................

Pensioner och stipendier för Fältläkarecorpsen
Ökad aflöning för de till tjensteåldern äldste

bataljonsläkarne, förslagsanslag ................

Kavalleri- och infanteriregementena................

Det icke garnisonerade infanteriets befäls aflöning.

..........................................................

Det icke garnisonerade kavalleriets befäls aflöning.

..........................................................

Roteringsuuderstöd, förslagsanslag ................j

Ersättning för störtade eller skadade nummerhästar
vid indelta kavalleriet, förslagsanslag
För hämmande af smittosamma sjukdomar
bland indelta kavalleriets nummerhästar å

mötesplatserna m. m., förslagsanslag ........

Det icke garnisonerade infanteriets och kavalleriets
vapenöfningar, reservationsanslag........

Lifgardet till häst ............................................

Transport

43,977

36,767

391,965

17,000

50,250

248,555

348,210

130,060

129,045

12,200

18,898

25,640

76,729

77,287

8,500

2,000

19,800

41,975

7,100

4,090,043

988,394

12,500

6,000

5,000

1,569,353

144,835

472,710|49| 8,029,374

133,026

25,494

1,758

515

243

954

200

—1160,279]7 11 515|35| 1.397J65

förestående tabell:

bet.

Leverering
från Statskontoret.

ÖfverbetaJning
till år
1897.

Kredit.

Öfverbetalning
från år
1895.

Utgift.

Omföring.

Statskontoret
godtgjord
besparing
m. m.

Reservation
till år 1897.

Summa.

17,000

25,213

197,953

100,737

2,000

19,735

42,218

7,100

3,815,154 17

943,750 72
13,454 65

6,200 —

1,470,760

129,821

75	266	25
09	3,430	91
90	1,619	10
59	8,185	41
75	2,552	25
18	in	82
35
01	426	99
90	—	—
82	_ _
—	10,258	50
83	64] 17

274,888 83
44,643 28

15,013 20

4,987

55,779
- 38,811

490,557

-|--|—| 7,712,680|09|

lie v. Ber. avg. Ställverket för är 1890.

17,000

50,250
248,555
348,210
130,060
129,045
12,200
19,413 35
25,640
253,733

361,460|711 4,987)7 0|

139,549

10,258

2,000

19,800

42,218

7,100

4,090,043

988,394

13,454

6,200

5,000

1,961,318

144,835

585,148j 70| 8,664,277|20
8

- :>8 —

									D	e-
	Reservation från. år 1895.	Anslag.		Uppbörd.	Omföring.	Statskonto-ret påförd brist m. in.
Transport	472,710	49	8,029,374	_	160,279	71	515	35	1,397	65
Kronprinsens husarregemente ........................	— —	—	186,205	—
Svea lifgarde ....................................................	- -	—	163,856
Andra lifgardet ................................................	—	—	163,271
Fältartilleriet å fastlandet, reservationsanslag	256,355	47	1,572,493	—	— —	—	— —		—	—
Fastningsartilleriet, reservationsanslag............	36,676	89	98,555	—	49,872			—		—
Gotlands artillericorps ................................... Fortifikationen (derunder reservationsanslag		“	37,889
23,500 kronor till praktiska öfningar)........ Trängen (derunder reservationsanslag 339,892	4,820	92	352,151
kronor)............................................................ Värfvade garnisonstruppernas rekrytering och			431,098
aflöning, reservationsanslag ........................ liemontering och skoning m. m. för värfvade kavalleriets, artilleriets, fortifikationstrupper-	71,280	23	882,682
nas och trängens hästar, reservationsanslag Lega för hästar till artilleriets, fortifikations-	11,144	57	143,792
truppernas och trängens exercis ................ Fouragering af artilleriets, värfvade kavalle-riets, fortifikationstruppernas och trängens			69,220				12,899	65
hästar, förslagsanslag................................... Mathållning för manskapet, vid garnisonsrege-			613,500
mentena, förslagsanslag................................ Aflöning till stamtrupp vid Blekinge bataljon,			1,279,200
reservationsanslag ........................................ j Beväringsmanskapets vapenöfningar, förslags-	534 •	70							101,706
anslag ............................................................	— —	—	3,211,250	—	---	—	- -	—	36
Volontärskolor, förslagsanslag ........................	—	—	285,000	—	— —	—	-- —	—	218,475	1°
Reservbefälet, förslagsanslag högst ................ Försvarsverket till lands i allmänhet eller Arméförvaltningens departement, reserva-tionsanslag :			41,000							j
Artilleridepartementet...............................	283,271	60	1,177,861	25	- -		- -	—	- -	—
Fortifikationsdepartementet ....................	103,192	67	251,026	—	- -		- -	—	- -
Intendentsdepartementet............................	— .....	—	1,666,887	75	- -
Civila departementet ................................ Beklädnad och utredning m. m. för indelta in-fanteriet, Vermlands fältjägarecorps och Jemtlands hästjägarecorps:	3,674	42	23,400 f
Transport	1,243,661	\|96	\|20,679,711	1	1210,151	i71	\| 13,415[ —	3 21,5 7 9111

— 59 -

bet.							Kredi	t.					Summa.
Leverering från Stats-kontoret.	Öfverbotal-ning till år 1897.	Öfverbetal-ning från år 1895.	Utgift.	Omföring.	Statskontoret godtgjord besparing m. m.	Reservation till år 1897.
						7,712,680	09	361,460	71	4,987	70	585,148	70	S,664,277	20
- -	—	—	—	- -	—	175,601	73	10,603	27		—	- -	—	186,205	—
						160,456	70	3,399	30				—	163,856	—
						160,968	93	2,302	07				—	163,271	—
						1,376,078	35	---	—	- -	—	452,770	12	1,828,848	47
						22,579	86					162,524	03	185,103	89
						36,079	02	1,809	98		—	— —	~	37,889	—
—	—	—	—	—	—	323,019	42	28,562	92		—	5,389	58	356,971	92
						416,800	02	10,871	90	—	—	3,426	08	431,098	—
						949,522	81	—	—	—	—	4,439	42	953,962	23
						147,642	44					7,294	13	154,936	57
						82,119	65	—			—		—	82,119	65
— —	—	— —		— —	—	584,256	83			29,243	17		—	613,500	— j
		—	—			1,175,743	26	—	—	103,456	74	— —	—	1,279,200	—
		—	—	—	—	--.	—		--	—	—	534	70	534	70;
						3,312,956	36						___	3,312,956	36
						503,475	10	---	—	- -	—	- -	—	503,475	10
— —						11,944	92	___		29,055	08		"	41,000
.						1,149,429	53					311,703	32	1,461,132	85
- -						281,614	04					72,604	63	354,218	67
						1,666,887	75	- -	—	- -	—	- -	—	1,666,887	75
						26,600						474	42	27,074	42
—						20,276,456	81	419,010	15	166,742)69	1,606,309; 13	22,468,518	78

- 60

									D	e-
	Reservation från år 1895.	Anslag.	Uppbörd.	Omföring.	Statskonto-ret påförd brist m. m.
Transport Artilleridepartementet................................	1,243,661	96	20,679,711 10,192 423,566 15,000 189,250 15.000 165,488 135,475 21,450 50.000 127,500 30.000 31.000 22,200 8,000 7,000 137,000 15.000 6,038 67.000 12,600 32.000	—	210,151	71	13,415	—	321,579	11
Intendentsdepartementet............................						6,074	06
; Anskaffande och underhåll af beklädnads-, bevärings-, remtygs- samt häst- och sadel-munderingspersedlar vid det berustade ka-valleriet, reservationsanslag: Artilleridepartementet................................	9,429	86
Intendentsdepartementet............................
Byggnader och sängkläder på mötesplatserna m. m., reservationsanslag: Artilleridepartementet................................	7,514 100,996	69
Intendentsdepartementet...........................	44
Inqvarteringskostnader, förslagsanslag
Till inqvarteringens ordnande i Stockholm, reservationsanslaq ........................................
För uppköp af salpeter eller råmaterialier till röksvagt krut, förslagsanslag ....................
Ved och ljus vid fästnings- och garnisonsorter För en ridskola vid Strömsholm ....................	—	—				— ■-
Skjutskolor för infanteriet och kavalleriet, reservationsanslag ........................................	7,469 8,200 2,959	21
Artilleriskjutskolor, reservationsanslag............	97
Durchmarschkostnader, reservationsanslag .... Ålderstillägg, förslaqsanslaa............................	76	-	—	—	—	—	31,567	40
Rese- och traktamentspenningar, förslags-anslag ................................................
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för Arméförvaltningen m. fl. verk ....................						8,574	59
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli och kommandoexpeditionen, förslags-anslaq ............................................................						2,036	23
Extra utgifter....................................................
Disciplinkompaniet, bestämdt anslag ............						30	90
förslagsanslag ................
Hufvudtitelns besparingsfond: Boställskassemedel (propriebalans) ........ Besparingarne i allmänhet........................	113 631,551	27 19	—	—	—	462,212	95	—	—
Säger ordinarie anslag! 2,011,897	35 22,200,470	—	210,151\|71	490,307\|50	355,18217 4

bet.	Kredit.	Summa.
Leverering från Stats-kontoret.	Öfverbetal-ning till år 1897.	Öfverbe tag-ning från år 1895.	Utgift.	Omföring.	Statskontoret godtgjord besparing m. m.	Reservation till år 1897.
						20,276,456	81	419,010	15	166,742	69	1,606,309	13	22,468,518	78
						9,818	72	378	28					10,192	—
						429,640	06							429,640	06
						9,514	92					14,914	94	24,429	86
—	—	- -	—	- -	—	189,250	—	- v.-	—	- -	—	- -	—	189,250	—
						15,664	79					6,849	90	22,514	69
						132,965	25	- -	—	- -	—	133,519	19	266,484	44
						129,532	33	- -	—	5,942	67	—	—	135,475	—
—	—	—	—	—	—	21,450	—	—	—	—	—	—	—	21,450	—
- -	—	- -	—	_ _	_	50,000	_	_ _	_	____	_	_ _	__	50,000
						100,873	27	26,626	73				—	127,500	_
						27,856	68	2,143	32	— —	—■	—	•—	30,000	—
						27,536	49					10,932	72	38,469	21
						17,397	81	—	•-	- -	—	13,003	16	30,400	97
-*--						2,381	66					8,578	10	10,959	7 6
						38,567	40						—	38,567	40
						129,998	60	—	-	7,001	40	— —	—	137,000	—
						23,574	59						—	23,574	59
						8,074	23							8,074	23
— —	—	— —	-	— —	—	52,945	53	14,054	47	- -	—	---	—	67,000	—
						12,630	90	---					—	12,630	90
- -	—	- -		- -	—	10,474	18	- —	—	21,525	82	—	—	32,000	—
												113	27	113	27
						175,875	95	28,094	55	— —	—	889,793	64	1,093,764	14
	-1--H - -	-1	21,892,475		490,307\|50	201,212\|58	2,684,014 05\| 25,268,009 30

— <52 —

							D	e-
1	■Reservation				\|	Statskonto- j
			Anslag.	Uppbörd.	Omföring.	ret påförd
	tran ar löyo.					brist m.	m.
Extra ordinarie anslag.		\|			i
Till fortsättande af Generalstabens topogra-
fiska arbeten ................................................	2	55	— —	—	— —	—	— —		— —	—
Till reseunderstöd åt officerare och intendentur-
tjensteman ...................................................	2,208	76	9,000
Till skarpskytteväsendets och skjutskicklig-
hetens befrämjande ....................................	15,262	77	90,000	—	■■— —
Löneförbättring vid indelta armén ...............	374	95
För tillämpning af nya värnpligtslagens före-
skrifter i fråga om de värnpligtiges inskrif-		.
ning och redovisning m. m.........................	23,551	98	33,000	—	— —	—	— —	—	- -	—
Till gäldande af utaf Arméförvaltningen och
Statskontoret utgifna förskott ...................	1,879	55	—
Till fortsättande af arbetena å Karlsborgs fäst-
ning med Yaberget........................................	69,544	39	100,000	—		—	— —	—		—
Till komplettering af fältingeniörmateriel i
öfverensstämmelse med 1890 års mobilise-
ringsplan .......................................................	5,764	84	— —	—	—	—	— —	—	— —	—
Till anskaffning af en fälttelegrafafdelning ....	11,747	54
För uppförande af nya kasernetablissement	361,780	48	420,000	—	— _	—		—	- -	—
Till förstärkningsarbeten å sjöfästningarne
Oscar-Fredriksborg och Kungsholmen ........	— —	—	221,750
Till anskaffning af ett krigsbryggeekipage ....	— —	—	65,000	—	— —	—	- —	—		—
Till fortsatt anskaffning af ny fältartilleri-
materiel .............A.........................................	55,326	56	254,000	—	— —	—	- -	—	—	—
För anskaffning af karbiner med repeter-
mekanism och af liten kaliber ....................	254,191	64
För anskaffning af nya eldhandvapen åt armén	— —	—	895,300
För anskaffning af fästningsartillerimateriel..	211,006	37
För inköp af ett skjutfält samt till byggnader
vid Marma ....................................................	- . -	—	- -	—	3,014	25	- -	—	- —	—
Till fortsatt och afslutad anskaffning af in-
fanteriammunitionsvagnar ............................	18,163	89	— —
Till anskaffning för beväringen af målskjut-
ningsutredning................................................	358	18	- -	—	— -	—	---	—	- -	—
För förändring af ytterligare 28,000 1867 års
gevär till vapen af liten kaliber ................	132,873	34
Transport! 1,164,037)79	2,083,050)-	\| 3,014	25	\| ----\|—	—	—

— 63 -

bet.					K r e d i	t.	•				Summa.
Leverering från Stats-kontoret.	Öfverbetal-ning till år 1897.	Öfverbetal-ning från år 1895.	Utgift.	Omföring.	Statskontoret godtgjord besparing m. m.	Reservation till år 1897.
												2	55	2	55
				—	—	9,517	62	—	—	—	—	1,691	14	11,208	76
						98,440	Öl	_ _	_	___	__	6,822	76	105,262	77
												374	95	374	95
						54,012	18					2,539	80	56,551	98
												1,879	55	1,879	55
						137,652	12	—	—	—	—	31,892	27	169,544	39
						369	09					5,395	75	5,764	84
						6,550	79		—	- -	—	5,196	75	11,747	54
						676,248	82					105,531	66	781,780	48
						215,729	29	_ _	_	_ -	_	6,020	71	221,750
— _j.						8,009	79	- -	—	—	—	56,990	21	65,000	—
—	—	788	11	— —	—	310,114	67	---	—	—	—	— —	—	310,114	67
_ _	—	- -	—	- -	—	254,191 64						_	254,191	64
					—	426,476 93	---	—	- -	—	468,823	07	895,300	—
—	—	- —	—	---	—	169,719	20					41,287	17	211,006	37
—	—	539	06	3,553	31	— —-	—	— --	—	—	—	—	—	3,553	31
—	—	—	—	—	—	12,911	46	—	—	—	—	5,252	43	18,163	89
—		---	—	—	—	358	18	—	—	—	—	—	—	358	18
						118,582166	— —	—	- -	—	'' Iso CD o	68	132,873	34
—	--	1,327	17	3,553	3 1	2,498,884 45		—	—		753,991 i 4 5\|	3,256,429 2l)

— 64 —

* Transport Till anskaffning af mobiliseringsammunition till eldhandvapen............................................ För fullbordande af en laboratoriibyggnad och ett förrådsskjul å Karlsborg................ För ändring af gamla och anskaffning af nya gevärshandtverkarekistor ............................ För uppförande vid Åker af en fabrik för tillverkning af röksvagt krut....................... Till ytterligare barack byggnader å mötes-platserna ....................................................... För anskaffning af den för fältarméns trupper och staber samt sjukvårdskompanier erfor-derliga sjukvårdsmateriel ............................ Till anskaffning af materiel för flyttande sjuk-hus ................................................................									D	e-
Reservation från år 1895.	Anslag.	Uppbörd.	Omföring.	Statskonto-ret påförd brist m. m.
1,164,037 84,962 1,645 8,931 450 150,906 423	79 06 25 84 73 07 57 80	2,088,050 450,000 136,980		3,014	25
Säger extra ordinarie anslag	1,411,358	11	2,675,030	—	3,014	25
Säger ordinarie och extra ordinarie anslag	3,423,255	46	24,875,500	—	213,165	96	490,307	50	355,182	74
Efter afdrag af skulder, omföringar och Stats-
kontoret godtgjorda besparingar ................	3,553	31					490,307	50	201,212	58
Återstär	3,419,702	15	24,875,500	—	213,165	96	- -	—	153,970	16
Fonder och kassor m. m.
Trosspassevolansfonden ....................................	- -	—	- -	—	5	75
Förenade mötespassevolanskassornas fond ....	2,422	73	—	—	6,032	34
Norrbottens hästjägaresqvadrons fond ...........	542	53
Volontärvakansfonden........................................	8,316	81	- -	—	157	28
Vadstena krigsmanshusfond ............................	194,525	35	_ _	_	265	50	30,030	_	_ _	_
Invalidhusfonden................................................	17*033	85	- -	—	1,293	75
Beväringsmanskapets invalid- och pensionsfond
Disciplinkompaniets besparingskassa...............	1,223	43	—	-—	34	65
Disciplinsoldaternas arbetsförtjenst m. fl. egna
medel ............................................................	1,519	98	- -	—	3,606	53
Mossebo m. fl. fastigheter................................	---	—	- -	—	1,820	—	— —	—	—	—
Telegrafstationen å Vaxholms fästning............	- -	—	- -	—	219	67
Artillerietablissementet i Östersund................	17,903	47			—
Transport	243,488 15	—	—	13,435	47	30,030	-	—	—

— 65 —

b e t.					K r e d	t.
Leverering från Stats-kontoret.	Öfverbetal-ning till år 1897.	efterbetal-ning från år 1895.	Utgift.	Omkring.	I Statskontoret godtgjord besparing m. m.	Reservation till år 1897.	Summa.
—		1,327	17	3,553	31	2,498,884	45	—		— —		753,991	45	3,256,429	21
						474,038	24					60,923	82	534,962	06
—	—	—	—	—	—	522	83					1,122	42	1,645	25
—	—	—	—	—	—	8,161	96					769	88	8,931	84
						450	73						—	450	73
						O lO CO	80	—		—	—	77,755	27	150,906	07
						304	10					119	47	423	57
—						115,194	75	---				21,786	05	136,980	80
- -	—	1,327	17	3,553	31	3,170,707	86					916,468	36	4,090,729	53
- -		1,327	17	3,553	31	25,063,183	03	490,307	50	201,212 58	3,600,482	41	29,358,738	83
—	_	1.327	17	3,553	31	—		490,307	50	201,212!58	1,327	17	696,400	56
						25,063,183	03					3,599,155	24	28,662,338	27
15,000		2,760	83	13,881	17	3,885	41							17.766	58
18,000	—					15,929	84				—(	10,525	23	26,455 07
15,000		457	47	- -	_	16,000	—	---	—	- -		_ _	_	16.000
30,000		1,208	05	---	—	39,682	14						__	39,682 14
400,000	_	— —	—	---	—	518,335''	71					106,485	14	624,820 85
120,000	_	- -	—	- -	—	84,997 50	30,030	—-	- -	_J	23,300	10	138.327 60
800		226	—	6!	—	1,020	—	- -	—	- -	—	- -		1,026
- - \|	—	---	—			648 24 i		''			609	84	1,258!	98
- -		- -	—	- -	1	3,996	23	___			I	1,130	28	5,126	51
—	—	7,208	23	7,756	23	1,272		- -	—	- -	—	---		9,028	23
—		96	31	9	13	306	55							315	98
—		---\|	1			874148	1 1				17,028	99	17,903	17
598,800	“1	11,956 89\|	21,652 83	686,948!! Oj	30,030;	— 1	— •—		159,079 58\|	897,710 51

Rev. Ber, ang. Statsverket för år 1890. y

— 66

									0	e-
	Reservation från år 1895.	Anslag.		Uppbörd.	Omföring.	Statskonto-ret påförd brist m. m.
Transport Artillerietablis8ementet i Göteborg ............. Hästgardets nya kasernetablissement ............ För utvidgning af Svea ingeniörbataljons kasern Försäljningsmedel för vissa områden i Göte-	243,488 46,910 301	15 13 28	—	—	13,435 1,729	47 89	30,030	—	—
Bodens befästande............................................	150	_	___r	_	305	_	____ _	_	_ _	_
Till befästningsarbeten jemte bestyckning och försänkningar vid Vaxholms och Oscar-Fredriksborgs fästning ................................
Till förstärkningsarbeten å sjöfästningarne Oscar-Fredriksborg och Kungsholmen ........										•
Säger	290,849	56	—	—	15,470	36	30,030	—		—
Efter afdrag af hvarandra motsvarande ........	24,989	64	- -	—	- -	—	30,030		- -	_
Återstår	265,859	92	— —	—	15,470	361	-

— 67 —

bet.					K r e d i	t.
Leverering från Stats-kontoret.	efterbetal-ning till år 1897.	efterbetal-ning från år 1895.	Utgift.	Omföring.	Statskontoret godtgjord besparing m. m.	Reservation till år 1897.	Summa.
598,800		11,956	89	21,652	83	686,948	10	30,030				159,079	58	897,710	51
84,600	—	- -		3,027	92	39,133	92				44,168	05	86,329	89
600,000	—				526,309	69					120,600	44	646,910	13
										301	28	301	28
- -	—	308	89	308	89	115	—	- -	—	- -	—	340	—	308 455	89
180,000	—											180,000		180,000	—
125,650	—	- -	—	- -	—	125,650	—	- -	—	—	—	- -		125,650	—
1,589,050	—	12,265	78	24,989	64	1,378,156	71	30,030		—	—	504,489	35	1,937,665	70
— —	—	12,265	78	24,989	64	- -	—	30,030	—	- -	—	12,265	78	67,285	42
1,589,050	—					1,378,156	71		—\|--	\| 492,223	57	1,870,380	28

- 68 —

Sammandrag af regementsförvaltningarnes vid indelta armén och Venm

			D	e-
Infanteriet:	Balans från år 1895, tillgångar.	Upp- Anslagsmedel.

Lifregementet till fot............................................................................	1,995	62	23,758	44
Första lifgrenadierregementet ..............................................................	5,090	11	22,665	68
Andra dito ......................................................................	65	63	22,896 23,756	09
Vestgöta regemente..............................................................................	20,723	60	83
Smålands grenadiercorps.......................................................................	5,365	19	9,876 20,478	31
Uplands regemente................................................................................	7,868	94	81
Skaraborgs dito ................................................................................	89,910 45,735 3,738	86	24,415 28,831 26,107 20,984 35,467	03
Södermanlands dito...............................................................................	09	93
Kronobergs dito.......................................................................................	91	36
Jönköpings dito............................................................................	4,496 10,000	09	28
Dalregementet .......................................................................................	83
Helsinge regemente...............................................................................	16.072	97	23,073	44
Elfsborgs dito.......................................................................................	1,142	16	21,585 21,815 26,776 22,646	67
Vestgötadals dito ...................................................................		84
Bohusläns dito .........................................................................	4,660 5,500	70	33
Vestmanlands dito ................................................................................	38
Norrbottens dito ....................................................................................	20,089 1,563	77	26,165 22,591	62
Vester bottens dito ...............................................................................	66
Kalmar dito ......................................................................................	7,928	90	26,765 25,297	Öl
Vermlands dito .....................................................................................	27*051 13,478	72	96
Jemtlands fältjägareregemente .............................................................	82	20,081	76
Norra skånska infanteriregementet........................................................	8,573	32	25,785	30
Södra dito dito ..............................................................	10,346 5,928	46	25,071 15,070	84
Vermlands fältjägarecorps ...................................................................	49	67
Hallands bataljon...............................................................................	6,234	87	9,272 21,725	08
Vesternorrlands regemente ..................................................................			43
Blekinge bataljon...................................................................................	2,865	87	10,849	17

Kavalleriet:
Lifregementets dragoner .....................................................................	536	23	29,257	14
Lifregementets husarer........................................................................	2,242	74	30,133	48
Smålands husarregemente ....................................................................	4,639	40	27,858	62
Skånska husarregementet........................................................................	94,884	26	65,454	67
Skånska dragonregementet .....................................................................	56,020	77	65,928	36
Norrlands dragonregemente ................................................................	67	40	41,385	62
Summa	484,818	64	863,829	87

69 -

lands fältjägarecorps redogörelser för stamtruppens munderingsmedel.

bet.	Summa.			K r e d i	t.
bord.	Balans till år 1897, skulder.	Balans från år 1895, skulder.	Utgifter.	Balans till år 1897, tillgångar.
Räntemedel m. m.	Summa.
1,715	39	25,473	83			27,469	46			24,833	92	2,635	63
1,141	26	23,806	94	---	—	28,897	06	6,779	73	18,239	21	3,878	11
84	33	22,980	42	914	67	23,960	72	194	83	23,405	18	360	71
1,152	66	24,909	49	- -	—	45,633	09	- -	—	25,216	87	20,416	22
268	60	10,144	91	- -		15,510	10	---	—	12,516	89	2,993	21
268	87	20,747	68	- -	—	28,616	62	- -	—	27,762	69	853	93
3,424	47	27,839	60	- -	—	117,750	36	- -	—	43,266	42	74,483	94
2,900	22	31,732	16	1,572	42	79,039	66	- -	—	38,526	32	40,513	34
1,260	so	27,367	86		—	31,106	76	- -	—	17,977	34	13,129	42
960	70	21,944	98	- -	—	26,441	07	- -	—	20,583	83	5,857	24
2,013	06	37,480	88	- -	—	47,480	88	928	19	18,351	86	28,200	84
893	68	23,967	12	- -	—	40,040	09	---	—	21,723	16	18,316	93
522	03	22,107	70	- -	—	23,249	86	- -	—	22,124	38	1,125	48
586	26	22,402	10	- -	—	22,402	10	2,680	29	13,056	16	6,665	65
2,323	36	29,099	68	- -	—	33,760	38	- -	—	13,546	33	20,214	06
785	94	23,432	32	91	69	29,024	Öl	283	76	22,740	26	6,000	—
789	11	26,954	73	1,234	23	48,278	73	20,379	37	16,768	84	11,130	52
208	90	22,799	90	- -	—	24,363	66	- -	—	21,274	54	3,089	02
640	03	27,405	04	- -	—	35,333	94	---	—	14,915	38	20,418	56
675	67	25,973	63	- -	—	53,025	26	- -	—	36,241	88	16,783	37
1,484	66	21,566	31	1,920	49	36,965	62	-- -	—	32,096	85	4,868	77
640	98	26,426	28	- -	—	34,999	60	- -	—	29,021	20	5,978	40
529	80	25,601	64	1,636	86	37,584	96	- -	—	30,994	04	6,590	91
208	16	15,278	72	1,597	12	22 804	33	- -	—	16,786	80	6,017	53
- -	—	9,272	08	- -	—	15,506	95	- -	—	14 552	44	954	61
71	18	21,796	61	- -	—	21 796	61	242	08	18,307	16	3,247	38
24	70	10,873	87	694	22	14,433	96	- -	—	. 14,433	96	- —	—
474	10	29,731	24			30,267	47			29,633	60	633	97
2,075	87	32,209	36	- -	—	34,452	09	- -	—	33,991	63	460	46
656	69	28,515	31	—	—	33,154	71	- -	—	23,610	87	9,543	84
3,616	08	69,070	76	553	86	164,508	86	- -	—	98,742	94	65,765	91
1,232	76	67,161	12	- -	—	123,181	89	- -	—	100,123	10	23,058	79
4,113	91	45,499	S 3	—	—	45,566	93	9,023	20	29,687	94	6,855	79
37,743	69	901,573	56	10,215	54\| 1,390,607\|64\|	40,511	46	925,053 8 6,	431,042	33j

70 -

Sammandrag af regementsförvaltningarnes redogörelser

Infanteriet:

Svea lifgarde ...................................

Göta dito (Andra lifgardet) ...........

Lifregemente! till fot.......................

Första lifgrenadierregementet .......

Andra dito.......................................

Vestgöta regemente ......................

Smålands grenadiercorps ...............

Uplands regemente..........................

Skaraborgs dito ..............................

Södermanlands dito .......................

Kronobergs dito..............................

Jönköpings dito...............................

Dalregementet...................................

Helsinge regemente .......................

Elfsborgs dito...................................

Vestgöta Dals dito...........................

Bohusläns dito ..............................

Vestmanlands dito...........................

Norrbottens dito...............................

Vesterbottens dito...........................

Kalmar dito ...................................

Vermlands dito ...............................

Jemtlands fältjägareregemente.......

Norra skånska infanteriregementet

Södra dito dito ...............................

Vermlands fältjägarecorps..............

Gotlands infanteriregemente...........

Hallands bataljon ...........................

Vesternorrlands regemente ...........

Blekinge bataljon ..........................

D e

Transport!

Balans från år 1895, tillgångar.	Upp- Anslags- medel.
		15,046	92
7,329	37	17,189	64
2,190	44	25,244	45
2,092	17	22,465	80
1,486	56	19,619	60
40,068	75	28,087	95
516	44	8,475	95
3,222	96	17,520	20
23,816	42	23,875	48
- -	—	18,413	04
618	38	16,024	14
75	33	19,399	38
10,000	—	25,836	43
13,655	79	37,217	65
- -	—	22,904	78
- -	—	19,777	12
1,049	34	18,667	36
3,670	69	21,158	20
5,154	12	25,967	97
1,744	53	22,494	40
3,940	64	27,565	90
46,939	19	32,750	56
10,062	93	13,578	58
10,030	31	33,881	93
899	24	27,033	74
4,007	05	11,751	60
132	27	17,812	31
5,036	66	11,966	30
105	62	16,131	98
4,041	57	11,429	78
201,886\|77	629,289	14

för beväringsmanskapets munderingsraedel.

bet.					K r e d i	t.
bord.				\| ! Balans till	Summa.		Balans från			Balans till
			år 1897,				år 1895,		Utgifter.		år 1897,
m. in.		Summa.		skulder.				skulder.				tillgångar.
286	72	15,333	1 64	5,797	16	21,130	80	7,496	81	13,633	99
— —	—	17,189	64	- -	—	24,519	Öl	- -		22,814	Öl	1,705	—
432	73	25,677	18	- -	—	27,867	62	- -		25,023	77	2,843	85
18	71	22,484	''51	786	37	25,363	05	- -		25,363	05	- -	_
363	05	19,982	65	- -	—	21,469	21	- -		20,995	85	473	36
637	60	28,725	55	2,864	09	71,658	39	4,812	75	41,041	86	25,803	78
204	46	8,680	41	— —	—	9,196	85	- -	—	7,897	12	1,299	73
158	08	17,678	28	---	—	20,901	24	---	—	19,458	85	1,442	39
940	05	24,815	53	—	—	48,631	95	1,125	57	18,687	57	28,818	81
554	10	18,967	14	2,181	20	21,148	34	341	66	14,789	18	6,017	50
652	33	16,676	47	- -	__	17,294	85	---	—	15,802	31	1,492	54
171	90	19,571	28	- -	—	19,646	61	- -	—	18,024	89	1,621	72
809	25	26,645	68	---	—	36,645	68	98	90	24,020	16	12,526	62
652	78	37,870	43	- -	—	51,526	22	- -	—	24,762	07	26,764	15
— —	66	22,905	44	1,051	60	23,957	04	408	85	23,548	19		_
263	87	20,040	99		—	20,040	99	2,174	63	14,578	74	3,287	62!
324	38	18,991	74		—	20,041	08	— -	—	11,878	90	8,162	18
51	57	21,209	77	— —.	—	24,880	46	- -	—	23,661	87	1,218	59
349	77	26,317	74	— —	—	31,471	86	7,128	99	18,033	97	6,308	90
283	53	22,777	93	- -	—	24,522	46	- -	—	21,909	34	2,613	12
260	42	27,826	32	— —	—	31,766	96	----	—	17,850	48	13,916	48
1,611	51	34,362	07	74	16	81,375	42	92	10	39,156	23	42,127	09
488	50	14,067	08	- _	...	24,130	Öl	- -	—	18,882	04	5,247	97
1,294	17	35,176	10	- -	—	45,206	41	- -	—	39,804	83	5,401	58
548	75	27,582	49	186	40	28,668	13	---- -	—	28,397	88	270	25
154	43	11,906	03	---	—	15,913	08	- -	—	12,104	14	3,748	94:
247	50	18,059	81	—	—	18,192	08	- -	—	17,050	61	1,141	47
1 _ _	—	11,966	30	— —	—	17,002	96	- -	—	14,008	_	2,994	96
1,071	15	17,203	13	— —	—	17,308	75	- -	—	17,239	40	69	351
692	29	12,122	07	— —	—	16,163	64	—		16,157	12	6	52;
13,5 24i	26	642,813	40	12,940	98\|	857,641	lö\|	23,680(26	626,636	42	207,324	47:

— 72

			D	e-
	Balans från	Upp-
	år 1895.
	tillgångar.	Anslags- medel.
Transport	201,886	77	629,289	14
Kavalleriet:
Tjifgardp.t till bäst............................................................... ........................	1,526	61	2,998	85
Lifregementets dragoner ............................................................................	1,764	92	2,707	12
Lifregementets husarer...............................................................................	169	60	2,769	44
Smålands husarregemente............................................................................	- -	—	2,483	07
Skånska husarregementet...........................................................................	5,695	87	6,436	89
Skånska dragonregementet .......................................................................	3,892	22	0,165	68
Kronprinsens husarregemente ...................................................................	2,004	28	2,600	73
Norrlands dragonregemente........................................................................	2,490	30	2,185	92
Artilleriet:
Första Svea artilleriregemente....................................................................	1,912	12	6,336	62
Första Göta dito .....................................................................................	1,007	67	5,865	61
Yendes dito ...............................................................................................	1,114	63	8,051	67
Norrlands dito ............................................................................................	1,276	75	5,901	87
Andra Svea dito ......... ..............................................................	- -	—	5,972	91
Andra Göta dito ................................................................................	- -	—	5,865	24
Gotlands artillericorps ................................................................................	269	19	1,902	91
Vaxholms dito ........................................................................................	84	05	13,076	54
Karlshorgs dito....... .............................................................	3,375	06	6,583	78

Fortifikationen:
Svea ingeniörhat.aljon....................................................................................	- -	—	8,538	84
(röta dito . .................................................................................	2,698	68	5,181	12
Träng en:
Syfta, tranghataljon................................................................................	_ _	_	31,180	32
Göta, dito ...............................................................	46	38	15,068	16
Norrlands dito .....	_ _	_	14,345	28
Vendes dito ................................................................................................	887	07	24,369	84
Summa	232,102	17	815,877	55

— 73 -

bet.	Summa.			Kred	t.
bord.	Balans till år 1897, skulder.	Balans från år 1895, skulder.	Utgifter.	i Balans till år 1897, tillgångar.
i Räntcmed m. in.	el	Summa.
13,524	26	642,813	40	12,941	98	857,641 15	23,680	I26	626,636	1 42	207,324	'' 47
35	73	3,034	58	- -		4,561 19			2,173	06	2.388	13
- -	—	2,707	12	- -	—	4,47 2i04	- -	—	4,264	98	207(06
83	53	2,852	97	—	—	3,022 57	- -	—	3,006	10	1647
54	50	2,537	57	— —	—	2,537 57	114	88	2,122	85	299 84
— —		6,436	89	292	j 16	12,424192	---	—	5,988	03	6,436 89
96	65	6,262	33	— —	—	10,154 55	- -	—	6,646	35	3.508 20
1,449	45	4,050	18	—	—	6,054 46	- -	—	3,413	51	2,640	95
734	Öl	2,919	93			5,410	23	- -	—	3,143	75	2,266	48
18	10	6,354	72	_ _	-	8,266	84		_	8.095.84	171
768	25	6,633	86	—		7,641	53	- -	—	7,433	36	208	17
155	28	8,206	95	— —	—	9,321	58	2,531	45	6,074	88	715	25
45	45	5,947	32	— —	—	7,224	07	- -	_	4,432	55	2,791	52
39	50	6,012	41	205	81	6,218	22	1,755	80	4,462	42
- -	—	5,865	24	—	—	5,865	24	---	_	5,863	26	1	9 81
46	85	1,949	76	12,037	—	14,255	95	- -	_	13,492	64	763	31
116	71	13,193	25		—	13,277	30	- -	_	8,563	10	4,714	20
JLZjö j	6,596	45	_ _	—	9,971	51	- -		9,183	49	788	02
G 616 4 i	8,605	48	. _	_	8,605	48	298	48	8,083	59	223(41
121	94	5,303	06	1,233131	9,235	05	— —	—	9,235	05	— —	—
81	54	31,261	86	298 9 1	31,560	77	679	33	30,881	44
- -		15,068	16	_ _	—	15,114	54	- -	—	13,993	46	1,12108
486	38	14,831	66	—		14,831	66	----	—	12,631	94	2,199 72
---1	igJ	24,370		—		25,257	07	— —		21,863;	10	3,393! 9 7
17,9 3716 0	833,815; 15\|	27,008	17	1,092,925(49	29,060	20\|	821,685	TT[	242,180] 12j

Rev. Ber. ang. Statsverket för år 1896.

Angående de förr under Arméförvaltningen stälda kassor och fonder, hvilka
görelser, som finnas intagna i Kapitalkonto till rikshufvudboken. Ifrågavarande fonders

	1845.	1855.	1865.
Förenade mötespassevolanskassornas fond ....................			459,713	53	463,545	05
Trosspassevolansfonden....................................................	298,132	18	170,879	35	305,991	37
Norrbottens hästjägaresqvadrons fond ........................	5,808	31	198,113	71	221,442	31
Volontärvakansfonden ...................................................	—	—	102,952	88	277,406	06
En per mille-fonden ........................................................	— —	—	37,708	86	57,881	74
Palmqvistska fonden till Stockholms befästande ........	- -
Vadstena krigsmanshusfond............................................	2,172,536	29	2,650,600	59	3,382,061	97
Invalidhusfonden ...........................................................	230,562	49	571,376	38	993,817	99
Beväringsmanskapets invalid- och pensionsfond ........	—		—	—	27,491	19

— 75 -

numera af Statskontoret förvaltas, få Revisorerne hänvisa till de detaljerade redonettobehållningar
vid slutet af nedannämnda år inhemtas åt följande tabell:

i 1870.	1875.	1880.	1885.	1890.	1895.	1896.
507,572	41	521,971	37	561,648 11	311,878	36	314,207	78	272,086	7 8	274,494 18
471,881	10	133,618	20	228,101\|82	139,827	70	35,310	51	4,161	98	959	38
231,527	28	243,861	25	258,877 64	214,806	21	225,585	64	243,293	38-	242,791	90
365,796	67	475,564	72	428,596 18	275,036	82	304,708	37	206,719	851	178,086	45
71,960	68	90,856	20	116,809 61	148,078	29	188,911	40	231,726	14;	240,887 02
128,908	26	165,698	33	206,198 45	261,395	59	337,346	54	413,802	49,	430,161 43
3,736,227	88	4,108,962	32	4,375,735 28!	4,591,249	23	4,828,201	96	4,712,080	40 j	4,648,032 01
1,220,109	06	1,572,625	90	1,837,559 41''	2,084,595	06	2,420,067	04	2,674,041	62	2,715,30474
76,638 62''	158,903	98	259,41119 oj	353,552	38)	589,860	75	1,046,112	17	1,144,414135

— 76

Af två inom Arméförvaltningen uppgjorda statistiska sammandrag öfver
samtliga kostnader för den garnisonerade och den icke garnisonerade armén
samt beväringen under år 1896 hafva Revisorerne velat meddela följande
uppgifter:

Den garnisonerade armén.

Infanteri:

Svea lifgarde............................................................................... 500,925:84.

Göta dito (Andra lifgardet) .............................. 470,003: 8 8.

Säger 970,929: 7 2.

Kavalleri:

Lifgardet till häst........................................................................ 441,447:86.

Kronprinsens husarregemente.................................................... 591,110: 19.

Säger 1,032,558: 05.

Artilleri:

Första Svea artilleriregemente......................... 622,762:35.

Första Göta dito........................................................................... 517,452: 3 9.

Yendes dito ............................................................................... 706,889: 03.

Norrlands dito.............................................................................. 426,261: 61.

Andra Svea dito........................................................................... 273,716:26.

Andra Göta dito......................................................................... 384,656: 3 7.

Gotlands artillericorps ............................................................... 91,178:04.

Yaxholms dito............................................................................. 217,742: 9 2.

Karlsborgs dito .......................................................................... 80,780: 6 7.

Säger 3,321,439: 64.

Fortifikationen:

Svea ingeniörbataljon ................................................................ 206,759: 82.

Göta dito....................................................................................... 162,591: 24.

I allmänhet................................................................................... 346,123: 16.

Säger 715,474: 22.

Tr ängen: .

Svea trängbataljon........................................................................ 173,400: 17.

Göta dito....................................................................................... 98,664: 89.

Norrlands dito.............................................................................. 115,249:68.

Yendes dito................................................................................... 119,010:17.

Säger 506,324: 91.

Armén i allmänhet........................................................................ 2,288,065: 21.

Summa 8,834,791: 75.

— 77 -

Den icke garnisonerade armén.

Infanteri:

Lifregementet till fot................................... 214,691: 5 2.

Första lifgrenadierregementet.................................................... 213,120:76.

Andra dito.................................................................................... 213,680:12.

Yestgöta regemente..................................................................... 209,922: 84.

Smålands grenadiereorps ............. 94,210: 8 6.

Uplands regemente ..................................................................... 220,217: 84.

Skaraborgs dito ......................................................................... 219,193:68.

Södermanlands dito .................. 223,133: 26.

Kronobergs dito ...................................... 198,238: 12.

Jönköpings dito ........................................................................... 199,989:51.

Dalregementet .............................................................................. 204,570: 2 3.

Helsinge regemente ..................................................................... 206,063: 13.

Elfsborgs dito ........................................................................... 192,327: 2 7.

Vestgöta-Dals dito ................................................................... 202,490:4 7.

Bohusläns dito.............................................................................. 202,857:26.

Yestmanlands dito .................................................................... 225,321: 7 9.

Norrbottens dito........................................................................... 227,476: 88.

Vesterbottens dito..................................................................... 200,271:65.

Kalmar dito ................................................................................. 205,960: 7 6.

Vermlands dito ........................... 236,067: 7 7.

Jemtlands fåltjägareregemente.................................................. 183,645:9 9.

Norra skånska infanteriregementet .......................................... 220,546: 5 9.

Södra dito dito ........................................................................... 215,490:01.

Yermlands fältjägarecorps ......................................................... 136,302: 32.

Gotlands infanteriregemente ..................................................... 206,743: 08.

Hallands bataljon ........................................................................ 106,728: 19.

Yesternorrlands regemente....................................................... 224,591: 34.

Blekinge bataljon ....................................................................... 108,972: 7 6.

Säger 5,512,826: —

Kavalleri:

Lifregementets dragoner ......................................................... 249,903: 15.

Lifregementets husarer ............................................................. 222,923: 2o.

Smålands husarregemente ........................................................ 209,472: 16.

Transport 682,298: 51.

— 78 —

Transport 682,298: 51.

Skånska husarregementet............... 575,687: 81.

Skånska dragonregementet....................................................... 526,319: 58.

Norrlands dragonregemente ...................................................... 318,404: 2 2.

Säger 2,102,710: 12.

Armén i allmänhet...................................................... 527,966: 6 3.

Summa 8,143,502: 75.

Beväringen.

Svea lifgarde ............................................................................... 59,994: u.

Göta dito (Andra lifgardet)........................................................... 67,089: 9 8.

Lifregemente! till fot........................................................................ 106,603: 06.

Första lifgrenadierregementet......................................................... 105,383:13.

Andra dito......................................................................................... 85,779: 96.

Yestgöta regemente ..................................................................... 114,387: 2 9.

Smålands grenadiercorps..................................................... 38,074: 6 3.

Uplands regemente...................................................................... 87,062:96.

Skaraborgs dito.................................................................. 124,352: 99.

Södermanlands dito ........................................................................ 88,207: 09.

Kronobergs dito................................................................................. 73,049: 15.

Jönköpings dito........................................... 88,254: 15.

Dalregementet.................................................................................. 115,711: 7 4.

Helsinge regemente.......................................................................... 104,753: 23.

Elfsborgs dito................................................................................. 102,682: —

Yestgöta-Dals dito ........................................................................ 97,815: 4 6.

Bohusläns dito ................................................................................ 97,401: 04.

Vestmanlands dito ........................................................................... 102,143: 8 3.

Norrbottens dito ............................................................................. 123,021: 74.

Yesterbottens dito............................................................................. 122,005: 14.

Kalmar dito..................................................................................... 105,647:30.

Vermlands dito................................................................................ 128,725:81.

Jemtlands fåltjägareregemente ........................................................ 71,857: 85.

Norra skånska infanteriregementet................................................ 118,823: 18.

Södra dito dito............................................................ 129,463:72.

Yermlands fältjägarecorps.............................................................. 53,019: 02.

Gotlands infanteriregemente........................................................... 31,460: 6 5.

Transport 2,552,770:21.

— 79 —

Hallands bataljon......................

Yesternorrlands regemente.......

Blekinge bataljon.......................

Lifgardet till häst ...................

Lifregementets dragoner..........

Lifregementets husarer.............

Smålands husarregemente .......

Skånska husarregementet .......

Skånska dragonregementet ....
Kronprinsens husarregemente .
Norrlands dragonregemente ...
Första Svea artilleriregemente

Första Göta dito ......................

Yendes dito................................

Norrlands dito .......................

Andra Svea artilleriregemente

Andra Göta dito ......................

Gotlands artillericorps............

Yaxholms dito .........................

Karlsborgs dito .......................

Svea ingeniörbataljon................

Göta dito ...................................

Svea trängbataljon ...................

Göta dito ...................................

Norrlands dito ..........................

Yendes dito..............................

Beväringen i allmänhet

Transport 2,552,770: 21.

................. 48,584: 76.

................. 89,788:50.

................. 51,178:48.

................. 11,236: 38.

................. 20,139:71.

................. 22,288: 27.

................. 19,566:21.

................. 50,106:86.

................. 47,110:34.

................ 33,389: 84.

................ 18,914: 14.

................. 34,498: 87.

............... 32,787: 40.

................. 38,809: 95.

............... 34,822: 55.

................ 33,847: 36.

............... 38,245:17.

................. 11,418:68.

................ 53,056:27.

................. 27,535:27.

............... 35,062:42.

................. 27,656:41.

................. 165,465: 42.

................. 71,207:57.

.................. 88,247: 98.

................. 106,210:44.

Säger 3,753,945: 4 6.

................ 635,790: 94.

Summa 4,389,736: 4 0.

§ 1.

Såsom uti alla revisionsberättelser från och med år 1893 erinrats,
öfverensstämde icke summan af de i Arméförvaltningens hufvudbok för år
1892 upptagna oredovisade förskott med de sammanlagda förskottssummor,
som, enligt uppgifter från vederbörande tjensteman inom Arméförvaltningens
olika departement, för samma år belöpte å de särskilda departementen. Förstnämnda
summa uppgick nemligen till 781,799 kronor 86 öre, under det att

- 80 —

de senare utgjorde tillhopa blott 743,705 kronor 71 öre. I Arméförvaltningens
hufvudbok för år 1892 var alltså upptaget ett belopp af oredovisade
förskott, som med 38,094 kronor 15 öre öfversteg det sammanlagda belopp,
hvartill de oredovisade förskotten å departementen uppgingo.

Angående orsakerna till denna bristande öfverensstämmelse har utredning
inom Arméförvaltningen pågått alltsedan 1894 års början, men, såvidt
Revisorerne hafva sig bekant, ännu ej blifvit afslutad.

I sammanhang med den anmärkning, för hvilken ofvan redogjorts,
uttryckte 1893 års Revisorer den mening, att sådan förändring i Arméförvaltningens
räkenskaper borde vidtagas, att för hvarje af förvaltningens
departement upprättades och räkenskaperna bilades ett sammandrag öfver
de vid räkenskapsårets slut oredovisade förskott, hvilket sammandrag borde
innehålla Uppgift å de myndigheter eller personer, hos hvilka förskotten
innestode, samt att förskottskontot i Arméförvaltningens hufvudbok angåfve
fördelningen af nämnda förskott å de särskilda departementen såväl i dess
ingående som i dess utgående balans. I förklaring öfver denna Revisorernes
anmärkning har ock Arméförvaltningen erkänt lämpligheten af Revisorernes
förslag, men frågan står, i afvaktan på afslutningen af den inom Arméförvaltningen
pågående ofvan omförmälda utredningen, allt fortfarande på
samma punkt som år 1893, och de bilagor till Arméförvaltningens hufvudbok,
hvarförutan ingen effektiv granskning från Revisionens sida af det vigtiga
förskottskontot torde vara möjlig, saknas alltjemt. I Arméförvaltningens
förklaring den 29 Januari 1897 öfver den anmärkning, som äfven af 1896
års Revisorer framstäldes i nyss angifna hänseende, uttalas, att, »innan det
ifrågavarande räkenskapssammandraget bifogas hufvudboken, borde vara afslutad
den pågående utredningen af olikheten mellan hufvudboken och departementens
bokföring i fråga om de oredovisade förskottens belopp».

Revisorerne kunna emellertid ej inse nödvändigheten häraf. Sambandet
emellan utredningen om de oredovisade förskotten och de bilagor till hufvudboken,
som för Revisorernes granskning erfordras, torde ej vara så oupplösligt,
att icke de senare skulle kunna utarbetas oberoende af, huru långt utredningen
fortskridit.

För öfrigt torde böra nämnas, att denna utredning till 1896 års slut,
såvidt af tillgängliga handlingar kunnat utrönas, betingat en kostnad af
2,123 kronor 59 öre, hvadan redan från besparingssynpunkt är önskligt,
att densamma snarast afslutas.

§ 2.

I sammanhang med den redogörelse, som i 1895 års revisionsberättelse
lemnades för den af 1893 års Revisorer framstälda anmärkning angående de

— 81 —

i Arméförvaltningens hufvudbok upptagna oredovisade förskott, framhölls
behofvet af en specifik redovisning af de till de särskilda redogörarne utanordnade
förskottsmedlen. Uti ett med anledning häraf den 24 Januari 1896
afgifvet utlåtande anförde Arméförvaltningen, att det af Revisorerne åstundade
målet skulle fullständigast och på det mest öfverskådliga sätt vinnas, om
såsom bilagor till hufvud boken fogades sammandrag öfver departementens
liqvidböcker, i hvilket sammandrag för hvarje myndighet sammanfördes till
en liqvid samma myndighets konton i de särskilda departementens liqvidböcker.

Sistlidet års Revisorer, som ansågo det vara i hög grad önskvärd!, att
ett räkenskapssammandrag med ofvan angifna innehåll blefve hufvudboken
bifogadt, uttalade den förhoppning, att ifrågavarande, af Arméförvaltningen
sjelf föreslagna åtgärd måtte inom närmaste tid komma till utförande.

Att emellertid något dylikt sammandrag öfver departementens liqvidböcker
hvarken finnes 1896 års hufvudbok bifogadt eller eljes till Statsrevisionen
öfverlemnats, hafva Revisorerne ansett sig böra omförmäla, med
uttalande tillika af önskvärdheten utaf ett dylikt sammandrags upprättande,
åtminstone intilldess hufvudboken blifvit kompletterad med särskilda konti
för vederbörande redogörare.

§ 3.

A riksstatens Fjerde hufvudtitel är för år 1896 under rubrik »Ålderstillägg»
uppfördt ett förslagsanslag å 7,000 kronor. Utgifterna å anslaget
hafva emellertid under revisiousåret uppgått till 38,567 kronor 40 öre och
anslaget sålunda öfverskridits med mera än fyra gånger dess belopp.

Att ett dylikt öfverskridande ej är tillfälligt utan temligen konstant,
framgår af nedanstående uppgifter, omfattande åren 1888—1896:

År	1888	anslag.....	... 10,000	kronor	brist......	.... 13,624:94	kronor
77	1889	v ......	.... 10,000	11	77 ......	... 14,549: 95
11	1890	11 ......	... 10,000	11	77 ......	.. 19.116:77	77
11	1891	11 ......	... 10,000	11	77	... 27,083: 34
ii	1892	11 ......	... 10,000	11	77 ......	... 31,116: 53	77
ii	1893	11 ......	... 10,000	11	77 ......	... 29,816: 58
ii	1894	11	7,000	11	77 .....	... 28,583: 18	77
ii	1895	11	... 7,000	11	77 •• ••	... 35,091: 59	77
ii	1896	11 ......	... 7,000	11	77 ......	... 31,567: 40	77

Rev. Ber. ang. Statsverket för år 1896.

82 —

Ehuruväl utgifterna å anslaget till ålderstillägg icke torde kunna på
förhand noga beräknas, vill det emellertid synas, att disproportionen mellan
anslagsbeloppet och de utgifter, som böra dermed bestridas, är väl stor.

I det förslag till förändrad uppställning af riksstatens Fjerde hufvudtitel,
som enligt Kongl. Maj:ts förordnande år 1894 utarbetades af d. v.
expeditionschefen i Landtförsvarsdepartementets afdelning af Kongl. Maj:ts
kansli och den 15 November samma år till Kongl. Maj:t aflemnades, anföres
i fråga om »Ålderstillägg»: »I detta anslag erfordras icke några andra förändringar,
än att dels från anslaget afföres beloppet 13,500 kronor, utgörande
hvad som under förutvarande förhållanden beräknats af anslaget utgå till
Intendenturtjenstemän och som sålunda bör för den nya organisationen af
intendenturcorpsen, afses och dels att till densamma öfverföres beloppen 2,500
kronor och 10,000 kronor, utgörande, det förra hvad som, i enlighet med
1886 års Riksdags beslut, beräknats af tillgångarne för den nya organisationen
af veterinärstaten vara disponibelt för ålderstillägg åt regementsveterinärerna,
och det andra hvad som ansetts åtgå för ålderstillägg åt de tjensteman
vid den nya intendenturcorpsen, som skulle vara till en dylik förmån
berättigade. Anslaget, som i 1893 års riksstat var upptaget till 10,000
kronor, skulle sålunda efter slutlig reglering af hufvudtiteln böra uppföras
till 9,500 kronor.»

I öfverensstämmelse härmed blef ock anslaget — efter att detsamma
i 1894, 1895 och 1896 års riksstater uppförts till allenast 7,000 kronor —
vid 1896 års riksdag, då slutlig reglering af anslagen under Fjerde hufvudtiteln
egde rum, ökadt med 2,500 kronor och är alltså i riksstaten för
innevarande år upptaget till 9,500 kronor.

Yid upprättande af förenämnda förslag till förändrad uppställning af
hufvudtiteln synes emellertid vara förbisedt, dels att anslaget af 1893 års
Riksdag nedsattes till 7,000 kronor, dels att detsamma under en följd af år
öfverskridits med betydliga belopp, hvadan dess reglering till 9,500 kronor
ingalunda motsvarar de kraf, som på detsamma ställas.

§ 4.

Genom Kongl. bref den 7 April 1893 förordnades en komité, bestående
af fem ledamöter jemte sekreterare, med uppdrag att utarbeta förslag till
sådana ändringar i de rörande arméns förvaltning gällande reglementen och
stadganden, som af intendenturcorpsens förändrade organisation och förändringarne
i öfrigt uti härorganisationen påkallades, i sammanhang hvarmed bestämdes,
att utarbetningen af förslagen borde ske i den riktning, som af de
år 1892 vidtagna förbättringarne i härordningen i allmänhet föreskrefves och

— 83 —

särskildt betingades utaf tillkomsten af nya förvaltningsmyndigheter. Komitéarbetet
skulle taga sin början, för ordföranden och en ledamot, biträdde af
sekreteraren, genast, och för öfriga ledamöter å tid efter slutet af förstnämnda
års vapenöfningar, som af ordföranden bestämdes.

Berörda komité, den s. k. fredsförvaltningskomitén, har sedermera,
under åren 1893, 1894, 1895 och 1896, varit i verksamhet, och dess arbete
lärer äfven under innevarande år pågå.

Kostnaderna för komitéarbetet hafva utgjort:

för år 1893 kr. 7,701,28, deraf 6,534,65 guldits af hufvudtitelns allmänna
besparingar och 1,166,63 tagits af anslaget »Extra utgifter»;

för år 1894 kr. 14,641,50, så fördelade: af hufvudtitelns allmänna
besparingar 12,641,5 0 och extra utgifter 2,000;

för år 1895 kr. 13,346,3 0, deraf 11,346,3 0 ur den förra och 2,000
ur den senare anslagstiteln:

för år 1896 kr. 11,479,84, hvaraf med hufvudtitelns allmänna besparingar
guldits 9,479,8 4 och med anslaget till extra utgifter 2,000.

Under innevarande år har, enligt hvad Revisorerne inhemtat, till kostnader
för ifrågavarande komitéarbete utbetalts:

under försträckningstitel ........................................... 13,303: 7 5 kronor

af extra utgifter ........................................................ 709: 6 7 „

eller tillhopa 14,013: 4 2 kronor.

Sammanlagda kostnaden för komiténs hittillsvarande verksamhet uppgår
alltså för närvarande till 61,182,34 kronor.

Då, såvidt Revisorerne hafva sig bekant, komitén ännu icke fullgjort
det uppdrag, som blifvit åt densamma anförtrodt, hafva Revisorerne velat,
med omförmälande af detta förhållande, uttala önskvärdheten deraf, att resultaten
af det under så många År pågående kostsamma komitéarbetet måtte
kunna med det snaraste framläggas och ytterligare kostnader för detsamma
sålunda i möjligaste måtto begränsas.

§ 5.

Under revisionsåret har från hufvudtitelns allmänna besparingar under
rubrik »rekryteringskostnader» utbetalts till Vesternorrlands regemente ett
belopp af 7,200 kronor. Denna utgift grundar sig å ett Kongl. bref af
den 13 December 1895, hvarigenom för år 1896 anvisats, »mot redovisning»,
30 kronor för hvarje under sistnämnda år vid ifrågavarande regemente antagen,
fast anstäld volontär.

- 84 —

I räkenskaperna redovisas emellertid ofvannämnda 7,200 kronor ej
annorledes än genom särskilda af regementschefen afgifna reqvisitioner å dels
»rekryteringskostnader», dels ock »värfningspenningar» för sammanlagdt 240
man. På hvad sätt »rekryteringskostnaderna» disponerats eller till hvilka
personer »värfningspenningarne» utbetalts, derom lemna räkenskaperna ej
någon upplysning.

»Till bestridande af rekryteringskostnader» jemväl vid Norrbottens
regemente har genom Kongl. bref den 27 Juni 1896 mot redovisning anvisats
för åren 1896 och 1897 ett belopp af 10 kronor för hvarje under
dessa år vid regementet antagen fast anstäld volontär. Det belopp, 200
kronor, som i följd häraf för revisionsåret utbetalts, har verificerats genom
särskilda qvittenser å »värfningspenningar», hvilka utgått dels till vid regementet
anstälde officerare, underofficerare och korporaler, dels, såsom det af
qvittenserna vill synas, till personer utom regementet; och bland de anvärfda
finner man såväl ynglingar, som antagligen för första gången anvärfvats,
som ock korporaler och distinktionskorpor aler, hvilka rekapitulerat.

De af Riksdagen faststälda stater för Vesternorrlands och Norrbottens
regementen upptaga emellertid hvarken »rekryteringskostnader» eller »värfningspenningar»;
och Revisorerne hafva desto hellre ansett sig böra omförmäla
ofvannämnda förhållanden, som det användande af hufvudtitelns allmänna
besparingar, hvilket i anförda hänseenden egt rum, icke torde kunna anses
stå i öfverensstämmelse med de i Rikets Ständers skrifvelse den 12 Maj
1841 angifna grunder i afseende å dispositionen af besparingar å hufvudtitlarne.

§ 6.

Revisorerne hafva fästat sin uppmärksamhet vid de betydande belopp,
som årligen utbetalas i resekostnader i och.för utdelning af underhållsmedel
från Vadstena krigsmanshuskassa. För revisionsåret uppgick detta belopp
till nära 12,000 kronor.

Orsaken till dessa ansenliga kostnader är att söka uti nu gällande
bestämmelser angående utdelning af berörda underhållsmedel. Pensionerna
utbetalas nemligen genom vederbörande regementsintendenter å för ändamålet
i orterna utlysta liqvidationsmöten, och regementsintendenterna åtnjuta, under
härför erforderliga resor, rese- och traktamentsersättning.

Redan 1886 års Riksdag sökte åstadkomma ändring i detta kostsamma
förfaringssätt och anhöll i skrifvelse den 11 April 1886, i anledning af en
inom Andra Kammaren väckt motion, »att Kongl. Maj:t täcktes taga i öfvervägande,
huruvida icke med biträde af den civila förvaltningen eller ute -

— 85 —

slutande genom dennas försorg Vadstena krigsmanshusgratialister tillkommande
underhållsmedel må kunna afgiftsfritt för dem och på bestämda tider tillhandahållas
dem inom den kommun, der de hafva sin hemvist».

Genom bref till Arméförvaltningen den 25 Januari 1889 förklarade
emellertid Kongl. Maj:t, att »någon åtgärd i den af Riksdagen föreslagna
riktning icke kunde uti förevarande afseende vidtagas».

Om det också må anses härigenom ådagalagdt, att underhållsmedlens
utdelning icke lämpligen kan öfverlemnas åt den civila förvaltningen, är det,
enligt Revisorernes mening, satt utom allt tvifvel, att denna angelägenhet
skulle kunna på ett vida billigare sätt, än nu är fallet, och likvisst fullt
tillfredsställande ordnas redan derigenom, att åt vederbörande förvaltningsmyndigheter
vid regementena lemnades handlingsfrihet att vid utdelningen förfara
så som med afseende å olika orters förhållanden kunde befinnas för hvarje
särskildt fall lämpligt.

Det skulle då måhända visa sig, att utdelningen af gratialist-underhållsmedlen
i sådana fall, der gratialisterna äro boende aflägset från regementsexpeditionen,
kunde på beqvämaste sätt för alla parter och i det närmaste
utan kostnad för statsverket ske genom presterskapets bemedling. För
presterskapet skulle detta ej innebära något ökadt besvär, emedan detsamma
genom en dylik anordning befriades från att affärda särskilda lefnads- och
frejdebetyg för hvarje gratialist, utan kunde på sockenvis upprättade qvittenslistor
å gratialistmedlen teckna gemensamt lefnads- och frejdebevis för alla
underhållstagare inom socknen. För gratialisterna, hvilka i alla händelser
måste inställa sig hos församlingens prest för att utfå det lefnads- och fre^jebevis,
som är nödvändigt för underhållets lyftande, skulle det ju innebära
en ytterst afsevärd’ fördel att på samma gång få underhållet till sig utbetaldt,
i stället för att inställa sig å de mången gång flere mil aflägsna liqvidationsmöten,
der regementsintendenten utdelar medlen; hvarvid för öfrigt torde
böra tagas i betraktande, att en stor del af underhållstagare, i anseende
till ålder och bräcklighet, ej kan inställa sig vid dessa möten. Regementsintendenterna
skulle genom den ifrågasatta anordningen befrias från de långa
och tidsödande liqvidationsresorna, hvilka inträffa under de delar af året, då
intendentens tjenstegöromål mest taga hans tid i anspråk, nemligen dels i
början af Juni, då hans närvaro på mötesplatsen är synnerligen behöflig,
dels ock i December månad, då årsredogörelserna skola afslutas. För statsverket
slutligen skulle alla kostnader, med undantag af postporto, besparas.

§ 7.

Under revisionsåret hafva utbetalts 3,100 kronor dels till statspris vid
kapplöpningen för kavalleriofficerarc å tjenstehästar samt till iordningställande

86 —

af de för löpningarne erforderliga banor, dels till pris vid täflingar i fältoch
hinderridning vid ridskolan å Strömsholm samt för anordnande af s. k.
släpjagter.

Hvad först vidkommer utbetalningarne för förstnämnda ändamål, utgörande
2,200 kronor, torde kunna ifrågasättas, huruvida kapplöpningssporten,
synnerligast då den bedrifves på ett sätt, som mången gång urartar
till djurplågeri och således står i strid med gällande lag, bör med statsmedel
understödjas. Ett dylikt understöd från statens sida lärer först då
kunna försvaras, om kapplöpningssporten, oaktadt den missriktning, hvaraf
den synes lida, likväl kan anses såsom ett medel till fältmessig, militärisk
utbildning för officerarne vid de beridna vapnen och befordra kavalleriets
förseende med ädla och uthålliga hästar; och i dessa afseenden torde meningarne
vara mycket delade. I allt fall borde väl, derest så pröfvas nödigt,
särskild! statsanslag för ändamålet anvisas, och ifrågavarande kostnader ej,
såsom med berörda 2,200 kronor egt rum, aflöras å anslaget »extra utgifter»,
bvilket näppeligen torde vara till gäldande af dylika kostnader afsedt.

De 900 kronor, som utbetalts till pris vid täflingar i fält- och hinderridning
å Strömsholm samt för anordnande af s. k. släpjagter — i hvilken
summa ingå 500 kronor till underhåll af 12 hundar — hafva anvisats ur
Förenade mötespassevolansfonden. Denna fond är visserligen enligt Rikets
Ständers skrifvelse till Kongl. Maj:t den 29 Mars 1841, n:o 272, stäld till
Kongl. Maj:ts disposition, men endast för att användas för behof, hvilka i
och för indelta och värfvade arméns vapenöfningar kunna uppkomma, och
dermed gemenskap egande utgifter.

* Å omförmälda förhållanden hafva Reviorerne ansett sig böra fästa
Riksdagens uppmärksamhet.

Reservation af herrar Berg, Nisser och Säve samt af herr Andersson.
— Litt. A.

§ 8.

Till chefen för Krigsskolan har under revisionsåret utbetalts ett belopp
af 1,008 kronor 60 öre såsom ersättning för verkställa tjensteresor emellan
Karlberg och Södermanlands regementes mötesplats, Malma hed.

Denna reseersättning grundar sig på en den 24 April 1896 utfärdad
generalorder, hvarigenom bestämts, att chefen för Krigsskolan skulle, med
bibehållande, såvidt lämpligen ske kunde, af befälet öfver Krigsskolan, under
nämnda års vapenöfningar tjenstgöra vid Södermanlands regemente.

— 87 —

Af handlingarne i ärendet har vidare inhemtats:

att d. v. chefen för Södermanlands regemente beviljats tjenstledighet
för helsans vårdande från och med den 1 till och med den 30 Maj 1896;

att under nämnda tid befälet öfver regementet förts af chefen för
Krigsskolan;

att regementschefen den 1 Juni återtagit befälet, men uppdragit åt
chefen för Krigsskolan att fortfarande inspektera beväringsrekrytmötet, stamrekrytmötet
och regementets skolor;

att regementschefen åter, på grund af sjukdom, beviljats tjenstledighet
från och med den 20 Augusti till och med den 17 September; samt att
befälet öfver regementet äfven under sistnämnda tid förts af chefen för Krigsskolan.

Revisorerne, som ej vilja inlåta sig på frågan, huruvida det i militäriskt
hänseende kan anses lämpligt, att åt chefen för Krigsskolan, med bibehållande
af det honom i sådan egenskap åliggande befäl, uppdrages befälet jemväl
öfver ett i landsorten förlagdt regemente, hvars mötesplats ligger på ett betydande
afstånd från dennes tjenstgöringsort, Karlberg, —- hvilket uppdrag
måste leda till täta tjensteresor emellan dessa båda platser — anse sig deremot
böra framhålla, att chefstjentegöromålen vid Södermanlands regemente
under chefens sjukdom säkerligen hade kunnat uppehållas utan statsverkets
betungande med särskilda kostnader.

Reservation af Herrar Berg och Andersson. — Litt. B.

§ 9-

På grund af Kongl. bref den 6 Juni och 10 Augusti 1826 afslötos
kontrakt på 20 års tid med rotehållarne för 115 nummer vid f. d. Westerbottens
regemente angående erläggande af vakansafgifter i stället för utgörande
af effektiv rotering, och detta i ändamål att medelst dessa vakansafgifter
bilda en fond för underhållande af eu kavalleritrupp vid rikets nordöstra
gräns. Nämnda kontrakter förnyades under år 1846, då kontraktstiden utlöpte,
på ytterligare 50 år.

Genom Kongl. bref den 27 Juli 1847 tillädes vakansafgifterna för 16
af dessa rotar Norrbottens fältjägarecorps’ löningsfond, men afgifterna från
återstående 99 rotar ingingo allt fortfarande till fonden för kavalleritruppens
underhåll. Den åsyftade kavalleritruppen kom likvisst aldrig till stånd.

Sedermera bestämdes genom Kongl. bref den 4 December 1874, att
från Norrbottens hästjägaresqvadronsfond — hvilken sedan äldre tider bekostat
naturaunderhållet vid det i Ilernösand förlagda detachementet af Svea

— 88 —

artilleriregemente — skulle bekostas äfven en del beklädnads- och utredningspersedlar
m. m. för samma detachement.

Sedan nämnda detachement år 1893 öfverflyttats till det nybildade
Norrlands artilleriregemente — från hvilken tid naturaunderhållet för detachementet
lärer bestridas af anslaget till garnisonsregementenas mathållning samt
underhållet af beklädnadspersedlar och kaserninventarier af tillgängliga medel
å anslaget till försvarsverket till lands i allmänhet — har emellertid Kongl.
Maj:t den 24 Mars 1893 medgifvit, att såsom bidrag till underhållet af
munderingar, sängservis och kaserninventarier m. m. vid Norrlands artilleriregemente
må från Norrbottens hästjägaresqvadronsfond årligen få utgå
16,000 kronor; hvilket belopp också utgått såväl för hvartdera af åren 1894,
1895 och 1896 som ock, enligt hvad Revisorerne inhemtat, för innevarande år.

Yäl har 1892 års urtima Riksdag i skrifvelse den 26 November 1892
medgifvit, att för genomförande af den beslutade omorganisationen af artilleriet
å fastlandet må användas »de under anslagen till »Artilleriet» och »Waxholms
artillericorps» uppförda belopp samt öfriga för Svea, Göta och Wendes
artilleriregementen afsedda anslagstillgångar», men då något anslag utöfver
dessa tillgångar från Norrbottens hästjägaresqvadronsfond, vare sig till artilleriet
i dess helhet eller särskildt till Norrlands artilleriregemente, icke synes
hafva varit af Riksdagen afsedt, anse sig Revisorerne böra bringa hvad sålunda
förekommit till Riksdagens kännedom.

§ io.

Vid besök å Vaxholms och Oscar-Fredriksborgs fästningar hafva Revisorerne
tagit kännedom ej blott om sjelfva fästningsartilleri, utan jemväl
om det till denna sjöfästningsposition hörande minförsvaret, i hvilket senare
hänseende besök gjorts å några tänd- och syftstationer äfvensom vid de minväsendet
tillhörande förråd, hvilka finnas förlagda å Sandön, Björnholmen
och Bergholmen.

Dervid har det ej kunnat undgå att tilldraga sig Revisorernes synnerliga
uppmärksamhet, att ifrågavarande hufvudandelar af Oscar-Fredriksborgs
försvar, artilleriet och minorna, mellan hvilka samverkan likvisst är oundgängligen
nödvändig för åstadkommande af tillfredsställande resultat, icke
äro förenade under samma befäl, utan tillhöra helt och hållet skilda corpser,
hvilka yttermera sortera under olika statsdepartement. Artilleribefälet, hvartill
äfven positionens kommendant räknas, saknar sålunda hvarje myndighet
med afseende å minförsvarets anordnande, liksom å andra sidan befälet öfver
minförsvaret ej har någon behörighet i fråga om fästningsartilleriets skötsel.

Att en dylik dualism i befälsorganisationen måste vara förenad med

- 89

betydande olägenheter och tilläfventyrs kan komma att medföra verklig fara
på grund af deraf följande bristande samverkan emellan de båda vapenslag,
af hvilka positionens försvar är beroende, torde ligga i öppen dag; och särskild!
må erinras, att berörda organisatoriska brister föranleda kostnader för
statsverket, som synas kunna undvikas.

I sistnämnda hänseende bör uppmärksammas den ökning i antalet af
de olika corpsernas personal, som blifver en följd deraf, att den enas personal
ej kan vid förefallande behof användas till komplettering af den andras,
hvarjemte äfven af andra anledningar ökade kostnader uppkomma, t. ex.
derigenom att hvardera corpsen måste hafva sin egen särskilda transportmateriel
och ej gemensam sådan kan för båda corpsernas behof komma till
användning.

Till följd deraf att artillericorpsens befäl och underbefäl är i saknad
äfven a/ den ringa sjömansutbildning, som författningsenligt fordras för att
föra en ångslup eller annat fartyg för oundgängliga sjötransporter inom det
skärgårdsområde, som positionen innefattar, måste härtill särskild! folk förhyras.

Likaledes bör erinras, att minpersonalen, organiserad och aflönad i
likhet med matroskompanierna, hvilkas aflöning i följd af de anspråk, som
på örlogsmatroser ställas, är ganska hög, visserligen icke skulle kunna fordra
lika stora löneförmåner, om densamma vore samordnad med personalen vid
det vapenslag, som den militäriskt och taktiskt måste komplettera.

En förändring af ofvan angifna förhållanden förutsätter emellertid ändrade
föreskrifter i fråga om artilleri- och minbefälets, liksom ock personalens
i öfrigt, utbildning. Så som förhållandena för det närvarande gestalta sig,
kan ej hos artilleripersonalen förutsättas någon som helst insigt att bedöma
miuväsendets effektivitet och skötande, medan å andra sidan minförsvarets
personal ej erhåller någon utbildning i fråga om fästningsartilleriets användande.

Väl må medgifvas, att olika vapenslag mången gång måste ställas
under gemensamt befäl, som ej kan ega speciel utbildning inom hvart och
ett af dem, men det är dock en vigtig regel, mot hvilken ej bör brytas, att
den, åt hvilken dylikt befäl anförtros, icke får vara i saknad af all slags
kompetens att granska och bedöma någotdera af de honom underlydande
vapen.

Den svårighet, som sålunda kan möta mot genomförande af förändrad
organisation af den för Vaxholm—Oscar-Fredriksborgs sjöfästningsposition
afsedda personal, bör emellertid ej undanskymma den stora betydelsen af
nämnda förändring, utan är snarare egnad att än skarpare belysa olämpligheten
af den nuvarande organisationen.

Rev. Ber. ang. Statsverket för är 189G.

90 —

Hvad ofvan berörts, hvilket i all hufvudsak eger sin motsvarighet
jemväl i förhållandena vid Karlskrona sjöbefästningar, har synts Revisorerne
redan från synpunkten af statsverkets ekonomiska intresse vara af så stor
vigt, att Revisorerne ej kunnat underlåta att derå fästa Riksdagens uppmärksamhet.

§ 11.

Af anstalter, hörande under Landtförsvarsdepartementet, hafva Revisorerne
besökt, utom Vaxholms och Oscar Fredriksborgs fästningar, för
hvilket besök särskild redogörelse härofvan lemnats, befåstningarne å Karlsborg
och Vaberget, ammunitionsfabriken vid Marieberg, Andra Göta artilleriregementes
kasernbyggnader i Jönköping och rekrytskolan i Norrköping och
få härmed för Riksdagen framlägga de iakttagelser, hvartill dessa besök gifvit
anledning.

Rörande befästningarne å Karlsborg och Vaberget anse sig Revisorerne,
vid det förhållande att frågan om ordnande af landets fasta försvar i allmänhet
är under utredning af en särskildt för ändamålet tillsatt komité,
kunna yttra sig i största korthet.

Hvad de särskilda fortifikatoriska anordningarne vid Karlsborgs fästning
beträffar äfvensom de öfriga byggnader derstädes, till hvilka anslag
under de senare åren varit gifna, synas dessa, såvidt Revisorerne kunnat
döma, vara med omsorg utförda; och detsamma gäller äfven i fråga om de
alltjemt fortgående arbetena å Vaberget.

Deremot lärer ingen vid besök å hufvudfästningen kunna undgå att
uppmärksamma, att denna befinner sig i så ofullbordadt skick, att densamma
ingalunda kan anses motsvara de fordringar som böra ställas å en fästning
af sådan betydelse för landets försvar, som Karlsborg.

Förråden för den inom fästningen förvarade krigsmaterielen syntes vara
i god ordning.

Gevärsammunitionstillverkningen syntes fortgå i väl ordnade arbetslag
och lemna en i förhållande till fabrikens storlek qvantitativt god arbetsprodukt.
För tillfället uppgick tillverkningen till 22,000 st. patroner om
dagen, men, enligt hvad som uppgafs, kunde densamma, utan förstärkning
af de särskilda mekaniska anordningarne, vid behof uppbringas till något
mera än dubbla antalet.

— 91 —

Ammunitionsfabriken vid Marieberg syntes äfvenledes vara ändamålsenligt
inrättad. Väl voro anordningarne derstädes mindre tidsenliga än vid
ammunitionsfabriken å Karlsborg — hvilket är helt naturligt, då den förra
är betydligt äldre — men planen för arbetet syntes icke dess mindre fullt
tillfredsställande med hänsyn till de mångfaldiga förflyttningar af materielet
från en maskin till en annan, som måste ega rum vid ifrågavarande fabrikation.

Tillverkningen pr dag uppgick till 18,000 gevärspatroner, hvarförutom
vid denna fabrik tillverkas messingshylsorna äfven för fabriken å Karlsborg,
enär denna senare ej har härför nödiga maskiner.

Vid besöket i Andra Göta artilleriregementes kasernbyggnader i Jönköping
förekom ej anledning till anmärkning.

Ej heller besöket å rekrytskolan i Norrköping har föranledt någon
erinran.

Reservation af Herr Sjö. — Litt. C.

§ 12.

Sistlidet års Revisorer anmärkte uti sin berättelse, att den vid Arméförvaltningens
hufvudbok för år 1895 fogade förteckning öfver propriebalanser
vid nämnda års slut icke öfverensstämde med Kammarrättens
aktoratsräkning för samma år, i det att dels de i förstnämnda förteckning
upptagna fordringar, nemligen

i Ilegementskrifvaren Bergengrens konkurs.................. kronor 2,103: 7 G

och i d:o Dahlströms konkurs .................. „ 848: 2 4

till beloppen understego de summor, som i aktoratsräkningen voro såsom
propriebalanser hos bemälde redogörare antecknade, dels ock aktoratsräkningen
upptoge utöfver förenämnda propriebalanser åtskilliga andra fordringar,
hvilka uppkommit genom bristande redovisning af medel tillhörande Fjerde
hufvudtiteln.

— 92 —

Dessa senare propriebalanser voro i aktoratsräkningen upptagna till
följande belopp:

afvikne Regementsskrifvaren J. A. Himmelmans balans kronor 6,082: 74

förrymde Styckjunkaren Chr. Lundgrens balans ....... „ 149: 3 7

aflidne Kaptenen J. D. Hadorphs balans..................... „ 2,538: 7 5

samt Regementsintendenten K. Y. J. Karlsons balans...... „ 60,473:69.

Uti ett med anledning af berörda anmärkning afgifvet utlåtande den
29 Januari 1897 åberopade Arméförvaltningen ett af bokslutskamreraren å
Civila departementet afgifvet yttrande, deri upplystes:

att de uti Arméförvaltningens hufvudbok för år 1895 upptagna propriebalanser
voro oförändradt desamma som uti nästföregående års hufvudbok
utbalanserats;

att den efter Hadorph år 1887 yppade balans icke såsom sådan funnes
antecknad i 1895 års räkenskap, enär densamma redan före 1887 års utgång
blifvit af det regemente, Hadorph tillhört, gäldad genom medel från en regementet
enskildt tillhörande kassa, som också, sedan genom domstolarnes
utslag visats, att ingen till denna brists ersättande kunnat lagligen förpligtas,
härför erhållit godtgörelse genom sedermera åt Kongl. Maj:t anvisade medel;

att Karlsons balans inginge i de belopp, som för de gotländska truppförbanden
angåfves såsom behållningar till år 1896, men att dåmera särskilt
konto upplagts för denna propriebalans, som derför uti 1896 års hufvudbok
komme att upptagas å förteckningen öfver dylika;

samt att, beträffande öfriga omnämnda propriebalanser, den knappa
tiden icke medgifvit en grundligare undersökning derutinnan, men att en
sådan skulle oförtöfvadt vidtagas.

Arméförvaltningen förklarade sig ock antaga, att skiljaktigheten mellan
Kammarrättens aktoratsräkning och Arméförvaltningens hufvudbok skulle
genom rättelse å det håll, der sådan blefve af nöden, varda vid uppgörandet
af innevarande års hufvudbok undanröjd.

I afvaktan härpå torde i förevarande ämne nu allenast böra erinras,
att Bergengrens balans uti Kammarrättens aktoratsräkning för år 1896
af särskild angifven orsak upptagits till ett med 67 kronor 62 öre minskadt
belopp och sålunda antecknats såsom utgörande 6,473 kronor 80 öre;

att Karlsons balans finnes i den vid Arméförvaltningens hufvudbok för
år 1896 fogade förteckning upptagen till belopp af 52,336 kronor 29 öre,
medan Kammarrättens aktoratsräkning för samma år angifver dess storlek
vara 52,252 kronor 27 öre; beroende denna skilnad derpå, att f. d. Öfversten
v. Hohenhausen till Statskontoret levererat 221 kronor 42 öre, samt att uti
det i Kammarrättens aktoratsräkning upptagna, här ofvan angifva belopp

ingå 137 kronor 40 öre, utgörande af Karlson bestridda utgifter, hvartill
han ej egt använda kronans medel;

att beträffande Hadorphs balans i aktoratsräkningen förekommer anteckning,
att Kongl. Maj:t genom bref den 24 Januari 1896, uppå framställning
af Arméförvaltningen, förordnat att balansens belopp, 2,538 kronor
75 öre, skulle af allmäna medel till vederbörande utbetalas;

samt att i öfrigt den vid Arméförvaltningens hufvudbok för år 1896
fogade förteckning öfver propriebalanser gent emot Kammarrättens aktoratsräkning
företer samma bristande öfverensstämmelse som med förteckningen
vid 1895 års hufvudbok var fallet.

Slutligen må till upplysning meddelas, att Regementsintendenten vid
Skånska dragonregementet W. Silfversparres balans, som yppats under år
1896, ännu ej blifvit till beloppet af Kammarrätten faststäld.

§ 13-

Saknaden af vatten- och afloppsledningar på Yaxholms och OscarFredriksborgs
fästning med dertill hörande lokaler synes, enligt hvad Revisorerne
vid förenämnda besök inhemtat, medföra afsevärda olägenheter såväl
med hänsyn till personalens och lokalernas vård som derutinnan att af manskapet
ett stort antal, vissa tider ända till 70 man, måste användas till
handräckningsgöromål.

Att döma af den erfarenhet, som inheratats från de ganska talrika
diamantborrningar, som redan verkstälts å flere ställen inom vårt land (vid
Arko, Hufvudskär, Svenska Högarne, Skog, Kungsholms fästning m. fl. platser),
lärer kunna antagas, att genom dylik borrning äfven ifrågavarande fästning
skulle kunna beredas erforderlig tillgång på sötvatten; och skälig anledning
torde alltså förefinnas till undersöknings anställande i angifna hänseende;
lärande icke saknas tillgång att af tillgängliga medel bestrida de med en
sådan undersökning förenade kostnader.

§ 14-

Såsom uti sistlidet års revisionsberättelse omförmäldes, blefvo — i
strid med det emellan Arméförvaltningens Intendentsdepartement och arrendatorn
af Ottenby kungsladugård den 20 April 1894 upprättade kontrakt —
icke alla till kungsladugården hörande betesmarker under år 1896 upplåtna
till begagnande för statens derstädes förlagda remontdepot.

Tvärtom blefvo betesmarker af ganska betydande omfång helt och hållet
undantagna från disposition af remontdepoten, hvarjemte en del andra betes -

— 94

marker först mot slutet af betestiden och sedan slåtter ågått desamma blefvo
till sådant ändamål upplåtna.

Följden häraf blef, såsom jemväl af sistlidet års Revisorer omnämndes,
att tilläggs- och vinterrationer måste till stort antal utfodras bland de remonter,
som skulle till regementena afgå. Af förra slaget utfodrades sålunda
ett antal af 5,095 samt af det senare 7,696.

Såsom ersättning härför gjorde arrendatorn anspråk på 15,301 kronor
76 öre, men till följd af omförmälda kontraktsbrott ansåg sig vederbörande
myndighet ej kunna till honom utgifva högre belopp än 10,091 kronor 89
öre, motsvarande, med en mindre förhöjning, den betalning, som skolat arrendatorn
tillkomma efter den beräkningsgrund, hvilken i kontraktet funnes
stadgad i fråga om ersättning för gräsbete. Arrendatorn fann sig häraf
föranlåten att väcka rättegång emot Kongl. Maj:t och kronan med yrkande
om utfående af skilnaden emellan berörda tvänne ersättningsbelopp, och denna
rättegång är för närvarande beroende på domstols pröfning.

Äfven under innevarande år hafva, enligt från vederbörande inkomna
uppgifter, några betesmarker vid Ottenby undanhållits remontdepoten. Sålunda
synas ej Norra marken, Skogvaktareängen och de s. k. åsarne vid
vägen — tillsammans i areal utgörande omkring 170 tunnland — hafva
blifVit till beten för remonterna använda. Detta torde i sin mån hafva bidragit
till ökning af det antal tilläggsrationer, som under betestiden utfodrats,
och hvilket enligt Revisorerne tillhandakomna uppgifter utgjort:

»Från och med den 6 till och med den 29 September till remonterna

af 1896 års inköp .................................................................... 3,784 rationel

Från och med den 1 till och med den 31 Oktober
till remonterna af 1897 års inköp ...................................... 6,033 rationel»

I fråga om de under året till regementena afgångna remonternas beskaffenhet
hafva Revisorerne varit i tillfälle att vid besök å Karlsborg och
Strömsholm taga några af desamma i betraktande och kunna vitsorda, att
de befunno sig i vida bättre skick än fallet varit med föregående års remonter,
ehuru ingalunda alla kunde anses fullt tillfredsställande.

Hvad ofvan omförmälts har synts Revisorerne böra bringas till Riksdagens
kännedom, då statens kontraktsenliga rätt i fråga om Ottenby remontdepot
ej heller under innevarande år synes hafva blifvit fullt tillgodosedd.

— 95 —

Krigsskolan.

Debet.

Balans från år 1895:	Statsmedel.	Elevmedel. Summa.
Tillgångar ...............................	—	43,977:69. 43,977:69.
i Uppbörd:
Statsanslag ......................................	76,729: —	-- 76,729: —
Elevafgifter ...............................	- -	123,820:— 123,820: —
Arrenden och hyror m. m................	6,598: 7 3.	-- 6,598:73.
För utfodring af officershästar .........	485: 78.	-- 485: 78.
Dito dito af nummerhästar ...............	- -	1,185:92. 1,185:92.
Afgäld för till norra kyrkogården af-
trädd mark ...........................	196: 20.	-- 196: 20.
Skogsafverkningsmedel ...	520: —	-- 520: —
Diverse .....................	49: 61.	170:25. 219:86.
Säger 84,579: 32.	125,176: 17. 209,755: 49.
Summa	84,579: 32.	169,153: 86. 253,733: 18.

Kredit.

Utgifter:

Aflöning till befäl och lärare ........... 26,864: 4 8.

Dito till betjening ............................. 14,546: 8 5.

Böcker och instrument, skrif- och rit materialier

.......................................... 1,916: 5 5.

Hästars samt sel- och ridtygs underhåll 1,842: 75.

Transport 45,170: 6 3.

25,947: to.
4,758: 87.
30,705: 97.

26,864: 48.
14,546: 85.

27,863: 65.
6,601: 6 2.
75,876: 6 o.

— 96 —

	Statsmedel.	Elevmedel.	Summa.
Transport 45,170: 6 3.	30,705: 97.	75,876: 60.
Elevernas praktiska öfningar	............ 3,235:49.	- -	3,235: 49.
Yed och lyshållning ..............	............ 4,601: 93.	— —	4,601: 93.
Byggnaders underhåll...............	............ 16,907: 86.	— —	16,907: 86.
Inventarier och husgeråd ......	............ 2,474: 18.	— —	2,474: 18.
Parkens vård och skötsel ......	............ 536: 7 2.	- -	536: 72.
Stipendier ................................	............ 6,000: —	—	6,000: —
Sablar och floretter m. m ......	........... — —	921: 29.	921: 29.
Matens kostnad ......................	.......... . .	51,186: 75.	51,186: 75.
Tvätt och lagning ..................	............ — —	5,438: 24.	5,438: 24.
Medikamenter m. m................	- -	493: 58.	493: 58.
Återbetalta elevafgifter............	............ — —	14,312: 94.	14,312: 94.
Arvode till extra lärare .........	.......... 1,081:15.	— —	1,081: 15.
Dito till en veterinär ..............	............. 100: —	— —	100: —
Extra utgifter ...........................	............ 4,471: 36.	10,315: 81.	14,787: 17.
	Säger 84,579: 32.	113,374: 58.	197,953: 90.

Balans till år 1897:

Tillgångar:

Kontant behållning i Riksbanken — — 55,779: 28. 55,779: 28.

Summa 84,579: 32. 169,153: 86. 253,733: 18.

§ 1.

Från Krigsskolan hafva under år 1896 utexaminerats 101 elever, af
hvilka dock 2 först under 1897 kunde blifva berättigade att föreslås till
officerare, och såsom elever dit beordrats 113 sergeanter.

- 97 -

Allmänna garnisonssjuklmset

Debet.

t Balans från år 1895:

Tillgångar ........................................................................................ 6,383: 5 2.

Uppbörd:

Statsanslag...................................................................... 67,287: —

Sjukvårdsersättningar ..................................................... 14,774: 9 6.

Servisersättning för sjukvårdsmanskap ....................... 311: 42.

Inqvarteringsersättning för dito .................................... 1,054: 9 5.

Medikamentsersättning ................................................ 920: 5 3.

Hyresmedel........................................................................ 1,230:2 9.

Diverse.............................................................................. 169: 73. 85,748: 8 8.

Summa 92,132: 40.

Kredit.

Utgifter:

Aflöning ........................................................................ 22,198: 22.

• Proviantering ................................................................ 20,224: 54.

Medikamenter ............................................................. 5,218: 02.

Förbrukningsartiklar .................................. 13,749: 16.

Transport 61,389: 94.

Rev. Ber. ang. Statsverket för är 189G. 13

_ 98 -

Transport 61,389: 94.

Inventarier ....................................................................... 5,797: 3o.

Ved och lyshållning ..................................................... 6,656: 12.

Byggnaders underhåll .............................................. 1,100: 0 3.

Diverse ............................................................................ 10,817: 41.

Balans till år 1897:

Tillgångar:

Kontant behållning ................................................. 12: 2 9.

Fordringar:

Innestående statsanslag ................... 5,974: 5 0.

För sjukvård ....................................... 384: 81. 6,359: 31.

Summa

85,760: so.

6,371: 60.
92,132: 40.

— 99

Jemtlands roteringskassa.

Tillgångar

Debet.

Balans från år 1895:

204,192: 52.

Uppbörd:

Vederlag för indragna afrads-, augments- och

hemmansräntor i Jemtland och Medelpad....... 16,734: 2 3.

Intressemedel ............................................................... 6,438: 8 6.

Auktionsmedel för försålda kasserade nummerhästar.
.................................................................... 3,184:78. 26,357:87.

Summa 230,550: 39.

Kredit.

Balans från år 1895:

Skuld till redogörare!!...................................................................... 77:33.

Utgifter:

Bidrag till lön, lega och servis åt samtliga rotenummer
vid Norrlands dragonregemente och

Jemtlands fältjägareregemente............................. 23,865:01.

Bidrag till anskaffande af nummerhästar............... 7,231:56.

Transport 31,096: 57. 77: 33.

— 100 —

Transport 31,096: 5 7. 77: 3 3.

Stallhyra...................................................................... 246: —

Arvode till kassans tjensteman................................. 460:

Rese- och traktamentspenningar............................. 150: 5 0.

Revisionskostnad ......................................................... 28: 8 5.

Diverse ........................................................................ 31: 40. 32,013: 32.

Balans till år 1897:

Tillgångar:

Kontant behållning:

Å upp- och afskrifningsräkning 16,583: 6 8.

Hos redogöraren........................... 30:41. 16,614:09.

Utlånta medel......................................................... 158,897: 4 8.

Fordringar .............................................................. 22,948: 17. 198,459: 74.

Summa 230,550: 3 9.

101

Femte Hufvudtiteln.

Marinförvaltningen.

Tillgångar

Debet.

Balans från år 1895:

1,611,220: 43.

Inkomster:

Anslag, ordinarie och extra, enligt efterföljande specifikation
.............................................................................. 8,875,951: —

Uppbörd för:

Aflöning för flottans corpser och stater:

Återbetalda aflöningsmedel............... 2,018:7 9.

Karlskrona artillericorps:

Yärde å utlemnade sängservisper sedlar.

............................................... 8,642: 27.

Kasern- och exercishusbyggnader för
Karlskrona artillericorps:

Procent å dagsverkskostnad m. ra. 129: oo.

Ålderstillägg:

Återbetalda aflöningsmedel............... 41: 6 7.

Beklädnad åt sjömans- och skeppsgossecorpserna: Värde

å utlemnad beklädnad, ersättning
för förskingrade persedlar
m. m...................................... 5,428: 09.

Naturaun derhän:

För försåld proviant, värde å utspisade
portioner ........................... 77,351: 35.

Transport 93,611: 23. 8,875,951: —

1,611,220: 43.

102 —

Transport 93,611: 2 3.

Flottans nybyggnad och underhåll:
Värde å inlevererade raaterialier

m. m...........................................

Flottans öfningar:

Värde å inlevererade materialier

m. m...........................................

Sjöbeväringens vapenöfningar samt
beklädnad och ersättning derför:
Värde å utlemnad proviant m. m.
Sjökrigsskolan:

Terminsatgifter af kadetter............

Sjökarteverket:

Försålda sjökort m. m..................

Sjukvård:

Värde å utlemnade sjukportioner,

effekter m. m...........................

Diverse behof:

Värde å inlevererade materialier

m. m...........................................

Rese- och traktamentspenningar:

Aterburen reseersättning m. m. ...
Skrifmaterialier och expenser, ved
in. m.:

Värde å utlemnade skrifmaterialier
Pansarbåten Oden:

Värde å inlemnade materialier ...
Skeppsholmsbrons underhåll:

Bidrag från Arméförvaltningen
........................... 450: —

Bidrag från Stockholms

stad .............................. 900: —

Ersättnings- och försäljningsmedel:
Arrenden, hyror, dockningskostnader,
värde å försålda böcker m. m.
Anskaffning af krut:

Bidrag från Fjerde hufvudtiteln ...

Transport

88,130: 04.

146,822: 26.

11,924: 29.
8,595: —
14,204: 95.

3,205: 33.

17: 95.
25: —

6,170: 95.
75: 90.

1,350: —

10,194: 7 3.

8,000: —
392,327: 6 3,

8,875,951:— 1,611,220:43.

8,875,951;— 1,61 1,220: 4 3.

	- 103 —
Transport	392,327:63. 8,875,951:— 1,611,220:43.
Ersättning för försåldt vanligt stycke-krut: För försåldt krut ........................... Ersättning för försåld artillerimateriel:	4,500: —
För försålda effekter m. m.......... Influtna vattenafgifter: Ersättning för vattenförbrukning	15,413: 94.
m. m...............................	20,981: 23.
Rekryteringsfond för sjömanscorpsen: Innehållen aflöning m. m............. Spanmåls- och proviantförrådet i Karls-krona:	3,286: 31.
Värde å utlemnad proviant m. m. Materialförrådet i Karlskrona:	237,346: 21.
Värde å utlemnade materialier ... Materialförrådet i Stockholm:	825,720: 93.
Värde å utlemnade materialier ... Beklädnadsförrådet i Karlskrona:	192,292: 95.

Värde å utlemnade klädespersedlar 228,345: 5 9.
Beklädnadsförrådet i Stockholm:

Värde å utlemnade klädespersedlar Sjöbeväringens beklädnadsförråd i Karlskrona:	94,766: 4 8.
Värde å utlemnade persedlar ...... Sjöbeväringens beklädnadsförråd i Stockholm:	28,949: 96.
Värde å utlemnade persedlar ...... Sängpersedelförrådet i Karlskrona:	9,801: 41.
Värde å utlemnade persedlar ...... Sängpersedelförrådet i Stockholm:	18,585: 75.
Värde å utlemnade persedlar ...... Sjukvårdsförrådet i Karlskrona:	3,238: 26.
Värde å utlemnade persedlar ...... Sjukvårdsförrådet i Stockholm:	26: 4 6.
Värde å utlemnade persedlar ...... Båtsmän för bevakningstjenst:	47: 4 2.
Procent å dagsverkskostnad in. m.	76,711: 62,

Transport 2,152,342: fö. 8,875,951:— 1,611,220:4 3.

— 104 —

Transport 2,152,342:15. 8,875,951:— 1,611,220:43.

Instrumentaluppbördens underhåll:

Procent å dagsverkskostnad och

slitningskostnad m. m....................

Allmänna försvarsföreningen:

Gåfvomedel för byggande af en

första klassens minbåt ...............

E. o. anslag till fasta minförsvaret:

Värde å inlevererade effekter m. m.

Anskaffning af två stycken andra
klassens minbåtar, 1890 års e. o.
anslag:

Värde å inlevererade effekter ......

Statskontoret för:

Påförd nettobrist å förslagsanslag m. m. enligt specifikation
..................................................................... 469,427:72. 11,562,938:63.

Summa 13,174,159: 06.

40,293: 19.

15,000: —

9,831: 51.

93: 06. 2,217,559: 91.

Kredit.

Utgifter:

Till sjöförsvaret enligt specifikation .....

11,761,694: 62.

Balans till är 1897:

Tillgångar:

Kontant behållning:

Hos Marinförvaltningen 617,463: 82.

„ Karlskrona station 81,835: 2 9.

„ Stockholms station 8,048: 31. 707,347: 4 2.
Förskott:

Hos Marinförvaltningen 5,865: 54.

„ Karlskrona station 111,364: 38. 117,229: 92.

Transport 824,577: 34.

11,761,694: 62.

Transport 824,577: 3 4.

11,761,694: 62.

Fordringar:

Hos Statskontoret........ 485,264:30.

„ diverse verk m. fl. 113,993: 79. 599,258: 0 9. 1,423,835: 4 3.
etter afdrag af:

Skulder:

Statskontoret ......................................... 334: 5 2.

Deponerade medel ................................. 10,879: 3 7.

Observationsmedel ............r..........................157: io. 11,370: 99. 1,412,464: 4 4.

Summa 13,174,159: 06.

Rev. her. ang. Statsverket för år 1896.

106 —

Specifikation å de i förestående tabell

Debet.

Ordinarie anslag.

Departementschefen....................

Departementets afdelning af
Kongl. Maj:ts kansli samt kommandoexpeditionen
................

Marinförvaltningen ...................

Aflöning för flottans corpser och

stater ........................................

Ålderstiilägg, förslagsanslag ....
Pensionering af reservbefäl, förslagsanslag,
högst....................

Ersättning för vakanta rusthållsnummer
i Blekinge län och
Södra Möre härad af Kalmar

län...........................................

Karlskrona artillericorps, reservationsanslag
............................

Beklädnad åt sjömans- och skeppsgossecorpserna,
reservationsanslag
....................................

Naturaunderhåll, förslagsanslag
Flottans nybyggnad och under .

håll, reservationsanslag ........

Flottans öfningar, reservationsanslag
....................................

Sjöbeväringens vapenöfningar
samt beklädnad och ersättning

derför, förslagsanslag ...........

Transport

Reservation från år 1895.	Anslag.	Uppbörd.	Omföring.	Statskontoret påförd brist.
—	—	17,000 26,800 38,600 1,732,052	—	—		—	—	— —	—
— —	—	—	2,018	79	129,000	—	—	—
_ _	—	32,000 6,400	_	41	67	::	_	2,849	99
		114,000
—	—	293,795	—	8,642	27	5,013	47	-—	—
		268,100		5,428	09
—	—	419,870	—	77,351	35	—	—	157,664	57
145,264	59	1,300,000	—	88,130	04	58,992	48	—	—
----		670,000	—	146,822	26	599	85		—
_ ___	_	256,500	_	11,924	29	19	50	215,615	40
145,264	59;5,175,117		340,358	76	193,625	30	376,129(96

107

upptagna inkomst- och utgiftssummor.

					K r e d i	t.					Summa.
efterbetalning till år 1897.	efterbetalning från år 1895.	Utgifter.	Omföring.	Statskontoret godtgjord besparing.	Reservation till år 1897.
- -	—	- -	—	17,000	—	-	—	- -		- -	—	17,000
			_	26,633	88	166	12					26,800
—	—	- -	—	38,599	99	—	Öl	- -	—	—	—	38,600	—
_ _	__	_ _	—	1,765,791	44	97,279	35	_ _		_ _	_	1,863,070	79
			—	34,891	66						—	34,891	66
			—	6,315	48	—	—	84	52	—	—	6,400
	—	- -	—	- -		114,000	—	- -	—	- -	—	114,000
___	—		—	1,94,895	02	112,555	72	—	—	—	—	307,450	74
16,983	77	23,619	99	266,891	87							290,511	86
			—	654,885	92						—	654,885	92
— —	—		—	1,441,354	60	53,247	40	—	—	97,785	11	1,592,387	11
79,623	99	23,831	86	873,214	24						—	897,046	10
			—	452,059	19	32,000	—	- -	_	___	_	484,059	19
96,607	76	47,451	85	5,772,533	29	409,243(6 0	84	52	97,785	11	6,327,103(37

108 -

Transport Undervisningsverken: Sjökrigsskolan ........................ Skeppsgosseskolan.................... Sjök&rteverket,reservationsanslag Ersättning åt officerare och in-geniörer vid flottan under an-ställning eller kommendering utrikes .................................... Sjukvård .................................... Diverse behof ............................ Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag ........................ Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag ............ Extra utgifter ............................ Undervisningsanstalter för sjöfart Nautisk-meteorologiska byrån.... Ålderstillägg för personalen vid undervisningsanstalterna för sjöfart samt föreståndaren vid Nautisk-meteorologiska byrån, förslagsanslag ........................	Debet.
Reservation från år 1895.	Anslag.	Uppbörd.	Omföring.	1 Statskontoret påförd brist, j
145,264 19,686	59 82	5,175,117 31,040 8,780 60,000 12,000 39.000 19,175 23.500 46,929 12.500 86,150 9,000 13.000		340,358 8,595 14,204 3,205 17 25 6,170	76 95 33 95 95	193,625 8 3,811	30 43 15	376,129 11,414 82,217	9fii "1 68 60; _!
Säger ordinarie anslag	164,951	41	5,536,191	—	372,577	94	197,444	88	469,762	24
Hufvudtitelns besparingsfonder.
A) För särskilda ändamål
reserverade medel:										1
Fond för krigsfartygs byggande	18,900	05	.
Reservationsanslaget “Durch-
marschkostnaders11 besparingar	8,319	41
Pansarbåten Tbule ...................	34,747	88	- -	—	- -	—	- -	—	- -	—
,. Oden ....................	779,187	37	- -	—	75	90	690,000	—	- -	—
,. Niord ....................	- -	—	- -	—	- -	—	645,315	91	- -	—!
„ Thor ....................	—	—	—	—	—	—	652,096	52	—	-
Transport	841,154	71	— —	—	75	90\|1,987,412\|43\|--	—

109

					K r e d i	t.
efterbetalning till år 1897.	efterbetalning från år 1895.	Utgifter.	Omföring.	Statskontoret; godtgjord besparing.	Reservation till år 1897.	Summa,
96,607	76	47,451	85	5,772,533	29	409,248	60	84	52	97,785	11	6,327,103	37
- -	—	---	—	39,643	43						__	39,643	43
—	—	— —	—	8,635	—	145	—	- -	—	- -	—	8,780	—
				88,556	18					5,335	59	93,891	77
				7,200	44	4,799	56					12,000
— —	—	— —	—	46,016	48						—	46,016	48
- -			—	18,810	07	382	88	—	—	— —	—	19,192	95
— —	—	—	—	34,939	68						—	34,939	68
- -		- -	—	133,794	62	1,522	93	_ _	_	- _	_	135,317	55
			—	5,271	51	7,228	49	- -	—	- -	—	12,500	—
- -		—	—	84,719	50	1,430	50	---	—	. - -	—	86,150
				9,000								9,000
				12,750				250	_			13,000
96,607	76	47,451	85	6,261,870	20	424,757	96	334	52	103,120	70	6,837,535	23
										18,900	05	18,900	05
—	...		—	7,960	27	-r- -	—	_ _	_	359	14	8,319	41
- -	—	— —	—	10,429	47	— —	—	- -	—	24,318	41	34,747	88
- -	—	- -	—	990,418	49	— —	—	- -	—	478,844	78	1,469,263	2 71
			—	645,315	91			—			—	645,315	91
—			—	652,096	52	— —				—	—	652,096	52
		1	—	2,206,220	66	—	—	—	—	522,422	38\|	2,828,641	04

— no -

Debet.

Reservation
från år 1895.

Anslag. | Uppbörd.

Omföring.

Statskontoret
påförd brist.

Transport	841,154	71			75	90	1,987,412	43
Skeppsholmsbrons underhåll ....	10,291	17		—	1,350	—	450	—	- _	—
Ersättnings- och försäljnings-
medel........................................	31,267	84		—	10,194	73	---	—	- -	—
Ersättning för försålda ångfarty-
get Yalkyrian ........................	14,955	56	-	—	- -	—	- -	—	— —	—
Ersättning för försåld artilleri-
materiel...................................	58,999	63		—	15,413	94	8,500	—	- -	—
Ersättning för försåldt vanligt
styckekrut...............................	5,360	90		—	4,500	—	- -	—	— —	—
Anskaffning af krut, 4:de hufvud-
titelns anslag............................	992	74	- -	—	8,000	—	- -	—	- —	—
Signal- och telefonstationer........	41,076	94	- -	—	- -	—	- -	—	- -	—
Influtna vattenafgifter...............	13,715	63	- -	—	20,981	23	- -	—	- -	—
Rekryteringsfond för sjömans-
corpsen ....................................	4,266	78	- -	—	3,286	31	—	—	—	—
Torpedkryssaren Örnen ............	- -	—	- -	—	- -	—	810,000	—	—	—
Anskaffning af 6,5 m. m. repeter-	.
karbiner....................................	117,863	79	- -	—	- -	—	- -	_		—
Allmänna försvarsföreningen: me-
del för byggande af en l:sta
klassens minbåt ...................	---	—	- -	—	15,000	—	- -	—	- -	—
Torpedbåten Komet...................	77,705	90	- -	—	- -	— -	15,000	—	- -	—
Nybyggnad af torpedbåten Me-
Nybyggnad af torpedbåten Stjerna	----
Brunnsborrning å Kungsholmen	---	—	---	—	- -	—	2,495	82	- -	—
Kasern- och exercishusbyggnader
för Karlskrona artillericorps				—	129	06	43,173	40	- -	—
Torpedbåten Blixt ....................	- -	—	- -	—	- -	—	- -	—	- -	—
Torpedkryssaren Tärnan............	—	—	- -	—	—	—	124,079	78		—
Torpedkryssaren Ejdern ............						—	124,097	75	_	—
Flottans deltagande i 1897 års
utställning................................	- -	—	- -	—	— —	—	---	—	—	—
Spanmåls- och proviantförrådet
i Karlskrona............................	- -	—	- -	—	237,346	21	- -	—	- -	—
Materialförrådet i Karlskrona....	102,492	65	- -	—	825,720	93	49,266	96	---	—
Materialförrådet i Stockholm ....	135,301	36	---	—	192,292	95
Beklädnadsförrådet i Karlskrona					228,345	59	32,000	—	—	—
Transport	1,455,445160	—	—	1,562,636185	3,196,476 14	__ _ \|

					K r e d i	t.
1 \| Öfverbetalning ! till år 1897.	Öfverbetalning från år 1895.	Utgifter.	Omföring.	Statkontoret goåtgjord besparing.	Reservation till år 1897.	Summa.
			_	2,206,220	66					522,422	38	2,828,641	04
. -		- -		430	46	- -	—		1—	11,660	71	12,091	17
— —	—	— —		19,861	59	599	85	—	—	21,001	13	41,462	57;
—									—	14,955	56	14,955	56
—		—	—	22,366	56		—	— —	—	60,547	Öl	82,913	57
— —		—	—	5,007	26		—	—	—	4,853	64	9,860	90
			—	8,992	74						_	8,992''74
									—	41,076	94	41,076194
—	—	- -	—	20,634	24	- -	—	— —	—	14,062	62	34,69686
—	—	- -	—	31	16	---	_	_ _	.	7,521''93	7.553 09
- -	—	120,344	03	503,741	15			— —	—	185,914i82 ’ 1	810,000
	—	—	—	117,863	79		—	—				117.863 79
- -	—	_ _		_ _	_	15,000						15.000
04,877	85	- -	—	157,583	75						—	157^583 75
616 82	---	—	616	82							616 82
358	83	— —	—	358	83	_	—	- -	—	- -	—	358	83
		- -	—	2,495	82		—	— —	—	—	—	2,495	82
1 119,901	61	128,846	71	34,357	36	___	_	__				163.204 07
3,025 74	— —	—	3,025	74	— —	—	---	—	---	_____	3,025	74
	—	- -	—	124,079	78	— —	—	- -	—	- -.	—	124,079	78
		- -	—	124,097	75	- -	—	— —	—		—	124,097	75
4,499 80	— —•		4,499	80	—	—	— —	—		—	4,499 80
	—	25,294	04	187,468	48	----	—	__ _	__	24,58369	237,346121
	—	__ - -	—	721,976	07		—	--- -	—	255,504 47	977,480 54
- -	—	-- -	—	241,949	66	1,679188	- -	_	83.964 77	327,59431
372,819	56	251,677 98	377,996 63	3,49054	---	--i	---	—	633^105(15
566,100i211	526,162 76(	4,885,656(10	20,770	27	--]	— 1	1,248,009(6 7j	6,780,656 80

— 112 —

					D e b e	t.
	Reservation från år 1895.	Anslag.	Uppbörd.	Omföring.	Statskontoret påförd brist.
Transport	1,455,445	60			1,562,636	85	3,196,476			_,
Beklädnadsförrådet i Stockholm Sjöbeväringens beklädnadsförråd	51,627	67	---	—	94,766	48
i Karlskrona............................	33,595	38	‘ _ __		28,949	96
Sjöbeväringens beklädnadsförråd
i Stockholm ............................	8,713 9,991	62			9,801	41
Sängpersedelförrådet i Karlskrona	07	- -	—	18,585	75
Sängpersedelförrådet i Stockholm	6,379	01	- -	—	3,238	26
Sjukvårdsförrådet i Karlskrona	3,674	01	- -	—	26	46
Sjukvårdsförrådet i Stockholm Stammanskapets beklädnadsför-	4,235	17	- -	—	47	42
råd............................................			___ ___				28,000	_	_ - -	_
Stammanskapets sängpersedel-
förråd.......................................							13,312	_	_ _	_
Artilleribeväringens beklädnads-
förråd.......................................	. . _					_	28,070	32	_ _	_
Båtsmän för bevakningstjenst.... Instrumentaluppbördens under-	20,629	59	—	-■	76,711	62		— —	—

hål!............................................	32,242	84	—	—	40,293	19
Säger: för särskilda ändamål!
reserverade medel............	1,626,533	96	—	—	1,835,057	40	3,265,858	46	— —	__1
B) För hufvudtiteln i allmänhet	210,669	74	- -	—	- -	—	111,412	41
Säger: hufvudtitelns besparings-
fonder ....................................	1,837,203	70	— —	—	1,835,057	40(3,377,27 0	87	—	—
Extra ordinarie anslag
Till artillerimateriel...................	3,931 7,556 101,814 19,953	58	84,900
„ minmateriel ........................	65
„ fasta minförsvaret................	70	75,000		9,831	Öl
„ rörliga minförsvaret............	02
„ skjutförsök och inskjutning
af kanoner ........................	20,693	99	10,000	_
„ fullbordande af tänd- och
syftstationer för Oscar-Fredriksborg och Vaxholm, 1889 års e. o. anslag ........	6,527	99
Transport	160,477	93	169,900]—	9,831 ] 51	—	—	—	—

113 —

					Kreti	t.					Summa.
efterbetalning till år 1897.	efterbetalning från år 1895.	Utgifter.	Omkring.	Statskontoret godtgjord besparing.	Reservation till år 1897.
566,10C	21	526,162	76	4,885,656	1C	20,770	27			1,248,069 67	6,780,650	80
				115,170	23			—		31,223	92	146,394	15
— —	—	—		19,738	36			—	—	42,806	98	62,545	34
—	—	—		7,422	29	- -	—	- -		11,092	74	18,515	03
				10,978	02	—	—	— —		17,598	80	28,576	82
		—		1,154	54	- -	—	— —	—	8,462	73	9,617	27
			—						—	3,700 47	3,700	47
				2,433	87	- -	—	—	—	1,848	72	4,282	59
—	—	— —	—	9,692	25	—	—	—	—	18,307	75	28,000	—
—	—	—	—	12,373	27	— —	—	—	—	938	73	13,312	—
—	—	—	—	28,069	96						36	28,070	32
			~	71,287	03	- -	—	- -		26,054	18	97,341J 21 j
—		—	—	43,493	Öl	— —	—	- -		29,043 02	72,536 03
566,100	21	526,162	76	5,307,468	93	20,770	27	-----------f-	—	1,439,148 07	7,293,550 03
	—	— —	—	39,733\|06	12,510	48	- -	—	269,838 61	322,082 15
566,100 21	526,162	76	5,347,201	99	33,280,75	__		1,708,986	68	7,615,632 18
				16,688	2 l	38,087	08			34,056	29	88,831	58
" ''	—	- -	—	3,168	97	—	—	— —	—	4,387	68	7.556	65
	—	- -	—	112,175	80	— —	—	— —	—	74,470	41	186.646 21
				3,035	54	- -	—	---	—	16,917	48	19,953	02
				4,953	27			---	—	25,740	72	30,693	99
— —	—	----		--		_ _	_		1	6,527 99	6,527''	99
---	-1		“i	140,021 j	79\|	38,087	J8j	— — \|	_1	102,100\|57\|	340,209,44

Rev. Ber. ang. Statsverket för är 1S9C.

— 114 —

Transport Till anskaffning af 2 st. 2:dra klassens minbåtar, 1890 års e. o. anslag ........................ „ anskaffning af 2 st. lista klassens minbåtar, 1892 års e. o. anslag ........................ „ genomförande under år 1896 af löneregleringen för flottan, 1896 års e. o. anslag ........ „ anskaffning af ny fartygs-materiel, 1896 års e. o. anslag Förskott till anskaffning af ny fartygsmateriel, mot ersätt-ning af 1897 års e. o. anslag Till ersättning af under föregåen de år förbrukadt krut, 1896 års e. o. anslag.......................... „ anskaffning af elektriska lys-maskiner för sjöbefästnin-garne vid Karlskrona, 1896 års e. o. anslag.................... „ löneförbättring åt lärarne vid Sjökrigsskolan........................					Debet.
Reservation från år 1895-	Anslag.	Uppbörd.	Omföring.	Statskontoret påförd brist.
160,477 5,222 16,979 *	93 37 63	169,900 15.000 1.500.000 1.600.000 18.000 35,000 1,860	—	9,831 93	51 06	—	—	—	—
Säger: extra ordinarie anslag	182,679)93	3,339,760	—	9,9241571
Summa	2,184,835	04	8,875,951	—	2,217,559 91 3.574,715	75	469,762	24
Efter afdrag af hvarandra mot-
svarande...................................	573,614	61	— —	—	—	—	3,574,715	75	334 52
Återstå netto	1,611,220 43	8,875,951	—	2,217,559)91	— —	—	469,427 j 7 2

115 —

					K r e d i	t.
1 efterbetalning till år 1897.	efterbetalning från år 1895.	Utgifter.	Omföring. •	Statskontoret godtgjord besparing.	Reservation till år 1897.	Summa.
\|	—	— —	—	140,021	79	38,087	08	—	—	162,100	57	340,209	44
\|			1	3,980	32	—	—	—	—	1,335	11	5,315	43
— —	—	—	—	6,760	32	—	—	—	—	10,219	31	16,979	63
	—	---	—		—	15,000	—	— —	—	—	—	15,000	—
—	—	—	—	—	—	1,500,000	—	—	—	—	—	1,500,000	—
					—	1,545,589	96	—	—	54,410	04	1,600,000	—
---	—	—	—	—	—	18,000	—	—	—	—	—	18,000	—
—	—	—	—	1,860	—	— —	—	—	—	35,000	—	35,000 1,860	—
			—!	152,622	43	3,116,677	04	—	—	263,065	03	3,532,364	50
662,707 1	97	573,614	61	11,761,694	62	3,574,715	75	334	52	2,075,172	41	17,985,531	91
662,707''	97	573,614	Öl		_	3,574,715	75	334	52	662,707	97	4,811,372	85
— i	—	--\|—1	11,7 61,694]	62j	—	—	—	—	1,412,464	44	13,174,159	06

— 116 —

§ 1.

Under bifogande af statsrådsprotokoll för den 2 November 1866,
hvari fans intaget ett af vederbörande departementschef utarbetadt, af Kongl.
Maj:t gilladt förslag till ombildning af Flottans konstruktionscorps, enligt
hvilket af nämnda corps och flottans maskinistofficerare skulle, med de för
dem anvisade aflöningstillgångar å tillhopa 41,950 rdr, bildas en ny corps
eller stat, benämnd Kongl. mariningeniörstaten och bestående af en öfverdirektör,
2 direktörer, 2 öfveringeniörer och 5 ingeniörer, med den aflöning
och de tjensteåligganden, hvarom i nyssberörda statsrådsprotokoll närmare
förmäldes, begärde Kong). Maj:t uti statsverkspropositionen till 1867 års
Riksdag, att, derest ifrågavarande förslag äfven vunne Riksdagens godkännande,
den för den nya mariningeniörstatens aflönande erforderliga summa
af 41,950 rdr, hvilken redan funnes under anslaget till aflöningsstaterna
vid flottans stationer inbegripen, måtte fortfarande der få qvarstå och allt
framgent förblifva för den nya organisationen att påräkna, i sammanhang
hvarmed Kongl. Maj:t föreslog uppförande å allmänna indragningsstaten af ett
årligt förslagsanslag å visst belopp till aflöning åt officerare, som icke kunde
till den nya mariningeniörstaten öfverflyttas. Öfver berörda framställning
meddelade Riksdagen uti skrifvelse den 8 Maj 1867 sitt beslut, dervid Riksdagen,
med omnämnande att det af Kongl. Maj:t framlagda förslag funnits
böra i åtskilliga närmare angifna delar undergå förändring, förklarade sig i
öfriga hänseenden hafva godkänt ifrågavarande organisationsförslag.

Bland de punkter i förslaget, som sålunda af Riksdagen lemnades
oanmärkta, förekommo äfven följande för direktörerna och ingeniörerna vid
Kongl. Mariningeniörstaten föreslagna bestämmelser angående dem tillkommande
tjensteåligganden: »för direktörerna, af hvilka en borde vara anstäld
vid sjövapnets station i Stockholm och den andre vid dess station i Karlskrona,
att förrätta de med nuvarande konstruktions-departementschefens befattning
förenade göromål samt leda den personal och de verkstäder, som
höra till hans verkningskrets, och således äfven öfvervaka utförandet, enligt
gifna föreskrifter, af anbefalda, dithörande arbeten»,

samt för »ingeniörerna, af hvilka dock en bland de yngre skulle,
öfverdirektören till biträde, vara anstäld i dennes kontor, att uppgöra ritningar
och förslag rörande sjökrigsmaterielen samt öfvervaka utförandet af
anbefalda arbeten å kronovarfven eller på andra ställen, der sådana verkställas».

Det biet alltså genom Riksdagens beslut fastslaget, att de båda direktörerna
för mariningeniörstaten skulle vara chefer för hvar sitt ingeniördepartement

— 117

vid flottans varf i Stockholm och Karlskrona samt att öfverdirektörens biträde
skulle vara en af de yngre ingeniörerna.

Nu har emellertid Kongl. Maj:t uti förnyad instruktion för Kong].
Marinförvaltningen den 13 Juni 1896 bland annat föreskrifvit, att vid Marinförvaltningen
skall vara anstäld å ingeniörafdelningen en till öfverdirektörsassistent
förordnad direktör eller ingeniör vid mariningeniörstaten, och denna
föreskrift har föranleda att för senare delen af år 1896, i strid mot de af
Kongl. Maj:t föreslagna och af Riksdagen godkända organisationsbestämmelser,
en af direktörerna vid mariningeniörstaten finnes anstäld såsom öfverdirektörsassistent
å ingeniörafdelningen i Marinförvaltningen, medan deremot chefsbefattningen
för ingeniördepartementet vid varfvet i Stockholm beklädes af
en ingeniör.

Då härigenom en annan disposition än den utaf Riksdagen afsedda företagits
med de enligt gällande stat för Mariningeniörstaten anvisade aflöningsbelopp,
och anslaget sålunda ej blifvit för sitt ändamål användt, hafva Revisorerne
ansett sig böra anmärkta förhållandet för Riksdagen anmäla.

§ 2.

Uti statsverkspropositionen till 1894 års Riksdag föreslog Kong]. Maj:t,
att för uppsättning och underhåll af Karlskrona artillericorps, så organiserad
och aflönad som en vid propositionen bilagdt statsrådsprotokoll för den 13
Januari 1894 fogad normalstat närmare utvisade, måtte, i stället för det
dittills under Femte hufvudtiteln till en fästningsartillericorps för sjöbefästningarne
vid Karlskrona uppförda reservationsanslag å 189,600 kronor, i
riksstaten för år 1895 uppföras ett reservationsanslag å 303,900 kronor,
benämndt »Karlskrona artillericorps.»

Den åberopade normalstaten upptog, bland andra, följande poster:

aflöning för 1 öfverstelöjtnant.............................................................. 5,460: —

aflöning för 1 intendent af lista klassen .......................................... 3,895:

inqvarterings- och servisersättning för 1 öfverstelöjtnant ............... 585: —

inqvarterings- och servisersättning för 1 intendent.......................... 165: —

Såsom svar å berörda framställning anförde Riksdagen uti skrifvelse
den 11 April 1894 angående regleringen af utgifterna under riksstatens
femte hufvudtitel, att, vid granskning af den framlagda staten för Karlskrona
artillericorps, Riksdagen funnit två deri upptagna tjenstebefattningar mindre
nödvändiga, nemligen öfverstelöjtnantens och intendentens. I afseende särskildt
å den sistnämnda förmälde sig Riksdagen hafva inhemta!, att den af
Kongl. Maj:t den 23 September 1892 tillsatta komité för utredning af

118 —

åtskilliga frågor rörande artillericorpsen för sjöbefästningarne i Karlskrona,
hvars förslag läge till grand för Kongl. Maj:ts förenämnda framställning,
ansett, att, enär corpsens hufvudstation skulle förläggas till Karlskrona,
intendenturen till vinnande af mera enhet och till undvikande af onödiga
kostnader kunde bestridas af förvaltuingsdirektionen vid stationen, förstärkt,
om så funnes nödigt, med en officer från artillericorpsen.

Under anförande tillika, att genom de förändringar uti staten för
Karlskrona artillericorps, som Riksdagen ansett lämpliga, denna stat skulle
kunna minskas med sammanlagdt 10,105 kronor, hvilken minskning blefve
en verklig besparing för statsverket, förklarade sig Riksdagen hafva för sin
del beslutit, att fästningsartillericorpsen för sjöbefästningarne vid Karlskrona,
tillökad med fästningsartillerikompanierna vid sjömanscorpsen och med förändrad
benämning af Karlskrona artillericorps, skulle så organiseras och
aflönas, som utvisades af en vid Riksdagens skrifvelse bilagd stat, slutande
å 293,795 kronor. Skilnaden emellan sistnämnda stat och den af Kongl.
Maj:t framlagda utgjordes just af ofvan omförmälda till aflöning och inqvarteringsersättniug
åt öfverstelöjtnanten och intendenten föreslagna belopp
å tillsammans 10,105 kronor, hvilka ej upptagits i den af Riksdagen faststälda
stat.

Anslaget till Karlskrona artillericorps har sedan 1895 bibehållits vid
oförändradt belopp, och det vore under sådana förhållanden att vänta, att
förvaltningsdirektionen eller i allmänhet intendenturmyndigheterna vid flottans
station i Karlskrona, i öfverensstämmelse med 1894 års Riksdags uttalade
mening, hade sig anförtrodt ombesörjandet af samtliga intendenturgöromål
för Karlskrona artillericorps, liksom för öfriga corpser vid flottans station i
Karlskrona. Detta är emellertid icke händelsen, utan har Kong], Maj:t
genom bref den 22 Mars 1895 utfärdat »bestämmelser för den ekonomiska
förvaltningen vid Karlskrona artillericorps», genom hvilka åt corpschefen
öfverlemnats handhafvandet af en stor del af ifrågavarande göromål.

Corpschefen eger sålunda t. ex. att ombesörja all tillverkning af beklädnadspersedlar
för corpsens manskap, att mottaga och omhänderhafva de
från corpsens anslag för corpsen anordnade penningemedel, att förordna om
åtskilliga utbetalningar, att direkt till Marinförvaltningen ingifva förslag i
vissa ämnen m. m.

Corpschefen har tillika berättigats att vid handhafvandet af den honom
sålunda åliggande ekonomiska förvaltningen sig till biträde förordna en af
de corpsen tillhörande officerare.

Nu omförmälda bestämmelser hafva synts Revisorerne ej vara förenliga
med de grundsatser, som Riksdagen uttalat vid beviljande af anslaget till
Karlskrona artillericorps. I strid emot dessa grundsatser, hvilka förutsätta,

- 119 —

att högst en officer vid corpsen kan komma att sysselsättas med intendenturgöromal
och detta endast i egenskap af ledamot uti förvaltningsdirektionen^
står hvarje användande derutöfver af den corpsen tillhörande personal till
göromål af dylik art, och särskild! synes bestämmelsen om anställning af en
officer till corpschefens biträde vid förvaltningen af dylika göromål vara
uppenbart stridande mot Riksdagens beslut, enligt hvilket Kongl. Maj:ts
framställning om anslag till särskild intendent för corpsen afslagits. Med
tillämpning af de utaf Kongl. Maj:t meddelade bestämmelser kommer nemligen
faktiskt en officersbeställning att ersätta den af Riksdagen icke medgifna
intendentsbefattningen.

Revisorer^ hafva dess mera anledning att på ofvan berörda förhållanden
fästa Riksdagens uppmärksamhet, som den vidtagna anordningen att åt
Karlskrona artillericorps anvisa en i ekonomiskt förvaltningshänseende skild
ställning gent emot öfriga till flottans station i Karlskrona hörande corpser,
kan, derest densamma vinner häfd, komma att åsamka statsverket särskilda
kostnader.

§ 3.

Det har redan, uti § 2 härofvan omnämnts, hurusom de af Kongl.
Maj:t den 22 Mars 1895 utfärdade bestämmelser för den ekonomiska förvaltningen
vid Karlskrona artillericorps tillerkänt åt corpschefen att ombesörja
all tillverkning af beklädnadspersedlar för corpsens manskap. Deremot
egen, efter hvad Revisorerne trott sig finna, corpschefen icke att taga
befattning med upphandlingar af materialier och dylikt, utan skola alltfortfarande
dessa för samtliga corpser vid-flottans station i Karlskrona verkställas
af förvaltningsdirektionen.

Detta oaktadt utvisa räkenskaperna för revisionsåret, att artillericorpsens
chef, oberoende af förvaltningsdirektionen, upphandlat icke allenast
åtskilliga beklädnadsmaterialier, dock ej kläde, utan äfven nästan alla öfriga
materialier, som för artillericorpsens behof erfordrats, bröd undantaget. *

Huruvida cfvannämnda upphandlingar skett i öfverensstämmelse med
de för upphandlingar för statens behof i allmänhet gifna föreskrifter, har ej
af räkenskaperna kunnat utrönas; deremot framgår tydligen af verifikationerna,
att besigtning af det upphandlade icke egt rum på sätt som räkenskaperna
för flottans station utvisa att eljest sker.

Så har den officer, som biträder corpschefen vid handhafvande! af den
ekonomiska förvaltningen, ensam besigtigat och godkänt mottagna varor.

Anmärkningsvärdt är derjemte, att anteckning om att det upphandlade
och godkända tagits till uppbörd endast undantagsvis förekommer å verifika -

120

tionerna, såvida ej såsom sådan anteckning skall räknas en å dessa verifikationer
gjord »annotering» af en annan artillericorpsens officer, hvilken således
äfven tjenstgör vid nu ifrågavarande redovisning och nämner sig kassakontrollant.

Revisorerne hafva ansett sig böra å omförmälda, mindre lämpliga förhållanden
fästa Riksdagens uppmärksamhet.

§ 4.

I sammanhang med den redogörelse, som af sistlidet års Revisorer
lemnades för det under Femte hufvudtiteln upptagna förslagsanslaget ''»Sjöbeväringens
vapenöfningar samt beklädnad och ersättning derför», uttalades
den förmodan, att ifrågavarande anslag, hvilket för år 1895 öfverskridits
med 251,108 kronor 12 öre, äfven för år 1896 skulle komma att visa sig
långt ifrån tillräckligt till fyllande af de behof, för hvilka detsamma tages i
anspråk.

Denna förmodan har till fullo besannats, ity att anslaget för år 1896
utvisar en brist af ej mindre än 215,615 kronor 40 öre.

Äfven för innevarande år kommer, efter all sannolikhet, anslaget att
högst väsentligt öfverskridas; och kan, enligt Revisorerne meddelade uppgifter,
bristen beräknas komma att uppgå till omkring 220,000 kronor.
Denna omständighet, att under trenne på hvarandra följande år anslaget i
fråga öfverskridits med högst ansenliga belopp, häntyder på, att dess nuvarande
storlek ej är lämpligen alpassad efter beloppet af de utgifter, som
skola med anslaget bestridas; och Revisorerne hafva af denna anledning
ansett sig böra något närmare beröra de förhållanden, som betingat anslagets
otillräcklighet, då häraf kan hemtas ledning för bedömandet, huru den önskvärda
öfverensstämmelsen emellan anslagets kredit- och debetsidor fördelaktigast
skall kunna åvägabringas.

Orsakerna till öfverskridandet af nämnda anslag — hvilket till sitt
nuvarande belopp, 256,500 kronor, faststäldes i 1894 års riksstat — äro,
såsom jemväl af sistlidet års Revisorer anfördes, hufvudsakligen att söka dels
uti den omständigheten, att sjöbeväringens antal för de senare åren varit
ganska väsentligt större än för år 1894, dels ock deruti, att de öfningar,
som sjöbeväringen undergår, numera äro afsevärdt dyrbarare än hvad förut
varit fallet.

I förstnämnda hänseende må erinras, att sjöbeväringen, som år 1894
utgjorde 1,214 man, under de trenne senare åren uppgått till

år 1895 ................................................................. 1,519 man

„ 1896 ................................................................ 1,469

„ 1897 ......................................... 1,646

— 121 —

Vidare må uppmärksammas, att denna ökning i sjöbeväringens hela
antal särskildt återverkat på antalet af de sjöbeväringsmän, hvilka undergått
öfning tillsammans med stammen, enär den andra afdelningen af sjöbeväring,
den som öfvas vid någon af flottans stationer, är till sin storlek allt fortfarande
ungefär densamma som år 1894.

Till närmare upplysning härom meddelas följande uppgifter:

År 1894.

631 man, öfvade 90 dagar i land, 583 man, öfvade 60 dagar i land
och 30 dagar ombord.

År 1895.

630 man, öfvade 90 dagar i land, 889 man, öfvade 90 dagar ombord,
med undantag af ett mindre antal, som öfvats 30 å 40 dagar i land.

År 1896.

650 man, öfvade 90 dagar i land, 819 man, öfvade 90 dagar ombord,
med undantag deraf, att hälften öfvats under 14 dagar och ett mindre antal
i 30 dagar i land.

År 1897.

711 man, öfvade 90 dagar i land, 909 man, öfvade 90 dagar ombord,
med undantag af 87 man, som öfvats under 30 dagar vid mineringsöfning
å stationen.

Hvad sedermera beträffar kostnaderna för sjöbeväringens vapenöfningar,
må beaktas, att dessa under senare åren betydligt ökats derigenom, att i
följd af organisationen af flottans bemanning större del af beväringen numera
måste öfvas tillsammans med stammen å sjögående fartyg, i stället för att
såsom förut undergå öfning å stillaliggande logementsfartyg eller i land.
Den skilnad i kostnader, som häraf uppkommit, måste vara ganska afsevärd,
såsom kan skönjas deraf, att, enligt uppgifter för år 1895, eller det sista
året för hvilket uppgifter i förevarande hänseende varit för Revisorerne tillgängliga,
dagkostnaden för sjöbeväringsmän, som samöfvats med stammen,
utgjorde 3 kronor 84 öre, medan motsvarande kostnad för öfning i land
belöpte sig till endast 2 kronor 43 öre.

Vid jemförelse med utgifterna för beväringsmans öfning vid hären
framstår än skarpare kostbarheten af sjöbeväringens vapenöfningar. Dag Rev.

Ber. avg. Statsverket för är 1896. 16

- 122 —

kostnaden för beväringsmans öfning vid härens olika vapen utgör, enligt
uppgifter likaledes för år 1895:

vid	kavalleriet ............................	...................... 2,28	kronor.
11	artilleriet...............................	...................... 1,83	11
11	fortifikationen .......................	..................... 1,98	11
11	trängen.................................	...................... 1,95	11
11	infanteriet .............................	...................... 1,78	11

Det är under angifna förhållanden från besparingssynpunkt af ej ringa
vigt, att vid flottan vapenöfvas endast så stort antal beväring, som med
hänsyn till flottans eget behof kan anses erforderligt.

I detta hänseende synas nu gällande bestämmelser rörande dem, som
skola vid flottan vapenöfvas, mindre tillfredsställande redan såtillvida, att
antalet sjöbeväringsmän ej är fixeradt, såsom i fråga om beväringsmän vid
härens specialvapen är fallet.

Ett sådant fixerande torde dock utan olägenhet kunna ega rum, då
flottans materiel ej kan beräknas tillväxa snabbare, än att bemanningsförhållandena,
särskildt hvad beväringen beträffar, kunna hinna tid efter annan derefter
jemkas.

Derigenom skulle ock blifva möjligt att vid statsregleringarne med
större noggrannhet än för närvarande beräkna den lämpliga storleken af
anslaget till sjöbeväringens vapenöfningar.

Den nuvarande anordningen är äfven från den synpunkten olämplig,
att den dyrbara vapenöfningen vid flottan ej, i den mån önskvärdt vore,
kommer försvaret till godo. Så länge alla å sjömanshus inskrifne ega att
fullgöra sin värnpligt vid flottan, måste nemligen den möjlighet vara för
handen, att till sjöbeväringen komma att hänföras personer, hvilka i följd af
brist på sjövana ej äro i stånd att tillgodogöra sig öfningen till sjös, och
det förtjenar i detta afseende att exempelvis framhållas, att, enligt Revisorerne
meddelad uppgift, af 878 å sjömanshus inskrifne och vid flottan under
innevarande år med stammen samöfvade beväringsmän 134 man d. v. s.
omkring 15 procent förut icke tjenstgjort till sjös.

En reglering af sjöbeväringsförhållandena i ofvan antydd rigtning skulle
väl komma att förorsaka ökning i antalet beväringsmän, som skola vid infanteriet
vapenöfvas, men denna ökning torde för hvarje särskildt truppförband
komma att begränsas till några få man och således blifva utan någon
som helst betydelse för öfningsförhållandena vid nämnda vapenslag.

Med hänsyn till den stora vigt, som nu berörda förhållanden ega ej
blott från ekonomisk synpunkt utan jemväl i försvarshänseende, hafva Revisorerne
ansett sig böra å desamma fästa Riksdagens uppmärksamhet.

— 123 —

§ 5.

Uti sistlidet års revisionsberättelse omförmäldes, hurusom alltsedan år
1884 komitéarbeten fortgått för omarbetning af flottans reglemente och att
kostnaderna för ifrågavarande arbeten, hvilka ännu vid tiden för sistlidet års
revision ej afslutats, intill 1895 års slut utgjort 30,458 kronor 10 öre.
Nämnda komitéarbete, hvilket under såväl sistlidet som innevarande år fortsatts,
har dervid åsamkat statsverket än ytterligare utgifter. Dessa belöpte
sig för år 1896 till 8,786 kronor 62 öre och, enligt de uppgifter Revisorerne
erhållit, för tiden till den 1 November detta år till 6,223 kronor 70 öre.
Sammanlagda kostnaden för komitéarbetet utgjorde alltså vid sistnämnda tidpunkt
det ganska betydande beloppet af 45,468 kronor 42 öre.

Enligt hvad som blifvit Revisorerne meddeladt, är emellertid numera
det egentliga komitéarbetet bragt till slut; och det omarbetade reglementet
är för närvarande under tryckning. Det är sålunda att vänta, att kostnaderna
för detta mångåriga komitéarbete inom kort skola hafva nått sin begränsning.

§ 6.

Det under Femte hufvudtiteln uppförda förslagsanslaget med rubrik
»Skrifmaterialier och expenser, ved in. in.» har under en lång följd af år
öfverskridits med betydande belopp, såsom närmare utvisas af nedanstående

redogörelse:
1889.	Anslag ......	........ 49.965	25.	Brist .........	.... 52,452: 18.
1890.	77 ......	........ 46,902	—	ii ......	..... 67,824: 26.
1891.	77 ......	........ 46,902	—	77 ......	..... 76,184: 21.
1892.		...... 46,852	_		79,577: 81.
1893.		........ 46''852		77 .........	74,683- 13
1894.	77 ......	........ 46''898	48.	77 .......... v .........	..... 69,515: 81.
1895.	77 ......	........ 46,929	—	77 ..........	..... 69,909: 79.
1896.	77 ......	........ 46.929	—	77 ..........	..... 82,217: 60.

Hvad särskildt sistnämnda år vidkommer, torde böra bemärkas, att
den särskilda ställning i fråga om redovisning, som genom Kongl. Maj:ts
i § 2 här ofvan omförmäla bref den 22 Mars 1895 anvisats åt Karlskrona
artillericorps, kan antagas i ej ringa mån hafva bidragit till den stegring i
bristen, som för revisionsåret uppkommit å förberörda anslagstitel.

— 124 —

§ 7.

Af de till räkenskaperna för flottans station i Karlskrona hörande
verifikationer framgår, att transporten af artillerimateriel emellan Stockholm
och Karlskrona å den ganska långa sträckan emellan sistnämnda ort och
närmaste station å södra stambanan, Alfvesta, under sistlidet år försiggått på
landsväg med skjuts, och icke, såsom man kunde hafva anledning förmoda,
på jernväg.

Följden häraf har ock blifvit, att transporten af explosiva ämnen emellan
Alfvesta och Karlskrona — för hvilken afgiften i regel utgör 50 kronor
för ett parlass och 30 kronor för ett enbetslass — åtminstone i vissa fall
betingat en mer än dubbelt större kostnad än transporten af motsvarande
qvantitet å jernväg på den ganska betydligt längre sträckan emellan Stockholm
och Alfvesta. För åren 1892—1896 hafva, enligt från vederbörande
erhållna uppgifter, för förstnämnda transport vid 16 olika tillfällen erlagts
tillhopa 1,645 kronor, och har sammanlagda myckenheten explosiva ämnen,
som derunder transporterats, utgjort 7,505 kg. krut, 18,000 st. basperkussionsrör,
diverse andra perkussionsrör, 10,000 st. slaghattar och 35,000 st.
lösa karbinpatroner.

Angående orsaken till förenämnda transports verkställande per landsväg
och skjuts har Marinförvaltningen meddelat, att de enskilda jernvägarne
mellan Alfvesta och Karlskrona, icke, såsom statsbanorna, anordna regelbundet
gående s. k. kruttåg, hvarför, derest transporten skulle försiggå på
jernväg, särskilda extratåg härför måste anordnas. Kostnaden för dessa vore
så hög, att partier af endast den storlek, som vid hvart och ett af de föromnämnda
tillfällena varit j fråga, med större fördel för kronan transporterats
med skjuts.

Marinförvaltningen har tillika upplyst, att densamma förlidet år trädt
i underhandling med Yexiö—Alfvesta, Karlskrona—Yexiö, Karlshamn—
Vislanda och Mellersta Blekinge jernvägsaktiebolag i syfte att å dessa bolags
jernvägar skulle anordnas ordinarie kruttåg hvarannan månad, men att den
af jernvägsbolagen begärda ersättning var alltför hög för träffande af uppgörelse
i frågan.

Hvad ofvan omförmälts har synts Revisorerne förtjena dess mera beaktande,
som den ena af de jernvägar, hvilka borde förmedla ifrågavarande
transport, Karlskrona—Yexiö jernväg, åtnjutit ett så betydande statsbidrag
som 1,100,000 kronor, gifvetvis lemnadt för att underlätta tillkomsten af
den i försvarets intresse nödiga förbindelsen emellan flottans station i Karlskrona
och de inre delarne af landet.

— 125 —

Då derjemte utväg möjligen förefinnes att vare sig vid koncessions
beviljande åt blifvande jernvägsanläggningar och deras anknytande till förenämnda
enskilda jernvägar eller annorledes undanrödja ofvanberörda svårigheter,
hafva Revisorerne velat å desamma fästa Riksdagens uppmärksamhet.

§ 8.

Sistlidet års Revisorer, hvilka besökte flottans stationer i Karlskrona
och Stockholm, anmärkte uti sin berättelse bland annat i afseende å manskapet
vid flottans värfvade stam i Karlskrona, att af den årsklass, som år
1896 antagits, ej mindre än tio procent redan vid tiden för Revisorernes
besök blifvit, efter genomgångna bestraffningar enligt gällande författningar,
ur rullorna utstrukne; och påpekade Revisorerne de allvarliga olägenheter,
hvilka uti anförda förhållande togo sig uttryck.

Äfven innevarande års Revisorer hafva funnit anledning att beakta
de i samband med rekryteringen af flottans stam stående förhållanden. Vid
granskningen af flottans räkenskaper för revisionsåret hafva nemligen Revisorerne
fästat sin uppmärksamhet vid de ofta förekommande verifikationerna
å slutliqvid med ur rullorna affördt manskap af flottans sjömanscorps, och då
ämnet synts Revisorerne vara af betydande vigt, hafva Revisorerne från
vederbörande infordrat upplysningar rörande omförmälda omständigheter äfvensom
vakansförhållandena i allmänhet vid flottans stam samt båtsmanshållet.
Åt de sålunda erhållna uppgifterna inhemtas:

att styrkan af de fast anstälde, hvilken enligt den år 1894 beslutade
ändrade organisationen af flottans stam skulle uppbringas från 1,100 till
1,600 man, år 1896 utgjorde 1,282 man, hvadan 318 nummer voro vakanta;

att för samma år styrkan af de för viss tid anstälde (värfvade), hvilken
enligt nyssnämnda organisation skulle nedbringas från 2,500 man — deri
ej inberäknade fästningsartilleristerna — till 1,500 man, uppgick till 1,504
man, af hvilka emellertid 1,039 man voro den 1 Oktober 1896 permitterade.
Före nämnda dag hade af berörda antal 746 man varit i tjenstgöring, men
från sagda tidpunkt utgjorde de tjenstgörandes antal allenast 465 man;

att antalet på grund af bestraffningar utstrukne under hela revisionsåret
utgjorde 110 man, deraf 10 man af de fäst anstälde och 100 man af
de tjenstgörande bland de för viss tid anstälde;

att båtsmanshållet, hvars nurnmerstyrka år 1887, då beslut fattades
om dess vakanssättning, uppgick till 5,687 nummer, hvaraf dock 1,107 af
Blekinge och Södra kompanierna voro s. k. 10-års vakanta och den till -

— 126 —

gängliga styrkan alltså utgjorde 4,580 nummer, ännu den 1 November 1897
kunde uppställa 1,067 nummer (Se bilagda tablå Litt. A.)

Ytterligare kan af de meddelade uppgifterna, enligt hvilka vakansernas
antal vid de fast anstälde år efter år nedgått sålunda, att vakansernas antal

år 1895 utgjorde

1896

1897

445 nummer
318
213

hemtas den slutsatsen, att rekryteringen för uppbringande af denna andel af
stammen numera fortgår under gynsammare förhållanden än hittills varit fallet.

Det vill sålunda synas, som om höjningeu af antagningsåldern vid
skeppsgossecorpsen — från hvilken den hufvudsakliga rekryteringen af de fast
anstälde eger rum — icke skall komma att, såsom man fruktat, omöjliggöra
rekryteringen af de fast anstälde till det i organisationen bestämda antalet.

Vida betänkligare te sig förhållandena i fråga om de för viss tid
anstälde.

Visserligen synes ej någon svårighet hafva mött mot uppbringande af
denna andel utaf flottans stam till det i organisationen bestämda antalet,
1,500 man, men deremot tyckes beskaffenheten af det värfvade manskapet
lemna åtskilligt öfrigt att önska.

Enligt ofvannämnda uppgifter hafva nemligen ej mindre än 100 man
af de bland detta manskap tjenstgörande d. v. s. omkring 14 å 20 procent
måst på grund af dåligt uppförande ur rullorna utstrykas; och detta förhållande
bör särskildt beaktas, enär detsamma häntyder på allvarliga olägenheter,
som äro förenade med den nuvarande rekryteringen af de för viss tid
anstälde.

Först och främst kan man ej rimligen antaga, att de utstruknes antal
skolat blifva så stort, om rekryteringen skett på tillfredsställande sätt, och
man är alltså berättigad till den slutsatsen, att rekryteringen i ganska stort
omfång försiggått bland samhällets sämre element — något som måste verka
nedsättande på hela den värfvade corpsens anseende och således försvåra värfning
bland de för upptagande i flottans stam lämpliga samhällselementen.

Derjemte förtjenar äfven den ekonomiska sidan att tagas i betraktande,
då de ofta förekommande utstrykningarne åsamka statsverket ganska betydande
förlust — dels i den lega och lön, beklädnad m. m. som till de utstrukne
utgifvits, dels ock i de onödigt använda kostnaderna för den utbildning,
som kommit dem till del.

Undanrödjande af anförda missförhållande är dess mera af behofvet
påkalladt, som enligt den nya organisationen af flottans stam, hvilken af

— 127 —

1897 års Riksdag beslutits och den 1 nästlidne September trädde i kraft, i
olikhet med hvad förut varit fallet hela styrkan af de för viss tid anstälde
skall under hela den tid, för hvilken den antagits, vara i tjenstgöring, och
det alltså är att befara, att de utstruknes antal, derest ej rekryteringen undergår
förbättring, hädanefter kommer att blifva väsentligt större än hittills.

Ändring och förbättring uti nu angifna förhållanden bör derför, enligt
Revisorernes mening, såvidt sådant kan ske inom ramen för anvisade anslag
för flottans sjömanscorps, snarast möjligt åvägabringas, dervid Revisorerne
tillåta sig uttala, att hvad som i sådant hänseende kan göras för att rekryteringen
må i utsträckt omfattning verkställas bland den väl vitsordade sjöfarande
ungdomen torde komma att lända såväl sjöförsvaret som statsverket
till gagn.

Frågan är i alla händelser af sådan vigt, att densamma väl är förtjent
af Riksdagens uppmärksamhet.

— 128 —

lätt. A.

Tablå,

utvisande fortgången af båtsmanshållets vakanssättning intillden 1 November 1897.

Kompani.

Hela nummer-styrkan 1887.	10 års vakanta 1887.	Återstående effektiv styrka den 1 November 1897.
263	129	31
228	in	27
257	118	48
257	123	28
244	in	31
278	127	22
274	131	17
287	135	25
255	122	24
125	—	33
138	—	42
* 121	—	31
118	—	36
194	—	39
281	—	79
229	—	43
135	—	27
122	—	17
138	—	13
87	—	24
188	—	43
134	—	25
142		30
137	—	30
125	—	49
142	—	33
12G	—	64
141	—	23
173	—	23
173	—	51
175	—	59
>) 5,687	1,107	1,067

Blekinge l:a .........

Blekinge 2:a .........

Blekinge 3:e .........

Blekinge 4:e .........

Blekinge 5:e .........

Blekinge 6:e .........

Södra Möre l:a......

Södra Möre 2:a......

Södra Möre 3:e......

Ölands l:a ............

Ölands 2:a ............

Smålands 2:a .........

Tjusts .....................

Östergötlands .........

Bohus l:a...............

Norra Hallands......

Södra Hallands......

Gotlands l:a .........

Gotlands 2:a .........

Yestergötlands ......

Bohus 2:a...............

Södermanlands l:a
Södermanlands 2:a

Roslags l:a ...........

Roslags 2:a ............

Roslags 3:e ............

Roslags 4:e ............

Norrlands l:a.........

Norrlands 2:a.........

Norrlands 3:e.........

Norrlands 4:e.........

Summa,

— 429 —

Sjökrigsskolan.

Med ledning af den i Marinförvaltningens hufvudbok för år 1896 meddelade
redovisning för anslaget till Sjökrigsskolan har följande öfversigt öfver skolans inkomster
och utgifter blifvit uppgjord:

Debet.

Tillgångar:

Fordran

Balans från år 1895:

83: 61.

Inkomster:

Statsanslag; Femte hufvudtiteln:

Ordinarie staten:

Ålderstillägg ............................... 4,000: —

U ndervisnings ver ken:

Sjökrigsskolan......................... 31,040: —

Extra utgifter:

För uppvärmning och belysning
af skollokalen under
krigsspel och föredrag enligt
chefens för Sjöförsvarsdepartementet
skrifvelse den

24 April 1896 ................. 100: —

Transport 35,140: —

Rev. Ber. ang. Stalsverlcet för är 1890.

83: 61.

— 130 —

Transport 35,140: —
Hufvudtitelns besparingsfond:

Besparingarne i allmänhet,
jemlikt Kongl. brefvet den

23 April 1897.................... 8: 43. 35,148: 4 3.

Extra ordinarie staten:

Till löneförbättring åt lärarne vid Sjökrigsskolan.
............................................................. 1,860: —

Inträdesafgifter af 33 kadetter å 15 kronor........ 495: —

Terminsafgifter å 75 kronor:
för vårterminen 1896:

af 53 kadetter........................... 3,975: —

„ höstterminen 1896:

af 55 kadetter.......................... 4,125:—- 8,100:

83: 61.

37,008: 43.

8,595: — 45,603: 4 3.

Summa 45,687: 04.

Kredit.

Utgifter:

Aflöning åt chefen......................................................................... 968: —

Dito åt kadettofficerarne................................................................. 1,745: —

Dito åt lärarne i militära ämnen.................................................. 7,500: —

Dito åt lärarne i icke militära ämnen .........................:........... 25,980: —

Dito åt öfrig personal .................................................................... 3,300: —

Diverse utgifter:

För undervisning i musik och dans samt annan extra undervisning
äfvensom till vikariatsersättningar...... 697: —

Till ved, lysningsämnen, modeller, böcker, nautiska

instrument, skrifmaterialier m. fl. expenser ... 5,413:43. 6,110:43. 45 603-43

Balans till är 1897:

83: 61.

Tillgångar:

Fordran

Summa 45,687: 04.

131 -

§ 1.

Antalet i skolan undervisade kadetter utgjorde den 31 December

1895 .............................................................................. ''........................ 63.

Under år 1896 intogos..................................................................... 13. 76.

Samma år utexaminerades till Kong!, flottan.............................. jk

och afgingo på målsmäns begäran ................................................ 2. 10.

hvadan antalet kadetter vid 1896 års utgång utgjorde ...................66.

132 —

Anslaget för sjömätningar och Sjökarteverket.

Med ledning af den i Marinförvaltningens hufvudbok för revisionsåret
meddelade redovisning för reservationsanslaget till sjömätningar och Sjökartekontorets
verksamhet hafva Revisorerne ansett sig höra lemna följande öfversigt
öfver kontorets inkomster och utgifter:

Debet.

Balans från år 1895:

Reservation enligt Marinförvaltningens hufvudbok........................ 19,686:82.

Uppbörd:

Årets anslag till Sjökarteverket................................: 60,000: -—

För försålda sjökort in. m.......................................... 12,607: 7 0.

Värde å inlevererade effekter .................................... 1,597: 25. 74,204: 9 5.

Summa 93,891: 7 7.

Kredit.

Aflöningar.................................................. 25,137: 6 7.

För inköp och underhåll af materialier,
instrument, inventarier samt tryckningskostnader
m. m............................ 33,961: 17.

Skrifmaterialier och expenser.................. 1,988:95. 61,087:79.

För sjömätningsexpeditioner och resekostnader...... 27,468:39. 88,556:18.

............. 5,335: 59.

Summa 93,891: 77.

Balans till år 1897:
Reservation enligt Marinförvaltningens hufvudbok

— 133 —

Nautisk-meteorologiska byrån.

Med ledning af den i Marinförvaltningens hufvudbok för år 1896
meddelade redovisning för anslaget till Nautisk-meteorologiska byrån hafva
Revisorerne låtit uppgöra följande öfversigt öfver byråns inkomster och
utgifter:

Debet.

Uppbörd:

Femte hufvudtitelns ordinarie anslag:

Anslaget till Nautisk-meteorologiska byrån ............ 9,000: —

Af anslaget till ålderstillägg för personalen vid
undervisningsanstalterna för sjöfart och föreståndaren
vid Nautisk-meteorologiska byrån.............. 1,000:— 10,000:_

Kredit.

Aflöning och tjenstgöringspenningar åt föreståndaren 5,000: —

Ålderstillägg åt dito ........................................................ 1,000: —

Inköp och reparationer af instrumenter........................ 977: 0 7.

Böcker, kartor, tidskrifter och prenumerationskostnader 220:8 3.

Arvoden för meteorologiska och hydrografiska observationer
.............................................................................. 1,334: —

Tryckningskostnader ........................................................ 388: 12.

Arvode åt vaktmästaren................................................... 300: —

Ersättning för befordring af väderleksrapporter och

brefbäringspenningar..................................................... 447: —

Skrifmaterialier, frakt m. m. .................................. 119: 9 3.

Diverse utgifter ................................................................. 213: 05. 10,000:_

- 134 —

Lotsstyrelsen.

Debet.

Balans från år 1895:

Tillgångar........................................................................................ 564,422: 84.

Uppbörd:

Leverering från Statskontoret:

Femte kufvudtitelns kontanta
anslag till lots- och fvrinrättningen
med lifrädd ningsanstalterna

.................. 1,400,000: —

öfverskott å fyr- och båk medel

för år 1895 ............ 133,013: 78.

Förskott: ersättning för vidtagna
åtgärder mot koleran 536:45. 1,533,550:23.

Särskilda uppbördsmedel:

Aflöning.................................

Underhåll .............................

Grundräntor, jordskyld, ersättning
för vedbrand ......

Behållna lots- och fyrmedel
Anmärkningsmedel...............

Summa 2,100,956: 15.

401: 7 G.
1,048: 95.

6: —
1,118: 63.
407: 74.

2,983:08. 1.536.533:31

— 135 —

Kredit.

Till lots- och fyrinrättningen

Utgifter:

1,786,210: 64.

Balans till år 1897:

Kontant behållning i Lotsstyrelsens kassa

Dito i Riksbanken ........................................

Förskott....................................

1,002: 97.

227,260: 49.

86,482:05, 314,745:51.

Summa 2,100,956: 15.

— 186 —

Specifikation å de i nästföregående tabell

					D	e	bet
	Reservation
	från		Anslag.		Leverering.	Uppbörd.
	år 1895.
Aflöning ............................................................	100,625	43	855,600				401	76
Underhåll..........................................................	13,455	25	392,960	—	- -	—	1,048	95
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m.....	- -	—	5,000	—	—	—	— —	—
Hyra för Lotsstyrelsens embetslokal...............	—	—	7,000	—	— —	—	- -	—
Kontorshyror och expenser inom lotsfördel-
ningarne ........................................................	- -	—	30,000	—	- -	—	---	—
Grundräntor, jordskyld, ersättning för ved-
brand ............................................................	3,611	67	6,500	—	- -	—	6	—
Rese- och traktamentskostnader ....................	- -	—	22,000	—	—	—	— —	—
Tillsyn och bemanning å tjenstefartyg m. m.	—	—	42,500	—	—	—	---	—
Extra utgifter....................................................	— —	—	30,000	—	— —	—	- -	—
Bidrag till Flottans pensionskassa ................	—	—	3,500	—	- -	—	---	—
Bidrag till underhåll af en fyr på Cap Spartel	---	—	540	—	- -	—		—
Behållna lots- och fyrmedel ............................	440,041	42	4,400	—	133,013	78	1,118	63
Anmärkningsmedel ............................................	364	52				—	407	74
Gotska Sandöns skogsafverkningsmedel ........	20,136	39	— —
Kostnader för åtgärder mot kolerans införande
i riket ............................................................	---	—	— —	—	536	45	— —	—
Summa	578,23468	1,400,000	—	133,550	23	2,983	08
Efter afdrag af omföringar och öfverbetal-
ningar ...........................................................	13,811	84!--			~
Återstå netto	564,422	84(1,400,000	—	133,550	23	2,983	08

— 137 —

upptagna inkomst- och utgiftssummor:

			K r	e d i t.				Summa.
Omföring.	efterbetal-ning till år 1897.	efterbetal-ning från år 1895.	Utgifter.	Omföring.	Reservation till år 1897.
						806,077	88	43,128	86	107,420	45	956,627	19
121,841	53	47,257	77	— —	—	576,563	50					576,563	50
1,484	72	228	77	617	89	6,095	60					6,713	49
---	—	- -	—	- —	—	7,000	—	— —	—	—	—	7,000	—
5,423	76	4,978	27	5,348	76	35,053	27	—	—	—	—	40,402	03
						6,155	66	578	46	3,383	55	10,117	67
5,097	82	— —	—	4,710	12	19,433	95	- -	—	2,953	75	27,097	82
438	38	198	63	438	38	42,698	63	---	—	---	—	43,137	Öl
4,390	14	4,476	58	2,696	69	36,170	03	- -	—	- -	—	38,866	72
						3,500	—	- -	—	- -	—	3,500	—
1	13	— —	—	— —	—	541	13	- -	—	- -	—	541	13
44,423	66	—	—	— —	—	244,290	93	138,677	48	240,029	08	622,997	49
---						55	92	716	34	- -	—	772	26
						2,037	69	— —	—	18,098	70	20,136	39
—	—	— —	—	— —	—	536	45					536 45
183,101	14	57,140	02	13,811	84	1,786,210	64	183,101	14	371,885	53	2,355,009 15
183,101	14	57,140	02	13,811	84	____		183,101	14	57,140	02	254,053
- -	—	— —	-1	—	—	1,786,210	64	—	—	314,745	51	2,100,956\| 15

llcv Der. ang. Statsverket för är 1890.

— 138 —

Navigations -

Debet.	Inspektören för navigations-skolorna, m. fl.	Stockholm.	Göteborg.
Balans från år 1895:			6,222	39

Uppbörd: Af Femte hufvudtitelns ordinarie anslag:					13,371
Aflöning, arvoden m. m................................................................	2,800	—	13,200	—	11
Till underhåll af instrument, kartor, böcker och möbler samt ljus och ved m. m....................................................................	_ _	—	550	—	922	56
Ålderstillägg för personalen vid undervisningsanstalterna för			1,500	_	1,750	_
Säger	2,800	—	15,250	—	16,043-67
Terminsafgifter m. ........................................................................	_ _	—	1,744	12	1,134	—
	- -	—	188	2	30
Säger uppbörd	2,800	—	17,182	12	17,179	97
Balans till år 1897:
Skuld.....................................................................................................
Summa	2,800	—	23,404	51	17,179	91
Kredit. Balans från år 1895:
Skuld....................................................................................................					372	56
Utgifter:						.
	2,800	—	14,700	—	15,121	11
Instrument, böcker och inventarier ..............................................	—	583	11	153	631
Yed, ljus och städning samt öfriga utgifter....................................	—	—	1,899	81	1,477	97]
Säger utgifter	2,800	\|—	\| 17,182	92	j 16,752	71
Balans till år 1897: Tillgångar ............................................................................................			! 6,221	59	54	70
Summa	\| 2,800	_	23,404	51	\| 17,179	97

'') Häraf 5,025 kronor i svenska statens obligationer.

— 139 —

skolorna.

Gefle.	Malmö.	Vestervik.	Visby.	Karlshamn.	Kalmar.	Strömstad.	Hernösand.	Summa.
73	86			1,624	30	409	81	683	38	5,383	63	566	70			14,964	07
5,200		11,675		5,200		5,500		6,700		5,200		5,200		5,200		79,246	11
600	—	696	67	400	—	400	—	400	—	400	—	400	—	697	30	5,466	53
750	—	2,000	—	750	—	500	—	1,250	—	1,500	—	250	—	1,500	—	11,750	—
6,550	—	14,371	67	6,350	—	6,400	—	8,350	—	7,100	—	5,850	—	7,397	30	96,462	64
273	—	954	—	624	—	435	—	408	—	648	—	381	—	258	—	6,859	—
			24	66	18	1	73	16	44	184	20	13	35	—	—	472	56
6,823		15,325	91	7,040	18	6,836	73	8,774	44	7,932	20	6,244	35	7,655	30	103,794	20
		335	05											195	10	530	15
6,896	86	15,660	96	8,664	48	7,246	54	9,457	82	13,315	83	6,811	05	7,850	40	119,288	42
		146	67											297	30	816	53
5,950		13,675		5,950		6,000		7,950		6,850		5,450		6,700		91,146	11
332	76	234	35	77	35	307	17	393	02	112	40	103	64	11	—	2,308	43
593	57	1,604	94	452	85	485	63	439	92	564	95	358	02	842	10	8,719	76
6,876	33	15,514	29	6,480	20	6,792	80	8,782	94	7,527	35	5,911	66	7,553	10	102,174	30
20	53			2,184	28	453	74	674	88	*) 5,788	48	899 .	39			16,297	59
6,896	86	15,660	96	8,664	48	7,246	51	9,457	82	13,315	83	6,811	05	7,850 40	119,288 42

— 140 —

§ I -

Enligt de till Revisorerne från navigationsskolorna inkomna berättelser
för år 1896 har elevantalet vid nedannämnda skolor utgjort:

Vid	Stockholms navigationsskola ........	Yårterminen. 1896. ............ 105	Höstterminen. 1896. 104
11	Göteborgs	11 .........	............ 82	75
	Gefle	11 .........	............ 23	14
11	Malmö	11 .........	............ 87	56
11	Vesterviks	11 .........	............ 34	38
11	Visby	11 .........	............. 17	27
	Karlshamns		............. 25	29
11	Kalmar	11 .........	............. 41	39
11	Strömstads	11 ........	............. 8	27
11	Hernösands	11 ........	............. 15	15.

§ 2.

Räkenskaperna för rikets tio navigationsskolor under revisionsåret utvisa
för skolorna i Stockholm, Karlshamn, Yestervik, Visby, Gefle, Kalmar
och Strömstad behållning såväl vid årets början som vid dess slut — sammanlagdt
resp. 14,964 kronor 7 öre och 16,242 kronor 89 öre — för skolan
i Göteborg vid årets början brist å 372 kronor 56 öre, men vid dess slut
behållning å 54 kronor 70 öre, samt för navigationsskolorna i Malmö och
Hernösand brist vid båda förenämnda tidpunkter — tillsammans resp. 816
kronor 53 öre och 530 kronor 15 öre.

Vid 1896 års slut förefans alltså å det under Femte hufvudtiteln uppförda
fasta, ordinarie anslaget med rubrik »Undervisningsanstalter för sjöfart»
— från hvilket anslag kostnaderna för navigationsskolorna bestridas —
en besparing af 15,767 kronor 44 öre, hvilket belopp, i följd af anslagets
natur, rätteligen skolat ingå bland hufvudtitelns allmänna besparingar.

Så har emellertid ej skett, utan hafva i de särskilda skolornas räkenskaper
behållningarne upptagits såsom utgående balanser och sålunda ingått
äfven i 1897 års räkenskaper.

Denna uraktlåtenhet att till hufvudtitelns allmänna besparingar öfverföra
de å ifrågavarande anslag uppkommande behållningar torde kunna antagas
bero på ett Kongl. bref den 6 December 1867, hvarigenom navigations -

— 141 —

skoledirektion fått sig anbefaldt att för framtida behof reservera de besparingar,
som kunde uppstå å årsanslaget till materialier. För allt fall synes
emellertid den anmärkta åtgärden ej enlig med anslagets natur, och hafva
Revisorerne af denna anledning ansett sig böra å förhållandet fästa Riksdagens
uppmärksamhet.

I sammanhang härmed hafva Revisorerne velat återupptaga det af
1895 års Revisorer framstälda förslaget att genom indragande af en del
smärre navigationsskolor minska aflönings- och underhållsafgifter, hvilka sålunda
kunde tillgodokomma ett mindre antal fullständiga nautiska eller nautiskkommersiela
undervisningsanstalter.

Genom en sådan åtgärd skulle derjemte uppstå möjlighet att, utan
ökande af det för navigationsskolor afsedda anslagsbeloppet i dess helhet,
för de särskilda navigationsskolorna bestrida tillfälligt uppstående större ut•
gifter, såsom kostnaderna för inköp af nautiska instrument och annan dyrbar
undervisningsmateriel — något som med den nuvarande splittringen af
ifrågavarande anslag mellan 10 särskilda skolor ej låter sig göra.

Räkenskaperna för navigationsskolan i Kalmar upptaga bland utgifterna
för revisionsåret ett till en sekreterare hos skolans direktion utanordnadt
arvode å 150 kronor, hvilket Revisorerne velat omförmäla, då nämnda
utgift ej torde kunna anses ingå bland de kostnader, för hvilka anslaget till
navigationsskolan varit afsedt.

— 142 —

Sjette Hufvudtiteln.
Civildepartementet.

För revisionsåret har Civildepartementets registrator i särskilda ra
redovisning för de anslagsmedel, som finnas sammanförda i nedanstående

r lemnat
tabell:

Debet.

Kredit.

Ordinarie anslag.

Sjette hufvudtiteln:
Statsministern:

Lönefyllnad .....................

Statsråden utan departement: Aflöning

...........................

Departementschefen............

Departementets afdelning
af Kongl. Maj:ts kansli:

Aflöning ...........................

Amanuensarvoden m. m.

Ålderstillägg .....................

Skrifmaterialier och expenser,
ved m. m................

Extra utgifter:

Godtgörelse för beredning
till föredragning af ärenden
rörande bolagsordningar
för aktiebolag m. m.
Arvode för handläggning
af mål rörande väghållningsbesvärets
utgörande
på landet ........................

Behållning från år 1895.	Leverering från Statskontoret.	Behållning Utgifter. till år 1897.	Summa. •
- -	6,500: —	6,500: —--	6,500: —
	36,000: —	36,000: —--	36,000: —
- -	17,000: -	17,000: —----	17,000: —
	61,538: 50.	61,538: 50.---	61,538: so.
- -	17,000: —	17,000: —--	17,000: —
— —	3,024: 99.	3,024: 9 9.--	3,024: 9 9.
200: 77.	10,500: —	10,686: 27. 14: 50.	10,700: 77.
— —	1,000: —	1,000: —--	1,000: —
	377: 76.	377:76.---	377: 76.
200: 7 7.	152,941: 25.	153,127: 52. 14: 50.	153,142: 02.

— 143 —

Debet.

Kredit.

Behållning Leverering

från från

år 1895. Statskontoret.

Utgifter.

Behållning

till Summa,

år 1897.

Sjunde hufvudtiteln:
Postafgifter för tjenstebref
och dylika försändelser...

Transport 200: 7 7. 152,941:25. 153,127:52. 14:50. 153,142:02.

930: 36. 930: 36.

930: 36.

Extra ordinarie anslag:

Sjette hufvudtiteln:

För handhafvande af kontroll
å försäkringsanstalterna
.................................

4,500: — 4,500: —

4,500:

Afsättning till underlättande
af åtgärder för arbetares
olycksfallsförsäkring och
sjukkassors bildande.

Amanuensarvode för bearbetande
af uppgifter om registrerade
sjukkassors verksamhet
m. m...................... — — 1,200: — 1,200: — — — 1,200: —

För verkstad renskrift m. m.
af statistiska uppgifter angående
samma kassors verksamhet
................................. — — 14:40. 14:40. — — 14:40.

Förskott.

För anskaffande samt utdelande
af blanketter till
handelsregistren och samma
registers utgifvande från

trycket .............................. — — 3,566:12. 3,566:12. — — 3,566:12.

Summa 200:77. 163,152:13. 163,338:40. 14:50. 163,352:90.

— 144 —

Kommers -

För nedan omförmälda anslagsmedel, som varit stälda till Kommerskollegiets
framgår af följande tabell:

D e -

Behållning Leverering

från Uppbörd. Omföring. från

år 1895. Statskontoret.

Sjette hufvudtitelns ordinarie anslag:

Kommerskollegium:

Aflöning till kollegiets embets- och
tjensteman samt arvoden till juridiskt
biträde, amanuenser, andra
extra biträden och grufkartekontoret
m. m.............................•...........

Alderstillägg.........................................

Befrämjande i allmänhet af slöjderna:
Reseunderstöd åt arbetare i de särskilda
näringsyrkena .....................

Dito åt teoretiskt och praktiskt bildade
tekniker, hvilka icke egna

sig åt bergshandteringen...............

Befrämjande i allmänhet al handel
och sjöfart:

Ersättning till svenske och norske
konsuler för lemnadt understöd åt

nödstälde svenske sjömän ............

Befrämjande i allmänhet af bergsbruket: Reseunderstöd

åt personer, som önska
i främmande länder förvärfva
sig ökad insigt i bergshandteringen

Transport

---- 17,658:82. 64,600: —

---- 3,900: —

375: —-- 25,250: —

---- 10,150: —

279: 20.--- — —--

375:—-- 6,000: —

1,029: 2 0. —17,658: 82.109,900: —

— 145 —

kollegium.

förfogande, har kollegiet i särskilda räkningar afgifvit redovisning,

bet. Kredit.

Skuld Skuld Leverering Behållning

o till från Utgifter. Omföring. till till

ar 1897. ar 1895. Statskontoret. år 1897.

---- 82,258: 82.

---- 3,900: —

250:— 20,175: —

-- 5,200: —

150: —

8,037: 50. — —-- 1,967: so.

279: 20.

---- 4,500: —---- 1,875: —

5: — 400:— 118,871: 3 2. ------ 9,321: 7oT

Rev. Ber. ang. Statsverket för är 1896.

hvars resultat

Summa.

82,258: 82.
3,900: —

25,625: —

10,155: —

279: 20.

6,375: —
128,593: 02.

— 146 —

Behållning

från Uppbörd. Omföring.
år 1895._

Transport 1,029: 20.--- 17,658: 82.

Skrifmaterialier och expenser, ved
m. m.:

Skrifmaterialier m. m......................... 1,500: — 76: — — —

Hyra för kollegiets lokal .................. — —--— —

Af besparingarne för jordbruket, handeln
och näringarne:

Reseunderstöd åt arbetare i de särskilda
näringsyrkena ........................ — — — — ---

Dito åt personer, som önska i främmande
länder förvärfva sig ökad

insigt i bergshandteringen............... — — — — — —

Dito åt teoretiskt och praktiskt bildade
tekniker, hvilka icke egna sig

åt bergshandteringen..........................— — — —

Kostnader för beredande af afsättning
i främmande länder af svenska industrialster
(K. Gadelius) ............ . — — — — — —

Allmänna besparingarne:

Till extra biträden m. m................ — — — — — —

Sjunde hufvudtitelns ordinarie anslag:

Postafgifter för tjenstebref och dylika

försändelser .......................................... — — — — — —

Sjette hufvudtitelns extra ordinarie anslag: Reseunderstöd

åt teknici för att besöka
1893 års utställning i Chicago — — — — — -—

Till beredande åt alster af svensk industri
och svenska näringar af afsättning
i främmande länder (K.

Gadelius).............................. — — — — — —

Förskott emot framdeles ersättning:

Aflöningsmedel åt kollegiets statistiska

afdelning................................................ — — — — — —

—- 17,658: 82''

D e Leverering från Statskontoret.

109,900: —

25,000: —
7,000: —

5,325: —
437: 50.

550: —

2,500: —
5,850: —

2,086: 4 3.

333: 33.

2,500: —

1,200: —
162,682: 2 6.

Transport 2,529: 20. 76:

bet.

— 147 —

Kredit.

Skuld Skuld Leverering Behållning

o HL o fran Utgifter. Omföring. till till Summa.

ar 1897. ar 1895. Statskontoret. år 1897.

5:— 400:— 118,871:32. --- --- 9,321:70.128,593:02.

87:79. 201:82. 25,161:97. --- --- 1,300:— 26,663:79.

---- 7,000:— --- ----- 7,000: —

450: — 475:— 5,300:—------ 5,775: —

--— — 437:50. ----------- 437:50.

---- 550; ------ 550; _

---- 2,500: —------ 2,500: —

----- -- 5,808:82.-- 41:18. 5,850: —

-- 2,086:43.-- 2,086:43.

---- 333:33.--— —-- 333:33.

---- 2,500: —------- 2,500: —

__________________ 1,200: —---- 1,200: —

542: 79. 1,076: 82. " 164,740: 56. 7,008: 82.-- 10,662: 88. 183,489: 07.

Behållning

från

år 1895.

Uppbörd. Omföring.

Leverering

från

Statskontoret.

Transport

Till extra biträden m. no...................

Kostnader för understöd åt svenskt

sjöfolk m. m........................................

Af Handels- och sjöfartsfondens medel:
Till godtgörande af svenske och norske
konsulers utgifter för understöd

åt svenske undersåtar ........................

Kostnad för tryckning af förteckning
öfver svenska, med signalbokstäfver

försedda fartyg ...................................

Till godtgörelse af kostnaden för tryckning
och bindning af sjöfartsböcker
Till belöningar för räddande af besättningar
å svenska fartyg...............

Af Manufakturförlagslånefonden:
Anslagsfyllnad enligt Kongl. brefvet
den 5 Juni 1891 ..............................

Summa

2,529:20. 76:— 17,658:82.162,682:26.

10: 80.-------

6,608: 24. 204: Öl. 22: 50. 50,000: —

811:91. 22:59. 42:13. 3,000: —

------ 768: 50.

— — 59: 48.-- 2,927: 29.

10,650: —

9,960:15. 362:58. 17,723:45. 230,528:05. *)

*) Kontant behållning: i kassan ........................................................

i Riksbanken ................................................

Fordringar: för lemnadt understöd till svenskt sjöfolk m. no.

för svenske och norske konsulers utgifter för

- 149 —

bet.		Kredit.
Skuld till år 1897.	Skuld från år 1895.	Utgifter. Omföring.	Leverering till Statskontoret.	Behållning till år 1897.	Summa.
542: 7 9.	1,076: 82.	164,740: 55. 7,008: 82.	10: 80.	10,662: 88.	183,489: 07. 10: 80.
982: 49.	1,260: 73.	40,235: 69. 42: 13.	— —	16,279: 19.	57,817: 74.
71: 06.	— —	1,804: 07. 22: 50.	45: —	2,076: 12.	3,947: 69.
—	— —	500: —--	— —	— —	500: —
— —	— —	768: 50. — —	— —	— —	768: 50.
— —	— —	2,956: 69.--	30: 08.	— —	2,986: 77.
—	— —	-- 10,650: —	_ _	__	10,650: —
1,596: 34.	2,337: 55.	211,005:50. 17,723:45.	85: 88. *	>29,018: 19.	260,170: 57.

svenske undersåtar.

1,166: 18.

23,017: 50. 24,183: 68.
4,558: 39.

276:12. 4,834:51.
Summa 29,018: 19.

— 150

Patent- och Registreringsverket.

Debet.

Balans från år 1895:

Tillgångar .......................................................................................... 22,025: 37.

Uppbörd:

Afgifter för 1,715 patentansökningar....................... 34,200: —

Årsafgifter för patent................................................... 77,430: —

Afgifter för 347 registreringsansökningar ............... 13,880: —

Förnyelseafgifter för 124 varumärken .................. 1,240: —

För försålda publikationer .......... 2,384: 7 5.

För annonser å registret 1890—1894 .................... 6,720: —

Återbetaldt porto........................................................ 1: 94. 135,856: 69.

Summa 157,882: 06.

Kredit.

Utgifter:

Aflöningar...................................................................... 49,836: li.

Arvoden........................................................................... 10,207:4 9.

Renskrifning .................................................................. 1,149: 2 5.

Transport 61,192: 85.

— 151 —

Transport 61,192: 8 5.

Skrif- och ritmaterialier................................................ 3,106: 04.

Postafgifter ..................................................................... 311; 70.

Patentunionens internationela byrå i Bern............... 1,540: 75.

Reseersättningar ............................................................ 1,818: 90.

Publikationer:

Annonskostnader ................................. 4,323: 3 3.

Statsanslag till tidningen Norden ... 800: —

Patentbeskrifningar, register och re gistreringstidningar

.........................37,192: 25.

Provision och omkostnader.............. 4,691: 8 4. 47,007: 4 2.

Biblioteket och arkivet ................................................ 3,893: 31.

Inventariers anskaffande och underhåll..................... 6,020: 8 6.

Ved och lyshållning..................................................... 1,434:12.

Renhållning och städning............................................. 1,189: 95.

Aterstälda patent- och registreringsafgifter .............. 1,850: —

Hyfa................................................................................ 6,300: — 135,665:90.

Balans till är 1897:

Tillgångar:

Kontant behållning:

I kassan.................................................................. 2,099:6 9.

A folioräkning i Riksbanken............................. 20,116:47. 22,216:16

Summa 157,882: 06.

§ i.

Till embetsverket hafva under år 1896 inkommit 1,714 ansökningar
om patent och meddelats 892 patent. Af inkomna ansökningar hafva 701
afsett svenska uppfinningar och 1,013 uppfinningar gjorda af utländske uppfinnare;
870 patent hafva meddelats såsom sjelfständiga och 19 såsom
tilläggspatent, hvarjemte 3 patent afsett utbyte af äldre patent mot sådant
enligt gällande patentförordning.

Under året hafva inkommit 347 ansökningar om registrering af varumärken,
deraf 201 från Sverige och 146 från utlandet, samt registrerats
304 dylika märken.

— 152 —

§ 2.

Enligt Patent- och registreringsverkets räkenskaper för revisionsåret
(fol. 16) har Ingeniören K. af Geijerstam i provision å influtna annonsmedel
uppburit ett sammanlagdt belopp af 2,200 kronor.

Verifikationerna till berörda utgiftspost (verif. 159), dervid fogats utdrag
af ett hos embetsverket den 12 Mars 1876 hållet protokoll i ärendet,
utvisa beträffande densammas tillkomst, att, sedan Patentbyrån beslutit, att för
minskande af kostnaderna för utgffvandet af ett sammanhängande sak- och
personalregister till patent, meddelade under femårsperioden 1890—1894,
förse nämnda register med annonser, Patentbyrån uppdragit åt af Geijerstam
att, emot åtnjutande af ersättning, ej öfverstigande 33 procent af inflytande
annonsafgifter, anskaffa annonser, dervid det skulle åligga af Geijerstam att
under eget ansvar inkassera annonsafgifterna äfvensom att ombesörja redigeringen
af annonserna jemte nödig korrekturläsning.

Sedan i enlighet härmed af Geijerstam efter fullgjordt uppdrag till
embetsverket ingifvit redovisning för uppburna annonsmedel, tillhopa 6,720
kronor, beslöt embetsverket vid sammanträde ofvanberörda den 12 Mars
1896 att tillerkänna af Geijerstam, hvilken, enligt anteckning i protokollet,
för uppdragets fullgörande måst på egen bekostnad företaga resor inom skilda
delar af landet, ett arvode i ett för allt af 2,200 kronor, eller i det närmaste
i af influtna annonsmedel.

Att ett så betydande belopp för extra arbete tillagts en inom embetsverket
biträdande tjensteman har ådragit sig Revisorernes uppmärksamhet,
helst, enligt hvad Revisorerne blifvit meddeladt, af Geijerstams för ändamålet
företagna resor, oafsedt ett par dagars besök i Göteborg och en resa till
Eskilstuna, inskränkt sig till färder inom hufvudstaden och dess omgifningar.
Härtill kommer, att den vid uppdragets meddelande utlofvade ersättningen
uttryckligen angifvits vara endast ett maximum, så att embetsverket haft full
befogenhet att vid bestämmande af ersättningens belopp iakttaga den begränsning,
hvartill omständigheterna funnes föranleda.

Syftet med ifrågavarande publikation har väl, såsom ofvan är omförmäldt,
varit att minska kostnaden för patentregistrets utgifvande, men
räkenskaperna gifva vid handen, att företaget i sin helhet varit förlustbringande.
Tryckningskostnaden för 2,500 exemplar af publikationen har
nemligen enligt räkenskapen utgjort 12,600 kronor; under revisionsåret hafva
enligt en verifikationerna bilagd tablå 1,500 exemplar utdelats gratis och
allenast 90 exemplar försålts efter pris af 1 krona för hvarje.

- 153 —

För öfrigt svnes det Revisorerne kunna ifrågasättas, huruvida det är
lämpligt, att statens verk och inrättningar i sina offentliga publikationer
anordna annonsafdelningar och derigenom upptaga konkurrens med den enskilda
affärsverksamheten.

Itev. Ber. ang Statsverket för är 1896.

— 154 —

Statistiska

Andra liufvudtitelns allmänna besparingar:

Till bestridande af kostnaderna för verkstälda beräkningar och sammanställningar
beträffande de till Riksdagens Andra kammare röstberättigade m. m..................

Sjette liufvudtitelns ordinarie anslag:

Statistiska centralbyrån:

Aflöningsmedel...................................................................................................................

Till bibliotekets underhållande ......................................................................................

„ arvoden åt tillfälliga biträden samt till vikariatsersättningar..........................

„ det officiel statistiska trycket...............................................................................

,, en statistisk tidskrift ................................................................................................

° ''''

Alderstillägg .....................................................................................................................

Skrifmaterialier och expenser, ved m. ......................................................................

Sjunde liufvudtitelns ordinarie anslag:

Postafgifter för tjenstebref och dylika försändelser.......................................................

Förskott emot framdeles ersättning:

Till betäckande af kostnader för det officiela statistiska trycket under år 1895......

För eu statistisk utredning rörande den kommunala rösträtten....................................

För Statistiska centralbyråns deltagande i 1897 års allmänna konst- och industriutställning
i Stockholm ..................................................................................................

Summa

— 155 —

centralbyrån.

		Debet.					K r e d	i t.			1 i Summa.
Behållning från år 1895.	Uppbörd.	Leverering från Statskontoret.	Skuld från år 1895.	Utgifter. _	[ Behållning till år 1897.
—				954	85	— —		954	85			954 85'' I
				28,400				28,400				28,400	!
256	98	---	—	1,500		- -	—	1,628	58	128	40	1,756 98
988	22	251	96	11,000	—	- -	—	11,927	99	312	19	12,240	18
		- -	—	14,300	—	1,321	27	12,405	98	572	75	14,300	—
193	7 8	--- -	—	1,000	—	- -	--	1,143	75	50	03	1,193	78
— —		---	—	3,100		- -	—	3,100	—	- _	—	3,100	—
9 89	24	—	2,200				2,229	69	4	20	2,233(89
	-—	— —	—	4,053	8 4		—	4,053	84		—	4,053	84
				8,329	97			8,329	97			8,329	97
387	10	—	—	4,505 4 0	— —	— j	4,892	5 0	— —	—	4,892	5 Oj
- -		j	—	2,000	—	- -		665:	50	1,334	5 0	2,000	—
1,835 97	275	96	81,344	06	1,321	27	79,732	6 5	0 2,402	0 7	83,455	99

* Behållningen utgöres af:

Medel innestående i Riksbanken ................ 2,000: —

Kontant ....................................................... 402: 07.

Summa 2,402: 07.

— 156 —

Rikets geoeral -

Från Landtmäteristyrelsen har för revisionsåret i särskilda räkningar lemnats

Sjette hufvudtiteln:

Af anslaget till landtmäteristaten:

Aflöning till Generallandtmäterikontoret...........................................................................

Vikariatsersättningar na. no.............................................................................................

Arvoden till lärare för landtmäterielever.......................................................................

Ålderstillägg...........................................................................................................................

Skrifmaterialier och expenser, ved in. m...........................................................................

Allmänna besparingarne:

Till reparation af kartor ...................................................................................................

Till inköp af vissa för landtmäterielevers undervisning erforderliga instrument m. m.
Sjunde hufvudtiteln:

Postafgifter för tjenstebref och dylika försändelser............................................................

Under året influtna böter och viten.......................................................................................

Summa

— 157 -

landtmäterikontor.

redovisning för de medel, som finnas sammanförda i nedanstående tabell:

	Debet.		Kredit.
Behållning från år 1895.	Uppbörd.	Leverering från Statskontoret.	Utgifter	Leverering till Statskontoret.	Behållning till år 1897.	Summa.
258: — 69: 93.	23: 30.	26,250: — 4,762: 79. 3,000: — 4,016: 66. 2,700: —	26,250: — 4,762: 79. 3,000: — 4.016: 6 6. 2,729: 24.	—	258: — 63: 99.	26,250: — 4,762: 79. 3,258: — 4,016: 66. 2,793: 23.
— —	—	1,000: — 1,650: —	200: — 831: 69.	—	800: — 818:31.	1,000: — 1,650: —
2,806: 89.	445: —	196: 40.	196: 40. 4: —	222: so.	3,025: 39.	196: 40. 3,251: 89.
6,184: 82.	468: 30.	43,575: 85.	41,990: 78.	222: 50. *	4,965: 69.	47,178: 97.

* Behållningen utgöres af:

Kontant behållning hos redogöraren ...................... 63: as.

Dito dito i Riksbanken......................................... 4,101: 7 o.

Hos första landtmätarnc innestående förskott till reparation
af kartor................................................... 800:— 4 965-60

Rikets ekonomiska kartverk.

Då samtliga anslag för fortsatt bedrifvande af ej mindre de ekonomiska än äfven
de topografiska kartarbetena från och med år 1895 uppförts å Sjette hufvudtiteln
under rubrik »Rikets allmänna kartverk», lemna Revisorerne här nedan redogörelse
för användningen under revisionsåret jemväl af de för de topografiska kartarbetena
anvisade medel.

l:o) Ekonomiska kartarbetena i Svea och Götaland samt ekonomiskt-topografiska

kartarbetena i norra Sverige.

Debet.

Balans frän år 1895:
Tillgångar..............................................

Ekonomiska	Ekonomiskt-
kartarbetena i	topografiska	Summa.
i Svea och	kartarbetena i
Göta land.	norra Sverige.
4,316: 64.	654: 9 5.	r>- i r*rs rf

Uppbörd:

Ordinarie anslag:

Sjette hufvudtiteln:

Rikets allmänna kartverk ....................... 74,500:— 27,600:— 102,100: —

Sjunde hufvudtiteln:

Postafgifter för tjenstebref och dylika

försändelser ............................................. 278: 44. — — 278: 44.

För försålda häradskartor och beskrifningar 76: Gj^_____84: 93. 1431: 60.

"Säger^74,855: ii. 27,684:93. 102,540:04.

Summa 79,171:75. 28,339:88. 107,511:63.

— 159

Ekonomiska
kartarbeten i
Svea och
Götaland.

Ekonom iskttopografiska

kartarbeten i
norra Sverige.

Summa.

Kredit.

Utgifter:

Arvoden till personalen.......................................

Dagaflöningar ......................................................

Resekostnadsersättningar ...................................

Aflöning och resekostnadsersättning åt extra

biträden ............................................................

Dagsverkskostnader .............................................

Arbetslokalens städning, ved och ljus

Hyra för arbetslokal ..........................................

Rit- och skrifmaterialier ....................................

Uppköp och underhåll af instrument och

effekter.....................................‘..........................

Tryckning af häradsbeskrifningar .....................

Gravyr- och tryckningsarbeten, fotografe -

40,750: —
8,406: —
4,414: 8 3.

5,032: 6 2.

9,648:
,032:
740: 73.

611: 70.

548: 35.
1,592: 64.

9,500: —
1,390: 50.
1,100: —

3,334: 57.
4,552: 95.
2: —
575: —
22: 2 5.

98: 6 9.

50,250: —
9,796: 50.
5,514: 83.

12,982: 57.
9,585: 57.
742: 73.
575: —
633: 95.

647: 04.
1,592: 64.

ring m. m............... Postafgifter............ Diverse ............................................................. Till topografiska afdelningen omförd behåll-ning ...............................................................	278: 44. 827: 65. 6,320: 79.	6,726: 71. 169: 60.	6,726: 71. 278: 44. 997: 25. 6,320: 79.
Säger	79,171: 75.	27,472: 27.	106,644: 02.
Balans till dr 1897: Tillgångar: Kontant behållning.......................................		867: ci.	867: 61.
Summa	79,171: 75.	28,339: 8 8.	107,511: 63.

160 —

2:o) Topografiska afdelningen.

Debet.

Balans från år 1895:

Tillgångar....................w....................................................................... 15:8 6.

Uppbörd:

Ordinarie statsanslag:

Sjette hufvudtiteln:

Rikets allmänna kartverk .................................... 76,500: —

Omföring från ekonomiska kartarbetena i Svea och

Götaland af uppkommen behållning................ 6,820:79.

Bidrag till revidering af kartor från Hallands läns

landsting........................................................................ 3,421:44.

Ersättning för aspiranters utbildning 1895 och 1896 5,488: 81.

För sålda kartor m. m................................................ 4,057: 44.

Anmärkningsmedel ........................................................ 19: 60. 95,808: 08.

Summa 95,823: 94.

Kredit.

Utgifter:

För geodetiska arbeten:

Arvoden ........................................................................ 7,600: —

Fältarbeten ................................................................. 11,326: 7 6.

För topografiska arbeten:

Arvoden..................{..................................................... 12,308: 3 3.

Fältarbeten .................................................................. 35,491: 8 9. __

Transport 66,726: 9 8.

— 161 —

Transport 66,726: 98.

Dagaflöningar............................................................... 8,483: —

Gravyr........................................................................... 4,292: u.

Färgläggning ............................................................... 685: 15.

Fotografi, galvanoplastik, litografi, heliogravyr och

tryckning................................................................. 5,746:4 5.

Ritning till heliogravyr m. m................................. 4,354: 08.

Rit- och skrifmaterialier............................................. 627: 21.

Inköp och underhåll af instrument och inventarier 1,850: 3 9.

Diverse utgifter........................................................... 2,176:19. 94,941:56.

Balans till år 1897:

Tillgångar:

Kontant behållning.......................................................................... 882: 3 8.

Summa 95,823: 94.

Rev. Ber. ang. Statsverket för är 189G. 21

— 162 —

§ 1.

Under revisionsåret hafva följande arbeten utförts af Rikets allmänna
kartverk:

A) Geodetiska arbeten.

Triangelmätning af andra ordningen inom 29 qvadratmil af Stockholms
län, 34 qvadratmil af Yesternorrlands län och 42 qvadratmil af Jemtlands
län samt utstakning af triangelnät inom ett område af omkring 50 qvadratmil
inom Jemtlands och Yesterbottens län.

B) Topografiska arbeten.

Fältmätning i skalan 1: 50,000 öfver ett område af 41,61 qvadratmil
inom Gefleborgs län, hvarigenom kartbladet Gefle blifvit afslutadt samt hela
bladet Ockelbo och södra delen af bladet Hudiksvall kartlagts. Derjemte
hafva för fältmätareelevers öfning inom Gefleborgs län mindre områden kring
Gefle och Lingbo station blifvit uppmätta i skalan 1: 20,000.

Granskning på fältet af äldre kartblad har utförts öfver 31 qvadratmil
inom Hallands län, hvarigenom den af detta läns landsting bekostade granskningen
af länets topografiska kartblad under året afslutats.

Höjdmätning har verkstälts inom Kopparbergs, Gefleborgs och Yesternorrlands
län för kartbladen Falun, Gefle, Hudiksvall och Sundsvall af
Generalstabens karta öfver Sverige.

Af denna karta har kartbladet Arvika under året utgifvits.

C) Ekonomiska kartarbeten i södra och mellersta Sverige.

Stomkarta har blifvit sammansatt i skalan 1: 20,000 öfver ett område
af 20,15 qvadratmil inom Södermanlands län och i skalan 1: 50,000 öfver
51 qvadratmil inom Gefleborgs och Yesternorrlands län.

Fältmätning har utförts i skalan 1: 20,000 öfver ett område af 17,97
qvadratmil inom Elfsborgs län.

Af denna karta hafva under året utgifvits bladen Flundre—Bjerke och
Redvägs härad. Kartan öfver Ale härad var vid revisionsårets slut färdiggraverad
och kartorna öfver Yätle och Kullings härad under gravyr; af
kartan öfver Fernebo härad af Vermlands län voro de två södra bladen
färdiga i gravyr och de fyra återstående bladen under arbete.

— 163

D) Ekonomiska topografiska arbeten i norra Sverige.

Under året hafva arbeten utförts för beredande af stomkarta i skalan
1: 50,000 för bladen Lycksele och Norsjö af kartan öfver norra Sverige.

Fältmätningen i förening med höjdmätning har omfattat, i skalan
1: 50,000 (utan stomkarta), 20,4 qvadratmil ofvan odlingsgränsen inom Stensele
och Vilhelmina socknar för kartbladen Stensele och Dikanäs, samt i skalan
1: 100,000 (å förut beredd stomkarta) 10,7 qvadratmil af Vilhelmina och
Dorothea socknar för kartbladet Risbäck. Derjemte hafva mindre kompletteringsarbeten
utförts.

Afvägning har verkstälts till en längd af omkring 60 mil imom Lycksele
och Vilhelmina socknar.

Af kartan öfver norra Sverige i skalan 1: 200,000 hafva under året
utgifvits bladen Sorsele och Luleå, hvarjemte bladen Tärna, Stensele och Piteå
vid årets slut voro under arbete i och för utgifning.

— 164

Öfverståthållare -

I sammanhang med länens landsböcker redogöres i denna berättelse för den
uppbörden i Stockholms stad, och under särskild rubrik redogöres här nedan för Ofverräkningar
redovisat för de i följande tabell sammanförda medel:

			D	e-
	Behållning
	från		Uppbörd.
	år 1895.			i
Ordinarie anslag:
Andra hufvudtiteln:
Ersättning åt domare, vittnen och parter ..............................	487	—	- -	—
Sjette hufvudtiteln:
Öfverståthållareembetet:				;
Aflöning....................................................................................	- -	—	- -	—
Bidrag till aflöning åt uppbördsverket.......................................	- -	—	-- -	—
Aflöning till exekutionsbetjeningen i Stockholm ......................
Hyra för lokal till Öfverståthållareembetets kansli ...............				—
Gratifikationer till Poliskammarens e. o. tjensteman.................	—	—	- -	—
Ålderstillägg..................................................................................	—	—	- -	—
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m.:
Renskrifning, trycknings- och annonskostnader m. m...............	— —	—	- -	—
Extra utgifter:				\|
Till upprättande och utgifvande af ett register till ''''Polisunder-				I
rättelser" .............................................................................	8,765	—		—
Sjunde hufvudtiteln:
Lyshållning m. fl. utgifter för kronans publika hus i Stockholm:
Renhållning ................................................................................	- -	—	- -	—;
Postafgifter för tjenstebref och dylika försändelser.......................	—	—	---	—
Extra ordinarie anslag:
Sjette hufvudtiteln:
Till utgifvande af “Polisunderrättelser".........................................
Afgifter för registrering af firma och prokura .............................	— —	—	3,268	—
Förskott:
Till ersättning åt vittnen i brottmål .............................................	455	90	179	42
Summa	\| 4,707	90	8,447	42

Behållningen till år 1897 utgöres af kontant behållning.

Förutom ofvannämnda belopp hafva under revisionsåret från Statskontoret utbetalts
polisens vidmagthållande.

— 165 —

embetet.

af Öfverståthållareembetet för kronouppbördsärenden afgifna särskilda räkenskap för
ståthållareembetets depositionsmedel. Dessutom har Öfverståthållareembetet i särskilda

bet.			K r	e d i t.
Leverering	Skuld		Skuld				Leverering	Behållning	Summa.
från		till		från		Utgifter.		till		till
Statskontoret.	år 1897.		år 1895.			Statskontoret.	år 1897.
500		—	—	— —	—	516	—	—	—	471	—	987
32,500						■ 32,500						32,500
11,472	—	---	—	---	—	11,472	—	- -	—	- -	—	11,472	—
12,200	—	- -	—	- -	—	12,200		---	—	- -	—	12,200	—
3,000	—	- -	—	- -	—	3,000	_	- —r	_	i---	—	3,000	—
150	—	- -	—	- -	—	150	—	_ _	_	_ _	—	150	—
1,300	—	— —	—	—	—	1,300	—	—	—	— —	—	1,300	—
15,000		*) 1,892 r.	02	1,018	42	15,873	60	—	-	—	—	16,892	02
—	—	—		—	—	3,765	_	---	—	—	—	3,765	—
19,571	33					19,571	33					19.571	33
7,948	10	— —	—	- -	—	7,948	10	---	—	---	—	7,948	10
15,000	_					15,000						15,000
1,500	—					3,579	60	1,188	40	—	—	4,768	—
1,500	—	— —	—	- -	—	1,418	24	- -	—	717	08	2,135	32
121,641	43	1,892	02	1,018	42	128,293	87	1,188	40	1,188	08	131,688	77

till Öfverståthållareembetets disposition utan vidare redovisningsskyldighet 28,100 kronor för

'') Af redogöraren förskotteradc.

— 166 —

§ I Nästlidet

års Revisorer anmärkte vid granskning af Öfverståthållareembetets
räkenskaper för år 1895, att en räkenskapen till verificering af
utbetalda löner bilagd qvittenslista för April månad befunnits såtillvida
ofullständig, att ett till C. G. Andersson utanordnadt arvode å 66 kronor
66 öre icke blifvit i derför afsedd kolumn qvitterad.

Då namnet å bemälde utmätningsman icke förekomme i nästföljande
månads qvittenslista, syntes väl antagligt, att hans anställning af någon anledning
upphört med förstnämnda månads utgång, men denna omständighet
borde, enligt Revisorernes åsigt, icke hafva utgjort hinder för erhållande af
vederbörligt qvitto.

I afgifven förklaring anförde Öfverståthållareembetet, att Andersson,
ehuru han intjenat det till honom utanordnade arvodesbeloppet, afvikit utan
att lyfta detsamma, och att beloppet fortfarande innestode hos vederbörande
stadsfogde för att hållas Andersson eller hans rättsinnehafvare tillhanda.

Enligt hvad Revisorerne inhemtat, har beloppet numera af stadsfogden
återlevererats till Öfverståthållareembetet och blifvit för vederbörandes räkning
i allmän bankinrättning insatt.

§ 2.

Vid granskning af Öfverståthållareembetets aflöningslistor för revisionsåret
har befunnits, att ett af Amanuensen K. Svalander uppburet arvode å
133 kronor 33 öre för Augusti månad icke blifvit af honom qvitterad t;
hvilket Revisorerne härmed velat för aflöningslistans komplettering omförmäla.

167 —

Öfverståthållareembetets depositionsmedel.

Debet.

Balans från år 1895:

Tillgångar.......................................................................................... 89,462: si.

Uppbörd:

Deponerade medel .......................................................................... 283,850: 98.

Summa 373,313: 49.

Kredit.

Utgifter:

Återlyftade depositioner ................................................................... 245,897: 64.

Balans till år 1897:

Kontant behållning i Riksbanken ................................................... 127,415:85

Summa 373,313:49.

168

Stockholms stads krono -

Stockholms stad

Upsala...........

Södermanlands

Malmöhus
Hallands...

Örebro........

Vestmanlands
Köp
Gefi

Yesternorrlands.

Debet.

Summa

35,872,312| 7 8

1 ;	Ingående balans lör j tillgångar.	Uppbörd. _	Remisser.	Utgående balans.	Ingående balans.	Afkortning.	Utgifter.
Skulder.	Skulder.
	2,259,983^6 2	1,753,749	50	i						150,516	65	4,206	94
	1,203,813173	3,176,026	98	1,012,863	30	141,007)	17	132,982	02	9,216	82	1,768,706	Öl
	1,276,835:3 3	1,870,684	46	896,834	12	205,350!	91	187,200	SS	9,850	36	‘^,b04,4 i 0	84
	1,233,294 7 2	1.537,677	5 G	663,630''	19	161,631}	59	147,943	80	23,721	73	2,097,101	23
	1,970,401! 17	3,608,530	93	460,987	91	383,026	Öl	348,305	04	19,907	21	3,425,586	38
	1,386,059'' c 6	2,076,454	49	2,309,229	2 2	300,040	—	269,008	67	19,202	26	2,827,897	3 3
	811,527 74	1,098,685	93	1,251,563!	41	196,116	1 7	173,325	40	5,798	87	1,638,783	87
	1,394,452121	2,014,314	69	1,551,598''	1 9	123,989	89	111,597	04	14,220	35	2,464,517	06
	376,531j2ö	843,541	2 7	948,824	7 9	55,369	84	54,271	84	717	28	979,670	67
	643,768 27	2,646,128	83	220,189	64	39,088	04	38,324	57	9,631	Öl	1,373,928	67
	1,620,362''5 s	11,950,021	57	99,836	93	195,078	20	177,262	53	33,740	34	4,780,551	12
	4,168,738 21	11,397,657	05	4,054,069	41	261,901	18	236,233	77	42,400	33	5,845,259	—
	730,048 3 8	783,983	4 3	600,991	83	14,874	2 7	12,544	49	6,366	25	1,206,299	58
d:0-.	2,093,733 6 2	3,331,867	5 0	3,027,288	5 3	109,721	84	92,468	87	49,393	1 G	3,714,083	61
d:o...	1,619,503,7 1	1,838,590	31	1,183,942	85	273,374	2 5	235,655	18	20,285	65	2,899,549	83
	1,957,523 3 2	3,877,852	26	726,670	62	381,602	21	338,530	77	22,187	1 3	3,239,345	23
d:o ..	l,157,34lko	1,642,308	61	1,935,932	42	143,351	5 5	124,143	50	9,947	66	2,811,054	95
	1,081,188 41	1,782,261	49	1,578,731	85	155,104	10	140,029	13	10,559	28	2,503,657	6 0
	1,259,221:44	1,754,530	3 0	583,957	20	, 219,972	06	202,538	84	5,472	97	2,201,535	3 5
	1,218,209 94	2,018,727	18	1,761,437	18	126,817	47	109,332	14	6,605	41	2,218,773	61
	1,916,687 20	2,872,957	5 2	967.151	89	130,682	81	103,751	30	16,065	72	2,724,324	64
d:o...	1,312,450i89	2,662,509	16	1,876,994	84	29,368	80	32,288	39	17,104	04	2,426,263	38
. d:o..	1,251,12419 3	1,710,583	16	1,823,526	45	85,110	94	76,676	4 3	14,994	92	2,117,796	25
d:o..	998,543 84	2,373,731	12 2	1,747,233	05	46,443	91	40,747	72	3,802	87	2,232,160	48
. d:o .	930,967)19	2,319,408:25	2,480,749	92	31,085	20	24,831	38	9,204	14	2,227,562	62

33,764,235 7 4 3,810,108 41

3,409,993! 3 51 530,912 411 62,333,086 70

169

räkenskaper och länens landsböcker.

				(red	t.										Summa.
Remisser.					Utgående	balans för tillgångar.
Kontant behållning.	Utestående uppbörd.	Förskott.	Fordringar.	Summa.
Hos skattskyldige.	Hos upp-bördsman.
Resterande.	Ej förfallen.	Proprie balans.
2,260,911	86	10,327	21	25,328	08	1,562,442	47							1,598,097	76	4,013,733	21
2,482,003	96	169,177	06	3,298	85	903,324	21	—	38	26,928	35	38,073	02	1,140,801	87	5,533,711	18
327,067	12	94,296	18	29,618	61	712,386	30	262	61	13,019	42	271,532	85	1,121,115	9 T	4,249,704	82
294,209	58	127,728	84	6,953	42	786,143	40	508	72	12,046	86	99,876	48	1,033,257	72	3,596,234	06
1,015,458	24	120,941	83	20,024	31	1,345,488	88	55	—	33,412	74	93,766	39	1,613,689	15	6,422,946	02
1,525,231	08	92,109	25	11,897	83	760,551	48	553	93	25,957	71	539,373	83	1,430,444	03	6,071,783	37
850,656	82	27,250	27	7,710	56	445,774	20	265 so	16,140	05	192,187	71	689,328	2 9	3,357,893	25
1,310,982	73	32,900	6 4	14,816	Öl	862,709	24	24,472	16	53,150	35	194,988	SO	1,183,037	80	5,084,354	98
723,880	94	15,776	97	749	34	350,260	23	—	—	31,161	79	67,778	09	465,726	42	2,224,267	15
1,357,986	40	278,242	22	1,109	79	390,715	71	651	—	3,121	20	95,464	21	769,304	13	3,549,174	78
7,182,894	—	289,392	32	10,601	36	825,927	2 9	523	08	4,542	34	559,864	90	1,690,851	29	13,865,299	28
9,340,184	28	255,529	36	18,451 66	4,053,828	3 9	7,827	30	11,172	31	71,479	45	4,418,288	47	19,882,365	85
378,108	33	61,624	36	3,96813.5	377,104	69	39	—	11,292	65	72,550	21	526,579	26	2,129,897	91
2,791,452	86	222,177	1 1	40,824 9 6	1,416,529	99	11,268	12	66,497	26	157,915	56	1,915,213	—	8,562,611	49
364,822	57	129,242	30	30,581 70	875,727	39	6,559	65	34,217	36	318,769	49	1,395,097	89	4,915,411	12
1,392,215	64	181,737	3 7	30,974129	1,313,377	15	7,224	22	31,898	14	386,158	47	1,951,369	64	6,943,648	41
973,446 »o	71,423	60	4,527 is	749,554	41	1	35	17,936] 2 e	116,898	22	960,340	97	4,878,933	98
961,775 63	51,223	47	l,836j	—	857,596	81	—	—	14,405 is	56,202	75	981,264	21	4,597,285	85
322,952 it	127,181	93	3,535 c»	842,199	4 0	115	71	20,373 17	91.775	77	1,085,181	67	3,817,681	—
1,726,256 o i	60,986	52	1,619 45	815,918 02	72''58	24,673 is	160,954	91	1,064,224	60	5,125,191	77
1,101,302 96	153,362	86	6,904127	1,657,916 34	34 98	20,032 4 2	103,783	93	1,942,034	80	5,887,479	4 2
2,310,458 39	129,155	82	17,424 16	845,802	40	1,465182	59,459 91	41,901	88	1,095,209	49	5,881,323	69
1,161,023 os	117,702	78	7,209 8 2	1,160,533	89	5,731! s o	62,136 i o	146,540	58	1,499,853	97	4,870,345	50
2,004,468 4 9	169,328	49	881	4 2	629,086	74	33	28	41,906 18	43,536	40	884,772	46	5,165,952	02
2,658,502\| 99	75,678	02	5,865[o7	554,456	62	4,976	5 0	126,038 4 3	75,094	79	842,109	4 3	5,762,210	50
46,818,253 s;\|	3,064,496	781	306,712\|	7 3	25,095,355]	1 5	72,6411 c e \|	761,519\|28	3,996,468	69	33,297,194(29	146,389,440	67

Rev. Ber. avg. Statsverket för är 1890.

— 170 —

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Debet.

Statsmedel.

Tranebergs
m. fl. broars
medel.

Väddö

kanal.

Summa.

Balans frän år 1895:

Tillgångar........................................

..... 57,944: 56.

—

16,352: 47.

74,297:

Upphörd:

Sjette hufvudtitelns ordinarie anslag:
Väg- och vattenbyggnadsstaten:

Bestämda anslaget....................*) 70,700: —

Reservationsanslagen.................. 60,000: —

Ålderstillägg.................................... 2,100: —

Vägar och kommunikationer ...... 3,821: 51.

Skrifmaterialier och expenser, ved

in. m......................................... 4,200: —

Extra utgifter................................. 2,655: —

Sjunde hufvudtitelns ordinarie anslag:
Skogsväsendet:

Af reservationsanslaget till kronoskogarnes
förvaltning och befrämjande
af skogsväsendet i

allmänhet.................................. 400: —

Postafgifter för tjenstebref och

dylika försändelser..................... 912: 07.

Allmänna besparingarne:

För utredning af behofvet af
samt upprättande af plan för
anläggning af en vågbrytare

Transport 144,788: 58.

-- 74,297: 03.

*) Återstående 3,000 kronor af bestämda anslaget utgöra resestipendier, hvilka till vederbörande direkt
utbetalas af Statskontoret.

— 171 —

Tranebergs
Statsmedel. m. fl. broars
medel.

Transport 144,788: 58.--

vid lastbryggan å Räfskäret

invid Leckö slott.................. 150: —--

Sjette hufvud titelns extra ordinarie
anslag:

Af 1895 års extra anslag till
anläggning af nya samt förbättring
eller omläggning af
backiga eller eljes mindre goda

vägar.......................................... 10,000:— — —

„ 1896 års dito till dito dito ... 75,000: — — —

1896 års dito till undersökningar
af mindre hamnar och farleder
äfvensom till upprättande
af planer till anläggning eller
ombyggnad af broar, då dylika
arbeten icke äro förenade med

vägföretag ............................... 5,000: —--

Förskott emot framdeles ersättning:

Till bestridande af kostnaderna
för underhåll under år 1896
af Tranebergs, Nockeby och

Drottningholms broar ............ — — 15,450: —

Af kommitterade för åstadkommande
af undersökning rörande förbättrad
farled mellan Yenern och
Kattegat, jemlikt Kongl. brefvet
den 27 Juni 1896 inlevererade

medel ............................................ 13,300: — — —

Afgäld från Gråda sågverksegare,
enligt Kongl. brefvet den 31

Mars 1865 .................................... 50:— — —

Kanalafgifter .................................... — — — —

Hyresmedel ...................................... — — — —

Upplupna räntor ..................................

Säger 248,288:58. 15,450: —

Väddö

kanal.

Summa.

-- 74,297: 03.

2,631:61.--

10: —--

300: —--

2,941: er. 266,680: 19.
Transport 340,977: 2 2.

— 172 —

Tranebergs VätMn

Statsmedel. m. fl. broars kanal 1 Summa,

medel.

Balans till år 1897:

Skuld................................................. 126: —

Transport 340,977: 2 2.

126: —

Summa 341,103: 22.

Kredit.

Utgifter:

Aflöningar och arvoden ..................	70,700: —--
Expenser för allmänna arbeten......	30,210: 56.--
Vägundersökningar...........................	34,947: 32.--
Ålderstillägg......................................	2,100:—--
Arvode till en t. f. byråingeniör...	1,855:—--
Hyra för embetslokal .....................	4,200: — ---
Postafgifter..........................................	912: 07.--
Kostnader för upprättande af förslag
till kanalisering af Lagaåns myn-
ning................................................	2,000: — _--
Dito för dito till förbättring af Stora
Rörs hamn på Oland..................	399:7 3.--
Dito för dito till hamnanläggning
vid Hörvik i Blekinge län.........	900: —--
Dito för dito till hamnanläggning
vid Hanö i Blekinge län............	750:—--
Dito för dito till förbättring af Gull-
holmens hamn i Göteborgs och
Bohus län.......................................	405: 25.
Anläggning af väg mellan Glom-
mersträsk och Ruskträsk i Vester-
bottens län...................................	79,693: 18.--
Underhåll af väg mellan Glommers-
träsk och Vistträsk i Norrbottens
län..................................................	126:— ---

450:—--

Transport 229,199: il.

450:

— 173

Tranebergs
Statsmedel. m. fl. broars
medel.

Väddö

kanal.

Transport	229,199:11.--	450: —
Utredning rörande behofvet af en vågbrytare i närheten af land-ningsbryggan vid Leckö slott i Skaraborgs län..............................	150:—--
Kostnader för upprättande af för-slag till lastbrygga i Byxelkro-kens hamn . .................................	400: —--
Reparation af Tranebergs, Nockeby och Drottningholms broar m. m.	-- 15,450: —
Provisioner..........................................	— — — —	263: 17.
Materialier..........................................	- - - -	229: 82.
Arbetskostnad...................................	- - - -	322: 28.
För undersökning rörande utvidg-ning af Yäddö kanal..................		509: —
Diverse utgifter.................................	— — — —	43: 25.
Säger 229,749: 11. 15,450: —	1,817: 52.

Balans till år 1897:

Tillgångar:

Kontant behållning .................... 43,711:96. — — 5,476:56.

Utlånta medel ............................. 10,000: — — — 12,000: —

Förskott........................................ 21,860:— — — — —

Fordringar .................................... 1,038: 07. — — — —

Säger 76,610:03.-- 17,476:56. 94

Summa 341

Summa.

,016: 63.

,086: 59.
,103: 22.

— 174 —

Landtbruksstyrelsen.

Debet.

Balans från dr 1895:

Tillgångar............................................................................................... 2,336:19.

Uppbörd:

Sjette hufvudtitelns ordinarie anslag:

Landtbruksstyrelsen ................................................... 28,650: —

Ålderstillägg .............................................................. 1,600: —

Undervisningsanstalter för jordbruk och landt mannanäringar.

...................................................... 9,000: —

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landt mannanäringar.

....................................................... 3,900: —

Fiskerinäringens understöd ....................................... 2,500: —

Skrifmaterialier och expenser, ved in. m............... 5,113: 5 3.

Sjette hufvudtitelns besparingsfond:

Besparingarne för jordbruket, handeln och närin g-arne

....................................................................... 6,200: —

Allmänna besparingarne..*......................................... 188: 10.

Sjunde hufvudtitelns ordinarie anslag:

Postafgifter för tjenstebref och dylika försändelser 1,500: —

Sjette hufvudtitelns extra ordinarie anslag:

Till befrämjande af afsättning i främmande länder

af alster af svensk industri och svenska näringar 13,500: —

Till utbildande af en elev i boskapsskötsel och

mejerihushållning .................................................. 1,000: —______

Transport 73,151: 6 3. 2,336: 19.

— 175 —

Transport 73,151: 6 3. 2,336: 19.
För sålda exemplar af Landtbruksstyrrelsens kalender 354: —

För såldt exemplar af på Landtbruksstyrelsens föranstaltande
genom Löjtnanten O. Ekdahl utgifna

broritningar .................................................................. 20: —

För sålda fiskyngel och rom ....................................... 200: 7 0.

För sålda exemplar af »Normalförteckning öfver

svenska växtnamn»..................................................... 94: 33. 73?820: 66.

Balans till år 1897:

Skulder:

Till redogöraren............................................................................... 572: 3 5.

Summa 76,729: 20.
»

Kredit.

Balans från år 1895:

Skulder ................................................................................................. 221: o i.

Utgifter:

Aflöningar till styrelsens embets- och tjensteman ... 23,650: —

Aflöning till entomologen ............................................ 2,000: —

Ålderstillägg ..................................................................... 1,600: —

Arvode samt ersättning för kontorshyra och expenser:

Till mejeriagenten i Manchester.............................. 8,500: —

„ fiskeriagenten i Berlin ...................................... 5,000: —

„ fiskeristipendiaten................................................ 1,000: —

„ eleven i boskapsskötsel och mejerihushållning 1,000: —

För mejerielevers undervisning ................................... 11,000: —

Hyra ................................................................................ 2,300: —

Extra biträden och renskrifning................................... 2,554: 8 8.

Skrifmaterialier .................................................. 311: 22.

Telegram rn. m................................................................ 30: 90.

Transport 58,947:— 221:61.

— 176 -

Transport 58,947: — 221: 61.

Böcker ............................................................................. 105: 59.

Tidningar och kalendrar............................................ 33: 4 0.

Tryckning .............................. 980: 4 5.

Litografiering..................................................................... 47: 25-

Bindning .................................................................... 356: 2 0.

Annonsering ..................................................................... 98: 8 8.

Ved och lyshållning....................................... 512: 6 3.

Renhållning och städning ............................................. 304: 4 0.

Postafgifter........................................................................ 1,633: 0 3.

Fiskeriförsök ..................................................................... 1,262: 18.

Fiskodlingsanstalten vid Finspong ............................. 1,770: 9 6.

Till beredande af svensk osts afsättning i utlandet 500: —

Till bestridande af kostnaderna för tryckning m. m.

af vissa utaf Landtbruksstyrelsens meddelanden... 2,813: 53.

Till godtgörelse för transport af modeller och verktyg,
som Instruktören i husslöjd A. "W. Nordin
medfört på sina tjensteresor åren 1894 och 1895 188: 10.

Till anordnande af en utställning åt undervisningsmateriel
för landtbruksskolor vid adertonde allmänna
svenska landtbruksmötet i Malmö år 1896 2,578: 4 8.

Till Landtbruksstyrelsens deltagande i 1897 års

konst- och industriutställning i Stockholm............ 8: 8 0.

Leverering till Statskontoret för sålda exemplar af

»Normalförteckning öfver svenska växtnamn» ...... 94: 3 3.

Diverse ................................................................................388: 94. 72,624: 15.

Balans till år 1897:

Tillgångar:

Kontant behållning ...................................................................... 3,883: 44.

Summa 76,729: 20.

§ I Revisorerne

hafva besökt Svenska Mosskulturföreningens försöksfält vid
Flahult. Detta jordområde, upptagande 80 hektar, har föreningen inköpt
för 15,000 kronor, en köpesumma, som i betraktande af markens beskaffenhet
synes väl hög. Enligt hvad Revisorerne inhemtat, börjades odlingarne å

— 177 —

försöksfältet under år 1891; och voro år 1896 följande arealer besådda,

nemligen på lågmossen........................................... 4,2 5 hektar

„ högmossen ......................................... 16,8 7 „

„ fastmarksjord .................................... 5,5 2 „

Summa 26,6 4 hektar.

Mot de vid försöksfältet vidtagna anordningar syntes ej något vara att
erinra; och de uppförda byggnaderna föreföllo för sitt ändamål fullt lämpliga.

Éev. Ser. ang. Statsverket för dr 1898.

— 178

Jern vägs -

statens

Debet.

Balans från år 1895:

Tillgångar

71,768,079: 64.

Uppbörd:

Trafikinkomster, specificerade i styrelsens tryckta
underdåniga berättelse för år 1896, Tab. 1, sid.
8, efter afdrag af inkomster af Vestkustbanan ...

Hushyror och arrenden ...............................................

Behållning af lokomotivhyra........................................

Dito af vagnshyra ........................................................

Diverse inkomster............................................................

28,263,692: n.
30,788: 19.
550: 71.
131,026: 60.
37,221: 41.

28,463,279: 02.

Leverering:

Från Statskontoret:

Extra ordinarie anslaget till utförande af nya byggnader
och anläggningar vid statens jern vägstrafik 375,000: —

Dito dito till anskaffande af ny rörlig materiel vid

statens redan trafikerade jernvägar................... 850,000: — 1,225,000: —

Balans till år 1897:

..................617,363: 55.

Transport 102,073,722: 21.

Skulder...

179 —

styrelser!.

jernvägstraflk.

Skulder

Kredit.

Balans från år 1895:

707,938: 36.

Utgifter:

För drift och underhåll, specificerade i styrelsens tryckta underdåniga
berättelse för år 1896, Tab. 1, sid. 12, efter afdrag af utgifter

för Yestkustbanan ..................................................... 17,476,846: 36.

Bidrag till Statens jernvägstrafiks pensionsinrättning 219,728:65. 17,696,575:01.

Leverering:

Till Statskontoret

Balans till år 1897:

Tillgångar:

Kontant behållning:

Hos styrelsens och trafikdistriktens
kassor ........................... 949,568: 30.

Hos Riksbanken och dess af delningskontor

.................... 602,034: 8 6.

Fordringar..................................................................

Rörlig materiel, bekostad af:

Trafikmedel...... 5,373,246:35.

Särskilda extra

anslag............ 35,253,840: 59. 40,627,086:94.

Öfriga inventarier.............................. 5,402,814: 38. 46,029,901: 32.

1,551,603: 16.
1,653,768: 71.

9,800,000:

Transport 49,235,273:19. 28,204,513:37.

— 180 —

Transport 102,073,722: 21.

»Summa 102,073,722: 21.

Statens

Sty Ingående

balans:

Tillgångar:

Stambanornas anläggningskostnad..................... 195,607,144: io.

Jernvägen Karlberg—Lilla Yärtan.................. 1,247,391: so. 196,854,535:90.

Leverering:

Från Riksgäldskontor:

Anslaget till anläggning af en bibana från norra stambanan
vid Yännäs till Umeå och vidare till Storsandskär och denna
banas utrustning med trafik materiel........................................... 1,750,000: —

Transport 198,604,535: 90.

— 181 —

Transport 49,235,273: 19.
Nya byggnader och anläggningar, bekostade af:

Trafikmedel...... 8,455,805:76.

Särskilda extra

anslag............ 10,952,374: 12. 19,408,179: 88.

Verkstäder och förråd vid:

Liljeholmen...... 793,545: 36.

Göteborg ......... 1,050,489: 8 7.

Malmö............... 1,186,424:51.

Stockholm......... 772,085: 39.

Östersund ......... 1,423,210: 64. 5,225,755: 77. 24,633,935: 65.

28,204,513: 37.

73,869,208: 84.

Summa 102,073,722: 21.

jernvägsbyggnader.

relsen.

Leverering:

Till statsbanan Vännäs—Umeå ..........................................................

Utgående balans:

Jernvägar:

Stambanornas anläggningskostnad:

Vestra stambanan............................................ 37,504,368: —

Södra dito........................................................ 24,653,697:66.

Nordvestra dito Laxå—Kristinehamn ......... 4,756,530: —

Dito dito Kristinehamn—Arvika.................. 11,003,620:6 3.

Dito dito Arvika—Riksgränsen..................... 3,154,230: oi.

Östra dito Katrineholm—Norrköping ....... 4,100,327: 42.

Dito dito Norrköping—Nässjö ..................... 14,139,782: 9 8.

Norra dito Stockholm—Upsala..................... 4,756,347:25.

Dito dito Upsala—Sala—Storvik................. 11,793,744:73.

Stambanans genom Norrland l:a distrikt ... 13,600,044:61.

Dito dito 2:a distrikt..................................... 10,255,720:7 1.

Dito dito 3:e distrikt....................................... 16,068,690: 14.

Stambanan Bräcke— Sollefteå ...................... 10,595,687: 55.

Transport 166,382,791: 6 9.

1,750,000: —

182 —

Transport 198,604,535: 90.

Summa 198,604,535: 90.

Ingående balans:
Tillgångar.......

Stambanan

27,086,582: 94.

Luleå—Gellivare 9,

300,000: —

Ingående balans:
Tillgångar........

— 183 —

Transport

Sammanbindningsbanan genom Stockholm

Statsbanan Hallsberg—Motala—Mjölby......

Dito Sköfde—Karlsborg .................................

Dito Söderhamn—Kilafors..............................

Dito Sundsvall—Torpshammar .....................

Dito Hudiksvall—Ljusdal .............................

Bibanan Mellanåt—Örnsköldsvik..................

Jernvägen Karlberg—Lilla Tartan...............

166,382,791: 69.
5,761,613: 17.
4,000,000: —
2,790,803: 42.
4,235,750: 29.
5,498,921: 90.
5,084,165: 57.
1,853,098: 06.
1,247,391: so.

1,750,000: —

196,854,535: 9o.

Summa 198,604,535: 90.

genom öfre Norrland.

Utgående balans:

Tillgångar:

Kontant behållning:

I kassan .............................. 105,474: 20.

Innestående hos Vester bottens

enskilda bank... 306,803: 12.

Fordringar:

Hos bibanan Mellansel—

Örnsköldsvik ............... 30,098: 06.

„ diverse personer ........ 6,923: 9o.

Förråd.....................................................................

Banans anläggningskostnad (deruti inberäknad
pension till en skadad arbetare) ..................

412,277: 32.

37,021: 96.
153,244: 02.

26,484,039: 64.

27,086,582: 94.

banan.

Utgående balans:

Tillgångar:

Kontant behållning ............................................ 89,028: 9 2.

Banans anläggningskostnad (deruti inberäknad

köpeskillingen)..................................................._ 9,210,971; 08. 9,300,000: —

— 184 —

Bibanan Mellansel—

Utgående balans:

Skulder:

Till stambanan genom öfre Norrland ............................................ 30,098: 06.

Statsbanan

Ingående balans:

Tillgångar................................................................................................. 700,000: —

Leverering:

Från styrelsen ......................................................................................... 1,750,000: —

Summa 2,450,000: —

Malmö—Billesholms

Leverering:

Från Riksgäldskontoret:
Köpeskilling för:

Malmö—Billesholms jernväg
Landskrona—Engelholms „
Skåne—Hallands ,,

Mellersta Hallands
Göteborg—Hallands „

3,240,494: 58.

2,034,278: 72.

9,460,829: 89.

3,667,543: 65.

5,016,547: 30. 23,419,694: 14.

— 185 —

Örnsköldsvik.

Ingående balans:

Skulder ................................................................................................... 30,098:06.

Vännäs—Umeå.

Utgående balans:

Tillgångar:

Kontant behållning:

I kassan.................................... 6,463:9 4.

Innestående i Yesterbottens

enskilda bank ..................... 198,000:— 204.463:94.

Förråd .......................................... .................... 82,267:’ 26.

Banans anläggningskostnad ........................... 2,163,268:80. 2,450,000: —

Summa 2,450,000: —

in. fl. jernvägar (Vestkustbanan no. fl. banor)

Utgående balans:

Tillgångar:

Banornas inköpspris .......................................................................... 23,419,694: 14

Rev. Ber. ang. Statsverket för är 1S9C.

186 —

Sammandrag af

Debet.

Balans frän
år 1895:
Tillgångar.

Uppbörd.

Statens jernvägstrafik.

Jernvägsstyrelsen:
Trafikafdelningen .................

Statens jernvägsbyggnader.

Jernvägsstyrelsen ...........................

Stambanan genom öfre Norrland......

Luleå—Gellivarebanan.....................

Bibanan Mellansel—Örnsköldsvik......

Statsbanan Vännäs—Umeå...............

Malmö —Billesholms m. fl. jernvägar

71,768,079

196,854.535
27,086,582 94
9,300,000| —

28,463,279

Leverering.

Balans till
år 1897:
Skulder.

1,225,000

1,750,000 —

617,363

700,0001—|--

1,750,000j —
23,419,694| 14

30,098

Summa|305,709,198(481 28,463,279|02| 28,144,694 14| 647,461

Balans från j
år 1895: j Utgift.

Skulder.

,707,938

30,098

se 17,696,575

er 738,036; 421 17,696,575(01

Om från förestående summa af tillgångar vid årets slut
dragés skuldernas sammanlagda belopp ...............................

332,980,021: 82
647,461: si

återstår nettotillgång ........................................................ .................... 332,332,560: 21

eller samma belopp, som återfinnes å kontot “utgående balans" uti det från trycket
utgifna Kapitalkonto till rikshufvudboken.

187 —

jernvägsmedlen.

Kredit.

Balans till år

1897: Tillgångar.

Leverering.

Kontant

behållning.

Fordringar.

Rörlig trafik-materiel och
öfriga

inventarier.

Nya byggnader
och anlägg-ningar samt
verkstäder
med förråd.

Banornas

anläggnings-

kostnad.

i •< .

Summa.

9,800,000

1,750,000)-

412,277182)
89,028)9 2

— 204,463 !H —

11,550,000)—)

1,653,768	71	46,029,901	32	'' 24,633,935	65	i	*73,869,208 ,	84	102,073,722	21
						196,854,535 so	*196,854,535	90	198,604,535	90
37,021	9 6	- -	—	153,244	0 2	26,484,039)6 4	27,086,582	94	27,086,582	94
					—	9,210,971 os	9,300,000	—	9,300,000	_
- -		- -		- -	—	- - -	- -	—	30,098	06
- -		—	—	82,267	20	2,163,268(8 0	2,450,000	—	2,450,000	_
						23,419,694)14	23,419,694	14	23,419,694	14
1,690,790''s 7	46,029,901\| 3 2	24,869,446)9 3	258,132,509)5 6	332,980,021	82	362,964,633	— 25

Anm. De med * betecknade belopp utgöra tillsammans de i hufvudboken för statens jernvägstrafik å kontot
för utgående balans upptagna tillgångar.

— 188 —

Tabell öfver inkomster och

	1886.		1887.		1888.		1889.
Inkomster:
För persontrafiken i vidsträckt mening.........	7,539,587	93	7,400,648	34	7,811,374	78	7,930,965	62
„ godstrafiken i dito dito .........	11,466,601	38	10,862,976	33	12,786,655	77	14,006,586	26
Extra trafikinkomster ................................	138,244	n	128,970	06	144,175	21	160,472	62
Diverse inkomster, till trafik icke hänförliga, såsom hushyror, arrenden, uthyrd materiel,
m. m....................................................	91,919	41	58,152	76	50,677	60	103,278	36
Från Grellivarebanan öfverlemnad trafikinkomst	—
Säger	19,236,352	83	18,450,747	49	20,792,883	36	22,201,302	76
Minskad nettobehållning................................	153,073	6 3	---	—	- -	—		_
Summa	19,389,426	46	18,450,747	49	20,792,883	36	22,201,302	76
Utgifter:
j För byråafdelningen ..........................	286,167	94	284,274	68	285,452	36	291,474	99
„ banafdelningen ...............................	3,806,616	89	3,401,989	69	3,744,107	67	3,898,174	27
„ trafikafdelningen .....................	4,053,876	93	4,094,453	46	4,266,810	90	4,547,091	64
„ maskinafdelningen och förrådet..........	5,429,547	12	5,315,180	40	5,506,773	93	5,897,110	34
Förluster...........................................	15	—	6,306	86	12,704	14	11,314	81
Säger	13,576,223	88	13,102,205	09	13,815,848	90	14,645,166	06
Bidrag till Statens jernvägstrafiks pensions-
inrättning .............................................	113,202	68	106,970	83	139,540	69	151,122	73
Leverering till* Statskontoret..........................	5,700,000	—	5,200,000	—	6,800,000	_	6,500,000	_\|
Ökad nettobehållning ..................................	—	—	41,571	67	37,493	77	905,013	97
Summa	19,389,426	46	18,450,747	49	20,792,883	36	22,201,302	7 ö\|

utgifter under åren 1886—1896.

1890.	1891.	1892.	1893.	1894.	1895.	1896.
8,169,241	97	8,304,105	83	8,245,812	35	8,447,547	91	8,789,432	71	9,391,012	26	9,885,625	93
13,400,1B i	26	13,625,682	22	13,940,983	33	14,238,328	48	14,242,474	83	17,582,862	40	18^171,172	96
183,370	48	187,614	37	190,746	62	201,286	03	198,273	27	197,052	34	206,893	23
129,831	13	168,706	29	144,644	65	136,455	81	131,834	22	77,002	81	199,586	91
—	—	- -		- -	—		—	1,500,000	—	423,204	07	- -.
21,972,574	83	22,286,108	71	22,522,186 85	23,023,618123	24,862,015	03	27,671,133	87	28,463,279	02
—	—	177,457	47	350,233 34	245,922 80	---	—	- -	_	_ _	_
21,972,574	83	22,463,566	18	22,872,420	19	23,269,541	03	24,862,015	03	27,671,133	87	28,463,279	02
288,408	28	291,840	83	299,111	34	306,781	39	296,442	88	327,292	90	337,108	3 3
3,911,520	80	4,268,025	78	4,197,905	46	4,271,727	56	3,856,027	73	4,176,237	1 4	3,933,420	\ 6
4,5y3,339	61	4,748,005	22	4,913,512	88	5,023,340	43	5,093,331	16	5,404,943	76	5^534^493	9 21
6,450,926	80	6,515,541	66	6,833,186\|59	6,816,311	94.	6,605,169	96	7,834,186	82	7''ö64''816	8 61
28,176	82	11,121	20	3,198 49	19,66.3 8 6	1,687	84	17,148	53	7^006	80
15,272,372	21	15,834,534	69	16,246,914!	76	16,437,825	17	15,852,659	67	17,759,809	1 5	17,476,846	36
134,004	06	129,031	49	125,505	43	131,715	86	180,187	10	198,226	60	219,728	6_6
6,500,000	—	6,500,000		6,500,000		6,700,000	—	7,500,000	-''	9,000.000		9,800,000
66,198	67	—	1	— —		— —	— \|	1,329,168	36	713,098\|22	966,704	Öl
21,972,574	83	22,463,5öö\|	18\|	22,872,420\|	19	23,269,5411	03	24,862,015	0 31	27,671,133 87\|	28,463,279	02

190 —

§ I -

Med anledning af den verkstälda granskningen af Jernvägsstyrelsens
räkenskaper för år 1896 hafva Revisorerne velat meddela följande.

öfver förvaltningen i dess helhet af statens jernvägar upprättas i styrelsens
kammarkontor en hufvudbok, till hvilken vederbörande räkenskapsposter
öfverföras från den s. k. journalen. Denna åter utarbetas med ledning
såväl af styrelsens inkomst- och utgiftsjournaler som ock af månadtligen
till styrelsen inkommande bokslutsrapporter från de särskilda distriktens
olika afdelningar, äfvensom kontrollkontorets trafikrapporter och balansräkningar
med myndigheter, främmande jernvägar in. fl. De i distriktsafdelningarnes
bokslutsrapporter förekommande inkomst- och utgiftsposter, som tillhöra
kassan, återfinnas i särskilda inkomst- och utgiftsjournaler, i hvilka
hänvisningar lemnas till vederbörliga verifikationer. Posterna rörande förrådet
återfinnas deremot i konsumtionssammandragen.

Detta sammanhang mellan räkenskapsböckerna torde för den med jernvägens
räkenskaper icke förtrogne vara svårt att utröna. Men äfven med
kännedom om detsamma har det visat sig synnerligen svårt, ja stundom
omöjligt, att finna uppkomsten af en viss räkenskapspost, enär hänvisningar
endast förekomma mellan hufvudboken och dess journal (genom blyertsanteckningar
i datumkolumnen) samt från styrelsens och distriktens inkomstoch
utgiftsjournaler till verifikationerna. Mellan sistnämnda journaler och
hufvudbokens journal finnas deremot inga hänvisningar, hvilken olägenhet
ytterligare försvåras i det fall, då en post i hufvudjournalen bildats genom
sammanslagning af flere uti eu kassajournal förekommande poster, eller då
hufvudjournalen icke angifver den räkenskapshandling, i hvilken närmare
upplysning om ifrågakotnmande post kan vara att hemta.

Såsom exempel på dylika fall hafva Revisorerne velat anföra följande.

Det å pag. 48 i hufvudbokens journal under rubriken »kassautgifters
konto, Styrelsen» upptagna belopp 2,109,201 kronor 17 öre erhålles genom
hopsummering af icke mindre än 37 särskilda poster bland dem, som äro
utförda i summakolumnen uti styrelsens utgiftsjourna 1.

Uppkomsten af det å pag. 64 i hufvudbokens journal under rubriken
»Maskinafdelningen, lista distriktet» antecknade belopp 128,363 kronor 79
öre har icke kunnat af räkenskapen utrönas; men efter hvad redogöraren
upplyst, har detta belopp bildats genom sammanslagning af tre poster nemligen:

lokomotivtjenst...................

vagntjenst...........................

transportmedlens underhåll

73,476: 2 7

7,131: 2 5

47,756: 2

- 191 -

hvilka poster återfinnas i bokslutsrapporten från raaskinafdelningen och förrådet
för Mars månad.

Å pag. 59 i hufvudbokens journal förekommer följande anteckning:

»An. Inkomster af diverse,

4:de distr., för linien Charlottenberg—Riksgränsen ...... 500: —

6:te distr., för linien Storlien—Riksgränsen .................. 500:— 1,000: »

Genom angifvandet af nämnda distrikt synes hänvisning vara lemnad
att i samma distrikts bokslutsrapporter eller inkomstjournaler söka uppkomsten
af beloppen. De återfinnas dock icke der, utan i den af kontrollkontoret för
Mars månad upprättade balansräkning med myndigheter, främmande jern—
vägar m. fl., hvilken finnes bilagd l:sta distriktets bokslutsrapport för samma
manad. Utan särskild upplysning är det visserligen icke möjligt för granskaren
att sluta sig till, att ifrågavarande belopp, 1,000 kronor, är detsamma,
som i berörda balansräkning debiterats Norges statsbanor. Önskar man vidare
följa gången af denna affärstransaktion, skall inbetalningen af beloppet sökas,
icke i lista distriktets utan i styrelsens inkomstjournal, hvarest detsamma
ingår uti en af Norges statsbanor den 21 Maj verkstäld liqvid å 5,239 kronor
78 öre. Af den vid den åberopade verifikationen (n:o 74) bifogade, af kontrollkontoret
utfärdade afräkningen emellan Sveriges och Norges statsbanor
för . Mars månad 1896 erhålles slutligen upplysning om att inkomsten utgör
ersättning för frankering af ofvannämnda bandelar.

Enär dylika invecklade räkeuskapsatgärder i hög grad försvåra granskningen
af jernvägarnes vidlyftiga förvaltning, hafva Revisorerne velat uttala
önskvärdheten af, att en förändring i förevarande afseende må åstadkommas,
sa atu uppkomsten af eller förklaringen öfver hvarje i räkenskapen bokförd
post må kunna utan svårighet utrönas.

I sammanhang härmed hafva Revisorerne ansett sig böra fästa uppmärksamheteu
a den svårighet, som är förenad med granskningen af Jernvägsstyrelsens
utgiftsjournal till följd af det i journalen förekommande rubriceringssättet.

hör ban-, trafik- och maskinafdelningarne rubriceras nemligen utgifterna
endast medelst bokstäfver och siffror såsom t. ex. B 1 a, C 2 b, D 1 b 2
in. in.; det fordras följaktligen för den med betydelsen af dessa beteckningar
icke förfarne eu särskild undersökning härom.

Berörda svårighet synes emellertid utan synnerligt besvär kunna undanrödjas
derigenom, att rubrikerna för ban-, trafik- och maskiiiafdelningarne
fullständigt utskrifvas, såsom förhållandet är med byråafdelningens rubriker
nemligen pa sådant sätt att t. ox. betäckningen B 1 a utbytes mot rubriken
»Aflöning till tjenstemiin och kontorsbetjente» o. s. v.

192 —

§ 2.

Genom ett emellan dåvarande t. f. intendenten vid femte trafikdistriktet
och portvakten vid Stockholms centralstation Carl Johan Nystrand den 1
Januari 1877 upprättadt kontrakt upplåts till den sistnämnde rätten att i
dertill afsedda lokaler i stationshuset, enligt faststäld taxa och på eget ansvar,
till förvaring emottaga inlemnade effekter, och skulle Nystrand härför erlägga
en årlig afgift af 240 kronor till Statens jernvägstrafiks enke- och pupillkassa.

Berörda afgift, som enligt särskild å kontraktet tecknad öfverenskommelse
från och med den 1 Januari 1881 höjdes till 300 kronor, utgår
för närvarande från och med den 1 Januari 1883 med förhöjdt belopp af
500 kronor, hvarjemte Nystrand enligt styrelsens beslut den 19 Januari 1892
från och med den 1 i samma månad i hyra för den till effekternas förvarande
upplåtna lägenhet till femte trafikdistriktets kassa erlägger ett årligt
belopp af 300 kronor.

Den afgift, Nystrand af allmänheten uppbär, utgör för dag 10 öre för
mindre och 20 öre för större kolly; och finnes tillkännagifvande härom anslaget
i förvaringslokalen, hvarjemte uppgift härom förekommer å de kontramärken,
som till bevis om mottagandet tillhandahållas allmänheten. Någon
faststäld taxa i vanlig mening finnes sålunda icke, utan nyssnämnda afgiftsbestämmelser
hafva meddelats direkt af intendenten vid distriktet.

I fråga om beloppet af den inkomst, som Nystrand genom ifrågavarande
anordning bereder sig, hafva fullt exakta upplysningar icke kunnat erhållas,
men Nystrand har sjelf i en redogörelse, som stälts till Revisorernes förfogande,
upptagit bruttoinkomsten under år 1896 jemte sin lön, hvilken uppgår
till omkring 900 kronor, till sammanlagdl 3,309 kronor 10 öre. Enligt
hvad Revisorerne inhemtat, torde inkomsten emellertid hafva utgjort ett högre
belopp, i det att effekter mången gång qvarlegat mera än en dag eller ock
inlemnande skeft utan att kontramärke erhållits. I dessa fäll har nemligen
med nuvarande anordning någon kontroll icke kunnat utöfvas.

Med afseende å den ganska betydande inkomst, som Nystrand sålunda
kan antagas bereda sig, hålla Revisorerne före, att den afgift, som för närvarande
af honom erlägges till jernvägens enke- och pupillkassa, måste anses
för ringa och att förhöjning deraf följaktligen är af omständigheterna och
nödig omtanke om kassans bästa påkallad.

Beträffande sjelfva taxan har det ådragit sig Revisorernes uppmärksamhet,
att icke mera detaljerade afgiftsbestämmelser meddelats. Tillämpningen
af gällande föreskrifter måste, enligt sakens natur, blifva temligen

— 193 —

godtycklig och synes derjemte lätteligen kunna gifva anledning till missnöje
hos den allmänhet, till hvars betjenande anordningen kommit till stånd.

Att i förevarande afseende meddela uttömmande bestämmelser lärer väl
svårligen låta sig gorå, men Revisorerne, hvilka tagit kännedom angående
de taxor, som vid några andra större stationer gälla, föreställa sig, att de,
såvidt Revisorerne kunnat finna, ändamålsenliga bestämmelser, som vunnit
tillämpning vid Malmö centralstation och deri, bland annat, såsom större
kolly betecknas allenast sådana effekter, som hålla öfver 20 kilogram i vigt,
lämpligen kunde tjena till förebild.

§ 3.

I särskild! syfte att visa, i hvilken omfattning inhemsk eller utländsk
industri blifvit anlitad för fullgörande af de beställningar å transportmateriel
och förbrukningsvaror m. m., som år 1896 egt rum för statens jernvägstrafiks
räkning, lemnas i styrelsens berättelse för revisionsåret uppgift å de
vigtigaste af dessa beställningar; och utvisar berörda uppgift, bland annat,
att af inhemska tillverkare under året bestälts rörlig materiel till angifvet
värde af sammanlagdt 2,102,830 kronor, nemligen 18 lokomotiv, 25 bogievagnar,
329 godsvagnar och 64 vagnsbogier till värden af resp. 884,000,
491,750, 646,780 och 80,300 kronor.

Vid upptagande af nämnda beställningar har icke, i likhet med hvad
annars i allmänhet egt rum, annonsering skett i tidning för leveranser till
staten, utan hafva anbud direkt infordrats från vissa större verkstäder inom
landet.

Enligt Kongl. förordningen angående statens upphandlings- och entreprenadväsende
m. m. den 17 November 1893, § 2, gäller såsom regel, att å
leverans eller arbete, derom icke, på sätt för vissa särskilt bestämda fall
medgifvits, träffats uppgörelse under hand, skriftliga anbud skola infordras
genom allmän kungörelse, eller leveransen eller arbetet utbjudas å auktion.
Genom särskilda skrivelser utan allmän kungörelse må emellertid anbud infordras,
då endast ett begränsad! antal personer eller bolag kan anses förfoga
öfver den insigt eller yrkesskicklighet och de hjelpmedel, som äro erforderliga
för att på ett tillfredsställande sätt och i rätt tid utföra leveransen
eller arbetet,

då den kontraktsenliga beskaffenheten af leveransföremålet eller det
utförda arbetet icke kan utrönas vid besigtning utan först efter hand eller
under bruk, eller då nämnda beskaffenhet icke kan utan väsentligen ökad
kostnad undersökas vid besigtningen eller dessförinnan kontrolleras,

Ber. Ber. ang. Statsverket för dr 1896.

— 194

då myndigheten tillsläpper för utförandet af leveransen eller arbetet
erforderliga materialier och dessas användande för afsedt- ändamål ej lämpligen
kan öfvervakas, eller, slutligen,

då myndigheten eljest på grund af särskilda omständigheter finner det
allmännas trygghet icke tillstädja, att leveransen eller arbetet göres till föremål
för allmän täflan.

Då enligt Revisorernes uppfattning jemväl andra verkstäder inom vårt
land än de, som i förevarande fall fått ingifva anbud, måste anses förfoga
öfver den insigt eller yrkesskicklighet och de hjelpmedel, som för ifrågavarande
leveransers utförande på ett tillfredställande sätt varit erforderliga, hafva
Revisorerne velat ifrågasätta, huruvida icke i förevarande fall möjlighet bort
beredas dem att få inkomma med anbud och sålunda anbud lämpligen bort
genom allmän kungörelse infordras.

Fördelen af ett sådant tillvägagående, hvarigenom landets samtliga
krafter på förevarande område inbjödes till täflan, synes Revisorerne ligga i
öppen dag; och då det i hvarje fall tillkommer styrelsen att efter föregången
pröfning förkasta ett anbud, som icke synts vara fullt betryggande, lärer
någon betänklighet från statens sida icke möta mot åtgärder i angifven
rigtning.

Reservation af Herr Andersson. — Litt. D.

§ 4.

Enligt hvad Revisorerne inhemtat, gälla för närvarande för resor mellan
Stockholm och Malmö två slags biljetter med olika pris och giltighetstid.
Priset för det ena slaget med 10 dagars giltighetstid utgör:

enkel tur och returbiljett.
biljett.

för första klass......................................... 52: 5 5 64: 9 o

„ andra „ ......................................... 37: 10 48: 70

„ tredje ,, .........................................} 24: 7 5 32: 4 5.

För det andra slaget biljetter, hvilka gälla 14 dagar, utgör motsvarande
pris:

enkel tur och returbiljett.
biljett.

för första klass resp............................... 54: 2 5 68: i o

,, andra „ ,, 38: so 51: 9 0

„ tredje „ „ 25: 90 34: 55.

Såväl pris som giltighetstid äro för sistnämnda slag af biljetter desamma
som för samtrafiksbiljetterua för routen Stockholm—Köpenhamn.

— 195

Ursprungligen förefunnos endast biljetter af det förra slaget. Den
senare anordningen tillkom med anledning af gjorda framställningar och,
efter hvad Revisorerne meddelats, i syfte särskilt att förekomma det icke
ovanliga förhållandet att i Malmö eller dess grannskap bosatta personer för
att tillförsäkra sig några dagars längre vistelse i hufvudstaden vid resa dit
verkstälde biljettköpet i Köpenhamn.

Oafsedt det oegentliga deruti, att biljettprisen för resa mellan Stockholm
och Köpenhamn sålunda icke öfverstiga de biljettpris, som numera i
visst fall gälla för linien Stockholm—Malmö, medför denna likhet i biljettprisen
en olägenhet, som Revisorerne ansett sig böra påpeka. De, som vilja
anträda en resa från Stockholm, med Malmö till mål, hafva nemligen visat
benägenhet att, då större kostnad deraf ej föranledes, lösa biljett för färd
ända till Köpenhamn; men då i dessa ingalunda ovanliga fall en del af
biljettuppbörden aftalsenligt skall redovisas till »Det forenede danske Dampskibsselskab»
och sålunda går förden svenska jernvägstrafiken förlustig, torde
ifrågavarande anordning innebära en bestämd olägenhet, som i svenska statens
intresse bör undanrödjas.

§ 5.

Af räkenskaperna rörande andra trafikdistriktet hafva Revisorerne inhemtat,
att under revisionsåret utbetalats ett arvode af 300 kronor till en
utom jernvägen stående person, hvilken såsom extra kassör verkstält utbetalningar
af löner och arvoden inom distriktet samt härför, utom nyss
nämnda arvode, jemväl åtnjutit förmånen af stående fribiljett för resor inom
distriktet.

Då oegentligheten af ifrågavarande förhållande synts Revisorerne uppenbar,
hafva Revisorerne velat derå fästa uppmärksamheten.

196

Skiften och afvittringar.

Debet.

Reservation från år 1895:

Hos statsverket innestående ...................................................... 116,069:33.

Uppbörd:

Sjette hufvudtitelns ordinarie anslag:

Skiften och afvittringar ........... .......................... 63,000: —

Särskilda uppbördsmedel.................................... 1,469:64. 64,469:64.

Summa 180,538: 97.

Kredit,

Utgifter:

I Statskontoret .................................................... 50: —

„ Yesterbottens län................................................ 39,291: 18.

„ Norrbottens „ ................................................ 58,500:— 97,841:18

Reservation till år 1897:

Hos statsverket innestående ......................................................... 82,697: 7 9.

Summa 180,538: 9 7.

— 197

Landtbruksakademien.

Debet.

Balans från är 1895:

Tillgångar ..........................................................................................

Uppbörd:

Intressemedel .........................,,............,,......................... 10,597: 58.

Hushyror ..................................................................... 6,693: 12.

Af experimentalfältet ................................................... 41,859:37.

Sjette hufvudtitelns anslag:

Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landt mannanäringar.

.................... 29,800: —

Ålderstillägg .................... 3,800: —

Besparingarne för jordbruket, handeln
och näringarne ..................... 11,850: —

Fiskerinäringens understöd ............... 400: — 45 850_

Sjunde hufvudtitelns anslag:

Postafgifter för tjenstebref och dy lika

försändelser .................................................. 184: 39.

Åttonde hufvudtitelns anslag:

Landtbruksakademien:

Beredande af lämplig lokal för uppställning

och förevisning af akademiens samlingar ... 4,000: —

Balans till är 1897:

Skulder:

Experimentalfältets skuld

Summa

345,454: 10.

109,184: 46.

12,750: -467,388: 56.

— 198 —

Kredit.

Balans frän år 1895:
Skulder ......................................................................

Utgifter:

Aflöning ........................................................................ 14,375: —

Pension ........................................................................... 180: —

Utskylder och omkostnader för akademiens hus ... 2,863: 04.

Expenser ............. 1,329: 87.

Biblioteket ..................................................................... 1,098: 5 5.

Inventarier ..................................................................... 230: 11.

Belöningar och uppmuntringar ................................. 232: n.

Utgifvande af akademiens handlingar och tidskrift 2,621: 13.

Extra utgifter ............................... 1,173: 7 5.

Experimentalfältet ......................................................... 61,770: 79.

Silfverjettoner ............................................................... 669: —

Postafgifter ..................................................................... 184: 3 9.

Kostnader för beredande af lämplig lokal för uppställning
och förevisning af akademiens samlingar 3,995: 16.
Kostnader för afgifvande till Kongl. Maj:t af an befalda

utredningar och utlåtanden ..................... 1,000: —

Inköp af åkerbruksredskap, maskiner och apparater 1,500: —

Hyra m. fl. utgifter för fiskerimuseum.................... 2,011:4 5.

Diverse utgifter för museum för åkerbruksredskap 3,169: 7 7.
Tryckning af berättelse öfver undersökningar för

utredning af rostsjukdomens väsen och vilkor ... 2,250: —

Balans till år 1897:

Kontant behållning i Riksbanken ......... 387: 67.

Dito hos redogöraren................................. 61:7 2. 449:3 9.

Fastighetsvärde ................................ 80,000: —

Inventarier ................................................................ 10,033: 71.

Utlånta medel .............................................. 235,970: li.

Förskott ...................................................................... 14,222: 2 7.

Fordringar ...... 11,023: 7 0.

Summa

15,035: 26.

100,654: 12.

351,699: 18.
467,388: 56.

— 19Ö

Af de i förestående tabell under uppbörd upptagna statsmedel utgå nedanstående
anslagsbelopp till Landtbruksakademiens experimentalfält.

Af anslagen till befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäriugar samt
ålderstillägg:

För landtbruksafdelningen:

Aflöning...........................................

Experimenters anställande ..........

För agrikulturkemiska afdelningen:

Aflöning...........................................

Laboratoriet.....................................

Experimenters anställande ..........

För växtfysiologiska afdelningen:

Aflöning...........................................

Växthuset........................................

Experimenters anställande .........

Diverse utgifter...............................

3,300: —

2,000: — 5,300: —

7,100: —

1,500: —

1,750:— 10,350: —

5,000: —

500: —

750: —

1,200:— 7,450: — 23,100: —

Bland experimentalfåltets utgifter har utgått till:

	Af experimentalfältet. Förmåner. Kontant.	Af stats-anslagen.	Summa.
Aflöning:
Landtbruksafdelningen:
Till inspektören ...............	— — — —	3,300: —	3,300: —
Agrikulturkemiska afdelnin-gen:
Till professorn..................	150:— 750: —	5,000: —	5,900: —
,, assistenten..................	- - - -	1,800: —	1,800: —
,, vaktmästaren............	139:8 0. 450: —	300: —	889: so.
Växtfysiologiska afdelningen:
Till professorn..................	- - ---	5,000: —	5,000: —
„ vaktmästaren ............	-- 790: —	- -	790: —
Trädgårdsafdelningen:
Till direktören.................	241: 5G. 5,419: 61.	—	5,661: 17.
Säger	531: 36. 7,409: ci.	15,400: —	— —

23,340: 97.

— 200 —

§ • 1 •

Jemte erinran att 1889 års Riksdag i sammanhang med de af Riksdagen
beslutade ändringar i afseende å anslaget till befrämjande i allmänhet
af jordbruk och landtmannanäringar å berörda anslagstitel anvisat ett belopp
af 1,000 kronor att årligen utgå till Landtbruksakademien såsom ersättning
för de kostnader, hvilka kunde tillskyndas akademien för afgifvande af anbefalda
utredningar och utlåtanden, anmärkte 1894 års Revisorer, att ifrågavarande
anslagsbelopp blifvit till fullo uppburet, utan att akademiens räkenskaper
lemnade någon upplysning om detsammas användning.

Då anslaget emellertid enligt Revisorernes uppfattning vore beviljadt,
icke såsom ersättning för det ökade arbete, dylika utredningar kunde komma
att bereda de vid akademien anstälde, till en del med statsmedel aflönade
vetenskapsmän, utan till bestridande af de direkta utgifter, som deraf kunde
föranledas, borde anslaget jemväl i särskild! konto i akademiens räkenskaper
redovisas.

Oafsedt den omständighet, att af räkenskapen icke kunde inhemtas, i
hvad mån — derest dylika särskilt anbefalda utredningar verkligen afgifvits
— akademien derigenom tillskyndats någon kostnad, funno Revisorerne den
af dem förordade anordningen så mycket mera befogad, som Riksdagen i
skrifvelse den 15 Maj 1889 framhållit, att sedan Landtbruksstyrelsen kommit
till stånd och såsom följd deraf antalet af de ärenden, i hvilka utlåtande
komme att från akademien eller dess förvaltningskomité infordras, kunde
antagas blifva icke oväsentligen förminskadt, beloppet af ifrågavarande anslag
skulle kunna minskas, men att Riksdagen för det dåvarande och innan erfarenheten
visat, i hvilken utsträckning yttranden komme att infordras, ansett
sig sakna erforderlig grund för bestämmande af nedsättningens storlek.

I sin häröfver afgifna förklaring meddelade akademiens förvaltningskomité,
att anslaget användts till aflöningar inom akademiens och komiténs
kansli, samt förklarade, att komitén icke kunde finna detta tillvägagående
origtigt. Genom Kong!, bref den 12 Januari 1849, som ännu egde gällande
kraft, vore det nemligen komitén ålagdt att, när den derom anmodades, tillhandagå
vederbörande departementschef med upplysningar och yttranden i
förekommande ärenden, som rörde landtbruket eller dess binäringar eller eljest
med föremålen för komiténs verksamhet egde gemenskap. Häraf vore emellertid
en naturlig följd, att komitén måst finna sig törpligtad att tillse, det koraiténs
och akademiens kansli ständigt hölles i effektivt skick, så att den
vore i stånd att utan alltför stor tidsutdrägt på ett nöjaktigt sätt fullgöra
berörda åliggande. Härjemte erinrade komitén, att den i sin egenskap af

— 201 —

förvaltningsmyndighet för Landtbruksakademiens experimentalfält fortfarande
måste anses utöfva en statsadministrativ verksamhet beträffande de å experimentalfältet
förlagda statsinstitutioner, till hvilken kategori vore att hänföra åtminstone
den agrikulturkemiska och den växtfysiologiska anstalten samt i väsentlig
mån experimentalfältets landtbruksafdelning; och jemväl ur denna synpunkt
vore upprätthållandet af ett effektivt kansli af nöden.

Med anledning af hvad sålunda blifvit anfördt erinrade Statsutskottet
vid 1895 års riksdag, under förklaring att utskottet icke ville inlåta sig i
bedömandet af, huruvida ifrågavarande anslag rätteligen blifvit användt till
stadigvarande lönebidrag åt akademiens tjensteman, att anslaget i allt fall
bort, på sätt Revisorerne framhållit, i särskildt konto redovisas.

Vid den granskning, innevarande års Revisorer egnat akademiens räkenskaper,
hafva Revisorerne funnit, att vederbörande redogörare stält sig till
efterrättelse hvad sålunda i afseende å räkenskapsföringen varit erinradt och
å särskildt konto lemnat redovisning för anslagets användning under revisionsåret.

Af denna redovisning framgår, att enligt akademiens beslut den 16 Mars
1896 ett belopp af sammanlagdt 900 kronor från ifrågavarande anslag anvisats
till fyllnad i arvodena för akademiens kamrerare, notarie och bibliotekarie,
samt att återstoden 100 kronor godtgjorts akademiens expensmedelsanslag.
Huruvida några utredningar eller utlåtanden under revisionsåret afgifvits,
framgår icke af räkenskaperna; och då hvad akademiens förvaltningskomité
enligt ofvan lemnade redogörelse anfört till stöd för de gjorda utbetalniugarne
enligt Revisorernes åsigt icke innefattar öfvertygande skäl för antagande
af deras giltighet, och Revisorerne sålunda anse, att ifrågavarande anslag disponerats
för ändamål, hvartill detsamma icke anvisats, hafva Revisorerne
velat å förhållandet fästa Riksdagens uppmärksamhet.

llev Her. ang. Statsverket för är 189G.

— 202 —

Ultima landtbruksinstitut.

Debet.

Balans från år 1895:

Tillgångar ............................................................................................ 56,682: 8 6.

Uppbörd:

Statsanslag:

Af Sjette hufvudtitelns ordinarie anslag:

Undervisningsanstalter för jordbruk och landt mannanäringar

........................... 20,000: —

„ Sjette hufvudtitelns extra ordinarie
anslag:

Till aflöningar och öfriga utgifter

vid Ultuna landtbruksinstitut ... 29,000:— 49,000: —

Elevafgifter ................................................................. 24,716: 7 7.

Intressemedel .................................................................. 452: 2 8.

Värde af under året inköpt ved m. in................... 1,148: 50.

Höjning af inventariers och samlingars värde......... 2,876: 46. 78,194: oi.

Balans till år 1897:

Skulder:

Till enskilde personer ............................................. 3,821: 7 2.

Elevafgifter från den 1 Januari till den 1 Maj 1897 6,500: —

Till Ultuna egendom............................................... 3,317: 39. 13,639: n.

Summa 148,515: 98.

— 203 —

Kredit.

Balans frän är 1895:

Skulder

8,100: 25.

Utgifter:

Lärarnes aflöning ........................................................ 24,550: —

Betjeningens dito.......................................................... 2,593: —

Kosthåll för elever och stipendiater.......................... 17,111: 65.

Stipendier........................................................................ 250: —

Restitution af kosthållspenningar............................... 392: 5 0.

Exkursioner..................................................................... 915: 6 5.

Inventariepersedlars och samlingars underhåll......... 3,658:2 1.

Kostnad för museibyggnadens fullbordande............... 161: 6 7.

Byggnadsreparationer .................................................. 1,754: 84.

Ombyggnad af tjenstebostaden................................... 6,019: 45.

Parkens underhåll ....................................................... 164: 31.

Agronomiska försöksfåltet............................................. 355: 3 9.

Kemiska laboratoriet...................................................... 593: 0 7.

Botaniska dito .............................................................. 135: oi.

Botaniska trädgården ................................................... 130: 9 5.

Anatomisalen .................................................................. 94: 2 0.

Biblioteket........................................................................ 1,185: 5 3.

Renhållning.......................................... 1,353: 9 2.

Uppvärmning och belysning ...................................... 1,541: 4 8.

Stallet.............................................................................. 1,286:91.

Styrelsens rese- och traktamentskostnader .............. 529: 5 3.

Läkare och medicin...................................................... 299: 64.

Brandförsäkring och utskylder................................... 332:08.

Tryckningskostnader m. m........................................... 537: 17.

Kammarrättens anmärkningsprovision........................ 1:50.

Diverse utgifter............................................................... 1,335: 3 2.

Leverering till Statskontoret af elevafgifter för undervisning
och bostad under år 1895........................ 6,285:41. 73,568:39.

Transport 81,668: 64.

— 204 —

Transport 81,668: 64.

Balans till år 1897:

Tillgångar:

Kontant behållning:

I kassan .......................................... 856: 23.

I Uplands enskilda bank på upp och

afskrifning .......................... 2,642: 5 9.

Utlånta medel:

I Uplands enskilda bank, på deposition .....

Inventariers värde:

Bibliotek och samlingar ............... 30,895: 8 5.

Möbler m. fl. inventarier............... 15,549: io.

Förskott ....................................................................

Fordringar.................................................................

3,498: 82.

11,000: —

46,444: 95.

5,858: 02.

4fr_5 5. 66,847: 3 4.

Summa 148,515: 98.

Ultuna egendom.

Debet.

Balans från år 1895:

Tillgångar......................................................................................... 182,763: 2 3.

Uppbörd:

Af egendomarne m. m.

Arrendemedel ...............................................

Ultuna gård................................................

Kungsängens dito.........................................

Granebergs dito............................................

Ladugården ................................................

Intressemedel.....................................................

2,824: 19.

20,355: 13.

10,784: 12.

1,874: 59.

3,072: 46.

203: 56. 39,114:05.

Balans till år 1897:

Skulder:

Till Statskontoret.......

„ enskilde personer

10,000: —

8,929:95. 18,929:95.

Summa 240,807: 2 3.

Skulder

Balans från år 1893:

6,929: 50.

Utgifter:

För egendomarne m. in.

Ultuna gård ...............

Kungsängens dito.......

Granebergs dito..........

Nybyggnader................

Byggnadsreparationer

Ungkreaturen .............

Schäferiet......................

Svinhuset.......................

11,455: 39.

4,271: 61.

762: 12.

19,377: 19,

2,465: 90.

5,049: lo.

645: 48.

165: 19. 44,191: 98.

Balans till år 1897:

Tillgångar:

Kontant behållning:

I kassan.......................................... 232: 2o.

I Uplands enskilda bank på upp och

afskrifning ........................ 7,198: 56. 7,430: 76.

Utlånta medel:

I Uplands enskilda bank, på deposition ...... 10,000: —

Värde å grundförbättringar m. m. 1,446: 74.

„ „ kreatur .............................. 70,959: 20.

„ „ utsäde, arbete och gödsling 15,772:59.

„ „ spannmål, foder m. m....... 45,722: 36.

„ „ öfriga inventarier ............ 32,292: 13. 166,193: 02.

Fordringar:

Af Ultuna landtbruksinstitut...... 3,317:39.

„ enskilde personer in. fl....... 2,744: 58.__6,061: 9 7. 189,685:75.

Summa 240,807: 2 3.

206

.i § !•

Elevernas antal utgjorde vid början af undervisningsåret 1895—1896
41, deraf 6 extra elever, och afgingo vid årets slut efter fullbordad kurs
16 elever.

Antalet lärlingar utgjorde under året 24.

§ 2.

Revisorer^, som besökt Ultuna landtbruksinstitut och egendom, tunno
dervid institutets undervisningslokaler ändamålsenligt anordnade och samtliga
byggnader i godt stånd.

Af upplysningar, som vid besöket meddelades i fråga om kostnaden
för undervisningslokalernas inredning samt för reparation och nybyggnad åt
lärarepersonalens och öfriga bostäder, syntes emellertid framgå, att denna
kostnad stält sig i allmänhet väl hög, äfvensom att densamma, hvad angår
en nyuppförd lärarebostad, öfverstigit derför anvisadt anslagsbelopp.

Beträffande egendomens kreatursbesättning, af hvilken särskildt togs i
betraktande den del, som under revisionsåret blifvit för dertill beviljadt
statsanslag anskaffad, syntes det Revisorerne, som om de jemförelsevis höga
inköpsprisen i åtskilliga fall icke stått i rätt förhållande till de inköpta djurens
exteriör.

I öfrigt har detta besök icke gifvit anledning till någon erinran från
Revisorernes sida.

— 207 —

Alnarps landtbruksinstitut.

Debet.

Balans från år 1895:

Tillgångar den 14 Mars 1896 ..........................................,.............. 750,219: si.

Uppbörd:

För institutet:

Statsanslag:

Sjette hufvudtitelns ordinarie anslag:

Undervisningsanstalter för jordbruk
och landtmannanärin gar

................. 29,400: —

Besparingsfonden
för jordbruket,
handeln och nä ringarne.

........... 5,000:— 34,400: —

Elevafgifter ...................................... 20,450: 4 8.

Lärlingsafgifter ................................ 1,900: —

Lärlingars dagsverken ..................... 4,800: —

Anslag från Malmöhus läns hushållningssällskap
........................... 1,000: —

Diverse inkomster............................. 1,939: 2 5. 64,489: 7 3.

För landthushållningen:

Ersättning för exproprierad mark, jemlikt Kongl.

brefvet den 18 September 1896 2,800: —

Arrenden.......................................... 6,730:7 8.

Transport 9,530: 7 8. 64,489: 7 3. 750,219: 31.

— 208 —

Transport 9,530:78. 64,489:73.

Öfverskott från jordbruket............... 60,684:81.

Dito från koladugården .................. 3,891: 5 8.

Diverse inkomster.............................. 837: 78. 74,944: 9 5.

För trädgården:

Vinst ....................................................................... 2,478:7 0.

Balans till år 1897:

Skulder den 13 Mars 1897:

Förskottsafgifter af elever ................................... 2,493: 61.

Till Statskontoret ................................................... 1,388: 33.

„ diverse fordringsegare.................................. 25,221: 87.

Summa

Kredit.

Balans frän år 1899:
Skulder den 14 Mars 1896.......................................

Utyifter:

För institutet:

Aflöning ............................................. 24,618: 4 0.

Kosthållning....................................... 23,164: 95.

Bränsle och lyse ............................ 3,744: 7 6.

Underhåll af inventarier............... 2,148: 93.

Dito af byggnader .......................... 2,488: 9 7.

Utfodring af hästar........................... 1,169: —

Omkostnader för anatomisal och

laboratorium ................................. 2,381: 51.

Diverse utgifter................................ 7,846: 3 8.

För land t hushållningen:

Arrende för Alnarps kungsgård ... 13,047: 0 3.

Aflöning ............................................. 9,749: 4 3^

Transport 22,796: 4 6.

67,562: 90.

750,219: 31.

141,913: 38.

29,103: 81.
921,236: 50.

66,454: 14.

— 209 -

Transport 22,796:46. 67,562:90.

Underhåll af inventarier och bygg -

nader ............................................. 14,879: oi.

Skatter och onera .......................... 3,630: 34.

Stenkol m. ra. till lokomobilen... . 999:95.

Förlust å fåren ................................. 232: 3o.

Dito å svinen ................................... 1,097: 17.

Diverse utgifter................................. 7,755: 77. 51 391; __

Ränteförlust.................................................................. 1,687:84.

66,454: 14.

120,641: 74.

Balans till år 1897;

Tillgångar den 13 Mars 1897:

Kontant behållning ...............................

Värde å byggnader...............................

Dito å kreatur.......................................

Dito å inventarier.................................

Dito å arbete, utsäde och gödsel .......

Dito å spanmål och öfriga lager .......

Fordringar .............................................

274: 34.

510,962: 03.

83,540: —

81,914: 70.

27,036: 33.

19,887: 22.

10,526:— 734,140:62,
Summa 921,236: 50.

§ 1.

Undervisningen vid institutet har under läroåret 1895—1896 begagnats
af 34 landtbrukselever, deraf 4 frielever, samt af 44 landtbrukslärlingar,
deraf 24 frilärlingar och 20 betalande.

Vid de af Malmöhus läns hushållningssällskap bekostade skolor, hvilka
äro vid institutet förlagda, hafva under läroåret undervisats: i hofbeslagsskolan
59 hofbeslagselever, hvaraf 49 civile och 10 militäre, i trädgårdsskolan
10 lärlingar samt i mejeriskolan för qvinnor 5 elever.

Rev. Iler. ang. Stativ erkel Kr år 1890.

_ 210 —

Angående de anslagsmedel, som för revisionsåret anvisats
till öfriga läroverk för landtbruket, kafva Revisorer^
låtit upprätta följande öfversigt:

Landtbruksskolor:

Af ordinarie anslaget till undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar,
bestämda anslaget:

20 skolor å. 4,000 kronor hvardera ............... 80,000: —

4 „ å 2,000 „ „ ............... 8,000: — 88,000: —

Landtmannaskolor: •

Af ordinarie anslaget till undervisningsanstalter för jordbruk
och landtmannanäringar, förslagsanslaget:

Hvilau i Malmöhus län ............... 3,000: —

Skara ................................................ 3,000: —

9 andra skolor tillsammans ......... 15,400:— 21,400: —

Af besparingsfonden för jordbruket, handeln och
näringarne:

Ope i Jemtland ............................. 4,000: —

Hemse på Gotland ........................ 4,000: -—

Önnestad i Kristianstads län ...... 4,000: — 12,000: — 33,400:__

Lägre mejeriskolor:

Äf ordinarie anslaget till undervisningsanstalter lör jordbruk
och landtmannanäringar:

Robertsfors i Vesterbotten ................................. 3,000: —

hvarförutom enligt Landtbruksstyrelsens räkenskaper
af sistnämnda anslag äfvensom af ordinarie
anslaget till befrämjande i allmänhet af jordbruk
och landtmannanäringar utgått till 20 mejeristationer
och »till mejerielevers undervisande

vid enskilda mejerier» ................. 7,900: —

Transport 7,900:— 3,000:— 121,400: —

— 211

Transport

samt »till stipendier åt personer, som
vid enskilda mejerier genomgå fullständig
kurs i mejerihandtering»
af ordinarie anslaget till undervisningsanstalter
för jordbruk och
landtmannanäringar........................

7,900: — 3,000:— ] 121,400: —

3,000: _ 10,900; — 13i90Q. _

Summa 135,300: —

— 212 —

Svenska trädgårdsföreningens elevskola.

Debet.

Uppbörd:

Statsanslag:

Af Sjette hufvudtitelns ordinarie anslag till befrämjande i allmänhet af

jordbruk och landtmannanäringar ........................... 4,000: —

Bidrag af föreningens egna medel.................................... 4,690: 4 9. 8,690: 4 9.

Kredit.

Utgifter:

För elevernas undervisning............................................ 1,837:85.

„ ,, underhåll.................................................... 4,960: —

Gratifikationer.............................................................. 187: 5 0.

Läkarearvode ..................................................................... 100: —

Värdet af under året till folkskolor och obemedlade

jordbrukare utdelade fruktträd m. m........... 894: 4 0.

Diverse.............................................................................. 710: 74. 8,690:49.

§ 1.

Antalet ordinarie elever har under revisionsåret utgjort 25.

— 213 —

Stuteriöfverstyrelsen och stuterierna.

Debet. Balans från år 1895: '' Tillgångar .................................... Inom linien balanserad fordran, upptagen i Strömsholms hingst-depots hufvudbok.... 1,119: 19. Uppbörd : Ordinarie anslaget till hästafvel^ förbättrande ............................ Arrende af Ottenby kungsladugård Språngafgifter ............................ Vinst af jordbruket ..................... Dito af försåld spanmål, hö och halm m. m............................ Dito af försålda hästar................ Ökadt värde å hästbesättning.... Intressemedel................................ Diverse inkomster........................ Bokförda skådepenningar...........	Stuteri- öfverstyrelsen.	Strömsholms hingstdepot.	Ottenby f. d. stuteri.	Flyinge hingstdepot.	Summa.
93,038	62	1,311,280	49	365		1,126,319	60	2,531,003	7l!
108,550 11,060 2,697 2,393 9,520	61 _ _ 56 63	17,259 48,540 1,134 1,185 5,219 no 1,226	87 62 96 64 15	_ _		39,195 29,807 2,033 1,805 9,106 291 1,263	71 83 56 92 72 42	108,550 11.060 56,454 78,348 3,168 2,990 14,326 3,099 4,883 9,520	58 45 56 88 92 20
Säger	134,221	so	74,676	21	— —		83,504	16	292,402	20
Levereringar:				1
Från Stuteriöfverstyrelsen ........	--- -	—	38,612	75	- -	—	25,000	—	63,612	75
Summa]	227,260!	4 21	1,424,569(48]	365	—	1,234,823]	76	2,887,018	66

— 214

Kredit. Balans från år 1895: Skulder ........................................	Stuteri- öfverstyrelsen.	Strömsholms hingstdepot.	Ottcnby f. d. stuteri.	Flyinge hingstdepot.	Summa.
		220	20					220	20
Utgifter:	*
Aflöningar och arvoden................	2.. 250	—	26,504	49	- -	—	27,496 02	56,250	51
Fourageringskostnader ................	—	—	14,984	16	—	—	34,401	69	49,385	85
Landtbeskällares underhåll ........	— -	—	14,477	56	- -	~	12,564	90	27,042	46
Inventariers underhåll och för-
brukning....................................		—	735	04	_ _		2,039	99	2,775	03
Byggnaders underhåll ................		—	2,400	74	— _	—	4,274	60	6,675	34
Resekostnad ................................	2,270	69	1,682	73	---	—	180	75	4,134	17
Sjukvård........................................		—	844	33	- -	—	1,726	74	2,571	07
Utskylder ...................................	— —	—	1,950	60	— —	—	576	04	2,526	64]
Diverse utgifter...........................	2,209	25	2,570	01	- -	—	2,741	29	7,520	55
Nedsatt värde å hästbesättning	- -	—	12,070	—	- -	—	27,896	66	39,966	66
Afskrifning och förslitna inven-
tariepersedlar............................	—	—	1,478	96	— _	—	123	54	1,602	50
Hingstpremier till kronoskatte-
hemmansegare i Skåne...........	1,050	—			■				1,050	—
Prisbelöningar för hästar............	54,208	36	---	—				T-	54,208	36
Reqvirerade skådepenningar........	7,479	92							7,479	92
Säger	69,468	22	79,698	62	— —	—	114,022	22	263,189	06
Leverering:
•Till statens hingstdepoter............	63,612	75			— —			—	63,612	75
Balans till år 1897:
Kontant behållning ....................	1,579	15	3,457	23	_ _	_	94	09	5,130	47
Hästbesättningsvärde....................	- —	—	197,233	12	----	—	182,763	18	379,996	30
Inventarier och nybyggnader ....	—	—	23,836	53	— —	—	29,842 59	53,679	12
Transport	134,660	12	304,445	70	—	—	326,722 08	765,827	90

— 215 —

''	Stuteri- öfverstyrelsen.	Strömsholms hingstdepot.	Ottenby f. d. stuteri.	Flyinge hingstdepot.	Summa.
Transport	134,660112	304,445	70			326,722	08	765,827	90
Fastighetsvärde ............................		1,061,600	_	___	_	881,300	_	1,942,900	_
Behållning af spannmål, hö, halm
och proviant bokförda till ....	— — !_	2.549	58	_ __	_	5,668	93	8.218	5 1
! Utestående bokförda arrenden....	— — _	46,131	40	_ _	_	6.806	63	52,938	03
Medel insatta i bank och for-
dringar ......................	92.600 30	9,842	SO	365	_	14,326	12	117,134	22
Inom luden!balanserad fordran, upptagen i Strömsholms hingst-	''
depots hufvudbok.... 1,119: 19.
Säger	94,179145	1,344,650 66	365		1,120,801\|54	2,559,996j65
Summa	227,260\|42jl, 424,56948	365	__	1,234,823 76	2,887,018 66

§ I Antalet

af Strömsholms hingstdepot tillhöriga hästar utgjorde vid 1896
års början 82. Under året inköptes 6 hingstar från Tyskland och 1 från
Frankrike, hvarjemte från Flyinge hingstdepot öfverflyttades 1 hingst. Deremot
såldes 10 vallacker och 3 hingstar, störtade 3 hingstar samt öfverflyttades
till Flyinge hingstdepot 1 hingst. Vid årets slut funnos 63 beskällare,
af hvilka 6 jemlikt föreskriften i Kong!, brefvet den 22 Februari
1884 voro utplacerade vid Upsala akademis ridskola, 8 unghingstar och 2
vallacker, eller tillhopa 73 hästar.

Vid årets början funnos vid Flyinge hingstdepot 135 hästar. Under
året uppköptes 22, hvarjemte 1 häst öfverflyttades från Strömsholms hingstdepot.
Deremot försåldes 20 hästar, störtade eller dödades 8 och öfverflyttades
till Strömsholms hingstdepot 1, så att vid årets slut funnos vid
depoten 129 hästar, nemligen 77 hingstar i 5:te året eller derutöfver, 51
unghingstar och 1 vallack.

Enskilde personer tillhörande ston hafva till ett antal af 6,296 under
året blifvit betäckta, nemligen:

af statens beskälare:

från Strömsholms hingstdepot .............................. 1,868

n . Flinga „ ................................ 3,868

samt af premiehingstarne i Skåne.......................................... 560

Summa 6,296.

— 216 -

Inkomsten af samtliga under året sålda hästar uppgick till 21,465
kronor.

Kostnaden för samtliga under året inköpta hästar utgjorde 58,082
kronor 66 öre.

Jemlikt föreskrifterna i Kongl. brefvet den 4 December 1818 prisbelönades
under året inom Malmöhus län 8 hingstar och inom Kristianstads
län 6 hingstar.

Besigtningsmöten för prisbelönande af hästar höllos under året inom
samtliga länens underdistrikt med undantag af Yesternorrlands, från hvilket
något bidrag till årets hästpremiering icke beviljats.

I enlighet med prisbelöningsreglementets föreskrifter blefvo belöningar
utdelade för 2,293 hästar med 87,117 kronor 80 öre, hvartill underdistrikten
bidragit med 41,555 kronor 50 öre, förutom hvad som derutöfver inom åtskilliga
län anslagits för att oberoende af statsmedlen utdelas såsom prisbelöningar.

§ 2.

Enligt 1896 års ''hufvudbok för Strörasholms hingstdepot hafva å jordbrukets
konto förts utgifter till sammanlagdt belopp af 7,901 kronor 64 öre,
deraf 4,610 kronor 66 öre utgjort kontanta utgifter och 3,290 kronor 98
öre öfverförts från andra konti. Af verifikationerna till hufvudboken inhemtas
emellertid, att de utgifter, hvilka omedelbart hänfört sig till jordbruket,
icke uppgått till högre belopp än sammanlagdt 1,920 kronor 40 öre,
deraf utgått till löner och lösen för lönepersedlar 375 kronor 81 öre, till
bestridande af dagsverkskostnader och diverse utgifter 108 kronor 92 öre,
till lönesäd och ved 279 kronor 5 öre, till utsäde 72 kronor, till materialier
34 kronor 52 öre samt till utfodring af boskapen 1,050 kronor 10 öre. Härvid
är emellertid att märka, att, enligt hvad Revisorerne blifvit af depotens
redogörare meddeladt, sistnämnda post omfattar kostnad för utfodring jemväl
af kreatur, som användts för annat ändamål än jordbrukets, och att vid
sådant förhållande utgifterna för jordbruket i sjelfva verket kunna anses utgöra
allenast omkring 950 kronor.

Beträffande öfriga jordbrukets konto påförda utgifter, utgöras dessa af
utskylder, deri ingå jemväl fattigvårdskostnader och pensioner, till sammanlagdt
belopp af 1,199 kronor 52 öre, utgifter för skogsvård och skog saf verkning
m. m., sammanlagdt 3,084 kronor 41 öre, afskrifningar å hö-, halm- och
spanmålsförråden, 1,433 kronor 31 öre, samt »öfver förd a effekter» 264 kronor.

För vinnande af klarhet beträffande det ekonomiska resultatet af sjelfva
jordbruket vid depoten är det emellertid önskligt, att å jordbrukets konto icke föras

— 217

andra vare sig utgifter eller inkomster än sådana, som med jordbruket ega
verkligt och omedelbart samband, och att sålunda bokföringen vid depoten
för framtiden bringas i närmare öfverensstämmelse med de förhållanden, som
den afser att belysa.

§ 3.

Vid den granskning, Revisorerne egnat Strömsholmsdepotens räkenskaper
för revisionsåret, har Revisorernes uppmärksamhet blifvit fäst vid den
myckenhet hö, som i arrende till depoten levereras och der icke blifvit förbrukad.
Sålunda framgår af en räkenskaperna bilagd redogörelse, bland
annat, att behållningen af hö från år 1895 vid depoten utgjorde 119,146,50
kgm med ett bokfördt värde af 5,957 kronor 32 öre samt att, medan
höskörden från det jordbruk, som för statens egen räkning drifves vid depoten,
uppgick till endast 550 kgm, myckenheten under år 1896 levereradt
hö belöpte sig till 351,369 kgm. Sammanlagda hömängden vid depoten utgjorde
sålunda under revisionsåret 471,065,5 0 kgm. Under året hafva vid
auktion den 9 November i ett utrop försålts 94,000 kgm efter ett pris af
3,5 öre för kgm. I öfrigt har kontant till den vid depoten förlagda ridskolan
försålts 51,600 kgm, hvarjemte arrendatorerne inlöst 104,430 kgm,
dervid prisen utgjort resp. 6 och 5 öre för kgm.

Då med afseende å det låga pris, som erhållits vid ofvan berörda
auktionsförsäljning, densamma måste anses hafva medfört förlust, och det
derjemte kan antagas, att anledningen till det låga priset hufvudsakligen får
sökas i det sätt, hvarpå depotföreståndaren sett sig nödsakad att afyttra höet,
och i storleken af det utbjudna förrådet, hafva Revisorerne ansett sig böra
uttala önskvärdheten af, att dylika försäljningar för framtiden undvikas och
att sålunda den hömängd, som till depoten i arrende levereras, såvidt ske
kan, icke tilltages större, än att densamma må anses motsvara depotens
behof eller kunna utan förlust afyttras, och Revisorerne föreställa sig, att
någon nämnvärd svårighet icke skall möta att genom frivilliga överenskommelser
med de nuvarande arrendatorerne härutinnan träffa tillfredsställande
anordningar.

I hvarje fall torde emellertid ändring i anmärkta afseendet böra ega
rum, då, efter det nu gällande arrendekontrakt gått till ända, nya arrendeaftal
skola uppgöras.

§ 4.

Af den redovisning för hästarne vid Strömsholms hingstdepot, som
bilagts 1896 års räkenskaper, framgår, att bokförda värdet å depotens hästar

Rev. Bär. ang. Statsverket för år 1S9C. 28

- 218 —

vid årets slut uppgick till 197,233 kronor 12 öre. Af hästarne, kvilka
samtliga inköpts från utlandet, var en, hingsten »Fleuron», upptagen till värde
af icke mindre än 19,642 kronor 58 öre. Ett par andra hingstar, »Reform»
och »Unicom», hade äfven jemförelsevis höga värden, nemligen respektiva
12,338: 3 8 och 9,980: 18. Af verifikationerna (ser. 2 n:o 280) inhemtas,
att inköpspriset för »Fleuron» utgjorde i svenskt mynt 18,000 kronor samt
att anskaffningskostnaden jemte kostnad för assurans uppgick till sammanlagdt
1,642 kronor 58 öre, deraf 360 kronor utbetalats i kommissionsarvode.

Då, enligt hvad Revisorerne vid det besök, Revisorerne gjort å depoten,
inhemtat, »Fleuron», ehuru vid inköpet 6 år gammal, före inköpet icke
varit använd såsom afvelsdjur och hans afvelsduglighet således varit opröfvad,
synes det kunna ifrågasättas, huruvida förvärfvandet af en så dyr häst,
hvilkens egentliga värde skall bestå i känd härstamning från ryktbara kapplöpningshästar,
varit med god hushållning förenligt, då befaras kan, att den
afsedda nyttan icke kommer att stå i skäligt förhållande till den gjorda
utgiften.

Fasthellre synes det Revisorerne såsom om, sedan så mycket blifvit
gjordt för höjande af den inhemska hästafveln, depoternas hästbehof borde
kunna redan nu till någon mera väsentlig del och framgent allt mer och
mer fyllas inom landet, hvarigenom icke blott betydande besparingar
skulle kunna ernås, utan äfven en lämplig och välförtjent uppmuntran beredas
framstående hästuppfödare. I detta sammanhang må ock nämnas, att
under revisionsåret ett försök i sådan rigtning gjorts vid Flyinge, dit från
svensk hästuppfödare inköpts en fullblodshingst för ett pris af 3,000
kronor.

§ 5.

Af räkenskaperna för Flyinge hingstdepot framgår, att under revisionsåret
från depoten försålts å auktion 18 stycken yngre hästar, hvilka befunnits
olämpliga såsom afvelsdjur och af sådan anledning utgallrats. Enligt hvad
auktionsredogörelserna utvisa, har största delen af hästarne inköpts af kavalleriofficerare,
men endast ett fåtal för remonteringskommissionens räkning.

Då emellertid hästar sådana som de ifrågavarande i allmänhet torde
väl lämpa sig till remonter, hvilket bland annat framgår deraf, att officerare
vid kavalleriet vilja tillgodogöra sig desamma, hafva Revisorerne velat uttala
önskvärdheten af, att sådana hästar, mera än hvad hittills skett, tagas i anspråk
för remonteringen.

- 219 -

§ 6.

Af ett verifikationerna till Strömsholmsdepotens räkenskaper för år
1896 bilagdt instrument öfver brandsyn, som under året hållits å byggnaderna
vid depoten, inhemtas, att synemännen beträffande brandredskapen uttalat,
att en del deraf vore, likasom under nästföregående år, otidsenlig och
ohandterlig.

Med anledning häraf anse Revisorerne sig böra framhålla vigten deraf,
att redskapen så fort ske kan försättes i fullgodt skick.

§ 7.

Enligt hvad Revisorerne vid sitt besök å Strömsholm inhemtade, förefinnes
derstädes obegagnad vattenkraft, enligt uppgift, af omkring 500 hästkrafters
styrka; och hafva Revisorerne med anledning häraf velat ifrågasätta,
huruvida icke en så pass betydande kraft borde under någon form för statens
räkning tillvaratagas.

Då det nuvarande belysningssättet med fotogén onekligen är, hvad
angår stallbyggnader och uthus vid depoten, förenadt med eldfara, har det
synts Revisorerne lämpligt, om i sammanhang med vattenkraftens tillgodogörande
för industrielt ändamål det skulle låta sig göra att anordna elektrisk
belysning för depotbyggnaderna. Äfven om kostnaden härför komme att
öfverstiga utgifterna för det nuvarande belysningssättet, hvilka uppgått till
omkring 120 kronor för år, torde emellertid en något ökad kostnad i väsentlig
grad uppvägas af den ökade trygghet mot eldfara, som en dylik anordning
skulle medföra.

— 220 —

Anslaget till fortsättande af de geologiska nndersökniugarne
inom riket samt utgifvande af
derpå grundade kartor.

Debet.

Balans frän år 1895:

Tillgångar...................................................................................... 94: 2 2.

Uppbörd:

Sjette hufvudtitelns extra ordinarie anslag:

För de geologiska undersökningarne..................... 94,000: —

Sjunde hufvudtitelns ordinarie anslag:

Postafgifter för tjenstebref och dylika försändelser 856:30.

Örebro läns landstings och hushållningssällskaps
bidrag för åren 1895 och 1896 till utförande af
praktiskt-geologiska undersökningar inom länet 3,000: —

Jernkontorets bidrag för utarbetande af karta med
beskrifning öfver Norbergs gruffält med omgif ningar.

......................................................................... 1,500: —

För försålda kartor in. in........................................... 442: 3 5.

Återdebiterade ............................................................... 1,025: — 100,823: 6 5.

Summa 100,917: 87.

Kredit.

Utgifter:

Fältarbetena..................................................................... 24,070: 4 3.

Byråafdelningen ............................................................ 2,696: 7 7.

Biblioteket och samlingarne ...................................... 1,483: 46.____

Transport 28,250: 6 6.

— 221

Kart- och boktrycket...........

Aflöningar och arvoden.........

Värme, belysning och vatten

Renhållning och städning......

Postafgifter ..............................

Resekostnad............................

Diverse utgifter........................

Transport 28,250: 6 6.

..................... 8,100: 75.

..................... 58,389: 57.

..................... 929: 72.

..................... 533: 95.

..................... 856: 30.

..................... 222: 85.

..................... 1,132:31.

98,416: u.

* Balans till år 1897:

Tillgångar:

Kontant behållning:

I kassan................................................................. 1: 7 6.

I Riksbanken......................................................... 2,500:— 2,501:76.

Summa 100,917: 87.

§ I I

skalan 1 : 50,000 hafva under året kartlagts 2,80 qvadratmil inom
Örebro och Kristianstads län och i skalan 1: 100,000 en yta af 6,3 0 qvadratmil
inom Skaraborgs län och de småländska länen.

I Nerike hafva dessutom utförts praktiskt-geologiska arbeten med bidrag
af Örebro läns landsting och hushållningssällskap, hvarjemte åtskilliga
kompletteringsarbeten verkstälts i och för utgifvandet af en karta med beskrifning
öfver Norbergs bergslag, hvartill brukssocieteten lemnat bidrag.
I nordöstra Skåne hafva de geologiska förhållandena underkastats en särskild
utredning.

_ 222 —

Till upplysning om hvilka anslagsmedel för revisionsåret utgått till
understöd åt fiskerinäringen hafva Revisorerne låtit upprätta följande öfversigt:

Af 6:e hufvud titelns anslag till Landtbruksstyrelsen, ålderstillägg samt till
fiskerinäringens understöd:

Aflöning till:

Fiskeriinspektören:

lön.............................................	......... 2,500	—
tjenstgöringspenningar............	......... 1,500	«
ålderstillägg ...........................	........ 1,000	—	5,000: —
1: ste fiskeriassistenten:
lön..........................................	........ 2,000	—
ålderstillägg ...........................	......... 1,000	—
reseersättning...........................	......... 1,000	—	4,000: —
2:dre fiskeriassistenten:
lön............................................	......... 1,500	—
ålderstillägg ..........................	......... 500	—
reseersättning...........................	......... 1,000	—	3,000: —
Undervisare i fiskodling:
arvode .....................................	........ 1,500	—
reseersättning.........................	......... 82	15.	1,582: 15

Tillsyningsmän vid fiskerierna samt
fiskeriinstruktörer:

inom	Södermanlands	län.....		1,000	—
57	Östergötlands	77 .....		1,000	—
77	Jönköpings	57 .....		500	—
77	Kronobergs	77 .....		600	—
77	Kalmar	77 .....		1,500	—
77	Gotlands	77 .....		750	—
77	Blekinge	77 .....		1,000	—
77	Malmöhus	77 .....		600	—
77 77	Hallands	77 .....		1,000	—
Göteborgs och Bohus	län..	2,500	—
77 7 J	Vermlands Örebro		77 *• 77 "	1,000 1,000	_
71	Vesternorrlands		77 *•	500	—

Transport 26,532: 15,

— 223

400: —

Transport 26,532: 15.

En fiskeristipendiat:

arvode ............................................ 1,000:—

reseersättning ................................. 750: — 1,750:_

Till bestridande af kostnaderna för fiskodlingsan stalten

vid Finspong ............................................. 1,500: —

Till fiskerimuseets underhåll samt till lokalens
uppvärmning, städning och förevisande för allmänheten
.................................................................

Till fortsatta hydrografiska undersökningar af de

Sverige omgifvande liafven m. m...................... 4,000: —

För ombyggnad af telefonledningar i Bohusläns

skärgård .................................................................. 3,000:

Till bestridande af kostnaden för insamlande och
offentliggörande af rapporter rörande bohuslänska
sillfisket under sillfiskeperioden 1896—1897 ... 4,500: —

Till Kopparbergs läns hushållningssällskap för befrämjande
af fiskodling och fiskevård inom länet 1,000: —
Till Gefleborgs dito för fiskerinäringens befrämjande

inom länet .............................................................. 1,000: —

Reseunderstöd till Fiskeriinspektören R. Lundberg 450: —

Dito till fiskeritillsyningsmannen A. H. Malm...... 500: —

Dito till fiskeritillsyningsmannen J. Rydström...... 250: —

Af besparingsfonden för jordbruket, handeln och näringarne:

Till disposition af Landtbruksstyrelsen:

återstoden af 1894 års anslag till anställande

af fiskeriförsök................................. 200: —

i afräkning på 1895 års anslag

till dito dito................................. 800:— 1,000:

Till Fiskeriinspektören R. Lundberg bidrag till utgifvande
af »Svensk fiskeritidskrift»..................... 1,100: —

Reseunderstöd till 1 :ste FiskeriassistentenF.Trybom 500: —

Summa

44,882: 15.

2,600: —
47,482: 15.

— 224 -

Sjunde Hufvudtiteln.
Finansdepartementet.

För revisionsåret har Finansdepartementets registrator i särskilda räkningar
redovisat för de anslagsmedel, som finnas sammanförda i nedanstående tabell:

Debet.		Kredit.
Leverering	Skuld	Skuld
från	till	från Utgift.	Summa.
Statskontoret.	år 1897.	år 1895.

Siunde hufvudtitelnsor o dinarie

anslag:

Chefen för Finansdepartementet.
....... 17,000:— — — — — 17,000:— L 7,000: —

Departementets afdelning
af Kongl.

Maj:ts kansli......... 63,850:— — -— - — — 63,850:— 63,850:

För kontrollen vid
enskilda banker och

okreditanstalter ...... 7,000:— — — — — 7,000:— 7,000: —

Ålderstillägg............ 4,900: — —7 — — — 4,900: — 4,900:

Postafgifter för tjenstebref
och dylika försändelser
.............. 126: 64. — — — —_126: 64.__126: 64.

~ Transport” 92,876: 6 47 ---- 91,876: 64. 92,876: 64.

— 225 —

	Leverering	Skuld	Skuld
	från Statskontoret.	till år 1897.	från år 1895.	Utgift.	Summa.
Transport Skrifmaterialier och	92,876: 64.	— —	— —	92,876: 64.	92,876: 64.
expenser, ved m.m. Sjunde hufvudtitelns extra ordinarie anslag till arvode åt en byrå-assistent å Finansde-	7,000: —	472: 03.	534: 47.	6,937: 56.	7,472: 03.
partementetsbankbyrå	4,000: —	— —	—	4,000: —	4,000: —
Summa	103,876: 64.	472: 03.	534: 47.	103,814: 20.	104,348: 67.

♦

Rev. Ber. ang. Statsverket för dr t89b

Finansdepartementets kontroll -

Sjunde hufvudtitelns ordinarie anslag:

Kontroll å tillverkningsafgifter:

Expenser................................................................................................................................

Sjette hufvudtitelns extra anslag till bestridande af kostnaderna för införande af metriska
systemet för mått och vigt ...................................................................................

Influtna afgifter för verkstäld justering m. m.....................................................................

Försålda exemplar af byråns berättelser m. m.....................................................................

Ersättning för bränvinskontrolleffekter ...................................................................................

Summa

- 227

och justeringsbyrå.

Debet.

Kredit.

Behållning
från
år 1895.

Leverering

från

Statskontoret.

Uppbörd.

Utgifter.

Leverering

till

Statskontoret.

Behållning

till

år 1897.

Summa.

1,623: 61.	9,000: —	— —	8,677: 97.	— —	1,945: 64.	10,623: 61.
17: 56.	275: —	1,582: 70. 61: 07. 95: 65.	275: —	1,576: 44. 61: 07. 95: 65.	23: 82.	275: — 1,600: 26. 61: 07. 95: 65.
1,641: 17.	9,275: —	1,739: 42.	8,952: 97.	1,733: 16.	1,969: 46.	12,655: 59.

— 228

Kammarkollegium.

För revisionsåret har från Kammarkollegium i särskilda räkningar
lemnats redovisning för de anslagsmedel, som finnas sammanförda i följande
tabell:

Debet. Kredit.

Behållning Leverering Behållning

från från Utgifter. till Summa,

år 1895. Statskontoret. år 1897.

Sjunde hufvudtitelns
ordinarie anslag:
Kammarkollegium:

Aflöning m. m. — — 121,033:38. 121,033:38. — — 121,033:38.

Ålderstillägg........ 11,833:34. 11,833:34.-- 11,833:34.

Postafgifter för
tjenstebref och
dylika försändelser
............... — — 602: 35. 602: 35. — — 602: 35.

Skrifmaterialier
och expenser

ved m. m....... 601:50. 4,500:— 4,431:77. 669:73. 5,101:50.

Summa 601:50. 137,969:07. 137,900:84. 669:73. 138,570:57.

§ I Revisorerne

hafva besökt Kammararkivet, som är inrymdt dels i nedra
botten i Kammarrättens hus samt dels i de s. k. tomrummen och å vinden
i Gamla Kungshuset.

Det otillfredsställande skick, hvari detta under en längre tid vanvårdade
arkiv befinner sig, torde till en stor del kunna tillskrifvas beskaffenheten af
de lokaler, som äro upplåtna för detsamma. Dessas belägenhet på tre olika

— 229

ställen medför redan i och för sig afsevärda svårigheter. Besvärade af mörker
och delvis af fukt samt i saknad af eldstäder, äro de synnerligen olämpliga
till förvaring af arkivhandlingar. Härtill kommer, att på grund af arkivets
stora omfattning och betydande årliga tillväxt utrymmet måst anlitas i högre
grad än lämpligt varit. Sålunda äro till exempel hyllorna förlagda så nära
hvarandra, att, när akter skola från högre belägna fack nedtagas, stege ej
kan användas, utan man måste uppstiga på något af närstående hyllas lägre
tack, hvarigenom naturligtvis de der förvarade arkivalierna utsättas för skada.
Vidare är afståndet mellan de olika facken i samma hylla på flere ställen
så ringa, att arkivalierna måste förvaras i liggande ställning, hvilket medför
stor olägenhet vid deras begagnande, såväl på grund af svårigheten att
återfinna desamma, som genom deras nötning vid utdragningen och inskjutningen.
Att olägenheterna af det bristande utrymmet i arkivet komma att
alltmer göra sig gällande, torde framgå, bland annat, deraf, att tillväxten af
arkivalier alltjemt ökas och för närvarande lär upptaga omkring 80 sträckmeter
för år.

Kammararkivets brister och dess otillgänglighet för forskaren föranledas
dock ej allenast af lokalernas underhaltighet utan jemväl af det oordnade
skick, hvari arkivalierna befinna sig, hvartill kommer saknaden åt fullständigt
registratur, i det att ej andra register finnas, än några, som äro uppgjorda
i slutet af 1700-talet, men som då voro långt ifrån fullständiga.
Sedan innevarande års Riksdag på enskild motionärs förslag till ordnande
och registrerande af Kammararkivets handlingar för år 1898 beviljat ett
extra anslag af 5,000 kronor, och då antagas kan, att tillräckligt belopp
kommer att äfven af följande riksdagar för ändamålet beviljas, torde kunna
förväntas, att inom Kammararkivet nödig ordning i afseende å arkivaliernas
uppställning och förteckning omsider och så fort ske kan åstadkommes.

Af största vigt för dessa betydelsefulla handlingars bevarande från
förstörelse och för deras tillgodogörande för forskningen är emellertid, att
arkivet varder förflyttadt till rymligare och änaamålsenligare lokaler än dess
nuvarande; och Revisorerne föreställa sig, att, sedan Riksdagen numera
beträdt den väg att låta anordna i landsorten befintliga slottsbyggnader till
landsai’kiv, derigenom möjligen må, sedan andra mindre vigtiga arkivalier
öfverförts till landsarkiven, beredas utrymme inom hufvudstaden för ett tidsenligt
hysande af Kammararkivets handlingar.

Osäkerhet i eganderättsförhållandena har ofta inom vårt land uppkommit
derigenom, att kronan upplåtit viss jord för befrämjande af vissa

- 230 —

allmännyttiga företag, men dessa företag sedermera afstannat utan att jorden
återgått till kronan. Af stor vigt är emellertid att, der sådan osäkerhet
förefinnes, rättsförhållandena varda vederbörligen ordnade. Med afseende
härå och då Revisorerne trott sig finna, att Husqvarna gevärsfaktoris eganderätt
till hela den från statsverket upplåtna mark, hvarå faktoriet är anlagdt,
af förenämnda anledning icke är fullt klar, hafva Revisorerne låtit anställa
en undersökning i detta ämne, hvilken undersökning ledt till följande utredning.

Husqvarna gevärsfaktori eller, såsom det i äldre handlingar jemväl
benämnes, Jönköpings faktori skall omkring år 1680 hafva anlagts af Hofrådet
Gustaf Qveckfeldt, som derefter afyttrat detsamma till Kongl. Maj:t
och kronan.

Den 14 Juli 1690 uppdrog Kongl. Maj:t åt reduktionskommissionen
att föranstalta om förvärfvande till faktoriet af hemmanet Södergården och
genom afhandling den 1 Februari 1692 afstod Qveckfeldt å egna och medarfvingars
vägnar till Kongl. Maj:t och kronan berörda hemman, Södergården,
med dertill hörande tvänne »enfota qvarnar» mot vederlag. Hemmanet, som
i Qveckfeldts hand varit frälse, blef derefter omfördt till krono, hvilken dess
natur, bestyrkt af Jönköpings läns qvarnkommissions protokoll af år 1697, allt
framgent bibehållits; och torde förändring häri icke varit ifrågasatt, förrän
nuvarande innehafvaren af Husqvarna eller Husqvarna vapenfabriksaktiebolag
i skrifvelse till Konungens Befallningshafvande i Jönköpings län den 12
December 1896 anhållit att få skatteköpa hemmanet, hvarom här nedan vidare
förmäles. Dock erhöll faktoriet genom Kongl. brefvet den 15 Februari
1715 (punkt 6) befrielse från skatter för Södergårdens egor.

Genom sistberörda nådiga bref erhöll faktoriet eller, måhända rättare
sagdt, dess dåvarande faktor J. Ehrenpreus sina privilegier, omfattande, utom
nyssnämnda förmån af skattefrihet för Södergården, »fullkomlig disposition»
af faktoriet, rätt att antaga folk och uppehålla disciplin, frihet att, om mera
kunde tillverkas än Krigskollegium behöfde, för egen räkning sådant utföra
med rätt att effekterna in- och utrikes försälja, eftergift af lilla sjö- och
landtullen för alla materialier, som erfordrades för faktoriets drifvande, äfvensom
af stora sjö- samt lilla sjö- och landtullen på alla vid faktoriet förfärdigade
effekter, som utskeppades till främmande orter eller till andra orter
inom landet för försäljning, tillåtelse att, i fall af brist på egen skog, kola
och hugga på kronohemman och allmänningar i Jönköpings, Skara och Elfsborgs
län, frihet för folket från knekte- och båtsmanshåll samt värfning,
frihet från inqvartering, mantalspenningar m. m. samt confirmation af »förra
privilegier)); hvarjemte (i 11 punkten) stadgas, att, om faktoren Ehrenpreus

— 231 —

skulle uppfostra någon son eller måg, som vore så skicklig att drifva detta
verket efter honom som någon annan, så ville Kongl. Maj:t i anseende till
faktorens härvid visade flit och idkesamhet uppå en sådan hafva confererat
factoriebeställningen vid detta manufaktoriet efter faktoren Ehrenpreus’ afgång
under samma privilegier, som här förmältes; dock måste derom vid sådant
tillfälle först ansökning göras.

Efter J. Ehrenpreus hade Fredrik Ehrenpreus, hvilken benämnes öfverdirektör,
anställning vid faktoriet, som fortfarande var i kronans ego och
besittning.

Emellertid hade, enligt hvad i Secreta utskottets skrifvelse till Kongl.
Maj:t den 19 Oktober 1756 meddelats, gevärsfaktorierna i riket, »i anseende
till deras slätta tillstånd så mycket mera sysselsatt secreta utskottets omtanka»
som utskottet å ena sidan funnit, att dessa fabriker efter dåvarande inrättning
vore »för Kronan tärande och kostsamma», men å andra sidan nogsamt
vore öfvertygadt, »att de kunde blifva ibland de nyttigaste verk för Riket
om de blefve efter deras ämne inrättade och skötte». Vidare framhåller
utskottet, »att faktorierna icke äro på den fördelaktigaste foten inrättade och
vidt skiljde från det pasyftade tillstånd att kunna tillverka godt gevär för
sa lindrigt ^pris, att vi skulle kunna med någon betydande fördel afsätta
detsamma på utrikes orter». Ilufvudfelen finner utskottet bestå uti en origtig
arbetsordning m. m., »uti någon brist på rörliga verk eller vattenbyggnader
men förnämligast deruti att factorierna drifvas för kronans räkning». Som
gevärsfactorierna, fem till antalet, vore kronan tillhöriga, så hade deras välstånd
dittills endast varit grundadt på kronoleveranserna, men utskottet hade
vid flere riksdagar nogsamt funnit ogörligheten för kronan att förse dess
gevärsfaktorier med tillräckligt arbete och derföre vid sista riksdagen fallit
på den tanken, att de kunde bättre skötas och förkofra sig till vinnande af
gevärstillverkning till utskeppande på utrikes orter, om de komme i enskildes
händer, till början hvaraf på försök Secreta utskottet då hos Kongl.
Maj:t anhållit, att Norrtelje factori måtte till arrende utbjudas mot vissa vilkor
och fördelar, som man trott vara för privata personer nog lockande. Men
ingen hade velat detta factori under arrende mottaga. Utaf allt detta hade
utskottet blifvit ^ närmare öfvertygadt om nyttan och görligheten af bättre
pris vinnande på svenska geväret samt dess afsättande på utrikes orter och
funnit, att det enda och säkraste medlet dertill vore, att kronan afstode
gevärsfactorierna till privata personer på sätt och med de vilkor, som ett
skolväsen bifogadt upplåtelsebref närmare utvisade och hvartill de vid
gevärsfactorierne, utom vid Norrtelje, nu varande Directeurer eller Faktorer,
om de med vilkoren åtnöjdes, skulle vara närmast berättigade, såsom de
der blifvit af Kronan antagne och genom öppen fullmagt förordnade till

— 232 —

dessa manufakturverks förvaltning, dem de i flere år förestått och således
om deras beskaffenhet och drift bästa kunskap och erfarenhet egde.

Secreta utskottet hade gjort sig underrättadt, att utom vattenverken,
som vid alla faktorierna vore i temligen godt stånd, jemte några klensmedjor
och lastbodar, funnes vid Jönköpings faktori V2 kronohemman och en byggning
för öfverdirektören, vid Örebro ett embetshus, som nyttjades af faktoren
till boställe, 3/4 hemman i Näsby, som vore inlöst till några kreaturs underhållande
för handtverkare, samt en täppa för bodarne; men att af 122 3/8
knektefrihetshemman, hvilka varit auslagne till ersättning för de smeders
hemman, som blifvit inrotade, vore ej mera än 43 5/6 i behåll, hvilka senare
hemman numera, sedan faktoriet lemnades till faktoren, komme att till kronan
indragas; att utom nämnda byggnader egde öfverdirektören vid Jönköpings
faktori ett bajonett-slipverk och en hammare till pipämnens uträckning och
smide till verkens reparationer, samt att de gamla handtverkshusen vid samma
faktori vore så alldeles förfallna, att de, om faktoriet skulle på gamla foten
drifvits, hade måst ånyo uppbyggas, hvartill allena 16,000 daler smt. erfordrats.

Sedan utskottet framhållit, att öfverlemnandet af Kronans gevärsfaktorier,
»som i dess egen hand är henne sjelf till egen last», till private personer
kunde anses för ett beständigt kapital, som inom några år blefve ansenligt
fruktbärande, genom det Kronan erhölle lindrigare pris på geväret,
utom den förmånen att tillskynda riket en förr ovanlig nationel vinst genom
gevärets utskeppning till främmande orter, anförde utskottet — som »till ett
så stort ändamåls vinnande» trodde det vara alldeles oundgängligt och billigt,
att publicum understödde »de anstalter, som skulle sätta de private faktorierna
i stånd att bringa dem till behörig verkställighet» — att kronan borde till
faktorierna införskaffa en stam af skicklige handtverkare och öppna vägen
för den utrikes gevärshandeln och att faktorierna, »som omöjligen kunde i
första början hålla pris med utlänningen» måtte med utskeppningspremier
från 12 till 25 procent understödjas, tilldess inrättningarna kommit i stånd
och gevärshandeln utomlands blifvit gångbar.

»Dessa äro de hjelpmedel till gevärsfaktoriernas uppkomst», så afslutar
Secreta utskottet sin skrifvelse, »som Eders Kongl. Maj:ts Secreta utskottet i
underdånighet bort vid handen gifva med lika underdånig anhållan^ det
täcktes Eders Kongl. Maj:t om verkställigheten häraf vederbörande i nåder
förständiga.»

Det med Secreta utskottets skrifvelse följande »project till villkoren vid
Gevärs Factoriernas upplåtande till Private Personer», innehåller bland annat,
följande:

l:o) »Uplåter Kongl. Maj:t och Kronan Factoriet med strömdrag,

233 —

Byggnader, Inventarier och flere tillhörigheter, med all den rätt, som Kronan
innehafver N. N. till evärdelig egendom att dermed göra och låta efter som
han bäst och nyttigast finner, samt verket med egen omkostnad drifva och
underhålla, i följd hvaraf factoriet, äfvensom annan dess välfångna egendom
må gå i arf och köp, men detta allt med det uttryckliga förbehåll, att Factoriet,
i hvars hand det vara må, aldrig må förfalla, utan ständigt till gevärstillverkning
upprätthållas.

2:o) Till den ändan skola kronoleveranserna delas emellan Factorierna
i följande proportion och denna proportion, då årliga kronobeställningarne
icke öfverstiger 4,000 Musquetter med dertill hörande Bajonetter, emedlertid
och till dess Ronneby Factorie kommer i stånd, då det äfven i denna kronoleverants
bör deltaga, blifver lika så beständig som ägande- och besittnings -

rätten, nemligen:

Jönköpings factori ....................................... 1,500

Norrköpings „ 750

Söderhamns „ 750

Örebro „ 500

Norrtelje ,........................................ 500

tillsammans st. 4,000 Musquetter

med dertill hörande Bajonetter, men hvad som öfverstiger 4,000 Gevär om
året, må Kronan ega frihet genom öppen auction utbjuda och beställa hos
den af inrikes Gevärs Factorierne, som ger bästa priset.»

På grund af Secreta utskottets förberörda skrifvelse med ofvananförda
projekt samt Kongl. Maj:ts deraf föranledda Bref den 26 Oktober 1756 utfärdade
Kongl. Krigscollegium den 13 September 1757 åt Öfverdirektören
Fredric Ehrenpreus ett så lydande upplåtelsebref:

»Kongl. Maj:ts och Rikets Krigs Collegii Yl underskrifne etc; Göre
veterligt: Att såsom Hans Kongl. Maj:t Yår Aller Nådigste Konung, genom
utfärdade skrifvelse till Oss, af den 26 sistlidne Oktober, Aller Nådigst behagat
förklara, huru som å ena sidan funnits, att Gevärs Factorierne i Riket
efter nu varande inrättning äro för Kronan tärande och kostsamma, samt
att ogörligt blifver förse dem med tillräckligt kronogevärsarbete; men att de
å andra sidan kunna blifva de nyttigaste verk, om de blifva efter deras ämne
inrättade och skötte, hvarigenom ett bättre pris kunde vinnas på Svenska
geväret samt afsättning på utrikes orter, till hvilka nyttiga ändamåls vinnande
Hans Kongl. Maj:t Aller Nådigst funnit vara det ena och säkraste
medlet, att Kronan afstår gevärs Factorierna till private personer, hvartill
Hans Kongl. Maj:t Aller Nådigst förklarat Öfver Directeuren Fredric Ehren Rev.

Iler. ang. Statsverket för år 1896.

- 234 —

preus närmast berättigad, såsom förut antagen och med öppen fullmagt om
Factoriets förvaltning försedd; alltså till underdånigst följe deraf, hafve WI
velat upplåta, efter som Yi härmed och i kraft af detta Yårt öppna bref,
på Hans Kongl. Maj:ts Vår Aller Nådigste Konungs vägnar uplåte till Öfver
Directeuren ädle och välbördig Fredric Ehrenpreus, Jönköpings och Husqvarna
Gevärs Factori med följande vilkor, nemligen:

l:o) Med strömverk, byggnader, inventarier och flere tillhörigheter,
med all den rätt, som Krouan det innehafver, Öfver Directeuren till everdelig
egendom, att dermed göra och låta, eftersom Öfver Directeuren bäst och
nyttigast finner, samt verket med egen omkostnad drifva och underhålla, i
följd hvaraf Factoriet äfvensom annan Öfver Directeurens välfångna egendom
må gå i arf och köp, men detta allt med det uttryckliga förbehåll, att Factoriet,
i hvars hand det vara må, aldrig får förfalla, utan ständigt till gevärstillverkning
upprätthållas.

2:o) Till den ändan skola Krono Leverantserne delas emellan Factorierne,
då årliga kronobeställningarne icke öfverstiga 4,000 Mousquetter med
dertill hörande bajonetter, i sådan proportion, att Husqvarna Gevärs Factorie
får årlig beställning af 1,500 Mousquetter och lika många bajonetter, intill
dess Ronneby Factorie kommer i stånd, då det älven uti förenämnde antal af
4,000 Mousquetter och bajonetter kommer att deltaga, och blifva lika så ständig
Leverant som de öfrige Gevärs Factorierne. Men hvad som öfverstiger 4,000
gevär om året, skall Kronan ega frihet genom öppen auction utbjuda och
beställa hos den af inrikes Gevärs Factorierne, som gifver bästa priset; men
skulle Öfver Directeuren brista i sin Leverans, så skall samma Leverants
för den gången Öfver Directeuren till straff delas emellan de andra Factorierne;
dock skall Husqvarna Factorie derföre icke förlora sin rätt, utan i
den händelsen Leverantsen vid detta Factorie skulle ett, högst 2:ne år å
rad brista, så skall Öfver Directeuren blifva sin rätt förlustig och icke få
sälja och afstå Factoriet, utan eger då Kronan frihet att lemna Factoriet till
annan man, som förmår prästera prästanda, i hvilken händelse likväl Öfver
Directeuren bör för dess å Factoriet gjorde förbättringar njuta ersättning af
Kronan eller den tillträdande — — —»

I skrifvelse till Kongl. Maj:t den 20 Februari 1770 anmälde Secreta
utskottet, hurusom utskottet af Kongl. Krigskollegii riksdagsberättelse med
bekymmer inhemtat de flera svårigheter, som tryckte gevärsfaktorierna och
ännu hindrade de hufvudafsigter, som med deras första inrättning såväl som
upplåtande sedermera till private egare varit påsyftade. Ibland dessa svårigheter
förekomma först den osäkerhet, hvaruti factorieinnehafvarne sig befunne
om oqvald och orubbad besittning enligt upplåtelsebref v en af Faktorierna,
så länge de fullgjorde de deruti föreskrifna vilkoren. »Wid sista

— 235 —

Riksdag», yttrar utskottet, »hade dåvarande Secreta utskott ansett upplåtelseafhandlingen
som år 1756 blifvit tillstyrkt endast såsom på försök sluten
och medelst afgifvet betänkande till Riksens Ständers plena hemstält om icke
samma afhandling borde hälvas och faktorierna återtagas till Kronan och på
sätt som tillförene förvaltas emot återbetalning till factorie förvaltarne af
hvad de bevisligen kostat hvar på sitt verk.» Efter erinran att vid 1761
års riksdag ej åtal skett, och att vid sista Riksdagen två stånd ej befattat
sig med Secreta utskottets då gjorda hemställande, dervid Riksens Ständer
ej heller vid 1770 års Riksdag lagt handen, kunde Secreta utskottet ej
annat finna än att — när och på de skäl, Secreta utskottet hos Kongl. Maj:t
år 1752 och 1756 årens Riksdagar andragit, Factorierna vore innehafvarne
upplåtna till everdlig ego med de uttryckliga förbehåll, att hvart Factorie i
hvars hand det vara måtte, aldrig finge förfalla, utan ständigt till gevärstillverkning
upprätthållas, och att innehafvaren i fall den bestälda lefverantsen
vid faktoriet skulle ett, högst tvenne år å rad brista, skulle vara sin rätt
förlustig och icke få sälja eller afstå faktoriet, utan Kronan egde frihet att
lemna faktoriet till annan man, som förmådde prestera prestanda — faktoriernas
upplåtande och idkande af private personer såsom proprie egendom
vore Kronan förmånliga, hvilken dermed undginge all kostnad på deras
vidare byggning och underhållande samt allt äfventyr af medel som till
upphandling och aflöning tillförne måst lemnas faktorerne i händer, hvartill
förfarenheten hide, att en annans egendom och goda sällan så väl och ömt
sköttes, som ens enskilda. Sällsamma exempel gälde icke deremot och de
finge mera tillegnas en ovanlig samvetsömhet än den borgerliga lagens kraft.
Således och emedan afhandlingarna vid faktoriernas upplåtande grundade sig
på Rikets verkliga förmån och Secreta utskottet till befordran deraf i stöd
af det oklandrade förtroende att i dylika mål ensamt förordna, Riksens Ständer
detsamma uppdragit, bemälta afhandlingar i underdånighet tillstyrkt, dem
Riksens Ständer ej heller sedermera åtalt, mindre ändrat; och så vida Rikets
lag ej tillägger Kronan vid afhandlingar annan rätt än undersåtare att efter
behag hålla eller bryta ord och afsked, utan tvärtom Riksens Ständer vid
flera tillfällen vidkänt en fullständig reciprocitet, och dessa afhandlingars
häfvande dessutom skulle förorsaka Kronan en betydlig och ganska kännbar
kostnad medelst ersättning af de vid faktorierna af förvaltarne gjorda förbättringar,
helst det icke vore Rikets Ständer värdigt eller med deras rättrådiga
tänkesätt instämmande att genom process afmatta och således nödga
förvaltarne att taga hvad efter ett vanskligt godtycke kunde bjudas; Ty anhölle
Secreta utskottet att Kongl. Maj:t täcktes framgent i nåder handhafva
och beskydda de medborgare, som dessa faktorier undfått och mottagit såsom
sin proprie egendom vid deras oqvalda besittning, så länge de fullgjorde

— 236 —

de uti upplåtelsebrefven för Kronan och Riket betingade vilkor och skyldigheter.

Enligt »anteckningar angående Husqvarna Gevärsfactorie», som äro
till finnandes i Kongl. Riksarkivet, hade enligt syne- och inventeringsdokument
af den 24 Oktober 1759, följande värden åsätta byggnaderna vid Husqvarna: Kronans

byggnader ........................................ 3,150 Rdr 17 k öre

och Factorens eller emottagarens .......................... 18,758 „ 14 f „

Husqvarna bestod då af Södergården med skattlagd qvarn samt Höggärdsängen.
Angående den sistnämnda finnes i berörda anteckningar följande
meddelande:

»Höggärdsängen är enligt öfverenskommelse med faktoriegaren afstådd
till Hofrättsrådet Posse nemligen:

enligt Kongl. Resolutionen den 2 Aug. 1786 .............. 65 tnld

„ Kongl. Brefvet den 17 Nov. 1794....................... 54 „

„ „ „ den 22 Juli 1800........................... 108^ „

Summa 227| tnld.

Var skatteköpet för 1200 D:r S:mt enligt Kongl. Krigskollegii bref
den 31 Juli 1770. Räntan 200 D:r S:mt = 66 Rdr 32 B. Kronan förbehållen.

I ersättning för sistnämnda andel af Höggärdsängen erhöll faktoriet
hemmanet Tormenäs.»

Enligt förstnämnda Kongl. resolution den 2 Augusti 1786 hade Ofverdirektören
Ehrenpreus till sin svärson, Hofrättsrådet Friherre G. M. Posse
upplåtit den del af Höggärdsängen, som omfattade torpet Rosenlund med
derintill stötande ägor, hvarefter Posse anhållit att berörda uppodlade ägor
finge skiljas från ängen, hvilken i det derå utfärdade skatteköpebref ansågs
förenad med Husqvarna gevärsfaktori. Efter tillstyrkan af Krigs- och
Kammarcollegierna tillät Kongl. Maj:t denna uppodlings skiljande från den
öfriga Höggärdsängen. dock att en proportionerlig del af hela räntan utaf
denna uppodling framdeles utginge och i jordeboken densamma påfördes,
samt att all vidare söndring utöfver den nu uppgifna och affattade vidd för
framtiden förbjöds. Den 17 November 1794 biföll Kongl. Maj:t Friherre
Posses ansökan att ytterligare 54 tnld. finge afskiljas mot förbindelse af
Posse att efter tunnlandtalet ansvara för årliga räntan i penningar af ängen,

— 237 —

men till svar å Friherre Posses och Ehrenpreus’ år 1800 ingifna ansökan
att återstående 108|- tunnland af Höggärdsängen måtte åt Posse upplåtas mot
utbyte af skattekronoaugmentshemmanet Tormenäs om 184 tunnland yttrade
Kongl. Maj:t i nådigt bref den 22 Juli 1800 till Krigscollegium: »att ehuru

Collegium ej mindre än Kammarcollegium det nu ifrågasatta bytet med

underdåniga tillstyrkande understödt, kunde Kongl. Maj:t så mycket mindre
dertill lemna Nådigt bifall, som Kongl. Maj:t under den 2 Augusti 1786

uttryckligen förbjudit all vidare söndring af samma äng såsom till styrka

och understöd af Husqvarna gevärsfaktori anslagen, och hvilket vilkor genom
Nådiga brefvet den 17 November 1794 ej blifvit förändradt.»

Det ifrågasatta bytet torde likväl derefter hafva beviljats.

I nådigt bref den 19 December 1683 anbefalde Kongl. Maj:t, att
halfva hemmanet Husqvarna med en mjölqvarn i strömmen, begge tillhöriga
Fru Carin Törneskjöld, skulle genom byte förvärfvas, enär det vore för
faktoriet nödvändigt, helst innehafvaren af qvaruen erbjudit sig att mot den
skatt och ränta, densamma afkastade, göra byggmästaretjenst och reparera
allt hvad vid bruket behöfdes.

Bytet verkstäldes genom afhandling den 20 November 1685 med
H. I. Ridderhielm, som då egde hemmanet. Sedan hemmanet derefter blifvit
omfördt till krono, anslogs räntan deraf till lön åt byggmästaren vid krutbruket.

Enligt 1702 års jordebok förmedlades hemmanet 1690 till \ mantal,
hvarefter hemmanet, vid hvilket fanns en tullqvarn, som i jordeboken upptogs
till tre tunnor bjuggmjöl, blef år 1707 raseradt och med alla räntor
tillagdt Husqvarna krutbruk.

Detta krutbruk hade enligt kontrakt den 16 December 1745 förvaltats
af Pehr Brehmer, men sedan han afvikit, antog och förordnade Kongl.
Krigscollegium Kaptenen Jöran Ehrenpreus till förvaltare af krutbruket och
upprättade den 16 November 1778 kontrakt, hvarigenom åt bemälde Ehrenpreus
och hans arfvingar uppdrogs förenämnda krutbruk »med alla brukets
tillhörigheter af byggnader, vattenverk, materialier och instrumentalier samt
allt hvad till hemmanet Norre Gården, derå det anlagt är, i ägor lydt och
ännu lyder eller hädanefter tillvinnas kan, med det uttryckliga förbehåll,
att bruket der i alla tider vidmagthålles, utan att Kongl. Maj:t och Kronan
med någon kostnad besväras». I fall af kontraktsbrott stadgades för första

— 238 -

och andra gången penningböter, men för tredje gången förlust af krutbruksförv
ältning en; deremot försäkrades honom satt i alla andra fall för sig,
arfvingar och efterkommande oklandradt få behålla förvaltningen öfver detta
krutbruk».

Sedan Kongl. Maj:t genom Nådig skrifvelse till Krigscollegium den 7
April 1783 förständiga!, det åtskilliga förändringar med krutbruken i Riket
så väl i anseende till arbetslönen som flere omständigheter rörande kruttillverkningen
in. m. pröfvats nödvändiga samt i anledning deraf förordnat,
att förnyade kontrakt med förvaltarne åt nämnda verk skulle upprättas, afstöta
mellan Kongl. Krigscollegium och Statskontoret, å ena, samt Kaptenen
Ehrenpreus, å andra sidan, kontrakt den 23 Juni 1784, hvarigenom Ehrenpreus
försäkrades så »för sig sjelf som fru, barn och arfvingar om ständig
och oqvald besittning af Husqvarna krutbruk med dertill hörande hemmansdel,
Norregården i Husqvarna kallad, jemte alla nu varande hus, byggnader,
krut- och mjölqvarnar samt öfriga vattenverk och inrättningar och med alla
dittills innehafda rättigheter», och blef kaptenen eller hans rättsinnehafvare
äfven tillåtet att med vederbörligt bifall afstå besittningen till någon annan
som pröfvades vara i stånd att densamma drifva och hvilken samt arfvingarna
efter honom kommer att bruket och inrättningen efter behofvet bygga och
ständigt underhålla; dock undantogs krutmagasinet med dertill hörande sjöbryggan
och profkastningshuset, hvilka för Kronans kostnad utan förvaltarens
åtgärd komme att byggas och underhållas.

Sedan fråga uppstått om förflyttning af Husqvarna krutbruk och derom
den 9 September 1795 slutits aftal med egaren af Husby kloster krutbruk
i Dalarne, hemstälde Kaptenen Ehrenpreus, att hemmanet Norregården måtte
med Husqvarna gevärsfaktori förenas och af Ehrenpreus fortfarande få innehafvas.
Genom Kongl. Resolutionen den 23 Maj 1796, hvari förordnades
om krutbrukets flyttning, fann Kongl. Maj:t i anseende till hemmanets närbelägenhet
till gevärsfaktoriet, med hvilket detsamma nyttjade gemensamt
vattendrag, skäligt tillåta att detta hemman måtte hädanefter gevärsfaktoriet
åtfölja såsom detsamma tillhörande och af Kaptenen Ehrenpreus i sådant afseende
innehafvas med lika vilkor, hvarunder det varit krutbruket tillslaget,
deremot det honom skulle åligga att g enär stillverkning en derstädes än vidare
utvidga och tillöka.

Enligt ofvan åberopade anteckningar om Husqvarna gevärsfaktori blefvo,
i anledning af väckt fråga, att Kongl. Maj:t och kronan skulle åter inlösa
Husqvarna faktori, besigtning och värdering år 1818 anstälda å faktoriet,
dervid Norregårdens egor ansågos ej i värde böra beräknas, emedan de voro
utlemnade till och brukades af handtverkarne;

— 239 —

»Husen på Norr och Södergården voro
vårda..............,..................................... 13,312 Rdr.

Södergården och Tormenäs gaf i årlig

inkomst 2,500 Rdr, således värde ... 41,666 Rdr 32 sk. 54,978 Rdr 32 sk.

Tillkommer beräknad vinst på ytterligare ökad tiliverk niug

1,000 Rdr, motsvarande ett kapital af................. 16,666: 32.

Summa inlösen 71,645: 16.

Dessutom erfordrades för Factoriets projekterade iståndsättning
.................................................................................. 36,637:18.4.

Summa, som hela förvärfningen (aqvisitionen) skulle kosta

Kongl. Maj:t och Kronan................................................... 108,282: 34. 4.

I jordeböckerna upptagas Husqvarna Södergården och Norregården
såsom kronoegendomar; förekommande derom i de två sistupprättade jordeböckerna
följande:

»År 1825.

Crono hemman.

Husqvarna Sörgl No 1. 1 mantal crono.

Jordeboksräntan:

Penningar ...................................................... 13: 11 |

6 smör .................................................. 3: 12. —

8 dagsverken ................................................ 24: —

8 åhrliga hästar ........................................ 38: 8.

4 konung^ dito ........... 12: 9 f.

5: 5: 5 £.

Mantalsränta ............................................... 6: 25: 5 f 11: 31.

Annotationer:

Efter Kongl. Maj:ts Allernådigste privilegium af den 15 Februari 1715
njutes detta hemman fritt med alla Räntor under Husqvarna Gevärsfactorie.

lbm Norregården N:o 2.

En raserad kronofjerding.

Räntor i ett för allt Penningar ................................................ 1: 32.

Au notationer:

Varit 1 men år 1707 Raserad under Husqvarna krutbruk och räntor
nu i ett för allt 10 Dr sint som njutes fritt under krutbruket efter Kongl.
Kammarcollegii utslag samt slutet arrendekontrakt med i lifstiden Direkteuren

240 —

Brehmer. Krutbruket nu förflyttat till Husby kloster och Räntan underlagd
Gevärsfactoriet.

Husqvarna N:o 3.

Ett krutbruk:

Förflyttat till Husby kloster i Dalarna likmätigt ordres af den 23
Nov. 1796 och den 2 Jan. 1797.

Ibm. Sörgl. N:o 4.

1 kronoqvarn med 2 par stenar jemväl är i samma ström upprättadt
ett borr- och Pipbruk under samma hemman.

Annotationer:

Innehafves utan skatt af framlidne Herr Öfverdirekteuren Ehrenpreutz
arfvingar under besittningsfrihet.

Ibm Norrgl. N:o 6.

1 D:o qvarn med lika inrättning.

Annotationer:

Innehafves med lika frihet som för hemmanet Ibm är anfört.

Ibm. 1 Hel och Perlgrynsqvarn med 1 par stenar.»

1877 års jordebok.

»Krono eg endomar.

Under allmän disposition.

Hemman:

Husqvarna N;o 1, 1 mtl.

Södergården

kronotionde

5 kbft. 1.68 k:r Råg ....................................... 12: 50: 66

5 „ 1.68 „ Korn...................................... 9:92:26 22,43.

Anteckningar:

Enligt Kongl. Privilegium den 15 Februari 1715 frinjuter Husqvarna
gevärsfaktori detta hemmans ränta, hvilken jemlikt Kongl. Kammar Collegii
bref den 28 Januari 1856 är från jordebok och räkenskaper utesluten.

Krono.

Jordlägenheter:

Oförmedladt mtl. I, Husqvarna N:o 2. En lägenhet Norrgl.

— 241 —

Anteckningar:

Har varit ! hemman, som år 1707 raseradt och med alla räntor underlagdt
Husqvarna krutbruk, men sedan krutbruket flyttats till Husby kloster
i Dalarne genom Kongl. Bref den 23 Maj 1796 förklarats skola anses såsom
en tillhörighet under Husqvarna gevärsfaktori.

Räntan är från jordebok och räkenskaper utesluten enligt Kongl.
Kammar Collegii beslut den 28 Januari 1856.»

I skrifvelse till Konungens Befallningshafvande i Jönköpings län den
12 December 1896 anmälde sig Husqvarna vapenfabriks aktiebolag till skatteköp
af kronohemmanet Husqvarna Södergården N:o 1 och kronolägenheten
Norregården N:o 2, men resolverade Konungens Befallningshafvande den 17
Mars 1897, att enär fastigheterna ej upptagits i den af Kammar Collegium
enligt skritvelse af den 13 Oktober 1851 faststälda förteckning, utan Collegium
fastmer enligt samma skrifvelse med bilagor förklarat Husqvarna
Södergården icke kunna till skatte försäljas, ty och då vid sådant förhållande
den omständigheten att sökanden icke innehade stadgad åhorätt till
omförmälda hemman och jordlägenhet nu icke behöfde komma i betraktande,
Konungens Befallningshafvande alltså, jemlikt Kong], kungörelsen den 15
December 1848, funne ansökningen icke föranleda åtgärd.

I skrifvelse till Kongl. Kommerskollegium den 14 Oktober 1896 anhöll
W. Tham såsom ordförande i styrelsen för Husqvarna vapenfabriks
aktiebolag, att kollegium i enlighet med stadgandena i Kongl. förordningarne
den 19 September 1723 och den 24 Januari 1720, jemföra med
Kongl. kungörelsen den 11 December 1757 måtte förklara de af aktiebolaget
under ständig besittningsrätt innehafda hemmanet Södergården och
lägenheten Norregården icke nödiga för uppehållande af rikets bergverk; och
förklarade Kongl. Kommerskollegium genom resolution den 23 Oktober 1896,
att kollegium ur synpunkten af bergshandteringens intresse ej hade något
att erinra mot att ifrågavarande hemman och lägenhet blefve till skatte lösta
af Husqvarna vapenfabriks aktiebolag.

Härefter lät Tham i sin förberörda egenskap till Kong]. Kammar-*
kollegium ingifva en den 21 September 1897 dagtecknad ansökan, deri han
anhöll, att Kollegium antingen måtte förordna om öfverförande i jordeboken
från krono till skatte åt kronohemmanet ett mantal Husqvarna N:o 1 Södergården
och kronolägenheten Husqvarna S:o 2 Norregården, hvilka fastigheter
af bolaget innehades med den rätt, hvarunder desamma blifvit genom

Rev. Ber. ang. Statsverket ftir dr 1890. 31

— 242 —

Kongl. resolutionen den 26 Oktober 1756 och derpå grundadt kontrakt den
13 September 1757 såsom tillhörigheter till Jönköpings och Husqvarna
gevärsfaktorier till Öfverdirektören Fredrik Ehrenpreus öfverlåtna, eller ock
förklara hinder icke möta för skatteköp af ifrågavarande hemman och lägenhet,
ehuru de blifvit uteslutna från den genom Kollegiets skrifvelse den 13
Oktober 1851 faststälda förteckning öfver egendomar af krononatur, hvilka
finge till skatte försäljas.

Sistomförmälda ansökning är fortfarande på Kongl. Kammarkollegiets
pröfning beroende.

Enligt meddelande från domhafvanden i Tveta härad erhöll Gustaf
Sture och Enkefru Friherrinnan Charlotta Sture år 1821 fastebref å »Gevärsfaktoriet
Husqvarna med underlydande l£ mantal kronoskatte Södre och
Herregård, qvarnlägenhet och såg, samt ett mantal kronoskatte Tormenäs».
Under åren 1871 och 1872 har Husqvarna vapenfabriks aktiebolag erhållit
fastebref å »Husqvarna Söder och Herregård 1| mantal kronoskatte i Hakarps
socken och Tormenäs, ett mantal kronoskatte i Rogberga socken». Om
sistnämnda hemman meddelar domhafvanden, att det sedan år 1821 varit
i många händer och i sju särskilda fångeshandlingar försålts till bolaget,
som numera försålt detsamma till enskild person, hvilken derå erhållit lagfart.

Revisorerne hafva ansett detta ämne vara af så stor vigt, att Revisorerne
velat bringa detsamma till Riksdagens kännedom.

Reservation af Herr Falk. — Litt E.

§ 3.

Jemväl i afseende å eganderätten till den kronomark, som upplåtits
till Finspongs styckebruk, hafva Revisorerne trott sig finna någon osäkerhet
vara rådande; och med anledning häraf hafva Revisorerne, hvilka inom den
begränsade tid, som är för Revisorernes arbete tillmätt, icke varit i tillfälle
att åstadkomma en fullständig utredning i detta ämne, dock låtit anställa en
undersökning deri, af hvilken undersökning framgått följande.

Vid Finspong har ända sedan 1500-talet funnits ett bruk, som drifvits
för kronans räkning, men derefter öfverlemnats till besittning af enskilde.
År 1618 skall Finspongs gods hafva lemnats såsom pant för en fordran,
som Louis de Geer hade hos kronan, hvarefter samme de Geer, sedan han
blifvit svensk medborgare, år 1641 inköpt godset samt år 1646 derå erhållit

— 243

fastebref. Någon tvekan om eganderätten till säteriet torde derefter ej förelegat.
Men hvad bruket angår, förklarades detta genom Kongl. Reduktionscollegii
resolution den 19 September 1685 »för reducibelt, och Hans Kongl.
Maj: t hemfallet med alla uppburne och så väl af Commissarien sjelf som
samtl. arfvingarne åtnjutne räntors återfång ifrån 1641, då arrendet cesserade
intill nu med Interesse å 6 pro cento», hvarom Kammarkollegium, enligt
dess registratur för September 1685, notificerade de Geers arfvingar med
begäran, att de ett riktigt inventarium ifrån sig lemnade tillika med sina
böcker sådane som de med ed, der så påfordrades, skulle vilja vara förtänkte
att verificera, på det kollegium derutaf kunde se hvad man årligen
af samma bruk uppburit och åtnjutit. Samtidigt aflat kollegium skrifvelse
till Landshöfdingen Axel Ståhlarm med begäran, att han måtte bruket strax
under kronan vederkänna och indraga samt jemväl försorg draga, hur det
samma till en säker person kunde blifva på det fördelaktigaste för Kongl.
Maj:t bortarrenderad t.

Derefter blef bruket, enligt kontrakt den 20 Januari 1686, utarrenderadt
under två år till Louis de Geer den yngre; och efter utgången af nämnda
arrendetid erhöll bemälde de Geer detsamma enligt kontrakt den 1 Juli 1689
på perpetuel arrende för sig, barn och arfvingar; varande afhandlingen härom
enligt en i Kammarkollegium tillgänglig afskrift så lydande:

»Kongl. Maij:t wij underskrifne Respective Rådh, President och samtlige
Cammar Råd. Giörom witterligit, att efter som det arrendecontract, Collegium
den 20 Ianuarii 1686, med Edle och wälborne Louis de Geer den yngre
på sin faders vägnar om Finspånga Bruukz häfd- och nyttjande allenast på
2:ne åhrs tijd slunta månde, är nu redo expirerat, och det för Kong]. Maij:t
tienst och Interesse nödigt wara will, åt om samma brukz conservation och
drifvande alt framgent, något wisst och säkert förordnat warder, hafwandes
Hans Kongl. Maij:t förmedelst des nådige hijt till Collegium ankomne breeff
daterat d. 11 Ianuarii 1686 lämbnat oss frije händer detta bruuk på det
fördehlachtigaste och säkraste sättet som sig kan giöra låta, att bort arrendera;
Fördenskull hafwom wij, så i anseende dertill, som och för dhe ansenliga
meliorationer och Byggnader Edell och Wälborne Louis de Geer den älldre
wid förber:de wärk nederlagd t, hvarigenom icke allenast siälfva bruuket,
uthan och dhe der till hörige adpertinentier äre brachte uti det Esse och
^välstånd, som dhe nu förtijden med Kongl. Maij:ts stoora nytta och fördehl
tinnes, funnit bäst och säkrast under wisse Conditioner åt uplåta honom
mehrbemälta Finspånga Bruuk, och alt hwad der af dependera» sampt med
rätta där till hörer, till ett perpetuelt arrende, eftersom wij här med och i
kraft af detta wårt öpne bref och Contracht på Kongl. Maij:ts vägnar, inrymme
och uplåte honom Wälborne Louis de Geer sampt hans hustru, barn

— 244 —

och arfvingar till everdeliga tijder, det till Kongl. Maij:t den 19 September
1685 återkallade Finspånga bruuk i Östergiötland under arrende, emoot en
åhrlig afgift af Sex hundrade dahler nu gångbart sölvermynt, hvilken stipulerade
arrendesumma han och hans arfvingar skola wara förplichtade, widh hwart
åhrs ända, begynnandes ifrån den 1 Ianuarii 1688: antingen uti Linkiöpings
Landt Cassa, eller uti Kongl. Maij:tz Ränterij här i Stockholm åt ärläggia
och betahla, hwar emot honom och hans arfwingar fölliande Conditioner
låfvade och accorderade äre:

1) Skall det Wälborne Louis de Geer hans Barn och arfwingar fritt
stå åt föröka och förbättra bruket med hambrar, ugnar och andra wärlc till
sådana manufaeturer af lära, som han och dhe siälfwa Rådeligit och nyttigt
finna, och uti alt utan hinder efter egit behag och godt tyckio åt disponera;
dock der han några nye manufaeturer der ärnar inrätta, så måste han och
dhe äfwen som alla andra sig först uti Kong]. Maij:tz Bergs Collegio der
om angifva, och des tillstånd inhämpta.

2) Sådan accorderas och tillsäijes honom sampt hans Barn och arfwingar
till ewärdeliga tijder, såsom af ållder åt betiena sigh af den halfwa Hällestads
grufwans malm till Bruuketz fort drifwande, allenast åt han och dhe proportionaliter
Contribuera till grufwans vid macht hållande, och icke af Kongl.
Bergs Collegio pröfwas grufwan så tilltaga åt flera densamma nyttia kunna
öfwer det som till Finspånga Bruukz tarf behöfwes.

3) Efter som inga giuterijer af ett slags malm allena giöras kunna,
tij tillätes Louis de Geer af Wånga grufwor åt sökia och uptaga några
malmstreck på Wånga gruf-Bacharne eller och der uthom, då lijkväl det, så
vijda som Bergslagens nu i gång warande grufwors bearbetande eij der af
hindras och prasiudiceras, allenast åt han sig derom uti Kongl. Maij:tz Bergs
Collegio ingifwer.

4) Der näst emädan Bruuket och grufworna uthan skoug eij drifwas
kan, och på den orten finnes stoor brist och mangell af skoug, så efterlåtes
Louis de Geer sampt hans barn och arfwingar till Bruuketz nödtorft åt
nyttia de der omkringh liggande allmänningar, uthan någon den wanlige
afgiften derföre som andre lijkväl i slijke fall gifwa måtte.

5) Der jempte lämbnas och dem framför andra den frijheeten af alla
deromkring liggiande bönder, särdeles uti Hällesta, Wånga och Rijssinge
socknar, åt tillhandla sig så mycket kohl, som till detta för arrenderade
cronobruuketz nödwändighet och fortdrifwande betarfwas, och det för billigt
kiöp, uthan stegrande öfwer vanligt bruk och markegång, allenast åt allmogen
deremot med deras betahlningh eij uppehållas; och skole Kongl. Maij:tz
betiente wara förbudne och förplichtade att räckia arrendatorerne handen, så

— 245 —

att allmogen i rättan tijd wid wijte tillgiörandes infinna sig med deras kohl
och malmkiörningar.

6) Såssom alle godsen kringom bruuket ligga på een förbjuden och
frijkallat ort, och det torde hända, att hans Kongl. Maij:tt framdeles behagar
att inlösa, antingen dhem alla, eller en dehl deraf, hvar igenom Bruuket
kunde komma att lijda någon märkelig afsaknadt, och således den stoora
bekostnadt Louis de Geer på siälfwa bruuket omvändt bafwer, blifwa fruktlöös.
Alltså hafwe wij till förekommande af een sådan olägenheet, sampt till
Bruuketz desto bättre bestånd och wid macht hållande i längden, welat å
Kongl. Maijrtz wägnar, så och uppå det nådigste tillstånd här med accordera
och försäkra honom Louis de Geer sampt hans barn och arfwingar, åt de
till Bruuketz fortdrifwande, så wijda han och dhe prestera och fullgöra dhe
uti detta contract stipulerade conditioner, skola till ewärdeliga tijder fritt och
obehindrad för all lösen, få behålla åt deras kiöpegods Ettusende daler sölfvermynts
Ränta, sådana som bäst kunna komma bruuket till nytta, och dhem
Louis de Geer siälf uthnämbnandes warder, hvilka skola blifwa ifrån bruuket
som Kongl. Maiy.t och cronan tillhörer inseparable, och således ifrån Publico
eij abolienerade.

7) För alla richsdags och andra contributioner som antingen redan
bewilliade äro, eller här efter bewillias kunna, skall han sampt hans barn
och arfwingar Avara exiimerade och befrijade, Avälförståendes af siälfwa bruuket,
men bruuksfolket der under icke begrepne.

8) Alla casus fortuitos tager Louis de Geer på sigh, undantagandes
der Hällesta grufva, hvar ifrån malmen hemptas måste, alldeles skulle uthgå,
eller och märket afsaknat taga, och han intet annorstädes dageligh malm
hade att tillgå, då arrendet derefter skall bli jembkat och proportionerat,
tagandes detta perpetuel^ arrende contract sin begynnelse uti Ianuarij månad
1688, och continuerandes sådan der med alt framgent ewärdeligen på ofvan
förmälte sätt och vilkor, efter som och Louis de Geer sampt hans barn och
arfwingar skola ware förbundne på deras sijda oryggeligen att hålla hvad
här ofvantill är törmält, sampt arrendesumman åhrligen afläggia, alldeles
efter den här i Collegio der på ingifne Reversen.

I jordeböckerna har Finspong upptagits sålunda:

1793 års jordebok.

Frälse utjordar.

Finspong. En fr. qvarn på säteriets ägor.
40 T:r spanmål.

— 246 —

Annot: Högvälborne Herr Baron och Catnmarherren De Geers.

Finspong 1 mtl.j

dito 1 ,, i säterier.

dito I :;i

Finspongs bruk. Införes allenast med namnet.

Annot: Assessoren Sahl. Herr Louis de Geers arfl. innehaft under
arrende för 600 dir smt, som vidimerad copia af Kong!. Maj:ts och Riksens
Cammar Collegii gjorda slut och afhandling i 1697 års Copia Bok visar,
hvilken arrendesumma Kongl. Rådet Högl. Grefve Piper sig tilipantat efter
Kong]. Maj:ts och Riksens Cammarcollegii immision den 28 April 1700, som
sedermera Enkefru Grefvinnan Christina Piper updragit Wälborne Herr J. J.
De Geer den 1 Maji 1721, men enligt Kongl. Maj:ts och Riksens Cammarcolleg.
och stats contoirets bref den 4 Oktober samt Herr Landshöfdingens
ordres den 16 November 1757 är desse 600 d:lr smt strömsafrad, igenom
Riksens Ständers banque inlöst, men nu efter höglofl. Kong]. Cammar Collegii
och statscontoirets bref af den 22 December 1774 och höga Landshöfdinge
Ämbetets ordres af den 7 Februari 1775, Immediate krono, och är likmätigt
Kongl. Cammar Collegii slutne contract af den 1 Juli 1689. Herr de Geer,
dess barn och arfwingar aldeles eximerade för alla riksdags- och andra
contributioner, hvad sjelfva bruket angår, men bruksfolket icke derunder
begripne.

1803 års jordebok.

Lika med 1793.

1815 års jordebok.

Hufvudsakligen lika med föregående.

1825 års jordebok.

Lägenheter å Frälsehemmans ägor.

Styckgjuteri

Finspong å Fingspong säteri ägor 1.

Stång jernbruk.

Finspong å Fingspong säteri ägor 1.

Annotationer: Efter Kongl. Cammar Collegii contract af den 1 Juli 1689
och Kongl. Maj:ts Nådiga resolution af den 26 Juni 1777 är styckgjuteriinrättningen
och 575 sk^( hammarskattssmide, befriat från alla Riksdags
Bevillningar.

Aflidne Assessoren Louis de Geers arfvingar har innehaft Finspongs
bruk under arrende för 600 d:lr samt enligt Kongl. Kammarcollegii afhandling
i 1697 års copiebok, hvilket arrende Kongl. Rådet Grefve Piper sig till -

— 247 —

handlat efter Kongl. Kammarcollegii imision den 28 April 1700, som sedermera
Enkefru Grefvinnan Christina Piper updragit Joh. Jac. de Geer den
1 Maij 1721, men enligt Kongl. Kammar Coll. och statscontoirets bref den
4 Oktober 1757 är berörda 600 d:lr smt strömsafrad igenom Riksens ständers
Banque inlöst; och nu Immediate Krono efter Kongl. Kammar Collegii och
statscontoirets bref af den 22 December 1774. Dessutom för närvarande
Previlegierat 1242 Sk®'' stångjernssmide, som till Bevillning årligen taxeras.

Tull qvarnar,

Finsp orig. En frälseqvarn med 4 par stenar, hvaraf 1 par tälj estenar,
å säteriets ägor.

40 T:r spanmål.

Annotationer: Yarit krono enl. 1719 års jordebok

Agb under Finspongs säteri.

Tullsågar.

Finspong å Fingspong säteriägor.

Annotationer: Äges under säteriet Finspong. 1798 den 26 Oktober
beviljad för tull och 1799 den 30 Maji Kongl. Kammar Collegii stadsfästelse.

1778 års jordebok.

»Frälse Egendomar.

Werk och inrättningar.

Finspong n:r 4. Jern och styckebruk.

Strömsafrad penningar 300 kronor.»

Sedan t. f. Advokatfiskalen i Kongl. Kammarkollegium uppmärksammat,
att Finspongs jern- och styckebruk sålunda i 1878 års jordebok uttryckligen
upptagits såsom varande af frälsenatur, och att Kongl. Kammarkollegium
enligt beslut, innefattadt i dess skrifvelse till Konungens Befallningshafvande
i Östergötlands län den 23 December 1880 faststält jordeboken i hvad anginge,
bland annat, hemmanens och lägenheternas natur, anförde t. f. Advokatfiskalen
deröfver underdåniga besvär den 8 Februari 1896 med yrkande
att, enär någon förändring i naturen ej skett efter det bruket genom Reduktionscollegii
resolution den 19 September 1685 indragits till kronan och
genom kontraktet den 1 Juli 1689 upplåtits under perpetuelt arrende mot
en årlig afgift, Kongl. Maj:t måtte upphäfva Kammarkollegiets beslut och
återförvisa ärendet till Kongl. Kammarkollegium, som skulle hafva att anbefalla
erforderlig rättelse af jordeboken, eller ock förklara, att ifrågavarande
jern- och styckebruk skulle i jordeboken upptagas bland kronoegendomar.

— 248 —

Öfver besvären afgaf Aktiebolaget Finspongs styckebruk förklaring, deri
bolaget bestred afseende å besvären under anförande, bland annat, att bruket
genom af handlingen den 1 Juli 1689 och särskild! genom föreskriften i dess
7 §, att bruket skulle vara fritt från alla riksdags- och andra contributioner,
blifvit upplåtet under full frälsefrihet.

I infordrade underdåniga utlåtanden hemstälde dels kronofogden och
häradsskrifvaren i Bråbo och Memmings härad dels ock Landshöfdingeembetet
i Östergötlands län på anförda skäl, att t. f. Advokatfiskal besvär måtte
ogillas.

T. f. Advokatfiskal afgaf påminnelser och erinrade, att ifrågavarande
lera- och styckebruk uti jordeböckerna för åren 1793, 1803 och 1815 införts
»allenast till namnet» utan angifven natur, hvaremot samma bruk ej ens till
namnet funnes upptaget å de i jordeböckerna förekommande sockensammandragen,
som särskild! för hvarje socken utvisade antal, natur m. m. af de
egendomar, hvilka verkligen blifvit i jordeboken upptagna; att den i 1825
års jordebok förekommande anteckning om brukets belägenhet å frälse grund
torde, vid det förhållande att bruket ansetts och behandlats såsom en sjelfständig
possession, icke mot reduktions- och öfriga handlingar böra tillmätas
vitsord; att någon öfverensstämmelse mellan jordeböckerna i fråga om brukets
natur icke förefunnes, hvadan bestämmelserna i 31 mom. af Kammarkollegiets
kungörelse den 27 Oktober 1856 ej utgjorde hinder för åstadkommande af
rättelse i nya jordeboken, derest bruket utan giltigt skäl införts bland frälseegendomar,
samt att ostridigt vore att egendomen till kronan erlagt och
erlade strömsafrad eller arrende, hvadan allt ordande om frälsefrihet förfölle.

Sedan Kong!. Kammarkollegium, som den 26 Juni 1896 afgifvit
underdånigt utlåtande i ärendet, efter nådig återremiss, ånyo den 8 Mars
1897 afgifvit underdånigt utlåtande, fann Kongl. Maj:t genom nådigt bref
den 21 sistlidne Maj det öfverkiagade beslutet icke utgöra hinder för Kammarkollegium
att beträffande ifrågavarande lägenhets natur låta i vederbörlig
ordning vidtaga den rättelse i jordeboken för Östergötlands län, som af förhållandena
påkallades.

Yid föredragning af sistberörda Kongl. bref har Kammarkollegium
genom beslut den 30 Juli 1897, som vunnit laga kraft, förordnat, att lägenheten
Finspong n:o 4 jern- och styckebruk skulle i jordeboken öfverföras
från frälse till krono samt upptagas bland kr onoeg endomar, verk och inrättningar
under enskild disposition, hvarom skrifvelse skulle aflatas till
Konungens Befallningshafvande.

Enligt meddelande från Konungens Befallningshafvande till Kongl.
Kammarkollegium den 31 December 1896 finnes lägenheten Finspong n:o 4,
ett jern- och styckebruk i Risinge socken, ej särskilda omnämnd uti till -

— 249 —

gängliga köpe- och lag fartshandling ar, enär det uti fastebrefven om Finspong
hette: »frälsesäterierna Finspong 2 mantal med alla dervarande verk af masugnar,
hammarsmedja, stjelp- och kupolugnar m. no

Vid granskning af 1893 års jordeboksförändringsextrakt för Finsponga
läns samt Bråbo och Memmings härads fögderi af Östergötlands län anmärkte
Kongl. Kammarkollegii aktuariekontor, att enär, jemlikt Kongl. Kollega den
30 Oktober 1890 meddelade och af Kongl. Maj:t den 6 November 1891
faststälda beslut, nedsättning beviljats i strömsafrad, såsom varande hänförlig
till jordeboksränta, sådan nedsättning jemväl bort ega rum i strömsafraden
af N:o 4 Finspongs jern- och styckebruk i Risinge socken af nämnda län.

Kongl. Kammarkollegium, som inhemtat, att nämnda jern- och styckebruk
den 1 Juli 1689 på everldliga Jider upplåtits åt Louis de Geer, hans
hustru, barn och arfvingar mot en årsafgift af 600 d:r s:mt, äfvensom att
bruket, hvilket i 1825 års jordebok införts under rubrik: »lägenheter å frälsehemmans
egor», i 1878 års jordebok upptagits under frälsetitel, förordnade
genom beslut den 17 September 1896, att, enär Finspongs jern- och styckebruk
innehades af ett enskildt verk, dess grundskatt skulle till statsverket
utgöras efter stadgad nedsättning jemlikt 2 mom. i nådiga kungörelsen den
5 Juni 1885 angående nedsättning i de på viss jord hvilande grundskatter
samt lagen den 2 December 1892 angående afskrifning af nämnda grundskatter.

Häröfver anförde Kammaradvokatfiskalsembetet underdåniga besvär med
yrkande, att, då, enligt hvad i såväl upplåtelsehandlingen af den 1 Juli 1689
som särskildt i 1825 års jordebok uttryckligen angifvits, den ifrågavarande
strömsafraden vore arrende, Kongl. Maj:t täcktes, med upphäfvande af öfverklagade
beslutet, förordna, att sagda strömsafrad skulle utan nedsättning
utgå med det i 1878 års jordebok upptagna belopp.

Sedan Kongl. Kammarkollegium, efter vederbörandes hörande, den 24
sistlidne Maj afgifvit infordradt underdånigt utlåtande, fann Kongl. Maj:t,
genom nådigt beslut den 10 sistlidne September, icke skäl att göra ändring
i Kammarkollegii beslut.

Hvad sålunda förekommit hafva Revisorerne, med hänsyn till ämnets
vigt, velat bringa till Riksdagens kännedom.

Reservation af Herr Falk. — Litt. E.

:i2

Rev. Ber. ang. Statsverket för är 1S9G.

— 250 —

Statskontoret.

Debet.

Balans från år 1895:

Tillgångar .................................................................................... 58.

För Statsregleringsfonden ................................. 4,360,453: 7 8.

,, Förenade mötespassevolanskassornas fond 12,304:90.

„ Trosspassevolansfonden .............................. 677: 0 6.

,, Norrbottens hästjägaresqvadrons fond...... 9,485: 5 0.

„ Yolontärvakansfonden................................. 10,891:46.

„ En per mille fonden ................................. 9,160: 88.

„ Palmqvistska fonden till Stockholms befästande
................................................... 16,358: 94.

„ Fonden för en minstation till skyddande

af inloppet till Gefle ........................... 881: 5 6.

„ Noréenska testamentsfonden ..................... 889: 24.

„ Militärsällskapets i Stockholm krigsskole stipendiefond

.......................................... 88: 3 5.

„ Baltzar von Plåtens stipendiefond........... 853:4 8.

,, Handels- och sjöfartsfonden ..................... 212,893: 8 9.

,, Johnsonska donationsfonden ..................... 6,980: 7 8.

„ Manufakturförlagslånefonden..................... 105,535:81.

„ Fonden för svenska hornboskaps- och fårafvel^
förädling.................................... 4,111:12.

„ Fonden för fiskerinäringens befrämjande 2,110:8 6.

„ Äldre odlingslånefonden ........................... 555: 7 6.

,, Nya odlingslånefonden ............................... 241,973: 56.

,, Fonden för underhåll af segeldjupet i

Hjelmaren m. m............................... 11,562: 95.

Transport 5,007,769: 88. 58

781,959: 32.

— 251 —

Transport 5,007,769: 8 8.

För Almare Stakets bros arrendemedels fond 1,994: 2 3.

„ Längmanska donationsfonden.................. 83,301: 5 7.

„ Fonden för Karl XII:s monument......... 758: 4 6.

„ Fonden för anordnande af lokaler för

statens embetsverk i hufvudstaden... 36,373:68.

„ Biskopslöneregleringsfonden.................... 17,515:06.

„ Presterskapets löneregleringsfond............ 92,108: 28.

„ Ramsele pastorsboställes skogsförsälj ningsmedels

fond................................. 951:91.

„ Elfdals pastorats regleringsfond ............ 23,891: 8 5.

„ Brunskogs församlings aflöningsfond...... 1,454: 5 8.

,, Fryksände pastorats regleringsfond ...... 1,883: 4 2.

„ Ecklesiastika boställenas skogsfond ...... 26,862: 8 0.

„ Bibelkommissionens fond ........................ 60: 5 8.

,, Filénska testamentsfonden .................... 1,128: 85.

„ Grefve Eric Posses donationsfond......... 1,241: 3 6.

„ Yadstena krigsmanshusfond..................... 177,728: 3 6.

„ Invalidhusfonden ....................................... 104,921: 8 7.

„ Beväringsmanskapets invalid- och pensionsfond.
.............................................. 48,702: 18.

„ Westzynthii testamentsfond..................... 3,596:21.

„ Djurgårdsfonden .................................... 21,743: 2 6.

„ Jemtländska renbetesfjellens skogsfond 4,831: 15.

„ F. d. Allmänna döfstuminstitutets donationsmedels
fond....................... 14,154: 68.

„ Arbetareförsäkringsfonden............... 44,540: —

Remisser .....................................................................................

58,781,959: 32.

5,717,514: 22.
113,229,714: 22.

Balans till år 1897:

Skulder:

Öfverleverering............................................... 1,943: 2 2.

Återstående utgifter enligt riksstat ............ 91,574: 59.

Oliqviderade diverse verks m. fl. medel ... 1,105,547: 55.
I allmänhet:

Till Riksgäldskontoret:

För Nya odlingslånefonden 4,542,067: 15.

Till Utrikesdepartementet.. 4,609: 14.

Transport 4,546,676: 29. 1,199,065: 36. 177,729,187:76.

— 252

Transport 4,546,676: 29. 1,199,065:36. 177,729,187:76.

Till Arméförvaltningen...... 1,265,025: 6 8.

„ Marinförvaltningen ... 485,264: 30.

„ Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.
............. 912:07.

„ Domänstyrelsen ......... 26,345: 91.

„ Nationalmuseum........ 32: 8 2.

„ Kongl. Maj:t8 Befallningshafvande
i Örebro
län...................... 14,000: —

„ Fonden för examens afgifter.

....................... 12,967:9 2.

Oinlösta af Statskontoret å
länens ränterier utfärdade

anordningar .................... 9,505: n.

Emile Robins donation...... 5,210: —

Emile Robins fond till förmån
för döttrar till aflidne
personer, som tillhört
besättning å svensk lif räddningsbåt.

.................... 10,000: —

Diverse personer m. fl. ... 337,768: 05. 6,713,708: 15. 7,912,773:51.

Summa 185,641,961: 27.

Kredit.

Balans från år 1895:

Skulder........................................................................................ 6,674,447:91.

Utgifter:

För Statsregleringsfonden..................... 15,111,211:21.

„ Noréenska testamentsfonden.................. 900: —

„ Baltzar von Plåtens stipendiefond ...... 853: 2 8.

„ Handels- och sjöfartsfonden.................. 33,143:92.

„ Johnsonska donationsfonden.................. 6,175:95.

„ Manufakturförlagslånefonden.................. 67,129: 40.

Transport 15,219,413:76. 6,674,447:91.

253 —

:Ui >-''.rö(. .. . Transport 15,219,413: 76.iv» 6,674,447: 91.

För Fonden för svenska hornboskaps- och fårafvelns

förädling ............................................................... 10,894: so.

„ TJndsättningsfonden ................................................ 3,067: 27.

„ Äldre odlingslånefonden.......................................... 1,358: 8 0.

„ Nya odlingslånefonden............................................ 188,126: 2 8.

„ Längmanska donationsfonden................................ 3,796:56.

„ Biskopslöneregleringsfonden.................................. 44,118:36.

„ Presterskapets löneregleringsfond ........................ 189,340: 5 2.

„ Elfdals pastorats regleringsfond ........................... 19,659: 7o.

„ Brunskogs församlings aflöningsfond.................... 1,200: —

,, Filénska testamentsfonden....................................... 800: —

„ Westzynthii testamentsfond.................................... 2,340: —

„ Djurgårdsfonden ...................................................... 21,754: 9 2.

„ Jemtländska renbetesfjellens skogsfond ............... 42,512: 23.

„ F. d. Allmänna döfstuminstitutets donationsmedels
fond........................................................... 15,785: 3 5.

Remisser...............................................„..................................................

hr it

15,764,168: 25.
84,093,094: 99.

Balans till år 1897:

Tillgångar:

Kontant behållning ...................................................... 11,602,740: 24.

Förskott till liqvid och redovisning.......................... 6,344,157: 18.

Förskott att anmälas hos Riksdagen till ersättande 935,963: 24.

Utestående kronouppbörd den 31 December 1896:

Resterande..................................................................... 4,016: 31.

Utlånta medel ............................................................... 37,618,662: 15.

Fordringar:

Hos Riksgäldskontoret:

Öfverskott å anslaget till bestridande af riksdagsoch
revisionskostnader.
.................... 176,751:77.

Köpeskillingar för
försålda mindre
kronolägenheter ... 1,443,305: 17.

Af nettobehållningen
af Skåne—

Hallands, Mellersta

Transport 1,620,056:94. 56,505,539:"l2. 106,531,711: 15.

— 254 —

Transport
Hallands, Göteborg—Hallands,

Landskrona—
Engelholms och
Malmö—Billesholms
jernvägars
trafikinkomster

för år 1895 ......

Till förvaltning öfverlemnade
medel
För undsättningar
vid missväxter eller
felslagna skördar
afsedda medel

1,620,056: 94.

509,003: 19.
16,400,000: —

882,423: 13.

Hos Fångvårdsstyrelsen........

„ Marinförvaltningen........

„ Myntverket ....................

„ Generalpoststyrelsen ... .

„ Domänstyrelsen..............

„ Diverse personer m. fl.

56,505,539:12. 106

19,411,483: 26.

179,937: 20.

334: 52.

209,159: 34.

345,000: —

5,468: 44.

2,453,328: 24. 22,604,711:-— 79

Summa 185

531,711:15.

,110,250: 12.
,641,961: 27.

— 255 —

Dessutom har i särskilda till Kammarrätten ingifna räkningar redovisats
för de i nedanstående tabell upptagna anslagsmedel:

Debet.

Kredit.

Behållning Leverering
från från

år 1895. Statskontoret.

Utgifter.

Behållning

till Summa,

år 1897.

Sjunde hufvudtitelns ordinarie
anslag:

Stämpelomkostnader:

Fraktkostnad m. m. 60:92. 900:— 911:46.49:46. 960:92.

Skrifmaterialier och expenser,
ved m. m, „ 171:58. 5,500:— 5,630:80. 40:78. 5,671:58.

Summa 232: 50. 6,400: — 6,542: 26. 90: 24. 6,632: 50.

Här nedan lemnas en särskild redogörelse öfver de unde

			0 e b	e t.
	Ingående						Utgående
J t -■ v	balans för	Uppbörd.	Omföring.	balans för
	tillgångar						skulder
Förenade mötespassevolanskassornas fond..........	• ii 7 272,086 7 8	" 20,337	2 4
Trosspassevolansfonden ..................................	18,043 it	682	81	—		2,760	83
Norrbottens hästjägaresqvadrons fond..................	243,293 38	16,198	62		—	457	47
Yolontärvakansf onden.....................................	206,719	85	11,048	74		—	1,208	05
En per mille fonden .......................................	231,726	14	9,160	88	—		—	—
Palmq vistska fonden till Stockholms befästande ...	413,802	49	16,358	94	—	—	—	—
Fonden för en minstation till skyddande af inloppet
till Gefle ...................................................	22,299	11	881	56		—
Noréenska testamentsfonden..............................	23,321	03	889	24
Militärsällskapets i Stockholm krigsskolestipendie-
fond...................................... ...................	2,234	73	88	35
Baltzar von Plåtens stipendiefond .....................	21,792	70	853	48
Handels- och sjöfartsfonden ..............................	2,973,563	57	212,893	89	—	—	15,210	—
Johnsonska donationsfonden ..............................	190,541	73	6,980	78
Manufakturförlagslånefonden.............................	2,680,038	2 3	105,535	81	—	—	—	—
Fonden för svenska hornboskaps- och farafvelns
förädling ...... ...........................................	133,008	38	4,111	12	—	—	- -	—
Fonden för fiskerinäringens befrämjande ............	103,775	49	2,110	86	—	—	9	81
Undsättningsfonden........................................	956,525	60
Äldre odlingslånefonden....................................	2,917,925	11	555	76	— —	—	- -	—
Nya odlingslånefonden ................ ..................	7,827,796	93	241,973	56	118,992	37	4,542,067	15
Fonden för underhåll af segeldjupet i Hjelmaren m. m.	300,000	—	11,562	95
Drottningholms broars arrendemedels fond ........	—	—	3,600	—	—	—	—	—
Almare Stakets bros arrendemedels fond ..........	51,695	10	3,394	23	- -	—		—
Längmanska donationsfonden ..........................	2,085,759	77	83,301 5 7
Fonden för Karl XII:s monument .....................	19,185	53	758 46
Fonden för anordnande af lokaler för statens
embetsverk i hufvuastaden ...........................	921,286	74	36,373	68			‘
Biskopslöneregleringsfonden ..............................	453,088	20	47,750	65	—	—	5	90
Presterskapets löneregleringsfond .....................	2,472,409	98	381,672	73
Ramsele pastorsboställesskogsförsäljningsmedelsfond	24,078	86	951	91
Elfdals pastorats regleringsfond ........................	617,385	88	39,059	79
Brunskogs församlings aflöningsfond ................	37,610	62	2,649	48
Fryksände pastorats regleringsfond.....................	9,662	29	1,883	42
Ecklesiastika boställenas skogsfond.....................	739,888	86	114,565	26
Bibelkommissionens fond ...............................	1,532	28	60	58
Filénska testamentsfonden ..........................	29,007	87	1,128	85	—	—	- -	—
Grefve Erik Posses donationsfond ..................	31,400	33	1,241	36
Vadstena krigsmanshusfond ..............................	4,712,080	40	180,435	82	273,640	—	- --	—
Invalidhusfonden ............................................	2,684,116	62	104,921	87	60,350	—	10,275	—
Beväringsmanskapets invalid- och pensionsfond ...	1,046,154	39	99,352	18	—	—	236	—
Westzynthii testamentsfond ..............................	60,253	21	3,596	21
Djurgardsfonden .............................................	571,754	92	21,743	26
Jemtländska renbetesfjellens skogsfond ..............	309,749	74	9,610	65
F. d. Allmänna döfstuminstitutets donationsmedels
fond .........................................................	607,196	44	14,154	68	—	—	337,536	82
Arbetareförsäkringsfonden................................	—	—	44,540	—	1,400,000	—	—	—
Summa	37,023,792	48	1,858,971)13	1,852,982	87)4,909,767	03

Summa.

292,424!92
21,486 79

259,949 3 7

218,976 « 4
240,887|02
430,161 i

23,180

24,210

2,323

22,646

3,201,667

197,522

2,785,574

137,119
105,896
956,525
2,918,480
12,730,830
311,562
3,600
55,089
2,169,061 j 3 4
19,943!"

957,660

500,844

2,854,082

25,030

656,445

40,260

11,545

854,454

1,592

30,136

32,641

5,166,156

2,859,663

1,145,742

63,849

593,498

319,360

958,887

1,444,540

45,645,512

Ingående
balans för
skulder.

13,88lji

15,257 5

9 81

4,392,067 16

10,075 —
42:22

39,167 0 2
383,952 2 7

4,854,452) 14

257

tskontorets förvaltning stälda fonder.

Kredit.

Utgående balans för tillgångar.

		Utgifter.	Omföring.	Kontant	Utlånta		Utestående	Proprie-
						behållning.	medel.		uppbörd.	balans.	förskott.	Jb ordringar.	Summa.
—	_	17,057	06	872	78	16,049 52	244,601	94	6,497	78					7,344	94	274,494	18
— —	—	3,885	41	—		81 48	3,607	84							30	89	3,720	21
—	—	16,000		700	—	5,285 9 9	230,393	02	5,597	66					1,972	70	243,249	37
—	—	39,682	14		—	3,927 oi	173,878	68	1,488	81						—	179,294	50
						5,276 05	233,610	72							2,000	25	240,887	02
						9,421 64	417,167	8 6							3,571	93	430,161	43
—						507 7 2	22,480	47							192	48	23,180	67
—	—	900	—	—	—	510 56	22,606	15							193	56	23,310	27
—						50 88	2,252	91							19	2 9	2,323	08
— —	—	853	2 8	—	—	477 82	21,134	62							180	96	21,792	90
— —	—''	33,143	9 2	—	—	205,924 81	2,819,639	78					8	—	127,693	45	3,153,266	04
— —	—	6,175	95	—	—	672 69	189,542	1 7					—		1,131	70	191,346	56
— —	—	67,129	40	- -	—	153,116 93	2,483,185	15					17	—	82,125	56	2,718,444	64
— _	—	10,894	50	- -	—	18,844 oc	105,207	25	- -	—	- -	_		_	2,173	69	126,225	_
— —						32,361 32	72,072	5 0							1,452! 5 3	105,886	35
— —	—	3,067	27	- -	—	8,099 co	62,935	60							882,423	13	953,458	33
1-358	80		—	118,992	37	---	—	2,597,684	09							200,445	61	2,798,129	70
15,781	85	172,344	43	—	—	128,491 39	6,804,133	32							1,218,011	87	8,150,636	58
- -	—	—	—	—	—	1,549 4 2	308,247	61	—	—	- —	—	- -	—	1,765	92	311,562	95
- -	—	—	—	—	—	3,600	—	—	—	—	—	—	—	—	—	- -	—	3,600	—
- -	-	211	42	- -	—	3,587,86	50,854	62	- -	—	- -	—	- -	—	435	43	54,877	91
- -	—	3,796	5 6	—	—	10,028	43	2,130,674	55							24,561	80	2,165,264	78
—						43''5	8 2	19,341	56							165	61	19,943	99
—						2,322	08	945,595	48							9,742	86	957,660	4 2
- -	—	44,118	3 6		—	9,591	74	424,699	27	18,798	96	---		- -	—	3,636	4 2	456,726	3 9
1,441	5 8	223,446	8 5	—	—	132,302	1 8	2,412,722	69	01,880	9 6	1,623105	- -	—	20,658	SO	2,629,194	28
- -						548	2 4	24,274	6 8							207	85	25,030!7 7
- -	—	19,659	70	—	—	28,782	97	602,841	27							5,101	73	636,785	97
- -	—	1,200	—	—	—	2,024	2 5	36,721	4 3	—	—	—	—	—	—	314	42	39,060	1 0
- -						252	88	11,196	96							95	87	11,545	71
- -	—	35,152	8 3	—	__	98,409	SO	685,026	08							35,865	41	819,301	2 9
- -						34	89	1,544	75							13	2 2	1,592	8 6
- -	—	800	—	—	—	642	55	28,450	57							243	60	29,336	72
- -	—	- -	—	—	—	714	93	31,655	7 2	- -	—	- -	—	- -	—	271	04	32,641	6 9
- -	—	518,124	2 1	—	—	206,190	1 9	" 4,402,392 17	1,729	5 2	16	50	- -	—	37,694	63	4,648,032	01
- -	—	94,008	7 5	30,000	—	82,487	—	2,620,653 8 7	—	—	- -	—	- -	—	22,438	87	2,725,579	7 4
- -	—	1,050	—	—	—	48,389	66	1,085,505 48	—	—	1,400	75	- -	—	9,294	4 6	1,144,650 35
- -	—	2,340	—	—		1,347	21	59,651 45	—	—	- -	—	- -	—	510	76	61,509	42
- -	—	21,754	9 2					550,0001	—	—	—	—	—	- -	—	21,743	26	571,743	2 6
- -	—	50,558	1 9	— -	—	18,589	0 6	158,808 io	50,817	74					1,300	2 8	229,635	18
- -	—	15,785	35	_ _	_	47,630	3 0	506,333 48	- -			_	_ _	_	5,180	69	559,150	32
—	— \|	--1	—	--1	—	28,040	— 1	1,416,500,		--I	—	—		—		--1	—	1,444,540
18,582	2 81 1,403,140\|öo\| 150,565j	u,\|	1,316,610	u\|	35,019,885\|8l\|	140,81714 81	3,101	2 0	251 —	2,732,333 0 7	39,218,772	94

Jiev. 1kr. ang. Statsverket för är 1806. 33

258

§ 2.

Angående statsverkets inkomster under år 1896 hafva Revisorer

Ordinär

						Kavalleri		Aferifter för
				Kyrko-		regemente-	persedel-		Trosspass(		Tillfälliga	Soldat-
		Grundskatt.		nas häst-	underhållet	volans-		ro tevakans-	vakans-
				tionde.		vakans-		vid rusthålls-	afgift.		utgifter.		afgift.
						spanm ål.	iufantenet
Statskontoret.............		78	__	i		_ _		_ _				*)700	—	—
Öfverståtkållareembetet		39	29	— i
Kongl. Makts Befallningshafvande i
Stockholms	län ............	116,331	12	— —		1,219	2 2	100		1,116	25	5,233	70	203
Upsala	d:o ............	129,040150''	—			—	—		1,325	25	7,392	0 5	1,128
Södermanlands	d:o ............	115,079 is	—		10,0931	90	2,040		602	87	9,731	62	1,842
Östergötlands	d:o ............	185,802127	—		83,723!	0 5	15,600	—	4,015	59	10,210	24	5,760
Jönköpings	d:o ............	86,871 Uo	—	—	35,98215 2	6,580	—	2,421	58	7,420	20	3,842
Kronobergs	d:o ...........	82,679 15	—	—	8,42168	1,640	—	795	—	4,571	99	1,216
Kalmar	d:o ...........	93,919 49	— —	—	7.713 70	1,400	—	892	08	4,518	39	719
Gotlands	d:o ............	62,266 60									180	34	—
Blekinge	d:o ...........	7,275! 6 7	3,927	62							709	3 2	—
Kristianstads	d:o ............	33730	59	66,976	5 G	—	—	- -		2,517	14	33,877	38	117
Malmöhus	d:o ...........	49,555	0 7	117,448	7 2	— -	—	—	_	2,778	74	40,676	1 5	62
Hallands	d:o ...........	50,978 2i	15,970	40							2,749	01	- -
Göteborgs och Bohus d:o ............	31,596 po	3,463	no	77	2 9	—	—		—	2,970	74	161
Elfsborgs	d:o ...........	109,646 18	—	—	18,517	36	3,480	—	772	50	11,443	52	2,364
Skaraborgs	d:o ..........	98,651	79	—	—	65,243	38	13,460	—	3,533	7 5	10,220	33	2,825
Vermlands	d:o ..........	72,981 45									2,472	3 4	8,512
Örebro	d:o ...........	82,325 24	- -	—	- -	—	—	—	1,605	50	1,440	64	17,103
Vestmanlands	d:o ...........	133,442 os	_	—	33,484	08	r; 5,920	—	1,871	5 0	11,373	35	1,852
Kopparbergs	d:o ............	94,340	3 4	—	—	—	—	—	—	—	—	10,115	—	1,089
Geileborgs	dm ............	91,915	3 8							23	75	8,484	7 2	8,661
Vesternorrlands	d:o ..........	73,486	91
Jemtlands	d:o ...........	17,154	9 4									12,521	2 0	990
Vesterbottens	d:o ............	33,060 oi									1,993	31	3,025
Norrbottens	d:o ...........	30,488	23	—								1,279	50	—
[Fångvårdsstyrelsen ...		—	_	—									—	---
Utrikesdepartementet		—	—	—	—	—	—	—		—	—	- -	—	- -
Arméförvaltningen......
Marinförvaltningen ...		—						- -
Lotsstyrelsen ............		---		—	—	—		---	—	—	—	- —		- -
] Statistiska centralbyrån .................
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.....						\|-
1 Stuteriöfverstyrelsen och stuterierna..
Myntverket...............		—		—		—		—	~	—		- -	—	- -
Kontrollverket .........		—		- -		- -		- -		- -		- -		---

79
9 7
43
8 3

1 1

Öfverintendentsembetet ................

Generalpoststyrelsen......................

Telegrafstyrelsen ...........................

Generaltullstyrelsen .......................

Domänstyrelsen .......................

Karolinska mediko-kirurgiska institutet

Medicinalstyrelsen.......................

Veterinärinstitutet .......................

Summa| 1,882,735|7 0| 207,787|30| 264,476jisj

50,220[—| 24,271 |oo[ 202,285 o4

61,481 49

'') Omföring från Norrbottens hästjägaresqvadrons fond.

— 259 -•

elat meddela följande, från rikshufvudboken hemtade tabeller.

nkomster.

Båtsmans- vakans-	Arrende-	Mantals	-	Botes-		Kontroll- stämpel-	Fyr- och	Telegraf-	Skogs-	Extra		Summa.
afgift.	medel.	penningar.	medel.	medel.		båkmedel.	medel.	medel.	uppbörd.
1	**)872 7 8		L	60,218	51									1 57,844115	119,713	44
17,480 —		43,917	60												61,436	89
17,387 21	132,18212	26,265	''40	5,756	48									894 16	306,688	96
1,613 —	116,869 20	20,045	'' —	5,659	33									305 so	283,378	67
5,924 44	169,083 43	26,000	—	6,815	72									897 is	348,111	02
7,875 45	276,493 9 5	42,589	80	10,155	16									1,165 20	643,391	39
338 —	141,918 61	29,766	40	6,158	40									10,326 6 5	331,626	1 6
160 —	76,930 n	23,272	40	4,515	77									434 si	204,637	07
40,982 2 c	121,715 44	34,226	80	15,914	1 0									2,239:83	324,241	89
9,588 09	15,286''so	9,072	20	2,198	1 0									151	i 0 2	98,743	75
58,559 so	15,631 6 4	19,622*20	6,743	1 1									107j —	112,576 4 6
440 —	227,688 3 9	35,174	—	6,909	8 3									9,659 45	417,090.79
2,076 e;	400,846 19	63,838	80	20,712	1 2									3,548jo6 168 52	701,543 91
18,252 os	49,495 4 7	22,107	20	6,404	63									166,126 12
18,965 se	136,318 99	50,715	40	28,337 2 6									782 so	273,389 53
3,290 —	100,340 3 4	42,834 20	8,757 Us									1,115 46	302,561	57
4401—	280,241 71	37,935''so	8,114''62									1,029156	521,696 26
440 —	37,570 15	39,441	—	8,058j 7 8									1,963 34	171,439] 0 e
480 —	80,162 2 9	29,875	—	7,410:97									4.92llei	225,325'' 04
680 —	96,911 ei	22.856	60	7,781	40				-					2,279	79	318,453:42
400 —	13,494 so	33,247	—	8,435	21									4,306	41	165,427 j» n
5,916 24	9,753 57	34,809,4 0	20,496	51	—	—		—	—	—	—	—	3,173	9 3	183,235 33
17,918 .16	50 —	33,379:8 0	14,123	8 2									301	65	139,260154
45 5 6	10,638 02	16.947	40	8,230	0 1									396	8 3	66,924''07
860 5 5	4,010 —	20,121	80	5,929	45									183	98	69,184	7 0
197 50	2,528 4 3 f --fn	16,188	40	9,076	3 5									2,558		62,317	18
	1			o	26	i é i i 1 l l l Is i i i II	87									, M II 1 if M 1 1 1 _o___	13
__ 1__									1	1,520,223	7 3					1,520,223	7 3
								1,616,038 os						—i	1,616,038	0 5
												1,242,128	1 1 i		—:	4,242,128 11
				6	25			\|					1	1	6	2 5
230,311\|3 71	2,517,033] 7 41	774,249] co \|	292,92118 2 j	40,387\|8 7	1,616,038\|	08:1,520,223]	7 314,242,128\|	‘>1	110,755	9 o 1	14,037,30714 8 j

**) Omföring från Förenade mötcspassevolansfonden.

— 260

Bevil

Summa

ordinarie

inkomster.

Tullmedel. Postmedel.

Statskontoret .............j

Öfverståthällareembetet..
Kongl. Majits Befallnings-|
hafvande i

Stockholms ......... län

Upsala ............... d:o

Södermanlands''...... d:o

Östergötlands ..... d:o;

Jönköpings ......... d:o

Kronobergs ......... d:o

Kalmar .............. d:0

Gotlands ............ d:oj

Blekinge ............ d:o,

Kristianstads ...... d:o

Malmöhus............ d:o

Hallands ............ d:oj

Göteborgs och Bohus d:o

Elfsborgs ......... d:o

Skaraborgs ......... d:o

Vermlands............ d:o

Örebro ............... d:o

Yestmanlands ...... d:o

Kopparbergs......... d:o

Gefleborgs......... d:o

Yesternorrlands .. d:o

Jemtlands............ d:o

Vesterbottens ...... d:o

Norrbottens ......... d:o

Fångvårdsstyrelsen ...

TJ trikesdepartementet
| Arméförvaltningen....

I Marinförvaltningen ....

Lotsstyrelsen .............

I Statistiska centralbyrån
J Yäg- och vattenbyggnad

styrelsen ................

Stuteriöfverstyrelsen och|

stuterierna ...........

Myntverket ...............

Kontrollverket............

Öfverintendentsembetet
j Generalpoststyrelsen ...

j Telegrafstyrelsen.........

[Generaltullstyrelsen ...

| Domänstyrelsen ..........

[ Karolinska mediko-kiru
giska institutet ...
j Medicinalstyrelsen ...

! Veterinärinstitutet...

Bevillningsafgifter
för
särskilda
förmåner
och rättigheter.

Stämpel medel.

119,713 44
61,436 sa

306,688 9 6
283,378 6?
348,111 02
643,391 3 9
331,626 te
204.637 07
324,241 8 9
98,743 7 5
112,576 4 6
417,090 7 9
701.543 9i
166,126 12
273,389 5 3
302,561 5 7
521,696 26
171,439 oe
225,325 04
318,453 4 2
165,427 9 9
183,235 33
139,260 54
66,924 0 7
69,184 7 0
62,317 is

102,371 6 0

39 —
25,723 9 7
17,426 30
49,432 j—

32,289
594
16,077
6,097
2,571
46,100
204.514
17,471
89,136
20,661
22,275
34,181
21,491
30,665
23,504
46,559
43,773
2,365
29,739 o
10,029 so

1,189,264

Bränvins tillverknings skatt.

.84,000 —

Hvitbets socker tillverk ningsafgift.

211,307
98,620
113,295
236,843
149,507
142,864
166,236
35,015
82,315
241,699 7 s|
431,324 oej
95,877; os
460,46615 7
143,803 7i;
113,774; v u
135,959 8 2
148,241 j 7 o i
162,867 n!
128,951 3 5
219,280(2 7
257,632 56;
92,782!—
85,689162
89,424 so

1,359,033 20
277,220 9 0

1,053,285 45
315,642 os
90,402 —

208,90519 5 --J—

133.800—1 343,40419 8
1,711,782 4 2 244,135(75

8,682,715 7 5 1,298,943 24
1,345,663 07 5,839,902 so
16,058 25 — — —

562,754| 5 5
182,188; 6 0
1,464,824(3 4

33, loo! —-

för jordbruksfastighet.

57,370 7
40,159; s
57.294b
92,678[i
53,671 8
38(737(6
67,659(2
19,419 s
29,5471 c

5
9

4
1

24,6001-

40,390 13 --]—--

1,520,223 7 3
1.616,038 05
4,242,128 u

6 25

— [—9,035,371 3 s

2,339,086ji7

81,988
177,046
41,404
46,922

— I— 61,736

— — 89,101

— — 70,087

— !— 63,239

— !— 47,605

— i— 55,752(6

— [- 48,458(4

— — 49,260 3

— — 22,014 j i

— — 32,292jo

--25,218*

umma 14,037,307 4 8 ,339,086 17 9,035,3711831895,091 47 ,233,045 s9 17,. .976)53 7, 26, 83 1,68,

261

a r.

				—		—				—			—	Utgifts
illning af fast egendom samt af inkomst.								anslagen
														enskildt	Bankovinst-
i egendom.							Tilläggs- bevillning.			.•in ..					Summa.
för annan			af kapital	Tillfällig	Summa.	Summa.	uppbörds-	medel.
astighet och frälseränta.	Summa.	och arbete.	uppbörd.							medel.
						\|						1,189,264	! I" ®	713,048 3 7	2,340.000	_	4,362,026	56
267,021	35	267,085 8 5	886,490	26	2,535	62	1,156,111	73	313,014	87	1,655,498	20	3,268	—	—	—		1,720,203	09
25,615	15	82,985 8 9	77,512	30	32	50	160,530	69	42,448	51	1,773,359 so	324 9 5				2,080,373	21
20,339	50	60,499 3 6	86,344	83	2	54	146,846	73	39,371	96	587,783 6 3	45,843 so	—		—	917,005	60
18,596	8 0	75,891:31	88,747	45	—	—	164,638	76	42,908	53	338,269	12	82,796	78	—	—	—	769,176	92
45,654	—	138,332 i o	158,904	0 2	23	63	297,259 152,795	75	79,306	14	1,716.126	76	34,230 8 7	—	—		2,393,749	02
16.981	40	70,653(20	82,142	7 5	—	—	95	40,705	47	690,940	32	263,947 81	—	—	—	1.286,514	29
7,036	—	45,773:68	38,255 3 4	—	—	84,029	02	22,627	60	340,517	47	50,644 28	—	—	—	595,798 8 2
15,103 35	82,762 5 9	69,534 6 3	—	—	152,297	32	41,539	03	585,056	39	70,572 9 6	—	—		979,871	2 4
5,727 ce	25,147 49	25,204(17	1	50	50.353	1 G	13,927	38	582,598	41	912 0 7	—	—		682,254	83
17,005 8 7	46,553! 4 7	76,706''8 8	99	—	123,359	35	31,989	38	2,196,153	68	478 24	—	—	—	2,309,208	38
14,710 15	96,698! 2 9	74,793	2 4	5	—	171,496 53	47,003	87	10,487,959	12	22,465 2 9	—	—		10,927,515	20
87,059	85	264,106 3ä	414,473	78	- -		678,580	13	182,480	29	8,682,464''9 8	10,972 31	—	—		9,394,981	20
11,762	30	53,167(2 2	55,985 2 3	- -	—	109,152	4 5	29.457	88	268,016 03	271 od	—	—		434,414	4 4
113,962	3 0	160,881	70	402,158''c 9	259	12	563,302	51	154,796	62	l,830,456oo	152,594	39	—	—		2,256,440''5 2
17,572	22	79,308	33	101,799 46	—	—	181,107	79	49,372	70	577,134 so	125,035	86	—	—		1,004,731	73
12,607	65	101,708	91	75,540 4 8	- —		177,249	3 9	48.677	02	1,826,800 4 7	141,997	87	—	—		2,490,494! 6 0
18,146	90	88,234	28	98,088	5 9		—	186,322	87	49,381	5 9	405,845 40	588	74	—	—	—	577,873 20
19,088	76	82,328	52	105,515\| 12	19	3 8	187,863	02	49,342	95	440,039] 2 2	14,472 6 7	—	—		679,836 9 3
16,336	15	63,941	17	85,642 i8	—	50	149, sas	85	39,536	30	382,653	21	18,173 70	—	—	—	719,280] 3 3
16,188	05	71,940	71	99,609 8 2	100	50	171,651	03	44,736	3 3	368,843	17	17,242 6 5	—	—	—	551,513''81
35,346	20	83,804	60	194.167	1 1		—	277,971	71	69,234	80	637,646	17	1,473	68	—	—		822,355	18
25,468	27	74,728	6 3	171,949	2 5	127	■—	246,804	88	64,344	47	612,555	36	5,205 8 7	—	—	—	757,021	77!
3,763	80	25,777	9 2	44,300	59	5	so	70,084	31	17,570	62	182,801	93	25.566 o i	—	—		275,292	011
7,008	—	39,300	90	43,899	73	—	—	83,200	63	22.457	36	221,086	66	12,628 7 6	—	—	_	302,900 12
6,747	40	3!,965	40	55,238	88	— -	—	87,204	28	21,576	72	208,235	10	2,406	2 2	—	—		272,958	50;
													—	2.300! i s	—	—	_	2,300	13
													—	16,G80	20	—	—		16,680,20
													—	213,165	96	—	—	—	213.165\|90
—													—	258,578	19	—	—	—	258,578 19 j
													—	2,983	08	—	—	—	2,983	0 8 i
													—	275	96	—	—		275,96]
														50	—	—	_		50	—
													_	160,944	10	_		_	160.944	1 0
														232,105	71	—	—		232,105	71
														259	88	—	—	—	40,650	01
													—	10,459! 17	—	—		10,459	17
																		—	9,035,371	33
																	—	1,520,223	73
												42,339,086	17						43,955,124	22
													—	21,806(4 7	—			4,263,934!	58
-								\|						7,848 6 2	_		_	7,848 6 2
													—	998,793	73	—	—	—	998,799 9 8
						.				i			—	15,756 3 5	—	- ,		15,756 351
,849\| o 7	t ,	8 7 3,613,004!	78\|	3,212\|o9 5,829,797	7 4 1,557,808 3S»\|	90,162,563	85	3,759,171\|49	2,340,000		110,299,042 8 2

— 262

§ 3.

Till upplysning angående de under revisionsåret gjorda afkortningar å statsverkets

						Ordinarie
				Soldat
		Grundskatt.	vakans		Arrendcmedel.
				afgift.
1 Ofverståthållareembetet..
Kong]. Majrts Befallningshafvande i:
Stockholms	län...................................	- -		_ _	_	3,901	95
Upsala	77 .....................................					6,875	3 4
Södermanlands	77 ....................................	26	78	_ _	_	20,320	45
Östergötlands	77 .......................................	16	40	- -	_	11,074	49
Jönköpings	77 .......................................	62	65	_ _		13,122	79
Kronobergs	77 ......................................	- -		28	95	1,941	16
Kalmar	77 .....................................	- -	—	- -	_	3,743	64
Gotlands	55 ...................................	- -	_	_ _	_
Blekinge	v .......................................	- -	_	. . -	_	__
Kristianstads	77 .....................................	- -	—	_ _		25,665	56
Malmöhus	77 .......................................	- -	—	- -	_	27,176	31
Hallands	77 .......................................	---	—	- -	_	3,388	26
Göteborgs och Bohus	77 ......................................	- -	—	_ _	_____	1,524
Elfsborgs	77 .......................................	17	84	- -	_	6,284	84
Skaraborgs	77 ...................................	- -		— ,	__	15,831	57
Yermlands	55 .......................................					600
Örebro	77 ....................... ...............	- -	25	_ _	_	7,404	67
Yestmanlands		284	48	_ _		756	22
Kopparbergs	77 ......................................			_ _	..
Gefleborgs	77 .......................................	88	41	_ _	__	300
Yesternorrlands		66	42	_ _
Jemtlands						87	2 3
Yesterbottens	77 ........................................	_ _	_	___ _		276	7 1
Norrbottens	77 .......................................	17	22
	Summa	580 54	28	95	150,275	19

inkomster få Revisorerne här införa följande från rikshufvudboken hemtade tabell:

inkomster.	Bevillningar.	Summa.
Mantals- penningar.	Bötes- medel.	Bevillnings-afgifter för särskilda för-måner och rättigheter.	Stämpel medel.		Bevillning af fast egendom samt af inkomst.	Tilläggs- bevillning.
15,167	50	— —		336		— —	—	64,760	76	54,864	14	135,128	40
1,127								1,309	56	662	57	7,001	08
798	40							565	78	264	41	8,503	93
877	—	----	—	---	—	- -		1,176	44	592 90	22,993	57
2,319	60	- -	—	---	—	---	—	2,123	3 5	1,076 95	16.610	88
1,754	12	- -		---	—	- -		1,027	70	693	32	16,660	58
1,007	20	- -		- -	—	- -	—	133	95	121	27	3,232	53
3,285	60	---						490	57	337	48	7,857	29
242								105	08	57	18	404	26
3,161						500	—	1,049	2 0	501	36	5,211	56
1,678	—	654	90	- -	—	- -	—	555	32	402	2 2	28,956	—
3,801	20	- -	—	- -	—	- -	—	3,763	12	2,178	56	36,919	1 9
942	20							431	63	242	88	5.004	97
12,090	65	100	—	---	—	- -	—	13,043	2 1	10,587	98	37,345	84
3,570	50	9	—	- -	—	- -	—	! ,04 1	6 9	598	31	11,522	1 8
1,655	40	- -	—	---	—	- -	—	365	03	202	79	18,054	7 9
2,932	40	- -	24	- -	—	- -	—	639	91	360	46	4,533	Öl
1,046	80	---	—	- -	—	- -	—	671	96	354	2 5	9,477	9 3
749	60							483	13	241	25	2,514	68
1,150	60	5	—	- -	—	- -	—	649	55	285	78	2,090j 9 3
2,128	—	- -		- -		—	—	3,704	95	1,644	67	7,866	03
3,333	45							4,038	84	2,063	90	9,502 61
735	68							1.223	45	689	48	2,735	84
821	40							383	63	207	37	1,689	11
1,428	22	—		—	—	— —		1,699	2 9	999	3 8	4,144	11
67,803\| 5 2	• 769	14	1 336	—	500	\|	105,437	Ilo 1	\| 80,230\| 8 G	j 405,961	.3 °

— 264 —

Stämpeluppbörden.

Skrif- stämplar.	Enkla beläggnings- stämplar.	Dubbla beläggnings- stämplar.	Summa.
Debet.
Balans från år 1895 1,207,205: 7 5.	15,844,593:25. 19,907,565:20.	36,959,364: 20.
Leverering från Riks-
banken m. fl....... 439,253: —	3,232,946: 90.	272: 50.	3,672,472: 40.

Summa 1,040,458:75. 19,077,540:15. 19,907,837:70. 40,031,836:60.

Kredit.

Leverering till länen
och försälj nings -

männen.................. 567,325:— 1,838,884:80. 2,930,448:30. 5,336,658:10.

Afskrifning ............... 1,078: — 3,129:45. 1,589:20. 5,796:65.

Balans till år 1897 1,078,055:75. 17,235,525:90. 16,975,800:20. 35,289,381:85.

Summa 1,646,458:75. 19,077,540:15. 19,907,837:70. 40,631,836:60.

— 265 —

Myntverket.

Debet.

Balans från år 1895:

Tillgångar............................................................................................. 575,060: 54.

Uppbörd:

Stockprof:

Åf guld............................................ 20: 0 9.

„ silfver......................................... 1: 35.

Vinst å utmyntning af silfver ......... 197,795: 6 6.

Dito å dito af brons........................... 24,916: 6 6.

Dito å försäljning af silfver ............ 342: 2 7.

Dito å smältning af guld................. 2: 55.

Dito å nedsmältning af förbrukade

kopparinventarier ........................... 18: 6 0.

Dito å tillverkning af medaljer ...... 8,808: 53.

Försälj ningsmedel för en förbrukad ångpanna......

Af Sjunde hufvudtitelns anslag till Mynt- och
Kontrollverken:

Aflöning för Myntverket............... 12,200: —

Af Sjunde hufvudtitelns anslag till

ålderstillägg ................................... 1,600: —

21: 44.

231,884: 27.
200: —

13,800: — 245,905: 7 1.
Summa 820,966: 2 5.

Kredit.

Utgifter:

Förlust af metall vid silfvermyntning 352: 2 9.

Dito af dito vid bronsmyntning ...... 121: 16^

Transport 473: 4 5.

Rev. Ber. ang. Statsverket för år 1896.

266 —

Transport 473: 4 5.

Förlust af metall vid medaljtillverkning 47: 94.

Aflemnade stockprof och profpenningar af silfver
Förlust å invexladt nött och skadadt silfver mynt.

................................................. 1,736:53.

Dito å invexladt nött och skadadt

bronsmynt ....................................... 1,734: 6 8.

Dito genom prisfall å silfver ............ 217: 24.

Dito genom dito å tenn och aluminium.
.................................................. 9: 26.

Dito genom afskrifning å värdet af äldre deglar
Omkostnader:

För reparationer .............................. 1,534: 41.

,, utvexling af silfvermynt....... 12,871: 74.

„ dito af bronsmynt ................. 401: 9 7.

„ återsändning till Danmark och
Norge af här utsorteradt silfvermynt
............................................ 3,556: 84.

Aflöning till Myntverkets tjensteman........................

Leverering till Statskontoret:

Af behållningen för år 1895 .............................

52l: 39.
5: 06.

3,471: 21.

226: 50.
331: 48.

18,364: 96.
13,800: —

27,000: —

63,720: 60.

Balans till är 1897:

Tillgångar:

Kontant behållning ........................ 91,787: 19.

Behållning i Riksbanken............... 320,788:52. 412 575:71.

Behållning af metaller:

Guld...''........................:................. 35,770:21.

Silfver ........................................ 145,838: 71.

Koppar, brons m. m............... 10,573: 74. 192,182: 66.

Bränsle och deglar .............................................. 4,400: 9 7.

Inventariers värde............................................... 75,000: —

Fastigheters värde................................................ 73,086: 31. 757,245: 65.

Summa 820,966: 2 5.

— 267 -

Kontrollverket.

Stockholm. Landsorten.

Summa.

Tillgångar:

Fordringar

Debet.

Balans från år 18.95:

2:28. 2:28.

Kontrollstämpelmedel:

Enkel afgift..................

Dubbel afgift..............

Extra proberingsafgift

Bötesmedel........................

Försälj ningsmedel............

Uppbörd:

.......... 17,633:59. 19,722:29. 37,355:88.

34: 41. 20: 78. 55: 19.

"......... 2,976:80.--- 2,976:80.

_ — — 2: 26. 2: 26.

........... 259: 8 8.--- 259: 88.

Säger 20,904: 68. 19,745: 33. 40,650: oi.

Skulder:

öfverleverering

Balans till år 1897:

_____ 69:40. 69:40.

Summa 20,904:68. 19,817: oi. 40,721:69.

Kredit.

Balans från är 1895:

Skulder:

Öfverleverering..........................................

Arvoden ..................................

Postporto och justering .......

Leverering till Statskontoret
Dito till landtränterierna ..

Utgifter:

— — — -6,575: 52. 6,575: 52.

___ 31:46. 31:46.

.......... 20,904: 68. 2: 26. 20,906: 94.

--— 13.139: 42. 13,139: 42.

Säger 20,904: 68. 19,748: 66. 40,653: 34.

Balans till år 1897:

Tillgångar:

Fordringar ............................................ — _96, 96~

Summa 20,904: 68. 19,817: Öl. 40,721: 69.

— 268 —

För revisionsåret har Kontrollverket i särskilda räkningar jemväl redovisat
för de till detsamma anvisade aflönings- och expensmedel, hvaröfver
sammandrag här nedan meddelas:

Debet.

Kredit.

Behållning Leverering

irån från Uppbörd,

år 1895. Statskontoret.

Behållning

Utgifter. till Summa,
år 1897.

Sjunde hufvudtitelns
ordinarie
anslag:

Mynt- och Kontrollverken:

Aflöning för

Kontrollverket — — 8,100:--- 8,100:___

Omkostnader
för Kontroll verket.

......... 62:15. 5,100:--- 5,109:51.52:64.

Uppburna porto medel.

.... .......i; 35, i, 35.--

Summa 62:15. 18,200:— 1:35. 13,210:86. 52:64.

8,100: —

5,162: 15.
1: 35.

13,263: so.

269 —

Kammarrätten.

För revisionsåret har af aktuarien och registrera i Kammarrätten i särskilda
räkningar lemnats redovisning för de anslagsmedel, som finnas sammanförda i nedanstående
tabell:

Debet.

Kredit.

Behållning Leverering

från från

år 1895. Statskontoret.

Behållning

Utgift. till Summa,

år 1897.

Sjunde hufvudtitelns ordinarie
anslag:

Kammarrätten:

Aflöning, arvoden åt extra
biträden, renskritning

m. m............................... — —

Alderstillägg..................... — —

Postafgifter för tjenstebref
och dylika försändelser — —
Skrifmaterialier och expenser,
ved m. m..... 179: 5 5.

Extra utgifter:

Ersättning åt föredragande
i anmärkningsmål
och till kontors förmän.

.......................... — —

Arvode till adjungerade
ledamöter och amanuenser
............................. ...

Till flitpenningar åt e. o.
tjensteman m. m....... — —

Summa 179: 5 5.

169,150: —
23,416: 67.

602: 4 5.

4,500: —

1,050: —

1,866: 66.

169,150: —
23,416: 67.

602: 4 5.

4,518: 43.

1,050: —

1,866: 66.

300: — 300: —

200,885:78. 200,904:21.

-- 169,150: —

-- 23,416: 67.

-- 602: 45.

161:12. 4,679:55.

-- 1,050: —

-- 1,866: 66.

-- 300; —

161: 12. 201,065: 33.

Kammarrättens aktoratsräkning.

Debet. Balans från år 1895 Uppbörd ..................	Advokat- fiskals- kontoret.	Revisions-afdelningens l:a kontor.	Revisions-afdelningens 2: a kontor.	Revisions-afdelningens 3:e kontor.	Summa.
159,902 15,248	93 42	3,344 12,869	27 28	4,286 5,983	21 61	1,141 8,946	43 04	168,674 43,047	84 35
Samma	175,151	35	16,213	55	10,269	82	10,087	47	211,722	19
Kredit.
Aiskrifning ............	- -	—	1,430	85	_ _	_	4,311	58	5,742	43
Leverering...............	9,818	49	13,106	32	6,969	89	1,755	78	31,650	48
Balans till år 1897	165,382	86	1,676	38	3,299	93	4,020	11	174,329	28
Summa	175,151	35	16,213	55	10,269	82	10,087	47	211,722	19

— 271 —

Öfverintendentsembetet.

Debet.

Balans från år 1895:

Tillgångar

77,049: io.

Uppbörd:

Ordinarie anslag:

Sjunde hufvudtiteln:

Öfverintendentsembetet............... 35,350: —

Ålderstillägg .............................. 1,500: —

Byggnader och reparationer...... 200,000: —

Skrifmaterialier och expenser,

ved m. m. ............................ 2,500: —

Postafgifter för tjenstebref och

dylika försändelser ............... 117: 90. 239,467: 90.

Extra ordinarie anslag:

Sjunde hufvudtiteln:

Till uppförande afnytt landsstats hus

i Luleå ...........................

Åttonde hufvudtiteln:

För tillbyggnad af och förändringar
inom Gymnastiska centralinstitutets
lokaler äfvensom för
anskaffande af behöflig ny

materiel....................................

Till ny byggnad för Tekniska
högskolans kemiska och mineralogiska
afdelningar och
densammas inredning och utrustning.
.................................. 100,000: — 185,750: —

Transport 425,217: 90. 77,049: 10.

45,750: —

40,000: —

272 —

Transport 425,217: 90. 77,049: 10.

Förskott:

För vissa förändrings- och reparationsarbeten
inom Svea Hofrätts embetslokaler, jemlikt

Kongl. bref V7 1896 .....................................8,388:— 433,605:90.

Summa 510,655: —

Kredit.

Utgifter:

Aflöning ........................ ...................... 35,350: —

Ålderstillägg ....................................... 1,500: —

Byggnader och reparationer......................................

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m.............

Postafgifter för tjenstebref m. fl. försändelser

Ny länsresidensbyggnad i Umeå.............................

Restaurering af Vadstena klosterkyrka ..................

Nytt landsstatshus i Mariestad .................................

Tillbyggnad m. m. inom Gymnastiska centralinstitutets
hus ......................................................

Nytt landsstatshus i Luleå .......................................

% byggnad för Tekniska högskolans kemiska

m. fl. afdelningar..................................................

Anvisade medel till förändringsarbeten inom Svea
Hofrätts lokal ..........................................

36,850: —
186,096: 95.
2,588: 2 9.
117: 90.
685: 4 3.
1,088: 35.
58,561: 48.

40,365: 35.
35,618: 45.

42,435: 96.

8,388: —

412,796: 16.

Balans till år 1897:

Tillgångar:

Kontant behållning ................................................ 73,309: 25.

Förskott.................................................................... 24,549:''59! 97,858:84

Summa 510,655: —

- 273

§ 1.

Med anledning af en utaf Kongl. Maj:t gjord framställning beviljade
1896 års Riksdag för yttre restaurering af Örebro slott enligt uppgjorda
ritningar ett extra anslag af 44,000 kronor att utgå under tio år, under
vilkor dels att enahanda belopp blefve för berörda ändamål på enskild väg
anskaffadt, dels ock att någon utbetalning icke finge ega rum, förrän styrkt
blifvit, att fullt tillräckliga medel funnes att tillgå för arbetets fullständiga
fullbordande. Åt detta anslag har Riksdagen för hvart af åren 1897 och
1898 anvisat en tiondedel eller 4,400 kronor, dock att för året högre belopp
af statsmedel icke finge utgå, än som motsvarades af från enskilde under
samma år influtna medel.

Revisorerne, som besökt Örebro slott, funno, att restaurationsarbetet
pågick; och syntes detsamma utföras med hänsynsfull omsorg.

I sammanhang härmed hafva Revisorerne velat omförmäla, hurusom
inom slottsbyggnaden, förutom de lägenheter, som användas till bostad för
landshöfdingen, till embetsrum för länsstyrelsen, länsmuseum och till förvaring
af Lifregementets till fot arkiv, funnos synnerligen rymliga lokaler, lämpliga
till förvaring af arkivalier eller användbara för andra allmänna ändamål.

§ 2.

Vid det besök, Revisorerne enligt hvad ofvan meddelats gjort i Karlstad,
ådrog det sig Revisorernes uppmärksamhet, att landshöfdingen i länet
icke bebodde den i kronans hus i residensstaden till landshöfdingeboställe
anordnade våning, utan tagit sin bostad å en strax invid staden belägen
egendom.

Oafsedt att, då statsverket anvisar bostadslägenheter åt rikets landshöfdingar,
det väl också dermed afsetts, att de skola af vederbörande bebos,
har anförda förhållande synts Revisorerne anmärkningsvärdt med afseende
derpå, att ifrågavarande bostadslägenhet genom att en följd af år stå obebodd
svårligen kan undgå att taga skada.

Rev. Ber. ang. Statsverket för år 1896.

- 274 -

Riddarhol in skyrkan.

Debet

Balans från år 1895:

Tillgångar:

Kontant behållning............................................................................. 386: 86.

Uppbörd:

Från öfverintendentsembetet ............................................... 255: —

Intressernedel ............................................................................. 5: 03.

För sju serafimerringningar..................................................... 31:50. 291:53.

Summa 678: 39.

Kredit.

Utgifter:

För vård och tillsyn af effekter ............................................. 180: —

„ tornurets uppdragning ................................................ 75: — 255:_

Behållning till år 1897:

Tillgångar:

Kontant behållning.......................................................................... 423:39.

Summa 678: 39.

— 275 —

Postverket.

Debet.

Balans frän år 1895:

Tillgångar...

4,345,962: 14.

Uppbörd:

Influtna medel för försålda frankotecken m. m......... 8,405,830: 9 9.

Postbefordringsafgifter för tidningar och tidskrifter...... 379,793:20.

Fraktmedel och passagerareafgifter af postverkets ångfartyg.
............................................................................... 9,695:9 0.

Uppburna afgifter för med lösen belagda försändelser 210,537: 52.

Fackafgifter........................................................................... 1,401: 3 3.

Registreringsafgifter .......................................................... 6,337: 9 5.

Extra ordinarie uppbörd ................................................... 14,997: 5 9.

Bötesmedel ......................................................................... 1,761: 6 6.

Anmärkningsmedel................................................... 1,903:87.

Medel, funna i öppnade obeställbara försändelser......... 978: 34.

Återvunna medel till gäldande af utbetalad ersättning

för bortkomna eller skadade värdeförsändelser......... 2,132: 9 8.

9,035,371: 33.

Balans till år 1897:

Skulder:

öfverlevereringar ..........................................................

Innestående tidningsmedel för år 1897 .....................

Dito postbefordrings- och prenumerationsafgifter för

år 1896 ..................................................................

Dito postanvisnings- och postförskottsmedel...............

Oförutsedda utgifter (reserverade medel)....................

Sveriges Riksbank (å folioräkning N:o 2)..................

Stockholms enskilda bank ............................................

Till åtskilliga utländska postverk................................

44,511: 20.
1,098,856: 26.

4,016: 63.
891,056: 53.
1,226: —
12,000: —
6,700: —
470,269: 58.

2,528,636: 20.

Summa 15,909,969: 67.

276

Kredit.

Balans från år 1895:

Skulder ...................................................................................................... 2,314,774: 06.

Utgifter:

Postverkets utgiftsstat
för år 1896 anvisar:

3,090,100

2,400

593
85,225
4,777,000

7,955,318:

Aflöningsstaten ................................. 3,131,167:92.

Ofvergångsstaten ............................. 2,400: —

Indragningsstaten ............................ —__

Pensionsstaten .................................... 77,479: 8 6.

Omkostnadsstaten :

Uppbörda- och förnär
kespro vision ... 366,387: 4 2.

Förhyrande af poatlägenheter
samt
posthusens underhåll
m. m............. 151,116: 99.

Expensutgifter ..... 406,787: 8 5.

Rese- och traktaraentsersättningar
934,798: 5 3.

Postbetjentes beklädnad
och beväring
................. 66,443: 06.

Inköp och underhåll
af inventarier 99,782: 78.

Postföri ngskostnad
å jernväg ........... 1,616,447: 2 8.

D:o å landsväg och
inom postanstalternas
områden
samt till landtbrefbäring.
.......... 673,737:19.

D:o sjöledes............ 173,795:39.

Godtgörelse till
främmande postverk
.......... 4,585:4 3.

Transport 4,493,881: 92. 3,211,047:78. 2,314,774:06.

— 277

Transport 4,493,881: 92. 3,211,047:78. 2,314,774:06.

Postverkets utgiftsstat
för år 1896 anvisar:

T:pt 7,955,318: — Ornkostnadsstaten:

För tillverkning af
frankoteckenm.m. 96,023: 31.

Diverse utgifter..... 33,892: 05. 4,623,797: 2 8.

135,000: — Oförutsedda utgifter........................... 113,958: 48.

64,682: — Afkortningar och restitutioner m. in. 67,990: 45. 8,016,793: 9 9.

S:a 8,155,000: —

Leverering till Statskontoret..................................... 192,900: —

Balans till år 1897:

Tillgångar:

Kontant behållning

Förskott....................

Anmärkta poster ...

Propriebalans ........

Fordringar.............

3,195,110: oi.

895,467: 23.

2,238: 86.

21,711: 99.

1,270,973: 53. 5,385,501: 62.

Summa 15,909,969: 67.

— 278 —

Postsparbanken.

Debet.

Balans från år 1895:

Tillgångar ..................................................................................... 39,434,626: 6 6.

Inkomster:

Räntemedel ........................................................ 1,709,883:41.

Obligationsvinst.................................................. 3,456: 04.

Preskriberade medel......................................... 11,248:61. 1,724,588:06.

Balans till år 1897:

Skulder:

Ofverlevereringar...................................... 673:13.

Till delegarne:

Kapital....................... 48,243,222: 24.

Ränta........................... 1,490,587: 35. 49,733,809: so.

Till postverket .................... ........................ 804,665:63.

Deponerade medel ...................................... 7,511: 4 8.

Reserverade medel...................................... 274:67.

Oförsålda och utelöpande sparmärken och

sParkort..................................................... 149,813: io. 50,696,747: ep.

Summa 91,855,962: 32.

Kredit.

Balans från år 1895:

Skulder........................................................................................... 39,605,460: 3 5.

Transport 39,605,460: 3 5.

— 279 -

Transport 39,605,460: 35.

Utgifter:

Aflöning till styrelsen samt personalen å

Postsparbanksbyrån ............... 96,368: 9 4.

Ersättning till posttjeustemän för
bestridande af postsparbanks göromål.

...................................... 31,070: 7 2.

Omkostnader:

Expensutgifter......................... 17,479: 6 4.

Diverse utgifter........................ 10,740: 0 9.

Rese-och traktamentsersättning 49: 6 0.

Räntemedel godtgjorda delegarne....................

Afkortningar.........................................................

127,439: 66.

28,269: 33.
1,522,553: 06.
6,375: 38.

1,684,637: 43.

Balans till år 1897:

Kontant behållning:

I hufvud kassan och vid postanstalterna.
......................... 658,895:54.

I Riksbanken å upp- och

afskrifningsräkning............ 466,315: 08. 1,125,210:62.

Förskott till ersättande af Arméförvaltningen.
........................ 4,433:06.

Dito till ersättande af motboks egare

.................................... 29: 17. 4,462: 2 3.

Anmärkta poster ............................................ 2,205: 51.

Fnrdringar:

Räntebärande obligationer å nominelt kr.

40,617,291: 13, bokförda
till .................... 40,945,998: 4 3.

Upplupna, ej förfallna

obligationsräntor......... 255,497:54.

Oförsålda sparmärken och

sparkort ...................... 94,273: 4o.

Utlemnade kommunallån 8,075,117: 26.

Obetalade låneräntor.......63,099: 55. 49,433,986:18. 50,565,864:54.

Summa 91,855,962: 32.

— 280 —

§ 1.

Under år 1896 verkstäldes i Postsparbanken 500,157 insättningar å
tillhopa 20,021,165 kronor och uttogos 10,275,740 kronor 27 öre i 126,297
poster.

Delegarnes sammanlagda behållning med tillägg af upplupna räntor
uppgick den 31 December 1896 till 49,733,809 kronor 59 öre, hvilket
motsvarar 110 kronor 6 öre på hvarje motbok och 10,021 kronor 79 öre
på hvarje tusental af rikets folkmängd.

Antalet utelöpande motböcker utgjorde vid årets utgång 451,872 st.,
hvilket motsvarar 91 motböcker för 1,000 invånare.

Postsparbankskontorens antal uppgick vid samma tid till 2,312.

De af Postsparbanken förvaltade medlen voro vid 1896 års utgång
placerade dels i obligationer, utfärdade af svenska staten, Sveriges allmänna
hypoteksbank eller kommuner inom landet, till bokfördt värde af 40,945,998
kronor 43 öre, dels ock i direkta lån till kommuner i riket till ett sammanlagdt
kapitalbelopp af 8,075,117 kronor 26 öre.

Medelräntan å samtliga de för Postsparbanken inköpta obligationer
utgör 3,8 7 8 procent och å kommunlånen 4,02 7 procent. Medelräntan i sin
helhet belöper sig till 3,9 07 procent.

Omkostnaderna för år 1896 uppgingo till

för aflöningar ....................................... kronor 127,439: 6 6

„ expenser, resor m. m................... „ 28,269: 3 3

Summa kronor 155,708: 9 9,
eller 0.32 procent af bokförda kapitalet.

Skilnaden emellan det bokförda och det nominela värdet å Postsparbankens
obligationer utgjorde 328,707 kronor 30 öre.

Under år 1897 nedsattes den insättande godtgjorda räntan från 3.6
procent till 3.3 procent.

— 281 -

Telegrafverket.

l:o) Telegrafmedel.
Debet.

Tillgångar

Balans frän år 1895:

595,193: 02.

Uppbörd:

Behållen portoinkomst.............................. ..........

Registrering af telegramadresser........................

Ånmärkningsmedel...............................................

Bidrag till telegrafstationers underhåll ............

Hyresbidrag till åtskilliga stationslokaler.........

Försålda effekter...................................................

Ersättning för begagnande af telegrafverkets

stolpar ...............................................................

Telegrafverkets fastighet i Haparanda ...........

Dito dito i Malmö................................................

Dito dito i Varekil .............................................

Räntemedel...........................................................

Från telefonmedlen öfverförda..........................

Diverse inkomster ...............................................

1,482,511: 43.

19,545: —

242: 2 G.

7,649: 49.

4,912: 50.

2,801: 61.

980: —

312: 19.

946: 23.

160: —

158: 52.

1,000: —

__4: 5 0. 1,521,223:73.

Balans till år 1897:

Skulder:

Till utländska telegrafförvaltningar in. m. ............................ 329,405: 05.

Summa 2,445,821: so.

Rev. Ber. ang. Statsverket för är 1896.

— 282

Kredit.

Balans från är 1895:
Skulder ...................................................................

361,061: 87.

U tgifter:

Ordinarie aflöning ................................................ 695,782: 31.

Extra aflöning m. in.......................................... 105,344: 91.

Telegrambäring och uppassning ....................... 112,101: 08.

Arvode för telegramkontrollering .................... 3,000: —

Telegrafverkets undervisningsanstalt................. 7,874: 3 9.

Pensionsväsendet:

Pensioner och understöd enligt särskilda

Kongl. bref .......................... 3,220: —

Bidrag till pensionsinrättningen 74,125: 57.

Dito till enke- och pupillkassan 5,000: —

Fyllnadspensioner........................ 35,337:50. 1 17 683:07.

Inventariers underhåll................... 5,589: 50.

Liniernas besigtning och underhåll .................. 126,385: 05.

Rese- och traktamentskostnad .......................... 9,216: n.

Batteriförnödenheter ............................................. 1,772: o2.

Böcker, kartor, tryckningskostnader, blanketter

m. m.................................................................. 22,991: 67.

Skrifmaterialier...................................................... 7,423:06.

Hyror ..................................................................... 19,637: 31.

Bränsle ................................................................ 15,666: 7 2.

Lyshållning......................................................... 26,093: l o.

Postporto ............................................................... 8,504: 93.

Frakt- och transportkostnad .............................. 2,935: 7o.

Inköp af inventarier............................................. 27,197: 2 8.

Sveriges andel i kostnaden för den internatio nela

telegrafbyrån i Bern ............................. 1,256: 2 8.

Anmärkningsprovision.......................................... 50: 2 2.

Telegrafverkets fastighet i Göteborg ............. 514: 6 7.

Dito dito i Sundsvall ......................................... 1,469: 7 2.

Transport 1,318,489:10. 361,061:87.

— 283 —

Transport 1,318,489:10. 361,061:87.

Ny telegrafkabel mellan Skåne och Seland ... 20,791:45.

Ny magasinsbyggnad å Södermalm .................. 11,238: 5 0.

Flyttning inom jernväg af linien Norrköping

—Söderköping................................................... 3,551:38.

Ny ledning mellan Nora och Bofors ............... 1,226: 08.

Ny stolplinie mellan Bräcke och Bispgården 14,654: Öl.

Ny ledning mellan Stockholm och Södertelje 1,107: 04.

Impregneringsarbeten ........................................ 50,000:

Diverse utgifter.................................................... 20,536: 05. 1,441,593: 61.

Balans till är 1897:

Tillgångar:

Kontant behållning........................................ 66,290: 6 3.

Fordringar:

För telefonväsendet............... 263,1 14:42.

I öfrig! ................................. 313,761: 27. 576,875: 69. 643,166: 32.

Summa 2,445,821: 80.

2:o) Telefonmedel.
Debet.

Balans från år 1895:
Fordringar.................................................................

215,205: 32.

Uppbörd:

Ersättningsbelopp för anläggningsarbeten ....

Abonnementsafgifter.........................................

Betalda telefonsamtal ..................................

Saratrafiksafgifter.............................................

Anmärkningsmedel .........................................

Försålda effekter...............................................

Räntemedei ......................................................

Diverse inkomster ...........................................

187,323: so.

1,584,749: 36.

704,955: 27.

56,580: 09.

1,387: 78.

14,115: 71.

1,461:41. .

176: 17. 2,550,749: 59.
Transport 2,765,954: 91.

— 284 —

Transport 2,765,954: 91.

Balans till år 1897:

Skulder:

Till Statskontoret........................................... 755,000: —

„ Riksgäldskontoret .................................... 4,462,500: —

Summa

Kredit.

Balans från dr 1895:

Skulder.............................................................

Utgifter:

Anläggningskostnader:

Inköp af telefonnät ............ 33,335: —

I öfrigt.................................. 1,598,957: 93.

Drift- och underhållskostnader:

Aflöning................................. 412,317:46.

Till telegrafmedlen öfverförda 1,000: —

Ofriga omkostnader ........... 623,814: 14.

Samtrafiksafgifter................................................

Räntemedel:

Till Statskontoret ............. 32,713: 33.

„ Riksgäldskontoret ......... 164,104: 17.

1,632,292: 93.

1,037,131: 60.
42,803: 2 5.

196,817: 50.

Fordran:

Af telegrafmedlen ....

Balans till år 1897:

Summa

5,21 7,500: —
7,983,454: 91.

4,865,000: —

2,909,045: 28.

209,409: 6 3.
7,983,454: 91.

— 285

§ 1.

Med förmälan att genom skrifvelse den 15 September 1893 Kongl.
Maj:t anbefalt Telegrafstyrelsen att utarbeta och till Kongl. Maj:ts fastställelse
öfverlemna förslag till nytt formulär för Telegrafverkets räkenskaper,
samt att 1895 års Revisorer anmärkt, att något sådant formulär då icke
blifvit åt Telegrafstyrelsen upprättadt, och vid det förhållande att, enligt hvad
Revisorerne inhemtat, åtgärder ännu icke blifvit af styrelsen vidtagna med
anledning af Kongl. Maj:ts förenämnda befallning, hafva 1896 års Revisorer
härå fästat uppmärksamheten, under uttalande tillika af den mening, att de
svårigheter, som förefunnes vid granskningen af Telegrafverkets räkenskaper,
endast kunde genom tillämpning af ett förändradt räkenskapsformulär afhjelpas.

I häröfver afgifvet utlåtande har Telegrafstyrelsen, rörande anledningarne
dertill att styrelsen icke inkommit till Kongl. Maj:t med de omförmälda
nya räkenskapsformulären, hänvisat till sin skrifvelse den 28 Januari
1896, innefattande utlåtande öfver Riksdagens Revisorers anmärkningar
rörande Telegrafverkets räkenskaper för år 1894. Den af Revisorerne
anmärkta svårigheten vid granskning af Telegrafverkets räkenskaper bestode,
att döma af föregående dylika anmärkningar, hufvudsakligen deri, att uti de
nuvarande räkenskaperna fullständig åtskilnad icke egde ram mellan redogörelserna
för telegraf- och för telefonmedlen. Derför hade ock med föranledande
af tidigare anmärkningar uti ofvannämnda Kongl. bref den 15
September 1893 föreskrift meldelats, att vid upprättandet af de nya räkenskapsformuläreu
redogörelserna för telegraf- och telefonmedlen skulle såvidt möjligt
åtskiljas.

Men då Telegrafstyrelsen haft att ställa sig denna föreskrift till efterrättelse,
hade för styrelsen svårighet mött, alldeles motsvarande den svårighet,
hvaröfver Revisorerne gjort anmärkning. Det visade sig nemligen, att telegraf-
och telefonväsendena vore till följd af sin natur och af det sätt, hvarpå
telefonväsendet från första början organiserats, så nära förenade med
hvarandra, att ett fullständigt särskiljande af redogörelserna för de olika slagen
af medel endast kunde ske genom en i det hela godtycklig fördelning åt de
uppenbart gemensamma utgifterna eller inkomsterna. Telegrafstyrelsen hade
redan förut påpekat, att en stor del af verkets personal användes för både
telegraf- och telefontjenstgöring och att lokalerna vore gemensamma så godt
som på alla ställen, der det funnes både telegraf och telefon, samt vidare
att ett stort antal telegrammer under större eller mindre del af sin befordran
fortskaffades med telefon, att stolplinierna i mycket stor utsträckning vore
gemensamma för telegraf- och telefonledningarne, samt att vissa ledningar

286 —

omvexlande begagnades för telegraf och för telefon. Sedan dess hade tillkommit,
att, enligt vid Telegrafverket utförda experiment, dubbeltrådiga
telefonledningar befunnits kunna under vissa förhållanden samtidigt användas
för telefonering och telegrafering.

Under sådana förhållanden och så länge telefonväsendet befunne sig i
en så stark utveckling, att det ännu måste anses vara i organisationsstadiet,
mötte det stor svårighet att fastställa de normer för fördelningen mellan telegraf-
och telefonmedlen, utan hvilka det vore omöjligt att få stationernas och
dermed hela verkets räkenskaper att innefatta åtskilda redogörelser för telegraf-
och för telefonmedlen. Då detta hinder icke vidare mötte med samma
kraf som för närvarande, skulle Telegrafstyrelsen ingalunda undandraga sig
att afgifva förslag till nya räkenskapsformulär, så inrättade som Riksdagens
Revisorer förmält sig önska.

Jemte erinran härom, och utan att uttala sig i fråga om lämpligheten
af ett särskiljande af telegraf- och telefonmedlens redovisning, hafva Revisorerne
velat omförmäla, hurusom den af föregående års Revisorer anmärkta svårighet
i afseende å förenämnda räkenskapsgranskning fortfarande qvarstår.

— 287 —

Tullverket.

Debet.

Balans från år 1895:

Tillgångar

Tullmedel:

Tull ...............................

Lastpenningar ...............

Nederlagsafgift ..............

Transitoafgift ..................

Konfiskationer ...............

Böter...............................

Strandvraksmedel .........

Abandonnerade varor ...
Natt och år ståndna varor

Auktionsprovision .........

Uppbördsprovision af fyr och

båkmedlen .........

Extra inkomst ..............

Observationsmedel ........

Fyr och båkmedel:

För utrikes sjöfart:

Inkommande ..............

Utgående ....................

Böter .............................

Extra inkomst ...............

Observationsmedel .......

Uppbörd:

41,563,029: 33.

526,324: 33.

140,702: 33.

2,836: 56.

16,938: 57.

34,905: 91.

5,762: 96.

2,142: 34.

844: 32.

180: 85.

32,320: 76.

10,617: 85.

2,480^06. 42,339,086:

806,095: 41.

809,495: 4 3.

43: 7 3.

205: 75.

197: 73. 1,616,038:

17.

05.

Skulder:

Tullmedel

Balans till år 1897:

Summa

4,995,814: 50.

43,955,124: 22.

1,074,880: 96.
50,025,819: 6 8.

— 288 -

Kredit.

Balans från år 1895:

Skulder

1,022,977: 63.

Utgifter:

Af tullmedlen:

Bidrag till Handelsflottans pensionsanstalt ............................

Ersättning till städerna för tolagsafgiften ............................

Omkostnader:

Aflöningsstaten, aflöning ........ 1,563,420:2],

Vikariatsersättning, extra biträden
m. m. enligt 1896 års

stat .................... 235,000: —

Besparingar å aflöningsstaten
disponerade
enligt
Kongl. brefven^/s
och t/u 1878........ 64,979: 79.

Utöfver stat utbetalda
enligt Kongl.

brefvet»»/e 1896.... 26,149:73. 326,129: 52. 1,889,549: 73.

Jakt- och båtlega samt hästlega och resekostnader
........................................................ 67,237: 76.

Öfvergångsaflöningsstat .................................... 12,150: —

Ålderstilläggsstat ............................................ 195,515:40.

Indragningsstat ................................................ 14,435: —

Pensionsstaterna................................................ 331,006:98.

Bidrag till Tullstatens pensiönsinrättning .... 10,000: —

Arvoden ........................................................... 7,910: —

Rese- och traktamentskostnader .................... 8,870: 09.

Tullhusbyggnader och reparationer m. in..... 8,344: 11.

Ved och ljus samt lyktors underhåll ............ 16,692: 17.

Skrifmaterialier ................................................ 21,734: 7 5.

Postporto ........................................................ 14,242: 49.

Begrafningshjelp ...................................... 833: 32.

Skeppsmätningskostnad ................................... 23,984: 97.

Gratifikationer ................................................ 747:25.

Diverse utgifter ................................................ 25,504: 99.

Hemliga utgifter................................................ 5,000: —

Afkortningar ........................................................................

95,000: —

2,342,317: 86. 2,437,317: 86.

2,653,759: 07.

137,868: 60. 2,791,627: 67.

Transport 5,228,945: 53.

1,022,977: 36.

— 289 —

Transport 5,228,945: 53. 1,022,977: 63.

Af fyr- och båkmedlen:
Omkostnader:

Diverse utgifter ....
Uppbördsprovision
Afkortningar ........

31: 07.

32,320: 76.

2,227:98. 34,579:81.

5,263,526: 34.

Levereringar:

Till statskontoret:

Tullmedel ........................................................................................................... 37,020,000: —

Fyr- och båkmedel ........................................................................................... 1,580,000: — 38,600,000: —

Balans till år 1897:

Kontant

behållning.

Utestående

uppbörd.

Fordringar.

Summa.

Tillgångar:

Tullmedel ................................ 163,647:12. 598,807:19. 4,344,645:25.5,107,099:56.

Fyr- och båkmedel..................„ _7,265: 94. 22,590:94. 2,360:27. 32,217:15.

Säger 170,913:06. 621,398:13. 4,347,005:52.--- 5,139,316:71.

Summa 50,025,819: 68.

Rev. Ber. ang. Statsverket för är 1896.

— 290

1892. 1893. 1894. 1895. 1896.

Tullmedlen utgjorde ............ 37,297,733:27. 37,111,960:69. 38,631,960:49. 39,466,186:40. 42,339,086:17.

Afkortningar ........................ 82,087:33. 187,657:17. 121,178:22. 117,390:41. 137,868:60.

Extra afskrifning ................ 1,421:47.---—--— — —--—

Aflöning ock omkostnader.... 2,574,437:21. 2,564,114:— 2,558,323:67. 2,589,564:90. 2,653,759:07.

Säger 2,657,946:01. 2,751,771:17. 2,679,501: 89. 2,706,955: 31. 2,791,627:67.

Återstår 34,639,787: 26. 34,360,189: 52. 35,952,458: 6o7 30,759,231: 09. 39,547,458: 50.

hvaraf levererats:

till städerna för mistad to- „

lag ................................ 2,106,228:41. 2,100,894:94. 2,184,005:47. 2,215,210:17. 2,342,317:86.

till Handelsflottans pensions anstalt

............................ 94,000:— 95,000:— 97,000:— 97,000:— 95,000: —

Säger 2,200,228:41. 2,195,894:94. 2,281,005:47. 2,312,210: 17. 2,437,317:86.

hvadan netto utgör ............ 32,439,558:85. 32,164,294:58. 33,671,453: 13. 34,447,020:92. 37,110,140:64.

Tulluppbörden .................... 37,297,733:27. 37,111,960:69. 38,631,960:49. 39,466,186: 40. 42,339,086: 17.

i förhållande till den i riks staten

beräknade inkomsten 38,000,000: — 37,500,000: — 37,000,000: — 30,000,000: — 36,000,000: —
utvisar en skilnad af............ 702,266:73. 388,039:31. 1,631,960:49. 9,466,186:40. 6,339,086:17.

Fyr- och bakmedlen utgjorde 1,595,037:25. 1,694,853:41. 1,791,913:84. 1,571,015:66. 1,616,038:05.

Omkostnader ........................ 19:27. 43:96. 31:53. 37:49. 31:07.

Afkortningar ........................ 7,442:65. 6,891:18. 7,111:44. 6,544:08. 2,227:98.

Extra afskrifning ................ 140: 34. — — — — — — — —_____

Uppbördsprovision ................ 31,900:74. 33,897:07. 35,838:28. 31,420:31. 32,320:76.

Säger 39,503:— 40,832:21. 42,981:25. 38,001:88. 34,579:81.

Netto utgör 1,555,534:25. 1,654,021:20. 1,748,932:59. 1,533,013:78. 1,581,458:24.

— 291 —

Domänstyrelsen.

Debet.

Balans från är 1895:

Tillgångar:

Statsmedel .................................................................................

Presterskapets löneregleringsfond ........................................

Ecklesiastika boställenas skogsfond ......................................

Elfdals pastorats regleringsfond ...........................................

Fryksände pastorats regleringsfond .....................................

Diverse ecklesiastika boställens skogsmedel .......................

För undersökning af kronans ek- och furuskog ...............

266,724: is.
28,658: 98.
60,389: 02.
8,882: 54.
1,467: 75.
214,652: 54.
329: 2 0.

Inkomster:

Statsverkets inkomster:

Skogsapel:

Skogsförsäljningsmedel,stubb öresafgifter

ra. in................ 4,018,618: Öl.

Betes- och försäljningsmedel

för höslåtter och löftägt... 22,707:71.
Arrendemedel ........................ 77,535:51.

Utsyningsafgifter och ersättning
för skogsskötsel........ 131,001: 9 o.

Anmärkniugsmedel.................. 2,050: 31.

Diverse .................................... 17,310: 86. 4,269,224: 3 0.

Särskilda uppbördsmedel för ordinarie staten:

Ordinarie staten:

Sjunde hufvudtiteln:

Skogsväsendet:

Bestämda anslaget:

Aterdebiterade ........ 37:50.

Reservationsanslaget:

Diverse uppbörd ...... 7,436:98. 7,474:48.

Extra ordinarie staten:

Sjunde hufvudtiteln:

Anslaget till reglering af flottleder
i Norrbottens län:

Flottningsafgifter m. m.............. 14,331: 9 9. 21,806: 4 7.

Transport

4,291,030: 77.
4,291,030: 7 7.

581,104: 16.

292 —

T „ • . Transport 4,291,030: 7 7,

Jemtländska renbetesfjellens skogsfond:

Skogsförsäljningsmedel m. m......................................................... H5 734. 04

Presterskapets löneregleringsfond:

Skogsförsäljningsmedel .................................................................... 228 917-93

Ecklesiastika boställenas skogsfond:

Skogsförsäljningsmedel .............................................. 87,317: 25.

^ Återdebiterade............................................................. 385: 21. 87,702: 4 6.

Elfdals pastorats regleringsfond:

Skogsförsäljningsmedel .................................................................... 15 457. 94

Brunskogs församlings aflöningsfond:

Skogsförsäljningsmedel .................................................................... \ 194. 9(K

Diverse ecklesiastika boställens skogsmedel....................................... 540,480: 37

Leverering:

Från Statskontoret:

Statsmedel:

Ordinarie staten :

Sjunde hufvudtiteln:

Anslaget till Domänstyrelsen ..................... 94,000:_

Dito till skogsväsendet ................................. 1,140 903: 9 8.

Dito till ålderstillägg................................... 10 700:

Dito till postafgifter ................................... 2,’503: 50.

Dito till skrifmaterialier och expenser...... 10,500: —

Extra ordinarie staten:

Sjunde hufvudtiteln:

Anslaget till reglering af flottleder i Norrbottens län

1,258,607: 48.

50,000: —

Skulder:

Statsmedel:

Till Statskontoret...............

„ diverse fordringsegare

Balans till år 1897:

4,547: 88.
17,537: 07.

Summa

581,104: 16.

5,280,228: 41.

1,308,607: 48.

22,084: 95.
7,192,025: —

— 293 —

Kredit.

Balans från år 1895

Skulder:

Statsmedel: „

Till Statskontoret .................................. „ diverse fordringsegare .................	.................. 32,777: — ................ 17,695: so. 50,472: 30.
Jemtländska renbetesfjellens skogsfond: Ofverleverering ......................................	..................................... 39,167: 02. 89,639: 32.
Statsmedel: Ordinarie staten:	Utgifter:
Sjunde hufvudtiteln: Domänstyrelsen ....................................... Skogsväsendet: Bestämda anslaget: Skogsstatens ordinarie aflöning 442,772: 6 2. Statens skogs- läroverk 47,625: — 490,397: 6 2. Förslagsanslag : Ålderstillägg åt skogs-staten och Skogsinsti-tutets lärarepersonal 78,303: 9 8. Reservationsanslag: För enskilda skogsunder-visningen 8,600: — Kronoskogar-nes förvalt-ning och främjande af skogs-väsendet i	93,079: 44.

allmänhet601,508: 2 0. 610,108: 20. 1,178,809: so

Ålderstillägg hos Domänstyrelsen ......... 10,700: —

Postafgifter för tjenstebref ..................... 2,503: 5 0

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. 10,784: 7 1

Extra utgifter ..........................................

750:— 1,296,627:45.

Transport 1,296,627: 4 5. 89,639: 32.

89,639: 32.

— 294 —

Extra ordinarie staten:

Sjunde hufvudtiteln:
Skogsväsendet:

Till reglering af flottleder i.

Norrbottens län...............

Uppbördskostnader för statsverkets
skogsmedel.........

Andelar af skogsafkastningen
från civila boställen
Afkortningar å arrenden ...
Restituerade''skogsmedel ...

,Jto O

Transport 1,296,627:4 5.

63,606: 75.

12,489: 23.

8,456: 74.

3,921: 44.

2,228: 78. 90,702: 94.

Jemtländska renbetesfjellens 8kogsfond:

Yirkesstämpling m. m......................................................................

Presterskapets löneregleringsfond:

Fyllnadsaflöning till kyrkoherden i Föllinge ......... 1,500: —

Boställhafvares andelar............................................... 1,766: 4 3.

Uppbördskostnader ...................................................... 56: 14.

Ecklesiastika boställenas skogsfond:

Skogsindelning ........................................................... 6,501: 6 7.

Revirförvaltarnes resor................................................ 2,516:2 3.

Afverkning..................................................................... 1,589: 9 6.

Skogsodling ................................................................ 22,969: 2 6.

Dikning ...................................................................... 390: 32.

Hägnad.......................................................................... 566:7 1.

Diverse ........................................................................ 618: 6 8.

Diverse ecklesiastika boställens skogsmedel:

Skogsförsäljnings-, skogsodlings-, bevaknings- m. fl. kostnader.
.................................................................. 40,759:6 0.

Ersatta förskott ......................................................... 13,557: 52.

Boställshafvare tillerkända andelar ....................... 112,367: 6 3.

Ståndskogsliqvid för kyrkoherdebostället
Hille .............................. 18,525: 81.

Dito för kyrko- och komministersbostället
Elfdalen........................... 6,278:44. 24 804:25.

Domkapitlet i Hernösand, skogsförsäljningsmedel
från Rätans komministersboställe, afsedda till
en särskild fond .................................................. 6,997: 8 2.

Transport 198,486: 82.

89,639: 32.

,387,330: 39.
8,045: 9 6.

3,322: 5 7.

35,152: 83.

,433,951:75. 89,639:32.

— 295 —

Alanäs församlings kyrkoråd

Refsunds	d:o	d:o
Brunflo	d:o	d:o
Envikens	d:o	d:o
Mora	d:o	d:o
Elfdalens	d:o	d:o
Brunskogs	d:o	d:o

Transport 198,486: 8 2.

..... 2,769: 75.

..... 1,718: 03.

..... 788:51.

..... 3,927: 67.

..... 2,518: 08.

..... 4,502: 9 0.

..... 1,835: 52. 18,060:4 6.

1,433,851:75. 89,639:32.

216,547: 28

338,070: 25. 1,988,469: 2 8.

Omförda till:

Presterskapets löneregleringsfond ........................ 228,917: 9 3.

Ecklesiastika boställenas skogsfond ........................ 87,317: 2 5.

Elfdals pastorats regleringsfond ............................. 15,167: 94.

Brunskogs församlings allöningsfond .................... 1,194: 9 0.

Statsverkets skogsmedel .......................................... .5,472: 23.

Leverering:

Till Statskontoret:

Statsmedel:

Statsverkets skogsmedel....... 4,242,128:11.

Besparing å anslaget till Domänstyrelsen
...................... 1,229: Öl.

Dito å bestämda anslaget till

skogsväsendet ..................... 4,547: 88. 4,247,905: —

Jemtländska renbetesfjellens skogslond............... 60,000:

Presterskapets löneregleringsfond ....................... 178,658: 9 8.

Ecklesiastika boställenas skogsfond.................... 30,000: —

Elfdals pastorats regleringsfond .......................... 8,882: 54.

Fryksände d:o d:o ............................. 1,467: 75.

Till Marinförvaltningen:

Behållning af medel till undersökning af kronans ek- och
furuskog .........................................................................................

4,526,914: 27.
329: 20.

4,527,243: 47.

Balans till år 1897:

Tillgångar:

Statsmedel:

Kontant behållning................................................ 108,945:16.

Förskott .................................................................. 71,355: 19.

Fordringar.............................................................. 22,439: 29. 202,739: 64. _

Transport 202,739: 6 4. 6,605,352: 07.

— 296 —

Transport 202,739: 64. 6,605,352: 07.

Jemtländska renbetesfjellens skogsfond:

Kontant behållning................................................................... 8,521: 06.

Presterskapets löneregleringsfond:

Kontant behållning....................................................................... 75,595:36.

Ecklesiastika boställenas skogsfond:

Kontant behållning........................................................................ 82,938:6 5.

Elfdals pastorats regleringsfond:

Kontant behållning........................ 15,167:94.

Brunskogs församlings aflöuingsfond:

Kontant behållning........................................................................ 1,194: 9o.

Diverse ecklesiastika boställens skogsmedel:

Kontant behållning....................................................................... 200,515: 38. 586,672:93.

Summa 7,192,025: —

— 297 —

§ 1.

För

Revisorer^

att visa nettobehållningen under år 1896 af kronans utarrenderade domäner hafva
låtit upprätta följande tabell:

		Arrende- medel.	Af- kortning.	Aflöning åt domäninten-denter och uppehållande af domän-göromålen hos läns-styrelserna.	Utgifter: Resekostnader vid domänförvaltningen	Summa afkortning och utgifter.	Netto-behållning af arrende-medlen.
för domän-inten-denter.	för andra personer.
Stockholms ........	län	1 132,18232	3,901	95	2,000		1,040	33	1,311	02	8,253	30	123,929	02
Upsala...............	tf	116,869 20	6,875	34	3,000	—	1,269	94	315	29	11,460	57	105,408	63
Södermanlands ..		169,08343	20,320	45	3,300	—	1,362	16	676	51	25,659	12	143,424	31
Östergötlands .....	tf	276,493	95	11,074	49	3,700	—	1,743	46	1,161	04	17,678	99	258,814	96
Jönköpings ........	n	141,918	61	13,122	79	3,700	—	2,006	39	4,484	81	23,313	99	118,604	62
Kronobergs ........	tf	76,930	11	1,941	16	3,300	—	1,309	11	1,223	64	7,773	91	69,156	20
Kalmar ..............	tf	121,715	44	3,743	64	1,400	—	1,064	79	873	60	7,082	03	114,633	41
Gotlands ...........	tf	15,286	50	- -	—	500	—	75	64	247	54	823	18	14,463	32
Blekinge..............	tf	15,631	64	---	—	- -	—	- -	—	53	84	53	84	15,577	80
Kristianstads .....	tf	227,688	39	25,665	56	3,700	—	1,945	05	1,011	77	32,322	38	195,366	Öl
Malmöhus..........	tf	400,846	19	27,176	31	3,700	—	1,806	88	1,081	68	33,764	87	367,081	32
Hallands.............		49,495	47	3,388	26	500	—	261	35	338	90	4,488	Öl	45,006	96
Göteborgs och Bohus „	136,318	99	1,524	—	3,000	—	1,322	04	1,305	80	7,151	84	129,167	15
Elfsborgs ..........	tf	100,340	34	6,284	84	3,700	—	2,582	11	2,266	63	14,833	58	85,506	76
Skaraborgs ........	tf	280,241	71	15,831	57	3,700	—	3,520	60	876	37	23,928	54	256,313	17
Vermlands..........	tf	37,570	15	600		1,400	—	442	77	816	35	3,259	12	34,311	03
Örebro..............		80,162	29	7,404	67	1,400	—	497	06	572	41	9,874	14	70,288	15
Vestmanlands.....	tf	96,911	61	756	22	1,300	—	742	35	926	93	3,725	50	93,186	11
Kopparbergs........	tf	13,494	60	- -	—	'' 500	—	249	94	236	38	986	32	12,508	28
Gefleborgs...........	tf	9,753	57	300	—					152	91	452	91	9,300	66
Yesternorrlands ..	tf	50	—											50	—
Jemtlands...........	tf	10,638	02	87	23	1,200	—	232	60	313	58	1,833	41	8,804	61
Vester bottens .....		4,010	—	276	71					208	72	485	43	3,524	57
Norrbottens......		2,528	43							261	28	261	28	2,267	15
Statskontoret .. ..	tf	*) 872	78											872	78
Summa 2,517,033	74	150,275	19	45,000	—	23,474	57	20,717	—	239,466	76	2,277,566	98

*) Från Förenade mötespassevolanskassornas fond omförda arrendemedel för Herre vadsklosters kungsgård.
Rev Ber. ang. Statsverket Jör år 1896.

298

Skogsinstitutet.

Debet.

Inkomster:

Leverering från Domänstyrelsen:

Af bestämda anslaget till statens skogs -

läroverk ............................................

Af förslagsanslaget till ålderstillägg
åt skogsstaten och Skogsinstitutets

lärarepersonal ...................................

Uppbörd:

För trädplantor, höslåtter m. m.......

Afgifter af utländska elever ...............

Bidrag af eleverna till deras praktiska
öfningar .............................................

23,200: —

2,100: — 25,300: —

456: 06.

150: —

M72: 77- 7,078: 83. 32,378: 83.

Balans till år 1897:

3: 28.

Skuld

Summa 32,382: it.

7 *

— 299 —

Kredit.

Balans från dr 1895:

Skuld

3: 28.

Utgifter:

Bestämda anslaget till statens skogsläroverk:

Löner och arvoden .............................. 15,800: —

Stipendier............................................ 1,000: —

Elevernas praktiska öfningar.............. 3,200: —

Arrende för laboratoriehagen och

Stora Blåporten................................. 700: —

Expenser ................................................ 2,500: —

Förslagsanslaget till ålderstillägg åt skogsstaten och
Skogsinstitutets personal:

Ålderstillägg åt institutets personal ........................

Reservationsanslaget till kronoskogarnes förvaltning
och befrämjande af skogsväsendet i allmänhet:

Elevernas praktiska öfningar............... 6,472: 7 7/

Expenser ................................................ 606: 06.

23,200: —

2,100: —

7,078: 83. 32,378: 83.

Summa 32,382: 11.

— 300 —

§ I -

Elevantalet:

Under vårterminen 1896: 24, deraf 1 extra elev.
Under höstterminen 1896: 29, deraf 3 extra elever.

— 301

Skogsskolorna.

1 Debet. Uppbörd: Af bestämda anslaget till skogs-väsendet .................................... Balans till år 1897: Skuld ..........................................	Skogs-skolan å Silke.	Skogs-skolan å Bjurfors.	Skogs-skolan å Marma.	Skogs-skolan å Omberg.	Skogs-o skolan å \| Hunneberg.	Skogs-skolan å Kolleberga.
3,800 17	55	3,800 138	60	3,800	—	5,500		3,800 11	80	3,725	—
Summa	3,817	55	3,938	60	3,800	—	5,500	—	3,811	80	3,725	—
Kredit.
Balans från år 1895:
Skuld ...........................................	35	58	169	76	13	27	—	—	90	53	--_	—
Utgifter:
Aflöning ........................................	1,800	—	1,800	_	1,800	—	3,300	—	1,800	—	1,800	—
Resekostnader..............................	---						495	10	- -	—	- -	—
Stipendier ....................................	1,500	—	1,500	-	1,500	—	— —	—	1,500	—	1,387	50
Underhåll af byggnader och in-
ventarier m. fl. utgifter............	481	97	468	84	406	60	1,704	90	421	27	500	~
Säger	3,781	97	3,768	84	3,706	60	5,500	—	3,721	27	3,687	50
Leverering ....................	---			''							37	50
Balans till år 1897:
Behållning ....................................		—	- -	—	80	13	—	—	—	—	— —	—
Summa	3,817	55	3,938,60	3,800	—	5,500	—	3,811	80	3,725	—
Elevantal:	i
Ordinarie lärlingar:
Vårtermin ............................	10	10	10	10	10	9
Hösttermin ...........................	10	10	10	10	10	10
Extra lärlingar:
Vårtermin ...........................	2
Hösttermin ...........................	2						2	.

302 —

Åttonde

Ecklesiastik För

revisionsåret har Ecklesiastikdepartementets registrator i särskilda räkningar med -

	0	e-
Sjunde hufvudtitelns ordinarie anslag: Postafgifter för tjenstebref och dylika försändelser ....................................	Behållning från år 1895.

Åttonde hufvudtitelns ordinarie anslag: Chefen för Ecklesiastikdepartementet...............................................................
Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli: Aflöning ..........................................................................................................
Till amanuenser, renskrifning m. m...............................................................
Allmänna läroverken: Af reservation: Ersättning till ett extra biträde vid utarbetande af statistiken rörande de allmänna läroverken .........................................................................		_
Folkundervisningen: Undervisningsmateriel m. m. för folkskolor ...........................................	10,605	46,,
Till befrämjande af folkundervisningen bland de i rikets nordligare trakter bosatta finnar: För inköp af undervisningsmateriel m. m. för seminariet i Haparanda och folkskolorna i Karesuando m. fl. skoldistrikt...............................
Ålderstillägg .............................................................................................
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m.: Expenser......................................................................................	473
Till inköp af tidskrifter och böcker å: Läroverksbyrån .................................................................................
Folkskolebyrån ..........................................................................	11	90
Extra utgifter: Ersättning till extra biträden vid utarbetande af folkskolestatistiken ..
'' • •
Summa]	11,090 59

1 §■

Af räkningen öfver Ecklesiastikdepartementets aflöningsmedel m. in. för år 1896
öre, och utvisa de vid räkenskaperna fogade verifikationerna, att af dessa medel
24 öre utbetald till tjensteman inom departementet. Med anledning häraf hafva Revidet
verks räkning, derinom de äro anstälde, synes i regeln böra af dem utan särskild

— 303 —

Hufvudtiteln.

departementet.

delat redovisning för de anslagsmedel, som finnas sammanförda i nedanstående tabell:

e t.			K r e d i	t.			Summa.
Leverering från Statskontoret, j	Uppbörd.	Skuld till år 1897.	Skuld I från år 1895.	Utgifter	Behållen till år 1897.	?
1,388,74	- -	—		—	—	—	1,388	74	—	—	1,388	74
17,000	—		—	—	—	— —	-	17,000	—	—	—	17,000	—
66 441 66			__	_	_ _	—	66,441	66	- -	—	66,441	66
15,000				- -	—	—		15,000				15,000
362	50	__			—	- -	—	362	50	—	—	362	50
20,000	—	72	64	—	—	—	—	17,884	87	12,793	23	30,678	10
5,109!76							5,109	76			5,109	76
6,333 33	—						6,333	33		—	6,333	33
8,000		- -	—		-	—	—	8,467	77	5	46	8,473	23
250				107	03	152	52	204	51	- -	—	357	03
250	—	—		—	—	— —	—	105	95	155	95	261	90
200		_ _	_	- -	—	- -	—	200		— —	-	200	—
140,335(99	72	16 4	107S03\| 152	52	138,499(09	12,954	64\| 151,bOb\|25

inhemtas, att för renskrifning blifvit under året utbetalde tillsammans 4,179 kronor 25
ersättning för renskrifning blifvit i 13 särskilda poster med tillsammans 254 kronor
sorerne velat uttala den mening, att allt det arbete, som af tjensteman verkställes för
godtgörelse utföras.

304 —

Riks Från

Riksarkivet har för revisionsåret i särskilda räkningar lemnats

D e Behållning

Leverering

från från Uppbörd,

år 1895. Statskontoret.

Statsanslag:

Andra hufvud titelns ordinarie anslag:

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m.:

Till ordnande och inbindning af i Riksarkivet befintliga
ohäftade exemplar af det s. k. årstrycket och författningssamlingen
........................................................... — — 450:_ _ _

Sjunde bufvudtitelns ordinarie anslag:

Postafgifter för tjenstebref och dylika försändelser ............ — — — — _ _

Åttonde hufvudtitelns ordinarie anslag:

Riksarkivet:

Aflöning till embets- och tjensteman................................. — — 32,700: — _ _

Yikariatsersättningar, arvoden och extra biträden......... — — 6,000:___

Till inköp af in- och utländska böcker........................... 54:6 6. 600: 50:

Alderstillägg ............................................................................... 5,933:3 0. —*—

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m............................ — — 5,750: —

Allmänna besparingarne:

Till bestridande af kostnaderna för utgifvande af »Med o

delanden från svenska Riksarkivet»................................ 300:_ _ _

Åttonde hufvudtitelns extra ordinarie anslag:

Till arvoden åt extra ordinarie tjensteman i Riksarkivet — — 1,700:_ _ _

,, fortsatt utgifvande i tryck af sådana skrifter och

handlingar, som äro af vigt för fäderneslandets historia-- 3,000: —__

,, fortsatt utgifvande af »Svenska riksdagsakter m. m.» 427: 50. 1,500: — ___

n ii utgifning af Svenskt diplomatarium ................. 600: — _ _

Grefve Erik[Posses donationsfond:

Till utgifvande af Svenskt diplomatarium................................ 250: 86. _ _ 27:_

Diverse medel:

Till utgifvande af meddelanden och inköp af arkivalier m. m. 33:09. — — 29:33.

Summa 766: 11. 58,533: 30. 106: 33.

— 305

arkivet.

redovisning för de i nedanstående tabell sammanförda anslagsmedel:

bet.

Skuld

Omföring. till

år 1897.

Skuld

från Utgifter,

år 1895.

Kredit.

Leverering

Omföring. till

Statskontoret.

Behållning

till

år 1897.

Summa.

-- 76: 78.

-- 265:40

-- 1,028: 55

1,350: — ^--

1,350:— 1,370:73

- —T	76: 78.
233: 87.	32,050: — 6,000: — 631: 80. 5,433: 32. 5,781: 53
_ _	1,700: —
617: 30. ''/ J \) i\ { '' 1	3,411: 25 1,020: —
	1,221: 50
851: 17.	57,326: 18

450: —--

-- 650: —

-- 499: 98.

300:—--

,oi

600: —

1,350:— 1,149:98

— —	450: —
— —	76: 78.
!:>. in.i éb o 72: 86.	32,700: — 6,000: — 704: 6 6. 5,933: 30. 6,015: 40,
; '' * ii*•st: /	300: —
--v	1,700: —
907: 50.	4,028: 55 1,927: 50 600: —
277: 86.	277: 86
190: 92.	1,412: 4 2
1,449: 14.	62,126: 47

Rev. Ber. ang. Statsverket för är 1896.

It .fi

: i ''■•(fpj “Ull'':*,''

Kong], Biblioteket.

I särskilda räkningar har från Kongl, Biblioteket för revisionsåret
lemnats redovisning för de anslagsmedel ,som finnas sammanförda i nedanstående
tabell:

Debet. Kredit.

Leverering

från Uppbörd. Utgifter. Summa.

Statskontoret.

Sjunde hufvudtitelns ordinarie

anslag: :< i;. 1 — ... .. :or.,: v •

Postafgifter för tjenstebref och

. dylika försändelser ............... 1,488:61.-- 1,488:61. 1,488:61.

Åttonde hufvudtitelns ordinarie
•’) anslag:

Kongl. Biblioteket:

Afiöning åt embete- och
tjensteman samt vaktbe tjente

................................. 31,700:—-- 31,700:— 31,700: —

Yikariatsersättning, gratifikationer,
renskrifning m. m. 7,500: — — — 7,500: — 7,500:__

Böckers inköp och bindning 34,000:--. 9: io. 34,009: io. 34,009: io.

Alderstillägg ............................. 3,400: — • -*•).+- 3,400: — 3,400: —

Skrifmaterialier och expenser, ; .

ved m. m............................... 9,500:—--- 9,500: — 9,500: —

Extra utgifter:

För redigering af accessions katalog

för år 1895 600: —-- 600: — 600: —

; f Summa 88,188:61. 9: 10. 88,197:71. 88,197: 71.

— 307 —

§ I -

Revisorer^ hafva besökt Kongl. Biblioteket, och har detta besök icke
•> gifvit anledning till erinran från Revisorernes sida.

. . fa;...''!)'' ''inni:

fisa

A '' ♦ r Uj

i:;i7

lvu.

i I . - / T

•,: •'' . Xijfl . K> tiölötljbu filt: ttbiiöJiA
;r«u i!-:hmlanoi''a/''

........ .. ■ ihtiisiifsH''

: ''■i.ihiviruvi;

. shffbjlö . ''iin; : oic/f

•'' b. yba:i • «• viTifpjifc;

....... .

:"i !• no • ■'' i u„r. i

. . . ... ’ ''.. . , ,. . i

''rT.liniUi saftid>10 värn rn lAflfbitlfld dbflO-itA ■■■''

0jfrhk"ifl''iU|.f'' >ii/ ÅT

;.giilin ''.;a

i,»;-7, 1 -fT

................... . . .. v hårört .cC./s.

............ ...... ...........vi^hénxs^niffgfveTÖ*1!

... b i,

• • ■

.. novwwiisiidc öi k

sbim kttiU st-ihl vnintoföTf

i:>).;’jei><ili ,fbr.
if&Tfofwn ,ijv

— 308 -

•''•jrfoiO .i; v.'' hf- ’ ■ lind on.

o National Debet.

Balans från år 1895:

Tillgångar

Uppbörd:

Statsanslag:

Sjunde hufvudtitelns ordinarie anslag:

Postafgifter för tjenstebref och dylika försändelser ....................................................

Åttonde hufvudtitelns ordinarie anslag:

Nationalmuseum:

Bestämdt anslag..............................................................................................................

Reservationsanslag:

Konstsamlingarnes ökande...................................................''.....................................

Samlingarnes vård och underhåll ...........................................................................

Boksamlingen...............................................................................................................

Inlösen af lefvande svenske konstnärers arbeten...................................................

Alderstillägg..........................................................................:..............................................

Åttonde hufvudtitelns extra ordinarie anslag:

Till Nationalmuseum för vård, underhåll och tillökning af statens konstindustriela

samlingar.............................................................................:.............................................

„ Lifrustkammaren för tillsyn, underhåll och vård af saralingarne m. m.............

Katalogmedel ...............................................................................................................................

Förevisningsmedel .......................................................................................................................

Hyresmedel ...................................................................................................................................

Intressemedel ..............................................................................................................................

Vinst å försålda obligationer ....................................................................................................

Utdelning från Stockholms stads brandförsäkringskontor......................................... ..........

Säger

Transport

309

museum.

1 • ,va\»vö

a Oiiiri -1 .u

Nationalmusei

hufvudbok.

Gieseckeska

donationen.

■ . ''■ MjiriJ ''Vi''.

J. H. Scbarps
donation.

.: *" i

Jacques

Lamms

donationer.

:• ''■ '' , «>:

Lifrust-

kammarens

hufvudbok.

Summa.

4,302: 51.

335,326: 23.

106,941: 77.

21,130: 23.

--: 27.

467,701:

32: 82.

32,050: —	--—	— — —■	— —	—--	32,050: —
6,500: — 1,500: — 300: — 1,700: — 2,000: —	il:’ i		- r* * * ''	---F7 - Ai--,, j;7i?/ ? f	6,500: T 1,500: — 300: — 1,700: -2,000: —
			,U9'' > i''i ’.	d''»i.	.7,4^7 Iljog
4,000: — 1,798: — 2,523: 50.	19,000: — 943: 48. 170: — 122: 50.	4,226: 89.	. ! K fn v hr/ - 838: 4 7.	. i fn 5,800: — 659- _ 659. — .. fl	4,000: -5,800: — 2,203: -3,182: 50. 19,000: — 6,008: 84. 170: — 122: 5 0.
52,404: 3 2.	20,235: 98.	4,226: 89.	838: 47.	6,864: —	84,569: 66.
56,706: 83.	355,562: 21.	111,168: 66.	21,968: 70.	6,864: 27.	552,270: 6 7.

— 310 —

Transport

Balans till år 1897:

Skulder häftande vid:

Egendomen n:o 7, qvarteret Lammet (Drottninggatan 59).............................................

Dito n:o 7, qvarteret Islandet (Holländaregatan 11).............................................

Skulder i allmänhet ............................./....''........................

Säger

Summa

Skulder

Kredit.

Balans från år 1895:

Utgifter:

Postafgifter ................................................................................................

Tjenstemännens aflöning................................................................

Betjeningens dito.............................................................................

Underhåll af golf, fönster och förevisningsmateriel samt renhållning

Brännmateriel m. m........................................................7;.

Konstsamlingarnes ökande........................................................

Boktryckeri- och bokbinderiarbeten, annonskostnader, skrifmaterialier m. m...................

Konstsamlingarnes vård och underhåll .....................................................

Boksamlingen............''..........................................................

Inlösen af lefvande svenske konstnärers arbeten.........................7......

Konstslöjdsamlingarne ...............................................................

Vatten, renhållning, sotning och gas.....................................

Legat................. TT.. .7.........;... ..7; ...............................

Räntor.............................................;7.''......................

Diverse..................................................................7. 77.............

Resestipendium ..........................................

transport

— 311 -

Nationalmusei hufvudbok.	Gieseckeska donationen.	J. H. Scharps donation.	Jacques Lamms donationer.	Lifrust- kammarens hufvudbok.	Summa.
56,706 83.	355,562: 21.	111,168: 66. VV/.\ liv V‘	21,968: 70. ‘j ''•''.AfX.v u • ,	6,864: 27.	552,270: 67.
2,000: —	143,727: — 14,673: 43.	661: 20.	—		143,727: — 14,673: 43. 2,661:20.
2,000: —	158,400: 43.	661: 20.	—. — —	r---	161,061: 63.
58,706: 83.	513,962: 64.	111,829; 86.	21,968: 70.	6,864: 27.	713,332: 30.

..... Jvi-K

.. . ;IJ»b,li7’8-»{''!h3a.r,.l

? •'''' . i.’ ■ '' \ om . v<

i ‘ i ;! i: loftfififeT ■jo1 .»vitiTp »V v; : oiTT

2,000:— 159,123: 38^

— 161,123:38.

32: 82.
18,050: —
10,997: 50.
2,700: —
4,215: 39.
4,086: 83.
4,879: 95.
2,988: 17.

597: 82.
1,700: -1,016: so.

200: —
80: —
264: 40.

51,809: 38.
53,809: 38.

550: —
642: 55.

29,449: 60.
3: —

940: 94.
1,000: —
6,656: 15.
11: 75.

39,253: 99.
198,377: 37.

11,661:20.---

--- 800: —

11,701: 20. ~ 810: —

11,701: 20. 810: —

--- 32: 82.

2,000: — 20,650: —

2,071:70. 13,069:20.

399:90. 3,742:45.

883: 50. 5,098: 89.

406:11. 45,603:74.

16: 99. 4,899: 94.

677:89. 3,666:08.

--— 597:82.

--- 1,700: —

--- 1,016:50.

--- 940: 94.

--- 1,200: —

--- 6,736: 15.

--- 276:15.

—--- 800: —

6,456: 09. 110,030: 66.

6,456: 09. 271,154: 04.

— 312 —

■ J r-rtJ . >;■};,]. u.i '' , .J

• ruin.... Ä'' ^tcrwi-T . - •/ ''* *** /

... . -ao^aof» ... J

Tranaport

Balans till av 1897:

Tillgångar:

Kontant behållning:

''f,l kassan............................................................................................l:»;.................................

„ Riksbanken................................................................................................................'':......

„ Skandinaviska kreditaktiebolaget................. ...............................................*.................

„ Inteckningsgarantiaktiebolaget ....................................................................................

Utlånta medel..............................................................................................................................

Fastigheters taxeringsvärden:

Egendomen n:o 7, qvarteret Lammet (Drottninggatan 59) ........................................

Dito n:o 7, qvarteret Islandet (Holländaregatan 11).........................................................

Säger

Summa

. :'' L).£

)

■{ $ : y }
ii ,(-f i $ i

iQ+v
• > ::<*

: ftf

f : Q t \

)

y:'' t

r*. O

— 313 —

Nationalmusei hufvudbok.	Gioseckeska donationen.	J. II. Scharps donation.	Jacques Lamms donationer.	Lifrust- kammarens hufvudbok.	Summa.
53,809: 3 8.	198,377: 37.	11,701: 20.	810: —	6,456: 09.	271,154: 04.
2,859: 95. 2,037: 5 0.	1,989: 41. 934: ce. 2,661: 20.	71: 82. 56: 84. 100,000: —	1 358: 70. 20,800: —	408: 18.	5,329: 30. 2,037: 50. 358: 70. 991: 50. 123,461: 2 0.
— — —	275,000: — 35,000: —	— — —	— — —	—--	275,000: — 35,000: —
4,897: 4 5.	315,585: 27.	100,128: eo.	21,158: 70.	408: 18.	442,178: 20.
58,706: 8 3.	513,962: 0 4.	111,829: so.	21,968: 7 0.	* 6,864: 27.	713,332: 30.

Rev. Ber, ant\. Statsverket för är 189G.

— 314 —

Konsistorierna

Upsala stift:

Konsistorium i Upsala.................

Upsala allmänna läroverk, högre

Gefle
Hudiksvalls
Söderhamns
Enköpings
Norrtelje

d:o

F olkskolelärareseminariet
lige elever..................

d:o
d:o 4...
5-kl. ...
d:o ...
d:o ...
för man -

Säger

Linköpings stift:

Konsistorium i Linköping .........

Stiftsbiblioteket ........... ............

Linköpings allmänna läroverk, högre

Norrköpings
Vadstena
Söderköpings
Vesterviks
Eksjö
Vimmerby

d:o

F olkskolelärareseminariet
lige elever....................

för

d:o

5-kl.

3-kl.

högre

5-kl.

3-kl.

man Sägerj -

Antal lärjungar.							C	e-
Tillgångar från år 1895.
Yårtermin 1896.	Hösttermin 1896.	Kontant behållning.	Utlånta medel.	Fordringar.	Summa.
■		1,058	63	125,609	36	5,911	02	132,579
442	455	1,219	88	49,550	—	14,852	83	65,622	71
313	339	2,896	6 7	87,701	14	885	47	91,483	1 8
149	124	270	46	38,411	34	---	_	38,681	8C
69	80	265	.3 3	7,153	41	328	90	7,747	64
82	84	270	97	23,914	34	881	67	25,066	9 8 i
49	43	985	26	4,500	—	—		5,485	26
92	91	108	20		—	- -	—	108	20
1,19(3	1,216	7,075	30	336,839	68	22,859	89	366,774	7 7 (
		1,799	24	164,258	42	4,194	42	170,252	08
		375	Öl	18,853	39	. 373	12	19,601	62
375	401	582	4 1	72,500	—-	1,115	14	74,197	55
40(5	418	6,060	20	27,221	28	- -	—	33,281	48
82	64	109	19	15,539	47	23	_	15,671	66
32	34	795	36	. 39,384	—	310	31	40,489	6 71
175	178	296	84	56,919	94	1,564	—	58,780	78
61	56	283	69	20,807	66	- -	—	21,091	15
33	31	490	73	15,860	86		—	16,351	59
98	101	257	71	- -	—		-,	257	71
1,262	1,283 \|	11,050(2 8	431,344	92	7,579\|99	419,975	19

— 315 —

och läroverken.

bet.					K	r e	d i t.						Summa.
Uppbörd.		Skulder till år 1897.	Skulder'' från år 1895.	Utgifter.	Kontant behållning.	Tillgångar till år 189'' Utlånta \| Fordrin-medel. j gar.	1. Summa.
365,924 so	113.488	12	118,305	06	360,278	Öl	7,157	92	121,438	81	4,811	92	133,408	66	611,991	72
105,173 62	16,341	06	16,539	7 3	104,227	72	1,762	21	44,000	—	20,607	62	66,369	83	187,137	28
115,252 9 9	22,241	22	24,151	51	93,263	78	16,928	36	94,050	—	583	74	111,562	10	228,977	39
56.245 6 7	5,864	46	5,801	65	55,724	42	214	84	39,051	02	— —	—	39,265	86	100,791	93
24,701	24	279	73	203	41	24,555	19	324	65	7,229	73	415	73	7,970	Öl	32,728	61
24,954	49	99	34	94	86	23,746	60	663	26	24,833	74	782	36	26,279	36	50,120	81
22,117	91	40	79	32	31	21,779	21	385	64	5,432	18	14	62	5,832	44	27,643	96
35,159	62					35,082	18	185	64					185	64	35,267	82
749,530	04	158,354	71	165,128	63	718,657	11	27,622	41	336,035	48	27,215	99	390,873	88	1,274,659	62
339,140	77	2,841	34	3,301		336,927	49	2,118	50	166,079	33	3,807	87	172,005	70	512,234	19
l''529	31	_ __	_	_ _	_	1,605	06	288	76	18,929	62	307	49	19,525	77	21,130	83
98^423	51	210	3 8	_ _	_	98,989	41	526	92	71,800	—	1,515	11	73,842	03	172,831	44
96,137	38					95,913	02	4,712	72	28,793	12	— —	—	33,505	84	129,418	86
25,142	34	_ _	_	113	61	24,538	24	230	67	15,931	68	- -	—	16,162	46	40,814	—
13^531	80	291	46	___	_	13,275	37	1,006	Öl	39,740	09	291	46	41,037	66	54,312	93
54^501	28	_ _	_	348	2 2	54,034	69	745	88	56,947	71	1,205	66	58,899	26	113,282	06
25''039	67	£ 1,675	__	1,804	38	24,673	89	417	76	20,909	80	- -	—	21,327	66	47,805	82
11''084	94	27	43	— —	—	10,354	45	474	11	16,635	40	— —	—	17,109	61	27,463	96
36,226	76	_ _		- -	—	35,710	48	773	99					773	99	36,484	47
700,757	76	5,045	61	5,567	21	696,022	—	11,295	21	435,766	66	7,127	69	454,189	36	1,155,778	66

316 —

Antal lärjungar.

D e -

Tillgångar från år 1895.

Skara stift:		Vårtermin 1 1896.	Hösttermin 1896.	Kontant behållning.	Utlånta medel.	Fordringar.	Summa.
							j.			(
Konsistorium i Skara ...				2,024 83	84,953	24	2,482	2 3	89,460 .so
Skara allmänna läroverk, högre.....	334	353	1,348	56	69,180	52	2,008	97	72.538 04
Venersborgs eko	d:o ......	258	252	1,724 37	21,564	62	2	97	23.291	i 9 6
Mariestads d:o	5-kl.......	77	60	46 63	27,169	Öl	270	1 6	27,485 79
Borås d:o	d:0 ...	98	107	47 27	8,951	57		__	8,998 8 4
Lidköpings d:o	d:o ......	57	60	168 62	14,463	21	190	5 8	14,822 si
Sköfde d:o	d:o ......	117	in	1,138 16	21,025	44	786	SO	22.950Uo
Alingsås d:o	3-kl......	86	87	518	66	15,034	85	450	__	16.003	41
Falköpings d:o	d:o ......	58	59	16	19	829	66	33	3 4	879 iR
Hjo pedagogi	2-kl.....	_ _____	- __	- -	44	7,640	_	2,009	66	9,650	10
Folkskolelärareseminariet	för qvin-
liga elever...................		130	120	9	20	—	—	— —	—	9	20
	Säger	1,215	1,209	7,042(72	270,812	11	8,234	70	286,089	53
Strengnäs stift:										.
Konsistorium i Strengnäs				8	15	37,916	37	917	31	38,841	83
Strengnäs allmänna läroverk, högre	114	133	4,432	72	251,753	61	3.051	6 4	262'',237	97
Örebro d:o	d:o	378	400	1,581	29	101,604	02	1,761,97	104,947	28
Nyköpings d:o	d:o	199	198	2,760	74	49,999	86	100	___	52,860	5 9
Eskilstuna d:o	5-kl.	121	115	982	28	18,736	41	74 4 4	19,793	1 3
Askersunds d:o	3-kl.	30	40	148	86	13,811	_	293 7 5	14*253	61
Södertelje pedagogi	2-kl.	63	66	318	89	4,000	—	7,512joi	11,830	90
	Säger	905	952	10,232	9 3	480,821	26	13,711 12	504,765	31
Vesterås stift:
Konsistorium i Vesterås ..				1,159	24	116,389		2.216 4 6	119,764	70
Vesterås allmänna läroverk, högre	238	241	3,586	19	53,824	_	345	67	57,755	86
■barn „ d:o	d:o	282	301	3,474	45	69,542	62	3371	92	73,354	99
Arboga d:o	5-kl.	66	68	407	28	11,921	56	179 66	12,508	50
Sala d:o	3-kl.	61	53	520	51	8,000	_	_ _		8,520	5 1
Köpings pedagogi	2-kl.	74	70	442	4 3	6,289	5 8	__	_	6*732	01
Nora d:o	d:o	24	19	84	82	6,051	97	43	79	6,180	5 8
Folkskolelärareseminariet	för qvin-
liga elever..................		67	69	569	7 7	— —	—	- -	-\|	569	77
	Säger	812	821	10,244(69	272,018	73	3,123 so	285,386	92

— 31-7 —

bet.			K	r e d i t.						Summa.
Uppbörd.	Skulder till år 1897.	Skulder. från år 1895.	Tillgångar till år 1897.
Utgifter. \| 1 Kontant behållning.	Utlånta medel.	Fordrin gar.		Summa.
304.045 7 7				301,558167 2,142;s5	87,063	07	2,741	48	91,947	40	393,506 07
137,752 0 9	43,787 72	35,573 08	107,493 40 2,468	3 6	106,716	82	1,826	19	111,011	3 7	254,077	86
75,924 46	2,694 21	2,769 27	73,977 59 536	3 9	24,560	26	67	12	25,163	77	101,910	63
. 22,946 6 5	- -.-	- -	—	22,437 2 7 56	22	27,588	31	350 64	27,995	17	50,432	44
22,281 3 3	----	---	—	20,752 66 ---	—	10,527	41	—+•---	—	10,527	41	31,280	0 7
25,304 3 8	----	121	46	26,252l59 297	8 3	13,277	73	177	08	13,752	64	40,126	6 9
27,895 64	636 39	752	98	27,132 52 1,126103	21,711	86	759	04	23,596	93	5 i,482	43
10,598 13	- -1--	- -	—	9,457— 436	56	16,257	9 8	450	—	17,144	54	26,601	54
11.414 24	747 62	826	40	11,156 45 94	46	932	99	30	74	1,058	19	13,041	04
577 67	—	236	26	9,991 si--							-	10,227	77
34,900 2 7	- -''-	- —		34,521 0 6 388	41					388	41	34,909	47
673,640 5:?	47,865 94	40,279 4 5	644,730 72, 7,547	11	308,636	43	6,402	29	322,585	83	1,007,596	—
\| 269,044 9 9	1 742 2 8	723 69	1 ! 268,440 35 13 89	38,496	94	954	23	39,465	06	308,629	10
69,053 0 6	12,612 03	11,507	69	66,009 5 9 3,294''si	256,526	06	3,564	91	263,385	78	343,903	06
110,576 69	1,007 69	52	54	108,764 oi 3,015; 0 8	102,654	95	2,045 0 5	107,715	08	216,531	66
69,295 6 7	115 93	- -	—	69,176 79 2,797	16	50,082	31	215	93	53,095	40	122,272	19
25,309 52	---	- -	—	25,067 16 631	04	19,179	45	225	—	20,035	49	45,102	65
9,696 75	12 52	138	74	9,280 59 247	17	14,061		235 38	14,543	6 5	23,962	88
15,897 09	129\|99	68:89	15,059.80 — —	—	6,000		6,729	29	12,729	29	27,857	9 8
568,873 77	14,620 44	15,491! 5 5	561,798(32 9,999	1 5	487,000	71	13,969(79	510,969	65	1,088,259	52
220,389 9 8	2,488 5 6	2,406	2 3	218,789 4 4 4,226	19	115,289		1,932	3 8	121,447	57	342,643	24
75,223 —	1,379 88	1.085 32	76,620\|oi 1,965	41	53,824	—	864		56,653	41	131,358	74
87,044 7 8	389 9 4	- -	—	86,108 6 9 2,375	3 9	71,993	4 4	312	19	74,681	02	160,789	71
27.910 6 2	---	69 9 3	27,341 43 393	96	12,43617 2	177	08	13,007	76	40,419	12
10,081 40	247 23	307 83	9,836 441 704''87	8,000	—	- -	—	8,704	87	18,849	14
10,752 54			1	10,119 i i 517	22	6,789	58	58	64	7,365	44	17,484	5 5
5,939 8 5	12 66	22	31	5.858 15 93	97	6,114	87	43	79	6,252	63	12,133 09
30,147 83	50 —	- -	—	30,287 81 479 79					479	79	30,767	60
467.490; —	4,568 27	3,891162\| 464,961 08\| 10,756 80	\| 274,447	61	3,388 08	288,592(4 9	757,445	19

— 318 —

									''D e-
	Antal lärjungar.			-_		---		—	_
					Tillgångar från år 1895.	1
	Vårtermin	Hösttermin	Kontant	Utlånta				1
	i 1896.	1896.	behållning.	medel.		* oraringar.	öurama.
Vexiö stift;		,V-		.			!
Konsistorium i Vexiö ....................			532	93	102,789	39	3,349	71	106,672	03
Vexiö allmänna läroverk, högre......	292	325	2,453	11	45,875	70	739	—	49,067	81
Jönköpings d:o eko ......	350	390	316	92	277,588	06	579	_	278,483	98
Folkskolelärareseminariet för man-
lige elever ..............................	73	87	572	53	3,815	,56	58	75	4,446	184
Säger	715	802 \| 3,875	49	430,068	71	4,726	46	438,670	\|66
[ Lunds stift: .										\| ! 1
Konsistorium i Lund ....................			1,696	46	172,927	19	645	08	175,268	73
Lunds allmänna läroverk, högre .....	381	416	460	97	159,792	28	___	_	160,253	25:
Malmö d:o d:o	570	627	1,960	97	85,997	18	_ _	_	87,958	15
Helsingborgs d:o d:o ......	401	430	13	53	49,746	07	- -	_	49,759	60
Ystads d:o d:o .....	162	157	107	87	49,216	14	710	50	50,034	5!
Landskrona d:o 5-kl.......	103	112	1,846	40	61,969	09	37	83	63,853	32
Trelleborgs d:o 3-kl......	39	32	37	33	17,704	66	___	_	17>41	99
Kristianstads d:o högre......	264	255	1,461	55	178,799	56	2	17	180,263	28;
Karlskrona d:o d:o ......	277	285	3,672	32	94,200	_	1,010	_	98,882	32
Karlshamns d:o 5-kl......	125	114	159	02	23,816	42	923		24,898	44
Sölvesborgs d:o 3-kl.....	49	42	94	91	3,287	30	- -	___	3,382	21
Engelholms d:o d:o ......	65	75	9	25	8,507	19	_ __ 1	__	8.516	44!
Simrishamns pedagogi 1-kl......	53	48	475	42	8,325	72	160		8.961! 1 4
Folkskolelärareseminariet för man-									!
lige elever...................................	128	131	—	—	— —	—	-— —	—	_j	J
Säger	2,617 j	2,724 \|	11,996\|	—!	914,288\|80\|	3,488	58\|	929,773\|38\|

319 —

bet.

i Skulder

UppbÖrd'' ! till år 1897.

Skulder
från år 1895.

Kredit.

Utgifter.

Tillgångar till år 1897.

Kontant

Utlånta

behållning.. medel.

Fordrin gar.

Summa.

181,546 29 750,29

92,030 22 43,812 7 3

121,492 86 4,951*82

38,7 97 i S T, 1,733,30

433,867|24 51,248 14

706 24:
45,119 12:

180,973

89,295

6,534 40 111,430 82

1,992; 811
''547352 57

38,50517 0
420,205166

604,991 38
136,656 52
122,447 23
88,108 95
28,250 15
25,445 67
10,264 68
87,583 13
89,345 26
27,235 79
10,475 1 7
13,223 44
3,118 50

44,054 21
1,291,200 OS 7

710 05
74,450 —

239 85

416

37 56

917 95:

88 20

6 97
5,708 95|

611,414 19
280,997
120,420 82
84,067 52
26,906 47
21,856 27
9,088! 6 5
81,100 20
87,466 90
26,720
10,501
12,577
2,260

168 71 43,892

550 88

103,909:39

2,724 96
1,029 99 285,345

46,887 41
95

566:33

3,854 42

2,828 32: 107,288
883 91 50,496

587150 286,963

5875:

4,479

4,872 1 6| 439,997|17

4,358[48| 449,227

2,064
1,590
1,339 22
68:82
660 89
214 79
121
1,721
3,212
71
82

39 77
51981

166,912
88,772
88,045
53,732
50,039
66,029
18,796
185,024
95,700
24,489
3,273
9,123 06
8,984 74

339 14

14,---

34,--

80,

38j

7 3

1,093

1,198

288,968
184,910
404,928

44,978
923,7 86j0 4

76]

66:

Öl

968
85 2 j 7 6

88|20
3151 —

169,316 12
90,362 65
89,984 56
53,801
51,794
67,442,72
18,918 02
186,74645
99,880 29
25,413 57

780,970 16,
371,359 77
210,405''3 8!
137,868 55!
78,700!83
89,298 99
28,006 67
267,846!41
188,265 14

3,355

9,251

9,819

52,134

13,857

21,828

12,079

44,061

23
3 8
08
64

1,326 51|1,419,270 U| 11,706 63 859,524 1 Oj 4,855|06 876,085;79| 2,296,682j41

320

Göteborgs stift;

Konsistorium i Göteborg .....

Göteborgs allmänna läroverk
D:o eko

D:o realläroverk
Uddevalla allmänna läroverk,
Strömstads d:o

Marstrands d:o

Halmstads d:o

Varbergs d:o

Folkskolelärareseminariet för
lige elever ..........................

5-kl.

5-kl.
3-kl.
d:o
högre
3-kl.
man -

Säger

Kalmar stift:

Konsistorium i Kalmar ................

Kalmar* allmänna läroverk, högre ..
Oskarshamns d:o 5-kl.

Folkskolelärareseminariet för qvinliga
elever.................................

Säger j

Karlstads stift:

Konsistorium i Karlstad............

Karlstads allmänna läroverk, högre
Kristinehamns d:o 5-kl.

Filipstads d:o 3-kl.

Arvika d:o (ko

Åmåls d:o d:o

Folkskolelärareseminariet för man
lige elever...............................

Säger

Antal lärjungar.	0 e-
		Tillgånga	r från år 1895.
Vårtermin 1896.	Hösttermin 1896.	Kontant behållning.	Utlånta medel.	Fordringar.	Summa.
		3,448	61	178,071		5,580	35	187,099	96
410	438	2,492	196	111,342	54	293	33	114,128	83
313	336	289	46	2,534	33	- -	—	2,823	79
649	623	688	62	38,491	86	- -	—	39,180	48
127	127	254	02	2,004	88	- -	—	2,258	90
32	41	— — ■	__	3,532	56	- -*-	—	3,532	56
14	12	64	0 4	2,257	04	- -	_	2,321	9S
243	248	6,890		54,650	—	1,378	27	62,918	27
87	92	62	54	14,084	35	304	57	14,451	46
101	107	987	5 8	- -		- -	—	987	58
1,970	2,024	15,178	73	406,968	56	7,556	52	429,703	81
		2,434	09	216,754	41	6,270	66	225,459	10
328	327	— —	—	7,388	46	65	15	7,453	er
80	83	179	42	21,954	49	—	—	22,133	91
no	108	73	98	- -	—	- -	—	73	98
518	518	2,687	49	246,097	36	6,335	81	255,120	66
yis-r t		1 3,200	69	151,044	71	2,348	44	156,593	84
369	403	524	26	68,293	59	187	39	69,005	24
83	92	529	55	7,967	69	10	28	8,507	52
60	56	1,206	14	30,576	23	2,368:	75	34,151	12
47	57	123	06	1,209	1 1	- -	—	1,332	17
01	71	398	82	67,252	37	179	44	67,830	j 3 i
96	100	130	85	1,000	—	__	_	1,130	85!

716 I 77» i 6,113:37] 327,313 70 5,00130 338.55] :;7

— 321

bet.					K	r e d i t.						Samma.
Uppbörd.	Skulder till år 1 fc>97.	Skulder från år 1895.	Utgifter.	Kontant behållning.	Tillgångar till år 1897 Utlånta ; Fordrin-medel. gar.	Summa.
348,320 33	4,379 26	4,458 80	347,478 99	5,107 50	178,375		4,379	26	187,861	76	539,799	55
104,416 60	— — !_	---	_	102,306 37	3,339	81	112,624	25	275	—	116,239	06	218,545 43
48,509 09	— —	138 11	46,353 25	8	99	4,832)53		—	4,841	52	51,332 88
113,533 69	388 50	395	14	111,665	38	340	87	40,701	28		—	41,042	15	153,102	67
28,394 S6	243 19	235	82	27,407	82	578	44	2,674 87			3,253	31	30,896	95
10,827 19	- - 1-	- -	—	10,731	69	- -	—	3,628 06		—	3,628	Öb	14,359	75
7,568 35				7,588 56	62	98	2,238.79	---	—	2,301	7 7	9,890 33
70,713 34	- - -	- -	—	70,032	75	7,444 46	54,650	—	1,504	40	63,598	86	133,631.61
12,934 72 \| j		— —	—	11,721 27	152	68	15,240 99	271	24	15,664	91	27,386	18
36,116 63;	- —	- -	—	36,300 88	803	33					803	33	37,104	21
'' 781,334)80	5,010 95	5,227	S7	771,586,96	17,839 06	414,965)77	6,429)90	439,234	73	1,216,049	56
151,063 14	26,188 11	27,018	96	147,603	Öl	3,258	19	218,770	53	6,059	72	228,088	44	402,710	41
95,879 42	— - (-	- -	—	95,619	22	- -	—	7,636 98	76	83	7,713 81	103,333	03
26,274 S9				25,499 96	291	27	22,617 57	- -	—	22,908 84	48,408	80
33,390 87	- - -	— -		33,403\|90	60	9 5		—	— _	—	60 95	33,464	85
306,608 32	26,188] 1 l	27,018)96	302,126)09	3,610	41	249,025)08	6,13 6 i 5 5	258,772,04	587,917	09
196,077 64	26,903 —	27,919	79	194,872	41	4,726	36	149,176	08	2,879	84	156,782	28	379,574	48
112,887 32	86 12	98)68	95,919	17	803 7 5	84,973,94	183	14	85,960 83	181,978	68
23,771 83	1,697,92	2,041	52	23,088	81	132 53	8,704,13	10	28	8,846 94	33,977	27
12,356 93	2,444 46	2,495 06	11,109	53	1,627	12	31,340 80	2,380		35,347	92	48,952	51
10,347 33	- - —		—	10,794	66	230 40	654 44	-	—	884	84	11,679	50
11,480 49!	— —	19 63	10,143	50	914 82 \|	68,046i91	186 .	26	69,147	99	79,311	12
36,856 43	13 30	- -	—	36,813 84	186 74	1,000	—			1,186	74	38,000	58
403,777(9 71	31,144 SO	32,574)68	382,741)92	8,621)72	343,896)30	5,639)52	358,157	5 4	773,474	14

Rev. Ber. ang. Statsverket för år 1896. 41

322 —

Antal lärjungar.

D e -

Tillgångar från år 1895.

		Vårtermin 1896.	Hösttermin 1896.	Kontant behållning.	Utlånta medel.	Fordringar.	Summa.
Hernösands stift:
Konsistorium i Hernösand.....				3,451	03	216,628	55	35		220,114	58
Hernösands allmänna läroverk, högre	203	190	629	38	2,600		23	—	3,252	38
Östersunds d:o	d:o	203	203	412	70	51,926	30	795	15	53,134	15
Umeå d:o	d:o	202	212	1,271	41	65,474	63	— —	—	66,746	04
Luleå d:o	d:o	132	141	1,277	20	16,396	90	237	55	17,911	65
Sundsvalls d:o	d:o	228	244	1,682	68	37,841	47	- -	—	39,524	15
Piteå d:o	5-kl.	69	69	14	88	11,304	20	132	15	11,451	23
Haparanda d:o	d:o	51	56	491	97	15,535	03	— —	—	16,027	—
Skellefteå d:o	3-kl.	34	43	352	65	17,367	61	155	—	17,875	26
Örnsköldsviks d:o	d:o	31	35	77	02	9,200	—	520	82	9,797	84
Folkskolelärareseminariet i Hernö-
sand för manlige elever.....		75	80	1,418	13					1,418	13
Dito i Umeå för qvinliga elever ....	97	99	131	71	— —	—	— —	-	131	71
	Säger	1,325	1,372	11,210	76	444,274	69	1,898	67	457,384	12
Visby stift:
Konsistorium i Visby.............				1,153	78	21,941	16	3,349	78	26,444	72
Visby allmänna läroverk .....		136	143	1,639	51	29,158	73	54	71	30,852	95
	Säger	136	143	2,793	29	51,099	89	3,404	49	57,297	67
Stockholms stad:
Konsistorium ........................				1,370	11	86,872	50	1,665	44	89,908	05
Direktionen för Stockholms	stads
undervisningsverk:
Undervisningsverkens fond	m. ro.	---	- -	3,863	70	225,312	50	3,652	25	232,828	45
Åleniska fonden .................		- -	— - -	72	44	108,665	—	3,110	08	111,847	52
Stockholms norra latinlärov.	högre	690	711	220	75	40,470	14	594	08	41,284	97
Dito södra d:o	d:o	495	526	139	13	20,219	43	271	19	20,629	75
Realläroverket	d:o	560	586	2,880	80	16,300	—	90	96	19,271	76
Jakobs allmänna läroverk	5-kl.	257	256	836	59	10,042	39	- -	—	10,878	98
Katarina d:o	d:o	216	221	2,833	41	500	—	- -	—	3,333	41
Östermalms d:o	d:o	375	402	192	60	18,030	25	106	21	18,329	06
Säger	2,593	2,702\|	11,039\|42	439,539171	7,824\|77	458,403(90
Transport	2,593	2,702\|	12,409\|53	526,412	21	9,490(21	548,311(95

— 32B

bet					K	r e tl i t.
									Tillgångar till år 1897.		Summa.
		Skulder
Uppbörd.	till år 1897.	från år 1895.	Utgifter.		Kontant	Utlånta		Fordrin-
							behållning.	medel.		gar.
513,072 53	4,626	35	5,108	1	494,484 09	10,756	83	226,886	05	I 578 49	238,221	37	737,813	46
67,843 29	3,496	71	3,445	87	65,548 72	851	03	4,600	—	146 76	5,597	79	74,592	38
110,553 63	_ _	_	_ _	—	125,674 57	497	43	36,818	49	697,29	38,013	21	163,687	78
69,467 82;					67,426 71	64	65	67,135	42	1,587 08	68,787	15	136,213	86
60,378 98!	_ _	_	_ _	—	60,948\|20	782	74	16,323	69	236	—	17,342	43	78,290	63
64,564 17					62,885	16	1,888	13	39,315	03		—	41,203	16	104,088	32
24,997 70	39	09	5	19	24,566 68	86	36	11,713	12	11667	11,916	15	36,488	02
22,774 56	248;96	792	32	22,964 08	214	59	15,079	53	_ —	—	15,294	12	39,050	52
14,708 57		_	147	23	13,836 53	405	73	18,034	90	159	44	18,600	07	32,583	83
11,088 26	93	24	100	82	10,295 50	197	27	10,229	71	156	04	10,583	02	20,979	34
37,753 44					38,201	63	969	94	—	—	- -	—-	969	94	39,171	57
33,058 46	470	12	341	16	33,187142	131	71		—	—	—	131	71	33,660	29
1.030,261 411	8,97 4} 4 7	9,940	59	1,020,019	29	16,846	41	446,135	94	3,677	77	466,660	12	1,496,620	—
65,871 06	48,251	S8	48,251	88	66,381	87	647	10	22,099	69	3,186	82	25,933	91	140,567	66
68,31416	4,450i47	4,652\|04	67,488 30	1,461	47	29,961	06	54	71	31,477	24	103,617	58
134,185 221	5 2,7 0 2''3 5	52,903\|92	133,870	17	2,108	87	52,060	75	3,241	53	57,411	15	244,185	24
9,309 9S	177	48	297	06	10,960	38	1,632	49	84,857	50	1,648	08	88,138	07	99,395	51
435,226 91	692 65	2,686		432,372	77	4,524	99	224,050	83	5,113	20	233,689	02	668,748	Öl
4,543 75	1,881	58	- -	—	3,933	33	15	56	112,665	—	1,658	96	114,339	52	118,272	85
13,848 84	_ _	_	- -	—	18,673	80	245	12	4:0,661 j9 4	552	95	41,460	Öl	60,133	81
14,211 02	51	44	125 51	14,286	97	31	21	20,153 05	295	47	20,479	73	34,892	21
16,075 4 1	10 96	23''4 6	15,271	32	3,684	89	16,300		78	46	20,063	35	35,358	13
5,862 33	---	—	- -	—	5,833	32	674	39	10,233 60	— —	—	10,907	99	16,741	31
7,733-45					7,843	SO	2,723	06	500	_	- -	—	3,223	06	11,066	86
8,117199					7,785	24	240	61	18,36406	57	14	18,661	81	26,447	05

510,619 70| 2,636 63jj 2,835|19| 506,000155] 12,139j83| 442,928|48j 7,756| 18| 462,824|49| 971,660|23
519,929!6S; 2,814|ll| 3,132125] 516,960|93| 13,772|32| 527,785|98[ 9,404|26| 550,962|56| 1,071,055]74

324 —

									D e-
	Antal lärjungar.
					Tillgångar från år 1895.
	Vårtermin	Hösttermin	Kontant	Utlånta				i • • ■
	1896.	1896.	behållning.	medel.		r ordringar.	Summa.
Transport	2,593	2,702	12,409	53	526,412	21	I 9,490 21	548,811 95
Nya elementarskolan, högre ............	314	310		_		_
Statsanslag ....................................	---	- -	_ _	_	_ _			_
Skolans enskilda medel ................	— —	—	5,359	05	67,811	89		—	73,170 94
Säger	314	310	5,359	05	67,811	89		—	73,170(94
Stockholms stads läroverksbyggnads-									1
fond ................................................	- -	- -	15,677	07	46,718	58	35	42	62,431 07
Folkskolelärareseminariet för qvin-
liga elever ....................................	102	106	312	45	— —	—	— —		312\|45
Säger för Stockholms stad	3,009	3,118	33,758	10	640,942	68	9,525	63	684,226.4 1
Rekapitulation: 1
Upsala stift................................	1,196	1,216	7,075	30	336,839	58	22,859	89	366,774l77
Linköpings d:o................................	1,262	1,283	11,050	28	431,344	92	7,579	99	449,975''19
Skara d:o................................	1,215	1,209	7,042	72	270,812	1 1	8,234	70	286,089 53
Strengnäs d:o...............................	905	952	10,232	93	480.821	26	13,711	12	504,765 31
Yesterås d:o................................	812	821	10,244	69	272,018	73	3,123	50	285,386 92
Vexiö d:o................................	715	802	3,875	49	430,068	71	4,726	46	438,670!66
Lunds d:o................................	2,617	2,724	11,996	—	914,28S	80	3,488	58	929,773 38
Göteborgs d:o................................	1,976	2,024	15,178	73	406,968	56	7,556	52	429,703 81
Kalmar d:o .........................	518	518	2,687	49	246,097	36	6,335	81	255,120 66!
Karlstads d:o..............................	716	779	6,113	37	327,343 70	5,094	30	338,551 [ 3 7
Hernösands d:o...............................	1,325	1,372	11,210	7 6	444,274169	1,898	67	457^884 12j
Visby d:o ................................	136	143	2,793	29	51,099! 8 9	3,404	49	57,297 67
Stockholms stad ................................	3,009	3,118	33,758	10	640,942\| 6 S	9,525	63	684,226(41
Summa	16,402	16,961	133,259	15	5,252,920)99	97,539	66	5,483,719 80

. Anmärkning. Uppgifterna rörande elevernas antal äro, hvad angår allmänna läroverken och pedagogierna, hemJliCKlG8ia.
8LlKQGpartG1116niGt.

— 325 —

e t.					K	r e d i t.						Summa.
) Skulder Uppbörd, i „ 11 till år 1897.	Skulder ''rån år 1895.	Utgifter.	Tillgångar till år 1897.
Kontant behållning.	Utlånta medel.	Fordrin- gar.	Summa.
519,929 68	2,814 11	3,132	25	516,960 93	1 13*772)32	527,785	98	9,404	26	550,962	56	1,071,055	74
77,237 73	__1			77,237	7 3									77,237	73
33,343 08,	---1-	12,346 2 3	12,861	44	5,994	46	75,311	89	— —	---	81,306	35	106,514	02
110,580 8 F	- j-	12,346 23	90,099	17	5,994	46	75,311	89	—	—	81,306	35	183,751	75
24,111 24	13,728 05		_	37,792	53		_	61,233	_	1,244	83	62,477	83	100,270	36
39,592 48	___! -	69	16	39,721	25	114	52		—	— —	—	114	52	39,904	93
694,214 2 lT	16,542 16	15,547	64	684,573)88	19,881	30	664,330)87	10,649)09	694,861	26	1,394,982	78
749.530 04 158,354 71	165,128:53	718,657	11	27,622	41	336,035	48	27,215	99	390,873	88	1,274,659	52
700.757 76	5.045 61	5,567	P1	696,022	—	11,295	21	435,766)55	7,127	59	454,189)35	1,155,778	56
673.640 53	47,865 94	40.279 45	644,730:72	7,547	1 1	308,636 43	6,402	29	322,585 83	1,007,596	—
568.873 77	14,620 44	15,491 55	561,798132	9,999	15	487,000	71	13,969 79	510,969 65	1,088,259	52
467.490 —	4.568 27	3.89U62	464,961^08	10,756	80	274,447	61	3,388 08	288,592 49	757,445	19
433.867 24	51.248 14	54.352)57	420.205 66	4.872	16	439,997	17	4,358 48	449,227)81	923,786	04
1.291,200 08	75,708 9 5	1.326:51	1.419,270	11	11,706	63	859,524 10	: 4,855 06	876,085	79	2.296,682	41
781.334 SO	5,010 95	5,227 j 8 7	771.586	96	17,839 06	414,965)77	6,429	90	439,234	73	1,216,049	56
306.608 32	26.188 11	27.018''96	\| 302.126 09	3,610141	249,025 08	6,136	55	258,772:04	587,917	09
403.777 97	31.144 SO	32,574 68	3S2,741 92	8,621	72	343,896 30	5,639	52	358,157 54	773,474	14
1,030,261 41	8,974 47	9,940159''1,020,019 29	16,846)41	446,135)94	3,677)77	466,660	12	1.496,620	—
134.185 22	5 2.7 0 213 5	52,903 92	133.870 IT	! 2,108)87	52,060	75	3,241)53	57,411	15	244,185	24
694.214 21	16,542 16	15,547,64	\| 684,573)88	) 19,881	30	664,330)87	10,649 09	694,861	26	1,394,982	78
8,235,741 35 497,974 90	429,251110 8,220,5G3\|311152,707(24	] 5,311,822) 7 61103,091164 \|ö, 56 7,621	64)14,217,436	05

tade från Pedagogisk Tidskrift för år 1896. Elevantalet vid folkskolelärarcseminarierna är angifvet efter uppgift från

- 326

Enligt förestående tabell hade lärjungarnes antal inom do särskilda
stiften varit följande:

•		Vid allmänna	Vid podago-	Vid	semi-
		läroverken.	gierna.	narierna.	oii mina.
		Vår-	Höst-	Vår-	Höst-	Vår-	Höst-	Vår-	Ilöst-
		termin.	termin.	termin.	termin.	termin.	termin.	termin.	termin.
Upsala	stift............	1,104	1,125	___		92	91	1,196	1,216
Linköpings	d:o............	1,164	1,182	—	—	98	101	1,262	1,283
Skara	d:o............	1,085	1,089	—	—	130	120	1,215	1,209
Strengnäs	d:o............	842	886	63	66	—	_	905	952
Vesterås	d:0 ............	647	663	98	89	67	69	812	821
Vexiö	d:o............	642	715	—	—	73	87	715	802
Lunds	d:o............	2,436	2,545	53	48	128	131	2,617	2,7241
Göteborgs	d:o............	1,875	1,917	—	—	101	107	1,976	2,024
Kalmar	d:o............	408	410	—	—	no	108	518	518
Karlstads	d:o............	620	679	—	—	96	100	716	779
\| Hernösands	d:o...........	1,153	1,193	—	—	172	179	1,325	1,372
! Visby	d:o............	136	143	—	—		__	136	143
Stockholms	stad............	2,907	3,012	—	—	102	106	3,009	3,118
	Summa]	15,019	15,559]	214	203	1,169	1,199	16,402	16,961
Medeltal ....		.. 15,289	208	1,184	16,681

Till aflöning m. m. åt lärare vid allmänna läroverken hade enligt 1896 års
rikshufvudbok af 8:de hufvudtitelns anslag utgått följande belopp:

Allmänna läroverken ........................................................ 2,972,526: 14.

Understöd åt extra ordinarie lärare vid allmänna läroverken
under förfall på grund af sjukdom ............ 2,690:48.

Till tillfällig löneförbättring åt lärarne vid allmänna

läroverken (pedagogierna undantagna) ................... 330,307: 14.

„ arvoden åt extra lärare samt till arvodesförhöjning
åt extra ordinarie lärare vid de allmänna läroverken
........................................................................ 100,000: —

„ bestridande af förhöjd aflöning åt ordinarie teckningslärare
vid rikets allmänna läroverk under

tjenstledighet på grund af sjukdom ........................ 1,314: 58. 3,406,838: 34.

Om denna summa fördelas på 15,289 lärjungar, kommer på hvarje 222: 83.

Efter enahanda fördelning af de till lärare vid allmänna läroverken
donerade medel, enligt statsverkets speciela utgiftsstat utgörande
40,875 kronor 56 öre, kommer på hvarje ................................... 2: 67.

Kostnaden för hvarje lärjunges undervisning vid allmänna läroverken

kan således beräknas hafva uppgått till ....................................... 225: 50.

327 —

§ I Enligt

127 § i Kong), stadgan för rikets allmänna läroverk den 1
November 1878 skall lärohus vara brandförsäkradt, och enligt 137 § i
samma stadga skall kostnaden för brandförsäkringens bestridande utgå från
läroverkens byggnadsfond.

Af räkenskaperna framgår emellertid icke, att nedannämnda läroverks
byggnader blifvit försäkrade mot eldskada, nemligen:

Enköpings femklassiga allmänna läroverks.
Yadstena d:o	d:o
Yesterviks högre	d:o
Mariestads femklassiga	d:o
Borås d:o	d:o
Lidköpings d:o	d:o
Alingsås treklassiga	d:o
Nyköpings högre	d:o
Eskilstuna femklassiga	d:o
Askersunds treklassiga	d:o
Ystads högre	d:o
Landskrona femklassiga	d:o
Trelleborgs treklassiga	d:o
Karlskrona högre	d:o
Karlshamns femklassiga	d:o
Engelholms treklassiga	d:o
Göteborgs femklassiga	d:o
Uddevalla d:o	d:o
Strömstads treklassiga	d:o
Halmstads högre	d:o
Yarbergs treklassiga	d:o
Oscarshamns femklassiga.	d:o
Kristinehamns d:o	d:o
Filipstads treklassiga	d:o
Åmåls d:o	d:o
Luleå högre	d:o
Sundsvalls högre	d:o
Skellefteå treklassiga	d:o
Örnsköldsviks d:o	d:o
Yisby högre	d:o

328 —

Detta förhållande hafva Revisorerne velat omförmäla, ehuruväl Revisorerne
icke förbisett, att anmärkta förhållandet i vissa fall kan bero derpå
att något eller några bland ofvanberörda läroverk blifvit före räkenskapsåret
för längre tid brandförsäkrade. Men för sådant fall synes intyg derom
hafva bort räkenskapen bifogas.

§ 2.

••

Af Borås allmänna läroverks räkenskaper inhemtas, att läroverkets
rektor till detsamma enligt tre särskilda räkningar försålt böcker och uppstoppade
foglar. Men då dylika transaktioner emellan läroverkets rektor och
läroverket,, representeradt af samme rektor, synas Revisorerne olämpliga,
hafva Revisorerne velat fästa uppmärksamheten å detta förhållande.

— 329 —

Upsala universitet.

Debet.

Balans frän år 1895:

Tillgångar ....................................................................................................... 4,564,970: 9 3.

Uppbörd:

Statsanslag:

Åttonde hufvndtitelns ordinarie anslag:

Universiteten:

Bestämda anslaget 316,401: 2 4.

Förslagsanslagen:

För tillämpning
af ny lönereglering
vid universiteten
.............. 79,725: 88.

För ombildning
af adjunkturer
och docentstipendier
........... 44,836:88.440,964: —

Resestipendier samt läroböckers

och lärda verks utgifvande...... 5,000: —

Ålderstillägg .............................. 3,333:3 3.

Hufvudtitelns besparingsfond:

Till arvode åt Professor W.

Rudins vikarie ........................ 1,000:— 450,297:33.

Nionde hufvudtitelns ordinarie anslag:

Allmänna indragningsstaten:

Till aflöning åt e. o. Professoren i egyptologi

K. F. Piehl.................................................. 4,000: — _______

Transport 454,297: 3 3. 4,564,970: 9 3.

fiev. Ber. ang. Statsverket för är 1896. 42

830 —

Transport 454,297: 3 3.

Åttonde hufvudtitelns extra ordinarie anslag:

Till lektorer i tyska, franska, ock engelska
språken vid universitetet i

Upsala .................................... 6,000: —

För uppehållande af undervisningen
och examinationen
i geografi vid universitetet
i Upsala ........................ 1,000: —

Till arvoden åt e. o. amanuenser
vid universitetsbiblioteket

i Upsala ................................. 2,500: —

Till anskaffande af instrument
för zootomiska laboratoriet... 3,000: —

Till arvoden åt 2 extra biträden
vid meteorologiska institutionen
för anställande af

molnobservationer.................. 2,500: -- 15,000:_

Akademiens egna medel:

Spanmålsräntor ........................................... 108,292: 8 9.

Penninge- och persedelräntor..................... 26,426: 8 5.

Diverse donationshemmansräntor............... 1,871:7 9.

Diverse inkomster ....................................... 44,668: 13.

Inkomster af Upsala qvarn........................ 10,272: —

Tillfälliga intressemedel .............................. 12,987: 25.

Pensionsafgifter............................................. 4,015: l o.

Inkomst af skogar....................................... 20,816: 8 3.

Reverserade skulders och fordringars intressen
......................................................... 146,224: 54.

Uppdebitering:

469,297: 33.

4,564,970: 93.

Okadt fastighetsvärde till följd af amortering
å det på hemmanet Tuna n:o 10,

xt mantal, hvilande hypotekslån .........

Anmärkningsmedel.......................................

Borgströmska donationen..........................

Höijerska d:o ...........................

Nilsson-Asckanska d:o ...........................

Winbomska d:o ...........................

36: —

—: 20.

874: 93.

639: —

20: —

6: 24. 377,151: 75.

846,449: 08.
Transport 5,411,420: oi.

— 331 -

Transport 5,411,420: oi.

Balans till år 1897:

Skulder:

Diverse donationer och fonder.................

Institutionernas fonder...............................

Andra fonder och besparingar ..............

Diverse skulder..........................................

Reservfonden............................................

4,132,685: 54.
37,370: 85.
60,525: 18.
370,798: 40.
65,654: 4 5.

4,667,034: 4 2.

Summa 10,078,454: 4 3.

Kredit

Balans från år 1895:

Skulder.

4,564,970: 93.

Utgifter:

Löner och arvoden ...............................................

Gratial- och pensionsstaten ..........................

Indragningsstaten ...................................................

Kongl. och riksstatens stipendier........................

För institutionernas materiel ............................

Cassa studiosorum ...............................................

Reparationer..........................................................

Krono- m. fl. utskylder................•■•••••■•.............

Fourageersättning för i Upsala'', till ridundervisningens
uppehållande, utplacerade hingstar

från Strömsholms hingstdepot ........................

Extra utgifter och tryckningskostnader ............

Landtmäteri- och rättegångskostnader.............

Universitetets årsskrift..........................................

Intressemedel m. in.............................................

Hyra för bokauktionslokalen m. m.................

Afskrifning af arrende.........................................

Dito å bokförda värdet af obligationer

442,149: 7 5.
3,582: 87.
32,488: 59.
9,700: —
115,561: 45.
3,491: 38.
14,140: 34.
2,000: —

419: oi.
14,209: 7 6.
10,400: —
1,500: —
165,091: Öl.
950: —
155: —
4,500:

Transport 820,339: 6 6. 4,564,970: 9 3.

— 332 —

TT „ Transport 820,339: 6 6.

Utgifter a extra ordinarie stat:

Till lärare i tyska, engelska och franska

.sPråken....................................... 6,000: —

Till uppehållande åt undervisningen
och examinationen i geografi 1,000: —

Till arvoden åt e. o. amanuenser

vid biblioteket .......................... 2,500:_

Till zootomiska laboratoriets materiel
........................................... 3,000: —

Till biträden vid meteorologiska
institutionen för anställande af

molnobservationer ..................... 2,500: — 15,000: —

Omföring till reservfonden .............................. 1 ljl09: 42.

4,564,970: 93.

846,449: os.

Balans till år 1897:

Tillgångar:

Kontant behållning:

I akademiräntkammaren...... 14,694: 4o.

Pa upp- och afskrifningsräkning: I

Uplands enskilda bank 33,510: 54.

Utlånta medel ............................~

Fordringar ....................................

Förskott............................................

Fastigheters värde.........................................

Materialiers d:o

48,204: 94.
3,871,584: 97.
64,706: 17.
59,840: 18.
622,689: 83.
8: 33.

Summa

4,667,034: 42.

10,078,454: 4 3.

§ I De

studerandes antal utgjorde:

Vårterminen 1896 ..................................................................... 1 455

Höstterminen samma år........................................................ 1^549

— 333 —

§ 2.

Genom Kong!, brefvet den BO December 1862 med stat för TJpsala
universitet bestämdes, bland annat, att öfverskott i inkomster utöfver utgiftsstaten
äfvensom besparingar på den del af samma stat, som afsåge aflöningen,
såsom ock lediga emeritilöner, skulle ingå till en särskild reservfond, som
för sig skulle bokföras och jemte öfriga universitetets fonder redovisas; och
i nu gällande utgiftsstat för universitetet af den 13 November 1885 föreskrifves,
att till reservfonden fortfarande skola ingå de enligt äldre bestämmelser
anvisade medel, samt att denna fond skall stå under universitetskanslerens
disposition för universitetets vetenskapliga och ekonomiska behof i den ordning
universitetsstatuterna stadgade.

Emellertid har, enligt hvad Revisorerne inhemtat, Kongl. Maj:t, beträffande
de besparingar, som gjorts å löneförmånerna vid den af förutvarande
Statsrådet, numera Justitierådet C. G. Hammarskjöld tillförene intiehafda
professorsbefattning och hvilka besparingar förut bokförts gemensamt med
reservfondens tillgångar, genom bref den 24 April 1890 förklarat, att dessa
besparingar, som då uppgingo till 15,852 kronor 28 öre, skulle af kanslern
för universitetet i Upsala disponeras till befrämjande af den juridiska undervisningen
vid universitetet.

I öfverensstämmelse härmed finnes i universitetets hufvudbok för revisionsåret
ett särskildt konto upplagdt för f. d. Professoren C. G. Hammarskjölds
lönemedel, hvilket konto utvisar, att den ingående balansen 1896 utgjort
10,785 kronor 57 öre, att af dessa medel under året utbetalts 900 kronor,
men att, oaktadt dessa lönemedel afsatts till särskild fond, någon ränta icke
påförts desamma, hvadan den utgående behållningen belöpt sig till 9,885
kronor 57 öre.

Likaledes har Kongl. Maj:t genom särskilda bref af den 6 April 1894
och den 25 Oktober 1895 medgifvit, att e. o. Professoren K. Hj. L. Hammarskjölds
besparade lön, under det hans förordnanden att vara dels ledamot af
Nya lagberedningen och dels konstituerad revisionssekreterare fortfore, finge
af Upsala universitets kansler, efter förslag af juridiska fakulteten, användas
för uppehållande af undervisningen inom nämnda fakultet.

Det i universitetets hufvudbok upplagda konto för f. d. e. o. Professoren
Hammarskjölds lönemedel visar för år 1896, derunder Hammarskjöld utnämndes
till ordinarie revisionssekreterare, en ingående balans af 4,000 kronor,
en inkomst af 3,208 kronor 33 öre, en utgift å 1,916 kronor 67 öre och en
utgående balans af 5,291 kronor 66 öre.

Under erinran att juridiska fakulteten sålunda i båda dessa fall beredts

334 —

en särskild förmån derigenom, att ofvannämnda besparingar icke blifvit i
vanlig ordning till universitetets reservfond öfverförda utan för den juridiska
undervisningen disponerade, hafva Revisorerne velat hvad i förevarande hänseenden
förekommit för Riksdagen omförmäla.

§ 3.

Vid föregående statsrevisioner hafva anmärkningar framstälts mot det
sätt, hvarpå Upsala universitets räkenskaper i allmänhet blifvit förda; och
har derjemte räkenskapsgranskningen föranledt framställningar beträffande
vissa särskilda bokföringsåtgärder.

Jemte det Revisorerne vilja vitsorda, att ändringar på grund af förenämnda
framställningar i många fall egt rum. anse Revisorerne sig dock
böra ånyo fästa uppmärksamheten å universitetets bokföring, hvilken icke
synes vara fullt tidsenlig, samt med anledning af den granskning Revisorerne
varit i tillfälle att egna Upsala universitets räkenskaper för år 1896 exempelvis
framställa några erinringar i afseende å desamma.

Till en början hafva Revisorerne velat anmärka, att kassaräkningen
saknar hänvisningar till bilagorna och att i dessa senare icke finnes hänvisningar
till verifikationerna, hvilka brister i bokföringen i hög grad försvåra
räkenskapsgranskningen.

I universitetets hufvudbok för revisionsåret finnes upplagdt ett konto,
benämndt “Donerade och af Universitetet Disponerade Fonders Konto1*, hvithet
inrymmer tre fonder, den Borgströmska, den Höijerska och den Jungbladska,
samt i afseende å dessa allenast upptager deras in- och utgående balanser,
hvilka utföras med oförändrade belopp; men då i hufvudboken härjemte finnas
särskilda konton för hvar och en af berörda tre fonder, i hvilka redogöres
för de förändringar i afseende å fonderna som under året egt rum, synes
giltigt skäl icke förefinnas för det förstnämnda kontots upptagande i hufvudboken,
helst det å detta konto upptagna belopp, 33,198 kronor 33 öre, härigenom
kommit att på dubbelt sätt ingå bland universitetets tillgångar.

— 335

I sammanhang härmed hafva Revisorerne velat erinra om otidsenligheten
i en sådan kontobenämning som det i hufvudboken förekommande
“Rikets Lånebanks Konto”.

Såsom ofvan nämnts, är den af Kongl. Maj:t den 13 November 1885
faststälda utgiftsstat för universitetet ännu gällande. Alla utbetalningar och
deraf föranledda bokföringsåtgärder böra alltså i regeln verkställas i enlighet
med berörda stats bestämmelser; men att, på sätt i hufvudboken för år 1896
förekommer, för personer, som år 1885 funnos uppförda på indragningsstat
men sedermera aflidit, såsom exempelvis Professor emeritus P. E. Bergfalk,
de dem tillerkända, numera icke utgående pensionsbeloppen fortfarande år
efter år upptages i räkenskapen, synes Revisorerne innebära en oegentlig
tillämpning af berörda utgiftsstat.

I universitetets hufvudbok finnes i den utgående balansen bland diverse
fordringar och tillgångar upptagen en till 18,000 kronor uppgående fordran
af Sätra helsobrunn; men då, på grund af Biskopen Anders Kalsenius’ och
hans hustru Elisabeth Kalsenius’, född Le Moine, testamenten den 10 Oktober
1747 och den 21 Juni 1748, Upsala universitet är egare till brunnen,
har upptagandet af denna fordran synts Revisorerne vilseledande.

Af 1886 års förra statsrevision erinrades, att ingenstädes uti universitetets
räkenskaper funnes någon uppgift å antalet och värdet af de fastigheter,
som egdes af staten eller tillhörde universitetet på grund af donation
och hvarifrån detsamma hemtade en del af sina inkomster; och då kännedom
härom syntes behöflig för bedömandet af universitetets medelsförvaltning,
uttalade Revisorerne önskvärdheten deraf, att summariska förteckningar på
universitetets fastigheter och egendomar med taxeringsvärden på något ställe
i dess räkenskaper meddelades.

I häröfver afgifvet, af kanslersembetet i utlåtande med anledning af
Riksdagens revisorers framställning vid granskning af universitetets räkenskaper

— 336 —

för år 1884 åberopadt yttrande anförde akademikamreraren, att enligt Kongl.
brefvet den 30 December 1874 hvart nionde år från universitetet inginge förteckning
öfver dess fastigheter, hvadan man dittills ansett, att någon årlig
reproduktion af denna förteckning såsom bihang till räkenskaperna ej skulle
vara behöflig.

Förenämnda genom Kongl. brefvet den 30 December 1874 anbefalda,
för särskildt ändamål afsedda förteckning torde visserligen icke göra en med
hänsyn till räkenskapsgranskning upprättad fastighetsförteckning obehöflig.
Gifvet är, att för bedömande af fastigheters förvaltning erfordras uppgift å
såväl deras värden som deras afkastning. Revisorerne anse derföre önskvärdt,
att vid universitetets räkenskaper måtte fogas en specifik förteckning öfver
fastigheternas värden och afkastning.

Slutligen hafva Revisorerne velat fästa uppmärksamheten å önskvärdheten
deraf, att förteckningar blefve, för att räkenskaperna bifogas, uppgjorda
öfver de i universitetets lokaler befintliga möbler och dermed jemförliga värdefullare
inventarier samt särskildt öfver dess dyrbara porträttsamling.

§ 4.

Revisorerne, som genom delegerade besökt Upsala universitets räntekammare,
hafva dervid tagit kännedom om de der förvarade säkerhets- och
räkenskapshandlingar; och har detta besök icke gifvit anledning till annan
erinran från Revisorernes sida, än hvad som kan anses stå i sammanhang
med hvad Revisorerne beträffande universitetets räkenskaper här ofvan anfört.

387 -

Lunds universitet.

Debet.

Balans från av 1895:

Tillgångar ........................

Uppbörd:

Statsanslag:

Åttonde hufvudtitelns ordinarie anslag: Universiteten: Bestämda

anslaget 243,129: 4».
Förslagsanslagen:

För tillämpning af
ny lönereglering
vid universiteten	40,924: 7 6.
För ombildning af
adjunkturer och
docentstipendier	25,500: —
Kyrkotionde.........	29,435: os.
F orsellönsersättning
för kyrkotionde	1,186: 42.
Resestipendier samt
läroböckers och lär-
da verks utgifvande	5,000: —
Ålderstillägg............	3,800: —
Rese- ochtraktaments-
penningar............	362: 10.
Åttonde hufvudtitelns extra ordinarie

Akademi kassan.

Reserv fonden.

877,076|9l| 39,507137

Magnat stipendie fonden.

1,058,952

Universiteten:

Till aflöning åt en extra ordinarie
professor inom juridiska fakulteten
vid universitetet i Lund

Byggnads-1 Jollainska
, donations
fonden. fonden.

4i| ll,169j —

323,662] t c

4.000,-

10,000

5,18978

Biblio teks fonden.

43,113

Transport|l,204,739|67| 39,507137! 1,058,9521441 21,1691—| 5,189
Be v. Ber. ang. Statsverket för är 1896.

15,675

Pensions fonden.

264,339

2,299,347 71

Summa.

349,337

4,000

7 8158,788| o 9 [264,339112 [2,652,685 4 71

Akademi-

Reserv-

Magnat-

stipendie-

i '' i

Byggnads- dollainska
donations-

Biblio-

teks-

Pensions-

Summa.

kassan.

fonden.

fonden, j fonden.

fonden.

Transport 1,204,739 67 39,507;

1,058,952

44| 21,169 — 5,189 78158,7881091264,839 1212,652,685U

Till lärare i tyska, franska och
engelska språken vid universitetet
i Lund ..................

„ särskildt arvode åt Docenten!
vid universitetet i Lund Sven

Söderberg ................., .....

„ d:o åt Akademikamreraren i

Lund O.^G. Regnell..........

,, arvoden åt extra biträden vid!

universitetsbiblioteket i Lund1
„ arvode åt en instrumentmakare
vid fysiologiska institutionen i

i Lund.............................

„ uppförande vid anatomiska
institutionen i Lund af en ny

byggnad .............. I

Akademiens egna medel:

Arrendemedel.............................j

Hemmansräntor.........................j

Tomtöremedel............................!

Yaxljusmedel..........................;.!

Vinst å obligationer.....................

Intressemedel.............................j

Stipendier från Hans Maj:t Konungen

Pensionsafgifter m. m...................}

Auktions- och försäljningsmedel......

Donationer.................................

Återdebiterade aflöningsmodel ......

Inkomster af prebendepastorat ......

Studentinskrifningspenningar.........

Laboratiousafgifter ...................

Utdelning af Skånska brandförsäk ringsinrättningen

....................

Anmärkningsmedel .....................

Diverse .................. j

Omföring............ j

Säger!

6,000	'' ‘ ■ '' f												6,000	—
2,000													2,000	—
750	■ \|												750	—
	—\|- _	—	—	—		—	— -	—	1,500		—	—	1,500	—
500							—						500
50,000													50,000	—
29,19546;--												29,19546
			15	44	—							—	15	44
25 9 7--												25	97
820	1												820	—
125													125	—
37,470 4 2 1,233 10	46.264	08	331	Öl	207	56	1,754	26	11,120	78	98,381	75
600	----												600	—
- -		—									1,551	_	1,551	—
42	2 4--								306	40	—	—	348	64
			52,026	29									52,026	29
1,031	2 5--												1,031	2 5
- -	—\|--	—	—	—	5,924	47							5,924	47
494 90!--	—	- -	—	- -	—	- -	—••	276	—	—	—	770	96
2,323''o 9--												2,323	69
513	5 ö — —												513	55
16				-		—					---	—	16	—
27160 --	—	—	—	25	67	- -	—	175	50	—	—	228	83
500	—! 27,691	C 5	—		—		—	—	—	_	9,230	5 5	37,422	20
460,098\| o 6 i 28,924	84	98,305	7 G	16,281	65	207	so	19,687	16	21.902		645,408\| 2 6

Balans till är 1897:

\ Skulder

1 : ''! ! - ■. • ''.k i , i -..

4 i.;

—| 169.456!»i

Summa

: 1,506,632!98j 68,432] 2 i|l,157,258|2o; 27,45016»] 5,397.34:62,800|«» 286,241

45.3,114,212|48|

339

Akademi kassan.

- i Reserv- Magnat- Byggnads- Jollainska Biblio- | Pensions ''

-.it - i /l Anniimu*. rrrlrg. i

foiulen.

stipendie fonden.

''donations-] teksfonden.
fonden. fonden. fonden.

Kredit.

''IT

Balans från ar 1805:

Skulder ...................................... 215,777 j 2 7 i —-_-**{—

i ! ! ,

Utgifter:

(,öner och arvoden ........................ 297,003 Ji! 2,364U$

Ålderstillägg ................................ 3,800,—,--i—

För institutionernas materiel m. m... 104,098;»7; 2,416:86

Byggnads- och reparationskostnader... — — — —j—

Hyra m. m. för studenthemmet.......

Stipendier och premier ...............

Räntor........................................

Lifräntor.................................

Pensioner och understöd ...............

Universitetets årsskrift .............

Inköp och inbindning af böcker .. .

Diverse .....................................

385 S 3--J—!--— ] 1,500—]

~ t z zz Z ZIZIZ ZlZi

12,416] 18--1---j—

--i---— 1,030:-

11,500—--—'' 30,943Uo--1—] —

1,970;—--—I--—1----—

-- --_ 3,235''—---— —

2,252; 34;

4! —

3 79

Omföring............................

Leverering till Statskontoret

Balans till dr 1807:

Tillgångar:

Kontant behållning

27,691(60 9,230 65

550,---—

---— 17,189

!—!--H''2,304

-i--— 500

Säger| -450,366!«71 14,365.9»! 35.5971521 12,416ji8

| —121,493

I__j

1Ö,066|2 0

Summa.
t. 215,777	27
301,253	52
3,800	1
106.515	8 3
12,416	181
1,030	— i
42,443	50;
1,970	-1
3,235	—
10,416	20
1,500	—
17,189	33
4,564	25
37,422	20
550	—
544,306\|oi

6,176(83

60714

Utlanta medel

Förskott ........

Fordringar

.....i 6,905 11 66045,

.....J 833,583!33 53,265 7711,115,468(41 14,427(06

.....(--!-j 140—;---

.....l---—j--1-! 15)44

~Sägerr~840,488|4l| 54,Ö66|227l121,660168 j 15,034(4 7 5,397; 3 4 (41,306 so (276(175,2 5 2,354,129j o 0

--—I 618196

5,397 3440,687)85

( -i

2,541 U2
273,633 83

17,510)17
2,336,463 so
140
15

Summa 1.506,632)b81 68,432(21 1,157,258)20j 27,450|co| 5,39713-t(G2,800(2o-286.241 (4o(3,114,212|-ts

De studerandes antal utgjorde:

Vårterminen 1896 ................................................... 667.

Höstterminen samma år........................................... 684. -

‘(i , . \

Karolinska mediko-kirurgiska institutet.

Debet.

Balans från år 1895:
Tillgångar...............................................................................

Uppbörd:

Statsanslag:

Ordinarie staten:

Sjunde hufvudtiteln:

Postafgifter för tjenstebref och

dylika försändelser.............. 111: 39.

Åttonde hufvudtiteln:

Karolinska mediko-kirurgiska

institutet ...... 169,900: —

Ålderstillägg... 3,375: —

Hufvudtitelns
besparingsfond :

Besparingarne i
allmänhet:

Till bekostande
af jordschaktnings

m. fl. arbeten
å ett institutet
tillhörigt

jordområde.. 1,075: — 174,350:— 174,461:
Extra ordinarie staten:

Åttonde hufvudtiteln:

Till arvode åt en amamuens
vid institutets gynekologiska
klinik .............. 900: —

Transport 900: — . 174,461:

23,826: 56.

39.

39. 23,826: 56.

341 —

Transport 900: —
Till arvode åt en amanuens
vid institutets kemiska

labortorium..................... 900: —

„ en pediatrisk klinik vid
Kronprinsessan Lovisas
vårdanstalt för sjuka

barn................................. 1,800: —

„ en poliklinik för barnsjukdomar
i Stockholm 2,800: —
„ utförande af teckningar
i vetenskapliga ändamål

vid institutet.................. 1,500: —

För anskaffande och underhåll
af materiel för oftalmiatriska
kliniken vid institutet.
................................... 500: —

Bidrag från Stockholms stad till polikliniken

tör barnsjukdomar...........................................

Laborationsafgifter...............................................

Dissektionsafgifter ................................................

Intressemedel.........................................................

Försäljningsmedel ..............................................

Ersättningsmedel...................................................

Rabatt å förbrukad gas......................................

174,461:39. 23,826:56.

8,40(h — 182,861: 3 9.

2,800: —

2,344: 5 8.

1,356: —

1,045: so.

63: —

444: 4 5.

354: 56. 8,408: 39. 191,269:78.

Balans till år 1897:

Skulder:

I allmänhet .................................................................................................. 5,173: 8 4.

Inom linien:

Resterande premielån till Stockholms stads

brandförsäkringskontor ......................... 3,799: 3 8.

Resterande amorteringslån till Stockholms

Inteckningsgarantiaktiebolag.................. 144,792:69.

Diverse fonder ............................................ 423,669: 8 0.

Säger skulder inom linien 572,261: 8 7.

Summa 220,270: 18.

— 342 -

K »>

Kredit.

Balans från är 1895:

Skulder:

I allmänhet.................................................................................

Inom linien:

Resterande premielån till Stockholms stads

brandförsäkringskontor........................... 3,941: 7i.

Resterande amorteringslån till Stockholms

Inteckuingsgarantiaktiebolag.................. 145,170: 52.

Diverse fonder......................................... 425,738:4 0.

Säger skulder inom linien 574,850: 6 3.

2,855: 55

Utgifter:

Aflöningar och arvoden............... 143,175: —

Extra betjening .......................... 2,257: —

Uppvärmning och ventilation...............................

Förbrukning af gas............................................

,, af vatten .......................................

Renhållning af gård och gata m. m................

Underhåll och reparationer af inventarier ......

Tryckningskostnader och skrifmaterialier.........

Telefonafgift.............................................................

Brand för säkringsafgift..........................................

Postafgifter ...................................................

För biblioteket......................................................

„ utförande af teckningar i vetenskapliga

ändamål ........................................................

„ kemiska laboratorium .................................

,, farmakologiska, obstetriska och gynekologiska
samt rättsmedicinska institutionen
,, pathologisk-anatomiska institutionen jemte

bakteriologiska afdelningen ........................

„ fysiologiska anstalten ..................................

„ histologiska institutionen ...........................

Transport

145,432: —

6,408: 49.

3,391: 66.

696: 93.

1,486: oi.

716: 19.

.1,433: 21.

300: —

165: 50.

111:39. 160,141:38.
4,000: —

1,552: 13.

2,243: 37.

1,142: 51.

3,698: 07.

2,069: 96.

2,658: 13.

17,364: 17. 160,141: 3 8.

2,855: 55

— 343

Transport

För medicinska kliniken.....................

„ anatomiska institutionen............

„ anatomiska museum....................

„ kirurgiska kliniken.............

„ hygieniska institutionen ............

„ nervkliniken................................

„ polikliniken för barnsjukdomar

,, oftalmiatriska kliniken...............

Till jordschaktning m. m...................

Återleverering till Statskontoret ......

17,364:17.160,141:38. 2,855:55.

1,507: so.

3,450: 20.

1,121: 87. (

''450: 6 0.

1,160: 86.

495: —

5,278: 65.

501: 77. 31,330:92.

.............. 30: 50.

..................... 2,583: 34. 194,086: 14.

Balans till år 1897:

8,328: 49.

15,000:— 23,328:49.

Summa 220,270: 18.

Antalet studerande utgjorde:

Höstterminen 1895 .........

Yårterminen 1896............

357.

369.

Tillgångar:

Kontant behållning
Utlånta medel .......

Yid Karolinska mediko-kirurgiska institutet är anstäld en eldare och
maskinist, hvilken, enligt hvad räkenskaperna utvisa, under revisionsåret
uppburit, förutom 1,000 kronor i lön, särskilda arvoden och ersättningar
med tillsammans 243 kronor 7 5 öre. Derjemte har till ett, eldarebiträde utbetalts
ett arvode af 488 kronor, hvilken summa emellertid uppburits och
qvitterats af eldaren och maskinisten. Men då det synts Revisorerne med god
ordning öfverensstämmande, att den person, hvilken tillerkänts arvode, sjelf
eller genom befullmäktigadt ombud uppbär och qvitterar detsamma, hafva
Revisorerne velat härå fästa uppmärksamheten.

344 —

Kong!, och Hvitfeldtska stipendiemrättningen.

	Kongl. och	Gustaf
Debet	Hvitfeldtska	Schillers	Summa.
	stipendiefonden.	stipendiefond.
Balans frän år 1895:
Tillgångar ...........................................	350,080: 46.	61,012: 21.	411,692: 67.
Uppbörd:
o Arrendemedel af Sundsby och Äby
sätesgårdar med underlydande frälse-gods ...............................................	24,757: 59.		24,757: 59.
Städjeafgifter..........................................	245: 0 9.	— —	245: 09.
Afgäld af stenhuggerier .....................	1,827: 91.	— —	1,827: 91.
Ersättningsmedel................................... Försälj ningsmedel:	300: 70.	- -	300: 7 0.
För hjelpgallringsvirke m. m.......	54: 35.	— —	54: 35.
Gåfvomedel .............................................	— —	102: 9 2.	102: 92.
Intressemedel.......................................... Utdelning från Allmänna brandförsäk-	14,096: 08.	2,597: 65.	16,694: 33.
ringsverket för byggnader å landet	124: 90.	— —	124: 90.
Vinst å utlottad obligation..................	70: —	—	70: —
Säger	41,477: 22.	2,700: 57.	44,177: 79.
Summa	392,157: 6 8.	63,712: 78.	455,870: 4 6.
Kredit.
Utgifter:
Afkortningar .........................................	582: 37.	- -	582: 3 7.
Stipendier..............................................	16,500: —	2,250: —	18,750: —
Transport	17,082: 37.	2,250: —	19,332: 37.

345 —

		Kongl. och	Gustaf
		Hvitfeldtska	Schillers	Summa.
		stipendiefonden.	stipendiefond.
Transport	17,082: 37.	2,250: —	19,332: 37.
Göteborgs högre latinläroverk .		650: —	---	650: —
Dito läroverks bibliotek.............		412: 50.	— —	412: 50.
Kleresiets friheter .....................		42: 92.	— -—■	42: 92.
Understöd åt fattiga...................		45: —	— —	45: —
Löner och arvoden ...................		6,353: —	200: —	6,553: —
Landtmäterikostnader ................		2,741: 31.	— —	2,741: 31.
Resestipendium............................		1,000: —	— —	1,000: —
Pension ........................................		2,500: —	— —	2,500: —
Hyresersättning .........................		300: —	— —	300: —
Skogsförvaltningskostnader.......		2,688: 45.	— —	2,688: 45.
Postporton ..................................		250: 99.	— —	250: 99.
Synekostnader m. m.................		435: 93.	— —	435: 93.
Ersättning till arrendator för	öfver-
byggnad ..................................		809: —	— —	809: —
Kassaskåp .................................		215: —	— —	215: —
Förlust å utlottad obligation....		— —	7: 50.	7: 50.
Diverse ........................................		448: 07.	4: 50.	452: 57.
	Säger	35,974: 54.	2,462: —	38,436: 54.

Balans till år 1897:

Tillgångar:

Kontant behållning:

I kassan......................................... — — 102:42. 102:42.

„ Göteborgs enskilda bank......... — — 350: 8 6. 350: 8 6.

Utlånta medel.................................... 341,986:69. 60,500:— 402,486:69.

Inlösta åborättigheter........................ 12,531: 22. — —- 12,531: 22.

Fordringar ..................................... 1,665: 23. 297: so. 1,962: 73.

~ Säger 356,183: 14. 61,250: 78. 417,433: 92.

Summa 392,157:68. 63,712:78. 455,870:46.

Rev. Ber. ang. Statsverket för är 1896.

— 346 —

Högre lärarinneseminariet.

Seminariet. Hushållsskolan. Summa.

Debet.

Balans från år 1895:
Tillgångar ...............................

198,696:57. 3,170:83. 201,867:40.

Uppbörd:

Statsmedel:

Sjunde hufvudtitelns ordinarie anslag: Postafgifter för tjenstebref och dy-lika försändelser.............................	84: 60.	-- 84: 60.
Åttonde hufvudtitelns ordinarie anslag: Allmänna läroverken: af reservation, aflöningsmedel ...............................	o o ©_ fH	1,000: —
Högre lärarinneseminariet: Aflöning..................... 37,150: — Hyra, ved och diverse utgifter ..................... 6,350: —	43,500: —	-- 43,500: —
Extra utgifter: Till stipendier åt elever vid semi-nariet .............................................	500: —	-- 500: —
Åttonde hufvudtitelns extra ordinarie anslag: Till tillfällig löneförbättring åt lä-rare och lärarinnor vid Högre lärarinneseminariet........................	2,000: —	2,000: —
„ fortsatt uppehållande af den val-fria fjerde årskursen vid dito ...	3,000: —	-- 3,000: —

Transport 248,781:17. 3,170:83. 251,952: —

- 84 7 —

Seminariet. Hushållsskolan. Summa.

J '' —. , ■ '' ’ "■■■ —

Transport	248,781: 17.	3,170: 83.	251,952: —
Till beredande af fortsatt undervis-ning i huslig ekonomi vid semi-nariet och normalskolan ............		5,000: —	5,000: —
Terminsafgifter.......................................	37,972: so.	975: —	38,947: 50. 450: —
Afgifter för mat....................................	- -	450: —
Intressemedel..........................................	935: 38.	81: 89.	1,017: 27.
Hyresmedel............................................ Inkomst af hushållet ...........................	_ _	325: — 1,453: 74.	325: — 1,453: 74.
Ersättningsmedel...................................	175: —	37: 50.	212: 50.
Uppdebitering: Värdet af under året tillkomna in-ventarier .....................................	753: 18.	286: 97.	1,040: 15.
Säger	89,920: 66.	8,610: 10.	98,530: 76.

Balans till år 1897:

Skulder:

Till redogöraren .............................

„ Riksgäldskontoret ..................... 41,735: 13.

„ Stockholms brandförsäkringskontor.
.................. 33,900:

,, Inteckningsgarantiaktiebolaget 13,255:10.
Stipendiefonden »Regina Pallins

minne» .......................................... 7,267: 7 7.

Louise Sundéns stipendiefond......... 5,167:25.

Ellen Bergmans dito....................... 2,075:42.

Seminarieelevernas hjelpfond ......... 8,315: 74.

Hilda Casellis stipendiefond............ 2,809: 9 6.

Innestående aflöning ....... oQ;

Säger 114,576: 37.
Summa 403,193: 60.

5:51. 5:51.

-- 41,735:13.

-- 33,900: —

— — 13,255.: io.

-- 7,267:77.

— — 5,167: 25.

-- 2,075:4 2.

--8,315: 74.

--- 2,809: 96.

_____50: —

5: 51. 1 14,581: 88.

11,786: 44. 414,980: 04.

Kredit.

Balans från år 1895:

113,438: 08.

Transport 113,438: 08,

--HM38: 0 8.

-- 113,438; 0 8,

Skulder

348 —

Seminariet. Hushållsskolan. Summa.

Transport 113,438: 08.-- 113,438:08.

Utgifter:

Löner och arvoden ..............................

Hyresersättning åt rektor.....................

Dito åt biträdande föreståndarinnan...

Hyreshjelp åt lärarne...........................

Gratifikation åt betjeningen ...............

Stipendier................................................

För vatten ............................................

« Sas...................................................

„ bränsle............................................

„ renhållning ...................................

Telefonafgift .........................................

Trycknings- och annonskostnader......

Diverse förvaltningskostnader ............

Utgifter för hushållet..........................

Hyror......................................................

Reparation och underhåll af fastigheten
..................................................

Inköp och underhåll af inventarier...

Räntor....................................................

Postafgifter.............................................

Afskrida terminsafgifter .....................

Terminsafgifter till Stockholms högskola
...................................................

Afgift till kyrkogårdsnämnden............

Aterleverering till Statskontoret.........

Säger

70,757:	50.	2,611:	: 67.	73,369:	: 17.
1,500:	—	—	—	1,500:	—
550:	—	—	—	550:	—
2,800:	—	—	—	2,800:	—
120:	—	30:	; —	150:	—
1,296:	67.	—	—	1,296:	67.
104:	—	—	—	104:	--
421:	68.	67:	24.	488:	92.
1,656:	25.	225:	—	1,881:	25.
886:	57.	77:	72.	964:	29.
110:	—	—	—	110:	—
1,065:	23.	190:	97.	1,256:	20.
990:	4 1.	321:	37.	1,311:	78.
— —		2,769:	20.	2,769:	20.
- -		1,450:	—	1,450:	—
1,132:	36.	289:	16.	1,421:	52.
959:	83.	303:	17.	1,263:	_
3,750:	6 1.	—	—	3,750:	61.
84:	60.	—	—	84:	60.
52:	50.	—	—	52:	50.
50: a-	—	—	•—	50:	—
		137:	34.	b: 137:	34.
88,294:	21.	8,472:	84.	96,767:	05.

Balans till år 1897:
Tillgångar:

Kontant behållning:

I kassan.......................................... 126:42.-- 126:42.

„ Riksbanken................................ 1,770:43. 14:04. 1,784:47.

Transport 203,629:14. 8,486:88. 212,116:02.

(

— 349 —

Seminariet. Hushållsskolan. Summa.

Transport 203,629: 14.

Utlånta medel:

På depositionsräkning i Stockholms
enskilda bank ............... 6,000: —

Sveriges allmänna hypoteksbanks

3| % obligationer..................... 11,453: 34.

Dito dito 4 % dito (f. d. 4 I %) 6,900: —

Fordringar:

Terminsafgifter.............................. 160: —

Upplupna, ej förfallna räntor ... 202: 9 9.

Fasta egendomens värde................. 139,106: 31.

Inventariers dito .............................. 35,741: 8 2.

Säger 201,461: 31.
Summa 403,193: 60.

8,486: 88. 212,116: 02.

-- 6,000: —

-- 11,453: 34.

-- 6,900: —

— — 160: —

-- 202: 99.

--- 139,106: 31.

3,299: 56. 39,041: 38.

3,313: 60. 204,774: 91.

11,786: 44. 414,980: ot”

§ 1.

Lärjungarnes antal har under revisionsåret utgjort:

I seminariet .................................

I normalskolan..............................

Fortsättningsklassen inberäknad.

Vårterminen. Höstterminen.

... 90. 85.

... 311. 306.

— 350 —

Folk -

Med ledning af den i rikshufvudboken för revisionsåret meddelade redovisning
upprätta följande öfversigt:

Ordinarie anslag:

Pedagogi och folkskolor............................................................................

Folkundervisningen:

Seminarier för folkskolelärares bildande................................................

Stipendier för seminarieelever...............................................................

Arvoden och resekostnadsersättuing åt folkskoleinspektörer................

Undervisningsmateriel m. m. för folkskolor ........................................

Understöd åt högre folkskolor...............................................................

Till befrämjande af folkundervisningen bland de i rikets nordligare

trakter bosatta finnar .......................................................................

Lönetillskott åt lärare vid folkskolor och småskolor............................

Understöd åt folkhögskolor ...................................................................

Understöd för aflönande af lärare vid fortsättningsskolan ................

Bidrag till aflönande af lärare i slöjd vid folkskolorna ..................

Bidrag till aflönande i vissa fall af vikarie för ordinarie lärare eller

lärarinna vid folkskola......................................................................

: Åttonde hufvudtitelns besparingsfond:

Besparingarne å reservationsanslaget för folkundervisningen ...........

Säger

Extra ordinarie anslag:

Af anslaget till tillfällig löneförbättring åt lärarne vid-allmänna läroverken
och pedagogierna anvisas enligt länsstat, särskildt för pedagogierna
Till löneförbättring åt lärare och lärarinnor vid folkskolelärareseminarierna
samt till arvoden åt teckningslärare för extra tjenstgöring

och extra arvoden åt musiklärare vid dessa seminarier ....................

För anordnande af undervisning i slöjd vid folkskolelärareseminariet i

Göteborg...................................................................................................

Till understöd åt mindre bemedlade lärjungar vid sådana folkhögskolor,

som åtnjuta bidrag af statsmedel ......................................................

Till uppförande af åtskilliga folkskolebyggnader inom vissa finsktalande
församlingar i Norrbottens län samt deras förseende med erforderlig''

materiel ................................................................................................I

Till uppförande af skolhusbyggnad m. m. inom Tärna kapellförsamling
Till understöd åt sådana anstalter eller föreningar, som anordna före läsningskurser

för arbetsklassen ............................................................

Säger

Summa

D e -

Reservation från år 1895.	Anslag.
—		26,176	—
—	~~	316,025 75.000 95.000 20.000 20,000	—
— —		45.000 3,925,000 55.000 50.000 110,000	—
— —		40,000
72,255	98	— —
72,255	98	4,777,201
---	—	1,500	—
11,994	05	33,300	—
294	95		—
75	—	15,000
21,500	—	15,500	—
3,200	—	25,000	--i
37,064	—	90,300	1
109,319 9S 4,867,501	—\|

— 351 —

undervisningen.

för ordinarie och extra statsanslagen till folkundervisningen hafva Revisorer^ låtit

bet.	Kredit	Summa.
Uppbörd, j	Brist.		Omföring.	Utgift.	Besparing.	Omföring.	Reservation till år 1897.
:	___		- -		25,771	72	217	34	186	94	—	—	26,176	—
33 33:					314,434	10			1,624	23	- -		316,058	33
		_			75,000	—		—	---	—	— —	—	75,000	—
\|			_ _	_	90,102	60	---	—	4,897	40	— —	—	95,000	—
		_	_ _		20,000	—	---	—	--- -	—	— —	—	20,000	—
					17,400	—	— —	—	2,600	—	- -	—	20,000	—
592 56	1.711	52			47,304	08	_ _		- -	—	- -		47,304	08
1.600 91:	420,196	77	- -	—	4,346,797	68	---	—	— —	—	— —	—	4,346,797	68
	16.437150	_ _	__	71,437	50	- -	—	---	—	— -	_	71,437	50
150 —	14.125	_	_ _	—	64,275	—	— —	—	_ —	—	— —	—	64,275	—
27 1T	94,230 97		—	204,258	14							204,258	14
- -1-	3,232 Öl		—	43,232	Öl							43,232	Öl
__\|_\|	___	—	9,121	63	600						80,777	61	81,377	Öl
\| 2^403\|97\|_	549,933 77	9,121)63	5,320,612	83	217)34	9,308	57	80,777	61\|5,410,916	35
	_ _	_	_ _	_	1,500	—	- -	—	- -	—	—	—	1,500	—
277 77					27,081	73	11,994	05	— —	—	6,496	04	45,571	82
							294	95	—	—	—	—	294	95
\| I	—		—		15,000	—	75		—	—	— —	—	15,075	—
											21,500		21,500	—
■ — — \|—	— —		—		333	33	—		—	—	15,166	67	15,500	—
___	_ _		___	_ 1	24,7 5C	—	- -		— —	—	3,450	—	28,200	—
~~ 27717 7	- -	h	-\| — —	1-	\| 68,665)06	12,364		— —	—	46,612	71	\| 127,641\|77
i 2.681)741	549,933) 7''	•\| 9,121)63\|5,389,277\|89	12,581 34) 9,308)57	127,390)32	2^ öT CD CO

— 852

Sällskapet för folkundervisningens befrämjande.

Debet.

Balans från år 1895:

Tillgångar.......................................................................................... 120,578: 97.

Uppbörd:

Statsanslag:

Af Åttonde hufvudtitelns ordinarie anslag:

Pedagogier och folkskolor ................................. 4,500: —

Anslag af Stockholms läns landsting till småskole lärarinneseminariet

.............................. 1,800: —

Årsafgifter af ledamöter........................... 226: —

Hyror ......................................................... 6,337: 50.

Intressemedel ............................................. 1,367: 86.

Utdelning från Stockholms stads brandförsäkringskontor
................................. 75: —

Nettoinkomst af sällskapets förlagsrörelse 255: 18. 10,061: 54. 14 54

Balans till år 1897:

Skulder:

Till sällskapets skattmästare

Inom luden:

Winklerska fonden ........................ 37,500: —

Sandbergska d:o ........................ 12,000: —

Casparsonska d:o ........................ 4,959: 5 8.

Säger inom linien 54,459: 5 8.

479: 85.

Summa 135,620: 36.

358

Kredit.

Balans från är 1895:

Skulder ............................................................................................. 330: 5 7

Iuora linie».......................................... 54,188: 4 8.

Utgifter:

Arvode för 1895 års bokslut .................................. 30: 9 0.

Årsbidrag till Turinge folkskola................................. 200: —

Premieutdelning ...................................................... 10: —

Annons- och tryckningskostnader, bokbinderiarbeten,

renskrifning m. m................................................... 64: 14.

Provision för uppbörd af årsafgifterna af sällskapets

ledamöter ..................................................................... iri 7: 5 6.

Årsafgift till nya bokförläggareföreningen .............. 12: —

Alföres värdet å försålda förlagsartiklar af undervisningsmateriel
....................................................... 255: 18.

Afskrifning å bokförda värdet af förlaget af undervisningsmateriel
....................................... 544: 8 2.

Dito å dito af inventarier........................<.. 500:— 1,044: 82.

Omkostnader för bildningsanstalten för blifvande
lärarinnor:

Löner och arvoden till lärarne ......... 7,204: —

Läkarearvode.......................................... 150: —

Pensionsafgifter..................................... 150: —

Hyra........................................................ 2,450: —

Undervisningsmateriel........................... 48: 4 1.

Inventarier ............................................ 14: —

Uppvärmning och belysning ............... 559: 57.

Renhållning............................................ 228: 12.

Annonser och tryckningskostnader,

renskrifning m. m........................... 70: 80. 10,874: 90.

Omkostnader för sällskapets fastighet:

Arvode för tillsyn af egendomen ...... 50: —

Onera ...................................................... 276: 3 7.

Transport 326: 3 7. 12,499: 5 0.

Rev. Ber. ang. Statsverket för är 1896.

330: 57
45

- 354 —

Transport 326: 37. 12,499: 50. 330: 57.

Reparationer .......................................... 617: 31.

Vatten och gas .................................. 135: 2 0.

Renhållning .......................................... 179: —

Sotning .................................................. 73: i o.

Brandförsäkringsafgift .......................... 12: 9 0.

Trädgårdens skötsel................................8: 10. 1,351:98. 13 851:48.

Balans till år 1897:

Tillgångar:

Kontant behållning i Riksbanken ....................... 88: 31.

Utlånta medel............................................................ 35,150: —

Fasta egendomens värde:

Inköpspriset för egendomen n:o 15 i qvarteret

Rudan Större, Stockholm ................................... 85,000: —

Förlaget af undervisningsmateriel, värderadt till 200: —

Värdet af skolinventarier ...................................... 1,000:— 121,438:31.

Summa 135,620: 36.

§ I -

Lärjungarnes antal vid den af Sällskapet för folkundervisningens befrämjande
inrättade läroanstalt har under läsåret 1896—1897 utgjort:

Höstterminen. Vårterminen.

44. 44.

21. 21.

i preparandskolan
i småskolan ........

— 355

Tekniska högskolan.

Debet.

Balans från år 1895:

Tillgångar ........................................................................................... 142,468: 2 2.

Uppbörd:

Statsanslag:

Ordinarie staten:

Åttonde hufvudtiteln:

De tekniska läroverken:

Aflöning m. m. vid
Tekniska högskolan 143,700: —

Stipendier vid dito 3,000:— 146,700: —

Extra ordinarie staten:

Åttonde hufvudtiteln:

Till inköp af maskiner och apparater
för mekaniska laborationer

vid högskolan......... 12,000: —

„ arvode åt en extra
lärare i praktisk
elektroteknik vid
Tekniska högskolan 2,000: —

„ elektrotekniska apparater
och laborationer
vid dito............ 1,200: —

„ förstärkning af undervisningen
vid högskolan
................... 15,800: —

„ hyresersättning åt
professorn i kemisk

teknologi vid dito...__600: — 31,600:— 178,300: —

Transport 178,300:— 142,468: 22.

— 356

Transport 178,300:— 142,468:22.

Afgifter af ordinarie elever 7,350: —

Dito af special- och extra

elever.............................. 1,975: - 9,325: —

Stipendiemedel:

Pliktmedel..................... 1,075: 96.

Intressemedel .............. 5,483:4 3.

Donationsmedel ............ 450:— 7,009:39.

För försålda lärokurser ..................... 189: 15.

Ersättningsmedel ................................._ 733: oi. 17,256:55. 195,556:55.

Balans till år 1897:

Skulder:

Inom linien:

Johan Michaelssons fond............... 5,100: —

Borgareståndets dito....................... 6,700: —

C. J. Hultqvists dito ..................... 16,000: —

Samuel Owens dito ....................... 15,000: —

J. Gr. Törners dito ........................ 45,500: —

Teknologiska institutets elevers dito 22,500: -—

Remy Schwartz’ dito ..................... 6,200: —

Torsten Bergstedts dito................. 5,000: —

Victor Eggertz’ dito .................... 6,100: —

Gustaf de Lavals dito .................. 10,000: —

Säger inom linien 138,100

Kredit.

Summa 338,024: 7 7.

Skulder:

Inom linien

Balans från år 1895:
135,596: 25.

Utgifter:

Geodetiska afdelningen..................................

Mekaniska dito ...............................................

Mekaniskt tekniska dito.................................

224: 52.
375: 38.
96: 02.

Transport 695: 92.

— 357 —

Transport 695: 9 2.

Fysiska afdelningen ................................................ 2,364: 8 6.

Kemiska dito .............................................................. 5,044: 16.

Mineralogiska dito ..................................................... 59: 11.

Metallurgiska dito ...................................................... 1,767: io.

Grufvetenskaps dito ................................................... 39: 5 5.

Bergsmekaniska dito................................................. 157: —

Allmänna byggnads dito ..................... 28: 30.

Väg- och vattenbyggnadskonsts dito .................... 190: 3 0.

Arkitektur dito ........................................................... 380: 6 5.

Skeppsbyggnadskousts dito ................................... 240: —

Ritafdelningen............................................................... 197: 3 5.

Mekaniska laboratoriet och verkstadsafdelningen... 17,115:22.

Biblioteket................................................................... 3,617:4 2.

Aflöningar.................................................................. 133,167:10.

Resekostnadsersättning............................................. 339: 4 3.

Stipendier .................................................................... 7,368: 35.

Annons- och tryckningskostnad, renskrifning samt

bokbinderiarbeten in. m........................................ 1,624: 36.

För telefon .................................................................. 161:52.

,, vatten..................................................................... 747: 99.

Uppvärmning och belysning ................................... 7,678: 32.

Renhållning............................. 1,565: 5 2''.

Reparationer jemte utvidgningsarbeten .................. 3,880: 5 2.

Byra för gasmaskin ................................................. 480: —

Maskingas och ångkol ................................................ 814: 30.

Brandtörsäkringsafgift ............................................... 97: 5 0.

Diverse......................... 312: 14.

Aterleverering till Statskontoret .............................. 3,100: —

Balans till av 1897:

Tillgångar:

Kontant behållning:

I kassan ......................................... 213: 44.

I Riksbanken ................................ 5,663: 10. 5,876:54.

Utlånta medel .................................................... 138,100: —

Fordringar .................................................................8_14: 24.

Summa

193,233: 9 9.

144,790: 78.
338,024: 7 7.

— 358 —

§ 1.

Elevernas antal utgjorde under revisionsåret:

Vårterminen ..................................................................... 332.

Höstterminen................................................................... 319.

§ 2.

Genom Kongl. bref den 4 Oktober 1895 har Kongl. Maj:t medgifvit,
att vid högskolan finge i sammanhang med det mekaniska laboratoriet derstädes
upprättas eu materialprofningsanstalt, och har, sedan högskolans styrelse
med skrifvelse till Kongl. Maj:t den 23 Juli nästlidne år öfverlemnat förslag
till reglemente och taxa för anstaltens begagnande samt utlåtanden häröfver
af vederbörande afgifvits, Kongl. Maj:t den 29 Januari innevarande år för
efterrättelse tillsvidare faststält reglemente för ifrågavarande anstalt jemte
taxa för densammas begagnande af allmänheten.

Enligt detta reglemente har anstalten till ändamål att för det allmännas
och för enskildes räkning utföra noggranna prof å hållbarhet och andra i
tekniskt hänseende vigtiga egenskaper hos metaller, sten, cement m. fl. materialier
samt att deröfver utfärda intyg. Härjemte har anstalten sig ålagdt
att genom serier af undersökningar beträffande materialiers egenskaper samt
utgifvande af tryckta arbeten häröfver utöfva en vetenskapligt—teknisk verksamhet.

Profningsanstaltens verksamhet ledes af högskolans styrelse, men dess
ekonomi är fullständigt skild ifrån högskolans.

De inkomster, som med tillämpning af ofvan omförmälda taxa tillfalla
anstalten, användas för betäckande af aflöningar till anstaltens tjenstemän
och för anstaltens öfriga omkostnader, äfvensom, när sådant låter sig göra,
till inköp af nya apparater m. m. för profningen samt för anstaltens tidsenliga
utveckling i öfrigt.

Revisorerne, som besökt Tekniska högskolan, hafva dervid tagit kännedom
om de anordningar, som vid ifrågavarande anstalt kommit till stånd,
och funnit desamma ändamålsenliga.

Enligt § 7 i det för anstalten faststälda reglemente eger föreståndaren
att för vissa särskilda undersökningar, till exempel i fråga om kemiska analyser,
mikroskopiska prof och elektriska undersökningar, anlita sakkunnige
personer; och hafva i öfverensstämmelse härmed inom anstalten anordnats
särskilda afdelningar för anställande af elektriska, textil- och bergskemiska
undersökningar.

— 359 —

I fråga om storleken af de aflöningar, som utgå till anstaltens föreståndare
och dem, som, på sätt nyss är nämndt, åtagit sig uppdraget att förestå
och leda de med anstalten införlifvade afdelningar, hafva Revisorerne vid sitt
besök inhemtat, att aflöningen utgår i visst förhållande till de afgifter, som
enligt taxa erläggas, sålunda att aflöningen motsvarar 70 procent af beloppet
utaf influtna afgifter intill 5,000 kronor, men så snart sistnämnda siffra
uppnåtts, utgår aflöningen efter en degressivt anordnad skala.

Af upplysningar, som vid besöket meddelades, inhemtade Revisorerne
vidare, att en vid bergsskolan anstäld lärare, hvilken åtagit sig föreståndarskapet
för den bergskemiska afdelningen och på grund häraf för anstaltens
räkning utför kemiska analyser, derjemte enskildt verkställer liknande undersökningar,
utan att vid ersättning härför ofvan omförmälda taxa vinner tillämpning.

Då emellertid dessa undersökningar, för hvilkas utförande sålunda icke
någon godtgörelse kommer den med statsmedel åvägabragta anstalten till
godo, verkställas i högskolans lokal och med anlitande af dess materialier,
hafva Revisorerne ansett sig böra å förhållandet fästa Riksdagens uppmärksamhet.

Härjemte hafva Revisorerne ansett sig böra omförmäla, att någon redovisning
för profningsanstaltens verksamhet under revisionsåret icke, på sätt
ske bort, afgifvits, oaktadt enligt upplysning af anstaltens föreståndare verksamheten
tagit sin början i September månad 1896, men kommer sådan
redovisning att lemnas i sammanhang med afgifvandet åt redogörelse för
anstaltens verksamhet under år 1897.

Reservation af Herrar Falk och Nisser. — Litt. F.

§ 3.

För utskrifning af qvittenser å erlagda elevafgifter äfvensom af afgångsbetyg
hafva under revisionsåret af högskolans medel utbetalats särskild godtgörelse
till för ändamålet anlitadt skrifbiträde.

Då emellertid enligt den för högskolan gällande instruktion bestyret
med ifrågavarande utskrifter, hvilka hufvudsakligen bestå allenast i utfyllande
af för ändamålet tryckta blanketter och således icke kunna vara nämnvärdt
tidsödande, måste, hvad angår utskriften af afgångsbetyg, anses hafva ålegat
sekreteraren och i öfrigt kamreraren i och för hans tjenst, synes det Revisorerne,
som hade högskolans styrelse saknat stöd för ifrågavarande utbetalningar;
och hafva Revisorerne med anledning häraf velat å förhållandet fästa
uppmärksamheten.

— 360 —

Tekniska skolorna.

Debet.

Balans från år 1895:

Tillgångar .............................

Uppbörd:

Af anslaget till tekniska läroverken:

Aflöningar och arvoden ..............

Stipendier och premier ..............

Bibliotek, öfriga samlingar och laboratorium
.........i..........................

Verkstaden för undervisning och
materiel .................................

utgifter

Säger

Af^ Åttonde hufvudtitelns anslag till

ålderstillägg ............................

,, dito dito till allmänna läroverken:
Till extra arvoden åt gymnastiklärare
samt till anskaffande af ammunition
för målskjutning m. m.......

„ Åttonde hufvudtitelns anslag till
extra utgifter:

Vikariatsarvodeu ........................

Åttonde hufvudtitelns allmänna besparingar: Vikariatsarvoden

........................

Sjette hufvudtitelns extra ordinarie
anslag:

Bidrag till upprätthållande af väfskolan
i Borås och till aflönande
. af en andre lärare vid samma skola
Åttonde hufvudtitelns extra ordinarie
anslag:

Till förstärkning af lärarekrafterna
vid tekniska skolan i Eskilstuna

!		Tekniska	s k o 1	orna i				Chalmers tekniska läroanstalt i Göteborg
Stockholm.	Örebro.	Norr- köping.	Malmö.	Borås.	Eskilstuna.	Summa.
64,389	8 G	20,857	66	32,688	2 7	18,241	36	145,202	9 6	26,467	2 5	156	6 1	308,003	97
65,750 2,500	—	16,400	—	16,900		16,900	_	15,692	86	9,630		i 39,650 550		180,922 3,050	86 _
7,975	—	1,800	—	1,800	—	1,800	—	1,800	—	—	—	4,700		19,875	—
—	-	3,000	—	3,000	—	3,000	—	3.000	—	2,370	"""	1,500		15,870
17,850	—	900	—	900	—	900	—	900	—	- -	-	6,400	—	27,850
94,075	—	22,100	—	22,600	—	22,600	—	21,392	86	12,000	—	52,800	—	247,567	8 6
—		3,500	—	3,000	—	3,500		1,000	—	—	—	3,000	—	14,000	—
—	—	150	—	150	—	150	—	150	—	—	—	—	—	600	-
—		—	—	—	_	—	—	—	_	—	—	1,432	37	1,432	37
—	—	—	—	—	—	—	—	1,525	71	—	—	—	-	1,525	7 1
—	—	—	—		—	—	—	4,800	—	—	—	—	-	4,800	—
- -	—	- -	_	_ _	_	_ _	_	_ _	_	750				750
158,464)80 j	46,6071	6C\|	58,438) 271	44,491)86)	174,071	5 3	39,217)	26)	57,388) 9 s\|	578,679	— 91l

361

			Tekniska	skolorna i				Chalmers

					-VT								läroanstalt	Summa.
	Stockholm.	Örebro.	köping.	Malmö.	Borås.	Eskilstuna.	i Göteborg.
Transport	158,464	8 6	46,607	66	58,438	27	44,491	36	174,071	53	39,217	25	57,388	98	578,679	91
Elfsborgs läns landstings bidrag till
väfskolan i Borås ......................	- -		- -	—	—	—	- -	—	2,900	—	- --	—	- -	—	2,900	—
Stockholms stads bidrag till upprättande
af en maskinyrkesskola m. m.......	7,500	—	_ _	—	—	—	—	—	—	—	- -	—	—	—	7,500	—
Eskilstuna stads bidrag till en fack-
skola för finare smides- och metall-
industri ...................................	- -	—	_ _	—	- -	—	—		—	—	1,500	—	—	—	1,500	—
GåtVomedel....................................	- -	_	20 —	- -	—	- -			—	50	—	20	—	90	—
Inträdes- och terminsafgifter............	15,573	—	1,725	—	1,480	—	1,475		1,310	—	625	—	4,896	67	27,084	67
Intressemedel..............................	893	7 2	994	78	925	21	728	89	1,876	48	1,196	47	3,404	98	10,020	53
Försäljningsmedel.........................	—	__	—	—	no	12	—	—	460	49	298	64	28	50	897	75
Hyresmedel....................................	2,075		— -	—	—	—	—	—	60	—	—	—	100	—	2,235	—
Ersättnings- m. fl. medel..................	560; 03	1,029 9 6	895	93	15	43	100	—					2,601	35
Inkomster af gipsgjuteriet vid Stock-
holms tekniska skola .................	2,571128	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	2,571	28
Säger! 123.248	03	29,519	74	29,161	26	28,469	3 2	35,575	5 4	16,420	11	65,682	5 2	328,076	6 2
Balans till dr 1897:
Skulder ............................. .......	- -	_	_ _	_	_ _	__			8,941	71		—	1.346	61	10,288	32
Summa	187,637	8 9	50,377	40	61,849	5 3	46,710	68	189,720	2 1	42,887	3 6	67,185	74 ''	646,368	81
Kredit.			;											''
Balans från dr 1895:
Skulder ..................................						-		-	9,078	57	385	75	—	—	9,464	3 2
Utgifter:
Aflöningar och arvoden .................	89,733'' åt	22,939 st	22,751	_	22,483	28	25,943	5 7	11,999	—	40,726	0 2	242,577	31
Stipendier och premier ..................	2,690	—	360	—	1,050	—	150	—	1,084	—	1,015	—	920	—	7,269	—
Resekostnadsersättningar.................	—	—	25	—	35 ; 2 0	- -	—	- -	—	- -	—	- -r	—	60	20
	- -	—	40719 2	— —	—	- -	—	- -	—	217	—	- -	—	624	92
Bibliotek och öfriga samlingar .........	5.509: g o	728	45	399:4 3	1,292	8 9	495	20	2	4 6	3,971	85	12,399	87
Modellering .................................	1,284:11									11	95	154	25	1,450	31
Verkstaden...................... ............	- -		1,072	71	297	9 8	1,332	73	2,612	4 8	043	86	1,508	6 9	7,468	45
Kemiska och fysiska laborationer......	564 9 4	1,130	95	940	1 2	297	40	588117	]Q2	69	1,343	07	4,967	34
Uppvärmning oeh lyshållning............	11,037	82	1,338	9 5	2,155l5i	1,323	18	1,044:81	563	42	4,080	42	21,544	09
Inventarier och reparationer ............	3,220; os	301 so	372 97	3,224	97	324 g s	435	89	4,837	02	12,716	97
Renhållning .................................	2,775	Öl	117	80	220;oi	255	05	208	73	30	77	428	90	4,036	27
Brandstodsafgifter...........................	65 95	20		108	—	—	—	162:36	35	—	353	75	745 0 6
Vattenförbrukning ..........................	494, i o	50		—	—	—	—	30	—		—	278	80	852 »o
Transport	117,375	5 9	28,492	98	28,330	2 2	30,359	5 0	41,572j 5 7	15,442	78	64,003	3 7	326,177	01

Rev. Ber. ang. Statsverket för är 1896

- 362

				Tekniska	s k o 1	orna i				Chalmers

													läroanstalt
	Stockholm.	Örebro.	köping.	Malmö.	Borås.		Eskilstuna.	i Göteborg.
Transport	117,375	69	28,492	98	28,330	22	30,359	50	41,572	57	15,442	78	64,603	37
Annons- och tryckningskostnader, skrif-
materialier, bokbinderiarbeten och
porto m. m............................	2,691	24	241	66	523	1 5	548	93	591	26	334	36	1,020	78
Hyror ..........................................	- -	—	50	—	50	—	25	—	145	—	---	_	- --	—
Räntor..........................................	- —	—	- -	—	- -	—	_ _	_	363	14	_ _	_	_ _	_
Utgifter för gipsgjuteriet vid Stock-
	2 578
Dito för en elektrisk montörskurs ...	55	06
Expenser för väfskolan i Borås......	— —	—	_ _	—	- -	—	- -		2,238	44
Öfverföring till Chalmerska läroanstal-
tens under frimurarebarnhusdirek-
tionens i Göteborg vård och förvalt-
													385
Återleverering till Statskontoret	26	83
Kapitalförlust å utlottad obligation ..	/ 25
Diverse ......................................	311	6 2	1	26	86	11	709	30	31	31	83	41	1,030	—
Säger	123,093	48	28,785	88	28,989	48	31,642	73	35,863	1 5	15,474	80	67,039	58
Balans till år 1897:
Tillgångar:
Kontant behållning .....................	473	13	222	93	770	42	—	—	4,500	21	766	64	146	16
Utlånta medel ...........................	18,357	28	21,368	59	18,685	49	15,067	95	35,400	_	26,260	17	_ _	_
Fordringar .................................	—	—	—		—	—	- -	—	578	28	_ _	_	_ _	_
Fastigheters värden .....................	—	—	—		—	—	- -	—	49,300	_	- -	_	_ _	_
Inventariers dito ......................	45,714	—	—	—	13,404	14	—	—	55,000	—	—	—	—	—
Säger	64,544\| 41	21,591	52	32,860j0 5	15,067	96	144,778	49	27,026181	146	ie\|
Summa	187,637	89	50,377	40	61,849	63	46,710	68	189,720	2)	42,887	3 G	67,185\| 7 41

Summa.

326,177

5,951 3 7
270
363 14

2,578 2 5
55 05
2,238 44

385 4 3

26 8 3

25 —
2,282,9 0
330,889 Tö

6,879

135,139

578

49,300

114,118

— 363 —

§ I Antalet

lärjungar utgjorde:
vid tekniska skolan i Örebro:

under höstterminen 1896 .................

under vårterminen 1897...................

vid dito i Norrköping:

under vårterminen 1896...................

under höstterminen 1896 ..............

vid dito i Malmö:

under vårterminen 1896...................

under höstterminen 1896 ................

vid dito i Borås:

under vårterminen 1896 ................

under höstterminen 1896 ................

vid dito i Eskilstuna:

under höstterminen 1896 ................

under vårterminen 1897..................

vid Chalmers tekniska läroanstalt:

under höstterminen 1895 ...............

under vårterminen 1896....................

vid tekniska skolan i Stockholm:

under läroåret 1896—1897 ..........

85.

84.

61.

68.

79.

85.

. 65.

.. 68.

. 160.
.. 144.

. 220.
. 223.

1,804.

§ 2.

I Ebersteinska söndags- och aftonskolans räkenskaper för år 1896
finnes upplagdt ett konto för C. J. Nolins donationsfond, hvilket konto upptager
såsom »kontant i kassan» i den ingående balansen 6,980 kronor 10
öre och i den utgående 10,246 kronor 35 öre; varande ränta efter IV2
procent för året i räkenskapen godtgjord ett belopp af 6,900 kronor. Då
emellertid berörda donationsfond med hela sitt utförda belopp, 60,296 kronor
35 öre, ingår i Ebersteinska skolans kapitalräkning, hvilken icke upptager
någon post såsom kontant i kassan, hafva Revisorerne fäst sin uppmärksamhet
å detta förhållande.

§ 3.

Vid ofvannämnda skolas räkenskaper finnas fogade redovisningar öfver
dels J. Moselii donationsfond, hvars utgående balans år 1896 utgjorde 13,185
kronor 57 öre, och dels Stackelbergska beklädnadskassa^ med en utgående
balans af 1,532 kronor 61 öre; och då dessa fonder icke, i likhet med Ebersteinska
skolans öfriga donationsfonder, influtit i skolans kapitalräkning och
skäl icke synes förefinnas för beredande af en fristående ställning åt desamma,
hafva Revisorerne velat å förhållandet fästa uppmärksamheten.

- 364 —

Gymnastiska

D e -

Uppbörd.

Omföring.

Åttonde hufvudtitelns ordinarie anslag:

Allmänna läroverken:

Ersättning för undervisning i gymnastik åt lärjungarne

vid Jakobs läroverk ........................................................

Gymnastiska centralinstitutet:

Aflöning ..................................................................................

Stipendier .................................................................................

Expenser .............................................................................

Ålderstillägg ..........................................................................

Gymnastikarvoden m. fl. extra medel:

Efter afdrag af hvarandra motsvarande omföringar ................

Återstår netto 5,588: 17. — —

199:	65.	1,444:	36.
4,264:	50.	600:
1,124:	02.	1,287:	38.
5,588:	17.	3,331:	74.
- .		3,331:	74.

§ 1.

Enligt den af direktionen afgifna berättelse för undervisningsåret 1895—1896
utgjord© antalet elever vid årets slut 86, deraf 59 manlige och 27 qvinliga. Derjemte
har undervisning åtnjutits af skolungdom till antal, under höstterminen af 567

— 365 —

centralinstitutet.

bet.

Kredit.

Leverering

från

Statskontoret.

Skuld

till

år 1897.

Skuld

från

år 1895.

Utgifter. Omföring.

Leverering

till

Statskontoret.

Summa.

600: —	— —	— —	— —	600: —	— —	600: —
31,600: — 2,000: — 3,550: — 1,500: —	230: 7 3.	687: 8 9.	29,500: — 2,000: — 4,736: 85. 1,500: —	— —	2,100: —	31,600: — 2,000: — '' 5,424: 74. 1,500: —
-— —	— —	— —	3,577: 12. 967: 04.	1,287: 3 8. 1,444: 36.	::	4,864: 5 0. 2,411: 40.
39,250: —	230: 7 3.	687: 89.	42,281: oi.	3,331: 74.	2,100: —	48,400: 64.
- -	- -	- -	— —	3,331: 74.	— —	3,331: 74.
39,250: —	230: 73.	687: 89.	42,281: oi.	— —	2,100: —	45,068: 90

och under vårterminen af 529. Antalet patienter, som behandlats med sjukgymnastik,
utgjorde 665, deraf 380 manlige och 285 qvinliga. Antalet fripatienter utgjorde 324
män och 255 qvinno!*.

366 —

Medicinal -

""" —1 - '' =
	D e-
v!,i, ■ ■'' ■	Reservation från
Statsanslag: Ordinarie staten: Andra hufvudtiteln:	år 1895
Medikolegal besigtningar ...............................................	2,975	36
Fjerde hufvudtiteln:
Resestipendium för militärläkare ........................................
Pensioner och stipendier för Fältläkarecorpsen ........................................... Det icke garnisonerade kavalleriets befälsaflöning:	—	!
Arvoden åt fältveterinärstipendiater ..................................................... Sjette hufvudtiteln: Till förekommande och hämmande af smittosamma sjukdomar bland hus-	---
djuren ...........................................................................	1,000	—
Sjunde hufvudtiteln:	\|
Postafgifter för tjenstebref och dylika försändelser .................................. Åttonde hufvudtiteln: Medicinalstyrelsen med dithörande stater:	— —	—
Medicinalstyrelsen .........................................................
Farmaceutiska institutet ...................................	15
Inrättningen för sjukes behandling med elektricitet och galvanism ........	2,924	95
Till resestipendier åt ordinarie läkare vid länslasarett och dermed lik-
stälda sjukhus ................................................................................... Barnmorskeundervisningen och barnbördshusen:	— —	—
Allmänna barnbördshuset ...................
Barnbördshuset Pro Patria ....................
Göteborgs undervisningsanstalt för barnmorskor ...........
Vaccinationens befrämjande ......................................................	15,211	85
Till bestridande af kostnader för allmän helso- och sjukvård .	600
Svenska läkaresällskapet.......................................................
Uppfostringsanstalter för sinnesslöa barn ................................
Resestipendier samt läroböckers och lärda verks utgifvande .
Ålderstillägg ....................................................................	_ _
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m...............................................	3,804	94
Transport	26,532	6 11

— 367

styrelsen.

bet.					—		K	reel!	t.			Summa.
Uppbörd. 1	Leverering från	Utgifter.	Leverering till Statskontoret.	Reservation till år 1897.
Statskontoret.	Arméförvalt- ningen.
	-	23,000				17,451	G3	3,808	24	4,715	49	25,975	36
			_	2,000	_	2,000	—	----	—	—— -		2,000	—
—			—	19,800	—	19,800	—	— —n	*“r	— —	—	19,800	—
—	—	—	—	2,000	—	2,000	—	— —.	—	—	—	2,000	—
		19,000	—	_ —	—	16,769	17	3,230	83	—	—	20,000	—
—		3,537	52	— —■	—	3,537	52					3,537	52
		79,650				79,646	64	3	36		_	79,650	_
1,456	59	19,050	—	- -		20,515	87	- -	—	6	23	20,522	10
96	_	750	—	—	—	846	—	- —-	—	2,924	95	3,770	95
—		1,500	—	—	—	1,250	—	— —	—	250	—	1,500	—
		23,760	_	_ _	_	23,010	_4-	750	—	---	—	23,760	—
- -	—	90	—	---	—	90	—	---	—	- -	—	90	—
_ _	__	8,900	—	—: —	—	8,368	17	531	83	---	—	8,900	—
_ _	—	7,700	—	__—	—	7,868	04	- -	—	15,043	81	22,911	85
_ _	!—	100,000	—	— —	—	87,817	29	12,782	71	- -	—	100,600
_ _	1—	3,000	—	— —	—	3,000	—T	-	—	- -	—	3,000	—
___	! —	6,000		— —	—	6,000	—	---	-	- -	—	6,000	—
_ _	—	3,500		— —	—	3,500	—	- -	—	— —	-	3,500	—
_ _	_	7,750	—	— —	—	7,750	—	---	—	- -	—	7,750	—
- -	,—	10,000		—	—	10,649	73	— —	—	3,155	21	13,804	94
1,552 [59	\| 317,187	52	23,800	—	[ 321,872	061 21,106	97	26,095	69\| 369,072	72

— 368 —

Reservation

från

år 1895.

I Extra ordinarie staten:
Åttonde hufvudtiteln:

Transport

Till arvode för granskning af hospitalens räkenskaper ...............................

För anordnande vid Farmaceutiska institutet af ny värme- och ventilations-:

ledning samt anskaffande af en ny ångpanna vid institutet .....................

Till uppehållande i Stockholm af en poliklinik för tandsjukdomar ...............

Till understöd åt Jerfsö sjukhus för spetelske ..........................................

Förskott emot framdeles ersättning:

Till åtgärder emot kolerans införande i riket ...............................

Ersättning åt vissa tjenstemän m. fl. för biträde inom Medicinalstyrelsen vid

koleraärenden ...............................................................

Kostnader för särskilda undervisningskurser rörande kolerasjukdomen ...........

Dito för svenska farmakopéens omarbetning ..................................................

Godtgörelse för tillsyn öfver Solna sjukhem ..................................................

Förskott att anmälas till ersättande hos Riksdagen:

Lönefyllnad åt läraren i naturalhistoria och farmacognosi vid Farmaceutiska

institutet .................................................................................................

Bruunska fonden ................................................................................................

Deponerade medel..............................................................

Summa]

26,532 Gli

550

8,231

1,000

1,423

37,793 183

Förestående reservation, 29 931 kronor 43 öre, motsvarar
Tillgångar:

Kontant behållning .....................................................

Förskott ......................................................................

Utlånta medel ..........................................................

Fordringar ................................................................

Efter afdrag af:

Skulder:

Öfverleverering ..........................................................

Återstående utgifter ....................................................

Skulder i allmänhet ..................................................

— 369 —

bet.							K	r e d i	t.			Summa.
Uppbörd,	Levererin Statskontoret.	g från Arméförvalt- ningen.	\| Utgifter,	Leverering till Statskontoret.	Reservation till år 1897.
1,552	59	317,187	52	23,800	—	321,872	06	21,106	97	26,095	69	369,072	72
— —	—	1,200	—		—	1,200	—	—	—	—	—	1,200	—
						550	_	_ _	—	_ _	—	550	—
2,262	03	4,000	—	— —	—	6,194	65	—	—	72	42	6,267	07
— —	—	14,000	—	- -	—	14,000	—	— —	—	- -	—	14,000
—	—	10,000	—	— —	—	16,886	51	— —	—	1,344	98	18,231	49
___	_	431	67		—	431	67	___	_	- -	—	431	67
— -	—	3,180			—	3,180	_	- -	—	—	—	3,180	—
										1,000	—	1,000	—
- -	—	500			—	500	—	- -	—	— —	—	500	—
		833	34			833	34					833	34
52	35	- -		- -	—	57	68	—	—	1,418	34	1,476	09
						51	02					51	02
3,866	97	351,332	53	23,800	—	365,754	93	21,106	97	29,931	43	416,793	33

följande hos Medicinalstyrelsen befintliga:

.................................... 45,119: 44.

.................................. 8,115: 49.

.................................... 3,800: —

................................. 140: 99. 57(175; 92.

343: 24.
5,788: 03.
21,113: 22.

27,244: 49. 29,931: 43.

Rev. Ber. ang. Statsverket för är 1896.

370 —

Medicinalstyrelsens redovisning öfver de

	Medicinal- styrelsen.	Stockholms hospital.	Upsala hospital.	\| Nyköpings hospital.	i \| Vadstena hospital och asyl.
Debet. Balans från år 1895: Tillgångar ...........................................................	141,747	02	10,827	82	63,555	99	7,166	42	72,061	81
Uppbörd: Patientafgifter ....................................................			62,664	30	102,234	20	21,543	70	125,825	30
Intressemedel........................................................	- -	—	19	80	45	30	33	43	62	44
Ersatta begrafningskostnader ............................	---	—	145	50	240	—	60	—	402	45
Underhållsbidrag ..............................................	311	10	14,000		- -	—	- -	—	- -	_
Anmärkningsmedel................................................	---	—	35	—	- -	—	- -	—	----	—
Värde å tillverkad beklädnadsraateriel ............	''--- -	—		—	- -	—	- ---	—	- -
Diverse inkomster................................................	1,024	73	4,002	13	2,106	77	1,939	25	9,048	66
Inkomst af jordbruk och trädgård ....................	—	771	04	21,094	34	- -	—	15,938	32
Leverering från Statskontoret: Åttonde hufvudtitelns ordinarie anslag: Hospitals underhåll ....................................	900,000
Dito d:o extra ordinarie anslag: Till förvärfvande af erforderligt jord-område åt en asyl för sinnessjuke vid Upsala, äfvensom till uppförande af för asylen erforderliga byggnader och för förändring af vissa lägenheter vid Upsala hospital m. m.........................................	102,500
För uppförande och inredande af en bygg-nad, inrymmande bageri och bryggeri vid Vexiö hospital....................................	21,300
Leverering från Medicinalstyrelsen: Till utgifters bestridande................................			53,800		95,000		30,531	15	127,500
Adelsvärdska fonden: Intressemedel....................................................	1,540	—	_		_	- _	_	___ _	_
Säger 1,026,675	83	135,438	37	220,720	61	54,107	53	278,777 17
Transport) 1,168,422 85	146,266	19	284,276	00	61,273)95;	350,838)98

371

till hospitalsväsendet anslagna medel.

Vexiö Yisby hospital. hospital. i I	Malmö asyl.	; Lunds hospital och asyl.	Göteborgs hospital.	Kristine- hamns hospital.	Hernösands hospital.	Piteå hospital och asyl.	Summa.
8,77247 2,011	64	1 12,620:41	41,389\|72	13,382	84	33,986	58	7,889	23	15,565	05	430,977
47,221 90 5,292 65	30,082 05	251,309	50	32,233	15	56,902	35	43,266	10	49,974	45	828,549	65
38 95! 6	17	12	7 5	118	32	68	26	63	97	24	98	10195	596	32
75	_ _ _	—	105	__	595	50	61	—	61	—	90	—	225	—	2,060	45
															14,311	10
_ _	_!____	63	___	_		_	_ _	__	_ _	_	10	64	---	—	46	27
i — —	—! 815 97													815	97
2,231	7 6 486	79	1,924 57	43,671	07	947	72	950	15	1,390	52	1,742	84	71,466	96
1.866 33 — — 1 i i	—	- -	—	14,098	66	2,468	09	14,145	57	3,614	11	3,646	43	77,443	49
	1 !														900,000	—
															102,500	—
	!														21,300	—
59,100	— 10,264		40,000	—	173,000	—	65,000	—	87,000	—	54,000	—	83,000	—	878,195	15
													—		1,540	—
110,333 94 16,866	21	72,124	37	482,793	05	100,778	22	159,123)04	102,396	35	138,690\| 6 7 [2,898,825	36
119,10ö;41\| 18,877	85	84,744)78\| 524,182	7 7	114,161106\| 193,109)62	110,285	58	154,255)72)3,329,802	36

— 372 —

	Medicinal- styrelsen.	Stockholms hospital.	Upsala hospital.	Nyköpings hospital.	Vadstena hospital och asyl.
Transport	1,168,422	85	146,266	19	284,276	60	61,273	95	350,838	98
Balans till år 1897:
Skulder:
Till redogörare ................................................	_ _	_	, _	——	.. _	.	_ __	_	___	_
Patientafgifter ................................................	_	_	659	40	183	05	1,136	10	506	75
Lundgrenska donationsfonden ........................	- -	—	- -	—	705	17	_ _	—	_ _	—
Diverse ...........................................................	—	—	10,101	01	31,845	06	4,083	—	18,524	62
Säger	—	—	10,660	41	32,733	28	5,219	10	19,031	37
Summa	1,168,422	85	156,926	60	317,009	88	66,493	05	369,870	35
Kredit.
Balans från år 1895:
Skulder ................................................................	32	08	13,682	93	33,161	53	3,577	82	10,940	58
Utgifter: Afskrifning å: Patientafgifter...................................................
Aflöning ................................................................	1,500	—	29,945	46	48,037	15	13,697	03	58,981	52
Utspisning ............................................................	- -	—	51,087	66	81,509 40	18,242	24	105,597	82
Linne samt gång- och sängkläder ....................	- -	—	9,804	79	11,198	78	3,394	93	21,050	76
Eldning och lyshållning........................................	2,561	—	15,232	25	22,814	49	6,201	92	25,366	84
Medikamenter........................................................	- -	—	1,536	80	2,378	61	777	98	2,330	73
Tvätt och renhållning ......................................	---	—	3,399	80	3,814	47	933	72	3,243	98
Inventarier............................................................	- -	—	2,309	73	4,422	75	2,216	31	8,584	96
Underhåll och förbättring af byggnader och gårdar................................................................	9,460		9,367	43	17,412	60	8,871	31	15,556	97
Skrifmaterialer och tryckningskostnader............	—	579	17	699	40	431	27	1,273	74
Utskylder ............................................................	- -	—	165	24	215	34	----	_	68	67
Diverse utgifter ....................................................	14,148	34	7,579	14	5,945	46	2,602	07	9,683	17
Indragningsstat ...................................................	- -	—	1,108	33	100	—	1,050	_	2,657	70
Trädgård och jordbruk ........................................	- -	—	1,960	85	16,184	69	396	42	9,223	13
Adelsvärdska stiftelsen.......................................	_ _	_	_ _	_	_ _	_	_ _	_	311	10
Anordnande af asyl i Vadstena ........................	2,999	25	_ _	_	_ _	_	_ _	_	21,097	66
Ombyggnad af cellflygeln vid Nyköpings hospital	542	50	-----	—	---	—	---	—	- -	—
Anläggning af asyl vid Upsala hospital............	112,939	40	- -	—	- -	—	--- -	—	- -	—
Byggnad för bageri och bryggeri vid Vexiö hospital ............................................................	17,410 878,195						—
Leverering till hospital och asyler ....................	15	— —	—	— —	—	—	—	—	—
Transport	1,039,787	72	147,759	58	247,894	67	62,393	02	295,969	33

— 373 —

Vexiö hospital.	Visby hospital.		Malmö asyl. 1	Lunds hospital \| och asyl. j	Göteborgs hospital.	Kristine- hamns hospital		Hernösands hospital.	Piteå hospital och asyl. [	Summa.
119,106 41	18,877	35	84,744	78!	524,182	77!	114,161	06	193,109	62	110,285	58	154,255	72	3,329,802	36
1 \|	i												43	66	43	66
18^5	61		942	70	888	80	11	90	668	55	---	—	456	50	5,433	40
															705	17
883 63	438	52	819	69!	28,024	49	6,146	38	6,643	24	9,047	48	4,205	48	120,762	60
902 28,	499 52	1.762	39	28,913	29\| 6,158	28	7,311179	9,047(48	4,705	64	126,944	83
120,008 69 i	19,377	37	86,507	17	553,096	06	120,319	34	200,421	41	119,333	06	158,961	36	3,456,747	19
856 99	593	18	858	69	29,207	89	6,583	22	8,404	39	9,527	30	4,205	55	121,632	15
1	60				761	50	4	50			''				826	1 i
24,989 55	4.668 47	14,354 64	83,643	57	26,479	36	34,454	72	27,020	97	36,738	82	404,511	26
38.897 67	7,328 61	28,210 18	223,855	40	32,948	25	56,760	96	43,166	44	47,766	13	735,370	76
5,753 96	1,535 60	6,342''34	38,714	91	6,112	80	9,057	26	4,276	44	5,335	10	122,577	67
	1.119 89	8.352 36	57,005	79	12,827	33	19,791	37	7,395	99	14,135	34	201,861	03
696 15	68 49	812	21	4,583	08	693	85	1,766	40	1,213	29	1,149	40	18,006	99
1,583 79	200 05	1,762	67	7,411	68	1,556	34	1,836	06	1,256	10	1,533	10	28,531	76
1*286 24	263 51	1,644	38	6,024	96	3,730	77	8,344	98	1,671	86	4,557	06	45,057(51
13,001 98	1.240 30	4,566	94	26,954	i81	7,670	52	7,820	37	6,998	28	13,103	07	142,024 58
370 75	4	SO	654	89	1,723	78	604	49	904	37	565	84	378	19	8,190	69
			216	83	3,454	25	295	99	40	33	743	41	107	60	5,307	66
3,950 61	468	84	2,670	_	13,665	32	5,060	84	8,405	19	3,195	20	4,914	84	82,289	05
1*408 33l	400		828	66	960	—	450	—	— —		850	—	— —	—	9,813	02
1*416 45		50			'' 7,404	40	4,751	97	13,875	54	2,926	06	6,108	46	64,248	47
														311	10
															24,096	91
															542	50
															112,939	40
		1												1	17,410	_
_ _ 1 -	---		; — —		1										878,195	15
103,268,96	17,955	! 2 4	\| 71,274	L7S	\| 505,371	3 41 109,770\|2E	j 171,461[94] 110,807\|18\| 140,032	66\|3,023,743\|66

374 -

Medicinal styrelsen.

Stockholms

hospital.

Upsala

hospital.

Nyköpings

hospital.

. , ..... Transport,!l,039,787|72: 147,759

Adelsvardska fonden:

Ersättning för vård och underhåll af en!

patient i andra klassen å Vadstena hospital;

Afgift vid konvertering af obligationer ........

Vadstena
hospital
och asyl.

247,894

62,393 02

295,969 33;

31110
30—!

Säger 1,040,096

Balans till år 1807:

Tillgångar:

! Kontant behållning:

I kassan..................................

„ Riksbanken...........................

Förskott .......................................

Utlånta medel ...........................

Fordringar ...................................

Förråden.......................................

Diverse ...............

74j 134,076

6 51 214,733 14

6,289 36
75,616 02
5,000| —
41,100:50
288115

441126

3,648)07

14185

5,062184

1,908

Säger| 128,294103

7,885
502
24,565

--j— ] 34,253

9,167 02, 69,115

58,815

95,

74|

21T

484182

285,028175

77185''

200 — 25,169 40
736 11 1,135:30

2,679 10 37,882 99''

---J_-| 9,63öj48|

4,100 j03| 7379ÖTJÖ2I

Summa''1,168,422|85| 156,926)60) 317,009 88] 66,493)05; 869,870)351

§ I Antalet

sinnessjuke, som under revisionsåret vårdats, utgjorde:

vid btoekholms hospital ............ 338

„ Upsala „ 568

„ Nyköpings „ 167

„ Vadstena „ 800

„ Vexiö „ 280

» visby „ 47

„ Malmö asyl........................ 183

„ Lunds hospital ..................... 463

„ Lunds asyl............................. 879

„ Göteborgs hospital ............... 286

„ Kristinehamns „ .............. 393

„ Hernösands „ ............... 264

„ Piteå hospital och asyl ...... 320

(184	män	och	154 qvinnor)
(343	n	19	225	91	)
( 91	n	91	76	79	)
(426	91	91	374	>9	)
(149	91	99	131	17	)
( 23	91	91	24	97	)
( 91	11	99	92	79	)
(229	19	11	234	99	)
(446	>1	99	433	17	)
(140	>1	97	146	99	)
(200	91	91	193	91	)
(128	91	11	136	y)	)
(181	11	91	139	71	).

— 375 —

Yexiö hospital.	Visby hospital.	Malmö asyl.	Lunds hospital och asyl.	Göteborgs hospital.	Kristine- hamns hospital.	Hernösands hospital.	Piteå hospital och asyl.	I Summa.
\| 103,268 90	17,952 24	71,274	79	505,371	34	109,770	23	171,461	94	110,807	18	140,032	66	3,023,743	66
														311	10
														30	—
102.41119 71	17,359\|06	70,416	10	476,163	45	103,187	01	163,057	55	f 101,279	88	135,827	11	2,902,452	61
10 67	104 75	64	39	3,048	37	500	40	911	80	18	17			13,860	11
														75,616	02
														5,000	—
7.800 —	400 —	5,487	80	20,449	41	5,000	—	6,813	22	3,550	—	3,000	—	130,503	41
207 05!	26; —	3,057	10	5,195	05	317	04	245	75	43	80	196	50	11,965	65
8,722 01	894 38	3,689	12	19,031	89	4,724 48	20,988	70	4,613	91	15,732	20	148,586	86
- - \|-i	— — j—	2,933	97	—	_	7 19	—	—	300	—	--—	—	47,130	38
16,739:73!	1,425\| 13	15,232)38	47,724	72	10,549)11	28,959	47	8,525	88	18,928	70	432,662	43
120,008 69	19,377)37	86,507 17	553,096)06	120,319)34	200,421)41	119,333	06	158,961	36	3,456,747	19

§ 2.

Vid redovisningen öfver de till hospitalsväsendet anslagna medel för
år 1896 finnes fogad en redogörelse öfver Adelsvärdska stiftelsen för samma
år, hvilken utvisar, att denna stiftelses kontanta behållning utgjort vid årets
början 5,082 kronor 46 öre och vid dess slut 6,289 kronor 36 öre.

Med anledning häraf hafva Revisorerne velat erinra, att de i Kongl.
cirkuläret den 26 Augusti 1873 till samtliga penningeförvaltande allmänna
verk och inrättningar angående uppkommande behållningars insättande i
bankinrättningar meddelade föreskrifter icke blifvit i detta fall iakttagna,
hvilket synts så mycket mera anmärkningsvärdt, som utgifterna från stiftelsen
under året belöpt sig till allenast 341 kronor 10 öre, och sålunda den
kontanta behållningen varit med hänsyn till förestående utgifter i uppseendeväckande
grad stor.

— 876 —

§ 3.

Revisorerne, som besökt Kristinehamns hospital, hafva beträffande anordningarne
derstädes velat erinra, dels att fönstren i isoleringsrummen voro
så små, att dessa rum gjorde intryck att vara fängelseceller, hvadan fönstren
synas böra upphuggas och förstoras, så att de komma att införa mera ljus,
dels att verkstadsrummen voro förlagda å hufvudbyggnadens vind och hade
sin enda belysning från taket, hvilken mindre ändamålsenliga anordning synes
så mycket mera anmärkningsvärd, som denna hospitalsbyggnad är nyligen
uppförd.

Vid Revisorernes besök föregingo arbeten för ändring af värmeledningen
å C-afdelningarne samt införande af elektrisk belysning i hospitalets samtliga
lokaler.

Beträffande den till Kristinehamns hospital hörande skogsmark hafva
Revisorerne velat efter inhemtade upplysningar meddela, att den utgör vid
egendomen Marieberg 222 tunnland 9,6 kappland, eller 113,19,50 har, och
på hemmanet Alkärr, för hvars inköp 1896 års Riksdag beviljade 15,000
kronor, 110 tunnland 10,8 kappland, eller 54,4 6,9 0 har.

Omförmälda skogsmark står ej under Domänstyrelsens förvaltning utan
skötes af hospitalsdirektionen.

Reservation af Herrar Nyländer och Nilsson samt af Herr Sjö. —
Litt. G.

§ 4.

Beträffande inköpen af födoämnen lör Kristinehamns hospital hafva
Revisorerne fäst sin uppmärksamhet vid det höga pris, som erlagts för mjölk,
nemligen för oskummad mjölk 10 öre för litern och för skummad 6,5 öre.

§ 5.

Jemväl vid Upsala hospital hafva Revisorerne aflagt besök och togo
dervid äfven i betraktande arbetena för den invid hospitalet förlagda nya
asylens uppförande.

I afseende å Upsala hospital hafva Revisorerne ansett sig icke böra
underlåta att omförmäla, hurusom Revisorerne funno luftvexlingen derstädes
på grund af bristande anordningar mindre tillfredsställande. Särskildt fäste

— 877 —

Revisorerne sin uppmärksamhet å de i gamla hospitalsbyggnaden befintliga
lägenheter, hvilka, delvis belägna under jordytan, syntes vara för sitt ändamål
synnerligen otjenliga.

§ 6.

Med anledning af Revisorernes besök vid Upsala och Kristinehamns
hospital hafva Revisorerne anstalt en jemförelse öfver, i hvad utsträckning
isoleringssystemet tillämpas vid patienternas behandling inom dessa båda anstalter;
och få Revisorerne i detta afseende meddela följande uppgifter:

Isoleringsdagar.

	Okt. 1895-	Okt. 1896—
	Sept. 1896.	Sept. 1897.
Vid Upsala hospital:
36 män........................................................	2,860.
42 „ ...................................................... eller 55 män i 6,580 dagar.		3,720.
37 qvinnor.................................................. 45 „ ..................................................	1,765.	1,305.
eller 61 qvinnor i 3,070 dagar. Tillsammans 116 personer i 9,650 dagar.
Vid Kristinehamns hospital:
8 män .........................................................	344.
5 „ ........................................................ eller 10 män i 639 dagar.		295.
24 qvinnor.................................................. 11 „ ................................................... eller 27 qvinnor i 360 dagar. Tillsammans 37 personer i 999 dagar.	252.	108.

Vid Revisorernes besök utgjorde antalet patienter å Upsala hospital
435 och å Kristinehamns 303; och voro vid dessa tillfällen isolerade vid
Upsala hospital 22 patienter, men vid Kristinehamns ingen. Yid sistnämnda
hospital hade under tiden emellan den 1 Juni och den 1 November detta
år endast två patienter varit isolerade, den ena två dagar och den andra
en dag.

Rev. Ber. ang Statsverket för år 1S96.

— 378 —

För jemförelse mellan ofvanangifna siffror hafva Revisorerne äfven
tagit hänsyn till antalet underhållsdagar, hvilket utgjort

År 1895. År 1896.

vid Upsala hospital .................... 160,760. 160,082.

„ Kristinehamns „ .................... 112,934. 109,469.

Revisorerne hafva fäst sin uppmärksamhet vid, att isoleringssystemet
sålunda blifvit vid Upsala hospital i betydligt vidsträcktare mån användt än
vid Kristinehamns.

— 379

Allmänna barnbördshuset.

Allmänna Asylen för fattiga
barnbörds- barnaföderskor Summa,

huset. och deras barn.

Debet.

Balans från år 1895:

Tillgångar........................................... 427,815:57. — — -— 427,815:57.

Uppbörd:

Leverering från Medicinalstyrelsen:

Af Åttonde hufvudtitelns ordinarie
anslag till barnmorskeundervis ningen

och barnbördshusen .........

Uppdebiteras:

Åsylens för fattiga barnaföderskor
och deras barn tillgångar vid

räkenskapsårets början...............

Intressemedel .......................................

Dito af Liebertska fonden ...............

Hyresmedel .........................................

Försäljningsmedel ..............................

Ersättningsmedel .................................

Utdelning af Stockholms stads brandförsäkringskontor
...........................

Rabatt å gas.......................................

— Säger 29,111: 56. 332,976: 89. 362,088: 4 5.

Balans till dr 1897:

............... 2,532:11. 677:58. 3,209:69.

Summa 459,459:24. 338,654:47. 793,113:71.

15,000:— —-- 15,000: —

---- 320,267:60. 320,267:60.

9,348:37. 12,709:29. 22,057:66.

120:—--- 120: —

1,638:—--- 1,638: —

30: —--- 30: —

2,689:25.--- 2,689:25.

120:’—--— 120: —

165: 94.--— 165: 94.

Skulder

— 380 —

Allmänna Asylen för fattiga
barnbörds- barnaföderskor Summa,
huset. och deras barn.

Kredit.

Balans från år 1895:

Skulder ..............................................	2,608:	10.		- —	—	2,608:	10.
Utgifter:
Aflöning................................................	5,390:	—	1,	,080:	—	6,470:	_
Premier åt barnmorskelärlingar ......	75:	—		. -	—	75:	—
Mathållning..........................................	6,939:	89.	3,	,598:	48.	10,538:	37.
Tvättkostnad ......................................	5,085:	80.		- -	—	5,085:	80.
Inventarier och deras underhåll ......	1,658:	8 4.		376:	20.	2,035:	04.
Glas och porslin ................................	94:	5 0.		- -	—	94:	50.
Reparationer........................................	2,166:	70.		- -	—	2,166:	70.
Uppvärmning och belysning ............	3,835:	07.		616:	—	4,451:	07.
Medikamentskostnad ...........................	2,223:	76.		. -	—	2,223:	76.
Instrument.............................................	122:	20.		- -	—	122:	20.
Hyreskostnad ......................................	664:	—	1	,464:	—	2,128:	—
Lifräntor..............................................	300:	—		400:	—	700:	—
Af Liebertska fonden bestridda kost-
nader för underhåll och vård af
fattiga sjuka ..................................	120:	—		_ -	—	120:	—
Från år 1895 resterande utgifter ...	- -	—		294	: 63.	294:	63.
Diverse................................................	1,635:	17.		401:	50.	2,036:	67.
Säger	30,310:	93.	8.	,230:	81.	38,541:	74.

Balans till år 1897:

Tillgångar:

Kontant behållning:

I kassan.......................................... — — — 857: 79. 857: 79.

Utlånta medel ................................. 217,615: n. 321,097:62. 538,712:73.

Fordringar ........................................ 1,425: 10. 968: 25. 2,393: 35.

Fasta egendomens värde.............. 200,000:— — — — 200,000: —

Lösa dito dito ................................. 7,500: — 2,500: — 10,000: —

Säger 426,540: 21. 325,423: 66. 751,963: 87.
Summa 459,459:24. 333,654:47. 793,113:71.

— 381

§ 1.

Antalet af de å Allmänna barnbördshuset under revisionsåret vårdade
patienter har utgjort 1,166.

§ 2.

En väsentlig del af Allmänna barnbördshusets tillgångar utgöres af
donerade medel. Men öfver dessa, uppgående till mer än 200,000 kronor,
finnes i barnbördshusets räkenskap ingen särskild redogörelse, utan måste de
antagas vara inbegripna i den uti den in- och utgående balansen upptagna
rubriken »utlånta medel». Med anledning häraf hafva Revisorer^ velat
uttala den mening, att särskilda konton synas böra uppläggas för hvarje till
barnbördshuset leranad donationsfond, utvisande densammas ställning vid
räkenskapsårets början och slut samt under året inträffade förändringar.

— 382 —

V eterinärinstitutet.

Debet.

Balans från år 1895:

Tillgångar ........>....................................................................................................

Inom linien................................................................................... 378:9 5.

Uppbörd:

Statsanslag:

Ordinarie staten:

Sjette hufvud titeln:

Till förekommande och hämmande af smittosamma
sjukdomar bland husdjuren, leverering
från Medicinalstyrelsen 2,000: —

Åttonde hufvudtiteln:

Y eterinärundervis -

ningen............... 54,954: 17.

Ålderstillägg........ 2,000: — 56,954: 17. 58,954: 17.

Extra ordinarie staten:

Åttonde hufvudtiteln:

Till reparation och komplettering af åskledare
å Yeterinärinstitutets byggnader.
....................................... 1,174: —

För anordnande vid institutet
af ett isoleringsstall för husdjur,
behäftade med smitto samma

sjukdomar............... 11,000:— 12,174:_ 71128-17

Inkomst af stallet........................................................................... 10,890: 48.

Dito af smedjan.............................................................................. 3,923: 6 5.

Dito af ambulatoriska kliniken...................................................... 117: —

Transport 86,059: 3 0.

638: 35.

638: 3 5.

- 388

Försälj ningsmedel
Ersättningsmedel.

Rabatt å gas.......

Intressemedel.....

Skulder

Transport 86,059: 3 0. 638; 3 5.

........................................... 110: —

......................................... 431: 57.

.......................................... 171: 33.

........................................... 112: 3 2. 86,884: 5 2.

Balans till år 1897:

................................................................ 48: 36.

Summa 87,571: 23.

Kredit.

Utgifter:

Aflöning till lärare m. fl....................		...... 34,154: 17.
Undervisning i ridkonst ........................		800: —
Aflöning till betjening ..........................		..... 3,000: —
Stipendier åt elever.................................		...... 4,000: —
Byggnaders och stängsels underhåll . .		...... 2,726: 89.
Stallet ......................................................		...... 10,684: 01.
Hofbeslagssmedjan .................................		...... 4,004:61.
Instruktionssmedjan ................................		668: Öl.
Anatomiska afdelningen .........................		...... 1,213:87.
Hästar för operations- och dissektionsöfningar ...	785: —
Bakteriologiska afdelningen ...................		..... 1,039:93.
Kirurgiska dito .......................................		599: 82.
Medicinska dito .....................................		198:11.
Ambulatoriska kliniken .........................		151: 22.
Kemiska afdelningen ...............................		244:4 7.
Biblioteket ...............................................		...... 1,049: 74.
Inventarier ................................................		392: 31.
Bränsle .......................................................		...... 3,073:62.
Vatten ......................................................		498: 40.
Lyshållning ..............................................		...... 1,431:45.
Renhållning .............................................		... . 936: 79.
För åskledare ..........................................	.................	...... 1,174: —
	Transport 72,826: 4 2.

— 384 —

Transport 72,826: 4 2.

För isoleringsstallet:

Yärmeledningsapparat............................. 1,100: —

Inredningsarbeten .................................. 8,461: 4 3.

Kontrollantarvode m. m..................... 838:57. 10,400:_

Omkostnader förberedande af tuberkulin ................. 2,048: 36.

ma •

Diverse ............................................................................. 1,678: 82. 86,953:60.

Balans till år 1897:

Tillgångar:

Kontant behållning
Inom Union..........

.............. 617:63.

378: 12._

Summa 87,571: 23.

Antalat veterinärelever vid revisionsårets början utgjorde 41; under
året tillkommo 10 samt afgingo 13, deraf 11 efter aflagd examen.

I hofbeslagskonsten erhöllo 20 militäre och 11 civile lärjungar undervisning.
Utexaminerade blefvo under året 21 lärjungar.

§ 2.

Revisorerne, som besökt Yeterinärinstitutets lokaler i hufvudstaden,
hafva icke haft något att erinra med anledning af detta besök.

385 —

Veterinärmrättningen i Skara.

Debet.

Balans från år 1895:

Tillgångar.................................................................................. 28,556: 74.

Uppbörd:

Åttonde hufvudtitelns ordinarie anslag:

Yeterinärundervisningen................................................ 1,400:

Arrendemedel................................................. 3,570: 94.

Intressemedel................................................... 1,479:67.

Anmärkningsmedel........................................ 14: 5 0.

Återdebiterad rättegångskostnad.................. 479:-—_ 5,544: it. 6,944: it.

Balans till år 1897:

Skulder

722: 75.

Summa 36,223: 60.

Kredit.

Balans från år 1895:

Skulder

479: —

Utgifter:

Löner och arvoden .....................................

Premier.........................................................

Skrifmaterialier och tryckningskostnader
Undervisningsmateriel................................

................. 4,325: —

................. 60: -

................. 261: 30.

.................. 523: 55.

Transport 5,169: 8 5.

479: —

Rev. Ber. ang. Statsverket för år 1896.

— 386 —

Transport 5,169: 8 5.

Inventarier......................................................................... 35:50.

Byggnaders underhåll .................................... 510: 5 8.

Renhållning .......................... 28: —

Brandstodsafgifter............................................................. 195: 52.

Uppvärmning och belysning............................................ 340: 46.

Skatter och onera.......................................................... 162: 15.

Rättegångskostnader ......................................................... 279: —

För telefon........................................................................... 30: —

Diverse................................................................................. 61:91.

479:

6,812: 97.

Balans till år 1897:

Tillgångar:
Utlånta medel
Fordringar......

28,555: 63.

376:— 28.931: 63.

Summa 36,223: 6 0.

§ 1.

Enligt hvad Veterinärinrättningens i Skara räkenskaper för år 1896
utvisa, har till institutets föreståndare utbetalts ett arvode af 125 kronor för
hållna föreläsningar om djurens skydd. Då Revisorerne ansett det kunna
ifrågasättas, huruvida berörda utgift rätteligen bort med inrättningens medel
bestridas, hafva Revisorerne velat å förhållandet fästa uppmärksamheten.

— 387

Svenska akademien.

Ziebethska

fonden.

Debet

Balans från år lb''9ö:

Tillgångar .......................... — — — —- 22,100:— 7,526: 75.

Uppbörd:

Statsanslag:

Ordinarie staten:

Sjunde hufvudtiteln:

Postafgifter för tjenstebref
och dylika försändelser.
.................... 49: 91. — — — —

Åttonde hufvudtiteln:

Svenska akademien:

För akademien........ 2,250: — — — — — — —

Tillfälliga honorarier

åt vittre författare 6,000: — — — — — — —

Intressemedel........................ — — — — 999: so. 315: —

Arrendeafgifter från Posttidningen
......................... — —- 33,460: — — — — —

Omföring .............................. — — 890: 4 7. — — — —

Från Svenska akademiens

enskilda medel öfverförda — — 4,849: 16. — — — —

Säger "8,299: 9 1. 39,199: 0 3.9997io. 315: --

Summa 8,299:91. 39,199:63. 23,099:50. 7,841:75.

Statsmedel.

Arrendemedel
af Postoch
Inrikes
Tidningar.

Friherre
von Beskows
stipendiefond.

Summa.

29,626: 75.

49: 9 1.

2,250: —

6,000: —
1,314: 50.

33,460: —
890: 4 7.

4,849: 16.
48,814: 04.
78,440: 7 9.

388 —

Statsmedel.

Arrendemedel
af Postoch
Inrikes
Tidningar.

Friherre
von Beskows
stipendiefond.

Ziebethska

fonden.

Summa.

Kredit.

Utgifter:

För ordboksarbetet:

Arvoden för redaktionen — — 20,227: 32. — — — — 20,227: 32.

Dito för excerpter............ — — 12,688: — — — — — 12,688: —

Hyra, skrifmaterialier, ved
och lyse m. m. för scrip toriet.

............................... — — 3,534:31. — — — — 3,534:31.

Till utgifvande af »Etymologisk
svensk ordbok» ... — — 1,250: — — — — — 1,250: —

Till undersökningar af Up lands

folkmål .................. — — 500: — — — — — 500: —

För kontroll öfver Postoch
Inrikes Tidningars

annonsdebiteringar........... — — 1,000: — — — — — 1,000: —

Omkostnader för högtidsdagen
................................. 1,359: 53. — — — — — — 1,359:‘53.

Postafgifter.......................... 49: 91. — — — — — — 49: oi.

Understöd åt vittre författare 6,000:— — — — — 800:— 6,800: —

Omföring............................. 890:4 7. — — — — — — 890:4 7.

Säger 8,299:91. 39,199:63. — — 800:— 48,299:54.

Balans till år 1897:

Tillgångar:

Kontant behållning ...........— — 999: 50. 41: 75. 1,041: 25.

Utlånta medel .................. — —-- 22,100:— 7,000:— 29,100: —

Säger----- 23,099:5 0. 7,041: 75. 30,141: 25.

Summa 8,299:91. 39,199:63. 23,099:50. 7,841:75. 78,440:79.

— 389 —

V etenskapsakademien.

A) Under akademiens öfverinseende.

Debet.

Egendomarne i
qvarteron Grön-landet Norra och
Södra jemte
maccrations-byggnaden vid
Lilla Värtan.

Naturhistoriska

riksmuseum.

Meteorologiska

central-

anstalten.

Summa.

Balans från är 1895:

Tillgångar...........................

931,827: 84.

1,004,649: 7 o.

1,898: 88.

1,938,376:

Uppbörd:

Statsanslag:

Ordinarie staten:

Åttonde hufvud titeln:

Naturhistoriska riksmuseum
................................ — — —

Meteorologiska centralanstalten.
......................... — — —

Ålderstillägg .................. — — —

Nionde hufvudtiteln:

Allmänna indragningsstaten: Aflöningsmedel

.............. — -- —

Extra ordinarie staten:

Åttonde hufvudtiteln:

Till inköp och insamling
af naturalier vid Naturhistoriska
muséets afdelning
för arkegoniater och

Transport 931,827: 84.

75,650: —
6,000: —

5,000: —

25,050: —
1,000: —

75,650: —

25,050: —
7,000: -

5,000: —

1,091,299:70. 27,948:88. 2,051,076: 42,

390 —

Egendomarne i
qvarteren Grönlandet
Norra och
Södra jemte
macerationsbyggnaden
vid
Lilla Värtan.

Transport 931,827: 84.
fossila växter, till arbetsbiträden
derstädes och till
bestridande af andra med
arbetena vid afdelningen

förenade utgifter ............ — _ _

Till vård, underhåll och
förkofran af muséets etnografiska
samling............ — _ _

Till fortsatt amortering af
brist å muséets expens medelsanslag

..................... — __ _

För upprätthållande af fullständigt
ordnad väderlekstjenst
vid Meteorologiska

centralanstalten ............... —___

Hyresmedel .............................. 11,825: —

Intressemedel ........................... 6,841: 04.

Återdebiterade ........................ . . .

Uppdebiteras:

Yärdet af under året tillkomna
naturalier och inventarier
.............................. ... .

Säger 18,666: 04.

Naturhistoriska Meteorologiska
riksmuseum. central- Summa,

anstalten.

1,091,299:70. 27,948:88. 2,051,076:42.

2,000: —----	2,000: —
2,800: —---	2,800: —
1,000: — —----	1,000: —
— 7,950: —	7,950: — 11,825: — 6,841: 04. 1: —
13,814: 07.---	13,814: 07.
106,264:07. 34,001: —	158,931: n.

Balans till dr 18,97;

Skulder

9,112:2 3. —

__________________— 9,112: 2 3.

Summa 950,493: 88. 1,120,026:— 35,899:88. 2,106,419:76.

— 391

	Egendomarne i qvarteren Grön-landet Norra och	Naturhistoriska	Meteorologiska
Kredit.	Södra jemte macerations-byggnaden vid	riksmuseum.	central- anstalten.	Summa.
Balans frän av 1895:	Lilla Värtan.
Skulder ....................................	- - ----	8,821: 91.	_ _ _	8,821: 91.
Utgifter:
Aflöningar till tjensteman...... Arvoden åt observatörer samt	200: —	44,000: —	9,000: —	53,200: —
för instrument m. m.......... Aflöning åt konservatorns ele-	--- -	- - -	21,265: 82.	21,265: 82.
ver och biträden ..................	- - -	2,000: —	- -	2,000: —
För ritningars utförande ...... Tärd och underhåll af riks-	--- -	3,200: —	- - -	3,200: —
musei samlingar: Zoologiska afdelningen.........	_ ___	13,350: —	_ _ _	13,350: —
Botaniska d:o .........	—- — —	4,000: —	— — —	4,000: —
Mineralogiska d:o .........	— — —	5,100: —	— — —	5,100:
Paleeontologiska d:o .........	— — —	2,800: —	— —	2,800: —
Botanisk-palmontologiska d:o Honorarier åt yngre natur-	- - -	2,000: —	1	2,000: —
forskare för bearbetande af riksmusei samlingar ............	___-	4,000: —	_ _ _	4,000: —
Underhålls- och reparations-kostnader .............................. Utgifter för Vanadis-samlin-	2,253: 75.	— — —	— — —	2,253: 75.
garne .......................................	3,411: 50.		— — —	3,411: 50.
Hyresersättning........................	1,810: —			1,810: —
Expenser ................................ Afskrifning å värdet af na-	- -	12,000: —	- - .	12,000: —
turalier och inventarier ......	— — —	4,465: io.	— — —	4,465: io.
För väderlekstelegram............ Omföring till under Yeten-	----	- ---	2,685: 83.	2,685: 83.
skapsakademiens förvaltning stående statsanslag..............	- - -	- - -	150: —	150: —
Säger	7,675: 25.	96,915: io.	33,101: 65.	137,692: —
Transport	7,675: 25.	105,737: Öl.	33,101: 65.	146,513: 9 1.

392 —

	Egendomarne i qvarteren Grön-landet Norra och Södra jemte macerations-byggnaden vid Lilla Värtan.	Naturhistoriska Meteorologiska riksmuseum. centi al- anstalten.	Summa.
Transport	7,675: 25.	105,737: Öl. 33,101: 65.	146,513:
Balans till år 1897:
Tillgångar: Kontant behållning i Riks-banken ............................... Fordringar.............................. Yärdet af samlingar och in-	11,005: 59. 196,000: —	6,730:31. 2,798:23. 2,381: 92. — — —	20,534: 198,381:

ventarier .............................. — — — 1,005,176:70. — — — 1,005,176:76.

Fastigheters värden:

Statens fastighet i qvarteret
Grönlandet Södra, enligt

inköpspris.......................... 250,000: — — — — -— — — 250,000: —

Statens fastighet i qvarteret
Grönlandet Norra, enligt
bokförda byggnadskostna den

.................................... 465,899: 54. ------- 465,899: 54.

Preparations- och macerationsbyggnaden
vid Lilla

Yärtan, byggnadskostnad 19,913: 50. — — — — — — 19,913: 50.

Säger~942,81876 3 1,014,288: 9 9. 2,798: 23. 1,959,905: 8 5.

Summa 950,493:88. 1,120,026:— 35,899:88. 2,106,419:70.

— 393 —

B) Under akademiens omedelbara förvaltning.

1) Statsanslag.

Debet.

Balans från år 1895:

Tillgångar............................................................................................. 12,955:21. •

Uppbörd:

Statsanslag:

Ordinarie staten:

Sjette hufvudtiteln:

Fiskerinäringens understöd:

Till hydrografiska undersökningar af de Sverige omgifvande

hafven m. m....... 4,000: —

Sjunde hufvudtiteln:

Postafgifter för tjenstebref
och dylika försändelser
.................. 4,891: 35.

Åttonde hufvudtiteln:

Vetenskapsakademien 14,460:— 23,351:35.

Extra ordinarie staten:

Åttonde hufvudtiteln:

Till understöd för fortsatt utgifvande
af tidskriften »Acta matematica» 3,000: —

Förskott å Åttonde hufvudtitelns extra
ordinarie anslag för år 1897:

För utrustande och företagande af
en vetenskaplig expedition för anställande
af iakttagelser vid en

solförmörkelse ................................ 9,800:— 36,151:35.

Omföring från Meteorologiska centralanstalten till
underhåll af telegrafledningen emellan observa -

torium och centralstationen....................................... 150: —

Återdebiterade medel ...................................................... 1: —

36,302: 35.

Transport 49,257: 66.

Rev. Ber. ang. Statsverket för år 1896.

— 394 —

Transport 49,257: 5 6.

Balans till år 1897:

Skulder .................................................................................................. 69:7 o.

Summa 49,327: 26.

Kredit.

Balans från år 1895:

Skulder .......................................................................................... 1,184: 98.

Utgifter:

Till planscher för akademiens skrifter.......................... 6,546: 4 8.

Understöd åt de optiska och matematiska instrument makerierna

.................................................................. 500: <h- r

Underhåll af den zoologiska stationen vid Kristineberg 2,884: 7 2.

Postafgifter för tjenstebref............................................ 4,891: 3 5.

Underhåll af telegrafledniugen mellan observatorium

och centralstationen ..................................................... 160: —

Till biträden åt Professor Gyldén ................................. 100: —-

Tryckningskostnader ....................................................... 1,550: 30.

Till utgifvande af tidskriften »Acta matematica»......... 3,000: —

„ hydrografiska undersökningar af de Sverige om gifvande

hafven...................................................... 4,000:!—

„ företagande af en vetenskaplig expedition för anställande
af iakttagelser vid en solförmörkelse 9,800: —
Omföring till akademiens statsmedel och donationer
samt egna tillhörigheter:

Statsanslaget till befordrande af akademiens fortfarande
verksamhet ............................. 960: —

Statsanslaget till räntegodtgörelse å köpeskillingen
för de af akademien år 1847
inköpta men med året 1849 till staten
afträdda f. d. Abrahamsenska egendomarne
n:is 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8 och 9
i qvarteretGrönlandetNorra i Stockholm 3,000: — 3^960: —

Balans till år 1897:

Tillgångar:

Kontant behållning i Riksbanken.............................. 7,749:4 3.

Fordran hos Statskontoret .......................................... 3,000:— 10,749:4 3.

Summa 49,327: 26.

— 395

2) Statsmedel och donationer samt egna tillhörigheter.

Debet.

Akademiens

hufvudbok.

Letterstedtska

föreningen.

Summa.

Balans från år 1895:

Tillgångar

2,212,528: 35. 679,121: 68. 2,891,650: 03.

Uppbörd:

Almanacksprivilegiet.....................

Omföring från under akademiens
förvaltning stående statsanslag:
Till befordrande af akademiens

fortfarande verksamhet ......

Räntegodtgörelse å köpeskillingen
för de till staten afträdda
f. d. Abrahamsenska

egendomarne .......................

Intressemedel................................

Extra uppbörd:

För hörsalens begagnande......

Utdelning från Stockholms
stads brandförsäkringskontor

Försäljningsmedel.....................

Rabatt å?gas ...........................

Aterdebiterade...........................

Uppdebiteras:

Värdet af under året tillkomna

inventarier ...........................

Säger

89,500: —	———	89,500: —
960: —		960: —

3,000:	—	*	3,000:	—
56,059:	17.	27,273: 47.	83,332:	64.
4,325:	—	-- —	4,325:	—
250:	_	J; 1<	250:	—
22:	38.	— —	22:	38.
58:	52.	- -	58:	52.
24:	75.	- -	24:	75.
10,726:	76.	_ _	10,726:	76.
164,926:	58.	27,273: 47.	192,200:	05.

Balans till är 1897:

Skulder:

Till egendomen i qvarteret

Grönlandet Södra ............... 196,000: — — — 196,000: —

Transport 2,573,454: 9 3. 706,395: 15. 3,279,850; 08.

Akademiens

hufvudbok.

Letterstedtska

föreningen.

Summa.

Transport 2,573,454: 93.

Sundbergska donationen ........ 1 200:_

Fiormanska d:o ........ 6 133: 77.

Stipendium Berzelianum ......... 25,000: -_

Vallmarkska testamentsfonden 51,991: ig.

Letterstedtska donationsfonden 256,621: 2 6.

J. W. Grills donation ............ 36,031: 32.

Ferners d:o ............ 3’l50: 05^

Lindboms d:o ............ 4 324:28.

A. F. Regnells d:o ............ 144,916:18.

Eric Edlunds d:o ............ 34,130: 08.

von Beskowska stipendiefonden 17,259: 54.

Vegafonden .............................. 44,222: 15.

H. M. K. Oscar II och enskilda
personers gåfvomedel 26,125: —

P. von Möllers donation1....... 23,514: 01.

A. F. Regnells donation till

en zoologisk station............ 115: 20.

Schéele-fondeft........................... 3,244: so.

J. A. Wahlbergs minnesfond 25,840: 9 0.
Letterstedtska föreningens för valtningskostnadsfond

......... 2,500: 4 1.

Bröderna N. och J. Ericsons

statymedel.............................. 6,017: 90.

Grundfonden.............................. 341,540:3 7.

Reservfonden.............................. 53,832:3 8.

För diverse .............................. 17,173: 63.

Säger 1,320,884: 39.
Summa 3,698,339: 32.

706,395: 15. 3,279,850: 08.

-- 1,200: —

— — 6,133: 77.

-- 25,000: —

51,991: 16.

-- 256,621: 26.

-- 36,031: 32.

-- 3,150: 05.

-- 4,324: 28.

--144,916:18.

-- 34,130: os.

-- 17,259: 54.

-- 44,222:15.

--'' 26,125: —

23,514: 01.

--- 115: 20.

— — 3,244: so.

— — 25,840: 9 0.

-- 2,500:4 1.

-- 6,017:90.

341,540: 37.

— — 53,832: 38.

17,173: 6.3.
--- 1,320,884: 3 9.

706,395: 15. 4,404,734: 47.

— B97 —

Akademiens Letterstedtska

Kredit. hufvudbok. föreningen.

Balans från år 1895:

Skulder .........................................	1,251,589:	46.	— —	1,251,589:	46.
Utgifter:
Aflöning.........................................	35,960:	—	— —	35,960:	—
Gratifikationer .............................	200:	—	- —	200:	—
Skritmaterialier............................	271:	06.	— —	271:	06.
Lysningsämnen..............................	884:	52.	— —	884:	52.
Kalenderomkostnader .................	885:	50.	•- —. ;	885:	50.
Frakt och transport.....................	901:	09.	- —• .	901:	09.
Yed och kol .................................	949:	11.	- -	949:	1 1.
Brandförsäkring af lös egendom	231:	75.	- -	231:	7 5.
Jettoner och minnespenningar ...	792:	47.	- -	792:	47.
Expenser ......................................	2,404:	13.	—	2,404:	13.
Omkostnader för högtidsdagen...	592:	66.	- -	592:	66.
Tryckningskostnader.....................	20,000:	—	—	20,000:	—
Häftning af akademiens skrifter	1,468:	25.	- -	1,468:	2 5.
Fastigheters underhåll.................	3,896:	67.	- -	3,896:	67.
Räntor.............................................	50,171:	51.	- -	50,171:	Öl.
Inventarier ...................................	402:	76.	- -	402:	76.
Stämpelafgift ................................	— —		5: so.	5:	50.
För inköp och bindning af böcker	10,000:	—	— —	10,000:	—
Till observatorium.......................	2,000:	—	— —	2,000:	—
„ fysiska kabinettet..................	2,400:	—	— —	2,400:	—
„ planscher för akademiens
skritter .............................	2,000:	—	— —	2,000:	—
Reseunderstöd ..............................	1,300:	—	— —	1,300:	—
Rosenadlerska pensionerna .........	133:	33.	— —	133:	33.
Afsättning till grundfonden.........	3,000:	—	—	3,000:	—
Dito till reservfonden..................	13,355:	Öl.	— —	13,355:	Öl.
Afskrifning å inventariers värde:
För utlemnade sammankomst-
jettoner och minnespenningar	944:	60.	— —	944:	60.
Transport	1,406,733:	88.	5: 5 0.	1,406,739:	38.

— 398 —

Akademiens Letterstedtska

hufvudbok. föreningen.

Transport 1,406,733: 88. 5: 50. 1,406,739: 38.

Till disposition af Letterstedtska

föreningens ordförande.............. 18,290:38. 18,290:38.

Till redovisning af Letterstedtska
föreningens förvaltningskost nadsfond

............. 545:47. 545:47.

Säger 155,144: 12. 18,841:35. 173,985: 77.

Balans till år 1897:

Tillgångar:

Kontant behållning:

I kassan .............................. 54: 53.-- 54: 53.

I Riksbanken........................ 44,119: 52.--44,119: 52.

Förskott ................................... 2,469: 7 0.--* 2,469: 7 0.

Utlånta medel.......................... 1,271,014:90. 677,132:24. 1,948,147:14.

Fordringar................................. 19,725:74. 10,421:56. 30,147:30.

Fastigheters värden.................. 277,500:-— — — 277,500:—.

Inventariers dito .................. 676,721: 05.-- 676,721: 05. l.

Säger 2,291,605: 4 4. 687,553: so. 2,979,159: 2 4.

Summa 3,698,339: 32. 706,395: 15. 4,404,734:4 7.

— 400 —

Vitterhets-, historie- och

A) Statsanslag:

Sjunde hufvud titelns ordinarie anslag:

Postafgifter för tjenstebref och dylika försändelser....................................

Åttonde hufvudtitelns ordinarie anslag:

Vitterhets-, historie- och antiqvitetsakademien:

Aflöning.............................................................•................................ ......

Akademiens samlingar .............................................................................

Biblioteket................................................................................................

Tryckningskostnader .................. ...........................................................

Resekostnader m. m................................................................................

Musei inredning........................................................................................

Visby ruinkassa ..................................................................................

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m.:

Ved ......................................................................................................

Åttonde hufvudtitelns extra ordinarie anslag:

Till arvoden åt vetenskapligt bildade biträden vid ordnandet och vården af
de under akademiens inseende stälda samlingar samt till aflöning åt

yaktbetjening .....................................................................................

„ undersökning och beskrifning af fäderneslandets fornlemningar m. m. ...
„ utgifvande af planschverk öfver fornsaker och andra märkvärdiga föremål
i statens historiska museum.............................................................

Medel influtna genom försäljning af dupletter från myntkabinettet och af
akademiens utgifna skrifter...........................................................................

D e -

Behållningfrån
år 1895.

Säger

B) Akademiens egna medel:

Akademiens enskilda fond............

Götiska förbundets donationsfond

Beskowska donationsfonden ........

Bergerska d:o ........

Hjertbergska d:o .........

Loubatska d:o .........

Antellska d:o

Efter afdrag af hvarandra motsvarande omföringar

Säger

Summa

Återstår netto

420

1,470

657

7,019

9,749

12,658 38
2,441113
10,746 34
295,502 28
186,241 21
22,98403

480,573

490,322

490*322

Uppbörd.

100

250

214

125

2,329

3,023

517

450

13,205

71,621

730

102,415

189,036

192,059

192,059)75

— 401 —

antiqvitetsakademien.

bet.		—						K r	e	d i t.				Summa.
Leverering från Statskontoret.	Omföring.	Skuld till år 1897.		Skuld från år 1895.	Utgifter.	Omföring.	Behållning till år 1897.
496	70	— —	—	— —	—	—	—	496	70					496	70
15 200								15,200		__	___	_ _	—	15,200	—
6 000		3,500	_					9,954	15	—	—	66	40	10,020	55
1 500			_	109	94	447	04	1,162	90	- -	—	— —		1,609	94
3 000						185	89	2,184	15	- -	—	629	96	3,000	—
2 300		1 335	47					5,085	41	- -	—	24	95	5,110	36
1000			_	_ _	_	___	—	1,152	25	—	—	186	36	1,338	61
450	—	—	—	45	39	—	—	570	50					570	50
200	—							163	50	—	—	42	41	205	91
4 000								4,517	50			353	70	4,871	20
3’200	—	1,017	37	—	—	1,053	58	3,017	69	---	—	146	10	4,217	37
2,000	—	---	—	155	58	—	—	2,293	46					2,293	46
. _	_	100	_	- -	—	- -	—	5,596	65	3,500	—	351	98	9,448	63
39,346	70	5,952	84	310	91	1,686	Öl	51,394	86	3,500	_	1,801	86	58,383	23
								459	06			12,716	32	13,175	38
							_	25	_	_ _	—	2,514	13	2,539	13
								800	_	_ _	—	10,396	34	11,196	34
								10,352	63	924	85	297,429	92	308,707	40
								13,619	84	100	—	194,142	54	207,862	38
								69	90	_ _	—	23,644	22	23,714	12
								675\|58	1,427	99	100,311	43	102,415	—
								26,002 Öl	2,452	84	641,154	90	669,609	75
39 346	70	5,952	84	310	91	1,686	5 1	77,396	87	5,952	84	642,956	76	727,992	98
		5,952	84	— _					—	5,952	84	- -	—	5,952	84
39,346	70]--	1-	310\|91	1,686	51	77,396	87	- -		642,956)76	Y22,U4Ujl4

Rev. Ber. ang. Statsverket för år 1896.

— 402 —

Förestående behållning består af:

Kontant behållning................................................... 5,512:98.

Utlånta medel.......................................................... 630,960: —

Fordrin&ai;............................................................. M83: 78. 642,956: 76.

Inom linien förda tillgångar:

Fastigheters värden:

Egendomen n:o 4 i qvarteret Perseus, Stockholm
(adress n:o 22 Österlånggatan och
21 Baggensgatan) bevillnings taxerad

till ............................... 58,700: —

Tomten n:o 1 i S:t Hansrotens
2:dra qvarter, Visby:
inköpt för ............... 4,500: —

belånad för............... 1,500:— 3,000:— 61,700:

Efter afdrag af skulder .........................7377337........................ 310: 91.

Återstår vid 1896 års slut nettobehållning................................... 642,645: 85.

— 403 —

Akademien för de fria konsterna.

A) Statsmedel.

Debet.

Tillgångar

Balans från år 1895:

Uppbörd:

Statsanslag:

Sjunde hufvudtitelns ordinarie anslag:

Postafgifter för tjenstebref och dylika

försändelser .......................................... 32: 5 8.

Åttonde hufvudtitelns ordinarie anslag:

Akademien för de fria konsterna:

Aflöning...... 38,300: —

Belöningsmedaljer
och
stipendier... 1,000: —

Hyra no. m. 12,400: —

Resestipendier.
.......... 14,500: — 66,200: —

Ålderstillägg..................... 2,600: —

Skrifmaterialier och expenser,
ved m. m.

Bränsle ........................... 5,S86: 10.

Hufvudtitelns besparingsfond: Besparingarne

i allmänhet: Bidrag

till bestridande

Transport 74,686: 10.

6,282: 88.

32: 58.

— 404 —

Transport 74,686: 10. 32:58. 6,282:88.

af kostnaden för Sveriges
deltagande i den
internationela konstutställningen
i Berlin
till firande af Kongl.

Preussiska konstakademiens
200-års jubi leum

........................... 1,500:— 76,186:10, 76,218:68.

Rabatt å gas................................................................... 45: 21. 76,263: 89.

Balans till år 1897:

Skulder ............................................................................................... 31:06.

Summa 82,577: 83.

Kredit.

Utgifter:

Löner och arvoden till akademiens tjensteman och

betjening ................................................ 4,800: —

Dito dito vid akademiens läroverk......... 18,100: —

Tjenstgöringspenningar................................................~

Alderstillägg ...............................................................

Extra biträden, bibliotekets ordnande m. m.............

Konstnärsarvoden ........................................................

Hyra, belysning, undervisningsmateriel........................

Lefvande modeller......................................................

Samlingarnes ökande och underhåll ......................

Städning och renhållning samt betjeningens beklädnad

Stipendier och belöningar .............................................

Bränsle ..................................................................

Konstutställningen i Berlin ..........................................

Aterleverering till Statskontoret...................................

22,900: —

10,400: —

2,600: —

1,836: —

3,000: —

8,217: 61.

2,963: 99.

845: 31.

1,930: 16.

14,781: 06.

5,886: 10.

4,046: 60.

1,203: 40. 80,610: 23.
Transport 80,610: 23.

— 405 —

I Transport 80,610: 23.

-ahn wwijjhnoil •wi:?3

Balans till år 1897:

Tillgångar:

Kontant behållning................................................... 1,726: 9 0.

Förskott ............................................................240: 7 O.bi 4,967: 6 0.

Summa 82,577: 83.

~''mnh öd§-is(Joä .0 .O
u> hut, ifiuun

B) Akademiens enskilda medel. ,f0y/ florin//

Debet.

/ 1 4 ] f J ffl /Tf f . £ rt -j /1 t •) •j )

Balans från år 1895:

Tillgångar........................................................................................... 281,350: 21.

Uppbörd:

Intressemedel .............................................................. 9,948: 2 3.

Hyresmedel .......................................Jj.............. 10,934: 25. 20,882: 4 8.

Balans till år 1897:

Skulder:

För fastigheten n:o 19 qvarteret Elgen (Sturegatan 52) ......... 181,934:98.

Inom linien:

C. L. Kinmansons
fond........................ 35,425:82.

G. Ribbings donationsfond
......... 6,000: —

F. M. Pipers d:o 15,000: —

P. G. Gahms d:o 3,000: —

G. Söderbergs d:o 8,000: —

Jenny Linds stipendiefond
..... 73,622: 56. ''■''•c.i

Transport 141,048: 38. 484,167: 67.

— 406 —

Transport 141,048:38. 484,167:67.

Egron Lundgrens prismedel
........................ 3,852: 66.

Akademiens särskilda

understödsfond......... 100,000: —

B. von Beskows dona -

tionsfond ________________	10,000: —
Uno Troilis stipendie-
fond..........................	5,203: 96.
O. G. Boberghs dona-
tionsfond ................	10,000: —
Wilhelm Wohlfahrts
minne........................	10,913: 61.
Fastighets reparations-
konto .......................	1,224: 66.
Gemensamma reserv-
medel ........................	923: 18.
Säger skulder inom linien	283,166: 45.

Summa 484,167: 67.

Kredit

Balans från år 1895:

Skulder inom linien...... 281,350:21.

Utgifter:

Arvoden ....................................................................... 525: —

Lifränta ...................................................................... 90: —

Stipendier och belöningar............................. 9,050: —

Till en utrikes resa ......................................... 308: 9 8.

„ läroverkets behof....................................... 1,058: —

Lagfartskostnader....................................................... 1,470: —

Onera m. m................................................................ 761: 64.

Reparationer....................................................... 148: 36.

Transport 13,411:98.

— 407 —

Transport 13,411:98.

Räntor........................................................................ 5,538: 14.

Afgift för förraring af värdepapper........................ 111:32.

Postporto............................................................;.......... 1: 30.

Diverse........................................................................... 3: 50.

19,066: 24.

Balans till år 1897:

Tillgångar: ■

Kontant behållning:

I kassan ......................................... 17: 5 0.

„ Riksbanken ................................ 1,465: 23.

„ lndustrikreditaktiebolaget ........, 5,237: 51. 6,720: 24.

Utlånta medel ......................................................... 210,280: 9 0.

Fastighets taxeringsvärde:

Egendomen n:o 19 i qvarteret Elgen (Sture gatan

52)....................................................... 245,000: —

Fordringar ............................................................... 3,100: 29. 465,101: 43.

Summa 484,167: 67.

§ I -

Under läroåret 1896—97 har vid akademien åtnjutits undervisning af
55 elever.

— 408 —

Musikaliska akademien,

A) Statsmedel.

Debet.

Uppbörd:

Statsanslag:

Åttonde hufvudtitelns ordinarie anslag:
Musikaliska akademien:

Bestämdt anslag:

Löner och arvoden 24,365:—•

Tjenstgöringspen ningar.

............ 7,867: —

Arvoden till extra

lärare............... 8,000: —

Expenser............... 4,968: —

Reservationsanslag:

Till stipendier åt yngre svenska
musikidkare samt till belöning
eller uppmuntran åt

inhemska tonsättare ............

Ålderstillägg .......................................

o:u c

45,200: —

7,000: — 52,200: —

‘................ 3,944:— 56,144: —

Summa 56,144: —

Kredit.

Löner och arvoden .....

Tjenstgöringspenningar

Ålderstillägg .................

Extra lärarearvoden ....

Utgifter:

................................ 24,365: —

.............................. 7,867: —

.............................. 3,944: —

................................ 8,000: —

Transport 44,176: —

— 409 —

Transport 44,176: —

Stipendier och belöningar åt svenska tonsättare ...... 7,000: —

Arvoden åt betjening .......................''.....A....''................ 1,809: 35.

Böckers och musikaliers inköp och underhåll............ 128: 76.

Annons- och tryckningskostnad.................................... 433: 23.

Instrumenters inköp och underhåll.......................... 509: 2 5.

Lyse och bränsle ............................................... ....... 1,668: 81.

Diverse .............................................................................. 423: 60. 56,144: —

Summa 56,144: —

... ... i; . :,.y ... ... mr-. in

.... LvAi

* f ,-f‘ -V ."■• ‘ i ( 1 v''; V ( v * { , j.w! •*''»;

B) Akademiens enskilda medel.

• t • i -1 '' i ■ vk;iipw i i

... i »v'' \

Balans från år 1895:

Tillgångar .................i...............................................

Inom linien .................................... 354,593: 06.

Uppbörd

Hyresmedel för konserter och musiksoiréer m. m.

Intressemedel ................................i.....

Donationsmedel................................................

Inskrifnings- och terminsafgifter............... .......

Examensafgifter. ...................................................

Rabatt å gas ...................................................

Aterdebitering.........''......................................................

301,023: 30.

:Q o.''r e.lr^es;!

OaeR. i

7,864: 5 0.

11,755: 47,

100: —

1,248: —

30: —

117: 08,

18: 90- 21,133:95.

Balans till år 1897:

Skulder:

I allmänhet .................................................................................. 12,000: —

Inom linien:

pff Stipendiefonden ................................................... 12,403: 2 5.

Transport 12,403: 25. 334,157: 25.

Jtev. Ber. ang. Statsverket för år 1896.

410 —

Transport 12,403:25. 334,157:25.

Kuhlauska stipendiefonden ........... 1,000: —

Kuhlauska arfvingarnes stipendiefond ............ 1,000: —

Wilh. Netherwoods dito ........,f.^ 200: —t

Filip Hebbes dito............................................u,. 3,000: —

Johan van Booms dito....................1,000: —

Erik Elias Lindströms dito .............................. 1,500: —

Händelska stipendiefonden................................ 500: —

Ellen Bergmans gåfvofond .............................. 5,761: so.

Hedvig Berwalds fond...................................... 4,050: —

Gustaf Mankells stipendiefond ........................ 1,000: —

Fredrika Stenhammars dito............................. 9,399: 5o.

Elisabeth Hammarins dito................................. 20,000: —

Tamms och Yidegrens fond ..;.T.,.U.......2,110: 2 9.

Henriette Nissen-Salomans stipendiefond ...... 10,400: —

Bernhard von Beskows dito ........................... 22,357: 3 3.

Jenny Lind-Goldschmidts dito .................. 80,528: 2 9.

Euphr. Abrahamsons gåfvofond ..................... 25,000: —

Per Adolf Bergs fond v.:..-.; ........-..iJ;...''.. 1,500: —

Mazérska qvartettsällskapets fond .................. 7,000: —

Aug. Michaelsons dito...................................... 3,000: —

F. d. Harmoniska sällskapets dito................. 1,954:83.

Carl Yilh. Bergers fond................................... 21,671: 14.

Fredrika Juliana Carléns dito .................. 1,550: 8 3.

Generalkonsul Benedicks dito.......................... 6,459: so.

Konservatorieelevernas grafand..u.......3:......... 268: —•

C. J. Hassells donation till Mazérska qvartett sällskapet

......................................... 22,086: G5.!

Sällskapet Musikens vänners i Göteborg stipendiefond
.......... 9,220: 50.,;

En onämnds dito ............................................... 10,025: 5 6.

Emma Benedicks dito .................... 5,029: 18.

Säger skulder inom linien 290,976: 3 5.

Summa 334,157: 2 5.

)(;• '' / ■; „ . .......■ ; . . ... ■■ ArtanSb*. I ;

411 —

Kredit.

Balans från år 1895;

Skulder:

Inom linien ........................ 285,337: 85.

Utgifter:

Arvoden och gratifikationer till lärare m. fl—..... 2,752: 29.

Stipendier .....................................•......................H..... 4,215: —

Medaljer och jettoner .........i.................18:05.

Lifräntor.................................-.................................... 1,200: —

Donerade årsräntor till Mazérska sällskapet ........ 614: —

Värmeledning och lyshållning ................................. 2,929: 7 9.

Inköp och underhåll af instrument ....................... 483: —

Inköp af musikalier .................................................. 18: 8 8.

Inventariers inköp och underhåll .......................... 561: 8 3.

Skrifmaterialier, renskrifning, notskrifning, tryckning,
inbindning och postporto .......................... 165: 3 7.

Telefonafgift.................................................................. 100: —

Anordning af kapprum vid konserter .................... 360: —

Städning och rengöring vid konserter och repetitioner
m. fl. tillfällen............................................. 673: —

Ränta ......................................................................... 73: 33.

Diverse.......................................................................... 1,215: 29. 15,379: 83.

Balans till år 1897:

Tillgångar:

Kontant behållning:

I kassan....................................... 2,192: 37.

i1 Riksbanken.............................. 38: 47.

b Sundsvalls enskilda bank...... 52:63. 2,283:47.

Transport 2,283: 47. 15,379: 83.

412 -

_ , Transport 2,283:47. 15,379:83.

Utlanta medel ...................................... 315 342- q q

Fordringar ..............................................''~Z 1,150: 62''. 318.777:42.

Inom linien:

Bibliotekets värde................................................ 74,333: 5 6.

Inventariers dito .............................................. 60 193:_

Fastighetens dito (Byggnadskostnaden den

V 1883) ....................................................... 220,066: 5o.

Säger inom linien 354,593: 06.

Summa 334,157: 25.

§ 1-

Under revisionsåret har vid det under akademiens inseende stälda
inusikkonservatoriet meddelats undervisning vårterminen åt 102 manlige och
67 q vinliga elever samt höstterminen åt 104 manlige och 66 qvinliga elever.

/ ■'' .; .[<i ~ i-,,.

.4 i

tfa1 liv ’ i;j b ,''Mt" i -

nu*

a rf >■

- 413 -

Institutet för blinda.

: si v hfl

oijufiob nacibull A
■ h ■ ■■ ■;} :^Vivpvj-igfi ... > M

. . •iorajiiq :•

. ...''.......... aoniHiiaiii

Balans från år 189.5:

Debet.

Tillgångar

Uppbörd;

772,781: 53.

1 sb) sorl gerna

itc

Åttonde hufvudtitelns ordinarie anslag:

Undervisningsanstalter för döfstumma och blinda:
oInstitutet för blinda 50,150: —

Ålderstillägg ............ 4,750:— 54,900: —

Åttonde hufvudtitelns extra ordinarie
anslag:

Tilltryckningafblind skrifter

............... 2,500: —

„ understöd åt blind lärareelever.

.............. 1,200: — 3,700: — 58,600

Betalande elevers afgifter....................................... 17,500

Intressemedel ........................................................... 6,214

Vinst å utlottade obligationer ............ 65

Hyror ....................................................................... 650

Försäljningsmedel för:

Slöjdalster .................................... 1,832: 7 5.

Blindskrifter............Af.;..''................. 292: —

Diverse.....................i....!................ 90: —

M bo.

■iiliuny

50.

*!( jtJl

2,2i4:%. ;;

1,855: —

924: 15.

it 1 . gi . I. -.1

. ..........'' bl-abeiiloU

. A-: . ..

Dito dito å inventarier;............1,145: 50. 1,185: 50. 89,208: 90.

Transport 861,990: 4 3.

Ersättningsmedel

Donationsmedel...................... ........

Uppdebi teras:

Okadt värde å undervisnings
materiel ....................

40: —

— 414 —

Transport 861,990: 4 3.

Balans till är 1897:

Skulder:

Allmänna donationsfonden .................................

M. C. Bergqvists testamentsfond .....................

Bergqvistska pensionsfonden för lärare och

lärarinnor .......................................................,

Erica Axelssons fond.........................................

Fonden för frielevers underhåll .......................

Dito för elevernas okonstlade festligheter och

nöjen ......................................................

Dito för blindes sjelfverksamhet.......................

G. A. Backmans stiftelse .................................

För diverse...........................................................

179,501: so.

5,163: 94.

3,977: 79.

48,520: 48.

70,172: 48.

810: —

29,446: 58.

6,730: 81.

357: n- 344,680: 69.
Summa 1,206,671: 12.

*!/..

Kredit.

Balans frän är 1895:

Skulder ............................................................................... 290,577: 20.

Utgifter:

Lifräntor............................. 1,992: 12.

Stipendier ......................... 97: 2 0.

Aflöning ......................................................... 30,427: 76.

Understöd åt blindlärareelever.............................. 1,200: —

Blindskrifter.......................,...................................... 2,500: —

Kosthåll ................... 11,229: 28.

Fastighetens underhåll ......................................... 2,305: 6 5.

Beklädnad.................................................................. 4,913:24. <

Sjukvård ............ 1,237:21.

Inventarier ............................................................. 1,906: 2 5.

Yed och lyshållning.............................................. 4,104: 9 7.

Transport 61,913: 68. 290,577: 20.

— 415 —

Transport 61,913: 68. 290,577: 20.

Undervisningsmateriel . ........................................ 76:7 5.

Arbetsmateriel ............................ 1,590: 8 3.

Stallet ........................................................... 474: 6 8.

Tvätt och renhållning.............................................. 408:.-^

Diverse............................................... 1,231: 34.

A ilo res:. i ;)i

Minskadt värde å blindskrifter...... 141:— ,

Dito dito å arbetsmateriel............ 4: —

Dito dito å slöjdalster ................. 1,687: 81. 1,832: 81. ->s* 67,528: 09.

Balans till år 1897:

Tillgångar:

Kontant behållning:

I kassan...................................... 2: 9 4.

I Riksbanken............................. 13,311:47.

Utlånta medel ...............................................

Fordringar .........................................................

Fastighets värde:

Institutets byggnader vid Tomteboda ........

Värden å:

Inventarier ................................. 10,220: 5 0.

Blindskrifter ............................. 6,870: —

Ved och stenkol....................... 2,590:50.

Undervisningsmateriel............... 1,550: —

Arbetsmateriel .......................... 27: 2 8.

Slöjdalster ............................... 3,930: 6 5.

13,314: 4 1.
407,458: 50.
2,603: 9 9.

. V ''

400,000: —

irm.fi
. s-mfcY

25,188: 9 3. 848,565: 8 3.

Summa 1,206,671: 12.

..... . , Jjf?*.- >bfe;^V

Lärjungarues antal under skolåret 1896—1897 uppgick till 86, deraf
47 gossar och 39 flickor.

§ 2.

o’bi in:

Jemte erinran att, enligt hvad 1895 års Revisorer meddelat, efter det
enkefru Erika Carolina Nyberg, född Söderberg, som till direktionen öfver

— 416 —

Institutet för blinda donerat en fond å 90,000 kronor, med föreskrift att
gifvarinnans namn ej under hennes lifstid finge blifva kändt utom direktionen,
aflidit, direktionen den 30 Januari 1895 beslutit, att fondens från och med
samma dag förda räkenskaper skulle tillika med institutets öfriga räkenskaper
öfverlemnas till granskning af Kammarrätten, omförmälde nästlidet års Revisorer,
att, på sätt jemväl af 1895 års Statsrevision anmärkts, någon redovisning
öfver de för elevernas utrustning från fonden för tiden från fondens
öfverlemnande, eller år 1886, till år 1894 utbetalda medel icke kunnat bekommas,
hvadan rigtigheten af fondens den 30 Januari 1895 ingående balans,
103,898 kronor 83 öre, icke kunnat bedömas.

I häröfver afgifvet utlåtande af den 23 Januari 1897 har institutets
direktion återkallat i minnet, hurusom direktionen med anledning af 1895
års Revisorers anmärkningar i samma ämne anfört, att direktionen år 1893,
så snart direktionen med sin dåvarande sammansättning hunnit taga kännedom
om förhållandena vid institutet, meddelat föreskrifter rörande redovisningen
af de med ifrågavarande fonds medel anskaffade arbetsmaterialier och att det
vore med tillämpning af dessa föreskrifter, som redovisning lemnats angående
de från nämnda fond år 1894 för ofvanberörda ändamål utgifna medel, dels
ock att, ehuru fullständig redovisning i detta afseende för den föregående
tiden ej numera^ kunde framskaffas, direktionen hade allt skäl antaga, att
de medel, som från fonden anvisats till utskrifue elevers utrustning, samvetsgrant
användts för ändamålet, hvarom direktionen haft särskild! tillfälle att
förvissa sig i anledning af en eller annan f. d. elevs på senare tiden förda
klagomål i ämnet.

Vidare anförde direktionen, att, sedan direktionen senast yttrade sig
i förevarande ämne, direktionen icke kommit i tillfälle att meddela annan
upplysning i frågan än den redan lemnade, vid hvilket förhållande direktionen
tilläte sig åberopa hvad direktionen, på sätt ofvan nämnts, i sitt förut
afgifna utlåtande härom andragit.

Med afseende å hvad sålunda förekommit och i anledning af eu vid
innevarande års riksdag väckt motion om föreläggande för vederbörande att
framlägga fullständig redovisning för ifrågavarande medels förvaltning under
åren 1887—1893, yttrade Statsutskottet, att, enligt hvad utskottet inhemtat,
frågan huruvida institutets direktion vore skyldig att redovisa för ifrågavarande
fonds förvaltning, vore, på grund af en inom Kammarrättens revisionsafdelning
vid granskning af institutets räkenskaper för år 1895 mot en jemlikt
direktionens beslut den 30 Januari samma år gjord utbetalning af ett arvode
å 400 kronor till institutets räkenskapsförare, dragen under Kammarrättens
pröfning; och då, försåvidt utskottet hade sig bekant, denna domstol icke
afkunnat utslag i anförda anmärkningsmål, men målets utgång utan tvifvel

— 417 —

måste inverka på bedömandet, huruvida redovisning kunde fordras för de
medel, som från Nybergska fonden utbetalts för ofvan angifna ändamål under
åren 1887-1893, hemstälde utskottet, att det väckta förslaget om redovisnings
infordrande för det dåvarande icke måtte till någon Riksdagens åtgärd
föranleda; och blef denna hemställan af Riksdagen godkänd.

Enligt hvad Revisorerne inhemtat, har Kammarrätten den 18 Mars
innevarande år meddelat utslag i förenämnda anmärkningsmål och dervid
sig utlåtit, att emedan direktionen saknat lagligt stöd för sin åtgärd att af
ifrågavarande understödsfond låta utbetala ofvanberörda förhöjning i arvodet
till den hos direktionen anstälde räkenskapsförare och sekreterare, Kammarrätten
funne skäligt att, med gillande af den gjorda anmärkningen såsom
rätteligen grundad, förpligta vederbörande att ersätta det anmärkta beloppet,
400 kronor.

Genom utslag den 10 September 1897 på besvär, som anförts öfver
Kammarrättens omförmälda utslag, har Kongl. Maj:t förklarat sig finna, med
anledning af hvad i målet förekommit, skäligt låta vid den gjorda utbetalningen
bero, dock att befrielse icke meddelats från gäldande af det Kammarrättens
revisionsafdelning tillkommande anmärkningsarvode.

Häraf framgår otvetydigt, att Kongl. Maj:t ansett direktionen öfver
Institutet för blinda skyldig att redovisa för Erika Carolina Nybergs understödsfond,
och med stöd häraf hafva Revisorerne velat uttala den mening, att
direktionen bör åläggas att afgifva fullständig, vederbörligen verificerad redovisning
öfver fondens förvaltning under åren 1887—1893 samt, om sådan
redovisning ej kan framskaffas, lemna en omfattande utredning om orsaken
dertill.

§ 3.

Revisorerne hafva besökt Institutet för blinda vid Tomteboda och har
detta besök icke gifvit anledning till något Revisorernes särskilda uttalande.

Rev. Ber. ang. Statsverket för dr 1890.

— 418 —

Läroanstalterna för öfveråriga döfstumma.

Vadstena. Skara. Bollnäs. Summa

Debet.

Balans från år 1895:

Tillgångar.............................. — — — 803: 40. — — — 803: 40.

Uppbörd:

Statsanslag:

Åttonde hufvudtitelns extra
ordinarie anslag till uppehållande
af undervisningen
vid tre läroanstalter för

öfveråriga döfstumma...... 16,400:— 16,400:— 16,400:— 49,200: —

Intressemedel ........................ 189: 12. 248: oi. 183: 85. 620: 98.

Säger 16,589:12. 16,648: oi. 16,583:85. 49,820: it8.
Summa 16,589:12. 17,451:41. 16,583:85. 50,62Å:38.

Kredit.

Utgifter;

Aflöning................................. 8,400:— 7,700:— 8,300:— 24,400: —

Arvoden................................. 852:02. 788:72. 1,230:— 2,871:34.

Inackorderingshjelp ............ 3,400:— 3,760:— 4,000:— 11,160: —

Hyror .................................... 800: — 900: — 1,070: — 2,770: —

Inventarier .......................... 104:85. 37:— 30:80. 172:05.

Undervisningsmateriel ......... 444: 37. 60: 49. 325: oe. 829: 92.

Brandstodsafgift..................... 12:40. 11: eo. 48:— 72: —

Renhållning.......................... 5:— 158:50. 49:— 212:50.

Transport 14,019:24. 13,416:31. 15,052:80. 42,498: 41.

— 419 —

Vadstena. Skara. Bollnäs. Summa.

Transport 14,019:24. 13,416:31. 15,052:86. 42,498:41.

Bränsle och lyse................. 357: 61. 202: 20. 343: 08. 902: 89.

Porton..............................110: 78. 87: 87. 80: 31. 278: 96.

Annons-, trycknings- och
bokbinderikostnader samt

skrifmaterialier.................. 337: 94. 222: 48. 1: 50. 561: 92.

Sjukvård................................ 461: 08. 88: 78. 150:— 699: 86.

Resekostnadsersättningar ... 11:— 153:85. — — — 164:85.

Diverse........................ 17: — 13: 72. 50: 04. 80: 76.

Återleverering till Statskontoret.
............................. 1,274: 47. 803: 40. 906: 06. 2,983: 93.

Säger 16,589:12. 14,988:61. 16,583:85. 48,161:58.

Balans till dr 1897:

Tillgångar:

Kontant behållning:

I kassan....................... —--- 225:20. —-- 225:20.

Å upp-och afskrifning — — — 1,150:— — — — 1,150: —

Utlånta medel ................ — — — 1,087: 6o. — — —- 1,087: 6 0.

SägeT--- 2,462: 80.--- 2,462: 80.

Summa 16,589:12. 17,451:41. 16,583:85. 50,624: 3 8.

§ 1-

Vid läroanstalterna för öfveråriga döfstumma voro under läroåret 1895
—1896 intagna tillsammans 122 elever, nemligen vid läroanstalten i Vadstena
37, i Skara 43 och i Bollnäs 42.

— 420 —

Läroanstalterna för blinda.

Vexiö.

Kristine hamn.

Summa.

Debet.

Balans från år 1895:
Tillgångar .................................................

Uppbörd:

Statsanslag:

Åttonde hufvudtitelns extra ordinarie
anslag:

Till blindskolan i Yexiö.................

„ handtverksskolan i Kristinehamn
för blinda ..........................

Elevafgifter............................................

Intressemedel .............................................

Försäljningsmedel.......................................

1,390: 56. 14,648: 47. 16,039: 03.

14,100:

8,250: —
101: 66.

---14,100:

10,000:

579: 22.

10,000: —
8,250: —
680: 88.

.............. 100:55. 14,451: 28. 14,551: 83.

Säger 22,552:21. 25,030:50. 47,582:71.

Summa 23,942: 77. 39,678: 97. 63,621: 74.

Kredit.

Utgifter:

Hyror.......................	................................. 3,825:	—	1,550: —	5,375:	—
Reparationer............	.................................. 350:	07.	— — —	350:	07.
Aflöningar................	................................... 7,000:	—	5,090: —	12,090:	—
Utackorderingshjelp	till medellösa elever — —	—	2,180: —	2,180:	—
Kosthåll ..................	................................... 4,371:	77.	- - -	4,371:	77.
Beklädnad ................	................................... 1,649:	10.	— — —	1,649:	10.
	Transport 17,195:	94.	8,820: —	26,015:	94.

— 421 —

Vexiö.

Kristine hamn.

Summa.

Transport 17,195: 94. 8,820: — 26,015: 94.

Sjukvård.................................................... 509: 6 0. — 509: 6 0.

Inventarier.................................................. 980: 9 0. — 980: 9 0.

Undervisnings- och arbetsmateriel m. m. 568: 44. 14,000: 96. 14,569: 40.

Yed och lyse ........................................... 1,062: 33. 683: 12. 1,745: 45.

Tvätt och renhållning .............................. 534: 6 6. — — — 534: 6 6.

Diverse omkostnader................................. 736:45. 419:^32._1,155: 7 7.

Säger 21,5887 32. 23,923: 4 o. 45,511: 7 2.

Balans till år 1897:

Tillgångar:

Kontant behållning:

I kassan .........................................••• 254: 4 5.

På upp- och afskrifning.....................

„ folioräkning ................v.............. 2,000: —

Utlånta medel ...................................... — —

Fordringar ............................................ 100^ —

Säger 2,354: 4 5.

Summa 23,942: 7 7.

1,755: 57. 2,010: 02.

1,000: — 1,000: —

--- 2,000: —

13,000:— 13,000: —

---100: —

15,755: 57. 18,110: 0 2.
39,678: 97. 63,621: 74.

§ I Antalet

lärjungar utgjorde vid blindskolan i Vexiö läsåret 1896—1897
28, samt vid handtverksskolan för blinda i Kristinehamn vårterminen 1896
20 och höstterminen samma år 29.

§ 2. ,

Revisorerne, som besökt handtverksskolan för blinda i Kristinehamn,
hafva icke haft något att erinra i anledning af detta besök.

— 422 —

Drottninghuset.

Debet.

Balans från år 1895:

Tillgångar........................................................................................... 285,980:4 2.

Uppbörd:

o ■'' ''> t Attonde

hufvud titelns ordinarie anslag:

Lasaretts underhåll ................................................... 5,000:_

Intressemedel........i,.................................. 11,744: 18.

Donationsmedel...........................>............. 63,278: —

Auktionsmedel.......................................... 750: 16.

Hyresmedel................................................ 100:_

Utdelning från Stockholms stads brandförsäkringskontor
........................:....... 37:50. 75,909: 84. 80,909: 84.

Balans till år 1897:

Skulder................................................................................................ 4,003: 34.

Inom linien:

Kniggeska fonden ........................ 25,277:4 7.

Liebertska dito ....................... 6,559: 7 3.

Brandelska dito ....................... 42,000: —

Berggrenska dito .......... 5,000: —

Byggnads- dito ........................ 30,397: 3 9.

Kniepers gåfvofond ..................... 6,000: —

Sjöstrands dito ..................... 3,000: —

Palms dito ..................... 1,000: —

Lindbergs dito ..................... 1,000: —

Transport 120,234: 5 9.

370,893: 60.

428 —

Transport 120,234: 59. 370,893: 60.

Hjorts lifräntefond .................. 1,500: —

Löfgrens dito .................. 20,000: —

Meisners dito ................. 4,357: 9 0.

Hoffmans dito .................. 863: 3 3.

Hanssons dito .................. 4,000: —

Bergs dito 1,000: —

af Tibells testamentsfond ............ 61,278: —

Säger skulder inom linien 213,233: 8 8. .

Summa 370,893: oo.

Kredit.

Balans från år 1895:

Skulder:

Inom linien..................................... 157,586: 7 0.

Utgifter:

Aflöning .....................................................................

Skrifmaterialier.........................................................

Lifräntor och pensioner ............................................

Månatlig penningutdelning till hjonen i och för

deras underhåll........................................................

Utdelade penningegåfvor vid påsk, pingst, midsommar
m. fl. tillfällen.......................................

Sjukkost och tvätt åt sjuka......................................

Medikamenter.............................................................

Begrafningskostnad.....................................................

Yed.....................................................:........................

Renhållning och belysning .......................................

Reparationer.................................................................

Sotning..........................................................................

Vatten .........................................................*.................

Skatter..........................................................................

Diverse.........................................................................

2,393: 75.

45: —
5,233: 99.

3,747: —

211: 75.

48: 80.

611: 92.

143: 75.

1,267: 90.

256: 25.

2,755: 88.

39: 51.

100: —

6: 67.

1,120: 33. 17,982: 5 0.

Transport 17,982: 5 0.

Transport 17,982: 5o.

Balans till dr 1997:

Tillgångar:

Kontant behållning:

I kassan..................................... 169: 6 0.

„ Riksbanken ........................ 861: n.

Utlånta medel .......................................................

Fordringar ...............................................................

Fasta egendomens värde ....................................

Lösa dito dito ......,...............................

1,030: 7 1.

311,125: —

2,860: 15.

37,500: —

395: 24. 352,911; io.
Summa 370,893: ce.

§ I Vid

revisionsårets slut voro å Drottninghuset intagna 50 personer.

— 425 -

Seraflmerlasarettet.

Debet.

tan

Balans från år 1895:

Tillgångar...............................................................

Inom linien .............................. 1,511,373:25.

Uppbörd:

Statsanslag:

Åttonde hufvudtitelns ordinarie anslag:

Lasaretts underhåll...................................

Fattigbössemedel...... 274: 0 5.

Burskapsafgifter ...... 29: 21.

Biljardafgifter ....... 472: 50. 775: 70.

Donationsmedel.............................. 6,000: —

Intressemedel för:

Under lasarettsdirektionens
förvaltning

stående medel...... 38,696: 31.

Under Yetenskapsakademiensförvaltning
stående Letterstedtska
gåfvomedlen
för nödlidande

sjuke resandes vård 761:40. 39,457:71.

Försäljningsmedel för diverse...... 3,072:4 9.

För vård och underhåll af sjuke:

Patientafgifter........ 44,956:7 5.

Bidrag afStockholms
stads helsovårds nämnd

................. 49,296: 09.

Bidrag afStockholms

läns landsting...... 14,752: 68. 109,005:52.

Transport 158,31 i: 4 8.

Rev. Ber. ang. Statsverket för år 1896.

978,224: ig.

f. i

82,100: —

. • .''..''ffelolJ.t:
uobflo&bö''--]?: ;ilf

Ovi

2n: Paiad 3b< v(„v

82,100:— 978,224: 16.

— 426

Transport 158,3II: 48. 82,1 DO:

Afgifterförbegrafningar 573: 7 5.

Dito för likvagnens begagnande.
...................■ 33:— 600:7 5.

Restituerade brandförsäkringsafgifter.
............................................

978,224: ig.

jl—-7‘ 159,137: 20. 241,237: 2 0.

Balans till är 1897:

Skulder:

Oliqviderade räkningar........................................

Inom linien:

Sederholmska donationsfonden 56,402: 7 5.

Lotten Nordlundsfdonations fond

....................''.................. 10,217: 69.

A. F. Regnells stipendiefond 11,918:41.

Lifräntefonden........................ 109,569: 05.

Understödsfonden ................. 37,948: 07.

Säger^skulder inom linien 226,055: 97.

15,468: 35.

Summa 1,234,929: 71.

Kredit.

-o-f ''.''■b.:-t-jj / ; ? /f, ;

Balans från år 1895:

Skulder.........................................................................................12,740:28.

Inom linien ........................... 219,919: 56.

Löner och arvoden till lasarettets

tjensteman .................................

Aflöning m. m. åt betjeningen...

Gratifikationer och arvoden.........

Pensioner samt understöd åt förutvarande
betjening.....................

Utgifter:

13,500: —

28,725: Öl.

300: —

2,130:— 44,655:51.

Transport 44,655: 51.

12,740: 2 8.

— 427 —

Transport

Stipendier....................................... 470: —

Lifräntor ....................................... 2,427: 5 0.

Mathållning...............................................................

Uppköp af inventarier ............... '' 8,417: 74.

Underhåll af dito ............. 3,092: 45.

Uppvärmning och belysning ................

Medikamenter...........................................

Förbrukningsartiklar...............................

Fastighetens underhåll...........................

Understöd åt fattiga...............................

Begrafningskostnader..............................

Brandförsäkringsafgifter.........................

Kostnader för nybyggnaden...................

Stämpelafgift för deposition..................

Förlust vid försäljning af obligationer
Diverse.......................................................

44,655: 51.

2,897: 50.
72,401: 08.

11,510: 19.
31,569: 50.
14,678: 32.
38,299: 3 6.
19,034: 34.
1,806: 50.
573: 75.
62: 50.
4,800: —
10: —
84: 62.
2,611: 69.

12,740: 28.

244,994: 86.

Balans till år 1897:

Tillgångar:

Kontant behållning:

I Riksbanken ....................... 9,544: 2 5.

I Stockholms intecknings garantiaktiebolag.

................. 6,646:13. 16,190:38.

Utlånta medel ..................................................... 910,325: 04.

Fordringar ............................................................ 50,679: 15. 977,194:57.

Inom linien:

L. E. Baumgardt: ogulden

ränta...................................... 373:25.

Lasarettsfastigheter, enligt

brandförsäkringsvärde ......... 1,386,000: —

Inventarier, enligt dito......... 125,000: —

Säger inom linien 1,511,373:25.

Summa 1,234,929: 71.

428 —

§ 1.

Enligt de af öfverkirurgen vid lasarettet samt lasarettets kamrerare
afgifna redogörelser för sjukvården och ekonomien derstädes under år 1896
hade under året 3,361 patienter vårdats, deraf 1,359 på medicinska och 2,002
på kirurgiska afdelningen. Underhållsdagarnes antal hade utgjort 108,371.
Kostnaderna för sjukvården uppgingo, efter afdrag af 20,000 kronor för
poliklinikerna och undervisningen m. in., till 187,819 kronor 84 öre. Om
sistnämnda summa fördelas på antalet underhållsdagar för året, visar sig
dagkostnaden för hvarje sjuk i medeltal hafva utgjort kronor 1,7 3,3. Utgifterna
för sjukvården, fördelade på antalet vårdade individer, angifva en
kostnad i medeltal för hvarje intagen patient af 55 kronor 88 öre; och då
i medeltal 296 sängar dagligen varit begagnade, visar sig kostnaden för
hvarje under året upptagen säng hafva utgjort 634 kronor 53 öre. Enligt
hvad i förenämnda redogörelse vidare meddelas, hade mathållningen under
året kostat 69,943 kronor 12 öre, utvisande en medelkostnad för hvarje
daglig sjukportion af 42,08 öre.

— 429 —

Danviks hospital.

Tillgångar

Debet.

Balans frän är 1895:

476,545: 38.

Uppbörd:

Statsanslag:

Åttonde hufvudtitelns ordinarie anslag:

Lasaretts underhåll.............................................. 3,670: —

Hemmansräntor och arrenden ............

Tomtöremedel .......................................

Hyresmedel.............................................

Underhållsmedel ....................................

Tolagsmedel............................................

Danvikspenningar .................................

SkogsfÖrsäljningsmedel ........................

Armbössepenningar .............................

Intressemedel..........................................

Rekognitionsmedel................................

Gåfvomedel...........................................

Qvarlåtenskapsmedel..............................

Bidrag till aflöning åt skogvaktaren

vid Bromseby ...................................

Utdelning af Stockholms stads brandförsäkringskontor
..............................

Dito af Allmänna brandförsäkringsverket
för byggnader å landet......

Besparing å proviantförrådet...............

39,019: 68.

194: .so.

4,625: —

26,885: 16.

10,923: 30.

3,136: 84.

52: 25.

64: l 7.

15,262: 29.

8,253: 7 2.

400: —

10: 67.

200: —

lutt ■ d''<o ’i:t W: ^ ■

230: —

49: 56.

225:— 109,531:94. 113,201: 94.

Balans till år 1897:

............. 13,999:84.

Summa 603,747: 16.

Skulder

- 430 —

Kredit.

Balans från år 1895:

Skulder ................................................................................. 14,459: 5 8.

Utgifter:

Afkortning å hemmansräntor och arrenden ......... l,0f>4: 77.

Löner och arvoden...................................................... 18,605: 8 7.

Utspisning.....................................V................................ 28,472: 8 1.

Beklädnad och sängkläder....................................... 2,034: 1-9.

Yed och lyshållning.................................................. 4,183: 39.

Renhållning ................................................................. 1,808: 24.

Medikameriter och sjukvård.............. ........................ 1,399:55.

Inventariers anskaffning och underhåll .................. 1,254: 2 5.

Hospitalsegendomens underhåll och reparation...... 5,527:2 0.

Omkostnader för egendomen n:o 1 qvarteret Barnängen
.................................................v..................... 675: 50.

Utskylder och kontributioner .........•........................... 1,450: 6 4.

Underhållsbidrag till Stockholms hospital............... 14,000: —

Lifräntor.................................................................... 1,550:5 0.

Omkostnader för hospitalets hemman .................... 2,262: 8 6

Diveree...................................................................... 1,2*7: 77. 85,527: 54.

Balans till år 1897:

Tillgångar:

Kontant behållning:

I Riksbanken.......................-n;.,... 1,430:67.

I Handelsbanken.................... 16,233:76. 17,664:43.

Utlånta medel ...............................................332,600: —

Fordringar ........................................................ 28,966: 67.

Behållning af proviant och materialier............... 837:88.

Fastigheters värden: o bl''

Hospitalsegendomen N:ris 3 och 4 i qvarteret

Danviks hospital............... 92,650: —

Egendomen N:o 1 i qvarteret Barnängen
(N:o 5 Barnängsgatan) 31,041: 06. 123,691: 06. 503,760: 04.

Summa 603,747: 16.

......._ § 1.

Vid hospitalet vårdades under revisionsåret 220 personer.

431

Tillgångar

Stockholms allmänna barnhus,

}4. 1 V’ !_ ][‘iO ''jCnYl.Gfft ''Ul:

Debet :''

i>.h

Balans från år 1893:

‘ ...... onoM T: on

''>,256,729: 02

Uppbörd:

Åttonde hufvudtitelns ordinarie anslag:

Stora barnhuset i Stockholm:

Vederlag för kortstämplings bevillning.

........... 27,000: —

Dito för indelnings ersättning

........... 49,250: —

Gratial- och rnanu fakturfondsmedel

1,750:— 78,000: —
Barnhusen i landsorten:

Vederlag för indelningsersättning 26,750: —

Intressemedel .........................................................

Arrenden och hyror................................................

Frälseränta af Trogsta .........................................

Bötes- och saköresmedel.........................................

Tolagsmedel...............................................................

Förmyndarekammarens öfverskottsmedel...............

Fattigpenningar vid försäljning af fastigheter på

ofri grund .....................................................

Dito af friköpeskillingar..........................................

Dito vid burskaps meddelande..........;?!.T

Biljardmedel..................,..t.........................................

Anslag af Riksbankens räntevinst......................

Lösen för inköpta barn..........................................

Ersättning för barns vård och underhåll............

Gåfvor och testamenten..........................................

Försäljningsmedel för afyttrade effekter...............

v: riffa u

104,750: —
98,169: 06.
34,688: 67.

34.1: 2 7.
14,983: 64.
21,846: 58.
34,279: 26.

1,858: 09.
4,695: 17.
251: 61.
452: 80.
4,500: -i
100,440: £8.
7,347: 3 9.
275: —
477: 95.

lignit)

429,356: 9 7

Transport 5,686,085: 9 9

— 432 —

Transport 5,686,085: 9 9.

Balans till år 1897:

Skulder:

Belöningsfonden för ammor och sjuksköterskor 851: 68.

Fond för barnhusbarn af qvinnokönet ............ 32,122: 68:

Afsatt fond för inlösta barn.............................. 682,510: 6 7.

Ljungcrantzska testamentsfonden ..............;,.... 116,799:24.

Fonden till minne af Hugo Fåhrseus............... 2,000: —

J. L. Gondrets fond ......................................... 26,058: 5o.

Barnhusets reservfond......................................... 380,214:97. 1,240,557:74.

Summa 6,926,643: 73.

Kredit.

Balans från år 1895:

Skulder ........................................................................................... 1,232,617:4 7.

Utgifter:

Aflöningar och arvoden ......................................... 59,399: 3 2.

Pensioner och understöd ...................................... 8,563: 8 8.

Dito i följd af donation ......................................... 2,757:60.

Utspisningskostnad................................................... 51,604: 7 6.

Beklädnad....................;........................................... 29,987: 74.

Medikamenter och sjukvård.................................... 8,946: 22.

Begrafningskostnader.......................................... 837: 5 0.

Förbrukningspersedlar ............................................ 12,379: 91.

Ved och kol ................................. 23,509: —

Kostnader för belysningens underhåll m. m....... 3,122: 15.

Inventarier.................................................................. 1,141:6 4.

Krono- och andra utskylder ................................ 1,006: 42.

Försäkringsafgifter ................................................. rl88: 4 7.

Kostnader för vattenledningen ............................. 2,151: 09.

Körslor och renhållning.......................................... 1,591:4 5.

Reparationsarbeten................................................ 6,294: 9 6.

Transport 213,482:01. 1,232,617:47.

- 433 —

Transport 213,482:01. 1,232,617:47.

Diverse extra utgifter............................................ 12,251: 33.

Kostnader för utom barnhuset vårdade barn...... 198,321: 0 6.

Anslag till barnbördshuset Pro Patria ............... 300: —

Institutioner............................................................. 197: 5o.

Uppfostringshjelp, utbetald af Malmö barnhusfond 18,600:— 443,151: 90.

Balans till år 1897:

Tillgångar:

Kontant behållning i kassan ... 360:2 5.

Dito i Riksbanken..................... 55,099: 07. 55,459: 32.

Utlånta medel .................................................. 2,580,700: 56.

Fordringar ....i.,.;.;?...............................V.:!,.''.!1.;.... 55,017: 7 3.

Fastigheters värden..................................... 2,442,308:18.

Lösa egendomens värde .....................''.''7.. 117,388:57. 5,250,874:36.

Summa 6,926,643: 7 3.

''''0:‘ | ~ 1 7£\7i ■ ; ?•*; .............. .. nir(5hp»>h

. . a » ''• / ■ ,''J ■

Antalet af de under längre eller kortare tid af revisionsåret inom
barnhuset vårdade barn utgjorde:

.; . ; V \ '' : ■ Öl!}

späda barn........................................................... 662. ;,;j,

barn af 1—6 års ålder................................. 214.

v » ® D » ......................................... 96.

, ''! ■. r M ", ti : i ... ■ ... ... t''.r.

- - • - - OfO I : i-;'' ‘o’1. .......... iT.b

:; r;

Rev. Ber. ang. Statsverket för dr 1896.

— 434 -

. ''• ■•''>.) i

ni-''ij tjir
elwfefc iO’

jo*

un ■■

I 5

Dom -

:m%rs

De ;U »i,n. V-. •: v :Y !-(!.ö.\

‘ f \ >

Debet.

•1 1 r

VH.M L • • ■ L

Balans från
år 1895:

Tillgångar.

Uppbörd.

Balans till

år 1897:

.. . *l,;.. ’l/

Skulder.

1 .‘.ti ■’ 1»C» i U

Balans från
år 1895:

Skulder.

Utgifter.

7 :<U o(lK;U,o :.iiw

Upsala domkyrka ................................

Linköpings d:o ...............................

Skara d:o ................................

Strengnäs d:o .............................

Vesterås d:o ......

Vexiö d:o ...........

Lunds d:o ..............................

Göteborgs d:o ,.

Kalmar d:o ...............................

Karlstads d:o ;\{j............................

Hernösands d:o .................................

Visby d:o ..........................

Mar-iestads domkyrkas stora kista..............

86,934

1,809

1,338

97,459

48,981

24,871

458,653

65,832

2,160

3,821

191

2,179

16,976

4,117

5,339

10,241

9,359

5,852

116,551

19,358

6,899

4,399

9,449

1,020

2,688

23,800

59,171

39,104

37,981

8,086

765,145

477

: r 1,370
18,706

6,469

25,000

60.058

39^194

37,316

8,086

794,389

841

2,673

19,657

6,740

13,980

3,499

6,367

5.622
26,865

5,405

81,789

18,993

4,604

2,893

9.622
690

1,357

Summa 794,234jos

212,253 04

960,332

993,976

181,690;66

435

kyrkorna.

.< • 51!

Kredit.

Balans till år 1897..

Kontant

behållning.

Förskott. I Pur°Prie- ! Utl*n*a

balans. ! medel.

Fordringar.

Fastigheters

värde.

Inventariers
värde m. m.

Summa.

I |

4 7 4 i
1,540 17

59,264 92, 13,460

3,275 42]
14,024 3 5
4946
14,028 9 9

8 625 62

65 41
2,363 78
27 16
521 04
121 98,

-j 56,919
- 18,116
2,000
346 43 45,000

64,266

---—--j 2,670; 51;

17. 870

44; - -

—i 94,951

3,796

16,000

41 — —

80 182,683

149

41,015

23,261

118,534

— 1,000 ~ 2,117 67;--

88,730

1,540

220

102,081

32,140

25,319

464,170

68,12,7
2,363
2,697
521
— i 3,239

36,022;00 8,625 62] 316 4 3 249,237504] 115,276]88; 198,683|l9; 182,961|16| 791,152

127,710

65,098

45,781

107,720

96,323

38,811

1,340,350

19,835

72,732

7,930

31,977

1,211

11,337

1,966,820

....... .....-t -inih i

fönoi^ niii- 0 o no; i *:>ii -i vifin § 5

1 i- A •>'' .-. ■-''/''■lille''

r!-. i{)•*!''. , ;<l

.in r :■.i ,iosmn

436 —

§ 1.

Af nästlidet års Statsrevisorer anmärktes, att i Skara domkyrkas räkenskaper
för år 1895 verificering saknades för vissa uppgifna inkomst- och
utgiftsposter. ,

I det med anledning af denna anmärkning afgifna utlåtande af Skara
domkapitel åberopas ett från domkyrkosysslomannen infordradt yttrande i
ämnet, deri meddelas en vidlyftig historisk utredning angående hvar och en
af berörda inkomst- och utgiftsposter.

Enär jemväl i 1896 års räkenskap saknas verifikationer för enahanda
slags inkomster och utgifter (afkortniugar), hafva Revisorerne velat ifrågasätta,
huruvida icke den åsyftade verificeringen lämpligen bör åstadkommas genom att
vid räkenskapen fogas, hvad inkomsterna beträffar, reversal öfver de levererade
medlen och, i fråga om utgifterna, afkortningslängder eller andra behöriga
intyg.

§ 2.

Jemväl i afseende å Strengnäs domkyrkas räkenskaper för år 1896
hafva Revisorerne velat omförmäla bristande verificering, i det att verifikationer
saknas dels för .influtna arrenden för domkyrkohemmanen Norra och
Södra Norrby å tillsammans 1,250 kronor och dels för uppburna hyror för
gården n:o 176 och öfre våningen i konsistoriehuset, tillsammans 1,100 kronor;
varande visserligen i fråga om nämnda hyror hänvisningar meddelade till
verifikationer i 1890 och 1892 årens räkenskaper.

" §3.

I räkningen öfver Vexiö domkyrkokassa för år 1896 finnas bland inkomsterna
följande poster, nemligen:

influtna räntor .......................................................................... kronor 62: 8 5.

domkyrkotionde från Kronobergs län, 153,88 hl............. „ 1,163:48.

domkyrkotionde från Jönköpings län, 159,9232 hl.......... „ 1,346: 65,

hvarjemte i åtta särskilda poster utförts belopp, som influtit i afgifter för
tomter, lägenheter m. m., tillsammans 164 kronor 77 öre.

- 437 —

Då samtliga dessa inkomstposter sakna verificering, och sådan lämpligen
synes hafva bort åstadkommits genom att reversal å de inlevererade medlen
blifvit räkningen bifogade, hafva Revisorerne ansett sig böra härå fästa uppmärksamheten.

§4.

Sedan Kong!. Maj:ts Befallningshafvande i Malmöhus län med memorial
den 7 Maj 1877 öfverlemnat och dervid förordat en af domkyrkorådet
i Lund på begäran af domkyrkoarkitekten Helgo Zettervall gjord framställning
att, enär den enligt gällande aflöningsstat för Lunds domkyrkas tjensteman
och betjente för domkyrkoarkitekten bestämda lön, 2,000 kronor, hvartill
komme ett genom Kong!, brefvet den 20 Juni 1871 Zettervall personligen
tillagdt arvode af 2,000 kronor årligen, så länge arbetena å domkyrkan
under hans ledning bedrefves i ungefär samma omfång, som under
de två då närmast förflutna åren, icke motsvarade de stora fordringar, som
stäldes på domkyrkans arkitekt, och Zettervall, hvilken under de sjutton år
han varit i domkyrkans tjenst åt denna offrat sina bästa krafter, på grund
häraf kunde ega berättigade anspråk att se sin framtid någorlunda betryggad,
då hans krafter icke vidare medgåfve honom att åtaga sig främmande uppdrag,
Kongl. Maj:t måtte tillåta, att domkyrkoarkitektens lön finge under
Zettervalls tjenstetid utgå med 4,000 kronor årligen, har Kongl. Maj:t jemlik
Kongl. bref den 15 Juni 1877 funnit godt till berörda framställning
lemna bifall.

Under erinran att Öfverintendenten Zettervall, hvilken såsom chef för
Öfverintendentsembetet egde uppbära i lön och tjenstgöringspenningar 7,000
kronor, under år 1886 åtnjutit, förutom den genom förenämnda Kongl. bref
honom tillagda lön 4,000 kronor, dels arvode för ledningen af restaurationsarbetet
å Skara domkyrka efter 2,000 kronor för år och dels från anslaget
till Upsala domkyrkas restaurering 4,000 kronor, hafva 1887 års Statsrevisorer,
då restaurationsarbetena å Lunds domkyrka dåmera endast torde
hafva medfört ringa göromål för domkyrkoarkitekten, ifrågasatt, om icke
någon besparing i afseende å den till bemälde arkitekt utgående lön lämpligen
kunde åstadkommas, helst de af kyrkorådet år 1877 framstälda skäl
för denna löns höjande till 4,000 kronor icke vidare syntes ega giltighet.

I häröfver afgifvet utlåtande af den 11 Januari 1888 har domkapitlet
i Lund upplyst, af Öfverintendenten Zettervall fortfarande utöfvade domkyrkoarkitektsbefattningen
dels personligen, dels genom ett af honom aflönadt, i
Lund bosatt biträde, samt åberopat från Zettervall infordradt yttrande, deri

— 438 —

hufvudsakligen anförts, att ifrågavarande arkitektaflöning måste, med hänsyn
till det efter våra förhållanden ovanligt storartade och magtpåliggande byggnadsarbetet,
anses hafva varit särdeles ringa, synnerligast i betraktande deraf,
att Zettervall icke allenast varit domkyrkans arkitekt utan äfven dess verkställande
byggmästare, utan annat af domkyrkan aflönadt biträde än en verkgesäll,
såsom förman för arbetspersonalen, hvadan för det vidlyftiga ritningsarbetet
erforderligt biträde måst, utom i ett par enstaka fall, af honom sjelf
bekostas; att Zettervall såsom domkyrkans arkitekt enligt uppgjordt kontrakt
vore efter sin afflyttning från Lund skyldig att, under fullt ansvar såsom
förut, ständigt i Lund hålla och sjelf aflöna det eller de i teoretiskt och
praktiskt hänseende byggnadskunniga biträden, som kunde behöfvas och af
domkyrkorådet godkändes, och utan särskilt arvode infinna sig i Lund på
kallelse af domkyrkorådet, så ofta nödigt ansåges; samt att den af Zettervall
i afseende å restaureringen af Lunds domkyrka utöfvade konstnärliga
verksamhet endast vore en fortsättning af hvad som genom de respektive
projektens utarbetande blifvit af honom en gång börjadt många år, innan
hans ordinarie embetsmannabana tagit sin början, och derföre väl icke utan
risk skulle kunna af vederbörande öfverlåtits åt eu i dithörande konstförhållanden
mindre hemmastadd och erfaren nybörjares experimenterande, då denne
utan Zettervalls speciela förarbeten skulle hafva egt att, i stort och till förverkligande
i alla sammansättningar och detaljer, för den verkställande byggmästaren
söka tolka de af Zettervall utförda, af Kongl. Maj:t gillade restaurationsprojekten;
och om så vore, kunde väl icke, enligt Zettervalls förmenande,
rimligen begäras, att han skulle härför utan skälig ersättning uppoffra den
tid, han kunde ega till eget förfogande, och allraminst att han dessutom
skulle få vidkännas de oundvikliga kostnader, som med dessa uppdrag vore
för honom förenade.

På sätt ofvan meddelats, har Öfverintendenten Zettervall, såsom domkyrkoarkitekt
vid Lunds domkyrka, genom Kongl. brefvet den 15 Juli 1877
tilldelats en årlig lön af 4,000 kronor, att utgå under hans tjenstetid, hvilken
lön fortfarande af honom uppbäres. Med anledning häraf hafva Revisorerne
velat uttala den mening, att det synes tvifvelaktigt, huruvida domkyrkoarkitektens
tjenstetid kan anses fortgå, äfven efter det restaurationen af domkyrkan
numera afslutats.

§ 5.

De vid Lunds domkyrkas räkning för år 1896 fogade inkomstverifikationerna
hafva Revisorerne funnit i vissa fall vara ofullständiga. Verificeringen
af inkomsterna:

- 439

Ränta .................................................................................... kronor 1,361: 52.

Äcke- och dagsverkspenningar ................................... „ 2,824: 10.

Arrende-, landgille- och tiondespanmål ............... ,, 90,932: 4 6.

Jordskyldsmedel ..................................................................... „ 27: 7 5.

Belysningsafgifter ..................................................................... „ 195: 10.

Kyrkotionde af hemman i Lunds landsförsamling ........... „ 286: 15.

Af vederbörande arrendatorer inbetalda förskjutna vatten afledningskostnader

med räntor .................................... ,, 686: 7 3.

På vederbörande arrendatorer debiterade förskjutna vatten afledningskostnader

med uppburna räntor .............. „ 8,625: 6 2.

utgöres nemligen allenast af vid räkningen fogade specificerade uppgifter
meddelade af redogöraren och af honom ensam undertecknade.

Med anledning häraf hafva Revisorerne velat uttala den mening, att
dylika verifikationshandlingar böra, för att vara tillfredsställande, förses med
af vederbörande utfärdadt intyg om deras rigtighet, såsom ock egt rum i
afseende å några andra bland inkomstverifikationerna till ifrågavarande räkenskap.
, ,,

§ 6.

Vid granskning af Göteborgs domkyrkas räkenskaper för revisionsåret
hafva Revisorerne fäst uppmärksamheten vid, att inkomstverifikationer saknas,
äfvensom att vissa utgiftsposter äro ofullständigt verificerade.

I sistnämnde afseende förekommer, att utgifterna

»Pr Bolaget »Skandia» emot qvitto

ii ii

» ii

»Svea»

ii i

ii ii

kronor

34: 75.
150: —
225: -

sakna annan verifikation än en uppgift, att qvitten å dessa utbetalningar
finnas efter anfordran till påseende på ett kontor, hvars innehafvare dock
ej finnes angifven.

Beträffande utgifterna under den 27 Juni 1896 till »Svea» för assuranspremie
37 kronor och renhållningsafgift 29 kronor finnes visserligen ett
intyg (verif. n:ris 81 och 82), att qvitton å utbetalningarne finnas å Claes
Kylberg & Comp:s kontor. En sådan verifikationshandling torde dock icke
kunna anses tillfredsställande; utan hade, derest hinder mött för dessa qvittens
fogande vid räkenskapen i original, bevittnade afskrifter af desamma
lämpligen bort bifogas.

440

•wmgqqti

1Kt f’wiiKl

'' !>fi B":

i u; n i ;; j

, ...rx.. ’i

Bibelkommissionen.

Debet.

»..;•» <■''.vj^lai bn hus fria i''- v

Balans från år 1895:

Tillgångar ................................................ ............................ 1,132: 43.

’.V''. - rf . - • KiVmJip / : o-; ■ : vl-1

Uppbörd:

Intresseraedel......................................................... ... . <> . 14- o i

'' t'' -

Summa 1,146: 44.

.''sefigli il anttivp il»- i:£ '';ni ''i i: / -*j''vii n

.» *•*•* ‘ i1 nnvii , mina,! .ilo rf., oun.-.*wq l!>; • ,i

* 1 J r. J! ''■ y ''V 1. ''

1**1 - V) V -V i i i T (it, O i li*L *• if > * I fl Bli’-'' ■ V1 iY] Hj .’**> J-. ''?.»:> i .

,. \ , ..... ,r (,r. -..''i.. • • • . •• ■ w'' • •

•»48 ..*•''••:?! •• r .- )••. i •..■•''(! . :1 h-B* : •• i >~4\ >... iiiJrtiiii

r,ifiir.'' i; öjtsfritli 0*1 ■• i tf bslocijif i: ni»Oivt>- • ''•>!■ •'' » ‘ • • -o, >»ii

‘Jjlv/J >.00i> OJ»T*>i ’ ''rtji!ii*". • iTl»1;& " i ,''fC *: t''; -i'' ''*• .*’ ./• '' 10(1: .}!

-li V j > ttchOb. •).«! Öl IT i i H< O r , \;* j,.- ix r.» t iV.; • * ''• 1 i oi- j;? ''jjiUSXTs!

■MfifriftMb • jr yotnréM*.. '' Mr. i.- Miof

— 44 I —

Kredit.

U tgifter:

Arvode .................................................................................... 340: —

Böckers inköp och bindning ........................................... 20: 4 5.

Renskrifning....................................................................... 84: —

Postporto m. m................................................................. 13:— 457:45

Balans till år 1897:

Tillgångar:

Kontant behållning:

1 kassan ........................................................................... 75: 13.

På upp- och afskrifningsräkning................................ 613:86. 688:99.

Summa 1,146: 44.

Rev. Ber. ang. Statsverket Jor är 189U.

— 442

Nionde

Civilstatens

	Inom linien förda belopp.	Tjenste- manna- fonden.	Allmänna enke- och pupill-fonden.	Enskilda enke- och pupill-fonden.	Gåfva af en gammal tjenste-man.	Kongl. Göta Hof-rätts pen-sionsfond.	Langska pensions- fonden.	Hans Linds donations-fond.	Elstedtska pensions- j fonden. \|
Debet.
Balans från dr 1895:
Tillgångar ..................	9,1G4	99	10,898,893	80	43,656	72	286,178	34	96,467 2c	11,936	15	11,770	45	5,396	55	5,352	29
Uppbörd:																	~	1
Statsbidrag: ordinarie an-
slag ......................	- -	—	67,286	—	45,000	—
af Andra hufvudtitelns
allmänna besparingar	—	—	1,743	—	—	—
„ Fjerde dito dito......	- -	—	322	50
» Sjette dito dito ......	- -	—	3,075	—	- -	—
„ Sjunde dito dito.....	- -	__	1,309	50	_ _	_
„ Åttonde dito dito ...	- -	—-	535	50	- -	_
Delegarnes afgifter .....	—	—	72,096	30	- -	—	180,716	20
Kanta a utlänta medel ..	—	—	450,744	74	1,805	Öl	11,835	50	3,955	10	489	38	482	59	221	26	219	44
Ersättning från Arméns
pensionskassa ............	—	—	—	—	39
Observatio ns- och bötes-
medel ....................	_ _		146	99			201	41
Besparade pensioner ......	- -	—	2,285		1,443	50	8,930	03
Vinst å utlottade obliga-
tioner .....................	- -	—	3,616	38
Insättningar i kapital-
och lifränteförsäkrings-
anstalten .................
Vinstmedel, tillhörande
anstalten ..................	- -	—	- -	_
Tillskottsräntatill lifränte-
Från besparingsfonden till
lifräntefonden öfver-
flyttade.....................	—	—	- -	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
Säger inkomster	- -	—	603,160	97	48,288	01	201,683	20	3,955	10	489	38	482	59	221	26	219	44
hvartill kommer:
Till Enskilda enke- och
pupillfonden uthetaldt											1
bidrag från Tjenste-
mannafonden............	—	—	—	—	—	—	313,186	45					—	—	—	—	- -	—
Summa	9,164	99	11,502,054	83	91,944	78	801,048	05	100,422	42	12,425	53	12,253	04	5,617)	81	5,571	7 31

443

hufvudtiteln.

pensionsinrattning.

Isbergska af Tunelds pensions- donations- j fonden. fond. — 4 ■ —..... 1	Törnqvists testaments- fond.	Qvidings pensions- fond.	von Beskows pensions- fond.	C. G. Elis pensions-fond.	Civilstatens kapital- och lifränte-försäkrings-anstalt.	Vinstmed tillhöranc anstalter besparing .fond.	el le s s-	Donations-medel till-hörande anstaltens grundfond.	Civilstate lifränte fond.	ns	Summa.
42,519	70	53,445	24	28,501	10	6,000	44	5,843	33	30,385	04	1,466,942	27	16,034	74	1,055		322,752	73	13,333,131	21
j																				119,271	50
																				252,812	62
1,743	31	2,191	25	1,168	65	246	02	239	58	1,245	79	57,099	04	657	42	43	26	14,953	31	549,341	17
																		*		39	—
																				348	40
																				12,658	53
																				3,616	38
																				19,570	—
												5,344	91	4,319	88					9,664	29
																		2,673	06	2,673	06
																		42,097	33	42,097	33
1,743	31	2,191	25	1,168	55	246	02	239	58	1,245	79	82,013j 9 5	4,976	80	43	26	59,723	70	1,012,092	28
					1														313,186	45
44,263	Öl	55,636	49	29,669	65	6,246	46	6,082	91	31,630	83	1,548,956	22	21,011	54	1,098	26	382,476\|43	14,658,409\| 941

444 —

	Inom linieu	Tjenste-		Allmänna enke- och	Enskilda enke- och	Gåfva af \| Kongl. en gammal i Göta Hof-	Langska	Hans Linds!Elstedtska
Kredit.	förda belopp.	fonden.		pupill- fonden.	pupill- fonden.	tjenste- man.	rätts pen-sionsfond.	pensions- fonden.	donations- fond. I	pensions- fonden.

Utgifter:
Förvaltningskostnader	• UJ isi	_	58,040	7 2	_ _	_	62	so
Pensionering m. m....... Förlust på utlottade obli-	— —	—	107.256	67	29,590	—	514,796	91	—	—	494	33	400	—	—	—	225	—
gationer ................ Vinstmedel åt delegare i	— —	—	50
kapital- och lifränteför-
Till delegare i anstalten återbetalda ............. Till konto för vinstmedel	—	—	—	—	—	—		—	—		—		—	—	—	”	—
affärda .................... Till lifräntefonden öfver-	—	—	—	—	—								—
flyttade .................... Utbetalda lifräntor och	—	—	—	—	—	—	—								—	“	—	—
understöd.................	—	—	—	—	—	_	_ _								200
Afskrifningar och restitu-
tioner ...................		—	4	50	- -	—	10
Begrafningshjelp............		—	1,750
Oersatt porto för bref	—	—	5	45
Säger	—	—	167,107	3 4	29,590	—	514,869\| 71	—	—	494	33	400		200	—	225	-1
hvartill kommer:
Tillskott från Tjenste-mannafonden till En-skilda enke- och pupill-fonden .................. .			313,186	4 5
Säger utgifter]	— —1	—	480,293	7 0 j	29,590]	—\|	514,869	71	—	—	494	33	400	-i	200	H	225“	—
i Balans till är 1897:			1		\|	''							1			\| ]
Tillgångar ..............\|	0,164]	9 91	11,021,761	04	62,354 7 3 286,178	341	100,422	42	11,931	20	11,853	04	5,417!	81	5,346]	73
Summa;	9,1641	9 91	11,502,054 83j	91,944]	73]	801,048	os\|	100,422]	21	12,425] 6 31	12,253\|04	5,617]8 J \|	5,57117 3 ]

Omstående tillgångar utgöras af:

Kontant behållning:

I kassan.................................................. 9,699: 55.

I Riksbanken ......................................... 67,553: 05.

Hos Skandinaviska kreditaktiebolaget 1:17.
I Yesterbottens enskilda bank ............ 52,384: 55.

Transport

129,638: 3 2.
129,638: 32.

445

Isbergska af Tunelds pensions- donations-fonden. i fond.	Törnqvists testamen ts fond.	Qvidings pensions- fond.	von Beskows pensions- fond.	C. G. Elis pensions-fond.	Civilstatens kapital- och lifränte-försäk rings-anstalt.	Vinstmedel tillhörande anstaltens besparings- fond.	Donations-medel till-hörande anstaltens grundfond.	Civilstatens lifrän te-fond.	Summa.
1 150 ---—							•										58,253	52
1,450 —--—	—	—	250	—	250	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	654,712	91
																	50	—
											5,344	91	— -	—	—		5,344	91
									38,398	56							38,398	56
									4,319	88							4,319	38
--j— 2,191(26	438	55							42,097	33	—	—	43	26	—	—	44,770	39
	547	50	—	—	—	—	1,200	—	—	—	—	—	—	—	31,929	70	33,877	20
--—1--—																	14	50
																	1,750	—
																	5	45
1,600; — \| 2,191(26	986	05	250	—	250	—	1,200	—	84,815	27	5,344	91	43	26	31,929	70	841,496	82
i j																	313,186	45
1,600;—\| 2,191(25	986	05	250	—	250	—	1,200	—	84,815	27	5,344[oi	43	26	31,929	70	1,154,683	27
! \| 1 ! 42,663 01 53,445 2 4	28,683	60	5,996	46	5,832	Öl	30,430	83	1,464,140	95	15,666	63	1,055		350,546	73	13,503,726	67
44,263 o i 55,636 4 0	29,669(66	6,246	46	6,082	9!	31,630	83	1,548 956	22	21,0111 6 4	1,098	26	382,476	43	14,658,409	»4

Transport 129,638: 32.

Fastigheten n:o 4 vid Vestra Trädgårdsgatan............ 176,438:89.

Utlånta medel ............................................................... 13,174,488: 08.

Fordringar: hos redogörare ................... 31,438: 9 2.

Dit0 1 öfrig‘.................................. 312:83- ''____31,751; 75. 13,512,317: 04.

Efter afdrag af skulder............................................................................. 8,590: 3 7.

Återstår 13,503,726: 6 7.
9,164: 99.

hvartill komma inom linien förda osäkra fordringar

— 446 -

Arméus pensionskassa.

Kassans

hufvudbok.

Debet.

Nya enkeoch
pupillkassans

hufvudbok.

Förslagsanslaget för
upprätthållande af
Arméns pensionskassas
egen pensionering
samt till
fyllnadspensioner.

Allmänna

militär-enke pensions staten.

Balans från år 1895:

Tillgångar.................. 3,826,542:49. 4,512,313:54.

Inom linien balanserad
fordran, upptagen
i kassans
hufvudbok med
11,456: 22.

43,286:07. 5,790:67. 8

Uppbörd:

Nionde hufvudtitelus
ordinarie anslag:

Ersättning för mistade
löneinnehåll ningar.

.................... 4,640: —

Dito för nådårs- och
begrafningshjelps besparingar.

........... 28,080: —

Bidrag till pensionering
af enkor och
barnjefter befäl och
underbefäl med vederlikar
............. — ___

Fyllnad i ordinarie
statsanslaget:
från Fjerde hufvudtitelns
anslag till
fältartilleriet på

fastlandet................ 1,635: — ___________

Transporter,860,897: 4974,580,024:'' JiJ 4S;286: 07. 5,790: 67. 8

67,708: —

Summa.

1,387,932: 77.

4,640: —
28,080: —

67,708: —

1,635: —

,489,995: 7 7.

— 447 —

Kassans

Nya enke-ocli pupill-

Förslagsanslaget för
upprätthållande af
Arméns pensions-

Allmänna

militär-enke-

Summa.

hufvudbok.

kassans

kassas egen pen-

pensions-

hufvudbok.

sionering samt till
fyllnadspensioner.

staten.

Transport 3,860,897: 4 9. 4,580,021:54.
från nämnda

12,745: so.

106,255: 7G.

och

hufvudtitels allmänna
besparingar
........................

Nionde hufvudtitelns
extra ordinarie anslag
för upprätthållande
af Arméns
pensionskassas egen
pensionering samt
till fyllnadspensioner,
förslagsanslag
Från Vadstena krigsmanshuskassa,
£ af
dess äldre medel ...

Statsverkets bidrag
för år 1896 utaf de
för lediga tjenster
vid arménbesparade
medel, genom Arméförvaltningen
.........

Intressemedel........... 144,760: 2 8

Hyresmedel ...............

Delegares afgifter ...

Besparade pensioner
Brist för året, hvilken
blifvit ersatt af

förslagsanslaget ...... 216,273: 81

Pensionskassans afgiftsbidrag.
............. — — —

8,887: 50.
180,216: G2.
16,368: 75.

43,286:07. 5,790:67. 8,489,995:7 7.

12,745: 50*

1,7 16,77 1:82.---

157,924: ig.
316: 66.

29,430: 88.

318: —

1,716,771: 8 2,.

106,255: 7G.

------ 44,670:48.

180,082: 38.------

44,670: 4 8.
324.,842: 6 6.

8,887: 50.
338,140: 78.
46,116: 29.

216,273: 81.

31*8 ; -

Säger 719,863:22. 406,349:20. 1,746,202:70. 44,670:48. 2,9-17,085:60.

Transport 4,546,405:71. 4,918,662:74. 1,789,488:77. 50,461:15. 10,305,018: 3 7.

— 448

Nya enke Kassans

och pupill hufvudbok.

kassans

hufvudbok.

Förslagsanslaget för
upprätthållande af Allmänna

Arméns pensions- militär-enke kassas

egen pen- pensions sionering

samt till staten,

fyllnadspensioner.

Snmma.

Transport 4,546,405: 71. 4,918,662: 74.

1,789,488:77. 50,461:15. 11,305,018:37.

Balans till år 1897:
Skulder:

Till Arméns pen-sionskassa ........... „ Öfvers telöjtnanten P. Grices fond...... För förskottsvis er- lagda hyror............ öfverlevereringar...... För innestående pen-sioner........................	1,925: — 868: 65. 17,866: 25.	26,000: — 10,500: — 313: 70. 8,437: Öl.	7,273:81.--- 35,692: 92.----	33,273: 81. 10,500: — 1,925: 1,182: 35. 61,996: 68.
Säger	20,659: 90.	45,251: 21.	42,966: 73. —--	108,877: 84.
Summa 4,567,065:6 1.	4,963,913: 95.	1,832,455: 50. 50,461: 15.	11,413,896: 21.
Kredit.
Balans från år 1895:
Skulder .....................	78,748: 11.	18,611: 69.	43,286: o7.---	140,645: 8 7.
Utgifter:
Pensioner.................. Fyllnadspensioner ... Begrafningshjelp ......	655,740: — 16,132: 50.	92,186: 68.	--- 43,548: 58. 1,529,928:89.---	791,475: 26. 1,529,928: 89. 16,132: 50.
Transport	750,620: 61.	110,798: 37.	1,573,214: 96. 43,548: 58.	2,478,182: 52.

— 449

Kassans

Nya enke-och pupill-

Förslagsanslaget för
upprätthållande af
Arméns pensions-

Allmänna

militär-enke-

hufvudbok.

kassans

kassas egen pen-

pensions-

hufvudbok.

sionering samt till
fyllnadspensioner.

staten.

Summa.

Transport 750,620:61. 110,798:37.1,573,214:96.48,548:58. 2,478,182:52.

Aflöning..................... 35,231: 66. — — — — — — — — — 35,231: 66.

Hyresmedel .............. 1,175:— — — — — — — —--*- 1,175: -—

Expensmedel ............ 2,911: 79. — — — — — — — — — 2,911: 79.

Onera och reparationer.
....................... 1,449: 17. — — — — — — — — — 1,449: 17.

Anmärkningsprocent 86: 49. 426: 77. — — — — — — 513: 26.

Uppbördsarvode ...... 3,432: 2 3. — — — — — — — — — 3,432: 2 3.

Stämpelafgift ............ 50: — 50: — — — — — — — 100: —

Afkortning och restitution
.................. 1,035: 7 6. 1,413: 17. — — — — —- — 2,448: 9 3.

F. d. tjenstemäns

pensioner.................. 1,593: 34. — — — — — — — — — 1,593: 34.

Afgiftsbidrag till Nya
enke- och pupillkassan
..................... 318:— — — — — — — — — — 318: —

Kostnader för arméns
fullmägtiges revisorer
år 1896........ 707: 28. — — — — — — — — — 707: 28.

Brist i pensionskassans
inkomster för

år 1896 ......................... 216,273:81.--- 216,273:81.

Återbetalning till af gångne

delegare ... — — — 4,907: 5 5. — — — — — — 4,907: 5 5.

Ersättning till Civilstatens
pensionsinrättning
för förskjutna.
.................... — — — — — — -— — — 39:— 39: —

Gratifikationer ......... — — — — — — — — — 557: 5 0. 557: 5 0.

Kungörelser och bokbindning
.................. — — — — — — — — —__72: 40.i2: 4 0.

Säger 719,863:22. 98,984: 17. 1,746,202: 70. 44,217: 48. 2,609,267: 57.

Transport 798,611: 33. 117,595:86. 1,789,488:77.44,217:48. 2,749,913:44.

Sev. Ber. ang. Statsverket för år 1896. 57

— 450

Kassans

hufvudbok.

Nya enkeoch
pupillkassans

hufvudbok.

Förslagsanslaget för
upprätthållande af Allmänna
Arméns pensions- militär-enkekassas
egen pen- pensions sionering

samt till staten,

fyllnadspensioner.

Transport 798,61 1:33. 1 17,595:86. 1,789,488:77.44,217:48.

-....... .PA :U;i.V H

Balans till år 1897:

Tillgångar:

Kontant behållning 268:17. 100:96. 4,170:33. 254:65.

Fastighets värde ... 45,000: — -------1_____

Utlånta medel......... 3,608,508:47. 4,723,095:02. —------

Förskott ...................11,482:50.--,-r- 32,024:58.--—

Fordringar............... 103,200: 14._ 123,122: n. 6,771: 82. 5,989: 02.

Säger 3,768,454: 28. 4,846,318: 09. 42,966:73. 6,243:67.

Inom linien balanserad
fordran, upptagen
i kassans
hufvudbok med
11,456: 22.

Summa.

2,749,913: 44.

4,794: ll.
45,000: —
8,331,598: 49.
43,507: 08.
239,083: 09.

8,663,982: 7 7.

Summa 4,567,065:61. 4,963,913:95. 1,832,455:50. 50,461:15. 11,413,896:21.

Flottans pensionskassa.

Pensionsfonden. Gratialfonden. pensionsfonden. Summa''

Debet.

Balans från år 1895:

Tillgångar........................... 928,631: 64. 1,340,679:06. 83,841: 62. 2,353,152: 92.

Uppbörd:

Statsbidrag:

Ordinarie anslag:

Nionde hufvudtiteln:

Ersättning för mistade

inkomster..................... 36,320: — 16,650: — -— — 52,970: —

Förslagsanslaget till
pensionering af flottans
befäl och underbefäl

med vederlikar............ 304,853: 5 0. — — — — 304,853: 50.

Dito till dito af flottans
och lotsverkets gemenskap
.......................... .. .. 126,079:16. 126,079:16.

Femte hufvudtiteln:

Lots- och fyrinrättningen
med lifräddnings anstalterna.

................. — — — — 3,500: — 3,500: —

Bidrag från lotsverkets
medel, enligt Kongl.
kungörelsen den 21

September 1888........ 11,825:58. -- 41,622:50. 53,448:08.

Transport 1,281,630:72. 1,357,329:66. 255,043: 28. 2,894,003:6 6.

— 452 —

Pensionsfonden. Gratialfonden. Allmänna Summa

____pensionsfonden.

Transport 1,281,630: 7 2. 1,357,329: 6 6. 255,043: 2 8. 2,894,003: 6 6.

Räntemedel ........................ 35,694:37. 53,548:6 7. 2,400:4 5. 91,643:49.

Pensionsafgifter.................. 35,200: 7 3. ---- 35,200: 7 3.

Saköresmedel och viten ... —? —- 6,428: 8 9.-- 6,428: 8 9.

Gratialafgifter..................... — — 61,143: 57.-- 6l’l43: 57.

Tomtören...........................''.. --- 37:5 0.-- 37:5 0.

Lönebesparingar.................. 221: 57i --— — _. 221: 57.

Säger 424,115: 7 5. 137,808: 63. 173,602: 11. 735,526: 49.

Balans till år 1897:

Skulder:

Odisponerade medel af förslagsanslaget
till pensionering
af flottans befäl
och underbefäl med

vederlikar........................ 26,146:50. ---- 26 146:50.

Dito af dito till dito af
flottans och lotsverkets

gemenskap ..................... .. .. 7,084: 32. 7,084: 32.

Odisponeradt bidrag af
lotsverkets medel, enligt
Kongl. kungörelsen den

21 September 1888...... 3,174:42. — —-- 3,174:42.

Innestående pensioner och

gratial m. in................ 5,938:82. 4,727:91. 70,911:51. 81,578:24.

Kassans tjensteman, innestående
tjenstgörings penningar.

....................... 233:33. - —-- 233:33.

Amorterade lånebelopp

jemte ränta..................... 83,978:52. '' 83,035:57. —- — 167,014:09.

Säger 119,471:5 9. 87,763:4 8. 77,995:8 3. 285,230: 90.

Summa 1,472,218:98. 1,566,251:77. 335,439: 56. 3,373,910:31.

— 453

Kredit.

Pensionsfonden. Gratialfonden.

Allmänna

pensionsfonden.

Summa.

Balans frän år 1895:

J , , . ’ • .1 :i) I | ( : 1 ''

Skulder ............................. 86,863:58. 107,282:28. 83,841:J52. 277,987: 48.

U tgifter:

Pensioner till embets- och

tjensteman ........................	403,094:	17.	—	—	— —	403,094:	17.
Dito till gemenskap .........	—	—	—	—	173,395: 57.	173,395:	57.
Aflöning ..............................	16,868:	75.	—	—	— — ■	16,868:	75.
Nådår eller begrafningshjelp	857:	61.	—	—	— —	857:	61.
Gratialer till enkor och barn	—	—	119,960:	85.	— —	119,960:	85.
Nådegåfvor ........................	—	—	243:	—	— —	243:	—
Gratifikationer....................		—	699:	29.	—it —	699:	29.
Rese- och traktamentspen-					- <4 ITfrVt» ..	763:
ningar ............................	—	—	763:	70.	_ •	70.
Diverse.................................	1,031:	5 2.	1,178:	08.	206: 54.	2,416:	14.
Säger	422,615:	75.	122,081:	22.	173,602: li.	718,299:	08.

Balans till är 1897:

Tillgångar:

Kontant behållning:

Hos kassören................ 903: 26. 558: 4 2. 373: 33. 1,835: oi.

Å folioräkning ............... 39,000: — 28,000:— 75,000:— 142,000: —

Kassans fastighet ............ — — 9,601: 12. — — 9,601: 12.

Utlånta medel .................. 896,761:— 1,279,682:58.-- 2,176,443:58.

Förskott ............''............... 13,337:37. 2,038:7 7. — — 15,376:14.

Fordringar:

Upplupna räntor............ 12,304:99. 16,385:23. — — 28,690:22.

Oliqviderade intecknings förnyelsekostnader

72:25. 94:28. .i <; — — 166:53.

Öfriga fordringar ......... 360: 78. 527: 87. 2,622: 50. 3,511: 15.

Säger 962.739: 65. 1,336,888: 2 7., 77,995: 83. 2,377,623: 75.

Summa 1,472,218:98. 1,566,251:77. 335,439:56. 3,373,910: 31.

Handelsflottans pensionsanstalt.

Förvaltnings- ,

kostnadsfondcn. Pensionsfonden. Summa.

Debet.

i (''; i ‘ (} i-. i.;*;? ;• v,

Balans från år 1895:

Tillgångar........................................... 207,115: 45. 594,507: 20. 801,622: 6 5.

Inkomster:

Statsanslag, utgående af tullmedlen — —

Böter................ — —

Återburna pensioner........................... .— —

Afbörda deponerade pensioner ......... — —

Kapitalvinst å utlottade obligationer 2,000: —

Intressemedel ..................................... 9,232: 4 7.

Ersatta expenser ................................ 70: —

Säger 11,302:4 7.

95,000: — 95,000: —

184:13. 184:13.

625: oi. 625: oi.
213: 33. 213: 33.

3,410: — 5,410: —

23,935:18. 33,167:65.

--70: —

123,367: 6 5. 134,670: 12.

Balans till år 1897:

:Uc.‘

Skulder ........................................-- 1,473:33. 1,473: 33.

Summa 218,417:92. 719,348:18. 937,766:10.

Kredit.

Balans från år 1895:

910:— 910: —

910: —

Skulder

Transport

910: —

— 455

Sadsfonden. Pensionsfonden. Summa.

Transport

Utgifter:

Pensioner ...........................................

Arvoden...............................................

Hyror ...................................................

Expenser ..............................................

Förskjuten ränta .................................

Säger

Balans till år 1897:

--- 910:— 910: —

-- 110,850:01. 110,850:01.

5,900: —-- 5,900: —

1,000: —-- 1,000: —

627:32. — — ö “ 627:32.

666: 67. 78: 64. 745: 31.

8~ 193: 99. 1107928: 65. 119,122: gT.

Tillgångar:

Kontant behållning (hvaraf innestående
å upp- och afskrifnings räkning

kr. 5,500:—).............. 270:59. 5,919:68. 6,190:

Utlånta medel................................. 206,785:9 5. 596,573:10. 803,359:

Räntefordran.................................. 3,167:39. 5,016:75. 8,184:

'' Säger 210,223: 9 3. 607,509: 5 3. 817,733:

Summa 218,417:92. 719,348:18. 937,766:

''iniliTitnvf*a: •• •:

27.

05.

14.

46.

10.

Hjul

.-sfi /

ignii/f acisajobfrt-g

.......;. ............

i-:.- / :, U v& c''moUn-%
. mlouiioo#^ i ten v: Hl
i ‘i dHguinoHo

.......: ......... i<c*t’!.4

.''iifitö;;) i. oii

456

> J

Statens jernvägstrafiks pensionsinrättningar.

•OOO; i

Debet.

Balans från år 1895:

Pensions inrättningen.

Enke- och
pupillkassan.

Summa.

Tillgångar

7,550,279:60. 6,540,575:86. 14,090,855:46.

Uppbörd:

Bidrag af statens jernvägs trafikmedel.

................... 219,728:65.--- •

Delegarnes bidrag:

Årsafgifter ..........1;.............. 218,014:06. 187,016:25.

Uppflyttningsafgifter ......... 9,891:82. 18,673:94.

Inträdesafgifter..................... — — 4,347: 16.

Retroaktivafgifter ................. 136: 16.

219,728: 65.

405,030: 31.
28,565: 76.
4,347: 16.
136: 16.

Intressemedel........................... Afkastning af: Egendomarne å Kungs-	313,634:52. 165,158:51.	478,793: 03.
holmen...................... Egendomen N:o 9 qvarteret	-- 34,398:91.	34,398: 91.
Dykärret i Stockholm ... Betjeningsbostäder i Norr-	-- 8,400: —	8,400: —
köping.............................	-- 8,491: 90.	8,491: 90.
Dito i Göteborg..................	-- 20,080: —	20,080: —
Dito vid Sköfde...............	--- 2,206: 77.	2,206: 77.
Dito i Linköping ............. Egendomen N:ris 6, 7 o.18 qv. Åskslaget i Stockholm	-- 3,705: 98.	3,705: 98.
-- 23,255:61.	23,255: 61.
Egendomen Läreda............	-- 203: 84.	203: 84.
Transport	8,311,548: 65. 7,016,650: 89.	15,328,199: 54.

— 457 —

Pensions- Enke- och

inrättningen. pupillkassan.

Transport 8,511,548: G5.	7,016,650: 89.	15,328,199: 54.
Böter.......................................... — —	3,354: 3 0.	3,354: 3 0.
Afkastning af jordstycken ... — —	19,848: 54.	19,848: 54.
För försålda tillvaratagna ef-
fekter.................................. — —	2,402: 67.	2,402: 6 7.
„ förvaring af tillvaratagna
effekter.............................. — —	1,237: 44.	1,237: 44.
„ försäljnings- och annon-
seringsrättigheter............ — —	13,516: 72.	13,516: 72.
„ gångbiljetter och plåt-
formsbiljetter .................. — —	11,168: 29.	11,168: 29.
„ försåld makulatur ......... — —	1,292: 36.	1,292: 36.
(låfvor....................................... — —	85: 14.	85: 14.
Säger 761,269: o5.	528,980: 4 9.	1,290,249: 54.

Balans till år 1897:
Skulder:

Till pensionstagare för ej			4,120: 83.
uttagna pensioner .........	2,868: 08.	1,252: 7 5.
„ peusionsinrättningen... Skuld å egendomarne å		4,030: 15.	4,030: 15.
Kungsholmen ..................... Dito å egendomen i qv. Åsk-	- -	41,000: —	41,000: — 109,303: 7 9.
slaget...................................	— —	109,303: 7 9.
Fränckelska donationen......... Fonden för tillfälliga under-	—	2,000: —	2,000: —
stöd.......................................	— —	1,351: 33.	1,351: 33.
Fru C. P. Sandbergs fond ...	—	2,000: —	2,000: —
Elworthska fonden..................	— —	1,045: 41.	1,045: 41.
A. Schumburgs minnesfond... Grefve R. Cronstedts dona-	- -	1,017: 92.	1,017: 92. . <’f,
tionsfond ..............................	—	2,004: 8 9.	2,004: 89.
Säger	2,868: 08.	165,006: 24.	167,874: 32.
Summa 8,	314,416: 7 3.	7,234,562:*69.	15,548,979: 32.
Rev. Ber. ang. Statsverket för är 1S96.			58

• IWW,»». i Kredit. .t»?, i} «■ 11.p.,, <if, ;i <.*.t.. Balans från år 1895: Skulder ....................................	— 458 — Pensions- inrättningen. 782: 88.	Enke- och pupillkassa». 167,996: 90.	Summa. 168,779: 78.
Utgifter: Pensioner i.......... Omkostnader .......................... o Återbetalda delegareafgifter...	451,165: 4 7. 12,483: 16. 938: 41.	, ; fiffig- fj *'') () »■ 180,703: 58. 4,153: 95. 1,160: 04.	631,869: 05. i6,637: u. 2,098: 4 5.
Säger	464,587: 04.	186,017: 57.	650,604: 61.
Balans till år 1897:
Tillgångar:
Kontant behållning:
I kassan..........................	9,291: n.	967: 46.	10,258: 57.
På upp- och afskrifnings-räkning........................	180,657: 79.	1,342: 4 7.	182,000: 26.
Fastigheters värde:
Egendomarne å Kungs-holmen .......................		720,791: 5 7.	720,791: 57.
Egendomen N:o 9 qv.
Dykärret i Stockholm	— —	147,538: 7 7.	147,538: 7 7.
Dito N:is 6, 7 o. 18 qv. Åskslaget i Stockholm		1,053,647: 7 3.	1,053,647: 7 3.
Betjeningsbostäder i Norr-köping ....................	_ _	165,091: 58.	165,091: 58.
Dito i Göteborg ............	— —	439,745: 36.	439,745: 36.
Dito vid Sköfde .........	— —	52,103: 49.	52,103: 49. 83,900: 75.
Dito i Linköping............	- -	83,900: 75.
Egendomen Läreda ......	— —	1,000: —	1,000: —
Nybyggnad i Norrköping	— —	7,561: 15.	7,561: 15.
Utlånta medel .....................	7,517,925: 37.	4,137,104: 46.	11,655,029: 83.
Transport 8,173,244: 19.	7,164,809: 26.	15,338,053: 4 5.

— 459 —

Pensions- Enke- och Summa,

inrättningen. pupillkassan.

Transport 8,173,244:19. 7,164,809:26. 15,338,053:45.

Fordringar:

Hos statens jernvägs -

trafik ........................... 34,282:55. 19,371:09. 53,653:64.

„ enke- och pupillkassan
........., 4,030: 15. yr — 4,030: 15.

Upplupna räntor ........... 102,059: 84. 50,382: 24. 152,442: 08.

Inventarier........................... 800: — — — 800: —

Säger 7,849,046:81. 6,880,548:12. 14,729,594:93.

Summa 8,314,416: 73. 7,234,562: 59. 15,548,979: 32.

.? 3 ri /} n

-tnq r. ,)* .Hovm^ole) tillit ^inbill
. •>.. .i->l»} -; ti4 ''U 1 Jiioö

.....1 JK ^fl/.

......... fol.omoaecw I.

loiodsjiterä tmeuuiuJl&iuiefloiatv/f
sb TOvtölt; 4& n tv fmlod)l4ot<?< i
... staifr 8in93piq * fl fctmiid.
......... Jp/ifunaoIOfl

-. v Sx. '' W v,5»X>Wh\

— 460

Telegrafverkets pensionsiurättningar.

Debet.

Pensions- Enke- och

inrättningen. pupillkassa^

Summa.

Balans från år 1895:
Tillgångar.................................

3,578,962:85. 530,614:65. 4,109,577:50.

Uppbörd:

Bidrag från telegrafverket, 5 procent
af årets telegramporto ...

Anslag af telegrafmedel...............

Delegares bidrag...........................

Intressemedel.................................

Pensionsinrättningens fastigheter
i Stockholm, vinst utöfver debiterad
47a procents ränta ...
Bötesmedel ....................................

74,125: 57.

32,859: 7 7.
98,705: 70.

10,523: 4 4.

5,000: —
18,998: 08.
26,864: 4 8.

6: —

74,125: 57.

5,000: —
51,857: 8 5.
125,570: 18.

10,523: 4 4.
6: —

Säger 216,214: 48. 50,868^6. 267,083:04.

Balans till år 1897:

............. 458,920:— 2,124:73. 461,044:73.

Summa 4,254,097: 33. 583,607: 94. 4,837,705: 27.

Skulder

- 461 —

. Pensions- Enke- och Summa,

inrättningen. pupillkassa^

Kredit.

Balans från år 1895:

Skulder .........................................	756,996: 5 5.	4,186: 54.	761,183: 09.
Utgifter:
Amortering af retroaktivfonden	27,077: 51.	— —	.27,077: 51.
Pensioner.....................................	149,317: —	24,828: 84.	174,145: 84.
Rese- och traktamentspenningar	465: 46.	— —	465: 46.
Aflöning.........................................	3,700: —	— —	3,700: —
Diverse omkostnader .................	765: 81.	— —	765: 81.
Säger	181,325: 78.	24,828: 84.	206,154: 62.
Balans till år 1897:
Tillgångar:			''j f.4j, i 4 *;! 1) T
Kontant behållning:
I kassan................................	12,481: 58.	11,083: 62.	23,565: 20.
På upp- och afskrifnings-
räkning.............................	31,411: 6 9.	6,090: 2 0.	37,501: 89.
Utlånta medel..........................	1,122,133: 25.	535,271: 64.	1,657,404: 89.
Pensionsinrättningens fastig-
heter i Stockholm ...............	1,591,319: 12.	— —	1,591,319: 12.
Fordringar:		\\\ i)
Hos Telegrafstyrelsen inne-
stående tantiéme m. m.	15,962: 82.	110:3 5 J	16,073: 17.
Retroaktivfonden..................	• 533,581: 61.	—	533,581: 61.
Upplupna räntor..................	6,109: 62.	2,009: 81.	8,119: 43.
Hos redogörare.....................	423: 27.	— —	423: 27.
Telegrafverkets enke- och			? -\VJ■; 11 .*
pupillkassa........................	2,124: 7 3.	— —	2,124: 73.
Delegareafgifter.....................	227: 31.	26: 94.	254: 25.
Säger 3,315,775: —	554,592: 56.	3,870,367: 56.
Summa	4,254,097: 33.	583,607: 94.	4,837,705: 27.

- 462 —

Eleinentarlärarnes enke- och pupillkassa

Debet.

Balans från år 1895:

\ ■ • <.VA

2,778,945: aii

Tillgångar

»14/t

Uppbörd:

Nionde hufvudtitelns ordinarie anslag:

Bidrag till pensionering af enkor
och barn efter lärare vid allmänna
läroverk, pedagogier,
seminarier m. m.: rr

Pensionsbidrag ........................... 04,851: —

Förvaltningsbidrag..................... 5,000: — 69 851: ^

Pensionsafgifter...................................................... 72,080:

Vinst å inlösta obligationer................................... 287: so.

Intressemedel ......................................................... 116,234: 28. 258,452: 78.

Balans till är 1897:

Skulder

8,787: 50.

Summa 3,046,185: 49.

— 463 —

Skulder

Kredit.

Balans från år 1895:

Uri

10,799: 83.

Utgifter:

Pensioner ..................................................................

Aflönings- och förvaltningsbidrag till Folkskole lärarnes

pensionsinrättning.................................

Extra förvaltningskostnad enligt Kongl. brefvet

den 9 November 1888.......................................

Emeritikassornas förbindelser.................................

Låneomkostnader......................................................

Revisionskostnader.................................................

123,375: 82.
5,000: —

D»;vi

143:— *r.\

492: 9c.

7: 50.

891: 10. 129,910: 38.

Balans till år 1897:

.* <■ ''*• rI *. i ^ ir!

Tillgångar: li< irfri;

Kontant behållning:

Å folioräkning..................... 25,590:7 0.

„ upp- och afskrifningsräk ning.

.................................. 21,041: 18. 46,631: 8 8. <;>.

Utlånta medel ................................................ 2,820,144: 6 2.

Fordringar........................................................ 38,698: 78. 2,905,475: 2 8.

Summa 3,046,185:4 9.

\ ''Vi •.• W''y\

. Mr,r !

.I* -: -■ r ■ —‘ - VifKiifcflÖt» - f f *.*;J i >'' •

-<!!■: nr.-;., ajlsuu n>.

..... : ... V .nebnoi

— 464 —

Folkskolelärarnes pensionsinrättningar.

Debet.

Pensions- Enke- och

inrättningen. pupillkassan.

Summa.

Balans från år 1895:
Tillgångar ..........................

•9,364,408: 6 0. 3,338,805:07. 12,703,213:67.

Uppbörd:

Nionde hufvudtitelns ordinarie
anslag ..................... 356,873: —

Ordinarie pensionsafgifter ... 221,858: —

Extra dito.............................. 6,434: 17.

Intressemedel ........................ 392,815: 23.

Kapitalvinst å inlösta obligationer
................................ 7,643: 3 3.

Dito vid amortering afjern vägsaktiebolags

m. fl. lån 85: 5 2.

Förvaltningsbidrag från Folkskolelärarnes
enke- och

pupillkassa ....................... 3,000: —

Aflönings- och förvaltningsbidrag
från Elementarlärarnes
enke- och pupillkassa
.................................. 5,000: —

Säger 993,709: 2 5.

63,500: —
112,965: ll.

140,208: 38.

707: 50.

: r>«irn II

317,380: 99.

420,373: —
334,823: ll.

6,434: 17.
533,023: Öl.

8,350: 83.

85: 5 2.

3,000: —

5,000: —
1,311,090: 24.

Balans till år 1897:

Skulder:

Outtagna pensioner ........ 91,362:78. 12,932: u. 104,294:89.

Söderströmska testamentsfonden.
............................... 15,000: —--- 15,000: —

Säger 106,362:78. 12,932: ll. 1 19,294: 8 9.

Summa 10,464,480:63. 3,669,118:17. 14,133,598:80.

465

Pensions- Enke- och Summa,

inrättningen. pupillkassa^

Kredit.

Balans från är 1895:

Skulder....................................	80,894: 17.	10,863: 29.	91,757: 46.
U tgifter:		• “t/;;*'' / « y•• fytn
Pensioner ..............................	540,042: 4 0.	82,149: 86.	622,192: 26.
Förvaltningskostnader .........	3,388: 24.	3,000: —	6,388: 24.
Aflöningar..............................	14,500: —	— _x. —	14,500: uA
Låneomkostnader ..................	317: 50.	60: —	377: 50.
Inventeringskostnader, enligt
Kongl. brefvet den 23 Juli			■ i '''' * * 1 1
1892..................................	40: —	— — —	40: —
Säger	558,288: 14.	85,209: 86.	643,498: —

Balans till är 1897:

Tillgångar:

Kontant behållning:

A upp- ochafskrifnings -

räkning .................... 4,900: 58. 40,662: 66. 45,563: 24.

,, folioräkning............... 45,189:23. 23,420:56. 68,609:7 9.

Utlånta medel .................. 9,480,933:48. 3,465,399:29. 12,946,332: V7.

Fordringar ....................... 114,275: 03. 43,562: 51. 157,837: 54.

Fastighet ......................... 180,000:— —• — — 180,000: —

Säger 9,825,298:32. 3,573,045:02. 13,398,343:34,
Summa 10,464,480: 6 3. 3,669,118:17. 14,133,598:80.

Rev. Ber. ang. Statsverket för är 1896.

— 466 -

Småskolelärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt.

Direktionen öfver

I» l i Folkskolelärarnes Statskontoret. Summa.

** e " ® *• pensionsinrättning.

Balans från år 1895:

Tillgångar,............................................... 3,815: 14. 173,293:77. 177,108:91.

Uppbörd:

Sjunde hufvudtitelns ordinarie anslag:

Postafgifter för tjenstebref och dylika

försändelser....................................... 142:2 0.

Åttonde hufvudtitelns ordinarie anslag:

Lönetillskott åt lärare vid folkskolor

och småskolor ............................ — —

Pensionsafgifter....................................... — —

Intressemedel ......................................... 68: 4 8.

Leverering från Statskontoret ............ 25,200: —

Säger 25,410: 6 8. 84,740:— 110,150:68.

Summa 29,225: 82. 258,033: 77. 287,259: 59.

Kredit.

142: 20.

1,140:— 1,140: —

88,600: — 83,600: —

-- 68: 48.

-- 25,200: —

Utgifter:

Understöd................................................ 20,372: 08.

Arvoden.................,....,.......................... 4,800: —

Postafgifter...........r,............................... 142: 2o.

Förvaltningskostnader.......................... 2,157: 3 0.

Leverering till direktionen öfver Folkskolelärarnes
pensionsinrättning...... — —

Säger 27,471:58.

-- 20,372: 08.

-- 4,800: —

-- 142: 20.

— — 2,157: 30.

25,200:— 25,200: —

25,200:— 52,671:58.

Balans till år 1897:

Tillgångar:

Kontant behållning.......................... 1,685:76. 232,833:77. 234,519:53.

Fordringar................................... 68:48.-- 68:48.

Säger 1,754: 24. 232,833: 77. 234,588: Öl.

Summa 29,225: 82. 258,033: 77. 287,259: 59.

— 467

Presterskapets enke- ock pupillkassa;

Debet.

Balans från den 30 April 1896:

Tillgångar ...................................................................................... 9,693,047: 6 2.

Inom linien balanseras:

Hyresfordringar för egendomen

n:o 29 Sturegatan ................. 774: 16.

Resterande delegareafgifter...... 1,718:9 2.

Fordran hos Visby stifts eme ritikassa

............................... 6,785: 27. 9,278: 35.

Uppbörd:

För grundfonden:

Årsinkomst af presterliga beställningar, enligt

reglementets § 9 mom. 2 ...... 69,732: 9 3.

Inkomst enligt reglementets § 9

mom. 3 ...................................... 16,872: 03.

Intressemedel .............................. 253,734: 22. 340,339: 18.

För tillskottsfonden:

Delegareafgifter:

Årsafgifter ......... 154,575: 2 3.

Retroaktivafgifter 3,601: 7 9.

Aldersskilnadsaf gifter.

................. 4,097: 8 3.

Afgifter för föregående
år ......... 2,546: 97. 164,821: 8 2.

Delegares resterande afgifter ... 474: —

Afgifter från stiftens byggnads kassor

m. m............................ 400: 50.

Intressemedel................................. 135,175: 90. 300,872: 22. 641,211:40.

Transport 10,334,259: 0 2.

— 468 —

Transport 10,334,259: 02.

Balans till den 1 Maj 1897:

Skulder:

Till Torellska donationsfonden .................... 8,120: —

Af hyresgäster förskottsvis erlagd hyra ..... 13,494: 19.

Outtagna pensioner och pensionstillägg......... 828:30.

Ränteskuld ...................................................... 118: 4 2.

'' . I

Summa

Kredit.

Skulder

Balans från den 30 April 1896:

Utgifter:

Lönefyllnad åt elementarlärare ...........................

Pensioner till kassans egna pensionärer:

Af grundfonden ....................... 184,980: —

„ tillskottsfonden ................. 189,250: —

Löner och arvoden ...........................................

Hyror ..................................................................

Tryck, skrifmaterialier och böcker....................

Bränsle och lyse .................................................

AfFöres för att upptagas inom linien resterande

delegareafgifter ...............................................

Afskrifning å delegareafgifter..............................

Dito å inventariers värde ..................................

Diverse utgifter ...........................................

Aflösen, jemlikt- Kongl. brefvet den 29 Maj
1896, af det från kassan utgående bidrag
till aflöning åt musikläraren vid Linköpings
högre allm. läroverk .......................................

37: 90.

374,230: —
17,347: 90.
1,500: —
568: 12.
380: 53.

190: 03.
11 24: —
372: 54.
140: 79.

1,421: 75.

Transport

22,560: 91.
10,356,819: 93.

675,361: 70.

i h * i i -

396,213: 56.
1,071,575: 26.

— 469

Transport 1,071,575: 26.

Balans till den 1 Maj 1897:

Tillgångar:

Kontant behållning:

I kassan .............................. 815: 2 8.

På upp- och afskrifnings räkning

........................... 50,000: —

Utlånta medel ....................................

Ränteford ringar ...........................................

Öfriga fordringar...............................:............

Värdet å fasta egendomen N:o

57 Kornhamnstorg ........ 127,399: 25.

Dito å dito N:o 34 Norrlandsgatan
............................... 281,244: 97.

Dito å dito N:o 29 Sturegatan 416,986: 48.
Dito å dito N:o 46 Drottninggatan
................................... 508,430: 7 6.

Dito å dito N:o 1 Lill Jans

plan ...........................v........ 282,339: 42.

Inventariers värde .......................................

Resterande delegareafgifter..........................

Inom linien balanseras:

Hyresfordringar för egendomen
N:o 29 Sturegatan 774: 16.

Resterande delegareafgifter 1,885: 5 8.

Fordran hos Visby stifts

emeritikassa..................... 6,785: 2 7.

50,815: 28.
7,505,511: 2 2.
105,666: 83.
3,245: —

1,616,400: 88.

3,352: 86.

252: 60. 9,285,244:6 7.

: -M*: > ■ i-iiilrt'' '' ''»tt ,

9,445: oi._

Summa 10,356,819: 93.

470

För att lemna en öfverskådlig bild af här förut omförmälda pensionskassors

Civilstatens, pensionsinrättning 7):

Tjenstemannafonden .........................

Allmänna enke- och pupillfonden .......

Enskilda enke- och pupillfonden .......

Arméns pensionskassa ...........................

Flottans pensionskassa........................

Handelsflottans pensionsanstalt ............

Statens jernvägstrafiks pensionsinrättningar: Pensionsinrättningen

..........................

Enke- och pupillkassan .......................

Telegrafverkets pensionsinrättningar:

Pensionsinrättningen............................

Enke- och pupillkassan .......................

Elementarlärarnes enke- och pupillkassa
Folkskolelärarnes pensionsinrättningar:

Pensionsinrättningen.............................

Enke- och pupillkassan .....................

Presterskapets enke- och pupillkassa ......

Nettotillgångar vid

1896 års
början.

1896 års
slut.

Statsbidrag.

Delegarnes

tillskott.

10,898,893 86j
43,656 72!
286,178 34
8,247,286)90
2,075,165 44
800,712 65''

7,549,49672
6,37 2,57 8 j 9 6

2,821,966|30
526,4287 1
2,768,145!38

9,283,614.43
3,327,941,7 8
9,017,686 92

11,021,761)04! 74,271)50

62,354)73 45,000)—

286,178 34, — — —

8,555,104i 9 3
2,092,39285
816,260 13

7,846,178

6,715,541

2,856,855

552,467

2,896,687

9,718,935

3,560,112

9,262,683

7 31
88)

1,876,250 80
540,850 74
95,000!—I

219,7 28''65:

54 i
91
76

72,096)36
_ _ 1_

180,716 26

338,140

35,200

74,125:57
5,000 —
69,851 —!

. I

356,873 —)
63,500) —I

227,905 88

210,173 51

’ I l

32,859)77
18,998)08
72,080;—

228,292 17
112,965 111

--__ 165,295182!

’) De i denna pensionsinrättnings räkenskap upptagna enskilda fonder äro från denna tabell uteslutna.
2) Häri ingå 2,285 kronor besparade pensioner.

3)	ii	„ 313,186	ii	45 öre	bidrag från Tjenstemannafonden till Enskilda enke- och pupillfonden.
4)	ii	„ 1,443	ii	50		besparade pensioner.
5)		„ 313,186	ii	45	tf	Tjenstemannafondens bidrag, samt 8,930 kronor 3 öre besparade
#)	»»	„ 106,255	ii	76	J»	af Vadstena krigsmanshuskassas äldre medel, 46,116 kronor 29 öre
’)	ii	„ 16,132	ii	50		begrafningshjelp, 2,448 kronor 93 öre afkortning och restitution, samt
e)	H	„ 61,143	ii	57	ii	gratialafgifter.
•)	ii	„ 119,960	ii	85	a	gratialer till. enkor och barn.
,0)	ii	„ 625	ii	1	a	återburna pensioner.
")	ii	„ 19,848	ii	54	a	afkastning af jordstycken, och 100,743 kronor 1 öre afkastning af
,2)	ii	„ 27,077	H	51	a	amortering af retroaktivfonden.
.3)	ii	,, 3,000	H	—	a	förvaltningsbidrag från Enke- och pupillkassan, samt 5,000 kronor aflö-
■ 4)	ii	„ 69,732	ii	93	a	årsinkomst af presterliga beställningar, enligt reglementets § 9 mom. 2,

471

ställning hafva Revisorerne låtit upprätta följande tabell:

Räntevinst.	Annan inkomst.	Summa.	Förvaltnings- kostnader.	Pensions- utgifter.	Andra utgifter	Summa.
454,361	12	2) 2,431	99	603,160	97	58,040	72	107,256	67	3) 314,996	40	480,293	79
1,805	51	4) 1,482	50	48,288	Öl	- -	—	29,590	—	- -		29,590	—
11,835	56	5) 322,317	89	514,869	71	62	80	514,796	91	10	—	514,869	71
324,842	60	G) 161,577	55	2,700,811	79	44,299	85	2,323,554	99	7) 25,138	92	2,392,993	76
* 91,643	49	8) 67,831	53	735,526	49	17,632	45	9) 697,149	88	3,516	75	718,299	08
38,577	65	10) 1,092	47	134,670	12	7,527	32	110,850	Öl	745	31	119,122	64
313,634	52			761,269	05	12,483	16	451,165	47	938	41	464,587	04
165,158	51	''>)153,648	47	528,980	49	4,153	95	180,703	58	1,160	04	186,017	57
98,705	70	10,523	44	216,214	48	4,165	46	149,317	_	1 2) 27,843	32	181,325	78
26,864	48	6	—	50,868	56	- -	—	24,828	84	—	—	24,828	84
116,521	78		—	258,452	78	5,143	—	123,375	82	1,391	56	129,910	38
400,544	08	13) 8,000	_	993,709	25	17,888	24	540,042	40	357	50	558,288	14
140,915	88	- -		317,380	99	3,000	—	82,149	86	60	—	85,209	86
388,910	12	1 4) 87,005	46	641,211	40	19,796	55	374,267	90	2,149	11	396,213	56

pensioner.

besparade pensioner, samt 8,887 kronor 50 öre hyresmedel.
4,907 kronor 55 öre återbetalning till afgångne delegare.

egendomarne.

nings- och förvaltningsbidrag från Elementarlärarnes enke- och pupillkassa,
samt 16,872 kronor 3 öre, inkomst enligt reglementets § 9 mom. 3.

— 472

Förestående olika inkomstposter, jeinförda med hvarandra, samt

Civilstatens pensionsinrättning: Tjenstemannafonden......................

Allmänna enke- och pupillfonden ...

Enskilda enke- och pupillfonden .....

Arméns pensionskassa....................................................................

Flottans pensionskassa......................................................................

Handelsflottans pensionsanstalt ..........................................................

Statens jernvägstrafiks pensionsinrättningar: Pensionsinrättningen ...

Enke- och pupillkassan

Telegrafverkets pensionsinrättningar: Pensionsinrättningen.............

Enke- och pupillkassan ........

Elementarlärarnes enke- och pupillkassa............................................

Folkskolelärarnes pensionsinrättningar: Pensionsinrättningen.............

Enke- och pupillkassan .......

Presterskapets enke- och pupillkassa.................,................................

En jemförelse mellan årets inkomster och utgifter visar följande procenttal:

Civilstatens pensionsinrättning: Tjenstemannafonden ....................................................

Allmänna enke- och pupillfonden ................................

Enskilda enke- och pupillfonden...............................

Arméns pensionskassa..................................................................................................

Flottans pensionskassa ...........................................................;.....................................

Handelsflottans pensionsanstalt .....................................................................................

Statens jernvägstrafiks pensionsinrättningar: Pensionsinrättningen...............................

Enke- och pupillkassan .........................

Telegrafverkets pensionsinrättningar: Pensionsinrättningen ..........................................

Enke- och pupillkassan ......................................

Elementarlärarnes enke- och pupillkassa....................................................................

Folkskolelärarnes pensionsinrättningar: Pensionsinrättningen........................................

Enke- och pupillkassan ...........................

Presterskapets enke- och pupillkassa...........................................................................

— 473 —

utgiftsposterna, sinsemellan jemförda, visa följande procenttal:

Procent af inkomst:	Procent af utgift:
Stats-	Delegarnes	Rånte-	Annan	Summa.	Förvalt- nings- kostnad.	Pensions-	Andra	Summa.
bidrag.	tillskott.	vinst.	inkomst.	utgifter.	utgifter.
12,3	12	75,3	0,4	100	12,1	22,3	65,6	100
93,2		3,7	3,i	100	- -	100	- -	100
- -	35,1	2,3	62,6	100	0,012	99,9 86	0,ooa	100
69,6	12,6	12	6	100	1,86	97,1	1,06	100
f 3,5	4,8	12,6	9,2	100	2,46	97,06	0,4 9	100 1
70,64	----	28,66	0,81	100	6,32	93,06	0,63	100 I
! 28,9	29,9	41,2	- -	100	2,7	97,i	0,2	100
- -	39,7 3	31,22	29,06	100	2,2 3	97,14 82,3	0,63	100
34,3	15,2	45,6	4,9	100	2,3	15,4	100
9,83	3/,35	52,81	0,oi	100		100	_ _	100
27	27,9	45,1	- -	100	3,9	95	1,1 0,0 7	100
35,9 20	23	40,3	0,8	100	3,2	96,73	100
35,6	44,4	__	100	3,6 2	96,41	0,07	100
— _ -	25,8	60,6	13,6	100	5	94,6	0,6	100 .

79.6

61.3

88.6 I

97,r

88.4
61,03

35.2
83,9
48,s

50.3
56,2
26,8
61,8

Rev. Ber. ang. Statsverket Jör år 1896.

— 474

Följande sammandrag öfver pensionskassornas ställning under åren

	Nettotillgång vid		Öfverskott.
	slutet af
	1891.	1896.	1892.	1893.	1894.	1895.	1396. 1
Civilstatens pensionsinrättning:		• tv:					.
Tjenstemannafonden ..............	10,071,958	11,021,761	179,747	179,794	170,069	152,968	122,807
Allmänna enke- och pupill-						.
fonden...............................	_ _	02,354	- -	12,193	14,993	16,469	18,098
Enskilda enke- och pupillfonden	282,300	280,178	----	- --	- -	___	- -
Arméns pensionskassa .............	0,999,160	8,555,104	312,470	301,407	345,908	313,187	307,818
Flottans pensionskassa...............	2,109,077	2,092,392	- --	840	- -	- -	17,227
Handelsflottans pensionsanstalt...	751,755	810,260	9,661	10,824	15,422	13,048	15,547
Statens jernvägstrafiks pensions-
inrättningar:	;
Pensionsinrättningen ...............	5,951,083	7,840,178	423,307	401,803	410,378	362,924	290,682
Enke- och pupillkassan ........	4,982,502	0,715,541	342,890	343,560	353,743	349,881	342,962
Telegrafverkets pensionsinrätt-
ningar:
Pensionsinrättningen .............	2,635,042	2,856,855	53,702	58,350	39,528	35,342	34,888
Enke- och pupillkassan .........	418,817	552,467	26,024	20,919	20,283	27,782	20,039
Elementarlärarnes enke- och							j
pupillkassa..............................	2,202,785	2,890,687	144,445	140,339	138,303	142,370	128,542
Folkskolelärarnes pensionsinrätt-
ningar:
Pensionsinrättningen...............	7,444,731	9,718,935	443,511	438,924	405,079	491,500	435,421 i
Enke- och pupillkassan ........	2,429,900	3,560,112	213,913	219,617	228,341	236,103	232,171
Presterskapets enke- och pupill-					•
kassa ...................................	7,059,042	9,262,083	308,305	353,210	301,080	335,380	244,997 j
Summa	53,938,824	06,243,507	2,518,635	2,547,786	2,510,387 2,476,954	2,223,859;

— 475 —

1892—1896 hafva Revisorerne låtit upprätta och få här meddela.

Statsbidrag.	Delegarnes bidrag.
1892.	1893.	1894.	1895.	1896.	1892.	1893.	1894.	1895.	1896.
74,271	74,271	74,271	74,271	74,271	74,460	76,370	72,692	74,849	72,096
45.000 1,636,631 474,542 04.000	45.000 1,680,657 471,832 95.000	45.000 1.700,390 494,299 97.000	45.000 1,800,026 517,522 97.000	45.000 1,876,250 540,850 95.000	187,809 308,657 36,999	186,854 330,156 41,707	181,472 358,966 36,552	& 184,147 341,885 29,271	180,716 338,140 35,200
125,505’	131,715	180,187	198,226	219,728	215,489 201,736	221,201 207,129	223,058 210,019	226,321 210,033	227,905 210,173
70.832 5,000	60,043 5,000	66,328 5,000 ''	70,273 5,000	74,125 5,000	28,637 17,141	31,771 17,487	32,482 18,218	32,196 18,656	32,859 18,998
69,851''	69,851	69,851	69,851	69,851	68,633	69,133	69,599	71,776	72,080
357,373 63,500	357,373 63,500	356,873 63,500	356,873 63,500	356,873 63,500	207,855 104,732	213,081 106,529	214,668 108,631	221,810 111,077 ''	228,292 112,965
_ _	_ _	- -	- -	<!*:T	154,115	156,438	159,292	162,630	165,295
3.016.505]	3,063,242	3,152,699	3,297,542	3,420,448\| 1,606,263	1,657,856	1,685,649	1,684,651	1,694,719

— 476 —

Revisorerne, som jemlik^ 16 § i gällande instruktion hafva att uppgöra jemföringstabeller
stat uppförda anslagen och de verkliga utgifterna för samma tid, utvisande öfverskott eller brist
upprättade kapitalkonto till rikshufvudboken för år 1896 grundade tabell:

D e b i -

Statsverkets inkomster:

Ordinarie inkomster .........................................

Bevillnirtgar .....................................................

öfverskott å statsregleringarne för föregående år .
Utgiftsanslagen enskildt tillhörande uppbördsmedel:

Ordinarie staten ............................................

Extra ordinarie dito ......................................

■Riksbankens vinst för år 1894 ...........................

Afgår brist

Enligt

riksstaten

påräknade.

Afkortade.

19,070,000 —
78,450,000'' —
674,000;—

219,457 3 4
186,503 9«

2,340,000 — I
Summal 100,534,000 —,

405,961

Återstår | 100,534,000|— 405,961

Riksstatsutgifterna:

Utgående från Statskontoret:

Ordinarie staten.......................................................................

Extra ordinarie dito................................................................

Utgående från Riksgäldskontor:

Riksdags- och revisionskostnader samt aflöningar m. m., räntor å statsskulden
och afbetalningar å de fonderade statslånen, efter afdrag af de
till Riksgäldskontor ingående rånte- och kapitalafbetalningar, förslagsvis

Afsättning till inlösen af skattefrälseräntor m. m............................

Afsättning till underlättande af åtgärder för arbetares olycksfallsförsäl

och sjukkassors bildande ........................................................

Afsättning för försäkring för beredande af pension vid varaktig oför]
till arbete ..............................................................................

Summa

Afgå besparingar och omföringar mellan anslag

Återstår

Till -

Reservation från år 1895.	Anslag, anvisade på 1896 års riksstat.	Omföring från anslag inom fonden.
13,916,698	81	77,462,524		1,671,087	08
3,398,734	95	11,464,076	--	''	—
		10,207,400
111,221	1 5	—	—		—
384,552	48	—	—
	—	1,400,000	—	- -	—
17,811,207	Sfi	100,534,000	—	1,671,087	08
—			—	1,671,087	08
17,811,207	39	100,534,000	-	—

477

emellan statsinkomsternas beräknade och influtna belopp under revisionsåret samt emellan de i
på hvarje titel och på det hela, få i sådant hänseende afgifva följande, på det af Statskontoret

terade.							K r e d	i	terade.
Särskilda utgiftsanslag godtgöras.	Öfverskott tillkommande fonden för reserverade medel.	Restantier och proprie-balanser den 31 Dec. 1896.	Summa.		Restantier och proprie-balanser den 1 Jan. 1896.	Enligt räken-skaperna utgörande.	Omföring från diverse fonder.	Brister att ersättas af fonden för reserverade medel.
401,261 "8 1,423,136 2 8	4,250,217 31 10,163,737 6 9	- 221,029(60 58,811! 9 8	24,161,966 90,282,189 674,000	0 3 89	. 202,152 60,549 _ _	22 33	14,035,734 90,162,563 r	70 85	9,801,572 674,000	78	122,506 59,076	3 3 71
3,716,835 9 " 42,335 52	--—	_ _ 1_	3,716,835 42,335 2,340,000	97 52	—	—	3,716,835 42,335 2,340,000	97 52	- -		- -	_ ! -i
5,583,569 5 3	14,413,9551—	279,841 58	121,217,327	41	262,701	5 5	110,297,470	0 4	10,475,572	7 8	181,583	04
_ _ _	181,583 04	_ _ ; —	181,583	0 4			--		--	—	181,583	04
5,583,569 5 3	14,232,371(96	279,8411 s 8	121,035,744	37	262,701	55	110,297,470	04	10,475,572	78	—	-1

Disposition

Omföring till

; Utgiftsanslagen
enskildt
tillhörande
j nppbörds,
medel.

Summa.

Besparing
i statsregleringen.

Statsverkets 1 Brist i

inkomster . stats godtgöra.

regleringen.

Reservation
till år 1S97.

Utgifter.

anslag inom
fonden.

diverse

fonder.

65,168

111,221

184,552

129,120,870 05

Revisorerne få här nedan meddela uppgift å utbetalningarne för de
komitéer, för hvilka kostnaderna icke blifvit reglerade före 1896 års slut:

	Utbetaldt under:
					Summa.
	1895 och	1896.
	föregående	0 ar.
Komitén för utredning, huruvida Landtförsvars-
och Sjöförsvarsdepartementen må kunna och böra till ett departement förenas ............	6,817	90	2,955	01	9,772	91
i Dito för afgifvande af förslag till ny instruktion
för Jernvägsstyrelsen...................................	59,897	65	575	39	60,473	04
Dito för utredning af Civilstatens pensionskassas
ställning och behof (deraf ersatt 1,112: 91) Dito för utredning af vissa frågor angående	52,190	29			52,190	29
undervisningen vid universiteten ................	21,802	80	670		22,472	80
; Dito för granskning af stadgan angående sinnes-
sjuke ..........................................................	5,087	82	4,722	90	9,810	7 2
Dito för utarbetande och tryckning af betänkande
i fråga om kontrollföreskrifter till före-kommande af ångpannors exploderande....	9,541	50			9,541	50
Dito för upprättande af förslag till ordnings-
stadga för hafsfiske! vid kusten af Göte-borgs och Bohus län (deraf ersatt 11,410: 39)	13,660	47			13,660	47
Dito för dito af dito till lag angående fisket Dito för revision af Kongl. förordningen den 18	3,996	56	- -	—	3,996	56
November 1891 angående minderåriges an-vändande vid fabrik, handtverk m. m.....	24,619	39			24,619	39
Dito för utarbetande af förslag till lagstiftning
rörande in- och utländska försäkrings-anstalters verksamhet *) ...........................			5,500		5,500
Kommissionen för utredning af frågan om den	.
framtida dispositionen af Torneå elfs regala laxfiske ........................................................	16,592	48			16,592	48
Komitén för utredning af frågorna rörande fri-
lagers inrättande samt frihamnsanläggnin-gar i Sverige ................................................	20,655	55			20,655	55
För deltagande i förhandlingar om nya bestäm-
melser rörande Sveriges och Norges ömsesi-diga handels- och sjöfartsförhållanden *)....	2,265	—	7,160	69	9,425!	69
Transport	237,127	41	21,583; 9 9\|	258,711 j	40

’) Vid revisionsårets slut ännu arbetande.

— 479 —

Transport

Komitén för behandling af vissa frågor rörande

bevillningslagstiftningen.........................

För upprättande af förslag till förändrade bestämmelser
rörande bevillningsafgifter
utländingar för konserter eller dramatiska

och andra föreställningar......................

Komitén för beredande af vissa frågor rörande

förändringar i skatteväsendet ............

Dito för revision af gällande kyrkohandbok

(deraf ersatt 4,687: 83)...............................

Dito för dito af svenska psalmboken...............

Dito för ordnande af fosterbarnsväsendet *) ...
Dito för utarbetande af förslag till ändrade be

förening *)

bete i Sverige m. m. *).............

Dito för utarbetande af förslag til
stadga för rikets större städer.
Dito för utredning i fråga om stal
aflönande af vikarier vid sjuke
ordinarie lärare och lärarinn<
skolor (deraf ersatt 2,139: 44).

fostringsanstalter för sinnesslöa barn m. m

(deraf ersatt 4,478:97)...............................

För verkställande af utredning i anledning al

ersatt 5,505: 58).,

ledningen af landets hästväsende (deraf
från öde hufvudtitelns allmänna besparingai
400:-) ........................................,...............

ordningen *)

Utbetaldt under;	Summa.
1895 och föregående	o ar.	1896.
237,127	41	21,583	99	258,711	40
6,619	80	877	09	7,496	95
2,361	81	> -i -	—	‘ 2,361	81
17,249	23	—	—	17,249	23
10,762	83	4,562	2 0	15,325	03
1,433	40	2,190	—	3,623	40
* 1,000	—	10,009	00	11,009	60
1,866	35	9,903	54	11,769	89
9,998	10	8,040	86	18,038	96
• 5,695	30	2,673	56	8,368	86
2,438	94	—	—	2,438	94
4,518	97	— —	—	4,518	97
G,668 1	58	— —	—	6,668 :. :f >.	58 • .<
	_	3,202	08	3,202	08
— —	—	8,100		8,100	—

Transport] 307,7401781 71,142|92| 378,883)70

'') Vid revisionsårets slut ännu arbetande.

— 480 —

	Utbetaldt under:
I ■ " ■ ''u~. •‘..■it ..i	1895 ocho föregående år.	1896.		Summa.
Transport	307,740	78	71,142^92	378,883	70
Komitén för utredning i fråga om begränsning
af den kommunala rösträtten *) ............	_ _	__	1,256	66	1,256	66
Fredsförvaltningskomitén (deraf ersatt
26,382: 78) *) .............................................	35,709	08	11,479	84	47,188	92
Trängexercisreglementskomitén *).......................	- --	_	5,423	40	5,423	40
Komitén för omarbetning af gällande instruktion
för arméns rid- och remontskolor *) ........	1,714	35	10,014	13	11,728	48
Dito för omorganisation af arméns förvaltning *)	- -	—	6,811	65	6,811	65
Gymnastikreglementskomitén ...........................	- -	__	1,436	93	1,436	93
! Infanteriexercisreglementskomitén (deraf ersatt
13,644: 40) .........................	13,871	41	___	_	13,871	41
Kavalleriexercisreglementskomitén {deraf ersatt
9,312: 36) ...................................................	9,566	26	_	_	9,566	26
Fältförvaltningskoinitén (deraf ersatt 10,517: 93)	23,623	67	—	—	23,623	67
ljumma	392,225	55	107,565j53	499,791	08

Komitékostnader, som under revisionsåret reglerats och följaktligen ej
upptagits i ofvanstående tabell.

Komitén för afgifvande af förslag angående arbetareförsäkring... 47,283:41.

Dito för ordnande af kyrkoskrifningen i riket................................ 15,735: 30.

Kommissionen för granskning af flottans reglemente*)................... 8,786:02.

Komitén för utredande af frågan om statsmagtens ansvar för
skada och förluster, tillfogade enskilda samhällsmedlemmar
genom felaktig embetsutöfning af myndigheter, som med
utsökningsmål hafva befattning *) ............................................. 4,803: 2 2.

Dito för utarbetande af förslag till lag angående sigtanvisningar

eller s. k. checks ..........................u.......>.................................... 473: io.

Kommissionen för utredning af vissa åtgärder med hänsyn till

försvaret af Vaxholms och Oscar-Fredriksborgs fästning ... 546: so.

Summa 77,628: 21.

'') Vid revisionsårets slut ännu arbetande.

- 481

Här nedan få Revisorer^ meddela uppgifter angående dispositionen af
besparingarne å de särskilda hufvudtitlarne.

" :i -• ■ .... vij-.Vir -

Andra Hufvudtiteln.

Till Civilstatens pensionsinrättning, ersättning för förlorad inkomst
i följd af vakans- och liggetids- samt begrafningshjelps bespariDgarnes

upphörande............................................................... 1,743: —

Arvode åt en extra revisionssekreterare och en extra protokollssekreterare
......................................................... 2,220: 2 7.

Arvoden åt t. f. domhafvande........................................................... 3,214: 3 8.

Ersättning till tre assessorer för tjenstgöring såsom t. f. revisionssekreterare
....................................................................................... 489: 98.

Ersättning för förvaltning af justitiekanslersembetet under tiden

från och med den 3 Juli till och med den 6 Augusti 1896 190: —

Arvode åt e. o. kanslister för bestridd tjenstgöring å registrators kontoret

i Nedre justitierevisionen ............................................... 400: —

Aflöningsmedel åt en sjunde division inom Svea Hofrätt ............ 12,375: —

Till bestridande af kostnaderna för verkstälda beräkningar och
sammanställningar beträffande de till Rikadagens Andra Kammare
röstberättigade ....................................................................... 954: 8 5.

Resekostnadsersättning åt t. f. Byråchefen K. Hj. L. Hammar -

skjöld, hvilken såsom Sveriges ombud deltagit i den kongress,
för revision af konventionen i Bern den 9 November 1896
ang. skydd för litterär och artistisk eganderätt, som sammanträdde
i Paris den 15 April 1896................................................ i,085: 5 0.

Resekostnadsersättning åt ledamoten af Lagbyrån H. Billing för

en resa till Köpenhamn ...............................................„................ 454: 10j

Arvoden och resekostnadsersättning m. in. åt ledamöterna i ko -

mitén för utredande af frågan om statsmagtens ansvar för
skada och förluster, tillfogade enskilde samhällsmedlemmar

genom felaktig embetsförvaltning af myndigheter, som med

utsökningsmål hafva befattning ..................................................... 4,803: 2 2.

Kostnader för komitén för utarbetande af förslag till lag angående
sigtanvisningar eller s. k. checks .................................... 473: 10.

Ersättning åt assessorer och notarier i Göta Hofrätt, hvilka för -

Transport 28,403: 4o.

Rev. Ber. ang. Statsverket för år 1896.

— 482 —

Transport

flyttats till tjenstgöring i Svea Hofrätt, för af förflyttningen

föranledda kostnader ...................................................................

Till gäldande af kostnaden för tryckning af 50 ris blad till lag fartsböcker

och 50 ris blad till inteckningsböcker....................

Gratifikationer åt de vid en inom Svea Hofrätt bildad extra division
tjenstgörande extra ordinarie tjensteman..............................

Till gratifikationer åt amanuenser och extra biträden inom Svea
Hofrätt under 1896 års tre sista månader .................................

28,403: 40.
3,087: 3 2.
2,400: —
750: —
375: —

Summa 35,015: 7 2.

. ■

Tredje Hufvudtitein.

Besparingarne å kabinettskassan:

Kostnad för tillfälligt arkivarbete ...... 1,800: —

Dito för kungörelse angående den nya
lagen om svensk medborgarerätt
samt om den lediga pastorsbefattningen
vid svenska församlingen i

Paris .................................................... 69: 4 0.

Dito för tryckning af promemoria till
ledning för de i utlandet sig uppehållande
unge män, af svenskt ur«
sprung, hvilka önska fullgöra dem

åliggande värnpligt i hemlandet ... 31:— 1,900: 4 0,

Sveriges andel i den del af kostnaden för skrifmaterialier,
expenser och extra utgifter, hvartill
de ordinarie anslagen från Sverige och Norge

icke lemnat tillgång........................................... 17,353: 38. 19 253: 78.

Besparingarne å konsulskassan:

Till Sveriges allmänna exportförening för utgifvandet
under år 1896 af tidskriften ”Svensk

Export” ........................................................... 4,000: —

Konsulsstipendium för år 1896 åt Georg Thunberg 4,000:— 8,000: —-

Summa 27,253: 7 8.

Dessutom har från besparingarne å kabinettskassan omförts till
hufvudtitelns anslag till skrifmaterialier, expenser och extra
utgifter ett belopp af........................................................................ 3,582: 8 2.

Tillsammans 30,836: 6 0.

— 483 —

Fjerde Hufvudtiteln.

Löneersättning åt f. d. Sekreteraren i Krigskollegium J. R.

Öfverström ............................................••••..................v 2,400: -r Ersättning

för vakans- och liggetidsbesparingar:

„ Arméns pensionskassa...,........................... 12,745: 50, 13,068: —

Yikariatsersättning för uppehållande af auditörstjenst.................. 304: —

Tryckning af räkenskapsblanketter...........t:................ ..... 185: -A

Ersättning för meddelad undervisning i helso- och förbandslära 600:

Ersättning till officerare för mistad dagaflöning 555: —

Gratifikationer för meddelad undervisning i och för utbildning

af gevärshandtverkaresoldater ...................................................... > *400: —

Fredsförvaltningskomitén...................................................................11,846: 3 0.

Infanteriexercisreglementskomitén.................................. .>227: oi.

Kavalleri- d:o d:o ........................ 2ö3: 9o.

Rid- och remontskole- d:o ...................................................... 1,714: 3 5.

Kommissionen för förstärkning af Vaxholm—Oscar Fredriksborgs

fästning ........................................................................................... 574: 6 8.

Nämnden för granskning af förslag till förändrad uppställning

af Fjerde hufvudtiteln............................................................... 1,058: 8 3.

Ersättning åt t. f. intendenturtjenstemän ....................................... 9,711: —

Bidrag till Arméns pensionskassa .............................A..........68,932; 95.

Reparationer å Krigsskolan............................................................... , 1.8,000::—

Gevärshandtverkares resor................................ 472: 99.

Ersättning till officerare och underofficerare vid f. d. Lifrege mentets

grenadiercorps för byggnader å Utnäslöt..................... 937: —

Ersättning till e. o. tjensteman i Arméförvaltningen för tillfälligt
arbete ......................................................,.:r..................... 4*45 7: 13.

Annonskostnader ................................................................................ 75: 4 8.

Dagaflöning till lönlöse underlöjtnanter............................................ ,, 1,284: —

D:o till tvenne officerare under kommendering till ridskolan å

Strömsholm ................................................................. 1,260: 05.

Ersättning för tillhandahållande af förvaltnings- och kassalokaler

vid åtskilliga regementen........................................................... 9*500: —

Ersättning för uppehållande af sjukvården vid Kronprinsens

husarregementes detachement i Helsingborg för 1894—1896 1,864: -—

Transport 149,081: 6 7.

— 484 —

Transport 149,081:67.

Rekryteringskostnad vid Yesternorrlands regemente.................. 7,284:60.

D:o vid Norrbottens'' regemente......................................................... 200: —

Kostnad för fullständigande och revidering af 1890 års mobili seringsplaner

för armén................................................................. 3,956: 0 5.

Ersättning för utgifningen af ett krigsvetenskap!^ arbete öfver

Sveriges krig åren 1808—1809.................................................. 1 5,583: 4 5.

För gäldande af rikets allmänna kartverk under åren 1895 och
1896 ådragna kostnader för utbildande af Generalstabens
aspiranter................................................................................... 5,488: 81.

Arvode åt t. f. Kavalleriinspektören.............................................. 2,288: 2 5.

Understöd åt Krigsvetenskapsakademi.......................................... 1,000: —

Ersättning till korpraler vid Lifregementet till fot för tjenstgöring
såsom afdelningsområdesbefälhafvare ............................. 471:92.

För inrättande af en förrådsförvaltarebefattning vid Skånska
dragonregementet samt till fullföljande af Intendenturcorpsens
organisation....................................................................................... 2,825: 33.

Summa 188,030: 08.

Afgå uppbördsmedel:

Hyresersättning för lägenheten Blåsenborg............ 100: —

Inbesparad lön för Kapten Löwen........................ 233: 3 3.

Besparade vakansafgifter vid Södra Skånska infanteriregementet.
.................................................... 450;__

D:o d:o vid Elfsborgs regemente............................. 150:_

D:o d:o vid Lifregementets husarer........................ 58: 34.

För försålda stadganden rörande rotehållaren och

soldaten.................................................................... 4:6 8.

Anmärkta annonskostnader ....................................... 48: 5 4.

Ersatta d:o ...................................... 46: 6 9.

Anmärkt hyra för förvaltningslokal ........................ 75:_

Medel influtna för försäljning af arbetet: ”Sveriges

krig 1808—1809”................................................... 2,538: —

Intressemedel .............................................................. 4,526: 4o.

Från anslaget till skrifmaterialier och expenser, ved
m. m. för Arméförvaltningen m. fl. verk öfverförda
kostnader för ved och ljus vid Generalstaben
för 1895 och 1896.................................. 3,923: 15. 12 154; 13.

Återstå 175,875: 9 5.

Transport 175,875: 9 5.

— 485 —

Transport 175,875:95.

Dessutom har till nedannämnda ordinarie anslag inom hufvudtiteln
omförts:

Kommendantsstaten......................................------- 515: 35.

Lega till hästar för artilleriets, fortifikationstrupper nas

och trängens exercis.................................... 12,899: 6 5*

Beklädnad och utredning m. m. för indelta infanteriet,
Yermlands fältjägarecorps och Jemt lands

hästjägarecorps .......................................... 6,074: 06.

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för

Arméförvaltningen m. fl. verk.......................... 8,574:59.

Disciplinkompaniet............. .................-a.;................... 30: 90. 28,094: 55.

Tillsammans 203,970: so.

Femte Hufvudtiteln.

Flyttningshjelp åt officerare med flere samt arvoden till en

extra revisor och en särskildt förordnad auditör............*.•«.•...>••••• 3,460: 17.

Yikariatsersättningar........................................................... 9,820: 7 o.

Inqvarteringsbidrag.......................................................................*:..... 3,269: 57.

Arkivets ordnande vid Stockholms station ............................500: —

Extra Ingeniören H. J. Nilsson, arvode ..................................... 1,458: 33.

Kommissionen för utredning af vissa åtgärder med hänsyn till

försvaret af Yaxholms och Oscar—Fredriksborgs fästning ... 546: 56.

För utarbetande af ett reglemente för sjömanscorpsens skolor... 1,580: —

Marindirektör H. Lilliehöök m. fl., vikariatsarvode ...................... 263: 22.

Hyresersättning åt slottsproviantmästaren Major H. Åberg......... 1,000: —

Kostnader för arrestbestraffningar ........................................... 428:7 2.

Dito för kommissionen för granskning af flottans reglemente ... 7,620: —

Amiralitetsrådet J. E. Dahlin för mistade tjenstgöringspenningar 1,166: 6 2.

Kostnader för torpedladdningar ...................................................1,260: 34.

Elektrisk belysning å pansarbåten John Ericson........................... 676: 7 5.

Ritningar till planscher öfver sjelfgående minor ....,...................... 286: —

Kostnader för ljuskopior................................................................. 3: 6 3.

Inredning af nytt beväringsbeklädnadsförråd................................. 6,392: 4 5.

Summa 39,733: 06.
Transport 39,733: o 6 •

— 486

Transport 39,733: 06.

Dessutom har till nedannämnda ordinarie anslag inom hufvud -

titeln omförts:

Flottans nybyggnad och underhåll........................... 6,195: 08.

U ndervisningsverken:

Sjökrigsskolan ......................................................... 8: 4 3:

Sjukvård...............................................>........................ 3,811: 15.

Hufvudtitelns besparingsfond:

För särskilda ändamål reserverade medel ......... 2,495:82. 12,510:48.

Tillsammans 52,243: 5 4.

Sjette Hufvudtiteln.

Till Svenska teknoiogföreningen understöd för utgifvande af

25:te årgången af Teknisk tidskrift............................................

Till godtgörelse för af Statskontoret under förskottstitel utbetalda
följande belopp, nemligen:

Vikariatsersättningar för uppehållande af läns veterinärtjenst.

..................................................... 494: —

Ersättning för bestridda förordnanden hos Kommerskollegium
....................... 5,197: 17.

Kostnader i anledning af ett vid Säfveån in träffadt

jordras ................................................... 15,000: —

Till Filosofie kandidaten E. Thyselius, godtgörelse för utarbetande

af en förteckning öfver komitébetänkanden m. m...................

För reparation och renovation af kartor, tillhörande landtmäteri kontoren

i länen..............................................................................

Arvode åt ledaren af 1895 års teoretiska undervisningskurs för

officersaspiranter vid Yäg- och vattenbyggnad scorpsen............

Ersättning för kostnaderna för aspiranternas vid Väg- och vattenbyggnadscorpsen
tjenstgöring åren 1895 och 1896 vid Svea

ingeniörbataljon ..............................................................................

Arvode för upprätthållande under år 1896 af häradsskrifvare göromålen

i lappmarksfögderiet .................................................

Till direktionen öfver Civilstatens pensionsinrättning, ersättning
till följd af vakans- och liggetids- samt begrafningshjelps besparingarnes

upphörande...........................................................

Kostnaden för iståndsättande af ett stängsel vid bron öfver
Salvarkarelfven i Norge .............................................................

2,000: —

20,691: 17.
2,000: —
1,000: —

1,000: —

582: 4 0.
1,000: —

3,075: —
40: —

Transport 31,388: 5 7.

487 —

Transport

Till inköp af vissa för landtmäterielevers undervisning erforderliga
instrument samt till reparationer och förändringar af
de i Generallandtmäterikontoret befintliga äldre instrument...
Arvode åt Länsmannen i Jockmocks distrikt E. A. Westerlunds
vikarie John Norlén för Juni 1895—Mars 1896 utöfver de

tjensten anslagna tjenstgöringspenningar och expensmedel......

Godtgörelse för transport af modeller och verktyg, som instruktören
i husslöjd A. Y. Nordin medfört på tjensteresor åren

1894 och 1895 ..............................................................................

Arvode för uppehållande af lediga förste landtmätaretjensten i
Blekinge län under tiden 10 Februari med 30 September

1896...................................................................................................

Kostnader för hemförskaffande af svenske sjömän........................

Arvode för uppehållande under ledighet af förste landtmätaretjensten
i Skaraborgs län under tiden 6 Juli med 26 November
1896 .................................................................................

Till extra biträden m. m. för år 1896 inom Kommerskollegium
Arvode å vice Häradshöfdingen Hjalmar Bennich för biträde vid
upprättande af instruktion för den föreslagna styrelsen för

landets hästväsende .......................................................................

Till komitén för utredning angående förändrad organisation af
den centrala myndigheten för ledningen af landets hästväsende

Summa

Sjunde Hufvudtiteln.

Till godtgörande af under åren 1894 och 1895 förskjutna vi kariatsersättningar

åt skogsbetjente m. m.................................

Arvoden åt adjungerade ledamöter och amanuenser i Kammarrätten
................................................................................................

Till bestridande af kostnaderna för utredning af behofvet af samt
upprättande af plan för anläggning af en vågbrytare vid last bryggan

å Räfskäret invid Leckö slott.......................................

Till Civilstatens pensionsinrättning, ersättning för förlorad inkomst
till följd af vakans-! och liggetids- samt begrafningshjelpsbesparingarnes
upphörande....................................................

31,388: 57.
1,650: —
416: 66.

188: io.

481: 2 5.
1,499: 95.

293: 75.
5,850: —

f- . i

200: —

200: —
42,168: 28.

6,164: 47.
4,000: —

150: —

1,309: 5 0.

Summa 11,623: 9 7.

— 488 —

Åttonde Hufvudtiteln.

Arvode åt Professorn E. Tegnér i egenskap af ledamot i Bibelkommissionen
.................................;................................................... 3 500: oi.

Dito till Lektorn J. Personne, dito dito .......................................... 3,000: -_

Arvoden för uppehållande af Rektorn vid tekniska elementarskolan
i Borås A. Y. Tidbloms rektors- och lektorsbefattningar 1,525:71.
Arvode för 1895 års hösttermin åt vikarierande lektorn vid tekniska
elementarskolan i Norrköping K. Vaklström .................. 807: 14.

Understöd för år 1896 till utgifvande af »De blindas veckoblad» 500: —
Anslag till Yestmanlands läns hushållningssällskaps trädplante ringsskola

........................................................................................ 10U;

Understöd åt E. P. Nordlander för verksamhet bland äldre döf stumme.

.......................................................................... 30O-

Arvode åt Docenten J. A. Kolmodin, hvilken förordnats att under
1896 års vårtermin uppehålla en del af de till professorsembetet
i exegetik vid universitetet i Upsala hörande föreläsningar.
...........«..................................„.................................................... 500: —

Understöd för år 1896 för fortsatt utgifvande af »Tidskrift för

döfstumskolan» ..................... 500;_

Till inlösen af 250 ex. af »Sveriges folkskollärarematrikel» ..... 500: —

Arvode åt extra läraren vid pedagogien i Köping E. J. Brodin 950: —

Understöd för utgifvande af Svensk Musiktidning ........................ 600:__

För uppehållande under år 1896 af den vid folkskolelärarinneseminariet
i Stockholm anordnade ständiga utställning af undervisningsmateriel
.............................................................................. 500;___

Bidrag till bestridande af kostnaderna för Sveriges deltagande i
i den internationela konstutställningen i Berlin för firande af

Preussiska konstakademiens 200-års jubileum ......... 1.500:__

Reseunderstöd åt Professorn vid universitetet i Upsala Th. M

F™8 .................................................................................................‘ 600: —

bill teckningsläraren C. E. L. Baltzar, understöd för fortsatt aftecknande
af hällristningar i Bohus län .................................... 350-__

Till Professorn vid Upsala universitet N. C. Dunér, understöd
för deltagande såsom medlem af »comité internationel permanent
pour 1’éxecution photographique de la carte du ciel» i dess
sammanträden i Paris under Maj månad 1896 m. m............. 600: —

Transport 16,332: 8 6.

489 —

Transport 16,332: 8 6.

Till lärarinnan vid Klara församlings folkskola i Stockholm Sofi
Nilsson, såsom understöd för att under 1896 i England och
Belgien taga kännedom om undervisningen i huslig ekonomi 500: —
Till Professorn A. O. Lidforss, såsom reseunderstöd för deltagande

i en internationel gynekolögkongress i Généve ..................500: —

Till Med. Lic. Thor Stenbeck, såsom understöd för att blifva i
tillfälle att i utlandet studera de 8. k. Röntgenstrålarnes användning
för medicinska ändamål ................................................ 300: —

Till e. o. Professorn vid Upsala universitet H. H. Hildebrandsson,
understöd för deltagande såsom medlem af »Comité meteoro logique

internationel» i dess sammanträden i Paris .................. 600: —

Arvode åt Docenten E. Sta ve för uppehållande under 1896 års
hösttermin af viss del af den med professuren i exegetik vid
universitetet i Upsala förenade föreläsnings- och examinations- R

skyldighet ........................................................................................ 500: —

Till bestridande af kostnaderna för årshäftet XX af »Meddelanden

från Svenska Riksarkivet» .............................................................. 300: •—

Arvode för 1896 års hösttermin åt vikarierande lektorn vid högre

latinläroverket å Norrmalm K. Y. Lundqvist ........................... 584: 9 2.

Till direktionen öfver Civilstatens pensionsinrättning, den inrättningen
tillkommande ersättning för förlorad inkomst till följd
af vakans- och liggetids- samt begrafningshjelpsbesparingarnes

upphörande ....................................................................................... 535: 5 0.

Till jordschaktnings- m. fl. arbeten å ett Karolinska medico kirurgiska

institutet tillhörigt tomtområde ................................. 30: 5 0.

För anordnande vid allmänna konst- och industriutställningen i

Stockholm 1897 af de tekniska skolornas utställningar ......... 1,200: —

Summa 21,383: 7 8.

Dessutom har omförts:

till anslaget till Karolinska medicokirurgiska in -

stitutet ...................................................................... 1,195: 06.

„ d:o till vaccinationens befrämjande ................. 168: 04. 1,363: 10.

Tillsammans 22,746: 8 8.

Rev. Ber. ang. Statsverket för dr 1896.

jl $ f,å särskilda ställen i denna berättelse omförmälda besök hafva
följande Revisorer deltagit:

i länsfängelset i ,Karlstad, ,kronohäktet och tvångsarbetsanstalten i
Norrköping,. Örebro slott, Strömsholms hingstdepot, tekniska elementarskolan
i Norrköping, Kristinehamns hospital samt, handiverkssJcolan för blinda i
Kristinehamn: undertecknade Berg, Kihlberg, Nisser, Andersson, von Hedenberg,
bäve,, Nyländer, Nilsson,, Yahlin, Larsson och Sjö;''"

i länsfängelset i Jönköping: undertecknade Kihlberg, Nisser, Andersson,
Säve, Nyländer, Nilsson, Yahlin och''Sio;*'''' ’v/ v >l'' ’

tr-nu a Vaxholms och ( Oscar-Fredriksborgs fästning: undertecknade, Berg,
Kihlberg, Falk, Andersson, jonJledenberg, .Säve, Nylapijpr, .Nilsson,.Yahlin,
.Larsson och Sjö;

å Karlsborgs fästning och Vaberget: undertecknade Kihlberg, Nisser,
Andersson, von Hedenberg; Säve, Nyländer, Nilsson, Yahlin, Larsson och Sjö;

i ammunitionsfabriken å Marieberg: undertecknade Berg, Andersson
von Hedenberg, Säve, Nyländer, Nilsson’ Yahlin, Larsson och Sjö; "

vid Mosskulturföreningens försöksanstalt å Flahult: undertecknade
Kihlberg, Andersson, Säve, Nyländer, Nilsson och Sjö;

å Landibruksinstitutet vid Ultima: undertecknade Kihlberg, Andersson,
Säve, Nilsson oph ,Larsson;

i Kammararkivet: samtlige undertecknade;

i Kong! biblioteket: undertecknade Berg, .Kihlberg, Nisser, Nyländer,
Nilsson, Yahlin, Larsson och‘Sjö;

i Upsala universitets räntekammare: undertecknade Berg, Nisser von
Hedenberg, Nyländer, Vahlin och Sjö;

i .Tekniska högskolan: undertecknade Kihlberg, Andersson, von Hedenberg,
Nyländer, Nilsson och Larsson;

i Upsala hospital: undertecknade Berg, Nisser, von Hedenberg, Nyländer,
Yahlin och Sjö; ; J

i Veterinärinstitutet: undertecknade Kihlberg, Andersson, Säve Nyländer,
Larsson och Sjo; i

i Institutet för blinda: undertecknade Berg, Andersson, von Hedenberg,
Säve, Nyländer, Nilsson, Yahlin, Larsson och Sjö.

I11

— 4di

För de i ’ dentistberättelse’‘förekommande sifieruppgifiernas öfverensståmmélse
med räkenskaperna äfvensom för ofvan intagna tabellers rigtighet
är den ''vid revisiött&n anétaldé kamrerare ansvarig.

Stockbölfn ''déft 30 November 1897.

GUSTAF BÉ^g!

MARTIN NISSER''.’
T. SÄ VE.

V. VAHLIN.

. asu! / I T ii In

ALFRED KIHLBERG.
G. ANDERSSON.
OSKÄR NYLÄNDER.
OSCAR LARSSON.

11 KM Mim 1,0''

HELMER FALK.

i T

R. v.

NILS NILSSON.
J. AUGUST SJÖ.

i u

John Stuart.

Reservationer:

1:<>) vid § 7 under berättelsen angående Arm éförv ältning en: Litt. A.

af herrar Berg, Nisser och Sävey hvilka ogillat vissa delar af motiveringen; af

herr Andersson, som ansett paragrafen icke bort i berättelsen inflyta.

2:o) vid § 8 under berättelsen angående Arméförv ältning en: Litt. B.

åt herrar Berg och Andersson, hvilka ansett, att paragrafen icke bort
i berättelsen inflyta.

3:o) vid § 11 under berättelsen angående Arméförvaltningen: Litt. C.

af herr Sjö, hvilken ansett den del af paragrafen, som rörde Karlsborgs
ofullbordade skick, icke bort i berättelsen inflyta, enär han förmodade,
att det deri gjorda uttalandet endast afsåg en uppmaning till vederbörande
att till kostbara byggnader för Karlsborg af Riksdagen ytterligare äska stora
anslag.

4:o) vid § 3 under berättelsen angående Jernväg sstyr elsen: Litt. D.

af herr Andersson, som ansett att paragrafen icke bort i berättelsen
inflyta.

— 492 —

5:o) vid §§ 2 och 3 under berättelsen angående Kammarkollegium:

Litt. E.

af herr Falk, som ansett paragraferna icke bort i berättelsen intagas.

6:o) vid § 2 under berättelsen angående Tekniska högskolan: Litt. F.

af herrar Falk och Nisser, som funnit de i paragraf 2 intagna meddelanden
rörande sambandet mellan Tekniska högskolans profningsanstalt och
de i paragraf 7 af dess gällande reglemente omnämnde »särskilda undersökningar»
och speciel de bergskemiska beroende på missuppfattning, och
derföre med ogillande af Revisionens uttalanden och slutledningar ansett, att
dessa delar af paragrafen icke bort i berättelsen inflyta.

7:o) vid § 3 under berättelsen angående Medicinalstyrelsens redovisning
öfver de till hospitalsväsendet anslagna medel: Litt. G.

af herrar Nyländer och Nilsson, hvilka ansett obehöflig! att i berättelsen
intaga uttalande om den i verkstadsrummen anordnade takbelysningen; af

herr S/ö, som ansett uttalanden om isoleringsrummen och om takbelysningen
i verkstadsrummen icke bort i berättelsen inflyta.

493 —

Riksmarskalksembetets

underdåniga utlåtande angående af
Riksdagens Revisorer gjorda erinringar
vid de Kongl. slottens räkenskaper för
år 1896.

Till Konungen.

Sedan Eders Kongl. Maj:t beliagat genom remiss infordra Riksmarskalksembetets
underdåniga utlåtande öfver de af Riksdagens sist församlade Revisorers
anmärkningar rörande skötseln af de Kongl. slotten, får, med åter- ♦

ställande af de remitterade handlingarne, Riksmarskalksembetet härhos öfverlemna
från Ståthållareembetena på Drottningholms och Strömsholms slott
inkomna förklaringar. Hvad det förstnämnda slottet beträffar, angående utarrendering
af dess jordbruk och afkastningen af detsamma, anser sig Riksmarskalksembetet
i anledning af dessa anmärkningar till svar derå böra meddela,
att Riksmarskalksembetet har för afsigt att'' verkställa närmare undersökning
om, huruvida det hela eller någon del af lustslottet tillhöriga jordareal
skulle kunna med fördel upplåtas på arrende. Vidkommande åter Revisorernes
gjorda anmärkning i afseende å brandredskapen vid Strömsholms slott, så
ämnar Riksmarskalksembetet, då slottsmedlen ej ens för det mest behöfliga
underhållet äro tillräckliga, hos Eders Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla
om aflåtande af nådig proposition till nästa Riksdag om anslag till inköp af
för berörda slott nödig och tidsenlig eldsläckningsredskap.

För öfrigt har Riksmarskalksembetet underrättat vederbörande Ståthållareembeten
vid de Kongl. slotten om Revisorernes framställning om ändring i
slottsräkenskapernas förande, hvaröfver Ståthållareembetena på Stockholms och
Drottningholms slott i härhos bilagda utlåtanden sig yttrat, och finner Riksmarskalksembetet
ej heller för sin del, att granskningen af de Kongl. slottens
räkenskaper, såsom Revisorerne anse, “i hög grad försvåras*, derigenom att
de förskott, som tilläfventyrs skett genom Eders Kongl. Majris hofförvaltning
i och för utförande af vissa arbeten, hvartill statsanslaget ej för året varit
tillräckligt, uppföras under rubrik “Slottskassans skulder, för hvilka statsverket
icke ansvarar", hvarmed afses, att slottskassan ett kommande år må
kunna återgälda det hela eller någon del deraf, utan att statsverket kan
sättas i något som helst ansvar för nämnda förskotts ersättande. Naturligt
är, att alla de inkomster, som ingå till de Kongl. slotten jemte statsanslagen,
användas till bestridande af de med dessa senare afsedda ändamål, nemligen
slottens underhåll. Stockholm den 24 Januari 1898.

Underdånigst:

F. v, ESSEN.

Er. Ekström.

— 494- —

Ståthållarens på Drottningholm

yttrande.

Till Kongl. Riksmarskalksembetet.s

Genom remiss af den 23 sistlidne December har Kong]. Riksmarskalksembetet
anmodat Ståthållareembetet att afgifva utlåtande öfver särskilda af
Riksdagens - Revisorer vid granskning af statsverkets jemte dertill hörande
fonders tillstånd, styrelse och1 förvaltning under år 1890''gjorda1 erinringar
beträffande- Drottningholms slott; och får i anledning häraf Ståthållareembetet
vördsamt anföra följande: -

. Révisorernes uttalande att i vederbörande räkenskaper statsanslag och
inkomster af privat natur lämpligen borde hvar för sig redovisas, anser Ståt-’
hållareembetet -icke- vara- tillämpligt ‘å Drottningholms slottsförvaltning. De''
medel nemligen, som till slottskassan inflyta i form af arrenden, hyror''och1
tomtören,''äfvensom behållningen af försålda jordbruks- och trädgårdsalstér —
hvilka tillgångar af Revisorerne antagligen afses med tittrycket inkomster af ''
privat natur användas likaväl som det under Första hufvudtitelh upptagna, "
Drottningholms slott1 tillkommande^1 årsanslag å 24,600 kronor uteslutande för r
slottsförvaltningens behof, hvarför någon verklig skilnad ej förekommer melläh "
dessa olika slag af inkomster; och andra tillgångar än de nu nämnda stå iche ''
till Ståthållareembetets • förfogande.

Vidkommande härefter Revisorernes erinran, att afkastningen af’ kungsgårdens
jordbruk icke syntes stå i rimligt förhållande till utgifterna för detsamma
och att af Sådan orsak ifrågasättas kunde, huruvida''icke detta jord-1
bruk horde - utarrenderas, framgår det visserligen af slottets hufvudbok''för
år 1896, att - kontanta inkomsten af sålda jordbruksalster understigit utgifterna
för jordbruket;'' men af persedelsräkenskaperna för samma år inhemta^, att,‘
utöfver hvad af årets ''Skörd försålts, såsom aflöning åt tjensteman och dräUgar;”
gratial,- utsäde samt till utfodring af dragare och svanor m. m. åtgått:''

420.6,0. hektoliter,hafre	till ungefärligt värde af	kronor	. 2.100
64	1?	hvete	5?	1?	11			790	..,
71.45	1?	korn	11	11				535	.
156.41	15	råg .	51	51	15			1,170	_
9.13	11	ärter	51	51	51			90	•
235.2 7	5?	potatis		11				. 705	-
449.7 8	deciton	hästhö,	5?	51				2,248
565.80	n	kohö	5?	55 ■	55			1,415	_
728.56	??	halm	1?	1?	1?	1?	15	2,185	—
				Summa omkring kronor 11,238	—

—<495 —

! hvartill kommer ^följande qvantitet, säd, *som, skördad år 1896, först
år. 1897 efter, tröskning inlevererats till förrådet, nemligen:

336 hektoliter hafre och 1191;hektoliter råg; tillhopa värdt omkring
2,570 kronor.

Om från sålunda beräknade värdet af årets skörd dragas ej allenast
de under titeln jordbruket i hufvudboken .upptagna utgifter, utan äfven andel
af inspektörens och statfolks aflöning, redskaps inköp och underhåll m. m.,
så uppstår ändock, på sätt den vid de årliga till Kong!. Maj:t ingångna
statsförslagen bifogade särskilda beräkning af jordbrukets inkomster och utgifter
visar, ett årligt ej obetydligt öfverskott å jordbruket, .kupgsgården
till godo.

Tvifvelaktigt torde vara, om genom utarrendering af den för närvarande
under eget bruk varande areal ett fördelaktigare ekonomiskt resultat står att
vinna. En arrendator lärer säkerligen icke kunna betala så högt arrende,
som motsvarar den skörd, kungsgården sjelf erhåller. Och dessutom är det
icke lämpligt, att marken i fråga, som till största delen omsluter slottsparken,
utarrenderas, enär eu enskild - brukare i lätteligen kunde genom att sköta jordbruket
på mindre hänsynsfullt sätt bereda obehag såväl för de i slottet och
paviljongerna boende kungliga med deras uppvaktning ooh öfriga å Drottningholm
boende personer, som ock för den i parken lustvandrande allmänheten.

i Drottningholm den 4 Januari .1898.

K. It. STRÖM.

Birger Lägervall.

Ståthållareembetejs vid Strömsholnjs
$0tf

yttrande.

Till Kong!. Riksmarskalksembetet.

Med anledning af i Kongl. Riksmarskalksembetets skrifvelse den-23
dennes infordradt yttrande öfver hosgående .remisshandling rörande Statsrevisorernes
anförande om brandredskapen vid Strömsholms kongl. slott .får jag
vördsammast äran anföra:

att då några disponibla medel icke finnas till i bestridande af en så . kostsam
utgift som inköp af,en tidsenlig större slangspruta, så bär dermed tillsvidare

496 —

fått anstå, så mycket mera, som alla tillfälliga besparingar å anslaget till
slottets underhåll m. m. skola reserveras för uppförande af en ny bro, öfver
strömmen, vid uppfartsvägen till kongl. slottet.

Strömsholm den 30 December 1897.

C. A. S1WERS,

t. f. Ståthållare.

T k. Lingmarh.

Ståthållareembetets å Stockholms
slott

yttrande.

Till Riksmarskalksembetet.

Genom en af Ståthållareembetet på Stockholms slott den 29 sistlidne
December mottagen remiss har Riksmarskalksembetet infordrat Ståthållareembetets
yttrande öfver hvad Riksdagens senast församlade Revisorer i afgifven
berättelse om verkstäld granskning af statsverkets jemte dertill hörande fonders
tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1896 anfört rörande sättet för redovisning
af vissa under riksstatens Första hufvudtitel uppförda anslag, och- får
Ståthållareembetet på grund häraf, beträffande de af Revisorerne åsyftade
räkenskaper, hvilka af detsamma upprättats, eller redogörelserna för medel till
underhåll af nämnda slott m. fl. för de Kongl. hofven upplåtna byggnader
samt af brandväsendet och yttre lyshållningen, vördsamt afgifva följande förklaring: Enligt

transsumeradt utdrag af berättelsen hafva Revisorerne ansett sig
böra fästa uppmärksamheten å det mindre lämpliga uti sättet för ifrågavarande
räkenskapers förande, då uti desamma finnas sammanförda å inkomstkontot
statsanslag och inkomster af rent privat natur samt å utgiftskontot både utgifter
som skola med statsanslaget bestridas och sådana, för hvilka statsverket
jemlikt ett af 1884 års Riksdag fattadt beslut ej ansvarar, äfvensom att en
sådan räkenskapsföring i hög grad försvårar den Revisorerne åliggande granskningen
af anslagens förvaltning och användning. Vidkommande då slottsbyggnadsanslaget
63,000 kronor, — det för brandväsendet och yttre lyshållningen
torde kunna lemnas å sido såsom endast tillfälligtvis öfverskridet och
då med ett högst obetydligt belopp — så skall med detsamma underhållas
förutom sjelfva residensslottet ej mindre än sex andra byggnader deribland
tvänne af så betydliga dimensioner som Arffurstens palats och nya hofstalletablissementet.
Oaktadt Ståthållareembetet städse låtit sig angeläget vara

— 497 —

att söka till det minsta möjliga begränsa användningen af anslaget genom att
i de årligen för Kongl. Maj:ts pröfning afgifvande slottsförslagen endast upptaga
sådana reparationsarbeten, som för de respektive byggnadernas behöriga
underhåll varit nödvändiga, men deremot uppskjuta eller ock med andra än
statsmedel låta utföra sådana, som, om ock behötliga, likväl icke egt karakteren
af nödvändighet, så har likvisst berörda anslag vid flere tillfällen visat
sig icke fullt tillräckligt för det dermed afsedda ändamålet. En naturlig följd
har då blifvit, att man stundom nödgats förskottsvis anticipera på ett följande
års anslag för att i nästa slottsförslag upptaga till ersättning så mycket som
med fortsatt nöjaktigt vårdande af de åt Ståthållareembetet anförtrodda byggnaderna
kunnat vara förenligt. Lika naturligt har det under sådana förhållanden
också varit, att vid redogörelsens upprättande medtagits samtliga de utgifter,
som bestridts för desammas nödtorftiga underhåll och icke synts kunna utan
men för deras bestånd undvikas, att vidare ett från Hans Maj:t Konungens
hofförvaltning årligen öfverlemnadt bidrag till slottskassan uppdebiterats såsom
ordinarie uppbörd, samt att det belopp, hvarmed dessa utgifter öfverskridit årsanslaget,
i sammandraget balanserats som en slottskassans skuld, och förmenar
Ståthållareembetet, att ett sådant förfarande icke kan sägas i någon nämnvärd
grad försvåra en granskning.

Då emellertid Revisorerne föreslagit ett särskiljande i räkenskapen af
statsanslaget och hvad deröfver för berörda byggnadsunderhåll måste bestridas,
så torde, derest det blifver Ståthållareembetet vederbörligen föreskrifvet, ändring
i öfverensstämmelse dermed böra vidtagas först i innevarande års redogörelser.
Som vid remissens mottagande sistlidne års räkenskaper redan voro till
största delen afslutade, skulle nemligen någon ändring i dessa icke kunna
lämpligen vidtagas.

Stockholms slott den 20 Januari 1898.

För Ståthållareembetet å Stockholms slott genom

VICTOR ANKARCRONA.

K. Radhe.

Fångvårdsstyrelsens

underdåniga utlåtande angående af
Riksdagens Revisorer gjord erinran rörande
inredningen af nattcellerna inom
tvångsarbetsanstalten i Norrköping.

Till Konungen.

Genom nådig remiss den 13 innevarande December har Eders Kongl.
Maj:t behagat infordra Fångvårdsstyrelsens underdåniga utlåtande i anledning

Rev. Ber. ang. Statsverket för år 1896. 63

— 498 —

af hvad Riksdagens senast församlade Revisorer i sin berättelse om verkstäld
granskning af statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och
förvaltning under år 1896 anfört rörande den samma år fullbordade inredningen
af nattcellerna inom tvångsarbetsanstalten i Norrköping.

Revisorerne, som jemväl besökt denna anstalt, hafva i afseende å der
vidtagna anordningar ansett sig böra göra den anmärkning, att mellanväggarne
mellan nattcellerna uppförts af korrugerad jernplåt, hvarigenom ej torde vara
fullständigt sörjdt för fångarnes isolering nattetid.

Härvid tillåter sig Styrelsen i underdånighet erinra, hurusom, efter det
Styrelsen i underdånig skrifvelse den 14 December 1894 anhållit, det Eders
Kong!. Maj:t täcktes, bland annat, fastställa vid skrifvelsen fogade ritningar
och kostnadsförslag till ombyggnad och ominredning af dåvarande centralfängelset
i Norrköping, hvarigenom, på sätt Styrelsen i den underdåniga skrifvelsen
särskild! framhållit, tillfälle skulle beredas att i vestra arbetssalen i
bottenvåningen samt i båda sofsalarne i öfre våningen inreda entresolerade
nattcellafdelningar af korrugerad plåt med pallisaddörrar, Eders Kongl. Maj:t
med anledning af denna Styrelsens framställning till nästföljande års Riksdag
aflåtit nådig proposition; att Riksdagen enligt skrifvelse den 27 Mars 1895
bifallit hvad Eders Kongl. Maj:t i ämnet föreslagit, utan att beträffande den
tillämnade ombyggnaden af berörda centralfängelse göra annat uttalande, än
hvad afsåg beskaffenheten af den bostadsbyggnad för fängelsedirektören, som
enligt kostnadsförslaget skulle uppföras utom sjelfva fängelsets slutna område;
samt att Eders Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 31 Maj 1895, med
underrättelse härom samt återställande af de till ärendet hörande kostnadsförslag
och ritningar, medgifvit, att vid centralfängelset i Norrköping finge
utföras de af Styrelsen föreslagna byggnadsarbeten, som derefter verkstälts i
öfverensstämmelse med sålunda faststälda ritningar och förslag.

Då alltså Riksdagen lernnat sitt godkännande till nattcellernas inredande
på anmärkta sättet, får Styrelsen, under erinran tillika, att ändamålet med
dessa för tvångsarbetsfångar afseddä celler ej kan vara en isolering af den
strängare art, som erfordras vid verkställandet af ådömdt straffarbete i enrum,
utan allenast innebär ett fångarnes yttre skiljande från hvarandra under nätterna,
underdånigst hemställa, att Revisorernes nu gjorda uttalande icke måtte föranleda
någon åtgärd.

Remisshandlingarne återställas.

Stockholm den 20 December 1897.

Underdånigst:

SIGFRID WIESELGREN.

JOH. ROBBERT. VIKTOR ALMQUIST.

N. Sandell.

— 499 —

Arméförvaltningens å Civila
departementet

underdåniga utlåtande angående Riksdagens
Revisorers anmärkningar i fråga
om Fjerde hufvudtitelns förvaltning år
1896 i hvad denna förvaltning vidkommer
nämnda departement.

Till Konungen.

Sedan Eders Kongl. Magt behagat genom remiss infordra Arméförvaltningens
underdåniga utlåtande öfver de af Riksdagens sist församlade Revisorer
framstälda anmärkningar mot 4:de hufvudtitelns förvaltning under år 1896,
får, med återställande af de remitterade handlingarne, Arméförvaltningen å
Civila departementet i hvad ärendet rörer detta departement sådant utlåtande
härmed i underdånighet afgifva.

Vid §§ 1 och 2.

Det inom Arméförvaltningen under några år pågående arbetet att utreda
anledningen till den skiljaktighet i fråga om de oredovisade förskottens belopp,
som förefunnits mellan Arméförvaltningens hufvudbok och de särskilda departementens
räkenskapsböcker, har nu, enligt uppgift af arbetets ledare, lemnat
det resultat, att sagda skiljaktighet kommer att, efter vidtagna vederbörliga
rättelser, icke förefinnas i den nu under utarbetning varande hufvudboken för
år 1897. Med denna komma ock att följa de sammandrag, om hvilka handlas
i förevarande båda §§.

Vid § 3.

Då Eders Kongl. Maj:t i den till nu församlade Riksdag aflåtna statsverkspropositionen
föreslagit en förhöjning i ålderstilläggsanslaget å 4:de
hufvudtiteln, lärer anmärkningen i denna § icke påkalla någon vidare åtgärd.

Vid § 4.

Angående Revisorernes i denna § gjorda framställning har Arméförvaltningen
anmodat den ifrågavarande komitén att afgifva underdånigt yttrande,
hvilket här i underdånighet bifogas; och har Arméförvaltningen derutöfver
intet att i ärendet underdånigt tillägga.

500 —

Vid § 5.

Då de anmärkta utgifterna för “rekryteringskostnader" vid de norrländska
infanteriregementena betingats af svårigheten att, innan befolkningen
i denna landsdel vunnit en på erfarenhet grundad kännedom om den art af
krigsmannaanställning, som innehafves af de fäste volontärerne, få den första
uppsättningen af ifrågavarande regementen inom beräknad tid om möjligt fullbordad,
vill det synas, som om dessa utgifter hittills ej kunnat frånkännas
naturen af “tillfälliga och icke af permanent egenskap", vid livilket förhållande
den nådiga anvisningen till deras täckande icke torde finnas stå i strid mot
Riksens Ständers skrifvelse den 12 Maj 1841; föreställande sig Arméförvaltningen
att, derest och när Eders Kongl. Maj:t finner behofvet af dessa utgifter
antaga egenskapen af permanent, Eders Kongl. Maj:t lärer om dess fyllande
göra framställning till Riksdagen.

Beskaffenheten af värfningskostnader, som äro utgifter af mångtaliga
slag till vare sig de anvärfda eller mellanhänder vid värfningen och hvilka
torde få anses såsom en oundviklig följd af sjelfva värfningssystemet, hafva
aldrig ansetts kunna i detalj redovisas, utan fått afföras mot regementschefs
eller förvaltningsmyndighets attestatum. Under år 1897 hafva dessa kostnader
vid Yesternorrlands regemente uppburits af vederbörande kompanichefer och
redovisats med regementschefens attest.

Vid § 6.

Riksdagens skrifvelse den 11 April 1886 att Eders Kongl. Maj:t måtte
taga i öfvervägande, huruvida icke med biträde af den civila förvaltningen
eller möjligen uteslutande genom dess försorg Vadstena krigsmanshusgratialister
tillkommande underhållsmedel kunde afgiftsfritt för dem på bestämda tider
tillhandahållas dem inom den kommun, der de hafva sina hemvist, afsåg icke
att minska kostnaden för utdelning af gratialen, utan hade uteslutande till
ändamål att bereda de gamle gratialisterne en möjlighet att på beqvämare sätt
utfå underhållsmedlen. Kostnaderna för utdelningen voro då ej heller ännu
sa betydliga, enär de kommit att växa till sitt nuvarande högre belopp just
genom de åtgärder, hvilka i nåder vidtogos för att, såvidt möjligt, tillgodose
Riksdagens i nämnda skrifvelsen uttryckta, mot underhållstagare så välvilliga
syftemål. Efter det nemligen Armélörvaltningen — som visserligen ansåg det
i hög grad önskvärdt, om intendenturtjenstemännen kunnat befrias från det
betungande och för deras öfriga tjenstgöring hinderliga arbetet med underhållsutdelningen
— dock med anförda skäl uppvisat omöjligheten, såväl ur kronans

— 501

som ock kanske i ännu högre grad ur gratialistens synpunkt, att lägga den
ifrågavarande utdelningen på civilstatens funktionärer, fann väl Eders Kongl.
Maj:t Riksdagens förberörda skrifvelse icke kunna föranleda en dylik åtgärd.
Men för att i någon mån vinna det af Riksdagen genom skrifvelsen uttalade
syfte att lätta underhållens utfående för gratialisterne, föreskrefs genom nådiga
brefvet 18 April 1890 en sådan förökning och reglering åt utdelningsställena,
att derigenom bereddes underhållstagarne den lättnad, som med bibehållande
af det gamla sättet för utdelningen genom regementenas förvaltningsmyndigheter
kunde åstadkommas. För mildrande i någon mån af den ytterligare
tunga, som härigenom kom att för utdelningen af Vadstena krigsmanshusmedlen
drabba regementsintendenterne och som gjorde sig kännbar i lång och kostsam
bortovaro från hemmet, blefvo desse tjensteman, som för ifrågavarande resor i
förvaltningsärenden enligt författningarne förut åtnjöto endast reseersättning,
nu för samma resor tillagda äfven dagtraktamente. Det är genom dessa
traktamenten, som kostnaden för gratialistutdelningen stegrats efter år 1889.

Arméförvaltningen — som, äfven om det kan hysas något tvifvelsmål,
huruvida den af Revisorerne uppgifna utdelningskostnaden kan på det hela
anses såsom oproportionerligt stor, då det är fråga om tillhandahållande af
merberörda underhållsmedel till öfver 12,000 underhållstagare, naturligen måste
anse det fördelaktigt, om ändock den oundgängliga utdelningskostnaden kunde
nedbringas, och visserligen fortfarande finner det önskligt, om regementsintendenterne
kunde befrias från utdeluingsresorna, — kan dock ej, såsom Revisorerne,
finna det “utom allt tvifvel, att denna angelägenhet skulle kunna på
ett vida billigare sätt, än nu är fallet, och likväl fullt tillfredsställande ordnas
redan derigenom, att åt vederbörande förvaltningsmyndigheter vid regementena
lemnades handlingsfrihet att vid utdelningen förfara så, som med afseende å
olika orters förhållanden kunde befinnas för hvarje särskildt fall lämpligt".
En sådan författningsenligt medgifven allmän och oinskränkt frihet, för de särskilda
truppförbandens förvaltningsmyndigheter att enligt eget tycke och ortens
förhållanden anskaffa mellanhänder för eller på annat sätt förmedla gratialens
öfvergång från regementskassan till gratialisterne torde möta synnerliga svårigheter
ur synpunkten af redovisnings- och ansvarsskyldigheten för så betydliga
medelsbelopp, som här äro i fråga, och som vid ett regemente kan uppgå till
25,000 kronor.

Hvad åter vidkommer det antydningsvis framstälda positiva förslaget att
såsom dylik mellanhand använda presterskapet, så är i hvarje fall första intrycket
deraf tilltalande. Då i denna utdelningsfråga ingår ett moment af
välgörenhet mot orkeslöse gamle understödstagare, synes den i detta hänseende
vara enligt kyrkans traditioner icke främmande för henne eller hennes tjenare.
Huruvida deremot desse senare kunna i samma mått anses lämplige för den

502 —

ekonomiskt-administrativa sidan i dessa förrättningar—, det vill säga bedömande
af gratialistens tillgodohafvande, som ju fordrar någon kännedom om hithörande
författningar, särskildt för afgörande om och i hvilken utsträckning preskription
kan hafva åkommit krafvel vidare pröfning af rätten till uppflyttning i
högre under!)ållsklass, hvilken pröfning, enligt hvad Arméförvaltningen i sitt
underdåniga utlåtande angående 1886 års ofvannämnda riksdagsskrifvelse
visat, måste af den utbetalande verkställas, slutligen formenlig redovisning för
de utbetalda medlen, hvilken redovisning icke torde få eftersläppas — lärer, i
betraktande af arten af presterskapets i helt annan rigtning naturligen gående
utbildning, få anses tvifvelaktigt. Det försök, som vid ett truppförband blifvit
på enskild väg gjordt att, på sätt af Revisorerne antydts, begagna presterskapets
biträde, har icke utfallit utan skäl till anmärkning. Emellertid torde
en närmare utredning af denna fråga, hvilken ju i öfrigt icke kan medhinnas
på de få dagar, som för afgifvande af detta utlåtande stått till departementets
förfogande — den nådiga remissen nådde departementets diarium den 3 i denna
månad — få anstå, intilldess sig visat, om Riksdagen skulle å sin sida vara
benägen att pålägga presterskapet den ifrågavarande utdelningsskyldigheten.

Vid § 7.

Med bifogande af kavalleriinspektörens yttrande rörande de anmärkta
anordningarnes betydelse för kavalleriets remontering och utbildning, har Arméförvaltningen
endast skolat i underdånighet anföra,

att utgifter af ifrågavarande och likartad beskaffenhet, hvilka dels äro
till storleken mindre betydande, dels äfven kunna tänkas lätteligen underkastade
förändringar såväl till belopp som vilkoren för deras utgående, hittills ansetts
böra eller i hvarje fall lämpligen kunna bestridas från anslaget till extra utgifter
samt jemväl, då de afsett en gren af arméns utbildningsöfningar, från
Förenade mötespassevolansfonden.

Vid § 8.

De i denna § gjorda erinringar afse sådana i kommandoväg vidtagna anordningar,
om hvilka Arméförvaltningen lärer sakna befogenhet och insigt att
afgifva underdånigt utlåtande.

Vid § 12.

Den olikhet, som af de år 1896 församlade Revisorerne anmärkts såsom
befintlig mellan uppgifterna i Kammarrättens aktoratsräkning och Arméförvalt -

— 503 —

ningens hufvudbok angående vissa äldre propriebalanser, kvilka redogörare vid
armén tid efter annan ådragit sig, har vid verkstäld undersökning visat sig
— några mindre poster, för hvilka rättelse nu vidtages, oräknade — bero
derpå, att i aktoratsräkningen upptagits och måst upptagas hela den brist i
allmänna medel, som balansen omfattat, hvaremot Arméförvaltningen, liksom
i sådana fall förut Krigskollegiet, ansett sig böra i sin hufvudbok redovisa
endast den del af denna brist, som yppats å de från Armé förn ältning en
(Krigskollegiet) redogöraren tillhandahållna förskott. Hvad derutöfver förskingrats
och derför upptagits i balansens slutsumma bär utgjorts af medel,
som i mer eller mindre mån voro lemnade till truppförbandens egen sjelfhushållning
och hvilka delvis — såsom till löningsfonderna anvisade boställsarrendemedel,
anslagna räntor och kronotionde, vakansafgifter m. in. — direkt inflöto
till truppförbanden som dessas egna uppbördsmedel, och alla hade det gemensamt,
att de ej redovisades inför Arméförvaltningen (Krigskollegiet), utan hos
Kammarrätten, till följd hvaraf ock, der sådana medel i vissa fall tillhandahöllos
från arméns centrala embetsverk, de likväl icke påfördes truppförbanden
såsom förskott, utan formelt utanordnades.

Enligt detta åskådningssätt, att endast den del af balansen, som framgick
ur Arméförvaltningens (Krigskollegiets) egna räkenskapsböcker såsom en
fordran hos redogöraren, skulle i dessa böcker och Arméförvaltningens hufvudbok
upptagas — en uppfattning, som ju icke kan sägas sakna skäl — måste
naturligen på den tiden eu betydlig skilnad uppkomma mellan aktoratsräkningen
och sagda hufvudbok. Hvilken mening man emellertid kan hafva om rigtigheten
af denna uppfattning — något som i hvarje fall numera till följd af
nuvarande ändrade organisationsförhållanden har endast historiskt intresse —
synes dock enighet kunna råda derom, att det icke bör komma ifråga att i
Arméförvaltningens hufvudbok såsom eu tillgång nu upptaga ur aktoratsräkningen
alla dessa gamla fordringsposter, de yngsta från år 1878, af hvilka
rimligtvis aldrig ett öre kommer att till statskassan återgå, utan det deremot
finnas tillräckligt att, såsom hittills, endast de belopp deraf, som till äfventyrs
mot förmodan kunna inflyta, blifva såsom extra uppbördsmedel vederbörligen
uppdebiterade.

Hvad derefter angår den af sist församlade Revisorer anmärkta olikheten
mellan aktoratsräkningen och hufvudboken i fråga om beloppet af förre Regementsintendenten
Karlsons balans, hvilken blef i Arméförvaltningens hufvudbok
för år 1896 från de oredovisade förskotten utbruten och särskildt upptagen,
beror denna derpå, såväl att den omnämnda inbetalningen kommit Arméförvaltningen
till godo först under år 1897, som ock att den i Kammarrätten vidtagna
förhöjningen i balanssumman med ett anmärkningsbelopp först senare
kommit till Arméförvaltningens kännedom, hvadan dessa förhållanden således

— 504 —

kunnat iakttagas först vid nu pågående bokslutsarbete; något, som äfven
egt rum.

Att slutligen Silfversparreska balansen ännu icke kunnat till siffran
fastställas, beror utan tvifvel på de högst väsentliga svårigheter för utredningen,
hvilka vållats genom Silfversparres död och den deraf framkomna
omöjligheten att få redogörarens personliga förklaringar öfver en del invecklade
förhållanden, bland hvilka må nämnas eganderätten till vissa i hans förvar
befunna kontanta medel. Genom tidsutdrägten har emellertid kronan icke
vållats någon förlust.

Stockholm den 28 Januari 1898.

Underdånigst:

ALFRED SJÖBERG.

ERIC HOLMERTZ.

Carl Angelin.

Militära Fredsförvaltningskomiténs underdåniga

yttrande angående Riksdagens
Revisorers uttalande i fråga
om komiténs arbete.

Till Konungen.

Med anledning af erhållen nådig remiss å Riksdagens Revisorers den
30 sistlidne November afgifna berättelse om verkstäld granskning af statsverkets
jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under
år 1896, i hvad den afsåge Fjerde hufvudtiteln har Arméförvaltningen å
Civila departementet anmodat den i nåder tillsatta komitén för utarbetande
af förslag till ändringar i gällande förvaltningsreglementen för armén in. m.
att till Eders Kongl. Maj:t inkomma med underdånigt utlåtande angående
hvad Revisorerne i § 4 af förevarande del af berättelsen anfört; och får
Komitén på grund häraf i underdånighet uttala följande.

Beträffande först det af Komitén utförda arbetsinåttet, får Komitén i
underdånighet hänvisa till här bifogade förteckning å de af den till Eders
Kongl. Majrt redan afgifna underdåniga utlåtanden och förslag samt gifva
tillkänna, att Komitén inom den närmaste tiden till tryckning för slutbehandling
befordrar ett af den utarbetadt förslag till materielreglemente för
armén, omfattande såväl gemensamma som speciela föreskrifter'' rörande an -

505 —

skaffning, underhåll, vård m. m. af all arméns materiel, — ett synnerligen
omfattande författningsförslag i ett ämne, der föreskrifter hittills dels saknats,
dels måst på många spridda håll sökas, — samt att vidare arbetet å ett
underhållsregleinente för armén, innefattande bestämmelser angående truppernas
förplägnad, inqvartering, sjukvård för personal och hästar m. in., är så långt
framskridet, att jemväl detsamma bör kunna kort efter materielreglementets
fullbordande underställas Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning. Dermed lärer
Komiténs arbete enligt den derför lagda och gillade planen vara fullbordadt,
sedan utarbetandet af ett nödvändigt reglemente för förrättningsgången vid
arméns särskilda förvaltningsmyndigheter numera, i afvaktan på utfallet af
de inledda genomgripande organisationsändringarne af dessa myndigheter, icke
torde, såsom ursprungligen afsedt, komma att tillfalla Komitén.

Hvad vidare angår de af Revisorerne önskade resultaten af Komiténs
arbete, lära — såsom af den härvid fogade ofvannämnda bilagan framgår —
mera allmänt synbara sådana redan vara att finna i Intendenturcorpsens instruktion,
i ordnandet af truppförbandens kassaväsende, i utsträckningen af fördelningsintendenturernas
förvaltningsmyndighet, i afskaffandet af uppbördsmännens
rätt till lösen för behållen afskrifningsprocent, i vissa ändringar i
bestämmelserna angående garnisoneradt manskaps aflöning; liksom Komitén
af den omständighet, att de nu från lokalmyndigheterna inkomna underdåniga
yttrandena angående Komiténs förslag till allmänt aflöningsreglemente för
armén lära ställa sig i allmänhet välvilligt mot detta förslag, möjligen kan
våga tillåta sig hysa den förhoppning, att denna vidtomfattande fråga kommer
att på grundval af Komiténs derpå nedlagda betydliga arbete finna sin lösning.
Och möjligen torde, såsom Komitén vågar hoppas, icke heller de omfattande
förslagen till materiel- och underhållsreglementena blifva utan synbart resultat.

Vidkommande slutligen kostnaderna för Komitén, så måste dessa, vid
det förhållande att Komiténs utgifter för sekreterare, betjening och expenser
varit jemförelsevis synnerligen låga, hufvudsakligast hafva sin orsak i arbetets
långvarighet. Ett arbetes långvarighet är emellertid ett relativt begrepp, beroende
på storleken och beskaffenheten af arbetet. Komiterades uppdrag har innefattat
sammanförandet, ordnandet och äfven, såvidt inom de gifna organisatoriska,
juridiska och ekonomiska gränserna läte sig göra, bringande till likformighet och
förenklande, — det vill med ett ord säga kodifiering — af de tusentals författningsbestämmelser
genom livilka den svenska härförvaltningen under fred nu regleras.
Först måste således denna massa af författningsmaterial samlas och grupperas
för vinnande af den nödiga öfversigten; så de olika bestämmelserna om samma
eller likartade förhållanden, såvidt möjligt, sammanarbetas till gemensamma
för alla dessa förhållanden passande, hvarvid särskilda svårigheter vållats af

Rev. Ber. ang. Statsverket Jäv dr 1890. 64

— 506 —

de olika organisationsformerna; vidare luckor fyllas och det hela inarbetas i
en, såvidt omständigheterna det medgifva, systematisk författning. Härvid
måste, ock noga tillses, att gällande stater, riksstatsanslagens och andra tillgängliga
medels natur och vid deras användning fästade vilkor icke kränkas,
samt att landtförsvarets ekonomiska grundval icke genom de föreslagna nya
bestämmelserna rubbas. Ett förslag sådant som det afgifna aflöningsreglementet
— liksom ock de öfriga ofvannämnda reglementsförslagen — måste
derför, sedan de förberedande arbetena undangjorts, underkastas upprepade
omarbetningar, innan det från första utkastet hinner fram till den form, hvari
det kan från Komitén afgifvas med någorlunda grundad förhoppning, att inga
väsentliga fel eller ofullständigheter deri förefinnas.

Det ligger i sakens natur, att ett arbete af nu skildrad beskaffenhet
måste i början framskrida långsammare, det vill säga dess synliga resultat
blifva mindre. Komitén har, såvidt det stått i dess makt, sökt påskynda
detsamma genom att låta förarbetena verkställas på afdelningar, samtidigt
för olika grenar af förvaltningen. Då arbetet fortskridit så långt, att utkast
till författningsförslag blifvit färdigt, hafva börjat pröfningen och öfverarbetningen
af förslagen, ett efter annat, i Komiténs plenum. Lika tidspillande
det skulle vara att låta förarbetena försiggå i plenum, lika nödvändigt sker
der öfverarbetningen, enär författningsarbete af nu ifrågavarande slag icke
kan slutföras af en eller ett par personer, utan måste, om fullständighet skall
vinnas, vara ett verk af fleres gemensamma insigter och uppmärksamhet. —
Komitén anser sig vidare böra fästa uppmärksamheten deruppå, att Komitén
icke fått i sin helhet ständigt vara i arbete, enär dess militäre och civilmilitäre
ledamöter i allmänhet varit förhindrade att omkring fem månader
under sommaren egna någon tid åt Komitén. Om möjligen, derest så icke
varit förhållandet, komitéarbetet skulle kunnat något påskyndas, hade dock
derigenom ej uppkommit någon besparing, enär då fått utgå det nu för dem
under somrarne besparade komitéarvodet. I öfrigt har af sparsamhetshänsyn
de komitéledamöter, hvilkas arbetskraft ansetts för tillfället på grund af det
pågående arbetets beskaffenhet möjligen kunna undvaras, icke blifvit i Komitén
inkallade.

Stockholm den 29 Januari 1898.

Underdånigst:

ALFRED SJÖBERG.

C. SÖDERBAUM. O. B. MALM. A. GYLLENSVÄRD.

J. Olbers.

Förteckning öfver de af Kongl. Komitén för utarbetande af förslag till
ändringar i gällande förvaltning sreglementen för armén m. m. till
Kongl Maj:t afgifna underdåniga förslag och utlåtanden.

Bag för af-gifvande af j förslag eller \ utlåtande.	i Ämne för förslaget eller utlåtandet. ;	De af förslaget eller utlåtandet föranledda åtgärder.
il893	Aug.	31	Förslag till förnyad instruktion för Kongl. Arméförvaltningen. i	1896 den 7 Februari öfverlem-nades till Chefen för Landtförsvars-departementet att med biträde af dertill utsedde personer afgifva förslag till Kongl. Arméförvalt-ningens omorganisation.
Il893	Okt.	17	Utlåtande rörande vissa delar af fram-! stäldt förslag till reglemente för statens upphandlings- och entreprenadväsende.	1893 den 17 November utfärda-des Kongl. Förordning i ämnet (se Svensk Författningssamling 1893, N:o 96).
1894	Febr.	9	Förslag till ändrad instruktion för ut-rustningskommissionen.	1895 den 18 Januari utfärdades förnyad instruktion för utrustnings-kommissionen (se Svensk Författ-ningssamling 1895; N:o 7).
11	Juni	11	Förslag till provisoriska föreskrifter om förvaltningsdirektionernas afskaffande och om kassavården vid regementen och corpser.	1894 den 23 Nov. utfärdades Kongl. Kungörelse i ämnet (se Svensk Författningssamling 1894; N:o 95).
11	11	16	Förslag till närmare bestämmelser rö-rande arméfördelningschefernas befogen-het i vissa förvaltningsärenden.	1895 den 18 Januari utfärdades Kongl. Kungörelse i ämnet (se Svensk Författningssamling 1895; N:o 6).
1895	Maj	16	Utlåtande angående en af Kongl. Armé-förvaltningen gjord hemställan rörande de af fördelningsintendenturerna upp-rättade planer för nyanskaffning af mun-\| deringspersedlar.	1895 den 17 Maj meddelades genom Kongl. Bref nådigt beslut i ärendet.

508 —

Dag för af-gifvande af förslag eller utlåtande.	Ämne för förslaget eller utlåtandet.	De af förslaget eller utlåtandet föranledda åtgärder.
1895	Maj	30	Förslag till instruktion för Intendentur-corpsen.	1895 den 31 December utfär-dades ny instruktion för Intenden-
	Dec.	20	Utlåtande rörande vederbörandes öfver	turcorpsen (se Svensk Författnings-
			samma förslag afgifna yttranden.	samling 1895; N:o 109).
1896	> O	18	Utlåtande angående framstäldt förslag till nytt afskrifningsreglemente.	1897 den 5 November meddela-des genom Kongl. Bref nådigt
1897	-*-2 i 32 !	13	Utlåtande rörande vederbörandes öfver samma förslag afgifna yttranden.	beslut i ärendet.
1897	Maj	15 1	Förslag till reglemente för arméns af-löning under fred.	Beroende på Kongl. Majrts pröf-ning.
	V	1 1) 1	Särskild! utlåtande rörande vissa än-dringar i fråga om manskapets aflöning vid trupper, aflönade enligt nådiga tref-ven den 19 Maj och den 4 December 1885 samt den 24 Mars 1893.	1897 den 31 December medde-lades genom Kongl. Bref nådigt beslut i ärendet.
	Dec.	20	Utlåtande rörande vederbörandes i an-ledning deraf afgifna yttranden.

Kavalleriinspektörens

yttrande i anledning af Riksdagens
Revisorers anmärkningar i fråga om
utbetalning af statspris vid kapplöpningar
till kavalleriofficerare åtjenstchästar
m. m.

Till Kongl. År in of o r v älta i n gens Civila departement.

Till svar å Kongl. Arméförvaltningens remiss den 7 innevarande månad
angående de anmärkningar, som af Riksdagens Revisorer blifvit gjorda å utbetalningen
af 3,100 kronor dels till statspris vid kapplöpningar för kavalleriofficerare
å tjenstehästar samt till iordningställande af de för löpningarna
erforderliga banor, dels till pris vid täflingar i fält- och hinderridning vid
ridskolan å Strömsholm samt för anordnande af s. k. släpjagter, får jag äran
härmed anföra följande:

509 —

Att den storartade utveckling kapp! öpningsväsendet under slutet af vårt
århundrade tagit, såväl på kontinentens kapplöpningsbanor som äfven — om
än i mindre skala — inom vårt fädernesland, utgjort vilkoret och grunden
för de betydelsefulla framsteg den ädla hästafveln har att uppvisa, torde det
ej falla någon sakkunnig in att förneka.

Då staten, särskildt med hänsyn till kavalleriets remontering och de
beridna officerarnes tillgång till brukbara tjenstehästar, har det största intresse
af denna afvels framgång, torde det ej kunna anses ur vägen, om till kapplöpningarnas
uppmuntran utbetalas en summa, som blott utgör en ringa bråkdel
af hvad det enskilda intresset på denna sak offrar.

Att det ytterst anspråkslösa statsunderstöd kapplöpningarna åtnjuta i vårt
land tagit formen af statspris för täflingar å tjenstehästar, torde hafva sin
grund, dels deri att kapplöpningssporten i Sverige uteslutande är gentlemannasport
och hufvudsakligen beror af de beridne officerarnes uppoffringar af arbete
och pengar, dels på önskan att direkt uppmuntra officerarne till allt lifligare
deltagande i kapplöpningarna, hvilka mer än något annat äro egnade att hos
honom alstra mod, djerfhet och beslutsamhet samt lefvande intresse för hästens
vård och användande.

Det lär ej heller undgå någon, som med fördomsfri blick förenar förmåga
att bedöma saken, att våra kavalleriofficerare nu ej blott äro ojemförligt
bättre beridne utan äfven rida bättre och raskare än för några tiotal år tillbaka.
Min oförgripliga mening är, att dessa framsteg i väsentlig grad böra
tillskrifvas kapplöpningarnas och terrängridternas inflytande.

Hvad särskildt angår dessa senare, hvilka i släpjagterna efter hundar
finna den bästa form, som i vårt land är möjlig, så äro de i ett land med
Sveriges i allmänhet svårframkomliga terräng af den allra största betydelse
vid danandet af ett fältdugligt kavalleri och kunna, om de bedrifvas med tillräcklig
kraft, i farans stund bereda våra ryttare ett välbehöfligt öfvertag öfver
en säkerligen numeriskt öfverlägsen men med våra skogar och gärdesgårdar
obekant motståndare.

Slutligen må anföras, att Sverige ingalunda står ensamt om att med
statsmedel uppmuntra beridne officerares kapplöpningar och jagter till häst.
Ryssland ger årligen till kapplöpningspris för officerare den betydliga summan
af omkring 42,000 rbl. Italien, hvarest hästväsendet ej är synnerligen utveckladt,
6—7,000 kronor och Österrike endast till ridlärareinstitutet i Wien
öfver 8,000 kronor. Tyskland, som äfven uppoffrar stora summor på kapplöpningarna,
håller vid ridskolan i Hannover för sina kavalleriofficerares räkning
ett fullständigt meute med betjening och jagtmark, hvarest tillfälle finnes att
rida efter lefvande vildt, så äfven i Österrike, hvarest eleverna vid ridlärareinstitutet
årligen tillbringa 2 månader vid Holics med jagter efter hjort och

— 510 —

vildsvin m. m. I jemförelse med dessa förhållanden torde de 500 kronor,
som anslagits af den svenska krigsstyrelsen till underhåll af 12 hundar vid
Strömsholm, böra anses såsom en synnerligen ringa uppoffring.

Helsingborg den 14 Januari 1898.

G. BERGENSTRÅHLE

t. f. Inspektör för kavalleriet.

E. Oxenstierna.

Arméförvaltningens å Intendentsdepartementet underdåniga

utlåtande angående Riksdagens
Revisorers berättelse om verkstäld
granskning åt statsverkets jemte
dertill hörande fonders tillstånd, styrelse
och förvaltning under år 1S96.

Till Konungen.

Till underdånig åtlydnad af Eders Kongl. Maj:ts den 14 December 1897
meddelade nådiga befallning att afgifva underdånigt utlåtande med anledning
af Riksdagens senast församlade Revisorers berättelse om verkstäld granskning
af statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning
under år 1896, i hvad den rörer 4 hufvudtiteln, får Arméförvaltningen å
Intendentsdepartementet för dess vidkommande i underdånighet anföra följande.

§ 9.

Med anledning af det i denna § omnämnda förhållande torde Arméförvaltningen
endast böra i underdånighet erinra att, på sätt äfven af anmärkningen
framgår, den omförmälda åtgärden verkstälts i öfverensstämmelse med
Eders Kongl. Maj:ts i nådigt bref den 24 Mars 1893 lemnade föreskrifter,
hvarförutom härvid jemväl torde böra framhållas, att det af Revisorerne angifna
beloppet, 16,000 kronor, finnes, såsom en Norrbottens hästjägaresqvadronsfond
tillkommande utgift, upptaget i den fördelning å olika statsanslag af de
kostnader, hvilka artilleriet, efter genomförande af den 1892 beslutade härordningen,
kommer att betinga, som finnes bifogad Expeditionschefen von der
Lanckens förslag till förändrad uppställning af riksstatens 4 hufvudtitel, tablå
• bil. L., mot hvilket förslag i berörda hänseende någon erinran icke blifvit
i . mstäld vare sig af de för granskning af samma förslag i nåder förordnade
: anskningsmän eller af Riksdagen.

— 511 —

§ 14-

För besvarandet åt de i denna § framstälda anmärkningar får Arméförvaltningen
i underdånighet hänvisa till närslutna från Chefen för remonteringsstyrelsen
till Arméförvaltningen inkomna förklaring.

Anmärkningshandlingarne torde komma att från Arméförvaltningen å
Civila departementetet återställas.

Stockholm den 21 Januari 1898.

Underdånigst:

RICHARD BERG.

L. THIMGREN. CARL EKEROTH. NILS BERG.

föredragande.

Albert Welin.

Remonteringsstyrelsens

yttrande.

Till Kong]. Arméförvaltningens Intendentsdepartement.

Anmodad genom departementets skrifvelse af den 28 sistlidne December

D. n:o 6012 C att, öfver den af Riksdagens Revisorer i närlagda akt framstälda
anmärkning, afgifva förklaring, får jag vördsamt, jemte återställande
af anmärkningsakten, anföra följande.

Af den anmärkning, Riksdagens Revisorer framstält, synes framgå, att
Revisorerne uppfattat tilläggsrationernas användande vid Ottenby under år 1897
vara en följd af att alla beten, som depoten haft rätt att disponera, ej blifvit
använda.

Anledningen härtill har ej varit denna, så mycket mindre som betesförhållandena
ifrågavarande år varit ovanligt gynsamma.

Från och med September månad och derefter, den tid tilläggsrationerna
blifvit använda, aftager betenas näringsvärde, betestillgången må vara hur
riklig som helst, och gör då tilläggsrationen behöflig, hvilket äfven framgår
af den af Kongl. Maj:t faststälda staten för Ottenby remontdepot.

Med afseende på de remonter, som för året skola tilldelas de olika truppförbanden
och hvilka äro underkastade en ganska ansträngande transport,

— Ö12 —

torde det ej vara lämpligt nedsätta deras krafter, för att ej nämna deras utseende,
en gifven följd af utfodring med endast gräsbete, hvars näringsvärde
vid den tiden dag från dag förminskas.

Olämpligheten af att låta 3-åriga remonter under Oktober månad lifnära
sig med endast gräsbete torde nog ej kunna bestridas.

Stockholm den 17 Januari 1897.

AUG. af PETERSENS.

Chef för Remonteringsstyrelsen.

Arméförvaltningens å Fortifikationsdepartementet underdåniga

utlåtande i anledning af
två af Riksdagens Revisorer gjorda uttalanden.

Till Konungen.

Genom remiss den 14 nästlidne December har Arméförvaltningen anbefalts
att inom förelagd tid afgifva och till Landtförsvarsdepartementet insända
underdånigt utlåtande i anledning af Riksdagens Revisorers den 30 förutgångne
November daterade berättelse om verkstäld granskning af statsverkets jemte
dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1896; och
får, på grund häraf, Arméförvaltningen å Fortifikationsdepartementet, rörande
Revisorernes i § § 11 och 13 uttalade åsigter angående det ofullbordade skick,
hvari Karlsborgs hufvudfästning sig befinner, samt saknaden af vatten- och
afloppsledningar på Vaxholms och Oscar Fredriksborgs fästning med dertill
hörande lokaler, härjemte öfverlemna och såsom eget underdånigt utlåtande
åberopa ett af chefen för Fortifikationen i dessa ämnen afgifvet yttrande.

Stockholm den 12 Januari 1898.

Ilnderdånigst:

H. ELLTOT.

C. SÖDERBAUM.

Föredragande.

G. C:SON BERGMAN.

L. R. Lindbohm.

— 513 —

Ghefens för Fortifikationen

yttrande öfver Riksdagens Revisorers
anmärkningar angående Karlsborgs
samt Vaxholms och Oscar Fredriksborgs
fästningar.

Till Kong]. Arméförvaltnings Fortifikationsdepartement.

Uti sin den 30 sistlidne November afgifna berättelse om verkstäld granskning
af statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning
under år 1896 hafva Riksdagens Revisorer bl. a. påpekat, dels att
Karlsborgs hufvud fästning befinner sig i så ofullbordadt skick, att densamma
ingalunda kan anses motsvara de fordringar, som böra ställas å en fästning
af sådan betydelse för landets försvar som Karlsborg; dels att saknaden af
vatten- och afloppsledningar på Vaxholms och Oscar Fredriksborgs fästning
med dertill hörande lokaler synes medföra afsevärda olägenheter, och antaga
Revisorerne, att erforderlig tillgång på sötvatten skulle kunna beredas genom
diamantborrning, hvarför sådan undersökning borde anställas och bekostas af
tillgängliga medel.

Hvad det förstnämda af de anmärkta förhållandena beträffar, så är chefen
för Fortifikationen den förste att instämma uti Revisorernes beklagande öfver
det ofullbordade skick, hvari Karlsborgs hufvudfästning befinner sig. Upprepade
gånger har bemälde chef också inför Kongl. Maj:t påvisat behofvet af
större årligt byggnadsanslag; men det högsta, som under något af de senare
åren af Riksdagen beviljats, har varit 200,000 kronor, med hvilken summa
då skulle bestridas kostnaderna ej blott för arbetena å kufvudfästningen, utan
äfven för befästningarne å Yaberget. Sedan dessa 1890 påbörjades, har
emellertid omkring hälften af de beviljade byggnadssummorna användts på
hufvudfästningen, hvilken dock med så ringa belopp — i medeltal 75,000
kronor årligen — ej kunnat bringas närmare sin afslutning, än som varit fallet.

Hvad åter beträffar det anmärkta förhållandet att vatten- och afloppsledningar
saknas på Vaxholms och Oscar-Fredriksborgs fästning, så är det eu
beklaglig verklighet, att någon sötvattensbrunn ej finnes på Vaxholm, och man
har derföre ej heller ansett sig böra anordna några vattenafloppsledningar,
synnerligast som sådana i den bergiga grunden och genom de tjocka gråstensmurarne
skulle blifva synnerligen dyrbara; kloakledningar finnas deremot.

Gifvet är, att det vore mycket önskvärdt att få tillgång till sött vatten
å Vaxholm, och en utredning af frågan om diamantborrning, som Revisorerne
också förorda, pågår sedan flere månader inom Arméförvaltningens Fortifikationsdepartement.
Att denna utredning ännu ej ledt till något resultat, beror

Rev. Ber. ang. Statsverket för år 1896. 65

— 514 -

emellertid derpå, att det dels är ganska ovisst, huruvida en sådan borrning
verkligen skulle gifva ett godt resultat, dels saknas medel att verkställa densamma.

Hvad angår den första af dessa orsaker, så är det visserligen, som
Revisorerne säga, ett faktum, att borrningar verkstälts å flere ställen inom vårt
land, men långt ifrån alla dessa borrningar hafva gifvit önskadt resultat. På
Kungsholms fästning t. ex. är det vatten, som diamantborrningen gifvit, åtminstone
ännu både orent och saltsmakande; och vid eu förlidet år för flottans
räkning verkstäld borrning å Bergholmen strax söder om Tyningö erhölls
visserligen vatten, men hittills åtminstone i endast ringa mängd. Emellertid
äro dessa mindre tillfredsställande borrningar naturligtvis intet som helst bevis
för, att ej en borrning å fästningsholmen skulle ge bättre resultat, synnerligast
som, å andra sidan, vid en likaledes helt nyligen verkställ dborrning vid lägenheten
Lugnet å den närbelägna Rindön både godt och någorlunda rikligt med
vatten erhållits.

Det vore derföre utom all fråga mycket önskvärdt. att, såsom Revisorerne
föreslå, en borrning gjordes å fästningsön, och detta hade nog också redan varit
verkstäldt, försåvidt ej den andra af ofvannämnda tvänne orsaker förefunnits.
Långt ifrån att, såsom Revisorerne antaga, det icke skulle saknas medel att
bestrida de med en undersökning i ifrågavarande syfte förenade kostnader, är det
nemligen just brist på härför tillgängliga medel, som orsakat, att beslut angående
denna sak ännu ej kunnat’fattas. Det skulle knappast låta försvara
sig, om man toge penningar härtill från de ordinarie underhållsmedlen, så
länge dessa äro så otillräckliga, som ännu är fallet. Eu försöksborrning, hvilken
väl för öfrigt är liktydig med en definitiv brunnsborrning, skulle nemligen
efter allt att döma kosta flere tusen kronor, som, om de skulle tagas från de
ordinarie medlen — och oafsedt att borrningens resultat aldrig kan på förhand
bestämmas — nödvändigtvis skulle medföra ytterligare uteslutande af ordinarie
reparationsarbeten, till skada för de häraf berörda byggnadernas framtida
bestånd.

Så snart erforderliga medel kunna beredas, torde emellertid Arméförvaltningens
Fortifikationsdepartement gå i författning om nu omhandlade borrning.

De remitterade handlingarne återgå.

Stockholm den 8 Januari 1898.

H. ELLIOT.

Chef för Kongl. Fortifikationen.

L. W:son Munthe.

515 —

Arméförvaltningens å Artilleridepartementet underdåniga

utlåtande angående en
af Riksdagens Revisorer gjord anmärkning.

Till Konungen.

Till åtlydnad af Eders Kongl. Maj:ts genom remiss den 14 innevarande
December månad Arméförvaltningen meddelade befallning att inom viss förelagd
tid till Landtförsvarsdepartementet insända underdånigt utlåtande i anledning
af Riksdagens Revisorers den 30 nästlidne November afgifna berättelse om
verkstäld granskning af statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd,
styrelse och förvaltning år 1896, “4 hufvudtiteln, Arméförvaltningen", får
Förvaltningen å Artilleridepartementet, vidkommande Revisorernes i § 10 af
samma berättelse gjorda erinringar, underdånigst anföra följande.

Vid besök å Vaxholms och Oscar Fredriksborgs fästningar, dervid
Revisorerne tagit kännedom ej blott om sjelfva fästningsartilleriet, utan jemväl
om det till denna sjöfästningsposition hörande minförsvaret, hade det väckt
Revisorernes synnerliga uppmärksamhet, att ifrågavarande hufvudandelar af
Oscar Fredriksborgs försvar, artilleriet och minorna, mellan hvilka samverkan
likvisst vore oundgängligen nödvändig för åstadkommande af tillfredsställande
resultat, icke vore förenade under samma befäl, utan tillhörde helt och hållet
skilda corpser, hvilka yttermera sorterade under olika statsdepartement; och
hafva Revisorerne, jemte påvisande att en dylik dualism i befälsorganisationen
vore förenad med betydande olägenheter och tilläfventyrs kunde komma att
medföra verklig fara genom den deraf följande bristande samverkan mellan de
båda vapenslagen, af hvilka positionens försvar vore beroende, ansett sig särskildt
böra erinra, att berörda organisatoriska brister föranledde kostnader för
statsverket, som syntes kunna undvikas.

Efter att antydningsvis hafva angifvit de förhållanden, som framkallade
dessa kostnader, samt den svårighet, som kunde möta för genomförandet af
en förändrad organisation af den för Vaxholm—Oscar Fredriksborgs sjöfästningsposition
afsedda personal, ansåge Revisorerne emellertid sagda svårighet ej
höra undanskymma den stora betydelsen af en dylik förändring, utan snarare
vara egnad att än skarpare belysa olämpligheten af den nuvarande organisationen.

Då här sålunda åsyftas en förändrad organisation af den för Vaxholm—
Oscar Fredriksborgs sjöfästningsposition afsedda personal, men detta förutsätter
uppgörandet af en organisationsplan för ändamålet, finner sig Arméförvaltningen
å Artilleridepartementet, som hvarken eger befogenhet eller nödiga förutsätt -

— 516 —

ningar derför, icke i tillfälle att, i saknad af en dylik organisationsplan, afgifva
något yttrande vare sig rörande möjligheten af den åsyftade organisationens
genomförande eller de ekonomiska fördelar, som genom densammas åvägabringande
skulle kunna tillskyndas statsverket.

Stockholm den 16 December 1897.

Underdånigst:

E. J. BREIT1IOLTZ

C. SÖDERBAUM.

Föredragande.

OTTO VIRGIN.
Robert Ström.

Marinförvaltningens

underdåniga utlåtande angående Riksdagens
Revisorers anmärkningar vid
granskning af flottans räkenskaper för
ar 1896.

Till Konungen.

Medelst nådig remiss den 18 December förlidet år har Eders Kongl.
Maj:t anbefalt Marinförvaltningen att afgifva och till Eders Kongl. Maj:t
genom Sjöförsvarsdepartementet insända underdånigt utlåtande i anledning gf
de vid senaste revision af statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd,
styrelse och förvaltning under år 1896 enligt bilagda 9 transsumt af den afgifna
revisionsberättelsen framstälda anmärkningar.

Till åtlydnad häraf har Marinförvaltningen hört stationsbefälhafvaren
vid flottans station i Karlskrona och chefen för Karlskrona artillericorps samt
direktionen vid navigationsskolan i Kalmar i fråga om en hvar af dem rörande
del af revisionsberättelsen och får med öfverlemnande af deras yttranden samt
återställande af remissakten Marinförvaltningen i underdånighet anföra följande.

I anledning af den i § 1 af Marinförvaltningen rörande del af revisionsberättelsen
framstälda anmärkning derom, att för senare delen af år 1896 i
strid mot af Eders Kongl. Maj:t föreslagna och af Riksdagen godkända
organisationsbestämmelser rörande Mariningeniörstaten en af direktörerna vid
nämnda stat finnes anstäld såsom öfverdirektörsassistent å ingeniörafdelningen
i Marinförvaltningen, medan deremot chefsbefattningen vid ingeniördepartementet
i Stockholm beklädes af en ingeniör, torde underdånigt yttrande af
Marinförvaltningen icke förväntas.

Uti § 2 af berättelsen hafva Revisorerne, under erinran att, sedan

— 517 -

Eders Kong]. Maj:t uti ett för 1894 års Riksdag framlagdt förslag till normalstat
för Karlskrona artillericorps upptagit, bland annat, aflöningsförmåner för 1
intendent af l:a klassen, Riksdagen, som funnit att till vinnande af mera enhet
och till undvikande af onödiga kostnader intendenturen vid corpsen kunde bestridas
af förvaltningsdirektionen vid flottans station i Karlskrona, förstärkt, om så
funnes nödigt, med en officer från artillericorpsen, ur normalstaten uteslutit,
bland annat, de för den föreslagne intendenten upptagna aflöningsbelopp, —
anfört,

hurusom vid angifna förhållanden det varit att vänta, att bemälda förvaltningsdirektion
hade sig anförtrodt ombesörjandet af samtliga intendenturgöromål
för Karlskrona artillericorps,

men att detta likväl icke vore händelsen, enär genom den 22 Mars 1895
nådigst utfärdade bestämmelser för den ekonomiska förvaltningen vid corpsen
åt corpschefen öfverlemnats handhafvandet af en stor del af ifrågavarande
göromål, hvarjemte corpschefen berättigats att sig till biträde förordna en af
de corpsen tillhörande officerare,

samt att, då Riksdagen vid beviljande af anslaget till corpsen utgått
från den förutsättning, att endast en officer vid corpsen kunde komma att
sysselsättas med intendenturgöromål och detta endast i egenskap af ledamot
uti förvaltningsdirektionen, bestämmelsen om en officer till corpschefens biträde
vid förvaltningen af dylika göromål vore stridande mot Riksdagens beslut, enär
derigenom faktiskt en officersbeställning komme att ersätta den af Riksdagen
icke medgifna intendentsbefattningen.

Beträffande tillkomsten af bestämmelserna för den ekonomiska förvaltningen
vid Karlskrona artillericorps torde Marinförvaltningen böra erinra, att
embetsverket genom skrifvelse från Statsrådet och Chefen för Sjöförsvarsdepartementet
den 8 September 1894 anmodades att efter vederbörandes hörande
uppgöra och till Statsrådet inkomma med förslag till reglementariska föreskrifter
för omförmälda förvaltning, uppgjorda på de grunder, att denna bestredes af
förvaltningsdirektionen vid Karlskrona station, förstärkt med en officer från
artillericorpsen, hvilken sistnämnde borde ega beslutanderätt i alla sådana,
nämnda förvaltning rörande frågor, som funnes utan väsentlig olägenhet kunna
till hans beslutande öfverlemnas. Sedan vederbörande blifvit häröfver hörde,
men innan ärendet blef af Marinförvaltningen pröfvadt, erhöll embetsverket
genom skrifvelse från Statsrådet och Chefen för Sjöförsvarsdepartementet den
26 Oktober samma år uppdrag att i sammanhang med det förslag, embetsverket
på grund af skrifvelsen den 8 September hade att afgifva i fråga om
reglementariska föreskrifter för merberörda förvaltning i de delar densamma
skulle bestridas genom förvaltningsdirektionen vid stationen, förstärkt på sätt
förut är sagdt, tillika afgifva förslag till de föreskrifter, som skulle erfordras,

— 518 —

derest samma förvaltning i öfriga delar skulle skiljas från stationsmyndigheternas
handläggning och öfverlemnas åt corpschefen. Härefter och sedan vederbörande
vid stationen blifvit hörde, blef i skrifvelse den 6 Mars 1895 till Statsrådet
och Chefen för Sjöförsvarsdepartementet af Marinförvaltningen, under förutsättning
att den ekonomiska förvaltningen vid corpsen ansåges böra ordnas på de
i Statsrådets embetsskrifvelser den 8 September och den 26 Oktober 1894
angifna grunder, hemstäldt, att föreskrifter i ämnet måtte utfärdas enligt
embetsverkets tillika afgifna förslag, i hufvudsaklig öfverensstämmelse hvarmed
bestämmelser jemväl blefvo genom nådiga brefvet den 22 Mars 1895 utfärdade.

Hvad angår det af Marinförvaltningen afgifna förslagets innehåll, ansåg
Marinförvaltningen icke lämpligt, att den officer af Karlskrona artillericorps,
hvilken skulle i förvaltningsdirektionen inträda vid behandling af corpsen
rörande ärenden, skulle tillagts beslutanderätt i dessa ärenden.

Då denne officer skulle hafva förordnats af corpschefen, som dervid äfven
skulle hafva kunnat förse officeren med instruktion, hade corpschefen blifvit
den som i sjelfva verket beslutade i de corpsen rörande ärendena, blott under
skenet af en från honom fristående kollegial behandling. Ändamålsenligare
syntes då att till corpschefen direkt öfverlemna de ärenden, som ansåges med
större fördel för kronan kunna af honom ombesörjas. Af sådan grund föreslogs
att åt honom öfverlemna ombesörjandet af tillverkningen af beklädnadspersedlar
för corpsens manskap, hvilka vore helt olika de för flottans öfriga
gemenskap bestämda, och hvilkas anskaffning eller tillverkande genom förvaltningsdirektionens
försorg skolat, då derom hvarken inom förvaltningsdirektionen
eller i stationens beklädnadsverkstad förefunnes någon erfarenhet, medföra ökade
besvär, tidsutdrägt och kostnad. Häraf följde, att det för corpsen afsedda
beklädnadsförrådet äfven borde ställas under corpschefen. I öfrigt iakttogs uti
Marinförvaltningens förslag, att förvaltningsdirektionen skulle, förstärkt med eu
officer af artillericorpsen, i fråga om denna rörande ärenden ega enahanda
befogenhet som med afseende å flottans öfriga personal vid stationen.

Att gifva förvaltningsdirektionen vidsträcktare åligganden beträffande
artillericorpsen än öfriga personalen vid stationen, ansåg Marinförvaltningen
icke öfverensstämma med Riksdagens i fråga om öfverlemnandet till förvaltningsdirektionen
af corpsen rörande förvaltningsangelägenheter uttalade syfte att
vinna “mera enhet" i hithörande afseenden. Med hänsyn härtill och i enlighet
med erhållet uppdrag föreslog Marinförvaltningen äfven, att sådana förvaltningsbestyr,
som beträffande stationens öfriga personal icke tillhöra förvaltningsdirektionen,
skulle för corpsens del öfvertagas af corpschefen, nemligen uppbörd,
disposition. och redovisning af corpsen tillkommande anslagsmedel. Härvid
ansågs onödigt att skapa en instans mellan corpschefen och Marinförvaltningen,
hvarför den förre blef i dessa hänseenden stäld direkt under den senare.

519

Att corpschefen fått vid sina förvaltningsgöromål sig till biträde förordna
en corpsen tillhörande officer, torde väl icke vara mera anmärkningsvärdt, än
att corpsckefen i öfrigt bestämmer om officerarnes vid corpsen tjenstgöring
inom derför stadgade gränser, helst som härigenom icke föranledts någon ökning
i officerarnes i stat bestämda antal eller aflöning.

De af Marinförvaltningen sålunda föreslagna och af Eders Kongl. Maj:t
genom nådiga brefvet den 22 Mars 1895 vidtagna anordningarna hafva äfven
i tillämpningen visat sig tillfredsställande såsom ledande både till administrativ
förenkling och god hushållning med corpsens anslagsmedel.

Beträffande Revisorernes i § 3 af revisionsberättelsen gjorda anmärkning,
att chefen för Karlskrona artillericorps, utan att befogenhet dertill blifvit
honom gifven genom omförmälda bestämmelser för den ekonomiska förvaltningen
vid corpsen, upphandlat ej blott beklädnadsmaterialier utom kläde, utan äfven
— hvarmed, efter hvad Revisorerne trott sig finna, corpschefen ej egt taga
befattning — andra materialier för corpsens behof, torde Marinförvaltningen
få hänvisa till hvad af stationsbefälhafvaren och corpschefen blifvit i deras
härvid fogade yttranden anfördt.

För egen del får Marinförvaltningen upplysa, att frågan, om hvilka materialier
till beklädnad för artillericorpsens manskap, som borde anskaffas genom
förvaltningsdirektionen och hvilka af corpschefen, har, i enlighet med det bemyndigande,
som genom bestämmelserna för den ekonomiska förvaltningen vid
corpsen lemnats Marinförvaltningen att meddela närmare föreskrifter rörande
denna förvaltnings handhafvande, blifvit, efter det stationsbefälhafvaren och
förvaltningsdirektionen blifvit hörde, genom Marinförvaltningens skrifvelse till
stationsbefälhafvaren i Karlskrona den 10 December 1895 ordnad på det sätt,
att för corpsen behöfliga beklädnadsmaterialier af sådant slag, som ingår i stastationens
beklädnadsförråd, och dessutom gråmeleradt kommisskläde skola af
förvaltningsdirektionen anskaffas jemväl för artillericorpsens behof, hvaremot
öfriga beklädnadsmaterialier ansetts lämpligare böra anskaffas genom corpschefen.
På grund häraf skall förvaltningsdirektionen anskaffa för corpsen behöfligt
kläde af olika slag, hvarjemte corpschefen skall från stationens beklädnadsförrråd
reqvirera: större förgylda ankarknappar, mindre och större knappar af tenn,
säl-, bindsul- och smorläder samt väf af olika slag.

Aled anledning af hvad Revisorerne anfört i § 4 om öfverskridandet af
förslagsanslaget till sjöbeväringens vapenöfningar samt beklädnad och ersättning
derför, har Marinförvaltningen allenast att meddela, att embetsverket i
sina underdåniga skrivelser den 18 September 1896 och den 10 September
1897 med förslag en hvar till beräkning af utgifterna under 5:te hufvudtiteln
för 2:a året derefter anmält, att utgifterna under ifrågavarande anslagstitel
uppgått år 1895 till 503,152 kronor 12 öre och år 1896 till 472,115 kronor

— 520 —

40 öre, allt för den händelse denna anmälan skulle finnas böra föranleda framställning
om höjande af det för ändamålet i riksstaten upptagna förslagsanslag
å 256,500 kronor. För öfrigt får Marinförvaltningen hänvisa till bifogade af
Chefen för flottans stab till Statsrådet och Chefen för Sjöförsvarsdepartementet
afgifna och till Marinförvaltniugen öfverlemnade V. P. M., i hvad angår denna
§ i revisionsberättelsen.

Beträffande Revisorernes meddelande i § 5 om komitéarbetet å flottans
reglemente, får Marinförvaltningen hänvisa till bifogade af reglementskommissionens
ordförande benäget meddelade P. M. samt för egen del upplysa, att
kostnaderna för den nuvarande, sedan den 1 Februari 1898 arbetande reglementskommissionen
till och med år 1896 uppgått till 28,625 kronor 90 öre.

Uti § 6 af revisionsberättelsen har anmärkts det under en lång följd af
år alltsedan 1889 förekommande betydliga öfverskridandet af Femte hufvudtitelns
förslagsanslag till skrifmaterialier och expenser, ved m. m., dervid Revisorerne
trött sig kunna antaga, att den särskilda ställning i fråga om redovisning,
som genom det förut omförmälda nådiga brefvet den 22 Mars 1895
anvisats Karlskrona artillericorps, i ej ringa mån bidragit till den stegring i
bristen, som under revisionsåret uppkommit.

Anmärkning om öfverskridande af ifrågavarande anslag framstäldes af
Riksdagens Revisorer redan för 20 år sedan, nemligen vid Statsrevisionen för
år 1876. Men i sammanhang med anmärkningen anförde Revisorer^, att då
de behof, för hvilka detta anslag toges i anspråk, synbarligen växte i samma
mån som flottans verkstäder utvidgades, kontrollen å den ekonomiska förvaltningen
vid varfven skärptes, samt anspråken på ordning och snygghet inom
varf och kaserner ökades, något tillbakagående å denna anslagstitels utgiftssumma
icke vore att förvänta, i följd hvaraf Revisorerne framhöllo olämpligheten
deraf, att förslagsanslaget bibehölles vid ett nominelt belopp, som stode
i uppenbart missförhållande till det verkliga behofvet. Detta Revisorernes
uttalande synes i hufvudsak jemväl beträffande den sedan dess förflutna tiden
innefatta hvad som kan vara att anföra till förklaring af ifrågavarande anslags
öfverskridande, blott att anledningarne dertill blifvit ännu mer skärpta genom
den tillökning i flottans både personal och materiel, som under de senaste åren
egt rum. Vidfogade tabell utvisar anslagets belopp, utgifterna derifrån och
det årliga öfverskridandet under de sista tjugu åren. Deraf synes, att anslaget
under denna tid bibehållits vid ungefär samma siffra som nu, beroende ändringarne
i anslagssiffran endast på behofvet att afjemna hufvudtitelns slutsumma, samt
att anslaget öfverskridits årligen med i medeltal 56,699 kronor 9 öre. Anslagets
otillräcklighet har jemväl varit för Riksdagen påpekadt, ity att Eders
Kongl. Maj:t i nådiga propositioner till 1879 och 1883 årens Riksdagar,

— 521

ehuru utan framgång, äskade anslagets höjande respektive till 69,857 kronor
2 öre och 80,850 kronor.

Då det icke af Revisorerne eller eljest hlifvit ifrågasatt, att från anslaget
blifvit bestridda utgifter, som icke bort derifrån utgå, finnes alltså fortfarande
ingen annan utväg till förekommande af anslagets öfverskridande, än att dettas
belopp bringas uti ett rimligare förhållande till dermed afsedt ändamål.

Visserligen har tillkomsten af Karlskrona artillericorps i afsevärd mån
ökat utgifterna från anslaget, men ökningen kan icke till någon del tillskrifvas
den ställning, som gifvits corpschefen genom de med nådiga brefvet den 22
Mars 1895 utfärdade bestämmelserna för den ekonomiska förvaltningen vid
corpsen. Ty utgifterna utgjorde under år 1896

för eldning och belysning i corpsens kasern och exercishus kronor 11,536: 07
och för skötsel af värmeledningarne i exercishuset samt

bad och tvättinrättningen derstädes.................................. „ 1,336: 18

Summa kronor 12,872: 2 5

och dessa utgifter skulle, äfven om nyssnämnda bestämmelser icke hlifvit utfärdade,
hafva, i likhet med motsvarande utgifter vid stationen i öfrigt, utgått
från nu ifrågavarande anslag.

Beträffande den i § 7 af berättelsen gjorda revisionsanmärkningen derom,
att för Karlskrona station afsedd artillerimateriel transporterats på landsväg
med skjuts den långa sträckan mellan Alfvesta och Karlskrona och icke på
jernväg, hvaraf föranledts en mer än dubbelt större kostnad än för transporten
af motsvarande qvantitet å jernväg på den ganska betydligt längre sträckan
mellan Stockholm och Alfvesta, har Marinförvaltningen intet att anföra utöfver
hvad som, på sätt revisionsberättelsen äfven innehåller, meddelats Revisorerne;
med hänsyn hvartill anmärkningen, i hvad Marinförvaltningen angår, icke föranleder
annat yttrande, än att embetsverket instämmer med Revisorerne i fråga
om önskvärdheten deraf, att vid koncessions beviljande åt blifvande jernvägsanläggningar
och deras anknytande till jernvägarne mellan Alfvesta och Karlskrona
eller eljest anmärkta svårigheterna i fråga om kruttransporter mellan
sistnämnda orter må varda undanröjd.

I fråga om hvad Revisorerne i § 8 af revisionsberättelsen anfört, angående
freqvensen af bestraffningar och dermed följande utstrykning ur rullorna
inom sjömanscorpsen samt förhållandena med dennas rekrytering, får Marinförvaltningen
hänvisa till ofvan först åberopade, af Chefen för flottans stab
afgifna och genom Chefen för Sjöförsvarsdepartementet till Marinförvaltningen
öfverlemnade Y. P. M. i hvad angår detta ämne.

Rev. Ber. ang. Statsverket för år 189S.

— 522 —

I berättelsen angående navigationsskolorna, § 2, hafva Revisorerne anmärkt,
hurusom vid revisionsårets slut förefunnits hos en del skolor behållning
och hos andra brist i de skolorna anvisade medel från anslaget till undervisningsanstalter
för sjöfart, hvarigenom vid 1896 års slut å anslaget hos skolorna
fanns besparadt inalles 15,767 kronor 44 öre, som likväl rätteligen skolat
ingå bland hufvudtitelns allmänna besparingar; hvarjemte Revisorerne återupptagit
det af 1895 års Revisorer framstälda förslaget att indraga en del
navigationsskolor och låta de vid dessa använda medel till underhålls- och
aflöningsutgifter tillgodokomma ett mindre antal fullständiga nautiska eller
nautisk-kommersiela undervisningsanstalter.

Dessutom hafva Revisorerne anmärkt, att vid navigationsskolan i Kalmar
bland utgifterna för revisionsåret förekommit arvode till en sekreterare med
150 kronor.

De vid några navigationsskolor uppsamlade besparingarne härröra från
de medel, som enligt staten för navigationsskolorna årligen ställas till skolornas
förfogande för instruments, kartors, böckers och möblers underhåll och förökande,
äfvensom till reparationer, ved, ljus m. m. Då dessa medel äro afsedda jemväl
för inköp af instrument och kartor, men de ringa årliga anvisningarna ej
kunnat lemna tillgång dertill, har medgifvits skolorna att reservera något år
möjligen uppstående öfverskott å dessa anvisningar för kommande år. Sådant
medgifvande fanns navigationsskolorna lemnadt redan i 1877 års reglemente
för skolorna § 35 mom. 1 och är upprepadt i nu gällande reglemente af den
6 Juni 1890 § 34 mom. 1.

Med afseende å det vidrörda förslaget, angående en del navigationsskolors
indragning, anhåller Marinförvaltningen att få åberopa hvad derom anfördes af
embetsverket i dess underdåniga skrifvelse den 24 Januari 1896 i anledning
af hvad 1895 års Revisorer i samma ämne yttrat.

Hvad angår anmärkningen om sekreterarearvodet vid navigationsskolan
i Kalmar, får Marinförvaltningen hänvisa till det af navigationsskoledirektionen
afgifna, härvid fogade yttrande.

Stockholm den 20 Januari 1898.

Underdånigst:

K. PEYRON.

G. W. SVENSON. W. BRETZNER. CARL SMITH.

J. E. DAHLIN. O. v. FEILITZEN.

Föredragande.

Frid Wikland.

— 523

Bilaga.

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. 1878—1897.

År.	Anslag.	1	Utgifter.		Öfverbetalning.	Medeltalet å utgifterna för år.	Medeltalet å öfverbetalnin-garne för år.
1878	35,607	02	82,061	21	46,454	19
1879	35,607	02	81,891	08	46,284	06
1880	45,857	02	77,016	39	31,159	37
I 1881	46,412	—	79,925	45	33,513	45
1882	46,412		82,134	89	35,722	89
1883	46,412	—	92,523	86	46,111	86
1884	47,224	—	92,573	17	45,349	17
1885	47,612	—	92,863	71	45,251	71
\| 1886	47,223	75	99,868	34	52,644	59			■ iO;> ''	.
\| 1887	47,012	—	89,820	29	42,808	29			!. /• '' : .: ?. • , ’
1888	46,999		103,792	81	56,793	81
1889	46,965	25	99,417	43	52,452	18
1890	46,902		114,726	26	67,824	26
1891	46,780	87	122,965	08	76,184	21			.
1892	46,852	—	126,429	81	79,577	81			• v-U
1893	46,852	—	121,535	13	74,683	13				d>
1894	46,898	48	116,414	29	69,515	81		v. ■ L	[ - V ;-T*
1895	46,929		116,838	79	69,909	79
1896	46,929	—	129,146	60	82,217	60
1897*)	46,929	—	126,45210 2	79,523	62
1	914,415	41	2,048,397 21	1,133,981	80	102,419 86	56,699	09

*) Uppgiften om December månad är ännu ej inkommen, men hafva utgifterna för
år 1897 beräknats efter December månads utgifter år 1896.

Stockholm, Kongl. Marinförvaltningens Civilafdelning den 20 Januari 1898.

Gustaf Lundblad.

— 524 —

Stationsbefälhafvarens vid flottans

station i Karlskrona

yttrande.

Till Kongl. Marinförvaltningen.

Uti skrifvelse den 17 nästlidne månad hafven 1, med öfverlemnande i
bestyrkt afskrift af Kong!. Maj:ts nådiga remiss uppå transsumt af Riksdagens
Revisorers sistlidet år afgifna berättelse om verkstad granskning af statsverkets
jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1896
hvad anginge Femte hufvudtiteln, Marinförvaltningen, § 8, anmodat mig att
med anledning af hvad i berörda § anförts, infordra Chefens för Kongl. Karlskrona
artillericorps yttrande och dermed jemte det utlåtande, som deraf kunde
föranledas, till Eder inkomma före den 15 innevarande månad.

Bemälde chefs yttrande varder härmed öfverlemnadt; och har jag vid
detsamma icke funnit något att för min del erinra eller tillägga utom i följande
tvänne hänseenden.

1. Corpschefen anför, att, sedan han i slutet af år 1895 ingått till
stationens förvaltningsdirektion med begäran om upphandling af samtliga de
för corpsens stamtrupps behof under år 1896 erforderliga beklädnadspersedlar
och materialier, stationsbefälhafvaren, hvars pröfning ärendet blifvit understäldt,
endast medgifvit sådan upphandling af beklädnadspersedlar och materialier för
corpsens behof, som ej kunnat anstå till ingången åt år 1896, från hvilken
tid bestyret med anskaffningen af beklädnadspersedlar för Kongl. Karlskrona
artillericorps och materialier dertill öfverflyttats på corpschefen.

Denna af mig lemnade föreskrift grundar sig på dels Kongl. brefvet
den 11 September 1895, enligt hvilket de af Kongl. Maj:t den 22 nästföregående
Mars meddelade bestämmelserna för den ekonomiska förvaltningen
vid Kongl. Karlskrona artillericorps skulle tillämpas från och med den 1
Januari 1896, och dels på den af Eder i skrifvelse den 23 i nästföregående
månad lemnade förklaringen, att den ekonomiska förvaltning, som jemlikt förberörda
bestämmelsen skulle på corpschefen öfverflyttas, omfattade medelsförvaltning,
aflöning, beklädnad, kasemering (dock beträffande sängservisen endast
på sätt särskildt stadgades) äfvensom eldning och belysning samt anskaffning
af skrifmaterialier, undervisnings- och öfningsmateriel och dylikt för corpsens
räkning, hvilket allt således undantagits från stationsmyndigheternas befattning.

2. Corpschefen synes vilja tolka ofvan åberopade af Eder den 23
Augusti 1895 utfärdade förklaringen så, som om han hade oomtvistelig befogenhet
att oberoende af härvarande förvaltningsdirektion uppgöra leveranser
för artillericorpsens räkning af erforderliga materialier, deri inräknade äfven
sådana, som varit afsedda för naturaunderhållet. Denna tolkning synes mig

— 525 —

hvad de sistnämnda angår icke vara rigtig. Då emellertid, enligt hvad corpschefen
sjelf senare anför, förvaltningsdirektionen årligen uppgjort kontrakt
angående leverans af alla de proviantartiklar utom bröd, som erfordrats till
utspisning af manskap i corpsens kasern och å befästningarne, och dessutom
stationsbefälhafvaren uppå förekommen anledning den 11 Juli 1896, således
redan samma år som revisionsanmärkningen afser, utfärdat den not, hvaraf
afskrift här bifogas, och hvari bland annat föreskrifves, att matinrättningen i
artillerikasernen likasom matinrättningen å befästningarne bör betraktas och
handhafvas såsom en stationens matinrättning, och såsom en följd deraf upphandlingen
af proviantartiklar jemväl för artillericorpsen ombesörjas af förvaltningsdirektionen,
så synes någon vidare åtgärd i förevarande afseende icke
vara erforderlig.

Karlskrona, stationsbefälhafvarens kansli den 5 Januari 1898.

F. W. von OTTER.

W. Falck.

Chefens för Karlskrona artillericorps

yttrande.

Till stationsbefälhafvaren vid flottans station i Karlskrona.

: : iu'' b.; ’

Genom stationsbefälhafvarens remiss den 21 December 1897 anmodad
att inkomma med yttrande i anledning af den af Riksdagens Revisorer innevarande
år afgifna berättelse om verkstäld granskning af statsverkets jemte
dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under 1896, hvad
angår Femte hufvudtiteln, Marinförvaltningen, § 3, får jag härmed vördsamt
meddela följande.

Till en början anföra Revisorerne, hurusom de trott sig finna, att corpschefen
— ehuruväl åt honom i enlighet med bestämmelserna för den ekonomiska
förvaltningen vid Kongl. Karlskrona artillericorps den 22 Mars 1895
tillerkänts rättighet att ombesörja all tillverkning af beklädnadspersedlar för
corpsens manskap — icke skulle ega rätt att taga befattning med upphandlingen
af materialier och dylikt, utan skulle allt fortfarande dessa för samtliga
corpser vid flottans station i Karlskrona verkställas af förvaltningsdirektionen.

Med anledning häraf får jag vördsamt anföra, att, sedan jag i slutet
af år 1895 ingått till härvarande förvaltningsdirektion med begäran om upphandling
åt samtliga de för corpsens stamtrupps behof under år 1896 erforder -

— 526 —

liga beklädnadspersedlar och materialier, förvaltningsdirektionen, efter att hafva
understält ärendet stationsbefälhafvarens pröfning, i skrifvelse, hvilken här i
afskrift bifogas, meddelat mig, att stationsbefälhafvaren endast medgifvit sådan
upphandling af beklädnadspersedlar och materialier för corpsens behof, som ej
kunnat anstå till ingången af år 1896, från hvilken tid bestyret med anskaffningen
af beklädnadspersedlar för Kong]. Karlskrona artillericorps och materialier
dertill öfverflyttas på chefen för artillericorpsen.

Sedan alltså åt förvaltningsdirektionen icke medgifvits tillstånd att från
och med ingången af år 1896 verkställa de för corpsens behof erforderliga,
ofvan omnämnda upphandlingarne, har för corpschefen intet annat återstått,
än att sjelf gå i författning om desamma.

Härvid har dock, till följd af Kongl. Marinförvaltningens skrifvelse till
stationsbefälhafvaren i Karlskrona den 10 December 1893, undantag gjorts
för vissa beklädnadsmaterialier, hvilka af corpschefen skola reqvireras från
stationens förråd.

Genom det sätt, på hvilket enligt ofvanstående anskaffningen af beklädnadsmaterialier
skett allt sedan 1896, synes den grundsats hafva gjort sig gällande,
att beklädnadsmaterialier, som dels äro af samma slag för såväl sjömanscorpsens
som artillericorpsens beklädnadspersedlar, dels kräfva vissa särskilda anordningar
och åtgärder för en omsorgsfull och noggrann besigtning, skola upphandlas
af förvaltningsdirektionen, under det att de materialier, som artillericorpsen
ensam behöfver, eller hvilkas besigtning icke kräfva särskilda tekniska insigter,
få upphandlas genom corpschefens försorg — ett tillvägagående, som obestridligen
är i full öfverensstämmelse med sunda förvaltningsprinciper, enär derigenom
onödig omgång såvidt möjligt undvikes och ärendenas handläggning
fördelas på de myndigheter, der i hvarje särskildt fall största sakkunskap
torde vara att finna.

I revisionsberättelsen säges vidare, att räkenskaperna för revisionsåret
utvisa, att artillericorpsens chef oberoende af förvaltningsdirektionen upphandlat
icke allenast åtskilliga beklädnadsmaterialier, dock ej kläde, utan äfven nästan
alla öfriga materialier, som för artillericorpsens behof erfordrats, bröd undantaget.

Beträffande upphandlingen af beklädnadsmaterialier får jag hänvisa till
hvad derom här ofvan är anfördt. Hvad åter beträffar upphandlingen af öfriga
materialier, deri inräknade äfven sådana, som varit afsedda för naturaunderhållet,
får jag vördsamt erinra derom, att Kongl. Marinförvaltningen i sin
skrifvelse till stationsbefälhafvaren vid flottans station i Karlskrona den 23
Augusti 1895 meddelat föreskrifter rörande omfattningen af den på corpschefen
öfverflyttade delen af den ekonomiska förvaltningen vid Karlskrona artillericorps,
hvilken enligt sistnämnda skrifvelse skall omfatta: medelsförvaltning, aflöning,
beklädnad, kasernering (med särskilda föreskrifter för sängservisen) äfvensom

— 527 —

eldning och belysning samt anskaffning af skrifmaterialier, undervisnings- och
öfningsmateriel och dylikt för corpsens räkning, hvithet allt sålunda undantagits
frän stationsmyndigheternas befattning. Det har alltså varit med
oomtvistlig befogenhet, som jag, oberoende af härvarande förvaltningsdirektion,
uppgjort leveranser för corpsens räkning af varor, hänförliga till någondera af
ofvannämnda slag.

Det heter vidare i näst förut omnämnda skrifvelse från Kongl. Marinförvaltningen,
att det tillkommer förvaltningsdirektionon vid stationen att besörja
naturaunderhållet för corpsen, hvilken bestämmelse jag ock i samråd
med härvarande förvaltningsdirektion stält mig till efterrättelse sålunda, att
nämnda myndighet årligen uppgjort kontrakt angående leverans af alla de.
proviantartiklar, utom bröd, som erfordrats till utspisning af manskap i corpsens
kasern och å befästningarne, allt i öfverensstämmelse med en för hvarje år af
stationsbefälhafvaren faststäld spisordning. Beträffande brödet har leveransen
af detsamma skett genom kronobageriet härstädes emot ersättning efter statio- *

nens faststälda medelpris, och kan alltså något kontrakt om leverans af sådant
bröd naturligtvis ej hafva förekommit.

Tvärt emot att, som Riksdagens Revisorer förmena, corpschefen oberoende
af förvaltningsdirektionen skulle hafva upphandlat ämnen af nyssnämnda slag,
är det just förvaltningsdirektionen allena, som genom uppgörande af kontrakt
med respektive leverantörer årligen verkstält dessa upphandlingar.

Enär vidare i revisionsberättelsen anföres, att det ej af räkenskaperna
kunnat utrönas, huruvida här omnämnda upphandlingar skett i öfverensstämmelse
med de för upphandlingar för statens behof i allmänhet gifna föreskrifter,
men att deremot tydligen framgår af verifikationerna, ätt besigtning af det
upphandlade icke egt rum på sätt, som räkenskaperna för flottans station utvisa,
att eljest sker, i det att den officer, som biträder corpschefen vid handhafvandet
af den ekonomiska förvaltningen, ensam besigtigat och godkänt
mottagna varor, så får jag vördsamt meddela, att de af mig verkställa upphandlingarne
skett i fullständig öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts nådiga
förordning angående statens upphandlings- och entreprenadväsende med mera
af den 17 November 1893. I enlighet med sistnämnda nådiga kungörelse §

41 eger nemligen vederbörande myndighet rätt att till förrättande af besigtning
förordna antingen en ojäfvig besigtningsman, eller ock en nämnd; och
har jag med anledning häraf till ensam besigtningsman förordnat den officer,
hvilken är mig behjelplig vid handhafvandet af den ekonomiska förvaltningen.

Dock har, i synnerhet vid större leveranser, såsom till exempel vid de årligen
återkommande upphandlingarne af vissa beklädnadsmaterialier, eldningsämnen
och annat, då besigtningsmannen varit i behof af sakkunnigt biträde, ett sådant
för hvarje särskild besigtning stälts till hans förfogande.

528 —

Slutligen anföres i revisionsberättelsen såsom anmärkningsvärdt, att anteckning
om att det upphandlade och godkända tagits till uppbörd endast
undantagsvis förekommer å verifikationerna, såvida ej såsom sådan anteckning
skall räknas en å dessa verifikationer gjord “annotering“ af eu annan artillericorpsens
officer, hvilken således äfven tjenstgör vid nu ifrågavarande redovisning
och nämner sig kassakontrollant.

Till svar härå får jag vördsamt meddela, att hvarje persedel och alla
de materialier, som anskaffas och ej kunna anses såsom rena förbrukningsartiklar,
skola tagas till uppbörd af vederbörande uppbördsman, hvilket ock utan
undantag alltid skett. Skulle för något enstaka fall uppbördsmannens anteckning
härom saknas å verifikationen, föreligger ett af mig vid granskningen
af de månatliga redovisningarne begånget förbiseende. Jag tager emellertid
för gifvet, att, derest ett sådant förbiseende förekommit, vederbörande revisorer
i Kongl. Marinförvaltningen icke skulle hafva underlåtit att derå göra anmärkning,
men då sådan anmärkning hittills icke ifrågakommit, kan jag, som
icke är i tillfälle att nu ånyo granska de i Kammarrätten befintliga räkenskaperna,
på sakens nuvarande ståndpunkt icke vidgå, att några fel blifvit
uti ifrågavarande hänseende begångna.

Hvad kassakontrollanten beträffar, får jag meddela, att en sådan skall
i öfverensstämmelse med Kongl. brefvet af den 22 Mars 1895 finnas vid
Kongl. Karlskrona artillericorps (liksom vid hvarje truppförband inom armén).
Denne, hvilkens åliggande framgår af nyssnämnda Kongl. bref af den 22
Mars 1895, har naturligtvis ej alls med persedlars in. in. tagande till uppbörd
att skaffa; och afser hans annotering å inkomst- och utgiftsposter endast att
visa, att han tagit del af desamma och vederbörligen infört dem i sin kassakontrollbok.

På grund af hvad jag här ofvan haft äran anföra, vågar jag, beträffande
hvad Riksdagens Revisorer i sin anmärkningsakt: Femte hufvudtiteln,
Marinförvaltningen, § 3, yttrat, bestrida, ej mindre att jag gjort mig
skyldig till några felaktigheter vid handläggningen af den del af corpsens
ekonomiska förvaltning, som mig tillkommer, än äfven att jag vid nämnda
handläggning gått utöfver gränserna för min härutinnan lagstadgade befogenhet.

Remisshandlingarne återgå härjemte.

Karlskrona den 30 December 1897.

A. F. CENTERVALL.

Corpschef.

Robert Kruse.

529 —

Bilaga.

Sedan, i fråga om ändrade bestämmelser rörande naturaunderhållet vid
Kongl. Karlskrona artillericorps, Kongl. Marinförvaltningen genom skrifvelse den
24 sistlidne Mars förklarat, att, derest ändring af eller tillägg till de i ämnet
gällande föreskrifter af stationsbefälkafvaren ansåges vara af behofvet påkallade,
stationsbefälhafvaren egde att efter corpschefens hörande till Kongl. Marinförvaltningen
inkomma med yttrande och förslag i sådant hänseende, samt
corpschefen under den 24 derpåföljande April afgifvit förslag, deröfver såväl
förvaltuingsdirektionen som räkenskapskontoret inkommit med särskilda yttranden,
har, enär enligt Kongl. Marinförvaltningens genom skrifvelse den 23
Augusti 1895, i öfverensstämmelse med de under den 22 nästföregående Mars
meddelade nådiga bestämmelser för den ekonomiska förvaltningen vid artillericorpsen,
lemnade föreskrifter, det tillkommer förvaltningsdirektionen vid stationen
att besörja naturaunderhållet för artillericorpsen, stationsbefälhafvaren, som icke
ansett ändring af eller tillägg till de i ämnet gällande föreskrifterna af behofvet
påkallade, helst som hvad af corpschefen i sådant hänseende föreslagits, hvarigenom
provianteringen vid artillericorpsens kasern skulle komma att besörjas af
förvaltningsdirektionen, under corpschefen, icke är förenligt hvarken med gällande
nådiga bestämmelser eller med rätt ordning i öfrigt — icke-heller funnit
någon vidare åtgärd böra af stationsbefälhafvaren vidtagas; vid hvilket förhållande
matinrättningen i artillericorpsens kasern liksom matinrättningarne å
befastningarne bör betraktas och handhafvas såsom en stationens matinrättning.
Denna not, som påtecknad återställes, meddelas
Chefen för Kongl. Karlskrona artillericorps;

Förvaltningsdirektionen och
Räkenskapskon toret.

Karlskrona, stationsbefälhafvarens kansli den 11 Juli 1896.

På befallning

W. FALCK.

Rev. Ber. ang. Statsverket är 1896.

Vidimeras ex officio

W. Falck.

Chefens för flottans stab

yttrande.

— 580

V. P. M.

rörande Riksdagens Revisorers afgifna berättelse angående Femte hufvudtiteln
under år 1896.

§ 4-

Under denna paragraf hafva Riksdagens Revisorer redogjort för orsakerna,
hvarför förslagsanslaget “ Sjöbev äring ens vapenöfning ar samt beklädnad och
ersättning derför11 under år 1896 blifvit öfverskridet, och i sammanhang
dermed framhållit, att det från besparingssynpunkt är af ej ringa vigt, att
vid flottan vapenöfvas endast så stort antal beväring, som med hänsyn
till flottans eget behof kan anses erforderligt, samt att nu gällande bestämmelser
rörande dem, som skola vid flottan vapenöfvas, synas mindre
tillfredsställande redan såtillvida, att antalet sjöbeväringsmän ej är fixeradt
såsom i fråga om beväringsmän vid härens specialvapen är fallet, och anse
Revisorerne ett sådant fixerande utan olägenhet kunna ega rum, då flottans
materiel ej kan beräknas tillväxa snabbare, än att bemanningsförhållandena
särskildt hvad beväringen beträffar kunde hinna tid efter annan derefter jemkas.

Ehuru, såsom Statsrevisorerne anfört, det vore synnerligen önskvärd!
att liksom för härens specialvapen kunna fixera antalet beväringsmän, som
årligen skulle vapenöfvas vid flottan, möter detta för närvarande ganska stora
svårigheter.

Under det att arméns numerär såväl på fredsfot som krigsfot är till
siffran bestämd, och sålunda det antal beväringsmän, som årligen skall inskrifvas
vid specialvapnen, för att fylla deras mobiliseringsbehof, blir en enkel räknefråga,
ställer sig förhållandena väsentligt olika i fråga om flottans beväring,
i det att flottans bemanniugsbehof ökas, intilldess flottan erhållit hela den
för landets försvar från sjösidan erforderliga materielen, hvarförutom flottans
mobiliseringsbehof af beväring röner inflytande icke blott af bemanningsbehofvet
i sin helhet, utan äfven af de åtgärder, som vidtagas för att tillförsäkra
flottan det för dess mobilisering erforderliga antalet stampersonal.

Härtill kommer, att det till härens specialvapen bestämda antalet
beväringsmän uttages endast bland vid inskrifningen tillstädeskomna värnpligtige,
hvilka så godt som uteslutande tillhöra landets bofasta befolkning,
och af hvilka blott en ringa och på förhand beräknelig procent uteblifver
från den kort efter inskrifningen skeende vapenöfningen. Ej heller möter

- 531

någon svårighet att beräkna, hvilket antal af de sålunda vapenöfvade, som
vid mobilisering behöfver inkallas, för att behofvet skall blifva fyldt..

Som emellertid den tjenstgöring, hvartill beväringsmän ombord å flottans
fartyg vid mobilisering måste användas, i allmänhet är af den natur, att endast
de, som under föregående tjenstgöring såsom sjöfolk ombord å handelsfartyg
eller uti samband med sjöyrket. stående yrken förvärfvat sig en viss sjövana,
hinna under 90 dagars vapenöfning bibringas den för örlogstjensten erforderliga
utbildningen, låter det sig icke göra att uteslutande eller till större
delen fylla flottans behof af värnpligtige bland landets bofasta befolkning,
utan är flottan hänvisad till att till öfvervägande del fylla sitt behof af
beväring till sjötjenst genom å sjömanshus inskrifne värnpligtige.

Enligt från sjömanshusen inkomna uppgifter voro under åren 1892—1895
af de å sjömanshus inskrifne, som voro mellan 20 och 85 år, 68 a .70 proc.
använda till utrikes sjöfart. Som följd häraf har ock en anmärkningsvärdt
stor procent af de å sjömanshus inskrifne värnpligtige underlåtit att i laga
ordning inställa sig till vapenöfning under fredstid.

Af de å sjömanshus inskrifne, som under hvartdera af åren 1890—1897
inskrifvits för att vapenöfvas vid flottan, har sålunda endast respektive 31.o,
82.3, 34.8, 37.o, 30,5, 44.1, 44.4 och 44.9 proc. i laga ordning instält
sig till vapenöfning det år de blifvit inskrifne, hvarförutom af de under föregående
åren uteblifne i medeltal omkring 5 proc. årligen instält sig.

Inställelseprocenten har ock vexlat betydligt inom olika inskrifningsområden,
sålunda instälde sig till vapenöfning från Yesternorrlands regementes
inskrifningsområde år 1896 blott 9.5 proc., under det att inställelseprocenten
från Bohusläns regementes södra bataljonsområde år 1895 var 86.6 proc.

Härvid är ytterligare att märka, att bland de å sjömanshus inskrifne,
som inställa sig till vapenöfning vid flottan, omkring 18 proc. utgöres af
dels fiskare och dels andra personer, hvilka enligt de för inskrifning å sjömanshus
för närvarande gällande något sväfvande bestämmelserna låtit inskrifva
sig utan att egna sig åt sjöfart, hvadan procenten af de egentligen sjöfarande,
som inställa sig till de årliga vapenöfningarne, i verkligheten ställer sig ännu
lägre än ofvan angifvits. I sammanhang härmed torde böra nämnas, att
ofvannämnde fiskare m. fl. i allmänhet väl tillgodogjort sig den erhållna utbildningen,
samt att, om genom dessas inskrifning å sjömanshus antalet, som
årligen vapenöfvats vid flQttan, blifvit i någon mån ökadt, har flottan på
samma gång tillförts en kontingent vapenöfvade beväringsmän, som vid mobilisering
är säkrare påräknelig än de sjöfarande beväringsmännen. Hvad beträffar
antalet sjömanshusskrifne, som hvartdera af åren 1890—1897 inskrifvits såsom
vapenöfningsskyldige i flottans beväring, har detta varit ganska konstant och
utgjorde respektive 1426, 1483, 1634, 1554, 1461, 1457, 1583 och 1570

— 532 —

eller i medeltal 1521 man årligen. Att antalet, som instält sig till vapenöfning.
under senare åren ökats, beror sålunda icke på att större antal blifvit
inskrifne, utan på att en större procent af de inskrifne börjat iakttaga inställelse
till vapenöfning.

Att det vid bestämmandet åt det antal, som årligen bör vapenöfvas,
jemväl är nödvändigt att taga hänsyn till den förändring i materiel, som
under den närmaste framtiden kan emotses, torde framgå deraf, att om mobiliseringsbehofvet
ökas och med anledning deraf ett i samma förhållande ökadt
antal beväringsmän årligen behöfver uttagas att vapenöfvas vid flottan, fordras
en tid af 8 år, innan 1 uppbådets 8 klasser vid mobilisering kan lemna den
önskade ökningen i tillgång.

Af hvad ofvan blifvit anfördt torde framgå, att om det är vanskligt
att beräkna, hvilket antal af de å sjömanshus inskrifne beväringsmännen, som
inställer sig till de årliga vapenöfningarne under fredstid, äfvensom hvilket
antal af de sjömanshusskrifne vid flottan vapenöfvade beväringsmännen, som
vid mobilisering inom erforderlig tid komma att inställa sig å flottans stationer,
är det än vanskligare att fixera det antal å sjömanshus inskrifne, som årligen
bör uttagas för att såsom beväringsmän vapenöfvas vid flottan.

Härtill kommer, att, om sjöförsvaret skall kunna fylla sin uppgift vid
landets försvar, måste flottans stridsfartyg erhålla den för dem erforderliga
beväringen under de första mobiliseringsdagarna, redan innan härens beväringsmän
börjat inställa sig å de för dem bestämda samlingsplatserna. För att
tillförsäkra att den sålunda erforderliga beväringsstyrkan städse vid mobilisering
skall blifva i tid tillgänglig å flottans stationer, torde det ur försvarssynpunkt
vara synnerligen angeläget att årligen vapenöfva så stor styrka
beväring, att behofvet i behörig tid kan fyllas genom inkallande af 1 uppbådets
beväring. En minskning af antalet beväringsmän, som årligen vapenöfvas
vid flottan, bör derföre ifrågakomma först efter en grundlig utredning
af alla på tillgång och behof af beväring för flottan inverkande förhållanden.
En sådan utredning pågår för närvarande i flottans stab, och tages dervid
jemväl under ompröfning, hvilka åtgärder, som lämpligen må kunna vidtagas,
till förekommande af de af Riksdagens Revisorer ofvan anmärkta förhållandena.

Slutligen torde böra anmärkas, att antalet ej å sjömanshus inskrifne
värnpligtige, som årligen skall inskrifvas till fästningstjenst eller särskild
tjenst vid flottan — och som äro afsedda att vid mobilisering fylla behofvet
af beväring för befästningarne vid Karlskrona samt af vissa yrkesmän å flottans
stationer och varf — är fixeradt och uttages enligt samma bestämmelser som
gälla för uttagning till härens specialvapen.

— 533

§ 8.

Under denna paragraf hafva Riksdagens Revisorer påpekat det stora
antal viss tid tjenstgörande manskap, som på grund af begångna förseelser
blifvit ur rullorna utstrakne, och drager deraf den slutsatsen, att rekryteringen
ej skett på tillfredsställande sätt.

Den mindre tillfredsställande rekryteringen af den värfvade och viss tid
tjenstgörande delen af sjömanscorpsen har redan länge vant beaktad af flottans
myndigheter, och åtgärder afseende att erhålla en bättre rekrytering af denna
del af sjömanscorpsen hafva äfven vidtagits.

Enligt Kongl. kungörelsen den 18 Juli 1887 verkstäldes antagningen
till värfvade stammen af en kommission, som i början af hvarje år, dels å
flottans stationer, och dels på vissa andra i kungörelsen upptagna orter, å af
kommissionen bestämda dagar mönstrade dem, som anmälde sig för erhållande
af anställning vid sjömanscorpsen.

Som emellertid detta sätt att rekrytera sjömanscorpsen ej gaf önskadt
resultat, förändrades sättet för antagningen i Kongl. kungörelsen den 20 December
1894 derhän, att antagningen skulle förrättas under årets fyra sista månader,
dels å flottans båda stationer af vederbörande kommendant, biträdd af en
kompanichef och en stationens läkare, samt dels i dem af städerna Göteborg,
Malmö, Kalmar, Norrköping och Sundsvall, som Chefen för Kongl. Sjöförsvarsdepartementet
bestämmer, af lotskaptenen eller annan på platsen boende lämplig
person, som dertill af stationsbefälhafvaren förordnas.

Samma bestämmelser rörande antagningen återfinnas i Kongl. kungörelsen
den 1 September 1897 angående antagning af manskap vid flottans sjömanscorps
med högst 3 års tjenstetid.

Som emellertid, enligt hvad Revisorerne påpekat, jemväl detta antagningssätt
haft till följd, att rekryteringen i ganska stort omfång försiggått
bland samhällets sämre element, har Chefen för flottans stab i skrifvelse den
10 Juni 1897 i afgifvet förslag till förändrade bestämmelser rörande sjömanscorpsens
organisation jemväl hemstält om förändrade grunder för antagning af
manskap vid den del af sjömanscorpsen, som icke karlskrifves från skeppsgossecorpsen.

Dessa förändringar afse, att i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de
för värfningen vid armén följda grunder gifva flottans stationsinydigheter tillfälle
att direkt inverka på och kontrollera äfven den del af rekryteringen,
som sker genom anvärfvande af manskap utom flottans stationer, och som
enligt nu gällande bestämmelser är undandragen flottans myndigheter och

— 534 —

öfverlemnad till lotskaptenerna eller andra af stationsbefälhafvaren dertill förordnade
lämpliga personer.

Chefens för flottans stab förslag kan sammanfattas i följande punkter:

att antagning förrättas å flottans stationer under vederbörande stationsbefälhafvares
öfverinseende och i enlighet med af honom meddelade närmare
bestämmelser af kommendanten, biträdd af en kompanichef och en af stationens
läkare;

att anvärfningen icke begränsas till ett fåtal städer, utan att värfning
må ega rum inom hela landet, dervid genom i kommandoväg utfärdade föreskrifter
för hvardera stationen anvisas visst område, inom hvilket af stationsbefälhafvaren
utsedde värfningsförrättare må anvärfva manskap för sjömanscorpsen.

att rekryt, som anvärfves af värfningsförrättare, skall inställa sig inför
i första punkten ofvan angifven myndighet å flottans station för att genom
behörigt kontrakt anställas; samt

att värfningsförrättaren — utom den ersättning han erhåller för hvarje
af honom anvärfd rekryt, som blifver enligt föregående punkt å stationen
genom behörigt kontrakt anstäld — för hvarje af honom anvärfd, som under
den kontrakterade tjenstetiden visat mycket godt uppförande, vid den kontrakterade
tjenstetidens slut erhåller en särskild premie af 10 kronor.

För att afhjelpa de af Revisorerne anmärkta bristerna uti det nuvarande
antagningssättet torde värfningssättet böra förändras i öfverensstämmelse med
ofvan anförda förslag.

Statsrevisorerne anföra vidare, att enligt den nya organisationen af
flottans stam, hvilken af 1897 års Riksdag beslutits och den 1 nästlidne
September trädde i kraft, i olikhet med hvad förut varit fallet, hela styrkan
af de för viss tid anstälde skall under hela den tid, för hvilken den antagits,
vara i tjenstgöring, och att det alltså är att befara, att de utstruknes antal,
derest ej rekryteringen undergår förbättring, hädanefter kommer att blifva
väsentligt större än hittills.

Någon anledning att befara, att den ofvannämnda organisationen skulle
medföra en sådan verkan, torde ej förefinnas, i det manskapet enligt sagda
organisation antages på högst 3 år, och derefter erhåller afsked — eller
efter stationsmyndigheternas bepröfvande ny anställning på viss tid — under
det att det af Revisorerne anmärkta stora antalet afskedadt manskap tillhörde
till tjenstgöring inkallade årsklasser af sådant manskap, som var antaget att
för sin utbildning tjenstgöra dels enligt 1887 års organisation under 3 år
5 månader och dels enligt 1894 års organisation under 2 år 4 månader.

F. Hj. Klintberg.

Chefens för Reglementskommissionen

yttrande.

- 535

P. M.

På begäran får Reglementskommissionen med afseende å § 5 i Riksdagens
senast församlade Revisorers berättelse meddela följande upplysningar.

På anmodan af Kongl. Marinförvaltningen afgaf Reglementskommissionen
förlidet år genom sin ordförande en P. M. med de upplysningar, hvilka föranleddes
af 1896 års Revisorers uttalande i föreliggande fråga. Med hänvisning
till denna P. M. anhåller Kommissionen att få meddela följande upplysningar
beträffande reglementsarbetets fortgång under år 1897.

Sedan arbetet på sjelfva texten till reglementets Del. I afslutats utom
beträffande en del frågor, för hvilkas utredning utlåtande blifvit af Chefen för
Kongl. Sjöförsvarsdepartementet infordrade från vederbörande stationsmyndiglieter,
hafva arbetena med sagda reglementsdels bilagor och formulär i det
närmaste fullbordats. Den 15 November 1897 påbörjades tryckningen af Del.
IT, hvilken förelegat utarbetad sedan hösten 1895, och förelåg vid 1897 års
utgång l:sta korrekturet af sjelfva texten till denna del.

Stockholm den 20 Januari 1898.

F. HJ. KLINTBERG.

Ordförande.

Styrelsens för navigationsskolan c

i Kalmar . han -»flöja /

förklaring öfver en af Riksdagens
Revisorer vid skolans räkenskaper
för år 1896 gjord anmärkning.

G»''".''-''-..: '' • * ■*. p;:U''r5/TPUl

Till Kongl. Marinförvaltningen.

Till följd af Kongl. Marinförvaltningens anmodan i skrifvelse af den
17 December 1897 får direktionen för navigationsskolan i Kalmar härmed
afgifva yttrande med anledning af Riksdagens Revisorers anmärkning, att 1896
års räkenskaper för nämnda skola upptaga ett arvode af 150 kronor till en
sekreterare hos skolans direktion, hvilket Revisorerne velat omförmäla, “då
nämnda utgift ej torde anses ingå bland de kostnader för hvilka anslaget till
navigationsskolan varit afsedt“.

— 536 —

Då bland de utgifter, hvilka upptagas i reviderade årsräkenskaperna, ett
belopp af inalles 671 kronor 35 öre utgått till utgifter, hvaruti icke ingår
det anmärkta sekreterarearvodet, samt då, förutom statsanslaget 400 kronor,
skolan eger andra inkomster af inskrifnings- och terminsafgifter, uppgående
nämnda år till 648 kronor, torde den anförda anledningen till anmärkningen
icke vara på föreliggande fall tillämplig, och sålunda sjelfva anmärkningen
sakna grund.

Att direktionen för öfrigt icke saknat fog för utbetalning af det ifrågavarande
arvodet, torde framgå af det förhållande, att till en sekreterare hos
direktionen oafbrutet och utan anmärkning alltsedan år 1874 varit i räkenskaperna
upptaget och utbetalats sådant arvode intill år 1878 med 100 kronor
samt från och med sagda år med 150 kronor. Alltsedan sistnämnda år, då
skolans föreståndare frånsade sig sekreteraregöromålen, har annan, utom direktionen
stående person, måst dertill användas; och då hvarken föreståndaren
eller direktionen enligt gällande reglemente är, såvidt direktionen kunnat
finna, ålagd skyldighet att föra protokoll och deraf föranledd expedition, torde
denna sak icke kunna ordnas annorlunda än på sätt, som opåtaldt egt rum
nu i 24 år.

Kalmar den 4 Januari 1898.

A direktionens för navigationsskolan i Kalmar vägnar:

CARL GETHE.

H. Horn.

Patent- och Registreringsverkets underdåniga

utlåtande i anledning af
en af Riksdagens Revisorer gjord anmärkning
angående utbetald provision
å influtna annonsmedel.

Till Konungen.

Riksdagens Revisorer för granskning af statsverkets jemte dertill hörande
fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1896 hafva i afgifven berättelse
anmärkt, att enligt Patent- och Registreringsverkets räkenskaper för
revisionsåret (fol. 16) Ingeniören K. af Geijerstam i provision å influtna annonsmedel
uppburit ett sammanlagdt belopp af 2,200 kronor; att verifikatio -

- 537 —

nerna till berörda utgiftspost (verif. 159), dervid fogats utdrag af ett hos
embetsverk^ den 12 Mars 1896 hållet protokoll i ärendet, beträffande densammas
tillkomst, utvisade, att sedan Patentbyrån beslutit, att, för minskande
af kostnaderna för utgifvandet af ett sammanhängande sak- och personalregister
till patent, meddelade under femårsperioden 1890—1894, förse nämnda
register med annonser, Patentbyrån uppdragit åt af Geijerstam att, emot åtnjutande
af ersättning, ej öfverstigande 83 procent af inflytande annonsafgifter,
anskaffa annonser, dervid det skulle åligga af Geijerstam att under eget ansvar
inkassera annonsafgifterna äfvensom att ombesörja redigeringen af annonserna
jemte nödig korrekturläsning; samt att, sedan i enlighet härmed af
Geijerstam efter fullgjordt uppdrag till embetsverket ingifvit redovisning för
uppburna annonsmedel, tillhopa 6,720 kronor, embetsverket vid sammanträde
ofvanberörda den 12 Mars 1896 beslutit att tillerkänna af Geijerstam, hvilken,
enligt anteckning i protokollet, för uppdragets fullgörande måst på egen
bekostnad företaga resor inom skilda delar af landet, ett arvode i ett för allt

af 2,200 kronor, eller i det närmaste J af influtna annonsmedel; och hafva

Revisorerne anfört, att den omständighet att ett så betydande belopp för extra
arbete tillagts en inom embetsverket biträdande tjensteman ådragit sig Revisorernes
uppmärksamhet, helst enligt hvad Revisorerne blifvit meddeladt af
Geijerstams för ändamålet företagna resor, oafsedt ett par dagars besök i

Göteborg och en resa till Eskilstuna, inskränkt sig till färder inom hufvud staden

och dess omgifningar; att härtill komme, att den vid uppdragets meddelande
utlofvade ersättningen uttryckligen angifvits vara endast ett maximum,
så att embetsverket haft full befogenhet att vid bestämmande af ersättningens
belopp iakttaga den begränsning, hvartill omständigheterna funnes föranleda;
att syftet med ifrågavarande publikation väl, såsom ofvan omförmälts,
varit att minska kostnaden för patentregistrets utgifvande, men att räkenskaperna
gåfve vid handen, att företaget i sin helhet varit förlustbringande,
i det att tryckningskostnaden för 2,500 exemplar af publikationen enligt räkenskapen
utgjort 12,600 kronor, men under revisionsåret enligt en verifikationerna
bilagd tablå 1,500 exemplar utdelats gratis och allenast 90 exemplar
försålts efter pris af en krona för hvarje; samt att det för öfrigt synts Revisorerne
kunna ifrågasättas, huruvida det vore lämpligt, att statens verk och
inrättningar i sina offentliga publikationer anordnade annonsafdelningar och
derigenom upptoge konkurrens med den enskilda affärsverksamheten.

Sedan Eders Kongl. Maj:t genom nådig remiss den 8 December 1897
anbefalt Patent- och Registreringsverket att i anledning af hvad Revisorerne
sålunda anfört inkomma med underdånigt utlåtande, får Patent- och Registreringsverket,
med återställande af remissakten, till åtlydnad af den nådiga befallningen
i underdånighet anföra följande.

Rev. Ber. ang. Statsverket för är 1896.

— 538

Ingeniören af Geijerstam var vid den tid, då det af Revisorer^ omnämnda
uppdrag honom anförtroddes och af honom utfördes, anstäld såsom
biträdande ingeniör hos embetsverket mot årligt arvode, som till beloppet bestämts
genom då gällande lönestat. Vid sådant förhållande skulle det visserligen,
derest bestyret med anskaffande af annonser för sakregistret varit af
den natur, att detsamma bort utföras med embetsverkets egna arbetskrafter
och bekostas af de till embetsverkets uppehållande anslagna medel, kunnat
sättas i fråga, huruvida detta arbete lämpligen bort uppdragas åt af Geijerstam,
enär denne härigenom faktiskt kommit i åtnjutande af högre arvode af
de till verkets uppehållande anslagna medel, än hvad i lönestaten bestämts.
Enligt Patent- och Registreringsverkets uppfattning var emellertid uppdraget
i fråga icke af dylik beskaffenhet, utan föll tvärtom så helt och hållet utom
den Patent- och Registreringsverket ålagda verksamhet, att embetsverket icke
ens ansåg sig berättigadt att vare sig påtvinga någon af sina tjensteman detsamma
eller för dess bekostande använda något af inflytande patent- och registreringsinedel.
Å andra sidan kunde Patent- och Registreringsverket lika
litet finna sig vara förhindradt att såsom ledare af företaget använda en af
verkets tjensteman, blott dertill ej utsågs någon, som innehade sådan befattning,
att han icke skulle kunnat utföra uppdraget, utan att eftersätta det arbete,
som på grund af nämnda befattning ålåg honom. Så kunde ej heller
sägas vara förhållandet med embetsverkets biträdande ingeniörer, hvilkas arvoden
bestäints just med hänsyn dertill, att embetsverket icke af dem fordrar,
att de skola uteslutande egna sig åt dess tjenst, och hvilkas tjenstgöring ej
nödvändiggör deras ständiga närvaro i verket under de tider, då detsamma
skall hållas öppet för allmänheten. Då af Geijerstam befans villig att åtaga
sig uppdraget i fråga, ansåg Patent- och Registreringsverket sig ock så mycket
hellre böra för detta ändamål anlita honom, som kontrollen öfver företagets
utförande derigenom betydligt underlättades, samt af Geijerstam, som
förut ledt privata dylika företag, egde erfarenhet i ämnet. Samtidigt ansåg
sig emellertid Patent- och Registreringsverket pligtigt att fordra, att af Geijerstam
fortfarande skulle behörigen sköta sin befattning såsom biträdande ingeniör;
och har embetsverket ansett sig i detta sammanhang böra vitsorda,
att af Geijerstam i nämnda hänseende icke i någon mån eftersatt sina skyldigheter.
Vid sådant förhållande ansåg Patent- och Registreringsverket, att af
Geijerstams provision borde bestämmas utan afseende derå, att han för annat
arbete hos embetsverket uppbar fast arvode, endast med hänsyn till företagets
omfattning och dermed förknippade kostnader samt med ledning af hvad Patentoch
Registreringsverket inhemtat rörande kutymen i dylika fall inom affärslifvet.
Vid bedömande af lämpligheten af att för uppdraget i fråga använda
eu tjensteman, som för annat arbete i verket uppbar fast arvode, torde i öfrigt

539 —

äfven böra tagas i betraktande, att det här icke var fråga om ett definitivt
ordnande af ett tillvägagående, afsedt för fortsatt tillämpning, utan endast om
en för ett exceptionelt fall vidtagen åtgärd, vid hvars genomförande det var
för embetsverket särskildt önskvärdt att kunna anlita en person, om hvars
duglighet och pålitlighet embetsverket af egen erfarenhet egde full visshet.

I fråga om den medgifna provisionens belopp i och för sig tillåter sig
Patent- och Registreringsverket i underdånighet framhålla, att af Geijerstam
hade att sjelf förskjuta alla med annonsernas anskaffande förknippade kostnader
för korrespondens, korrekturläsning m. in., äfvensom att ansvara för
annonsafgifternas behöriga inflytande och redovisning, samt att provisionen utgjorde
ersättning icke blott för af Geijerstams personliga arbete utan ock för
nyssberörda kostnader, äfvensom att af Geijerstam för uppdraget i fråga var
sysselsatt under något mer än ett års tid. Då tillförlitlig erfarenhet saknades
såväl om omfånget af det arbete, som i och för uppdragets fullgörande
erfordrades, som ock angående de dermed förknippade kostnadernas sannolika
belopp, faststäldes provisionen vid öfverenskommelsens ingående endast som ett
maximum. Vid dess slutliga bestämmande ansåg sig Patent- och Registreringsverket
både ega rätt att och böra taga hänsyn såväl dertill, att uppdraget
i dess helhet kräft betydligt längre tid och mer arbete än beräknats, som ock
särskildt till de från början ej beräknade resekostnader, som af Geijerstam för
uppdragets behöriga fullgörande måst vidkännas, om hvilket sistnämnda förhållande
anteckning i embetsverkets protokoll ansågs böra göras.

Såsom af Revisorerne omförmälts, utdelades af det ifrågakomna sakregistret
ett större antal exemplar gratis. Denna utdelning, som egde rum
bland inhemska industriidkare, uppfinnare och andra, som ansågos vara af
patentväsendet intresserade, hade synts Patent- och Registreringsverket synnerligen
önskvärd för att bland allmänheten utbreda kännedomen om embetsverkets
patentpublikationer. Då registret i alla händelser beräknades blifva ganska
dyrbart, sökte Patent- och Registreringsverket finna någon utväg att
kunna verkställa berörda utdelning, utan att kostnaderna derigenom skulle i
mera afsevärd mån ökas. Att i detta syfte anlita den af Revisorerne nu
anmärkta åtgärden låg härvid så mycket närmare till hands, som upplåtandet
mot betalning af annonseringsplatser för enskilde i de officiela patentpublikationerna
länge af flere utländska patentverk användts, just i syfte att minska
kostnaderna för nämnda publikationer. Särskildt hade detta system sedan någon
tid tillämpats i Norge. Med hänsyn till dess syfte ansåg Patent- och Registreringsverket,
att åtgärden skulle kunna äfven här i landet försvaras, särskildt
då det ej var fråga om annat än anställandet af ett enstaka försök i
ett exceptionelt fall. Att det afsedda syftet vanns, lär väl ej kunna bestridas,
då kostnaderna för publikationen derigenom i rätt afsevärd mån minskades.

— 540 -

Detta oaktadt anser Patent- och Registreringsverket för sin del försöket ej
mana till efterföljd, enär ett så pass fördelaktigt ekonomiskt resultat icke
kunde vinnas, utan att så många annonser i registret inrymdes, att detta måste
inverka vanprydande på dess utseende.

Stockholm den 13 Januari 1898.

Underdåqigst:

HUGO E. G. HAMILTON.

tt> ) V> , n ö: /■ > 4 p .>■ rf*■*j •*.''■ ;■. ;s>C;ff

NILS RAHM, ARVID KUYLENSTJERNA.

Öfverståthållareembetets

underdåniga utlåtande angående en
Riksdagens Revisorer gjord erinran rörande
embetets räkenskaper för år
1896.

Till Konungen.

Sedan Riksdagens Revisorer uti afgifven berättelse om verkstäld granskning
af statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning
under år 1896 omförmält, att ett af amanuensen i Öfverståthållareembetets
kansli K. Svalander uppburet arvode å 133 kronor 33 öre för Augusti
månad nämnda år icke blifvit af honom qvitteradt, samt Eders Kongl. Maj:t
genom nådig remiss den 3 innevarande December anbefalt Öfverståthållareembetet
att i anledning af hvad sålunda blifvit anmärkt till Kongl. Civildepartementet
inkomma med underdånigt utlåtande, får Öfverståthållareembetet i underdånighet
anmäla, att amanuensen Svalander vid tiden för utbetalandet af
Augusti månads aflöningar i Öfverståthållareembetets kansli åtnjöt tjenstledighet,
hvilket vållat att hans arvode af förbiseende icke blifvit qvitteradt, men att
aflöningslistan numera blifvit i det anmärkta afseendet kompletterad.

Remisshandlingarne återställas.

Stockholm i Öfverståthållareembetets kansli den 31 December 1897.

Underdånigst:

GUST. TAMM.

Di;

i Dill

J. Berlin.

— 541 -

Jernvägsstyrelsens

underdåniga utlåtande angående Riksdagens
Revisorers anmärkningar i fråga
om statsbanornas förvaltning år 1896.

Till Konungen.

Genom särskilda nådiga remisser den 3 sistlidne December har Eders
Kongl. Maj:t anbefalt Jernvägsstyrelsen att inkomma med underdånigt utlåtande
i anledning af hvad Riksdagens Revisorer uti §§ 1, 2, 3, 4 och 5 af öfverlemnade
transsumt utaf deras den 30 November 1897 i-afgifna berättelse om
verkstäld granskning af statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd,
styrelse och förvaltning under år 1896 anfört under Sjette hufvudtiteln, Jernvägstyrelsen;
och får Styrelsen till åtlydnad häraf i underdånighet anföra
följande.

Under § 1 hafva Revisorerne med anledning af den verkstälda granskningen
af Styrelsens räkenskaper till en början meddelat, att öfver förvaltningen
i dess helhet af statens jernvägar upprättades i Styrelsens kammarkontor en
hufvudbok, till hvilken vederbörande räkenskapsposter öfverfördes från den
s. k. journalen; att denna åter utarbetades med ledning såväl af Styrelsens
inkomst- och utgiftsjourualer som ock af månatligen till Styrelsen inkommande
bokslutsrapporter från de särskilda distriktens olika afdelningar äfvensom kontrollkontorets
trafikrapporter och balansräkningar med myndigheter, främmande
jernvägar m. fl.; att de i distriktsafdelningarnes bokslutsrapporter förekommande
inkomst- och utgiftsposter, som tillhörde kassan, återfunnes i särskilda inkomst-
och utgiftsjournaler, i hvilka hänvisningar lemnades till vederbörliga
verifikationer; samt att posterna rörande förrådet återfunnes i konsumtionssammandragen.

Revisorerne hafva vidare anmärkt, att detta sammanhang mellan räkenskapsböckerna
för den med jernvägens räkenskaper icke förtrogne syntes vara
svårt att utröna, och att det äfven med kännedom om detsamma visat Besynnerligen
svårt, ja stundom omöjligt, att finna uppkomsten af en viss räkenskapspost.
Hänvisningar förekomme nemligen endast mellan hufvudboken och
dess journal samt från Styrelsens och distriktens inkomst- och utgiftsjournaler
till verifikationerna, medan deremot mellan sistnämnda journaler och hufvudbokens
journal inga hänvisningar funnes, hvilken olägenhet ytterligare försvårades
i det fall, då en post i hufvudjournalen bildats genom sammanslagning af flere
uti en kassajournal förekommande poster, eller då hufvudjournalen icke angåfve
den räkenskaphandling, i hvilken närmare upplysning om ifrågakommande post
kunde vara att hemta.

Efter att hafva anfört några exempel på sådana fall hafva Revisorerne,

— 542 —

som ansett dylika invecklade räkenskapsåtgärder i hög grad försvåra granskningen
af jemvägarnes vidlyftiga förvaltning, uttalat önskvärdheten af, att en
förändring i förevarande afseende måtte åstadkommas, så att uppkomsten af
eller förklaringen öfver hvarje i räkenskapen bokförd post måtte kunna utan
svårighet utrönas.

I sammanhang härmed hafva Revisorerne ansett sig böra fästa uppmärksamheten
å en svårighet, som enligt Revisorernes förmenande vore förenad med
granskningen af Styrelsens utgiftsjournal till följd af det i journalen förekommande
rubriceringssättet, i hvilket afseende Revisorerne anmärkt, att för
ban-, trafik-'' och maskinafdelningarne utgifterna rubricerades endast medelst
bokstäfver och siffror, såsom t. ex. fila, C 2 b, Dl b 2 m. m., hvadan det
för den med betydelsen af dessa beteckningar icke förfarne fordrades en särskild
undersökning härom; och hafva Revisorerne ansett, att berörda svårighet
skulle kunna utan synnerligt besvär undanrödjas derigenom, att rubrikerna för
ban-, trafik- och maskinafdelningarne fullständigt utskrefves, såsom förhållandet
vore med byråafdelningens rubriker, nemligen på sådant sätt, att t. ex. beteckningen
B 1 a utbyttes mot rubriken “Aflöning till tjenstemän och kontorsbetjente"
o. s. v.

Då Styrelsen nu går att yttra sig öfver hvad af Revisorerne sålunda
anmärkts, får Styrelsen först och främst framhålla, att, såvidt Styrelsen har
sig bekant, Styrelsens bokföringssätt hittills ansetts vara för dermed af sedda
ändamål särdeles lämpligt och jemväl fått tjena till mönster icke allenast för
en hel del andra jernvägsförvaltningar utan äfven för flere större industriela
anläggningar.

Man kan emellertid icke rimligtvis begära, att räkenskaperna hos statens
största industriela verk med dess omfattande verkstads- och förrådsväsende
skola i sin helhet hafva samma enkla uppställning som räkenskaperna för de
förvaltande verken i allmänhet, hvilka för sin redovisning endast behöfva föra
vanliga kassaräkningar. På det att Styrelsen skall kunna på den korta tid,
som är bestämd — eller numera sex veckor — upprätta månadsbokslut och
följaktligen inom den 15 Februari hvarje år aflemna redovisning för hela den
omfattande förvaltningen under föregående år, måste — likasom ock för kontrollens
skull — föras särskilda inkomst- och utgiftsböcker för hvarje särskild
afdelning inom distrikten; och härtill kommer sedan hela den vidlyftiga förrådsräkenskapen.
Att en räkenskap, bestående af ett så stort antal räkenskapsböcker,
skall vara relativt invecklad, och att det vid sådant förhållande i en
del fall måste vara förenadt med en viss svårighet och förutsätta en mera
ingående undersökning att kunna utröna uppkomsten af eller förklaringen öfver
en i räkenskapen bokförd post, synes Styrelsen ligga i sakens natur och
näppeligen kunna undvikas.

543

Styrelsen vill nu söka att närmare förklara de särskilda dylika fall,
hvilka Revisorerne åberopat till stöd för sin ofvan angifna uppfattning.

Revisorerne hafva anmärkt, att det å pag. 48 i hufvudbokens journal
under rubriken “Kassautgifters konto, Styrelsen" — rubrikens fullständiga
ordalydelse är dock: “An Hufvudkassan. Per Kassautgifters konto Styrelsen"

— upptagna belopp, 2,109,201 kronor 17 öre, erhållits genom hopsummering
af icke mindre än 37 särskilda poster bland dem, som äro utförda i summakolumnen
uti Styrelsens utgiftsjournal. Härvid kan erinras, att statens jernvägstrafik
under större delen af år 1896 hade sju olika kassaförvaltningar med
särskilda kassautgiftsjournaler, nemligen Styrelsen och sex distrikt. Dessa
kassaförvaltningar hade vidare en hvar sitt särskilda konto i hufvudboken,
hvilka konti naturligtvis måste, såväl hvad inkomster som utgifter beträffade,
sammanföras till ett konto, som för utgifterna kallades “Kassautgifters konto".
Specifikationen af hufvudkassans utgifter återfinnas emellertid i hufvudboken

— för nu ifrågavarande post på pag. 186 “Kassautgifters konto", kolumnen
för Styrelsen, men visserligen ej i 37, utan i endast 10 poster.

Revisorerne hafva vidare anfört, att uppkomsten af det å pag. 64 i
hufvudbokens journal under rubriken “Maskinafdelningen, lista distriktet" antecknade
belopp, 128,363 kronor 79 öre, icke kunnat af räkenskapen utrönas,
men att, efter hvad redogöraren upplyst, detta belopp bildats genom sammanslagning
af posterna “lokomotivtjenst", “vagntjenst" och "transportmedlens
underhåll", hvilka poster återfunnes i bokslutsrapporten från maskinafdelningen
och förrådet för Mars månad. Med anledning häraf får Styrelsen erinra, att
de i maskinafdelningens utgiftsjournaler förekommande poster ej kunna på
samma sätt som byrå-, ban- och trafikafdelningarnes utgiftssummor återfinnas
i räkenskapen å resp. bokslutsrapporter, enär de i maskinafdelningens bokslutsrapporters
debet upptagna kassautgifter utgöras icke allenast af utgifter för

drift och underhåll, utan äfven af sådana för inköp af inventarier och förråds effekter

— etfekter, hvilka dels skola utbalanseras såsom behållning, dels afföras
å olika konti såsom konsumerade. Fullständig specifikation öfver de
tre ofvannämnda posternas detaljsummor finnes emellertid bilagd maskinafdelningens
vederbörande bokslutsrapport.

Med förmälan att å pag. 59 i hufvudboken följande anteckning förekomme: “An.

Inkomster af diverse.

4:e distr., för linien Charlottenberg—Riksgränsen ... 500: —

6:e distr., för linien Storlien—Riksgränsen............. 500: — 1,000: —“

hafva Revisorerne vidare anfört, att genom angifvandet af nämnda distrikt
hänvisning syntes vara lemnad att i samma distrikts bokslutsrapporter eller

544 —.

inkomstjournaler söka uppkomsten af beloppen. De återfunnes dock icke der,
utan i den af kontrollkontoret för Mars månad upprättade balansräkning med
myndigheter, främmande jernvägar m. fl., hvilken funnes bilagd lista distriktets
bokslutsrapport för samma månad. Utan särskild upplysning vore det visserligen
icke möjligt för granskaren att sluta sig till, att ifrågavarande belopp,
1,000 kronor, vore detsamma, som i berörda balansräkning debiterats Norges
statsbanor. Önskade man vidare följa gången af denna affärstransaktion,
skulle inbetalningen af beloppet sökas icke i lista distriktets utan i Styrelsens
inkomstjournal, hvarest detsamma inginge uti en af Norges statsbanor den 21
Maj verkstäkl liqvid å 5,239 kronor 78 öre. Af den vid den åberopade
verifikationen (nio 74) fogade, af kontrollkontoret utfärdade afräkningen emellan
Sveriges och Norges statsbanor för Mars månad 1896 erhölles slutligen upplysning
om, att inkomsten utgjorde ersättning för trafikering af ofvannämnda
bandelar.

Jemte erinran att den fullständiga lydelsen å ifrågavarande rubrik i
hufvudbokens journal är “Per. Diverse inkomsters konto. An. Inkomster
af diverse", får Styrelsen påpeka, att den omständigheten att “Diverse inkomsters
konto" är debiteradt, tydligen — isynnerhet om jemförelse samtidigt sker
med hufvudboken — gifver vid handen, att posten allenast är en öfverföring
från “Diverse inkomsters konto" till kontot “Inkomster af diverse". Samma
post återfinnes förty på annat ställe i journalen, der den på grund af kontrollkontorets
balansräkning är uppförd under rubrik "Per. Trafikräkning med
främmande jernvägar in. fl., An. Diverse inkomsters konto." Revisorerne
synas hafva väntat att återfinna beloppet i distriktens inkomstjournaler, men
då beloppet uppdebiterats på Styrelsens afräkning med Norges statsbanor tillika
med flere andra särskilda poster, har det naturligen endast kunnat vara denna
afräknings saldobelopp, som inbetalats, hvilket åter skett till Styrelsens kassa.

Hvad angår uppgiften att balansräkningen i fråga skulle varit “bilagd"
lista distriktets bokslutsrapport för Mars månad, får Styrelsen upplysa, att
Styrelsen låtit inbinda kontrollkontorets månatliga balansräkningar jemte trafikrapporter
i samma band som lista distriktets bokslutsrapporter allenast af den
anledning, att, då hos Styrelsen ej förekommo några bokslutsrapporter, Styrelsen
ej velat öka det redan förut nog stora antalet band med ännu ett för balansräkningar
och trafikrapporter, hvilket band i sådant fall skulle innehållit högst
36 blad.

På grund af det nu anförda får Styrelsen såsom sin åsigt uttala, att
tillräckliga skäl ej blifvit af Revisorerne anförda för åvägabringandet af en
förändring i Styrelsens bokföring.

Hvad slutligen angår Revisorernes yrkande, att rubrikerna för ban-,
maskin- och trafikafdelningarne i Styrelsens utgiftsjournal skulle fullständigt

— 545 —

utskrifvas, i stället för att angifvas medelst litterabeteckning, kan Styrelsen
icke heller finna en sådan förändring lämplig, då littereringen just tillkommit
för att förenkla bokföringsarbetet. Någon större svårighet synes icke heller
förefinnas att efter tagen del af littereringstabellen granska ifrågavarande
räkenskap. Att för byråafdelningen de olika rubrikernas lydelse fullständigt
utsatts, har sin grund deri, att för Styrelsens utgiftsjournal användes tryckta
formulär för just byråafdelningens utgifter. För att undvika fem särskilda
journaler (en för byrå-, en för ban-, en för maskin-, en för trafik- och en för
öfriga utgifter) hafva nemligen Styrelsens samtliga verifikationer bokförts i en
journal, helst verifikationer ofta förekomma, hvilkas summor måste fördelas
och littereras å de olika afdelningarne. •

Under § 2 hafva Revisorerne anmärkt, att med afseende å den ganska
betydande inkomst, som portvakten vid Stockholms centralstation Carl Johan
Nystrand på grund af till honom upplåten rättighet att uti dertill afsedd lokal i
stationshuset, enligt faststäld taxa och på eget ansvar, till förvaring emottaga
inlemnade effekter, kunde antagas bereda sig, den afgift, som af honom erlades till
jemvägens enke- och pupillkassa, måste anses för ringa, och att förhöjning
deraf följaktligen vore af omständigheterna och nödig omtanke om kassans
bästa påkallad.

Med erinran att den afgift, Nystrand af allmänheten uppbure, utgjorde
för dag tio öre för mindre och tjugu öre för större kolly, hafva Revisorerne
tillika anmärkt, att icke mera detaljerade afgiftsbestämmelser meddelats; och
hafva Revisorerne dervid framhållit, att tillämpningen af gällande föreskrifter
måste enligt sakens natur blifva temligen godtycklig och syntes derjemte lätteligen
kunna gifva anledning till missnöje hos den allmänhet, till hvars betjenande
anordningen kommit till stånd; i sammanhang hvarmed Revisorerne,
under framhållande att meddelande af uttömmande bestämmelser i förevarande
afseende väl svårligen läte sig göra, uttalat den uppfattning, att de, såvidt
Revisorerne kunnat finna, ändamålsenliga bestämmelser, som vunnit tillämpning
vid Malmö centralstation och deri, bland annat, såsom större betecknades
allenast sådana effekter, som hölle öfver 20 kilogram i vigt, lämpligen kunde
tjena till förebild.

Uti infordradt utlåtande i anledning af hvad Revisorerne sålunda anmärkt
har distriktschefen vid I distriktet meddelat, att enligt ett till kontraktet med
Nystrand angående ifrågavarande rättighets upplåtande den 16 December 1897

Rev. Ber. ang. Statsverket är 1896.

— 546 —

gjordt tillägg afgiften till enke- och pupillkassan utginge från och med den
1 Januari 1898 med ett från 500 kronor till 800 kronor förliöjdt årligt
belopp, samt tillika framhållit, att, då Nystrand förutom nämnda afgift hade
att till distriktets kassa årligen erlägga 300 kronor i hyra för den lägenhet,
som han i och för ifrågavarande rättighet fått till sig upplåten, samt med
utöfning af samma rättighet jemväl vore förenade omkostnader till biträden
vid effekternas emottagande och utlemnande äfvensom för lägenhetens belysning
m. in., det syntes som om den till enke- och pupillkassan utgående afgiften
för ifrågavarande rättighet icke för närvarande skäligen kunde fastställas högre,
än hvad som nu vore bestämdt.

Med anledning af Revisorernes anmärkning att icke mera detaljerade
afgiftsbestämmelser meddelats, framhålles åter af distriktschefen, att, på sätt af
Revisorerne äfven vitsordades, uttömmande föreskrifter uti ifrågavarande afseende
svårligen kunde meddelas; att den af Revisorerne förordade bestämmelsen
att såsom större kolly beteckna allenast sådana effekter, som hölle ötver tjugu
kilogram i vigt, möjligen kunde anses lämplig vid stationer med mindre omfattande
trafik, men att med hänsyn till den stora mängd resande, som vid
vissa tider på dygnet samlade sig i den för ifrågavarande ändamål i Stockholms
centralstation upplåtna lägenhet, hvilken vore synnerligen trång och obeqväm,
det syntes, som om en dylik bestämmelse i betänklig grad skulle fördröja
effekternas ut- och inbillning, hvartill kornme, att, då några klagomål öfver
tillämpningen åt nu gällande bestämmelser hittills icke blifvit till distriktseller
stationsbefälet framstälda, det funnes grundad anledning antaga, att allmänheten
genom nu gällande bestämmelser blefve på bästa sätt betjenad.

Till hvad distriktschefen sålunda anfört i anledning af Revisorernes
ifrågavarande anmärkningar anser sig Styrelsen för sin del icke hafva annat
att tillägga, än att, för beredande af möjlighet att slita uppkommande tvist,
lämpligen torde böra såsom tillägg till kontraktets afgiftsbestämmelser, i enlighet
med hvad Revisorerne ansett, meddelas föreskrift, om hvad med större
och mindre kolly afses; och skall Styrelsen ej underlåta att vidtaga åtgärd
för meddelande af dylik föreskrift och andra för tillämpning deraf erforderliga
bestämmelser.

Under § 3 hafva Revisorerne anmärkt, att Styrelsen vid upptagande
af beställningar å rörlig materiel icke användt annonsering i tidning för leveranser
till staten, utan direkt infordrat anbud från vissa större verkstäder inom
landet; och hafva Revisorerne, under uttalande af den uppfattning, att jemväl

547 —

andra verkstäder inom vårt land än de, som i förevarande fall fått ingifva
anbud, måste anses förfoga öfver den insigt eller yrkesskicklighet och hjelpmedel,
som för ifrågavarande leveransers utförande på ett tillfredsställande sätt
varit erforderliga, ifrågasatt, huruvida icke i förevarande fall möjlighet bort
beredas dem att få inkomma med anbud, och sålunda anbud lämpligen bort
genom allmän kungörelse infordras.

Revisorerne, som ansett fördelen af ett sådant tillvägagående, hvarigenom
landets samtliga krafter på förevarande område inbjödes till täflan, ligga i
öppen dag, hafva ock uttalat den mening, att, då i hvarje fall tillkomme
Styrelsen att efter föregången pröfning förkasta ett anbud, som icke synts
vara fullt betryggande, någon betänklighet från statens sida icke borde möta
mot åtgärder i angifven rigtning.

I likhet med Revisorerne anser äfven Styrelsen, att möjlighet bör beredas
hvarje verkstad inom landet, som förfogar öfver erforderlig insigt eller yrkesskicklighet
samt vederbörliga hjelpmedel, att ingifva anbud på leverans af
rörlig materiel till statens jernvägar. Men i motsats till Revisorerne håller
Styrelsen före, att för detta ändamåls vinnande det af Revisorerne föreslagna
tillvägagåendet — eller att infordra anbud genom allmän kungörelse — ej
är det lämpliga.

Enligt § 20 i gällande förordning angående statens upphandlings- och
entreprenadväsende in. in. skall nemligen, om anbud upptagas på det sätt,
Revisorerne förordat — utom i några få undantagsfall — ett af de tre lägsta
vederbörligen ingifna anbuden antagas. Det torde då kunna inträffa, att tre
leverantörer, som äro för vederbörande myndighet obekanta, inlemna de lägsta
anbuden och dervid prestera den föreskrifna säkerheten i borgen eller värdepapper.
Enligt Styrelsens uppfattning eger myndigheten dervid icke att, såsom
Revisorerne synas hafva ansett, efter föregående pröfning förkasta anbud, som
icke synes vara fullt betryggande, utan blifver nödsakad att lemna beställning
till eu leverantör, om hvars kompetens att lemna fullgod vara myndigheten
icke har någon kännedom — detta så framt nemligen icke tilläfventyrs enligt
mom. 5 af paragrafen den särskilt i fråga om beställningar af nu ifrågavarande
slag synnerligen olämpliga utvägen skall anlitas att förkasta samtliga anbud.
Visserligen eger myndigheten rätt att enligt § 18 i berörda förordning från
pröfning utesluta vissa anbud, men för att vägra pröfningen är enligt Styrelsens
förmenande det skälet ej tillfyllest, att anbudsgifvaren är för myndigheten
okänd, utan är det tvärtom ett af hufvudvilkoren för ett anbuds förkastande
utan pröfning, att leverantören är känd såsom uppenbarligen saknande insigt
och erfarenhet o. s. v. I vanliga fall, när leveransen beviljas okände, har
nu visserligen myndigheten ett godt skydd mot förlust för staten genom den
säkerhet, som af anbudsgifvaren lemnas, men detta skydd är otillräckligt, då

— 548 —

för leveransens behöriga fullgörande särskild yrkesskicklighet och insigt måste
förutsättas, såsom just fallet är med leveranser af jernvägsmateriel. En leverans
af underhaltiga lokomotiv och vagnar, eller en leverans, som blifvit fördröjd
genom upprepade kassationer och ändringar, medför nemligen gifvetvis en skada
för statens jernvägar, som ej ersättes genom de penningebelopp, hvilka deponerats
såsom säkerhet.

Styrelsen anser sig derföre kunna med fullt fog göra gällande den åsigt,
att Styrelsen icke allenast är berättigad att vid inköp af jernvägsmateriel
tillämpa den i § 2 mom. 2 af ofvannämnda förordning intagna bestämmelsen
om anbuds infordrande genom särskilda skrivelser, utan att ett sådant tillvägagående
öfverensstämmer med förordningens verkliga mening. De i sagda moment
angifna förutsättningar för anbuds infordrande genom särskilda skrivelser
äro just tillämpliga med afseende å nu ifrågavarande materiel.

Styrelsen tillåter sig vidare framhålla, att Styrelsen städse låtit sig angeläget
vara att vinna kännedom om, hvilka verkstäder inom landet tillverka
jernvägsmateriel samt deras förmåga att utföra arbeten af den qvalitet, som
Styrelsen anser sig böra fordra, och äfven, i den mån de visat sig kompetenta,
låtit dessa deltaga i täflan om leveranser, att under de senare åren antalet
verkstäder, som af Styrelsen anlitats för utförande af lokomotiv och vagnar
samt vigtigare delar dertill, uppgått till 18 stycken, hvadan någon brist på
konkurrens ej är att befara, att för de fabrikanter, som syssla med tillverkning
af rörlig materiel, det icke kan vara obekant, att Styrelsen är den myndighet,
som beställer sådan materiel för statens jernvägar, och att de för affärers
inledande kunna hänvända sig till denna myndighet, samt att de fabrikanter
af jernvägsmateriel, som önskat utföra dylika arbeten till statens jernvägar,
ingalunda blifvit af Styrelsen afvisade, men väl uppmanade att genom utförande
af en mindre profbeställning först ådagalägga sin kompetens. Under sådana
förhållanden vågar Styrelsen för sin del hålla före, att redan nu möjlighet
beredes alla de svenska verkstäder, som dertill äro kompetenta, att deltaga i
leveranser af jernvägsmateriel till statens jernvägar.

Under § 4 hafva Eevisorerne meddelat, att, enligt hvad de inhemtat,
två slags biljetter med olika pris och giltighetstid för närvarande vore gällande
för resor mellan Stockholm och Malmö; att priset för det ena slaget med tio
dagars giltighetstid utgjorde:

— 549 —

för första klass
,, andra ,,

» tredje „

enkel	tur- och retur-
biljett	biljett
52,55	64,9 0,
37,10	48,70,
24,7 5	32,45;

att för det andra slaget biljetter, hvilka gälde 14 dagar, motsvarande
pris utgjorde:

för första klass resp......................................... 54,2 5 68,10,

„ andra „ „ 38,8 0 51,9 0,

„ tredje „ „ 25,9 0 34,5 5,

samt att såväl pris som giltighetstid för sistnämnda biljetter vore desamma
som för samtrafiksbiljetterna för routen Stockholm—Köpenhamn.

Revisorerne hafva vidare framhållit, att oafsedt det oegentliga deruti,
att biljettprisen för resa mellan Stockholm och Köpenhamn sålunda icke öfverstege
de biljettpris, som numera i visst fall gälde för linien Stockholm —Malmö,
denna likhet i biljettprisen medförde en olägenhet, som Revisorerne ansett sig
böra påpeka. De personer, som ville anträda resa från Stockholm, med Malmö
till mål, hade nemligen visat benägenhet att, då större kostnad deraf ej föranleddes,
lösa biljett för färd ända till Köpenhamn, men då i dessa ingalunda
ovanliga fall en del af biljettuppbörden aftalsenligt skulle redovisas till “Det
Forenede Dampskibsselskab" och sålunda ginge för den svenska jernvägstrafiken
förlustig, innebure, enligt Revisorernes åsigt, ifrågavarande anordning en bestämd
olägenhet, som i svenska statens intresse borde undanrödjas.

I anledning af hvad Revisorerne sålunda anfört får Styrelsen till en
början meddela, att i samband dermed, att år 1890 försäljning af tur- och
returbiljetter väsentligt utsträcktes, faststäldes de grunder, hvarefter dylika
biljetters giltighetstid skulle beräknas, sålunda, att biljetter för afstånd af till
och med 100 kilometer tillädes en giltighetstid af 4 dagar samt biljetter för
längre afstånd för hvarje påbörjadt 100-tal kilometer ytterligare en dag. På
grund häraf kommo tur- och returbiljetter mellan Malmö och Stockholm (618
km.) att erhålla en giltighetstid af 10 dagar.

För tur- och returbiljetter mellan Kristiania och Köpenhamn samt Stockholm
ansågs dock den med vederbörande norska och danska transportförvaltningar
i turisttrafikens intresse förut aftalade giltighetstiden af 14 dagar böra
bibehållas.

Sedan det emellertid kommit till Styrelsens kännedom, att eu del resande
från Malmö, för att bereda sig möjlighet till ett längre uppehåll i Stockholm,
förskaffat sig biljetter från Köpenhamn, hvarigenom den. för ångbåtsleden
Köpenhamn—Malmö inräknade andelen i biljettpriset kom “Det Forenede

550 -

Dampskibs Selskab" till godo, utan att detsamma befordrat dessa resande, och
då en förlängning af giltighetstiden för vanliga tur- och returbiljetter Malmö
—Stockholm till 14 dagar skulle hafva föranledt anspråk på förlängning af
giltighetstiden för biljetter från hitom Malmö belägna stationer, i följd hvaraf
de för tur- och returbiljetters giltighet faststälda grunderna skulle hafva
rubbats, vidtogs den åtgärd, att, vid sidan af tur- och returbiljetter med
reglementsenlig 10-dagarsgiltighet till pris enligt taxa, dylika infördes med
14 dagars giltighetstid till samma pris som för biljetter från Köpenhamn.
Då det dock ej ansågs lämpligt att i Malmö tillhandahålla 14-dagars turoch
returbiljetter till Stockholm, utan att äfven i motsatt rigtning hålla biljetter
med samma giltighet till salu, inrättades dylika äfven från Stockholm till Malmö.

Revisorerne hafva nu antagit, att resande från Stockholm till Malmö
visat benägenhet att, då större kostnad deraf ej föranleddes, lösa biljett till
Köpenhamn. För utredning härutinnan har Styrelsen låtit undersöka, huru
många tur- och returbiljetter Stockholm—Köpenhamn försålts under tiden från
och med den 2 sistlidne Augusti, då den nu gällande svensk-norsk-danska
persontaritfen trädde i kraft, till och med den 31 nästlidne December, och
huru många af dessa biljetter verkligen användts för resa ända till Köpenhamn,
dervid torde böra anmärkas, att dessa biljetter från och med förberörda den
2 Augusti gälla för resa antingen öfver Malmö eller öfver Helsingborg.

Af denna undersökning har framgått, att, medan under nämnda månader
sålts 156 tur- och returbiljetter från Stockholm till Köpenhamn, innehållande

för sträckan -Köpenhamn 312 kuponger, till Styrelsens kontroll kontor

för erhållande af liqvid insändts af “Det Forenede Dampskibs Selskab“
255 kuponger för sträckan Malmö—Köpenhamn samt af Danska statsbanorna
29 kuponger för sträckan Helsingborg—Köpenhamn, hvarjemte å 8 stycken
kuponger, hvilka icke användts, restitution beviljats. Jemväl under förutsättning
att alla kuponger blifvit af vederbörande resande aflemnade, skulle
således de felande 20 kupongerna, motsvarande 10 tur- och returbiljetter,
utvisa den del af förenämnda 156 Köpenhamnsbiljetter, hvilkas innehafvare
ej färdats mellan Malmö och Köpenhamn.

Värdet af icke insamlade kuponger tillfaller emellertid ej “Det Forenede
Dampskibs Selskab“ allena, utan fördelas på svenska statsbanorna, Helsingborg—
Hessleholms jernväg, Danska statsbanorna och Det Forenede Dampskibs
Selskab, i förhållande till det hvar och en af dem tillkommande belopp
för insamlade kuponger.

Det belopp, som utan motsvarande befordringsprestation tillkommit “Det
Forenede Dampskibs Selskab", är sålunda högst obetydligt; och synas förty
ej några särskilda åtgärder påkallas för förebyggande af det af Revisorerne

- 551 —

påpekade förhållandet, hvilket i öfrigt torde komma att af sig sjelft upphöra
i sammanhang med lösningen af den nu å bane bragta frågan om införande
af ny persontariff för statens jernvägar.

Under § 5 hafva Revisorerne, som inhemtat, att under revisionsåret utbetalats
ett arvode af 300 kronor till en utom jernvägen stående person,
hvilken såsom extra kassör verkstält utbetalningar åt löner och arvoden
inom andra trafikdistriktet samt härför, utom nyss nämnda arvode, jemväl
åtnjutit förmånen af stående biljett för resor inom distriktet, ansett sig böra
fästa uppmärksamheten på ifrågavarande förhållande, hvars oegentlighet synts
Revisorerne uppenbar.

I anledning häraf får Styrelsen meddela, att utbetalningar af ifrågavarande
slag, hvilka afse banafdelningen, verkställas sektionsvis på det sätt,
att vederbörande extra kassör vid aflöningstillfällena utreser å linierna, under
den blidare årstiden med dressin men eljest med något ordinarie tåg. Inom
den sektion, der den af Revisorerne åsyftade personen tjenstgör såsom extra
kassör, tager denna förrättning i anspråk två ä tre dagar i hvarje månad,
hvarförutom i särskilda fall, såsom vid utbetalning af ersättning för snöskottning,
extra resor kunna förekomma. Enligt regeln utöfvas extra kassörsskapet vid
banafdelningen af ordinarie tjenstemän vid statens jernvägar, mestadels stationstjenstemän,
men i vissa fall, der, såsom i det förevarande, en utom jernvägen
stående, fullt pålitlig person befunnits villig att mot enahanda relativt ringa
ersättning, som utgår till de jernvägens tjenstemän, hvilka tjenstgöra såsom
extra kassörer, bestrida ifrågavarande syssla, har det synts Styrelsen lämpligare
att till extra kassör antaga en icke ordinarie tjensteman, än att låta
någon af jernvägens ordinarie tjenstemän för ifrågakomna ändamål vara borta
från sin tjenstgöringsort under flere dagar i hvarje månad. För sin del håller
Styrelsen också före, att det fortfarande bör stå Styrelsen öppet att kunna
till extra kassörer vid banafdelningen antaga personer, som icke äro anstälde
i jernvägens ordinarie tjenst.

Remissakterna varda härhos i underdånighet återstälda.

Stockholm den 19 Januari 1898.

Underdånigst:

TH. NORDSTRÖM.

FREDRIK ALMGREN.

SVEN GYLLENSVÄRD.
Föredragande.

Per Kjellin.

M. HAHR.

C. F. SUNDBERG.

- 552 —

Landtbruksakademiens förvaltningskomités underdåniga

utlåtande; angående af
Riksdagens Revisorer gjord anmärkning
vid akademiens räkenskaper för
år 1896.

Till Konungen.

I sin under den 30 sistlidne November afgifna berättelse om verkstäld
granskning af statsverkets jemte dertill börande fonders tillstånd, styrelse och
förvaltning under år 1896 hafva Revisorerne omförmält, hurusom, — sedan
1894 års Revisorer, med erinran att 1889 års Riksdag i sammanhang med
de af Riksdagen beslutade ändringar i afseende å anslaget till befrämjande i
allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar å berörda anslagstitel anvisat
ett belopp af 1,000 kronor att årligen utgå till Landtbruksakademien såsom
ersättning för de kostnader, hvilka kunde tillskyndas akademien för afgifvande
af anbefalda utredningar och utlåtanden, anmärkt, att ifrågavarande anslagsbelopp
blifvit till fullo uppburet, utan att akademiens räkenskaper lemnade
någon upplysning om detsammas användning, och dervid på anförda skäl uttalat
såsom sin uppfattning, att ifrågavarande anslagsbelopp, såsom beviljadt
till bestridande åt de direkta utgifter, hvilka af dylika utredningar kunde
föranledas, borde i särskildt konto i akademiens räkenskaper redovisas —
akademiens förvaltningskomité i sin häröfver afgifna förklaring meddelat, att
anslaget användts till aflöningar inom akademiens och komiténs kansli, samt
förklarat, att komitén på angifna skäl icke kunde finna detta tillvägagående
oriktigt, hvarefter Statsutskottet vid 1895 års riksdag, med anledning af
hvad sålunda blifvit anfördt, — och under förklaring, att utskottet icke ville
inlåta sig i bedömandet af, huruvida ifrågavarande anslag rätteligen blifvit
användt till stadigvarande lönebidrag åt akademiens tjensteman — erinrat, att
anslaget i allt fall bort, på sätt Revisorerne framhållit, i särskildt konto
redovisas.

Efter att derefter hafva meddelat, att vid den granskning akademiens
räkenskaper innevarande år undergått vederbörande redogörare befunnits hafva
stält sig till efterrättelse hvad sålunda i afseende å räkenskapsföringen varit
erinradt och å särskildt konto lemnat redovisning för anslagets användning
under revisionsåret, af hvilken redovisning framginge, att, enligt akademiens
beslut den 16 Mars 1896, ett belopp af sammanlagdt 900 kronor från ifrågavarande
anslag anvisats till fyllnad i arvodena för akademiens kamrerare, notarie
och bibliotekarie, samt att återstoden 100 kronor godtgjorts akademiens
expensmedelsanslag, förklara Revisorerne sig anse, att, då "hvad komitén till

— 553 —

stöd för de gjorda utbetalningarne anfört, enligt Revisorernes åsigt, icke innefattade
öfvertygande skäl för antagande af deras giltighet, ifrågavarande anslag
disponerats för ändamål, hvartill detsamma icke anvisats.

I anledning af hvad Revisorerne sålunda anfört har Eders Kongl. Maj:t
behagat infordra Landtbruksakademiens Förvaltningskomités utlåtande; och får
till åtlydnad häraf Komitén i underdånighet anföra följande:

I sin ofvanberörda den 27 December 1894 afgifna förklaring öfver 1894
års Revisorers anmärkningar tillät sig Komitén erinra, att, då den del af Eders
Kongl. Majrts nådiga bref den 12 Januari 1849, som ålägger Komitén att,
när den derom anmodas, gå Ohefen för Civildepartementet tillhanda med upplysningar
och yttranden i förekommande ärenden, som röra landtbruket eller
dess binäringar eller eljest med föremålen för Komiténs verksamhet ega gemenskap,
såsom icke upphäfd genom något senare tillkommet stadgande, ännu
måste anses gällande, Komitén fortfarande funne sig förpligtad att tillse,
det Komitén ständigt skulle vara så utrustad, att den vore i stånd att utan
alltför stor tidsutdrägt på ett nöjaktigt sätt tillhandahålla Eders Kongl. Maj:t
eller Chefen för Civildepartementet de utredningar och utlåtanden i landtbruket
och dess binäringar rörande frågor, Komitén blefve anmodad att afgifva,
hvarförutom Komitén i sin egenskap åt förvaltningsmyndighet för Landtbruksakademiens
experimentalfält fortfarande måste anses utöfva en statsadministrativ
verksamhet beträffande de å experimentalfältet förlagda statsinstitutioner.
För fyllande af de kraf, hvilka i nämnda hänseenden kunde
komma att ställas på Komitén, och hvilkas omfattning det icke vore möjligt
att på förhand beräkna, vore bland annat af nöden upprätthållandet af ett
något mera effektivt kansli än det, som vore behöfligt allenast för behandlingen
af Akademiens enskilda angelägenheter, hvarjemte förvaltningen af institutionerna
å experimentalfältet med hänsyn till redovisning af dertill anvisade
statsanslag och dylikt kräfde åtskilligt extra arbete af Akademiens kamrerare
utöfver det, som åligger honom i hans egenskap af redogörare för Akademiens
enskilda medel och de under dess vård stälda donationsfonder.

Komitén ansåg sig vidare böra framhålla, hurusom till följd af den från
och med år 1890 skedda indragningen af åtskilliga till Förvaltningskomitén
förut anvisade statsanslag, uppgående inalles till ett belopp af 4,350 kronor,
Akademien, väsentligen för nyss nämnda ändamål, funnit sig nödsakad att
höja de af hennes egna medel utgående bidragen till kanslipersonalens och
kamrerarens aflöning med icke mindre än sammanlagdt 1,450 kronor, hvarvid
då icke tagits i betraktande de utgifter, som kunnat ifrågakomma för renskrifning
och nödigt biträde af vaktbetjening.

Såsom af innevarande års Revisorer vitsordats, har Komitén numera

Rev. Ber. ang. Statsverket för år 1896. 70

— 554 —

stält sig till efterrättelse hvad i afseende å räkenskapsföringen varit erinradt,
i det att redovisning för anslagets användning under år 1896 blifvit å särskild^
konto lemuadt. Beträffande denna användning har Komitén så mycket mindre
kunnat finna skäl att frångå sin i nyssberörda förklaring angifna uppfattning
af det ifrågavarande anslagets syfte, som Komitén omöjligt kunnat föreställa
sig, att detta skulle varit sådant, att vid anslagets redovisning hvarje af Eders
Kongl. Maj:t anbefald utredning och hvarje infordradt utlåtande för sig bort
till sin verkliga kostnad beräknas och såsom särskild utgiftspost i räkenskapen
uppföras. Komitén har fastmera, såsom ock redan nämnts, hyst den uppfattning,
att anslaget vore anvisadt såsom ett bidrag till hvad Akademien af
egna medel utgifver i ändamål att hålla sin förvaltningskomité och dess kansli
i sådant skick, att Komitén fortfarande såsom hittills kan nöjaktigt fullgöra
den funktion, som är Komitén ålagd jemlikt nådiga brefvet den 12 Januari
1849, i den del deraf, som ännu har gällande kraft. Om denna uppfattning
är rigtig, lärer frågan, huruvida antalet af de mål, hvilka under året kan
hafva blifvit i nåder öfverlemnade till Komiténs handläggning, är större eller
mindre, icke böra, med hänsyn till nu föreliggande spörsmål, tillmätas någon
betydelse, eftersom detta är något som icke kan på förhand beräknas.

Remisshandlingen återsändes härjemte.

Stockholm den 28 December 1897.

På Landtbruksakademiens Förvaltningskomités vägnar:

Underdånigst:

PEHR EHRENHEIM.

Christian Lovén.

Styrelsens för Ultuna landtbruksinstitut underdåniga

utlåtande angående af
Riksdagens Revisorer gjordt uttalande
angående institutets förvaltning.

Till Konungen.

Genom nådig remiss den 3 December 1897 har Eders Kongl. Maj:t
befalt, Styrelsen för landtbruksinstitutet vid Ultuna att till Civildepartementet
inkomma med underdånigt utlåtande i anledning af hvad Riksdagens Revisorer
anfört i § 2 af ett vid remissen fogadt transsumt åt Revisorernes berättelse

— 555 —

om verkstäld granskning af statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd,
styrelse och förvaltning under år 1896.

Till åtlydnad häraf får Styrelsen i underdånighet anföra följande:

I början af paragrafen anmäla Eevisorerne, att de besökt Ultuna landtbruksinstitut
och egendom samt dervid funnit undervisningslokaler ändamålsenligt
anordnade och samtliga byggnader i godt stånd.

Styrelsen anser sig, med anledning af hvad Revisorerne sålunda uttalat,
böra erinra, att undervisningslokalernas anordning visserligen icke motsvarar de
fordringar, som i närvarande tid ställas på dylika lokaler, och att byggnadernas
underhåll lemnar åtskilligt öfrigt att önska, men att det icke varit Styrelsen
möjligt att med disponibla medel ännu afhjelpa de stora brister i dessa båda
afseenden, som vid tiden för beviljande af ny stat för institutet förefunnos.

Efter det välvilliga omdöme, som i paragrafens början sålunda uttalats,
fortsätta Revisorerne, att af upplysningar, som vid besöket meddelades i fråga
om kostnaden för undervisningslokalernas inredning samt för reparation och nybyggnad
af lärarepersonalens och öfriga bostäder, skulle synas framgå, att denna
kostnad stält sig i allmänhet väl hög, äfvensom att densamma, hvad anginge
en nyuppförd lärarebostad, öfverstigit derför anvisadt anslagsbelopp.

Hvad nu beträffar sistnämnda lärarebostad, hvarmed ej torde kunna afses
annan byggnad än den, till hvilkens uppförande 1891 års Riksdag beviljade
medel, enär samtliga öfriga lärarebostadsbyggnader härröra från institutets
första tider, får Styrelsen upplysa, att byggnaden fullbordades år 1898 och
att Riksdagens Revisorer år 1894 gjorde anmärkning beträffande kostnaden
såväl för denna byggnad som för åtskilliga under år 1893 utförda reparationer.
Undertecknade Bråkenhielm och Lindewall, som ej förr än efter utgången
af år 1894 inträdt i Styrelsen, hafva sålunda ej deltagit i denna
bvggnadsfrågas behandling, och undertecknade Tamm, Hildebrandsson och Bredberg
hafva intet att tillägga utöfver hvad Styrelsen med anledning af 1894
års Revisorers anmärkning utredt, en utredning som Riksdagen torde hafva
funnit tillfredsställande, då anmärkningen icke ledt till någon som helst påföljd.

Någon inredning af undervisningslokaler har under år 1896 icke förekommit,
icke heller någon nybyggnad af lärarepersonalens bostäder. Följaktligen
finnes icke heller någon utgift eller kostnad härför debiterad.

Deremot hafva lärarepersonalens bostäder reparerats för sammanlagdt
366 kronor 7 öre, samt derutöfver åtgått 496 kronor 30 öre till “reparationer
af kakelugn och spis" samt till “reparation af kakelugnar", af hvilka senare
utgifter möjligen en del drabba lärarebostäder, ehuru nöjaktig utredning härom
icke kan åstadkommas i saknad af tillhörande verifikationer, hvilka insändts
till Kammarrätten. Såsom Eders Kongl. Maj:t torde finna, är den för lärarebostäders
reparation under år 1896 utbetalda summan så obetydlig, att den

— 556 —

ej oväsentligt torde understiga den i medeltal för detta ändamål nödiga
kostnad.

Under år 1896 har den gamla mejeribyggnadens förändring till tjenarebostad
påbörjats. För detta arbete, som torde böra hänföras till nybyggnader,
äro under år 1896 använda 6,019 kronor 45 öre af de 10,890 kronor 88
öre, som Eders Kongl. Maj:t i nådigt bref den 15 Maj 1896 medgifvit få
för ändamålet användas. Det torde alltså vara väl tidigt att redan nu tala
om väl bög kostnad. Någon annan nybyggnad bar ej under året förekommit.

Reparationer af andra bostäder än lärarnes hafva ej under året förekommit,
hvadan institutet icke drabbats af någon som helst kostnad härför.

Paragrafens senare del lyder ordagrant sålunda.

“Beträffande egendomens kreatursbesättning, af hvilken särskildt togs i
betraktande den del, som under revisionsåret blifvit för dertill beviljadt statsanslag
anskaffad, syntes det Revisorerne, som om de jemförelsevis höga inköpsprisen
i åtskilliga fall icke stått i rätt förhållande till de inköpta djurens
exteriör."

Styrelsen får upplysa, att under “revisionsåret" icke inköpts mera än ett
djur, nemligen en tjur benämnd Mille, för hvilken betalats 415 kronor 40 öre.
Tjuren är af ren ayrshireras, härstammar å mödernet från en högmjölkande
ko i Bjerka Säby högt förädlade och berömda kreatursstam, samt på fädernet
från den mycket beryktade skotske tjuren Hower a Blink. Då sålunda tjuren
har mycket ädel härstamning och mot hans exteriör intet särskildt är att anmärka,
måste det pris, som för honom betalats, anses ganska lågt.

Såsom bilagor bifogas:

l:o) intyg från institutets räkenskapsförare Rektor Juhlin-Dannfelt;

2:o) intyg från förvaltaren Mehn; samt

3:o) intyg angående tjuren Milles härstamning.

Ultuna den 30 December 1897.

'' ‘ -vi’.''{ * - ■

Underdånigst:

BRÅKENHJELM.

C. AUG. TAMM. C. G. BREDBERG.

H. H. HILDEBRANDSSON. OSCAR LINDEWALL.

H. Juhlin-Dannfelt.

Bilaga 1.

Uppgift ur Ultuna landtbruksinstituts räkenskaper å institutets utgifter
under år 1896 för undervisningslokalers inredning samt för nybyggnad och
reparationer af bostadslägenheter för lärare och andra personer.

— 557

Inredning af undervisningslokaler har ej under året förekommit.
Nybyggnad af lärarebostad har ej under året förekommit.

Reparationer af lärarebostäder hafva under året medfört följande utgifter:

laboratorievåningens reparation .................................... 235: 75

slaskrörs inledning i rektors våning ........................... 67: 16

diverse smärre arbeten i lärarebostäder........................ 63: 16 366: 07,

hvarjemte utgiftsposterna “reparation af kakelugn och spis" samt “reparation
af kakelugnar" å tillsammans 496 kronor 30 öre till någon del torde drabba
lärarebostäderna.

Nybyggnad af tjenarebostad: den af Kongl. Maj:t i nådigt bref den
15 Maj 1896 medgifna ombyggnaden af den gamla mejeribyggnaden till
tjenarebostadsbyggnad, för hvilken det af Kongl. Maj:t godkända kostnadsförslaget
slutar på en summa af 10,890 kronor 88 öre, har under året påbörjats
och medfört en utgift af 6,019 kronor 45 öre.

Reparationer af andra bostäder än lärarnes hafva ej under året förekommit.

Ultuna den 30 December 1897.

H. JUHLIN-DANNFELT.

Bilaga 2.

För af Riksdagen år 1891 anslagna medel har till Ultuna egendom
under år 1896 endast inköpts en tjur af ren ayrshireras för ett pris af Fyrahundrafemton
(415) kronor och 40 öre, betygas af

Ultuna 30 December 1897. .. :i;.

WALDEMAR MELIN.

Förvaltare.

= . i ■ » '' ■■ . \ i’!: .. ■ 1 "• "‘-i .-[.''fn -.0 is

Bilaga 3.

Den till Stockholms läns Hushållningssällskap år 1894 försålde ayrshiretjuren
“Mille" är född den 30 Oktober 1891 efter kon n:o 762 Amelie, som
mjölkat per år 1018 kannor, och från Skotland importerade tjuren “Victor",
sonson till den mycket beryktade tjuren “Hower a Blink".

Bjcrka—Säby den 27 December 1897.

IVAR 1NSUL ANDER.

- 558 —

Stuteriöfverstyrelsens

underdåniga utlåtande angående Riksdagens
Revisorers anmärkningar rörande
nämnda styrelse och stuterierna.

Till Konungen.

Genom särskilda nådiga remisser den 3 nästlidne December har Eders
Kongl. Maj:t anbefalt Stuteriöfverstyrelsen att inkomma med underdånigt utlåtande
i anledning af hvad Riksdagens Revisorer uti §§ 2, 3, 4, 5, 6 och 7
utaf deras den 30 derförutgångne November afgifna berättelse om verkstäld
granskning af statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och
förvaltning under år 1896 anfört under Sjette hufvudtiteln, Stuteriöfverstyrelsen
och stuterierna, och får Styrelsen till åtlydnad häraf i underdånighet anföra
följande:

Vid §§ 2 och 3.

Angående anmärkningarne i dessa paragrafer får Styrelsen i underdånighet
hänvisa till Chefens för Strömsholms hingstdepot infordrade, härvid fogade
särskilda yttranden i anledning af samma anmärkningar.

Vid § 4.

Då den ädla hästens afvel, såsom erfarenheten i alla länder, Sverige ej
undantaget, ådagalagt, icke allenast bildar grundvalen för produktionen af en
duglig krigshäst, utan derjemte måste betecknas såsom oumbärlig, om den
svenska hästkulturen sig sjelf och landet till största nytta i någon mån skall
kunna tillfredsställa den med hvarje år stigande efterfrågan på till rid- och
körbruk passande hästar, har Styrelsen betraktat det såsom en af sina vigtigaste
uppgifter att vidmagthålla och när tillgångarne det medgifvit äfven öka
den lilla stam af för ändamålet lämpliga fullblodsbeskällare, som finnes uppstäld
vid statens hingstdepoter. Remonteringen af denna stam är emellertid
förknippad med stora svårigheter, ty huru värdefulla faktorer godt blod samt
om energi, snabbhet och uthållighet vittnande bedrifter än må vara, är det
dock i vårt land, der uppfödaren endast undantagsvis kan inlåta sig på fullblodsafvel,
utan hvad de ädlare hästslagen vidkommer i främsta rummet ser
sig hänvisad till produktionen af ett godt halfblod, absolut nödvändigt att till
afvel begagna endast sådana fullblodshingstar, hvilka utom de förenämnda så
att säga inre egenskaperna äfven kunna uppvisa en klanderfri exteriör. Detta
bar till följd, att den talrika med allehanda fel och brister behäftade och

559 —

derför också billigare klassen icke kan tagas i betraktande vid Styrelsens inköp
af fullblodsmaterial. Urvalet blir alltså ganska inskränkt; men skulle Styrelsen
dessutom för hvarje till inköp föreslagen fullblodshingst fordra bevis på ådagalagd
afvel sduglighet, så finge hon antingen betala ett mångdubbelt högre pris
än som t. ex. erlagts för Fleuron, eller ock afstå från vidare fullblodsimporter,
ty för hingstar, som med framgång användts till afvel och derjemte med afseende
på exteriören, blodet och bedrifterna icke lemna något öfrigt att önska,
betalas i utlandet nära nog hvilket pris som helst.

Hvad nu särskilt inköpet af Fleuron vidkommer, har Styrelsen, såsom
för öfrigt redan af det föregående framgår, ingalunda i främsta rummet med
detsamma åsyftat att främja produktionen af kapplöpare, utan utgick Styrelsen
härvid från den på goda skäl hvilande förhoppningen, att Fleuron, liksom förut
AYinton, Spadassin, Warrenby, Warren Hastings, Billesdon, Crossbow och
andra äfvenledes utan föregående afvelsprof hit till landet införda fullblodshingstar,
skulle bidraga till att öka antalet af de nu redan i olika delar af
Sverige med god framgång och ej obetydlig vinst uppfödda hästslagen, hvilka
egna sig icke allenast till lyx- och krigsbruk, utan äfven till bedrifvande af
ädlare afvel. Styrelsen vågar tro, att alla fackmän skola gifva Fleuron det
intyg, att han särdeles väl lämpar sig till det ändamål, för hvilket han blifvit
inköpt. Hans exteriör måste tillfredsställa hvarje kännare, hans bedrifter på
banan vittna om både snabbhet och uthållighet — han segrade upprepade
gånger på den största brukliga distansen, 1 \ engelsk mil — och hans blod
hör till det yppersta, som inom fullblodsafveln finnes att tillgå. Med hänsyn
till denna senare förmån anser sig Styrelsen böra framhålla, att Fleurons fader,
Saxifrage, som sjelf varit en utomordentligt seg och ihärdig häst, lemnat en
talrik afkomma af bästa beskaffenhet. Utmärkande för Saxifrages afkomma
är nemligen en sällsynt härdighet och uthållighet. Om det således är ett faktum,
att Fleuron sjelf ännu icke hunnit vinna erkännande på afvelns område, kan
han dock erbjuda de bästa garantier, för att han äfven såsom reproduktör
skall rättfärdiga de förhoppningar, som knutits vid hans införlifvande med den
svenska fullblodsstammen.

I sammanhang härmed får Styrelsen äfven påpeka, att på de senare
åren ett ej ringa antal fullblodsston blifvit infördt hit till landet. Det är
derför af vigt, att vid statens hingstdepoter äfven finnas uppstälda några till
fullblodsafvel lämpliga, till en högre klass hörande fullblodsbeskällare. Detta
synes nemligen Styrelsen vara enda sättet att uppmuntra en produktion, hvilken
möjligen i en framtid skall kunna befria uppfödaren från nödvändigheten att
inköpa större delen af sitt afvelsmaterial i utlandet och sätta Styrelsen i tillfälle
att oftare än hittills kunnat ske remontera statens fullblodsstam inom
landet. Men så länge i Sverige endast helt undantagsvis produceras till afvel

— 560

dugliga beskälare af fullblodsklassen och äfven de bästa bland våra inhemska
fullblodshästar med hänsyn till exteriör, blod och bedritter stå långt under
sådana exemplar som Fleuron, Styrax, Carrousel, Reform och andra för statens
räkning importerade hingstar, anser sig Styrelsen i hästafvelns intresse vara
förpligtad att uppsöka de källor, der hon kan vara säker på att, om än till
ett högre pris, erhålla fullgodt material.

Att Styrelsen ingalunda försmår det inhemska afvelsmaterialet, när det
svarar mot de fordringar, Styrelsen måste ställa på en god landtbeskällare,
framgår för öfrigt af den omständighet, att de vid Strömsholms hingstdepot
uppstäda beskällarne icke såsom Revisorerne anmärkt samtliga äro inköpta
från utlandet, utan att tjugu af det till sjuttiosex stycken uppgående antalet
äro uppfödde inom landet dels å Ottenby och dels hos privata uppfödare, samt
att äfven under sistförflutna året flere inom landet födde hingstar, dock ej af
fullblod, blifvit för statens räkning af Styrelsen inköpta.

Vid §§ 5, 6 och 7.

I anledning af hvad uti dessa paragrafer framhållits får Styrelsen i underdånighet
åberopa hvad vederbörande depotchefer uti infordrade, härhos fogade
särskilda yttranden anfört.

Remissakterna varda härmed i underdånighet återstälda.

Stockholm den 21 Januari 1898.

Underdånigst:

ALFRED PIPER.

Mart. Nyhorg.

■; • 1 ** r .... • ; r ■: 7 •> ; ■ i 1: ;r; ‘! * • I .fl r''

Chefens för Strömsholms hingstdepot

förklaring rörande den vid depoten
följda bokföring i vissa fall.

Till Kongl. Stuteriöfverstyrelsen.

Med anledning af i Kongl. Stuteriöfverstyrelsens skrifvelse den 22 dennes
infordradt yttrande öfver hosgående remisshandling, rörande Statsrevisorernes
under § 2 framstälda anmärkning emot bokföringen vid Strömsholms hingstdepot,
får jag vördsammast anföra, att bokföringen vid depoten är affattad
och förd i full öfverensstämmelse med af Kongl. Maj:t genom nådigt bref af
den 22 November 1877 faststäldt räkenskapsformulär.

— 561 —

Hvad särskild! jordbrukets konto vidkominer, kunna emellertid några af
de på nämnda konto förda utgiftsposter utan strid emot formuläret öfverföras
på andra konton, och kommer jag derför att, med anledning af anmärkningen,
tillse, att rättelse i anmärkta afseendet, såvidt ske kan, varder iakttagen.

Strömsholm den 30 December 1897.

C. A. SIWERS.

Depotchef.

Chefens för Strömsholms hingstdepot

förklaring i fråga om vissa bestämmelser
i åtskilliga kontrakt om arrendet
af en del af jordbruket vid depoten.

Till Kong]. Stuteriöfverstyrelsen.

Med anledning af i Kongl. Stuteriöfverstyrelsens skrifvelse den 22 dennes
infordradt yttrande öfver hosgående remisshandling, rörande Statsrevisorernes
under § 3 framstälda anmärkning emot hötillgången och försäljning af hö vid
Strömsholms hingstdepot, får jag vördsammast anföra, att hufvudsakliga öfverskottet
af hö uppstått derigenom, att härvarande remontdepot på mellan 60
ä 70 remonter helt plötsligt indrogs, sedan arrendeleveranserna för året verkstälts.

Hvad vidare priset å det försålda höpartiet beträffar, kunde ej högre
erhållas, enär det salubjudna höet var utgallradt och sålunda af mindre fodervärde
än det för depotens räkning behållna insåningshöet.

Emellertid skall det vara mig angeläget att, såvidt ske kan, ställa
mig den gjorda anmärkningen till efterrättelse.

Strömsholm den 30 December 1897.

C. A. SIWERS. ...

Depotchef.

Chefens för Flyinge hingstdepot

yttrande i fråga om mera utsträckt
användning för remonteringen af till
afvelsdjur olämpliga hästar.

Till Kongl. Stuteriöfverstyrelsen.

Af Kongl. Stuteriöfverstyrelsen i skrifvelse den 27 December 1897
anmodad afgifva yttrande, i anledning af Riksdagens Revisorers uttalande af

Rev. Ber. ang. Statsverket är 1896. 71

562 -

önskvärdheten att sådana hästar vid Flyinge hingstdepot, hvilka befunnits
olämpliga som afvelsdjur, mera än hvad hitintills skett tages i anspråk af
remonteringen, får jag, med återställande af remisshandlingen, härmed vördsamt
anföra:

att, då ifrågavarande hästar, i enlighet med Kongl. Majrts nådiga
skrifvelse till chefen för Stuteriöfverstyrelsen angående stuteriväsendets ordnande
af den 1 November 1872, försäljas å offentlig auktion, dessa kunna köpas åt
hvem som helst och således äfven af Remonteringsstyrelsen;

att chefen för Remonteringsstyrelsen underrättats om tiden för dessa
auktioner, samt

att chefen för Flyinge hingstdepot till och med i samråd med chefen
för Remonteringsstyrelsen bestämt passande dag för nämnda auktioner.

Ehuru det egentligen tillkommer chefen för Remonteringsstyrelsen att
förklara, hvarför den inköpt endast ett fåtal af de vid ofvannämnda auktioner
utbjudna 18 bästarne, så torde orsaken härtill ej vara svår att finna. Af
dessa 18 hästar köptes 2 stycken af Remonteringsstyrelsen, 4 stycken voro i
den ålder att remonteringsstyrelsen ej var berättigad att inköpa dem, och 6
stycken betingade ett pris af öfver 900 kronor. Af de återstående 6, hvilka
ej voro lämpliga som trupphästar, köptes 4 stycken af privata personer och
2 stycken af officerare, hvilka ju kunde använda dem till annat bruk än
tjenstehästar.

Flyinge den 2 Januari 1898.

AUGf. af PETERSENS.

Chef för Flyinge hingstdepot.

Axel Tullberg.

Chefens för Strömsholms hingstdepot

förklaring rörande beskaffenheten af
depotens brandredskap.

Till Kongl. Stuteriöfverstyrelsen.

Med anledning af i Kongl. Stuteriöfverstyrelsens skrifvelse den 22 dennes
infordradt yttrande öfver hosgående remisshandling, rörande Statsrevisorernes
under § 6 framstälda anmärkning mot brandredskapen vid Strömsholms hingstdepot,
får jag vördsammast äran anföra, att, enär en större s. k. herregårdsspruta
inköpts under år 1892 och denna, som ännu är i fullgodt skick, synts
mig vara tillsvidare för sitt ändamål tillräcklig, jag — helst jag ansett det

— 563 —

angelägnare att först och främst erhålla tillstånd till och medel för anbringande
af åskledare å depoten och dylikt tillstånd samt erforderliga medel, de senare
uppgående till ej mindre än 1,304 kronor, först genom nådiga brefvet den 8
Oktober innevarande år beviljats — ansett den rätt betydliga kostnaden för
upphandling af en ny större brandspruta för depoten böra tillsvidare uppskjutas,
men kommer med anledning af den gjorda anmärkningen i 1898 års brandsyneinstrument
anhållan om medel för anskaffande af en dylik större spruta
att framställas.

Strömsholm den 30 December 1897.

C, A. SIWERS.

Depotchef.

Chefens för Strömsholms hingstdepot

yttrande i fråga om införande af elektrisk
belysning i depotbyggnaderna.

Till Kongl. Stuteriöfverstyrelsen,

Sedan Kong]. Stuteriöfverstyrelsen genom remiss den 22 dennes infordrat
mitt yttrande angående hvad Statssrevisorerne uti härhos återgående remisshandling
under § 7 anfört rörande lämpligheten att, i sammanhang med tillgodogörande
för industrielt ändamål af uti vattenfallet vid Strömsholm varande
vattenkraft, anordna elektrisk belysning för depotbyggnaderna, får jag härmed
vördsamt anföra, att, enär ifrågavarande vattenfall ej torde tillhöra depoten,
någon åtgärd uti det af Statsrevisorerne påpekade syfte ej lärer från depotens
sida kunna företagas.

Strömsholm den 30 December 1897.

C, A. SIWERS. v?).- • . pt.a a

Depotchef.

Kammarkollegii

underdåniga utlåtande med anledning
af en utaf Riksdagens Revisorer gjord
framställning beträffande Kammararkivet.

Till Konungen.

Uti sin den 30 November nästlidet år afgifna berättelse om verkstäld
granskning af statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och

— 564 —

förvaltning under år 1896 hafva Riksdagens Revisorer under “Sjunde hufvudtiteln?
Kammarkollegium, § 1“, jemte redogörelse för åtskilliga förhållanden i
Kammararkivet, anfört, att det vore af största vigt för de i nämnda arkiv
befintliga betydelsefulla handlingars bevarande från förstörelse och för deras
tillgodogörande för forskningen, att arkivet blefve förflyttadt till rymligare och
ändamålsenligare lokaler än dess nuvarande, i hvilket afseende Revisorerne förestälde
sig, att sedan Riksdagen numera beträdt den väg att låta anordna i
landsorten befintliga slottsbyggnader till landsarkiv, derigenom möjligen skulle,
sedan andra mindre vigtiga arkivalier öfverförts till landsarkiven, kunna beredas
utrymme inom hufvudstaden för ett tidsenligt hysande af Kammararkivets
handlingar.

Genom nådig remiss den 3 December 1897 anbefaldt att i anledning
af berörda framställning afgifva underdånigt utlåtande och detsamma till Kongl.
Finansdepartementet så tidigt insända, att det före den 1 Februari innevarande
år måtte kunna till Fullmägtige i Riksgäldskontoret öfverlemnas för att tillika
med revisionsberättelsen till trycket befordras, får Kollegium, som redan uti
underdånigt utlåtande den 19 November sistlidet år meddelat Eders Kongl.
Maj:t, att af de i Kammararkivets egna lokaler förvarade arkivalier icke
några afsevärda serier vore af den natur, att de lämpligen borde till ort utom
Stockholm förflyttas, i underdånighet vitsorda att, på sätt jemväl torde framgå
af sagda utlåtande, hvilket härhos i afskrift bifogas, det är af största vigt,
att för Kammararkivet så fort ske kan beredes rymligare och ändamålsenligare
lokaler än dess nuvarande, vare sig genom nybyggnad eller ombyggnad för
ändamålet af någon å Riddarholmen befintlig byggnad.

Stockholm den 14 Januari 1898.

Underdånigst:

HANS FORSSELL.

KARL RYDIN. EDV. ÅBERGH. G. THULIN.

Föredragande.

HJ. NEHRMAN, A. BJÖRKMAN.

Axel Körner,

Afskrift.

Till Konungen.

Med anledning af väckt fråga om beredande af ökadt utrymme för
Kammararkivet anbefalde Eders Kongl. Maj:t, enligt nådigt bref till Kammarkollegium
den 9 September 1892, jemte det föreskrift meddelades om öfverlemnande
från nämnda arkiv dels för alltid af vissa handlingar till Riks- och
Slottsarkiven, dels såsom deposition till Riksarkivet af handlingar intill 3,000
hyllfot att förvaras i de utaf detta arkiv disponerade hvalfven under Kongl.
slottets nordvestra flygel, Kollegium att inkomma med yttrande, huruvida och
i hvilken utsträckning i Kammararkivet förvarade handlingar lämpligen kundo
förflyttas till kronan tillhörig plats utom hufvudstaden.

Till fullgörande af berörda nådiga befallning får Kollegium, sedan numera
de handlingar, hvilka sålunda skulle för alltid till andra arkiv öfverlemna^,
frånskilts Kammararkivet och till slottshvalfven såsom deposition förflyttats
handlingar till en längd af 2,300 hyllfot, i underdånighet meddela, att af de
handlingar, hvilka för närvarande förvaras i Kammararkivets egna lokaler, icke
några afsevärda serier äro af den natur, att de lämpligen höra till ort utom
Stockholm förflyttas.

Af de handlingar deremot, hvilka såsom deposition öfverlemnats till
Riksarkivet, torde en dylik förflyttning utan afsaknad kunna ifrågakomma
beträffande:

l:o) summariska räkningar öfver kronans uppbörd, 49 band,

2:oi handlingar angående bränvinstillverkningen i riket, 892 band,

3:o) d:o angående stämpel papp ersuppbörden i riket, 515 band, tillhopa
340 hyllfot, men skall syftet med en sådan förflyttning vara beredande af
ökadt utrymme för Kammararkivet, skulle det för fyllande af de sålunda ledigblifvande
340 hyllfoten i hvalfven under Kongl. slottets nordvestra flygel, liksom
ock af de 700 hyllfot Kollegium ännu har att derstädes disponera, blifva
nödvändigt från arkivet såsom deposition afskilja sådana för arbetet derstädes
och för allmänheten jemförelsevis vigtiga handlingar som Göteborgs stads
räkenskaper, Upsala och Lunds akademiers jordeböcker och räkenskaper samt
Stockholms stads räkenskaper.

Detta kan naturligen ej vara lämpligt, och vore i allt fall med en tillökad
hyllängd af endast 1,040 fot ingalunda tillräckligt sörjdt för arkivets
behof af utrymme,

— 566

Visserligen har genom de i 1892 års nådiga bref föreskrifna åtgärder
det resultat vunnits, att samtliga de Kammararkivets handlingar, hvilka förut
legat på golfvet och i. fönsternischerna, kunnat uppsättas å hyllor, men har
också för detta ändamål hela det lediga hyllutrymmet tagits i anspråk. Försåvidt
ökadt utrymme ej beredes Kammararkivet, är det sålunda ej vidare i
stånd att till förvar från Kammarrätten mottaga de granskade räkenskaper,
hvilka hittills derifrån öfverlemnats och för hvarje år upptagit allt större plats,
för närvarande omkring 250 hyllfot per år. Härtill kommer, att af den nuvarande
lokalen icke blott den nedersta våningen är besvärad af fukt, som
skadar der förvarade arkivalier, utan äfven de öfriga våningarne icke kunna
uppvärmas; att tillgången på arbetslokaler för arkivets tjenstemän och enskilda
forskare är allt för begränsad, och att hela lokalen icke kan tillräckligt skyddas
mot eldfara.

Då sålunda den nuvarande lokalen knappt i något afseende motsvarar
fordringarne på ett arkiv, skulle det utan tvifvel vara högeligen önskvärd!,
att en ny arkivbyggnad kunde för de der förvarade dyrbara samlingar uppföras,
eller åtminstone att vare sig Kammarrättens eller Marinförvaltningens eller
något annat å Riddarholmen beläget hus kunde för ändamålet lämpligen ombyggas,
men då eu dylik anordning val svårligen torde kunna vidtagas förrän
i samband med det gamla riksdagshusets disposition till embetslokaler, så tilllåter
sig Kammarkollegium för närvarande endast att hos Eders Ivongl. Maj:t
begära åtgärder för de under närmaste framtiden mest oundgängliga behofvens
fyllande.

Härutinnan får Kollegium anföra, dels att åtminstone en del af de i
arkivets nedersta våning förvarade handlingar måste af ofvan anfördt skäl med
snaraste undanflyttas, dels att ökadt utrymme bör beredas för att i de öfriga
arkivvåningarne kunna utföra det närmast förestående arbetet med handlingarnes
ordnande samt från Kammarrätten fortfarande mottaga granskade räkenskaper,
dels ock att de tillgängliga uppvärmda arbetslokalerna knappast äro tillräckliga
för arkivets ordinarie tjenstemän jemte de personer, som skola sysselsättas
med redan beslutade ordnings-, registrerings- och lagningsarbeten, hvadan under
närmaste tid icke lär kunna i arkivet beredas plats för de enskilda forskare,
som behöfva begagna arkivets handlingar, derest icke arbetslokalerna blifva
utvidgade; och får Kollegium derför, under hänvisning till det af komiterade
för utredning angående byggnadsplatser för nytt riksdagshus och ny riksbank
uti deras betänkande den 29 November 1884 väckta förslag om upplåtelse
till Kammararkivet af Marinförvaltningens hus, i underdånighet hemställa, att
intilldess mera omfattande åtgärder hinna vidtagas, åtminstone de lokaler i
nedra botten af Marinförvaltningens och Kammarrättens hus, hvilka lämpligen

567 —

kunna med Kammararkivet förbindas, måtte så snart ske kan varda till arkivet
öfverlåtna.

Stockholm den 19 November 1897.

Underdånigst

HANS FORSSELL.

STEN FORSBERG. KARL RYDIN. EDV. ÅBERGH.

G. THULIN. VILH. DYBERG. A. BJÖRKMAN.

J. L. Hedén.

Vidimeras ex officio:

AXEL KÖRNER.

:,V. »b.

Kammarkollegii

underdåniga utlåtande angående af
Riksdagens Revisorer gjordt uttalande
i fråga om eganderättsförhållandena
med afseende å den till Husqvarna
gevärsfaktori upplåtna mark.

Till Konungen.

Uti sin den 30 November nästlidet år afgifna berättelse öfver verkstäld
granskning af statsverkets jemte dertill börande fonders tillstånd, styrelse och
förvaltning under år 1896 hafva Riksdagens Revisorer under Sjunde hufvudtiteln,
Kammarkollegium, § 2, efter anförande hufvudsakligen, hurusom Revisorerne
trott sig finna, att Husqvarna gevärsfaktoris eganderätt till hela den
från statsverket upplåtna mark, hvarå faktoriet vore anlagdt, icke vore fullt
klar, samt att Revisorerne åt sådan anledning låtit anställa en undersökning i
detta ämne, framlagt den dervid vunna utredning, med förklarande det Revisorerne
ansett ämnet vara af så stor vigt, att Revisorerne velat bringa detsamma
till Riksdagens kännedom.

Genom nådig remiss den 8 sistlidne December har Eders Kongl. Maj:t
behagat anbefalla Kammarkollegium att afgifva underdånigt utlåtande i detta
med flere angifna, af Revisorerne vidrörda ämnen; och får, till besvarande af
den nådiga remissen i nu förevarande del, Kollegium till en början meddela,
att Kollegium för sin del vid nämnda utredning icke har annat att erinra eller
tillägga, än att lägenheten Höggärdsängen, eller, såsom den i jordeböckerna
benämnes, Höggärdet, blifvit på grund af nådigt bref den 19 Maj 1741 såsom
behöflig för gevärsfaktoriet upplåten på arrende åt faktoriets dåvarande innehafvare,
Öfverdirektören Fredrik Ehrenpreus; att bland Kollega skatteköps -

— 568

handlingar finnes förvaradt ett den 31 Juli 1770 dagtecknadt koncept till
skatteköpebref å lägenheten för bemälde Ehrenpreus, hvilket koncept angifver
skatteköpebrefvet såsom utfärdadt af Kammarkollegium — ej, såsom utredningen
antyder, af Krigskollegium — och hvilket koncept icke upptager något vilkor
om lägenhetens oskiljaktiga förblifvande vid gevärsfaktoriet, hvaremot uti ett,
som det vill synas, den 25 Juli 1763 utfärdadt, men sedermera år 1766
återfordradt dylikt skattebref nämnda med flere vilkor synas hafva varit intagna;
att det i Revisorernes utredning omförmälda byte af en del utaf Höggäidsängen
mot hemmanet Tormenas blifvit af Kongl. Maj:t genom nådigt
bref den 5 Maj 1802 medgifvet, hvarefter Krigskollegium, jemlikt i samma
nådiga bref erhållet uppdrag att vidtaga åtgärder till bytets fullbordande och
att “ställa hemmanet Tormenås i lika förbindelse i afseende på faktoriet" och
kronans säkerhet, som Höggärdsängen dittills ålegat och åtföljt, under den 11
påfljande Augusti angående denna transaktion utfärdat bytesbref, hvarigenom
bland annat förklarats, att hemmanet Tormenås dädanefter skulle till gevärsfaktoriets
understöd förblifva derifrån oskiljaktigt, utan att dock något äfventyr
för öfverträdelse härutinnan blifvit stadgadt; samt att hemmanet Tormenås uti
såväi 1825 som 1877 årens jordeböcker för länet upptages under skattetitel
med r åteckning, enligt den senare, bland annat, att hemmanet är anslaget till
understöd åt Husqvarna gevärsfaktori.

1 öfrigt får Kollegium — som, vid det förhållande att den gevärsfaktori
■ t anslagna fasta egendom icke står under Kollega vård och inseende,
anser icke tillkomma att vidtaga eller föreslå åtgärd till häfdande af kronans
Äganderätt till samma egendom, försåvidt sådant med Revisorernes framställnin
; afses — endast upplysa, att Kollegium denna dag till pröfning förehaft
de?: i Revisorernes berättelse omförmälda, af Husqvarna Vapenfabriks
Aktiebolag hos Kollegium gjorda ansökning om öfverförande i jordeboken från
krono till skatte af hemmanet Husqvarna n:o 1 Södergården och lägenheten
Husqvarna n:o 2 Norrgården eller alternativt om skatteköp af nämnda fastigheter;
dervid Kollegium, enär något förhållande ej visats vara för handen som
borde föranleda till vidtagande af den sökta ändringen i jordeboken, samt
fastigheterna, såsom tillhörigheter till gevärsfaktoriet, hvars egenskap af inrättning
för allmänt ändamål icke, såvidt handlingarne utmärkte, upphört, förty
måste anses vara af natur att icke kunna till skatte försäljas, förklarat ansökningen
icke till någon Kollega åtgärd föranleda.

Stockholm den 21 Januari 1898.

Underdånigst:

HANS FORSSELL.

STEN FORSBERG. HJ. NEHRMAN.

Föredragande.

Hem. Bovin.

— 569 —

Kammarkollegii

underdåniga utlåtande med anledning
af en utaf Riksdagens Revisorer gjord
framställning beträffande Finspongs
jern- och styckebruk.

Till Konungen.

Uti sin den 30 November nästlidet år afgifna berättelse om verkstäld
granskning af statsverkets jemte dertill börande fonders tillstånd, styrelse och
förvaltning under år 1896 hafva Riksdagens Revisorer under “Sjunde Hufvudtiteln,
Kammarkollegium, § 3“, till Riksdagens kännedom bringat åtskilliga
förhållanden beträffande Finspongs jern- och styckebruk i Risinge socken och
Finspongaläns härad af Östergötlands län.

Sedan Eders Kongl. Maj:t behagat genom nådig remiss den 3 derpåföljde
December anbefalla Kammarkollegium att i anledning af, bland annat,
berörda framställning underdånigt utlåtande afgifva och till Finansdepartementet
insända så tidigt, att detsamma före den 1 nästkommande Februari kunde
till Fullmägtige i Riksgäldskontoret öfverlemnas för att tillika med revisionsberättelsen
till trycket befordras, får Kollegium i underdånighet till alla delar
vitsorda rigtigheten af de utaf Revisorerne beträffande nämnda jern- och styckebruk
sålunda meddelade uppgifter.

Stockholm den 14 Januari 1898.

Underdånigst:

HANS FORSSELL.

EDV. ÅBERGH. G. THULIN.

Föredragande.

O. Sternhoff.

Öfverintendentsembetets

underdåniga utlåtande angående af
Riksdagens Revisorer gjorda erinringar
rörande Örebro slott och landshöfdingebostället
i Karlstad.

Till Konungen.

Uti sin öfver verkstäld granskning af statsverkets jemte dertill hörande
fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1896 afgifna berättelse

R<x. Ber. ang. Statsverket för år 1S96. 72

— 570 —

hafva Riksdagens senast församlade Revisorer dels — jemte erinran om det
pågående restaureringsarbetet å Örebro slott — tillika om förmält, hurusom
inom nämnda slott, förutom de lägenheter, som användes till bostad för landshöfdingen,
till embetsrum för länsstyrelsen, länsmuseum och till förvaring af
Lifregementets till fot arkiv, funnes synnerligen rymliga lokaler, lämpliga till
förvaring af arkivalier eller användbara för andra allmänna ändamål, dels ock
anfört, att det vid af Revisorerne aflagdt besök i Karlstad ådragit sig deras
uppmärksamhet, att landshöfdingen i länet icke bebodde den i Kronans hus
i residensstaden till landshöfdingeboställe anordnade våning, utan tagit sin
bostad å en strax invid staden belägen egendom, samt att, oafsedt att, då
statsverket anvisade bostadslägenheter åt rikets landshöfdingar, det väl också
dermed afsetts, att de skulle af vederbörande bebos, berörda förhållande synts
Revisorerne anmärkningsvärdt med afseende derpå, att ifrågavarande bostadslägenhet
genom att en följd af år stå obebodd, svårligen kunde undgå att
taga skada.

Sedan Eders Kongl. Maj:t genom nådig remiss den 3 December nästlidne
år täckts anbefalla Öfverintendentsembetet att i anledning häraf afgifva
underdånigt utlåtande,,, har Embetet ansett sig böra anmoda ej mindre Eders
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Örebro län att öfver Revisorernes ofvan
omförmälda anmälan beträffande Örebro slott sig yttra, än äfven Eders Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande i Vermlands län äfvensom vederbörande boställshafvare
att utlåta sig i fråga om hvad Revisorerne, enligt hvad ofvan angifvits,
rörande landshöfdingens i sistnämnda län boställs våning anmärkt; och
får Öfverintendetsembetet — med öfverlemnande af de sålunda infordrade,
till Embetet numera inkomna yttranden och under vitsordande af deri lemnade
uppgifters riktighet — härmed i underdånighet meddela, att Embetet funnit
sig i ärendets närvarande skick icke hafva något att, utöfver hvad samma
yttranden innehålla, för egen del anföra.

Remissakten återställes.

Stockholm den 18 Januari 1898.

Undordånigat:

A. T. GELLERSTEDT.

Fr. Richter.

Länsstyrelsens i Örebro län

yttrande.

Till Kongl. Öfverintendentsembetet.

I skrifvelse den 20 nästlidne December har Kongl. Öfverintendentsembetet
anmodat Konungens Befallningshafvande att afgifva yttrande i anledning

— 571 —

af hvad Riksdagens senast församlade Revisorer enligt härvid återgående transsumt
af revisionsberättelsen anfört derom, att i Örebro slott funnes, förutom
för särskilda ändamål använda lägenheter, synnerligen rymliga lokaler, lämpliga
till förvaring af arkivalier eller användbara för andra allmänna ändamål;

och får i sådant afseende Konungens Befallningshafvande, med instämmande
i Revisorernes mening om lämpligheten att för något allmänt ändamål
tillgodogöra de för närvarande ej använda lägenheterna i slottet, anföra, att
dessa lokaler, med hänsyn till deras centrala läge inom riket, synas lämpligen
kunna användas vare sig till det åt Revisorerne antydda ändamål eller till
förvaring af någon del af arméns eldhandvapen af äldre modeller eller andra
till arméns utrustning hörande persedlar, som icke för de årliga vapenöfningarne
behöfvas eller äro afsedda att användas endast i händelse af allmän mobilisering.

Härvid anser sig Konungens Befallningshafvande dock böra påpeka, att,
för hvilket ytterligare statsändamål slottet än skulle komma att användas,
grundliga och dyrbara inre reparations- och inredningsåtgärder måste vidtagas
i de nu till största delen alldeles oinredda och delvis ganska förfallna lokalerna,
och att, bland annat, det blefve oundgängligen nödigt ej mindre att anbringa
nya trappor till 3:dje och 4:de våningarne i stället för de nu befintliga, mycket
otidsenliga och obeqväma trappuppgångarne, — hvilket arbete, hvad trappan
till 3:e våningen vidkommer, redan vid 1895 års syn å slottet anmärkts såsom
erforderligt, men i 1896 års generalförslag förklarats böra uppskjutas för att
verkställas i sammanhang med nu förestående reparation af yttertaket och inläggning
af brandbotten å vinden — än ock, hvad som redan nu jemväl är af
trängande behof påkalladt, att anbringa brandfria afbalkningar å den stora, till
hela sin vidd öppna vinden, öfver hvars hela yta, i händelse af eldsvåda derstädes,
elden alldeles obehindradt kan utbreda sig.

Örebro slott å Landskontoret den 11 Januari 1898.

AX. G. SVEDELIUS.

Axel Lené.

Konungens Befallningshafvandes I
Vermlands län

yttrande.

Till Kongl. Öfverintendentsembetet.

Återställande det med Eder skrifvelse den 20 sistlidne December hitbomna
transsumt af Riksdagens Revisorers den 30 November 1897 afgifna

— 572 —

berättelse om verkstäld granskning af statsverkets jemte dertill hörande fonders
tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1896, hvari Revisorerne anfört,
bland annat, att det vid af dem aflagdt besök i Karlstad ådragit sig deras
uppmärksamhet, att landshöfdingen i länet icke bebodde den i Kronans hus i
residensstaden till landshöfdingeboställe anordnade våning, får Landshöfdingeembetet
äran härvid öfverlemna det yttrande, som herr Landshöfdingen m. m.
Adolf Malmborg funnit sig böra deröfver afgifva, samt med åberopande åt
innehållet i samma yttrande meddela, att Landshöfdingeembetet för egen del
icke funnit anledning att derutöfver särskildt utlåtande afgifva.

Karlstad i Landskontoret den 11 Januari 1898.

På Landshöfdingeembetets vägnar:

H. N. LUNDIN. FRITH. GRAFSTRÖM.

Landshöfdingen A. Malmborgs

förklaring.

Till Kongl. Öfverintendentsembetet.

Sedan Riksdagens senast församlade Revisorer uti den BO nästlidne
November afgifven berättelse om verkstäld granskning af statsverkets jemte
dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1896 anfört,
bland annat, att det vid af Revisorerne aflagdt besök i Karlstad ådragit
sig deras uppmärksamhet, att jag icke bebodde den i Kronans hus i residensstaden
till landshöfdingeboställe anordnade våning, utan tagit min bostad å en
strax invid staden belägen egendom, hvilket förhållande synts Revisorerne anmärkningsvärdt
med afseende derpå, att ifrågavarande bostadslägenhet genom
att en följd af år stå obebodd svårligen kunde undgå att taga skada, samt
Kongl. Maj:t genom nådig remiss den 3 sistlidne December täckts anbefalla
Eder att i anledning af Revisorernes berörda framställning underdånigt utlåtande
afgifva, så hafven I uti skrifvelse den 20 i sistnämnda månad till
Konungens Befallningshafvande härstädes ansett Eder böra lemna mig tillfälle
att öfver Revisorernes omförmälda erinran mig yttra; och finner jag mig i
anledning häraf böra anföra:

att jag efter min utnämning till landshöfding bebott residensvåningen
under tiden 1 Oktober 1889 till i Augusti månad 1890, men att jag då
fann, att våningen utan att tillökas med de båda rum, som ursprungligen varit
ämnade att tillhöra landshöfdingen, men alltjemt begagnats af förste landt -

— 573 —

mätaren i länet såsom embetsmål, och utan att undergå eu genomgripande
förändring, var alldeles för trång, otidsenlig och obeqväm för att af mig med
familj kunna för längre tid bebos;

att då en tillökning af våningen med nyssnämnda båda rum och densammas
lämpligare anordnande skulle vålla statsverket rätt betydande utgifter,
jag ansåg mig icke böra derom genast ifrågasätta, synnerligast som min
fäderneärfda, alldeles invid Karlstad belägna och på ett afstånd af fem minuters
promenad från residenset liggande egendom Wåxnäs, hvilken tillförne för
två af mina företrädare i embetet under en följd af år utgjort bostadsvåning,
erbjöd mig, sedan dess byggnader restaurerats, en bättre bostadslägenhet än
residensvåningen skulle kunna göra, äfven om densamma utvidgades, på sätt
nämndt blifvit, och försattes i tidsenligt skick;

att sedan emellertid hos mig numera uppstått önskan att under någon
del af året bebo residensvåningen, jag redan under den 15 sistlidne November
till Eder ingått med framställning, att I behagaden föranstalta derom, att
våningen måtte försättas i sådant skick, att jag må kunna deri inflytta; samt
att I, som i anledning af denna min framställning låtit Eder intendent
för Kronans under Edert inseende stälda hus och byggnader i landsorten å
pjatsen verkställa besigtning och nödiga undersökningar, torden kunna med
stöd af hvad vid samma besigtning förekommit vitsorda, att residensvåningen,
skyddad som den hela tiden varit genom för fönstren nedfälda persienner och
annorledes, icke tagit någon nämnvärd skada deraf att den stått obegagnad.
Karlstad den 11 Januari 1898.

Adolf Malmborg.

Telegrafstyrelsens

underdåniga utlåtande öfver af Riksdagens
Revisorer gjord erinran rörande
styrelsens räkenskaper.

<• Till Konungen.

Till åtlydnad af nådig befallning i remiss den 3 December nästlidna år
får Telegrafstyrelsen härmed afgifva underdånigt utlåtande öfver den framställning
rörande telefonmedel, som förekommer i Kiksdagens senast församlade
Revisorers den 30 November berörda år afgifna berättelse.

Revisorerne hafva erinrat, att 1896 års Revisorer — med förmälan att
genom skrifvelse den 15 September 1893 Kongl. Maj:t anbefalt Telegraf -

— o74 —

styrelsen att utarbeta och till Kong! Maj:ts fastställelse öfverlemna förslagtill
nytt formulär för Telegrafverkets räkenskaper, samt att 1895 års Revisorer
anmärkt, att något sådant formulär då icke blifvit af Telegrafstyrelsen
upprättadt, och vid det förhållande att, enligt hvad Revisorerne inheintat, åtgärder
ännu icke blifvit af Styrelsen vidtagna med anledning af Kong]. Maj:ts
förenämnda befallning, — härå fästat uppmärksamheten, under uttalande tillika
af den mening, att de svårigheter, som förefunnes vid granskningen af Telegrafverkets
räkenskaper, endast kunde genom tillämpning af ett förändradt
räkenskapsformulär afhjelpas:

att i häröfver afgifvet utlåtande Telegrafstyrelsen rörande anledningarne
dertill, att Styrelsen icke inkommit till Kongl. Magt med de omförmälda nya
räkenskapsformulären, hänvisat till sin skrifvelse den 28 Januari 1896, innefattande
utlåtande öfver Riksdagens Revisorers anmärkningar rörande Telegrafverkets
räkenskaper för år 1894, samt vidare anfört, att den af Revisorerne
anmärkta svårigheten vid granskning af Telegrafverkets räkenskaper bestode,
att döma af föregående dylika anmärkningar, hufvudsakligen deri, att uti de nuvarande
räkenskaperna fullständig åtskilnad icke egde rum mellan redogörelserna
för telegraf- och för telefonmedlen; hvarför ock, med föranledande af tidigare anmärkningar
uti ofvannämnda Kongl. bref den 15 September 1893, föreskrift
meddelats, att vid upprättandet af de nya räkenskapsformulären redogörelserna
för telegraf- och telefonmedlen skulle så vidt möjligt åtskiljas; men att då
Telegrafstyrelsen haft att ställa sig denna föreskrift till efterrättelse, hade för
Styrelsen svårighet mött, alldeles motsvarande den svårighet, hvaröfver Revisorerne
gjort anmärkning, enär det visade sig, att telegraf- och telefonväsendena
vore till följd af sin natur och af det sätt, hvarpå telefonväsendet från
törsta början organiserats, så nära förenade med hvarandra, att ett fullständigt
särskiljande af redogörelserna för de olika slagen af medel kunde ske
endast genom en i det hela godtycklig fördelning af de uppenbart gemensamma
utgifterna; att Telegrafstyrelsen redan förut påpekat, att en stor del af verkets
personal användes för både telegraf- och telefontjenstgöring och att lokalerna
vore gemensamma så godt som på alla ställen, der det funnes både
telegraf och telefon, samt vidare att ett stort antal telegrammer under större
eller mindre del af sin befordran fortskaffades med telefon, att stolplinierna i
mycket stor utsträckning vore gemensamma för telegraf- och telefoniedningarne
samt att vissa ledningar omvexlande begagnades för telegraf och för telefon;
att sedan dess tillkommit, att, enligt vid Telegrafverket utförda experiment,
dubbeltrådiga telefonledningar befunnits kunna under vissa förhållanden samtidigt
användas för telefonering och telegrafering; samt att under sådana förhållanden
och så länge telefonväsendet befunne sig i en så stark utveckling,
att det ännu måste anses vara i organisationsstadiet, det mötte stor svårighet

att fastställa de normer för fördelningen mellan telegrafi och te-lefomnedlen,
utan hvilka det vore omöjligt att få stationernas och dermed hela verkets
räkenskaper att innefatta åtskilda redogörelser för telegraf- och telefonmedlen,
men att, då detta hinder icke vidare mötte med $am«ia kraft aom för närvarande,
Telegrafstyrelsen ingalunda skulle undandraga sig att afgifva förelag
till nya räkenskapsformulär, så inrättade som Riksdagens Revisorer förmält
sig önska.

Utan att emellertid uttala sig i fråga om lämpligheten af ett särskiljande
af telegraf- och telefonmedlens redovisning, hafva Revisorerne velat omförmäla,
hurusom den af föregående års Revisorer anmärkta svårighet i afseende
å förenämnda räkenskapers granskning fortfarande qvarstode.

Med anledning häraf får Telegrafstyrelsen i underdånighet meddela, att
samma förhållanden, som utgjort hinder för ett genomfördt särskiljande af
Telegrafverkets redogörelser för telegraf- och för telefonmedlen, fortfarande qvarstå,
hvarförutom, beträffande särskilt telefonledningarnes användande samtidigt
för telefonering och telegrafering, en ganska stor del af dessa ledningar eller
öfver 3,000 kilometer under sistlidet år, för tillgodoseende af den i båda afseenden
betydligt ökade trafiken, måst apteras för en dylik användning. Då
emellertid 1897 års Revisorer hvarken framstält någon anmärkning mot telegraf-
och telefonmedlens redovisning, eller ens velat uttala sig om lämpligheten
af ett särskiljande deraf, utan endast konstaterat den förefintliga svårigheten i
afseende å räkenskapernas granskning, har Styrelsen med anledning af den
nådiga remissen icke annat yttrande att afgifva, än att anmärkta svårighet på
grund af hvad Styrelsen nu anfört icke ännu kan undanrödjas.

Remissakten varder härmed i underdånighet återstäld.

Stockholm den 11 Januari 1898.

Underdånigst:

ERIK STORCKENFELT.

M. WENNMAN. HERMAN RYDIN.

Ernst Carlberg.

— 576 —

Registrator^ i Ecklesiastikdepartementet underdåniga

utlåtande i anledning af
en af Riksdagens Revisorer gjord anmärkning
vid departementets räkenskaper
för år 1896.

Till Konungen.

I den af Riksdagens Revisorer afgifna berättelse om verkstäld granskning
af statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltningunder
år 1896 hafva Revisorerne anmält, att de af räkningen öfver Ecklesiastikdepartementets
aflöningsmedel m. m. inhemtat, att för renskrifning blifvit under
året utbetalda tillsammans 4,179 kronor 25 öre, samt att de vid räkenskaperna
fogade verifikationer utvisade, att af dessa medel ersättning för renskrifning
blifvit i 13 särskilda poster med tillsammans 254 kronor 24 öre utbetald till
tjenstemän inom departementet; och hafva Revisorerne med anledning häraf
uttalat den mening, att allt det arbete, som af tjenstemän verkstäldes för det
verks räkning, derinom de vore anstälde, syntes i regeln böra af dem utan
särskild godtgörelse utföras.

Sedan jag genom nådig remiss erhållit befallning att häröfver afgifva
utlåtande, får jag i underdånighet anföra följande. Det i ofvan omförmälda
13 räkningar upptagna renskrifningsarbete har icke utförts af någon tjensteman
inom Ecklesiastikdepartementet, och någon sådan tjensteman har icke
heller fått godtgörelse derför. Arbetet har efter anmodan af vederbörande
tjenstemän verkstälts af personer utom departementet mot betingad ersättning.
Ifrågavarande tjenstemän hafva enligt gällande instruktion för Kongl. Majrts
kansli eller på grund af särskildt uppdrag endast haft att draga försorg om
arbetets utförande. Om de tillika utfärdat och qvitterat räkningarna å omförmälda
ersättningsbelopp, har sådant allenast skett af önskan att undvika
omgång vid liqviden; men då ett sådant förfarande, hvilket emellertid under
en följd af år fått passera oanmärkt, möjligtvis kan anses något oegentligt,
vill jag med anledning af Revisoremes framställning för framtiden tillse, att
den, som för departementet utför renskrifningsarbete, sjelf eller genom befullmägtigadt
ombud uppbär och qvitterar godtgörelse derför.

Stockholm den 25 Januari 1898.

• ■

Underdånigst:

HJ. WESTERLINGr.

— 577 —

Vederbörande Domkapitels >

underdåniga utlåtanden rörande af
Riksdagens Revisorer gjord erinran
angående brandförsäkring af åtskilliga
allmänna läroverks byggnader.

l:o.

Upsala Domkapitels

utlåtande.

Till Konungen.

Genom remiss på nådigste befallning har från Domkapitlet i Upsala
infordrats underdånigt utlåtande i anledning af Riksdagens Revisorers framställning
i fråga om brandförsäkring af Enköpings femklassiga allmänna läroverks
byggnad, vid det förhållande att enligt 127 § i Kong], stadgan för
rikets allmänna läroverk den 1 November 1878 lärohus skall vara brandförsäkradt
och enligt 187 § i samma stadga kostnaden för brandförsäkringens
bestridande skall utgå från läroverkens byggnadsfonder, hvaremellertid af räkenskapen
icke framginge, att ofvan nämnda läroverks byggnad blifvit försäkrad
mot eldskada, och då, för den händelse lärohuset blifvit före det ifrågavarande
räkenskapsåret, som revisionen angår, brandförsäkradt för längre tid, intyg
derom bort vara räkenskapen bifogadt.

Domkapitlet, som häröfver inhemtat och här bilägger vederbörande redogörares
underdåniga yttrande, har dervid icke något vidare att för Domkapitlets
del i underdånighet tillägga, än att det för Domkapitlet kända och jemväl
i räkenskapen för år 1896, likasom under flere förutgångna år, på sätt redogöraren
erinrat, antydda förhållandet, att för läroverkshuset i Enköping, som
under samma tak inrymmer dels rektors boställsrum och dels eu folkskolelokal
med boställslägenhet för läraren och är försäkradt mot eldfara i Städernas
allmänna brandstodsbolag för ett belopp af 50,000 kronor, den årliga brandförsäkringsafgiften
betalas af stadskassan, är beroende derpå, att samma lärohus
utan bidrag af allmänna medel blifvit uppfördt och underhålles af staden såsom
ett vilkor för läroverkets utvidgning.

Upsala den 30 December 1897.

Underdånigst:

A. N. SUNDBERG.

J. A. EKMAN. J. E. BERGGREN. H. W. TOTTIE.

E. It. Henschen.

Hev. Ber. ang. Statsverket för dr 1896.

— 578 —

Rektorns vid Enköpings allmänna
läroverk

yttrande.

Till Konungen.

Anmodad att inkomma med underdånigt yttrande öfver Riksdagens
Revisorers framställning i fråga om lärohusets i Enköping brandförsäkring får
jag i underdånighet anföra följande:

Läroverkshuset härstädes är i Städernas allmänna brandstodsbolag försäkradt
för 50,000 kronor, ett belopp som ej ändrats sedan år 1865. Den årliga
afgiften betalas af Enköpings stadskassa, enär under samma tak befinna sig
dels rektors boställsrum, dels en folkskolelokal med bostadslägenhet för dess
lärare. 1 räkenskapen för 1896 finnes — i likhet med hvad som skett flere
föregående år — vid biblioteks- och materielkassan i sammanhang med uppgiften
om utbetalande af försäkringsafgift för skolans lösa egendom en anteckning
att “försäkringsafgift för fastigheten hetalas af stadskassa^4.

Enköping den 23 December 1897.

Underdånigst:

F. W. ÅMARK.

Rektor vid Enköpings allmänna läroverk.

2:o.

Linköpings Domkapitels

utlåtande.

Till Konungen.

I nådig remiss den 3 sistlidne December har Eders Kongl. Maj:t anbefalt
Domkapitlet att afgifva underdånigt utlåtande i anledning af Riksdagens Revisorers
i revisionsberättelsen för år 1896 gjorda framställning i fråga om
brandförsäkring af lärohus.

Och har Domkapitlet, som härmed öfverlemnar af vederbörande rektorer
ingifna yttranden jemte bevis, att de af Revisorerne särskildt omnämnda läro -

— 579 —

verkskusen i Yestervik och Vadstena äro mot eldskada försäkrade, för egen
del ingenting att tillägga till hvad rektoreme upplyst.

Linköpings Domkapitel den 12 Januari 1898.

Underd ånigst:

C. V. CHARLE VILLE.

A. v. ENGESTRÖM. K. BECKMAN.

ALB. JOHANSSON. O. KLOCKHOFF.
BERNHARD RISBERG.

K. L HAGSTRÖM.

Herman Petri.

Rektorns vid Vadstena allmänna
läroverk

yttrande.

Till Linköpings Domkapitel.

Till förklaring har genom remiss från Högvördiga Domkapitlet af den 22
December 1897 med anledning af skrifvelse från herr Statsrådet och Chefen
för Ecklesiastikdepartementet af den 3 December 1897 utstälts transsumt af
Riksdagens Revisorers berättelse af den 30 November, innehållande anmärkning
derom, att det af Vadstena allmänna läroverks räkenskaper för år 1896 ej
framginge, att läroverkets byggnader äro i stadgad ordning försäkrade mot
eldskada.

Såsom förklaring å anmärkta förhållandet får jag härmed ödmjukligen
anföra:

att Vadstena allmänna läroverk blott har en enda byggnad; och

att denna byggnad sedan längre tid tillbaka, förmodligen alltsedan dess
uppförande, och ännu alltjemt försäkras af Vadstena stad genom dess drätselkammare;
hvarom intyg af stadsbokhållaren bifogas.

Remisshandlingarne återsändas.

Vadstena den 29 December 1897.

Vördnadsfullt:

A. V. LUNDBERG.

- 580 —

Bilaga.

Vadstena allmänna läroverks byggnad är försäkrad i Städernas allmänna
brandstodsbolag under n:o 44,953 för kronor Fy r åt i ofe mtusen (45,000) och
är 1897 års afgift erlagd med 52 kronor 50 öre intygas.

Vadstena den 29 December 1897.

För Brandstodskommitterade

Simon Simonsson.

I öfverensstämmelse med ofvanstående får jag härmed intyga, att Vadstena
allmänna läroverksbyggnad alltjemt varit och ännu är brandförsäkrad åt
Vadstena stad genom dess drätselkammare.

Vadstena den 29 December 1897.

C. A. Lindberg.
Stadsbokhållare.

Rektorns vid Vesterviks allmänna
läroverk

yttrande.

Till Högvördiga Domkapitlet i Linköping.

Såsom förklaring öfver det af Riksdagens Revisorer i den 30 nästlidne
November afgifven berättelse anmärkta förhållandet, att i räkenskapen för
Vesterviks högre allmänna läroverk år 1896 icke uppgifvits, huruvida läroverkets
byggnader äro försäkrade mot eldskada, får undertecknad vördsamt
meddela,

att läroverkshuset, som nybyggdes åren 1867—70, alltid varit och fortfarande
är brandförsäkradt,

att afgiften alltid betalats af Vesterviks stads kassa, mot det att läroverkets
byggnadsfond med Kongl. Maj:ts tillstånd till staden årligen, så länge
den förmår, lemnar 1,000 kronor till ränta och amortering af det statslån,
som staden erhållit i och för läroverkshusets uppbyggande,

att'' följaktligen uppgift om brandförsäkring ej bifogats skolräkenskapen,
eftersom ingen skolans kassa i följd deraf haft någon utgiftspost.

581 —

Afskrift af intyg om brandförsäkring bifogas, under det originalet skall
biläggas 1897 års skolräkenskap.

Vester vik den 5 Januari 1898.

R. Kajerdt.

Bilaga.

Afskrift.

Vestervik den 5 Januari 1898.

Att läroverksbyggnaden här i staden är försäkrad mot brandskada för
kronor 150,000 och inventarier och skolmateriel för kronor 6,000 samt bibliotek
och vetenskapliga samlingar för kronor 4,000, tillhopa kronor 160,000, af
härvarande drätselkammare i försäkringsaktiebolaget Skandias agentur under
n:o 4,856, intygas härmed på begäran.

Vestervik som ofvan.

A. E. Hjorth.

Skandiabolagets agent i Vestervik.

Vidimeras ex officiel:

R. KAJERDT.

Skara Domkapitels

utlåtande.

3:o.

Till Konungen.

I nådig remiss af den 3 sistlidne December har Eders Kongl. Maj:t
befalt Domkapitlet afgifva underdånigt utlåtande i anledning af Riksdagens
Revisorers i afgifven revisionsberättelse för år 1896 gjorda framställning i afseende
derpå, att af räkenskaperna ej framginge, huruvida läroverk sbyggnaderna
i Mariestad, Borås, Lidköping och Alingsås vore brandförsäkrade. Och får
Domkapitlet i anledning häraf i underdånighet meddela, att anmärkta förhållandet
beror derpå, att vederbörliga brandstodsafgifter i Mariestad, Borås
Lidköping betalas af respektive stadskassör, samt att läroverket i Alingsås

— 582 —

icke eger några egna byggnader, utan begagnar för ändamålet af staden upplåtna
eller förhyrda lägenheter.

Skara Domkapitel den 12 Januari 1898.

Underdånigst:

E. J. KEIJSER.

N. J. LINNARSSON. C. LANDTMANSON.

N. LINNARSSON. NILS NILÉN. E. WERMCRANTZ

Gustaf Bring.

Domkapitlets i Strengnäs

utlåtande.

4:o.

Till Konungen.

Genom nådig remiss den 3 December nästlidne år anbefaldt att inkomma
med underdånigt utlåtande i anledning af Riksdagens Revisorers anmärkning
vid granskningen af Nyköpings, Eskilstuna och Askersunds läroverks räkenskaper,
att af desamma icke framginge, att nämnda läroverks byggnader blifvit
försäkrade mot eldskada, får Domkapitlet, med öfverlemnande af utaf rektorerne
vid samma läroverk afgifna yttranden, underdånigst anföra, att Domkapitlet
icke har något att utöfver dessa yttranden i ärendet tillägga.

Strengnäs Domkapitel den 12 Januari 1898.

Underdånigst:

U. L. ULLMAN.

K. U NYLÄNDER. GUST. KLINGBERG.

JUL. af SILLÉN. H. SOHLBERG.

Carl-Gustaf Drakenberg.

— 583 —

Rektorns vid Nyköpings allmänna
läroverk

yttrande.

Till Högvördiga Domkapitlet i Strengnäs.

Med anledning af Högvördiga Domkapitlets anmodan till mig att afgifva
yttrande rörande det af Riksdagens Revisorer år 1897 anmärkta förhållandet,
att det af 1896 års räkenskaper för Nyköpings högre allmänna
läroverk icke framginge, att nämnda läroverks byggnader blifvit försäkrade
mot brandskada, får jag härmed vördsamt meddela, att drätselkammaren i
Nyköpings siad plägar, såsom framgår af medföljande intyg, årligen af stadens
medel godhetsfullt betala brandförsäkringen för skolans byggnader, hvadan
byggnadsfonden varit alldeles fri från här ifrågavarande utgift. Detta är
orsaken till att i läroverkets räkenskaper ingenting blifvit nämndt om försäkring
af dess fastigheter.

Remissakten bifogas.

Nyköping den 8 Januari 1898.

Å tj enstens vägnar
FR. WEST LIND.-

Rektor.

Bilaga.

På begäran får drätselkammaren härmed ypplysa:

att Nyköpings högre läroverks byggnader äro för 136,300 kronor mot
brandskada försäkrade i Städernas allmänna brandstodsbolag; samt

att de årliga brandstodspremierna härför betalas af drätselkammaren.
Nyköping den 31 December 1897.

På drätselkammarens vägnar:

C. A. WINBLAD.

Ordförande.

— 584 —

T. f. Rektorns vid Eskilstuna allmänna
läroverk

yttrande.

Till Högvördiga Domkapitlet i Strengnäs.

I anledning af Riksdagens Revisorers anmärkning, att ingen post för
brandförsäkring af allmänna läroverkets hus i Eskilstuna blifvit i läroverkets
räkenskaper upptagen, får jag vördsamt afgifva följande yttrande:

För att amortera den skuld, hvari Eskilstuna stad satte sig för uppförande
af nuvarande läroverkshyggnad, som blef färdig år 1885, har staden
genom Kunglig resolution erhållit rättighet att årligen under en tid af 25
år uppbära terminsafgifterna till byggnadsfonden. Häraf framgår som en
gifven följd, att staden måste vara pligtig att besörja alla utgifter, som eljes
skulle bestridas af byggnadsfonden, således äfven brandförsäkringen. Att
staden fullgör sin skyldighet härutinnan, synes af bifogade intyg från stadskamreraren.

Att ingen utgiftspost för brandförsäkring synes i läroverkets räkenskaper,
är således helt naturligt. För framtiden skall emellertid i desamma upplysningsvis
meddelas, huru med denna sak förhåller sig.

Eskilstuna den 27 December 1897.

B. F. Almqvist.

T. f. Rektor.

Bilaga.

Eskilstuna stads drätselkammare har den 18 Februari 1886 till försäkring
mot brandskada uti Städernas allmänna brandstodsbolag anmält allmänna
läroverkets här i staden hus, beläget å gården n:o 127 G.; och har samma
bolags styrelse den 23 Februari 1886 faststält denna försäkring till ett
värde för huset af sextiofemtusen kronor, hvilken försäkring ännu är gällande.
Premierna för denna försäkring hafva allt hittills blifvit från stadskassan
betalda, hvilket allt intygas på begäran.

Eskilstuna stadskamrerarekontor den 27 December 1897.

C. Jerribergh.

585 —

T. f. Rektorns vid Askersunds allmänna
läroverk

yttrande.

Till Högvördiga Domkapitlet i Strengnäs stift.

Enligt Högvördiga Domkapitlets resolution af den 22 dennes får jag
härmed afgifva yttrande öfver Riksdagens Revisorers hit remitterade anmärkning
i hvad densamma rör Askersunds allmänna läroverk.

Brandförsäkring för det egentliga lärohuset, hvars underhåll på grund
af § 5 i Kongl. Maj:ts nådiga reglemente af den 8 Februari 1841 åligger
Askersunds stad (se Bil. A.), har varit gällande allt sedan år 1847 (se Bil. B.).
Det senare af staden uppförda gymnastikhuset, hvilket tillika inrymmer en
lärosal och hvars underhåll staden åtagit sig, har varit brandförsäkradt allt
sedan år 1866.

För dessa brandförsäkringar hafva, såsom synes på grund af stadens
underhållsskyldighet, afgifter erlagts af kommunen (se Bil. B.), utan att
derutinnan inträdde någon förändring, sedan Kongl. Maj:ts nådiga stadga för
rikets allmänna läroverk af den 1 November 1878 utfärdats, i hvilken stadga
för första gången förekommer uppgift om, att byggnadsfonden är “afsedd —
— — för bestridande af brandförsäkring".

Då dessa nu citerade ord icke synts mig oeftergifligen fordra en ändring
af förut bestående förhållandet, att brandförsäkringsafgifterna erläggas af
kommunen, och jag dessutom genom dylik ändring af en äfven efter år 1878
följd och af vederbörande granskande myndigheter under denna långa'' tid utan
anmärkning lemnad praxis icke ansåg mig tillvarataga den fonds intressen,
hvilken jag har att jemte delegerade förvalta, har jag, som den 1 Juli 1895
tillträdde rektorsbefattningen härstädes, hvarken för år 1896 eller andra
räkenskapsår funnit mig pligtig hos kommunalstyrelsen göra framställning om,
att den måtte med dessa utbetalningar upphöra, och föreslå delegerade att åt
byggnadsfondens medel bestrida nämnda utgifter, helst som i följd häraf möjligen
kunnat från kommunens sida framställas retroaktiva kraf, och de afgifter,
som erlagts under vissa år, då större eldsvådor hemsökt Sveriges städer, uppgått
till ganska afsevärda belopp.

Upplysning i räkenskapen derom, att lärohuset och gymnastikbyggnaden
äro försäkrade mot eldskada, äfven om utgifterna härför under räkenskapsåret
icke bestridts af läroverkets medel, kan visserligen i likhet med många
andra önskningsmål anses lämplig, men fordras mig veterligen icke i någon

Rev. Ber. art g. Statsverket för år 1896. 74

586 —

för läroverken gällande författning, hvadan jag icke kan finna någon skyldighet
härutinnan hafva för mig förelegat.

Remissakten återgår jemlikt den mig gifna resolutionen.

Askersund den 28 December 1897.

Hjalmar Kylén.

t. f. Rektor.

Bilaga A.

Kongl. Majrts Nådiga Reglemente för Prins Oscars Elementar-Schola i
Askersund: Gifvet Stockholms Slott den 8 Februarii 1841.

’ § «•

Lärarne åtnjuta derjemte fria boningsrum, Rector i hela södra Scholhuset;
med undantag af lärosalen, och Collegan i öfra våningen af det norra
Scholhuset med enahanda undantag.

Underhållet af Scholans hus åligger framgent Askersunds Stad.

Bilaga B.

Att härvarande allmänna läroverks lärohus är sedan den 21 April 1847,
på derom den 30 Maj 1846 af Askersunds stad gjord framställning, försäkradt
mot eldfara i Städernas allmänna brandstodsbolag;

att samma läroverks gymnastikbyggnad, hvilken tillika inrymmer en
lärosal, är sedan den 20 Oktober 1866, på derom den 5 Oktober samma år
af “ Byggnadsämnen" gjord framställning, försäkradt mot eldfara i nämnda
bolag;

a,tt de på grund af dessa försäkringar utgående afgifterna oafbrutet och
senast innevarande år till Askersunds stads brandstodskomité inbetalats genom
drätselkammaren af kommunalkassans medel, intygas på begäran.

Askersund den 27 December 1897.

A brandstodskomiténs vägnar.

C. W. Wennermark.

Ordförande.

— 587 —

5:o.

Lunds Domkapitels

utlåtande.

Till Konungen.

I sin den 30 November 1897 afgifna berättelse om verkstäld granskning
af statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning
under år 1896 hafva Riksdagens Revisorer omförmält att, ehuru enligt
127 § i nådiga stadgan för rikets allmänna läroverk den 1 November
1878 lärohus skall vara brandförsäkradt och enligt 137 § i samma stadga
kostnaden för brandförsäkringens bestridande skall utgå från läroverkens byggnadsfonder,
af räkenskaperna emellertid icke fratnginge, att läroverksbyggnaderna
vid allmänna läroverken i Ystad, Landskrona, Trelleborg, Karlskrona, Karlshamn
och Engelholm blifvit mot eldskada försäkrade, hafvande Revisorerne
emellertid ansett att, derest anmärkta förhållandet i vissa fall möjligen berodde
derpå, att vid något eller några tf berörda läroverk läroverksbyggnaderna
blifvit före räkenskapsåret för längre tid brandförsäkrade, intyg derom
hade bort räkenskapen bifogas.

Sedan Eders Kongl. Maj:t genom remiss den 3 sistlidne December anbefalt
Domkapitlet att i anledning häraf inkomma med underdånigt utlåtande,
får Domkapitlet, efter att i ärendet hafva inhemtat yttrande från vederbörande
rektorer, dels i öfverensstämmelse med dessa yttranden meddela

att läroverksbyggnaderna vid allmänna läroverken i Ystad och Trelleborg
äro för all framtid brandförsäkrade;

att läroverksbyggnaderna vid allmänna läroverken i Landskrona, Karlskrona,
Karlshamn och Engelholm likaledes äro mot eldskada försäkrade samt
att försäkringsafgifterna betalas af vederbörande stadskommuner;

dels också, i anledning af Revisorernes förmenande att, äfven om räkenskapen
öfver läroverkens byggnadsfonder för året icke utvisade att brandförsäkringsafgifter
derifrån utgått, intyg om byggnadernas brandförsäkring i sådant
fall bort räkenskapen bifogas, underdånigst uttala den mening att räkenskapen
icke synes vara rätta stället för bestyrkande af ett förhållande, som
icke föranledt någon utgift, utan torde uppgift i sådant afseende, om den
eljest må anses påkallad, rätteligen böra meddelas i vederbörande läroverks
årsredogörelse.

Lunds Domkapitel den 5 Januari 1898.

Underdånigst:

PER EKLUND.

F. A. JOHANSSON. R. W1NGREN.

O. HOLMSTRÖM.

B. W. Ericsson.

— 588 -

6:o.

Göteborgs Domkapitels

utlåtande.

Till Konungen.

I anledning af nådig remiss den 3 nästlidne December uppå Riksdagens
Revisorers anmärkningar vid Göteborgs 5-klassiga allmänna läroverks samt
allmänna läroverkens i Uddevalla, Strömstad, Halmstad och Yarberg räkenskaper
för år 1896 får Domkapitlet, med öfverlemnande af vederbörande rektorsembetens
inkomna förklaringar, för egen del i underdånighet tillkännagifva,
att Domkapitlet ej har något att anföra utöfver hvad förklaringarne innehålla.
Göteborgs Domkapitel den 12 Januari 1898.

Underdånigst:

E. H. RODHE.

''2* tv&j. K • j;;! ■ , .‘j • - -; • i - f •> >, * - , ;lu . 1*; .. ;;

ANTON ROSELL. C. ADAM.

JULIUS ÖSTERBERG.

A. B. Magni.

Rektorns vid femklassiga allmänna

läroverket i Göteborg

yttrande.

Till Högvördiga Domkapitlet i Göteborg.

Med återställande af remisshandlingarne, som jemte Högvördiga Domkapitlets
resolution (A. 258) af den 22 December 1897 hit inkommo den 29
i denna månad, får jag vördsamt meddela, att Göteborgs femklassiga allmänna
läroverks byggnader, hvilka på stadens egen bekostnad uppförts, varit
och fortfarande äro genom Göteborgs stads försorg och på dess bekostnad
försäkrade i brand- och lifförsäkringsaktiebolaget Svea för en summa af tillhopa
Tvåhundratolftusen trehundra (212,300) kronor.

Till bestyrkande häraf bifogas närslutna intyg från Göteborgs stadskamrerarekontor.

Göteborg i femklassiga allmäna läroverkets rektorsexpedition den 30
December 1897.

C. Möller.

— 589 —

Bilaga.

■Il;- sUfssii*?? &iy **n>»iJ!9R .H I
*>!■ «n«i »ani.m

Att Göteborgs stad, som på egen bekostnad uppbygt de för femklassiga
elementarläroverket i Majorna använda byggnaderna, haft och har samma
byggnader i brand- och lifförsäkringsäktiebolaget Svea försäkrade sålunda:

skolhuset ........

gymnastikhuset

afträdet .........

urinkur ...........

staket af trä

kronor 180,000
„ 29,000

1,500
300
1,500

eller för tillhopa kronor 212,300; —

det varder härmed intygadt.

Göteborg i stadskamrerarekontoret den 29 December 1897.

P. Andréen.

Rektorns vid Uddevalla allmänna
läroverk

yttrande.

Högvördiga Domkapitlet, Göteborg!

Med återställande af remisshandlingarne får jag härmed vördsammast
afgifva den förklaring, att, såsom bifogade intyg utvisar, Uddevalla allmänna
läroverks såväl lärohus som gymnastikbyggnad varit brandförsäkrade, lärohuset
i Städernas allmänna brandstodsbolag för kronor 67,500, gymnastikbyggnaden
i brand- och lifförsäkringsäktiebolaget Svea för kronor 25,000 samt att premierna
för dessa försäkringar betalats ur Uddevalla stadskassa.

Uddevalla den 31 December 1897.

J. M. Florett.

Bilaga.

Att Uddevalla allmänna läroverks lärohus är försäkradt i Städernas

allmänna brandstodsbolag för .............................................. kronor. 67,500; —

och dess gymnastikhus är försäkradt i aktiebolaget Svea för ,, 25,000: —

samt att premierna för dessa försäkringar till dato betalts ur Uddevalla stads
kassa, intygas härmed på begäran.

Uddevalla stads kassakontor, 30 December 1897.

J. Collander.

Stadskassör.

— 590 —

T. F. Rektorns vid Strömstads allmänna
läroverk

yttrande.

Högvördiga Domkapitlet i Göteborg.

Med anledning af sistlidne gårdag hit ingången remiss angående härvarande
läroverkshus’ försäkring mot eldskada får jag med bifogande af bevis
om försäkringen vördsamt afgifva följande yttrande:

Sedan läroverkshusets uppförande, hvartill staden erhöll rätt att disponera
hela byggnadsfonden, har brandförsäkringen ombesörjts af staden, som
betalt de erforderliga utgifterna, hvilka derför icke blifvit i byggnadsfondens
räkenskaper upptagna.

Strömstad 31 December 1897.

K. Cederskog.

T. f. Rektor.

Bilaga.

Afskrift.

Att härvarande allm. läroverks byggnader alltsedan deras uppförande
varit af staden brandförsäkrade i försäkringsaktiebolaget Skandia samt att
premierna derför af staden gäldats till den 6 September 1898 (åtta), betygas
på begäran.

Strömstad den 30 December 1897.

På drätselkammarens vägnar

J. H. SYLYANDER.

Ordf.

Vidimera? ex officio

K. Cederskog.

Rektorns vid Halmstads allmänna
läroverk

yttrande.

Till Domkapitlet i Göteborg.

Med anledning af Domkapitlets remiss af den 22 innevarande December,
hvilken remiss hit inkom den 29 i samma månad, får jag meddela, att läro -

591 —

verkshuset härstädes alltsedan år 1869 genom drätselkammarens försorg varit
och, såsom af bilagda qvitto synes, fortfarande är brandförsäkradt i Städernas
allmänna brandstodsbolag, ett förhållande som också af stadens räkenskaper
framgår. Anledningen till att ifrågavarande brandförsäkring icke omförmäles
i läroverkets räkenskap är den, att med stöd af Kongl. Maj:ts nådiga utslag
den 12 Oktober 1869 byggnadskassans behållning hittills hvarje år enligt
rektors och delegerades beslut öfverlemnats till stadens drätselkammare, hvilken
deremot å sin sida är skyldig att bestrida kostnaderna för hvad till läroverkshusets
underhåll med mera hörer. Bland sådana kostnader har drätselkammaren
hittills varit van att äfven bestrida kostnaden för läroverkshusets brandförsäkring.
Om tillvaron af det nämnda nådiga utslaget brukar jag också
städse under mom. 31. Anm. göra eu erinran. ,

Emellertid skall jag med anledning af Revisorernes nu gjorda anmärkning
hädanefter af byggnadsfondens medel sjelf erlägga brandförsäkringsafgiften,
innan behållningen till drätselkammaren öfverlemnas.

Halmstad af rektorsembetet den 31 December 1897.

H. F. Hult.

Bilaga.

Afskrift.

Att härvarande högre elementarläroverks byggnad, belägen på eu från
Halmstads slott afskild och af Kronan till staden öfverlemnad jordrymd emellan
slottet och staden, är uti Städernas allmänna brandstodsbolag under N:o 36099

på obestämd tid brandförsäkrad för .................................... kronor 90,000: —

samt uti sagda hus befintlig dels väggfast, dels svårligen
flyttbar materiel, såsom varmapparater, katedrar, läktare,
bänkar, stolar, bord, orgel, skåp, gymnastik-appareil m. m.

genom samma brandbref för ............................................. „ 20,000: —

tillhopa kronor 110,000:—,
säger Etthundratiotusen kronor, äfvensom att årsafgifterna för denna för
säkring äro guldna för tiden till och med år 1897, det varder härmed på
begäran intygadt.

Halmstad den 31 December 1897.

A Brandstodskomiténs vägnar:

P. BENGTSSON.

Ordf.

Vidimeras ex officio.

H. F. Hult.

— 592 —

Rektorns vid Varbergs allmänna
läroverk

yttrande.

Till Högvördiga Domkapitlet i Göteborg.

Med anledning af Domkapitlets remiss af Riksdagens Revisorers anmärkning
rörande Varbergs lägre allmänna läroverks lärohus i fråga om brandförsäkring
för år 1896, får jag härmed, jemte återställandet af remisshandlingen,
vördsamt meddela, att, såsom åt här bifogade intyg från v. konsul

R. Jobson framgår, nämnda hus ända sedan den 20 September 1895 varit
och intill den 5 November 1898 är brandförsäkradt i brand- och lifförsäkrings-aktiebolaget
Svea, äfvensom att kostnaderna härför bestridts och bestridas
af Varbergs stad genom dess drätselkammare.

Varberg den 31 December 1897.

A. Börjeson,

t. f. rektor.

Bilaga.

Härmed intygas, att Varbergs lägre allmänna läroverks byggnad härstädes
alltsedan den 20 Sept. 1895 varit och fortfarande, tills den 5 Nov.
1898, är brandförsäkrad i brand- och lifförsäkrings-aktiebolaget Svea i Göteborg
för Sextiofemtusen (65,000) kronor.

Varberg den 30 December 1897.

Rob. C. Jobson.

>v. ff:. 1 ‘I

7 :o. .

Kalmar Domkapitels

utlåtande.

4 # tv ti''Vt *0 V;> rf- / t i .t/'';* *f r i in; ■! , , <«• t ''* * « •.. »i j • . ,-i b- '' «.<

Till Konungen.

Till åtlydnad af nådig befallning att afgifva underdånigt yttrande i anledning
af Riksdagens Revisorers i revisionsberättelsen för år 1896 framstälda
anmärkning derom, att af Oskarshamns läroverks räkenskaper icke framginge,
att läroverksbyggnaderna blifvit försäkrade mot eldskada, får Domkapitlet här -

— 593 —

jemte i underdånighet öfverlemna stadens drätselkammares bevis om ifrågavarande
byggnaders försäkring i nämnda hänseende, och torde vid sådant förhållande
vidare yttrande i ämnet ej erfordras.

Kalmar Domkapitel den 19 Januari 1898.

Underdånigst:

P. SJÖBRING.

WARHOLM. M. ROSBERG. L. N. HALLMER.

F. J. BASHRENDTZ. P. J. LINDVALL. A. R. ISBERG.

J. A. Johansson.

Bilaga.

På begäran varder härmed meddeladt, dels att Oskarshamns allmänna
läroverks hufvudbyggnad för ett belopp af 42,000 kronor är försäkrad uti
Städernas allmänna brandstodsbolag och dels att läroverkets gymnastiklokal
är försäkrad uti bolaget Skandia för ett belopp af 24,000, hvaraf dock 4,500
kronor afse apparelj och inventarier.

Oskarshamn den 7 Januari 1898.

För Oskarshamns drätselkammare

H. DRANGEL,

t. f. Kamrer.

8:o.

Karlstads Domkapitels

utlåtande.

Till Konungen.

Genom nådig remiss har Eders Kongl. Maj:t låtit anbefalla Domkapitlet
afgifva underdånigt utlåtande i anledning af den utaf Riksdagens Revisorer
uti deras afgifna berättelse om verkstäld granskning af statsverkets jemte dertill
hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1896 gjorda
anmärkning, att af räkenskaperna för, bland andra, Kristinehamns, Filipstads
och Amåls allmänna läroverk icke framginge, att läroverksbyggnaderna derstädes
blifvit mot eldskada försäkrade.

Rev. Ber. ang. Statsverket år 1896.

— 594 —

Med anledning häraf har Domkapitlet infordrat förklaringar i saken
från rektorerne vid dessa läroverk, af hvilka förklaringar framgår, att nämnda
städer, såsom tydligen varande egare till de allmänna läroverkshusen derstädes,
ombesörja och bekosta deras brandförsäkring, hvadan utgifterna derför icke
kunna vara synliga i läroverkens räkenskaper. Och får Domkapitlet, med
öfverlemnande af berörda förklaringar, för egen del i underdånighet anmäla,
att Domkapitlet icke funnit något att till desamma tillägga.

Karlstads Domkapitel den 12 Januari 1898.

Underdånigst:

C. H. RUNDGREN.

G. JAKOBSSON. A. HALLSTRÖM. JOHN BÖRJESON.

K. J. Andersson.

Rektorns vid Kristinehamns allmänna
läroverk

yttrande.

Till Högvördige Domkapitlet i Karlstad.

Med anledning af skrifvelsen af den 23 dennes får jag vördsamt meddela,
att enligt uppgift af Kristinehamns drätselkammares ordförande allmänna
läroverkets byggnader äro brandförsäkrade i Städernas allmänna brandstodsbolag.
Kristinehamn den 31 December 1897.

S. W. Tenow.

Rektorns vid Filipstads allmänna
läroverk

yttrande.

Till Högvördiga Domkapitlet, Karlstad.

Till svar å vördade skrifvelsen af den 23 sistl. December med anledning
af Riksdagens Revisorers anmärkning, att af vederbörande räkenskaper tj
tramginge, att läroverksbyggnaden i Filipstad vore försäkrad mot brandskada,
får jag härmed upplysa, att ifrågavarande byggnad, såväl som ekonomibyggnader
och gymnastikhus jemte öfriga staden tillhöriga byggnader, är af staden
brandförsäkrad, hvadan således utgiftsposten härför är synlig i stadens räkenskaper,
ej i skolans.

Filipstad den 3 Januari 1898.

Vördsammast
Arvid Borg.

Rektorns vid Åmåls allmänna läroverk

yttrande.

— 595 -

Till Högvördiga Domkapitlet i Karlstad.

Till åtlydnad af Högvördiga Domkapitlets skrifvelse den 23 December
1897 får jag härmed vördsamt sända intyg om, att läroverksbyggnaden i
Åmål är försäkrad mot brandskada. Då årspremierna betalas af stadens
drätselkammare, har jag ej ansett nödigt, att ett sådant intyg bifogades räkenskaperna,
men skall för framtiden iakttaga det.

Åmål den 5 Januari 1898.

J. O. Sundberg.

Bilaga. ''

Att elementarskolhuset i Åmål genom försäkringsbrefvet N:o 42,565
är i Städernas allmänna brandstodsbolag försäkradt till ett värde af tiotusen
femhundra (10,500) kronor, betygas.

A mål den 5 Januari 1898.

Å brandstoilskommitténs vägnar:

J. Aug. Dalberg.

9:o.

Hernösands Domkapitels

utlåtande.

Till Konungen.

Sedan Riksdagens Revisorer i sin den 30 November nästlidet år afgifna
berättelse om verkstäld granskning af statsverkets jemte dertill hörande fonders
tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1896 fästat uppmärksamheten derå,
att af räkenskaperna för, bland andra, allmänna läroverken i Luleå, Sundsvall,
Skellefteå samt Örnsköldsvik icke fränlgingb, huruvida berörda läroverksbyggnader
blifvit försäkrade mot brandskada, har Eders Kongl. Maj:t genom remiss
på nådigste befallning den 3 sistlidne December låtit anbefalla Domkapitlet
att i anledning af nämnda anmärkning inkomma med underdånigt utlåtande

— 596 —

så tidigt, att samma utlåtande inom den 1 instundande Februari må kunna
till Fullmägtige i Riksgäldskontoret öfverlemnas för att tillika med revisionsberättelsen
till trycket befordras.

Med föranledande häraf har Domkapitlet från rektorerne vid ofvan omförmälda
läroverk infordrat underdåniga förklaringar i saken, och får nu med
öfverlemnande till Eders Kongl. Maj:t af samma förklaringar, Domkapitlet för
egen del i underdånighet anföra, att Domkapitlet icke har något att utöfver
vederbörande rektorers förklaringar i ärendet andraga.

Hernösands Domkapitel den 19 Januari 1898.

Underdånigst:

MARTIN JOHANSSON.

W. M. CARLGREN. HERMAN WÅHLANDER,

P. RÖD STRÖM. J. O. NILSSON.

E. OTE. Högström.

Rektorns vid Luleå allmänna
läroverk

yttrande.

Till Konungen.

Med anledning af Riksdagens Revisorers anmärkningsakt af den 30
November 1897, hvari förmärs, att någon kostnad ej finnes upptagen i Luleå
allmänna läroverks räkenskaper för bestridande af brandförsäkring af läroverkets
lärohus, får jag i underdånighet meddela, att alla af Luleå allmänna läroverk
begagnade lokaler äro af Luleå stads drätselkammare brandförsäkrade i Städernas
allmänna brandstodsbolag till följande belopp, nemligen

Läroverksbyggnaden....................................... kronor 40,000

Gymnastikbyggnaden .................................. „ 23,500

Uthusbyggnaden............................................. „ 1,000,

samt att de härå belöpande brandstodspremierna erläggas af Luleå stad.

Luleå den 7 Januari 1898.

Underdånigst:

K. A. FREDHOLM.

Rektor.

— 597 —

Rektorns vid Sundsvalls allmänna
läroverk

yttrande.

Till Konungen.

m ■■

Anmodad af Högvördiga Domkapitlet i Hernösand genom resolution den
22 December 1897 att inkomma med underdånig förklaring rörande det af Riksdagens
Revisorer år 1897 anmälda förhållandet, att utaf Sundsvalls högre
allmänna läroverks räkenskaper för år 1896 icke framginge, att lärohuset vore
enligt gällande föreskrift försäkradt mot eldfara, får jag härmed underdånigast
anföra, att bemälda lärohus allt från dess uppförande varit och fortfarande är
försäkradt mot eldfara, men att detta icke framgår af läroverkets räkenskaper
af det skäl, att Sundsvalls stads drätselkammare, enligt vidfogadt officielt
intyg, verstält försäkringen af lärohuset och utbetalt försäkringsafgiften utaf
stadens medel.

Sundsvall den 13 Januari 1898.

Underdånigst:

FREDRIK TÖRNVALL.

Rektor vid Sundsvalls högre allmänna läroverk.

Bilaga.

Att allmänna läroverkets hus i Sundsvall ända från dess uppförande
varit och fortfarande är genom försorg af Sundsvalls stads drätselkammare
försäkradt i Städernas allmänna brandstodsbolag till ett belopp af trehundratusen
(300,000) kronor, varder härigenom på begäran intygadt.

Sundsvall den 11 Januari 1898.

För drätselkammaren i Sundsvall

C. Th. Lindahl

drätselkammarens sekreterare.

T f. Rektorns vid Skellefteå
allmänna läroverk

yttrande.

Till Konungen.

Genom Högvördiga Domkapitlets i Hernösand skrifvelse af den 22 sistlidne
December ålagd att afgifva underdånig förklaring rörande det af Riks -

- 598 -

dagens Revisorer för år 1896 anmärkta förhållandet, att af byggnadsfondens
Skellefteå läroverk räkenskap ej framgår, att läroverkets byggnader blifvit
försäkrade mot eldskada, får jag härmed i djupaste underdånighet upplysa,
att Skellefteå allmänna läroverk, som saknar eget lärohus, har lokaler åt sig
upplåtna i stadens rådhus, å hvilket brandförsäkring såväl som reparationer
ombesörjas och bekostas af stadens förvaltning.

Skellefteå den 11 Januari 1898.

Underdånigst:

M. Gr. HÖGBOM.

t. f. Rektor.

■ d&.oi ;

T. f. Rektorns vid Örnsköldsviks
allmänna läroverk

yttrande.

Till Konungen.

Med anledning af Riksdagens Revisorers anmärkning, att det ej framginge
al räkenskaperna, huruvida Örnsköldsviks allmänna läroverks byggnad
vore brandförsäkrad, får jag i djupaste underdånighet afgifva följande förklaring.
Nämnda läroverk eger ännu ej något särskildt lärohus, utan är inrymdt
i en af stadens byggnader, som derjemte innehåller flere andra lägenheter.
Denna byggnad är af Örnsköldsviks kommun försäkrad mot eldfara, såsom
synes af medföljande intyg från bolaget Sveas agent härstädes. Då sålunda
läroverkets^ byggnadsfond ej vidkänts någon utgift för brandförsäkringen, har
ej heller något qvitto derå kommit att medfölja räkenskaperna.

Örnsköldsvik den 8 Januari 1898.

Underdånigst:

O. A. PERMAN

v. Rektor.

Bilaga.

Att Örnsköldsviks kommun hos brand- och lifförsäkringsaktiebolaget
Svea försäkrat en byggnad (läroverkshus) å tomten N:o 1 i qvärteret Athén
härstädes för ett belopp af kronor tjuguåttatusen (28,000) gällande till den
30 Mars 1898, intygas härmed.

Örnsköldsvik den 7 Januari 1898.

P. Dillner.

Bolagets- agent.

— 599

10:o.

Domkapitlets i Visby

utlåtande.

Till Konungen.

Med anledning af nådiga remissen af Riksdagens Revisorers berättelse,
försåvidt densamma gäller allmänna läroverkens byggnader, får Domkapitlet
härmed öfverlemna rektors vid härvarande allmänna läroverk af Domkapitlet
infordrade yttrande, hafvande Domkapitlet ingenting att i frågan meddela utöfver
hvad deri anförts.

Visby den 5 Januari 1898.

Underdånigst:

K. H. GEZ. von SCHÉELE.

J. A. FAGERHOLM. NILS HÖJER. GUST. JACOBSON.

J. GYLLING. HERMAN LEVIN.

J. A. Ronqvist.

Rektorns vid Visby allmänna läroverk

yttrande.

Till Högvördiga Domkapitlet i Visby.

Med anledning af Domkapitlets remiss af transsumt af Riksdagens
Revisorers den BO November 1897 afgifna berättelse för år 1896 får jag
med återställande af remissakten härmed vördsamt meddela,

att Visby högre allmänna läroverks samtliga byggnader sedan lång tid
tillbaka äro brandförsäkrade i Städernas allmänna brandstodsbolag,

att senaste försäkringen togs den 8 November 1890 för en tid af tio
år eller åren 1891—1900,

att derför erlagda afgifter behörigen verificerats i räkenskapen för det
år, sådant skulle ske, eller år 1890.

Deremot har det naturligtvis icke kunnat falla mig in att i de följande
årens räkenskaper styrka, hvad som under dessa icke blifvit såsom utgift affördt
eller med andra ord att göra mig skyldig till onödigt skrifveri. Räken -

— 600

skapsföringen jemte åtskilliga andra skrifgöromål, hvilka allesammans i ett
Kongl. cirkulär af den 23j^December 1874 uttryckligen betecknats såsom
“främmande för rektors egentliga embetsutöfning", taga i alla fall rektors tid
och uppmärksamhet så i anspråk, att hvarje ökning derutinnan och framför
allt hvarje obehöflig bör noga undvikas.

Visby i rektorsembetet den 31 December 1897.

Gust. Jacobson.

Skara Domkapitels

underdåniga utlåtande angående Riksdagens
Revisorers anmärkning vid allmänna
läroverkets i Borås räkenskaper
för år 1896.

Till Konungen.

I nådig remiss den 3 sistlidne December har Eders Kongl. Maj:t befalt
Domkapitlet afgifva underdånigt utlåtande i anledning af Riksdagens Revisorers
i afgifven revisionsberättelse för år 1896 gjorda framställning rörande vissa
inköp af böcker och uppstoppade foglar för allmänna läroverkets i Borås räkning.
Och får Domkapitlet i anledning häraf i underdånighet öfverlemna
vederbörande rektors i ärendet infordrade yttrande, till hvilket Domkapitlet
för sin del intet särskilt har att tillägga.

Skara Domkapitel den 12 Januari 1898.

Underdånigst:

E. J. KEIJSER.

N. J. LINNARSSON. C. LAN DTM AN SON. F. ÖDBERG.

N. LINNARSSON. NILS NILÉN. E. WERMCRANTZ.

Gustaf Bring.

Rektorns vid allmänna läroverket i
Borås

förklaring angående försäljning till
läroverket af honom tillhöriga böcker
m. m.

Till Högvördiga Domkapitlet i Skara.

Anmodad att inkomma med yttrande angående Statsrevisorernes anmärkning
vid granskningen af Borås allmänna läroverks räkenskaper, får jag vördsamt
anföra:

— 601 —

Alldenstund Revisorerne ej påstått, och svårligen kunnat påstå, att de
af mig till läroverket försålda böckerna eller fåglarne varit obehöfliga eller
priset å dem för högt beräknadt, saknar anmärkningen all befogenhet. Skulle
Revisorerne möjligen befara, att en rektor genom en dylik transaktion skulle
afse att bereda sig en fördel på läroverkets bekostnad, så frågar jag:

Hvad skulle i sjelfva verket vinnas genom ett förbud för rektor att till
sitt läroverk försälja vare sig någon bok eller en naturaliesamling? Nog bör
man lätt kunna inse, att en sådan rektor genom att skjuta annan person framför
sig utan''svårighet skulle kunna vinna sitt mål.

Att rektor i fråga om köpen “representerar läroverket* är ett påstående
af Revisorerne, som äfven bör bemötas. Här är det läroverkskollegium, som
representerar detta. Det heter nemligen i § 142 mom. 2 af gällande stadga
för rikets allmänna läroverk: Räkenskaperna öfver de kassor, för hvilka rektor
ansvarar, skola åt läroverkskollegium granskas och underskrifvas. Göres icke
anmärkning vid räkenskapernas beskaffenhet — — — vare kollegiets ledamöter
— — — I denna granskning deltager alltid inspektor. Herrar Revisorers
farhåga för ett möjligen befaradt Övergrepp från min sida är derför
lika obefogad, som suppositionen, att jag skulle kunnat vara nog obetänksam
att ej hafva läroverkshuset brandförsäkradt, hvarom jag förut lemnat Högvördiga
Domkapitlet besked.

Borås den 4 Januari 1898.

C. J. Neumant

Universitetskanslerns

underdåniga utlåtande med anledning
af framställning af Riksdagens Revisorer
angående dispositionen af å två
professorslöner inom Juridiska fakulteten
vid universitetet i Upsala uppkomna
besparingar.

Till Konungen.

Sedan Eders Kong]. Maj:t genom nådig remiss den 3 December 1897
anbefalt lvanslersembetet vid rikets universitet att inkomma med underdånigt
utlåtande i anledning af en utaf Riksdagens Revisorer vid granskning af statsverkets
tillstånd beträffande Åttonde hufvudtiteln gjord anmälan om, att vid
universitetet i Upsala besparingarne å en ordinarie och en extra ordinarie professorska
inom Juridiska fakulteten blifvit under den tid, då dessa embetens

Rev. Ber. ang. Statsverket för dr 1896. 76

— 602 —

innehafvare för fullgörande af andra offentliga uppdrag, för hvilka de uppburit
särskild ersättning, måst afstå från sina vid universitetet utgående löner,
disponerade för den Juridiska fakultetens särskilda ändamål, i stället för att
ingå till universitetets reservfond, har Kanslersembetet till åtlydnad af denna
nådiga befallning infordrat Juridiska fakultetens vid universitetet i Upsala samt
det Större Akademiska Konsistoriets derstädes yttranden angående denna Revisorernes
framställning och får, med bifogande af dessa yttranden och med
återställande af remissakten, för sin del såsom eget underdånigt utlåtande
åberopa, hvad nämnda akademiska myndigheter i ärendet anfört.

Stockholm den 31 Januari 1898.

Underdånigst:

PEHR EHRENHEIM.

Carl Rogberg.

Större Akademiska Konsistoriets i
Upsala

yttrande.

Till Kanslersembetet för Rikets Universitet.

Sedan Kongl. Maj:t anmodat Kanslern för rikets universitet inkomma
med underdånigt utlåtande i anledning af en utaf Riksdagens Revisorer vid
granskning af statsverkets tillstånd beträffande Åttonde hufvudtiteln gjord
anmälan om, att vid härvarande universitet besparingarne å en ordinarie och
en extra ordinarie professorslön inom Juridiska fakulteten blifvit under den
tid, då dessa embetens innehafvare för fullgörande af andra offentliga uppdrag,
för hvilka de uppburit särskild ersättning, måst afstå från sina vid universitetet
utgående löner, disponerade för den Juridiska fakultetens särskilda ändamål, i
stället för att ingå till universitetets reservfond, har Kanslersembetet genom
remiss den 20 December nästlidne år anmodat det Större Akademiska Konsistoriet
att efter vederbörandes hörande afgifva förklaring och yttrande i ärendet;
och får af sådan anledning Konsistoriet, som i ärendet hört den Juridiska
fakulteten och vid denna skrifvelse i bestyrkt afskrift bifogar dess till Konsistoriet
ingifna utlåtande, såsom eget infordradt yttrande endast vördsammast
meddela, att Konsistoriet icke erhållit tillfälle att yttra sig beträffande användningen
af de besparingar, som gjorts å löneförmånerna vid den af Justitierådet
Hammarskjöld tillförene iunehafda professorsbefattning, samt att Konsistoriet
för sin del, hufvudsakligen af skäl Riksdagens Revisorer jemväl framhållit,

— 603 —

afstyrkt enahanda användning af före detta extra ordinarie Professor Hammarskjölds
besparade lönemedel, hvaraf framgår, att Konsistoriet i omförmälda afseenden
endast stält sig i nådiga brefven den 24 April 1890, den 6 April
1894 och den 25 Oktober 1895 lemnade föreskrifter till vederbörlig efterrättelse.

Den remitterade handlingen återgår med denna skrifvelse.

Upsala den 19 Januari 1898.

På det Större Akademiska Konsistoriets vägnar:

TH. M. FRIES.

Kongl. Universitetets rektor.

Johan v. Bahr.

Afskrift.

Juridiska fakultetens i Upsala

yttrande.

Till det Större Akademiska Konsistoriet i Upsala.

Sedan Kongl. Maj:t den 3 sistlidne December befalt, att från Kanslern
för rikets universitet underdånigt utlåtande skulle infordras i anledning af en
af Riksdagens Revisorer vid granskning af statsverkets tillstånd beträffande
Åttonde hufvudtiteln gjord anmälan i anledning deraf, att vid universitetet i
Upsala besparingarne å en ordinarie och extra ordinarie professorslön inom
Juridiska fakulteten blifvit under den tid, då dessa embetens innehafvare för
fullgörande af andra offentliga uppdrag, för hvilka de uppburit särskild ersättning,
måst afstå från sina vid universitetet utgående löner, disponerade för
den Juridiska fakultetens särskilda ändamål, i stället för att ingå till universitetets
reservfond, och sedan Kanslersembetet med anledning häraf den 20 i samma
månad anmodat det Större Konsistoriet, att, efter vederbörandes hörande, inkomma
med förklaring och yttrande i ärendet, har det Större Konsistoriet
genom remiss den 24 i samma månad infordrat fakultetens yttrande.

Till fullgörande häraf får fakulteten, som — ehuru efter hennes uppfattning
den ifrågavarande anmärkningen icke kan vara rigtad mot universitetets
styrelse, hvilken endast haft att ställa sig Kongl. Maj:ts beslut rörande
dispositionen af dessa besparade löner till efterrättelse — likväl anser sig icke
böra underlåta att begagna sig af det tillfälle, som genom infordrandet af

— 604 —

fakultetens yttrande lemnats, att för sin del framhålla de vigtiga skal, på
kvilka den anmärkta anordningen blifvit vidtagen, anföra följande.

Då, såsom Revisorer^ anmärkt, den för universitetet nu gällande staten
innehåller, att, bland annat, besparingarne på den del af denna stat, som afser
aflöningen, skola ingå till en särskild reservfond, som skall ''stå under universitetskanslerns
disposition för universitetets vetenskapliga och ekonomiska behof,
kommer fakultetens yttrande hufvudsakligen att beträffa den frågan, huruvida
i de anmärkta fallen användningen af de ifrågavarande lönebesparingarne stått
i strid med de i universitetets stat gifna föreskrifterna rörande reservfondens
användning.

1 detta afseende är då först om reservfondens användning öfver hufvud
att märka, att det väl icke lärer kunna betviflas, att under särskilda omständigheter
universitetets vetenskapliga behof på bästa sätt tillgodoses derigenom,
att en särskild fakultet sättes i stånd att fullgöra hvad henne enligt universitetets
statuter åligger, der möjligheten deraf annars skulle af särskilda anledningar
äfventyras; och då universitetets ekonomiska behof väsentligen föranledas
af de vetenskapliga, kan helt visst användandet af tillgångar ur reservfonden
för ett nödvändigt vetenskapligt eller undervisningsbebof, hvilket ej kan på
annat sätt tillgodoses, sägas stå i öfverensstämmelse med reservfondens uppgift.
Men det är tydligt, att det ändamål, för hvilket, enligt derom gjorda bestämmelser,
de nu ifrågavarande lönebesparingarne skola användas, står i full
öfverensstämmelse med de föreskrifter, som i universitetets stat äro gifna rörande
reservfondens användning. Från denna synpunkt kan således icke någon befogad
anmärkning framställas mot den vidtagna anordningen. Den af Revisorerne
gjorda anmärkningen måste derför antagas gälla det förhållandet, att
medel af detta slag, hvilka, om de ingått till reservfonden, obestridligen kunnat
i hvarje, särskildt fall vid ådagalagdt behof användas till samma ändamål,
blifvit på en gång afskilda för att användas för en särskild fakultets behof i
samma afseende. Det är de skäl, som föranledt denna anordning, som nu
skola något närmare belysas.

Vid bedömandet af denna fråga får det icke förbises, att särskilda omständigheter
föranleda, att för den Juridiska fakulteten så ofta stora svårigheter
möta fullgörandet på ett fullt tillfredsställande sätt af hvad hennes
ändamål och uppgift fordra, att behofvet af särskilda hjelpmedel dertill kan
sägas vara till en viss grad permanent. Anledningarne till detta förhållande
äro så väl kända och i och för sig så lätt begripliga, att endast några antydningar
derom torde kunna anses tillräckliga. Det är — hvilket i och för sig
är förklarligt nog — mycket vanligt, att fakultetens lärare för längre eller
kortare tid kallas från sin verksamhet vid universitetet till fullgörande af vigtiga
funktioner på rättsskipningens eller förvaltningens område, och att, då de

— 605 —

för denna verksamhet åtnjuta särskild ersättning, den lön på universitetets
stat, som de skulle uppbära, under denna tid besparas. Den verksamhet vid
universitetet, som skulle ålegat dessa lärare, måste emellertid såvidt möjligt
uppehållas. Och det är fakulteten, som det närmast åligger att derom draga
försorg. Det ligger i sakens natur, att detta endast för ytterst kort tid och
för vissa fall kan ske derigenom, att fakultetens fortfarande tjenstgörande ordinarie
lärare öfvertaga en annan ordinarie lärares tjenstgöring. Derför måste
efter regeln behofvet fyllas genom anlitande af extra ordinarie lärarekrafter.
Men härvid möter den stora svårigheten, att det ingalunda är lätt att vid
fakulteten qvarhålla de lärarekrafter af detta slag, som hon tid efter annan
lyckats vinna, och att det icke heller är lätt att, då sådana afgå till någon
utom universitetet liggande verksamhet, förvärfva nya sådana lärarekrafter.
Anledningen till detta förhållande är icke svår att finna. För en ung man
med begåfning och grundligare rättsvetenskapliga studier erbjuder i de flesta
fall den praktiska banan så mycket större utsigter till en betryggad ställning
och öfverhufvud till framgång i flere afseenden, att det icke kan alltför
mycket förvåna, om han icke uppoffrar dessa utsigter för förhoppningen att
förr eller senare — kanske i många fall rätt sent — erhålla en fast lärareplats
vid fakulteten — en plats, som i hvarje fall erbjuder jemförelsevis anspråkslösare
vilkor än dem, han kunnat vinna på den praktiska banan. Fakulteten
förbiser härvid visserligen icke, att hos en och annan ett starkt vetenskapligt
intresse är eu faktor, som i viss mån förändrar förhållandet: Men
detta gäller egentligen endast om dem, hvilka äro i tillfälle att utan alltför
mycket tryckande bekymmer bedrifva och afsluta sina studier och derefter
afvakta, att utsigt till fast anställning vid fakulteten skall öppna sig. Tv
det ligger i sakens natur, att utan denna förutsättning äfven det starkaste
vetenskapliga intresse skall mer eller mindre förlamas.

Fakulteten tror sig härmed hafva i korthet visat, att hon, af särskilda
anledningar, för att kunna under de anförda omständigheterna fylla sin uppgift,
har ett trängande behof af ytterligare hjelpmedel utöfver dem, som regelmessigt
stå henne till buds. Det har nemligen visats, dels att det är af väsentlig
vigt för att fakulteten skall kunna vederbörligen uppehålla undervisnings- och
examinationsskyldigheten, att hon kan erbjuda åt vikarier eu sådan ersättning,
att de finna sig i stånd att qvarstå i fakultetens tjenst, dels att det i alla
händelser måste betraktas såsom i högsta grad önskvärdt, att fakulteten finner
sig i stånd att understödja begåfvade yngre studerande inom sitt område att
bereda sig att vinna anställning vid fakulteten. Hvad beträffar ersättningför
vikariat bör det nemligen anmärkas, att för detta ändamål regelmessigt
finnas att tillgå endast de till tjensten anslagna tjenstgöringspenningarne samt,
ehuru icke alltid, ett docentstipendium. Mnd denna ersättning kan af skäl,

— 606 —

som förut äro antydda, oftast en till vikarie kompetent person icke vara tillfredsstäld,
hvarför det är nödigt att på annat sätt bereda honom erforderlig
fyllnad.

Men äfven om fakultetens behof i ifrågavarande afseenden sålunda är
ådagalagdt, skulle det möjligen kunna anmärkas, att det rigtiga synes vara,
att detta behof tillgodoses genom användandet af reservfonden, till hvilken
de nu ifrågavarande lönebesparingarne då borde ingå; och det skulle vidare
kunna anmärkas, att i sådant fall äfven den fördelen vunnes, att en mera allsidig
pröfning af detta behof, jemfördt med andra sådana, för livilka reservfonden
tages i anspråk, skulle kunna ega rum. Men häremot kan för det
första med allt skäl framhållas, dels att anledningen till fakultetens behof är
att betrakta såsom i det hela permanent, då deremot reservfondens ändamål
väl måste anses vara att fylla mera tillfälliga behof, dels att dessa fakultetens
behof enligt sakens natur måste framträda i flere särskilda fall, hvilkas pröfning
skulle leda till onödig tidsutdrägt och besvärliga omgångar. Det måste
derför anses vara en ändamålsenligare anordning, att de på fakultetens stat
besparade lönemedlen afskiljas, för att af dem fakultetens behof må kunna
tillfredsställas, detta så mycket hellre som det eljes kan befaras, att i förekommande
fall reservfondens ställning icke medgifver tillgodoseendet af dessa
behof. Hvad åter angår den allsidigare pröfning, som behofvet förmenas skola
erhålla derigenom, att medlen till dess tillfredsställande utginge ur reservfonden,
torde endast behöfva erinras derom, att, vare sig att medlen utgå ur reservfonden
eller ur de afskilda lönebesparingarne, det i båda fallen är i Universitetskanslerns
hand, som dispositionsrätten ligger.

Det återstår nu endast att tillägga, att vid användningen af de lönebesparingar,
som stälts till Kanslerns disposition för fakultetens ändamål, de
grunder följts, för hvilka i det föregående redogjorts. Sålunda hafva ur båda
dessa besparingsfonder i första rummet utgått hvad som fordrats för att bereda
vederbörande vikarier skälig fyllnad i ersättning för den tjenstgöring de bestrida
Men derjemte hafva äfven ur den fond, som bildats af besparingarne
på Statsrådet C. G. Hammarskjölds lön, öfver hvilken fond en något vidsträcktare
dispositionsrätt blifvit meddelad, reseunderstöd i sex fall utgått dels till
redan vid fakulteten anstälde docenter, för att vid främmande universitet
vinna vidare utbildning, hvar i sin vetenskap, dels till yngre idkare af rättsvetenskap,
hvilka, efter fullbordad studiekurs vid detta universitet, förklarat
sig hafva för afsigt att vid främmande universitet bereda sig till lärarekall
vid fakulteten. Slutligen hafva af ifrågavarande medel anslag utgått för
anskaffande åt litterära hjelpmedel för de i fakultetens tanke synnerligen vigtiga
rättsvetenskapliga öfningarne.

— 607 —

Den sålunda gjorda användningen af dessa lönebesparingar bör utan
tvifvel anses ha varit såväl fakulteten, som universitetet i det hela till väsentlig
fördel.

I betraktande af hvad sålunda blifvit anfördt finner fakulteten den af
Riksdagens Revisorer framstälda anmärkningen icke från någon synpunkt böra
till någon åtgärd föranleda.

Upsala den 17 Januari 1898.

Å Juridiska Fakultetens i Upsala vägnar:

JOH. HAGSTRÖMER.

Teodor Åström.

Vidimeras ex officio

Anders Badhe.

Universitetskanslerns

underdåniga utlåtande med anledning
af Riksdagens Revisorers anmärkningar
vid Upsala universitets räkenskaper
för år 1896.

Till Konungen.

Sedan Eders Kongl. Maj:t genom nådig remiss den 3 nästlidne December
anbefalt Kanslersembetet vid Rikets. Universitet att inkomma med underdånigt
utlåtande i anledning af en del utaf Riksdagens Revisorer beträffande Upsala
universitets räkenskaper för år 1896 gjorda, i Revisorernes berättelse under
§ 3 närmare omförmälda framställningar, har Kanslersembetet på grund häraf
infordrat det Större Akademiska Konsistoriets i Upsala yttrande och får, med
bifogande deraf och med återställande af remissakten, för sin del såsom eget
underdånigt utlåtande åberopa, hvad nämnda akademiska myndighet i anledning
af ifrågavarande framställningar anfört.

Stockholm den 31 Januari 1898.

Underdånigst:

PEHR EHRENHEIM.

(Jarl Bogberg.

— 608 —

Större Akademiska Konsistoriets i
Upsala

yttrande.

Till Kanslersembetet för Rikets Universitet.

Sedan Kong!. Maj:t genom remiss den 3 December nästlidne år anmodat
universitetets Kansler inkomma med underdånigt utlåtande i anledning af
en del utaf Riksdagens Revisorer beträffande universitetets räkenskaper för
år 1896 gjorda, i dess berättelse under § 3 närmare omförmälda framställningar,
samt Kanslersembetet på grund häraf från det Större Akademiska
Konsistoriet infordrat det yttrande, hvartill berörda framställningar kunde från
universitetets sida gifva anledning, får nu Konsistoriet efter hörande af
universitetets drätselnämnd i ärendet vördsammast afgifva följande förklaring.

Beträffande till en början den allmänna anmärkning mot universitetets
bokföring, som framstälts af Revisorerne, eller att densamma icke synes vara
fullt tidsenlig, får Konsistoriet utan att till bemötande i sak upptaga anmärkningen
allenast erinra, att dess räkenskap är upplagd och fortfarande upprättas
i öfverensstämmelse med det formulär, som efter granskning och godkännande
af Kongl. Statskontoret år 1860 faststälts till efterrättelse af Kanslern
på bemyndigande af Kongl. Maj:t, samt att afvikelser i väsentliga delar från
detta formulär icke kunna på Konsistoriets eget bevåg företagas. För bokföringens
omgestaltning erfordras sålunda först och främst högre myndigheters
medgifvande, hvarförutom Konsistoriet vill såsom sin bestående åsigt framhålla,
att genomgripande förändringar i bokföringen kunna åstadkommas, först
efter utredning och förslag af särskilt utsedde sakkunnige.

Revisorerne hafva vidare anmärkt, att kassaräkningen saknar hänvisniugar
till bilagorna, och att i dessa senare icke finnas hänvisningar till
verifikationerna, hvilka brister i bokföringen Revisorerne funnit i hög grad
försvåra räkenskapsgranskningen; och ehuru vidtagandet af ifrågavarande
åtgärder innebär en så betydlig ökning i akademiräntmästarens redan nu trägna
och mångfaldiga göromål, att det kan ifrågasättas, huruvida han kan medhinna
äfven detta arbete, får Konsistoriet likväl, efter att hafva inhemtat
nämnde tjenstemans yttrande i frågan, med hänsyn till den lättnad vid räkenskapsgranskningen,
som deraf otvifvelaktigt skulle följa, förklara, att för framtiden
de af Revisorerne önskade hänvisningarne till verifikationerna skola i
räkenskaperna införas.

Hvad vidare angår Revisorernes erinran, att de belopp, 33,198 kronor
33 öre, som i hufvudboken upptagits å ett konto, benämndt “Donerade och
af Universitetet disponerade fonders konto" och inrymmande tre fonder, den

609 —

Borgströmska, den Höijerska ock den Jungkladska, kommit att af närmare
angifna skäl på dubbelt sätt ingå bland universitetets tillgångar, hvarföre
anledning icke synts Revisorerne förefinnas för kontots upptagande i hufvudboken,
vill Konsistoriet — med upplysning att ifrågavarande konto funnits i
räkenskaperna från och med år 1860, då det upplagts i full öfverensstämmelse
med ofvan åberopade formulär — meddela, att redan vid Upsala universitets
drätselnämnds sammanträde den 17 Augusti 1897 i sammanhang med kamrerarens
anmälan om afslutande af 1896 års hufvudbok, och således långt
förr än nu ifrågavarande anmärkning framstälts af Revisorerne, inom nämnden
uppmärksamheten fästats vid oegentligheten af berörda kontos förefintlighet i
hufvudboken.

Drätselsnämnden har i följd deraf beslutit vidtaga åtgärd för kontots
aflägsnande ur räkenskaperna och i sådant syfte redan utverkat Kanslersembetets
medgifvande att med reservfondens tillhjelp i 1897 års hufvudbok å kontot
afskrifva ett belopp af 18,198 kronor 33 öre, och är det drätselnämndens
afsigt att under närmast följande år föranstalta om kontots fullständiga afförande.

Revisorernes anmälan om lämpligheten af utbyte af kontobenämningen
“Rikets Lånebanks Konto" emot en tidsenligare skall af drätselnämnden till
rättelse iakttagas.

Revisorerne hafva vidare anmärkt, att upptagande år efter år i räkenskapen
af pensionsbelopp, som i 1885 års stat funnits uppförda å indragningsstat
för sedermera aflidne personer och numera icke längre utgå, syntes
Revisorerne innebära en oegentlig tillämpning af berörda utgiftsstat. I afseende
å denna anmärkning får Konsistoriet — då, såsom ock Revisorerne sjelfva
erinrat, ifrågavarande bokföringssätt är fullt öfvesensstämmande med åberopade
utgiftsstat, då vidare afvikelser från densamma såsom norm för bokföringen
enligt Konsistoriets åsigt endast i tvingande fall böra ifrågakomma, men något
sådant fall härvidlag icke förefinnes, och då slutligen ett efterkommande af
Revisorernes önskan, om det än icke inverkar å räkenskapens resultat, förrycker
öfversigtligheten af reservfonden tillgodokommande tillgångar — för sin
del afstyrka, att anmärkningen till någon åtgärd föranleder.

Beträffande derefter anmärkningen, att upptagande bland diverse fordringar
och tillgångar af en till 18,000 kronor uppgående fordran af Sätra
helsobrunn synts Revisorerne vilseledande, då universitetet är egare till
brunnen, vill Konsistoriet upplysa, att denna fordran i räkenskaperna motsvaras
af eu skuld å samma belopp, som utbalanseras från Sätra Brunnsintendenten
S. E. Henschens konto och utgöres af trenne lån, hvilka af
universitetet utlemnats för byggnadsarbeten vid brunnen. Då emellertid dessa

Re v. Ber. ang. Statsverket för år 1896. fl

610 —

lan tillika finnas bokförda bland reserverade fordringar, torde det vara mindre
behöfligt att de upptagas å Intendenten Henscbens konto, likasom att å
Sätra belsobrunns konto bokföres ett lika stort belopp såsom universitetets
tillgång, hvarför Konsistoriet anser lämpligt, att i hufvudboken för år 1897
å Sätra helsobrunn och Intendenten S. B. Henschens konti emot hvarandra
afföras ifrågavarande till samma belopp upptagna skuld och fordran. Brunnens
skuld till universitetet på grund af nämnda trenne lån kommer då att i likhet
med universitetets öfriga reverserade fordringar endast ibland dessa redovisas.

Af Revisorerne har det för bedömande af förvaltningen af de universitetet
tillhöriga fastigheterna ansetts önskvärdt, att vid räkenskapen måtte fogas
en specifik förteckning öfver fastigheternas värden och afkastning. Konsistoriet
inser visserligen, att upprättandet af dylika förteckningar och deras fogande
vid räkningarne skulle i afsevärd mån främja det ändamål, som af Revisorerne
dermed åsyftas, men då åtgärden medför ett arbete, som är alltför vidlyftigt
och tidsödande att för hvarje år kunna utföras af de vid akademikontoret
nu anstälde tvänne tjensteman, helst om tillika tages i betraktande, att genom
Kongl. kungörelsen den 22 Januari 1897 tiden för inlemnande till Kongl.
Kammarrätten af hvarje års räkenskap förkortats med tre månader, måste
Konsistoriet bestämdt förklara, att Revisorernes förslag om ifrågavarande förtecknings
upprättande för närvarande icke kan till något åtgörande från dess
sida föranleda. I sammanhang härmed vill Konsistoriet påpeka, att till ledningför
sin granskning i fråga om universitetets fastigheter Revisorerne hafva att
tillgå dels universitetets jordebok, som innefattar specificerad förteckning öfver
dessa fastigheter och hvaraf exemplar, utom det härstädes befintliga, finnes
tillgängligt hos Kongl. Kammarkollegium, och dels den i räkenskapen ingående
specialräkningen öfver fastigheterna och särskildt det deri upptagna så kallade
förändringsextraktet, som, utgående från jordeboken, utvisar alla förändringar,
som fastigheternas afkastning årligen undergår.

Med begagnande af de i specialräkningen befintliga poster upptagas
sedermera fastigheternas afkomstsummor å de i hufvudboken upplagda spanmålsräntors
samt penninge- och persedelräntors konti för att derifrån tillgodoföras
generalkontot.

Hvad slutligen vidkommer den af Revisorerne uttalade önskvärdheten
deraf, att förteckningar blefve för att räkenskaperne bifogas uppgjorda öfver
de i universitetets lokaler befintliga möbler och dermed jemförliga värdefullare
inventarier samt särskildt öfver dess dyrbara porträttsamling, får Konsistoriet
meddela, att Konsistoriet först efter hörande af vederbörande institutionsprefekter,
hvilka enligt gällande universitetsstatuter äro berättigade att före
slutligt besluts fattande i frågor af förevarande beskaffenhet afgifva yttrande,
men från hvilka i anseende till den för Konsistoriets utlåtande knappt utmätta

— 611

tiden sådana yttranden icke hunnit infordras, kan'' blifva i tillfälle att inkomma
med bestämdt utlåtande och förslag beträffande ifrågavarande förteckningars
upprättande.

Den remitterade handlingen återgår med denna skrifvelse.

Upsala den 19 Januari 1898.

På det Större Akademiska Konsistoriets vägnar:

TH. M. FRIES.

Kongl. Universitetets Rektor.

Johan v. Bahr.

Universitetskanslerns

underdåniga utlåtande med anledning
af en af Riksdagens Revisorer gjord
anmärkning i fråga om Karolinska
mediko-kirurgiska institutets räkenskaper
för år 1896.

Till Konungen.

Genom nådig remiss den 3 December 1897 å transsumt af Riksdagens
Revisorers berättelse om verkstäld granskning af statsverkets jemte dertill
hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1896 har Eders
Kongl. Maj:t anbefalt Kanslersembetet vid rikets universitet att, efter vederbörandes
hörande, till Eders Kongl. Maj:t inkomma med förklaring och yttrande
i anledning af Riksdagens Revisorers, jemlikt ofvannämnda transsumt,
gjorda framställning, hvari Revisorerne — med förmälan, hurusom, enligt hvad
Karolinska mediko-kirurgiska institutets räkenskaper utvisade, ett till ett
eldarebiträde vid institutet utbetalt arvode uppburits och qvitterats af institutets
eldare och maskinist — fästat uppmärksamheten derå, att det syntes
med god ordning öfverensstämmande, att den person, hvilken tillerkänts arvode,
sjelf eller genom befullmägtigadt ombud uppbure och qvitterade detsamma.

Till åtlydnad af denna nådiga befallning har Kanslersembetet infordrat
Karolinska institutets Lärarekollegii yttrande och förklaring med anledning af
denna Revisorernes framställning och får, med bifogande åt Lärarekollegiets i
frågan afgifna skrifvelse af den 10 innevarande Januari och med återställande
af remissakten, för sin del såsom eget underdånigt utlåtande åberopa hvad

— 612

Lärarekollegiet i ärendet anfört, till hvilket Kanslersembetet icke har något
att tillägga.

Stockholm den 17 Januari 1898.

Underdånigst

PEHR EHRENHEIM.

Carl Rogberg.

Lärarekollegiets vid Karolinska
mediko-kirurgiska institutet

förklaring.

Till Kanslern för rikets universitet.

1 anledning af nådig remiss den 3 December 1897 å transsumt af
Riksdagens Revisorers berättelse om verkstäld granskning af statsverkets jemte
dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1896 hafven
I den 20 samma månad anmodat Karolinska institutets lärarekollegium att
till Eder inkomma med den förklaring och det yttrande, som kunde föranledas
deraf, att Revisorerne, på sätt berörda transsumt angifver, — med förmälan
hurusom, enligt hvad institutets räkenskaper utvisade, ett till ett eldarebiträde
vid institutet utbetaldt arvode uppburits och qvitterats af institutets eldare
och maskinist — fästat uppmärksamheten derå, att det syntes med god ordning
öfverensstämmande, att den person, hvilken tillerkänts arvode, sjelf eller
genom befullmägtigadt ombud uppbure och qvitterade detsamma.

Lärarekollegium får i anledning häraf, med remissaktens återställande,
anföra, att eldaren och maskinisten ombesörjt anskaffandet af nödigt biträde
och derföre qvitterat det åt samma biträde anvisade arvodet, men då det
synts Revisorerne vara med god ordning öfverensstämmande, att antaget biträde
sjelf eller genom befullmägtigadt ombud uppbär och qvitterar arvodet, vill
Lärarekollegium förständiga vederbörande att för framtiden tillse, att hvad Revisorerne
sålunda erinrat varder behörigen iakttaget.

Stockholm den 10 Januari 1898.

På Lärarekollegii vägnar:

K. A. H. MÖRNER.

Ang. Alströmer.

— 613 —

Styrelsens för Tekniska^högskolan underdåniga

utlåtande i anledning af
2 utaf Riksdagens Revisorer gjorda
anmärkningar rörande högskolans förvaltning
år 1896.

Till Konungen.

På grund af nådig remiss får Styrelsen för Kongl. Tekniska högskolan
inkomma med följande underdåniga utlåtande i anledning af Riksdagens Revisorers
i berättelsen för år 1896 gjorda framställningar, såvidt dessa beröra
högskolan, och får Styrelsen tillika bifoga de yttranden, som af högskolans
sekreterare och kamrerare samt föreståndaren för bergsskolan på anmodan i
detta ärende afgifvits.

1. Revisorerne hafve anmärkt att, för utskrifning af qvittenser å erlagda
elevafgifter äfvensom af afgångsbetyg, under revisionsåret af högskolans
medel utbetalts särskild godtgörelse till skrifbiträde, och anse Revisorerne, att
dessa arbeten ålegat sekreteraren och kamreraren. Med hänsyn till dessa
tjenstemäns bifogade utredning får Styrelsen i underdånighet fästa uppmärksamheten
vid, att enligt § 85 af de för högskolan gällande stadgar särskildt
biträde för renskrifning må begagnas, samt att de arbeten, hvarom här är
fråga, svårligen kunna betraktas annat än som renskrifning efter ett gifvet
koncept. Att tryckta formulär användas för att förminska kostnaden för renskrifning
kan icke förändra detta förhållande. Det är för öfrigt ingalunda
för att förminska tjensteinännens besvär, som detta renskrifningsbiträde användes,
utan för att påskynda expeditionen, som eljest skulle väsentligt fördröjas
till icke ringa skada i flere hänseenden. Hvad särskildt afgångsbetygen
beträffar, skulle ett om ock blott några dagars dröjsmål med deras
utfärdande vara till stor olägenhet för de platssökande eleverna och äfven för
industriidkare, som önska välja biträden bland dessa. Icke heller torde det
finnas något högre läroverk, der icke sådana afgångsbetyg med särskild omsorg
utskrifvas. Hvad åter angår utfyllandet af qvittoblanketterna, så måste
äfven detta ske skyndsamt vid början af terminerna; enär flere hundra elever
nära samtidigt skola betala såväl stadgade öfningsafgifter som ock verkställa
den i § 18 af stadgarne bestämda depositionen. Ett dröjsmål härmed skulle
äfven kunna medföra svårigheter för redovisningen, emedan det icke sällan inträffar,
att en eller annan elev lemnar läroverket kort efter terminens början.
Dessutom torde Styrelsen få påpeka, att öfningsafgifters erläggande af Kongl.
Maj:t beslutits i samband med läroverkets provisoriska utvidgning, just på
grund af Riksdagens underdåniga framställning, och de ytterst ringa kostnader,
som påkallats för deras behöriga uppbärande, torde icke skäligen kunna af

614 —

Riksdagen klandras. Styrelsen vill dock i alla fall tillse, huruvida icke i
samband med den definitiva organisationen af läroverket någon lämplig anordning
kan vidtagas för att minska renskrifningskostnaderna.

2. Revisorerne anföra vidare, att Kongl. Maj:t medgifvit, att vid högskolan
i sammanhang med det mekaniska laboratoriet derstädes upprättats en
materialprofningsanstalt, för hvilken Kongl. Maj:t den 29 Januari 1897 för
efterrättelse tillsvidare faststält reglemente jemte taxa för anstaltens begagnande
af allmänheten. Med tillfredsställelse har Styrelsen erfarit, att Revisorerne,
hvilka på stället tagit kännedom om de anordningar, som vid den
nya profningsanstalten kommit till stånd, funnit desamma ändamålsenliga. För
att komplettera de upplysningar, som Revisorerne lemnat öfver anstalten, torde
det tillåtas Styrelsen att meddela följande uppgifter, hvilka äfven belysa den
ifrågavarande anmärkningen. Enär profningsanstalten icke eger något årligt
understöd, utan är hänvisad till de inkomster, den sjelf genom sina undersökningar
förvärfvar, har icke heller någon fast aflöning kunnat tilldelas tjenstemännen.
Genom öfverenskommelse med dem är tillsvidare faststäldt, att profningsanstaltens
föreståndare bör åtnjuta 70 procent, dess ingeniör 20 procent
och dess inspektör 5 procent af nettovinsten. Men om hela denna vinst skulle
öfverstiga 5,000 kronor för ett år, tillfaller hälften af öfverskottet öfver 5,000
kronor profningsanstalten. Styrelsen har dock förbehållit sig rättighet att
framdeles efter vunnen erfarenhet göra den förändring, som den finner behöflig.
Under det första året af profningsanstaltens verksamhet, räknadt från och med
den 1 Oktober 1896, har nettovinsten uppgått till 6,908,4 2 kronor, hvaraf
5,954,21 kronor tillfallit anstaltens tjenstemän, och h vilket belopp utgör dessas
hela aflöning vid anstalten, hvarjemte profningsanstalten sjelf erhållit 954,21
kronor. Att de årliga inkomsterna varit så pass ansenliga, beror till en stor
del på konst- och industriutställningen i Stockholm, och det är icke sannolikt,
att de snart skola uppgå till lika högt belopp.

De vid anstalten från dess öppnande till slutet af år 1897 verkstälda
prof utgöra ett antal af 2,582, hvaraf 1,406 afse undersökningar af metaller
samt 555 byggnadsten och cements styrka; de öfriga profven afse undersökning
af skeppsankare, kettingar, linor, remmar, papper och väfnader, äfvensom
bergskemiska och elektriska prof m. m. Såväl för statens byggnadsarbeten
som för statens jernvägar, äfvensom för arméns och flottans räkning,
äro ganska många prof utförda, och har det stora gagn, som både statens
egen tekniska verksamhet och den enskilda industrien samt ingeniörskonsten
skördat af den nya materialprofningsanstalten, hvilken blifvit upprättad med så
ringa kostnad för statsverket, redan till fullo blifvit ådagalagdt. Äfven har
det tydligen visat sig, att undervisningen vid högskolan drager väsentlig fördel
af densamma. Materialprofningsanstalten är till sin bestämmelse hufvud -

— 615 —

sakligt afsedd för hållfasthetsprof, men då det ofta är önskvärdt, att jemte
dessa tillika undersökning anställes öfver materialiernas kemiska och elektriska
egenskaper m. m., eger anstaltens föreståndare efter § 7 i reglementet att
anlita sakkunnige personer, som vilja åtaga sig dylika arbeten för profningsanstaltens
räkning. I de flesta fall, ehuru ingalunda alltid, hafva lärare vid
högskolan verkstält dylika undersökningar. Styrelsen har låtit sig angeläget
vara att föreskrifva, att vid dylikt biträdes lemnande undervisningen icke får
lida någon olägenhet, och att icke någon kostnad derigenom får drabba läroverket.
Profningsanstaltens omkostnader för förmedlingen af dylika utom densamma
anstälda undersökningar betäckas genom 30 procent af afgiften för
profningens verkställande. Hvad beträffar den af Revisionen gjorda anmärkningen
om bergsskolan, torde Styrelsen få upplysa om, att nämnda afdelning
af högskolan allt från dess början biträdt idkare af bergshandteringen med
anställande af prof, hvilket, såsom bergsskolans föreståndare visat, är både till
nytta för bergsundervisningen och en ringa återtjenst mot de betydande fördelar
brukssocieteten bereder bergsskolan genom att bekosta bergselevernas
mycket dyrbara, i läroverkets stadgar föreskrifna praktiska öfningar under sommaren.
Skulle några kostnader förorsakats bergsskolan genom nämnda biträde,
äro de på så sätt hundrafaldigt återgäldade af brukssocieteten. Men
detta biträde har redan till stor del öfvertagits af materialprofningsanstalten,
och detta torde väl hädanefter allt fullständigare blifva händelsen. Styrelsen
har ock anmodat bergsskolans föreståndare att tillse, det ersättningen för de
kostnader, som möjligen uppstå genom ifrågavarande biträde, vare sig att detta
sker direkt till bergshandteringens idkare eller genom profningsanstaltens förmedling,
särskilt redovisas.

Stockholm den 18 Januari 1898.

Underdånigst:

RUDOLF CRONSTEDT.

G. R. DAHLANDER. J. BOLINDER. RICH. ÅKERMAN.

P. W. ALMQUIST. G. F. BERNDES.

W. Hoffstedt.

— 616 —

Sekreterarens och kamrerarens vid
Tekniska högskolan

förklaring.

Till Styrelsen för Kongl. Tekniska högskolan.

Anmodad att afgifva yttrande i anledning af en i Riksdagens Revisorers
den 30 nästlidne November afgifna berättelse om verkstäld granskning af
statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning
under år 1896 gjord framställning, rörande utgifterna under Åttonde hufvudtiteln,
hvad särskildt beträffar Tekniska högskolan, får jag vördsamt anföra
följande:

Riksdagens Revisorer yttra i hit hörande § 3: “För utskrifning af
qvittenser å erlagda elevafgifter, äfvensom af afgångsbetyg hafva under revisionsåret
af högskolans medel utbetalats särskild godtgörelse till för ändamålet anlitadt
skrifbiträde. Då emellertid enligt den för högskolan gällande instruktionen
bestyret med ifrågavarande utskrifter, hvilka hufvudsakligen bestå allenast
i utfyllande af för ändamålet tryckta blanketter och således icke kunna
vara nämnvärdt tidsödande, måste, hvad angår utskriften af afgångsbetyg,
anses hafva ålegat sekreteraren och i öfrigt kamreraren i och för hans tjenst,
synes det Revisorerne, som hade högskolans styrelse saknat stöd för ifrågavarande
utbetalningar, och hafva Revisorerne med anledning häraf velat å förhållandet
fästa uppmärksamheten."

Hvad först beträffar utskrifningen af afgångsbetygen, med hvilken expedition
det åligger sekreteraren att biträda, må erinras, att det härmed förknippade
arbetet icke, såsom Riksdagens Revisorer förmena, allenast består “i utfyllandet
af för ändamålet tryckta blanketter", utan är af mycket tidsödande
och derjemte brådskande art. Ifrågavarande utskrifning tillgår nemligen i
verkligheten sålunda:

Betygslistorna från lärarne inkomma i allmänhet först sista dagen af
terminen. Från dessa betygslistor, hvilkas antal är rätt stort — exempelvis
ej mindre än 66 vårterminen 1896 —hoparbetar sekreteraren i betygsliggaren
särskilda sammandrag för de olika fackskolorna och årskurserna samt upprättar
derjemte konceptlistor för afgångsbetygens utskrifvande, hvilket allt måste ske
under den brådska, som råder vid handläggandet af den mängd expeditioner
och andra göromål, hvilka vid denna tidpunkt komma på sekreterarens lott.
Efter nämnda betygssammandrag och konceptlistor sker slutligen utskrifningen
eller rättare renskrifningen af afgångsbetygen genom ifyllande å tryckta, af
styrelsen faststälda formulär utaf betygen för de respektive läroämnena; och
detta sistnämnda skrifgöromål är det, som verkställes af ett särskildt betaldt

— 617

renskrifningsbiträde, under det att sekreteraren utför allt det öfriga arbetet.
Under de angifna omständigheterna kan val ej den anmärkta utskrifningen af
ofta nämnda betyg annat än betraktas såsom renskrifning, för hvilken enligt
§ 35 af högskolans stadgar särskildt biträde må begagnas. På nu anförda
sätt har ock — försåvidt jag kunnat finna — utskrifningen af afgångsbetyg
från högskolan i alla tider försiggått, och detta, såsom det vill synas, på
goda praktiska grunder, men äfven af det skäl, att man här, likasom annorstädes,
velat gifva åt afgångsbetygens picturella utstyrsel ett prydligt utseende.

Slutligen må i fråga om denna del af Riksdagens Revisorers framställning
framhållas, att, om sekreteraren personligen skulle renskrifva afgångsbetygen,
ett dröjsmål på flere dagar med betygens utlemnande till de afgående,
på desamma väntande eleverna ej kan undvikas, i betraktande af de
förut berörda, vid tidpunkten för betygsutskrifningen hopade sekreteraregöromålen
och af betygens stora antal. Detta var t. ex. 98 vårterminen 1896
med 20 till 30 betygssättningar å hvarje. Huruvida ej mot ett sådant fördröjande
af betygens utlemnande en berättigad anmärkning skulle kunna göras,
må väl dock med skäl ifrågasättas.

Med det anförda torde befogenheten af, att vid utskrifningen af afgångsbetyg
från Tekniska högskolan, på sätt der nu brukas, anlita skrifbiträde
mot särskild godtgörelse, vara tillfyllest ådagalagd.

I fråga om den andra delen af Riksdagens Revisorers framställning,
eller rörande utskrifning af qvittenser å erlagda elevafgifter, kunna i hufvudsak
anföras likartade skäl till försvar för den härmed förenade utgiftens bestridande.

Elevafgifterna skola erläggas i början af hvarje termin, då göromål af
mångahanda slag af påtagliga skäl samla sig för tjenstemännen. Först sedan
inträdes- och uppflyttningspröfningar egt rum, betygslistor häröfver inkommit,
sammandrag af betygen införts i liggaren, styrelse och lärarekollegium fattat
beslut om nyantagne, uppflyttade och i respektive afdelningar qvarsittande
elever, afgifternas nedsättande för en del elever på grund af inkomna ansökningar
derom, m. m., kan sekreteraren utarbeta förslags- eller konceptlistor,
enligt hvilka afgifterna skola uttagas med vexlande belopp för olika elevgrupper.
Qvittensernas utskrifvande, som består i elevnanmens afskrifvande från
nyssnämnda listor på tryckta blanketter — således åter eu renskrifningsåtgärd
— måste derpå ofördröjligen verkställas och afgifterna upptagas, på det
att sekreteraren med stöd af resultatet häraf må kunna upprätta de slutliga
officiella förteckningarne öfver de särskilda fackskolornas och deras årskursers
elever, hvilka skola lända till efterrättelse för lärarne vid den redan påbörjade
undervisningen. Att vid detta omfattande och tidsödande arbete skyndsamhet

Rev. Ber. ang. Statsverket för dr 1S96. 78

— 618

påfordras, torde af det anförda vara tydligt, hvadan anlitandet af särskilt
skrifbiträde blir nödvändigt, om icke olägenheter för undervisningens normala
bedrifvande skola uppstå.

Äfven den här ifrågavarande, anmärkta utgiften torde sålunda hafva
varit fullt motiverad.

På grund af hvad nu blifvit anfördt, synes det sannolikt, att den af
Riksdagens Revisorer i fråga om Tekniska högskolans förvaltning år 1896
gjorda, ofvan omordade framställningen skulle uteblifva, om tillfälle till meddelande
af här lemnade upplysningar om de med de anmärkta åtgärderna förenade
förhållandena hade gifvits.

Stockholm den 3 Januari 1898.

W. HOFFSTEDT.

Sekreterare.

I ofvanstående instämmer

Ernst Lilliesköld,
Kamrerare.

Föreståndarens för bergsskolan

förklaring.

Till Styrelsen för Kongl. Tekniska högskolan.

I Riksdagens Revisorers den 30 November 1897 afgifna berättelse om
verkstäld granskning af statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd,
styrelse och förvaltning under år 1896 förekommer följande beträffande Tekniska
högskolan och den nya materialprofnings-anstalten. Revisorerne anföra:

att, enligt profningsanstaltens reglemente, anstaltens föreståndare eger
att för vissa särskilda undersökningar, såsom mikroskopiska prof, elektriska
undersökningar och kemiska analyser, anlita sakkunnige personer, och hafva
i öfverensstämmelse härmed inom anstalten anordnats särskilda afdelningar för
anställandet af elektriska, textil- och bergskemiska undersökningar;

att, enligt samma reglemente, profningsanstaltens verksamhet ledes åt
Tekniska högskolans styrelse, men att dess ekonomi är fullständigt skild från
högskolans;

att af de inkomster, som enligt af Kongl. Maj:t faststäld taxa inflyta
till profningsanstalten, 70 procent utgå såsom aflöning till anstaltens föreståndare
och de som åtagit sig att förestå de med anstalten inforlifvade afdel -

— 619 —

ningarne; men att en vid bergsskolan anstäld lärare, som åtagit sig föreståndareskapet
för den bergskemiska afdelningen ocli på grund häraf för anstaltens
räkning utför kemiska analyser, derjemte enskildt verkställer liknande undersökningar,
utan att ersättning härför omförmälda taxa vinner tillämpning, samt

att ej någon godtgörelse för desamma kommer profningsanstalten tillgodo,
ehuru dessa undersökningar verkställas i högskolans lokaler och med
anlitande af dess materialier.

Mot denna Herrar Revisorers framställning af profningsanstaltens organisation
och verksamhet samt den med anledning häraf gjorda anmärkningen
mot en vid bergsskolan anstäld lärare, får jag vördsamt anföra:

1) Revisorerne säga, “att inom profningsanstalten anordnats särskilda
afdelningar för anställandet af bergskemiska- och elektriska undersökningar".

Detta är icke öfverensstämmande med verkliga förhållandet. Den med
statsmedel vid Tekniska högskolan uppförda profningsanstalten utgör endast
en mekanisk anstalt för profning af metaller, cement, tegel, sten etc. å deras
hållfasthet och begagnas dels för elevernas undervisning, dels för att mot godtgörelse,
efter eu af Kong!. Maj:t faststäld taxa, betjena allmänheten med
dylika profs utförande. Då emellertid dessa hållfasthetsprof ofta behöfva
kompletteras med kemiska, elektriska eller mikroskopiska undersökningar, men
anstalten totalt saknar lokaler och materialier härför, har i reglementet för
anstalten intagits, att den i dylika fall eger att anlita sakkunnige personer.

Beträffande nu de bergskemiska analyserna säga Revisorerne, att en vid
bergsskolan anstäld lärare åtagit sig föreståndareskapet för anstaltens bergskemiska
afdelning och på grund häraf för anstaltens räkning utför dessa analyser.
Profningsanstaltens bergskemiska afdelning skulle sålunda, enligt Revisorernes
uppfattning, vara förlagd till bergsskolan.

Visserligen sysselsätter sig läraren i bergskemi under timmar, fria från
lektioner, med kemiska analyser, vanligen kontroll-analyser för herrar bruksegares
räkning, och af många skäl har man ansett detta vara till nytta och
fördel för skolan. Läraren förvärfvar sig nemligen härigenom mera vana och
skicklighet i ämnet, hvari han skall undervisa, och skolan erhåller, genom de
uoggrannt analyserade profven, ett förträffligt material för elevernas laborationsöfniugar;
och dessutom kunna sådana analysers utförande vid bergsskolan
betraktas såsom skyldigt tillmötesgående mot herrar bruksegare, hvilka, genom
Jernkontoret, bekosta bergselevernas hela praktiska kurs.

Men att deremot upplåta bergsskolans laboratorium till en afdelning
under profningsanstalten, med bergsskolans lärare såsom föreståndare, är något
helt annat, och skulle lätt kunna leda derhän, att undervisningen försummades

— 620

och utrymmet för elevernas laborationsöfningar förminskades, hvarför en sådan
anordning hvarken kan eller bör ske utan särskilt tillstånd af styrelsen ocli
bergsskolans föreståndare. En dylik tillåtelse har hvarken blifvit begärd eller
beviljad, och någon kemisk afdelning för profningsanstaltens räkning, såsom
Herrar Revisorer antaga, existerar icke vid bergsskolan.

2) Revisorerne anmärka, att nämnde lärare vid bergsskolan äfven utför
analyser åt andra personer, utan att vid ersättning härför profningsanstaltens
taxa vinner tillämpning.

Den för profningsanstalten utfärdade taxan gäller blott för sådana prof,
som kunna utföras med anstaltens egna apparater och maskiner, d. v. s. för
hållfasthetsprof, men icke för några andra prof, hvarför kemisten, som anstalten
anlitar, måste anses vara berättigad till att sjelf bestämma sin taxa.

Så hafva de bergskemiska profven för profningsanstalten utförts, dels
af ifrågavarande lärare vid bergsskolan, dels å D:r Tamms laboratorium och
dels af Major Silfverling å eget laboratorium, och vid dem alla till gängse
pris. Enda vinsten, som anstalten kan hafva af dessa prof, består blott i den
rabatt, som anstalten genom aftal kan förskaffa sig. Eruket är nemligen, att
om en person inlemnar flere prof till kemisk undersökning, erhålles eu rabatt
å det annars vanliga priset för analyserna. Så har ifrågavarande lärare
vid bergsskolan i sådana fall till herrar bruksegare vanligen rabatterat 15 ä
20 procent, vid de analyser å jernmalmer från Norrbotten, som han i höstas
utförde för statens räkning, rabatterades 15 procent, och för de prof, som
inlemnats till honom genom profningsanstalten, 30 procent. Dessa 30 procent
utgöra sålunda den vinst som anstalten förskaffat sig å dessa kemiska undersökningar,
men de utgöra en rabatt å priset för kemistens eget arbete, men
alldeles icke, såsom Revisorerne antaga, en ersättning för förbrukade reagentier.

3) Slutligen hafva Revisorerne gjort anmärkning på, att för de kemiska
prof, som utföras till andra än profningsanstalten, ingen ersättning
kommer den med statsmedel åvägabragta anstalten till godo, oaktadt de utföras
å högskolans lokaler och med dess materialier.

Då profningsanstalten enligt reglementet är till sin ekonomi fullständigt
skild från Tekniska högskolans, vore det väl uppenbart orätt, om bergsskolan
af sitt statsanslag, vare sig i form af reagentier eller någonting annat, skulle
hafva skyldighet att bidraga till profningsanstaltens underhåll. Ersättning
för reagentier etc. skall väl, antingen analyserna utföras för profningsanstaltens
eller enskild persons räkning, utgå till bergsskolan, men icke till profningsanstalten.

Af ofvanstående torde tydligen framgå, att Herrar Revisorers anmärkningar
härleda sig från en missuppfattning.

- 621

Denna har uppkommit, dels genom en sammanblandning af profningsanstalten
och Tekniska högskolan, dels, och kanske hufvudsakligen, genom
mindre lämpliga rubriker i profningsanstaltens bokföring, der det nemligen
förekommer sådana benämningar som Bergskemiska afdelningen, Elektriska
afdelningen etc., i stället för de mera korrekta: Bergskemiska profs Conto,
Elektriska undersökningars Conto etc. Detta bör vid ett kommande bokslut
rättas.

Stockholm i December 1897.

J. Wiborgh.

Styrelsens för Tekniska elementarskolan
i Norrköping

underdåniga utlåtande i anledning af
två af Riksdagens Revisorer gjorda
anmärkningar rörande Ebersteinska
skolans räkenskaper.

Till Konungen.

På nådig befallning får styrelsen för Tekniska elementarskolan i Norrköping
härmed afgifva underdånigt utlåtande i anledning af Riksdagens Revisorers
gjorda framställning i deras den 30 November 1897 afgifna berättelse
om verkstäld granskning af statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd,
styrelse och förvaltning under år 1896.

I § 2 af berättelsen angående de Tekniska skolorna hafva Revisorerne
fäst sin uppmärksamhet å det förhållande, att i Ebersteinska söndags- och
aftonskolans räkenskaper för år 1896 ett konto finnes upplagdt för C. J.
Nelins donationsfond, hvilket konto upptager såsom “kontant i kassan" i den
ingående balansen 6,980 kronor 10 öre och i den utgående 10,246 kronor
35 öre, varande ränta efter 1| procent för året i räkenskapen godtgjord ett
belopp af 6,900 kronor; men att i Ebersteinska skolans kapitalräkning, dit
berörda donationsfond med hela sitt utförda belopp, 60,296 kronor 35 öre,
ingår, icke någon post upptages såsom “kontant i kassan".

Styrelsen erkänner, att uttrycket “kontant i kassan" är vilseledande;
rubriken borde i stället hafva hetat: “innestående hos Ebersteinska skolan".
Det har under de sista åren, då penningetillgången i landet visat sig vara
synnerligen riklig, varit ganska svårt att anskaffa värdepapper af lämplig
beskaffenhet för placering af skolans fonder, och har styrelsen derföre nödgats
insätta större belopp på upp- och afskrifningsräkning i bank i afvaktan på
lägligt tillfälle att erhålla lämplig inteckning. För att ej onödigtvis betunga
räkenskaperna med ytterligare konti, hafva dessa medel insatts på Ebersteinska

622 —

skolans räkning i banken, och fonderna hafva godtgjorts samma ränta, som
skolan erhållit, hvilket Revisorerne hafva observerat, då de påpekat, att fonden
godtgjorts lh procents ränta å ingående balansens jemna belopp 6,900 kronor.
Balansen ökades den 31 December till 10,246 kronor 35 öre, beroende på att
en till fonden hörande, af Norrköpings skolråd utfärdad revers då amorterades.

I § 3 af sin berättelse anföra Revisorerne, att vid Ebersteinska skolans
räkenskaper äro fogade redovisningar öfver dels J. Moselii donationfond, dels
Stackelbergska beklädnadskassan samt att dessa bägge fonder icke i likhet
med Ebersteinska skolans öfriga donationsfonder influtit i skolans kapitalräkning,
men att skäl icke synts Revisorerne förefinnas för beredande af eu fristående
ställning åt nämnda båda fonder.

Hvad beträffar Stackelbergska beklädnadskassan, har, såsom framgår af
det härmed i afskrift bifogade donationsbrefvet, förvaltningen af denna, enligt
donators föreskrift, uppdragits åt skolans ordförande och kassaförvaltare, hvilka
hafva att göra medlen “på bästa sätt fruktbärande samt årligen aflemna redovisning
inför skoldirektionen". På grund af detta stadgande beslöt skolans
direktion den 24 April 1852, då gåfvomedlen emottogos, “att förvaltningen,
dispositionen och redogörelsen skall noggrannt ordnas efter gåfvobrefvets bestämmelse";
“att kapitalfonden skall bokföras och redovisas under benämning
af Stackelbergska beklädnadskassan" och “att redogörelsen för Stackelbergska
beklädnadskassan föres särskildt och kommer således icke under Kongl.
Kammarrättens granskning". Emellertid erhöll styrelsen från Kong]. Kammarrätten
en den 24 Mars 1869 daterad skrifvelse, uti hvilken styrelsen anmodas
“tillse, att ifrågavarande medel varda bland skolans till Kongl.
Kammarrätten ingående räkenskaper till särskild redovisning upptagna". Ehuru
skolans styrelse betviflar Kongl. Kammarrättens befogenhet att lemna ett
dylikt förständigande, alldenstund skolstyrelsen sjelf är granskaren men ej
förvaltaren af nämnda medel, har dock skolstyrelsen stält sig Kongl. Kammarrättens
anmodan till efterrättelse och särskildt redovisat denna fond; men att,
såsom Riksdagens Revisorer nu tyckas önska, låta medlen inflyta i skolans
kapitalräkning, deremot anser styrelsen såväl donators bestämda föreskrift som
det bestämda ändamål, hvartill medlen skola användas, lägga hinder.

Hvad åter beträffar den Moseliska donationen, så torde, enär donator
J. Moselius i sitt testamente ej gjort någon särskild föreskrift angående de
penningars förvaltning, som han lemnat, icke något hinder möta för hans
donations intagande i skolans kapitalräkning, om man anser, att större reda
derigenom skulle kunna vinnas.

Norrköping den 13 Januari 1898.

Underdånigst:

C. EBERSTE1N.

AXEL SWARTLING. EDV. ENGHOLM. G. KRET. A. G. J. EURENIUS.

— 623 —

Bilaga.

Afskrift.

Undertecknade Ägta Makar, som, genom Guds wår Frälsares synnerliga
nåd ock barmhertighet hafva i wårt lyckliga Ägtenskap tillgodonjutit en lika
rik som långvarig oafbruten välsignelse, och nu, på vår höga Ållderdom, då
både själs- och kroppskrafter neka oss att så, som wi borde och önskade,
verka det goda ocli nyttiga, likväl med all uppmärksamhet och välvilja hafva
hlifvit omfattade af det Samhälle, hvarest vi sökt en fristad åt ållderdomens
sista dagar, villje, då vi nu nalkas vår sammanlefnads Femtionde År, men
påminte genom tilltagande svaghet, att vi kanske icke upplefva den dag, som
jämnar dessa år, härmed, och i kraft af detta wårt öppna Bref hafva förordnat
och skänckt till Ebersteinska Skolan i Norrköpings stad Ett Tusende (1,000)
Riksdaler Banco, såsom stående fond, hvaraf årliga Räntan skall användas till
kläder åt barn, som bevista skolan, och utmärka sig för flit och goda seder,
och kvilkas Förälldrar äro obemedlade, men kända för Gudsfrucktan och en
hedrande vandel; Och på det eu tillbörlig urskilljning härutinnan må kunna
ske, thy äger Läraren, på hvilkens hjärta vi lägga detta uppdrag, att, efter
samvete och öfvertygelse, uppsätta förslag, och sedan, gemensamt med Ordföranden
i Skol-Directionen, besluta samt föranstalta om tarfliga kläders förfärdigande;
Kommandes under intet vilkor några medel att Contant utdelas.

Angående medlens förvaltning, uppdrages ansvaret däraf åt bemälde
Ordförande och Cassa-Förvaltaren, att göra dem på bästa sätt frucktbärande,
samt årligen aflemna redovisning inför Skol-Directionen.

Bemälde Fond kommer att hädanefter bära namn af: Beklädnads-Cassa.

Ofvanstående Donation hafva wi, Undertecknade Ägta Makar, af fri
willja utgifvit och i vittnens närvaro med våra egenhändiga Namnteckningar
och Signeter bekräftat, som skedde i Norrköping, den 24:de April 1852.

C. ADOLPHE STACKELBERG EVA SOPHIE STACKELBERG

(L. S.) - född ADELSWÄRD •

(L. S.)

Rätt afskrifvet betygar

Ex officio

A. G. J. Eurenius.

— 624 —

Medicinalstyrelsens

underdåniga utlåtande angående Riksdagens
Revisorers berättelse rörande
styrelsens redovisning öfver de till
bospitalsväsendet anslagna medel.

Till Konungen.

Genom nådig remiss den 3 December nästlidet år har Eders Kongl.
Maj:t anbefalt Medicinalstyrelsen att inkomma med underdånigt utlåtande i
anledning af Riksdagens Revisorers i bilagdt transsumt af revisionsberättelsen
för år 1896 gjorda framställningar.

Med anledning häraf får Medicinalstyrelsen, som i ärendet infordrat yttranden
från styrelsens kamrerare samt direktionerna för Upsala och Kristinehamns
hospital, härmed anföra följande.

Revisorernes anmärkning uti § 2, att behållningen å Adelswärdska stiftelsen
vid 1896 års slut, utgörande 6,289 kronor 36 öre, icke blifvit på föreskrifvet
sätt i bankinrättning insatt, har utan tvifvel föranledts deraf, att
sagda behållning bokförts såsom “kontant behållning" utan ett behöfligt tillägg:
innestaende Riksbanken. Af härvid bilagd utredning med intyg (bilagorna
A. och B.), intyget dessutom befintligt bland räkenskaperna, framgår
emellertid otvetydigt, att behållningen i Riksbanken å Medicinalstyrelsens folioräkning
n:o 4 den 31 December 1896 utgjorde 81,905 kronor 38 öre och
att deri ingick Adelswärdska stiftelsens behållning med 6,289 kronor 36 öre.

Det af Revisorerne åberopade Kongl. cirkuläret den 26 Augusti 1873
föreskrifver, att “kontanta, för löpande utgifter icke behöfliga behållningar
skola, der sådant utan väsentlig olägenhet kan ega rum, uti bankinrättning
på depositions- eller upp- och afskrifningsräkning insättas och endast vid behof
derifrån uttagas". Tvänne former för sådana behållningars placering äro alltså
tillåtna, och har den sistnämnda formen i detta fall måst begagnas för att
kunna bestrida tillfälliga, stundom icke obetydliga utgifter. Att behållningen
varit insatt å upp- och afskrifning eller folioräkning, förklaras deraf, att jern-''
likt donationsbrefvet för Adelswärdska stiftelsen ränteöfverskottet skall “användas
till hospitalsinrättningens förmån efter direktionens (Hospitalsdirektionens
i Vadstena) ompröfning" och efter reqvisition hos Medicinalstyrelsen af medel
under angifvande af ändamålet. Då ränteöfverskott vid tillfälliga behof måst
anlitas till stundom betydliga belopp, såsom en gång 5,427 kronor och helt
nyligen 1,000 kronor, har Medicinalstyrelsen varit skyldig så placera behållningen,
att nödiga medel vid behof vore disponibla. För att erhålla bättre
ränteafkastning och under förhoppning, att hospitalsdirektionen icke reqvirerar

— 625 —

betydligare belopp har emellertid större delen af behållningen insatts på deposition
i säker bankinrättning.

Hade Riksdagens Revisorer haft tid att närmare granska bokföringen,
som utvisar att någon kontant behållning i vanlig mening icke förefanns, men
väl att densamma varit innestående å folioräkning i Riksbanken, både nu
ifrågavarande anmärkning uteblifvit.

Rörande samma anmärkning säger Medicinalstyrelsens kamrerare T. H.
Cronland å de två första raderna i det af honom den 16 innevarande Januari
i ärendet afgifna yttrandet: “Efter att under gårdagen hafva fått emottaga
bilagda transsumt etc.“ Då man häraf skulle kunna förledas att antaga, att
kamreraren för sent fått del åt Riksdagens Revisorers nu ifrågavarande anmärkning,
nödgas Medicinalstyrelsen upplysa, att så ej är förhållandet, enär
kamreraren Cronland, som var närvarande vid första föredragningen inom
styrelsen af samtliga Revisorernes anmärkningar, deraf erhållit del redan den
IT sistlidne December, eller samma dag aumärkningarne hit ankommit, samt
att i styrelsens protokoll för nyssnämnda dag för öfrigt finnes antecknadt, att
transsumt af revisionsberättelsen angående Adelswärdska fondens medel skulle
lemnas till kamreraren.

Uti § 3 af berörda transsumt hafva Riksdagens Revisorer beträffande
Kristinehamns hospital anmärkt, “att fönstren i isoleringsrummen voro så små,
att dessa rum gjorde intryck att vara fängelseceller, hvadan fönstren synas
böra upphuggas och förstoras så, att de komma att införa mera ljus".

Direktionen för Kristinehamns hospital har i sitt härvid fogade yttrande
af den 11 innevarande Januari förklarat sig anse de högt sittande, relativt
små fönstren i 20 celler vara otidsenliga och olämpliga samt allt för mycket
påminna om ett fängelse, och att direktionen endast af hänsyn till kostnaderna
underlåtit att inkomma med förslag till dessa fönsters förändrande i tidsenlig
och fullt praktisk rigtning, samt att, direktionen biträdde Revisorernes uppfattning
och ansåge tiden vara inne att ändra dessa fönster.

För en rigtig uppfattning af denna fråga må erinras derom, att, innan
Medicinalstyrelsen uppgör förslag till nytt hospital eller asyl, frågan härom i
alla dess detaljer underkastas eu omsorgsfull pröfning under samarbete med
några af rikets äldste och mest erfarne hospitalsöfverläkare, samt att så skett
äfven då förslaget uppgjordes till nytt hospital vid Kristinehamn. Medicinalstyrelsen
har ansett och anser fortfarande dessa öfverläkares, på mångårig
erfarenhet grundade, åsigter förtjenta af större afseende än de motsatta åsigter
om cellers obehöflighet, som omfattas af hospitalsdirektionen i Kristinehamn
och Riksdagens Revisorer, Indika icke torde ega något på sakkunskap eller
speciella studier grundadt, tillförlitligt omdöme i hithörande frågor. Liknande

Rev. Ber. ang. Statsverket för är 1896. 79

— 626 —

anordningar beträffande celler och enkelrum och det relativa förhållandet mellan
båda förefinnas för öfrigt vid rikets öfriga hospital, utan att några anmärkningar
eller klagomål deröfver försports.

För vården af en del våldsamma och ohandterliga sinnessjuka erfordras
med nödvändighet ett ej obetydligt antal celler, derest patienterna skola kunna
förhindras att farligt skada sig sjelfva och andra, att rymma, att krossa fönster,
dörrar och väggar med mera, hvilket, allt sedan skulle kräfva dryga, ständigt
återkommande utgifter. Att ersätta dessa celler med enkelrum, försedda med
större fönster och starka inre fönsterluckor, skulle för öfrigt medföra en mer
skenbar än verklig vinst, försåvidt man ej vill, lika med direktionen, åstadkomma
ett angenämare intryck, antagligen för tillfälliga besökande.

Att nuvarande öfverläkaren vid Kristinehamns hospital tillförene haft
en helt annan uppfattning om behofvet af celler och detta till ett ökadt
antal, framgår bland annat af eu skrifvelse från honom af den 9 Mars 1893,
till svar å Medicinalstyrelsens förfrågan om anledningen, hvarför till sagda
hospital hänvisade patienter så lång tid fått förgäfves afvakta inträde vid
hospitalet, så ock hvarföre samme öfverläkare velat vägra mottaga en af
Medicinalstyrelsen till hospitalet hänvisad patient, som vore i trängande behof

af hospitalsvård. Denna öfverläkarens skrifvelse slutar sålunda “---

--och slutligen att eu ansökan legat sedan den 19 Augusti 1892, för

hvilken qvinna, som behöfver cell, det icke vant mig möjligt att bereda plats.
När sådan skall kunna henne beredas, är under nuvarande förhållanden omöjligt
att säga, då icke allenast alla celler utan äfven största delen af enkelrummen
äro besatta med kroniska obotliga, mycket våldsamma och svåra patienter.
Såsom upplysande för förhållandena tager jag mig friheten anföra följande.
Under Februari månad hade på mansafdelningen 7 och på qvinsafdelningen
25 patienter behöft använda isolering eller skyddshandskar och under det
senaste dygnet hade bland 154 manlige patienter 8 stycken och bland 144
qvinliga 19 stycken varit mer eller mindre osnygga och detta är visst icke
något undantagsförhållaude". Vid denna tid vårdades ej mer än 144 qvinuor
vid sagda hospital, ehuru det hade utrymme för 150. Af brist på ledig cell
hade öfverläkaren emellertid icke kunnat intaga denna olyckliga qvinna, ehuru
behörig ansökan hos öfverläkaren förelegat sedan den 19 Augusti 1892 till
den 9 Mars 1893, då den från öfverläkaren infordrade förklaringen häröfver
afgafs med den föga trösterika upplysningen, att det ansågs omöjligt att säga,
när sådan plats kunde henne beredas, “då icke allenast alla celler utan äfven
största delen af enkelrummen äro besatta med kroniska, obotliga, mycket
våldsamma och svåra patienter“. För några få år sedan klagades allmänt
vid inspektioner af hospitalen öfver sådan brist på celler, att deraf vållades
de största svårigheter att kunna mottaga våldsamma patienter; och då häraf

— 627 —

föranleddes ett i högsta måtto skadligt dröjsmål med dessa sjukas intagning,
måste på framställning af direktioner och öfverläkare än flere celler och
enkelrum anordnas. Det anförda visar på ett öfvertygande sätt, att celler
fortfarande äro nödvändiga vid hospitalen, äfven om dessa celler numera ej
behöfvas till samma antal som tillförene.

Att behofvet af celler under de senaste åren väsentligt minskats, är
ett glädjande faktum, som till en stor del för vårt land får tillskrifvas det
intresse, Medicinalstyrelsen visat för anordnande af lämpliga lokaler, der oroliga
och våldsamma sjuka, hvilka tillförene måst isoleras, dag och natt kunna öfvervakas
af inöfvad betjening. Medicinalstyrelsen har ock på allt sätt sökt befordra
anordnandet af sådana öfvervakningsanstalter genom anvisandet af
nödiga medel icke endast till deras första ordnande utan äfven till aflöning åt
den " betydligt ökade betjening, som derigenom blifvit nödvändig. Dylika afdelningar
hafva ordnats vid Lunds och Upsala hospital under år 1896 och
vid Kristinehamns hospital under år 1897, och torde snart kunna anordnas
vid flertalet hospital. Genom dessa öfvervakningsafdelningar hafva en del celler
och enkelrum, hvilka förr varit nödväudiga för vård af våldsamma och oroliga
patienter, blifvit disponibla för relativt lugna patienter och användas numera,
särskildt vid Lunds hospital, för sådana patienter, hvilka icke kunna förmås
att vistas tillsammans med andra patienter och derföre måste vårdas i dessa
celler, hvilka de af gammal vana anse som enskilda, dem tillhöriga bostadsrum.
Vid Vadstena hospital och asyl öfvervakas likaledes ständigt ett stort
antal svårskötta patienter i stora gemensamma sjuksalar, och bland dessa
patienter äfven sådana från Kristinehamns hospital dit öfverflyttade, hvilka vid
sistnämnda hospital lära oafbrutet varit isolerade under lång tid.

Det antagligen enastående lyckliga resultat, som omtalas i den vid
direktionens för Kristinehamns hospital ofvanberörda yttrande fogade skrifvelse
af den 27 sistlidne December från öfverläkaren vid hospitalet, att ingen
patient behöft isoleras under tiden från den 14 Augusti till den 27 December
1897, får dock icke uteslutande tillskrifvas patienternas ständiga öfvervakande,
utan till en väsentlig del den omständigheten, att ett stort antal svarskötta
och derför isolerade patienter från Kristinehamns hospital öfverflyttats till
asvlerna i Lund och Vadstena.

Den förordade förändringen af cellerna vid Kristinehamns hospital till
enkelrum borde derstädes vara mindre behöflig än vid öfriga hospital, der en
dylik förändring ej ifrågasatts. Då ingen patient vid Kristinehamns hospital
för närvarande synes vara i behof af isolering, kunna patienterna under dagen
vistas i befintliga dagrum och korridorer etc., och cellerna följaktligen användas
uteslutande såsom sofrum, dervid de små fönstren och den ringa belysningen
icke kunna medföra någon den ringaste olägenhet. Cellerna blifva

— 628 -

derigenom lika tidsenliga och ändamålsenliga som de lika stora enkelrummen
med större fönster och tillslutna starka fönsterluckor. En förändring af celler
till isoleringsrum med stora fönster af mycket tjockt glas i jernram kan vid
de våldsammas isolerande medföra våda särdeles under den kallaste årstiden,
och är i alla fall en dyrbar anordning samt icke pröfvad i afseende på användbarheten
för vårt kalla klimat. Att åter ändra cellerna endast af den anledning,
att dessa icke må på ett pinsamt sätt störa det angenäma intryck, man i
ifrigt erhåller vid besök å denna sjukvårdsanstalt, såsom det heter i hospitalsdirektionens
yttrande, synes Medicinalstyrelsen ej vara rimligt, då häraf skulle
föranledas betydliga utgifter af allmänna medel, som kunna och böra bättre
användas och erfordras vid andra hospital, hvilkas behof af Medicinalstyrelsen
böra tillgogoses, äfven om anspråken der äro mindre.

På ofvan anförda skäl anser Medicinalstyrelsen, med sin kännedom om
Kristinehamns och öfriga hospital, i motsats till de af hospitalsdirektionen
och Revisorerne uttalade åsigter, att ökad erfarenhet bör afvaktas, innan nu
ifrågavarande celler ändras till enkelrum.

Riksdagens Revisorer hafva vidare uti § 3 anmärkt, “att verkstadsrummen
voro förlagda a hufvudbyggnadens vind och hade sin enda belysning
från taket, hvilken mindre ändamålsenliga anordning synes så mycket mera
anmärkningsvärd, som denna hospital sbyggnad är nyligen uppförd“.

Häröfver hörd, säger hospitalsdirektionen i Kristinehamn i sitt ofvan
åberopade yttrande af den 11 dennes, att “skäddare- och skomakareverkstädernas
belägenhet på vinden tätt under taket och med liggande takfönster
medför många olägenheter, hvilka i årsberättelser och vid inspektioner ofta
omtalats och påpekats och hvilka hufvudsakligen bestå i en för arbetenas
utförande ofta mindre lämplig belysning, endast från taket, en olidlig värme
om sommaren, ofta uppgående till + 35 Celsius, samt svårigheterna att
under snörika kalla vintrar hålla de liggande fönstren fria från snö och is.
Motviljan och obenägenheten hos en stor del patienter att arbeta på lokaler,
der de ej kunna skåda annat än himlahvalfvet, torde äfven få räknas såsom
af ingalunda underordnad betydelse.

Då vid hospitalets öppnande 1887 inga för ändamålet lämpliga lokaler
funnos, inrättades de nuvarande verkstadsrummen, en anordning, som då ansågs
vara endast provisorisk, men ännu måste fortfara af brist på andra lämpliga
rum, en brist, som, så vidt direktionen kan finna, ej kan afhjelpas på annat
sätt än genom uppförande af ett särskilt verkstadshus."

Nu ifrågavarande lokaler äro belägna å vinden ofvan brandbotten; de
äro rymliga, försedda med golf af stålslipad cement samt vattenledning och
allt som erfordras å dylika verkstäder. Att dessa båda för ett fåtal patienter
afsedda verkstäder förlagts till hufvudbyggnaden och ej till ett särskildt hus,

— 629 —

kan ej anses vara olämpligt, enär härigenom vunnits dels en betydlig besparing
dels ock andra fördelar, bland hvilka må nämnas den, att patienterna kunna
sysselsättas inom lrufvudbyggnaden och derigenom lättare öfvervakas. Vid
ötriga hospital ligga dessa verkstäder likaledes inom olika delar af hufvudbyggnaderna,
och kunna derigenom lättare öfvervakas. Vid de nya asylerna
i Lund och Vadstena äro motsvarande verkstäder jemväl förlagda inom hufvudbyggnaderna,
men derstädes å vindarne, utan att deraf försports någon olägenhet
eller några klagomål. Belysningen är emellertid å dessa verkstäder bättre
anordnad. I den nybyggda flygeln vid Nyköpings hospital befanns belysningen
genom takfönster ej fullt nöjaktig, hvarföre derstädes anordnats vindskupor
med större stående fönster och bibehållande af takfönstren. Att så ej skett
äfven vid Kristinehamns hospital, torde bero derpå, att patienterna vid inspektionerna
*ej beklagat sig, och äfven derpå, att Kristinehamns hospital i förhållande
till andra hospital kraft större utgifter för nybyggnader och förbättringar,
så att med förändringen af verkstäderna fått anstå, enär andra hospitals
intressen ej böra tillbakasättas för Kristinehamns hospitals.

Att värmen vid något tillfälle under sommaren kännes besvärande, ja
olidlig, uppgående till 35° Celsius, torde tyvärr inträffa äfven inom andra
lokaler och vanliga trånga verkstäder. Öppnas takfönstren och nödig luftvexling
beredes, bör värmen kunna nedbringas, eller ock kunna patienterna för
tillfället sysselsättas annorstädes. Huruvida denna utväg anlitas vid de tillfällen,
då värmen uppgått till 35° Celsius, finnes ej omnämndt, men synes
föga antagligt, enär temperaturen i sådant fall väl knappast kunnat stiga till
denna höjd.

Att patienterna gonom takfönstren endast kunna skåda himlahvalfvet är
ju helt naturligt, då inga andra fönster finnas. Huruvida samma patienter
under de få timmar de vistas i verkstäderna skulle känna sig lyckligare, derest
verkstäderna voro försedda med vanliga väggfönster eller verkstäderna förlagts
till bottenvåningen med utsigt åt promenadgårdarne, der många oroliga, icke
sällan våldsamma patienter vistas, kan med goda skäl betviflas. Att belysningen
under mulna vinterdagar blifver otillräcklig, inträffar ofta äfven annorstädes,
hvarpå såsom exempel må anföras, att Medicinalstyrelsens egen sessionslokal är
så mörk, att den icke sällan måste upplysas med konstgjord! ljus midt på dagen.
Någon ny byggnad för Medicinalstyrelsen har emellertid icke ifrågasatts och
torde ej heller af här omförmälda skäl erfordras, sedan elektrisk belysning numera
anordnats; och då elektrisk belysning med detta år förefinnes äfven vid Kristinehamns
hospital, torde ny byggnad för dessa verkstäder icke behöfvas med hänsyn
endast till belysningen.

Direktionens uppgift, att ifrågavarande verkstäders inrättande å vinden
från början ansetts endast vara en provisorisk åtgärd, torde bero på ett miss -

— 630 —

förstånd. Då Medicinalstyrelsen låtit utföra alla byggnaderna vid nämnda
hospital, torde styrelsen bättre än den nuvarande direktionen känna till, att
dessa verkstäder aldrig ansetts vara provisoriska eller såsom sådana anordnats.

På det att ej allt för mycket afseende må fästas vid Revisorernes anmärkning
och än mindre vid hospitalsdirektionens klander, må nämnas, att
enligt inspektionsberättelserna för 1893, 1894, 1895, 1896 och 1897 skomakareverkstaden
användes af respektive 5, 5, 5, 5 och 4 patienter samt
skräddareverkstaden af 7, 7, 6, 6 och 5 patienter, hvilka å dessa verkstäder
sysselsattes under endast eu mindre del af dygnet. Medicinalstyrelsen är för
sin del öfvertygad om, att endast ett fåtal af rikets skomakare och skräddare
förfoga öfver arbetslokaler, som i rymlighet och lämplighet kunna jemföras
med ofvan omnämnda, klandrade lokaler. Dermed är ej sagdt, att ju icke
bättre belysning bör anbringas på det enkla och billiga sätt, som ofvan är
nämndt, nemligen genom anordnandet af takkupor med stående fönster. Att,
på sätt direktionen föreslagit, uppföra ett särskild t verkstad shuv, anser Medicinalstyrelsen
deremot onödigt, ja oförsvarligt, då härtill skulle användas allmänna
medel, som vid öfriga hospital behöfvas för andra, verkliga och vigtiga behof.

1 § 3 af transsumtet omnämnes slutligen, att Kristinehamns hospital
tillhörig skogsmark ej står under Domänstyrelsens förvaltning, utan skötes åt
hospitalsdirektionen. Då direktionen i sitt meranämnda yttrande på det
kraftigaste framhållit, hurusom just detta förhållande måste vara det enda rigtiga
och ändamålsenliga, får Medicinalstyrelsen, som anser de af direktionen härför
anförda skäl vara fullgiltiga, hänvisa till direktionens ifrågavarande yttrande.

1 § 4 af Revisorernes berättelse sägs: “Beträffande inköpen af födoämnen
för Kristinehamns hospital hafva Revisorerne fäst sin uppmärksamhet
vid det höga pris, som erlagts för mjölk, nemligen för oskummad mjölk 10
öre för litern och för skummad 6,5 öre.“

Hospitalsdirektionen i Kristinehamn har i sitt ofvan åberopade yttrande
häröfver gifvit en fullt nöjaktig förklaring, till hvilken Medicinalstyrelsen härmed
får hänvisa, med upplysning tillika, att styrelsen, som för rikets hospital
i sista hand pröfvar inkomna anbud å leveranser af födoämnen, sedan mer än
10 år tillbaka egna! synnerlig uppmärksamhet åt alla hithörande frågor. För
att underlätta en granskning af och en jemförelse mellan leveransprisen vid
olika hospital, har styrelsen låtit i tabellform trycka listor, hvari de olika
varornas pris införas vid hvarje hospital, för att sedermera tabellariskt sammanföras
och sinsemellan jemföras för olika år. Efter det att alltför höga anbud
förkastats, infordras nya anbud etc. Har resultatet, detta oaktadt, blifvit
otillfredsställande, har annan utväg måst anlitas, hvarpå såsom exempel må
nämnas, att bröd under ett år levererats från Stockholm till Nyköpings hospital,
samt att färskt kött 3 till 4 gånger i veckan likaledes levererats från Stockholm

— 631 —

till Kristinehamns hospital under omkring 10 års tid, till lägre pris och med
bättre vara än som kunnat erhållas af ortens leverantörer. På det att den
vigtiga proviantartikeln bröd skulle kunna erhållas till skäligt pris och oberoende
af anbud från en eller några sinsemellan icke-täflande leverantörer, hafva egna
bagerier under senare år anordnats vid hospitalen i Kristinehamn, Vadstena,
Piteå, Vexiö och Nyköping med i ekonomiskt hänseende särdeles goda resultat.
Häraf synes,, att intet försummats för bevakandet af hospitalens ekonomiska
intressen beträffande anskaffandet af matvaror.

Vidkommande särskildt artikeln mjölk, har afseende fästats icke endast
vid priset utan äfven vid beskaffenheten, och bär för sådant ändamål faststälts
en viss minimifetthalt, som kontrolleras genom på obestämda tider företagna
pröfningar. Då mjölkprisen vid Kristinehamns hospital syntes styrelsen för
höga, har den egna produktionen ökats genom den gamla ladugårdens utvidgning
och utfodring af flere kor. Efter inköpet af hemmansdelen Alskärr torde all
för anstalten behöflig mjölk kunna produceras vid hospitalet.

Uti §§ 5 och 6 af berörda transsumt hafva Kevisorerne anmält, att de
under besök vid Upsala hospital funnit dels luftvexlingen derstädes på grund
af bristande anordningar mindre tillfredsställande och de i gamla hospitalsbyggnaden
befintliga lägenheter synnerligen otjenliga, dels ock isoleringssystemet
vid Upsala hospital i betydligt vidsträcktare mån användt än vid
Kristinehamns. ■ »ob mi

Under åberopande af hvad direktionen för Upsala hospital uti bifogade
skrifvelse af den 13 dennes anfört, får Medicinalstyrelsen för egen del beträffande
Upsala hospital tillägga följande.

Oaktadt vidlyftiga och dyrbara byggnadsarbeten pågått för att kunna
mottaga allt flere sinnessjuka, har det icke varit möjligt att på långt när
ännu fylla behofvet af hospitalsplatser. Under sådana förhållanden har det
ej heller kunnat ifrågasättas att undvara de platser som finnas, om ock mot
byggnader och ventilation varit åtskilligt att anmärka. En ändring medför
alltid tidsutdrägt. Skall mera ingripande förändring företagas, kunna de sjuka
icke qvarstanna i de byggnader, som skola förändras, men under nuvarande
svåra förhållanden vore. det icke möjligt att förflytta de sjuka till annat
hospital under den tid, som behöfdes för byggnadernas förändring. Så mycket,
som kan göras utan de sjukes förflyttande, är emellertid gjordt för att afhjelpa
de olägenheter, som följa med den enligt nutidens ökade anspråk felaktiga
konstruktionen af de gamla byggnaderna. ;''M i i,: il ! ; gmo .

Angående de många isoleringarne vid Upsala hospital och ^emförelsen
i detta hänseende med Kristinehamns, torde böra framhållas, att Kristinehamns
hospital, enligt årsrapporten från Vadstena asyl, fått lemna 39 af sina obotliga
patienter till nämnda asyl, Upsala hospital deremot endast i 13 och detta sist -

632 —

nämnda antal med vilkor att blott relativt lugna afsändes. Då vidare lätt
kan inses, att 39 bortskickade obotliga på 300 måste åstadkomma en större
lättnad för sjukvården än 13 på 446, så ligger redan deri till en del förklaringen
till det olika förhållandet med isoleringen å båda hospitalen. Å
Upsala gamla hospital befintliga, mycket svårhandterliga obotliga patienter
kunde ej öfverflyttas till Vadstena asyl, som vid den tid, då öfverflyttningen
skedde,__redan hyste många patienter, hvilka måste vårdas i cell.

Öfverläkaren vid Upsala hospital har inlagt stora förtjenster vid anordnande
af öfvervakningsafdelningarne, hvilka på manssidan kunnat inrättas
på ett särdeles ändamålsenligt sätt, men å qvinnosida)! på grund af de gamla
byS''8''nadernas konstruktion ej kunnat blifva lika goda. Derigenom att dessa
afdelningar varit att tillgå, hafva emellertid många isoleringar kunnat undvikas.

Med kännedom om öfverläkarens vid Upsala hospital visade intresse för
Övervakning i stället för isolering, kau det ej antagas, att han isolerat flere
än dem, som icke på annat sätt kunnat för tillfället skötas. Vid de inspektioner,
som minst en gång om året företagits å Upsala hospital och hvarvid
särskild! uppmärksamheten vid detta likaväl som vid andra hospital fästats
vid inskränkning af isoleringen, har ingen gång någon obehörig isolering
anmärkts.

Remisshandlingarne återställas härhos.

Stockholm den 28 Januari 1898.

Underdånigst:

AUG. ALMBN.

D. M. PONTIN. Gr. BÖJTLING. R. A. WAWRINSKY. G. DUNÉR.

Kamrerarens i Medicinalstyrelsen

förklaring.

Anton Holmberg.

Till Kong!. Medicinalstyrelsen.

Efter att under gårdagen hafva fått emottaga bilagda transsumt af
Riksdagens Revisorers den 30 förutgångna November afgifna berättelse, i hvad
angår granskning af Medicinalstyrelsens redovisning för år 1896 öfver de till
hospitalsväsendet anslagna medel och dervid gjord anmärkning att behållning
å Adelswärdska stiftelsens medel hvilken utbalanserades till belopp af 6,289
kronor 36 öre, icke blifvit jemlikt föreskriften i Kongl. cirkuläret den 26
Augusti 1873 i bankinrättning insatt,

— 633 —

får undertecknad, efter att utaf Herr Generaldirektören hafva erhållit
uppdrag att yttrande häröfver afgifva, äran anföra:

att den redovisning, som Herrar Revisorer förelegat, icke blifvit upprättad
af Medicinalstyrelsens kamererare utan af numera aflidne f. d. Kamreraren
i Serafimerordensgillet K. Stolpe, hvilken, jemlikt Kongl. brefvet den 12 Maj
1876, alltsedan 1877 års början biträdt Sundhets-collegium och derefter
Medicinalstyrelsen såsom öfverstyrelse för hospitalen;

att, enligt upprättade redovisningar, utaf stiftelsens behållningar under
1892 deponerades i bankinrättning 10,000 kronor, hvaraf för 6,032 kronor
inköptes räntebärande obligationer;

att under 1893 till Wadstena hospital för uppförande derstädes af ett
växthus öfverlemnades 5,427 kronor samt

att 1897, jemlikt Kongl. styrelsens beslut den 20 December, utaf enahanda
behållning deponerats 2,000 kronor samt inköpts räntebärande obligationer
för 4,064 kronor.

Huruvida, utöfver påvisade förräntade eller disponerade tillhopa 21,427
kronor, några ytterligare placeringar af stiftelsens medel kunnat ega rum,
derom är jag icke i tillfälle att mig yttra.

Stockholm den 16 Januari 1898.

T. H. Cronland.

Bilaga.

Afskrift.

Att behållningen å Kongl. Medicinalstyrelsens folioräkning n:o 4 den
31 December 1896, enligt hufvudboken öfver foliorörelsen för år 1896, utgjorde
en summa af åttioett-tusen niohundrafem kronor 38 öre, intygas.
Stockholm af Riksbankens hufvudkontor den 31 December 1896.

A. Tunell.

Af ofvanstående kontanta behållning tillhöra:

anslaget till hospitals underhåll........................ ...... kronor 75,616: 02

samt Adelswärdska stiftelsen ....................................... „ 6,289: 3 6.

Summa kronor 81,905: 38.

Rätteligen afskrifvet betyga.

T. H. CRONLAND. M. FORSMAN.

Rev. Ber. ang. Statsverket jör är 1896.

— 634 —

Härmed intyg-as vidare, att ofvanstående fördelning blifvit å Riksbankens
behållningsbevis tillskrifven af f. d. Kamreraren K. Stolpe, hvilken upprättat
och underskrifvit de redovisningar, uti hvilka behållningarne ingå.

Stockholm den 20 Januari 1898.

T. H. Cronland.

Medicinalstyrelsens Kamrerare.

Hospitalsdirektionens i Kristinehamn

yttrande.

Till Kong]. Medicinalstyrelsen.

I skrifvelse af den 17 denna månad har Kongl. Styrelsen med öfversändande
i afskrift af transsumt af Riksdagens Revisorers berättelse för 1896,
hvad den angår Kristinehamns hospital, anmodat direktionen att före den 15
nästkommande Januari afgifva yttrande i ärendet.

Till åtlydnad häraf får direktionen anföra följande:

Beträffande fönstren i isoleringsrummen afser Revisorernes anmärkning
tydligen de till ett antal af 10 stycken på hvardera könsafdelningen befintliga
cellerna. Otidsenligheten och olämpligheten af dessa högt sittande relativt
små fönster, som alltför mycket påminna om fängelse och på ett pinsamt sätt
störa det angenäma intyck man i öfrigt erhåller vid besök å denna sjukvårdsanstalt,
hafva länge varit af direktionen insedda, och det har endast varit
hänsynen till kostnaderna, som afhållit direktionen från att inkomma med
förslag till dessa fönsters förändrande i tidsenlig och fullt praktisk rigtning.
Direktionen biträder derföre Revisorernes uppfattning och anser tiden vara inne
att ändra dessa fönster.

Skräddare- och skomakareverkstnpernas belägenhet på vinden tätt under
taket och med liggande takfönster medför många olägenheter, hvilka i årsberättelser
och vid inspektioner ofta omtalats och påpekats och hvilka hufvudsakligast
bestå i en för arbetenas utförande ofta mindre lämplig belysning,
endast från taket, en olidlig värme om sommaren, ofta uppgående till + 85 0
Celsius, samt svårigheterna att under snörika kalla vintrar hålla de liggande
fönstren fria från snö och is. Motviljan och obenägenheten hos en stor del
patienter att arbeta på lokaler, der de ej kunna skåda annat än himlahvalfvet,
torde äfven få räknas såsom af ingalunda underordnad betydelse.

Då vid hospitalets öppnande 1887 inga för ändamålet lämpliga lokaler
fuunos, inrättades de nuvarande verkstadsrummen, en anordning som då ansågs

- 635 —

vara endast provisorisk, men ännu måste fortfara af brist på andra lämpliga
rum, eu brist som, såvidt direktionen kan finna, ej kan afhjelpas på annat
sätt än genom uppförande af ett särskilt verkstadshus.

Då Revisionen omnämner, visserligen utan yrkande, att hospitalets skogsmark,
på hvars område finnes, förutom den växande skogen, odlingslägenheter,
grustägter och för jordbruket användbar dyjord, ej står under Domänstyrelsens
förvaltning utan skötes af hospitalsdirektionen, begagnar direktionen tillfället
att på det kraftigaste framhålla, hurusom just detta förhållande måste vara
det enda rigtiga såsom motsvarande såväl afsigten med inköpet af hemmanet
Ålskärr som ändamålet med det större hospitalsområdet i öfrigt, nemligen att
möjliggöra för hospitalsförvaltningen att skaffa de sjuke tillfällen till arbete af
den mest mångsidiga och olikartade beskaffenhet och att en ändring i bestående
förhållanden i detta hänseende skulle verka hämmande på anstaltens verksamhet
och utveckling.

Hvad angår slutligen det anmärkta höga priset å mjölk, så hafva försök
förgäfves gjorts att nedbringa detsamma genom förnyad t infordrande af anbud.
Då anstalten sjelf lemnar den största delen af mjölken, torde det höga priset
i sjelfva verket icke hafva den betydelse man i första ögonblicket kan vara
frestad tillägga detsamma. Den bristande konkurrensen torde kunna förklaras
dels af för tillfället rådande förhållanden på orten dels af de fordringar i afseende
på punktlighet och noggrannhet, som för utspisningens ostörda gång
måste ställas på leveransen af eu sådan vara. På priset torde äfven den omständigheten
icke vara utan inflytande, att genom hospitalets egen produktion
af mjölk leveransen utifrån af denna vara emellanåt kunnat sjunka ända till
40 liter, hvarigenom leverantören knappast haft mer än transportkostnaden i
behåll. Direktionen har derföre till nu ingångna år föreslagit ökning af anstaltens
ladugård så, att leverans af mjölk utifrån skulle blifva behöflig endast
tisdagar och lördagar, hvilket förslag vunnit Kongl. styrelsens bifall.

I afseende på hvad Revisorer^ anfört om isolerings användande vid
hospitalet kan direktionen endast konstatera ett glädjande faktum och i öfrigt
hänvisa till öfverläkarens bifogade utlåtande.

Kristinehamn den 11 Januari 1898.

På Kongl. hospitalsdirektionens vägnar:

C. E. ODENCRANTS. ■

John Blomberg.

— 636

Öfverläkarens vid Kristinehamns
hospital

yttrande.

Till Kongl. Medicinalstyrelsen.

Sedan Kongl. Medicinalstyrelsen anmodat hospitalsdirektionen inkomma
med yttrande öfver af Riksdagens Revisorer gjorda anmärkningar och dervid
foga "utlåtande af öfverläkaren om betydelsen af uttrycket isolering, om dermed
betecknas samma förhållande å Upsala och å Kristinehamns hospital, så
ock huruvida såsom isolerad betraktas den patient, som på dagen hålles inom
stängd dörr uti isoleringsrum eller cell, eller om äfven den anses isolerad, som
måste tillbringa natten i enkelrum och ej kan vårdas tillsammans med andra
i ett större eller mindre sofrum", får jag i anledning häraf vördsamt anföra
följande.

På Kristinehamns hospital räknas i de dagliga rapporterna såsom isolerad
endast sådan patient, som om dagen hålles på enkelrum eller cell med stängd
dörr, och sålunda utan omedelbar övervakning åt sjukbetjening. Deremot
räknas icke de såsom isolerade, som tillbringa natten på dessa enkelrum, ehuru
dörrarne då äro tillslutna och nattvakten endast för hvarje timme af och till
besöker sådana sjuke, som ej sofva och derföre kunna behöfva tillsyn och
hjelp. Skulle äfven dessa patienter räknas såsom isolerade, blefve isoleringssiffran
betydligt större och i allmänhet för hvarje dag lika med antalet enkelrum,
alldenstund alla på dessa rum befintliga platser ingå i hospitalets normala
beläggningssiffra och derföre vanligen äro fullt belagda.

Beräkningsgrunden på Upsala hospital känner jag ej, men att den måste
vara densamma som här, kan man sluta deraf, att antalet isolerings- och
enkelrum, såvidt jag har mig bekant, äfven der ingår i beläggningssiffran, och
att följaktligen, ifall nattisolering, om jag så må uttrycka mig, varit för detta
hospital medräknad, de af Statsrevisorerne anförde siffrorna otvifvelaktigt skulle
ha varit mångdubbelt större.

Revisorernes uppgift, att mellan den 1 Juni och 1 November detta år
endast två patienter varit isolerade, den ena två dagar, den andra en dag,
ber jag att få komplettera dermed, att under nämnda tid en qvinna varit
isolerad den 12 Augusti under 4 f timme och den 14 Augusti 1 timme samt
en man den 16 Juli 1 £ timme, samt vidare, att tills dato efter den nämnda
tidsperioden ej någon isolering förekommit. Af detta framgår, att Revisorerne
räknat såsom hel isoleringsdag hvarje dag, under hvilken en patient varit
isolerad, om också blott för en fjerdedels timme, hvilket kan verka vilseledande
och möjligen till förmån för den ena af de begge jern förd a anstalterna.

Det vid Kristinehamns hospital nu uppnådda synnerligen vackra och

— 637 —

glädjande resultatet i behandlingen af de sjuke med undvikande såvidt möjligt
af de skadliga isoleringarne såväl som af hvarje slags tvångsmedel, är i första
rummet att tillskrifva det ökade antal sjukbetjening, som af Kongl. Medicinalstyrelsen
de sista åren beviljats. Yi räkna numera isolering icke i dagar,
knappast i timmar, utan helst i minuter, och det synes vara sjukbetjeningens
stolthet och glädje — detta må sägas till dess beröm — att kunna sköta de
sjuke så, att hvarken isolering eller några andra tvångsmedel blifva behöfliga.
Kristinehamns hospital den 27 December 1897.

Axel Enwall.

Öfverläkare.

Direktionens för hospitalet i Upsala

yttrande.

Till Kongl. Medicinalstyrelsen.

Enligt transsumt af Riksdagens Revisorers den 30 November 1897 afgifna
berättelse om ve. kstäld granskning af statsverkets jemte dertill hörande
fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1896, hafva Revisorerne
anmärkt:

a) i § 5 att de i afseende å Upsala hospital icke ansett sig böra underlåta
att omförmäla, hurusom de funnit luftvexlingen derstädes på grund af
bristande anordningar mindre tillfredsställande, och att de särskildt fäst sin
uppmärksamhet å de i gamla hospitalsbyggnaden befintliga lägenheter, hvilka,
delvis belägna under jordytan, syntes vara för sitt ändamål synnerligen otjenliga,
samt b) i § 6 att de fäst sin uppmärksamhet vid att isoleringssystemet
blifvit vid Upsala hospital i betydligt vidsträcktare mån användt än vid Kristinehamns,
hvilket. enligt Revisorernes förmenande framginge af följande af
dem meddelade uppgifter:

“Vid Upsala hospital.

Isoleringsdagar.

Okt. 1895— Okt. 1896—
Sept. 1896. Sept. 1897.

36 män ....................................................................... 2,860. — —

42 „ ................................................................................. — — 3,720.

eller 55 män i 6,580 dagar.

37 qvinuor ..................................................................... 1,765. — —

45 „ ..................................................................... 1,305.

eller 61 qvinnor i 3,070 dagar.

Tillsammans 116 personer i 9,650 dagar.

— 638

Vid Kristinehamns hospital.

Isoleringsdagar.

Okt. 1895— Okt. 1896—
Sept. 1896. Sept. 1897.

8 män................................................................................... 344.__

5 .. ................................................................................... 295.

eller 10 män i 639 dagar.

24 qvinnor .......................................................................... 252. _ _

11 >. ...........................................................................108.

eller 27 qvinnor i 360 dagar.

Tillsammans 37 personer i 999 dagar;"

hvarförutan Revisorer ne anfört, att vid deras besök utgjorde antalet patienter
å Upsala hospital 435 och å Kristinehamns 303;

att vid dessa tillfällen voro isolerade vid Upsala hospital 22 patienter,
men vid Kristinehamns ingen;

att vid sistnämnda hospital under tiden emellan den 1 Juni och den 1
November 1897 endast två patienter varit isolerade, den ena två dagar och
den andra en dag, samt

att för jemförelse mellan ofvanangifna siffror Revisorerne tagit hänsyn
till antalet underhållsdagar

år 1895 år 1896

Vid Upsala hospital ................................................... 160,760—160,082.

„ Kristinehamns hospital ........................................ 112,934—109,469.

Efter erhållen nådig befallning att afgifva underdånigt utlåtande i anledning
af Revisorernes omförmälda framställningar hafven I uti skrifvelse den
17 December 1897 anmodat direktionen att i ärendet afgifva yttrande.

Till fullgörande häraf får direktionen erinra, att Upsala hospital utgöres
af en qvinnoafdelning, inrymd i hospitalets gamla byggnader och i en cellpaviljong,
uppförd år 1876 —1877, samt af eu mansafdelning, inrymd i den
nya byggnad, som vid hospitalet uppfördes under åren 1878—1882.

I de gamla byggnaderna finnes icke någon central värmeledning eller i
sammanhang dermed anordnad ventilation; och dylik anordning kan der icke
heller anbringas utan stora svårigheter och stora kostnader. För att få qvinnoafdelningen
tidsenlig erfordras nybyggnad af öfvervaknings- och konvalescentafdelningarne.
Direktionen har ock i sina två sista årsberättelser särskildt
framhållit det otidsenliga skick, hvari det äldsta hospitalshuset, der en del af
qvinnoafdelningen måst inrymmas, sig befinner.

Byggnaden för mansafdelningen är ju jemförelsevis ny och försedd med
central värmeledning och i sammanhang dermed anordnad ventilation. Det
torde emellertid vara allmänt kändt, att efter år 1882, då byggnaden full -

639 —

bordades, ventilationssystemen högst väsentligt förbättrats. För att det i denna
byggnad anordnade ventilationssystem skall kunna anses motsvara nutidens kraf
i detta hänseende erfordras en så genomgripande och kostbar förändring, att
direktionen ansett sig icke böra derom göra framställning, då medel till icke
obetydliga belopp måst begäras för ändamål, som enligt direktionens åsigt bort
tillgodoses, innan fråga om ny ventilation väcktes.

Med anledning af Revisorernes framställning om isoleringssystemet får
direktionen öfverlemna och åberopa bilagda utdrag af sjukjournalerna och tvångsmedelsförteckningarne
vid hospitalet under de af Revisorerne angifna tidsperioder.
I skolen deraf utan tvifvel finna, att isolering icke användts i andra fall, än
som betingats af de isolerades sinnesbeskaffenhet och nödig hänsyn till bevarande
af medpatienters, läkares och betjenings lif.

Att isolering så ofta förekommit vid Upsala hospital, beror i väsentlig
mån derpå, att till följd af hospitalets ålder under tidernas lopp der samlats
en mängd farliga patienter, hvilka i saknad af asyl ej kunnat, såsom ske bort,
från hospitalet förflyttas.

En bidragande orsak torde ock böra sökas i byggnadernas inredning,
vid hvilkens genomförande man icke kunnat tillgodogöra sig senare tiders ökade
erfarenhet, hvarigenom tillsynen å patienterna och deras öfvervakande utan
isolering i hög grad underlättats.

En icke ringa betydelse vid denna frågas bedömande torde vidare böra
tillmätas den omständigheten, att under de tidsperioder, Revisorerne afse, betjeningen
vid Upsala hospital icke kunnat hållas fulltalig i anseende till den
låga aflöning, som varit betjeningen tillförsäkrad, en olägenhet, som ock vållat,
att under långa tider af sagda perioder förhållandet mellan betjening och patienter,
särskilt å mansafdelningen, stält sig mycket ofördelaktigt, ity att
detsamma utgjort endast en på tio, medan det normala förhållandet är en på
åtta. Denna olägenhet torde emellertid numera vara afhjelpt, sedan från och
med innevarande års början betjeningens aflöning på direktionens framställning
förbättrats.

Slutligen får direktionen meddela, att af de 22 personer, som Revisorerne
uppgifva hafva vid besöket varit isolerade, 7 män och 3 qvinnor, tillsammans
10 patienter, voro isolerade på grund af våldsamhet med förstörelselusta och
att återstående 12 patienter vårdades i enkelrum af följande anledningar:

8 män, emedan de på grund af förlamning eller annan svårare kroppslig
sjukdom hvarken kunde gå eller stå;

1 qvinna, emedan hon var behäftad med den smittosamma sjukdomen
ansigtsros och hög feber,

1 qvinna, emedan hon brutit ena benet;

— 640 —

1 qvinna, emedan hon befann sig i sista stadiet af lungtuberkulos; och
slutligen

1 qvinna, som svält sig i flere dagar och ej kunde förmås äta annat
än i ensamhet.

Det från öfverläkaren infordrade utlåtandet medföljer.

Upsala den 13 Januari 1898.

På hospitalsdirektionens vägnar:

BRÅKENH1ELM.

R. v. Schultz.

Bilaga.

Ur sjukjournalerna och tvångsmedelslistorna hemtad specificerad uppgift
å de patienter, som under tidsperioderna i fråga varit isolerade, tiden för isoleringen
äfvensom skälen till densamma.

Qvinnor.

E. L. isolerad 659 dagar. Under en följd af år har hon genom sin
betydande kroppstyrka och genom sin brutala och grofva våldsamhet varit en
fasa för omgifningen.

A. A.^ isolerad 451 dagar. Yåldsamhetsutbrott med förstörelselusta;
upprepade gånger öfverfallit och misshandlat patienter och betjening.

G. S. isolerad 195 dagar, har perioder af våldsamhet och ilska, då hon
i blindt raseri öfverfaller såväl läkare som betjening. Är mycket stark, och
då hon flere gånger öfvermannat 2—3 sköterskor, måste hon anses för en
mycket farlig patient.

E. Ö. isolerad 335 dagar. Har långa perioder af ilska, förstörelselusta,
våldsamhet. Groft osnygg.

E. T. isolerad 215 dagar, afviker i intet hänseende från de båda sistnämnda,
hvarjemte det förtjenar omnämnas, att hon under våldsamhetsperioden
sjelf önskar få vara isolerad; och om försök göres att då kläda henne, blir
hon vildt ursinnig. Dessa 215 dagar, som hon sålunda efter egen önskan
vistats i isoleringsrum, hafva det oaktadt upptagits såsom isoleringsdagar.

K. A. isolerad 60 dagar. Tidtals ursinnigt våldsam, lömsk och mycket
farlig. Ofta har hon sjelf begärt få vara i isoleringsrum.

— 641

A. O. isolerad 206 dagar, varit mycket lömsk, misshandlat medpatienter,
sökt strypa en sköterska.

I. F. isolerad 88 dagar. Varit våldsam och farlig mot patienter och
sköterskor.

Tekla M. isolerad 57 dagar, lika med den närmast föregående.

Edla P. isolerad 69 dagar, epileptika, isolerad i samband med de epilept.
iska anfallen.

Ch. P. isolerad 50 dagar, tidtals våldsam mot medpatienter och sköterskor.

A. L. isolerad 20 dagar. Tidvis våldsam mot omgifningen.

A. K. isolerad 70 dagar. Tidtals våldsam, höggradigt förstörande. Ut skrifven

frisk.

L. J. isolerad 54 dagar, mycket bråkig, retar andra patienter, utsatt
för andra patienters handgripligheter, groft osnygg.

M. G. isolerad 18 dagar. Våldsam och öfverfallande.

S. B. isolerad 8 dagar. Våldsam och förstörande.

Mat. X. isolerad 9 dagar. Våldsamhetsutbrott.

J. A. isolerad 21 dagar. Våldsamhetsutbrott. Utskrifven frisk.

J. A. isolerad 2 dagar. Våldsamhetsutbrott.

K. H. isolerad 19 dagar. Våldsamhetsutbrott.

M. R. isolerad 30 dagar. Våldsamhetsutbrott.

AV. J. isolerad 5 dagar. Våldsamhetsutbrott.

A. A. isolerad 2 dagar. Förstörande, uppretar omgifvande patienter.
Utskrifven frisk.

B. G. isolerad 1 dag. Våldsamhetsutbrott.

Ch. H. isolerad 1 dag. Bråkig, förstörande.

Fr. B. isolerad 30 dagar. Våldsamhetsiitbrott.

A . S. Z. isolerad 14 dagar. Våldsamhetsutbrott med stark förstörelselusta.

K. a. isolerad 42 dagar. Våldsamhetsutbrott med förstörelselusta. Utskrifven
frisk.

Anna A. isolerad 33 dagar. Förstörelselusta, slår ut fönstren, hvarigenom
dagrummet för de öfriga blifvit försatt i obrukbart skick under den kalla
årstiden.

O. L. isolerad 1 dag. Aråldsamhetsutbrott.

H. S. L. isolerad 11 dagar. Våldsam, höggradigt förstörande, osnygg.
Utskrifven^ frisk.

E. Å. isolerad 2 dagar. Våldsamhetsutbrott, Utskrifven såsom förbättrad.

Ch. K. isolerad 4 (lagar. Bråkig, förstörande, groft osnygg. Utskrifven
frisk.

Al. AV. isolerad 36 dagar. Aråldsamhetsutbrott.

Rev. Ber. ang. Statsverket för är 1896.

— 642 —

J. P. isolerad 1 dag. Våldsamhetsutbrott.

A. L. P. isolerad 4 dagar. Mycket bråkig och förstörande. Utskrifven frisk.

K. B. isolerad 3 dagar. Utbrott af förstörelselusta och bråkighet mot
omgifningen. Osnygg.

K. S. R. isolerad 106 dagar. Våldsam och förstörande. Utskrifven frisk.

H. S. isolerad 3 dagar. Utbrott af våldsamhet och förstörelselusta.

I. E. isolerad 3 dagar. Utbrott af våldsamhet.

M. H. isolerad 4 dagar. Våldsam, förstörande, osnygg. Utskrifven frisk.
E. It. isolerad 2 dagar. Våldsamhetsutbrott.

K. G. isolerad 20 dagar. Förstörande, onaniserar ohejdadt. Vid upprepade
tillfällen sökt skada sig, och en gång stuckit ena handen i eldstaden,
hvarvid hon ådragit sig en omfattande brännskada.

I. A. O. isolerad 1 dag. Utbrott af våldsamhet.

A. P. isolerad 14 dagar. Utbrott af våldsamhet.

Sofia A. isolerad 3 dagar. Utbrott af våldsamhet och förstörelselusta.
G. A. M. isolerad 9 dagar. Våldsamhetsutbrott med förstörelselusta.
Osnygg.

K. K. isolerad 1 dag. Våldsamhetsutbrott.

I. L. isolerad 2 dagar. Våldsamhetsutbrott.

Dor. P. isolerad 9 dagar. Våldsamhetsutbrott.

A. B. isolerad 9 dagar. Våldsamhetsutbrott.

K. G. isolerad 5 dagar. Våldsamhetsutbrott med förstörelselusta.

A. L. isolerad 1 dag. Våldsamhetsutbrott.

G. A. M. isolerad 23 dagar. Förstörande, ytterst orolig, retar upp
andra patienter. Utskrifven frisk.

M. O. isolerad 1 dag. Epileptika. Våldsamhetsutbrott.

J. G. E. H. isolerad 5 dagar. Våldsamhetsutbrott.

S. L. L. isolerad 2 dagar. Våldsamhetsutbrott. Groft osnygg.

A. A. isolerad 9 dagar. Våldsamhetsutbrott.

It. S. isolerad 6 dagar. Våldsamhetsutbrott med förstörelselusta. Tillfrisknad.

W. E. isolerad 4 dagar. Våldsamhetsutbrott.

J. J. isolerad 2 dagar. Höggradigt förstörande, argsint.

Män.

A. J. H., isolerad 554 dagar. H. är långa tider en ytterst farlig
patient, som i blindt raseri öfverfallit såväl läkare som medpatienter och betjening.
Härtill kommer, att han besitter vighet parad med betydande kroppsstyrka.
När han t. ex. skall badas, af- eller påklädas, fordras ibland 4—5

— 643

skötare. Ifall denne patient under de oroliga perioderna ej blir isolerad, har
betjeningen hotat flytta.

E. L. L., isolerad 459 dagar. Är lömsk och blixtsnabb i sina attentat,
liar vid upprepade tillfällen misshandlat och sökt strypa betjeningen äfvensom
misshandlat medpatienter.

G. L., isolerad under tidsperioden i fråga 361 dagar. Är långa tider
förstörande, går naken i halm.

K. L. N. J., isolerad 314 dagar. Patienten har vid upprepade tillfällen
begått öfvervåld mot läkare och betjening. Uppretar medpatienter och blir
då slagen af dem. Är mycket stark och vig samt måste anses mycket farlig.

E. G., isolerad 313 dagar, vig, stark, öfverfallande; vill sjelf vistas i
isoleringsrum under den oroliga perioden. Detta oaktadt är han upptagen
såsom isolerad.

A. W., isolerad 298 dagar, bråkig och ilsken, sätter hela afdelningen
i uppror.

I. .W S., isolerad 279 dagar, lömsk och öfverfallande. Långa tider
vägrat lemna sängen.

F. G. J., isolerad 252 dagar, argsint, öfverfaller och misshandlar medpatienter.

G. E. J., isolerad 224 dagar, gjort sig skyldig till groft öfvervåld,
är kriminalpatient, är tidvis en mycket farlig patient.

K. A. S., isolerad 215 dagar, epileptiker. Isolerad i samband med
de svåra epileptiska anfallen.

F. G. S., isolerad 219 dagar, epileptiker, lömsk, mycket retlig, farlig
för medpatienter.

E. J. och K. A. G., isolerade respektive 195 och 148 dagar, periodiskt
ytterst våldsamma, rusa då blindt och plötsligt på medpatienter.

F. A. E. och O. E. A., isolerade respektive 125 och 106 dagar, förstöra
väggar, fönster, dörrar, rycka loss väggfasta föremål m. m.

P. B. och L. A. O., isolerade respektive 148 och 158 dagar, höggradigt
förstörande och groft osnygga. Tillfrisknade.

P. A., isolerad 237 dagar. Långa tider ytterst agiterad, höggradigt
förstörande, larmande, ibland våldsam. Groft osnygg.

K. J., isolerad 225 dagar. Ofta argsint och våldsam, ytterst snaskig
och osnygg.

J. O. B., isolerad 178 dagar. Yåldsamhetsutbrott med förstörelselusta.

E. A. H., isolerad 165 dagar. Ilsken och våldsam, höggradigt förstörande.

T. R., isolerad 156 dagar. Ilsken, våldsam mot omgifningen. Vägrar

644 —

ofta låta kläda sig, och gör vid dylika tillfallen våldsamt motstånd. Groft
osnygg.

P. JNT., isolerad 129 dagar. Periodvis våldsam och höggradigt förstörande.
E. A., isolerad 126 dagar. Våldsam och förstörande, groft osnygg.
Paralytiker.

K. G. H., isolerad 95 dagar. Höggradigt förstörande och groft osnygg,
bråkig och larmande. Paralytiker.

S. J. H., isolerad 87 dagar. Lika med föregående, dock ej paralytiker.
Tillfrisknad.

J. B., isolerad 83 dagar. Våldsamhetsutbrott jemte osnygghet.

J. L., isolerad 82 dagar. Periodvis ytterst uppretad, störande för hela
afdelningen, ibland våldsam.

J. E. A., isolerad 82 dagar. Höggradigt förstörande, groft osnygg.
Tillfrisknad.

P. O. L., isolerad 69 dagar. Våldsamhetsntbrott med förstörelselusta.

K. L. L., isolerad 63 dagar. Epileptiker, isolerad, i samband med
anfallen.

K. J. J., isolerad 58 dagar. Våldsamhetsutbrott och förstörelselusta.
Utskrifven frisk.

J. G. C., isolerad 54 dagar. Nyinkommen. från Långholmen mottagen
kriminalpatient, som på grund af opålitlighet och retlighet måste observeras.

K. E. E., isolerad 49 dagar. Höggradig förstörelselusta. Groft osnygg.
Utskrifven frisk.

O. W. E. A. A. W., isolerad 39 dagar. Våldsamhetsutbrott med
förstörelselusta. Groft osnygg.

K. G. B., isolerad 35 dagar. Våldsamhetsutbrott med höggradig förstörelselusta.

K. K. G. G., isolerad 22 dagar. Förstörelselusta, förenad med tidtals
påkommande stumhet och matvägran, då häri måste sondmatas.

P. J. A. \U, isolerad 21 dagar. Plötsliga utbrott af våldsamhet och
förstörelselusta. Tillfrisknad.

L. E. W.. isolerad 20 dagar. Våldsamhetsutbrott. Groft osnygg.

W. P., isolerad IT dagar. Bråkig, retar upp öfriga patienterna, larmar

och är tidtals störande för hela afdelningen.

K. E. Ö., isolerad 17 dagar. Våldsamhetsutbrott.

B. A., isolerad 14 dagar. Våldsamhetsutbrott med förstörelselusta.

A. G. A., isolerad 13 dagar. Våldsamhetsutbrott och förstörelselusta.
A. L. Ö., isolerad 12 dagar. Förstörelselusta, groft osnygg.

N. E. J., isolerad 12 dagar. Bråkig, argsint,.med förstörelselusta.
Groft osnygg. Utskrifven frisk.

— 645

O. H. A., isolerad 12 dagar. Argsint med förstörelselusta. Groft
osnygg. Tillfrisknad.

A. L., isolerad 8 dagar. Förstörelselusta. Utskrifven frisk.

P. O. B., isolerad 7 dagar. Våldsamhetsutbrott.

Tv. E. H., isolerad 6 dagar. Våldsamhetsutbrott.

L. E. S., isolerad 5 dagar. Våldsamhetsutbrott med förstörelselusta.
A. H. H.. isolerad 5 dagar. Våldsamhetsutbrott. Förstörelselusta.

P. V., isolerad 4 dagar. Förstörelselusta. Tillfogat sig sjelf lifsfarlig
skada. Tillfrisknad.

K. G. H., isolerad 2 dagar. Epileptiker, isolerad i samband med anfall.
X. P. G., isolerad 1 dag. Våldsamhetsutbrott med förstörelselusta.

K. G. Ö., isolerad 1 dag. Våldsamhetsutbrott.

Männens isoleringsdagar understiga enligt härstädes upprättad förteckning,
som ligger till grund för den till Revisorerne letnnade uppgiften, med 1 dag
den af Revisorerne uppgifna summan.

Sammanslår man nu de först uppräknade 11 qvinnornas och de likaledes
först uppräknade 17 männens isoleringsdagar, erhåller man en summa af för
28 patienter 6,753 dagar, utgörande mer än två tredjedelar af hela isoleringssiffran.

Antalet isoleringsdagar är ej alltid likmätigt med hela dagar. Understundom
och ofta har isoleringen varat för hvarje gång endast en eller annan
timma. . ...,,, <■ .

Upsala hospital den 14 Januari 1898.

TEODOR XERA N DER.

Öfverläkare.

Öfverläkarens vid Upsala hospital

yttrande.

Till Kongl. Direktionen för Upsala hospital.

Sedan Kongl. Medicinalstyrelsen i skrifvelse af den 17 sistlidne December
anmodat hospitalsdirektionen att i anledning af från Riksdagens Revisorer

- 646 —

inkommet transsumt rörande isoleringssystemets användning härstädes afgifva
utlåtande, till hvilket senare borde fogas yttrande åt öfverläkaren om betydelsen
af uttrycket isolering, så får jag, till åtlydnad häraf vördsamt meddela, att
såsom isolerad räknas hvarje sådan patient, som på grund af våldsamhet och
förstörelselusta, jemlikt § 14 af för Upsala hospital gällande förhållningsregler,
under dagen eller någon del deraf inhyses i cell eller isoleringsrum inom stängd
dörr och utan ständigt öfvervakande af betjeningen, men att på dessa rum
under natten inneslutna sjuke likväl ej räknas såsom isolerade.

De för Upsala hospital gällande förhållningsregler bifogas. *)

Upsala hospital den 14 Januari 1898.

TEODOR NER ANDER.

Öfverläkare.

Direktionens öfver Allmänna
barnbördshuset i Stockholm

underdåniga utlåtande i anledning af
en af Riksdagens Revisorer gjord anmärkning
vid inrättningens räkenskaper.

Till Konungen.

Genom nådig remiss den 8 innevarande månad har Eders Kong!. Maj:t
anbefalt direktionen öfver Allmänna barnbördshuset i Stockholm att afgifva
underdånigt utlåtande i anledning af den uti bifogade transsumt af Riksdagens
senast församlade Revisorers berättelse om verkstäld granskning af statsverkets
jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1896
gjorda framställning; och får direktionen, som hittills icke plägat redogöra för
andra gåfvomedel än de under räkenskapsåret influtna, ett förfaringssätt, mot
hvilket hvarken Kongl. Kammarrätten eller föregående års Statsrevisioner haft
något att erinra, härmed i underdånighet tillkännagifva, att direktionen är
betänkt för framtiden vidtaga den förändring i räkenskapsföringen, att hvarje
års räkenskap tydligt må utvisa, hvilka belopp som allt ifrån Allmänna barnbördshusets
stiftande donerats till detsamma med vilkor att kapitalet skall

*) Dessa förhållningsregler komma att tillhandahållas Statsutskottet.

— 647 —

bibehållas oförminskadt, äfvensom Indika donatorerne hafva varit försåvidt
dessa varit kände.

Stockholm den 27 December 1897.

Underdånigst:

E. von der LANER EN.

WILH. NETZEL. E. SETTERG REN.

ADOLF TAMM. F. G. ALTHA1NZ.

John Willners.

Styrelsens öfver Skara veterinärinrättning underdåniga

utlåtande i anledning af
en af Riksdagens Revisorer gjord anmärkning
rörande en med inrättningens
medel bestridd utgift.

Till Konungen.

Med anledning af den af Riksdagens Revisorer gjorda anmärkning vid
veterinärinrättningens i Skara räkenskaper för år 1896, att till inrättningens
föreståndare utbetalts ett arvode af 125 kronor för hållna föreläsningar om
djurens skydd, och Revisorer^ ansett det kunna ifrågasättas, huruvida berörda
utgift rätteligen bort med inrättningens medel bestridas, får styrelsen för
veterinärinrättningen underdånigst meddela, att denna utgift icke bestridits med
inrättningens medel, utan utgöres densamma åt årsräntan af “Gustaf Lövenskiölds"
donation, och anser sig styrelsen vid arvodets utdelande hafva handlat
i öfverensstämmelse med Charles Emil Lövenskiölds testamente, hvari det säges:
“alltså skänker jag denna summa (2,500) kronor, deraf den årliga räntan
anslås som extra lön åt den lärare som vill hålla särskildta föreläsningar,
hvilka ensamt afhandla skyldigheten, nyttan och tillfredsställelsen att på ett
ömmare och menniskovänligare sätt umgås med och behandla alla djur.

Anm. Gåfvorna till----Veterinärinrättningen är o af Bror Gustafs

penningar och skola bära Doktor “Gustaf Lövenskiölds" namn."

Skara den 11 Januari 1898.

Underdånigt!:

KILS von HOFSTEN.

JULIUS JUHLIN. GUSTAF GR AN FULLT. ERIK MANNERFELDT.

C. It. Walter.

— 648 —

Direktionens öfver Institutet för
blinda

nmlerdåniga utlåtande i anledning af
en af Riksdagens Revisorer gjord anmärkning
rörande bristande redovisning
för Nybergska donationsfondens medel.

Till Konungen.

I sin den 30 November 1897 afgifha berättelse om verkstäld granskning
åt statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning
hafva Riksdagens Revisorer beträffande Institutet för blinda uttalat den mening,
att direktionen för nämnda institut bör åläggas att afgifva fullständig, vederbörligen
verificerad redovisning öfver Nybergska fondens förvaltning under
åren 1887—1893 samt, om sådan redovisning ej kan framskaffas, lemna eu
omfattande utredning om orsaken dertill.

Genom nådig remiss den 3 December 1897 har Eders Kongl. Maj:t
anbefalt direktionen öfver Institutet för blinda att i anledning af omförmälda
framställning afgifva underdånigt utlåtande; och får direktionen med remissaktens
återställande i underdånighet anföra följande.

Det af Enkefru Erika Nyberg den 28 April 1886 upprättade donationsbrefvet
angående ifrågavarande fond innehåller den bestämmelsen, att fonden
skall stå under Kongl. direktionens öfver blindinstitutet omedelbara och uteslutande
vård och förvaltning och utan inblandning eller sammanblandning
med institutets öfriga räkenskaper. Det i donationsbrefvet förekommande
uttrycket “uteslutande vård och förvaltning" kan icke hafva haft annan rimlig
betydelse, än att direktionen haft rätt att besluta öfver användandet af
fondens inkomster, utan att någon egt befogenhet att klandra direktionens
åtgärder i afseende å densamma. Denna uppfattning har gjort sig gällande
inom direktionen alltifrån den tid, då direktionen af gifvarinnan mottog
fonden, och direktionens förutvarande ordförande, Herr Öfverståthållaren m. m.
Friherre C. G. af Ugglas och Herr f. d. Statsministern, Landshöfdingen
O. R. Themptander, hafva meddelat, att Enkefru Nyberg personligen till dem
vid flere tillfällen förklarat, att denna uppfattning öfverensstämde med hennes
afsigt vid fondens öfverlemnande. I öfverensstämmelse härmed har någon
revision icke ifrågasatts, förr än räkenskaperna för år 1894 efter Enkefru
Nybergs död öfverlemnats till Kong]. Kammarrätten, men väl hafva ofvannämnde
herrar ordförande i direktionen för Enkefru Nyberg sjelf redogjort
för användande åt fondens medel.

— 649 —

På grund af donationsbrefvets innehåll och hvad som ytterligare blifvit
upplyst angående gifvarinnans önskan, har direktionen ansett, att fondens
räkenskaper för den tid, som förflutit, framför allt för tiden innan Enkefru
Nybergs död, icke äro underkastade offentlig granskning, och att direktionen
öfverhufvud icke är skyldig redovisa för fondens medel, såvida icke Eders
Kongl. Maj:t behagar derom i nåder förordna.

Under det att direktionen vidhåller denna uppfattning, som direktionen
varit i tillfälle att tidigare uttala, får direktionen särskildt bestrida, att
Direktionens nuvarande medlemmar skulle kunna åläggas någon redovisning
för åtgärder, som vidtagits under tiden före deras tillträde af befattningen.
Direktionens nuvarande medlemmar hafva icke af de förutvarande direktionsmedlemraarne
fått emottaga andra räkenskaper än dem, som redan blifvit till
Kongl. Kammarrätten öfverlemnade. Vid sådant förhållande skulle, äfven om
direktionens nuvarande medlemmar vore skyldige att afgifva redovisning för
sina egna åtgärder, någon redovisning för fondens förvaltning före den tid,
då de varit i tillfälle att med densamma taga någon befattning, icke kunna
åläggas dem under annan förutsättning, än att de varit lagligen pligtige att
affordra de förutvarande medlemmarne i direktionen sådan redovisning. Direktionens
nuvarande medlemmar hafva emellertid med den uppfattning, som ofvan
blifvit uttalad, ansett sig sakna såväl rättighet som skyldighet att åt de män,
åt hvilkas omedelbara och uteslutande vård och förvaltning fonden tidigare
varit anförtrodd, kräfva redovisning eller verifikationer utöfver hvad de sjelfva
aflemnat; och hafva så mycket mindre ansett sig hafva skäl ifrågasätta sådant,
som desse varit allmänt högt aktade och för redbarhet kände män. Direktionen
anser sig icke skyldig att vare sig affordra förutvarande direktionsmedlemmars
sterbhus någon redovisning för deras förvaltning af Nybergska fonden eller i
öfrigt anställa några undersökningar angående ifrågavarande direktionsmedlemmars
åtgärder i afseende å densamma.

Stockholm den 17 Januari 1898.

Underdånigst:

WILH. HUSS.

CARL von FRIESEN. Gr. F. ÖSTBERG. TOM LILJEWALCH. B. A. DANELIUS.

K. A. Wessman.

Rev Ber. ang. Statsverket för år 1896.

650 —

Skara Domkapitels

underdåniga utlåtande angående af
Riksdagens Revisorer gjord anmärkning
vid Skara domkyrkas räkenskap för
år 1896.

Till Konungen.

I nådig remiss den 3 sistlidne December bar Eders Kongl. Majrt befalt
Domkapitlet att inkomma med underdånigt utlåtande i anledning af Riksdagens
Revisorers, på sätt härhos återgående transsumt af revisionsberättelsen för år
1897 utvisar, gjorda framställning angående verifikation af vissa poster i
Skara domkyrkas räkenskap.

I anledning häraf har Domkapitlet infordrat yttrande från vederbörande
domkyrkosyssloman, hvilket här bifogas; och får Domkapitlet för egen del i
underdånighet anföra följande:

Domkapitlet skall för framtiden tillse, att reversal och afkortningslängder,
på sätt Revisorerne föreslagit, varda bilagda räkenskapen. Någon synnerlig
betydelse synes dock icke kunna tillmätas dessa verifikationer. Ifrågavarande
afgifter till domkyrkan utdebiteras och uppbäras af domkyrkosysslomannen på
grund af hos Domkapitlet förvarade jordeböcker med flere handlingar, och
afkortningarne verkställas likaledes af domkyrkosysslomannen på grund af hos
Domkapitlet förvarade Kongl. bref, domar med flere handlingar. Reversalen
och atkortningslängderna måste alltså, såsom ock domkyrkosysslomannen påpekat,
utfärdas af räkenskapsföraren sjelf. Domkapitlet vet intet annat sätt att styrka
de ifrågavarande posternas rigtighet, än genom att meddela de urkunder, på
hvilka de grunda sig,. och Domkapitlet har derföre för afsigt att låta trycka
en redogörelse för dessa urkunder, hvaraf ett exemplar skall biläggas hvarje
års räkenskap.

Skara Domkapitel den 19 Januari 1898.

Underdånigst:

E. J. KEIJSER.

N. J. LINNARSSON. C. LANDTMAN SON. F. ÖDBERG.

SVEN DAHLGREN. N. LINNARSSON. NILS NILÉN. E. WERMCRANTZ.

Gustaf Bring.

— 651 —

Domkyrkosyssiomannens I Skara

förklaring.

Till Högvördiga Domkapitlet i Skara.

Anmodad att inkomma med yttrande i anledning af Riksdagens Revisorers
anmärkning vid Skara domkyrkas räkenskap för år 1896, får jag härmed
förklara, att, då den utredning, som aflemnades till följe af Riksdagens
Revisorers anmärkning vid domkyrkans räkenskap för år 1895, icke är tillfyllestgörande,
skola nu, i hvad på mig ankommer, 1897 och följande års
räkenskaper åtföljas af sådana verifikationer, som af Herrar Revisorer blifvit
ifrågasatta. Dessa nu begärda reversaler och afkortningslängder kunna likväl
icke utfärdas och underskrifvas af någon annan än mig, som sjelf för kassans
räkning uppbär de medel, hvilka anmärkningen gäller, hvarför jag hittills har
ansett dylik verificering otillfredsställande.

Skara den 10 Januari 1898.

A. H. Tengstrand.

Domkapitlets i Strengnås

underdåniga utlåtande angående en af
Riksdagens Revisorer gjord anmärkning
vid Strengnås domkyrkas räkenskaper
för år 1896.

Till Konungen.

Genom nådig remiss den 3 nästlidne December anbefaldt att inkomma
med underdånigt utlåtande i anledning af Riksdagens Revisorers vid Strengnås
domkyrkas räkenskaper för år 1896 framstälda anmärkning rörande bristande
verificering får Domkapitlet öfverlemna af vice domkyrkosysslomannen Th.
Sahlberg i ärendet afgifvet yttrande och dervid underdånigst anföra, att Domkapitlet
icke har något att utöfver berörda yttrande tillägga.

Strengnås Domkapitel den 12 Januari 1898.

Underdånigst:

U. L. ULLMAN.

K. IT. NYLÄNDER. GUST. KLINGBERG. JUL. af SILLÉN. H. SOHLBERG.

Carl Gustaf Drakenberg.

— 652 —

Bilaga.

Under år 1896 hafva följande arrenden och hyror influtit till Strengnäs
domkyrka:

arrende för domkyrkohemmanet N. Norrby ......................... kronor 700:_

D:0 D:o S. Norrby............................ „ 550: —

hyra för öfre våningen i konsistoriihuset .............................. 500:_

» » gården N:o 176 ..................................................... ” 600: —

Strengnäs den 11 Januari 1898.

Thure Sahlberg,

v. Domk. Sysslom.

Att här ofvan uppgifna arrenden och hyror öfverensstämma med företedda
kontrakt, intygar; Strengnäs i Domkapitlets expedition den 11 Januari 1898.

Ex officio:

; . P. O. Lundblad.

t. f. Kons. Not.

Domkapitlets i Vexiö

underdåniga utlåtande i anledning af
en af Riksdagens Revisorer gjord framställning''i
"fråga om veriflcering af
vissa inkomstposter i redogörelsen för
Vexiö domkyrkokassa.

Till Konungen.

Riksdagens Revisorer hafva uti sin den 30 November 1897 afgifna
berättelse om verkstäld granskning af statsverkets jemte dertill hörande fonders
tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1896 fästat uppmärksamheten derpå,
att. i räkningen öfver Vexiö domkyrkokassa för sistnämnda år saknats verificering
af vissa deri upptagna inkomstposter; och då Eders Kongl. Maj:t i
nåder anbefalt Domkapitlet att i anledning af denna Revisorernes framställning
afgifva underdånigt utlåtande, får Domkapitlet efter redogörarens hörande och
i enlighet med dennes yttrande i underdånighet meddela, att Revisorernes

— 653 —

erinran i anmärkt hänseende kommer att från och med innevarande år beaktas
och efterlefvas.

Vexiö Domkapitel den 12 Januari 1898.

Underdånigst:

N. J. O. H. LINDSTRÖM.

KARL HENNING. S. E. MELANDER.

GUSTAF HAGLUND. H. ANDERSSON. ESAIAS EKEDAHL.

LUDVIG LARSSON.

Gust. Sundberg.

Lunds Domkapitels

underdåniga utlåtande i anledning af
en af Riksdagens Revisorer gjord anmärkning
angående utbetalning till
Öfverintendenten H. Zettervall af arvode
såsom arkitekt vid Lunds domkyrka.

Till Konungen. • •• " '' '':1-v: ,;''

Genom nådig remiss den 3 sistlidne December har Eders Kongl. Maj:t
anbefalt Domkapitlet att afgifva underdånigt utlåtande i anledning af Riksdagens
Revisorers uti afgifven revisionsberättelse gjorda anmärkning vid Lunds
domkyrkas räkenskaper för år 1896, i hvilken anmärkning Revisorerne, med
erinran att Öfverintendenten H. Zettervall såsom arkitekt vid Lunds domkyrka
fortfarande uppbure den årliga lön af 4,000 kronor, som genom Kongl. brefvet
den 15 Juli 1877 för hans tjenstetid honom i denna hans egenskap tilldelats,
uttalat den mening, att det syntes tvifvelaktigt, huruvida domkyrkoarkitektens
tjenstetid kunde anses fortgå äfven efter det restaurationen af domkyrkan
numera afslutats.

I anledning häraf får Domkapitlet, med återställande af remissakten,
underdånigst anföra att, då enligt Eders Kongl. Maj:ts nådiga stadga den 17
November 1859 vården och förvaltningen af Lunds domkyrka och hennes
egendom är under inseende af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i
Malmöhus län och Biskopsembetet i Lunds stift uppdragen åt ett särskildt
domkyrkoråd och Domkapitlet förty icke har att med denna förvaltning taga
befattning, Domkapitlet tillåter sig underdånigst hänvisa till det yttrande, som
Domkapitlet i ärendet affordrat härvarande domkyrkoråd och som härhos bi -

— 654

fogas, anseende sig dock Domkapitlet höra till ytterligare belysning af frågan
tillägga att, i motsats till den af Revisorerne uttalade mening, domkyrkoarkitektens
tjenstetid så mycket hellre måste anses fortgå äfven efter det
restaurationsarbetena å domkyrkan afslutats, som, på grund af den ändrade
lydelse, som § 6 i ofvan åberopade nådiga stadga den 17 November 1859
erhållit genom Kongl. brefvet till Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i
Malmöhuslän och Biskopsembetet i Lunds stift den 20 Juni 1871, vid domkyrkan
skall vara anstäld en ständig arkitekt med åliggande att hafva uppsigt
öfver domkyrkan och de henne tillhörande byggnader, föreslå de åtgärder,
som för deras vidmagthållande finnas nödiga, uppgöra i sådant afseende erforderliga
ritningar och kostnadsförslag samt leda utförandet af beslutade arbeten.

Lunds Domkapitel den 26 Januari 1898.

Underdånigst:

PEHR EKLUND. OTTO AHNFELT.

F. A. JOHANSSON. P. WINGREN. 0. HOLMSTRÖM.

J. M. Sjögren.

Domkyrkorådets I Lund

yttrande.

Till Domkapitlet i Lunds stift.

Med anledning af hvad Riksdagens Revisorer i 1896 års revisionsberättelse
anmärkt mot domkyrkorådets åtgärd att fortfarande till domkyrkans
arkitekt, f. d. Öfverintendenten H. Zettervall, af domkyrkans medel utbetala
en årlig lön af 4,000 kronor, får domkyrkorådet, med återställande af de
remitterade handlingarne, endast åberopa, att denna löns storlek blifvit bestämd
genom Kongl. Maj:ts nådiga bref den 15 Juni 1877, samt att densamma är
upptagen till det belopp, hvarmed den nu utgår, uti den för domkyrkans
tjensteman och betjente gällande aflönings- och pensionsstat, hvilken, enligt
Kongl. Maj:ts derå den 19 Juli 1889 meddelade nådiga stadfästelse, skall
lända till efterrättelse intill utgången af år 1899.

Lund den 25 Januari 1898.

På domkyrkorådets vägnar:

PEHR EKLUND.

Oscar Pettersson.

_ 655 —

Lunds Domkapitels

underdåniga utlåtande i anledning af
en af Riksdagens Revisorer gjord anmärkning
vid Lunds domkyrkas räkenskaper
för år 1896.

Till Konungen.

Genom nådig remiss den B sistlidne December har Eders Kongl. Maj:t
anbefalt Domkapitlet att afgifva underdånigt utlåtande i anledning af Riksdagens
Revisorers uti afgifven revisionsberättelse gjorda anmärkning vid Lunds
domkyrkas räkenskaper för år 1896 beträffande i vissa afseenden ofullständig
verificering af domkyrkans inkomster.

I anledning häraf får Domkapitlet, med återställande af remissakten,
underdånigst anföra att, då vården och förvaltningen af Lunds domkyrka och
hennes egendom, enligt Eders Kongl. Maj:ts nådiga stadga den 17 November
1859, är under inseende af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Malmöhus
län och Biskopsembetet i Lunds stift uppdragen åt ett särskildt domkyrkoråd
och Domkapitlet förty icke har att med denna förvaltning taga befattning,
Domkapitlet tillåter sig underdånigst att hänvisa till den förklaring, som i
ärendet affordra^ domkyrkorådet och som härhos bifogas.

Lunds Domkapitel den 26 Januari 1898.

Underdånigst:

PEHR EKLUND. OTTO AHNFELT.

F. A. JOHANSSON. P. WINGREN. O. HOLMSTRÖM.

J. M. Sjögren.

Domkyrkorådets I Lund

förklaring.

Till Domkapitlet i Lunds stift.

Med anledning deraf att Riksdagens Revisorer i 1896 års revisionsberättelse
förklarat sig hafva funnit de vid Lunds domkyrkas räkning för
samma år fogade inkomstverifikationshandlingarne i vissa fall vara ofullständiga,
får domkyrkorådet meddela, att bestyrkandet af de af Revisorerne uppräknade
inkomsterna af ålder opåtaldt skett endast på sätt, Revisorerne påpekat, men
att domkyrkorådet, då nu anmärkning häremot blifvit gjord, för framtiden

656 -

vill tillse, att, såsom Revisorer^ hemstält, jemväl verifikationshandlingarne
beträffande berörda inkomster förses med af vederbörande utfärdade intyg om
deras rigtighet.

Lund den 25 Januari 1898.

På domkyrkorådets vägnar:

PEHR EKLUND.

Oscar Pettersson.

Göteborgs Domkapitels

underdåniga utlåtande angående en af
Riksdagens Revisorer gjord anmärkning
vid Göteborgs domkyrkas räkenskaper
för år 1896.

Till Konungen.

I anledning af nådig remiss den 3 nästlidne December uppå Riksdagens
Revisorers anmärkningar vid Göteborgs domkyrkas räkenskaper för år 1896,
får Domkapitlet, med öfverlemnande af domkyrkorådets inkomna förklaring,
för sin del i underdånighet tillkännagifva, att Domkapitlet ej har något att
anföra utöfver hvad förklaringen innehåller.

Göteborgs Domkapitel den 12 Januari 1898.

Underdånigst:

E. H. RODHE.

ANTON ROSELL. C. ADAM.

JULIUS ÖSTERBERG.

A. B. Magni.

Domkyrkorådets I Göteborg

yttrande.

Till Domkapitlet i Göteborg.

Jemlikt Domkapitlets resolution den 29 sistlidne December i anledning
af Riksdagens Revisorers, på sätt härhos återgående transsumt af revisions -

- 657 —

berättelsen för år 1897 utvisar, gjorda framställning får domkyrkorådet härmed
öfverlemna åtta särskilda handlingar*), utgörande dels de inkomstverifikationer,
som domkyrkorådet är i tillfälle att aflemna och dels allegat till
omförmälda utgiftsposterna; viljande domkyrkorådet härvid erinra, att anmärkta
posten 29 kronor, renhållningsafgift, afser förra hälften af årJ1896 och ingår
uti bifogade räkningen för hela året, slutande å 58 kronor.

Göteborg den 11 Januari 1898.

På domkyrkorådets vägnar:

ANTON ROSELL.

Emil Sandegren.

Bilaga.

Att det belopp, som den 5 Juni år 1896 till domkyrkoförsamlingens
kassaförvaltare aflemnades såsom tiondeersättning utgjorde:

från Jönköpings län ................................. kronor 109: 84

„ Elfsborgs ,, ................................ „ 1,074: 03

eller tillsammans............................................... kronor 1,183: 8 7.

Intygas.

Göteborg i domkapitelsexpeditionen den 12 Januari 1898.

Ex officiel

A. B. Magni.

Konsistorienotarie.

*) Dessa handlingar komma att tillhandahållas Statsutskottet.

Rev. Ber. ang. Statsverket för är 1896.

— 658 —

Revisionsberättelsen.
Utlåtanden.

Afkortning ar å statsverkets inkomster

Afvittring ar och skiften ........................

Akademien för de fria konsterna........

„ Landtbruks- .......................

„ Musikaliska...........................

„ Svenska ................................

„ Vetenskaps- ........................

„ Vitterhets-, historie- och

antiqvitets-.......................

Aktoratsråkning, Kammarrättens ........

Alfvesta—Karlskrona, ang. transporten

af artillerimateriel mellan ..............

Alingsås allmänna läroverk.................

Almarestäkets bros arrendemedels fond

Allmänna barnbördshuset .....................

„ dofstuminstitutets f. d. donationsmedelsfond
...............

„ garnisonssjukhuset ...............

Alnarps landtbruksinstitut.....................

Andra Göta artilleriregemente, dess

kasernbyggnader .............................

Annonsmedel, influtna, ang. utbetald
provision å .......................................

Sid.	262.
99	196.
99	403.
99	197, 200.	552.
99	408.
99	387.
99	389.
99	400.
99	270.
99	124.	521.
99	327.
99	256.
99	379, 381.	646.
99	256.
99	97.
99	207.
99	90.
99	152.	536.

— 659 —

Revisions berättelsen.

Andersson, C. G., ang. ett till honom
utanordna^ men icke uttaget ersättningsbelopp
................................

Arbetare försäkringsfonden ....................

Arbetares olycksfallsförsäkring, afsättning
till..........................................

Arfprinsens palats .................................

Arméförv ältning en .................................

Armén, den garnisonerade och den icke
garnisonerade, sammandrag öfver

samtliga kostnader för...................

Arméns pensionskassa ..........................

Arrendeinkomster af kronans domäner,

uppgift å ..........................................

Artillericorpsen i Karlskrona, ang.
bestridande af intendenturväsendet

vid ...................................................

Artillerietablissementet vid Göteborg ...

„ i Östersund......

Artillerimat er iel, flottans, ang. transporten
af mellan Alfvesta och Karlskrona
................................................

Asyler, i Lund, Malmö och Piteå.......

Asker sunds allm. läroverk ..................

Sid. 166.
„ 256.

143.

6, 16.

53, 79—94, 491.

76.

446, 470, 472, 474.

297.

117, 119.

66.

64.

124.

370.

327.

Barnbördshuset, allmänna ................ „ 379, 381.

Barnhus, Stockholms allmänna ........... „ 431.

Beklädnadsanslag, sjöbeväringens........ „ 120.

Besigtningsmöten för prisbelönande af

hästar ................................................ „ 215.

Besparingarne å de särskilda hufvud titlarne;

ang. dispositionen af ...... „ 481.

Besparing skassa. Disciplinkompaniets ... „ 64.

Besök, Revisorernes..................... „ 490.

Bevillningar, ingående till statsverket „ 260.

Utlåtanden.

493.

499.

516.

521.

582.

646.

516.

— 660 —

Revisionsberättelsen.
Utlåtanden

B ev äring en, sammandrag öfver samtliga

kostnader för...................................	Sid.	78.
Beväringsmanskapets invalid- och pensionsfond ....................................	77	64, 74.
Beväringsmanskapets munderingsmedel	77	70.
Bibelkommissionen .................................		440.
Bibelkommissionens fond.......................	77	256.
Biblioteket, Kongl..................................	7)	806.
Biljettprisen för resa Stockholm— Malmö .............................................	77	194.	541
Biskopslöneregleringsfonden................	77	256.
Bjurfors, skogsskolan å ........................	77	301.	A
Blinda, institutet för.............................	77	413, 415.	648
Blinda, läroanstalterna för....................	77	420.
Bodens befästande, fond för..................	77	66.
Bollnäs, läroanstalt för öfveråriga döf-stumma i ..........................................	77	418.
Borås allm. läroverk.............................	77	327, 328.	581, 600
Borås tekniska skola.............................	77	360.
Brandförsäkring af allmänna lärover-kens hus, ang..................................	77	327.	577
Bränvinskontrollbyrån ..........................	77	226.
Brunskogs församlings ajlöningsfond	77	256.
Båtsmanshållens vakanssättning, ang. c. Centralinstitutet, gymnastiska ...............	77	128.
77	364.
Chalmerska slöjdskolan..........................	77	360.
Civildepartementet...................................	77	142.
Civilstatens pensionsinrältning ...........	77	442, 470, 472,	474.

Se äfven K.

Danviks hospital ;.............................. „ 429.

Depositionsmedel, Öfverståthållareem betets

............................................ „ 167.

— 661 -

Revisions berättelsen.

Disciplinkompaniets besparingskassa Sid. Disciplinsoldaternas arbetsförtjenst m.	64.
fl. egna medel.................................		64.
Djurgårdsfonden .................................... Domkapitel; se Konsistorier.		256.
Domkyrkorna ..........................................		434, 436.
Domäner, kronans, arrendeinkomsten af Domänstyrelsen....................................	»	297.
v	291.
Donationsfond, Grefve Erik Posses ... Drottningholms broars arrendemedels	v	256.
fond...................................................	v	256.
Drottningholms lustslott ......................		8, 16.
Drottninghuset.......................................... Döfstumma, öfverårig a; läroanstalterna		422.
för.................................................... Döfstuminstitutet, f. d. allmänna, dess		418.
donationsinedelsfond .....................		256.

Utlåtanden.

650.

493.

Ebersteinska söndags- och aftonskolans

räkenskaper, ang...........................

Ecklesiastika boställenas skogsfond ...

Ecklesiastikdepartementet .....................

Ekonomiska kartverket..........................

Elektrisk belysning, ang. införande

vid Strömsholms hingstdepot........

Elementarlärarnes enke- och pupillkassa
...............................................

Elementarskolan, Nya ...........................

Eif dals pastorats regleringsfond ........

Embetsverk, statens i hufvudstaden,
fonden för anordnande af lokaler

för....................................................

Engelholms allm. läroverk.....................

Eu per mille-fonden .............................

Enke- och pupillkassa, elementarlärarnes
„ „ presterskapets ...

363.

256.

302.

158, 162.

219.

462, 470, 472, 474.
324.

256.

621.

576.

563.

256.

327.

256.

462, 470, 472, 474.
467, 470, 472, 474.

587.

— 662 —

Revisions berättelsen.

Enköpings allmänna läroverk............. Sid. 327.

Eskilstuna d:o d:o ............... } 327.

Eskilstuna tekniska skola ..................... 360.

Experimentalfält, Landtbruksakademi ens;

utgående anslag till m. m. „ 199.

Filipstads allm. läroverk ...................

Filénska testamentsfonden................... n

Finansdepartementet ..............................

Finansdepartementets kontroll- och

juster ingsbyrå ................................ n

Finspongs styckebruk, ang. eganderätten
till den derför upplåtna kronomark „
Fiskerinäringens befrämjande; fonden

för..................................................... v

* Fiskerinäringens understöd; anslag till „
Flahult, Svenska mosskulturföreningens

försöksfält vid ................................. })

Flottans pensionskassa..........................

Flottans stationer i Karlskrona och

Stockholm.........................................

Flottans värfvade starn, ang. åtskilliga

förhållanden vid ............................ v

Flottans reglemente, angående omarbetning
af..........................................

Flyinge hingstdepot................................

Folkskolelärare- och lärarinneseminarierna
.............................................

Folkskolelärarnes pensionsinrättningar „

Folkundervisningen .................................

Folkundervisningensbefrämjande, Sällskapet
för ......................................

Fonden för anordnande af lokaler för
statens embetsverk i hufvudstaden „
„ för fiskerinäringens befrämjande „

„ för svenska hornboskaps- och fårafvelns
förädling .......... „

327.

256.

224.

226.

242, 492.

256.

222.

176.

451, 470, 472, 474.

120, 125.

125.

123.

213, 218.

314.

464, 470, 472, 474.
350.

352.

256.

Utlåtanden.

577.

582.

593.

569.

516.

520.

561.

663 —

Revisionsberättelsen.
Utlåtanden.

Fonder, af Statskontoret förvaltade ... Sid. 256.
„ som förut varit stälda under

Arméförvaltningen ...............	n	74.
„ och kassor tillhörande 4:de
hufvudtiteln..........................		64.
Fredsförvältningskomitén, kostnader för	v	82.	504.
Fria konsternas akademi .....................		403.
Fryksände pastorats regleringsfond ...		256.
Fångvårdsstyrelsen.................................		30, 32.	497.
Förenade mötespassevolanskassornas
fond................................................		64, 74, 86, 256, 491.	502.
Förskott, oredovisade, Arméförvaltnin-
gens, ang........................................	v	79.	499.
Försäljningsmedel för vissa områden
i Göteborg ......................................		66.

Garnisonerade och den icke garniso -

ner ade armén, kostnader för......... „ 76.

Garnisonssjukhuset, allmänna ............. „ 97.

Gefle, fonden för en minstation till

skyddande af inloppet till............... „ 256.

Gefle navigationskola............................. „ 138, 140.

Generallandtmäterikontor et..................... „ 156.

Generalpoststyrelsen................... „ 275.

Generalstabens topografiska arbeten. Se
Rikets allmänna kartverk.

Geologiska undersökningar; anslag till

fortsättning af ................................. „ 220.

Gieseckes, J. S., donationsfond, se
Nationalmuseum.

Grefve Erik Posses donationsfond...... „ 256.

Gripsholms slott..................................... „ 10, 18, 20.

Gymnastiska centralinstitutet ............... „ 364.

Göta artilleriregemente, Andra, dess

kasernbyggnader............................. „ 90.

Göta Hofrätt .......................................... „ 27.

493.

— 664 —

	Revisions- berättelsen.		Utlåtanden.
Göteborg, artillerietablissementet i.........	Sid.	66.
„ försäljningsmedel för vissa om-råden i ............................................		66.
Göteborgs femklassiga läroverk............		327.		588.
Göteborgs domkyrka ..............................	»	434,	439.	656.
„ hospital....................................	V	371.
„ navigationsskola ..................	V	138,	140.	522.
„ tekniska skola........................	»	360.
H. Haga lustslott och park........................		13,	18.	493.
Halmstads allm. läroverk.....................		327.		588.
Handels- och sjöfartsfonden ..............		256.
Handelsflottans pensionsanstalt...........		454,	470, 472, 474.
Hernösands domkyrka.........................		434.
„ hospital ..............................		374.
„ navigationsskola ...............	tf	138,	140.	522.
Hingstdepoterna å Strömsholm och
Flyinge ...........................................	tf	213,	215.	558.
Hjelmaren, fonden för underhåll af
segeldjupet i ...................................	tf	256.
Hof- och slottsstaterna...........................	tf	5,	18.	493.
Hofrätt, Göta ........................................	tf	27.
„ Svea .........................................	tf	25.
Hofrätten öfver Skåne och Blekinge	tf	28.
» Krigs- ...................................	tf	29.
Hornboskaps- och fårafvelns föräd-
lina; fonden för ...........................		256.
Hospital och asyler................................. Hospitalsväsendet; redogörelsen för der-	tf	370,	375, 492.	624.
till anslagna medel ........................	tf	370,	375, 492.	624.
Hufvudbok, Arméförvaltningens ...........	tf	79,	80, 91.	499.
Hufvudtitéln, första................................	tf	5-	-21.	493.
„ andra.................................	tf	22-	-33.	497.
» tredje ...............................	tf	34-	-52.
» fjerde.................................	tf	53-	-100, 491.	499.
„ femte................................	tf	101-	-141.	516.

- 865 —

Hufvudtiteln, sjette...............................	Revisions- berättelsen. Sid. 142—223,	491.
„ sjunde .............................	„ 224—301,	492.
„ åttonde..............................	„ 302—441,	492.
„ nionde .............................	„ 442—475.
Hunneberg, skogsskolan å.....................	„ 301.
Husqvarna gevärsfaktori, ang. egande-rätten till den dertill upplåtna mark	„ 229, 492.
Hvitfeldtska stipendiefonden ..............	„ 344.
Hästgardets nya kasernetablissement	„ 66.
Högsta domstolen....................................	„ 23.
Högre lärarinneseminariet....................	„ 346.

Indelta armén; sammandrag öfver samtliga
kostnader för, se Garnisonerade
armén.

Indragning sstaterna, Pensions- och ...

Inkomster, statsverkets ...........................

„ afkortningar å .....................

Institutet för blinda ..............................

Invalid- och pensionsfond, beväringsmanskapets
.......................................

Invalidhus fonden ....................................

Isolering ssystemet, ang. olika användning
af vid vissa hospital ............

Jemföring stabeller mellan statsinkomsternas
beräknade och influtna be -

lopp m. m......................................		476.
Jemtlands roteringskassa ....................		99.
Jemtländska renbetesfjellens skogsfond		256.
Jernväg sbyggnader, statens ..................		180.
Jernvägsmedlen, sammandrag af .........		186.
Jernvägsstyrelsen ....................................		178, 190.

Bev. Ber. ang. Statsverket för dr 1896.

442.

258.

262.

413, 415.

64, 74, 256.
64, 74, 256.

377.

Utlåtanden.

536.

563.

576.

567.

648.

624.

541.

— 666 —

	Revisions- berättelsen.		Utlåtanden.
Järnvägstrafik, Statens.........................	Sid.	178,	192.	541.
„ „ tabell öfver in-
komster och ut-gifter ..............	77	188.
Järnvägstrafiks, Statens, pensionsinrätt-
ningar................................................	77	456,	470, 472, 474.
Johnsonska donationsfonden..................	77	256.
Justäringsbgrå, Finansdepartementets... Justitiedepartementet ..............................	77	226.
77	22.
Justitiekanslersembetet ..........................		24.
Justitierevisionen, Nedre .....................	77	23.
Jönköping, länsfängelset i .....................	77	32.
Jönköpinq, kasernetablissementet i ......	77	90.
K. Kalmar domkyrka ............................	77	434.
Kalmar navigationsskola.......................	77	138,	140.	522.
Kammararkivet, ang..............................		228.		563.
Kammarkollegium ...................................	77	228.		563.
Kammarrätten.........................................		269.
Kammarrättens aktoratsräkning ......... Kapplöpningspris, ang. utbetalning af	77	270.
vissa.................................................	77	85,	491.	502.
Karl XII.s monument, fonden för ......		256.
Karolinska mediko-kirurgiska institutet	77	340,	343.	611.
Karlsborgs fästning och Vaberget ......	77	90,	491.	512.
Karlshamns allmänna läroverk............		327.		587.
„ navigationsskola ..............	77	138,	140.	522.
Karlskrona allmänna läroverk ............		327.		587.
„ ar tiller icorps, ang.............	77	117,	119.	516.
„ flottans station i ...............		125.		516.
„ sjöbefästningar, ang. för-	77
svaret för ...........................	77	90.		515.
Karlstad, landshöfdingebostället i.........	77	273.		569.
„ länsfängelset i.......................		32.
Karlstads domkyrka............................	77	434.
Kartverket, ekonomiska.......................	77	158.

— 667 —

Revisions berättelsen.

Kartverket, geologiska ..........................	Sid.	210.
Kasernetablissement, Hästgardets nya,	tf	66.
Kavalleriofficerare å tjenstehästar, ang. utbetalningen af kapplöpningspris
till....................................................	tf	85,
Kolleberga, skogsskolan å ...................	tf	301.
Komitier, kostnader för ........................ Kommerskollegium.................................		478.
	144.
Kongl. biblioteket ....................................	tf	306.
Kongl. och Hvitfeldtska stipendieinrätt-
ningen................................................	tf	344.
Kongl. slottet.............................................	tf	5, 6
Konsistorierna och läroverken ............		314,
Konsistorium i Göteborg.......................	tf	326.
,, i Hernösand.....................	tf	322.
„ i Kalmar.........................		320.
„ i Karlstad ........................	tf	320.
„ i Linköping .....................	tf	314.
„ i Lund ..............................	tf	318.
„ i Skara...........................	tf	316.
„ i Stockholm ...................		322.
„ i Strengnäs .....................	tf	316.
i Upsala...........................	tf	314.
„ i Yesterås .......................	tf	316.
„ i Yexiö.............................	tf	318.
„ i Yisby..............................	tf	322.
Konstantinopel; sammandrag af räken-skaperna öfver hyresinkomsten af
kronans fastighet i ........................	tf	51.
Konsulat- och expeditionsafgifter, upp-
gifter om beloppet af.....................	tf	46.
Konsulattjenstemäns inkomster af expe-
ditionsafgifter...................................	tf	50.
Kontroll- och justeringsbyrå, Finans-
departementets .................................	tf	226.
Kontrollverket ........................................	tf	27.
Krig skof rätten.........................................	tf	29.
Krigsmanshusfond, Vadstena...............	tf	64,

Utlåtanden.

502.

493.

577.

500.

— 668 —

Krigsskolan ...............................,,......

Krigsskolans chef, ang. hans förordnande

till t. f. regementschef m. m.......

Krigsskolestipendiefond.........................

Kristinehamn, läroanstalten för blinda

Kristinehamns allmänna läroverk ......

» hospital..........r ..........

Kronohäktet i Norrköping.............

Kronoräkenskaper, Stockholms stads,

och länens landsböcker ..................

Kungsholmens fästning......................

Lamms, Jaques, prisfond och stipendiefond,
se Nationalmuseum.

Landsböcker, länens..............................

Landskrona allmänna läroverk............

Landtbruksakademien ...........................

Landtbruksinstitut, Alnarps ...........

» Ultuna..................

Lantbruksskolor; anvisade anslag till

Landtbruksstyr elsen.................................

Landt/örsvarsdepatementet.....................

Landtmannaskolor; anvisade anslag till

Landtmäterikontor et ...................

Lidköpings allmänna läroverk ............

Lifrustkammaren ...................................

Linköpings domkyrka ...........................

Lotsstyrelsen............................................

Luleå allmänna läroverk ....................

Lunds domkyrka ...................................

„ hospital och asyl........................

„ universitet....................................

Lustslotten, Kongl..................................

Längmanska donationsfonden..............

Läns/angelserna i Jönköping och Karlstad
...................................................

Revisions- berättelsen.			Utlåtanden.
x	95.
	86,	491.		499.
X	256,
X	420.
V	327.			593.
X	370,	376,	492.	624.
X	32.
x	168.			A doo A
X	66.			......,. . V
X	168.
X	327.			587.
X	197,	200.		552.
X	207.		rw ; .fp ,
X	202,	206.		554.
X	210.		7.f''i ''
X	174.		- i c {t T j
X	53.		f
V	210.
X	156.		. i \ / ;
X	327.			581.
X	309.		rf
X	434.
X	134.
X	327.			595.
X	434,	437,	438.	653.
X	370.
X	337.
X	8,	16.		493.

256.

32.

— 669 -

Revisions berättelsen.

Länsräkenskaperna, sammandrag af ... Sid. 168.

Lärarinneseminariet, Högre ................. „ 346.

Läroverken, allmänna.............................„ 314,

„ „ ang. kostnaden

för hvarje lärjunge vid .................. „ 326.

Läroverkshus, ang. brandförsäkring af „ 327.

327.

Utlåtanden.

577.

Malmö asyl ...........................................

,, navigationsskola........................

,, tekniska skola ...........................

Manufakturförlagslånefonden...............

Marieberg, ammunitionsfabriken å.....

Mariestads allm. läroverk.....................

„ domkyrkas Stora kista ...

Marinförvaltningen.........................

Måmningeniörsstaten, ang......................

Manna, skogsskolan å...........................

Materialgrofningsanstalten vid Tekniska
högskolan, ang..................

Medicinalstyrelsen ...............................

Medicinalstyrelsens redovisning för till
hospitalsväsendet anslagna medel
Mejeriskolor, lägre; anvisade anslag till
Militärsällskapets i Stockholm krigs skolestipendiefond

..........................

Mossebo m. fl. fastigheter.....................

Mosskulturföreningens försöksfält ......

Munderingsmedel, beväringsmanskapets

„ stam truppens............

Musikaliska akademien .........................

Myntverket................................................

Mötespassevolanskassornas fond........

77	370.	br.
77	138,	140. f	522.
77	360.
77	256.
77	90.
77	327.		581.
&	434.	~ >\ :i>pi< • . j • i i
v	-t 101,	116.	516.
	116.		516.
»	301.
77	358,	492.	613.
77	366.	* f , v . u 1 - s
77	i. , fl; 370, 210.	375.	624.
77
77	256.
77	64.
77	176,
77	70,
77	68.	* ''■ :
77	408.		'' y.;f j
77	265.
77	A 64,	74, 256,

— 670 —

Revisions berättelsen.

Nationalmuseum ....................................

Naturhistoriska riksmuseum ..............

Näutisk-meteorologiska byrån..............

Navigationsskolorna ..............................

Noréenska testamentsfonden ...............

Norrbottens hästjägaresqvadronsfond
,, regemente, rekryterings kostnader

vid ..................

Norrköping, kronohäktet och tvångs arbetsanstalten

i ..............

„ rekrytskolan i..................

Norrköpings tekniska skola..................

Norrlands artilleriregemente, ang. åtskilliga
kostnader för.......................

Nya elementarskolan i Stockholm......

Nyberg, E. C., donation af, till Institutet

för blinda.........................................

Nyköpings allmänna läroverk ............

„ hospital.................................

Nystrand, C. Iang. till honom utgående
godtgörelse för till förvaring
mottagna effekter .........................

Sid. 308.

„ 389.

„ 133.

„ 138, 140.

„ 256.

„ 64, 74, 87, 250.

84.

32.

90.

360, 363.

„ 87.

» 324.

415.

327.

370.

192.

Odlingslånefonderna, äldre och nya ... „ 256.

Olycksfallsförsäkring, arbetares, afsättning
till.:................... „ 143.

Omberg, skogsskolan å............... „ 301.

Ordinarie inkomster, statsverkets......... „ 258.

Oscar-Fredriksborgs fästning, fonder

för befästningsarbeten m. m. vid... „ 66.

Oscarshamns allmänna läroverk......... „ 327.

Utlåtanden.

522.

510.

497.

621.

510.

648.

582.

541.

515.

— 671 —

Eevisions berättelsen.

Utlåtanden.

Ottenby f. d. stuteri .............................. Sid. 213.

„ remontdepot, ang. utfodringen

af remonter vid ,, 93.

511.

PalmqvistsJca fonden till Stockholms

befästande..........................................	73	256.
Patent- och Registreringsverket............	73	150,	152.
Pedagogierna ..........................................	77	314.
Pensionsanstalt, Handelsflottans.............	77	454,	470,	472,	474.
Pensionsfond, beväringsmanskapets......	77	64,	74,	256.
Pensionsinrättningar, civilstatens........	77	442.
„ folkskolelärarnes .......	77	464.
„ statens jernvägstrafiks	73	456.
„ telegrafverkets ............	73	460.	470,	472,	474.
Pensionskassa, arméns..........................	73	446.
„ flottans ........................	73	451.
Pensions- och indragning sstaterna......	73	442.
Piteå, hospitalet och asylen i..............	73	370.
von Plåtens, B alt z ar, stipendiefond ...	73	256.
Posses, Grefve Erik, donationsfond......	73	256.
Postsparbanken .......................................	73	278.
Postverket ................................................	73	275.
Presterskapets enke- och pupillkassa...	73	467,	470,	472,	474.
,, löneregleringsfond .........	73	256.
Profningsanstalten vid Tekniska hög-
skolan, ang.....................................	73	358,	492.

Propriebalanser, upptagna i Arméförvaltningens
hufvudbok och Kammarrättens
aktoratsräkning, ang.

skiljaktigheter mellan ......<............... „ 91.

Proviantartiklar, ang. upphandlingen
af för Karlskrona artillericorps erforderliga
......................................... „ 119.

Provision å influtna annonsmedel, ang.

utbetalning af .................. „ 152.

536.

577.

613.

502.

516.

536.

— 672 —

Revisions berättelsen.

Ramsele pastorsboställes skogsförsälj-ningsmedels fond ...........................	Sid.	256.
Reg ementsförv ältning arnes redogörel-ser för stamtruppens munderings-medel; sammandrag af ..................		68.
Regementsförvaltningarnes redogörelser för beväringsmanskapets munde-ringsmedel; sammandrag af...........		70.
Reglemente, nytt för flottan, komité för		123.
Rekrytering skostnader, ang. utbetalning af ...................................................		83.
Rekrytskolan i Norrköping..................		90.
Remontdepoten vid Ottenby ..................	7)	93.
Resekostnader, för en t. f. regements-chef ..............................................	77	86, 491
Reservationer, Statsrevisorernes ..........		491.
Riddarholmskvrkan.............................		274.
Rikets ekonomiska kartverk.............		158.
Riksarkivet...................................		304.
Riksmuseum, naturhistoriska................ Rotering skassa, Jemtlands ..................		389.
77	99.
Räkenskaper, Arméförvaltningens, ang.	77	79.

Scharps, J. B., donationsfond, se Nationalmuseum.

Schillers, Gustaf, stipendiefond............... „ 344.

Seminarium för bildande af lärarinnor „ 346.

Serafimerlasarettet ............................... „ 425.

Sifferuppgifternas öfverensstämmelse
med räkenskaperna, ang. ansvarigheten
för ......................................... „ 491.

Sillre, Skogsskolan å............................ 301.

Sjukkassors bildande, afsättning till ... „ 143.

Utlåtanden.

520.

510.

511.
499.

499.

—673 —

SjÖb ev äring ens vapenöfning ar m. m.

ang...................................................

Sjöfartsfonden..........................................

Sjöförsvarsdepartementet........................

SjöJcarteverket ..........................................

Sjökrigsskolan.........................................

Sjömätningar, anslaget för ..................

Skara domkyrka ....................................

„ läroanstalt för öfveråriga döf stumma

....................................

„ veterinärinrättningen i ................

Skellefteå allm. läroverk........................

Sjömanscorps, flottans ...........................

Skiften och afvittring ar........................

Skogsfond, Jemtländska renbetesfjellens

Skogsinstitutet.......................................

Skogsskolorna ...................................

Skrifmaterialer och expenser m. m.,

5:e hufvudtitelns anslag till......

Skånska Hofrätten.................................

Slott, Stockholms, anslaget till reparationer
å............................................

Slottet, Kongl, anslag till brandväsendet
in. m. vid ................................

Slottskassans skulder ...........................

Släpjagter, ang. kostnader för ............

Småskolelärares m. fl.:s ålderdomsun derstödsanstalt.

................................

Stamtruppens mundering smedel............

Statens embetsverk i hufvudstaden, fonden
för anordnande af lokaler för

Statens jernvägsbyggnader.....................

„ jemn äg sstyrelse...........................

„ jernvägstrafk..............................

„ jernväg strafiks pensionsinvätt ningar

...................................................

Statistiska centralbyrån ........................

Rev. Ber. ang. Statsverket för är 1896.

Revisions- berättelsen.			Utlåtanden.
Sid.	120.			519.
	256.
	101.
	132.
	129.
»	132.
fy	434,	436.		650.
yy	418.
yy	385.			647.
ff	327.			595.
yy	125.			516.
yy	196.
yy	256.
yy	298.
yy	301.
yy	123.			520.
yy	28.
yy	5,	16.		493.
yy	6,	16.		493.
yy	16.			493.
yy	86,	491.		502.
yy	466.
	68.
yy	256.
yy	180.
yy	178,	192,	491.	541.
yy	178,	192,	491.	541.
yy	456,	470.	472, 474.
	154.

— 674 —

	Revisiona-
	berättelsen.	Utlåtanden.
Statsbanornas transportmateriel, ang.
inköp af ........................................	Sid.	193.	541.
Statskontoret ...................................		250.
Statskontorets fonder...........................		256.
Statsinkomsterna, jemföringstabeller mel-
lan deras beräknade och influtna
belopp..............................................	77	476.
Statsverkets inkomster .........................		258.
„ „ afkortningar å	7?	262.
„ skulder och tillgångar ...	77	4.	fU:* *.
Stipendiefond, Baltzar von Plåtens......	7?	256.
„ Gustaf Schillers............		344.
Stipendieinrättning, Kongl. och Hvit-
feldtska.............................................		344.
Stockholm, flottans station i..................		125.	516.
Stockholm—Malmö; ang. biljettprisen
för resa mellan.................................		194.	541.
Stockholms allmänna barnhus ...........		431.
Stockholms centralstation, ang. godt-
görelsen för der förvarade effekter		192.	541.
„ hospital ..............................	77	370.
„ navigationsskola .............	77	138, 140.	522.
„ slott; anslag till reparatio-
ner å .......................	77	5, 16.	493.
„ „ anslag till brandvä-
sendet och yttre lys-
hållning å..................	77	5, 16.	493.
„ stads kronoräkenskaper och
länens landsböcker ...		168.
„ läroverks byggnads-
fond ..........................	77	324.
„ undervisningsverk ......	77	322.
„ tekniska skola .................		360.
Strengnäs domkyrka ...................	77	434, 436.	651.
Strömsholms hingstdepot.......	77	213, 216.	538.
„ ridskola.............................	77	86, 491.	508.
„ slott ....................................		15, 16.	493.
Strömstads allm. läroverk........	77	327.	588.

— 675 —

Strömstads navigationsskola..................

Stuteriöj''ver styr elsen och stuterierna ...

Stämpeluppbörden .................................

Sundsvalls allm. läroverk.....................

Svalander, ÅT., ang. bristande verificering
af till honom utbetaldt arvode

Svea Hofrätt .........................................

Svea ingeniör sbataljons kasern, fond

för utvidgning af ....................,......

Svenska akademien................................

Svenska Mosskulturförening ens försöks fält

...................................................

Svenska trädgårdsföreningens elevskola

Sveriges geologiska undersökning.........

Sällskapet för folkundervisningens befrämjande
......................................

Tekniska högskolan.................................

Tekniska skolorna .................................

Telefonmedel............................................

Telegrafstationen å Vaxholms fästning
Telegrafstyrelsens räkenskaper, ang.

nytt formulär för..............................

Telegrafverket.. ......................................

Telegrafverkets pensionsinrättningar......

Tillverkning saf gifter; byrån för kontrollen
å............................................

Topografiska arbetena ..........................

Trafikinkomster och utgifter å statens

jernvägar 1886—1896 ..................

Transportmateriel, ang. inköp af den
för statens jernvägar erforderliga...

Trelleborgs allm. läroverk...................

Trosspassevolansfonden ........................

Trädgårdsföreningens elevskola .........

Revisions -

berättelsen.			Utlåtanden.
Sid. 138,	140.		522.
213, „ 264.	216.		538.
„ 327.			595.
„ 166. „ 25.		. .	540.
„ 66. „ 387.			... ''.■ v - C4
„ 178. „ 212. „ 220.			\\ ''
„ 352.

s} V.»

	355, 360,	358,	492.	613.
V	363.		621.
n	283,	285.		573.
	64.
»	285.			573.
v	281,	285.		573.
v	460,	470,	472, 474.
V	226.
V	158.
	188.
	193,	491.		541.
	827.			587,

„ 64, 74, 256.

„ 21,2.

— 676 —

Revisionsberättelsen.
Utlåtanden.

Tullverket ....................i ^ ,*.....	Sid.	287.
Tvångsarbetsanstalten i Norrköping... u. Uddevalla allm. läroverk ....................	»	m.		497.
»	327.		588.
Ulriksdals slott .......................................	99	11,	16.	493.
Ultuna landtbruksinstitut .....................	99	202,	206.	554.
Undsättning sfonden ..............................	99	256.
Universitet, Lunds .................................	99	387.
„ , Upsala .................................	99	329,	333.	601.
Upsala domkyrka....................................	99	434.
„ hospital....................................	99	370,	376.	624.
Upsala universitet ................................	99	329,	333.	601.
Utrikesdepartementet............................. V. Vadstena allm. läroverk......................J	99	34.
99	327.		578.
Vadstena hospital....................................	99	370.
„ krigsmanshus fond ..............	99	64,	74, 84, 256.	500.
„ läroanstalt för öfveråriga
döfstumma...........................	99	418.
Vakanssättning, båtsmanshållets, ang.	99	128.		516.
Vapenöfning ar, sjöbeväringens ...........	99	120.		519.
Varbergs allm. läroverk ........................	99	327.		588.
Varumärken, uppgift å registrerade ...	99	151.
Vaxholms fästning, telegrafstationen å	99	64.
Vaxholms och Oscar-Fredriksborgs
fästningar, fond för befästnings-
arbeten m. m. vid...........................	99	66.
„ „ ang. minförsvaret för m. m.	99	88.		515.
„ „ ang. saknaden af vatten- och
afloppsledningar vid .........	99	93.		512.
Vesternorrlands regemente, ang. rekry-
teringskostnader vid........................	99	83.		510.
Vesterviks allm. läroverk .....................	99	327.		578.
Vesterviks navigationsskola ..................	99	138,	140.	522.

— 677 —

	Revisions- berättelsen.		Utlåtanden.
Vester ås domkyrka ..........................	Sid. 434.
Westzynthii testamentsfond ..........	„ 256.
Vetenskapsakademien.......................	„ 389.
Veterinärinrättning en i Skara ........	„ 385.		647.
Veterinärinstitutet ....................	„ 382.
Vexiö domkyrka ............................	„ 434,	436.	652.
„ hospital..........................................	„ 370.
„ läroanstalt för blinda...........	„ 420.
Visby allm. läroverk.......................	„ 327.		599.
„ domkyrka .................... „ hospital....................................... „ navigationsskola..........................	„ 434. „ 370. „ 138,	140.	522.
Vitterhets-, historie- och antikvitets-
akademien ............................	„ 400.
Volontärvakansfonden ....................... Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ......	„ 64, „ 170.	74, 256.
Värfningspenningar, ang. utbetalning af Värfvade armén; sammandrag öfver	„ 83.		510.
samtliga kostnader för, se Garni-sonerade armén.
Värfvade stam, flottans, ang...............	„ 125.		521.
Y.
Ystads allm. läroverk ..........................	„ 327.		587.

Zetterwall, H., ang. hans arvode såsom

arkitekt vid Lunds domkyrka ...... „ 437. 653.

Å.

Ålderdomsunderstödsanstalt, småskole lärares

m. fl..................................... „ 466.

Ålderstillågg, anslaget å 4:e hufvud titeln

till ......................................... „ 81. 499.

Åmåls allm. läroverk ........................... „ 327. 593.

— 678 -b -

Rcvisions berättelsen.

ö.

Öfverintendentsembetet .....................	Sid.	271, 278.
Öfveråriga döfstumma, läroanstalterna
för..................................		418.
Öfversigt öfver statsverkets tillgångar
ock skulder........................		4.
Öfverståthållareembetet..................		164, 166.
Öfverståthållareembetets depositions-
medel ...........................		167.
Örebro slott, ang. användningen af åt-
skilliga lokaler inom.......................		273,.
Örebro tekniska skola ........................		360.
Örnsköldsviks allm. läroverk ..............		327.
Östersund, artillerietablissementet i......		64.

Utlåtanden.

569.

540.

56,9.

595.