Berättelse om 1968 års verksamhet (Framställning / redogörelse 1969:rfk)

RIKSDAGENS

FÖRVALTNINGSKONTOR

15.1.1969

Dnr 37

Till Riksdagen

Berättelse om 1968 års verksamhet

Ett sammansatt konstitutions- och bankoutskott uttalade i sitt av riksdagen
godkända betänkande 1966:3 att utskottet övervägt frågan om
lämpligheten att ålagga riksdagens förvaltningskontor att årligen utgiva
en berättelse över sin verksamhet att tillställas riksdagens ledamöter och på
lämpligt sätt infogas i riksdagstrycket. Utskottet hade härvid med tillfredsställelse
noterat den fortlöpande rapportering genom en tidskrift,
»Aktuellt från riksdagens förvaltningskontor», som förvaltningskontoret
under hösten 1966 inlett. Enligt utskottets uppfattning skulle därutöver
en summarisk årlig verksamhetsberättelse, varmed kunde förfaras som
ovan sagts, vara av värde.

Styrelsen för riksdagens förvaltningskontor får härmed avgiva berättelse
om sin verksamhet under år 1968.

Styrelsens sammansättning

Styrelsen har haft följande sammansättning.

Ledamöter har varit från första kammaren herrar Torsten Andersson
(ep), Wärnberg (s) och Augustsson (s) och från andra kammaren
herrar Lindholm (s) och Sterne (fp), fru Ivristensson (h) och herr Martinsson
(s).

Suppleanter har varit från första kammaren herrar Thorsten Larsson
(ep), Eskilsson (h), Tistad (fp), Helge Karlsson (s) t. o. in. 26.1 samt
Åke Larsson (s) och Wååg (s), båda fr. o. m. 27.1, och från andra
kammaren herr Adamsson (s) och fröken Sandell (s).

Styrelsens ordförande har varit herr Lindholm och dess vice ordförande
herr Torsten Andersson.

Som sekreterare har tjänstgjort direktören samt fr. o. m. 1.2 byråchefen
vid förvaltningskontoret O. Cederstrand.

Sammanträden

Styrelsen har under året hållit 21 sammanträden, nämligen den 17 januari,
1, 13 och 14 februari, 7, 20 och 29 mars, 3 och 25 april, 10, 22 och
914012

30 maj, 6 och 14 juni, 20 och 26 september, 23 oktober, 6 och 21 november
samt 5 och 10 december.

Organisation och personal m m

Riksdagens förvaltningskontor är enligt gällande instruktion för kontoret
(RFS 1967:3) riksdagens centrala myndighet för handläggning av riksdagens
förvaltningsärenden och för förhandling om anställnings- eller aibetsvillkor
för arbetstagare hos riksdagen och dess verk.

Den vid förvaltningskontorets tillkomst förutskickade översynen av kontorets
arbetsuppgifter och organisation (KBaU 1966: 1 s. 9) har fullföljts
och bl. a. resulterat i en av styrelsen för tillämpning fr. o. m. 1.6 fastställd
arbetsordning för förvaltningskontoret. Arbetsordningen har föregåtts av
utredningar och överväganden, som syftat till en rationell handläggning av
ärendena och till intern kontroll över medelsdisposition i överensstämmelse
med riksdagens intentioner (BaU 1967: 63).

Den under senare år med ca 50 procent ökade arbetsbördan inom kontorets
arbetsenhet för riksdagstrycket m. m. har nödvändiggjort inrättande
av en tjänst som assistent/byråassistent i högst lönegrad A 19 trots tillvaratagande
av rationaliseringsmöjligheter. Genom framställning av det
s. k. epokregistret (tioårsregistret) medelst offsettryck i stället för boktrycksförfarande
beräknas totalkostnaderna kunna nedbringas med mer än hälften
eller ca 150 000 kr. (BaU 1968: 49 s. 25). För att kunna tillgodose riksdagsledamöternas
ökade anspråk på skrivservice har vidare centrala skrivbyråns
resurser ökats.

Förvaltningskontorets arbetsuppgifter har givetvis i hög grad rönt inverkan
av det förhållandet att kontoret i överensstämmelse med riksdagens
beslut har att förbereda ej blott ett utan två nya riksdagshus, det ena provisoriskt
fr. o. in. 1.1.1971 och det andra permanent efter arkitekttävling.
Hittills har arbetsuppgifterna avseende riksdagens lokalfrågor på kortare
respektive längre sikt kunnat bemästras utan andra åtgärder inom förvaltningskontoret
än att kontorets direktör och chef fr. o. m. 1.7.1968 beretts
partiell tjänstebefrielse för att i ökad omfattning kunna ägna sig åt
de betydelsefulla byggnads- och inredningsärendena.

Förvaltningskontorets personaldisposition påverkas även av dels förhandlingsverksamheten,
som avser hela riksdagsförvaltningen (riksdagen
och dess verk), dels de utredningar som uppdragits åt eller igångsatts av
styrelsen och som delvis betingas av den förestående enkammarreformen
och flyttningen till de provisoriska lokalerna.

Vissa upplysningar om förvaltningskontorets arbetsuppgifter

Riksdagens lokalfrågor på längre sikt

Liksom föregående verksamhetsår har riksdagens lokalfrågor på längre
sikt varit en av förvaltningskontorets viktigaste arbetsuppgifter. På grund -

val av bemyndigande av 1967 års riksdag (BaU 1967:4) har styrelsen
utrett dessa frågor under medverkan av byggnadsstyrelsen och av denna
anlitade konsulter. Utredningens resultat redovisades i mars 1968 av byggnadsstyrelsen
i ett betänkande »Riksdagens hus. Från två- till enkammarsystem.
Teknisk-ekonomisk utredning av Kungl. byggnadsstyrelsen på
uppdrag av riksdagens förvaltningskontor», som styrelsen 26.3 presentelade
för och tillställde riksdagens ledamöter och personal, massmedia in. fl.
vid en sammankomst på Operan och vid en i samband därmed anordnad
utställning. Den pågick t. o. m. 31.5 i Kronans hus vid Gustav Adolfs torg
(i. d. Skandinaviska banken) och besöktes 28.3 även av Konungen.

I överensstämmelse med riksdagens beslut hade utredningen tagit sikte
på tre huvudalternativ:

1. Ombyggnad på Helgeandsholmen

2. Nybyggnad på Helgeandsholmen

3. Nybyggnad på Nedre Norrmalm

Byggnadsstyrelsen förordade alternativ 2, nybyggnad på Helgeandsholmen,
på grundval av funktionella, tekniska, ekonomiska och genomförandefaktorer
men ansåg att motiveringen för detta alternativ avsevärt försvagades,
om stadsbildsmässiga synpunkter invägdes på grund av de betydande
risker alternativet härvidlag innebar. Ytterligare studier och överväganden
syntes därför berättigade.

Förvaltningskontorets styrelse anmälde utredningen i skrivelse till riksdagen
3.4 jämte förslag om ytterligare utredning och hemställan om uppdrag
att utarbeta program för en arkitekttävling avseende förslag till riksdagshus
enligt i princip något av alternativen 1, 2 eller 3 a i byggnadsstyrelsens
utredning, det sistnämnda underalternativet avseende nybyggnad
pa Nedre Norrmalm vid Gustav Adolfs torg med gräns norrut vid Jakobsgatan.
Styrelsen hade härvid beaktat den inställning som från Stockholms
stads sida kommit till uttryck i ett 27.3 avgivet yttrande över byggnadsstyrelsens
utredning. Bankoutskottet hemställde i utlåtande 1968:48 i anledning
av styrelsens framställning jämte motioner att riksdagen måtte
uppdra åt förvaltningskontorets styrelse att ytterligare utreda riksdagens
lokalfrågor på längre sikt och utarbeta program för en arkitekttävling
avseende förslag till riksdagshus enligt i princip något av alternativen
1, 2 eller 3, alltså även enligt de underalternativ 3 b och 3 c, i norrmalmsalternativet
vilka sträckte sig från Gustav Adolfs torg norrut över Jakobsgatan
mot Herkulesgatan.

Vid ärendets behandling i riksdagen biföll första kammaren bankoutskottets
hemställan, medan andra kammaren biföll en i utskottet av herr
Åkerlund avgiven reservation av innebörd att den fortsatta utredningen
och programmet för arkitekttävlingen borde begränsas till Helgeandsholmsalternativen.
Med anledning av kamrarnas skiljaktiga beslut företogs sammanjämkning,
varefter andra kammaren på förslag av bankoutskottet be -

slöt att med frånträdande av sitt tidigare beslut biträda första kammarens
beslut (BaU 1968:54).

Utrednings- och programarbetet har därefter bedrivits i överensstämmelse
med riksdagens beslut och närmast inom en arbetsgrupp, bestående
av tjänstemän från förvaltningskontoret, byggnadsstyrelsen och Stockholms
stad med förvaltningskontorets direktör som sammankallande.

I början av november 1968 avgav Stockholms stads fastighetskontoi, saneringsavdelningen,
en informationspromemoria, »Alternativa förläggningar
av permanent riksdagshus», till stadens delegerade för handläggning av
vissa aktuella markuppgörelser mellan kronan och staden, vari konsekvenserna
för Nedre Norrmalms reglering av en förläggning dit av ett riksdagshus
analyserades. Enligt promemorian skulle förslagen till riksdagshus
på Nedre Norrmalm kunna genomföras till 1982 eller 1983 men problemkomplexen
i detta alternativ starkt indicera till fördröjningar, medan
förslagen till riksdagshus på Helgeandsholmen skulle kunna genomföras
till 1980 eller 1981 men riskerna för förseningar härvid vara betydligt
mindre än vid förläggning till Nedre Norrmalm. Vidare skulle en förläggning
av riksdagen till Nedre Norrmalm, utöver andra olägenheter för staden,
medföra att regleringsarbetena inom de sydligaste delarna av Nedre
Norrmalm kom att åtminstone sträcka sig över tidsperioden 1969 1983

eller ungefär lika länge som cityregleringen i övrigt förutsatts pågå. Stadens
fastighetsnämnd, som 12.11 behandlade ett förslag från fastighetskontoret
att tävlingen om ett permanent riksdagshus inte måtte äga rum
inom Nedre Norrmalm, beslöt utan eget ställningstagande överlämna framställningen
till stadskollegiet.

Med anledning av vad sålunda förekommit hemställde styrelsen för riksdagens
förvaltningskontor i skrivelse 14.11 till Stockholms stadskollegium
att staden måtte sätta styrelsen i tillfälle att informera riksdagen om stadens
villighet att medverka till en arkitekttävling i överensstämmelse med
riksdagens beslut, alltså avseende förslag till riksdagshus enligt i princip
något av alternativen 1, 2 eller 3, och om eventuella ekonomiska anspråk
från stadens sida mot riksdagen. Stadskollegiets svar, som åtföljdes av ett
omfattande utredningsmaterial från stadens nämnder m. fl., avgavs 4.12
och innebar att kollegiet med sju röster mot fyra beslutat vidhålla sin
ståndpunkt från våren 1968, d. v. s. att tävlingen borde begränsas till alternativen
1, 2 eller 3 a, alltså Helgeandsholmen och Nedre Norrmalm med
gräns norrut i Jakobsgatan. Förvaltningskontorets styrelse beslöt med
hänsyn till ärendets vikt i skrivelse till Stockholms stad 10.12 hemställa
att staden efter behandling i stadsfullmäktige ville sätta styrelsen i tillfälle
att lämna riksdagen den avsedda informationen. I avvaktan på stadens
svar, som uppges kunna emotses vid månadsskiftet januari/februari 1969,
pågår utredningsarbetet närmast innefattande en under alla förhållanden

erforderlig bearbetning av det preliminära lokalprogrammet samt vissa
specialundersökningar.

Riksdagens provisoriska lokaler

1 syfte att till enkammarreformen 1.1.1971 säkerställa provisoriska lokaler
lör riksdagen intill dess ett om- eller nybyggt riksdagshus kan stå
färdigt beslöt riksdagen, med bifall till en framställning från förvaltningskontorets
styrelse 17.1, att som en beredskapsåtgärd hos Kungl. Maj:t hemställa
att byggnadsstyrelsen fick i uppdrag att projektera en planerad förvaltningsbyggnad
i kvarteret Garnisonen i Stockholm på sådant sätt aLt
riksdagen och riksdagsbiblioteket kunde erhålla provisoriska lokaler där
från 1971 års början (BaU 1968: 9). Kungl. Maj :t lämnade byggnadsstyrelsen
det begärda uppdraget.

I dececmber 1967 framlade företrädare för Stockholms stad för styrelsen
ett förslag till provisoriska lokaler för enkammarriksdagen vid Sergels
torg i Stockholm, avsedda att inrymmas i ett kulturhus, en teaterbyggnad
och en hotellbyggnad, vilka avsågs skola skyndsamt uppföras om förslaget
vann bifall. Detta förslag bearbetades ytterligare under våren 1968 och
redovisades i promemorior, framlagda av Stockholms stads fastighetskontor,
saneringsavdelningen.

Efter remiss från bankoutskottet lät styrelsen under våren 1968 även
närmare undersöka ett av andra kammarens andre vice talman herr Gassel
och ytterligare åtta riksdagsledamöter hos utskottet väckt förslag att möjligheten
att som provisorisk lokal utnyttja ett för ändamålet ombyggt passagerarfartyg
borde prövas.

Med skrivelse till riksdagen 3.4 redovisade styrelsen de tre nämnda förslagen,
varvid styrelsens majoritet förordade alternativet Sergels torg.
Med bifall till styrelsens framställning beslöt riksdagen, på hemställan av
bankoutskottet, anta Stockholms stads erbjudande om provisorisk förläggning
av riksdagen till lokaler vid Sergels torg fr. o. m. år 1971 under den
tidsperiod som erfordras för iordningställande av permanenta arbetslokaler
för riksdagen (BaU 1968: 47).

I och med riksdagens beslut i förläggningsfrågan intensifierades projekteringsarbetet,
som bedrivs i nära samverkan mellan förvaltningskontoret,
under medverkan av byggnadsstyrelsen och konsulter, och Stockholms
stad. Under sommaruppehållet 1968 genomförde förvaltningskontoret
en enkät bland riksdagens samtliga ledamöter rörande önskemål och behov
i fråga om eget arbetsrum respektive kombinerat arbets- och bostadsrum
i de provisoriska lokalerna. Med bifall till en framställning från styrelsen
23.10 beslöt riksdagen på hemställan av bankoutskottet att riksdagens
lokaler vid Sergels torg skulle omfatta ett arbetsrum för varje riksdagsledamot,
att ca 145 av ledamotsrummen i hotellbyggnaden skulle vara bo -

stadsinredda, att riksdagens plenisal skulle inredas i huvudsaklig överensstämmelse
med ett av styrelsen förordat alternativ, det radiella systemet,
som närmast motsvarar de nuvarande kamrarnas, samt att vissa eloch
teletekniska anläggningar skulle anskaffas, bl. a. ny rikstelefonväxel,
anläggning för bildprojektion i plenisalen samt mikrofoner vid ledamotsplatserna
i plenisalen. Riksdagen godkände vidare fortsatt projektering
enligt i huvudsak vissa av styrelsen angivna riktlinjer (BaU 1968: 63).

Styrelsen begagnar tillfället att för riksdagen anmäla att projekteringsarbetena
hittills i allt väsentligt bedrivits i den takt tidplanen förutsätter.

Övriga fastighets- och lokalfrågor

Sedan 18 rum på riksdagshusets tak färdigställdes hösten 1967 är möjligheterna
att anskaffa ytterligare arbetsrum för ledamöter i riksdagshuset
praktiskt taget uttömda. Antalet ledamotsrum (utöver talmans-, statsråds-,
utskottsordförande- m. fl. rum för ledamöter med särskild funktion) är 56
i riksdagshuset och 23 i kvarteret Rosenbad. Av ledamotsrummen i riksdagshuset
är 35 inte partibundna.

Genom hyresavtal med Publicistklubben har ytterligare ett tjänsterum
anskaffats i kvarteret Rosenbad för konstitutionsutskottet.

Riksdagens revisorers kansli omorganiserades 1.1.1968, varvid personalorganisationen
mer än fördubblades (KU 1967:60, BaU 1967:63). Genom
avtal med byggnadsstyrelsen har förvaltningskontoret erhållit nyttjanderätten
till en större personalbostad (landshövdingens i förutvarande Stockholms
län) i kvarteret Rosenbad, där revisorerna jämte riksgäldskontoret f. n. har
sitt kansli. Våningen omändras genom byggnadsstyrelsens försorg för kontorsändamål.
Härigenom kommer behovet av samlade lokaler för revisorernas
utvidgade kansli att bli tillfredsställande tillgodosett.

Renoveringen av riksdagshusets fasader har under året avslutats.

För att i förekommande fall underlätta ledamöternas disposition av rum
i riksdagshuset under icke-sessionstid och med hänsyn till svårigheterna att
ordna tillräckligt säkra tekniska lösningar har förvaltningskontorets styrelse
beslutat att kontoret skall svara för kostnaden för erforderlig vaktpersonal,
då enskild riksdagsledamot efter stängningsdags mellan sessionerna
disponerar lokal i riksdagshuset. Tidigare har ledamot i sådant fall varit
skyldig att bestrida kostnad för vakthållning.

Under år 1968 har liksom tidigare år lokaler upplåtits i riksdagshuset och
i kvarteret Rosenbad för i första hand allmänna ändamål. Upplåtelse har
skett vid 947 tillfällen, därav 211 för riksdagspartier, 80 för andra politiska
organisationer, 73 för departement, statliga verk och myndigheter, 243 för
statliga kommittéer och utredningar, 28 för landsting och kommunala organ,
10 i samband med kongresser och utländska besök, 13 för fackliga
organisationer, 19 för andra ideella sammanslutningar samt 82 för andra
nyttjare. Härutöver har lokaler vid 137 tillfällen upplåtits för enskild riks -

dagsledamots räkning för sammanträde m. m. Under tiden 31 augusti_

4 oktober 1968 var andra kammarens plenisal jämte sju utskottslokaler
upplåtna för 1968 års allmänna kyrkomöte.

Förhandlingsverksamhet

Förhandlingarna mellan förvaltningskontoret och de statsanställdas huvudorganisationer
om fördelningen av 1968 års totalram har i överensstämmelse
med av riksdagens lönedelegation utfärdade direktiv bedrivits enligt
i huvudsak samma riktlinjer som motsvarande förhandlingar inom den
Ivungl. Maj :t underställda statsförvaltningen. På grund av att den genom
fördelningsförhandlingarna minskade spännvidden inom lönegrupperingen
ej medförde relativt sett lika stora kostnader inom riksdagsförvaltningen,
där endast riksbankens avdelningskontor är förlagda utanför ortsgrupp 5,
som inom den övriga statsförvaltningen, uppkom utrymme för en begränsad
tjänsteförteckningsrevision (B-lista) inom riksdagens och dess verks tjänstemannaområde.
Vid denna beaktades särskilt lönerna för tjänstemän som
kunde betecknas som lågavlönade.

Förvaltningskontoret har under året slutit följande avtal, som ej avsett
ändrad löneställning på grund av omorganisation (AB-frågor):
den 4 april

avtal med statstjänstemännens huvudorganisationer om retroaktivt tilllägg
för 1968
den 25 april

avtal med statstjänstemännens huvudorganisationer om fördelning av
1968 års totalram m. m.
den 13 juni

avtal med statstjänstemännens huvudorganisationer om ändring av 5 S
RAST m. m.

avtal om ändring av avtal om fördelning av 1968 års totalram m. m.
den 11 november

avtal med Statstjänstemännens riksförbund och Tjänstemännens centralorganisations
statstjänstemannasektion om ändring av avtal angående
anställningsvillkor för personal huvudsakligen anställd för sedelräkning
(sedelräkningsbiträden) vid riksbanken samt
den 10 december

avtal med statstjänstemännens huvudorganisationer om förlängning efter
utgången av år 1968 av vissa avtal och

avtal med Sveriges arbetsledareförbund om förlängning efter utgången av
år 1968 av vissa avtal.

Med anledning av omorganisation av riksdagens ombudsmannaämbeten
slöt förvaltningskontoret den 6 mars 1968 efter AB-förhandlingar avtal med
statstjänstemännens huvudorganisationer om lönegradsplaceringen m. m.
för vissa tjänster vid riksdagens ombudsmannaexpedition, varjämte ett efter

överläggningar med berörda huvudorganisationer av förvaltningskontoret
framlagt förslag beträffande löneställningen för ombudsmännen och deras
ställföreträdare underställdes riksdagen (Rskr 1968: 124).

I anslutning till kollektivavtalen har förvaltningskontoret meddelat föreskrifter
och anvisningar angående handläggningen av lönegradsfrågor m. in.
(s. k. arbetsgivarnycklar).

Under år 1968 har arbetsfred rått inom riksdagsförvaltningens arbetstagarområde.
Samtliga avtal utom huvudavtalet har av arbetstagarparterna
uppsagts till 1.1.1969. Sveriges arbetsledareförbund har till 1.7.1969 uppsagt
även huvudavtalet.

Gemensamma administrativa bestämmelser

Utöver i det föregående nämnda föreskrifter och anvisningar i anslutning
till ingångna kollektivavtal har förvaltningskontorets styrelse med stöd av
gällande instruktion eller särskilda bemyndiganden meddelat ett betydande
antal för riksdagen och dess verk gemensamma föreskrifter. De flesta beslut
om sådana föreskrifter har åsyftat att i fråga om arvoden, löner, ersättningar
och pensioner åvägabringa motsvarande tillämpning inom riksdagsförvaltningen
av bestämmelser som meddelats av Kungl. Maj :t för den övriga delen
av statsförvaltningen.

Personalutbildning

Tjänstemän inom den inre riksdagsförvaltningen har även under år 1968
beretts tillfälle att genomgå av statskontoret och statens personalutbildningsnämnd
anordnade kurser. Detta gäller bl. a. statskontorets ADB-kurser
samt personalutbildningsnämndens introduktionskurser för biträdespersonal,
kontorsarbetsledningskurs, kanslistkurs och förhandlingsrättskurs.

Den i föregående verksamhetsberättelse omnämnda utredningen inom
förvaltningskontoret under medverkan av personalutbildningsnämnden om
personalutbildning för riksdagens vaktmästarpersonal har avslutats och resulterat
i att en kurs för riksdagsvaktmästare och kontorspersonal inom
riksdagen anordnats under veckan 7—11 oktober. Ett trettiotal vaktmästare
och kontorister deltog. Kursen var upplagd som en särskild grundutbildning
för denna personal och avsåg riksdagen som arbetsplats, kontakten
med riksdagsledamöterna, Sveriges riksdag i arbete, regeringen och arbetet
i kanslihuset samt statsförvaltningen i övrigt, riksdagstrycket, tjänstemannarätt
och avtalskännedom, lokalkännedom, kännedom om massmedia och
organisationernas roll i samhället, terminologi, kontorsteknik och samarbetsfrågor
på arbetsplatsen.

Styrelsen har därjämte föranstaltat om grundutbildning i engelska för riksdagsvaktmästare.
Utbildningen pågår.

Personalvård

Kungl. Maj :t har efter framställning från förvaltningskontoret i vederbörande
statsdepartement i instruktion för statens personalvårdsnämnd
uppdragit åt denna att inom sitt område biträda riksdagen och dess verk i
den utsträckning sådan medverkan begäres. Nämnden har under året —
utöver tillhandahållande av service — genom sin chefsläkare och konsulenter
medverkat vid introduktionsföreläsningar, som förvaltningskontoret anordnat
för företrädare för arbetsgivarsidan och arbetstagarsidan inom riksdagsförvaltningen.

Företagsdemokrati och förslagsverksamhet

I anledning av framställning från styrelsen har riksdagen på hemställan
av bankoutskottet godkänt att företagsnämnderna hos riksdagen och dess
verk, om så begäres, får beslutanderätt i vissa frågor av ekonomisk natur.
Dessa frågor gäller ersättningar och belöningar för förslag till rationalisering
och andra förbättringar samt användningen av medel för vissa personalvårdande
åtgärder (BaU 1968:49). Bestämmelser härom har utfärdats
av styrelsen med verkan fr. o. m. 1.7.1968 (RFS 1968: 5). För den inre riksdagsförvaltningen
har nytt avtal om företagsdemokrati, innefattande bl. a.
företagsnämndens övertagande av sådan beslutanderätt, träffats mellan
förvaltningskontoret och personalorganisationerna för tillämpning från sistnämnda
dag. Denna nämnd tjänstgör enligt överenskommelse även som
skyddskommitté.

Vidare har riksdagen på framställning bemyndigat styrelsen att inrätta
en central förslagsnämnd för riksdagen och dess verk. Bestämmelser om en
sådan nämnd har av styrelsen utfärdats 20.9.1968 (RFS 1968: 7). Styrelsen
har slutligen bemyndigats att beträffande företags- och förslagsnämndernas
verksamhet inom riksdagsförvaltningen meddela bestämmelser motsvarande
dem som gäller eller kan komma att gälla inom den Kungl. Maj :t underställda
statsförvaltningen.

Ledamöter i företagsnämnderna för den inre riksdagsförvaltningen och
riksdagsbiblioteket har i februari 1968 deltagit i en av civildepartementet
anordnad kurs i företagsdemokrati.

Riksdagstryck

(Siffrorna inom parentes avser 1967)

Antalet avlämnade propositioner och skrivelser utgjorde 171 (175). Under
höstsessionen behandlades 6 (15) från vårsessionen uppskjutna propositioner
med tillhörande motioner.

Motioner väcktes till ett antal av 1 037 (928) i första kammaren och 1 313
(1 144) i andra kammaren. För behandling under hösten hade från vårsessionen
uppskjutits i första kammaren 49 (59) och i andra kammaren 154
(170) fristående motioner.

Följande antal utlåtanden (betänkanden) och memorial avgavs:

Utrikesutskottet	14	(14)
konstitutionsutskottet	40	(60)
statsutskottet	201	(211)
bevillningsutskottet	72	(65)
bankoutskottet	71	(64)
första lagutskottet	57	(64)
andra lagutskottet	73	(76)
tredje lagutskottet	72	(64)
j ordbr uksutskottet	48	(40)
allmänna beredningsutskottet	57	(58)

Antalet riksdagsskrivelser utgjorde 421 (417).

Antalet debattprotokoll utgjorde i första kammaren 112 (120) och i andra
kammaren 115 (117) samt definitiva protokoll i såväl första som andra kammaren
123 (132).

Interpellationer framställdes till ett antal av i första kammaren 58 (92)
[varav 2 obesvarade] och i andra kammaren 150 (186) [varav 6 obesvarade
och 1 återtagen]. Antalet enkla frågor var i första kammaren 89 (92) [varav
1 obesvarad] och i andra kammaren 263 (260) [varav 10 obesvarade].

På framställning av styrelsen har riksdagen uppdragit åt styrelsen att
låta utarbeta ett sammanfattande person- och sakregister (epokregister)
för tioårsperioden 1961—1970. Arbetet har påbörjats, varvid en kostnadsbesparande
framställningsmetod förutsatts komma till användning.

Styrelsen har för år 1969 fastställt följande prenumerationspriser på
riksdagstrycket:

Häftat tryck

Helår kr.

Höstsession kr.

A Första kammarens protokoll	45: —	20: —
B Andra kammarens protokoll	45: —	20: —
C Bihang till protokollen	155: —	50: —
D Riksdagsdebatterna FK	30: —	10: —
E Riksdagsdebatterna AK	30: —	10: —
Bundet tryck
Kamrarnas protokoll	150: —
Bihang till protokollen	300: —	450: —
Riksdagens författningssamling
Riksdagens författningssamling	(RFS) har under	året utkommit

åtta nummer.

»Aktuellt från riksdagens förvaltningskontor»

Förvaltningskontorets publikation med denna titel har utgetts två gånger
under året. I publikationen lämnas information i aktuella frågor.

Övrig publikations- och informationsverksamhet

En av riksgäldskontoret i december 1967 färdigställd stillfilm om riksdagen
och dess arbete, som tillkommit i samråd med och nyttjas av kontaktorganet
riksdag-skola m. fl., har under året mångfaldigats och hålles till salu
av förvaltningskontoret.

En ny och av kamrarnas sekreterare översedd upplaga av broschyren
»Sveriges riksdag», vari ett avsnitt om den under året beslutade partiella
författningsreformen inarbetats, har färdigställts under 1968 och genom
förvaltningskontorets försorg offererats till skolledningar m. fl.

Under året har utgivits:

Allmänt avlöningsavtal för tjänstemän hos riksdagen och dess verk
(RAST), gällande från 1.1.1968

Allmänt tjänsteförteckningsavtal beträffande tjänster vid riksdagen och
dess verk (RATF), gällande från 1.1.1968

Avtal om fördelning av 1968 års totalram m. m. inom riksdagsförvaltningen
(RFAT-68) samt

Personalförteckningar

En för 1969 års riksdag avsedd ny och översedd upplaga av »Riksdagspromemorian»
har färdigställts under året.

Riksdagens upplysningstjänst

Informations- och utredningsuppdragen har under år 1968 uppgått till
2 737, vilket innebär en ökning från föregående år med 105. Av uppdragen
härrörde 2 610 från 259 riksdagsledamöter och återstoden från kammaroch
utskottskanslier m. fl. Skriftliga utredningar och rapporter har färdigställts
till ett antal av 1 429. Arbetsbalansen vid årets slut omfattade 63
uppdrag.

Årsregister till riksdagstrycket har genom upplysningstjänstens försorg
utarbetats och utgivits av trycket i sedvanlig omfattning.

Vissa utredningar

Under året avslutade utredningar inom förvaltningskontoret:

Utredning om riksdagst jänstemännens pensions förhållanden, vilken resulterat
i föreskrifter, utfärdade av styrelsen 30.5.1968 (RFS 1968:4), i anslutning
till bestämmelserna 14.12.1966 (RFS 1967: 9)om pensionsreglering
för arbetstagare inom den inre riksdagsförvaltningen samt

Utredning om grundutbildning för riksdagsvaktmästare, vilken lett till
att förvaltningskontoret under tiden 7—11 oktober anordnat den under

avsnittet om personalutbildning (s. 8) redovisade utbildningen för riksdagsvaktmästare
och kontorspersonal.

Fortsatta eller påbörjade utredningar inom förvaltningskontoret
:

Översynen av stadgan om ersättning för riksdagsmannauppdragets fullgörande
fortsätter. Som en etapp i översynsarbetet framlade styrelsen i
framställning till riksdagen 6.11.1968 förslag till bestämmelser i ersättningsstadgan
om visstidspension och engångsersättning i vissa fall till riksdagsledamot,
vars mandat upphör efter 30.12.1968. På hemställan av konstitutionsutskottet
beslöt riksdagen i huvudsak bifalla framställningen (KU
1968:40).

Utredningen om ADB-teknikens utnyttjande i riksdagsarbetet fortsätter
men torde med hänsyn till den av riksdagen vid uppdragets meddelande
förutskickade begränsningen av utredningens omfattning kunna redovisas
för riksdagen under 1969 års vårsession. Dessförinnan skall emellertid erfarenheterna
bearbetas och analyseras från den av styrelsen i december
1968 i riksdagshuset tillsammans med statskontoret anordnade demonstrationen
för riksdagens ledamöter m. fl. av hur information återvinnes ur
riksdagstrycket med anlitande av ADB.

I anslutning till projekteringen av provisoriska lokaler för riksdagen vid
Sergels torg har utredningen om vaktmästargöromålens organisering och
bedrivande, vilken hösten 1967 föranledde vissa organisatoriska förändringar
inom riksdagshuset, utvidgats och bedrivs nu under medverkan av
statskontoret och företrädare för vederbörande personalorganisation med
sikte på förhållandena efter enkammarreformens genomförande 1.1.1971.
Flyttningen till provisoriska lokaler har under året även föranlett styrelsen
att inom förvaltningskontoret påbörja en utredning om städningsgöromålens
organisering och bedrivande under medverkan av expertis från den
pågående statliga städningsutredningen.

Inom ramen för projekteringen av provisoriska lokaler för riksdagen vid
Sergels torg samt av inredning och utrustning i dessa ävensom i samband
med den fortsatta utredningen av riksdagens lokalfrågor på längre sikt
samt förberedelserna för en arkitekttävling om riksdagens hus pågår ett
omfattande och till olika arbetsgrupper förlagt utredningsarbete under medverkan
av byggnadsstyrelsen och konsulter. Härom hänvisas till vad styrelsen
anfört i det föregående.

Vissa statistiska uppgifter

Antalet under år 1968 (siffrorna inom parentes avser 1967) inom förvaltningskontoret
diarieförda ärenden uppgick till 517 (442) exklusive protokoll,
delgivningar m. fl. handlingar som ej registreras. Härtill kommer 209
(208) ansökningar till tjänster. Av de första hänförde sig 202 (135) till
arbetsenheten för fastighets- och intendenturfrågor, 188 (141) till förhand -

lings-, personal- och författningsenheten, 101 (126) till löne- och pensionsenheten,
22 (34) till enheten för riksdagstryck m. m. samt 4 (6) till upplysningst
jänsten. Enligt gällande praxis föres liggare över allt riksdagstryck
m. in. separat inom enheten för riksdagstryck m. m. och avser huvuddelen
av enhetens ärenden. Till upplysningstjänsten riktade fråge- och utredningsuppdrag
registreras direkt inom denna arbetsenhet (se under avsnittet
Riksdagens upplysningstjänst).

I handläggningen av detta ärende har deltagit, förutom undertecknad ordförande,
herr Augustsson, fru Kristensson samt herrar Martinsson, Thorsten
Larsson, Tistad och Åke Larsson.

RIKSDAGENS FÖRVALTNINGSKONTOR
På styrelsens vägnar:

SIGURD LINDHOLM

/Sture Lannefjord