1943 ÅRS LAGTIMA RIKSDAG (Framställning / redogörelse 1943:RB)

BERÄTTELSE

TILI,

1943 ÅRS LAGTIMA RIKSDAG

ANGÅENDE

RIKSBANKEN

RIKSDAGENS REVISORER
år 1942.

STOCKHOLM

RIKSBANKENS SEDELTRYCKERI
1942.

Till 1943 års lagtima riksdag.

Undertecknade, av innevarande års riksdag utsedda revisorer, vilka
enligt föreskrift i riksdagsordningens 72 § den 16 september 1942 påbörjat
och denna dag fullbordat granskningen av riksbankens tillstånd och förvaltning,
få härmed avgiva den berättelse därom, som i 6 § av den för riksdagens
revisorer gällande instruktion finnes föreskriven.

Riksbankens räkenskaper för år 1940 äro granskade av förra årets
revisorer och vid 1942 års riksdag har ansvarsfrihet blivit fullmäktige i
riksbanken beviljad dels för förvaltningen under år 1940 av bankens såväl
huvudkontor som samtliga avdelningskontor i orterna dels ock för de beslut
och åtgärder, som finnas antecknade i fullmäktiges protokoll från och med
den 10 januari 1941 till och med den 9 januari innevarande år.

Den nu förrättade granskningen har till följd härav omfattat riksbankens
räkenskaper för år 1941 och därjämte den del av det löpande årets
förvaltning, som är redovisad i fullmäktiges protokoll från den 10 januari till
tiden för revisionsförrättningens början, och hava revisorerna för berörda
granskningsarbete fått emottaga dels berättelse av fullmäktige örn riksbankens
tillstånd, rörelse och förvaltning samt örn Tumba pappersbruk, dels fullmäktiges
protokoll och skrivelser för ifrågavarande tid jämte riksbankens
och brukets räkenskaper för år 1941 dels ock styrelsernas vid avdelningskontoren
berättelser örn dessa kontors rörelse.

Riksbankens grund- och reservfond m. m.

§ i -

Enligt 1941 års bokslut hava riksbankens inkomster och vinster utöver
dess utgifter och förluster under samma år utgjort:

1940

Kr. 23,089,037:13

„ 50,000,000: —
„ 50,000,000: —
„ 20,000,000: —
„ 2,863,441:32

„ 3,904,401:86

„ 24,069,154:89
Kr. 150,836,998: 07

nettovinst

1941

kr, 19,476,338:10

Av bokslutet framgår vidare, att riksbankens
tillgångar utöver dess skulder vid 1941 års slut utgjordes
av:

grundfonden å .............................

avbetalningslånefonden......................

reservfonden å .............................

tjänstepensionsfonden å.....................

familjepensionsfonden.......................

samt följande reserverade medel, nämligen:
återstående vinstmedel från

föregående år............ kr. 1,069,154: 89

och vinst för år 1941....... „ 19,476,338: 40

kr. 50,000,000: —
„ 50,000,000: —
„ 20,000,000: —
„ 2,863,441:32

„ 3,904,401:86

„ 20,545,493:29

1941 års bokslut utvisar alltså för riksbanken ett
kapitalöverskott av............................. kr.147,313,336: 47

Riksbankens
grundfond;
översikt av
bankens
stallning m.m.

Jämlikt beslut vid 1942 års riksdag har av riksbankens vinst för år 1941
19,5 milj. kronor överlämnats till statsverket.

Riksbankens rörelse under år 1941.

Egentliga riksbanksrörelsen.

§ 2.

Tillgångar och Från riksbankens utgående balansräkning 1941 meddelas bär följande
skulder. huvudposter:

Tillgångar:

1940 1941

Kr. 352,585,959: 40 Metallisk kassa (enligt § 11 i lagen för Sveriges

riksbank) ................................ kr. 492,331,286:65

„ — Annan kassatillgång ......................... „ 24,428,227:89

„ 46,534,189:16 Statspapper och obligationer.................. „ 709,753,046:46

„ 303,155,429:49 Lånerörelsen, diskonterade växlar och lån m. m.. „ 146,702,665:36

„ 894,428,594:23 Utrikesrörelsen, fordran hos utländska banker,

växlar m. m............................. „ 955,848,897:16

„ 6,767,843:18 Hos riksgäldskontoret........................ „ 315,708,806:07

„ 33,690,433:42 Övriga tillgångar och fordringar.............. „ 27,575,601:66

„ 111,211,113:35 Kursdifferenskonto........................... „ 243,699,075:66

Kr. 2,230,892,554: 75 Summa kr. 2,916,047,606: 70

Skalder:

Kr. 1,481,790,867: 91 Utelöpande sedlar............................ kr.1,699,699,908: 92

„ 3,982,906:62 Postväxelräkning ............................ „ 3,847,018:72

„ 435,726,666:93 Checkräkning................................ „ 719,904,807:11

„ 11,822,625:39 Depositionsräkning........................... „ 42,934,351:02

„ 10,000,000: — Kapitalräkning .............................. „ 97,137,116:71

„ 15,000,000: — Uppsägningsräkning.......................... „ 36,000,000: —

, 1,445:74 Lånerörelsen ................................ „ 654:10

„ 33,940,419: 20 Utrikesrörelsen, skuld till utländska banker m.m. „ 73,960,104: 66

„ 180,234:26 Upphörda lånegrenar ........................ „ 180,783:68

, 87,610,390:73 Övriga skulder .............................. „ 95,069,525:41

Kr. 2,080,055,556: 68 Summa kr. 2,768,734,270: 23

„ 150,836,998: 07 Efter tillägg härtill av riksbankens under § 1

härovan angivna behållna tillgångar.......... „ 147,313,336: 47

Kr. 2,230,892,554: 7 6 erhålles det under rubriken tillgångar upptagna

beloppet.................................. kr.2,916,047,606: 70

Riksbankens inom linjen förda tillgångar och skulder utgjorde vid
slutet av år 1941:

1940 1941

6,798,626: 22 Tillgångar (riksbankens mynt- och medalj samling,
internationella bankens aktier, och
taxeringsvärdet av riksbankens fastigheter)
.............................. kr. 16,805,626:22

1,674,136: 81 Skulder (utelöpande transport- och bankosedlar,

lånebanksobligationer m. m.).......... „ 1,674,084:81

Såsom riksbankens inkomster och vinster samt utgifter och förluster
under år 1941 å den egentliga riksbanksrörelsen redovisas följande huvudposter: -

Inkomster och vinster:

1940 1941

Kr. 15,604,180: 88 Lånerörelsen....................................... kr. 6,906,480:78

„ 5,466,418:16 Utrikesrörelsen..................................... „ 8,403,741:70

„ 10,265,983:92 Statspapper och obligationer........................ „ 11,212,346:98

v 923,380:08 Övriga inkomster och vinster....................... „ 1,178,769:62

Kr.32,259,963: 03 Summa kr. 27,701,338: 98

Utgifter och förluster:

Kr. 1,689:90 Lånerörelsen ...................................... kr. 4,121:61

„ 7,637: 33 Upphörda lånegrenar............................... „ 7,637: 33

„ 1,184,000:— Avskrivning å statspapper och obligationer

Förvaltningskostnad:

Kr. 4,166,256:18
„ 621,831:66

„ 1,367,784:21

„ 1,821,726:63
Kr. 9,170,925:90

Arvoden och avlöningar

Pensioner .............

Förvaltningsutgifter ....
Övriga utgifter ..........

kr. 4,529,921: 66
„ 697,161:66

„ 2,934,937: 64 kr. 8,162,020: 86
.''............. „__51,220: 79

Summa kr. 8,225,000: 68

Kr.32,259,963: 03 Sedan från ovan omförmälda inkomster och vinster, kr. 27,701,338: 98

„ 9,170,925: 90 dragits nyssnämnda utgifter och förluster............ „ 8,225,000: 68

Kr. 23,089,037:13 återstår den förut uppgivna nettovinsten under år 1941 kr. 19,476,338: 40

Inkomster och
utgifter.

Riksbankens
avlöningskostnader
m.m.

Tillgångar,

§ 3.

Såsom under närmast föregående paragraf angivits redovisas arvoden
och avlöningar vid riksbanken under år 1941 med sammanlagt 4,529,921
kronor och 65 öre. Detta belopp kan specificeras sålunda:

Fullmäktige och direktionen:

1940 1941

Kr. 161,109:34 Arvoden och ersättningar........................... kr. 165,419:13

Tjänstemännen:

* 2,913,881:45
a 104,311:46

* 2,438:76

„ 506,093:11

a 478,422:07
Kr. 4,166,256:18

Löner till ordinarie tjänstemän....... kr. 2,895,550: 03

Arvoden till styrelseledamöter vid avdelningskontoren.
................. „ 104,299:49

Arvoden till ombudsmännen vid avdelningskontoren
i Göteborg, Malmö

och Luleå........................ „ 2,400: —

Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal ......................... „ 611,746:27

Övriga utgifter ...................... „ 750,506: 73 kr. 4,364,502: 52

Kronor 4,529,921:65

Avbetalningslånefonden.

§ 4.

Rörande fondens tillgångar den 31 december 1941 hänvisas till
bankoutskottets memorial nr 1942:1.

Spannmålskreditfonden.

§ 5.

Av fonden disponerades såväl vid budgetårets ingång som dess utgång
1,000,000 kronor. Sammanlagda beloppet gjorda uttag uppgick till 774,661
kronor 63 öre och insättningar till 1,049,717 kronor 58 öre. Vid budgetårets
ingång uppgick det utestående beloppet till 275,735 kronor 39 öre och vid
dess utgång till 679 kronor 44 öre. Under närmast föregående budgetår influtna
räntor 6,771 kronor 82 öre ha inlevererats till statsverket medan under
sista budgetåret influtna räntor 3,461 kronor 04 öre kvarstå i fonden.

Riksbankens pappersbruk.

§ 6.

Det i Tumba bruks räkenskaper upptagna värdet av brukets årstillverkning
under år 1941 utgör för:

1940 19^-1

Kr. 753,868:61 sedelpapper.......................... kr. 784,973: 86

„ 46,885:70 stämpelpapper ...................... „ 88,110:43

„ 45,413: 80 kupong och obligationspapper........ „ 2,040: —

„ 15,422:34 lagerpapper.......................... „ 21,559:36

„ 2,099:82 övriga sorter ....................... „ 10,207:11 kr. 906,890:76

„ 9,412: 40 lumppapp.......................................... .._14,134: —

Kr. 873,102:67

Summa kr. 921,024:76

Papperstillverkningen har under året gått med vinst enligt nedanstående:

Kr. 863,690:27 värde av tillverkat papper............ kr. 906,890:76

„ 172,286: 39 papper under arbete till år 1942 ...... „ 112,753: 69

„ 172:44 utskottspapper o. d................... „_349: 45 kr. 1,019,993:79

Kr. 1,036,149:10

varifrån avgår:

Kr. 150,248: 27 papper under arbete från år 1940
omkostnader:

kr. 172,286:39

Kr. 287,651: 78	arbetslöner....................	...... kr.	271,578: 89
„ 128,175:07	materialkostnader..............		103,693: 24
,. 64,643: 17	löner under semester etc.......		66,977: 49
„ 36,918:66	pensioner o. d.................		45,570: 99
„ 81,558: 19	bränsle, kraft, belysning........		85,309: 07
„ 128,654: 67	reparationer ..................		123,388: 06
„ 8,559: 17	hälsovård......................		9,610: 81
„ 96,619: 42	diverse ........................		94,043: 68	kr.	800,172: 23
Kr. 983,028: 19			Summa	kr.	972,458: 62
„ 53,120: 91	Vinst .........................			»*	47,535: 17
Kr. 1,086,149: 10		Totalsumma	kr.	1,019,998: 79

Brukets

tillverkning.

Brukets vinst.

Brukets

tillgångar.

Bruket redovisar vinst å följande verksamhetsgrenar:

1940

1941

Kr.	9: 49	brukets papperslager i riksbanken.....	kr. 14:39
VV	291: 12	kuvert...............................
VV	4,260: 18	försålt utskottspapper och papp.......	„ 417: 36
IV	3,033: 07	papp ................................	„ 694:41
>1	53,120: 91	papperstillverkningen.................	„ 47,535: 17
M	5,765: 61	mynt- och sedelomslag...............	„ 7,009: 17 kr.	55,670: 49
Kr.	66,480: 28
	Sedan härifrån avdrages:
Kr.	272: 60	förlust å växthusrörelsen.............	kr. —:
Vt		„ „ kuverttillverkningen.........	„ 1,122: 64
VV	16,556: 01	„ „ hemmanet...................	„ 1,619: 38 kr.	2,742: 02
Kr.	49,651: 77	återstår brukets nettovinst för året ....		52,928: 47
	vilken disponerats för avskrivningar å:
Kr.	34,375:14	inventarier............................	kr. 35,364:03
vt	15,276: 63	skatter och försäkringar ...............	„ 17,564:44
Kr.	49,651: 77		kr. 52,928:47
	Brukets kapitalbehållning redovisas den 31 december 1941	sålunda:
Kr.	22,041: 36	kassabehållning och å postgiro........	kr. 22,644: 70
Vt	573,000: —	Tumba bruks egendom................	„ 573,000: —
VI	427,720: 32	fasta inventarier......................	„ 405,228: 11
vv	104,552: 06	lösa inventarier.......................	„ 131,066: 68
tv	207,999: 20	i lager befintligt papper, papp och kuvert	„ 521,525:78
VI	179,387: 39	värdet av papper och papp under
		arbete ..............................	„ 120,290: 79
vv	270,199: 78	förråd................................	„ 340,301: 21
vv	7,561: 24	fordringar............................	„ 6,990: 69
vv	1,370: 03	utlägg................................	„ —: — kr.	2,121,047: 96
Kr. 1,793,831: 36	varifrån avgår ej inbetald omsättningsskatt ........ kr.	185: 34
			Summa kr.	2,120,862: 62

Behållningens ökning 327,031 kronor 26 öre utgör skillnaden mellan
det papperstillverkningen gottskrivna, till tillverkningskostnaden upptagna
värdet av levererat sedelpapper jämte insättning på Tumba bruks räkning
i riksbanken tillsammans 617,968 kronor 74 öre och från riksbanken erhållen
likvid för nämnda papper 945,000 kronor.

Riksbankens sedeltryckeri.

§ 7.

Inkomster och utgifter å riksbankens sedeltryckeri uppgingo under år
1941 till följande belopp:

inkomster:

1940 1941

Kr. 54,178: 25 blankettryck m. m. till riksbanken ...... kr. 74,970: 36

„ 76,276: 20 stämplar m. m. till generalpoststyrelsen .. „ 102,141: 84

„ 146,313:73 andra beställningar................... ■ ■ „ 202,566: 65 kr. 379,678: 85

Kr. 276,768:18

utgifter:

Kr. 602,741:34 avlöningar.............................. kr. 571,262: 27

„ 156,148:98 förbrukningsartiklar .................... „ 115,367:48

„ 32,461:40 fastigheten .............................. 40,476:86

„ 12,799: — reparationer av maskiner................ „ 5,089: 48

„ 20,684:38 gas, elektricitet, telefon m. m............ „ 15,258: 28

„ 40,496:60 stämpelpapper.......................... „ 36,937:58

„ 30,502:96 pensioner.............................. „ 32,463:24

„ 144,208:77 övriga utgifter1)........................ „ 85,076:45 kr. 901,931:64

Kr. 1,040,043: 42

Utgifterna överstego således under år 1941 inkomsterna med ........kr. 522,252: 79

I bostadshyror har under året dessutom influtit...... kr. 7,200: —

Bränsletillägg....................................... » 416: 85 kr. 7,616: 85

Sedeltrycket har under år 1941 omfattat följande antal sedlar, nämligen:
1940 1941

--st. av 10,000 kronors valör......... st.

» » 1,000 „ „ j)

3,768,000 „ „ 100 „ „ ......... 2,160,000 „

2,924,500 „ „ 50 „ „ 2,927,600 „

12,073,700 „ „ 10 „ „ 8,314,900 „

10,597,000 „ „ 5 „ „ 8,536,800 „

6,662,900 „ ,, 1 ,, j) »

36,026,100 st. eller sammanlagt .............. 21,939,300 st.

*) Därav för inventarier 19,374 kronor 12 öre och kostnader för ny sedeltyp 13,187 kronor
28 öre.

Inkomster oell
utgifter.

§ 8.

I sitt den 3 november 1920 avgivna betänkande angående reglering av

Tjänstgöringstiden
vid riks- , , , , , , ,. , - „ ^ °----a

bankens huvud- statens ämbetsverks och myndigheters löneförhållanden m. m. (del LXII an riksgäldskontoret

gäeude definitiv lönereglering för befattningshavare vid statsdepartement
''och centrala ämbetsverk) förklarade 1902 års löneregleringskommitté, att då
kommittén sökt ej endast att till grundval för den föreliggande revisionen
lägga kommunikationsverkens lönesystem utan även att i avlöningshänseende
i möjligaste mån jämställa befattningshavare vid de verk, som kommittén
i nu berörda betänkande behandlade, med motsvarande tjänstemän vid
kommunikationsverken, hade kommittén väl uppmärksammat den olikhet i
avseende å den dagliga arbetstidens längd, som för det dåvarande rådde
mellan kommunikationsverkens styrelser och den centrala förvaltningen i
övrigt. För statsdepartementen och de centrala ämbetsverken — med undantag
för kommunikationsverkens styrelser — gällde, att arbetstiden å tjänsterummet
i regel skulle utgöra minst sex timmar varje vardag; för personalen
vid kommunikationsverkens styrelser vore denna arbetstid fastställd till i
regel minst sju effektiva timmar (fulla arbetstimmar) varje vardag. Departementschefen
hade till kommitténs skärskådande anbefallt det spörsmålet,
huruvida denna olikhet skulle bibehållas eller utjämnas samt, i förra fallet,
föranleda olikhet jämväl i avseende å avlöningarna.

Enligt kommitténs mening syntes inga bärande skäl kunna anföras för
ett bibehållande av denna olikhet. Tvärtom syntes med fullt fog av all
personal vid centralförvaltningen kunna avfordras en tjänstgöringstid motsvarande
den vid kommunikationsverkens styrelser bestämda. Såvitt kommittén
kände, vore ock vid många ämbetsverk och framförallt vid statsdepartementen
arbetet så betydande, att vederbörande tjänstemän togos i anspråk i minst
lika omfattning som vid kommunikationsverkens styrelser.

Då kommittén sålunda ansåge, att i sammanhang med lönerevisionen
för nu ifrågavarande verk föreskrift borde meddelas örn en i regel till sju
timmar varje vardag utsträckt arbetstid, förutsatte emellertid kommittén, å
ena sidan att nödig utsträckning i den sålunda bestämda arbetstiden kunde
vid de tillfällen, då göromålens gång det krävde, påfordras, å andra sidan
att inskränkning i arbetstiden måtte kunna medgivas i ungefär motsvarande
omfattning, som för det dåvarande gällde beträffande kommunikationsverken.

Föredragande departementschefen förklarade i statsverkspropositionen
till 1921 års riksdag under för flera huvudtitlar gemensamma frågor, att han
för egen del funne övertygande skäl tala för en anordning av det slag kommittén
ifrågasatte. Yad särskilt anginge likställigheten i avseende å arbetstidens
längd funne departementschefen densamma i görligaste mån böra
genomföras. Därest det föreliggande förslaget vunne riksdagens godkännande,
syntes Kungl. Maj:t böra utfärda föreskrifter av innehåll att arbetstiden för

de verk, som berördes av ifrågavarande lönereglering, bestämdes till i regel
minst sju timmar varje vardag.

Riksdagen förklarade (skrivelse 1921: 55), att en viss merkostnad för
staten genom förslagets antagande visserligen icke syntes kunna undvikas,
men dels komme denna merkostnad, av allt att döma, att kunna kallas inom
rimliga gränser, dels kunde densamma betraktas såsom ett vederlag för den
utsträckta arbetstiden med därav följande ökad arbetsprestation, som vore en
av förslagets förutsättningar. En utsträckning av den dagliga arbetstiden till
sju timmar för de tjänstemannagrupper, varom nu vore fråga, borde enligt
riksdagens mening i görligaste mån genomföras.

Den av statsmakterna sålunda beslutade utsträckningen av arbetstiden
kom till uttryck genom föreskrift i vederbörande ämbetsverks instruktioner.

Enligt dessa föreskrifter skall arbetstiden å tjänsterummet för ordinarie
befattningshavare utgöra 42 timmar i veckan eller, där vecka innehaller
mindre än sex arbetsdagar, ett i förhållande till antalet arbetsdagar minskat
antal timmar samt förläggas till tider, som bestämmas i arbetsordning eller
eljest av ämbetsverkets chef med iakttagande av att arbetstiden icke någon
arbetsdag må understiga 41/* timmar. I arbetstiden må icke inräknas måltidsrast.

Örn och i den mån omständigheterna det tillåta, må verkschef för högst
tre månader under tiden juni—september medgiva, att arbetstiden inskränkes
med högst 9 timmar i veckan, varvid arbetstiden å lördagar må begränsas till
B i/2 timmar. Å påskafton, midsommarafton och julafton må arbetet efter
vederbörande chefs bestämmande helt eller delvis inställas. Då göromålens
gång det kräver, äger förman påfordra nödig utsträckning av abetstiden.

Icke-ordinarie personal skall utföra sitt arbete å tid, varom föreskrifter
meddelas i arbetsordning eller eljest av verkschef.

I detta sammanhang må erinras, att Kungl. Maj:t genom kungörelse
den 22 maj 1942 (nr 257) föreskrivit att, oavsett vad instruktioner eller
andra av Kungl. Majit meddelade allmänna föreskrifter innehölle i fråga örn
inskränkning under sommarmånaderna av arbetstiden vid statliga verk och
myndigheter, för vilka arbetstiden vore bestämd till 7 timmar dagligen eller
42 timmar i veckan, skulle under innevarande år gälla, att sådan inskränkning
av arbetstiden finge äga rum under en tid av högst två månader
där ej särskilda skäl till annat föranledde väsentligen förlagd till juli och
augusti månader — samt omfatta intill 9 timmar i veckan; och borde inskränkningen
i arbetstiden till övervägande del avse lördag jämte helgfri
måndag, dock under iakttagande att arbetstiden ej finge understiga å lördag
3 Vs timmar och å måndag 5 timmar.

Särskilda bestämmelser om arbetstiden vid de statliga verken och
myndigheterna meddelades jämväl för sommarmånaderna 1940 och 1941.

Genom kungörelsen den 31 maj 1940 (nr 397) föreskrevs sålunda, att inskränkningen
under sommarmånaderna år 1940 finge omfatta högst 3 timmar
i veckan samt avse endast lördag eller lördag jämte helgfri måndag varvid
arbetstiden å lördag ej finge understiga 3 7* timmar. Yad beträffar sommarmånaderna
1941 föreskrevs genom kungörelsen den 23 maj 1941 (nr 300),
att inskränkning i arbetstiden finge omfatta under en tid av högst en månad
intill 9 timmar i veckan och under en tid av högst två månader intill 3
timmar i veckan, att omförmälda inskränkning i arbetstiden med intill 9
timmar i veckan borde, där ej särskilda skäl till annat föranledde, förläggas
väsentligen till juli månad samt att inskränkning i arbetstiden borde till
övervägande del avse lördag jämte belgfri måndag, dock under iakttagande
att arbetstiden ej finge understiga å lördag 3 1/s timmar och å måndag 5
timmar.

Beträffande riksbanken finnes någon bestämd arbetstid icke fastställd.
Det bör dock framhållas, att fullmäktige i riksbanken i cirkulär den 30
december 1921 uttalat en förväntan, att även riksbankens tjänstemän i genomsnitt
skulle fullgöra en tjänstgöring, som motsvarade den för tjänstgöring
inom civilförvaltningen i allmänhet föreskrivna tiden av 7 timmar. Fullmäktige
bade dock icke funnit skäl föreligga att fastställa någon daglig
tjänstetid å tjänsterummet av 7 timmar, förlagda mellan vissa angivna
klockslag. Detta cirkulär gäller ännu formellt. Riksbankens direktion bar
vidare den 20 mars 1940 tillställt tjänstemännen vid huvudkontoret ett
meddelande, vari bestämdes, att den effektiva tjänstgöringstiden borde i
genomsnitt omfatta minst 7 timmar per arbetsdag — utom lördag eller dag
före helgdag — därest deputeraden för huvudkontoret icke medgåve förkortning
därav. Genom ett av direktionen den 1 april 1940 utfärdat meddelande till
tjänstemännen vid huvudkontoret föreskrevs, att tjänstemän, som enligt särskilda
föreskrifter hade att regelbundet eller efter särskild kallelse utföra
arbete a egen eller annan avdelning före eller efter de såsom normala angivna
tidpunkterna för arbetets början respektive slut, borde, då arbetsförhållandena
det medgåve, beredas kompensation härför i skälig utsträckning. Denna kompensation
borde lämnas i form av fritid, vilken i första hand borde beredas
därigenom att vederbörande tjänstemän tillätes avlägsna sig från banken före
kl. 17. Därest arbetsförhållandena det medgåve, finge avdelningschef, även
örn ovannämnda anledning icke förelåge, efter att hava övertygat sig örn att
honom underställd personal icke kunde finna lämplig sysselsättning å annan
avdelning, lämna personalen tillstånd att lämna banken före kl. 17. Såsom
redan angivits i meddelandet den 20 mars 1940 kunde slutligen vissa tjänstemän
på grund av arbetets beskaffenhet eller av personliga skäl tillsvidare
undantagas från nu ifrågavarande bestämmelser.

Ovan angivet undantag har på grund av arbetets beskaffenhet medgivits
kassörerna samt på grund av personliga skäl fem tjänstemän i 22 lönegraden.

Tjänstgöringstidens längd för befattningshavarna vid huvudkontoret växlar
avsevärt icke blott olika avdelningar emellan utan också inom de särskilda
avdelningarna. Sålunda hava vissa tjänstemän, främst i ledande ställning,
eller å de mest arbetstyngda avdelningarna en tjänstetid, som uppgår till
eller i vissa fall väsentligt överstiger 42 timmar per vecka. Å andra avdelningar
åter är tjänstgöringstiden för den personal, som har att utföra det
mera rutinmässiga arbetet, kortare — i vissa fall avsevärt kortare — än 42
timmar per vecka. Arbetstiden under sommarmånaderna är på flertalet avdelningar
lika lång eller i vissa fall längre än under årets övriga månader,
detta på grund av semestrar m. m. A några få avdelningar hava försök gjorts
att förkorta tj änstgöringstiden under två av sommarmånaderna, men det har
icke å någon av dessa avdelningar blivit möjligt att medgiva en förkortning,
som tillnärmelsevis motsvarar 9 timmar i veckan. Orsaken härtill är även i detta
fall önskan att i möjligaste mån förlägga semestrarna till sommarmånaderna.

Här nedan har införts en på uppgifter från riksbanken grundad sammanställning
av arbetstidens längd å huvudkontorets olika avdelningar med uppgift
tillika örn antalet tjänstemän, som pläga vara sysselsatta å respektive avdelning.

Avdelning	Tjänstgörings-tid i timmar per vecka	Antal tjänstemän
Fullmäktiges sekretariat ............................	42—44	9—10
Låneavdelningen....................................	37‘A >)	25
Checkräkningsavdelningen ..........................	31—40	20
Mynträkningsavdelningen............................	37	4
Valutaavdelningen..................................	42	10
Utrikesavdelnigen ..................................	44—45	20
Remboursavdelningen...............................	42	7
Valvsavdelningen...................................	36A-401)	8—9
Depositaavdelningen................................	39‘A s)	8
Kreditavdelningen ..................................	37—40	6
Revisionsavdelningen ...............................	37—40 9)	6—7
Räkenskapsavdelningen .............................	40	7
Korrespondensavdelningen...........................	37—43	5
Statistiska avdelningen..............................	36-39	6—7
Sedelförstöringsavdelningen .........................	33	9—14
Sedelkontoret.......................................	32	15
Sedelräkningsavdelningen ...........................	33 4)	20—50
Ombudsmannaexpeditionen..........................	36 V»	4
Arkivariekontoret...................................	39—44	2
\| Sedeltryckeriet .....................................	38-43	7

*) Under sommarmånaderna och vid vissa tillfällen under övriga delar av året är tjänstgöringstiden
något längre. s) Häri Inräknas lunchrast. s) Föreståndaren har längre tjänstgöringstid.
4) För tre tjänstemän å avdelningen, vilka hava kassavård, är tjänstgöringstiden c:a sex
timmar längre.

Praktiskt taget samtliga tjänstemän vid riksbankens huvudkontor intaga
lunch i riksbankens lunchrum eller i tjänstelokalerna. Lunchrasten blir därför
av relativt kort varaktighet och torde för flertalet tjänstemän uppgå till 1/a eller
högst 3/4 timme per dag. Vissa tjänstemän hava dessutom — under vädringspaus
berette tillfälle att besöka lunchrummet ''/t timme å eftermiddagen.

Vad riksgäldskontoret beträffar finnas bestämmelser örn tjänstgöringstid
meddelade i § 3 av tjänstgöringsordningen den 22 december 1938 för riksgäldskontoret.
Enligt nämnda bestämmelser skall den dagliga tjänstgöringstiden
å tjänsterummet i regel utgöra 7 timmar, förlagda till tid på dagen,
som av fullmäktige hestämmes. Örn och i den mån omständigheterna det
medgiva, må efter beslut av fullmäktige arbetstiden för tre månader under
tiden juni—september inskränkas till b1/^ timmar örn dagen. Då göromålens
gång det kräver, äger vederbörande överordnad meddela föreskrift örn nödig
utsträckning av arbetstiden å tjänsterummet.

Sedan ett flertal år till och med den 30 september 1942 har den dagliga
arbetstiden vid riksgäldskontoret omfattat tiden 9,30—16,30 utom lördagar,
då tjänstgöringstiden omfattat tiden 9,30—14. I arbetstiden har inräknats en
halv timmes lunchrast. Den effektiva tjänstgöringstiden har sålunda för vecka
utgjort 36 V2 timmar. Tjänstgöringstiden vid riksgäldskontoret har sålunda
med 51/a timmar för vecka understigit den vid den civila statsförvaltningen
sedan år 1921 gängse arbetstiden av 42 timmar för vecka. Under somrarna
till och med år 1939 har tjänstgöringstiden under tre månader varit inskränkt
till 5 x/2 timmar dagligen, måndag till och med fredag, däri inräknat lunchrast,
samt lördagar till 3 x/2 timmar utan lunchrast. Från och med år 1940 har
inskränkning i arbetstiden under sommarmånaderna medgivits endast i begränsad
omfattning, nämligen under år 1940 endast för lördagar under tiden
juni—augusti till 3 1/a timmar, under år 1941 för lördagar under tiden juni—
augusti till 3 x/ä timmar samt för måndagar—fredagar under tiden 1 juli—
15 augusti till 6 timmar, däri inräknad lunchrast, samt under år 1942 för
lördagar under tiden juni—augusti till S1/^ timmar och för måndagar—fredagar
under tiden 15 juni—15 augusti till b1/a timmar, däri inräknat lunchrast.
Den effektiva tjänstgöringstiden vid riksgäldskontoret under sommarmånaderna
har sålunda utgjort år 1939 281/2 timmar, år 1940 36 timmar, år 1941 36
respektive 31 timmar samt år 1942 36 respektive 28 1/i timmar. Jämväl
tjänstgöringstiden under sommarmånaderna har sålunda väsentligt understigit
den vid civila statsförvaltningen tillämpade sommartiden.

Från och med den 1 oktober 1942 omfattar tjänstgöringstiden vid riksgäldskontoret
dagligen 7 timmar, däri ej inräknat lunchrast, dock att arbetstiden
under lördagar utgör 4 x/2 timmar. Den effektiva tjänstgöringstiden är
sålunda numera 39x/2 timmar. Trots denna ökning av arbetstiden understiger
densamma den vid civila statsförvaltningen gällande med 2 1/a timmar för vecka.

Såsom av det ovan anförda framgår har inom den civila statsförvaltningen
sedan 1921 en tjänstgöringstid av 42 timmar för vecka varit gällande.

För riksbankens vidkommande hava fullmäktige i cirkulär den 30
december 1921 uttalat förväntan, att även riksbankens tjänstemän i genomsnitt
fullgjorde en tjänstgöring, som motsvarade den för tjänstgöring inom civilförvaltningen
i allmänhet föreskrivna tiden av 7 timmar. Yad beträffar
riksgäldskontoret finnes icke något motsvarande uttalande.

I detta sammanhang kunna revisorerna icke förbigå ett av vice riksbankschefen
F. Wallberg den 6 juni 1942 avlämnat förslag till omläggning
av organisationen vid riksbankens huvudkontor. I nämnda förslag bar framhållits,
att den nuvarande organisationen visade, att stora brister i olika
avseenden förekommo. Sammanlagt resulterar förslaget, sedan omläggningen
i dess helhet kunnat genomföras, i ett besparingsresultat, som räknat i personal
utgör c:a 135 personer och i kostnader c:a 1,250,000 kronor per år. Utan
att förbise att vice riksbankschefen vid framräknandet av nämnda kostnadsbesparing
för sin del icke direkt åberopat de av revisorerna ovan berörda
förhållandena i avseende på arbetstiden, hava revisorerna ansett sig icke
kunna underlåta att bär erinra örn resultatet av ifrågavarande utredning.

Den av revisorerna verkställda utredningen utvisar, att tjänstgörigstiden
vid riksbankens huvudkontor — med undantag av vissa avdelningar —
icke oväsentligt understiger den vid civila statsförvaltningen gällande. Yad
beträffar riksgäldskontoret har tjänstgöringstiden intill den 1 oktober innevarande
år utgjort endast 36 l/z timmar för vecka, och även med därefter
föreskriven utökning av arbetstiden understiger densamma alltjämt den för
statsförvaltningen gällande. För övrigt må bär erinras örn det förhållandet,
att i motioner till 1940 års lagtima riksdag hemställts, att riksdagen måtte
i skrivelse till Kungl. Majit anhålla örn ändring i gällande instruktioner,
arbetsordningar m. m., så att arbetstiden för befattningshavare i statens tjänst
ökades från 42 till 48 timmar per vecka samt under s. k. sommartid från
33 timmar till 39 timmar per vecka. Ehuru riksdagen efter inhämtande av
allmänna lönenämndens utlåtande icke funnit nämnda motioner böra föranleda
någon generell utvidgning av arbetstiden för statens tjänstemän på sätt som
i motionerna ifrågasatts, framlade riksdagen likväl förslag till vissa åtgärder
i syfte att ernå ett effektivare utnyttjande av den fastställda arbetstiden.

Revisorerna vilja ifrågasätta, huruvida icke tjänstgöringstiden vid riksbankens
huvudkontor och riksgäldskontoret borde närmare anslutas till den
för civila statsförvaltningen gällande.

§ 9.

I revisionen av riksbankens styrelse och förvaltning hava samtliga
undertecknade revisorer deltagit.

Revisorernas

uttalande.

Deltagande I
revisionen.

Tillstyrkan av
ansvarsfrihet.

Siffer uppgifterna.

§ 10.

Med anledning av den i 21 § av gällande instruktion meddelade
föreskrift få revisorerna slutligen härmed för riksdagen meddela, att med
avseende på riksbankens förvaltning under den tid granskningen omfattat
revisorerna ej funnit anledning till annan erinran än som ovan anförts samt
att de för sin del anse, att ansvarsfrihet bör fullmäktige beviljas.

För riktigheten av i denna berättelse meddelade sifferuppgifter ansvarar
den sekreterare, som vid granskningen av riksbanken biträtt revisorerna.

Jämlikt gällande instruktion kommer denna berättelse att överlämnas
till fullmäktige i riksbanken.

Stockholm den 15 december 1942.

L. A. Björklund
Carl Eriksson
O. W. Lövgren
Emil Andersson

Nils Holmström
C. P. Wahlmark
Th. Gardell
Gunnar Persson

P. Granath
Oscar Carlström
Per Andersson
K. E. Johanson

Al Vänner