Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

1938 ÅRS LAGTIMA RIKSDAG

Framställning / redogörelse 1938:RB

BERÄTTELSE

TILL

1938 ÅRS LAGTIMA RIKSDAG

ANGÅENDE

RIKSBANKEN

RIKSDAGENS REVISORER
år 1937.

STOCKHOLM

RIKSBANKENS SEDELTRYCKERI
1937.

ii ’

Till 1938 års lagtima riksdag

Undertecknade, av innevarande års riksdag utsedda revisorer, vilka
enligt föreskrift i riksdagsordningens 72 § den 16 september 1937 påbörjat
och denna dag fullbordat granskningen av riksbankens tillstånd och förvaltning,
få bärmed avgiva den berättelse därom, som i 6 § av den för riksdagens
revisorer gällande instruktion finnes föreskriven.

Riksbankens räkenskaper för år 1935 äro granskade av förra årets
revisorer och vid 1937 års riksdag bar ansvarsfrihet blivit fullmäktige i
riksbanken beviljad dels för förvaltningen under år 1935 av bankens såväl
huvudkontor som samtliga avdelningskontor i orterna dels ock för de beslut
och åtgärder, som finnas antecknade i fullmäktiges protokoll från och med
den 10 januari 1936 till och med den 10 januari innevarande år.

Den nu förrättade granskningen har till följd härav omfattat riksbankens
räkenskaper för år 1936 och därjämte den del av det löpande årets
förvaltning, som är redovisad i fullmäktiges protokoll från den 11 januari till
tiden för revisionsförrättningens början, och hava revisorerna för berörda
granskningsarbete fått emottaga dels berättelse av fullmäktige örn riksbankens
tillstånd, rörelse och förvaltning samt örn Tumba pappersbruk, dels fullmäktiges
protokoll och skrivelser för ifrågavarande tid jämte riksbankens
och brukets räkenskaper för år 1936 dels ock styrelsernas vid avdelningskontoren
berättelser örn dessa kontors rörelse tillika med de utlåtanden, vilka
beträffande granskningen av samma kontors förvaltning under sistlidna år
blivit av de därtill särskilt utsedda revisorerna avgivna.

-

5

Riksbankens grund- och reservfond m. m.

§ i Enligt

1936 års bokslut hava riksbankens inkomster och vinster utöver

dess utgifter och förluster under samma år utgjort:

1935 1936

Kr. 3,018,007: 46 nettovinsten å den egentliga riksbanksrörelsen .... kr. 1,634,111: 38

„ 1,251,225: 89 och nettovinsten å avbetalningslånefonden .......• » 1,116,914:43

Kr. 4,269,233: 36 samt riksbankens vinst i sin helhet för år 1936 således
belöpt sig till........................... kr. 2,751,025: 81

Av bokslutet framgår vidare, att riksbankens
tillgångar utöver dess skulder vid 1936 års slut utgjordes
av:

„ 50,000,000: — grundfonden å ............................. kr. 50,000,000: —

„ 20,000,000: — reservfonden å ............................. „ 20,000,000: —

„ 2,604,777:66 och pensionsfonden å....................... „ 2,703,225:28

samt följande reserverade medel, nämligen:
återstående vinstmedel från

föregående år............ kr. 733,335: 93

„ 4,983,355: 93 och vinst för år 1936.....j_._„ 2,751,025:81 „ 3,484,381:74

„ 77,588,133: 69 1936 års bokslut utvisar alltså för riksbanken ett

kap itai överskott av............................. kr. 76,187,607:02

44,000,000: — Härtill kommer den under riksbankens förvalt ning

stående fonden för utlämnande av avbetalningslån,
uppgående vid 1936 års slut till ett belopp av.. „ 44,000,000: —

Av kvarstående vinstmedel samt riksbankens vinst för år 1936 har ett
belopp av 2,750,000 kronor överlämnats till statsverket.

Jämlikt beslut vid 1937 års riksdag skall av riksbankens vinst för år
1937 ett belopp av 1,000,000 kronor överlämnas till statsverket.

Riksbankens
grundfond;
översikt av
bankens
stillning m. m.

6

Riksbankens rörelse under år 1936.

Egentliga riksbanksrörelsen.

§ 2.

Tillgångar ooh
skulder.

Från riksbankens utgående balansräkning den 31 december 1936 meddelas
bär följande buvudposter:

Tillgångar:

1935 1936

Kr. 407,782,740: 74 Metallisk kassa (enligt § 8 i lagen för Sveriges

riksbank) ................................ kr. 459,425,542:74

» —: — Guld i utlandet.............................. „ 69,778,962:98

„ 9,451,446:86 Annan kassatillgång ......................... „ 13,881,429:16

„ 101,705,525:62 Statspapper och obligationer.................. „ 104,463,161:67

„ 42,007,398: 40 Lånerörelsen, diskonterade växlar och lån m. m.. „ 37,475,296: 30

» 572,199,110:76 Utrikesrörelsen, fordran hos utländska banker,

växlar m. m............................. „ 649,524,143:62

» 2,333,287:15 Övriga tillgångar och fordringar.............. „ 1,262,503: 66

» 141,551,391:49 Kursdifferenskonto........................... „ 241,291,645:24

Kr. 1,277,030,900: 92 Summa kr. 1,577,102,685: 26

Skulder:

Kr. 785,915,850: 69 Utelöpande sedlar............................ kr. 892,997,423: 72

„ 1,919,697:64 Postväxelräkning ............................ „ 7,208,294:64

» 382,519,642:23 Checkräkning................................ „ 587,269,655:33

» —''■ — Depositions- samt upp- och avskrivningsräkning „ —; —

, 943:90 Lånerörelsen ................................ „ 1,902:37

v 11,627,550:93 Utrikesrörelsen, skuld till utländska banker m.m. „ 2,965,259:10

„ 179,866:64 Upphörda lånegrenar ........................ „ 180,149:83

» 17,279,215:50 Övriga skulder .............................. „ 10,292,393:24

Kr. 1,199,442,767: 33 Summa kr. 1,500,915,078: 23

» 77,588,133: 69 Efter tillägg härtill av riksbankens under § 1

härovan angivna behållna tillgångar.......... „ 76,187,607: 02

Kr. 1,277,030,900: 92 erhålles det under rubriken tillgångar upptagna

beloppet.................................. kr.1,577,102,685: 26

7

Riksbankens inom linjen förda tillgångar och skulder utgjorde vid
slutet av år 1936:

1935

Kr. 13,514,419: 36 Tillgångar (inventarievärdet av papper för riksbankens
eget behov, riksbankens myntoch
medalj samling, internationella
bankens aktier, och taxeringsvärdet av
riksbankens fastigheter).............. kr.

„ 1,674,260:12 Skulder (utelöpande transport- och bankosedlar,

lånebanksobligationer m. m.).......... „

1936

16,688,500: 62
1,674,228: 88

Såsom riksbankens inkomster och vinster samt utgifter och förluster
under år 1936 å den egentliga riksbanksrörelsen redovisas följande huvudposter
:

Kr.

1,147,188: 30

V

3,909,808:18

V

3,836,107: 02

V

532,011: 86

Kr.

9,425,115: 36

Kr.

545:17

y>

7,637: 33

r>

3,052,710: 43

y>

194,179: 99

v

299,536: —

n

885,217: 32

v

1,065,190: 07

v

902,091: 58

Kr.

6,407,107: 89

»

9,425,115: 35

V

6,407,107: 89

Kr.

3,018,007: 46

Inkomster och vinster:

....... kr. 1,084,115:81

....... „ 5,355,722:61

....... „ 801,192:17

....... „ 627,307:64

Summa kr. 7,868,338: 03

Lånerörelsen.................

Utrikesrörelsen...............

Statspapper och obligationer..
Övriga inkomster och vinster.

Utgifter och förluster:

Lånerörelsen ...................................... kr. 7: 33

Upphörda lånegrenar............................... „ 7,637: 33

Förvaltningskostnad:

Arvoden och avlöningar........... kr. 3,118,173: 89

Pensioner till f. d. befattningshavare

vid riksbanken................. „ 149,305:89

Dyrtidstillägg..................... „ 338,404: —

Förvaltningsutgifter för banken i

dess helhet.................... » 859,744:99

Särskilda förvaltningsutgifter vid

huvudkontoret................. „ 1,191,135: 93

Övriga utgifter och förluster........ „ 569,817: 29 kr. 6,226,581: 99

Summa kr. 6,234,226: 65

Sedan från ovan omförmälda inkomster och vinster kr. 7,868,338:03
dragits nyssnämnda utgifter och förluster.......... » 6,234,226: 66

återstår den förut uppgivna nettovinsten under år 1936

å den egentliga riksbanksrörelsen................ kr. 1,634,111: 38

Inkomster och
utgifter.

8

Riksbankens
avlöningskostnader
m. m

Vinst och
tillgångar.

§ 3.

Såsom under närmast föregående paragraf angivits redovisas arvoden
och avlöningar vid riksbanken under år 1936 med sammanlagt 3,118,173
kronor och 89 öre. Detta belopp kan specificeras sålunda:

Fullmäktige:

1935

Kr. 136,041:07
„ 11,510:26

1936

Arvoden ............................ kr. 139,591:72

Ersättningar till fullmäktiges vikarier .. „ 7,554: 79 kr. 147,146: 61

Tjänstemännen:

Kr. 2,404,731: 69
„ 52,102:68

„ 15,000: —

„ 82,800: —

„ 6,000: —

„ 300,342: 81

„ 44,182:02

Kr. 3,052,710: 43

Löner till ordinarie tjänstemän........

Vikariatsersättningar..................

Arvoden till styrelseledamöter vid avdelningskontoren
i Göteborg och Malmö
Arvoden till styrelseledamöter vid övriga

avdelningskontor ..................

Arvoden till ombudsmännen vid avdelningskontoren
i Göteborg,Malmö o.Luleå
Avlöningar till övriga icke-ordinarie befattningshavare
:

Arvoden.............. kr. 289,952: 46

Arvoden över stat .... „ 2,072: 64

övriga utgifter........................

kr. 2,462,131: 34
„ 50,113:44

„ 15,000: -

82,800: —

6,000: —

292,024: 99

62,957: 61 kr. 2,971,027; 38

Kronor 8,118,173: 89

Avbetalningslånelonden.

§ 4.

Riksbankens vinst å avbetalningslånefonden har, såsom ovan under
§ 1 angivits, under år 1936 uppgått till 1,116,914 kronor 43 öre.

Rörande fondens tillgångar den 31 december 1936 hänvisas till
bankoutskottets memorial nr 1937:1.

9

Spannmålskreditfonden.

§ 5.

Å spannmålskreditfonden, vilken inrättades enligt beslut av 1930 års
riksdag, redovisade riksbanken den 30 juni 1936 i tillgångar 1,500,000
kronor. Av detta belopp disponerades 930,000 kronor av huvudkontoret,
500,000 kronor av avdelningskontoret i Malmö och 70,000 kronor av avdelningskontoret
i Kristianstad. Under budgetåret 1936/37 har fonden tagits i
anspråk endast vid huvudkontoret, där sammanlagt 24,374 kronor 81 öre
varit utlånade. Beloppet hade i sin helhet återbetalats vid budgetårets utgång.

Fonden har vid budgetårets utgång i sin helhet återförts till riksgäldskontoret.
Under året influtna räntor 238 kronor 46 öre ha likaledes tillförts
riksgäldskontoret.

10

Brukets

tillverkning.

Riksbankens pappersbruk.

§ 6.

Det i Tumba bruks räkenskaper upptagna värdet av brukets årstillverkning
under år 1936 utgör för:

1935

1936

Kr. 563,379: 39

sedelpapper.......................

..... kr. 563,630: 79

„ 23,560:66

stämpelpapper ...................

..... „ 34,028:81

„ 26,809: 76

kupong och obligationspapper.....

---- „ 15,798: 76

„ 3,799: 30

lagerpapper.......................

---- „ 4,380: 66

„ 5,558: 73

övriga sorter .....................

---- „ 2,041: 26 kr.

619,880: 26

„ 17,264: 16

lumppapp.........................

................... »1

19,210: 14

Kr. 640,371: 89

Summa kr.

639,090: 39

Papperstillverkningen bar under året gått med vinst enligt

nedanstående:

Kr. 623,107: 73

värde av tillverkat papper..........

... kr. 619,880: 25

„ 100,375:36

papper under arbete till är 1936....

... „ 79,792:78

11 •

utskottspapper .....................

... „ 90: 78

kr.

699,763: 81

Kr. 723,483: 09

varifrån

avgår:

Kr. 114,418: 44

papper under arbete från år 1934 ...

kr.

100,375: 36

omkostnader:

Kr. 247,934: 66

arbetslöner.........................

. . . kr. 232,363: 86

„ 53,347:46

materialkostnader...................

. . . „ 55,404: 10

„ 35,793:38

löner, arvoden etc..................

... „ 37,924:04

„ 56,324:21

pensioner .........................

. . . „ 66,396: 44

„ 39,121:29

bränsle, kraft, belysning.............

. . . „ 36,451: 23

„ 70,013: 18

reparationer .......................

. . . „ 60,479: 60

„ 15,491:91

skatter, försäkringar.................

. . . „ —: —

„ 21,747: 18

hälsovård...........................

. . . „ 15,968: 44

„ 66,485: 57

diverse.............................

. . . „ 77,951: 73

kr.

582,939: 14

Kr. 720,677: 16

Summa kr.

683,314: 50

„ 2,805: 93

Vinst..............................

♦i

16,449: 31

Kr. 723,483: 09

Totalsumma kr.

699,763: 81

11

Bruket redovisar vinst å följande verksamhetsgrenar:

1935

1936

Kr.

6: 24

brukets papperslager i riksbanken ......

kr. 3:

69

11

262: 70

kuverttillverkningen....................

„ 267: 17

373: 36

försålt utskottspapper ..................

„ 4:

70

11

2: —

försålt utskottspapp ....................

„ —:

252: 69

försålda kuvert ........................

»» —:

11

7,731: 23

papptillverkningen......................

„ 6,739:02

11

1,300: 10

försåld papp...........................

11

11

2,805: 93

papperstillverkningen ..................

„ 16,449: 31

11

13: 17

vinst från belysningskontot ............

„ 659: 17

2,702: 15

„ „ hemmanet...................

„ 874: 78

11

1,194: 94

„ „ myntomslagstillverkningen ....

„ 5,318: 41 kr.

30,316: 25

Kr.

16,644: 61

Sedan

härifrån avdrages:

Kr.

207: 94

förlust å växthusrörelsen...............

568: 90

Kr.

16,436: 67

återstår brukets nettovinst för året......

... kr.

29,747: 35

vilken disponerats för avskrivningar å:

Kr.

3,124: 24

fasta inventarier.......................

kr. 2,955

63

11

12,675: 69

lösa inventarier.......................

„ 1,342

23

11

113: 14

utlämnad ved.........................

11

11

523: 50

tjänstemännens pensionsavdrag.........

11

—: —

nedskr. å värdet av papper till enkronor .

„ 11,000

11

—: —

skatter och försäkringar ...............

„ 14,449

69

Kr.

16,436: 67

kr. 29,747

35

Brukets kapitalbehållning redovisas den 31

december 1936 sålunda:

Kr.

9,044: 65

kassabehållning........................

kr. 9,398: 24

11

305,000: -

Tumba bruks egendom ................

„ 305,000

11

59,360: 63

fasta inventarier ......................

„ 56,155

10

11

108,608: 11

lösa inventarier........................

„ 107,315: 24

11

212,096: 02

i lager befintligt papper, papp och kuvert

„ 154,233:18

103,678 :92

värdet av papper och papp under

arbete..............................

„ 82,957: 76

■t

136,342: 63

förråd ................................

,. 119,508: 13

»t

4,768: 81

fordringar ............................

„ 6,100: 89

Kr. 938,899: 77 Summa kr. 840,669: 14

Behållningens minskning 97,707 kronor 13 öre utgör skillnaden mellan
det papperstillverkningen gottskrivna, till tillverkningskostnaden upptagna
värdet av levererat sedelpapper 622,768 kronor 01 öre och från riksbanken
erhållen likvid för nämnda papper 525,060 kronor 88 öre.

Bruket*

vinst.

Brukets

tillgångar.

12

Riksbankens sedeltryckeri.

§ 7.

Inkomster och
utgifter.

Inkomster och utgifter å riksbankens sedeltryckeri uppgingo under år
1936 till följande belopp:

inkomster:

1935

Kr. 44,629:21 blankettryck m. m. till riksbanken
» 78,094: 90 stämplar m. m. till generalpoststyrelsen

„ 86,430: 35 andra beställningar...................

Kr. 209,154: 46

1936

kr. 46,192: 26
„ 93,410: 66

„ 58,069: 65 kr. 197,672: 66

utgifter:

Kr. 504,724: 39 avlöningar....................

„ 46,844:24 material......................

„ 37,178:68 anläggningskostnader..........

„ 1,204: 03 reparationer av maskiner m. m.

„ 8,753: 28 gas och elektricitet m. m.......

„ 47,148:16 stämpelpapper................

„ 35,354: 42 övriga utgifter................

kr. 475,289: 23
„ 69,084: 90
„ 169,770:82
„ 2,425: 41

„ 15,050: 56
„ 47,386: 35

„ 48,093: 15 kr. 827,100: 41

Kr. 681,207: 20

„ 472,052: 74 Utgifterna överstego således under år 1936 inkomsterna med kr. 629,427: 86

I bostadshyror bar under året dessutom influtit 7,200 kronor.

Sedeltrycket bar under år 1936 omfattat följande antal sedlar, nämligen:

av 1000 kronors valör............... 105,800 st.

» 100 » » 1,237,900 »

» 50 » » 1,066,000 »

» 10 » » ............... 10,682,600 »

» 5 » » .............. . 12,205,900 >

eller sammanlagt.................... 25,298,200 st.

13

§ 8.

Revisorerna hava avlagt besök vid Tumba pappersbruk. Revisorerna
uppmärksammade därvid, att bostäderna i det s. k. slottet icke befinna sig i
fullgott skick. Sålunda äro en del av dem mycket mörka. För att från
korridoren komma in i boningsrummen måste man passera genom köket.
Skafferi saknas, vilket givetvis vållar de boende besvär och olägenhet.

Revisorerna anse för sin del, att åtgärder böra vidtagas för förbättring
av dessa bostäder. Huruvida dylik förbättring i så fall bör åstadkommas
genom ändring av nuvarande bostadslägenheter eller genom nybyggnad må
ankomma på fullmäktige att efter kostnadsundersökning avgöra.

§ 9.

Revisorerna hava vid läsning av riksbanksfullmäktiges allmänna protokoll
uppmärksammat, att såväl riksbankschefen som vice riksbankschefen anmält sin
avsikt att samtidigt vara frånvarande från banken för att utomlands deltaga
i överläggningar.

Då beslut örn den ändring av § 72 regeringsformen år 1932 första
gången fattades, genom vilken möjliggjordes inrättande av befattningen vice
riksbankschef, yttrade konstitutionsutskottet i sitt utlåtande, nr 34, bland
annat, följande:

”Riksbankens verksamhet har numera utvecklat sig därhän, att förste
deputeraden faktiskt, ehuru ej formellt, intager ställningen av riksbankens
chef. I denna egenskap måste han ofta befinna sig på utländska resor i följd
av hankens vidsträckta utländska förbindelser och kan även av oförutsedda
mellankommande händelser bliva hindrad att i full utsträckning handlägga
löpande uppgifter inom riksbanken. Med hänsyn härtill bör inom riksbanksledningen
jämte riksbankschefen finnas en med bankens hela skötsel förtrogen
och banktekniskt högt utbildad fackman, som äger förutsättning såväl att
kunna lämna riksbankens chef fortlöpande sakkunnigt bistånd vid förekommande
olika frågors handläggning som att helt eller delvis kunna ersätta honom,
då hinder möter för honom att själv utöva befattningen som förste deputerad.”

Av detta synes framgå, att förutsättningen varit att vice riksbankschefen
icke borde vara från banken frånvarande samtidigt med riksbankschefen.
Revisorerna anse för sin del, att samtidig frånvaro såvitt möjligt städse bör
undvikas och att den ovan omförmälda anledningen icke varit av den art,
att icke endera kunnat underlåta att deltaga i berörda överläggningar. Revisorerna
hava därför ansett sig böra omförmäla förhållandet för riksdagen.

Bostäderna
i Tumba.

Riksbanks chefernas samtidiga bortovaro.

14

Avbetalnings

lånefonden.

Rörelsen vid
avdelningskontoren.

§ 10.

I sin berättelse angående riksbanken till 1936 års riksdag ifrågasatte
riksdagens revisorer i fråga om då gällande bestämmelser för erhållande av
lan från avbetalningslånefonden, örn det icke kunde vara lämpligt med större
differentiering av lånevillkoren vid lån från fonden.

Bestämmelserna i fråga örn lånevillkoren hava sedermera undergått
ändring i den av 1935 års revisorer ifrågasatta riktningen, vilka ändrade
bestämmelser började tillämpas från och med innevarande års ingång. Lånen
indelas numera i s. k. A-, B- och C-lån. A-lanen omfatta vanliga amorteringslån
med amortering halvårsvis och första amortering ett halvår efter lånets erhållande.
Längsta löptid är 8 år. B-lånen löpa med viss tids, dock högst 4
års, amorteringsfrihet varefter lånen i vanlig ordning under vissa år skola
amorteras. Sammanlagda längsta löptid är även för B-lånen 8 år. C-lånen
slutligen äro lån utan amortering.

Det har synts revisorerna vara av intresse att se, huruvida de nya
låneformerna, och då särskilt B-lånen, kommit till användning i någon större
utsträckning. Uppgift har fördenskull införskaffats örn utlåningens vid huvudkontoret
fördelning under innevarande år, intill den 1 december. Utlåningen
på olika lånetyper framgår av nedanstående översikt:

A-lån.............. kr. 4,149,561: —

B-lån .............. „ 1,166,630: —

C-lån .............. . 55,700: —

kr. 5,371,791

B-lånen utgöra alltså omkring 22 % av den samlade utlåningen under
detta års elva första månader, vilket synes visa, att differentieringen på olika
lånetyper fyllt ett behov.

Den samlade utlåningen från avbetalningslånefonden uppgick den 31
december 1936 vid huvudkontoret till 9,276,974 kronor 8 öre och vid avdelningskontoret
till 22,780,632 kronor 42 öre eller sammanlagt 32,057,606
kronor 50 öre. Den 30 november innevarande år voro motsvarande summor
respektive 10,877,948 kronor 64 öre och 27,512,561 kronor 65 öre eller tillsammans
38,390,510 kronor 29 öre. Outlånat kvarstod således den 31 december
1936 ett belopp av 11,942,393 kronor 50 öre, men den 30 november
innevarande år endast 5,609,489 kronor 71 öre.

§ 11.

Liks banken har de sista åren lämnat en allt mindre vinst. Orsakerna
härtill äro väl flera, men framför allt den, att utlåningsrörelsen på grund av

15

den rikliga penningtillgången gått starkt tillbaka. Bidragande till totalvinstens
nedgång är, att rörelsen vid avdelningskontoren i regel gått med
förlust. Revisorerna hava ansett det vara av intresse att återge vinst- respektive
förlustsiffrorna i nedanstående tabell:

Avdelningskontor

Å bankens eget
kapital

Vinst å
avbetalnings-lånefonden

S

u m m a

förlust

vinst

förlust

vinst

Göteborg.........

126,408

49

92,090

18

34,318

31

Malmö............

162,632

82

58,839

59

103,793

23

Falun ............

33,432

66

33,731

75

299

09

Gävle............

39,357

69

36,211

53

3,146

06

Halmstad.........

23,918

84

20,490

03

3,428

81

Härnösand........

39,158

99

20,978

17

18,180

82

Jönköping ........

21,072

79

59,467

35

38,394

56

Kalmar...........

_

408

85

20,841

63

21,250

48

Karlskrona........

14,648

04

25,469

22

10,821

18

Karlstad..........

41,069

08

17,622

35

23,446

73

Kristianstad ......

19,078

07

12,573

27

6,504

80

Linköping........

21,980

87

31,572

86

9,591

99

Luleå, ............

60,466

31

52,420

78

8,045

53

Mariestad.........

39,199

97

10,137

83

29,062

14

Norrköping.......

36,572

62

_

27,557

40

9,015

22

Nyköping ........

21,028

30

17,901

24

3,127

06

Sundsvall.........

55,552

87

23,140

32,412

87

Umeå............

52,986

78

40,514

83

12,471

95

Uppsala..........

12,496

76

52,692

97

40,196

21

Visby ............

20,513

24

-

21,175

66

662

42

Vänersborg.......

26,299

52

20,303

84

5,995

68

Västerås..........

48,856

93

20,979

71

27,877

22

Växjö............

24,057

78

8,020

42

16,037

36

örebro............

10,242

07

22,927

13

12,685

06

Östersund.........

35.060

83

33,739

77

1,321

06

Summa kronor

986,092

22

408

85

781,399

51

338,184

85

133,900

99

Såsom av tabellen framgår hava samtliga avdelningskontor med undantag
av Kalmar-kontoret under år 1936 lämnat underskott, örn vinst å avbetalningslånefonden
ej medräknas. Medtages även denna, visa åtta kontor
vinst men de övriga förlust.

§ 12.

I revisionen av riksbankens styrelse och förvaltning hava samtliga “olliande i
undertecknade revisorer deltagit.

16

Tillstyrkan tv
ansvarsfrihet.

Siffer uppgifterna.

§ 13.

Med anledning av den i 21 § av gällande instruktion meddelade
föreskrift få revisorerna slutligen härmed för riksdagen meddela, att med
avseende på riksbankens förvaltning under den tid granskningen omfattat
revisorerna ej funnit anledning till annan erinran än som ovan omförmälts
samt att de för sin del anse, att ansvarsfrihet bör fullmäktige beviljas.

För riktigheten av i denna berättelse meddelade sifferuppgifter ansvarar
den sekreterare, som vid granskningen av riksbanken biträtt revisorerna.

Jämlikt gällande instruktion kommer denna berättelse att överlämnas
till fullmäktige i riksbanken.

Stockholm den 15 december 1937.

Algot Törnkvist,
J. G. Walles.
Harald Hallén.
Ernst Eskhult.

Fritiof Domö
Gottfrid Karlsson.

Carl Lovén.

Hjalmar Svensson.

Helge Bäcklund.
Albert Johansson.
Ola Jeppsson.
Gustaf Tamm.

Al Tanner.

Tillbaka till dokumentetTill toppen