Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

1936 ÅRS LAGTIMA RIKSDAG

Framställning / redogörelse 1936:RB

BERÄTTELSE

TILL

1936 ÅRS LAGTIMA RIKSDAG

ANGÅENDE

RIKSBANKEN

RIKSDAGENS REVISORER
år 1935.

STOCKHOLM

RIKSBANKENS SEDELTRYCKERI

1936.

• ’< "3 ''I C« 77 0

■ i l -i '' - ; . * n

.< T rs a t

tv i : ; M. •

il. v/ *\> t.

-T

a IX JL%

’a" **

* V -

A

? A

? ■ »'' ’ O.

! H

sV-iä<- 5 - «»Äs»

t-rfTn/>i • tift''.■,rj * '' ■ ■ < ''w

’ ?’.• ■),.! Vf^i '' • t.V£ -< ^ t.. ■ ''- n1 ■ & ^ i ,

- •..

Till 1936 års lagtima riksdag

Undertecknade, av innevarande års riksdag utsedda revisorer, vilka
enligt föreskrift i riksdagsordningens 72 § den 16 september 1935 påbörjat
ock denna dag fullbordat granskningen av riksbankens tillstånd och förvaltning,
få härmed avgiva den berättelse därom, som i 6 § av den för riksdagens
revisorer gällande instruktion finnes föreskriven.

Riksbankens räkenskaper för år 1933 äro granskade av förra årets
revisorer och vid 1935 års riksdag har ansvarsfrihet blivit fullmäktige i
riksbanken beviljad dels för förvaltningen under år 1933 av bankens såväl
huvudkontor som samtliga avdelningskontor i orterna dels ock för de beslut
och åtgärder, som finnas antecknade i fullmäktiges protokoll från och med
den 10 januari 1934 till och med den 9 januari innevarande år.

Den nu förrättade granskningen har till följd härav omfattat riksbankens
räkenskaper för år 1934 och därjämte den del av det löpande årets
förvaltning, som är redovisad i fullmäktiges protokoll från den 10 januari till
tiden för revisionsförrättningens början, och hava revisorerna för berörda
granskningsarbete fått emottaga dels berättelse av fullmäktige örn riksbankens
tillstånd, rörelse och förvaltning samt örn Tumba pappersbruk, dels fullmäktiges
protokoll och skrivelser för ifrågavarande tid jämte riksbankens
och brukets räkenskaper för år 1934 dels ock styrelsernas vid avdelningskontoren
berättelser örn dessa kontors rörelse tillika med de utlåtanden, vilka
beträffande granskningen av samma kontors förvaltning under sistlidna år
blivit av de därtill särskilt utsedda revisorerna avgivna.

> .

5

Riksbankens grund- och reservfond m. m.

§ i Enligt

1934 års bokslut hava riksbankens inkomster och vinster utöver

dess utgifter och förluster under samma år utgjort:

1933 1934

Kr. 8,787,987: 76 nettovinsten å den egentliga riksbanksrörelsen .... kr. 5,563,896: 36

„ 1,803,878: 56 och nettovinsten å avbetalningslånefonden ........ „ 1,711,744: 91

Kr. 10,591,866: 31 samt riksbankens vinst i sin helhet för år 1934 således
belöpt sig till............................ kr. 7,275,641: 26

Av bokslutet framgår vidare, att riksbankens
tillgångar utöver dess skulder vid 1934 års slut utgjordes
av:

„ 50,000,000: — grundfonden å ............................. kr. 50,000,000: —

„ 20,000,000: — och reservfonden å......................... „ 20,000,000: —

samt följande reserverade medel, nämligen:
återstående vinstmedel från

föregående år............ kr. 438,481: 32

„ 13,438,481: 32 och vinst för år 1934....... „ 7,275,641:26 „ 7,714,122:68

„ 83,438,481: 32 1934 års bokslut utvisar alltså för riksbanken ett

kapitalöverskott av............................. kr. 77,714,122:68

44,000,000: — Härtill kommer den under riksbankens förvalt ning

stående fonden för utlämnande av avbetalningslån,
uppgående vid 1934 års slut till ett belopp av.. „ 44,000,000: —

Av kvarstående vinstmedel samt riksbankens vinst för år 1934 har ett
belopp av 7,000,000 kronor överlämnats till statsverket.

Jämlikt beslut vid 1935 års riksdag skall av riksbankens vinst för år
1935 ett belopp av 3,000,000 kronor överlämnas till statsverket.

Riksbankens
grundfond;
översikt av
bankens
stillning m. m.

6

Tillgångar ooh
skulder.

Riksbankens rörelse under år 1934.

Egentliga riksbanksrörelsen.

§ 2.

Från riksbankens utgående balansräkning den 31 december 1934 meddelas
bär följande buvudposter:

1933

Kr. 259,751,081:27

V

110,587,765: 73

r>

13,818,428: 06

v

227,891,311: 66

r>

56,430,043: 24

r>

448,991,809: 43

v

5,693,336: 31

102,798,140: 26

Kr.

1,225,961,915: 84

Kr.

647,594,983: 90

V

1,560,374: 87

V

469,451,751: 38

V

4,880,585: 99

V

56,813: 87

V

3,110,484: 92

V

179,888:17

•n

15,688,551: 42

Kr. :

1,142,523,434: 62

y>

83,438,481: 32

Kr. 1,225,961,915: 84

Tillgångar:

Metallisk kassa (enligt § 8 i lagen för Sveriges

riksbank) ................................

Guld i utlandet..............................

Annan kassatillgång .........................

Statspapper och obligationer..................

Lånerörelsen, diskonterade växlar och lån m. m..
Utrikesrörelsen, fordran hos utländska banker,

växlar m. m.............................

Övriga tillgångar och fordringar..............

Kursdifferenskonto...........................

1934

kr. 285,175,146:76
„ 66,080,272:38

„ 16,931,407:33

„ 195,862,265:60
„ 43,601,040:40

„ 509,376,977:80
„ 10,791,476:76

,, 95,687,936:99

Summa kr. 1,223,506,528: 91

Skulder:

Utelöpande sedlar............................

Postväxelräkning ............................

Giroräkning..................................

Depositions- samt upp- och avskrivningsräkning

Lånerörelsen, beräknade räntor m. m..........

Utrikesrörelsen, skuld till utländska banker m.m.

Upphörda lånegrenar ........................

Övriga skulder ..............................

kr. 708,234,379:46
„ 1,183,351:71

„ 405,487,244:36
„ 38,539:78

,, 883:22

„ 1,889,563:86

„ 179,964:26

„ 28,778,474:69

Summa kr. 1,145,792,401: 33

Efter tillägg härtill av riksbankens under § 1

härovan angivna behållna tillgångar.......... „ 77,714,122: 68

erhålles det under rubriken tillgångar upptagna

beloppet.................................. kr.1,223,506,523: 91

7

Riksbankens inom linjen förda tillgångar och skulder utgjorde vid

slutet av år 1934:

1933 1934

Kr. 13,774,152:62 Tillgångar (inventarievärdet av papper för riksbankens
eget behov, metallvärdet av
riksbankens mynt- och medalj samling
och taxeringsvärdet av riksbankens

fastigheter).......................... kr. 13,798,252:62

„ 1,662,092: 42 Skulder (utelöpande transport- och bankosedlar,

länebanksobligationer m. m.).......... „ 1,661,964:92

Såsom riksbankens inkomster och vinster samt utgifter och förluster
under år 1934 å den egentliga riksbanksrörelsen redovisas följande huvudposter
:

Inkomster och vinster:

Kr. 2,976,163: 66 Lånerörelsen....................................... kr. 1,281,032: 31

„ 1,561,526:05 Utrikesrörelsen..................................... „ 3,604,282:04

„ 9,131,570:39 Statspapper och obligationer........................ „ 6,112,034:40

686,793:17 Övriga inkomster och vinster....................... „ 1,061,587:67

Kr. 14,356,053:16 Summa kr. 12,058,936: 32

Utgifter och förluster:

Kr. 63:21

„ 7,667:76

„ 3,094,289:06
„ 254,512:64

„ 293,922:97

„ 880,636:64

„ 905,506: 74

„ 131,466:39

Kr. 5,568,065:41

Lånerörelsen ...................................... kr. 90: 77

Upphörda lånegrenar............................... „ 7,637: 27

Förvaltningskostnad:

Arvoden och avlöningar...........

Pensioner till f. d. befattningshavare

vid riksbanken.................

Dyrtidstillägg.....................

Förvaltningsutgifter för banken i

dess helhet....................

Särskilda förvaltningsutgifter vid

huvudkontoret.................

Övriga utgifter och förluster*)......

kr. 3,092,176: 60

„ 254,960:03

„ 271,302: —

„ 908,209: —

„ 986,527:11

„ 974,137: 29 kr. 6,487,311: 93

Summa kr. 6,495,039: 97

„ 14,356,053:16 Sedan från ovan omförmälda inkomster och vinster kr. 12,058,936: 32

„ 5,568,065: 41 dragits nyssnämnda utgifter och förluster............ „ 6,495,039: 97

Kr. 8,787,987:76 återstår den förut uppgivna nettovinsten under år 1934

å den egentliga riksbanksrörelsen................ kr. 5,563,896: 36

Inkomster ooh
utgifter.

■) Därav för sedeltryckeriets nybyggnad 861,372 kronor 62 öre.

8

Riksbankens
ivIOningikostnader
m. m.

Vinst och
tillgångar.

§ 3.

Såsom under närmast föregående paragraf angivits redovisas arvoden
och avlöningar vid riksbanken under år 1934 med sammanlagt 3,092,176
kronor och 50 öre. Detta belopp kan specificeras sålunda:

Fullmäktige:

Kr.

1933

142,464: 84
7,374: 25

1934

Arvoden ............................ kr. 136,383:44

Ersättningar till fullmäktiges vikarier .. „ 11,367: 09 kr. 147,750: 53

Tjänstemännen:

Kr. 2,403,833: 98

„ 51,453: 46

„ 21,600: —

„ 92,000: —

„ 6,800: —

„ 324,082: 64

„ 44,679: 89

Kr. 3,094,289: 06

Löner till ordinarie tjänstemän........ kr. 2,393,915: 08

Vikariatsersättningar.................. „ 50,473: 01

Arvoden till styrelseledamöter vid avdelningskontoren
i Göteborg och Malmö „ 15,000: —

Arvoden till styrelseledamöter vid övriga

avdelningskontor .................. „ 82,800: —

Arvoden till ombudsmännen vid avdelningskontoren
i Göteborg,Malmö o.Luleå „ 6,000: —

Avlöningar till övriga icke-ordinarie be -

fattningshavare :

Arvoden.............. kr. 317,038: 95

Arvoden över stat .... „ 14,343:13 „ 331,382: 08

övriga utgifter........................ „ 64,855: 80 kr. 2,944,425: 97

Kronor 8,092,176:50

Avbetalningslånefonden.

§ 4.

Riksbankens vinst å avbetalningslånefonden bar, såsom ovan under
§ 1 angivits, under år 1934 uppgått till 1,711,744 kronor 91 öre.

Rörande fondens tillgångar den 31 december 1934 hänvisas till
bankoutskottets memorial nr 1935: 1.

9

Spannmålskreditfonden.

§ 5.

A spannmålskreditfonden, vilken inrättats enligt beslut av 1930 års
riksdag, redovisade riksbanken den 30 juni 1935 följande tillgångar och
skulder:

Tillgångar:

1934 1935

Å checkräkning i riksbanken:

Kr. 1,130,000: —

vid huvudkontoret.................

... kr.

930,000

vid avdelningskontoret

„ 492,440:30

i Malmö .....................

• • • V)

500,000

„ 27,577:54

i Halmstad...................

350,000

„ 568,813:76

i Kristianstad.................

... v

760,799

14

V *

i Vänersborg .................

• • • V

750,000

— kr. 3,290,799:14

Kredit i checkräkning:

vid avdelningskontoret

Kr. 7,559:70

i Malmö .....................

... kr.

„ 322,422:46

i Halmstad...................

• • • V

„ 401,186: 24

i Kristianstad.................

... »

209,200

86

„ 550,000: —

i Vänersborg .................

— kr. 209,200:86

Kr. 3,500,000: —

Summa kr. 8,500,000: —

Skulder:

Fondens kapitaltillgångar:

Kr. 1,130,000: —

vid huvudkontoret.................

. . . kr. 930,000: —

vid avdelningskontoret

„ 500,000: —

i Malmö......................

. . . „ 500,000: —

„ 350,000: —

i Halmstad...................

. . . „ 350,000: —

„ 970,000: —

i Kristianstad ................

. . . „ 970,000: —

„ 550,000: —

i Vänersborg.................

. . . „ 750,000: —

Kr. 3,500,000: —

Summa kr. 8,500,000: —

Lån i form av kassakreditiv hava under

budgetåret 1934—1935 ut-

lämnats med

nedan angivna belopp:

Kr. 642,852:03

vid huvudkontoret ...................

vid avdelningskontoret

............... kr. 204,925:38

„ 821,304:62

i Malmö.........................

............... „ 701,604:06

„ 477,577: 12

i Halmstad .....................

............... „ 23,473: 27

„ 1,102,918:99

i Kristianstad ...................

............... „ 788,606:97

„ 550,000: —

i Vänersborg ...................

............... V •

Kr. 3,594,652: 76

Summa kr. 1,718,610: 28

Tillgångar

och

skulder.

10

Om härtill lägges vid början av budgetåret 1934—1935 å kassakreditivräkning
utestående belopp vid avdelningskontoret:

1933/34
Kr. 119,039: 43
„ 244,741: 16

„ 698,785:78

„ 319,596:70

Kr.4,976,815: 83

Kr. 642,852: 03
„ 932,784: 35

„ 399,895:82

„ 1,400,518: 53
_»_319,596: 70

Kr. 3,695,647: 43
„ 1,281,168: 40

1934/35

i Malmö ........................ kr. 7,559: 70

i Halmstad...................... „ 322,422:46

i Kristianstad.................... „ 401,186: 24

i Vänersborg .................... „ 550,000: — kr. 1,281,168: 40

samt från den sålunda erhållna summan.............. kr. 2,999,778: 68

dragés under budgetåret 1934—1935 gjorda inbetalningar,
utgörande vid:

huvudkontoret.....

avdelningskontoret

kr.

Malmö .....

Halmstad .. .
Kristianstad .
Vänersborg .

204,925: 38
709,164: 36
345,895: 73
980,592: 36
550,000: —

kr. 2,790,577: 82

erhålles ovan under rubriken tillgångar angivna å kredit
i checkräkning den 30 juni 1935 utestående belopp .... kr. 209,200: 86

Å fonden bava under budgetåret i räntor influtit 22,054 kronor 88 öre,
vilket belopp överlämnats till riksgäldskontoret för att tillföras statsregleringen.

11

Riksbankens pappersbruk.

§ 6.

Det i Tumba bruks räkenskaper upptagna värdet av brukets årstillverkning
under år 1934 utgör för:

1933

Kr. 490,744: 62

sedelpapper.......................

1934-

..... kr. 491,042: 03

„ 38,367: 80

stämpelpapper ...................

..... „ 37,713:24

„ 28,147:90

kupong och obligationspapper.....

..... „ 41,658:95

lagerpapper.......................

..... „ 2,227: 20

„ 9,505:03

övriga sorter .....................

..... „ 2,024: 72 kr.

574,666: 14

„ 15,912: 12

lumppapp.........................

................... „

18,768: 58

Kr. 582,677: 47

Summa kr.

593,434: 72

Papperstillverkningen bar under året gått med förlust enligt nedanstående:

Kr. 566,765: 35

värde av tillverkat papper...........

... kr.

574,771: 71

„ 115,867:17

papper under arbete till år 1935 .....

... ,,

114,418: 44

>5 ''

inköpt stämpelpapper...............

... ,,

70,201: 09

kr.

759,391: 24

Kr. 682,632: 52

varifrån

avgår:

Kr. 70,879:43

papper under arbete från år 1933 . . .

kr.

115,867: 17

omkostnader:

Kr. 257,088: 63

arbetslöner.........................

... kr.

255,097: 63

„ 64,341: 65

materialkostnader...................

... ,,

55,447: 48

„ 43,089:57

löner, arvoden etc..................

... ,,

38,050: 24

„ 52,370: 39

pensioner .........................

... ,,

55,312: 68

„ 39,102: 18

bränsle, kraft, belysning.............

... ,,

41,439: 63

„ 50,629: 43

reparationer .......................

... ,,

55,853: 09

„ 15,549: 38

skatter,^ försäkringar.................

... ,,

14,452: 10

„ 16,135: 15

hälsovård...........................

... ,,

21,838: 60

„ 67,640: 13

diverse.............................

... ,,

111,512: 76

kr.

649,004: 21

Kr. 676,825: 94

Summa

kr.

764,871: 38

„ 5,806: 68

Vinst år 1933 ....................

»>

—: —

„ —: —

Förlust år 1934 ....................

5,480: 14

Kr. 682,632: 52

Brukets

tillverkning.

Totalsumma kr. 759,891:24

12

Brukets

vinst.

Brukets

tillgångar.

Bruket redovisar vinst å följande verksamhetsgrenar:

1933

1934

Kr.

1: 96

brukets papperslager i riksbanken .....

kr. 140

71

ff

487: 77

kuverttillverkningen....................

„ 628

74

3,692: 22

försålt utskottspapper ..................

„ 1,847

66

ff

—: —

försålt utskottspapp ....................

„ 3

20

>7

—: —

sågen ..................................

„ 68

99

ff

485: 91

försålda kuvert ........................

ff

ff

—: —

försålt omslagspapper ..................

„ 13

70

ff

6,724: 43

papptillverkningen......................

„ 9,279

14

ff

80: —

hyresinkomst ..........................

„ 560

5,806: 68

papperstillverkningen ..................

ff

ff

1,405: 19

överskott vid inventering ..............

ff

ff

—: —

vinst från belysningskontot ............

„ 96: 03

kr.

12,638:

Kr.

18,684: 06

Sedan härifrån avdrages:

Kr.

förlust å papperstillverkningen..........

„ 5,480: 14

»»

1,328: 93

„ å växthusrörelsen................

8

21

ff

181: 24

„ å Tumba hemman ..............

„ 3,053: 73

kr.

8,542:

Kr.

17,173: 89

återstår brukets nettovinst för året......

kr.

4,096:

vilken disponerats för avskrivningar å:

Kr.

3,445: 33

fasta inventarier........................

kr. 3,273:06

13,419: 86

lösa inventarier........................

,, 534: 95

ff

308: 70

utlämnad ved..........................

„ 288:08

Kr.

17,173: 89

kr. 4,096:09

Brukets

kapitalbehållning redovisas den 31 december 1934

sålunda:

Kr.

10,422: 96

kassabehållning........................

kr. 7,334

65

ff

305,000: —

Tumba bruks egendom ................

„ 305,000

fy

65,461: 18

fasta inventarier ......................

„ 62,484

87

116,114: 91

lösa inventarier........................

„ 117,482

23

yf

140,927: 67

i lager befintligt papper, papp och kuvert

„ 194,833: 10

tt

119,613: 61

värdet av papper och papp under

arbete..............................

„ 117,514: 52

yt

132,053: 82

förråd ................................

„ 124,891:03

tf

10,770: 64

fordringar ............................

„ 5,907

08

Kr. 900,364: 59

Summa

kr. 935,447

48

Behållningens ökning 35,082 kronor 89 öre utgör skillnaden mellan
det papperstillverkningen gottskrivna, till tillverkningskostnaden upptagna
värdet av levererat sedelpapper 619,933 kronor 9 öre och från riksbanken
erhållen likvid för nämnda papper 655,015 kronor 98 öre.

13

Riksbankens sedeltryckeri.

§ 7.

Inkomster och utgifter å riksbankens sedeltryckeri uppgingo under år
1934 till följande belopp:

inkomster:

1933 1934

Kr. 51,631:89 blankettryck m. m. till riksbanken ........ kr. 49,105:78

„ 86,848:16'' stämplar m. m. till generalpoststyrelsen .... „ 78,138:14

„ 98,341:570 '' andra beställningar........................ „ 118,415:03 kr. 245,658: 96

Kr. 236,821: 76

utgifter:

Kr. 471,753: 17 avlöningar................................ kr. 487,518: 27

1,385: 12

pensioner ...........................

....... —: —

54,138: 06

material.............................

..... „ 48,937: 73

13,411: 74

inventarier .........................

..... „ 28,658: 65

»»

3,158: 31

reparationer av maskiner m. m........

..... „ 1,655: 66

6,177: 40

gas och elektricitet...................

..... „ 7,349: 74

»t

38,367: 80

stämpelpapper.......................

..... „ 50,491: 44

5,043: 50

experiment .........................

..... „ —: —

♦ »

15,048: 64

övriga utgifter.......................

..... „ 21,281:01 kr. 645,892: 50

Kr. 608,483: 74

„ 371,661: 99 Utgifterna överstego således under år 1934 inkomsterna med kr. 400,233: 65

Sedeltrycket bar under år 1934 omfattat följande antal sedlar, nämligen:

av 100 kronors valör ................ 859,500 st.

> 50 * » 867,200 »

» 10 » » 16,839,000 »

» 5 » » 6,133,200 »

eller sammanlagt.................... 24,698,900 st.

Inkomster och
utgifter.

14

§ 8.

Lån från
avbetalningslånefonden.

I sin föregående år avlämnade berättelse angående riksbanken redogjorde
revisorerna för den minskade användningen av avbetalningslånefonden och
ifrågasatte huruvida icke de låga räntesatserna för vilka avbetalningslån på
vissa andra håll kunde erhållas samt där gällande ur andra synpunkter förmånligare
villkor för låntagarna kunde ha bidragit till den minskade efterfrågan
på lån från avbetalningslånefonden. Därefter har räntan för lån ur
fonden nedsatts till 3,5 %, vilket torde vara ungefär i nivå med vad låntagarna
vid borgenslån i sparbanker ha att erlägga; medelräntan för sparbankernas
borgenslån uppges nämligen den 31 oktober i år ha varit 3,86 %.

Utlåningen från avbetalningslånefonden har emellertid fortsatt att sjunka.
Av fonden tilldelade medel var nämligen den 16 oktober 1934 ett belopplav
9,677,607 kronor 77 öre outlånat medan‘motsvarande summa den 31 oktober
i år uppgick till 12,271,548 kronor 65 öre. Utlämnade lån och innestående
belopp fördelade sig på de olika kontoren enligt nedanstående sammanställning
:

15

ÅYbetalningslånefondens ställning 31 oktober 1935.

Avbetalnings-

lånefonden.

D ä

r a v

använt.

oanvänt.

L.1

Kr.

Ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Avdelningskontoret i:

Göteborg ....................

2,870,000

2,580,867

74

289,132

26

Malmö........................

2,000,000

1,664,254

93

335,745

07

Falun ........................

1,320,000

929,881

390,119

Gävle ........................

1,300,000

988,141

311,859

- I

Halmstad.....................

840,000

599,863

240,137

Härnösand....................

1,060,000

601,651

458,349

_

Jönköping ....................

2,180,000

1,663,433

516,567

Kalmar ......................

900,000

618,476

281,524

Karlskrona....................

1,200,000

730,323

469,677

Karlstad......................

700,000

522,118

177,882

Kristianstad ..................

750,000

356,587

393,413

Linköping....................

1,800,000

905,783

894,217

Luleå ........................

2,100,000

1,480,276

76

619,723

24

Mariestad ....................

470,000

302,535

167,465

Norrköping ..................

1,330,000

763,797

566,203

Nyköping ....................

750,000

498,783

251,217

Sundsvall ....................

1,350,000

656,536

693,464

Umeå ........................

1,760,000

1,159,160

600,840

_

Uppsala ......................

1,750,000

1,454,502

295,498

Visby.........................

1,300,000

646,228

653,772

_ ''

Vänersborg ..................

750,000

599,460

150,540

|

Västerås......................

1,000,000

605,941

394,059

Växjö........................

440,000

224,264

215,736

örebro........................

1,100,000

654,995

445,005

Östersund.....................

1,510,000

957,039

552,961

_

Summa avdelningskontoren....

32,530,000

22,164,895

43

10,365,104

57

Huvudkontoret....................

11,470,000

9,563,555

92

1,906,444

08

Summa

44,000,000

81,728,451

36

12,271,548

66

Revisorerna hysa den uppfattningen, att fonden alltjämt bör ha en stor
uppgift att fylla, men att villkoren för låntagarna måhända understundom
lägga hinder i vägen för låneansökan från vissa personer i behov av lån.
Flertalet utlämnade lån löpa för en tid av fem år och amorteringen skall
enligt reglementet för riksbankens styrelse och förvaltning börja redan ett

Revisorernas

uttalande.

16

Besök
viii Tumba.

Deltagande I
revisionen.

Tillstyrkan av
ansvarsfrihet.

Siffer uppgifterna.

halvt år efter lånets erhållande. För mångå personer synes det emellertid
vara av stor vikt, att amorteringstiden något förlänges och det kan ifrågasättas,
att lånet någon tid göres amorteringsfritt. Så torde t. ex. många
studerande vara i behov av lån, men icke i stånd att under studietiden påbörja
amortering. För denna kategori lånesökande torde något års amorteringsfrihet
efter lånets erhållande vara av stor betydelse. Revisorerna vilja med
hänsyn härtill samt med anledning av fondens minskade användning ifrågasätta,
örn det icke kunde vara lämpligt med större differentiering av lånevillkoren
vid lån från fonden, varigenom lånesökandenas behov skulle kunna på
ett bättre sätt tillgodoses.

§ 9.

Revisorerna hava avlagt besök vid Tumba pappersbruk, vilket besök
ej föranlett något uttalande från revisorernas sida.

§ 10.

I revisionen av riksbankens styrelse och förvaltning hava samtliga
undertecknade revisorer deltagit.

§ U.

Med anledning .av den i 21 § av gällande instruktion meddelade
föreskrift få revisorerna slutligen härmed för riksdagen meddela, att med
avseende på riksbankens förvaltning under den tid granskningen omfattat
revisorerna ej funnit anledning till erinran utöver vad i berättelsen förekommit
samt att de för sin del anse, att ansvarsfrihet bör fullmäktige beviljas.

För riktigheten av i denna berättelse meddelade sifferuppgifter ansvarar
den sekreterare, som vid granskningen av riksbanken biträtt revisorerna.

Jämlikt gällande instruktion kommer denna berättelse att överlämnas
till fullmäktige i riksbanken.

Stockholm den 15 december 1935.

Bj. Holmgren.
Ernst Hage.

O. A. Ernfors.
Helge Bäcklund.

Ernst Åström.
Arthur Gustafson.
Elof B. Andersson.
C. G. Olsson.

Torsten Ström.

Erik Fast.

Nils Gabrielsson.
C. A. Reuterskiöld.

Al. Vänner.

Tillbaka till dokumentetTill toppen