1935 ÅES LAGTIMA EIKSDAG (Framställning / redogörelse 1935:RB)

BERÄTTELSE

TILL

1935 ÅES LAGTIMA EIKSDAG

ANGÅENDE

KIKSBANKEN

RIKSDAGENS REVISORER

år 1934.

STOCKHOLM

RIKSBANKENS SEDELTRYCKERI
1934.

Till 1935 års lagtima riksdag

Undertecknade, av innevarande års riksdag utsedda revisorer, vilka
enligt föreskrift i riksdagsordningens 72 § den 17 september 1934 påbörjat
och denna dag fullbordat granskningen av riksbankens tillstånd och förvaltning,
få härmed avgiva den berättelse därom, som i 6 § av den för riksdagens
revisorer gällande instruktion finnes föreskriven.

Riksbankens räkenskaper för år 1932 äro granskade av förra årets
revisorer och vid 1934 års riksdag har ansvarsfrihet blivit fullmäktige i
riksbanken beviljad dels för förvaltningen under år 1932 av bankens såväl
huvudkontor som samtliga avdelningskontor i orterna dels ock för de beslut
och åtgärder, som finnas antecknade i fullmäktiges protokoll från och med
den 10 januari 1933 till och med den 9 januari innevarande år.

Den nu förrättade granskningen har till följd härav omfattat riksbankens
räkenskaper för år 1933 och därjämte den del av det löpande årets
förvaltning, som är redovisad i fullmäktiges protokoll från den 10 januari till
tiden för revisionsförrättningens början, och hava revisorerna för berörda
granskningsarbete fått emottaga dels berättelse av fullmäktige örn riksbankens
tillstånd, rörelse och förvaltning samt örn Tumba pappersbruk, dels fullmäktiges
protokoll och skrivelser för ifrågavarande tid jämte riksbankens
och brukets räkenskaper för år 1933 dels ock styrelsernas vid avdelningskontoren
berättelser örn dessa kontors rörelse tillika med de utlåtanden, vilka
beträffande granskningen av samma kontors förvaltning under sistlidna år
blivit av de därtill särskilt utsedda revisorerna avgivna.

Riksbankens grund- och reservfond m. m.

§ i.

Enligt 1933 års bokslut kava riksbankens inkomster och vinster utöver
dess utgifter och förluster under samma år utgjort:

1932

Kr. 12,480,570:39
„ 2,042,483:84

Kr. 14,523,054:23

„ 50,000,000: —
„ 20,000,000: —

„ 2,323,560:98

„ 14,523,054:23
„ 86,846,615: 01

„ 44,000,000: —

1933

nettovinsten å den egentliga riksbanksrörelsen .... kr. 8,787,987: 75

och nettovinsten å avbetalningslånefonden ........ „ 1,803,878: 56

samt riksbankens vinst i sin helhet för år 1933 således
belöpt sig till............................ kr. 10,591,866: 31

Av bokslutet framgår vidare, att riksbankens
tillgångar utöver dess skulder vid 1933 års slut utgjordes
av:

grundfonden å ............................. kr. 50,000,000: —

och reservfonden å ......................... „ 20,000,000: —

samt följande reserverade medel, nämligen:
återstående vinstmedel från

föregående år............ kr. 2,846,615: 01

och vinst för år 1933....... „ 10,591,866: 31 „ 13,438,481: 32

1933 års bokslut utvisar alltså för riksbanken ett

kapitalöverskott av............................. kr. 83,438,481:32

Härtill kommer den under riksbankens förvaltning
stående fonden för utlämnande av avbetalningslån,
uppgående vid 1933 års slut till ett belopp av.. „ 44,000,000: —

Riksbankens
grundfond;
översikt av
bankens
stillning m. m.

Av kvarstående vinstmedel samt riksbankens vinst för år 1933 har ett
belopp av 13,000,000 kronor överlämnats till statsverket.

Jämlikt beslut vid 1934 års riksdag skall av riksbankens vinst för år
1934 ett belopp av 7,000,000 kronor överlämnas till statsverket.

Tillgångar och
skulder.

Riksbankens rörelse under år 1933.

Egentliga riksbanksrörelsen.

§ 2.

Från riksbankens utgående balansräkning den 31 december 1933 meddelas
här följande huvudposter:

1932

Kr. 205,979,096: 86

„ 18,672,288:13

„ 240,382,099:01
„ 204,891,455:27
„ 214,471,023:60

„ 19,704,879:91

Kr. 904,100,842: 68

Tillgångar:

Metallisk kassa (enligt § 8 i lagen för Sveriges riksbank)
......................................

Guld i utlandet................................

Annan kassatillgång ...........................

Statspapper och obligationer....................

Lånerörelsen, diskonterade växlar och lån m. m.
Utrikesrörelsen, fordran hos utländska banker,

växlar m. m...............................

Övriga tillgångar och fordringar................

Kursdifferenskonto.............................

1933

kr. 259,751,081:27
„ 110,587,765:73

„ 13,818,428:06

„ 227,891,311:56
„ 56,430,043:24

„ 448,991,809:43
„ 5,693,336:31

„ 102,798,140:26

Summa kr. 1,225,961,915: 84

Skulder:

Kr. 598,214,839: 90
„ 988,723: 87

„ 201,567,470:35

V *

, 386,934:21

„ 896,000: 11

„ 182,141:59

, 15,018,117:64

Kr. 817,254,227: 67

Utelöpande sedlar............................

Postväxelräkning.............................

Giroräkning..................................

Depositions- samt upp- och avskrivningsräkning

Lånerörelsen, beräknade räntor m. m..........

Utrikesrörelsen, skuld till utländska banker m.m.

Upphörda lånegrenar ........................

Övriga skulder ..............................

kr. 647,594,983:90
„ 1,560,374:87

„ 469,451,751:38
„ 4,880,585:99

„ 56,813:87

„ 3,110,484:92

„ 179,888: 17

„ 15,688,551:42

Summa kr. 1,142,523,434: 52

„ 86,846,615: 01 Efter tillägg härtill av riksbankens under § 1

härovan angivna behållna tillgångar ............ „ 83,438,481: 32

Kr. 904,100,842: 68 erhålles det under rubriken tillgångar upptagna

beloppet.................................... kr.1,225,961,915: 84

Riksbankens inom linjen förda tillgångar och skulder utgjorde vid
slutet av år 1933:

1932

Kr. 13,159,840:22 Tillgångar (inventarievärdet av papper för riksbankens
eget behov, metallvärdet av
riksbankens mynt- och medalj samling
och taxeringsvärdet av riksbankens
fastigheter).......................... kr.

„ 1,662,159: 92 Skulder (utelöpande transport- och bankosedlar,

lånebanksobligationer m. m.).......... „

1933

13,774,152: 62
1,662,092: 42

Såsom riksbankens inkomster och vinster samt utgifter och förluster
under år 1933 å den egentliga riksbanksrörelsen redovisas följande huvudposter: -

Inkomster och vinster:

Kr. 16,803,430: 40

V ’

„ 5,959,736:36
„ 679,813:40

Kr. 23,442,980:16

Lånerörelsen.................

Utrikesrörelsen...............

Statspapper och obligationer..
Övriga inkomster och vinster.

....... kr. 2,976,163:66

....... „ 1,561,526:06

....... „ 9,131,570: 39

....... „ 686,793: 17

Summa kr. 14,356,058:16

Utgifter och förluster:

Kr. 24,911:94
„ 4,978,715:60
„ 7,740:78

„ 3,100,223:62
„ 259,038:38

„ 353,301:03

„ 869,173: 63

„ 917,386: 97

„ 451,918:02

Kr. 10,962,409: 77

Lånerörelsen ...................................... kr.

Utrikesrörelsen .................................... „

Upphörda lånegrenar............................... „

Förvaltningskostnad:

Arvoden och avlöningar...........

Pensioner till f. d. befattningshavare

vid riksbanken.................

Dyrtidstillägg.....................

Förvaltningsutgifter för banken i

dess helhet....................

Särskilda förvaltningsutgifter vid

huvudkontoret.................

Övriga utgifter och förluster*)......

kr. 3,094,289: 06

„ 254,512:64

„ 293,922:97

„ 880,636: 64

„ 905,506: 74

„ 131,466: 39 kr.

Summa kr.

63: 21
7,667: 76

5,560,334: 44
5,568,065: 41

„ 23,442,980: 16 Sedan från ovan omförmälda inkomster och vinster kr. 14,356,053: 16

„ 10,962,409: 77 dragits nyssnämnda utgifter och förluster............ „ 5,568,065:41

Kr. 12,480,570: 39 återstår den förut uppgivna nettovinsten under år 1933

å den egentliga riksbanksrörelsen................ kr. 8,787,987: 76

Inkomster ooh
utgifter.

‘) Därav 14,485 kronor 92 öre förskingrade medel.

Riksbankens
avlfiningskostnader
m. m.

Vinst och
tillgångar.

§ 3.

Såsom under närmast föregående paragraf angivits redovisas arvoden
och avlöningar vid riksbanken under år 1933 med sammanlagt 3,094,289
kronor och 06 öre. Detta belopp kan specificeras sålunda:

Fullmäktige:

1932

Kr. 122,228:80
„ 9,728: 17

1933

Arvoden ............................ kr. 142,464:84

Ersättningar till fullmäktiges vikarier .. „ 7,374: 25 kr. 149,839: 09

Kr. 2,414,078: 56

„ 51,604: 32

„ 21,600: —

„ 92,000: —

„ 9,241: 66

„ 330,240: 83

„ 2,400: —

100: -

„ 47,001: 22

Kr.3,100,223: 62

Tjänstemännen:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän

Vikariatsersättningar..................

Arvoden till styrelseledamöter vid avdelningskontoren
i Göteborg och Malmö
Arvoden till styrelseledamöter vid övriga
avdelningskontor ..................

kr. 2,403,833: 98

„ 51,453: 46

„ 21,600: —

„ 92,000: —

Arvoden till ombudsmännen vid avdelningskontoren
i Göteborg,Malmö o.Luleå „ 6,800: —

Avlöningar till övriga icke-ordinarie befattningshavare
:

Avlöningar m. m.....kr. 304,610: 67

Arvoden över stat .... „ 19,471: 97 „ 324,082: 64

Bidrag till utländska studieresor ......

Övergångsavlöningsstat vid avdelningskontoret
i Göteborg ................

Övriga utgifter........................

4,000: —

40,679: 89 kr. 2,944,449: 97

Kronor 3,094,289:06

Avbetalningslånefonden.

§ 4.

Riksbankens vinst å avbetalningslånefonden har, såsom ovan under
§ 1 angivits, under år 1933 uppgått till 1,803,878 kronor 56 öre.

Rörande fondens tillgångar den 31 december 1933 hänvisas till
bankoutskottets memorial nr 1934: 1.

Spannmålskreditfonden.

§ 5.

Å spannmålskreditfonden, vilken inrättats enligt beslut av 1930 års
riksdag, redovisade riksbanken den 30 juni 1934 följande tillgångar och
skulder:

Tillgångar:

1932			1933
	Å giroräkning i riksbanken:
Kr. 680,000: —	vid huvudkontoret.................	. . . kr. 1,130,000: —
	vid avdelningskontoret
„ 80,960: 57	i Malmö .....................	• ■ • V>	492,440: 30
„ 105,258:84	i Halmstad...... ............	• • • r>	27,577: 64
„ 21,214: 22	i Kristianstad.................	• • • V	568,813: 76
„ 230,403: 30	i Vänersborg .................	... v	—: — kr. 2,218,831: 60
	Å kassakreditivräkning:
	vid avdelningskontoret
Kr. 119,039: 43	i Malmö .....................	... kr.	7,559: 70
„ 244,741: 16	i Halmstad...................	... „	322,422: 46
„ 698,785:78	i Kristianstad.................	... „	401,186: 24
„ 319,596:70	i Vänersborg.................	• • • »	550,000: — kr. 1,281,168: 40
Kr. 2,500,000: —			Summa kr. 3,500,000: —
	Skulder:
	Fondens kapitaltillgångar:
Kr. 680,000: —	vid huvudkontoret.................		........... kr. 1,130,000: —
	vid avdelningskontoret
„ 200,000: —	i Malmö.....................		........... „ 500,000: —
„ 350,000: —	i Halmstad..................		........... „ 350,000: —
„ 720,000: —	i Kristianstad ...............		........... „ 970,000: —
„ 550,000: —	i Vänersborg ................		........... „ 550,000: —
Kr. 2,500,000: —			Summa kr. 3,500,000: —

Lån i form av kassakreditiv kava under budgetåret 1933—1934 utlämnats
med nedan angivna belopp:

Kr. 73,888: 80 vid huvudkontoret . .

vid avdelningskontoret

„ 721,121:06

„ 402,121: 88

„ 733,032: 18

634,679: —
Kr. 2,564,842: 91

i Malmö.....

i Halmstad
i Kristianstad
i Värnersborg

....... kr. 642,852:03

....... „ 821,304:62

....... „ 477,577: 12

....... „ 1,102,918:99

....... „ 550,000: —

Summa kr. 3,594,652: 76

Tillgångar

och

skulder.

Om härtill lägges vid slutet av budgetåret 1932
räkning utestående belopp vid avdelningskontoret:

-1933 å kassakreditiv -

Kr.

1932

199,980

Kr. 2,764,823

Kr. 73,888:80
„ 602,081:62
„ 157,380:72

„ 34,246:40

„ 515,062:97

Kr. 1,382,660: 61
„ 1,382,163:07

i Malmö ....
i Halmstad . .
i Kristianstad .
i Vänersborg .

samt från den sålunda erhållna summan ...
dragés under budgetåret 1933—1934 gjorda inbetalningar,
utgörande vid:

huvudkontoret........................ kr.

avdelningskontoret i Malmö .......... „

„ i Halmstad........ „

„ i Kristianstad...... „

„ i Vänersborg ...... „

1933

kr. 119,039:43
„ 244,741: 16

„ 698,785:78

319,596: 70 kr. 1,382,163: 07

kr. 4,976,815: 83

642,852: 03
932,784: 36
399,895: 82
1,400,518: 53

319,596: 70 kr. 3,695,647: 43

erhålles ovan under rubriken tillgångar angivna å kassakreditvräkning
den 30 juni 1934 utestående belopp.... kr. 1,281,168:40

Till fonden har, såsom av sammanställningen framgår, under budgetåret
överförts 1,000,000 kronor, jämlikt beslut vid 1933 års riksdag.

A fonden bar under budgetåret i räntor influtit 61,500 kronor 92 öre,
vilket belopp överlämnats till riksgäldskontoret för att tillföras statsregleringem

Riksbankens pappersbruk.

§ 6.

Det i Tumba bruks räkenskaper upptagna värdet av brukets årstillverkning
under år 1933 utgör för:

1932		1933
Kr. 545,665: 09	sedelpapper.................. • ■	......kr. 490,744: 62
„ 24,735: 70	stämpelpapper ................	......... 38,367: 80
„ 30,448: —	kupong och obligationspapper ..	........ „ 28,147: 90
„ 6,040: 42	lagerpapper....................	........ 11 *
„ 746: 87	övriga sorter ..................	.......: „ 9,505: 03 kr.	566,765: 35
„ 17,737: 26	lumppapp......................			15,912: 12
Kr. 625,373: 34		Summa kr.	582,677: 47
Papperstillverkningen bar under året	lämnat vinst enligt nedanstående:
Kr. 607,636: 08	värde av tillverkat papper......	........ kr. 566,765: 36
„ 70,879: 43	papper under arbete till år 1934	........ „ 115,867: 17	kr.	682,632: 52
Kr. 678,515: 61
varifrån	avgår:
Kr. 92,998:74	papper under arbete från år 1932 ....................	kr.	70,879: 43
omkostnader:
Kr. 244,334: 21	arbetslöner....................	........ kr. 257,088: 63
„ 64,855: 65	materialkostnader..............	........ „ 64,341: 65
„ 41,753: 29	löner, arvoden etc. ............	........ „ 43,089:57
„ 46,619: 06	pensioner ....................	........ „ 52,370: 39
„ 38,593: 69	bränsle, kraft, belysning........	........ „ 39,102: 18
„ 57,770: 40	reparationer ..................	........ „ 50,629:43
„ 11,161: 97	skatter, försäkringar............	........ „ 15,549: 38
,. 82,428: 16	diverse........................	......... „ 83,775: 28	kr.	605,946: 51
Kr. 680,515: 06		Summa	kr.	676,825: 94
	Vinst år 1933 ...............		ii	5,806: 58
„ 1,999: 66	Förlust år 1932 ...............			—: —
Kr. 678,515: 51		Totalsumma	kr.	682,682: 52

Brukets

tillverkning.

Brukets

vinst.

Bruket redovisar vinst å följande verksamhetsgrenar:

1932		1933
2: 42	brukets papperslager i riksbanken .	..... kr. 1: 96
435: 13	kuverttillverkningen...........	..... „ 487: 77
1,501: 59	försålt utskottspapper ....	..... „ 3,692: 22
9: 20	försålt utskottspapp ...............	_. _
48: —	sågen ........	_. _
248: 26	försålda kuvert ............	..... „ 485: 91
1,023: 74	Tumba hemman.............
5,119: 18	papptillverkningen.................	..... „ 6,724: 43
—: —	hyresinkomst .....................	..... 80: —
—: —	papperstillverkningen .............	---- „ 5,806: 68
—: —	överskott vid inventering .........	.... „ 1,405:19 kr.

Sedan härifrån avdrages:

Kr.

1,999: 55
1,117: 66

förlust å papperstillverkningen............

„ å växthusrörelsen..............

1,328: 93

—: —

„ å Tumba hemman ''.............. „

181: 24 kr.

1,510: 17

Kr.

5,270: 31

Vinsten

återstår brukets nettovinst för året..........

har disponerats för avskrivningar å:

......... kr.

17,173: 80

Kr.	3,597: 18	fasta inventarier......		.......... kr.	3,445: 33
7»	683: 30	lösa inventarier......			13,419: 86
11	304: 10	utlämnad ved........			308: 70
11 Kr.	685: 73 5,270: 31	diverse ..............	.... .^.	Summa kr.	17,173: 89

Brukets

tillgångar.

	Brukets	kapitalbehållning redovisas den 31 december 1933 sålunda
Kr.	5,116: —	kassabehållning....................	kr. 10,422: 96
11	305,000: —	Tumba bruks egendom ..........	„ 305,000: —
11	68,906: 51	fasta inventarier ..................	,, 65,461: 18
JJ	124,481: 20	lösa inventarier......................	„ 116,114: 91
11	186,591: 47	i lager befintligt papper, papp och kuvert	„ 140,927: 67
11	75,721: 93	värdet av papper och papp under arbete till år 1934 ...............	., 119,613: 61
71	167,666: 31	förråd ..........................	„ 132,053: 82
	18,124: 61	fordringar ............................	„ 10,770:64
Kr. 951,607: 93	Summa	kr. 900,364: 59

Behållningens minskning 51,243 kronor 34 öre utgör skillnaden mellan
det papperstillverkningen gottskrivna, till tillverkningskostnaden upptagna
vä1rdf,t ^vererat sedelpapper 641,795 kronor 34 öre och från riksbanken
erhållen likvid för nämnda papper 590,552 kronor.

Riksbankens sedeltryckeri.

§ 7.

Inkomster och utgifter å riksbankens sedeltryckeri uppgingo under år
1933 till följande belopp:

inkomster:

1932 Kr. 46,857:44	blankettryck m. m. till riksbanken ......	. . kr.	1933 51,631: 89
„ 130,398:40	stämplar m. m. till generalpoststyrelsen ..	• •	86,848:16
„ 75,069:75	andra beställningar......................	• • n	98,341: 70 kr. 236,821: 76
Kr. 252,325: 59 utgifter: Kr. 480,250: 60 avlöningar..............................	.. kr. 471,753: 17
„ 2,525: 12	pensioner ..............................	• • 11	1,385: 12
„ 57,869: 99	material................................	• '' 11	54,138: 06
„ 21,490:06	inventarier ............................	■ • 11	13,411: 74
„ 3,996: 13	reparationer av maskiner m. m...........	• • 11	3,158: 31
„ 6,649: 66	gas och elektricitet......................	■ • 11	6,177: 40
„ 64,200: 10	stämpelpapper..........................	• * 11	38,367: 80
„ 4,696: 76	experiment ............................	• • 11	5,043: 50
„ 12,968:44	övriga utgifter..........................	• • 11	15,048: 64 kr. 608,483: 74

Kr. 654,646: 75

„ 402,321:16 Utgifterna överstego således under år 1933 inkomsterna med kr. 371,661: 99

Sedeltrycket har under år 1933 omfattat fc

av 100 kronors valör...........

> 50 » » ...........

» 10 » » ...........

» 5 » » ...........

följande antal sedlar, nämligen:
966,800 st.

711,900 »

12,200,000 »

7,800,000 >

eller sammanlagt..........

21,678,700 st.

Inkomster och
utgifter.

Riksbankens

vinst.

Avbetalnings lånefonden.

§ 8.

Riksbankens vinst å den egentliga riksbanksrörelsen uppgick år 1930,
det sista år då guldmyntfot var gällande, till 14,006,846 kronor 93 öre, men
sist förflutna år till endast 8,787,987 kronor 75 öre. Örn vinsten utan avdrag
av utgifter och förluster fördelas på nedanstående huvudgrenar av rörelsen
ställer sig en jämförelse sålunda:

1930 1933

Lånerörelsen .............. 8,337,711: 10 2,976,163:55 — 5,361,547: 65

Utrikesrörelsen............ 6,659,684:93 1,561,526:06 — 5,098,158:88

Statspapper och obligationer 4,512,771: 48 9,131,570: 39 + 4,618,798: 91

I fråga örn statspapper och obligationer har vinsten sålunda ökats men
däremot nedgått beträffande lånerörelsen och utrikesrörelsen. För lånerörelsens
del sammanhänger detta givetvis med den minskade utlåningen. Sålunda
hade växeldiskonteringen under år 1933 nedgått till ett jämförelsevis obetydligt
belopp. Omsättningen på utrikesrörelsen har däremot hållit sig väl
uppe såsom framgår av nedanstående översikt:

1930 1933

Bokfört värde vid årets ingång .... 265,296,031: 71 213,575,023: 39

tillkommit under året ............ 2,389,365,410: 11 2,541,348,277: 62

2,654,661,441: 82 2,754,923,300: 91

avgått under året ................ 2,264,362,047: 93 2,308,686,986: 46

bokfört värde vid årets slut....... 390,299,393: 89 446,236,314: 45

Omsättningen har således varit väl så hög under år 1933 som under
år 1930. Att vinsten trots detta blivit avsevärt lägre sammanhänger delvis
och huvudsakligen därmed att utländska växlar på grund av den lägre
räntefoten under år 1933 lämnat lägre avkastning samt därmed att marginalen
vid köp och försäljning av utländska valutor under år 1933 varit betydligt
snävare än tidigare varit fallet. Enligt inhämtade upplysningar torde
marginalen i fråga örn pund sterling under guldmyntfotens tid ha legat vid
2 öre eller däromkring, medan riksbanken numera efter kronans anknytning
till pundet vid en växelkurs av 19 kronor 40 öre säljer till kurs som ligger
högst ett halvt öre över köpkursen.

Revisorerna hava ansett denna fråga vara av den vikt, att den bör
bringas till riksdagens kännedom.

§ 9.

Efter framställning från fullmäktige i riksbanken beslöt 1930 års. riksdag
att höja avbetalningslånefonden med 2 miljoner kronor från 42 till 44 miljoner
kronor. Det outlånade beloppet hade nämligen vid utgången av år 1929
nedgått till 790,814 kronor. I fullmäktiges skrivelse till bankoutskottet
motiverades den föreslagna höjningen bland annat därmed, ”att fonden kan
sägas fylla ett verkligt behov .... i synnerhet beträffande vissa delar av
landet. Orsaken härtill torde bland annat vara, att de enskilda sparbankerna,
vilka hava möjlighet att utlämna borgenslån till jämförelsevis låg räntefot,

i mycket olika utsträckning placerat sina medel i sådana lån och på sina
håll helt avstått från dylik placering”.

I sin berättelse till bankoutskottet vid 1934 års riksdag angående
riksbankens tillstånd, rörelse och förvaltning anförde fullmäktige i samband
med omnämnandet, att räntesatsen för nya lån från avbetalningslånefonden
från och med den 20 november 1933 nedsatts till 4 %, att ”i tider med
mera utpräglad tendens på penningmarknaden torde det emellertid vara av
viss betydelse att kunna anpassa denna räntesats efter det allmänna ränteläget”.

Enligt av riksbanken till revisorerna lämnad redogörelse uppgick det
outlånade beloppet av avbetalningslånefonden den 16 oktober 1934 till
9,677,607 kronor 77 öre, vilket innebär en ökning med 2,649,390 kronor
26 öre sedan 1933 års utgång. Utlämnade lån och innestående belopp fördelade
sig på de olika kontoren enligt nedanstående sammanställning:

	Av fonden tilldelade medel	Utlämnade lån	Innestående belopp
	Kr.		Kr.		K,.
Huvudkontoret......	11,470,000	—	10,105,981	83	1,364,018	17
Avdelningskontoret i:
Göteborg ..........	2,870,000	—	2,718,208	64	151,791	36
Malmö..............	2,000,000	—	1,629,165	15	370,834	85
Falun ..............	1,320,000	—	1,024,256	—	295,744	_
Gävle ..............	1,300,000	—	1,054,448	—	245,552	—
Halmstad ..........	840,000	—	676,158	—	163,842	—
Härnösand..........	1,060,000	—	696,383	—	363,617	—
Jönköping ..........	2,180,000	—	1,704,602	—	475,398	—
Kalmar ............	900,000	—	680,464	—	219,536	—
Karlskrona..........	1,200,000	—	802,988	—	397,012	—
Karlstad............	700,000	—	621,924	—	78,076	—
Kristianstad ........	750,000	—	433,162	—	316,838	—
Linköping..........	1,800,000	—	1,075,871	—	724,129	—
Luleå ..............	2,100,000	—	1,515,675	61	584,324	39
Mariestad ..........	470,000	—	372,748	—	97,252	—
Norrköping ........	1,330,000	—	807,897	—	522,103	—
Nyköping ..........	750,000	—	538,057	—	211,943
Sundsvall ..........	1,350,000	—	728,627	—	621,373
Umeå ..............	1,760,000	—	1,260,608	—	499,392	—
Uppsala............	1,750,000	—	1,502,432	-	247,568	—
Visby ..............	1,300,000	—	810,410	—	489,590	—
Vänersborg ........	750,000	—	636,480	—	113,520	—
Västerås............	1,000,000	—	687,256	—	312,744	—
Växjö..............	440,000	—	281,365	—	158,635	—
örebro ............	1,100,000	—	834,358	—	265,642	—
Östersund ..........	1,510,000	—	1,122,867	—	387,133	—
Summa kronor	44,000,000	—	34,322,392	23	9,677,607	77

Revisorernas uttalande.

Kostnaderna för
sedelpapper.

Besök I
riksbanken.

Deltagande i
revisionen.

Tillstyrkan av
ansvarsfrihet.

Penningmarknaden kännetecknas för närvarande av ovanligt låga räntor.
Flerstädes torde även avbetalningslån kunna erhållas till lägre räntekostnad
än som är möjligt vid anlitande av avbetalningslånefonden och understundom
även till ur andra synpunkter förmånligare villkor för låntagaren, vari anledningen
till den minskade utlåningen från avbetalningslånefonden åtminstne
delvis torde vara att finna. Visserligen kan det måhända med visst fog
sägas, att avbetalningslånefonden under tider med låg ränta icke har samma
uppgift att fylla som då räntenivån är högre, men å andra sidan kvarstår
enligt revisorernas mening riktigheten i det ovan anförda uttalandet av fullmäktige
till bankoutskottet vid 1930 års riksdag.

Revisorerna hava med ovanstående ansett sig böra bringa minskningen
av utlåningen från fonden till riksdagens kännedom.

§ 10.

Tillverkningskostnaderna för sedelpapper vid Tumba bruk uppgick
enligt lämnad uppgift under år 1933 till omkring 28 ä 30 kronor per kilogram.
Enligt av revisorerna inhämtade upplysningar lär priset per kilogram
i Norge numera vara 9 kronor 60 öre och flerstädes utomlands ända ned till
5 kronor per kilogram. Kvaliteterna äro dock icke direkt jämförbara.
Emellertid lär även ett med Tumba-papperet jämförligt sedelpapper vara
möjligt att framställa till en kostnad, som väsentligen understiger den nuvarande,
även örn man skulle nödgas räkna med något högre kostnad än
som ovan angivits för utlandet.

En förutsättning för kostnadernas nedbringande torde dock då vara
övergång från tillverkning för hand till maskintillverkning. En dylik omläggning
torde dessutom kunna föra med sig lägre kostnader för papperets
limning och lägre tryckningskostnader, enär papperet kan göras mera homogent
och i större format. Det kan anföras, att numera, förutom vårt land,
endast Danmark och Finland låta framställa sitt sedelpapper för hand.

Revisorerna hava, utan att i frågans nuvarande outredda skick vilja taga
ställning, ansett sig böra bringa ovanstående jämförelse till riksdagens kännedom.

§ 11.

Revisorerna hava avlagt besök i riksbanken, vilket besök ej föranlett
något uttalande från revisorernas sida.

§ 12.

I revisionen av riksbankens styrelse och förvaltning hava samtliga
undertecknade revisorer deltagit.

§ 13.

Med anledning av den i 21 § av gällande instruktion meddelade
föreskrift få revisorerna slutligen härmed för riksdagen meddela, att med
avseende på riksbankens förvaltning under den tid granskningen omfattat
revisorerna ej funnit anledning till erinran utöver vad i berättelsen förekommit
samt att de för sin del anse, att ansvarsfrihet bör fullmäktige beviljas.

För riktigheten av i denna berättelse meddelade sifferuppgifter ansvarar
den sekreterare, som vid granskningen av riksbanken biträtt revisorerna.

Jämlikt gällande instruktion kommer denna berättelse att överlämnas
till fullmäktige i riksbanken.

Stockholm den 16 december 1934.

Bj. Holmgren.
Torsten Ström.
Elof B. Åndersson.
Arthur Gustafson.

Ernst Åström.
L. Tjällgren.
Nils Gabrielsson.
Erik Fast.

Edy. Uddenberg.
O. A. Ernfors.
Ernst Hage.
Gustav Johanson.

Siffer uppgifterna.

Al. Wanner.