1934 ÅRS LAGTIMA RIKSDAG (Framställning / redogörelse 1934:RB)

BERÄTTELSE

TILL

1934 ÅRS LAGTIMA RIKSDAG

ANGÅENDE

RIKSBANKEN

RIKSDAGENS REVISORER
år 1933.

STOCKHOLM

RIKSBANKENS SEDELTRYCKERI
1933.

Till 1934 års lagtima riksdag

Undertecknade, av innevarande års riksdag utsedda revisorer, vilka
enligt föreskrift i riksdagsordningens 72 § den 16 september 1933 påbörjat
och denna dag fullbordat granskningen av riksbankens tillstånd och förvaltning,
få härmed avgiva den berättelse därom, som i 6 § av den för riksdagens
revisorer gällande instruktion finnes föreskriven.

Riksbankens räkenskaper för år 1931 äro granskade av förra årets
revisorer och vid 1933 års riksdag har ansvarsfrihet blivit fullmäktige i
riksbanken beviljad dels för förvaltningen under år 1931 av bankens såväl
huvudkontor som samtliga avdelningskontor i orterna dels ock för de beslut
och åtgärder, som finnas antecknade i fullmäktiges protokoll från och med
den 11 januari 1932 till och med den 9 januari innevarande år.

Den nu förrättade granskningen har till följd härav omfattat riksbankens
räkenskaper för år 1932 och därjämte den del av det löpande årets
förvaltning, som är redovisad i fullmäktiges protokoll från den 10 januari till
tiden för revisionsförrättningens början, och hava revisorerna för berörda
granskningsarbete fått emottaga dels berättelse av fullmäktige örn riksbankens
tillstånd, rörelse och förvaltning samt örn Tumba pappersbruk, dels fullmäktiges
protokoll och skrivelser för ifrågavarande tid jämte riksbankens
och brukets räkenskaper för år 1932 dels ock styrelsernas vid avdelningskontoren
berättelser örn dessa kontors rörelse tillika med de utlåtanden, vilka
beträffande granskningen av samma kontors förvaltning under sistlidna år
blivit av de därtill särskilt utsedda revisorerna avgivna,

Riksbankens grund- och reservfond in. m.

§ i.

Enligt 1932 års bokslut hava riksbankens inkomster och vinster utöver

dess utgifter och förluster under samma år utgjort:

nettovinsten å den egentliga riksbankrörelsen ... kr. 12,480,570: 39

och nettovinsten å avbetalningslånefonden...... „ 2,042,483: 84

samt riksbankens vinst i sin helhet för år 1932 således

belöpt sig till...................................... kr. 14,523,054:23,

Av bokslutet framgår vidare, att riksbankens tillgångar
utöver dess skulder vid 1932 års slut utgjordes av:

grundfonden å.............................. kr. 50,000,000: —

och reservfonden å .......................... „ 20.000,000: —

samt följande reserverade medel, nämligen:
återstående vinstmedel från före -

gående år ............. kr. 2,323,560:98

och vinst för år 1932 .... . .. „ 14,523,054: 23

1932 års bokslut utvisar alltså för riksbanken ett

kapitalöverskott av ................................. kr. 86,846,615:01,

Härtill kommer den under riksbankens förvaltning
stående fonden för utlämnande av avbetalningslån, uppgående
vid 1932 års slut till ett belopp av............ „ 44,000,000:_.

Riksbankens
grundfond;
översikt av
bankens
stallning m. m,

Jämlikt beslut vid 1933 års riksdag skola 14,000,000 kronor av
riksbankens vinst för år 1932 jämte vinsten för innevarande år intill ett
belopp av 13,000,000 kr. överlämnas till statsverket att under åren 1933 och
1934 på föreskrivna tider tillhandahållas statskontoret.

Riksbankens rörelse under år 1932.

Egentliga riksbanksrörelsen.

§ 2.

Erån riksbankens utgående balansräkning den 31 december 1932
meddelas bär följande buvudposter:

Tillgångar:

Metallisk kassa (enligt § 8 i lagen för Sveriges riksbank), kr. 205,979,096: 86

Annan kassatillgång............................... „ 18,672,288: 13

Statspapper och obligationer ........................ „ 240,382,099:01

Lånerörelsen, diskonterade växlar och lån m. m........ „ 204,891,455: 27

Utrikesröreisen, fordran hos utländska banker, växlar m. m. „ 214,471,023:50

Övriga tillgångar och fordringar............. „ 19,704,879: 91

Svimma kr. 904,100,842: 68

Skulder:

Utelöpande sedlar.................................. kr. 598,214,839:90

Postväxelråkning................................... » 988,723: 87

Oiroräkning................ „ 201,567,470: 35

Lånerörelsen, beräknade räntor m. m.................. „ 386,934: 21

Utrikesr öreisen, skuld till utländska banker m. m....... „ 896,000: 11

Upphörda länegrenar............................... „ 182,141:59

Övriga skulder..................................... 15,018,117: 64

Summa kr. 817,254,227: 67

Efter tillägg härtill av riksbankens under § 1
härovan angivna behållna tillgångar................ „ 86,846,615:01

erhålles det under rubriken tillgångar upptagna beloppet, kr. 904,100,842:68

Riksbankens inom linjen förda tillgångar och skulder utgjorde vid
slutet av år 1932:

Tillgångar (inventarievärdet av papper för riksbankens eget
behov, metallvärdet av riksbankens mynt- och
medalj samling och taxeringsvärdet av riksbankens
fastigheter).......................... kr. 13,159,840: 22

Skulder (utelöpande transport- och bankosedlar, låne banksobligationer

m. m.)................... „ 1,662,159: 92

Såsom riksbankens inkomster och vinster samt utgifter och förluster
under år 1932 å den egentliga riksbanksrörelsen redovisas följande huvudposter: -

Inkomster och vinster:

Lånerörelsen....................................... kr. 16,803,430:40

Statspapper och obligationer........................... 5,959,736: 36

Övriga inkomster och vinster......................... „ 679,813: 40

Summa kr. 23,442,980: 16

Utgifter och förluster:

Lånerörelsen . .

UtriJcesr öreisen
Upphörda lånegrenar
FörvaltningsTcostnad:

Arvoden och avlöningar..........

Pensioner till f. d. befattningshavare

vid riksbanken...............

Dyrtidstillägg ..................

Förvaltningsutgifter för banken i

dess helhet..................

Särskilda förvaltningsutgifter vid

huvudkontoret...............

övriga utgifter och förluster......

kr. 24,911:94

„ 4,978,715:50

„ 7,740:78

kr. 3,100,223:62

259,038: 38
353,301: 03

869,173: 53

„ 917,386:97

_____451,918: 02*) kr. 5,951,041: 55

Summa kr. 10,962,409: 77

Sedan från ovan omförmälda inkomster och vinster kr. 23,442,980: 16

dragits nyssnämnda utgifter och förluster................ 10,962,409: 77

återstår den förut uppgivna nettovinsten under år 1932 å

den egentliga riksbanksrörelsen ................... kr. 12,480,570: 39

Inkomster ooh
utgifter.

*) Därav 320,122 kronor 73 öre för ny- och ombyggnader ä riksbanksfastigheter.

Riksbankens
avlöningskostnader
m. m.

Vinst och
tillgångar.

§ 3.

Såsom under närmast föregående paragraf angivits redovisas arvoden
och avlöningar vid riksbanken under år 1932 med sammanlagt 3,100,223
kronor och 62 öre. Detta belopp kan i anslutning till de anslagsrubriker,
som upptagas i den av 1921 års riksdag i samband med gällande lönereglering
fastställda avlöningsstaten för riksbanken specificeras sålunda:

Fullmäktige:

Arvoden............................ kr. 122,228: 86

Ersättningar till fullmäktiges vikarier... _9,728: 17 kr. 131,957:03

Tjänstemännen:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän ....

Yikariatser sättningar..................

Arvode till vetenskapligt biträde för vården
av riksbankens mynt- och medalj samling
Arvoden till styrelseledamöter vid avdelningskontoren
i Göteborg och Malmö. .
Arvoden till styrelseledamöter vid övriga

avdelningskontor....................

Arvode till ombudsmannen vid avdelningskontoret
i Göteborg ................

Arvode till ombudsmannen vid avdelningskontoret
i Malmö...................

Arvoden till ombudsmännen vid avdelningskontoren
i Luleå och Visby..........

Avlöningar till övriga icke-ordinarie befattningshavare
samt ersättningar för
extra arbeten m. m.

Avlöningar m. m. .. kr. 307,979: 30
Arvoden över stat .. „ 25,268: 25

Bidrag till utländska studieresor........

Övergångsavlöningsstat vid avdelningskontoret
i Göteborg....................

kr. 2,457,473

„ 51,604

600

„ 21,600

„ 92,000

„ 4,800

„ 2,841

„ 1,600

333,247: 55
2,400: —

„ 2,968,166:59

100: —

Kronor 3,100,223:62

Avbetalningslånefonden.

§ 4.

Riksbankens vinst å avbetalningslånefonden har, såsom ovan under
§ 1 angivits, under år 1932 uppgått till 2,042,483 kronor 84 öre.

Rörande fondens tillgångar den 31 december 1932 hänvisas till
bankoutskottets memorial nr 1933: 1

Spannmålskreditfonden.

§ 5.

A spannmålskreditfonden, vilken inrättats enligt beslut av 1930 års
riksdag, redovisade riksbanken den 30 juni 1933 följande tillgångar och
skulder:

Tillgångar:

Å giroräkning i riksbanken:
vid huvudkontoret................ kr. 680,000:

vid avdelningskontoret		80,960: 57
i Malmö.................
i Halmstad..............		105,258: 84
i Kristianstad ...........		21,214: 22
i Vänersborg ............		230,403: 30	kr.	1,117,836: 93
Å kassakreditivräkning:
vid avdelningskontoret		119,039: 43
i Malmö ................
i Halmstad..............	....	244,741: 16
i Kristianstad............		698,785: 78
i Vänersborg ............		319,596: 70	kr.	1,382,163: 07
	Summa kr.	2,500,000: —

Skulder:

Fondens kapitaltillgångar:

vid huvudkontoret ................

vid avdelningskontoret

i Malmö .....................

i Halmstad...................

i Kristianstad.................

i Vänersborg ...............

...... kr. 680,000: -

...... „ 200,000: -

......... 350,000: —

...... „ 720,000: —

....... „ 550,000: —

Summa kr. 2,500,000: —

Lån i form av kassakreditiv hava under budgetåret
utlämnats med nedan angivna belopp:

vid huvudkontoret............................... kr.

vid avdelningskontoret

i Malmö.................................... „

i Halmstad.................................. „

i Kristianstad............................... ,,

i Vänersborg....................... „

1932—1933

73,888: 80

721,121:05
402,121: 88
733,032: 18
634,679: -

Summa kr. 2,564,842: 91

Tillgångar

och

skulder.

Brukets

tillverkning.

Om härtill lägges vid slutet av hudgetåret 1931 -1932 å kassakreditivräkning utestående belopp (vid avdelningskontoret
i Vänersborg)...........................

samt från den sålunda erhållna summan................

kr. 199,980:67
kr. 2,764,823:58

dragés under budgetåret 1932—1933 gjorda inbetalningar,
utgörande:

vid huvudkontoret................. kr. 73,888: 80

och vid avdelningskontoret

i Malmö....................... „ 602,081: 62

i Halmstad..................... „ 157,380: 72

i Kristianstad.................. 34,246:40

och i Vänersborg...............■ „ 515,062:97 kr. 1,382,660:51

erhålles ovan under rubriken tillgångar angivna, å kassakreditivräkning
den 30 juni 1933 utestående belopp...... kr. 1,382,163:07

A fonden har under budgetåret i räntor influtit 50,155 kronor 6 öre,
vilket belopp överlämnats till riksgäldskontoret för att tillföras statsregleringen.

Riksbankens pappersbruk,

§ 6.

Det i Tumba bruks räkenskaper upptagna värdet av brukets papperstillverkning
under år 1932 utgör för:

sedelpapper .................. kr. 545,665:09

stämpelpapper ................ „ 24,735: 70

kupong- och obligationspapper ... „ 30,448: —

växelblanketter................ „ 56: 10

kuvertpapper ................. „ 180: —

lagerpapper................... „ 6,040: 42

mellanläggspapper............. „ 451: 25

och utskottspapper .............„_59: 52 kr. 607,636: 08

Lägges härtill värdet av under året tillverkad lump PaPP

...................................... „ 17,737:26

erhålles värdet av brukets årstillverkning...... kr. 625,373: 34

Papperstillverkningen, som förutom nu

papper.............. ..................... kr.

gottskrivits värdet av papper under arbete till

år 1933 med..................:_

har påförts:

dels värdet av papper under arbete

från år 1931 med............ kr.

angivna värde å tillverkat
607,636: 08

70,879: 43 kr. 678,515: 51

92,998: 74

dels och följande omkostnader:

materialkostnader...... kr. 64,855: 55

diverse arbetskostnader . „ 263,825: 61

löner och arvoden m. m. . ,, 39,866: 59

rese- och traktaments ersättningar.

..... ,, 1,886: 70

pensioner och gåvor.... „ 46,619: 06

hälsovård............. ,, 16,564: 65

skatter och försäkringar. „ 11,161:97

bränsle, lyse och kraft. . „ 38,593:69

fabriksreparationer..... „ 23,483: 70

bostadsreparationer..... „ 10,536: 03

övriga reparationer .... „ 23,750: 67 *)

transporter ........... ,, 21,369:52

vakt och renhållning ... „ 13,144: 71

allmänna omkostnader. ■ „ 11,857:87 pr. 587,516:32 kr. 680,515:06

Under år 1932 har således å papperstillverkningen

uppstått en förlust av...................... kr. 1,999: 55

För verksamhetsåret redovisar bruket vinst å följande tillverkningsoch
rörelsegrenar med nedan angivna belopp:

brukets papperslager i riksbanken . . kr. 2: 42

kuverttillverkningen .............. ,, 435: 13

försålt utskottspapper.............. „ 1,501: 59

försåld utskottspapp .............. ,, 9: 20

sågen........................... „ 48: —

försålda kuvert................... ,, 248: 26

Tumba hemman.................. ,, 1,023: 74

papptillverkningen................ ,, 5,119:18 kr. 8,387:52

Efter avdrag härifrån:

av ovan angivna förlust å papperstillverkningen
................. kr. 1,999: 55

ävensom av för verksamhetsåret redovisat
underskott å växthusrörelsen „ 1,117: 66 „ 3,117: 21

erhålles brukets nettovinst för år 1932 ................... kr. 5,270: 31

) Härav kr. 7,874: 29 kostnad för uppförande av svinhusbyggnad.

Brukets

vinst.

Vinsten har disponerats sålunda, att därav använts för avskrivning
av värdet å:

fasta inventarier ................. kr. 3,597: 18

lösa inventarier .................. „ 683: 30

och utlämnad ved.............■.. „ 304: 10 kr. 4,584: 58

samt till täckande av förlust å tvenne till slakt försålda hästar „ 685: 73

Summa kr. 5,270: 31

Brukets

tillgångar.

Brukets kapitalbehållning, som den 31 december 1931

uppgick till................................ kr. 1,013,224: 54

redovisas den 31 december 1932 sålunda:

kassabehållning ...............	kr.	5,116: —
Tumba bruks egendom ........		305,000: —
fasta inventarier ..............		68,906: 51
lösa inventarier ...............		124,481: 20
i lager befintligt papper, papp och kuvert....................		186,591: 47
värdet av papper och papp under arbete till år 1933 ..........		75,721:93
förråd........................		167,666: 31
fordringar ....................		18,124:51

Det sålunda uppkomna underskottet..............

utgör skillnaden mellan,

å ena sidan, från riksbanken erhållen likvid för under året

levererat sedelpapper.........................

och, å andra sidan, det papperstillverkningen gottskrivna, till
tillverkningskostnaden upptagna värdet av samma
papper .....................................

kr. 951,607:93
kr. 61,616:61

„ 447,863: 43

kr. 509,480:04

Riksbankens sedeltryckeri.

Inkomster och utgifter å riksbankens sedeltryckeri uppgingo under
år 1932 till följande belopp:
inkomster:

blankettryck m. m. till riksbanken ... kr. 46,857: 44
stämplar m. m. till generalpoststyrelsen. „ 130,398:40

andra beställningar................ „ 75,069: 75

utgifter:

avlöningar........................ kr. 480,250: 50

pensioner.......................... „ 2,525: 12

hälsovård ......................... „ 6,365: 11

materiel........................... „ 57,869: 99

inventarier........................ „ 21,490:06

reparationer av maskiner m. m....... „ 3,996: 13

gas och elektricitet................. „ 6,649: 66

städning och rengörning............. „ 4,013: —

stämpelpapper ..................... „ 64,200: 10

böcker, tidskrifter m. m............. „ 76: 10

telefon............................ „ 693: 25

uniformspersedlar................... „ 466: —

transporter........................ „ 111:33

vård av stämpelplåtar............... „ 250: —

resekostnader och representation...... „ 956: 06

experiment ........................ „ 4,696:75

diverse............................ „ 37: 59

kr. 252,325:59

654,646: 75

Utgifterna överstego således under år 1932 inkomsterna med . kr. 402,321: 16

Sedeltrycket har under år 1932 omfattat följande antal sedlar, nämligen:

av 1000 kronors valör............... 137,900 st.

» 100 » » 804,000 »

> 50 * » 1,118,700 »

> 10 » * 14,651,000 *

» 5 » » 6,738,400 »

eller sammanlagt.................... 23,450,000 st.

Inkomster och
utgifter.

Tumba

pappersbruk.

Revisorernas

uttalande.

Riksbankens

avdelnings kontor.

§ B.

Revisorerna avlade den 7 november besök vid Tumba pappersbruk.
Därvid anordnades även brandövning ock företogs besiktning av förefintliga
brandskyddsanordningar och brandsläckningsmateriel. Tor brandsläckning
finnes för närvarande dels ett antal äldre brandsprutor, som drivas med handkraft,
och dels en motordriven brandspruta, för vars förflyttning levande
kraft måste användas.

Revisorerna finna denna anordning mindre tillfredsställande och vilja
ifrågasätta örn icke en ny motorspruta bör anskaffas, som kan förflyttas med
användande av motorkraften. Utryckningen torde i så fall kunna äga rum •
betydligt snabbare än nu är fallet och brandsäkerheten därigenom icke
oväsentligt ökas, vilket synes vara en angelägenhet av vikt med hänsyn till
föreliggande brandrisk i exempelvis lumpförråd och torkrum.

§ 9.

Revisorerna hava under sina resor besökt avdelningskontoren i Gävle,
Härnösand, Mariestad, Sundsvall och Visby.

Revisorerna hava vid dessa besök iakttagit, att rörelsen på sina håll
varit av tämligen ringa omfattning, och med anledning därav låtit utarbeta
en såsom bilaga A här intagen sammanställning. Av denna framgår omsättningens
storlek och antal ärenden inom olika rörelsegrenar, samt, i sin
helhet, dels omsättning och antal ärenden i medeltal per dag, dels antalet vid
de olika kontoren anställda tjänstemännen, dels ock resultatet av rörelsen. Till
de i tabellbilagan redovisade rörelsegrenarna bör även läggas köp och försäljning
av utländska växlar, växling, utbyte av sedlar och så vidare, vilket
emellertid icke nämnvärt torde förrycka proportionerna.

Såsom av bilagan framgår, har rörelsen resulterat i underskott vid
fyra avdelningskontor och lämnat endast obetydligt överskott vid ett icke
ringa antal av de övriga. Förlusterna och de låga överskotten komma till
synes vid just de kontor, som visa den minsta omsättningen. Vidare utvisar
bilagan, att antalet ärenden i flera fall är ytterligt ringa och näppeligen kan
ge full sysselsättning åt de anställda tjänstemännen.

Den frågan inställer sig då, huruvida riksbankens nuvarande organisation
med hänseende till avdelningskontorens antal och fördelning i olika
landsdelar kan anses vara den mest ändamålsenliga. Avdelningskontor finnas
nu i samtliga residensstäder utom Stockholm, där all rörelse omhänderhaves
av huvudkontoret, samt dessutom i städerna Norrköping och Sundsvall. De
båda avdelningskontoren i Göteborg och Malmö, örn än med en annan ställning
än nu, tillko mm o enligt beslut vid 1823 års riksdag, Visby-kontoret av
geografiska skäl år 1851 samt 12 av de övriga kontoren under tiden 1872—
1896. Skälen för deras inrättande voro av näringspolitisk art och stora förhoppningar
ställdes på möjligheterna att ernå lägre ränta för den lånebehövande
allmänheten. Då genom 1897 års banklag sedelutgivningsrätten
förbehölls riksbanken, ansåg man att avdelningskontor borde inrättas i varje
rikets län. Så skedde även, varvid kontoren förlädes till residensstäderna.

Det sista kontoret av denna art tillkom år 1903 i Uppsala. Därefter hava
ytterligare kontoren i Sundsvall och Norrköping inrättats, det sistnämnda
enligt beslut av 1910 års riksdag. Härmed upphörde anordnandet av nya
avdelningskontor.

Samma skäl, som tidigare gjorts gällande, torde nu ej längre tala
för att riksbanken, under förutsättning att dess uppgifter komma att bibehållaso
vid sin nuvarande omfattning, bör hava avdelningskontor inom samtliga
län. A ena sidan det enskilda bankväsendets och å andra sidan kommunikationsväsendets
utveckling hava medfört, att näringslivet i betydligt mindre
grad än som förmodades vid avdelningskontorens inrättande, är beroende av
förekomsten av ett riksbankens avdelningskontor. Detta synes tydligt framgå
av rörelsens ringa omfattning vid åtskilliga av kontoren. Många av landets
större handels- och industristäder sakna ju dessutom avdelningskontor. Frågan
kommer givetvis i ett annat läge, för den händelse det framdeles skulle befinnas
lämpligt att vidga riksbankens uppgiftssfär.

Riksbankens avdelningskontor fylla emellertid även en annan uppgift.
Genom dem verkställes, framför allt för länstyrelsernas räkning, i stor utsträckning
såväl in- som utbetalningar till eller från statsverket. Man torde
emellertid kunna ifrågasätta, örn icke denna uppgift skulle kunna fyllas på
annat, mera rationellt och mindre kostsamt sätt. Frågan härom har också
behandlats i en på Kungl. Maj:ts uppdrag genom generalpoststyrelsens försorg
verkställd utredning, avlämnad den 1 juli 1932, rörande postgirorörelsens
användning i den statliga medelsförvaltningen. Av denna utredning synes
framgå, att vissa fördelar ur kontrollsynpunkt vore att vinna genom en omläggning
av nu tillämpade metoder ifråga örn in- och utbetalning.

Revisorerna, som, enligt vad ovan anförts, alltså funnit, att rörelsen
vid åtskilliga av kontoren är av tämligen ringa omfattning och vid några
av kontoren till och med lämnat underskott, vilja ifrågasätta, örn icke utredning
lämpligen bör verkställas, huruvida driftskostnaderna skulle kunna
förbilligas genom införande av en enklare personalorganisation, genom koncentrering
av rörelsen eller annorledes.

§ 10.

I revisionen av riksbankens styrelse och förvaltning hava samtliga
undertecknade revisorer deltagit.

§ 11.

Med anledning av den i 21 § av gällande instruktion meddelade
föreskrift få revisorerna slutligen härmed för riksdagen meddela, att med
avseende på riksbankens förvaltning under den tid granskningen omfattat
revisorerna ej funnit anledning till erinran utöver vad i berättelsen förekommit
samt att de för sin del anse, att ansvarsfrihet bör fullmäktige beviljas.

Revisorernas

uttalande.

Deltagande i
revisionen.

Tillstyrkan av
ansvarsfrihet.

Siffer uppgifterna.

För riktigheten av i denna berättelse meddelade sifferuppgifter ansvarar
den sekreterare, som vid granskningen av riksbanken biträtt revisorerna.

Jämlikt gällande instruktion kommer denna berättelse att överlämnas
till fullmäktige i riksbanken.

Stockholm den 15 december 1933.

Bj. Holmgren.
Torsten Ström.
Elof B. Åndersson.
Arthur Gustafson.

Ernst Åström.
L. Tjällgren.
N. Gabrielsson.
Erik Fast.

Edv. Uddenberg.
O. A. Ernfors.
Ernst Hage.
Gustav Johanson.

Al. Wanner.

Bilaga A.

								O	m S	ä t t n	i n g								Omsättning i medeltal per dag	Antal tjänstemän ’) Tillfälligt tjänst- görande (tid i dagar)		Rörel	s e r e	s u 1 t a t	Tillkommer vinst å avbetal-ningslån
Växlar	Hypotekslån	Kassakreditiv	Giroräkning	Postväxlar	Avbetalningslån	Omsättningssumma	Inkomster j	ingi	lier	Återstår
Antal ären- den	Belopp	Antal ären- den	Belopp	Antal ären- den	Belopp	Antal ären- den	Belopp	Antal ären- den	Belopp	Antal j arén- \| Belopp den j	Antal ären- den	Belopp	Antal arén- Belopp den		Därav ... ... . Vinst Förlust avlöningar 1
Göteborg ....	68,186	552,395,619	06	1.239	4,310,260		32	31,519		10,057	2.691,989,665	62	4,466	57,833,743	23	I 7,746 2,562,429	49	91,726	3,309,123,286	30	300 110.849,584		2) 28 j 185	! ! 1,938,519 i 39 \|	j 245,539 ! 37	216,071	80 \| 1,692,980 ! 02	136,728	66
Malmö.......	149 490	646 506 600	43	1 176	5,980 180		445	354 883	26	11,163	1 131 428 699	28	2,998	65 403,502	46	5 066 1,699 609	51	170 338	1 851 373 424	94	558 6 070 076		3) 25 : 831	2,321 854 90 i	231,825 ! 16	204 889	33 ! 9 090 029 i 74 j	90 1 firl	07
Falun .......	18,337	21,048,811	37	460	922,125	—	175	131,487	42	2,736	97,024,253	42	1,147	8,160,674	74	2,392 \| 1,058,252	_	25,247	128.345,603	95	82 420,805	—	6 357	64,401 72	70,611 i 24	58,313	20 j — — 6,209 52	59,386	80
Gävle .......	45,869	62,453,968	52	684	2,926,090	—	7	3,350	__	6,639	205,167,844	68	1.148	14,709,619	93	2,985j 1,093,960	—	57,332	286,354,833	03	187 938,868	—	H 304	186,478 06	84,521 86	71.182	73 ; 101,956 i 20 \	57,131	55
Halmstad . .	14,121	21,382,920	70	193	1,160,750		55	80,047	41	2,397	37,254,835	09	1,769	26,578.087	64	1,294! 591,072	—	19,829	87,047,712	84	65 285,402	—	5	75,928 \| 26	64,140 28	52,645	50 1 11,787 ! 98	37,867	23
Härnösand . .	13,148	38,905,224	59	181	345.430		28	1,980	—	2,002	86,331,123	98	1,040	10,521,083	66	2,1151 840.488	—	18,514	136.945.380	23	60 449,001	—	5	105,452 j 47	70,814 52	57,101	05 i 34,637 96	46,936	80
Sundsvall ....	19,712	142,658,386	43	572	1,200,000	_	505	346.053	02	7,214	311,020,542	30	1,515	21,777,665	40	3,511 1,005,191	■—	33.029	478,007,838	15	1081 1,567.238	—	6 \|	323.008 70	79,849 i 48	61,850	93 j 243,659 j 22 i	60,216	99
Jönköping . . .	28,383	50,692,906	97	394	1,725,195	—	431	421,519	08	6,988	45,193,468	37	3,477	20,567,485	11	4.932 1,833.633	—	44,605	120,434.207	53	146 394,866	—	7	119,667 i 83	72,315 85	61,916	74 1 47,351 ! 98	103,371	50
Kalmar......	19,687	43.741,053	94	176	175,430	—	—	—		2,791	61.418,667	17	1,186	19,521,314	65	1,5061 690.642	—	25.346	125,547,107	7G	831 411,629	—	5	186,788 I 45	65,573 1 46	52,608	70 ; 121,214 : 99	40,014	47
Karlskrona . .	12,953	29.847,788	13	259	2,926,250		5	22,676	42	8,222	64,740,113	18	1,457	20,422,321	63	2,529 j 921.435	—	25,425	118.880,584	36	83 i 389,772	—	6	84,932 9*5	76,166 i 07	64,186	18 8,766 89	55,437	62
Karlstad.....	12,607	16,740,515	02	153	2,087,650	—	367	137,661	59	3,425	152,681,482	52	3,527	13,467,469	11	1.085 573,174	—	21,164	185,687.952	24	691 608,812	—	6 185	34,510: 39	75,351 : 20	60,020	31 \| — 1 — 40,840 ; 81	32,152	18
Kristianstad . .	43,972	64,180,094	80	822	5,023,165	—	1,310	1.856,762	82	4,754	63,393,226	06	1,857	22,882,774	—	1,166 497,676	—	53,881	157,833,698	67	176 517,487	—	(i j 127	192,076 47	78,471 \| 37	58,076	29 1 113,605 10	30,916	84
Linköping . . .	28,415	57,235,643	65	481	7,058,380	—	113	307,287	71	3,182	125,741,691	79	1,564	8,918,497	83	2,990; 1,449,333	—	36.745	200,710,833	98	120 658,068	—	6	188,920 42	82,573 36	61,654	66 106,347 06 ]	85,649	58
Norrköping . .	23,788	47,014,968	21	462	2,232,200	—	155	165,162	46	2,832	112,714,481	93	1,296	9,601,859	67"	2,816 1,030,731	—	31.349	172,759,403	27	1021 566,424	—	«!	201,517 ! 38	75,565 i 52	58,542	08 125,951 ! 86	62,104	94
Luleå .......	31,198	62,321,138	52	310	443,450	—	179	87,951	16	3,483	162,863,923	46	1,028	5,238,333	26	7,042 \| 1,500,538	25	43,240	232,455,334	63	141 762.148	—	7 \| 74	191,249.89	86,429 21	70,651	38 1 104,820 \| 68	99,530	76
Mariestad ....	9,426	7,759,333	28	69	21,160	-	—		—	1,190	11,122,476	67	562	2,748,857	18	5751 432,274	—	11,822	22,084,101	13	38 72,406	—	- i * l	20,854 : 48	54,371 25	45,182	63 — i — 1 33,516 ! 77	22,646	85
Nyköping . . .	23,811	35,463,950	46	158	7,297,830	_	4	4,000		1,262	64,649.369	38	1,213	5,236,751	05	1.192 590,755	—	27,640	113,242,655	89	90! 371,287	—	4 !	83,334 38	65,085 ! 01	51,305	80 18,249 37 j	35,954	51
Umeå.......	21,865	35,024,476	79	204	3,696.775	—	219	186,632	62	8,219	98,231,704	43	1,144	11,303,774	88	4.585 1,343,584	--	36,236	149,786,947	62	118 491,104	—	6 201	134,161 37	72,407 j 29	61,152	24 61,754 08 !	81,940	41
Uppsala.....	28,817	57,806,538	66	470	14,248,335	—		—	—	7,011	134,558,479	41	2,713	19.082.655	04	3,725; 1,454,224	—	42,736	227,150,232	11	1401 744.754	—	7	213,156 66	79,406 48	63,120	46 \| 133,750 18 \|	81,217	89
Visby........	6,049	8,255,716	45	223	409,940	—	1.141	2,962,055	80	6,704	9,505,051	47	319	1.360,287	26	2,829; 993,504	32	17,265	23.486,555	29	56 77,005	—	5 i	69.865 71	66,062 i —	53,508	14 3,803 71 \|	62,759	28
Vänersborg . .	11,745	14,739,808	03	182	1,047,050	—	259	142,832	06	1,210	39,814,786	31	1,153	2.970,588	06	9701 592,276	—	15,519	59,307,340	45	50 i 194.450	—	5 54	48.972 1 78	63,633 01	49,103	43 — : — j 14.660 : 23	31,914	95
Västerås.....	14,718	24,029,868	21	310	2,932,740	—	56	22,967	47	2,173	52,471,692	40	654	11,834,214	07	1,643 761,232	—	19,554	92,052,714	16	64 \| 301,812	—	4) « i	85,246 59	72,031 \| 20	55,568	79 '' 13,215 i 39	44,932	15
Växjö.......	12,657	14.827,387	28	104	468,815	—	85	16,723	99	2,386	21,787,440	74	820	11,256,842	90	650 299,280	—	16,702	48,656.489	91	54 \| 159,529	—	4, 16	62,455 91	57,016 ] 93	47,215	35 5,438 1 98	16,650	90
örebro ......	27,604	67,308,407	38	566	1,078,360	—	1,194	3,405,925	44	2,129	122,095,077	02	2,209	22,970,651	28	2,353! 893,378	—	36,055	217.751,799	12	118 1 713,940	—	9 119	244,308 63	88,357 \| 51	74,253	03 ■ 155,951 1 12	53,312	72
Östersund ....	26.568	26,049,081	07	551	5,660,720	—	926	1,847,369	63	4,056	62,358,830	07	1,040	7,081,837	--	3,076 1,417,982	—	36,217	104,415.819	67	118 342,346	—	« 21	108,987 , 86	74,605''25	62,300	82 34,382''01	68,590	46

'') Till det i tabellen angivna antalet tjänstemän kommer för varje kontor en
verkställande styrelseledamot samt för vart och ett av kontoren i Göteborg, Malmö,
Luleå och Visby en ombudsman, dock att ombudsmannenansten i Visby indragits från
och med år 1933.

a) Ett kameralbiträde har tjänstgjort endast under tiden Vi—,0/6.

3) En extra ordinarie tjänsteman har tjänstgjort endast under tiden 1 ;—30 u.

*) Ett kameralbiträde har tjänstgjort endast under tiden Vi—Via.

Till bilaga A.

För avdelningskontoren i Kristianstad och örebro tillkommer inlåning
å tipp- och avskrivning sr åkning, vilken rörelse omfattat:
vid kontoret i Kristianstad 1 räkning

med 37 insättningar om tillhopa, kr. 103,058:31

och 73 uttag om tillhopa......... 104,144: 10 kr. 207,202: 47

jämte gottgörelse av ränta...... kr. 14: 70

och vid kontoret i Orebro 2 räkningar

med 509 insättningar örn tillhopa kr. 1,227,410: 24

och 1,233 uttag om tillhopa ... „ 1,235,442: 29 „ 2,402,852: 53

jämte gottgörelse av ränta..... kr. 87:24

De i tabellen lämnade uppgifterna om omsättningen vid de olika
avdelningskontoren omfatta vidare icke utlämnande av lån från spannmålskreditfonden
samt köp och försäljning av utländska växlar.

Lån från spannmälskreditfonden hava utlämnats vid nedannämnda
fyra kontor och har därvid sammanlagda beloppet av ut- och inbetalningar

uppgått till:

vid avdelningskontoret i Malmö ...... kr. 1,323,202: 67

i Halmstad .... ,, 559,402:60

i Kristianstad . . „ 707,278: 58

i Vänersborg ... „ 1,149,741:97

1 fråga örn köp och försäljning av utländska växlar, som förekommit
vid nedan angivna tio kontor, har omsättningen utgjort:

vid avdelningskontoret i Göteborg .... kr. 4,221,423: 73

i Malmö...... „ 12,529,145:43

i Gävle....... „ 247,365: 84

i Halmstad .... ,, 2,429,670: 19

i Jönköping ... ., 13,927:06

i Karlstad..... ,, 20,925:24

i Norrköping . . ,, 1,367,360: 25

i Sundsvall.... ,, 2,287,200:03

i Uppsala . i . . . ,, 577,126: 37

i Örebro...... ,, 2,628; 59

Tabellen utvisar slutligen icke heller omfattningen av kontorens

u träxlingsrörclsc.