1933 ÅRS LAGTIMA RIKSDAG (Framställning / redogörelse 1933:RB)

BERÄTTELSE

TILL

1933 ÅRS LAGTIMA RIKSDAG

ANGÅENDE

RIKSBANKEN

RIKSDAGENS REVISORER

år 1932.

STOCKHOLM

RIKSBANKENS SEDELTRYCKERI

1932.

Till 1933 års lagtima riksdag

Undertecknade, av innevarande års riksdag utsedda revisorer, vilka
enligt föreskrift i riksdagsordningens 72 § den 16 september 1932 påbörjat
och denna dag fullbordat granskningen av riksbankens tillstånd och förvaltning,
få härmed avgiva den berättelse därom, som i 6 § av den för riksdagens
revisorer gällande instruktion finnes föreskriven.

Riksbankens räkenskaper för år 1930 äro granskade av förra årets
revisorer och vid 1932 års riksdag har ansvarsfrihet blivit fullmäktige i
riksbanken beviljad dels för förvaltningen under år 1930 av bankens såväl
huvudkontor som samtliga avdelningskontor i orterna dels ock för de beslut
och åtgärder, som finnas antecknade i fullmäktiges protokoll från och med
den 10 januari 1931 till och med den 10 januari innevarande år.

Den nu förrättade granskningen har till följd härav omfattat riksbankens
räkenskaper för år 1931 och därjämte den del av det löpande årets
förvaltning, som är redovisad i fullmäktiges protokoll från den 10 januari till
tiden för revisionsförrättningens början, och hava revisorerna för berörda
granskningsarbete fått emottaga dels berättelse av fullmäktige örn riksbankens
tillstånd, rörelse och förvaltning samt örn Tumba pappersbruk, dels fullmäktiges
protokoll och skrivelser för ifrågavarande tid jämte riksbankens
och brukets räkenskaper för år 1931 dels ock styrelsernas vid avdelningskontoren
berättelser örn dessa kontors rörelse tillika med de utlåtanden, vilka
beträffande granskningen av samma kontors förvaltning under sistlidna år
blivit av de därtill särskilt utsedda revisorerna angivna,

Revisorerna hava begränsat årets berättelse att omfatta, förutom de
redogörelser och uttalanden, vartill granskningen givit anledning, endast en
kortfattad översikt över riksbankens samt under dess förvaltning stående
inrättningars och fonders ställning.

Riksbankens grund- och reservfond m. m.

§ i Enligt

1931 års bokslut hava riksbankens inkomster och vinster utöver

dess utgifter och förluster under nämnda år utgjort.....kr. 12,621,729:41

samt vinst å avbetalningslånefonden samma tid........ „ 2,037,086: 55

och har således riksbankens vinst i dess helhet för år 1931

belöpt sig till.................................... . . kr. 14,658,815: 96.

Såsom även framgår av nämnda bokslut, utgjorde
riksbankens tillgångar utöver dess skulder vid 1931 års slut:

grundfond .................................... kr. 50,000,000: —

reservfond .................................... „ 20,000,000: —

reserverade medel, utgörande:
återstående vinstmedel från före -

gående år ............... kr. 1,664,744: 82

vinst för år 1931......... .. „ 14,658,815: 96 n 16,323,560:78

och befanns alltså riksbankens kapitalöverskott enligt 1931

års bokslut utgöra.................................. kr. 86,323,560: 78.

Härtill kommer den under riksbankens förvaltning
stående fonden för utlämnande av avbetalningslån, utgörande
vid slutet av år 1931 ett belopp av............. „ 44,000,000: —.

Jämlikt beslut vid 1932 års riksdag skola 14,000,000 kronor överlämnas
till statsverket att under åren 1932 och 1933 på föreskrivna tider
tillhandahållas statskontoret.

Riksbankens
grundfond;
översikt av
bankens
stillning m. m,

Tillgångar och
skulder.

Riksbankens rörelse under år 1931.

Egentliga riksbanksrörelsen.

§ 2.

Från riksbankens utgående balansräkning den 31 december 1931
meddelas bär följande huvudposter:

Tillgångar:

Metallisk kassa (enligt § 8 i lagen för Sveriges riksbank). kr. 205,820,050: 34

Annan kassatillgång............................... „ 31,809,531: 17

Statspapper och obligationer .................. „ 3,871,347: 15

Lånerörelsen, diskonterade växlar och lån m. m........ „ 558,321,603: 13

Utrike sr breis en, fordran hos utländska banker, växlar m. m. „ 53,730,032: 33

Övriga tillgångar och fordringar.................... „ 7,056,545: 65

Summa kr. 860,609,109:77

Skulder:

Utelöpande sedlar..... ............................ kr. 582,676,510: 77

Postväxelräkning..................................... 1,196,304: 72

Gir or åkning............... ......................... 172,081,130: 93

Lånerörelsen, beräknade räntor m. m.................. „ 3,387,151: 35

Utrikesrörelsen, skuld till utländska banker m. m....... „ 4,506,503: 22

Upphörda lånegrenar............................... „ 181,428: 85

Övriga skulder..................................... „ 10,256,519: 15

Summa kr. 774,285,548:99

Då härtill lägges riksbankens under § 1 härovan
angivna tillgång utöver skuld ....................... „ 86,323,560: 78

återfinnes det under rubriken tillgångar upptagna belopp kr. 860,609,109: 77

Riksbankens inom linjen förda tillgångar och skulder utgjorde vid
slutet av år 1931:

Tillgångar (inventarievärdet av papper för riksbankens eget
behov, metallvärdet av riksbankens mynt- och
medalj samling, taxeringsvärdet av riksbankens

fastigheter, vissa aktier m. m.)............. kr. 15,492,238: 88

Skulder (utelöpande transport- och bankosedlar, låne banksobligationer

m. m.)................... „ 1,662,159: 92

Såsom riksbankens inkomster och vinster samt utgifter och förluster inkomster och

^ utgifter.

under år 1931 redovisas följande huvudposter:

Inkomster och vinster:

Lånerörelsen....................................... kr. 15,936,138: 15

Statspapper och obligationer......................... „ 3,760,702:41

Övriga inkomster och vinster......................... ,, 2,609,445: 90

Summa kr. 22,306,286: 46

Utgifter och förluster:

Lånerörelsen....................................... kr.

Utrikesröreisen..................................... „

Upphörda lånegrenar............................... »

Aktier............................................ ,,

Förvaltningskostnad:

Arvoden och löner............... kr. 3,030,602: 71

Pensioner till f. d. befattningshavare

vid riksbanken...............

Dyrtidstillägg ..................

Förvaltningsutgifter för banken i

dess helhet..................

Särskilda förvaltningsutgifter vid

huvudkontoret...............

Ny- och ombyggnader å riksbankens

fastigheter ..................

övriga utgifter..................

Summa kr.

271.349

386.349

873,679

965,309

43,917

113,756

03 kr.

13,400: 54
2,178,519: 18
7,674: 33
1,800,000: —

5,684,963: —
9,684,557: 05

Sedan till ovan omförmälda inkomster och vinster kr. 22,306,286: 46
lagts vinsten å den särskilt förda avbetalningslånefonden. „ 2,037,086:55

eller tillhopa........................................ kr. 24,343,373:01

samt därifrån avdragits nyssnämnda utgifter och förluster „ 9,684,557: 05

har sålunda uppkommit den förut uppgivna vinsten å

riksbankens rörelse vid 1931 års slut.............. kr. 14,658,815: 96

Riksbankens
avlöningskostnader
m. m.

§ 3.

Såsom i närmast föregående paragraf angivits redovisas arvoden och
löner vid riksbanken under år 1931 med sammanlagt 3,030,602 kronor och
71 öre. Ifrågavarande belopp kan i anslutning till de anslagsrubriker, som
upptagas i den av 1921 års riksdag i samband med gällande lönereglering
fastställda avlöningsstaten för riksbanken specificeras sålunda:

Fullmäktige:

Arvoden............................ kr. 123,329: 26

Ersättningar till fullmäktiges vikarier ... „ 7,996:22 kr. 131,325:48

Tjänstemännen:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän .... kr.

Yikariatsersättningar.................. „

Arvode till vetenskapligt biträde för vården
av riksbankens mynt- och medalj samling „
Arvoden till styrelseledamöter vid avdelningskontoren
i Göteborg och Malmö. . ,,

Arvoden till styrelseledamöter vid övriga

avdelningskontor.................... „

Arvode till ombudsmannen vid avdelningskontoret
i Göteborg ................ „

Arvode till ombudsmannen vid avdelningskontoret
i Malmö................... ,,

Arvoden till ombudsmännen vid avdelningskontoren
i Luleå och Visby.......... „

Avlöningar till övriga icke-ordinarie befattningshavare
samt ersättningar för
extra arbeten m. m.

Avlöningar m. m. . . kr. 264,917: 33
Arvoden över stat . . „ 36,387: 90 „

Bidrag till utländska studieresor........ „

Övergångsavlöningsstat vid avdelningskontoret
i Göteborg.......................

416,127:	76
54,163:	97
600:	—
21,580:	27
92,000:	—
4,800:
3,000:	—
1,600:	—

301,305: 23
4,000: —

2,899,177: 23

100:

Kronor 3,030,602: 71

I ovannämnda av riksdagen fastställda avlöningsstat bar för ”avlöningar
till övriga icke-ordinarie befattningshavare samt ersättningar för
extra arbeten m. m.” upptagits ett förslagsanslag å allenast 100,000 kronor.
Med hänsyn till att utgifterna för detta ändamål under år 1931 uppgått till
icke mindre än 301,305 kronor 23 öre hava revisorerna nedan sammanställt

under åren 1927—1931 i riksbankens räkenskaper redovisade, till nämnda
anslag hänförliga utgifter.

År	Avlöningar m. m.	Arvoden över stat	Summa
1927.. .	180,713: 37	2,489: 91	183,203: 28
1928..■	187,482: 20	2,365: 44	189,847: 64
1929. . .	. 205,925:75	9,245: 68	215,171:43
1930.. .	. 243,790:43	41,671: 33	285,461: 76
1931. . .	264,917: 33	36,387: 90	301,305: 23

Av sammanställningen framgår, att utgifterna å förevarande anslag
under senaste femårsperiod undergått en ständig och avsevärd stegring.

Såsom ovan påvisats uppgå kostnaderna för riksbankens icke-ordinarie
befattningshavare numera till tre gånger det belopp, som vid senaste lönereglering
för riksbankens tjänstemän för ändamålet beräknats. Med hänsyn
härtill och då fråga om anställande av icke-ordinarie personal hos riksbanken
icke underställes riksdagens prövning synes det revisorerna föreligga anledning
att nämnda förhållande göres till föremål för närmare utredning. Härvid
Synes — i likhet med vad som för närvarande sker inom allmänna civilförvaltningen
— jämväl böra undersökas i vad mån riksbankens förvaltningskostnader
i övrigt genom organisatoriska förenklingar kunna nedbringas.

Avbetalningslånefonden.

§ 4.

Avbetalningslånefondens vinst utgjorde under år 1931, såsom ovan
under § 1 angivits, 2,037,086 kronor 55 öre.

Rörande fondens tillgångar den 31 december 1931 hänvisas till
nedanstående tabell, vilken lämnar redogörelse för tillgångarnas fördelning ä
såväl de olika riksbankskontoren som utlämnade lån, å giroräkning innestående
och inom kolumn redovisade medel. T tabellen meddelas jämväl
uppgift å folkmängden inom varje län vid samma tid ävensom å det medeltal,
som belöper å varje invånare vid en fördelning av kontorens tillgångar
å resp. läns folkmängd.

Revisorernas

uttalande.

Vinst och
tillgångar.

		Fondens tillgångar den 31/12	1931		Folk-mängd i resp. län den sl/i2 1931	Till- gångar per invånare
Inom kolumn	Å giroräkning	Utestående lån	Summa
Huvudkontoret ....	166,807	97	330,544	79	11,139,455	21	11,470,000		*)780,639	14	70
Avdelningskontoret
Göteborg.........	4,412	91	138,696	—	2,731,304	—	2,870,000	—	460,054	6	24
Malmö............	1,596	05	118,260	70	1,781,739	30	1,900,000	—	512,366	3	71
Falun............	—	-	204,934	—	1,195,066	—	1,400,000	—	249,491	5	61
Gävle ............	—	—	201,750	—	1,148,250	—	1,350,000	-	279,471	4	83
Halmstad.........	—	—	86,822	—	753,178	—	840,000	—	150,548	5	58
Härnösand........	_	_	171,425	__	938,575	_	1,110,000	-1
									279,590	8	80
Sundsvall.........	—	—	106,174	—	1,243,826		1,350,000	-/
Jönköping........	—	—	103,283	—	2,076,717		2,180,000	—	232,121	9	39
Kalmar...........	—	-	7,057	—	772,943		780,000	—	231,266	3	37
Karlskrona........	—	—	96,822	—	1,103,178	—	1,200,000	—	144,942	8	28
Karlstad..........	—	—	29,205	—	630,795	—	660,000	—	270,414	2	44
Kristianstad.......	—	—	137,179	—	612,821	—	750,000	—	246,185	3	05
Linköping ........	—	—	203,752	—	1,696,248	—	1,900,000	-\
Norrköping.......	—	—	214,035	—	1,285,965	—	1,500,000	-/
Luleå ............	—	—	61,805	80	2,038,194	20	2,100,000	—	201,642	10	41
Mariestad.........	—	—	27,512	—	442,488	—	470,000	—	242,299	1	94
Nyköping ........	—	—	50,234	—	699,766	—	750,000	—	187,877	3	99
Umeå............	—	—	114,289	—	1,645,711	—	1,760,000	—	205,454	8	67
Uppsala..........	—	—	18,992	—	1,631,008	-	1,650,000	—	137,582	11	99
Visby.............	2,249	59	21,947	68	1,278,052	32	1,300,000	—	57,450	22	63
Vänersborg.......	—	—	18,028		601,972	—	620,000	—	313,778	1	98
Västerås..........	—	—	91,136	—	908,864	—	1,000,000	—	161,297	6	20
Växjö............	—	—	111,992	—	328,008	—	440,000	—	155,073	2	84
Örebro ...........	—	—	27,600	—	1,072,400	—	1,100,000	—	218,598	5	03
Östersund.........	—	-	200,186	—	1,349,814	—	1,550,000	—	135,121	11	47
Summa	175,066	52	2,893,661	97	41,106,338	03	44,000,000	—	6,162,446	7	14

*) Stockholms stad och län.

Av tabellen framgår bl. a. att fondens tillgångar äro synnerligen
ojämnt fördelade i förhållande till folkmängden. Så uppgår exempelvis
ovannämnda medeltalssiffra till 1 krona 94 öre för Skaraborgs län och 22 kronor
63 öre för Gotlands län, medan medeltalet för hela riket utgör 7 kronor 14 öre.

Revisorerna hava ansett ifrågavarande uppgifter böra inflyta i sin
berättelse med hänsyn till den belysning, desamma giva beträffande avbetalningslånens
utnyttjande i olika landsändar.

Spann målskreditf onden.

§ 5.

Å spannmålskreditfonden, vilken inrättats enligt beslut av 1930 års
riksdag, redovisade riksbanken den 30 juni 1932 följande tillgångar och
skulder:

Tillgångar:

Å giroräkning i riksbanken:

vid huvudkontoret.............. kr. 1,160,000: —

vid avdelningskontoret

i Malmö.................... „ 352,058:92

i Kristianstad............... „ 40,000: —

i Vänersborg.................. 300,019:33 kr. 1,852,078:25

Å kassakreditivräkning:

vid avdelningskontoret i Vänersborg............. „ 199,980: 67

Summa kr. 2,052,058: 92

Skulder:

Låntagares fordran å överskott å kreditiv:

vid avdelningskontoret i Malmö................. kr. 52,058: 92

Fondens kapitaltillgångar:

vid huvudkontoret.............. kr. 1,160,000: —•

vid avdelningskontoret

i Malmö.................... ,, 300,000: —

i Kristianstad............... ,, 40,000: —

i Vänersborg................ ,, 500,000: — kr. 2,000,000: —

Summa kr. 2,052,058: 92

Lån i form av kassakreditiv hava under budgetåret
redovisats med:

vid avdelningskontoret

i Malmö.................................... kr.

i Kristianstad............................... ,,

i Vänersborg................................ „__

Summa kr.

1931—1932

302,651: 20
27,037: 80
212,116:67

541,805:67

Å fonden har under budgetåret i räntor inHutit kr. 9,866:46, vilket
belopp överlämnats till riksgäldskontoret för att tillföras statsregleringen.

Tillgångar

och

skulder.

Brukets

tillverkning.

Brukets

vinst.

Riksbankens pappersbruk.

• § 6.

Enligt Tumba bruks räkenskaper har under år 1931 tillverkats
papper för följande ändamål och till nedannämnda värden:

sedelpapper .................. kr. 466,168: 76

stämpelpapper................ „ 29,393:31

kupong- och obligationspapper ... „ 57,327: 75

tryckpapper.................. „ 24,480: —

lagerpapper................... „ 3,608: 33

kuvertpapper ................. „ 500: —

mellanläggspapper............. „ 308: 75 kr. 581,786: 90

Lägges härtill värdet av under året fallet utskottspapper
.................................... „ 104:49

och värdet av tillverkad lumppapp............ „ 18,734: 76

erhålles värdet av brukets årstillverkning...... kr. 600,626: 15

Omkostnaderna för brukets papperstillverkning hava uppgått till:

materialkostnader........................... kr. 71,482:21

diverse arbetskostnader...................... „ 240,563: 21

löner och arvoden m. m..................... „ 39,855: 23

rese- och traktamentsersättningar ...... ,, 2,513:62

pensioner och gåvor........................ „ 40,903: 29

hälsovård.................................. „ 22,955: 73

skatter och försäkringar...................... „ 12,285:50

bränsle, lyse och kraft...................... „ 35,766:37

fabriksreparationer.......................... „ 25,311:46

bostadsreparationer.......................... „ 9,749: 18

övriga reparationer.......................... „ 9,419:28

transporter.................................., 18,669: 66

vakt och renhållning........................ „ 13,707: 49

allmänna omkostnader....................... „ 14,616: 72

Summa kr. 557,798: 95

För verksamhetsåret redovisas följande verknings- och rörelsegrenar:	vinst å brukets	olika till-
brukets papperslager i riksbanken. . . .	......... kr.	3:37
försålt utskottspapper...............		38:49
försåld utskottspapp................		7: —
Tumba hemman ...................		1,365: 20
papptillverkningen .................		4,427: 14
papperstillverkningen...............	Summa kr.	41,003: 97 46,845: 17

Vinsten har av bruket disponerats till
avskrivningar å värdet av:

fasta inventarier ............... kr. 3,570: 14

lösa inventarier................ „ 13,429: 81

förrådet av gammalt, oblekt linne. ,, 24,077:45

utlämnad ved................. . „ 344: 82 kr. 41,422: 22

täckande av förlust

å kuverttillverkningen.......... kr. 3,576: 89

å växthusrörelsen .............. „ 1,846:06 „ 5,422:95

Summa kr. 46,845: 17

Brukets kapitalbehållning uppgick den 31 december 1931 till kronor

1,013,224: 54 och redovisades i följande tillgångar:

kassabehållning............................. hr. 7,948: 84

Tumba bruks egendom ...................... „ 305,000: —

fasta inventarier............................ „ 71,943:69

lösa inventarier............................. ,, 122,103: 72

i lager befintligt papper, papp och kuvert...... „ 191,478:70

värdet av papper och papp under arbete till år 1932 „ 100,945: 90

förråd ............ ......................... „ 195,316:88

fordringar.................................. » 18,486: 81

Brukets

tillgångar.

Summa kr. 1,013,224: 54

inkomster och
utgifter.

Riksbankens sedeltryckeri.

Inkomster och utgifter å riksbankens sedeltryckeri uppgingo under
år 1931 till följande belopp:
inkomster:

å riksbankens blanketter ............ kr. 50,891: 43

„ generalpoststyrelsens beställningar .. „ 146,004: 44

„ andra beställningar............... „ 87,673: 80

utgifter:

avlöningar...................... kr. 496,761: 60

pensioner.......................... „ 2,171: 12

hälsovård ......................... „ 5,424:84

materiel........................... „ 53,489: 89

inventarier........................ „ 60,788:30

reparationer av maskiner m. m....... „ 3,720: 18

gas och elektricitet................. „ 6,054: 54

städning och rengörning............. „ 3,810: 70

stämpelpapper ..................... „ 94,871:81

böcker, tidskrifter, föredrag m. m..... „ 377: 79

telefon............................ „ 593: 35

uniformspersedlar.................. „ 358: 73

transporter........................ „ 105:90

vård av stämpelplåtar............... „ 250: —

resekostnader och representation...... „ 616: 95

experiment........................ „ 2,260: 87

diverse............................ „ 332: 23

eller utgifter utöver inkomster..................... kronor

284,569: 67

731,988: 80
447,419: 13

Sedeltrycket har under år 1931 omfattat följande antal sedlar:

av 100 kronors valör................ 949,800 st.

» 50 » » ................ 1,138,400 »

» 10 » » . ............... 12,900,000 »

» 5 » » ................ 8,600,000 »

eller sammanlagt sedelblanketter...... 23,588,200 st.

§ 8.

Enligt den av riksdagens bankoutskott den 11 maj 1920 fastställda
instruktion ock arbetsordning för riksbankens sedeltryckeri skola vid tryckeriet
vara anställda

a) för den tekniska ledningen:

en föreståndare ock eket'' för tryckeriet
en ingenjör samt
en faktor,

vilka alla, de båda sistnämnda på föreståndarens förslag, på förordnande
tillsvidare tillsättas av fullmäktige;

b) för kontroll ock bokföring:

en riksbankens tjänsteman, som därtill av fullmäktige förordnas i
egenskap av kontrollant, jämte nödigt antal biträden åt honom.

Vid granskning av tryckeriets räkenskaper kava revisorerna uppmärksammat,
att vid tryckeriet utöver ovannämnda befattningshavare sedan
juli månad 1931 varit anställd en civilingenjör för utförande av laboratoriearbeten.

Rörande denna befattning kava revisorerna inhämtat, att densamma
med deputerades medgivande inrättats för att tryckeriföreståndaren skulle
erhålla en medhjälpare vid sitt arbete att i möjligaste mån följa utvecklingens
gång inom värdetryckstekniken ävensom att självständigt söka finna nya
utvecklingslinjer inom detta område. För medhjälparen, vilken haft en daglig
tjänstgöringstid av 3 timmar, kar utgått arvode efter 400 kronor per månad.

Då fråga örn en utökning av den tekniska personalen inom tryckeriet
av kär ifrågavarande slag synes vara av beskaffenhet att böra underställas
såväl bankofullmäktige som bankoutskottet, kava revisorerna funnit det
anmärkningsvärt att ifrågavarande befattningshavare anställts vid tryckeriet
på sätt som skett. Behovet av särskild personal för det ändamål, varom nu
är fråga, synes revisorerna för övrigt böra underkastas en mera ingående
prövning, därvid särskilt bör beaktas i vad mån tryckeriföreståndarens övriga
arbetsuppgifter lämna föreståndaren tillfälle att själv ägna sig åt förevarande
spörsmål.

§ 9.

Revisorerna kava under sina resor besökt avdelningskontoren i Göteborg,
Halmstad, Kalmar, Karlskrona, Linköping och Östersund.

Besöken kava ej föranlett något uttalande från revisorernas sida.

§ 10.

För de i denna berättelse meddelade sifferuppgifters överensstämmelse
med räkenskaperna och de till revisorerna lämnade räkenskapssammandrag
ansvarar den sekreterare, som vid granskningen av riksbanken biträtt revisorerna.

Anställande av
laboratoriebiträde
vid
sedeltryckeriet.

Revisorernas

uttalande.

Revisorernas
besök vid vissa
avdelningskontor.

Ansvarighet
för sifferuppgifterna.

Deltagande i
revisionen.

Berättelsens

överlämnande.

Tillstyrkan av
ansvarsfrihet.

§ 11.

I revisionen av riksbankens styrelse och förvaltning hava samtliga
undertecknade revisorer deltagit.

§ 12.

Enligt föreskriften i 22 § av den för revisorerna gällande instruktion
kommer denna berättelse att överlämnas till fullmäktige i riksbanken.

§ 13.

Med anledning av den i 21 § av gällande instruktion meddelade
föreskrift få revisorerna slutligen härmed för riksdagen meddela, att med
avseende på riksbankens förvaltning under den tid granskningen omfattat
revisorerna ej funnit anledning till erinran utöver vad i berättelsen förekommit
samt att de för sin del anse, att ansvarsfrihet bör fullmäktige beviljas.

Stockholm den 15 december 1932.

Karl Magnusson.
Erik Anderson.
Edw. Uddenberg.
J. P. Johansson.

Ernst Lindley.

C. G. Hammarskjöld.
Ant. Wikström.
Ernst Åström.

C. J. Johansson.

Joh.Johansson.

(Friggeråker.)

Emil Bengtsson.
Torsten Ström.

Evert Björn.