1924 ÅRS LAGTIMA RIKSDAG

Framställning / redogörelse 1924:RB

BERÄTTELSE

TILL

1924 ÅRS LAGTIMA RIKSDAG

ANGÅENDE

RIKSBANKEN

RIKSDAGENS REVISORER
år 1923.

STOCKHOLM

RIKSBANKENS SEDELTRYCKERI

De vid 1923 års riksdag för granskning av statsverkets, riksbankens
och riksgäldskontorets tillstånd, styrelse och förvaltning utsedda revisorer hava
samtliga deltagit i denna revisionsförrättning.

Riksbankens räkenskaper för år 1921 äro granskade av förra årets
revisorer och vid 1923 års riksdag har ansvarsfrihet blivit fullmäktige i riksbanken
beviljad dels för förvaltningen under år 1921 av bankens såväl huvudkontor
som samtliga avdelningskontor i orterna dels ock för de beslut och
åtgärder, som finnas antecknade i fullmäktiges protokoll från och med den 10
januari 1922 till och med den 9 januari innevarande år.

Den nu förrättade granskningen har till följd härav omfattat riksbankens
räkenskaper för år 1922 och därjämte den del av det löpande årets
förvaltning, som är redovisad i fullmäktiges protokoll från den 9 januari till
liden för revision sförrättningens början, och hava revisorerna för berörda
granskningsarbete fått emottaga dels berättelse av fullmäktige om riksbankens
tillstånd, rörelse och förvaltning i dess helhet samt om Tumba pappersbruk,
dels fullmäktiges protokoll och skrivelser för ifrågavarande tid jämte riksbankens
och pappersbrukets räkenskaper för år 1922 dels styrelsernas vid avdelningskontoren
berättelser om dessa kontors rörelse tillika med de utlåtanden, vilka
om granskningen av samma kontors förvaltning under sistlidna år blivit av de
därtill särskilt utsedda revisorer avgivna.

Liksom i föregående års revisionsberättelse angående riksbanken få
revisorerna beträffande riksbankens tillgångar och skulder samt inkomster och
utgifter med deras fördelning på riksbankens olika kontor ävensom i fråga om
åtskilliga andra detaljsiffror rörande riksbankens verksamhet år 1922 hänvisa
till den översikt, som pa grund av föreskrift i 23 § av lagen för Sveriges
riksbank den 12 maj 1897 sammanfattats angående riksbankens ställning eller
1922 års bokslut och som utdelats med allmänna tidningarna.

O

4

Nämnda översikt åberopas i denna berättelse under beteckningen »1922
års översikt».

Den redogörelse, som i revisionsberättelsen brukar förekomma angående
riksbankens rörelse under första hälften av det år, då revisionen sammanträder,
lämnas liksom föregående år genom sammanställning i tabellform av de uppgifter
angående riksbankens ställning, som intagits i de av riksbanken jämlikt
24 § i lagen för Sveriges riksbank upprättade månadsöversikterna.

Riksbankens grund* och reservfond m. m.

§ i Enligt

1922 års översikt hava riksbankens inkomster och vinster utöver

dess utgifter och förluster under nämnda år utgjort...... kr. 17,112,019: 57

samt vinst å avbetalningslånefonden samma tid......... » 1,416,677: 44

och har sålunda riksbankens vinst i dess helhet för år 1922.

belöpt sig till...................................... kr. 18,528,697: 01.

, Såsom även framgår av nämnda översikt utgjorde
riksbankens tillgångar och fordringar utöver dess skulder
vid 1922 års slut:

grundfond.................................... kr. 50,000,000: —

reservfond.................................... » 12,500,000: —

reserverade medel, utgörande:

återstående vinstmedel från föregående
år................. kr. 411,659: 53

vinst för år 1922........... » 18,528,697: 01 » 18,940,356: 54

och befanns alltså riksbankens kapitalöverskott enligt 1922

års bokslut utgöra.................................. kr. 81,440,356: 54.

Härtill kommer den under riksbankens förvaltning stående fonden för
utlämnande av avbetalningslån, utgörande vid slutet av år
1922 ett belopp av................................. kr. 28,000,000: —.

Jämlikt beslut vid 1923 års riksdag har av ovannämnda vinstmedel
ett belopp av 2,000,000 kronor överförts till avbetalningslånefonden. Härjämte
skola enligt samma riksdags beslut 16,000,000 kronor överlämnas till
statsverket att under åren 1923 och 1924 på föreskrivna tider tillhandahållas
statskontoret.

Riksbankens rörelse under år 1922.

§ 2.

Uti 1922 års översikt finnes å sid. 10—15 ett sammandrag av riksbankens
utgående balansräkning den 30 december 1922, och vilja revisoma
därifrån här upptaga följande huvudposter;

Riksbankens
grundfond;
översikt av
bankens ställning
m. m.

Tillgångar och
skulder.

6

Inkomster och
vinster.

Tillgångar:

Metallisk kassa (enligt § 8 i lagen för Sveriges riksbank) kr. 273,984,253: 02

Annan kassatillgäng............................ » 35,911,878: 14

Statspapper och obligationer..................... » 99,074,154: 49

Lånerörelsen, diskonterade växlar och lån m. m...... » 490,818,770: 73

Utrikesrörélsen, fordran hos utländska banker, växlar

m- m....................................... » 170,940,992: 84

Övriga tillgångar och fordringar................. ». 17,462,701: 05

Summa kr. 1,088,192,750: 27

Skulder:

Utelöpande sedlar............................... kr. 584,191,477: 51

Postväxelräkning ............................... » 5,258,860: 75

Giroräkning.................................... » 389,460,287:58

Lånerörelsen, upp- och avskrivningsräkning samt de positionsräkning

m. m........................ >■» 2,064,591: 13

Utrikesrörelsen, skuld till utländska banker m. m..... » 12,288,330: 38

Upphörda lånegrenar ........................... » 181,486: 38

Övriga sladder.................................. » 13,307,360: —

Summa kr. 1,006,752,393: 73

Då härtill lägges riksbankens under § 1 här

ovan angivna tillgång utöver skuld.................. » 81,440,356; 54

återfinnes det under rubriken tillgångar upptagna belopp kr. 1,088,192,750: 27

Utöver nu upptagna tillgångar och skulder har riksbanken, såsom
framgår av en å sid. 16 av 1922 års översikt intagen uppgift, vissa i bankens
räkenskaper enligt särskilda föreskrifter inom linjen förda tillgångar och
skulder.

Dessa utgjorde vid slutet av år 1922:

Tillgångar (inventarievärdet av papper för riksbankens eget behov, metallvärdet
av riksbankens mynt- och medaljsamling

samt riksbankens fastigheter) ...............kr. 11,455,096: 78

Skulder (utelöpande transportsedlar, lånebanksobligationer

m. m.)................................... » 1,662,194:42

Beträffande riksbankens inkomster och vinster samt utgifter och förluster
under år 1922 hänvisas till det å sid. 4—9 i 1922 års översikt intagna
sammandrag av riksbankens vinst- och förlusträkning år 1922.

Härifrån upptagas följande huvudposter:

Inkomster och vinster:

Lånerörelsen...................................... kr. 23,152,324: 64

Utrikesrörelsen .................................... » 1171710- 79

Statspapper och obligationer........................ » l,694''l39: 89

Särskilda inkomster och vinster..................... » 311,231: 84

Summa kr. 26,329,407: 16

Utgifter och förluster:

Lånerörelsen ........................... kr. 210 415: 09

Upphörda länegrenar .............................. » 7*697: 69

Utrikesrörelsen .............f...................... » 1100151: 31

Statspapper och obligationer........................ » 1''343*948: 08

Förvaltningskostnad:

Arvoden och löner .............. kr. 3,003,597: 99

Förvaltningsutgifter för hanken i dess

helhet.''................... » 1,065,206:57

Förvaltningsutgifter vid huvudkontoret
.. ?.................. » 1,113,679:85

Särskilda utgifter och förluster---- » 169,560: 77 » 6,526,032: 92

Välgörenhetsbidrag...................7............. » 29,142: 50

- Summa kr. 9,217,887: 59

Sedan till ovan omförmälda inkomster och vinster, kr. 26,329,407: 16
lagts under aret disponerade, från föregående år reserverade

vinstmedel................ ..................... » 411,659:53

ävensom vinsten å den särskilt förda avbetalningslånefonden » 1,416,677: 44

eller tillhopa ....................................... kr. 28,157,744: 13

samt därifrån avdragits nyssnämnda utgifter och förluster . » 9,217,387: 59

har sålunda uppkommit den förut uppgivna vinsten å riks bankens

rörelse vid 1922 års slut ................. kr. 18,940,356: 54

§ 3.

En jämförelse mellan riksbankens förvaltningskostnad för åren 1921 Jämförelse
och 1922 utvisar, att denna kostnad för senare året nedgått från kronor riksbanken" för7,
045,856: 08 till kronor 6,526,032: 92 eller i det närmaste 520,000 kronor, vaitningskostnad
beroende till största delen dels på minskade dyrtidstillägg, nära 56,000 kronor, i92iÖocahei92z.
dels ock i övrigt på mindre utgifter för byggnader vid Tumba bruk, vilka utgifter
under år 1921 varit särskilt stora.

§ 4.

På sätt närmare framgår av en å sid. 20 och 21 av 1922 års översikt uppgifter
intagen sammanställning av avdelningskontorens vinst- och förlusträkningar sl"s°kiidae -de
uppgick för detta ar sammanlagda beloppet av dessa kontors nettovinst bankskontorens
å lånerörelsen, avbetalningslånen därvid ej beräknade, till kronor 8,033,812: 06. "staifning0"

8

I denna summa ingå även inkomster av fastigheter samt divei''se andra
av lånerörelsen ej direkt härflytande inkomster kronor 216,155: 94.

Vad huvudkontoret beträffar, förekommer vid detsamma även annan
rörelse än lånerörelse och, då därvid ej såsom vid avdelningskontoren förvaltningsutgifterna
kunna särskilt beräknas och avdragas, kan följaktligen vid
huvudkontoret vinsten å lånerörelsen ej angivas annat än som bruttovinst.

Denna uppgick för år 1922 till kronor 12,732,693: 18, beroende på
följande inkomster, nämligen:

räntor å diskonterade växlar..................... kr. 11,242,036: 91

» » hypoteks- och kommunlån............... » 1,405,265: 29

» » kassakreditiv och kredit i löpande räkning . » 42,300: 15

avgifter för kassakreditiv........................ » 10,573: 33

inkasseringsavgifter och provisioner............... » 3,486: 01

inbetalningar å inom linjen förda eller avskrivna

lånefordringar (utom avbetalningslån) ........... » 29,031: 49

Summa kr. 12,732,693: 18

För avbetalningslånefonden lämnas i 1922 års översikt å sid. 46
och 47 redogörelse, som utvisar att vinsten å denna fond

för år 1922 uppgick vid huvudkontoret till............. kr. 371,931: 49

samt vid avdelningskontoren till....................... » 1,044,745: 95

Summa kr. 1,416,677: 44

Huvudkontorets balanskonto utvisar beträffande låne- och girorörelsen
den 30 december 1922 följande

Tillgångar:

Diskonterade växlar................................ kr. 168,504,408: 49

Hypotekslån ..................................... » 44,352,170: —

Kassakreditiv och kredit i löpande räkning ............ > 355,640: 76

På indrivning beroende medel ....................... > 68,240: 83

Beräknade räntor................................. » 67,919: 85

Summa kr. 213,348,379: 93

Skulder:

Gfiroräkning.......

Depositionsräkning .
Inkassoavgifter
Beräknade räntor ..

...... kr. 370,221,282: 27

...... » 300: —

...... » 2,342: 26

...... > 1,259,506: 20

Summa kr. 371,483,430: 73

9

Poster under transport, tillhörande riksbankens hela låne- och girorörelse,
utgjorde den 30 december 1922:

diskonterade växlar.............................. kr. 3,394,616: 65

» » , protesterade................... » 15,177: 52

fordran för protestkostnader ...................... » 87: 35

giromedel, infriade anvisningar.................... » 1,984,320: 20

» inbetalningar.......................... » 3,649,061: 63

inkassoavgifter.................................. » 2,487: 93

Avdelningskontorens ställning vid 1922 års slut inhämtas av 1922
års översikt, sid. 22 och 23, där en sammanställning gjorts av dessa kontors
utgående balansräkningar den 30 december 1922.

§ 5-

I fråga om riksbankens utlåningsrörelse år 1922 hänvisas till 1922
års översikt, där med ledning av de särskilda riksbankskontorens bokslut uppgjorts
nedannämnda, å följande sidor förekommande sammandrag rörande:

a) växeldiskontering: sid. 37;

b) hypoteks- och kommunlån: sid. 38;

c) kassakreditiv och kredit i löpande räkning: sid. 39;

d) avbetalningslånefonden: sid. 46, 47.

Nedanstående tabell utvisar i jämna tusental medelbeloppen av utlåningen
vid riksbankens samtliga kontor år 1922.

År 1922.	Växel- diskon- tering		Utlåning	mot hypotek av		Ute- ståend e å kassa- kreditiv och kredit i löpande räkning.	Avbetal- ningslån
inteck- ningar	obliga- tioner m. m.	aktier	andra värde- papper	varor
januari . .	501.898.000	454.000	26.624.000	64.000		208.000	2.947.000	24.827.000
februari. .	512.614.000	568.000	28.401.000	63.000	—	187.000	2.765.000	25.010.000
mars ....	498.542.000	575.000	29.732.000	62.000	—	173.000	3.301.000	25.246.000
april ....	479.877.000	588.000	31.119.000	64.000	—	127.000	2.984.000	25.264.000
maj.....	437.720.000	625.000	29.489.000	72.000	—	86.000	2.753.000	25.288.000
juni.....	413.077.000	515.000	35.146.000	74.000	—	60.000	2.810.000	25.373.000
juli......	374.751.000	562.000	41.523.000	72.000	—	36.000	2.663.000	25.487.000
augusti ..	354.285.000	566,000	41.006.000	71.000	—	6.000	2.365.000	25.576.000
september	347.491.000	510.000	40.730.000	551.000	—	1.000	2.319.000	25.740.000
oktober ..	326.366.000	563.000	42.862.000	1.065.000	—	—	2.265.000	26.005.000
november	313.589.000	637.000	46.579.000	1.170.000	—	—	2.097.000	26.249.000
december	406.989.000	685.000	51.827.000	1.172.000	5.019.000	1.000	2.273.000	26.530.000

Utlåningsrörelsen
år
1922.

10

Iinkomster och
utgifter vid
utrikesrörelsen
år 1922.

I översikten, sid. 26—31 lämnas redogörelse angående av lånerörelsen
härflytande ävensom, beträffande avdelningskontoren, övriga inkomster
och vinster samt utgifter och förluster år 1922.

Lånerörelsens på indrivning beroende medel utgjorde vid 1922 års

utgång:

	Diskonterade växlar	Lån mot hypotek	Kassa- kreditiv	Summa	Avbetal- ningslån
Under transport........	15,177: 52			15,177: 52
Huvudkontoret ........	68,140: 83	100: —	—	68,240: 83	58,282: 13
Avd.-kont. i Göteborg ..	—	280: —	—	280: —	9,392: 59
„ i Malmö ....	—	—	_	—	4,307: 95
„ i Kristianstad	1,030: 06	—	—	1,030: 06	—
					8,173; 08 700: —
., i Visby......	—	—	—	—
Kronor	84,348: 41	380: —		84,728: 41	80,855: 75

Samtidigt voro oberäknat avbetalningslån dels i lån och kreditiv dels
mot växlar utestående kr. 490,734,042: 32, vadan alltså 0,017 procent var under
indrivning.

Lånerörelsens inom linjen förda fordringar voro vid 1922 års utgång:

	Diskonterade växlar	Lån mot hypotek	Kassa- kreditiv	Summa	Avbetal- ningslån
Huvudkontoret.........	478,492: 14	29,974: 30	25,000: —	533,466: 44	107,749: 12
Avd.-kont. i Göteborg i . .	225,169: 60	—		225,169: 60	4,340: —
„ i Malmö ....	105,753: 30	—	15,000: —	120,753: 30	5,713: 21
„ i Luleå .....	3,775: —	—		3,775: —	—
„ i Visby......	34,000: —	231: 22		34,231: 22	4,296: 95
Kronor	847,190: 04	30,205: 52	40,000: —	917,395: 56	122.099: 28

Anm. Efter indragning från och med år 1914 av ombudsmanstjänsterna vid de
flesta av riksbankens avdelningskontor hava dessa kontors osäkra fordringar överflyttats
till huvudkontoret.

§ 6.

För inkomster och vinster samt utgifter och förluster å utrikesrörelsen
under år 1922 meddelas uppgifter å sid. 4 och 5 i 1922 års översikt, utvisande
vinst å rörelsen av kronor 71,559: 48.

11

Riksbankens ställning under år 1928.

§ 7.

I anslutning till vad revisorerna anfört uti inledningen till denna berättelse
intages från riksbankens månadsöversikter under året i följande tabell
uppgifter angående riksbankens ställning vid varje månads slut till och med
den 30 september.

Riksbankens
ställning under
år 1923.

12

Riksbankens ställning vid utgången av

	Januari	Februari	Mars
Tillgångar:
Metallisk kassa: lagligen i riket gällande guldmynt..	83.482.805	—	83.447.040	—	83.374.920	—
utländskt guldmynt och omyntat guld.	190.467.820	61	190.427.600	61	190.222.678	64
Silver- och kopparnickelmynt.....................	21.519.888	75	22.391.737	50	22.916.657	70
Äldre silvermynt................................	300	39	301	64	298	39
Koppar- brons- och jämmynt.....................	196.715	49	220.085	16	223.036	80
Fordringar:
in- och utländska statspapper..................	122.828.425	63	122.828.425	63	136.420.637	88
		_	5.176.300	_	5.176.300	—
		29	280.993.607	29	329.794.525	95
> utrikes » ...........................	52.939.586	71	51.608.779	86	35.300.078	61
invisningar och växlar betalbara vid anfordran eller
inom kort tid samt utländska bankers sedlar m. m.	15.010.588	24	20.320.970	94	22.731.050	16
lån mot hypotek av inteckningar...............	688.920	—	658.820	—	6.597.280	—
	86 091 760	_	44.264.470	—	40.838.930	—
» » > > aktier.....................	1.173.340	-	1.173.340	—	1.171.340	—
» » andra värdepapper ....................	9.283.950		9.115.250	—	8.881.405	—
» > pant av varor ........................	1.140		8.640	—	81.940	—
» till kommuner.............................	93.000		89.000	—	89.000	—
å kassakreditiv och kredit i löpande räkning utest.	1.859.665	07	2.241.068	27	2.045.400	38
> > enl. § 14 i lagen för Sveriges Riksbank
utestående..................................	—	—	—	—	—	—
på indrivning beroende växlar, lån och kassakreditiv	93.326	51	106.328	31	102.180	67
hos bank eller bankir på utrikes ort innestående å
löpande räkning.............................	72.347.811	84	64.451.115	94	59.439.672	31
å andra räkningar.............................	1.679.294	43	1.736.341	28	258.879	54
Kronor	934.518.240	96	901.259.222	43	945.666.212	03
Skulder:	•
Utelöpande sedlar...............................	520.258.693	51	537.765.126	51	586.990.153	51
> postremissväxlar......................	2.954.545	14	3.617.990	92	1.848.981	10
		36	265.674.168	40	260.254.139	26
Upp- och avskrivningsräkning....................	9.296	67	11.996	47	20.160	21
Depositionsräkning ..............................	300	—	300	—	300	—
Löpande räkning med utländsk bank.............	4.649.275	46	4.524.072	—	4.526.209	24
Andra räkningar................................	762.575	49	709.237	90	773.283	19
Pensionsfonden..................................	779.469	75	785.153	58	790.728	41
Grundfonden....................................	50.000.000	—	50.000.000	—	50.000.000	—
Reservfonden....................................	12.500.000	—	12.500.000	—	12.500.000	—
Till Statsverket anvisade medel att utbet. under år 1923	6.000.000	—	6.000.000	—	6.000.000	—
> » » »>>*>» 1924	—	—	—	—	—	—
Odisponerade vinstmedel Irån föregående år.......	18.940.356	54	*)16.940.356	54	16.940.356	54
	2.212.961	04	2.730.820	ii	5.021.900	57
Kronor	934.518.240	96	901.259.222 43	945.666.212	03
Obegagnad sed elutgivningsrätt enligt §§ 6, 7 och 8 i
Lagen för Sveriges Riksbank............ Kronor	152.04l.557	71	134.984.154	71	150.393.004	40
Fonden för avbetalningslån.
Utestående lån: som säkra ansedda...............	26.896.023		27.033.002	—	27.097.919	—
på indrivning beroende...........	85.982	G8	85.921 36	80.584	44
Kronor	26.982.005	68	27.118.92336	27.178.483	44

•) Av odisponerade vinstmedel hava 2 mill. kr. överförts till avbetalningslånefonden.

13

månaderna januari—september 1923.

April	Maj	Juni	Juli	Augusti	September
88.316.490		83.265.290		83.234.775		■ 88.210.610		83.202.930		83.192.330
190.121.752	35	189.968.740	70	189.822.529	27	189.648.925	14	189.549.321	33	189.365.369	13
23.750.877	40	24.318.951	36	24.871.459	90	24.066.211	85	22.373.164	60	22.888.025	10
298	69	303	50	320	72	327	10	330		330	37
236.148	02	236.991	32	288.777	74	230.301	70	223.474	79	214.396	48
148.316.004	13	148.066.429	80	151.128.866	SO	143.865.634	05	130.117.817	55	135.728.624	55
5.176.300		5.176.300	—	5.166.300		5.161.900	—	5.161.900		5.161.900	—
309.620.961	53	295.445.450	02	284.713.589	35	233.753.006	09	214.501.888	97	237.332.328	96
9.508.573	64	4.310.910	24	1.599.393	89	1.353.053	n	1.075.553	11	703.000	—
18.085.394	92	18.602.277	79	23.074.068	82	15.817.019	99	20.507.534	15	26.620.485	80
617.230		613.680	—	632.050	—	618.400	-	637.750		633.060	—
45.480.350	—	38.332.925		46.195.210	—	33.718.170	_	44,894.650		50.861.280	—
1.169.840	—	1.274.300	—	1.273.900	—	1.273.300	—	1.273.600		1.263.850	—
8.712.830		8.704.230		8.493.760	—	9.162.940	—	9.079.520		8.838.105	—
57.150		22.181	40	7.380		5.880		—		—	—
114.000		113.500	—	118.500		113.500		107.000	—	157.000	—
2.741.478	04	1.875.408	43	1.888.493	90	1.911.731	95	1.713.911	67	1.943.411	16
104.513	85	102.714	_ 38	- 100.560	02	i 22.095	45	101.559	04	123.841	64
44.312.869	55	36.129.016	01	42.891.692	S2	42.338.954	03	56.440.603	66	49.783.814	02
92.474	32	52.091	61	889.311	67	17.636	08	434.906	94	498.667	03
891.535.536	44	856.611.686	55	866.380.890	50	786.389.096	54	781.397.415	SI	815.309.829	24
556.533.820	51	538.830.478	51	586.211.044	51	543.329.040	51	560.944.872	51	600.164.986	51
2.601.730	49	1.668.013	—	2.682.953	80	3.166.554	53	1.643.231	74	3.699.660	87
240.179.218	31	224.425.604	30	183.405.008	55	149.494.624	32	127.601.616	90	117.407.105	22
26.688	78	6.454	52	24.775	93	14.827	26	11.182	86	14.245	36
300	—	300		300	—	9.300	—	300		300
4.665.124	78	3.193.612	59	3.697.288	35	3.196.834	17	3.279.155	63	2.976.229	97
919.633	57	696.026	90	715.330	20	829.707	82	733.906	61	1.257.003	27
796.319	49	801.974	32	807.570	07	813.192	50	818.829	83	824.673	67
50.000.000	—	50.000.000		50.000.000	_	50.000.000		50.000.000		50.000.000
12.500.000		12.500.000		12.500.000		12.500.000		12.500.000		12.500.000
8.000.000		8.000.000		8.000.000	—	4.000.000		4.000.000		4.000.000
8.000.000		8.000.000	—	8.000.000	—	8.000.000	—	8.000.000		8.000.000
940.356	54	940.356	54	940.356	54	940.356	54	940.356	54	940.356	54
6.372.343	97	7.548.865	75	9.346.263	95	10.094.658	89	10.924.463	19	13.525.267	83
891.535.536	44	856.611.686	55	866.330.890	50	786.389.096	54	781.397.415	81	815.309.829	24
115.342.664	19	132.637.582	89	84.903.564	03	127.390.029	77	109.560.130	15	69.950.411	75
27.178.038	83	27.364.009		27.432.559		27.364.604		27.231.508		27.580.093
71.356	46	77.988	51	94.138	25	128.634	77	125.662	80	111.128	40
27.244-.394	27.411.997	51	27.528.697	25	i 8 s	77	27.357.170	80	27.691.221	40

14

Officiella

räntesatser.

Rediskonterings

diskontot.

Riksbankens

styrelse.

8.

Riksbankens officiella diskonto- och räntesatser hava under år 1928
från och med den 1 januari till tiden för revisionens början utgjort:

	På, högst	På längre	På högst	Med avbe-talning av	För kassa-
	tid än tre, högst sex	en	en femte-	kreditiv:
	tre	månads	del eller
	månader.	uppsäg-	tiondedel
		månader.	ning.	var sjätte månad.	ränta.	avgift.
	%	%	0/ /O	%	%	%
Växeldiskonto...........	4 x/a	5	'' _		5	V2 0ch
För lån:						1
mot säkerhet av:
obligationer, utfärdade av svenska
staten, allmänna hypoteksbanken,
konungariket Sveriges stadshy-potekskassa eller aktiebolaget
svenska tobaksmonopolet . . . . obligationer, utfärdade av kom-	4 x/a	5	4 Va
muner, landsting, intecknings-bolag eller järnkontoret.....	5	K 11 0 12	5
mot annan säkerhet.........	5 x/a	6	_
För avbetalningslån..........	—	—	—	5

§ 9.

Vid rediskontering åt privata bankinrättningar har under år 1923 icke
förekommit något lägre diskonto än de vanliga räntesatserna.

Om riksbankens styrelse in, in.

§ io.

Vid det val av fullmäktige, som under innevarande år ägt rum, hava
dels herr korberg fatt sitt uppdrag- förnyat dels ock herr Thorsson för valperioden
1923—1926 utsetts till fullmäktig-.

Yid förrättade val hava fullmäktige utsett:
till vice ordförande och förste deputerad herr Moll;
till andre deputerade herrar Norberg och Nilson;
till inspekterande fullmäktig- för Tumba bruk herr Thorsson;
till ledamot i styrelsen för aktiebolaget kreditkassan av år 1922 herr
Moll samt

till suppleant i styrelsen för samma bolag herr Nilson.

15

Den av Kungl. Maj:t lörordnade suppleanten herr Tenow har tjänstgjort
4 dagar.

Av de utav riksdagen valda suppleanterna har herr Olauson tjänstgjort
91 dagar och har han därvid tjänstgjort såsom andre deputerad.

§ 11.

Göromålen å ombudsmannens expedition hava särskilt till följd av det An^a0n*tbäu"as,;de
i samband med avbetalningslånefondens år från år genomförda höjning betydligt maniens expedistörre
antalet dit överlämnade avbetalningslån med därav föranledda lagsök- “en tftÄn"5
mngar och bevakningar i olika delar av landet under senare åren så väsentligt Ttbi/dning3"
ökats, att på expeditionen för göromålens behöriga skötande erfordras ännu en
ordinarie tjänsteman med juridisk utbildning. Med anledning härav hava fullmäktige,
som kungjort och anslagit ledig en kammarskrivartjänst i tionde
lönegraden vid huvudkontoret, för överflyttande av berörda tjänst till nämnda
expedition vid tjänstens ledigförklarande jämlikt § 68 bankoreglementet föreskrivit,
att sökande skall förete bevis om avlagt prov för inträde i rikets
rättegångsverk för att sedermera den tjänsteman, som förordnas å tjänsten,
skall kunna placeras å expeditionen.

§ 12.

Under § 14 i statsrevisorernas berättelse angående riksbanken till 1922 A.ns- kompensaårs
riksdag fäste revisorerna uppmärksamheten på, att bland utgifterna för “personalen15^
avlöningar till tryckeripersonalen även förekomme betalning av skatter till stat .''ÄÄ
och kommun ror denna personal med sammanlagt kr. 42,514:96; och då revi- för borttagande
sorerna icke ansåge det lämpligt, att bland avlöningsförmåner till personal, som aV ''"skatter”Wa
utförde arbete för statens räkning, inginge en dylik rätt att få skatterna betalda,
uttalade revisorerna sin uppfattning, att den bestämmelse i avlöningsstaten för
arbetspersonalen vid riksbankens sedeltryckeri, varpå ifrågavarande rätt vore
grundad, borde ur avlöningsstaten utgå.

Omförmälda förman grundades på § 7 uti den av fullmäktige den 14
augusti 1919 godkända avlöningsstaten för arbetspersonalen vid riksbankens
sedeltryckeri, vilken paragraf hade följande lydelse:

»Skatter till stat och kommun för vid sedeltryckeriet intjänad inkomst
betalas av tryckeriet.»

Såsom uti § 13 i statsrevisorernas berättelse till 1923 års riksdag- angives,
föranledde berörda uttalande omedelbart en överenskommelse med tryckeriföreståndaren,
att ifrågavarande bestämmelse i avlöningsstaten icke skulle tillämpas
för de personer, som efter överenskommelsen anställdes såsom ordinarie arbetare.

Vidkommande personalen i övrigt anfördes enligt protokoll för den 11
maj 1922 bland fullmäktige, att denna till en mycket stor del sedan en lång
följd av år tillbaka åtnjutit förmånen av fria skatter och enligt fullmäktiges
mening kunde anses hava goda skäl att betrakta skattefriheten såsom en
beståndande förman, sa länge denna personal bibehölles i sin anställning- vid
sedeltryckeriet; och funno fullmäktige det därför icke vara billigt, att på en
gång fråntaga densamma här ifrågavarande förmån, utan ansågs avvecklingen
därav böra ske successivt. Samtidigt med beslut om att åberopade § 7 uti
avlöningsstaten skulle utgå, beslöto i anslutning härtill fullmäktige sistnämnda

16

dag, att, då år 1922 redan en del av de skatter, som belöpte på 1920 års
arbetsförtjänst, betalts av riksbanken, icke vidtaga någon förändring beträffande
de skatter, som år 1922 förfölle till betalning. Avvecklingen skulle därefter
ske under loppet av högst fem år med början år 1928, då 80 procent
av de ifrågavarande, under nämnda år förfallande skatterna skulle betalas
av banken.

I skrivelse av den 16 november 1922 till fullmäktige gjorde representanter
för sedeltryckeriets arbetspersonal framställning om kompensation för
borttagande av förmånen av fria skatter för inkomst från tryckeriet, därvid
anfördes, att avlöningsstaten av den 14 augusti 1919 vore ett avtal mellan
tryckeriets ledning och ifrågavarande personal, vilket av sistnämnda part betraktades
såsom beståndande.

Sedan tryckeriföreståndaren och riksbankens ombudsman häröver avgivit
infordrade yttranden och därvid framhållit, att tryckeriets arbetspersonal syntes
hava vägande skäl för sin framställning, erhöll deputeraden för huvudkontoret
under hand fullmäktiges medgivande att underhandla med tryckeripersonalen,
om vilken ställning den skulle intaga till en eventuell kompensation för skattefrihetens
borttagande i form av pensionsfrågans ordnande och samtidigt bemyndigande
att anmoda sakkunnig person att göra vissa undersökningar och beräkningar
för en sådan pensionering.

Innan denna utredning förelåg, inkom emellertid personalen med en ny
skrift under sistlidna februari månad, vari uttalades, att personalens uppfattning
fortfarande vore, att skatten ej borde kombineras med pensionsfrågan, men
framlades ett medlingsförslag till kompensation för skatten, avseende visst procentuellt
tillägg till de ordinarie veckolönerna sålunda, att till dessa löner under
innevarande år, då tryckeriet betalade 80 procent av skatterna, skulle läggas
2,85 procent av veckolönen, nästkommande år, då tryckeriet skulle betala 60
procent av skatterna, 5,70 procent o. s. v. i den mån tryckeriets skattebidrag
minskades upp till högst 14,25 procent. Kostnaderna för detta tillskott till
veckolönerna har beräknats för innevarande år belöpa sig till omkring 5,300
kronor och för nästkommande år till omkring 10,500 kronor samt slutligen efter
4 år stiga till omkring 27,000 kronor. Samma procentuella tillägg till avlöningen
skulle ock tillgodoräknas faktorn, vilken även finge sin skatt betald
av tryckeriet.

Medeltalet för de sista fem åren av från tryckeriet för den ifrågavarande
personalen betalda skatter har enligt uppgift utgjort omkring 36,000
kronor; och beror minskningen i utgiften därpå, att omförmälda procentuella
tillägg beräknas endast på de ordinarie veckolönerna, medan skatt tidigare betalts
för all från tryckeriet intjänad inkomst, således även för övertid, ackord,
hyresbidrag och dyrtidstillägg.

Den personal, som antagits efter det frågan om borttagandet av skattebetalningen
kommit upp, är anställd utan nämnda förmån.

Då detta ärende den 11 maj 1923 företogs till behandling inom fullmäktige,
framhöll föredraganden, att förevarande angelägenhet syntes vara av
rätt så invecklad natur och behöva att från flera synpunkter noga övervägas,
innan något definitivt beslut i saken fattades, och att den då långt framskridna
riksdagstiden icke skulle medgiva, att frågan i en eller annan form underställdes
bankoutskottet samt hemställde därför, att fullmäktige, utan att i övrigt
taga ställning i saken, ville som ett provisorium godkänna tryckeripersonalens

17

medlingsförslag att tillämpas tillsvidare, till dess ärendet i hela dess vidd kunde
"bliva behandlat och avgjort, dock längst till den 1 juli 1924.

Vad föredraganden sålunda föreslagit blev av fullmäktige godkänt.

I fråga om tillkomsten av förevarande avlöningsstat hava revisorerna
inhämtat följande.

Sedan under år 1919 i samband med riksbankens övertagande av sedeltryckeriet
under egen drift förslag upprättats till avlöningsstat och instruktion
för arbetspersonalen därstädes och detta förslag anmälts för fullmäktige enligt
protokollet den 31 juli 1919, beslöto fullmäktige då, att förslaget, innan detsamma
företoges till avgörande, skulle tryckas och utdelas till nämnda personal,
som skulle äga att, ifall så önskades, inom 14 dagar till tryckeriföreståndaren
skriftligen avgiva yttranden över förslaget.

Till följd av detta beslut utdelades tryckt förslag till envar av personalen
med anmodan att inom viss angiven tid skriftligen avgiva eventuella
erinringar däremot, varefter svar avgavs uti en av hela den myndiga personalen
undertecknad skrift med vissa erinringar mot förslaget.

I anslutning till dessa erinringar gjordes några jämkningar i förslaget;
och sedan personalen därefter ånyo beretts tillfälle att yttra sig i ärendet och
genom fyra ombud skriftligen godkänt förslaget i då föreliggande skick, blev
detsamma av fullmäktige den 14 augusti 1919 godkänt.

Beträlfande fullmäktiges beslut den 11 maj 1922 om successiv avveckling
av förutvarande förmånen för sedeltryckeriets personal att få sina skatter
betalda av riksbanken, gjorde föregående års revisorer ej något uttalande, och
lärer detta hava berott därpå, att även revisorerna funno billighetsskäl stödja
berörda beslut.

Nu hava emellertid fullmäktige ånyo den 11 maj 1923 företagit denna
fråga till behandling och därvid med anledning av framställning från tryckeripersonalen
tillerkänt denna en kompensation, i det närmaste motvägande den
förmån, som enligt tidigare statsrevisorers av riksdagen utan anmärkning lämnade
uttalande skulle borttagas och även genom fullmäktiges beslut den 11 maj 1922
utgått ur avlöningsstaten.

Revisorerna, som finna detta förfarande anmärkningsvärt, vilja såsom
sin mening uttala att, om fullmäktige ansett tryckeripersonalen på grund av
gällande avlöningsstat äga någon rätt till ifrågavarande förmån, fullmäktige bort
redan vid ärendets första behandling med stöd av bestämmelse i instruktionen
för arbetspersonalen uppsäga denna för att få tillfälle att bestämma avlöningsförhållandena
enligt omförmälda från riksdagens sida gjorda uttalande.

§ 13.

Enligt gällande av bankoutskottet den 20 maj 1920 godkända instruktion
och arbetsordning för riksbankens sedeltryckeri utövas tillsynen över
tryckeriet av den av fullmäktiges i riksbanken deputerade, som har närmaste
tillsynen över huvudkontorets övriga avdelningar; och för kontrollen över att
arbetena inom sedeltryckeriet fortgå på i tekniskt avseende bästa sätt förordna
fullmäktige till deputeradens stöd en framstående sakkunnig på området.

Eör den tekniska ledningen vid tryckeriet är anställd en föreståndare
och chef för tryckeriet, som vid sin sida har en ingenjör och en faktor.

Revisorernas

uttalande.

Ang. avlöningen
till föreståndaren
å riksbankens
sedeltryckeri
samt provisorisk
anordning
beträffande
tryckeriets
ledning,

18

Löneförmånerna för tryckeriföreståndaren äro enligt fullmäktiges för
bankoutskottet anmälda beslut den 1 maj 1919 bestämda att tillsvidare utgå
med 18,000 kronor om året, varjämte till tekniska rådgivaren anslagits ett
årligt arvode av 4,000 kronor.

Enligt § 7 av nämnda instruktion skall tryckeriföreståndaren redovisa
för mottaget sedelpapper med antingen fullt färdiga sedlar eller makulerat
papper; och skall tryckeriföreståndaren, om han ej fullt kan redovisa mottaget
sedelpapper, ersätta det felande beloppet av de sedlar, som skolat å papperet
tryckas, således exempelvis ett papper, varå skolat tryckas 2 st. 1,000-kronors
sedlar med 2,000 kronor, ett papper, avsett för 4 st. 100-kronors sedlar, med
400 kronor o. s. v.

Om den makulatur, som under den tid tryckeriet ansvarar för papperet
uppkommer inom någon sedelsort, för något år överstiger sju procent å årstillverkningen,
skall föreståndaren ersätta överskottet med samma pappers
värde efter riksbankens uppskattning av papperspriset. Skulle enligt samma
beräkning makulaturen understiga sju procent, erhåller föreståndaren en premie
motsvarande det inbesparade papperets värde.

Genom fullmäktiges beslut den 4 maj 1922 nedsattes sistnämnda
procenttal från 7 till 5.

På grund av denna bestämmelse har ersättning för inbesparad sedelpappersmakulatur
under senare åren utgått med följande belopp:

för år 1920 ........................ kr. 21,840:25

» » 1921 ........................ » 26,945:77

» » 1922 ........................ » 14,724:05

När tryckeriföreståndaren Nils Bagge avled den 18 februari 1920,
träffades följande dag avtal med den tekniska rådgivaren, dåvarande hovintendenten
Axel Lagrelius, att tillsvidare förestå tryckeriet; och beslöt
fullmäktige den 10 juni 1920, att av det för tryckeriföreståndaren bestämda
arvode av 18,000 kronor skulle till Lagrelius för ledning av tryckeriet tillsvidare
utgå ersättning efter 12,000 kronor för år räknat, men skulle under
den tid Lagrelius sålunda förestode tryckeriet det till honom såsom teknisk
rådgivare bestämda arvode av 4,000 kronor om året jämte återstoden av
tryckeriföreståndarens arvode reserveras.

Att efter tryckeriföreståndaren Bagges död ny tryckeriföreståndare
ej omedelbart tillsattes lärer hava varit beroende därpå, att fullmäktige
önskat någon tids rådrum för att bliva i tillfälle att till befattningen utse
en person med den särskilda kunskap och erfarenhet, som därför erfordrades;
och har enligt vad revisorerna erfarit omförmälda provisoriska ordnande
av sedeltryckeriets ledning under senare åren ansetts böra fortfara i
avbidan på resultatet av pågående utredning angående ordnande av statens
värdetryck.

Revisorerna vilja emellertid ifrågasätta, huruvida det kan vara lämpligt,
att nu omförmälda båda befattningar för ledningen av sedeltryckeriet
fortfarande uppehållas av en person, som med hänsyn till andra åligganden
endast har mycket begränsad tid övrig för tillsynen av sedeltryckeriet.

Vidare vilja revisorerna beträffande den för inbesparad makulatur
bestämda ersättningen uttala såsom sin uppfattning, att lämplig del av denna

19

ersättning skäligen bör tillkomma arbetspersonalen, då ju makulaturens större
eller mindre omfattning är i hög grad beroende på denna personals skicklighet
och uppmärksamhet.

§ 14.

I anslutning till nästlidet års revisorers av riksdagen godkända ^raringen*!
uttalande i fråga om riksbankens bidrag till frukostserveringen i banken riksbanken,
hava fullmäktige beslutit, att nämnda bidrag från och med den 1 sistlidna
maj skall begränsas till att omfatta endast tillhandahållande av fri lokal,
lyse, värme och servis.

20

Angående
inspektion av
bruket m. m.

Om riksbankens pappersbruk.

§ 15-

Fullmäktige hava den 27 september 1928 inspekterat Tumba bruk och
på stället tagit kännedom om dess förvaltning, varvid anledning till anmärkning
ej förekommit.

Månatliga inventeringar av brukskassan hava ägt rum iikadeles utan
anledning till anmärkning, varjämte genom därtill särskilt förordnade tjänstemän
verkställts sådan inventering, som omförmäles i § 46 mom. 2 bankoreglementet.

Av brukets räkenskaper för år 1922 lämnas följande sammandrag:

Balansräkning från år 1921. Kapitalbehållning ................................ Kr. SZred.it. Kassaholiållmncr ......................................	Kronor.	öre
1,616,148	1 29 i
16,731 305,000 86,261 93,137 382,941 20,474 25,253 422,364 76,531 181,776 5,675	36 87 27 68 90 17 17 88 72 27
Tumba bruks egendom ................................
Fasta, invp/ntarifvr ....................................
1 lacrp.r betin tlio-t papper vid bruket......................
» » befintliga kuvert................................
» » i riksbanken befintligt papper ....................
Förråd .............................................
Fordringar...........................................
Fibermaskintillverkningskonto............................
Kr. Kapitalräkning. JDebet. Riksbanken erhållit utöver sina till bruket lämnade förskott	1,616,148	29
120,533 108,889 1,386.725	71 26 32
Förlust genom prissänkning på papper och kuvert samt genom nedskrivning å värdet på lump på grund av konjunk-turförhållanden ..................................
Balans till år 1923 ....................................
Kr. IKirecLit. Balans från år 1921 .............................. Kr.	1,616,148	29
1,616,148	29

21

------------------L1A---	Kronor.	öre
Brukets räkning ined riksbanken.	--=-------
[Debet. Insättningar å brukets förlagsräkning i riksbanken för leve-
ranser till andra beställare än riksbanken.......	150,776	30
Av riksbanken gjord insättning å Tumba bruks förlagsräk-ning i riksbanken för av bruket gjorda utlägg för
1916 års fabriksbyggnad ...........	82,614	55
Av riksbanken gjord insättning å Tumba bruks förlagsräk-ning i riksbanken för av bruket gjorda utlägg för
1920 års arbetarbostäder ..............	24,537	98
| Till banken från bruket under året levererade postväxel-blanketter, utländska checkblanketter och kuvert till
ett sammanlagt belopp av .......	10,827	—
Av riksbanken gjord insättning å Tumba bruks förlagsräk-ning i riksbanken för av bruket under året levererat
postväxel- och checkpapper samt levererade kuvert ....	10,827	—
Till banken från bruket under året levererat sedelpapper ....	706,777	88
Kr.	986,360	71
jESZred.it.
Till bruket under året utanordnade förskott för bruksrörelsen.	855,000	_
Likvid för levererat växel- och checkpapper samt levererade
kuvert......................	10,827 120,533
Riksbanken erhållit utöver sina till bruket lämnade förskott för bruksrörelsen............	71
Kr.	986,360	71
Rakning över papperstillverkningen. [Debet.
Papper under arbete från år 1921.................	75,839	28
Materialkostnader..............	89,722 322,167 24,398	57
Arbetskostnader...............	64
Skatter och försäkringar...............	79
Omkostnader.................	45,741 71,067	89
Reparationer, underhåll av byggnader och maskiner......... Transportkostnader och dragare............	45
19,377	18
Belysning, bränsle och kraft ........	70,954	88
Rese- och traktamentskostnader........	4,895	58
Plälsovård........................	12,999 21,352	76
Pensioner och understöd.............	84
Transport	758,517	86

22

	Kronor.	öre
Transport	758,517	86
Löner och arvoden ....................................	33,980	36
Schaktningsarbeien ....................................	1,273	16
Åmuddringskostnader ..................................	1,592	57
För brukets vattenledning...............................	5.123	07
Fabrikens ombyggnad..................................	19,401	03
Utredning angående anordnande av maskinbruk............	9,500	—
Övriga papperstillverkningen påförda kostnader ............	8,877	89
Vinst å papperstillverkningen............................	14,822	02
Kr.	853,087	96
DKZred.it.
Under året tillverkat papper............................	765,921	54
Värde av papper under arbete till år 1923 ................	87,166	42
Kr.	853,087	96
Räkning över Tumba hemman.
X>e"bet_
Kostnad för tall- och granfrö..........................	24	25
Arrendatorns ersättning för grödeförlust genom brukets väg-
anläggnings- och dräneringsarbeten..................	254	30
Arbetskostnader .............................	2,013	01
Vinst.......................................	1,013	57
Kr.	3,305	13
DKIred.it.
Arrendeavgifter och tomthyra............................	1,217	55
Amortering å elektrisk belysningsinstallation vid Lill-Tumba .	200
Till bruket under året levererad ved m. m.................	1,887	58
Kr.	3,305	13
Vinst* och förlust räkning.
IDetnet.
Avskrivningar å inventarier och material .................	126,267	13
Kr.	126,267	13

23

	Kronor.	öre
IESIred.it..
Vinst vid försäljning av papper och kuvert å lager och
genom prisförändring .........	108,954	78
» av hemmanet och sågen ......	1,094	88
» å papperstillverkningen .........	14,822	02
» å formtillverkningen..........	523	58
» genom uthyrning av skolan......	871	87
Kr.	126,267	18
Balansräkning till år 1923.
ZDekset.
Kassabehållning...........	4 022	7°
1 Tumba bruksegendom.......	305,000
Fasta inventarier..........	83 922	18
Lösa » ...........	110 539	fid
I lager befintligt papper vid bruket.........	241,379	17
» « befintliga kuvert .......	25,624	80
> » befintligt papper i riksbanken.......	11,018	98
Förråd..................	416 707	43
Värde av papper under arbete till år 1923 . .	89,604	22
Fordringar .................	98 906	23
Kr.	1,386,725	32
ISIredit.
Kapitalbehållning............. Kr	1,386,725	32

§ 16.

På därom av förvaltaren vid Tumba bruk gjord framställning hava Ang. vissa
fullmäktige beslutit, att vid bruket må för en kostnad av sammanlagt 8,900 Ä?nÄ‘et°enh
kronor utföras dels vissa ombyggnads- och ändringsarbeten för anordnande vid “ruketvid
arbetarbostäderna och det s. k. stora stenhuset av erforderliga avträden
och vedbodar dels ock flyttning av uthuset vid förutvarande smedjan, allt i
enlighet med upprättat kostnadsförslag jämte tillhörande ritningar.

Ifrågavarande arbeten hava nyligen påbörjats.

24

Om riksbankens avdelningskontor.

§ 17.

styrelserna för Vid kontoret i Göteborg har tredje suppleanten kamrern Nils Herman

akontore9n!" Lindholm på begäran entledigats och har till tredje suppleant i hans ställe
utsetts f.d. riksdagsmannen direktören August Edvin Åkesson.

Vid kontoret i Karlstad har till fjärde suppleant utsetts grosshandlaren
Johan (John) Tobias Löfberg. Därjämte har förste suppleanten f. d. stadsfogden
Axel Fridolf Lind på begäran entledigats.

Vid kontoret i Umeå har ordföranden f.d. lanträntmästaren Olof
Theodor Bergström avlidit. Till ledamot efter honom har utsetts förste suppleanten
fabrikören Johan Olof Ohman.

§ 18.

Inventeringar

och

undersökningar
vid avdelningskontoren.

Inventeringar och undersökningar vid avdelningskontoren hava under
år 1923 till tiden för revisionsförrättningens början förrättats:
av herr Moll vid kontoret i Halmstad,
av herr Norberg vid kontoret i Jönköping,

av herr Nilsson vid kontoren i Göteborg, Falun, Härnösand, Karlskrona,
Karlstad, Kristianstad, Linköping, Mariestad, Nyköping, Sundsvall,
Uppsala, Vänersborg, Västerås, Växjö, Örebro och Östersund, samt
av herr Olauson vid kontoret i Visby.

Dessutom hava under samma tid särskilda undersökningar genom
därtill utsedda tjänstemän, två för varje kontor, verkställts vid kontoren i
Falun, Gävle, Jönköping, Kalmar, Karlskrona, Karlstad, Kristianstad, Linköping,
Norrköping, Nyköping, Uppsala, Visby, Västerås, Växjö och Örebro.

§ 19.

Revisorernas Enligt vad närmare framgår av den angående statsverket avgivna

avdelningskontor, berättelsen hava revisorerna företagit resor till åtskilliga platser inom landet;

och hava revisorerna därvid besökt riksbankens avdelningskontor i Göteborg,
Malmö, Halmstad och Jönköping.

Hyres- Beträffande riksbankens båda fastigheter i Göteborg vid Södra Hamn beloppen

för gatan med nr 27 och vid Drottninggatan med nr 28, vilka äro gemensamt
tjänste- _ taxerade för tillhopa 800,000 kronor, hava revisorerna från kontoret i Göte h

o^to d eu mel •*- ''

kontoret i borg erhållit följande uppgifter angående där utgående hyror, nämligen:
Göteborg. Verkställande styrelseledamotens tjänstebostad, 7 rum, jungfruk.,

serv.-rum, kök och badrum, med centraluppvärmning. . kr. 2,520: —
Vaktmästares tjänstebostad, 2 rum och kök med centraluppvärmning
...................................... » 350:—

D:o d:o ............................................ » 350: —

Gårdskarls tjänstebostad, 2 rum och kök med centraluppvärmning
.......................................... » 350: —

D:o d:o ............................................. » 350: —

Tjänstemannabostad, 4 rum och kök samt jungfrukammare och

badrum ........................................ » 1,400: —

D:o 3 rum och kök samt jungfrukammare och badrum . . .. » 1,200: —

Transport kr. 6,520: —

25

Ifrågasatt
förenklad
organisation
för vissa
avdelningskontor.

Kontor	Inkom-ster och vinster	Utgifter och förluster	Förlust å riks-bankens eget kapital	Vinst å avbetal-nings-låne-fonden	Kontorets
avlö- ningar	förvalt- ningsut- gifter	summa	vinst	förlust
Halmstad ..	40,730	05	60,860	35	12,247	33	73,107	68	32,377	63	28,540	_	_	_	3,837	63
Mariestad..	30,786	41	59,677	03	7,883	48	67,560	51	36,774	10	13,643	26	—	—	23,130	84
Norrköping	41,199	32	71,356	30	19,526	27	90,882	57	49,683	25	59,235	75	9,552	50	—	—
Nyköping ..	63,795	59	59,294	13	12,128	67	71,422	80	7,627	21	22,690	43	15,063	22	—	—
Visby......	53,303	43	64,877	27	10,512	38	0109,389	65	56,086	22	42,793	77	—	—	13,292	45
Vänersborg.	45,809	54	62,796	54	14,535	99	77,332	53	31,522	99	10,211	77	—	—	21,311	22
Växjö .....	29,466	13	56,733	61	10,261	99	66,995	60	37,529	47	12,117	99	—	—	25,411	48

*) I denna summa ingår även förlust å lånerörelsen med kr 34,000: —. Vid kontor, där
ombudsman ej finnes, överföras växlar och lån, som ej infrias å förfallodagen, till huvudkontoret
och ingå med eventuell förlust i dess rörelse.

Att lånerörelsen under året särskilt vid några av dessa kontor varit
av synnerligen ringa omfattning framgår av uppgifter å sid. 36—43 i 1922
års översikt, utvisande exempelvis, att vid kontoret i Växjö under året diskonterats
endast 28 växlar till sammanlagt belopp av 372,817 kronor. Under
året utlämnades vid samma kontor avbetalningslån å tillköpa 144,890 kronor.

Nu anförda förhållanden giva vid handen, att riksbankens verksamhet
vid dessa kontor i stort sett begränsats till rediskontering av växlar jämte
kassarörelse för statsverket och att riksbanken sålunda ej kommit i mera direkt
förbindelse med allnänheten i den omfattning, vilken vid flera tillfällen och
senast vid 1921 års riksdag i samband med då genomförda återgång till äldre
organisation av vissa mindre avdelningskontor uttalats såsom önskvärd.

Revisorerna finna därför nödvändigt att, om ej vid något kontor riksbankens
rörelse kan hållas vid sådan omfattning, att den någorlunda täcker
enligt stat bestämda avlöningar och nödvändiga förvaltningsutgifter, ånyo
tages under noggrannt övervägande, huruvida icke genom förenklad organisation
av kontorets styrelse och personal omkostnaderna kunna nedbringas.

Till utomstående uthyrda lägenheter:

Kontors- och lagerlokal, 6 ruin......

Kontorslokal, 3

rum

Butiks- och lagerlokal, 3 rum............................ »

Transport kr. 6,520

......... » 6,000

......... » 2,500

2,500

ej stå

Summa hyresinkomster kronor 17,520: —
Revisorerna hava funnit de för dessa tjänstebostäder utgående hyror
i överensstämmelse med gällande bestämmelser angående ersättning
för tjänstebostad, enligt vilka sådan ersättning skall bestämmas med hänsyn
till det hyrespris, som å orten gäller för liknande lägenhet.

Revisorerna anse sig böra fästa riksdagens uppmärksamhet därpå,
att vissa avdelningskontor under år 1922 uppvisa en ej obetydlig förlust å
rörelsen, vilket framgår av följande sammanställning från nedannämnda
avdelningskontors vinst- och förlusträkningar (1922 års översikt sid. 20 och
21 samt beträffande avbetalningslånefonden sid. 46 och 47).

26

Utlåtanden
angående
verkställd
granskning av
avdelningskontorens

förvaltning.

Ansvarighet

för

sifferuppgifterna.

Angående

berättelsens

överlämnande.

Tillstyrkan av
ansvarsfrihet.

§ 20.

Jämlikt föreskrift i gällande instruktion för revisorerna vid riksbankens
avdelningskontor i orterna hava, på sätt redan härovan omförmälts, de utlåtanden,
som av dem över verkställd granskning av sistlidet års förvaltning och
räkenskaper avgivits, genom fullmäktige i riksbanken tillställts nu församlade
revisorer, som ock av dessa utlåtanden tagit behörig kännedom.

För samtliga kontorsstyrelserna har full ansvarsfrihet blivit av vederbörande
revisorer tillstyrkt, och är i fråga om kontoret i Göteborg framställning
gjord om avskrivning av vissa inom linjen förda fordringar, vilken framställningframdeles
torde komma att i vanlig ordning underställas riksdagens prövning
och avgörande.

Uti ifrågavarande utlåtanden förekommer ej något av sådan vikt, att
det föranleder erinran eller omförmäla!! i denna berättelse.

§ 21.

För de i denna berättelse meddelade sifferuppgifters överensstämmelse
med räkenskaperna och de till revisorerna lämnade räkenskapssammandrag ansvarar
den sekreterare, som vid granskningen av riksbanken biträtt revisorerna.

§ 22.

Enligt föreskriften i 22 § av instruktionen för revisorerna kommer
denna berättelse att överlämnas till fullmäktige i riksbanken.

§ 23.

Med anledning av den i 21 § av gällande instruktion meddelade föreskrift
få revisorerna slutligen härmed för riksdagen meddela, att med avseende
på riksbankens förvaltning under den tid granskningen omfattat revisorerna ej
funnit anledning till erinran utöver vad i berättelsen förekommit samt att de
för sin del anse, att ansvarsfrihet bör fullmäktige beviljas.

Stockholm den 30 november 1923.

Gustav Rosén,
j. B. Johansson.
Jöns Pålsson.
David Norman.

Axel Lindqvist.
Gust. Nilsson.
C. R. Jansson.
O. H. Waldén.

Carl Boberg.
Oscar Olsson.
Rob. Karlsson.
Swen Persson.

E. Langborg.

Reservation

vid § 12: av herrar Lindqvist, Oscar Olsson, Jansson och Waldén, vilka
ansett att ifrågavarande paragraf bort ur berättelsen utgå.