1912 ÅRS LAGTIMA RIKSDAG (Framställning / redogörelse 1912:RB)

BERÄTTELSE

TILL

1912 ÅRS LAGTIMA RIKSDAG

ANGÅENDE

RIKSBANKEN

RIKSDAGENS REVISORER

År 1911.

STOCKHOLM.

P. A. NYMANS EFTERTRÄDARES TRYCKERI,

1911.

/ *

Till 1912 års lagtima Riksdag.

Af de vid årets riksdag för granskning af statsverkets, riksbankens och riksgäldskontorets
tillstånd, styrelse och förvaltning utsedda revisorer har ledamoten af Riksdagens
första kammare herr C. E. L. Bohnstedt hos fullmäktige i riksgäldskontoret anmält sig
hindrad att i revisionen deltaga. Med anledning häraf har den af nämnda kammare
utsedda förste suppleanten, undertecknad Tonning, blifvit af bemälda fullmäktige i
revisionen inkallad.

Jämlikt gällande instruktion sammanträdde revisorerna den 2 oktober 1911, och
få undertecknade efter numera fullbordadt revisionsarbete härmed i hvad riksbanken rör
afgifva föreskrifven berättelse.

Riksbankens räkenskaper för år 1909 äro granskade af förra arets revisorer, och vid
1911 års riksdag hafva fullmäktige fått sig beviljad ansvarsfrihet för förvaltningen af
bankens såväl hufvud- som afdelningskontor under förstnämnda år äfvensom för de beslut
och åtgärder, hvilka finnas antecknade i fullmäktiges protokoll för tiden från och med
den 15 januari 1910 till samma dag innevarande år.

Den nu förrättade granskningen har till följd häraf omfattat riksbankens räkenskaper
för år 1910 och därjämte den del af det löpande årets förvaltning, som är redovisad
i fullmäktiges protokoll från och med den 15 januari till tiden för revisionsförrättningens
början, och hafva revisorerna för berörda granskningsarbete fått emottaga dels
berättelse af fullmäktige om riksbankens tillstånd, rörelse och förvaltning i dess helhet
samt om Tumba pappersbruk, dels fullmäktiges protokoll och skrivelser för ifrågavarande
tid jämte riksbankens och pappersbrukets räkenskaper för år 1910, dels styrelsernas för
afdelningskontoren berättelser om dessa kontors rörelse tillika med de berättelser, hvilka om
granskningen af samma kontors förvaltning under sistlidna år blifvit af de därtill särskildt
utsedda revisorer afgifna.

I likhet med hvad förut varit vanligt redovisas ärendena uti denna berättelse
hufvudsakligen i den af bankoreglementets uppställning föranledda ordningsföljd; och omfattar
berättelsen i några delar, där redogörelse för hela året 1910 redan lämnats Riksdagen
genom sist församlade bankoutskotts memorial n:o 1, äfven uppgifter för förra hälften
af år 1911.

— 4 —

Riksbankens grund- och reservfond.

■ § i.

!_«rumifoudT ^en öfversikt af riksbankens ställning, som efter upprättadt bokslut för år

“''bankens® . Vlt sammanfattad och med allmänna tidningarna utdelad, hafva bankens inkomster
ställning:, och vinster utöfver dess utgifter och förluster under år 1910 utgjort kr. 5 767,073: 13

1 2 ‘ '' 631,969: 32!

samt vinst å afbetalningslånefonden samma tid

och har sålunda riksbankens vinst i dess helhet för år 1910 belöuT
sig till ................................................................................ *

Såsom äfven framgår af nämnda öfversikt, utgjorde riksbankens"
tillgångar och fordringar utöfver dess skulder vid 1910 års slut:

grundfond .................................................................... •

reservfond ..........................................................

reserverade medel utgörande:

återstående vinstmedel från föregående år...... kr. 643: 97,

vinst för år 1910 .......................................... .» 6,399,042- 45!

kr. 6,399,042: 45.

kr. 50,000,000:
» 12,500,000:

6,399,686:

42.

och befanns alltså riksbankens kapitalöfverskott enligt 1910 års bok slut

utgöra ........... ........ ........................................................ kr. 68,899,686: 42.

Härtill kommer den under riksbankens förvaltning stående fonden för utlämnande
af afbetalningslån, utgörande ett belopp af....................................... kr 12,500,000: _

Jämlikt beslut vid 1911 års Riksdag skall af ofvannämnda vinstmedel till statsverket
öfverlämnas kr. 6,399,000: — att under år 1912 på föreskrifna tider statskontoret
tillhandahållas.

Att under loppet af år 1911 kvartalsvis till statsverket utbetalas har 1910 års
Riksdag bestämt, att till statsverket skulle såsom dess andel af riksbankens odisponerade
vinstmedel utgå ett belopp af 6,256,000 kronor, utgörande 1909 års hela vinst kr.
6,255,935: 04 jämte kronor 64: 9 6 af vinstmedel från föregående år. Detta belopp har
under år 1911 levererats till statsverket.

Tillgångar och
skalder.

Af den i ofvannämnda öfversikt lämnade utredning rörande riksbankens tillgångar
och skulder vid 1910 års slut fa revisorerna lämna följande sammandrag:

Tillgångar:

Metallisk kassa (enligt § 8 i lagen för Sveriges riksbank):

guldmynt enligt 1873 års myntkonvention... kr. 45,195,760: —
äldre svenskt guldmynt samt omyntadt guld » 6,942,054: 11.

utländskt guldmynt................................... » 28,218,027: 29. kr. 80,355,841: 40.

Transport kr. 80,355,841: 40.

Annan kassatillgång:

svenskt silfvermynt enligt 1873 års myntordning.
............................................... kr.

svenskt silfvermynt enligt äldre myntordningar
...... »

norskt och danskt silfvermynt enligt 1873

års myntkonvention ......................... »

brons- och kopparmynt ........................... »

enskilda bankers postväxlar, checker m. in. »
utländska bankers sedlar .......................... >,

Transport kr.

4,919,930: io.

538: is.

258,004: 8 5.
107,700: 24.
4,940,684: —
543,252: 95. „

80,355,841: 4 0.

10,770,110: so.

Statspapper och obligationer:

inhemska .....................

utländska...................

kr. 112,800: —

» 12,851,493: 33. „ 12,964,293: 33.

Lånerörelsen :

diskonterade växlar:

inneliggande . . kr. 125,520,099: 2 8.

under transport » 4,681,335: 30. kr, 130 201434- 5s

hypoteks- och kommunlån .................... » 38480410: _

lån till enskilda banker enligt § 41 i lagen
för Sverigesriks -

0 ba"k............... kr. 826,000: —

afgar under transport
varande kapital betalning

....... 826,000: —

kassakreditiv och kredit i löpande räkning
lånerörelsens på indrifning beroende mede1
............. kr. 47,154: 42.

protesterade växlar

under transport » 16,561: 54.

upplupna och obetalda räntor å lån och
kreditiv enligt § 41 i lagen för Sveri o

ges riksbank...... kr. 23,741: 38.

afgår ränteinbetalningar
under transport.
............... » 21,716: 92.

5,595,065: 03.

63,715: 9 6.

2,024: 4 6. ,, 174,342,650: 03.

Utrikes växelrörelsen:

fordran hos utländska bankinrättningar och

bankirer.......................................... kr. 52,837,144: 23.

köpta växlar, betalbara i utlandet............ » 16,756,764: 91.

utländska anvisningar under transport...... » 18,411: 17. „ 69 612 320'' 31.

Transport kr. 348,045,215: 3 7.

— 6 —

Öfriga tillgångar och fordringar:

förråd af papper, hvaraf försäljning får

äga rum .......................................... kr.

för lån öfvertagna fastigheter vid afdel ningskontoret

i Luleå ........................ »

tillfälliga räkningar ................................ »

köpeskillingsfordran hos telegrafverket...... »

fordran hos myntverket för försåldt äldre

silfvermynt af riksbankens förråd...... »

enskildabankerspostväxlarochchecker m.m. »

utländska sedlar (under transport)............ »

fordran för protestkostnader (under transport)
................................................ »

utbetalning för hufvudkontorets räkning
(under transport) .......................... »

Transport kr.''348,045,215: 3 7.

7,598: 25.

29,895: 7 8.
10,974: 9 0.
206,500: —

31,000: —
1,847,348: 71.
18: so.

172: 5 5.

150= — » 2,133,658: 69.

som

Inom linjen förda tillgångar:

inventarievärdet af sådant papper,

användes för riksbankens behof ........

metallvärdet af riksbankens mynt- och

medalj samling ...................................

riksbankens kostnader för bankbyggnaden.

i Stockholm......... kr. 2,755,000: —

taxeringsvärdet af riksbankens
öfriga fastigheter
:

kr.

2,998: —
30,889: 7 5.

Göteborg.......	ö	325,000	—
Malmö ...........	»	300,000	—
Falun..............	»	225,000	—
Gäfle..............	»	104,400	—
Halmstad........	»	250,000	—
Härnösand .....	»	65,500	—
Jönköping ... .	»	62,000	—
Kalmar...........	»	200,000	—
Karlskrona.....	f)	310,000	-''
Karlstad ........	»	86,300	—
Linköping........	ö	225,000	—
Luleå..............	____ »	227,000	—
Mariestad........	»	121,000	—
Nyköping........	»	237,000	—
Sundsvall........	»	195,000	—
Umeå..............	»	217,500	—
Uppsala...........	... »	500,000	—
Visby..............	»	180,000	—
Vänersborg.....	____ »	200,000	—
Transport kr. 6,785,700	— kr.	33,887: 75. kr. 350,178,874: 06.

— 7 —

Transport kr. 6,785,700: — kr.

i Örebro ............ » 130,000: —

i Östersund ......... » 40,000: —

å Tumba ............ » 305,000: — ,,

TFT

33,887: 7 5. kr. 350,178,874: os.
7,260,700: —

7,294,587: 7 5._

Summa kronor 350,178,874: 06.

Skulder:

Utelöpande sedlar:

å kronor ............................................. kr. 205,855,122: —

å riksmynt .................................... » 396,954: —

å banko ............................................ » 238,622: 52. kr. 206,490,698: 52.

Utelöpande postväxlar

» 2,921,618: 78.

Lånerörelsen:

giroräkning............................................... kr.

upp- och afskrifningsräkning................... »

depositionsräkning .................................. »

inkasseringsafgifter för diskonterade växlar »

56,601,300: 5 7.
210: is.
1,670: 87.
38: —

» 56,603,219: 62.

Utrikes växelrörelsen:

skuld till utländska bankinrättningar ...... kr. 8,456,206: 72.

under transport varande poster för sålda

utländska växlar................................ » 75,383: 85. » 8,531,590: 57.

Upphörda lånegrenar:

lånebanksobligationer................................ kr. 177,406: 5 6.

ej uttagna räntor å sådana .................... » 4.076: 46. „ 181,483: 02.

Öfriga skulder:

till statsverket anvisade medel att utbetalas

under år 1911.................................... kr.

förskott för järnbelåningen........................ »

outtagna löner och pensioner .................. »

tillfälliga räkningar................................. »

under transport varande poster för inbetalningar
m. in. å olika räkningar......... »

pensionsfonden ............ »

fond för riksbankens nybyggnad i Kristianstad
................................................ »

6,256,000: —

595: —

621: 12.

10,967: 97.

727: 25.

100,015: 79.

181,650: — , 6,550.577: 13.

Transport kr. 281,279,187: 64.

— 8 —

Inom linjen förda skulder:

för transportsedlar och sedlar å 2 och 3 riksdaler
specie på dubbla och enkla blad kr.
för bankosedlar å riksdaler och skillingar »
för lånebanksobligationer, förskrift^ med 4,

41li och 3 % ränta ........................ »

förbindelser med 4 % ränta för under åren
1802 och 1803 inlämnadt silfver (s. k.

silfversedlar)................................... »

realisationsobligationer med 4 % ränta till
förfallodagen utgifna för riksgäldssedlarnes
inlösen 1803—1807 ............... »

Transport kr. 281,279,187: 64.

338,929: 4o.
1,315,328: 04.

6,663: 7 9.

924: 61.

417: 58.

kr. 1,662,263: 4 2.

Summa kr. 281,279,187: 64.
Då härtill lägges riksbankens behållna tillgång utöfver skuld » 68,899,686: 4 2.

återfinnes det under rubriken tillgångar upptagna belopp.................. kr. 350,178,874: 06.

Tinster samt För riksbankens inkomster och vinster samt utgifter och förluster under nu ifråga "fornfstw?*1

varande år finnes jämväl i ofvan nämnda öfversikt intagen en redogörelse, hvaraf lämnas
nedanstående sammandrag:

Inkomster och vinster:

1) Lånerörelsen ................................................................................... kr. 6,749,261: 82.

2) Utrikes växelrörelsen....................................... » 1,318,685: 09.

3) Tumba bruk: värdet af levereradt papper ....................................... » 417,958: —

4) Räntor å statspapper och obligationer.............................................. » 740,420: 54.

5) Särskilda inkomster och vinster ..................................................... » 124,029: 2 6.

Summa kr. 9,350,354: 71.

Utgifter och förluster:

1) Lånerörelsen:

räntor å upp- och afskrifningsräkning ........ kr. 48: 28.

inom linjen förda växlar ................................ » 82,545: 7 6.

inom linjen förda hypotekslån ........................ » 233,892: 32. kr.

2) Upphörda lånegrenar:

räntor å lånebanksobligationer ..................................................... »

3) Utrikes växelrörelsen:

stämpel, kommission, kursskillnad, räntor m. fl.

kostnader................................................. kr. 107,476: 7 6.

arfvoden till biträden vid växelhandeln ......... » 3,300: — »

Transport kr. 434,955: 0 6.

316,486: 36.
7,691: 94.

110,776: 76.

4) Tumba bruk:

anordnade medel för bruksrörelsen

Transport kr. 434,955: 06.
................. » 192,000: —

5) Förvaltningskostnad:

a) arfvoden till fullmäktige och styrelseledamöter
........................................................ kr.

b) löner och arfvoden till tjänstemän och be tjänte

...................................................... »

c) extra arfvoden........................................... »

d) pensionsstat .............................................. »

e) förvaltningsutgifter:
särskilda vid hufvud kontoret:

för sedelpapper, tryckning af sedlar och kostnad
för sedelförstöring ..

» eldsläckningsanstalter, vat tenförbrukning

och renhållning
...........................

» utgifter för afdelningskon toren

.....•....................

» inspektioner vid dessa......

» beklädnad åt vaktbetjänte

vid samtliga kontor .........

» kostnad för automobilers

användande ...................

» inredningsarbeten inom

bankohuset.......................

kr.	440,204:	60.
»	12,314:	83.
	7,440:	45.
»	2,032:	85.
»	7,925:	76.
»	9,237:	73.
»	5,969:	34.

kr. 485,125: 5 6.

likartade för samtliga kontor,
hvilka utgifter omfatta
inventarier och deras underhåll,
fastighetsunderhåll
och utskylder, hyra för kontorslokaler,
bränsle, värmeledningar,
lyshållning,
skrifmaterialier och öfriga
förbrukningsartiklar, trycknings-
och bindningskostnader
för räkenskaper och
blanketter, annonser, kungörelser,
post- och telegramporton
samt telefon afgifter,
lagsöknings- och rättegångskostnader,
säkerhetsåtgärder
m. m.:

361,679: 68.

1,138,700: so.
69,374: 79.
49,573: 67.

Transport kr. 485,125:

Revisorernas Berättelse 1911 ang. Riksbanken.

56. kr. 1,619,328: 94. kr.

626,955: 06.

— 10 —

Transport kr. 485,125: 5 6. kr. 1,619,328: 94. kr.

vid hufvudkontoret kr. 202,442: 08.

» kontoret

i Göteborg.....	»	20,210: 47.
i Malmö.........	»	14,964: 87.
i Falun .........	»	10,078: 4i.
i Gäfle............	»	11,536: 63.
i Halmstad	»	10,488: os.
i Härnösand...	J>	8,738: 92.
i Jönköping ...	»	6,704: n.
i Kalmar ......	»	6,322: 78.
i Karlskrona...	»	10,104: 19.
i Karlstad......	»	7,928: 94.
i Kristianstad	»	13,956: 62.
i Linköping ...	»	15,156: 6 6.
i Luleå .........	»	10,427: 63.
i Mariestad ...	»	17,609: os.
i Norrköping...	»	25,702: 74.
i Nyköping ...	n	8,033: 7 8.
i Sundsvall ...	»	14,203: 5 8.
i Umeå .........	»	9,205: 23.
i Uppsala.....	»	11,782: 38.
i Yisby .........	»	7,683: 34.
i Vänersborg. .	»	5,986: 44.
i Västerås......	»	6,978: so.
i Växjö .........	»	6,175: is.
i Örebro.........	»	11,861: 29.
i Östersund ...	»	7,824: 93.

967,232: 13. »

6) Välgörenhetsbidrag till barukusinrättningar, änke- och pupillkassor
vid riksbanken samt enskilda personer..........................................

7) Särskilda utgifter och förluster:

inlöst sedel å 2 rdr specie ................................. kr. 3: —

förlust vid försäljning till myntverket af äldre

koppar- och bronsmynt................................ » 128: io.

nedsatt värde å statspapper................................. » 160,335: 09.

kostnader i utlandet för förvaring m. m. af statspapper
..................................................... » 233: 13.

kostnader för indragning af guld ....................... “ 1,440: —

ränta på pensionsfonden.................................... » 2,849: 28.

utgifter under året för afdelningskontorets i

Yäxjö nybyggnad........................................ » 188,738: 8 5. ,,

Summa kr.

626,955: 06.

2,586,561: 07.

16,038: —

353,727: 4 5.
3,583,28.1: 58.

— 11 —

När till skillnaden mellan ofvan omförmälda inkomster och vinster kr. 9,350,354: 71.

samt nyssnämnda utgifter och förluster

bägges Cy in sten å den särskildt förda afbetalningslånefonden............

befinnes, såsom förut uppgifvits, vinsten å riksbankens rörelse i
helhet för år 1910 uppgå till............................................

3,583,281: 5 8.

....... kr. 5,767,073: i-s.

...... » 631,969: 32.

deSS kr. 6,399,042: 45.

§ 2.

En iämförelse mellan riksbankens förvaltningskostnad för åren 1909 och 1910
utvisar, att denna kostnad för senare året ökats från kronor 2,556,478: 5 8 till kronor
2,586,561: o7.

1 o.

På sätt närmare framgår af här nedan för hvarje af riksbankens afdelningskontor
meddelade särskilda redogörelser, uppgick för år 1910 sammanlagda beloppet af dessa
kontors nettovinst å lånerörelsen, afbetalningslånen därvid ej beräknade, till kronor
3 397 921: 02.

Hvad hufvudkontoret beträffar, förekommer vid detsamma äfven annan rörelse än
lånerörelse och då därvid ej såsom vid afdelningskontoren förvaltningutgifterna kunna
särskildt beräknas och afdragas, kan följaktligen vid hufvudkontoret vinsten a lånerörelsen
ej angifvas annat än som bruttovinst. Denna uppgick lör ar 1910 till kronor 2,lo4,o/4. 87,
beroende på följande inkomster, nämligen:

räntor å diskonterade växlar ....................................... kr*

» » hypoteks- och kommunlån............................................

» » lån enligt § 41 i lagen för Sveriges riksbank................

» » kassakreditiv och kredit i löpande räkning ...................

» » kassakreditiv enligt § 41 i lagen för Sveriges riksbank

Afgifter för kassakreditiv ..............................................................

Inkasseringsafgifter och provisioner .........................o............;.......

Inbetalningar å inom linjen förda eller afskrida lånefordringar
(utom afbetalningslån).........................................

25.

09.

24.

564,340:
163,902:
98.581: 02.
6,141: 34.
21,784: —
329: 9 0.

4,442: 0 3.

Summa kr. 2,154,324: 8 7.

Vinsten å afbetalningslånefonden för år 1910 uppgick vid

hufvudkontoret till .....................................................................

samt vid afdelningskontoren till ..................

kr.

109,334: 58.
522,634: 74.

eller tillsammans kronor 631,969: 32.

Hufvud kontorets balanskonto utvisar, beträffande lånerörelsen, den 31 december

1910 följande:

Tillgångar:

Diskonterade växlar ......................................

Hypoteks- och kommunlån............................

Lån enligt § 41 i riksbankslagen.................

Kassakreditiv och kredit i löpande räkning .
På indrifning beroende medel ......................

kr.	31,940,737:	89.
»	24,905,635:	—
»	826,000:	—
»	2,469,631:	07.
»	2,536:	67.

Jämförelse
mellan riksbankens
förvaltningskostnader
åren
1909 och 1910.

Uppgifter
angående de
särskilda riksbankskontorens
rörelse
och ställning.

Depositionsräkning .........

Giroräkning ..................

Skulder:

kr. 1,594: 8 7.
» 52,252,496: 36.

I den officiella rapporten den 31 december 1910 äro följande, vid årsskiftet under
transport varande, tillgångar och skulder på- eller afförda å förestående respektive räk -

ningars saldon, nämligen:

diskonterade växlar ...................................................................... kr. 4,681,335: 3o.

protesterade » » 16,561: 54.

kapitalinbetalning å lån enligt § 41 i riksbankslagen .................. » 826,000: —

giromedel: insättningar......................... » 948,033: 4 4.

infriade anvisningar........................................................ » 1,280,440: 9o.

Afdelningskontorens inkomster och utgifter under år 1910 samt kontorens ställning
vid samma års slut inhämtas af följande utdrag af respektive bokslut; och har i
samband därmed för hvarje kontor angifvits dess vinst å de från afbetalningslånefonden
anvisade medel.

— 13 —

Afdelningskontoret i Göteborg.

Vinst- och förlusträkning år 1910.

Utgifter: Kr.

Ö.

Inkomster:

Kr.

Ö.

Aflöningar..........................

Förvaltningsutgifter...........

Kursförlust å utländskt guld-mynt ..............................

Vinst för året.....................

105,487

20,210

497,327

Räntor å diskonterade växlar

» »hypotekslån .........

» s> kassakreditiv.........

Af gifter för kassakreditiv...
Inkasseringsafgifter och pro-visioner ..........................

Inkomst af fastighet .........

500,880

90,046

19,147

4,119

1,173

7,687

Kronor

623,055

Kronor

623,055

Balansräkning den 31 december 1910.

Tillgångar:	Kr.	Ö.	Skulder:	Kr.	Ö.
Kassabehållning.................	9,297,337	39	Giroräkning.......................	1,188,826	93
Diskonterade växlar............	12,141,951	35	Innestående vinstmedel......	40-7,":.	ö9
Hypotekslån........................	2,071,600	—	Räkning med hufvudkonto-
Kassakreditiv .....................	394,954	92	ret.................................	22,219,689	04
Kronor	23,905,843	66	Kronor	23,905,843	66

Vinst å afbetalningslånefonden under året Kr. 108,618: 98.

14 -

Afdelningsfeontoret i Malmö.

Vinst- och förlusträkning år 1910.

Utgifter:	Kr.	Ö.	Inkomster:	Kr.	ö.
Aflöningar ...........................	82,008	82	Räntor å diskonterade växlar	651,758	44
Förvaltningsutgifter............	14,964	87	» » hypotekslån ...... .	124,945	20
Vinst för året.....................	722,812	43	» » kassakreditiv.........	34,507	76
			Afgifter för kassakreditiv ..	6,103	33
			Inkasseringsafgifter och pro-
			visioner ...........................	1,306	45
			Inbetalningar å inom linjen
			förda fordringar...............	68	43
			Inkomst af fastighet och
			diverse..............................	1,096	51
Kronor	819,786	1 2	Kronor	819,786	12

Balansräkning den SI december 1910.

Tillgångar:	Kr.	Ö.	Skulder:	Kr.	Ö.
Kassabehållning.................	12,486,312	75	Giroräkning ......................	392,674	04
Diskonterade växlar............	15,297,378	58	Inkasseringsafgifter ............	29	—
Hypotekslån........................	4,071,100	—	Innestående vinstmedel......	722,812	43
Kassakreditiv .....................	298,677	08	Räkning med hufvudkonto-
Tillfälliga räkningar............	5,913	67	ret....................................	31,043,866	61
Kronor	32,159,382]o8	Kronor	32,159,382	08

Vinst å afbetalningslånefonden under året Kr. 29,131: 38.

— 15 -

Afdelningskontoret i Falun.

Vinst- och förlusträkning år 1910.

Utgifter:	Kr.	Ö.	Inkomster:	Kr.	Ö.
Inom linjen förda fordringar	210		Räntor å diskonterade växlar	63,710	44
Aflöningar..........................	35,173	21	» »hypotekslån .........	7,277	91
Förvaltningsutgifter............	10,078	41	» » kassakreditiv.........	1,440	83
Vinst för året ....................	34,565	39	» » » enligt
			§ 41 i riksbankslagen ...	920	21
			Af gifter för kassakreditiv...	187	—
			Inkasseringsafgifter och pro-
			visioner ...........................	236	69
			Inbetalningar å inom linjen
			förda fordringar...............	853	56
			Inkomst af fastighet och
			diverse...........................	5,400	37
Kronor	80,027	Öl	Kronor	80,027	01

Balansräkning den 31 december 1910.

Tillgångar:	Kr.	Ö.	Skulder:	Kr.	ö.
Kassabehållning..................	1,311,935	73	Giroräkning ........................	30,939	78
Diskonterade växlar............	2,028,293	53	Tillfälliga räkningar ........	283	03
Hypotekslån........................	107,790	—	Innestående vinstmedel......	34,565	39
Kassakreditiv .....................	29,557	11	Räkning med hufvudkon-
Tillfälliga räkningar .........	7	94	toret .................................	3,411,796	1 1
Kronor	3,477,584	31	Kronor	3,477,584	31

Vinst å afbetalningslånefonden under året Kr. 12,558: 6 6.

— 16 —

Afdela ingskontoret i Galle.

Vinst- och förlusträkning år 1910.

Utgifter:	Kr.	Ö.	Inkomster:	Kr.	Ö.
Aflöningar ...........................	41,401	17	Räntor å diskonterade växlar	358,260	33
Förvaltningsutgifter ...........	11,536	63	» » hypotekslån ........	3,750	36
Vinst för året ....................	318,292	31	» » kassakreditiv.........	2,366	88
			» » » enligt
	•		§ 41 i riksbankslagen ...	4,680	10
			Af gifter för kassakreditiv...	450	—
			Inkasseringsafgifter och pro-
			visioner ...........................	824	98
			Inkomst af fastighet och
			diverse.............................	897	46
Kronor	371,230	11	Kronor	371,230\|n

Balansräkning den 31 december 1910.

Tillgångar:	Kr.	Ö.	Skulder:	Kr.	O.
Kassabehållning..................	2,813,562	84	Giroräkning ........................	73,179	34
Diskonterade växlar............	11,145,457	5 5	Tillfälliga räkningar .........	102	21
Hypotekslån........................	448,500	—	Innestående vinstmedel......	318,292	31
Kassakreditiv .....................	28,520	—	Räkning med hufvudkonto-
På indrifning beroende me-			ret................................	14,045,550	07
del ...................................	1,074	54
Tillfälliga räkningar............	9	—
Kronor	14,437,123	93	Kronor	14,437,123	93

Vinst å afbetalningslånefonden under året Kr. 6,559: 95.

— 17 —

Afdelningsfeontoret i Halmstad.

Vinst- och förlusträkning år 1910.

Utgifter:	Kr.	ö.	Inkomster:	Kr.	Ö.
Aflöningar...........................	31,279	47	Räntor å diskonteradeväxlar	28,941	56
Förvaltningsutgifter............	10,488	05	» » hypotekslån .........	5,025	0 5
Vinst för året.....................	7,318	82	» » kassakreditiy.........	8,808	21
			Afgifter för kassakreditiv ...	505
			Inkasseringsafgifter och pro-
			visioner ..........................	160	80
			Inkomst af fastighet och
			diverse .........................	5,645	72
Kronor	lO CO CD Oi	3 4	Kronor	49,086	3 4

Balansräkning den 31 december 1910.

Tillgångar:	Kr.	Ö.	Skulder:	Kr.	Ö.
Kassabehållning......;.........	913,110	5 6	Giroräkning .......................	98,862	08
Diskonterade växlar............	1,216,225	72	Innestående vinstmedel......	7,318	82
Hypotekslån.......................	26,150	—	Räkning med hufvudkon-
Kassakreditiv .....................	46,631	24	toret .................................	2,095,936	62
Kronor	2,202,117\| 5 2	Kronor	2,202,117152

Vinst å afbetalningslånefonden under året Kr. 19,308: 34.

Revisorernas Berättelse 1911 ang Riksbanken.

— 18 —

Afdelningskontoret i Härnösand.

Vinst- och förlusträkning år 1910.

Utgifter:	Kr.	Ö.	Inkomster:	Kr.	Ö.
Räntor på upp- och afskrif-			Räntor å diskonterade växlar	315,135	07
ningsräkning ..................	8	78	» »hypotekslån .........	39,472	1 6
Aflöningar...........................	34,810	1 6	» » kassakreditiv.........	25,735	14
Förvaltningsutgifter............	8,738	92	Af gifter för kassakreditiv...	4,391	75
Vinst för året.....................	345,573	53	Inkasseringsafgifter och pro-
			visioner ..........................	516	50
			Inbetalningar å inom linjen
			förda fordringar...............	3,322	75
			Inkomst af fastighet och
			diverse..............................	558	02
Kronor	389,131139	Kronor	389,131	39

Balansräkning den 31 december 1910.

Tillgångar:	Kr.	Ö.	Skulder:	Kr.	Ö.
Kassabehållning..................	1,694,742	1 1	Giroräkning ........................	118,282	2 1
Diskonterade växlar............	4,401,785	30	Upp- och afskrifningsräk-
Hypotekslån........................	452,020	—	ning.................................	55	5 2
Kassakreditiv .....................	321,074	39	Tillfälliga räkningar .........	lo3	80
På indrifning beroende me-			Innestående vinstmedel......	345,573	5 3
del...................................	5,555	27	Räkning med hufvudkon-
			toret ........................	6,411,112	Öl
Kronor	6,875,177107	Kronor	6,875,177107

Vinst å afbetalningslånefonden under året Kr. 18,250: 63.

— 19 —

Afdelningskontoret i Jönköping.

Vinst- och förlustrakning år 1910.

Utgifter:	Kr.	Ö.	Inkomster:	Kr.	Ö.
Inom linjen förda fordrin-			Räntor å diskonterade växlar	54,793	74
gar....................................	7,115	1 2	» » hypotekslån .........	33,844	87
Aflöningar...........................	33,925	68	» » kassakreditiv.........	9,485	84
Förvaltningsutgifter............	6,704	1 1	Afgifter för kassakreditiv...	1,790	—
Vinst för året .....................	53,476	19	Inkasseringsafgifter och pro-
			visioner ...........................	328	26
			Inbetalningar å inom linjen
			förda fordringar...............	441	2 6
			Inkomst af fastighet och
			diverse ...........................	537	13
Kronor	101,221	10	Kronor	101,221	10

Balansräkning den 31 december 1910.

Tillgångar:	Kr.	Ö.	Skulder:	Kr.	Ö.
Kassabehållning..................	1,284,504	43	Giroräkning ........................	124,661	45
Diskonterade växlar............	1,311,732	12	Inkasseringsafgifter ............	5	50
Hypotekslån.......................	525,500	—	Innestående vinstmedel......	53,476	19
Kassakreditiv .....................	134,748	95	Räkning med hufvudkon-toret .................................	3,078,342	36
Kronor	3,256,485	50	Kronor	3,256,485	50

Vinst å afbetalningslånefonden under året Kr. 32,453: 53.

— 20 —

Afdelningskontoret i Kalmar.

Vinst- och förlusträkning år 1910.

Utgifter:	Kr.	Ö.	Inkomster:	Kr.	Ö.
Aflöningar...........................	30,225	05	Räntor å diskonterade växlar	37,403	67
Förvaltningsutgifter...........	6,322	78	» »hypotekslån .........	11,524	89
Vinst för året....................	21,860	29	» » kassakreditiv......... Afgifter för kassakreditiv... Inkasseringsafgifter och pro-visioner ........................... Inkomst af fastighet och diverse ...........................	3,889 880 191 4,518	49 60 47
Kronor	58,408	12	Kronor	58,408	1 2

Balansräkning den 31 december 1910.

Tillgångar:	Kr.	Ö.	Skulder:	Kr.	Ö.
Kassabehållning..................	2,265,187	95	Giroräkning ........................	162,080	20
Diskonterade växlar...........	1,611,272	68	Innestående vinstmedel......	21,860	29
Hypotekslån........................	186,000	—	Räkning med hufvudkon-
Kassakreditiv .................	63,325	09	toret .................................	3,941,845	23
Kronor	4,125,785	72	Kronor	4,125,785	72

Vinst å afbetalningslånefonden under året Kr. 13,213: 87.

— 21

Afdelningsfeontoret i Karlskrona.

Vinst- och förlustråkning år 1910.

Utgifter:	Kr.	Ö.	Inkomster:	Kr.	Ö.
Räntor på upp- och af skråf-			Räntor å diskonterade växlar	50,353	05
ningsräkning ..................	22	47	» » hypotekslån .........	14,165	66
Aflöningar...........................	32,793	62	» » kassakreditiv.........	5,658	22
Förvaltningsutgifter............	10,104	19	Afgifter för kassakreditiv...	970	1 7
Vinst för året .....................	34,527	31	Inkasseringsafgifter och pro-
			visioner .........................	125	88
			Inkomst af fastighet och
			diverse ..........................	6,174	61
Kronor	77,447	59	Kronor	77,447	59

Balansräkning den 31 december 1910.

Tillgångar:	Kr.	0.	Skulder:	Kr.	Ö.
Kassabehållning..................	2,557,694	33	Giroräkning ........................	598,567	94
Diskonterade växlar............	1,609,811	64	Upp- och afskrifningsräk-
Hypotekslån........................	160,930	—	ning.................................	137	63
Kassakreditiv .....................	67,077	54	Inkasseringsafgifter ............	1	50
Tillfälliga räkningar .........	2,384	39	Innestående vinstmedel......	34,527	31
			Räkning med hufvudkon-
			toret .................................	3,764,663	52
Kronor	4,397,89719 0	Kronor	4,397,897	90

Vinst å afbetalningslånefonden under året Kr. 28,702:

— 22 —

Afdelningskoiitoret i Karlstad.

Vinst- och förlusträkning År 1910.

Utgifter:	Kr.	Ö.	Inkomster:	Kr.	Ö.
Aflöningar ..........................	35,023	33	Räntor å diskonterade växlar	99,141	22
Förvaltningsutgifter............	7,928	94	» » hypotekslån .........	4,096	29
Vinst för året ....................	68,451	49	» » kassakreditiv.........	4,075	72
			» » » enligt
			§ 41 i riksbankslagen ...	1,521	29
			Afgifter för kassakreditiv ...	1,090	—
			Inkasseringsafgifter och pro-
			visioner ...........................	796	9 5
			Inkomst af fastighet och
			diverse ...........................	682	29
Kronor	111,40317 6	Kronor	111,403	76

Balansräkning den 31 december 1910.

Tillgångar:	Kr.	Ö.	Skulder:	Kr.	Ö.
Kassabehållning..................	2,076,905	66	Giroräkning .....................	144,051	42
Diskonterade växlar............	1,486,842	86	Tillfälliga räkningar .........	5	—
Hypotekslån........................	313,750	—	Innestående vinstmedel.....	68,451	49
Kassakreditiv .....................	32,441	67	Räkning med hufvudkon-toret................................	3,697,432	28
Kronor	3,909,940	19	Kronor	3,909,940	19

Vinst å afbetalningslånefonden under året Kr. 9,064: io.

— 23 —

Afdelningskontoret i Kristianstad.

Vinst- och forluslräkning år 1910.

Utgifter:	Kr.	Ö.	Inkomster:	Kr.	Ö.
Inom linjen förda fordringar	1,945	Öl	Räntor å diskonterade växlar	54,491	IS
Aflöningar ...........................	37,834	06	» »hypotekslån............	6,710	12''
Förvaltningsutgifter............	13,956	62	» » kassakreditiv.........	8,255	1 3
Vinst för året .....................	18,288	54	Afgifter för kassakreditiv...	2,376	25
			Inkasseringsafgifter och pro-
			visioner ...........................	165	64
			Inkomst af diverse ............	25	9 1!
Kronor	72,024	23	Kronor	72,024	23

Balansräkning den 31 december 1910.

Tillgångar:	Kr.	Ö.	Skulder:	Kr.	Ö.
Kassabehållning..................	1,836,863	37	Giroräkning ........................	71,943	1 i
Diskonterade växlar............	1,280,554	81	Depositionsräkning ............	76	—
Hypotekslån........................	129,700	—	Tillfälliga räkningar............	86	50
Kassakreditiv .....................	157,237	96	Innestående vinstmedel......	18,288	54
			Räkning med hufvudkonto-
			ret....................................	3,313,961\| 9 9
Kronor	3,404,356	14	Kronor	3,404,356	1*1

Vinst å afbetalningslånefonden under året Kr. 11,392:

— 24 —

Aftlelningskontoret i Linköping.

Vinst- och förlusträkning år 1910.

Utgifter:	Kr.	ö.	Inkomster:	Kr.	Ö.
Räntor å upp- och afskrif-			Räntor å diskonterade växlar	191,016	1 1
ningsräkning ..................	17	03	» »hypotekslån .........	7,766	26
Inom linjen förda fordringar	225	—	» » kassakreditiv.........	7,923	Öl
Aflöningar ........................	36,209	35	» » » enligt
Förvaltningsutgifter..........	15,156	66	§ 41 i riksbankslagen ...	255	27
Vinst för året ....................	185,764	36	Af gifter för kassakreditiv... Inkasseringsafgifter och pro-	1,737	—
			visioner ........................	401	67
			Inbetalningar å inom linjen förda fordringar.............. Inkomst af fastighet och	23,170	30
			diverse............................	5,102) 7 8
Kronor	237,372\|	40	Kronor	237,372	40

Balansräkning den 31 december 1910.

Tillgångar:

Kr.

Ö.

Skulder:

Kr.

Ö.

Kassabehållning ...............

Diskonterade växlar...........

Hypotekslån.......................

Kassakreditiv .....................

1,562,581

3,206,023

486,450

99,326

Giroräkning ........................

Upp- och afskrif ningsräk-ning ................................

Tillfälliga räkningar............

Innestående vinstmedel.....

Räkning med hufvudkonto-ret..............................

78,294

490

185,764

5,089,815

Kronor

5354,381

Kronor

5,354,381 6 0

Vinst å afbetalningslånefonden under året Kr. 32,834:

— 25

Afdelningsfeontoret i Luleå.

Vinst- och förlusträkning år 1910.

Utgifter:	Kr.	Ö.	Inkomster:	Kr.	Ö.
Inom linjen förda fordringar	612	12	Räntor å diskonterade växlar	88,700	67
Aflöningar .........................	33,467	63	» » hypotekslån .........	33,971	61
Förvaltningsutgifter............	10,427	63	» »•_ kassakreditiv ......	4,952	73
Vinst för året.....................	89,353	44	Afgifter för kassakreditiv...	1,159	—
			Inkasseringsafgifter och pro-
			visioner ...........................	135	5 2
			Inbetalningar å inom linjen
			förda fordringar............	873	24
			Inkomst af fastighet och
			diverse............................	4,068	05
Kronor	133,860	82	Kronor	133,860	82

Balansräkning den SI december 1910.

Tillgångar:	Kr.	Ö.	Skulder:	Kr.	Ö.
Kassabehållning.................	1,915,970	89	Giroräkning .....................	197,406	52
Diskonterade växlar...........	2,978,807	86	Tillfälliga räkningar............	840	59
Hypotekslån........................	558,990	—	Innestående vinstmedel......	89,353	44
Kassakreditiv ...................	77,559	04	Räkning med hufvudkonto-
För lån öfvertagna fastig-			rot..................................	5,279,351	66
heter.............................	29,895	78
På indrifning beroende me-
del.................................	5,728	64
Kronor	5,566,952\|2i	Kronor	5,566,952	21

Vinst å afbetalningslånefonden under året Kr. 42,754: 30.

Revisorernas Berättelse 1911 ang. Riksbanken.

26 —

Afdelningskontoret i Mariestad.

Vinst- och förlusträkning år 1910.

Utgifter:	Kr.	ö.	Inkomster:	Kr.	Ö.
Inom linjen förda fordringar	2,624	60	Räntor å diskonterade växlar	'' 82,531	54
Aflöningar ..........................	30,897	77	» »hypotekslån ........	3,036	37
Förvaltningsutgifter..........	17,609	05	» »kassakreditiv......	8,381	34
Vinst för året.....................	49,583	61	Af gifter för kassakreditiv... Inkasseringsafgifter och pro-	2,051	94
			visioner ...........................	284	13
			Inbetalningar å inom linjen förda fordringar ............ Inkomst af fastighet och	1,574	48
			diverse..............................	2,855	23
Kronor	100,715	03	Kronor	100,715\|o3

Balansräkning den. 31 december 1910.

Tillgångar:	Kr.	Ö.	Skulder:	Kr.	Ö.
Kassabehållning..................	872,706	63	Giroräkning .......................	69,964	—
Diskonterade växlar...........	2,142,874	70	Inkasseringsafgifter ............	—	50
Hypotekslån........................	83,100	—	Innestående vinstmedel......	49,583	61
Kassakreditiv .....................	149,318	25	Räkning med hufvudkonto-ret..................................	3,128,451	47
Kronor	3,247,999	58	Kronor	3,247,999	58

Vinet å afbetalningslånefonden under året Kr. 12,750: 48.

— 27 —

Afdelningskontoret i Norrköping.

Vinst- och förlusträkning år 1910.

Utgifter:	kr.	ö.	Inkomster:	Kr.	Ö.
Aflöningar..........................	6.656	10	Räntor å diskonterade växlar	25,185	45
Förvaltningsutgifter............	25,702	74	» » hypotekslån.......	2,268	34
			Af gifter för kassakreditiv...	280	—
			Inkasseringsafgifter och pro-
			visioner ........................	8	58
			Inkomst af diverse ............	- -	15
			Förlust under året ...........	4,616	32
Kronor	32,358\| s 4	Kronor	32,358	84

Balansräkning den 31 december 1910.

Tillgångar:	Kr.	Ö.	Skulder:	Kr.	Ö.
Kassabehållning.................	1,899,606	42	Gir oräkning.......................	179,662	56
Diskonterade växlar............	3,183,673	64	Inkasseringsafgifter ............	- -	50
Hypotekslån.......................	330,000	—	Tillfälliga räkningar............	100	—
Kassakreditiv .....................	3,025	—	Räkning med hufvudkonto-
Vinst- och förlusträkning...	4,616	32	ret...................................	5,241,158	32
Kronor	5,420,921	38	Kronor	5,420,921	38

Vinst å afbetalningslånefonden under året Kr. 1,986: 20.

— 28 —

Afdelningskontoret i Nyköping.

Vinst- och förlustråkning år 1910.

Utgifter:	Kr.	Ö.	Inkomster:	Kr.	Ö.
Aflöningar...........................	23,922	06	Räntor å diskonterade växlar	86,140	04
Förvaltningsutgifter............	8,033	78	» »hypotekslån ........	1,364	93
Vinst för året.....................	60,456	1 1	» » kassakreditiv........	434	05
			» » » enligt § 41 i riksbankslagen ...............	160	08
			Afgifter för kassakreditiv Inkasseringsafgifter och pro-	200	—
			visioner .........................	325	86
			Inkomst af fastighet och
			diverse.............................	3,786	99
Kronor	92,411	95	Kronor	92,411	9 5

Balansräkning den 31 december 1910.

Tillgångar:	Kr.	Ö.	Skulder:	Kr.	Ö.
Kassabehållning .................	982,226	1 6	Giroräkning ........................	87,339	81
Diskonterade växlar............	2,695,215	31	Innestående vinstmedel......	60,456	1 1
Hypotekslån.......................	8,500	—	Räkning med hufvudkon-
Kassakreditiv .....................	23,413	57	toret ..............................	3,561,559	12
Kronor\|	3,709,355 04	Kronor	3,709,355	04

Vinst å afbetalningslånefonden under året Kr. 5,738: 4 6.

— 29 —

Avdelningskontoret i Sundsvall.

Vinst- och förlusträkning år 1910.

Utgifter:	Kr.	Ö.	Inkomster:	Kr	Ö.
Aflöningar...........................	37,034	74	Räntor å diskonterade växlar	286,050	50
Förvaltningsutgifter............	14,203	58	» » hypotekslån .........	21,965	07
Vinst för året ....................	268,600	79	» » kassakreditiv.........	6,734	20
			» » » enligt
			§ 41 i riksbankslagen ...	1,502	14
			Afgifter för kassakreditiv...	1,095	—
			Inkasseringsafgifter och pro-
			visioner ........................	546	1 6
			Inbetalningar å inom linjen
			förda fordringar..............	195	54
			Inkomst af fastighet och
			diverse..............................	1,750	50
Kronor	319,839		Kronor	319,839	1 1

Balansräkning den 31 december 1910.

Tillgångar:	Kr.	Ö.	Skulder:	Kr.	Ö.
Kassabehållning..................	2,579,940	43	Giroräkning ........................	104,242	84
Diskonterade växlar...........	6,608,105	03	Tillfälliga räkningar ........	579	18
Hypotekslån .......................	237,850	—	Innestående vinstmedel......	268,600	79
Kassakreditiv .....................	81,371	01	Räkning med hufvudkon-
På indrifning beroende me-			toret .................................	9,139,692	36
del...................................	5,845	—
Tillfälliga räkningar .........	3	70
Kronor	9,513,115 17	Kronor	9,513,115	1 7

Vinst å afbetalningslånefonden under året Kr. 14,330: 9 o.

30 —

Afdelningskontoret i Umeå.

Vinst- och förlusträkning år 1910.

Utgifter:	Kr.	Ö.	Inkomster:	Kr.	ö.
Aflöningar.........................	30,487	10	Räntor å diskonterade växlar	193,352	56
Förvaltningsutgifter ...........	9,205	23	» » hypotekslån ........	14,903	14
Vinst för året .....................	184,354	21	» » kassakreditiv.........	8,203	02
		Afgifter för kassakreditiv.. Inkasseringsafgifter och pro-	1,884	SO

			visioner .........................	117	55
			Inkomst af fastighet och
			diverse ............................	5,585	77
Kronor	224,046	54	Kronor	224,046	54

Balansräkning den 31 december 1910.

Tillgångar:	Kr.	Ö.	Skulder:	Kr.	Ö.
Kassabehållning.................	1,323,737	18	Giroräkning .......................	60,087	57
Diskonterade växlar............	4,516,717	33	Innestående vinstmedel......	184,354	21
Hypotekslån........................	235,950	—	Räkning med hufvudkon-
Kassakreditiv .....................	115,981	04	toret ................................	5,965,943	77
På indrifning beroende me-
del...................................	18,000	—
Kronor	6,210,385''55	Kronor	6,210,385	55

Vinst å afbetalningslånefonden under året Kr. 21,680: 9 8.

— 31 —

Afdelningskontoret i Uppsala.

Vinst- och förlusträkning år 1910.

Utgifter:	Kr.	6.	Inkomster:	Kr.	Ö.
Aflöningar...........................	33,509	83	Räntor å diskonterade växlar	120,825	68
Pörvaltningsutgifter............	11,782	38	» »hypotekslån .........	23,948	42
Vinst för året .....................	124,576	08	» » kassakreditiv.........	5,379	62
			i> d » enligt
			§ 41 i riksbankslagen ...	641	65
			Afgifter för kassakreditiv ...	1,373	2»
			Inkasseringsafgifter och pro-
			visioner ...........................	511	79
			Inbetalningar å inom linjen
			förda fordringar ............	124	43
			Inkomst af fastighet och
			diverse ...........................	17,063	45
Kronor	169,868	29	Kronor	169,868	29

Balansräkning den 31 december 1910.

Tillgångar:	Kr.	Ö.	Skulder:	Kr.	Ö.
Kassabehållning..................	1,408,716	66	Giroräkning .......................	200,373	54
Diskonterade växlar............	3,487,285	92	Innestående vinstmedel......	124,576	08
Hypotekslån........................	1,279,250	—	Räkning med hufvudkon-
Kassakreditiv .....................	134,603	—	toret .................................	5,989,460	26
På indrifning beroende me-
del....................................	3,500	—
Tillfälliga räkningar ........	1,054	30
Kronor	6,314,409	88	Kronor	6,314,409	88

Vinst å afbetalningslånefonden under året Kr. 22,565: 7 6.

— 32 —

Afdelningskontoret i Yisby.

Vinst- och förlusträkning år 1910.

Utgifter:	Kr.	Ö.	Inkomster:	Kr.	Ö.
Inom linjen förda fordringar	17,258	1 5	Räntor å diskonterade växlar	36,300	28
Afiöningar...........................	28,060	45	» »hypotekslån .........	11,166	33
Förvaltningsutgifter...........	7,683	34	» » kassakreditiv.........	13,012	06
Vinst för året...................	13,589	14	Afgifter för kassakreditiv...	3,076	50
			Inkasseringsafgifter och pro-
			visioner .........................	118	54
			Inkomst af fastighet och
			diverse ..........................	2,917	37
Kronor	66,591	08	Kronor	66,591	08

Balansräkning den 31 december 1910.

Tillgångar:	Kr.	Ö.	Skulder:	Kr.	Ö.
Kassabehållning..................	1,790,141	30	Giroräkning .......................	83,646	67
Diskonterade växlar..........	753,059	2 2	Tillfälliga räkningar............	790	90
Hypotekslån.......................	188,590	—	Innestående vinstmedel......	13,589	1 4
Kassakreditiv ..................	276,163	35	Räkning med hufvudkon-toret............................	2,909,927	16
Kronor	3,007,953	87	Kronor	3,007,953	87

Vinst å afbetalningslånefonden under året Kr. 26,166: 54.

— 33 —

Afdelningskontoret i Vänersborg.

Vinst- och förlusträkning år 1910.

Utgifter:	Kr.	Ö.	Inkomster:	Kr.	Ö.
Aflöningar..........................	24,204	30	Räntor å diskonterade växlar	17,694	57
Förvaltningsutgifter............	5,986	44	» » hypotekslån .........	12	—
			» » kassakreditiv.........	725	93
			» » » enligt
			§ 41 i riksbankslagen ...	767	62
			Afgifter för kassakreditiv...	75	—
			Inkasseringsafgifter och pro-
			visioner ...........................	123	15
			Inkomst af fastighet och
			diverse..............................	3,215	77
			Förlust under året ............	7,576	70
Kronor	30,190	74	Kronor	30,190	74

Balansräkning den SI december 1910.

Tillgångar:	Kr.	Ö.	Skulder:	Kr.	Ö.
Kassabehållning..................	1,080,232	40	Giroräkning ......................	120,221	1 7
Diskonterade växlar............	572,999	29	Inkasseringsafgifter ............	1	—
Hypotekslån....................... Kassakreditiv .....................	126,000 7,085	—	Tillfälliga räkningar............ Räkning med hufvudkon-	416	—
Vinst- och förlusträkning...	7,576	70	toret ................................	1,673,255	22
Kronor	1,793,893	39	Kronor	1,793,893	39

Vinst å afbetalningslånefonden under året Kr. 7,949: 8i.

Revisorerna* Berättelse 1911 ang. Riksbanken.

34 —

Afdelningskontoret i Västerås»

Vinst- och förlusträkning år 1910.

Utgifter:	Kr.	Ö.	Inkomster:	Kr.	Ö.
Aflöningar...........................	26,080	99	Räntor å diskonterade växlar	54,651	99
Förvaltningsutgifter...........	6,978	30	» » hypotekslån .........	3,059	8 5
Vinst för året .....................	26,861	69	» » kassakreditiv.........	i,uy3	8 3
			Af gifter för kassakreditiv...	152	50
			Inkasseringsafgifter och pro-
			visioner ..........................	462	32
			Inkomst af fastighet och
			diverse............................	Gt. Q O	49
Kronor	59,920\|o8	Kronor	59,920	98

Balansräkning den 31 december 1910.

Tillgångar:	Kr.	Ö.	Skulder:	Kr.	Ö.
Kassabehållning.................	1,332,356	81	Giroräkning ......................	60,605	38
Diskonterade växlar............	3,355,585	56	Innestående vinstmedel......	26,861	69
Hypotekslån ....................... Kassakreditiv .................	31,600 25,950	_	Räkning med hufvudkon-toret................................	4,658,025	30
Kronor	\| 4,745,492	37	Kronor	4,745,492	37

Vinst å afbetalningslånefonden under året Kr. 3,769: 9 2.

— 35

Afdelningskontoret i Växjö.

Vinst- och förlusträkning år 1910.

Utgifter:	Kr.	6.	Inkomster:	Kr.	O.
Aflöningar ..........................	24,009	42	Räntor å diskonterade växlar	23,270	74
Förvaltningsutgifter ............	6,175	1 5	» » hypotekslån ........	2,163	67
			» » kassakreditiv.........	1,751	75
			Af gifter för kassakreditiv ..	438	—
			Inkasseringsafgifter och pro-
			visioner ..........................	128	03
			Inkomst af diverse ............	9	39
			Förlust under året ............	2,422	99
Kronor	30,184	57	Kronor	30,184	57

Balansräkning den 31 december 1910.

Tillgångar:

Kr.

Ö.

Skulder:

Kr.

Ö.

Kassabehållning.................

Diskonterade växlar............

Hypotekslån........................

Kassakreditiv ....................

Vinst- och förlusträkning...

1,253,465

329,971

30,700

33,876

2,422

Giroräkning ........................

Räkning med hufvudkon-toret .................................

157,780

1,492,656

Kronor

1,650,436

Kronor

1,650,436:40

Vinst å afbetalningslånefonden under året Kr. 6,808: 4 6.

Afdelnmgskontoret i Örebro.

Vinst- och förlusträkning år 1910.

Utgifter:	Kr.	Ö.	Inkomster:	Kr.	Ö.
Inom linjen förda fordringar	30,237	31	Räntor å diskonterade växlar	214,851	41
Aflöningar...........................	40,573	54	» » hypotekslån ........	24,813	33
Förvaltningsutgifter...........	11,861	29	» » kassakreditiv.........	16,820	62
Vinst för året .....................	217,674	89	» » » enligt
			§ 41 i riksbankslagen ...	457	36
			Af gifter för kassakreditiv...	3,951	25
			Inkasseringsafgifter och pro-
			visioner ...........................	1,222	08
			Inbetalningar å inom linjen
			förda fordringar...............	37,703	83
			Inkomst af fastighet och
			diverse.............................	527	1 5
'' Kronor	300,347	03	Kronor	300,347	03

Balansräkning den 31 december 1910.

Tillgångar:	Kr.	Ö.	Skulder:	Kr.	Ö.
Kassabehållning..............	1,852,371	90	Giroräkning .......................	118,393	1 1
Diskonterade växlar .........	3,332,255	12	Innestående vinstmedel......	217,674	89
Hypotekslån......................	1,258,825	—	Räkning med hufvudkon-
Kassakreditiv .....................	312,542	86	toret................................	6,419,926	88
Kronor	6,755,994	88	Kronor	6,755,994	88

Vinst å afbetalningslånefonden under året Kr. 11,939: 63.

Afdelningskontoret i Östersund.

Vinst- och förlusträkning år 1910.

Utgifter:	Kr.	Ö.	Inkomster:	Kr.	Ö.
Inom linjen förda fordringar	28,710	77	Räntor å diskonterade växlar	114,221	54
Aflöningar...........................	34,058	5 5	» » hypotekslån .........	12,407	37
Förvaltningsutgifter............	7,824	9 3	» » kassakreditiv.........	9,972	79
Vinst för året.....................	69,228	72	Afgifter för kassakreditiv... Inkasseringsafgifter och pro-	2,740	—
			visioner ...........................	289	53
•			Inkomst af diverse ............	191	74
Kronor	139,822	97	Kronor	139,822	97

Balansräkning den 31 december 1910.

Tillgångar:	Kr.	Ö.	Skulder:	Kr.	Ö.
Kassabehållning..................	1,587,535	27	Giroräkning ........................	159,125	5 4
Diskonterade växlar............	2,885,480	84	Tillfälliga räkningar............	876	81
Hypotekslån........................	225,930	—	Innestående vinstmedel......	69,228	72
Kassakreditiv .....................	210,972	49	Räkning med hufvudkon-
På indrifning beroende me-			toret .................................	4,685,601	83
del....................................	4,914	30
Kronor	4,914,832	90	Kronor	4,914,832	90

Vinst å afbetalningslånefonden under året Kr. 22,103: 60.

— 38 —

Om riksbankens
reservfond
samt
tillgång i
utländska
statspapper.

Guldbehåll ningen.

§ 4.

Såsom här ofvan under § 1 angifves uppgår riksbankens reservfond till 25
procent af grundfonden eller 12,500,000 kronor.

Ett belopp minst motsvarande denna fonds storlek bör, enligt gällande bestämmelser,
af riksbanken innehafvas uti lätt säljbara utländska statspapper. Den 30 juni 1911
funnos dylika statspapper till ett värde af kronor 14,423,733: 33.

Metalliska kassan och sedelutgifningen in. in.

§ 5.

Den 30 juni 1911 utgjorde riksbankens myntbehållnjngar:

vid hufvudkontoret:

konventionellt guldmynt enligt 1873 års myntordning:

20-kronor ........................................................... kr. 37,691,920: —

10- » ........................................................... » 3,178,860: —

5- » ..................................................... *• 340,080: —

utländskt guldmynt:

engelska soveraigns ............................................ kr. 16,545,438: —

tyska riksmark ................................................ » 8,018,480: —

francs ............................................................... » 1,985,662: 30.

finska mark ....................................................... » 320,674: —

rubel............................................................... » 61,312: —

amerikanska dollars............................................. » 294,642: 60.

diverse å utrikeskontoret befintligt ..................... » 55,587: 44.

omyntadt guld samt äldre svenskt guldmynt

vid af delning skontor en:

konventionellt guldmynt enligt 1873 års myntordning
......................................................... kr. 3,979,205: —

utländskt guldmynt ............................................. » 4,821,692: 79.

äldre svenskt guldmynt....................................... » 63: 6o.

kr. 41,210,860: —

» 27,281,796: 34.

» 6,887,196: 46.

kr. 75,379,852: so.

» 8,800,961: 39.

kr. 84,180,814: 19.

— 39 —

§ 6.

A följande sidor lämnas en statistisk öfversikt af riksbankens sedelutgifning under
förra halfåret 1911 och de valutor, på hvilka desamma jämlikt riksbankslagens §§ 6 och
7 varit grundad.

^Statistisk
5frersikt åt
sedelntgifn
in ut a.

Statistisk öfversikt af riksbankens sedeiutgifning under förra halfåret

och 7

1911.	Kassatillgångar jämlikt § 6 i riksbankslagen:	Sedelntgifnings-rätt utöfver förutnämnda kassatillgångar.	Utelöpande sedlar.
a) Metallisk kassa.	b) Guld under trans-port från utrikes ort.	c) Saldo af löpande räk-ningar hos banker eller bankirer på utrikes ort.	Summa.
Jan.	7	80,361,500		26,210,800	106,572,300	140,361,500	185,001,200
	14	80,380,300	—	27,059,000	107,439,300	140,380,300	176,995,800
	21	80,324,500	—	28 803,100	109,127,600	140,162,300	170,631,000
	28	80,331,300	—	26,786,600	107,117,900	134,012,600	167,005,000
	31	80,337,000	—	29,858,100	110,195,100	132,819,100	175,633,900
F ebr.	4	80,329,800	—	30,563,100	110,892,900	135,420,800	179,168,600
	11	80,328,700	—	29,061,000	109,389,700	136,548,100	175,833,900
	18	80,330,600	—	33,738,200	114,068,800	139,155,800	174,851,400
	25	80,521,200	—	34,442,100	114,963,300	136,641,800	174,284,900
	28	80,524,600	—	38.040,300	118,564,900	136,151,500	185,425,800
Mars	4	80,503,100	—	43.637,200	124,140,300	137,446,800	191,261,400
	11	80,465,500	- -	43,118,100	123,583,600	140,465,500	189,045,300
	18	80,453,700	—	44,893,700	125,347,400	140,453,700	190,589,000
	24	81,163,000	- -	38,355,500	119,518,500	141,163,000	185,184,800
	31	81,424,300	—	38,765,000	120,189,300	141,424,200	205,605,000
April	1	81,411,600	- -	38,828,600	120,240,200	141,411,600	210.287,600
	8	82,271,900	—	34,505,000	116,776,900	142,271,900	195,413,600
„	15	83,161,700	—	34,148,200	117,309,900	143,161,800	191,653,100
	22	83,154,700	- -	31,377,300	114,532,000	143,154,600	183,364,200
	29	83,133,400	—	32,535,800	115,669,200	143,133,400	191,265,000
Maj	6	83,114,200	- -	36,029,200	119,143,400	143,114,300	190,372,300
	13	83,101,400	- -	39,028,200	122,129,600	135,818,800	184,969,100
	20	83,983,800	- -	43,978,700	127,962,500	131,328,800	183,435,200
	27	83,953,100	—	44,665,300	128,618,400	133,378,50C	181,942,400
	31	83,950,800	—	35,165,500	119,116,300	129,855,601	191,851,400
Juni	c	83,925,300	- -	36,966,400	120,891,700	128,827,60C	196,912,500
	10	83,947,200	- -	35,037,800	118,985,000	124,981,600	190,064,600
	1 17	83,932,100	—	36,786,500	120,718,600	124,197,100	186,853,500
„	1 23	84,097,200	- -	35,956,300	120,053,500	129,971,100	190,506,600
55	\| 3f	84,180,800	—	32,413,400	116,594,200	134,270,900	208,453,600
S J- (Högst	S0Ms 84,180,800	_ _	18/s 44,893,700	27/s 128,618,400	16/i 143,161,800	V* 210,287,600
l§S i Lägst	S1/1 80,324,500	- -	’/1 26,210,800	7/i 106,572,301	17/s 124,197,100	2S/i 167,005,000
^ J5 ~ [Medeltal	81,969,900	—	35,358,500	117,328,400	136,716,200	186,795400
g So i Högst	31/i 80,465,400	_ _	6/2 35,303,300	6/s 115,768,700	31/i 140,465,400	s0/e 197,511,800
lss. Lägst	25/c 80,056,400	—	“/i 13,286.100	23/4 93,593,000	“/# 140,056,400	22/i 163,843,700
fe J5 T IMedelta	80,308,400	—	25,670,800	105,979,200	140,303,800	176,976,30C

— 41 —

1911 och de valutor, på hvilka densamma jämlikt riksbankslagen SS 6
varit grundad.

Valutor för sedelntgifningsrätt jämlikt §§ 7 och 42 i riksbankslagen:

Obegagnad sedelntgif- ningsrätt.	Utländska statspapper.	Statens, Allm. hyp.-bnnkens o. andra inh. obligationer, som åutländsk börs noteras.	Växlar, betal-bara inom riket.	Växlar, betal-bara ntom riket.	Fordran hos enskilda ban-ker enligt § 41 i riks-bankslagen.	Summa.	1911.
61,932,600	12,851,500	112,800	123,897,100	17,660,500		154,521,900		7
70,823,800	12,851,500	112,800	117,839,100	17,058,600	— _	147,862,000		14
78,658,900	12,851,500	112,800	110,694,500	16,503,500	_ _	140,162,300		21
74,125,500	12,851,500	112,800	104,409,900	16,638,400	— _	134,012,600		28
67,380,300	12,851,500	112,800	103,209,600	16,645,200	_ _	132,819,100		31
67,145,100	12,851,500	112,800	106,854,200	15,602,300	— —	135,420^800		4
70,103,900	12,851,500	112,800	109,523,800	14,060,000	— —	136,548,100		11
78,373,200	12,851,500	5,500,700	108,870,300	11,933,300	_ —	139,155,800		18
77,320,200	12,851,500	5,500,700	107,596,600	10,693,000	_ _	136,641,800		25
69,290,600	12,851,500	5,500,700	106,632,900	11,166,400	— _	136,151,500		28
70,325,700	12,851,500	9,097,600	104,391,900	11,105,800	— —	137,446,800		4
75,003,800	12,851,500	9,097,600	101,778,000	17,786,600	— _	141,508,700		11
75,212,100	12,851,500	9,097,600	105,372,900	18,449,500	— _	145,771,500		18
75,496,700	12,851,500	9,097,600	103,626,300	19,040,700	_ _	144,616^100		°i
56,008,500	12,851,500	9,097,600	110,247,000	18,520,800	_ _ ■	150,716^900	V	31
51,364,200	12,851,500	9,097,600	114,274,900	18,520,700	_ _	154,744,700	11	1
63,635,200	12,851,500	9,097,60C	112.707,900	19,801,600	_ _	154,458,600		8
68,818,600	12,851,500	9.097,600	109,158,200	18,325,300	_ _	149,432,600	11
74,322,400	12,851,500	9,097,600	105,625,300	18,278,800	_ _	145,853,200	T)
67,537,600	12,851,500	9;097,600	104,768,100	16,876,000	_ _	143*593,200	11	oq
71,885,400	12,851,500	9,097,600	107,088,200	15,127,300	_ _	144,164,600	11 .	0
72,979,300	12,851,500	9,097,600	102,211,200	11,658,500	_: _	135,818,800		13
75,856,100	12,851,500	9.097,600	102,374,300	7,005,400	_ _	131,328*800	11	20
80,054,500	12,851,500	13,391,000	101,811,200	5,324,800	_ _	133.378*500	11	97
57,120,500	12,851,500	13.391,000	98,782,000	4,831,100	_ _	129,855*600	11	31
52,806,800	12,851,500	13,391,000	98,331,100	4,254,000	■_ _	128827600	11 ,	3
53,902,000	12,851,500	13,391,000	95,345,300	3,393,800	_ _	124,981,600		in
58,062,200	12,851,500	13,391,000	96,386,600	1,568,000	_ _	124,197,100	11	17
59,518,000	12,851,500	13,391,000	100,902,500	2,826,100	_ _	129,971,100	11	23
42,411,500	12,851,500	13,391,000	101,532,600	6,495,800	—	134,270,900	11	30
87/s 80,054,500	12,851,500	13,391,000	7/i 123,897,100	s/i 19,801,600		1/i 154,744,700	Högst ) ^	& P >T\
30/e 42,411,500	12,851,500	112,800	10/c 95,345,300	17/e 1,568,000	_ _	17/6124,197,100	Lägst ! ®	O: po >-j
67,249,200	12,851,500	7,643,200	105,874,600	12,905,100	—	139,274*400	Medeltal 1 “	“S 3 ce P
19/a88,926,200	15/i 14,423,700	112,800	so!i 138,128,500	31/i 11,238,600	28/a 6,938,000	S0/4167.845,900	Högst t —	P^ “
,2/ 4 4?,726,000	8,i 12,651,700	112,800	19''a 109,645,600	n/6 4,060,400	a8/5 6,437,000	19/a 140,318,300	Lägst > "
69,306,700	14,364,600	112,800\|	124,416,300	8,231,200	6,631,500	153,756,400	Medeltal) °	i3

Rf vinår erna* Herättelae 1911 ring. Riksbanken.

— 42

Samrunalagda sedelutgifningsrätten under perioden januari—juni 1911 har utgjort
högst (ls/8) kronor 265,801,100: —, lägst (28/,) kronor 241,130,500: —, och i medeltal
kronor 254,044,600: —. Under motsvarande period år 1910 utgjorde sedelutgifningsrätten
högst (5/s) kronor 256,234,000:'' —, lägst (2S/4) kronor 233,899,900: — och i medeltal
kronor 246,283,000: —.

I relativa tal uttryckt har förhållandet mellan utelöpande sedlar och sedelutgifningsrätten,
förhållandet mellan olika valutor och sedelutgifningen samt mellan den obegagnade
sedelutgifningsrätten och sedelutgifningen under perioderna januari—juni 1911 och 1910
gestaltat sig på följande sätt:

I förhållande till sedelutgifningsrätten utgjorde beloppet af utelöpande sedlar:

januari—juni 1911 januari—juni 1910

högst (so/6) ..................... 83,09 procent högst (2/4) ........................... 80,35 procent

lägst (**/,) ........................ 68,4 5 » lägst (19/}) ........................... 65,2 6 »

i medeltal ....................... 73,53 » i medeltal ........................... 71,86 »

I förhållande till beloppet af utelöpande sedlar utgjorde:

a) riksbankens metalliska kassa

januari—juni 1911 januari—juni 1910

högst (28/,)........................... 48,10 procent högst f22^)......................... 49,10 procent

lägst (J/4).......................... 38,71 » lägst (3u/e)........................... 40,53 »

i medeltal ........................... 43,88 » i medeltal.......................... 45,38 »

b) riksbankens kassatijlgångar enligt § 6 banklagen

januari—juni 1911

högst (2,/b)........................... 70,69 procent

lägst (so/6)........................... 55,9 3 »

i medeltal ........................... 62,81 »

c) den obegagnade sedelutgifningsrätten
januari—juni 1911

högst (21/,) ........................ 46,10 procent

lägst (S0G)........................... 20,35 »

i medeltal ........................... 36, o o »

januari—juni 1910

högst (I8/2).......................... 69,23 procent

lägst (s/4) ........................... 52,5 5 »

i medeltal ........................... 59,88 »

januari—juni 1910

högst (ls/2).......................... 53,24 procent

lägst (s/4) .......................... 24,4 6 »

i medeltal........................... 39,16 »

Den del af de utelöpande sedlarna, som ej täcktes
banklagen, utgjorde i förhållande till valutorna

januari—juni 1911
enligt § 7 banklagen

högst (80/6)........................... 68,41 procent

lägst (27/r) ........................ 39,9 8 *>

i medeltal ........................... 49,8 8 »

af kassatillgångarna enligt § 6

januari—juni 1910
enligt §§ 7 och 42 banklagen

högst (S0/6) ........................ 61,20 procent

lägst (22„).......................... 36,4 6 »

i medeltal .......................... 46,18 »

— 43 —

§ 7-

Riksbankens tillgång i plantsguld utgjorde vid 1911 års början, efter beräkning

af 2,480 kr. för 1 kilogram fint guld ............................ kr. 6,913,032: 83.

hvilket belopp genom försäljning af två plantsar minskats med ......... ” 61,940: 40.

kr. 6,851,092: 43.

samt genom inköp ökats med ........................................................ ”_7,075: 55.

så att nämnda tillgång den 30 juni 1911 utgjorde.............................. kr. 6,858,167: 98.

Till guld i omyntad form hänföras i räkenskaperna äfven dukater
och karoliner samt icke fullviktigt, utländskt guldmynt. Vid halfårsskiftet
innehade riksbanken:

i dukater å kr. 8: ro ................... kr. 9,105: 60.

i karoliner å kr. 7: 20......................................... » 16,696: so.

i efter vikt inköpt utländskt guldmynt............... » 3,289: 6 8. » 29,092: 08.

så att riksbankens hela tillgång i hvad som räknas såsom omyntadt

guld den 30 juni 1911 belöpte sig till.............................................. kr. 6,887,260: 06.

§ 8.

Vid 1911 års ingång utgjorde riksbankens behållning af utländskt guldmynt ett

belopp i svenskt mynt motsvarande..................................................... kr. 28,218,027: 29.

hvilket belopp under förra halfåret ökats med .................................. » 3,885,461: 84.

så att nämnda tillgång den 30 juni detta år uppgick till................ kr. 32,103,489: 13.

§ 9.

Vid sammanträde den 1 maj 1902 fastställde fullmäktige in- och utväxlingskurserna
för engelska, franska, belgiska, tyska och finska banksedlar. Motsvarande kurser
för andra banksedlar hafva bestämts af deputerade.

Med den utveckling, sedelväxlingen numera vunnit, har det visat sig vara förenadt
med vissa olägenheter, om hvarje förändring af in- och utväxlingskurserna för ofvan
särskilt omnämnda banksedlar skulle underkastas fullmäktiges pröfning och bestämmande.
Fullmäktige hafva därför vid sammanträde den 14 september 1911 öfverlåtit åt sina
deputerade att, på sätt äger rum för in- och utväxling af öfriga banksedlar samt vid
inköp och försäljning af annan utländsk valuta, bestämma in- och utväxlingskurserna
jämväl för engelska, franska, belgiska, tyska och finska sedlar.

Sedan jämväl österrikiska guldmynt till större belopp börjat inväxlas, hafva fullmäktige
vid sammanträde den 14 september 1911 fastställt in- och utväxlingskurserna
för 10 österrikiska kronor till kr. 7: 5 3 resp. kr. 7: 63.

§ to.

Af silfvermynt, prägladt enligt 1873 års myntordning, innehade riksbanken

den 30 juni 1911 .......................................................................... kr. 6,546,618: 40.

och vid årets början ................................................................. ” 5,177,934: 95.

således ökning under halfåret................................................................ kr. 1,368,683: 45.

I behållningen den 30 juni ingicknorskt ochdanskt silfvermynt med » 659,824: 65.

Förråd af
gnid i omyntad
form.

Tillgång i utländskt
guldmynt.

Bestämmelser
angående inoch
utväxling
af utländska
sedlar och
guldmynt.

Tillgång i
gällande
silfvermynt.

— 44 —

Tillhåll* i
iildre silfrerluynt.

Tillgäng i

koppar* och
bronsmynt.

Islamiska

Affärsrörelsen.

§ n.

Af äldre silfvermynt, prägladt före
hade riksbanken

den 30 juni 1911 ...........................

och vid årets början ..........................

således ökning............................................

tillämpningen af 1873 års myntordning, inne .

.................................................. kr. 778: 34.

...........................................''.......... » 538: 16.

..................................................... kr. 240: is.

§ 12.

Af koppar och bronsmynt innehade riksbanken

den 30 juni 1911 ....................................................................... kr. 134,733: 07.

och vid arets början ........................................................................... ,, 107,700: 24.

således ökning............................................................................................. kr. 27,032: 83.

Riksbankens »utländska affärsrörelse har under förra halfåret 1911 haft följande

	Norska och danska kronor.	Pund sterling.		Riksmark.
Behållning den 31 december 1910...	4,722,127 74	618,891	9	4	44,174,390	26
Ökning under halfäret........................	102,391,622 75	891,730	9	4	118,301,270	73
Summa	107,113,750149	1,510,621	18	8	162,475,660	99
Minskning under halfåret ..................	99,491,384 10	1.051,081	14	9	113.068,354	09
Saldo den 30 juni 1911....................	*) 7,622,366\|39	459,540)	3	11	49,407,306	90

*) Ofvjinb!fiende saldo i kronor: 7,622,366,89 uppkommer sålunda:

1 ofvanstående uppgifter ingå icke blott köpta och sålda växlar utan äfven utVinsten
å denna rörelse under förra halfåret 1911 är bokförd till kr. 964,579: 70.

— 45 —

§ 13.

Uppgifter angående riksbankens ställning hafva, jämlikt §§ 23 och 24 i banklage n ^eid^Aks^''
blifvit på föreskrifvet sätt upprättade, tryckta och med allmänna tidningarna utdelad e banken.

14.

omfattning:

Francs.	Floriner.	Finska mark.	Dollars.	Summa boklordt värde i kronor.
7,096,876	49	111,202	84	398,487	03	106,788	2 1	60,929,449	13
12,720,178	60	38,203	15	129,016	32	2,554	73	233,124,904	04
19,817,055	09	149,405	99	527,503	35	109,342	94	294,054,353	1 7
15,259,738	0 6	79,295	48	62,223	31	22,325	22	230,337,176	53
4,557,317	03	70,110\|	5l\|	465,280\|	0 4 J	87,017\| 7 2	63,717,176	64

tillgångar den 30 juni 1911
skulder » » » » .

kr. 15,073,818: 69.
» 7,451,452: 30.

ländska korrespondenter debiterade och krediterade belopp.

— 46 —

§ 15.

Beloppet »t Riksbankens tillgång i växlar betalbara utom riket utgjorde den 31 december 1910:

inneliggande ... , o» -«/? e 4 o 111

utländska inneliggande .................................................... kr. lo,04o,0ll: 6 2.

växlar m. «• under transport.............................................*...... » 208,253: 29. kr. 16,756,764: 91.

Den 30 juni 1911 utgjorde motsvarande

poster ............................. ................................. kr. 6,495,821: 32.

och ...................................................................... » 27,021: is. „ 6,522,842: 47.

— 47 —

§ 16.

För inkomster och utgifter, som föranledts af eller haft samband med utrikes
växelrörelsen under år 1910, meddelas följande uppgifter:

Inkomster:

Inkomster och
utgifter rid
utrikes växelrörelsen
år

1910.

Af utländska banker och bankirer godtgjorda

räntor på bankens behållningar ............................... kr. 831,409: 5 6.

Genom växelköp och försäljning, kursskillnader
m. m. uppkommen vinst ......................... » 483,516: 13.

Vinst å utländska sedlar .............................. » 3,194: —

» » deltagande i 1910 års tyska lån ...... » 565: 40. kr. 1,318,685: 09.

Utgifter:

Stämpel, kommission, kursskillnad, räntor m. fl.

kostnader.................................................................... kr. 107,476: 7 6.

Arfvoden till biträden vid växelhandeln......... » 3,300: — kr. 110,776: 76.

Vinsten å utrikes växelrörelsen under år 1910 har således utgjort kr. 1,207,908: 33.

— 48 —

Följande tabellariska öfversikt utvisar hvilka olika slag af obligationer riksbanken
som bokföringsvärden.

Utländska:

Preussiska consols ..............................

Tyska statens obligationer..................

» » >

Engelska consols.................................

Franska rentes .................................

Svenska:

Sveriges allmänna hypoteksbanks obligation
Svenska statens skattkammarväxlar .........

» » »

	Den 31
	Räntefot.	Kronor.	Riksmark.
	3 * 3 % 3 V, * 2 V, % 3 %	_ _	1,000,000 2,000,000 3,000,000
Summa		—	6,000,000
	4 %	120 ,000	—
Summa		120,000	—

innehade den Bl december 1910 och den 30 juni 1911 samt deras nominella belopp äfven -

december 1910.				Den 30 juni 1911.
£ stg.	Francs.	Bokföriugsvärde.	Kronor.	Riksmark.	£ stg.	Francs.	Bokföring8värde.
450,000	3,000,000	711,111 1,422,222 2.400.000 6,374,160 1.944.000	1 1 !!	—	1,000,000 2,000,000 3,000,000	450,000	3,000,000	711,111 1,422,222 2.400.000 6,374,160 1.944.000	1 1 22
450,000	3,000,000	12,851,493	33	- -	6,000,000	450,000	3,000,000	12,851,493	33
—	—	112,800	—	120,000	—	500,000	6,000,000	112,800 8,984,762 4,293,448	81 5 8
—■ —	■--	112,800	-	120,000	—	500,000\| 6,000,000	13,391,011	39

lieviftoremas Berättelse 1911 enig. Riksbanken.

— 50

Förfärdigad#
nya samt
inkomna förslitna
sedlar.

Såsom framgår af ofvanstående tabellariska uppgift var riksbankens förråd af

obligationer der, 30 juni 1911 bokfördt till

och vid årets början ............................................................

följaktligen under första halfåret ökning med ....................

beroende på inköp af svenska statens skattkammarväxlar

å nominellt stg 500.000, bokförda till ...................

och » Tres 6,000,000, bokförda till...................

kr.

26,242,504:

12,964,293:

kr.

33.

kr. 13,278,211: 39.

8,984,762:

4,293,448:

81.

58.

§ 18.

Öfver antal och belopp förfärdigade samt till förvaringskassan n:o 6 levererade
äfvensom till sedelkontoret inkomna förslitna sedlar lämnas följande uppgifter för år 1911:

	Förfärdigade sedlar.	Inkomna	förslitna sedlar
Kronmy ntsedl ar:	Antal.	Kronor.	Antal.	Kronor.	Ö.
af valören 1,000 kronor ......................			1,092	1,092,000
» » 100 » ....................	— —	— —	181,924	18,192,400	—
» » 50 » .......................	390,700	19,535,000	117,990	5,899,500	—
» » “10 » .......................	2,607,600	26,076,000	3,544,210	35,442,100	—
» » 5 » .......................	4,000,000	20,000,000	2,648,908	13,244,540	—
» » 1 krona ......................	— —	— —	217	217	—
Summa	6,998,300	65,611,000	6,494,341	73,870,757	—
Ribsmyntsedlar:
af valören 10 rdr .................................			1	10
» » 5 » ...............................	- -	- -	2	10	—
» » 1» ................................	—	— —	112	112	—
Summa	—	—	115	132	—
Bankomyntsedlar:
af valören 10 rdr.................................		_ _	4	60	—
» » 6 */, » .................................	- -	- -	5	50	—
» » 2 » .....	- -	-- -	16	48	—
» » 32 skgr.................................	— —	—	12	12	—
» » 16 » ................................	—	—	1	0	50
» » 12 » ....	—	—	3	1	12
» » 8 »	—	—	5	1	25
» » 14»	—	—	1	0	44
Summa		—	47	173	31

- Öl

§ 19.

Riksbankens inom linjen förda skuld för utelöpande transportsedlar samt sedlar ä
2 och 3 riksdaler på ofärgadt papper utgjorde

den 31 december 1910................................................................. kr. 338,926: ro.

hvilket belopp den 30 juni 1911 var oförändradt.

§ 20.

o Till inlösen af ännu utelöpande sedlar å riksdaler och skillingar banko var vid

1911 års början upptagen en summa af................................................. kr. 238,622: 52,

hvilket belopp den 30 juni 1911 minskats med..................................... » 173: 31.

kr. 238,449: 21.

Om giro- och postväxelrörelisen.

Beträffande giroräkningsrörelsen
för förra halfåret 1911:

Saldo från år 1910: ........................

Insättningar under förra halfåret 1911

Uttag under samma tid ........................

Saldo den 30 juni 1911 ...........

Lägges härtill dels de samma

§ 21.

vid hufvudkontoret meddelas följande redogörelse

...................................... kr. 52,252,496: 3 6,

......................................... » 992,575,606: 34.

Summa kr.

stående belopp å giroräkning,	nämligen:
i Göteborg .........................		.. kr.	763,137:	Öl .
i Malmö..............................		»	574,460:	J 7.
i Falun .............		.. ))	118,765:	71.
i Gäflc ...........................		))	157,430:	36.
i Halmstad ...............		»	132,142:	50.
i Härnösand.........................		))	219,510=	04.
i Jönköping........................		»	340,834:	07.
i Kalmar ............................		»	130,174:	38.
i Karlskrona ....................		»	460,656:	98.
i Karlstad..............		»	302,707:	73.
i Kristianstad......................		»	193,077:	21.
i Linköping........................		»	221,331:	23.
i Luleå ..............................		h	330,880:	81.
i Mariestad.....................		»	125,810:	8 5.
i Norrköping ................		»	308,335:	85.
i Nyköping ..................... .....		))	77,073:	1 4.
	Transport kr.	4,456,328:	04.

kr.

1,044,828,102: 70.
1,011,556,986: 7 6.
33,271,115:1)7.

kr. 33,271,115: 9 4.

inom linjon
förd Medelskuld.

Skuld för
Medlar a
Itankoralör.

Oiroraknjngs rörelsen.

— 52 -

PostvSxel rörelsen.

i Sundsvall .

i Umeå ......

i Uppsala ....

i Visby .......

i Vänersborg
i Västerås ...

i Växjö ......

i Örebro.......

i Östersund .

Transport kr. 4,456,328: 04. kr.

............... » 82,656: 6o.

.............. » 194,508: —.

.............. » 312,176: 07.

............... » 207,694: 9 7.

............... » 138,821: 7 5.

............... » 132,604: 4i.

.............. » 203,468: 25.

............. >» 198,424: 17.

........ » 336,721: 84. b

33,271,115: 94.

6,263,404: 10.

dels ock skillnaden mellan insättningar och uttag vid afdelningskontoren
å räkningar vid hufvudkontoret, hvilka belopp ej före

halfårets utgång kunnat vid sistnämnda kontor bokföras............. »_138,416: 35.

så återfinnes det i tryckta sammandraget för den 30 sistlidna juni

såsom riksbankens skuld ä giroräkning upptagna belopp ............ kr. 39,672,936: 39.

§ 22.

För antal och belopp under förra halfåret 1911 utlärdade och infriade postväxlar
meddelas nedanstående redogörelse:

	Antal.	kronor.	Ö.	kronor.	Ö.
Utelöpande vid 1910 års slut ............		1,434	_ _	_	2,921,618	78
Utfärdade af hufvudkontoret ............	3,310	- -	22,540 967	21	—	—
» » afdelningskontoren .......	27,921	31,231	80.093,466	49	102,634,433	70
Summa	—	32,665	—	—	105,556,052	48
Infriade af hufvudkontoret .................	23,605		62,452,241	55		_
» » afdelningskontoren ..........	7,872	31,477	40,832,751	55	103,284,993	10
Utelöpande den 30 juni 1911 ............	—	1,188	— —	—	2,271,059138
Summa	—	32,665	— —		105,556,05214 8

- 53 —

Om mottagning i förvar af värdepapper och paket.

§ 23.

Hufvudräkningen rörande de till förvar i riksbanken lämnade värdepapper eller
s. k. öppna deposita upptager för förra lialfåret 1911:

	Antal.
	Deposita.	Värde- papper.	kronor.
I riksbankens förvar den 31 december 1910..........	1.721	69,627	189,526,980	73
Inlämnade hela depositioner.....................................	226	4,521	3,383,757	74
» särskilda värdepapper i stället för uttagna
eller förfallna .....................................	—	2.219	15,715,555	21
Summa	1,947	76,367	208,626,293	68
Uttagna depositioner ...............................................	129	1,367	2,540,937	14
Infriade eller uttagna värdepapper .........................	---	638	12,340,529	95
I riksbankens förvar den 30 juni 1911 ..................	1818	74,362	193,744,826	59
Summa	1947\|	76,367	208,626,293	68

I den vid juni månads utgång innestående värdesumman ingå depositioner för postsparbanken
med kr. 47,002,851:8 6, för riksförsäkringsanstalten med kr. 4,605,692:78,
för barnmorskornas pensionsanstalt med kr. 306,600: —, för äldre barnmorskornas pensionsanstalt
med kr. 52,000: —, för fiskareförsäkringen med ki. 22,500: —, för statskontoret
med kr. 54,698,635: 5 5 och för trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund med kr.
39,856,000: —.

De i clearingen deltagande bankerna hafva till säkerhet för den skuld, hvari de
kunna på grund af clearingen komma att häfta till riksbanken, lämnat 13 stycken
depositioner å tillhopa kr. 3,494,200: —.

Influtna afgifter utgjorde den 30 juni 1911 kr. 9,507: 28.

§ 24.

Vid början af år 1911 förvarades hos riksbanken paket och annan flyttbar egendom
under försegling eller s. k. slutna deposita till ett antal af........................ 59 poster.

Under årets första hälft har till förvar mottagits ............................. 21 »

Summa 80, poster,

hvaremot under samma tid uttagits................................................................... 5 »

så att antalet depositioner den 30 juni 1911 utgjorde..................................v 75 poster.

Influtna afgifter uppgingo den 30 juni 1911 till kr. 523: 45.

Dessutom hafva fullmäktige på framställning af kammarkollegium upplåtit ett
kassaskåp i riksbankens hvalf för öppna och slutna deposita till förvarande!däruti af
rikets regalier och dyrbarheter. Nämnda skåp är försedt med fyra olika läs. De därtill
hörande nycklarna med duplettexemplar hafva öfverlämnats till de personer, som af
kammarkollegium förklarats därtill behöriga.

Öppna

dapoefta.

Slutna

deposita.

— 54 —

Om utlånings § -

För låne- och krediti vrörelsens ställning samt för de från afbetalningslånefonden

				Lille-
				Diskonterade
				växlar.
Vid	hufvudkontoret ...			*) 31,662,713	30
«	afdelningskontoret	i Göteborg ..................		9,620,188	9 31
»	))	i Malmö ......................		12,820,392	5 0
»	»	i Falun .........................		1,385,654	5 4
0	))	i Galle .........................		5,766,404	99
»	»	i Halmstad ...................		730,408	4 6 i
»	»	i Härnösand...................		6,607,276	50
»	»	i Jönköping...................		1,198,921	64
a	»	i Kalmar .....................		885,511	04
»	»	i Karlskrona ................		1,346,028	69
»	»	i Karlstad ..................		979,207	33
	»	i Kristianstad...............		1,432,733	64
))	»	i Linköping..................		2,051,550	1 5
»	)»	i Luleå ........................		862,694	53
0	W	i Mariestad .................		1,689,164	33
»	))	i Norrköping ................		3,016,255	87
»	»)	i Nyköping ...................		1,374,296	08
»		i Sundsvall ..................		5,131,535	84
»	»	i Umeå ........................		1,849,793	59
»	»	i Uppsala ....................		2,301,831	3 0
»	))	i Visby ........................		916,079	2 9''
»	»	i Vänersborg ...............		482,444	41
»	»	i Västerås...................		2,581,406	97
»	»	i Yäxjö ........................		351,504	54
»	»	i Örebro....................		2,976,979	51
»	»	i Östersund .................		1,511,669	90
			Kronor	101,532,647	87
Hvartill kommer på indrifning beroende...........	........................ ))	**) 82,841	63
			Summa kronor	101,615,489	5 0

*) Häraf under transport till eller från hnfvudkontoret kronor 2,477,728: 4 2.
**) “ » « » »> » » 7,746: 59.

— 55 —

rörelsen.

25.

utgifna lånen meddelas följande redogörelse för den 30 juni 1911.

och kreditivrörelsen.

Afbetalningslånefonden.

Lån mot hypotek.		1 1 Lån mot pant af varor. KVågf. effekter.^	Utestående å kassakreditiv och kredit i löpande räkning.	Summa.		Afbetala] på 5 år.	ngslån.***) på 2 ä år.
13,806,6601—	1,027,090	_	2,640,239	27	49,136,702	5 7	1,290,295		775,015	38
1,096,650	_	—	—	313,897	82	11,030,736	75	1,420,877	6 7	477,442	0 5 _
1,709,900	_	—	—	431,111	1 1	14,961,403	61	399,370	_	111420
104,740: -	—	—	26,351	8 5	1,516,746	39	121,555	_	54,874
39,000 —	— —	—	21,692	4 1	5,827,097	40	96,980	_	11,102	33
21,150 —	— —	—	10,712	5 0	762,270	96	277,550	_	38,590
316,420	—	__	—	266,358	1 1	7,190,054	6 1	222,880	85	48,350
446,070;-		—	134,349	58	1,779,341	22	457,241	29	65,776	_
167,200	—	_ _	—	57,389	33	1,110,100	3 7	95,910	_	96,300	_
124,550	—	—	_	99,303	72	1,569,882	41	403,665	27	70,930	_
37,870	—	—	_	49,494	98	1,066,572	3 1	79,615	_	41,050
249,200	—	—	—	120,655	23	1,802,588	87	156,887	93	47,550	_
1 453,200	—	—		92,942	20	2,597,692	3 5	306,468	_	171,680
416,690	—	—		87,631	60	1,367,016	13	550,612	—	166,869	69
47,500	—	—	—	150,600	—	1,887,264	3 3	130,238	_	45470
353,900	—	—	—	37,525	—	3,407,680	87	119,340	_	109,660	_
248,500	—	—	—	21,386	40	1,644,182	48	70,257	_	12,181	1 9
! 203,000	—	—	—	49,542	49	5,384,078	3 3	141,582	_	90,350
123,050	—	—	—	152,535	3 7	2,125,378	96	332,706	7 1	33,280	_
331,150	—	—	—	89,608	—	2,722,589	30	337,119	03	85,170	_
166,900	—	—	—	272,792	84	1,355,772	1 3	347,355		172,700	_
23,450	—	—	—	6,700	—	512,594	41	108,325	25	27,094	_
62,000	—	—	—	200	—	2,643,606	97	44,175	_	10,860	_
23,700	—	—	—	35,189	94	410,394	48	91,105	_	29,091	24
89,600	—	201,875	—	409,983	35	3,678,437	86	164,305	_	59,120
111,900	—	—	—	277,864	93	1,901,434	83	210,688		132,114	—
20,773,950 549,132	1 7	1,228,965		5,856,058	03	129,391,620 631,973	90 80	7,977,104 ***) Häri in ende afbetalning	—	***)2,983,939	88
21,323,082	17	1,228,965	—1	5,856,058 03	130,023,594	70	■lån för kr. 43,823: 88.

Statistisk öfversikt af riksbankens växel-, låne (Beträffanae

utlåningen från afbetalningslåne -

1911.	Diskonterade växlar.	Utlåning mot	hypotek af:		Utestående å kassakreditiv och kredit i löpande räkning.
inteckningar.	obligationer.	aktier.	vågförda effekter.
1 Januari		7	123,897,100	3,286,600	i 18,520,300	4,217,600	1,003,200	4,393,100
		14	117,839,100	3,334,500	13,188,800	4,191,500	1,003,100!	4,592,900
		21	110,694,500	3,316,200	12,354,800	4,184,000	1,003,200	4,543,200
		28 1	104,409,900	3,086,300	8,995,700	4,154,100	1,003,200	4,738,200
		31	103,209,600	3,081,500	10,424,700	4,153,800	1,003,200	6,013,000
! Februari		4	106,854,200	3,066,600	10,305,900	4,216,700	1,003.200	4,657,600
		11	109,523,800	3,061,900	6,200,900	4,248,900	1,040,700	4,502,400
		18	108.870,300	3,029,500	5,998,200	4,302,800	1,040,700	4,774,400
		25	107,596,600	3,025,800	6,902,200	4,297,500	1,039,500	4,242,600
		28	106,632,900	2,999,200	6,636,200	4,297,600	1,039,500	4,883,900
1 Mars ....		4	104,391,900	3,292,700	8,781,500	4,294,600	1,039,500	4,638,500
		11	101,773,000	3,278,400	5,373,000	4,271,900	1,039,500	4,578,500
		18	105,372,900	3,167,000	5,206,800	4,285,800	1,039,500	4,332,600
		24	103.626,300	3,100,900	5,054,500	4,232,300	1,077,000	4,393,400
		31	110,247,000	2,689,100	14,107,600	4,229,000	1,077,000	6,302,600
April ...		1	114,274,900	2,677,500	15,334,800	4,222,100	1,077,000	5,443,300
		8	112,707,900	2,618,700	9,302,300	4,113,500	1,077,000	4,089,300
		15	109,158,200	2,586,100	9,834,700	4,085,900	1,077,000	5,022,200
		22	105,625,300	2,589,200	12,618,700	3,984,500	1.077,000	4,596,100
		29	104,768,100	2,573,100	16,114,300	3,981,500	1,077,000	5,271,100
Maj ......		e	107,088,200	2,426,500	8,949,600	3,874,700	1,077,000	4,471,100
		13	102,211,200	2,438,300	7,152,600	3,811,900	1,077,000	5,122,800
		20	102,374,300	2,285,500	6,543,300	3,659,200	1,077,000	4,251,700
		27	101,811,200	2,253,300	5,645,500	3,622,000	1,077,000	4,373,300
		31	98,782,000	2,254,600	8,859,700	3,621,800	1.215,700	5,264,900
		3	98,331,100	2,253,400	9,907,100	3,365,200	1,223,700	4,772,300
		10	95,345,300	2.242,100	8,656,10C	3,363,300	1,223,700	4,172,600
		17	96,386,600	2,226,600	8,510.300	3,370,200	1,229,000	4,101,200
		23	100,902,500	2,219,100	7,649,200	3,364,600	1,229,000	4,023,400
		30	101,532,600	2,358,700	15,035,600	3,379,600	1,229,000	5,856,100
	\| Högst	7/i 123,897,100	44/i 3,334,500	5/i 18,520,300	18/a 4,302,800	«/e 1,229,000	3,/s 6,302,600
halfåret	Lägst	“/o 95,345,800	23''c 2,219,100	2Vs 5,054,500	■% 3,363,300	14/i 1,003,100	S3/o 4,023,400
1911	''Medeltal	105,874,600	2,760,600	9,605,500	3,980,000	1,116,500	4,747,300
	\| Högst	™/4 138,128,500	8/i 4,663,OCH	»o/e 18,053,900	*/« 4,335,500	12/s 1,263,700	80/4 6,539,800
	■{Lägst	109,645,600	>s/o 3,361,300	21/5 5,770,700	»»/i 4,065,200	22/i 1,179,000	,8/e 4,829,800
1910	(Medeltal	124,416,300	3,982,400	9,438,200	4,211,600	1,217,400	5,573,200

— 57 —

och kreditivrörelse under förra halfåret 1911,

fonden lämnas redogörelse under § 27.)

Bni. § 41 i riksbankslagen utestående lån och kreditiv.	Summa växlar, lån och kreditiv.	På indrifning	beroende medel:	Summa utlåning.		1911.
växlar.	låu.	kreditiv.	summa.
—	155,317,900	61,600	31,100		92,700	155,410,600		Januari	7
- -	144,149,900	42,400	29,300	3,00C	74,700	144,224,600			14
- -	136,095,900	48,300	35,000	3,000	86,300	136,182)200			21
—	126,387,400	42,300	115,200	3,000	160,500	126,547)900			28
- -	127,885,800	34,300	120,800	3,000	158,100	128,043,900			31
—	130,104,200	50,500	117,800	3,000	171,300	130,275,500		Februari ...	4
- -	128,578,600	50,600	106,100	7,500	164,200	128,742,800			11
- -	128,015,900	54,900	103.500	7,500	165,900	128,181)800			18
—	127,104,200	45,300	98,900	7,500	151,700	127)255)900			25
- -	126,489,300	33,600	93,900	7,500	140,000	126,629,300			28
- -	126,438,700	69,900	98,900	3,000	171,800	126,610,500		4
- -	120,314,300	43,200	104,900	3,000	151,100	120,465)400			11
- -	123,404,600	47,400	107,900	3,000	158,300	123.562)900			18
- -	121,484,400	56,100	128,400	3,000	187,500	121,671)900			24
- -	138,752,300	35,500	102,400	—	137,900	138,890)200			31
- -	143,129,600	36,000	102,400	—	138,400	143,268,000	Aaril ......	1
- -	134,008,700	34,800	98,100	—	132,900	134,141,600			8
—	131,864,100	41,500	95,100	—	136,600	132,000,700
—	130,590,800	62,100	90,100	- -	152,200	130,743)000			22
—	133,885,100	43,900	90,900	_ -	134,800	134)019)900			29
—	127,987,100	66,800	90,100	—	156,900	128,144,000	Mai .........	6
—	121,913,800	48,000	90,100	—	133,100	122,051,900			13
—	120,291,000	47,800	110,600	- -	158,400	120,449)400			20
—	118,882,300	40,100	110,100	—	150,200	119)032)500			27
- -	119,998,700	38,100	110,100	—	148,200	120,146,900			31
—	119,852,800	47,800	549,100	—	596,900	120,449,700	Juni.........	3
—	115,003,100	47,200	549,100	—	596,300	115,599,400			10
—	115,823,900	35,000	551,100	—	586,100	116,410,000			17
—	119,387,800	89,000	549,100	—	638,100	120,025)900			23
- -	129,391,600	82,900	549,100	—	632,000	130,023,600			30
—	7/i 155,317,900	23/o 89,000	17/e 551,100	”/a 7,500	23/o 638,100	7/i 155,410,600	Högst \| Förra
- -	10/e 115,003,100	28/s 33,600	uli 29 300	---	I4/i 74,700	10/c 115,599,400	Lägst [■halfåret
—	128,084,500	49,200	171,200	1,900	222,300	128,306,800	Medeltal) 1911.
27s 6,938,000	a/4 174,193,200	4/« 173,300	2/4 80,600	7/s 15,900	2/i 232,500	2/4 174,425,700
28/s 6,437,000	19/a 139,431,200	22/i 87,400	18/o 19,400	---	I9/s 137,500	19/s 139,568,700	Lägst [halfåret
6,631,500	155,470,600	134,300	50,100	6,200	190,600	155,661,200	Medeltal) 1910. \|

lleviaorernna Her. 1911 ang. Itikalxinken.

58 —

Kassakreditiv*

rdrelsen.

§ 26.

Jämlikt § 13 mom. d) riksbankslagen äger riksbanken bevilja kassakreditiv och
kredit i löpande räkning till ett sammanlagdt belopp af högst 15 miljoner kronor, däruti
ej inräknadt riksgäldskontorets kredit enligt § 14 riksbankslagen. Öfver fördelningen åt
detta belopp mellan de olika kontoren äfvensom öfver beviljade kreditiv och därå utestående
belopp lämnas följande uppgifter för den 30 juni 1911:

Vid hufvudkontoret .......................

jo afdelningskontoret i Göteborg
» b i Malmö ..

i Falun..........

i Gäfle ..........

i Halmstad ...
Härnösand .
Jönköping ...

Kalmar .......

Karlskrona
Karlstad
Kristianstad
Linköping...

Luleå .........

Mariestad ....
Norrköping .
Nyköping ...
Sundsvall ...

Umeå .........

Uppsala......

Visby..........

Vänersborg .
Västerås ...

Örebro.......

Östersund

Summa kronor

Till kreditiv-rörelsen anvisade medel.	Beviljade kassakreditiv.	o A kassakreditiv utestående belopp.
6,700,000	5,518,800	2,640,239!	27
915,000	660,000	313,8971	82
1,150,000	1,010,000	431,111\|
130,000	34,400	26,351	85
150,000	135,000	21,692,	41
375,000	22,000	10,712!	50
700,000	564,200	266,358!	1 1
300,000	191,000	134,349	58
200,000	83,000	57,389	33
225,000	157,100	99,303	72
340,000	172,000	49,494	98
325,000	210,500	120,655	23
250,000 180,300	92,942	20
225,000 153,300	87,631	60
230,000 188,100	150,600	—
200,000, 54,000	37,525
100,000 30,000	21,386	40
250,000, 57,000	49,542	49
280,000 234,000	1152,535	37
250,000 152,500	89,608	_
410,000'' 371,000	272,792	84
75,000 9,500	6,700
100,000! 6,000	200
150.000! 62,100	35,189	94
600,000! 541,800	409,983	35
370,000 347,500	277,864	93

15,000,000| 11,145,100

5,85ö,058jo3

Beträffande fördelningen af ifrågavarande medel de särskilda kontoren emellan har
under förra delen af år 1911 vidtagits den förändring, att från hufvudkontoret öfverflyttats
till kontoret i Gäfle 50,000 kronor.

— 59

§ 27.

Beträffande fördelningen mellan riksbankskontoren af de 12,5 miljoner kronor, som ^Vo«<!?r
enligt lagen för Sveriges riksbank utgöra den s. k. afbetalningslånefonden, har under förra
hälften af år 1911 de förändringar skett, att till kontoret i Visby öfverflyttats från
liufvudkontoret 25,000 kronor och från kontoret i Karlstad 25,000 kronor.

Ifrågavarande fonds fördelning och användning den 30 juni 1911 utvisas af följande

tabell:

					Häraf
			Afbetalning®-
			lånefonden.			oanvändt.
			användt
Vid hufvudkontoret ...		2,240,000	2,065,310	38	174,689	62
»	afdelningskontoret	i Göteborg.................	2,000,000	1,898,319	72	101,680	28
»	»	i Malmö.....................	550,000	510,790	—	39,210	—
	»	i Falun ...................	200,000	176,429	—	23,571	—
	)>	i Gäfle ..................	125,000	108,082	33	16,917	67
»	»	i Halmstad ...............	335,000	316,140	—	18,860	—
	»	i Härnösand..............	375,000	271,230	85	103,769	1 5
»	t)	i Jönköping...............	600,000	523,017	29	76,982	71
		i Kalmar ..................	300,000	192,210	—	107,790	—
	»	i Karlskrona ............	525,000	474,595	27	50,404	73
	»	i Karlstad.................	225,000	120,665	—	104,335	—
		i Kristianstad............	225,000	204,437	93	20,562	07
ö	Ti	i Linköping...............	500,000	478,148	—	21,852	—
	n	i Luleå .....................	775,000	717,481	69	57,518	31
))	»	i Mar iest ad .............	260,000	175,608	—	84,392	—
		i Norrköping ............	300,000	229,000	—	71,000	—
))	»	i Nyköping ...............	150,000	82,438	19	67,561	81
»	»	i Sundsvall...............	265,000	231,932	—	33,068	—
»		i Umeå .....................	400,000	365,986	71	34,013	29
»	»	i Uppsala..................	450,000	422,289	03	27,710	97
»	»	i Visby ....................	560,000	520,055	—	39,945	—
))	»	i Vänersborg ...........	175,000	135,419	25	39,580	75
»		i Västerås..................	100,000	55,035	—	44,965	—
»	»	i Växjö .................	175,000	120,196	24	54,803	76
		i Örebro.....................	290.000 400.000	223,425	—	66,575	—
»	»	i Östersund ...............	342,802	—	57,198	—
		Summa kronor	12,500,000	10,961,043	88	1,538,956	12

— 60 —

Öfver riksbankers sammanlagda utlåning från ofvannämnda fond lämnas för förra

1911

den 31 januari.
» 28 februari

» 31 mars ....
» 30 april....
» 31 maj ....
» 30 juni ....

halfåret 1911 följande uppgifter:

— 61 —

Lån pa	Summa.
5 år.	2 i är.
7,987,633	77	3,032,790	8 1	11,020,424	58
8,034,577	42	3,034,628	9 8	11,069,206	40
8,074,756	25	3,073,675	27	11,148,431	5 2
8,032,269	27	3,058,303	27	11,090,572	54
8,015,237	06	3,011,074	84	11,026,311	90
7,977,104	—	2,983,939	88	10,961,043	88

— 62 —

Öfver de på indrifning beroende medlen lämnas följande uppgifter för den

--			Lin mot
	Diskonterade
	växlar.
			inteckningar
Vid hufvudkontoret ............................................................	50,708	72	83,632	17
» afdelningskontoret i Göteborg ...................................	1,894	—	—
» »i Malmö .....................................	- -	—	- -
» » i Falun..........................................	—	—	5,500	—
» » i Gäfle ......................................	—	—	—	—
» i) i Halmstad ...............................	—	—	1,000	—
» » i Härnösand..................................	1,402	32	9,000	—
»> »i Jönköping..................................	—	—	—	—
• » i Kalmar..................................	—	—	—	—
» b i Karlskrona ..............................	—	—	—	—
b »i Karlstad ..................................	—	—	—	—
» » i Kristianstad..............................	445	—	—	—
» »i Linköping....................................	16,500	—	—	—
» » i Luleå........................................	—	—	- -	—
» b i Mariestad..................................	---	—	—	—
b b i Norrköping .................................	—		—	—
b » i Nyköping...................................	- -		- -	—
b b i Sundsvall ................................	645		—	—
b b i Umeå.......................................	—	—	—	—
b b i Uppsala.......................................	6,500	_	—	—
b b i Visby.......................................	- -	—	- -	—
b b i Vänersborg.................................	—	—	- -	—
b » i Västerås ..................................	—	—	- -	—
b b i Växjö........................................	—		—	—
b b i Örebro ......................................	- -	—	- -	—
b Bi Östersund...................................	- -		—	—
Under transport mellan hufvudkontoret och afdelnings-
kontoren ..................................................................	7,746	59	- -	—
Kronor	82,841	63	99,132	17

— 63 —

28.

30 juni 1911.

	—	_____		-11sas
hypotek af								Afbetalningslån på
obligationer		aktier		Kassakrcditiv.	Summa.						Summa.
och kommuners	eller löpande					2 V» ar-		0 ar.
förbindelser.	förskrifningar.
200,000		250,000				584,340	89	3,369	38	1,880	_	5,249	38
				__	__	1,894	_	2,758	0 5	8,972	67	11,730	72
		__	_	_ _	_	- -	—	- -	—	180	—	180	—
				_ _	_	5,500	—	- -	—	—	—	—	—
					_	- -	—	2,402	33	315	—	2,717	33
					_	1,000	—	-- -	—	—	—	—	—
						10,402	32	- -	—	1,134	85	1,134	85
—								1,200	—	1,045	—	2,245	29
								120		3,315	27	3,435	27
										420	—	420	—
						445	_	60	—	1,839	93	1,899	93
				_ _	_	16,500	__	_ _	—	560	—	560	—
—	—	—						151	69	1,380	—	1,531	69
—								2,121	19	- -	—	2,121	19
						645	_	240	—	1,356	—	1,596	_
				_ _	_	_ _	_	- -	—	1,355	71	1,355	7 1
—	—	—	—	—	—	3,500	-	—	—	2,264	03	2,264	03
_ _	—	- -								451	25	451	2 5
								1,891	24	640	_	2,531	24
										1,350	—	1,350	—
---	—	—								1,050	—	1,050	—
						7,746	59					—
200,000	_	250,000	_	—		631,973 so	14,313 88	\| 29,509	7 1	S 43,823	j 8 8

Clearingrorel *en.

Beloppet af
enskilda bank*
inrättningars
rediskontering.

Räntesatser.

— 64 —

§ 29.

Vid riksbankens clearingafdelning har för förra halfåret 1911 beloppet af inlämnade
och utgifna valutor uppgått till sammanlagdt kronor 2,339,083,071: 7 o mot kronor
2,388,376,014: 60 för motsvarande tid 1910.

Sammanlagda beloppet af vederbörande bankers på grund af clearingen uppkomna
tillgodohafvanden eller skulder belöpte sig till kronor 506,795,304: 12 för förra halfåret
1911 mot kronor 551,392,843: ie för samma tid 1910.

Antalet af de i denna clearingrörelse deltagande banker är för närvarande 13
utom riksbanken.

§ BO.

Sammanlagda utestående beloppet af de privata bankernas rediskontering i riksbanken
utgjorde den 30 juni 1911 kronor 75,060,503: 39 mot kronor 91,875,117: 5 7 den
30 juni 1910.

Diskonteringen i sin helhet vid hufvud- och afdelningskontoren uppgick den 30
juni 1911 till kronor 101,532,647: 87 mot kronor 122,194,520: 96 motsvarande dag år 1910.

§ 31.

De diskonto- och räntesatser, som af riksbanken tillämpats under första halfåret
1911 hafva utgjort:

	På högst tre	På längre tid än tre högst	På högst en
Under liden 1—31 januari:	månader.	sex månader.	uppsägning.

Växeldiskonto ..................................................... Lån:	5 %	s\ %	—
mot säkerhet af:
obligationer, utfärdade af svenska staten, all-
männa hypoteksbanken, hypoteksföreningarna i riket eller konungariket Sveriges stadshypoteks-
kassa .................................................	5 %	51 %	5 %
obligationer utfärdade af kommuner och landsting	5\| %	6 %	Öl %
mot annan säkerhet....	6 %	61 %	_ _
Afbetalningslån 51 % .........	- -		_ _
Kassakreditiv Öl % ...................................................	—--	—	—
Under tiden 1 februari—30 juni:
Växeldiskonto ............................................................ Lån:	4J- %	5 /	—
mot säkerhet af:
obligationer utfärdade af svenska staten, all-männa hypoteksbanken, hypoteksföreningarna i riket eller konungariket Sveriges stadshypoteks-
kassa ..........................................	41 %	5 %	4! %
obligationer utfärdade af kommuner och landsting	5 %	51 %	5 %
mot annan säkerhet .	51 %	6 %	_ _
Afbetalningslån 51 % .........			_ _
Kassakreditiv 5 %......................................................	—	—	—

— 65 —

Efter den 30 juni 1911 blef växeldiskontot den 7 juli sänkt med £ % till 4 resp.
4J % men höjdes åter från och med den 20 september till 4-J- resp. 5 %, hvarefter den
28 september riksbankens samtliga officiella räntesatser, med undantag af räntan för
afbetalningslån, höjdes med \ %, hvarigenom räntesatserna blefvo desamma, som här ofvan
angifvits för tiden 1/I—31 j 1911.

Vid ^diskontering af växlar åt de privata bankinrättningarna har under tiden
1—6 januari samt 22—28 september beräknats fullt diskonto och under tiden 7 januari—21
september samt 29—30 september för växlar med högst 90 dagars återstående löptid 1 %
lägre diskonto än det officiella.

Revitoremis Berättelse 1911 ang. Riksbanken.

— 66 —

sammandrag Med ledning af de särskilda riksbankskontorens bokslut äro uppgjorda följande

af lånerörelse:)
f or år 1910.

Växel -

År 1910.	Inneliggande växlar vid Urets början.
Vid hufvudkontoret.....		42,872,980	97
B	afdelningskontoret	i Göteborg...........................................................	10,334,049	84
B	»	i Malmö............................................................	17,982,465	88
»	»	i Falun ............................................................	4,009,197	3 1
B	»	i Gäfle...............................................................	10,008,960	41
»	a	i Halmstad........................................................	1,190,801	5 1
B	»	i Härnösand.......................................................	7,766,074	85
B	»	i Jönköping .......................................................	1,405,048	70
»	»	i Kalmar............................................................	1,431,914	59
»	»	i Karlskrona.........................................................	2,050,173	50
»	»	i Karlstad ............................................................	2,505,672	38
»	»	i Kristianstad ......................................................	2,355,677	45
»	#	i Linköping .......................................................	5,791,168	7 1
»)	»	i Luleå..............................................................	4,104,186	46
)»	v	i Mariestad............................................................	1,743,822	9 1
))	»	i Norrköping........................................................	—	—
»	»	i Nyköping...........................................................	3,013,597	45
B	»	i Sundsvall .........................................................	8,662,342	96
»	»	i Umeå..................................................................	5,779,635	60
»	»	i Uppsala ............................................................	2,867,815	5 0
r	)>	i Visby ...........................................................	703,290	7 1
9	»	i V änersborg.........................................................	638,355	28
9	»	i Västerås ...........................................................	1,986,088	53
»	»	i Växjö ...............................................................	324,227	44
»	»	i Örebro ...............................................................	4,484,029	10
0		i Östersund .........................................................	4,014,022	1 9
		Kronor	148,025,600	23

— 67

32.

sammandrag öfver lånerörelsen för år 1910.

diskontering.

Diskonteringar.	Från andra kontor mottagna remissväxlar.	Summa.	Redovisade växlar.	Inneliggande växlar vid årets slut.
240,456,491	58	54,935,308	74	338,264,781	29	306,324,043	40	31,940,737	89
88,106,524	97	30,379,922	30	128,820,497	1 1	116,678,545	76	12,141,951	35
113,704,637	41	30,077,389	65	161,764,492	94	146,467,114	36	15,297,378	58
7,849,073	62	9,843,367	59	21,701,638	52	19,673,344	99	2,028,293	5 3
65,670,259	04	13,327,001	31	89,006,220	76	77,860,763	21	11,145,457	5 5
2,841,652	82	7,101,433	28	11,133,887	61	9,917,661	89	1,216,225	72
37,182,896	63	11,324,241	43	56,273,212	91	51,871,427	61	4,401,785	30
10,807,811	49	6,921,371	26	19,134,231	45	17,822,499	33	1,311,732	12
5,907,488	61	7,617,994	28	14,957,397	48	13,346,124	80	1,611,272	68
5,994,096	15	6,039,118	68	14,083,388	33	12,473,576	69	1,609,811	64
21,138,001	23	9,788,689	44	33,432,363	05	31,945,520	1 9	1,486,842	86
6,446,267	78	6,998,948	50	15,800,893	73	14,520,338	92	1,280,554	81
32,087,838	72	13,522,370	39	51,401,377	82	48,195,354	Öl	3,206,023	81
16,669,682	75	6,677,069	79	27,450,939	—	24,472,131	14	2,978,807	86
12,247,964	78	6,033,538	09	20,025,325	78	17,882,451	08	2,142,874	70
4,154,943	72	1,405,827	07	5,560,770	79	2,377,097	1 5	3,183,673	64
14,847,551	5 7	11,441,106	60	29,302,255	62	26,607,040	3 1	2,695,215	31
43,734,764\|o9	8,340,872	43	60,737,979	48	54,129,874	45	6,608,105	03
21,686,017	97	8,637,361	19	36,103,014 7 6	31,586,297	43	4,516,717	33
16,586,046	87	9,408,319	09	28,862,181	46	25,374,895	54	3,487,285	92
3,283,510	93	1,417,183	45	5,403,985	09	4,650,925	87	753,059	22
4,015,258 89	3,633,225	1 6	8,286,839	33	7,713,840	04	572,999	29
12,400,282	66	11,475,793	2 6	25,862,164	45	22,506,578	89	3,355,585	56
3,990,273	76	2,012,966	76	6,327,467	96	5,997,496	34	329,971	62
32,513,154	SO	10,383,874	21	47,381,057	61	44,048,802	49	3,332,255	1 2
14,697,439 79	4,172,407	36	22,883,869	34	19,998,388	50	2,885,480 84
839,019,932\|	13	292,916,701	3 1	1,279,962,233	67\|	1,154,442,134	39	*)125,520,099\|	28

'') Om till slutsumman af inneliggande växlar lägges beloppet af under
transport d. 31/i21910 varande, riksbanken tillhöriga, såsom säkra ansedda växlar, kronor 4,681,335: 30.
befinnes behållningen af inrikes, ej protesterade växlar vid 1910 års sint utgöra kronor 130,201,434: 58.

Låne- och

År 1910.	Lån mot hypotek
Utestående vid årets början.	Utlämnade lån.	Summa.
Vid	hufvudkontoret ...		19,467,875		119,638,788	84	139,106,663	84
»	afdelningskon toret	i Göteborg ........................	2,002,020	—	8,837,350	—	10,839,370	—
»	)>	i Malmö ..............................	3,215,100	—	12,701,900	—	15,917,000	—
»	)>	i Falun................................	148,340	—	473,610	—	621,950	—
JO	>i	i Gäfle ................................	52,500	—	730,000	—	782,500	—
JO	»	i Halmstad .........................	95,650	—	298,000	—	393,650	—
»	»	i Härnösand ......................	1,108,470	—	2,602,080	—	3,710,550	—
))	»	i Jönköping.........................	728;220	—	1,481,800	—	2,210,020	—
»	.)	i Kalmar ..............................	241,350	—	940,450	—	1,181,800	—
))	)>	i Karlskrona ........................	378,140	—	550,770	—	928,910	—
D	„	i Karlstad ..........................	62,150	—	526,670	—	588,820
»	»	i Kristianstad.......................	121,500	—	524,360	—	645,860	—
)>	»	i Linköping :.........................	472,200	—	784,720	—	1,256,920	—
»	»	i Luleå ..............................	618,470	—	2,158,270	—	2,776,740	—
»	»	i Mariestad ...........................	36,650	—	253,200	—	289,850	—
»	»	i Norrköping ........................	- -	—	350,000	—	350,000	--
»	»	i Nyköping .......................	14,500	—	440,000	—	454,500	—
	i)	i Sundsvall ........................	428,040	—	1,381,320	—	1,809,360	—
»	»	i Umeå .................................	282,150	—	1,017,250	—	1,299,400	—
»	»	i Uppsala............................	1,540,300	—	4,117,130	—	5,657,430	—
»	»	i Visby ................................	191,680	—	678,695	—	870,375	—
»)		i Vänersborg .......................	2,400	—	126,000	—	128,400	—
»	»	i Västerås ..........................	112,600	—	108,300	—	220,900	—
))	»	i Växjö ..''...............................	41,000	—	148,900	—	189,900	—
»	))	i Örebro ..............................	916,850		2,162,015	—	3,078,865	—
»	»	i Östersund.........................	210,520		730,140	—	940,660	—
		Kronor	32,488,675	—	,163,761,718	84	j 196,250,393	84

kreditivrörelsen

(äfven vägf. effekter).	Kass&kreditiv och kredit i löpande räkning.
Under året redovisade lån.	Utestående vid årets slut.	Utestående vid årets början.	Uttag.	Sömma.	Under året redovisad krediti vfordran.	Utestående vid årets slut.
114,201,028	84	24,905,635		2,409,122	1 0	54,317,528	95	56,726,651	05	54,257,019	98	2,469,631	07
8,767,770	—	2,071,600	—	397,265	44	1,120,387	17	1,517,652	61	1,122,697	69	394,954	92
11,845,900	—	4,071,100	—	747,475	33	3,255,397	8 1	4,002,873	14	3,704,196	06	298,677	08
514,160	—	107,790	—	33,360	2 1	193,700	31	227,060	52	197,503	41	29,557	1 1
334,000	—	448,500	—	34,850	—	1,674,045	—	1,708,895	—	1,680,375	—	28,520	—
367,500	—	26,150	—	36,805	72	340,717	33	377,523	05	330,891	81	46,631	24
3,258,530	—	452,020	—	310,267	41	7,706,810	1 5	8,017,077	56	7,696,003	1 7	321,074	39
1,684,520	—	525,500	—	209,755	59	632,045:4 7	841,801	06	707,052	1 1	134,748	95
995,800	—	186,000	—	66,876	21	629,616	46	696,492	67	633,167	58	63,325	09
767,980	—	160,930	—	136,903	43	2,454,568	76	2,591,472	1 9	2,524,394	65	67,077	54
275,070	—	313,750	—	73,981	43	2,005,680	5 1	2,079,661	94	2,047,220	27	32,441	67
516,160	—	129,700	—	157,831	93	1,208,416	38	1,366,248	31	1,209,010	35	157,237	96
770,470	—	486,450	—	154,743	52	757,942	5 3	912,686	0 5	813,359	44	99,326	61
2,217,750	—	558,990	—	115,543	1 1	435,300	20	550,843	31	473,284	27	77,559	04
206,750	—	83,100	—	133,500	—	701,719	47	835,219	47	685,901	22	149,318	25
20,000	—	330,000	—	- -	—	10,975	—	10,975	—	7,950	—	3,025	—
446,000	—	8,500	—	1,247	1 5	83,840	88	85,088	03	61,674	46	23,413	5 7
1,571,510	—	237,850	—	140,373	23	435,095	64	575,468	87	494,097	86	81,371	Öl
1,063,450	—	235,950	—	146,904	Öl	1,614,983	39	1,761,887	40	1,645,906	36	115,981	04
4,378,180	—	1,279,250	—	99,918	30	1,546,766	82	1,646,685	1 2	1,512,082	12	134,603	—
681,785	—	188,590	—	237,667	45	2,231,899	29	2,469,566	74	2,193,403	39	276,163	3 5
2,400	—	126,000	—	11,696	83	22,160	—	33,856	83	26,771	83	7,085	—
189,300	—	31,600	—	26,100	—	86,600	—	112,700	—	86,750	—	25,950	—
159,200		30,700	—	42,021	13	307,245	95	349,267	08	315,390	29	33,876	79
1,820,040	—	1,258,825	—	234,645	44	1,991,122	Öl	2,225,767	45	1,913,224	59	312,542	86
714,730	—	225,930	—	322,408	99	2,482,413	38	2,804,822	37	2,593,849	88	210,972	49
157,769'',983	84	38,480,410	—	6,281,263	96	88,246,978	86	94,528,242	s 21 88,933,177	79	5,595,065	03

— 70 —

Ir 1910.

Lån enligt $ 41 i lagen för Sveriges riksbank.

Utestående

vid

årets början.

Kapitalinbetalningar

under året.

Utestående

vid

årets slut.

Vid hufvudkontoret ...
» afdelningskontoret

i Göteborg ..

i Malmö.........

i Falun ........

i G .alle .........

i Halmstad ...
i Härnösand
i Jönköping ...

i Kalmar ......

i Karlskrona

i Karlstad......

i Kristianstad
i Linköping ...

i Luleå ........

i Mariestad .
i Norrköping
i Nyköping ..
i Sundsvall ..

i Umeå ........

i Uppsala.....

i Visby ........

i Vänersborg..

i Västerås.....

i Växjö ........

i Örebro........

i Östersund .

7,356,000

6,530,000 —

Lronor | 7,356,000|—| 6,530,000j—

826,000

826,000|—

Afgår kapitalafbetalning under transport den 81/IS 1910

Kronor 826,000:—

— 71 —

		Kassakreditiv	enligt S 41 i lagen	''ör Sveriges riksbank.
Utestående								Utestående
vid årets början.		Uttag.		Samma.		Insättningar.		vid årets sint.
330,000		13,487,000	_	13,817,000	—	13,817,000	—
- -	—	- -		—	—	—		—	—
35,000	—	- -	_	35,000	—	35,000
22,782	46	1,963,217	54	1,986,000	—	1,986,000	_	—	—
	—	—	—	—	—	—	—	= =	—
13,000	—	5,787,142	12	5,800,142	12	5,800,142	12	—	—
- -	—	- -	—	- -	—	- -	_	_ _
—	—	726,000	—	726,000	—	726,000	—	_ _	_
- -	_	z z	_	- -	—	- -	—	—	—
	_	557,000	—	557,000	—	557,000	—	—	—
72,000	—	1,634,000	—	1,706,000	—	1,706,000	—	___	_
- -	—	- -	—	—	—	____	_
34,000	_	2,910,000	—	2,944,000	—	2,944,000	—	_ _	_
- -	—	- -	—	- -	—	_ _	_
13,000	—	95,544	51	108,544	51	108,544	51	—	—
28,000j-	I	152,000		180,000	—	180,000		—
--r	—1	- - 1		—		—	—	— —
547,782\|46\|	27,311,904 it	27,859,686\|	6 3 j	27,859,686	6 3 J	—

Lån från

År 1910.	Utestående vid årets början, i
	2,067,709	6 5
i Göteborg .....................................................	1,995,604	74
i Malmö ......................................................	494,030	—
i Falun..........................................................	182,636	—
i Gäfle ............................................................	116,251	—
i Halmstad ....................................................	324,080	—
i Härnösand.....................................................	320,784	90
i Jönköping......................................................	579,727	—
i Kalmar .....................................................	235,710	—
i Karlskrona ...................................................	515,654	—
i Karlstad.....................................................	164,110
i Kristianstad................................................	201,671	20
i Linköping.....................................................	673,993	20
i Luleå .........................................................	744,868	51
i Mariestad...................................................	220,908	—
i Norrköping .................................................	- -	—
i Nyköping .....................................................	95,113	—
i Sundsvall .............................................	248,634	—
i Umeå..........................................................	386,817	67
i Uppsala......................................................	404,875	84
i Visby............................................................	461,624	—
i Vänersborg .................................................	134,007	—
i Västerås ....................................	70,140
i Växjö..........................................................	114,312
i Örebro .....................................................	215,470	—
i Östersund.....................................................	388,427	14
Kronor	11,357,158	85

Vid hufvudkontoret ...
» afdelningskontoret

— 73 —

afbetalningslånefonden.

Utlämnade lån		Summa.		Inbetalda lån.	Inom linjen förda lån.	Utestående vid årets slut.
1,204,310		3,272,019	65	1,256,272	76	7,074	83	2,008,672	06
953,088	—	2,948,692	74	1,015,259	74	5,240	—	1,928,193	—
322,380	—	816,410	—	285,938	53	- -	—	530,471	47
85,490	—	268,126	—	92,016	—	- -	—	176,110	—
57,375	—	173,626	—	70,291	—	- -	—	103,335	—
134,770	—	458,850	—	161,420	—	---	—	297,430	—
141,655	—	462,439	90	176,629	90	- -	—	285,810	—
233,050	—	812,777	—	276,152	Öl	- -	—	536,624	99
132,050	—	367.760	—	152,520		- -	—	215,240	—
225,090	—	740,744	_	251,875	—	- -	—	488,869	—
73,350	—	237,460	—	108,410	—	- -	—	129,050	—
82,880	—	284,551	20	104,235	20	- -	—	180,316	—
356,690	—	1,030,683	20	562,852	96	3,600	—	464,230	24
381,722	—	1,126,590	5 1	396,807	36	570	40	729,212	75
95,450	—	316,358	—	126,322	—	- -	—	190,036	—
224,875	—	''224,875	—	20,345	—	- -	—	204,530	—
35,950	—	131,063	—	48,802	81	- -	—	82,260	1 9
151,580	—	400,214	—	149,551	—	- -	—	250,663	—
173,690	—	560,507	67	181,034	—	92	59	379,381	08
211,470	—	616,345	84	210,954	—	- -	—	405,391	84
256,500	—	718,124	—	241,631	—	- -	—	476,493	_
75,200	—	209,207	—	■68,783	—	- -	—	140,424	—
13,250	—	83,390	—	25,325	—	- -	—	58,065	—
62,200	—	176,512	—	63,417	—	- -	—	113,095	—
98,915	—	314,385	—	105,130	—	- -	—	209,255	—
205,150	—	593,577	14	214,489	94	—	—	379,087	20
5,988,130	-1	17,345,288	S 5 J	6,366,465	2l\|	16,577	S2	10,962,245 82\|

Revisorernas Berättelse 1911 ano. Riksbanken.

— 74 —

Tabell, utvisande i jämna tusental medelbeloppen af utlåningen vid riksbankens

År 1910.	Växel- diskontering.	Utlåning inteckningar.
i Under januari månad .....................................................	125,765,000	4,355,000
» februari » ....................................................	112,394,000	4,296,000
» mars » .....................................................	122,288,000	4,325,000
» april » .....................................................	136,128,000	4,005,000
» maj » ...................................................	130,149,000	3,521,000
» juni » ......................................................	119,770,000	3,390,000
» juli » ........................................................	112,237,000	3,359,000
» augusti » .....................................................	105,025,000	3,285,000
» september » .....................................................	109,251,000	3,282,000
» oktober » ........................................................	115,387,000	3,563,000
» november » .......................................................	111,983,000	3,522,000
» december » .......................................................	121,248,000	3,582,000

— 75 —

samtliga kontor år 1910.

mot hypotek af	Utestående å kassakreditiv och kredit i löpande rak-ning.	Fordran hos banker enligt § 41 i riks-bankslagen.	Afbetalnings- lån.
obligationer och kommuners förbindelser.	aktier.	vågförda effekter.
8,361,000	4,265,000	1,180,000	5,495,000	6,617,000	11.358,000
7,963,000	4,208,000	1,199,000	5,675,000	6,626,000	11,358,000
9,460,000	4,142,000	1,254,000	5,756,000	6,721,000	11,338,000
10,060,000	4,126,000	1,257,000	5,578,000	6,636,000	11,283,000
8,034,000	4,243,000	1,220,000	5,514,000	6,610,000	11,237,000
19,748,000	4,282,000	1,195,000	5,418,000	6,578,000	11,195,000
9,689,000	4,196,000	1,152,000	5,574,000	6,578,000	11,114,000
6,577,000	4,107,000	1,106,000	5,140,000	6,618,000	11,018,000
11,961,000	4,023,000	1,067,000	5,572,000	6,657,000	10,967,000,
12,983,000	4,125,000	1,026,000	5,205,000	6,663,000	10,931,000
11,030,000	4,197,000	970,000	5,069,000	6,617,000	10,902,000:
21,363,000	4,263,000	990,000	5,316,000	6,762,000	10,933,000

— 76 —

Af lånerörelsen härflytande äfvensom, beträffande afdelningskontoren,

														Inkomster	och
					Räntor å
	diskonterade växlar.	hypoteks- och kommnnlån.		lån enligt § 41 i riksbanks-lagen.	kassakreditiv och kredit i löpande räkning.	kassa-kreditiv eu- ligt 8 41 i riksbanks- lagen.	Afgifter för kassa- kreditiv		Inkasse- ringsafgifter och provisioner.	inbetalnin-gar å inom linjen förda eller afskrifna fordringar.*)
Hufvudkont. Afd.-kont. i	1,294,804	25	564,340	09	163,902	24	93,581	02	6,141	34	21,784	—	329	90	4,442	0 3
Göteborg ...	500,880	1 J	90,046	7 1	- -	_	19,147	91	_ _	_	4,119	5 0	1,173	93	__	_
Malmö ......	651,758	44	124,945	20	-- -	—	34,507	76	---	—	6,103	33	1,306	45	68	43
Falun........	63,710	44	7,277	91	- -	—	1,440	83	920	21	187	_	236	69	853	56
Galle ........	358,260	33	3,750	36	- -	—	2,366	88	4,680	10	450	_	824	98	_ _	—
Halmstad .	28,941	56	5,025	05	- -	—	8,803	21	_ _	_	505	_	160	80	_ _	_
Härnösand	315,135	07	39,472	16	- -	—	25,735	1 4	_ _	_	4,391	75	516	50	3,322	7 5
Jönköping...	54,793	74	33,844	87	- -	—	9,435	84	_ _	_	1,790		328	26	''441	26
Kalmar . ,	37,403	67	11,524	89	- -	—	3,889	49	_ _	_	880	_	191	60	_ _	_
Karlskrona	50,353	05	14,165	66	- -	_	5,653	22	_ _	_	970	17	125	88	_ _	_
Karlstad	99,141	22	4,095	29	- -	—	4,075	72	1,521	29	1,090		796	95	_ _	_
Kristianstad	54,491	18	6,710	1 2	- -	—	8,255	1 3	_ _		2,376	2 5	165	64	_ _	_
Linköping...	191,016	1 1	7,766	26	- -	—	7,923	Öl	255	27	1,737		401	67	23,170	30
Luleä .........	88,700	67	33,971	61	- -	—	4,952	7 3	---		i;i59	_	135	52	873	24
Mariestad	82,531	54	3,036	3 7	- -	—	8,381	3 4	_ _	_	2,051	94	284	13	1,574	48
Norrköping	25,185	45	2,263	34	- -	—	_ _	_	_ _	_	280		8	58
Nyköping ...	86,140	04	1,364	93	- -	___	434	0 5	160	08	200	_	325	86	___	_
Sundsvall ...	286,050	5 0	21,965	07	-- -	—	6,734	20	1,502	.4	1,095	_	546	1 6	195	54
Umeå ......	193,352	56	14,903	14	- -	—	8,203	02	_ _	_	1,884		117		_ _
Uppsala......	120,825	68	23,948	42	- -	—	5,379	62	641	6 5	1,373	25	511	79	124	43
Visby	36,300	28	11,166	33	- -	—	13,012	06	_ _	—	3,076	50	118	5 4	_ _
. Vänersborg	17,694	57	12	—	- -	—	725	93	767	62	75	_	123	1 5	__	_
Västerås ...	54,651	99	3,059	85	- -	—	1,093 1,751	S 3	_ _	_	152	5 0	462	32	__	_
Växjö .......	23,270	74	2,163	67	- -	—	7 5	___1	_	438		128	03	, _	_
Örebro.........	214,851	41	24,813	3 3	- -	—	16,820	62	457	3 6	3,951	25	1,222	08	37,703	3
Östersund...	114,221	54	12,407 1 na Q nAr*	37	— —	—	9,972	79	--J		2,740		289	5 3

) Utom a afbetalningslån.

öfriga inkomster och vinster samt utgifter och förluster år 1910.

vinster.					ut	gifter och förluster.
				Rän-tor på
Inkomst af fastighet och	Summa inkomster och	upp- och af-	Inom linj förda	en	Arfvoaen och löner vid afdel-	Förvalt-ningsntgif-ter vid	Särskilda utgifter		Summa utgifter och	Vinst å låne-rörelsen.	afbetal- uingslåne-
diverse.	vinster.		skrif-	fordringar.	ningskcn	-	afdelnings-	förluster.		förluster.
				nings-			toren.		kontoren.
				räk-
				ning.
		2,154,324	87	—		227,500	—	—	—	—	—	—	—	227,500	—	1,926,824	87	109,334	5 8
: 7,687	50	623,055	66					105,437	88	20,210	47	79	62	125,727	97	497,327	69	108,618	98
\| 1,096	51	819,786	12					82,008	82	14,964	87	- -	—	96,973	69	722,812	43	29,131	38
5,400	37	80,027	Öl	—	—	210	—	35,173	2 1	10,078	41	- -	—	45,461	62	34,565	39	12,558	66
897	46	371,230	11					41,401	1 7	11,536	63	- -	—	52,937	80	318,292	31	6,559	95
1 5,645	72	49,086	3 4					31,279	47	10,488	0 5	- -	—	41,767	52	7,318	82	19,308	34
558	02	389,131	3 9	8	78	- -	—	34,810	1 6	8,738	92	- -	—	43,557	86	345,573	53	18,250	63
537	13	101,221	1 0	—	—	7,115	12	33,925	68	6,704	1 1	- -	—	47,744	9 1	53,476	19	32,453	53
4,518	47	58,408	12				30,225	0 5	6,322	78	- -	—	36,547	83	21,860	29	13,213	87
6,174	61	77,447	5 9	22	47	_ _	—	32,793	62	10,104	19	- -	—	42,920	28	34,527	31	28,702	77
682	29	111,403	7 6				35,023	33	7,928	94	- -	—	42,952	27	68,451	49	9,064	10
25	9 1	72,024	23	—		1,945	Öl	37,834	06	13,956	62	- -	—	53,735	69	18,288	5 4	11,392	77
5,102	78	237,372	40	17	03	225	—	36,209	35	15,156	66	- -	—	51,608	04	185,764	3 6	32,834	72
4,068	05	133,860	82	—	—	612	12	33,467	63	10,427	63	- -	—	44,507	38	89,353	44	42,754	30
2,855	23	100,715	03	—	—	2,624	60	30,897	77	17,609	05	- -	—	51,131	42	49,583	61	12,750	4 81
	1 5	27,742	52				6,656	10	25,702	74	-. -	—	32,358	84	*)--	—	1,986	2 Oj
\| 3,786	99	92,411	9 5					23,922	06	8,033	78	- -	—	31,955	84	60,456	1 1	5,738	46
1,750	50	319,839	1 1					37,034	74	14,203	58	- _	—	51,238	3 2	268,600	79	14,330	90
5,585	77	224,046	54	—	—	_ _	—	30,487	10	9,205	23	- -	—	39,692 45,292	3 3	184,354	2 1	21,680	98
17,063	45	169,868	29					33,509	83	11,782	3 8	- -	—	2 1	124,576	08	22,565	7 6
2,917	3 7	66,591	08	—	_	17,258	15	28,060	45	7,683	34	- -	—	53,001	94	13,589	14	26,166	54
3,215	7 7	22,614	04				24,204	30	5,986	44	- -	—	30,190	74	**) _ _	—	7,949	81
500	49	59,920	98					26,080	99	6,978	30	- -	—	33,059	29	26,861	69	3,769	92
9	39	27,761	58					24,009	42	6,175	1 5	- -	—	30,184	5 7	***^	—	6,808	46
527	15	300,347	03	—	_	30,237	31	40,573	54	11,861	29	- -	—	82,672	14	217,674	89	11,939	63
191	74	139,822	97	—		28,710	7 7	34,058	5 5	7,824	93	—	—	70,594	2 5	69,228	72	22,103	60
80,798\|82	6,830,060	64	48	28i 316,438:0 8	909,084;2 8	279,664149	79	62	1,505,314	75	5,339,361	90	631,969	32
			*)	-\fgår förlust vid afdelningskontoret i	Norrköping	4,616	32
				>>	))					i	Vänersborg...	7,576	7 0
			3T?:	*)	»	»		)>			i	Växjö		2,422	99	14,616	Öl	—	—
														—	—	5,324,745	89		i

På indrifning beroende äfvensom inom linjen

På indrifning

Vid hufvudkontoret . .
» afdelningskontoret

i Göteborg.....

i Malmö ....

i Falun........

i Gäfle .......

i Halmstad .
i Härnösand

))

»)

i Jönköping . .

i Kalmar ......

i Karlskrona

i Karlstad......

i Kristianstad
i Linköping...

i Luleå.........

i Mariestad ...
i Norrköping
i Nyköping ...
i Sundsvall ..

i Umeå.........

i Uppsala......

i Yisby.........

i Vänersborg
i Västerås ...

» ))

» »

U lider transport

i Växjö........

i Örebro .....

i Östersund ..

Kronor

Växlar.	Lån mot hypotek.	Kassakreditiv.
2,536	6 7	—	—	= =	Z
1,074	54	—	—	—	—
3,755	27	1,800	—	—	—
—	—	5,728	64	—	—
245	—	5,600	—	—	—
- -	—	18,000	—	- -	—
3,500	—	—	—	_ _	_
4,914	30	—	—	—	—
16,561	54	—	—	— —	—
32,587\|32	31,128	64	—	—

— 79 —

förda lånefordringar Tid 1910 års utgång.

beroende:	Inom linjen förda:
Summa.	Afbetalnings lån.		Växlar.	)l&n mot hypotek.	Kassakreditiv.	Summa.	Afbetalnings län.
2,536	67	15,941	06	220,261	12	269,151	85	24,243	44	513,656	41	59,061	48
— —	—	520	—	70,472	63	66,217	36	- -	—	136,689	99	6,422	93
—	—	671	47	93,073	28	7,185	43	13,207	41	113,466	12	27,039	39
—	—	—	—	11,323	68	—	—	- -	—	11,323	68	5,130	85
1,074	54	1,050	—	—								31600
—										- -	_	3,419	66
5,555	27	2,900	—	74,437	13	26,000	—	- -	—	100,437	13	2,300
—	—	1,500	99	28,046	82	—	—	- -	—	28,046	82	6,128	53
—	—	800	—	8,743	80	5,000	—	- -	—	13,743	80
—	—	540	—	49,175	48	—	—	- -	—	49,175	48	_ _	_
—	—	—	—	60,241	6 5	—	—	- -	—	60,241	65	1,198	81
—	—	1,520	—	1,945	Öl	—	—	- -	—	1,945	Öl	9,353	89
—	—	2,554	24	97,108	77	—	—	- -	—	97,108	77	10,371	86
5,728	64	3,597	75	41,928	89	1,829	48	2,726	Öl	46,484	38	2il70	40
- -		—	—	54,524	17	—	—	—	—	54,524	1 7	1,021	50
- -	—	—	—	—	—	- -	—	- -	—	- -	—	4,132	37
—	—	2,121	19	—								5,495	37
5,845	—	440	—	23,368	79	- -	—	_ _	_	23,368	79	3,''200
18,000	—	455	08									6,051	9 7
3,500	—	86	84	4,676	62	—	—	- -	—	4,676	62	7*200	33
—	—	—	—	62,078	31	1,331	22	2,911	71	66,321	24	5*933	63
—			—	1,617	38	—	—	—	—	1,617	38	- -
- -	—	- -	—	- -	—	- -	—	- -	—	- -	—	9,751	53
—	—	640	—	4,984	59	2,102	92	2,030	19	9,117	70	1,911	55
_ _	—	1,350	—	93,456	53	6,376	90	8,128	30	107,961	7 3	2,694	1 5
4,914	30	6,795	20	16,850	29	- -	—	902	43	17,752	72	7,829	3 4
16,561	54
63,71519 6	43,483182	1,018,314)94	385,195116	54,149	49	1,457,659	59	191,419	54

— 80 —

3 öl-hällandet Beloppet af lånerörelsens på indrifning beroende fordringar, de från afbetalnings tadrifning

lånefonden utlämnade lånen ej medräknade, uppgick, såsom af förestående redogörelse
beroende^och inhämtas, vid slutet af år 1910 till kronor 63,715: 9 6. Samtidigt voro dels i lån och
utestående11 kreditiv dels mot växlar utestående tillsammans kronor 174,276,909: 61, hvadan alltså
medel. 0,036 procent var under indrifning.

Vid jämförelse med ställningen den 30 juni 1911 visar sig, att då voro utlånade
kronor 129,391,620: 90 och på indrifning beroende kronor 631,973: so eller 0,488 procent
å hvad som var utestående.

§ 33.

inventering: Inventering af riksbankens hufvudkontors samtliga kassor och förvaringsrum har

i riksbanken. ^en november 1911 blifvit af revisorerna verkställd; och förekom vid denna förrättning
ej något, som gaf anledning till anmärkning.

Om!riksbankens styrelse och dennas åligganden m. in.

§ 34.

: Om ledamöter De två fullmäktige, herrar O. Jonsson och R. Norberg, hvilka voro i tur att

smfsäreiriidä afgå innevarande år, hafva fått sina uppdrag förnyade. Till fullmäktig efter herr C. A.
uppdrag för Weber som afsagt sig uppdraget att vara fullmäktig i riksbanken, har utsetts herr H.

dem och in- T * c* o r it o

kallande af -Lamm.

suppleanter. Vid förrättade val hafva fullmäktige utsett:

till vice ordförande och till förste deputerad friherre Langenskiöld,

» andre deputerade herrar C. Berg och R. Norberg,

» inspekterande fullmäktig för sedeltryckeriet och Tumba bruk herr O. Jonsson samt
» ledamot i styrelsen lör postsparbanken herr Berg.

Under tider, då deputerade ej varit i tjänstgöring i nämnda egenskap på grund
antingen af ledighet eller uppdrag för riksbankens räkning utom hufvudstaden äfvensom
vid förfall för annan fullmäktig, hafva före den 30 september 1911 dels herr Törnebladh
dels herr F. Larson tjänstgjort, herr Törnebladh under sammarlagdt 65 dagar, hvaraf 12
dagar såsom deputerad, och herr Larson såsom deputerad under sammanlagdt 105 dagar.
Den af Kungl. Maj:t förordnade suppleanten herr Sylvan har vid förfall för ordförande
tjänstgjort såsom fullmäktig under 41 dagar.

§ 35.

Bcvisor af Till ombud vid innevarande års revision af Göta kanalverks förvaltning och

verk» riten- räkenskaper för år 1910 har af fullmäktige i riksbanken och i riksgäldskontoret utsetts
skaper. herr Jonsson.

— 81 —

§ 36.

Föreskrift^ inventeringar af hufvudkontorets kassor och förvaringsrum hafva å
-behöriga tider ägt rum, utan att därvid anledning till anmärkning förekommit.

I de inventeringar å myntverket, som jämlikt gällande instruktion under år 1911
verkställts, hafva fullmäktige ej funnit anledning deltaga, då vid^dessa tillfallen riksbanken
icke hade något tillgodohafvande hos myntverket.

§ 37.

Då den vid hufvudkontoret sedan några år inrättade byrå för soliditetsupplysningar
numera nått en utveckling, som på tjänstens innehafvare ställde sådana fordringar, att
befattningen ansetts böra uppehållas af en tjänsteman i tredje graden, beslöto fullmäktige
den 30 mars 1911 att för ändamålet tillsätta en tjänst öfver stat i tredje graden.

Sedan därefter under året en tjänst i tredje graden blifvit ledig samt innehafvaren
af nämnda öfverstatstjärst befordrats till tjänsteman på ordinarie stat i tredje graden,
beslöto fullmäktige den 6 juli 1911, att ifrågavarande tjänst öfver stat skulle indragas.

£38.

Sedan numera flertalet öfriga afdelningar inom riksbankens hufvudkontor reorganiserats,
hafva fullmäktige funnit önskvärdt att äfven afdelningen för bankens utländska
affärer erhölle sådan omorganisation, att ärendenas behandling i viss mån ytterligare
koncentrerades och att genom tillsättande af en föreståndare för denna afdelning vunnes
större garanti för kontinuitet vid dessa frågors handläggning.

Fullmäktige hafva därför den 13 april 1911 beslutit att från och med den 15
maj detta år förordna en föreståndare för ifrågavarande afdelning äfvensom bestämt
särskilda aflöningsförmåner för denne tjänsteman samt för korrespondenten och kontrollanten
å utrikeskontoret.

§ 39.

Då nuvarande föreståndaren för riksbankens sedeltryckeri komme att under hösten
1912 frånträda denna sin befattning, hafva fullmäktige ansett det i god tid dessförinnan
böra blifva föremål för öfvervägande, huru därefter bör förfaras med tryckeriets drift
och chefsskapet för detsamma. Fullmäktige hafva därjämte funnit åtskilliga skäl tala
för att denna fråga bedömes i sammanhang med frågan om ordnandet af chefsskapet öfver
Tumba pappersbruk, när nuvarande förvaltaren vid bruket efter uppnådd pensionsålder
kommer att afgå, och därvid har äfven ansetts böra komma under öfvervägande, om ej
ett förändradt tiilverkningssätt vid bruket med nya maskinella anordningar borde införas.

Med anledning häraf hafva fullmäktige uppdragit åt herrar Berg och Palme att
jämte inspekterande fullmäktigen för riksbankens sedeltryckeri och pappersbruk herr
Jonsson verkställa utredning i förenämnda afseenden samt därvid inhämta sakkunnigas
yttrande och till fullmäktige afgifva det förslag till frågornas lösning, som däraf kunde
föranledas.

§ 40.

Revisorerna hafva fäst sin uppmärksamhet å en beträffande riksbankens hus i
Stockholm vidtagen åtgärd, hvarigenom i husets granitsockel borrats en mängd hål, enligt
uppgift i syfte att längs byggnadens västra sida anbringa fasta stöd för klängväxter.

Revisorernas Berättelse 1911 ang. Riksbanken* 11

Ang. tarenteringar.

Tjänst Sfr©r

stat Tf fl hnfmrt»

kontoret.

Ang. omorganisation
ftf
afdelningen
för utrikes
affärer.

Utredning ang.
riksbankens
sedeltryckeri
m. m.

Angående
Tidtagen
åtgärd att
anbringa borrhål
i granitsockeln
till
riksbankshnset.

82 —

Med anledning häraf anhöllo revisorerna i skrifvelse till fullmäktige i riksbanken
den 6 november 1911, att fullmäktige behagade fortast möjligt till revisorerna inkomma
med närmare uppgifter rörande de särskilda skäl och omständigheter, som föranledt fullmäktiges
ofvan omförmälda åtgärd samt till revisorerna öfverlämna de yttranden, som i
saken möjligen infordrats från myndigheter eller sakkunniga.

Samtidigt anhöllo revisorerna uti skrifvelse till hans excellens herr statsministern,
att hans excellens behagade utverka Kungl. Maj:ts befallning till öfverintendentsämbetet
att till revisorerna så snart sig göra läte afgifva yttrande, huruvida bär ofvan omförmälda
åtgärd kunde anses stå i öfverensstämmelse med en grannlaga vård af en byggnad med
den monumentala karaktär, som riksbankens hus äger, samt i hvad mån de gjorda
ingreppen på granitsockeln kunde för densamma medföra något framtida men.

Med anledning af skrifvelsen till fullmäktige i riksbanken öfverlämnade dessa
med skrifvelse den 7 november 1911 ett så lydande

»Utdrag af protokollet, hållet hos
fullmäktige i riksbanken den 7 november
1911.

§ 1. Föredrogs en från statsrevisorerna till fullmäktige denna dag i ekorn men
skrifvelse, däri revisorerna infordrat närmare uppgifter rörande de särskilda skäl och omständigheter,
som föranledt, att i bankhusets granitsockel borrats en mängd hål för anbringande
däri af stöd för klängväxter.

Deputeraden Berg anförde:

»Då jag i egenskap af deputerad är ansvarig för de åtgärder, som bsröras i statsrevisorernas
skrifvelse, anhåller jag att därom få meddela de erforderliga upplysningarna.

Förslaget till planteringar utanför riksbanksliuset uppgjordes förlidet år af statsträdgårdsmästaren
M. Hammarberg och vann fullmäktiges gillande. Sedermera väcktes af
mig förslag att tillika längs den åt strömmen vettande delen af sockeln plantera prydnads-
och klängväxter, och sedan tanken härpå vunnit herr Hammarbergs bifall och han
för detta arbete uppgjort kostnadsförslag, lämnade fullmäktige under hand detta förslag
utan erinran. Af de uttalanden från arkitekter, som sedermera under hand gjorts till
mig, har jag ej kunnat få någon annan uppfattning än att denna anordning ansetts skola
märkbart bidraga till platsens förskönande. Och jag har därför ej haft någon anledning
att antaga att i själfva hufvudfrågan, den om klängväxternas anbringande, skulle råda
någon meningsskiljaktighet.

Planteringen af klängväxterna skedde förliden vår, och flertalet af dem hafva
under sommaren nått en sådan utveckling, att de redan skulle kunna täcka eu stor del
af sockeln.

Då nu på hösten, enligt uppgjord plan, frågan om sättet för anbringande af stödet
för klängväxterna upptogs, öfverlade jag därom med herr Hammarberg, hvilken jag ansåg
vara sakkunnig i denna fråga; och dä det resultat, hvartill vi båda kommo, syntes mig
vara det bästa möjliga, ansåg jag mig ej behöfva påkalla fullmäktiges uppmärksamhet
för denna verkställighetsåtgärd.

Den anmärkningen har framställts, att jag vid utförandet af anordningen skulle
gjort mig skyldig till vandalism gent emot det byggnadsverk, som klängväxterna voro afsedda
att pryda. Om det är så, är jag den första att beklaga det, men själ! vet jag,
att åtgärderna just gingo ut på att söka på allt sätt undvika, att sockelpartiet blefve
skymdt af fula ställningar, sådana som man ofta får se vid liknande anläggningar, och

— 83 —

således att partiets helhetsverkan blefve skadad. Tet gällde nämligen å ena sidan att
gorå anordningen så hållbar, att den blifvande belastningen ej i en framtid skulle komma
stödet att brista, och tillika så, att blåst och oväder finge minsta möjliga tillfälle att
slita i stödet och tänja det. Den estetiska hänsynen å andra sidan fordrade, att det
hela gjordes smidigt och föga framträdande, helst som, enligt herr Hammarbergs mening,
klängväxterna borde så fästas, att sockeln här och hvar framlyste bär. Men sedan hem
Hammarberg hänvisat till en i somnar på anrat håll här i Stockholm gjord liknande
anläggning (huset nr 7 vid Strandvägen), som gaf en synnerligen god anvisning huru
arbetet borde utföras, hyste jag ej den ringaste tvekan att låta utföra det på samma
sätt.

Enligt den sålunda tillkomna planen skulle uti de i sockeln borrade hålen insättas
förtennta koppardubbar af den modell, jag här tillåter mig förete. Enligt herr
Hammarbergs anvisning skulle af hvarje dubb endast 3 cm. framträda utanför sockelytan.
Vid indrifningen skulle den nedre hälften af dubben täckas af en tunn blymantel,
som därvid komme att tillpackas så, att blyet så godt som hermetiskt tilltäppte hålet.
Yttre delen af hålmynningen åter skulle fyllas med ett stenliknande cement, som uppgifvits
komma att förvillande likt imitera graniten. Genom de sålunda erhållna stöden
skulle dragas den smäckra koppartråd, som är afsedd att uppbära klängväxterna.

Halffärdigt arbete visar sällan huru det i fullbordadt skick skall te sig, särskildt
i fall sådant som detta, där klängväxternas blad och grenverk skola hjälpa till att dölja
anordningen. En ganska god föreställning om det blifvande utseendet gifver dock ofvan
nämnda anordning vid Strandvägen. För min del vågar jag fortfarande tro, att en anordning
enligt den angifna planen icke bör möta några större betänkligheter.

Emellertid har arkitekten Aron Johansson framställt skarpa anmärkningar mot
den uppgjorda planen. Så snart han delgaf mig dessa, inställde jag borrningsarbetet.
Herr Johansson har vidare i dag till fullmäktige ingifvit en skrift, däri han uttalar sig
om anordningen så väl i princip som beträffande det tilltänkta utförandet. Han angifver
äfven ett sätt för lösningen af den föreliggande frågan.

Mot anordnandet af en spaljé invid sockeln har herr Johansson — utom vissa
estetiska betänkligheter — framhållit två skäl. Det ena, att slingerväxterna skulle bibringa
graniten en fuktighet, som skulle medföra bildandet af svamp och mossa ä graniten,
oförmånlig för dess bestånd. Det andra, att en växtspaljé, såsom ägnad att underlätta
ett anfall på banken, möjligen kan vara ur säkerhetssynpunkt förkastlig eller åtminstone
kan föranleda en betydligt förstärkt vakthållning. Den senare af dessa anmärkningar
synes icke äga någon som helst reell betydelse och torde redan vara underkänd af fullmäktige,
som väl lära äga kompetens att bedöma denna fråga. Den förra anmärkningen
torde fullmäktige möjligen böra öfverlämna åt sakkunnig pröfning, men för min del kan
jag redan i sakens nuvarande läge icke undertrycka den reflektionen att, om anmärkningen
är riktig, det då måtte vara illa beställdt med en mängd gamla hus, som sedan århundraden
tillbaka haft hela väggar, uppmurade endast af tegel, helt och hållet täckta med
slingerväxter, och det i klimat betydligt fuktigare än vårt här i Stockholm.

Hvad åter angår det af herr Johansson föreslagna sättet för spaljéns fästande vid
granitsockeln är förslaget därom så knapphändigt utveckladt, att jag icke kunnat bilda
mig en mening om huru det skulle utföras. Dä jag emellertid antager, att fullmäktige
särskildt med hänsyn till den betydelse, statsrevisorerna synas hafva fästat vid de påbörjade
anordningarna, skulle vilja uppdraga åt arkitekten Johansson att å en del af
den ifrågavarande sockeln anbringa såsom prof ett spaljéfäste enligt hans förslag, har jag

— 84 —

tänkt mig att hos fullmäktige hemställa att då jämsides med detta måtte fä provisoriskt
uppföras en spaljé af den af mig antagna typen.»

Fullmäktige, som förklarade sig vilja framdeles fatta beslut i anledning af arkitekten
Johanssons framställning, beslöto att med skrifvelse enligt registraturet till statsrevisorerna
öfverlämna utdrag af detta protokoll; och skulle arkitekten Johanssons ofvannämnda
skrifvelse samt den företedda koppardubben bifogas skrifvelsen till revisorerna,

Som ofvan.

Ur protokollet
Hjalmar Marin.»

Arkitekten A. Johanssons omförmälda skrifvelse har följande lydelse:

»Beträffande de åtgärder, som under senaste tiden vidtagits med riksbaukshusets
vestra fasad i och för anordnandet af en spaljé för slingerväxter och hvilka åtgärder
ganska skarpt kritiserats af allmänheten har jag funnit mig manad att vördsamt inkomma
till herrar fullmäktige med följande uttalande och handlägga förslag till, hvad som nu
lämpligast bör göras för att rädda, hvad som räddas kan.

Först då några ord om lämpligheten af en spaljé med slingerväxter. Jag vill
härvid icke beröra de rent trädgårdstekniska spörsmålen utan endast de estetiska och
några tekniska. Jag anser, att anordnandet af en växtbeklädnad ä jordvåningens linhuggna
granit måhända icke är ur estetisk synpunkt helt förkastlig — men en dylik
växtbeklädnad torde dock icke vara nödvändig. — Den redan befintliga grönskan invid
Sockelbasen samt träden å strandgatans ytterkant äro enligt min mening tillräckliga lifgifvande
element af grönska i samband med arkitekturen, hvars estetiska värde delvis
ligger i proportioneringen i horisontal led af byggnadsmassan samt den olika behandlingen
af materialet, som valts i trenne färger. Att medelst slingerväxter mörkfärga den nedra
ljusa mot öfverbyggnadens mörkare material kontrasterande jordvåningen medför en fördelning
af massorna helt annan än den, som varit påtänkt och detta icke, efter hvad jag
kan finna, till själfva byggnadens fördel — men detta är ju en smaksak — att helt
skyla ett vackert och dyrbart granitarbete såsom det ifrågavarande medelst en ständig
växtbeklädnad synes mig dock i sig själft föga tilltalande i synnerhet om man därvid
förgriper sig på själfva det dyrbara materialet på sätt att detta icke någonsin kan visas
ohöijdt och tillåtet endast i det fall att platsen ovillkorligen fordrade ett dylikt påhäng.
Ett dylikt tvingande skäl föreligger emellertid icke då den redan befintliga grönskan med
den fullkomning densamma kan erhålla tillfredsställer stora anspråk.

Emellertid kan man invända: Det skadar ju icke att försöka? — Ett experiment
har jag ingenting emot och det varma intresse, herr bankofullmäktigen Berg i mycket
visat vid skötseln af byggnaden gjorde, att jag på muntlig förfrågan i all hast vid
sammanträffande å platsen icke hade något att anmärka emot eu af herr bankofullmäktigen
»en passant» framställd tanke på anordnandet af slingerväxter å vestra fasadens
nedre del. Som jag emellertid var tillkallad för helt annat ändamål, fälldes mitt omdöme
så att säga »på gående fot». Jag trodde att frågan icke var så brådskande och
att den i hvarje fall skulle erhålla en närmare utredning och gladde mig för ögonblicket
åt den omsorg herr Berg egnade omgifuingen och det varma skönhetsintresse, som från
hans sida redan kommit till synes genom träden, gräsmattorna och blommorna. Den
känsla, som härvid gett sig uttryck godkännes tacksamt af alla utomstående. Genom
dessa träd, som utan tvifvel äro så valda att de kunna genom klippning och annan ans -

— 85 —

ning i uppväxten sä utbildas, att de pa vackert sätt samarbeta med byggnadens arkitektur
samt de vackra af blommor prydda gräsmattorna hafva herrar fullmäktige gjort alla till
sina gäldenärer. Ett stort fel i anordningen af träden är dock att anmärka, nämligen,
att ett träd blifvit placeradt midt framför midtpartiet af fasaden. Denna plats är förkastlig
ur estetisk synpunkt och det är obegripligt att en trädgårdsmästare kunnat vara
med om ett sådant missgrepp. Men detta fel är ju ännu lätt att ändra.

Men jag återkommer till spaljén. När jag nästa gång besökte platsen voro de
nu befintliga hålen redan borrade — den närmare utredningen hade verkställts af obekant
auktoritet. Jag har härofvan låtit framskymta några tvifvel på den nytta, en slingerväxtanordning
skulle göra utan att dock afråda från ett litet försök om denna på lämpligt
sätt utföres. Smaken är ju olika och jag begär icke att min skall vara ensamt
bestämmande. Ett försök med slingerväxter skadar således icke.

Skall emellertid en slingerväxtspaljér till prydnad anordnas framför riksbankshusets
vestra fasad bör denna spaljé sä göras, att fästpunkterna icke ingripa i graniten
i form åt borrhål och nubbar — mer än hälften af borrhålen äro visserligen redan färdiga.
Det skedda är ytterst beklagligt och det beklagliga kvarstår för alla tider. Men
bör man icke nu, sedan förhållandet blifvit päpekadt, afstå frän att fullfölja den inslagna
riktningen, som innebär ett, låt vara hittills omedvetet våldsgrepp mot byggnaden?
Genom fullföljandet af planen att medelst fästande af kopparnubbar i hålen erhålla stöd
för spaljén, skulle det onda ännu ytterligare förvärras. Fästena för spaljén böra sökas
så vidt möjligt utanför byggnaden och endast undantagsvis i inkilningar i den öfre horisontala
fogen förstagas till fäste för metallrör. De gjorda hålen höra igensättas med
lämplig massa. Att för framtiden helt undanskyla det begångna missgreppet är omöjligt.
Följderna däraf kunna dock i någon man mildras genom en dylik fyllning, som naturligtvis
bör väljas och pröfvas med största omtanke. De lagade ställena blifva dock
alltid skönjbara. Vid fuktig väderlek, d. v. s. dä graniten är våt, framträda de tydligt,
vid torr mindre. Dock är den gråa Stockholmsgraniten lättare att laga än den röda
graniten, som mera förändrar färg genom fuktigheten. — Fullföljes den ursprungliga planen
med kopparreglar göres en beklädnad af grönska för all framtid nödvändig: eu slöja att
dölja bristerna.

Jag har nu ur vissa synpunkter framhållit mina tankar om spaljén och föreslagit
ett sätt att i möjligaste mån afhjälpa den gjorda åverkan å graniten samt påvisat möjligheten
åt att anordna en spaljé utan att vidare förgripa sig på den vackra granitbeklädnaden,
om herrar fullmäktige fortfarande skulle anse den beslutade växtbeklädnaden
önsklig.

Mot eu spaljés anordnande anser jag mig emellertid böra framhålla tvänne skäl.
För det första kommer graniten bakom slingerväxterna att hindras från att uttorka. En
fuktighet uppstår som medför bildning af svamp och massa å graniten, hvilket ju icke
kan vara förmånligt för densammas bestånd. För det andra: är icke en växtspaljé af
ifrågasatt slag ur säkerhetssynpunkt förkastlig? Jag anser mig böra framhålla denna sida
åt saken fastän den ju noga taget icke hör ihop med föregående. Blir det icke nödvändigt
att efter spaljéns fullbordande betydligt förstärka vakthållningen? — Mot den nuvarande
ljusa undervåningen synes hvarje person, som passerar framför byggnaden på
långt håll och allmänheten fullgör en del af vakthållningen — mot en mörk spaljé döljes
lätt ett mörkt föremål äfven för en person på nära häll under till och med ljusa nätter
och möjlighet beredes för sönderfilning af galler och andra konstgrepp, som yrkestjufvar
nog känna till. — Tydligt är att en växtspaljé är väl egnad att underlätta ett anfall
på banken.

— 86 —

Som slut på denna min skrifvelse och i förvissning om, att herrar fullmäktige
välvilligt uppfatta min inblandning i förevarande fråga, vågar jag vördsamt hemställa,
att frågan om en spaliérs anbringande framför riksbankshusets vestra fasad underkastas
ompröfning ur alla synpunkter och att utredning måtte ske rörande bästa sättet för borrhålens
igensättande samt eventuellt om bästa sättet för anordnandet af en ställning till
stöd för slingerväxter utan att graniten därigenom ytterligare skadas.»

Sedan hans excellens statsministern i skrifvelse den 10 november 1911 meddelat,
att Kungl. .Maj:t anbefallt öfverintendentsämbetet att afgifva och till Kungl. Maj:t
inkomma med yttrande i ofvanberörda hänseende, har till revisorerna öfverlämnats ämbetets
den 11 samma månad i ärendet till Kungl. Maj:t aflåtna skrifvelse.

Öfverintendentsämbetet har häri anfört följande:

»Vid betraktande af ifrågavarande sockel erhålles, på grund af det synnerligen fina
och dyrbara arbete, som nedlagts pa denna, såvidt öfverintendentsämbetet kan finna, det
bestämda intryck, att sockeln icke från början varit afsedd att döljas. Då fråga likväl
uppstod att bekläda densamma med klängväxter synes det, särskildt med hänsyn till
sockelns nyss framhållna, särdeles monumentala beskaffenhet, hafva tillhört en grannlaga
vård af byggnaden att i ämnet tillfråga byggnadssakkunnig, hvilket än mer maste hafva
ansetts nödigt, då fråga uppstod om sättet för klängväxternas anbringande. Redan i det
första stadiet eller då det gällde att uttala sig angående lämpligheten af hela den afsedda
anordningen är det troligt att den byggnadskunnige ställt sig afrådande och alldeles visst
är, att han afstyrkt anordningens realiserande i enlighet med de bestämmelser, som
kommit till användning; enligt ämbetets förmenande hade klängväxter kunnat anbringas
utan något och, i allt fall, utan ett så starkt våldförande å byggnaden, som nu utförts.

Hvad vidare angår det men, granitsockeln kan hafva åsamkats genom de gjorda
ingreppen i denna är det tydligt, att ur hållbarhetssynpunkt icke någon fara torde föreligga,
under förutsättning att borrhålen blifva på lämpligt sätt medelst ifyllning eller
lagning igensatta, men i estetiskt hänseende har sockeln — och därigenom byggnaden i
sin helhet — genom de verkställda borrningarna, hvilka icke helt och hållet kunna
undanskylas, för all framtid tillfogats en ingalunda oväsentlig skada; hade enahanda
lagningar å stenytan, som de nu nödvändiggjorda, förekommit vid levererandet af sockeln,
hade denna otvifvelaktigt kasserats.»

Efter föredragning af dessa handlingar hafva revisorerna med skrifvelse den 23
november 1911 till fullmäktige öfverlämnat afskrift af öfverintendentsämbetets skrifvelse
samt därvid anfört följande:

»Med stöd af § 19 i den för Riksdagens revisorer gällande instruktion få revisorerna
i detta ärende fästa herrar fullmäktiges uppmärksamhet på följande.

Af det protokollsutdrag, som bifogats fullmäktiges den 7 november 1911 afgitna
svar på revisorernas ofvanberörda skrifvelse, framgår, att, sedan fullmäktige lämnat utan
erinran ett af stadsträdgårdsmästaren M. Hammarberg uppgjordt förslag att längs den
mot strömmen vettande dcden af granitsockeln plantera prydnads- och klängväxter, andre
deputeraden bland fullmäktige Carl Berg, hvilken jämlikt den af fullmäktige enligt § 38
af bankoreglementet utfärdade instruktion närmast utöfvat uppsikten öfver riksbankens
hus i Stockholm, låtit i byggnadens granitsockel borra omförmälda hål för att däri anbringa
fasta stöd för klängväxter samt att deputeraden Berg alltså är ansvarig för ifrågavarande

— 87 —

åtgärd, som vidtagits utan att någon byggnadssakkunnig lämnats tillfälle att därom afgifva
yttrande.

Med anledning af hvad sålunda förekommit vilja revisorerna uttala sist beklagande
af att utan sådana sakkunnigas hörande samt i öfrigt ingående utredning och noggrannt
öfvervägande af det framställda förslaget ifrågavarande ingrepp på riksbankens hus,
kommit till utförande.

Revisorerna, som jämlikt sin instruktion hafva att anmäla anmärkta förhållande
hos Riksdagen, föreställa sig emellertid att fullmäktige skola finna angeläget att låta
saken blifva föremål för noggrann utredning samt i afvaktan därå låta inställa de
påbörjade arbetena.

Denna utredning synes revisorerna böra verkställas af särskildt byggnadssakkunniga
samt omfatta icke allenast frågan huruvida den tilltänkta anordningen att bekläda riksbankshusets
granitsockel med klängväxter öfver hufvud taget bör komma till utförande
utan äfven, oafsedt om detta -i anslutning till den af öfverintendentsämbetet uttalade
uppfattningen skulle visa sig olämpligt, huru verkningarna af redan skedda åtgärder på
ändamålsenligaste sätt må kunna undanrödjas.

För egen del vilja revisorerna i likhet med öfverintendentsämbetet draga i tvifvelsmål
lämpligheten af hvarje anordning med klängväxter, som kan dölja riksbankshusets
dyrbara och med byggnadens yttre i öfrigt samverkande granitsockel.»

Revisorerna, hvilka det enligt deras instruktion åligger att vid anmälan af nu
anmärkta förhållanden jämväl föreslå de åtgärder, som till vinnande af behörig verkställighet
eller rättelse härutinnan höra vidtagas, finna sig dock för närvarande icke kunna
afgifva något bestämdt förslag i ärendet, innan sådan utredning föreligger, som i senaste
skrifvelsen till fullmäktige ifrågasättes.

Då emellertid öfverintendentsämbetet förutsätter, att ifrågavarande borrhål skola
på lämpligt sätt medelst ifyllning eller lagning igensättas, hemställa revisorerna att Riksdagen
må härom fatta beslut samt i samband därmed meddela de bestämmelser, hvartill nämnda
utredning — hvilken lärer kunna för Riksdagen föreläggas — kan gifva anledning.

Då den af fullmäktige enligt § 38 af bankoreglementet utfärdade instruktion för
fullmäktiges deputerade icke synes vara fullt bestämd i afseende å deputerades befogenhet,
vilja revisorerna vidare föreslå, att Riksdagen för fullmäktige framhåller önskvärdheten
af att omförmälda instruktion får sådan affattning, att förvaltningsåtgärder af den omfattning,
hvarom nu varit fråga, ej kunna företagas utan föredragning inför fullmäktige.

§ 41.

Sedan öfverintendentsämbetet på framställning af fullmäktige i riksbanken och i
riksgäldskontoret den 12 november 1908 utsett eu kommission af tre sakkuuniga personer
att verkställa undersökning rörande beskaffenheten af riksdags- och riksbankshusen och
vissa därmed sammanhängande frågor, föreslog nämnda kommission i sitt den 1 november
1909 till fullmäktige afgifna utlåtande, att riksdagshuset skulle ställas under sakkunnig
och noggrann observation under fem till tio år med årligen återkommande afvägningar
af sockeln, för utrönande af i hvilket omfång sättning å riksdagshuset fortginge,
och under särskildt iakttagande af de större mera framträdande sprickorna därå. Hvad
åter angick riksbanksbyggnaden, ansåg kommissionen att, ehuru dess dåvarande skick ej

Revisorernas
utlåtande.

Angående
observation af
riksdags- och
riksbankshusen.

— 88 —

påkallade observation, åt densamma dock samtidigt | borde ägnas noggrann uppmärksamhet.

I sina till 1910 års Riksdag afgifna berättelser lämnade banko- och riksgäldsfullmäktige
en redogörelse för hvad sålunda i detta ärende förekommit samt meddelade
därjämte, att fullmäktige hos öfverintendentsämbetet hemställt, att ämbetet ville föranstalta
om den af kommissionen afsedda observationen eller undersökningen af riksdagshuset
och jämväl beträffande riksbankshuset samt därvid meddela de föreskrifter, som
för ändamålets vinnande funnes nödiga eller lämpliga.

Enligt hvad statsrevisorerna inhämtat, har öfverintendentsämbetet den 18 januari
1910 beslutat åtaga sig ifrågavarande uppdrag, hvarom fullmäktige erhållit underrättelse.

Vidare har öfverintendentsämbetet i skrifvelse till fullmäktige i riksbanken och
riksgäldskontoret af den 17 oktober 1911 meddelat, att afvägningar af Socklarne å riksdags-
och riksbankshusen på Helgeandsholmen dittills utförts medelst för dylika arbetens
verkställande vanligen förekommande instrument. Emellertid hade det synts ämbetet
nödigt att, för erhållande af större noggrannhet vid nämnda arbetens utförande, mera
speciella afvägningsinstrument, stänger m. m. anskaffades, af hvilken anledning ämbetet
gått i författning om införskrifvande af dylika från utlandet. Da sagda anordningar
medförde vissa kostnader, hemställde ämbetet, att ett belopp af 8,000 kronor matte för
omtörmälda ändamål, mot redovisningsskyldighet, ställas till ämbetets förfogande.

Denna skrifvelse föredrogs den 19 oktober 1911 inför fullmäktige i riksgäldskontoret,
hvilka därvid beslöto uppdraga åt sina deputerade att utanordna det begärda beloppet
8,000 kronor att ställas till öfverintendentsämbetets förfogande mot redovisningsskyldighet;
och har ifrågavarande belopp den 26 i samma månad af riksgäldskontoret
utbetalts till ämbetet.

Om riksbankens pappersbruk.

§ 42.

An?, inspek- Fullmäktige hafva den 22 september 1911 inspekterat Tumba bruk och på

Il0,\mikj""ha stället tagit kännedom om dess förvaltning, hvarvid anledning till anmärkning ej förekommit.

Månatliga inventeringar af brukskassan hafva ägt rum utan yppad anledning till
anmärkning. ,

Vinsten å bruksrörelsen för år 1910 har, på sätt framgår af uppgjordt sammandrag
af brukets räkenskaper, uppgått till kronor 166,457: 92.

— 89 —

Af brukets räkenskaper för år 1910 meddelas följande sammandrag:

	Kronor.	ö. 1
Balansräkning från år 1909.		1
Debet.
Skuld .....................................	600
Kapitalbehållning .....................	580,532	75
Kronor	581,132	75
Kredit.
Kassabehållning...........	2,138	0 q
Tumba bruks egendom..................................	305,000
Fasta inventarier ..........................	44,628	4 6
Lösa »	19,812	9 5
I lager befintligt papper och papp ......	15,009	2 61
Förråder...................	101 K89	47 4 fl!
Papper under arbete till år 1910	68,098
Fordringar..........................................................	24,862	1 6
Kronor	581,132	7 5
Kapitalräkning.	*
Debet.
Riksbanken erhållit utöfver hvad den förskotterat	225 958
Balans till år 1911 ........................................................................	52l’032	67''
Kronor	746,9901	67
Kredit.
Balans från år 1909 ....................................	580 532
Vinst å bruksrörelsen under året 1 ......................	166,457	92
Kronor	746,990	6 7

Revisorernas Berättelse 1911 ang. Riksbanken.

90 —

	Kronor.	Ö.
Rakning öfver papperstillverkningen.
Debet.
Papper under arbete från år 1909............................................................	68,098	46
Materialkostnader.....................................................................................	48,791	93
Arbetskostnader ............................................................................	63,008	21
1 Förvaltningskostnader .........................................................................	16,886

j Reparationskostnader.................................................................................	15,412	5 7
1 Gasbelysning ......................................................................	1,155	5 0

j Folkskolans underhåll ..............................................................................	1,687	07
i Hälsovård ................................................................................	2,665	33
I Pensioner och enskild fattigvård ...........................................................	2,753	11
Rese- och traktamentskostnader...............................................................	916	SO
Transportkostnader och dragares underhåll...........................................	4,065	5 4
Utskylder, brandförsäkring, aflöning till prästerskap m. m. ..................	13,784	60
Premieutdelning till brukspersonalen ......................................................	12,833	31
Utgifter under året för nybyggnader........................................................	19,392	58
Öfriga papperstillverkningen påförda kostnader ....................................	2,185	37
Säger	273,636	43
Vinst å papperstillverkningen..................................................................	171,520	36
Kronor	445,1561-9
Kredit.
\| Ersätta kostnader för kontroll vid sedelpapperstillverkningen...............	454	5 0
Under året tillverkadt papper .............................................................	410,229	10
» » fallet utskottspapper ...........................................................	43	4 2
För högt beräknadt värde å papper under arbete från år 1909............	4,555	44
Papper under arbete till år 1911 ..........................................................	29,874	3 3
Kronor	445,156	79
Räkning öfver Tumba hemman.
Debet.
Stängsel träd in. m...............................................................................	17	85
'' Arbetskostnader . .............................................................	296	63
Vinst af hemmanet ...............................;.............................................	1,972	Öl
Kronor	2,286\|49

— 91 —

	Kronor.	Ö.
Kredit.
Arrendeafgifter ........................... ................................	1,315 25
Tomthyra ...................................................................................................	—
Afkastning af skogen’...............................................................................	946	49
Kronor	2,286	49
Bakning öfyer mjölkvarnen. Debet.
Arbetskostnad ..........................................................................................	64	74
Gasbelysning...............................................................................................	40	—
Ersättning för kvarntull (utbetald till komministern) ..........................	179	30
Kronor	284	04
Kredit.
Inkomst af kvarnen .........................	159	77
Förlust å kvarnrörelsen .........................................................................	124	27
Kronor	284	04
Vinst- och f örlusträkning. Debet.
Minskadt värde å inventarier och förråder ..........................	7,042	ni
Förlust å kvarnrörelsen ...............................................................	124	27
Vinst å bruksrörelsen under året ............................................................	166,457	92;
Kronor	173,624	30
. Kredit.
Försåldt inventarium................................................	131	93
Vinst å papperstillverkningen .......................................	171,520	36
» å hemmanet ...................................................................................	1,972	Öl
Kronoi	173,624	30

— 92

Ang. uppförande
ar en
uthusbyggnad
rid Tumba.

Revisorernas
besök vid
bruket.

	Kronor.	Ö.
Balansräkning till år 1911.
Debet.
Kassabehållning.........................................................................................	517	90
Tumba bruks egendom..............................................................................	305,000	—
Fasta inventarier ......................................................................................	42,397	04
Lösa » ....................................................................................	20,224	16
I lager befintligt papper ..........................................................................	14,479	18
1 Förråder.....................................................................................................	92,225	05
Papper under arbete till år 1911 ..........................................................	29'',874	33
Fordringar...................................................................................................	16,315	Öl
Kronor	521,032	67
Kredit.
Kapitalbehållning .................................................................... Kronor	521,032	67

§ 4a.

Sedan de af 1910 års riksdags bankoutskott beslutade två nya bostadshusen för
brukets arbetare fullbordats, hafva fullmäktige enligt beslut den 9 juni 1911 låtit uppföra
ett erforderligt uthus till dessa byggnader för en kostnad af 2,500 kronor. Äfven
denna byggnad är numera fullbordad.

Revisorerna hafva den 29 november 1911 besökt Tumba bruk samt därvid tagit
kännedom om brukets tillstånd, dess rörelse och förvaltning.

Vid detta besök förekom ej något, som gaf anledning till anteckning i denna
berättelse.

Om riksbankens afdelniugskontor.

§ 44.

I styrelserna för afdelningskontoren hafva följande förändringar ägt ruin:

Vid afdelningskontoret i Härnösand har styrelsesuppleanten L. W. Isaksson aflidit.

Vid afdelningskontoret i Mariestad har styrelseledamoten, disponenten C. Ekendal
på egen begäran entledigats från och med den 1 april 1911 och efter honom förordnats
förste styrelsesuppleanten borgmästaren Lars Kristian Broek samt efter honom till
förste suppleant bokhandlaren Alrik Hjalmar Danielsson samt till tredje suppleant landskamreraren
Martin Hugo Sandén.

Vid afdelningskontoret i Norrköping har disponenten Ernst Philip Wilhelm Odeen
forordnats till tredje suppleant. ''

Vid afdelningskontoret i Sundsvall har tjänstemannen i andra graden vid kontoret
i Göteborg Gustaf Werner Bachman förordnats till verkställande styrelseledamot efter
B. Hahn, som förordnats till föreståndare för afdelningen för riksbankens utländska affärer
vid hufvudkontoret.

Vid afdelningskontoret i Vänersborg har förste suppleanten J. A. Almlöf aflidit.

Vid afdelningskontoret i Karlskrona har verkställande styrelseledamoten Carl Bergström
på grund af sjukdom från och med den 1 september 1911 entledigats från befattningen
att vara verkställande styrelseledamot samt förflyttats på pensionsstat och

vid afdelningskontoret i Uppsala har styrelsens ordförande godsägaren P. A. Liljedahl
aflidit.

Till verkställande styrelseledamot vid kontoret i Karlskrona har från den 1 oktober
1911 förordnats kamreraren vid kontoret i Kalmar C. J. Nilsson.

:1§ 45.

Enligt hvad närmare framgår af den angående statsverket afgifna berättelsen hafva
revisorerna företagit resor till åtskilliga platser inom landet; och hafva revisorerna därvid
besökt riksbankens afdelningskontor i Härnösand, Sundsvall och Östersund.

§ 46.

Vid månadsafslutningen den 28 februari 1911 upptäcktes vid afdelningskontoret i
Östersund, att betydande förskingringar och förfalskning af räkenskaperna därstädes blifvit
begångna.

Efter undersökning, som med anledning däraf företogs, konstaterades att det förskingrade
beloppet uppgick till 70,350 kronor.

Vid rådhusrätten i Östersund anställdes mot kassören vid kontoret E. Augustin
och kamreraren därstädes E. Wickström — af hvilka den förre af fullmäktige omedelbart
afsattes från sin tjänst, och den senare afstängdes från tjänstgöring — åtal för olofligt
tillgrepp från riksbanken och förfalskning m. m. Och genom utslag den 11 maj 1911

Styrelserna vid
afdclningskontoren.

Revisorernas
besök vid vissa
kontor.

Ang. tillgrepp
och förfalskningar
vid
kontoret i
Östersund

— 94 —

Inspektion af
africlnings
kontoren.

Ang. nybyggnad
for kontoret
i Täxjo.j

blef dels Augustin dömd till straffarbete och förlust af medborgerligt förtroende samt förklarad
ovärdig att i rikets tjänst vidare nyttjas, dels Wickström dömd till straffarbete,
förlust af medborgerligt förtroende och afsättning från sin kamrerarebefattning samt förklarad
ovärdig att vidare nyttjas i rikets tjänst, hvarjämte bägge ålades att ersätta
riksbanken hvad från .banken tillgripits, tillhopa 70,350 kronor, jämte ränta och kostnader.

Omförmälda belopp har belastats kontorets vinst- och förlusträkning samt förts
inom linjen såsom osäker fordran.

Då det vid omförmälda undersökning blifvit ådagalagdt att ifrågavarande tillgrepp
och förfalskningar, som börjat redan år 1901 och ägt rum under det numera aflidne f. d.
riksdagsmannen Olof Larsson i näste varit verkställande styrelseledamot samt Wickström
för honom vikarierat, kunnat undgå upptäckt blott därigenom, att den verkställande
styrelseledamoten icke iakttagit föreskrift^ kontroller och vederbörlig tillsyn öfver arbetet
inom kontoret, hafva fullmäktige på grund af ansvarighetslagen för ledamöter i styrelserna
vid riksbankens afdelningskontor den 12 maj 1897 beslutit att åtal skulle enligt nämnda
lag anställas mot Wickström samt att i sammanhang härmed talan om ersättning för de
riksbanken genom tillgreppen orsakade förluster skulle föras mot Olof Larssons stärbhus
och mot Wickström.

Sådant åtal har af Riksdagens justitieombudsman anställts vid Svea hofrätt och
är där ännu anhängigt.

Vid sitt förut omförmälda besök vid kontoret i Östersund fingo revisorerna tillfälle
att taga närmare del af räkenskaperna därstädes. De böcker, som blifvit förfalskade,
befunnos vara af den beskaffenhet, att de bort gifva anledning till misstanke och närmare
. granskning af de bokföringsposter, som uppenbarligen blifvit ändrade. Såsom det
framgick vid omförmälda undersökning, funno äfven revisorerna, att verkställande styrelseledamoten
vid kontoret i allmänhet synnerligen bristfälligt handhaft och iakttagit honom
åliggande kontroll samt i flera särskilda afseenden eftersatt föreskrifter uti bankoreglementet
och tjänstgöringsstadgarna för afdelningskontoren.

Till följd häraf anse revisorerna, att fullmäktige ej kunnat undgå att, på sätt
skett, låta utföra talan mot vederbörande ersättnings- och ansvarsskyldiga.

§ 47.

Inventering och undersökning har under år 1911 intill den 30 september förrättats
af herr Jonsson vid afdelningskontoren i Galle och Östersund;
af herr Norberg vid afdelningskontoret i Östersund med anledning af den i § 46
här ofvan omförmälda händelse, samt vid afdelningskontoren i Göteborg, Falun, Halmstad,
Härnösand, Karlskrona, Luleå, Sundsvall och Umeå

samt af tjänstförrättande deputeraden Larson vid afdelningskontoren i Karlstad,
Mariestad, Visby, Vänersborg och Örebro.

§ 48.

Under året har nybyggnaden för riksbankens kontor i Växjö med lokaler därjämte
för post- och telegrafverken blifvit fullbordad och afsynad; och är afdelningskontorets
verksamhet från och med den 25 september 1911 förlagd till de nya lokalerna.

— 95 -

§ 49.

Kontoret i Västerås har från och med den 11 september 1911 öfverflyttats till Kontoret i
de för kontoret afsedda lokaler inom telegrafverkets nyuppförda hus därstädes. flotta/iV/ä

lokaler.

§ 50.

Jämlikt föreskrift i gällande instruktion för revisorerna vid riksbankens afdelnin^s- Berättelser
kontor i orterna hafva, på sätt redan härofvan omförmälts, de berättelser, som af dem “ijtuld
öfver verkställd granskning af sistlidet års förvaltning och räkenskaper afgifvits, genom sartaeinininp “f
tullmäktige i riksbanken tillställts nu församlade revisorer, som ock af dessa redogörelser kontorens
tagit behörig kännedom. ° förvaltning.

Med anledning af hvad som förekommit vid kontoret i Östersund hafva revisorerna
därstädes funnit sig icke kunna tillstyrka ansvarsfrihet för aflidne verkställande styrelseledamoten
Olof Larsson och kamreraren Elion Wickström för den tid han såsom verkställande
styrelseledamot och medlem af styrelsen handhaft kontorets angelägenheter.

För kontorsstyrelserna i öfrigt har ansvarsfrihet blifvit åt vederbörande revisorer
tillstyrkt.

I fråga om kontoren i Göteborg, Malmö, Halmstad, Jönköping, Kristianstad, Linköping,
Nyköping och Umeå hafva framställningar gjorts om afskrifning af några dessa
kontors fordringar, hvilka framställningar framdeles torde komma att i vanlig ordning
underställas Riksdagens pröfning och afgörande.

Uti ifrågavarande berättelser förekommer i öfrigt ej något af sådan vikt, att det
föranleder erinran eller omförmälan i denna berättelse.

§ 51,

i ör de i denna berättelse meddelade sifferuppgifters öfverensstämmelse med räken- Ansvarsfrihet
skaperna och de till revisorerna lämnade räkenskapssammandrag ansvarar den sekreterare,
som vid granskningen af riksbanken biträdt revisorerna.

§ 52.

Enligt föreskriften i 22 § af instruktionen för revisorerna kommer denna berättelse
att tillställas fullmäktige i riksbanken.

Angående
_ berättelsens
öfVerlänmandee
till fullmäktig
i riksbanken.

§ 53.

Med anledning åt den i § 21 af gällande instruktion för revisorerna meddelade T>ustyrk»n
föreskrift få revisorerna slutligen härmed för Riksdagen meddela, att vid riksbankens för- Ofrihet"''
vältning under den tid granskningen omfattat, revisorerna utöfver hvad denna berättelse
innehåller ej funnit något att anmärka eller erinra.

— 96 —

Revisorerna hafva visserligen varit tveksamma, huruvida med hänsyn till den
i § 40 härofvan omförmälda åtgärd, hvarför en af fullmäktige förklarat sig vara ansvarig,
ansvarsfrihet därför bör tillstyrkas, men då eljest icke varit något att anmärka mot det
sätt, hvarpå denna fullmäktig handhaft sitt uppdrag, samt mot fullmäktige i öfrigt ej
förekommit någon anledning till erinran, anse revisorerna, att ansvarsfrihet bör fullmäktige
beviljas.

Stockholm den 30 november 1911.

Johan Beck-Friis.
P. Fahlbeck.
Olof Tonning.
Värner Rydén.

A. P. Gustafsson.
Hugo Fahlén.

J. Byström.
Joh. Ström.

August Bellinder.
Eric Hallin.
Johan Ericsson.
P. Nilsson.

E. Langhorg.

å.

Afbetalningslåuefonden, beloppet af.

vinsten å ..

medelbeloppen 1910..........

utgifna lån den 30''/e 1911...........................

» » under förra halfåret 1911 ......

fördelning och användning den so/6 1911 27.

sammanlagda utlåning under förra halfåret

1911 ................................................

rörelsen under 1910.................................

Afdelningskoutoren, inkomster och utgifter samt tillgångar och skul -

der under 1910:	Sid.
Göteborg ..............	13.	Mariestad ...............
Malmö.......	14.	Norrköping.. .
Falun ..........	15.	Nvköping
Gäfle ...............	16.	Sundsvall
Halmstad...........	17.	Umeå
Härnösand ..........	18.	Uppsala . .
Jönköping ................	19.	Yisby
Kalmar...........................	20.	Vänersborg......
Karlskrona.....................	21.	Västerås .............
Karlstad ....................	22.	Växjö .
Kristianstad ..................	23.	Örebro
Linköping .....................	24.	Östersund .....
Luleå ................	25.
styrelseledamöter ..............		§ ....................... 44.
kostnader för inventarier..

Sid.

4, 11, 77.
12.
74—75.
55.
59.
59.

60—61.

72—73.

26.

27.

28.

29.

30.

31.

32.

33.

34.

35.

36.

37.

•> » inspektioner ...............................

» » nybyggnad i Växjö .....................

nybyggnaden i Växjö fullbordad ..................... 48.

kontoret i Västerås inflyttar i nya lokaler ...... 49.

inspektioner, förrättade af fullmäktige............... 47.

Revieorernes Berättelse 1911 ang. Riksbanken.

93.
9.
9.

10.

94.

95.
94.
13

— 98

§ Sid.

Afdelningskontoren, kontoren i Göteborg, Malmö, Halmstad, Jönköping,
Kristianstad, Linköping, Nyköping och

TJmeå, förslag till afskrifningar................. 50. 95.

kontoret i Kristianstad, fond för nybyggnad ...... 7.

besök af revisorerna i Härnösand, Sundsvall och

Östersund ......................... 45. 93.

tillgrepp och förfalskningar i Östersund ......... 46. 93.

Aktier, lån mot, under förra halfåret 1911 ......................................... 56.

medelbeloppet af utlåningen mot sådana 1910 ..................... 75.

Ansvarsfrihet för fullmäktige, tillstyrkan af ................................. 53. 95.

Arfvoden, till styrelse, tjänstemän och betjänte ................................. 9.

och löner vid afdelningskontoren ......................................... 77.

Alltomobiler, kostnader för deras användande .................................... 9.

Bankbyggnader, kostnader för byggnaden i Stockholm........................ 6.

utgifter för ............................................................ 10.

se äfven afdelningskontoren.

Brandanstalterna, kostnader för ....................................................... 9.

Checker, enskilda bankers ..........................

Clearingrörelse, redogörelse för....................

Deposita, afgifter för.................................................

öppna, redogörelse för förra halfåret 1911
slutna » » » » »

Depositionsräkning, skuld å, den S1/12 1910........

Diskontering, se växlar.

Dukater, förråd den 30/fi 1911 ...............................

Enskilda bankinrättningar, beloppet af deras sedlar, postväxlar och

checker i riksbanken den 3l/lä 1910 5, 6.

lån eldigt § 41 i banklagen den 31j12 1910 5.

23, 24. 53.

23. 53.

24. 53.

7. 43.

29. 64.

— 99 —

§ Sid.

Enskilda hankinrättningar, upplupna obetalda räntor å lan, enl.

§ 41 i banklagen den 31/i* 1910 5.

fordran hos, enligt §§ 41 och 42 i banklagen
under förra halfåret 1910... 41, 57.

fordran hos, enl. § 41 i banklagen, tne delbeloppet

1910........................... 75.

sammanlagda beloppet af deras redis kontering

den ®°/6 1911 ............ 30. 64.

lånerörelsen enligt § 41 i banklagen

under 1910 ............................... 70—71.

kassakreditivrörelsen enl. § 41 i banklagen
under 1910 ...................... 71.

Fastigheter, för lån öfvertagna............................................................ (j

taxeringsvärdet å ............................................................ 6.

inkomst af...................................................................... 77.

borrhål i granitsockeln till riksbankshuset i Stockholm 40. 81—87.

observation af riksdags- och riksbankshusen ................. 41. 87—88.

Fonder, grund- och reservfond samt reserverade medel ..................... 1. 4.

reservfond .............................................................................. 4. 38.

Fullmäktige, deras sammansättning ................................................ 34. 80.

suppleanters inkallande ............................................. 34. 80.

förordnande såsom deputerade .................................... 34. 80.

ledamot i styrelsen för postsparbanken ...................... 34. 80.

revisor af Göta kanalverk .......................................... 35, 80.

Förluster, se utgifter.

Förvaltningskostnad, hvad i dera ingår och beloppet af.................. 9—10.

jämförelse mellan dem 1909 och 1910 ......... 2. 11.

vid afdelningskontoren .................................... 77.

Giroräkning, skuld den S1/lt 1910 .................................................. 7.

rörelsen under förra halfåret 1911 ................................. 21. 51.

Guld, Guldmynt, tillgång i, den 31/1S 1910 ................................... 4.

» » »> s °/g 1911 .................................... 5. 38.

» » under torra halfåret 1911 .................... 40.

kostnad för indragning af ..................................... 10.

omyntadt, plantsguld den S0/6 1911 ..................... 7. 43.

utländskt den S0/6 1911 ....................................... 8. 43.

in- och utvexling af utländskt ............................. 9. 43.

Göta Kanalverk, ledamot i revisionen ........................................... 35. 80.

— 100

Hufvudkontoret, kostnader för anordningar inom bankohusen............

balanskonto, tillgångar och skulder å lånerörelsen

den sl/12 1910 ...................................................

se äfven bankbyggnader.

Hypotekslån, den S1/12 1910 ...........................................................

.» 3°/B 1911 ............................................................

sammanfattning för förra halfåret 1911 .......................

rörelsen under 1910

räntor under 1910
inom linjen förda ...

Sid.

11.

54.

56.

>68—69.

(74—75.

76.

Indrifning, medel beroende på, den al/14 1910.................................... 5, 78—79.

» » » » 30/a 1911...................................... 28. 62—63.

förhållandet mellan de på indrifning beroende och de i

lånerörelsen använda medel ....................................... 32. 80.

Inkassoafgifter, skuld för.................................................................... 7.

inkomst af.................................................................. 76.

Inkomster, bankens i dess helhet ........................................................ 8.

hufvudkontorets ............................................................... 3. 11

afdelningskontorens ............................................................ 13—37.

af lånerörelsen ............................................................... 8, 76—77.

af fastighet ................................................................... 77.

särskilda....................................................................... 8.

Inom linjen förda tillgångar den 31/lä 1910....................................... 6.

» skulder » » » ....................................... 8.

inbetalningar under 1910 ................................................ 76.

förda fordringar » .............................................. 77, 78—79.

Inteckningar, lån å, under förra hälften af 1911 ............................. 56.

medelbeloppet af utlåningen mot sådana 1910 ............ 74.

Inventering, förrättad af revisorerna ................................................. 33. 80.

» » fullmäktige............................................... 36. 81.

Järnbelåningen, förskott för ............................................... 7.

Karoliner, tillgång den 30/B 1911 ..................................................... 7. 43

Kassa, metallisk, den 81;, 2 1910 ....................................................... 4

den 8% 1911 ...................................................... 5. 38

101

Kassa, metallisk, under förra halfåret 1911 såsom valuta för sedel- .,

utgifning.............................................................

annan kassatillgång den sl/12 1910 ...............• ■......

» » under förra halfåret 1911 såsom

valuta för sedelutgifning ...................................

Kassakreditiv, den 31/)i 1910 ............................................................

utestående å, den so/6 1911 .......................................

sammanfattning för förra hälften af 1911 .................

fördelning och användning den 30/s 1911 ..................

rörelsen under 1910 ......................................................

räntor » » ......................................................

afgifter » » .....................................................

Kommunlån, den 31/lg 1910 .............................................................

medelbeloppet af sådana 1910 ......................................

räntor å .......................................................................... 3.

Koppar- och bronsmynt, tillgång den 31/12 1910...........................

» 3°/? 1911.............................. 12.

förlust vid försäljning af..........................

Sid.

40.

55.

56.
58.

68, 69, 75.
76.
76.
5.
75.
11, 76.
5.
44.
10.

Lagsökning, i lånerörelsen använda medel, beroende på .................... 78—79

Lån, se de särskilda lånetitlarna.

Lånebanksobligationer, skuld för den 31/12 1910........................... 7, 8.

räntor å ..................................................... 8.

Lånerörelsen, tillgång för, den 31/12 1910 .................................... 5.

på indrifning beroende, den 31/12 1910....................... 5.

skuld ä, den 31 /, „ 1910 .................................... 7.

inkomst ä, » » » ....................................... 8.

vinst å, » » » ....................................... 3. 11.

utgifter för » » » ...................................... 8.

hufvudkontorets balanskonto den 31/lä 1910............... 3. 11.

afdelningskontorens balanskonto samt vinst- och förlusträkning
den 31/12 1910 ................................... 13—37.

ställningen den 30/6 1911 ............................................ 54—55.

under förra halfåret 1911 ............................................ 56—57.

» år 1910 ........ 68—69.

medelbeloppen af utlåningen 1910.................;.......... 74—75.

inkomster och vinster samt utgifter och förluster år 1910 76—77.

på lagsökning beroende den 81/lä 1910........................ 78—79.

förhållandet mellan på lagsökning beroende och i lånerörelsen
utestående medel ................................... 38. 80.

Löner, outtagna.............................................. ~l och

arfvoden vid afdeliiingskontoren ........................................ 77.

— 102 —

< Sid.

Mynt- och medaljsamling, metallvärdet af ................................... 6.

Myntverket, inventering af ............................................................... 36.

»> fordran för försåldt äldre silfvermynt.............................. 6.

» förlust vid försäljning af äldre koppar- och bronsmynt... 10.

Obligationer, tillgång den 3i/13 1910 ............................................ 5.

“ ••/, 1911 .................................................. 48, 49.’

såsom valuta för sedelutgifningsrätt under förra halfåret

. <1911 ....................................................................... 41.

lan mot, under förra halfåret 1911 ............................. 56.

realisationsobligationer, skuld för.................................... 8.

vinst å ...................................................................... 8.

medelbeloppet af utlåningen mot sådana 1910............. 74, 75.

Papper, förråd till försäljning ......................................................... 6.

inventarievärdet af sådant för bankens eget behof ................ 6.

Pensioner, outtagna ......................................................................... 7.

Pensionsfond, beloppet af................................................................... 7.

räntor å.......................................................................... 10.

Pensionsstat, beloppet af ................................................................... 9.

Postsparbanken, ledamot i styrelsen ................................................... 34. 80.

Postväxlar, såsom kassatillgång den S1/12 1910 ............................... 5.

utelöpande den S1/12 1910.................................. 7.

» » S0/6 1911.................................................. 22. 52.

utfärdade och infriade under förra halfåret 1911 ............ 22. 52.

Protestkostnader, fordran för............................................................... 6.

Provisioner, inkomst af ....................................................................... 76.

Rediskontering, de privata bankernas ................................................ 30. 64.

totala beloppet den S0/B 1911 .................................... 30. 64.

räntan vid .............................................................. 31. 65.

Revision, omfattningen af granskningsarbetet ....................................... 3.

Räkningar, tillfälliga, fordran å ......................................................... 6.

» skuld å ............................................................ 7.

Räntan, vid diskontering och lån......................................................... 31. 64.

Sedeltryckeriet, utredning angående drift och chefskap ..................... 39. 81.

Sedelntgifning, under förra halfåret 1911 ..........................!............... 6, 39—42.

Sedlar, enskilda bankers och utländska, tillgång den 81/ls 1910 ...... 5, 6.

— 103 —

„ $ Sid.

Sedlar, kostnader för sedeltillverkning ................................................... 9.

riksbankens utelöpande............................................................... 7.

transport- och bankosedlar, skuld den 31/1S 1910. .. 8

» » » » » s#/« 1911.................. 19, 20. Öl!

s. k. silfversedlar, skuld den S1/12 1910................................. 8.

in- och utväxlingspris å utländska .......................................... 9. 43

förfärdigade nya samt inkomna förslitna ................................. 18. 50.

Sifferuppgifter, ansvarighet för................................................ 51 95

Silfvermynt, tillgång den S1/1S 1910.............................. 5!

» » 80/« 1911 ................................................... 10,11. 43, 44!

Skulder, bankens i dess helhet............................................................... 7

hufvudkontorets........................................................................ 22.

afdelningskontorens .................................................................. 13—37.

Statspapper, tillgång den S1/12 1910................................................... 5.

» -> so/6 1911............................!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! 48,49!

nedsatt värde a .............................................................. 20.

såsom valuta för sedelutgifningsrätt under förra halfåret
1911.................................................................. 42.

vinst å............................................................................. 8.

kostnader för förvaring i utlandet .............................. 20.

Statsverket, dess andel af bankovinsten................................................ 4 7.

Styrelse, riksbankens, och dennas åligganden ....................................... ’80.

afdelningskontorens.................................................................. 93.

Ställning, riksbankens, tryckta uppgifter ang. .................................... 13. 45.

Taxeringsvärde, å riksbankens fastigheter ...................................... 6.

Telegrafverket, köpeskillingsfordran ................................................... 6.

Tillgångar, bankens i dess helhet.................................................... 1. 4.

hufvudkontorets ................................................................. 3. 21.

afdelningskontorens .................................................... 13—37.

Tjänst, öfver stat vid hufvudkontoret................................................. 37. 81.

Tumba bruk, värdet af ievereradt papper............................................. 8.

för bruksrörelsen anordnade medel................................. 9.

besök af fullmäktige ...................................................... 42. 88

kassainventeringar ........................................................ 42. 88.

uthusbyggnad ............................................................... 43. 92.

vinsten å bruksrörelsen................................................... 42. 88.

sammandrag af räkenskaperna ....................................... 89—92.

utredning ang. drift och chefskap ................................. 39. 81.

besök af revisorerna......................................................... 43. 92.

Upp- och afskrifning, skuld den 81/,2 1910 ................................... 7

räntor » » » .................................... 8, 77

- 104 -

§ Sid.

Utgifter och förluster, för banken i dess helhet .............................. 8.

» afdelningskontoren ............................... 13 — 37.

» lånerörelsen ......................................... 77.

Utländska affärsrörelsen, tillgång den S1/i2 1910 ......................... 5.

skuld » » » ........................... 7.

vinst för 1910 ......................................... 47.

» » förra halfåret 1911................... 44.

inkomster och vinster samt utgifter och

förluster under 1910 ........................ 8, 8, 47.

omfattning under förra halfåret 1911 ...... 14. 44, 45.

inneliggande växlar................................... 15. 46.

bokföringsvärden och kurser ..................... 15. 46.

omorganisation af afdelningen för ........... 38. 81.

Vaktbetjänte, kostnader för beklädnad .......................................... 9.

Tar or, lån mot pant af, se vågförda effekter.

Yinst, för banken i dess helhet............................................................ 4, 11

ä afbetala ngslånefonden.............................................................. 4, 11, 12.

för hufvudkontoret..................................................................... 3. 11.

» afdelningskontoren................................................................ 3. 11.

» 13—37.

å lånerörelsen år 1910.............................................................. 76—77.

Yågförda effekter, lån mot pant af den 30/6 1911 ........................... 55.

under förra halfåret 1911 .................................... 56.

medelbeloppet af utlåningen mot sådana 1910 ... 75.

Yälgörenhetsbidrag ............................................................................. 10.

Växlar, tillgång den 81/lg 1910 ........................................................... 5.

inom linjen förda 1910 ......................................................... 8.

medelbeloppet af diskonteringen 1910 ....................................... 74.

såsom valuta för sedelutgifning ............................................... 41.

diskonterade den 30/e 1911 ................................................. 54.

sammanfattning för förra halfåret 1911.................................... 56.

rörelsen under 1910 .................................................................. 66 — 67.

räntor » » ............................................................... 76.

utländska................................................................................ 15. 46.

» 41.