1874 ÅRS LAGTIMA RIKSDAG
Framställning / redogörelse 1874:Kommerse
BERÄTTELSE
TILL
1874 ÅRS LAGTIMA RIKSDAG
ANGÅENDE
AFGIFVEN AF RIKSDAGENS ÅR 1873 FÖRSAMLADE REVISORER.
KONG!, K0M1EES-K0LLEG1DM,
STOCKHOLM, 1873.
ASSOCIATION S-BOKTRYCKERIET,
Skärgårdsgatan N:o 8.
Berättelse
om de under Kommerskollegii förvaltning ställda fonder och medel, Indika blifvit
granskade af undertecknade, af Riksdagen utsedde Revisorer för år 1872.
Vid förrättningen hafva Revisorerne till en början tagit kännedom af Kongl.
Kommerskollegii till Kongl. Maj:t afgifna berättelse angående manufakturdiskontfondens
förvaltning ofvannämnda år äfvensom af den berättelse, hvilken särskilde,
af Kongl. Maj:t förordnade revisorer aflemnat rörande denna fonds förvaltning och
räkenskaper.
Manufakturdiskontfondens tillgångar och skulder finnas redovisade i följande
Kapital-slut öfver Manufaktur -
- 4 -
Debet.
Balans från år 1871:
Skuld:
Till Riksbanken:
Kongl. Kommerskollegii kreditiv till Manufakturdiskonten mot 4 procent
årlig ränta å det begagnade kapitalet....
Obetald ränta vid 1871 års slut...............................................
Afskrifning:
Enligt Kongl. Kommerskollegii utslag den 13 Augusti 1872
1,250,000:
42,232: 12.
Balans till år 1873:
Tillgång:
l:o. Behållning i Riksbanken å kassakreditiv-räkningen
2:o. Säkra fordringar:
a) Diskontlån ............................................... 962,377:
747,871: 65.
b) Förlagslån
Upplupna räntor
c) Anståndslån........
Upplupna räntor
946,750: •
22,616: 79. 969,366: 79.
16,934: 24.
351: 37. 17,285: 61.
3:o.
d) Förskott till Diskontens ombudsman för bestridande
af utgifter i lagsöknings- och konkursärenden............
e) hos ullmagasinet i Norrköping ..................................
Osäkra fordringar:
a) Diskontlån............................................. 135,744: 36.
1,949,029: 40.
100: -104: 25.
Förfalloräntor .......................
b) Förlagslån:
Resterande kapital å F.
Rippes lån.....................
Upplupen ränta å dito......
1,779: 73.
1,419: 59.
422: 40.
1*84=1: 99. 139,366: 8.
Riksmynt.
1,292,232
8,248
2,836,471
Transport Rdr j 4,136,952
38
12
o
diskontfonden för år 1872.
Kredit.
Balans från år 1871:
Tillgång:
l:o. Behållning i Riksbanken | å kassakreditiv-räkningen......... |
2:o. Säkra fordringar: |
|
a) Diskontlån ................ | .. 1,337,653: — |
Expenser ................... | 5: 50. 1,337,658: 50. |
b) Förlagslån ............... | 994,500: — |
Upplupna räntor....... | 23,180: 12. 1,017,680: 12, |
c) Anståndslån ............. | 21,105: 65. |
Upplupna räntor....... | 468: 40. 21,574: 5. |
d) Förskott till Diskontens ombudsman för bestridande
af utgifter i lagsöknings- och konkursärenden.........
e) hos Ullmagasinet i Norrköping...................................
3:o. Osäkra fordringar:
a) Diskontlån ............................................ 146,923: 52.
Förfalloräntor....................................... 1,779: 73.
b) Förlagslån:
Resterande kapital å F.
Rippes lån..................... 1,419: 59.
Upplupen ränta å dito dito 422: 40. 1,841: 99.
490,699: 97.
2,376,912: 67.
100: —
44: 17.
150,545: 24
Vinst- och Förlustkonto.
Inkomster:
Ordinarie räntor ....................................... 94,309: 56.
Förfalloräntor ............................................... 2,000: 11. 96,309: 67.
Hyresmedel för lägenheter i ullmagasius
huset
i Norrköping .............................. 940: —
Influtna afgifter vid ullmagasinet i dito 146: 42. 1,086: 42.
Extra inkomst................................................................... 8: 25. 97,404: 34.
Riksmynt.
3,018,302
5
l:o.
2:o.
3:o.
Utgifter;
Aflöning ............................................................. 20,266: 67.
Arvoden till Kong! Kommerskollegii President,
Ledamöter m. fl............................................. 6,093: 32.
Pensioner.......................................................... 8,530:41.
Transport 34,890: 40.
97,404: 34.
3,018,302j 5
Riksmynt.
Transport Rdr
Summa Rdr
Rörande fördelningen afi,Manufakturdiskontens i låneväg disponibla tillgångar
har inhemtats följande. Vid den fördelning, som i enlighet med gällande föreskrift,
uppgjordesslutet *af Januari månad år 1872, beräknades fondens säkra fordringar
tillika med behållningen i Riksbanken samt under året inflytande räntemedel äfvensom
hyresmedel af ullmagasinshuset i Norrköping till ett sammanräknadt belopp af
2,985,892 Rdr 90 öre; och sedan härifrån ardragits dels ränta å fondens kreditiv på
Banken, dels enligt gällande stat utgående aflöning och annan förvaltningskostnad,
dels aflöning, reparationer och andra utgifter vid ullmagasinet i Norrköping, dels
pensioner till två f. d. tjensteman vid ullkontoret i nämnde stad äfvensom till f. d.
tjensteman och betjente vid stämplingskontoren i Stockholm, Norrköping och Nyköping,
dels skrifmaterialier och andra omkostnader, dels ock summan af de lån, med
hvilkas återbetalning särskildt anstånd blifvit af Kongl. Maj:t medgifvet, hvilka afdrag
tillsammans utgjorde 109,235 Rdr 65 öre, samt derjemte blifvit afräknadt det belopp
af 1,000,000 Rdr, som jemlik! Kongl. brefven den 9 December 1818, den 5 Maj 1841
och den 14 December 1866 böra till s. k. förlagslån användas, så antogos återstående
tillgångar för alla till lån i vanlig diskontväg berättigade kikare utgöra 1,876,657
Rdr 25 öre; hvarefter och sedan för den särskilda lånerätt, som på grund af Kongl.
brefvet den 5 Januari 1872 medgifvits Eskilstuna fristads manufakturister och deras
förläggare, af hvilka 52 blandde förstnämnde anmält sig för ett tillverkningsvärde af 790,246
Rdr och 4 bland de senare för en förlagssumma af 189,700 Rdr, blifvit ytterligare afsatte
tillsammans 254,471 Rdr, eller 25 procent för manufakturisterna och 30 procent för förläggarne,
behållna tillgången ansågs uppgå till 1,622,186 Rdr 25 öre. Denna summa, fördelad
7 —
Riksmynt.
Transport
4:o. Extra utgifter .........................................................
5:o. Ränta till Riksbanken för begagnade medel af
kreditivet ......................................................... 19.588: 65.
6:o. Aflöning till tjenstepersonalen vid ullmagasinet
i Norrköping ................................... 600: —
Omkostnader och reparationer vid dito i dito 117: 81. 717; 81.
Fondens vinst för år 1872 har alltså utgjort ......................................
hvartill kommer köpeskillingen för ullmagasinslmset i Norrköping...
34,890: 40. 97,404: 34.
1,146: 6.
3,018,302
56,342: 92.
41,061: 42.
58,000: —
99,061
42
Skuld:
Balans till år 1873:
Till Riksbanken:
Kongl. Kommerskollegii kreditiv till Manufakturdiskonten mot 4 procent
årlig ränta å det begagnade kapitalet............................. 1,000,000: —
Obetald ränta vid 1872 års slut.............................................. 19,588: 65.
Summa Rdr 1 2 * * 5 * * *
1,019,588 65
4,136,952 12
emellan de till lån deraf berättigade idkare, lemnade eu lånerättsprocent för lista klassens
idkare af 4 procent, för 2:dra klassens af 3 procent och för 3:dje klassens af
2 procent af nästföregående årets tillverkningsvärden, eller för första klassens ^
procent, för andra klassens f{$ och för tredje klassens 2Bn90 procent mindre än lånerätten
nästföregående året utgjorde.
Följande idkare voro år 1872 låneberättigade
i Första klassen:
34 Klädesfabriksidkare, af Indika 26 i Norrköping, med ett sammanlagdt tillverkningsvärde
af ................................... Rdr 10,681,751: —
2 Porslinsfabriksidkare, med dito .................... „ 1,389,148
1 Sidenfabriksidkare, med dito........................ „ 411,485
1 Sidenbandsfabriksidkare, med dito .................. „ 16,074
5 Sullädersfäbriksidkare, med dito ..................... „ 1,243,984
1 Saffiansfabriksidkare, med dito ..................... „ 21,000
11 Glasbruksegare, med dito........................... „ 1,304,496
17 Egare af jerngjuterier, mekaniska verkstäder in. m , med dito „ 7,036,974
Summa tillverkningsvärde Rdr 22,104,912
— 8
%
i Andra klassen:
8 Tillverkare af kulörta bomulls-, linne-, och halfylleväfnader, med tillverkningsvärde
af .................................... Rdr 1,782,981: —
2 Oljeslageriegare, med dito....................... • „ 886,342: —
6 Pappersbruksegare, med dito .................. « 3,075,097: —
1 Tillverkare af pappersarbeten, med dito ............... » 593,979:
1 Tillverkare af messingsarbeten, med dito ............... „ 62,264: —-
Summa tillverkningsvärde Rdr 6,400,663
i Tredje klassen:
10 Tillverkare] af ofärgade bomulls- och linneväfnader, med tillverkningsvärde
af.............................. Rdr
1 Strump- och trikåväfnadsfabriksidkare, med dito
16 Bomulls- och linspinneriegare, med dito
1 Segelduksfabriksidkare, med dito...............
1 tillverkare af bleck- och plåtslagarearbeten, med dito
4,071,910
304,545
11,417,320
528,635
236,315
Summa tillverkningsvärde Rdr 16,558,725: —
Uträknad efter ofvanstående tillverkningsvärden och fastställd lånerättsprocent,
utgjorde lånerätten år 1872 i
första klassen ..........................Rdr 1,019,036:
andra klassen........................... „ 221,303: —
tredje klassen.......................... „ 381,679:
Och tillsammans med den Eskilstuna manufakturister och förläggare
tillkommande särskilda lån erätt...........................
1,622,018:
254,471:
Rdr 1,876,489: —
Från det å Manufakturdiskontfonden afsätta särskilda anslag af 1,000,000
Rdr till förlagslån för anläggning och drifvande af större iäbriksinrättningar af antingen
ny eller väsentligen förbättrad beskaffenhet, voro vid 1872 års början dylika
lån utlemnade till ett sammanlagdt belopp af 995,919 Rdr 59 öre, och förefanns då
en obegagnad tillgång af .......................... Rdr 4,080: 41.
(lenom verkställda inbetalningar hafva under år 1872 influtit
... ■ - ,■ W50: -
Summa Rdr 164,830: 41.
Häraf hafva under revisionsåret utbetalts följande genom Kongl. blefven den
23 Februari 1871 och den 1 Mars 1872 beviljade förlagslån, nemligen till:
l:o. C. A. Bruno för ändamålsenligt drifvande af hans vid Röksberg i Jönköpings
län anlagda fabrik för tillverkning af terpentin och tjära Rdr 4,000: —
2:o. Inedals aktiebolag, såsom numera egare af Hvitbets
socker-aktiebolagets
i Stockholm fabrik fär bedrifvande af hvit
betssockertillverkning
derstädes........................... » 50,000: —
3:o. Fabriksbolaget John Grönvall & komp. för ändamålsenligt
bedrifvande af dess i Sköfde anlagda gjuteri och mekaniska
verkstad
4:o Carin Nordström, för utvidgande af glastillverkningen
vid Sölje bruk i Vermlands län
15,000:
10,000: —
Transport Rdr 79,000: —
— 9 —
Transport Rdr 79,000: —
5:o. Rosenbergs aktiebolag för drifvande af mekaniskt
bomullsväfveri i Mölndal .............................. „ 30,000: —
6:o. Urfabriksidkaren O. E. Hellsten för utvidgande af
hans i Stockholm befintliga fabrik för tillverkning af ur efter
amerikansk metod .................................... ,, 4,000: —
Summa Rmt Rdr 113,000: —
hvadan hela beloppet af vid 1872 års slut utestående förlagslån uppgick till 948,169
Rdr 59 öre.
Ullmagasinsbyggnaden i Norrköping, om hvars försäljning 1868, 1871 och
1872 års Revisorer gjort framställningar, till hvilka Riksdagen lemnat sitt bifall, blef
under nästlidet år inköpt af Postverket för eu summa af 58,000 Rdr, som den 9
December 1872 jemlikt Kongl. brefvet den lista November samma år till Kommerskollegium
levererades genom insättning på dess kreditivräkning i Riksbanken.
1 ullmagasinet fanns vid 1872 års början ingen magasinerad ull, hvaremot
under årets lopp dit inlemnades 28,603 skålpund, som i magasinshyra inbringade
146 Rdr 42 öre. Vid årets slut var hela nyssnämnda magasinerade ullparti åter uttaget.
Otvifvelaktigt har i fordna tider, då andra förhållanden än nu voro rådande,
Manufakturdiskontens lånerörelse bidragit till höjande af de fabriks- och industrigrenar,
som i denna inrättning egt lånerätt. Å ena sidan voro då tillfällena till
låns erhållande inskränkta, så att fabriks- och industriidkare sannolikt hade få andra
utvägar att i låneväg erhålla den för deras rörelses bedrifvande behöfliga kapitalförstärkning.
A andra sidan hade då fabriksväsendet vida mindre omfattning, och
de belopp, hvarmed Manufakturdiskonten kunde tillhandagå, voro derföre, i jemförelse
med rörelsens omfång, ganska betydliga. Under senare åren hafva emellertid
dessa förhållanden väsentligen förändrats. På samma gång bankväsendet alltmera
utvecklats och olika slag af låneinrättningar uppstått, har, genom den stora utsträckning
industrien vunnit, dess behof af förlagskapital i så hög grad tillvuxit, att den
lånetillgång, som af Manufakturdiskonten disponeras, blifvit af vida mindre betydelse
för de industriidkare, som deri ega lånerätt, hvarförutan flera högst betydande
slag af fabriker uppstått, som äro från sådan lånerätt uteslutna. Från den 1 Juli
1866 är Manufakturdiskontens utlåningsränta höjd till 5 procent, så att denna
låneinrättning för närvarande ej erbjuder billigare vilkor, än som annorstädes kunna
erhållas. Erfarenheten har jemväl ådagalagt, att under de-sista åren berörda lånetillgång
blifvit allt mindre anlitad. Vid sådant förhållande och då Manufakturdiskontens
förvaltningskostnader äro, i jemförelse med omfånget af dess verksamhet, särdeles
höga, hafva Revisorerne ansett tillräcklig anledning icke förefinnas, hvarföre
staten skulle fortfarande för en del industriidkares understödjande göra särskilda
uppoffringar; och hemställa alltså Revisorerne, att Riksdagen måtte hos Kongl. Maj:t
i underdånighet anhålla, det måtte Manufakturdiskontens lånerörelse helt och hållet
upphöra, i den mån de nu uteståend lånen hinna indrifvas.
Rörande Manufaktur-, Tull-, och Beslags- samt Eskilstuna Fristadsmedlen,
äfvensom anslaget till reseunderstöd åt fabriks- och handtverksarbetare, hvilka medel
i ett sammanhang redovisas, få Revisorerne härhos bifoga sammandrag af 1872 års
räkenskaper.
Riksdagens Rev. Ber. 7873 angående Kommers-kollegium.
2
10 -
Utdrag ur 1872 års .hufvudbok för Manufaktur-, Tull- ock Beslå
fabriks- oc
|
| Riksmynt. | |
Debet. |
|
| |
Ingående Balans: |
|
|
|
Behållningar vid årets början: |
|
|
|
Al manufakturmedlen ............... ...... | ... 7,409: 36. |
|
|
„ tull- och beslagsmedelsfonden..... ......... | 822: 23. |
|
|
„ Eskilstuna fristadsmedelsfond............... | ... 2,288: 90. |
|
|
„ anslagen till reseunderstöd: |
|
|
|
l:o. Å ett från Riksgäldskontoret anvisadt |
|
|
|
för år 1861 Rdr Bult 75 | — |
|
|
- ,, 1864 års „ „ 250 | — |
|
|
„ 1865 „ ,, . „ 125 | — |
|
|
1866 .. „ „ 537 | 50. |
|
|
„ 1867 „ „ 400 | — |
|
|
„ 1868 „ .. „ 1,309 | — |
|
|
„ 1869 „ „ 400 | — |
|
|
, 1870 ,, , 787 | 53. |
|
|
„ 1871 „ „ .. 1,625 | - 5,509: 3. | 16,029 | 52 |
Inkomster: |
|
|
|
Manufakturmedel: |
|
|
|
, 1872 års anslag ..................... 10,500: — |
|
| |
Godtgörelse för förskjutna resekostnader till |
|
|
|
Adjunkten J. Lang.............. ... 2,212 |
|
|
|
Ersättning1 för lärftspremier i Vester-Norrland 1,258 | : 20. |
|
|
Räntor............................ 245 |
|
|
|
Anmärkningsmedel .................. 125 | •• — 14,340: 20. |
|
|
Tull- och Beslagsmedelsfonden: |
|
|
|
Räntor ................................ | 35: 50. |
|
|
Eskilstuna Fristadsmedelsfond: |
|
|
|
Räntor ................................. | 100: 50. |
|
|
1872 års statsanslag till reseunderstöd åt fabriks- | och |
|
|
handtverksarbetare ..................... | 8,000: — | 22,476 | 20 |
| Summa Rdr Rmt | 38,505 72 |
— 11 —
samt Eskilstuna Fristadsmedel jemte anslaget till reseunderstöd åt
handtverksårbetare.
i
Kredit.
Utgifter:
Af manufakturmedlen:
Premier för tillverkning af finare lärfter ...
Stipendier till lärjungar vid Teknologiska institutet
och Chalmerska slöjdskolan ...
Understöd till industriella ändamål och till
reseunderstöd åt arbetare..........
Arvoden ...........................
Löner till tjensteman vid Eskilstuna fristad
Af anslaget till reseunderstöd åt fabriksverksarbetare
.....................
Utgående balans:
Manufakturmedel .....................
Tull- och beslagsmedelsfonden............
Eskilstuna fristadsmedelsfond ............
Anslagen till reseunderstöd åt arbetare:
l:o. A ett från Riksgälds-kontoret anvisat
för år 1861 Ii dr Rmt
„ 1864 års „ ,,
„ 1865 , ,,
» 1866 „
« 1867 „ „
1868 „ „
,, 1869 ,, , „
. 1870 „ „ „
, 1871 ,
„ 1872 „ „ „
Riksmynt.
1,258: 20.
1,200: -
3,925: —
1,650: —
2,175: —
och handt
-
75 | — |
250 | — |
125 | — |
537 | 50. |
400 | — |
747 | — |
400 | — |
587 | 53 |
1,250 | — |
1,725 | — |
10,208: 20.
7,412: —
11,541: 36.
857: 73.
2,389: 40.
17,620|20
6,097: 3. } 20,885
52
Summa Rdr Rmt | 38,505|72|
— 12
1872 års räkenskaper rörande de medel,
kafva äfven blifvit genomgångne af Revisorerne;
kvilka Kongl. Kommerskollegium eger från
ock få Revisorerne kärmedelst meddela ett
Debet. Balans från år 1871: Behållning i Riksbanken ock i egen kassa Fordran för förskottsvis till konsuler utbetalda ersättnin-gar för bestridda omkostnader för svenskt sjöfolk, om | 1,518: 44. | Riksmynt. |
|
fiskalsembetet fått sig uppdraget att besörja Inkomster: | 3,578: 37. | 5,096 | 81 |
Af Kongl. Statskontoret anordnade.................. Balans till år 1873: |
| 2,700 | - |
Öfverleverering.............................. |
| — | 9 |
Summa Rdr Rmt | 7,796|90
>
— 13
Kong], Statskontoret uppbära till godtgörande af svenske konsulers utgifter för svenskt sjöfolk’
sammandrag af dessa räkenskaper.
Kredit. | Riksmynt. | |
Balans från år 1871: |
|
|
Öfverleverering......................................... |
| 11 |
Utgifter: |
|
|
Afskrifning af utbetalda ersättningar, för hvilka godtgörelse icke | 355 | 79 |
Balans till år 1873: |
|
|
Behållning i Riksbanken och i egen kassa........... 3,222: 44. Fordringar för ersättningar och utgifter.............. 4,218: 56. | 7,441 | _ |
Summa Rdr Rmt | 7,796 | 90 |
14
Ur räkningen öfver utbetalda ersättningar af de genom Kongl. brefvet den 14 September
år 1872, hvilken likaledes blifvit granskad, få Revisorerne meddela följande utdrag:
Behållning i
Fordringar
Debet.
Balans från år 1871:
Riksbanken och kassa ......
65: 71.
428: 84.
Inkomst:
Af Kongl. Statskontoret anordnade:
l:o. På grund af Kongl. brefvet den 14 September 1843 2,000:
2:o. På grund af Kongl. brefvet den 10 Maj 1872 ... 3,000:
Summa Rdr Rmt
Riksmynt.
5,49455
— 15
843 beviljade anslag till godtgörande af svenske konsulers utgifter för svenske undersåter för
Kredit. | Riksmynt. | |
|
| |
Utgifter: |
|
|
Afskrifning af utbetalda ersättningar, för hvilka godtgörelse icke | 5,009 | 56 |
kunnat erhållas .................................... | ||
Balans till år 1873: |
|
|
Behållning i Riksbanken och kassa ................. 56: 15. Fordringar för utbetalda ersättningar.................. 428: 84. | 484 | 99 |
Summa Rdr Rmt | 5,494(55 |
16
•• Re7ls°1-erae , liah''a, Vld granskningen af räkenskaperna öfver samtliga ofvannamnda
fonder och medel icke funnit anledning till någon anmärkning; och äro
uppgifterna angående de vid revisionsårets slut i Riksbanken innestående behållningar
styrkta medelst vederbörliga attester.
Vid tagen kännedom af de utaf ombudsmannen afgifna berättelser rörande
tondernas vid 1872 års slut förfallna, men den 28 Februari detta år obetalda fordringar
samt de under revisionsåret handlagda fiskaliska mål och ärenden hafva
Revisorer^ ej funnit anledning till någon erinran.
. Manufakturdiskontfondens lånehandlingar hafva vid anställd inventering befunnits
omsorgsfullt ordnade och i s. k. brandfria kassaskåp förvarade.
GUSTAF LYBECKER,
FREDRIK HEDERSTJERNA.
NILS GYLDENSTOLPE.
O. B. OLSSON.
C. A. LARSSON.
A. M. LINDGREN.
S. A. HEDLUND.
JÖNS PEHRSSON.
JOH. AUG. BERG.
HUGO TAMM.
J. MANKELL.
ÖL. WIKSTRÖM.
— 17
Kongl. Kommers-kollegii
underdåniga ''utlåtande, angående Riksdagens
Revisorers framställning om
upphörande helt och hållet af Manufaktur-diskontens
lånerörelse.
Sedan Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Kommerskollegium uti skrifvelse deu
/ innevarande Oktober på anförda skäl i underdånighet hemställt, att den under
Kollega förvaltning ställda manufakturdiskontinrättnings verksamhet, för så vidt den
samma både till ändamål att i enlighet med nu gällande, för denna inrättning den
H Rebruan 1844 utfärdade nadiga reglemente, genom lån i vanlig diskontväg understodja
inhemska iabnks- och manufakturinrättningar, måtte inom viss tid upphörasa
hafva Riksdagens senast församlade Revisorer uti afgifven berättelse rörande den
åt dem för ar 1872 förrättade granskning af de under Kollega förvaltning ställda
fonder och medel efter återgifvande af den i vanlig ordning lemnade redovisning för
manufakturdiskontfondens tillgångar och skulder m. m„ yttrat, bland annat, att i
torna tider da andra förhållanden än nu voro rådande, manufakturdiskontens lånerorelse
otvifvelaktigt bidragit till böjande af de fabriks-och industrigrenar, som i denna
inra Omcrätt; att, å ena sidan, tillfällena till låns erhållande då voro inskränkta,
sa att fabriks- och industriidkare sannolikt hade få andra utvägar att i låneväg erhålla
den för deras rörelses bedrifvande behöfliga kapitalförstärkning; att, å andra sidan,
fabriksväsendet da både vida mindre omfattning, och att de belopp, hvarmed manufakturdiskonten
kunde tillhandagå, derför voro, i jemförelse med rörelsens omfång-, ganska be
tydhga; att emellertid under senare åren dessa förhållanden väsentligen förändrats * att
pa samma gång bankväsendet allt mera utvecklats, och olika slag af låneinrättningar
uppstått, hade^ genom den stora utsträckning, industrien vunnit, dess behof af förlagskapital
i sa hög grad tillvuxit, att den lånetillgång, som af manufakturdiskonten
disponerades, blitvit af vida mindre betydelse för de industriidkare, som deri egde
laneratt, hvarförutan flera högst betydande slag af fabriker uppstått, som vore från
sådan laneratt uteslutna; att från den 1 Juli 1866 manufakturdiskontens utlåningsranta
vore höjd till fem procent, så att denna låneinrättniflg för närvarande ej erbjode
billigare vilkor, än som annorstädes kunde erhållas; att erfarenheten jemväl
dagalagt, att under de sista aren berörda lånetillgång blitvit allt mindre anlitad;
att vid sadant förhållande, och da manufakturdiskontens förvaltningskostnader vore
i jemförelse med omfånget af dess verksamhet, särdeles höga, Revisorerne hade ansett
tillräcklig anledning icke förefinnas, hvarför staten skulle fortfarande för en del
=ld^reS.^erSJP« gÖra sarskilda uppoffringar; - och hafva Revisorerne
sltben hemställt att .Riksdagen matte hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla,
det matte manufakturdiskontens lånerörelse helt och hållet upphöra, i den man de
nu utestående länen hunne indrifvas.
Genom remissresolution har Eders Kongl. Maj:t i nåder befallt Kollegium, som
f *»Se“ 7 innPvarfnde rr!ånad til] Edei''S Kongl Maj:t inkommit med underdånig
framställning angående upphörande af manufakturdiskontinrättningens verk
LTle5u:SaZldi.
den.,Samma „a!sågP att,genom lån i vanlig diskontväg understödja
. - --------- — |(U1 1
inhemska fabriks- och manufakturinrättningar — att
utlåtande^ h* fö^nämnda berätteke ^dkTamstäUntag1! ämnet afgift midmdtnS
utlåtande, huruvida manufakturdiskontinrättningens verksamhet må kunna jemväl i
otngt upphora; och far Kollegium denna nådiga befallning härmed fullgöra.
Riksd. Rev. Ber. 1873 angående Kommers-kollegium. o
- 18 —
1 sådant afseende anser sig Kollegium böra anmärka, att de grunder, som
blifvit anförda för Revisorernes framställning, att manufakturdiskontens lånerörelse
måtte helt och hållet upphöra, synas afse den utlåningsrörelse, om hvilkens upphörande
med innevarande års slut Kollegium redan gjort framställning. På denna gren
af diskontinrättningens ''verksamhet eger Revisorernes yttrande, att erfarenheten ådagalagt,
“att under de sista åren berörda lånetillgång blifvit allt mindre anlitad11, full
tillämplighet; och denna omständighet har också Kollegium tillförene framhållit och
på densamma väsentligen grundat sin mer berörda framställning. Annat har förhållandet
allt hittills visat sig vara med den lånerörelse, som,jemlikt§ 20 i ofvan åberopade
reglemente, har till föremål att understödja anläggande och drifvande af större inrättningar
i fabriksväg af antingen ny eller väsentligen förbättrad beskaffenhet, eller
i allmänhet just sådane industriidkare, som icke åtnjuta förmånen af diskontlån —
enär de medel, som för denna lånegren kunnat användas, vanligen vida understigit
beloppet af det begärda understödet i denna riktning. Att ett sådant lånebehof icke
heller kan i allo eller på ett för ändamålet verksamt sätt tillfredställas af den mängd
enskilda låneinrättningar, som under de senare åren uppstått, och således endast i
mindre mån eller på mera tryckande vilkor kan tillgodogöra sig den afRevisorerne
antydda bankväsendets utveckling, torde äfven lätteligen inses. Hävid lärer äfven
böra komma i betraktande, att, ehuru den svenska industrien under senare tiden
gjort betydande framsteg i olika riktningar och derigenom i flera näringsgrenar kan
bestå i täflan med utlandets konst- och slöjdskicklighet, en och annan industrigren
ännu icke är här i landet representerad eller långt ifrån ernått den utveckling, som
möjliggör konkurrens med hvad den utländska produktionen i sådant afseende har
att erbjuda. Vid öfvervägande häraf har Kollegium icke tilltrott sig böra hos Eders
Kongl. Maj:t föreslå indragning af manufakturdiskontens s. k. förlagslånefond, utan
deremot, under förutsättning af nådigt godkännande af hvad Kollegium yttrat och
hemställt i fråga om upphörande af lånerörelsen i öfrigt eller den, som afser utlåningen
i vanlig diskontväg, föreslagit, att, sedan manufakturdiskontens kreditivskuld
till Riksbanken blifvit infriad, de medel, som komme att inflyta genom inbetalandet
af utestående diskontlån, må tillföras förlagslånefonden för att sätta denna i tillfälle
att mer än hitills motsvara sin bestämmelse. Hvad beträffar Revisorernes anmärkning
i utseende å diskontinrättningens förvaltningskostnader, torde böra erinras, att
dessa redan äro minskade derigenom att tvänne tjenster inom manufakturdiskontkontoret,
eller en tredjedel aflida antalet tjenstebefättningar derstädes, på senare tiden kunnat
indragas till följd af dessas innehafvares afgång, och i den mån arbetet å kontoret
kommer att minskas genom diskontlånerörelsens upphörande, derest Eders Kong!.
Maj:t till Kollega derom gjorda förslag lemnar nådigt bifall, kan en ytterligare indragning
af tjensterna inom kontoret ega rum, allt efter som den låter sig lagligen
utföras. Den afRevisorerne vidare gjorda anmärkning, att tillräcklig anledning icke
förefunnes, hvarför staten skulle fortfarande för en del industriidkare understödjande
gorå särskilda uppoffringar, synes Kollegium icke heller vara befogad eller på sakförhållandet
grundad. Om man äfven antager, att staten gjorde en uppoffring, då för omkring
hälft annat århundrade tillbaka en s. k. manufakturfond började att bildas, så lärer
väl denna uppoffring kunna anses vara rikligen ersatt af den nationalvinst, som
derigenom kommit landet till godo, och dessutom torde icke böra förbises, att de
antydda förvaltningskostnaderna bestridts och fortfarande bestridas af fondens egna
vinstmedel, utom det att af dessa medel utgå bidrag till aflönande af vissa Kollegii
embetsmän; hvarförutan å samma medel anvisats, bland annat, ganska betydliga belopp
dels för ersättande af kostnaderna för den allmänna konst- och industriutställning,
som år 1866 egde rum här i hufvudstaden, och dels för Sverges deltagande i den
internationela utställningen i Paris påföljande året, jemte det att allt ifrån 1827 till
1870 af samma vinstmedel utbetalts 21,000 rdr rmt årligen till uppehållande af ett
allmänt undervisningsverk eller Teknologiska institutet, äfvensom manufakturdiskontfondens
tillgångar anlitats för ändamål, som för denna fond måste anses temligen
främmande, såsom exempelvis pensioneringen af det indragna s. k. manufakturstämpelverkets
i riket f. d. tjensteman och betjente. Att förvaltningen af manufakturdiskontfonden,
så vida densamma kommer att framdeles användas endast för utgifvande
af förlagslån, måste blifva temligen enkel och föga kostsam, ligger i sakens
natur, och Kollegium skall visserligen icke underlåta att fortfarande söka medverka
till vinnande af detta ändamål.
Af hvad Kollegium nu underdånigst yttrat torde följa, att Kollegium finner sig
icke kunna understödja Revisorernes framställning, för så vidt densamma icke öfverensstämmer
med det förslag i ämnet, Kollegium redan underställt Eders Kongl. Maj:ts
nådiga pröfning.
C. F. AF STRÖM. J. SJÖBERG.
G. Hegardt.
Stockholm den 24 Oktober 1873.