1873 ÅRS LAGTIMA RIKSDAG (Framställning / redogörelse 1873:Kommerse)

BERÄTTELSE

TILL

1873 ÅRS LAGTIMA RIKSDAG

ANGÅENDE

KONGL. KOMMERS-KOLLEGIUM

AFGIFVEN AF RIKSDAGENS ÅR 1872 FÖRSAMLADE REVISORER.

STOCKHOLM, 1872.

ASSOCIATIONS-BOKTRYCKERIET,

Äkärga.nlRg:Rtan N:o 8.

» >

Sedan vid den revision af Stats-, Banko- och Riksgäldsverken, hvilken undertecknade,
af Riksdagen härtill utsedde Revisorer, innevarande år förrättat, granskning åt
Kong], Kommers-kollegii förvaltningsåtgärder jemväl egt rum, få Revisorerne härmed
till Riksdagen i ämnet afgifva föreskrifven berättelse.

De under Kommers-kollegii förvaltning ställda fonder och medel utgöras af
Manufaktur-diskontfonden, Manufaktur-, Tull- och Beslags- samt Eskilstuna fristadsmedlen,
äfvensom anslaget till reseunderstöd åt fabriks- och handtverksarbetare, jemte
de särskilda anslagen till godtgörande af svenske och norske konsulers utgifter dels
för nödstäldt svenskt sjöfolks och dels för andra medellösa svenska undersåtars understöd
och hemförskaffande.

Med anledning af hvad Riksdagens nästlidna år församlade Revisorer uti afgifven
berättelse angående förrättad granskning af de under Kommers-kollegii förvaltning
ställda fonder och medel yttrat beträffande tiden för verkställande af den
förberedande årliga granskningen af Manufaktur diskontfondens räkenskaper, harKongl.
Maj:t uti nådigt bref till Kommers-kollegium af den 26 Januari innevarande år förordnat,
att Manufaktur-diskontkontorets räkenskaper skola till Kollegium aflemnas,
de för sistlidna år före utgången åt nästförflutna April månad samt de för innevarande
och hvarje efterföljande år före utgången af samma månad året näst derefter;
att det skall åligga Kollegium att ej mindre, omedelbart efter räkenskapernas emottagande,
derom hos Kongl. Maj:t göra anmälan, än äfven före den 15 Juni hvarje
år till Kongl. Maj:t inkomma med berättelsen angående Manufaktur-diskontfondens
förvaltning under nästföregående år; samt att de revisorer, som Kongl. Maj:t hvarje
gång, efter det! Kollegium gjort anmälan om räkenskapernas emottagande, förordnar
att verkställa förberedande granskning af desamma, äfvensom angående fondens förvaltning
under det år de afsåge, böra fullgöra berörda uppdrag så tidigt, att berättelsen
derom blefve till Kongl. Maj:t inlemnad före den 15 Augusti hvarje år. Till
följd häraf och då Manafaktur-diskontfondens förvaltning och räkenskaper för år 1869
blifvit öfversedde af Riksdagens nästlidna år församlade Revisorer, har den nu verkställda
revisionen af nämnda fonds förvaltning omfattat såväl år 1870 som år 1871,
för hvilka tvänne år räkenskaperna rörande denna fond till Revisorerne aflemnats.
Beträffande öfriga, här ofvan omförmälda fonder, hvilkas räkenskaper för år 1870
blifvit af 1871 års Statsrevisorer granskade, hafva sistnämnda års räkenskaper vid
denna revision utgjort föremål för Revisorernes granskning.

Under rcvisionsförrättningen hafva Revisorerne äfven tagit kännedom ej mindre
af Kongl. Kommers-kollegii till Kongl. Maj:t afgifna berättelser angående manufakturdiskontfondens
förvaltning för åren 1870 och 1871 samt de berättelser, hvilka särskilde,
af Kongl. Maj:t förordnade revisorer aflemnat rörande denna fonds förvaltning
och räkenskaper för samma år, än ock af Kongl. Maj:ts under dessa tvänne år till
Kollegium aflåtna nådiga bref i ämnen, som med förvaltningen af ifrågavarande medel
ega gemenskap.

- 4 -

Hvad först beträffar ManufaTctur~dis1contfonden, så uppgick nämnda fonds behållning
vid 1869 års slut till......''................................................. R:dr 1,692,562: 36.

deruti likväl voro inbegripne osäkra fordringar af tillsammans
187,274 Krdr 94 öre.

Fondens inkomster genom räntor å utlånta kapital ut -

år 1870.

gjorde.................................................... Ii:dr 140,601: 32.

hvartill komma:

magasinsafgifter, influtna vid ullmagasinet
i Norrköping, samt hyresme del

för lägenheter derstädes ......... „ 1,422: 98.

extra inkomst ....................................

Summa R:mt R:dr 142,024: 30.
Utgifterna hafva deremot uppgått
till följande belopp:

år 1871.

114,870: 83.

1,249

87.

13.

116,157

83.

år 1870. år 1871.

Ränta till Riksbanken för
de å kreditivet begagnade
medel ..........R:dr 54,776: 65. 42,232: 12.

Förvaltningskostnader ... 26,820: 7. 26,245: -Extrautgifter, såsom skrifmaterialier,
postporto

m. m........................... 945:54. 714: 5.

Inköpta inventarier ........ 5: —

InbetalningtillRiksgäldskontoreti
ersättning-för
det å riksstaten öfver -

flyttade, tillförene åManufaktur-diskontens

vinstmedel omedelbarligen
bestridda årliga
anslag till Teknologiska
Institutet, pågrund
af Kongl. brefvet den
9 November 1841 ...... 21,000: -

Pensioner till f. d. tjensteman
och betjente vid
indragna manufakturstämplingskontoren
i
Stockholm, Göteborg,

Norrköping och Nyköping,
enligtKongl. brefven
den 13 Juni 1862

och 5 Maj 1871 ......... 7,228: 1. 7,395:96.

Pensioner till f. d. föreståndaren
vid ullkon -

Transport Rdr 110,770:27. 76,592: 13.

142,024:30. 116,157.83. 1,692,562:36

Transport R:dr 110,770:27. 76,592:13. 142,024:30. 116,157:83. 1,692,562:36.

år 1870. år 1871.

toret i Norrköping F.

G. Olsen och förre ullsorteraren
derstädes A.

Andersson Rifve, jemlikt
Kongl. brefven den
2 November 1866 ocb

29 November 1867 ... 1,850:— 1,850: —

Aflöning till tjenstepersonalen
vid ullmagasinet
i Norrköping, på
grund af Kongl. brefvet
den 4 December

1868 ........................... 600:— 600: —

Omkostnader för ullmagasinet
i Norrköping 548:49. 182:76.113,768:76. 79,224:89.

Och utgjorde således fondens vinst å lånerörelsen
............................................................ 28,255:54. 36,932:94.

Då härifrån afräknas beloppen af verkställda
afskrifningar utaf äldre balanserade fordringar
......................................................... 10,298:44, 21,382:47.

har fondens behållning ökats med återstående 17,957:10. 15,550: 47.

eller för begge de ifrågavarande åren med tillsammans ....................... 33,507:57.

hvadan behållningen vid 1871 års slut uppgick till........................ R:dr 1,726,069:93.

hvaruti ingå osäkra fordringar af tillsammans 150,545 R:dr 24 öre.

På grund af det vid 1870 års riksdag fattade beslut har ofvanberörda, från
Manufaktur-diskontfonden till Riksgäldskontoret utbetalda ersättning för det å riksstaten
öfverflyttade anslaget till Teknologiska Institutet från och med 1871 års början
upphört.

Till närmare upplysning rörande Manufaktur-diskontfondens ställning under
revisionsåren bifogas härhos särskilda, deröfver upprättade kapitalslut.

I afseende å de grunder, som vid afskrifning af Manufaktur-diskontens lånefordringar
böra tillämpas, är genom Kongl. brefvet den 20 April 1849 förordnadt,
att afskrifning af dylika fordringar må medgifvas endast i fall, då behörigen utredt
och styrkt är, att i afseende på alla de gäldenärer, hvilka hos Diskontfonden häfta
för en och samma skuld, någotdera af följande förhållanden inträffar, nemligen l:o)
att gäldenär aflidit, utan att efterlemna någon tillgång; 2:o) att, efter gäldenärens
inträffade död och behörigen skedd urarfvagörelse, fonden erhållit den utdelning utaf
afträdda tillgångar, som vederbort; eller 3:o) att, sedan gäldenär, som veterligen ej
eger någon tillgång, öfvergifvit sm rätta hemort, underrättelse, huruvida han lefver,
icke kunnat under de sist förflutna tjugu åren erhållas. Af den utaf Manufakturdiskontens
ombudsman afgifna berättelse angående fondens balanserade osäkra fordringar
hafva Revisorerne inhemtat, att, till följd af förberörda bestämmelser för afskrifning
af dylika fordringar, ett icke obetydligt antal lån fortfarande efter ända
till 40 års förlopp i räkenskapen balanseras, oaktadt föga utsigt torde för fonden
finnas att för dessa lån erhålla godtgörelse. Ifrågavarande, till ett antal af 133 upp -

— G —

gående osäkra fordringar balanseras nemligen till följd deraf, antingen att låntagare
eller hypoteksgifvare fortfarande lefva, eller ock att tjugu år ännu icke förflutit sedan
underrättelse om gäldenärs vistelseort kunnat erhållas. Det har emellertid synts
Revisorerne, som skulle afskrifning] af Diskontens fordringar hos personer, hvilka
ännu lefva, jemväl kunna ega rum, då under någon längre tid efter det gäldenär
gjort konkurs sig visat, att någon afbetalning å hans skuld icke under denna tid
kommit fonden till godo, samt utredt och styrkt blifvit, att all tillgång dertill hos
honom saknas, vid hvilka förhållanden ett fortsatt balanserande i räkenskaperna af
dylik fordringspost i allmänhet synes vara ändamålslöst; och hafva Revisorerne på
grund häraf ansett sig böra hemställa, huruvida icke någon viss tid af t. ex. 10 år
kunde bestämmas, efter hvars utgång afskrifning af Manufaktur-diskontens osäkra
fordringar i ofvan angifna fäll finge ega ruin, äfvensom att, med bibehållande i öfrigt
af föreskriften uti nu gällande, här ofvan anförda o mom. af 1849 års Kongl. bref,
den deruti omförmälda tidrymd af 20 år likaledes kunde till 10 år inskränkas.

I likhet med hvad uti förut afgifna revisionsberättelser iakttagits, få Revisorerne
i korthet redogöra för fördelningen af Manufaktur-diskontens i låneväg disponibla
tillgångar. Vid den i början af år 1870, jemlikt föreskriften i § 8 af det för
Manufaktur-diskonten gällande reglemente af den 8 Februari 1844, verkställda fördelning
beräknades fondens säkra fordringar tillika med behållningen i Riksbanken
samt under året inflytande räntemedel äfvensom hyresmedel af ullmagasinshuset i
Norrköping uppgå till ett sammauräknadt belopp af 3,424,110 Rdr 43 öre. Sedan
härifrån afdragits dels ränta å fondens kreditiv å Banken, dels enligt gällande stat
utgående aflöning och annan förvaltningskostnad, dels aflöning, reparationer och
andra utgifter vid ullmagasinet i Norrköping, dels pensioner till tvänne f. d. tjensteman
vid ullkontoret i nämnda stad äfvensom till f. d. tjensteman och betjente vid
stämplingskontorcn i Stockholm, Göteborg, Norrköping och Nyköping, dels skrifmaterialier
och andra omkostnader, dels ersättning till Riksgäldskontoret för en del
af det från riksstatens sjette hufvudtitel utgående års-anslag till Teknologiska Institutet,
dels ock summan af de lån, med hvilkas återbetalning särskildt anstånd
blifvit af Kongl. Maj:t medgifvet, hvilka afdrag tillsammans utgjorde 158,341 Rdr 24
öre, samt derjemte blifvit afräknade ej mindre de 900,000 Rdr, hvilka jemlikt Kongl.
brefven den 9 December 1818, den 5 Maj 1841 och den 14 December 1860, böra
till s. k. förlagslån användas, än ock ett belopp af 50,000 Rdr, som enligt sistberörda
Kongl. bref borde för år 1870 tilläggas förlagsfonden, så antogs återstående tillgången
för alla till lån i vanlig diskontväg berättigade idkare utgöra 2,315,769 Rdr 19 öre;
hvarefter och sedan för den särskilda lånerätt, som på grund af diskontreglementet
tillkommer Eskilstuna fristads manufakturister och deras förläggare, af hvilka 63
bland de förstnämnde anmält sig för ett tillverkningsvärde af 672,246 Rdr och 5
bland de sednare för en förlagssumma af 341,139 Rdr, blifvit ytterligare afsätta tillsammans
360,537 Rdr, eller 33;\ procent för manufäkturisterne och 40 procent för
förläggarne, behållna tillgången ansågs uppgå till 1,955,232 Rdr 19 öre. Denna
summa, fördelad emellan de till lån deraf berättigade idkare, lemnade en lånerättsprocent,
för första klassens idkare af procent, för andra klassens af 4$& procent
och för tredje klassens af 3^ procent af nästföregående årets tillverkningsvärden,
eller för första klassens 1 TY*7 procent, för andra klassens procent och för tredje
klassens procent mindre än lånerätten nästföregående året utgjorde. Uträknad
efter den sålunda fastställda lånerättsprocenten, uppgick lånesumman, för första

klassens idkare till 1,181,477 Edr, för andra klassens till 308,014 Rdr och lör tredje
klassens idkare till 464,360 Rdr.

Vid den i början af år 1871 verkställda enahanda fördelning ansågos tillgångarne
för lån i vanlig diskontväg utgöra 2,068,198 Rdr 85 öre. Häraf afsattes
för ^ Eskilstuna manufakturisters och deras förläggares särskilda lånerätt en summa
af 323,357 Rdr, hvarefter af återstoden, utgörande 1,744,841 Rdr 85 öre, fastställdes
till fördelning emellan idkare uti första klassen 1,104,963 Rdr efter en lånerätt af
5nns procent utaf 1870 års tillverkningsvärde, emellan idkare af andra klassen 224,936
Rdr efter procent och emellan tredje klassens idkaie 395,832 Rdr efter 2jf„-procent. Låneprocenten minskades således ytterligare i jemförelse med förhållandet
nästföregångna året uti första klassen med 1^ procent, uti andra med och uti
tredje klassen med {\}(j procent.

På grund af gällande reglemente och särskilda Kongl. resolutioner hafva följande
fabriksidkare varit dels 1870 och dels ,1871 berättigade att, för sina till nedanstående
värden upptagna tillverkningar under nästföregående året, åtnjuta lånerätt
i Manufaktur-diskonten, nemligen:

i Första klassen:

år 1870.

Klädesfabriksidkare ....................................

Porslinsfabriksidkare ....................................

Sidenfabriksidkare .......................................

Sidenbandsfabriksidkare .............................

Sullädersfabriksidkare ................................

Glasbruksegare ............................................

Egare af jerngjuterier, mekaniska verkstäder,
metallfabriker m. in.....................

Saffiansfabriksidkare ....................................

Antal. Tillverkningsvärde.

33. Rdr 7,586,524.
2. „ 932,087.

2. „ 481,876.

2. , 22,880.

9. .. 1,324,743.

14. „ 1,157,565.

22. ,, 6,588,054.

Summa tillverkningsvärde Rdr 18,093,729.

i Andra klassen:

Tillverkare af kulörta bomulls-, linne- och

halfylleväfnader .................................... 7. Rdr 1,299,375.

Oljeslageriegare............................................. 3. „ 1,134,454.

Pappersbruksegare ....................................... 9. „ 3,384,055.

Tillverkare af pappersarbeten ..................... 1. „ 436,561.

Tillverkare af messingsarbeten .................. 1. ,, 44,417.

Summa tillverkningsvärde Rdr 6,298,862.

i Tredje klassen:

Tillverkare af ofärgade bomulls- och linne väfnader

........................................... 11. Rdr 3,413,106.

Strump- ock trikotväfnads-fabriksidkare ... 2. „ 297,184.

Transport Rdr 3,710,290.

år 1871.

Antal. Tillverkningsvärde.

33. Rdr 9,063,556.

2. „ 1,100,688.

2. „ 760,404.

1. 13,852.

7. , 1,328,591.

13. „ 1,289,075.

19. ., 7,278,718.

1. „ '' 13,440.

Rdr 20,848,324.

7. Rdr 1,356,265.

2. , 698,900.

8. .. 3,051,557.

1. „ 500,038.

1. '' „ 52,007.

Rdr 5,658,767.

11. Rdr 3,383,829.
2. „ 335,936.

’ Rdr 3,719,765.

- 8 —

år 1870 år 1871.

Antal. Tillverkningsvärde. Antal. Tillverkningsvärde.

Transport Rdr 3,710,290. Rdr 3,719,765.

Bomulls- och linspinneri-egare..................... 15. ., 9,797,226. 15. ,, 10,393,337.

Segelduksfabriksidkare................................. 3. „ 581,403. 3. „ 651,009.

Tillverkare af bleck- och plåtslagarearbeten 1. „ 155,279, T „ 172,986.

Summa tillverkningsvärde Rdr 14,244,198. Rdr 14,937,097.

Till upplysning i hvad mån de till lånerätt i Manufaktur-diskonten berättigade
idkare af denna förmån på sednare tiden sig begagnat, få Revisorerne meddela följande
redogörelse rörande förhållandet med de vid 1871 års början och vid dess
slut utestående s. k. diskontlån äfvensom behållningen vid olika tidpunkter af Diskontens
kreditiv i Riksbanken.

Säkre låntagare häftade i skuld till Manufaktur-diskonten:

Vid 1871 års Vid 1871 års

för lån å till och med 1,000 Rdr....................

„ ,. derutöfver till och med 5,000 Rdr.....

10,000 „ .....

, „ „ „ 20,000

„ , .. 50,000

„ „ ■■ „ 100,000

„ „ öfver 100,000 Rdr.....................

Antalet af diskontlån och dessas belopp utgjorde:

vid 1871 års början 147 st. å tillsammans.........................

och vid samma års slut 122 st. å ,, .........................

början.

31 st.
40 .,
26 „
26 „
18 „
4 „

slut,

31 st.

33 ,,
26 .,
15 „
14 „

1 „
2 ..

Rdr 1,862,749
, 1,337,658

50.

och hade alltså skilnaden, eller........................................................ Rdr 525,091

blifvit under året till Manufaktur-diskonten återbetald.

Behållningen å Manufaktur-diskontfondens kreditiv i Riksbanken, hvilket på
grund af Riksdagens beslut från och med år 1869 årligen minskats med 250,000 Rdr
och för innevarande år utgör 1,250,000 Rdr, deraf 250,000 Rdr skola vid årets slut
till Riksbanken ytterligare inbetalas, har vid nedannämnda tidpunkter uppgått till
följande belopp:

Den 31 December 1869 ..................	Förlagslåne- fonden. ....................... Rdr 26,402: 26.	Rdi	Diskontlåne- fonden. 308,934:	74.
	30 Mars 1870 ..................		93,330. 41.		289,704:	73-
	22 Juni 1870 ..........		16,330: 41.		354,540:	7.
>3	28 September 1870..................	.......................... 3)	----		395''171:	19-
	31 December 1870..................	..............,	3,830: 41.		204,043:	32.
	28 Mars 1871...............		55,330: 41.		215,430:	69.
t)	20 Juni 1871 ...............		36,330: 41.		325,084:	19.
13	26 September 1871..................		32,080: 41.		537,396:	5.
r>	31 December 1871............		4,080: 41.		486,619:	56.
	26 Mars 1872 ...............		26,330: 41.		621,674:	16.
?5	18 Juni 1872 ................		11.580: 41.		718,270:	74.
3J	2 Juli 1872 .................		15,580: 41.		746,592:	90.
4	9 Juli 1872 ................	......................... »3	17,580: 41.	33	756,556:	69.

9 —

Den 16 Juli 1872 .......

„ 30 Juli 1872 ........

„ 6 Augusti 1872 ........

„ 13 Augusti 1872........

„ 20 Augusti 1872 ........

„ 27 Augusti 1872 .......

„ 3 September 1872........

„ 10 September 1872 ........

„ 17 September 1872 ........

„ 24 September 1872 ........

Förlags-låne fonden.

Edr 17,580: 41.
„ 7,580: 41.

„ 11,330: 41.
„ 11,330: 41.
„ 15,330: 41.

„ 15,330: 41.

„ 17,080: 41.

.. 20,830. 41.

29,080: 41.

Diskont-låne fonden.

Edr 761,127: 60.
„ 773,423: 23.
„ 771,683: 64.
„ 777,295: 85.
„ 801,620: 85.
„ 837,264: 41.
„ 854,536: 52.
„ 853,364: 85.

858,742: 47.
., 855,302: 57.

Af donna redogörelse synes, att Manufaktur-diskontfonden under de sednaste
åren blifvit af de till lån från samma fond berättigade näringsidkare allt mindre anlitad,
samt att, oaktadt den alltsedan år 1869 fortgående minskningen af fondens
kreditiv, den odisponerade behållningen derå tid efter annan ökats och för närvarande
uppgår till omkring | åt kreditivbeloppet. Vid sådant förhållande hafva Eevisorerne
icke kunnat underlåta att uttala den åsigt, att Manufaktur-diskontens lånerörelse
för närvarande i endast högst obetydlig mån motsvarar det med densamma
afsedda ändamål, samt att en ytterligare och möjligen ännu större nedsättning än
hittills af Manufaktur diskontens kreditiv synes kunna utan olägenhet ega rum; —
hvarvid dock, — enär, efter hvad Bevisorerne inhemtat, svårighet i afseende å kreditivnedsättningen,
derest denna skall verkställas inom slutet af det år, hvarunder
den blilvit beslutad, kan uppstå i följd deråt; att, enligt gällande reglemente, de till
lån i Manufaktur-diskonten berättigade, hvilkas lånrätt skall bestämmas vid årets
början och alltså innan kreditivminskningen blifvit af Eiksdagen beslutad, kunna
när som helst och således äfven, hvilket jemväl någon gång lärer inträffat, först
emot slutet af året uttaga de dem tillkommande lån på den i reglementet medgifna
tid af ända till nio månader, — Bevisorerne anse sig böra hemställa, att merberörda
kreditivminskning måtte få ega rum först under loppet af det påföljande året, i den
mån Manufaktur diskontens tillgångar sådant medgifva.

Det jemlikt ofvanberörda Kongl. bref af den 9 December 1818 och den 5 Maj
1841 ä Manutåktur-diskontfonden afsätta särskilda anslag af 750,000 Edr till förlagslån
för anläggning och drifvande af större fabriksinrättningar af antingen ny eller
väsendtligen förbättrad beskaffenhet har, på grund af Kongl. brefvet den 14 December
1866, under de sednast förflutna fem åren blifvit förhöjdt med 50,000 Edr årligen,
och uppgår detta anslag alltså för närvarande till det genom sistberörda Kongl. bref
bestämda belopp af 1,000,000 Edr. I afseende å tillgodonjutande och återbetalandet
af ifrågavarande förlagslån är föreskrifvet, att desamma få, emot ställande af sådan
säkerhet, som af Kommers-kollegium godkännes, innehafvas i 8 års tid, deraf de fyra
första utan kapitalafbetalning, men med skyldighet för låntagarne att under de fyra
sista åren lånen med en fjerdedel årligen återbetala; att för lånen erlägges fem procent
ränta under hela lånetiden, samt att låntagarne årligen inom viss tid skola hos
Kommers-kollegium styrka, att fabriksanläggningarne ändamålsenligt drifvas, vid
påföljd, i händelse något häraf underlåtes, att lånet eller hvad deraf återstode oguldet
komme att anses till återbetalning genast förfallet. Vid 1870 års början voro

Rev. Ber. 1872 angående Kommers-kollegium. 2

— 10 —

dylika län utestående till ett sammanlagdt belopp af 873,597 Rdr 74 öre, och före fans

då en obegagnad tillgång af......................................................... Rdr 26,402: 26.

Genom verkställda inbetalningar af utgifna förlagslån hafva

under åren 1870 och 1871 influtit......................................................... „ 239,678: 15.

hvarförutom för dessa tvänne är blifvit, jemlikt föreskriften i ofvanåberopade
Kongl. bref. af den 14 December 1866, från Manufaktur-diskontfondens
medel till Förlagslånefonden öfverflyttade „ 100,000: —

Summa Rdr 366,080: 41.

Af dessa tillgångar hafva under revisionsåren utbetalts följande genom Kongl.
brefven den 8 April 1870 och 23 Februari 1871 beviljade förlagslån, nemligen till:

l:o. Stockholms yllefabriks aktiebolag, för ändamålsenligt bedrifvande af bolagets
fabriker för tillverkning af diverse slags ylleväfnader............ Rdr 75,000: —

2:o. Skultuna aktiebolag, för tillverkningen vid nämnda bruk

af kopparplåt .......................................................................................... ,, 30,000: —

3:o. Bruksegaren P. Y. Rehnberg, för ändamålsenligt bedrifvande
af hans vid Åsbrohammar i Örebro län anlagda manufakturverk ,, 10,000: —

4:o. Fabriksbolaget Gallander & Laurin, för ändamålsenligt
bedrifvande af dess i Uddevalla anlagda fabrik för förädling af träeffekter
.................................................................................................. „ 40,000: —

5:o. Fabriksidkaren A. Brinck, för bedrifvandet af hans i
Stockholm befintliga fabrik för förädling af rektificerad fotogén,

astral- och gasolja samt paraffin ......................................................... „ 40,000: —

6:o. Egaren af Gusums messingsbruk, E. Westerberg, för
fortsättande och utvidgande af den vid nämnda bruk idkade mes singstillverkning.

....„................................................................................. » 12,000: —

7:o. L. Andersson, för ändamålsenligt bedrifvande af tillverkningen
vid Liljedahls glasbruk i Wermlands län .............................. „ 15,000: —

8:o. Bruksegaren O. S. Hasselgren, för förbättrande och utvidgande
af hans vid Rådanefors i Elfsborgs län anlagda mekaniska

verkstad och gjuteri .............................................................................. » 10,000: —

!):o. Fabriksidkaren J. Th. Nylén, för tillverkning af hvit betssocker

vid hans i Kalmar varande sockerbruk ........................... „ 20,000: —

10:o. Ryttmästaren, Friherre H. von Essen, för utvidgande af
hans vid Tidaholm i Skaraborgs län anlagda fabriker för tillverkning
af dels s. k. splint eller tändsticksämnen och dels åtskilliga

snickeriarbeten .....................................................................•••-" ” 20’000: —

ll:o. Delegarne i Wargö bolag, Friherre John Ericson, Werner
Ericson och Carl Ericson, för utvidgande af deras å hemmanet
Wargöna i Elfsborgs län anlagda fabrik för tillverkning af pappers massa

af trä.............................................................................y vy.....yr » 40>(XJ0: ”

12:o. Arkitekten P. J. Ekman, för ytterligare utvidgande

af hans i Stockholm varande mekaniska snickerifabrik....................... 50,000: —

Summa Rmt Rdr 362,000: —

hvadan totalbeloppet af utestående förlagslån vid 1871 års slut uppgick till 995,919
Rdr 59 öre.

— li -

41.

, , , Jämlikt den på grund af Kongl. brefvet den 30 Januari 1857 förda, i Manataktur-diskontkontoret
befintliga särskilda räkenskap öfver fastigheter och inventar?''Vnv.
Sir Wl!''dct af den ntaf Manufaktur-diskontfondens vinstmedel för längre
tid tillbaka inköpta, men numera till Riksarkivet upplåtna fasta egendom här i

f, ,,n ......;■•••;.......................,........................................................... R.dr 90,000:

åt ullmagasinsbyggnaden i Norrköping ............................................... 54 000

af Manufaktur-diskontens inventarier ................................ ....... ” 437g

af ullmagasinets i Norrköping inventarier ......................... 1311

... oHvad beti;äf!ai- Ullmagasinsbyggnaden i Norrköping, så hafva Riksdagens nästlidna
ar församlade Revisorer uti afgifven berättelse angående granskningen af de
under kommers-kollegn förvaltning ställda fonder och medel, jemte det de hänvisat
till Hvad 1 lo bo ars enahanda revisionsberättelse blifvit, under åberopande af hvad
kommers-kollegium uti underdånig skrifvelse den 13 September 1867 yttrat och föreslagit,
1 fråga om berörda magasinsbyggnad anfordt, funnit sig böra hemställa, att,
da ullmagasinets inkomster 1 och för magasinering af ull fortfarande vore otillräcklga
att bestrida dess utgifter, hvilka sednare i följd deraf måste betäckas af Manufaktur-diskontfondens
tillgångar, och då under nuvarande förhållanden ifrågavarande,
med allmanna medel bekostade anstalt hvarken för klädesfabriksidkare elfer för ullprodncenter
syntes vara af behofvet påkallad, ullmagasinsbyggnaden i Norrköping
matte sa fort ske kunde varda försåld samt den inflytande köpeskillingen till Manufaktur-diskontfonden
ofverlemnas; och har med anledning häraf, enär, jemlikt Kongl.
Diet ilen 20 April 1866, en delaf berörda byggnad är emot hyra upplåten till postkontor
och telegrafstation, Kongl. Maj:t, enligt nådigt bref till Kommers-kollegium af den 26
Januari innevarande ar, anbefallt General-Poststyrelsen att, efter samråd med Tele<-rafstyielsen,
afgifva underdånigt utlåtande, huruvida och under hvilka vilkor ifrågavarande
magasinsbyggnad kuude och borde af Postverket eller Telegrafverket eller af
bada gemensamt inlösas. Revisorerne, som inhemtat, att det från General-Poststyrelsen
sålunda infordrade utlåtande ännu icke till Kongl. Maj:t inkommit, anse sig emellacö
buru uttrycka den förhoppning, att det af ej mindre Kommers-kollegium än
.. j ,, arens Statsrevisioner med deras ofvanberörda framställning åsyftade

ändamål, ullmagasinsbyggnadens i Norrköping försäljning, måtte så fort ske kan
vinnas.

De af förvaltaren afl ullmagasinet för revisionsåren upprättade kassaräkningar
samt redovisningar rörande emottagen och utlemnad ull hafva jemväl blifvit af Revisorerne
genomsedda. Enligt dessa räkenskaper utgjorde vid 1870 års början behäll ningen

af magasinerad ull.. . ..... ................ skålpund 10,822.

och hade undei aiets lopp blifvit för magasinering dit inlemnade... „ 48,715.

ns 1,. o , ,. Summa skålpund 59,537.

Da under aret uttagits ........................................... 1 55 353

uppgick behållningen vid 1870 årsslut till ....................................... ” “4L8I

Under år 1871 hade till ullmagasinet inlemnats ............................. ” 48848''

och var vid årets slut hela det under året magasinerade ullpartiet „ 53 032f

409 utMet-.. Ullmagasinets inkomster för magasinerad ull bestego sig år 1870 till
482 lv.dr 98 ore och ar 1871 till 309 R:dr 87 öre.

j anledning af Riksdagens år 1871 församlade Revisorers uti sin ofvanbeiorda
beiattelse gjorda framställning i fråga om indragning, vid inträffande le -

12 -

dighet, af tjenstebefattning i Manufaktur-diskontkontoret, Kongl. Maj:t uti nådigt bref
den 26 sistlidne Januari anbefallt Kommers-kollegium att, då någon tjenstebefattning
i nämnda kontor blefve ledig, hos Kongl. Maj:t göra framställning om sådan inskränkning
i tjenstemännens antal inom kontoret, som i följd deraf kunde ega rum, så ock
efter det registratorstjensten i Manufaktur-diskontkontoret blifvit genom innehafvarens
den 28 Juli innevarande år timade död ledig, har, enligt hvad Revisorerne inhemtat,
Kongl. Maj:t uppå Kommers-kollegii underdåniga hemställan, jemlikt nådigt
bref till Kollegium af den 24 nästlidne Augusti, beslutit, att berörda registratorstjenst
icke vidare skall tillsättas, utan såsom sådan upphöra med utgången af derpå följande
September månad, samt att de till samma tjenst hörande göromål skola, iden
ordning Kongl. instruktionen för Kommers-kollegium af den 23 April 1831 föreskrifver,
emellan kontorets uti § 3 af samma instruktion omförmälde tjensteman fördelas.

Revisorerne få vidare bifoga sammandrag af 1871 års räkenskaper rörande
nedanuämnde i ett sammanhang redovisade medel, nemligen:

l:o det å riksstatens sjette hufvudtitel anvisade årliga anslag af 10,500 R:dr
till manufakturernas befrämjande, äfvensom de å berörda anslag från äldre tider uppkomna
besparingar, jemte den på grund af Kongl. kungörelsen den 22 Februari
1762 från Kongl. Statskontoret utgående ersättning för inom Westernorrlauds län
utbetalda premier för lärftsväfnader; _ _ .

2:o de s. k. tull- och beslag smedlen, hvilkas tillkomst grundar sig pa 30 § i
Kongl. förordningen den 9 November 1830 till förekommande af oloflig införsel eller
utförsel af varor, uti hvilken § föreskrifvits, att å kronans behållning af försäljningssumman
för utländskt beslagsgods, som vore till införsel förbjudet, tio procent skulle
afsättas och ingå till det särskilda anslag, som af Kongl. Maj:t till manufakturernas
befrämjande disponeras, äfvensom att på enahanda sätt borde användas dels en fjerdedel
af den tull, som enligt 11 och 12 §§ kunde komma att erläggas, dels ena
hälften af det behållna värde, hvartill inhemska tillverkningar, som enligt 2 kap. af
samma förordning förbrutua dömdes, vid försäljningen uppginge;

3:o den under namn af Eskilstuna fristadsmedlen förekommande fond, hvilken
ntgöres af en del utaf köpeskillingen för en i Eskilstuna befintlig egendom, hvilken
för längre tid tillbaka blifvit af allmänna, till fristadens bästa anslagna medel inköpt,
sedermera varit åt enskild person till bedrifvande af smidesförlagsrörelse upplåten
och slutligen år 1837 å offentlig auktion försålts; samt

4:o det å riksstatens sjette hufvudtitel för ifrågavarande år uppförda anslag
af 8,000 R:dr till rese under stöd åt fabriks- och handtverksarbetare; och äro samtliga
dessa räkenskaper i Kongl. Kammar-rätten granskade. .

Behållningen å ifrågavarande medel utgjorde vid 1871 års början R;dr 18,887: 19.

och hafva inkomsterna under samma år uppgått till.......................... » 19?7o8: 4,

Summa R:dr 38,645: 23.

Utgifterna under år 1871 hafva varit följande:

Premier för inom Westernorrlandslän tillverkade finare

lärfter ................................................................... &dr 966: 71.

Stipendier åt elevcrne vid Teknologiska institutet och

Chalmerska slöjdskolan ...................................... „ 1,200: —__________

Transport Rdr 2,166: 71. 38,645: 23.

13 -

Transport R:dr 2,166: 71.

Understöd till industriella ändamål samt reseunderstöd

åt fabriks- och handtverksarbetare m. fl. ........ ,, 16,624: —

Arvoden ........................................................................ „ 1,650: —

Aflöning till borgmästaren i Eskilstuna ..................... „ 875: —

Dito till fristadsläkaren derstädes .............................. „ 1,200: —

Dito till folkskoleläraren dersammastädes ............... „ 100: —

38,645: 23.

22,615: 71.

Och utgjorde således behållningen vid 1871 års slut ....................... R:dr 16,029: 52.

deraf 8,795 R:dr 89 öre voro, med stöd af Kongl. brefvet den 6 Februari 1839, dels
i Jernkontoret och dels i Stockholms enskilda bank emot ränta iunestående.

Beträffande de medel, kvilka utgå såsom premier för inom Westernorrlands
län tillverkade lärfter, hafva Revisorerne inhemtat, att, sedan från Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
i nämnda län årligen till Kommers-kollegium inkommit redogörelse
för de från ränteriet till allmogen inom länet utbetalde dylika premier, Kollegium,
efter granskning af berörda redogörelse, hos Statskontoret gjort framställning om
utauordnande från de för sådant ändamål genom Kongl. förordningen den 22 Februari
1762 anvisade medel af det belopp, dessa premier befunnits för hvarje år utgöra,
hvarefter Kollegium till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande öfversändt Statskontorets
anordning å berörda summa. Då emellertid ett sådant anordnande i afseende ä lärftspremiemedlens
utbetalande synts Revisorerne vara med onödig omgång och besvär
förenadt, hafva Revisorerne trott sig böra hemställa, huruvida icke de med dessa medels
utbetalande nu förenade bestyr och omgångar må kunna upphöra, och heldre det statsunderstöd,
som numera kan finnas för ändamålet erforderligt, må ställas till vederbörande
hushållningssällskaps förfogande för ifrågavarande husslöjds befrämjande; börande
i sådan händelse det jemlikt Kongl. brefvet den 14 September 1836 till landt-räntmästaren
i Westernorrlands län af manufakturmedlen utgående arvode af 50 R:dr årligen
för besväret med inlösen af lärftspremiesedlarue och redovisningen för desamma
upphöra.

Hvad vidare angår de genom särskilda nådiga bref åt den 27 Mars 1843 till
stipendier åt eleverne vid Teknologiska institutet och Chalmerska slöjdskolan i Göteborg
å manufakturmedlen anvisade årliga anslag af 750 R:dr för förstnämnda läroverk
och 450 R:dr för det sednare, så, enär dessa tvänne läroverk äro till åtnjutande
af statsanslag å riksstaten uppförda, har det synts Revisorerne vara mindre lämpligt
att utöfver nämnda anslag ytterligare bidrag af andra allmänna medel till omförmälda
undervisningsanstalter utgår; och få af sådan anledning Revisorerne, under
erkännande af det med ifrågavarande bidrag afsedda göda ändamål, föreslå, att. derest
dessa läroverk anses böra fortfarande tillgodonjuta dylika stipendiemedel,. hvilka andra,
dermed jemförliga läroverk likväl icke lära hafva sig särskildt anvisade, statsanslagen
för Teknologiska institutet och Chalmerska slöjdskolan må förhöjas med
stipendiemedlen motsvarande belopp och desammas utbetalande från manufakturmedlen
således upphöra.

Af sistnämnde medel utgår äfven jemlikt Kongl. brefvet den 3 November 1857
till Kongl. Vetenskaps-akademiens fysiker, för vården och tillsynen af tvänne på
allmän bekostnad från Muneken införskrifna delningsinstrument, ett belopp af 1,050
R:dr, deraf 600 R:dr såsom arvode och 450 R:dr såsom huskyresersättning. 1 afseende
å berörda instrument hafva Revisorerne inhemtat, att samma instrument, utan
att egentligen vara för dagligt bruk i en instrumentmakareverkstad nödvändiga, lik -

- 14

val skulle utgöra ett hufvudsakligt vilkor för det finare instrumentmakeriets utöfning
och att instrumenten blifvit öfverlemnade till Vetenskaps-akademiens fysiker för att
uti en för deras uppställning passande lokal hällas tillgängliga för dem. hvilka ön k-

U11,der „.?s ^e(biing af desamma sig begagna. Revisorerne anse sig emellertid
bora hemställa, huruvida icke ifrågavarande instrument lämpligen må kunna såsäsom
inventarium öfverlemnas till Vetenskaps-akademien, för att genom dess försorg
för vederbörande tillhandahållas, samt att det anslag, som för sådant ändamål kan
hnnas erforderligt, må anvisas medelst motsvarande förhöjning i Vetenskaps-akademiens
a riksstaten uppförda årliga anslag, och någon utbetalning från manufakturmedlen
åt ofvanomförmälda arvode och hyresersättning alltså icke vidare ifrågakomma.
17_ . likaledes föreslå Revisorerne, att ett på grund af Kongl. brefven den 27 April
llob och 31 Maj 1768 från manufakturmedlen utgående årligt belopp af 500 R:dr
till instrumentmakeriernas understöd må, derest detta anslag, hvilket blifvit stäldt till
Vetenskaps-akademiens disposition, kan anses fortfarande erforderligt, uppföras å
bemälda Akademis statsanslag, som i sådant fäll borde med motsvarigt belopp förhöjas,
samt anslagets utgående från manufakturmedlen hädanefter upphöra.
i i Kongl. brefvet den 20 April 1849 utgår äfvenledes af sistberörda me del

ett belopp af 450 R:dr årligen såsom arvode åt det af Landtbruks-akademiens
torvaltmngs-komite antagna skrifvarebiträde i och för nämnda komités befattning
med anstalterna till ullkulturens befrämjande; och få, i öfverensstämmelse med hvad
har ofvan föreslagits, Revisorerne i afseende å berörda arvodesbelopp hemställa, att
detsamma, derest det kan anses fortfarande vara erforderligt, må anvisas genom mot''
svarande förhöjning i Landtbruks-akademiens å riksstaten uppförda anslag och således
ej vidare från manufakturmedlen utbetalas.

Af de till manufakturernas befrämjande anvisade medel utgår jemväl till Sällskapet
för inhemsk silkesodling ett årligt anslag af 1,500 R:dr. Då, efter hvad Revisorerne
mhemtat, bemälda Sällskap under en längre tid varit i åtnjutande af understöd
utaf statsmedel, hafva Revisorerne derom tagit närmare kännedom och få i afseende
käla meddela följande. Jemlikt särskilda Kongl. bref har Silkesodlingssällskapet
under åren 1836 till och med 1838 och 1840 till och med 1845 utaf marni““
årligen uppburit 600 R:dr banko, hvilket belopp sedermera blifvit ökadt
^ i '' bauko un(ler hvartdera af åren 1846 till och med 1857 och till 2,500

R:dr Runt årligen under åren 1858 till och med 1860, hvarförutan Sällskapet för hvart
och ett af aren 1852—1857 fått sig dels från besparingarne å sjette hufvudtitelns
ausJag, till jordbruket, handeln och närmgarne, dels från nämnda hufvudtitels anslag
till befrämjande i allmänhet af slöjderna tillagd! särskildt understöd af 800 R-dr
banko, hvilket understöd för åren 1858, 1859 och 1860 ökats till 1,500 R:dr Runt årJsen;
A™ sudnämnda tid har Sällskapets årliga anslag utgjort 4,000 R:dr Runt,
deraf 2,500 R:dr utgått af sjette hufvudtitelns anslag “till befrämjande af slöjderne“
och återstående 1,500 R:dr af de till manufakturernas befrämjande anslagne medel;
utgörande sammanräknade beloppet af de till Sällskapet tid efter annan utbetalda
statsmedel således 96,900 R:dr R:mt.

. Pe uppoffringar, som sålunda under en längre tid från statens sida blifvit för
(ten inhemska silkesodlingen gjorda, synas emellertid ingalunda hafva ledt till det
dermed ytterst afsedda mål, att denna industrigren må kunna såsom eu allmännare
binäring här i landet med fördel bedrifvas, och, hvad särskildt beträffar Sällskapets
verksamhet under det näst förflutna året, hafva Revisorerne af den utaf Sällskapets
h orvaltmngs-utskott afgifna berättelse om mulbärsplanteringen och silkesodlingen un -

— lö -

der samma år inhemta!, att resultatet af denna verksamhet varit högst obetydligt
då, enligt hvad sagda berättelse innehåller, den under berörda år åstadkomna qvantiteten
råsilke utgör endast 4\ skålpund. Revisorerne, som vid sådant förhållande
finna det kunna med skäl ifrågasättas, huruvida ytterligare understöd af allmänna
medel tor omförmälda industriföretag må böra ifrågakomma, och om icke detsamma
må kunna helt och hållet, utan att medföra någon vidare uppoffring från statens
sida, öfvertagas af de personer, som för företaget kunna hysa intresse, hafva likväl
för den händelse något allmänt understöd kan anses fortfarande erforderligt, velat
hemställa, att det i sådant afseende nödigt ansedda belopp må, i stället för ätt såsom
hittills från skiljda håll utbetalas, anvisas att i sin helhet från sjette hufvudtitelns
anslag utgå.

Revisorerne hafva äfven genomgått 1871 års räkenskaper rörande dels de
medel, till belopp af högst 2,700 R:dr B:mt årligen, hvilka Kongl. Kommers-kollegium
pa grund af Kongl. brefvet den 30 Januari 1830, är berättigadt att från Kongl. Statskontoret
uppbära, till godtgörande af svenske och norske konsulers förskott till nödstäldt
svenskt sjöfolks understöd och hemförskaffande, dels ock det genom Kongl
brefven den 14 September 1843 och den 6 Augusti 1858 å Handels- och Sjöfartsfonden
till Kommers-kollegii disposition anvisade årliga anslag af 2,000 R:dr att
användas till ersättande af sadana bevisliga utgifter för svenskar, hvartill konsulerne
antingen i anseende till utgifternas beskaffenhet eller svårigheten att derå anskaffa
fullständiga verifikationer, ej äro, enligt förut gällande föreskrifter, berättigade till
godtgörelse af allmänna medel; varande dessa räkenskaper, af hvilka särskilda utdrag
härjemte bifogas, i Kongl. Kammar-rätten granskade.

Vid revisionsårets slut utgjorde behållningen å förstnämnda anslag 5,096 R-dr
71 öre, hvilka dock voro förskottsvis till konsuler utbetalda och om hvilka medels
indrifvande från vederbörande rederier Kommers-kollegii advokat-fiskalsembete fått
sig uppdraget att besörja. Behållningen åter å det sednare anslaget uppgick vid
samma hd till 494 R:dr 55 öre, sedan likväl på grund af Kongl. brefvet den 30 Juni
1871 af Handels- och Sjöfartsfondens medel blifvit till Kommers-kollegium utbetaldt
ett belopp af 3,000 R:dr till bestridande af de under återstoden af samma är förekommande
utgifter af ifrågavarande beskaffenhet.

Beträffande de tvänne här ofvan omförmälda anslagen, dels för nödstäldt svenskt
sjöfolks hemförskaffande och dels för ersättande af vissa konsulernes embetsutgifter
dela Revisorerne den af 1870 års Revisorer uttalade åsigt, att ifrågavarande medels
handhafvande lämpligen kunde till Utrikes-departementet öfverflyttas.

Revisorerne hafva vid granskningen af räkenskaperna öfver samtliga ofvannämnda
fonder och medel icke funnit anledning till någon anmärkning; ock äro uppgifterna
angående de vid revisionsårens slut i Riksbanken innestående behållningar
styrkta medelst vederbörliga attester.

— 16 —

Vid tagen kännedom af de utaf Ombudsmannen afgifna berättelser angående
fondernas balanserade fordringar samt de af honom förda lagsökningsdiarier hafva
Revisorerne icke funnit något att erinra beträffande det sätt, hvarpå bevakningen och
indrifningen af de förfallna fordringarne blifvit af honom besörjda.

Manufaktur-diskontfondens lånehandlingar hafva vid anställd inventering befunnits
omsorgsfullt ordnade och i s. k. brandfria kassaskåp förvarade.

Med anledning af den utaf Riksdagen hos Kongl. Majitgjorda och uti sednast
församlade Revisorers berättelse omförmälda framställning i fråga om förändrade föreskrifter
i afseende å redovisning rörande beloppet och användandet af den rikets
stapelstäder tillkommande tolagsersättning, har, efter hvad Revisorerne inhemtat,
Kongl. Maj.t, enligt nådigt bref till Kommers-kollegium af den 26 Januari innevarande
år, förordnat, det Öfverståthållare-embetet i Stockholm och magistraten i hvarje
annan stapelstad, hvilken fått sig i stället för tolag beviljad rättighet att uppbära
anslag af tullmedlen, skola hvarje år, Öfverståthållare-embetet före September månads
slut och magistraterne i öfriga stapelstäder före utgången af Juli månad, till Kommers-kollegium
insända behörigen granskade och styrkta utdrag af stadens räkenskaper
rörande beloppet och användandet af staden under nästföregångna året tillflutna
tolagsersättningsmedel, samt att det skall åligga Kollegium att i den årliga berättelse
angående inrikes sjöfarten och handeln, som af Kollegium till Kongl. Maj:t
afgifves, intaga sammandrag af berörda utgifter om tolagsersättningsmedlen, med
iakttagande att uti den först ingående berättelsen anteckning jemväl, på sätt Riksdagen
begärt, för hvarje stapelstad vidfögas angående hufvudsakliga innehållet af
de resolutioner, som bestämma ändamålen, hvartill tolagsmedlen må användas, och
har Kommers-kollegium, som från en hvar af stapelstäderna emottagit infordrad uppgift
å de Kongl. bref och resolutioner, på grund af hvilka staden egde rättighet att
uppbära tolagsmedel, jemte redogörelse för de ändamål, till hvilka sagda medel finge
användas, uti cirkulärskrifvelser den 13 sistlidne Februari anmodat Öfverståthållareembetet
i Stockholm och magistraterne i öfriga till tolagsersättning berättigade stapelstäder
att, tillika med de uppgifter rörande beloppet och användandet af de under
år 1871 influtna tolagsersättningsmedel, hvilka skulle inom ofvannämnda tid
innevarande år till Kollegium insändas, öfverlemna enahanda uppgifter jemväl för
år 1870.

Under revisionsförrättningen hafva Revisorerne jemväl besökt det under Kommers-kollegium
lydande Grufve-kartekontoret, hvilket. finnes inrymdt uti bemälda
Kollegii embetslokal. Då emellertid det för nämnda kontor upplåtna rum, såsom
beläget vid en mörk gränd och dessutom icke erbjudande tillräckligt utrymme, synes
vara mindre lämpligt med afseende derå, att de i kontoret förvarade kartor jemväl
böra vara för allmänheten till beseende och kopiering tillgängliga, anse Revisorerne
det vara ensidigt, att en för Grufve-kontoret mera passande lokal kunde anskaffas.

— 17

Uti den af Revisorerne innevarande år afgifna berättelse angående verkställd
granskning af Statsverkets tillstånd, styrelse ocli förvaltning förekommer i öfrigt,
under rubrikerna “Expens- och aflönings-räkningarne“ samt "Allmänna verks- och
inrättningars tillgångar och skulder11, redogörelse för åtskilliga frågor rörande Kommers-kollegium,
till hvilken berättelse Revisorerne få i afseende å dessa frågor hänvisa.

För de i denna berättelse förekommande sifferuppgifter ansvarar den vid ifrågavarande
revision anställde sekreteraren.

Vid afslutandet af denna berättelse torde böra anmärkas, att undertecknad
von Hofsten, till följd af erhållen ledighet, icke deltagit i den granskning, hvarför i
det föregående är redogjordt, utan att för berörda ändamål den utaf Riksdagens Första
Kammare utsedde 2:dre suppleanten, Direktören m. m. J. G. Clason, efter föregående
kallelse, uti revisionen inträdt.

Slutligen få Revisorerne anmäla, att de, med anledning af sin instruktion, till
Kongl. Maj:t öfverlemna ett exemplar af denna berättelse.

Stockholm den 14 Oktober 1872.

GUSTAF LYBECKER.
CARL RIBBING.
FREDRIK HEDERSTJERNA.
O. B. OLSSON.

J. RUNDBÄCK.

FR. v. ROSEN.
GUSTAF IUEGGSTROM.
AD. HEDIN.

NILS v. HOFSTEN.
A. M. LINDGREN.
ARVID GUM.ELIUS.
J. F. FREDRIKSSON.

J. Hegardt.

Emot det i berättelsen förekommande förslag i afseende å öfverflyttande till
Kongl. Utrikes-departementet af handhafvande! utaf de tvänne i berättelsen omförmälda
anslagen dels för nödstäldt svenskt sjöfolks hemförskaffande, dels ock för ersättande
af vissa andra konsulernes embetsutgifter, får jag mig reservera, under förklarande,
att jag anser dessa anslag fortfarande böra handhafvas af Kommers-kollegium,
bland annat af det skäl, att, hvad särskildt beträffar anslaget till ersättning
för konsulers utgifter för svenskt, å svenska fartyg förhyrdt sjöfolk, för hvilka utgifter
godtgörelse skall från vederbörande fartygsrederier infordras, Kommers-kollegium
med mindre omgång än Utrikes-departementet är i tillfälle att vidtaga de i berörda
hänseende erforderliga åtgärder, till följd deraf att i de uti Kollegii sjöexpedition befintliga
diarier finnas intagna uppgifter å rederierna till samtliga de i utrikes sjöfart
använda svenska fartyg. Härtill kommer att, om dessa anslag öfverflyttades till Utrikes-departementet,
nödigt blefve att juridiskt bildad person städse funnes der anställd.

Fr. v. Rosen.

Riksd. Rev. Ber. 1872 angående Kommer s-koll eginm.

Kapital-slut öfver Manufaktur -

Debet.

Balans från år 1869:

Skuld:

Till Riksbanken:

Kong! Komrners-kollegii kreditiv till Manufaktur-diskonten mot 4 procent

årlig ränta å det begagnade kapitalet...... 1,750,000: —-

Obetald ränta vid 1869 års slut ........................ 29,113: 67. 1,779,113; 67.

Orätt insatte medel .............................................................. 270: —

Afskrifning, enligt Kongl. Kommers-kollegii utslag den 4 November 1870 ............

Transport Rdr

Riksmynt.

1,779,383 671
10,298 44

1,789,68211

— 19

diskontfonden för år 1870.

Kredit.

Balans från år 1869;

Tillgång:

l:o. Behållning- i Riksbanken å räkningen N:o 5 med Depositions kontoret.

..................................................................,............ 335,337: —

2:o. Säkra fordringar:

a) Diskontlån................................................ 2,026,958: —-

ExPenser ........................................... 20: 25. 2,026,978: 25.

b) Förlagslån ................................................ 872,178: 15.

Upplupna räntor .................................. 20,277: 42. 892 455: 57.

c) Anståndslån ............................................ 29,011: 24.

Upplupna räntor ................................ 686: 75. 29 697: 99.

d) Förskott till Diskontens Ombudsman för bestridande

af utgifter i lagsöknings- och konkursärenden ......... 100: _

e) hos Ullkontoret i Norrköping ...................................... 102: 28.

3:o. Osäkra fordringar:

a) Diskontlån ........................ 183,576: 5.

Förfalloräntor........................ 1,856: 90. 185,432: 95.

b) Förlagslån:

Resterande kapital å F. Rippes

lån ....................................... 1,419: 59.

Upplupen ränta å dito dito ... 422: 40. i?841: 99. 187 974- 94

Vinst- och förlust-konto:

Inkomster:

Riksmynt.

3,471,946i 3

Ordinarie räntor ...................................... 137,703: 39.

Förfalloräntor............................................. 2,897: 93. 140.6OI: 32.

Influtne afgifter vid ullmagasinet i Norrköping
................................................ 482: 98.

Hyresmedel för lägenheter i d:o ...... 940: — 1^22; 98. 142,024: 30

Transport Rdr 142,024: 30. [ 3,471,946| 3

— 20 —

Transport Rdr

1,789,682111

Balans till år 1871:

Tillgång:

l:o. Behållning i Riksbanken å räkningen N:o 5 med Depositions -

207,873: 73.

944,750: —

22,083: 5. 966,833: 5.

25,127: 76.
581: 80.

kontoret
2:o. Säkra fordringar:

a) Diskontlån ................................................ 1,862,744: —

Expenser ..............................................—_______Jx_50. 1,862,749: 50.

b) Förlagslån ............

Upplupna räntor ...

c) Anståndslån .........

Upplupna räntor ...

d) Förskott till Diskontens Ombudsman för bestridande af

utgifter i lagsöknings- och konkursärenden ...............

e) Hos Ullmagasinet i Norrköping.......................................

3:o. Osäkra fordringar:

a) Diskontlån.............................. 170,272: 42.

Förfalloräntor ........................ 1,856: 90. 172,129: 32.

b) Förlagslån:

Resterande kapital å F. Rippes

lån ....................................... 1,419: 59.

Upplupen ränta å dito dito..._____422: 40. 1,841: 99. 173,971; 31.

25,709: 56.

100: -84: 83.

3,237,32 ll98

Summa Rdr | 5,027,004j 9,

Stockholm af Mauufaktur-diskont -

S. Agrell.

- 21 —

Transport Rdr 142,024: 30.

Utgifter:

l-.o. Aflöning ....................................................................

2:o. Arvoden till Kongl. Kommers-kollegii President,

Ledamöter m. fl...................................................

3:o. Pensioner ..............................................................

4:o. Extra utgifter .........................................................

5:o. Ersättning, enligt Kongl. brefvet den 9 November

1841, till Eiksgäldskontoret .................................

6:o. Ränta till Riksbanken för begagnade medel af

kreditivet .............................................................

7:o. Aflöning till tjenstepersonalen vid ullmagasinet i

Norrköping .......................................... 600: —

Omkostnader och reparationer vid dito
i dito ...................................................... 548: 49.

Fondens vinst för år 1870 har alltså utgjort ..................

Balans till år 1871:

Skuld:

Till Riksbanken:

Kongl. Kommers-kollegii kreditiv till Manufakturdiskonten mot 4 procent

årlig ränta å det begagnade kapitalet........... .................... 1,500,000: —

Obetald ränta vid 1870 årsslut.............................................. 26,802: 52.

Summa Rdr

21,500: -

5,320: 7.

9,078: 1.

945: 54.

21,000: —

54,776: 65.

1,148: 49. 113,768: 76.

3,471,946

j i

28,255;54

1 1,526,80252
| 5,027,004| 9

kontoret den 12 Oktober 1872.

C. Brandel.

22 —

Kapital-slut öfver Manufaktur -

Debet.

Balans från år 1870:

Skuld:

Till Riksbanken:

Kongl, Kommers-kollegii kreditiv till Manufaktur-diskonten mot

4 procent årlig ränta å det begagnade kapitalet ............ 1,500,000: —

Obetald ränta vid 1870 års slut ................................................ 26,802: 52.

Afskrifning:

Enligt Kongl. brefven af den 16 November 1869 och den 31 Mars 1871 samt
Kongl. Kommers-kollegii utslag den 22 Augusti 1871............................

Riksmynt

1,526,80252

21,38247

Transport R:dr

1,548,184991

23 -

diskontfonden för år 1871.

Kredit.

Balans från år 1870.

Tillgång:

l:o. Behållning i Riksbanken å räkningen N:o 5 med Depositions kontoret

............................................................................. 207,873:

2:o. Säkra fordringar:

a) Diskontlån............................................... 1,862,744: —

Expenser......................................................5: 50. 1,862,749:

b) Förlagslån............................................... 944,750: —

Upplupna räntor .................................... 22,083: 5.

c) Anståndslån ....................................... 25,127: 76.

Upplupna räntor ................................. 581: 80.

d) Förskott till Diskontens Ombudsman för bestridande

af utgifter i lagsöknings- och konkursärenden.........

e) bos ullmagasinet i Norrköping......................................

3:o. Osäkra fordringar:

a) Diskontlån ........................... 170,272: 42.

Förfalloräntor.......................... 1,856: 90. 172.129: 32.

b) Förlagslån:

Resterande kapital å F. Rippes

lån ........... 1,419: 59.

Upplupen ränta å dito dito ... 422: 40. 1,841: 99. 173 971- 31

966,833:

25,709:

100:

84:

73.

50.
5. |

56.

_ |
83. 1

Vinst- och Förlust-konto:

Inkomster:

Ordinarie räntor .......................................... 113,108: 17.

Förfalloräntor................................................ 1,762: 66. 114.870: 83.

Influtne afgifter vid ullmagasinet i Norr köping

................................................ 309: 87.

Hyresmedel för lägenheter i d:o ............ 940: — 1,249: 87.

Extra inkomst ............................................................... 37: 13. 116,157: 83.

Transport R-.dr 116,157: 83.

Riksmynt.

3,237,321 98

3,237,321:98

24 —

Balans till år 1872:

Transport R;dr j 1,548,184

Tillgång:

l:o. Behållning i Riksbanken å kassakreditiv-räkningen ............ 490,699: 97.

2:o. Säkra fordringar:

a) Diskontlån................. 1,837,653: —

Expenser.................................................. 5: 50. 1,337,658: 50.

b) Förlagslån................................................ 994,500: —

Upplupna räntor................ 23,180: 12. 1,017,680: 12.

c) Anståndslån .............................................. 21,105: 65.

Upplupna räntor ................................. 468: 40.

d) Förskott till Diskontens Ombudsman för bestridande af

utgifter i lagsöknings- och konkursärenden.............

e) hos ullmagasinet i Norrköping ....................................

3:o. Osäkra fordringar:

a) Diskontlån ................................................ 146,923: 52.

Förfalloräntor .......................................... 1,779: 73.

b) Förlagslån:

Resterande kapital å F. Rippes

lån.......................................... 1,419: 59.

Upplupen ränta å dito dito ... 422: 40. 1,841: 99. 150,545: 24.

21,574: 5. j

100: —
44: 17:

3,018,302

Summa R:dr

4,566,4871 41

Stockholm af Manufaktur -

S. Agrell.

- 25

Transport R:dr 116,157: 83. ! 3,237,32198

Utgifter:

l:o. Aflöning .................................................................. 21,500:

2:o. Arvoden till Kongl. Kommers-kollegii President,

Ledamöter m. fl................................................ 4,745:

3:o. Pensioner................................................................... 9,245:

4:o. Inköpta inventarier ............................................. 5:

5:o. Extra utgifter ................................................. 714:

6:o. Ränta till Riksbanken för begagnade medel af kre ditivet

.........................................................,......... 42,232: 12.

7:o. Aflöning till tjenstepersonalen vid ullmagasinet i

Norrköping .......................................... 600: —

Omkostnader och reparationer vid dito
i dito ...................................................... 182: 76. 782: 76.

Fondens vinst för år 1871 bar alltså utgjort.........................................

96.

Balans till år 1872:

Skuld:

79,224: 89.

Till Riksbanken:

Kongl. Kommers-kollegii kreditiv till Manufaktur-diskonten mot 4 % årlig

ränta å det begagnade kapitalet ........................................... 1,250,000: —

Obetald ränta vid 1871 års slut ................................................ 42,232: 12. ! 1;292,232

Summa R:dr ] 4,566,487i 4

diskontkontoret den 12 Oktober 1872.

C. Brandel.

Rev. Ber. 1871 angående K o mm er 3-kollegium*

Utdrag ur 1871 års hufvudbok för Manufaktur-, Tull- och Beslags fabriks-

och

			Riksmynt.
Debet.
Balans från år 1870:
Behållningar och fordringar:
Af manufakturmedlen.................................... 11,092:	49.
Afgår Redogörarens fordran ....................	46. 11,092:	3.
tull- och beslagsmedlen ..........................................	790:	73.
„ Eskilstuna fristadsmedel.......................................	..... 2.196:	40.
„ anslaget till reseunderstöd ....................................	..... 4,808:	3.	18,887	19
Inkomster:
Manufakturmedel........................................................	...... 11,634:	4.
Tull- och beslagsmedel ..............................................	31:	50.
Eskilstuna fristadsmedel.............................................	92:	50.
Anslaget till reseunderstöd ........................................	..... 8,000:	—	19,758	4
Summa Rdr	38,645	23

Stockholm af Kongl. Kommers-kollegii

samt Eskilstuna Fri stadsmedel jemte anslaget till resennderstöd åt
handtversksarbetare.

			Riksmynt.
Kredit.
Utgifter:
Af manufakturmedlen ..............................................	......... 15,316:	71.
„ anslaget till reseunderstöd................................	.......... 7,299:	''	22,615	71
Balans till år 1872:
Behållningar och fordringar:
Af manufakturmedlen...............................................	............ 7,409:	36.
„ tull- och beslagsmedlen.....................................	............ 822:	23.
„ Eskilstuna fristadsmedel .................................	............ 2,288:	90.
„ anslaget till reseunderstöd ................................	............ 5,509:	3.	16,029	52
	Summa Rdr	1 38,645)23

Kammarkontor den 12 Oktober 1872.

e. f.

C. Aug. Schmidt.

- 28 —

Utdrag ur räkningen öfver uppburna medel till godtgörande af de utaf
svenskt sjö -

Debet.	Riksmynt.
Balans från år 1870:
Fordran för förskottsvis till konsuler utbetalde ersättningar för be-stridda omkostnader för svenskt sjöfolk, om bvilkas godtgö-rande af vederbörande rederier Advokatfiskals-embetet fått sig uppdraget att besörja........................	I 4,267 2,700	67
Af Kongl. Statskontoret anordnade medel, hvilka genom Kongl. brefvet den 30 Januari 1830 blifvit anvisade till ersättande af de utgifter, som svenske ocb norske konsuler bestridt för svenskt sjöfolk...........................................
Balans till år 1872:
Öfverleverering ..............................................		1
Summa Rdr	6,967 68

Stockholm af Kongl. Kommers-kollegii

29 —

gifter, som svenske och norske konsuler bestridt för hemförskaffande
folk år 1871.

Kredit.

Balans från år 1870:

Öfverleverering

Leverering:

Till Kongl. Räntekammaren af ersättningar, som influtit från rederier
Afskrifning:

Af utbetalda ersättningar, för hvilka godtgörelse icke kunnat erhållas

Balans till år 1872:

Fordran för förskottsvis till konsuler utbetalda ersättningar för bestridda
omkostnader för svenskt sjöfolk, om hvilkas godtgörelse
af vederbörande rederier Advokatfiskals-embetet fått sig uppdraget
att besörja ...........................................................................

Summa Rdr

6,967 [68

Kammarkontor den 12 Oktober 1872.

e. f.

C. Aug. Schmidt.

— 30 —

Utdrag af 1871 års räkning öfver det genom Kong], trefven den 14

beviljade anslag till godtgörande af svenske och

	Riksmynt.	i
Debet.
Balans från år 1870;
Behållning...........................................................................................	1,267	30
1 Inkomst:
Af Kongl. Statskontoret anordnade ....................................................	5,000	—
Uppdebitering..................................................................... .............	1	50
Summa B:dr	6,26880

Stockholm af Kongl. Kommers-kollegii

31 -

September 1843 och den 6 Augusti 1858 af Handels- och Sjöfartsfonden
norske konsulers utgifter för svenske undersåter.

Kredit.	Riksmynt.
Afskrifning:
Af de till svenske och norske konsuler gjorda utbetalningar, för hvilka ersättning icke kunnat erhållas..................... \| Anmärkningsprocent	5,774	3 22
Balans till år 1872:
Behållning..........................	494	1 55:
Summa R:dr [	6,268 80!

Kammarkontor den 12 Oktober 1872.

e. f.

C. Aug. Schmidt.

- 32

Kongl. Koinmers-kollegii

underdåniga utlåtande i anledning a£
Riksdagens Revisorers berättelse år
1872, angående nämnda Kollegium.

Stormäktigste, Allernådigste Konung!

Genom nådig remiss är Eders Kongl. Maj:ts ock rikets Kommers-kollegium
anbefaldt att, i anledning af Riksdagens innevarande år församlade Revisorers berättelse
angående Kollegium, till Eders Kongl. Maj:t inkomma med underdånigt utlåtande;
— och får Kollegium denna befallning härmed fullgöra, dervid, med iakttagande
af den ordning, hvari de särskilda ämnena i nämnda berättelse förekomma, det torde
vara lämpligt att punktvis angifva de af Revisorerne gjorda framställningar, tillika
med Kollegii egen mening i hvarje fråga.

l:o. Efter att hafva anfört de grunder, som, enligt Kongl. brefvet den 20
April 1849 böra tillämpas vid afskrifning af Manufaktur-diskontens balanserade fordringar,
och enär af diskontens ombudsmans berättelse angående sådana balanserade
fordringar iuhemtats, att ett icke obetydligt antal lån fortfarande efter ända till
fyratio års förlopp i räkenskapen balanserades, hafva Revisorerne yttrat, att det
synts dem, som skulle afskrifning af diskontens fordringar hos personer, hvilka ännu
lefde, jemväl kunna ega rum, då under någon längre tid efter det gäldenär gjort
konkurs sig visat, att någon afbetalning å hans skuld icke kommit fonden till godo,
samt utredt och styrkt blifvit, att all tillgång dertill hos honom saknades, på grund
hvaraf Revisorerne ansett sig böra hemställa, huruvida icke någon viss tid af t. ex.
tio år kunde bestämmas, efter hvars utgång afskrifning af Manufaktur-diskontens
osäkra fordringar i berörda fall finge ega rum, äfvensom att, med bibehållande i
öfrigt af föreskriften uti mom. 3 af åberopade Kongl. bref, den deruti omtörmälda
tidrymd af tjugu år likaledes kunde till tio år inskränkas.

De för omförmälda framställning, deröfver Kollegium infordrat diskontens ombudsmans
yttrande, som härjemte öfverlemnas, anförda skäl kunna visserligen icke
frånkännas giltighet, och fråga om förändring af de genom Kongl. brefvet den 20
April 1849 stadgade vilkor för afskrifning af Manufaktur-diskontens balanserade
osäkra fordringar har äfven tillförene hos Kollegium uppstått; men då denna fråga,
i och för sig, icke kan anses vara af någon egentlig vigt, har Kollegium icke funnit
sig föranlåtet att vidtaga någon åtgärd till en förändring i antydda hänseendet, så
mycket heldre som genom densamma i främsta rummet endast kunde vinnas min -

— 33 —

SL* K , dlskont^ntorets tjensteman, beträffande bokförandet af, och för

twnrni°“fndSI?an’ °m, dc\ärll8a redogörandet för meranämnda fordrin gar,

hvartill äfven kommit i betraktande den omständighet, att de nu gällande före en1

längre JiÄ efte5 kvad erfarenheten visat, i åtskilliga fall föranled t att, efter
m t noL -f /i i i PP’ ful1 godtgorelse för en dylik fordran kommit fonden till godo.
LtLvL balanserandet under en mycket utsträckt tidrymd af slika fordringspostei
icke i allmänhet kan medföra någon fördel för låneinrättningen och torde

SeTmmV amp lgti •af''ren U1'' s.vnPnnkt, att sjelfva lånerörelsen antagligen
, fa ar (up,dlora> anser Kollegium sig icke böra afstyrka hvad Revisorerne
i allmänhet yttrat rörande ändring af eller tillägg till vissa föreskrifter i 1849 års
■ '' brej> hvartill, derest Eders Kongl. Maj:t finner någon åtgärd i den antvdda

iiktmngen bora ega rum, det torde lemnas Kollegium tillfälle att afgifva förslag.

Sv r C< an ®eviS0reorne> nied erinran om den minskning, som från och med

f. lön» arhgen.egt rum a Manufaktur-diskontens kreditiv i Riksbanken, redogjort

vissa'' a d? a’ L in“e,varand® år tiH 1,250,000 Rdr bestämda kreditiv vid

SSrdWkSS- f glfnan tldpunkter, och då af denna redogörelse syntes att Manuh
.; i ; t 0ntf0n<letl1|Under11de -sednaste aren blifvit af de till lån från samma fond
beiattigade näringsidkare allt mindre anlitad samt att, oaktadt den alltsedan år 1869
fortgående minskningen af fondens kreditiv, den odisponerade behållningen derå tid
etter _ annan okats och vid tiden för revisionsberättelsens afgifvande uppginge till

nnfWrifntVaatftre^jeide?r kredlt»vbeloppet, hafva Revisorerne förmält sig icke kunna
f i .^11 uttala den åsigt, att Manufaktur-diskontens lånerörelse för närvarande

i endast högst obetydlig man motsvarade det med densamma afsedda ändamål, samt
°Ch “°lllgf.!1 äTu större nedsättning än hittills af diskontens kre RpvLivL

v i UtaA 0 a?e.nljet ?8''a ram; ~ hvarvid dock, — enär, efter hvad
i, « i a,< e hemtat, svårighet i afseende å kreditivnedsättningen, derest denna
S i “10m vlutet ?,f det år> hvarunder den blifvit beslutad, kunde upp f"

,;01'' d® . att, enligt gällande reglemente, de till lån i Manufaktur-diskonten
SÄT’ ,!rlka;S lan®rattJ bestämdes vid årets början och alltså innan kreditiv=ai
^ Riksdagen beslutad, kunde när som helst och således äfven
e??t slutpt af aret uttaga^ de dem tillkommande lån på den i reglementet medL
•• j i aLa • mauader, — Revisorerne ansett sig böra hemställa, att

mei berörda kreditivminskning matte få ega rum först under loppet af det påföljande
aret i den man diskontens tillgångar sådant medgåfve.

a\den1 olägenhet, en större nedsättning af diskontens kreditiv, än den, som
.“T1 . aader, de sednare aren egt rum, möjligen kunnat medföra med hänseende till
ctcn vidsträcktare laneratt, som tillförene varit förunnad manufakturisterne i Eskils;:“iia
''K,jh ™ förläggare, blifvit undanröjd derigenom, att Kongl. Maj:t, med bifall
tid Kollega i underdånig skrifvelse den 8 December 1871 gjorda framställning, enligt
nådiga brefvet den 5 Januari innevarande år bemyndigat Kollegium att, efter
g företeende omständigheter, lämpa och bestämma sagda lånerätt, har Kollegium
icke något att erinra vid hvad Revisorerne i detta ämne yttrat och hemställt.

, beträffande ullmagasinsbyggnaden i Norrköping hafva Revisorerne, —

SiSTa ande,ff det utaf Kollegium uti underdånig skrifvelse den 13 Septemi
+ ,, 01 VHCkta samt af 1868 och 1871 årens statsrevisioner understödda för SEw

rTLr byggnad måtte försäljas och den inflytande köpeskillingen till
Manufaktur-diskontfonden öfverlemnas, - uttryckt den förhoppning, att det med

Rihsd. Rev. Ber. 1872 angående Kommerskollegium. 5

— 34 —

berörda framställning! åsyftade ändamål, ullmagasinsbyggnadens i Norrköping försäljning,
måtte, så fort ske kunde, vinnas; — och, som ifrågavarande framställning
numera lärer vara i nåder bifallen, torde särskildt yttrande i ämnet af Kollegium
icke vidare erfordras.

4:o. Enär, beträffande de medel, hvilka utginge såsom premier för inom
Westernorrlands län tillverkade lärfter, Revisorerne inhemtat att, sedan från Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande i nämnda län årligen till Kollegium inkommit redogörelse
för de från ränteriet till allmogen inom länet utbetalda dylika premier, Kollegium,
efter granskning af berörda redogörelse, hos Statskontoret gjort framställning om
anordnande från de för sådant ändamål genom Kongl. förordningen den 22 Februari
1762 anvisade medel af det belopp, dessa premier för hvarje år befunnits utgöra,
hvarefter Kollegium till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande öfversändt Statskontorets
anordning å berörda summa, och då ett sådant anordnande i afseende å lärftspremiemedlens
utbetalande synts Revisorerne vara med onödig omgång och besvär förenadt,
hafva Revisorerne trott sig böra hemställa, huruvida icke de med dessa medels
utbetalande nu förenade bestyr och omgångar kunde upphöra och heldre det statsunderstöd,
som numera kunde finnas för ändamålet erforderligt, ställas till vederbörande
hushållningssällskaps förfogande för ifrågavarande husslöjds befrämjande; i
hvilken händelse det, jemlikt Kongl. brefvet den 14 September 1836, till landträntmästaren
i länet af manufakturmedlen utgående arvode af 50 Rdr årligen för
besväret med inlösen af lärftspremiesedlarne och redovisningen för desamma borde
upphöra.

Att, på sätt Revisorerne anmärkt, anordnandet af merberörda premiemedei
skulle kunna verkställas med mindre vidlyftighet, vill äfven synas Kollegium antagligt,
likasom det torde med skäl kunna ifrågasättas, huruvida lärftsväfnaden i Westernorrlands
län bör uppmuntras eller hugnas med särskildt understöd af allmänna
medel, men då, derest detsamma anses än vidare böra utgå, de för medlens utbetalande
stadgade vilkor äfven lära böra underkastas offentlig myndighets kontroll,
anser Kollegium nödigt att, innan hufvudsakligt beslut meddelas i anledning af
Revisorernes nu gjorda framställning, hushållningssällskapet och Eders Kong!. Maj:ts
Befallningshafvande i länet lemnas tillfälle att deröfver sig yttra, dervid jemväl en
utredning rörande anslagets behöflighet torde kunna ega rum.

5:o. Angående de genom särskilda nådiga bref af den 27 Mars 1843 till stipendier
åt eleverna vid Teknologiska institutet och Chalmerska slöjdskolan i Göteborg
å manufakturmedlen anvisade årliga anslag af 750 Rdr för förstnämnda läroverk
och 450 Rdr för det sednare, hafva Revisorerne föreslagit att, derest dessa
läroverk ansåges böra fortfarande tillgodonjuta dylika stipendiemedel, statsanslagen
för bemälda institut och slöjdskola må förhöjas med stipendiemedlen motsvarande
belopp och desammas utbetalande från manufakturmedlen således upphöra.

6:o. Dä af sistnämnda medel äfven utginge, jemlikt Kongl. brefvet den 3 November
1857, till Vetenskaps-akademiens fysiker för vården och tillsynen af tvänne, på
allmän bekostnad från Muneken införskrifna delningsinstrument, ett belopp af 1,050
Rdr, deråt 600 Rdr såsom arvode och 450 Rdr såsom hushyresersättning, hafva
Revisorerne hemställt, huruvida icke ifrågavarande instrument lämpligen kunde såsom
inventarium öfverlemnas till nämnda akademi, för att genom densammas försorg
vederbörande tillhandahållas samt att anslag, som för sådant ändamål kunde
finnas erforderligt, måtte anvisas medelst motsvarande förhöjning i Vetenskaps-akade -

— 35

miens å riksstaten uppförda årliga anslag och någon utbetalning från manufakturmedlen
af omlörmälda arvode och hyresersättning alltså icke vidare ifrågakomma.

7:o. Revisorerne hafva likaledes föreslagit, att ett, på grund af Kongl. brefven
den 27 April 1756 och den 31 Maj 1768, från manufakturmedlen utgående årligt
belopp af 500 Edr, till instrumentmakeriernas understödjande, måtte, derest detta
anslag, hvilket blifvit stäldt till Yetenskaps-akademiens disposition, kunde anses
fortfarande erforderligt, uppföras å bemälda akademis statsanslag, som i sådant fall
borde med motsvarigt belopp förhöjas, samt anslagets utgående från manufakturmedlen
hädanefter upphöra.

8:o. 1 afseende å det, jemlikt Kongl. brefvet den 20 April 1849, äfven af
sistberörda medel utgående belopp af 450 Rdr årligen, såsom arvode åt det af Landtbruks-akademiens
förvaltningskomité antagna skrifvarebiträde i och för nämnda komités
befattning med anstalterna till ullkulturens befrämjande, hafva Revisorerne äfvenledes
hemställt, att detsamma, derest det kunde anses fortfarande vara erforderligt,
måtte anvisas genom motsvarande förhöjning i Landtbruks-akademiens å riksstaten
uppförda anslag, och således ej vidare från manufakturmedlen utbetalas.

I hvad Revisorerne, enligt nästföregående fyra punkter, hemställt, anser Kollegium
sig böra instämma.

9:o. Efter redogörelse för de till “Sällskapet för inhemsk silkesodling1'' under
vissa angifna tidrymder lemnade anslag dels af manufakturmedlen, dels från 6:e
hufvudtitelns anslag till jordbruket, handeln och näringarne, dels ock från nämnda
kufvudtitels anslag till befrämjande i allmänhet af slöjderna, hafva Revisorerne, för
den händelse, att något allmänt understöd för den inhemska silkesodlingen kunde
anses fortfarande erforderligt, hemställt, att det i sådant afseende nödigt ansedda
belopp måtte, i stället för att såsom hittills från skiljda håll utbetalas, anvisas att
i sin helhet från 6:e hufvudtitelns anslag utgå; — och finner Kollegium sig äfven
böra denna framställning biträda.

10:o. Beträffande dels de medel till belopp af högst 2,700 Rdr årligen, hvilka
Kollegium, på grund af Kongl. brefvet den 30 Januari 1830, eger att från Statskontoret
uppbära till godtgörelse af svenska och norska konsulers förskott till nödstäldt
svenskt sjöfolks understöd och hemförskaffande, dels ock det genom Kongl.
brefven den 14 September 1843 och den 6 Augusti 1858 å Handels- och Sjöfartsfonden
till Kollegii disposition anvisade årliga anslag af 2,000 Rdr, att användas till
ersättande af sådana bevisliga utgifter för svenskar, hvartill konsulerne, antingen i
anseende till utgifternas beskaffenhet eller svårigheten att derå anskaffa fullständiga
verifikationer, ej äro, enligt förut gällande föreskrifter, berättigade till godtgörelse
af allmänna medel, hafva Revisorerne förmält sig dela den af 1870 års Revisorer
uttalade åsigt, att ifrågavarande medels handhafvande lämpligen kunde till Utrikesdepartementet
öfverflyttas.

I afseende å denna framställning torde kunna erinras, att nämnda departement
är att betrakta såsom ett för Sverge och Korge gemensamt embetsverk, och
att detsamma således i regeln icke har att handlägga andra mål och ärenden än
sådana, som härflyta af de båda ländernas politiska samt handels- och sjöfartsförbindelser
med främmande nationer. Skulle handhafvande! af ifrågagavarande
medel på Utrikes-departementet öfverflyttas, borde enahanda bestyr för Norges del
äfven tillhöra sagda departement, men, så vidt Kollegium är kändt, har fråga derom
icke uppstått. Endast under denna förutsättning och, såsom följd deraf, under
antagande, att ofta nämnda utgifter bestriddes af en till disponerande af stats -

— 36 —

ministern för utrikes ärendena ställd, för båda länderna gemensam fond, synes den
af Revisorerne föreslagna öfverflyttning lämplig, i hvilket fall likväl inom Utrikesdepartementet
måste finnas anställd någon tjensteman med juridiska insigter för
bevakande af hvartdera statsverkets rätt gent emot vederbörande rederier och för
utförande af den rättegång, som icke sällan uppstår i fråga om utkräfvandet af
ersättning för de af svenskt eller norskt sjöfolks understödjande och hemförskaffande
föranledda allmänna utgifter. Om emellertid Kollegii befattning med omförmälda
ärenden skall, af en eller annan orsak, upphöra, lärer, på grund af hvad Kollegium
nu anfört, dessas handhafvande lämpligen böra öfverlemnas till Civil-departementet,
hvilket också närmast motsvarar det embetsverk, som i Norge behandlar slika ärenden,
eller Departementet för det Inre; men af en sådan öfverflyttning torde äfven
med en viss nödvändighet följa, att det Kollegium tillhörande bestyret med utfärdandet
af fribref för svenska fartyg, eller den så kallade passexpeditionen, äfven
öfvergår till Civil-departementet.

ll:o. Slutligen hafva Revisorerne förmält, att de under revisionsförrättningen
jemväl besökt det under Kollegium lydande grufvekarte-kontoret, hvilket funnes inrymdt
uti Kollegii embetslokal; och då det för nämnda kontor upplåtna rum, såsom
beläget vid en mörk gränd och dessutom icke erbjudande tillräckligt utrymme, syntes
vara mindre lämpligt med afseende derå, att de i kontoret förvarade kartor
jemväl borde vara för allmänheten till beseende och kopiering tillgängliga, ansåge
Revisorerne det vara önskligt, att en för nämnda kontor mera passande lokal kunde
anskaffas.

Lika med Revisorerne anser Kollegium omförmälda, för förvarandet af grufkartekontorets
handlingar upplåtna rum vara särdeles otjenligt, en egenskap likväl,
som detta rum har gemensam med de flesta andra, hvilka utgöra Kollegii nu varande
embetslokal, för att nu icke särskildt vidröra förhållandet med Kollegii arkiv, omfattande
äfven det forna Bergs-kollegii, hvilket till en icke ringa del måste inrymmas
å en vind; men då inom den ifrågavarande embetslokalen icke för närvarande finnes
att använda något för ofvan omförmälda ändamål mera passande rum, är Kollegium
urståndsatt att den anmärkta olägenheten afhjelpa.

Remissakten återställes härjemte, och Kollegium framhärdar med djupaste
vördnad,

Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts

underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåtar

L. MANDERSTRÖM.

J. Sjöberg.

Stockholm den 19 November 1872.

O. Hegardt.