1872 ÅRS LAGTIMA RIKSDAG
Framställning / redogörelse 1872:Kommerse
BERÄTTELSE
TILL
1872 ÅRS LAGTIMA RIKSDAG
ANGÅENDE
DEN AF RIKSDAGENS ÅR 1§91 FÖRSAMLADE REVISORER
VERKSTÄLLDA GRANSKNING AF DE UNDER
KONG!, IÄJ:TS OCH RIKETS K01I1IERSÄ0LLEGI1
FÖRVALTNING ELLER KONTROLL STÄLLDA
FONDER OCH MEDEL.
STOCKHOLM,
TRYCKT HOS ISAAC MAR C US,
1871.
Q
k^edan undertecknade, till Stats-, Banko- och Riksgälds-verkens öfverseende af
Riksdagen välde Revisorer, vid innevarande års revision äfven granskat räkenskaperna
för och förvaltningen af de under Kongl. Maj:ts och Rikets Kommers-kollegium
ställda fonder och medel, få Revisorerne härmedelst till Riksdagen afgifva
föreskrifven berättelse i ämnet.
Ifrågavarande fonder och medel utgöras af Manufaktur-diskontfonden, Manufaktur-,
Tull- och Beslags- samt Eskilstuna fristads-medlen, äfvensom anslaget till
reseunderstöd åt fabriks- och handtverksarbetare jemte de särskilda anslagen till
godtgörande af svenske och norske konsulers utgifter dels för nödstäldt svenskt sjöfolks
och dels för andra medellösa svenska undersåtars understöd och hemförskaffande.
Då Riksdagens sistlidna år församlade Revisorer granskat räkenskaperna angående
manufaktur-diskontfonden för år 1868 och rörande öfriga fonder för år 1869,
har den nu förrättade granskningen omfattat, hvad beträffar manufaktur-diskontfonden,
år 1869 och, i fråga om de öfriga fonderna, nästförflutna år 1870.
Under denna revisionsförrättning, vid hvars början räkenskaperna öfver samtliga
ofvannämnda fonder, med dertill hörande verifikationer, blifvit aflemnade, hafva
Revisorerne jemväl tagit kännedom såväl af Kongl. Kommers-kollegii till Kongl.
Maj:t afgifna underdåniga berättelse angående manufaktur-diskontfondens förvaltning
år 1869 samt den berättelse, särskilde af Kongl. Maj:t i nåder förordnade
revisorer aflemnat rörande nämnda fonds förvaltning och räkenskaper för samma
år, som ock af Kongl. Maj:ts under åren 1869 och 1870 till bemälda Kongl. Kollegium
aflåtna nådiga bref i ämnen, som med förvaltningen af ifrågavarande medel
ega gemenskap.
Härvid få Revisorerne till en början anmäla, att, ehuru frågan om revisionens
af manufaktur-diskontfonden utsträckning till slutet af året näst före Statsrevisorernes
sammanträde för icke länge sedan utgjort föremål för Riksdagens pröfning,
Revisorerne likväl ansett sig böra å denna fråga ånyo fästa uppmärksamhet och dervid
redogöra för hvad i detta ämne förekommit. Sedan nemligen 1867 års Riksdag
hos Kongl. Maj:t gjort underdånig framställning om den förändring i afseende å
granskningen af de under Kommers-kollegii förvaltning ställda fonder, att till hvarje
års Statsrevision skulle aflemnas afslutade räkenskaper och handlingar för det näst
föregående året, samt denna Riksdagens framställning blifvit till Kommers-kollegii
underdåniga utlåtande remitterad, anförde Kollegium uti sitt den 13 November samma
år afgifna utlåtande i fråga om revisionen af manufaktur-diskontfonden, bland annat, att
Kollegium ansåge något hinder väl i allmänhet icke böra möta derför, att den
underdåniga berättelse öfver nämnda fonds förvaltning, hvilken Kollegium årligen
bör, efter det diskontens hufvudbok blifvit afslutad samt kapitalslut öfver diskontens
4
ställning och lånerörelsens resultat af manufaktur-diskontkontoret afiemnats, till
Kong], Maj:t afgifva, kunde inom utgången af Juni månad till Kong], Mnj:ts Civildepartement
inkomma, men att, om äfven derefter, så fort omständigheterna medgåfve,
Kongl. Maj:t funne godt i nåder utse de revisorer, åt Indika den förberedande
granskningen af manufaktur-diskontens fonder och räkenskaper uppdroges,
det val knappt vore antagligt, att desse, derest de framdeles, såsom vanligen hitintills,
utvaldes bland embets- och tjensteman, kunde, utan åsidosättande af de
göromål, deras ordinarie tjenstebefattningar medförde, så påskynda sitt granskningsarbete,
att detsamma hunne afslutas och revisionsberättelse af dem afgifvas till tiden
för Statsrevisionens sammanträdande; — och har Kongl. Maj:t derefter uti nådigt bref
den 6 December 1867 gifvit Kommers-kollegium tillkänna, att Kongl. Maj:t, med
afseende å hvad Kollegium uti sitt förberörda utlåtande anfört äfvensom derå, att
fråga blifvit väckt om förändrad organisation af Kollegii verksamhet såsom särskildt
embetsverk, hvaraf jemväl vore beroende särskilda anordningar beträffande förvaltningen
af manufaktur-diskontfondens medel, funnit Riksdagens omförmälda iramställning
icke föranleda åtgärd i vidsträcktare mån, än att Kongl. Maj;t förordnat,
att räkenskaperna rörande öfriga under Kollegii förvaltning ställda fonder och medel
skola till Kammar-rätten aflemnas sednast före utgången af April månad året
näst efter det, hvilket, räkenskaperna omfattade.
Efter hvad af Kommers-kollegii ofvan intagna yttrande framgår, synes det
egentliga hindret för öfverlemnandet till Riksdagens Revisorer åt manufaktur-diskontfondens
räkenskaper för det nästförflutna året bestå deruti, att de revisorer, sota af
Kongl. Maj:t utses i och för granskning af dessa räkenskaper, icke skulle kunna
medhinna att inom behörig tid afsluta sitt granskningsarbete och derom afgifva berättelse
till Kongl. Maj:t, hvilken berättelse jemväl bör Statsrevisorerne meddelas.
Revisorerne kunna deremot icke underlåta att uttrycka den åsigt, att denna förberedande
granskning af manufaktur-diskontfondens räkenskaper bör kunna utan
olägenhet vara afslutad före Statsrevisorernes sammanträdande, derest desse särskilde
revisorer, inom någon kortare tid efter det Kommers-kollegii underdåniga
berättelse angående förvaltningen af ifrågavarande fond före utgången af Juni månad
till Kong!. Magt inkommit, blefve utsedde och tillika finge sig förelagdt att ofördröjligen
derefter företaga granskningsarbetet och derom till kongl. Maj:t afgifva
berättelse så tidigt, att räkenskaperna jemte revisionsberättelsen må kunna aflemnas
till handläggning af den i medlet af Augusti månad sammanträdande Statsrevisionen.
Af det till upplysning om manufaktur-diskontfondens ställning härvid fogade
kapitalslut inhemtas, att fondens inkomster genom influtna räntor å utlånta kapital
år 1869 uppgått till...............‘..........R:mt R:dr 140,718: 45.
hvartill komma:
magasins-afgifter, influtna vid ullmagasinet i Norrköping
........................R:dr 439: 46.
amt hyresmede 1 för lägenheter derstädes..... „ i,Q50: — 1
Summa R:mt R:dr 142,207: 91.
5
Transport R:dr 142,207: 91.
äfvensom att utgifterna under året varit följande:
Ränta till Riksbanken för de å kreditivet begagnade
medel.................R:dr 60,688: 7.
Förvaltningskostnader
Extra utgifter, såsom skrifmaterialier, postporto
m. m........................
Inköpta invemtarier.................
Inbetalning till Riksgälds-kontoret, i ersättning
för det å riksstaten öfverflyttade, tillförene
af manufaktur-diskontens vinstmedel omedelbarligen
bestridda, årliga anslag till
Teknologiska institutet, på grundjaf Kongl.
brefvet den 9 November 1841........
Pensioner och gratifikationer till f. d. tjensteman
och betjente vid indragna manufakturstämplingskontoren
i Stockholm, Göteborg,
Norrköping och Nyköping, enligt Kong!.
brefvet den 13 Juni 1862 ..........
Pensioner till f. d. Föreståndaren vid ullkontoret
i Norrköping F. C. Olsen och förre
Ullsorteraren derstädes A. Andersson Rifve,
jemlikt Kongl. brefven deu 2 November
1866 och den 29 November 1867 .....
Aflöning och gratifikation till tjenstepersonalen
vid ullmagasinet i Norrköping, på grund
af Kongl. brefven den 29 November 1867
och den 4 December 1868 ..........
Omkostnader för ullmagasinet i Norrköping .
27,142: 47.
998: 42.
15: —
2.1,000:
7,320: 48.
1,850:
1,200: —
W1'' 24: Rall -
121,255:168.
Och utgjorde således fondens vinst å lånerörelsen under året . . R:dr 20,952
Fondens behållning uppgick vid 1868 års slut till.....R:dr 1,742,980
men då under loppet af år 1869 dels afskrifningar af äldre balanserade
fordringar egt rum till ett belopp af R:dr 21,370: 85.
dels ock till Kongl. Stats-kontoret blifvit, på
grund af Kongl. brefvet den 10 Augusti 1869,
utbetald ersättning för en del af de från handels-
och sjöfarts-fonden bestridda utgifter för
Sveriges deltagande i 1867 års verldsexposition
i Paris......................... „ 50,000: —
23.
98-
har fondens behållning minskats med skilnaden
mellan sammanlagda beloppet af sistnämnda
tvänne summor.....................R:dr 71,370: 85.
och ofvanberörda vinst å lånerörelsen...... „ 20,952: 23.
eller Ined................................ ■ „ 50,418: 62.
och utgjorde således behållningen vid 1869 års slut........R;dr 1,692,562: 36.
hvaruti inbegripas osäkra fordringar af tillsammans 187,274 R:dr 94 öre, hvilken
6
summa med 20,635 R:dr 77 öre understiger det belopp, hvartill dylikn slags fordringar
uti 1869 års ingående balans finnas upptagna.
De under revisionsåret till ofvan omförmälda belopp af 21,370 R:dr 85 öre
verkställda afskrifningar af manufaktur-diskontens osäkra fordringar hafva Revisorerne
funnit vara gruudade på de i sådant afseende uti Kongl. brefvet till Kommerskollegium
af den 20 April 1849 meddelade föreskrifter.
Manufaktur-diskontfondens kreditiv å Biksbanken, hvilket vid 1868 års riksdag
nedsattes från 2,250,000 Kali-, som det alltsedan år 1860 utgjort, till 2,000,000
B:dr och på grund af sednare Biksdagars beslut ytterligare minskats med 250,000
B:dr årligen, uppgår för närvarande till 1,500,000 B:dr, deraf likväl vid innevarande
års slut skola till Riksbanken inbetalas 250,000 R:dr. Vid jemförelse emellan
manufaktur-diskontens årliga utlåningssumma, hvilken sålunda under sednaste åren
successivt minskats, och kostnaderna i och för fondens förvaltning'', utgörande för år
1869 27,142 R:dr 47 öre, har det icke kunnat undgå Revisorernes uppmärksamhet,
att dessa kostnader fortfarande uppgå till ungefärligen enahanda summa, hvartill
desamma i medeltal för sednast förflutna tio åren blifvit upptagna; och ehuru, till
följd deraf att största delen af förvaltningskostnaderna utgöres af de till Kommerskollegii
president och tre af Kollegii ledamöter äfvensom manufaktur-diskontkontorets
tjensteman m. fl. på grund af innehafvande fullmakter utgående aflönings- eller
arvodesbelopp, någon nedsättning i dessa kostnader icke torde kunna för närvarande
åvägabringas, hafva Revisorcrne likväl ansett sig böra hemställa, att, till beredande
för framtiden af minskning uti ifrågavarande kostnader, vederbörande må erhålla
föreskrift att, vid inträffande ledighet af tjenstebefattning i manufaktur-diskontkontoret,
tillse, huruvida icke indragning af någon tjenst inom nämnda kontor må
kunna ega rum.
Då vid början af år 1869 den uti reglementet för manufaktur-diskonten föreskrifna
årliga fördelning af fondens tillgångar egde rum, beräknades dess säkra fordringar
tillika med behållningen i Riksbanken samt under året inflytande räntemedel
äfvensom hyresmedel af ullmagasinshuset i Norrköping till ett sammanräknadt
belopp af 3,721,714 R:dr 49 öre. Sedan härifrån afdragits dels ränta å fondens
kreditiv på Banken, dels enligt gällande stat utgående aflöning och annan förvaltningskostnad,
dels aflöning, reparationer och andra utgifter vid ullmagasinet i
Norrköping, dels pensioner till tvänne f. d. tjensteman vid ullkontoret i nämnda
stad äfvensom till f. d. tjensteman och betjente vid stämplingskontoren i Stockholm,
Göteborg, Norrköping och Nyköping, dels skrifmaterialier och andra omkostnader,
dels ersättning till Riksgälds-kontoret för eu del af det från riksstatens sjette
hufvudtitel utgående årsanslag till Teknologiska institutet, dels ock summan af de
lån, med hvilkas återbetalning särskildt anstånd blifvit af Kongl. Majtt i nåder
medgifvet, hvilka afdrag tillsammans utgjorde 171,934 R:dr 44 öre, samt derjemte
blifvit afräknade ej mindre de 850,000 Rall-, hvilka jemlikt Kongl. blefven den 9
December 1818, den 5 Maj 1841 och den 14 December 1866 böra till s. k. förlagslån
användas, än ock ett belopp af 50,000 Rall'', som enligt sistberörda Kong], bref
borde för år 1869 tilläggas förlagslånefonden, så antogs återstående tillgången för
alla till lån i vanlig diskontväg berättigade idkare utgöra 2,649,780 Ralr 5 öre, hvarefter,
och sedan för den särskilda lånerätt, som på grund af diskontreglementet tillkommer
Eskilstuna fristads manufakturister och deras förläggare, af hvilka 75 bland de förstnämnde
anmält sig för ett tillverkningsvärde af 785,986 Ralr och 7 bland de sednare för
en förlagssumma af 315,717 Ralr, blifvit ytterligare alsatte tillsammans 388,282 Ralr 13
öre, eller 33j procent för manufakturisterne och 40 procent för förläggarne, behållna till
-
7
gången ansågs uppgå till 2,261,497 K:dr 92 öre. Denna summa, fördelad emellan
de till lån deraf berättigade kikare, lemnade en lånerättsprocent, för första klassens
idkare af 7T% procent, för andra klassens af 5jj# procent och för tredje klassens af
procent åt nästföregående årets tillverkningsvärden, eller för första klassens
idkare procent, för andra klassens procent och för tredje klassens procent
mindre än lånerätten nästföregående året utgjorde. Uträknad efter den sålunda
fastställda lånerättsprocenten, uppgick lånesumman, för första klassens idkare, med
ett sammanräknadt tillverkningsvärde af 17,883,863 R:dr, till 1,377,057 R:dr, för
andra klassons, med ett tillverkningsvärde af 6,101,179 R:dr, till 352,343 R:dr och
för tredje klassens idkare, med tillverkningsvärde af 13,806,040 R:dr, till 531,532 R:dr.
På grund dels af gällande reglemente och dels af särskilda Kongl. resolutioner
hafva följande fabriksidkare varit år 1869 berättigade att för sina tillverkningar
under nästföregående året åtnjuta lånerätt i manufaktur-diskonten, nemligen:
i Forsta klassen:
45 Klädesfabriksidkare, af hvilka 36 i Norrköping med ett sam -
manlagdt tillverkningsvärde af...................Ridt- 8,450,535: —
2 Porslins-fabriksidkare, med dito..................... 1,008,092: _
3 Siden- dito, med dito ........................ „ 457,525: —
2 Sidenbands- dito, med dito..................... „ 18,295: _
10 Sulläders- dito, med dito ...................... „ 1,154,755: _
1 Saffian- dito, med dito........................ n 17|668: _
14 Glasbruksegare, med dito...................... „ 1,139,568: —
23 Egare af jerngjuterier, mekaniska verkstäder, metallfabriker
m. in., med dito........................... „ 5,637,425: —
i Andra klassen:
7 Tillverkare af kulörta bomulls-, linne- och halfylleväfnader,
med tillverkningsvärde af......................R:dr 1,316,923: —
3 Oljeslageriegare, med dito...................... „ 1,207,164: —
9 Pappersbruksegare, med dito.................... „ 3,116,118: _
1 Tillverkare af pappersarbeten, med dito............. „ 369,484: —
1 Tillverkare af messingsarbeten, med dito............. „ 39^290: —
1 Alunverksegare, med dito...................... „ 52,200: —
i Tredje klassen:
12 Tillverkare af ofärgade bomulls- och linneväfnader, med tillverkningsvärde
af...........................R:dr 3,306,054: —
4 Strump- och tricötväfnads-fabriksidkare, med dito....... „ 317,935: —
18 Bomulls- och linspinneriegare, med dito............. „ 9,424,106: _
4 Segelduksfabriksidkare, med dito.................. „ 604,103: —
1 Tillverkare af bleck- och plåtslagare-arbeten, med dito ... „ 153,842: —
Hvad angår det, jemlikt högstberörda nådiga bref af den 9 December 1818,
den 5 Maj 1841 och den 14 December 1866, till förlagslån för anläggning'' och
drifvande af större fabriksinrättningar af antingen ny eller väsendtligen förbättrad
8
beskaffenhet å manufaktur-diskontfonden afsätta särskilda anslag af 850,000 R:dr,
så voro vid 1868 års utgång dylika lån utestående till ett sammanräknadt belopp af
846,169 R:dr 59 öre, och förefanns således en odisponerad tillgång af R:dr 3,830: 41.
Genom verkställda inbetalningar af ufgifna förlagslån hafva
under revisionsåret influtit......................... „ 106,571: 85.
hvarförutom, jemlikt föreskriften i ofvan åberopade Kongl. bref
af den 14 December 1866, från manufaktur-diskon t fondens medel
till förlagslånefonden öfverflyttats.................... » 50,000: -
Summa R:mt R:dr 160,402: 26.
Af dessa tillgångar hafva under loppet af år 1869 ^assignera ts följande af
Kongl. Maj:t i nåder beviljade förlagslån, nemligen till:
l:o. Höganäs stenkolsverks bolag, för bolagets fabriker för tillverkning af eldfast
mur- och taktegel, lerkärl, byggnads-ornamenter och finare lerarbeten, äfvensom
glastillverkning, jemlikt Kongl. brefvet den 24 Mars 1868 . . R:dr 40,000: —
2:o. Fabrilcsidkaren S. A. Colléen, det genom Kongl. brefvet
den 23 Mars 1869 bemälde Colléen samt Fabriksidkaren J. Sjöbring
för ändamålsenligt bedrifvande af deras vid Öfre Marieholms
jernbruk i Jönköpings län anlagda fabrik för tillverkning af alla
slags klipp- och trådspik, jerntråd, kettingssmiden samt jern- och
messingsduksväfnader beviljade lån å.................. » 24,000: —
3:o. Fabriksbolaget J. W. Bamsay x C:o, för ytterligare utvidgande
af dess i Stockholm anlagda fabrik för tillverkning af
hästskor, enligt Kongl. brefvet af sistnämnda dag.......... „ 18,000: —
4:o. C. A. Kullgrens enka, för utvidgande af hennes å
Malmön i Bohuslän befintliga stenhuggeri, jemlikt Kongl. brefvet
af sistnämnda dag................................ 16,000: —
5:o. Fabriksidkaren hvar Kullgren, för utvidgning af hans
vid Warbergs straff-fängelse anlagda stenhuggeri, enligt Kongl.
brefvet af sistberörda dag........................... 16,000: —
6:o. Malmö yllefabriks-aktiebolag, för dess yllevarufabrik
i nämnda stad, enligt Kongl, brefvet den 24 Mars 1868 ...... „ 20,000: —
Summa R:mt R:dr 134,000: —
hvadan totalbeloppet af utestående förlagslån vid 1869 års slut uppgick till 873,597
R:dr 74 öre. Vid samma tid återstodo att af förlagslåneanslaget utbetala följande
genom Kongl. brefvet den 23 Mars 1869 beviljade lån, nemligen till Hofmantorps
glasbruks-aktiebolag, för ändamålsenligt drifvande af nämnda i Kronobergs län befintliga
glasbruk, 16,000 R:dr, samt till Stockholms yllefabriks-aktiebolag, för ändamålsenligt
bedrifvande af bolagets fabriker för tillverkning af diverse slags ylleväfnader,
75,000 R:dr. I afseende å de genom Kongl. brefvet den 24 Mars 1868
Matematiske Instrumentmakåren G. W. Lyth och Fabriksidkaren A. J. Söderström
beviljade förlagslån, till den förre å 8,000 R:dr för utvidgande och förbättrande af
hans härstädes anlagda fabrik för tillverkning af sjökompasser och andra nautiska
instrument samt till den sednare å 15,000 R:dr för utvidgande af hans i Ulricehamn
varande fabrik för tillverkning af tapeter och mattor in. in., hafva Revisorerne inhemtat,
dels att Instrumentmakåren Lyth afsagt sig det honom förunnade lån, dels
9 —
°ck att Fabriksidkare!! Söderström afträdt sina tillgångar till borgenärers förnöjande
och i följd deraf icke anmält sig till utbekommande af det honom medgifna förlagslån.
ö
Jemhkt den på grund af Kong] brefvet den 30 Januari 1857 förda, i manufaktur-diskontkontoret
befintliga särskilda räkenskap öfver fastigheter och inventarier,
utgör värdet af don utaf manufaktur-diskontfondens vinstmedel för längre
tid tillbaka inköpta, men numera till Riksarkivet upplåtna fasta egendom bär i
staden . . ....................................j|.(]r 90,000:__
af ullmagasinsbyggnaden i Norrköping.................... 54000-__
af manufaktur-diskontens inventarier..................... 4 373- 30
af ullmagasinets i Norrköping inventarier................ j ''.308• 41
Revisorerne hafva jemväl genomsett den af förvaltaren af ”ullmagasinet i
Norrköping för revisionsåret upprättade kassaräkning samt redovisning rörande
emottagen och utlemnad ull. Enligt sistberörda redovisning hafva under året till
ullmagasinet blifvit för magasinering inlemnade 01,968 skålpund ull, derför afaiften
utgjort 439 Rulr 40 öre. h
Uti den af Riksdagens år 1868 församlade Revisorer afgifna berättelse angående
granskningen af de under Kommers-kollegii förvaltning ställda fonder och
medel hafva bemälde Revisorer, efter meddelande af redogörelse rörande åtskilliga
omständigheter, som stå i samband med det ändamål, hvarför ullmagasinsbyggnaden
i Norrköping blifvit uppförd och för hvilket densamma ännu i viss mån bibehålies,
anfört, bland annat, att, då Revisorerne, lika med Kommers-kollegium, ansåge det
icke vara af någon väsendtlig nödvändighet för ullproducent att ega tillgång till
en af allmänna medel bekostad anstalt för emottagande af den ull, som antingen
vid ullmarknaden i Norrköping eller å andra tider kunde komma att derstädes af1
em nas, samt ullmagasinets bibehållande för nyssberörda ändamål otvifvelaktigt
måste fortfarande föranleda uppoffring från manufaktur-diskontens sida, enär inkomsten
för ullförvaringen i magasinet, efter den redan vunna erfarenheten, antagligen
komme att högst betydligt understiga hvad som erfordrades för bestridande af
aflöningen åt en magasinsföreståndare jemte öfriga af ullmagasineringen härflytande
kostnader, äfvensom utgifterna för egendomens underhåll, för såvidt dessa skäligen
bolde på nyssnämnda inkomsttitel beräknas, funne Revisorerne i dessa omständigheter
sig ega anledning att uttrycka den åsigt, att det skulle vara för det allmänna
fördelaktigt att ofvannämnda egendom blefve försåld, så snart antagligt pris derför
kunde erhållas, och att den inflytande köpeskillingen borde, till förstärkande af
manufaktur-diskontfondens tillgångar, till samma fond öfverlemnas. Denna Revisorernes
framställning föranledde likväl sedermera, till följd af skiljaktiga beslut inom
Riksdagens Kamrar, icke till någon åtgärd från Riksdagens sida. Enär emellertid
fortfarande sig visat, att ullmagasinets inkomster i och för magasinering af ull äro
otillräckliga att bestrida dess utgifter, hvilka sednare i följd deraf måste betäckas
af manufaktur-diskontfondens tillgångar, och då under nuvarande förhållanden
ifrågavarande, med allmänna medel bekostade anstalt hvarken för klädesfabriksidkare
eller för ullproducenter synes vara af behofvet påkallad, finna Revisorerne,
med hänvisande i öfrig! till hvad i 1868 års förberörda revisionsberättelse blifvit i
ämnet anförd t, sig böra, i likhet med sistnämnda års Statsrevisorer, hemställa, att
ullmagasinsbyggnaden i Norrköping må så fort ske kan varda försåld samt att den
inflytande köpeskillingen till manufaktur-diskontfonden öfverlemnas.
Biksd. Helt. Ber. 1871 angående Kommers-kollegium.
2
10
Revisorarne få vidare bifoga sammandrag af räkenskaperna för år 1870 rörande
nedannämnda i ett sammanhang redovisade medel, nemligen:
l:o det å riksstatens sjette hufvudtitel anvisade årliga anslag af 10,500 R:dr
till manufakturernas befrämjande, äfvensom de å berörda anslag från äldre tider
uppkomna besparingar, jemte den på grund af Kongl. kungörelsen den 22 Februari
1762 från Kongl. Stats-kontoret utgående ersättning för inom Wester-Norrlands län
utbetalda premier för lärftsväfnader ;
2:o de s. k. tull- och beslagsmedlen, hvilkas tillkomst grundar sig på 30 § i
Kongl. förordningen den 9 November 1830 till förekommande af oloflig införsel eller
utförsel af varor, uti hvilken § föreskrifvits, att å kronans behållning af försäljningssumman
för utländskt beslagsgods, som vore till införsel förbjudet, tio procent
skulle afsättas och ingå till det särskilda anslag, som af Kongl. Maj: t till manufakturernas
befrämjande disponeras, äfvensom att på enahanda sätt borde användas dels
en fjerdedel af den tull, som, enligt 11 och 12 §§, kunde komma att erläggas, dels
ena hälften af det behållna värde, hvartill inhemska tillverkningar, som enligt
2 Kap. af samma förordning förbrutna dömdes, vid försäljningen uppginge;
3:o den under namn af Eskilstuna fristadsmedlen förekommande fond, hvilken
utgöres af eu del utaf köpeskillingen för eu i Eskilstuna befintlig egendom, hvilken
för längre tid tillbaka blifvit af allmänna, till fristadens bästa anslagna medel inköpt,
sedermera varit åt enskild person till bedrifvande af smidesförlagsrörelse upplåten
och slutligen år 1837 å offentlig auktion försålts; samt
4:o det å riksstatens sjette hufvudtitel för ifrågavarande år uppförda anslag
af 6,000 R:dr till reseunderstöd åt fabriks- och handtverksarbetare; — varande samtliga
dessa räkenskaper i Kongl. Kammar-rätten granskade utan anmärkning.
Vid 1870 års början utgjorde behållningen af samtliga ifrågavarande
medel......................................Rall- 21,191: 65.
och hafva inkomsterna under samma år uppgått till ......... „ 17,937: 34.
Summa R:dr 39,128: 99.
Utgifterna under år 1870 hafva deremot uppgått till följande
belopp, nemligen:
Premier för inom Wester-Norrlands län tillverkade
finare lärfter.....................R:dr 1,042: 33.
Stipendier åt eleverne vid Teknologiska institutet
och Chalmerska slöjdskolan i Göteborg .... „ 1,200: —
Understöd till industriella ändamål samt reseunderstöd
åt fabriks- och handtverksarbetare
m. fl.......................... „ 14,174: 47.
Arvoden............................. 1,650: —
Aflöning till borgmästaren i Eskilstuna....... „ 875: —
Dito till fristadsläkaren derstädes.......... „ 1,200: —
Dito till folkskoleläraren dersammastädes...... „ 100: —
20,241: 80.
Och utgjorde således behållningen vid 1870 års slut.........R:dr 18,887: 19.
deraf 4,495 R:dr 89 öre voro, med stöd af Kongl. brefvet den 6 Februari 1839,
dels i Jernkontoret och dels i Stockholms enskilda bank emot ränta innestående
samt 4,282 R:dr 21 öre, på grund af särskilda Kongl. bref, af industriidkare såsom
låneunderstöd innehades.
11
Revisorerne hafva äfvenledes genomgått 1870 års räkenskaper rörande dels
de medel, till belopp af högst 2,700 riksdaler riksmynt årligen, hvilka Kongl.
Kommers-kollegium, på grund af Kongl. brefvet den 30 Januari 1830, är berättigadt
att från Kongl. Stats-kontoret uppbära, till godtgörande af svenske och norske
konsulers förskott till nödstäldt svenskt sjöfolks understöd och hemförskaffande,
dels ock det genom Kongl. brefven den 14 September 1843 och den 6 Augusti
1858 å handels- och sjöfartsfonden till Kommers-kollegii disposition anvisade årliga
anslag af 2,000 R:dr, att användas till ersättande af sådana bevisliga utgifter för
svenskar, hvartill konsulerne, antingen i anseende till utgifternas beskaffenhet eller
svårigheten att derå anskaffa fullständiga verifikationer, ej äro, enligt förut gällande
föreskrifter, berättigade till godtgörelse af allmänna medel. Berörda räkenskaper,
af hvilka särskilda utdrag härjemte bifogas, hafva jemväl blifvit i Kongl. Kammarrätten
granskade, förstnämnda räkenskaper utan och de sednare med anmärkning.
Behållningen å förstberörda anslag uppgick vid 1870 års slut till 4,267 R:dr
67 öre, hvilka dock voro förskottsvis till konsuler utbetalda och om hvilka medels
indrifvande från vederbörande rederier Kommers-kollegii Advokat-fiskals-embetc fått
sig uppdraget att besörja. A det sednare anslaget åter förefanns vid samma tid en
behållning af 1,267 R:dr 30 öre, sedan likväl, på grund af Kongl. brefvet den 2
September 1870, af handels- och sjöfartsfondens medel blifvit till Kommers-kollegium
utbetaldt ett belopp af 3,000 R:dr till bestridande af då redan förekomna och
ytterligare under återstoden af samma år förekommande utgifter af ifrågavarande
beskaffenhet.
Vid granskningen af räkenskaperna öfver samtliga ofvannämnda fonder och
medel hafva Revisorerne icke funnit anledning till någon anmärkning; och äro uppgifterna
angående de vid revisionsårens slut i Riksbanken innestående behållningar
styrkta medelst vederbörliga attester.
Revisorerne hafva jemväl tagit kännedom af de utaf Ombudsmannen afgifna
berättelser angående fondernas balanserade fordringar samt de af honom förda lagsökningsdiarier,
och dervid icke funnit något att erinra beträffande det sätt, hvarpå
bevakningen och indrifningen af de förfallna fordringarne blifvit af honom besörjda.
Behållningen å manufaktur-diskontfondens kreditiv i Riksbanken utgjorde
den 5 innevarande Oktober månad 584,057 riksdaler 4 öre.
Sedan, med anledning af hvad Riksdagens nästlidna år församlade Revisorer
uti afgifven berättelse angående verkställd granskning af de under Kongl. Kommerskollegii
förvaltning eller kontroll ställda fonder och medel anfört rörande sättet för
den redovisning till statsverket, som Rikets till ersättning för mistad tolag berättigade
städer böra, på grund af Kollegii cirkulär den 28 Oktober 1851, afgifva
angående dessa för särskilda ändamål afsedda ersättningsmedels användande, Riksdagen,
på det ej mindre Rongl. Maj:t än Riksdagen måtte komma i tillfälle att
erhålla kännedom huru hvarje stad, som erhåller sådan ersättning, fullgör de dermed
förenade åligganden, uti underdånig skrifvelse till Kong], Maj:t af flen 27 sistlidne
April anhållit, det Kongl. Maj:t täcktes dels förordna, att drätselförvaltningarne
i rikets stapelstäder måtte vid viss tid hvarje år till Kollegium insända behörigen
styrkta uppgifter öfver beloppet och användandet af de städerna tillflutna
tolagsmedel för det nästföregångna året, dels anbefalla Kollegium att, efter verkställd
granskning af dessa uppgifter, deröfver upprätta sammandrag till intagande
i Kollegii årliga berättelse om rikets handel och sjöfart samt, första gången detta
sammandrag i sagda berättelse inflyter, låta detsamma för hvarje stapelstad åtföljas
af en anteckning om hufvudsakliga innehållet af de Kongl. bref och resolutioner,
hvilka bestämma till hvilka ändamål tolagsmedlen få användas, så ook efter det
Kongl. Maj:t genom nådig remiss anbefallt Kommers-kollegium att i anledning
häraf inkomma med underdånigt utlåtande, har, enligt hvad Revisorerne inhemtat,
Kollegium under den 23 Maj innevarande år anmodat Ofverståthållare-embetet i
Stockholm samt magistraterna i rikets öfriga stapelstäder att ofördröjligen och
sednast före den 1 Augusti samma år meddela Kollegium dels uppgift å de Kongl.
bref och resolutioner, på grund af hvilka dessa städer egde rättighet att uppbära
tolagsmedel, äfvensom noggrann redogörelse för de ändamål, till hvilka, enligt berörda
bref och resolutioner, sagda medel finge användas, dels ock yttrande, huruvida
den, jemlikt Kollegii ofvanomförmälda cirkulär den 28 Oktober 1851, hittills
bestämda tid för insändandet till Kollegium af uppgifter öfver beloppet och
användandet af influtna tolagsmedel må äfven framgent vara lämplig eller om,
med hänsyn till tiden för stadsräkenskapernas granskning, ändring af terminen
för ifrågavarande uppgifters årliga insändande ansåges önskvärd och för det
afsedda ändamålet främjande. Till följd häraf lära ock från de flesta af rikets
stapelstäder dylika uppgifter och yttranden inom den sålunda föreskrifna tiden till
Kommers-kollegium inkommit, hvarefter Kollegium under den 8 nästlidnc September
aflåtit förnyade skrifvelser i ämnet till magistraterna i de städer, från hvilka
de infordrade uppgifterna och yttrandena då ännu icke ingått.
Då, enligt nu gällande föreskrifter, uppgifterna rörande tolagsersättningsmedlens
användande böra endast hvart tredje år till Kommers-kollegium insändas,
samt de för åren 1867, 1868 och 1869 till Kollegierna inkomna dylika yppgifter
utgjort föremål för Riksdagens nästlidna år församlade Revisorers granskning, har
till följd deraf vid innevarande års revision någon sådan granskning icke kunnat
ifrågakomma.
För de i denna revisionsberättelse förekommande sifferuppgifter ansvarar den
sekreterare, som vid granskningen af de under Kommers-kollegium ställda fonders
förvaltning och räkenskaper varit hos Revisorerne anställd.
— 13
Slutligen få Revisorerne anmäla, att de, med anledning af sin instruktion,
till Kongl. Maj:t i underdånighet insända ett exemplar af denna berättelse.
Stockholm den 14 Oktober 1871.
HERM. OTTO FALK.
A. M. LINDGREN.
H. J. HAMILTON.
ARVID GUMÄELIUS.
J. RUNDBÄCK. K. W. GEIJER.
GUSTAF LYBECKER. D. E. STIERNCRONA.
GUSTAF IIA5GGSTRÖM. ERIK SANDELL.
A. HEDIN. A. LINDEVALL.
G. Hegardt.
Kapital-slut öfver Manufaktur
Debet.
Balans från år 1868:
Skuld:
Till Riksbanken:
Kongl. Komrners-kollegii kreditiv till Manufaktur-diskonten emot
4 procent årlig ränta å det begagnade kapitalet....... 2,000,000: —
Obetald ränta vid 1808 års slut................... 33,228: 75.
Afskrifning, enligt Kongl. Kommers-kollegii utslag^ den 9 Juli 1869 ......
Ersättning, enligt Kong], brefvet den 10 Augusti 1869, till Kongl. Statskontoret
för utgifter vid 1867 års verldsexposition i Paris..........
Transport R:dr
Riksmynt.
2,033,228 75
21,370 85
50,000 -
2,104,599] 6
15
skontfonden för år 1869.
Kredit.
Balans från år 1868:
Tillgång:
:o. Behållning'' i Riksbanken å räkningen N:o 5 med Depositions
kontoret.
................................. 338,722: 84.
:o. Säkra fordringar:
a) Diskontlån..................... 2,331,995: 50.
b) Förlagslån............. 844,750: —
Upplupna räntor......... 19,186: 57. ggg 5?
c) Anståndslån............ 32,754: 44-
Upplupna räntor......... 789: 67. 33544. 44
d) Förskott till Diskontens Ombudsman för be
stridande
af utgifter i lagsöknings- och kon
,
''““‘l» •......■''■■■■•........loft - 3,229,576: 18.
:o. Osäkra fordringar:
a) Diskontlån............. 184,874: 63.
Förfalloräntor........... 1,986: 16. 18g86().
b) Förlagslån:
Resterande kapital å F. Rippes
lån................. 1,419: 59.
Upplupen ränta derå 422: 40.
Dito dito å Rosenborg
& Ekenmarks
lån......... 19,207: 93. i q A‘^n- ‘-h
---- oo. 9-!
--------------- _--207,910: 71.
Riksmynt.
3,776,209
73
Vinst- och förlust-konto:
Inkomster:
rdinarie räntor............... 136,665: 5.
örfalloräntor................4,053: 40. 44074g. 45
nflutna afgifter vid ullmagasinet i Norrköping
......... 439: 46.
yresmedel för lägenheter i dito..... 1,050: — 1 ,eQ
•--~---i?*8’* 142,207: 91. _
Transport R:dr 142,207: 91. I 3,776,209] 73
16
Transport R:dr
Balans till år 1870:
Tillgång:
l:o. Behåll ning; i Riksbanken å räkningen N:o 5 med Depositions
kontoret.
................................ 335,337: -
2:o. Säkra fordringar:
a) Diskontlån............ 2,026,958: —
Expenser............. 20: 25- 2,026,978: 25.
b) Förlagslån............ 872,178: 15.
Upplupna räntor........ 20,277: 42. 892,455: 57.
c) Anståndslån........... 29,011: 24.
Upplupna räntor........ 686: 75. 29,697: 99.
d) Förskott till Diskontens Ombudsman för
bestridande af utgifter i lagsöknings- och
konkursärenden................. 100: —
e) Hos ullkontoret i Norrköping......... 102: 28. 2,949,334: 9.
3:0. Osäkra fordringar:
n) Diskontlån............. 183,576: 5.
Förfalloräntor........... 1,856: 90. 185,432: 95.
b) Förlagslån:
Resterande kapital å F. Rippes
lån................ 1,419: 59.
Upplupen ränta å dito dito . . 422: 40. 1;841: 99. 187 274: 94.
2,104,599
3,471,946;
Summa R:dr 5,576,545 6
Stockholm af Manufaktur-diskon
S. Agrell.
17
Utgifter:
Transport R:dr 142,207: 91. |
l:o.
2:o.
3:o.
4:o.
5:o.
6:o.
7:o.
8:o.
Aflöning............................
Arvoden till Kong!. Kommers-kollcgii President,
Ledamöter m. fl......................
Pensioner...........................
Inköpta inventarier.....................
Extra utgifter........................
Ersättning, enligt Kongl. brefvet den 9 November
1841, till Riksgälds-kontoret..............
Ränta till Riksbanken för begagnade medel af
kreditivet..........................
Aflöning och gratifikation till tjenstepersonalen vid
ullmagasinet i Norrköping......... 1,200: —
Omkostnader för ullmagasinshuset i Norrköping
in. m.................. 1,041: 24.
21,500: —
5,642: 47.
9,170: 48.
15: —
998: 42.
21.000: —
60.688: 7.
2,241:
24.
121,255: 68.
Fondens vinst för år 1869 har alltså utgjort
Balans till år 1870:
Skuld:
Till Riksbanken:
Kongl. Kommers-kollegii kreditiv till Manufaktur-diskonten mot 4 procent
årlig ränta å det begagnade kapitalet..... 1,750,000: —
Obetald ränta vid 1869 års slut........... 29,113: 67. i 77l4113- 67
Orätt insatta medel........................... 270: —
Summa R:dr
kontoret den 5 Oktober 1871.
C. Brandel.
3,776,209: 73
20,952 23
1,779,383} G7j
5.576,545| 63:
Hfv. Ber. 1871 angående Korn me,rs-koll eg ram,
Utdrag af 1870 års hufvudbok för Manufaktur-, Tull- och
till reseunderstöd åt fabriks -
|
|
| Riksmynt. |
|
Debet. |
|
| -........... | — |
Balans från år 1869: |
|
|
|
|
Behållningar och fordringar: |
|
|
|
|
Af Manufakturmedlen.................. | . . . . 13,983: | 2. |
|
|
„ Tull- och Konfiskationsmedlen.......... | . . . . 759: | 23. |
|
|
„ Eskilstuna Fristadsmedel.............. | . . . . 2,103: | 90. |
|
|
„ anslaget till reseunderstöd............. | . . . . 4,345: | 50. | 21,191 | 65 |
Inkomster: |
|
|
|
|
Manufakturmedel..................... | . . . . 11.813: | 34. |
|
|
Tull- och Konfiskationsmedel............. |
| 50. |
|
|
| . . . . 92: | 50. |
|
|
Anslaget till reseunderstöd............... | . . . . 6,000: |
| 17,937 | 34 |
| Summa R:dr | 39,128 | 99 |
Stockholm af Kong]. Kommers-kollegii
Konfiskations- samt Eskilstuna Fristadsmedel jemte anslaget
och liandtverksarfietare.
|
| Riksmynt |
|
Kredit. |
|
| — |
Utgifter: |
|
|
|
Af Manufakturmedlen................... | . . 14,704: 33. |
|
|
„ anslaget till reseunderstöd.............. | . . 5,537: 47. | 20,241 | 80 |
Balans till år 1871: |
|
|
|
Behållningar och fordringar: |
|
|
|
Af Manufakturmedlen.............. 11,092: | 49. |
|
|
Afgår redogörarens fordran............. | 46- 11,092: 3. |
|
|
, Tull- och Konfiskationsmedlen........... | 790: 73. |
|
|
„ Eskilstuna Fristadsmedel............... | . . 2,196: 40. |
|
|
„ anslaget till reseunderstöd.............. | . . . 4,808: 3. --’---------------- | 18,887 | 19 |
Summa R:dr | 39,128 | 99 |
Kaininar-kontor deri 5 Oktober 1871.
E. €r. leyonmarck.
— 20 —
Utdrag ur räkningen öfver uppburna medel till godtgörande
hemförskaffande åt*
| Riksmynt. |
|
Debet. |
|
|
Balans från år 1869: Fordran för förskottsvis till konsuler utbetalda ersättningar för be-stridda omkostnader för svenskt sjöfolk, om hvilkas godtgörande | 4,483 | 7 |
Af Kongl. Stats-kontoret anordnade medel, hvilka genom Kongl. | 2,700 | — |
Balans till år 1871: Ofverleverering.................................. | — | 1 |
Summa R:dr | 7,183 | 8 |
Stockholm af Kongl. Kommers-kollegii
— 21 —
af de utgifter, som svenske och norske konsuler hestridt för
svenskt sjöfolk år 1870.
Kredit. | Riksmynt. | |
|
| |
Leverering; |
|
|
Till Kong!. Räntekammaren af ersättningar, som influtit från rederier | 2,375 | 70 |
Afskrifning: |
|
|
Af utbetalda ersättningar, för hvilka godtgörelse icke kunnat er-hållas ............................. | 539 | 71 |
Balans till år 1871: | ||
Fordran för förskottsvis till konsuler utbetalda ersättningar för be-stridda omkostnader för svenskt sjöfolk, om hvilkas godtgörelse | 4,267 | 67 |
Summa R:dr | 7,183 | 8 |
Kammar-kontor den 5 Oktober 1871.
E. G. Leyonmarck.
Utdrag af 1870 års räkning öfver det genom Kong!, blefven
och Sjöfartsfonden beviljade anslag till godtgörande af sven
-
Debet.
Balans från år 1869:
Behållning .
Inkomst:
Åt'' Kong!. Stats-kontoret anordnade.
Summa R:dr I 5,784
Riksmynt.
Stockholm af Kongl. Kommcrs-kollegii
(len 14 September 1843 och den 6 Augusti 1858 af Handelsske
och norske konsulers utgifter för svenske undersåter.
| Riksmynt. | |
Kredit. |
|
|
Afskrifning: |
|
|
Af de till svenske och norske konsuler gjorda utbetalningar, för | 4,517 | 54; j |
Balans till år 1871: |
|
|
| 1,267 | 30 |
|
| |
Summa R:dr | 5,784 | 84 |
Kammar-kontor den 5 Oktober 1871.
E. G. Leyonmarck.
24
Kougl. Koinmers-kollegii
underdåniga utlåtande, i anledning af
Riksdagens är 1871 församlade Revisorers
berättelse angående verkställd
granskning af de under Kollegii förvaltning
ställda fonder och medel.
Jemte det Eders Kongl. Maj:t till sitt och rikets Kommers-kollegium öfverlemnat
den af Riksdagens innevarande år 1871 församlade Revisorer afgifna berättelse
angående verkställd granskning af de under Kollegii förvaltning ställda
fonder och medel, har Eders Kongl. Maj:t befallt Kollegium att sig utlåta i anledning
af hvad uti samma berättelse yttrats, dels beträffande tiden för verkställande
af den förberedande årliga granskningen af manufaktur-diskontfondens räkenskaper,
dels rörande frågan huruvida vid inträffande ledighet af tjenstebefattning i manufaktur-diskontkontoret
indragning af någon tjenst inom nämnda kontor måtte kunna
ega rum, dels ock slutligen angående försäljning af ullmagasinsbyggnaden i Norrköping;
och får Kollegium, till fullgörande af denna föreskrift, härmed afgifva underdånigt
utlåtande i berörda ämnen.
I förstnämnda afseende — och sedan redogörelse lemnats för hvad i denna
fråga förekommit, eller 1867 års Riksdags hos Eders Kongl. Maj:t gjorda framställning
om den förändring i afseende å granskningen af de under Kollegii förvaltning
ställda fonder, att till hvarje års Statsrevision skulle aflemnas afslutade räkenskaper
och handlingar för det näst föregående året, äfvensom hufvudsakliga innehållet af
Kollegii öfver denna framställning infordrade och den 13 November samma år afoifna
underdåniga utlåtande, i hvad detta angick frågan om revisionen af manufaktur-diskontfonden,
samt Eders Kongl. Maj:ts genom nådigt bref till Kollegium
af den 6 näst påföljande December i ämnet meddelade beslut, enligt hvilket räkenskaperna
rörande de under Kollegii förvaltning ställda fonder och medel, med undantag
af manufaktur-diskontfondens, skola till Kammar-rätten aflemnas sednast före
utgången af April månad året näst efter det, hvilket räkenskaperna omfattade —
hafva Revisorerne förmält sig icke kunna underlåta att uttrycka den åsigt, att den
förberedande granskning af manufaktur-diskontfondens räkenskaper, hvilken förrättas
af dertill utaf Eders Kongl. Maj:t förordnade revisorer, borde kunna vara utan
olägenhet afslutad före Statsrevisionens sammanträdande, derest dessa särskilda revisorer,
inom någon kortare tid efter det Kollegii underdåniga berättelse angående
förvaltningen af ifrågavarande fond före utgången af Juni till Eders Kongl. Maj:t
inkommit, blefve utsedde och tillika finge sig förelagdt att ofördröjligen derefter
företaga granskningsarbetet och derom till Eders Kongl. Maj:t afgifva berättelse så
tidigt, att räkenskaperna jemte revisionsberättelsen kunde aflemnas till handläggning
af den i medlet af Augusti månad sammanträdande Statsrevisionen.
Öfver hvad sålunda blifvit uti nu förevarande revisionsberättelse framstäldt
har Kollegium ansett lämpligt att höra manufaktur-diskontkontoret, och får Kollegium,
med öfverlemnande af bemälda kontors yttrande, för egen del anföra: att,
på sätt Kollegium uti nyss berörda underdåniga utlåtande äfven angifvit, det egentliga
hindret mot den ifrågasatta anordningen, att till den hvarje år sammanträdande
Statsrevisionen må kunna öfverlemnas manufaktur-diskontfondens räkenskaper för
näst föregående året, består deruti, att den omförmälda förberedande granskningen
25
icke skall kunna fullbordas till den tid, då nyss nämnda revision tager sin början.
Detta hinder synes dock kunna väsendtligen undanrödjas derigenom att, i följd af
diskont-kontorets numera minskade verksamhet, ett tidigare afslutande af ifrågavarande
räkenskaper kan ega rum. Dessa räkenskaper skola, enligt den för kontoret gällande
instruktion, afslutas samt kapitalslut öfver diskont-fondens ställning och lånerörelsens
resultat till Kollegium inlemnas inom Maj månads utgång hvarje år; men om,
på sätt diskont-kontoret äfven hemställt, dessa handlingar aflemnas en månad tidigare,
eller före slutet af April, och sålunda inom samma tid, som, enligt Eders
Kongl. Maj:ts ofvan åberopade nådiga Bref, är vorden bestämd för ingifvandet till
Kammar-rätten af räkenskaperna öfver öfriga under Kollega förvaltning stående
fonder och medel, följer äfven deraf, att den berättelse, Kollegium bör årligen afgifva
angående diskont-fondens förvaltning, kan inom utgången af Maj månad
varda till Civil-departementets expedition insänd. Först sedan denna berättelse,
som efter vanligheten afslutas med hemställan om nådigt förordnande af revisorer
för den omförmälda förberedande granskningen, blifvit inför Eders Kongl. Maj:t
föredragen, hafva hittills bemälde revisorer blifvit utsedde och de sedermera fått
emottaga nämnda berättelse. För den så kallade siffer- eller detalj-granskningen
af räkenskaperna hafva dock desse revisorer icke behof af Kollega berörda berättelse,
af hvilken de egentligen först vid afslutandet af sitt granskningsarbete måste
taga kännedom; och Kollegium tror sig derföre kunna antaga, att det, enligt hvad
i det föregående sägs, af Riksdagen och innevarande års Statsrevision åsyftade ändamål
skulle utan svårighet samt utan åsidosättande af den omsorg och fullständighet,
hvilka den förberedande granskningen krafvel-, kunna ernås, derest Eders Kongl.
Maj:t, hvarom Kollegium nu äfven anser sig böra underdånigt hemställa, täcktes
tillåta och i nåder besluta, att det skall åligga Kollegium att, omedelbart efter
det diskont-kontorets bokslut inkommit, hos Eders Kongl. Maj:t göra anmälan
derom; hvarefter, och under förutsättning att de, åt hvilka den ofta berörda
första revisionen af ma.nufaktur-diskontfondens räkenskaper uppdrages, varda i
nåder utsedde så tidigt, att denna granskning kan vara börjad före utgången
af Maj månad, något hinder icke heller torde böra möta detta granskningsarbetes
fullständiga afslutande vid eller åtminstone kort efter den tid af året, då Riksdagens
Revisorer sammanträda, Skulle Eders Kongl. Majrt finna skäligt denna hemställan
bifalla, torde deraf följa, att Kollega merberördu underdåniga berättelse icke kan
till de af Eders Kongl. Maj:t utsedde revisorer öfverlemnas förr än någon tid efter
det de börjat sitt arbete.
Vidare hafva Riksdagens Revisorer, i uppgifvet syfte att för framtiden bereda
minskning uti kostnaderna i och för m a n u fa k t u r - d i s ko n t fo n d e n s förvaltning, och
ehuru nedsättning i dessa kostnader icke torde kunna för närvarande åvägabringas,
ansett sig böra hemställa, att vederbörande måtte erhålla föreskrift att, vid inträffande
ledighet af tjenstebefattning i manufaktur-diskontkontoret tillse huruvida
icke indragning af någon tjenst inom nämnda kontor skulle kunna ega rum; —
och får, i anledning af denna hemställan och med tillkännagifvande, att efter år
1866 någon befattning i manufaktur-diskontkontoret icke varit ledig eller blifvit
återbesatt, Kollegium förklara, att då, såsom redan blifvit antydt, detta kontors
göromål, i anseende till lånerörelsens fortgående förminskning, på sednaste tiden
undergått en icke obetydlig inskränkning, Kollegium, derest efter det sålunda inträdda
förhållandet någon af kontorets tjensteman afgått, visserligen icke skolat
underlåta att hos Eders Kong]. Majrt göra framställning om den nedsättning af
tjenstemännens antal, hvilken i följd häraf kunnat ega rum, samt att Kollegium på
Riksd. Rev. Ber. 1871 angående Kommers-kollegium• 4
— 26 —
sådan grund icke heller kan hafva något att erinra vid hvad Revisorerne i omförmälda
syftning yttrat och hemställt.
Slutligen, i fråga om försäljning af ullmagasinsbyggnaden i Norrköping, är
af Revisorerne erinradt, dels hurusom, uti den af Riksdagens år 1868 församlade
Revisorer afgifna berättelse angående granskning af de under Kollegii förvaltning
ställda fonder och medel, bemälde Revisorer, efter det redogörelse meddelats rörande
åtskilliga omständigheter, som stode i samband med det ändamål, hvarför ifrågavarande
byggnad blifvit uppförd och för hvilket densamma ännu i viss mån bibehölles,
anfört, bland annat, att då Revisorerne, lika med Kollegium, ansåge det icke
vara af någon väsendtlig nödvändighet för ullproducent att ega tillgång till en af
allmänna medel bekostad anstalt för emottagande af den ull, som antingen vid
ullmarknaden i Norrköping eller å andra tider kunde komma att derstädes aflemnas,
samt ullmagasinets bibehållande för nyss berörda ändamål otvifvelaktigt måste fortfarande
föranleda uppoffring från manufaktur-diskontens sida, enär inkomsten afullförvaringen
i magasinet, efter den redan vunna erfarenheten, antagligen komme att
högst betydligt understiga hvad som erfordrades för bestridandet af aflöningen åt
en magasinsföreståndare jemte öfriga af ullmagasineringen härflytande kostnader
m. in., Revisorerne fuune sig ega anledning att uttrycka den åsigt, att det skulle
vara för det allmänna fördelaktigt, att nämnda egendom blefve försåld, så snart
antagligt pris derför kunde erhållas, och att den inflytande köpeskillingen borde, till
förstärkande af manufaktur-diskontfondens tillgångar, till samma fond öfverlemnas,
dels ock, att samma framställning, till följd af skiljaktiga beslut af Riksdagens Kamrar,
icke föranledde någon åtgärd från Riksdagens sida; hvarefter uti nu förevarande
revisionsberättelse yttras att: enär fortfarande sig visat att ullmagasinets inkomster
i och för magasinering af ull vore otillräckliga att bestrida dess utgifter, hvilka
sednare i följd deraf måste betäckas af manufaktur-diskontfondens tillgångar, och då
under nuvarande förhållanden otta nämnda, med allmänna medel bekostade anstalt
hvarken för klädesfabriksidkare eller för ullproducenter syntes vara af behofvet påkallad,
Revisorerne, med hänvisande i öfrigt till hvad i 1868 års förberörda berättelse
blifvit i ämnet anfördt, funne sig böra, i likhet med sist nämnda års Statsrevisorer,
hemställa, att ullmagasinsbyggnaden i Norrköping, måtte, så fort ske
kunde, varda försåld och den inflytande köpeskillingen till manufäktur-diskontfonden
öfverlemnad.
Instämmande i denna, af Riksdagens Revisorer sålunda uttalade åsigt, anser
sig Kollegium i öfrigt endast böra åberopa hvad Kollegium i detta ämne tillförne
yttrat, eller Kollegii den 2 Mars 1866 afgifna underdåniga utlåtande i anledning af
då väckt fråga, att lokaler för telegrafstationen och postkontoret i Norrköping måtte
i ullmagasinshuset beredas, samt uti underdånig skrifvelse den 13 September 1867
gjorda framställning, att ullkontoret dersammastädes, med hänseende till dess bestämmelse
både såsom ullsorterings- och ullförvaringsanstalt, måtte med sistnämnda
års utgång indragas; varande berörda utlåtande och skrifvelse uti 1868 års meranämnda
revisionsberättelse (sid. 9—11) till hufvudsakliga innehållet intagna.
L. MANDEESTRÖM.
J. Sjöberg.
Stockholm den 29 November 1871.
G. Hegardt.