1868 ÅRS LAGTIMA RIKSDAG (Framställning / redogörelse 1868:Kommerse)

BERÄTTELSE

TILL

1868 ÅRS LAGTIMA RIKSDAG,

ANGÅENDE

FÖRVALTNINGEN ÅR 1§65 AF DE UNDER

STÄLLDA FONDER OCH MEDEL;

AFGIPVEN AP

RIKSDAGENS År 1867 församlade REVISORER,

STOCKHOLM,

TRYCKT HOS ISAAC MARCUS, 186 7,

Undertecknade, till Stats-, Banko- och Riksgälds-verkens öfverseende af Riksdagen valde

Revisorer, få härmedelst, i enlighet med gällande föreskrift, till Riksdagen afgifva berättelse
angående den af oss, i nämnda egenskap, innevarande år verkställda granskning af
räkenskaperna för och förvaltningen af de under Kongl. Maj:ts och Rikets Kommersekollegium
ställda fonder och medel, nemligen Manufaktur-diskont-fonden, Manufaktur-,
Tull- och Beslags- samt Eskilstuna Fristadsmedlen, äfvensom anslaget till reseunderstöd
åt fabriks- och handtverksarbetare, jemte de särskilda anslagen till godtgörande af svenske
och norske Konsulers utgifter dels för nödstäldt svenskt sjöfolks och dels för andra medel -

lösa svenska undersåters understöd och hemförskaffande.

Under revisionsförrättningen, vid hvars början räkenskaperna öfver samtlige ofvannämnda
fonder med tillhörande verifikationer blifvit aflenmade, hafva Revisorerne jemväl
tagit kännedom såväl af Kongl. Kommerse-kollegii till Kongl. Maj:t afgifna underdåniga
berättelse angående Manufaktur-diskont-fondens förvaltning år 1865 samt den berättelse,
särskilde af Kongl. Maj:t i nåder förordnade Revisorer aflemnat rörande sistnämnda fonds
förvaltning och räkenskaper för samma år, som ock af Kongl. Maj:ts under loppet af året
till bemälda Kong!. Kollegium aflåtna nådiga bref i ämnen, som med förvaltningen af
ifrågavarande medel hafva gemenskap.

Af det till upplysning om Manufaktur-dislcont-fondens ställning härjemte bifogade

kapitalslut inhemtas, att nämnda fonds inkomster genom influtna räntor å utlånta kapital

år 1865 utgjort..........................Runt R:dr 134,468: 4.

hvartill komma:

dels auktionsmedel för försålda effekter.............. 71: 16.

dels ullvärderings-, sorterings- och magasinsafgifter samt hyresmedel,
influtna vid Ullkontoret i Norrköping och hvilka medel,
jemlikt Kongl. brefvet den 14 Juli 1865, numera till Manu faktur-diskont-fonden

ingå..................... „ 4,036: 4.

Summa Runt R:dr 138,575: 24.

Deremot hafva utgifterna under året uppgått till följande
belopp, nemligen:

Ränta till Riksbanken för de å kreditivet begagnade medel . 57,265: 78.

Förvaltningskostnader och pension................ 30,891: 68.

Omkostnader för fondens fasta egendom här i staden..... 46: 66.

.Extra utgifter, såsom skrifmaterialier, postporto m. m...... 2,001: 39.

Transport 90,205: 51. 138,575: 24-

— 4 -

r ,.. 4 . Transport 90,205: 51. 138,575: 24.

Inköpta inventarier....................... 2 650- 23

Inbetalning till Riksgälds-kontoret, i ersättning för det å riksstaten
öfverflyttade, tillförene af Manufaktur-diskontens
vinstmedel omedelbarligen bestridda, årliga anslag till

Teknologiska Institutet.................. 21 000:

Pensioner och gratifikationer till f. d. tjensteman och betjente
vid numera indragna stämplingskontoren i Stockholm,

Göteborg, Norrköping och Nyköping, jemlikt Kongl. brefvet

den 13 Juni 1862..................... 8 980: _

Aflöning till Ullkontorets i Norrköping tjensteman och betjent
• • ;...................5,310: —

Omkostnader för ullmagasinshuset i Norrköping . . 74: 19.

Extra afgift till städernas allmänna brandstodsbolag

för dito.................. 14g. 25

Diverse utgifter vid Ullkontoret. ''. ''. ''. ''. ''. 182: 27! 5,712: 71. 128,548: 45.

Fondens vinst, inberäknadt ofvanupptagna, från Ullkontoret influtna
medel, dock __ efter afdrag af de för Ullkontorets räkning utgifna belopp,

uppgick alltså för år 1865 till....................... 10,026: 79

hvadan fondens behållning, hvilken vid 1864 års utgång beräknades till . 1,753,093: 97

vid 1865 års slut ökats till.......................... 7g3 J20- 76

och då. härifrån afräknas dels beloppet af de under året verkställde af skrifningar

af äldre balanserade fordringar,........ 1,798: 82.

dels ock bidrag till uppförande af byggnad för 1866 års industri-utställning
i Stockholm, jemlikt Kongl. brefven den

26 Maj och den 22 September 1865,.......... 30,000: — 31 79g- 82

återstod en behållen tillgång af..................._ R:c]r ] 731 321- 94

hvaruti ingå osäkra fordringar af tillsammans 186.322 R:dr 40 öre, eller 5,310 R:’dr 13 öre’
meta än den för dylika slags fordringar uti 1865 års ingående balans upptagna summa.

Vid deti i början af ar 1865, på grund af föreskriften i § 8 af gällande reglemente
för Manufaktur-diskonten af den 8 Februari 1844, verkställda fördelning af fondens disponibla
tillgångar beräknades fondens säkra fordringar tillika med behållningen i Riksbanken
samt under året inflytande räntemedel uppgå till ett ■ sammanräknadt belopp af
3,990,534 R:dr 34 öre; och sedan härifrån afdragits dels ränta å fondens kreditiv på
Banken, dels förvaltningskostnader, dels aflöning till tjensteman och betjente vid Ullkontor
i Norrköping, dels pensioner och gratifikationer till f. d. tjensteman och betjente vid
stämplingskontoren i Stockholm, Göteborg, Norrköping och Nyköping, dels skrifmaterialier
och andra omkostnader, dels ersättning till Riksgälds-kontoret för en del af det från
riksstatens sjette hufvudtitel utgående årsanslag till Teknologiska Institutet, dels ock
summan af de lån, med hvilkas återbetalning särskilt anstånd blifvit af Kongl. Maja i
nåder medgifvet, hvilka afdrag tillsammans utgjorde 186,790 R:dr 50 öre, samt derjemte
blifvit afräknade de 750,000 R:dr, hvilka, jemiikt Kongl. brefven den 9 December 1818
och den 5 Maj 1841, böra till s. k. förlagslån användas, så antogs återstående tillgången
för alla till lån i vanlig diskontväg berättigade idkare utgöra 3,053,743 R:dr 84 öre;
hvarefter och sedan för den särskilda lanerätt, som på grund af Diskont-reglementet tillkommer
Eskilstuna fristads manufakturist er och deras förläggare, af hvilka 111 bland de
förstnämnde anmält sig för ett tillverkningsvärde af 978,980 R:dr och 4 bland de sednaie
för en förlagssumma af 313,150 R:dr, blifvit ytterligare afsatte tillsammans

475,189 R:dr 50 öre, eller 33''/3 procent för manufakturisterna och 39 90/10o procent för
förläggarne, behållna tillgången för den allmänna lånerätten ansågs uppgå till 2,578,554
R:dr 34 öre. Denna summa, fördelad emellan de i samma lånerätt deltagande idkare,
leiunade en lånerättsprocent, för första klassens idkare af 8 62/,00 procent, för andra klassens
af 6 93/20o och för tredje klassens af 4 3I/100 procent, eller för första klassens 1 14/100
procent, för andra klassens n,/200 procent och för tredje klassens idkare 57/IOO procent
mindre än lånerätten nästföregående året utgjorde. I öfverensstämmelse härmed och sedan
en bland första klassens idkare för vid klädestillverkning använd svensk ull fått sig tillagd
en förhöjning med 4 31/100 procent af samma ulls värde, 14,230 R:dr, uppgick lånesumman,
för första klassens idkare, med ett sammanräknadt tillverkningsvärde af 21,719,872 R:dr,
till 1,871,629 R:dr, för andra klassens, med tillverkningsvärde af 5,700,255 R:dr, till
368,517 R:dr, och för tredje klassens idkare, med ett tillverkningsvärde af 8,186,789
R:dr, till 352,850 R:dr.

På grund dels af gällande reglemente och dels af särskilda Kongl. resolutioner,
hafva följande fabriksidkare varit år 1865 berättigade att för sina tillverkningar under
nästföregående året åtnjuta lånerätt i Manufaktur-diskonten, nemligen:

i Första klassen:

86 Klädesfabriksidkare, af hvilka 74 i Norrköping, med ett tillverkningsvärde
af..............................

5 Sidenfabriksidkare, med dito......................

2 Sidenbands- dito, med dito.......................

15 Sulläders- dito, med dito........................

17 Glasbruksegare, med dito........................

2 Porslinsfabriksidkare, med dito.....................

30 Egare af jerngjuteri, mekaniska verkstäder, metallfabriker m. m,

med dito................................

1 Porterfabriksidkare, med dito......................

R:dr 9,845,127: —

„ 1,116,175: -

„ 30,333: —

„ 1,452,232: -

„ 1,473,328: -

„ 958,404: —

„ 6,364,433: -

479,840: —

i Andra klassen:

16 Tillverkare af kulörta bomulls-, linne- och halfylleväfnader, med

tillverkningsvärde af..........................R:dr 2,388,932: —

10 Pappersbruksegare, med dito...................... „ 1,751,177: —

5 Oljeslageriegare, med dito........................ „ 1,216,638: —

2 Tillverkare af messingsarbeten, med dito............... „ 59,383: —

1 Alunverksegare, med dito ....................... „ 32,725: —

1 Tillverkare af pappersarbeten . . .''.................. , 251,400: —

i Tredje klassen:

15 Tillverkare af ofärgade bomulls- och linneväfnader, med tillverk -

ningsvärde af .............................R:dr 1,777,803: —

5 Strump- och tricotväfnads-fabriksidkare, med dito.......... „ 320,411: —

14 Bomulls- och linspinneriegare, med dito ............... „ 5,546,003: —

1 Segelduks-fabriksidkare, med dito.................... „ 434,075: —

2 Tapet-fabriksidkare, med dito..................... „ 108,497: —

Å det, enligt högstberörde nådiga bref af den 9 December 1818 och den 5 Maj
1841, å Manufaktur-diskont-fonden anvisade särskilda anslag af 750,000 R:dr till förlagslån
för anläggning och drifvande af större fabriksinrättningar af antingen ny eller väsendt -

— 6 —

ligen förbättrad beskaffenhet voro vid af 1864 års slut dylika lån utestående till sammanräknadt
belopp af 720,294 R:dr 59 öre, och förefanns således en obegagnad tillgång
af.......................................R:dr 29,705: 41.

Genom verkstälda inbetalningar af utgifna förlagslån hafva under
revisionsåret influtit........................... „ 136,125: —

Rldr 165,830: 41.

Af dessa tillgångar hafva under år 1865 blifvit utbetalde följande, af Kongl. Maj:t
i nåder beviljade förlagslån, nemligen till:

l:o Gunnebo manufaktur-aktiebolag, för drifvande af dess vid Gunnebo i Kalmar län
nyanlagda jernmanufakturverk,jemlikt Kongl. brefvet den 12 Februari 1864, R:dr 25,000: —
2:o Bruksegaren C. W. Palmaer, för hans vid Forsviks bruk i
Skaraborgs län anlagda fabrik för tillverkning af landtbruksredskap och

mekaniska arbeten, enligt Kongl. brefvet af sistnämnde dag,....... „ 20,000: —

3:o Egaren af Köpings mekaniska verkstad, Civil-ingeniören W.

Lindberg, för nämnde verkstads drifvande, enligt Kongl. brefvet af sist—

berörde dag,.................................. „ 20,000

4:o Hammars glasbruks-aktiebolag, för drifvande af detta inom
Örebro län belägna verk, jemlikt Kongl. brefvet af sistnämnda dag, . . „ 15,000

5:o Fabriksidkaren J. Svahn, för fortsatt drifvande af hans i Wexiö

varande klädesfabrik, enligt Kongl. brefvet af sistnämnda dag,...... „ 14,000

6:o Garfveriidkaren J. F. Lilljedahl, för hans i Sölvesborg nyanlagda
garfverifabrik, enligt Kongl. brefvet af sistnämnda dag,...... „ 10,000

7:o Fabriks-aktiebolaget för åskådningsmateriel, det, genom Kongl.
brefvet den 10 Mars 1865, Fabriksidkaren A. Westerdahl beviljade och
den 1 November samma år å bemälda bolag öfverlåtna lån för fortsatt
drifvande af Westerdahls i Stockholm anlagda fabrik för tillverkning af
åtskillig materiel för skolundervisning, leksaker in. m........... „ 10,000: —

Summa R:dr 114,000: —

hvadan totalbeloppet af utestående förlagslån vid 1865 års slut uppgick till 698,169
R:dr 59 öre.

Vid revisionsårets slut återstodo att af förlagslåneanslaget utbetala nedannämnde,
genom Kongl. brefvet den 10 Mars 1865 beviljade lån, nemligen till: Brukegarne J. O.
Sundström och J. C. Bredesen för deras vid Charlottenbergs bruk i Wennlands län, jemte
gjuteri och mekanisk o verkstad, anlagda fabrik för tillverkning af spik, 28,000 Ridt, Fabriksidkaren
O. H. Åkerlind, för fortsatt drifvande af hans i Stockholm varande fabrik
för tillverkning af kakelugnar, 30,000 R:dr, Fabriksidkaren Grefve Sten Lewenhaupt, för
hans i Landskrona varande fabrik för tillverkning af yllevaror, 18,000 R:dr, Fabriksidkarne
Friherre S. Fléetwood, F. Grönvall och C. Setterberg, för drifvande af deras under firma
Setterberg & Iv:o vid Trollhättan i Elfsborgs län anlagda oljeslageri, 16,000 R:dr, Fabriksidkarne
Joh. Petersson, P. Lindelöf och J. Pettersson, för utvidgning af deras i Landskrona
varande mekaniska verkstad med gjuteri, 16,000 R:dr, Handlanden C. J. F. Ljunggren,
för utvidgande af hans i Kristianstad anlagda gjuteri och mekaniska verkstad,

16.000 R:dr, Egarne af Sandö glasbruk i Westernorrlands län F. Ramström och J. H.
Kjellgren, för ytterligare utvidgande och förbättrande af tillverkningarne vid nämnda bruk,

6.000 R:dr, samt Bruksidkaren B. de Maré, för ändamålsenligt bedrifvande af gjuteriet
och mekaniska verkstaden vid Ankarsrums bruk i Kalmar län, 18,000 R:dr.

Med anledning af Rikets Ständers vid 1862 och 1863 årens Riksdag fattade beslut,
att Manufaktur-diskont-fondens fasta egendom här i staden, uti hvilken byggnad

- 7 —

Kongl. Kommerse-kollegium då var inrymdt, skulle åt Riks-arkivet upplåtas, har under
det år, denna revision omfattar, ifrågavarande byggnad blifvit till sistnämnda embetsverk
öfverlemnad samt Kommerse-kollegium förflyttats uti en för dess räkning i enskild egendom
förhyrd lokal. Enligt den på grund af Kongl. brefvet den 30 Januari 1857 förda,
i Manufaktur-diskont-kontoret befintliga särskilda räkenskap öfver fastigheter och inven -

tarier, utgör värdet af förstberörda fasta egendom.............R:dr 90,000: —

samt af ullmagasinsbyggnaden i Norrköping.......... „ 54,000: —

äfvensom värdet af Manufaktur-diskontens inventarier uppgår till .... „ 5,138: 89.

och af Ullkontorets i Norrköping inventarier till.............. „ 1,987: 81.

Sedan Rikets Ständers sistlidna år församlade Revisorer, på sätt uti då afgifna revisionsberättelse
omförmäles, fäst uppmärksamhet å angelägenheten deraf att frågan, huruvida
Ullkontoret i Norrköping, hvars verksamhet till följd af Ull-diskontens upphörande
blifvit i betydlig mån inskränkt, borde vidare ega bestånd och med allmänna medel understödjas
eller kunna utan olägenhet indragas, blefve så fort ske kunde behörigen utredd,
så har, efter hvad Revisorerne inhemtat, Kongl. Kommerse-kollegium, som kort tid efter
omförmälda Diskonts upphörande tagit förevarande fråga i öfvervägande och vidtagit de
för densammas utredning erforderliga åtgärder, numera, sedan en sådan utredning åstadkommits,
besiutit hos Kongl. Maj:t göra underdånig framställning om Ullkontorets indragning.

I afseende å de till manufakturernas befrämjande anvisade medel jemte de i sammanhang
dermed redovisade Tull- och Beslags- samt Eskilstuna fristads-medlen äfvensom
anslaget till reseunderstöd åt fabriks- och handtverks-arbetare, få Revisorerne åberopa
härvid fogadt sammandrag af de öfver dessa medel för år 1865 förda räkenskaper, hvilka
blifvit i Kongl. Kammar-rätten granskade utan anmärkning.

Behållningen af samtliga ifrågavarande medel utgjorde vid 1864

års utgång........•............................R:dr 26,191: 62.

samt inkomsterna under år 1865 ....................... „ 16,109: 99.

Summa R:dr 42,301: 61.

hvaremot utgifterna, bestående af premier för tillverkning af finare lärfter,
stipendier och arvoden, reseunderstöd, aflöning till tjensteman i Eskilstuna
fristad, bidrag till Slöjdskolan i Stockholm m. m., uppgingo till . . „ 15,658: 25.

hvadan behållningen vid 1865 års slut utgjorde...............R:dr 26,643: 36.

Då härifrån afräknas dels de i räkenskaperna balanserade utgifter
för anskaffande af stämplingsredskap och stämplingsblanketter, hvilka
utgifter blifvit, efter upphörandet af vissa inhemska fabriksvarors stämpling,
på grund af Kongl. brefvet den 26 Maj 1865 ur räkenskaperna af förde.

............................R:dr 1,621: 60.

dels ock den i räkningen med Kongl General-tullstyrelsen
under titel »afkortningar» affärda aktorats-provision
för uppbörden af Kongl. Kollega andel i tull- och

beslagsmedlen........................ „ 10: 77:

eller tillsammans................................R:dr 1,632: 37.

återstod en behållen tillgång af.......................R:dr 25,010: 99,

8 —

deraf 18,614 R:dr 92 öre voro, med stöd af Kongl. brefvet den 6 Februari 1839, dels i
Jern-kontoret och dels i Stockholms Enskilda Bank emot ränta innestående.

Af de till manufakturernas befrämjande anvisade medel har, på grund af Kongl.
brefvet den 31 Mars 1865, ett förlagslån å 3,000 R:dr blifvit under samma år utbetaldt
till Kirurgiske Instrumentmakaren i Stockholm G. L. Jacoby, att af honom under åtta års
tid räntefritt innehafvas.

Såsom premier för inom Westernorrlands län tillverkade finare lärfter har, jemlikt
hvad af den bland förenämnde räkenskaper befintliga redogörelse iuhemtas, blifvit under
år 1865 utbetald en summa af 1,469 R:dr 99 öre.

Revisorerne hafva vidare genomgått 1865 års räkenskaper rörande dels de medel,
till belopp af högst 2,700 R:dr årligen, hvilka Kongl. Komtnerse-kollegium, på grund af
Kongl. brefvet den 30 Januari 1830, är berättigadt att från Kongl. Stats-kontoret uppbära
till godtgörande af svenske och norske Konsulers förskott till nödstäldt svenskt sjöfolks
understöd och hemförskaffande, dels ock det genom Kongl. brefven den 14 September
1843 och den 6 Augusti 1858 å Handels- och Sjöfarts-fonden till Kongl. Kominersekollegii
disposition anvisade årliga anslag af 2,000 R:dr, att användas till ersättande af
sådana bevisliga utgifter för svenskar, hvartill Konsulerne, antingen i anseende till utgifternas
beskaffenhet eller svårigheten att derå anskaffa fullständiga verifikationer, ej äro,
enligt förut gällande föreskrifter, berättigade till godtgörelse af allmänna medel; varande
dessa räkenskaper, af hvilka särskilda utdrag härhos bifogas, äfvenledes i Kongl. KammarRätten
granskade utan anmärkning.

Vid revisionsårets slut utgjorde behållningen å förstnämnda anslag 7,594 R:dr 32
öre, deraf likväl 7,537 R:dr 88 öre voro förskottsvis till Konsuler utbetalde och om hvilka
medels godtgörande af vederbörande rederier Kongl. Kommerse-kollegii Advokatfiskals-embete
fått sig uppdraget att besörja. Sedan, på grund af Kongl. brefven den
17 Februari, 26 Maj och 8 December 1865, från Handels- och Sjöfarts-fonden blifvit till
Kongl. Koramerse-kollegium utbetaldt ett sammanlagdt belopp af 8,199 R:dr 85 öre,
hvarmed Konsulernes år 1865 bestridda utgifter för svenske undersåter öfverstigit det för
samma år i sådant afseende anvisade anslag, uppgick behållningen å sistnämnde anslag
vid årets slut till 4,318 R:dr 39 öre.

Revisorerne, som funnit räkenskaperna öfver samtlige ofvannämnde fonder och medel
vara ordentligt och med redighet förda, hafva vid granskningen deraf icke funnit anledning
till någon anmärkning; och äro uppgifterna rörande de i Riksbanken vid revisionsårets
slut innestående behållningar styrkta genom vederbörliga attester.

Af Ombudsmannens särskilda berättelse öfver fondernas balanserande fordringar
äfvensom af de utaf honom förda lagsökningsdiarier hafva Revisorerne äfven tagit kännedom
och dervid icke funnit något att erinra i afseende å det sätt, hvarpå bevakningen och
indrifningen af de förfallna fordringame blifvit af honom besörjda.

— 9 —

Säkerhetshandlingame för de utur fonderna, meddelade lån hafva, vid af Revisorerne
anställd inventering, befunnits omsorgsfullt ordnade och förvarade i s. k. brandfria kassaskap,
uppställda uti den för Kommerse-kollegium förhyrda lokal.

För de i denna revisionsberättelse förekommande sifferuppgifter ansvarar den Sekreterare,
som vid granskningen, af de under Kongl. Kommerse-kollegium ställda fonders förvaltning
och räkenskaper varit hos Revisorerne anställd.

Slutligen få Revisorerne anmäla, att de, med anledning af sin instruktion, till
Kongl. Maj:t i underdånighet insända ett exemplar af denna berättelse.

Stockholm den 14 Oktober 1867.

W. NISSER. ROB. MONTGOMERY-CEDERHJELM. V. GJERLING.

GUST. SAM. AKERHJELM.
G. H. STRÅLE.

V. M. BERONIUS.

L. NORDENFELT.
C. J. L. LÖNNBERG.

J. A. BO VIN.

FREDR. BRUSEWITZ.
CARL IFVARSSON.

ERIC OLSSON.

tS. Wegartfe.

Kapital-slut öfver Manufaktur-diskont-fonden för år 1865.

Hettet.

Balans från år 1864:

Skuld:

Till Rikets Ständers Bank:

Kongl. Kommerse-kollegii kreditiv till Manufaktur-diskonten, emot 3

procents årlig ränta å det begagnade kapitalet........... 2,250,000: —

Obetald ränta vid 1864 års slut.................... 28,859: 29.

Afskrifning, enligt Kongl. Kommerse-kollegii utslag den 21 Juli 1865 ...........

Bidrag till 1866 års allmänna Industri-utställning i Stockholm...............

Riksmynt.

2,278,859 29
1,79882
30,000

Transport: R:dr | 2,310,65B|11

tive flit.

Balans från år 1864:

Tillgång:

l:o Behållning i Rikets Ständers Bank å räkningen N:o 5 med Deposi tions-afdelningen.

............. ............... 222,576: 10.

2:o Säkra fordringar:

a) Diskont-lån.................... 2,846,731: 6.

b) Förlags-lån............ 718,875: —

Upplupna räntor......... 13.536: 43 732,411: 43.

c) Anstånds-lån........... 47,450: 50.

Upplupna räntor......... 1,168: 58. 48,619: 8

d) Förskott till Diskontens Ombudsman för bestridande
af utgifter i lagsöknings- och konkurs ärender.

...................... 100: —

é) Hos Ullkontoret i Norrköping.......... 503: 32. 3 g2g 364- 89

3:o Osäkra fordringar:

a) Diskont-lån............ 158,253: 90.

Förfallo-räntor och expenser . . 1,708: 45. 159,962: 35,

b) Förlags-lån:

Resterande kapital å F.Rippes lån 1,419: 59.

Upplupen ränta derå 422: 40.

D:o d:o å Rosenborg

& Ekenmarks lån 19,207: 93. 19,630: 33. 21,049: 92. 181 0U- 27

Vinst- och förlust-konto.

Inkomster:

Ordinarie räntor ....... 128,767: 97.

Förfallo-räntor................ 5,700: 7.

Auktionsmedel för sålda möbler och effekter 71: 16. ] 34 539- 20

Ullvärderings-, sorterings- och magasins-afgifter, infiutne

vid Ullkontoret i Norrköping..... 3,297: 4.

Hyresmedel, infiutne vid dito....... 739: — 4,036: 4. 138 575- 24

Transport: R:dr 138,575: 24,

Riksmynt.

4,031,953

4,031,953(26

Transport R:dr

Balans till år 1866:

Tillgång:

l:o Behållning i Rikets Ständers Bank å räkningen N:o 5 med Deposi tions-afdelningen.

............................ 457,929: 69.

2:o Säkra fordringar:

a) Diskont-lån...................... 2,608,074: 8.

b) Förlags-lån.............. 696,750: —

Upplupna räntor........... 13,942: 51. 710 692: 51.

c) Anstånds-lån............. 43,663: 17.

Upplupna räntor........... 1,077: 63. 44,740: 80.

d) Förskott till Diskontens Ombudsman för bestridande
af utgifter i lagsöknings- och konkurs ärender.

....................... 100: —

e) hos Ullkontoret i Norrköping............ 517: 38. 3,364,124: 77.

3:o Osäkra fordringar:

a) Diskont-lån.............. 163,373: 95.

Förfallo-räntor och expenser .... 1,898: 53. 165,272: 48.

b) Förlags-lån:

Resterande kapital å F. Rippes lån 1,419: 59.

Upplupen ränta derå . 422: 40.

Dito dito å Rosenborg

& Ekenmarks lån . . . 19,207:_ff. 19,630: 33. 21,049: 92. 186 322; 40

2,310,658

4,008,376 86

Summa R:dr j 6,319,034:97

Transport R:dr 138,575: 24.

Utgifter:

l:o Aflöning............................ 21,083: 34.

2:o Arvoden till Kongl. Kommerse-kollegii President, ledamöter
in. fl......................... 5,408: 34.

3:o Pensioner........................... 13,380: —

4:o Inköpta inventarier...................... 2,650: 23.

5:o Extra utgifter ........................ 2,001: 39.

6:o Omkostnader för fondens fasta egendom.......... 46: 66.

7:o Ersättning, enligt Kongl. brefvet den 9 November 1841,

till Rikets Ständers Riksgälds-kontor.......... 21,000: —

8:o Ränta till Rikets Ständers Bank för begagnade medel

af kreditivet........................ 57,265: 78.

9:o Aflöning till tjensteman och betjening vid Ullkontoret i

Norrköping...................5,310: —

Omkostnader för ullmagasinshuset

i dito............... 74: 19.

Extra afgift till Städernas allmänna
Brandstods-bolag för dito . . 146: 25. 220: 44.

Diverse utgifter vid Ullkontoret i Norrköping 182: 27. 5,712: 71.

Fondens vinst för år 1865 har alltså utgjort.........................

Balans till år 1866:

Skuld:

Till Rikets Ständers Bank:

Kongl. Kommerse-kollegii kreditiv till Manufaktur-diskonten, emot

3 procents årlig ränta å det begagnade kapitalet......... 2,250,000: —

Obetald ränta vid 1865 års slut.................... 27,054: 92.

4,031,953 26

128,548: 45.

10,026

2,277,054

Summa R:dr 6,319,034^7

Stockholm af Manufaktur-diskont-kontoret den 11 Oktober 1867.

Ä. Ägrett.

€7. Brandel*

Utdrag ur 1865 års lmfvudhok för Manufaktur-, Tull- och KonMatiosss och

haudtverks -

Riksmynt.

Debet.

Behållningar och fordringar.

Af Manufaktur-medlen..............

„ Tull- och Konfiskations-medlen......

/ „ Eskilstuna fristads medel..........

„ anslaget till reseunderstöd..........

Inkomster.

Manufaktur-medel...........

Eskilstuna fristads medel.......

Anslaget till reseunderstöd.......

Återleverering till manufaktur-medlen,

18,953: —
2,990: 56.
2,988: 6.
1,260: —

12,744: 99.

140: —
3,000: —
225: —

Summa R:dr j

26,19162

16,109 99
*42,301''61

Stockholm af Kongl. Kommerse-kollegii

samt Eskilstuna fristads medel jemte anslaget till rcseuudcrstöd åt fabriks^
arbetare.

Kredit.

Utgifter.

Af Manufaktur-medlen.......

„ Tull- och Konfiskations-medlen.
„ Reseunderstöds-medlen.....

Afskrifning.

Af Manufaktur-medlen.......

„ Tull- och Konfiskations-medlen

Riksmynt.

12,457: 49.

353: 26.
2,847: 50.

15,658 25

66: 50.
1,565: 87.

1,632

Behållningar och fordringar.

Af Manufaktur-medlen..................... 19,399: —

• „ Tull- och Konfiskations-medlen........ 1,164: 45.

efter afdrag af redogörarens fordran........ 93: 2. j 071: 43.

Af Eskilstuna fristads medel............ 3,257: 58.

efter afdrag af redogörarens fordran........ 129: 52. 3,128: 6.

Af anslaget till reseunderstöd..................1,412: 50.

Summa R:dr

25,010

iöi[

Kammar-kontor den 11 Oktober 1867.
E. G. Leyonmarclc.

Utdrag af 1865 års Rakning öfver det, genom Kong}, trefven den 14 Sep auslag

til! godtgörande af svenske ock norske

	Riksmynt.
Debet.
Balans från år 1864:
Behållning . ...................................		23
Inkomst:
Af Kong]. Konvoy-kommissariatet anordnade................	10,199	85
Summa R:dr	10,200	8

Stockholm af Kongl. Kommerse-kollegii

lomber 1843 och den 0 Augusti 1854, af Handels- och Sjöfarts-fondcu beviljade
Konsulers utgifter för svenske undersåter.

Kredit.

Af s krifn ing:

af de till svenske och norske Konsuler gjorda utbetalningar, för hvilka
ersättning icke kunnat erhållas.....................

Riksmynt.

5,932

Balans till år 1866:

Behållning..........

Åfgår: Redogörarens fordran

4,318: 39.
50: 69.

4,267

Summa R:dr

10,2001 8

Kammar-kontor den 11 Oktober 1867.

E. G. Leyonmarck.

Utdrag af Räkningen öfver uppkiirnc medel till godtgörande af de

af svenskt sjö -

Debet.

Biksmynt.

Balans från år 1864:

Behållning och utestående fordringar.....................

Inkomst:

Af Kongl. Stats-kontoret anordnade medel, hvilka genom Kongl. brefvet
den 30 Januari 1830 blifvit anvisade till ersättande af utgifter, som
svenske och norske Konsuler bestridt för svenskt sjöfolk.......

8,390 40

2,700 —

Summa R:dr | 11,090^0

Stockholm af Kongl. Kommerse-kollegii

utgifter, som svenske och norske Iiousuler hcstridt för Iicmförskaffatide
folk år 18G5.

Kredit.

Afskrifning:

af förskottsvis utbetalde ersättningar, för hvilka godtgörclse icke kunnat
erhållas...................................

Leverering:

till Kongl. Ränte-kammaren ersättningar, som influtit från rederier . . . .

Riksmynt.

606 98:

2,903 68

Balans till år 1866:

Kontant behållning........................ 56: 44.

Fordran för förskottsvis till Konsuler utbetalde ersättningar för
bestridda omkostnader för svenskt sjöfolk, om hvilkas godtgörande
af vederbörande rederier Advokat-fiskals-embetet
fått sig uppdraget att besörja................ 7,537: 88.

S:a 7,594: 32.

Afgår: Redogörarens fordran....... 14: 58. j

Summa R:dr

7,579,74

11,090 40

Kammar-kontor den 11 Oktober 1867.

E. G. Lcyonmarck.