Förstärkt samordning inom riksdagsförvaltningen (Förslag 1997/98:RFK4)

Förslag till riksdagen

1997/98:RFK4

Förstärkt samordning inom riksdags-

förvaltningen 1997/98

RFK4

Sammanfattning

Syftet med de organisationsförändringar som föreslås är i korthet att förbättra ledning och samordning i riksdagsförvaltningen för att göra verksamheten effektivare.

Riksdagsdirektören (kammarsekreteraren) får ett överordnat ansvar för ledningen och samordningen i hela organisationen. Riksdagsdirektören blir ordförande i en samordningsgrupp. I gruppen ingår i övrigt förvaltningschefen, kanslichefen i kammarkansliet samt en tjänsteman med uppgift att ta ett ansvar för samordningen av frågor som rör utskottens kanslier.

Det internationella kansliet (RIK) och informationsverksamheten ställs direkt under riksdagsdirektören. Riksdagsdirektören avlastas en del av den dagliga ledningen av kammarkansliet. Denna uppgift läggs på kanslichefen i kansliet.

Förvaltningskontorets uppgifter och förvaltningschefens roll kommer att i huvudsak vara oförändrade.

För att genomföra förslaget till ny organisation behöver vissa ändringar göras i riksdagsordningen och i förvaltningskontorets instruktion.

1 Förslag angående förstärkt samordning inom riksdagsförvaltningen

Bakgrund

Riksdagsförvaltningen har sedan mitten av 1960-talet haft samma grundläggande struktur som i dag. Den består av tre relativt självständiga delar, kammarkansliet, 16 separata utskottskanslier samt Riksdagens förvaltningskontor. Ledningsorganen är talmanskonferensen med gruppledarna som en inre kärna och förvaltningsstyrelsen med en direktion, som ett slags arbetsutskott. Talmannen, som har huvudansvaret för förvaltningens olika grenar, är ordförande i både talmanskonferensen och förvaltningsstyrelsen.

Kammarkansliet leds av riksdagsdirektören, som utses av kammaren. Kansliet har bl.a. hand om planeringen för den parlamentariska verksamheten och ansvaret för riksdagens protokoll. En viktig uppgift är bevakningen av de konstitutionella frågorna i vilket bl.a. ingår en vidsträckt rådgivning till ledamöter, partikanslier och andra delar av riksdagsförvaltningen.

Talmanskonferensens och gruppledarnas huvudansvar är riksdagens ar-	1997/98:RFK4
betsplanering, utveckling och tillämpning av riksdagens arbetsformer och
regelsystem samt vissa internationella frågor. Förvaltningsstyrelsen har an-
svar för traditionella förvaltningsfrågor som personal, ekonomi och lokaler
men också för frågor som rör partigruppstöd och ledamöternas ekonomiska
villkor liksom olika former av service, t.ex. utredningstjänst och bibliotek,
till ledamöter och övriga riksdagsorgan. Förvaltningskontorets huvudansva-
rige tjänsteman är förvaltningsdirektören, som utses av förvaltningsstyrelsen.
Sedan enkammarriksdagens start år 1971 har riksdagsförvaltningen ut-
vecklats kraftigt. Utskottskanslierna har fördubblats på handläggarsidan. Den
största tillväxten har skett inom Riksdagens förvaltningskontor där nya en-
heter såsom Information och Data och teknik har tillkommit. Den tidigare
självständiga myndigheten Riksdagsbiblioteket har inlemmats i riksdagsför-
valtningen liksom redaktionen för tidningen Från Riksdag och Departement.
Ett annat område som expanderat kraftigt är den internationella verksam-
heten. Riksdagens internationella kansli (RIK) har därför förstärkts betydligt
de senaste åren, bl.a. genom att kansliet för Nordiska rådets svenska delegat-
ion inlemmats i verksamheten. Vidare har EU-nämnden med eget kansli
tillkommit liksom ett särskilt informationsorgan, EU-upplysningen.
I riksdagsförvaltningen finns i dag ca 500 heltidsanställda. Av dessa arbe-
tar ca 50 i kammarkansliet, ca 100 i utskottens kanslier, ca 20 i EU-nämnden
och RIK samt ca 330 vid RFK.
Bestämmelsen om riksdagens förvaltning finns i 9 kap. riksdagsordningen.
Förvaltningskontorets verksamhet regleras i en instruktion och i en arbets-
ordning för kontoret.

Ledning och samordning inom riksdagsförvaltningen

För att riksdagsförvaltningen på ett effektivt sätt skall kunna understödja de parlamentariska organens verksamhet fordras betydande samordningsinsatser. Den uppdelning av förvaltningen som tidigare beskrivits är ett problem i sammanhanget. Olika åtgärder av formell och informell natur har vidtagits och vidtas löpande för att lösa problemet. Huvudansvaret för dessa samordningsinsatser har kommit att vila på riksdagsdirektören och förvaltningsdirektören.

Det område där samordningen drivits längst är planeringen av riksdagens arbete. Planeringen av ärendenas behandling har stor betydelse för hela verksamheten i Riksdagshuset. Det har utvecklats ett nära samarbete mellan kammarens kansli och utskottens kanslier när det gäller ärendenas konstitutionella sida liksom hanteringen och tidsplaneringen av ärendena. Det har utvecklats ett gemensamt datorbaserat register för planering och genomförande av arbetet i kammaren och utskotten. För utveckling och drift av systemen spelar flera enheter inom RFK en betydande roll. Som ett led i planeringsarbetet sammanträder regelbundet kammarkansliets handläggare och utskottens kanslichefer under riksdagsdirektörens ledning. Vid dessa möten förbereds arbetsplaneringen som underställs talmannen och talmanskonfe-

rensen. Också andra frågor som t.ex. fördelning av ärenden mellan utskott	1997/98:RFK4
behandlas på liknande sätt.
Behovet av samordnande insatser mellan förvaltningens huvuddelar finns
på många områden där riksdagens förvaltningskontor har huvudansvaret. Det
gäller t.ex. inom organisationsutveckling, personalutveckling, rekrytering
och lönefrågor, liksom beträffande information, bistånd till andra parlament
och dokumentutveckling. I sådana fall har man löst samordningsproblemen
genom att bilda arbetsgrupper av olika slag. En del frågor klaras ut vid en
form av chefsmöten som kallas förvaltningsmöten.
Trots de insatser som görs för att komma till rätta med samordningspro-
blemen är det uppenbart att det inte är tillräckligt. Såväl behovet av samord-
ning av personal och andra resurser med planeringen av verksamheten som
behovet av förändring och utveckling i organisationen kräver ökade insatser
av lednings- och samordningsnatur.

Förslag

Syftet med föreliggande förslag är att förbättra ledning och samordning i riksdagsförvaltningen för att göra verksamheten effektivare.

Erfarenheten av riksdagens förvaltningsorganisation med sina tre huvuddelar kammarkansli, utskottskanslier och förvaltningskontor är i huvudsak god. Mot denna bakgrund finns det knappast behov av förändringar i den grundläggande strukturen. Det bör nämnas att den parlamentariska ledningsorganisationen inte behandlas i detta sammanhang.

Förslaget innebär en fastare struktur åt samordningsfunktionerna. Riksdagsdirektören (kammarsekreteraren) föreslås få ett överordnat lednings- och samordningsansvar för hela organisationen. Riksdagsdirektören blir ordförande i en samordningsgrupp som i övrigt består av förvaltningsdirektören, som bör få tjänstebenämningen förvaltningschef, kanslichefen i kammarkansliet samt en tjänsteman med särskild uppgift att bereda samordningsfrågor som rör utskottskansliernas arbete. Gruppen bör vara flexibel i sitt arbetssätt och kunna adjungera tjänstemän från olika enheter om det bedöms lämpligt i olika frågor.

Samordningsansvaret bör omfatta användningen av såväl personalsom andra resurser som ställs till förvaltningens förfogande, planering och utveckling av verksamheten på en övergripande nivå, förhandlings- och lönefrågor samt andra viktiga personalfrågor, större budget-, informations- och utredningsfrågor, mer omfattande upphandlingsärenden samt vissa internationella frågor.

Riksdagsdirektören bör avlastas en del av den dagliga ledningen av kammarkansliet för att få tillräcklig tid för lednings- och samordningsinsatserna. Dessa uppgifter läggs på kanslichefen i kammarkansliet.

Informationsverksamheten och det internationella kansliet (RIK) föreslås placeras direkt under riksdagsdirektören. Skälen härför är bl.a. följande:

Planeringen av ärendenas behandling och besluten i utskott och kammare utgör grunden för riksdagens information i dess olika former. Det kan gälla svar på frågor från allmänheten, riksdagens hemsida, pressmeddelanden samt

publikationerna Kammarkalendern och Riksdagsveckan. Detta förutsätter ett	1997/98:RFK4
dagligt nära samarbete med främst kammarkansliet.
Som ovan nämnts har den internationella verksamheten expanderat kraftigt
under senare år. Det gäller utbytet med andra parlament i form av bl.a. tal-
mansdelegationer och bistånd samt deltagande i ett antal internationella
organ. I detta arbete tar riksdagsdirektören ett ansvar, inte minst i de frågor
som skall beredas hos talmannen och på talmanskonferensen. Redan i dag
fungerar sålunda denna ordning utan att det klarlagts organisatoriskt.
När det gäller samordningen på tjänstemannaplanet mellan kammare och
utskott får riksdagsdirektören liksom i dag en viktig uppgift. Man bör ytterli-
gare utveckla den gemensamma planeringen och tillföra nya ämnen såsom
utnyttjande av personalresurser och anpassningen och utvecklingen av orga-
nisationen till förändrade parlamentariska arbetsformer. Aktuella exempel
där ökade insatser behövs är inom uppföljning och utvärdering samt beträf-
fande EU-frågorna. I detta arbete biträds riksdagsdirektören av den tjänste-
man som får som särskild uppgift att svara för samordningen med utskottens
kanslier.
Den tjänsteman med särskilt samordningsansvar beträffande utskotten får
sålunda som tilläggsuppgift till ordinarie uppgifter en i första hand beredande
funktion. Det förutsätts att denne har en bred erfarenhet från verksamheten i
utskott. En annan viktig uppgift blir att kontinuerligt förmedla information
såväl från utskotten till riksdagsdirektören/samordningsgruppen som i mot-
satt riktning.
I riksdagsordningens 9 kap. tilläggsbestämmelser bör göras vissa ändringar
för att markera riksdagsdirektörens och samordningsgruppens ansvar. I öv-
rigt föreslås vissa mindre förändringar i anslutning till ovan redovisade för-
slag. I instruktionen för Riksdagens förvaltningskontor föreslås vissa smärre
justeringar som är en direkt följd av de ovan redovisade förslagen, bl.a. er-
sätts begreppet riksdagens inre förvaltning i instruktionen av riksdagens
förvaltning, vilket bättre överensstämmer med gängse uttryckssätt.

2 Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagens förvaltningsstyrelse föreslår att riksdagen antar förvaltningskontorets förslag till

1.lag om ändring i riksdagsordningen,

2.lag om ändring i lagen (1983:1061) med instruktion för Riksdagens förvaltningskontor.

3 Lagtext

Förslag till lag om ändring i riksdagsordningen

1 kap. Riksmöten

Nuvarande lydelse			Föreslagen lydelse
	Tilläggsbestämmelse
			1.7.2
Vid förfall för ordföranden i ut-			Vid förfall för ordföranden i ut-
skott inträder vice ordföranden i			skott inträder vice ordföranden i
hans ställe. Suppleanter för parti-			hans ställe. Suppleanter för parti-
gruppernas företrädare	behöver	ej	gruppernas företrädare	behöver	ej
utses.			utses.
Talmanskonferensen	sammanträ-		Talmanskonferensen	sammanträ-
der inom stängda dörrar. Vill konfe-			der inom stängda dörrar. Vill konfe-
rensen inhämta upplysningar		av	rensen inhämta upplysningar		av
någon som ej tillhör konferensen, får			någon som ej tillhör konferensen, får
den kalla honom till sammanträde.			den kalla honom till sammanträde.
Kammarsekreteraren och direktören			Kammarsekreteraren och chefen för
för förvaltningskontoret får deltaga i			förvaltningskontoret får	deltaga	i
konferensens överläggningar.			konferensens överläggningar.
9 kap. Bestämmelser om personal och förvaltning
		1 §
			Riksdagens förvaltning består		av
			kammarkansliet, utskottens och EU-
			nämndens kanslier samt förvalt-
			ningskontoret.

Kammaren utser en kammarsekreterare. Val av kammarsekreterare äger rum vid början av riksmötet närmast efter ordinarie val till riksdagen och gäller för tiden till dess nytt val av kammarsekreterare förrättas.

Kammarsekreteraren låter föra protokollet vid sammanträde med kammaren. Han expedierar riksdagens beslut och biträder i övrigt talmannen i riksdagsarbetet.

Tilläggsbestämmelser

9.1.1

Vid val med slutna sedlar av kammarsekreterare tillämpas det förfarande

som angives i 8 kap. 1 § andra stycket.
9.1.2
Kammarsekreteraren förestår kam-	Kammarsekreteraren, med tjänste-
markansliet och är sekreterare i	benämningen	riksdagsdirektör,	har
krigsdelegationen. Han för protokoll	ett överordnat ansvar för ledningen
vid sammanträde med talmanskonfe-	och samordningen av riksdagsför-
rensen.	valtningen.	Kammarsekreteraren
	förestår kammarkansliet och är sek-
	reterare i krigsdelegationen. Han för
	protokoll vid	sammanträde	med
	talmanskonferensen.

1997/98:RFK4

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1997/98:RFK4

9.1.3

Riksdagsförvaltningens olika uppgifter samordnas av en samordningsgrupp. Gruppen består av kammarsekreteraren, chefen för förvaltningskontoret, kanslichefen i kammarkansliet samt en tjänsteman med samordningsansvar beträffande utskottens kanslier.

2 §

Utskotten biträdes av sekreterare.

Huvudsekreteraren hos utskott skall vara svensk medborgare.

Utskotten och EU-nämnden biträdes av kanslier. Chefen för ett sådant kansli skall vara svensk medborgare.

3.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1983:1061) med instruktion för Riksdagens förvaltningskontor

3 § Förvaltningskontoret skall

1. på grundval av egna beräkningar samt inkomna budgetunderlag göra upp förslag till anslag på statsbudgeten avseende riksdagen och dess myndigheter m.m.,

2. meddela för riksdagen och dess myndigheter utom Riksbanken gemensamma budget- och redovisningsföreskrifter samt föreskrifter för utnyttjande av medel som har anslagits för riksdagsförvaltningen utom Riksbanken.

Förvaltningskontoret skall verka för en rationell användning av de medel som ställs till förfogande för riksdagsförvaltningens verksamhet.

Förvaltningskontoret svarar för att intern revision sker av den inre riksdagsförvaltningen. Lag (1997: 344).

4 § Förvaltningskontoret skall svara för

Förvaltningskontoret svarar för att intern revision sker av riksdagsförvaltningen. Lag (1997:344).

1.riksdagens fastigheter och lokaler samt bostäder för riksdagens ledamö-

ter,

2.säkerhetsskyddet enligt lagen (1983:953) om säkerhetsskydd i riksdagen och säkerhetsskyddslagen (1996:627) samt för beredskapsåtgärder som inte ankommer på krigsdelegationens presidium,

3.inköp och underhåll,

4.restaurangverksamhet för riksdagens ledamöter och personal,

5.ekonomiska och organisatoriska frågor om riksdagstrycket och annan

dokumentation,

6.register och arkiv,

7.teknik och säkerhet på tele- och ADB-områdena,

Nuvarande lydelse

8.extern och intern information,

9.utredningstjänster till riksdagens ledamöter och organ samt partikanslierna i riksdagen,

10.riksdagens bibliotek,

11.information till allmänheten i EU-frågor. Lag (1997:344).

Föreslagen lydelse

8. utredningstjänster till riksdagens ledamöter och organ samt partikanslierna i riksdagen,

9. riksdagens bibliotek,

10. information till allmänheten i EU-frågor. Lag (1997:344).

5 § har upphävts genom lag (1991:366).

6 § Utöver vad som följer av 2 § 3 och 3 § 2 får förvaltningskontoret meddela förvaltningsföreskrifter och råd beträffande de frågor som det ankommer på kontoret att handlägga.

Förvaltningskontoret får, i de fall det bedöms erforderligt, försälja riksdagen tillhörig lös egendom.

Förvaltningskontoret skall bevaka och driva in fordran som uppkommit inom kontorets verksamhetsområde samt i övrigt företräda riksdagen i frågor inom kontorets verksamhetsområde.

Efter prövning i varje särskilt fall får förvaltningskontoret besluta om avskrivning eller ackord av riksdagens fordringar. Ackordsförslag får antas endast om det kan anses vara till förmån för det allmänna.

Om det på grund av gäldenärens sjukdom eller av annan anledning måste anses uppenbart obilligt att kräva betalning för fordran får förvaltningskontoret efterge fordringen helt eller delvis.

Förvaltningskontoret skall i övrigt utföra de uppgifter som följer av särskilda bestämmelser eller riksdagsbeslut.

7 §

Varje år före den 1 mars skall för-	Varje år före den 1 mars skall för-
valtningskontoret till riksdagen avge	valtningskontoret till riksdagen avge
årsredovisning för det senaste bud-	årsredovisning för riksdagens för-
getåret.	valtning för det senaste budgetåret.
Lag (1997:344).
	10 §

Förvaltningsstyrelsen utser en chef för förvaltningskontoret (förvaltningsdirektören). Denne utövar under styrelsen och direktionen den omedelbara ledningen av förvaltningskontorets verksamhet.

Förvaltningsdirektören tillsätts med förordnande för viss tid, högst fyra år.

När förvaltningsdirektören har förhinder fullgörs förvaltningsdirektörens uppgifter av den tjänsteman som förvaltningsdirektören efter samråd med direktionen förordnar.

Lag (1997:344).

Förvaltningsstyrelsen utser en chef för förvaltningskontoret (förvaltningschef). Denne utövar under styrelsen och direktionen den omedelbara ledningen av förvaltningskontorets verksamhet.

Förvaltningschefen tillsätts med förordnande för viss tid, högst fyra år.

När förvaltningschefen har förhinder fullgörs förvaltningschefens uppgifter av den tjänsteman som förvaltningschefen efter samråd med direktionen förordnar.

1997/98:RFK4

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

12 § Förvaltningsstyrelsen skall

1.i enlighet med denna instruktion fastställa den närmare inriktningen av förvaltningskontorets verksamhet samt pröva om verksamheten bedrivs effektivt och i överensstämmelse med den angivna inriktningen,

2.avgöra frågor om slutande av kollektivavtal med arbetstagarnas huvudorganisationer, om avbrytande av annan förhandling än förhandling i tvist om avtal, om lockout eller annan stridsåtgärd samt andra förhandlingsfrågor

som är av principiell natur eller har större ekonomisk betydelse eller är gemensamma för riksdagen och dess myndigheter ävensom frågor som avses i 2 § femte stycket,

3.besluta om föreskrifter som enligt denna lag eller andra författningar får meddelas av förvaltningskontoret,

4.fastställa arbetsordning för förvaltningskontoret och avgöra viktigare

frågor i övrigt om organisation och arbetsformer,

5.besluta om anställningar på högre chefsnivå eller motsvarande enligt förvaltningsstyrelsens bestämmande i den mån inte annat framgår av riksdagsordningen,

6.besluta i frågor som avses i 2 § femte stycket,

7.avgöra andra viktigare personalärenden utom frågor som skall prövas av

Riksdagens ansvarsnämnd enligt lagen (RFS 1980:4) om beslutande organ i frågor om disciplinansvar m.m. beträffande arbetstagare hos riksdagen och dess myndigheter, eller av personalansvarsnämnden enligt 14 a §,

8. besluta i frågor om tillämpning av bestämmelser om ekonomiska villkor för riksdagsledamöterna och för Sveriges företrädare i Europaparlamentet och om arvoden för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ samt i frågor om ekonomiska villkor i övrigt för riksdagsledamöterna och för företrädarna i Europaparlamentet, allt i den mån frågorna inte är rutinmässiga,

9.besluta om budgetunderlag och framställningar till riksdagen,

10.besluta i viktigare frågor om lokaler och bostäder,

11.fastställa bokslut och besluta i frågor om revision,

12.besluta i frågor enligt lagen

(1983:953) om säkerhetsskydd i riksdagen utom i de fall där beslutanderätten enligt lagen tillkommer förvaltningsdirektören eller säkerhetschefen,

13.avge årsredovisning,

14.besluta i andra frågor som är av principiell natur eller i övrigt av

större betydelse eller som förvaltningsdirektören hänskjuter till styrelsen. Lag (1997: 344).

12.besluta i frågor enligt lagen

(1983:953) om säkerhetsskydd i riksdagen utom i de fall där beslutanderätten enligt lagen tillkommer förvaltningschefen eller säkerhetschefen,

13.avge årsredovisning för riksdagens förvaltning,

14.besluta i andra frågor som är av principiell natur eller i övrigt av

större betydelse eller som förvaltningschefen hänskjuter till styrelsen. Lag (1997: 344).

13 § Förvaltningsstyrelsen är beslutför när ordföranden eller vice ordföranden och därutöver minst fem av de av riksdagen valda ledamöterna är närvarande. Vid lika röstetal gäller den mening som biträds av den som för ordet.

1997/98:RFK4

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
Förvaltningsdirektören och riks-	Förvaltningschefen och riksdagsdi-
dagsdirektören får delta i förvalt-	rektören får delta i förvaltningsstyrel-
ningsstyrelsens överläggningar. I	sens överläggningar. I ärenden som
ärenden som rör riksdagens utskott	rör riksdagens utskott får ordföran-
får ordförandena i de berörda utskot-	dena i de berörda utskotten delta i
ten delta i styrelsens överläggningar.	styrelsens överläggningar.
Lag (1991: 366).

14 § Direktionen skall utgöra förhandlingsdelegationen vid förhandlingar om arbetstagares anställnings- och arbetsvillkor samt bereda ärenden för avgörande av förvaltningsstyrelsen.

Förvaltningsstyrelsen får överlåta till direktionen att avgöra ärenden som avses i 12 § 2 i vilka styrelsens beslut inte utan olägenhet kan avvaktas. Styrelsen får vidare överlåta till direktionen att avgöra ärenden enligt 12 § 5 utom i fråga om anställning av kanslichef och biträdande kammarsekreterare, 7 utom ärenden om flyttningsskyldighet, 8, 10, 11 och 12, allt i den mån ärendena inte är av principiell natur eller i övrigt av större betydelse.

Rätten för direktionen att besluta i		Rätten för direktionen att besluta i
de i andra stycket angivna frågorna		de i andra stycket angivna frågorna
får i den utsträckning förvaltnings-		får i den utsträckning förvaltnings-
styrelsen	medger av direktionen	styrelsen	medger av direktionen
överlåtas	till förvaltningsdirektören.	överlåtas	till förvaltningschefen.
Sådana bemyndiganden skall framgå		Sådana bemyndiganden skall framgå
av arbetsordningen eller genom ett		av arbetsordningen eller genom ett
särskilt beslut av förvaltningsstyrel-		särskilt beslut av förvaltningsstyrel-
sen.		sen.

Direktionen är beslutför när minst två ledamöter är närvarande.

Ett beslut som har fattats av direktionen eller förvaltningsdirektören med stöd av andra resp. tredje stycket skall anmälas för förvaltningsstyrelsen vid dess nästkommande sammanträde. Lag (1997:344).

Ett beslut som har fattats av direktionen eller förvaltningschefen med stöd av andra resp. tredje stycket skall anmälas för förvaltningsstyrelsen vid dess nästkommande sammanträde.

14 a § En personalansvarsnämnd beslutar i frågor om disciplinansvar och åtalsanmälan enligt lagen (1994:260) om offentlig anställning samt om avskedande enligt lagen (1982:80) om anställningsskydd när det gäller arbetstagare som inte skall anställas genom beslut av Riksdagens förvaltningsstyrelse.

Förvaltningsdirektören är ordförande i personalansvarsnämnden. Bestämmelser om nämndens sammansättning i övrigt och om dess verksamhet meddelas i arbetsordningen. I lagen (RFS 1980:4) om beslutande organ i frågor om disciplinansvar m.m. beträffande arbetstagare hos riksdagen och dess myndigheter finns bestämmelse som är tillämplig vid omröstning inom nämnden. Lag (1994:263).

Förvaltningschefen är ordförande i personalansvarsnämnden. Bestämmelser om nämndens sammansättning i övrigt och om dess verksamhet meddelas i arbetsordningen. I lagen (RFS 1980:4) om beslutande organ i frågor om disciplinansvar m.m. beträffande arbetstagare hos riksdagen och dess myndigheter finns bestämmelse som är tillämplig vid omröstning inom nämnden.

1997/98:RFK4

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

15 §

Ärenden som inte skall avgöras av förvaltningsstyrelsen, direktionen eller personalansvarsnämnden avgörs av förvaltningsdirektören ensam. I den mån sådana ärenden inte är av det slag att de behöver prövas av förvaltningsdirektören får de avgöras av en annan tjänsteman i den omfattning som framgår av arbetsordningen eller särskilda beslut. Lag (1991:366).

Ärenden som inte skall avgöras av förvaltningsstyrelsen, direktionen eller personalansvarsnämnden avgörs av förvaltningschefen ensam. I den mån sådana ärenden inte är av det slag att de behöver prövas av förvaltningschefen får de avgöras av en annan tjänsteman i den omfattning som framgår av arbetsordningen eller särskilda beslut.

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1998.

I detta beslut har deltagit, förutom undertecknad ordförande, riksdagsledamöterna Mats Lindberg (s), Iréne Vestlund (s), Rolf Dahlberg (m), Per Olof Håkansson (s), Elving Andersson (c), Gullan Lindblad (m) och Carl-Johan Wilson (fp).

Stockholm den 15 april 1998

Riksdagens förvaltningsstyrelse

Birgitta Dahl

Anders Forsberg

1997/98:RFK4

Elanders Gotab, Stockholm 1998

1997/98:RFK4