Förslag 1995/96:RJ1

Förslag 1995/96:RJ1

Redogörelse till riksdagen

1995/96:RJ1

Styrelsen för Stiftelsen Riksbankens
Jubileumsfonds berättelse över fondens
verksamhet och förvaltning under år 1995

1995/96

RJ1

Stiftelsens uppdrag, tillkomst och inriktning

Riksbankens Jubileumsfond (RJ) är en fristående stiftelse som har till ända-
mål att främja och understödja vetenskaplig forskning.

Stiftelsen grundades 1962 genom en donation från Sveriges Riksbank, som
därmed ville uppmärksamma bankens 300-årsjubileum 1968 och samtidigt
främja "ett angeläget nationellt ändamål". Den årliga avkastningen av
jubileumsdonationen skulle användas till att främja vetenskaplig forskning
med anknytning till Sverige.

Stadgar för stiftelsen fastställdes i december 1964. I de nu gällande
(fr.o.m. den 1 januari 1988) anges bl.a.

* att företräde skall ges åt forskningsområden, vilkas medelsbehov inte är
så väl tillgodosedda på annat sätt

* att fondens medel speciellt skall användas för att stödja stora och lång-
siktiga forskningsprojekt

* att nya forskningsuppgifter, som kräver snabba och kraftiga insatser,
särskilt skall uppmärksammas

* att fonden skall söka främja kontakter med internationell forskning

Riksdagen beslöt under 1993 att ytterligare en donation skulle tillföras Stif-
telsen Riksbankens Jubileumsfond. Till beslutet var fogad en promemoria
som upprättats inom regeringskansliet. I promemorian framhölls några rikt-
linjer som skulle utmärka den verksamhet som initierades genom använd-
ningen av donationen. Bl.a. angavs följande användningsområden:

* stöd till projekt och program som innebär gränsöverskridanden mellan
discipliner

* etablering av nätverk eller fastare samverkansformer nationellt och inter-
nationellt, bl.a. genom etablering av ett internationellt forskarutbytespro-
gram

* befordran av forskarutbildning och forskarrekrytering

* främjande av forskarrörlighet internationellt och mellan universi-
tet/högskolor och andra verksamheter

De första anslagen från RJ delades ut under hösten 1965. Sedan tillkomsten
har omkring 2,7 miljarder (i 1995 års penningvärde) delats ut till vetenskap-
lig forskning. Stiftelsens totala förmögenhet uppgår till 4,1 miljarder vid
årsskiftet 1995/96.

1 Riksdagen 1995196 2 saml. RJ1

VD-kommentar

1995/96:RJ1

Under 1995 har Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) bedrivit sin
forskningsstödjande verksamhet i 30 år. De första anslagen delades ut under
hösten 1965. RJ har inte haft något särskilt 30-årsjubileum. I stället har detta
faktum markerats genom några aktiviteter med anknytning till ett par mycket
framgångsrika projekt som redan inledningsåret erhöll stöd från RJ.

Till följd av 50-årsminnet av andra världskrigets slut i maj 1945 tedde det
sig naturligt för RJ att i samarbete med forskare från projektet Sverige under
andra världskriget (SUAV) uppmärksamma denna minnesvärda händelse.
Fredsdagama för 50 år sedan högtidlighölls i riksdagen den 9 maj, under
talman Birgitta Dahls ledning, med ett föredrag av docent Stig Ekman
betitlat Skicklig realpolitik eller lealös opportunism - samlingsregeringens
utrikespolitik i debatt och forskning. Ekmans föredrag var även det sista
inom ramen för en lång serie på temat Samhällsfrågor i ett forskningspers-
pektiv. Dessa föredrag har varit anordnade av områdesgruppen för forskning
om riksdagens funktion och arbetsformer, som under året slutfört sitt arbete.
Härutöver har RJ genomfört en större internationell konferens, 21-22 augusti
i Riksdagshuset, på temat Krigsupplevelse, självbild och nationell identitet:
Andra världskriget som myt och historia.

Det andra stora projektet, som initierades redan vid RJ:s allra första
utdelningstillfälle den 7 oktober 1965, var Kommunal indelning - Kommu-
nal självstyrelse. För att diskutera detta projekts samhälleliga betydelse
liksom dess betydelse för de statsvetenskapliga forskningsmiljöernas
utveckling anordnades den 12 oktober, 30 år senare, ett möte på Rosersbergs
slott med de forskare, som under professor Jörgen Westerståhls ledning
bedrev detta arbete vid landets samtliga statsvetenskapliga institutioner.

Detta år görs även en omarbetning av årsredovisningen. Som ett led i vårt
arbete att förbättra vår forskningsinformativa verksamhet har vi detta år valt
att låta några av våra anslagsmottagare beskriva sina projekt mera utförligt,
medan övriga nya forskningsprojekt presenteras i en separat katalog som
bilaga till årsredovisningen.

- Från det längesedan avrapporterade projektet Sverige under andra
världskriget presenteras Ekmans riksdagsföredrag.

- Professor Anita Aperia, vars institution Kvinnors och Barns Hälsa vid
Karolinska Institutet också är förmånstagare till Erik Rönnbergs andra
donation till förmån för forskning om sjukdomar under de tidiga
barnaåren, redovisar sitt nyligen slutförda projekt Ärftliga förändringar i
njurens funktion som orsak till högt blodtryck.

- Slutligen redovisar Hans Davidsson vid Musikhögskolan i Göteborg
arbetsläget i det integrerade forskningsprogrammet om förändringarna i
den nordeuropeiska orgelkonsten 1600-1970. Programmet är ett exempel
på projektstöd inom ramen för det första beslutet om bidrag ur den
kulturvetenskapliga donationen.

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond har alltsedan tillkomsten varit en
betydande resurs för i första hand humanistisk och samhällsvetenskaplig
forskning. Sedan tillkomsten har mer än 4 800 anslag delats ut till ett sam-

manlagt belopp av nästan 2,7 miljarder kronor. Den genomsnittliga storleken
på ett årsanslag till ett projekt har varit ungefär 500 000 kronor.

Den ekonomiska basen för den forskningsstödjande verksamheten har
successivt förbättrats under åren efter 1988 då stiftelsen själv fick ansvaret
för sin ekonomiska förvaltning med möjligheter att genomföra alla slags
placeringar som utgör en ändamålsenlig förmögenhetsförvaltning. RJ:s
kapital har höjts väsentligt som ett resultat av såväl framgångsrik ekonomisk
förvaltning som kapitaltillskottet 1994 till stöd för kulturvetenskaplig
forskning. Med anledning härav har det varit möjligt att väsentligen utöka
det årliga stödet till forskningsverksamheten vid landets universitet och
högskolor.

Genom att nära 50 miljoner kronor har kunnat fördelas under 1995 till 52
nya projekt har den genomsnittliga storleken på ett årsanslag från RJ kommit
i närheten av 1 miljon kronor. Denna mycket markanta förändring under de
senaste två åren har inneburit att RJ på ett helt annat sätt kunnat leva upp till
stadgarnas innehåll där det anges att ”fondens medel speciellt skall användas
för att stödja stora och långsiktiga projekt” (2 §). Forskarsamhället har därför
kunnat glädjas över att det återigen blivit möjligt för RJ att också stödja
projekt med ett betydande inslag av doktorandmedverkan. Något som också
kommer att underlätta för landets forskare är RJ:s beslut om att ansökningar
till såväl jubileumsdonationen som kulturvetenskapliga donationen fr.o.m.
1996 skall tas emot och beredas vid ett och samma tillfälle.

Avslutningsvis vill jag uttala en förhoppning om att det förslag till översyn
av skattereglerna för stiftelser, vilket RJ haft anledning att yttra sig över
under året, kommer att leda till att statsmakterna på ett tydligt sätt markerar
att RJ, såsom varande riksdagens stiftelse och som under 30 års tid stött
kvalificerad vetenskaplig forskning, även fortsättningsvis får möjlighet att,
utan risk för att det egna kapitalet i reala termer gröps ur, utöka stödet till i
första hand humaniora, teologi, juridik och de samhällsvetenskapliga
ämnesområdena.

1995/96:RJ1

Dan Brändström

Den forskningsstödjande verksamheten

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) stöder kvalificerad forskning i
form av projektanslag till enskilda forskare eller forskargrupper som ansökt
om anslag.

Alltsedan Jubileumsfondens tillkomst har ett visst företräde getts åt
samhällsvetenskapligt och humanistiskt orienterad forskning. En mycket
kraftfull insats har under de senaste två åren gjorts till förmån för den
humanistiska forskningen. Under 1995 har 32 % av RJ:s forskningsbudget
tillfallit humaniora och teologi, och 43 % har tilldelats samhällsveten-
skapliga och juridiska ämnesområden. Den medicinska, naturvetenskapliga
och tekniska forskningen erhöll ca 20 %. Övriga 5 % utgör stöd till projekt
utanför universiteten och högskolorna. Även de anslag som klassificerats
som teknisk forskning har en humanistisk och samhällsvetenskaplig prägel.

I första hand prioriteras projekt, som inte naturligt tillgodoses på annat
sätt, t.ex. genom anslag från statliga forskningsråd eller andra myndigheter,
vilka var för sig arbetar inom relativt avgränsade sektorer.

RJ är intresserad av att kunna stödja fler- eller tvärvetenskapliga
forskningsprojekt i vilka forskare från olika discipliner, fakulteter, orter eller
länder samarbetar. Går man igenom stiftelsens katalog över hittills beviljade
anslag finner man många exempel på just sådana forskningsprojekt speciellt
inom ramen för den kulturvetenskapliga donationens verksamhetsområde.

Arbetssätt

Det är styrelsen som fattar beslut om anslag från stiftelsen. Inkomna ansök-
ningar har dessförinnan bedömts och prioriterats i en eller - oftast - flera
beredningsgrupper. I var och en av dessa ingår några av styrelsens ledamöter
och suppleanter samt utomstående såväl nationella som internationella, ve-
tenskapliga experter. Ansökningarna har dessutom som regel bedömts av en
eller flera externa sakkunniga inom eller utom landet.

Vaije ansökan bedöms i första hand i jämförelse med internationell
standard och mot såväl vetenskapliga kvalitetskriterier som samhälls-
relevans-kriterier.

Beslut om anslag till nya projekt fattas i två steg:

1  Bedömningarna i det första steget grundas på korta, översiktliga ansök-
ningar, projektskisser. Beredningsgrupperna väljer ut de ansökningar,
som bedöms ha högsta vetenskapliga kvalitet och vara av störst intresse
för RJ och som utformats av forskare som bedöms vara kompetenta och
lämpliga att bedriva projektet i fråga. Dessa forskare bereds därefter till-
fälle att komma in med fullständiga ansökningar. Övriga ansökningar
(projektskisser) avslås.

2  I ett andra steg bedöms och prioriteras fullständiga ansökningar (i regel
efter externa sakkunniggranskningar) inför de slutliga besluten i styrel-
sen.

1995/96:RJ1

I de fall ansökningarna gäller forskning som etiskt kan ifrågasättas prövas
dessa efter samma normer och på samma sätt som inom de statliga forsk-
ningsråden.

Ansökningar till den kulturvetenskapliga donationen har bedömts i
enlighet med kriterierna i de av RJ utfärdade anvisningarna, vilket har
inneburit att projekten har granskats ur följande utgångspunkter:

•  anknytning till i anvisningarna formulerade teman om Kulturvetenskapli-
ga grundvalar och Samhällsförändringar i tid och rum

•  projektets gränsöverskridande karaktär, dvs. hur man avser att samarbeta
över institutions-, fakultets- eller universitetsgränserna

•  doktorandmedverkan

•  idéer om forskningsinformativa insatser.

Inom vissa områden, som bedöms angelägna men inte tillräckligt uppmärk-
sammade, tillsätter stiftelsen ibland särskilda s.k. områdesgrupper. Deras
uppgift är att kartlägga forskningsbehov och stimulera till vetenskaplig
forskning och till informationsutbyte. Dessa grupper består av forskare från
discipliner av betydelse för området samt företrädare för i sammanhanget
viktiga samhällsintressen. Verksamheten kan beskrivas som kvalificerat
forskningsförberedande arbete. Den avslutas när man vunnit tillräcklig upp-
märksamhet från forskarhåll och/eller från de myndigheter, som har ansvar
för att permanenta resurser tillförs området i fråga.

Styrelsen har under 1995 beslutat avveckla både områdesgruppen för
forskning om riksdagens funktion och arbetsformer och den för komparativ
forskning om samhällsförändringar. I stället för dessa områdesgrupper har
styrelsen beslutat inrätta två nya; en för forskning inom konst och gestaltning
och en för kapitalmarknadsforskning. Dessa båda grupper inleder sitt arbete
under 1996.

Stiftelsen anordnar också konferenser eller symposier (ibland tillsammans
med något annat forskningsfrämjande organ inom eller utom landet) i syfte
att presentera eller kartlägga kunskapsläget inom ett visst område eller att
identifiera forskningsbehov.

Styrelsen har i budgeten avdelat särskilda medel för att stödja symposier,
seminarier och forskningsinformativa insatser. Under 1995 behandlades 51
sådana ansökningar av vilka 28 anslag beviljades till ett sammanlagt belopp
på ca 5 miljoner kronor. Härigenom möjliggjordes även genomförandet av
RJ:s egen internationella konferens i Riksdagshuset den 21-22 augusti,
Krigsupplevelse, självbild och nationell identitet: Andra världskriget som
myt och historia. Denna konferens vid vilken ett stort antal nationella och
internationella experter på området medverkade, bidrog även till stiftelsens
markering av sin 30-åriga verksamhet.

Öppningsanförandena hölls av utrikesminister Lena Hjelm-Wallén och
organisationskommitténs ordförande docent Stig Ekman, Historiska
institutionen, Stockholms universitet. Därefter följde tre sessioner under
ordförandeskap av professorerna Rolf Torstendahl, Historiska institutionen,

1995/96:RJ1

1* Riksdagen 1995/96 2 saml. RJ1

Uppsala universitet (session 1), Klas Åmark, Historiska institutionen,
Stockholms universitet (session 2) och docent Stig Ekman (session 3).

Under första sessionen hölls anföranden av professor Hans Mommsen,
Ruhr-Universität, Bochum: The Impact of the World War II Experience on
the German Political Identity och av Dr Natalia Lebedeva, Russian
Academy of Science, Moskva: A Man and a Political System in the Second
World War.

Den andra sessionens huvudanföranden hölls av professor Brian Loring
Villa, University of Ottawa: Forging National Identity or Creating National
Traumas on the Battlefield; Vimy, Dieppe and the Canadian Experience och
av Dr John Keegan, Warminster: Do We Need a New History of the Second
World War?

Under första dagens sista session inleddes behandlingen av de nordiska
ländernas erfarenheter. Dr Stefan Hjartarson, The National Archives of
Iceland, Reykjavik, talade om Islands geopolitiska väg och professorn i
historia vid Aarhus universitet Henning Poulsen tog upp Danmark i krig?
Besaettelsens eftermcele.

Konferensens andra dag ägnades åt de norska, finska och svenska
erfarenheterna. Under ledning av biträdande professor Per Thullberg,
Historiska institutionen, Stockholms universitet, hölls anförandena under
session 4 av professor Ole Kristian Grimnes, Universitetet i Oslo:
Okkupasjon og kollektivt minne i Norge, och av professor Matti Klinge,
universitetet i Helsingfors: Krigserfarenhetens betydelse för den finska
identiteten och docent Alf W Johansson, Militärhögskolan i Stockholm:
Neutralitet och modernitet: Andra Världskriget som icke-erfarenhet.

Den livliga slutdebatten leddes av direktör Dan Brändström (session 5)
och talman Birgitta Dahl (session 6) som också höll ett avslutnings-
anförande. Konferensen kommer att dokumenteras genom en bokutgåva på
engelska.

Anslagen till forskning

Under 1994 beviljades de första anslagen ur den kulturvetenskapliga dona-
tionen. Genom detta nytillskott av resurser har det blivit möjligt att stödja
fler större, tvärvetenskapliga och långsiktiga forskningsprojekt. Många
mycket angelägna projekt, som svårligen skulle ha erhållit ekonomiska resur-
ser av det slag som nu möjliggjorts, har kommit igång och fört med sig att
fler unga doktorander kunnat erhålla en meningsfull utbildning. Under sär-
skilt avsnitt presenteras ett större projekt mera ingående, nämligen studiet av
förändringsprocessema inom den nordeuropeiska orgelkonsten 1600-1970
och sambanden mellan instrument och repertoar.

Övriga projekt i jubileumsdonationen och den kulturvetenskapliga
donationen presenteras i separat projektkatalog.

Liksom tidigare år är söktrycket till RJ mycket högt. Under årets båda
ansökningstillfällen inkom totalt 594 nya ansökningar med ett sammanlagt
sökbelopp på 587 miljoner kronor. Om man därtill lägger
fortsättningsansökningama blir det ytterligare 123 ansökningar, dvs. sam-
manlagt 717 st och ett sökbelopp på ca 668 miljoner kronor.

1995/96:RJ1

Inom ramen för den kulturvetenskapliga donationen inkom 207 nya
ansökningar varav 79 kan hänföras till temat Kulturvetenskapliga grundvalar
och 125 till temat Samhällsförändringar i tid och rum. Antalet beviljade
ansökningar (18) är jämnt fördelat på dessa två teman. Av de sökta beloppen
för nya projekt beviljades nära 9 % vilket kan jämföras med 4,6 % 1993 och
8 % 1994.

Stiftelsen har under året beviljat totalt 166 projektanslag och därutöver
symposieanslag, reseanslag och lönekostnadstillägg samt omkostnadspålägg
och mervärdesskatt m.m. på tillsammans 124,5 miljoner kronor. De flesta av
dessa anslag har administrerats av statliga universitet och högskolor. För
anslagsmedel, som utbetalats efter den 1 juli 1991 har, utöver ett omkost-
nadspålägg på 13,6 %, tillkommit ett påslag för mervärdesskatt på ca 8,7 %
räknat på projektanslaget. För anslag efter den 1 juli 1994, som administreras
via statliga högskoleenheter inom Utbildningsdepartementets verksamhets-
område, räknar RJ numera även med ett påslag på 10 % för lokalkostnader
på de belopp som beräknas för själva forskningsprojekten. Detta innebär
sålunda ett totalt påslag på i storleksordningen 33 %.

Beviljade anslag disponeras enligt särskilda villkor som anges i kontrakt
med vatje anslagsmottagare. Som tidigare nämnts förvaltas de flesta
anslagen av en statlig läroanstalt, som då också är arbetsgivare för den
personal som avlönas från anslagen. I avsnittet ”Statistiska uppgifter om
anslagen till forskning” redovisas i tabellform vissa data rörande behandlade
ansökningar och beviljade anslag framför allt för jubileumsdonationen.

Informationsutbyte, uppföljning m.m.

Många av de forskningsprojekt som Riksbankens Jubileumsfond stöder
belyser problem som är av allmänt samhälleligt intresse. Det är därför ange-
läget att resultat som tas fram om möjligt också blir kända i samhället utan-
för forskarnas krets för att även där bli föremål för diskussion, kritisk
granskning och användning. RJ har på olika sätt försökt medverka till att
sådant informationsutbyte underlättas. Det är därför en glädje att notera att
RJ under året har beretts möjlighet att ingående informera såväl Utbildnings-
departementets ledning, Carl Tham och Göran Löfdahl (1995-03-02), som
hela utbildningsutskottet (1995-11-07) om inriktningen på den forsknings-
stödjande verksamheten.

I anslutning till överläggningen med utbildningsutskottet gavs också en
möjlighet att kommentera RJ:s yttrande den 1 juni 1995 över en inom
riksdagen väckt motion (1994/95:Ub37) med anledning av föregående års
anslagsredovisning. I motionen ifrågasattes om inte RJ vid fördelning av
anslag hade missgynnat den humanistiska forskningen och som en
konsekvens härav även kommit att förfördela kvinnliga projektledare.
Motionärerna anade att det kunde finnas ett samband mellan den låga
andelen humanistiska projekt, som tilldelats anslag, och det låga antalet
kvinnliga projektledare. Riksdagen avslog motionen och uttalade sig positivt
om ”utvecklingen inom Jubileumsfonden och om de åtgärder styrelsen avser
att vidta för att stimulera kvinnliga forskare att söka projektanslag”
(1994/95:UbU21 och 1995/96:UbU2).

1995/96:RJ1

Under året har flera både nationella och internationella aktiviteter bedrivits
i syfte att följa och sprida kännedom om den forskning som stöds och att
stimulera informationsutbyte om forskningsresultat mellan olika grupper i
samhället. Några exempel skall redovisas.

Stiftelsens styrelse har den 1-3 november 1995 avlagt ett studiebesök vid
Collegium Budapest för uppföljning och utvärdering av det stöd som utgår
till uppbyggnad av kollegiets verksamhet. Som underlag för diskussionen
med rektor Lajos Vékås och de till kollegiet permanent knutna forskarna
professorerna Janos Kornai (nationalekonom), Helga Nowotny (sociolog)
och Eörs Szathmåry (biolog) samt administrative chefen Fred Girod hade
styrelsen bl.a. Lord Ralf Dahrendorfs ”Report on Collegium Budapest”.

Inom områdesgruppen för forskning om riksdagens funktion och
arbetsformer har ett par välbesökta sammankomster anordnats i Riksdags-
huset inom ramen för föredragsserien ”Samhällsfrågor i ett forskningsper-
spektiv”.

Den 21 februari höll professor Olof Ruin ett föredrag med titeln ”Det
parlamentariska systemet och EU-folkomröstningama i Sverige, Finland och
Norge”.

Den 4 april föreläste fil. dr. Folke Johansson om ”Riksdagen och
massmedia”. Vid detta tillfälle kunde även boken med samma titel
presenteras. Boken är ett resultat av ett av områdesgruppen initierat projekt.

Den 9 maj höll docent Stig Ekman ett föredrag med titeln ”Skicklig
realpolitik eller lealös opportunism - samlingsregeringens utrikespolitik i
debatt och forskning”. Föredraget publiceras i sin helhet i årsredovisningen.
Under året har även två andra böcker, som resultat av projekt initierade av
områdesgruppen, publicerats i samarbete med Gidlunds Bokförlag. Det är
dels Bengt Wieslanders bok om JO-ämbetet i arbete, dels Parlamentarismen
i de nordiska länderna. En egen modell? (red. Nils Stjernquist).

Ytterligare fyra projekt har initierats av områdesgruppen. Dessa är ännu
inte slutrapporterade. Det är ett projekt om parlamentarismen i Sverige som
bedrivs av docenten och riksdagsledamoten Björn von Sydow. Ett annat
arbete är det om riksdagens partigrupper, som utförs av docent Magnus
Isberg. Under redaktörskap av Lars Gustafsson, f.d. riksdagsledamot och
ordförande i utbildningsutskottet, har tretton riksdagsledamöter skildrat sina
hågkomster och erfarenheter av utskottsarbetet i riksdagen i boken
”Riksdagsutskotten inifrån”. Boken föreligger i januari 1996. Slutligen
bedrivs genom f.d. riksdagsledamoten Bertil Fiskesjö ett arbete om
”Talmansrollen i förändring under enkammarriksdagens tid”.

Inom områdesgruppen för komparativ forskning om samhällsförändringar
anordnades den 10 maj 1995 i samarbete med riksdagens utbildningsutskott
ett seminarium om Utbildningsindikatorer. Till seminariet inbjöds även
ledamöterna i arbetsmarknadsutskottet samt representanter för berörda
myndigheter och forskare med verksamhet inom det aktuella området.

Inledningsvis presenterade professor Kjell Härnqvist och departements-
rådet Bertil Bucht OECD:s indikatorprojekt och speciellt Education at a
Glance III. Ett avsnitt om utbildning till arbetsmarknaden introducerades av
Bertil Bucht och Allan Nordin, SCB, med forskarkommentarer av fil. dr.
Ulla Arnell Gustafsson, Institutet för arbetslivsforskning, och professor Per

1995/96:RJ1

Anders Edin, nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet. Inledare
för ett avsnitt om attityder och förväntningar i fråga om utbildning var
Archie McGlynn, Scottish Office Education Department, fil. dr. Mats
Myrberg, Skolverket, med docenten i pedagogik Ingrid Carlgren och gen-
eraldirektören, professor UlfP Lundgren som kommentatorer.

Den avslutande diskussionen inleddes av riksdagsledamöterna Beatrice
Ask och Berit Löfstedt, båda ledamöter av utbildningsutskottet.

Den 8 november anordnades ett seminarium om Ungdomars hälsa. Under
ordförandeskap av docenten och överläkaren Kristina Berg Kelly vid
Bammedicinska kliniken, Östra Sjukhuset i Göteborg, och professor Sven-
Olof Isacsson, samhällsmedicinska institutionen, Lunds universitet, inleddes
block 1 KLARA-FÄRDIGA-GÅ-IN I UNGDOMEN av barnhälsoöver-
läkaren i Uppsala län, Claes Sundelin, som angav det medicinska och sociala
utgångsläget och som besvarade frågan Hur mår de?. Utredningschefen vid
Ungdomsstyrelsen Martin Börjeson behandlade frågan om Meningen med
livet utifrån sociologiska och senmoderna teorier om dagens ungdomstid.
Professorn vid Pedagogisk Forskningsinstitutt vid universitetet i Oslo,
Monica Rudberg, beskrev i sitt inlägg Pojkar och flickor i jämställdhetens
tid.

Eftermiddagens block 2 leddes av generaldirektören Britta Bjelle och
professor Charli Erikson, Folkhälsoinstitutet. Under detta block
UNGDOMAR TAR RISKER - med sin hälsa och sin reproduktiva förmåga
redovisade Kristina Berg Kelly och Agneta Ellström, ungdomsgynekolog i
Karlstad, forskningsresultat om unga kvinnors sexualitet, utveckling och
risktagande.

Frågan om SKOLAN BEFRÄMJAR HÄLSA? belystes under block 3.

Under ledning av RJ:s vice ordförande, riksdagsledamoten Jan Björkman,
och professor Lennart Råstam, Lunds universitet, samhällsmedicinska
institutionen, ifrågasattes och kommenterades vad skolan gör för elever med
psykosocial problematik. Uppsalastudien presenterades av Claes Sundelin
och kommenterades av Erik Bergström, skolöverläkare i Umeå. Frågan om
vad skolhälsovården gör besvarades av Görel Bråkenhielm, skolöverläkare i
Stockholm och ordförande i skolläkarföreningen. Med hjälp av moderato-
rerna, professor Bengt Starrin och Kristina Berg Kelly, kom det avslutande
blocket om ARBETE BEFRÄMJAR HÄLSA OCH VÄLSTÅND att belysas
av Urban Janlert, med. dr, forskare vid institutet för epidemiologi och
folkhälsovetenskap vid Umeå universitet och av Björn Lindgren, professor i
hälsoekonomi, samhällsmedicinska institutionen, Lunds universitet, som
diskuterade ungdomsarbetslöshetens effekter för hälsan och kostnaden för
ungdomars livsstil. Blocket avslutades med att Kristina Berg Kelly angav
vari kunskapsluckorna bestod och uppmanade till fortsatta forsknings-
insatser.

Under ordförandeskap av förutvarande statsrådet Gertrud Sigurdsen
diskuterades vem eller vilka som har ansvaret för att främja barns och
ungdomars hälsa. Inledare till den avslutande och mycket livliga debatten
var riksdagsledamöterna Bo Holmberg och Barbro Westerholm, båda
ledamöter av riksdagens socialutskott.

1995/96:RJ1

Områdesgruppen har vidare den 28 april 1995 till regeringen ingivit
synpunkter på Forskningsrådsnämndens utredning om ”Samordning av och
efterfrågan på individdata för longitudinell och individbaserad forskning”.
Härutöver kan nämnas att under våren utkom boken In the Eye of the
Beholder, editor Stefan Svallfors, Impello 1995, som är en dokumentation
av områdesgruppens seminarium den 30 november 1994 på temat ”Opinions
on Welfare and Justice - Comparative Perspectives”. Redaktören Stefan
Svallfors är docent vid sociologiska institutionen, Umeå universitet.

Områdesgruppen kommer att avsluta sin verksamhet med ett seminarium
om jämställdhetsforskning den 25 april 1996.

Som stimulans för svenska forskare att publicera sig populärvetenskapligt
inrättade Riksbankens Jubileumsfond 1988 två pris för årets bästa artiklar i
tidskriften Forskning och Framsteg inom ämnesområdena

Samhällsvetenskap - beteendevetenskap — humaniora

och

Naturvetenskap — medicin — teknik.

Prisen (25 000 kr vardera) för 1994 års bästa artiklar delades ut den 23 mars
1995, vid en sammankomst med styrelsen och ett antal särskilt inbjudna, till

•  Sven Tägil, professor i historia vid Universitetet i Lund för artikeln
”Enhet och splittring - Europas eviga öde

•  Hans Rickman, docent vid astronomiska observatoriet, Universitetet i
Uppsala, för artikeln ”På kollisionskurs med oss”.

Urvalet av pristagare gjordes av ledamöter i stiftelsens styrelse, i förra fallet,
Berit Löfstedt, Lars Engwall, Christer Lindblom och Lars-Göran Stenelo
(ordf.); i det senare fallet Barbara Cannon (ordf.), Viola Furubjelke, Per
Björntorp och Rune Rydén.

Vid samma prisceremoni uppmärksammades även mottagarna av de tre
stipendierna ur Nils-Eric Svenssons fond för främjande av utbytet av yngre
forskare inom Europa. Stipendierna utdelades till

•  Anders Kvarnheden, institutionen för fysiologisk botanik vid Uppsala
universitet

•  Johan Torstensson, nationalekonomiska institutionen vid Lunds uni-
versitet

•  Paul H Vedder, Centre for Intercultural Pedagogics, Rijks Universiteit
Leiden, Nederländerna.

Stipendierna (50.000 kr vardera) överlämnades av Ulla Kalén-Svensson. Till
Paul H Vedder överlämnades diplomet i samband med styrelsens samman-
träde den 14 december. Juryn för urval av de svenska stipendiaterna bestod
av professorerna Inge Jonsson (ordf.), Barbara Cannon, Lars Engwall, Lars-
Göran Stenelo och Jarl Torbacke med verkställande direktören Dan Bränd-
ström som föredragande.

Ytterligare ett pris utdelades vid denna prisceremoni. Stiftelsens
ordförande professor Inge Jonsson överlämnade RJ:s ”Forschungspreis fur

1995/96:RJ1

10

Deutsche Wissenschaftler” inom ramen för det ömsesidiga utbytesavtalet
med Alexander von Humboldt-Stiftung. Priset utdelades till den framstående
tyske forskaren Direktor, professor Michael Stolleis, Max Planck-Institut fur
Europäische Rechtsgeschichte, Frankfurt a M. Professor Stolleis har haft sin
forskningsanknytning till Lunds juridiska fakultet och dess rättshistoriska
forskningsavdelning.

Liksom tidigare år har flera av stiftelsens anslagsmottagare tilldelats medel
för att kunna presentera och diskutera sina projekt och forskningsresultat vid
utländska institutioner eller vid internationella vetenskapliga symposier.

Sedan 1966 har Riksbankens Jubileumsfond deltagit i finansiering av
Nobelstiftelsens symposier. Till att bölja med skedde detta i form av årliga
anslag. Symposieverksamheten kan numera helt finansieras med avkast-
ningen från en särskild symposiefond inom Nobelstiftelsen. Denna fond
började byggas upp 1979 genom en grunddonation i form av ett treårigt
anslag från Riksbankens Jubileumsfond, genom bidrag och royalties från
Nobelstiftelsens egen informationsverksamhet samt genom fyra årliga bidrag
från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Symposieverksamheten leds av en
kommitté med representanter för de fem Nobelkommittéerna, Ekonomi-
priskommittén, Riksbankens Jubileumsfond och Wallenbergstiftelsen med
Nobelstiftelsens verkställande direktör som ordförande. Hittills har 100
Nobelsymposier genomförts. De har ägnats vetenskapliga genombrottsom-
råden av central kulturell eller samhällelig betydelse och har fått en mycket
stark internationell ställning.

Till stiftelsens kansli inbjuds ofta forskare eller forskargrupper för
presentation och diskussion av pågående projekt. Vid styrelsens samman-
träden presenteras regelbundet aktuella forskningsområden av de
vetenskapliga ledamöterna eller av inbjudna forskare.

Dessa aktiviteter, som ovanstående endast är exempel på, ingår som
regelmässiga och självklara led i stiftelsens strävan att främja kontakter med
internationell forskning och att stimulera informationsutbytet mellan forskare
från olika områden samt mellan forskare och samhället utanför deras krets.
Som tidigare framhållits är syftet givetvis att öka förståelsen för och
kunskapen om forskningens förutsättningar, arbetssätt och resultat och
därmed ge underlag för bedömningar av de insatser som gjorts och görs med
tillgängliga forskningsmedel. Av speciellt värde bedöms de sammankomster
vara där beslutsfattare och företrädare för olika samhällsintressen samt
forskare kunnat mötas.

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond verkar aktivt inom vida fält av
vetenskaplig forskning. Kompetensspridningen bland forskarna i styrelse och
prioriteringsgrupper återspeglar detta förhållande. Styrelsen består därutöver
av personer med ekonomisk och politisk sakkunskap. Denna person-
sammansättning gör att stiftelsen representerar ett ovanligt stort erfarenhets-
fält och därmed har en unik ställning som allsidigt kontaktorgan mellan olika
forskningsområden liksom mellan forskningen och andra centrala
samhällsintressen.

1995/96:RJ1

11

Donationer

1995/96:RJ1

Genom beslut av statsmakterna har RJ under 1994 tillförts en donation upp-
gående till 1 500 miljoner kronor till stöd för kulturvetenskaplig forskning,
som tidigare omnämnts under detta avsnitt i föregående årsredovisningar.

I nu gällande stadgar för RJ (fr.o.m. den 1 januari 1988) anges att ”hinder
föreligger inte mot att tillskott till stiftelsens medel kan ske i form av
donation från enskild”.

En sådan donation erhölls 1992 från hemmansägaren Erik Rönnberg,
Fagerdal, Hammerdal. Donationen ingår nu i RJ:s förmögenhetsmassa och
förvaltas tillsammans med RJ:s övriga tillgångar. Värdet av donationen
uppgår vid årsskiftet till 8,7 miljoner kronor. Avkastningen skall av RJ delas
ut ”i form av treåriga forskarstipendier (s k post doc stipendier) till yngre
forskare vid Karolinska Institutet (Kl) i Stockholm för vetenskapliga studier
av åldrande och åldersrelaterade sjukdomar”.

Ytterligare en donation erhölls vid slutet av 1994 från Erik Rönnberg. Den
nya donationen uppgick till 2,25 miljoner kronor, och skall liksom den
tidigare donationen ingå i RJ:s förmögenhetsmassa och förvaltas tillsammans
med RJ:s övriga tillgångar. Avkastningen av den nya donationen skall av RJ
delas ut ”i form av treåriga forskarstipendier (sk post doc stipendier) till
yngre forskare vid Karolinska Institutet i Stockholm för vetenskapliga
studier av sjukdomar under de tidiga barnaåren”. Efter förslag från KI:s
medicinska fakultet har RJ:s styrelse beslutat att stipendiesumman skall delas
mellan dr med. sci. Jessica Fryckstedt och dr. med. sci. Tina Granholm.
Diplomen kommer att överlämnas av Erik Rönnberg vid en ceremoni den 21
februari 1996 i Östersund.

Nils-Eric Svenssons fond instiftades 1993 och skall, enligt styrelsens
beslut, sträcka sig till utgången av 2015. Enligt detta skall RJ årligen göra en
avsättning så att 150 000 kr i 1994 års penningvärde kan delas ut varje år.

Ändamålet för Nils-Eric Svenssons fond är att genom stipendiering främja
ett ömsesidigt forskarutbyte inom Europa. Nils-Eric Svenssons fond skall ge
möjlighet dels för yngre disputerade svenska forskare att resa och under
kortare tid vistas i en framstående europeisk forskningsmiljö, dels för yngre
europeiska forskare att vara verksamma vid en svensk forskningsinstitution.

Genom de donationer som under de senaste åren överlämnats till RJ för att
där samförvaltas med grunddonationen närmar sig RJ liknande större fonder
i bl.a. Finland, Frankrike och Tyskland. Denna form för samförvaltning, som
dessa fonder ger prov på, bidrar till effektiv förmögenhetsförvaltning
samtidigt som professionell fördelning av anslag till vetenskaplig forskning
kan garanteras. RJ mottar gärna ytterligare donationer.

Den ekonomiska förvaltningen

Stiftelsens placeringsverksamhet

År 1995 blev ett gott år för de flesta kapitalförvaltare. Året kunde dock ha
böljat bättre. Valutakrisen i Mexiko, som bröt ut redan i december 1994,
fortsatte med oförminskad styrka när det nya året böljade. När den japanska
staden Kobe drabbades av en kraftig jordbävning i mitten av januari fick det

12

återverkningar på hela världsekonomin. Tokyobörsens fall blev även den 1995/96:RJ1
anrika brittiska affärsbanken Bärings fall.

Under hela våren försvagades den svenska kronan samtidigt som
obligationsräntorna steg. Vid månadsskiftet april/maj skedde dock ett
omslag. Den svenska kronan börjar successivt förstärkas och obligations-
räntorna att sjunka. Denna utveckling fortsätter sedan under resten av året.

Efter en svag inledning på året tog den svenska aktiemarknaden fart och
hade i september stigit med inte mindre än 28 %. En stigande kronkurs och
en allmänt förväntad konjunkturavmattning ledde dock till ett relativt kraftigt
kursfall mot slutet av året. För året som helhet steg den svenska aktiebörsen
med ca 18 %.

Även många utländska aktiemarknader utvecklades väl under 1995 - inte
minst den amerikanska. I dollartermer steg den amerikanska aktiebörsen med
drygt 40 %. Omräknat till svenska kronor blev kursuppgången ca 30 %. Ett
världsindex för aktiebörser stannar dock på en kursuppgång - mätt i svenska
kronor - med enbart ca 6 %.

Stiftelsen har under året minskat framför allt sin svenska aktieportfölj.
Mätt som anskaffningsvärde uppgår nettoförsäljningarna till ca 260 miljoner
kronor. Huvuddelen av försäljningen skedde under hösten då det stod alltmer
klart att den dittillsvarande positiva kursutvecklingen knappast skulle vara
hållbar.

Obligationsportföljen har däremot ökat - med ca 195 miljoner kronor -
trots att vissa utförsäljningar skedde under slutet av året.

Under året har Stiftelsen förvärvat ytterligare tre bostadsfastigheter i
centrala Stockholm för en sammanlagd köpeskilling om 52 miljoner kronor.

Vid fastighetsförvärven har stiftelsen övertagit befintliga lån. Stiftelsens
låneskuld har därför ökat från 183 miljoner kronor vid utgången av 1994 till
198 miljoner kronor vid utgången av 1995.

Mot slutet av 1995 framstod utsikterna för aktieplaceringar som högst
osäkra. Samtidigt var den svenska korträntan förhållandevis hög. Stiftelsen
har därför valt att, som en allmän försiktighetsåtgärd, bygga upp en relativt
hög kassalikviditet. Vid utgången av 1995 uppgick stiftelsens banktillgodo-
havanden till 644 miljoner kronor mot 275 miljoner kronor vid utgången av
1994.

Av stiftelsens totala tillgångar (värderade till marknadsvärde) utgjorde
andelen aktier 36 % (45 % vid utgången av 1994), fastigheter 11 % (11 %).
Resterande del 53 % (44 %) utgjordes av svenska räntebärande tillgångar.

Bokföringsmässigt resultat

Utfallet av stiftelsens placeringsverksamhet återspeglas i resultaträkningen.
Summan av alla inkomster inkl, realiserade kursvinster/förluster vid försälj-
ning av olika värdepapper, med avdrag för löpande kostnader, benämns i
resultaträkningen Bokföringsmässigt resultat före anslag till forskning. Detta
bokföringsmässiga resultat uppgår för 1995 till 329 miljoner kronor. För
1994 uppgick det till 286 miljoner kronor.

1** Riksdagen 1995/96 2 saml. RJ1

Delvis som följd av stiftelsens ökande behållning av räntebärande
tillgångar blev ränteintäkterna betydligt större 1995 än 1994 - 179 miljoner
kronor mot 144 miljoner kronor.

Även aktieutdelningarna blev 1995 större än 1994 - 32 miljoner kronor
mot 27 miljoner kronor. Den minskning av aktieportföljen, som nämnts
tidigare, resulterade i betydande kursvinster. Netto räknat har de realiserade
kursvinsterna i värdepappersportföljen uppgått till 154 miljoner kronor.
Samtidigt har stiftelsen skrivit ner värdet på två olika aktier vars värde har
bedömts långvarigt komma att understiga anskaffningsvärdena.
Nedskrivningen uppgår till drygt 4 miljoner kronor.

Stiftelsens större fastighetsinnehav återspeglas i större inkomster från
fastigheterna. Bakom inkomstökningen ligger dock även en viss ökning av
hyresnivån. Fastighetsomkostnadema var osedvanligt stora under 1994 till
följd av en hel del renoveringsarbeten. För 1995 uppgår kostnaderna till ett
lägre belopp - 16 miljoner kronor mot 24 miljoner kronor 1994.

Med undantag av fastigheter förvärvade under verksamhetsåret låter
stiftelsen marknadsvärdera alla sina fastigheter. För 1995 har denna
värdering lett till en nedskrivning av det bokförda värdet på tomten i Atlanta
(Peachtree).

Av årets bokföringsmässiga resultat om 329 miljoner kronor återstår 203
miljoner kronor efter beviljade anslag till forskning. Detta belopp har i sin
helhet förts till vinstregleringsfonden.

Realt resultat

Stiftelsen har i princip tre olika slag av tillgångar - obligationer, aktier och
fastigheter - som alla är utsatta för värdeförändringar. Till detta kommer att
vissa delar av stiftelsens tillgångar är denominerade i utländsk valuta. För-
ändringar i valutakursen påverkar därför också värdet på stiftelsens tillgångar
uttryckt i svenska kronor.

Den ekonomiska redovisningen för en institution som Riksbankens
Jubileumsfond skulle vara ofullständig om den inte kompletterades med
värdeförändringar av tillgångarna - Ökning/minskning av ej realiserade
värdeförändringar.

Nettot av förändringarna av de orealiserade kursvinstema/förlustema har
för 1995 fallit ut som en förbättring om 229 miljoner kronor.

Den under året fallande räntenivån har lett till att förra årets undervärde i
obligationsportföljen har förbytts i ett övervärde (marknadsvärde -
anskaffningsvärde). Förbättringen uppgår till 94 miljoner kronor.

Även för aktieportföljen har förra årets undervärde bytts till ett övervärde
och förbättringen uppgår till 122 miljoner kronor.

Stiftelsens fastigheter visar ett övervärde (marknadsvärde - bokfört värde)
om 25 miljoner kronor - en förbättring med 11 miljoner kronor sedan 1994.
Härvid skall dock beaktas att jämfört med anskaffningskostnaden om totalt
606 miljoner kronor ligger marknadsvärdet fortfarande långt under - det
uppgår till 494 miljoner kronor.

1995/96:RJ1

14

Liksom tidigare år har stiftelsen även 1995 i det reala bokslutet gjort en
avsättning till det egna kapitalet som motsvarar penningvärdets försämring.
För 1995 uppgår denna avsättning till 91 miljoner kronor.

Vinstregleringsfonden i det reala bokslutet har därefter kunnat tillföras 341
miljoner kronor. Överskottet i vinstregleringsfonden uppgår därmed till 398
miljoner kronor.

”Performance”

Från resultaträkningen (och de olika noterna) kan en sammanställning göras
som enbart består av finansiella poster. Dessa poster har grupperats i en tablå
efter typ av tillgångar (se sid 16).

Stiftelsens räntebärande tillgångar gav för 1995 ett positivt resultat (inkl,
den orealiserade värdeökningen) om 290 miljoner kronor. En mycket
schematisk kalkyl där resultatet sätts i relation till det genomsnittliga
innehavet under året (ingående + utgående värde/2) ger en avkastning om
drygt 15 %.

På motsvarande sätt ger stiftelsens aktiehantering också ett positivt resultat
om 290 miljoner kronor. Motsvarande, mycket schematiska, kalkyl som ovan
ger en avkastning om drygt 17 %.

För stiftelsens fastigheter redovisas ett totalt resultat om 13 miljoner
kronor. Detta ger en förräntning om knappt 3 %.

Det finansiella resultatet skall belastas med finansiella kostnader i form av
räntekostnader och finansiella omkostnader.

Det samlade finansiella resultatet för 1995 anges i tablån till 569 miljoner
kronor. Räknat på totalt ingående kapital ger detta en förräntning om ca
15,5 %.

Det finansiella resultatet skall täcka anslag till forskning om 126 miljoner
kronor, administrationskostnader om 11 miljoner kronor samt ökningen av
stiftelsekapitalet för att det skall hålla jämna steg med inflationen om 91
miljoner kronor. För 1995 räcker det finansiella resultatet mer än väl till
detta. Överskottet uppgår till 341 miljoner kronor.

1995/96:RJ1

15

Finansiellt resultat (tkr)

1995/96:RJ1

Tillgång	Intäkt/kostnad	1995
Bankmedel	Ränteintäkter	22 432
	Orealiserade valutakursförluster	-8 981
Certifikat	Ränteintäkter	11 026
Obligationer	Ränteintäkter	145 498
	Realiserade vinster	24 809
	Realiserade förluster	-
	Förändring av ej realiserade värdeförändringar	94 949
		289 733

Aktier och konvertibler	Utdelningar och räntor	33 113
	Realiserade vinster	165 457
	Realiserade förluster	-27 211
	Nedskrivning - aktier	-4 353
	Förändring av ej realiserade värdeförändringar	122 889
		289 895

Fastigheter och andelar i
fastighetsbolag	Inkomster	37 013
	Av/nedskrivning	-18 892
	Övriga kostnader	-16 529
	Förändring av ej realiserade värdeförändringar	11 270
		12 862

Räntekostnader	-22 428
Finansiella omkostnader	-1 260
	-23 688

Finansiellt resultat

568 802

16

1995/96:RJ1

Resultaträkning (tkr)

Bokföringsmässigt resultat	Not	1995	1994
Ränteintäkter	1	179 394	144 609
Aktieutdelningar		32 675	27 465
Nedskrivning - aktier	2	-4 353
Inkomster - fastigheter	3	37 013	34 688
Räntekostnader - fastigheter		-22 428	-19 934
Avskrivningar - fastigheter	4	-6 892	-6 049
Nedskrivning - fastigheter	4	-12 000	-
Övriga kostnader - fastigheter		-16 529	-24 124
Realiserade kursvinster	5	190 266	174 357
Realiserade kursförluster	5	-27 211	-31 591
Orealiserade valutakursförluster		-8 981	-2 451
Övriga intäkter	6	494	390
Finansiella omkostnader	7	-1 260	-780
Administrationskostnader	8	-10 754	-9 907
Bokföringsmässigt resultat före an- slag till forskning		329 434	286 673
Beviljade anslag till forskning	9	-125 816	-89 131
Bokföringsmässig ökning av eget kapital efter beviljade anslag till forskning	21	203 618	197 542
Ökning/minskning av ej realiserade värdeförändringar	10	229 108	-193 224
Avsättning för bevarande av stiftelse- kapitalets realvärde	11,21	-91 318	-78 581
Real ökning/minskning av eget kapi- tal efter bevisade anslag till forsk- ning	21	341 408	-74 263

17

Balansräkning (tkr)

1995/96:RJ1

Not       1995-12-31            1994-12-31

Bokförda Marknads- Bokförda Marknads-
värden värden värden värden

Tillgångar

Omsättningstillgångar

Likvida medel		644 423	644 423	275 072	275 072
Certifikat m m	12	87 468	87 468	156 397	156.397
Upplupna ränteintäkter		75 990	75 990	65 032	65 032
Förutbetalda kostnader och övriga upplupna intäkter		576	576	486	486
Övriga fordringar	13	4 739	4 739	5 416	5 416
Summa omsättningstillgångar		813 196	813 196	502 403	502 403
Anläggningstillgångar
Obligationer	14	1 446 158	1 531 861	1 251 630	1 242 384
Aktier och konvertibler	15	1 522 026	1 609 306	1 804 571	1 768 962
Andelar i fastighetsbolag	16	49 370	45 747	61 370	51 353
Fastigheter	16,17	420 459	449 130	375 455	399 250
Inventarier	18	1 338	1 338	1505	1 505
Summa anläggningstillgångar		3 439 351	3 637 382	3 494 531	3 463 454
Summa tillgångar		4 252 547	4 450 578	3 996 934	3 965 857

18

Not

1995-12-31

1995/96:RJ1

1994-12-31

Bokförda   Marknads-    Bokförda   Marknads-

värden värden     värden värden

Skulder och eget kapital

Skulder

Kortfristiga skulder

Leverantörsskulder		2 927	2 927	2 223	2 223
Upplupna kostnader och förut- betalda intäkter	19	13 605	13 605	12 928	12 928
Övriga kortfristiga skulder	20	2 896	2 896	624	624
Beviljade ej utbetalda anslag		89 340	89 340	56 340	56 340
Summa kortfristiga skulder		108 768	108 768	72 115	72 115
Långfristiga skulder
Inteckningslån		198 826	198 826	183 484	183 484
Summa långfristiga skulder		198 826	198 826	183 484	183 484
Summa skulder		307 594	307 594	255 599	255 599
Eget kapital	21
Stiftelsekapital		3 009 207	-	3 009 207	-
Uppindexerat stiftelsekapital		-	3 744 032	-	3 652 714
Vinstregleringsfond		935 746	398 952	732 128	57 544
Summa eget kapital		3 944 953	4 142 984	3 741 335	3 710 258
Summa skulder och eget kapital		4 252 547	4 450 578	3 996 934	3 965 857

Ställda panter

Fastighetsinteckningar

Ansvarsförbindelser

Pensionsåtagande

Bevisade anslag att utgå ur komman-
de års avkastning

211916

2 590

87 153

195 319

2 553

16 200

19

1995/96:RJ1

Finansieringsanalys (tkr)

Tillförda medel	1995	1994
Från årets verksamhet internt tillförda medel (se specifikation nedan)	352 679	292 722
Minskning av omsättningstillgångar (exkl. likvida medel)	58 558	63 254
Ökning av kortfristiga skulder	36 653	28 169
Donationer och andra tillskott	-	1 502 303
Ökning av långfristiga skulder	15 342	37 980
Summa tillförda medel	463 232	1 924 428
Använda medel
Investeringar i mark, byggnader, maskiner & inventarier	51 729	56 354
Investeringar i aktier och andelar	-83 664	1 637 943
Beviljade anslag till forskning	125 816	89 131
Summa använda medel	93 881	1 783 428
Tillförda medel med avdrag for använda medel (= förändring av likvida medel)	369 351	141 000
Specifikation av från årets verksamhet internt tillförda medel
Bokföringsmässigt resultat före anslag till forskning	329 434	286 673
+ av- och nedskrivningar som belastar detta resultat	23 245	6 049
Från årets verksamhet internt tillförda medel	352 679	292 722

20

1995/96:RJ1

Not 1 Ränteintäkter
	1995	1994
Bank	22 432	16 646
Certifikat	11026	13 133
Obligationer	145 498	114 232
Konvertibler	438	598
	179 394	144 609

Not 2 Nedskrivning - aktier

Två utländska aktier, Great American Recreation och Paris Deve-
lopment, har skrivits ned med 1 377 tkr resp. 2 976 tkr eller med
totalt 4 353 tkr då det bedöms att dessa aktier är utsatta för en
varaktig värdenedgång.

Not 3 Inkomster - Fastigheter

Av fastighetsinkomstema utgör 1 310 tkr en beräknad intemhyra
för stiftelsens egna lokaler.

Se även not 8

Not 4 Avskrivningar och nedskrivningar - Fastigheter

Avskrivningar enligt plan grundas på anskaffningsvärden och
fördelas över den beräknade ekonomiska livslängden. Avskriv-
ningar på byggnader sker med 2 % årligen.

Värdet på stiftelsens tomtfastighet i Atlanta, USA, (Peachtree) har
skrivits ned med 12 miljoner kronor för att nå en bättre överens-
stämmelse med det bedömda marknadsvärdet.

21

1995/96:RJ1

Not 5 Kursvinster/-förluster

Realiserade kursvinster/-förluster

1995                 1994

	Vinster	Förluster	Vinster	Förluster
Obligationer Aktier och konvertibler	24 809 165 457	27 211	17 986 156 371	3 624 27 967
	190 266	27 211	174 357	31591

Orealiserade kursvinster/ -förluster	1995 Vinster Förluster	1994 Vinster Förluster
Likvida medel (utländsk valuta)	8 981 8 981	2 451 2 451

Not 6	Övriga intäkter
		1995	1994
	Intäkter från publikationer	46	11
	Ej utnyttjade anslag	448	280
	Övrigt	—	99
		494	390

Not 7	Finansiella omkostnader
		1995	1994
	Depåavgift	917	440
	Börs- och Reuterskärmar	343	340
		1260	780

22

1995/96:RJ1

Not 8 Administrationskostnader

1995      1994

Löner och ersättningar till

- styrelsen och verkställande direktören	1669	1 590
- övrig personal	2 738	2 595
Tjänstepensioner (inkl, särskild löneskatt)	920	799
Sociala avgifter	1532	1 259
Resor och traktamenten, kansli och styrelse	642	442
Revision och redovisningskonsultation	272	307
Övriga konsulttjänster	99	261
Lokalkostnader	1 320	1 218
Förbrukningsinventarier	490	472
Avskrivningar inventarier	365	199
Övrigt	707	765
	10 754	9 907
Medeltal anställda under året har varit
Kvinnor	6,0	5,5
Män	3,0	3,0
Totalt	9,0	8,5

23

1995/96:RJ1

Not 9 Anslag till forskning

	1995	1994
Anslag från Riksbankens donation	71 345	69 398
Anslag från Nils-Eric Svenssons fond	154	150
Anslag från Kulturvetenskapliga donationen	53 976	19 330
Anslag från Erik Rönnbergs donation om ål- dersrelaterade sjukdomar	265	253
Anslag från Erik Rönnbergs donation om sjuk- domar under de tidiga barnaåren	76
	125 816	89 131

Not 10 Förändring av ej realiserade värdeförändringar

1995                1994         Förändring

	Vinster Förluster	Vinster	Förluster
Obligationer	85 703	-	9 246	94 949
Aktier och konvertibler	87 280	-	35 609	122 889
Fastigheter och andelar i fastighetsbolag	25 048	13 778		11 270
	198 031	13 778	44 855	229 108

24

1995/96:RJ1

Not 11 Avsättning för bevarande av stiftelsekapitalets realvärde

Genomsnittsvärdet för konsumentprisindex 1995 uppgår till 254,8.
Motsvarande indexvärde för 1994 är 248,5. Mellan 1994 och 1995
ökade således konsumentprisindex med 2,5 %.

Avsättningen för bevarande av stiftelsekapitalets realvärde blir då

0,025 * 3 652 714 = 91 318 tkr

Se vidare not 21

Not 12 Certifikat m m

Bokfört värde Nominellt värde

Statsskuldväxlar

37 416

40 000

Hypoteksinstituts förlagslån i form av

Floating-Rate-Note-lån (FRN)

50 000

87 468

90 000

Vid utgången av 1994 innehade stiftelsen kortfristiga certifikat till ett
bokfört värde om 156 397 tkr (nominellt värde 160 000 tkr).

I balansräkningen redovisas det bokförda värdet (= anskaffningsvärdet)
även i marknadsvärdekolumnen.

Not 13 Övriga fordringar

Hyresfordringar m m

Handpenning fastighet

Moms fastigheter

1995

4 437

302

1994

3 259

1 800

357

4 739

5 416

25

1995/96:RJ1

Not 14 Obligationer

Förfallodatum	Nominellt värde	Bokfört värde	Marknadsvärde
1996	313 150	314 465	315 482
1997	140 000	139 010	141 789
1998	100 000	106 594	102 369
1999	642 000	580 751	625 333
2000	80 000	76 869	84 462
2001	40 000	39 764	43 413
2009	160 000	136 691	165 469
2014	120 000	52 014	53 544
	1 595 150	1 446 158	1 531 861

Vid utgången av 1994 innehade stiftelsen obligationer till ett bokfört
värde av 1 251 630 tkr (nominellt värde 1 320 000 tkr).

26

1995/96:RJ1

Not 15 Aktier och konvertibler

Aktie	Antal	Bokfört värde	Marknadsvärde
AGA A	796 400	54 372	72 472
AGA B	105 000	8 948	9 555
ASEA A	228 819	147 049	147 359
ASEA B	32 500	20 717	20 930
Assidomän	58 400	9 137	8 439
Astra A	852 000	153 870	225 354
Bergman & Beving	256 092	40 087	47 633
BT	70 000	5 390	5 040
Catena	199 600	12 812	10180
Cloetta	68 900	7 249	6 408
Elekta	10 600	2 900	2 809
Ericsson	922 281	82 229	119 435
Esselte A	10 600	966	1049
Esselte B	225 700	25 400	22 344
Euroc A	87 500	11 576	15 400
Euroc B	43 000	6 149	7 267
Getinge	146 666	39 226	44 073
Graningeverken	645 750	72 624	78 782
JP A	269 000	9 502	7 586
JPB	481 000	17 036	13 468
Nordictel	302 900	25 194	19 689
Perstorp	200 000	54 782	57 000
Sandvik A	224 946	26 546	26 094
Sandvik B	314 185	37 324	36 445
SCA A	55 958	7 834	5 876
SCA B	636 477	85 371	65 557
Skanska	376 809	68 327	85 536

Summa svenska aktier

1 032 616 SEK 1 161 780 SEK

27

1995/96:RJ1

Utländska aktier	Antal	Bokfört värde		Marknadsvärde
Arvin Industries	42 700	1 330	USD	705	USD
Abbot Labs	75 000	2 900	USD	3 122	USD
Best Buy	15 000	518	USD	244	USD
Eastman C	41 000	2 491	USD	2 557	USD
Fed Dep Stores	76 000	1 986	USD	2 071	USD
Gannet	27 000	1477	USD	1 657	USD
Great American	850	-	USD	-	USD
Hillenbrand	95 000	2 862	USD	3 218	USD
Home Depot	36 000	1490	USD	1719	USD
Home Shopping	230 000	2 008	USD	2 070	USD
McDonalds	70 000	1 963	USD	3 159	USD
Motorola	18 000	1044	USD	1 026	USD
Quest	134 280	2 056	USD	2 299	USD
R P Scherer	24 000	991	USD	1 179	USD
Sprint	86 000	2 672	USD	3 408	USD
Time Warner	50 000	2 048	USD	1 894	USD
Toys R Us	50 000	1 610	USD	1088	USD
Danske Bank	31 000	12 012	DKK	11 873	DKK
Tele Danmark	12 000	3 720	DKK	3 636	DKK
Amer	16 500	2 109	FIM	1 120	FIM
Enzo	170 000	6 975	FIM	4 930	FIM
Huhtamäki	22 000	4 114	FIM	2 288	FIM
Instrumentarium A	14 000	1 376	FIM	1582	HM
Instrumentarium B	24 000	2 352	FIM	2 688	FIM
Kymmene	50 000	6 550	FIM	5 750	FIM
Nokia	10 000	1 606	FIM	1 680	FIM
Pohjola	42 500	3 502	FIM	2 380	FIM
Repola	111 000	12 511	FIM	9 102	HM
Burma Castrol	101 204	86 800	GBP	94 525	GBP
Glaxo	84 917	55 387	GBP	77 699	GBP

28

1995/96:RJ1

	Antal	Bokfört värde	Marknadsvärde
Paris Development	50 000	1 800 FRF	1 800 FRF
Air Liquide	6 600	4 909 FRF	5 353 FRF
Legris	8 500	4 607 FRF	1 355 FRF
Pinault	4 700	5 029 FRF	4 592 FRF
Schneider	27 000	6 013 FRF	4 520 FRF
Leifheit	30 000	1993 DEM	1 890 DEM
Merck	45 000	2 473 DEM	2 633 DEM
KPN	21 250	1 169 NLG	1 239 NLG
SMH	5 000	3 802 CHF	3 450 CHF
AB Far East	37 636	4 985 USD	6 234 USD
Fleming E 0	114 912	2 005 USD	2 344 USD
India Fund	135 000	1 924 USD	1 198 USD
AB Japan	255 964	25 000 SEK	18 752 SEK
Summa utländska aktier		488 399 SEK	446 301 SEK

Konvertibler

	Nominellt värde	Bokfört värde	Marknadsvärde	Valuta enhet
AGA	586 500	1 011	1 226	SEK
Summa    svenska aktier och konver- tibler		1 033 627	1 163 005	SEK
Summa aktier och		1 522 026	1 609 306	SEK

konvertibler

29

1995/96:RJ1

Not 16 Fastigheter och andelar i fastighetsbolag

	Stiftelsens ägarandel	Bokfört värde	Marknads- värde
Andelar i fastighetsbolag
917 Peachtree, LLC, USA	40%	15 801	14 586
Reindeer Realty, LP, USA	90%	33 569	31 161
Summa		49 370	45 747
Fastigheter
Styrpinnen 23, Stockholm	100%	45 601	63 000
Claus Mortensen 24, Malmö	100%	84 897	80 000
Adam och Eva 17, Stockholm	50%	135 941	130 000
Brännaren 7, Stockholm	100%	17 414	21 000
Kampsången 4, Stockholm	100%	11 900	13 000
Sländan 2, Stockholm	100%	9 049	15 000
Trädlärkan 2, Stockholm	100%	11 520	21 000
Rekryten 6, Stockholm	100%	27 963	30 000
Snöklockan 1, Stockholm	100%	24 865	25 000
Jasminen 4, Stockholm	100%	17 067	17 000
Apelträdet 5, Stockholm	100%	15 702	15 630
Hjorten 17, Stockholm	100%	18 540	18 500
Summa		420 459	449 130

Totalt

469 829

494 877

För fastigheter förvärvade under 1995 har marknadsvärdet satts lika med
anskaffningsvärdet. För övriga fastigheter och andelar i fastighetsbolag
baseras marknadsvärdena på externa värderingar utförda av välrenommerade
värderingsfirmor.

30

Not 17 Fastigheter

1995/96:RJ1

	1995	1994
Anskaffningsvärde byggnader	352 025	315 211
Ackumulerade avskrivningar	-21 186	-14 294
Ackumulerad nedskrivning, byggnader	-58 258	-58 258
Byggnader, bokfört värde	272 581	242 659
Anskaffningsvärde, mark	192 620	177 538
Ackumulerad nedskrivning, mark	-44 742	-44 742
Mark, bokfört värde	147 878	132 796
Summa bokfört värde	420 459	375 455
Taxeringsvärden
Byggnader	185 545	154 918
Mark	69 601	63 627
Summa	255 146	218 545

Fastigheternas marknadsvärden framgår av not 16. Se även not 4.

Not 18 Inventarier

För inventarier tillämpas en avskrivningsplan om 20 % per år.

31

1995/96:RJ1

Not 19    Upplupna kostnader och forutbetalda intäkter
	1995	1994
Sociala avgifter	208	187
Intjänade ej uttagna semesterdagar	126	93
Särskild löneskatt på pensionsförs.premier	128	97
Upplupna räntor inteckningslån	1 892	1 821
Förutbetald hyresintäkt	9 128	7 630
Övrigt, fastigheter	1 407	2 901
Övriga upplupna kostnader	716	199
	13 605	12 928

Not 20    Övriga kortfristiga skulder
	1995	1994
Personalens källskatt	235	228
Fastighetsskatt	552	396
Förvaltning av medel fr Arbetslivsfonden	2 109	-
	2 896	624

32

1995/96:RJ1

Not 21 Eget kapital

Nominellt kapital	Stiftelsekapital      Vinstregle-      Totalt eget ringsfond          kapital
Eget kapital 1994-12-31 Årets avsättning	3 009 207       732 128     3 741 335 203 618       203 618
Eget kapital 1995-12-31	3 009 207       935 746     3 944 953

Realt kapital

Eget kapital 1994-12-31

Avsättning för bevarande av
stiftelsekapitalets realvärde
(se not 11)

Real ökning av eget kapital

Eget kapital 1995-12-31

3 652 714	57 544	3 710 258
91 318	-	91 318
	341 408	341 408
3 744 032	398 952	4 142 984

33

1995/96:RJ1

Donationer

De medel som Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond förvaltar härrör från
fem olika donationer.

•  Donation från Sveriges riksbank för att främja och understödja veten-
skaplig forskning

•  Nils-Eric Svenssons fond

•  Kulturvetenskaplig donation

•  Erik Rönnbergs donation för forskning om åldrande och åldersrelaterade
sjukdomar

•  Erik Rönnbergs donation för forskning om sjukdomar under de tidiga
barnaåren

(För en mer utförlig beskrivning av ändamålen för de olika donationerna
hänvisas till avsnittet Den forskningsstödjande verksamheten.)

Samtliga medel som donerats till Riksbankens Jubileumsfond samför-
valtas. Avkastningen från de olika donationerna skall emellertid gå till olika
ändamål. Stiftelsens totala avkastning på förvaltade medel måste därför för-
delas på de olika donationerna.

Vid ingången av 1995 var marknadsvärdet för de olika donationerna
följande:

1. Riksbankens donation inkl
Nils-Eric Svenssons fond

2. Kulturvetenskaplig donation

3. Erik Rönnbergs donation för forskning
om åldersrelaterade sjukdomar

4. Erik Rönnbergs donation för forskning
om sjukdomar under de tidiga barnaåren

2 181 701 tkr (58,8019 %)

1 518 517 tkr (40,9275 %)

7 790 tkr (0,2100 %)

2 250 tkr (0,0606 %)

Riksbankens Jubileumsfonds totala avkastning 1995 (bokföringsmässigt
resultat + ökning av ej realiserade värdeförändringar = 329 434 + 229 108 =
558 542 tkr) skall proportioneras ut på de olika donationerna.

1. Riksbankens donation inkl Nils-Eric Svenssons fond

Ingående värde	2 181 701
Andel av årets totala avkastning Årets anslag	328 434 -71 499
Marknadsvärde 1995-12-31	2 438 636

34

Anslagen från Nils-Eric Svenssons fond har inte någon direkt koppling till
avkastningen på förvaltade medel. Styrelsen för Riksbankens Jubileumsfond
har förbundit sig att se till att anslagen per år kan uppgå till ett visst belopp -
som för 1995 är 154.000 kronor. Donationen skall anses vara förbrukad vid
utgången av 2015. I denna sammanställning har därför Nils-Eric Svenssons
fond slagits ihop med Riksbankens donation.

1995/96:RJ1

2. Kulturvetenskaplig donation

Ingående värde

Andel av årets totala avkastning

Årets anslag

1518 517

228 597

-53 976

Marknadsvärde 1995-12-31

1 693 138

3. Erik Rönnbergs donation for forskning om åldrande och
åldersrelaterade sjukdomar

Ingående värde

7 790

Andel av årets totala avkastning

1 173

Årets anslag

-265

Marknadsvärde 1995-12-31

8 698

4. Erik Rönnbergs donation för forskning om sjukdomar under

de tidiga barnaåren

Ingående värde                                          2 250

Andel av årets totala avkastning                               338

Arets anslag                                                  -76

Marknadsvärde 1995-12-31                              2 512

35

Stockholm den 7 februari 1996

1995/96:RJ1

Inge Jonsson
Ordförande

Jan Björkman
Vice ordförande

Elving Andersson

Jan Belfrage

Mona Berglund Nilsson

Boel Berner

Lars Engwall

Gunnel Gustafsson

Björn Kaaling

Bertil Persson

Åke Smids

Per Unckel

Dan Brändström
Verkställande direktör

Revisionsutlåtande

Vi har granskat årsredovisningen, räkenskaperna samt styrelsens och verk-
ställande direktörens förvaltning för år 1995. Granskningen har utförts enligt
god revisionssed.

Granskningen har inte givit anledning till anmärkning mot vare sig
årsredovisning, räkenskaper eller styrelsens och verkställande direktörens
förvaltning av stiftelsens angelägenheter. Enligt vår bedömning är
redovisningen rättvisande och upprättad i enlighet med god redovisningssed.

Stockholm den 8 februari 1996

Ernst & Young AB

Per Björngård

Auktoriserad revisor

36

Innehåll

1995/96:RJ1

Stiftelsens uppdrag, tillkomst och inriktning..................................................1

VD-kommentar...............................................................................................2

Den forskningsstödjande verksamheten.........................................................4

Arbetssätt...............................................................................................4

Anslagen till forskning...........................................................................6

Informationsutbyte, uppföljning m.m....................................................7

Donationer............................................................................................12

Den ekonomiska förvaltningen.....................................................................12

Stiftelsens placeringsverksamhet.........................................................12

Bokföringsmässigt resultat...................................................................13

Realt resultat........................................................................................14

”Performance”......................................................................................15

Resultaträkning.............................................................................................17

Balansräkning...............................................................................................18

Noter.............................................................................................................21

Donationer....................................................................................................34

Revisionsutlåtande.......................................................................................36

Gotab, Stockholm 1996

37