Förslag till riksdagen
1995/96:RFK5

Riksdagens förvaltningskontors förslag om eko-
nomiska villkor för Sveriges företrädare i Europa-
parlamentet m.m.

1995/96

RFK5

Beredningsgruppen för översyn av ersättningslagen har till förvaltningssty-
relsen överlämnat ett förslag till lag om ekonomiska villkor för Sveriges
företrädare i Europaparlamentet m.m. Förslaget innebär att Sveriges företrä-
dare i princip ges samma ekonomiska villkor som riksdagens ledamöter. Det
innefattar också ett förslag om ändring i lagen (1995:374) om val till Euro-
paparlamentet beträffande rätten till ledighet för att fullgöra uppdraget i
Europaparlamentet, förslag om ändring i förordningen (1995:374) om sam-
ordning av statlig tjänstepension med pension enligt lagen (1994:1065) om
ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter samt förslag om vissa följdänd-
ringar i sistnämnda lag.

Förvaltningsstyrelsen har vid sin beredning av förslaget tillfört ett förslag
om att upphäva nuvarande lag (1995:564) om arvode m.m. till Sveriges
företrädare i Europaparlamentet.

Förvaltningsstyrelsen föreslår att riksdagen antar förvaltningskontorets

1. förslag till lag om ekonomiska villkor för Sveriges företrädare i Europaparla-
mentet,

2. förslag till lag om ändring i lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för
riksdagens ledamöter,

3. förslag till lag om ändring i lagen (1995:374) om val till Europaparlamentet,

4. förslag till lag om upphävande av lagen (1995:564) om arvode m.m. till
Sveriges företrädare i Europaparlamentet.

Förvaltningsstyrelsen föreslår dessutom att regeringen antar förvaltningskon-
torets förslag till förordning om ändring i förordningen (1995:374) om sam-
ordning av statlig tjänstepension med pension enligt lagen (1994:1065) om
ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter.

I detta beslut har deltagit, förutom undertecknad ordförande, riksdagsledamö-
terna Mats Lindberg (s), Iréne Vestlund (s). Rolf Dahlberg (m), Per Olof
Håkansson (s), Elving Andersson (c), Gullan Lindblad (m) och Carl-Johan
Wilson (fp).

Stockholm den 19 december 1995

Riksdagens förvaltningskontor

Birgitta Dahl

/Anders Forsberg

1 Riksdagen 1995/96. 2 saml. RFK5

Till förvaltningsstyrelsen

Den 8 februari 1995 beslöt riksdagens förvaltningsstyrelse att utse en bered-
ningsgrupp med uppgift att se över lagen om ekonomiska villkor för riksda-
gens ledamöter m.m.

Beredningsgruppen inledde sitt arbete i april 1995.

Ordförande för beredningsgruppen har varit riksdagsledamoten Mats
Lindberg (s). Som ledamot har deltagit riksdagsledamöterna Ronny Korsberg
(mp), Tanja Linderborg (v), Bo Lundgren (m). Michael Stjemström (kds).
Anders Svärd (c). Karin Wegestål (s) och Carl-Johan Wilson (fp).

Experter i beredningsgruppen har varit personalchefen Lars Bergquist. för-
valtningsdirektören Anders Forsberg, förhandlingschefen Börje Gustafsson,
departementsrådet Bodil Hulgaard och ekonomichefen Lena Uhlin.

Planeringschefen Ulla-Britt Fichtelius har varit sekreterare och kammar-
rättsassessorn Monica Dahlbom biträdande sekreterare.

I september 1995 överlämnade beredningsgruppen förslag till ändrad er-
sättning för uppdrag som vice talman, utskottsordförande och vice utskotts-
ordförande enligt lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens
ledamöter samt för uppdrag enligt lagen (1989:185) om arvoden m.m. för
uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ. Vidare lämnades
förslag om ändring av sammanträdesarvoden m.m.

Beredningsgruppen avslutar nu sitt arbete med att till förvaltningsstyrelsen
överlämna dels bilagda förslag till lag om ekonomiska villkor för Sveriges
företrädare i Europaparlamentet, dels - i ett separat betänkande - förslag till
ändringar av vissa av riksdagsledamöternas ekonomiska villkor.

Beredningsgruppen föreslår att förvaltningsstyrelsen godkänner det fram-
lagda lagförslaget och överlämnar det till riksdagen för beslut.

Stockholm i december 1995

Mats Lindberg

1995/96:RFK5

Michael Stjemström

Ronny Korsberg

Anders Svärd

Tanja Linderborg

Karin Wegestål

Bo Lundgren

Carl-Johan Wilson

/ Ulla-Britt Fichtelius

Förslagets huvudsakliga innehåll

Beredningsgruppen lägger fram ett förslag till en särskild lag som
skall reglera de ersättningar som skall betalas av riksdagen till Sveri-
ges företrädare i Europaparlamentet, lag om ekonomiska villkor för
Sveriges företrädare i Europaparlamentet. Lagen ger företrädarna i
princip samma ekonomiska villkor som riksdagsledamöterna har. Ef-
tersom Europaparlamentet betalar resekostnadsersättning, traktamente
och viss annan kostnadsersättning föreslås att sådana ersättningar inte
skall betalas av riksdagen. Däremot utgår arvode, pensioner och in-
komstgaranti enligt den särskilda lagen. I den utsträckning sådan er-
sättning också kan komma att betalas från Europaparlamentet föreslås
att ersättningen från riksdagen reduceras i motsvarande mån. Företrä-
darna föreslås även omfattas av tjänstegrupplivförsäkring och arbets-
skadeförsäkring i samma omfattning som riksdagens ledamöter.

Genom förslaget kan den nuvarande provisoriska lagen (1995:564)
om arvode m.m. till Sveriges företrädare i Europaparlamentet upp-
hävas. Förslaget föranleder även vissa ändringar i lagen (1994:1064)
om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter.

Vidare föreslås att de pensioner som riksdagen enligt förslaget
kommer att betala ut skall samordnas med statlig tjänstepension i
samma utsträckning som sådan samordning i dag görs med riksdags-
pensioner.

Beredningsgruppen lägger också fram ett förslag till lag om änd-
ring i lagen (1995:374) om val till Europaparlamentet. Det föreslås att
det i lagen skall anges att en företrädare i Europaparlamentet har rätt
att fullgöra sitt uppdrag trots tjänsteuppgift eller annan sådan förplik-
telse som företrädaren är skyldig att fullgöra.

Förslagen föreslås träda i kraft den 1 juni 1996.

1995/96:RFK5

Innehållsförteckning

1995/96:RFK5

1 Förslag till riksdagsbeslut m.m....................................................................6

2 Författningstext...........................................................................................7

2.1 Förslag till lag om ekonomiska villkor för Sveriges företrä-

dare i Europaparlamentet...........................................................................7

2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1065) om ekono-
miska villkor för riksdagens ledamöter....................................................19

2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:374) om val till

Europaparlamentet...................................................................................24

2.4 Förslag till förordning om ändring i förordningen

(1995:268) om samordning av statlig tjänstepension med pen-

sion enligt lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riks-
dagens ledamöter....................................................................................25

2.5 Förslag till lag om upphävande av lagen (1995:564) om ar-

vode m.m. till Sveriges företrädare i Europaparlamentet.........................27

3 Ärendet och dess beredning......................................................................28

4 Europaparlamentet och företrädarna.........................................................29

4.1 Allmänt om arbetet i Europaparlamentet...........................................29

4.2 Särskilda regler för företrädarna i Europaparlamentet.......................31

5 Företrädares rätt till ledighet......................................................................32

6 Ekonomiska villkor...................................................................................33

6.1 Inledning............................................................................................33

6.2 Lagteknisk lösning.............................................................................35

6.3 Arvode...............................................................................................36

6.4 Resekostnadsersättning......................................................................37

6.4.1 Gällande regler...........................................................................37

6.4.2 Beredningsgruppens överväganden och förslag.........................44

6.5 Traktamente.......................................................................................44

6.5.1 Gällande regler...........................................................................44

6.5.2 Beredningsgruppens överväganden och förslag.........................46

6.6 Ersättning för assistent.......................................................................46

6.6.1 Gällande regler...........................................................................46

6.6.2 Beredningsgruppens överväganden och förslag.........................49

6.7 Övriga kostnadsersättningar..............................................................49

6.7.1 Gällande regler...........................................................................49

6.7.2 Beredningsgruppens överväganden och förslag.........................50

6.8 Försäkringar.......................................................................................50

6.8.1 Gällande regler och villkor........................................................50

6.8.2 Beredningsgruppens överväganden och förslag.........................55

6.9 Sjukvårdsförmåner.............................................................................56

6.9.1 Gällande regler...........................................................................56

6.9.2 Beredningsgruppens överväganden och förslag.........................59

6.10 Pensioner.........................................................................................59

6.10.1 Gällande regler.........................................................................59

6.10.2 Beredningsgruppens överväganden och förslag.......................65

6.11 Inkomstgaranti eller avgångsersättning............................................68

6.11.1 Gällande regler.........................................................................68

6.11.2 Beredningsgruppens överväganden och förslag.......................71

6.12 Särskilda regler för den som samtidigt är företrädare och
riksdagsledamot.......................................................................................71

7 Samordningsfrågor...................................................................................72

7.1 Samordning av tjänstepension och riksdagspension samt

pension till företrädare.............................................................................72

7.2 Övriga samordningsfrågor.................................................................72

7.3 Från riksdagsår till hela år.................................................................73

8 Upphävande av provisorisk lagstiftning....................................................73

9 Författningskommentarer..........................................................................73

9.1 Förslaget till lag om ekonomiska villkor för Sveriges före-
trädare i Europaparlamentet.....................................................................73

9.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1065) om eko-
nomiska villkor för riksdagens ledamöter................................................83

9.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:374) om val till

Europaparlamentet...................................................................................85

1995/96:RFK5

9.4 Förslaget till förordning om ändring i förordningen
(1995:268) om samordning av statlig tjänstepension med pen-
sion enligt lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riks-

dagens ledamöter.....................................................................................85

9.5 Förslaget till lag om upphävande av lagen (1995:564) om

arvode m.m. till Sveriges företrädare i Europaparlamentet......................85

Bilaga Rules goveming the payment of expenses and allowan-

ces to members .......................................................................................86

1 Förslag till riksdagsbeslut m.m.

Beredningsgruppen föreslår att riksdagen antar beredningsgruppens

1. förslag till lag om ekonomiska villkor för Sveriges företrädare i Europa-
parlamentet.

2. förslag till lag om ändring i lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för
riksdagens ledamöter.

3. förslag till lag om ändring i lagen (1995:374) om val till Europaparlamen-
tet.

4. förslag till lag om upphävande av lagen (1995:564) om arvode m.m. till
Sveriges företrädare i Europaparlamentet.

Beredningsgruppen föreslår att regeringen antar beredningsgruppens förslag
till förordning om ändring i förordningen (1995:268) om samordning av
statlig tjänstepension med pension enligt lagen (1994:1065) om ekonomiska
villkor för riksdagens ledamöter.

1995/96:RFK5

2 Författningstext

Beredningsgruppen har följande förslag till författningstext.

2.1 Förslag till lag om ekonomiska villkor för Sveriges
företrädare i Europaparlamentet

Härigenom föreskrivs följande.

1 kap. Inledande bestämmelser

1 § En företrädare i Europaparlamentet har rätt till förmåner enligt denna lag.
Förmånerna lämnas inte för tid då företrädaren av annat skäl än offentligt
uppdrag, militärtjänstgöring, sjukdom, vård av barn m.fl. är frånvarande från
Europaparlamentet eller beviljats ledighet under minst en månad i följd.

Rätt till egenpensionsförmåner, kompletterande efterlevandepension, in-
komstgaranti och efterlevandeskydd enligt bestämmelserna i 3-9 kap. har
även den som

1. samtidigt är både företrädare i Europaparlamentet och ledamot i riksda-
gen eller

2. har varit både företrädare i Europaparlamentet och ledamot i riksdagen.

2 § Den tid under vilken någon samtidigt varit företrädare i Europaparlamen-
tet och ledamot av riksdagen skall räknas endast som en period.

3 § Med offentligt uppdrag avses i denna lag annat offentligt uppdrag än
tjänst.

4 § Riksdagens förvaltningskontor får meddela tillämpningsföreskrifter till
denna lag.

5 § Om det finns synnerliga skäl får riksdagens förvaltningskontor besluta att
någon som är såväl företrädare i Europaparlamentet som ledamot av riksda-
gen skall få ersättning för sådana särskilda kostnader som avses i 4-6 kap. i
lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för ledamöter i riksdagen eller
omfattas av sådan tjänstereseförsäkring som anges i 15 kap. 1 § nämnda lag.

6 § Med hela år avses i denna lag 365 dagar. Kan vid beräkning av antalet
hela år viss tid inte tillgodoräknas som helt år skall om denna tid uppgår till
minst 270 dagar, tiden anses som ett helt år.

2 kap. Arvode

1 § Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas från och med den dag då före-
trädaren tillträder sitt uppdrag i Europaparlamentet till och med utgången av
den månad då uppdraget att vara företrädare upphör.

2 § Företrädararvode betalas per månad med ett belopp som motsvarar leda-
motsarvode enligt 3 kap. 1 § lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för
riksdagens ledamöter. För den som är både företrädare och ledamot av riks-
dagen utgår arvode endast enligt denna lag.

1995/96:RFK5

3 § Företrädararvode anses som inkomst av anställning enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring och lagen (1991:1047) om sjuklön. Före-
trädare anses därvid som arbetstagare.

4 § Om en företrädare är frånvarande eller har beviljats ledighet från sitt
uppdrag i Europaparlamentet under mer än femton dagar i följd av annat skäl
än offentligt uppdrag, militärtjänstgöring, sjukdom, vård av barn rn.fl. görs
avdrag från arvodet med två tredjedelar från och med den sextonde dagen.

Om en företrädare är frånvarande eller har beviljats ledighet från sitt upp-
drag i Europaparlamentet på grund av sjukdom, görs avdrag för samma tid
från arvodet i enlighet med de bestämmelser om sjukavdrag som gäller för
arbetstagare hos riksdagen. Avdraget skall dock beräknas på grundval av
arvodet delat med antalet kalenderdagar i månaden.

Om en företrädare får föräldrapenning eller tillfällig föräldrapenning och
för samma tid får företrädararvode skall arvodet minskas med ett belopp som
motsvarar föräldrapenningen eller den tillfälliga föräldrapenningen.

3 kap. Gemensamma bestämmelser for egenpensionsförmånerna

Egenpensionernas omfattning

1 § Egenpensionsförmåner är ålderspension, sjukpension och egenlivränta.

Egenpensionsförmåner får inte betalas samtidigt med arvode eller in-
komstgaranti enligt denna lag eller med arvode enligt lagen (1994:1065) om
ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter.

Hur egenpensioner bestäms

2 § Egenpensionsförmånema bestäms på grundval av ett underlag och en
tidsfaktor.

Underlaget för egenpensionsförmånema beräknas med utgångspunkt från
ett pensionsgrundande arvode.

Pensionsgrundande arvode

3 § Företrädares pensionsgrundande arvode är summan av företrädararvodet
enligt 2 kap. 2 §.

4 § För den som har varit både företrädare och riksdagsledamot är det pen-
sionsgrundande arvodet summan av

1. företrädararvode enligt 2 kap. 2 § denna lag och riksdagsarvode enligt 3
kap. 1 § lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter.

2. tilläggsarvode enligt 3 kap. 2 § sistnämnda lag.

3. arvoden enligt 1 § 1-4 lagen (1989:185) om arvoden m.m. för uppdrag
inom riksdagen, dess myndigheter och organ.

1995/96:RFK5

Underlaget

5 § Det pensiongrundande arvodet beräknas för de kalenderår en företrädare
eller riksdagsledamot innehaft uppdraget under en femårsperiod närmast före
avgångsåret. Det pensionsgrundande arvodet for de fyra första kalenderåren
räknas därvid om till nivån för det sista kalenderåret före avgångsåret med
hjälp av basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Medelta-
let av de framräknade beloppen utgör underlaget för egenpensionsförmåner-
na.

Kan en företrädare eller en riksdagsledamot inte tillgodoräknas pensions-
grundande arvode för fem kalenderår, är underlaget för egenpensionsförmå-
nerna medeltalet av beloppen för de hela kalenderår som kan tillgodoräknas.

Kan endast ett helt kalenderår tillgodoräknas, är underlaget för egenpen-
sionsförmånema det pensionsgrundande arvodet för det året.

Kan inte ett helt kalenderår tillgodoräknas, är underlaget för egenpensions-
förmånema det genomsnittliga pensionsgrundande arvodet för de hela kalen-
dermånader som kan tillgodoräknas multiplicerat med tolv.

Tidsfaktorn

6 § Tidsfaktorn för ålderspension och sjukpension utgör förhållandet mellan
antalet hela år som företrädare i Europaparlamentet, dock högst tolv, och
talet tolv.

För den som har varit både företrädare och riksdagsledamot utgör tidsfak-
torn för ålderspension och sjukpension förhållandet mellan det sammanlagda
antalet hela år som företrädare och riksdagsledamot, dock högst tolv, och
talet tolv.

7 § Tidsfaktorn för egenlivränta är lika med förhållandet mellan antalet hela
år som företrädare i Europaparlamentet och talet 30.

För den som har varit både företrädare och riksdagsledamot utgör tidsfak-
torn för egenlivränta förhållandet mellan det sammanlagda antalet hela år
som företrädare och riksdagsledamot.

1995/96:RFK5

4 kap. Ålderspension

Rätt till ålderspension

1 § För rätt till ålderspension fordras att företrädaren har fullgjort minst sex
hela år i Europaparlamentet och vid avgången fyllt 50 år.

Den som har varit både företrädare och riksdagsledamot har rätt till ålders-
pension om han eller hon har fullgjort sammanlagt minst sex hela år i Euro-
paparlamentet och i riksdagen samt vid avgången fyllt 50 år.

Hur länge ålderspension betalas

2 § Ålderspension betalas från och med den månad företrädaren fyller 65 år
eller från och med månaden efter den senare tidpunkt då uppdraget att vara
företrädare upphör.

För den som har varit både företrädare och riksdagsledamot betalas ålders-
pension från och med den månad han eller hon fyller 65 år eller från och med
månaden efter den senare tidpunkt då uppdraget att vara företrädare eller
riksdagsledamot upphör.

Ålderspension betalas till och med utgången av den månad då den berätti-
gade avlider.

Hel ålderspension

3 § För hel ålderspension fordras minst tolv hela år som företrädare i Euro-
paparlamentet.

Den som har varit både företrädare och riksdagsledamot har rätt till hel ål-
derspension om han eller hon har fullgjort sammanlagt minst tolv hela år
som företrädare och riksdagsledamot.

Hur ålderspension beräknas

4 § Ålderspension utgör den sammanlagda summan av det belopp som er-
hålls när tidsfaktorn multipliceras med 11.5 procent av underlaget för egen-
pensionsförmånema upp till och med 7,5 gånger basbeloppet enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring och det belopp som erhålls när tidsfaktorn
multipliceras med 65 procent av det resterande underlaget.

Hur tidsfaktorn och underlaget beräknas anges i 3 kap. 2-6 §§.

5 kap. Sjukpension

Rätt till sjukpension

1 § Rätt till sjukpension föreligger för en företrädare som frånträder sitt
uppdrag och har hel förtidspension eller helt sjukbidrag enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring.

Rätt till sjukpension har också den som varit både företrädare och riks-
dagsledamot och som när han eller hon frånträder sitt uppdrag har hel för-
tidspension eller helt sjukbidrag enligt lagen om allmän försäkring.

Hur länge sjukpension betalas

2 § Sjukpension betalas till och med månaden före den månad den pensions-
berättigade fyller 65 år eller, om den berättigade avlider dessförinnan, till och
med den månad dödsfallet inträffar. Från och med den månad den pensions-
berättigade fyller 65 år betalas ålderspension beräknad med den tidsfaktor
som anges i 3 kap. 6 §.

Hel sjukpension

3 § För hel sjukpension fordras tolv hela år som företrädare i Europaparla-
mentet.

1995/96:RFK5

Den som har varit både företrädare och riksdagsledamot har rätt till hel
sjukpension om han eller hon har fullgjort sammanlagt minst tolv hela år i
Europaparlamentet och i riksdagen.

Tillgodoräknande av tid

4 § En företrädare som inte har fullgjort tolv hela år i Europaparlamentet
tillgodoräknas även de år som återstår fram till utgången av det kalenderår
företrädaren fyller 65 år.

Den som har varit både företrädare och riksdagsledamot och som inte har
fullgjort sammanlagt tolv hela år i Europaparlamentet och i riksdagen tillgo-
doräknas även de år som återstår fram till utgången av det kalenderår han
eller hon fyller 65 år.

Sjukpensionens storlek

5 § Sjukpensionens storlek utgör den sammanlagda summan av det belopp
som erhålls när tidsfaktorn multipliceras med 117.5 procent av underlaget för
egenpensionsförmånema upp till ett basbelopp enligt lagen (1962:381) om
allmän försäkring och det belopp som erhålls när tidsfaktorn multipliceras
med 81.5 procent av det resterande underlaget.

Hur tidsfaktorn och underlaget beräknas anges i 3 kap. 2-6 §§.

6 § Sjukpensionen skall minskas med sådan ersättning enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring, annan författning eller kollektivavtal som
avser samma inkomstbortfall. Betalas ej hel sjukpension, minskas avdraget i
motsvarande mån.

Har en företrädare eller en före detta företrädare fått sjukpension från Eu-
ropaparlamentet skall sjukpension som lämnas enligt denna lag reduceras i
motsvarande mån. Reducering skall endast göras när sjukpensionen från
Europaparlamentet avser samma sjukperiod.

1995/96:RFK5

6 kap. Egenlivränta

Rätt till egenlivränta

1 § Rätt till egenlivränta har den som

1. är företrädare och som lämnar Europaparlamentet efter att ha fullgjort
minst tre sammanhängande hela år i Europaparlamentet före den månad
företrädaren fyller 65 år och inte är berättigad till ålderspension enligt denna
lag eller till ålderspension från Europaparlamentet eller.

2. som har varit både företrädare och riksdagsledamot och som fullgjort
sammanlagt minst tre sammanhängande hela år i Europaparlamentet och i
riksdagen före den månad han eller hon fyller 65 år och inte är berättigad till
ålderspension enligt denna lag eller till ålderspension från Europaparlamen-
tet.

Hur länge egenlivränta betalas

1995/96:RFK5

2 § Egenlivränta betalas från och med den månad företrädaren eller riksdags-
ledamoten fyller 65 år till och med den månad då företrädaren eller riksdags-
ledamoten avlider.

Hur egenlivränta beräknas

3 § Egenlivränta utgör den sammanlagda summan av det belopp som erhålls
när tidsfaktorn multipliceras med 9,5 procent av underlaget för egenpen-
sionsförmånema upp till 7,5 gånger basbeloppet enligt lagen (1962:381) om
allmän försäkring och det belopp som erhålls när tidsfaktorn multipliceras
med 61,5 procent av det resterande underlaget.

Hur tidsfaktorn och underlaget bestäms anges i 3 kap. 2-5 och 7 §§.

7 kap. Efterlevandepension

Rätt till efterlevandepension

1 § Efterlevandepension betalas efter den som

1. vid sin död var företrädare i Europaparlamentet,

2. varit både företrädare och riksdagsledamot och som vid sin död var
riksdagsledamot eller

3. vid sin död var berättigad till ålderspension eller sjukpension enligt
denna lag.

Till vem efterlevandepension betalas

2 § Efterlevandepension betalas till efterlevande make samt eget arvsberätti-
gat barn och adoptivbarn som inte fyllt 20 år.

Med efterlevande make jämställs den som. utan att vara gift, stadigvarande
sammanbodde med en ogift företrädare eller ogift riksdagsledamot vid den-
nes död och som tidigare varit gift med eller har eller har haft eller då vänta-
de barn med denne.

Hur länge efterlevandepension betalas

3 § Efterlevandepensionen betalas under fem år från och med månaden efter
dödsfallet, dock längst till den tidpunkt då den avlidne företrädaren eller
riksdagsledamoten skulle ha fyllt 70 år. Om företrädaren eller riksdagsleda-
moten avgått med ålderspension efter fyllda 65 år. betalas efterlevandepen-
sion längst under fem år räknat från avgången.

4 § Rätten till efterlevandepension upphör för efterlevande make eller sam-
manboende som ingår äktenskap och annars vid utgången av den månad då
den berättigade avlider.

När rätten till efterlevandepension upphört betalas pensionen till utgången
av den månad då detta inträffat.

Hur efterlevandepension beräknas

5 § Beräkningsgrunden för efterlevandepension är för en efterlevande ett
belopp per år motsvarande 1.2 basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring och for vatje annan berättigad därutöver ett belopp motsvarande
0.5 basbelopp.

6 § Efterlevandepension betalas

1. till en efterlevande med 1,2 basbelopp.

2. till make och barn med ett basbelopp till maken och resterande pension i
lika delar till barnen.

3. till mer än ett bam i lika delar till dem.

8 kap. Kompletterande efterlevandepension

Rätt till kompletterande efterlevandepension

1 § Kompletterande efterlevandepension betalas efter den som

1. vid sin död var företrädare i Europaparlamentet.

2. tidigare varit företrädare men som vid sin död var riksdagsledamot eller

3. vid sin död var berättigad till ålderspension eller sjukpension enligt
denna lag.

Till vem kompletterande efterlevandepension betalas

2 § Kompletterande efterlevandepension betalas till eget arvsberättigat bam
och adoptivbarn som inte fyllt 20 år samt efterlevande make eller samman-
boende som avses i 7 kap. 2 § andra stycket under förutsättning att äktenska-
pet ingåtts eller samboförhållandet inletts senast den dag företrädaren eller
riksdagsledamoten fyllt 60 år.

1995/96:RFK5

Hur länge kompletterande efterlevandepension betalas

3 § Kompletterande efterlevandepension betalas från och med månaden efter
dödsfallet.

4 § Rätten till kompletterande efterlevandepension upphör för efterlevande
make eller sammanboende som ingår äktenskap och annars vid utgången av
den månad då den berättigade avlider.

Hur kompletterande efterlevandepension bestäms

5 § Kompletterande efterlevandepension bestäms på grundval av ett under-
lag.

Underlaget är normalbeloppet i 7 § andra stycket multiplicerat med tids-
faktorn.

Tidsfaktorn

1995/96:RFK5

6 § Tidsfaktorn för kompletterande efterlevandepension utgör förhållandet
mellan antalet hela år i Europaparlamentet, dock högst tolv, och talet tolv.
Avlider företrädare under fullgörande av uppdraget utan att ha uppnått tolv
hela år, tillgodoräknas även de år som återstår fram till utgången av det ka-
lenderår då företrädaren skulle ha fyllt 65 år.

Tidsfaktorn för kompletterande efterlevandepension för den som varit bå-
de företrädare och riksdagsledamot utgör förhållandet mellan det samman-
lagda antalet hela år i Europaparlamentet och i riksdagen, dock högst tolv,
och talet tolv.

Normalbeloppet

7 § Normalbeloppet är 32,5 procent av den del av underlaget för egenpen-
sionsförmåner som överstiger 7,5 basbelopp enligt lagen (1962:381) om
allmän försäkring.

Beräkningsgrunden för kompletterande efterlevandepension är för år i pro-
cent av normalbeloppet för

1. make 100 procent,

2. make och ett barn 130 procent,

3. make och två bam 150 procent och för vaije bam därutöver 10 procent,

4. ett bam 75 procent,

5. två barn 110 procent,

6. tre bam 135 procent.

7. fyra barn 150 procent och för varje bam därutöver 10 procent.

Kompletterande efterlevandepensionens storlek

8 § Kompletterande efterlevandepension betalas av underlaget

1. till make 100 procent.

2. till ett bam 75 procent,

3. till make och bam, 75 procent till maken och återstoden i lika delar till
barnen.

4. till bam, underlaget i lika delar.

9 kap. Inkomstgaranti och efterlevandeskydd

Rätt till inkomstgaranti

1 § Rätt till inkomstgaranti från och med den tidpunkt arvodet upphör har
den som

1. är företrädare och som före 65 års ålder lämnar Europaparlamentet efter
minst tre års sammanhängande tid i Europaparlamentet eller

2. har varit både företrädare och riksdagsledamot och som före 65 års ålder
lämnar Europaparlamentet eller riksdagen efter sammanlagt minst tre års
sammanhängande tid i Europaparlamentet och i riksdagen.

2 § Sjukfrånvaro, annan frånvaro eller ledighet som beviljats eller godkänts 1995/96:RFK5
av Europaparlamentet, riksdagen eller av talmannen i riksdagen eller talman-
nen i Europaparlamentet begränsar inte rätten till inkomstgaranti.

Hur länge inkomstgarantin betalas

3 § För den som varit företrädare eller riksdagsledamot kortare sammanlagd
sammanhängande tid än sex hela år gäller inkomstgarantin ett år.

För den företrädare eller riksdagsledamot som lämnar Europaparlamentet
eller riksdagen efter en sammanlagd sammanhängande tid av minst sex hela
år i Europaparlamentet och i riksdagen gäller inkomstgarantin

1. i två år om företrädaren eller riksdagsledamoten inte uppnått 40 års ål-

der,

2. i fem år om företrädaren eller riksdagsledamoten uppnått 40 men inte 50
års ålder,

3. till ingången av den månad då företrädaren eller riksdagsledamoten fyl-
ler 65 år om företrädaren eller riksdagsledamoten uppnått 50 års ålder.

4 § Inkomstgaranti enligt 3 § gäller dock längst till och med utgången av den
månad då den berättigade avlider.

Om företrädaren eller riksdagsledamoten åter tar plats i Europaparlamentet

eller i riksdagen, upphör garantin så länge uppdraget varar.

5 § Om det finns särskilda skäl får riksdagens förvaltningskontor förlänga
den tid under vilken garantin gäller enligt 3 § första stycket och andra stycket

1 och 2 med högst ett år eller medge att även tjänstgöringstid som inte är
sammanhängande får tillgodoräknas. I ett sådant beslut kan garantin be-
stämmas till ett lägre belopp.

6 § Riksdagens förvaltningskontor får bevilja inkomstgaranti till en företrä-
dare eller riksdagsledamot som har frånträtt sitt uppdrag och har partiell
förtidspension eller partiellt sjukbidrag enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring.

Underlaget

7 § Underlaget för beräkning av inkomstgarantin utgörs av följande arvoden

som betalas vid avgångstillfället

1. företrädararvode enligt 2 kap. 2 § denna lag eller ledamotsarvode enligt

3 kap. 1 § lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamö-
ter.

2. tilläggsarvode enligt 3 kap. 2 § sistnämnda lag och

3. arvoden för månad till riksdagsledamot enligt 1 § 1-4 lagen (1989:185)
om arvoden m.m. for uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ.

Inkomstgarantins storlek

8 § Inkomstgarantin betalas per månad under det första garantiåret med 80
procent av garantiunderlaget. För tid därefter betalas inkomstgarantin med

följande andelar av garantiunderlaget i förhållande till företrädarens eller
riksdagsledamotens sammanlagda tid i Europaparlamentet och riksdagen

66.0 procent efter minst 12 år.

60.5 procent efter minst 11 år.

55.0 procent efter minst 10 år.

49.5 procent efter minst 9 år,

44.0 procent efter minst 8 år,

38.5 procent efter minst 7 år.

33,0 procent efter minst 6 år.

9 § Inkomstgarantin minskas med vad företrädaren eller riksdagsledamoten
får i fotm av sjukbidrag och förtidspension enligt lagen (1962:381) om all-
män försäkring under den tid inkomstgarantin betalas.

10 § Inkomstgarantin minskas också, på sätt som framgår av 11 §. med föl-
jande inkomster:

1. inkomst som är pensionsgrundande enligt 11 kap. 2 och 3 §§ lagen
(1962:381) om allmän försäkring,

2. sådan inkomst av anställning eller uppdrag utomlands som inte beskat-
tas i Sverige.

3. kompletterande delpension och

4. pension och livränta i andra fall än som avses i 9 §.

11 § Minskningen skall utgöra den procentandel, 80-33. som anges för vaije
särskilt fall i 8 § av den sammanlagda inkomst enligt 10 § som överstiger ett
basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.

12 § Betalas inte inkomstgaranti under helt kalenderår, skall endast inkoms-
ter som hänför sig till tid då inkomstgarantin betalas medräknas vid minsk-
ningen.

Minskningen fördelas på det antal kalendermånader garantin betalas.

Rätt till efterlevandeskydd

13 § Ett efterlevandeskydd betalas till eget arvsberättigat bam och adoptiv-
barn som inte fyllt 20 år efter den som vid sin död var berättigad till in-
komstgaranti enligt 3 § andra stycket 1 och 2.

14 § Om särskilda omständigheter föreligger får riksdagens förvaltningskon-
tor bevilja efterlevandeskydd till efterlevande make. Ett sådant beslut kan
omprövas.

1995/96:RFK5

Hur länge efterlevandeskydd betalas

15 § Efterlev andeskyddet gäller i högst fem år och betalas till utgången av
den månad då rätten till skyddet upphör eller den berättigade avlider.

Efterlev ande skyddets storlek

1995/96:RFK5

16 § Efterlevandeskydd betalas per år med ett belopp motsvarande 0,5 basbe-
lopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring för vaije bam.

Ansökan

17 § Den som vill ha inkomstgaranti eller efterlevandeskydd skall ansöka om
detta hos riksdagens förvaltningskontor.

Inkomstgaranti kan inte betalas för längre tid tillbaka än sex månader före
ansökningsmånaden.

Efterlevandeskydd kan inte betalas för längre tid tillbaka än två år före an-
sökningsmånaden.

10 kap. Relatering till basbeloppet

1 § Fastställd ålderspension, sjukpension och kompletterande efterlevande-
pension relateras till basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäk-
ring och omräknas vid förändring av detta.

2 § Den fastställda egenlivräntan relateras till det basbelopp som enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring gäller för året före det år då egenlivräntan
böljar utbetalas och omräknas vid förändring av detta.

3 § För den som varit företrädare eller riksdagsledamot i sammanlagt minst
sex hela år relateras den fastställda inkomstgarantin till det basbelopp som
enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring gäller för avgångsåret och
omräknas vid förändring av detta.

11 kap. Försäkrings- och sjukvårdsförmåner

2 § En företrädare skall vara grupplivförsäkrad på riksdagens bekostnad.
Försäkringen skall samordnas med sådan motsvarande försäkring som teck-
nats för företrädaren av Europaparlamentet.

3 § En företrädare skall vara aibetsskadeförsäkrad på riksdagens bekostnad i
den omfattning som gäller för riksdagens ledamöter.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juni 1996. I fråga om ersättning och för-
måner som utgår för tid före ikraftträdandet skall dock äldre bestämmelser
gälla.

2. Vad som i denna lag sägs om företrädare skall också gälla de av riksda-
gen valda företrädarna.

3. För den som varit både företrädare och riksdagsledamot får all tid som
företrädare och riksdagsledamot tillgodoräknas vid bestämmande av hela år.

2 Riksdagen 1995/96. 2 saml. RFK5

4. För tid som hänför sig till tid före denna lags ikraftträdande får dock tid
som riksdagsledamot beräknas efter riksdagsår om detta gällt enligt äldre
bestämmelser i lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens
ledamöter. Riksdagsår skall härvid anses som hela år. De dagar som inte kan
tillgodoräknas som riksdagsår får läggas samman med den tid som avser tid
efter ikraftträdandet.

1995/96:RFK5

2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1065) om ekono-
miska villkor för riksdagens ledamöter

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1 och 3 §§. 7 kap. 1. 5 och 6 §§. 8 kap. 1
och 3 §§. 9 kap. 3 och 4 §. 10 kap. 1 §. 11 kap. 1 §. 12 kap. 1 och 4 §§, 13
kap. 1-3 och 11 §§ samt 15 kap. 1 § lagen (1994:1065) om ekonomiska
villkor för riksdagens ledamöter skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

1995/96:RFK5

Föreslagen lydelse

1 kap.

1 §

En riksdagsledamot är berättigad till ekonomiska förmåner enligt denna
lag. Förmånerna utgår inte för tid då ledamoten är statsråd eller för tid då
ledamoten av annat skäl än offentligt uppdrag, militärtjänstgöring, sjukdom,
vård av barn rn.fl. beviljats ledighet under minst en månad i följd.

För ersättare för talmannen eller ett statsråd gäller samma bestämmelser
som för ledamot.

För ersättare för annan ledamot än talmannen eller ett statsråd gäller endast
3-6 kap. och 15 kap.

I den mån någon samtidigt är le-
damot av riksdagen och företrädare
i Europaparlamentet föreligger inte
rätt till förmåner enligt denna lag.
Rätten till förmåner i sådant fall
regleras i lagen (1996:000) om
ekonomiska villkor för Sveriges
företrädare i Europaparlamentet.

3§

Med riksdagsår avses i denna lag
tiden från inledningen av ett
riksmöte till inledningen av nästa
riksmöte.

För tid före 1975/76 års riksmöte
gäller att tiden den 1 januari-den 15
oktober 1975 utgör ett riksdagsår
och att för tiden desrförinnan varje
kalenderår utgör ett riksdagsår.

Med hela år avses i denna lag 365
dagar. Kan vid beräkning av antalet
hela år viss tid inte tillgodoräknas
som helt år skall, om denna tid upp-
går till minst 270 dagar, tiden anses
som ett helt år.

7 kap.

1 §

Egenpensionsförmåner är ål- Egenpensionsförmåner är ål-
derspension, sjukpension och egen- derspension. sjukpension och egen-
livränta. livränta. Den som är eller har varit

både ledamot i riksdagen och före-
trädare i Europaparlamentet har
inte rätt till sådana förmåner enligt
denna lag. Rätten till egen-
pensionsförmåner i sådana fall

regleras i lagen (1995:000) om eko-
nomiska villkor för Sveriges före-
trädare i Europaparlamentet.

Egenpensionsförmåner får inte betalas samtidigt med arvode eller in-
komstgaranti.

1995/96:RFK5

Tidsfaktorn för ålderspension och
sjukpension utgör förhållandet mel-
lan antalet hela riksdagsår. dock
högst tolv, och talet tolv.

Tidsfaktorn för ålderspension och
sjukpension utgör förhållandet mel-
lan antalet hela år. dock högst tolv,
och talet tolv.

6§

Tidsfaktorn för egenlivränta utgör Tidsfaktorn för egenlivränta utgör
förhållandet mellan antalet hela förhållandet mellan antalet hela år
riksdagsår och talet 30. och talet 30.

8 kap.

För rätt till ålderspension fordras
att ledamoten fullgjort minst sex
riksdagsår och vid avgången fyllt 50
år.

För rätt till ålderspension fordras
att ledamoten fullgjort minst sex
hela år och vid avgången fyllt 50 år.

För hel ålderspension
minst tolv riksdagsår.

fordras För hel ålderspension fordras
minst tolv hela år.

9 kap.

3§

För hel sjukpension fordras tolv För hel sjukpension fordras tolv
hela riksdagsår. hela år.

En ledamot som inte fullgjort tolv
riksdagsär tillgodoräknas även de år
som återstår fram till utgången av det
riksdagsår ledamoten fyller 65 år.

En ledamot som inte fullgjort tolv
hela år i riksdagen tillgodoräknas
även de år som återstår fram till ut-
gången av det kalenderår som leda-
moten fyller 65 år.

10 kap.

En ledamot som lämnar riksdagen
och därvid har fullgjort minst tre
sammanhängande riksdagsår före
den månad ledamoten fyller 65 år
och inte är berättigad till ålder-
spension enligt denna lag har rätt till
egenlivränta.

En ledamot som lämnar riksdagen
och därvid har fullgjort minst tre
sammanhängande hela år i riks-
dagen före den månad ledamoten
fyller 65 år och inte är berättigad till
ålderspension enligt denna lag har
rätt till egenlivränta.

11 kap.

1995/96:RFK5

1§

Efterlevandepension betalas efter den som vid sin död var ledamot av riks-
dagen eller berättigad till ålderspension eller sjukpension enligt denna lag.

Sådan pension betalas dock inte
enligt denna lag efter den som tidi-
gare varit företrädare i Europapar-
lamentet. Rätten till efterlevandepen-
sion i sådana fall regleras i lagen
(1996:000) om ekonomiska villkor
för Sveriges företrädare i Europa-
parlamentet.

12 kap.

1§

Kompletterande efterlevandepension betalas efter den som vid sin död var
ledamot av riksdagen eller berättigad till ålderspension eller sjukpension
enligt denna lag.

Sådan pension betalas dock inte
enligt denna lag efter den som tidi-
gare varit företrädare i Europa-
parlamentet. Rätten till komplet-
terande efterlevandepension i såda-
na fall regleras i lagen (1995:000)
om ekonomiska villkor för Sveriges
företrädare i Europaparlamentet.

Tidsfaktorn för kompletterande
efterlevandepension utgör förhål-
landet mellan antalet hela riks-
dagsår. dock högst tolv, och talet
tolv. Avlider ledamoten under full-
görande av uppdraget utan att ha
uppnått tolv riksdagsår, till-
godoräknas även de år som återstår
fram till utgången av det riksdagsår
då ledamoten skulle ha fyllt 65 år.

Tidsfaktorn för kompletterande
efterlevandepension utgör förhål-
landet mellan antalet hela år i riks-
dagen. dock högst tolv, och talet
tolv. Avlider ledamoten under full-
görande av uppdraget utan att ha
uppnått tolv hela år. tillgodoräknas
även de år som återstår fram till ut-
gången av det kalenderår då ledamo-
ten skulle ha fyllt 65 år.

13 kap.

1 §

En ledamot som före 65 års ålder lämnar riksdagen efter minst tre års
sammanhängande tid har rätt till inkomstgaranti från och med den tidpunkt

arvodet upphör.

Den som är eller har varit både
ledamot i riksdagen och företrädare
i Europaparlamentet har inte rätt till
inkomstgaranti enligt denna lag.
Rätten till inkomstgaranti i sådana

fall regleras i lagen (1996:000) om
ekonomiska villkor för Sveriges
företrädare i Europaparlamentet.

1995/96:RFK5

2§

Inkomstgaranti gäller, med de begränsningar som framgår av 3 § första
stycket och 3 § andra stycket 1-2, till ingången av den månad då ledamoten
fyller 65 år eller, om ledamoten avlider dessförinnan, till och med utgången
av den månad då dödsfallet inträffar.

Om ledamoten åter tar plats i riks- Om ledamoten åter tar plats i riks-
dagen. upphör garantin så länge dagen, upphör garantin så länge upp-
uppdraget varar. draget varar. Om ledamoten tar plats

i Europaparlamentet upphör garan-
tin enligt denna lag.

3§

För den som varit ledamot kortare

sammanhängande tid än sex år gäller
inkomstgarantin ett år.

För den ledamot som lämnar riks-
dagen efter en sammanhängande tid
av minst sex år gäller inkomstgaran-
tin

1. i två år om ledamoten inte uppnått 40 års ålder.

sammanhängande tid än sex hela år
gäller inkomstgarantin ett år.

För den ledamot som lämnar riks-
dagen efter en sammanhängande tid
av minst sex hela år gäller inkomst-
garantin

2. i fem år om ledamoten uppnått 40 men inte 50 års ålder.

3. till ingången av den månad då ledamoten fyller 65 år om ledamoten
uppnått 50 års ålder.

Minskningen skall utgöra den pro-
centandel. 80-33. som anges för
vaije särskilt fall i 8 § av den sam-
manlagda inkomst enligt 10 § som
överstiger ett basbelopp enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring.

11 §

Minskningen skall utgöra den pro-
centandel. 80-33. som anges för
vaije särskilt fall i 8 § av den sam-
manlagda inkomst enligt 10 § som
per år överstiger ett basbelopp enligt
lagen (1962:381) om allmän försäk-
ring.

15 kap.

1§

En riksdagsledamot är gruppliv- En riksdagsledamot är gruppliv-
försäkrad på riksdagens bekostnad. försäkrad, tjänstereseförsäkrad och
arbetsskadeförsäkrad på riksdagens
bekostnad.

1995/96:RFK5

1. Denna lag träder i kraft den 1 juni 1996. I fråga om ersättning och för-
måner som utgår för tid före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.

2. Med företrädare avses även de av riksdagen valda företrädarna till Eu-
ropaparlamentet. I fråga om ersättning eller förmån som utgår före ikraftträ-
dandet skall dock äldre bestämmelser gälla.

3. För tid som hänför sig till tid före denna lags ikraftträdande får dock tid
som riksdagsledamot beräknas efter riksdagsår om detta gällt enligt äldre
bestämmelser. Riksdagsår skall härvid anses som hela år. De dagar som inte
kan tillgodoräknas som riksdagsår får läggas samman med den tid som avser
tid efter ikraftträdandet.

2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:374) om val till
Europaparlamentet

Härigenom föreskrivs att i det i lagen (1995:374) om val till Europaparla-
mentet skall införas en ny paragraf. 42 a § samt närmast före 42 a § en ny
rubrik av följande lydelse.

Ledighet

42 a §

En företrädare i Europaparlamentet
har rätt att fullgöra sitt uppdrag
trots tjänsteuppgift eller annan för-
pliktelse som han är skyldig att full-
göra.

1995/96:RFK5

Denna lag träder i kraft den 1 juni 1996.

2.4 Förslag till förordning om ändring i förordningen
(1995:268) om samordning av statlig tjänstepension med pen-
sion enligt lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riks-
dagens ledamöter

Härigenom föreskrivs

dels att rubriken till förordningen (1995:268) om samordning av statlig
tjänstepension med pension enligt lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor
för riksdagens ledamöter skall ha följande lydelse,

dels att 2, 11 och 12 §§ skall ha följande lydelse.

Förordning om samordning av statlig tjänstepension och vissa pensioner till
riksdagens ledamöter och företrädare i Europaparlamentet

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2§

1995/96:RFK5

I förordningen avses med
riksdagspension - pension
enligt lagen (1994:1065) om eko-
nomiska villkor för riksdagens leda-
möter eller egenpension enligt mot-
svarande äldre författningar.

tjänstepension - pension
enligt statliga pensionsavtal eller
motsvarande äldre författningar,

nettopension - tjänstepen-
sion som inte skall samordnas med
en socialförsäkringsförmån,
tjänstepensionsbelopp
- pensionens normalbelopp eller
motsvarande belopp.

tjänstetidsfaktor - förhål-
landet mellan den tid som får till-
godoräknas och den tid som behövs
för hel pension.

efterlevandepension-
efterlevandepension enligt pensions-
plan för arbetstagare hos staten m.fl.
och enligt lagen (1994:1065) om
ekonomiska villkor för riksdagens
ledamöter.

I förordningen avses med
riksdagspension - pension
enligt lagen (1994:1065) om eko-
nomiska villkor för riksdagens leda-
möter. egenpension enligt motsva-
rande äldre författningar eller pen-
sion enligt lagen (1996:000) om
ekonomiska villkor för Sveriges
företrädare i Europaparlamentet.

tjänstepension - pension
enligt statliga pensionsavtal eller
motsvarande äldre författningar.

nettopension - tjänstepen-
sion som inte skall samordnas med
en socialförsäkringsförmån.

tjänstepensionsbelopp
— pensionens normalbelopp eller
motsvarande belopp.

tjänstetidsfaktor - förhål-
landet mellan den tid som får till-
godoräknas och den tid som behövs
för hel pension.

efterlevandepension-
efterlevandepension enligt pensions-
plan för arbetstagare hos staten m.fl..
enligt lagen om ekonomiska villkor
för riksdagens ledamöter eller lagen
om ekonomiska villkor för Sveriges
företrädare i Europaparlamentet.

11 §

Om det finns rätt till efterlevandepension både i form av riksdagspension och
tjänstepension, utbetals inte tjänstepensionen.

Familjepension enligt äldre statliga Familjepension enligt äldre statliga

pensionsbestämmelser minskas med
samtidigt utgiven efterlevandepen-
sion enligt lagen (1994:1065) om
ekonomiska villkor for riksdagens
ledamöter.

Kompletterande efterlevandepen-
sion enligt pensionsplan för ar-
betstagare hos staten m.fl. och famil-
jepension enligt äldre statliga pen-
sionsbestämmelser samordnas med
samtidigt utgående kompletterande
efterlevandepension enligt lagen
(1994:1065) om ekonomiska villkor
för riksdagens ledamöter enligt
föreskrifterna i 4-6 §§.

pensionsbestämmelser minskas med
samtidigt utgiven efterlevandepen-
sion enligt lagen (1994:1065) om
ekonomiska villkor for riksdagens
ledamöter eller lagen (1996:000) om
ekonomiska villkor för Sveriges före-
trädare i Europaparlamentet.

Kompletterande efterlevandepen-
sion enligt pensionsplan för ar-
betstagare hos staten m.fl. och famil-
jepension enligt äldre statliga pen-
sionbestämmelser samordnas med
samtidigt utgående kompletterande
efterlevandpension enligt lagen
(1994:1065) om ekonomiska villkor
för riksdagens ledamöter eller lagen
(1996:000) om ekonomiska villkor
för Sveriges företrädare i Europa-
parlamentet enligt föreskrifterna i 4-
6§§.

1995/96:RFK5

Denna forordning träder i kraft den 1 juni 1996.

2.5 Förslag till lag om upphävande av lagen (1995:564) om
arvode m.m. till Sveriges företrädare i Europaparlamentet

Härigenom föreskrivs att lagen (1995:564) om arvode m.m. till Sveriges
företrädare i Europaparlamentet skall upphöra vid utgången av maj månad
1996. Den upphävda lagen gäller dock i fråga om ersättning och förmåner
som utgår för tid före den 1 juni 1996.

1995/96:RFK5

3 Ärendet och dess beredning

I samband med att riksdagen beslöt om det provisorium som riksdagens val
inom sig av företrädare för Sverige i Europaparlamentet innebar, beslöt
riksdagen också att de valda skulle ha vissa av de förmåner de skulle ha haft
som riksdagsledamöter om de inte varit lediga från det uppdraget för upp-
draget i Europaparlamentet.

En riksdagsledamot som valts till företrädare för Sverige i Europaparla-
mentet var således enligt 4 § lagen (1994:1650) om riksdagens val av före-
trädare för Sverige i Europaparlamentet berättigad till förmåner enligt lagen
(1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter, den s.k. er-
sättningslagen. med undantag av de förmåner som avses i 4-6 kap.
(traktamente, kostnadsersättning och viss teknisk utrustning samt reseförmå-
ner). I konstitutionsutskottets betänkande 1994/95:KU23 om riksdagens val
av företrädare för Sverige i Europaparlamentet m.m. framhölls särskilt att
regleringen bara gällde de av riksdagen valda företrädarna.

I betänkande 1994/95 :KU48 behandlade konstitutionsutskottet frågor om
arvode m.m. till de företrädare i Europaparlamentet som skulle väljas i Sve-
rige vid allmänna val. Härvid ansåg utskottet att vissa av de uppkomna frå-
gorna behövde utredas närmare. Dessa frågor var sammanfattningsvis frågor
om samordning mellan pensioner och inkomstgarantier på grund av uppdrag
i riksdagen eller andra statliga tjänstepensioner resp, på grund av uppdrag i
Europaparlamentet, samordning i fråga om arvode som är sjukpenning- och
pensionsgrundande. och andra förmåner inom socialförsäkringen såsom
sjukpenning och föräldrapenning samt samordning mellan försäkringar och
sjukvårdsförmåner inom de båda församlingarna. Vidare var det fråga om
administration vid giltig frånvaro inom Europaparlamentet, anpassning av
reglerna om föräldraledighet och annan ledighet samt närmare överväganden
om beräkning av förmåner vid dubbla mandat. Dessutom borde en närmare
utredning göras av eventuella komplikationer som företrädarens bosättning
utomlands kan föranleda i fråga om arvode och samordningsfrågor.

Utskottet föreslog därför med stöd av sin initiativrätt att riksdagens för-
valtnings styrelse skulle ges uppdraget att göra denna utredning och lägga
fram förslag för riksdagen. I avvaktan härpå lade dock utskottet fram förslag
till lag med grundläggande regler om arvode till de företrädare som valdes
den 17 september i år. Riksdagen biföll konstitutionsutskottets förslag (rskr.
1994/95:328. SFS 1995:564).

Förvaltningsstyrelsen har i sin tur gett beredningsgruppen i uppdrag att ut-
reda de av utskottet angivna frågorna och lämna förslag om bl.a. ekonomiska
villkor för företrädarna i Europaparlamentet.

I det följande behandlas de frågor som angavs i konstitutionsutskottets
betänkande.

Vad gäller samordningsfrågor med den allmänna försäkringen har bered-
ningsgruppen begränsat detta arbete till den del det berör utformningen av
reglerna om de ekonomiska villkoren för företrädarna. Härvid har visst sam-
råd förekommit med Socialdepartementet.

På grund av den begränsade tid som stått till beredningsgruppens förfo-
gande har jämförelse med andra EU-länder begränsats till en genomgång av

1995/96:RFK5

de enkätsvar som kom in till EU-tjänstgöringsutredningen och som redovisas
i betänkandet Svenskar i EU-tjänst (1995:89).

Beredningsgruppen har också funnit anledning att i detta sammanhang ta
upp frågan om företrädares rätt till ledighet från anställning och andra för-
pliktelser.

Som en allmän bakgrund till det följande avsnittet beskrivs inledningsvis i
avsnitt 4 arbetet i Europaparlamentet och vilka särskilda gemenskapsrättsliga
regler som gäller i fråga om företrädarnas immunitet och privilegier. Därefter
behandlas frågor om rätt till ledighet (avsnitt 5). de ekonomiska villkoren i
avsnitt 6 innhållande särskilda avsnitt om arvode (avsnitt 6.3). resekostnads-
ersättningar (avsnitt 6.4), traktamente (avsnitt 6.5), ersättning for assistent
(avsnitt 6.6). övriga kostnadsersättningar (avsnitt 6.7). försäkringar (avsnitt
6.8). sjukvårdsförmåner (avsnitt 6.9). pensioner (avsnitt 6.10). avgångser-
sättning och inkomstgaranti (avsnitt 6.11) samt villkor för den som samtidigt
är både företrädare och riksdagsledamot (avsnitt 6.12). Slutligen berörs övri-
ga frågor om samordning m.m. Bl.a. föreslås en övergång från riksdagsår till
hela år vid beräkning av kvalificeringstid för olika förmåner enligt ersätt-
ningslagen.

Det bör framhållas att den redovisning som lämnas om Europaparlamen-
tets regler inte i alla delar är fullständig utan endast avser att ge en bild av
vilka typer av ersättningar och förmåner som ges från Europaparlamentet
samt tjäna som underlag vid bedömningen av om kompletterande förmåner
bör utgå från riksdagen.

Beredningsgruppen lämnar också förslag till en särskild lag om ekonomis-
ka villkor för Sveriges företrädare i Europaparlamentet och förslag till lag
om ändring i lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens leda-
möter, förslag till lag om ändring i lagen (1995:374) om val till Europapar-
lamentet. förslag till lag om upphävande av lagen (1995:564) om arvode
m.m. till Sveriges företrädare i Europaparlamentet samt förslag till förord-
ning om ändring i förordningen (1995:268) om samordning av statlig tjäns-
tepension med pension enligt lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för
riksdagens ledamöter.

4 Europaparlamentet och företrädarna

4.1 Allmänt om arbetet i Europaparlamentet

Europaparlamentet var ursprungligen sammansatt av parlamentariker från
medlemsländernas nationella parlament men är sedan år 1979. med tillämp-
ning av nationella valförfaranden, valt direkt av medborgarna i medlemslän-
derna.

- Det finns varken något förbud mot eller krav på att en kandidat är ledamot
av ett nationellt parlament. I valrättsakten sägs att uppdraget som företrä-
dare i församlingen är förenligt med att vara ledamot av parlamentet i en
medlemsstat (artikel 5 i Akten om allmänna direkta val av företrädare i
församlingen [Europaparlamentet], valrättsakten). Däremot är uppdraget
som företrädare i församlingen inte förenligt med att vara

1995/96:RFK5

- ledamot av regeringen i en medlemsstat.

- ledamot av EG-kommissionen.

- domare, generaladvokat eller justitiesekreterare i EG-domstolen. ledamot
av revisionsrätten

- medlem av Rådgivande kommittén i Europeiska kol- och stålgemenska-
pen eller medlem av Ekonomiska och sociala kommittén i Europeiska
ekonomiska gemenskapen och i Europeiska atomenergigemenskapen.

- medlem av sådana kommittéer eller andra organ som har tillsatts enligt
fördragen om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen, Eu-
ropeiska ekonomiska gemenskapen och Europeiska atomenergige-
menskapen för att förvalta gemenskapernas medel eller för att utföra en
permanent och direkt förvaltningsuppgift.

- styrelseledamot, direktionsledamot eller anställd i Europeiska investe-
ringsbanken.

- tjänsteman eller annan anställd i aktiv tjänst inom Europeiska gemenska-
pernas institutioner eller till dessa knutna fackorgan.

Dessutom kan vaije medlemsstat, under vissa angivna förutsättningar, fast-
ställa nationella regler om oförenlighet (artikel 6 valrättsakten).

Parlamentet skall bestå av företrädare för folken i de i gemenskaperna
sammanslutna staterna och utöva de befogenheter som det har tilldelats
genom Romfördraget (artikel 137 RomF).

Församlingens företrädare för folken i de stater som slutit sig samman i
gemenskapen skall väljas genom allmänna direkta val (artikel 1 valrättsak-
ten). Valen i de olika medlemsländerna sker i huvudsak efter nationellt be-
stämda regler. Valsystemen varierar således. Men i valrättsakten regleras
dock tiden för val (juni månad) och när det nya parlamentet samlas.

Företrädarna väljs för en period av 5 år. Denna femårsperiod skall bölja då
den första sessionen öppnas efter vaije val. Valperioden kan förlängas eller
förkortas i vissa fall. Företrädamas mandattid skall börja och sluta vid sam-
ma tidpunkt som valperioden böljar och slutar (artikel 2 valrättsakten).

Parlamentet har 626 medlemmar och vaije land har tilldelats ett visst antal
platser. Sverige har 22 platser (artikel 138 RomF).

En företrädare i Europaparlamentet skall utöva sin rösträtt individuellt och
personligt. Företrädaren får inte vara bunden av någon instruktion eller något
uppdrag (artikel 4.1 valrättsakten).

Parlamentet skall hålla en årlig session. Det skall sammanträda utan sär-
skild kallelse den andra tisdagen i mars. På begäran av en majoritet av sina
medlemmar eller på begäran av kommissionen eller rådet får det hålla extra-
session (artikel 139 RomF). I praktiken håller parlamentet emellertid delses-
sion vaije månad.

Parlamentet väljer ordförande och sitt presidium bland sina ledamöter.
Kommissionens ledamöter får närvara vid samtliga sammanträden och skall
på egen begäran få uttala sig på kommissionens vägnar. Kommissionen å sin
sida skall muntligen eller skriftligen besvara frågor som ställs till den av

1995/96:RFK5

Europaparlamentet eller dess ledamöter. Rådet skall höras av Europaparla-
mentet under vissa förutsättningar (artikel 140 RomF).

Arbetet i parlamentet bereds i 18 fasta utskott, som vart och ett ansvarar för
ett särskilt område av gemenskapernas politik. Utskottens sammansättning
återspeglar parlamentets politiska sammansätttning. Vid sidan om de fasta
utskotten kan man skapa särskilda utskott för att behandla viktiga frågor.

Parlamentet håller numera sina sessioner i Strasbourg. Utskottsmötena
äger däremot rum i Bryssel. Parlamentets stora sekretariat är beläget i Lux-
emburg.

Mötena i Europaparlamentet och dess officiella organ är schemalagda i fy-
raveckorscykler. I en vecka är det session i Strasbourg. Under två veckor är
det utskottsmöten, oftast i Bryssel, med möten som varar två eller tre dagar.
Varje företrädare tillhör som regel två utskott. En vecka är det politiska
gruppmöten, oftast i Bryssel, där varje möte varar mellan två och fem dagar.

Parlamentet har rätt att inrätta tillfälliga undersökningskommittéer i syfte
att undersöka påstådda överträdelser eller missförhållanden vid tillämpning-
en av gemenskapsrätten. Detta får dock endast ske såvida inte de påstådda
förhållandena är föremål för en domstolsprövning och domstolsförfarandet
ännu inte har avslutats (artikel 138c RomF).

Företrädarna i Europaparlamentet avlönas av respektive medlemsstat. Men
vissa ersättningar betalas ut av Europaparlamentet, främst traktamenten och
andra kostnadsersättningar, vilka behandlas i avsnitt 6.

4.2 Särskilda regler för företrädarna i Europaparlamentet

Företrädarna skall åtnjuta den immunitet och de privilegier som gäller för
företrädare i Europaparlamentet enligt Protokollet om Europeiska gemenska-
pernas immunitet och privilegier (Prot.). Detta anges i artikel 4 i valrättsak-
ten.

I protokollet anges i ett särskilt kapitel vad som i detta hänseende gäller för
företrädarna i Europaparlamentet.

Företrädarna får inte underkastas någon begränsning av administrativ eller
annan natur i sin rörelsefrihet under resa till eller från församlingens mötes-
plats.

Företrädarna skall, vad avser tull- och valutakontroll.

a) av sin egen regering beviljas samma lättnader som högre tjänstemän
som tillfälligt reser utomlands i offentligt uppdrag.

b) av regeringarna i övriga medlemsstater beviljas samma lättnader som
företrädare för utländska regeringar med tillfälligt offentligt uppdrag (artikel
8 Prot.).

Företrädarna får inte förhöras, kvarhållas eller lagforas på grund av yttran-
den de gjort eller röster de avlagt under utövandet av sitt ämbete (artikel 9
Prot.).

Under församlingens sessioner skall dessa företrädare åtnjuta:

a) vad avser deras egen stats territorium, den immunitet som beviljas par-
lamentsledamöter i deras land.

1995/96:RFK5

b) vad avser alla andra medlemsstaters territorium, immunitet vad gäller
alla former av kvarhållande och lagföring.

Immuniteten skall även vara tillämplig på företrädare under resan till och
från församlingens mötesplats.

Immuniteten kan inte åberopas av en företrädare som tas på bar gärning
och kan inte hindra församlingen att utöva sin rätt att upphäva en företräda-
res immunitet (artikel 10 Prot.).

5 Företrädares rätt till ledighet

Beredningsgruppens förslag: En företrädare skall ha rätt att fullgöra upp-
draget som företrädare trots tjänsteuppgift eller annan sådan förpliktelse
som företrädaren är skyldig att fullgöra.

Skälen för beredningsgruppens förslag: I lagen (1995:374) om val till
Europaparlamentet finns inte någon bestämmelse om rätt till ledighet för att
fullgöra uppdrag som företrädare. Inte heller i annan lag eller författning ges
en sådan rätt.

I 4 kap. 6 § regeringsformen ges riksdagsledamot vissa garantier för att
uppdraget skall kunna utövas. Enligt denna bestämmelse får riksdagsledamot
och ersättare fullgöra uppdrag som ledamot utan hinder av tjänsteuppgift
eller annan sådan förpliktelse som åligger honom. Bestämmelsen har inte
ändrats sedan sin tillkomst vid 1974 års regeringsform.

Departementschefen preciserade innebörden i proposition 1973:90 och
uttalade bl.a.:

Jag vill tillägga att en riksdagsledamot såvitt gäller egna åtaganden över
huvud taget inte bör kunna åberopa den här aktuella bestämmelsen annat än i
fråga om uppgift som förutsätter hans personliga insats i en sådan omfattning
att hans medverkan i riksdagsarbetet skulle bli mer allvarligt lidande.

Som beredningen framhåller kan en riksdagsledamot inte med stöd av den
nämnda bestämmelsen motsätta sig t.ex. plikten att inställa sig som part eller
vittna vid domstol. Bestämmelsen hindrar naturligtvis inte heller ett i övrigt
lagenligt frihetsberövande. om man bortser från sådant som hämtning för
fullgörande av värnpliktstjänstgöring, vilken ju står tillbaka för riksdagsupp-
draget.

I kommunallagen (1991:900) finns en liknande bestämmelse i fråga om
förtroendevalda i kommuner. I 4 kap. 11 § nämnda lag sägs att förtroende-
valda har rätt till den ledighet från sina anställningar som behövs för uppdra-
gen. Motsvarande rätt fanns även i 1977 års kommunallag.

Departementschefen uttalade i samband med att 1977 års kommunallag
kom till (prop. 1975/76:187 s. 356) att det inte var lämpligt att utforma be-
stämmelsen efter förebild av 4 kap. 6 § regeringsformen. Anledningen härtill
var att denna bestämmelse har ett tämligen vidsträckt och inte helt klart
avgränsat tillämpningsområde. Men när det gäller kommunala förtroende-
uppdrag är det rätten till ledighet från anställning som har den helt domine-
rande betydelsen.

En företrädare i Europaparlamentet bör tillförsäkras samma rätt till ledig-
het som en riksdagsledamot. Mot bakgrund härav och då kommunallagens

1995/96:RFK5

bestämmelser om rätt till ledighet är snävare utformade bör en sådan regel 1995/96:RFK5
utformas med 4 kap. 6 § regeringsformen som förebild.

En sådan regel bör lämpligen återfinnas i den lag som reglerar förfarandet
vid val till Europaparlamentet. Lagen (1995:374) om val till Europaparla-
mentet reglerar bara valet som ägde rum den 17 september 1995. En ny lag
om val till Europaparlamentet bereds inom Justitiedepartementet.

Enligt beredningsgruppens uppfattning är det viktigt att rätten till ledighet
regleras snarast för de redan valda företrädarna och för dem som kan komma
att ersätta dessa under den innevarande mandatperioden. Vi föreslår därför
att det i lagen (1995:374) om val till Europaparlamentet införs en ny be-
stämmelse. 42 a §.

Beredningsgruppen förutsätter att en motsvarande bestämmelse också tas
in i den nya lag om val till Europaparlamentet som är under beredning. I
annat fall bör rätten till ledighet regleras på annat sätt som t.ex. i en särskild
lag.

6 Ekonomiska villkor

6.1 Inledning

Som tidigare angetts betalar resp, medlemsstat arvodena till företrädarna i
Europarlamentet. Däremot får företrädarna vissa andra ersättningar och för-
måner från Europaparlamentet. De ekonomiska villkoren för företrädarnas
tjänstgöring i Europaparlamentet framgår av regler som parlamentet självt
beslutat om. benämnda "Rules governing the payment of expenses and
allowartces to members". i lydelse från mars 1994, bilaga 1. Vissa mindre
justeringar har gjorts enligt vad som framgår av "Note on the allowartces
paid to Members of the European Parliament". bilaga 2. Pension och lik-
nande förutsätts betalas av medlemsstaten men även sådana förmåner betalas
under vissa förutsättningar av Europaparlamentet. Redovisningen av reglerna
lämnas i de följande avsnitten med ledning av denna regelsamling och andra
tillgängliga uppgifter. Viss reservation görs också för eventuella missupp-
fattningar av detaljer.

De ersättningar som betalas ut från Europaparlamentet beräknas huvud-
sakligen i ecu men också i andra valutor. En ecu motsvarar för närvarande ca
8.35 kr. en D-mark ca 4,60 kr och en belgisk franc ca 0,22 kr.

I samband med att riksdagen beslöt om det provisorium som riksdagens
val inom sig av företrädare för Sverige i Europaparlamentet innebar, beslöt
riksdagen också att de valda, för den tid som valet avsåg, skulle ha vissa av
de förmåner de skulle ha haft som riksdagsledamöter om de inte varit lediga
från det uppdraget för uppdraget i Europaparlamentet.

En riksdagsledamot som valts till företrädare för Sverige i Europaparla-
mentet skulle enligt 4 § lagen (1994:1650) om riksdagens val av företrädare
för Sverige i Europaparlamentet vara berättigad till förmåner enligt ersätt-
ningslagen. med undantag av de förmåner som avses i 4-6 kap. (traktamente,
kostnadsersättning och viss teknisk utrustning samt reseförmåner).

De förmåner som utgått till de riksdagsvalda företrädarna är således de
som regleras i 3 kap. och 7-15 kap. ersättningslagen. Dessa förmåner är

3 Riksdagen 1995/96. 2 saml. RFK5

arvode, ålderspension, sjukpension, egenlivränta, efterlevandepension,
kompletterande efterlevandepension, inkomstgaranti samt försäkrings- och
sjukvårdsförmåner. Det arvode som betalades till riksdagsledamot skall anses
utgöra sådant arvode som företrädare skall erhålla från medlemsstaten Sveri-
ge-

I konstitutionsutskottets betänkande 1994/95: KU23 om riksdagens val av
företrädare för Sverige i Europaparlamentet m.m. framhölls särskilt att reg-
leringen bara gällde de av riksdagen valda företrädarna. Vad som skulle gälla
för de företrädare som utses genom allmänna val skulle det bli anledning att
återkomma till i samband med behandlingen av det kommande regeringsför-
slaget om svensk lagstiftning om direkta val till Europaparlamentet.

I betänkande 1994/95:KU48 behandlade konstitutionsutskottet frågor om
arvode m.m. till de företrädare i Europaparlamentet som skall väljas i Sveri-
ge vid allmänna val. Härvid ansåg utskottet att det. med hänsyn till bl.a. det
nära sambandet mellan reglerna för dessa företrädare och ledamöterna i den
svenska riksdagen, skulle bli nödvändigt att närmare utreda de uppkomna
frågorna. Utskottet föreslog därför, med stöd av sin initiativrätt, att riksda-
gens förvaltningsstyrelse skulle ges uppdraget att göra denna utredning och
lägga fram förslag för riksdagen. I avvaktan härpå lade dock utskottet fram
förslag till lag med grundläggande regler om arvode till de företrädare som
valdes den 17 september i år. Lagen, som antogs av riksdagen, innebär att
företrädarna är berättigade till förmåner motsvarande dem som gäller för
riksdagsledamöter enligt ersättningslagen med undantag av de förmåner som
avses i 4-6 kap. nämnda lag (lagen 1995:564 om arvode m.m. till Sveriges
företrädare i Europaparlamentet).

Övriga medlemsländers regler och praxis

De länder som besvarat eller kommenterat EU-tjänstgöringsutredningens (Fi
1994:09) enkät om företrädarna är Danmark. Finland. Frankrike, Irland.
Storbritannien och Tyskland. Av dessa svar är följande av intresse.

Av svaren framgår att Finland, Danmark, England, Irland och Tyskland
betalar lön till företrädarna motsvarande vad parlamentariker i de nationella
parlamenten erhåller i lön.

Finland och Danmark betalar ingen ersättning utöver lönen. England har
angivit att företrädarna i Europaparlamentet erhåller vissa kostnadsersätt-
ningar utöver lönen. Svaret tyder emellertid på att det som åsyftas är de er-
sättningar som ledamöterna erhåller från Europaparlamentet.

Tysklands företrädare i Europaparlamentet får utöver sin lön förmåner som
motsvarar de tyska förbundsdagsledamötema. t.ex. fria resor inom Tyskland
med tåg eller flyg. Detta utnyttjas i regel endast då motsvarande ersättning
inte kan erhållas från Europaparlamentet t.ex. vid resor inom Tyskland som
sammanhänger med mandatet som företrädare i Europaparlamentet. Dess-
utom har de under vissa förutsättningar rätt till omställningsbidrag och pen-
sion från den tyska förbundsdagen.

De tyska företrädarna i Europaparlamentet har också fri tillgång till för-
bundsdagsledamötemas kontor med gratis användande av kontorsfaciliteter
som telefon, telefax, fotkopiering och bibliotek.

1995/96:RFK5

6.2 Lagteknisk lösning

1995/96:RFK5

Beredningsgruppens förslag: Samtliga regler som rör ekonomiska villkor
för den som är företrädare samlas i en särskild lag.

Även reglerna rörande pension, egenlivränta och inkomstgaranti för den
som varit både riksdagsledamot och företrädare föreslås regleras i den sär-
skilda lagen.

För den som samtidigt är såväl företrädare som riksdagsledamot skall de
ekonomiska villkoren uteslutande regleras i den sistnämnda lagen.

Skälen för beredningsgruppens förslag: För de av riksdagen valda företrä-
darna och de vid valet den 17 september 1995 valda företrädarna innebär den
provisoriska lösningen att man genom en särskild lag anger att reglema i
ersättningslagen också skall tillämpas i vissa delar i fråga om företrädare.

Hur arvode och andra ersättningar fastställs och vilket organ som skall
administrera utbetalningen bestäms av medlemsstaten. Som framgår av
konstitutionsutskottets betänkande 1994/95:KU48 s. 11 betalas arvode och
pension till landets företrädare i Belgien, Italien, Spanien, Tyskland och
Österrike av parlamentsorgan och i Nederländerna av regeringsorgan. I
Grekland betalas arvode av parlamentsorgan och pension av regeringsorgan.
I Danmark betalas pension av regeringsorgan eller av parlamentsorgan bero-
ende på om företrädarens mandattid är längst i Europaparlamentet eller i
folketinget. Hittills har utbetalning av arvode till Sveriges företrädare i Euro-
paparlamentet administrativt skötts av riksdagens förvaltningskontor.

I det nyss nämnda betänkandet uttalade konstitutionsutskottet att det skulle
vara värdefullt att genom en gemensam administration understryka samban-
det mellan svenska folkets valda ombud i de båda församlingarna - den
svenska riksdagen och Europaparlamentet. Härigenom skulle också, menade
utskottet, sambandet mellan ett partis representanter i de båda församlingarna
underlättas. Utskottet ansåg därför att avgörande skäl talade för att administ-
rationen av de nationella ersättningarna till de svenska företrädarna i Euro-
paparlamentet skall ligga inom riksdagen dvs. hanteras av riksdagens för-
valtningskontor. Vidare uttalade utskottet att de ersättningar som skall utges
av Sverige till företrädarna så nära som möjligt bör ansluta till vad som gäller
för riksdagens ledamöter.

Utskottet föreslog i enlighet härmed att förvaltningskontoret skulle hand-
lägga samma ersättningsfrågor för företrädarna i Europaparlamentet som för
riksdagens ledamöter samt att förvaltningsstyrelsen skall besluta i motsva-
rande frågor. Riksdagen beslutade i enlighet härmed.

En allmän utgångspunkt för beredningsgruppens förslag är att detta admi-
nistrativa förhållande skall bestå.

Lagtekniskt finns det flera olika möjligheter att reglera företrädamas eko-
nomiska villkor. En möjlighet är att komplettera ersättningslagen i de delar
som behövs i fråga om företrädare. En annan möjlighet är att man efter mo-
dell av den provisoriska lösningen har en särskild lag och i denna anger vilka
delar av ersättningslagen som också är tillämpliga på företrädare. En tredje
modell är att samla alla regler som gäller företrädares ekonomiska villkor i
en särskild lag. Beredningsgruppen anser att den senare lösningen är att
föredra. Dels kommer lagen om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter

att inte i onödan belastas med regler som inte berör riksdagsledamöter, dels
samlas alla regler rörande företrädare i en och samma lag.

I denna särskilda lag föreslår beredningsgruppen att även reglerna rörande
pension, egenlivränta och inkomstgaranti för den som varit både riksdagsle-
damot och företrädare skall regleras. Som längre fram kommer att redovisas
är detta lämpligt med hänsyn till den sammanläggning av mandattid i Euro-
paparlamentet och i riksdagen som kan bli aktuell vid beräkning av t.ex.
pensioner.

För den som samtidigt är såväl företrädare som riksdagsledamot bör de
ekonomiska villkoren också regleras i den särskilda lagen.

Det är enligt beredningsgruppens uppfattning lämpligt att ha samma grän-
ser i fråga om kvalificeringstider till pensioner m.m. i den särskilda lagen
som i ersättningslagen, detta särskilt med tanke på att en person kan komma
att växla mellan att vara riksdagsledamot och företrädare. Det kan dock fin-
nas anledning att med hänsyn till riksdagens ändrade mandattid överväga om
ändringar bör göras i fråga om vissa av kvalificeringstidema. Berednings-
gruppen har dock i fråga om villkoren för företrädare utgått från de kvalifi-
ceringstider som för närvarande gäller i ersättningslagen.

Ersättningslagen kommer således enligt förslaget att reglera de samtliga
ekonomiska villkor som gäller för den som endast är eller har varit riksdags-
ledamot men inte företrädare. För den som är riksdagsledamot men tidigare
har varit företrädare regleras de ekonomiska villkoren också i ersättningsla-
gen utom såvitt avser reglerna om pension, egenlivränta och inkomstgaranti,
vilka förmåner således föreslås regleras i den särskilda lagen.

Förslaget med en särskild lag föranleder även ändringar i 1 kap. 1 §. 7 kap.
1 §. 11 kap. 1 §. 12 kap. 1 § och 13 kap. 2 § ersättningslagen.

1995/96:RFK5

6.3 Arvode

Beredningsgruppens forslag: Företrädare skall vara berättigade till ett
företrädararvode som skall uppgå till samma belopp som riksdagsarvodet.

Skälen för beredningsgruppens förslag: Europaparlamentet betalar inget
arvode till företrädarna. I stället förutsätts att de får grundlön från sina re-
spektive länder motsvarande vad parlamentariker får i lön i sina hemländers
parlament. Hur arvodet fastställs och vilket organ som skall administrera
utbetalningen bestäms av medlemsstaten (angående administrationen se
avsnitt 6.2). Denna ordning medför att grundlönen för företrädare i Europa-
parlamentet varierar avsevärt.

Enligt lagen (1995:654) om arvode m.m. till Sveriges företrädare i Euro-
paparlamentet skall de företrädare som valdes vid valet den 17 september
1995 vara berättigade till samma arvode som riksdagens ledamöter. Detta har
för övrigt gällt även de av riksdagen valda företrädarna i Europaparlamentet.
Utöver denna temporära lag finns ingen reglering av ersättningen. Riksda-
gens ledamöter erhåller arvode med belopp som fastställs av en särskild
nämnd. Riksdagens arvodesnämnd (3 kap. 1 § ersättningslagen). Arvodet
uppgår för närvarande till 26 500 kr i månaden.

Den ordning som hittills gällt, att arvodet beloppsmässigt motsvarar riks-
dagsarvodet. bör gälla även i fortsättningen. Detta går också i linje med de i
avsnitt 6.2 redovisade utskottsuttalandena om att ersättningar så nära som
möjligt skall ansluta till vad som gäller för riksdagens ledamöter.

Reglerna om arvode föreslås tas in i 2 kap. i den föreslagna lagen om eko-
nomiska villkor för Sveriges företrädare i Europaparlamentet.

6.4 Resekostnadsersättning

6.4.1 Gällande regler

Reseersättning från Europaparlamentet

Reglerna om reseersättning finns i 1 och 2 kap. i Europaparlamentets regler.
Nedan redovisas först de regler som finns 1 kap. och därefter reglerna i 2
kap.

1 kap.

Företrädare i Europaparlamentet har rätt till ersättning för resekostnader.
Ersättningen skall täcka kostnader för resor till möten i parlamentets officiel-
la organ. Ersättningen utgår med ett schablonbelopp, i fortsättningen be-
nämnd klumpsumma. Ersättningen betalas bara vid visad och godkänd närva-
ro vid Europaparlamentets officiella organs möten (artikel 1.1). Hur närvaro
skall styrkas anges i artikel 1.5.

Med begreppet Europaparlamentets officiella organ i detta sammanhang
menas

a) plenarsammanträde i Europaparlamentet;

b) presidiet och ordförandekonferenser (Bureau and Conference of Pre-
sidents);

c) kvestorskollegiet (The College of Quaestors);

d) dess utskottskommittéer, underkommittéer och frågekommittéer (som
bildats i enlighet med kapitel XVII i procedurreglerna);

e) mellanparlamentariska delegationer och vaije delegation som samlats i
avsikt att föra talan vid förlikningsprocedur i den mening som avses i regel
63 i procedurreglerna;

f) politiska grupperingar, eller deras organ, när de möts för att förbereda
parlamentets sessioner eller officiella studiedagar;

g) arbetsgrupper och liknande organ som bildats genom beslut av presidiet,
the Bureau (artikel. 1.2).

Vilka företrädare som har rätt att närvara vid möten i officiella organ med
rätt till resekostnadsersättning i form av en klumpsumma enligt artikel 1.1
finns närmare definierat i artikel 1.3 och 4.

Vad avser officiella organs möten som hålls inom EU (som det definieras i
artikel 227 i Romfördraget) och inom Europa skall reseersättningen i form av
en klumpsumma beräknas med utgångspunkt från avståndet mellan företrä-
darens bostadsort och platsen där mötet hålls. Som bostadsort avses den
bostadsort som framgår av den officiella listan över företrädare i Europapar-

1995/96:RFK5

lamentet och som är tillkännagiven till företrädarnas redovisningskontor (the
Members' Account Office). Nämnda ort benämns fortsättningsvis avreseort.

Reseersättning i form av en klumpsumma betalas för de första 400 km för
vaije resa med för närvarande 0,76 ecu per kilometer och med halva detta
belopp för de följande kilometrarna (artikel 2.2). Lägsta ersättning är 40 ecu
(artikel 2.3)

Reseersättning i form av en klumpsumma är avsedd att täcka kostnader för
hela resan, inklusive avgifter for biljettreservationer, bagagekostnader, ho-
tellkostnader, måltider och taxikostnader (artikel 2.4).

Undantagsvis har företrädare, som inte kan använda en officiell bil, rätt till
ersättning för taxikostnader i fråga om vissa särskilt i reglerna angivna resor,
om han eller hon visar upp ett daterat kvitto for företrädarnas redovisnings-
kontor (artikel 2.5).

Det finns vidare särskilda regler för hur resekostnader skall ersättas när det
av den officiella företrädarlistan framgår att en företrädares valkrets eller
bostadsort är inom EU:s territorium men utom Europa (artikel 2.6).

I fråga om officiella organs möten som hålls utanför EU:s område eller
inom EU men utom Europa, skall en företrädares reseersättning betalas med
utgångspunkt i följande:

a) Reseersättning i form av en klumpsumma beräknas i överensstämmelse
med artikel 2.2 i fråga om resa mellan företrädarens avreseort och närmaste
internationella flygplats eller flygplatser, eller den flygplats som används av
ett särskilt chartrat flygplan eller vaije flygplan på vilket ett gruppresearran-
gemang har bokats;

b) ersättning för en flygbiljett tur och retur på den kortaste flygrutten från
den lämpliga flygplatsen till platsen för mötet, vid uppvisande av den aktuel-
la biljetten för företrädarnas redovisningskontor, om inte ledamoten använ-
der sig av ett särskilt chartrat flygplan.

Ersättningar för alla resor av delegationer och kommittéer (joint committees)
utanför EU skall beräknas med utgångspunkt från priset på en flygbiljett i
affärsklass (Club class ticket). För interkontinentala flygningar kan dock
förstaklass biljett betalas under förutsättning dels att restiden från huvudsta-
den i det land som företrädaren är medborgare i överstiger 9 timmar, dels att
biljetten är tillhandahållen av parlamentet och att biljetten uppvisas.

Företrädaren är endast berättigad till reseersättning i form av en sådan
klumpsumma som avses i artikel 1.1 under förutsättning att ledamoten före-
tar en resa tur och retur per arbetsvecka (art. 4.1).

Om en företrädare gör mer än en tur och retur-resa inom en arbetsvecka,
har han eller hon rätt till ersättning för de faktiska resekostnaderna för vaije
sådan ytterligare resa. Sådan ersättning skall betalas med utgångspunkt från
priset på en flygbiljett eller förstaklass tågbiljett om den aktuella biljetten
visas upp för företrädamas redovisningskontor.

Resor med bil skall ersättas med utgångspunkt från priset för en första-
klass tågbiljett.

Med undantag av vad som sagts i artikel 4.1 skall företrädare få reseer-
sättning i form av en klumpsumma för den andra och de efterföljande tur och
retur-resorna som görs inom en arbetsvecka, om summan av ersättningen

1995/96:RFK5

som företrädaren skulle ha rätt till under mellanliggande dagar enligt artikel

11.1 .b. dvs. traktamentet, överstiger summan av reseersättning i form av en
klumpsumma (artikel 4.2).

Företrädare som deltar vid två eller flera möten på olika platser, eller ett
möte på två olika platser under samma arbetsvecka är. under förutsättning av
vad som sägs nedan (artikel 4.3). berättigad till ersättning för resekostnader
beräknade i överensstämmelse med artikel 2.2 med utgångspunkt från den
kortaste sträckan mellan två platser (artikel 4.3).

Företrädare som reser till sin avreseort mellan mötena som avses under 4.3
skall ha rätt till ersättning för resekostnader på den mest gynnsamma av de
följande grunderna:

a) En klumpsumma - reseersättning som beräknas i överensstämmelse
med artikel 2.2 med utgångspunkt från det kortaste avståndet mellan två
platser för de två mötena.

b) Den faktiska resekostnaden från platsen för det första mötet till platsen
för avresa och till platsen för det andra mötet. Sådana kostnader skall ersättas
med utgångspunkt från flygresekostnader eller förstaklass tågbiljett mot
uppvisande av den aktuella biljetten till företrädamas redovisningskontor.

Resor med bil skall ersättas med utgångspunkt från förstaklass tågbiljett
(artikel 4.4).

När Europaparlamentet tillhandahåller biljetter till en företrädare i över-
ensstämmelse med en begäran som signerats av företrädaren och lämnats till
Europaparlamentets resebyrå (the European Parliament Travel Office), och
kostnaderna inte får belasta Europaparlamentets budget, skall företrädamas
ersättningstjänst (Members’ Allowances Service) ha rätt att reducera sum-
man automatiskt från nästa utbetalning (artikel 4.5).

Ordföranden i politiska grupper, ordföranden i parlamentariska kommitté-
er. vice ordföranden i parlamentariska kommittéer, ordförande i mellanpar-
lamentariska delegationer och flera andra särskilt angivna har rätt till ersätt-
ning för resekostnader med visst belopp i samband med ett besök hos en EG-
institution (inklusive Europaparlamentet) i Bryssel. Luxemburg eller Stras-
bourg i sin tjänsteutövning (artikel 5.1).

Företrädare som har tillåtelse att utföra ett uppdrag (i den mening som
framgår av regel 139.5 i procedurreglema) har också rätt till ersättning för
resekostnader som beräknas på visst sätt (artikel 5.2).

Företrädare som deltar i officiella besöksseminarier organiserade av Euro-
paparlamentet på en av parlamentets arbetsplatser har rätt till ersättning för
resekostnader i form av en klumpsumma (artikel 5.3).

Vidare finns särskilda regler i fråga om resekostnader för företrädare i
presidiet (the Bureau) och kvestorskollegiet. the College of Quaestors
(artikel 6).

Icke anslutna företrädare (non-attached members) skall ha rätt till ersätt-
ning för resekostnader i form av en klumpsumma som avses i artikel 1.1
beräknad i överensstämmelse med artikel 2 med avseende på en resa per
månad till Bryssel eller Luxemburg för att förbereda plenarsession (artikel
7).

1995/96:RFK5

Företrädare som deltar i språkkurser, organiserade eller sanktionerade av
Europaparlamentets kompetenstjänst (the competent services of the Parlia-
ment) antingen i Luxemburg eller Bryssel eller i det land för vilken kursens
språk är det officella språket, har rätt till ersättning för faktiska resekostna-
der.

Företrädare som deltar i vissa datorkurser har också, under vissa förut-
sättningar. rätt till ersättning för faktiska resekostnader. Ersättning för faktis-
ka resekostnader kan inte läggas till något traktamente som erhålls för sam-
ma resa under artikel 1, 5, 6 och 7. Sådana kostnader skall styrkas genom
kvitton o.d. (artikel 8).

2 kap.

Företrädare skall ha rätt till en ersättning med upp till 3 000 ecu per år för att
täcka kostnader som uppkommer vid resa som företas i tjänsteutövning (med
undantag av resor inom det land där de valts) under förutsättning att de kan
presentera ett dokument som styrker kostnaderna (artikel 10.1).

Betalning av denna ersättning skall göras med utgångspunkt från flygkost-
naden eller tågkostnaden. Den aktuella biljetten och vederbörlig dokumenta-
tion som motiverar resan skall visas upp för företrädamas ersättningsservice.
Resor med bil skall ersättas med utgångspunkt från priset för förstaklass
tågbiljett.

Tilläggsersättning kan betalas för kostnader för fäijetransport av en före-
trädares bil mot uppvisande av biljetten. Taxi och hyrbilkostnader skall ersät-
tas vid uppvisande av räkning i original.

Ersättningen kan också utgå för hotellräkningar och andra mindre kostna-
der vid uppvisande av hotellräkningen i original.

Summan av kostnader som ersätts kan inte under några förhållanden
överstiga de faktiska kostnaderna (artikel 10.2).

Resekostnadsersättning enligt svenska regler

I 6 kap. i ersättningslagen regleras riksdagsledamöters rätt till kostnadsersätt-
ning vid resor. Företrädarna i Europaparlamentet omfattas däremot inte av
dessa regler, varken de av riksdagen valda företrädarna eller de valda före-
trädarna vid valet den 17 september.

För en riksdagsledamot gäller för närvarande följande.

En ledamot får anlita inrikes järnvägar och statliga busslinjer på riksdagens
bekostnad. Detsamma gäller för sådana resor med reguljära flyglinjer som
avser utövandet av uppdraget som riksdagsledamot (6 kap. 1 § ersättningsla-
gen).

Riksdagens förvaltningskontor får föreskriva att en ledamot på riksdagens
bekostnad får anlita annat färdmedel än som anges i 1 § eller har rätt till
traktamente vid resa med anledning av uppdraget som riksdagsledamot (6
kap. 2 § ersättningslagen).

I tillämpningsföreskrifterna till 6 kap. 1 § anges följande. Ledamöter och
ersättare tilldelas ett riksdagskort för inrikes resor. Kortet gäller som ett
årskort på Statens järnvägar samt som ett debiteringskort på riksdagen för
inköp av biljett på inrikes reguljära flyglinjer och de platsbiljetter som ej
ingår i årskortet på Statens järnvägar. Riksdagskortet får inte användas för

1995/96:RFK5

debitering vid resa av privat karaktär eller då resekostnaderna skall erläggas
av annan än riksdagen eller dess myndigheter. Om riksdagskortet utnyttjas i
samband med resa för någon av riksdagens myndigheter skall det anges i
reseräkning eller på annat sätt anmälas till myndigheten eller riksdagens
förvaltningskontor.

Riksdagskortet skall återlämnas till förvaltningskontoret då uppdraget
upphör eller då ledamoten utnämns till statsråd eller beviljas ledighet under
minst en månads tid i följd av annat skäl än offentligt uppdrag eller sjukdom
eller annat laga förfall.

En ledamot har rätt till ersättning för båtresa mellan Gotland och fastlan-
det.

Rätt till ersättning föreligger också för resa med andra kollektiva trafikme-
del än statliga för färd till och från närmaste järnvägsstation eller flygplats
under förutsättning att resan avser utövande av uppdraget som riksdagsleda-
mot eller talman. För sådan resa betalas även ersättning för resa med taxi
eller egen bil om ledamoten finner att anlitande av kollektivt trafikmedel
medför avsevärd olägenhet.

En ledamot har rätt till ersättning för resor med egen bil mellan bostaden
och riksdagshuset och åter till bostaden i samband med dels det sista sam-
manträdet i kammaren i juni, dels det första under det följande riksmötet.
Ersättning för resa med egen bil utgår med det högre belopp för sådan resa
som utgår enligt kollektivavtalsbestämmelser för arbetstagare vid den inre
riksdagsförvaltningen.

En ledamot eller en ersättare för talmannen eller ett statsråd som är stadig-
varande bosatt inom Storstockholmsområdet tilldelas ett årskort för fard med
Storstockholms lokaltrafik (SL).

Är ledamot inte berättigad till traktamente får han eller hon för vaije
riksmöte använda riksdagskortet för 25 resor med taxi. Kortet får endast
användas för resor från riksdagshuset till bostaden efter sena sammanträden.
En ledamot som för riksdagens räkning deltar i utskottsresa eller annan sär-
skild förrättning med övernattning får ersättning med tillämpning av de kol-
lektivavtalsbestämmelser beträffande motsvarande ersättning som gäller för
arbetstagare vid den inre riksdagsförvaltningen eller enligt utlandsreseför-
ordningen (1991:1754). Vid sådan resa eller förrättning halveras det belopp
som utgår enligt 4 kap. 1 § första stycket ersättningslagen.

En ledamot som inte får traktamente från riksdagen och som för riksda-
gens räkning deltar i utskottsresa eller annan förrättning för vilken inte krävs
övernattning får ersättning enligt första stycket angivna avtalsbestämmelser.

Vid vissa särskilt angivna förrättningar som företas inom Sverige får le-
damoten använda egen bil mot ersättning med det lägre belopp som utgår
enligt kollektivavtalsbestämmelser till arbetstagare vid den inre riksdagsför-
valtningen för resor med egen bil.

Reseräkning med verifikationer bör enligt föreskrifterna inges till förvalt-
ningskontoret inom en månad efter resans slut.

Beredningsgruppen har också i ett annat betänkande nyligen lämnat förslag
till ändrade regler i fråga om riksdagsledamöters rätt till resekostnadsersätt-
ning. Enligt förslaget skall en ledamot ha rätt till ersättning för kostnader för
tjänsteresor med belopp motsvarande den faktiska kostnaden. För tjänstere-

1995/96:RFK5

sor med egen bil föreslås att ersättning skall utgå med de belopp som gäller
för riksdagens tjänstemän inom den inre riksdagsförvaltningen. Ledamoten
skall själv avgöra vad som är lämpligaste färdmedel och färdväg med hänsyn
till kostnads- och tidsaspekter.

Beskattningskonsekvenser enligt svensk lagstiftning

I den utsträckning företrädarna anses skattskyldiga i Sverige - vilket torde
vara det vanligaste - är de skattskyldiga för samtliga inkomster med några få
undantag.

För frågan om vissa av företrädarnas kostnadsersättningar är skattepliktiga
är EG-domstolens dom i rättsfallet nr 208/80, Lord Bruce of Donington mot
Eric Gordon Aspden. av intresse. Vad som prövades i målet var om den fasta
resekostnads- och traktamentsersättningen fick beskattas nationellt.

I målet begärdes av en brittisk skattedomstol besked från EG-domstolen
angående tolkningen av gemenskapsrätten i enlighet med artikel 177 Rom-
fördraget. Den fråga som ställdes till EG-domstolen rörde i huvudsak om det
finns någon regel i gemenskapsrätten som förbjuder medlemsstater att be-
skatta någon del av ersättning för resor och uppehälle (travel and subsistence
expenses) och bidrag (allowance) som betalas ut av gemenskapsmedel till
ledamöter i Europaparlamentet.

Bakgrunden var att Lord Bruce of Donington, som varit medlem av Euro-
paparlamentet och i denna egenskap fått ersättning från parlamentet för
kostnader för resor och uppehälle, blivit beskattad för dessa ersättningar i
Storbritannien. Han överklagade beslutet om beskattning, och den skatte-
domstol som skulle ta ställning till överklagandet begärde det nyss nämnda
tolkningsbe skedet.

EG-domstolen slog i sin dom fast att ersättningarna till parlamentarikerna
inte omfattas av de regler om skatteimmunitet som återfinns i protokollet om
immunitet och privilegier för de europeiska gemenskaperna. Följaktligen kan
den slutsatsen inte dras att vaije ersättning som betalas av parlamentet till
dess ledamöter skall vara fri från nationell beskattning. Domstolen påpekade
emellertid att gemenskapsrätten lägger fast vissa gränser som medlemslän-
derna måste respektera när nationella beskattningsregler tillämpas på med-
lemmar av Europaparlamentet. Dessa gränser härrör främst från artikel 5 i
Romfördraget, som föreskriver att medlemsländerna skall underlätta att
gemenskapens uppgifter fullgörs och avstå från vaije åtgärd som kan äventy-
ra att fördragets mål uppnås. Denna förpliktelse innefattar skyldigheten att
inte vidta ågärder som kan medföra inblandning i institutionernas interna
funktion. Det följer vidare av artikel 8 i protokollet om de europeiska ge-
menskapernas immunitet och privilegier att medlemsländerna är förhindade
att bl.a. genom tillämpning av sina nationella regler om beskattning ålägga
parlamentsledamöterna administrativa restriktioner i deras rörelsefrihet under
resa till eller från församlingens mötesplatser.

Mot denna bakgrund slog domstolen fast att en beskattning av ersättningar
som utbetalas till täckning av de faktiska utgifter som uppdraget som parla-
mentariker hade medfört skulle innebära en otillåten inblandning i parlamen-
tets arbete, eftersom en sådan beskattning skulle kunna leda till att parlamen-
tarikerna av ekonomiska skäl inte skulle kunna fullgöra sina uppgifter.

1995/96:RFK5

Domstolen uttalade vidare att det är parlamentets sak att avgöra vilka ak-
tiviteter och resor som är nödvändiga och nyttiga för att parlamentarikerna
skall kunna fullgöra sitt uppdrag och vilka kostnader som är nödvändiga eller
nyttiga i samband med detta.

Av detta följer, fortsatte domstolen, att nationella myndigheter måste re-
spektera Europaparlamentets beslut att ersätta kostnader för resor och uppe-
hälle med fasta belopp. En omprövning från nationella skattemyndigheters
sida av om den utbetalade ersättningen är gottgörelse för nödvändiga utgifter
i samband med uppdraget som europaparlamentariker innebär en otillåten
inblandning i Europaparlamentets interna angelägenheter.

Vad gäller utbetalning av fasta belopp som ersättning för resor och uppe-
hälle, konstaterade emellertid domstolen att en sådan ersättning i de fall där
den är orimligt hög - så att det i verkligheten är fråga om förtäckt vederlag
och inte ersättning för utgifter - kan beskattas till den del som den är att anse
som vederlag. Detta stämmer enligt domstolen överens med vad som gäller i
övrigt om rätt för medlemsländerna att beskatta parlamentarikernas lön.

I vad mån de fasta belopp som betalas ut till parlamentarikerna som er-
sättning för kostnader skall anses som orimligt höga skulle enligt EG-
domstolen avgöras enbart med tillämpning av gemenskapsrätten. Eftersom
denna fråga inte ställts av den nationella domstolen, besvarades den inte
heller av EG-domstolen.

Sammanfattningsvis besvarade EG-domstolen den av den brittiska domsto-
len framställda frågan med att gemenskapsrätten förbjuder nationell beskatt-
ning av de fasta belopp som betalas ut av Europaparlamentet till dess leda-
möter som ersättning för resekostnader och kostnader för uppehälle, om det
inte kan visas att sådan fasta belopp i överensstämmelse med gemenskapsrät-
ten till en viss del utgör vederlag.

Till dess ett nytt avgörande från EG-domstolen föreligger bör medlems-
länderna således antingen avstå från nationell beskattning av de ersättningar
från Europaparlamentet som omfattas av domen eller också vara beredda att
kunna övertygande bevisa att en viss ersättning i själva verket enligt EG-
rätten utgör ett förtäckt vederlag.

Det kan dock inte anses helt klart vilka typer av ersättningar från Europa-
parlamentet som omfattas av domen. I vart fall torde domen förhindra natio-
nell beskattning av den ersättning som betalas ut för kostnader för resor och
uppehälle. Vissa formuleringar i domen tyder emellertid på att även ersätt-
ning av annat slag - other allowances - skulle vara undantagna från nationell
beskattning. Men å andra sidan avser den av domstolen åberopade artikel 8 i
protokollet endast att församlingens ledamöter inte får underkastas någon
begränsning i sin rörelsefrihet under resa till eller från församlingens mö-
tesplats, vilket talar för att domen inte bör omfatta andra ersättningar än rese-
och traktamentsersättningar.

Både Danmark och Finland har infört bestämmelser om befrielse från na-
tionell beskattning av all ersättning enligt kapitlen 1-4 i Europaparlamentets
regler.

Vilka ersättningar till företrädare i Europaparlamentet som skall lämnas
fria från beskattning mot bakgrund av Lord Donington-rättsfallet. får svenska
skattemyndigheter i sista hand avgöra med möjlighet för domstol att begära

1995/96:RFK5

ytterligare tolkningsbesked med förtydligande i beskattningsfrågan från EG- 1995/96:RFK5
domstolen.

6.4.2 Beredningsgruppens överväganden och förslag

Beredningsgruppens förslag: Någon ersättning utöver den som företrä-
darna får från Europaparlamentet skall inte betalas för resekostnader i an-
ledning av uppdraget.

Skälen för beredningsgruppens förslag: Som framgått av den ovan gjorda
redovisningen innebär Europaparlamentets regler att företrädarna erhåller
resekostnadsersättning av sådan omfattning att det inte framstår som nöd-
vändigt att någon ytterligare sådan ersättning betalas av riksdagen. I fråga om
sådana resor inom Sverige som en företrädare kan behöva göra betalar Euro-
paparlamentet särskild kostnadsersättning för detta (se avsnitt 6.7.1).

6.5 Traktamente

6.5.1 Gällande regler

Traktamente från Europaparlamentet

Reglerna om traktamente (Subsistence allowance) finns i kapitel 3 i Europa-
parlamentets regler.

En företrädare har rätt till traktamente enligt följande:

a) För varje dag som ledamoten är engagerad i aktiviteter som berättigar
till reseersättning i form av en klumpsumma enligt artiklarna 1, 5. 6. 7 och 8.

b) För vaije mellanliggande dag mellan de dagar som avses under a) under
samma arbetsvecka, under förutsättning att företrädaren inte återvänder till
sin avreseort.

c) För vaije dag för vilken företrädaren är närvarande vid möten i kommit-
téer och andra organ i ett nationellt parlament till vilket företrädare har mot-
tagit en officiell inbjudan förutsatt att den berörde företrädaren inte också är
ledamot i det aktuella nationella parlamentet.

Standardstorleken på traktamentet skall vara den som för vaije tid bestämts
av presidiet (the Bureau).

Företrädare som (enligt regel 110 i procedurreglema) har blivit utesluten
från kammaren förlorar sin rätt till traktamenten under den tid företrädaren är
utesluten (artikel 11).

För möten i officiella organ och för uppdrag som avses i artikel 5 och 6
för vilka reseersättning betalas i form av en klumpsumma, skall traktamentet
betalasmed standardbeloppet (artikel 12.1).

För möten i officiella organ och för uppdrag som avses i artikel 5.2 och 6
för vilka reseersättning ersätts i form av en klumpsumma skall ersättningen
betalas med halva standardbeloppet för perioden mellan ankomst med det
senaste möjliga flyget före ett möte och avgång med ett sådant första flyg
efter mötet eller mellan ankomst och avgång med särskilt flygplan som till-
handahålls av Europaparlamentet. Under denna period skall Europaparla-
mentet vara ansvarigt för betalning av en lämplig inkvartering (som skall

inkludera frukost). Perioder som är mer än 12 timmar skall räknas som en
full dag. Perioder som är mer än 6 men mindre än 12 timmar skall räknas
som en halv dag (artikel 12.2).

För besök hos en EG-institution som avses i artikel 5.1 och 7 skall trakta-
mentet betalas med standardbelopp. Ledamoten som berörs skall anmodas att
informera företrädarnas ersättningstjänst om datum och tid för besöket hos
EG-institutionen eller för uppdraget (artikel 12.3).

För att deltaga i vissa särskilt angivna språkkurser skall traktamente beta-
las med standardbelopp för gruppkurser, som anordnas av Europaparlamen-
tet i Luxemburg eller Bryssel och med ett halvt standardbelopp för sanktio-
nerade kurser utomlands.

För deltagande vid datorkurser skall traktamente betalas med standardbe-
lopp under förutsättning att ledamoten är närvarande minst vid fyra timmars
undervisning per dag (artikel 12.4).

Vid möten i kommittéer och andra organ i det nationella parlamentet som
avses i artikel 11.1.c. skall traktamente betalas med standardbelopp mot att
en officiell inbjudan uppvisas för företrädamas ersättningstjänst (artikel
12.5).

Traktamente utgår till företrädarna i Europaparlamentet med 213 ecu per
dag vid möten inom EU och med 106.50 ecu per dag plus ersättning för
faktiska kostnader för logi vid möten som hålls utanför EU. Ersättningen är
avsedd att täcka utgifter för mat och logi.

Förutsättningen för att ersättningen skall erhållas är att företrädaren skrivit
under deltagarlistan för respektive möte. En företrädare som utan giltig orsak
varit frånvarande under minst hälften av parlamentets plenarmötesdagar blir
återbetalningsskyldig för hälften av det belopp som utgått i dagersättning.

Traktamente enligt svenska regler

En ledamot i riksdagen som från sin bostad på hemorten har längre färdväg
än 50 kilometer till riksdagshuset får för tid då riksmöte pågår, med undantag
för uppehåll i samband med jul och nyår, traktamente för vaije påbörjat dygn
med en etthundrafemtiondel av basbeloppet enligt lagen (1962:381) om
allmän försäkring. Detsamma gäller vid sammanträde eller annan förrättning
för riksdagen i Stockholm under tid då riksmöte inte pågår (4 kap. 1 § er-
sättningslagen).

Om en ersättare, som inte kan beredas bostad i riksdagens hus. har kostna-
der för övernattning som överstiger hälften av traktamentet för dygn, kan
förvaltningskontoret bevilja särskild ersättning härför (4 kap. 2 § ersättnings-
lagen).

Om en ledamot vid ledighet som är kortare än sexton dagar har uppburit
traktamente för hel dag på annan grund än enligt ersättningslagen, halveras
traktamentet enligt 1 § för det eller de dygn det andra traktamentet har upp-
burits (4 kap. 3 § ersättningslagen).

Om en ledamot är ledig i mer än femton dagar i följd, halveras traktamen-
tet enligt 1 § per dygn från och med den första dagen. Vid ledighet i mer än
femton dagar i följd minskas traktamentet per dygn till en fjärdedel från och
med den sextonde dagen (4 kap. 4 § ersättningslagen).

1995/96:RFK5

Efter ledighet i mer än nittio dagar i följd betalas inte något traktamente (4
kap. 5 § ersättningslagen).

Enligt förvaltningskontorets föreskrifter skall en ledamot till kontoret an-
mäla byte av bostad som påverkar rätten till traktamente. Som ledighet räk-
nas vid tillämpningen av dessa bestämmelser endast dagar som berättigar till
traktamente.

Beredningsgruppen har dock nyligen föreslagit ändrade traktamentsregler.
Förslaget innebär att en ledamot skall ha rätt till traktamente om han företar
en tjänsteförrättning inom landet mer än fem mil från tjänstestället
(bostaden) och övernattar på förrättningsorten. Dagtraktamente föreslås
betalas med ett belopp som motsvarar en etthundratjugondel av basbeloppet
enligt lagen om allmän försäkring. För halv dag halveras dagtraktamentet.
Särskild ersättning föreslås utgå för logikostnader med belopp motsvarande
faktisk kostnad dock högst 4 000 kr. För logikostnader som föranleds av
tjänsteförrättning mer än fem mil från bostaden och riksdagshuset föreslås att
riksdagen betalar de faktiska logikostnadema. Vidare föreslås att ett förrätt-
ningstillägg skall utgå vid tjänsteresor mer än fem mil från tjänstestället
(bostadsorten) under förutsättning att tjänsteresan vara mer än 4 timmar. Det
sagda gäller endast vid resor inom Sverige. Vid tjänsteresor utomlands före-
slås att traktamente skall betalas med de belopp och de villkor som gäller för
tjänstemän inom den inre riksdagsförvaltningen.

6.5.2 Beredningsgruppens överväganden och förslag

Beredningsgruppens förslag: Företrädarna skall inte ha rätt till trakta-
mentsersättning från Sverige.

Skälen för beredningsgruppens förslag: Traktamente utgår i princip vid
företrädarens tjänsteförrättning utanför hemmet. Beloppen är betydligt högre
än vad riksdagsledamöter erhåller, och ersättningen är dessutom i praktiken
skattefri eftersom den inte får beskattas enligt EG-domstolens dom (se av-
snitt 6.4.1). Något behov av ytterligare traktamentsersättning från riksdagen
behövs inte enligt beredningsgruppens mening.

Några särskilda regler om traktamente behövs således inte i den särskilda
lagen.

1995/96:RFK5

6.6 Ersättning för assistent

6.6.1 Gällande regler

Ersättning enligt Europaparlamentets regler

Företrädare har rätt till ersättning för att täcka kostnader som uppkommer vid
anställning av eller anlitande av en eller flera assistenter. Flera företrädare
kan gå samman och anställa eller anlita tjänster från en enda asssistent. As-
sistenten får emellertid inte vara anställd i en politisk grupp i Europaparla-
mentet eller erhålla ersättning på fulltid av någon av EU:s institutioner
(artikel 14.1).

All betalning avseende assistentersättningen skall betalas direkt till före-
trädaren eller, med företrädarens godkännande och för hans eller hennes
räkning, direkt till assistenten eller till ett betalande ombud som anvisats av
företrädaren för att sköta assistentersättning.

När Europaparlamentet betalar all eller viss del av assistentersättningen till
en annan person än företrädaren, skall Europaparlamentet inte anses som ett
betalande ombud i förhållande till dess innebörd i särskilda nationella lagar
(artikel 14.2).

Företrädaren skall lämna en undertecknad ansökan om assistentersättning
till företrädarnas ersättningstjänst. I ansökan skall intygas att ett kontrakt
mellan företrädaren och assistenten har undertecknats/upprättats i vederbör-
lig ordning, med iakttagande av relevant nationell lagstiftning. Detta kontrakt
är ett civilrättsligt avtal och Europaparlamentet kan inte anses vara arbetsgi-
vare eller kontraktspaitner till assistenten. Företrädaren skall antas följa de
lagbestämmelser som gäller, inklusive skatt och socialförsäkringsavgifter.

När flera företrädare gemensamt har anställt eller anlitat tjänster från en
enda assistent, skall ett särskilt krav lämnas av vaije företrädare som anger
summan av alla betalningar (artikel 14.3).

Ansökan skall vid alla tillfällen innefatta följande information:

a) namnet på företrädaren och assistenten samt dennes adress;

b) den tid för vilken betalning av ersättningen avser, summan som skall
betalas och schemat för betalning;

c) namn och adress till den bank eller de banker och bankkontohavare samt
bankkontonummer till vilket betalningen skall överforas;

d) namnteckning av assistenten och intyg om att informationen som rör
kontrakten som slutits med företrädaren är korrekt och stämmer överens med
alla villkor som lagts fast i ansökan (artikel 14.4).

Företrädaren skall till företrädarnas ersättningstjänst lämna uppgifter om
vaije ändring som gjorts i förhållande till ansökan, och informera assistenten
därom. En ny ansökan måste lämnas in. för fortsättning eller förnyelse av
ersättningen.

Kostnader för efterforskning, dokumentering eller sekreterararbete som har
samband med en företrädares tjänsteåliggande skall ersättas upp till ett
maximibelopp som betalas, enligt artikel 15.1. på begäran av företrädaren
genom betalning till företrädarens bankkonto, eller direkt till mottagarens
konto på företrädarens vägnar (artikel 14.5).

Företrädare som omfattas av artikel 2.6 kan få ersättning för upp till två tur
och retur-resor med flyg i ekonomiklass per år avseende resor mellan före-
trädarens valkrets eller bostad och huvudstaden i företrädarens medlemsland
under förutsättning att resekostnaden orsakats av en assistent som är anställd
eller engagerad för ändamålet enligt artikel 14. Ersättning betalas mot uppvi-
sande av den aktuella biljetten hos företrädarnas ersättningstjänst. Vaije
sådan ersättning skall vara ett tillägg till den maximisumma som kan betalas
enligt artikel 15.1 (artikel 14.6).

Företrädare kan bara begära att all eller del av en assistentersättning skall
betalas till en politisk grupp i Europaparlamentet om den senare agerar som
betalande ombud i den mening som sägs i artikel 14.2 och under förutsätt-

1995/96:RFK5

ning att ansökan för en assistentersättning har blivit inlämnad i enlighet med
artikel 14.3 och 14.4.

Inblandning och åliggande som hänför sig till det betalande ombudet skall
skötas av de ovan nämnda politiska grupperingarna (artikel 14.7).

Den högsta assistentersättning är den som bestämts gälla av presidiet, the
Bureau (artikel 15.1). Detta belopp är för närvarande 8 000 ecu per månad.

Den nämnda ersättningen skall betalas under företrädarens mandattid. När
en företrädares mandattid börjar på eller efter den sextonde dagen i en månad
har företrädaren rätt till halva månadsersättningen (artikel 15.2).

För företrädare som avgår skall ersättningen betalas för en period av tre
månader efter den månad i vilken företrädarens mandattid utgår, om inte:

a) företrädaren omedelbart återväljs till följande Europaparlament

b) assistenten som berörs kommer i åtnjutande av ersättning från någon
annan EG-institution eller

c) assistenten är anställd av andra företrädare under den aktuella perioden
(artikel 15.3).

När generalsekreteraren (the Secretary General) är övertygad om att oriktiga
summor har betalats i fråga om assistentersättningen skall denne ge instruk-
tioner för återbetalning av sådant belopp från företrädaren.

Ersättning enligt svenska regler

Någon särskild kostnadsersättning som avser kostnader för anlitande av
assistent utges inte, varken till företrädarna i Europaparlamentet eller till
riksdagsledamöter. Assistentstöd till riksdagsledamöterna kanaliseras dock
via partigrupperna.

Riksdagsledamöter har också rätt till allmän kostnadsersättning (se vidare i
avsnitt 6.7.1).

Däremot erbjöds de av riksdagen valda företrädarna visst stöd från riksda-
gen. Den service som erbjöds av riksdagen var dels hjälp med allehanda
praktiska problem både i Stockholm och Bryssel i samband med att de till-
trädde i januari, dels viss rådgivning i datafrågor, dels stöd i riksdagen i form
av tillgång till arbetsrum, riksdagens datasystem, service från riksdagens
utredningstjänst, riksdagsbiblioteket, riksdagstryck, posthantering m.m.
Företrädarna fick även rätt att utnyttja riksdagens rabatter på resor och kon-
tokort. Direktionen fastställde senare att företrädarna skulle betala 1 500 kr i
månaden for den service de fick av riksdagen.

De flesta partier har ställt rum i partikansliet till företrädamas och deras
assistenters förfogande. En del företrädare har haft egna rum, andra har delat
rum med assistenterna eller delat rum med andra företrädare.

Under hösten 1995 har riksdagens förvaltningskontor beslutat att följande
skall gälla för företrädarna.

Företrädarna och deras assistenter får disponera arbetsrum på partikansli-
erna i riksdagen inom ramen för den rumskvot vaije partigrupp disponerar. I
den utsträckning som det är möjligt kan arbetsrum utöver kvoten tillfälligt få
disponeras i riksdagen.

De assistenter som har sin arbetsplats i riksdagen får tillgång till riksda-
gens datasystem och övrig teknisk utrustning samt riksdagens kurser i samma

1995/96:RFK5

utsträckning som övriga anställda på partikanslierna. Företrädarna har där- 1995/96:RFK5
emot inte tillgång till riksdagens datasystem genom eget konto, inte heller till
riksdagens datautbildning.

I den omfattning en företrädare har tillgång till sökning i Rixlex är sök-
ningen kostnadsfri.

Tidningen Från Riksdag & Departement skickas utan kostnad till alla
svenska företrädare.

6.6.2 Beredningsgruppens överväganden och förslag

Beredningsgruppens förslag: Någon särskild ersättning för företrädares
kostnader för assistent skall inte betalas från riksdagen.

Skälen för beredningsgruppens förslag: Riksdagen bistår i viss utsträck-
ning företrädarna med viss service. Någon särskild ersättning för anlitande av
en egen assistent betalas dock inte i dag. vare sig till de nuvarande företrä-
darna enligt den temporära lagstiftningen eller till riksdagens ledamöter.
Företrädarna, som kan få sådan särskild ersättning, bör därför inte heller
tillförsäkras någon motsvarande ersättning från riksdagen. Den service som i
dag utgår bör även fortsättningsvis ges. Den föranleder dock inte någon
lagreglering.

6.7 Övriga kostnadsersättningar

6.7.1 Gällande regler

Ersättning från Europaparlamentet

2 926 ecu per månad utgår för närvarande för övriga kostnader som är för-
enade med uppdraget som företrädare, som resekostnader inom hemlandet,
telefon och portokostnader och kostnader för kontor. Ersättningen skall
betalas direkt till företrädaren. Ersättningen betalas under företrädarens man-
dattid. När en företrädares mandattid börjar eller slutar senare än sextonde
dagen i en månad skall ersättningen halveras. Hälften av ersättningsbeloppet
(1/2 av 2 926 ecu) kan också betalas under tre månader som följer efter före-
trädarens sista mandatmånad under förutsättning att ledamoten har tjänstgjort
under minst sex månader och han eller hon inte är återvald som företrädare i
Europaparlamentet (artikel 13).

Dessutom utgår kommunikationsersättning med upp till 1 000 ecu/år för
datorutrustning m.m.

Ersättning enligt svenska regler

Kostnadsersättningen per månad utgör 16 2/3 % av basbeloppet enligt lagen
om allmän försäkring.

Vice talmännen är berättigade till extra kostnadsersättning per månad med
5 % av basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring (5 kap. 1 § ersätt-
ningslagen).

I förvaltningskontorets tillämpningsföreskrifter sägs bl.a. följande.

4 Riksdagen 1995/96. 2 saml. RFK5

För ledamot som disponerar viss teknisk utrustning tillhörig riksdagen
minskas kostnadsersättningen enligt föreskrifter som meddelas av riksdagens
förvaltningskontor (5 kap. 2 § ersättningslagen).

Efter ledighet i mer än nittio dagar i följd upphör rätten till kostnadser-
sättning (5 kap. 3 § ersättningslagen). När rätten till kostnadsersättning upp-
hör skall, om inte riksdagens förvaltningskontor och den enskilda ledamoten
kommer överens om något annat, den tekniska utrustningen återställas (5
kap. 4 § ersättningslagen).

Beredningsgruppen har nyligen föreslagit att sådan teknisk utrustning som
är av väsentlig betydelse för utförande av ledamotens uppdrag som riksdags-
ledamot skall tillhandahållas av riksdagens förvaltningskontor. Vidare före-
slås att riksdagen skall svara för riksdagsledamöternas portokostnader i den
mån de rör post som sänds i tjänsten från Riksdagshuset.

Den allmänna kostnadsersättningen föreslås sänkas till 15 % av basbelop-
pet enligt lagen om allmän försäkring.

6.7.2 Beredningsgruppens överväganden och förslag

Beredningsgruppens förslag: Någon kostnadsersättning skall inte betalas
från riksdagen till företrädarna. Inte heller bör någon teknisk utrustning
särskilt tillhandahållas av riksdagen. Den ersättning de får från Europapar-
lamentet får anses tillräcklig.

Skälen för beredningsgruppens förslag: Den ersättning som betalas från
Europaparlamentet är ca tre gånger så stor som motsvarande kostnadsersätt-
ning till riksdagsledamöter.

Företrädarna får anses väl tillgodosedda med den ersättning de får från Eu-
ropaparlamentet. Någon ytterligare kostnadsersättning bör inte betalas av
riksdagen.

6.8 Försäkringar

6.8.1 Gällande regler och villkor

Europaparlamentets regler

Reglerna om försäkringar finns i 5 kap. i Europaparlamentets regler.

Generalsekreteraren skall, till förmån för samtliga företrädare, teckna för-
säkring mot olycksfall, livförsäkring och försäkring mot stöld och skada.
Alla premier betalas av Europaparlamentet (art. 17).

Olycksfallsförsäkring gäller olycksfall som inträffat antingen under utöv-
ande av de parlamentariska åliggandena eller under fritiden. Villkoren för
olycksfallsförsäkring skall innefatta

a) ersättning vid dödsfall med 10 miljoner belgiska franc och i fall av total
arbetsoförmåga med 15 miljoner belgiska franc och i fall av partiell arbets-
oförmåga med reducerat belopp i förhållande till arbetsoförmågans storlek.

b) kostnader för medicinsk vård upp till ett belopp om 300 000 belgiska
franc per olycksfall.

1995/96:RFK5

Alla olycksfall skall rapporteras till generalsekreteraren inom åtta dagar och
rapporten skall innehålla fullständiga upplysningar (datum, tidpunkt plats,
orsak och omständigheter, namn på vittnen etc., tillsammans med ett läkarin-
tyg.

Livförsäkringsvillkoren skall innefatta en försäkringssumma som per le-
damot uppgår till 30 000 D-mark, att betalas antingen vid dödsfall eller vid
uppnådd ålder av 60 år. under förutsättning att företrädaren har tjänstgjort
minst 10 år som företrädare eller så snart därefter som 10 års tjänstgöring har
fullgjorts.

Företrädare som lämnar Europaparlamentet innan villkoren är uppfyllda
och efter det att premier har betalats under minst 2 år, skall kunna välja mel-
lan

a) att fortsätta med försäkringen fram till den urspungligen bestämda da-
tumet, om premierna betalas av den berörde företrädaren,

b) en omvandling till en betald försäkring med ett reducerat försäkringsbe-
lopp. där betalningen faller ut vid den tidpunkt som utsprungligen bestämts,
eller

c) betalning av återköpsvärdet (artikel 19).

Försäkring mot stöld och skada omfattar stöld och skada som inträffat vid
företrädarens utförande av parlamentariska åligganden.

Villkoren för försäkringen skall innefatta

a) en världsvid täckning.

b) ett försäkringsbelopp om 100 000 belgiska franc per förlust eller stöld.

c) en självrisk om 1 000 belgiska franc att betalas av företrädaren i händel-
se av krav,

d) täckning för personliga ägodelar med undantag för kontanter.

Alla stölder eller förluster skall anmälas inom åtta dagar till företrädamas
pensions- och försäkringstjänst (the Members' Pensions and Insurance Ser-
vice). Anmälan måste åtföljas av räkning avseende den förlorade egendomen
eller, om det inte är möjligt, över kostnader för de nyanskaffade föremålen
om värdet överstiger 25 000 belgiska franc (artikel 20 A).

Försäkring mot stöld och förlust av datorutrustning skall omfatta täckning
för datorutrustning (under förutsättning att försäkringsgivaren har en anmä-
lan från företrädaren tillsammans med en kopia av en faktura) som är instal-
lerad på Europaparlamentets kontor i Bryssel eller i Strasbourg och under
transport mellan de vanliga arbetsplatserna. Maximalt försäkringsbelopp är
500 000 belgiska franc för vaije förlust.

Alla stölder och förluster måste anmälas inom två veckor till företrädamas
pensions- och försäkringstjänst (the Members' Pensions and Insurance Ser-
vice). Anmälan måste alltid var åtföljd av en rapport från säkerhetstjänsten
(artikel 20 B).

Försäkringar enligt svenska regler

Enligt 15 kap. 1 § ersättningslagen skall en riksdagsledamot vara gruppliv-
försäkrad på riksdagens bekostnad. Företrädarna omfattas enlig den proviso-
riska lösningen av denna bestämmelse.

1995/96:RFK5

De närmare villkoren för grupplivsförsäkringen framgår av Avtal om sta-
tens tjänstegrupplivförsäkring (TGL-S). Alla statligt anställda omfattas av
avtalet. Försäkringen ger ett ekonomiskt skydd för uppdragstagarens efterle-
vande make/sambo och bam. Om uppdragstagarens make/sambo avlider och
inte har en egen tjänstegrupplivförsäkring. ger försäkringen också ett visst
skydd för uppdragstagaren.

Med sambo avses en ogift man eller ogift kvinna som under äkten-
skapsliknande förhållanden bor tillsammas med en arbetstagare av motsatt
kön. Om ett samboförhållande föreligger avgörs av SPV, statens löne- och
pensionsverk eller en särskild nämnd. Statens tjänstepensions- och gruppliv-
nämnd.

Försäkringsskyddet inträder först då man börjar utföra arbete i anställning-
en. För den som då har hel sjukpenning gäller inte försäkringen så länge
sjukpenningen betalas ut. Detsamma gäller den som har mer än halv förtids-
pension eller mer än halvt sjukbidrag.

Huvudregeln är att försäkringen gäller så länge man är anställd, eller är
riksdagsledamot, dock längst till 65 års ålder. Försäkringen gäller under
semester, sjukdom eller annan tjänstledighet. Den gäller också om man är
avstängd från arbetet, strejkar eller är lockoutad.

Om man står kvar i anställningen i oavbruten följd från 65 års ålder har
man fortsatt försäkringsskydd till dess anställningen upphör. Försäkrings-
skyddet upphör dock om man efter fyllda 65 år är frånvarande mer än 90
dagar av annan anledning än semester, sjukdom eller offentligt uppdrag.

Om man slutar sin anställning före 65 års ålder finns ett efiterskydd i för-
säkringen. Så länge efterskyddet gäller har man samma skydd som under
anställningen. Efterskyddet består av

1. allmänt efterskydd. under 180 dagar.

2. efterskydd vid arbetslöshet, högst 2 år.

3. efterskydd under tid när hel föräldrapenning utges, högst 2 år.

4. efterskydd vid sjukdom så länge sjukdomen består.

Efterskyddet gäller dock längst till 65 års ålder.

För att försäkringen skall gälla vid arbetslöshet krävs att man står till den
svenska arbetsmarknadens förfogande på samma sätt som krävs för att få
ersättning från arbetslöshetskassa.

Den som lämnar sin anställning före 65 års ålder med ålderspension, för-
tidspension (som böljar utges från avgångstidpunkten), förordnandepension,
årlig ersättning, pensionsersättning eller särskild pensionsersättning, har
allmänt efterskydd under 180 dagar. När detta efterskydd upphör, gäller ett
särskilt efterskydd.

Det särskilda efterskyddet innebär att efterlevande make/sambo och bam
får det grundbelopp och det bambelopp som skulle ha betalats ut om an-
ställningen inte hade upphört. Finns inte någon sådan anhörig lämnas i stället
begravningshjälp (jfr s. 6).

Även detta särskilda efterskydd gäller längst till 65 års ålder.

1995/96:RFK5

Försäkringen ger ersättningar i form av grundbelopp, bambelopp och be-
gravningshjälp.

Förmånerna är beräknade efter det basbelopp som gäller i januari döds-
fallsåret (basbeloppet för 1995 är 35 700 kr). Grundbeloppets storlek är
beroende av arbetstagarens arbetstid och ålder vid dödsfallet. Bambeloppets
storlek är beroende av arbetstagarens arbetstid och bamets/syskonets ålder.

Högsta och lägsta grundbelopp år 1993 var 206 400 kr resp. 103 200 kr.
Grundbeloppet betalas alltid ut oavsett arbetstagarens ålder vid dödsfallet om
efterlevande är make eller sambo och om det samtidigt finns ett eller flera
gemensamma bam, av vilka minst ett inte fyllt 17 år. Detsamma gäller om
efterlevande är endast bam. av vilka minst ett inte fyllt 17 år.

Om arbetstagaren bara efterlämnar arvsberättigat bam som fyllt 21 år. ut-
betalas hälften av grundbeloppet, dock lägst ett belopp som 1993 var 17 200
kr.

Bambeloppet. som år 1993 var högst 68 800 kr och lägst 17 200 kr. beta-
las ut om det finns

1. arvsberättigade bam under 21 år eller

2. syskon (när make, sambo eller bam inte finns) som inte fyllt 21 år och som
inte har förälder i livet.

Begravningshjälp betalas ut med visst belopp som år 1993 var 17 200 kr.
Begravningshjälp betalas inte ut efter den som har särskilt efterskydd och
efterlämnar make/sambo eller bam.

Avlider arbetstagarens make/sambo, som inte själv omfattas av någon
tjänstegrupplivförsäkring. betalas begravninghjälp ut med 17 200 kr om
följande villkor är uppfyllda vid dödsfallet:

1. arbetstagaren hade fortfarande arbete minst 16 timmar i veckan.

2. arbetstagaren hade fortfarande försäkringsskydd, dock inte enbart särskilt
efterskydd.

3. arbetstagaren hade inte fyllt 70 år och

4. den avlidne hade inte fyllt 65 år.

Utöver begravningshjälp betalas ett halvt bambelopp ut för vaije hemmabo-
ende bam under 17 år som är bam till arbetstagaren eller den avlidne.

Förmånstagare enligt avtalet är i nu nämnd ordning

1. make som får hela beloppet.

2. sambo som får halva beloppet om arbetstagaren efterlämnade arvsberätti-
gat bam och i annat fall hela beloppet,

3. arvsberättigat bam som får halva beloppet, om arbetstagaren efterlämnade
sambo med förmånstagare och i annat fall hela beloppet.

Om man har fler än en tjänstegrupplivförsäkring (på grund av att man har
mer än en anställning) samordnas försäkringarna. Efter samordning blir
försäkringsskyddet i princip detsamma som om man bara hade en försäkring.

1995/96:RFK5

Om man har en eller flera frivilliga livförsäkringar (som man själv betalar
premier för) kommer försäkringsbeloppet enligt den statliga grupplivförsäk-
ringen att betalas ut utöver den frivilliga försäkringen.

Riksdagens ledamöter omfattas även av en tjänstereseförsäkring. Riksda-
gens förvaltningskontor har träffat överensskommelse med Europeiska För-
säkrings AB om denna försäkring som i huvudsak innebär följande.

Försäkringen gäller för riksdagens talman, samtliga ledamöter och ersättare
(samt riksdagens tjänstemän). Den gäller för samtliga in- och utrikesresor
som riksdagsledamoten företar som ett led i utövandet av uppdraget som
riksdagsledamot under den tid ledamoten uppbär arvode från riksdagen. För
ledamot som är berättigad till avdrag för dubbel bosättning gäller försäkring-
en även under resa till och från den ordinarie bostadsorten.

I försäkringsskyddet ingår aktiv skadehjälp, vilket innebär att man kan få
ekonomisk hjälp redan på plats om man under sin resa t.ex. hamnar på sjuk-
hus eller blir bestulen och behöver omedelbar hjälp.

Försäkringen omfattar i huvudsak följande.

Resgods:

a) personlig lös egendom och arbetsgivaren tillhöriga inventarier (varav
stöldbegärlig egendom 20 000 kr) upp till ett belopp om 40 000 kr,

b) resehandlingar (färdbiljetter, pass, bensin- och restaurangkuponger, lift-
kort. s.k. greenfeekort samt checkar) upp till ett belopp om 20 000 kr,

c) pengar (gångbara mynt och sedlar) upp till ett belopp om 5 000 kr,

d) om inskrivet resgods blir försenat mer än 4 timmar efter ankomsten till
resmålet utanför hemorten eller arbetsplatsen betalas ersättning för nödvän-
diga och skäliga merkostnader upp till ett belopp om 3 000 kr,

e) vid försening om minst 4 timmar utgår ersättning för nödvändiga och
skäliga merkostnader upp till ett belopp om 1 000 kr.

Ansvarsskydd gäller för den försäkrade som privatperson i egenskap av
resenär när någon kräver att den försäkrade skall betala skadestånd för en
person- eller sakskada som förorsaktas någon under försäkringstiden. Högsta
ersättningsbelopp är 5 miljoner kronor vid personskada och vid sakskada.

Blir den försäkrade utsatt för misshandel eller annat uppsåtligt våld, läm-
nas ersättning för personskadan enligt reglerna i 5 kap. skadeståndslagen
(1972:207) upp till ett belopp om 500 000 kr.

Försäkringen innehåller också rättsskydd. Den gäller för den försäkrade
som privatperson i egenskap av resenär och täcker nödvändiga och skäliga
advokat- och rättegångskostnader vid tvistemål och brottmål, då den försäk-
rade är misstänkt eller åtalas för vårdslös gärning. Skyddet gäller upp till ett
belopp om 150 000 kr.

Från och med den 1 mars 1989 omfattas alla riksdagsledamöter och ersät-
tare av Trygghetsförsäkring vid arbetsskada - TFA.

TFA ger vid arbetsskada ersättning utöver vad som betalas av arbetsgivare,
socialförsäkring och arbetsskadeförsäkring. Försäkringsbeloppet beräknas
enligt skadeståndsrättsliga regler och betalas oavsett om det finns någon som

1995/96:RFK5

varit vållande till skadan. Detta innebär bl.a. att s.k ideell ersättning - er-
sättning som inte har sin grund i inkomstförluster eller kostnader - betalas av
TFA.

Avtalet om TFA gäller för skador som inträffar efter den 28 februari 1989.
Det omfattar alla riksdagsledamöter inkl, ersättare.

Försäkringen gäller under den tid som riksdagsledamoten eller ersättaren
uppbär arvode från riksdagen. Försäkringen gäller vid all verksamhet såsom
politiskt utsedd förtroendeman, dvs. försäkringen gäller för alla arbetsskador,
som uppkommit i verksamhet som utförs som ett led i riksdagsledamotens
politiska uppdrag.

Premien betalas av riksdagens förvaltningskontor. Något särskilt försäk-
ringsbesked för enskilda ledamöter utfärdas inte.

6.8.2 Beredningsgruppens överväganden och förslag

Beredningsgruppens förslag: Företrädare skall omfattas av motsvarande
grupplivförsäkring som gäller för riksdagens ledamöter. Försäkringen skall
samordnas med Europaparlamentets försäkring mot olycksfall och livför-
säkring. På samma sätt skall en aibetsskadeförsäkring tecknas för företrä-
darna.

Däremot behöver tjänstereseförsäkring inte tecknas för företrädaren. Det
skydd som Europaparlamentets försäkring mot stöld och skada ger tillsam-
mans med Europaparlamentets sjukvårdsförmåner ger ett motsvarande
skydd.

Skälen för beredningsgruppens förslag: Beredningsgruppen har bara haft
tillgång till de uppgifter om försäkringsvillkor som framgår av Europaparla-
mentets regler, Rules goveming Members' expenses and allowances.

Dessa får antas återspegla enbart de grundläggande försäkringsvillkoren.

Det är således osäkert om Europaparlamentets olycksfalls- och livförsäk-
ringar ger ett motsvarande skydd som den som gäller för riksdagens ledamö-
ter, särskilt i fråga om sambo och bam. Därför bör företrädarna, i vart fall
tills vidare, omfattas av en av riksdagens tecknad tjänstegrupplivförsäkring.
Det bör dock uttryckligen anges i lagen att försäkringen skall samordnas med
motsvarande försäkringar som tecknats av Europaparlamentet.

Vidare bör enligt beredningsgruppen arbetsskadeförsäkringen också teck-
nas för företrädare.

Vad avser reseförsäkring anser beredningsgruppen att det skydd som Eu-
ropaparlamentets försäkring mot stöld och skada ger tillsammans med de
sjukvårdsförmåner som gäller enligt Europaparlamentets regler ger ett skydd
motsvarande den tjänstereseförsäkring som gäller för riksdagens ledamöter.
Därför behöver inte någon tjänstereseförsäkring tecknas för företrädarna.

Förslaget rörande försäkringsförmåner föreslås regleras i 11 kap. i den sär-
skilda lagen.

1995/96:RFK5

6.9 Sjukvårdsförmåner

1995/96:RFK5

6.9.1 Gällande regler

Förmåner från Europaparlamentet

Med vissa undantag har företrädare och deras make/maka rätt till ersättning
för sjukvårdskostnader för

a) faktiska sjukvårdskostnader (kostnader för medicinsk konsultation,
sjukvård, läkemedel, vistelse på sjukhus).

b) faktiska kostnader (kostnader för efterbehandling eller terapibehandling,
konvalescens eller varma bad [thermal cure], medicinsk hjälp som fås efter
ordination, såsom glasögon och linser, tandproteser etc.) upp till ett belopps-
tak och i överensstämmelse med villkoren som har fastslagits för liknande
utgifter i sjukförsäkringssystemet för tjänstemän inom EG:s institutioner
(artikel 21.1).

Ersättning betalas bara mot uppvisande av räkning, som i vederbörlig ord-
ning betalats och kvitterats och. i förekommande fall, mot uppvisande av
andra stödjande dokument. Ersättningen begränsas till de belopp som inte
täcks av något nationellt eller annan sjukförsäkringssystem (artikel 21.2).

När ett nationellt eller annat möjligt alternativt sjukförsäkringssystem
finns, skall företrädare som är berättigade att omfattas av det men inte utnytt-
jar det inte ha rätt till ersättning (artikel 21.3).

Summan av ersättning per företrädare eller make/maka får inte överstiga
15 000 ecu per år. Individuella anspråk som inte överstiger 10 ecu ersätts inte
(artikel 21.4).

Vaije tvist som uppkommer i enskilda fall på grund av tolkning av artikel
21 i Europaparlamentets regler skall, särskilt med hänsyn till vad som sagts
under 21.1 b. hänföras till kvestorkollegiet för avgörande (artikel 21.5).

Med medicinska kostnader avses kostnader för

- konsultation och besök.

- kirurgi sk behandling,

- sjukhusvistelse,

- strålbehandling, analyser.

- tandvård samt

- läkemedelsprodukter på recept (annex IV, 1).

Med underordnade kostnader avses kostnader för

- tandprotes eller ortopedisk protes,

- fysioterapi. akupunktur, och liknande behandlingar som utförs av en me-
dicinskt behörig, logikostnader som är relaterade till en föreskriven behand-
ling av den behandlande läkaren och utförd under medicinsk övervakning.
Häri inbegrips dels konvalescens eller efteroperativ behandling under längst
28 dagar per år. dels varma bad under längst 21 dagar per år.

- proteser enligt läkarordination.

- sängliggande.

- transportkostnader (annex IV, 2).

Kravet på att en ersättning under ett nationellt eller vaije annat sjukförsäk-
ringssystem måste utnyttjas innan ansökan om ersättning görs till Europapar-
lamentet skall strikt iakttas. Ersättning skall därför endast betalas

- vid uppvisande av skriftligt bevis på den ersättning som erhållits under ett
nationellt system eller, i förekommande fall, skriftligt bevis på att en ansökan
om ersättning från det nationella försäkringssystemet har avslagits.

- vid uppvisande av en räkning som i vederbörlig ordning betalats och kvit-
terats (annex IV. 3).

När en företrädare eller make/maka som är berättigad till fri hälsovård, som
tillhandahålls av den stat i vilken han eller hon är vald, väljer att inte utnyttja
den fria sjukvården, eller när behandlingsmöjligheten som valts inte ersätts
enligt det nationella försäkringssystemet, begränsas ersättningen från Euro-
paparlamentet till 60 % av de uppkomna kostnaderna (annex IV. 4).

Regler rörande ersättning för medicinska kostnader, som täcks av det ge-
mensamma sjukförsäkringssystemet för tjänstemän i EG:s institutioner, skall
tillämpas analogt för medlemmar i Europaparlamentet i förhållande till arti-
kel 21.l.b i Europaparlamentets regler (annex IV).

Utöver vad som nu redovisats innehåller Europaparlamentet mer detaljera-
de regler om bl.a. maximala ersättningsnivåer för olika behandlingar. Det
finns dock inte anledning att i detta sammanhang närmare redovisa dessa
regler.

Sjukvårdsförmåner enligt svenska regler

Företrädarna har för närvarande rätt till samma sjukvårdsförmåner som riks-
dagsledamöterna har enligt ersättningslagen.

Enligt 15 kap. 2 § ersättningslagen har en riksdagsledamot rätt till sjuk-
vårdsförmåner motsvarande de som tillkommer arbetstagare i riksdagen.

De förmåner som det är fråga om är läkarvård, psykologbehandling, tand-
vård. annan sjukvårdande behandling, läkemedel, sjukvård under tjänstgö-
ring utomlands och sjukhusvård. Reglerna innebär i huvudsak följande.

En arbetstagare har rätt till ersättning för läkarvård med högst 95 kr för
vaije behandlingstillfälle. Med läkarvård avses dels vård - undersökning
inbegripen - som vid sjukdom ges av den som är behörig att utöva läkaryrket
i Sverige, dels läkarintyg (läkarutlåtande) som vid sjukdom eller annars skall
åberopas i tjänsten. Som läkarvård räknas också läkarintyg som fordras för
att få en annan tjänst eller för att få ersättning enligt avtalet om ersättning vid
personskada eller lagen om allmän försäkring.

En arbetstagare har rätt till ersättning för psykologbehandling med högst
95 kr för vaije behandlingstillfälle. Med psykologbehandling avses behand-
ling - undersökning inbegripen - som av medicinska skäl ges antingen av en
specialistkompetent psykiater eller av en legitimerad psykolog eller en legi-

1995/96:RFK5

timerad psykoterapeut efter remiss på förhand från en psykiatriskt skolad
läkare.

En arbetstagare har rätt till ersättning för tandvård i form av oralkirurgisk
behandling med högst 95 kr för varje behandlingstillfälle. Med oralkirurgisk
behandling avses en sådan behandling eller annan åtgärd vid specialisttand-
vårdspoliklinik (eller motsvarande) på sjukhus eller vid odontologisk fakul-
tet, for vilken patientavgift tas ut enligt 20 § tandvårdstaxan (1973:638).

En arbetstagare har vid sjukdom rätt till ersättning för annan sjukvårdande
behandling med högst 55 kr för varje besök. Med sjukvårdande behandling
avses dels sjukvårdande behandling i offentlig vård, dels sjukvårdande be-
handling hos en enskild vårdgivare, som tillämpar av regeringen fastställd
taxa.

En arbetstagare har rätt till full ersättning för läkemedel för vilket recept
har utfärdats av

- en läkare som berättigar arbetstagaren till ersättning enligt vad som tidigare
sagts om läkarvård,

- en tandläkare som berättigar arbetstagaren till ersättning enligt vad som
ovan sagts om ersättning vid tandvård, under förutsättning att arbetstagaren
visar att rätt till ersättning föreligger,

- en läkare på en hälsocentral till vilken arbetstagaren är hänvisad eller på en
mödravårdscentral eller

- en distriktssköterska som deltar i försöksverksamhet med förskrivning av
läkemedel.

Med läkemedel förstås sådana varor som avses i 1 § läkemedelslagen
(1992:859) och som är prisnedsatta. Vid inringning av recept på sådant lä-
kemedel ersätts apotekets kostnad för telefonreceptet och i förekommande
fall patientavgift eller arvode till läkaren.

En arbetstagare med stationering inom landet, vilken insjuknar under
tjänstgöring utomlands i en statligt reglerad anställning, har rätt till full
ersättning för läkarvård, vård på sjukvårdsinrättning, resa för att få sjukvård
samt för läkemedel. Ersättning får dock inte i något fall betalas for större
kostnad än den som enligt arbetsgivarens bedömning skäligen hade bort
komma i fråga. Läkemedel ersätts endast om det har förskrivits genom recept
eller därmed jämförlig handling av en läkare som arbetstagaren har konsulte-
rat under tjänstgöringen utomlands eller om det har tagits upp på räkning
från en sjukvårdsinrättning.

För en arbetstagare med stationering inom landet, vilken under tjänstgö-
ring utomlands i statligt reglerad anställning får akut behov av tandvård,
skall denna tandvård ersättas till 40 %. Om den sammanlagda kostnaden
under en behandlingsperiod överstiger 2 500 kr ersätts den överskjutande
delen till 75 %. Vid kostnad över 5 000 kr skall frågan om ersättningens
storlek prövas av arbetsgivaren.

En arbetstagare har rätt till ersättning för sjukhusvård med högst 70 kr for
vaije vårddag.

1995/96:RFK5

En arbetstagare skall befrias från tjänstgöring om det behövs för vissa
sjukbesök m.m. De närmare reglerna härom berörs inte i detta sammanhang.

Rätten till ersättning är förfallen om arbetstagaren inte har begärt ersätt-
ning hos arbetsgivaren senast två år efter den dag då han eller hon hade
utgiften.

En arbetstagare som har helt C-avdrag har rätt till sjukvårdsförmåner

dels under de 15 första dagarna av en sammanhängande avdragstid samt
under ytterligare högst 90 dagar av en sådan tid vid tjänstledighet för vård av
barn som inte har uppnått ett och ett halvt års ålder,

dels under tjänstledighet för offentligt uppdrag och

dels under tjänstledighet med C-avdrag för sjukdom eller tjänstledighet
med C-avdrag med föräldrapenning eller tillfällig föräldrapenning.

Om det finns synnerliga skäl får en arbetsgivare medge ersättning för sjuk-
vård utöver vad som annars följer av reglerna.

En arbetstagare som på grund av sjukdom inte kan tjänstgöra skall snarast
möjligt anmäla detta till arbetsgivaren. I vissa fall skall arbetstagaren lämna
läkarintyg eller tandläkarintyg om arbetsgivaren begär det.

6.9.2 Beredningsgruppens överväganden och förslag

Beredningsgruppens förslag: Företrädare skall inte ha rätt till sådana
sjukvårdsförmåner som riksdagsledamöter har.

Skälen för beredningsgruppens förslag: Reglerna om sjukvårdsförmåner
från Europaparlamentet är kompletterande i förhållande till det nationella
sjukförsäkringssystemet eller annat sjukförsäkringssystem. Det innebär att
företrädaren först måste försöka få ersättning enligt andra försäkringssystem
innan han eller hon ansöker om ersättning från Europaparlamentet.

Europaparlamentets regler skiljer sig i olika avseenden från de sjukvårds-
förmåner som ges till riksdagsledamöter. En väsentlig skillnad är att Europa-
parlamentets förmåner även gäller för en företrädares make eller maka. Riks-
dagsledamöternas förmåner gäller bara för ledamöterna själva. Vidare ersät-
ter Europaparlamentet inte kostnader som inte överstiger 10 ecu. Någon
sådan nedre gräns gäller inte för förmåner enligt ersättningslagen.

Om företrädarna skall tillförsäkras samma förmåner som riksdagens leda-
möter är Europaparlamentets förmånssystem inte tillräckligt. Europaparla-
mentets sjukvårdsförmåner ger emellertid - sett tillsammans med det svenska
allmänna försäkringssystemet - enligt beredningsgruppens mening ett till-
räckligt skydd för företrädarna. De bör således inte ha rätt till sjukvårdsför-
måner från riksdagen.

6.10 Pensioner

1995/96:RFK5

6.10.1 Gällande regler

Allmänt om egenpensioner enligt svenska regler

Som egenpensionsförmåner i ersättningslagen räknas ålderspension, sjuk-
pension och egenlivränta. Egenpensionsförmåner får inte betalas samtidigt
med arvode eller inkomstgaranti (7 kap. 1 § ).

Egenpensionsförmånema bestäms på grundval av ett underlag och en tids-
faktor. Underlaget för egenpensionformånema beräknas med utgångspunkt
från ett pensionsgrundande arvode (7 kap. 2 §).

Pensionsgrundande arvode utgörs av ledamoten tillkommande

1. ledamotsarvode enligt 3 kap. 1 §,

2. tilläggsarvode enligt 3 kap. 2 §,

3. arvoden enligt 1 § 1-4 lagen (1989:185) om arvoden m.m. för uppdrag
inom riksdagen, dess myndigheter och organ (7 kap. 3 §).

Underlaget för egenpensionsförmånema beräknas med utgångspunkt från det
pensiongrundande arvodet för de kalenderår en ledamot innehaft uppdraget
under en femårsperiod närmast före avgångsåret. Det pensionsgrundande
arvodet för de fyra första kalenderåren räknas därvid om till nivån för det
sista kalenderåret före avgångsåret med hjälp av basbeloppet enligt lagen om
allmän försäkring. Medeltalet av de framräknade beloppen utgör underlaget
för egenpensionformånema.

Kan en ledamot inte tillgodoräknas pensionsgrundande arvode för fem
kalenderår, utgör underlaget för egenpensionsförmåner medeltalet av belop-
pen för de hela kalenderår som kan tillgodoräknas.

Kan endast ett helt kalenderår tillgodoräknas, är underlaget för egenpen-
sionsförmånema det pensionsgrundande arvodet för det året. Kan inte helt
kalenderår tillgodoräknas, är underlaget för egenpensionsförmånema det
genomsnittliga pensiongrundande arvodet för de hela kalendermånader som
kan tillgodoräknas multiplicerat med tolv (7 kap. 4 §).

Enligt riksdagens förvaltningskontors tillämpningsföreskrifter gäller föl-
jande. I de fall tid som statsråd ingår i femårsperioden närmast före av-
gångsåret och rätt att tillgodoräkna sig denna tjänstgöringstid föreligger, får
även arvodet som statsråd för den aktuella tiden utgöra pensionsgrundande
arvode. Denna beräkning av pensionsunderlaget gäller om statsrådstiden och
ledamotstiden sammantaget täcker ett helt kalenderår.

Tidsfaktorn för ålderspension och sjukpension utgör förhållandet mellan
antalet hela riksdagsår. dock högst tolv, och talet tolv (7 kap. 5 §).

Tidsfaktorn för egenlivränta utgör förhållandet mellan antalet hela riks-
dagsår och talet 30.

Ålderspension

Ålderspension från Europaparlamentet

Alla företrädare i Europaparlamentet skall vara berättigade till en ålderspen-
sion (Retirement pension). Reglerna härom finns i annex IH till Europapar-
lamentets regler.

1995/96:RFK5

I avvaktan på ett definitivt gemenskapsrättsligt pensionssystem for alla fö-
reträdare i Europaparlamentet kan en provisorisk pension, på begäran av den
berörde företrädaren, betalas från gemenskapsbudgeten (artikel 1).

Nivån och villkoren för en sådan pension skall vara identiska med vad som
gäller för pension till ledamöter i det nationella parlamentets underhus i det
land där företrädaren har valts.

En företrädare som erhåller sådan pension skall till gemenskapsbudgeten
betala en summa som är beräknad så att hon eller han betalar samma allmän-
na bidrag som betalas av en ledamot i hans eller hennes parlament under
nationella bestämmelser (artikel 2).

För beräkning av pensionsbeloppet får vaije mandatperiod i ett nationellt
parlament i ett medlemsland sammanläggas med mandattiden i Europapar-
lamentet. Vaije tid under vilken en ledamot har ett dubbelmandat skall räk-
nas endast som en period (artikel 3).

Ålderspension från Sverige

Såväl de av riksdagen valda företrädarna som de företrädare som väljs den
17 september omfattas för närvarande av de regler i ersättningslagen som
reglerar ålderspension och egenlivränta för riksdagsledamöter.

För rätt till ålderspension fordras att ledamoten fullgjort minst sex riks-
dagsår och vid avgången fyllt 50 år (8 kap. 1 §).

Ålderspension betalas från och med den månad ledamoten fyller 65 år eller
från och med månaden efter den senare tidpunkt då uppdraget att vara leda-
mot upphör. Ålderspension betalas till och med utgången av den månad då
den berättigade avlider (8 kap. 2 §).

För hel ålderspension fordras minst tolv riksdagsår (8 kap. 3 §).

Ålderspension utgör tidsfaktorn multiplicerad med 11.5 % av underlaget
för egenpensionförmåner upp till och med 7.5 % gånger basbeloppet enligt
lagen om allmän försäkring samt tidsfaktorn multiplicerad med 65 % av det
resterande underlaget (8 kap. 4 §).

En ledamot som lämnar riksdagen och därvid har fullgjort minst tre sam-
manhängande riksdagsår före den månad ledamoten fyller 65 år och inte är
berättigad till ålderspension enligt denna lag har rätt till egenlivränta (10 kap.
1§).

Egenlivränta betalas från och med den månad ledamoten fyller 65 år till
och med den månad då ledamoten avlider (10 kap. 2 §).

Egenlivränta utgör tidsfaktorn multiplicerad med 9.5 % av underlaget för
egenpensionsförmånema upp till 7.5 gånger basbeloppet enligt lagen om
allmän försäkring samt tidsfaktorn multiplicerad med 61.5 % av det reste-
rande underlaget (10 kap. 3 §).

Frivillig pensionsavsättning

Frivillig pensionsförsäkring enligt Europaparlamentets regler

I avvaktan på ett enhetligt pensionssystem har företrädare i Europaparlamen-
tet som har avslutat minst fem års tjänstgöring och har betalat frivilligt bi-

1995/96:RFK5

drag till pensionssystemet i minst fem år rätt till en livistidspension från det
datum då de fyller sextio år. Reglerna härom finns i annex X till Europapar-
lamentets regler.

Företrädaren bidrar med en tredjedel av kostnaden för pensionssystemet.
Detta bidrag skall vara 8,25 % av 40 % av baslönen för domare i EG-
domstolen.

Alla bidrag skall investeras i en pensionsfond som grundats av kvestors-
kollegiet (the College of Queastors).

Från och med parlamentsessionen som följer på valen 1994, får företrädare
ansluta sig till pensionssystemet bara om de är under 60 år vid tiden för det
aktuella valet eller återvalet.

Företrädare som har betalat bidrag till pensionssystemet under minst tre år
får, vid slutet av sin tjänstgöring, betala frivilligt bidrag i avsikt att fullgöra
minimumtiden om fem år. Företrädare måste informera det behöriga organet
om sin önskan att ta i anspråk denna möjlighet inom en period av tre måna-
der från slutet av sin tjänstgöring.

Frivilliga pensionsförsäkringar enligt svenska regler

Någon frivillig pensionsförsäkring motsvarande den som erbjuds av Europa-
parlamentet och som subventioneras av riksdagen finns inte, varken för
riksdagens ledamöter eller Sveriges företrädare i Europaparlamentet.

Sjukpension

Sjukpension från Europaparlamentet

I Europaparlamentets regler finns bestämmelser om sjukpension (Invalidity
Pension). Reglerna finns i annex II till Europaparlamentets föreskrifter.

En ledamot som lider av arbetsoförmåga som bedöms som total och som
följaktligen slutar att tjänstgöra har rätt till följande förmåner från Europa-
parlamentet - ur gemenskapsbudgeten - från det att hans eller hennes tjänst-
göringsperiod slutar.

Om arbetsoförmågan bedöms som permanent, utgår pensionen livslångt
med ett belopp som motsvarar 30 % av den aktuella baslönen för en domare i
EG-domstolen tillsammans med ytterligare pension med 5 % av nämnda lön
för varje oförsörjt barn.

Om arbetsoförmågan är tillfällig, skall företrädaren vara berättigad till så-
dan pension till dess han tillfrisknar (annex n, 1).

En före detta företrädare som inte längre uppfyller förutsättningarna för
erhållande av sjukpension förlora sin rätt till sjukpension (annex n, 2).

Pensionsbelopp skall uttryckas i belgiska francs.

När det slutliga gemenskapsrättsliga systemet träder i kraft skall de förmå-
ner som garanteras i enlighet med det ovan sagda ersättas av liknande förmå-
ner som fastställs i det slutliga systemet även om de senare är lägre (annex n.
3).

1995/96:RFK5

Sjukpension från Sverige

1995/96:RFK5

Såväl de av riksdagen valda företrädarna till Europaparlamentet som de
företrädare som valdes den 17 september 1995 omfattas för närvarande av
samma regler om sjukpension i ersättningslagen som riksdagsledamöter.

Rätt till sjukpension har en ledamot som frånträder sitt uppdrag och upp-
bär hel förtidspension eller helt sjukbidrag enligt lagen om allmän försäkring
(9 kap. 1 §).

Sjukpension betalas till och med månaden före den månad ledamoten fyl-
ler 65 år eller, om ledamoten avlider dessförinnan, till och med den månad
dödsfallet inträffar. Från och med den månad ledamoten fyller 65 år betalas
ålderspension beräknad med samma tidsfaktor som för sjukpensionen (9 kap.
2 §). För hel sjukpension fordras tolv riksdagsår (9 kap. 3 §).

En ledamot som inte fullgjort tolv riksdagsår tillgodoräknas även de år
som återstår fram till utgången av det riksdagsår ledamoten fyller 65 år (9
kap. 4 §).

Sjukpension utgör tidsfaktorn multiplicerad med 117.5 % av underlaget
för egenpensionsförmånema upp till ett basbelopp enligt lagen om allmän
försäkring samt tidsfaktorn multiplicerad med 81,5 % av det resterande un-
derlaget (9 kap. 5 §).

Sjukpension skall minskas med sådan ersättning enligt lagen om allmän
försäkring, annan författning eller kollektivavtal som avser samma inkomst-
bortfall. Betalas ej hel sjukpension, minskas avdraget i motsvarande mån (9
kap. 6 §).

Efterlevandepensioner

Efterlevandepension från Europaparlamentet

Europaparlamentet har vissa bestämmelser om efterlevandepension
(Survivers Pension). Reglerna gäller i avvaktan på ett slutligt gemenskaps-
rättsligt löne- och pensionssystem för företrädarna i Europaparlamentet och
finns i annex I till Europaparlamentets föreskrifter.

Efterlevande make/maka och oförsörjda bam till en företrädare som avli-
der under sin mandatperiod (term of Office) eller under tid då han eller hon
uppbär sjukpension (Invalidity Pension), som regleras i Annex II till före-
skrifterna. har var för sig rätt till efterlevandepension och barnpension från
Europaparlamentet.

Denna pension skall uppgå till ett belopp i procent räknat av den rådande
grundlönen för en domare i EG-domstolen, nämligen

- för efterlevande make/maka 25 %,

- för varje oförsörjt barn med någon av föräldrarna i livet 5 %.

- för vaije oförsöijt bam vars båda föräldrar är döda 10 %.

Beloppen skall uttryckas i belgiska franc.

Efterlevandepension som betalas på liknande grunder av nationella myn-
digheter till den efterlevande till företrädare som dör under hans eller hennes

mandattid skall reduceras från den av Europaparlamentet beräknade pen- 1995/96:RFK5
sionssumman.

När det slutliga gemenskapsrättsliga systemet träder i kraft, skall förmå-
nerna ersättas av liknande förmåner som fastställs i det slutliga systemet,
även om de senare är lägre.

Efterlevandepension från Sverige

Av lydelsen i 4 § lagen (1994:1650) om riksdagens val av företrädare för
Sverige i Europaparlamentet följer att de av riksdagen valda företrädarna i
Europaparlamentet även är berättigade till den efterlevandepension som
följer av ersättningslagen. De närmare reglerna om efterlevandepension finns
i lagens 11 och 12 kap.

Av 1 § lagen (1995:564) om arvode m.m. till Sveriges företrädare i Euro-
paparlamentet följer att dessa regler även gäller för företrädare för Sverige i
Europaparlamentet som valdes den 17 september 1995. Detta är dock som
tidigare sagts en provisorisk reglering.

Efterlevandepension enligt ersättningslagen innebär i huvudsak följande.

Efterlevandepension och kompletterande sådan betalas efter den som vid
sin död var ledamot av riksdagen eller berättigad till ålderspension eller
sjukpension enligt ersättningslagen (11 kap. 1 § och 12 kap. 1 §).

Efterlevandepension tillkommer efterlevande make samt eget arvsberätti-
gat bam och adoptivbarn som inte fyllt 20 år. Med efterlevande make jäm-
ställs den som. utan att vara gift, stadigvarande sammanbodde med en ogift
ledamot vid dennes död och som tidigare varit gift med eller har eller har
haft eller då väntade bam med denne (11 kap. 2 §). Efterlevandepensionen
betalas under fem år från och med månaden efter dödsfallet, dock längst till
den tidpunkt då den avlidne ledamoten skulle ha fyllt 70 år. Om ledamoten
avgått med ålderspension efter fyllda 65 år betalas efterlevandepension
längst under fem år räknat från avgången (11 kap. 3 §).

Rätten till efterlevandepension upphör för efterlevande make eller sam-
manboende som ingår äktenskap och annars vid utgången av den månad då
den berättigade avlider (11 kap. 7 §).

Har rätten till efterlevandepension upphört eller den berättigade avlidit,
betalas pensionen till utgången av den månad då det detta inträffat (11 kap.
4§).

Beräkningsgrunden för efterlevandepension för år utgör för en efterlevan-
de ett belopp motsvarande 1.2 basbelopp enligt lagen om allmän försäkring
och för vaije berättigad därutöver ett belopp motsvarande 0,5 basbelopp (11
kap. 5 §). Efterlevandepension betalas

1. till en efterlevande med 1.2 basbelopp.

2. till make och bam med ett basbelopp till maken och resterande pension i
lika delar till barnen.

3. till mer än ett barn i lika delar till dem (11 kap. 6 §).

Kompletterande efterlevandepension tillkommer eget arvsberättigat bam och
adoptivbarn som inte fyllt 20 år samt efterlevande make eller sammanboende

som avses i 11 kap. 2 § andra stycket under förutsättning att äktenskapet eller 1995/96:RFK5
samboförhållandet ingåtts senast den dag ledamoten fyllt 60 år (12 kap. 2 §).

Kompletterande efterlevandepension betalas från och med månaden efter
dödsfallet (12 kap. 3 §).

Kompletterande efterlevandepension beräknas med utgångspunkt från ett
normalbelopp. Normalbeloppet utgör 32,5 % av den del av underlaget för
egenpensionsförmåner som överstiger 7,5 basbelopp enligt lagen om allmän
försäkring. Beräkningsgrunden för kompletterande efterlevandepension är
för år i procent av normalbeloppet för

1. make 100 %.

2. make och ett bam 130 %,

3. make och två bam 150 % och för vaije barn därutöver 10 %,

4. ett bam 75 %,

5. två bam 110 %,

6. tre barn 135 %,

7. fyra bam 150 % och för vaije barn därutöver 10 %.

Underlaget för kompletterande efterlevandepension utgör beloppet enligt
andra stycket multiplicerat med tidsfaktorn.

Kompletterande efterlevandepension betalas av underlaget

1. till make med 100 %,

2. till ett bam med 75 %,

3. till make och bam med 75 % till maken och återstoden i lika delar till
barnen.

4. till bam med underlaget i lika delar (12 kap. 5 §).

Rätten till kompletterande efterlevandepension upphör för efterlevande make
eller sammanboende som ingår äktenskap och annars vid utgången av den
månad då den berättigade avlider (12 kap. 6 §).

6.10.2 Beredningsgruppens överväganden och förslag

Beredningsgruppens förslag: Företrädarna skall tillförsäkras samma
egenpensionsskydd som riksdagens ledamöter har. I den mån ersättning
också betalas från Europaparlamentet skall ersättningen från riksdagen re-
duceras i motsvarande mån.

I enlighet härmed skall företrädare tillförsäkras samma rätt till ålders-
pension och egenlivränta som riksdagsledamöter har enligt ersättningsla-
gen. Företrädare skall även omfattas av motsvarande rätt till sjukpension
som riksdagsledamöter har enligt nämnda lag. Har en företrädare fått sjuk-
pension från Europaparlamentet skall sjukpensionen från riksdagen reduce-

5 Riksdagen 1995/96. 2 saml. RFK5

ras i motsvarande mån till den del sjukpension från Europaparlamentet av-
ser samma sjukperiod.

Även efterlevandepension och kompletterande sådan pension skall till-
försäkras företrädarna i samma utsträckning som gäller för riksdagens le-
damöter.

I den mån någon varit både riksdagsledamot och företrädare skall, vid be-
räkning av den tid som krävs för att komma i åtnjutande av pensionsförmå-
ner. uppdragens längd läggas samman.

Några särskilda regler i anledning av Europaparlamentets frivilliga pen-
sionsförsäkring föreslås inte.

Skälen för beredningsgruppens förslag

Allmänna utgångspunkter

Europaparlamentets regler bygger på att vaije nation täcker upp behovet av
pensioner for det egna landets företrädare. Om ingenting görs kommer Sve-
riges företrädare i Europaparlamentet att omfattas enbart av parlamentets
pensionsregler. som på flera punkter skiljer sig från vad som gäller för en
svensk riksdagsledamot. De företrädare som omfattas av de provisoriska
reglerna har i dag i vissa fall rätt till dubbla förmåner.

En reglering av egenpensionsförmånema är nödvändig. Vilken omfattning
en sådan reglering får är beroende på vilket skydd företrädarna skall erhålla
från riksdagen.

Bl.a. är det av betydelse om de i princip skall likställas med riksdagsleda-
möter eller ej. om de skall kunna uppbära dubbla pensioner, hur underlaget
för pensioner skall beräknas vid dubbla mandat osv.

Om man låter företrädarna, vilket i princip är förhållandet i dag, omfattas
av samma regler som riksdagsledamöter måste ändå vissa justeringar göras
för att någon dubblering inte skall uppstå. I vissa fall reducerar dock natio-
nell pension ersättningen från Europaparlamentet, varför någon dubblering
inte blir aktuell. Om däremot den svenska pensionen utgår med lägre belopp
kommer naturligtvis utfyllnadsbeloppet att utbetalas av Europarlamentet.

Beredningsgruppen anser att företrädarna även fortsättningsvis skall ha
samma pensionsförmåner som riksdagens ledamöter men att detta inte får
leda till dubbla ersättningar. Om en motsvarande ersättning utgår från Euro-
paparlamentet skall ersättningen från Sveriges reduceras i motsvarande mån.

Om det krävs viss tid för att få rätt till pension bör den tid som vederbö-
rande varit riksdagsledamot respektive företrädare läggas samman. Vaije tid
under vilken någon samtidigt varit riksdagsledamot och företrädare bör räk-
nas som en period. Likaså bör. enligt beredningsgruppens mening, förmåner
till den som. när han blir företrädare får pensionsförmåner enligt ersättnings-
lagen. samordnas med de förmåner som utgår till följd av uppdraget som
företrädare.

1995/96:RFK5

Ålderspension och egenlivränta

Som tidigare redovisats innebär Europaparlamentets regler att ålderspension
skall utgå med belopp och under de villkor som gäller för pension till leda-
möter i det nationella parlamentets underhus i det land där företrädaren har
valts.

Enligt beredningsgruppens mening är det därför lämpligt att företrädare
omfattas av motsvarande regler för ålderspension och egenlivränta som
gäller för riksdagens ledamöter.

Reglerna föreslås regleras i 4 och 6 kap. i den särskilda lagen.

Sjukpension

Sjukpension enligt Europaparlamentets regler betalas vid permanent arbets-
oförmåga under företrädarens resterande livstid. Motsvarande sjukpension
enligt svenska regler utgår längst till och med månaden innan ledamoten
fyller 65 år.

Vidare är storleken på sjukpensionen från Europaparlamentet enhetlig me-
dan sjukpensionen enligt ersättningslagen är beroende av både antalet år i
riksdagen och underlaget av egenpensionsförmånema.

Beredningsgruppen anser att företrädarna skall omfattas av motsvarande
rätt till sjukpension som gäller för riksdagsledamöter. Med den nuvarande
provisoriska lösningen kan en företrädare ha rätt till sjukpension från såväl
Europaparlamentet som riksdagen. En särskild begränsningsregel föreslås
gälla som innebär att eventuell sjukpension från Europaparlamentet skall
reducera sjukpensionen från riksdagen.

Reglerna om sjukpension föreslås regleras i 5 kap. i den särskilda lagen.

Efterlevandepension

Vid en översiktlig jämförelse mellan den efterlevandepension som utgår från
Europaparlamentet och den som betalas enligt svenska regler finner man en
rad skillnader i förutsättningar och villkor.

För det första gäller Europaparlamentets efterlevandepension endast för
make eller maka och oförsörjda bam, medan den svenska pensionen ger
skydd även for sambo som har varit gift med ledamoten eller har eller har
haft eller väntar bam med denne. Skyddet för bam i ersättningslagen gäller
arvsberättigade bam och adoptivbarn upp till 20 års ålder. Något krav på att
de skall vara oförsörjda ställs inte (även om de ofta är detta).

Efterlevandepension utgår enligt Europaparlamentets regler inte om före-
trädaren fick ålderspension vid dödsfallet, vilket är fallet för efterlevande-
pension enligt de svenska reglerna.

Någon motsvarighet till den tidsbegränsning som finns i de svenska reg-
lerna finns inte i Europaparlamentets regler.

Om man bara låter företrädarna omfattas av Europaparlamentets regler in-
nebär det att företrädarna i vissa fall får ett sämre efterlevandeskydd än vad
riksdagens ledamöter har. Beredningsgruppen anser att företrädare skall

1995/96:RFK5

omfattas av samma efterlevandeskydd som riksdagens ledamöter. Detta
föreslås regleras i den föreslagna särskilda lagen i 8 kap.

6.11 Inkomstgaranti eller avgångsersättning

6.11.1 Gällande regler

Avgångsersättning från Europaparlamentet

I avvaktan på att gemenskapsrättsliga enhetliga regler införs skall företrädare
i Europaparlamentet, som lämnar sitt uppdrag efter en minimitid av tre års
mandattid, vara berättigade till avgångsersättning (end of service allowance).
Avgångsersättning utgår från och med slutet av mandatperioden till sista
dagen av den tredje månaden därefter. Om mandattiden totalt är fem år eller
längre, utgår avgångsersättning från och med samma tidpunkt som nyss sagts
t.o.m. den sista dagen i sjätte månaden. Avgångsersättning utgår med det
belopp per månad som motsvarar vad företrädaren erhöll i arvode från sitt
eget land vid slutet av mandattiden i Europaparlamentet (artikel 1 annex V).

En före detta företrädare, som valts genom direkta allmänna val. och vars
mandattid överstiger fem år skall, med böljan från den första dagen av den
sjunde månaden som följer efter mandattidens slut och för en maximumtid
av två år erhålla avgångsersättning. Denna avgångsersättning skall utbetalas
under Eka många månader som det antal år företrädaren har tjänstgjort i
Europaparlamentet mer än fem år. I detta avseende skall endast företrädarens
år av tjänstgöring efter första direkta allmänna valet till Europaparlamenten
tillgodoräknas. Varje inkomst som mottagits av den före detta företrädaren i
samband med de följande aktiviteterna skall dras av från beloppen under
slutet av betalningsperioden.

a) betald tjänst i en internationell institution.

b) medlemskap i en nationell eller regional regering.

c) val till ett nationellt eller regionalt parlament,

d) innehav av tjänst som en lokal representant (artikel 2 annex V).

I händelse av att en förmånstagare till avgångsersättning dör. skall den ef-
terlevande maken eller makan eller, om det finns några, de oförsöijda barnen
- i den mening som avses i Staff Regulations of Officials of the European
Communities - erhålla 60 % av det återstående ersättningsbeloppet (artikel 3
p. 1 annex V).

En efterlevande make eller maka med ett eller flera oförsöijda bam i den
ovanstående meningen skall, för vaije oförsöijt bam, erhålla ett tillägg om
5 % av den återstående summan av ersättningen.

Ett underhåll som betalas till en efterlevande make eller maka får inte un-
der några förhållanden överstiga 100 % av den återstående summan av er-
sättningen (artikel 3 p. 2 annex V).

Det anslag som skall täcka betalning av avgångsersättningen skall ingå i
Europaparlamentets budget (artikel 4 annex V).

Vaije bidrag som betalas av nationella parlament som en avgångsersätt-
ning Hknande ett bidrag skall dras av från det belopp som betalas av Europa-
parlamentet (artikel 5 annex V).

1995/96:RFK5

Dessa regler gäller företrädare som skickar in en skriftlig begäran inom sex
månader efter avslutad mandatperiod till det berörda kontor som utsetts av
generalsekreteraren (artikel 6 annex V).

Svenska regler om inkomstgaranti

Enligt lagen (1995:374) om val till Europaparlamentet omfattas företrädare i
Europaparlamentet av reglerna i 13 kap. ersättningslagen om inkomstgaranti.

En ledamot som före 65 års ålder lämnar riksdagen efter minst tre års
sammanhängande tid har rätt till inkomstgaranti från och med den tidpunkt
då arvodet upphör (13 kap. 1 §).

Inkomstgaranti gäller, med de begränsningar som framgår av 3 § första och
andra styckena 1 och 2. till ingången av den månad då ledamoten fyller 65 år
eller, om ledamoten avlider dessförinnan, till och med utgången av den må-
nad då dödsfallet inträffar.

Om ledamoten åter tar plats i riksdagen, upphör garantin så länge uppdra-
get varar (13 kap. 2 §).

För den som varit ledamot kortare sammanhängande tid än sex år gäller
inkomstgarantin ett år.

För den ledamot som lämnar riksdagen efter en sammanhängande tid av
minst sex år gäller inkomstgarantin

1. i två år om ledamoten inte uppnått 40 års ålder,

2. i fem år om ledamoten uppnått 40 men inte 50 års ålder,

3. till ingången av den månad då ledamoten fyller 65 år och ledamoten upp-
nått 50 års ålder (13 kap. 3 §).

Ledighet som beviljats av riksdagen eller av talmannen eller sjukfrånvaro
begränsar inte rätten till inkomstgaranti (13 kap. 4 §).

Om särskilda skäl föreligger får riksdagens förvaltningskontor förlänga
den tid under vilken garantin gäller enligt 3 § första stycket och andra stycket
1 och 2 med högst ett år eller medge att även tjänstgöringstid som inte är
sammanhängande får tillgodoräknas. I ett sådant beslut kan garantin be-
stämmas till ett lägre belopp (13 kap. 5 §).

Riksdagens förvaltningskontor får bevilja inkomstgaranti till en ledamot
som har frånträtt sitt uppdrag och uppbär partiell förtidspension eller partiellt
sjukbidrag enligt lagen om allmän försäkring.

Underlaget för beräkning av inkomstgaranti utgörs av följande arvoden
som betalas vid avgångstillfället:

1. ledamotsarvodet enligt 3 kap. 1 §.

2. tilläggsarvode enligt 3 kap. 1 §,

3. arvoden för månad till riksdagsledamot enligt 1 § 1-4 lagen (1989:185)
om arvoden m.m. för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ.

Inkomstgarantin betalas för månad under det första garantiåret med 80 % av
garantiunderlaget. För tid därefter betalas inkomstgaranti med följande ande-
lar av garantiunderlaget i förhållande till ledamotens tid i riksdagen:

1995/96:RFK5

66,0 % efter minst 12 år,

60.5 % efter minst 11 år men ej 12 år,

55.0 % efter minst 10 år men ej 11 år.

49.5 % efter minst 9 år men ej 10 år,

44,0 % efter minst 8 år men ej 9 år.

38.5 % efter minst 7 år men ej 8 år.

33,0 % efter minst 6 år men ej 7 år.

Inkomstgarantin minskas med vad ledamoten uppbär i form av sjukbidrag
och förtidspension enligt lagen om allmän försäkring under den tid inkomst-
garantin betalas (13 kap. 9 §).

Inkomstgarantin minskas också på sätt som framgår av 11 §. med följande
inkomster:

1. inkomst som är pensionsgrundande enligt 11 kap. 2 och 3 §§ lagen
(1962:381) om allmän försäkring.

2. sådan inkomst av anställning eller uppdrag utomlands som inte beskattas i
Sverige.

3. kompletterande delpension.

4. pension och livränta i andra fall än som avses i 9 §.

Minskningen skall utgöra den procentandel. 80-33. som anges för vaije
särskilt fall i 8 § av den sammanlagda inkomsten enligt 10 § som överstiger
ett basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring (13 kap. 11 §).

Betalas inte inkomstgaranti under helt kalenderår, skall vid minskningen
medräknas endast inkomster som hänför sig till tid då inkomstgarantin beta-
las.

Minskningen fördelas på det antal kalendermånader garantin betalas (13
kap. 12 §).

Ett efterlevandeskydd betalas till eget arvsberättigat bam och adoptivbarn
som inte fyllt 20 år efter den som vid sin död var berättigad till inkomstga-
ranti enligt 3 § andra stycket 1 och 2 (13 kap. 13 §).

Om särskilda omständigheter föreligger får riksdagens förvaltningskontor
bevilja efterlevandeskydd till efterlevande make. Ett sådant beslut kan om-
prövas (13 kap. 14 §).

Efterlevandeskyddet gäller i högst fem år och betalas till utgången av den
månad då rätten till skyddet upphör eller den berättigade avlider (13 kap.
15 §).

Efterlevandeskyddet betalas för år med ett belopp mosvarande 0.5 basbe-
lopp enligt lagen om allmän försäkring för varje bam (13 kap. 16 §).

Den som vill komma i åtnjutande av inkomstgaranti eller efterlevande-
skydd skall göra ansökan hos riksdagens förvaltningskontor (13 kap. 17 §).

Inkomstgaranti kan inte betalas för längre tid tillbaka än sex månader före
ansökningsmånaden. Efterlevandeskydd kan inte betalas för längre tid tillba-
ka än två år före ansökningsmånaden (13 kap. 17 §).

1995/96:RFK5

För den som varit ledamot minst sex år anknyts den fastställda inkomstga- 1995/96:RFK5
rantin till det basbelopp som enligt lagen om allmän försäkring gäller för
avgångsåret och omräknas vid förändring av detta (14 kap. 3 §).

6.11.2 Beredningsgruppens överväganden och förslag

Beredningsgruppens förslag: Företrädare skall ha rätt till inkomstgaranti i
samma omfattning som riksdagens ledamöter.

Skälen för beredningsgruppens förslag: Avgångsersättningen resp, in-
komstgarantin aktualiseras i båda systemen efter tre års mandattid.

Avgångsersättningen enligt Europaparlamentets regler reduceras med ett
belopp som motsvarar eventuell liknande ersättning som utbetalas från det
nationella parlamentet under samma tid.

Avgångsersättning utgår enbart i relation till mandattiden och inte i rela-
tion till företrädarens ålder. Inkomstgarantins storlek är däremot beroende av
både mandattid och ledamotens ålder.

Någon dubbel ersättning kan för närvarande inte bli aktuell eftersom in-
komstgaranti från Sverige reducerar avgångsersättning från Europaparlamen-
tet med motsvarande belopp.

I likhet med vad som sagts i fråga om pensioner anser beredningsgruppen
att även företrädare skall ha rätt till inkomstgaranti och efterlevandeskydd
från riksdagen.

Reglerna föreslås samlas i ett särskilt kapitel i den nya lagen. 9 kap. För-
slaget föranleder också ändring i 13 kap. 2 § ersättningslagen.

6.12 Särskilda regler för den som samtidigt är företrädare och
riksdagsledamot

Beredningsgruppens förslag: I den mån någon samtidigt är både riksdags-
ledamot och företrädare skall endast ett arvode betalas.

Inte heller skall ersättning för resekostnader, traktamente, assistenter-
sättning eller annan kostnadsersättning utges från riksdagen i sådana fall.

Den som är såväl företrädare som riksdagsledamot skall endast vara för-
säkrad i den utsträckning som gäller för den som endast är företrädare.

Vid bestämmande av kvalificeringstider m.m. för pensioner och in-
komstgaranti skall vaije tid som någon samtidigt varit företrädare och riks-
dagsledamot endast räknas som en tid.

Däremot skall särskild ersättning kunna betalas ut för täckande av sådana
kostnader som regleras i 4—6 kap. ersättningslagen om det finns synnerliga
skäl för detta. Detta skall även gälla tjänstereseförsäkring.

Skälen för beredningsgruppens förslag: Den som samtidigt är riksdagsle-
damot och företrädare bör enligt beredningsgruppens mening inte ersättas
särskilt för de kostnader som föranleds av riksdagsaibetet. Detta gäller rese-
kostnader, ökade levnadskostnader och andra kostnadsersättningar. Den
omständigheten att en person har dubbla uppdrag kan inte antas medföra att
kostnaderna markant ökar. Den ersättning som erhålls från Europaparlamen-

tet är dessutom så väl tilltagen att någon särskild ersättning normalt inte
behövs.

Det kan dock inte uteslutas att det i ett enskilt fall kan uppkomma den si-
tuationen att kostnaden inte täcks av Europaparlamentet eller riksdagen.
Därför anser beredningsgruppen att sådana kostnadsersättningar som avses i
4-6 kap. ersättningslagen skall kunna betalas ut om det finns synnerliga skäl
för detta. Detta skall även gälla tecknande av tjänstereseförsäkring. Bestäm-
melsen föreslås tas in i det inledande kapitlet i den särskilda lagen.

Förslaget innebär således att en person som samtidigt är både företrädare
och riksdagsledamot bara får ett arvode, och pensioner och inkomstgarantier
dubbleras inte.

7 Samordningsfrågor

7.1 Samordning av tjänstepension och riksdagspension samt
pension till företrädare

Beredningsgruppens förslag: Pension till företrädare bör samordnas med
statlig tjänstepension på samma sätt som i dag görs i fråga om riksdagspen-
sion.

Skälen för beredningsgruppens förslag: I förordningen (1995:268) om
samordning av statlig tjänstepension med pension enligt lagen (1994:1065)
om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter regleras hur statlig tjänste-
pension skall samordnas med riksdagspension. Med tjänstepension avses
pension enligt statliga pensionsavtal eller andra statliga pensionsbestämmel-
ser.

Beredningsgruppen har i de tidigare avsnitten föreslagit att företrädarna i
princip skall ha samma pensionsförmåner som riksdagens ledamöter. Mot
bakgrund härav är det rimligt att de pensioner som föreslås betalas till före-
trädare enligt i princip samma regler som gäller for riksdagsledamöter också
samordnas enligt vad som gäller för pensioner som utgår enligt ersättning-
slagen.

Förslaget föranleder ändring i 2. 11 och 12 §§ i förordningen om samord-
ning av statlig tjänstepension med pension enligt lagen (1994:1065) om
ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter.

7.2 Övriga samordningsfrågor

Beredningsgruppen har i de delar som det lämnas förslag om ekonomiska
villkor också beaktat samordningsfrågor i förhållande till den allmänna för-
säkringen. Såvitt beredningsgruppen har kunnat finna efter underhandskon-
takter med Socialdepartementet, uppkommer inga särskilda problem i fråga
om företrädarna. Dessa torde nämligen omfattas av det svenska socialför-
säkringssystemet. även om de bosätter sig utomlands.

Dessa frågor kan dock behöva utredas ytterligare. Detsamma gäller frågor
om administration vid frånvaro på grund av sjukdom eller annat skäl (hur

1995/96:RFK5

riksdagens förvaltningskontor får tillgång till närvarolistor eller på annat sätt
får information om längre frånvaro).

Det sistnämnda problemet har vi dock beaktat vid utformningen av förslag
till lagtext.

7.3 Från riksdagsår till hela år

Beredningsgruppens förslag: Begreppet riksdagsår i ersättningslagen skall
ersättas av begreppet hela år.

Sistnämnda begrepp skall därför också användas i den föreslagna lagen om
företrädares ekonomiska villkor.

Skälen för beredningsgruppens förslag: För att beräkna kvalificeringstider
i fråga om förmåner för den som varit både riksdagsledamot och företrädare
underlättar det betydligt om man räknar tiden på samma sätt. Det enklaste
sättet är enligt beredningsgruppens mening att beräkna antalet hela år som
någon varit ledamot i riksdagen och företrädare i Europaparlamentet. För det
första är mandattiden i riksdagen 4 år mot 5 år i Europaparlamentet. För det
andra sammanfaller inte heller valtidpunkten. Ett riksdagsår sammanfaller
således inte med ett eventuellt Europaparlamentsår. Genom en ändring till
hela år tillgodoräknas all mandattid.

Förslaget föranleder ändring i 1 kap. 3 §. 7 kap. 5 och 6 §§, 8 kap. 1 och
3 §§. 9 kap. 3 och 4 §§. 10 kap. 1 §. 12 kap. 4 § och 13 kap. 3 och 11 §§ i
ersättningslagen.

8 Upphävande av provisorisk lagstiftning

Beredningsgruppens förslag: Lagen (1995:564) om arvode m.m. till Sve-
riges företrädare i Europaparlamentet skall upphävas.

Skälen för beredningsgruppens förslag: Nuvarande provisoriska lagstift-
ning ersätts av den föreslagna lagen om ekonomiska villkor för Sveriges
företrädare i Europaparlamentet.

9 Författningskommentarer

9.1 Förslaget till lag om ekonomiska villkor för Sveriges före-
trädare i Europaparlamentet

Lagen är utformad med lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riks-
dagens ledamöter, den s.k. ersättningslagen, som förebild och kapitelindel-
ningen följer i stora delar indelningen i nämnda lag. Någon motsvarighet till
ersättningslagens bestämmelser avseende talmannen, resekostnadsersättning.
traktamente och kostnadsersättning och viss teknisk utrustning finns dock
inte i den föreslagna lagen. Detta på grund av att sådan ersättning inte före-
slås betalas av riksdagen.

1995/96:RFK5

Vissa språkliga förändringar har gjorts även där innebörden är avsedd att
vara densamma som i ersättningslagen. För att underlätta för läsaren att hitta
rätt i lagen föreslås att lagen förses med mellanrubriker.

1 kap.

1§

Bestämmelsen har sin motsvarighet i 1 kap. 1 § ersättningslagen och reglerar
vilken personkrets som är berättigad till förmåner enligt lagen.

I första stycket anges att företrädare har rätt till förmåner enligt lagen samt
i vilka situationer förmånerna inte lämnas. I ersättningslagen sägs vad som
även gäller för tid då riksdagsledamot är statsråd. Uppdrag som statsråd är
inte förenligt med uppdrag som företrädare och därför behövs inte en sådan
regel.

Det finns såvitt är känt inga ledighetsbestämmelser i Europaparlamentet.
En viss närvarokontroll som har betydelse för utbetalning av kostnadsersätt-
ning görs dock Företrädarna skall anteckna sig på närvarolistor. Uteblir en
företrädare utan giltigt skäl från mer än hälften av Europaparlamentets pleni-
dagar skall t.ex. den generella kostnadsersättningen halveras. Som giltigt skäl
anses sjukdom, allvarliga familjehändelser eller uppdrag av Europaparlamen-
tet. Talmannen skall godkänna giltig frånvaro.

Det får ankomma på företrädaren att anmäla till riksdagens förvaltnings-
kontor när han eller hon varit frånvarande i sådan omfattning att det påverkar
rätten till förmåner. En viss kontrollmöjlighet finns för riksdagens förvalt-
ningskontor i den mån kontoret kan få tillgång till närvarolistorna.

Eftersom osäkerhet finns om företrädare kan beviljas ledighet, för t.ex.
vård av bam. finns också den situationen med i lagtexten.

I andra stycket anges vilka - förutom de som anges i första stycket - som
har rätt till förmåner enligt lagen.

2§

Bestämmelsen har ingen motsvarighet i ersättningslagen.

Här klargörs att vid beräkningen av den sammanlagda tid som en företrä-
dare innehaft uppdrag som företrädare eller riksdagsledamot räknas den tid
som han eller hon samtidigt innehaft båda uppdragen som endast en period.

3§

En motsvarande bestämmelse finns i 1 kap. 4 § ersättningslagen.

4§

En motsvarande bestämmelse finns i 1 kap. 5 § ersättningslagen.

5§

Bestämmelsen, som inte har någon direkt motsvarighet i ersättningslagen,
ger utrymme för att betala ut kostnadsersättning eller förmån som annars inte
skulle utgått till den som samtidigt är både företrädare och riksdagsledamot.

De förmåner det kan var fråga om är resekostnadsersättning. traktamente,
kostnadsersättning, teknisk utrustning och tjänstereseförsäkring.

1995/96:RFK5

Vad som är synnerliga skäl får avgöras i varje enskilt fall. Men hit bör räk-
nas när någon i sitt uppdrag som riksdagsledamot har betydande kostnader i
tjänsten som inte är avsedda att täckas av ersättning som betalas av Europa-
parlamentet.

6§

1 lagrummet definieras vad som menas med hela år i lagen. En motsvarande
bestämmelse föreslås i den föreslagna nya lydelsen av 1 kap. 3 § ersättning-
slagen. Vad som menas med helt år är som huvudregel 365 dagar. Men kan
vid beräkningen av antalet hela år viss tid inte tillgodoräknas som helt år och
denna tid uppgår till minst 270 dagar skall även denna tid anses som ett helt
år. Vaije dag som man innehaft uppdraget kommer således att tillgodoräk-
nas. Dagarna behöver inte vara i en sammanhängande period for att anses
som ett helt år. Där det uttryckligen sägs att antalet hela år skall vara sam-
manhängande gäller dock detta. Regeln kräver vissa övergångsbestämmelser
som kommenteras senare.

2 kap.

1§

Bestämmelsen anger hur länge arvode utbetalas. En motsvarande bestämmel-
se finns i 1 kap. 2 § ersättningslagen.

2§

I denna bestämmelse anges arvodets storlek. För att skilja mellan det arvode
som betalas enligt 3 kap. 1 ersättningslagen, ledamotsarvode, och det arvode
som betalas enligt denna lag benämns detta i första stycket företrädararvode.

Genom att hänvisning görs direkt till regeln om ledamotsarvodets storlek,
kommer företrädararvodet att hela tiden vara detsamma som ledamotsarvo-
det. Vidare klargörs att endast ett arvode betalas till den som är både företrä-
dare och riksdagsledamot.

3§

Bestämmelsen motsvarar 3 kap. 3 § ersättningslagen.

4§

Bestämmelsen har 3 kap. 4 § ersättningslagen som förebild.

Eftersom några motsvarande regler om ledighet inte synes finnas i Europa-
parlamentet sägs i stället i första stycket att avdrag också skall göras när
företrädaren är frånvarande från Europaparlamentet av annat skäl än offent-
ligt uppdrag, militärtjänstgöring, sjukdom, vård av bam m.fl. Av samma skäl
som anförts i kommentaren till 1 kap. 1 § bör också ledighetssituationer
finnas kvar i lagtexten.

I andra stycket anges att reducering av arvodet även skall göras vid frånva-
ro på grund av sjukdom. Sådan reducering skall göras oavsett antalet sjukda-
gar. Det får ankomma på företrädaren att anmäla sådan frånvaro.

Tredje stycket innebär att föräldrapenning eller tillfällig sådan som utgår
för samma tid som företrädararvode betalas skall minska företrädararvodet

1995/96:RFK5

med ett belopp som motsvarar föräldrapenningen eller den tillfälliga föräld-
rapenningen. Regeln innebär att företrädarens totala ersättning blir densam-
ma som om bara företrädararvodet hade betalats.

3 kap.

1§

Bestämmelsen har sin motsvarighet i 7 kap. 1 § ersättningslagen.

I första stycket anges vad som ryms inom begreppet egenpensionsförmå-
ner.

Bestämmelsens andra stycke klargör att egenpensionsförmånema inte får
betalas samtidigt med arvode eller inkomstgaranti enligt denna lag eller
samtidigt med ledamotsarvode.

För den som varit både företrädare och riksdagsledamot kan det aldrig bli
fråga om att inkomstgaranti betalas enligt ersättningslagen. Men däremot kan
det bli fråga om att riksdagsarvode utgår till den som bara är riksdagsledamot
men som tidigare varit företrädare.

2§

Regeln motsvarar 7 kap. 2 § ersättningslagen och anger hur egenpensions-
förmånema bestäms.

3§

I denna bestämmelse, som i princip motsvarar 7 kap. 3 § ersättningslagen,
anges hur det i 2 § angivna pensionsgrundande arvodet beräknas.

Eventuella tilläggsarvoden från Europaparlamentet får inte inräknas i det
pensionsgrundande arvodet. Något tilläggsarvode för uppdrag som talman i
Europaparlamentet eller som ordförande i dess utskott betalas inte av riksda-
gen.

4§

Regeln anger vad som är pensionsgrundande arvode för den som har varit
både företrädare och riksdagsledamot.

5§

Bestämmelsen motsvarar 7 kap. 4 § ersättningslagen. Endast vissa redaktio-
nella ändringar har gjorts.

I första stycket anges huvudregeln för beräkningen.

Andra stycket anger hur beräkningen görs när fem kalenderår inte kan till-
godoräknas.

Tredje stycket anger hur beräkningen görs när endast ett år kan tillgodo-
räknas.

Det fjärde stycket anger slutligen hur beräkningen skall göras när inte hel-
ler ett helt år kan tillgodoräknas.

1995/96:RFK5

6§

Bestämmelsen, som motsvarar 7 kap. 5 § ersättningslagen, anger hur tidsfak-
torn för ålderspension och sjukpension bestäms.

7§

En motsvarande bestämmelse finns i 7 kap. 6 § ersättningslagen. Här anges
hur tidsfaktorn för egenlivränta bestäms.

4 kap.

1§

Regeln, som har sin motsvarighet i 8 kap. 1 § ersättningslagen, reglerar rätten
till ålderspension.

För rätt till ålderspension fordras, enligt första stycket, att företrädaren har
fullgjort minst sex hela år i Europaparlamentet och vid avgången fyllt 50 år.

I andra stycket sägs att den som har varit både företrädare och riksdagsle-
damot har rätt till sådan pension under samma förutsättningar men får härvid
lägga samman åren i Europaparlamentet och i riksdagen.

2§

I denna bestämmelse regleras hur länge ålderspensionen betalas. En motsva-
rande bestämmelse finns i 8 kap. 2 § ersättningslagen.

3§

Bestämmelsen anger vad som krävs för att få hel ålderspension. Bestämmel-
sen motsvarar 8 kap. 3 § ersättningslagen.

Första stycket gäller den som bara varit företrädare.

I andra stycket sägs att den som har varit både företrädare och riksdagsle-
damot har rätt till hel ålderspension under samma förutsättningar som den
som bara varit företrädare, men härvid får han eller hon lägga samman åren i
Europaparlamentet och i riksdagen.

4§

I bestämmelsen regleras hur ålderspensionen beräknas. En motsvarande
bestämmelse finns i 8 kap. 4 § ersättningslagen.

I första stycket anges att ålderspensionen är den sammanlagda summan av
två belopp. Det första av dessa belopp utgörs av tidsfaktorn multiplicerad
med 11.5 % av underlaget upp till och med 7,5 basbelopp. Det andra belop-
pet beräknas genom att tidsfaktorn multipliceras med 65 % av det underlag
som överstiger 7.5 basbelopp.

5 kap.

1§

Vem som har rätt till sjukpension anges i denna bestämmelse. Första stycket
reglerar rätten för den som bara har varit företrädare och inte riksdagsleda-
mot.

Andra stycket reglerar rätten till sjukpension för den som varit både före-
trädare och riksdagsledamot.

En motsvarande bestämmelse finns i 9 kap. 1 § ersättningslagen.

1995/96:RFK5

2§

1995/96:RFK5

I denna paragraf sägs hur länge sjukpension betalas. En motsvarande be-
stämmelse finns i 9 kap. 2 § ersättningslagen.

3§

Bestämmelsen anger vad som fordras för att få hel sjukpension. I ersättning-
slagen finns en motsvarande bestämmelse i 9 kap. 3 §.

I första stycket sägs att det krävs tolv hela år som företrädare för att hel sjuk-
pension skall kunna utgå.

Av andra stycket framgår att samma krav ställs på den som både varit före-
trädare och riksdagsledamot men härvid får han eller hon lägga samman åren
i Europaparlamentet och i riksdagen.

4§

Bestämmelsen har sin motsvarighet i 9 kap. 4 § ersättningslagen.

Första stycket gäller den som bara varit företrädare och andra stycket gäller
den som varit både företrädare och riksdagsledamot.

5§

I detta lagrum anges sjukpensionens storlek En motsvarande regel finns i
9 kap. 5 § ersättningslagen.

Enligt första stycket bestäms sjukpensionen således av den sammanlagda
summan av två belopp. Det första beloppet är lika med tidsfaktorn multipli-
cerad med 117,5 % av underlaget upp till ett basbelopp. Det andra beloppet
är lika med tidsfaktorn multiplicerad med 81,5 % av det resterande underla-
get.

I andra stycket finns en hänvisning till de bestämmelser som anger hur
tidsfaktorn och underlaget beräknas.

6§

I denna paragraf anges när den i 5 § angivna sjukpensionen skall minskas.
Första stycket motsvarar 9 kap. 6 § ersättningslagen.

Av andra stycket framgår att sjukpension från Europaparlamentet skall re-
ducera sjukpensioner ftån riksdagen i motsvarande mån.

6 kap.

1 §

I den inledande bestämmelsen anges vilka som har rätt till egenlivränta enligt
denna lag. En motsvarande bestämmelse finns i 10 kap. 1 § ersättningslagen.

Punkt 1 reglerar vad som gäller för den som bara har varit företrädare och
inte riksdagsledamot.

Punkt 2 reglerar vad som gäller för den som varit både företrädare och
riksdags ledamot.

De skall för det första ha fullgjort minst tre sammanhängande hela år i Eu-
ropaparlamentet (eller i Europaparlamentet och i riksdagen) före den månad

de fyller 65 år. För det andra får de inte vara berättigade till ålderspension
enligt denna lag eller från Europaparlamentet.

2§

Bestämmelsen anger hur länge egenlivränta betalas. En motsvarande be-
stämmelse finns i 10 kap. 2 § ersättningslagen.

3§

I denna bestämmelse, som har sin motsvarighet i 10 kap. 3 § ersättningsla-
gen. anges hur egenlivränta beräknas.

Enligt första stycket bestäms egenlivräntans storlek till den sammanlagda
summan av två belopp. Det första beloppet är lika med tidsfaktorn multipli-
cerad med 9,5 % av underlaget upp till 7,5 basbelopp. Det andra beloppet är
lika med tidsfaktorn multiplicerad med 61,5 % av det resterande underlaget.

I andra stycket hänvisas till de bestämmelser som anger hur tidsfaktorn
och underlaget bestäms.

7 kap.

1§

I den inledande bestämmelsen anges efter vem efterlevandepension betalas.
En motsvarande bestämmelse finns i 11 kap. 1 § ersättningslagen.

2§

Bestämmelsen, som motsvarar 11 kap. 2 § ersättningslagen, anger till vem
efterlevandepension betalas.

3§

I denna (och 4 §) anges under vilken tid efterlevandepension betalas. Be-
stämmelsen motsvarar 11 kap. 3 § ersättningslagen.

4§

Regeln anger när efterlevandepensionen upphör. Bestämmelsen motsvarar

II kap. 4 och 7 §§ ersättningslagen.

5§

Beräkningsgrunden för efterlevandepension anges i denna paragraf. Dess
motsvarighet i ersättningslagen är 11 kap. 5 §.

6§

Bestämmelsen innehåller regler om storleken av efterlevandepension. I
11 kap. 6 § finns en motsvarande bestämmelse.

8 kap.

1 §

Efter vem kompletterande efterlevandepension betalas definieras i denna
paragraf. En liknande bestämmelse finns i 12 kap. 1 § ersättningslagen.

1995/96:RFK5

2§

1995/96 :RFK5

Bestämmelsen, som motsvarar 12 kap. 2 § ersättningslagen, anger till vem
kompletterande efterlevandepension skall betalas.

3 och 4 §§

Paragraferna anger hur länge kompletterande efterlevandepension betalas.

Motsvarande regler finns i 12 kap. 3 och 6 §§ ersättningslagen.

5§

Bestämmelsen, som inte har någon motsvarighet i ersättningslagen, anger
utgångspunkterna för hur den kompletterande efterlevandepensionen be-
stäms.

Iförsta stycket anges att den bestäms på grundval av ett underlag.

Andra stycket anger vad underlaget är.

6§

Paragrafen anger hur tidsfaktorn som används vid bestämmande av underla-
get, bestäms. En motsvarande regel finns i 12 kap. 4 § ersättningslagen.

7§

Bestämmelsen anger vad normalbeloppet är. Normalbeloppet används vid
framräknandet av underlaget. En motsvarande bestämmelse finns i 12 kap.
5 § första och andra styckena ersättningslagen.

8§

Storleken av den kompletterande efterlevandepensionen anges i denna para-
graf. Bestämmelsen motsvarar 12 kap. 5 § sista stycket ersättningslagen.

9 kap.

1 §

Vem som har rätt till inkomstgaranti regleras i den inledande bestämmelsen.
I ersättningslagen finns en liknande bestämmelse i 13 kap. 1 §.

För den som varit både företrädare och riksdagsledamot får tiden i Euro-
paparlamentet och i riksdagen läggas ihop. Men den skall ändå vara sam-
manhängande.

2§

Bestämmelsen motsvarar 13 kap. 4 § ersättningslagen.

3§

Under hur lång tid inkomstgaranti gäller anges i denna paragraf. Dess mot-
svarighet i ersättningslagen är 13 kap. 3 §.

4§

Bestämmelsen anger när inkomstgarantin enligt 3 § upphör.

Enligt första stycket gäller inkomstgarantin längst till och med den månad
då den berättigade avlider.

Av andra stycket framgår att den upphör om den berättigade åter tar plats i 1995/96:RFK5
Europaparlamentet eller i riksdagen.

En motsvarande bestämmelse finns i 13 kap. 2 § ersättningslagen.

5§

Bestämmelsen har samma lydelse som 13 kap. 5 § ersättningslagen. Möjlig-
het ges för förvaltningskontoret att, om det finns särskilda skäl, förlänga
tiden för inkomstgaranti i vissa fall eller medge att även tjänstgöringstid som
inte är sammanhängande får tillgodoräknas.

6§

Paragrafen har sin motsvarighet i 13 kap. 6 § ersättningslagen.

7§

Underlaget för beräkning av inkomstgaranti anges i denna bestämmelse. Den
motsvarar i princip 13 kap. 7 § ersättningslagen.

8§

I denna bestämmelse regleras inkomstgarantins storlek enligt huvudregeln.

En motsvarande bestämmelse finns i 13 kap. 8 § ersättningslagen.

9-12 §§

Inkomstgarantin skall minskas med de inkomster och på det sätt som anges i
dessa paragrafer. I 13 kap. 9-12 §§ ersättningslagen finns motsvarande be-
stämmelser.

13 §

Bestämmelsen anger vem som normalt har rätt till efterlevandeskydd. Den
motsvarar 13 kap. 13 § ersättningslagen.

14 §

Regeln anger att efterlevandeskydd även kan beviljas till efterlevande make
om särskilda omständigheter föreligger. Den motsvaras av 13 kap. 14 §
ersättningslagen.

15 §

Bestämmelsen motsvarar 13 kap. 15 § ersättningslagen och reglerar hur
länge efterlevandeskyddet betalas.

16 §

Efterlevandeskyddets storlek anges i denna paragraf, som motsvarar 13 kap.

16 § ersättningslagen.

17 §

Regeln avser hur ansökan om inkomstgaranti eller efterlevandeskydd skall
göras. Motsvarande bestämmelse finns i 13 kap. 17 § ersättningslagen.

6 Riksdagen 1995/96. 2 saml. RFK5

10 kap.

1995/96:RFK5

1-3 §§

Bestämmelserna motsvarar i sin helhet reglerna i 14 kap. ersättningslagen.

11 kap.

1 §

Bestämmelsen motsvarar till viss del 1 kap. 2 § ersättningslagen och anger
under vilken tid bestämmelserna avseende försäkringsförmåner gäller.

2§

I regeln anges att företrädare skall vara grupplivförsäkrad på riksdagens
bekostnad. Ett motsvarande försäkringsskydd gäller för riksdagsledamöter
enligt 15 kap. 1 § ersättningslagen.

I andra stycket anges att grupplivförsäkringen skall samordnas med olycks-
falls- och livförsäkring som tecknats av Europaparlamentet. Skälen till varför
företrädare skall omfattas av svensk grupplivförsäkring har närmare angetts i
avsnitt 6.8.2.

3§

Bestämmelsen innebär att företrädaren också skall vara arbetsskadeförsäkrad.

Någon motsvarande bestämmelse finns för närvarande inte i ersättningsla-
gen men riksdagsledamöter omfattas ändå av en sådan försäkring. Som
framgår längre fram föreslås det dock att detta också anges i ersättningsla-
gen.

Övergångsbestämmelser

Lagen föreslås träda i kraft den 1 juni 1996.1 fråga om ersättning och förmå-
ner som utgår för tid före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.

Vad som sägs i lagen om företrädare skall också gälla de av riksdagen val-
da företrädarna. I fråga om ersättning eller förmåner som utgår för tid före
denna lags ikraftträdande skall dock äldre bestämmelser gälla.

En särskild övergångsregel föreslås i fråga om beräkning av hela år. För
period som hänför sig till tiden före denna lags ikraftträdande får dock tid
som riksdagsledamot beräknas efter riksdagsår om detta gällt enligt äldre
bestämmelser i ersättningslagen. Ett riksdagsår skall i så fall anses som ett
helt år. De dagar som inte kan tillgodoräknas som riksdagsår får läggas
samman med den tid som avser tid efter ikraftträdandet. Denna övergångs-
bestämmelse är frivillig. Det går således att räkna hela år enligt huvudregeln
även för tid före denna lags ikraftträdande.

9.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1065) om eko-
nomiska villkor för riksdagens ledamöter

1 kap.

1 §

I ett nytt tredje stycke anges att för den som samtidigt är både företrädare och
riksdagsledamot gäller inte denna lag, utan rätt till ekonomiska förmåner
regleras i stället i den föreslagna lagen om ekonomiska villkor för Sveriges
företrädare i Europaparlamentet.

3§

Ändringen innebär att begreppet riksdagsår försvinner och ersätts med be-
greppet helt år. Vad som menas med helt år är som huvudregel 365 dagar.
Men kan vid beräkningen av antalet hela år viss tid inte tillgodoräknas som
helt år och denna tid uppgår till minst 270 dagar skall även denna tid anses
som ett helt år.

7 kap.

1 §

I första stycket görs ett tillägg för att markera att rätten till egenpensionsför-
måner för den som är eller har varit både ledamot av riksdagen och företräda-
re i Europaparlamentet inte regleras i denna lag utan i den särskilda föreslag-
na lagen om ekonomiska villkor för Sveriges företrädare i Europaparlamen-
tet.

5 och 6 §§

Ändringarna är föranledda av att 1 kap. 3 § ändras.

8 kap.

1 och 3 §§

Ändringarna är föranledda av att 1 kap. 3 § ändras.

9 kap.

4§

Ändringen är föranledd av att 1 kap. 3 § ändras.

10 kap.

1§

Ändringen är föranledd av att 1 kap. 3 § ändras.

11 kap.

1§

1995/96:RFK5

I ett nytt andra stycke klargörs att efterlevandepension inte betalas enligt
denna lag till den som även varit företrädare i Europaparlamentet. Rätten till

efterlevandepension i sådana fall regleras i den föreslagna lagen om ekono-
miska villkor för Sveriges företrädare i Europaparlamentet.

12 kap.

1 §

Bestämmelsen har kompletterats med ett nytt andra stycke. Ändringen inne-
bär att kompletterande efterlevandepension inte betalas enligt ersättningsla-
gen till den som tidigare varit företrädare. Rätten till kompletterande efterle-
vandepension i sådana fall regleras i den föreslagna särskilda lagen om eko-
nomiska villkor för Sveriges företrädare i Europaparlamentet.

4§

Ändringen är föranledd av den ändring som föreslås i 1 kap. 3 §.

13 kap.

1§

I ett nytt andra stycke anges att den som varit både ledamot i riksdagen och
företrädare i Europaparlamentet inte har rätt till inkomstgaranti enligt ersätt-
ningslagen. Rätten i sådana fall skall uteslutande regleras i den föreslagna
lagen om ekonomiska villkor för Sveriges företrädare i Europaparlamentet.

2§

I andra stycket görs ett tillägg som innebär att rätten till inkomstgaranti enligt
ersättningslagen upphör när ledamoten tar plats i Europaparlamentet. Rätten
till inkomstgaranti regleras därefter i den föreslagna lagen om ekonomiska
villkor för Sveriges företrädare i Europaparlamentet.

3 och 11 §§

Ändringarna är föranledda av den ändring som föreslås i 1 kap. 3 §.

15 kap.

1§

Ändringen innebär att det i lagen anges att riksdagsledamöter även skall
omfattas av tjänstereseförsäkring och arbetsskadeförsäkring. Som framgår av
redovisningen i avsnitt 6.8.1 omfattas riksdagsledamöter i praktiken redan av
sådana försäkringar.

Övergångsbestämmelser

Lagen föreslås träda i kraft den 1 juni 1996. I fråga om ersättningar och
förmåner som utgår för tid före ikraftträdandet skall dock äldre bestämmelser
gälla.

Med företrädare avses även de av riksdagen valda företrädarna till Europa-
parlamentet.

En särskild övergångsregel införs när det gäller övergången från riksdagsår
till hela år. För den tid som riksdagsledamot som hänför sig till tid före änd-

1995/96:RFK5

ringens ikraftträdande får tiden i stället beräknas efter riksdagsår om detta
gällt enligt äldre bestämmelser. Ett riksdagsår skall i så fall anses som ett helt
år. De dagar som härvid inte kan tillgodoräknas som riksdagsår får läggas
samman med den tid som avser tid efter ikraftträdandet. Denna övergångs-
bestämmelse är frivillig. Det går således att räkna hela år enligt huvudregeln.

9.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:374) om val till
Europaparlamentet

42 a §

Bestämmelsen avser att ge samma garantier som 4 kap. 6 § regeringsformen
ger riksdagsledamöter och ersättare. Men eftersom bestämmelsen föreslås
ingå i den nya lagen (1995:374) om val till Europaparlamentet bör bestäm-
melsen få en något modernare språklig utformning än sin motsvarighet i
regeringsformen.

Detta innebär i princip att skyldighet att fullgöra tjänst eller uppdrag, som
inte kan förenas med företrädaruppdrag. rättsligt sett skall vika för ledamots-
uppdraget.

Således bör en företrädare såvitt gäller egna åtaganden över huvud taget
inte kunna åberopa den här aktuella bestämmelsen annat än i fråga om upp-
gift som förutsätter hans personliga insats i en sådan omfattning att hans
medverkan i parlamentsarbetet skulle bli mer allvarligt lidande.

Vidare kan en företrädare inte med stöd av nämnda bestämmelse motsätta
sig t.ex. plikten att inställa sig som part eller vittna vid domstol. Bestämmel-
sen hindrar inte heller ett i övrigt lagligt frihetsberövande.

9.4 Förslaget till förordning om ändring i förordningen
(1995:268) om samordning av statlig tjänstepension med pen-
sion enligt lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riks-
dagens ledamöter

Ändringarna innebär att med riksdagspension i förordningens mening skall
även avses pension enligt förslaget till lag om ekonomiska villkor för Sveri-
ges företrädare i Europaparlamentet.

9.5 Förslag till lag om upphävande av lagen (1995:564) om
arvode m.m. till Sveriges företrädare i Europaparlamentet

Nuvarande provisoriska lag om arvode m.m. till Sveriges företrädare i Euro-
paparlamentet kan upphävas när den föreslagna lagen om ekonomiska villkor
för Sveriges företrädare i Europaparlamentet träder i kraft.

1995/96:RFK5

Bilaga

HDLK COVZKNING THE PATXBTT OF EXPP4SES AND AIXQWANCES TO KZXBERS

CONTBNTS

Chaptrar 1	Travel Expenses	Page	2
Chapter 2	Travel Allowance	Paga	9
Chapter 3	Subsistence Allowance	Page	10
Chapter 4	Other Allowances	Page	12
Chaptar 5	Insurance Policies and Medical Expenses	Page	16
Chapter 6	Language and Computer Courses	Page	19
Chaptar 7	Account! and Settleroents	Page	22
Chapter 8	General and Final Provision»	Page	24

Armexes

I	Survivors' Pension	Page 25
II	Invalidity Pension	Page 26
III	Retirement Pension	Page 27
rv	laplenentation of Article 21 (Medical expenses)	Page 29
V	Aules goveming transitional end-of-service allowance for Mpmhers	Page 35
VI	Fules goveming sccreditation of assistants (including register of interests)	Page 37
VII	List of Comraittees in national pf? iaraents	Page 39
VIII	Fules and regulations goveming the use of officlal cars by Hsnbers of Parlianent	Page 41
IX	Communications allowance for Hembars	Page 45
X	Fules goveming additional (voluntary) retirement pension scheme	Page 47

(updated March 1994)

FE 133.116/Quae»t/Rev.IV/3-94

1995/96:RFK5

Bilaga

chapter 1

TRAVP- PCFgtSZS

1.	Heetings of official organs of the European	Parliaaent	Artides 1-4
2.	Travel on parliaaantary business		Artide	5
3.	Members of the Bureau and of the College of	Quaestors	Artide	6
4.	itan-attached Meabers		Artide	7
5.	Language and coaputer courses		Artide	e
6.	Reans of transport provided by the European	Parliaaent	Artide	9

1. Menbers of the European Parliaaent (hereinafter ref errad to as Maabers) shall
be entitled to reimburseaent of travel expenses in the fora of a lump Sun
traval allowance in respect of proven and authorised attendance at sreetings of
the offlcial organs of the European Parliaaent (hereinafter referred to as the
Parliaaent).

2. ror the purposes of paragraph 1, the official organs of the Parliaaent are as
follows:

(a) the plenary session of the Parliaaent;

(b) the Bureau and Conference of Presidents;

(d) the eonuaittees and any sub-coonittee thereof and Conunittees of Inquiry
set up in accordance with Chapter XVII of the Rules of Procedure;

(e) Interparlianentary Delegations and any delegations assenbled for the
purposes of conducting the conciliation procedure within the neaning of
Rule 63 of the Rules of Procedure;

(f) political groups or their organs when neeting to prepare tor parlianen-
tary sessions or for official study days;

(g) working parties and sisilar bodies set up by decision of the Bureau.

3. The Members defincd in the following seven sub-paragraphs shall, for the
purposes of paragraph 1, be authorised to attend neetlngs of the officxal
organs set out in the corresponding sub-paragraphs of paragraph 2:

(a) all Members elected in accordance with Rule 2 of the Rules of Procedure;

(b) Members of the Bureau and of the Conference of Presidents as defined xn
Rules 21 and 23 respectively ot the Rules o; Procedure;

- 2 - PP 133.116/Quaest/Rev.IV/3-94

1995/96:RFK5

Bilaga

(d) Members elected in accordance with Rule 137, Members designated in

accordance with Rule 138, (1) and (2), and Members attending in accor-

danea with Rule 147 (7), or where Rule 52 applies;

(e) Kesbers designated in accordance with Rules 153 and 63(3) of the Rules of
Procedure;

(f) MäBbers belonglng to the reapective political groups forned in accordance
with Rule 29 of the Rules of Procedure;

(g) Keabers nooInated by the Bureau in its declaion to sot up a working party
or siailar body.

4. Meabers duly invited to attend a neeting of an official organ shall, for the
purposes of paragraph 1, be authoriaed to do ao.

5. Attendance at the plenary session shall be proved by signaturs in the register
open in the Heaicycle. Attendance at neetings of the other official organs
shall be proved by the KeBber'a personal signaturs in an attendance register
drawn up by the secretariat of the organ concerned. By way of exception,
attendance of a Haaber at a plenary sitting or at neetings of other official
organs aay be proved by other supporting docuaents approved by the College of
Quaestors. (Bureau decision of 23 October 1984).

Artide 2

Meetinos of official oroans held within the territorv of the European Conmunitv

1. In respect of neetings of official organs hald within the territory of the
European Conaunity as defined in Artide 227 EEC Treaty and within Europé, the
travel allowance referred- to in Artide 1(1) shall be calculated on the basis
of the distance travelled by the Meaber to the place of the neeting, the point
of departure being the Heaber's place of residence as shown in the official
list of Members of the European Farlianent and declared to the Members'
Accounts Office (hereinafter referred to as the point of departure).

2. The luap sua travel allowance ahall be calculated as follows:

(a) for the first 400 kilonetres of each journey, at the rate currently fixed
by the Bureau;

(b) for each kllonetre thereafter of each journey, at one-half of the rate
referred to under (a).

3. The ninimux refund in respect of the travel allowance shall be 40 ECU.

- 3 - PE 133.116/5uasst/Rev.IV/3-94

1995/96:RFK5

Bilaga

4. The lump sua travel allowance la designed to cover the costs of the entire
joumey (including intar alla tickat reservation feos, luggage charges, hotel
expenses, aeals and taxi faret).

5. (a) By way of darogation froa paragraph 4, Members not able to ute an

official car shall be antitled to reiaburseaent of taxi fares on
presentation of the relevant receipt, duly da t ed, to the Xanbers"
Accounts Office in reapect of the following journeys:

(i) betwean the airport or railvay station of arrival or departure and
the actual place of work; ■

(il) in reapect of other joumeys, for which an official car would
normally be available, and vhere the head of the car service
certifies that no official car is available.

(b) except in respect of joumeys batween an airport of arrival or departure
and a Capital city, joumeys under (a) above shall not exceed 20
kllometres unless authorised by the College of ffuaestors.

6. Where it appears from the official list of members that a Member's
eonstituancy or place of residence is within tha territory of tha European
Comaunity and outslde Europé, that Manber's travel expenses shall be
reinbursed on the following basis:

(a) the return air fare by the aost direct route froa the constituency or
place of residence to the Capital of hle or her Member State, on
presentation of the relevant ticket to the Members' Accounts Office;

(b) the lump sua travel allowance calculated in accordance with paragraph 2
froa the said Capital to the place of the aeeting.

Artide 3 (as amended by Bureau decision of 11 February 1993)

Meetincs of official organs hejd outsid» the territory of the European Comniunitv

1. In respect of meetings of official organs held outside the territory of the
European Conaunity as defined in Artide 227 EEC Treaty or within the said
territory and outside Europé, a Meaber's travel expenses shall be reinbursed
on the following basis:

(a) the lump sum travel allowance calculated in accordance with Artide 2(2)
in respect of the joumey between the Member's point of departure and the
nearest International airport or the airport or airports used for taking
off and landing by any special aircraft chartered, or by any aircraft on
which group travel arrangements have been made, as appropriate;

- 4 - PE 133.116/Quaest/Rev.IV/3-94

1995/96: RFK5

Bilaga

(b) the return air fare by the »ost direct route fro» the appropriate airport
to the place of the eeeting, on presentation of the relevant ticket to
the Menbera' Accounts Office, unless the Heober aakes use of any such
special aircraft.

2. Refunds on all journeys by delegations and joint coocittees outside the
Coaaunity will be sade on the basis of the price of a "Club" dass ticket;
hovever, for intercontinantal flights the first-class fare uy be refunded
provided that:

• the duration of the joumey froa the Capital of the Meaber State of
which the Meabex is a national exceeds 9 houxs;

• the ticket is supplied by Parliaaent;

• the ticket is subeitted to obtain the refund.

articXt a

1. Neabers shall only be entitled to the luap sus travel allowance referred to in
Artide 1(1) in respect of One return joumey per working week.

2. Where a Hember sakes eore than one return joumey within a working week, he
shall be entitled to reiaburseeent of the actual travel costs in respect of
each such additional joumey. Such costs shall be repaid on the basis of the
air fare or first-class rail fare, on presentation of the relevant ticket to
the Meebers' Accounts Office. Travel by car shall be reiebursed on the basis
of the first-class rail fare.

By way of darogation froa paragraph 1, Meobers shall receive the luap sus
travel allowance for a second or subsequent return joumey within a working
week if the axount of the subsistence allowance to which they would be
entitled in respect of intemediate daya under Artide 11(1) (b) exceeds the
aaount of the luap sus travel allowance.

J. Menbers who attend two or oore neetings in different places, or one neeting in
two different places, in the sane working week shall, subject to paragraph 4,
be entitled to reinbursenent of travel expenses calculated in accordance with
Artide 2(2) on the basis of the shortest distance between the two places.

4. Meobers who return to their point of departure betwaen the neetings referred
to under paragraph 3 shall be entitled to reiaburseeent of travel expenses on
the more favourable of the following two bases:

(a) a lusip sur. travel allowance calculated in accordance with Artide 2(2) on
the basis of the shortest distance between the places of the two
aeetings;

(b) the actual travel costs fro» the place of the first eeeting to the point
of departure and thence to the place of the second »eeting. Such costs
shall be repaid on the basis of the air fare or first-class rail fare, on
presentation of the relevant ticket to the Members' Allowances Service.

- 5 - PE 133.116/Ouaest/Rev.IV/3-94

1995/96:RFK5

Bilaga

Travel by car shall be reimbursed ori the basis of the first-class rail fare1

S. Khere Parliaaent procures travel tickats on behalf of a Heaber in accordance
with a request signed by that Menher to the European Parliaaent Travel Office,
tha cost of which aay not be charged to the European Parliaaent*s budget, the
Members' Allowances Service shall be empovered to deduct the anount in
question autoaatically froa the next payaent.

Artide 5 (Bureau decision of 9 July 1987)

1. Chairaen of political groups, chairaen of parlianentary conaittees (or in
either case their duly authorised representative), vice-chairaen of
parlianentary cooaittees, chairaen of intarparliasentary delegations (or their
duly authorised representative), rapporteurs appointed in accordance with Rule
144 of the Rules of Procedure and draftsaen of opinions shall be entitled to
reiaburseeent of travel expenses in connection with a visit to a Conmunity
institution (induding the Parliaaent) in Brussels, Luxenbourg or Strasbourg
in the perforaance of their duties on the basis of the lump sua travel
allowance referred to in Artide 1(1) calculated in accordance with Artide
T.

2. Menbers authorised to undertake a alssion within the neaning of Rule 139(5) of
the Rules of Procedure shall be entitled to reiabursemant of travel expenses
on the basis of the lump sua traval allowance referred to in Artide 1(1)
calculated in accordance with Artide 2 or on the basis of Artide 3(1),
according to the place of the mission.

Exaaple:

If a Mereber resident in London has a aeeting in Brussels followed by a
neeting in Athens in the sant working week he would be entitled to the
lump sua travel allowance calculated on the basis of the distance for the
following : London-Brussels-Athens-London

If, however, the Member retums to London, and goes direct from London to
Athens then he would be entitled to the nore favourable option between :

(a) London-Brussels-Athens-London - lump sun rate

and

(b) London-Brussels - lump sun rate

Brussels-London-Athens - actual cost

Athens-London - lump sun rate

2 See also Artide 12(3)

- 6 -

PE 133.116/Quaest/Rev.IV/3-94

1995/96 :RFK5

Bilaga

3. Mesbers taking part in official visitors' seainars organized by tha Parliaaent
in one of Parliaaent'* working places shall be entitled to reinburseaent of
traval expenses on the basis of tha luap sua travel allowance referred to in
Artide 1(1) calculated in accordance with Artide 2.

Traval expenses incurred by the President on nissions in the perfomance of
hia ar har duties as President of tha Parliaaent, and by a Vice-President or
Quaestor on eission in tha perfomance of hi* or her duties a* Vice-President
or Quaestor respectively shall be reiabursed on the basis of the luap sua
travel allowance referred to in Artide 1(1) calculated in accordance with
Artide 2 or on the basi* of Artide 3(1), according to the place of the
aission.

Nan-attached Meabers shall be entitled to reinburseaent of travel expenses on
the basis of the luap sua travel allowance raf erred to in Artide 1(1)
calculated in accordance with Artide 2 in respect of one joumey to Brussels
or Luxembourg per nonth to prepare for the plenary session3.

Artide 8* (Bureau decisions of 10 May 1989 and 3 April 1990)

Meabers ettending language courses orgamsed or approved by the coapetent
services of the Parliaaent either in Luxenbourg or Brussels or in tha country
of which the language studled is the official language shall be entitled to
reinburseaent of actual travel costs.

Meabers attending cosputer courses pursuant to Artide 22A(3) shall also be
entitled to reinburseaent of actual travel costs. Reinburseaent of actual
travel costs nay not be cunulated with any allowance received for the saae
joumey under Artides 1,5,6 and 7.

1995/96: RFK5

Bilaga

Such reinburseaent shall be aade :

(a)

on presentation of the relevant ticket :

in respect of air travel, on the basis of the econony-dass air
fare and according to the nost direct route; where the ticket that
is presented relätes to an IT (inclusive tour) package, the jcurney
vill be reiabursed on the basis of the lovest publlshed fare;

in respect of travel by train or boat, where appropriate,
supplanents aetually paid (for exanple sleepers, couchettes,
cabins, etc) nay be reiabursed, also on presentation of the
original supporting docuaents.

(b) in respect of travel by car, upon subsission of a vritten application
speclfying the actual distance covered : reinburseaent on the basis of
tha first class rail fare ( or, where appropriate, bus fare) .

Travel by taxi shall be reiabursed - on presentation of the original
supporting docuaents - only for joumeys not exceeding 40 km aade on arrival
at and departure froa the place where the course is held.

All the supporting docuaents should be presented to the Professicnal Training
Service.

Without prejudice to Artide 2(5), Meabers aay, with the prior authorisation
of the President or the Quaestor duly delegated, have the use of an official
car of the Parliaaent. Meabers shall not be entitled to any reinburseaent of
travel expenses on the basis of the luap sun travel allowance referred to in

thereof, for which the

See also Annex VIII, Artide 5, second paragraph

FE 133.116/Quaest/Rev.IV/3-94

1995/96: RFK5

Bilaga

osapter 2

Artide 10 (as last aaended by Bureau deciaions of 13 becember 1989, 3 April

1990 and 19 Noveaber 1992 - for detailed application, see College
of Quaestors Coeaunication No. 24/93)

1. Hembars shall be entitled to an allowance of up to 3.000 ECU per year to aeet
tha costs incurred in travel undertaken in tha perforeance of their duties
(with the exception of travel within the country in which they were elected)
subject to presentation of supporting docuaents.

2. Payments froa this allowance shall be aade on the basis of the air fara or
rail fara, on presentation of the relevant tickats and appropriate docunentary
justification for the travel undertaken to the Heobers' Allowances Service.
Travel by car shall be reiabursed on the basis of the first class rail fare.

Additional reiabursenent, where appropriate, of expenses incurred in the
transportation of a Meaber's car by ferry shall be aade on presentation of the
ticket.

Taxi and car rental costs shall be reiabursed on presentation of the original
bill.

3. The allowance nay also be used to cover hotel bilis and other ancillary
expenses on presentation of the original hotel bill.

The »munt of expenses reiabursed aay not. under any circunstances, exceed the
actual costs incurred.

PE 133.116/Quaest/Rev.IV/3-94

1995/96:RFK5

Bilaga

CBAPTKR 3

sresisnwai AixowNg

Artide 11

1. Heabers ahall be entitled to a subsistence allowance:

(a) for aach day on which they ara engaged in activities in respect of which
tha luap sua traval allowance is payable under Artides 1, 5, 6, 7 and
B;

(b) for aach intemediate day between any days referred to under (a) within
tha saae working week, where they do not return to their point of
departure.

(c) for each day on which they attend neetings of coaaittees and other
organs of a national parliaaent, to which they have received an official
invitation, provided that the Heyber concemed is not also a Meaber of
the national parliaaent concemed .

2. The standard rate of the subsistence allowance shall be the rate currently
fixad by the Bureau.

3. Members who, under Rule 110 of the Rules of Procedure, have been excluded from
the Chaaber shall forfeit their entitleaent to the subsistence allowance for
the duration of their exclusion.

(Bureau decision of 15 January 1985).

Artide 12 (as last aaended by Bureau decision of 10 May 1989)

1. For neetings of official organs and for missions referred to in Artides 5(2)
and 6 for which travel expenses are reiabursed on the basis of the luap sur.
travel allowance referred to in Artide 1(1) calculated in accordance with
Artide 2, the subsistence allowance shall be payable at the standard rate.

2. For »Betings of official organs and for nissions referred to in Artides 5(2)

»nH 6 for which travel expenses are reiabursed on the basis of the luap sua
travel allowance referred to in Artide 1 (1) calculated in accordance with

Artide 3(1), the subsistence allowance shall be payable at half the standard
rate for the period between the arrival of the last convenient scheduled
flight before the neeting, and the departure of the first such flight after
the neeting, or between the arrival and departure of the special aircraft
provided by the services of the Parliaaent as appropriate. During this period
the Parliaaent shall be responsible for the payaent of reasonable
accoamodation expenses (which shall include breakfast). Periods of nore than
12 hours shall count as a full day. Periods of aore than 6, but less than 12
hours shall count as a half day.

For the list of conur.ittees and other organs in national parliaments
which gualify under this Artide, drawn up by the College of Quaestors
in accordance with Bureau decision of 21 May 1985, see Annex vil

PE 1 33 .116/Quaest/Rev . IV/3-94

1995/96:RFK5

Bilaga

3. For visits to a Cccaaiunity institution referred to in Artide 5(1) and 7 the
subsistence allowance shall he payable at the standard rate. The Members
concemed shall be requlred to infora the Members' Allowances Service of the
date and duration of the visit to the Community institution or of the mission.

4. For attendance at language courses referred to in Artide 22(2) and (4), the

subsistence allowance ahall be payable at the standard rate for group courses,
organised by Parliaaent inor Brussels and at half the Standard

rate for authorised courses abroad'.

For attendance at Computer courses the subsistence allowance shall be payable
at the standard rate provided that the Heaber attends a minimum of four hours
of instruction per day.

5. For eeetings of coaalttees and other organs of the national parliaaents
referred to in Artide 11(1) (c), the subsistence allowance shall be payable at
the standard rate on presentation of the official invitation to the Members'
Allowances Service. (Bureau decision 21 May 1985)

1995/96:RFK5

Bilaga

CHAPTER 4

teticXt U

1. Naabers shall be entitled to a -eonthly luap sua allowance at the rate
eurrently fixed by tha Bureau to cover expenditure rerulting froa their
activities in their capacity as Maabers not covered by other allowances under
these Rules (hereinafter called the general expenditure allowance). This
allowance is intended to cover, for exasple, travel and ancillary expenses
within their own Menber States, Office sanageaant and running costs,
telephone, postage, etc.

*11 payaents under the general expenditure allowance shall be aade directly to
the Heaber concemed.

2. The sald allowance shall be payable for the duration of the Menber's tern of
Office as defined in Kula 8(1) of the Rules of Procedure. Where a Heaber 's
tem of Office conaences on or after the sixteenth day of the aonth, the said
entitlesient shall be United to one half of the said allowance.

3. One half of the said allowance shall also be payable for a period of three
■onths following the aonth in which the tem of Office of a Menber expires,
provided the Menber has served for a period of at least six »onths and he/she
is not re-elected to tha subsequent Parliaaent.

Secretarial assistance allgwjnce6

1. Subject to cotnpliance with the provisions of paragraphs 2 and 3, Members shall
be entitled to an allowance (hereinafter called the secretarial assistance
allowance) to cover the expenses arising froa the enploynent of or the
engageeent of the services of one or aore assistants. Several Henbers may
jointly enploy or engage the services of a single assistant.

See also Annex VI for the rules goveming the accreditation of
assistants, adopted by the*Bureau on 26 September 1988.

- 12 -

PE 133.116/Cuaest/Rev.IV/3-94

7 Riksdagen 1995/96. 2 saml. RFK5

1995/96:RFK5

Bilaga

Haabers* assistants aay not, however, be neabers of staff of a European
Parliaaent polltical group nor be reaunerated on a full-tlw basis by one of
the Cosmunity institutions.

2. All payments under the secretarial assistance allowance shall be paid directly
to the heaber or, with the Heaber'» authorization and on his/her behalf,
directly to the assistant or to a paying agent instructed by the Heaber to
aanage the Heaber's secretarial assistance allowance.

In paying all or part ef the secretarial assistance allowance to a person
other than the Heaber, Parliaaent shall under no circuastances be considered
to be a paying agent within the technlcal aeanlng accorded to this tern by
certain national laws, subject to tha provisions of Artide 14(7).

3. Manhers shall subeit to the Henberr1 Allowance* Service a signad application
for a secretarial assistance allowance, certifying that a contract has been
duly concluded, in accordance with relevant national legislation, between the
Heaber and an assistant. This contract is a private legal contract, and the
European Parliaaent aay under no circuastances be considered to be the
eaployer or contractual partner of the assistant. The Heaber shall be reguired
to conply with the relevant legal provisions, including tax and, where
appropriate, social security provisions. Where several Members have jointly
enployed or engaged the services of s single assistant, a separate dain shall
be subaitted by each Heaber glving details of the aaounts of all the paynents.

4. The application shall at all events include the following information:’

(a) tha nan* of the Heaber and the naae and address of the assistant;

(b) the length of the period of paynent of the allowance, the aaount(s) to
be paid and the schedule for payaent;

(c) the naae and address of the bank(s) and the naae(s) and nunber(s) of the
bank account(s) to which the payaents are to be transferred;

(d) the signature of the assistant confirning that the inforaation relating
to the contract concluded with the Heaber is correct and agreeing to all
the teras laid down in the application.

5. The Heaber shall sand the Heabers' Allowances Service details of any changes
to be aade in respect of the application, and shall inform the assistant
thereof. A new application aust be subdtted, however, for the continuation or
renewal of the allowance.

Invoiees for research, documentation or secretarial work connected with a
Heaber*s official duties shall be reiabursed, up to the naximum amount payable
under Artide 15(1), at the request- of the Menber, by payment to the Menber's
bank account, if the invoiees are receipted, or directly to the beneficiary' s
account on behalf of the Heaber.

See also Annex VX, paragraph 7 second subparagraph on the register cf
interests of Members* assistants, whether accredited or non-accredited.

- 13 - PE 133.116/Quaest/Rev.IV/3-94

1995/96:RFK5

Bilaga

6. keehers to whoa Artide 2(6) applies aay obtain the reiebursenent of up to two
return eccnomy dm air t area per year between their constituancy or place of
residence and the Capital of their Heaber State in respect of the travel
expenses incurred by an assistant eaployed or engaged for the purposas of this
Artide, on presentation of the relevant tickat to the Members' Allowance»
Service. Any such reinburseaent shall be in addition to the maximum amount
payable under Artide 15(1).

■J. Members may only request that all or part of the secretarial assistance al-
lowance shall be paid to a luropean Parliaaent political group if the latter
acts as a paying agent within the oeaning of Artide 14(2) and provided an
application for a secretarial assistance allowance has been subaitted in
accordance with Artide 14(3) and (4).

The implications and obligations pertaining to paying agents shall be assuned
by the said political groups.

Artide 15

1. The maximum aaount of the secretarial assistance allowance shall be at the
rate currently fixed by the Bureau.

2. The said allowance shall be payable for the duration of the Menber'® tern of
Office as defined in Rule 8(1) of the Rules of Procedure. Where a Heaber's
tern of Office cosunences on or etter the sixteenth day of the month the
Menber's entitlenent in respect of that nonth shall be one half of the aaount
referred to in paragraph 1 .

3. The said allowance shall be payable for a period of three aonths following the
nonth in which the tem of otfice of the Menber expires, unless :

a) the Menber is innediately reelected to the subsequent Parliaaent;

b) the assistant concerned is in receipt of other reauneration from any
Community institution, or

c) the assistant is exiployed by another Menber during the period in
question.

Artide 16

1. Members Shall infors the Members' Allowances Service ismediately of any
material change to the employmant of secretarial assistance.

2. Where the Secretary-General is satisfied that undue suns have been paid from
the secretarial allowance, he shall give instructions for the recovery of such
sums from the Menber.

PE 133.116/Quaest/Rev.IV/3-94

1995/96: RFK5

Bilaga

Co—unications (tel—atics) »Hövans*

Artide 16 A

Meobers shall be entitled to daie a coaaunications allowance in accordance with
the teras of Annex IX to these Rules.

- 15 - PE 133.116/0uaeSt/R»v.IV/3-94

100

C8AFTXR 5

1995/96: RFK.5

Bilaga

IBSOTANCT policik no

The Seeretary-General »hall contract for the benefit of all Keabers tha
Insurance cover:

following

1.	Insurance against accidents occurring either in parliasentary duties or in private life;	th«	perfomance	of	their
i.	life assurance;
3.	Insurance against theft and loss suffered in parliaaentary duties.	the	perfomance	of	their
All	preniuas shall be paid by the Parliaaent.

Artide 16 (a* last aaended by Bureau decision of 3 April 1990)

1. The teres of the accident Insurance policy shall include:

(a) coapensation in the event of daath aaounting to BF 10 Billion and in the
event of total peraanent disability BF IS Billion with scaled reductions
in case» of partial pernanent disability;

(b) the cost of nedical treatncnt up to BP 300,000 per accident.

2. All accidents shall be reported within eight days to the Seeretary-General
giving full particulars (date, tine, place, causes and circunstances, naaes of
witnesses, etc.), together with a aadical certificate.

Artide 19

1. The teras of the life assurance policy shall include a sua of DM 30,000*°
assured for each Menber, payable either on death or on the attairuaent of 60
years of age, subject to at least ten years' service as a Menber or as soon
thereafter as ten years' service ha» been completed.

Bureau decision of 4 rebruary 1987

- 16 - PE 133.116/Quaest/Aev.IV/3-94

101

1995/96:RFK5

Bilaga

2. Members leaving the Parliaaent betor* tha policy has natur ed and af ter
prnaiuns hav* been paid for at least two years, shall be free to choose
between:

(a) oontinuation of the policy up to the date of eaturity originally fixed,
the preniuas payable by the Heaber concemed;

(b) conversion into a paid-up policy with a reduced suit assured, payeent
falling due on the date of naturity originally fixed; or

Articl* 20

A) Jnsurance against theft agd loss of personal *ffects

The terms of the Insurance policy against theft and loss shall Include:

(a) worldwide coverage;

(b) an aroount insured of BF 100,000 per loss or theft;

(d) coverage of personal *ffeet* with the cxception of cash and banknotes.

All thefts or losses shall be daclared within eight days to the Members'
Pensions and Insurance Service. The declaration must be acccmpanied by a bill
for the i t em lost or, failing that, for the replaceaent item if the value
exceeds BF 25.000.

B) Insurance against theft and loss of cogputer eouinaent

This policy provides cover for Computer eguipeent (in respect of which the
insurers are in possession of a declaration by the Menber together with copy
invoiees) installed in the offices of the European Parliaaent in Brussels
and/or Strasbourg and during transportation between the usual working places.

Maximum sum insured BF 500.000 per Menber

Excess for each loss : BF 5.000

All thefts and losses must be declared within two wacks to the Members'
Pensions and Insurance Service. ■ The declaration nust in all cases be
accompanied by a report by the Security Service.

Articl* 21

(See Annex IV) (Bureau decision of 24 September 19B6 as last amended
by Bureau decision of 12 December 1990)

1. Subject to paragraphs 2, 3 and 4, Members and their spouses shall be entitled
to reinbursement of nedical expenses as follows:

(a) in respect of actual medical expenses (i.e. costs of nedical consul-
tations, medical treatraent, medical prescriptions, hospital charges), a
full reinbursement;

- 17 - PE 133.116/Quaest/Rev.iv/3-94

102

1995/96: RFK5

Bilaga

(b) in respect of re lated expenses (eg. cost of poat-operative or treataent
therapy, eonvalescent or theraal cures, aedical aids supplied on
prescription, such as spectacle fraaas and lenses, dantal prostheses,
etc.), a reinburseaent in full up to tha cailing and in accordance with
the conditions laid dovn for aiailar axpenses in tha Sickness Insurance
Schaaa for Officials of tha European Coamunity Institutions.

2. Reisbursesant shall only ha aade af ter presentation of the relevant bill, duly
paid and receipted and, where appropriate, other supporting docuaents and
shall be lisltad to those suas, if any, which ara not recoverable under any
national or other sickness Insurance scheee.

3. Where a national or any possible alternativa sickness insurance schese exists,
Nenbers who are eligible to participate the^ein but do not do so, shall not be
entitled to reiaburseaent under paragraph 1 1

4. The aiaount reiabursed per Menber or spouse per year shall not exceed 15,000
ECU. Individual dalas of less than 10 ECU shall not be reimbursed.

5. Any difficulty arising out of the interpretation of this Artide in spacific
cases, in particular with regard to paragraph 1 (b), shall be referred to the
College of Quaestors for decision.

11	See also Annex IV, paragraphs 3 and 4
	- 18 -	PE 133.116/Quaest/Rev.IV/3-94

103

1995/96: RFK5

Bilaga

CHAPTER 6

LMfCTAGt XKP COTfFUTER COURSES

teticÄt a?1*

(as last aaended by Bureau decisions of 10 May 1989 and
3 April 1990)

Hosbers nay aake use of the following opportunities to stud? the official
languages of the Coaaunity.

1. Cwwt euring part-sesaioM

Menbers say take part in courses aeeording to a tinetable agreed with the
language teacher as si gned to then.

2. CeSKlfiS-JtfZEfiAd

Heabers May take part in couraes held in the European territory of a Heaber
State of which the language 6tudied is an official language.

(a) A prior application for such courses Bust be aade to the Professional
Training Service and authorizod by the Quaestor responsible.

(b) The Heaber nust attend courses for a ninieux of 4 hours a day. The
tixinui nunber of course days authorised shall be 2B days a year. Travel
expenses (return joumey) shall be reiabursed provided that the duration
of the course is not less than five days; up to two return joumeys per
budget year nay be reiabursed.

(c) Parliaaent shall organize special intensive courses for Members provided
there.is a minieun of five participants. Such courses shall entail six
hours teaching per day.

(d) Heabers aay also attend courses in language schools or with teachers
approved by Parliaaent's Professional Training Service. The cost of
teaching shall be reiabursed for a naxiaun rate of 30 ECU per hour, on
presentation of a receipted invoice and certificate of attendance.

Where the costs do not exceed the Baxiaum of 30 ECU per hour, Parliaaent nay
pay costs directly, on presentation of the original invoice and a certificate
of attendance.

1995/96: RFK5

Bilaga

3. COVSU9S in Hemberg' ovn Menber States or in the portal places of vork of
Parliaaent

Menbers nay attend language courses in their own Kember States or in one of
the normal places of vork of Parliaaent, subject to the prior approval of the
Professional Training Service.

The vritten application eust aention the naae of the p ropo sed language school
or teacher and aust be aocoaqpanied by a prospeetus or coples of tha teacher*s
qualitications in the relevant language.

Parliaaent shall reiaburse the costs of teaching for a maximus of BO hours a
year at a maximus rate of 30 ECU per hour, on presentation of a receipted
invoice and a certificate aentioning the nusber of bours of lnstruction
attended.

Where the costs do not exceed the saxisus asount, Parliaaent nay pay the costs
directly, on presentation of the original invoice and a certificate aentioning
the nuaber of hours attended.

A fresh request for authorixation must be aade every year.

4. intensive lanouage courses in Luxesbourq or Brussels

Where so requested, the Professional Training Service aay arrange special five
day intensive courses. vith six hours teaching per day, in Luxenbourg or
Brussels, provided a minimum of five participants undertake to guarantee
attendance for the full duration of the course.

Artide 22A (Bureau decision of 3 April 1990 as amended on 9 July 1992)

Heabers nay make use of the folloving opportunities to train in the use of
Parliamant’s Computer facilities :

1. Courses in Menbers' ovn Heaber States or in the noraal places of vork of
Parliaaent

Menbers aay attend Computer courses in their own Menber States or in one of
the normal places of work of Parlianent, subject to the prior approval of the
Professional Training Service.

The written application must eention the naae of the proposed school or
teacher and must be accompanied by a prospeetus or copies of the teacher's
qualifications in the relevant field.

PE 1 33.116/Quaest/Rev.IV/3-9<

105

1995/96: RFK5

Bilaga

Parliaaent shall reloburse the costs of teaching up to a uxinuo of ECU 1800
per year, on presentation of a receipted invoice and a certificate eentioning
tha nuaber of hours of instruetion attended.

Where the costs do not exceed the oaxiaua aaount, Parliaaent aay pay the costs
directly, on presentation of the original invoice and a certificate eentioning
the nature of the prograeae and the nuaber of hours of instruetion attended.

A fresh request for authorixation aust be aade every year.

2. Should the Heaber decide to designate one of his assistants to take such a
eoaputer course in hls place in a partieular year, he aay claia reinburseaent
of the costs of teaching up to 1.000 ECU* on presentation of the appropriate
supporting docuaents.

The course aust take place in the country where the assistant noraally vorks
and be authorized in advance by the Professional Training Service. 50% of the
courses should take place in Brussels.

The assistants covered by these provisions shall be those in respect of whon
the Heaber has subaitted a claia for paynent of the secretarial assistance
allowance pursuant to Artide 14 of these Rules.

3. Intensive courses in Luxembourq or Brussels

Where so requested, the Professional Training Service aay arrang* special
intensive courses in Luxenbourg or Brussels provided a ainiaun of five
participants

- with the same level of knowledge of the subject, and

- able te follov the course in the saae language

undertake to guarantee attendance for the full duration of the course.

PE 133.116/QuaeSt/Rev.IV/3-94

106

1995/96:RFK5

Bilaga

CHAPTXR 7

accotnrrs ahd sgrriBgHTs

1. Suns dua to Members in respect of tha general expenditure allowance under
Artide 13 ahall be paid by way of bank transfer on the firat day of the aonth
in question to a bank account in a Heaber State of the Comnunity.

2. Suas due in respect of the secretarial allowance shall be paid in accordance

with Artide 14(2) by way of bank transfer on the fifteenth day of the eonth
in question to a bank account (or bank accounts) specitied by the Menber in

the Heaber State in which the assistant concemed aainly carries out his/her

work or in the Heaber State in which the social sacurity contributions aust be

paid or in the Heaber State to whose law the contract is subject.

Suas due to Heabers in respect of other allowances and the reinburseaent of
expenses under these Rules shall be paid by bank cheque or bank transfer as
requasted by the Menber.

Subsistence allowances nay, however, be paid in cash, subject to the
provisions of Artide 26(1) (b).

1. Where payaents are to be aade by bank transfer, Members shall, on commencement
of their tern of Office, provide the Seeretary-General with the following
infomation:

(a) the nane(s) and address(es) of a bank or banks in one or nore Menber
States Into which the Parlianent shall pay any suns due to the Menber;

(b) the nane and nunber of the personal accounts held in the bank(s)
noninated under (a).

’. Dntil the Seeretary-General receives the information required under paragraph
1, no payments My be aade to the Menber concemed.

3. Heabers wishing to anend any of the infomation supplied under paragraph 1,
shall comaunicate any such aaendnent in wrlting to the Seeretary-General.

Artide 25

Where travel tickets are obtained fron the Parliaaent's travel office, and
where the Menber concemed does not pay by other means, he or she shall
personally sign an acknowledgenent of receipt. authorising the Members'
Allowances Service to deduet the cost of the ticket(s) fron any payments due
in respect of allowances.

- 22 - PE 133.116/Quaest/Rev.IV/3-94

107

1995/96 :RFK5

Bilaga

Artide 26 (as last aaended by Bureau decision of 10 May 1989)

1 . (a) Paynents by bank transfer shall be aade in the currency of the Menber

State vhere the bank account is opened or in ECU to an account in that
Heaber State ;

(b) payaents by cash shall be aade in the currency of the working place at
which paysent is aade;

(d) for Menbers participating in official delegations of the European
Parliaaent neeting outside the Coasunity, payaents by way of advance aay
be aade by travellers* eheques in the following currancies:

- ECU (1)

- US Dollars (1)

- Canadian Dollars (2)

- Yen (2)

- Swiss francs (2)

(1) Available for all delegations.

(2) Available only for the delegations for relations with Canada, Japan
and Switxerland raspectively.

2. Where paynents under paragraph 1 are expressed in ECU, the convexsion rate
froa the ECU to the appropriate national currency shall be;

(a) for the travel expenses under Chapter I and the subsistence allowance
under Artide 11, the rate for the penultiaate working day of the month,
as published in the Official Journal of the European Coomunities; this
rate shall apply froa the first Monday of the following month

(b) for the general expenditure allowance under Artide 13, and the
secretarial allowance under Artide 14. the rate applicable on 1
December of the year preceding the year in question as published in the
Official Journal of the European Comaunities.

Nevertheless, for each 5 year legislativo period, in the case of the
secretarial allowance under Artide 14, where the application of the rate
referred to above results in an amount expressed in national currency being
less than the amount paid during the previous year, the latter aaount shall be
payable.

As from 1 January 1995 the ECU/national currency canversion rate will be
that applying on the penultiraate working day of November, as published
in the Official Journal of the European Communities - decision of the
College of Quaestors of 22 February 1994.

- 23 - PE 133.116/Quaest/Rev.IV/3-94

108

1995/96: RFK5

Bilaga

CHAPTER 8

ClggXM, AKP MM, PROVISIONS

1. On coaaencaaant of their ter» of Office, Menbers shall receive from the
Seeretary-General a copy of these Rules and shall acknovledge receipt thereof
in writing.

2. Any Heaber who eensidars that these Rules have been incorrectly applied aay
write to the Seeretary-General. If no agreeaent is reached between the Menber
and the Seeretary-General, the aatter shall be referred to the College of
Quaestors who shall take a decision af ter Consulting the Seeretary-General.
The College aay also consult the President and/or the Bureau.

Artiele 28 (Bureau decision of 12 November 1986)

1. Any Heaber who, in a parliaaentary year (1 Septcober to 31 August), is absent
on at least fifty per cent of those days fixed by the Bureau for plenary
sessions of the Parliaaent, shall reiaburse to the Parliaaent fifty per cent
of the general expenditure allowance, under Artiele 13, relating to that
period.

2. Any period of absence referred to in paragraph 1 aay be exeused by the
President on the grounds of ill-health or serious faaily circuastances, or the
presance of the Heaber concemed elsewhere on aission on behalf of the
Parliaaent. The President aay require the presentation of Bupporting
docuaents.

Srtiolt .21

1. These Rules shall enter into force on 1 January 1984.

2. The College of Quaestors and the Seeretary-General, subject to the directions
of the President, shall be responsible for their interpretation and proper ira-
pleaentation.

- oOo -

Annexes

Medical certificates must be subaitted within one month of the period of
absence (see College of Quaestors Communication to Members No. 11/93)

- 24 - PI 133.116/Quaest/Rev.IV/3-94

109

1995/96:RFK5

Bilaga

RS’ PZKSIOH

(Text as last aaended by the Bureau on 13 December 1988 and 10 July 1990)

Pendlng tha establishment of a Community salary and pensions schema for Hembars.
the survivlng spouse and dependent children of a Heaber who dies during hit/or her
tera of Office or while in receipt of the Invalldity Pension referred to in Annex
II hereaftex shall be entitled respectively to a survivor's pension and an
orphan'a pension paid by the European Parliaaent.

This pension shall amount to a percantage of tha current basic salary of a Menber
ef the Court of Justiee of the European Comaunities, vlz.:

for the surviving spouse

25%

for each dependent child where 5%
the aother or father is still
alive

for each child who has lost
both parents 10%

The amount of all pensions shall be
jecessary, weighted in accordance with
Officials of the European Communities.

expressed in Belgian francs and, where
Artiele 64 of the Staff Regulations of

iny survivor's pension paid on the same grounds by the national authorities to th»
spouse of a Menber who dies during his or her tem of Office shall be dedueted
from the amount calculated by the Zuropean Parliaaent.

When the definitive Community scheae enters into force, the benefits referred to
above shall be replaced by similar benefits laid down in the definitive scheme,
even if the latter are lower.

- 25 - PE 133.116/Quaest/Rev.IV/3-94/Ann.I

110

1995/96: RFK5

Bilaga

JKYMJPTTY PENSIOW

(Bureau decision of 24-25 May 1982

•etting up a provisional invalidi ty pension schema as aaended on 14 May 1992)

1. A Heaber who la suffermg froa disableaant daeaed to be total which prevents
him froa pertorming hia duties and who consequently ceases to hold Office
shall be entitled froa the end of hia tom ot service to the following
benefits to be paid by the European Parliamant out of tha Comunlty budget:

a) where disablement is recognised as permanent, he shall be entitled to a
pension for life which shall be 30» of the current basie salary of a
Heaber of the Court of Justiee of the European Communities together with
a furthsr pension of 54 thereof for each dependent child;

b) where disableaant is temporary, ha ahall bo entitled, untll he recovers,
to the pension or pensions referred to in paragraph (a).

A former Heaber who no langar fulfils the
shall lose hxs entitleaent to an invalidity

conditions set out in paragraph 1
pension.

The amount of all pensions shall be expressed in Belgian francs and, where
necessary, weighted in accordance with Artiele 64 of the Staff Regulations of
Officials of the European Communities.

Whan the definitive Community schen» enters into force. the benefits granted
in accordance with the above decision shall be replaced by similar benefits
laid down in the definitive schene, even if the latter are lower.

26 - FE 1 33 . 11 6/Cuaest/Rev . IV/3-94/Ann II

111

1995/96: RFK5

Bilaga

ANNE* IJI

Retuexent pension

The Enlaraed Bureau on 4 November 1981

adopted the draft prpposal conceming a provisional pension schene for Members
of tha European Parliaeent drawn up by the Working Party on a Statut» for
Menbers which specified:

1. Ml Heaber* of the European Parliaaent shall be entitled to a retirenent
pension.

2. Where no pension is provided under national arrangements or where the
level and/or conditions of such pension are not identical to that
applicable to Heaber* of the Paxlianent of the State for which the
Heaber of the European Parliaaent wa* elected, a pension shall be
provided by the European Parliaaent out of the Community budget.

3. The level and conditions of a pension provided under Artiele 2 and the
contribution to be aade to the Community budget by a Menber benefiting
hereunder shall b* set out in a separat» act.

The Bureau on 24/25 Hay 1982

adopted the following proposal for a directive implementing the provisional
retirenent pension schene for Members of the European Parliaaent:

All Meabers of the European Parliaaent shall be entitled to a retirenent
pension.

2. Pending the establishment of a definitive Community pension scherae for
all Menber* of the European Parlianent, a provisional pension nay, at
the request of the Menber concerned, b* paid from the budget of the
European Conuounities, Parlianent section.

27 - PE 133.116/Quae»t/Hev.IV/3-94/Ann III

112

1995/96:RFK5

Bilaga

Artiele 2

1. The level and conditions of Such pension ahall be identical to those
applicable to the pension for Menbers of the lover house of the
parliaaent of the State for which the Menber of the European Parliaaent
was elected.

2. A Menber benefiting under Artiele 1(2) shall pay to the Connunity budget
a sua so calculated that he or she pays tha sane overall contribution as
that payable by a Heaber of hia or her parliaaent under national
provisions.

Artig^t 3

For the calculation of the anount of the pension, any period Of service in the
parliaaent oi a Menber State be aggregated with the period of Service in the
European Parliaaent. Any period during which a Menber has a dual oandate shall
count only as a single period.

Artide 1

For the purposes of this Directive, Luxeabourg Menbers of the European Parliamant
shall be treated in the saae way as Belgian Menbers.

A Menber benefiting under Artiele 1(2) aay, on request and on paynent of the
appropriate contribution, purchase an additional period of pensionable service not
■utceeding the period servad between 17 July 1979 and the date of entry into force
of this Directive.

Artigle 6

This Directive shall coi\e into force on 25 Kay 1982.

- 26 - PE 133.116/Quaest/Rev.lv/3-94/Ann III

113

8 Riksdagen 1995/96. 2 saml. RFK5

1995/96:RFK5

Bilaga

MWSX IV

PtnjgMTATiow or articli 21 (medical ppznsis)

OF TH» RPLXS GOYPUfITC THE FAYMZXT py zXPOtSTS AMD AT.LOWANrvg TO MBOERS

(Bureau decision of 24 September 1986
as last aaended by Bureau decision of 12 December 1990)

1. 'Medical expenses', as in Artiele 21 (1) (a) cover:

- consultations and visits,

- surgical treataent,

- hospitalisation,

- radiology, analyses,

- dental treataent,

- pharuaceutical produets on prescription.

2. 'Ancillary medical expenses', as in Artiele 21 (1)(b) cover:

- dental and orthodontic prostheses,

- physiotherapy, kinesitherapy, acupunctuxe and similar treatments
c ar ried out on nedical prescription,

- treataent by nedical auxiliaries and nursing,

- accommodation expenses relating to a cure prescribed by the
attending physician, and carried out under medical supervision :

(a) a convalescence or post-operativ* cure, for a maximum
period of 28 days per year,

(b) a thermal cure, for a maximum period of 21 days per year.

- prostheses on nedical prescription.

- confinements,

- transport costs.

3. The requirenent (Artiele 21(3)) that reimbursement under a national or

any other insurance scheme must be obtained before applying to the
European Parliament for reinburseaent shall be strictly observed.
Reimbursement, therefore, shall only be made:-

- upen presentation of vritten evidence of the amount received under
a national or other schene, or where applicable, written evidence
of a refusal of a national schene to make any relmbursement. (This
requirement shall be waived in the case of expenses incurred while
on mission outside the territory of the European Conununity) ;

- - upon presentation of the relevant bill, duly paid and receipted.

- 29 - PE 1 33.11 6/Quaest/Rev.IV/3-94/Ann IV

114

1995/96:RFK5

Bilaga

4. Where a Heaber or spouse, ellgible to benefit from free health care

provided by the State in which he or she 1* elected, chooses not to
benefit from the free services, or where the treataent facilltles chosen
(eg. private hospital, clinic), are not reiabursed under a national
Insurance schema, the reinburseaent shall be limited to 60* (subject to
Artiele 21(1)(b) of the expenses incurred.

Aulas goveming the reinburseaent of related nedical expenses covered by the Joint
Sickness Insurance Scheme for officials of the European Ccasunities, applicable by
malogy to the Members of the European Parliaaent p^rsuant to Artiele 21(1) (b) of
the Rules goveming Menbers’ expenses and allowances

I DENTAL PROSTHESES

Fixed and removable prosthesas are reiabursed up to the following ceilings:

1 ■ Fixed prostheses	Maximum relnbursesent
1 ■ Fixed prostheses	Per tooth
Gold crown, plastic jacket	Bfrs	7 500
Plastic bridge tooth element	Btrs	7 500
Gold inlay, noulded falsa stump	Bfrs	7 500
Pivot crown Richaond Crown or ceramic and netal crown.	Bfrs	7 500
Veneer or eeramic and netal bridge tooth element	Bfrs	7 500
Gold and porcelain bridge tooth elenent	Btrs	7 500
Spring attachment	Bfrs	7 500
Hinge	Bfrs	3 900
2. Renovable prostheses
Full set of dentures, upper or lover
(14 teeth, plastic plate) Partial dentures with synthetic resin plastic plate:	Bfrs	27 195
- base plate	Bfrs	6 040
- per tooth	Bfrs	1 885
- per clasp Supplement per stainless Steel netal plate	Bfrs	1 355
(upper or lover)	Bfrs	5 130
Supplement for suetion system (Lausap. Fixomatic, Vacuum, Matic, etc.) Netal prosthesis (chrone cobalt):	Bfrs	5 130
- plate and clasp	Bfrs	12 585
- per tooth	Btrs	4 210
15 Incorporated in the present text by decision	of the.College of Quaestors

of 17 November 199 3

- 30 - PE 133.116/Quaest/Rev.IV/3-94/ann IV

115

1995/96: RFK5

Bilaga

3. Repairs

- to the plastic plate	Bfrs	2 420
- addition of a tooth or clasp to the plastic plate	Bfrs	2 715
- rebasing (upper or lower)	Bfrs	10 B10
	(40% of	the full

set of dentures)

- reaounting (upper or lower) Bfrs 20 400

(754 of the full
set of dentures)

4, Notes on the application of the scale of reiabursement for dental
prostheses

1. Subject to the conditions laid down in the above scale, the cost of
teaporary prostheses shall be reiabursed to a aaxiaua of 50% of the liait
set for the saae penoanent prosthesis aade of plastic aatexial.

2. Costs of repair, rebasing, reaounting and renewal of prostheses in
respect of which reinburseaent has already been aade can only be
reiabursed after prior authorization, exeept in the case of repairs the
urgency of which has been duly established.

5. Periodontosis

Periadontosis charges shall be reiabursed up to a naxinua of Bfrs 12 000 per
sextant.

XI PHYSIOTHERAFY. FINtSITTCRAPY MTO SIMILAR TREATMENTS

A nedical prescription is required for therapeutxc treatnents of which the

naxx&un	nuaber of refundable sessions per twelve nonth period is shown below
Group 1:	Kinesitherapy Medical nassage - Medical gynnastics Ante- and post-natal gynnastics	) ) ) )
	Mobilization	) 60 sessions for
	Rehabilitation Mechanotherapy Traction Hud baths Hydronassage Hydrotherapy Any combination of the above	) the uhole group ) ) ) ) ) )
Grouo 2:	Physiotherapy Blectrotherapy Diadynareic currents Radar	) ) ) )
	lonization	) 60 sessions for
	Short-wave treataent Special currents Any combination of the above	) the whole group ) )

- 31 - PI 133.116/Quaest/Rev.IV/3-94/Ann IV

116

1995/96: RFK5

Bilaga

Group 3: Aerosol therapy

Inhalation

Insufflation

Irrigaticn

Nebulization - nasal spray
Any combination of the above

)

) 30 sasElona for
) the whole group
)

)

BrgUP 4-X

Infra-red rays
Ultrasonics

Groug 5:

Acupuncture carried out by
a doctcr

Maximus amount reiabursabla:

Bfr* 900

) 40 aessions for
) tha whole group

) Maximua of

) 30 sessions

)

.II MEDICALLY PRESCRIBEP FROSTHESES

(a) Soeetacle lenaes

In the event of renewal the reiabursament ahall not be granted unless
eighteen months have alapsad since the last tiae lenses were obtained,
except where a variation in the conditions of sight la medically
attested.

(b) Soeetacle fränes

The cost of a fräne ahall be reiabursed up to a maxlaua of Bfrs 2560 per
fräne.

In the event of renewal the reimbursement of spectaele fränes shall not
be granted unless 36 nonths have elapsed since tha last tine a frane was
obtained.

Tha cost of repairing fränes shall be reinbursad on the same conditions
as apply to the renewal of framas; the aaount reiabursed for repairs
shall be deducted froa the aaxisua reinburseaent applicable if a naw
fraae is obtained during tha same period.

The cost of contact lenses shall b* reiabursed at the rate of 85t where
they are prescribed by an ophthalaologist.

In the event of renewal of contact lenses, reinburseaent ahall not be
granted unless 24 months have elapsed since the last tiae a pair was
obtained, except where a variation in the conditions of aight is
eedically attested.

Note

If a Menber or his/her spouse suffers from both short-sightedness and
long-sightedness, the conditions under (a) and (b) above apply to each
deficiency.

On each invoice the price of the frame and the price of the lenses aust
b* shown separately.

- 32 - PE 133.116/Quaest/Rev.Iv/3-94/Ann IV

117

9 Riksdagen 1995/96. 2 saml. RFK5

1995/96:RFK5

Bilaga

(d> eyg?

The cost of artificial eyes shall be reiabursed at the rate of 85%.

(•) Hearino aids

(1) The cost of a hearlng ald prescribed by an otho-rhino-laryngologist,
and tha cost of repairing such an aid, shall be reiabursed up to a
aaxiaun of Bfrs 37 250.

(2) In tha event of renewal tha raiabursaaent referred to in paragraph 1
ahall not be granted unless five years have elapsed, except ln the
case of a variation ln the audloaetric conditions and where
prescribed by an ORL doctor.

(3) The cost of batteries for a hearing aid shall be reiabursed.

(f) Orthopaedic appliances. bandages and other prostheses

Tha cost of purchasing or hlring the following artides where they have
been prescribed by a doctor, and also the cost of repairing artides
listed under (3) and (4), shall be reiabursed:

(1) Bade-to-aaasure orthopaedic footwear and orthopaedic soles (two pairs
every twelve nonths), subject to a saxiaun aaount reinbursable of
Bfrs 1* 150 per pair of shoes;

(2) elastic bandages - elastic stockings for varicose veins (three pairs
every twalve aonths) - others: e.g. aatemity balts, knee bandages,
ankle supports, lunbar girdles;

(3) artificial linbs and segnents theraof, crutches and walking sticks;

(4) wheelchairs and similar auxiliary appliances, provided that an
estinate has been subaitted.

TV TREATMENT BY HEPICAL ÄUXILIARIE5

1. The fees for treataent by aedical auxiliaries shall be reiabursed on
condition that such treataent is prescribed by the practitioner and provided
by a person legally authorired to exercise the profession.

2. (a) Expenditure on post-operative nursing attendance in hospital, engaged

on the practitioner's prescription, shall be reiabursed up to a naximun
of Bfrs 2415 for each day or night or Bfrs 3459 for each 24- hour
period of nursing service.

(b) Expenditure on essential post-hospitalization nursing attendance at
hoae, engaged on the practitioner's prescription, shall be reiabursed
up to a »axieun of Bfrs 2415 for each day or night for a naximun of 45
days; in the case of absolute necessity duly substantiated by the
practitioner, an extension way be granted up to the same maximum amount
for each day or night, for a period not exceeding 45 days. The maximum
aaount for a 24-hour period of nursing attendance shall be set at Bfrs
3000.

- 33 - PE 1 33.116/Quaest/Rev . IV/3-94/Xnn IV

118

1995/96: RFK5

Bilaga

(c) expenditure on nursing attendance at hoaa, engaged on the basis of a
duly reaaoned prescription froa the practitioner, shall be reiabursed
for a naxinux of 90 days, up to a aaxiaun of Bfrs 2415 for each 24-hour
period of nursing service.

(d) Over and above the periods referred to in (b) and (c), a aonthly aaount
for nursing services aay be granted on the basis of a duly reasoned
prescription froa the practitioner. An extension aay be granted for a
period not axceoding twalve aonths and aay be reneved.

(e) Nursing services aust be provided by a person legally authorised to
axercise the profession of hoae nurse.

(f) No reinburseaent shall be aade ln respect of a nurse's travel expenses,
board and lodging or any other related costs.

f CPRZS

Expenditure on accoaaodation (exeluding food) relating to a cure prescribed
by the practitioner, provided that lt is carried out under aedical
supervision, shall be reiabursed subject to the liaits set out belov:

(a) convalescence, for a aaxlaua period of 2B days per annux: aaximun
reinburseaent of Bfrs 1176 per day; in the case of a relapse or a new
illness the authorization aay be reneved;

(b) cure at a watering place: for a naxiaua period of 21 days per annux:
aaxiaua reinburseaent of Bfrs BIS per day; under no circuastances can

	the lodging expenses pertaining to hospitalisation fees.	such a	cure	be	regarded as
Renarks
’ . The	rules in force provide for reimbursexent		which	is	essentially
suppleaentary in nature: the Heaber and		his/her	«pouse	aay apply for

suppleaentary reinburseaent of their sickness expenditure after subaitting a
dala to tha national sickness insurance schexe by which they are covered;
hence,

(a) a copy of the invoice acconpanied by proof of paywent and a docuaent
ahowing the aaount reiabursed by the national scheae aust b* sent to
the appropriate section;

(b) if no reinbursenent is obtained froa the national scheae the original
invoice acconpanied by the proof of paynent srust be sent to the
appropriate section.

2. Applications for the reiabursement of medical expenses aust, except in proven
cases of force aajeure, be subaitted within the twelve aonths following the
calendar half-year during which the services were supplied.

Medical invoiees aust be detailed in such a way as to allow Identification of
the services and the reinburseaent thereof in accordance with the rules.

- 34 - PE 133.116/Quaest/Rev.IV/3-94/Ann IV

119

1995/96: RFK5

Bilaga

RtnxS GOVTRKINS THE TRAXSITIOKAL QtP OF SERVICE AXXOMANCE
FOT KEXBERS OF THE EPROPEAN PARLIAXPiT

(adopted by tha Bureau on 18 May 1988
as aaended on 24 June 1992)

Artide 1

Pendmg tha introduction of a singla Statute, Members of the European Parliaaent
who leave after a ainiaua tara of offica of three years shall be entitled, with
effeet froa the end of their tem of Office and until the last day of the third
onth - or, if their tem of Office totals five years or longer, the sixth nonth
.ollowing that date - to a nonthly end of service allowance equal to the amount
they were receiving in their own country on teraination of their tem of Office at
the European Parliaaent.

ftpticle. 2

1. A fomer Menber who was elacted by direct universal suffrage and whose tem
of Office exceeds five years shall receive, with effeet froa the first day of
tha seventh nonth following the end of his tem of offica and for a maximujr.
period of two years, the transitional allowance. This allowance shall be
payable for a period of one aonth for each year of service at the European
Parliaaent in excess of five years.

For the purposes of this artiele, only Members' years of service after the
first election to the European Parliaaent by direct universal suffrage shall
be taken into account.

Any ineoae received by the fomer Messber in connection with the following
activities shall be dedueted from the end of service allowance:

a) paid Office in an intemational institution;

b) membership of a national or regional gevemment;

c) election to a national or regional Farliament;

d) holding Office as a local representative.

- 35 - PE 133.116/Quaest/Rev.iv/3-94/Ann v

120

1995/96:RFK5

Bilaga

Artiele ?

1. In the event of the death of the beneficiary of an end of service allowance,
the aurviving spouse or, if t her» ia none, the dependent children within the
sa»ning of tha Staff Regulations of officials of the European Conmunities,
shall 'receive 60% of the reoaining aaount of the allowance.

2. A surviving spouse with one or aore dependent children within the aeaning of
the Staff Regulations of officials of the European Coaaunities shall receive,
for each dependent child, an addltlonal 5% of the reaaining aaount of the
allowance.

An allowance paid to a surviving spouse aay not under any circuastances
exceed 100% of the reaaining aabunt of the allowance.

The appropriations to cover payaent of the end-of-service allowance shall be
enterod in the European Parliaaent1» budget.

AttlClt ?

Any allowances paid by national parliaaents as an end of service or smilar
allowance shall be deducted froa the aaount paid by the European Parliaaent.

Artiele 6

These rules shall apply to Menbers of
to the appropriate offica designated
following ternination of their tera of

Parliaaent who subeit a request in writing
by the Seeretary-General within six aonths
Office.

These rules, which cancel and replace those adopted by the Bureau on 16 May 1988,
shall cone into force on the first day of the aonth following their adoption by
the Bureau of the European Parliaaent.

• 36 - PE 133.116/Quaest/Rev.IV/3-94/Ann V

121

1995/96: RFK5

Bilaga

ANNEX vi

Rtn-r-s GovnwiNG

(1) THE ACCREUTATION Or ASSISTANTS AND THEIR WORK IN THE EUROPEAN PARLIAKENT
(2> A REGISTER OK THE PINANCIAL PTOgSTS OE RBggRS' ASSISTANTS.

WHITHER ACOSEDITED OR NON-ACCREPITO

(Adopted by the Bureau on 26 September 1968 and
amended to take account of tha Bureau'a decision of 10 Kay 1989)

1. Members who employ an assistant under the provisions of Artides 14 at seq.
of tha rules goveming the payaent of expenses and allowances to Members of
the European Parliaaent shall suboit to the Members' Allowances Service the
following documents:

an application for a secretarial assistance allowance for the
assistant concemed,

- a declaration on honour signed by the Heaber stating that to the best

of his/her knowledge the assistant*s prasence on Parlianent's precises
does not represent a safety risk for Parliaaent, its Menbers and Staff
or any other person engaged ln business on or visitmg those precises.
If the Heaber so wishes, he/she aay enclose with this declaration an
extract from police records, a certificate of good conduct or personal
ref erences conceming the assistant.

Upon suboission to the relevant department of the European Parliaaent of the
declarations and other documents referred to in Artiele 1, the Hember aay
obtain for his/her assistant an accreditation card from the European
Parliaaent. This card shall be valid for the length of the contract between
the Hember and the assistant. The term of validity shall in no case exceed
five years. The card must be retumed to the issuing department upon
temination of the assistant's contract. Only two accreditation cards may be
issued to a Hember at the same time.

3. Those assistants who have not yet been issued with a card or, for whom the
declaration has not been submitted, shall have access to Parliament1 s
buildings only after obtaining an entry card which shall be valid for a
maximum period of five consecutive days.

- 37 - PE 133.116/Cuaest/Rev.lv/3-94/Ann VI

122

1995/96: RFK5

Bilaga

4. The accreditation eard shall entitle tha assistant to:

- access to the European Parliaaent'! praaises, such as the library,
ras ta uran ts, garages and the docunent distribution centre,

- work in the aaploying Heaber' s offica. subject to his/her

authorization,

- access to the buildings of the other Coeaunity institutions, subject
to the conditions laid down by tha lattar.

Office equipeent aay be aade available to Hanbers only under the conditions
laid dovn by the College of Quaestors and within the liaits of the
appropriations voted by Parliaaent.

5. Kcabers' assistants who hold an accreditation card shall receive a special
residence pernit issued by the Belgian Foreign Ministry for thamselves and
their faaily. This pernit grants thea exenption fron the requirenent of
regis tering with the aliens service' of the cozaune in which they live.

6. Fossession of this card does not in itself confer entitleaent to the
privileges and iaaunities enjoyed by officials and other staff of the
European Cosaunltles. Non-accredited assistants shall be covered by the
general provisions goveming foreigners resident in Belgiua.

T. The College of Quaestors aay decide, at any tiae, to withdraw the
accreditation card if it considers that the assistant's actions or behaviour
are detrieental to the interests of the Institution. The College of
Quaestors shall hear the assistant and the Menber(s) concemed before
reaching its decision.

All assistants, whether accredited or not, having renunerated links with an
outside body shall declare that faet in writing in a register of the
financial interests of Menbers' assistants kapt by th<^ Seeretary-General.
This register shall be open to the public for inspection.

B. The College of Quaestors shall ensure that these rules are properly applied
and shall draft any changes which it aay deez appropriate for subaission to
the Bureau.

Bureau decision of 9 Oune 1993

- 38 - PE 133.116/Quaest/Rev.IV/3-94/Ann VI

123

1995/96: RFK5

Bilaga

vii

LIST or CDKKTTTEES IN NATIONAL PARLIAXPJTS17

BELGIUM	CHAXBRZ DXS SXPRESXXTANTS/KAKER VAN VOLKSVZRTEGEJWOORDIGERS/ SDUT/S&UAT "Coaité d'Avis chargé de Questioas européennes/Adviescomité voor Europeae aangelegenheden" (Advisory Coamittee for European Affairs) (for each Chaaber)
DSNKJUUt	FOLAXTINGET "Markedsudvalget" (Cosuaittee for relations with the Conaon Market)
FEDERAL REPUBLIC or cmwn	BDXDESTAG EG - Ausschuss (EC Coranittee) BONDESRAT "Ausschuss fur Fragen der Europaischen Geaeinschaften" (Connittee on European Coasunity Affairs) "Kaxner fur Vorlagen der Buropäischen Gaaeinschaften" (Comaittee responsible for considering EC issues)
france	ASSPffilJOt NATIOKALI SENAT "Delegations de 1'Assenblée Nationale (et du Senat) pour les Coiuaunautés européennes" (Delegations from the National Aaseably and Senate for the European Communities)
GREECE	VO GLI TON FI.I.TNON "Epitropi evropaikon koinotikon ypotheseon" (Comrittee on European Comiunity Affairs)
IRELAND	DAIL EIREANN/SKAKAD EIREANN "Joint Conaittee on the Secondary Legislation of the European Conuuunities" "Joint Committee on Foreign Affairs"

S«« also Artiele 11 (1 )(c)

- 39 - PE 133.116/Quaest/Rev.Iv/3-94/Ann VII

124

1995/96: RFK5

Bilaga

TZU.T	CAXERA DC DEPUTATI "OonalMione specials per le politiche coeunitarie" (Select Coeaittee on Coamunlty Policies) SXXATO "Giunta per gli Affari delle CoeunitÅ Europee” (Connittee for European Coeaunity Affairs)
LmOOORC	CSAXBRZ DES DEPCTZS “Ccaeission des Affaires étrangeres et conaunautaires" (Ccmlttee for Foreign and Coaaunity Affairs)
KETBBtLAKDS	TWEEDE KAXER "Vaste Coaaissie voor EG-2aken” (Standing Connittee on European Affairs) eerstz kaxsf “vaste Co&missie voor Europese Saaenwerkingsorganisaties" (Standing Coaaittee on European Cooperation organizations)
PORTOGAL	ASSD4BLKXA DA RXPUBLICA "Ccmissao de Assuntos Europeus' (Coamittee on European Affairs)
SPAXN	CONGRESO DE LOS DIPUTADOS/ SENADO "Coaision Kixta para las Conunidades Europa*t" (Joint Connittee for the European Conaunities)

tnrrrED kxngdok

HOUSE OF COKMOKS

"Select Committee on European Legislation"

"Select Comnittee on Foreign Affairs"

BOOSZ or LORDS

"Select Conmittee on the Xuropean Conaunities"

- 40 - PE 133.116/öuaest/Rev.IV/3-94/Ann VII

125

10 Riksdagen 1995/96. 2 saml. RFK5

1995/96:RFK5

Bilaga

ANNEX VIII

ROLES AND KBOTI>TI0N5 GOVZRNING THE OSI OF
OmCIAL CARS BT TO KBtBPS OF PARLIAKZNT
(Lalor report of B October 19B5 - PE 65.355/QUAZST/r«v)

Artiele 1

Menbers of the European Parliaaent aay be authorised to use official cars under
the conditions outlined in this regulation.

Artiele 2

No vehicle aay be assigned to missions not linked to the activities of the
Parliaaent or its bodies.

Articlt J

• ) vehicles will be peraanently assigned to the following:

- one car to the President

- one car to the Seeretary-General

- one car to each political group chairaan who aay use it for group
activities

- (during sessions) one car to the Vice-President chairing the session.

b) Vehicles aay be assigned to the following, according to requireaents:
Vice-Presidents, menbers of the College of Quaestors and committee
chairaen, for transportation in connection with their duties.

Artiele 4

ifflcial cars are intended priurily to transport Members from their places of
arrival (airports or stations) to their place of work and vice-versa. Insofar as
cars are available they may in addition be requested by Members for journeys
within a 20kn radius of the places of work. Members will be expeeted, as far as
possible, to make use of opportunities for sharing transport facilities.

41 -PE 133.116/Quaest/Rev.lv/3-94/Ann VIII

126

1995/96: RFK5

Bilaga

Artiele 5

For any joumey exceeding the 20ka llait, provided it is not a joumey between the
place of vork and the airport or station for that place of work, the authorisation
of the delegat ed Quaestor will be required, or the case of the delegated Quaestor
being inconusunicado, the Quaestor eost easlly contacted.

In tha case of any such joumey or part thereof for which an official car is
provided Heaber» ahall not be entitled to reiaburseaent of travel expenses on the
basis of the luap sua travel allowance referred to in Art^jle 1 (1 ) of the Rules
goveming the paysent of Expenses and Allowanoes to Menbers .

Artiele 6

During neetings of the political groups outside the normal neeting places of
Parliaaent, one additional vehicle for every 25 Menbers will be placed at the
disposal of each political group. The use of these cars shall be subject to the
-andi t lons laid down in Artides 2, 4 and 5.

Artiele 7

7.1 The Director-General for Adainistration, acting ln accordance with the
directions of the College of Quaestors, shall be responsible for the
purchaae, naintenance and replacement of cars and accessories. The President
and chaiman of tha political groups shall be consulted on the pur Chase of
cars to be assigned pemanently to thea.

7.2 The purchase of cars shall be subject to the following linitations:

(a) President'» car:

Authorised total cost: 32 128 ECU

(b) Seeretarv-General's and political group chaimen's car»:

Authorised total cost: 32 12B ECU

(c) The costs referred to under (a) and (b) shall include accessories. However,
the fltting of safety accessories (of the ABS type) shall be authorised even
if the cost exceeds the ceiling as a result. The sane shall apply to
accessories fitted for reasons of environaental protection.

See also Artiele 9 of the Rules goveming the payment of expenses and
allowances to Meitbers

-.42 -P£ 133.116/Quaest/Rev.iv/3-94/Ann VIII

127

1995/96: RFK5

Bilaga

The political group chairxen uy hav» their cars fitted with accessories
over and above the authorised total cost; however, the cost of such
accessories shall be boms by the group and they shall become the property of
the European Parliament.

The Administration shall propose each year to the College of Quaestors an
adjustment of the authorised total cost based on the relevant figures.

(d) A limited nuaber of cars for long distance travel with a cylindrical capacity
of up to 2.7 litres. Other cars for local transportation (within a radius of
400 ka of the places of work of the Parliaaent): cylindrical capacity of up
to 2.5 litres. Por these purposes diesel vehicles shall be preterred.

7.3 The following by way of accessories should be provided:

- safety belts for all paasengers, front and back Seat

- head rests for the back seat passengers

- radio/cassette-player

- fira extinguishers

- first-aid kit.

7.4 The criteria for replaceaent of cars shall be related to the nuaber of
kiloaetres driven. No car should be replac»d until it has been driven for at
least 120,000 kiloaetres.

During part-sessions and aeetings of other organs of the Parliament outside the
urual places of work of Parliaaent, the Secretariat-Ceneral of Parliament is
authorised to hire vehicles. Use of these vehicles shall be subject to the
provisions laid down in Artides 4, 5 and 6 of this Regulation.

To limit the nuaber of vehicles hired by the day, where an official car is not
available for a particular joumey, Menbers nay use a taxi, on the authorisation
of the head of the car service. The Hembars' Allowances Service shall reinburse
the taxi costs on presentation of a bill, duly signed by the head of the car
service.

All requests for authorisation for the use of official cars and all questions with
regard to problems involving official cars shall be addressed to the delegated
Quaestor, who shall b» guided by the opinion of the Directorate-General for
Administration.

- 43 - PE 133.116/Quaest/Rev.IV/3-94/Ann VIII

128

1995/96:RFK5

Bilaga

Artiele 10

Since the driver ia responsible for the safety ot his vehicle and its passengers.
no user of official cars aay give orders to the driver which run counter to the
provisions of the Staff Regulations and other regulations applicable to drivers.

All Meobers of Parliament using an official car eust sign the log book kept by the
driver beyond the 20 ka limit.

Artiele 11

This regulation does not affeet the regulations otherwise laid down by the
Seeretary-General providing for the use of official cars for the transportation of
docuaents and staff officials. It is understood that cars nay only be placed at
the dlsposal of staff officials when they are not reguired for the transportation
of Heabers.

- 44 -PE 1 33 .116/Juaest/Rev.Iv/3-94/Ann VIII

129

1995/96 :RFK5

Bilaga

MW» IX

COtOTONICATIOKS AJ.TZWAMCE rOR MEMBERS

Implementing rules approved by the Bureau at its neeting of 10 May 1989

1. Purpose of the sllowsnce

The purpose of the allowance provided for in these Rules is to encourage
of the European Parliaaent to acquire, in their constituencies or
principal places of work, connunieations and coaputer equipaent to be used
priaarily tor accessing the European Parlianent' s infomation and
coasunications service, OVIDE.

2. Araount of the allowance

The amount of the allowance has been set at a flat rate of 1,000 (one
thousand) ECU per Heaber per year.

3. Expenses covered bv the allowance

The flat rate allowance is intended to cover:

use of the public data transmission networks to access the OVIDE/EPISTEL
service;

- any subscriptions to national videotex services and databases;

the expenses involved in equipping Menbers of the European Parliaaent with
Communications equipment, for exanple the purchase or rental of a videotex
terainal or personal coaputer, a modem or Communications card, a printer,
Communications, wordprocessing, file management and spreadsheet Software
packages, etc., and any other related eguipnent;

oaintenance of the equipment, which cannot be carried out by the
Secretariat;

- the purchase or use of a telecopier in a Hember's constituency

Bureau decision of 21 November 1989

- 45 - PE 133.116/Quaest/Rev.IV/3-94/Ann IX

130

1995/96: RFK5

Bilaga

4. Procedur*

Once a year, before 15 Novnaber, an individual Heaber aay apply for the
coaaunications allowance by fllling out a special fora and attachlng a
declaration confiraing that he has, at his own expense, purchased the
equipaant which ic listed on the fora and which is covered by the allowance
pursuant to paragraph 3 of these Rules, together with the relevant supporting
docuaents.

Menbers should saks their first application for the cosununications allowance
by filling ln tha forn ln wrlting and attaching tha supporting docuaents
referred to above. Applications for subseguent years should be aade on the
tarainal or coaputer, using the facllity available on line froa the OVIDE
servar.

5. Suppleaentarv provisions

It should be bome in Bind that the equipeent aust be approved by the post
and telecoanunications authorlties of the Mesber State in which it is
installed, which is the responsibility of the Heaber concemed, and that it
aust be conpatible with the European Parliaaent's infomation systeas.

To this ond, and so as to avoid any incompatibility between the equipnent and
Software purchased by Heabera and those uaed by Parliaaent'a Adainistration
and thus ensure trouble-free exehange of infomation, Parliaaent'* Data
Processing and Teleconaunications Directorate invites future users to contact
its OVIDE help-desk, which is ready to assist Menbers in Brussels and during
part-sessions in Strasbourg, for any advice they aay need prior to purchase
and for assistance regarding access to OVIDE.

- 46 - PE 133.116/Quaest/Rev . IV/3-9 4/Ann IX

131

1995/96: RFK5

Bilaga

HPT-KS GOVEWIHg THE ADDITIOKÅL (VQX.ONTART) FZHSION StSEXE

(Approved by tha Bureau on 12 June 1990
as aaended on B July 1993)

ransiw MgHTs

ticle 1

1. Pending tha adoption of a single Statuts for Neabars, irrespective of the
pension rights deriving under Annexet I and XI. after ceasing to hold
Office, Menbers of the European Parliaaent who have completed at least
five yaars * service and have paid voluntary contributions to the pension
scheae for at least five years shall be entitled to a pension for life
payable tron the date when they reach the age of sixty years.

2. Menbers' contribution to the pension scheae is fixed at one third. This
contribution shall be 8.25% of 40% of the basic salary of a Judge of the
Court of Justice of the European Connunities.

3. All contributions shall be invested in a pension fund set up by the
College of Quaestors.

4. Menbers shall have a maximum period of six aonths following their election
or re-election in which to join the additional scheae.

However, with effeet from the first sitting of Parliament following the
elections in 1994, Members aay join the scheme only if they are aged under
sixty at the time of the relevant election or re-election.

5. Members who have paid contributions to the additional pension scheme for
at least three years may, at the end of their tem of Office, opt to pay
voluntary contributions in order to complete the minimum of five years.

Members must infora the competent service of their wish to exercise this
option within a period of three aonths from the end of their term of
Office.

However, Members aay not claim payment of the pension until a period of
five years has elapsed from the date on which they joined the scheme.

The rate of their contributions shall be three times the rate fixed in
paragraph 2 of this artiele.

- 47 - PE 133.116/Quaest/Rev.!V/3-94/Ann X

132

1995/96: RFK5

Bilaga

At tha request of tha Member, tha amount of the contributions remaining
payable shall be automatically deducted froa the pension; tha pension
ahall not actually be paid to the Menber until tha full aaount of the
payable contributions has accordingly been deducted.

6. The contributions of any hember who leaves Office without having paid
contributions for at least three years shall be reiabursed plus compcund
internet at tha rate of 3.St per annua.

If such Keabers are re-elected to the European Parliaaent, they aay apply
for the total period of their tern of offica as Members of tha European
Parliaaent to be taken into account for the purpose of calculating their
pension rights, provided that they pay the Capital which was reiabursed to
them by the European Parliaaent plus compound interest at the rate of 7%
per annua.

7. Members who join the voluntary pension scheme and subsequently leave it
during their tera of Office shall be entitled to reinburseaent of their
contributions; the share paid on their behalf by Par 11 amen t shall be
withdravn froa the fund and entered as revenue in the budget of the
European Parliaaent.

B. Payment of the pension shall be suspended in the case of recipients of a

pension who are re-elected to the European Parliaaent. The pensionat le
service they acquire by virtue of their further period of Office shall be
added to the pension rights acquired before re-election. Payment of the
pension shall resume as soon as such Members end their tera of Office at
the European Parlianent.

CALCUIATIPN OE THE PENSION

artiele 2

1. The amount of the pension shall be 3.54 of *0% of the basic salary of a
Judge of the Court of Justice of the European Comnunities for each full
year in Office and one tvelfth of that sua for each conplete month.

2. The maximum pension shall be 70k (and the mininum pension 17.5%) of 401 of
the basic salary of a Judge of the Court of Justice of the European
Communities.

3. The pension shall be calculated and paid in ECUs.

PENSIONS FOR BENEriCIARIES

-.46 - PE ' 33.11 6/Quaest/Rev . IV/3-94/Ann X

133

1995/96: RFK5

Bilaga

Artiele 3 (Where * former Heaber dies having paid at least five years'
contributions)

1. In the event of the death of former Menbers who are in receipt of the
pension referred to in Artiele 1(1) or who have accrued pension rights
under this scheae but have not yet reached the age of sixty years, their
spouse shall receive a suxvlvor's pension equal to 60% of the retirenent
pension which was paid to the Hember, or which would have been payable if
they had reached the age of sixty years at the tisie of their death.

The children of a former Menber who are dependent within the meaning of
Artiele 2 of Annex VII to the Staff Regulations2 shall be entitled to an
orphan's pension anounting to 12% of the retirenent pension which was paid
to the Heaber, or which would have been payable if they had reached the
age of sixty years at the time of their death.

Where a former Heaber dies leaving no spouse entitled to a survivor's
pension, the dependent children within the meaning of Artiele 2 of Annex
VII of the Staff Regulations shall be entitled to an orphan's pension
which shall be twice the amount referred to in the preceding subparagraph.

2. The total aaount of these survivor's and orphan's pensions shall not
exceed the aaount of tha pension of the former Menber on which they are
calculated. The maximus total survivors' pensions payable shall be
divided, where applicable, between the baneficiaries in accordance with
the above percentagec.

3. Survivor's and orphan*s pensions shall be granted from the first day of
the calendar month following the data of death.

4. Entitlement to a survivor's pension shall cease at the end of the calendar
aonth in which the person entitled dies. Moreover, entitlement to an
orphan's pension shall cease at the end of the month in which the orphan
reaches the age of eighteen years. However, entitlement shall be extended
while the orphan is receiving vocational training, though not beyond the
end of the month in which the orphan reaches the age of twenty-six years.

The pension shall remain payable to an orphan who is prevented through
illness or disablement from eaming a livelihood.

'Dependent child' means the legitimate, natural or adopted child of a
Hember, or Hember's spouse, who is aetually bemg maintained by the
Member if the child is under eighteen years of age or is between
eighteen and twenty-six years and is receiving educational or
vocational training.

- 49 - FE 133.116/Quaest/Rev.Iv/3-94/Ann X

134

1995/96:RFK5

Bilaga

5. Where a former Hember earriea and at tbe date of marrlage has pension

rights accrulng to hia under these Rules, no entitlement to a survivor's
pension shall arise save where the marriage precedes the death of the
former Heaber by at least two yaars or where there are children of the
maxriage.

6. A widow's or widower's entitlement to a survivor's pension shall cease on

renarriage. Such a survivor shall then be entitled to imaediate payaent
ot a luap run equal to tviea the annua 1 aaount of the survivor's pension.

ArtiClC 4

(Where a toner Heaber dies having paid less than five years'
contributions)

Where a former Heaber paying the voluntary contributions with a view to

ccaplating the ainiaua of
children shall receive a
conditions laid down in
contributions which renained

five years dies, the spouse and dependent
survivor's and orphan' s pension under the
Artiele 3, subject to deduetion of the
payable pursuant to Artiele 1(5).

2, The spouse and dependent children aust inform the conpetent service of

their wish to exercise this option within a period of three aonths from
the death of the Hember.

Artiele 3(2) to (6) shall remain applicable.

Artiele 5 (Where Members die during their tem of Office at the European
Parliament)

1, Where Members who have paid contributions for at least five years die

during their term of Office at the European Parliament, their spouse and
dependent children shall receive survivor's and orphan's pensions under
the conditions set out in Artiele 3.

Where Menbers are less than sixty years of age at the tiee of their death,
entitlement to the survivor's and orphan's pensions shall be deferred
until the first day of the calendar month following that in which the
deceased Menber would have reached the age of sixty.

2. Where Members who have paid contributions for at least three but less than

five years die during their tem of Office at the European Parliament,
their spouse and dependent children may:

- 50 - PE 133.116/Quaest/Rev.IV/3-94/Ann X

135

1995/96:RFK5

Bilaga

(a) either receive a survivor'* and orphan'* pension under the
conditions set out in paragraph 1 ot this Artiele, subject to
deduetion ot the contributions which renained payable pursuant
to Artiele 1(5).

The spouse and dependent children eust infora the coapetent
service of their wish to exercis* this option within three
aonths of the death of the Hember;

(b) or apply for the voluntary contributions paid by the Heaber to
be reiabursed, plus coapound interest at the rate of 3.5% per
annua.

Where Menbers who have paid contributions for lesr than three years di*
during their tern of Office at the European Parliaaent, their voluntary
contributions, plus coapound interest at the rate of 3.5% per annua, shall
be reiabursed to their spouse, children or successors in title, in
accordanc* with the provisions of the law of succession applicable to th«
Heaber.

Afticle 6

If torner Menbers, their apouses or dependent children opt to have the
contributions dedueted from the pension, the contributions to be dedueted
shall be calculated on the basis of the salary scale of Judges of th*
Court of Justice of the European Connunities applicable at the tine of
settleaent of the pension.

- 51 - PE 133.116/Quaest/Rev.IV/3-94/Ann X

136

1995/96: RFK5

Bilaga

ALLOWANCES PAID TO KEXBERS OT THE EUROPEAN PAKLLAMENT

Allowance		1994
Allowance		écus
Travel expenses and subsistence allowance
a)Neetlngs within the territory of the European Cosaunity : Travel expenses : firat 400 ka of each outward and inward joumey additional kos		0,76 0,38
Subsistence allowance .................		206, -
blMeetings outside the territory of the European Coeeunity : Travel expenses :
reimburseaent of the return air fare by route	the most direct
Subsistence allowance ................. ♦ actual accommodatlon and breakfast expenses		103,-
Travel allowance		3.000,-
General expenditure allowance (per nonth)		2.830,- I
Rcxuneration of Keebers' assistants (per nonth)		7.737,-
\| Coosunication Allowance		1.000,-

137

1995/96:RFK5

Bilaga

SECRETARIAL ASSISTANCE ALLOWANCE

138

1995/96 :RFK5

Bilaga

<jE.KE.KAL. E. X h* E.HL) ITU R E ALLOWANCE

<#»

k©
m

4,36

k©
m

k©

O*
o*

T“~

LH
m

OJ
LD

10,50 ||

o
o>

U~t

-3 3n

W M m

O E-> ro

r—

5 5^

< K n

T—

«.

X j-

*■

IT)

k©

,—

T—

X T-

T—

f—

«.

t—

f—

«.

f—

•

T—

v©

**—

r—

■<T

r—

•

£5

T—

r—

cr»

t—

T—

•*

•

k©

r—

k©

E-;

1—

*—

•

k©

•

•' • ■

z
M .

• x

,... </

■5

/> &

■ E-i

ct •■*

■ Ul

'•Q

<: X'

"'X

■Q

□

. .

..: ’•

‘ ■ ■•

’< ix.’ z

139

gotab 49453, Stockholm 1995

Förslag 1995/96:RFK5

Förslag till riksdagen1995/96:RFK5

2.1 Förslag till lag om ekonomiska villkor för Sverigesföreträdare i Europaparlamentet

2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1065) om ekono-miska villkor för riksdagens ledamöter

1995/96:RFK5

1995/96:RFK5

2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:374) om val tillEuropaparlamentet

2.5 Förslag till lag om upphävande av lagen (1995:564) omarvode m.m. till Sveriges företrädare i Europaparlamentet

4.1 Allmänt om arbetet i Europaparlamentet

4.2 Särskilda regler för företrädarna i Europaparlamentet

6.1 Inledning

6.2 Lagteknisk lösning

6.3 Arvode

6.4 Resekostnadsersättning

6.5 Traktamente

6.6 Ersättning för assistent

6.7 Övriga kostnadsersättningar

6.8 Försäkringar

6.9 Sjukvårdsförmåner

6.10 Pensioner

6.11 Inkomstgaranti eller avgångsersättning

6.12 Särskilda regler för den som samtidigt är företrädare ochriksdagsledamot

7.1 Samordning av tjänstepension och riksdagspension samtpension till företrädare

7.2 Övriga samordningsfrågor

7.3 Från riksdagsår till hela år

9.1 Förslaget till lag om ekonomiska villkor för Sveriges före-trädare i Europaparlamentet

1995/96:RFK5

1995/96 :RFK5

1995/96:RFK5

9.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1065) om eko-nomiska villkor för riksdagens ledamöter

1995/96:RFK5

Bilaga

1995/96:RFK5

Bilaga

1995/96:RFK5

Bilaga

1995/96:RFK5

Bilaga

1995/96: RFK5

Bilaga

1995/96:RFK5

Bilaga

1995/96 :RFK5

Bilaga

1995/96: RFK5

Bilaga

1995/96: RFK5

Bilaga

1995/96:RFK5

Bilaga

1995/96:RFK5

Bilaga

1995/96:RFK5

Bilaga

1995/96:RFK5

Bilaga

1995/96:RFK5

Bilaga

1995/96: RFK5

Bilaga

1995/96: RFK.5

Bilaga

1995/96:RFK5

Bilaga

1995/96: RFK5

Bilaga

1995/96: RFK5

Bilaga

1995/96: RFK5

Bilaga

1995/96: RFK5

Bilaga

1995/96:RFK5

Bilaga

1995/96 :RFK5

Bilaga

1995/96: RFK5

Bilaga

1995/96:RFK5

Bilaga

Förslag till riksdagen
1995/96:RFK5

2.1 Förslag till lag om ekonomiska villkor för Sveriges
företrädare i Europaparlamentet

2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1065) om ekono-
miska villkor för riksdagens ledamöter

2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:374) om val till
Europaparlamentet

2.5 Förslag till lag om upphävande av lagen (1995:564) om
arvode m.m. till Sveriges företrädare i Europaparlamentet

6.12 Särskilda regler för den som samtidigt är företrädare och
riksdagsledamot

7.1 Samordning av tjänstepension och riksdagspension samt
pension till företrädare

9.1 Förslaget till lag om ekonomiska villkor för Sveriges före-
trädare i Europaparlamentet

9.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1065) om eko-
nomiska villkor för riksdagens ledamöter