Redogörelse till riksdagen
1994/95:RJ1

Styrelsens för stiftelsen Riksbankens
Jubileumsfond berättelse över fondens
verksamhet och förvaltning under år 1994

Redog.

1994/95:RJ1

Innehåll

1994 i korthet..................................... 2

Stiftelsens uppdrag, tillkomst och inriktning ............. 3

VD-kommentar ................................... 3

Den forskningsstödjande verksamheten ................. 6

Arbetssätt .................................... 6

Anslagen till forskning .......................... 7

Informationsutbyte, uppföljning m.m................ 9

Donationer ................................... 14

Den ekonomiska förvaltningen ....................... 15

Stiftelsens placeringsverksamhet ................... 15

Bokföringsmässigt resultat........................ 16

Realt resultat.................................. 17

Performance .................................. 18

Resultaträkning ................................... 20

Balansräkning .................................... 21

Noter ........................................... 22

Revisionsutlåtande ................................. 33

Statistiska uppgifter om anslagen till forskning............ 34

Stiftelsens publikationer............................. 35

Styrelse.......................................... 37

Revisorer ........................................ 37

Beredningsgrupper................................. 37

Kansli........................................... 39

1 Riksdagen 1994/95. 2 saml. RJ1

1994 i korthet

Redog. 1994/95 :RJ1

* Fond 92—94 överlämnade i början av januari 1994, i enlighet med
statsmakternas beslut, 1 500 mkr till stöd för kulturvetenskaplig
forskning.

* 85,4 mkr har fördelats som forskningsmedel till 185 projekt varav
16,7 mkr för 18 projekt från den Kulturvetenskapliga donationen.

* Genom tillskottet för kulturvetenskaplig forskning har stiftelsen
kunnat fördela väsentligt mer till nya projekt än föregående år, 42,5
mkr (1993: 13,1 mkr). Omkring hälften av de fördelade medlen har
tilldelats 76 nya forskningsprojekt (41 fler än föregående år).

* Inom ramen för den Kulturvetenskapliga donationen har 16 ansök-
ningar (av totalt 52) om stöd till seminarier, symposier, nätverks-
etablering och forskningsinformativa insatser beviljats.

* Avslagna ansökningar i Jubileumsfonden (432) representerade ett
sökbelopp av 300 mkr (1993: 295 mkr). Från den Kulturvetenskapli-
ga donationen avslogs 317 av 335 behandlade ansökningar represen-
terande ett sökbelopp om 387 mkr.

* Vid en prisceremoni i Östersund den 11 januari 1994 erhöll Richard
F Cowburn ur donator Erik Rönnbergs hand sitt stipendium för
vetenskapliga studier vid Karolinska institutet inom området åldran-
de och åldersrelaterade sjukdomar.

* Vid slutet av året har stiftelsen mottagit ytterligare en donation på
2,25 mkr av Erik Rönnberg. Den årliga avkastningen av denna
donation skall gå till "post doc."-stipendier vid Karolinska institutet
för forskning om sjukdomar under de tidiga barnaåren.

* De första två stipendierna ur Nils-Eric Svenssons fond för internatio-
nellt forskarutbyte har utdelats till Dr Med. Sc. Anders Berggren,
Sahlgrenska sjukhuset, Göteborg, och fil. dr Thomas H Brobjer,
universitetet i Uppsala.

* Professor Dr Michael Stolleis vid Goethe-Universität och Direktor
vid Max-Planck-Institut fur Europäische Rechtsgeschichte i Frank-
furt a. M. har utsetts till stipendiat inom ramen för avtalet med
Alexander von Humboldt-Stiftung med professor Kjell Åke Modéer,
universitetet i Lund, som värd för vistelsen i Sverige.

* Stiftelsen har deltagit med seminarier i anslutning till utställningen
om svensk forskning i Stockholm, Malmö och Göteborg från 15 juni
till 5 oktober under mottot "Kunskapens horisonter — Möt svensk
forskning".

* Stiftelsens områdesgrupp för Forskning om Riksdagens Funktion
och Arbetsformer har arrangerat en nordisk forskarkonferens vid
Hässelby Slott den 28—29 april om "Parlamentarismen i Norden".

* Stiftelsens områdesgrupp för Komparativ Forskning om Samhällsför-
ändringar har genomfört ett seminarium på temat: "Förändringar i
välfärdsstaten" i samarbete med Collegjum Budapest, vars uppbygg-
nad Jubileumsfonden stöder.

* Stiftelsens forskningsberedande organisation har förändrats genom
beslut om avveckling av den särskilda prioriteringsgruppen för me-
dicin, naturvetenskap, teknik m.m. fr.o.m. 1995-07-01 och genom
beslutet om en närmare koppling beredningsmässigt mellan Riks-
bankens donation och den kulturvetenskapliga donationen.

* Stiftelsens kansli har under året flyttat till nya lokaler på Tyrgatan 4
i Stockholm. Lokalerna visades vid ett "Öppet Hus" den 4 oktober
1994.

Stiftelsens uppdrag, tillkomst och inriktning

Riksbankens Jubileumsfond (RJ) är en fristående stiftelse som har till
ändamål att främja och understödja vetenskaplig forskning.

Stiftelsen grundades 1962 genom en donation från Sveriges Riks-
bank, som därmed ville uppmärksamma bankens 300-årsjubileum
1968 och samtidigt främja "ett angeläget nationellt ändamål". Den
årliga avkastningen av jubileumsdonationen skulle användas till att
främja vetenskaplig forskning med anknytning till Sverige.

Stadgar för stiftelsen fastställdes i december 1964. I de nu gällande
(fr.o.m. den 1 januari 1988) anges bl.a.

* att företräde skall ges åt forskningsområden, vilkas medelsbehov inte är
så väl tillgodosedda på annat sätt

* att fondens medel speciellt skall användas för att stödja stora och
långsiktiga forskningsprojekt

* att nya forskningsuppgifter, som kräver snabba och kraftiga insatser,
särskilt skall uppmärksammas

* att fonden skall söka främja kontakter med internationell forskning

Riksdagen beslöt under 1993 att ytterligare en donation skulle tillföras
stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond. Till beslutet var fogad en pro-
memoria som upprättats inom regeringskansliet. I promemorian fram-
hölls några riktlinjer som skulle utmärka den verksamhet som initiera-
des genom användningen av donationen. Bl.a. angavs följande använd-
ningsområden:

* stöd till projekt och program som innebär gränsöverskridanden
mellan discipliner

* etablering av nätverk eller fastare samverkansformer nationellt och
internationellt, bl.a. genom etablering av ett internationellt forskar-
utbytesprogram

* befordran av forskarutbildning och forskarrekrytering

* främjande av forskarrörlighet internationellt och mellan universi-
tet/högskolor och andra verksamheter

De första anslagen från RJ delades ut under hösten 1965. Sedan dess
har ur Jubileumsfonden omkring 2,6 miljarder (i 1994 års penningvär-
de) delats ut till vetenskaplig forskning. Riksbankens donation uppgår
vid årsskiftet 1994/95 till 2,2 miljarder, vilket i reala termer motsvarar
grunddonationen 1962 på 250 mkr. Stiftelsen förvaltar, utöver Riks-
bankens Jubileumsfonds donation, medel härrörande från ytterligare
fyra donationer varav den kulturvetenskapliga är den största. Stiftel-
sens totala förmögenhet uppgår till 3,7 miljarder vid årsskiftet 1994/95.

VD-kommentar

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond har under det gångna verksam-
hetsåret ytterligare tagit väsentliga steg på väg mot en mer kulturveten-
skapligt inriktad forskningsstiftelse. Året som gått har i högsta grad
präglats av arbetet med donationen för kulturvetenskaplig forskning.
Den nya, internationellt sammansatta, kulturvetenskapliga prioriter-
ingsgruppen fick av styrelsen i uppdrag att utforma förslag till anvis-
ningar inför utlysning av medel för en extra ansökningsomgång. Det
arbetet bedrevs mycket skyndsamt och med stort engagemang av grup-

Redog. 1994/95:RJ1

pens ledamöter. Under fullständig enighet utfärdades de riktlinjer som
har legat till grund för utdelningen ur detta mycket betydande resurs-
tillskott för i första hand den humanistiska och samhällsvetenskapliga
forskningen. Inför den första ansökningsomgången formulerades två
teman: Kulturvetenskapliga grundvalar och Samhällsförändringar i tid
och rum. Det är intressant att i efterhand kunna konstatera att det blev
ungefär lika många beviljade forskningsprojekt inom vartdera temat.

Avkastningen på Riksbankens donation och den kulturvetenskapliga
donationen har för 1994 inneburit att utdelningen till nya projekt mer
än tredubblats. Man fär gå tillbaka till 1970-talet för att finna en
jämförbar nivå på RJ:s utdelningskapacitet för nya projekt. Trots
denna relativt sett betydelsefulla förbättring kan man konstatera att
konkurrensen om RJ:s forskningsmedel är fortsatt mycket hård. Ge-
nom donationen för kulturvetenskaplig forskning ökade även forskar-
samhällets förväntningar på resurstillskott från Riksbankens Jubi-
leumsfond. Söktrycket ökade mycket påtagligt. Trots den förstärkta
utdelningskapaciteten var det endast knappt 6 % av de sökta beloppen
för nya projekt som kunde beviljas. Nu är det givetvis möjligt att det,
med anledning av föregående års debatt om det enorma resurstillflödet
till forskning, även blev överdrivna förväntningar i forskarsamhället
beträffande den direkta tillgängligheten av detta resurstillskott. Det är
emellertid ett obestridligt faktum att RJ:s betydelse som forskningsfi-
nansiär kommer att öka väsentligt under de närmaste åren, inte minst
som en följd av den reducering av statsanslagen som föreslås drabba
angränsande statliga forskningsstödjande organ. För budgetåret
1995/96, då en omläggning av budgetåret till att omfatta ett kalenderår
görs, innebär utgiftsbegränsningarna för forskningsråden och övrig
forskningsverksamhet en besparing med ca 6,1 % under en 18-måna-
dersperiod. Naturligtvis kommer dessa påfrestningar att medföra ett
högt söktryck gentemot Riksbankens Jubileumsfond även fortsättnings-
vis.

I min förra VD-kommentar ifrågasatte jag det rimliga i att ett stort
antal forskare årligen avsätter mycket tid för att utarbeta skissansök-
ningar som noggrant granskas av våra beredningsgrupper och där
slutresultatet blir att endast 5—10 % kan tilldelas små årliga anslag.
Det är två omständigheter som gör att man redan ett år senare har
anledning att se något annorlunda på detta förhållande beroende på att
vissa smärre förändringar vidtagits av RJ:s arbetsformer. För det första
är det inte längre små årliga anslag. Anslagsnivån för nya projekt har
ökat väsentligt från föregående år. Dessutom garanteras anslag för i
första hand två år när det gäller anslag ur den kulturvetenskapliga do-
nationen. För det andra har under 1994 ett större antal planeringsan-
slag delats ut. Detta torde medföra att Riksbankens Jubileumsfond
efter hand kommer att få färre och bättre genomarbetade ansökningar.
Bland nyheterna i utformningen av den forskningsstödjande verksam-
heten kan även noteras att vi under året fått exempel på att universitet
och högskolor vid genomförande av större och mycket angelägna
projekt kan vara delaktiga i finansieringen av projektet.

Redog. 1994/95:RJ1

Den beredningsorganisation och arbetsordning som under årens Redog. 1994/95:RJ1
lopp utvecklats inom RJ har visat sig vara mycket ändamålsenlig. Det
är till stor fördel att styrelsens ledamöter på olika sätt också är
involverade i beredningsskedet av de ärenden som skall avgöras i
styrelsen. För behandlingen av forskningsansökningarna är det mycket
värdefullt med sådana erfarenhetsutbyten som sker mellan den forskar-
kompetens som finns företrädd inom styrelsen och beredningsgrupper-
na samt den breda samhälleliga kompetens som riksdagsledamöterna
representerar. När den kulturvetenskapliga prioriteringsgruppen tillsat-
tes i december 1993 var utgångspunkten att denna grupp skulle hållas
någorlunda åtskild från fondens övriga verksamhet. Det första årets
erfarenhet med en sådan beredningsmodell innebar betydande kompli-
kationer. Mot denna bakgrund har nu styrelsen fattat beslut om att i
beredningssammanhang integrera den kulturvetenskapliga donationen
med Riksbankens donation. Detta innebär att ledamöterna i den
kulturvetenskapliga prioriteringsgruppen även kommer att anknytas
till de tidigare beredningsgrupperna.

Inför statsmakternas beslut om donationen till förmån för kulturve-
tenskaplig forskning angav styrelsen att insatserna inom naturveten-
skap, teknik och medicin skulle reduceras till följd av framhävandet av
RJ:s kulturvetenskapliga profil. Som en konsekvens härav kommer
beredningsorganisationen att anpassas till detta förhållande. Genom
tillskottet från den kulturvetenskapliga donationen har det återigen
blivit möjligt för stiftelsen att dela ut anslag till forskning vid två
tillfällen varje år. Ansökningstiderna har anpassats till omläggningen
av det statliga budgetåret och till de tider som de statliga forskningsrå-
den i konsekvens härav enat sig om dvs. omkring 1 maj och 1
november.

Den i år 85-årige jämtländske hemmansägaren Erik Rönnberg har
ånyo gjort en generös donation till Riksbankens Jubileumsfond på 2,25
mkr. Den årliga avkastningen "skall delas ut i form av treåriga forskar-
stipendier (s.k. post doc.-stipendier) till yngre forskare vid Karolinska
Institutet (Kl) i Stockholm för vetenskapliga studier av sjukdomar under
de tidiga barnaåren." Jag vill på samma sätt, som min företrädare
Nils-Eric Svensson gjorde vid den första donationen, å hela forskar-
samhällets vägnar uttrycka ett hjärtligt och varmt tack till Erik Rönn-
berg för den generösa donationen.

Det är min förhoppning att Erik Rönnbergs insatser tjänar som ett
föredöme för andra och inspirerar till fler donationer till Riksbankens
Jubileumsfond i framtiden. En presumtiv donator garanteras professio-
nell förvaltning av donerat kapital till en extremt låg förvaltningskost-
nad, ca 0,3 %, och högsta tänkbara kompetens vid fördelning av anslag
för angivna syften.

Stockholm i februari 1995

Dan Brändström

1* Riksdagen 1994/95. 2 saml. RJ1

Den forskningsstödjande verksamheten

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) stöder kvalificerad forsk-
ning i form av projektanslag till enskilda forskare eller forskargrupper
vilka kommit in med ansökningar om anslag.

Alltsedan Jubileumsfondens tillkomst har ett visst företräde getts åt
samhällsvetenskapligt och humanistiskt orienterad forskning. Under
1994 har närmare 50 % av Jubileumsfondens tillgängliga medel gått
till samhällsvetenskapliga projekt, 20 % till humaniora och återstoden
till medicinsk, naturvetenskaplig och teknisk forskning. Genom nytill-
skottet till stöd för kulturvetenskaplig forskning har RJ:s humanistiska
och samhällsvetenskapliga profil blivit än tydligare markerad. Vid det
första utdelningstillfället tilldelades humaniora mer än 50 % medan
drygt 20 % av medlen gick till de samhällsvetenskapliga ämnesområde-
na. Återstående andel, knappt 30 %, har tilldelats insatser som är av
grundläggande betydelse för kulturvetenskaplig forskning i framtiden.

I första hand prioriteras projekt som inte naturligt tillgodoses på
annat sätt, t.ex. genom anslag från statliga forskningsråd eller andra
myndigheter, vilka var för sig arbetar inom relativt avgränsade sekto-
rer.

RJ är intresserad bl.a. av fler- eller tvärvetenskaplig forskning och
projekt i vilka forskare från olika discipliner, fakulteter, orter eller
länder samarbetar. Går man igenom stiftelsens katalog över hittills
beviljade anslag finner man många exempel på just sådana forsknings-
projekt.

Arbetssätt

Det är styrelsen som fattar beslut om anslag från stiftelsen. Inkomna
ansökningar har dessförinnan bedömts och prioriterats i en eller —
oftast — flera beredningsgrupper. I var och en av dessa ingår styrelsens
ledamöter och suppleanter samt utomstående, såväl nationella som
internationella, vetenskapliga experter. Ansökningarna har dessutom
som regel bedömts av en eller flera externa sakkunniga inom eller
utom landet.

Varje ansökan bedöms i första hand i jämförelse med internationell
standard och mot såväl inomvetenskapliga som utomvetenskapiiga
kriterier. Två huvudfrågor penetreras innan beslut fettas:

* Är det kvalificerad vetenskaplig forskning

* Är forskningen av betydelse för samhället?

Beslut om anslag till nya projekt fettas i två steg:

1) Bedömningarna i det första steget grundas på korta, översiktliga
ansökningar, projektskisser. Beredningsgrupperna väljer ut de ansök-
ningar, som bedöms ha högsta vetenskapliga kvalitet och vara av störst
intresse för RJ och som utformats av forskare som bedöms vara
kompetenta och lämpliga att bedriva projektet i fråga. Dessa forskare
bereds därefter tillfälle att komma in med fullständiga ansökningar.
Övriga ansökningar (projektskisser) avslås.

Redog. 1994/95:RJ1

2) I ett andra steg bedöms och prioriteras fullständiga ansökningar (i Redog. 1994/95:RJ1
regel efter externa sakkunniggranskningar) för de slutliga besluten i
styrelsen.

I de fall ansökningar gäller forskning som etiskt kan ifrågasättas
prövas dessa efter samma normer och på samma sätt som inom de
statliga forskningsråden.

När det gäller arbetet med den kulturvetenskapliga donationen har
det första året snarast haft karaktär av att det varit en "försöksomgång"
genom tillämpning av nya sökrutiner, handläggningsordning och be-
dömningskriterier. Ansökningarna har bedömts i enlighet med krite-
rierna i de av Riksbankens Jubileumsfond utfärdade anvisningarna
vilket har inneburit att projekt har granskats ur följande utgångspunk-
ter:

* anknytning till i anvisningarna formulerade teman om "Kulturve-
tenskapliga grundvalar" och "Samhällsförändringar i tid och rum"

* projektets gränsöverskridande karaktär, dvs. hur man avser att sam-
arbeta över institutions-, fakultets- eller universitetsgränserna

* doktorandmedverkan

* idéer om forskningsinformativa insatser.

Inom vissa områden, som bedöms angelägna men inte tillräckligt
uppmärksammade, tillsätter stiftelsen ibland särskilda s.k. områdes-
grupper. Deras uppgift är att kartlägga forskningsbehov och stimulera
till vetenskaplig forskning och till informationsutbyte. Dessa grupper
består av forskare från discipliner av betydelse för området samt
företrädare för i sammanhanget viktiga samhällsintressen. Verksamhe-
ten kan beskrivas som kvalificerat forskningsförberedande arbete. Den
avslutas när man vunnit tillräcklig uppmärksamhet från forskarhåll
och/eller från de myndigheter som har ansvar för att permanenta
resurser tillförs området i fråga.

Stiftelsen anordnar också konferenser eller symposier (ibland till-
sammans med något annat forskningsffämjande organ inom eller utom
landet) i syfte att presentera eller kartlägga kunskapsläget inom ett visst
område eller att identifiera forskningsbehov. RJ har omfattande kon-
takter med utländska stiftelser, under senare år företrädesvis europe-
iska.

Anslagen till forskning

Under 1994 beviljades de första anslagen ur den kulturvetenskapliga
donationen. Genom detta nytillskott av resurser har det blivit möjligt
att stödja större, tvärvetenskapliga och långsiktiga forskningsprojekt.
Bland sådana utomordentligt angelägna projekt, som svårligen skulle
ha erhållit ekonomiska resurser av det slag som nu möjliggjorts, är
några här nedan exemplifierade.

94-5131, Hans Davidsson, Musikhögskolan, Göteborgs universitet.

Det största beviljade beloppet tilldelades detta projekt som avser att
undersöka förändringsprocesserna i den nordeuropeiska orgelkonsten
1600—1970 och därvid även studera sambanden mellan instrument

och repertoar. Inom projektet skall forskare, doktorander och interna- Redog. 1994/95:RJ1
tionella gästforskare samarbeta med tekniker och instrumentbyggare.
Även musiker skall ta del i projektets arbete. Ett arbete av denna
omfattning hade inte kunnat genomföras vid Göteborgs universitet
utan stöd från den kulturvetenskapliga donationen.

94-5265, Barbara Hobson, Sociologiska institutionen, Stockholms uni-
versitet.

RJ har även kunnat bevilja anslag till ett större forskningsprogram för
jämförande genusforskning vid Stockholms universitet. Programmet
omfattar tvärvetenskaplig forskning, undervisning samt internationellt
forskarutbyte. Ur ett genusperspektiv skall olika moderna välfärdssta-
ters framväxt studeras och jämföras. Den starka internationella inrikt-
ningen av programmet kan komma att ge ytterligare aspekter på
genusforskningen och främja den svenska forskningens utveckling
inom området.

Härutöver har RJ kunnat stödja ett antal projekt vilka bedöms vara

av stor betydelse för framtida forskningsinsatser. Ett par exempel:

94-5046, Folke Sandgren, Kungliga Biblioteket.

Bernhard Vilhelm Lundstedts bibliografi i tre band, Sveriges periodis-
ka litteratur 1645—1899 är ett standardverk. Projektet "Nya Lund-
stedt" avser att fortsätta detta arbete genom att bibliografera svensk
dagspress under 1900-talet. Projektet har grundläggande kulturveten-
skaplig betydelse och har även stort värde för framtida forskning. Det
är ett angeläget arbete som genom den kulturvetenskapliga fonden fatt
möjlighet att kunna genomföras.

94-5209, Bengt Jonsell, Centrum för Vetenskapshistoria, Kungliga Ve-
tenskapsakademien

Genom att en vetenskaplig utgåva av Carl von Linnés brevväxling har
kunnat komma till stånd med anslag ur den kulturvetenskapliga
donationen blir Linnés korrespondens tillgänglig. Avsaknaden av kom-
mentarer och sakkunnig utgivning av de ofta svårlästa breven är en
stor brist för forskare och andra som önskar ta del av brevsamlingen.
Projektet är angeläget och har på samma sätt som "Nya Lundstedt"
grundläggande betydelse för fortsatt forskning inom det kulturveten-
skapliga området.

I ett särskilt avsnitt "Nya forskningsprojekt 1994" (här ej bifogat)
beskrivs samtliga nya projekt som beviljats anslag under året.

Stiftelsen har under året beviljat totalt 185 projektanslag och därut-
över reseanslag och lönekostnadstillägg samt omkostnadspålägg och
mervärdesskatt m.m. på tillsammans 85,4 mkr. De flesta av dessa
anslag har administrerats av statliga universitet och högskolor. För
anslagsmedel som utbetalats efter den 1 juli 1991 har utöver ett

omkostnadspålägg på 13,6 % tillkommit ett påslag för mervärdesskatt Redog. 1994/95:RJ1
på i det närmaste 8,7 % räknat på projektanslaget. För anslag efter den
1 juli 1994, som administreras via statliga högskoleenheter inom
Utbildningsdepartementets verksamhetsområde, räknar RJ numera
även med ett påslag på 10 % på de belopp som beräknas för själva
forskningsprojekten i lokalkostnader. Detta innebär sålunda ett totalt
påslag på i storleksordningen 33 %.

Adderar man till tabellens totalsumma kostnaderna för sakkunnig-
granskningar och viss information har stiftelsens anslag till forskning
uppgått till 89,1 mkr (se not 8).

Beviljade anslag disponeras enligt särskilda villkor som anges i
kontrakt med varje anslagsmottagare. Som tidigare nämnts förvaltas de
flesta anslagen av en statlig läroanstalt, som då också är arbetsgivare för
den personal som avlönas från anslagen. I avsnittet "Statistiska uppgif-
ter om anslagen till forskning" (här ej bifogat) redovisas i tabellform
vissa data rörande behandlade ansökningar och beviljade anslag.

Informationsutbyte, uppföljning m.m.

Många av de forskningsprojekt som Riksbankens Jubileumsfond stöder
belyser problem som är av allmänt samhälleligt intresse. Det är därför
angeläget att resultat som tas fram om möjligt också blir kända i
samhället utanför forskarnas krets för att även där bli föremål för
diskussion, kritisk granskning och användning. Forskningsstödjande
organ kan och bör medverka till att sådant informationsutbyte under-
lättas. Under året har flera både nationella och internationella aktivite-
ter bedrivits i syfte att följa och sprida kännedom om den forskning
som stöds och att stimulera informationsutbyte om forskningsresultat
mellan olika grupper i samhället. Några exempel skall redovisas.

Riksbankens Jubileumsfond deltog tillsammans med bl.a. statliga
forskningsråd, sektorsorgan och en rad forskare i en forskningsfestival
"Kunskapens horisonter". Den arrangerades i Stockholm, Malmö och
Göteborg under perioden den 15 juni—5 oktober 1994. I anslutning
till att tvärvetenskapliga forskningsprojekt presenterades i utställnings-
form bedrevs en seminarieverksamhet. RJ:s bidrag var seminarier
kring det s.k. Luleälvsprojektet. Vid dessa seminarier medverkade i
projektet deltagande forskare varvid även Kjell Lundholms nya skrift
"Lule älvdal — från stenålder till 1900-tal" presenterades. Klassuppsätt-
ningar av skriften har delats ut till skolorna inom utställningens
närområden och till skolor i norra Sverige. Antalet besökare på
utställningen och deltagandet i seminarierna var, med tanke på det
mycket vackra sommarvädret, tillfredsställande.

Inom områdesgruppen för forskning om riksdagens funktion och ar-
betsformer har ett par välbesökta sammankomster anordnats i Riks-
dagshuset inom ramen för föredragsserien Samhällsfrågor i ett forsk-
ningsperspektiv.

Den 5 maj höll docenten i statsvetenskap vid Skytteanum, universi-
tetet i Uppsala, Sverker Gustavsson, ett föredrag med titeln "Hur är
gemensam demokrati möjlig i den Europeiska Unionen?"

Den 7 december höll professorn Sören Holmberg och docenten
Peter Esaiasson vid statsvetenskapliga institutionen, universitetet i Gö-
teborg, föredrag över ämnet "Kampanj och åsikter". Chefredaktören
Olof Kleberg var inledande kommentator vid denna analys av höstens
val.

Inom områdesgruppen har dessutom följande aktiviteter och arran-
gemang genomförts.

Den 28—29 april avhölls vid Hässelby Slott en forskarkonferens för
att kartlägga forskningsläget i de nordiska länderna i anslutning till
docent Björn von Sydows arbete med den svenska parlamentarismens
utveckling och tillämpning. Efter en inledning av professor Nils
Stjernquist: "Varför behövs nordiskt samarbete kring parlamentsforsk-
ning?" beskrevs parlamentarismens tillämpning i Danmark av profes-
sor Erik Damgaard, universitetet i Aarhus, i Finland av professor
Jan-Magnus Jansson, Åbo Akademi, i Norge av professor Björn Erik
Rasch, universitetet i Oslo, och i Sverige av professor Leif Lewin,
universitetet i Uppsala. Arbetet bedrivs vidare under Björn von Syd-
ows ledning. En publikation med föredragen vid konferensen är under
utgivning.

Det seminarium som anordnades den 1 december 1993 på temat
"Valsystem i komparativ belysning" har publicerats genom ett särtryck
TEMA VALSYSTEM ur Statsvetenskaplig Tidskrift (1994:1 och
1994:3).

Under året har även Bengt Wieslanders bok The Parliamentary
Ombudsman in Sweden utkommit på Gidlunds Bokförlag.

Inom områdesgruppen för komparativ forskning om samhällsföränd-
ringar anordnades den 17 februari 1994 under ordförandeskap av
förutvarande statsrådet Gertrud Sigurdsen och riksdagsledamoten Brit-
ta Bjelle, ett halvdagsseminarium på temat "Välfärden i Sverige
1968—1991: Levnadsnivåundersökningarna". De frågor som i första
hand belystes utifrån aktuell forskning var dels välSrdens förändringar
efter ålder, kön och klass men även förändringar av familjens roll i
samhället samt relationer inom familjen, dels hälsan och välfarden
bland de äldsta. Efter inledning av professorn i sociologi med inrikt-
ning på levnadsnivån, Robert Erikson, universitetet i Stockholm, pre-
senterade docenterna Johan Fritzell och Olle Lundberg, institutet för
social forskning, välSrdsförändringarna vilka kommenterades av pro-
fessorerna Erik Allardt, Åbo Akademi, och Anne-Mette Sprensen, Max
Planck Institut fur Bildungsforschung i Berlin samt riksdagsledamöter-
na Birgitta Dahl och Daniel Tarschys. Inledare till avsnittet om Hälsa
och välfärd bland de äldsta var professorn i socialt arbete med inrikt-
ning på de äldre, Mats Thorslund, universitetet i Stockholm. Hans
inlägg kommenterades i första hand av professorn och föreståndaren
vid institutet för kvinnoforskning vid Åbo Akademi, Elianne Riska
och överläkaren vid den geriatriska avdelningen vid Köpenhamns
universitet, Marianne Schroll, samt riksdagsledamöterna My Persson
och Maj-Lis Lööw.

Områdesgruppen har härutöver anordnat två seminarier — ett i
samverkan med Collegium Budapest den 13—14 oktober i anslutning

Redog. 1994/95:RJ1

till starten av det akademiska året 1994/95 och ett internationellt
seminarium i Riksdagshuset den 30 november på temat "Opinions on
Welfare and Justice — Comparative Perspectives". Seminariet i sam-
verkan med Collegium Budapest tillsammans med ungerska forskare
hölls under ledning av en av kollegiets ledande forskare, professor
Helga Nowotny, Institute for Theory and Social Studies of Science,
University of Vienna. Temat för seminariet var "Jämförelser och
Förändringar inom Välfärdssystemen i Ungern och Sverige". Första
sessionens inledare var professor Walter Korpi, institutet för social
forskning, universitetet i Stockholm, professor Zsuzsa Ferge, Institute
of Sociology och Eötvös Lörånd, University of Budapest. Under den
andra sessionen, som var inriktad på jämförelser av åsikter om och
attityder till respektive lands social- och välfirdspolitik, var det profes-
sorn i sociologi vid universitetet i Umeå, Rune Åberg, och professorn
Lajos Géza Nagy, Hungarian Gallup Institute, Budapest, som svarade
för inledningarna.

I anslutning till seminariet i Budapest var områdesgruppen inbjuden
till den svenske ambassadören Jan Lundvik som svarade för en initie-
rad orientering om utvecklingen i Central- och Östeuropa med tyngd-
punkt på Ungern.

Avsikten med det i november anordnade internationella seminariet,
som i första hand vände sig till forskare, företrädare för berörda
myndigheter och tidskriftsredaktörer samt andra representanter för
massmedia, var att ge en inblick i det snabbt växande forskningsSltet
av komparativa attityd- och värderingsstudier. Genom datamaterial
som International Survey Program, World Values Study, Eurobarome-
ter och The Social Justice Project finns nu möjlighet att jämföra
värderingsstrukturer och värderingsförändringar på ett helt annat sätt
än för bara tio år sedan. Vid seminariets internationella del var det två
brittiska forskare som svarade för inledningsanförandena, som åtföljdes
av kommentarer från nordiska forskare verksamma inom liknande
problemområden. Professor Peter Taylor-Gooby, University of Kent,
som talade över ämnet "Who Wants the Welfare State? Support for
State Welfare Provision in European countries". Hans föredrag kom-
menterades av professorerna Olli Kangas, universitetet i Åbo och Per
Arnt Pettersen, universitetet i Trondheim. Professor David Miller,
Nuffield College, Oxford, "Populär Beliefs About Social Justice: A
Comparative Approach". Kommentatorer under denna session var
professor Thorleif Pettersson, universitetet i Uppsala, och docent Ste-
fan Svallfors, universitetet i Umeå. Seminarieledare var professorn i
sociologi vid universitetet i Umeå, Rune Åberg. Dagen avslutades med
en populärvetenskaplig föreläsning för seminariedeltagarna och in-
bjudna riksdagsledamöter. Thorleif Petterssons föredrag var betitlat
"Svenska och europeiska värderingssystem". Seminariets uppsatser
publiceras i bokform våren 1995.

Avslutningsvis kan nämnas att områdesgruppens seminarium den 17
februari 1993 om "Vad bestämmer våra levnadsvanor" har publicerats
som temanummer i Socialmedicinsk Tidskrift (1994:4).

Redog. 1994/95:RJ1

Som stimulans för svenska forskare att publicera sig populärveten-
skapligt inrättade Riksbankens Jubileumsfond 1988 två pris för årets
bästa artiklar i tidskriften Forskning och Framsteg inom ämnesområ-
dena

* Samhällsvetenskap—beteendevetenskap—humaniora och

* Naturvetenskap—medicin—teknik

Prisen (25 000 kr vardera) för 1993 års bästa artiklar delades ut den 24
mars 1994 vid en sammankomst med styrelsen och ett antal särskilt
inbjudna till

1. Carl Olof Cederlund, docent i marinarkeologi vid universitetet i
Stockholm, för artikeln "Kung Waldemars segelled: Forskare till
rors klarlägger sjöväg från 1200-talet"

2. Jan-Erik Nylund, docent i skoglig mykologi och patologi vid Sveri-
ges lantbruksuniversitet i Uppsala, för artiklarna: "Ett urgammalt
knep för överlevnad" och "Skogens träd och svampar matar var-
andra".

Urvalet av pristagare gjordes av ledamöter i stiftelsens styrelse, i förra
fallet Lena Hjelm-Wallén, Berit Löfctedt, Lars Engwall och Lars-Göran
Stenelo (ordf.); i det senare fallet av Barbara Cannon (ordf.), Viola
Furubjelke, Per Björntorp och Rune Rydén.

Vid samma prisceremoni uppmärksammades även mottagarna av de
första två stipendierna ur "Nils-Eric Svenssons fond för främjande av
utbytet av yngre forskare inom Europa." Stipendierna utdelades till

1. Anders Berggren, thoraxkirurgiska avdelningen, Sahlgrenska sjuk-
huset i Göteborg, för resa till och vistelse vid Höpital Laénnec i
Paris, Frankrike.

2. Thomas H. Brobjer, institutionen för idé- och lärdomshistoria,
universitetet i Uppsala, för resa till och vistelse vid Nietzsches
bibliotek i Weimar, Tyskland.

Resestipendierna (50 000 kr vardera) överlämnades av Ulla Kalén-
Svensson. Juryn för urvalet av stipendiaterna bestod av professorerna
Inge Jonsson (ordf.), Barbara Cannon, Lars Engwall, Lars Göran
Stenelo och Jarl Torbacke med verkställande direktören Dan Bränd-
ström som föredragande.

En tredje stipendiat från Spanien för resa till och vistelse id en
svensk forskningsinstitution hade genom Haag-klubbens försorg nomi-
nerats. Tyvärr tvingades denna kandidat avsäga sig denna möjlighet på
grund av att ledighet inte kunde beviljas av universitetet. Nytt namn-
förslag förväntas föreligga inom den närmaste tiden.

Haag-klubben, som består av företrädare för de större europeiska
forsknings- och kulturstiftelserna, hade under 1994 förlagt sin 35:e
sammankomst till Stockholm. Riksbankens Jubileumsfond och Knut
och Alice Wallenbergs Stiftelse var värdar för denna sammankomst.
RJ:s ordförande Inge Jonsson höll ett synnerligen uppskattat anförande
om "Sweden as a part of European Cultural History".

RJ har dessutom genom medverkan vid European Foundation Cen-
tre i Bryssel kunnat öka kontakterna med motsvarande organ i Östeu-

Redog. 1994/95:RJ1

ropa, varav många under uppbyggnad. Framför allt har kontakterna
med de nytillkomna forskningsstiftelserna i de baltiska staterna ytterli-
gare vidareutvecklats genom medverkan vid en tvådagarskonferens i
Tallinn den 25—26 april. Dan Brändström höll där ett anförande om
stiftelser och deras roll i det svenska forskningsfinansieringssystemet.
Vid konferensen deltog representanter för regering, parlament och
ideella organisationer. I övrigt har informationsutbyte som vanligt skett
med utländska forskningsstiftelser.

Liksom tidigare år har flera av stiftelsens anslagsmottagare tilldelats
medel för att kunna presentera och diskutera sina projekt och forsk-
ningsresultat vid utländska institutioner eller vid internationella veten-
skapliga symposier.

Sedan 1966 har Riksbankens Jubileumsfond deltagit i finansieringen
av Nobelstiftelsens symposier. Till att börja med skedde detta i form av
årliga anslag. Symposieverksamheten kan numera helt finansieras med
avkastningen från en särskild symposiefond inom Nobelstiftelsen. Den-
na fond började byggas upp 1979 genom en grunddonation i form av
ett treårigt slutanslag från Riksbankens Jubileumsfond, genom bidrag
och royalties från Nobelstiftelsens egen informationsverksamhet samt
genom fyra årliga bidrag från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.
Symposieverksamheten leds av en kommitté med representanter för de
fem Nobelkommittéerna, Ekonomipriskommittén, Riksbankens Jubi-
leumsfond och Wallenbergstiftelsen med Nobelstiftelsens verkställande
direktör som ordförande. Hittills har nästan 100 Nobelsymposier ge-
nomförts. De har ägnats vetenskapliga genombrottsområden av central
kulturell eller samhällelig betydelse och har fått en mycket stark
internationell ställning.

Stiftelsens prioriteringsgrupper har liksom tidigare år gjort ett flertal
besök hos anslagsmottagare. Utöver genomgång och diskussion i an-
slutning till enskilda forskningsprojekt försöker man vid sådana tillfål-
len också att skaffa sig kunskap om forskningens och forskarutbild-
ningens aktuella villkor och förutsättningar.

Till stiftelsens kansli inbjuds ofta forskare eller forskargrupper för
presentation och diskussion av pågående projekt. Vid styrelsens sam-
manträden presenteras regelbundet aktuella forskningsområden av de
vetenskapliga ledamöterna.

De aktiviteter, som ovanstående endast är exempel på, ingår som
regelmässiga och självklara led i stiftelsens strävan att främja kontakter
med internationell forskning och att stimulera informationsutbytet
mellan forskare från olika områden samt mellan forskare och samhäl-
let utanför deras krets. Som tidigare framhållits är syftet givetvis att
försöka hjälpa till med att öka förståelsen för och kunskapen om
forskningens förutsättningar, arbetssätt och resultat och därmed ge
underlag för bedömningar av de insatser som gjorts och görs med
tillgängliga forskningsmedel. Av speciellt värde bedöms de samman-
komster vara där beslutsfattare och företrädare för olika samhällsin-
tressen samt forskare kunnat mötas.

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond verkar aktivt inom vida fält av
vetenskaplig forskning. Kompetensspridningen bland forskarna i styrel-
1** Riksdagen 1994/95. 2 saml. RJ1

Redog. 1994/95:RJ1

se och prioriteringsgrupper återspeglar detta förhållande. Styrelsen
består därutöver av personer med ekonomisk och politisk sakkunskap.
Denna personsammansättning gör att stiftelsen representerar ett ovan-
ligt stort erfarenhetsfält och därmed har en unik ställning som allsidigt
kontaktorgan mellan olika forskningsområden liksom mellan forsk-
ningen och andra centrala samhällsintressen.

Donationer

Statsmakterna beslöt, såsom omnämndes under detta avsnitt i föregåen-
de årsredovisning, att tillföra RJ en donation uppgående till 1 500 mkr
till stöd för kulturvetenskaplig forskning. Dessa medel har vid årets
början överförts till RJ för samförvaltning och särredovisning i enlig-
het med av styrelsen förordad fördelningsnyckel.

I nu gällande stadgar för RJ (fr.o.m. den 1 januari 1988) anges att
"hinder föreligger inte mot att tillskott till stiftelsens medel kan ske i form
av donation från enskild".

En sådan donation erhölls 1992 från hemmansägaren Erik Rönn-
berg, Fagerdal, Hammerdal. Donationen ingår nu i RJ:s förmögenhets-
massa och förvaltas tillsammans med RJ:s övriga tillgångar. Värdet av
donationen uppgår vid utgången av 1994 till nästan 8 mkr. Avkast-
ningen av donationen skall av RJ delas ut "i form av treåriga forskarsti-
pendier (s.k. post doc.-stipendier) till yngre forskare vid Karolinska
Instistutet (Kl) i Stockholm för vetenskapliga studier av åldrande och
åldersrelaterade sjukdomar".

Det första stipendiet har efter förslag från KI:s båda fakulteter
tilldelats Ph D Richard F Cowburn. Diplomet överlämnades av Erik
Rönnberg till stipendiaten vid en ceremoni i Östersunds sjukhus den
11 januari 1994. Till ceremonin hade företrädare för länsstyrelsen,
Mitthögskolan, ERU och övriga statliga myndigheter samt landstinget
jämte massmedia inbjudits.

Ytterligare en donation har vid slutet av 1994 erhållits från Erik
Rönnberg. Donationen uppgick till 2,25 mkr och skall liksom den
tidigare donationen ingå i RJ:s förmögenhetsmassa och förvaltas till-
sammans med RJ:s övriga tillgångar. Avkastningen av den nya donatio-
nen skall av RJ delas ut "i form av treåriga forskarstipendier (s.k. post
doc.-stipendier) till yngre forskare vid Karolinska Institutet i Stockholm
för vetenskapliga studier av sjukdomar under de tidiga barnaåren".

I samband med förre direktören Nils-Eric Svenssons hastiga bort-
gång uttryckte familjen en önskan om att i stället för blommor skulle
de som ville hedra hans minne göra det genom en insättning till
fonden i hans namn. Härigenom tillfördes Nils-Eric Svenssons Fond
53 tkr och fonden uppgår vid årsskiftet till ca 436 tkr. Vid fondens
instiftande 1993 beslöt styrelsen att den skall sträcka sig till utgången
av 2015 och att Riksbankens Jubileumsfond årligen gör en avsättning
så att 150 tkr i 1994 års penningvärde kan delas ut varje år.

Ändamålet för Nils-Eric Svenssons Fond är att genom stipendiering
främja ett ömsesidigt forskarutbyte inom Europa. Nils-Eric Svenssons
Fond skall ge möjlighet dels för yngre disputerade svenska forskare att

Redog. 1994/95:RJ1

resa och under kortare tid vistas i en framstående europeisk forsk-
ningsmiljö samt dels för yngre europeiska forskare att vara verksamma
vid en svensk forskningsinstitution.

Genom de donationer som under de senaste åren kommit till RJ för
att där samförvaltas med grunddonationen närmar sig RJ liknande
större fonder i bl.a. Finland, Frankrike och Tyskland. Denna form för
samförvaltning, som dessa fonder ger prov på, bidrar till effektiv
förmögenhetsförvaltning samtidigt som professionell fördelning av an-
slag till vetenskaplig forskning kan garanteras. RJ mottar gärna ytterli-
gare donationer.

Den ekonomiska förvaltningen

Stiftelsens placeringsverksamhet

För i stort sett alla finansiella marknader var 1994 ett dåligt år. Den
utlösande faktorn kan sägas vara den amerikanska centralbankens
första räntehöjning den 4 februari — en räntehöjning som skulle följas
av fler. Detta blev inledningen till allmänna och kraftiga räntehöjning-
ar över i stort sett hela världen. Både de amerikanska och tyska
obligationsräntorna steg under året med ca 2 procentenheter, i Eng-
land med 2,5 procentenheter. I Sverige blev ränteuppgången än krafti-
gare — ca 4 procentenheter. Räntan för en femårig bostadsobligation
steg från ca 7 % till ca 11 %. Den kraftiga ränteuppgången innebar att
obligationsinnehavare fick vidkännas betydande kursförluster (realise-
rade eller orealiserade) på sina portföljer.

Under trycket från de kraftigt stigande räntorna blev utvecklingen
på världens aktiemarknader dålig. Räknat i svenska kronor föll världs-
index med 8 % under 1994. Det var i stort sett enbart de skandinavi-
ska aktiebörserna som uppvisade en ökning. På Stockholmsbörsen steg
generalindex med 5 %.

De första dagarna av 1994 erhöll stiftelsen en donation om 1 500
mkr för att främja kulturvetenskaplig forskning. Drygt 1 100 mkr av
kapitaltillskottet utgjordes av svenska aktier. Stiftelsens innehav av
svenska aktier blev därmed alltför stort utifrån strategiska synpunkter
och riskspridningsskäl. Under året har därför siktet varit inställt på att
öka innehavet av utländska aktier parallellt med en minskning av den
svenska aktieportföljen. Situationen på utländska aktiemarknader har
emellertid knappast uppmuntrat till några större nettoförvärv av ut-
ländska aktier. Mätt som anskaffningsvärden har stiftelsens utländska
aktieportfölj ökat från 295 mkr vid utgången av 1993 till 509 mkr vid
utgången av 1994.

Stiftelsen har samtidigt strukturerat om sin svenska aktieportfölj.
Genom tillskottet från den kulturvetenskapliga donationen i början av
året kom stiftelsens svenska aktieportfölj att bestå av nästan 40 olika
aktier. Under året har antalet aktier reducerats till 26.

Alltsedan försommaren 1994 har svenska obligationer (bostadsobli-
gationer) gett en ränteavkastning på tvåsiffriga tal. Samtidigt har den
svenska inflationstakten pendlat runt 2,5 %. Realräntan kan därför

Redog. 1994/95: RJ1

sägas ha uppgått till 7—8 %. Trots den uppenbara risken att på kort Redog. 1994/95:RJ1
sikt (bokslutet 1994) drabbas av betydande — orealiserade — kursför-
luster har stiftelsen under året ökat sitt obligationsinnehav — från 770
mkr vid ingången av 1994 till 1 250 mkr vid årets utgång. Den
genomsnittliga förräntningen på stiftelsens obligationsportfölj uppgår
till nästan 11 %. En alternativ placeringsinriktning hade varit att
kraftigt öka stiftelsens kortfristiga likviditet. Detta hade begränsat de
orealiserade kursförlusterna. Förräntningen hade å andra sidan stannat
vid ca 8 %.

Under året har stiftelsen förvärvat ytterligare bostadsfastigheter i
centrala Stockholm. I en av fastigheterna utnyttjade hyresgästerna —
bostadsrättsföreningen — sin förköpsrätt och köpet gick tillbaka. Net-
totillskottet till stiftelsens fastighetsinne hav blev 2 nya fastigheter.

Totalt sett har stiftelsen förvärvat fastigheter för 53 mkr under 1994.

Ytterligare en fastighet — bostadsfastighet i centrala Stockholm —
har förvärvats. Då tillträdesdagen är först den 1 februari 1995 återfinns
inte detta fastighetsförvärv i bokslutet för 1994. Köpeskillingen uppgår
till 18,5 mkr.

Vid fastighetsförvärven har stiftelsen övertagit befintliga lån. Stiftel-
sens låneskuld har därför ökat från 145 mkr vid utgången av 1993 till
183 mkr vid utgången av 1994.

Av stiftelsens totala tillgångar (värderade till marknadsvärde) utgjor-
de andelen aktier 45 % (31 % vid utgången av 1993) och andelen
fastigheter 11 % (16 %). Resterande del 44 % (53 %) utgjordes av
svenska räntebärande tillgångar.

Bokföringsmässigt resultat

Utfallet av stiftelsens placeringsverksamhet 1994 återspeglas i resultat-
räkningen. Summan av alla inkomster inkl, realiserade kursvins-
ter/förluster vid försäljning av olika värdepapper, med avdrag för
löpande kostnader, benämnes i resultaträkningen "Bokföringsmässigt
resultat före anslag till forskning". Detta bokföringsmässiga resultat
uppgår för 1994 till 286 mkr. Detta är betydligt mer än för 1993 då det
bokföringsmässiga resultatet uppgick till 162 mkr. Stiftelsen är emel-
lertid drygt 1,5 mdr större än vid utgången av 1993.

Trots att stiftelsens innehav av räntebärande tillgångar ökat kraftigt
under året uppgår de totala ränteintäkterna 1994 till ungefar samma
belopp som 1993 — ca 144 mkr. Huvudskälet härtill är att under 1994
förföll relativt stora belopp obligationer som var införskaffade till än
högre räntor än vad som gällde under 1994.

Stiftelsens påtagligt större aktieinnehav under 1994 återspeglas i att
aktieutdelningarna 1994 uppgick till 27 mkr mot enbart 8 mkr 1993.

Den omstrukturering av aktieportföljen som redogjordes för i före-
gående avsnitt har under året resulterat i betydande kursvinster. Netto
räknat har de realiserade kursvinsterna i värdepappersportföljen upp-
gått till 140 mkr.

Stiftelsens större fastighetsinnehav återspeglas i större inkomster
men också i större kostnader i fastighetsrörelsen. Fastighetskostnaderna

för 1994 är osedvanligt höga. Här ingår renoveringskostnader för Redog. 1994/95:RJ1
stiftelsens egna lokaler men framför allt renovering av fastigheten vid
Kungsträdgårdsgatan. Även stiftelsens bostadsfastigheter har under 1994
snyggats upp.

Med undantag av fastigheter förvärvade under verksamhetsåret låter
stiftelsen marknadsvärdera alla sina fastigheter. Såväl 1992 som 1993
ledde denna marknadsvärdering till behov av extraordinära nedskriv-
ningar. Något sådant behov föreligger inte för 1994.

Av årets bokföringsmässiga resultat om 286 mkr återstår 197 mkr
efter beviljade anslag till forskning. Detta belopp har i sin helhet förts
till vinstregleringsfonden. (Jfr dock avsnittet Realt resultat.)

Stiftelsen har under året tillförts ytterligare medel i form av donatio-
ner. Den kulturvetenskapliga donationen om 1 500 mkr har tidigare
omnämnts. Till Nils-Eric Svenssons fond har under 1994 influtit
ytterligare 53 tkr. Behållningen i Nils-Eric Svenssons fond uppgår till
436 tkr. Under årets allra sista dagar erhöll stiftelsen ytterligare en
donation från Erik Rönnberg om 2 250 tkr. Avkastningen skall använ-
das till forskning om sjukdomar under de tidiga barnaåren.

Samtliga donerade medel har tillförts stiftelsens eget kapital.

Realt resultat

Stiftelsen har i princip tre olika slag av tillgångar — obligationer,
aktier och fastigheter — som alla är utsatta för värdeförändringar. Till
detta kommer att vissa delar av stiftelsens tillgångar är denominerade i
utländsk valuta. Förändringar i valutakursen påverkar därför också
värdet på stiftelsens tillgångar uttryckt i svenska kronor.

Den ekonomiska redovisningen för en institution som Riksbankens
Jubileumsfond skulle vara ofullständig om den inte kompletterades
med värdeförändringar av tillgångarna — "Ökning/minskning av ej
realiserade värdeförändringar".

Nettot av förändringen av de orealiserade kursvinsterna/förlusterna
har för 1994 fallit ut som en försämring om hela 193 mkr.

Den under året kraftiga ränteuppgången på ca 4 procentenheter har
påtagligt minskat värdet på stiftelsens obligationsportfölj. Förra årets
övervärde (marknadsvärde — anskaffningsvärde) har förbytts i ett
mindre undervärde. Försämringen uppgår till 91 mkr.

För stiftelsens aktieportfölj har 1993 års övervärde förbytts i ett
undervärde och försämringen uppgår till 128 mkr.

För stiftelsens fastigheter har dock värdeutvecklingen varit positiv
under 1994. Förra årets undervärde har nu förbytts i ett övervärde.
Förbättringen uppgår till 26 mkr.

Liksom tidigare år har stiftelsen även 1994 i det reala bokslutet gjort
en avsättning till det egna kapitalet som motsvarar penningvärdets
försämring. För 1994 uppgår denna avsättning till 78 mkr.

Vinstregleringsfonden i det reala bokslutet har därmed behövt belas-
tas med 74 mkr. Överskottet i vinstregleringsfonden har därmed sjun-
kit från 131 mkr 1993 till 57 mkr 1994.

Performance

Redog. 1994/95:RJ1

Från resultaträkningen (och de olika noterna) kan en sammanställning
göras som enbart består av finansiella poster. Dessa poster har gruppe-
rats i en tablå efter typ av tillgång (se s. 19).

Stiftelsens räntebärande tillgångar gav för 1994 ett positivt resultat
(inkl, den orealiserade värdeförsämringen) om 65 mkr. En mycket
schematisk kalkyl där resultatet sätts i relation till det genomsnittliga
innehavet under året (ingående + utgående värde/2) ger en avkastning
om knappt 4 %.

På motsvarande sätt ger stiftelsens aktiehantering ett positivt resultat
om 28 mkr. Motsvarande, mycket schematiska, kalkyl som ovan ger en
avkastning om knappt 2 %.

Stiftelsens fastigheter har under 1994 gett ett positivt resultat om 31
mkr. Detta ger en total avkastning om 7,5 % enligt en motsvarande
kalkyl.

Det finansiella resultatet skall belastas med finansiella kostnader i
form av räntekostnader och finansiella omkostnader.

Det samlade finansiella resultatet för 1994 anges i tablån till 103
mkr. Räknat på totalt ingående kapital ger detta en förräntning med
knappt 3 %.

Det finansiella resultatet skall täcka anslag till forskning om 89 mkr,
administrationskostnader om 10 mkr samt ökningen av stiftelsekapita-
let för att det skall hålla jämna steg med inflationen om 78 mkr. Årets
finansiella resultat räcker inte till allt detta. Vinstregleringsfonden
måste belastas med 74 mkr. I vinstregleringsfonden kvarstår då 57
mkr.

Redog. 1994/95:RJ1

Finansiellt resultat (mkr)

Tillgång	Intäkt/kostnad	1994	1993
Bankmedel	Ränteintäkter Realiserade vinster/förluster —	17	8
	valutor	-2	3
Certifikat	Ränteintäkter	13	27
Obligationer	Ränteintäkter	114	109
	Realiserade vinster	18	18
	Realiserade förluster	-4	-
	Förändring av ej realiserade värdeförändringar	-91	40
		65	205
Aktier,	Utdelningar och räntor	28	9
konvertibler	Optionspremier	-	1
och optioner	Realiserade vinster	156	110
	Realiserade förluster	-28	-64
	Förändring av ej realiserade värdefö rändringar	-128	166
		28	222
Fastigheter och	Inkomster	35	27
andelar	Av/nedskrivningar	-6	-44
i fastigheter	Övriga kostnader	-24	-9
	Förändring av ej realiserade värdeförändringar	26	-6
		31	-32
	Räntekostnader	-20	-18
	Finansiella omkostnader	-1	-6
		103	371

Redog. 1994/95:RJ1

Resultaträkning (tkr)

Bokföringsmässigt resultat	Not	1994	1993
Ränteintäkter	1	144.609	144.826
Aktieutdelningar		27.465	7.907
Optionspremier		-	1.265
Inkomster — Fastigheter	2	34.688	26.736
Räntekostnader — Fastigheter		-19.934	-18.060
Avskrivningar — Fastigheter	3	-6.049	-3.887
Nedskrivning — Fastigheter		-	-40.000
Övriga kostnader — Fastigheter		-24.124	-8.645
Realiserade kursvinster	4	174.357	130.723
Realiserade kursförluster	4	-34.042	-64.490
Övriga intäkter	5	390	186
Finansiella omkostnader	6	-780	-6.117
Administrationskostnader	7	-9.907	-8.274

Bokföringsmässigt resultat
före anslag till forskning

286.673

162.170

Beviljade anslag till forskning

8 -89.131

-60.581

Bokföringsmässig ökning av eget kapital
efter beviljade anslag till forskning

197.542 101.589

Minskning/ökning av ej realiserade
värdeförändringar

9 -193.224

201.038

Avsättning för bevarande av
Stiftelsekapitalets realvärde

10 -78.581

-92.997

Real minskning/ökning av eget kapital
efter beviljade anslag till forskning

-74.263 209.630

Balansräkning (tkr)

Redog. 1994/95:RJ1

Not 1994-12-31 1993-12-31

Bokförda Marknads- Bokförda Marknads-
värden värden värden värden

Tillgångar

Likvida medel	275.072		275.072	134.072	134.072
Certifikat m.m.	11	156.397	156.397	236.571	236.571
Obligationer	12	1.251.630	1.242.384	770.600	852.397
Aktier och konvertibler	13	1.804.571	1.768.962	647.658	740.098
Andelar i fastighetsbolag	14	61.370	51.353	61.370	62.835
Fastigheter	14	375.455	399.250	326.655	313.100
	15
Upplupna ränteintäkter		65.032	65.032	48.257	48.257
Inventarier	16	1.505	1.505	-	-
Förutbetalda kostnader och
upplupna intäkter		486	486	427	427
Övriga fordringar	17	5.416	5.416	5.330	5.330
Summa tillgångar		3.996.934	3.965.857	2.230.940	2.393.087
Skulder och eget kapital
Skulder
Leverantörsskulder		2.223	2.223	219	219
Upplupna kostnader och
förutbetalda intäkter	18	12.928	12.928	9.007	9.007
Övriga kortfristiga
skulder	19	624	624	950	950
Beviljade ej utbetalda
anslag		56.340	56.340	33.770	33.770
Inteckningslån		183.484	183.484	145.504	145.504
Summa skulder		255.599	255.599	189.450	189.450
Eget kapital	20
Stiftelsekapital		3.009.207	-	1.506.904	-
Uppindexerat stiftelsekapital	10	-	3.652.714	-	2.071.830
Vinstregleringsfond		732.128	57.544	534.586	131.807
Summa eget kapital		3.741.335	3.710.258	2.041.490	2.203.637
Summa skulder och eget
kapital		3.996.934	3.965.857	2.230.940	2.393.087
Ställda panter
Fastighetsinteckningar		195.319		153.583
Ansvarsförbindelser
Pensionsåtagande		2.553		3.410
Beviljade anslag att utgå ur
1995 års avkastning		16.200		-

Not 1 Ränteintäkter

	1994	1993
Bank	16.646	8.082
Certifikat	13.133	27.312
Obligationer	114.232	108.823
Konvertibler	598	609
	144.609	144.826

Redog. 1994/95:RJ1

Not 2 Inkomster — Fastigheter

Av fastighetsinkomsterna utgör 515 tkr en beräknad internhyra
för stiftelsens egna lokaler under andra halvåret 1994.

Se även not 7.

Not 3 Avskrivningar — Fastigheter

Avskrivningar enligt plan grundas på anskaffningsvärden och
fördelas över den beräknade ekonomiska livslängden. Avskriv-
ningar på byggnader sker med 2 % årligen.

Not 4 Realiserade kursvinster/förluster

1994 1993

	Vinster	Förluster	Vinster	Förluster
Obligationer	17.986	3.624	17.979	231
Aktier och konvertibler	156.371	27.967	109.672	62.084
Optioner		-	404	2.175
Valutor	-	2.451	2.668	-
	174.357	34.042	130.723	64.490
Övriga intäkter
	1994	1993
Intäkter från publikationer 11		28
Ej utnyttjade anslag	280	158
Övrigt	99	-
	390	186

Not 6 Finansiella omkostnader

Redog. 1994/95:RJ1

1994 1993

Courtage - 5.059

Depåavgift 440 684

Börs- och Reuterskärmar 340______374

780 6.117

Fr.o.m. 1994 ingår, i enlighet med god redovisningssed, transak-
tionskostnader i form av courtage i anskaffningsvärdet för re-
spektive värdepapper. Courtagekostnader påverkar därmed resul-
tatet först i samband med att kursvinster/förluster realiseras. För
1993 och tidigare år redovisades dessa transaktionskostnader som
finansiella omkostnader.

Under 1994 uppgick courtage-kostnader till 8.519 tkr (1993:
5.059 tkr).

Se även not 4.

Not 7 Administrationskostnader
	1994	1993
Löner och ersättningar till
- styrelsen och verk-
ställande direktören	1.590	1.243
- övrig personal	2.595	2.320
Tjänstepensioner	799	800
Sociala avgifter	1.259	1.209
Resor och traktamenten,
kansli och styrelse	442	362
Revision och redovisnings-
konsultation	307	300
Övriga konsulttjänster	261	159
Lokalkostnader	1.218	1.334
Förbrukningsinventarier	472	28
Avskrivningar inventarier	199	-
Övrigt	765	519
	9.907	8.274
Medeltalet anställda under
året har varit
Kvinnor	5.5	5.5
Män	3	3
Total	8.5	8.5

Not 8 Anslag till forskning

~ 1994 1993

Anslag från Riksbankens donation 69.548 60.358

Anslag från Erik Rönnbergs
donation om åldersrelaterade

sjukdomar 253 223

Anslag från Kulturveten-

skapliga donationen 19.330

89.131 60.581

Not 9 Förändring av ej realiserade värdeförändringar_________

Redog. 1994/95:RJ1

1994		1993		Förändring
Vinster	Förluster	Vinster	Förluster	Förändring
Obligationer	9.246	81.797	-	-91.043
Aktier och
konvertibler	35.609	92.440	-	-128.049
Fastigheter och
andelar i fastighets-
bolag 13.778	-	-	12.090	+ 25.868
13.778	44.855	174.237	12.090	-193.224

Not 10 Avsättning for bevarande av stiftelsekapitalets realvärde

Genomsnittsvärdet för konsumentprisindex för 1994 uppgår
till 248,5. Motsvarande indexvärde för 1993 är 243,2. Mellan
1994 och 1993 ökade således konsumentprisindex med
2,2 %.

Avsättningen för bevarande av stiftelsekapitalets realvärde
blir då 0,022 x (2.071.830 + 1.500.000 + 53) = 78.581
där 1.500.000 utgör den kulturvetenskapliga donationen och
53 utgör tillskottet till Nils-Eric Svenssons fond.
Se vidare not 20.

Not 11 Certifikat m.m.

Bokfört Nominellt

värde värde

Företagscertifikat 106.345 110.000

Hypoteksinstituts förlagslån

i form av

Floating-Rate-Note-lån (FRN) 50.052 50.000

156.397 160.000

Vid utgången av 1993 innehade stiftelsen kortfristiga certifi-
kat till ett bokfört värde om 236.571 tkr (nominellt värde
240.000 tkr).

1 balansräkningen har stiftelsen valt att som marknadsvär-
de redovisa bokförda (= anskaffnings) värden när det gäller
ovanstående kortfristiga värdepapper. 24

Not 12 Obligationer

Redog. 1994/95: RJ1

Bostadsinstituts	Nominellt	Bokfört	Marknads-
obligationer med förfallodatum	värde	värde	värde
1995	120.000	108.724	121.000
1996	280.000	281.165	281.974
1997	140.000	135.536	134.385
1998	100.000	106.594	95.842
1999	630.000	568.678	558.000
2005	50.000	50.933	51.183
	1.320.000	1.251.630	1.242.384
Vid utgången av	1993 innehade	stiftelsen	obligationer —

uteslutande bostadsobligationer — till ett bokfört värde av

770.600 tkr (nominellt värde 795.000 tkr).

Not 13 Aktier och konvertibler

Redog. 1994/95 :RJ1

Aktie Antal Anskaffnings- Marknads- Valuta-
värde värde enhet

AGA A	995.500	67.802	67.196
AGA B	10.790	758	734
ASEA A	296.319	163.405	159.123
ASEA B	1.952	1.154	1.050
Astra A	1.020.000	183.535	195.840
Bergman & Beving	66.092	8.262	9.319
BPA B	800.000	10.812	11.440
Cloetta	30.000	3.321	2.850
Elekta	52.200	7.836	8.352
Ericsson B	383.473	129.730	157.224
Esselte B	164.000	19.886	15.498
Euroc A	85.000	11.217	12.835
Graningeverken	210.650	71.147	63.406
JP Bank A	360.000	14.588	10.980
JP Bank B	390.000	15.725	11.583
LIC Care	10.000	7.300	5.900
MODO A	70.400	17.786	24.640
Perstorp	160.000	43.607	43.840
Sandvik A	224.946	26.546	26.994
Sandvik B	314.185	37.324	37.545
SCA A	55.958	7.834	6.575
SCA B	636.477	85.371	74.150
SEB A	730.500	38.487	30.827
SHB A	150.000	16.090	14.625
Skandia	413.632	62.901	53.152
Skanska	346.809	63.244	59.304
SKF B	50.000	6.921	6.125
Sparbanken A	300.000	17.111	15.600
SSAB A	50.000	14.819	16.250
Stadshypotek A	401.652	35.151	39.161
Stora A	126.742	48.140	56.780
Volvo A	350.000	45.292	48.825
Summa svenska aktier		1.283.102	1.287.723

Redog. 1994/95:RJ1

Utländska aktier	Antal	Anskaffnings- värde	Marknads- värde	Valuta- enhet
American Express	48.000	1.463	1.416	USD
Arvin Industries	42.700	1.330	993	USD
Bank America	25.000	1.089	988	USD
Bay Networks	81.200	2.882	2.375	USD
Best Buy	15.000	518	469	USD
Clearnet	50.000	556	375	USD
Great American	850	230	1	USD
Home Depot	50.000	2.058	2.300	USD
King World	25.000	988	863	USD
Liberty	45.000	1.301	1.142	USD
McDonalds	37.000	1.001	1.082	USD
Pacific Forest	100.000	1.415	882	USD
Philip Morris	41.000	2.475	2.358	USD
Quest	130.806	2.000	2.123	USD
Sprint	86.000	2.672	2.376	USD
Temple Inland	33.800	1.599	1.525	USD
Toys R Us	30.000	1.121	915	USD
Walt Disney	68.000	2.858	3.137	USD
Danske Bank	31.000	12.012	10.292	DKK
Tele Danmark	12.000	3.720	3.708	DKK
Amer	16.500	2.109	1.353	FIM
Enzo Gutzeit	170.000	6.975	6.919	FIM
Huhtamäki B	22.000	4.114	3.432	FIM
Kemira	60.000	2.280	2.040	FIM
Outokumpu	83.000	7.540	7.221	FIM
Repola	111.000	12.511	9.491	FIM
Barclays	2.165	12	13	GBP
Burma Castrol	100.000	868	815	GBP
Glaxo	83.614	554	554	GBP
ICI	115.000	827	861	GBP
Siebe	141.794	820	791	GBP
Air Liquide	6.600	4.909	4.712	FRF
Alcatel	9.766	7.137	4.453	FRF
Bouygues	6.847	4.191	3.499	FRF
Carrefour	2.300	4.913	5.088	FRF
General des Eaux	8.377	5.072	4.348	FRF
Lafarge	13.495	5.094	5.128	FRF
Le gr is	8.500	4.607	2.792	FRF
LVMH	8.500	7.309	7.166	FRF
Paris Development	50.000	5.000	1.800	FRF
Saint Gobain	6.148	4.103	3.775	FRF
Schneider	13.500	6.013	4.779	FRF
Société Général	9.350	5.896	5.245	FRF

Redog. 1994/95 :RJ1

Utländska aktier	Antal	Anskaffnings- värde	• Marknads- värde	Valuta- enhet
Leifheit	3.000	1.993	2.130	DEM
A Berg Far East	37.636	4.985	5.968	USD
Fleming East Opp.	114.671	2.000	2.361	USD
India Fund	135.000	1.924	1.434	USD
A Berg Japan	255.964	25.000	23.234	SEK
Summa utländska aktier		509.054	468.022	SEK
Konvertibler	Nominellt	Anskaffnings-	■ Marknads-	Valuta-
	värde	värde	värde	enhet
AGA	587	1.011	938
Investor	9.497	11.288	12.180
SEB	95	116	99
Summa konvertibler		12.415	13.217	SEK
Summa svenska aktier och konvertibler		1.295.517	1.300.940	SEK
Summa aktier och konvertibler		1.804.571	1.768.962	SEK

Not 14 Fastigheter och andelar i fastighetsbolag

Redog. 1994/95 :RJ1

Andelar i fastighetsbolag	Stiftelsens ägarandel	Bokfört värde	Marknads- värde
Peachtree Place. L P. USA	40 %	27.802	17.862
Reindeer Realty. L P. USA	90 %	33.568	33.491
Summa		61.370	51.353
Fastigheter
Styrpinnen 23. Stockholm	100 %	47.282	54.000
Claus Mortensen 24. Malmö	100 %	86.063	95.000
Adam o Eva 9 o 13. Stockholm 50 %		137.979	130.000
Brännaren 7. Stockholm	100%	17.625	21.000
Kampsången 4. Stockholm	100 %	12.043	13.000
Sländan 2. Stockholm	100 %	9.195	14.000
Trädlärkan 2. Stockholm	100 %	11.702	19.000
Rekryten 6. Stockholm	100%	28.318	28.250
Snöklockan 1. Stockholm	100 %	25.248	25.000
Summa		375.455	399.250
Totalt		436.825	450.603

har marknadsvärdet

För fastigheter förvärvade under 1994
satts lika med anskaffningsvärdet.

För övriga fastigheter och andelar i fastighetsbolag baseras
marknadsvärdena på externa värderingar utförda av välre-

nommerade värderingsfirmor.

Not 15 Fastigheter

	1994	1993
Anskaffningsvärde, byggnader	315.211	277.531
Ackumulerade planmässiga
avskrivningar	-14.294	-8.244
Ackumulerad extraordinär
nedskrivning, byggnader	-58.258	-58.258
Byggnader, bokfört värde	242.659	211.029
Anskaffningsvärde, mark	177.538	160.368
Ackumulerad extraordinär
nedskrivning, mark	-44.742	-44.742
Mark, bokfört värde	132.796	115.626
Summa bokfört värde	375.455	326.655
Taxeringsvärden
Byggnader	154.918	79.715
Mark	63.627	40.540
Summa	218.545	120.255

Fastigheternas marknadsvärden framgår av not 14.
Se även not 3.

Not 16 Inventarier

Redog. 1994/95: RJ1

Fram t.o.m. 1993 kostnadsbokfördes alla inventarieförvärv.

Fr.o.m. 1994 tillämpas en avskrivningsplan om 20 % per år.

Not 17

Övriga fordringar

Hyresfordringar m.m.

Handpenning fastighet

Moms fastigheter

1994	1993
3.259	2.424
1.800	2.825
357	81
5.416	5.330

Not 18 Upplupna kostnader och forutbetalda intäkter
	1994	1993
Sociala avgifter	187	136
Intjänade ej uttagna semesterdagar	93	138
Särskild löneskatt på pensions-
försäkringspremier	97	74
Upplupna räntor inteckningslån	1.821	1.704
Förutbetald hyresintäkt	7.630	5.872
Övrigt, fastigheter	2.901	951
Övriga upplupna kostnader	199	132
	12.928	9.007

Not 19 Övriga kortfristiga skulder

	1994	1993
Personalens källskatt	228	148
Fastighetsskatt	396	202
Lagfart	-	600
	624	950

Not 20 Eget kapital

Nominellt kapital

	Stiftelse- kapital	Vinstregle- ringsfond	Totalt eget kapital
Eget kapital 93-12-31	1.506.904	534.586	2.041.490
Kulturvetenskaplig donation	1.500.000	-	1.500.000
Tillskott till Nils-Eric
Svenssons fond	53		53
Erik Rönnbergs donation
för forskning om sjukdomar
under de tidiga barnaåren	2.250		2.250
Årets avsättning	-	197.542	197.542

Eget kapital 94-12-31

3.009.207 732.128 3.741.335

Redog. 1994/95:RJ1

Realt kapital se not 10

	Stiftelse- kapital	Vinstregle- ringsfond	Totalt eget kapital
Eget kapital 93-12-31	2.071.830	131.807	2.203.637
Kulturvetenskaplig donation	1.500.000	-	1.500.000
Tillskott till Nils-Eric Svenssons fond	53		53
Erik Rönnbergs donation för forskning om sjukdomar under de tidiga barnaåren	2.250		2.250
Avsättning för bevarande av stiftelsekapitalets realvärde	78.581		78.581
Real minskning av eget kapital efter beviljade anslag till forskning	-	-74.263	-74.263
Eget kapital 94-12-31	3.652.714	57.544	3.710.258

Donationer

De medel som Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond förvaltar härrör
för närvarande från fem olika donationer.

-Donation från Sveriges Riksbank för att främja och understödja
vetenskaplig forskning

- Nils-Eric Svenssons fond

- Erik Rönnbergs donation för forskning om åldrande och åldersrela-
terade sjukdomar

-Erik Rönnbergs donation för forskning om sjukdomar under de
tidiga barnaåren (fr.o.m. 1994-12-29)

- Kulturvetenskaplig donation

(För en mer utförlig beskrivning av ändamålen för de olika donatio-
nerna hänvisas till avsnittet "forskningsstödjande verksamheten".)

Samtliga medel som donerats till Riksbankens Jubileumsfond sam-
förvaltas. Avkastningen från de olika donationerna skall emellertid gå
till olika ändamål. Stiftelsens totala avkastning på förvaltade medel
måste därför fördelas på de olika donationerna.

I början av 1994 var marknadsvärdet av de olika donationerna följan-
de:

Riksbankens donation
Nils-Eric Svenssons fond
Erik Rönnbergs donation om
åldersrelaterade sjukdomar
Kulturvetenskaplig donation

2.195.409 tkr, (59,2763 %)

436 tkr (0,0118 %)

7.845 tkr (0,2118 %)

1.500.000 tkr (40,5001 %)

3.703.690 tkr (100,0000 %)

Riksbankens Jubileumsfonds totala avkastning 1994 (Bokföringsmässigt
resultat + ökning/minskning av ej realiserade värdeförändringar =
286.673 — 193.224 = 93.449 tkr) skall proportioneras ut på de olika
donationerna.

1. Riksbankens donation inkl. Nils-Eric Svenssons fond

Redog. 1994/95:RJ1

Ingående värde

Årets avsättning

Årets anslag

2.195.845

+ 55.404

- 69.548

Marknadsvärde 1994-12-31

2.181.701

Anslagen från Nils-Eric Svenssons fond har inte någon direkt koppling
till avkastningen på förvaltade medel. Styrelsen för Riksbankens Jubi-
leumsfond har förbundit sig att se till att anslagen per år kan uppgå
till ett visst belopp — som för 1994 är 150.000 kr. Donationen skall
anses vara förbrukad vid utgången av 2015. I denna sammanställning
har därför Nils-Eric Svenssons fond slagits ihop med Riksbankens
donation.

2. Erik Rönnbergs donation för forskning om åldrande och åldersrelate-
rade sjukdomar

Ingående värde 7.845

Årets avsättning +198

Årets anslag - 253

Marknadsvärde 1994-12-31 7.790

3. Kulturvetenskaplig donation

Ingående värde 1.500.000

Årets avsättning + 37.847

Årets anslag - 19.330

Marknadsvärde 1994-12-31 1.518.517

4. Erik Rönnbergs donation for forskning om sjukdomar under de
tidiga barnaåren

Under 1994 års allra sista dagar erhöll Riksbankens Jubileumsfond
ytterligare en donation från Erik Rönnberg om 2.250 tkr.

Stockholm den 7 februari 1995

Redog. 1994/95:RJ1

Inge Jonsson
Ordförande

Lars F Tobisson
Vice ordförande

Elving Andersson

Barbara Cannon

Lars Engwall

Lena Hjelm-Wallén

(t.o.m. 94-10-07)

Arne Kjörnsberg

Berit Löfctedt

Bertil Persson

Åke Smids

Jarl Torbacke

Sten Wikander

Dan Brändström

Verkställande direktör

Revisionsutlåtande

Vi har granskat årsredovisningen, räkenskaperna samt styrelsens och
verkställande direktörens förvaltning för år 1994. Granskningen har
utförts enligt god revisionssed.

Granskningen har inte givit anledning till anmärkning mot vare sig
årsredovisning, räkenskaper eller styrelsens och verkställande direktö-
rens förvaltning av stiftelsens angelägenheter. Enligt vår bedömning är
redovisningen rättvisande och upprättad i enlighet med god redovis-
ningssed.

Stockholm den 8 februari 1995

Ernst & Young AB

Per Björngård
Auktoriserad revisor

Statistiska uppgifter om anslagen till forskning

Under en följd av år har det i årsredovisningen presenterats en
tabellarisk översikt över anslagens fördelning under senaste verksam-
hetsåret och för den tid stiftelsen varit verksam, 1965—1994. Genom
tillkomsten av fler donationer under de senaste åren har jämförbarhe-
ten från ett år till ett annat försvårats. I de uppgifter som redovisas i
tabellerna 1 — 11* ingår endast sådana uppgifter som rör Riksbankens
ursprungsdonation.

Anslagsfördelningen mellan ämnesområdena för 1994 kan utläsas i
tabellerna 1* och 10*. Om de olika årens anslagsbeviljningar uttrycks i
1994 års penningvärde motsvarar summan av stiftelsens hittillsvarande
anslag till forskning över 2.600 mkr. Uppgifter om relationen mellan
fortsättningsanslag och nya anslag under år 1994 finns redovisade i
tabellerna 2—3*. Fördelningen på olika fakultetsområden för dessa
anslagstyper framgår av tabellerna 4—5*. Anslagens fördelning på
olika läroanstalter finns redovisade i tabell 8*, deras storlek kan utläsas
ur tabellerna 6* och 11* samt deras utsträckning i tid ur tabell 7*.

Flera av de projekt som beviljats anslag, särskilt de som har större
omfattning, är av fler- eller tvärvetenskaplig karaktär. Fördelningen på
ämnesområden och även på fakultetsområden kan därför inte göras
exakt. Anslagen förs till det område som bedöms vara mest centralt,
som regel det inom vilket den sammanhållande forskaren är verksam.
I allt väsentligt beskriver tabellerna inriktningen av stiftelsens verksam-
het på ett relevant sätt.

De anslag som sammanförts under samhällsvetenskap (se tabell 1*)
utgjorde 49 % av det totala anslagsbeloppet under 1994, knappt 20 %
av anslagen gick till humanistiskt orienterad forskning och återstoden
(drygt 30 %) till medicinsk, naturvetenskaplig och teknisk forskning.

Den procentuella fördelningen mellan ämnen kan variera avsevärt
från år till år. Skillnaderna skall emellertid inte ses som förändringar i
fondens utdelningspolitik. De kan som regel förklaras med att något
större, flervetenskapligt projekt, som förts till ett visst ämne, antingen
tillkommit eller slutförts under året.

Under 1994 beviljades 167 projektanslag av totalt 608 behandlade
ansökningar (tabell 1*). De avslagna ansökningarna representerade ett
sökbelopp om drygt 315 mkr. Motsvarande belopp för avslag för 1993
var 295 mkr. 58 av de beviljade projektanslagen avsåg nya projekt
(1993; 35 projekt, 1992; 40 projekt). Av de sökta beloppen för nya
projekt beviljades 8 %, vilket är en avsevärd förbättring jämfört med
1993 då endast 4,6 % kunde beviljas.

De nya anslagens andel av det totalt beviljade beloppet under året
var 39 % (tabell 2*). Den nedåtgående trenden har därigenom kunnat
brytas.

*Ej här bifogade.

Redog. 1994/95:RJ1

Stiftelsens publikationer Redog. 1994/95:RJ1

Forskningsöversikter och dokumentation från symposier, konferenser

m.m. anordnade av Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond publiceras

antingen i en skriftserie eller som fristående publikationer.

Upplysningar om publikationernas innehåll liksom uppgift om be-

ställningsadresser lämnas gärna av personalen vid stiftelsens kansli.

I skriftserien har hittills utkommit:

RJ 1977:1 Arbetsliv, samhällsekonomi och välfirdsutveckling

RJ 1977:2 Lyssna, titta, läsa

RJ 1977:3 Hallå, Hallå!

RJ 1978:1 Vart leder tråden?

RJ 1978:2 Hot eller löfte?

RJ 1978:3 Dialog

RJ 1978:4 Tvåkabels-TV och telesammanträden

RJ 1978:5 Tryck på knappen

RJ 1978:6 Attityder till tekniken

RJ 1978:7 Smärta och akupunktur

RJ 1979:1 I kulisserna

RJ 1979:2 Planera numera

RJ 1979:3 Forskning för jämställdhet

RJ 1979:4 Moderna tider

RJ 1980:1 Arbetets värde och mening

RJ 1980:2 Aktuell kvinnoforskning

RJ 1980:3 Arbetslivsforskning

RJ 1980:4 Jämställd hetsperspektiv i forskningen

RJ 1980:5 Kommunikation — trots handikapp

RJ 1980:6 Skatteforskning

RJ 1981:1 Svensk skatteforskning 1919—1979

RJ 1981:2 Kvinnors liv i det svenska samhället

RJ 1982:1 Risken att bli alkoholist

RJ 1982:2 Stick i stäv med vedertagna normer

RJ 1982:3 Att förändra levnadssätt

RJ 1983:1 Women and Men in Swedish Society

RJ 1983:2 Hur klarar vi 1990?

RJ 1984:1 Alkoholpolitiken och forskningen

RJ 1984:2 Öststatsforskning i Sverige 1950—1983

RJ 1985:1 Forskning om skatter

RJ 1986:1 Skatterna — ett samhällsproblem?

RJ 1986:2 Finansteoretiska undersökningar

RJ 1987:1 Teknik och sysselsättning i framtiden

RJ 1987:2 Samhällsvetenskaplig och humanistisk idrottsforskning

RJ 1988:1 Forskning inom estetiska ämnen

RJ 1989:1 The Swedish Riksdag in an International Perspective

Andra utgivna publikationer är:

Riksdagen genom tiderna. H. Schuck, G. Rystad, M.F. Metcalf,

S. Carlsson & N. Stjernquist (1985)

The Riksdag: A History of the Swedish Parliament. H. Schuck,

G. Rystad, M.F. Metcalf, S. Carlsson & N. Stjernquist (1987)

FORSKNING I ETT FÖRÄNDERLIGT SAMHÄLLE, Stiftelsen Riks-
bankens Jubileumsfond 1965—1990. Utg. av Kjell Härnqvist och Nils- 35

Eric Svensson, Gidlunds Bokförlag (1990)

SWEDISH RESEARCH IN A CHANGING SOCIETY, the Bank of Redog. 1994/95:RJ1
Sweden Tercentenary Foundation 1965—1990. Edited by Kjell

Härnqvist and Nils-Eric Svensson, Gidlunds Bokförlag (1990)

Riksdagen inifrån. Tolv riksdagsledamöters hågkomster, erfarenheter

och lärdomar. Red. Nils Stjernquist, Gidlunds Bokförlag (1991)

Att åldras. Rapport från ett symposium om forskning kring åldrande

och åldrandets sjukdomar. Red. Bengt Pernow, Gidlunds Bokförlag

(1992)

Riksdagen genom tiderna. H. Schuck, G. Rystad, M.F. Metcalf,

S. Carlsson & N. Stjernquist, Andra upplagan (1992)

Europa — historiens återkomst. Editor: Sven Tägil, Gidlunds Bokför-

lag (1992)

Research Funding and Quality Assurance. A symposium in honorem

Nils-Eric Svensson. Gidlunds Bokförlag (1993)

Bengt Wieslander: The Parliamentary Ombudsman in Sweden. Gid-

lunds Bokförlag (1994)

Styrelse	Redog. 1994/95: RJ1
Ledamöter	Suppleanter
Professor Inge Jonsson ordförande	Professor Per Björntorp
Riksdagsledamot (m) Lars F Tobisson vice ordförande	Riksdagsledamot (m) Rune Rydén
Professor Barbara Cannon	ProfessorLars-Göran Stenelo
Professor Lars Engwall	Professor Boel Berner
Professor Jarl Torbacke Direktör Åke Smids	Vakant

Direktör Sten Wikander

Riksdagsledamot (c)
Elving Andersson

Riksdagsledamot (s)
Lena Hjelm-Wallén

Riksdagsledamot (fp)
Christer Lindblom

Riksdagsledamot (s)

Bo Bernhardsson

(t.o.m. 1994-10-07)

Riksdagsledamot (s)

Arne Kjörnsberg

Riksdagsledamot (s)

Viola Furubjelke

Riksdagsledamot (s)
Berit Löfctedt

Riksdagsledamot (s)

Björn Kaaling

Riksdagsledamot (m)
Bertil Persson

Riksdagsledamot (m)
Charlotte Cederschiöld

Revisorer

Riksdagens revisorer

Ernst & Young AB, Huvudansvarig: Auktoriserad revisor Per Björn-
gård

Beredningsgrupper

1. Prioriteringsgruppen för ekonomi, geografi m.m.: Professor Lars
Engwall (ordf.), riksdagsledamöterna Bo Bernhardsson, Charlotte Ce-
derschiöld och Rune Rydén samt professorerna Staffan Helmfrid,
Lennart Jörberg och Karl-Gustaf Löfgren.

2. Prioriteringsgruppen för beteendevetenskap m.m.: Professorerna
Inge Jonsson (ordf.), Boel Berner, riksdagsledamöterna Lena Hjelm-
Wallén (t.o.m. 1994-10-07) och Christer Lindblom samt professorerna
Anita Jacobson-Widding, Henning Johansson och Lennart Sjöberg.

3. Prioriteringsgruppen för statsvetenskap, juridik m.m.: Professor
Lars-Göran Stenelo (ordf.), riksdagsledamöterna Björn Kaaling och
Lars F Tobisson samt professorerna Peter Jagers och Kjell Åke
Modéer.

4. Prioriteringsgruppen för medicin, naturvetenskap, teknik m.m.: Redog. 1994/95:RJ1

Professorerna Barbara Cannon (ordf.), Per Björntorp, riksdagsledamö-
terna Elving Andersson, Viola Furubjelke och Bertil Persson samt

professorerna Daniel Jagner och Marie Åsberg.

5. Prioriteringsgruppen för humaniora m.m.: Professor Jarl Torbacke
(ordf.), riksdagsledamöterna Arne Kjörnsberg och Berit Löfctedt samt
professorerna Sven Danielsson, Bengt Landgren och Per Linell.

6. Prioriteringsgruppen för kulturvetenskaplig forskning: Professorerna
Inge Jonsson (ordf.), Marjut Aikio, Jean-Francois Battail, Lars Eng-
wall, Bernd Henningsen, Jan Ling (t.o.m. 1994-05-26), Lucy Smith,
Lars-Göran Stenelo, Jarl Torbacke, Marie Åsberg, f. riksantikvarien
Margareta Biörnstad, docent Kari Marklund och rektor Inez Svensson.

7. Finanskommitté: Sten Wikander (ordf.) och Åke Smids.

Verkställande direktören deltar i samtliga gruppers arbete.

8. Områdesgruppen för forskning om riksdagens funktion och arbets-
former: riksdagsledamöterna Bertil Fiskesjö, Viola Furubjelke, Chris-
ter Lindblom, Berit Löfctedt, Thage G Peterson och Lars F Tobisson,
professorerna Olof Ruin, Nils Stjernquist (verkställande ledamot), Bo
Särlvik och riksdagsdirektören Gunnar Grenfors samt Dan Bränd-
ström (ordf.) och Anna-Lena Winberg (sekr.).

9. Områdesgruppen för komparativ forskning om samhällsförändring-
ar: riksdagsledamöterna Britta Bjelle (generaldirektör fr.o.m.

1994-07-01), Margit Gennser, Agne Hansson och f.d. statsrådet Gertrud
Sigurdsen, professorerna Kjell Härnqvist, Sven-Olof Isacsson, Walter
Korpi, Nils-Eric Svensson (t.o.m. 1994-02-08) och Rune Åberg samt
Dan Brändström (ordf.) och Kerstin Stigmark (sekr.).

Kansli

Redog. 1994/95:RJ1

Dan Brändström

Verkställande direktör

Lars-Erik Klangby

Finansdirektör och vice verkställande direktör
08-21 29 91

Margareta Bulér

VD-sekreterare

08-20 61 99

Anitha Asplund

Expeditionsassistent (sjukledig)

Agneta Emanuelsson

Informationssekreterare/programsekreterare
kulturvetenskap

08-24 32 18

Annsofi Löfgren

Vik. expeditionsassistent

Inger Nyhlén

Arvodesanställd — med ansvar för
medicin, naturvetenskap, teknik

Torgny Prior

Portföljförvaltare, finansanalytiker

08-14 97 26

Inga-Lill Stenbeck-Ottoson

Kamrer

08-21 61 99

Kerstin Stigmark

Programsekreterare

ekonomi, geografi, beteendevetenskap
08-21 99 22

Anna-Lena Winberg

Programsekreterare
humaniora,
statsvetenskap
08-24 32 19

gotab 48051, Stockholm 1995

Förslag 1994/95:RJ1

Redogörelse till riksdagen1994/95:RJ1

Styrelsens för stiftelsen RiksbankensJubileumsfond berättelse över fondensverksamhet och förvaltning under år 1994

Innehåll

1994 i korthet

Stiftelsens uppdrag, tillkomst och inriktning

VD-kommentar

Den forskningsstödjande verksamheten

Den ekonomiska förvaltningen

Revisionsutlåtande

Statistiska uppgifter om anslagen till forskning

Revisorer

Beredningsgrupper

Kansli

Redogörelse till riksdagen
1994/95:RJ1

Styrelsens för stiftelsen Riksbankens
Jubileumsfond berättelse över fondens
verksamhet och förvaltning under år 1994