Förslag 1994/95:RB2

Förslag till riksdagen
1994/95:RB2

Förslag om vissa långsiktiga internationella
låneåtaganden

1994/95

RB2

Dnr 94-2991-DIR

1 Skrivelsens huvudsakliga innehåll

1 skrivelsen föreslår fullmäktige i Riksbanken att riksdagen lämnar sitt
medgivande för Riksbanken att ingå två långsiktiga internationella
låneåtaganden i samband med Sveriges medlemskap i Europeiska
unionen (EU) samt att lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank ändras
så att riksdagens medgivande inte behöver inhämtas för sådana låneåta-
ganden genom avtal med andra centralbanker.

2 Förslag till riksdagsbeslut

Fullmäktige i Riksbanken föreslår

att riksdagen lämnar sitt medgivande för Riksbanken att ingå
långsiktiga internationella låneåtaganden i samband med anslut-
ning till

1. avtalet av den 13 mars 1979 angående de operativa procedu-
rerna för Europeiska monetära systemet (EMS- avtalet), samt

2. avtalet av den 9 februari 1970 angående upprättandet av ett
system för kortfristigt monetärt stöd, samt

att riksdagen antar fullmäktiges i Riksbanken förslag till lag
om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank.

3 Lagtext

Fullmäktige i Riksbanken har följande förslag till lagtext.

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank

Enligt riksdagens beslut föreskrivs att 13 § lagen (1988:1385) om
Sveriges riksbank skall ha följande lydelse.

1 Riksdagen 1994/95. 2 saml. RB2

1994/95 :RB2

Nuvarande lydelse

I valutapolitiskt syfte får Riks-
banken ta upp utländsk kredit
och kredit i utländsk valuta, be-
vilja kredit till annan centralbank
och till Internationella valutafon-
den samt bevilja kredit inom ra-
men för verksamheten i Banken
för internationell betalningsut-
jämning.

Efter medgivande av riksdagen
får Riksbanken i valutapolitiskt
syfte bevilja kredit till andra in-
ternationella finansorgan som
Sverige är medlem i och sluta av-
tal om långsiktiga internationella
låneåtaganden.

Riksbanken får också efter
medgivande av riksdagen av egna
medel tillskjuta insatskapital i in-
ternationella finansorgan som
Sverige är medlem i.

Föreslagen lydelse

13 §

Efter medgivande av riksdagen
får Riksbanken i valutapolitiskt
syfte bevilja kredit till andra in-
ternationella finansorgan som
Sverige är medlem i och sluta av-
tal med annan än centralbank om
långsiktiga internationella iåneåta-
ganden.

Riksbanken får också efter
medgivande av riksdagen av egna
medel tillskjuta insatskapital i in-
ternationella finansorgan som
Sverige är medlem i.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.

4 Inledning

Sedan folkomröstningen om Sveriges medlemskap i EU utfallit så att
medlemskapet tillstyrkts återstår för riksdagen att för svensk del ratifi-
cera anslutningsfördraget på basis av proposition 1994/95:19, Sveriges
medlemskap i Europeiska unionen. Fullmäktige utgår från att denna
ratificering kan ske inom detta år, och förutsatt att även övriga berörda
länder ratificerar anslutningsfördraget i tid kan Sveriges medlemskap i
EU sålunda träda i kraft den 1 januari 1995.

Fullmäktige har i sitt remissvar den 7 juli 1994 på departementspro-
memorian (Ds 1994:48), Sveriges medlemskap i den europeiska unio-
nen, till Utrikesdepartementet anmält vilka anpassningar som för
Riksbankens del aktualiseras vid ett svenskt EU-medlemskap. Medlem-
skapet öppnar bl.a. möjlighet för Riksbanken att ansluta sig till de två
avtal som träffats mellan centralbankerna i EU-länderna, nämligen
dels avtalet av den 13 mars 1979 angående de operativa procedurerna
för Europeiska monetära systemet (EMS-avtalet), dels avtalet av den 9
februari 1970 angående upprättandet av ett system för kortfristigt
monetärt stöd. Avtalen ingår inte i fördraget om Sveriges anslutning
till EU och påverkar inte riksdagens senare ställningstagande till
frågan om Sveriges deltagande i den tredje fasen av den ekonomiska
och monetära unionen.

Texten till de båda avtalen i nu aktuella lydelser bifogas i svensk och
engelsk version (bilagor 1 — 2).

Enligt 13 § andra stycket lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank far
Riksbanken, efter medgivande av riksdagen, i valutapolitiskt syfte sluta
avtal om långsiktiga internationella låneåtaganden. De nämnda central-
banksavtalen innehåller långsiktiga internationella låneåtaganden och
bedöms erfordra riksdagens medgivande. Riksbanken önskar utnyttja
möjligheten att ansluta sig till de nämnda avtalen och föreslår att
riksdagen lämnar sitt medgivande.

En annan tolkning av lagen om Sveriges riksbank är emellertid
möjlig, vilken utvecklas närmare i det följande och enligt vilken ett
sådant medgivande inte skulle vara nödvändigt. Fullmäktige anser det
vara otillfredsställande att riksbankslagen i detta avseende lämnar
utrymme för skilda tolkningar och föreslår att lagen ändras. Genom-
förs ändringsförslaget görs klart, att riksdagens medgivande inte krävs
för Riksbanken att i valutapolitiskt syfte ingå även långsiktiga interna-
tionella låneåtaganden med andra centralbanker. Sådant medgivande
krävs dock för att Riksbanken skall få sluta avtal med annan än
centralbank om sådana åtaganden.

5 EMS-Avtalet

Avtalet mellan EU-ländernas centralbanker grundas på en resolution
som Europeiska rådet antog vid sitt möte i Bryssel den 5 december
1978, vari de dåvarande medlemsländerna tillkännagav sin avsikt att
upprätta EMS som ett system för att skapa närmare monetärt samar-
bete som kan leda till en zon av monetär stabilitet i Europa. EMS-
avtalet mellan centralbankerna lägger fast de operativa procedurerna
för de centralbanker som ansluter sig till EMS-samarbetet. Frågan om
en anslutning till EMS-avtalet avgörs av varje lands centralbank för sig,
men centralbankerna i samtliga nuvarande medlemsländer har under-
tecknat EMS-avtalet. Vad gäller de senast tillkomna medlemsländerna
skedde undertecknandet en tid efter ikraftträdandet av medlemskapet i
Europeiska gemenskaperna (EG).

EMS-avtalet innehåller olika delar, och ett undertecknande av avta-
let innebär inte automatiskt deltagande i alla delar av det. Den del av
EMS-avtalet som har den största sakliga betydelsen för de deltagande
centralbankerna är den s.k. växelkursmekanismen (Exchange Rate
Mechanism, ERM). Vid deltagande i ERM upprättas bilaterala central-
kurser mellan de deltagande valutorna, och högsta tillåtna avvikelser
från dessa centralkurser anges samtidigt som centralbankerna åtar sig
att intervenera på valutamarknaderna i den utsträckning som erfordras
för att hålla de bilaterala kurserna inom fluktuationsbanden. Central-
bankerna skall därvid ställa krediter till varandras förfogande för att
genomföra sådana interventioner. Någon beloppsbegränsning anges
inte för dessa utlåningsåtaganden. Krediterna skall återbetalas före den
sextonde i den tredje månaden efter det att interventionerna genom-
förts. Kredittiden kan utsträckas ytterligare högst tre månader för
belopp som motsvarar dubbla beloppet av respektive centralbanks s.k.

1994/95 :RB2

1* Riksdagen 1994/95. 2 saml. RB2

debitorkvot enligt avtalet om kortfristigt monetärt stöd (se vidare
nedan). Ytterligare förlängning av kredittiden med tre månader kan
avtalas om de centralbanker som lånar ut medlen accepterar detta.

Varje land avgör självständigt sitt deltagande i ERM, och de länder
som blev medlemmar i EU under 1980-talet började inte delta i ERM
redan från undertecknandet av EMS-avtalet. Villkoren för ERM-delta-
gandet (centralkurs, fluktuationsbandets storlek etc.) måste överens-
kommas i samförstånd med övriga deltagande länder. Även vad gäller
de EU-länder som för närvarande inte deltar i ERM (Storbritannien,
Italien och Grekland) måste villkoren för ett eventuellt återinträde i
växelkurssamarbetet överenskommas med övriga deltagare. Eventuella
justeringar av centralkurserna i ERM måste likaså fastställas i en
gemensam överenskommelse.

Fullmäktige bedömde i sitt ovannämnda remissyttrande att kronan
kommer att flyta under avsevärd tid. En fast kurs för kronan far
återupprättas när det ekonomiska läget så medger. Den lämpliga
tidpunkten för att inleda ett monetärt samarbete med EU-länderna
torde också påverkas av hur ERM-samarbetet utvecklas. Fullmäktige
vidhåller denna sin bedömning. Fullmäktige avser likväl att ansluta
Riksbanken till EMS-avtalet — utan att delta i ERM — på samma sätt
som vanligen förekommit när andra medlemsländer inträtt i EG.
Därmed skulle också Riksbanken visa en positiv inställning till det
samarbete som EU-ländernas centralbanker bedriver på det monetära
området. Detta gör också att en anslutning till ERM — om än avlägsen
i tid — kan göras med den smidighet som är lämplig vid sådana beslut.

Innebörden av att Riksbanken ansluts till EMS-avtalet utan att
kronan inlemmas i ERM är att Riksbanken får handlingsfrihet att
senare ta ställning till ett eventuellt ERM-deltagande. Ett fullständigt
deltagande i ERM förutsätter nämligen att Riksbanken innehar offi-
ciella ecu, med vilka tillgångar eventuellt erhållna interventionskredi-
ter kan återbetalas. Riksbanken får genom anslutning till EMS-avtalet
möjlighet att delta i skapandet av officiella ecu genom att med Europe-
iska monetära institutet (EMI) som motpart swappa 20 procent av sitt
innehav av guld och dollar i valutareserven. EMS-avtalet innehåller
särskilda bestämmelser enligt vilka en centralbank kan mobilisera sitt
innehav av officiella ecu genom utbyte mot dollar för det fall det i
centralbanken i fråga uppstår behov av interventionsvalutor.

6 Avtalet om kortfristigt monetärt stöd

Detta avtal mellan centralbankerna i EU-länderna tillkom vid en
tidpunkt då en helt annan växelkursregim rådde för medlemsländerna.
När samarbetet i den s.k. valutaormen sedermera inleddes, och senare
EMS-samarbetet, anpassades emellertid avtalet till de nya förhållande-
na och har förblivit i kraft. Avtalet innebär att centralbankerna lovar
varandra kreditstöd i situationer där det uppstår betalningsbalansbrist
för ett land beroende på en oförutsedd konjunkturutveckling som inte
kunnat mötas genom samordning av den ekonomiska politiken. Kre-
ditstödet kan utgå under tre månader (med möjlighet till två förläng-

1994/95 :RB2

ningar om tre månader) och ges i form av valutaswappar eller i annan
överenskommen form. I avtalet läggs fast s.k. debitorkvoter (nu totalt
8 920 miljoner ecu), som anger hur mycket varje lands centralbank
som mest far låna genom denna mekanism, samt s.k. kreditkvoter, som
är dubbelt så stora och anger maximala utlåningsåtaganden för respek-
tive centralbank. Kvoterna fördelas mellan centralbankerna på samma
sätt som de maximala utlåningsåtagandena inom systemet för me-
delfristigt ekonomiskt stöd till medlemsstaters betalningsbalans enligt
förordning 1969/88/EEG, som ingår i det svenska anslutningsfördraget.

I två instrument från 1974 och 1977 har centralbankerna beslutat
om vissa villkor under vilka dessa kvoter kan överskridas (genom att
bevilja respektive påta sig s.k. rallonger). Som regel bör ingen enskild
centralbank få låna mer än hälften av de samlade debitorrallongerna
(nu totalt 8,8 miljarder ecu). Denna gräns kan dock överskridas om
särskilda skäl föreligger. Långivningen inom rallongerna fördelas på
övriga centralbanker i samma proportion som kvoterna. Externa kre-
ditresurser skall också utnyttjas av det behövande landet om så bedöms
lämpligt. EMI skall särskilt granska läget och penningpolitiken i det
land som åtnjuter kortfristigt monetärt stöd enligt denna mekanism.

I samband med tidigare utvidgningar av medlemskretsen har genom
särskilda instrument nytillkommande centralbanker anslutits till avta-
let och nya debitorer, och kreditkvoter har därvid fastställts. Den totala
omfattningen av kvoterna har emellertid inte utvidgats. I samband med
att Greklands, Spaniens och Portugals centralbanker anslöts till avtalet
gjordes protokollsanteckningar i möten med EG:s centralbankschefc-
kommitté om att storleken av rallongerna skall begränsas till 3,6
miljarder ecu totalt vad gäller krediter till länder som inte deltar i
ERM.

Mekanismen för kortfristigt monetärt stöd mellan centralbankerna i
EU-länderna har utnyttjats endast vid ett tillfälle, nämligen av Italien
1974.

Fullmäktige önskar ansluta Riksbanken till centralbanksavtalet om
kortfristigt monetärt stöd. Även om avtalet inte kommit till praktisk
användning mer än vid ett enstaka tillfälle, bör Riksbanken i enlighet
med hittillsvarande praxis för centralbanker i nytillträdande EU-med-
lemsländer ansluta sig fullt ut till det regelverk som centralbankerna i
de nuvarande medlemsländerna upprätthåller sinsemellan. Som redo-
visats ovan finns det vidare vissa kopplingar mellan detta avtal och
bestämmelserna om förlängning av interventionskrediter inom ERM,
varför ett deltagande i växelkursmekanismen förutsätter att avtalet om
kortfristigt monetärt stöd gäller för alla centralbanker.

Riksbankens andel av kvoterna i den kortfristiga monetära stödme-
kanismen kommer att motsvaras av Sveriges andel av totalbeloppet i
det medelfristiga ekonomiska stödet till medlemsstaters betalningsba-
lans. Denna senare stödmekanism ingår i Sveriges anslutningsfördrag. I
medlemskapsförhandlingarna deklarerades det från EU:s sida att detta
totalbelopp skall vara oförändrat, och det överenskoms att Sverige skall
åta sig en andel om 4,83 procent. Beräkningen av denna andel baseras

1994/95 :RB2

på att samtliga fyra kandidatländer vinner inträde i EU. Om Norge
efter sin folkomröstning inte fullföljer sitt medlemskap, kan andelen
för svenskt vidkommande beräknas öka till 4,93 procent.

Tillämpat på det kortfristiga monetära stödet, med de avrundnings-
konventioner som brukas, motsvarar detta en debitorkvot för Riksban-
ken om 495 miljoner ecu (ca 4,5 miljarder kronor); vid utnyttjande av
rallongerna skulle Riksbanken som mest kunna låna 4 095 miljoner
ecu (ca 37 miljarder kronor) så länge kronan står utanför ERM samt
4 895 miljoner ecu (ca 44,3 miljarder kronor) vid ett deltagande i
ERM. Kreditorkvoten för Riksbanken skulle analogt uppgå till 990
miljoner ecu (ca 9,0 miljarder kronor); inklusive rallonger skulle
Riksbankens maximala utlåningsåtagande uppgå till 1 426 miljoner
ecu (ca 12,9 miljarder kronor).

7 Riksbankslagen

13 § riksbankslagen är indelad i tre stycken. Första stycket ger Riks-
banken befogenhet att i valutapolitiskt syfte bl.a. ta upp utländsk
kredit och kredit i utländsk valuta samt bevilja kredit till annan
centralbank. Andra stycket föreskriver att Riksbanken far, efter medgi-
vande av riksdagen, i valutapolitiskt syfte bevilja kredit till andra
internationella finansorgan som Sverige är medlem i och sluta avtal
om långsiktiga internationella låneåtaganden. Enligt tredje stycket får
Riksbanken också efter medgivande av riksdagen av egna medel till-
skjuta insatskapital i internationella finansorgan som Sverige är med-
lem i.

Det samarbete med övriga EU-länders centralbanker som Riksban-
ken enligt ovan lämnad redogörelse skulle ansluta sig till innefattar
förpliktelser att ställa kredit till andra centralbankers förfogande under
vissa förutsättningar. De skulle därmed kunna anses vara omfattade av
befogenheten för Riksbanken enligt första stycket att utan riksdagsmed-
givande "bevilja kredit till annan centralbank". Samtidigt innebär ett
ingående av avtalen att Riksbanken skulle "sluta avtal om långsiktiga
internationella låneåtaganden", vilket kräver riksdagens medgivande
enligt andra stycket. I samband med avgivande av det ovan nämnda
remissyttrandet har försiktigtvis antagits, att bestämmelserna bör tolkas
så att ett sådant medgivande erfordras.

Propositionen Riksbanken och Riksgäldskontoret, Ny riksbankslag
och ändrat huvudmannaskap för riksgäldskontoret (1986/87:143) läm-
nar inte något närmare bidrag till hur bestämmelserna i detta avseende
bör tolkas. Det anges endast att bestämmelsen i andra stycket om
långsiktiga internationella låneåtaganden har utformats "närmast med
tanke på det nuvarande General Arrangements to Borrow (GAB)", sid
67. Av den allmänna motiveringen framgår att lagstiftaren avsett att
den nya riksbankslagen skulle innehålla sådana befogenheter som
Riksbanken behöver för att på vedertaget sätt kunna medverka i det
internationella samarbetet (sid 43); uttalandet kan sägas utgöra den
bakgrund mot vilken bestämmelserna bör tolkas och förstås.

1994/95:RB2

I Statssku Idspo I i t iska kommitténs betänkande (SOU 1986:22), vilket
låg till grund för lagförslaget, finns emellertid uttalanden som kan
tolkas till stöd för uppfattningen att krediter till andra centralbanker
inte kräver något riksdagsmedgivande.

Efter en närmare redogörelse för Riksbankens befogenhet att lämna
lån till olika internationella organ (Internationella valutafonden och
Banken för internationell betalningsutjämning), vilka inte kräver riks-
dagens medgivande, och till andra internationella organ på det mone-
tära och finansiella området, vilka får beviljas efter godkännande av
riksdagen, behandlas ganska utförligt lånesamarbetet inom GAB. Kom-
mittén avslutar redogörelsen genom uttalandet att "befogenheten för
Riksbanken att för egen del sluta avtal om långsiktiga låneåtaganden
inom ramen för ett internationellt lånesamarbete bör ges ett klart
uttryck i den interna svenska rättsordningen", men att denna bör
"endast avse låneåtaganden som görs i valutapolitiskt syfte" (sid 124).

Omedelbart härefter går kommittén över till en helt annan sak,
nämligen låneöverenskommelser som sluts direkt mellan centralban-
kerna i olika länder. Enligt den då gällande lagen angavs denna
befogenhet på så sätt att Riksbanken får uppta utländska krediter samt
bevilja utländsk centralbank kredit. Kommittén uttalade efter detta
konstaterande att "det samarbete mellan de olika ländernas centralban-
ker som det här är fråga om är mycket väl utvecklat och är till stor
ömsesidig nytta från valutapolitiskt synpunkt" samt att "Riksbanken
bör därför alltjämt ha möjlighet att bedriva detta lånesamarbete, så
länge det har ett valutapolitiskt syfte" (sid 124).

Uttalandet talar för att Riksbanken skall kunna utfåsta krediter i ett
lånesamarbete med andra centralbanker utan att ha inhämtat riksda-
gens godkännande. Beviljande av krediter bör anses omfatta även
kreditutfåstelser i en låneöverenskommelse inom ramen för ett valuta-
politiskt samarbete. Ett bidragande skäl till denna tolkning är att
kommitténs behandling av frågan om riksdagsmedgivande skall krävas
eller inte för vissa krediter tyder på att kommittén fåst vikt vid vilken
motpart som krediten skall lämnas till. Betänkandet avlämnades slutli-
gen av en enig parlamentariskt sammansatt kommitté, och lagförslaget
antogs under bred politisk enighet i riksdagen. Betänkandet kan därför
anses förtjäna mer tyngd än vad som annars är brukligt vid värdering
av kommittéuttalanden i samband med lagtolkning. Kommittéuttalan-
det tyder således på att Riksbanken avsågs erhålla betydande handlings-
frihet att bevilja krediter till andra centralbanker i valutapolitiskt syfte.

En samlad bedömning ger vid handen att det finns skäl för att anse
att Riksbankens låneåtaganden enligt sådana avtal inte erfordrar riks-
dagens medgivande. Fullmäktige har emellertid ansett sig försiktigtvis
böra utgå från att riksdagens medgivande krävs enligt ordalagen i 13 §
andra stycket för att Riksbanken skall få sluta ifrågavarande avtal.

1994/95 :RB2

1** Riksdagen 1994/95. 2saml. RB2

8 Lagförslag

Fullmäktige finner det vara otillfredsställande att lagen om Sveriges
riksbank i detta avseende lämnar utrymme för skilda tolkningar och
föreslår att lagen ändras. Enligt fullmäktiges mening bör det vara
möjligt för Riksbanken att utan föregående riksdagsmedgivande med-
verka i ett valutasamarbete med andra centralbanker som också inne-
håller avtal om långsiktiga internationella låneåtaganden. Sådana avtal
bör kunna planeras och genomföras utan att information kommer ut i
förväg på de finansiella marknaderna. En sådan ordning synes också
ligga väl i linje med det bakomliggande syftet med ifrågavarande
bestämmelser, nämligen att ge Riksbanken sådana befogenheter som
behövs för att Riksbanken skall kunna på vedertaget sätt medverka i
det internationella samarbetet.

Fullmäktige föreslår således att 13 § andra stycket lagen om Sveriges
riksbank ändras så att Riksbanken Sr träffe även avtal om långsiktiga
internationella låneåtaganden med andra centralbanker utan att ha
inhämtat riksdagens medgivande. Sådant medgivande skall dock allt-
jämt krävas för sådana åtaganden inom t.ex. GAB.

Ändringen föreslås genomföras genom tillägg av orden "med annan
än centralbank" i paragrafens andra stycke. Härigenom görs klart, att
riksdagsmedgivande inte krävs för att Riksbanken skall S ingå sådana
avtal eller avtal om löften om sådana krediter med andra centralban-
ker med stöd av paragrafens första stycke. Besluten Sr fattas endast i
valutapolitiskt syfte, och frågor om viktigare internationella kreditavtal
skall enligt 41 § första stycket punkten 5 lagen om Sveriges riksbank
avgöras av fullmäktige.

Stockholm den 17 november 1994

På fullmäktiges vägnar

1994/95 :RB2

Bengt Westerberg

Inger Kindgren

I beslutet har deltagit Bengt Westerberg (ordf), Urban Bäckström,
Birgitta Johansson, Johan Gernandt, Bengt K Å Johansson, Ingegerd
Troedsson, Carin Lundberg och Agne Hansson. Föredragande har varit
Robert Sparve.

AVTAL av den 13 mars 1979 mellan centralbankerna i
medlemsstaterna i Europeiska ekonomiska gemenskapen som fastställer
de operativa förfarandena för Europeiska monetära systemet1

CENTRALBANKERNA I MEDLEMSSTATERNA I EUROPEISKA
EKONOMISKA GEMENSKAPEN HAR SLUTIT FÖLJANDE AV-
TAL

med beaktande av Europeiska rådets resolution av den 5 december
1978 om upprättandet av Europeiska monetära systemet (EMS) och
tillhörande frågor,

med beaktande av Europeiska gemenskapernas råds förordning (EEG)
nr 907/73 av den 3 april 1973 som upprättar Europeiska monetära
samarbetsfonden,

med beaktande av Europeiska gemenskapernas råds förordning (EEG)
nr 3180/78 av den 18 december 1978 som ändrar värdet på den
beräkningsenhet som används av Europeiska monetära samarbetsfon-
den,

med beaktande av Europeiska gemenskapernas råds förordning (EEG)
nr 3181/78 av den 18 december 1978 angående Euorpeiska monetära
systemet, och

med beaktande av följande:

Europeiska rådet har överenskommit att upprätta ett system för att
skapa ett närmare monetärt samarbete som skall leda till en zon av
monetär stabilitet i Europa.

Den nämnda resolutionen föreskriver att en europeisk valutaenhet,
ecu, skall vara i centrum för Europeiska monetära systemet och att
värdet och sammansättningen av ecun, till en början, skall vara iden-
tiska med värdet och sammansättningen av den europeiska beräknings-
enheten.

Enligt den nämnda resolutionen skall

- varje valuta ha en ecu-relaterad centralkurs och centralkurserna
skall användas för att upprätta ett nätverk av bilaterala pariteter eller
centralkurser,

- fluktuationsmarginaler om 2,25% anges runt dessa bilaterala central-
kurser, även om medlemsstater som för närvarande inte deltar i
mekanismen för smalare marginaler kan, i inledningsskedet av
Europeiska monetära systemet, välja bredare marginaler upp till 6%,
vilka senare successivt måste minskas så snart de ekonomiska förhål-
landena så medger.

1 Text innehållande de ändringar som anges i instrumenten av den 10 juni
1985 och av den 10 november 1987.

1994/95:RB2

Bilaga 1

Den nämnda resolutionen föreskriver vidare att en formel för en ecu-
baserad korg skall användas som indikator för att upptäcka avvikelser
mellan gemenskapsvalutor och ställer upp principerna för användan-
det av denna indikator som skall omprövas efter en period av sex
månader.

Denna omprövning skall också omfatta frågor angående obalanser som
upplupits hos avvikande kreditor- och debitorländer. En medlemsstat
som inte från början deltar i växelkursmekanismen kan göra det vid
ett senare datum. Det är därför tillrådligt att säkerställa ett samarbete
mellan centralbanken i en sådan stat och centralbankerna i de delta-
gande staterna.

Mycket kortfristiga kreditmöjligheter till obegränsat belopp skall bil-
das.

Europeiska rådet har ombett centralbankerna i gemenskapens med-
lemsstater att ändra sitt avtal av den 10 april 1972 om smalare
fluktuationsmarginaler mellan medlemsstaternas valutor för att inbe-
gripa de regler som läggs fram i den nämnda resolutionen.

För att ordna medel för avveckling har centralbankerna ombetts att till
en början överföra 20% av sina guldbehållningar och 20% av sina
reserver i US dollar i form av omsättningsbara svappar till Europeiska
monetära samarbetsfonden, samt att därefter hålla åtminstone 20% av
de nämnda reserverna insatt hos Europeiska monetära samarbetsfon-
den.

I. Växelkursmekanism

Artikel 1 — Centralkurser uttryckta i ecu

Varje deltagande centralbank skall underrätta sekretariatet till kommit-
tén av centralbankschefer i medlemsstaterna i Europeiska ekonomiska
gemenskapen om en centralkurs för sitt lands valuta uttryckt i ecu.
Sekretariatet skall vidarebefordra denna upplysning till de övriga cen-
tralbankerna och till Europeiska gemenskapernas kommission.

Artikel 2 — Interventionsregler

2.1. Varje deltagande centralbank skall underrätta sekretariatet till
kommittén av centralbankschefer i medlemsstaterna i Europeiska eko-
nomiska gemenskapen om kurserna för obligatoriska interventioner
uttryckta i dess egen valuta, och sekretariatet skall vidarebefordra
denna upplysning till de övriga centralbankerna. Dessa kurser skall
fastställas i förhållande till de bilaterala centralkurser som härletts från
centralkurserna uttryckta i ecu som anges i artikel 1 av detta avtal.
Marknaden skall underrättas om dessa kurser.

2.2. Interventioner skall i princip utföras i de deltagande centralban-
kernas valutor. Dessa interventioner skall vara obegränsade vid de
obligatoriska interventionskurserna. Övriga interventioner på valuta-
marknaden skall genomföras i enlighet med de hithörande riktlinjer

1994/95 :RB2

Bilaga 1

som antogs av centraibankschefskommittén i dess rapport av den 9
december 1975 eller som kan komma att antas framöver, eller skall bli
föremål för samordnat handlande av alla deltagande centralbanker.

Artikel 3 — Avvikelseindikatorns funktion

3.1. Varje deltagande centralbank skall på vardera sidan av centralkur-
sen för sin valuta uttryckt i ecu upprätta kurser för sin valuta uttryckta
i ecu som bildar ’avvikelsetrösklar’. Dessa avvikelsetrösklar skall be-
räknas på ett sådant sätt att de utjämnar inflytandet från olikheter i
vikterna på sannolikheten att de nås; de skali anges till 75% av den
högsta avvikelsebredden så som denna mäts med den procentuella
skillnaden mellan den dagliga kursen och centralkursen för en valuta
uttryckt i ecu när den valutan befinner sig vid de obligatoriska
interventionskurserna som anges i artikel 2.1 i detta avtal gentemot
alla övriga valutor. Erforderliga åtgärder skall tas för att ta hänsyn till
effekterna av att olika maximala fluktuationsmarginaler införts för de
deltagande valutorna och av att en valuta eventuellt inte deltar i
växelkursmekanismen.

3.2. Om en valuta överskrider en avvikelsetröskel, skall detta medföra
de följder som fastställs i punkt 3.6 i Europeiska rådets resolution av
den 5 december 1978.

Artikel 4 — Metod för beräkning av värden i ecu för varje valuta

För funktionen av den avvikelseindikator som föreskrivs i artikel 3 av
detta avtal skall marknadsvärdet av varje valuta beräknas med en
enhetlig metod så ofta som erfordras och åtminstone vid centralban-
kernas dagliga concertationsöverläggning.

Artikel 5 — Icke-deltagande

Om någon centralbank inte deltar i växelkursmekanismen skall den
samarbeta med övriga centralbankerna i concertationen och annat
informationsutbyte som erfordras för att växelkursmekanismen skall
fungera väl.

II. Mycket kortfristig Finansiering

Artikel 6 — Grundläggande principer

6.1. För att möjliggöra interventioner i gemenskapsvalutor skall de
deltagande centralbankerna öppna mycket kortfristiga kreditmöjlighe-
ter för varandra i enlighet med de villkor som anges i artikel 7—16 i
detta avtal. Dessa möjligheter är automatiskt tillgängliga och belopps-
mässigt obegränsade i den mån de används för att finansiera interven-
tioner i gemenskapsvalutor som utförs vid de obligatoriska interven-
tionskurserna som anges i artikel 2.1 i detta avtal. Användning av
kreditmöjligheterna för andra interventioner i gemenskapsvalutor styrs
av särskilda ordningar mellan parterna i detta avtal.

1994/95 :RB2

Bilaga 1

6.2. De finansieringstransaktioner som genomförs i detta sammanhang
skall ske i form av avista försäljningar och köp av gemenskapsvalutor
mot kreditering eller debitering av konton uttryckta i ecu hos Europe-
iska monetära samarbetsfonden (hädanefter kallad EMSF).

Artikel 7 — Redovisningsregler

7.1. De konton som öppnas för centralbankerna i EMSF:s räkenskaper
skall uttryckas i ecu. Omräkningen av valutor till ecu skall ske till de
dagliga kurser för ecu som upprättas av kommissionens tjänstemän på
grundval av den fastställda metoden. De hithörande kurserna skall
vara de som gäller för den dag då interventionerna genomfördes.

7.2. Värderingsdagen för finansieringstransaktionerna skall vara den-
samma som värderingsdagen för interventionerna på marknaden.

Artikel 8 — Ersättning

8.1. De ut- och inlåningsräntesatser som tillämpas för de mycket
kortfristiga finansieringstransaktionerna skall vara det vägda genom-
snittet av de mest representativa inhemska penningmarknadsräntorna i
de EEG-länder vars valutor bildar ecukorgen. Genomsnittet vägs i
enlighet med dessa valutors vikter i ecukorgen så som dessa härleds
från de gällande centralkurserna i ecu. Det vägda genomsnittet skall
beräknas på grundval av dagliga observationer under varje månad och
skall tillämpas under följande månad för alla utestående belopp som
avser mycket kortfristiga finansieringstransaktioner.

8.2. Upplupen ränta skall betalas i ecu vid varje månatlig avvecklings-
dag eller, dessemellan, vid samma tidpunkt som en förtida betalning av
en skuldbalans sker.

8.3. För tillämpningen av artikel 8.1 skall varje centralbank vars valuta
är i ecukorgen underrätta sekretariatet till kommittén av centralbank-
schefer i medlemsstaterna i Europeiska ekonomiska gemenskapen om
benämningen på dess referensränta. Sekretariatet skall vidarebefordra
denna upplysning till de övriga centralbankernas, Europeiska gemen-
skapernas kommission och ombudet för Europeiska monetära samar-
betsfonden.

Artikel 9 — Första avvecklingsdag

Den första awecklingsdagen för en mycket kortfristig finansierings-
transaktion skall vara den sista arbetsdag som föregår den sextonde
dagen i den tredje månad som följer efter den då värderingsdagen för
interventionen inföll.

1994/95:RB2

Bilaga 1

Artikel 10 — Automatiskt förnyande

På begäran av den låntagande centralbanken kan den första avveck-
lingsdagen för en finansieringstransaktion förlängas med en period om
tre månader.

Dock gäller att:

a) varje första avvecklingsdag kan förlängas automatiskt en gång med
en längsta period om tre månader;

b) tillgång till den ovannämnda möjligheten till förnyande far ske
endast om den hithörande skulden därigenom inte förblir kontinuer-
ligt utestående under mer än sex på varandra följande månader;

c) det totala beloppet för skuldsättningen som följer av tillämpning-
en av denna artikel inte vid något tillfälle far överskrida ett tak som är
lika med den dubbla debitorkvoten för den berörda centralbanken
enligt avtalet om kortfristigt monetärt stöd;

d) om en centralbank har tillgång till den kompletterande lånemöj-
ligheten i sex på varandra följande månader skali centralbankschefc-
kommittén vidta åtgärder för att förvissa sig om huruvida betalnings-
bristen i det berörda landet är av sådant slag att tillgång till andra
finansieringsmedel, särskilt kortfristigt monetärt stöd eller medelfristig
finansiell assistans inom EEG, skulle vara mer ändamålsenlig.

Artikel 11 — Förnyande genom ömsesidigt avtal

11.1. Varje skuld som överstiger det tak som fastställs i artikel 10 c av
detta avtal får förnyas en gång för tre månader under förutsättning av
att detta avtalas med långivaren eller långivarna i EMSF.

11.2. Varje skuld som redan har förnyats automatiskt för tre månader
kan förnyas en andra gång för ytterligare tre månader under förutsätt-
ning av att detta avtalas med långivaren eller långivarna i EMSF.

11.3. Skulder och fordringar som sålunda förnyas genom ömsesidigt
avtal skall avvecklas separat vid sidan av bestämmelserna i artikel 12,
13 och 14 i detta avtal, dock utan att detta påverkar prioriteringen av
de avvecklingar som sker enligt dessa artiklar. Avräkning eller förtida
avveckling av skulder och fordringar av det slag som avses i denna
artikel skall bli föremål för avtal mellan alla långivare och låntagare i
EMSF, oavsett deras ställning.

Artikel 12 — Ordningsföljd för återbetalning av fordringar

12.1. Fordringar som uppstår vid finansieringstransaktioner som utförs
i enlighet med artikel 9 och 10 ovan skall avvecklas i anciennitetsord-
ning; om emellertid en centralbanks fordran överstiger beloppet för
dess kreditorkvot i avtalet om kortfristigt monetärt stöd får denna
centralbank i samband med nästkommande avveckling dock begära att
överskottet behandlas med samma anciennitet som de äldsta fordring-
arna hos andra långivande centralbanker.

1994/95:RB2

Bilaga 1

12.2. Alla fordringar som uppstår under samma månatliga redovis-
ningsperiod skall anses vara av samma anciennitet. När en avveckling
sker av fordringar som anses vara av samma anciennitet, skall varje del
av avvecklingen fördelas i förhållande till respektive fordringsbelopp.

12.3. Reglerna för ordning och fördelning av avvecklingen får frångås
under förutsättning av att detta avtalas mellan alla parter i de finansie-
ringstransaktioner som genomförs i enlighet med artikel 9 och 10 i
detta avtal.

Artikel 13 — Automatisk avräkning

13.1. Alla skulder och fordringar hos en enskild centralbank vilka
uppstår ur de transaktioner som anges i artikel 9 och 10 i detta avtal
skall i den utsträckning detta är ändamålsenligt automatiskt avräknas
mot varandra.

13.2. Varje ny skuld skall avräknas mot den fordran som har längst
anciennitet hos samma centralbank. Varje ny fordran skall avräknas
mot den skuld som har längst anciennitet hos samma centralbank.

Artikel 14 — Förtida återbetalning

14.1. Varje skuldbalans som registreras i enlighet med artikel 9 och 10
i detta avtal får avvecklas i förtid på begäran av den låntagande
centralbanken

-vid vilken tidpunkt som helst i långivarens valuta i EMSF enligt
artikel 9 och 10 i detta avtal,

-på den månatliga avvecklingsdagen genom överföring av avvecklings-
likviden enligt vad som läggs fest i artikel 16 i detta avtal.

14.2. Varje förtida återbetalning skall i första hand gälla de skulder
som har längst anciennitet och som är avtalade enligt artikel 10 i detta
avtal.

Artikel 15 — Rörelsemedel

Centralbankerna får inneha rörelsemedel i gemenskapsvalutor inom de
gränser som fastställs av centralbankschefckommittén. Dessa gränser får
överskridas endast med medgivande från den berörda centralbanken.

Artikel 16 — Avvecklingslikvid

16.1. När en finansieringstransaktion förfaller till betalning skall av-
veckling ske — i den mån så ej skett från början med medel som
innehas i långivarens valuta — helt eller delvis genom överföring av
ecu, med följande förbehåll:

-en långivande centralbank skall inte vara ålagd att acceptera avveck-
ling i form av ecu till ett belopp som är lika med eller större än
50% av dess fordran som avvecklas, såvida dess tillgångar i ecu inte
är mindre än dess försäljning av ecu på termin till EMSF,

-om, men endast i den utsträckning som, en långivande centralbanks
tillgångar i ecu är mindre än dess försäljningar av ecu på termin till
EMSF, skall den vara ålagd att acceptera full avveckling i ecu; om

1994/95:RB2

Bilaga 1

den ifrågavarande centralbankens fordran överstiger beloppet för 1994/95 :RB2

dess nettolåntagarställning i ecu, skall den regel som anges i ovanstå- Bilaga 1

ende strecksats tillämpas på återstoden av fordringen.

Tillgångar i ecu som anges ovan innefattar köp av ecu på termin från
EMSF.

I den mån avveckling sker endast delvis genom överföring av ecu, skall
återstoden avvecklas genom överföring av andra reservtillgångar i
enlighet med sammansättningen av den låntagande centralbankens
reserver vid utgången av månaden före avvecklingen.

Dessa bestämmelser skall inte påverka andra former av avveckling som
överenskoms mellan långivande och låntagande centralbanker.

Skuldbalanser i ecu som avvecklas med tillgångar i valuta eller särskil-
da dragningsrätter skall omräknas till sådana tillgångar på grundval av
de dagliga kurser för ecu som upprättas av kommissionens tjänstemän.

16.2. I samband med föregående punkt skall sammansättningen av
låntagarens reserver bestämmas på grundval av tillgångar som uttrycks
i särskilda dragningsrätter och i valutor. Dock får även innehav av
guld beaktas om det pris som föreslås av den låntagande centralbanken
godtas av den långivande centralbanken. Vad gäller tillgångar uttryckta
i särskilda dragningsrätter och i valutor, får den låntagande centralban-
ken välja vilka tillgångar den vill lämna i avveckling.

16.3. Om den låntagande centralbanken inte längre innehar ecu och
önskar förvärva några, skall den i första rummet ansöka hos central-
banker som är nettoförvärvare av ecu eller möjligen hos EMSF. I det
senare fallet skall ecu förvärvas genom att bidra med en lika stor
procentuell andel av de tillgångar i guld och dollar som innehas av
den centralbanken.

III. Bildande och användning av samt ersättning for ecu

Artikel 17 — Bildande av ecu gentemot bidrag av guld och dollar

17.1. Varje centralbank som deltar i den växelkursmekanism som
skisseras i kapitel 1 i detta avtal skall till EMSF bidra med 20% av sitt
guldinnehav och 20% av sina bruttoreserver i dollar på den sista
arbetsdagen i den månad som föregår den när detta avtal börjar gälla;
varje centralbank skall av EMSF krediteras ett belopp i ecu som
motsvarar dessa bidrag.

Centralbanker som inte deltar i den växelkursmekanism som anges
ovan får likaså göra bidrag i enlighet med villkoren i föregående
stycke.

17.2. De bidrag som anges i artikel 17.1 i detta avtal skall av de
deltagande centralbankerna göras tillgängliga senast tio arbetsdagar
efter genomförandet av detta avtal eller av icke deltagande centralban-
ker vid den tidpunkt när de utnyttjar den möjlighet som anges ovan.

!•*’ Riksdagen 1994/95. 2 saml. RB2

17.3. Bidragen i guld och dollar skall vara i form av tremånaders
omsättningsbara svappar gentemot ecu som skall kunna avslutas med
två arbetsdagars varsel. Dessa transaktioner skall ske till enhetliga
kurser.

17.4. 1 samband med de svapptransaktioner som anges i denna artikel
skall värdet av de reservkomponenter som överförs till EMSF faststäl-
las enligt följande:

-för guldandelen genomsnittet av de priser, omräknade till ecu, som
dagligen registreras vid de två noteringstillfällena i London under de
föregående sex månaderna, dock inte överstigande det genomsnittliga
priset vid de två noteringstillfällena den nästa sista arbetsdagen
under perioden,

-för dollarandelen marknadskursen två arbetsdagar före värderingsda-
gen.

17.5. Avtal skall slutas mellan varje centralbank och EMSF som
fastställer detaljerna för leveranserna av guld och dollar till EMSF och
för förvaltningen därav i den mån detta anförtrotts centralbankerna.

17.6. Vid inledningen av varje kvartal när de svappar som anges i
denna artikel förnyas skall centralbankerna och EMSF göra erforderli-
ga anpassningar av dessa svappar, för det första för att säkerställa att
varje centralbanks bidrag till EMSF fortsätter att utgöra åtminstone
20% av dess guld- och dollarreserver på grundval av dess bruttoreserv-
ställning som registreras den sista arbetsdagen föregående kvartal, och
för det andra för att ta hänsyn till pris- eller kursförändringar som kan
ha inträffat sedan det ursprungliga bidraget eller den föregående an-
passningen.

Artikel 18 — Användande av ecu

18.1. Ecutillgångar skall användas i avvecklingar inom gemenskapen
inom de gränser och på de villkor som anges i artikel 16 i detta avtal.

18.2. EEG-centralbankerna får överföra ecu till varandra mot valutor,
guld och andra monetära tillgångar. De får också utbyta ecu med
andra centralbanker och internationella monetära institutioner som av
EMSF har beviljats ställning som Annan innehavare av ecu på de
villkor som EMSF har upprättat.

18.3. I samband med åtgärder för att bemöta en nedgång i sina
dollarreserver får en centralbank förvärva dollar mot ecu from EMSF
mellan två periodiska anpassningar, till att börja med genom att
avbryta en svapptransaktion.

1994/95:RB2

Bilaga 1

18.4. De transaktioner som anges i artikel 18.2 och 18.3 i detta avtal
får inte utföras i enda syfte att ändra sammansättningen av en central-
banks reserver.

Artikel 18a — Mobiliseringsmekanism

18a.l. För den händelse en centralbank behöver interventionsvaluta
får den mobilisera ecuinnehav mot dollar genom EMSF:s förmedling
upp till ett tak som bestäms på följande sätt:

-en andel av de ecu som den berörda centralbanken erhållit genom
de transaktioner som anges i artikel 17.1 i detta avtal. Denna andel
skall bestämmas vid början av varje svapperiod av kvoten mellan
motvärdet i ecu av EMSF:s totala dollarinnehav och det totala
beloppet för de ecu som bildats av EMSF enligt artikel 17.1 av detta
avtal, multiplicerad med en faktor som enhälligt skall avtalas av
centralbankscheferna,

-plus det belopp av ecutillgångar som centralbanken innehar utöver
dess försäljningar av ecu på termin till EMSF (nettolångivarställ-
ning), eller minus det belopp varmed dess försäljningar av ecu på
termin till EMSF överstiger dess ecutillgångar (nettolåntagarställ-
ning). Ecutillgångar enligt ovan innefattar köp av ecu på termin från
EMSF. Den mobiliserande centralbanken skall ge åtminstone fyra
arbetsdagars varsel.

18a.2 För att täcka de mobiliseringstransaktioner som anges i föregåen-
de punkt skall varje centralbank utöver den mobiliserande centralban-
ken åta sig att tillhandahålla avista dollar i förhållande till och upp till
ett belopp som motsvarar dess köp av dollar på termin från EMSF i
enlighet med artikel 17 av detta avtal minus varje belopp som kan ha
dragits ifrån i enlighet med artikel 18a.3. Vid utomordentliga omstän-
digheter får en centralbank välja att helt eller delvis avstå från att delta
i den ursprungliga mobiliseringstransaktionen (se artikel 18a.1) eller
förnyandet därav (se artikel 18a.5). I sådant fall skall det belopp som
saknar täckning fördelas ut i förhållande till de övriga centralbanker-
nas åtaganden. I den utsträckning en begäran om mobilisering inte kan
bemötas med de övriga centralbankernas utfästelser skall den automa-
tiskt minskas med erforderligt belopp.

18a.3. På begäran av den mobiliserande centralbanken och genom
förmedling av EMSF kan resultatet av de mobiliseringstransaktioner
som anges ovan genast omvandlas helt eller delvis till valutan för en
deltagande centralbank, förutsatt dess godkännande. I detta fall tillgo-
doses begäran om omvandling av den centralbank som ger ut den
begärda valutan tillsammans med varje annan centralbank som ger
frivilliga bidrag.

18a.4. Alla de transaktioner med EMSF som anges i föregående
punkter skall ha formen av tremånaders svappar som skall avtalas till
enhetliga kurser. Den tillämpliga kursen är marknadskursen två dagar
före värderingen av avistatransaktionerna.

18a.5. För den händelse behovet av interventionsvaluta består får de
svappar som anges ovan förnyas en gång på begäran av den mobilise-
rande centralbanken. I detta fall skall EMSF och centralbankerna göra
erforderliga anpassningar:

1994/95 :RB2

Bilaga 1

-för det första säkerställa att en centralbanks användning av mobili- 1994/95:R.B2
seringsmekanismen inte överskrider det tak som anges i artikel Bilaga 1
18a.1,

-för det andra säkerställa att de dollarbidrag som görs av centralban-
kerna med hänsyn till artikel 18a.2 är i förhållande till och inom de
utfästelser som fastställs där,

-för det tredje ta hänsyn till växelkursförändringar som kan ha
inträffat sedan inledningen av den svapp som skall förnyas.

18a.6. På begäran av den mobiliserande centralbanken får svappen
avslutas helt eller delvis före förfallodagen med åtminstone tre arbets-
dagars varsel.

18a.7. Centralbanker som mottar tillgångar från EMSF skall betala
ränta på dessa tillgångar. Centralbanker som har tillhandahållit valuta-
tillgångar till EMSF skall erhålla ränta på dessa tillgångar. Räntesatsen
skall vara den mest representativa inhemska penningmarknadsräntan i
det land vars valuta har använts två dagar före värderingsdagen för
avistatransaktionen, dvs. vad gäller US dollar den sats som används av
Internationella valutafonden för beräkning av ersättning för särskilda
dragningsrätter, och vad gäller gemenskapsvalutor de satser som anges
i artikel 8.1 i detta avtal. Räntebetalningar skall förfalla på förfalloda-
gen för svapparna eller när svapparna avslutas i förtid och de skall ske
i den valuta som använts.

Artikel 19 — Ersättning

19.1 Centralbanker vars ecutillgångar är mindre än deras försäljningar
av ecu skall betala ränta till EMSF på skillnaden mellan dessa båda
storheter. EMSF skall betala ränta till de centralbanker vars ecu-
tillgångar överstiger deras försäljningar på termin på skillnaden mellan
dessa båda storheter. Det förfallna räntebeloppet skall beräknas i
förhållande till de genomsnittliga dagliga balanserna.

19.2. Den räntesats som avses i artikel 19.1 i detta avtal skall fastställas
i enlighet med bestämmelserna i artikel 8 i detta avtal. Sådan ränta
skall betalas månatligen.

19.3. De ecutillgångar som anges i artikel 19.1 innefattar köp av ecu på
termin från EMSF.

19.4. Artikel 19.1 och 19.2 gäller analogt för ersättning på ecu-
tillgångar som innehas hos EMSF av de Andra innehavare som anges i
artikel 18.2 i detta avtal.

Artikel 20 — Likvidation

20.1. Förutom i fall av ett enhälligt beslut om motsatsen skall de
svappar som anges i artikel 17.3 och 18a.4 i detta avtal avslutas vid
utgången av den period för vilken centralbankscheferna tillhandahåller
den mekanism som anges i artikel 17 i detta avtal.

20.2. I samband härmed skall de centralbanker som är nettoanvändare
av ecutillgångar återställa dessa till en nivå som är lika med deras

försäljningar på termin, och de centralbanker som är nettoförvärvare
skall till nettoanvändarna överföra överskottet av sina ecutillgångar
utöver deras försäljningar på termin, antingen direkt eller genom
förmedling av EMSF.

20.3. De överföringar av ecu som anges i föregående punkt skall
genomföras i utbyte mot valutan för de centralbanker som är nettoför-
värvare, eller i enlighet med varje annan anordning som avtalats
mellan parterna, eller mot överföring av reservkomponenter i förhål-
lande till reservsammansättningen hos de centralbanker som återköper
ecu, varvid denna fördelning skall fastställas i enlighet med vad som
anges i artikel 16.2 i detta avtal.

Artikel 21 — Institutionella bestämmelser

Centralbankschefckommittén skall regelbundet övervaka funktionen av
detta avtal i ljuset av de erfarenheter som vunnits.

Artikel 22 — Upphörande av avtalet av den 10 april 1972

22.1. Detta avtal upphäver och ersätter, från och med den 13 mars
1979, avtalet av den 10 april 1972, ändrat genom avtalet den 8 juli
1975, som upprättar ett system för smalare fluktuationsmarginaler
mellan valutorna i Europeiska ekonomiska gemenskapen.

22.2. Detta avtal skall upprättas i vederbörligen undertecknade versio-
ner på engelska, franska och tyska. En bestyrkt kopia av originalet på
varje språk skall sändas till varje centralbank av sekretariatet för
centralbankschefckommittén, som åläggs att behålla originalen.

1994/95:RB2

Bilaga 1

1994/95 :RB2

Bilaga 1

AGREEMENT

of 13 Match 1979
between the central banks of the Member States of the European Economic Community
laying down the operating procedures for the European Monetary System1

THE CENTRAL BANKS OF THE MEMBER STATES OF THE EUROPEAN ECONOMIC
COMMUNITY,

Having rcgard to the Resolution of the European Council of 5 December 1978 on the establishment
of the European Monetär}' System (EMS) and related matters,

Having regard to Regulation (EEC) No 907/73 of the Council of the European Communities of
3 April 1973 establishing a European Monetary Cooperation Fund,

Having regard to Regulation (EEC) No 3180/78 of the Council of the European Communities of
18 December 1978 changing the value of the unit of account used by the European Monetary
Cooperation Fund,

Having regard to Regulation (EEC) No 3181/78 of the Council of the European Communities of
18 December 1978 concerning the European Monetary System,

Whereas the European Council has agreed to set up a scheme for the ereation of closer monetary
cooperation leading to a zone of monetary stability in Europé;

Whereas the said Resolution provides that a European currency unit, the ecu, shall be at the ccntrc of
the European Monetary System and that the value and composition of the ecu shall, initially, be
identical with the value and composition of the European unit of account (EUA);

Whereas under the terms of the said Resolution

— each currency will have an ecu-related central rate and the central rates will be used to cstablish a
grid of bilateral parities or central rates,

— fluetuation margins of 2.2; % will be fixed around these bilateral central rates, although Member
States not at present participating in the narrower margins mechanism mav in the initial stage of
the European Monetary System opt for wider margins of up to 6%, which must be progressively
reduccd as soon as economic conditions permit;

Whereas the said Resolution further provides that a formula for an ecu-based basket shall be used as
an indicator to detect divergences between Community currencies, and sets out the principles
governing the operation of this indicator, which will be re-examined at the end of a period of six
months;

Whereas this re-examination will also cover questions regarding imbalances accumulated by divergent
ereditor or debtor countries;

Whereas a Member State that does not initially participate in the exchange rate mechanism can do so
at a later date and whereas it is therefore advisable to ensure cooperation between the central bank of
such a State and the central banks of the participating States;

1 Text incorporating the amendments container! in the Instruments of ro Junc 1985 and of 10 November 1987.

1994/95:RB2

Bilaga 1

Whereas very short-term credit facilities of unlimited amount will be crcatcd;

Whereas the European Council has asked the central banks of the Member States of the Community
to amend their Agreement of to April 1972 on the narrowing of the margins of fluetuation between
the currencies of the Member States so as to embody the rules set forth in the said Resolution;

Whereas in order to make provision for mcans of settlement the central banks have been asked
initially to transfer to the European Monetary Cooperation Fund, in the form of revolving swaps
against ecus, zo% of their gold holdings and 20% of their US dollar reserves, and thereafter to keep
at least 20% of the said reserves on deposit with the Eutopean Monetär}' Cooperation Fund,

HAVE AGREED AS FOLLOWS:

I. Exchange rate mechanism

Article i Central rates in terms of the ecu

Each participating central bank shall notify the Secretariat of the Committee of Governors of the
Central Banks of the Member States of the European Economic Community of a central rate in terms
of the ecu for this currency. The Secretariat shall pass on this information to the other central banks
and the Commission of the European Communities.

Article 2 — Intervention rules

2.1. Each participating central bank shall notify the Secretariat of the Committee of Governors of the
rates for compulsory intervention expressed in its currency, and the Secretariat shall pass on this
information to the other central banks. These rates shall be fixed in relation to the bilateral central
rates derived from the central rates in terms of the ecu referred to in Article i of the present
Agreement. The market shall be notified on them.

2.z. Interventions shall in principle be effeeted in currencies of the participating central banks. These
interventions shall be unlimited at the compulsory intervention rates. Other interventions in the
foreign exchange market shall be conducted in accordancc with the relevant guidclines that were
adopted by the Committee of Governors in its Report of 9 December 1975 or that may be adopted in
the future, or shall be subject to concertation among all the participating central banks.

Article j — Operation of the indicator of divergence

5.1. On either side of the central rate for its currency in terms of the ecu each participating central
bank shall cstablish rates for its currency in terms of the ecu that will constitute ‘ thresholds of
divergence’. These thresholds of divergence shall be calculated in such a way as to neutralize the
influence of the differences in weights on the probability of their being reached; they shall be set at
75 % of the maximum divergence spread, this being measured by the percentage difference between
the daily rate and the central rate of a currency against the ecu when that currency is standing at the
opposite pole from all the other currencies at the compulsory intervention rates referred to in
Article 2.1 of the present Agreement. The necessary steps shall be taken to take account of the effeets
of the adoption of different maximum margins of fluetuation for the participating currencies and of
the possible non-participation of a currency in the exchange rate mechanism.

5.2. If a currency crosses a divergence threshold, this shall entail the consequences set out in
paragraph 5.6 of the Resolution of the European Council of 5 December 1978.

1994/95:RB2

Bilaga 1

Article 4 — Method of calculating the v al nes of the ecu in each currency

For the purposes of the operation of the indicator of divergence provided for under Article 3 of the
present Agreement, the market value of the ecu in each currency shall be calculated by a uniform
method as frequently as necessary and at least on the occasion of each daily concertation session
among central banks.

Article ; — Non-participation

Any central bank that is not participating in the exchange rate mechanism shall cooperate with the
other central banks in the concertation and the other exchanges of information necessary for the
proper funetioning of the exchange rate mechanism.

II. Very short-term financing

Article 6 — Basic principles

6.t. To enable interventions to be made in Community currencies, the participating central banks
shall open for each other very short-term credit facilities in accordance with the conditions set out in
Artides 7 to 16 of the present Agreement. These facilities are automatically available and unlimited in
amount insofar as they are to be used for financing interventions in Community currencies which are
effeeted at the compulsory intervention rates referred to in Article 2.1 of the present Agreement. Use
of the credit facilities for other interventions in Community currencies is governed by special
arrangements between the parties to the present Agreement.

6.2. The financing operations conduded in this connection shall take the form of spot sales and
purchases of Community currencies against the erediting or debiting of accounts denominated in ecus
with the European Monetary Cooperation Fund (hereinafter referred to as ‘EMCF’).

Article 7 — Accounting procedures

7.1. The accounts opened for the central banks in the books of the EMCF shall be denominated in
ecus. The conversion of currencies into ecus shall be effeeted at the daily rates for the ecu as
established by the Commission’s staff on the basis of the method adopted. The relevant rates shall be
those ruling on the day on which the interventions were made.

7.2. The value date of the financing operations shall be identical with the value date of the
interventions in the market.

Article 8 — Remuneration

8.1. The debtor and ereditor interest rates applying to very short-term financing operations shall be
the weighted average of the most representative domestic money-market rates in those EEC
countries whose currendes make up the ecu basket. The average is weighted in accordance with the
weights of these currencies in the ecu basket as derived from the ruling ecu central rates. The
weighted average shall be calculated on the basis of the average of daily observations during each
month and shall apply during the following month to all outstanding amounts in respect of very
short-term financing operations.

1994/95:RB2

Bilaga 1

8.z. Accrued interest shall be paid in ecus at each monthly settlement date or, between settlement
dates, at the same time as advancc liquidation of a debtor balance is effeeted.

8.5. For the purposes of Article 8.1 each central bank whose currency is in the ecu basket shall notify
the Secretariat of the Committee of Governors of the Central Banks of the Member States of the
European Economic Community of the titlc of its reference rate. The Secretariat shall pass on this
information to the other central banks, the Commission of the European Communities and the Agent
of the European Monetary Cooperation Fund.

Article 9 — Initial settlement date

The initial settlement date for a very short-term financing operation shall be the last working day
preceding the i6th day of the third month following that in which the value date of the intervention
fell.

Article 10 — Automatic renewal

At the request of the debtor central bank, the initial settlement date for a financing operation may be
extended for a period of three months.

However:

(a) any initial settlement date may only be automatically extended once for a maximum of three
months;

(b) recourse may only be had to the renewal facility referred to above if the relevant debt does not
thereby remain continuously outstanding for more than six consecutive months;

(c) the total amount of indebtedness resulting from application of the present Article may at no time
exceed a ceiling equal to twice the debtor quota of the central bank concerned under the
short-term monetary support arrangement;

(d) if a central bank has recourse to the additional automatic borrowing facility for six consecutive
months, the Committee of Governors shall take steps to ascertain whether the payments deficit
of the country concerned is such that recourse to other means of financing, in partieular
short-term monetary support or medium-term financial assistance within the EEC, would be
more appropriate.

Article 11 — Renewal by mutual agreement

11.1. Any debt exceeding the ceiling laid down in Article 10 (c) of this Agreement may be renewed
once for three months subject to the agreement of the ereditor or ereditors in the EMCF.

11.2. Any debt already renewed automatically for three months may be renewed a second time for a
further three months subject to the agreement of the ereditor or ereditors in the EMCF.

11.3. Debts and claims thus extended by mutual agreement shall be settled separately outside the
provisions of Artides 12, 13 and 14 of this Agreement without prejudice, however, to the priority
accorded to settlements carried out under those Artides. Offsetting or advance settlement of debts
and claims of the kind for which provision is made in the present Article shall be subject to the
agreement of all ereditors and debtors in the EMCF, whatever their status.

1994/95:RB2

Bilaga 1

Article 12 — Order of repayment of claims

12.1. Claims arising from financing operations carried out in accordance with Artides 9 and 10 above
shall be settled in order of seniority; however, if a central bank’s claim exceeds the amount of its
ereditor quota under the short-term monetary support arrangement, that central bank may request
that the excess be treated for purposes of the next settlement as equal in seniority to the most senior
claims of other ereditor central banks.

12.2. All claims arising within the same monthly accounting period shall be regarded as of equal
seniority. When a settlement covers a number of claims regarded as of equal seniority, each of the
components of the settlement shall be distributed in proportion to the respective amounts of the
claims.

12.5. The rules governing the order or distribution of settlements may be departed from subject to
the agreement of all the parties to the financing operations carried out in accordance with Artides 9
and 10 of the present Agreement.

Article 1} — Automatic offsetting

15.1. All the debts and claims of a single central bank arising from the operations provided for under
Artides 9 and 10 of the present Agreement shall, where appropriate, be automatically offset against
each other.

15.2. Any new liability shall be offset against the most senior claim of the same central bank. Any
new claim shall be offset against the most senior debt of the same central bank.

Article 14 — Advance repayment

14.1. Any debtor balance recorded in accordance with Artides 9 and 10 of the present Agreement
may be settled in advance at the request of the debtor central bank;

— at any time in the currency of a ereditor in the EMCF under Artides 9 and 10 of the present
Agreement,

— on the monthly' settlement date by transfer of the means of settlement provided for in Article 16
of the present Agreement.

14.2. Any advance repayment shall be applied first to the most senior liabilities contracted under
Article 10 of the present Agreement.

Article tj — Working balances

The central banks may hold working balances in Community currencies within the limits laid down
by the Committee of Governors. These limits may be exceeded only with the consent of the central
bank concerned.

Article 16 — Means of settlement

16.t. When a financing operation falls due, settlement shall be carried out — in so far as this is not
done in the first instance by means of holdings in the creditor’s currency — entirely or in part by
transferring ecus, with the proviso that:

— a ereditor central bank shall not be obliged to accept settlement by means of ecus of an amount
equal to more than 50% of its claim which is being settled, unless its assets in ecus are smaller
than its forward sales of ecus to the EMCF;

1994/95 :RB2

Bilaga 1

— if, but only to the extent that, a ereditor central bank’s assets in ecus are smaller than its forward
sales of ecus to the EMCF, it shall be obliged to accept full settlement in ecus; if the claim of the
central bank in question exceeds the amount of its net debtor position in ecus, the rule set out in
the above indent shall be applied to the balance of the claim.

Ecu assets referred to above indude forward purchases of ecus from the EMCF.

In so far as settlement is only partially effeeted by transferring ecus, the balance shall be settled by
transferring other reserve assets in accordance with the composition of the debtor central bank’s
reserves as at the end of the month preceding the settlement.

These provisions shall be without prejudice to other forms of settlement agreed between ereditor and
debtor central banks.

Debtor balances in ecus settled by means of assets denominated in currencies and in SDRs shall be
converted into such assets on the basis of the daily rates for the ecu established by the Commission’s
staff.

16.2. For the purposes of the preceding paragraph the composition of the debtor’s reserves shall be
determined on the basis of assets denominated in SDRs and in currencies. Nevertheless, gold
holdings may also be taken into account if the price proposed by the debtor central bank is accepted
by the ereditor central bank. As far as assets denominated in SDRs and in currencies are concerned,
the debtor central bank may choose which assets it will deliver in settlement.

16.3. If the debtor central bank no longer possesses ecus and wishes to acquire some, it shall apply in
the first instance to central banks that are net accumulators of ecus or possibly to the EMCF. In the
latter case, the ecus shall be acquired against the contribution of an equal percentage of the gold and
dollar assets held by that central bank.

III. Creation, utilization and remuncration of ecus

Article 77 — Creation of ecus against contributions of gold and dollars

17.1. Each central bank participating in the exchange rate mechanism outlined in Chapter 1 of the
present Agreement shall contribute to the EMCF 20 % of its gold holdings and 20 % of its gross
dollar reserves as at the last working day of the month preceding the month in which the present
Agreement takes effeet; it shall be eredited by the EMCF with an amount of ecus corresponding to
these contributions.

Central banks that are not participating in the exchange rate mechanism referred to above may
likewise make contributions in accordance with the terms of the preceding subparagraph.

17.2. The contributions referred to in Article 17.1 of the present Agreement shall bc made availablc
in the case of the participating central banks 10 working days at the latest after the implementation of
the present Agreement or in the case of the non-participating central banks at the time of exercising
the option referred to above.

17.;. The contributions of gold and dollars shall take the form of three-month revolving swaps
against ecus which may be unwound at two working days’ notice. These operations shall be
concluded at flat rates.

17.4. For the purposes of the swap operations referred to in the present Article the value of the
reserve components transferred to the EMCF shall be established as follows:

1994/95.RB2

Bilaga 1

— for the gold portion, the average of the prices, converted into ecus, rccordcd daily at the two
London fixings during the previous six calendar months, but not exceeding the average price of
the two fixings on the penultimate working day of the period;

— for the dollar portion, the market rate two working days prior to the value date.

17.5. Contracts shall be concluded between each central bank and the EMCF detailing the
arrangements for the delivery of the gold and dollars to the EMCF and for their management in so
far as this is entrusted to the central banks.

17.6. At the beginning of each quarter, when the swaps referred to in the present Article are
renewed, the central banks and the EMCF shall make the necessary adjustments to these swaps, firstly
to ensure that each central bank’s contribution to the EMCF continucs to represent at least 20% of
its gold and dollar reserves on the basis of its gross reserve position recorded on the last working day
of the preceding quarter and, secondly, to take account of any price or rate changes that may have
occurrcd since the initial contribution or previous adjustment.

Article 18 — Utilization of ecus

18.1. Ecu assets shall be used in intra-Community settlements within the limits and on the terms set
out in Article 16 of the present Agreement.

18.2. The EEC central banks may transfer ecus to one another against currencies, gold and other
monetary assets. They may also exchange ecus with other central banks and international monetary
institutions which have bccn accordcd the status of Other Holder by the EMCF on the terms and
conditions it has established.

18.5. For the purposes of meeting a decline in its dollar reserves a central bank may acquire dollars
against ecus from the EMCF between two periodic adjustments, initially by unwinding a swap
transaction.

18.4. The operations referred to in Artides 18.2 and 18.5 of the present Agreement shall not be
carried out for the sole purpose of altering the composition of a central bank’s reserves.

Article 18a Mobilization mechanism

i8a.i. In the event of a need for intervention currency a central bank may mobilize ecu holdings
against dollars through the intermediary of the EMCF up to a ceiling which is defined in the
following way:

— a proportion of the ecus received by the central bank concerned through the operations referred
to in Article 17.1 of the present Agreement. This proportion shall be determined at the beginning
of each swap period by the ratio of the ecu equivalent of the EMCF’s total dollar holdings to the
total amount of ecus ereated by the EMCF under Article 17.1 of the present Agreement,
multiplied by a faetor which shall be agreed unanimously by the governors of the central
banks;

— plus the amount of ecu assets held by the central bank in excess of its forward sales of ecus to the
EMCF (net ereditor position), or minus the amount by which its forward sales of ecus to the
EMCF exceed its ecu assets (net debtor position). Ecu assets referred to above inelude forward
purchases of ecus from the EMCF.

At least four working days’ notice shall be given by the mobilizing central bank.

18a.2. To cover the mobilization operations referred to in the preceding paragraph, each central bank
other than the mobilizing central bank undertakes to provide spot dollars in proportion to and up to
an amount equivalent to its forward purchases of dollars from the EMCF in accordance with

1994/95:RB2

Bilaga 1

Article 17 of the present Agreement, minus any amount which may have been withdrawn in
accordance with Article 18a.3. In exceptional circumstances, a central bank mat' opt out entircly or in
part from participation in the initial mobilization operation (see Article i8a.i) or its renewal (see
Article i8a.s). In such an event the uncovered amount shall be shared out in proportion lo the
undertakings of the other central banks. To the extern that a mobilization request cannot bc met out
of the commitments of the other central banks, it shall be automatically scaled down by the necessary
amount.

i8a.3- At the request of the mobilizing central bank and through the intermediary of the EMCF, the
proceeds of the mobilization operations referred to above may be converted immediately fully or in
part into the currency of a participating central bank, subject to its agreement. In llus event, the
conversion request will be met by the central bank issuing the currency rcquested, together with any
other central bank making voluntary contributions.

18a.4. All the operations with the EMCF referred to in the preceding paragraphs shall take the form
of three-month swaps which shall bc concluded at flat rates. The rate applicable is the market rate
two working days prior to the value of the spot transaetions.

18a.5. In the event of continuing need for intervention currency' the swaps referred to above may be
renewed once at the request of the mobilizing central bank. In this event, the EMCF and the central
banks shall make the necessary adjustments:

— first, to ensure that a central bank’s use of the mobilization mechanism docs not exceed the ceiling
referred to in Article 18a. 1;

— secondly, to ensure that the dollar contributions made by the central banks in respect of
Article 18a. 2 are in proportion to and within the commitments defined there;

— thirdly, to take account of exchange rate changes that may have occurred since the beginning of
the swap to be renewed.

i8a.6. At the request of the mobilizing central hank the swap may bc unwound fully or in part before
maturity with at least three working days’ notice.

18a.7. Central banks rcceiving assets from the EMCF shall pay interests on these assets. Central
banks which have provided currency assets to the EMCF shall receivc interest on these assets. The
rate of interest shall be the most representative domestic money-market rate in the country whose
currency has been used, two working days prior to the value date of the spot transaetion, i.e. in the
case of the US dollar, the rate used by the IMF for the calculation of SDR remuneration and in the
case of Community currencies, the rates provided by Article 8.1 of the present Agreement. Interest
payments shall be due at maturity of the swaps or when the swaps are unwound prematurely and
shall bc payablc in the currcncv used.

Artide 19 Remuneration

19.1. Central banks whose ecu assets are less than their forward sales of ecus shall pay interest to the
EMCF on the difference between these two aggregates. The EMCF shall pay central banks whose ecu
assets exceed their forward sales interest on the difference between these two aggregates. The amount
of interest due shall be calculated in proportion to the average daily balances.

19.2. The rate of interest provided for in Article 19.1 of the present Agreement shall be determined
in accordance with the provisions of Article 8 of the present Agreement. Such interest shall be paid
monthly.

19.3. Ecu assets referred to in Article 19. r inelude forward purchases of ccus from the EMCF.

19.4. Artides 19.1 and 19.2 apply by analogv to remuneration of ecu assets held with the EMCF by
Other Holders referred to in Article 18.2 of the present Agreement.

1994/95 :RB2

Bilaga 1

Article to — Liquidation

20.1. Savc in the event of a unanimous decision to the contrary, the swaps referred to in Articles 17.5
and i8a.4 of the present Agreement shall be unwound at the end of the period for which the
Governors of the central banks extend the mechanism provided for in Article 17 of the present
Agreement.

20.2. For this purpose central banks that are net users of ecu assets shall bring these back up to a
level equal to that of their forward sales and central banks that are net accumulators shall transfer to
the net users the excess of their ecu assets over their forward sales either directly or through the
intermediary of the EMCF.

20.3. The transfers of ecus provided for in the preceding paragraph shall be effeeted in exchange for
the currency of the central banks that are net accumulators, or in accordance with any other
arrangements agreed between the parties, or against the transfer of reserve components in proportion
to the composition of the reserves of the central bank repurchasing ecus, this composition being
determined in accordance with the provisions of Article 16.2 of the present Agreement.

Article 21 — Institutional provisions

The Committee of Governors shall periodically review the opetation of the present Agreement in the
light of experience gained.

Article 22 — Termination of the Agreement of 10 April 1^2

22.1 The present Agreement terminates and replaces, with effeet from 13 March 1979, the Agreement
of 10 April 1972, as amended by the Agreement of 8 July 1973, establishing a system for the
narrowing of the margins of fluetuation between the currencies of the European Economic
Community.

22.2. The present Agreement shall be drawn up in duly signed versions in English, French and
German. A certified copy of the original in each language shall be sent to each central bank by the
Secretariat of the Committee of Governors, which is required to retain the originals.

AVTAL av den 9 februari 1970 som upprättar ett system för kortfristigt
monetärt stöd mellan centralbankerna i medlemsstaterna i Europeiska
ekonomiska gemenskapen1

Med beaktande av kommissionens promemoria till rådet om samord-
ningen av den ekonomiska politiken och det monetära samarbetet
inom gemenskapen,

med beaktande av skrivelsen av den 10 juli 1969 från ordföranden
för centralbankschefskommittén till ordföranden för kommissionen
angående kommitténs åsikt om den ovan nämnda promemorian,

med beaktande av rådets beslut av den 17 juli 1969 om samordning-
en av medlemsstaternas kortsiktiga ekonomiska politik, och

med beaktande av förfarandena för samordningen av den ekonomis-
ka politiken på medellång sikt

1994/95:RB2

Bilaga 2

HAR CENTRALBANKERNA I EUROPEISKA EKONOMISKA GE-
MENSKAPEN AVTALAT FÖLJANDE BESTÄMMELSER:

Artikel I — Upprättande av systemet

1. Centralbankerna i medlemsstaterna i Europeiska ekonomiska ge-
menskapen, vilka har uppmärksammat den ökande solidariteten mel-
lan gemenskapens medlemsländer, skall sinsemellan upprätta ett sy-
stem för kortfristigt monetärt stöd som första lånemöjlighet.

2. Genomförandet av detta system skall nära följa de befintliga förfa-
randena för samråd om och samordning av den ekonomiska politiken
mellan gemenskapens medlemsstater.

3. De möjligheter som erbjuds genom andra internationella stödmeka-
nismer skall beaktas vid användandet av detta system.

4. Det sätt på vilket systemet skall fungera bestäms genom detta avtal.

De beslut som är nödvändiga för systemets genomförande skall fattas
gemensamt av cheferna för de deltagande centralbankerna genom
kommittén av centralbankschefer i medlemsstaterna i Europeiska eko-
nomiska gemenskapen, hädanefter kallade centralbankscheferna. Ord-
föranden för kommittén av centralbankschefer i medlemsstaterna i
Europeiska ekonomiska gemenskapen, hädanefter kallad ordföranden,
skall leda förhandlingarna. Kommissionsrepresentanten i den kommit-
tén kallas hädanefter för kommissionsrepresentanten.

5. För genomförandet av detta avtal skall centralbankscheferna anlita
ett ombud och delegera till denne sådana uppgifter som de kan
bestämma enligt de anordningar som de avtalar med ombudet.

1 Text innehållande de ändringar som anges i instrumentet av den 8 januari
1973 med avseende på anslutningen av Danmarks, Irlands och Storbritanniens
centralbanker, instrumenten med avseende på kortfristigt monetärt stöd av
den 12 mars 1974, den 13 december 1977 respektive den 13 mars 1979,
instrumentet av den 9 december 1980 med avseende på anslutningen av
Greklands centralbank samt instrumentet av den 10 december 1987 med
avseende på anslutningen av Spaniens och Portugals centralbanker.

Artikel II — Kvoter och rallonger

1. Varje deltagande bank skall tilldelas en debitorkvot och en kredi-
torkvot, vilkas respektive belopp anges i bilaga till detta avtal.

2. Debitorkvoterna skall ange beloppet för det stöd som varje central-
bank kan erhålla på de villkor som fastställs i detta avtal; kreditorkvo-
terna skall ange beloppet för det stöd som varje centralbank åtar sig att
finansiera på dessa villkor.

3. Centralbankscheferna får ändra kvoterna. Vart femte år skall de
granska om kvoterna bör ändras. De kan emellertid företa en sådan
granskning före utgången av denna tidsperiod.

4. I särskilda fall när så anses berättigat av omständigheterna, och
oavsett innehållet i punkt 2, kan centralbankscheferna besluta om ett
belopp, om en period och på villkor som anges av dem:

a) att över ett lands kvot utöka det stödbelopp som en centralbank
kan erhålla ('debitorrallonge’), eller

b) att över ett lands kvot utöka det stödbelopp som en centralbank
åtar sig att finansiera ('kreditorrallonge’).

Totalsumman av kreditorrallonger och likaledes av debitorrallonger
som sålunda beviljas får inte överstiga det belopp som anges i bilagan.

Vid bedömningen av de omständigheter som berättigar till beviljande
av rallonger skall centralbankscheferna särskilt beakta trenden i betal-
ningsbalansen och valutareservens ställning i den medlemsstat till
vilken berörd centralbank hör, såväl som andra möjligheter som är
tillgängliga enligt andra internationella anordningar. Allmänt gäller att
ingen centralbank får beviljas mer än hälften av alla debitorrallonger,
men centralbankscheferna kan undanröja denna gräns om det speciella
i situationen och ansökandens särskilda behov berättigar detta.

Artikel III — Ansökan om stöd

1. En deltagande centralbank som önskar använda de monetära stöd-
möjligheterna enligt detta avtal skall underrätta ordföranden om att
behov har uppstått av kortfristig finansiering som en följd av ett
tillfälligt underskott i betalningsbalansen som beror på oförutsedda
svårigheter eller på skillnader i konjunkturutveckling och som har
uppstått trots samordningen av den ekonomiska politiken. Centralban-
ken skall upplysa honom om beloppet för det önskade stödet, med
angivande av de andra slag av finansiering som centralbanken kan
överväga för att komma tillrätta med de svårigheter som uppstått.

2. En centralbank som står i skuld till systemet på grund av underlå-
tenhet att fullfölja sina återbetalningsåtaganden kan inte ansöka om
stöd.

Såvida inte centralbankscheferna beslutar annat, kommer en ansökan
om stöd inte att behandlas om de omständigheter föreligger som anges
i artikel VI, punkt 3.

1994/95:RB2

Bilaga 2

Artikel IV - Beviljande och finansiering av stöd

1. Ordföranden skall underrätta de deltagande centralbankerna och
kommissionsrepresentanten om varje ansökan om stöd som inges i
enlighet med artikel III.

Ordföranden skall kalla till möte med centralbankscheferna på eget
initiativ eller när en centralbank så begär.

2. Det monetära stödet skall finansieras av varje deltagande central-
bank utom den centralbank som erhåller stöd i förhållande till och
inom ramen för varje deltagande centralbanks kvot.

3. Centralbankscheferna kan besluta att fördela finansieringsåtagande-
na i ett annat förhållande än kvoterna; i sådant fall skall bidragen som
bestäms i enlighet med punkt 2 i denna artikel på lämpligt sätt
återfinansieras hos de centralbanker som deltar i finansieringen, såvida
centralbankscheferna inte beslutar annat.

4. En centralbank som under de samråd som följer på en ansökan om
stöd underrättar ordföranden om att dess land upplever betalningsba-
lanssvårigheter och/eller en störande minskning av dess valutareserv
skall ha rätt att, i princip i förhållande till sin kvot, från de andra
centralbankerna erhålla delvis eller total återfinansiering av sitt bidrag
till stödsystemets finansiering.

5. När sökt monetärt stöd inte kan finansieras genom de kvoter som
centralbankscheferna kan bestämma i sådan omfattning som de anser
lämpligt och med vederbörligt beaktande av omfattningen av stödmöj-
ligheter från andra internationella anordningar, kan en eller flera
kreditorrallonger inrättas i enlighet med artikel 2 i detta avtal, eller,
om detta inte går, kan det sökta stödet minskas med erforderligt
belopp.

6. Efter samråd med de deltagande centralbankerna skall ordföranden
underrätta centralbankerna och kommissionsrepresentanten om bevil-
jande av stödet, beloppet härför och dess fördelning samt tidsplanen
för tillhandahållandet av medlen.

Artikel V - Mobilisering av fordran

Varje centralbank som är långivare i samband med detta avtal lär, om
den medlemsstat till vilken banken hör upplever betalningsbalanssvå-
righeter och/eller drabbas av en plötslig minskning av sin valutareserv,
ansöka hos centralbankscheferna om förtida återbetalning av eller
överförandet av sin fordran. För detta ändamål skall centralbanksche-
ferna vidta de åtgärder som de anser lämpliga.

1994/95 :RB2

Bilaga 2

Artikel VI - Operativa tekniker

1. Den mottagande centralbanken skall från sina avtalspartners, direkt
eller genom ombudet, erhålla medel i form av svappar eller insättning-
ar eller på annat sätt som överenskoms mellan parterna.

På begäran av de deltagande centralbankerna kan ombudet för central-
bankernas räkning förskottera hela eller delar av det bidrag som skall
utgå från dem.

2. Om de stöd möjligheter som tillhandahålls på de villkor som anges i
denna artikel inte tas i anspråk inom en månad skall de annulleras.
Ianspråktagande skall äga rum för en tidsperiod om tre månader och
far förnyas två gånger om vardera tre månader på begäran av den
mottagande centralbanken.

3. Den mottagande centralbanken skall avstå från ytterligare ansökan
om stöd under en tidsperiod som är lika lång som den under vilken
det tidigare stödet togs i anspråk.

4. Stödmöjligheterna skall anges i den valuta som faktiskt tillhanda-
hålls av den beviljande centralbanken; detta kan vara dess nationella
valuta eller varje annat betalningsmedel som avtalas med den motta-
gande centralbanken. De skall uttryckas i ecu om stödet ges till en
centralbank i form av förlängning av en skuld kontrakterad av den
centralbanken inom ramen för de mycket kortfristiga finansierings-
möjligheterna såsom dessa definieras i artikel 6 i avtalet av den
13 mars 1979 mellan centralbankerna i medlemsstaterna i Europeiska
ekonomiska gemenskapen som fastställer de operativa förfarandena för
Europeiska monetära systemet.

5. Avgifterna för stöd möjligheterna för den låntagande centralbanken
skall utarbetas i enlighet med de regler som fastställs av centralbanks-
cheferna.

6. Centralbankscheferna skall vidta de åtgärder som de anser ändamåls-
enliga för att så långt möjligt standardisera de villkor som skall styra
stödtransaktionerna.

7. Arrangemangen för varje stödtransaktion skall delges ombudet.

Artikel VII - Samordning av den ekonomiska politiken

1. Centralbankerna överenskommer om att vid varje tillfälle då mone-
tärt stöd beviljas skall centralbankschefskommittén företa en gransk-
ning av den monetära situationen och penningpolitiken i det motta-
gande landet.

1994/95:RB2

Bilaga 2

2. Centralbankscheferna skall regelbundet informeras om gällande
gemenskapsförfaranden för samordningen av den ekonomiska politi-
ken på kort och medellång sikt.

Artikel VIII - Varaktighet

Detta avtal gäller i fem år. Det förlängs automatiskt fem år i taget
såvida det inte sägs upp med sex månaders varsel.

Artikel IX - Systemets avslutande

Om detta system avslutas, skall detta avtal fortsätta att vara i kraft såvitt
avser återbetalningen av de krediter som beviljats i enlighet med
artikel IV.

1994/95:RB2

Bilaga 2

KVOTER OCH RALLONGER I ECU 1

1. Kvoter

a) 'Debitorkvoter’ och procentuell fördelning

1994/95:RB2

Bilaga 2

Centralbanker

Banque nationale de Belgique
Danmarks Nationalbank

Deutsche Bundesbank

Bank of Greece

Banco de Espana

Banque de France

Central Bank of Ireland

Banca d’1 tal ia

Neder1andsche Bank

Banco de Portugal

Bank of England

Summa EEG

miljoner ecu %

580 6,50

260 2,91

1740 19,51

150 1,68

725 8,13

1740 19,51

100 1,12

1160 13,00

580 6,50

145 1,63

1740 9,51

8920 100,00

b) 'Kreditorkvoter’ och procentuell fördelning

Centralbanker	miljoner ecu	%
Banque nationale de Belgique	1160	6,50
Danmarks Nationalbank	520	2,91
Deutsche Bundesbank	3480	19,51
Bank of Greece	300	1,68
Banco de Espana	1450	8,13
Banque de France	3480	9,51
Central Bank of Ireland	200	1.12
Banca d’I tal i a	2320	13,00
Nederlandsche Bank	1160	6,50
Banco de Portugal	290	1,63
Bank of England	3480	19,51
Summa EEG	17840	100,00

2. Rallonger

Summan av kreditorrallonger och summan av debitorrallonger får inte
överstiga 8 800 miljoner ecu.

1 Sammansättningen av ecu defineras av rådets förordning (EEG) nr 1971/89
av den 19 juni 1989 som ändrar artikel 1 i rådets förordning (EEG) nr 3180/78
av den 18 december 1978 som ändrar sammansättningen av den beräkningsen-
het som används av Europeiska monetära samarbetsfonden.

Enligt artikel 109g i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen
skall valutasammansättningen i ecukorgen inte ändras

Agreement
of 9(li Fcbniary 1970
setting up a system of sliort-tcmi monetary support
among (lic central banks of the Member
States of the European Economic Community*

Having regard to the Commission’s Memorandum to the Council on
the co-ordination of economic policies and monetary co-operation within
the Community;

Having regard to the letter of lOth July 1969 from the Chairman of
the Committee of Governors to the President of the Commission setting
out the Committee’s opinion on the above-mentioned Memorandum;

Having regard to the CounciTs Decision of 17th July 1969 on the
co-ordination of the short-term economic policies of the Member States;

Having regard to the procedure for the co-ordination of medium-
term economic policies;

THE CENTRAL BANKS OF THE MEMBER STATES OF THE
EUROPEAN ECONOMIC COMMUNITY HAVE AGREED ON THE
FOLLOWING PROVISIONS:

Article I: Setting-up of the system

1. The central banks of the EEC Member States, noting the inereasing
solidarity among their countries, shall set up among themselves a short-
term monetary support system of first resort.

• Text incorporating the amendments made by the Instrument of 81 h January 1973 relat-
ing to the accession of the central banks of Denmark, Ireland and the United Kingdom,
the Instruments relating to short-term monetary support dated 12th March 1974,
13th December 1977 and I3th March 1979 respectively, the Instrument of 9th De-
cember 1980 relating to the accession of the central bank of Greece and the Instrument
of IOth December 1985 relating lo the accession of the central banks of Spain and Por-
tugal.

1994/95 :RB2

Bilaga 2

2. Implementation of this system shall be closcly linked with the
standing arrangcincnts for consultation on and co-ordination of economic
policy among the Member States of the Community.

3. The possibilities ofTered by other international assistance mecha-
nisnis shall be taken into consideration when use is made of the system.

4. The way in which the system will funetion is determined by this
Agreement.

The decisions necessary for its implementation shall be taken jointly
by the Governors of the participating central banks assembled in the
Committee of Governors of the Central Banks of the Member States of
the European Economic Community, hereinafter referred to as “the
Governors”. The Chairman of the Committee of Governors of the Central
Banks of the Member States of the European Economic Community,
hereinafter referred to as “the Chairman”, shall preside. The Commission
representative on that Committee will hereinafter be referred to as “the
Commission representative”.

5. For the implementation of this Agreement the Governors shall
employ an Agent and delegate to it such tasks as they may determine in
accordance with arrangements to be concluded with it.

Article II: Quotas and rallonges

1. Each participating central bank shall be assigned a debtor quota
and a ereditor quota, the respective amounts of which are laid down in
Annex 1 to this Agreement.*

2. The debtor quotas shall determine the amount of support which
each central bank may receive under the terms laid down in this Agree-
ment; the ereditor quotas shall determine the amount of support which
each central bank undertakes to finance under these same terms.*

1994/95 :RB2

Bilaga 2

Amcnclvd bv the Instrument of I2th March 1974.

3. The Governors inay alter the quotas. Every five years they shall
examine whether the quotäs should be revised. They may, however,
conduct such an examination before the expiry of this period.

4. In partieular cases where this is justified by circumstances, and not-
witlistanding Scction 2, the Governors may decide Tor an amount, for
a period and on conditions to be determined by them:

(a) to inerease over and above its quota the amount of support which
a central bank may receive (“debtor rallonge”);

(b) to inerease over and above its quota the amount of support which
a central bank undertakes to finance (“ereditor rallonge").

The total of the ereditor rallonges and likewise that of the debtor
rallonges thus granted may not exceed the amount specified in Annex 1.'

When assessing the circumstances justifying the granting of rallonges
the Governors shall take partieular account of the trend of the balance
of payments and the foreign exchange reserve position of the Member
State to which each central bank concerned belongs, as well as of the
other facilities available to them under other international arrangements.
As a general rule, no central bank may be granted more than one-half
of the totaf of the debtor rallonges, but the Governors may waive this
limit if the special situation and the partieular needs of the applicant
warrant it.2

Article III: Application for support

1. A participating central bank that wishes to use the monetary sup-
port facilities provided for in this Agreement shall inform the Chairman
that the need has arisen for short-term financing in consequence of a
temporary balance-of-payments deficit which is due to unforeseen difiicul-
ties or to conjunctural divergences and which has emerged despite the

1994/95:RB2

Bilaga 2

' Amended by the Instrument of 12th March 1974

: Supplemented by the Instrument of I3th December 1977.

co-ordination of economic policies. It shall notify him of the amount of
support desired, giving partieulars of any other sources of financing it
might consider turning to in order toovercome thediflficultiesencountcrcd.

2. No application for support may be made by a central bank which
is indebted to the system in consequence of failure to fulfil its repayment
obligations.

Unless the Governors decide otherwise, no application for support
will be entertained in the case referred to in Article VI, Section 3.

1994/95 :RB2

Bilaga 2

Article IV: Granting and financing of support

1. The Chairman shall inform the participating central banks and the
Commission representative of any application for support lodged in
accordance with Article III.

The Chairman shall call a meeting of the Governors on his own
initiative or when a central bank so requests.

2. The monetary support shall be financed by each participating
central bank other than the beneficiary central bank proportionately to
and within the limits of its quota.

3. The Governors may decide to apportion the financing burden in
a proportion different from that of the quotas; in that event, the contribu-
tions determined in accordance with Section 2 of this Article shall be
appropriately refinanced among the central banks participating in the
financing, unless the Governors decide otherwise.

4. A central bank which during the consultations following an appli-
cation for support informs the Chairman that its country is experiencing
balance-of-payments diffieulties and/or a disturbing deeline in its foreign
exchange reserves shall be entitled to receive from the other participating
central banks, in principle in proportion to their quotas, the partial or
total refinancing of its contribution to the financing of the support.

5. When the monetary support applied for cannot be financed out of
the.quotas the Governors may decide, to such extent as they consider

niost appropriatc and with duc regard to the scopc for tapping other
intcrnational assistancc facilities, to cslablish one or more ereditor ral-
longcs in accordance with the provisions of Article II of this Agreement
or, failing this, to scalc down the amount of support applied for by the
necessary amount.

6. After Consulting the participating central banks, the Chairman
shall inform the central banks and the Commission representative of the
granting of the support, its amount and its apportionment, and the timing
of the provision of the funds.

Article V: Mobilisation of the claim

Any central bank that is a ereditor in connection with this Agreement
may, if the Member State to which it belongs experiences balance-of-
payments difficulties and/or suffers a sudden deeline in its foreign ex-
change reserves, apply to the Governors for the premature repayment or
the transfer of its claim. For this purpose the Governors shall take such
steps as they consider appropriatc.

Article VI: Technique of the operations

1. The beneficiary central bank shall receive from its partners, direct
or through the Agent, facilities in the form of swaps or deposits or in any
other form agreed between the parties.

At the request of the participating central banks the Agent may
advance for their account all or part of the contributions due from them.

2. If the facilities made available under the terms of this Article are
not utilised within one month they shall be cancelled. Utilisation shall
be for a period of three months and may be renewed twice for a period
of three months at the request of the beneficiary central bank.*

3. The beneficiary central bank shall refrain from making a further

1994/95:RB2

Bilaga 2

• Amended by (lie InMrumcnt of 13th March 1979.

application Tor monetary support Tor a period equal to that for which the
previous support was utilised.

4. The support facilities shall be expressed in the currency aetually
supplied by the granting central bank; this can be its national currency
or any other means of payment agreed with the beneficiary central bank.
They shall be denominated in ECUs if the support is granted to a central
bank in the form of a prolongation of a debt contracted by that central
bank in the framework of the very short-term financing facilities, as
defined by Article 6 of the Agreement of 13th March 1979 between the
central banks of the Member States of the European Economic Commun-
ity laying down the operating procedures for the European Monetary Sys-
tem.1

5. The charges to the debtor central bank for the support facilities
shall be worked out in accordance with the rules laid down by the
Governors.

6. The Governors shall take such steps as they consider appropriatc
in order to standardise as far as possible the conditions governing support
operations.

7. The arrangements for each support operation shall be commu-
nicated to the Agent.

Article VI1: Co-ordination of economic policies

1. The central banks agree that on each occasion when monetary
support is granted the Committee of Governors shall undertake an
examination of the monetary situation and of the monetary policy of the
beneficiary country.2

2. The Governors shall be regularly informed of the course of the
Community procedures as regards co-ordination of short and medium-
term economic policies.

1994/95:RB2

Bilaga 2

Supplemented by the Instrument ol I3th March 1979
Amended hv the Instrument <»f I3lh December 1977

Article i'll!; l)uration

This Agreement shall run for Tive years. It shall be tacitly extended
for fivc years at a time, unless six months’ prior nolice is given.

Article IX: Winding-up of the system

In the event of the support system being wound up, this Agreement
shall remain in force as regards the repayment of the eredits granted in
accordance with Article IV.

1994/95 :RB2

Bilaga 2

/btrirtv /

IO1I1 December 19X5

1994/95:RB2

Bilaga 2

Quotas and rallonges in ECUs*
witli effcct from Ist January 19X6

I. Debtor and ereditor quotas

Quotas 1’crccnlage

Central banks	debtor (in million:	ereditor s o( ECUs)	distribution
Banque Nationale de Belgique	580	1.160	6 50
Danmarks Nationalbank	260	520	2 91
Deutsche Bundesbank	1.740	3.480	19 51
Bank of Greece	ISO	300	1 68
Banco de Espana	725	1,450	8 13
Banque de France	1.740	3.480	19 51
Central Bank of Ireland	l<X)	200	1.12
Banca d'ltalia	1.160	2.320	13 00
Nedcrlandschc Bank	580	1.160	6.50
Banco de Portugal	145	290	1 63
Bank of England	1,740	3,480	19 si
Total EEC	8.920	17.840	I(X) 00

2. Debtor and ereditor rallonges

The total of ereditor rallonges, and that of debtor rallonges, may not
exceed ECU 8,800 million.

* The composition of the ECU is deflned by Council Regulation (EEC) No 1971/89
of 19th June 1989 amending Article 1 of Council Regulation (EEC) No 3180/78
of 18th December 1978 changing the composition of the unit of account used
by the European Monetary Co-operation Fund.

Förslag 1994/95:RB2

Förslag till riksdagen1994/95:RB2

Förslag om vissa långsiktiga internationellalåneåtaganden

1 Skrivelsens huvudsakliga innehåll

2 Förslag till riksdagsbeslut

3 Lagtext

4 Inledning

5 EMS-Avtalet

6 Avtalet om kortfristigt monetärt stöd

7 Riksbankslagen

8 Lagförslag

Förslag till riksdagen
1994/95:RB2

Förslag om vissa långsiktiga internationella
låneåtaganden