Förslag 1993/94:RJ1
Förslag 1993/94:RJ1
Redogörelse till riksdagen
1993/94:RJ1
Styrelsens för stiftelsen Riksbankens
Jubileumsfond berättelse över fondens
verksamhet och förvaltning under år 1993
Redog.
1993/94:RJ1
Innehåll
1993 i korthet..................................... 2
Stiftelsens uppdra, tillkomst, inriktning................. 2
VD-kommentar................................... 3
Den forskningsstödjande verksamheten ................. 7
Arbetssätt .................................... 7
Anslagen till forskning .......................... 8
Informationsutbyte, uppföljning m.m................ 9
Donationer................................... 14
Den ekonomiska förvaltningen ....................... 16
Stiftelsens placeringsverksamhet ................... 16
Bokföringsmässigt resultat........................ 17
Realt resultat.................................. 18
Performance.................................. 19
Resultaträkning ................................... 20
Balansräkning .................................... 21
Noter ........................................... 23
Revisionsutlåtande................................. 32
Statistiska uppgifter om anslagen till forskning............ 33
Stiftelsens publikationer............................. 38
Styrelse.......................................... 41
Revisorer ........................................ 41
Arbetsgrupper .................................... 42
Kansli........................................... 43
1 Riksdagen 1993/94. 2 saml. RJ1
1993 i korthet
Redog. 1993/94: RJ1
* 60,5 mkr har fördelats som forskningsmedel (1992: 72,3 mkr)
* Det totala antalet finansierade forskningsprojekt var 159 (1992: 196)
* Nära nog en fjärdedel av de beviljade beloppen har tilldelats 35 nya
forskningsprojekt (5 färre än föregående år)
* Av de fördelade forskningsmedlen har 9,6 mkr utgjort mervärdes-
skatt och omkostnadspåslag vid statliga universitet och högskolor
(1992: 13 mkr)
* Avslagna ansökningar (418) representerade ett sökbelopp av 295 mkr
(1992: 230 mkr)
* Konkurrensen om forskningsmedel har varit fortsatt mycket hård.
Endast 4,6 % av de sökta beloppen för nya projekt har kunnat
beviljas
* Stiftelsens avtackning av Nils-Eric Svensson ägde rum, dels den 10
februari med överlämnandet av "Nils-Eric Svenssons Fond" vars
behållning vid årets slut var 383 tkr, dels den 24 mars 1993 genom
det internationella symposiet "Research Funding and Quality Assu-
rance". Symposieboken överlämnades i samband med Nils-Eric
Svenssons 70-årsdag den 7 november 1993
* Ph.D. Richard F Cowburn utsågs som förste mottagare av det
treåriga "post-doc "stipendiet ur Erik Rönnbergs donation för veten-
skapliga studier vid Karolinska institutet inom området åldrande och
åldersrelaterade sjukdomar
* Invigning den 16 juni 1993 av Collegium Budapest, det internationel-
la forskningscentret i Ungern vilket stiftelsen beslutat stödja upp-
byggnaden av tillsammans med ett antal europeiska stater och fonder
* Den 6 juli 1993 förvärvades fastigheten Trädlärkan 2 på Tyrgatan 4 i
syfte att däri bl.a. inhysa stiftelsens kansli fr.o.m. juni 1994.
* Genom riksdagsbeslut den 3 juni 1993 bestämdes att det till stiftelsen
skulle doneras 1.500 miljoner kr av löntagarfondsmedel till stöd för
kulturvetenskaplig forskning. Regeringen beslöt den 2 december 1993
att överlämna de donerade medlen till stiftelsen
* En ny, internationellt sammansatt, kulturvetenskaplig prioriterings-
grupp utsågs vid styrelsens sammanträde den 9 december 1993
Stiftelsens uppdrag, tillkomst, inriktning
Riksbankens Jubileumsfond (RJ) är en fristående stiftelse som har till
ändamål att främja och understödja vetenskaplig forskning.
En central uppgift är att förvalta stiftelsens förmögenhet på ett
sådant sätt att den ekonomiska basen för den forskningsstödjande
verksamheten säkerställs för framtiden.
Stiftelsen grundades 1962 genom en donation från Sveriges Riks-
bank, som därmed ville uppmärksamma bankens 300-årsjubileum
1968 och samtidigt främja "ett angeläget nationellt ändamål". Den
årliga avkastningen av jubileumsdonationen skulle användas till att
främja vetenskaplig forskning med anknytning till Sverige.
I de riktlinjer och bestämmelser som utarbetades för den självständi-
ga stiftelsen rekommenderades att verksamheten borde ges "en betydan-
de flexibilitet" och att "icke något forskningsområde borde vara uteslutet
från möjligheten att erhålla bidrag från fonden". Till en början skulle
verksamheten
"inriktas på sådan forskning, som syftar till att öka kunskapen om
de verkningar som tekniska, ekonomiska och sociala förändringar
framkallar i samhället och hos de enskilda människorna".
Denna rekommendation har varit och är fortfarande vägledande för
stiftelsens verksamhet.
Stadgar för stiftelsen fastställdes i december 1964. I de nu gällande
(fr.o.m. den 1 januari 1988) anges bl.a.
* att företräde skall ges åt forskningsområden, vilkas medelsbehov inte är
så väl tillgodosedda på annat sätt,
* att fondens medel speciellt skall användas för att stödja stora och
långsiktiga forskningsprojekt,
* att nya forskningsuppgifter, som kräver snabba och kraftiga insatser,
särskilt skall uppmärksammas,
* att fonden skall söka främja kontakter med internationell forskning,
* att stiftelsens medel skall förvaltas i syfte att upprätthålla en långsiktig
anslagskapacitet för de forskningsändamål som anges och att intresset
av god avkastning och riskspridning tillgodoses genom en lämplig
sammansättning av fondens tillgångar.
Två riktmärken eller mål för den finansiella verksamheten har därefter
preciserats, nämligen
1. att anslagen till forskning skall — om möjligt — varje år räknas upp
med ungefär konsumentprisindex,
2. att stiftelsens förmögenhet måste, som en förutsättning för det första
målet, varje år tillföras så mycket från intäkterna att den behåller sitt
reala värde.
Ytterligare ett riktmärke som angivits för de närmaste åren är att
anslagen till forskning årligen skall utgöra omkring 3 % av kapitalets
storlek vid samma års början.
Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond främjar och understödjer kva-
lificerad forskning inom vitt skilda områden. I första hand prioriterar
RJ områden, som inte naturligen tillgodoses på annat sätt, t.ex. genom
statliga forskningsråd och andra myndigheter, vilka ju var för sig
verkar inom relativt avgränsade sektorer. RJ är sålunda bl.a. intresse-
rad av fler- eller tvärvetenskaplig forskning. Katalogen över hittills
finansierad verksamhet uppvisar också många exempel på större, lång-
siktiga projekt, i vilka forskare från olika fakultetsområden, orter eller
länder samarbetar. Stiftelsens resurser bör i första hand ses som ett
komplement och inte som ett alternativ till övriga resurser som finns
för kvalificerad vetenskaplig forskning i Sverige.
De första anslagen delades ut under hösten 1965. Sedan dess har
drygt 2,5 miljarder (i 1993 års penningvärde) delats ut till vetenskaplig
forskning. Stiftelsens förmögenhet uppgår vid årsskiftet 1993/94 till 2,2
miljarder, vilket i reala termer motsvarar grunddonationen 1962 på
250 mkr.
Redog. 1993/94:RJ1
1* Riksdagen 1993/94. 2 saml. RJ1
VD-kommentar
Redog. 1993/94:RJ1
Mitt första år som VD för stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond har i
alla avseenden varit ett utomordentligt intressant och innehållsrikt år.
Först och främst vill jag uttrycka stor tacksamhet mot min företrädare
Nils-Eric Svensson som under tre månader på ett synnerligen engage-
rande och stimulerande sätt hjälpte till att låta mig successivt bli
"inskolad" och förberedd för uppgiften att vara fondens företrädare.
Forskningspolitiskt har 1993 varit ett anmärkningsvärt år eftersom
mycket stora resurser detta år kom att tillföras forskarsamhället genom
beslut av riksdagen. Detta till trots har RJ aldrig någonsin tidigare
kunnat dela ut så lite till stöd för svensk forskning som 1993. Endast
4,6 % av de sökta beloppen för nya projekt kunde beviljas av RJ
(1992: 6,2 %, 1991: 7,7 %, 1990: 8,7 %.).
Under 1993 fattade riksdagen beslut om att använda 10 miljarder ur
de tidigare löntagarfonderna för att förstärka basen för forskning och
utveckling i Sverige. Genom detta forskningspolitiska beslut skapades
förutsättningar för att göra större och mera koncentrerade satsningar
inom sådana områden där det finns möjligheter att nå högsta interna-
tionella klass. Två nya forskningsstiftelser har bildats och befinner sig
under uppbyggnad. De nya stiftelserna är den för strategisk forskning
inom naturvetenskap, teknik och medicin och den för miljöstrategisk
forskning (MISTRA).
I stället för att skapa en tredje forskningsstiftelse för kulturveten-
skaplig forskning ansluten till RJ blev utformningen från riksdagens
sida att en donation på 1.500 mkr skulle överlämnas till stiftelsen
Riksbankens Jubileumsfond till stöd för kulturvetenskaplig forskning.
I propositionen Forskning i Frontlinjen (prop. 1992/93:171) anges
en inriktning för fonden för kulturvetenskaplig forskning som ligger
mycket nära de formuleringar som angavs 1962 som rekommendation
för verksamheten inom RJ. Kulturvetenskaperna ger, enligt regering-
ens förslag, "de teoretiska och metodologiska förutsättningarna för att
förmedla och tolka viktiga samhällsprocesser, nationellt och internatio-
nellt" (s. 18). Denna betoning av forskning inom humaniora och
samhällsvetenskap stämmer sålunda väl in på RJ som under senare år
tilldelat dessa områden ungeSr 70 % av de årliga anslagen.
Styrelsen för RJ åtog sig under sommaren 1993 uppdraget att
utarbeta förslag till föreskrifter för den verksamhet som skall finansie-
ras med donationen för kulturvetenskaplig forskning. Detta uppdrag
avrapporterades under oktober månad 1993.
En viktig fråga i förberedelsearbetet inför mottagandet av donatio-
nen var att belysa den kulturvetenskapliga fondens relation till RJ:s
nuvarande verksamhet eftersom det av propositionen och riksdagsbe-
slutet framgick att donationen för kulturvetenskaplig forskning skall
förvaltas så att särredovisning kan ske i förhållande till andra medel
som RJ disponerar. Styrelsen har i detta avseende presenterat en
modell för samförvaltning och särredovisning som är i överensstäm-
melse med statsmakternas önskemål. Härigenom kommer det att bli
möjligt att få till stånd såväl en effektiv och framgångsrik förmögen-
hetsförvaltning som en tidsmässigt, koncentrerad och profilerad kul-
turvetenskaplig forskningsinsats. Ett annat, enligt min mening, mycket
viktigt ställningstagande, som gjorts till följd av nytillskottet av resurser
är, att RJ, i varje fall under de båda övriga stiftelsernas verksamhetstid,
kommer att framhäva det kulturvetenskapliga området även för insat-
serna inom RJ:s grunddonation. Det är emellertid angeläget att marke-
ra att RJ, även fortsättningsvis, kommer att kunna stödja sådana
kulturvetenskapliga projekt och program som bryggar över till natur-
vetenskap, teknik och medicin.
Det är med stor glädje jag kan konstatera att organisationskommitté-
arbetet kunnat bedrivas under total enighet inom styrelsen, dess finans-
kommitté och prioriteringsgrupperna. Härigenom har en god grund
lagts för att RJ skall bli en tydligt profilerad kulturvetenskapligt
inriktad forskningsstiftelse i framtiden.
Regeringen har inte framfört några erinringar mot RJ:s förslag utan
beslöt 1993-12-02 att överlämna donationen på 1.500 mkr till RJ för
att där förvaltas och användas för kulturvetenskaplig forskning.
Förutom organisationsarbetet är det två aktiviteter jag vill nämna
som har haft en indirekt betydelse i förberedelsearbetet inför motta-
gandet av den nya donationen. Först och främst det internationella
seminariet “Research Funding and Quality Assurance", som tillägna-
des Nils-Eric Svensson. Vid detta seminarium gavs tillfälle till diskus-
sion kring forskningens finansiering, fristående stiftelsers roll härvidlag
och hur kvalitetssäkringsarbetet bör bedrivas.
Den andra aktiviteten jag vill nämna är styrelsens besök 23-25
augusti 1993 i Lule älvdal för att få möjlighet att göra en fördjupad
analys av ett tvär- och mångvetenskapligt forskningsprojekt. Det var
projektorganisationen och arbetsmodellen som stod i centrum för
intresset. Tillbakablickandet var m.a.o. framåtsyftande.
Som nämndes inledningsvis har RJ:s kapacitet som forskningsstöd-
jande organ, trots en relativt sett framgångsrik finansiell verksamhet,
försämrats till följd av den nationella och internationella konjunktur-
utvecklingen. För att bevara förmögenhetens reala värde i ett långsik-
tigt perspektiv har därför anslagen till forskning under 1993 trappats
ned från drygt 4 % till omkring 3 % uttryckt som andel av kapitalets
storlek vid årets början. Denna nivå ter sig rimlig under en följd av år
med hänsyn till den låga tillväxttakten i ekonomin. Detta riktmärke
för finansförvaltningen är angeläget för att långsiktigt trygga utdelning-
en av anslag till forskningen vid universitet och högskolor.
Antalet ansökningar om medel till nya projekt eller bidrag till
forskningsprogram har inte minskat i takt med försämringen av RJ:s
utdelningskapacitet. Tvärtom har antalet ansökningar fortsatt att öka.
Många internationellt sett kvalificerade och angelägna forskningspro-
jekt har till följd härav inte alls kommit igång eller också blivit kraftigt
underförsörjda med forskningsmedel. Man kan numera ifrågasätta det
rimliga i att ett stort antal forskare årligen avsätter så mycket tid för att
utarbeta skissansökningar som noggrant granskas av prioriteringsgrup-
perna och där slutresultatet blir att endast 5-10 % kan tilldelas relativt
sett små årliga anslag.
Redog. 1993/94:RJ1
Det finns därför enligt min mening starka motiv för att finna nya
former för den forskningsstödjande verksamheten. I detta sammanhang
finns anledning att erinra om några vägledande punkter i stiftelsens
stadgar och i donationskungörelsen för den kulturvetenskapliga fonden
såsom bl.a. att fondens medel speciellt skall användas för
-att stödja stora och långsiktiga (gärna gränsöverskridande) forsk-
ningsprojekt.
- att befordra forskarutbildning och forskarrekrytering
-att befrämja etablering av nationella och internationella nätverk och
medverka till nationell och internationell forskarrörlighet liksom
rörlighet mellan universitet/högskolor och andra verksamheter.
I takt med att konkurrensen om offentliga forskningsmedel ökar, så
ökar även betydelsen av fristående, förmögenhetsförvaltande forsk-
ningsstiftelser. En stiftelse som Riksbankens Jubileumsfond utgör här-
vidlag genom sin speciella sammansättning av riksdagsledamöter, fors-
kare och finansförvaltningsexpertis ett mycket intressant komplement
till de befintliga statliga forskningsfinansierande rådsorganen och de
sektoriellt inriktade forskningsorganen. Det är till och med i högsta
grad rimligt att nu hysa förhoppningar om att RJ:s relativa betydelse
som forskningsfinansiär successivt växer under resterande år av 1900-
talet.
Avslutningsvis vill jag nämna att RJ i ett avseende latt glädje av
konjunkturnedgången och det därtill kopplade prisraset på fastigheter.
Under sommaren 1993 blev prisnivån för att bo i eget hus helt
jämförbar med att fortsättningsvis förhyra lokaler. I det läget förvärva-
de vi ett lämpligt objekt i kvarteret Trädlärkan 2 på Tyrgatan 4 i
Lärkstaden. Fastigheten uppfördes åren 1909—10 som enfamiljsbostad
och byggnaden äger, enligt Stadsmuseets bedömning, ett "stort kultur-
historiskt värde". Lärkstaden ingår dessutom i en del av Stockholm
som är "ett riksintresse för kulturminnesvården". Med hänsyn härtill
har Länsstyrelsen i Stockholms län beviljat RJ ett bidrag till ombygg-
nad och återställande av trädgården. Under juni månad 1994 flyttar
kansliet till de nya lokalerna.
Stockholm i januari 1994
Dan Brändström
Redog. 1993/94:RJ1
Den forskningsstödjande verksamheten
Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) stöder kvalificerad forsk-
ning i form av projektanslag till enskilda forskare (eller forskargrup-
per) vilka kommit in med ansökningar om anslag.
Allt sedan fondens tillkomst har ett visst företräde getts åt samhälls-
vetenskapligt och humanistiskt orienterad forskning. Under 1993 har
närmare 50 % av de tillgängliga medlen gått till samhällsvetenskapliga
projekt, 20 % till humaniora och återstoden till medicinsk, naturve-
tenskaplig och teknisk forskning. Med anledning av nytillskottet ur
löntagarfondsmedel till stöd för kulturvetenskaplig forskning kommer
RJ:s humanistiska och samhällsvetenskapliga profil att bli än tydligare
markerad.
I första hand prioriteras projekt, som inte naturligen tillgodoses på
annat sätt, t.ex. genom anslag från statliga forskningsråd eller andra
myndigheter, vilka var för sig arbetar inom relativt avgränsade sekto-
rer.
Jubileumsfonden är intresserad bl.a. av fler- eller tvärvetenskaplig
forskning och projekt i vilka forskare från olika discipliner, fakulteter,
orter eller länder samarbetar. Går man igenom stiftelsens katalog över
hittills beviljade anslag finner man många exempel på just sådana
forskningsprojekt.
Arbetssätt
Det är styrelsen som fattar beslut om anslag från stiftelsen. Inkomna
ansökningar har dessförinnan bedömts och prioriterats i en eller —
oftast — flera arbetsgrupper (prioriteringsgrupper). I var och en av
dessa ingår ledamöter av styrelsen och suppleanter samt utomstående
vetenskapliga experter. Ansökningarna har dessutom som regel be-
dömts av en eller flera externa sakkunniga inom eller utom landet.
Varje ansökan bedöms i första hand i jämförelse med internationell
standard och mot såväl inomvetenskapliga som utomvetenskapliga
kriterier. Två huvudfrågor penetreras innan beslut fattas:
* Är det kvalificerad vetenskaplig forskning?
* Är forskningen av betydelse för samhället?
Beslut om anslag till nya projekt fattas i två steg:
1) Bedömningarna i det första steget grundas på korta, översiktliga
ansökningar, projektskisser. Arbetsgrupperna väljer ut de ansökningar,
som bedöms ha högsta vetenskapliga kvalitet och vara av störst intresse
för RJ och som utformats av forskare som bedöms vara kompetenta
och lämpliga att bedriva projektet i fråga. Dessa forskare bereds
därefter tillfälle att komma in med fullständiga ansökningar. Övriga
ansökningar (projektskisser) avslås.
2) I ett andra steg bedöms och prioriteras fullständiga ansökningar (i
regel efter externa sakkunniggranskningar) före de slutliga besluten i
styrelsen.
Redog. 1993/94:RJ1
Riksdagen 1993/94. 2 saml. RJ1
I de fall ansökningar gäller forskning som etiskt kan ifrågasättas
prövas dessa efter samma normer och på samma sätt som inom de
statliga forskningsråden.
Inom vissa områden, som bedöms angelägna men inte tillräckligt
uppmärksammade, tillsätter stiftelsen ibland särskilda s.k. områdes-
grupper. Deras uppgift är att kartlägga forskningsbehov och stimulera
till vetenskaplig forskning och till informationsutbyte. Dessa grupper
består av forskare från discipliner av betydelse för området samt
företrädare för i sammanhanget viktiga samhällsintressen. Verksamhe-
ten kan beskrivas som kvalificerat forskningsförberedande arbete. Den
avslutas när man vunnit tillräcklig uppmärksamhet från forskarhåll
och/eller från de myndigheter som har ansvar för att permanenta
resurser tillförs området i fråga.
Stiftelsen anordnar också konferenser eller symposier (ibland till-
sammans med något annat forskningsfrämjande organ inom eller utom
landet) i syfte att presentera eller kartlägga kunskapsläget inom ett visst
område eller att identifiera forskningsbehov. RJ har omfattande kon-
takter med utländska stiftelser, under senare år företrädesvis europe-
iska.
Anslagen till forskning
Stiftelsen har under året beviljat 159 projektanslag och därutöver
reseanslag och lönekostnadstillägg samt omkostnadspålägg och mervär-
desskatt m.m. på tillsammans 59,2 mkr (tabell 1, här ej bifogad). De
flesta av dessa anslag har som regel administrerats av statliga universi-
tet och högskolor. För anslagsmedel, som utbetalats efter den 1 juli
1991, har utöver ett omkostnadspålägg på 13,6 % tillkommit ett påslag
för mervärdesskatt på i det närmaste 8,7 % räknat på projektanslaget.
För nya anslag, som administreras via statliga högskoleenheter inom
Utbildningsdepartementets verksamhetsområde, räknar RJ numera
med ett totalt påslag på 23,5 % på de belopp som beräknas för själva
forskningsprojekten.
Adderar man till tabellens totalsumma kostnaderna för sakkunnig-
granskningar och viss information har stiftelsens anslag till forskning
uppgått till 60,5 mkr (se not 7, sid. 24).
I ett särskilt avsnitt "Nya forskningsprojekt 1993" (här ej bifogat)
beskrivs de nya projekt som beviljats anslag under året.
Beviljade anslag disponeras enligt särskilda villkor som anges i
kontrakt med varje anslagsmottagare. Som tidigare nämnts förvaltas de
flesta anslagen av en statlig läroanstalt, som då också är arbetsgivare för
den personal som avlönas från anslagen.
I avsnittet "Statistiska uppgifter om anslagen till forskning" (sid. 33)
redovisas i tabellform vissa data rörande behandlade ansökningar och
beviljade anslag.
Nära nog en fjärdedel av beviljade forskningsanslag 1993 har gått till
nya projekt (tabell 2, sid. 35 och tabell 9, sid. 37). Av de sammanlagda
sökbeloppen för nya projekt har endast 4,6 % kunnat tillgodoses.
Motsvarande andel under de närmast föregående fyra åren redovisas i
Redog. 1993/94:RJ1
tabell 10 (sid. 38). Konkurrensen om anslag från Riksbankens Jubi- Redog. 1993/94:RJ1
leumsfond för nya projekt har ökat avsevärt under de senaste åren och
är, av tillgängliga uppgifter, mycket hårdare än i något annat forsk-
ningsstödjande organ.
De beviljade nya anslagens genomsnittliga storlek var i fast penning-
värde något större än under de närmast föregående åren (tabell 11, sid.
38). Fortsättningsanslagens storlek har däremot minskat. Räknar man
av de påslag som gjorts för omkostnadspålägg och mervärdesskatt är
det dock genomsnittligt avsevärt mindre belopp än tidigare som gått
direkt till forskningsprojekten.
Informationsutbyte, uppföljning m.m.
Många av de forskningsprojekt som RJ stöder belyser problem som är
av allmänt samhälleligt intresse. Det är därför angeläget att resultat
som tas fram om möjligt också blir kända i samhället utanför forskar-
nas krets för att även där bli föremål för diskussion, kritisk granskning
och användning. Forskningsstödjande organ kan och bör medverka till
att sådant informationsutbyte underlättas. Under året har flera både
nationella och internationella aktiviteter bedrivits i syfte att följa och
sprida kännedom om den forskning som stöds och att stimulera
informationsutbyte om forskningsresultat mellan olika grupper i sam-
hället. Några exempel skall redovisas.
Inom områdesgruppen för forskning om riksdagens funktion och ar-
betsformer har ett par välbesökta sammankomster anordnats i riksdags-
huset.
* Den 13 april höll professorn i ekonomisk historia vid Lunds univer-
sitet, Lennart Schön, ett föredrag i områdesgruppens föredragsserie
Samhällsfrågor i ett forskningsperspektiv. Föredraget hade titeln "Sve-
rige i internationell marknadsintegration i ett historiskt perspektiv".
* Den 1 december anordnades ett seminarium på temat "Valsystem i
komparativ belysning". Beskrivningen av valsystemet i Storbritannien
gjordes av professor Bo Särlvik, universitetet i Göteborg, i Danmark
av professor Jörgen Elklit, universitetet i Aarhus, i Finland av
professor Dag Anckar, Åbo Akademi, i Norge av professor Henry
Valen, universitetet i Oslo och i Belgien, Frankrike och Tyskland av
docent Olof Petersson, universitetet i Uppsala. Bertil Fiskesjö, riks-
dagens tredje vice talman, svarade för en diskussionsinledning. Riks-
dagens talman Ingegerd Troedsson var seminarieledare.
Härutöver har områdesgruppen anordnat en forskarsammankomst
1993-04-28 för en genomgång av pågående forskningsprojekt med
anknytning till områdesgruppen. Konferensen hölls i konstitutionsut-
skottets (KU) sammanträdesrum och inleddes av KU:s ordförande
Thage G Peterson. I detta sammanhang skall nämnas att områdesgrup-
pen har uppdragit åt docent Björn von Sydow att skriva en sammanfat-
tande analys av "svensk parlamentarism".
Inom områdesgruppen för komparativ forskning om samhällsföränd-
ringar anordnades 1993-02-17 ett halvdagsseminarium på temat "Vad
bestämmer våra levnadsvanor?". De frågor som i första hand belystes
utifrån aktuell forskning var hur levnadsvanor uppstår, hur de vid- 9
makthålls och hur de kan brytas. Inledare till avsnittet om Debut av
levnadsvanor var professor Per-Olov Sjödén, universitet i Uppsala,
med professor Grete Botten, universitetet i Oslo, som opponent. För
presentationen av Vidmakthållande av vanor svarade Anders Ewerman
från Ewerman Business Intelligence AB, Stockholm, med professor
Leif Aarö, universitetet i Bergen, som opponent. Inledare till den
avslutande delen om Att bryta levnadsvanor var forskaren Inger Bränn-
ström, universitetet i Umeå. Opponenten för denna del var direktör
Finn Kamper-Jörgensen vid Dansk Institut för Klinisk Epidemiologi.
Innan en allmän och livlig diskussion påbörjades under ledning av
ordförandena, förutvarande statsrådet Gertrud Sigurdsen och professor
Sven-Olof Isacsson, gjorde riksdagsledamöterna Barbro Westerholm
och Bo Holmberg var sitt förberett inlägg.
Områdesgruppen har härutöver anordnat ett mindre symposium
1993-04-29 på temat "Registerdata i forskningen". De frågor som i
första hand belystes, utifrån ett svenskt och ett europeiskt perspektiv,
är möjligheterna att förena enskilda individers behov av integritets-
skydd med forskningens intresse av att S tillgång till databuren infor-
mation om individer, framför allt sådan information som är betydelse-
full för longitudinell forskning. Inledare till diskussionen var kanslirå-
det Erik Göransson, Justitiedepartementet, och professorn i epidemio-
logi och socialmedicin vid universitetet i Aarhus Jorn Olsen. Den
sistnämnde redovisade danska erfarenheter av EG:s regelverk på områ-
det.
Utöver områdesgruppernas utåtriktade sammankomster har stiftel-
sen i samarbete med Kungl. Musikaliska Akademien anordnat en
symposiedag, den 6 oktober, om Wilhelm Stenhammar och hans tid. Sym-
posiet var tillägnat Bo Wallner i anslutning till hans 70-årsdag. Bo
Wallner utkom våren 1991, med stöd av medel från RJ, med en
biografi i tre delar om Wilhelm Stenhammar — tonsättaren, pianisten,
dirigenten (RJ-projekt nr 84-259). Symposiedagens förmiddag ägnades
åt "Liv och verk" dvs biografiskrivandets renässans. Under ledning av
RJ:s ordförande professor Inge Jonsson medverkade producenten Tone
Bengtsson, författaren Bo Carpelan, universitetslektorn Jprgen I Jensen
och professorn Magnus von Plåten. Symposiets eftermiddagsdel ägna-
des helt åt Wilhelm Stenhammar och hans tid. Bo Wallners presenta-
tion av Stenhammar-biografin var inramad av musikaliska inslag.
Professor Thure Stenström avslutade dagen med en föreläsning om
sekelskiftets svenska kulturläge. Bland de inbjudna var ledamöterna i
riksdagens kultur- och utbildningsutskott.
Som stimulans för svenska forskare att publicera sig populärveten-
skapligt inrättade Riksbankens Jubileumsfond 1988 två pris för årets
bästa artiklar i tidskriften Forskning och Framsteg inom ämnesområ-
dena
* Samhällsvetenskap-beteendevetenskap-humaniora och
* Naturvetenskap-medicin-teknik
Prisen (25.000 kr vardera) för 1992 års bästa artiklar delades ut den 25
mars 1993 vid en sammankomst med styrelsen och ett antal särskilt
inbjudna till
Redog. 1993/94: RJ1
10
1. Kajsa Ekholm-Friedman, docent i socialantropologi vid universitet-
et i Lund, för artikeln "Därför sprids HIV i Kongo. Sex mot pengar
socialt accepterat" respektive till
2. Björn Sundelius, tf professor i astrofysik vid universitetet i Göte-
borg tillsammans med Karl Johan Donner, docent i astronomi vid
universitetet i Helsingfors för artikeln "Galaxernas spiralarmar —
spår efter krockar i rymden".
Urvalet av pristagare gjordes av ledamöter i stiftelsens styrelse, i förra
fallet Lena Hjelm-Wallén, Berit Löfstedt, Lars-Göran Stenelo (ordf.)
och Sture Öberg; i det senare fallet av Barbara Cannon (ordf.), Viola
Furubjelke, Per Björntorp och Rune Rydén.
Vid samma prisceremoni uppmärksammades även mottagarna av
RJ:s "Forschungspreis fur Deutsche Wissenschaftler" inom ramen för
det ömsesidiga avtalet med Alexander von Humboldt-Stiftung. Under
året har tre framstående tyska forskare kunnat bedriva forskning vid
institutioner i Sverige. Jubileumsfondens forskningspris för 1993 tillde-
lades:
Professor Wolfgang Götze, vid institutionen för teoretisk fysik vid det
tekniska universitetet i Miinchen, för forskning vid institutionen för
teoretisk fysik vid Chalmers Tekniska Högskola i Göteborg.
Professor Hermann O Handwerker, institutionen för fysiologi och
biokybernetik vid universitetet i Erlangen-Niirnberg, för forskning vid
institutionen för klinisk neurofysiologi vid universitetet i Uppsala.
Professor Klaus K Unger, institutionen för oorganisk kemi och analy-
tisk kemi vid Johannes Gutenbergs universitetet i Mainz, för forskning
i analytisk kemi vid universitetet i Lund.
Vid prisceremonin i mars fick professorerna Handwerker och Unger
sina diplom medan professor Götze erhöll sitt i anslutning till styrel-
sens sammanträde den 21 oktober. Då erhöll även Bernd Henningsen,
professor i skandinavistik inom Fachbereich Germanistik vid Hum-
boldt-Universität zu Berlin, beviset på sitt forskningspris. Han utsågs
till pristagare redan 1991, men har av olika skäl inte kunnat mottaga
priset tidigare. Hans forskningsvistelse kommer att vara förlagd till
Swedish Collegium for Advanced Studies in the Social Sciences
(SCASSS) vid Uppsala universitet. Verksamheten vid det internationel-
la forskningscentret i Ungern, Collegium Budapest, har inletts. Cen-
tret, med dess 20-tal forskare, avses bli en intellektuell mötesplats för
forskare från både öst och väst. I första hand inriktas forskningen bl a
mot rättssystemen i Central- och Östeuropa, migrationsmönster, flyk-
ting- och minoritetsfrågor, problem relaterade till övergången från
planekonomi till marknadsekonomi och mot miljöfrågor. Kollegiet
invigdes under högtidliga former 1993-06-16 av Ungerns dåvarande
premiärminister Jozsef Antall i närvaro av bland andra presidenterna
Arpåd Göncz, Ungern, och Richard von Weizsäcker, Tyskland. Den
svenska regeringen representerades av ambassadören Sten Strömholm.
Från RJ deltog Inge Jonsson och Dan Brändström. Professor Nils-Eric
Svensson har tidigare varit fondens företrädare i kollegiets styrelse.
Redog. 1993/94:RJ1
11
RJ har genom medverkan vid European Foundation Centre i Brys-
sel kunnat öka kontakterna med motsvarande organ i Östeuropa,
många under uppbyggnad. Framför allt har kontakter etablerats med
de nytillkomna forskningsstiftelserna i de baltiska staterna. I övrigt har
informationsutbyte som vanligt skett med utländska forskningsstiftel-
ser.
Liksom tidigare år har flera av stiftelsens anslagsmottagare tilldelats
medel för att kunna presentera och diskutera sina projekt och forsk-
ningsresultat vid utländska institutioner eller vid internationella veten-
skapliga symposier.
Sedan 1966 har RJ deltagit i finansieringen av Nobelstiftelsens
symposier. Till att börja med skedde detta i form av årliga anslag.
Symposieverksamheten kan numera helt finansieras med avkastningen
från en särskild symposiefond inom Nobelstiftelsen. Denna fond börja-
de byggas upp 1979 genom en grunddonation i form av ett treårigt
slutanslag från Riksbankens Jubileumsfond, genom bidrag och royal-
ties från Nobelstiftelsens egen informationsverksamhet samt genom
fyra årliga bidrag från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Symposie-
verksamheten leds av en kommitté med representanter för de fem
Nobelkommittéerna, Ekonomipriskommittén, Riksbankens Jubileums-
fond och Wallenbergstiftelsen med Nobelstiftelsens verkställande direk-
tör som ordförande. Hittills har mer än 90 Nobelsymposier genom-
förts. De har ägnats vetenskapliga genombrottsområden av central
kulturell eller samhällelig betydelse och har fått en mycket stark
internationell ställning.
Stiftelsens prioriteringsgrupper har liksom tidigare år gjort ett flertal
besök hos anslagsmottagare. Utöver genomgång och diskussion i an-
slutning till enskilda forskningsprojekt försöker man vid sådana tillfål-
len också att skaffe sig kunskap om forskningens och forskarutbild-
ningens aktuella villkor och förutsättningar.
Till stiftelsens kansli inbjuds ofta forskare eller forskargrupper för
presentation och diskussion av pågående projekt. Vid styrelsens sam-
manträden presenteras regelbundet aktuella forskningsområden av de
vetenskapliga ledamöterna.
I regel en gång per mandatperiod gör styrelsen tillsammans med
samtliga prioriteringsgrupper ett projektbesök som medger en mera
ingående belysning av den forskningsverksamhet som kunnat bedrivas
med stöd från jubileumsfonden. Ett sådant projektbesök genomfördes
den 23—25 augusti 1993 till Lule älvdal. Projektbesöket inleddes på
förmiddagen den 23 augusti med ett besök på Högskolan i Luleå.
Under rektor Torbjörn Hedbergs ledning presenterades verksamheten
vid högskolan. Under eftermiddagen besöktes Lantmäteriet och Riks-
antikvarieämbetets regionkontor. Huvuddelen av besöket hade förlagts
till Vuollerim och Jokkmokk.
Luleälvsprojektet vid Umeå universitet arbetade med anslag från
Riksbankens Jubileumsfond 1980—1984, vissa arbeten fortsatte längre.
Till sin karaktär var projektet tvär- och mångvetenskapligt med delta-
gare från arkeologi, ekologisk botanik, ekonomisk historia, etnologi,
historia, kulturgeografi och nordiska språk. De sammanlagda anslagen
Redog. 1993/94:RJ1
12
blev ca 5,5 mkr. Resultaten är tillgängliga i en rad publikationer som
redovisats i en bibliografi 1993. Såsom projektets övergripande målsätt-
ning angavs i en komplettering från augusti 1979:
Målet för undersökningen är att klarlägga hur resursutnyttjande
och samhällsutveckling växelspelat i övre Norrland och att studera
förändringarnas orsaker över lång tid. Projektet eftersträvar att
fastställa grunddragen i förändringsförloppet på en generaliserings-
nivå, som gör resultaten tillämpbara även för andra områden,
främst inom Nordskandinavien.
Den 14-16 juni 1982 företog RJ:s dåvarande styrelse tillsammans med
projektdeltagarna och en rad särskilt inbjudna en exkursion från Luleå
till Jokkmokk.
Luleälvsresan i augusti 1993 hade ett annat syfte än projektbesöket
1982. Nu fanns möjlighet att utvärdera projektet och den forskning
som började för mer än tio år sedan. Den utvärdering som denna gång
företogs tog mera sikte på att studera projektet som tvärvetenskap.
Erfarenheterna av denna projektmodell bedömdes vara värdefulla att
tillgodogöra sig inför arbetet inom den nytillkommande kulturveten-
skapliga fonden. Mycket tack vare projektledaren, professor Evert
Baudou och hans medarbetare i projektet, blev studiebesöket synnerli-
gen intressant och värdefullt för RJ:s fortsatta arbete. Genom de
arkeologiska fynden i Vuollerim har projektet Stt en märklig och
varaktig effekt i och med uppförande av en informationsbyggnad
kallad "Vuollerim 6000 år". Sedan slutet av 1980-talet har undersök-
ningsplatsen haft ca 20.000 besökare årligen. I maj 1991 bildades
stiftelsen "Vuollerim 6000 år" med Jokkmokks kommun, Statens
Vattenfallsverk och Ajtte, Svenskt Fjäll- och Samemuseum, som stifta-
re. Stiftelsens ändamål är att dels sprida kunskap om forntiden, sär-
skilt vad avser den som rör övre Norrland, dels främja kulturhistorisk
forskning och experimentell verksamhet. Föreståndare för verksamhe-
ten är Ulf Westfal, vilken medverkade som en av arkeologerna i
projektet.
De aktiviteter, som ovanstående endast är exempel på, ingår som
regelmässiga och självklara led i stiftelsens strävan att främja kontakter
med internationell forskning och att stimulera informationsutbytet
mellan forskare från olika områden samt mellan forskare och samhäl-
let utanför deras krets. Som tidigare framhållits är syftet givetvis att
försöka hjälpa till med att öka förståelsen för och kunskapen om
forskningens förutsättningar, arbetssätt och resultat och därmed ge
underlag för bedömningar av de insatser som gjorts och görs med
tillgängliga forskningsmedel. Av speciellt värde bedöms de samman-
komster vara där beslutsfattare och företrädare för olika samhällsin-
tressen samt forskare kunnat mötas.
Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond verkar aktivt inom vida filt av
vetenskaplig forskning. Kompetensspridningen bland forskarna i styrel-
se och prioriteringsgrupper återspeglar detta förhållande. Styrelsen
består därutöver av personer med ekonomisk och politisk sakkunskap.
Denna personsammansättning gör att stiftelsen representerar ett ovan-
Redog. 1993/94:RJ1
13
ligt stort erfarenhetsfiilt och därmed har en unik ställning som allsidigt Redog.
kontaktorgan mellan olika forskningsområden liksom mellan forsk-
ningen och andra centrala samhällsintressen.
Donationer
I nu gällande stadgar (fr.o.m. den 1 januari 1988) anges att "hinder
föreligger inte mot att tillskott till stiftelsens medel kan ske i form av
donation från enskild".
En sådan donation erhölls 1992 från hemmansägaren Erik Rönn-
berg, Fagerdal, Hammerdal. Donationen ingår nu i RJ:s förmögenhets-
massa och förvaltas tillsammans med RJ:s övriga tillgångar. Värdet av
donationen uppgår vid utgången av 1993 till nästan 8 mkr. Avkast-
ningen av donationen skall av RJ delas ut "i form av treåriga forskarsti-
pendier (s.k. post doc stipendier) till yngre forskare vid Karolinska
Institutet (Kl) i Stockholm för vetenskapliga studier av åldrande och
åldersrelaterade sjukdomar".
Vid sammanträdet den 27 maj 1993 beslöt RJ:s styrelse efter förslag
från KI:s båda fakulteter att dela ut första stipendiet ur Erik Rönnbergs
donation till Ph D Richard F Cowburn. Diplomet överlämnades av
Erik Rönnberg till stipendiaten vid en ceremoni i Östersunds sjukhus
den 11 januari 1994. Till ceremonin hade företrädare för länsstyrelsen,
Mitthögskolan, ERU och övriga statliga myndigheter samt landstinget
jämte massmedia inbjudits.
Under året avtackades Jubileumsfondens förre direktör, Nils-Eric
Svensson, genom att det dels instiftades en fond i hans namn, dels
anordnades ett internationellt symposium på temat "Forskningens
finansiering — forskningens kvalitet".
Ändamålet för Nils-Eric Svenssons Fond är att genom stipendiering
främja ett ömsesidigt forskarutbyte inom Europa. Nils-Eric Svenssons
Fond skall ge möjlighet dels för yngre disputerade svenska forskare att
resa och under kortare tid vistas i en framstående europeisk forsk-
ningsmiljö sam dels för yngre europeiska forskare att vara verksamma
vid en svensk forskningsinstitution. Såväl RJ:s eget bidrag som former-
na för utdelning av stipendierna har fastställts av styrelsen under det
gångna året.
Genom det upprop för Nils-Eric Svenssons Fond som sändes ut till
institutioner, forskningsråd, stiftelser, föreningar och enskilda samlades
383 tkr in från totalt 257 bidragsgivare.
Styrelsen har beslutat att fonden skall sträcka sig till utgången av år
2015 och att RJ årligen gör en avsättning så att 150 tkr i 1994 års
penningvärde kan delas ut varje år. Tre resestipendier om vardera 50
tkr har utlysts för 1994.
Stipendiaterna utses av en jury bestående av fondens styrelseordfö-
rande, prioriteringsgruppernas ordförande och Nils-Eric Svensson
med RJ:s direktör, Dan Brändström, som föredragande. Stipendierna
överlämnas i mars 1994. Formerna för att utse en europeisk stipendiat
till Sverige bestäms av styrelsens ordförande, Nils Eric Svensson och
1993/94:RJ1
14
RJ:s direktör efter samråd med Haagklubbens styrelse. (Haagklubben
är en i Nederländerna registrerad organisation av direktörer för större
fristående forskningsstiftelser i Europa.)
I anslutning till detta avsnitt skall naturligtvis här även presenteras
den donation som kommit stiftelsen till del för kulturvetenskaplig
forskning. Riksdagen har i enlighet med propositionen om forskning i
frontlinjen (prop. 1992/93:171, bet. 1992/93:UbU16, rskr. 1992/93:387)
beslutat att en donation skall tillföras Stiftelsen Riksbankens Jubi-
leumsfond för att där förvaltas i enlighet med vad som anförs i en
inom Utbildningsdepartementet upprättad promemoria. De riktlinjer
som skall utmärka den verksamhet som initieras genom användningen
av donationsmedlen är följande:
- koncentration av insatser så att forskningscentra eller forskningsom-
råden med internationell slagkraft kan etableras
-stöd till projekt och program som innebär gränsöverskridanden
mellan discipliner
-etablering av nätverk eller lastare samverkansformer nationellt och
internationellt, bl.a. genom etablering av ett internationellt forskar-
utbytesprogram
- befordran av forskarutbildning och forskarrekrytering
-främjande av forskarrörlighet internationellt och mellan universi-
tet/högskolor och andra verksamheter
För medelsförvaltningen bör enligt regeringen följande riktlinjer gälla:
-Efter en uppbyggnadsperiod bör från donationsmedlen ca 150 miljo-
ner kronor per år i 1993 års penningvärde kunna fördelas som stöd
till kulturvetenskaplig forskning. Såväl avkastning av kapital som
kapitalet får användas för att nå denna nivå.
- Donationsmedlen skall förvaltas så att särredovisning kan ske i
förhållande till andra medel som Riksbankens Jubileumsfond dispo-
nerar.
-Medlen bör fördelas efter förslag av ett organ för prioritering m.m.
som under Jubileumsfondens styrelse är skilt från fondens övriga
verksamhet.
Avslutningsvis framhålls att den särskilda prioriteringsgruppens förslag
till fördelning av medel skall utformas så att ökad pluralism och nya
verksamhetsformer åstadkoms inom den kulturvetenskapliga forsk-
ningen.
Genom de donationer som under de senaste åren kommit till RJ för
att där samförvaltas med grunddonationen närmar sig RJ liknande
större fonder i bl.a. Finland, Frankrike och Tyskland. Denna form för
samförvaltning, som dessa fonder ger prov på, bidrar till effektiv
förmögenhetsförvaltning samtidigt som professionell fördelning av an-
slag till vetenskaplig forskning kan garanteras. RJ mottar gärna ytterli-
gare donationer.
1“* Riksdagen 1993/94. 2 saml. RJ1
Redog. 1993/94:RJ1
15
Den ekonomiska förvaltningen
Stiftelsens placeringsverksamhet
Den ekonomiska utvecklingen inom OECD-området var fortsatt svag
under 1993. I Europa minskade tillväxten. I USA däremot fortsatte
den totala produktionen att öka. I skarp kontrast till Europa står
länderna i Sydostasien (exkl. Japan) med fortsatt mycket höga tillväxt-
tal.
Den totala produktionen i Sverige minskade för tredje året i rad.
Den svenska ekonomin får alltmer karaktären av en tudelad ekonomi
— med en kraftig tillväxt i exportindustrin och en mycket svag
inhemsk efterfrågan.
Ar 1993 var ett år då de europeiska räntorna — inkl, de svenska —
föll påtagligt. Räntenivån för en svensk 5-årig bostadsobligation föll
under året från drygt 11 % till drygt 7 %.
Inflationstakten i Sverige — som den mäts med konsumentprisindex
— blev 4,7 % för 1993 i genomsnitt.
Beslutet den 19 november 1992 att låta den svenska kronan flyta
ledde till en kraftig uppgång av kurserna på den svenska aktiebörsen.
Kursuppgången fortsatte i accelererad takt under 1993. Sett över året
som helhet steg aktiekurserna på Stockholms Fondbörs med 55 %.
Den kraftiga kursuppgången gäller de flesta branscher — möjligen
med undantag av skogsindustrin. En ökande tillförsikt om att den
svenska finanskrisen var över ledde till extremt stor kursuppgång för
bank- och fastighetsaktier.
De ändrade förutsättningar, som framför allt krondeprecieringen
och den åtföljande räntenedgången gav, ledde stiftelsen till att succes-
sivt ändra sin placeringsinriktning.
Stiftelsen har under året nästan fördubblat sitt aktieinnehav. Mätt
som anskaffningsvärde har aktieportföljen ökats från 349 mkr vid
ingången av året till 648 mkr vid utgången av 1993. Marknadsvärdet
på stiftelsens aktieportfölj har stigit än mer - från 278 mkr till 740
mkr. Bland de aktieförvärv som gjorts under året kan nämnas att
stiftelsen placerat 5 miljoner USD i aktier — via aktiefonder — i
Sydostasien.
Stiftelsen har under de föregående åren i relativt stor utsträckning
ställt ut köpoptioner på delar av sitt svenska aktieinnehav. I en
situation med kraftigt stigande kurser — och förväntningar om fortsatt
ökning — har en sådan strategi ingen plats. Vid utgången av 1993 hade
stiftelsen inga köpoptioner utfärdade.
Under året har stiftelsen förvärvat ytterligare fastigheter. Under
våren 1993 köpte stiftelsen fem bostadsfastigheter i centrala Stockholm.
Då hyresgästerna — bostadsrättsföreningar — i två av dessa fastigheter
utnyttjade sin förköpsrätt gick dessa förvärv tillbaka och stiftelsen stod
som ägare till endast tre av fastigheterna.
Fastigheten Trädlärkan 2 (Tyrgatan 4) i Lärkstaden har förvärvats
under året. Fastigheten genomgår nu en renovering och skall från
mitten av 1994 inhysa stiftelsens kansli.
Redog. 1993/94:RJ1
16
Stiftelsen äger sedan 1991 hälften av en kommersiell fastighet vid Redog. 1993/94:RJ1
Stortorget i Malmö. Den 30 december 1993 förvärvade stiftelsen den
resterande delen och är därför nu ensam ägare till fastigheten.
Totalt sett har stiftelsen förvärvat fastigheter för 90 mkr under 1993.
Ytterligare en fastighet — bostadsfastighet i centrala Stockholm —
har förvärvats. Då tillträdesdagen är först den 3 januari 1994 återfinns
inte detta fastighetsförvärv i bokslutet för 1993. Köpeskillingen uppgår
till 28,25 mkr.
Vid fastighetsförvärven har stiftelsen övertagit befintliga lån. Stiftel-
sens låneskuld har därför ökat från 128 mkr vid utgången av 1992 till
145 mkr vid utgången av 1993.
För att finansiera aktie- och fastighetsförvärven har stiftelsen mins-
kat sina räntebärande tillgångar med 227 mkr.
Av stiftelsens totala tillgångar (värderade till marknadsvärde) utgjor-
de andelen aktier 31 % (13 % vid utgången av 1992) och andelen
fastigheter 16 % (16 %). Resterande del 53 % (71 %) utgjordes av
svenska räntebärande tillgångar.
De första dagarna av 1994 erhöll stiftelsen ett kapitaltillskott om
1.500 miljoner kronor som en donation för att främja kulturvetenskap-
lig forskning. Drygt 1.100 miljoner kronor härav överlämnades i form
av svenska aktier. Den förhållandevis låga aktieandelen 1993 far ses
mot bakgrund härav.
Bokföringsmässigt resultat
Utfallet av stiftelsens placeringsverksamhet 1993 återspeglas i resultat-
räkningen. Summan av alla inkomster inkl realiserade kursvins-
ter/förluster vid försäljning av olika värdepapper, med avdrag för
löpande kostnader, benämns i resultaträkningen "Bokföringsmässigt
resultat före anslag till forskning". Detta bokföringsmässiga resultat
uppgår för 1993 till 162 mkr. För år 1992 uppgick det till 103 mkr.
Trots ett sjunkande ränteläge och ett mindre innehav av räntebäran-
de tillgångar minskade stiftelsens ränteintäkter endast obetydligt —
från 149 mkr 1992 till 145 mkr under 1993. Skälet härtill är att
stiftelsens ränteintäkter främst kommer från fastförräntade tillgångar —
obligationer och certifikat — och att stiftelsen minskade sin obliga-
tionsportfölj relativt sent på året.
Stiftelsens större aktieinnehav återspeglas delvis i att aktieutdelning-
arna blev något större 1993 än 1992. Den fulla effekten av det ökade
aktieinnehavet på utdelningsbeloppen kommer dock senare eftersom
aktieutdelningarna i huvudsak inflyter under våren.
Under ett år som 1993, med ändrade finansiella förutsättningar, har
stiftelsen, som nämnts, påtagligt ökat sitt aktieinnehav och minskat sin
obligationsportfölj. Stiftelsen har också gjort sådana omplaceringar i
sin aktieportfölj, som tett sig motiverade även i ett längre perspektiv.
Denna aktivitet har resulterat i betydande kursvinster men också i
betydande kursförluster (se not 3). Netto räknat uppgår de realiserade
kursvinsterna 1993 till 66 mkr.
17
Med undantag av fastigheter som förvärvats under verksamhetsåret Redog.
låter stiftelsen marknadsvärdera alla sina fastigheter. Den marknadsvär-
dering som stiftelsen låtit göra av fastigheterna Adam och Eva under-
steg väsentligt deras anskaffningsvärde. Stiftelsen har därför valt att
göra en extraordinär nedskrivning av dessa fastigheter med 40 mkr.
Av årets bokföringsmässiga resultat om 162 mkr återstår 101 mkr
efter beviljade anslag till forskning. Detta belopp har i sin helhet förts
till vinstregleringsfonden.
Under året har ytterligare 173 tkr influtit till Nils-Eric Svenssons
fond. Dessa medel har tillförts stiftelsens eget kapital. Total uppgår
behållningen i Nils-Eric Svenssons fond till 383 tkr.
Realt resultat
Den löpande avkastningen från aktier och fastigheter är normalt
förhållandevis låg. En placering i sådana tillgångar görs framför allt i
syfte att fa del av en värdetillväxt. Ibland råkar man dock ut för
värdeminskningar. Den ekonomiska redovisningen för en finansiell
institution som Riksbankens Jubileumsfond skulle därför vara ofull-
ständig om den inte kompletterades med värdeförändringen av till-
gångarna — "Okning/minskning av ej realiserade kursvinster/förlust-
er".
Stiftelsen har i princip tre slag av tillgångar som är utsatta för
värdeförändringar — obligationer, aktier och fastigheter. Till detta
kommer att vissa delar av stiftelsens tillgångar är denominerade i
utländsk valuta. Förändringar i valutakurserna påverkar därför också
värdet på stiftelsens tillgångar uttryckt i svenska kronor.
Nettot av förändringen av de orealiserade kursvinsterna/förlusterna
har för 1993 fallit ut som en förbättring om 201 mkr.
Övervärdet (skillnaden mellan marknadsvärdet och det bokförda =
anskaffningsvärdet) i obligationsportföljen har ökat med 40 mkr. Detta
är en följd av de påtagligt sänkta obligationsräntorna under året.
Till följd av den mycket kraftiga kursuppgången på aktier har det
tidigare undervärdet i aktieportföljen förbytts i ett stort övervärde.
Förbättringen uppgår till 162 mkr.
Som nämnts tidigare har värdet på fastigheterna Adam och Eva
skrivits ned med 40 mkr. Denna värdeminskning har tagits redan i det
bokförda resultatet. Marknadsvärdet på stiftelsens övriga svenska fastig-
heter (exkl. nyförvärven 1993) har endast ändrats obetydligt — dock åt
det negativa hållet.
Stiftelsen äger sedan tidigare två fastigheter i Atlanta, USA. Den ena
av dessa fastigheter ägs till 40 % av stiftelsen. Resterande 60 % ägdes
av byggmästaren Lars Gullstedt som försattes i konkurs 1993. Då
samägandet sker via ett s.k. partnership har konkursen inte på något
direkt sätt påverkat stiftelsen. Gullstedt har ersatts av konkursforvalta-
ren — och i förlängningen — av en svensk bank som partner.
Då Gullstedt även i övrigt ägde ett mycket stort fastighetsbestånd i
samma stadsdel har dock stiftelsen indirekt drabbats av konkursen.
Dessa fastigheter utgör nu ett stort potentiellt utbud vilket har en
1993/94: RJ1
18
negativ effekt på fastighetspriserna. Värdet i dollar på stiftelsens fastig- Redog. 1993/94:RJ1
heter i Atlanta har därför sjunkit påtagligt. I bokslutet för 1993
framgår detta inte helt klart eftersom den kraftigt höjda dollarkursen i
stor utsträckning uppväger värdeminskningen vid omräkning till
svenska kronor.
Liksom tidigare år har stiftelsen även 1993 i det reala bokslutet gjort
en avsättning som motsvarar penningvärdets försämring. För 1993
uppgår denna avsättning till 93 mkr.
Vinstregleringsfonden i det reala bokslutet har därmed kunnat tillfö-
ras 210 mkr. Det tidigare underskottet i vinstregleringsfonden om 78
mkr har därmed förbytts i ett överskott om 132 mkr.
Performance
Från resultaträkningen (och de olika noterna) kan en sammanställning
göras som enbart består av finansiella poster. Dessa poster har gruppe-
rats i en tablå efter typ av tillgång (se sid 20).
Stiftelsens räntebärande tillgångar gav för 1993 ett positivt resultat
(inkl, den orealiserade värdeförändringen) om 205 mkr. En mycket
schematisk kalkyl där resultatet sätts i relation till det genomsnittliga
innehavet under året (ingående + utgående värde/2) ger en avkastning
om 15,5 %.
På samma sätt ger stiftelsens aktiehantering ett positivt resultat om
222 mkr. Samma, mycket schematiska, kalkyl som ovan ger en avkast-
ning om 43 %.
Stiftelsens fastigheter fortsätter att ge ett negativt resultat, under 1993
med 32 mkr, framför allt på grund av behovet av en extraordinär
nedskrivning av fastigheterna Adam och Eva med 40 mkr.
Det finansiella resultatet skall belastas med finansiella kostnader i
form av räntekostnader och finansiella omkostnader.
Det samlade finansiella resultatet för 1993 anges i tablån till 371
mkr. Räknat på totalt ingående kapital ger detta en förräntning med
19,5 %.
Det finansiella resultatet skall täcka anslag till forskning om 60 mkr,
administrationskostnader om 8 mkr samt ökningen av stiftelsekapitalet
för att det skall hålla jämna steg med inflationen om 93 mkr. Därefter
återstår 210 mkr som kan tillföras vinstregleringsfonden, som därmed
har en positiv behållning om 132 mkr. Styrelsens riktlinje om en
finansiell buffert uppgående till två årsanslag för forskning är därmed
åtföljd — åtminstone vad gäller 1993.
19
Redog. 1993/94:RJ1
Finansiellt resultat
|
Tillgång |
Intäkt/kostnad |
1993 |
1992 |
|
Bankmedel |
Ränteintäkter |
8 |
8 |
|
Realiserade vinster — valutor |
3 |
5 | |
|
Certifikat |
Ränteintäkter |
27 |
36 |
|
Obligationer |
Ränteintäkter |
109 |
105 |
|
Realiserade vinster |
18 |
1 | |
|
Realiserade förluster |
- |
- | |
|
Förändring av ej realiserade |
40 |
18 | |
|
205 |
173 | ||
|
Aktier, |
Utdelningar och räntor |
9 |
7 |
|
konvertibler |
Optionspremier |
1 |
1 |
|
och optioner |
Realiserade vinster |
110 |
33 |
|
Realiserade förluster |
-64 |
-25 | |
|
Förändring av ej realise- |
166 |
9 | |
|
222 |
25 | ||
|
Fastigheter och |
Inkomster |
27 |
23 |
|
andelar i |
Av/nedskrivningar |
-44 |
-66 |
|
fastighetsbolag |
Övriga kostnader Förändring av ej realiserade |
-9 |
-5 |
|
vinster/förluster |
-6 |
52 | |
|
-31 |
4 | ||
|
Räntekostnader |
-18 |
-9 | |
|
Finansiella omkostnader |
-6 |
-3 | |
|
371 |
190 |
20
Redog. 1993/94:RJ1
Resultaträkning (tkr)
|
Bokföringsmässigt resultat |
Not |
1993 |
1992 |
|
Ränteintäkter |
1 |
144.826 |
149.529 |
|
Aktieutdelningar |
7.907 |
6.514 | |
|
Optionspremier |
1.265 |
1.328 | |
|
Inkomster-Fastigheter |
26.736 |
22.793 | |
|
Räntekostnader-Fastigheter |
-18.060 |
-9.361 | |
|
Avskrivningar-Fastigheter |
2 |
-3.887 |
-2.593 |
|
Nedskrivning-Fastigheter |
2 |
-40.000 |
-63.000 |
|
Övriga kostnader-Fastigheter |
-8.645 |
-4.891 | |
|
Realiserade kursvinster |
3 |
130.723 |
40.058 |
|
Realiserade kursförluster |
3 |
-64.490 |
-25.431 |
|
Övriga intäkter |
4 |
186 |
398 |
|
Finansiella omkostnader |
5 |
-6.117 |
-3.194 |
|
Administrationskostnader |
6 |
-8.274 |
-8.589 |
|
Bokföringsmässigt resultat före |
162.170 |
103.561 | |
|
Beviljade anslag till forskning |
7 |
-60.581 |
-72.347 |
|
Bokföringsmässig ökning av eget kapital |
18 |
101.589 |
31.214 |
|
Ökning/minskning av ej realiserade |
8 |
201.038 |
78.290 |
|
Avsättning för bevarande av Stiftelsekapitalets realvärde |
9, 18 |
-92.997 |
-42.507 |
|
Real ökning/ minskning av eget kapi- |
18 |
209.630 |
66.997 |
21
Redog. 1993/94: RJ1
Balansräkning (tkr)
|
Not |
1993-12-31 |
1992-12-31 | |||
|
Tillgångar |
Bokförda |
Marknads- |
Bokförda |
Marknads- | |
|
värden |
värden |
värden |
värden | ||
|
Likvida medel |
134.072 |
134.072 |
105.922 |
105.922 | |
|
Certifikat m.m. |
10 |
236.571 |
236.571 |
362.872 |
362.872 |
|
Obligationer |
11 |
770.600 |
852.397 |
900.365 |
942.152 |
|
Aktier och konvertibler |
12 |
647.658 |
740.098 |
348.704 |
278.520 |
|
Andelar i fastighetsbolag |
13 |
61.370 |
62.835 |
61.370 |
64.019 |
|
Fastigheter |
13,14 |
326.655 |
313.100 |
279.080 |
270.000 |
|
Upplupna ränteintäkter |
48.257 |
48.257 |
52.973 |
52.973 | |
|
Fondlikvider |
- |
- |
3.324 |
3.324 | |
|
Förutbetalda kostnader och | |||||
|
upplupna intäkter |
508 |
508 |
284 |
284 | |
|
Övriga fordringar |
15 |
5.249 |
5.249 |
1.260 |
1.260 |
|
Summa tillgångar |
2.230.940 |
2.393.087 |
2.116.154 |
2.081.326 | |
|
Skulder och eget kapital | |||||
|
Skulder | |||||
|
Förutbetalda options- | |||||
|
premier |
- |
- |
660 |
4.723 | |
|
Leverantörsskulder |
219 |
219 |
- |
- | |
|
Upplupna kostnader och | |||||
|
förutbetalda intäkter |
16 |
9.209 |
9.209 |
8.431 |
8.431 |
|
Övriga kortfristiga | |||||
|
skulder |
17 |
748 |
748 |
1.638 |
1.638 |
|
Beviljade ej utbetalda | |||||
|
anslag |
33.770 |
33.770 |
37.240 |
37.240 | |
|
Inteckningslån |
145.504 |
145.504 |
128.457 |
128.457 | |
|
Summa skulder |
189.450 |
189.450 |
176.426 |
180.489 | |
|
Eget kapital |
18 | ||||
|
Stiftelsekapital |
1.506.904 |
- |
1.506.731 |
- | |
|
Uppindexerat stiftelse- | |||||
|
kapital |
9 |
- |
2.071.830 |
- |
1.978.660 |
|
Vinstregleringsfond |
534.586 |
131.807 |
432.997 |
-77.823 | |
|
Summa eget kapital |
2.041.490 |
2.203.637 |
1.939.728 |
1.900.837 | |
|
Summa skulder och eget | |||||
|
kapital |
2.230.940 |
2.393.087 |
2.116.154 |
2.081.326 | |
|
Ställda panter | |||||
|
Aktier |
- |
29.543 | |||
|
Fastighetsinteckningar |
153.583 |
128.000 | |||
|
Ansvarsförbindelser | |||||
|
Pensionsåtagande |
3.410 |
2.844 | |||
Noter (Belopp i tkr)
Redog. 1993/94:RJ1
Not 1 Ränteintäkter
|
1993 |
1992 | |
|
Bank |
8.082 |
7.891 |
|
Certifikat |
27.312 |
35.928 |
|
Obligationer |
108.823 |
105.275 |
|
Konvertibler |
609 |
435 |
|
144.826 |
149.529 |
Not 2 Avskrivningar
Avskrivningar enligt plan grundas på anskaffningsvärden och
fördelas över den beräknade ekonomiska livslängden. Avskriv-
ningar på byggnader sker med 2 % årligen.
För 1993 har en extraordinär nedskrivning av värdet på fastighe-
terna Adam och Eva i Stockholm om 40 mkr gjorts för att
eliminera skillnaden mellan bokfört värde och uppskattat mark-
nadsvärde. Se även not 14 samt textkommentar på sid 18.
Not 3 Realiserade kursvinster/förluster
1993 1992
|
Vinster |
Förluster |
Vinster |
Förluster | |
|
Obligationer |
17.979 |
231 |
1.190 |
- |
|
Aktier och konvertibler |
109.672 |
62.084 |
33.442 |
24.471 |
|
Optioner |
404 |
2.175 |
443 |
960 |
|
Valutor |
2.668 |
- |
4.983 |
- |
|
130.723 |
64.490 |
40.058 |
25.431 |
Transaktionskostnader i form av courtage har ej belastat realise-
rade vinster/förluster. Dessa kostnader redovisas separat, se not 5.
Not 4 Övriga intäkter
|
1993 |
1992 | |
|
Intäkter från publikationer |
28 |
125 |
|
Ej utnyttjade anslag |
158 |
273 |
|
186 |
398 | |
|
Finansiella omkostnader | ||
|
1993 |
1992 | |
|
Courtage |
5.059 |
2.682 |
|
Depåavgift |
684 |
163 |
|
Börs- och Reuterskärmar |
374 |
349 |
|
6.117 |
3.194 |
23
Redog. 1993/94:RJ1
Not 6 Administrationskostnader
|
1993 |
1992 | |
|
Löner och ersättningar | ||
|
till | ||
|
- styrelsen och verk- | ||
|
ställande direktören |
1.243 |
1.454 |
|
- övrig personal |
2.320 |
2.337 |
|
Tjänstepensioner |
800 |
461 |
|
Sociala avgifter |
1.209 |
1.314 |
|
Revisions och redovisnings- | ||
|
konsultation |
300 |
380 |
|
Övriga konsulttjänster |
159 |
168 |
|
Lokalkostnader |
1.334 |
1.541 |
|
Resor och traktamenten, | ||
|
kansli och styrelse |
362 |
406 |
|
Inventarier |
28 |
73 |
|
Övrigt |
519 |
455 |
|
8.274 |
8.589 | |
|
Medeltalet anställda under | ||
|
året har varit | ||
|
Kvinnor |
5,5 |
6 |
|
Män |
3,0 |
3 |
|
Total |
8,5 |
9 |
Anskaffning av maskiner och inventarier kostnadsbokförs.
Not 7 Anslag till forskning
1993 1992
Projektanslag* 59.211 71.353
Sakkunniggranskningar 296 342
Konferenser, information, etc 1.074 652
60381 72.347
* I beloppet ingår omkostnadspåslag till statliga universitet
med 5.640 tkr (5.921), mervärdesskatt med 3.994 tkr (7.090)
samt utdelning av Rönnbergsstipendiet med 223 tkr.
Not 8 Förändring av ej realiserade kursvinster/förluster____________
|
1993 Vinster Förluster |
1992 Vinster Förluster |
Förändring | |
|
Obligationer |
81.797 |
41.787 |
+ 40.010 |
|
Aktier och | |||
|
konvertibler |
92.440 |
70.184 |
+ 162.624 |
|
Optioner |
- |
4.063 |
+ 4.063 |
Fastigheter och
andelar i fastighets-
|
bolag |
- |
12.090 |
- |
6.431 |
-5.659 |
|
174.237 |
12.090 |
41.787 |
80.678 |
+ 201.038 |
24
Not 9 Avsättning för bevarande av stiftelsekapitalets realvärde
Genomsnittsvärdet för konsumentprisindex 1993 uppgår till
243,2. Motsvarande indexvärde för 1992 är 232,3. Mellan
1993 och 1992 ökade således konsumentprisindex med
4,7 %.
Avsättningen för bevarande av stiftelsekapitalets realvärde
blir då 1.978.660 x 0,047 = 92.997 tkr.
Redog. 1993/94:RJ1
Not 10 Certifikat m.m.
Bokfört Nominellt
värde värde
Företagscertifikat 136.519 140.000
Bankers och hypoteksinstituts
förlagslån i form av
- Floating-Rate-Note-lån (FRN) 50.052 50.000
- Variable-Rate-Note-lån (VRN) 50.000 50.000
236.571 240.000
Vid utgången av 1992 innehade stiftelsen kortfristiga certifi-
kat - inklusive FRN och VRN — till ett bokfört värde av
362.872 tkr (nominellt värde 375.000 tkr).
I balansräkningen har stiftelsen valt att som marknadsvär-
de redovisa bokförda ( = anskaffnings) värden när det gäller
ovanstående kortfristiga värdepapper.
Not 11 Obligationer
|
Bostadsinstituts |
Nominellt |
Bokfört |
Marknads- |
|
1994 |
365.000 |
347.782 |
372.500 |
|
1995 |
120.000 |
108.724 |
126.694 |
|
1996 |
200.000 |
203.722 |
225.244 |
|
1997 |
60.000 |
60.878 |
69.963 |
|
1999 |
50.000 |
49.494 |
57.996 |
|
795.000 |
770.600 |
852.397 | |
|
Vid utgången av |
1992 innehade |
stiftelsen |
obligationer - |
|
uteslutande bostadsobligationer — |
till ett bokfört värde av | ||
900.365 tkr (nominellt värde 925.000 tkr).
25
Not 12 Aktier
Redog. 1993/94: RJ1
|
Aktie |
Antal |
Anskaffnings- |
Marknads- |
Valuta- |
|
AGA B |
69.176 |
26.149 |
27.255 | |
|
Aritmos |
40.000 |
5.420 |
3.680 | |
|
ASEA A |
72.652 |
30.816 |
42.865 | |
|
Astra A |
230.005 |
32.750 |
43.701 | |
|
Avesta |
314.000 |
14.019 |
13.502 | |
|
Cardo |
30.000 |
10.200 |
11.850 | |
|
Ericsson |
40.000 |
10.519 |
13.640 | |
|
ESAB A |
20.000 |
3.900 |
3.960 | |
|
Gambro |
20.000 |
6.767 |
7.540 | |
|
Hasselfors B |
38.100 |
7.058 |
5.334 | |
|
Investor A |
30.000 |
4.040 |
4.830 | |
|
Investor B |
32.000 |
4.297 |
5.152 | |
|
JP A |
36.000 |
14.588 |
15.480 | |
|
JP B |
39.000 |
15.725 |
16.770 | |
|
Kinnevik B |
32.580 |
4.784 |
5.897 | |
|
LIC Care |
100.000 |
7.300 |
7.500 | |
|
MODO A |
75.400 |
18.306 |
18.850 | |
|
MODO KVB A |
28.600 |
6.315 |
7.007 | |
|
MODO B |
3.978 |
477 |
1.011 | |
|
MODO KVB B |
10.600 |
2.438 |
2.650 | |
|
Perstorp |
70.000 |
16.809 |
20.650 | |
|
SEB A |
630.500 |
31.716 |
35.308 | |
|
SHB A |
150.000 |
16.090 |
16.800 | |
|
Skandia |
150.000 |
24.128 |
25.200 | |
|
Skanska |
65.100 |
13.624 |
11.523 | |
|
Stora A |
25.000 |
7.240 |
9.850 | |
|
Sydkraft C |
53.600 |
7.330 |
6.646 | |
|
Sydostinvest |
258.000 |
3.696 |
4.257 | |
|
Summa svenska aktier |
346.501 |
388.708 |
SEK | |
|
Konvertibler |
Nominellt |
Anskaffnings |
Marknads |
Valuta- |
|
Investor SEB |
5.000 95 |
5.650 116 |
6.137 121 | |
|
Summa konvertibler |
5.766 |
6.258 |
SEK | |
26
Redog. 1993/94: RJ1
|
Utländska aktier |
Antal |
Anskaffnings- |
Marknads- |
Valuta- |
|
Great American R |
850 |
230 |
1 |
USD |
|
Smith Corona |
50.000 |
900 |
316 |
USD |
|
Intel |
17.000 |
1.016 |
1.054 |
USD |
|
Kennametal |
28.000 |
1.018 |
1.246 |
USD |
|
King World |
25.000 |
988 |
959 |
USD |
|
Liberty |
45.000 |
1.301 |
1.091 |
USD |
|
Nations Bank |
25.000 |
1.163 |
1.225 |
USD |
|
Pacific Forest |
75.000 |
1.026 |
1.183 |
USD |
|
Philip Morris |
24.000 |
1.487 |
1.335 |
USD |
|
Quest S.C |
130.806 |
2.000 |
2.186 |
USD |
|
Sprint |
70.000 |
2.110 |
2.433 |
USD |
|
Temple Inland |
20.000 |
897 |
1.008 |
USD |
|
Walt Disney |
45.000 |
1.883 |
1.918 |
USD |
|
Weyerhaeuser |
26.000 |
1.001 |
1.160 |
USD |
|
Bergesen B |
50.000 |
9.507 |
7.325 |
NOK |
|
Danske Bank |
21.000 |
8.092 |
8.043 |
DKK |
|
Enso Gutzeit |
100.000 |
4.070 |
3.680 |
FIM |
|
Huhtamäki B |
22.000 |
4.114 |
3.960 |
FIM |
|
Barclays |
150.000 |
837 |
936 |
GBP |
|
Glaxo |
80.000 |
539 |
578 |
GBP |
|
ICI |
115.000 |
827 |
883 |
GBP |
|
Warburg |
60.000 |
477 |
566 |
GBP |
|
Air Liquide |
6.000 |
4.909 |
5.244 |
FRF |
|
Bouygues |
6.225 |
4.160 |
4.277 |
FRF |
|
General Des Eaux |
2.050 |
4.982 |
5.992 |
FRF |
|
Lafarge |
13.200 |
4.975 |
6.159 |
FRF |
|
Legris |
8.500 |
4.607 |
1.853 |
FRF |
|
LVMH |
1.200 |
4.716 |
4.482 |
FRF |
|
Paris Develop. |
50.000 |
5.000 |
2.750 |
FRF |
|
Pechiney Int. |
20.000 |
4.030 |
4.104 |
FRF |
|
Société Général |
9.350 |
5.896 |
7.162 |
FRF |
|
Fokker |
34.000 |
1.599 |
721 |
NLG |
|
A.Berg Far East |
31.817 |
3.985 |
5.872 |
USD |
|
Fleming Eastern | ||||
|
Opportunities |
113.531 |
2.000 |
3.073 |
USD |
|
Summa utländska aktier |
295.391 |
345.132 |
SEK |
|
Summa svenska aktier och konvertibler |
352.267 |
394.966 |
SEK |
|
Summa aktier och konvertibler |
647.658 |
740.098 |
SEK |
27
Not 13 Fastigheter och andelar i fastighetsbolag
Redog. 1993/94:RJ1
|
Andelar i |
Stiftelsens |
Bokfört |
Marknads- |
|
Peachtree Place, L.P. USA |
40 % |
27.802 |
21.639 |
|
Reindeer Realty, L.P. USA |
90 % |
33.568 |
41.196 |
|
Summa |
61.370 |
62.835 | |
|
Fastigheter | |||
|
Styrpinnen 23, Stockholm |
100 % |
48.962 |
43.000 |
|
Claus Mortensen 24, Malmö |
100 % |
87.229 |
80.000 |
|
Adam och Eva 9 och 13, Sthlm 50 % |
140.017 |
140.000 | |
|
Brännaren 7, Stockholm |
100 % |
17.835 |
17.700 |
|
Kampsången 4, Stockholm |
100 % |
12.186 |
12.100 |
|
Sländan 2, Stockholm |
100% |
9.342 |
9.300 |
|
Trädlärkan 2, Stockholm |
100 % |
11.084 |
11.000 |
|
Summa |
326.655 |
313.100 | |
|
Totalt |
388.025 |
375.935 | |
|
För fastigheter förvärvade under 1993 |
har marknadsvärdet | ||
För övriga fastigheter och andelar i fastighetsbolag baseras
marknadsvärdena på externa värderingar utförda av välre-
nommerade värderingsfirmor.
Not 14 Fastigheter
1993 1992
|
Anskaffningsvärde, byggnader |
277.531 |
217.599 |
|
Ackumulerade, planmässiga | ||
|
avskrivningar |
-8.244 |
-4.357 |
|
Extraordinär nedskrivning, byggnader |
-58.258 |
-44.000 |
|
Byggnader, bokfört värde |
211.029 |
169.242 |
|
Anskaffningsvärden, mark |
160.368 |
128.838 |
|
Extraordinär nedskrivning, mark |
-44.742 |
-19.000 |
|
Mark, bokfört värde |
115.626 |
109.838 |
|
Summa bokfört värde |
326.655 |
279.080 |
|
T axeringsvärden | ||
|
Byggnader |
79.715 |
70.730 |
|
Mark |
40.540 |
36.790 |
|
Summa |
120.255 |
107.520 |
Fastigheternas marknadsvärden framgår av not 13.
Se även not 2.
28
Not 15
Övriga fordringar
Redog. 1993/94:RJ1
Hyresfordringar
Handpenning fastighet
Fordran Rådstornet
Fordran Brogatan
|
1993 |
1992 |
|
2.424 |
330 |
|
2.825 |
- |
|
- |
93 |
|
- |
837 |
|
5.249 |
1.260 |
Not 16 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
|
1993 |
1992 | |
|
Sociala avgifter |
136 |
159 |
|
Intjänade ej uttagna semesterdagar |
138 |
80 |
|
Särskild löneskatt på pensionsför- | ||
|
säkringspremier |
74 |
122 |
|
Upplupna räntor inteckningslån |
1.704 |
1.276 |
|
Värderingskostnad fastigheter |
30 |
30 |
|
Förutbetald ränteintäkt |
- |
321 |
|
Förutbetald hyresintäkt |
5.872 |
2.555 |
|
Fastighetsskatt |
202 |
3.099 |
|
Övriga upplupna kostnader |
1.053 |
789 |
|
9.209 |
8.431 |
Not 17 Övriga kortfristiga skulder
|
1993 |
1992 | |
|
Personalens källskatt |
148 |
100 |
|
Momsskuld |
- |
38 |
|
Lagfart |
600 |
1.500 |
|
748 |
1.638 |
29
Not 18 Eget kapital
Redog. 1993/94:RJ1
Nominellt kapital
|
Stiftelse- |
Vinstregle- |
Totalt eget | |
|
Eget kapital 92-12-31 |
1.506.731 |
432.997 |
1.939.728 |
|
Nils-Eric Svenssons fond |
173 |
- |
173 |
|
Arets avsättning |
- |
101.589 |
101.589 |
|
Eget kapital 93-12-31 |
1.506.904 |
534.586 |
2.041.490 |
Realt kapital
|
Stiftelse- |
Vinstregle- |
Totalt eget | |
|
Eget kapital 92-12-31 |
1.978.660 |
-77.823 |
1.900.837 |
|
Nils-Eric Svenssons fond |
173 |
- |
173 |
|
Avsättning för bevarande av | |||
|
stiftelsekapitalets realvärde |
92.997 |
- |
92.997 |
|
Real ökning av eget | |||
|
kapital efter beviljade | |||
|
anslag till forskning |
- |
209.630 |
209.630 |
|
Eget kapital 93-12-31 |
2.071.830 |
131.807 |
2.203.637 |
Erik Rönnbergs donation
De medel som Erik Rönnberg donerat till Stiftelsen Riksbankens
Jubileumsfond samförvaltas med stiftelsens övriga tillgångar och
utgör därmed en integrerad del av stiftelsens resultat- och balans-
räkning.
Avkastningen från donationen skall emellertid gå till ett specifikt
ändamål. En separat redovisning av den del av stiftelsens avkast-
ning som bör anses tillfalla donationen erfordras därför.
Donationen utgjorde per 92-12-31
6.792/ 1.900.837 = 0,3573 %
av stiftelsens totala egna kapital. Av stiftelsens totala avkastning
före anslag till forskning skall därför 0,3573 % därav anses
härröra från donationen.
30
Vid utgången av 1993 uppgår värdet av donationen till följande Redog. 1993/94:RJ1
Eget kapital
Nominellt kapital
|
Donations- |
Vinstregle- |
Totalt eget | |
|
Eget kapital 92-12-31 |
6.521 |
157 |
6.678 |
|
Arets avsättning |
- |
579 |
579 |
|
Arets anslag |
- |
-223 |
-223 |
|
Eget kapital 93-12-31 |
6.521 |
513 |
7.034 |
|
Realt kapital | |||
|
Donations- |
Vinstregle- |
Totalt eget | |
|
kapital |
ringsfond |
kapital | |
|
Eget kapital 92-12-31 |
6.581 |
211 |
6.792 |
Avsättning för bevarande av
|
donationskapitalets realvärde 309 |
- |
309 |
|
Arets avsättning |
967 |
967 |
|
Arets anslag |
-223 |
-223 |
|
Eget kapital 93-12-31 6.890 |
955 |
7.845 |
Nils-Eric Svenssons fond
Under 1993 inbetalades 173 tkr till fonden. Behållningen i
Nils-Eric Svenssons fond uppgår därmed till 383 tkr.
31
Stockholm den 7 februari 1994
Redog. 1993/94:RJ1
Inge Jonsson
Ordförande
Lars F Tobisson
Vice ordförande
Elving Andersson
Barbara Cannon
Lars Engwall
Lena Hjelm-Wallén
Arne Kjörnsberg
Berit Löfstedt
Bertil Persson
Äke Smids
Jarl Torbacke
Sten Wikander
Dan Brändström
Verkställande direktör
Revisionsutlåtande
Vi har granskat årsredovisningen, räkenskaperna samt styrelsens och
verkställande direktörens förvaltning för år 1993. Granskningen har
utförts enligt god revisionssed.
Granskningen har inte givit anledning till anmärkning mot vare sig
årsredovisning, räkenskaper eller styrelsens och verkställande direktö-
rens förvaltning av stiftelsens angelägenheter. Enligt vår bedömning är
redovisningen rättvisande och upprättad i enlighet med god redovis-
ningssed.
Stockholm den 8 februari 1994
Ernst & Young AB
Per Björngård
Auktoriserad revisor
32
Statistiska uppgifter om anslagen till forskning
Konkurrensen om anslag från Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond
har i jämförelse med tidigare år hårdnat ytterligare. Detta framgår bl a
i följande tabeller vari redovisas en översikt över anslagens fördelning
mellan ämnesområden för 1993 och för den tid som stiftelsen varit
verksam, 1965-1993. Dessa uppgifter kan utläsas i tabellerna 1, 10 och
12. Om de olika årens anslagsbeviljningar uttrycks i 1993 års penning-
värde motsvarar summan av stiftelsens hittillsvarande anslag till forsk-
ning över 2.500 mkr.
Uppgifter om relationen mellan fortsättningsanslag och nya anslag
under år 1993 finns redovisade i tabellerna 2—3. Fördelningen på
olika fakultetsområden för dessa anslagstyper framgår av tabellerna
4-5. Anslagens fördelning på olika läroanstalter finns redovisade i
tabell 8, deras storlek kan utläsas ur tabellerna 6 och 11 samt deras
utsträckning i tid ur tabell 7.
Flera av de projekt som beviljats anslag, särskilt de som har större
omfattning, är av fler- eller tvärvetenskaplig karaktär. Fördelningen på
ämnesområden och även på fakultetsområden kan därför inte göras
exakt. Anslagen förs till det område som bedöms vara mest centralt,
som regel det inom vilket den sammanhållande forskaren är verksam.
I allt väsentligt beskriver tabellerna inriktningen av stiftelsens verksam-
het på ett relevant sätt.
De anslag som sammanförts under samhällsvetenskap (se tabell 1)
utgjorde 47 % av det totala anslagsbeloppet under 1993. 20 % av
anslagen gick till humanistiskt orienterad forskning och återstoden
(drygt 30 %) till medicinsk, naturvetenskaplig och teknisk forskning.
För hela perioden 1965-1993 (tabell 12) är motsvarande andelar 54, 21
resp. 25 %.
Den procentuella fördelningen mellan ämnen kan variera avsevärt
från år till år. Skillnaderna skall emellertid inte ses som förändringar i
fondens utdelningspolitik. De kan som regel förklaras med att något
större, flervetenskapligt projekt, som förts till ett visst ämne, antingen
tillkommit eller slutförts under året.
Under 1993 beviljades 159 projektanslag av totalt 577 behandlade
ansökningar (tabell 1). De avslagna ansökningarna representerade ett
sökbelopp om drygt 295 mkr. Motsvarande belopp för avslag 1992 var
230 mkr. Det bör i sammanhanget noteras att under en följd av år har
nya ansökningar endast kunnat mottas under våren (och inte som
tidigare även under hösten). 35 av de beviljade projektanslagen avsåg
nya projekt (1992: 40 projekt, 1991: 46 projekt). Av de sökta beloppen
för nya projekt beviljades endast 4,6 %.
De nya anslagens andel av det totalt beviljade beloppet under året
var 23,0 % (tabell 2). Den nedåtgående trenden har därigenom kunnat
brytas vilket innebär att de nya anslagen utgör ca en fjärdedel av det
totala anslagsbeloppet (tabell 9).
Redog. 1993/94:RJ1
33
Tabell 1. Ansökningar och beviljade anslag 1993 (Belopp i tkr) Redog. 1993/94:RJ1
— Beviljade anslag i % —
|
Ämnesområde |
Beviljade |
anslag |
Ansökningar |
Av sökt |
Av sökt |
Per ämnes- | |
|
Samhällsvetenskap |
74 |
26.745 |
257 |
149.325 |
17,9 |
28,8 |
46,9 |
|
Ekonomisk historia |
5 |
1.726 |
10 |
5.081 |
34,0 |
50,0 |
3,0 |
|
Företagsekonomi |
8 |
4.369 |
47 |
31.937 |
13,7 |
17,0 |
7,7 |
|
Nat ionalekonomi |
10 |
3.151 |
28 |
17.651 |
17,8 |
35,7 |
5,5 |
|
Kulturgeografi |
2 |
975 |
10 |
6.500 |
15,0 |
20,0 |
1,7 |
|
Pedagogik |
7 |
1.494 |
22 |
15.023 |
9,9 |
31,8 |
2,6 |
|
Psykologi |
11 |
4.872 |
29 |
13.868 |
35,1 |
37,9 |
8,5 |
|
Sociologi |
7 |
2.484 |
29 |
20.700 |
12,0 |
24,1 |
4,4 |
|
Antropologi |
1 |
222 |
7 |
3.129 |
7,1 |
14,3 |
0,4 |
|
Statistik |
1 |
395 |
2 |
2.099 |
18,8 |
50,0 |
0,7 |
|
Statsvetenskap |
15 |
4,235 |
30 |
12.074 |
35,1 |
50,0 |
7,4 |
|
Juridik |
7 |
2.822 |
43 |
21.263 |
13,3 |
16,3 |
4,9 |
|
Humaniora |
28 |
9.896 |
104 |
53,500 |
18,5 |
26,9 |
17,3 |
|
Medicin |
25 |
10.412 |
82 |
63.246 |
16,5 |
30,5 |
18,2 |
|
Naturvetenskap |
19 |
6.239 |
91 |
62.236 |
10,0 |
20,9 |
10,9 |
|
Teknik |
8 |
2.409 |
37 |
22.582 |
10,7 |
21,6 |
4,2 |
|
Övrigt |
5 |
1.368 |
6 |
1.539 |
88,9 |
83,3 |
2,5 |
|
Projektanslag summa |
159 |
57.069 |
577 |
352.428 |
16,2 |
27,6 |
100,0 |
Omkostnadsavgifter
på beviljade reseanslag 142
Reseanslag, lönekost.-
tillägg, omr.grupper 2.000
Summa 59.211
34
Tabell 2. Fortsättningsanslag/Nya anslag 1993 (Belopp i tkr)
Redog. 1993/94:RJ1
— Beviljade anslag i % —
Beviljade anslag Ansökningar Av sökt Av sökt Per
|
Typ av ansökan |
Antal |
Belopp |
Antal |
Belopp |
belopp |
antal |
anslagstyp |
|
Fortsättningsanslag |
124 |
43.938 |
136 |
64,981 |
67,6 |
91,2 |
77,0 |
|
Nya anslag |
35 |
13.131 |
441 |
287.447 |
4,6 |
7,9 |
23,0 |
|
Summa |
159 |
57.069 |
577 |
352.428 |
16,2 |
27,6 |
100,0 |
Tabell 3. Fördelning av beviljade anslag 1993 (Belopp i tkr)
|
Fortsättningsanslag |
Antal |
Belopp |
Nya anslag |
Antal |
Belopp |
|
Slutanslag |
39 |
15.279 |
Planeringsanslag |
1 |
74 |
|
Publiceringsgarantier |
14 |
1.027 |
Engångsanslag |
1 |
75 |
|
Övriga anslag |
71 |
27.632 |
Övriga anslag |
33 |
12.982 |
|
Summa |
124 |
43.938 |
35 |
13.131 |
Tabell 4. Fortsättningsanslag fördelade efter fakultetsområde 1993
(Belopp i tkr)
" — Beviljade anslag i % —
|
Fakultetsområde |
Beviljade |
anslag |
Ansökningar |
Av sökt |
Av sökt |
Per ämnes- | |
|
Samhällsvetenskap |
58 |
20.564 |
60 |
27.949 |
73,6 |
96,7 |
46,8 |
|
Humaniora |
22 |
7.246 |
30 |
10.721 |
67,6 |
73,3 |
16,5 |
|
Medicin |
19 |
8.282 |
20 |
14.954 |
55,4 |
95,0 |
18,8 |
|
Naturvetenskap |
14 |
4.540 |
14 |
6.741 |
67,4 |
100,0 |
10,3 |
|
Teknik |
6 |
1.938 |
7 |
3.298 |
58,8 |
85,7 |
4,4 |
|
Övrigt |
5 |
1.368 |
5 |
1.318 |
103,8 |
100,0 |
3,2 |
|
Summa |
124 |
43.938 |
136 |
64.981 |
67,6 |
91,2 |
100,0 |
35
Tabell 5. Nya anslag fördelade efter fakultetsområde 1993
(Belopp i tkr)
Redog. 1993/94:RJ1
Fakultetsområde
— Beviljade anslag i % —
Beviljade anslag Ansökningar Av sökt Av sökt Per ämnes-
Antal Belopp Antal Belopp belopp antal område
|
Samhällsvetenskap |
16 |
6.181 |
197 |
121.376 |
5,1 |
8,1 |
47,1 |
|
Humaniora |
6 |
2.650 |
74 |
42.779 |
6,2 |
8,1 |
20,2 |
|
Medicin |
6 |
2.129 |
62 |
48.291 |
4,4 |
9,7 |
16,2 |
|
Naturvetenskap |
5 |
1,699 |
77 |
55.496 |
3,1 |
6,5 |
12,9 |
|
Teknik |
2 |
472 |
30 |
19.284 |
2,4 |
6,7 |
3,6 |
|
Övrigt |
0 |
0 |
1 |
221 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
|
Summa |
35 |
13.131 |
441 |
287.447 |
4,6 |
7,9 |
100,0 |
Tabell 6. Antal beviljade anslag fördelade efter anslagsbelopp och
fakultetsområde 1993
|
Anslags- |
Samhälls- |
Huma- |
Medicin |
Natur- |
Teknik |
Övrigt |
Totalt |
% |
|
-100 |
10 |
4 |
0 |
1 |
0 |
2 |
17 |
10,7 |
|
101-300 |
19 |
7 |
2 |
4 |
4 |
1 |
37 |
23,3 |
|
301- |
45 |
17 |
23 |
14 |
4 |
2 |
105 |
66,0 |
|
Summa |
74 |
28 |
25 |
19 |
8 |
5 |
159 |
100,0 |
Tabell 7. Antal beviljade slut- och engångsanslag fördelade efter ut-
sträckning i tid och fakultetsområde 1993
|
Längd |
Samhälls- |
Huma- |
Medicin |
Natur- |
Teknik |
Övrigt |
Totalt |
% |
|
-1 |
0 |
0 |
0 |
1 |
0 |
0 |
1 |
2,5 |
|
2-3 |
15 |
6 |
4 |
5 |
2 |
0 |
32 |
80,0 |
|
4-5 |
4 |
0 |
1 |
0 |
0 |
0 |
5 |
12,5 |
|
6-7 |
0 |
0 |
0 |
0 |
1 |
0 |
1 |
2,5 |
|
8- |
1 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
1 |
2,5 |
|
20 |
6 |
5 |
6 |
3 |
0 |
40 |
100,0 |
36
Tabell 8. Beviljade anslag fördelade efter förvaltningar 1993
(Belopp i tkr)
Redog. 1993/94:RJ1
|
Anslagsförvaltare |
Antal |
Belopp |
% |
|
Umeå universitet |
12 |
3.918 |
6,9 |
|
Högskolan i Luleå |
1 |
346 |
0,6 |
|
Uppsala universitet |
27 |
9.038 |
15,8 |
|
Högskolan i Örebro |
1 |
290 |
0,5 |
|
Stockholms universitet |
31 |
10.458 |
18,3 |
|
Karolinska institutet |
15 |
6.477 |
11,4 |
|
Kungliga tekniska högskolan (KTH) |
2 |
472 |
0,8 |
|
Handelshögskolan |
5 |
1.827 |
3,2 |
|
Linköpings universitet |
5 |
1.955 |
3,4 |
|
Göteborgs universitet |
18 |
7.064 |
12,4 |
|
Chalmers tekniska högskola (CTH) |
2 |
595 |
1,0 |
|
Lunds universitet |
26 |
9.771 |
17,1 |
|
Övriga |
14 |
4.858 |
8,4 |
|
Summa |
159 |
57.069 |
100,0 |
Tabell 9. Anslag till nya projekt i relation till totalt beviljade anslag
År %
1989
1990
1991
1992
1993
29,7
26,9
23,2
20,4
23,0
37
Tabell 10. Beviljade anslag i relation till sökta belopp och sökt Redog. 1993/94:RJ1
antal (%)
|
År |
Nya ansökningar |
Fortsättningsbelopp |
Totalt | |||
|
Belopp |
Antal |
Belopp |
Antal |
Belopp |
Antal | |
|
1989 |
11,7 |
16,8 |
79,7 |
93,7 |
29,2 |
37,4 |
|
1990 |
8,7 |
13,4 |
65,7 |
90,6 |
23,8 |
34,4 |
|
1991 |
7,7 |
12,6 |
74,8 |
92,0 |
24,8 |
35,7 |
|
1992 |
6,2 |
9,8 |
68,8 |
91,2 |
22,6 |
33,7 |
|
1993 |
4,6 |
7,9 |
67,6 |
91,2 |
16,2 |
27,6 |
Tabell 11. Anslagsbeloppens genomsnittliga storlek (tkr, 1993 års pen-
ningvärde)
|
K5----- |
Nya anslag |
Fortsättningsanslag |
Totalt |
|
1988 |
317 |
371 |
355 |
|
1989 |
353 |
410 |
391 |
|
1990 |
327 |
349 |
342 |
|
1991 |
343 |
379 |
371 |
|
1992 |
359 |
359 |
359 |
|
1993 |
375 |
354 |
359 |
38
Tabell 12. Anslag 1965—1993 (Belopp i tkr)
Redog. 1993/94:RJ1
|
Ämnesområde |
Beviljade ansökningar |
Beviljat belopp i % | |
|
Antal |
Belopp | ||
|
Samhällsvetenskap |
2.526 |
558.583 |
53,58 |
|
Ekonomisk historia |
159 |
35.916 |
3,45 |
|
Företagsekonomi |
165 |
34.619 |
3,32 |
|
Nationalekonomi |
279 |
68.113 |
6,53 |
|
Kulturgeografi |
202 |
53.613 |
5,14 |
|
Pedagogik/Psykologi |
609 |
128.577 |
12,33 |
|
Sociologi/Antropologi |
436 |
87.910 |
8,43 |
|
Statistik |
101 |
18.499 |
1,77 |
|
Statsvetenskap |
463 |
111.432 |
10,69 |
|
Juridik |
112 |
19.904 |
1,91 |
|
Humaniora |
1.077 |
217.005 |
20,82 |
|
Medicin |
517 |
129.584 |
12,43 |
|
Naturvetenskap |
390 |
96.675 |
9,27 |
|
Teknik |
98 |
24.489 |
2,35 |
|
Övrigt |
102 |
16.097 |
1,54 |
|
SUMMA |
4.710 |
1.042.433 |
100,0 |
*) motsvarar drygt 2,5 miljarder i 1993 års penningvärde.
39
Styrelse
Ledamöter
Professor Inge Jonsson ordförande
Riksdagsledamot (m) Lars F Tobisson vice ordförande
Professor Barbara Cannon
Professor Lars Engwall
Professor Jarl Torbacke
Direktör Åke Smids
Direktör Sten Wikander
Riksdagsledamot (c) Elving Andersson
Riksdagsledamot (s) Lena Hjelm-Wallén
Riksdagsledamot (s) Arne Kjörnsberg
Riksdagsledamot (s) Berit Löfstedt
Riksdagsledamot (m) Bertil Persson
Suppleanter
Professor Per Björntorp
Riksdagsledamot (m) Rune Rydén
Professor Lars-Göran Stenelo
Professor Boel Berner
Professor Sture Öberg (t.o.m. 1993-10-01)
Riksdagsledamot (fp) Christer Lindblom
Riksdagsledamot (s) Bo Bernhardsson
Riksdagsledamot (s) Viola Furubjelke
Riksdagsledamot (s) Björn Kaaling
Riksdagsledamot (m) Charlotte Cederschiöld
Revisorer
Riksdagens revisorer
Ernst & Young AB
Huvudansvarig: Auktoriserad revisor Per Björngård
Redog. 1993/94:RJ1
41
Arbetsgrupper
1. Prioriteringsgruppen för ekonomi, geografi m.m.: Professorerna Sture
Öberg (ordf, t.o.m. 1993-10-01), Lars Engwall (ordf, fr.o.m.
1993-10-01), riksdagsledamöterna Bo Bernhardsson, Charlotte Ceder-
schiöld och Rune Rydén samt professorerna Staffan Heimfrid (fr.o.m.
1993-11-15), Lennart Jörberg och Karl-Gustaf Löfgren.
2. Prioriteringsgruppen för beteendevetenskap m.m.: Professorerna Inge
Jonsson (ordf.), Boel Berner, riksdagsledamöterna Lena Hjelm-Wallén
och Christer Lindblom samt professorerna Anita Jacobson-Widding,
Henning Johansson och Lennart Sjöberg.
3. Prioriteringsgruppen för statsvetenskap, juridik m.m.: Professor
Lars-Göran Stenelo (ordf.), riksdagsledamöterna Björn Kaaling och
Lars F Tobisson samt professorerna Peter Jagers och Kjell Ake
Modéer.
4. Prioriteringsgruppen för medicin, naturvetenskap, teknik m.m.: Profes-
sorerna Barbara Cannon (ordf.), Per Björntorp, riksdagsledamöterna
Elving Andersson, Viola Furubjelke och Bertil Persson samt professo-
rerna Daniel Jagner och Marie Åsberg.
5. Prioriteringsgruppen för humaniora m.m.: Professor Jarl Torbacke
(ordf.), riksdagsledamöterna Arne Kjörnsberg och Berit Löfctedt samt
professorerna Sven Danielsson, Bengt Landgren och Per Linell.
6. Prioriteringsgruppen för kulturvetenskaplig forskning: Professorerna
Inge Jonsson (ordf.), Marjut Aikio, Nordisk Samisk Institutt, Norge,
Jean-Fran^ois Battail, Sorbonne, Frankrike, Lars Engwall, Bernd Hen-
ningsen, Humboldt-Universität zu Berlin, Tyskland, Jan Ling, Lucy
Smith, Universitetet i Oslo, Norge, Lars-Göran Stenelo, Jarl Torbacke,
Marie Åsberg, f. riksantikvarien Margareta Biörnstad, docent Kari
Marklund och rektor Inez Svensson.
7. Finanskommitté: Sten Wikander (ordf.) och Åke Smids.
Verkställande direktören deltar i samtliga gruppers arbete.
8. Områdesgruppen för forskning om riksdagens funktion och arbets-
former: riksdagsledamöterna Bertil Fiskesjö, Viola Furubjelke, Chris-
ter Lindblom, Berit Löfstedt, Thage G. Peterson och Lars F Tobisson,
professorerna Olof Ruin, Nils Stjernquist (verkställande ledamot) och
Bo Särlvik samt Dan Brändström (ordf.) och Anna-Lena Winberg
(se kr.).
9. Områdesgruppen för komparativ forskning om samhällsför-
ändringar: riksdagsledamöterna Britta Bjelle, Margit Gennser, Agne
Hansson och Gertrud Sigurdsen, professorerna Kjell Härnqvist,
Sven-Olof Isacsson, Walter Korpi, Nils-Eric Svensson och Rune Aberg
samt Dan Brändström (ordf.) och Kerstin Stigmark (sekr.).
Redog. 1993/94: RJ1
42
Kansli
Redog. 1993/94:RJ1
Dan Brändström
Lars-Erik Klangby
Anitha Asplund
Margareta Bulér
Inger Nyhlén
Torgny Prior
Inga-Lill Stenbeck-Ottoson
Kerstin Stigmark
Anna-Lena Winberg
Verkställande direktör
Finansdirektör och vice verkställande
direktör
Expeditionsassistent
VD-sekreterare
Programsekreterare,
medicin, naturvetenskap, teknik
Portföljförvaltare, finansanalytiker
Kamrer
Programsekreterare,
ekonomi, geografi, beteendevet.
Programsekreterare,
humaniora, statsvetenskap
43
gotab 45992, Stockholm 1994