Redogörelse till riksdagen

1992/93: RJ1

Styrelsens för stiftelsen Riksbankens
Jubileumsfond berättelse över fondens
verksamhet och förvaltning under år 1992

Redog.

1992/93:RJ1

Innehåll

1992 i korthet..................................... 2

Stiftelsens uppdrag, tillkomst, inriktning ................ 2

VD-kommentar ................................... 3

Den forskningsstödjande verksamheten ................. 8

Arbetssätt .................................... 8

Anslagen till forskning .......................... 9

Informationsutbyte, uppföljning m.m............... 10

Donationer................................... 13

Den ekonomiska förvaltningen ....................... 14

Stiftelsens placeringsverksamhet ................... 14

Bokföringsmässigt resultat........................ 15

Realt resultat.................................. 16

Performance .................................. 16

Finansiellt resultat ................................. 18

Resultaträkning ................................... 19

Balansräkning .................................... 20

Noter ........................................... 21

Revisionsutlåtande................................. 30

Styrelse.......................................... 31

Revisorer ........................................ 31

Arbetsgrupper .................................... 32

Kansli........................................... 32

1 Riksdagen 1992/93. 2 saml. NrRJl

1992 i korthet

Redog. 1992/93:RJ1

* 72,3 mkr har fördelats som forskningsmedel (1991: 72,5 mkr).

* Av de fördelade forskningsmedlen har 13 mkr utgjort mervärdesskatt
samt omkostnadspåslag vid statliga universitet och högskolor (1991:
10,4 mkr).

* Det totala antalet finansierade forskningsprojekt var 196 (1991: 184
projekt).

* Arsanslagens genomsnittliga storlek (inklusive mervärdesskatt och
omkostnadspåslag) var 364 000 kr (1991: 389 000 kr).

* En femtedel av de beviljade beloppen har gått till 40 nya forsknings-
projekt (6 färre än föregående år). Under hösten 1992 kunde enbart
fortsättningsanslag beviljas.

* Avslagna ansökningar (385 projekt) representerade ett sökbelopp av
drygt 230 mkr (1991: 194 mkr).

* Konkurrensen om forskningsmedel har varit fortsatt mycket hård.
Endast 6,2 % av de sökta beloppen för nya projekt har kunnat
beviljas (1991: 7,7 %).

* Stiftelsen har mottagit en donation på 6,5 mkr av Erik Rönnberg,
Fagerdal, Hammerdal. Den årliga avkastningen av donationen skall
gå till post doc-stipendier vid Karolinska Institutet för vetenskapliga
studier av åldrande och åldersrelaterade sjukdomar.

* Professor Horst Ahlbach har som förste mottagare av stiftelsens pris
till tyska forskare, inom ramen för det ömsesidiga avtalet med
Alexander von Humboldt-Stiftung, under året gästforskat vid före-
tagsekonomiska institutionen, Uppsala universitet.

* Tillsammans med ett antal europeiska fonder har stiftelsen beslutat
att under en femårsperiod delta i uppbyggnaden och finansieringen
av ett internationellt forskningscentrum i Ungern, Collegium Buda-
pest.

Stiftelsens uppdrag, tillkomst, inriktning

Riksbankens Jubileumsfond (RJ) är en fristående stiftelse som har till
ändamål att främja och understödja vetenskaplig forskning.

En central uppgift är att förvalta stiftelsens förmögenhet på ett
sådant sätt att den ekonomiska basen för den forskningsstödjande
verksamheten säkerställs för framtiden.

Stiftelsen grundades 1962 genom en donation från Sveriges Riks-
bank som därmed ville uppmärksamma bankens 300-årsjubileum 1968
och samtidigt främja "ett angeläget nationellt ändamål". Den årliga
avkastningen av jubileumsdonationen skulle användas till att främja
vetenskaplig forskning med anknytning till Sverige.

I de riktlinjer och bestämmelser som utarbetades för den självständi-
ga stiftelsen rekommenderades att verksamheten borde ges "en betydan-
de flexibilitet" och att "icke något forskningsområde borde vara uteslutet
från möjligheten att erhålla bidrag från fonden". Till en början skulle
verksamheten

"inriktas på sådan forskning, som syftar till att öka kunskapen om de
verkningar som tekniska, ekonomiska och sociala förändringar fram-
kallar i samhället och hos de enskilda människorna".

Denna rekommendation har varit och är fortfarande vägledande för Redog. 1992/93:RJ1
stiftelsens verksamhet.

Stadgar för stiftelsen fastställdes i december 1964. I de nu gällande
(fr.o.m. den 1 januari 1988) anges bl.a.

* att företräde skall ges åt forskningsområden, vilkas medelsbehov inte är

så väl tillgodosedda på annat sätt,

* att fondens medel speciellt skall användas för att stödja stora och
långsiktiga forskningsprojekt,

* att nya forskningsuppgifter, som kräver snabba och kraftiga insatser,
särskilt skall uppmärksammas,

* att fonden skall söka främja kontakter med internationell forskning,

* alt stiftelsens medel skall förvaltas i syfte att upprätthålla en långsiktig
anslagskapacitet för de forskningsändamål som anges och att intresset
av god avkastning och riskspridning tillgodoses genom en lämplig
sammansättning av fondens tillgångar.

Två riktmärken eller mål för den finansiella verksamheten har därefter
preciserats, nämligen

1. att anslagen till forskning skall - om möjligt - varje år räknas upp
med ungefär konsumentprisindex,

2. att stiftelsens förmögenhet måste, som en förutsättning för det första
målet, varje år tillföras så mycket från Intäkterna att den behåller sitt
reala värde.

Stiftelsen Riksbankens Jubilumsfond (RJ) främjar och understödjer
kvalificerad forskning inom alla vetenskapliga discipliner. I allmänhet
sker detta i form av projektanslag till enskild forskare eller forskar-
grupp. Inkomna ansökningar om anslag bedöms alltid i jämförelse
med bästa internationella forskning.

I första hand prioriterar RJ områden som inte naturligen tillgodoses
på annat sätt, t.ex. genom statliga forskningsråd och andra myndighe-
ter, vilka ju var för sig verkar inom relativt avgränsade sektorer. RJ är
sålunda bl.a. intresserad av fler- eller tvärvetenskaplig forskning. Kata-
logen över hittills finansierad verksamhet uppvisar också många exem-
pel på större, långsiktiga projekt, i vilka forskare från olika fakultets-
områden, orter eller länder samarbetar. Stiftelsens resurser bör i första
hand ses som ett komplement och inte som ett alternativ till övriga
resurser som finns för kvalificerad vetenskaplig forskning i Sverige.

De första anslagen delades ut under hösten 1965. Sedan dess har
omkring 2,5 miljarder (i 1992 års penningvärde) delats ut till veten-
skaplig forskning. Stiftelsens förmögenhet uppgår vid årsskiftet 1992/93
till i det närmaste 2 miljarder, vilket i reala termer motsvarar grund-
donationen 1962 på 250 miljoner kronor.

VD-kommentar

De senaste åren har i vissa avseenden varit besvärliga för Stiftelsen
Riksbankens Jubileumsfond (RJ). Ambitionen att varje år kunna räk-
na upp anslagen till vetenskaplig forskning i takt med konsumentpris-
index - och samtidigt föra över så mycket från intäkterna till stiftelsens
förmögenhet att denna behåller sitt reala värde - har varit omöjlig att

upprätthålla. Konkurrensen om forskningsmedlen har därmed hårdnat
påtagligt. Under 1992 kunde RJ bevilja endast 6,2 % av de sökta
beloppen för nya projekt (1991: 7,7 %, 1990: 8,7 %).

De som drabbats är givetvis i första hand det stora antal framstående
forskare som fått avslag på sina ansökningar. Många internationellt sett
kvalificerade och angelägna forskningsprojekt har antingen inte alls
kommit i gång eller också har de blivit kraftigt försenade.

Trots en i jämförelse med andra förmögenhetsförvaltande institutio-
ner mycket framgångsrik finansiell verksamhet har RJ:s kapacitet som
forskningsstödjande organ realt försämrats. Omständigheter som legat
helt utanför vårt eget agerande har påverkat våra resultat. Orsakerna
till den reala minskningen av det direkta stödet till enskilda forskare
eller forskargrupper har varit många och olyckligt samverkande.

De belopp som under åren 1989-91 måste avsättas för att bevara det
reala värdet av stiftelsens förmögenhet var dubbelt så stora som de
fördelade forskningsmedlen. Inflationen var under dessa tre år sam-
manlagt drygt 25 %.

I förra årets VD-kommentar framhöll jag det angelägna i att succes-
sivt trappa ned de årliga beloppen för forskningsmedel till omkring
3 % uttryckt som andel av kapitalets storlek vid samma års början.
Detta riktvärde är det vanliga bland kapitalförvaltare med uppgift att i
ett långsiktigt perspektiv bevara en förmögenhets reala värde. Hittills
har utdelningen från RJ varit drygt 4 %. Denna nedtrappning, som på
sikt är nödvändig bl.a. som en följd av den allmänt svaga ekonomiska
utvecklingen i världen, kan innebära ytterligare reala nedskärningar av
de resurser som RJ kan ställa till förfogande för vetenskaplig forskning
under de närmaste åren.

Fr.o.m. den 1 juli 1991 måste "Högskoleenheter samt museer och
övriga kulturmyndigheter inom utbildningsdepartementets verksamhetsom-
råde" dra av 8 % av förvaltade externa icke statliga medel i mervärdes-
skatt . Detta avdrag motsvarar ett påslag på i det närmaste 9,9 % på ett
projektanslag från RJ. Fr.o.m. 1990 gör varje statlig högskola som
administrerar externa forskningsanslag ett avdrag på 12 % för omkost-
nadspåslag eller s.k. gemensamma kostnader. Detta avdrag motsvarar
ett påslag på 13,6 %. Utöver de medel som beräknats för ett visst
forskningsprojekt måste RJ alltså göra ett påslag på 23,5 %. Under
1992 har 13 miljoner kronor utbetalats för de angivna ändamålen.
Detta belopp motsvarar ungefär 35 projektanslag av genomsnittlig
storlek.

Under kommande år är det inte osannolikt att statliga läroanstalter
från externa icke statliga anslagsgivare också kommer att kräva särskil-
da medel för lokalkostnader. Hur stora dessa kan bli och när de kan
börja utgå, är för dagen ovisst. En gissning skulle emellertid kunna
vara att man för varje utvalt forskningsprojekt i framtiden måste göra
ett totalt påslag av storleksordningen 40-50 % för kringkostnader
(infrastrukturkostnader). En ytterligare urgröpning av de belopp som
kan gå till den egentliga forskningsverksamheten kan således väntas.

I flertalet europeiska välfärdsstater gör man den bedömningen att
betydelsen av fristående, förmögenhetsförvaltande stiftelser kommer att

Redog. 1992/93:RJ1

öka under de närmaste decennierna. Med de ekonomiska förhållanden
som nu råder, och som bedöms bli rådande framöver, blir konkurren-
sen om de offentliga medlen allt hårdare. I detta perspektiv känns det
naturligtvis besvärande att RJ:s reala anslagskapacitet har minskat
under de senaste åren och att allt större del av forskningsmedlen går
till kringkostnader (infrastrukturkostnader) i anslutning till utvalda
projekt. A andra sidan kan jag med tillfredsställelse konstatera att
Jubileumsfonden med sin väl fungerande organisation för såväl forsk-
ningsstödjande som finansiell verksamhet står väl rustad för framtiden.
På annat ställe i årsredovisningen framgår att stiftelsens förmögenhet i
reala termer fortfarande är lika stor som grunddonationen 1962. Och
ändå har under tiden (1965-92) totalt omkring 2,5 miljarder (i 1992
års penningvärde) kunnat fördelas som anslag till vetenskaplig forsk-
ning. En fortsatt årlig utdelning av forskningsmedel svarande mot
omkring 3 % av den reala förmögenheten ter sig realistisk för framti-
den.

Det är mycket glädjande för mig att notera att RJ under året
mottagit en betydande donation. Efter omorganisationen 1988, då RJ
fick fri placeringsrätt och inrättade en egen finansförvaltning, sägs i
stadgarna att "tillskott till stiftelsens medel" kan ske i form av donatio-
ner.

Efter en viss tids kontakter med fonden beslutade den 83-årige
jämtländske hemmansägaren Erik Rönnberg att under sommaren
överlämna aktier med ett marknadsvärde på 6,5 miljoner kronor. Den
årliga avkastningen "skall delas ut i form av treåriga forskarstipendier
(s.k. post doc-stipendier) till yngre forskare vid Karolinska Institutet
(KJ) i Stockholm för vetenskapliga studier av åldrande och åldersrela-
terade sjukdomar". Genom att donationen ingår i RJ:s förmögenhets-
massa garanteras en långsiktigt effektiv och professionell förvaltning
med proportionellt samma avkastning som från RJ:s övriga tillgångar.
Urval av mottagare av stipendiet kommer att ske på samma professio-
nella sätt som gäller för andra vetenskapliga belöningar eller anslag till
kvalificerad forskning. Samtidigt kommer donators namn, på samma
sätt som om det vore en separat fond, att för framtiden förknippas med
de stipendier som delas ut. Jag vill å hela forskarsamhällets vägnar
framföra ett varmt tack till Erik Rönnberg för den generösa donatio-
nen.

Donationer, med specificerade syften som i Rönnbergs fall eller för
att stärka RJ:s ordinarie forskningsstödjande verksamhet, mottages
tacksamt även i fortsättningen. En presumtiv donator garanteras pro-
fessionell förvaltning av donerat kapital samt högsta kompetens för
fördelning av anslag för angivna syften. Vill man genom en donation
på ett effektivt, sakkunnigt, oväldigt och öppet sätt stödja vetenskaplig
forskning är RJ som mottagare att rekommendera. RJ:s förvaltnings-
kostnader är dessutom synnerligen låga. Mätt som andel av förvaltat
kapital är de lägre än 0,5 %. Denna andel inkluderar då kostnaderna
både för den forskningsstödjande och den finansiella verksamheten.
Som jämförelse kan nämnas att bankernas olika fondförvaltande organ
och de nu avvecklade statliga löntagarfonderna har redovisat mer än

Redog. 1992/93:RJ1

dubbelt så stora administrationskostnader - uttryckt på samma sätt -
och då enbart för finansiell verksamhet. Donationer till etablerade
stiftelser på det sätt som beskrivits här ovan börjar mer och mer att
praktiseras i andra länder. Lång och positiv erfarenhet finns bl.a. i
Finland, Frankrike och Tyskland.

I och med utgången av 1992 har jag varit stiftelsens VD i 19 år,
fr.o.m. 1974. Under denna tid har jag haft förmånen att få arbeta
tillsammans med fem styrelseordförande, samtliga professorer och uni-
versitetsrektorer. Därutöver har omkring 160 personer (75 forskare, 70
riksdagsledamöter, 15 ekonomiska experter) varit ledamöter av stiftel-
sens styrelse eller någon av dess prioriteringsgrupper. Åtskilligt fler än
1000 externa sakkunniga inom och utom landet har anlitats för
bedömningar av ansökningar om forskningsanslag. Uppskattningsvis
drygt 800 nya forskningsprojekt har kunnat starta med anslag från RJ.
Det betyder att mer än 1000 aktiva forskare från skilda discipliner
också har ingått i "umgängeskretsen". Det är med stor tacksamhet jag
erinrar mig alla stimulerande kontakter, både nationella och interna-
tionella, med dessa kunniga och entusiastiska människor.

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond är veterligen en av de få
större forskningsstödjande organ i Sverige som har haft och har en
kvalificerad vetenskapsman som styrelseordförande. Att uppdraget där-
till alltsedan verksamhetens början har innehafts av universitetsrekto-
rer är värt att notera. Den erfarenhet som en ledare för ett universitet
har av avancerad vetenskaplig verksamhet inom skilda discipliner tror
jag betyder mycket för en styrelse som har att utforma idéer för hur
tillgängliga ekonomiska resurser för forskning skall disponeras på
strategiskt bästa sätt.

Värt att notera är också att en majoritet i styrelsen representerar en
synnerligen kvalificerad kompetens som ligger utanför det vetenskapli-
ga området. Samtliga styrelseledamöter deltar dessutom i olika priori-
teringsgruppers arbete. De erfarenhetsutbyten som därvid sker bidrar
enligt min mening till att öka den ömsesidiga förståelsen för forskning-
ens roll i samhället, dess möjligheter, allmänna villkor och behov.

Det är vidare av stort värde, tror jag, att man har tidsbegränsade
mandattider för uppdrag inom ett forskningsstödjande organ. De stad-
gemässiga växlingarna över tid mellan personer med olika vetenskapli-
ga eller samhälleliga specialiteter och erfarenheter bör rimligtvis leda
till att man kan undvika ensidiga eller tidsbundna bedömningar.
Riktmärket för stiftelsens prioriteringsarbete, att beviljade anslag skall
gå till projekt av högsta kvalitet i aktuell internationell jämförelse, har
också i hög grad uppnåtts efter vad jag erfarit i forskarkretsar både
inom och utom landet.

Naturligtvis är det med viss saknad jag nu lämnar det stimulerande
arbetet inom RJ. De gångna 19 åren har utan tvekan varit de bästa i
mitt långa yrkesliv. Att tillsammans med engagerade och kompetenta
styrelser och med mycket kunniga och entusiastiska medarbetare så
länge få verka inom så informationsrika och dynamiska samhällssekto-
rer som den vetenskapliga och den finansiella är utan tvekan ett
privilegium. Min tacksamhet är mycket stor.

Redog. 1992/93:RJ1

Betydelsen av vetenskaplig forskning för ett lands kulturella och Redog. 1992/93:RJ1
materiella utveckling och i det internationella samarbetet är numera
allmänt erkänd. Den roll som Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond
kommer att spela i framtiden blir alltmer betydelsefull. Jag är säker på
att dess styrelse och kansli med min efterträdare Dan Brändström som
VD kommer att spela den rollen på ett engagerat och kompetent sätt.

Stockholm i januari 1993

Nils-Eric Svensson

Den forskningsstödjande verksamheten

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) stöder kvalificerad forsk-
ning inom alla vetenskapliga discipliner. I allmänhet har detta hittills
skett i form av projektanslag till enskilda forskare (eller forskargrup-
per) vilka kommit in med ansökningar om anslag.

Alltsedan fondens tillkomst har ett visst företräde getts åt samhällsve-
tenskapligt och humanistiskt orienterad forskning. Under 1992 har
närmare 50 % av de tillgängliga medlen gått till samhällsvetenskapliga
projekt, 20 % till humaniora och återstoden till medicinsk, naturve-
tenskaplig och teknisk forskning.

I första hand prioriteras projekt, som inte naturligen tillgodoses på
annat sätt, t.ex. genom anslag från statliga forskningsråd eller andra
myndigheter, vilka var för sig arbetar inom relativt avgränsade sekto-
rer.

Jubileumsfonden är intresserad bl.a. av fler- eller tvärvetenskaplig
forskning och projekt i vilka forskare från olika discipliner, fakulteter,
orter eller länder samarbetar. Går man igenom stiftelsens katalog över
hittills beviljade anslag finner man många exempel på just sådana
forskningsprojekt.

Arbetssätt

Det är styrelsen som fattar beslut om anslag från stiftelsen. Inkomna
ansökningar har dessförinnan bedömts och prioriterats i en eller -
oftast - flera arbetsgrupper (prioriteringsgrupper). I var och en av
dessa ingår ledamöter av styrelsen och suppleanter samt utomstående
vetenskapliga experter. Ansökningarna har dessutom som regel be-
dömts av en eller flera externa sakkunniga inom eller utom landet.

Varje ansökan bedöms i första hand i jämförelse med internationell
standard och mot såväl inomvetenskapliga som utomvetenskapliga
kriterier. Två huvudfrågor penetreras innan beslut fattas:

* Ar det kvalificerad vetenskaplig forskning?

* Ar forskningen av betydelse för samhället?

Beslut om anslag till nya projekt fattas i två steg:

1) Bedömningarna i det första steget grundas på korta, översiktliga
ansökningar, projektskisser. Arbetsgrupperna väljer ut de ansökningar,
som bedöms ha högsta vetenskapliga kvalitet och vara av störst intresse
för RJ och som utformats av forskare som bedöms vara kompetenta
och lämpliga att bedriva projektet i fråga. Dessa forskare bereds
därefter tillfälle att komma in med fullständiga ansökningar. Övriga
ansökningar (projektskisser) avslås.

2) I ett andra steg bedöms och prioriteras fullständiga ansökningar (i
regel efter externa sakkunniggranskningar) för de slutliga besluten i
styrelsen.

I de fall ansökningar gäller forskning som etiskt kan ifrågasättas
prövas dessa efter samma normer och på samma sätt som inom de
statliga forskningsråden.

Redog. 1992/93 :RJ1

Inom vissa områden, som bedöms angelägna men inte tillräckligt Redog. 1992/93:RJ1
uppmärksammade, tillsätter stiftelsen ibland särskilda s.k. områdes-
grupper. Deras uppgift är att kartlägga forskningsbehov och stimulera
till vetenskaplig forskning och till informationsutbyte. Dessa grupper
består av forskare från discipliner av betydelse för området samt
företrädare för i sammanhanget viktiga samhällsintressen. Verksamhe-
ten kan beskrivas som kvalificerat forskningsförberedande arbete. Den
avslutas när man vunnit tillräcklig uppmärksamhet från forskarhåll
och/eller från de myndigheter som har ansvar för att permanenta
resurser tillförs området i fråga.

Stiftelsen anordnar också konferenser eller symposier (ibland till-
sammans med något annat forskningsfrämjande organ inom eller utom
landet) i syfte att presentera eller kartlägga kunskapsläget inom ett visst
område eller att identifiera forskningsbehov.

RJ har omfattande kontakter med utländska stiftelser, under senare
år företrädesvis europeiska.

Anslagen till forskning

Stiftelsen har under året beviljat 196 projektanslag och därutöver
reseanslag och lönekostnadstillägg samt förvaltningsavgifter och mer-
värdesskatt m.m. på tillsammans 71,4 miljoner kronor (tabell 1, här ej
bifogad). De flesta av dessa anslag har som regel administrerats av
statliga universitet och högskolor. För detta arbete har stiftelsen betalat
en förvaltningsavgift på 3 % för äldre anslag och ett omkostnadspålägg
på 13,6 % för anslag beviljade efter den 1 januari 1990. För anslagsme-
del som utbetalats efter den 1 juli 1991 har därutöver tillkommit ett
påslag för mervärdesskatt på i det närmaste 9,9 % räknat på projektan-
slaget. För nya anslag, som administreras via statliga högskoleenheter
inom Utbildningsdepartementets verksamhetsområde måste RJ numera
alltså räkna med ett påslag på 23,5 % på de belopp som beräknas för
själva forskningsprojekten.

I tabellens värdedel ingår mervärdesskatt och omkostnadspålägg för
anslag beviljade efter den 1 juli 1991. För äldre anslag redovisas de
som ett tillägg till tabellen (2,1 miljoner kronor). De båda nämnda
påslagen tillsammans har under året inneburit utbetalningar från RJ
på 13 miljoner kronor. Om detta belopp hade kunnat anslås direkt till
forskning hade ytterligare omkring 35 projekt av genomsnittlig storlek
kunnat tilldelas anslag under året.

Adderar man till tabellens totalsumma kostnaderna för sakkunnig-
granskningar och viss information har stiftelsens anslag till forskning
uppgått till 72,3 miljoner kronor (se not 7, sid 22).

I ett särskilt avsnitt "Nya forskningsprojekt 1992" (här ej bifogat)
beskrivs de nya projekt som beviljats anslag under året.

Beviljade anslag disponeras enligt särskilda villkor som anges i
kontrakt med varje anslagsmottagare. Som tidigare nämnts förvaltas de
flesta anslagen av en statlig läroanstalt, som då också är arbetsgivare för
den personal som avlönas från anslagen.

1* Riksdagen 1992193. 2 saml. Nr RJ1

I avsnittet "Statistiska uppgifter om anslagen till forskning" (här ej Redog.
bifogat) redovisas i tabellform vissa data rörande behandlade ansök-
ningar och beviljade anslag.

En femtedel av beviljade forskningsanslag 1992 har gått till nya
projekt (tabell 2, här ej bifogad, och tabell 9, här ej bifogad).

Av de sammanlagda sökbeloppen för nya projekt har endast 6,2 %
kunnat tillgodoses. Motsvarande andel under de närmast föregående
fyra åren redovisas i tabell 10 (här ej bifogad). Konkurrensen om
anslag från Riksbankens Jubileumsfond för nya projekt har ökat
avsevärt under de senaste åren och är mycket hård, enligt tillgängliga
uppgifter hårdare än i något annat forskningsstödjande organ.

De beviljade nya anslagens genomsnittliga storlek var i fast penning-
värde något större än under de närmast föregående åren (tabell 11, här
ej bifogad). Fortsättningsanslagens storlek har däremot minskat. Räk-
nar man av de påslag som gjorts för omkostnadspålägg och mervärdes-
skatt är det dock genomsnittligt avsevärt mindre belopp än tidigare
som gått direkt till forskningsprojekten.

Informationsutbyte, uppföljning m.m.

Många av de forskningsprojekt som RJ stöder belyser problem som är
av allmänt samhälleligt intresse. Det är därför angeläget att resultat
som tas fram om möjligt också blir kända i samhället utanför forskar-
nas krets för att även där bli föremål för diskussion, kritisk granskning
och användning.

Forskningsresultat kan som regel inte omedelbart omsättas i prak-
tiskt konkret handlande eller produktion. Som utgångspunkt för eller
ingredienser i seriöst utvecklings- och reformarbete är de emellertid av
stor betydelse. Därför är det viktigt att personer med ansvar för sådan
verksamhet inte bara informeras om vad som pågår utan också stimu-
leras till att själva söka upp, föra vidare eller använda sig av forsk-
ningsarbetets produkter. Omvänt gäller att forskningens företrädare
bör stimuleras att i sin tur bekanta sig med problem som finns och
formuleras utanför deras krets. Forskningsstödjande organ kan och bör
medverka till att sådant informationsutbyte underlättas.

Under året har flera både nationella och internationella aktiviteter
bedrivits i syfte att följa och sprida kännedom om den forskning som
stöds och att stimulera informationsutbyte om forskningsresultat mel-
lan olika grupper i samhället. Några exempel skall redovisas.

I den av områdesgruppen för forskning om riksdagens funktion och
arbetsformer anordnade föredragsserien för riksdagens ledamöter, Sam-
hällsfrågor i ett forskningsperspektiv, har tre sammankomster anord-
nats i Riksdagshuset, alla mycket välbesökta.

* Den 25 februari talade professor Erik Dahmén om "Blandekonomins
dilemma. Statens roll förr - nu - i framtiden", den 5 maj professor
Sven Tägil, docent Kristian Gerner och fil.dr Martin Martinez y
Riqué om "Europa i dag - uppsplittring i öst, integration i
väst?" och den 1 december professor Kent Asp om "Mediekraft -
Medier, makt, demokrati".

1992/93:RJ1

* Vidare anordnade områdesgruppen den 6 november ett halvdagsse- Redog.
minarium på temat "Sverige möter EG-rätten" med advokat Karsten
Hagel-Sprensen och rättschef Pernilla Lindh som inledare och riks-
dagsledamöterna Nic Grönvall och Bengt Harding Olson samt pro-
fessorerna Kjell Åke Modéer och Olof Ruin som kommentatorer.
Seminarieledare var Thage G Peterson. I seminariet deltog bl.a.

flertalet av ledamöterna i riksdagens konstitutions-, skatte-, justitie-,
lag-, utrikes-, närings- och EES-utskott.

* Manuskript till en ny upplaga av boken "Riksdagen genom
tiderna" har också under året tagits fram genom gruppens försorg.

Områdesgruppen för komparativ forskning om samhällsförändringar
anordnade den 25 mars ett seminarium kring den av RJ finansierade
studien "Schooling in modern European society". Studien, som tillkom-
mit på initiativ av Academia Europaea, presenterades av två av förfat-
tarna, professor Torsten Husén och fil. dr Albert Tuijnman, och
kommenterades av förra statsrådet Bengt Göransson, fil. dr Kerstin
Keen och professor Hans L Zetterberg. I seminariet, som leddes av
styrelsens ordförande Kjell Härnqvist, deltog flertalet av ledamöterna i
riksdagens utskott för utbildning, utrikesfrågor, kultur och arbetsmark-
nad samt företrädare för regering, myndigheter och forskning inom det
aktuella området.

Tillsammans med ett antal andra europeiska stiftelser har RJ under
året beslutat delta i uppbyggnad och fem års finansiering av ett
internationellt forskningscentrum i Ungern, Collegium Budapest.
Verksamheten där kommer i första hand att inriktas på forskning bl.a.
om rättssystemen i det nya Europa, om migrationsmönster, flykting-
och minoritetsfrågor, om problem relaterade till övergången från plan-
ekonomi till marknadsekonomi och om miljöfrågor.

Liksom tidigare år har flera av stiftelsens anslagsmottagare tilldelats
medel för att kunna presentera och diskutera sina projekt och forsk-
ningsresultat vid utländska institutioner eller vid internationella veten-
skapliga symposier.

Informationsutbyte har också som vanligt skett med utländska forsk-
ningsstiftelser. Åtskilliga kontakter mellan enskilda forskare eller fors-
kargrupper har därigenom kunnat förmedlas. Bl.a. har RJ genom sin
medverkan vid European Foundation Centre i Bryssel kunnat öka
kontakterna med motsvarande organ i Östeuropa, många under upp-
byggnad.

Enligt det ömsesidiga avtalet med Alexander von Humboldt-Stiftung
har den förste mottagaren av RJ:s "Forschungspreis fur deutsche Wissen-
schaftler", professor Horst Ahlbach, under året kunnat bedriva forsk-
ning vid den företagsekonomiska institutionen i Uppsala.

Sedan 1966 har RJ deltagit i finansieringen av Nobelstiftelsens
symposier. Till att börja med skedde detta i form av årliga anslag.
Symposieverksamheten kan numera helt finansieras med avkastningen
från en särskild symposiefond inom Nobelstiftelsen. Denna fond börja-
de byggas upp 1979 genom en grunddonation i form av ett treårigt
slutanslag från Riksbankens Jubileumsfond, genom bidrag och royalty-
er från Nobelstiftelsens egen informationsverksamhet samt genom fyra

1992/93:RJ1

årliga bidrag från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Symposieverk- Redog.
samheten leds av en kommitté med representanter för de fem Nobel-
kommittéerna, Ekonomipriskommittén, Riksbankens Jubileumsfond
och Wallenbergstiftelsen med Nobelstiftelsens verkställande direktör
som ordförande. Hittills har mer än 90 Nobelsymposier genomförts.
De har ägnats vetenskapliga genombrottsområden av central kulturell
eller samhällelig betydelse och har fått en mycket stark internationell
ställning.

Som stimulans för svenska forskare att publicera sig populärveten-
skapligt inrättade Riksbankens Jubileumsfond 1988 två pris för årets
bästa artiklar i tidskriften Forskning och Framsteg inom ämnesområ-
dena

* samhällsvetenskap-beteendevetenskap-humaniora och

* naturvetenskap-medicin-teknik-lantbruksvetenskap.

Prisen (25 000 kr vardera) för 1991 års bästa artiklar delades ut den 19
mars 1992 vid en sammankomst med styrelsen och ett antal särskilt
inbjudna till

Peter Esaiasson

docent i statsvetenskap, för artikeln "Partiledarnas kampanjer: från
slutna rum till TV-jippon" respektive till

Erik Johansson

docent i fysik, för artikeln "Nu vet vi att universum är uppbyggt av
tre familjer".

Urvalet av pristagare gjordes av ledamöter i stiftelsens styrelse, i förra
fallet Berit Löfctedt, Walter Korpi, Gertrud Sigurdsen och Lars-Göran
Stenelo (ordf); i det senare fallet av Barbara Cannon, Viola Furubjel-
ke, Bengt Pernow (ordf) och Rune Rydén.

Stiftelsens prioriteringsgrupper har liksom tidigare år gjort ett flertal
besök hos anslagsmottagare. Utöver genomgång av och diskussion i
anslutning till enskilda forskningsprojekt försöker man vid sådana
tillfällen också att skaffe sig kunskap om forskningens och forsk-
arutbildningens aktuella villkor och förutsättningar.

Till stiftelsens kansli inbjuds ofta forskare eller forskargrupper för
presentation och diskussion av pågående projekt. Vid styrelsens sam-
manträden presenteras regelbundet aktuella forskningsområden av de
vetenskapliga ledamöterna.

De aktiviteter som ovanstående endast är exempel på ingår som
regelmässiga och självklara led i stiftelsens strävan att främja kontakter
med internationell forskning och att stimulera informationsutbytet
mellan forskare från olika områden samt mellan forskare och samhäl-
let utanför deras krets. Som tidigare framhållits är syftet givetvis att
försöka hjälpa till med att öka förståelsen för och kunskapen om
forskningens förutsättningar, arbetssätt och resultat och därmed ge
underlag för bedömningar av de insatser som gjorts och görs med
tillgängliga forskningsmedel. Av speciellt värde bedöms de samman-
komster vara där beslutsfattare och företrädare för olika samhällsin-
tressen samt forskare kunnat mötas.

1992/93 :RJ1

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond verkar aktivt inom alla veten- Redog.
skapsområden. Kompetensspridningen bland forskarna i styrelse och
prioriteringsgrupper återspeglar detta förhållande. Styrelsen består där-
utöver av personer med ekonomisk och politisk sakkunskap. Denna
personsammansättning gör att stiftelsen representerar ett ovanligt stort
erfarenhetsfält och därmed har en unik ställning som allsidigt kontakt-
organ mellan olika forskningsområden liksom mellan forskningen och
andra centrala samhällsintressen.

Donationer

I nu gällande stadgar (fr.o.m. den 1 januari 1988) anges att "hinder
föreligger inte mot att tillskott till stiftelsens medel kan ske i form av
donation från enskild".

Under året har RJ mottagit en donation från hemmansägaren Erik
Rönnberg, Fagerdal, Hammerdal, i form av aktier till ett marknadsvär-
de av 6,5 miljoner kronor. De donerade värdepapperen skall ingå i
RJ:s förmögenhetsmassa och förvaltas tillsammans med RJ:s övriga
tillgångar. Av RJ i övrigt tillämpade principer för avsättning till
kapitalet (för att det skall behålla sitt reala värde) skall gälla även för
denna donation (se not 18 under avsnittet Den ekonomiska förvalt-
ningen). Den i proportion till angiven förvaltningsprincip årliga av-
kastningen av donationen skall av RJ delas ut "i form av treåriga
forskarstipendier (s.k. post doc-stipendier) till yngre forskare vid Karolin-
ska Institutet (Kl) i Stockholm för vetenskapliga studier av åldrande och
åldersrelaterade sjukdomar".

Det första stipendiet ur Erik Rönnbergs donation beräknas kunna
delas ut under våren 1993.

Vid styrelsens sammanträde 1992-10-22 föredrogs och godkändes
förslaget om formerna för avtackningen av Nils-Eric Svensson. Försla-
get innefattade dels instiftandet av en fond i hans namn, dels anord-
nandet av ett internationellt symposium på temat "Forskningens finan-
siering - forskningens kvalitet."

I det upprop för Nils-Eric Svenssons Fond som sändes ut till
institutioner, forskningsråd, stiftelser, föreningar och enskilda angavs
att Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond skulle "matcha" de insamla-
de medlen med ett eget bidrag.

Fondens ändamål är att genom stipendiering främja ett ömsesidigt
forskarutbyte inom Europa. Nils-Eric Svenssons Fond skall ge möjlig-
het för yngre disputerade svenska forskare att resa och under kortare
tid vistas i en framstående europeisk forskningsmiljö. Men det skall
även finnas möjlighet för yngre europeiska forskare att vara verksam-
ma vid en svensk forskningsinstitution. Formerna för utdelningen av
stipendierna kommer att utarbetas under 1993.

Ytterligare donationer till RJ för kvalificerat stöd till vetenskaplig
forskning mottas gärna. Professionell, billig och effektiv förmögenhets-
förvaltning samt professionell och oväldig fördelning av anslag kan
garanteras. Samförvaltning av mindre donationer i större fonder samt

1992/93: RJ1

professionell fördelning av anslag för angivna ändamål förekommer Redog. 1992/93:RJ1
sedan flera år i bl.a. Finland, Frankrike och Tyskland. Erfarenheterna
därifrån är synnerligen positiva.

Den ekonomiska förvaltningen

Stiftelsens placeringsverksamhet

Den ekonomiska utvecklingen inom OECD-området var fortsatt svag
under 1992. Den amerikanska ekonomin synes ha kommit in i en
tillväxtfas även om uppgången varit trög och fylld av besvikelser. I
Japan och Kontinentaleuropa dämpades å andra sidan den ekonomiska
aktiviteten ytterligare. För Tysklands del börjar ordet recession att
höras allt oftare. Den totala produktionen i den svenska ekonomin
minskade för andra året i följd. Samtidigt blev inflationstakten låg. I
Sverige ökade konsumentprisindex med enbart 1,9 % räknat mellan
december 1991 och december 1992 eller med 2,2 % räknat som
årsgenomsnitt.

Ar 1992 var också ett år med höga realräntor och fortsatt prisfall på
ett antal tillgångsmarknader, bl.a. fastighetsmarknaden. År 1992 var
även ett år då de västeuropeiska ländernas växelkurspolitik utsattes för
stora påfrestningar och - åtminstone delvis - föll samman.

I början av september beslöt Finland att låta marken flyta. Snart
följde bl.a. England och Italien efter. Den 10 december gav Norge upp.

Den 19 november 1992 övergav Sverige försvaret av en fast kron-
kurs och lät den svenska kronan flyta mot övriga valutor. Försvaret av
den fasta svenska kronkursen hade då lett till kraftigt höjda räntor.
Under några dagar i september var riksbankens s.k. marginalränta
t.o.m. uppe i 500 %.

Fram till den 19 november 1992 hade kurserna på den svenska
aktiebörsen fallit med ca 27 % sedan årsskiftet. Beslutet att låta den
svenska kronan flyta - och den därpå följande kraftiga deprecieringen
- ledde till en mycket stark börsuppgång. Sett över året som helhet
blev därmed aktiekursindex ungefär oförändrat. Även de flesta utländs-
ka aktiebörser har under 1992 utvecklats svagt eller dåligt.

Under större delen av 1992 fortsatte stiftelsen att något minska sitt
innehav av svenska aktier. I samband med frisläppandet av den svens-
ka kronan avyttrade stiftelsen en stor del av sin utländska värdepap-
persportfölj. Således sålde stiftelsen samtliga tyska och japanska värde-
papper. Samtidigt ökade nu stiftelsen sitt innehav av svenska aktier.
Sett över året som helhet har stiftelsens totala aktieinnehav minskat
från ca 400 mkr vid utgången av 1991 till ca 350 mkr vid utgången av
1992 (mätt som anskaffningsvärden).

Stiftelsen har under 1992 inte förvärvat eller avyttrat några fastighet-
er.

Stiftelsen har i stället ökat sitt innehav av svenska räntebärande
tillgångar. Obligationsportföljen har ökat från 789 mkr vid utgången

av 1991 till 900 mkr vid utgången av 1992 (mätt som anskaffningsvär- Redog. 1992/93:RJ1
den). Bankmedel och kortfristiga certifikat har under samma tid ökat
från 385 mkr till 469 mkr.

Av stiftelsens totala tillgångsmassa uppgick vid utgången av 1992
andelen aktier till ca 13 % och fastigheter till ca 16 %. Resterande del,
ca 71 %, utgjordes av svenska räntebärande tillgångar.

Bokföringsmässigt resultat

Utfallet av stiftelsens placeringsverksamhet 1992 återspeglas i resultat-
räkningen. Summan av alla inkomster, inkl, realiserade kursvins-
ter/förluster vid försäljning av olika värdepapper, med avdrag för
löpande kostnader, benämnes i resultaträkningen "Bokföringsmässigt
resultat före anslag till forskning". Detta bokföringsmässiga resultat
uppgår till 103 mkr för 1992. Det är mindre än för 1991 då det
uppgick till 149 mkr.

Huvudskälet till det lägre bokföringsmässiga resultatet är att stiftel-
sen för år 1992 ansett sig föranledd att vidta en extraordinär nedskriv-
ning av det bokförda värdet på stiftelsens fastighet vid Kungsträdgårds-
gatan i Stockholm. Den marknadsvärdering av fastigheten, som stiftel-
sen låtit utföra, understeg väsentligt det bokförda värdet. Det framstår
inte heller som sannolikt med en snabb värdetillväxt. Den extraordinä-
ra nedskrivningen uppgår till 63 mkr.

Av det bokföringsmässiga resultatet utgör ränteintäkterna den ojäm-
förligt största delen: 149 mkr.

Minskningen av aktieinnehavet återspeglas i att aktieutdelningarna
blev något mindre än 1991. Även premieinkomsterna från av stiftelsen
utfärdade köpoptioner blev något mindre 1992 än året innan.

I resultaträkningen ingår också intäkter från och kostnader för
stiftelsens fastigheter. Den största kostnadsposten här är den ovan
nämnda nedskrivningen. Tillsammans med de planmässiga avskriv-
ningarna uppgår av- och nedskrivningarna till totalt 65 mkr. Den
andra stora kostnadsposten utgörs av räntekostnader. Under året har
fastigheterna Adam och Eva belånats med 50 mkr. Fastigheten vid
Kungsträdgårdsgatan i Stockholm samt fastigheten vid Stortorget i
Malmö är belånade sedan tidigare.

Stiftelsens värdepappersförsäljningar har under 1992 resulterat i
realiserade kursvinster om 40 mkr och realiserade kursförluster om 25
mkr, dvs. netto räknat en vinst om 15 mkr.

Av årets bokföringsmässiga resultat på 103 mkr återstår 31 mkr efter
beviljade anslag till forskning. Detta belopp har i sin helhet förts till
vinstregleringsfonden.

År 1992 har stiftelsens eget kapital också ökats genom en extern
donation från hemmansägare Erik Rönnberg om 6 521 000 kr (se
vidare sid 28). Under året har också influtit 210 000 kr till Nils-Eric
Svenssons fond (se vidare sid 28). Dessa medel har tillförts stiftelsens
eget kapital.

Realt resultat

Redog. 1992/93:RJ1

Den löpande avkastningen från aktier och fastigheter är normalt
förhållandevis låg. En placering i sådana tillgångar görs i syfte att få
del av en värdetillväxt. Ibland råkar man dock ut för värdeminskning-
ar. Den ekonomiska redovisningen för en finansiell institution som
Riksbankens Jubileumsfond skulle därför vara ofullständig om den
inte kompletterades med värdeförändringen av tillgångarna - "ök-
ningi minskning av ej realiserade kursvinster/-förluster".

Stiftelsen har i princip tre slag av tillgångar som är utsatta för
värdeförändringar: obligationer, aktier och fastigheter. Till detta kom-
mer att vissa delar av stiftelsens tillgångar är denominerade i utländsk
valuta. Förändringar i växelkurserna påverkar därför också värdet på
stiftelsens tillgångar uttryckt i svenska kronor.

Nettot av förändringen av de orealiserade kursvinsterna/förlusterna
har för 1992 fallit ut som en förbättring om 78 mkr.

Övervärdet (skillnaden mellan marknadsvärdet och det bokförda =
anskaffningsvärdet) i obligationsportföljen har ökat med 18 mkr. Ak-
tieportföljens undervärde har samtidigt minskat med 13 mkr.

Värdet av stiftelsens svenska fastigheter har däremot fortsatt att fålla.
Som nämnts tidigare har större delen av den värdeminskningen redan
tagits i det bokförda resultatet genom en extraordinär nedskrivning om
63 mkr. Stiftelsens två fastigheter i Atlanta, USA, har under 1992 i
stort sett behållit sitt värde, uttryckt i dollar. Den kraftiga deprecier-
ingen av den svenska kronan sedan den 19 november leder dock till
att värdet i svenska kronor ökat högst påtagligt. Sammantaget medför
detta att undervärdet (skillnaden mellan marknadsvärdet och det bok-
förda värdet) av stiftelsens fastigheter under 1992 har minskat med 52
mkr.

Liksom tidigare år har stiftelsen även 1992 i det reala bokslutet gjort
en avsättning som motsvarar penningvärdets försämring. För 1992
uppgår denna avsättning till 42 mkr.

Vinstregleringsfonden i det reala bokslutet har därmed kunnat tillfö-
ras 67 mkr. Det ackumulerade underskottet i vinstregleringsreserven
om tidigare 145 mkr har därmed minskat till 78 mkr.

Performance

Från resultaträkningen (och de olika noterna) kan en sammanställning
göras som enbart består av finansiella poster. Dessa poster har gruppe-
rats i en tablå efter typ av tillgång.

Stiftelsens räntebärande tillgångar gav för 1992 ett positivt resultat
(inkl, den orealiserade värdeförändringen i obligationsportföljen) om
168 mkr. Satt i relation till de räntebärande tillgångarna vid årets
ingång ger detta en "förräntning" om ca 14 %.

På samma sätt ger stiftelsens aktiehantering ett positivt resultat om
27 mkr. Räknat på aktieportföljens storlek vid årets ingång ger detta
en "förräntning" om knappt 9 %.

Såväl 1991 som 1992 har stiftelsens fåstighetsinnehav belastat ekono-
min. Stiftelsen har mot slutet av året låtit externa värderingsfirmor

göra en marknadsvärdering av stiftelsens samtliga fastigheter (med Redog.
undantag av fastigheterna Adam och Eva 9 och 13 som fortfarande i
stor utsträckning är en entreprenad).

Fastigheten vid Kungsträdgårdsgatan i Stockholm har åsatts ett be-
tydligt lägre marknadsvärde än vid värderingen mot slutet av 1991.
Marknadsvärdet på fastigheten vid Stortorget i Malmö har minskat
något. De båda fastigheterna i Atlanta har i stort sett behållit sitt värde
jämfört med för ett år sedan. Den mycket kraftiga dollarkursuppgång-
en mot slutet av året leder dock till en betydande värdestegring
uttryckt i svenska kronor. I tablån redovisas för fastigheter ett negativt
resultat om 5 mkr.

Det totala resultatet för stiftelsens finansiella verksamhet redovisas i
tablån till 190 mkr. Det är i stort sett samma resultat som för 1991.
Det finansiella resultatet skall täcka anslag till forskning om 72 mkr,
administrationskostnader om ca 8 mkr samt ökningen av stiftelsekapi-
talet för att hålla jämna steg med inflationen med 42 mkr. Därefter
återstår 67 mkr som kan tillföras vinstregleringsfonden. År 1991 gav
motsvarande finansiella resultat ett ökat underskott i vinstreglerings-
fonden. Avsättningen för att hålla jämna steg med inflationen uppgick
det året till 166 mkr.

1992/93 :RJ1

Redog. 1992/93:RJ1

Finansiellt resultat (mkr)

Tillgång	Intäkt/kostnad	1992	1991
Bankmedel	Ränteintäkter	8	16
Certifikat	Ränteintäkter	36	37
Obligationer	Ränteintäkter	105	102
	Realiserade förluster		-3
	Realiserade vinster	1	27
	Förändring av ej realiserade vinster	18	37
		168	216
Aktier,	Utdelningar och räntor	7	9
konvertibler	Realiserade vinster, aktier	33	20
och optioner	Realiserade förluster, aktier	-24	-48
	Förändring av ej realiserade förluster, aktier	13	50
	Optionspremier	1	4
	Realiserade vinster, optioner Förändring av ej realiserade		1
	vinster, optioner		-1
	Realiserade förluster, optioner Förändring av ej realiserade	-1	-
	förluster, optioner	-4	-
	Realiserade vinster, valutor	5
	Finansiella omkostnader	-3	-5
		27	30
Fastigheter och	Inkomster	23	15
andelar i	Räntekostnader	-9	-12
fastighetsbolag	Av/nedskrivningar	-66	-2
	Övriga kostnader Förändring av ej realiserade	-5	-4
	förluster	52	-62
		-5	-65
		190	181

Redog. 1992/93:RJ1

Resultaträkning (tkr)

Bokföringsmässigt resultat	Not	1992	1991
Ränteintäkter	1	149.529	155.633
Aktieutdelningar		6.514	8.430
Optionspremier		1.328	4.484
Inkomster - Fastigheter		22.793	14.726
Räntekostnader - Fastigheter		-9.361	-11.507
Avskrivningar - Fastigheter	2	-2.593	-1.764
Nedskrivning - Fastigheter	2	-63.000	-
Övriga kostnader - Fastigheter		-4.891	-3.830
Realiserade kursvinster	3	40.058	47.895
Realiserade kursförluster	3	-25.431	-51.518
Övriga intäkter	4	398	198
Finansiella omkostnader	5	-3.194	-5.386
Administrationskostnader	6	-8.589	-7.875
Bokföringsmässigt resultat före anslag till forskning		103.561	149.486
Beviljade anslag till forskning	7	-72.347	-72.475
Bokföringsmässig ökning av eget kapital efter beviljade anslag till forskning		31.214	77.011
Ökning/minskning av ej realiserade kursvinster/förluster	8	78.290	23.985
Avsättning för bevarande av Stiftelsekapitalets realvärde	9, 18	-42.507	-165.782
Real ökning/minskning av eget kapital efter beviljade anslag till forskning	18	66.997	-64.786

Balansräkning (tkr)

Redog. 1992/93:RJ1

Not

1992-12-31

1991-12-31

Tillgångar		Bokförda värden	Marknads- värden	Bokförda värden	Marknads- värden
Likvida medel		105.922	105.922	83.850	83.850
Certifikat m.m.	10	362.872	362.872	301.330	301.330
Obligationer	11	900.365	942.152	789.377	813.243
Aktier och konvertibler	12	348.704	278.520	400.327	317.466
Andelar i fastighetsbolag	13	61.370	64.019	61.370	51.901
Fastigheter	13, 14	279.080	270.000	344.673	295.500
Upplupna ränteintäkter		52.973	52.973	45.675	45.675
Fondlikvider		3.324	3.324	-	-

Förutbetalda kostnader och

upplupna intäkter		284	284	-	-
Övriga fordringar		1.260	1.260	1.396	1.396
Summa tillgångar		2.116.154	2.081.326	2.027.998	1.910.361
Skulder och eget kapital
Skulder
Förutbetalda options-
premier	15	660	4.723	753	297
Upplupna kostnader och
förutbetalda intäkter	16	8.431	8.431	5.185	5.185
Övriga kortfristiga
skulder	17	1.638	1.638	1.751	1.751
Beviljade ej utbetalda
anslag		37.240	37.240	40.058	40.058
Inteckningslån		128.457	128.457	78.468	78.468
Summa skulder		176.426	180.489	126.215	125.759
Eget kapital	18
Stiftelsekapital		1.506.731	-	1.500.000	-
Uppindexerat stiftelse-
kapital	9	-	1.978.660	-	1.929.422
Vinstregleringsfond		432.997	-77.823	401.783	-144.820
Summa eget kapital		1.939.728	1.900.837	1.901.783	1.784.602
Summa skulder och eget
kapital		2.116.154	2.081.326	2.027.998	1.910.361
Ställda panter
Aktier	15	29.543			29.115
Fastighetsinteckningar		128.000			78.000

Ansvarsförbindelser

Pensionsåtagande

2.844

Noter (Belopp i tkr)

Redog. 1992/93:RJ1

Not 1 Ränteintäkter

	1992	1991
Bank	7.891	16.021
Certifikat	35.928	37.429
Obligationer	105.275	101.914
Konvertibler	435	269
	149.529	155.633

Not 2 Avskrivningar

Avskrivningar enligt plan grundas på anskaffningsvärden och
fördelas över den beräknade ekonomiska livslängden. Avskriv-
ningar på byggnader sker med 2 % årligen.

För 1992 har en extraordinär nedskrivning av värdet på fastig-
heten Styrpinnen 23 i Stockholm om 63 mkr gjorts för att
eliminera skillnaden mellan bokfört värde och uppskattat mark-
nadsvärde. Se även not 14 samt textkommentaren på sid 15.

Not 3 Realiserade kursvinster/förluster

1992 1991

	Vinster	Förluster	Vinster	Förluster
Obligationer	1.190		26.678	2.953
Aktier och konvertibler	33.442	24.471	20.145	48.517
Optioner	443	960	1.072
Valutor	4.983	-	-	48
	40.058	25.431	47.895	51.518

Transaktionskostnader i form av omsättningsskatt och courtage
har ej belastat realiserade vinster/förluster. Dessa kostnader redo-
visas separat, se not 5.

Not 4 Övriga intäkter

1992 1991

Intäkter från publikationer 125 125

Ej utnyttjade anslag 273 73

398 198

Not 5 Finansiella omkostnader

	1992	1991
Omsättningsskatt	-	2.297
Courtage	2.682	2.609
Depåavgift	163	197
Börs- och Reuterskärmar	349	283
	3.194	5.386

Not 6 Administrationskostnader

1992 1991

Redog. 1992/93: RJ1

Löner och ersättningar

till

- styrelsen och verk-
ställande direktören 1.454 1.251

- övrig personal 2.337 2.220

Sociala avgifter 1.314 1.392

Tjänstepensionsavgifter 461 134

Revision och redovisnings-
konsultation 380 224

Övriga konsulttjänster 168 167

Lokalkostnader 1.541 1.432

Resor och traktamenten,

kansli och styrelse 406 522

Inventarier 73 80

Övrigt 455 453

8.589 7/875

Medeltalet anställda under

året har varit

Kvinnor 6 6

Män 3 3

Totalt 9 9

Anskaffning av maskiner och inventarier kostnadsbokförs.

Not 7 Anslag till forskning

~ 1992 1991

Projektanslag* 71.353 71.583

Sakkunniggranskningar 342 397

Konferenser, information,

etc. 652 495

72.347 72.475

* I beloppet ingår omkostnadspålägg till statliga universitet
med 5.921 tkr (6.861) samt mervärdesskatt med 7.090 tkr
(3.574).

Not 8 Förändring av ej realiserade kursvinster/förluster

	1992		1991 Vinster Förluster	Förändring
	Vinster	Förluster	1991 Vinster Förluster	Förändring
Obligationer	41.787	-	23.866	+ 17.921
Aktier och
konvertibler	-	70.184	82.861	+ 12.677
Optioner	-	4.063	456	-4.519

Fastigheter och
andelar i fastighets-

bolag	-	6.431	-	58.642	+ 52.211
	41.787	80.678	24.322	141.503	+ 78.290

Not 9 Avsättning för bevarande av stiftelsekapitalets realvärde

Genomsnittsvärdet för konsumentprisindex 1992 uppgår till
232,3. Motsvarande indexvärde för 1991 är 227,2. Mellan
1992 och 1991 ökade således konsumentprisindex med
2,2 %.

Avsättningen för bevarande av stiftelsekapitalets realvär-
de blir då dels 1.929.422 x 0,022 = 42.447 tkr för stiftelseka-
pitalet vid årets ingång,

dels 6.521 x 0,022 x 5/12 = 60 tkr för Erik Rönnbergs
donation,

dvs. totalt 42.507 tkr.

Se även textkommentaren på sid 28.

Redog. 1992/93:RJ1

Not 10

Certifikat m.m.

Bokfört Nominellt

värde

Statsskuldväxlar 130.527

Företagscertifikat 132.293

Bankers och hypoteksin-
stituts förlagslån i form av

- Floating-Rate-Note-lån

(FRN) 50.052

- Variable-Rate-Note-lån

(VRN) 50.000

värde

140.000

135.000

50.000

362.872

375.000

Vid utgången av 1991 innehade stiftelsen kortfristiga certifi-
kat - inklusive FRN och VRN - till ett bokfört värde av
301.330 tkr (nominellt värde 310.000 tkr).

I balansräkningen har stiftelsen valt att som marknads-
värde redovisa bokförda ( = anskaffnings) värden när det
gäller ovanstående kortfristiga värdepapper.

Not 11 Obligationer

Bostadsinstituts obligationer med förfallodatum	Nominellt värde	Bokfört värde	Marknads- värde
1993	50.000	49.854	50.048
1994	325.000	307.240	326.874
1995	120.000	108.724	119.978
1996	300.000	306.078	312.902
1997	80.000	78.975	82.292
1999	50.000	49.494	50.058
	925.000	900.365	942.152

Vid utgången av 1991 innehade stiftelsen obligationer -
uteslutande bostadsob ligatio ner - till ett bokfört värde av
789.377 tkr (nominellt värde 815.000 tkr).

Not 12 Aktier

Redog. 1992/93:RJ1

Aktie	Antal	Nominellt värde	Anskaffnings- värde	Marknads- värde	Valuta- enhet
AGA A Bu	22.040	551	6.446	6.876
AGA A Fr	450	11	135	141
AGA B Bu	48.786	1.220	13.716	15.172
Aritmos	40.000	400	5.420	3.320
Asea A Fr	70.552	3.528	28.550	26.739
Ericsson B Fr	140.410	1.404	23.384	25.976
Esselte A Fr	10.000	125	909	930
Gambro B Bu	4.400	88	1.219	1.421
Gambro B Fr	14.000	280	3.878	4.480
Hasselfors B	36.000	900	6.840	3.024
Kinnevik A	5.100	51	816	444
Kinnevik B	27.480	275	4.371	2.034
Korsnäs A	29.000	290	2.630	2.465
Korsnäs B	26.600	266	2.415	2.128
MODO Kvb C	38.651	3.865	11.848	7.962
Perstorp Bu	57.750	578	14.346	11.492
Skanska Bu	95.100	951	25.323	7.656
Skoogs	67.500	1.688	7.934	1.418
Stora A Fr	10.000	250	2.770	2.820
SSAB A Fr	49.800	4.980	5.062	5.727
SSAB B Fr	200	20	17	22
Sydkraft A	5.400	54	767	540
Sydkraft C	34.600	346	4.859	3.460
Volvo B Fr	2.500	63	813	853
Volvo B Bu	17.500	438	5.287	5.950
Östgötabanken	500.000	5.000	6.615	8.250
Summa svenska aktier			186.370	151.300	SEK

Konvertibler	Nominellt värde	Anskaffnings- värde	Marknads- värde	Valuta- enhet
AGA	173	259	241
Investor	391	395	380
Summa konvertibler		654	621	SEK

Redog. 1992/93:RJ1

Utländska aktier	Antal	Nominellt värde	Anskaffnings- värde	Marknads- värde	Valuta- enhet
Bally Int.	100.000	67	700	788	USD
Diamond Ent.	942.000	-	840	324	USD
Digital Products	130.000	1	1.575	439	USD
Great A.U.	850	-	510	383	USD
Great A.S.	150.000	2	525	263	USD
International
Thoroughbred	10.095	-	54	26	USD
Invacare	5.000	-	151	121	USD
Kennametal	28.000	35	1.018	798	USD
Lidak	500.000	13	875	469	USD
Primedex	250.000	3	1.738	1.281	USD
Parker Drilling	150.000	25	1.278	713	USD
Praxair	48.000	-	800	804	USD
Site B M	300.000	-	1.768	319	USD
Smith Corona	50.000	1	900	350	USD
Sprint	70.000	175	1.967	1.785	USD
Temple	15.000	15	788	773	USD
Tenneco	10.000	50	410	406	USD
Treats Int.	350.000	-	1.350	525	USD
Trinity B	30.000	-	143	128	USD
Trinity B Wts	110.000	1	248	220	USD
Bergesen B	50.000	125	9.507	4.600	NOK
Alcatel	8.000	320	4.736	5.536	FRF
Bouygues	7.000	350	4.718	3.962	FRF
CCF	25.000	625	4.775	5.475	FRF
Lafarge	12.000	300	4.682	4.080	FRF
Le gris	8.500	170	4.607	1.114	FRF
LVMH	1.200	60	4.716	4.426	FRF
Paris Dev.	50.000	5.000	5.000	4.750	FRF
Pechiney Int.	20.000	2.000	4.030	4.180	FRF
Fokker	34.000	340	1.599	527	NLG

Summa utländska aktier	161.680	126.599	SEK
Summa svenska aktier och konvertibler	187.024	151.921	SEK
Summa aktier och konvertibler	348.704	278.520	SEK

Not 13 Fastigheter och andelar i fastighetsbolag

Redog. 1992/93:RJ1

Andelar i Stiftelsens Bokfört Marknads-

fastighetsbolag ägarandel värde värde

Peachtree Place, L.P. USA	40 %	27.802	26.733
Reindeer Realty, L.P. USA	90 %	33.568	37.286
Summa		61.370	64.019
Fastigheter
Styrpinnen 23, Stockholm	100 %	50.643	48.000
Claus Mortensen 24, Malmö	50 %	47.262	42.000
Adam och Eva 9 och 13,
Stockholm	50 %	181.175	180.000
Summa		279.080	270.000
Totalt		340.450	334.019
För fastigheterna Adam och	Eva 9 och	13 har marknadsvärdet

satts lika med anskaffningsvärdet då fastigheterna fortfarande
huvudsakligen består av mark och pågående entreprenad.

För övriga fastigheter och andelar i fastighetsbolag baseras
marknadsvärdena på externa värderingar utförda av välrenom-
merade värderingsfirmor.

Not 14 Fastigheter

	1992	1991
Anskaffningsvärde, byggnader	217.599	217.599
Ackumulerade, planmässiga
avskrivningar	-4.357	-1.764
Extraordinär nedskrivning,
byggnader	-44.000	-
Byggnader, bokfört värde	169.242	215.835
Anskaffningsvärden, mark	128.838	128.838
Extraordinär nedskrivning,
mark	-19.000	-
Mark, bokfört värde	109.838	128.838
Summa bokfört värde	279.080	344.673
Taxeringsvärden
Byggnader	70.730	69.030
Mark	36.790	35.890
Summa	107.520	104.920
Fastigheternas marknadsvärden	framgår av not 13.

Se även not 2.

Not 15 Förutbetalda optionspremier Redog. 1992/93:RJ1

Underliggande aktie	Lösen- kurs	Lösen- datum	Antal aktier	Bokfört värde på erhållna premier	Marknads- värde på optionerna
ASEA A Bu	370	Feb-93	15.000	185	450
Ericsson B Fr	120	Jan-93	16.000	91 .	1.088
Ericsson B Fr	130	Jan-93	21.000	78	1.218
Ericsson B Fr	140	Jan-93	15.000	58	720
Ericsson B Fr	140	Apr-93	5.000	35	265
Ericsson B Fr	150	Apr-93	4.000	42	172
Skanska B Bu	65	Jan-93	30.000	80	570
Skanska B Bu	70	Jan-93	10.000	55	140
Skanska B Bu	75	Jan-93	10.000	35	100
				600	4.723

I händelse av lösen uppgår aktiernas försäljningspris till 17.000 tkr.
Det bokförda värdet av dessa aktier uppgår till 29.543 tkr.

Efter balansdagen har lösen skett av samtliga optioner med lösen-
datum i januari -93, vilket inneburit att en realisationsförlust på
11.824 tkr har konstaterats.

Not 16 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

	1992	1991
Sociala avgifter	159	145
Särskild löneskatt på
pensionsförs. premier	122	48
Upplupna räntor
inteckningslån	1.276	671
Fastighetsskatt	3.099	1.458
Värderingskostnad fastigheter	30	55
Förutbetald ränteintäkt	321	-
Förutbetald hyresintäkt	2.555	2.532
Intjänade ej uttagna
semesterdagar	80	52
Övriga upplupna kostnader	789	124
Pantbrev	-	100
	8.431	5.185

Personalens källskatt
Momsskuld

Lagfart

Not 17 Övriga kortfristiga skulder

1992 1991

100 80

38 171

1.500 1.500

L638 L751

Not 18 Eget kapital

Redog. 1992/93:RJ1

Nominellt kapital

	Stiftelsekapital	Vinstregleringsfond
Eget kapital 91-12-31	1.500.000	401.783
Erik Rönnbergs donation	6.521	-
Nils-Eric Svenssons fond	210	-
Arets avsättning	-	31.214
Eget kapital 92-12-31	1.506.731	432.997
Realt kapital
	Stiftelsekapital	Vinstregleringsfond
Eget kapital 91-12-31	1.929.422	-144.820
Erik Rönnbergs donation	6.521	-
Nils-Eric Svenssons fond	210	-

Avsättning för bevarande av

stiftelsekapitalets realvärde	42.507	-
Real ökning av eget
kapital efter beviljade
anslag till forskning	-	66.997
Eget kapital 92-12-31	1.978.660	-77.823

Erik Rönnbergs donation

De medel som Erik Rönnberg donerat till Stiftelsen Riksbankens
Jubileumsfond samförvaltas med stiftelsens övriga tillgångar och
utgör därmed en integrerad del av stiftelsens resultat- och balans-
räkning.

Avkastningen från donationen skall emellertid gå till ett
specifikt ändamål. En separat redovisning av den del av stiftel-
sens avkastning som bör anses tillfalla donationen erfordras där-
för.

Donationen utgör 6521

1.784.602 + 6.521

= 0,3641 %

av stiftelsens totala egna kapital. Av stiftelsens totala avkastning
före anslag till forskning skall därför 0,3641 % därav anses
härröra från donationen.

Vid utgången av 1992 uppgår värdet av donationen till följande Redog. 1992/93:RJ1

Eget kapital

Nominellt kapital

Donations- Vinstregle- Totalt eget
kapital ringsfond kapital

Donation 6.521 - 6.521

Arets avsättning

(0,3641 % x 103.561 x 5/12) - 157 157

Eget kapital 92-12-31 ”6321 157 6378

Realt kapital

Donations- kapital	Vinstregle- ringsfond	Totalt eget kapital
Donation 6.521	-	6.521
Avsättning för bevarande av
donationskapitalets realvärde
(6,521 x 0,022 x 5/12) 60	-	60
Real ökning av donationskapitalet
(0,3641 % x 139.344 x 5/12)	211	211
Eget kapital 92-12-31 6.581	211	6.792

Stockholm den 8 februari 1993

Redog. 1992/93:RJ1

Inge Jonsson Ordförande	Lars Tobisson Vice ordförande	Elving Andersson
Barbara Cannon	Lars Engwall	Lena Hjelm-Wallén
Arne Kjörnsberg	Berit Löfstedt	Bertil Persson
Åke Smids	Jarl Torbacke	Sten Wikander

Nils-Eric Svensson

Verkställande direktör

t.o.m. 1992-12-31

Dan Brändström

Verkställande direktör

fr.o.m. 1993-01-01

Revisionsutlåtande

Vi har granskat årsredovisningen, räkenskaperna samt styrelsens och
verkställande direktörens förvaltning för år 1992. Granskningen har
utförts enligt god revisionssed.

Granskningen har inte givit anledning till anmärkning mot vare sig
årsredovisning, räkenskaper eller styrelsens och verkställande direktö-
rens förvaltning av stiftelsens angelägenheter. Enligt vår bedömning är
redovisningen rättvisande och upprättad i enlighet med god redovis-
ningssed.

Stockholm den 9 februari 1993

Ernst & Young AB

Per Björngård

Auktoriserad revisor

Styrelse

Ledamöter

Professor Inge Jonsson ordförande

Riksdagsledamot (m) Lars Tobisson vice ordförande

Professor Barbara Cannon

Professor Lars Engwall

Professor Jarl Torbacke

Direktör Åke Smids

Direktör Sten Wikander

Riksdagsledamot (s) Lena Hjelm-Wallén

Riksdagsledamot (s) Arne Kjörnsberg

Riksdagsledamot (s) Berit LAfctedt

Riksdagsledamot (m) Bertil Persson

Riksdagsledamot (c) Elving Andersson

Suppleanter

Riksdagsledamot (m) Rune Rydén

Professor Lars-Göran Stenelo

Professor Boel Berner

Professor Sture Öberg

Professor Per Björntorp

Riksdagsledamot (s) Bo Bernhardsson

Riksdagsledamot (s) Viola Furubjelke

Riksdagsledamot (s) Björn Kaaling

Riksdagsledamot (m) Charlotte Cederschiöld

Riksdagsledamot (fp) Christer Lindblom

Revisorer

Riksdagens revisorer

Ernst & Young AB

Huvudansvarig: Auktoriserad revisor Per Björngård

Redog. 1992/93:RJ1

Arbetsgrupper

Redog. 1992/93:RJ1

1. Prioriteringsgruppen för ekonomi, geografi m.m.: Öberg (ordf.), Eng-
wall, Bernhardsson, Cederschiöld och Rydén samt professorerna Len-
nart Jörberg och Karl-Gustaf Löfgren.

2. Prioriteringsgruppen för beteendevetenskap m.m.: Jonsson (ordf.),
Berner, Hjelm-Wallén och Lindblom samt professorerna Anita Jacob-
son-Widding, Henning Johansson och Lennart Sjöberg.

3. Prioriteringsgruppen för statsvetenskap, juridik m.m.: Stenelo (ordf.),
Kaaling och Tobisson samt professorerna Peter Jagers och Kjell Ake
Modéer.

4. Prioriteringsgruppen för medicin, naturvetenskap, teknik m.m.: Can-
non (ordf.), Andersson, Björntorp, Furubjelke och Persson samt pro-
fessorerna Daniel Jagner och Marie Åsberg.

5. Prioriteringsgruppen för humaniora m.m.: Torbacke (ordf.), Kjörns-
berg och Löfctedt samt professorerna Sven Danielsson, Bengt Landgren
och Per Linell.

6. Finanskommitté: Wikander (ordf.) och Smids.

7. Områdesgruppen för forskning om riksdagens funktion och arbets-
former: riksdagsledamöterna Bertil Fiskesjö, Viola Furubjelke, Chris-
ter Lindblom, Berit Löfctedt, Thage G. Peterson och Lars Tobisson,
professorerna Olof Ruin, Nils Stjernquist (verkställande ledamot) och
Bo Särlvik samt Dan Brändström (ordf.) och Anna-Lena Winberg
(se kr.).

8. Områdesgruppen för komparativ forskning om samhällsförändringar:
riksdagsledamöterna Britta Bjelle, Margit Gennser, Agne Hansson och
Gertrud Sigurdsen, professorerna Kjell Härnqvist, Sven-Olof Isacsson,
Walter Korpi och Rune Åberg samt Dan Brändström (ordf.) och
Kerstin Stigmark (sekr.).

Verkställande direktören deltar i samtliga gruppers arbete.

Kansli

Dan Brändström

Lars-Erik Klangby

Anitha Asplund

Margareta Bulér

Inger Nyhlén

Torgny Prior

Inga-Lill Stenbeck-Ottoson

Kerstin Stigmark

Anna-Lena Winberg

Verkställande direktör
Finansdirektör
Expeditionsassistent
VD-sekreterare
Programsekreterare,
medicin, naturvetenskap, teknik
Portföljförvaltare,
finansanalytiker

Kamrer

Programsekreterare,
ekonomi, geografi, beteendevet.

Programsekreterare,
humaniora, statsvetenskap

gotab 43153, Stockholm 1993

Förslag 1992/93:RJ1

Redogörelse till riksdagen

1992/93: RJ1

Innehåll

1992 i korthet

Stiftelsens uppdrag, tillkomst, inriktning

VD-kommentar

Den forskningsstödjande verksamheten

Den ekonomiska förvaltningen

Revisionsutlåtande

Styrelse

Revisorer

Arbetsgrupper

Kansli