Förslag 1991/92:6

Förslag 1991/92:6

Redogörelse till riksdagen

1991/92:6

Styrelsens för stiftelsen Riksbankens
Jubileumsfond berättelse över fondens verksamhet
och förvaltning under år 1991

Redog.
1991/92:6

Innehåll

1991 i korthet.............................................. 2

Stiftelsens uppdrag, tillkomst, inriktning....................... 2

VD-kommentar............................................ 3

Den forskningsstödjande verksamheten....................... 6

Arbetssätt............................................. 6

Anslagen till forskning.................................. 7

Informationsutbyte, uppföljning m.m..................... 8

Den ekonomiska förvaltningen........................... 8

Stiftelsens placeringsverksamhet......................... 10

Bokföringsmässigt resultat .............................. 12

Realt resultat.......................................... 12

Performance........................................... 13

Resultaträkning............................................ 16

Balansräkning ............................................. 17

Noter..................................................... 18

Revisionsutlåtande ......................................... 26

Styrelse................................................... 27

Revisorer ................................................. 27

Arbetsgrupper............................................. 28

Kansli .................................................... 28

1 Riksdagen 1991/92. 2 saml. Nr 6

1991 i korthet

- 72,5 mkr har fördelats som forskningsmedel, 0,3 mkr mer än under 1990.

- Anslagen till forskning har under året tyvärr inte kunnat ökas i takt med
de allmänna kostnadsökningarna.

- Det totala antalet finansierade forskningsprojekt var 184 (1990: 227 pro-
jekt).

-Knappt en fjärdedel av de beviljade beloppen har gått till 46 nya forsk-
ningsprojekt (18 färre än föregående år). Under hösten 1991 beviljades en-
bart fortsättningsanslag.

- De avslagna ansökningarna (331 projekt) representerade ett sökbelopp av
194 mkr.

- Konkurrensen om forskningsmedel har varit fortsatt mycket hård. Endast
7,7% av de sökta beloppen för nya projekt har kunnat beviljas (1990
8,7%).

- Årsanslagens genomsnittliga storlek var 346.000 kr (1990: 320.000 kr, i
1991 års penningvärde).

- Av de fördelade forskningsmedlen har 6,9 mkr utbetalats i form av förvalt-
ningsavgifter vid statliga universitet och högskolor samt 3,6 mkr i mer-
värdeskatt.

-Sedan verksamheten började i slutet av 1965 har Riksbankens Jubileums-
fond delat ut 2.300 mkr till vetenskaplig forskning (i 1991 års penning-
värde).

Stiftelsens uppdrag, tillkomst, inriktning

Riksbankens Jubileumsfond är en fristående stiftelse som har till ändamål
att främja och understödja vetenskaplig forskning.

En central uppgift är att förvalta stiftelsens förmögenhet på ett sådant sätt
att den ekonomiska basen för den forskningsstödjande verksamheten säker-
ställs för framtiden.

Stiftelsen grundades 1962 genom en donation från Sveriges Riksbank som
därmed ville uppmärksamma bankens 300-årsjubileum 1968 och samtidigt
främja ”ett angeläget nationellt ändamål”. Den årliga avkastningen av jubi-
leumsdonationen skulle användas till att främja vetenskaplig forskning med
anknytning till Sverige.

Den kommitté, som tillsattes för att närmare utforma riktlinjer och be-
stämmelser för den självständiga stiftelsen, rekommenderade i sina förslag
att verksamheten borde ges ”en betydande flexibilitet” och att ”icke något
forskningsområde borde vara uteslutet från möjligheten att erhålla bidrag från
fonden”. Till en början skulle verksamheten

”inriktas på sådan forskning, som syftar till att öka kunskapen om de verk-
ningar som tekniska, ekonomiska och sociala förändringar framkallar i
samhället och hos de enskilda människorna”.

Denna rekommendation har varit och är fortfarande vägledande
för stiftelsens verksamhet.

Stadgar för stiftelsen fastställdes i december 1964. I dessa liksom i de nu
gällande (fr.o.m. 1988-01-01) anges bl.a.

Redog.

1991/92:6

* att företräde skall ges åt forskningsområden, vilkas medelsbehov inte är så
väl tillgodosedda på annat sätt,

* att fondens medel speciellt skall användas för att stödja stora och långsiktiga
forskningsprojekt,

* att nya forskningsuppgifter, som kräver snabba och kraftiga insatser, särskilt
skall uppmärksammas,

* att fonden skall söka främja kontakter med internationell forskning.

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) främjar och understödjer kvali-
ficerad forskning inom alla vetenskapliga discipliner. I allmänhet sker detta
i form av projektanslag till enskild forskare eller forskargrupp. Inkomna an-
sökningar om anslag bedöms alltid i jämförelse med bästa internationella
forskning.

I första hand prioriterar RJ områden, som inte naturligen tillgodoses på
annat sätt, t.ex. genom statliga forskningsråd och myndigheter, vilka ju var
för sig verkar inom relativt avgränsade sektorer. RJ är sålunda bl.a. intresse-
rad av fler- eller tvärvetenskaplig forskning. Katalogen över hittills finansie-
rad verksamhet uppvisar också många exempel på större, långsiktiga pro-
jekt, i vilka forskare från olika fakultetsområden, orter eller länder samarbe-
tar. Stiftelsens resurser bör i första hand ses som ett komplement och inte
som ett alternativ till övriga resurser som finns för kvalificerad vetenskaplig
forskning i Sverige.

De första forskningsanslagen från RJ delades ut under hösten 1965.

VD-kommentar

Sedan verksamheten började har Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond
(RJ) aldrig fördelat så lite forskningsmedel som under 1991 (72,5 mkr). I fast
penningvärde är det fråga om 35-40 mkr mindre än under de första åren i
slutet på 1960-talet och omkring 15 mkr mindre än genomsnittet per år under
RJ:s hela verksamhetsperiod.

Har vi då förvaltat vårt pund dåligt? Nej, så är inte fallet. Stiftelsen tål gott
och väl en jämförelse med andra kapitalförvaltare. Dess förmögenhet är i
reala termer fortfarande lika stor som grunddonationen 1962. Omständighe-
ter som helt legat utanför våra egna möjligheter att påverka har medfört att
både RJ och andra förvaltare av förmögenheter har haft det besvärligt de
senaste åren. I RJ:s fall betyder det tyvärr också att svensk forskning drabbas
på ett ganska så bistert sätt.

Orsakerna till den minskande anslagsvolymen är flera. Jag vill nämna
några exempel.

* Stiftelsen fick fri placeringsrätt först fr.o.m. den 1 januari 1988. Därmed
fick den aldrig möjligheter att ta del av den förmögenhetstillväxt på aktie-
marknaden som 1980-talet erbjöd.

* En förutsättning för RJ:s långsiktiga verksamhet är att dess kapital förval-
tas på ett sådant sätt att det behåller sitt reala värde. Inflationen har under
de två senaste åren varit 10,4 resp. 9,4 %. Betydande belopp har därför
behövt avsättas för att bevara stiftelsekapitalets realvärde, inte mindre än
166 mkr vardera året, alltså mer än dubbelt så mycket som till forskning.

Redog.

1991/92:6

1* Riksdagen 1991/92. 2 saml. Nr 6

* Ser man på ett års utdelade forskningsmedel som andel av kapitalets stor-
lek vid samma års böljan finner man att RJ under de tre senaste åren delat
ut 4,4, 4,3 resp. 4,3 %. I längden är detta en alltför stor utdelning. Som
jämförelse kan nämnas att avkastningskravet på de statliga löntagarfon-
derna har varit 3 %. I nuvarande konjunkturläge är en successiv nedtrapp-
ning till minst denna nivå nödvändig också för RJ. Om man räknar med
oförändrat nominellt belopp för forskningsanslag under 1992 innebär det
ett uttag på 4,1 % av ingående kapital. Tyvärr måste RJ alltså göra ytterli-
gare en real nedskärning av de resurser som kan ställas till förfogande för
vetenskaplig forskning.

Den reala minskningen av RJ:s anslagskapacitet upplevs högst påtagligt av
de aktiva forskarna. Så upplevs också de ökade kostnaderna för medelsför-
valtningen vid universiteten. Fr.o.m. 1990 måste RJ för detta ändamål göra
ett påslag på 13,6 % på det belopp som avses för ett visst forskningsprojekt.
Och fr.o.m. den 1 juli 1991 är ”Högskoleenheter samt museer och övriga
kulturmyndigheter inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde”
skyldiga att dra av 8 % av erhållna externa icke statliga medel i mervärde-
skatt. Detta avdrag motsvarar ett påslag på i det närmaste 9,9 % på projekt-
anslagen. Ett forskningsstödjande organ som Riksbankens Jubileumsfond
måste alltså numera göra ett påslag på 23,5 % på de belopp som beräknas
för ett visst forskningsprojekt. Totalt 43 färre anslag beviljades i jämförelse
med 1990. Översatt till arbetstillfällen inom svensk forskning drabbar det
omkring 75 personer.

De resurser som Riksbankens Jubileumsfond kan ställa till förfogande för
att främja och understödja kvalificerad vetenskaplig forskning har alltså
kraftigt reducerats under de senaste åren. Som en följd härav kunde ansök-
ningar om nya anslag tas emot endast under våren 1991 och inte - som tidi-
gare - under både våren och hösten.

Mot den ovan tecknade bakgrunden ter sig behovet av ökad kapacitet för
RJ naturlig. Resurserna för svensk forskning skulle därigenom få ett välbe-
hövligt tillskott. Ledande politiker och bedömare inom näringsliv och för-
valtning brukar också i många sammanhang framhålla behovet av en för-
stärkning av resurserna för forskning och forskarutbildning i Sverige.

Hur skulle en resursförstärkning till RJ kunna ske?

Under våren 1991 behandlades t.ex. två motioner av riksdagen med förslag
om förstärkningar av RJ:s kapacitet att stödja och främja vetenskaplig forsk-
ning. I hithörande betänkanden, 1990/91:Fi20 respektive 1990/91 :UbU14,
uttalades bl.a. att det var ”synnerligen välmotiverat att vid en avveckling av
löntagarfonderna viss del av deras medel tillförs Riksbankens Jubileums-
fond”.

I regeringsförklaringen till riksdagen den 4 oktober 1991 kan man läsa:
”Medel från avvecklingen av löntagarfonderna används till att förstärka resur-
serna för bland annat forskning vid universitet och högskolor”. Denna avsikt
bekräftas senare i regeringens proposition 1991/92:36 om avveckling av lön-
tagarfonderna. Där sägs: ”För att undvika störningar främst på aktiemarkna-
den bör större utförsäljningar av löntagarfondstyrelsemas tillgångar undvi-
kas.” ---”En utskiftning av tillgångarna kan i stället ske genom att överföra

dessa” bl.a. ”till stiftelser som främjar forskning och utbildning”.

Redog.

1991/92:6

Uttalanden med samma innebörd som citatens har också gjorts bl.a. av
statsministern, t.ex. i en radiointervju under trettondagen och i ett Aktuellt-
inslag den 15 januari 1992, samt av utbildningsministern vid ett antal tillfäl-
len. I en intervju i Dagens Nyheter (19 oktober 1991) utpekar f.ö. den senare
just RJ som möjlig mottagare av medel från löntagarfonderna.

Riksbankens Jubileumsfond är en fristående stiftelse med egen självstän-
dig förmögenhetsförvaltning. Avkastningen av de tillgångar, som stiftelsen
förvaltar, går oavkortat till forskning (inom alla vetenskapliga discipliner),
huvudsakligen vid svenska universitet och högskolor. En väl fungerande or-
ganisation, till alla delar svarande mot de ovan citerade uttalandena och med
hög kompetens och adekvata arbetsrutiner att omedelbart förverkliga an-
givna syften, finns alltså redan. Ett snabbt överförande av tillgångar från lön-
tagarfonderna till Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond skulle - utan stör-
ningar på aktiemarknaden - medföra inte bara ett välbehövligt utan också
ett nödvändigt och omedelbart resurstillskott till svensk vetenskaplig forsk-
ning.

RJ:s uppgift är ”att främja och understödja till Sverige anknuten vetenskap-
lig forskning”. De senaste årens tilltagande orimligt hårda konkurrens gör
att alltför många kvalificerade ansökningar om anslag måste avslås. Många
välutbildade forskare lever utan den anställningstrygghet som merparten
andra medborgare har. Frågan om anställning och lön för nästa år avgörs i
alltför många fall genom de beslut som ett anslagsbeviljande organ fattar,
kanske bara en månad i förväg. Det är naturligt att personalen vid RJ:s
kansli känner starkt med alla duktiga och välrenommerade forskare som får
avslag.

Men nu måste vi se fram emot 1992. Det blir ett spännande år med intres-
santa arbetsuppgifter. Vi kommer att göra vårt bästa för att hjälpa och stödja
våra ambitiösa och kunniga anslagsmottagare. Vi skulle kunna stödja fler
om vi hade större resurser. Vi är övertygade om att bra vetenskaplig forsk-
ning och forskarutbildning är bra för Sverige.

Stockholm i januari 1992

Nils-Eric Svensson

Redog.

1991/92:6

Den forskningsstödjande verksamheten

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) stöder kvalificerad forskning
inom alla vetenskapliga discipliner. I allmänhet sker detta i form av projekt-
anslag till enskilda forskare (eller forskargrupper) vilka kommit in med an-
sökningar om anslag.

Alltsedan fondens tillkomst har ett visst företräde getts åt samhällsveten-
skapligt orienterad forskning. Under året har omkring 50 % av de tillgäng-
liga medlen gått till detta område, 20 % till humaniora och i det närmaste
30 % till medicinsk, naturvetenskaplig och teknisk forskning.

I första hand prioriteras projekt, som inte naturligen tillgodoses på annat
sätt, t.ex. genom anslag från statliga forskningsråd eller andra myndigheter,
vilka var för sig arbetar inom relativt avgränsade sektorer.

Jubileumsfonden är intresserad bl.a. av fler- eller tvärvetenskaplig forsk-
ning och projekt i vilka forskare från olika discipliner, fakulteter, orter eller
länder samarbetar. Går man igenom stiftelsens katalog över hittills beviljade
anslag finner man många exempel på just sådana forskningsprojekt.

Arbetssätt

Det är styrelsen som fattar beslut om anslag från stiftelsen. Inkomna ansök-
ningar har dessförinnan bedömts och prioriterats i en eller - mycket ofta -
flera arbetsgrupper (prioriteringsgrupper). I var och en av dessa ingår leda-
möter och suppleanter av styrelsen samt utomstående vetenskapliga exper-
ter. Ansökningarna har dessutom som regel bedömts av en eller flera externa
sakkunniga inom eller utom landet.

Varje ansökan bedöms i första hand i jämförelse med internationell stan-
dard och mot såväl inomvetenskapliga som utomvetenskapliga kriterier. Två
huvudfrågor penetreras innan beslut fattas:

- Är det kvalificerad vetenskaplig forskning?

- Är forskningen av betydelse för samhället?

Beslut om anslag till nya projekt fattas i två steg:

1) Bedömningarna i det första steget grundas på korta, översiktliga ansök-
ningar, projektskisser. Arbetsgrupperna väljer ut de ansökningar, som be-
döms ha högsta vetenskapliga kvalitet och vara av störst intresse för RJ och
som utformats av forskare som bedöms vara kompetenta och lämpliga att
bedriva projektet i fråga. Dessa forskare bereds därefter tillfälle att komma
in med fullständiga ansökningar. Övriga ansökningar (projektskisser) avslås.

2) I ett andra steg bedöms och prioriteras fullständiga ansökningar (i regel
efter externa sakkunniggranskningar) för de slutliga besluten i styrelsen.

I de fall ansökningar gäller forskning som etiskt kan ifrågasättas prövas
dessa efter samma normer och på samma sätt som inom de statliga forsk-
ningsråden.

Inom vissa områden, som bedöms angelägna men inte tillräckligt upp-
märksammade, tillsätter stiftelsen ibland särskilda s.k. områdesgrupper. De-
ras uppgift är att kartlägga forskningsbehov och stimulera till vetenskaplig
forskning och till informationsutbyte. Dessa grupper består av forskare från

Redog.

1991/92:6

discipliner av betydelse för området samt företrädare för i sammanhanget
viktiga samhällsintressen. Verksamheten kan beskrivas som kvalificerat
forskningsförberedande arbete. Den avslutas när man vunnit tillräcklig upp-
märksamhet från forskarhåll och/eller från de myndigheter som har ansvar
för att permanenta resurser tillförs området i fråga.

Stiftelsen anordnar också konferenser eller symposier (ibland tillsammans
med något annat forskningsfrämjande organ inom eller utom landet) i syfte
att presentera eller kartlägga kunskapsläget inom ett visst område eller att
identifiera forskningsbehov.

RJ har omfattande kontakter med utländska stiftelser, under senare år fö-
reträdesvis europeiska.

Anslagen till forskning

Stiftelsen har under året beviljat 184 projektanslag och därutöver reseanslag
och lönekostnadstillägg samt förvaltningsavgifter och mervärdeskatt m.m.
på tillsammans 71,6 mkr. De flesta av dessa anslag har som regel administre-
rats av statliga universitet och högskolor. För detta arbete har stiftelsen beta-
lat en förvaltningsavgift på 3 % för äldre anslag och 13,6 % för anslag bevil-
jade efter den 1 januari 1990. För anslagsmedel som utbetalats efter den 1
juli 1991 har därutöver tillkommit ett påslag för mervärdeskatt på i det när-
maste 9,9% räknat på projektanslaget. För nya anslag, som administreras
via statliga högskoleenheter inom utbildningsdepartementets verksamhets-
område, måste RJ numera alltså räkna med ett påslag på 23,5 % på de be-
lopp som beräknas för själva forskningsprojekten.

I tabellens (här ej bifogad) värdedel ingår mervärdeskatt och förvaltnings-
avgift för anslag beviljade efter den 1 juli 1991. För äldre anslag redovisas de
som ett tillägg till tabellen. De båda nämnda påslagen tillsammans har under
året inneburit utbetalningar från RJ på 10,4 mkr (se not 7), ett belopp som
motsvarar anslag till omkring 30 forskningsprojekt av genomsnittlig storlek.

Adderar man till tabellens totalsumma kostnaderna för sakkunniggransk-
ningar och viss information har stiftelsens anslag till forskning uppgått till
72,5 mkr. Den nominella ökningen i jämförelse med 1990 är liten. I realite-
ten innebär den en avsevärd minskning. Konsumentprisindex har under året
ökat med 9,4%. Orsaker till att RJ:s anslagsutdelning inte ökat i takt med
inflationen redovisas i avsnittet ”VD-kommentar” och kommenteras ytterli-
gare i avsnittet ”Den ekonomiska förvaltningen”.

I ett särskilt avsnitt ”Nya forskningsprojekt 1991” (här ej bifogad) beskrivs
de nya projekt som beviljats anslag under året.

Beviljade anslag disponeras enligt särskilda villkor som anges i kontrakt
med varje anslagsmottagare och enligt de regler för anslagsmottagare och
anslagsförvaltare som fonden meddelar. Som tidigare nämnts förvaltas de
flesta anslagen av en statlig läroanstalt, som då också är arbetsgivare för den
personal som avlönas från anslagen.

I avsnittet ”Statistiska uppgifter om anslagen till forskning” (här ej bifo-
gad) redovisas i tabellform vissa data rörande behandlade ansökningar och
beviljade anslag.

Drygt en femtedel av de beviljade forskningsanslagen 1991 har gått till nya

Redog.

1991/92:6

1** Riksdagen 1991/92. 2 saml. Nr 6

Av de sammanlagda sökbeloppen för nya projekt har endast 7,7 % kunnat
tillgodoses. Motsvarande andel under de närmast föregående fyra åren redo-
visas i tabell 10 (ej bifogad). Konkurrensen om anslag från Riksbankens
Jubileumsfond för nya projekt har ökat avsevärt under de senaste åren och
är mycket hård.

De beviljade nya anslagens genomsnittliga storlek var i fast penningvärde
ungefär lika som under de närmast föregående åren enligt tabell 11 (ej bifo-
gad). Räknar man av de påslag som gjorts för förvaltningsavgifter och mer-
värdeskatt är det dock genomsnittligt mindre belopp än tidigare som gått till
de egentliga forskningsprojekten.

Informationsutbyte, uppföljning

Många av de forskningsprojekt som RJ stöder belyser problem som är av
allmänt samhälleligt intresse. Det är därför angeläget att resultat som tas
fram om möjligt också blir kända i samhället utanför forskarnas krets för att
även där bli föremål för diskussion, kritisk granskning och användning.

Forskningsresultat kan som regel inte omedelbart omsättas i praktiskt
konkret handlande eller produktion. Som utgångspunkt för eller ingredien-
ser i seriöst utvecklings- och reformarbete är de emellertid av stor betydelse.
Därför är det viktigt att personer med ansvar för sådan verksamhet inte bara
informeras om vad som pågår utan också stimuleras till att själva söka upp,
föra vidare eller använda sig av forskningsarbetets produkter. Omvänt gäller
att forskningens företrädare bör stimuleras att i sin tur bekanta sig med pro-
blem som finns och formuleras utanför deras krets. Forskningsstödjande or-
gan kan och bör medverka till att sådant informationsutbyte underlättas.

Under året har flera både nationella och internationella aktiviteter bedri-
vits i syfte att följa och sprida kännedom om den forskning som stöds och att
stimulera informationsutbyte om forskningsresultat mellan olika grupper i
samhället. Några exempel skall redovisas.

RJ har under de senaste fyra åren gett flera anslag till forskning om åldran-
dets problem. Mer än 10 mkr har disponerats. Många av dessa projekt är
flervetenskapliga. Den 13 februari anordnades i riksdagshuset en konferens
där några av dessa projekt redovisades och diskuterades. Deltagare var riks-
dagsledamöter samt företrädare för myndigheter, organisationer och forsk-
ning med anknytning till området. Konferensens tema var ”Åldrande och ål-
dersrelaterade sjukdomar” och de presentationer som gjordes emanerade
från projekt rörande Åldrande och hälsa - exempel på longitudinella befolk-
ningsstudier och generationsjämförelser, professor Bertil Steen. Minnes-
funktioner hos normalt åldrande, docent Lars Bäckman. Åldrande, minne,
demens, professor Lars-Göran Nilsson. Alzheimers sjukdom, professor
Bengt Winblad. Neurodegenerativa sjukdomar, professor Annica Dahl-
ström. Parkinsons sjukdom, docent Sten Aquilonius. Försök till transplanta-
tionsbehandling vid Parkinsons sjukdom, professor Anders Björklund. En
rapport från symposiet, redigerad av professor Bengt Pernow, kommer att
publiceras i februari 1992.

RJ har under årens lopp stött musikforskning av olika slag. Ett större pro-
jekt med historisk-biografisk inriktning blev färdigt under året. Det var pro-

Redog.

1991/92:6

fessor Bo Wallner som då i tre tunga volymer kunde publicera resultaten av
sin mångåriga forskning om ”Wilhelm Stenhammar och hans tid”. Tillsam-
mans med Konserthusstiftelsen och Norstedts Förlag anordnades den 4 april
i Griinewaldsalen en uppmärksammad presskonferens om detta forsknings-
projekt.

Den 11-13 januari besökte områdesgruppen för forskning om riksdagens
funktion och arbetsformer Oxford, där man tillsammans med brittiska stats-
vetare och parlamentariker genomförde ett symposium på temat ”The
Health of Democracy in Britain and Sweden”.

I den av områdesgruppen anordnade föredragsserien för riksdagens leda-
möter, SAMHÄLLSFRÅGOR I ETT FORSKNINGSPERSPEKTIV, har
tre sammankomster anordnats, alla mycket välbesökta. Den 13 mars talade
professor Sören Holmberg och docent Peter Esaiasson om ”Svenska valkam-
panjer och väljares beteende”, den 15 maj professor Leif Lewin om "Fram-
tidsbegreppet och det gemensamma bästa” och den 26 november professor
Lars-Göran Stenelo och docent Magnus Jerneck om ”Riksdagen i den inter-
nationaliserade demokratin”.

Liksom tidigare år har flera av stiftelsens anslagsmottagare tilldelats me-
del för att kunna presentera och diskutera sina projekt och forskningsresul-
tat vid utländska institutioner eller vid internationella vetenskapliga sympo-
sier.

Informationsutbyte har också som vanligt skett med utländska forsknings-
stiftelser. Åtskilliga kontakter mellan enskilda forskare eller forskargrupper
har därigenom kunnat förmedlas. Bl.a. har RJ genom sin medverkan vid
European Foundation Centre i Bryssel kunnat öka kontakterna med mot-
svarande organ i Östeuropa, många under uppbyggnad.

Sedan 1966 har RJ deltagit i finansieringen av Nobelstiftelsens symposier.
Till att börja med skedde detta i form av årliga anslag. Symposieverksamhe-
ten kan numera helt finansieras med avkastningen från en särskild symposie-
fond inom Nobelstiftelsen. Denna fond började byggas upp 1979 genom en
grunddonation i form av ett treårigt slutanslag från Riksbankens Jubileums-
fond, genom bidrag och royalties från Nobelstiftelsens egen informations-
verksamhet samt genom fyra årliga bidrag från Knut och Alice Wallenbergs
Stiftelse. Symposieverksamheten leds av en kommitté med representanter
för de fem Nobelkommittéerna, Ekonomipriskommittén, Riksbankens Ju-
bileumsfond och Wallenbergstiftelsen med Nobelstiftelsens verkställande di-
rektör som ordförande.

Hittills har mer än 80 Nobelsymposier genomförts. De ägnas vetenskap-
liga genombrottsområden av central kulturell eller samhällelig betydelse och
har fått en mycket stark internationell ställning. Som stimulans för svenska
forskare att publicera sig populärvetenskapligt inrättade Riksbankens Jubi-
leumsfond 1988 två pris för årets bästa artiklar i tidskriften Forskning och
Framsteg inom ämnesområdena Samhällsvetenskap-beteendevetenskap-hu-
maniora och Naturvetenskap-medicin-teknik-lantbruksvetenskap. Prisen
(25.000 kr vardera) för 1990 års bästa artiklar delades ut den 21 mars 1991 vid
en sammankomst med styrelsen och ett antal särskilt inbjudna till Charles
Edquist för artikeln ”Djärv tillverkning men enkla varor” respektive till Bir-

Redog.

1991/92:6

ger Schmitz för artikeln ”Var det en nedfallande himlakropp som ledde till
dinosauriemas död?”.

Urvalet av pristagare gjordes av ledamöter i stiftelsens styrelse, i förra fal-
let Berit Löfstedt, Walter Korpi, Gertrud Sigurdsen och Lars-Göran Stenelo
(ordf); i det senare fallet av Barbara Cannon, Viola Furubjelke, Bengt Per-
now (ordf) och Rune Rydén.

Stiftelsens prioriteringsgrupper har liksom tidigare år gjort ett flertal be-
sök hos anslagsmottagare. Utöver genomgång av och diskussion i anslutning
till enskilda forskningsprojekt försöker man vid sådana tillfällen också att
skaffa sig kunskap om forskningens och forskarutbildningens aktuella villkor
och förutsättningar.

Till stiftelsens kansli inbjuds ofta forskare eller forskargrupper för presen-
tation och diskussion av pågående projekt. Vid styrelsens sammanträden
presenteras regelbundet aktuella forskningsområden av de vetenskapliga le-
damöterna.

De aktiviteter som ovanstående endast är exempel på ingår som regelmäs-
siga och självklara led i stiftelsens strävan att främja kontakter med interna-
tionell forskning och att stimulera informationsutbytet mellan forskare från
olika områden samt mellan forskare och samhället utanför deras krets. Som
tidigare framhållits är syftet givetvis att försöka hjälpa till med att öka förstå-
elsen för och kunskapen om forskningens förutsättningar, arbetssätt och re-
sultat och därmed ge underlag för bedömningar av de insatser som gjorts och
görs med tillgängliga forskningsmedel. Av speciellt värde bedöms de sam-
mankomster där beslutsfattare och företrädare för olika samhällsintressen
samt forskare kunnat mötas.

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond verkar aktivt inom alla vetenskaps-
områden. Kompetensspridningen bland forskarna i styrelse och priorite-
ringsgrupper återspeglar detta förhållande. Styrelsen består därutöver av
personer med ekonomisk och politisk sakkunskap. Denna personsamman-
sättning gör att stiftelsen representerar ett ovanligt stort erfarenhetsfält och
har därmed en unik ställning som allsidigt kontaktorgan mellan olika forsk-
ningsområden liksom mellan forskningen och andra centrala samhällsintres-
sen.

Den ekonomiska förvaltningen

Stiftelsens placeringsverksamhet

Den ekonomiska utvecklingen inom OECD-området blev under 1991 tämli-
gen svag. Den allmänt förväntade uppgången i - och draghjälpen från - den
amerikanska ekonomin lyste med sin frånvaro och försköts i konjunkturpro-
gnoserna successivt allt längre fram i tiden. Den totala produktionen i den
svenska ekonomin minskade under 1991 med mer än 1 %. Åtminstone sett
över året som helhet var den svenska inflationstakten hög. Konsumentprisin-
dex ökade med 8,1 % räknat mellan december 1990 och december 1991 eller
med 9,4 % räknat som årsgenomsnitt.

Efter den mycket kraftiga kursnedgången andra halvåret 1990 steg kur-
serna på den svenska aktiebörsen under första och andra kvartalen 1991.

Redog.

1991/92:6

10

Trots den sjunkande aktiviteten i den svenska ekonomin och trots dåliga re-
sultat och resultatprognoser för de svenska företagen steg aktiekurserna med
inte mindre än 30% under första halvåret 1991. Den allmänt dystra ekono-
miska situationen slog igenom på svensk aktiemarknad först under andra
halvåret 1991. Sett över året som helhet steg kurserna på den svenska aktie-
börsen med 5 %. Bakom denna genomsnittssiffra ligger då bl a för bankak-
tier och för aktier i bygg- och fastighetsbolag en nedgång med 19 % resp.
29%.

Stiftelsen ställde sig skeptisk till vårens kraftiga kursuppgång och mins-
kade successivt sitt redan tidigare begränsade innehav av svenska aktier. Un-
der året som helhet minskade stiftelsen sitt svenska aktieinnehav från 352
mkr till 180 mkr (mätt som anskaffningsvärde). Bortsett från ett relativt stort
innehav av aktier i Skanska - som dock har minskats väsentligt - innehar
stiftelsen inga aktier i bygg- och fastighetsbolag och inte heller i svenska ban-
ker.

Stiftelsen har däremot ökat sitt innehav av utländska aktier från 121 mkr
vid utgången av 1990 till 221 mkr vid utgången av 1991.1 genomsnitt har de
utländska aktiemarknaderna utvecklats något lugnare och något bättre än
den svenska aktiemarknaden.

Liksom under tidigare år har stiftelsen tämligen systematiskt utfärdat köp-
optioner mot delar av aktieinnehavet.

Fastighetspriserna i Sverige har under större delen av 1980-talet successivt
stigit högst väsentligt. Denna prisuppgång kulminerade mot slutet av 1989
och förbyttes i ett kraftigt prisfall under 1990. Som en illustration till det dra-
matiska prisfallet kan nämnas att aktiekurserna för fastighetsbolag - som
torde vara en god indikator - under 1988 och 1989 tillsammans steg med
75 % för att under 1990 falla med nästan 50 %, dvs till en lägre nivå än vid
slutet av 1987.

Bortsett från köpet av en tomt i Atlanta, USA, 1989 har stiftelsen avvaktat
med fastighetsköp. Efter den mycket kraftiga prisnedgången 1990 bedömde
stiftelsen det motiverat att börja förvärva fastigheter i Sverige.

Stiftelsen har under året förvärvat tre kommersiella fastigheter i Sverige.
Den 1 mars köpte stiftelsen en fastighet vid Kungsträdgårdsgatan i Stock-
holm. Den 5 juli förvärvade stiftelsen hälften av en fastighet vid Stortorget i
Malmö. Den andra hälftenägaren är försäkringsbolaget Wasa. Fr o m slutet
av oktober är stiftelsen hälftenägare till f d John Wall-fastigheten vid Drott-
ninggatan i Stockholm. Byggnaden, som brann ner 1990, skall nu återupp-
föras. Stiftelsen samäger denna fastighet med Konsum Stockholm. Under
1991 förvärvade stiftelsen sin andra fastighet i Atlanta, Georgia, USA. Fas-
tigheten som är helt nyrenoverad inhyser i sin helhet ett postkontor med det
amerikanska postverket som enda hyresgäst och med ett långfristigt hyres-
kontrakt. Fastigheten ägs genom ett s k partnership där stiftelsens ägarandel
uppgår till 90 %.

I och med beslutet den 17 maj 1991 att ensidigt knyta den svenska kronan
till den europeiska valutaenheten, ECU, sjönk den svenska räntenivån högst
påtagligt. Räntorna fortsatte att sjunka något under en stor del av hösten.
Räntenedgången bröts dock på ett dramatiskt sätt den 5 december då riks-
banken höjde den sk dagslåneräntan med 6 procentenheter. Ganska snart

Redog.

1991/92:6

11

tilläts korta räntor att något sjunka igen. Effekten på obligationsräntorna
blev både kortvarig och begränsad.

Genom den under året fallande räntenivån har marknadsvärdet på stiftel-
sens stora obligationsportfölj stigit högst väsentligt. Till en del har stiftelsen
realiserat denna värdestegring genom att avyttra delar av obligationsportföl-
jen. Vid utgången av 1991 uppgick stiftelsens obligationsportfölj till 789 mkr
(mätt som anskaffningsvärde) mot 953 mkr vid årets ingång.

Stiftelsens likviditet - i form av kortfristiga certifikat och banktillgodoha-
vanden - var vid utgången av 1991 mycket hög, 385 mkr. Den rådande
mycket höga korta räntenivån motiverade en sådan placeringsinriktning.

Bokföringsmässigt resultat

Utfallet av stiftelsens placeringsverksamhet under 1991 återspeglas i resul-
taträkningen. Summan av alla inkomster inkl, realiserade kursvinster/förlus-
ter vid försäljning av olika värdepapper, med avdrag för löpande utgifter,
benämnes i resultaträkningen ”Bokföringsmässigt resultat före anslag till
forskning”. Detta bokföringsmässiga resultat uppgick till 149 mkr. Det är
mindre än för år 1990 och för år 1989 då det uppgick till 167 mkr resp 193
mkr.

Att det bokföringsmässiga resultatet successivt har minskat två år i rad är
en naturlig följd av att stiftelsen ökat sin andel av aktier och fastigheter på
bekostnad av räntebärande tillgångar. Den löpande avkastningen från aktier
och fastigheter är förhållandevis låg. Motivet för att placera i sådana ”reala
tillgångar” är i stället förväntan att de skall stiga i värde över tiden. En sådan
värdeökning ingår inte i det bokföringsmässiga resultatet.

Av det bokföringsmässiga resultatet utgör ränteintäkterna även 1991 den
ojämförligt största delen (156 mkr).

Stiftelsen har under 1991 minskat sitt totala aktieinnehav. I resultaträk-
ningen återspeglas detta däri att aktieutdelningarna blev något mindre än
1990. Även premieinkomsterna från av stiftelsen utfärdade köpoptioner
blev något mindre 1991 än året innan.

11991 års resultaträkning ingår också intäkter från och kostnader för stif-
telsens fastighetsinnehav. Den största kostnadsposten utgörs här av ränte-
kostnader. Såväl fastigheten vid Kungsträdgårdsgatan i Stockholm som fas-
tigheten vid Stortorget i Malmö är belånade.

Som nämnts tidigare minskade stiftelsen sitt innehav av svenska aktier un-
der 1991. Dessa aktier var i stor utsträckning förvärvade under 1989 och 1990
vid då rådande kursnivåer. Trots att svensk aktiebörs steg med hela 30 %
under första halvåret 1991 innebar detta att aktieförsäljningarna resulterade
i kursförluster.

Av årets bokföringsmässiga resultat på 149 mkr återstår 77 mkr efter bevil-
jade anslag till forskning. Detta belopp har i sin helhet förts till vinstregle-
ringsfonden.

Realt resultat

Som antyddes i föregående avsnitt är den löpande avkastningen av aktier och
fastigheter förhållandevis låg. En placering i sådana tillgångar görs i syfte att
få del av en värdetillväxt. Den ekonomiska redovisningen för en finansiell

Redog.

1991/92:6

12

institution som Riksbankens Jubileumsfond skulle därför vara ofullständig
om den inte kompletterades med värdeförändringen av tillgångarna ”ök-
ning/minskning av ej realiserade kursvinster/förluster”.

Stiftelsen har i princip tre slag av tillgångar som är utsatta för värdeför-
ändringar - obligationer, aktier och fastigheter. Till detta kommer att vissa
delar av stiftelsens tillgångar är denominerade i utländsk valuta. Föränd-
ringar i växelkurserna påverkar därför också värdet på stiftelsens tillgångar
(uttryckt i svenska kronor).

Nettot av förändringen av de orealiserade kursvinsterna/förlusterna har
under 1991 fallit ut som en förbättring om 24 mkr.

Bakom denna nettosiffra döljer sig stora skillnader i värdeförändring hos
de olika tillgångsslagen.

Det tidigare undervärdet (skillnaden mellan marknadsvärdet och anskaff-
ningsvärdet) i obligationsportföljen har 1991 förbytts i ett övervärde. Värde-
förbättringen uppgår till 37 mkr. Aktieportföljens undervärde har minskat
med 50 mkr.

Värdet av stiftelsens fastigheter har däremot fallit kraftigt. Den nedgång i
fastighetspriser som skedde under 1990 - och som fick stiftelsen att börja
förvärva fastigheter - har således fortsatt även under 1991. Till nedgången i
fastighetsvärdena kommer också att dollarkursen under 1991 föll i värde mot
svenska kronan med ca 10 %. Detta påverkar marknadsvärdet i svenska kro-
nor när det gäller stiftelsens två fastigheter i Atlanta, USA.

Liksom tidigare år har stiftelsen även 1991 i det reala bokslutet gjort en
avsättning till stiftelsekapitalet som motsvarar penningvärdets försämring.
För 1991 uppgår denna avsättning till 166 mkr. För att klara denna avsättning
har underskottet i vinstregleringsfonden måst öka med 65 mkr.

Performance

Två riktmärken eller mål för stiftelsens finansiella verksamhet har satts upp:

1. anslagen till forskning skall - om möjligt - vaije år räknas upp ungefär
med konsumentprisindex

2. stiftelsens förmögenhet måste, som en förutsättning för det första må-
let, varje år tillföras så mycket från intäkterna att den behåller sitt reala
värde.

Det går enkelt att konstatera att stiftelsen inte heller 1991 har förmått upp-
fylla dessa mål.

Stiftelsen är för sin verksamhet helt beroende av utvecklingen på de finan-
siella marknaderna. Stiftelsen måste därför också anpassa sina ambitioner
därefter. Även om stiftelsens anslag till forskning minskats - i reala termer -
de två senaste åren uppgick dessa likväl till 4,3 % av det egna kapitalet vid
ingången av året. Att på sikt förvänta en real avkastning på den nivån är inte
realistiskt.

Samtidigt står det helt klart att 1991 inte var något lysande år för stiftelsens
finansiella verksamhet sammantaget.

Från resultaträkningen (och de olika noterna) kan man göra en samman-
ställning som enbart består av finansiella poster. Dessa poster har grupperats
i en tablå efter typ av tillgång.

Redog.

1991/92:6

13

Redog.

1991/92:6

Finansiellt resultat 1991 (mkr)

Tillgång	Intäkt/kostnad
Bankmedel	Ränteintäkter	16
Certifikat	Ränteintäkter	37
Obligationer	Ränteintäkter	102
	Realiserade förluster	-3
	Realiserade vinster Förändring av ej realiserade	27
	vinster	37	216
Aktier, konvertibler	Utdelningar, räntor Realiserade vinster,	9
	aktier	20
och optioner	Realiserade förluster, aktier Förändring av ej realiserade	-48
	förluster, aktier	50
	Optionspremier	4
	Realiserade vinster, optioner Förändring av ej realiserade	1
	vinster, optioner	-1
	Finansiella omkostnader	-5	30
Fastigheter och andelar Inkomster		15
i fastighetsbolag	Räntekostnader	-12
	Avskrivningar	-2
	Övriga kostnader Förändring av ej realiserade	-4
	förluster	-62	-65 181

Stiftelsens räntebärande tillgångar gav för 1991 ett positivt resultat (inkl den
orealiserade värdeförändringen i obligationsportföljen) om 216 mkr. Satt i
relation till de räntebärande tillgångarna vid årets ingång ger detta en ”för-
räntning” om drygt 17 %.

På samma sätt ger stiftelsens aktiehantering ett positivt resultat om 30
mkr. Räknat på aktieportföljens storlek vid årets ingång ger detta en ”för-
räntning” om knappt 9 %.

Den stora minusposten i stiftelsens placeringsverksamhet 1991 utgör fas-
tighetsförvärven. Stiftelsen har mot slutet av året låtit externa värderingsfir-
mor göra en marknadsvärdering av stiftelsens samtliga fastigheter (med un-
dantag av John Wall-fastigheten som fortfarande huvudsakligen är en entre-
prenad).

Såväl fastigheten vid Kungsträdgårdsgatan som fastigheten vid Stortorget
i Malmö och tomten i Atlanta har vid marknadsvärderingen åsatts ett lägre
värde än anskaffningsvärdena respektive förra årets marknadsvärdering.
Posthuset i Atlanta har av värderingsmannen åsatts ett marknadsvärde som
i stort sett överensstämmer med stiftelsens köpeskilling. Här leder dock dol-
larkursens nedgång till att även denna fastighet fått åsättas ett lägre värde i
svenska kronor. I tablån redovisas för fastigheter ett negativt resultat om to-
talt 65 mkr.

14

Det totala resultatet för stiftelsens finansiella verksamhet redovisas i ta-
blån till 181 mkr. Det finansiella resultatet skall täcka anslag till forskning
med 72 mkr, administrationskostnader med 8 mkr samt ökningen av stiftelse-
kapitalet för att hålla jämna steg med inflationen med 166 mkr. Årets finan-
siella resultat om 181 mkr räcker inte till allt detta. Underskottet i vinstregle-
ringsfonden har därför ökat med ytterligare 65 mkr.

Redog.

1991/92:6

15

Resultaträkning

Bokföringsmässigt resultat	Not	1991	1990
Ränteintäkter	1	155.633	155.226
Aktieutdelningar		8.430	9.224
Optionspremier		4.484	5.824
Inkomster - Fastigheter		14.726	-
Räntekostnader - Fastigheter		-11.507	-
Avskrivningar - Fastigheter	2	-1.764	-
Övriga kostnader - Fastigheter		-3.830	-
Realiserade kursvinster	3	47.895	53.931
Realiserade kursförluster	3	-51.470	-40.946
Övriga intäkter	4	198	60
Finansiella omkostnader	5	-5.434	-7.936
Administrationskostnader	6	-7.875	-8.319
Bokföringsmässigt resultat före anslag till forskning		149.486	167.064
Beviljade anslag till forskning	7	-72.475	-72.162
Bokföringsmässig ökning av eget kapital ef- ter bevijjade anslag till forskning		77.011	94.902
Ökning/minskning av ej realiserade kursvinster/förluster	8	23.985	-106.224
Avsättning för bevarande av stiftelse- kapitalets realvärde	9, 17	-165.782	-166.140
Real minskning av eget kapital efter bevil- jade anslag till forskning	17	-64.786	-177.462

Redog.

1991/92:6

16

Redog.

1991/92:6

Balansräkning (tkr)

	Not	1991-	12-31	1990-12-31
Tillgångar		Bokförda	Marknads	Bokförda	Marknads
		värden	värden	värden	värden
Likvida medel		83.850	83.850	58.891	58.891
Certifikat m.m.	10	301.330	301.330	300.996	300.996
Obligationer	11	789.377	813.243	952.766	939.564
Aktier och konvertibler	12	400.327	317.466	473.426	340.808
Andelar i fastighetsbolag	13	61.370	51.901	25.866	29.334
Fastigheter	13,14	344.673	295.500	-	-
Upplupna ränteintäkter		45.675	45.675	59.390	59.390
Övriga fordringar		1.396	1.396	-	-
Summa tillgångar		2.027.998	1.910.361	1.871.335	1.728.983

Skulder och eget kapital

Skulder

Förutbetalda options-

premier	15	753	297	1.398	212
Beviljade ej utbetalda
anslag		40.058	40.058	44.233	44.233
Övriga kortfristiga
skulder	16	6.936	6.936	932	932
Inteckningslån		78.468	78.468	-	-
Summa skulder		126.215	125.759	46.563	45.377
Eget kapital	17
Stiftelsekapital		1.500.000	-	1.500.000	-
Uppindexerat stiftelse-
kapital	9	-	1.929.422	-	1.763.640
V instregleringsfond		401.783	-144.820	324.772	-80.034
Summa eget kapital		1.901.783	1.784.602	1.824.772	1.683.606
Summa skulder och eget
kapital		2.027.998	1.910.361	1.871.335	1.728.983
Ställda panter
Aktier	15	29.115		58.891
Fastighetsinteckningar		78.000		-

17

Noter (Belopp i tkr)

Redog.

Not 1	Ränteintäkter			1991/92:6
		1991	1990
	Bank	16.021	7.398
	Certifikat	37.429	33.374
	Obligationer	101.914	114.008
	Konvertibler	269	446
		155.633	155.226

Not 2      Avskrivningar

Avskrivningar enligt plan grundas på anskaffningsvärden och
fördelas över den beräknade ekonomiska livslängden. Avskriv-
ningar på byggnader sker med 2 % årligen.

Not 3

Realiserade kursvinster/förluster

Obligationer

Aktier och konvertibler

Optioner

1991

Vinster Förluster

26.678    2.953

20.145   48.517

1.072

47.895   51.470

1990

Vinster Förluster

-   27.434

51.844   13.168

2.087     344

53.931   40.946

Transaktionskostnader i form av omsättningsskatt och courtage har ej
belastat realiserade vinster/förluster. Dessa kostnader redovisas sepa-
rat, se not 5.

Not 4	Övriga intäkter
		1991	1990
	Intäkter från av
	stiftelsen beviljade
	publiceringsanslag	125	15
	Ej utnyttjade anslag	73	45
		198	60
Not 5	Finansiella omkostnader
		1991	1990
	Omsättningsskatt	2.297	5.403
	Courtage	2.609	2.191
	Depåavgift	197	133
	Börs- och Reuterskärmar	283	209
	Bokföringsmässig valuta-
	kursförlust på USD-konto	48	—

5.434       7.936

18

Not 6

Administrationskostnader	1991	1990
Löner och ersättningar till
- styrelsen och verkstäl-
lande direktören	1.251	1.174
- övrig personal	2.220	1.958
Sociala avgifter	1.392	1.125
Tj änstepensionsavgifter	134	1.085
Revision och redovisnings-
konsultation	224	233
Övriga konsulttjänster	167	261
Lokalkostnader	1.432	1.122
Resor och traktamenten,
kansli och styrelse	522	460
Inventarier	80	396
Övrigt	453	505

7.875       8.319

Redog.

1991/92:6

Medeltalet anställda under året har varit

Kvinnor                      6          6

Män                     3         3

Totalt                             9            9

Anskaffning av maskiner och inventarier kostnadsbokförs.

Anslag till forskning	1991	1990
Projektanslag*	71.583	71.118
Sakkunniggranskningar	397	557
Konferenser, information,
etc	495	487

72.475      72.162

* I beloppet ingår förvaltningsavgifter till statliga universitet
med 6.861 tkr (1.895) samt mervärdesskatt med 3.574 tkr (-).

Not 8       Förändring av ej realiserade kursvinster/förluster

1991

1990

Förluster

Vinster

Förluster

Vinster

Obligationer	23.866	-	-
Aktier och	-	82.861	-
konvertibler
Optioner	456	-	1.186
Fastigheter och	-	58.642	3.468

andelar i fastig-
hetsbolag

24.322     141.503    4.654

13.202

132.618

145.820

Förändring
+37.068
+49.757

-730
-62.110

+ 23.985

19

Not 9

Avsättning för bevarande av stiftelsekapitalets realvärde

Genomsnittsvärdet för konsumentprisindex 1991 uppgår till
227,2. Motsvarande indexvärde för 1990 är 207,6. Mellan 1991
och 1990 ökade således konsumentprisindex med 9,4%.

Avsättningen för bevarande av stiftelsekapitalets realvärde blir
då 1.763.640 x 0,094 = 165.782 tkr

Se även textkommentaren på sid 13.

Redog.

1991/92:6

Not 10

Certifikat m.m.

Bokfört    Nominellt

värde      värde

Not 11

Statsskuldväxlar

Bankers och hypoteksinstituts
förlagslån i form av

- Floating-Rate-Note-lån
(FRN)

- Variable-Rate-Note-lån
(VRN)

201.278

50.052

50.000

301.330

210.000

50.000

50.000

310.000

Vid utgången av 1990 innehade stiftelsen kortfristiga certifi-
kat - inklusive FRN och VRN - till ett bokfört värde av
300.996 tkr (nominellt värde 309.000 tkr).

I balansräkningen har stiftelsen valt att som marknadsvärde re-
dovisa bokförda (= anskaffnings) värden när det gäller ovanstå-
ende kortfristiga värdepapper.

Obligationer

Bostadsinstituts obligationer med förfallodatum	Nominellt värde	Bokfört värde	Marknads- värde
1992	20.000	18.907	19.756
1993	50.000	49.854	49.098
1994	325.000	307.240	318.965
1995	120.000	108.724	116.558
1996	240.000	245.668	248.683
1997	60.000	58.984	60.183

815.000     789.377   813.243

Vid utgången av 1990 innehade stiftelsen obligationer - uteslu-
tande bostadsobligationer - till ett bokfört värde av 952.766 tkr
(nominellt värde 1.015.000 tkr).

20

Redog.

1991/92:6

Not 12

Aktier

Aktie	Antal	Nominellt värde	Anskaffnings- värde	Marknads- värde	Valuta- enhet
AGA A Bu	6.900	173	2.079	2.139
AGA B Bu	83.000	2.075	22.435	24.900
Aritmos	17.600	176	2.456	2.640
Asea A Bu	47.800	2.390	21.731	13.623
Asea A Fr	15.800	790	4.328	4.361
Asea B Fr	6.755	338	2.409	1.885
Atlas A Fr	20.494	512	5.066	4.878
Ericsson B Fr	142.560	1.426	23.821	15.396
Esselte B Bu	10.000	125	2.300	1.100
Hasselfors B	20.000	500	4.800	2.540
MODO Kvb C	38.500	3.850	11.819	5.967
Perstorp Bu	52.500	525	14.346	12.075
Skanska B Bu	95.100	951	25.323	13.029
SKF B Bu	54.700	684	7.806	4.950
Skoogs	115.000	2.875	13.517	4.600
SSAB B Fr	50.000	5.000	8.378	5.900
Stora A Bu	12.900	323	4.387	3.096
Stora A Fr	8.700	218	2.279	2.027
Summa svenska aktier			179.280	125.106	SEK

Konvertibler

Nominellt Anskaffnings- Marknads-   Valuta-
värde      värde         värde        värde

AGA

173         259

238

SEK

21

Redog.

1991/92:6

Utländska aktier	Antal	Nominellt värde	Anskaffnings- värde	Marknads- värde	Valuta- enhet
Digital Products	100.000	1	375	400	USD
Gentner	40.000	0,04	155	175	USD
International
Thoroughbred	201.900	2	54	50	USD
Mascott	125.000	-	234	219	USD
Personal
Diagnostics	100.000	1	162	159	USD
Site Based
Media	350.000	0,04	2.063	2.363	USD
Kennametal	28.000	35	1.018	882	USD
Parker Drilling	150.000	25	1.278	863	USD
Philip Morris	14.000	14	987	1.124	USD
Smith Corona	50.000	1	900	319	USD
Tenneco	10.000	50	410	314	USD
United Telecom	70.000	175	1.967	1.663	USD
Weyerhaeuser	72.000	90	1.934	1.980	USD
ASIT	150.000	389	1.425	1.277	SEK
ASIT T.O.	86.000	-	178	89	SEK
Bergesen B	50.000	125	9.507	6.325	NOK
Deutsche Bank	8.035	402	5.540	5.391	DEM
Hoesch	5.000	250	1.403	1.240	DEM
Mannesman	4.500	225	1.350	1.105	DEM
Siemens	1.900	95	1.359	1.187	DEM
Thyssen	5.000	250	1.149	1.006	DEM
Veba Warrants	13.300	-	2.474	2.480	DEM
Nestle	1.400	28	2.375	2.345	CHF
Roche	510	-	1.251	1.331	CHF
Sandoz PS	567	57	1.206	1.327	CHF
UBS	353	177	1.306	1.274	CHF
Alcatel	8.000	320	4.736	4.568	FRF
Air Liquide	7.000	490	4.508	4.921	FRF
Bouygues	7.000	350	4.718	3.465	FRF
BSN	5.000	50	4.750	5.085	FRF
Lafarge	12.000	300	4.682	3.978	FRF
Legris	8.500	170	4.607	3.145	FRF
Paris Development	5.000	5.000	5.000	5.000	FRF
Suez	13.324	999	4.653	3.784	FRF
Fokker	34.000	340	1.599	1.006	NLG
Aiya	10.000	500	40.690	31.000	JPY
Daikin	15.000	750	24.300	20.250	JPY
JGC Corp.	10.000	500	24.100	22.800	JPY
Kawagishi	5.000	250	21.930	16.100	JPY
Kokoyu	10.000	500	36.900	28.000	JPY
Nikkodo	4.000	200	36.880	21.600	JPY
Sharp	20.000	1.000	31.830	26.400	JPY
Summa utländska aktier			211.390	183.592	SEK

22

Redog.

1991/92:6

Utländska konvertibler	Nominellt värde	Anskaffnings- värde	Marknads- värde	Valuta- enhet
Bridgestone	30.000	30.000	28.650	JPY
Fuji	30.000	33.180	31.200	JPY
Fujitsu	30.000	30.360	29.580	JPY
Marui	30.000	33.750	32.700	JPY
Matsushita E I	40.000	39.600	38.400	JPY
Matsushita E W	30.000	33.210	33.000	JPY
Summa utländska konvertibler		9.398	8.530	SEK
Summa svenska aktier och konvertibler		179.539	125.344	SEK
Summa utländska aktier och konvertibler		220.788	192.122	SEK
Summa aktier och konvertibler		400.327	317.466	SEK

Not 13 Fastigheter och andelar i fastighetsbolag

Andelar i

Fastighetsbolag

Stiftelsens Bokfört Marknads-
ägarandel värde värde

Peachtree Place, L.P. USA    40%

Reindeer Realty, L.P. USA   90 %

Summa

27.802   21.505

33.568   30.396

61.370   51.901

Fastigheter

Styrpinnen 23, Stockholm 100 %
Claus Mortensen 24, Malmö 50 %
Adam och Eva 9 och 13,      50 %

Stockholm

115.324   72.000

47.896   43.500

181.453 180.000

Summa

344.673 295.500

Totalt

406.043 347.401

För fastigheterna Adam och Eva 9 och 13 har marknadsvärdet
satts lika med anskaffningsvärdet då fastigheterna huvudsakli-
gen består av mark och pågående entreprenad.

För övriga fastigheter och andelar i fastighetsbolag baseras
marknadsvärdena på externa värderingar utförda av välrenom-
merade värderingsfirmor.

23

Not 14

Fastigheter

Anskaffningsvärde, byggnader
Ackumulerade avskrivningar
Byggnader, bokfört värde
Anskaffningsvärden, mark

Summa bokfört värde

Taxeringsvärden

Byggnader

Mark

Summa

217.599

- 1.764

215.835

128.838

344.673

69.030

35.890

104.920

Redog.

1991/92:6

Fastigheternas marknadsvärden framgår av not 13.

Not 15 Förutbetalda optionspremier

Underliggande aktie	Lösen kurs	Lösen datum	Antal aktier	Bokfört värde på erhållna premier	Marknads- värde på optionema
ASEA A Bu	400	Feb-92	21.000	156	21
Atlas A Fr	280	Feb-92	19.000	93	71
Ericsson B Fr	210	Jan-92	15.000	97	1
Ericsson B Fr	120	Jan-92	10.000	38	17
Ericsson B Fr	130	Apr-92	44.000	242	172
Ericsson B Fr	170	Jan-92	6.000	39	1
Ericsson B Fr	190	Apr-92	14.000	88	14

753           297

I händelse av lösen uppgår aktiernas försäljningspris till 27.470 tkr. Det bokförda värdet av dessa
aktier uppgår till 29.115 tkr.

Not 16 Övriga kortfristiga skulder

	1991	1990
Personalens källskatt	80	92
Sociala avgifter	145	126
Intjänade ej uttagna semesterdagar	52	27
Upplupen ränta inteckningslån	671	-
Lagfart	1.500	-
Pantbrev	100	—
Förutbetalda hyresintäkter	2.532	-
Upplupen värderingskostnad	55	-
Upplupen tjänstepensionsavgift	-	520
Särskild löneskatt på pensioner	48	-
Utgående moms, hyror	171	-
Fastighetsskatt	1.458	-
Övriga upplupna kostnader	124	167
	6.936	932

24

Not 17     Eget kapital Nominellt kapital			Redog. 1991/92:6
	Stiftelsekapital	Vinstregleringsfond
Eget kapital 90-12-31	1.500.000	324.772
Årets avsättning	-	77.011
Eget kapital 91-12-31	1.500.000	401.783

Realt kapital

Eget kapital 90-12-31

Avsättning för bevarande av
stiftelsekapitalets realvärde

Real minskning av eget
kapital efter beviljade
anslag till forskning

Eget kapital 91-12-31

Stiftelsekapital	Vinstregleringsfond
1.763.640	- 80.034
165.782	-
	- 64.786
1.929.422	-144.820

25

Stockholm den 10 februari 1992

Redog.

1991/92:6

Kjell Härnqvist
Ordförande

Lars Svensson
Vice ordförande

Britta Bjelle

Barbara Cannon

Birgitta Hambraeus

Lennart Holmström

Arne Kjörnsberg

Walter Korpi

Berit Löfstedt

Lars Tobisson

Jarl Torbacke

Sten Wikander

Nils-Eric Svensson
Verkställande direktör

Revisionsutlåtande

Vi har granskat årsredovisningen, räkenskaperna samt styrelsens och verk-
ställande direktörens förvaltning för år 1991. Granskningen har utförts enligt
god revisionssed.

Granskningen har inte givit anledning till anmärkning mot vare sig årsre-
dovisning, räkenskaper eller styrelsens och verkställande direktörens för-
valtning av stiftelsens angelägenheter. Enligt vår bedömning är redovis-
ningen rättvisande och upprättad i enlighet med god redovisningssed.

Stockholm den 12 februari 1992

Ernst & Young AB

Per Björngård

Auktoriserad revisor

26

Styrelse

Ledamöter

Professor Kjell Härnqvist ordförande

f.d. Riksdagsledamot (s) Lars Svensson vice ordförande

Professor Barbara Cannon

Professor Walter Korpi

Professor Jarl Torbacke

Direktör Lennart Holmström

Direktör Sten Wikander

Riksdagsledamot (s) Arne Kjörnsberg

Riksdagsledamot (s) Berit Löfstedt

Riksdagsledamot (m) Lars Tobisson

Riksdagsledamot (fp) Britta Bjelle

Riksdagsledamot (c) Birgitta Hambraeus

Suppleanter

Professor Bengt Pernow

f.d. Riksdagsledamot (s) Gertrud Sigurdsen

Professor Lars-Göran Stenelo

Professor Lars Furuland

Professor Sture Öberg

Riksdagsledamot (s) Viola Furubjelke

Riksdagsledamot (s) Björn Kaaling

Riksdagsledamot (m) Rune Rydén

f.d. Riksdagsledamot (fp) Lennart Alsén

Riksdagsledamot (c) Agne Hansson

Revisorer

Riksdagens revisorer

Ernst & Young AB

Huvudansvarig: Auktoriserad revisor Per Björngård

Redog.

1991/92:6

27

Redog.

1991/92:6

Arbetsgrupper

1. Prioriteringsgruppen (ör ekonomi, geografi m.m.: Öberg (ordf.), Bjelle,
Hambraeus och Rydén samt professorerna Lars Engwall, Lennart Jör-
berg och Karl-Gustaf Löfgren.

2. Prioriteringsgruppen för beteendevetenskap m.m.: Härnqvist (ordf.),
Korpi, Sigurdsen och Lars Svensson samt professorerna Anita Jacob-
son-Widding och Lars-Göran Nilsson.

3. Prioriteringsgruppen för statsvetenskap, juridik m.m.: Stenelo (ordf.),
Alsén, Kaaling och Tobisson samt professorerna Peter Jagers och Kjell
Åke Modéer.

4. Prioriteringsgruppen för medicin, naturvetenskap, teknik m.m.-. Pernow
(ordf.), Cannon, Furubjelke och Hansson samt professorerna Daniel
Jagner och Marie Åsberg.

5. Prioriteringsgruppen för humaniora m.m.: Furuland (ordf.), Kjörns-
berg, Löfstedt och Torbacke samt professorerna Mats Furberg och Per
Linell.

6. Finanskommitté: Wikander (ordf.) och Holmström.

7. Områdesgruppen för forskning om riksdagens funktion och arbetsfor-
mer: riksdagsledamöterna Bertil Fiskesjö, Viola Furubjelke, Berit Löf-
stedt, Thage G. Peterson, Lars Tobisson och Jan Erik Wikström, profes-
sorerna Olof Ruin, Nils Stjernquist (verkställande ledamot) och Bo Särl-
vik samt Nils-Eric Svensson (ordf.) och Anna-Lena Winberg (sekr.).

8. Områdesgruppen för komparativ forskning om samhällsförändringar:
riksdagsledamöterna Britta Bjelle, Margit Gennser, Agne Hansson och
f.d. riksdagsledmoten Gertrud Sigurdsen, professorerna Kjell Härn-
qvist, Sven-Olof Isacsson, Walter Korpi och Rune Åberg samt Nils-Eric
Svensson (ordf.) och Kerstin Stigmark (sekr.).

Verkställande direktören deltar i samtliga gruppers arbete.

Kansli

Nils-Eric Svensson
Lars-Erik Klangby
Anitha Asplund
Margareta Bulér
Inger Nyhlén

Torgny Prior

Inga-Lill Stenbeck-Ottoson

Kerstin Stigmark

Anna-Lena Winberg

Verkställande direktör, professor
Finansdirektör

Expeditionsassistent

VD-sekreterare

Programsekreterare, medicin,
naturvetenskap,teknik

Portföljförvaltare,
finansanalytiker

Kamrer

Programsekreterare, ekonomi,
geografi, beteendevetenskap

Programsekreterare, humaniora,
statsvetenskap

28

gotab 40833, Stockholm 1992