Förslag 1990/91:6

Förslag 1990/91:6

Redogörelse till riksdagen

1990/91:6

Styrelsens för stiftelsen Riksbankens
Jubileumsfond berättelse över fondens
verksamhet och förvaltning under år 1990

Redog.

1990/91:6

Innehåll

1990 i korthet..................................... 2

Stiftelsens uppdrag, tillkomst, inriktning ................ 2

VD-kommentar ................................... 3

Den forskningsstödjande verksamheten ................. 6

Arbetssätt .................................... 6

Anslagen till forskning .......................... 7

Informationsutbyte, uppföljning m.m............... 8

Den ekonomiska förvaltningen ....................... 10

Stiftelsens placeringsverksamhet ................... 10

Bokföringsmässigt resultat........................ 12

Realt resultat.................................. 13

Performance.................................. 13

Resultaträkning ................................... 17

Balansräkning .................................... 18

Noter........................................... 19

Revisionsutlåtande................................. 26

Styrelse.......................................... 27

Revisorer ........................................ 27

Arbetsgrupper .................................... 28

Kansli........................................... 28

Adress, telefon m.m................................. 28

1 Riksdagen 1990/91. 2 saml. Nr 6

1990 i korthet

Redog. 1990/91:6

-Stiftelsen började sin forskningsstödjande verksamhet i slutet av
1965. Under de gångna 25 åren har den delat ut 4 200 projektanslag
till ett sammanlagt belopp av drygt 2 000 milj.kr. (i 1990 års
penningvärde).

-Den hittillsvarande verksamheten uppmärksammades under året
bl.a. med boken Forskning i ett föränderligt samhälle och symposiet
Samhällsförändringar i ett 25-årigt forskningsperspektiv. Forsknings-
projekt vilka finansierats av stiftelsen inom skilda discipliner redovi-
sades.

-Anslagen till forskning har under året tyvärr inte kunnat ökas i takt
med konsumentprisindex.

-Drygt 72 milj.kr. har fördelats som anslag till forskning, en ökning
med 1,7 % i jämförelse med 1989.

- Årsanslagens genomsnittliga storlek (totalt 227 projekt) var drygt
290 000 kr. (1989: 300 000 kr.).

-De avslagna ansökningarna (432 projekt) representerade ett sökbe-
lopp av 213 milj.kr. (1989: 163 milj.kr.).

- Något mer än en fjärdedel av de beviljade beloppen har gått till nya
forskningsprojekt (64 st. mot 73 föregående år).

-Konkurrensen om forskningsmedel har varit mycket hård. Endast
8,7 % av de sökta beloppen för nya projekt har kunnat beviljas
(1989: 11,7 %).

Stiftelsens uppdrag, tillkomst, inriktning

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond har till ändamål att främja och
understödja vetenskaplig forskning.

En central uppgift är att förvalta stiftelsens förmögenhet på ett
sådant sätt att den ekonomiska basen för den forskningsstödjande
verksamheten säkerställs för framtiden.

Stiftelsen bildades genom ett beslut i riksdagen i april 1962 på
förslag av riksbanksfullmäktige, som med en större donation ville
uppmärksamma riksbankens 300-årsjubileum 1968 och samtidigt främ-
ja "ett angeläget nationellt ändamål". Avkastningen av jubileumsdona-
tionen skulle användas till att främja vetenskaplig forskning med
anknytning till Sverige.

Den kommitté, som tillsattes för att närmare utforma riktlinjer och
bestämmelser för den självständiga stiftelsen, rekommenderade i sina
förslag i april 1964, att verksamheten borde ges "en betydande flexibili-
tet" och att "icke något forskningsområde borde vara uteslutet från
möjligheten att erhålla bidrag från fonden". Till en början skulle verk-
samheten

inriktas på sådan forskning, som syftar till att öka kunskapen om de
verkningar som tekniska, ekonomiska och sociala förändringar framkallar
i samhället och hos de enskilda människorna.

Denna rekommendation har varit och är fortfarande vägledande för
stiftelsens verksamhet.

Stadgar för stiftelsen fastställdes i december 1964. I dessa liksom i de Redog. 1990/91:6
nu gällande (fr.o.m. 1988-01-01) anges bl.a.

att företräde skall ges åt forskningsområden, vilkas medelsbehov inte
är så väl tillgodosedda på annat sätt, att fondens medel speciellt skall
användas för att stödja stora och långsiktiga forskningsprojekt, att nya
forskningsuppgifter, som kräver snabba och kraftiga insatser, särskilt
skall uppmärksammas, att fonden skall söka främja kontakter med
internationell forskning.

Samhälleligt angelägna forskningsområden, vilka inte har några spe-
ciella företrädare för sig, uppmärksammas särskilt. Stiftelsens resurser
skall i första hand ses som ett komplement och inte som ett alternativ
till övriga resurser som finns för kvalificerad vetenskaplig forskning i
Sverige.

VD-kommentar

Under 1990 har Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond bedrivit sin
forskningsstödjande verksamhet i 25 år. De första anslagen delades
nämligen ut i början av oktober 1965. Sedan dess har 4 200 anslag till
forskningsprojekt delats ut till ett sammanlagt belopp av drygt 2 000
milj.kr. Den genomsnittliga storleken på ett årsanslag till ett projekt
har alltså varit ungefär 475 000kr.

Under den första tiden kunde man dela ut 95—100 milj.kr. per år.
Årets anslag till forskning var 72 milj.kr. med en genomsnittlig storlek
på 290 000 kr. per projekt. Alla de nämnda beloppen är uttryckta i
1990 års penningvärde.

Om man går igenom listan över de 25 årens beviljade forskningsan-
slag (en förteckning finns i årsredovisningen 1989) slås man av bred-
den i stiftelsens prioritering av projekt. Den till 25-årsjubiIeet utgivna
boken, Forskning i ett föränderligt samhälle, med 23 uppsatser som
exempel på projekt från skilda vetenskapliga discipliner, är en bra
illustration till detta påstående liksom jubileumssymposiet Samhällsför-
ändringar i ett 25-årigt forskningsperspektiv. Många av de stora projekt
som redovisas skulle inte ha kunnat genomföras utan det kraftfulla
finansiella stöd som jubileumsfonden har gett.

Till skillnad från de statliga forskningsråden, som vart och ett
arbetar inom relativt avgränsade sektorer liksom flertalet andra fristå-
ende stiftelser, har jubileumsfonden kunnat stödja kvalificerad veten-
skaplig forskning inom vitt skilda områden. Viktig mångvetenskaplig
kunskapsutveckling, av stor betydelse för hanteringen av frågor som
bl.a. rör verkningar av ekonomiska, sociala, tekniska och miljömässiga
förändringer, har sålunda kunnat ske. Många — även nu aktuella —
centrala samhällsfrågor har belysts.

Under 1990 beviljades 227 projektanslag av totalt 659 behandlade
ansökningar. Avslagen representerade ett sökbelopp av 213 milj.kr.
(1989: 163 milj.kr.). Av de sökta beloppen för nya projekt beviljades
endast 8,7 % (1989: 11,7 %). Många av de ansökningar som måste
avslås kom från forskare med bästa internationella kompetens och
gällde forskning av högsta vetenskapliga kvalitet och samhällsrelevans.

1* Riksdagen 1990/91. 2 saml. Nr 6

Konkurrensen om anslag från Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond
har under de gångna åren hårdnat betydligt. Detta sammanhänger bl.a.
med svårigheterna att upprätthålla stiftelsens reala utdelningskapacitet.
Under det senaste året är orsaken givetvis den ekonomiska utveckling-
en i Sverige och i världen i övrigt. Men i ett längre perspektiv
sammanhänger svårigheterna med de restriktioner som gällde för kapi-
talförvaltningen t.o.m. utgången av 1987. Grunddonationens värde
urholkades för varje år och därmed också den årliga avkastningen.
Med det moderna placeringsregiemente som numera gäller kan emel-
lertid en aktiv och mångsidig förmögenhetsförvaltning bedrivas. En
kvalificerad organisation för denna verksamhet har också byggts upp
inom stiftelsens kansli. Tyvärr kom stadgeändringen så sent att 198O-ta-
lets möjligheter till förmögenhetstillväxt (t.ex. genom aktiemarknadens
utveckling) inte kunde utnyttjas. Utifrån jämförelser med andra stiftel-
ser, med friare placeringsregler redan i ett tidigare skede, skulle man
annars kunna vänta sig att man utan svårighet kunnat bevara fondka-
pitalets reala värde och därmed också värdet av den del av avkastning-
en som vore tillgänglig för anslag till forskning.

Inflationen under 1990 (uttryckt i årets genomsnittsvärde av konsu-
mentprisindex) har varit 10,4 %. Stiftelsens anslag till forskning har
kunnat ökas med bara 1,7 %. I realiteten innebär denna "ökning"
således en minskning med 8,7 %. Omräknat i pengar kan det uttryck-
as så att om stiftelsen hade kunnat hålla stånd mot inflationen så hade
den kunnat dela ut omkring 6 milj.kr. mer än vad som blev fallet. Det
känns inte angenämt att behöva konstatera en nedgång i fondens
utdelningskapacitet samtidigt som forskarnas önskemål om anslag ökar
och den samstämmiga bedömningen i Sverige är att behovet av välut-
bildade forskare och angelägen kvalificerad forskning inte är tillgodo-
sett.

Tyvärr måste man räkna med en ytterligare real minskning av
stiftelsens stöd till prioriterade forskningsprojekt även under det kom-
mande året. Inflationen 1991 bedöms i finansplanen komma att ligga
på nästan samma nivå som under 1990. Möjligheterna att under ett
enda år realt återställa både stiftelsens förmögenhet och dess utdel-
ningskapaciet ter sig inte realistiska. En överenskommelse mellan
Svenska Akademiska Rektorskonferensen och de statliga forskningsrå-
den — och som i allt väsentligt också kommer att tillämpas av
jubileumsfonden — medför att påslaget för universitetens förvaltnings-
avgifter kommer att höjas från nuvarande 3 % till 13,6 %. Det inne-
bär att ca 7 milj.kr. måste beräknas för detta ändamål.

De som drabbas av den hårdnande konkurrensen om forskningsme-
del är naturligtvis i första hand de aktiva forskarna. Jag och mina
medarbetare önskar att deras ambitioner och förväntningar skulle
kunna besvaras något positivare än med beskedet att inte ens tio
procent av de sökta beloppen för nya projekt kan beviljas. Det är
också med stor vånda som ledamöterna av stiftelsens prioriteringsgrup-
per måste välja bort alltför många angelägna och förstklassiga forsk-
ningsprojekt.

Redog. 1990/91:6

Ett kapitaltillskott till fonden i form av donationer eller på annat Redog. 1990/91:6
sätt och som skulle göra det möjligt att öka den årliga anslagsutdel-
ningen, vore mot den redovisade bakgrunden synnerligen angeläget.
Avancerad forskning och forskarutbildning är avgörande för Sveriges
kulturella och materiella utveckling. Stiftelsen Riksbankens Jubileums-
fond förfogar över en väl fungerande organisation med hög kompetens
både för förmögenhetsförvaltning och för fördelning av medel till
angelägen kvalificerad vetenskaplig forskning. Styrelsens sammansätt-
ning är också sådan att den på ett ändamålsenligt sätt möjliggör
allsidiga kontakter — nationella såväl som internationella — mellan
olika forskningsområden och mellan forskningen och andra viktiga
samhällsintressen.

Stockholm i januari 1991

Nils-Eric Svensson

Den forskningsstödjande verksamheten

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond stöder kvalificerad forskning
inom alla vetenskapliga discipliner. I allmänhet sker detta i form av
projektanslag till enskilda forskare (eller forskargrupper) vilka kommit
in med ansökningar om anslag.

Alltsedan fondens tillkomst har ett visst företräde getts åt samhällsve-
tenskapligt orienterad forskning. Under året har 50 % av de tillgängli-
ga medlen gått till detta område, 20 % till humaniora och 30 % till
medicinsk, naturvetenskaplig och teknisk forskning.

I första hand prioriteras projekt, som inte naturligen tillgodoses på
annat sätt, t.ex. genom anslag från statliga forskningsråd eller andra
myndigheter, vilka var för sig arbetar inom relativt avgränsade sekto-
rer.

Jubileumsfonden är intresserad av bl.a. större mång- eller tvärveten-
skaplig forskning och projekt i vilka forskare från olika discipliner,
orter eller länder samarbetar.

Arbetssätt

Det är styrelsen som fattar beslut om anslag från stiftelsen. Inkomna
ansökningar har dessförinnan bedömts och prioriterats i en eller —
mycket ofta — flera arbetsgrupper (prioriteringsgrupper). I var och en
av dessa ingår ledamöter och suppleanter av styrelsen samt utomståen-
de vetenskapliga experter. Ansökningarna har dessutom som regel
bedömts av en eller flera externa sakkunniga inom eller utom landet.

Varje ansökan bedöms i första hand i jämförelse med internationell
standard och mot såväl inomvetenskapliga som utomvetenskapliga
kriterier. Två huvudfrågor penetreras innan beslut fattas:
-Är det kvalificerad vetenskaplig forskning?

-Är forskningen av betydelse för samhället?

Beslut om anslag till nya projekt fattas i två steg:

1) Bedömningarna i det första steget grundas på korta, översiktliga
ansökningar, projektskisser. Arbetsgrupperna väljer ut de ansökningar,
som bedöms ha högsta vetenskapliga kvalitet och vara av störst intresse
för fonden och som skall bedrivas av forskare som bedöms vara
kompetenta och lämpliga för projektet i fråga. Dessa forskare bereds
därefter tillfälle att komma in med fullständiga ansökningar. Övriga
ansökningar (projektskisser) avslås.

2) I ett andra steg bedöms och prioriteras fullständiga ansökningar (i
regel efter externa sakkunnig-granskningar) för de slutliga besluten i
styrelsen.

I de fall ansökningar gäller forskning som etiskt kan ifrågasättas
prövas dessa efter samma normer och på samma sätt som inom de
statliga forskningsråden.

Inom vissa områden, som bedöms angelägna men inte tillräckligt
uppmärksammade, tillsätter stiftelsen ibland särskilda s.k. områdes-
grupper. Deras uppgift är att kartlägga forskningsbehov och stimulera
till vetenskaplig forskning och till informationsutbyte. Dessa grupper

Redog. 1990/91:6

består av forskare från discipliner av betydelse för området samt
företrädare för i sammanhanget viktiga samhällsintressen. Verksamhe-
ten kan beskrivas som kvalificerat forskningsförberedande arbete. Den
avslutas när man vunnit tillräcklig uppmärksamhet från forskarhåll
och/eller från de myndigheter som har ansvar för att permanenta
resurser tillförs området i fråga.

Stiftelsen anordnar också konferenser eller symposier (ibland till-
sammans med något annat forskningsfrämjande organ inom eller utom
landet) i syfte att presentera eller kartlägga kunskapsläget inom ett visst
område eller att identifiera forskningsbehov.

Anslagen till forskning

Stiftelsen har under året beviljat 227 projektanslag och därutöver
reseanslag och lönekostnadstillägg m.m. på tillsammans 69,2 milj.kr.
De flesta av dessa anslag har som regel administrerats av statliga
universitet och högskolor. För detta arbete har stiftelsen betalat en
förvaltningsavgift på 3 % eller 1,9 milj.kr. Adderas därtill kostnader
för sakkunniggranskningar och viss information om forskningsprojekt
har stiftelsens anslag till forskning uppgått till drygt 72 milj.kr., en
ökning med 1 milj.kr. eller 1,7 % i jämförelse med 1989. Denna
nominella ökning innebär i realiteten en minskning eftersom inflatio-
nen under året varit 10,4 %. Skälen till denna nedgång kommenteras i
avsnittet "Efen ekonomiska förvaltningen".

I ett särskilt avsnitt "Nya forskningsprojekt 1990" (här ej bifogad)
beskrivs de nya projekt som beviljats anslag under året.

Beviljade anslag disponeras enligt särskilda villkor som anges i
kontrakt med varje anslagsmottagare och enligt de regler för anslags-
mottagare och anslagsförvaltare som fonden meddelar.

Som tidigare nämnts förvaltas de flesta anslagen av en statlig läroan-
stalt, som då också är arbetsgivare för den personal som avlönas från
anslagen.

I avsnittet "Statistiska uppgifter om anslagen till forskning" (här ej
bifogad) redovisas i tabellform vissa data rörande behandlade ansök-
ningar och beviljade anslag.

Drygt en fjärdedel av de beviljade forskningsanslagen 1990 har gått
till nya projekt.

Av de sammanlagda sökbeloppen för nya projekt har endast 8,7 %
kunnat tillgodoses. Motsvarande andel under de närmast föregående
fyra åren har varit obetydligt större. Konkurrensen om anslag från
Riksbankens Jubileumsfond är alltså mycket hård.

De beviljade nya anslagens genomsnittliga storlek var ungefär lika
som under de närmast föregående åren. 1986-89 års genomsnittliga
belopp till nya projekt motsvarar omkring 282 000 kr. om man gör en
uppräkning med konsumentprisindex. Genomsnittsstorleken på 1990
års nya anslag var 279 000 kr.

Redog. 1990/91:6

1** Riksdagen 1990/91. 2 saml. Nr 6

Informationsutbyte, uppföljning m.m.

Många av de forskningsprojekt som jubileumsfonden stöder belyser
problem som är av allmänt samhälleligt intresse. Det är därför angelä-
get att resultat som tas fram också blir kända i samhället utanför
forskarnas krets för att även där bli föremål för diskussion, kritisk
granskning och användning.

Forskningsresultat kan som regel inte omedelbart omsättas i prak-
tiskt konkret handlande eller produktion. Som utgångspunkt för eller
ingredienser i seriöst utvecklings- och reformarbete är de emellertid av
stor betydelse. Därför är det viktigt att personer med ansvar för sådan
verksamhet inte bara informeras om vad som pågår utan också stimu-
leras till att själva söka upp, föra vidare eller använda sig av forsk-
ningsarbetets produkter. Omvänt gäller att forskningens företrädare
bör stimuleras att i sin tur bekanta sig med problem som finns och
formuleras utanför deras krets. Forskningsstödjande organ kan och bör
medverka till att sådant informationsutbyte underlättas.

Under året har flera både nationella och internationella aktiviteter
bedrivits i syfte att följa den forskning som stöds och att stimulera
intresset och informationsutbytet mellan olika grupper i samhället.

I anslutning till stiftelsens 25-årsjubileum har boken Forskning i ett
föränderligt samhälle publicerats. Utöver en redogörelse för stiftelsens
tillkomst och utveckling innehåller den 23 uppsatser från skilda veten-
skapliga discipliner med beskrivningar av forskningsprojekt som haft
anslag från jubileumsfonden. Uppsatserna utgör bra exempel på den
vetenskapliga bredd, mångsidighet och kvalitet som utmärker jubi-
leumsfondens forskningsstödjande verksamhet. Boken finns också i en
engelsk utgåva med titeln Swedish Research in a Changing Society.

Vidare anordnades i riksdagshuset ett mycket välbesökt jubileums-
symposium på temat Samhällsförändringar i ett 25-årigt forsknings-
perspektiv. Fyra forskningsområden presenterades och diskuterades,
nämligen "Jämställdhet", "Miljö", "Invandring" och "Politik". Åtskil-
liga framgångsrika forskningsprojekt inom dessa områden har haft och
har anslag från fonden.

Under de gångna tjugofem åren har omkring 4 200 forskningsanslag
delats ut av jubileumsfonden. De nyss beskrivna aktiviteterna anknyter
av naturliga skäl endast till ett litet fatal av dessa. I stiftelsens årsredo-
visning 1989 finns en katalog över alla projekt som dittills har beviljats
anslag.

Den av områdesgruppen för forskning om riksdagens funktion och
arbetsformer arrangerade föredragsserien för riksdagens ledamöter på
temat Politik och riksdagsarbete avslutades under året med två välbe-
sökta sammankomster. Medverkande var f.d. riksdagsledamöterna Ast-
rid Kristensson resp. Nils G Åsling.

En nystartad föreläsningsserie för riksdagsledamöter, Samhällsfrågor
i ett forskningsperspektiv, inleddes av professor Jörgen Westerståhl
med ett uppskattat föredrag "Massmedierna och politiken".

Redog. 1990/91:6

Det under förra året etablerade samarbetet med forskare i motsva-
rande initiativgrupp i England, the Study of Parliament Group, fortsat-
te bl.a. med förberedelser av ett gemensamt seminarium under 1991 på
temat "The Health of Democracy in Britain and Sweden".

Liksom tidigare år har flera av stiftelsens anslagsmottagare tilldelats
medel för att kunna presentera och diskutera sina projekt och forsk-
ningsresultat vid utländska institutioner eller vid internationella veten-
skapliga symposier.

Informationsutbyte har också som vanligt skett med utländska forsk-
ningsstiftelser. Åtskilliga kontakter mellan enskilda forskare eller fors-
kargrupper har därigenom kunnat förmedlas. Bl.a. har stiftelsen med-
verkat i tillskapandet av European Foundation Centre i Bryssel. Upp-
giften för denna organisation är i första hand att främja och stödja
informationsutbyte mellan stiftelser av olika slag i Väst- och Östeuro-
pa.

Sedan 1966 har jubileumsfonden deltagit i finansieringen av Nobel-
stiftelsens symposieverksamhet. Till att börja med skedde detta i form
av årliga anslag. 1979 började Nobelstiftelsen bygga upp en särskild
symposiefond för ändamålet genom en grunddonation från Stiftelsen
Riksbankens Jubileumsfond (2 milj.kr.) och Knut och Alice Wallen-
bergs Stiftelse (500 000 kr. per år under fyra år) samt genom bidrag
och royalties från sin egen informationsverksamhet. Denna fond har
utvecklats mycket gynnsamt. Efter 1989 års bokslut uppgick den till 45
milj.kr.

Symposieverksamheten, som numera helt kan finansieras med av-
kastningen från den nämnda fonden, leds av en kommitté med repre-
sentanter för de fem Nobelkommittéerna, Ekonomipriskommittén,
Riksbankens Jubileumsfond och Wallenbergstiftelsen med Nobelstiftel-
sens verkställande direktör som ordförande.

Hittills har 80 Nobelsymposier genomförts. De ägnas vetenskapliga
genombrottsområden av central kulturell eller samhällelig betydelse
och har fatt en mycket stark internationell ställning.

Som stimulans för svenska forskare att publicera sig populärveten-
skapligt inrättade Riksbankens Jubileumsfond 1988 två pris för årets
bästa artiklar i tidskriften Forskning och Framsteg inom ämnesområ-
dena samhällsvetenskap—beteendevetenskap—humaniora och naturve-
tenskap—medicin—teknik—lantbruksvetenskap.

Prisen (25 000 kr. vardera) för 1989 års bästa artiklar delades ut i
mars 1990 vid en sammankomst med styrelsen och ett antal särskilt
inbjudna till Curt Roslund för artikeln "Gudar som stadsplanerare i
forntidens Mexico" resp, till Wibjörn Karlén och Fredrik Holm för
artikeln "Glaciärerna smälter — Istiden kommer".

Urvalet av pristagare gjordes av ledamöter i stiftelsens styrelse, i
förra fallet Britta Bjelle, Lars Furuland (ordf), Gertrud Sigurdsen och
Lars-Göran Stenelo och i senare fallet av Barbara Cannon, Birgitta
Hambraeus, Bengt Pernow (ordf) och Rune Rydén.

Redog. 1990/91:6

Stiftelsens prioriteringsgrupper har liksom tidigare år gjort ett flertal Redog. 1990/91:6
besök hos anslagsmottagare. Utöver genomgång av och diskussion i
anslutning till enskilda forskningsprojekt försöker man vid sådana
tillfällen också att skaffa sig kunskap om forskningens förutsättningar.

Till stiftelsens kansli inbjuds ofta forskare eller forskargrupper för
presentation och diskussion av pågående projekt. Vid styrelsens sam-
manträden presenteras regelbundet aktuella forskningsområden av de
vetenskapliga ledamöterna.

De aktiviteter som ovanstående endast är exempel på ingår som
regelmässiga och självklara led i stiftelsens strävan att främja kontakter
med internationell forskning och att stimulera informationsutbytet
mellan forskare inbördes och mellan forskare och samhället utanför
deras krets. Som tidigare framhållits är syftet givetvis att försöka hjälpa
till med att öka förståelsen för och kunskapen om forskningens
förutsättningar, arbetssätt och resultat och därmed ge underlag för
bedömningar av de insatser som gjorts och görs med tillgängliga
forskningsmedel. Av speciellt värde bedöms de sammankomster där
beslutsfattare och företrädare för olika samhällsintressen samt forskare
kunnat mötas.

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond verkar aktivt inom alla veten-
skapsområden. Kompetensinriktningen hos forskarna i styrelse och
prioriteringsgrupper återspeglar detta förhållande. Styrelsen består där-
utöver av personer representerande ekonomisk och politisk sakkun-
skap. Denna personsammansättning medför att stiftelsen har en unik
ställning som allsidigt kontaktorgan mellan olika forskningsområden
och mellan forskningen och andra centrala samhällsintressen.

Den ekonomiska förvaltningen

Stiftelsens placeringsverksamhet

Inte minst från finansiella utgångspunkter blev 1990 ett dramatiskt år.
Såväl aktiemarknader som fastighetsmarknader har fått vidkännas bety-
dande värdeminskningar världen över. I flera länder har också kredit-
marknaden utsatts för stora störningar.

Den finansiella utvecklingen i Sverige har under 1990 mer än väl
följt samma mönster. Kurserna på Stockholmsbörsen föll under 1990
med ca 30 % — ett större kursfall än vad som återfinns på de flesta
andra större aktiebörser (med undantag av Tokyobörsen). Värdeminsk-
ningen för kommersiella fastigheter i Sverige bedöms vara av ungefär
samma storleksordning. I Sverige har dessutom ränteutvecklingen un-
der året varit turbulent.

Redan mot slutet av 1989 hade det svenska ränteläget stigit påtagligt
(jfr t.ex. Årsredovisningen 1989). I februari-mars 1990 uppstod oro på
valutamarknaden med stora valutautflöden från Sverige i samband
med bankkonflikten och regeringskrisen. En penningpolitisk åtstram-
ning ledde då till att ränteläget steg med ytterligare ett par procenten-
heter. Under våren och sommaren sänktes sedan räntenivån till unge-                10

lär samma nivå som vid ingången av året.

Konflikten vid Persiska viken i början av augusti medförde en Redog.
uppgång i de internationella räntorna. I kombination med fortsatt svag
ekonomisk utveckling ledde detta till en förnyad oro på valutamarkna-
den i början av oktober. Riksbanken drev ånyo upp det svenska
ränteläget. Räntan på t.ex. en 6-månaders statsskuldväxel steg till ca
17 %. Under återstoden av året kunde räntenivån åter sänkas.

Utvecklingen på aktiemarknaden har inte varit mindre dramatisk.
Kurserna på Stockholmsbörsen sjönk något i början av året men
återhämtade sig under våren och sommaren. I början av augusti —
med Kuwaitkonflikten som den utlösande faktorn — började den högst
betydande nedgången av aktiekurserna såväl i Sverige som på de flesta
andra håll i världen. Från den 2 augusti till årets utgång sjönk
kursnivån på Stockholmsbörsen med drygt 34 %.

Vid ingången av 1990 innehade stiftelsen aktier och konvertibler till
ett värde av ca 480 milj.kr. (anskaffningsvärde). Härav utgjorde 440
milj.kr. svenska aktier och konvertibler och 40 milj.kr. utländska
aktier.

Utan att på något sätt förutse Kuwaitkonflikten eller den extremt
djupa nedgången av aktiekurserna ställde sig stiftelsen relativt skeptisk
till den kursuppgång som under våren och sommaren 1990 ägde rum i
Sverige. Stiftelsen sålde därför relativt betydande belopp svenska aktier
till stadigt stigande kurser och förvärvade i stället utländska aktier.
Vissa försäljningar av svenska aktier skedde även under hösten 1990.
Även om stiftelsens totala aktieinnehav vid utgången av år 1990 är av
ungefår samma storleksordning (uttryckt i anskaffningsvärde) som vid
ingången av året (473 milj.kr. mot 480 milj.kr.) har härigenom en
förskjutning mot en större andel utländska aktier skett (121 milj.kr.
mot 40 milj.kr.).

Stiftelsen har även under 1990 följt en strategi att mer eller mindre
systematiskt ställa ut köpoptioner mot stiftelsens innehav av aktier. Vid
utgången av året hade stiftelsen utfärdat köpoptioner på aktier till ett
sammanlagt försäljningsvärde av ca 67 milj.kr.

Även stiftelsens innehav av obligationer var vid utgången av 1990 av
ungefår samma storleksordning som vid ingången av året — 953
milj.kr. mot 949 milj.kr. (anskaffningsvärde). Under året har emeller-
tid relativt stora bruttoförsäljningar och bruttoförvärv av obligationer
skett. Stiftelsen har utnyttjat den rådande ränteturbulensen till att dels
höja den genomsnittliga förräntningen på obligationsportföljen och
dels förlänga löptiden på portföljen.

Liksom under 1989 har stiftelsen 1990 enbart förvärvat obligationer
utgivna av de s.k. bostadsfinansierande mellanhandsinstituten (typ
Stadshypotekskassan). Enligt stiftelsens uppfattning är kreditrisken i
denna typ av placeringar minimal. Bl.a. till följd av den kris som
uppstod hos de svenska finansbolagen har dock ränteskillnaden mellan
bostadsobligationer och statsobligationer ökat från ca 0,4 procentenhe-
ter till ca 1 procentenhet vid utgången av år 1990.

Framför allt mot slutet av året valde stiftelsen att hålla en förhållan-
devis hög likviditet. Osäkerheten om den fortsatta utvecklingen av
aktiekurser och obligationsräntor motiverade en sådan placeringsin-

1990/91:6

riktning. Härtill kom att räntenivån för kortfristiga placeringar låg
väsentligt högre än räntenivån för mer långfristiga obligationer. Stiftel-
sens likviditet i form av banktillgodohavanden och kortfristiga certifi-
kat uppgick vid årsskiftet till 360 milj.kr. (föreg. år 263 milj.kr.). Som
antytts ovan har under hösten 1990 flera finansinstitut på den svenska
penningmarknaden genomgått en kris. Vissa finansbolag har fått instäl-
la sina betalningar. Stiftelsens placeringar på penningmarknaden har
inte till någon del berörts härav.

Bokföringsmässigt resultat

Utfallet av stiftelsens placeringsverksamhet under 1990 återspeglas i
resultaträkningen. Summan av alla inkomster inkl, realiserade kurs-
vinster/förluster vid försäljning av olika värdepapper, med avdrag för
löpande utgifter, benämns i resultaträkningen "Bokföringsmässigt re-
sultat före anslag till forskning". Detta bokföringsmässiga resultat upp-
gick till 167 milj.kr. Det är mindre än för år 1989 då det uppgick till
193 milj.kr.

Ränteinkomsterna är även 1990 den ojämförligt största inkomstpost-
en (155 milj.kr.). Ränteinkomsterna är dock något mindre än för år
1989 (158 milj.kr.) trots ett högre ränteläge 1990 än 1989. Förklaring-
en ligger däri att under 1989 som helhet var stiftelsens innehav av
räntebärande tillgångar större än 1990.

Stiftelsens aktieförvärv 1989 kom igång relativt sent på året. Under
år 1990 har aktieinnehavet uppgått till ca 480 milj.kr. i genomsnitt.

Det genomsnittligt större aktieinnehavet framgår av att stiftelsens
inkomster i form av aktieutdelningar 1990 uppgick till drygt 9 milj.kr.
mot drygt 5 milj.kr. 1989.

Som optionspremier redovisas de inkomster som härrör från av
stiftelsen utfärdade köpoptioner som antingen har förfallit värdelösa
(för motparten) eller som motparten har utnyttjat, dvs. köpt aktier av
stiftelsen. I de fall stiftelsen själv har köpt tillbaka tidigare utfärdade
köpoptioner redovisas skillnaden mellan erhållen och erlagd premie
som reavinst/förlust. Premier erhållna för vid årsskiftet utelöpande
optioner redovisas på skuldsidan i balansräkningen (förutbetalda op-
tionspremier).

Huvudskälet till att det bokföringsmässiga resultatet blev lägre 1990
än 1989 är att de obligationsförsäljningar som genomförts under 1990
inneburit att stiftelsen realiserat ganska betydande kursförluster vilka
dock kompenseras mer än väl dels av det lägre undervärdet (skillnaden
mellan marknadsvärdet och bokfört värde) och dels av en högre
avkastning framöver som stiftelsens förvärv av nya obligationer har lett
till. (Jfr avsnitten "Realt resultat" och "Performance".)

Av årets bokföringsmässiga resultat på 167 milj.kr, återstår 95
milj.kr. efter beviljade anslag till forskning. Detta belopp har i sin
helhet förts till vinstregleringsfonden.

Redog. 1990/91:6

12

Realt resultat

Redog. 1990/91:6

Fr.o.m. 1989 beräknas även ett realt resultat av den finansiella verk-
samheten. Stiftelsens tillgångar, vilkas avkastning ingår i det bokfö-
ringsmässiga resultatet, är utsatta för kursvariationer. Stiftelsen har
alltid möjlighet att välja att antingen avyttra ett värdepapper och
därmed få en realiserad kursvinst/förlust eller låta värdepapperet ligga
kvar i stiftelsens portfölj och där få ett ökande/minskande värde. I det
senare fallet uppstår en orealiserad kursvinst/förlust.

För en långsiktigt arbetande institution som Stiftelsen Riksbankens
Jubileumsfond skulle den ekonomiska redovisningen för ett år vara
ofullständig om man inte redovisade även de orealiserade kursvinster-
na/förlusterna på de tillgångar man har. Resultaträkningen har därför
kompletterats med värdet av de orealiserade vinsterna/förlusterna.

Nettot av de orealiserade kursvinsterna/förlusterna har under året
fallit ut som en ökning av ej realiserade förluster om 106 milj.kr.
Bakom denna nettosiffra finns framför allt den betydande nedgången i
marknadsvärdet av aktieportföljen. Skillnaden mellan marknadsvärdet
och bokfört värde har försämrats med 154 milj.kr. Till en del uppvägs
denna försämring av att undervärdet i obligationsportföljen har mins-
kat med 42 milj.kr. Till de orealiserade vinsterna har också förts en
ökning av värdet på den tomt i Atlanta, Georgia, där stiftelsen sedan
1989 är delägare.

Stiftelsen har inte några reglementerade krav vad gäller uppbyggna-
den av sitt kapital. I förarbetena till nu gällande stadgar framhålls
emellertid att en väsentlig förutsättning för stiftelsens möjligheter att
även framöver spela en viktig roll i sin forskningsfrämjande uppgift är
att realvärdet av det egna kapitalet inte urholkas.

Stiftelsen har därför valt — fr.o.m. 1989 — att i det reala bokslutet
explicit göra en avsättning från årets resultat till stiftelsekapitalet
motsvarande penningvärdets försämring. Inflationstakten — mätt som
genomsnittet för konsumentprisindex 1990 jämfört med 1989 — upp-
gick till 10,4 %. För att bevara realvärdet har därför 166 milj.kr.
avsatts till stiftelsekapitalet. Härigenom har dels hela vinstreglerings-
fonden om 97 milj.kr. fått tas i anspråk, dels uppkommer ett under-
skott om 80 milj.kr.

Förändringen 1990 i stiftelsens egna kapital efter bokföringsmässigt
resp, realt resultat redovisas i not 15.

Performance

Två riktmärken eller mål för stiftelsens finansiella verksamhet har satts
upp:

1. anslagen till forskning skall — om möjligt — varje år räknas upp
ungefär med konsumentprisindex,

2. stiftelsens förmögenhet måste, som en förutsättning för det första
målet, varje år tillföras så mycket från intäkterna att den behåller sitt
reala värde.

Det går enkelt att konstatera att stiftelsen 1990 inte har förmått
uppfylla dessa mål.

13

Stiftelsen är för sin verksamhet helt beroende av utvecklingen på de
finansiella marknaderna. Om ekonomin i allmänhet går bra (dåligt) så
går det också bra (dåligt) för Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond.

Att den allmänna ekonomin — och Stiftelsen Riksbankens Jubi-
leumsfond — gått dåligt under 1990 står klart. Det kan dock vara av
intresse att något se på hur dåligt den finansiella verksamheten hos
stiftelsen har gått med hänsyn till rådande förutsättningar.

Det finns många olika teorier och modeller för att göra en sådan
jämförelse. Olika modeller är olika sofistikerade. De är dock alla
öppna för kritik. Här skall ett mycket enkelt tillvägagångssätt användas
som helt bygger på uppgifter från föreliggande bokslut.

Från resultaträkningen (och de olika noterna) kan en sammanställ-
ning hopfogas som enbart består av finansiella poster. Dessa poster har
dessutom grupperats efter typ av underliggande värde.

Redog. 1990/91:6

Finansiellt resultat 1990 (milj.kr.)

Tillgång	Intäkt/Kostnad
Bankmedel	Ränteintäkter	7
Certifikat	Ränteintäkter	33	40
Obligationer	Ränte intäkter	114
	Realiserade förluster Förändring av ej realiserade	-27
	förluster	42	129
Aktier, konvertibler	Utdelningar och räntor	10
och optioner	Realiserade vinster, aktier	52
	Realiserade förluster, aktier Förändring av ej realiserade	-13
	förluster, aktier	-154
	Optionspremier	6
	Realiserade vinster, optioner Förändring av ej realiserade	2
	vinster, optioner	3
	Finansiella omkostnader	-8	-102
Andelar i	Förändring i ej realiserad vinst	3	3
fastighetsbolag			70

Det finansiella resultatet för en institution som Stiftelsen Riksbankens
Jubileumsfond, där i princip alla "ändamålsenliga och rationella place-
ringar i aktier, obligationer, fastigheter, m.m." är möjliga, bestäms av
bl.a. — och kanske framför allt — hur proportionerna mellan olika
tillgångsslag förändras.

14

Ränteintäkterna från bankmedlen uppgår till 7 milj.kr. Räknat på
värdet av banktillgodohavandet vid årets ingång ger detta en "förränt-
ning"1,2 om 13 %.

Ränteintäkterna från innehavet av kortfristiga certifikat uppgår till
33 milj.kr. Räknat på värdet av certifikatinnehavet vid årets ingång ger
detta en "förräntning" om 16 %.

En motsvarande kalkyl kan göras för stiftelsens obligationshantering.
Som tidigare redogjorts för har stiftelsen under 1990 sålt relativt
betydande belopp obligationer. Större delen av dessa var förvärvade
under 1989 till räntenivåer kring 11 — 11,5 %. Det innebär att stiftel-
sen 1990 realiserade relativt stora kursförluster, 27 milj.kr. Samtidigt
har stiftelsen förvärvat andra obligationer med längre löptid och till en
högre räntesats. Detta har lett till att den ej realiserade värdeföränd-
ringen har förbättrats med 42 milj.kr. Nettot av de realiserade och ej
realiserade värdeförändringarna uppgår således till 15 milj.kr., en
ökning med 1,7 % satt i relation till obligationsportföljen (marknads-
värde) vid årets ingång. Som jämförelse kan nämnas att värdet på en
5-årig bostadsobligation under 1990 har sjunkit med ca 0,5 %. Härtill
kommer att ränteavkastningen på obligationsstocken stigit med ca 1,5
procentenheter.

Ett annat sätt att uttrycka ungefär samma sak är att summera alla
intäkter och kostnader från obligationshanteringen och sätta detta i
relation till marknadsvärdet av obligationsportföljen vid årets ingång.
Nettointäkterna från obligationshanteringen uppgår sammanlagt till
129 milj.kr. Satt i relation till obligationsportföljen vid årets ingång ger
detta en "förräntning" om 14 %.

Stiftelsens aktiehantering 1990 har resulterat i en förlust på 102
milj.kr. Här ingår då utdelningar och realiserade vinster/förluster och
även ökningen av de ej realiserade kursförlusterna. Alla intäkter från
optionshanteringen ingår likaså. Optionshanteringen är ju en integre-
rad del av stiftelsens aktiehantering. De totala finansiella omkostnader-
na har i denna uppställning fått belasta aktiehanteringen.

Sätter man nu nettoresultatet av stiftelsens aktiehantering (—102
milj.kr.) i relation till det ingående värdet av aktieportföljen (mark-
nadsvärde) 502 milj.kr. ger detta en förlust på 20 %. Som angivits
tidigare sjönk Stockholmsbörsen under 1990 med 30 %.

Tar man hänsyn till att i aktiekursindex från Stockholms Fondbörs
inte ingår aktieutdelningar blir relationen följande. Stiftelsens förlust i
aktiehanteringen (exkl. utdelningar) blir då 112 milj.kr. I relation till
aktieportföljen vid årets ingång uppkommer en förlust om drygt 22 %.

Redog. 1990/91:6

1 Observera att detta inte är detsamma som medelförräntningen. Nettoav-
kastningen sätts här konsekvent i relation till tillgångsvärdet vid årets
ingång.

2 Observera att den procentuella förräntningen är beräknad på belopp i
tusen kronor. Dessa belopp återfinns i noterna till årsredovisningen.

15

I aktiekursindex ingår inte heller några transaktionskostnader. Det Redog. 1990/91:6
kan diskuteras hur dessa skall behandlas i en sådan här jämförelse.
Om man inte tar med transaktionskostnaderna stannar stiftelsens för-
lust på 104 milj.kr. eller knappt 21 %.

Huvudskälen till att förlusten i stiftelsens aktiehantering trots allt
har kunnat begränsas är dels att stiftelsen redan under våren och
sommaren avyttrade en hel del svenska aktier — de realiserade kurs-
vinsterna uppgår till 52 milj.kr. — och dels den förskjutning mot en
ökad andel utländska aktier som skett. Kursnedgången har här varit
mindre än för svenska aktier.

Enligt en extern värdering som stiftelsen låtit göra uppgår värdet av
stiftelsens andel i tomt i Atlanta, Georgia, till MUSD 5,153. Detta
innebär en värdetillväxt om 29 % uttryckt i USD. Till följd av
dollarkursens nedgång under 1990 stannar dock värdetillväxten i
svenska kronor vid 13,4 %.

I ett läge där svenska aktiekurser har fallit med 30 % och där
kurserna på svenska obligationer har fortsatt att något falla kan stiftel-
sen redovisa ett finansiellt nettoresultat om 70 milj.kr. i nominella
termer. Detta räcker inte för att upprätthålla stiftelsens anslagskapaci-
tet framför allt inte i reala termer. Årsredovisningen visar tydligt hur
en hög inflation påtagligt utholkar förmögenhetsvärden.

16

Resultaträkning (tkr)

Redog. 1990/91:6

Bokföringsmässigt resultat

Not      1990

1989

Ränteintäkter
Aktieutdelningar
Optionspremier
Realiserade kursvinster
Realiserade kursförluster
Övriga intäkter
Finansiella omkostnader
Administrationskostnader

Bokföringsmässigt resultat före
anslag till forskning

Beviljade anslag till forskning

Bokföringsmässig ökning av eget kapital
efter beviljade anslag till forskning

Ökning av ej realiserade kursförluster

Avsättning för bevarande av
Stiftelsekapitalets realvärde

Real minskning av eget kapital efter
beviljade anslag till forskning

1	155.226	157.809
	9.224	5.306
	5.824	4.895
2	53.931	52.799
2	-40.946	-3.084
3	60	340
4	-7.727	-17.514
5	-8.528	-7.535
	167.064	193.016
6	-72.162	-70.951
	94.902	122.065
7	-106.224	-34.942
8, 15	-166.140	-97.500
15	-177.462	-10.377

17

Balansräkning (tkr)

Redog. 1990/91:6

Not 1990-12-31            1989-12-31

Tillgångar	Bokförda värden		Marknads- värden	Bokförda värden	Marknads- värden
Likvida medel		58.891	58.891	56.635	56.635
Certifikat	9	300.996	300.996	206.852	206.852
Obligationer	10	952.766	939.564	949.365	894.552
Aktier och konvertibler	11	473.426	340.808	480.048	501.550
Andelar i fastighetsbolag	12	25.866	29.334	25.866	25.866
Upplupna ränteintäkter		59.390	59.390	60.064	60.064
Övriga fordringar			—	123	123
Summa tillgångar		1.871.335	1.728.983	1.778.953	1.745.642
Skulder och eget kapital
Skulder
Förutbetalda options-	13	1.398	212	2.563	4.194
premier
Beviljade ej utbetalda		44.233	44.233	45.200	45.200
anslag
Övriga skulder	14	932	932	1.320	1.320
Summa skulder		46.563	45.377	49.083	50.714
Eget kapital	15
Stiftelsekapital		1.500.000	_	1.500.000	_
Uppindexerat stiftelse-	8	—	1.763.640	—	1.597.500
kapital
Vinstregleringsfond		324.772	-80.034	229.870	97.428
Summa eget kapital		1.824.772	1.683.606	1.729.870	1.694.928
Summa skulder och
eget kapital		1.871.335	1.728.983	1.778.953	1.745.642

18

Noter (Belopp i tkr)

Not 1      Ränteintäkter

1990

1989

Bank	7.398	6.838
Certifikat	33.374	94.296
Obligationer	114.008	56.369
Konvertibler	446	306
	155.226	157.809

Not 2 Realiserade kursvinster/förluster

1990

1989

Redog. 1990/91:6

Vinster Förluster

Vinster Förluster

Obligationer

Aktier och konvertibler

Optioner

—	27.434	1.385	2.214
51.844	13.168	49.966	867
2.087	344	1.448	3
53.931	40.946	52.799	3.084

Transaktionskostnader i form av omsättningsskatt och courtage har ej
belastat realiserade vinster/förluster. Dessa kostnader redovisas sepa-
rat, se not 4.

Not 3	Övriga intäkter
		1990	1989
	Intäkter från av
	stiftelsen
	beviljade
	publiceringsanslag	15	59
	Ej utnyttjade anslag	45	281
		60	340
Not 4	Finansiella omkostnader
		1990	1989
	Omsättningsskatt	5.403	12.437
	Courtage	2.191	4.832
	Depåavgift	133	245
		7.727	17.514

19

Redog. 1990/91:6

Not 5

Administrationskostnader

1990		1989
Löner och ersättningar
till styrelsen och
verkställande direktören	1.174	1.098
övrig personal	1.958	1.733
Sociala avgifter	1.125	1.089
Tjänstepensionsavgifter	1.085	—
Revision och redovisnings-
konsultation	233	210
Övriga konsulttjänster	261	370
Lokalkostnader	1.122	1.136
Resor och traktamenten,
kansli och styrelse	460	425
Inventarier	396	741
Övrigt	714	733
	8.528	7.535
Medeltalet anställda under året har varit	9	9
varav kvinnor	6	6

Anskaffning av maskiner och inventarier kostnadsbokförs.
Av tjänstepensionsavgifterna är 747 tkr av engångskaraktär.

Not 6 Anslag till forskning

	1990	1989
Projektanslag Förvaltningsavgifter	69.223	68.277
till universiteten	1.895	1.794
Sakkunniggranskningar Konferenser,	557	478
information, etc	487	402

72.162     70.951

Not 7 Ej realiserade kursvinster/förluster

1990

1989

Förändring

	Vinster	Förluster	Vinster	Förluster
Obligationer Aktier och kon-	—	13.202	—	54.813	41.611
vertibler	—	132.618	21.502	—	-154.120
Optioner Andelar i fastig-	1.186	—	—	1.631	2.817
hetsbolag	3.468	—	—	—	3.468
	4.654	145.820	21.502	56.444	-106.224

Jämför textkommentaren på sidan 13

20

Not 8 Avsättning för bevarande av stiftelsekapitalets realvärde        Redog 1990/91'6

Genomsnittsvärdet för konsumentprisindex 1990 uppgår

till 207,6. Motsvarande indexvärde för 1989 är 188,1. Mel-
lan 1990 och 1989 ökade således konsumentprisindex med
10,4 %.

Avsättningen för bevarande av stiftelsekapitalets realvärde
blir då 1.597.500 x 0,104 = 166.140 tkr.

Se även textkommentaren på sidan 13

Not 9 Certifikat m.m. 1990

	Bokfört värde	Nominellt värde
Statsskuldväxlar	74.970	79.000
Bankcertifikat	39.484	40.000
Certifikat utgivna av kreditaktiebolag	86.490	90.000

Bankers och
hypoteksinstituts
förlagslån i form av

— Floating-Rate-Note-lån (FRN) 50.052       50.000

—Variable-Rate-Note-lån (VRN) 50.000      50.000

300.996      309.000

Vid utgången av 1989 innehade stiftelsen kortfristiga certi-
fikat — inklusive FRN och VRN — till ett bokfört värde
av 206.852 tkr (nominellt värde 210.000 tkr).

I balansräkningen har stiftelsen valt att som marknadsvär-
de redovisa bokförda ( = anskaffnings) värden när det gäller
ovanstående kortfristiga värdepapper.

Not 10 Obligationer 1990

Bostadsinstituts obligationer med förfallodatum	Nominellt värde	Bokfört värde	Marknads- värde
1991	20.000	19.276	19.134
1992	20.000	18.907	18.918
1993	50.000	48.902	46.841
1994	665.000	630.970	615.409
1995	180.000	162.123	163.638
1996	20.000	17.827	18.671
1997	60.000	54.761	56.953
	1.015.000	952.766	939.564

Vid utgången av 1989 innehade stiftelsen obligationer —
uteslutande bostadsobligationer — samt förlagslån utgivna
av bostadsinstitut till ett bokfört värde av 949.365 tkr
(nominellt värde 970.000 tkr).

21

Redog. 1990/91:6

Not 11

Aktier 1990

Aktie	Antal	Nominellt värde	Bokfört värde	Marknads- värde	Valuta- enhet
AGA A B	22.000	550	5.830	5.610
AGA B Bu	87.600	2.190	23.640	21.900
Alfa A Bu	36.600	458	6.738	6.771
Asea A Bu	50.000	2.500	33.186	24.250
Astra A Bu	30.350	759	8.930	14.113
Atlas A Fr	37.500	938	10.938	6.000
Atlas B Fr	66.894	1.672	19.240	10.369
Ericsson B Fr	124.560	3.114	20.021	22.919
Esselte B Bu	10.000	125	2.300	980
Hasselfors B	20.000	500	4.800	3.300
MODO Kvb C	58.500	5.850	17.96	10.589
Perstorp Bu	52.500	525	14.346	9.398
Reinhold S	10.000	100	980	400
SEB A	98.300	983	9.290	5.505
Skanska Bu	96.300	963	52.957	27.253
SKF B Fr	111.700	1.396	17.610	7.372
SKF B Bu	143.900	1.799	21.006	9.497
Skoogs	115.000	2.875	13.517	6.728
SSAB B Fr	50.000	5.000	8.378	4.000
Stora A Bu	23.700	593	8.059	5.925
Stora B Fr	49.700	1.243	19.879	12.624
Summa svenska aktier			319.605	215.503	SEK

Konvertibler	Nominellt värde	Bokfört värde	Marknads- värde	Valuta- enhet
ASEA 12 % 1985/1991	3.318	8.210	7.300
Ericsson 11.25 % 1987/1993	6.625	24.328	21.863
Summa konvertibler	9.943	32.538	29.163	SEK

22

Redog. 1990/91:6

Utländska aktier	Antal	Nominellt värde	Bokfört värde	Marknads- värde	Valuta- enhet
Parker Driiling	150.000	2.500.005	1.278	1.031	USD
Pfizer	10.000	1.000	745	808	USD
Smith Corona	50.000	500	900	275	USD
ASIT	500.000	125.000	4.750	3.000	SEK
ASIT Opt	100.000	—	207	100	SEK
Bergesen B	23.000	57.500	4.957	2.565	NOK
Deutsche Bank	8.035	401.750	5.540	4.797	DEM
Hoesch	5.000	250.000	1.403	1.005	DEM
Mannesmann	4.500	225.000	1.350	1.184	DEM
Siemens	1.900	95.000	1.359	1.112	DEM
Veba	13.300	665.000	5.185	3.943	DEM
Nestle	1.400	28.000	2.375	1.925	CHF
Sandoz PS	540	27.000	1.176	964	CHF
UBS	353	35.300	1.306	967	CHF
Zurich I	500	25.000	861	940	CHF
Paris Dev.	50.000	100	5.000	5.000	FRF
Bouygues	7.000	350.000	4.718	3.143	FRF
Fokker	34.000	340.000	1.599	1.017	NLG
Summa utländska aktier			121.283	96.142	SEK
Summa aktier och konvertibler			473.426	340.808	SEK

Vid beräkning av marknadsvärdet för aktierna har årets sista köpkurs använts. Vid omräkning
till svenska kronor (SEK) av värdet på de utländska aktierna har bankernas köpkurser för
respektive valuta den sista bankdagen i december använts.

Not 12

Andelar i fastighetsbolag

Under 1989 blev stiftelsen delägare (partner) i ett ameri-
kanskt partnership — Peachtree Place Partnership — som
har förvärvat en tomt i centrala Atlanta, Georgia. Stiftel-
sens andel av insatt kapital uppgår till 40 % eller USD
3.987.928. Anskaffningsvärdet (bokfört värde) i svenska
kronor uppgår till 25.866 tkr.

Enligt en extern värdering, som stiftelsen låtit göra i
oktober 1990, uppgår värdet av stiftelsens andel till USD
5.153.150. Detta värde, omräknat till svenska kronor med
valutakursen per den sista december 1990 — 29.334 tkr —
har i balansräkningen upptagits som marknadsvärdet.

23

Redog. 1990/91:6

Not 13

Förutbetalda optionspremier 1990

Underliggande	Lösen-	Lösen-	Antal	Bokfört värde	Marknads-
aktie	kurs	datum	aktier	på erhållna	värde på
				premier	optioner
ASEA A Bu	600	Feb 1991	20.000	140	20
ASEA A Bu	720	Feb 1991	10.000	70	10
Astra A Bu	560	Feb 1991	18.000	61	27
Atlas A Fr	190	Feb 1991	7.000	70	26
Atlas A Fr	230	Feb 1991	30.000	245	38
Ericsson B Fr	210	Jan 1991	10.000	79	7
Ericsson B Fr	260	Jan 1991	40.000	220	2
Ericsson B Fr	270	Jan 1991	26.000	124	2
Ericsson B Fr	250	Apr 1991	20.000	125	40
SEB ABu	70	Jan 1991	79.000	264	40

1.398          212

Av stiftelsen utfärdade köpoptioner avseende aktier i sin portfölj har ett sammanlagt försälj-
ningspris av 67.560 tkr. Det bokförda värdet av dessa aktier uppgår till 58.891 tkr.

Not 14 Övriga skulder

	1990	1989
Personalens källskatt	92	88
Personalens tvångssparande	—	3
Sociala avgifter	126	120
Interimsskuld	27	—
Intjänade ej uttagna semesterdagar	27	42
Upplupen tjänstepensionsavgift	520	—
Övriga upplupna kostnader	140	68
Köpta, ännu ej betalda värdepapper	—	999
	932	1.320

24

Not 15

Eget kapital

Redog. 1990/91:6

Nominellt kapital

Stiftelsekapital

Vinstregleringsfond

Eget kapital 1989-12-31

Årets avsättning

Eget kapital 1990-12-31

1.500.000

1.500.000

Realt kapital

229.870

94.902

324.772

Stiftelsekapital Vinstregleringsfond

Eget kapital 1989-12-31        1.597.500           97.428

Avsättning för bevarande

av stiftelsekapitalets realvärde   166.140                —

Real minskning av eget

kapital efter beviljade

anslag till forskning                  —         -177.462

Eget kapital 1990-12-31        1.763.640          -80.034

25

Redog. 1990/91:6

Stockholm den 8 februari 1991

Kjell Härnqvist
Ordförande

Lars Svensson
Vice ordförande

Britta Bjelle

Barbara Cannon

Birgitta Hambraeus

Berit Löfctedt

Lennart Holmström

Arne Kjörnsberg

Walter Korpi

Lars Tobisson

Jarl Torbacke

Sten Wikander

Nils-Eric Svensson

Verkställande direktör

Revisionsutlåtande

Vi har granskat årsredovisningen, räkenskaperna samt styrelsens och
verkställande direktörens förvaltning för år 1990. Granskningen har
utförts enligt god revisionssed.

Granskningen har inte givit anledning till anmärkning mot vare sig
årsredovisning, räkenskaper eller styrelsens och verkställande direktö-
rens förvaltning av stiftelsens angelägenheter. Enligt vår bedömning är
redovisningen rättvisande och upprättad i enlighet med god redovis-
ningssed.

Stockholm den 12 februari 1991

Ernst & Young AB

Per Björngård

Auktoriserad revisor

26

Styrelse

Ledamöter

Professor Kjell Härnqvist ordförande

Riksdagsledamot Lars Svensson (s) vice ordförande
Professor Barbara Cannon

Professor Walter Korpi

Professor Jarl Torbacke

Direktör Lennart Holmström

Direktör Sten Wikander

Riksdagsledamot Arne Kjörnsberg (s)
Riksdagsledamot Berit Löfctedt (s)
Riksdagsledamot Lars Tobisson (m)
Riksdagsledamot Britta Bjelle (fp)
Riksdagsledamot Birgitta Hambraeus (c)

Suppleanter

Professor Bengt Pernow

Riksdagsledamot Gertrud Sigurdsen (s)

Professor Lars-Göran Stenelo

Professor Lars Furuland

Professor Lars Werin

Riksdagsledamot Viola Furubjelke (s)

Riksdagsledamot Margareta Winberg (s)

Riksdagsledamot Rune Rydén (m)

F.d. riksdagsledamot Lennart Alsén (fp)
Riksdagsledamot Agne Hansson (c)

Revisorer

Riksdagens revisorer

Ernst & Young AB (f.d. Hagström & Olsson AB)
Huvudansvarig: Auktoriserad revisor Per Björngård

Redog. 1990/91:6

27

Arbetsgrupper

1. (Ekonomi, geografi m.m.): Werin ordf., Bjelle, Hambraeus och
Rydén samt professorerna Lars Engwall, Lennart Jörberg och Sture
Öberg.

2. (Beteendevetenskap m.m.): Härnqvist ordf., Korpi, Sigurdsen och
Lars Svensson samt professorerna Anita Jacobson-Widding och
Lars-Göran Nilsson

3. (Statsvetenskap, juridik m.m.): Stenelo ordf., Alsén, Tobisson och
Winberg samt professorerna Peter Jagers och Kjell Åke Modeer.

4. (Medicin, naturvetenskap, teknik m.m.): Pernow ordf., Cannon,
Furubjelke och Hansson samt professorerna Daniel Jagner och
Marie Åsberg.

5. (Humaniora m.m.): Furuland ordf., Kjörnsberg, Löfstedt och
Torbacke samt professorerna Mats Furberg och Per Linell.

6. (Finanser): Wikander ordf, och Holmström.

Verkställande direktören deltar i samtliga gruppers arbete.

Områdesgruppen för forskning om riksdagens funktion och arbetsfor-
mer hade vid årets slut följande sammansättning: riksdagsledamöterna
Bertil Fiskesjö, Stig Gustafsson, Berit Löfctedt, Olle Svensson, Lars
Tobisson och Jan-Erik Wikström, professorerna Olof Ruin, Nils
Stjernquist verkställande ledamot, Bo Särlvik och Nils-Eric Svensson
ordf, samt Anna-Lena Winberg sekr.

Redog. 1990/91:6

Kansli

Nils-Eric Svensson

Lars-Erik Klangby

Anitha Asplund

Margareta Bulér

Inger Nyhlén

Torgny Prior

Inga-Lill Stenbeck-Ottoson

Kerstin Stigmark

Anna-Lena Winberg

Verkställande direktör, professor
Finansdirektör

Expeditionsassistent
VD-sekreterare
Programsekreterare, medicin,
naturvetenskap, teknik
Portföljförvaltare,
finansanalytiker

Kamrer

Programsekreterare, ekonomi,
geografi, beteendevetenskap.
Programsekreterare, humaniora,
statsvetenskap

Adress

Olof Palmes Gata 13 A

111 37 STOCKHOLM
Telefon 08-24 32 15
Telefax 08-10 30 76

Postgiro 67 24 03—3

28

gotab 98091, Stockholm 1991