Förslag till riksdagen

1990/91:13

Riksdagens revisorers förslag angående

Sveriges turistråd

Förs.

1990/91:13

Riksdagens revisorer anmäler härmed sin granskning av Sveriges turistråd
och de sociala målen.

Riksdagen har under en följd av år understrukit vikten av att de sociala
målen för turism och rekreation skall prägla Sveriges turistråds verksamhet.
Riksrevisionsverket (RRV) har nyligen genomfört en förvaltningsrevisionen
granskning av turistrådets hela verksamhet. Därvid har dock turistrådets so-
ciala funktion berörts i mycket ringa grad.

Revisorerna har därför granskat hur turistrådet genom sin verksamhet bi-
drar till de sociala målen för turism och rekreation och hur detta redovisas
till riksdagen. Kompletterande uppgifter om turistrådet och de sociala målen
har inhämtats.

Vår granskning redovisas i rapporten (1990/91:1) Sveriges turistråd och de
sociala målen, som fogas till denna skrivelse som bilaga.

1 Revisorernas överväganden

Den nu genomförda granskningen visar att turistrådets verksamhet inte varit
särskilt inriktad på att bidra till de sociala målen för turism och rekreation.
Rådet hade till en början en stark inriktning mot marknadsföring och ge-
nomförande av enskilda åtgärder. Med tiden har dock produktutveckling,
uppbyggnad och spridning av kunskaper, turism för alla samt infrastruktur-
åtgärder betonats starkare.

I rapporten konstateras att regeringen inte har redovisat någon utvärde-
ring av turistrådets arbete med de sociala frågorna för riksdagen.

Granskningen har vidare visat ett behov av att såväl resultatanalysen som
budgetprocessen i sin helhet beträffande rådets arbete med sociala frågor
förändras så, att det för riksdagen blir möjligt att ta ställning till frågorna
rörande de sociala målen. Till det som härvid behöver belysas hör om det är
positivt eller negativt från social synpunkt med en ökad Sverigeturism, vilka
hinder som finns för turism för olika grupper och vilka de sociala konsekven-
serna är av markutnyttjande för turism.

I rapporten redovisas att de sociala aspekterna på turism och rekreation
till stor del har hanterats i rådets delegation. Detta har fått till följd att rådet
inte helt har tagit det samlade ansvaret för verksamheten. Det är emellertid
enligt vår bedömning väsentligt att rådet är en organisation som samlat full-
gör och ansvarar för samtliga uppgifter, särskilt då de sociala aspekterna.

1 Riksdagen 1990/91. 2 saml. Nr 13

Turistrådets uppgifter är i dag dåligt definierade i stadgarna varför de be- Förs. 1990/91:13
höver preciseras. En del styrningsproblem synes vara förknippade med att
Sveriges turistråd är en stiftelse.

I vår rapport har vi närmare'.utvecklat en modell för hur rådet kan vara
organiserat för att bättre fullgöra sina uppgifter. Med hänsyn till att en över-
syn av turistrådet har förutskickats av regeringen (skr. 1990/91:50), har vi
dock inte tagit närmare ställning till den organisationsform under vilken rå-
det framdeles bör arbeta. De nu anförda synpunkterna på rådets hantering
av de sociala frågorna och rådets organisation för övrigt bör delges rege-
ringen genom riksdagens försorg.

2 Hemställan

Riksdagens revisorer hemställer

att riksdagen ger regeringen till känna vad revisorerna anfört angå-
ende turistrådets befattning med de sociala frågorna och rådets orga-
nisation.

Detta ärende har avgjorts av revisorerna i plenum. I beslutet har deltagit
revisorerna Kjell Nilsson (s), Alf Wennerfors (m), Hans Lindblad (fp),
Bengt Silfverstrand (s), Anders G Högmark (m), Torsten Karlsson (s), Rune
Jonsson (s), Sten-Ove Sundström (s), Ulla Orring (fp), Ulla-Britt Åbark (s),
Lennart Brunander (c) och Ulla Johansson (s).

Vid ärendets slutliga handläggning har vidare närvarit kanslichefen Åke
Dahlberg, utredningschefen Bo Willart samt revisionsdirektören Ingrid
Carlman (föredragande).

Stockholm den 13 december 1990

På riksdagens revisorers vägnar

Kjell Nilsson

Ingrid Carlman

Förs. 1990/91:13

Bilaga

DNR 1990:71

Sveriges turistråd
och de sociala
målen

Rapport 1990/91:1

Utredare: Ingrid Carlman

Innehållsförteckning Förs. 1990/91:13

1 Sammanfattning.......................................... 5

2 Sociala aspekter på turism och rekreation - en bakgrund....... 5

3 Riksdagens beslut angående turistrådet...................... 6

4 Regeringens styrning av turistrådet.......................... 7

5 Turistrådet............................................... 9

5.1 Organisationen i stort ............................... 9

5.2 Plan för fullföljande av de sociala målen............... 9

5.3 Strukturplanen ..................................... 11

5.4 Verksamhet inriktad mot det sociala målet............. 12

6 Överväganden och förslag.................................. 13

6.1 Turistrådets bidrag till de sociala målen för turism

och rekreation........... 13

6.2 Uppföljning, utvärdering och budgetering.............. 14

6.3 De sociala frågorna inom turistrådets organisation....... 15

Bilagor.

1 RRVs rapport om turistrådet............................... 17

Allmänt om RRVs rapport.............................. 17

Remissinstansernas syn på turistrådets roll och uppgift...... 17

2 Turistrådets bidrag till försöksverksamhet.................... 21

3 Utdrag ur: Sveriges turistråd. Resultatanalys - verksamhet

1987/88-1989/90 ............................................ 22

1 Sammanfattning

Riksdagen har under en följd av år understrukit vikten av att de sociala må-
len för turism- och rekreationspolitiken skall prägla Sveriges turistråds verk-
samhet. Riksrevisionsverket (RRV) har nyligen genomfört en förvaltnings-
revisionen granskning av turistrådets hela verksamhet. Därvid har dock tu-
ristrådets sociala funktion berörts i mycket ringa grad.

Riksdagens revisorer har därför genomfört en granskning för att se hur
turistrådet genom sin verksamhet bidrar till de sociala målen för turism och
rekreation och hur detta redovisas till riksdagen. Kompletterande uppgifter
om turistrådet och de sociala målen har inhämtats.

I rapporten konstateras att turistrådets verksamhet inte varit särskilt inrik-
tad på att bidra till de sociala målen för turism och rekreation. Rådet har
främst inriktat verksamheten på att främja Sverigeturismen i största allmän-
het. Rådet hade till en början en stark inriktning mot marknadsföring och
genomförande av enskilda åtgärder. Med tiden har dock produktutveckling,
uppbyggnad och spridning av kunskaper, turism för alla samt infrastruktur-
åtgärder betonats starkare.

Regeringen har inte genomfört eller till riksdagen redovisat någon utvär-
dering av turistrådets verksamhet för att förverkliga de av riksdagen förut-
satta sociala målen.

I rapporten utvecklas en organisationsmodell med turistrådet som central
myndighet för turism och rekreation med samlat ansvar för hela verksamhe-
ten. Den nya myndigheten bör ha mer preciserade uppgifter än vad turistrå-
det har i dag, exempelvis beträffande de sociala aspekterna på turism och
rekreation. Den nuvarande delegationens myndighetsuppgifter bör föras
över till den nya myndigheten.

Förs. 1990/91:13

2 Sociala aspekter på turism och rekreation - en
bakgrund

Under 1900-talet har frågor om turism och rekreation och samhällets ansvar
för dessa vuxit fram. Det kom till uttryck bl.a. genom den första semesterla-
gen som kom 1938 och som stadgade om två veckors semester.

I propositionen (1975:46) om primära rekreationsområden påtalas beho-
vet av att utveckla riktade samhälleliga styrmedel för att tillgodose vissa
gruppers rekreationsintressen.

Samhällets insatser för rekreation och turism borde enligt propositionen
ges en sådan inriktning att det blir möjligt för alla att utnyttja områden och
anläggningar. För detta behövdes en ändamålsenlig planering och styrning
av samhällsinsatserna såväl i fråga om anläggningarnas konstruktion och ut-
formning som deras lokalisering. Inte minst viktigt ansågs det vara att lågin-
komsttagarnas, barnfamiljernas och de handikappades behov beaktades.
Rekreationspolitiken måste enligt propositionen för att bli framgångsrik be-
drivas från såväl sociala som ekonomiska utgångspunkter.

I denna proposition föreslogs också att en beredning skulle inrättas för att
samordna rekreationspolitiken.

1* Riksdagen 1990/91. 2 saml. Nr 13

I en annan proposition (1975:47) föreslogs att Sveriges turistråd skulle in- Förs. 1990/91:13
rättas för att stimulera och rationalisera försäljningen av semester- och re-
kreationsresor. För att åstadkomma en bättre samordning kommunerna
sinsemellan och mellan kommunerna och staten borde turistrådet, enligt
propositionen, utveckla och tillhandahålla kunskap om produktutveckling,
marknadsplanering och utblick m.m.

Man kan säga att den förstnämnda propositionen om rekreationsbered-
ningen såg rekreationen i ett konsumentperspektiv, medan den senare (om
turistrådet) såg turismen och rekreationen i ett producentperspektiv.

Kulturutskottet (KrU 1975/76:ly) betonade vid riksdagsbehandlingen
starkt vikten av att samhällets insatser för rekreation och turism får en sådan
inriktning att de kan komma alla till godo oavsett sociala och ekonomiska
hinder. Utskottet framhöll också värdet av att man vid planeringen av sam-
hällets insatser beaktar den kulturella särarten inom olika områden.

Resultatet av 1975 års riksdagsbeslut (rskr. 1975/76:46 resp. 1975/76:244)
blev att två nya organ, Sveriges turistråd och rekreationsberedningen, inrät-
tades samt att 25 primära rekreationsområden pekades ut.

I den nya plan- och bygglagen (1987:10) och lagen (1987:12) om hushåll-
ning med naturresurser behandlas allmänt bl.a. konflikter mellan markan-
vändning för olika ändamål och sociala aspekter.

Naturresurslagen innehåller bestämmelser för att skydda turismen och det
rörliga friluftslivets intressen, men de är mycket allmänt formulerade. Eko-
logiska, sociala och samhällsekonomiska utgångspunkter skall gälla och ett
tillräckligt bra kunskapsmaterial skall finnas tillgängligt. För att lösa konflik-
ter och för att göra avvägningar mellan olika intressen fordras stöd i form av
kunskaper och metodutveckling.

3 Riksdagens beslut angående turistrådet

Målsättningar och riktlinjer för den svenska turist- och rekreationspolitiken
behandlades år 1984 av riksdagen (prop. 1983/84:145, KrU 22, rskr. 340).
Förutom målet att genom marknadsföringsåtgärder och en utveckling av tu-
ristnäringen uppnå förbättrad bytesbalans, sysselsättningssituation och regio-
nal utveckling betonades målet att göra de svagast ställda grupperna och indi-
viderna delaktiga i de rekreationsmöjligheter som turismen inom Sverige kan
erbjuda.

Samhällets insatser på rekreations- och turistområdet måste enligt riksda-
gen utformas så att de kan komma alla till godo och bidra till att minska exi-
sterande sociala och ekonomiska hinder för att utnyttja de resurser för tu-
rism och rekreation som finns i Sverige.

Genom 1984 års beslut lades rekreationsberedningen ner och verksamhe-
ten fördes över till turistrådet liksom naturvårdsverkets bidragsgivning och
utvecklingsarbete. Turistrådet fick i uppdrag att fortlöpande ta fram en
strukturplan för turism och rekreation. Planen skall syfta till att samordna
de närings- och regionalpolitiska åtgärderna med åtgärder inom turist- och
rekreationspolitiken.

Riksdagen har därefter ytterligare understrukit turistrådets ansvar för de

sociala målen i politiken för turism och rekreation.

Kulturutskottet erinrade 1988 (KrU 1987/88:20) om att 1984 års målsätt-
ning fortfarande gäller. Utskottet underströk därför att det är angeläget att
turistrådet i sin verksamhet på att utveckla Sverigeturismen även sätter in
sina resurser så att samhällets insatser får en sådan inriktning att de kan
komma alla till godo.

Utskottets uttalande var föranlett av en motion i vilken det hävdades att
en betydande del av turistrådets anslag bör användas för att uppfylla de mål-
sättningar riksdagen beslutade om 1984, nämligen satsningen på rekrea-
tionspolitiska mål, satsningar på utvecklings- och försöksverksamhet på in-
tressanta områden, regionalpolitiska mål samt sociala mål.

4 Regeringens styrning av turistrådet

Efter riksdagsbeslutet 1984 beslutade regeringen (1984-06-20) om ändrade
stadgar för stiftelsen Sveriges turistråd. Enligt de nu gällande har turistrådet
till uppgift att som centralt organ planera, samordna och genomföra åtgärder
för att främja turism och rekreation i Sverige i enlighet med de av riksdagen
fastställda målen. Det åligger turistrådet särskilt

- att utveckla svensk turism och att genom marknadsföringsåtgärder för-
bättra svensk bytesbalans och sysselsättning samt stödja regional utveck-
ling,

- att medverka till att förbättra möjligheterna för breda folkgrupper till tu-
rism och rekreation.

Av stadgarna framgår vidare att turistrådet har en permanent delegation,
som är underställd rådets styrelse, med uppgift att fullgöra bl.a. vissa myn-
dighetsuppgifter, såsom att handlägga frågor om bidrag och yttranden över
arbetsmarknads- och lokaliseringsstödsärenden, enligt en av regeringen ut-
färdad förordning (1984:702).

Till delegationens uppgifter hör också enligt stadgarna att följa arbetet
med utformningen av en strukturplan för utvecklingen av turism och rekrea-
tion. Denna plan skall fastställas av styrelsen. Att ta fram strukturplan får
därmed anses ingå i turistrådets allmänna planerings- och samordningsupp-
gifter.

Utöver arbetet med strukturplanen och de tidigare nämnda allmänna upp-
gifterna framgår det dock inte av stadgarna vilka mera precisa uppgifter tu-
ristrådet har eller vilket underlag som rådet skall ta fram för vidareutveck-
ling av politiken för turism och rekreation.

Med anledning av kulturutskottets uttalande 1988 (KrU 1987/88:20) upp-
drog regeringen i regleringsbrev åt turistrådet att senast i oktober 1989 redo-
visa en plan för hur turistrådets ansvar för de sociala målen beträffande turism
och rekreation skall fullföljas.

1 1990 års budgetproposition redovisades dock inte något resultat av detta
uppdrag angående de sociala målen. Däremot sägs, liksom 1989, att det so-
ciala målet för politiken för turism och rekreation även framdeles skall ha
stor tyngd i turistrådets arbete med att utveckla svensk turism. Samtidigt
konstaterar man att det inte finns någon avgörande skillnad mellan att skapa

Förs. 1990/91:13

goda rekreationsmöjligheter och att marknadsföra Sverige som turistmål. Förs. 1990/91:13
Detta sägs bero på att ett viktigt led i informations- och marknadsföringsin-
satserna bör vara att söka upp olika medborgargrupper och intressera och
stimulera dessa till resor och rekreerande aktiviteter på fritid och vid semes-
ter. Därvid behövs också insatser för att anpassa och förnya utbudet av akti-
viteter och tjänster inom turistrådet för att bl.a. tillgodose olika gruppers
behov.

1 1990 års budgetproposition förutsätts vidare att turistrådets försöksverk-
samhet tillsammans med LO fullföljs liksom en av Svenska turistföreningen
påbörjad verksamhet för att bredda möjligheterna för sommarturism i fjäll-
världen.

Det föreslås också i budgetpropositionen 1990/91 att turistrådet skall ut-
veckla sitt sektoransvar. Resurser härför sägs till stor del kunna erhållas ge-
nom omprioriteringar av tilldelade medel. En avdelning inom rådet med
sektorfrågorna som huvudsakliga arbetsuppgifter utpekas härvid som en
möjlighet. En sådan sägs kunna stödja sektorns intressenter genom försöks-
verksamhet, fortlöpande branschkontakter, samverkan med organisationer,
samordning med den offentliga sektorn samt genom internationellt samar-
bete.

Enligt regeringens beslut skall turistrådet fr.o.m. budgetåret 1991/92
övergå till treårig budgetering av sin verksamhet. Särskilda direktiv har läm-
nats för den fördjupade anslagsframställningen. Turistrådets arbete med an-
slagsframställningen skall enligt dessa ta sin utgångspunkt i den av rådet
framtagna strukturplanen som beskriver turismen i och till Sverige, dess ut-
vecklingsmöjligheter samt lämpliga åtgärder för att nå en positiv utveckling
av turism och rekreation. Rådet behöver därmed inte längre årligen redovisa
sin strukturplan. Varken de sociala frågorna eller några andra frågor lyfts
fram i de särskilda direktiven. Däremot sägs att anslagsframställningen skall
basera sig på hela rådets verksamhet och ansvarsområde och därvid basera
sig på en resultatanalys av de föregående årens verksamhet.

I en samlad proposition (1989/90:90) om forskningsfrågor tas också forsk-
ning om turism och rekreation upp. Sådan forskning bör enligt propositionen
ta sin utgångspunkt i etablerade vetenskaper varvid ett antal samhällsveten-
skapliga discipliner nämns. Forskningen sägs också tangera andra områden
för tillämpad forskning som transportforskning, miljöforskning och bygg-
forskning.

Regeringen har bedömt att det främsta forskningsbehovet föreligger vad
gäller turismens betydelse för samhällsekonomin och föreslår därför att det
skall inrättas en professur i nationalekonomi med inriktning på turism och
rekreation.

Regeringen har vidare under året remissbehandlat en av RRV i december
1989 avgiven förvaltningsrevisionen rapport om turistrådet. En sammanfatt-
ning av rapporten och remissutfallet över den redovisas i bilaga 1. I skrivelse

(1990/91:50) till riksdagen om åtgärder för att stabilisera ekonomin och be- Förs. 1990/91:13
gränsa tillväxten av de offentliga utgifterna anmäler regeringen att turistrå-
dets verksamhet skall ses över med inriktning på att näringens eget engage-
mang skall öka. I detta sammanhang skall också klargöras hur de sociala må-
len i turistpolitiken skall tillgodoses.

5 Turistrådet

5.1 Organisationen i stort

Sveriges turistråd är en stiftelse inrättad av staten, Svenska kommunförbundet
och Landstingsförbundet. Rådet sorterar under industridepartementet och
leds av en styrelse som utses av regeringen. I styrelsen ingår politiker och
representanter för organisationer och näringsliv.

Inom turistrådet finns också som nämnts den permanenta delegation, som
för rådet bl.a. skall fullgöra vissa myndighetsuppgifter. I delegationen ingår
tre riksdagsledamöter samt representanter för kommun- och landstingsför-
bunden, arbetsmarknadsverket, statens industriverk och statens naturvårds-
verk. Till delegationen är också fyra sakkunniga knutna, en från vardera ar-
betsmarknads- och kommunikationsdepartementen samt två från industri-
departementet^

Verksamheten finansieras genom ett statligt anslag, genom medfinansie-
ring från intressenter och genom övriga intäkter. För budgetåret 1990/91 har
riksdagen beviljat 123,0 milj.kr. Statens medstiftare bidrar inte till finansie-
ringen.

Turistrådet har tillskapat ett eget bolag, benämnt Resurs för besöksnä-
ringen AB, som bedriver konsultverksamhet.

Turistrådets verksamhet är organiserad i tre avdelningar: forskning och ut-
veckling, en marknads- och en administrativ avdelning.

Vidare finns en stab på VDs kansli som bevakar och upprätthåller kontak-
ter med svenska myndigheter och organisationer samt en person som leder
och samordnar delegationens arbete. För dessa uppgifter beräknades ansla-
get för budgetåret 1990/91 så att resurserna skulle ge utrymme för att inrätta
en avdelning eller på annat sätt förstärka sådana insatser för dessa uppgifter.
Detta har inte skett, vilket enligt rådet beror på att man avvaktar statsmak-
ternas vidare beslut angående rådets uppgifter och organisation.

Bland de uppgifter som turistrådets styrelse har hänskjutit till delegatio-
nen hör arbetet med strukturplanen, årligt arbetsprogram för att undanröja
hinder för turism, systematisk inventering av resurser inom offentlig sektor
och hos intresseorganisationer som stöder eller skulle kunna stödja turis-
mens utveckling och aktivt agerande för att koordinera resursanvändning.

5.2 Plan för fullföljande av de sociala målen

Turistrådet redovisade under hösten 1989 till regeringen den plan för hur tu-
ristrådets ansvar för de sociala målen för politiken för turism och rekreation
skall fullföljas som regeringen begärt.

En av turistrådets utgångspunkter härvid var att det rika och livaktiga fri- Förs. 1990/91:13
lufts-, rekreations- och kulturliv med stark folkrörelseförankring som finns
över hela landet utgör en av grundförutsättningarna för den svenska turis-
men. Det är, enligt rådet, endast genom att olika former av turism och re-
kreation görs tillgängliga för så många som möjligt i samhället som det blir
möjligt att upprätthålla en välutvecklad turistisk infrastruktur. Den svenska
turistnäringen är således, anser turistrådet, till stor del beroende av att mål-
sättningen om turism för alla kan upprätthållas.

Därefter redovisar turistrådet hur samhället, staten, kommunerna och
landstingen på olika sätt stöder turism för alla. Detta sker t.ex. genom bidrag
till ideella organisationer, inom ramen för sysselsättnings- och regionalpoliti-
ken, bidrag till investeringar i anläggningar och genom andra infrastruktur-
investeringar. Enbart samhällets stöd till de traditionella turistorganisatio-
nerna uppgår till ca 300 milj.kr. per år.

Aven arbetstagarorganisationerna lägger ner omfattande resurser på att
utveckla förutsättningarna för en rik fritid.

Turistrådet konstaterar att svenskarna i ett internationellt perspektiv har
ovanligt goda möjligheter till en rik fritid både i vardagen och under längre
ledigheter.

Hur de sociala målen för turism och rekreation uppfylls hänger, enligt tu-
ristrådet, starkt samman med hur de övriga målen uppfylls och hur avväg-
ningen görs mellan de olika målen.

Hela den turistiska infrastrukturen är, enligt turistrådet, helt beroende av
att olika former av turism kan göras tillgängliga för så många som möjligt i
samhället.

Det finns, anser turistrådet, en rad väldokumenterade sociala och sam-
hällsekonomiska skäl för att upprätthålla verksamheter som inte kan eller
bör drivas i marknadsmässiga former. För att skapa ett tillräckligt utrymme
för samhällsekonomiskt och fördelningspolitiskt motiverade insatser inom
turist- och rekreationsområdet fordras dock, menar turistrådet, att de före-
tagsekonomiskt lönsamma delarna inom sektorn också ges rimliga förutsätt-
ningar att expandera.

Turistrådet drar slutsatsen att olika åtgärders effektivitet i förhållande till
de politiska målen för turism och rekreation måste bedömas mot bakgrund
av de samlade insatserna. Ingen enskild åtgärd som diskuteras kan således
prövas mot samtliga mål och förkastas enbart därför att den inte bedöms
vara effektiv i förhållande till vart och ett av dem.

Turistrådet redovisar att det arbetar med såväl generella som selektiva in-
satser för att uppfylla målsättningen turism för alla.

De generella insatserna riktas bl.a. mot informations- och kunskapsområ-
det. Genom kampanjen ”Sverige är fantastiskt” anser sig turistrådet ha ska-
pat ett intresse för och en medvetenhet om möjligheterna att semestra i Sve-
rige. Denna aktivitet har fortsatt med ”Upptäck Sverige” som syftar till att
stimulera svenska folket att upptäcka sitt eget land för att få en rikare fritid.
Härvid satsas bl.a. på ökad kvalitet på fakta om boendeanläggningar, aktivi-
teter, transporter m.m.

De selektiva insatserna för turism för alla riktas mot ett antal för rekreation
centrala områden såsom kultur, idrott, natur, bilturism och handikapp.

Den valda vägen söker, anser turistrådet, garantera att svensk turism ut- Förs. 1990/91:13
vecklas positivt sett såväl från sociala som ekonomiska aspekter. Båda si-
dorna är, enligt rådet, nära sammankopplade och beroende av varandra för
en framgångsrik utveckling.

Turistrådet hävdar i planen att det bäst kan lösa regeringens uppdrag ge-
nom att arbetet inriktas på följande områden: kunskap, produktutveckling,
information/vägledning, distribution, resultatuppföljning och försöksverk-
samhet.

Om försöksverksamheten sägs i planen att den hittills varit ringa och har
hanterats av delegationen. Rådet säger sig, när det via satsning på kunskap
får ett allt säkrare grepp om behovet av utveckling av det turistiska utbudet,
vilja prioritera detta arbetsområde. Man avser därmed också kunna stödja
de starka intressen som finns hos de för turismen så viktiga ideella organisa-
tionerna.

Turistrådets redovisning kan sammanfattas så, att såväl rådets mål som åt-
gärder hänger starkt ihop och att det därmed inte är särskilt meningsfullt att
skilja ut några särskilda åtgärder, som skall leda till att de sociala målen för
turism och rekreation uppfylls. Turistrådet inriktar sig på turism för alla och
inte särskilt på svaga grupper.

5.3 Strukturplanen

Turistrådet skall enligt sina stadgar utarbeta strukturplan för utvecklingen
av turism och rekreation. Planen syftar enligt riksdagens beslut 1984 till att
samordna de närings- och regionalpolitiska åtgärderna med åtgärder inom
politiken för turism och rekreation. Både styrelsen och delegationen arbetar
med strukturplanen.

Den första strukturplanen presenterades i oktober 1987. Grundläggande
strategier för Sverigeturismen redovisades och ett antal aktiviteter och områ-
den, som rådet ansåg borde ges hög prioritet i det fortsatta arbetet, pekades
ut. Sedan dess har det årligen presenterats en strukturplan som bygger vi-
dare på oktoberplanen.

I den sistnämnda planen skisserades dels en internationell, dels en natio-
nell strategi. Den nationella strategin går bl.a. ut på att vissa hinder för
svenskarnas resande och för turistnäringen analyseras och undanröjs samt att
svenskarnas attityder till semester i Sverige påverkas.

En ny utgångspunkt för strukturplanen 1988 var att insatserna för att
främja turismen måste anpassas till konsumenternas dokumenterade önske-
mål och inriktas på att ta till vara Sveriges unika förutsättningar på området.
Genom detta skulle syftet att samordna åtgärderna inom turism- och rekrea-
tionssektorn med samhällets närings- och regionalpolitik lättare uppnås.

I strukturplan 89 betonas rekreationsfrågorna starkare än tidigare. Över-
gripande strategier för utvecklingen av Sverigeturismen betonar kompetens-
och kunskapsutveckling, fortsatt starkt stöd till ideella organisationer som
verkar inom sektorn liksom behovet av särskilda medel för investeringar av
strategisk betydelse.

Strukturplan 90 är den sista årliga planen. Vid övergång till treårsbudgete- Förs. 1990/91:13
ring skall planen i sin helhet förnyas i samband med fördjupad anslagsfram-
ställning. Turistrådet avser att förändra strukturplanearbetet så att den tidi-
gare planens strategidel förnyas vart tredje år, medan de tidigare analys- och
faktadelarna kommer att förnyas oftare och mer kontinuerligt.

Som en allmän kommentar från revisorernas sida kan sägas att turistrådet
säger sig vilja använda såväl ett producent- som ett konsumentperspektiv me-
dan t.ex. strukturplan 90s analysdel fortfarande präglas starkt av ett produ-
cent- eller marknadsperspektiv.

5.4 Verksamhet inriktad mot de sociala målen

Turistrådets verksamhet är inte organiserad med hänsyn till de olika målen
för turism och rekreation. Det finns således inte heller inom rådet någon
verksamhet som är speciellt inriktad på de sociala aspekterna på turism och
rekreation.

Däremot finns det inom rådet/delegationen verksamhet som tillgodoser
de sociala målen. Exempel på sådan verksamhet är projektet kultur-turism,
kampanjen ”Upptäck Sverige”, handikappfrågor, bidrag till försöksverksam-
het, skriften "Mål och medel i rekreationspolitiken”, Sverigemodellen med till-
lämpningar, samarbete med LO och arbete med att ta fram diskussionsun-
derlag om en rikare fritid.

Projektet kultur-turism, som bedrivs inom enheten för produktutveckling,
syftar till att utnyttja kulturen för att öka turismen i Sverige både kvantitativt
och kvalitativt samt till att ge Sverigeturismen en profil. Turistrådet har här-
vid samarbetat med riksantikvarieämbetet och med kulturrådet. Genom
projektet registreras och sprids information om kulturarrangemang, sevärd-
heter och kulturellt inriktade turistaktiviteter. Som uppgiftslämnare har ett
antal organisationer knutits till projektet.

Turistrådets delegation har tagit initiativ till och med bidragsmedel finan-
sierat framtagandet av en utvecklingsmodell för svensk turism, den s.k. Sve-
rigemodellen. Arbetet är en del av strukturplanearbetet och har bedrivits
parallellt med detta. En viktig del av arbetet med Sverigemodellen är att
klarlägga hur och av vem genomförandet skall kunna ske. Modellen har bl.a.
använts för att analysera och föreslå åtgärder för en utveckling av bilturism,
cykelturism, sportfiske och utbildning.

Ett antal projekt kring handikappfrågor har bedrivits inom rådets enhet
för produktutveckling. Arbetet går ut på att utveckla och anpassa turistan-
läggningar och turistaktiviteter så att de blir tillgängliga för handikappade
och på att informera om detta. Rådet utger årligen en semesterguide för
handikappade.

Bidrag till försöks- och utvecklingsarbete har genom delegationen förde-
lats till ett trettiotal projekt (se projektförteckning i bilaga 2) med samman-
lagt 11,8 milj.kr. under budgetåren 1984/85-1989/90. Stödet har givits till
projekt som är turistiskt intressanta, t.ex. utifrån sociala aspekter, och dess-
utom har syftat till att möjliggöra en spridning av idéer till andra intressenter
i övriga landet.

Delegationen har beslutat att genomföra en utvärdering av den hittills be-
drivna försöks- och utvecklingsverksamheten. Som ett led i detta arbete har

delegationen gjort en enkät hos bidragstagarna. Härvid frågades om hur tu- Förs. 1990/91:13
ristrådets stöd fungerat, om syftet med projektet uppnåtts och hur erfaren-
heterna spritts. Någon sammanfattande utvärdering av försöksverksamhe-
ten har ännu inte gjorts.

I den resultatanalys för verksamheten under budgetåren 1987/88-1989/90,
som finns i Sveriges turistråds anslagsframställning 1991/92-1993/94, redovi-
sas under rubriken ”offentlig sektor” (se bilaga 3) hur rådet fungerat som
samhällets centrala organ för hela turism- och rekreationssektorn.

Flera av dessa uppgifter faller enligt rådet på delegationen, medan turist-
rådets olika avdelningar varit engagerade för att ta fram underlag. Bl.a. för-
söks- och utvecklingsverksamheten redovisas under offentlig sektor.

Delegationen har enligt rådet deltagit mycket aktivt i arbetet med att söka
påverka framför allt den offentliga sektorns insatser för utvecklingen av
svensk turism. Detta arbete är, anser rådet, nödvändigt, men ger påvisbara
resultat först på längre sikt.

Bland de aktiviteter som redovisas under offentlig sektor nämns debattun-
derlaget ”Fritiden och Framtiden” liksom en konferens om samma ämne
som rådet ordnade tillsammans med ett tjugotal ideella organisationer under
våren 1990.

Någon speciell redovisning av vilka aktiviteter som pågått eller vilka resul-
tat som uppnåtts beträffande de sociala aspekterna på turism och rekreation
finns inte med i anslagsframställning 1991/92-1993/94.

6 Överväganden och förslag

Vår granskning har gjorts med utgångspunkt i samtliga de mål riksdagen
ställt upp och de riktlinjer för den svenska politiken för turism och rekrea-
tion som riksdagen beslutade om år 1984. Den har dock i avsikt att komplet-
tera RRVs granskning avgränsats till hur turistrådet arbetat med de sociala
frågorna för turism och rekreation, hur detta arbete redovisats för riksdagen
och vilka krav som framöver bör ställas på turistrådet i detta avseende.

6.1 Turistrådets bidrag till de sociala målen för turism och
rekreation

Samhällets insatser på turism- och rekreationsområdet måste enligt riksda-
gens beslut år 1984 utformas så att de kan komma alla till godo och kan bidra
till att minska existerande sociala och ekonomiska hinder för att utnyttja de
resurser för turism och rekreation som finns i Sverige. I beslutet betonades
också målet att göra de svagast ställda grupperna och individerna delaktiga
i de rekreationsmöjligheter som turismen inom landet kan erbjuda.

Hur turistrådet skall arbeta för dessa mål har emellertid inte kommit till
klart uttryck i regeringens stadgar för rådet. Rådets uppgifter har sålunda
inte preciserats utöver att det skall samordna, planera och genomföra åtgär-
der för att främja turism och rekreation i Sverige i enlighet med de av riksda-
gen fastställda målen. Dess bidrag till de sociala målen uttrycks härvid så att
det skall medverka till att förbättra möjligheterna för breda folkgrupper till

turism och rekreation.

Turistrådets verksamhet har inte heller varit särskilt inriktad på att bidra
till de sociala målen för turism och rekreation. Verksamheten har därtill inte
ens varit inriktad på att - som det formuleras i stadgarna - medverka till att
förbättra möjligheterna för breda folkgrupper till turism och rekreation.

Rådet har snarare inriktat verksamheten på att främja Sverigeturismen i
största allmänhet. Det hade till en början en stark inriktning mot marknads-
föring och genomförande av enskilda åtgärder. Med tiden har dock produkt-
utveckling, uppbyggnad och spridning av kunskaper, turism för alla och in-
frastrukturåtgärder betonats starkare.

Turistrådet arbetar sålunda inte särskilt för svaga grupper. Rådet arbetar
snarare för turism för alla. Exempel på sådana inslag i verksamheten är kam-
panjen ”Sverige är fantastiskt/Upptäck Sverige”, Sverigemodellen, försöks-
verksamheten, en fritidskonferens i Östersund och debattskriften för en ri-
kare fritid. En del av detta arbete har skett genom turistrådets delegation.

6.2 Uppföljning, utvärdering och budgetering

Turistrådet har inte särskilt inriktat sin verksamhet på åtgärder som bidrar
till de sociala målen utan påstår att det bäst kan lösa regeringens uppdrag
genom att dess arbete inriktas på det sätt som rådet nu avser.

Eftersom turistrådets verksamhet inte varit organiserad med hänsyn till de
olika målen för turism och rekreation så har inte heller den uppföljning eller
resultatanalys som turistrådet gjort speciellt gällt hur man bidragit till dessa.
Inte heller har rådet på annat sätt undersökt i vad mån de sociala målen
nåtts.

I den plan för fullföljande av de sociala målen som turistrådet tog fram på
regeringens begäran under hösten 1989 hävdar turistrådet att det bäst kan
lösa regeringens uppdrag genom att arbetet inriktas på kunskap, produktut-
veckling, information/vägledning, distribution, resultatuppföljning och för-
söksverksamhet.

Vidare betonas i planen starkt att såväl rådets mål som rådets åtgärder
hänger starkt ihop och att det därmed inte är särskilt meningsfullt att skilja
ut några särskilda åtgärder som skall leda till att de sociala målen för turism
och rekreation uppfylls.

Resultatet av regeringens uppdrag till turistrådet hur de sociala målen för
turismen skall uppfyllas har inte redovisats för riksdagen. Regeringen har
endast understrukit vikten av att de sociala målen ges fortsatt tyngd i rådets
verksamhet.

I de särskilda direktiven till fördjupad anslagsframställning för turistrådet
ställs inga krav på resultatanalys beträffande de sociala frågorna. Det anges
dock att framtidsanalysen skall innehålla en bedömning av hur verksamhe-
ten kommer att utvecklas med hänsyn tagen till det sektoransvar för turism
och rekreation som åvilar turistrådet.

Någon utvärdering av turistrådets arbete med de sociala frågorna har re-
geringen således varken genomfört eller redovisat till riksdagen.

Enligt vår bedömning bör såväl resultatanalysen som budgetprocessen i
sin helhet beträffande turistrådets arbete med de sociala frågorna utvecklas

Förs. 1990/91:13

så, att det för riksdagen blir möjligt att ta ställning till frågorna rörande de Förs. 1990/91:13
sociala målen. Exempel på frågor som behöver belysas är om det är bra eller
dåligt med en ökad Sverigeturism, hindren för olika grupper av människor
och de sociala konsekvenserna av markutnyttjande för turism och rekrea-
tion.

6.3 De sociala frågorna inom turistrådets organisation

RRV har i en rapport om turistrådet föreslagit att detta inte skall ha som
uppgift att bidra till de sociala målen. Rådets huvuduppgift skall enligt RRV
vara att med producenternas intressen som utgångspunkt och utifrån ett na-
tionellt perspektiv främja en ökning av turismen i Sverige.

Vi utgår från att det, även om de sociala målen liksom andra mål förändras,
behövs ett samlande organ som på ett översiktligt sätt kan arbeta med bl.a.
de sociala frågorna.

De sociala aspekterna på turism och rekreation och därmed sammanhäng-
ande frågor, såsom den turistiska infrastrukturen, har ännu inte avspeglats i
turistrådets organisationsstruktur.

En del av dessa frågor har till stor del hanterats i delegationen. Detta har,
vilket framgår av såväl RRVs rapport som turistrådets yttrande över den-
samma, haft till följd att rådet inte helt tagit det samlade ansvaret för verk-
samheten. Detta har också medfört att RRV har föreslagit att delegationen
skall avskaffas.

Delegationen invänder mot detta att den genom sin breda sammansätt-
ning ger rådet unika möjligheter att påverka inte minst den offentliga sek-
torns insatser för t.ex. service och infrastruktur. Delegationen anser vidare
att möjligheterna att fullfölja de uppgifter som riksdag och regering slagit
fast och som delegationen till stor del arbetat för blivit begränsade på grund
av att turistrådets organisation, resurser och kompetens inte anpassats efter
de krav som ställts från huvudmännen.

Enligt vår bedömning är det väsentligt att rådet är en organisation som
samlat fullgör och ansvarar för alla sina uppgifter. De uppgifter som i dag
ligger på delegationen bör därför föras över till rådet. Delegationen bör sam-
tidigt endast få rådgivande funktioner.

Turistrådets verksamhet är dåligt definierad i stadgarna. De allmänna må-
len för turism och rekreation blandas samman med turistrådets särskilda
uppgifter. Samtidigt framstår det som att turistrådet skall stå för alla samhäl-
leliga insatser beträffande turism och rekreation. Möjligen hänger detta
samman med att turistrådet är en stiftelse och inte en myndighet.

Rådet har fått stiftelseform, bl.a. för att medge större flexibilitet. För att
ändå göra det möjligt för statsmakterna att styra verksamheten har det i stad-
garna bestämts att turistrådet skall följa riksdagens mål.

Ändamålet för en stiftelse skall vara någorlunda preciserat och varaktigt.
Även de samhälleliga målen kan förändras. Stadgarna och hela turistrådets
konstruktion har inte positivt bidragit till en vidare utveckling av målen, spe-
ciellt inte för de sociala.

RRV har på regeringens uppdrag genomfört en kartläggning av befintliga
stiftelser samt en juridisk analys av stiftelseformen i offentlig verksamhet,

som redovisats i revisionsrapporten ”Stiftelser för statlig verksamhet (Dnr
1989:422)”. Härvid konstateras att verksamhet med betydande inslag av
myndighetsutövning normalt bör bedrivas av myndigheter.

Nackdelen med myndighetsformen brukar anses vara bristen på flexibili-
tet. Argumentet om flexibilitet och självständighet kan, enligt den juridiska
analys RRV låtit göra, behöva nyanseras. De svenska myndigheterna har
ju en grundlagsstadgad självständighet mot regeringen. Därutöver pågår en
utveckling mot friare arbetsformer, individuell lönesättning och målstyrning
för myndigheterna.

För offentliga stiftelser är bevekelsegrunden normalt att man vill sam-
verka med intressenter utanför myndighetskretsen. Sådana kan bidra med
finansiering men också med kunskaper och kontakter. I de fall finansiering
eller andra former av ekonomiska bidrag inte är aktuella kan en lösning, en-
ligt RRVs juridiska analys, vara att dessa kunskaper och kontaktnät tas till
vara genom att intressenterna i stället deltar i en myndighets styrelse.

Om delegationens myndighetsfunktioner förs till rådet ter det sig också
naturligt att rådet blir en myndighet. I en instruktion kan då uppgifterna an-
ges mer precist än för närvarande.

De nuvarande medstiftarnas, Svenska kommunförbundet och Landstings-
förbundet, kunskaper och intressen kan tas till vara bl.a. genom representa-
tion i den nya myndighetens styrelse.

Enligt vår mening är det väsentligt att instruktionen för rådet formuleras
så att den övergripande kunskap som turistrådet redan har och de instrument
för kunskapsinhämtande som rådet har tillgång till och arbetar med också
används för att belysa de sociala aspekterna på turism och rekreation. Kra-
ven på den nya myndighetens arbete och på dess bidrag till vidareutveck-
lande av politiken för turism och rekreation blir därmed tydligare.

Regeringen har nyligen i en skrivelse till riksdagen aviserat att turistrådets
verksamhet skall ses över med inriktning på att näringens eget engagemang
skall öka. 1 detta sammanhang skall, meddelar regeringen, också klargöras
hur de sociala målen i turistpolitiken skall tillgodoses.

Vår granskning har inte gällt marknadsfrågor. Vi förutsätter emellertid att
regeringen vid sin översyn också undersöker hur och i vilken utsträckning
dessa kan organisatoriskt särskiljas från den allmänt inriktade verksamhe-
ten. Detta skulle t.ex. kunna ske genom ett bolag i vilket även turistnäringen
är ägare.

Sammanfattningsvis innebär den redovisade organisationsmodellen

- att turistrådet skall bli en central myndighet för turism och rekreation,

- att den nya myndigheten, förutom huvuduppgiften att planera, samordna
och genomföra åtgärder för att främja turism och rekreation i Sverige,
också ges mera precisa arbetsuppgifter bl.a. beträffande de sociala aspek-
terna på turism och rekreation,

- att delegationens myndighetsuppgifter förs över till den nya myndighe-
ten.

Med hänsyn till den av regeringen förutskickade utredningen bör här av-
givna synpunkter av riksdagen delges regeringen.

Förs. 1990/91:13

RRVs Rapport om turistrådet

Allmänt om RRVs rapport

RRV har i en förvaltningsrevisionen rapport (Dnr 1988:1502) om turistrådet
föreslagit att rådets uppgifter skall renodlas. RRV föreslår att turistrådet
skall ha som huvuduppgift att med producenternas intressen som utgångs-
punkt och utifrån ett nationellt perspektiv främja en ökning av turismen i Sve-
rige.

RRV föreslår att turistrådet inte skall ha till uppgift att bidra till genomför-
andet av regional- och sysselsättningspolitiken.

Turistrådet skall inte heller, enligt RRV, ha till uppgift att förbättra breda
folkgruppers möjligheter till turism och rekreation.

Turistrådet bör enligt RRV framför allt arbeta som sektororgan. En viktig
uppgift blir då att förena aktörer till gemensamma satsningar, både när det
gäller marknadsföring och produktutveckling.

I sektorrollen ingår också enligt RRV att verka för uppbyggnad, utveck-
ling och spridning av kunskap samt att fungera som expertorgan inom sek-
torn.

Rådet skall vidare, enligt RRV, i ett producentperspektiv bevaka och
främja turistiska intressen i samhällsplaneringen i stort, t.ex. när det gäller
utbildning, kommunikationer och naturvård. Delegationen som hittills skött
dessa uppgifter, om än inte enbart i ett producentperspektiv, skall enligt
RRV upphöra.

RRV lämnar även andra förslag, t.ex. om turistrådets marknadskontor.
Dessa redovisas inte här.

Regeringen har remitterat RRVs rapport till berörda myndigheter och or-
ganisationer. Yttranden har därvid avgivits av statens industriverk (SIND),
statens naturvårdsverk (SNV), Svenska institutet (SI), Sveriges turistråd,
Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet, Sveriges industriför-
bund, Centralorganisationen SACO, Landsorganisationen i Sverige (LO),
Svenska Resebranschens Riksförbund (RRF), Sveriges Hotell- och Restau-
rangförbund (SHR) och Sveriges Campingvärdars Riksförbund (SCR).

Förs. 1990/91:13

Bilaga

Bilaga 1

Remissinstansernas syn på turistrådets roll och uppgift

Remissinstanserna delar i huvudsak RRVs bedömning. SIND framhåller att
turistrådet bör arbeta som ett sektororgan vars roll att lyfta fram turistnä-
ringens intressen är av strategisk betydelse eftersom branschen är mycket
heterogent sammansatt. Rådet bör dock även fortsättningsvis ta hänsyn till
regionala effekter och vara öppet för samarbete med SIND och med berörda
länsstyrelser.

SNV betonar att turistrådet inte i tillräcklig omfattning har satsat på åtgär-
der för att förbättra möjligheterna för breda folkgrupper till turism och re-
kreation. RRVs bedömning att detta delmål bör åläggas en annan instans
kan endast accepteras om de berörda frågorna överförs till ett organ som har
kapacitet och intresse för att ta sig an dessa frågor.

Turistrådet delar RRVs bedömning att delmålen bör utgå. Målsättningen

bör i stället formuleras: ”Sveriges turistråd skall som centralt organ planera,
samordna, marknadsföra och genomföra åtgärder för att främja turismen i
Sverige.” Turistrådet betraktar det därvid som självklart att turismen bör ut-
vecklas i former som är förenliga med samhällets övergripande ekonomiska
och sociala mål.

De fyra mål som gäller för turist- och rekreationspolitiken bör enligt turist-
rådets mening snarare betraktas som bakomliggande motiv för samhällsor-
ganens engagemang inom turistrådet än som direkta mål för rådets verksam-
het.

Till skillnad från RRV anser turistrådet att det är samhällsintresset och
inte producenternas intressen som bör bilda basen för verksamheten.

Svenska kommunförbundet anser att RRV alltför lättvindigt sätter likhets-
tecken mellan turism och rekreation och påpekar att huvudsyftet med kom-
munernas satsningar på fritidsområdet är att tillgodose de egna invånarnas
behov av fritid och rekreation. För att förbättra breda folkgruppers möjlig-
het till turism och rekreation krävs att vissa förutsättningar uppfylls, såsom
tillgång till tillförlitlig och fortlöpande information om folkets köpkraft, tu-
rism- och rekreationsvanor, etc. Det åvilar staten och de olika departemen-
ten att uppfylla dessa förutsättningar. Uppgiften att förbättra breda folk-
gruppers möjligheter till turism bör därför enligt kommunförbundet ligga
kvar hos turistrådet.

Landstingsförbundet anser att det måste ligga i turistrådets roll att för-
bättra breda folkgruppers möjligheter till turism och rekreation och med-
verka till att såväl regionalpolitiska som andra sociala hänsyn tas i utveck-
lingen på turism- och rekreationsområdet. Turistrådets uppgift är då att bi-
dra med expertkompetens.

Landstingsförbundet instämmer i RRVs förslag till renodling och effekti-
visering av turistrådets verksamhet. SACO stöder RRVs uppfattning att tu-
ristrådets huvuduppgift bör vara att verka för ökad turism inom Sverige samt
att rådet bör verka som sektororgan. Verksamheten bör inriktas på mark-
nadsföringsinsatser samt på utveckling och spridning av kunskap. LO anser
att turistrådets viktigaste uppgift bör vara att initiera och stimulera produkt-
utveckling av svensk turism, varvid den kunskapsbank som turistrådet nu
bygger upp utgör en viktig grund. Produktutvecklingen bör göras i nära sam-
arbete med rese- och turistnäringens övriga representanter.

SHR stöder RRVs uppfattning att turistrådet bör få till huvuduppgift att
utifrån ett nationellt perspektiv främja en ökning av turismen i Sverige. Ut-
gångspunkten för allt arbete inom turism och reseliv bör enligt förbundet
emellertid inte vara producenternas intressen utan måste i stället vara mark-
nadens behov och möjligheter.

SCR instämmer i RRVs bedömning att turistrådets verksamhet bör renod-
las och betonar betydelsen av samordning.

Huvudmannaskap och associationsform

RRV har inte funnit några fördelar med att huvudmannaskapet för turistrå-
det delas mellan staten och Kommunförbundet och Landstingsförbundet.
Eftersom turistrådet verkar på statens uppdrag och finansieras av staten, an-
ser RRV att staten ensam bör vara huvudman för turistrådet.

Förs. 1990/91:13

Bilaga

Bilaga 1

RRV har vidare funnit att stiftelseformen som associationsform inte utgör
något problem för turistrådet. Däremot orsakar den vissa insyns- och kon-
trollproblem från bl.a. statsmakternas sida. RRV anser också att det är
lämpligt att i samband med överväganden om huvudmannaskapet för turist-
rådet även pröva rådets associationsform. Som alternativ nämns myndighet
eller möjligheten att genom riksdagsbeslut utsträcka offentlighetsprincipen
till att gälla hela rådets verksamhet.

Flertalet remissinstanser yttrar sig inte i denna fråga.

Turistrådet avstyrker RRVs förslag om förändrat huvudmannaskap efter-
som RRV inte har kunnat presentera några klara motiv för den föreslagna
förändringen. Rådet anser att ett delat huvudmannaskap mellan staten,
Kommunförbundet och Landstingsförbundet är till uppenbar fördel för
verksamheten. Stiftelseformen bör enligt rådet bibehållas eftersom den nu-
varande verksamheten allvarligt skulle försvåras om associationsformen
ändrades.

Kommunförbundet anser att frågan om delat huvudmannaskap mellan sta-
ten, Kommunförbundet och Landstingsförbundet är av underordnad bety-
delse. Det väsentliga är enligt Kommunförbundet att kommuner och lands-
ting, oavsett associationsform, försäkras representation och inflytande över
organisationen.

Landstingsförbundet anser att formerna för huvudmannaskapet kan och
bör diskuteras men att det vore olämpligt att ställa landstingen och kommu-
nerna helt utanför organisationen.

SACO och RRF instämmer i RRVs bedömning att staten ensam bör vara
huvudman. Det finns emellertid, anser de, inte skäl att övergå till annan as-
sociationsform.

SCR anser att staten ensam skall vara huvudman.

Delegationen

RRV anser att turistrådets konstruktion med två beslutande organ, styrelsen
och delegationen, orsakar styrproblem. Arbets- och ansvarsfördelningen
mellan de två instanserna är oklar. Delegationen, som utgör en viktig del av
rådets verksamhet, har inte fått tillräckligt utrymme. De uppgifter som i dag
åvilar delegationen bör överföras till rådet och den permanenta delegationen
bör avskaffas.

SIND anser att den föreslagna organisationsförändringen förefaller väl
motiverad. Om delegationen - som i nuläget bl.a. fattar beslut om yttranden
i regionalpolitiska stödärenden - avskaffas, bör det vara styrelsens uppgift
att fatta beslut om vilka expertkommentarer som bör lämnas.

SNV framhåller att delegationen och dess uppgifter i första hand bör ligga
kvar inom turistrådet. Rådet bör enligt SNV omorganiseras så att delegatio-
nens arbetsuppgifter med strukturplanen, stödärenden, utvecklingsprojekt
och frågor om infrastruktur får möjlighet att utföras på ett sådant sätt att
riksdagens uppdrag kan fullföljas. SNV ser det som ett andra alternativ att
delegationen och dess arbetsuppgifter knyts till naturvårdsverket. Detta kan
ske under förutsättning att erforderliga medel och personal ställs till verkets
förfogande.

Förs. 1990/91:13

Bilaga

Bilaga 1

Turistrådet instämmer i RRVs förslag att delegationen omvandlas till ett
styrelsens beredningsorgan och att dess särskilda beslutskompetens övertas
av styrelsen. Turistrådets motiv härför är att delegationen har, eller ibland
har uppfattats ha, ett eget beslutsområde, som är frikopplat från styrelsens,
och bl.a. för vissa frågors handläggning betraktas som egen myndighet.
Detta förhållande har i praktiken, anser rådet, fått den konsekvensen att ex-
empelvis sektorfrågorna inte fått det utrymme i styrelsearbetet som de för-
tjänat, eftersom dessa och andra frågor kommit att betraktas som delegatio-
nens och inte styrelsens ansvarsområde. Turistrådet anser nu att dessa frågor
bör ges ökad tyngd, att de skall vara en viktig del av styrelsens ansvar och
att de skall genomsyra hela organisationen.

De arbetsuppgifter som delegationen haft och som ansetts utgöra myndig-
hetsutövning kan enligt rådets mening övertas av styrelsen utan att turistrå-
det behöver bli myndighet. Krav på diarieföring, arkivering eller tillämpning
av offentlighetsprincipen för dessa frågor bör enligt rådet kunna tas in i stad-
garna.

Styrelsens vice ordförande (tillika vice ordförande i delegationen) vänder
sig i en reservation, som delegationen ställer sig bakom, mot att delegatio-
nen skall avskaffas.

Genom den breda sammansättning delegationen har med representanter
från stiftare, regionala och centrala organ tillförs turistrådet viktiga kunska-
per och erfarenheter och ges unika möjligheter till påverkan inte minst av
den offentliga sektorns insatser, t.ex. service och infrastruktur, anser delega-
tionen.

Möjligheterna att fullfölja de uppgifter som riksdag och regering slagit fast
och som till stor del handläggs av delegationen blir emellertid begränsade
om inte turistrådets organisation, resurser och kompetens anpassas efter de
krav som ställs från huvudmännen. Detta har delegationen regelbundet men
utan framgång framfört till rådets ledning och styrelse under senare år. Mot
denna bakgrund är det enligt delegationen för sektorfrågorna - dit räknas
även de sociala aspekterna på turismen - illavarslande att turistrådet nu före-
slår att delegationen skall läggas ner. I stället borde enligt delegationen rådet
angripa de verkliga bristerna genom att ge dem dels en organisatorisk platt-
form inom organisationen, dels en personell förstärkning och ökade ekono-
miska resurser.

Eventuella problem som kan uppstå i olika kompetensfrågor mellan sty-
relse och delegation bör enligt delegationen lätt kunna lösas inom organisa-
tionen eftersom delegationen i de allra flesta frågor är underställd styrelsen.

Kommunförbundet delar RRVs uppfattning att huvudansvaret för turist-
rådets samtliga uppgifter bör åvila styrelsen. Man bör emellertid försöka be-
vara den kompetens som delegationen tillför turistrådet. Landstingsförbun-
det anser att den nuvarande delegationens funktion skulle kunna lyftas fram
och läggas på styrelsen. Styrelsen skulle därigenom få två funktioner: dels
den roll som delegationen i dag spelar, dels rollen som ägare av dotterbolaget
Resurs.

SACO tillråder att delegationen läggs ner och att dess uppgifter övertas av
turistrådet. SCR anser att delegationen bör avskaffas.

Förs. 1990/91:13

Bilaga

Bilaga 1

Turistrådets bidrag till försöksverksamhet

Förs. 1990/91:13

Bilaga

Bilaga 2

Pro j ektförteckning

1) Turistvärd för handikappade i Ronneby

2) Kombinationssysselsättning i Åre

3) ”Fiskeprodukter”, Gnosjö

4) Natur- och kulturresurser i Jämtland

5) Planering av Forsviks bruk, Karlsborg

6) Infobroschyrer om cykling. Cykelfrämjandet

7) Cykelledsbeskrivningar. Cykelfrämjandet

8) Hur ska cykelleder planeras. Cykelfrämjandet

9) Utv. av Karlsborgs fästning

10) Konferens om storstadsrekreation RÅSK

11) Båtliv. Båtunionen

12) Campingplatser. BOSAM

13) Gränsstation Svinesund. BOSAM

14) Ånnsjöprojektet. Lst Jämtland

15) Sita Sameland. Arvidsjaur

16) Turism i naturreservat. Bohusturist

17) Abisko nationalpark. STF

18) ”Bättre sportfiske - ökad turism”

19) ”Folklig turism.” Metall

20) Bobåkning för rörelsehindrade

21) Sportfiske i Jämtland

22) Gotland, Idrottens ö

23) Fiskelyftet i Åre

24) Samverkan Idrott-näringsliv

25) Sverige leden på cykel. Cykelsällskapet

26) Utveckling av cykelturismen. Cykelsällskapet

27) Turism i Bergslagen.

Utdrag ur: Sveriges turistråd. Resultatanalys-
verksamhet 1987/88-1989/90

Förs. 1990/91:13

Bilaga

Bilaga 3

1.5.3 Offentlig sektor

Mål

Att svara mot den av regering och riksdag ålagda rollen att vara samhällets
centrala organ för hela turism- och rekreationssektorn. Flera av dessa ”sek-
toruppgifter” faller på STs delegation, som bl.a. har att leda arbetet med
strukturplanen för svensk turism, stimulera försöks- och utvecklingsarbete,
avge yttrande över ansökningar om statligt stöd till turistinvesteringar, sam-
ordna statliga insatser samt stödja och stimulera organisationernas verksam-
het.

Aktiviteter

För att ta fram underlag för styrelsens och delegationens ställningstaganden
har STs olika avdelningar varit engagerade.

- Underlag för strukturplanearbetet har tagits fram av STs forsknings- och
utvecklingsavdelning.

- Underlag för remissarbetet över ansökningar om regionalpolitiskt stöd
m.m. samt hinderfrågorna har framtagits inom Affärsutveckling.

- Försöksverksamheten samt policyfrågor har tagits fram av VDs kansli.

Försöksverksamhet

- Delegationen har fastlagt principerna för stöd till försöksverksamhet och
utvecklingsarbete.

- Vidare har delegationen uttalat sig för en prioritering av stöd till vissa för
närvarande särskilt viktiga områden, nämligen projekt inom natur- och
kultursektorn, projekt inom s.k. breddturism samt inom området service
och infrastruktur.

- Under de senaste tre åren har 7,2 milj.kr. fördelats som stöd till försöks-
verksamhet och utvecklingsarbete. Stöd har getts till en mängd olika pro-
jekt som - utöver att de har bidragit till själva projektets genomförande -
även syftat till att möjliggöra en spridning av idéerna till andra intressen-
ter i övriga landet.

- De senaste årens anslag har fördelat sig på ett trettiotal projekt. Som ex-
empel kan nämnas:

1 Studie med förslag till utveckling av cykelturism i Sverige

2 Utveckling av camping i området runt Vänern

3 Modell för turismutbildning i ett län - Dalarna

4 Presentation av ett idéprojekt om idrott—turism—näringsliv (i Blekinge)

5 Studie med förslag till utveckling av sportfisketurism i landet

6 Samerna och turism - en utvecklingsidé

7 Studie om roll- och ansvarsfördelning inom turismen

8 Utveckling av Europavandringsleden genom Sverige

9 Bidrag till att få igång en guideutbildning på universitetsnivå (Linkö-
ping)

10 LO-projektet

11 Stöd till uppläggning av en kommunal turistplanering (Sotenäs kom-
mun)

12 Utveckling av två större pilotprojekt inom kulturområdet, nämligen
Bohusläns och södra Norges fästningar samt Vallonbruken i Norra
Uppland

13 Ett konkret genomförande av tidigare genomförd studie med förslag
om utveckling av bilturismen (utefter Inlandsvägen)

- Hittills har ST tagit fram erforderligt underlag för arbetet med att på-
verka den offentliga sektorn. Som exempel kan här nämnas studierna
med förslag om en utveckling av bil-, båt, cykel- och sportfisketurismen.
Genom dessa arbeten, som genomförts av och tillsammans med såväl
ideella organisationer inom de olika sektorerna som berörda myndighe-
ter och kommunförbundet, har brister i utbud och service kunnat klarläg-
gas och förslag till åtgärder lagts.

- Detsamma gäller en studie av hur man i ett län (Dalarna) skulle kunna
bygga upp en nödvändig utbildning från gymnasienivå upp till högskole-
nivå. Denna studie utgör en bra och realistisk modell för uppläggningen
av turismutbildningen i ett län; idéer vilka bör spridas och påverka även
andra turistlän i landet.

- Som ett led i att påverka andra - framför allt den offentliga sektorn - har
ST med stöd av delegationens försöksanslag utarbetat en modell för en
enkel planering sektor för sektor inom turismen, vilken kan användas så-
väl centralt som regionalt och lokalt.

- ST har med stöd av medel från delegationen tagit fram ett underlag på
området.

- STs delegation har yttrat sig över ett 50-tal remisser till SIND och AMS,
framför allt gällande statligt stöd till investeringar i turistanläggningar.

Turism och rekreation som en del av välfärden

- ST har tillsammans med kommun- och landstingsförbunden utarbetat ett
debattunderlag för ”Fritiden och Framtiden”.

- ST har också engagerat sig aktivt i genomförandet av en konferens kring
samma ämne i Östersund våren 1990. Inbjudare till konferensen var ut-
över SST ett 20-tal ideella riksorganisationer, myndigheter, kommun-
och landstingsförbunden, LO samt vissa branschorganisationer på turist-
området.

- STs delegation har via bidrag möjliggjort en dokumentation av anföran-
den och diskussioner under konferensen.

Ställningstagande till miljön

- Delegationen har arbetat fram ett förslag till uttalande om ”Turism och
Miljön”, vilket beräknas antas av STs styrelse inom kort.

Förs. 1990/91:13

Bilaga

Bilaga 3

Samhällsstöd till turismen

- ST har sammanställt och publicerat framför allt de statliga möjligheterna
till stöd för investeringar m.m. inom turistområdet. Skriften har distri-
buerats till kommuner, landsting, regionala och centrala myndigheter, tu-
ristföretag m.fl.

Pågående studier

- ST har tagit fram en modell för en enhetlig redovisning av samhällets stöd
från stat resp, landsting och kommuner, vilken kan användas i såväl na-
tionell som internationell redovisning. En första redovisning av ett bud-
getår på detta sätt kommer att ske i höst avseende budgetåret 1989/90.

- Ett arbete pågår med en sammanställning av alla offentliga medel och
andra resurser som borde kunna användas bättre för turismens utveck-
ling.

- En studie pågår också av hur vissa andra europeiska länder planerar och
stöder turismutvecklingen, deras politiska motiv och mål, prioriteringar
samt strategier från centralt håll för att utveckla turism- och rekreations-
sektorn i önskad riktning.

Medverkan från andra kräver kontakter och goda relationer

- ST har under senare år skaffat sig värdefulla kontakter på såväl centrala
myndigheter som regionala. Således har kontaktmän utsetts på samtliga
länsstyrelser för turistiska frågor.

- ST förmedlar också bidrag till vissa organisationer (Svenska Turistfören-
ingen, Koloniträdgårdsförbundet samt Skidsäkerhetsrådet) samt yttrar
sig över deras ansökningar om statligt stöd. Under den senaste treårspe-
rioden har ST för detta ändamål utbetalat 5,5 milj.kr.

Förs. 1990/91:13

Bilaga

Bilaga 3

Resultat

- ST har via delegationen - som framgår ovan - mycket aktivt deltagit i
arbetet med att söka påverka framför allt den offentliga sektorns insatser
för utvecklingen av svensk turism. Detta arbete är nödvändigt, men ger
påvisbara resultat först på längre sikt.

- ST har nu tillgång till ett viktigt kontaktnät mot riksdagen och de vikti-
gaste departementen och myndigheterna samt organisationer som kom-
mun- och landstingsförbunden. ST har även i det dagliga arbetet kunnat
tillgodogöra sig den kompetens och de erfarenheter och synpunkter dessa
kan ha på STs verksamhetsområde och speciellt då de uppgifter som re-
geringen direkt ålagt delegationen att utföra.

Resurser (tkr)

Delegationen löpande

Försöksverksamheten

1987/88 533

1988/89 518

1989/90 500

1987/88 1 100

1988/89 2 300

1989/90 3 500 24

Personal 11/2 tjänst per budgetår.

goteh 97420, Stockholm 1991

Förslag 1990/91:13

Förslag till riksdagen

1990/91:13

Riksdagens revisorers förslag angående