Tillämpningsföreskrifter till lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter
Föreskrifter i Riksdagsförvaltningens författningssamling 2006:6
Riksdagsförvaltningens
föreskrifter
| Riksdagsförvaltningens författningssamling | RFS 2006:6 |
Utkom från trycket den 16 juni 2006
Tillämpningsföreskrifter
till lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter;
utfärdade den 14 juni 2006.
Riksdagsstyrelsen föreskriver att tillämpningsföreskrifterna till lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter skall ha följande lydelser.
Till 1 kap. 2 a §
1.Ansökan om semesterkompensation skall göras hos riksdagsförvaltningen.
2.För den ersättare som har en anställning betalas ersättning med ett belopp som motsvarar det belopp arbetsgivaren i ett intyg redovisat beträffande hur många betalda semesterdagar som gått förlorade och till vilket belopp. För den som driver egen verksamhet betalas ersättning med ett belopp som motsvarar egenföretagarens enligt 3 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring fastställda sjukpenninggrundande inkomst delad med 365.
Till 1 kap. 3 §
En ledamot som inkallats för statsråd den 15 februari – den 31 december 1974 får räkna året som pensionsgrundande år.
En ledamot som varit statsråd och avgått från denna befattning innan rätt till statsrådspension enligt förordningen om tjänstepensionsrätt för statsråd (SAVFS 1987:6 B 4) föreligger får tillgodoräkna sig denna tjänstgöringstid så att han eller hon sammanlagt tillförsäkras de pensionsförmåner som skulle ha utgått, om han eller hon i stället utövat sitt uppdrag som riksdagsledamot.
Till 1 kap. 4 §
Med offentligt uppdrag avses endast sådana uppdrag som ges av riksdagen eller regeringen eller efter deras bemyndigande.
1
Beställningsadress: Riksdagens tryckeriexpedition, 100 12 Stockholm • Telefon: 08-786 58 10 • Fax: 08-786 61 76
RFS 2006:6
Till 2 kap. 3 §
Talmannens pensionsförmåner beräknas med utgångspunkt i den tid talmansuppdraget innehafts. För att förordnandepension skall kunna utgå till talmannen krävs att uppdraget innehafts i minst sex år.
Till 3 kap. 4 §
Ledamot som insjuknar skall redan första dagen anmäla detta till kammarens kansli. Vid sjukledighet under längre tid än sju dagar skall läkarintyg bifogas.
Till 4 kap. 1 §
1.Som tjänsteresa betraktas – förutom resa till och från riksdagen för att delta i det löpande riksdagsarbetet och resa till, från samt i den valkrets för vilken ledamoten är vald – sådan resa som föranleds av sammanträde med riksdagsgruppen, partikonferens och annat partiarrangemang, utskottsresa samt deltagande i arbetet i nämnder, delegationer, kommittéer eller liknande inom riksdagen.
2.En egen studieresa för utövandet av uppdraget är att hänföra till tjänsteresa liksom resa föranledd av medverkan i arrangemang som syftar till att informera om riksdagen eller riksdagsuppdraget.
3.En resa som inte är direkt föranledd av riksdagsledamotsuppdraget, såsom uppdrag för organisationer, kommuner eller myndigheter, berättigar inte till ersättning.
Till 4 kap. 2–2 a § §
Reseräkning
1.Yrkande om ersättning för egna utlägg, fordonskostnader och traktamente samt för kostnader avseende andra resor än sådana som ordnats genom riksdagens anlitade resebyrå sker genom ingivande av en reseräkning till riksdagsförvaltningen. Resans ändamål och färdväg skall framgå av reseräkningen.
Till reseräkningen skall fogas samtliga kvitton och annat underlag i original. Ersättning för gjorda utlägg utbetalas endast mot kvitto eller annat bevis för
kostnaden. Undantagsvis får, om kvitto eller annat underlag förkommit eller av annan orsak inte kan inges, annat bevis för utgiften åberopas.
2.Dricks som betalas i samband med inrikes tjänsteresa ersätts inte.
3.En reseräkning som har ingivits senare än sex månader från det att förrättningen avslutades skall handläggas i särskild ordning.
Resor som ordnats genom riksdagens anlitade resebyrå, m.m.
4. Vid riksdagens anlitade resebyrå får en ledamot för en inrikes tjänsteresa
2
RFS 2006:6
a)boka flygbiljetter,
b)boka tågbiljetter (platsbiljetter på SJ samt tågbiljetter för annat bolag),
c)boka eller ta ut förköpsbiljetter för flygtaxi, tågtaxi, tågbil, Arlanda express och Arlandabuss,
d)boka hotellrum samt ta ut hotellvoucher samt
e)boka hyrbil eller buss.
En ledamot får vid riksdagens anlitade resebyrå också boka utrikes tjänsteresa efter beslut av behörig beslutsfattare.
För kostnader avseende resor som anges i första och andra stycket behöver reseräkning inte inges. Detta gäller även kostnader för resa med flygtaxi beträffande ledamot som innehar årskort eller destinationskort för flyg, kostnader för ledamots resa till en konferens med riksdagsgruppen samt andra kostnader för vilka riksdagsförvaltningen enligt särskilt avtal därom med resebyrån eller researrangör erhåller samlingsfaktura.
5.Efter genomförd tjänsteresa skall ledamoten attestera aktuella fakturor avseende kostnaderna för resan.
6.Genom att attestera en faktura intygar ledamoten att ifrågavarande resa företagits som ett led i utövandet av uppdraget som riksdagsledamot, att beloppet är riktigt samt att uppgifterna på fakturan i övrigt är korrekta.
7.En faktura som en ledamot erhållit för attest skall återlämnas till riksdagsförvaltningen inom en månad från det att den mottogs.
Riksdagsförvaltningen ansvarar för att utbetalning sker.
8.Riksdagsförvaltningen får i brådskande fall betala en faktura utan att den har attesterats.
En sådan betalning undantar inte ledamoten från hans eller hennes skyldigheter enligt denna föreskrift.
Förskott
9. Förskott för resekostnad får utbetalas i undantagsfall.
Faktisk kostnad
10.Den faktiska kostnaden för en resa inbegriper, utöver kostnad för resebevis/biljetter, även kostnader för bagageförvaring. Vid resa med egen bil, förmånsbil eller motorcykel ingår i den faktiska kostnaden fastställd kilometerersättning och utlägg för parkering.
Annan bostad i Sverige
11.Ersättning betalas även för tjänsteresa till och från annan bostad i Sverige än bostaden på hemorten.
3
RFS 2006:6
Tjänsteresa med eget fordon
12.Ersättning för kostnader vid resa med eget fordon betalas med följande belopp: egen bil – det vid inkomsttaxeringen avdragsgilla beloppet jämte ett påslag om 80 öre per kilometer,
förmånsbil – det vid inkomsttaxeringen avdragsgilla beloppet,
motorcykel – det vid inkomsttaxeringen avdragsgilla beloppet jämte ett påslag om 40 öre per kilometer.
13.När en ledamot vid anslutningsresa med eget fordon har hämtats vid eller körts till påstigningsorten för fortsatt resa med annat färdmedel, betalas ersättning för bilens framrespektive återfärd enligt samma bestämmelse som gäller för resan i övrigt.
Till 4 kap. 3 §
Val av färdmedel
1.Vid val av färdmedel skall kostnadsaspekterna tillmätas särskild vikt. Val av annat färdmedel än det billigaste skall kunna motiveras.
2.Vid resa med eget fordon skall den kortaste färdvägen väljas, om det inte finns särskilda skäl för en längre färdväg.
3.Resa med taxi får äga rum när lämpliga allmänna kommunikationer saknas eller då det föreligger särskilda skäl, såsom tidsvinst, tungt eller skrymmande bagage, samåkning, eller medicinska skäl. I det fall en taxiresa är motiverad skall samåkning eftersträvas för att nedbringa kostnaderna.
Betalkort m.m.
4. En ledamot som på grund av tjänsteresa har behov av ett betalkort för betalning av kostnader till följd av en sådan resa får tillhandahållas ett betalkort.
5. Betalkort tillhandahålls endast från kortföretag som har avtal med staten om sådana tjänster.
6.Betalkort får endast tillhandahållas som kort för vilket ledamoten har personligt betalningsansvar.
7. Skriftlig överenskommelse skall träffas mellan ledamoten och riksdagsförvaltningen om att betalkortet endast får användas för utgifter i tjänsten.
8.Betalkort får endast användas för utgifter till följd av en tjänsteresa enligt 4 kap. lagen om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter och för sådana utgifter som ett traktamente är avsett att täcka samt för uttag av kontanter för sådana ändamål.
4
RFS 2006:6
9. Innan en ledamot tilldelas ett betalkort skall riksdagsförvaltningen skriftligen informera denne om de regler som gäller för användningen av detta.
10. Ett betalkort som riksdagsförvaltningen tillhandahållit skall återlämnas när uppdraget som riksdagsledamot upphör och vid ledighet för längre tid än en månad.
Om särskilda skäl föreligger får undantag meddelas av riksdagsdirektören eller administrative direktören.
Årskort på tåg
11. En ledamot har rätt att erhålla ett årskort på tåg.
Ett sådant kort får endast användas för tjänsteresa som en ledamot företar som ett led i sitt uppdrag som riksdagsledamot eller för en sådan resa som avses i punkt 13.
Särskilt färdbevis för flygresa
12.En ledamot som har långa resvägar eller andra särskilda behov med hänsyn till resemönster kan erhålla destinationskort, årskort eller liknande färdbevis för flyg.
Ett sådant kort får endast användas för tjänsteresa som en ledamot företar som ett led i sitt uppdrag som riksdagsledamot eller för en sådan resa som avses i punkt 13.
Nyttjande av årskort för tåg eller flyg i annat statligt uppdrag
13.Ett årskort som riksdagen har tilldelat en riksdagsledamot får utnyttjas för resa med anledning av andra statliga uppdrag än riksdagsuppdrag.
Vid en sådan resa får riksdagsförvaltningen, utöver kostnaden för årskortet, inte betala resekostnader eller traktamente.
Nyttjande av bonuspoäng
14. En ledamot bör använda bonuspoäng för tjänsteresa i riksdagsuppdraget.
Om en riksdagsledamot gör en tjänsteresa med bonuspoäng och ett reseföretags bonusregler medger det, får ledamoten med sina övriga bonuspoäng bekosta även en medresande ledamots tjänsteresa eller en tjänsteresa för någon som är anställd vid riksdagsförvaltningen eller vid ett partikansli i riksdagen.
Partikansliet svarar för övriga kostnader för sina anställda och för att tjänstereseförsäkring tecknats.
15. En ledamot beslutar själv om utnyttjande av bonuspoäng för kostnader med anledning av en inrikes tjänsteresa.
När en ledamot avslutat sitt uppdrag i riksdagen får bonuspoäng användas vid resor till riksdagen i samband med avveckling av detta uppdrag eller vid andra tjänsteresor med anledning av statligt uppdrag eller statlig anställning.
16.I tjänsten intjänade bonuspoäng och liknande trohetsförmåner får inte användas i annat fall än som anges i punkterna 14 och 15.
5
RFS 2006:6
Om en ledamot använt bonuspoäng för att bekosta en tjänsteresa för en medföljande ledamot, skall uppgift om det lämnas till riksdagsförvaltningen. Detsamma gäller om en resa för en anställd på ett partikansli i riksdagen bekostats med en ledamots bonuspoäng.
Fribiljetter m.m.
17.Fribiljetter, bonuspoäng och liknande trohetsförmåner från flygbolag, taxibolag, hotell eller liknande, som en ledamot erhåller med anledning av en tjänsteresa, får inte användas annat än vid annan tjänsteresa.
Kontanta ersättningar eller motsvarande värdebevis skall omgående redovisas och inlämnas till riksdagsförvaltningen.
Sanktioner
18.Har en ledamot använt ett tilldelat kort eller annat färdbevis i strid med bestämmelser för kortet eller på annat sätt brutit mot gällande resebestämmelser, får riksdagsförvaltningen dra in kortet eller färdbeviset, begränsa dess funktioner eller vidta andra administrativa åtgärder.
Till 4 kap. 3 a §
Val av färdmedel, betalkort, fribiljetter m.m.
1.Tillämpningsföreskrifterna i punkterna 1–10, 15 samt 17–19 till 4 kap. 3 § lagen om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter gäller även vid utrikes tjänsteresa.
Beslut om utrikes tjänsteresa
2.Talmannen beslutar om egen utrikes tjänsteresa. Beslut om utrikes tjänsteresa i övrigt fattas av
–talmannen – när behov föreligger efter samråd med företrädare för partigrupperna i riksdagen – för resa med anledning av särskilt uppdrag för riksdagen,
–talmannen för konferensresa på fartyg med partigrupp i riksdagen till Östersjöhamn,
–den vice talman som riksdagsstyrelsen utsett för nordiska parlamentariska arrangemang,
–den vice talman som riksdagsstyrelsen utsett för sådana resor som avses i 4 kap. 3 a § andra stycket lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter (EU- tjänsteresa),
–delegation, styrelse eller motsvarande som tilldelats egen budget genom beslut av riksdagsstyrelsen för resa inom delegationens ansvarsområde,
–riksdagsförvaltningen för språkresa,
–ledamot i fråga om en förrättningsresa i Sverige som i undantagsfall måste göras till eller från en nordisk gränsregional flygplats.
Regler för beslut om enskild utrikes studieresa med bidrag från riksdagen finns i riksdagsförvaltningens föreskrift (RFS 2001:3) om bidrag till riksdagsledamöter för enskilda studieresor.
6
RFS 2006:6
Tillämpning av avtal om ersättning m.m. vid tjänsteresa och förrättning utomlands
3.Vid utrikes tjänsteresa skall, enligt riksdagsförvaltningens avtal om ersättning m.m. vid tjänsteresa och förrättning utomlands, det av Arbetsgivarverket och de statsanställdas huvudorganisationer träffade avtalet om ersättning m.m. vid tjänsteresa och förrättning utomlands tillämpas.
En reseräkning som en ledamot ger in med anledning av en utrikes tjänsteresa skall dock enligt 4 kap. 2 a § lagen om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter lämnas in senast sex månader efter det att resan eller förrättningen avslutades.
Till reseräkningen skall fogas biljettstam, använd färdbiljett eller liknande samt kvittot på logikostnader och andra utlägg. Har en ledamot rest med elektronisk biljett skall detta anges på reseräkningen.
Växelkurs skall styrkas genom banknota eller på annat sätt. I annat fall görs omräkning av riksdagsförvaltningen enligt månadsvis schablon.
4.Bestämmelser om ökade levnadsomkostnader vid flerdygnsförrättning utomlands finns i 5 kap. lagen om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter.
Inrikes anslutningsresa
5.En utrikes tjänsteresa skall anses påbörjad och avslutad vid ledamotens tjänsteställe i bostaden, vid arbetsstället i riksdagen eller där resan faktiskt har påbörjats eller avslutats.
En inrikes anslutningsresa med anledning av en utrikes tjänsteresa skall anses ingå som del av den utrikes resan och kostnaden härför betalas av den för vilkens räkning den utrikes tjänsteresan företas.
Ett årskort som riksdagen har tilldelat en riksdagsledamot får dock nyttjas vid en inrikes anslutningsresa.
6.Bestämmelser om ersättning för kostnader avseende inrikes anslutningsresa med egen bil finns i tillämpningsföreskriften till 4 kap. 2 § punkterna 12–16.
Nyttjande av bonuspoäng
7.När utrikes tjänsteresa beslutats enligt 4 kap. 3 a § lagen om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter, bör resan om möjligt bekostas helt eller delvis med ledamotens i tjänsten intjänade bonuspoäng. Detsamma gäller om en sådan tjänsteresa beslutats för en medresande ledamot.
Bonuspoäng som en ledamot tjänat in i tjänsten får användas för att bekosta en
tjänsteresa för en anställd vid ett partikansli i riksdagen endast om den anställde följer med ledamoten på resan och tillstånd till att använda bonuspoängen till det lämnats av den vice talman som fattat beslut om ledamotens tjänsteresa enligt 4 kap. 3 a § lagen om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter.
8.Bonuspoäng får i stället för att bekosta en tjänsteresa användas för uppgradering till högre klass.
7
RFS 2006:6
9.Särskilda bestämmelser om användande av bonuspoäng för enskild studieresa finns i riksdagsförvaltningens föreskrift (RFS 2001:3) om bidrag till riksdagsledamöter för enskilda utrikes studieresor.
10.I tjänsten intjänade bonuspoäng och liknande trohetsförmåner får inte användas vid utrikes resa i andra fall än som anges i punkterna 7–9.
Närmare bestämmelser om EU-tjänsteresor
11.Det belopp som riksdagsstyrelsen fastställer som ram för en riksdagsledamots EU- tjänsteresor får användas även av den som är ersättare för ledamoten.
12.Syftet med en EU-tjänsteresa skall vara att upprätthålla kontakter med EU:s institutioner eller på annat sätt sätta sig in i eller påverka frågor som bereds inom EU.
En EU-tjänsteresa får göras till en annan stat som är medlem i Europeiska unionen, till stater som ansöker om medlemskap i unionen och till stater inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.
13.Ersättare för riksdagsledamot skall samråda med den ordinarie ledamoten inför en EU-tjänsteresa.
14.Anmälan om en EU-tjänsteresa skall göras till kammarkansliet senast 14 dagar före planerat avresedatum. I anmälan skall anges ändamålet med resan, en översiktlig resplan samt en uppgift om beräknade kostnader. Om resan avses bli finansierad helt eller delvis med bonuspoäng skall detta anges. Den som är ersättare för ledamot skall därutöver lämna uppgift om samråd enligt punkt 13.
15.En EU-tjänsteresa skall göras individuellt, om inte särskilda skäl talar för annat.
16.Över beslut om EU-tjänsteresor skall den vice talman som beslutar om dessa resor regelbundet lämna en redogörelse till riksdagsstyrelsen.
Ledamot som inte beviljats stöd för en EU-tjänsteresa får begära riksdagsstyrelsens prövning av beslutet.
En begäran om prövning skall ske skriftligen och ha kommit in till kammarkansliet inom en månad från det att beslutet meddelades.
17.Samtidigt som reseräkning enligt 4 kap. 2 a § lagen om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter lämnas skall ledamoten anmäla att resan företagits. Har avvikelser som inte är obetydliga gjorts från resplanen skall ledamoten upplysa om det. Reseräkning och anmälan lämnas till kammarkansliet.
Till 5 kap. 2 §
Kostförmån
1.Om kostförmån erhållits skall måltidsavdrag göras från dagtraktamentet enligt följande:
8
RFS 2006:6
Frukost 20 %
Lunch 35 %
Middag 35 %
Till 5 kap. 4 §
Logikostnad i Stockholm
1.Riksdagsförvaltningen tillhandahåller logi i riksdagens bostadsbestånd i Stockholm utan kostnad för ledamoten.
2.En ledamot som på hemorten för sin privata disposition har annan bostad som är inrättad för permanent boende medges ersättning för egen övernattningsbostad i Stockholm med ett högsta belopp per månad som riksdagsförvaltningen bestämmer. Beloppet skall årligen anpassas till aktuella avgifter och faktiska avgiftshöjningar för övernattningsbostäderna i riksdagens bostadsbestånd.
3.Vid beräkning av kostnaden för en övernattningsbostad i Stockholm, som utgörs av en egen bostadsrättslägenhet, skall kapitalkostnaden för kontantinsatsen inte inräknas.
Ersättning för hushållsel
4.En ledamot som har en egen övernattningsbostad i Stockholm får, utöver den ersättning som anges i punkt 2, ersättning för kostnaden för hushållsel med ett fast belopp. Riksdagsförvaltningen fastställer beloppet som skall motsvara kostnaden för hushållsel i en normallägenhet i riksdagens bestånd.
Hotellkostnad för medföljande resenär
5.När en ledamot delar hotellrum med en person som inte har rätt till ersättning för logikostnader från riksdagsförvaltningen, skall kostnaden för ledamoten anses utgöra
75% av priset för ett dubbelrum.
Hyra av annan bostad än hotellrum
6.Om en ledamot som är på tjänsteresa utanför den vanliga verksamhetsorten hyr en annan bostad i stället för att bo på hotell, medges ersättning för styrkta kostnader, dock högst med ett belopp som motsvarar vad ett hotellrum för en person normalt kostar på orten.
Till 5 kap. 6–7 §§
Kostförmån
1.Om kostförmån erhållits skall måltidsavdrag göras från dagtraktamentet enligt följande:
Frukost 20 %
9
RFS 2006:6
Lunch 35 %
Middag 35 %
Till 6 kap. 1 §
Teknisk utrustning
1.Riksdagens ledamöter skall erbjudas sådan teknisk utrustning som underlättar fullgörandet av riksdagsuppdraget. Utrustningen skall användas i uppdraget. Förutsättningarna för att använda Internet och e-post framgår av riktlinjer meddelade av riksdagsförvaltningen. Vad som sägs om ledamot gäller även ersättare om inte annat framgår.
2.Riksdagsstyrelsen beslutar om den data- och teleutrustning som skall finnas i arbetsrummen på riksdagen och den mobila och övriga utrustning ledamöter och ersättare kostnadsfritt skall erbjudas.
3.Riksdagsförvaltningen beslutar närmare om vilka varor och tjänster den tekniska utrustningen skall utgöras av och vilka leverantörer som skall anlitas. Riksdagsförvaltningen bestämmer när utrustningen skall bytas.
4.Innan riksdagsstyrelsen fattar beslut enligt punkt 2 och riksdagsförvaltningen enligt punkt 3 skall samråd ske med rådet för ledamotsnära frågor.
Mobiltelefon
5.Riksdagsförvaltningen betalar avgifter för telefonabonnemang och trafikavgifter för telefoni och datakommunikation på mobiltelefonen. Betalsamtal och andra tjänster som är avgiftsbelagda ersätts inte. Faktura med rörliga kostnader skall attesteras av ledamoten.
6.Kostnader för privata samtal på mobiltelefonen betalas av ledamoten.
Telekommunikation i hemmet
7.En ledamot har rätt till ett telefonabonnemang för fast tjänstetelefon i tjänstestället eller på annan valfri adress. En sådan rätt har inte en s.k. korttidsersättare, dvs. ersättare för annan ledamot än talmannen, statsråd eller statssekreterare. En ledamot och en ersättare kan i stället använda sin privata telefon i tjänstestället.
8.En ledamots tjänstetelefon i riksdagen får vidarekopplas till telefonen i tjänstestället.
9.Riksdagsförvaltningen betalar installations-, abonnemangs- och trafikavgifter för telefon i tjänstestället som används för uppdraget. Fakturan för rörliga kostnader skall attesteras av ledamoten.
10.Riksdagsförvaltningen spärrar tjänstetelefonen i tjänstestället för betalsamtal.
10
RFS 2006:6
11.Om en ledamot byter tjänsteställe, betalar riksdagsförvaltningen flyttningen av abonnemanget.
12.Abonnemang som flyttas inom tjänstestället betalas av ledamoten.
Telefonkonferenser och gruppsamtal
13.Telefonkonferenser och gruppsamtal får användas när det är det mest effektiva och ekonomiska sättet att genomföra uppdraget.
Tjänstesamtal och datakommunikation vid tjänsteresor
14.Tjänstesamtal och datakommunikation vid tjänsteresor i riksdagsuppdraget betalas av riksdagsförvaltningen. I första hand skall de produkter och tjänster som riksdagsförvaltningen rekommenderar användas.
Säkerhet och ansvar
15.Ledamoten skall följa gällande anvisningar om datasäkerhet inom riksdagen.
16.Utrustningen skall hanteras varsamt för att förhindra skador, olyckor och stöld.
17.Ledamoten är personligt ansvarig för det datakonto som erhålls av riksdagsförvaltningen.
18.Lösenord, PIN-koder, inloggningskort och lösenordsdosor är personliga och skall förvaras som värdehandlingar.
19.Endast datorprogram godkända av riksdagsförvaltningen och installerade av riksdagens IT-personal får användas på datorer tillhandahållna av riksdagsförvaltningen.
20.Riksdagsförvaltningen ansvarar för att säkerhetskopiera data som lagras på centralt anvisad plats. All annan data på den tillhandhållna tekniska utrustningen ansvarar ledamoten själv för.
21.Riksdagsförvaltningen förser en ledamot med ny utrustning om den gamla utrustningen skadas eller förloras, såvida skadan eller förlusten inte orsakats uppsåtligt eller av vårdslöshet som inte är ringa.
22.Åsidosättande av riksdagsförvaltningens föreskrifter för teknisk utrustning kan medföra att riksdagsförvaltningen inte ställer ny utrustning till förfogande.
Felanmälan
23. Fel på den tekniska utrustningen skall anmälas till riksdagens Helpdesk.
11
RFS 2006:6
Ersättning vid skada
24.Om den av riksdagsförvaltningen tillhandahållna utrustningen orsakar brand eller annan skada och reparation eller ersättningsanskaffning bekostas av ledamotens hemförsäkring, ersätter riksdagsförvaltningen eventuella självriskkostnader.
Inbrott och stöld
25.Inbrott och stöld som berör den av riksdagsförvaltningen tillhandahållna tekniska utrustningen skall alltid anmälas till riksdagens Helpdesk.
Kvittering av utrustning
26.All utrustning som inventarieförs och ställs till ledamöternas förfogande skall kvitteras av ledamoten.
Återlämnande av utrustning
27.Den utrustning som riksdagsförvaltningen tillhandahållit skall lämnas tillbaka när uppdraget upphör. Utrustningen skall vara återlämnad inom en månad efter det att uppdraget upphört. Korttidsersättare skall lämna tillbaka utrustningen samma dag som uppdraget upphör.
28.Riksdagsledamöter som är statsråd eller statssekreterare skall lämna tillbaka den tekniska utrustningen under denna tid.
Köp av utrustning
29.Riksdagsstyrelsen får besluta att sälja den tekniska utrustning som riksdagsförvaltningen äger.
30.Riksdagsförvaltningen får efter beslut enligt punkt 29 erbjuda en ledamot att till marknadspris köpa den tillhandahållna utrustningen utan programvaror. Framställan om köp skall göras inom en månad efter det att uppdraget upphört.
Till 6 kap. 2 §
Riksdagsförvaltningen står för abonnemangsavgifter och trafikavgifter under tjänstledighet.
12
RFS 2006:6
Till 6 kap. 3 §
Bredband i bostaden
1.Om en ledamot och en ersättare önskar bredbandsanslutning i bostaden för den tekniska utrustning som riksdagsförvaltningen tillhandahållit, skall han eller hon ombesörja att skälig anslutning installeras. Kostnaderna för detta ersätts enligt punkt 2.
Ersättning för privat utrustning
2.En ledamot och en ersättare som använder bredbandsabonnemanget enbart i uppdraget ersätts för alla kostnader avseende bredbandet. Den som använder bredbandsabonnemanget även privat ersätts med hälften av kostnaderna.
3.En ledamot och en ersättare som använder sin privata telefon för samtal inom ramen för riksdagsuppdraget ersätts för dessa samtal.
Till 7 kap. 1 §
Ansökan om egenpensionsförmåner skall göras på av riksdagsförvaltningen fastställd blankett.
Till 7 kap. 4 §
I de fall tid som statsråd ingår i femårsperioden närmast före avgångsåret och rätt att tillgodoräkna sig denna tjänstgöringstid föreligger (jämför tillämpningsföreskrift till 1 kap. 3 § andra stycket) får även arvodet som statsråd för den aktuella tiden utgöra pensionsgrundande arvode. Denna beräkning av pensionsunderlaget gäller om statsrådstiden och ledamotstiden sammantaget täcker ett helt kalenderår.
Till 8 kap. 2 §
Ledamot som inte får en varaktig förmån fram till 65 års ålder och har beviljats ålderspension skall ansöka om att få den utbetald. Denna ansökan bör inkomma till riksdagsförvaltningen tre månader före den månad ledamoten fyller 65 år.
Till 9 kap. 1 §
Till ansökan om sjukpension skall bifogas Försäkringskassans beslut om sjukbidrag eller förtidspension.
Till 10 kap. 2 §
Ledamot som beviljats egenlivränta skall ansöka om att få den utbetald. Denna ansökan bör inkomma till riksdagsförvaltningen tre månader före den månad ledamoten fyller 65 år.
13
RFS 2006:6
Till 13 kap. 4 §
Om den som uppbär inkomstgaranti blir riksdagsledamot förskjuts utbetalningen av inkomstgarantin i motsvarande mån, så att denna inte betalas ut samtidigt som arvode och andra förmåner enligt denna lag. När ledamoten lämnar riksdagen skall riksdagsförvaltningen ompröva inkomstgarantins storlek med hänsyn till den sammanlagda tiden i riksdagen och Europaparlamentet och arvodets storlek vid den nya avgången. Medför den nya beräkningen att inkomstgarantin försämras skall det tidigare beslutet kvarstå. I fråga om riksdagsledamot som beviljats inkomstgaranti före den 1 juli 1994 gäller punkt 2 fjärde stycket övergångsbestämmelserna till lagen om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter.
Ledamot som varit statsråd och avgått från denna befattning innan rätt till statsrådspension enligt tillämpliga bestämmelser om tjänstepensionsrätt för statsråd inträtt får tillgodoräkna sig denna tjänstgöringstid. Detta skall göras så att han eller hon tillförsäkras den inkomstgaranti som skulle ha betalats ut, om han eller hon i stället utövat sitt uppdrag som riksdagsledamot.
Till 13 kap. 7 §
1.Vid bedömningen av om särskilda skäl föreligger för förlängd inkomstgaranti skall hänsyn tas till garantitagarens förvärvs- och kapitalinkomster samt förmögenhetsförhållanden.
2.Ansökan om förlängd inkomstgaranti skall lämnas in innan inkomstgarantin upphör.
Till 13 kap. 12–13 §§
Om en f.d. riksdagsledamot och tillika f.d. kommunalt förtroendevald eller f.d. förtroendevald i landstinget samtidigt har rätt till inkomstgaranti enligt pensionsbestämmelser för riksdagsledamöter och visstidspension enligt pensionsbestämmelser för kommunalt förtroendevalda eller för förtroendevalda i landstinget skall – för att undvika dubbelsamordning – följande gälla:
1.Den huvudman (riksdagsförvaltningen respektive kommun eller landsting/region) där inkomstgarantifallet/pensionsfallet först inträffat utger sin förmån, varvid inkomstsamordning skall ske med sådan annan förmån vartill rätt föreligger utan beaktande av samordningsbestämmelser (full samordning).
2.Den huvudman där inkomstgarantifallet/pensionsfallet därefter inträffar utger sin förmån, varvid inkomstsamordning skall ske med vad som eventuellt återstår efter ovannämnda samordning (reducerad samordning).
3.Vid särskilda skäl kan riksdagsförvaltningen, kommun eller landsting/region komma överens om annan turordning vid tillämpning av samordningsreglerna.
14
RFS 2006:6
Till 13 kap. 14 §
Vid beräkning av inkomstgaranti för del av kalendermånad skall en tolftedel av det prisbasbelopp som anges i 14 § och av det inkomstgarantibelopp som framräknats enligt 10–13 §§ delas med det antal dagar som månaden omfattar och fördelas på det antal dagar som inkomstgarantin avser.
Till 13 kap. 21 §
Ansökan görs på av riksdagsförvaltningen fastställd blankett.
Till 13 kap. 22–23 §§
Preliminära uppgifter
1.Statens pensionsverk beslutar om preliminär utbetalning av inkomstgaranti.
2.Den som beviljats inkomstgaranti och ansöker om utbetalning skall lämna preliminära uppgifter om inkomster som enligt 12 och 13 §§ påverkar inkomstgarantins belopp. Sådana uppgifter för innevarande kalenderår skall lämnas i samband med ansökan om utbetalning av inkomstgaranti. Preliminära uppgifter för kommande helt kalenderår eller del av kalenderår skall lämnas senast den 15 december året före utbetalningsåret.
3.Den som vill få utbetalning av inkomstgaranti skall ansöka om det på av Statens pensionsverk fastställd blankett.
Vilande utbetalning
4.Utbetalning av inkomstgaranti kan efter skriftlig anmälan förklaras vilande genom beslut av Statens pensionsverk.
När garantitagaren på nytt vill få utbetalning av inkomstgaranti skall han eller hon lämna in preliminära inkomstuppgifter enligt punkt 2 eller inkomma med årsuppgift enligt punkterna 7 och 8.
Väsentligt ändrade inkomstförhållanden
5.Garantitagaren är skyldig att lämna uppgift om ändrade inkomstförhållanden snarast och senast en månad efter det att förhållandet som utgör grund för uppgiftsskyldigheten har inträtt.
Slutliga uppgifter
6.Statens pensionsverk beslutar om slutlig utbetalning av inkomstgaranti.
7.Garantitagare som fått utbetalning av inkomstgaranti under helt år skall lämna uppgifter om de inkomster som han eller hon haft under året.
15
RFS 2006:6
Garantitagare som fått utbetalning av inkomstgaranti del av år skall lämna uppgifter om de inkomster som han eller hon haft under den del av året som inkomstgaranti varit beviljad.
8.Garantitagare som fått utbetalning av inkomstgaranti under helt år skall lämna uppgifterna senast den 15 februari året efter utbetalningsåret.
Garantitagare som fått utbetalning av inkomstgaranti del av år skall lämna uppgifterna inom en månad från det att rätten till inkomstgaranti upphört att gälla.
Anstånd
9.Om det föreligger särskilda skäl får Statens pensionsverk bevilja anstånd med inlämnande av årsuppgift till annan tidpunkt än den som anges i punkt 8.
Skriftlig ansökan om anstånd skall lämnas in till Statens pensionsverk senast två veckor före de i punkt 8 angivna tidpunkterna.
Till 13 kap. 25 §
1.Om inkomstgaranti betalats med ett för lågt belopp skall resterande belopp betalas ut snarast.
2.Statens pensionsverk kan besluta att återkräva ett för högt utbetalat belopp såväl i samband med årsavstämningen som vid senare tidpunkt när kontroll genomförts eller uppgifter på annat sätt framkommit.
3.Ett belopp som skall betalas tillbaka skall i första hand minska kommande utbetalningar av inkomstgarantin. I vilken utsträckning sådana minskningar får göras framgår av reglerna för betalningsanstånd i 14 § förordningen (1993:1138) om hantering av statliga fordringar. I de fall återbetalning inte skall ske genom minskning av kommande utbetalningar skall garantitagaren faktureras beloppet.
4.Återkrav av belopp skall inte ske om beloppet är 100 kr eller mindre och minskning inte kan göras av kommande inkomstgarantiutbetalning.
Till 13 kap. 26 §
1.I de fall garantitagaren försummat att lämna uppgifter om väsentligt ändrade inkomstförhållanden skall ränta tas ut från respektive utbetalningsdag för de belopp som betalats ut från och med en månad efter det att förhållandet som grundat uppgiftsskyldigheten om ändrade förhållanden har inträtt. Ränta skall utgå med den räntesats som framgår av 5 § räntelagen (1975:635).
2.Om anstånd beviljats med inlämnande av årsuppgift tas ränta ut från den dag som infaller en månad efter den tidpunkt uppgifterna senast skulle ha lämnats in enligt tillämpningsföreskrifterna till 22–23 §§ punkt 8. Ränta skall utgå med den räntesats som framgår av 5 § räntelagen (1975:635).
16
RFS 2006:6
3.I de fall ett för högt belopp skall återbetalas genom minskning av kommande utbetalningar av inkomstgarantin skall ränta utgå från den dag som infaller en månad efter det att krav på återbetalning framställts. Ränta skall utgå med den räntesats som framgår av 5 § räntelagen (1975:635).
Till 15 kap. 1 §
Avtalet om statens tjänstegrupplivförsäkring (TGL–S) som slutits den 29 januari 1988 mellan Statens arbetsgivarverk och de statsanställdas huvudorganisationer skall gälla för riksdagens ledamöter i tillämpliga delar och i dess vid varje tidpunkt gällande lydelse.
–––––––––––––
1.Tillämpningsföreskrifterna till 13 kap. lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter träder i kraft den 1 juli 2006. Övriga tillämpningsföreskrifter träder i kraft den 2 oktober 2006.
2.Genom föreskriften upphävs tillämpningsföreskrifterna (RFS 2002:5, 2002:10, 2003:2, 2003:7, 2004:2 och 2005:3) till lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter och riktlinjer för teknisk utrustning – riksdagens ledamöter.
3.Omvalda ledamöter som redan har ett bredbandsabonnemang som ombesörjts av riksdagsförvaltningen får behålla detta abonnemang under en övergångsperiod, dock längst till den 28 februari 2007.
RIK SDA GS FÖ RVA LT NIN GEN
Anders Forsberg
Madeleine Kanold
| Riksdagsförvaltningen, interntryckeriet 2006 | 17 |