Riksdagsstyrelsens föreskrift och allmänna råd om tillämpningen av lagen (2016:1108) om ersättning till riksdagens ledamöter (Föreskrifter i Riksdagsförvaltningens författningssamling 2016:5)

Riksdagsförvaltningens

föreskrifter

Riksdagsförvaltningens författningssamling	RFS 2016:5

	Utkom från trycket den 15 december 2016

Riksdagsstyrelsens föreskrift och allmänna råd

om tillämpningen av lagen (2016:1108) om ersättning till riksdagens ledamöter;

utfärdad den 15 december 2016.

Riksdagsstyrelsen föreskriver följande med stöd av 1 kap. 10 § lagen (2016:1108) om ersättning till riksdagens ledamöter och meddelar följande allmänna råd.

1 kap. Inledande bestämmelser

1 § Denna föreskrift innehåller bestämmelser om tillämpningen av lagen (2016:1108) om ersättning till riksdagens ledamöter.

Innehållet i föreskriften är uppdelat enligt följande. 1 kap. Inledande bestämmelser

2 kap. Arvode till ledamöter och ersättare

3 kap. Resekostnadsersättning

4 kap. Traktamente

5 kap. Övernattningsbostad

6 kap. Arbetsrum, introduktion och vidareutbildning samt teknisk och elektronisk utrustning

7 kap. Barnverksamhet

8 kap. Sjukpension

9 kap. Inkomstgaranti och efterlevandeskydd

10 kap. Omställningsstöd och efterlevandeskydd

11 kap. Försäkring, företagshälsovård och rehabilitering

2 § Föreskriften gäller även för talmannen och för ersättare, om det inte anges något annat i föreskriften.

2 kap. Arvode till ledamöter och ersättare

1 § I detta kapitel finns bestämmelser till stöd för tillämpningen av 3 kap. lagen om ersättning till riksdagens ledamöter.

Beställningsadress: Riksdagens tryckeriexpedition, 100 12 Stockholm • Telefon: 08-786 58 10 • Fax: 08-786 61 76

RFS 2016:5

Till 3 kap. 5 §

Sammanträdesarvode i EU-nämnden

2 § Arvodet för ett sammanträde i EU-nämnden en måndag, en fredag eller under tid då kammaren inte sammanträder uppgår till 700 kronor.

Till 3 kap. 7 §

Sjukanmälan

3 § En ledamot ska göra en sjukanmälan till Riksdagsförvaltningen under den första dagen av sin sjukledighet.

Om sjukledigheten varar under längre tid än sju dagar, ska ledamoten till Riksdagsförvaltningen lämna in ett läkarintyg som styrker att han eller hon inte kan utföra sitt uppdrag.

Till 3 kap. 10 §

Ersättares kompensation för förlorad semester

4 § En ersättare som vill ha kompensation för förlorade semesterdagar ska ansöka om det hos Riksdagsförvaltningen.

5 § För en ersättare som har en anställning uppgår kompensationen till ett belopp som motsvarar den ersättning som hans eller hennes arbetsgivare skulle ha betalat för semesterdagarna.

Till ansökan om ersättning för förlorade semesterdagar ska ersättaren bifoga ett intyg från sin arbetsgivare som visar hur många semesterdagar som har gått förlorade och med vilka belopp ersättning för semesterdagarna skulle ha betalats ut.

6 § För en ersättare som driver en egen näringsverksamhet uppgår kompensationen för varje förlorad semesterdag till ett belopp som motsvarar ersättarens fastställda sjukpenninggrundande inkomst enligt 25–28 kap. socialförsäkringsbalken delat med 365.

Till ansökan om ersättning för förlorade semesterdagar ska ersättaren bifoga ett intyg från Försäkringskassan som visar ersättarens fastställda sjukpenninggrundande inkomst.

3 kap. Resekostnadsersättning

1 § I detta kapitel finns bestämmelser och allmänna råd till stöd för tillämpningen av 4 kap. lagen om ersättning till riksdagens ledamöter.

Till 4 kap. 1 §

Allmänna råd

Som resor som en ledamot gör som ett led i utövningen av sitt uppdrag bör betraktas

a)resor till och från riksdagen för att delta i riksdagsarbetet,

b)resor till, från och i den valkrets för vilken ledamoten är vald,

c)resor som beror på sammanträde med riksdagsgruppen, partikonferens och annat partiarrangemang, utskottsresa samt deltagande i arbetet i nämnder, delegationer, kommittéer eller liknande inom riksdagen,

d)enskilda utrikesresor som en riksdagsledamot gör i utövningen av sitt uppdrag,

och

RFS 2016:5

e)resor som beror på att en ledamot medverkar i ett arrangemang som syftar till att informera om riksdagen eller riksdagsuppdraget.

Till 4 kap. 3 §

Allmänna råd

En ledamot bör samråda med gruppledaren i den partigrupp ledamoten tillhör innan ledamoten fattar beslut om en resa till riksdagen på grund av en extraordinär händelse eller av någon annan orsak som inte har kunnat förutses.

Underlag för resor vid en extraordinär händelse eller av någon annan orsak som inte har kunnat förutses

2 § En ledamot ska, efter en resa som har sin grund i en extraordinär händelse eller i någon annan orsak som inte har kunnat förutses, till Riksdagsförvaltningen ge in ett underlag som visar

a)vilken händelse som har lett till resan för att inställa sig i riksdagen, och

b)att ledamoten inte har kunnat ordna sin resa till riksdagen genom att boka om sin biljett eller använda värdet av den biljetten vid ett senare tillfälle.

Beslut om resekostnader för medföljande

3 § Någon av vice talmännen beslutar om ersättning för resekostnader för en medföljande person som av särskilda skäl måste resa tillsammans med ledamoten.

Om ersättning för en sådan resa inte beviljas, får ledamoten begära att Riksdagsförvaltningen prövar beslutet.

En begäran om prövning ska göras skriftligen och ha kommit in till Riksdagsförvaltningen inom en månad från det att beslutet meddelades.

Till 4 kap. 4 §

Belopp för en ledamots enskilda utrikes tjänsteresor

4 § Beloppet för en ledamots enskilda utrikes tjänsteresor för en valperiod uppgår till högst 50 000 kronor.

Enskild utrikes tjänsteresa

5 § Med en ledamots enskilda utrikes tjänsteresa avses

a)tjänsteresa som någon av vice talmännen fattar beslut om enligt 10 §, och

b)resa som en ledamot själv fattar beslut om enligt 4 kap. 5 § lagen om ersättning till riksdagens ledamöter.

En enskild utrikes tjänsteresa får göras i grupp.

Ansökan om en enskild utrikes tjänsteresa efter den 15 april ett valår

6 § En riksdagsledamot som ansöker om en enskild utrikes tjänsteresa efter den

15 april ett valår får utnyttja det belopp för resan som anges i 4 § enbart om det finns särskilda skäl.

Ersättares enskilda utrikes tjänsteresor
7 § Det belopp som Riksdagsförvaltningen enligt 4 § fastställer för en riksdagsledamots
enskilda utrikes tjänsteresor får användas även av den som är ersättare för ledamoten,
om ersättaren under valperioden har tjänstgjort i riksdagen sammanlagt minst ett år
eller under valperioden ska tjänstgöra minst ett år.	3

RFS 2016:5

8 § En ersättare för en riksdagsledamot ska samråda med den ordinarie ledamoten inför en enskild utrikes tjänsteresa. Detta gäller inte den som är ersättare för talmannen, ett statsråd eller en statssekreterare.

Till 4 kap. 5 §

Beslut om utrikes tjänsteresor

9 § Talmannen beslutar om utrikes tjänsteresor som en riksdagsledamot gör med anledning av ett särskilt uppdrag för riksdagen.

10 § Någon av vice talmännen beslutar om enskilda utrikes tjänsteresor enlig 4 kap. 5 § andra stycket lagen om ersättning till riksdagens ledamöter.

Beslut om vissa andra resor

11 § En delegation, en styrelse eller motsvarande som har tilldelats en egen budget genom beslut av Riksdagsförvaltningen beslutar om resor inom delegationens ansvarsområde.

12 § En ledamot får besluta om tjänsteresor i Sverige som med hänsyn till kostnads-, tids- eller miljöaspekter bör göras till eller från en nordisk gränsregional flygplats.

13 § En gruppledare för en partigrupp i riksdagen får besluta om konferensresor med partigruppen på kryssningsfartyg i Östersjön. Under förutsättning att konferensen är förlagd enbart till fartyget och att ingen förrättning företas i annat land kan kostnaden för resa, logi och traktamente tas från de deltagande ledamöternas anslag för inrikes tjänsteresor.

14 § Riksdagsförvaltningen beslutar om språkresor.

Inrikes anslutningsresa

15 § I 4 kap. 1 § andra stycket lagen om ersättning till riksdagens ledamöter anges vad som är en tjänsteresa.

En utrikes tjänsteresa ska anses påbörjad och avslutad vid ledamotens tjänsteställe i bostaden, vid arbetsstället i riksdagen eller den förrättningsort där resan faktiskt har påbörjats eller avslutats.

En inrikes resa som ansluter till en utrikes tjänsteresa ska anses ingå som en del av den utrikes resan, och anslutningsresan ska därför betalas av den för vilkens räkning den utrikes tjänsteresan görs.

Ett färdbevis som Riksdagsförvaltningen har lämnat ersättning för eller tilldelat en riksdagsledamot får användas vid en inrikes anslutningsresa.

16 § Bestämmelser om ersättning för kostnader för inrikes anslutningsresa med egen bil finns i 27 och 28 §§.

Resa trots Utrikesdepartementets avrådan

17 § Om en ledamot vill göra en enskild utrikes tjänsteresa till ett land eller område som Utrikesdepartementet har avrått från att resa till, ska ledamoten först samråda med

4gruppledaren i den partigrupp ledamoten tillhör.

RFS 2016:5

Ansökan om enskilda utrikes tjänsteresor enligt 4 kap. 5 § andra stycket lagen om ersättning till riksdagens ledamöter

18 § En ledamots ansökan om en enskild utrikes tjänsteresa ska lämnas till Riksdagsförvaltningen senast 14 dagar före planerat avresedatum.

I ansökan ska ledamoten ange

a)ändamålet med resan,

b)en översiktlig plan för resan,

c)i förekommande fall uppgift om att samråd enligt 17 § har skett,

d)beräknade kostnader för resan,

e)om resan avses bli finansierad helt eller delvis med bonuspoäng, och

f)om stöd till resan har sökts enligt lagen (2016:1109) om stöd till partigrupperna för riksdagsledamöternas arbete i riksdagen.

Den som är ersättare för en ledamot och är skyldig att samråda med den ordinarie ledamoten enligt 8 § ska dessutom lämna uppgift om att sådant samråd har ägt rum.

Redogörelser för beslut om enskilda utrikes tjänsteresor

19 § Den vice talman som beslutar om enskilda utrikes tjänsteresor enligt 4 kap. 5 § andra stycket lagen om ersättning till riksdagens ledamöter ska regelbundet lämna redogörelser för besluten till Riksdagsförvaltningen.

Prövning av beslut om enskilda utrikes tjänsteresor

20 § En ledamot som inte har beviljats en enskild utrikes tjänsteresa enligt 4 kap. 5 § andra stycket lagen om ersättning till riksdagens ledamöter får begära att Riksdagsförvaltningen prövar beslutet.

En begäran om prövning ska göras skriftligen och ha kommit in till Riksdagsförvaltningen inom en månad från det att beslutet meddelades.

Skriftlig redovisning av en enskild utrikes tjänsteresa som en ledamot själv har fattat beslut om

21 § En ledamot ska lämna in en kortfattad skriftlig redovisning för en enskild utrikes tjänsteresa som han eller hon själv har beslutat om. Redovisningen ska lämnas inom sex månader efter det att resan avslutades.

Ledamoten ska i en sådan redovisning ange

a)resmål,

b)tidpunkt för resan,

c)kostnad för resan,

d)om bonuspoäng har utnyttjats för resan, och

e)de möten och besök som ledamoten har genomfört.

Om det finns särskilda skäl får ledamoten underlåta att lämna namn och andra uppgifter om vem som deltagit i möten och besök.

Uppföljning av enskilda utrikes tjänsteresor som en ledamot själv har fattat beslut om

22 § En gång per valperiod ska Riksdagsförvaltningen följa upp de enskilda utrikes tjänsteresor som en ledamot själv har fattat beslut om.

RFS 2016:5

Diplomat- och tjänstepass

23 § Riksdagsförvaltningen får hjälpa till med att ordna diplomat- eller tjänstepass för en riksdagsledamot som särskilt ansöker om detta. Diplomat- eller tjänstepasset betalas av Riksdagsförvaltningen och får endast användas inom ramen för riksdagsuppdraget.

Visum

24 § Riksdagsförvaltningen eller den resebyrå som Riksdagsförvaltningen anlitar kan hjälpa till med att ordna ledamöternas viseringar.

Vaccinationer och medicin

25 § Riksdagsförvaltningen ska ersätta en ledamots vaccinationskostnad och kostnad för förebyggande medicinering med anledning av en utrikes tjänsteresa.

Till 4 kap. 6 §

Faktisk kostnad

26 § Den faktiska kostnaden för en resa ska innefatta kostnader för resebevis, biljetter och bagageförvaring.

Vid resa med egen bil, förmånsbil eller motorcykel ska i den faktiska kostnaden ingå fastställd kilometerersättning samt utlägg för parkering och trängselskatt.

Ersättning vid inrikes resa med eget fordon

27 § Vid resa med eget fordon utgår ersättning med följande belopp

a)egen bil: det vid inkomsttaxeringen avdragsgilla beloppet med ett påslag om 80 öre per kilometer,

b)förmånsbil: det vid inkomsttaxeringen avdragsgilla beloppet, och

c)motorcykel: det vid inkomsttaxeringen avdragsgilla beloppet med ett påslag om 40 öre per kilometer.

28 § Om en ledamot vid en anslutningsresa med ett eget fordon har hämtats vid eller körts till den ort där han eller hon ska fortsätta resan med något annat färdmedel, har ledamoten rätt till ersättning för anslutningsresan fram respektive åter enligt samma bestämmelser som gäller för resan i övrigt.

Ersättning vid utrikes tjänsteresa

29 § Vid en utrikes tjänsteresa tillämpas de bestämmelser om ersättning för tjänsteresa och förrättning som framgår av de villkorsavtal som Riksdagsförvaltningen träffat med de statsanställdas huvudorganisationer.

En reseräkning med anledning av en utrikes tjänsteresa ska enligt 4 kap. 9 § lagen om ersättning till riksdagens ledamöter lämnas in senast sex månader efter det att resan eller förrättningen avslutades.

Till 4 kap. 8 §

Val av färdmedel och färdväg

30 § En ledamot ska vid sitt val av färdmedel särskilt beakta kostnaderna. Ledamoten ska kunna motivera val av ett annat färdmedel än det billigaste.

31 § Vid resa med eget fordon ska en ledamot välja den kortaste färdvägen, om det

6inte finns särskilda skäl för en längre färdväg.

RFS 2016:5

Allmänna råd

En ledamot bör planera sina tjänsteresor och förrättningar noggrant för att kostnaderna ska bli så låga som möjligt. Biljetter bör köpas på ett sådant sätt att Riksdagsförvaltningen endast behöver betala enligt de resevillkor och för den service som tjänsteresan kräver. En ledamot bör beakta möjligheten att köpa rabatterade biljetter och att samordna flera tjänsteresor.

En ledamot bör anpassa färdsättet till uppdragets karaktär. Vid till exempel gruppresor utomlands bör samtliga resenärer resa på likartat sätt för att undvika merkostnader.

En ledamot bör välja det billigaste färdsättet så länge det inte hindrar att uppdraget genomförs på ett effektivt sätt eller om inte Riksdagsförvaltningen av säkerhetsskäl rekommenderar annat.

En ledamot bör planera resor i tjänsten så att största möjliga hänsyn tas till miljön.

Resor som ordnas genom den resebyrå som Riksdagsförvaltningen anlitar

32 § En ledamot får boka inrikes tjänsteresor och inrikes resor på grund av en extraordinär händelse eller av någon annan orsak som inte har kunnat förutses genom den resebyrå som Riksdagsförvaltningen anlitar.

En ledamot ska i första hand boka utrikes tjänsteresor och utrikes resor på grund av en extraordinär händelse eller av någon annan orsak som inte har kunnat förutses genom den resebyrå som Riksdagsförvaltningen anlitar. I förekommande fall ska behörig beslutsfattare ha fattat beslut om resan innan bokning.

En ledamot ska normalt utnyttja de ramavtal som Riksdagsförvaltningen har ingått eller andra statliga ramavtal.

Allmänna råd

En ledamot bör boka alla delar av resan vid ett och samma tillfälle och i så god tid att resebyrån kan räkna ut det billigaste och effektivaste resealternativet. Biljettpriser är ofta förknippade med sådana villkor att det lönar sig att kombinera flera resor, även om dessa sker vid olika tider och till olika platser. En ledamot bör därför informera resebyrån om planerade framtida resor så att biljettpriserna blir så förmånliga som möjligt.

Resa med tåg och med lokal- och länstrafik

33 § En ledamot har rätt att få ett årskort på tåg samt ersättning för ett periodkort eller liknande färdbevis för lokal- och länstrafik.

Sådana kort får endast användas vid

a)tjänsteresor,

b)resor på grund av en extraordinär händelse eller av någon annan orsak som inte har kunnat förutses, eller

c)sådan resa som avses i 38 §.

34 § En ledamot har rätt till ersättning för kostnader för tågresor och för resor med lokal- och länstrafik som inte omfattas av årskort eller periodkort eller liknande färdbevis enligt 33 §. Detta gäller dock enbart vid

a) tjänsteresor,

RFS 2016:5

b)resor före tillträdet av ledamotsuppdraget enligt 4 kap. 2 § lagen om ersättning till riksdagens ledamöter, eller

c)resor på grund av en extraordinär händelse eller av någon annan orsak som inte har kunnat förutses.

35 § Vid tågresor får en ledamot boka färdbiljett i första klass och egen sovvagnskupé.

Resa med flyg

36 § En ledamot har rätt till ersättning för kostnader för flygresor enbart vid

a)tjänsteresor,

b)resor före tillträdet av ledamotsuppdraget enligt 4 kap. 2 § lagen om ersättning till riksdagens ledamöter, eller

c)resor på grund av en extraordinär händelse eller av någon annan orsak som inte har kunnat förutses.

37 § En ledamot som har långa resvägar eller andra särskilda behov med hänsyn till resemönster kan få destinationskort, årskort eller liknande färdbevis för flyg.

Ett sådant kort får endast användas för

a)tjänsteresor,

b)resor vid en extraordinär händelse eller av någon annan orsak som inte har kunnat förutses, eller

c)sådan resa som avses i 38 §.

Riksdagsförvaltningen beslutar om att beställa destinationskort, årskort eller liknande färdbevis för flyg.

Allmänna råd

En ledamot bör välja den billigaste flygresan så länge det inte hindrar att uppdraget genomförs på ett effektivt sätt eller om inte Riksdagsförvaltningen av säkerhetsskäl rekommenderar annat. Vid interkontinentala resor kan businessklass väljas, om så behövs för uppdraget. Vid kortare färdsträckor bör i första hand ekonomiklass väljas.

Användande av färdbevis för tåg, lokal- och länstrafik eller flyg i annat statligt uppdrag

38 § Ett färdbevis som Riksdagsförvaltningen har tilldelat en ledamot eller lämnat ersättning för enligt 33 eller 37 § får ledamoten utnyttja för resor med anledning av andra statliga uppdrag än riksdagsuppdraget. I fråga om destinationskort, årskort eller liknande färdbevis för flyg gäller detta enbart om färdbeviset avser ett obegränsat antal resor.

Vid en sådan resa ska Riksdagsförvaltningen, utöver kostnaden för färdbeviset, inte betala några andra resekostnader eller traktamenten.

Resa med taxi

39 § En ledamot har rätt till ersättning för taxikostnader när lämpliga allmänna kommunikationer saknas eller då det finns särskilda skäl.

Rätt till ersättning för taxikostnader gäller endast vid

a)tjänsteresor,

b)resor före tillträdet av ledamotsuppdraget enligt 4 kap. 2 § lagen om ersättning till riksdagens ledamöter,

RFS 2016:5

c)resor på grund av en extraordinär händelse eller av någon annan orsak som inte har kunnat förutses, eller

d)privata resor, om Riksdagsförvaltningen av säkerhetsskäl har rekommenderat ledamoten att åka taxi såväl vid tjänsteresor som vid privata resor (taxirekommendation).

Allmänna råd

Särskilda skäl för att resa med taxi kan vara att riksdagsledamoten

a)gör en beaktansvärd tidsvinst,

b)har tungt eller skrymmande bagage,

c)samåker,

d)har medicinska skäl för att åka taxi, eller

e)har fått en rekommendation av Riksdagsförvaltningen om att han eller hon av säkerhetsskäl bör åka taxi såväl vid tjänsteresor som vid privata resor (taxirekommendation).

För dagliga resor i Stockholmsområdet mellan bostaden eller övernattningsbostaden och riksdagen bör en ledamot resa med taxi under normal arbetstid endast då det saknas lämpliga alternativ eller om det finns särskilda skäl.

I det fall en taxiresa är motiverad bör samåkning eftersträvas för att sänka kostnaderna.

Hyra av bil eller buss

40 § En ledamot har rätt till ersättning för kostnader för hyra av bil eller buss endast vid

a)tjänsteresor,

b)resor före tillträdet av ledamotsuppdraget enligt 4 kap. 2 § lagen om ersättning till riksdagens ledamöter, eller

c)resor på grund av en extraordinär händelse eller av någon annan orsak som inte har kunnat förutses.

En ledamot ska i första hand boka hyrbil genom den resebyrå som Riksdagsförvaltningen anlitar, med det statliga hyrbilsavtalet som grund.

Riksdagsförvaltningen ska svara för kostnaderna för förarplatsförsäkring och självriskreducering (CDW – Collision Damage Waiver) när en ledamot hyr bil eller buss.

41 § En bil får hyras under en tidsperiod som sträcker sig över flera förrättningar som följer på varandra, om det är det mest kostnadseffektiva alternativet. En förutsättning är dock att ledamoten för en körjournal som lämnas in tillsammans med debiteringsunderlaget från hyrfirman eller i samband med redovisning av hyrbilskostnaden.

Om det finns särskilda skäl, kan en ledamot få ersättning för kostnader för hyra av buss. En förutsättning för att kostnaderna ska ersättas är att transporten i huvudsak gäller resenärer för vilka Riksdagsförvaltningen har kostnadsansvar.

Allmänna råd

En ledamot bör hyra bil av B-kategori, i regel en liten mellanklassbil. Vid särskilt behov av en större bil får ledamoten hyra en bil av C- eller D-kategori.

RFS 2016:5

Förarplatsförsäkring och självriskreducering bör tecknas i samband med bokningen av hyrbil. Vid hyra av bil utomlands bör föraren teckna de försäkringar på plats som behövs för att få ett fullgott försäkringsskydd. Om den planerade hyrtiden överstiger två veckor, bör ledamoten först samråda med Riksdagsförvaltningen.

Antalet ersättningsberättigade resenärer bör ligga till grund för beställning av en buss. Om en ledamot överväger att hyra buss, bör ledamoten först kontakta Riksdagsförvaltningen.

Båtresor

42 § En ledamot har rätt till ersättning för kostnader för resa med båt enbart vid

a)tjänsteresor,

b)resor före tillträdet av ledamotsuppdraget enligt 4 kap. 2 § lagen om ersättning till riksdagens ledamöter, eller

c)resor på grund av en extraordinär händelse eller av någon annan orsak som inte har kunnat förutses.

Allmänna råd

En ledamot får boka enkelhytt vid båtresor.

Förlängning av vistelse

43 § För att minska resekostnaderna får en ledamot förlänga sin vistelse i skälig omfattning.

Om en ledamot av andra skäl än att minska resekostnaderna väljer att resa tidigare eller att stanna kvar på förrättningsorten i anslutning till förrättningen, ska ledamoten själv betala samtliga merkostnader som uppkommer på grund av den förlängda vistelsen. Tjänstgöringstiden på orten ska stå i rimlig proportion till den förlängda vistelsen.

Bonuspoäng

44 § En ledamot får inte använda bonuspoäng, fribiljetter eller liknande trohetsförmåner som har tjänats in i tjänsten från flygbolag, taxibolag, hotell eller liknande annat än vid

a)tjänsteresor, eller

b)resor vid en extraordinär händelse eller av någon annan orsak som inte har kunnat förutses.

En ledamot får dock använda trohetsförmånerna för uppgradering till högre klass vid sådana resor som anges i första stycket.

45 § Om en ledamot gör en tjänsteresa med bonuspoäng och ett reseföretags bonusregler medger det, får ledamoten med sina övriga bonuspoäng bekosta även en medresande ledamots tjänsteresa eller en tjänsteresa för någon som är arbetstagare hos Riksdagsförvaltningen eller hos ett partikansli i riksdagen.

Kontanta ersättningar eller motsvarande värdebevis ska en ledamot omgående redovisa och lämna in till Riksdagsförvaltningen.

Allmänna råd

En ledamot bör lämna sitt bonuskortsnummer till Riksdagsförvaltningen.

RFS 2016:5

Till 4 kap. 9 §

Reseräkning

46 § En ledamot ska i en reseräkning till Riksdagsförvaltningen begära ersättning för sina utlägg, fordonskostnader och traktamenten samt för kostnader som avser andra resor än sådana som har ordnats genom den resebyrå som Riksdagsförvaltningen anlitar. Resans ändamål och färdväg ska framgå av reseräkningen.

Riksdagsförvaltningen får betala ersättning för utlägg endast mot kvitto eller något annat bevis för kostnaden. Har kvittot eller beviset kommit bort eller om det av någon annan orsak inte kan lämnas in, får Riksdagsförvaltningen ändå betala ersättning för utlägg, om ledamoten kan åberopa något annat underlag som stöd för att han eller hon har gjort utlägget.

Allmänna råd

I redovisningen av en förrättning (reseräkningen) krävs inga detaljuppgifter om resans ändamål.

En ledamot bör i reseräkningen använda förvalda begrepp, exempelvis:

–riksdagen,

–valkretsarbete,

–utskottsresa,

–partiarrangemang,

–massmediearrangemang,

–enskild utrikes resa,

–väljarkontakter,

–studiebesök,

–resa med delegation, till exempel IPU-konferens eller OSSE, och

–kommitté tillsatt av riksdagen.

När en ledamot gör en tjänsteresa på uppdrag av ett riksdagsorgan bör namnet på riksdagsorganet alltid anges i reseräkningen.

47 § Dricks som en ledamot har betalat i samband med en inrikes tjänsteresa ersätts inte.

48 § Efter en genomförd resa som har bokats genom den resebyrå som Riksdagsförvaltningen har anlitat ska ledamoten attestera kostnaderna för resan. Genom detta intygar ledamoten att kostnaderna är riktiga.

Förskott

49 § Riksdagsförvaltningen får i undantagsfall betala ut ett förskott för en resekostnad.

Delad resa

50 § Om en politisk sekreterare eller någon annan som inte har rätt till ersättning från Riksdagsförvaltningens anslag följer med på en ledamots tjänsteresa, ska den medföljande personen ersätta Riksdagsförvaltningen för eventuella merkostnader.

RFS 2016:5

Betalkort för talmannen och de vice talmännen

51 § Riksdagsförvaltningen får förse talmannen och de vice talmännen med ett betalkort i form av ett företagskort som Riksdagsförvaltningen har betalningsansvar för.

Ett sådant företagskort får användas endast för betalning av utgifter i uppdraget som talman och vice talman.

Riksdagsförvaltningen ska tillhandahålla företagskort endast från kortföretag som har avtal med staten om sådana tjänster.

När talmannen eller någon av vice talmännen har använt ett företagskort ska han eller hon lämna en redovisning av utgifterna till Riksdagsförvaltningen tillsammans med originalverifikationerna. Om utgifterna har uppkommit i samband med representation, ska det framgå vilka som har deltagit och vad som var syftet med representationen.

52 § Innan ett företagskort lämnas ut ska Riksdagsförvaltningen skriftligen informera den som ska ha kortet om de regler som gäller för användningen av kortet. Riksdagsförvaltningen ska dokumentera att kortinnehavaren har tagit emot den skriftliga informationen.

53 § Den som har ett företagskort ska lämna tillbaka det när uppdraget upphör och vid tjänstledighet för längre tid än en månad.

Betalkort för en ledamot

54 § Riksdagsförvaltningen får förse en ledamot med ett betalkort som han eller hon har ett personligt betalningsansvar för.

Ett sådant kort får användas för betalning av utgifter till följd av en tjänsteresa eller en resa vid en extraordinär händelse eller av någon annan orsak som inte har kunnat förutses.

Riksdagsförvaltningen ska förse en ledamot med betalkort endast från ett kortföretag som har avtal med staten om sådana tjänster.

55 § En ledamot ska lämna tillbaka betalkortet när uppdraget som riksdagsledamot upphör.

4 kap. Traktamente

1 § I detta kapitel finns bestämmelser till stöd för tillämpningen av 5 kap. lagen om ersättning till riksdagens ledamöter.

Till 5 kap. 1 §

Traktamente vid förlängning av vistelse

2 § Om en ledamot förlänger sin vistelse för att minska resekostnaderna enligt 3 kap. 43 §, får Riksdagsförvaltningen betala hotellkostnad och traktamente för de dagar som överstiger förrättnings- och resdagarna under förutsättning att den totala kostnaden för resan och förrättningen blir lägre än om återresan hade gjorts omedelbart efter förrättningens slut.

RFS 2016:5

Till 5 kap. 2 §

Kostförmån

3 § Om en ledamot har fått en kostförmån, ska Riksdagsförvaltningen göra måltidsavdrag från dagtraktamentet enligt följande:

a)frukost 20 procent,

b)lunch 35 procent, och

c)middag 35 procent.

Till 5 kap. 4 §

Bokning av hotellrum

4 § En ledamot ska i första hand boka hotellrum genom den resebyrå som Riksdagsförvaltningen anlitar. Ledamoten får även själv boka hotellrum på de hotell som Riksdagsförvaltningen har träffat avtal med eller som omfattas av statliga ramavtal. På orter där det inte finns något hotell som omfattas av sådana avtal, ska hotellrum bokas i motsvarande prisklass som de hotellrum som finns på de avtalsbundna hotellen.

Hotellkostnad för medföljande resenär

5 § Om en ledamot delar hotellrum med en person som inte har rätt till ersättning för logikostnader från Riksdagsförvaltningen, ska kostnaden för ledamoten anses utgöra 75 procent av priset för ett dubbelrum.

Hyra av annan bostad

6 § Om en ledamot som är på tjänsteresa utanför den vanliga verksamhetsorten hyr en annan bostad i stället för att bo på hotell, får ersättning beviljas för styrkta kostnader, dock högst med ett belopp som motsvarar vad ett hotellrum för en person normalt skulle kosta på orten under samma period.

Till 5 kap. 6 och 7 §§

Kostförmån

7 § Om en ledamot har fått en kostförmån ska Riksdagsförvaltningen göra måltidsavdrag från dagtraktamentet enligt följande:

a)frukost 15 procent,

b)lunch 35 procent, och

c)middag 35 procent.

5 kap. Övernattningsbostad

1 § I detta kapitel finns bestämmelser och allmänna råd till stöd för tillämpningen av 6 kap. lagen om ersättning till riksdagens ledamöter.

Till 6 kap. 1 §

Upplåtelseavtal

2 § Det ska upprättas ett skriftligt upplåtelseavtal mellan Riksdagsförvaltningen och ledamoten.

RFS 2016:5

Dispositionsrätt

3 § En ledamot har rätt att disponera övernattningsbostaden under hela året från och med måndagen i den vecka då riksmötet öppnas och så länge uppdraget som riksdagsledamot varar.

En ledamot som är ledig från sitt uppdrag i mer än en månad är dock skyldig att låta ersättaren disponera bostaden.

Ledamoten är också skyldig att byta logi om Riksdagsförvaltningen bedömer att det krävs för exempelvis underhållsarbeten i fastigheten. Riksdagsförvaltningen ska i god tid meddela en ledamot om ett sådant logibyte.

Utrustning

4 § Riksdagsförvaltningen ska se till att övernattningsbostäderna är basmöblerade. Riksdagsförvaltningen ska även se till att övernattningslägenheterna har basutrustat

kök för matlagning och att övernattningsrummen är utrustade med pentryskåp för matlagning i begränsad omfattning.

Ledamoten ska själv svara för städning av bostaden och för handdukar, sänglinne och liknande. I bostäder i fastigheterna Cephalus 10 och Mars/Vulcanus 1 kan Riksdagsförvaltningen dock tillhandahålla städning, handdukar, sänglinne och liknande mot en särskild avgift.

Underhåll

5 § Riksdagsförvaltningen ska svara för

a)nycklar och passerkort,

b)avgiftsdebitering,

c)besiktning, drift och underhåll av bostäderna,

d)fönsterputsning en gång om året, och

e)tvätt av gardiner och mattor en gång per valperiod. Riksdagsförvaltningen ska i god tid informera en ledamot om åtgärder enligt

punkterna d och e.

Akuta situationer

6 § Riksdagsförvaltningen får i akuta situationer gå in i bostaden för att vidta nödvändiga åtgärder utan att först ha underrättat ledamoten eller en annan person som enligt 11 § får vistas där. Förvaltningen ska snarast informera ledamoten om de åtgärder som har vidtagits.

Ordningsregler

7 § Sedvanliga ordningsregler för boende gäller i övernattningsbostäderna.

Åtgärder vid in- och utflyttning

8 § Vid in- och utflyttning ska personal från Riksdagsförvaltningen besikta bostaden, möblerna och utrustningen, om möjligt tillsammans med ledamoten.

Ledamoten ska se till att bostaden är städad vid utflyttning. Riksdagsförvaltningen kan dock mot en särskild avgift utföra flyttstädning.

Ledamoten ska transportera bort sina tillhörigheter från övernattningsbostaden.

RFS 2016:5

Skador

9 § En ledamot ska ersätta Riksdagsförvaltningen för skador utöver normalt slitage och för skadade eller saknade inventarier.

Riksdagsförvaltningen ansvarar inte för skador på eller stöld av ledamotens privata tillhörigheter.

Avgift

10 § Riksdagsförvaltningen ska fastställa en avgift för övernattningslägenheterna med utgångspunkt i hyressättning enligt bruksvärdesprincipen, och för övernattningsrummen med utgångspunkt i hyresnivån för jämförbara studentbostäder i Stockholms innerstad.

Allmänna råd

I avgiften bör kostnader för hushållsel och kabel-tv ingå.

Närstående person som övernattar

11 § En ledamot som disponerar en övernattningsbostad som inte är belägen i riksdagens lokaler får låta en närstående person övernatta i bostaden. En närstående person får inte övernatta på egen hand i övernattningsbostaden annat än enstaka nätter.

En ledamot som disponerar en övernattningsbostad i fastigheterna Cephalus 10 eller Mars/Vulcanus 1 får under enstaka nätter låta en närstående person övernatta i bostaden. En närstående person får inte övernatta på egen hand i övernattningsbostaden.

12 § Riksdagsförvaltningen kan mot en särskild avgift erbjuda en ledamot extrabädd och extra sänglinne.

Avgift för en övernattande person

13 § Om den närstående person som övernattar i bostaden inte har rätt till logiersättning från Riksdagsförvaltningen, ska ledamoten betala en avgift för varje sådan övernattning. Avgiften uppgår till 25 procent av 1/30 per dag av den avgift per månad som enligt 10 § är fastställd för övernattningsbostaden.

Någon övernattningsavgift ska dock inte betalas om en närstående person har övernattat i samband med riksdagens öppnande eller något annat officiellt arrangemang. Inte heller ska någon avgift betalas om barn under 18 år har övernattat.

Anmälan till Riksdagsförvaltningen

14 § En ledamot ska anmäla till förvaltningen när övernattningsavgift enligt 13 § ska betalas. En sådan anmälan ska göras inom en månad från det att övernattningen ägde rum och på en blankett som Riksdagsförvaltningen har tagit fram.

Utifrån de uppgifter som ledamoten har lämnat om övernattningen ska Riksdagsförvaltningen göra avdrag på ledamotens arvode eller fakturera ledamoten för den övernattningsavgift som ska betalas enligt 13 §.

En ledamot kan i stället välja att varje månad betala en bestämd avgift för en närståendes övernattning enligt 13 §. Ledamoten behöver då inte göra någon anmälan enligt första stycket.

RFS 2016:5

Begränsad service under sommarmånaderna

15 § Under sådan tid i månaderna juni–september då kammaren inte sammanträder får Riksdagsförvaltningen tillhandahålla en något begränsad service när det gäller lokalvård, våningsservice och liknande.

Samråd om ändring av lokaler och byten av bostäder

16 § Partiernas gruppkanslier ska i god tid kontakta Riksdagsförvaltningen för samråd om planerade förändringar av lokalanvändningen och om byten av rum och lägenheter så att förvaltningen får möjlighet att planera och vidta nödvändiga åtgärder.

Till 6 kap. 4 § första stycket

Utflyttning

17 § Om behov av logi uppkommer till följd av riksdagsuppdraget för en ledamot som inte kandiderar i ett ordinarie riksdagsval och som har lämnat sin bostad, ska Riksdagsförvaltningen svara för att logi erbjuds inom Riksdagsförvaltningens bostadsbestånd eller, om detta inte är möjligt, på hotell.

Till 6 kap. 5 §

Utrustning och städning av ersättarrum

18 § Riksdagsförvaltningen ska se till att ersättarrummen är basmöblerade och att gemensamma toalett- och duschrum, pentry och rum med tv finns att tillgå.

Riksdagsförvaltningen ska också se till att städning av rummen utförs och att handdukar, sänglinne och liknande tillhandahålls ersättarna.

Riksdagsförvaltningen ska vidare se till att fönsterputsning utförs två gånger om året och att gardiner och mattor tvättas. Förvaltningen ska i god tid informera ersättaren om sådana åtgärder.

Avgift

19 § Riksdagsförvaltningen ska fastställa en avgift för ersättarrummen.

Allmänna råd

I avgiften bör kostnader för hushållsel, gemensam tv, sänglinne, handdukar och lokalvård ingå.

Närstående person som övernattar

20 § En ersättare som disponerar ett ersättarrum i fastigheten Cephalus 10 får under enstaka nätter låta en närstående person övernatta i rummet. En närstående person får inte övernatta i ersättarrummet på egen hand.

21 § Riksdagsförvaltningen kan mot en särskild avgift erbjuda en ersättare extrabädd och extra sänglinne.

Kostnad för en övernattande person

22 § Om den närstående person som övernattar i ersättarrummet eller i en annan övernattningsbostad inom Riksdagsförvaltningens bostadsbestånd inte har rätt till logiersättning, ska ersättaren betala en avgift för varje sådan övernattning. Avgiften uppgår till 25 procent av 1/30 per dag av den avgift per månad som enligt 19 § är

16fastställd för ersättarrummet.

RFS 2016:5

Anmälan till Riksdagsförvaltningen

23 § En ersättare ska anmäla till Riksdagsförvaltningen när övernattningsavgift enligt 22 § ska betalas. En sådan anmälan ska göras inom en månad från det att övernattningen ägde rum och på en blankett som Riksdagsförvaltningen har tagit fram.

Utifrån de uppgifter ersättaren har lämnat om övernattningen ska Riksdagsförvaltningen göra avdrag från ersättarens arvode eller fakturera ersättaren för den övernattningsavgift som ska betalas enligt 22 §.

En ersättare får i stället välja att varje månad betala en bestämd avgift för övernattning av en närstående enligt 22 §. Ersättaren behöver då inte göra någon anmälan enligt första stycket.

Ordningsregler, begränsad service och samråd om ändring av lokaler

24 § Tillämpningsföreskrifterna i 7, 15 och 16 §§ gäller även ersättarrum.

Till 6 kap. 7 §

Högsta logiersättning för en egen övernattningsbostad

25 § En ledamots logiersättning för en egen övernattningsbostad får uppgå till högst 8 600 kronor per månad.

Riksdagsförvaltningen ska ompröva storleken på logiersättningen i samband med att avgifterna för övernattningsbostäderna i Riksdagsförvaltningens bostadsbestånd fastställs enligt 10 §.

Allmänna råd

Den högsta logiersättning som en ledamot kan få för en egen övernattningsbostad bör anpassas till aktuella avgifter och faktiska avgiftshöjningar för övernattningsbostäderna i Riksdagsförvaltningens bostadsbestånd enligt 10 §.

Ersättning för hushållsel

26 § En ledamot som har en egen övernattningsbostad har rätt till ersättning för kostnaden för hushållsel med 120 kronor per månad, om inte kostnaden för hushållsel ingår i hyran eller månadsavgiften för övernattningsbostaden.

Allmänna råd

Det fasta beloppet bör motsvara kostnaden för hushållsel i en normallägenhet i Riksdagsförvaltningens bostadsbestånd.

Logikostnad

27 § Vid beräkning av logikostnaden för en egen övernattningsbostad ska hyran eller månadsavgiften för övernattningsbostaden anses utgöra ledamotens logikostnad.

Logikostnad när ledamoten delar övernattningsbostaden med närstående
28 § Om en ledamot stadigvarande delar en egen övernattningsbostad med en
närstående person som inte har rätt till ersättning för logikostnader från	17

RFS 2016:5

Riksdagsförvaltningen, anses ledamotens logikostnad utgöra hälften av hyran eller månadsavgiften för övernattningsbostaden. Detta gäller inte om den närstående är ett barn under 18 år eller, om barnet går i grundskolan, gymnasieskolan eller annan jämförlig utbildning, under 21 år.

Logikostnad när ledamoten delar övernattningsbostaden med annan än närstående

29 § Om en ledamot delar en egen övernattningsbostad med någon annan än en närstående person som inte har rätt till ersättning för logikostnader från Riksdagsförvaltningen, utgörs ledamotens logikostnad av den hyra eller månadsavgift som ledamoten betalar för sin andel. Om ledamoten betalar hela hyran eller månadsavgiften för övernattningsbostaden utgörs logikostnaden av hyran eller månadsavgiften med avdrag för den andel av bostaden som den andra personen disponerar.

Ansökan om logiersättning

30 § En ledamot som vill ha logiersättning för egen övernattningsbostad ska ansöka om det hos Riksdagsförvaltningen på en blankett som har tagits fram av förvaltningen. En sådan ansökan ska även göras i början av varje riksmöte.

I ansökan ska ledamoten ange

-namn och födelsedatum,

-permanent bostadsort,

-hyran eller månadsavgiften för övernattningsbostaden,

-om han eller hon disponerar bostaden ensam eller delar den med någon annan person enligt 28 eller 29 §,

-om hushållsel ingår i hyran eller månadsavgiften, och

-om avgift för bredbandsuppkoppling ingår i hyran eller månadsavgiften och, i förekommande fall, hur stor avgiften är.

Om ledamoten delar övernattningsbostaden med annan än närstående som inte har rätt till ersättning för logikostnader från Riksdagsförvaltningen, ska ledamoten även lämna uppgift om den hyra eller månadsavgift som ledamoten betalar för sin andel. Om ledamoten betalar hela hyran eller månadsavgiften för övernattningsbostaden ska han eller hon ange hur stor andel av bostaden som den andra personen disponerar.

Till ansökan ska bifogas kopia av hyreskontrakt, hyresavi eller avi för månadsavgift där aktuell hyra eller månadsavgift framgår.

31 § Vid byte av boende eller andra förändringar som påverkar logiersättningens storlek ska en ny ansökan göras till Riksdagsförvaltningen. En sådan ansökan ska göras inom en månad från det att förändringen inträdde.

6 kap. Arbetsrum, introduktion och vidareutbildning samt teknisk och elektronisk utrustning

1 § I detta kapitel finns bestämmelser till stöd för tillämpningen av 7 kap. lagen om ersättning till riksdagens ledamöter.

RFS 2016:5

Till 7 kap. 1 §

Dispositionsrätt

2 § En ledamot har rätt att disponera arbetsrummet under hela året, från och med måndagen i den vecka då riksmötet öppnas och så länge uppdraget som riksdagsledamot varar.

En ledamot som är ledig från sitt uppdrag i mer än en månad är dock skyldig att låta ersättaren disponera arbetsrummet.

Ledamoten är också skyldig att flytta till ett annat arbetsrum om Riksdagsförvaltningen bedömer att det krävs för till exempel underhållsarbeten i fastigheten.

Utrustning

3 § Riksdagsförvaltningen ska se till att det i arbetsrummet finns kontorsmöbler, belysning, textilier och konst.

En ledamot får ta med sig konst till det egna arbetsrummet. Den konst som ledamoten tar med sig ska hängas upp av Riksdagsförvaltningen. Riksdagsförvaltningen ansvarar inte för skador på eller stöld av sådan konst.

Städning

4 § Riksdagsförvaltningen ska se till att sedvanlig lokalvård görs i kontorsutrymmen.

Akuta situationer

5 § Riksdagsförvaltningen får i akuta situationer gå in i arbetsrummet för att vidta nödvändiga åtgärder utan att först ha underrättat ledamoten. Förvaltningen bör snarast informera ledamoten om de åtgärder som vidtagits.

Hemtransport av arbetsmaterial

6 § När en ledamot lämnar sitt riksdagsuppdrag ska Riksdagsförvaltningen svara för att arbetsmaterial som ledamoten packat i flyttkartonger transporteras till ledamotens hemort.

Begränsad service under sommarmånaderna

7 § Under sådan tid i månaderna juni–september då kammaren inte sammanträder får Riksdagsförvaltningen tillhandahålla en något begränsad service när det gäller lokalvård, våningsservice och liknande.

Samråd om ändring av lokaler

8 § Partiernas gruppkanslier ska i god tid kontakta Riksdagsförvaltningen för samråd om planerade förändringar av lokalanvändningen och om byten av rum så att förvaltningen får möjlighet att planera och vidta nödvändiga åtgärder.

Till 7 kap. 5 §

Utrustning

9 § Riksdagsförvaltningen ska svara för att ersättarrummen är basmöblerade.

RFS 2016:5

Till 7 kap. 7 §

Stödet för vidareutbildning

10 § Riksdagsförvaltningen ska i samråd med riksdagens ledamotsråd utvärdera ledamöternas behov av vidareutbildning och utforma innehållet i stödet för vidareutbildning.

Till 7 kap. 9 §

Teknisk och elektronisk utrustning

11 § Riksdagsförvaltningen beslutar om den tekniska och elektroniska utrustning som ska finnas i arbetsrummen på riksdagen och den mobila och övriga utrustning som ledamöter och ersättare ska erbjudas kostnadsfritt.

12 § Riksdagsförvaltningen beslutar om vilka varor och tjänster, inklusive programvaror och licenser för dessa, som den tekniska och elektroniska utrustningen ska bestå av och vilka leverantörer som ska anlitas. Förvaltningen beslutar när utrustningen ska bytas.

Ersättning för telefoni och datakommunikation

13 § Riksdagsförvaltningen ska för den tekniska och elektroniska utrustning som förvaltningen tillhandahåller betala

a)abonnemang,

b)trafikavgifter för telefoni inom riksdagsuppdraget,

c)trafikavgifter för datakommunikation, och

d)andra kostnader som uppkommer vid användningen av utrustningen inom riksdagsuppdraget.

Tele- och datakommunikation på tjänstestället

14 § Riksdagsförvaltningen ska se till att ledamöterna har fungerande tele- och datakommunikationer på tjänstestället.

Telefonkonferenser och gruppsamtal

15 § Telefonkonferenser och gruppsamtal bör användas när det är det mest effektiva och ekonomiska sättet att genomföra uppdraget.

Säkerhet och ansvar

16 § En ledamot ska följa de anvisningar om informationssäkerhet som gäller inom Riksdagsförvaltningen.

17 § En ledamot ska hantera utrustningen varsamt för att förhindra skador, olyckor och stöld.

18 § En ledamot är personligt ansvarig för det it-konto som han eller hon får av Riksdagsförvaltningen.

19 § Lösenord, pinkoder, inloggningskort och lösenordsdosor är personliga, och ledamöterna ska förvara dem som värdehandlingar.

RFS 2016:5

20 § Endast datorprogram som är godkända av Riksdagsförvaltningen och installerade i enlighet med förvaltningens principer får användas på de datorer som tillhandahålls av förvaltningen.

21 § På de datorer som Riksdagsförvaltningen tillhandahåller gör Riksdagsförvaltningen säkerhetskopior av data som ledamoten lagrar på det sätt som Riksdagsförvaltningen anvisar. Sådana säkerhetskopior sparas som längst i 90 dagar efter det att ledamotens uppdrag har upphört.

För de enheter där Riksdagsförvaltningen inte erbjuder säkerhetskopiering ska ledamoten följa Riksdagsförvaltningens anvisningar för att genomföra egen säkerhetskopiering.

22 § Riksdagsförvaltningen ska förse en ledamot med ny utrustning om den gamla utrustningen skadas eller förloras, såvida inte ledamoten har orsakat skadan eller förlusten uppsåtligen eller av vårdslöshet som inte är ringa.

Ersättning vid skada

23 § Om den utrustning som Riksdagsförvaltningen tillhandahåller orsakar brand eller någon annan skada och ledamotens hemförsäkring bekostar reparation eller ersättning, ska Riksdagsförvaltningen ersätta eventuella kostnader för självrisk.

Inbrott och stöld

24 § En ledamot ska alltid polisanmäla inbrott och stöld som berör den tekniska och elektroniska utrustning som Riksdagsförvaltningen tillhandahåller samt informera Riksdagsförvaltningen om detta.

Om det är möjligt ska ledamoten även ange om utrustningen var i ett inloggat eller utloggat tillstånd då den förlorades.

Kvittering av utrustning

25 § All utrustning som inventarieförs och ställs till en ledamots förfogande ska kvitteras av ledamoten.

Återlämnande av utrustning

26 § När uppdraget upphör ska ledamoten lämna tillbaka den utrustning som Riksdagsförvaltningen har tillhandahållit. Detta ska ske inom en månad efter det att uppdraget har upphört. En ersättare för någon annan ledamot än talmannen, ett statsråd eller en statssekreterare ska lämna tillbaka utrustningen samma dag som uppdraget upphör.

27	§ En ledamot som utses till statsråd eller statssekreterare ska lämna tillbaka den
tekniska och elektroniska utrustningen under den tid som uppdraget pågår.
Köp av utrustning
28	§ Riksdagsstyrelsen får besluta att sälja den tekniska och elektroniska utrustning
som Riksdagsförvaltningen äger.
29	§ Riksdagsförvaltningen får efter beslut enligt 28 § erbjuda en ledamot att till
marknadspris köpa den tillhandahållna utrustningen utan programvaror. Framställan		21

RFS 2016:5

om köp ska göras inom en månad efter det att uppdraget har upphört och innan utrustningen har lämnats tillbaka.

Till 7 kap. 10 §

Avgifter under en ledamots tjänstledighet

30 § Riksdagsförvaltningen ska stå för abonnemangsavgifter och trafikavgifter under en ledamots tjänstledighet.

Till 7 kap. 11 §

Ersättning för användning av privat teknisk och elektronisk utrustning eller annan teknisk och elektronisk utrustning

31 § Om en ledamot inte kan använda den tekniska och elektroniska utrustning som Riksdagsförvaltningen tillhandahåller, har ledamoten rätt till ersättning för de kostnader som uppkommer av att han eller hon inom riksdagsuppdraget använder

a)privat teknisk eller elektronisk utrustning, eller

b)annan teknisk eller elektronisk utrustning än privat utrustning eller utrustning som tillhandahålls av Riksdagsförvaltningen.

Ersättning enligt första stycket ska avse

a)trafikavgifter för telefoni och datakommunikation, och

b)andra kostnader som uppkommer vid användningen av den tekniska eller elektroniska utrustningen.

7 kap. Barnverksamhet

1 § I detta kapitel finns bestämmelser och allmänna råd till stöd för tillämpningen av 8 kap. lagen om ersättning till riksdagens ledamöter.

Till 8 kap. 1 §

Rätt till barnverksamhet

2 § Barn i behov av särskilt stöd ges plats i barnverksamheten efter särskilt beslut av Riksdagsförvaltningen.

Barnverksamhet i riksdagens lokaler

3 § Barnverksamheten bedrivs i riksdagens lokaler.

Öppettider för barnverksamheten

4 § Barnverksamheten har öppet måndagar och fredagar kl. 8.00–15.00 och tisdagar till torsdagar kl. 8.00–18.00. Vid behov kan öppettiderna förlängas, dock längst till kl. 23.00.

Verksamheten är öppen under de perioder då kammaren sammanträder och de dagar under sommaren då interpellationsdebatter pågår.

Om det finns särskilda skäl, får barn efter anmälan enligt 5 och 6 §§ tas emot under perioder när kammaren inte sammanträder. Detta gäller inte under jul- och sommaruppehåll.

Bokning av plats i barnverksamheten

5 § Barn ska ges plats i den turordning som bokning sker och i mån av platstillgång.

22Personalen ska meddela ledamoten om det finns plats för barnet.

RFS 2016:5

En ledamot ska boka plats för sitt barn hos personalen vid barnverksamheten minst fem arbetsdagar i förväg.

6 § Om en ledamot på grund av riksdagsuppdraget behöver barntillsyn under en sådan period som avses i 4 § tredje stycket, ska ledamoten boka plats minst en månad i förväg.

Om det finns särskilda skäl, får en ledamot boka plats med kortare varsel än som avses i första stycket.

Allmänna råd

Inskolning

Barnet bör skolas in före första vistelsen i barnverksamheten. Personalen bör tillsammans med ledamoten avgöra när och på vilket sätt inskolningen ska ske.

Inskrivning

7 § En ledamot ska till personalen lämna sådana uppgifter som är nödvändiga för att barnet ska kunna garanteras en bra och säker vistelse. Sådana uppgifter kan vara upplysningar om allergier, särskild kost, mediciner, funktionsnedsättning, sjukdom och behov av särskilt stöd.

Journal

8 § För varje barn ska personalen föra en journal med uppgifter om barnets namn och ålder, föräldrarnas namn, andra kontaktpersoner, särskilda upplysningar enligt 7 § samt andra uppgifter av betydelse för verksamheten.

Lämning och hämtning av barnet

9 § Barnet ska lämnas och hämtas av ledamoten i barnverksamhetens lokaler. Om någon annan ska lämna eller hämta barnet, ska ledamoten anmäla det skriftligen till personalen när barnet första gången skrivs in vid verksamheten. Ledamoten ska anmäla ändringar skriftligen.

Av anmälan ska det framgå vem som ska lämna och hämta barnet och om den personen är behörig att vistas i riksdagens lokaler. Saknas behörighet ska ledamoten anmäla detta till säkerhetsenheten och ordna att någon med behörighet kan följa med den person som ska lämna och hämta barnet till och från barnverksamheten.

Sjukdom och medicinering

10 § Sjuka barn får inte delta i barnverksamheten. Ledamoten, eller någon annan som ledamoten har anmält, ska hämta barnet om barnet under dagen blir sjukt eller av något annat skäl inte kan delta i verksamheten.

Ledamoten ska ansvara för att ge barnet medicin om det behövs under tid då barnet vistas i barnverksamheten. Om det finns särskilda skäl får personalen ge barnet medicin.

Försäkring

11 § Barnet är försäkrat mot olycksfall i barnverksamheten. Riksdagsförvaltningen ska svara för försäkringskostnaden.

RFS 2016:5

Tillträde för övriga

12 § Allmänhet och företrädare för massmedier har inte tillträde till eller rätt att fotografera eller filma i barnverksamhetens lokaler när barn vistas där.

En förälder får besöka verksamheten när hans eller hennes barn är där. Den förälder som inte är ledamot måste följa bestämmelserna i 9 §.

Till 8 kap. 2 §

Kostnad för måltider och mellanmål

13 § Personalen vid barnverksamheten ska svara för måltider och mellanmål till barnen. Ledamoten ska stå för kostnaderna för måltiderna.

Kontrolluppgift

14 § Riksdagsförvaltningen ska lämna kontrolluppgift om förmånens värde till Skatteverket. Värdet beräknas med ledning av det antal hela timmar som ett barn har vistats i barnverksamheten. Varje påbörjad timme räknas som hel timme.

8 kap. Sjukpension

1 § I detta kapitel finns bestämmelser till stöd för tillämpningen av 10 kap. lagen om ersättning till riksdagens ledamöter.

Till 10 kap. 1 §

2 § Till en ansökan om sjukpension ska ledamoten bifoga Försäkringskassans beslut om aktivitetsersättning eller sjukersättning.

9 kap. Inkomstgaranti och efterlevandeskydd

1 § I detta kapitel finns bestämmelser till stöd för tillämpningen av 12 kap. lagen om ersättning till riksdagens ledamöter.

Till 12 kap. 4

2 § Den som har utnyttjat ett erbjudande om stödåtgärder ska lämna en skriftlig redovisning till Riksdagsförvaltningen med uppgifter om de

-kontakter som ägt rum med de organ som svarar för stödet,

-stödformer som har använts,

-kurser som har genomgåtts,

-arbeten som har sökts, och

-initiativ som har tagits med tänkbara arbetsgivare i syfte att skaffa sig anställning eller uppdrag.

Redovisningen ska lämnas senast nio månader efter det att den före detta riksdagsledamoten har börjat använda sig av stödåtgärderna.

3 § Om det av redovisade uppgifter framgår att inga eller endast mycket begränsade åtgärder för att övergå i förvärvsarbete har vidtagits, ska Riksdagsförvaltningen lämna ett nytt erbjudande om stöd.

När ett nytt erbjudande har lämnats ska redovisningen enligt 2 § ske senast sex månader efter det att det nya erbjudandet har utnyttjats. Därefter ska inte några

24ytterligare erbjudanden om stöd lämnas.

RFS 2016:5

Till 12 kap. 7 §

Utbetalningstid för inkomstgarantin

4 § Om den som får inkomstgaranti blir riksdagsledamot, förskjuts utbetalningen av inkomstgarantin i motsvarande mån så att inkomstgarantin inte betalas ut samtidigt som arvode och andra förmåner enligt lagen (2016:1108) om ersättning till riksdagens ledamöter.

När ledamoten lämnar riksdagen ska Riksdagens arvodesnämnd ompröva inkomstgarantins storlek med hänsyn till den sammanlagda tiden i riksdagen och Europaparlamentet samt arvodets storlek vid den nya avgången. Medför den nya beräkningen att inkomstgarantin försämras ska det tidigare beslutet kvarstå.

I fråga om en riksdagsledamot som har beviljats inkomstgaranti före den 1 juli 1994 gäller punkt 2 fjärde stycket i övergångsbestämmelserna till lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter.

5 § En ledamot som har varit statsråd får tillgodogöra sig denna tjänstgöringstid om han eller hon har avgått från statsrådsbefattningen innan rätt till statsrådspension enligt tillämpliga bestämmelser om tjänstepensionsrätt för statsråd har inträtt. Detta ska göras så att han eller hon tillförsäkras den inkomstgaranti som skulle ha betalats ut, om han eller hon i stället hade utövat sitt uppdrag som riksdagsledamot.

Till 12 kap. 9 §

6 § Vid bedömningen av om det finns särskilda skäl för förlängd inkomstgaranti ska hänsyn tas till garantitagarens förvärvs- och kapitalinkomster samt förmögenhetsförhållanden.

7 § En ansökan om förlängd inkomstgaranti ska lämnas in innan inkomstgarantin upphör.

Till 12 kap. 14–16 §§

Inkomstgarantins storlek

8 § Om en före detta riksdagsledamot som också är före detta kommunalt förtroendevald eller före detta förtroendevald i landstinget samtidigt har rätt till inkomstgaranti enligt pensionsbestämmelserna för riksdagsledamöter och visstidspension enligt pensionsbestämmelserna för kommunalt förtroendevalda eller för förtroendevalda i landstinget ska, för att undvika dubbelsamordning, följande gälla:

a)Den huvudman (Riksdagens arvodesnämnd respektive kommun, landsting eller region) där inkomstgarantifallet eller pensionsfallet först inträffat utger sin förmån, varvid inkomstsamordning ska ske med sådan annan förmån till vilken rätt föreligger utan beaktande av samordningsbestämmelser (full samordning).

b)Den huvudman där inkomstgarantifallet eller pensionsfallet därefter inträffar utger sin förmån, varvid inkomstsamordning ska ske med vad som eventuellt återstår efter ovannämnda samordning (reducerad samordning).

c)Om det finns särskilda skäl kan Riksdagens arvodesnämnd och kommunen,

landstinget eller regionen komma överens om en annan turordning vid tillämpningen av samordningsreglerna.

RFS 2016:5

9 § Vid beräkningen av inkomstgaranti för en del av en kalendermånad ska en tolftedel av det prisbasbelopp som anges i 16 kap. 12 § andra stycket lagen (2016:1108) om ersättning till riksdagens ledamöter och en tolftedel av det inkomstgarantibelopp som framräknats enligt 12 kap. 12–15 §§ och 16 § första stycket samma lag delas med det antal dagar som månaden omfattar och fördelas på det antal dagar som inkomstgarantin avser.

Till 12 kap. 28 §

10 § Ansökan om utbetalning av inkomstgaranti ska göras på en blankett som har fastställts av Statens tjänstepensionsverk.

Till 12 kap. 31 §

Preliminära uppgifter

11 § Statens tjänstepensionsverk beslutar om preliminär utbetalning av inkomstgaranti.

12 § Den som har beviljats inkomstgaranti och ansöker om utbetalning ska lämna preliminära uppgifter om inkomster som enligt 12 kap. 14 § och 16 § första stycket lagen (2016:1108) om ersättning till riksdagens ledamöter påverkar inkomstgarantins belopp. Sådana uppgifter för innevarande kalenderår ska lämnas i samband med ansökan om utbetalning av inkomstgaranti. Preliminära uppgifter för kommande helt kalenderår eller del av kalenderår ska lämnas senast den 15 december året före utbetalningsåret.

Vilande utbetalning

13 § Utbetalning av inkomstgaranti kan efter skriftlig anmälan från garantitagaren förklaras vilande genom beslut av Statens tjänstepensionsverk.

När garantitagaren på nytt vill få utbetalning av inkomstgaranti ska han eller hon lämna in preliminära inkomstuppgifter enligt 12 § eller årsuppgift enligt 16 och 17 §§.

Väsentligt ändrade inkomstförhållanden

14 § En garantitagare är skyldig att lämna uppgift om ändrade inkomstförhållanden snarast och senast en månad efter det att förhållandet som utgör grund för uppgiftsskyldigheten har inträtt.

Slutliga uppgifter

15 § Statens tjänstepensionsverk beslutar om slutlig utbetalning av inkomstgaranti.

16 § En garantitagare som har fått utbetalning av inkomstgaranti under ett helt år ska lämna uppgifter om de inkomster som han eller hon har haft under året.

En garantitagare som har fått utbetalning av inkomstgaranti under en del av ett år ska lämna uppgifter om de inkomster som han eller hon har haft under den del av året som inkomstgarantin har varit beviljad.

17 § En garantitagare som har fått utbetalning av inkomstgaranti under ett helt år ska lämna uppgifterna senast den 15 februari året efter utbetalningsåret.

En garantitagare som har fått utbetalning av inkomstgaranti under del av ett år ska lämna uppgifterna inom en månad från det att rätten till inkomstgaranti upphört att

26gälla.

RFS 2016:5

Anstånd

18 § Om det finns särskilda skäl får Statens tjänstepensionsverk bevilja anstånd med inlämnande av årsuppgift till en annan tidpunkt än den som anges i 17 §.

Skriftlig ansökan om anstånd ska lämnas in till Statens tjänstepensionsverk senast två veckor före de tidpunkter som anges i 17 §.

Till 12 kap. 35 §

Återkrav

19 § Om inkomstgaranti har betalats ut med ett för lågt belopp ska resterande belopp betalas ut snarast.

20 § Statens tjänstepensionsverk kan besluta att återkräva ett för högt utbetalat belopp eller ett belopp som jämkats av Riksdagens arvodesnämnd såväl i samband med årsavstämningen som vid en senare tidpunkt när kontroll har genomförts eller uppgifter på annat sätt har framkommit.

21 § Ett belopp som ska betalas tillbaka ska i första hand minska kommande utbetalningar av inkomstgarantin. I vilken utsträckning sådana minskningar får göras framgår av reglerna för betalningsanstånd i 14 § förordningen (1993:1138) om hantering av statliga fordringar. I de fall återbetalning inte ska ske genom minskning av kommande utbetalningar ska garantitagaren faktureras beloppet.

22 § Återkrav av belopp ska inte ske om beloppet är 100 kronor eller mindre och minskning inte kan göras av kommande inkomstgarantiutbetalning.

10 kap. Omställningsstöd och efterlevandeskydd

1 § I detta kapitel finns bestämmelser till stöd för tillämpningen av 13 kap. lagen om ersättning till riksdagens ledamöter.

Till 13 kap. 4 §

2 § Den som har utnyttjat ett erbjudande om stödåtgärder ska lämna en skriftlig redovisning till Riksdagsförvaltningen med uppgifter om de

-kontakter som har ägt rum med de organ som svarar för stödet,

-stödformer som har använts,

-kurser som har genomgåtts,

-arbeten som har sökts, och

-initiativ som har tagits med tänkbara arbetsgivare i syfte att skaffa sig anställning eller uppdrag.

Redovisningen ska lämnas senast nio månader efter det att den före detta riksdagsledamoten har börjat använda sig av stödåtgärderna.

RFS 2016:5

När ett nytt erbjudande har lämnats ska redovisningen enligt 2 § ske senast sex månader efter det att det nya erbjudandet har utnyttjats. Därefter ska inte några ytterligare erbjudanden om stöd lämnas.

Till 13 kap. 9 §

Utbetalningstid för ekonomiskt omställningsstöd

4 § Om den som får ekonomiskt omställningsstöd blir riksdagsledamot förskjuts utbetalningen av det ekonomiska omställningsstödet i motsvarande mån, så att detta inte betalas ut samtidigt som arvode och andra förmåner enligt lagen (2016:1108) om ersättning till riksdagens ledamöter.

När ledamoten lämnar riksdagen ska Riksdagens arvodesnämnd ompröva det ekonomiska omställningsstödets storlek med hänsyn till den sammanlagda tiden i riksdagen och arvodets storlek vid den nya avgången. Medför den nya beräkningen att det ekonomiska omställningsstödet försämras ska det tidigare beslutet kvarstå.

5 § En ledamot som har varit statsråd får tillgodogöra sig denna tjänstgöringstid om han eller hon har avgått från statsrådsbefattning innan rätt till statsrådspension enligt tillämpliga bestämmelser om tjänstepensionsrätt för statsråd har inträtt. Detta ska göras så att han eller hon tillförsäkras det ekonomiska omställningsstöd som skulle ha betalats ut, om han eller hon i stället hade utövat sitt uppdrag som riksdagsledamot.

Till 13 kap. 12 och 13 §§

Det ekonomiska omställningsstödets storlek

6 § Om en före detta riksdagsledamot som också är före detta kommunalt förtroendevald eller före detta förtroendevald i landstinget samtidigt har rätt till ekonomiskt omställningsstöd enligt pensionsbestämmelserna för riksdagsledamöter och visstidspension eller ekonomiskt omställningsstöd enligt pensionsbestämmelserna för kommunalt förtroendevalda eller för förtroendevalda i landstinget ska, för att undvika dubbelsamordning, följande gälla:

a)Den huvudman (Riksdagens arvodesnämnd respektive kommun, landsting eller region) där fallet med ekonomiskt omställningsstöd eller pensionsfallet först inträffat utger sin förmån, varvid inkomstsamordning ska ske med sådan annan förmån till vilken rätt föreligger utan beaktande av samordningsbestämmelser (full samordning).

b)Den huvudman där fallet med ekonomiskt omställningsstöd eller pensionsfallet därefter inträffar utger sin förmån, varvid inkomstsamordning ska ske med vad som eventuellt återstår efter ovannämnda samordning (reducerad samordning).

c)Om det finns särskilda skäl kan Riksdagens arvodesnämnd och kommunen,

landstinget eller regionen komma överens om en annan turordning vid tillämpningen av samordningsreglerna.

Till 13 kap. 24 §

7 § Ansökan om utbetalning av ekonomiskt omställningsstöd ska göras på en blankett som har fastställts av Statens tjänstepensionsverk.

RFS 2016:5

Till 13 kap. 27 §

Preliminära uppgifter

8 § Statens tjänstepensionsverk beslutar om preliminär utbetalning av det ekonomiska omställningsstödet.

9 § Den som har beviljats ekonomiskt omställningsstöd och ansöker om utbetalning ska lämna preliminära uppgifter om inkomster som enligt 13 kap. 12 § och 13 § första stycket lagen (2016:1108) om ersättning till riksdagens ledamöter påverkar det ekonomiska omställningsstödets belopp. Sådana uppgifter för innevarande kalenderår ska lämnas i samband med ansökan om utbetalning av ekonomiskt omställningsstöd. Preliminära uppgifter för kommande helt kalenderår eller del av kalenderår ska lämnas senast den 15 december året före utbetalningsåret.

Vilande utbetalning

10 § Utbetalning av ekonomiskt omställningsstöd kan efter skriftlig anmälan från stödmottagaren förklaras vilande genom beslut av Statens tjänstepensionsverk.

När stödmottagaren på nytt vill få utbetalning av ekonomiskt omställningsstöd ska han eller hon lämna in preliminära inkomstuppgifter enligt 9 § eller årsuppgift enligt 13 och 14 §§.

Väsentligt ändrade inkomstförhållanden

11 § En stödmottagare är skyldig att lämna uppgift om ändrade inkomstförhållanden snarast och senast en månad efter det att förhållandet som utgör grund för uppgiftsskyldigheten har inträtt.

Slutliga uppgifter

12 § Statens tjänstepensionsverk beslutar om slutlig utbetalning av ekonomiskt omställningsstöd.

13 § En stödmottagare som har fått utbetalning av ekonomiskt omställningsstöd under ett helt år ska lämna uppgifter om de inkomster som han eller hon har haft under året.

En stödmottagare som har fått utbetalning av ekonomiskt omställningsstöd under en del av ett år ska lämna uppgifter om de inkomster som han eller hon har haft under den del av året som stödmottagaren beviljats ekonomiskt omställningsstöd.

14 § En stödmottagare som har fått utbetalning av ekonomiskt omställningsstöd under ett helt år ska lämna uppgifterna senast den 15 februari året efter utbetalningsåret.

En stödmottagare som har fått utbetalning av ekonomiskt omställningsstöd under del av ett år ska lämna uppgifterna inom en månad från det att rätten till ekonomiskt omställningsstöd upphört att gälla.

Anstånd

15 § Om det finns särskilda skäl får Statens tjänstepensionsverk bevilja anstånd med inlämnande av årsuppgift till en annan tidpunkt än den som anges i 14 §.

Skriftlig ansökan om anstånd ska lämnas in till Statens tjänstepensionsverk senast två veckor före de tidpunkter som anges i 14 §.

RFS 2016:5

Till 13 kap. 31 §

Återkrav

16 § Om ekonomiskt omställningsstöd har betalats med ett för lågt belopp ska resterande belopp betalas ut snarast.

17 § Statens tjänstepensionsverk kan besluta att återkräva ett för högt utbetalat belopp eller ett belopp som jämkats av Riksdagens arvodesnämnd såväl i samband med årsavstämningen som vid en senare tidpunkt när kontroll har genomförts eller uppgifter på annat sätt har framkommit.

18 § Ett belopp som ska betalas tillbaka ska i första hand minska kommande utbetalningar av det ekonomiska omställningsstödet. I vilken utsträckning sådana minskningar får göras framgår av reglerna för betalningsanstånd i 14 § förordningen (1993:1138) om hantering av statliga fordringar. I de fall återbetalning inte ska ske genom minskning av kommande utbetalningar ska stödmottagaren faktureras beloppet.

19 § Återkrav av belopp ska inte ske om beloppet är 100 kronor eller mindre och minskning inte kan göras av kommande utbetalning av ekonomiskt omställningsstöd.

11 kap. Försäkring, företagshälsovård och rehabilitering

1 § I detta kapitel finns bestämmelser till stöd för tillämpningen av 14 kap. lagen om ersättning till riksdagens ledamöter.

Till 14 kap. 1 §

Tillämplighet av avtal

2 § Avtalet om statens tjänstegrupplivförsäkring (TGL-S), som ingicks den 29 januari 1988 mellan Statens arbetsgivarverk och de statsanställdas huvudorganisationer, ska gälla för riksdagens ledamöter i tillämpliga delar i den lydelse som gäller vid varje tidpunkt.

Till 14 kap. 2 §

Företagshälsovård

3 § Företagshälsovården ska bestå av hälsokontroller och arbetsrelaterad vård samt av tillgång till sköterskemottagning i riksdagens lokaler.

Företagshälsovården är avgiftsfri. Vid vilka tidpunkter hälsokontrollerna ska erbjudas ledamöterna och vilket antal besök i den arbetsrelaterade vården som ska erbjudas ledamöterna bestäms av Riksdagsförvaltningen.

Sjukvårdstjänster ingår inte i företagshälsovården.

Läkarmottagning

4 § En ledamot ska ha tillgång till läkarmottagning i riksdagens lokaler i den omfattning som Riksdagsförvaltningen bestämmer. Ledamoten ska vid besök på mottagningen betala en avgift.

RFS 2016:5

1 Dessa föreskrifter och allmänna råd träder i kraft den 1 januari 2017. 2. Genom föreskrifterna upphävs

a)föreskriften (RFS 2005:9) om arbetsrum och övernattningsbostäder för riksdagens ledamöter,

b)tillämpningsföreskrifter (RFS 2006:6) till lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter,

c)föreskriften (RFS 2013:9) om riksdagens barnverksamhet, och

d)föreskriften (RFS 2015:5) om betalkort för talmannen och de vice talmännen.

R I K S D A G S F Ö R V A L T N I N G E N

Kathrin Flossing

Lars Seger

Riksdagsförvaltningen, interntryckeriet 2016	31