Fredagen den 4 maj 2012

EU-nämndens uppteckningar 2011/12:33

1 §  Utbildning, ungdom, kultur och idrott (utbildning)

Statssekreterare Peter Honeth

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för utbildning, ungdom, kultur och idrott (utbildning) den 10 februari 2012

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för utbildning, ungdom, kultur och idrott (utbildning) den 10–11 maj 2012

2 §  Utbildning, ungdom, kultur och idrott (ungdom)

Statssekreterare Peter Honeth

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för utbildning, ungdom, kultur och idrott (ungdom) den 28–29 november 2011

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för utbildning, ungdom, kultur och idrott (ungdom) den 10–11 maj 2012

Anf.  1  ORDFÖRANDEN:

Jag förklarar sammanträdet öppnat och hälsar statssekreterare Peter Honeth med medarbetare välkomna. Peter Honeth tar alla frågorna på utbildningsområdet i dag som ni har sett av föredragningslistan och eventuellt i medierna.

Vi har inga A-punkter över huvud taget denna dag. Vi har en återrapport från rådet den 10 februari 2012 och en från den 28–29 november 2011. Vill du säga någonting om dessa, Peter Honeth?

Anf.  2  Statssekreterare PETER HONETH:

Det hände egentligen ingenting som avvek från den rapport som vi lämnade till EU-nämnden inför sammanträdena. Om det inte finns särskilda frågor har jag inget särskilt att säga om dem.

Anf.  3  ORDFÖRANDEN:

Finns det frågor? Nej. Då lägger vi återrapporterna till handlingarna och fortsätter till dagordningen. Vi börjar med punkt 9, Erasmus för alla. Det är en beslutspunkt.

Anf.  4  Statssekreterare PETER HONETH:

Detta bygger på ett förslag som kommissionen publicerade i november förra året. Det som kanske är allra mest utmärkande för förslaget är att det innebär en väldigt stor budgetökning. Det är totalt sett en 70-procentig ökning av programmet jämfört med de program som har funnits tidigare. Det får man säga är näst intill exceptionellt.

Vad som händer med budgetökningen är naturligtvis en del av diskussionen om MFF. Sveriges generella linje är att alla sådana ökningar ska ske inom ramen för den nuvarande budgetnivån. EU-nämnden känner generellt till hur de diskussionerna går.

Det specifika med förslaget från svensk sida är att vi har varit positiva till kommissionens förslag i de väsentliga delarna. Det innebär egentligen att man slår samman de specifika program som har funnits tidigare för olika typer av utbyten till ett generellt program.

Det tycker vi är bra. Det innebär en förenkling och rationalisering av detta. Det är också en traditionell svensk linje att försöka åstadkomma förenklingar i hanteringen.

Sverige har haft några specifika synpunkter under förhandlingarna. För flera av dem, de som vi kanske bedömt som de väsentligaste, har vi också fått gehör.

En sådan viktig svensk linje som vi har fått gehör för var att det för det första skulle finnas en särskild programdel för vuxenutbildning så att det tydligt kan identifieras i det sammanhållna samlade programmet. Det andra är just att förenkla strukturen på programmet.

En tredje ståndpunkt har varit att vi har velat betona att det inte bara handlar om individer som ska åka ut i utbytesprogram utan att det också är viktigt att betona samarbetet mellan institutioner i de olika länderna som till exempel lärosäten och utbildningsanordnare.

Det finns ett förslag som Sverige har varit stark motståndare till. Det är förslaget om att införa en särskild studielånsgaranti för högskolestuderande på masternivå. Vi har fått det så långt att det förslaget inte är en del av beslutsförslaget till det här tillfället. Det betyder inte att frågan är slutgiltigt avgjord. Vi ser det ändå som att det är ett steg framåt att vi har fått bort det från den aktuella beslutspunkten.

Vi har stöd från några andra länder som också är tveksamma medan ett antal andra länder, inte minst i östra delen av Europa, hittills har varit väldigt positiva till kommissionens tankar på en sådan studielånsgaranti. Den diskussionen fortsätter. Vi har för EU-nämnden tidigare redovisat den svenska skeptiska hållningen till det förslaget.

När det gäller ungdomsfrågor har det blivit en kompromiss som innebär att ungdomsfrågorna återfinns i ett eget kapitel och nu har fått en separat budgetpost. Det blev resultatet av diskussionerna vid Coreper förra veckan.

En ytterligare punkt där vi inte har fått framgång är att Sverige har varit negativ till att idrott ska ingå i programmet. Det gör det nu, men vi har bedömt det som att det inte finns anledning för Sverige att reservera sig på den punkten. Joakim Stymne som kommer att föredra kulturfrågorna här i nämnden senare i dag återkommer till just den frågan.

Generellt sett innebär detta att vi är positiva till de väsentliga delarna av programmet. Den huvudinvändning vi har haft ska vi fortsätta att diskutera. På någon punkt har resultatet inte blivit det vi önskat. Men vi tycker inte att det är värt en reservation.

Jag kan också lite speciellt kommentera detta med vuxenutbildningsfrågorna eftersom jag har förstått att det möjligen finns intresse för det. Det var också en av frågorna som var uppe i utbildningsutskottet när det redovisades där.

Som jag sade har vuxenutbildning nu blivit en särskild programdel. Den har fått en minimibudget, en garanterad miniminivå på budgeten, på 2 procent av det totala beloppet. Det kan tyckas vara lågt. Men eftersom programmet totalt sett innebär en stor budgetökning är även 2 procent en ökning jämfört det som hittills har gått till vuxenutbildningsfrågorna.

Dessutom finns det naturligtvis vuxna inom också de andra programdelarna. Vi uppfattade att den särskilda programdelen för vuxenutbildningen är den formaliserade särskilda vuxenutbildningen. Sedan ingår självklart vuxna både i yrkesutbildnings- och högskoleutbildningsdelarna av programmet. Vi menar att resultatet när det gäller vuxenutbildning ändå är tillfredsställande.

Anf.  5  MARIE GRANLUND (S):

Tack för föredragningen! Jag har bara en kunskapsfråga. Vad innebär det egentligen? Hur är det tänkt att man ska utforma studielånsgarantin?

Anf.  6  Statssekreterare PETER HONETH:

Tanken är att det ska vara en garanti för studerande på den nivån. Den här diskussionen är inte slutförd. Några detaljer finns inte ännu. Men jag tror att det är rätt att beskriva det som en garanti.

Det betyder att den kommer att vara olika viktig för studerande i olika delar av Europa. För Sverige som har ett förhållandevis generöst system är det av väldigt liten betydelse om man får ett sådant garantisystem. I andra delar av Europa skulle det kunna vara av mycket större betydelse.

Vi tycker generellt sett att det är ytterst tveksamt att man från EU över huvud taget skulle ge sin in i den här typen av åtagande. Det är i så fall någonting helt nytt. Det är därför en viktig utgångspunkt att hålla tillbaka så att man inte för in helt nya beståndsdelar i programmen.

Anf.  7  THOMAS STRAND (S):

Vi hade en diskussion om Erasmus för alla förra veckan på utbildningsutskottets möte. Diskussionen handlade framför allt om vuxenutbildning, både den formella och även den non-formella, det vill säga folkbildning och den ideella sektor som jobbar med vuxenutbildningsfrågor i Europa.

Vi flaggade redan då för att vi eventuellt skulle kunna ha en avvikande mening på mötet här i dag. Vi har en avvikande mening vad gäller just vuxenutbildningsdelen.

Den första fråga som är en diskussionsfråga som Peter Honeth nu tar upp är om folkbildning är ett fokusområde eller inte. När jag försöker läsa dokumenten kan jag inte riktigt se att det är så markerat som andra sorters utbildning av typen högre utbildning, yrkesutbildning och så vidare. Det finns visserligen en budgetpost som säger att det ska vara det. Men frågan är hur pass fokuserat det är på vuxenutbildningen.

Från folkbildningens håll i Sverige men även från många NGO:er ute i Europa kommer kritik över att vuxenutbildningen får en väldigt undanskymd roll i Erasmus för alla. Det är en väldig fokus på högre utbildning och yrkesutbildning, och exempelvis folkbildning får väldigt låg status i programmet. Utifrån det perspektivet är det en tvistefråga hur pass fokuserat det egentligen är på vuxenutbildningen.

Det finns tre punkter som vi tar fasta på i vår avvikande mening. Det är just detta att vuxenutbildningen får högre status och att vi benämner det som ett fokusområde. Vi kan diskutera det begreppet som sådant.

Det gäller också budgetposten. Nu vet vi inte om det blir en höjning med 70 procent för programmet. Det har vi ingen aning om. Förmodligen blir det inte det, om man gissar. Argumentet är att det totalt sett skulle bli en högre totalsumma. Det skulle rättfärdiga att man lägger en lägre ribba för vuxenutbildningen. Det tycker inte vi håller.

Tittar man på det som är avsatt i dag i procentsatser av den totala ramen för Erasmusprogrammet är 54 procent, det mesta, avsatt till den högre utbildningen och yrkesutbildningen. Programmet Ungdom och skolor får 7 procent, och programmet Vuxenutbildning ligger på 2 procent.

Där tycker vi att man gott kan ligga i paritet med Ungdom och skolor vad gäller Vuxenutbildning för att markera vikten av det. Vuxenutbildning är en akilleshäl i Europa. Vi har förut i EU-nämnden diskuterat att det är för lite fokus på vuxenutbildning för att lyfta Europa och realisera Europastrategin 2020.

Vår avvikande mening handlar om detta. Vuxenutbildningen ska vara ett eget fokusområde. Budgetavsättningen ska ligga i paritet med budgeten för ungdom och skolor, det vill säga 7 procent. Vi tycker också att vuxenutbildningen ska vara med i mobiliteten.

Det betyder att både äldre och lägre utbildade ska kunna vara rörliga och vara med i mobilitetsprogrammet i Europa vilket de inte är i dag. I dag är det som jag förstår det bara den högre utbildningen och yrkesutbildningen som berörs av mobiliteten.

Anf.  8  ULF HOLM (MP):

Herr ordförande! Tack så mycket för föredragningen! Från Miljöpartiets sida tycker vi att regeringen har agerat klokt i de viktiga frågorna. Vi har egentligen bara en invändning. Den sammanfaller med Socialdemokraternas avvikande mening när det gäller synen på det livslånga lärandet.

Har man en syn på det livslånga lärandet kan man inte acceptera det förslag som nu föreligger. Där måste fokus ligga mer också på vuxna. Därför ställer vi oss bakom Socialdemokraternas avvikande mening med betoning på att hävda vuxnas lärande och folkbildning.

Budgetfrågan avgörs inte denna gång. Men det är ändå ett medskick till regeringen att man bör titta på det. Jag tror ärligt talat inte att regeringen är helt avvisande till att se över den delen och att det ska vara ett eget fokusområde. Man kan i och för sig diskutera hur man ska formulera det, men det går i varje fall ut på det.

Anf.  9  Statssekreterare PETER HONETH:

Vi menar att regeringen trots allt har uppmärksammat frågan om vuxenutbildning. Det finns en kompromiss från ordförandeskapet som innebär att vuxenutbildningen blir en särskild programdel. Bakgrunden till att vuxna inte omfattas av en särskild mobilitet – de finns med i andra delar; här talar vi i så fall närmast om den formaliserade vuxenutbildningen – är att kommissionen gjort en så kallad impact study som visar att effekten är låg när det gäller mobilitet bland vuxna. Det är i och för sig inte så onaturligt om man tänker efter. Vuxna har naturligtvis i mycket större utsträckning än ungdomar – skolelever, högskolestuderande och så vidare – sådana sociala förhållanden att det inte är naturligt att delta i mobilitetsprogram i den utsträckningen. Det är nog anledningen till att de inte finns med.

När det gäller 2 procent av budgeten vill jag säga att det är en miniminivå. Skulle det trots allt visa sig att det blir en större efterfrågan finns det naturligtvis goda möjligheter att öka den andelen. Det kommer i så fall självklart att vara regeringens linje. Här handlar det om att försöka göra en något så när realistisk bedömning av var man ska lägga resurserna utifrån hur trycket ser ut. I annat fall blir det mest att för principens skull göra en ytterligare markering beträffande vuxenutbildningen.

Vi menar att regeringen drivit linjen att vuxenutbildningen är viktig. Den har blivit tydligare. Den har fått en egen budgetpost som en miniminivå. Regeringen är fullt villig att, om det skulle visa sig finnas behov, agera för att man lägger in ytterligare medel, utöver miniminivån. Det är den synen vi från regeringens sida har.

Anf.  10  JOHNNY SKALIN (SD):

Herr ordförande! Jag har svårt att förstå varför man förstör något som i grunden är bra. Vi invänder mot utvidgningen till idrotten och träningen. Vi invänder även mot kommissionens förslag om vilka länder som ska ingå. Vidare vill vi poängtera att vi är emot att man tvingar ungdomar att flytta runt i Europa, att upp till 20 procent ska tvingas, såsom jag uppfattar förslaget, söka sig runt i Europa. Därför invänder vi mot det, och jag anmäler avvikande mening.

Anf.  11  LARS OHLY (V):

Vi vill betona vikten av att det här inte innebär att den totala budgeten ökar och att regeringens inställning är helt riktig. Ni har allt stöd åtminstone från Vänsterpartiet, och jag tror även från övriga partier i EU-nämnden, på den punkten.

När det gäller Erasmusförslaget instämmer Vänsterpartiet i Socialdemokraternas avvikande mening. Vi tycker att vuxenutbildningen ska få högre status. Vi tycker att mer medel ska gå till det. Vi tycker att det varit alltför lite fokus på folkbildningen totalt sett i de förslag som lagts fram av kommissionen och behandlats av EU.

Anf.  12  ORDFÖRANDEN:

I och för sig tycker jag att den avvikande meningen som de tre oppositionspartierna anför innebär att regeringen ska göra mer av det som regeringen redan gör.

Låt mig sammanfatta detta; Thomas Strand har redan gjort det på ett pedagogiskt sätt. Det gäller tre punkter, nämligen att vuxenutbildningen ska vara ett eget område, ha högre status, att budgetposten bör höjas, vilket även regeringen skulle vilja, och att den bör ingå i ett mobilitetsprogram som finns. Som jag uppfattar det ansluter sig Miljöpartiet till alla de tre punkterna, liksom Vänsterpartiet. Det är den ena avvikande meningen. Sedan har vi en annan, oliklydande, från Sverigedemokraterna, som fokuserar på frågan om idrott och anser att idrott inte bör ingå, och, om jag förstod det rätt, man har en negativ inställning till överstatlighet som syftar till att flytta runt människor i Europa. Är det riktigt uppfattat? Ja.

Vi har således regeringens hållning och två oliklydande avvikande meningar. Därmed finns det majoritet för regeringens position.

Punkt 10 handlar om utexaminerades anställbarhet.

Anf.  13  Statssekreterare PETER HONETH:

Det finns ett utkast som ska diskuteras. Man kan säga att det är en viktig fråga medan det underlag som finns från kommissionen kanske inte riktigt lever upp till frågans vikt. Det är ett ganska allmänt hållet underlag utan särskilt omfattande eller ingripande åtgärder.

Från regeringens sida har vi egentligen inte haft några invändningar mot det som finns från kommissionen, även om man, som sagt, kan tycka att det är väldigt allmänt hållet. Det mest konkreta är att kommissionen föreslår att man ska fastställa ett riktmärke för anställbarhet som ska ligga på europeisk nivå och innebära att år 2020 ska 82 procent av de 20–34-åringar som avslutat utbildningen högst tre år tidigare ha en anställning.

Vi tycker att ja, visst kan man anta ett sådant riktmärke. Man kan dock ställa sig lite frågande till vad det egentligen har för betydelse eftersom det ska vara ett riktmärke som ligger på den övergripande europeiska nivån. Från svensk sida ser vi inga problem med det. Våra siffror ligger bra till jämfört med det föreslagna. Tanken är inte att detta ska följas upp med ett särskilt mål för varje enskild medlemsstat. Det är väl det mest konkreta i det förslag som ska antas.

I övrigt bygger förslaget på att man har en allmän uppmaning till medlemsstaterna att vidta åtgärder på nationell nivå för att underlätta övergången mellan utbildning och arbetsliv. Man påpekar att satsningar kan göras på aktiviteter som kopplar utbildning till arbetsliv och praktik på företag, på karriärvägledning och liknande åtgärder.

Det andra konkreta förslaget är att kommissionen ska tillsätta en expertgrupp för att följa utvecklingen. Det kan man väl göra, det har vi inga invändningar mot, men det kanske inte heller flyttar fram positionerna så väldigt mycket.

Anf.  14  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens position under punkt 10.

Vi går vidare till ungdomsfrågorna.

Anf.  15  Statssekreterare PETER HONETH:

Det finns en återrapport från det föregående rådsmötet. Det följde helt planerna och stämmer därmed med det som redovisades för EU-nämnden inför det rådsmötet. Jag har ingenting särskilt att tillägga.

Anf.  16  ORDFÖRANDEN:

Vi lägger återrapporten till handlingarna.

Punkt 11 gäller främjande av ungdomars kreativa och innovativa potential.

Anf.  17  Statssekreterare PETER HONETH:

Den frågan har redovisats för kulturutskottet. Det skedde så sent som i går. Kulturutskottet hade inga invändningar mot regeringens ståndpunkter.

Det är en beslutspunkt och handlar om hur ungas kreativa och innovativa potential ska kunna utvecklas. Grundtanken har varit att öka ungdomars delaktighet i samhällslivet i stort, och självklart i arbetslivet. Det danska ordförandeskapet har valt att fokusera på frågor rörande kreativitet, innovation och entreprenörskap som viktiga för att främja deltagande på arbetsmarknaden och i de demokratiska processerna.

I slutsatserna finns antagandet att det finns en efterfrågan på kreativa och innovativa kompetenser på arbetsmarknaden liksom i samhället i stort. Slutsatserna fokuserar på hur man på olika sätt skulle kunna främja ungdomars potential i dessa avseenden för att öka deras delaktighet på arbetsmarknaden och i samhället i stort.

Inte heller här finns några väldigt konkreta slutsatser. Tanken är att även här tillsätta en expertgrupp. Det är väl det skarpaste förslaget. Det skulle bygga på att kommissionen tillsammans med medlemsländerna ingår i en expertgrupp för att kunna utbyta idéer och erfarenheter om just kreativitet och innovationsförmåga hos ungdomar, inte minst i det icke-formella och informella lärandet. Det kan ske till exempel inom ramen för arbetsmarknadsåtgärder, föreningsliv och frivilligarbete av olika slag.

Det finns en uppmaning till medlemsländerna, liksom till kommissionen, att ta initiativ till forskning om hur olika former av medier påverkar ungas demokratiska engagemang och demokratiska deltagande. Vidare finns en uppmaning till medlemsländerna att stimulera samarbete mellan ungdomsorganisationer, myndigheter på olika nivåer och den privata sektorn i form av projekt där unga har en aktiv och ledande roll.

Från svensk sida har vi hittills sagt att det låter rimligt. Det stämmer bra med den generella svenska ståndpunkten att det är viktigt att unga har inflytande och finns med i olika demokratiska processer, i samhällslivet och, självklart, när det gäller etableringen på arbetsmarknaden. Från regeringens sida har vi tyckt att det inte finns någon anledning att inte ställa sig bakom de slutsatser som kommissionen och ordförandeskapet har föreslagit.

Anf.  18  ULF HOLM (MP):

Det är många vackra ord. Min specifika fråga är om den svenska regeringen kommer att delta i expertgruppen. Det står att det är frivilligt för medlemsstaterna att ansluta sig till den.

Anf.  19  Statssekreterare PETER HONETH:

Ja, vi har betraktat det som självklart att vi kommer att delta i expertgruppen.

Anf.  20  LARS OHLY (V):

Min fråga är närmast om det finns någon gräns för när man tycker att det blir lite larvigt beträffande vad EU lägger sig i. Är det här nyheter för något medlemsland eller är det, som jag uppfattar det, självklarheter som egentligen inte behövde avhandlas på ett rådsmöte?

Anf.  21  Statssekreterare PETER HONETH:

Det är en intressant fråga om det finns någon sådan gräns. Det är lite svårt att tydligt kunna se den. Vill man vara positiv kan man möjligen säga att det inom EU ryms länder med många olika system, och för en del av länderna innebär det kanske trots allt en uppmaning att flytta fram positionerna. Från svensk utgångspunkt delar jag egentligen helt din uppfattning; det är rätt mycket snömos. Jag kanske inte får säga så, men nu sade jag det i alla fall.

Anf.  22  FREDRICK FEDERLEY (C):

Jag vill börja med att tacka Lars Ohly från Vänsterpartiet för en välformulerad fråga. Det var i den riktningen även jag tänkte.

Under de sex år jag figurerat i dessa sammanhang har det tenderat att finnas allmänna diskussionspunkter som inte krävt några konkreta slutsatser men som efter några år tycks ha fyllts med ett innehåll. Någon får frågorna på sitt bord, och sedan ingår vi i en process där Europeiska unionen kanske inte är det främsta forumet att diskutera dem i. Det tycks vara en hel del sådana frågor på just utbildningsområdet. Jag kan känna en allmän oro över att Sverige kan komma att få stå tillbaka om vi inte ser till att hålla vårt för vårt.

När det gäller ungdomar och inflytande generellt är det bra att ha diskussioner – diskussioner bör man alltid ha – men det är viktigt att vi håller dem borta från konkreta slutsatser. Sådant kan vi lösa på andra arenor än i just Europeiska unionen.

Jag vill för en gångs skull instämma i det som Lars Ohly sade och i övrigt förstås ge mitt stöd till regeringen.

Anf.  23  Statssekreterare PETER HONETH:

På utbildningsområdet och även på ungdomsområdet är EU:s roll inte särskilt kraftfull. Man har inte beslutsbefogenheter i någon betydande utsträckning. I själva verket har man det i mycket liten utsträckning. Det leder till att många av de diskussioner som förs är just diskussioner.

Samtidigt får man väl ändå säga att det kanske fyller ett visst behov, återigen, därför att medlemsländerna är väldigt olika. För en del medlemsländer kan även sådana här allmänt hållna uttalanden eller deklarationer nog fylla en viss funktion.

Från regeringens sida har vår linje varit att så länge det går i den riktning som vi från svensk sida tycker är rätt går vi inte emot det. Samtidigt håller vi tillbaka så att det inte ska bli i onödan väldigt konkreta ställningstaganden, som i värsta fall skulle kunna innebära att vi tvingas gå i någon riktning som vi själva inte vill.

Anf.  24  ORDFÖRANDEN:

Jag sammanfattar med att det finns stöd för regeringens position under punkt 11.

Men nu kommer jag till en punkt, nämligen att jag insåg när jag såg att en stol var tom att jag sammanfattade på ett oriktigt sätt under punkten om vuxenutbildning.

Om man då tänker sig en votering hade det varit en kontrapropositionsvotering där Johnny Skalin hade ställts mot övriga oppositionen, och då hade övriga oppositionen vunnit med sina åtta röster. Nu har vi bara sju röster. Hade det suttit en person på den stolen hade det blivit åtta–åtta, och då hade jag haft utslagsröst. Det var så jag tänkte automatiskt. Men det blev faktiskt inte så i och med att det fattades en person där.

Det var en majoritet emot regeringen under den punkten.

Anf.  25  GUSTAV BLIX (M):

Får jag bara kort kommentera det, herr ordförande. Jag måste beklaga att vi av flera olika omständigheter har blivit en man kort här. Jag jobbar nu stenhårt på att försöka få in en ersättare så fort som möjligt. Det är flera sammanhängande omständigheter som har ställt till det för oss, och jag beklagar verkligen detta.

Anf.  26  MARIE GRANLUND (S):

Det är sådant som händer oss alla. Jag kan bara påminna om att regeringen vann en diskussion här för något år sedan beroende på att vi var en man kort, så det är sådant som inträffar för oss alla.

Anf.  27  ORDFÖRANDEN:

Det som jag möjligen skulle kunna säga är att jag tycker att de avvikande meningar som den samlade oppositionen hade var att regeringen skulle göra mer i den riktning som regeringen redan gör. Jag skulle möjligen kunna föreslå, vädja eller vad ni vill säga, att det skulle vara ett medskick snarare än en avvikande mening.

Anf.  28  MARIE GRANLUND (S):

Det är möjligt. Med tanke på hur regeringen har drivit vuxenpolitiken inhemskt är det inte säkert att förtroendet är på topp vad gäller vuxenutbildningsfrågorna. Då känner vi att det är väldigt viktigt att markera det. Om regeringen tycker att det är viktigt är det väl enkelt att ta in de här tre sakerna i den svenska ståndpunkten, så är vi fullständigt överens.

Anf.  29  Statssekreterare PETER HONETH:

Vi får försöka fundera på exakt hur vi ska fånga upp det som är EU-nämndens ställningstagande, men jag ser inte några väldigt stora problem med att vi från svensk sida ändå gör de här markeringarna. Vi kommer väl däremot inte att kunna få en majoritet vid mötet – det ska man inte förvänta sig. Men att vi från svensk sida ska kunna göra de här markeringarna ser jag preliminärt inte några väldigt stora problem med.

Anf.  30  FREDRICK FEDERLEY (C):

Från nämndens sida kan vi aldrig begära att regeringen ska få majoritet, men finns det en majoritet för en hållning i nämnden är det ju bra att regeringen gör den markeringen. Och spelets regler är så. Ibland blir det så här, och det kan hända oss alla någon gång.

Anf.  31  MARIE GRANLUND (S):

Om våra tre punkter som Thomas Strand har redogjort för tidigare blir regeringens ståndpunkt finns det ju ingen avvikande mening. Sedan förstår väl alla att det inte är säkert att vi vinner det. Vad vi talar om nu är den svenska ståndpunkten, och då vill vi explicit att det här skrivs in. Annars har vi en avvikande mening.

Anf.  32  Statssekreterare PETER HONETH:

Utan att ha sett den tilltänkta avvikande meningen kan jag, som Thomas Strand beskrev den, inte se annat än att det är möjligt för regeringen att ta in det i den svenska ståndpunkten.

Anf.  33  ORDFÖRANDEN:

Jag tolkar det så att Marie Granlund och övriga oppositionen bortsett från Sverigedemokraterna drar tillbaka sin avvikande mening. Är det så jag ska uppfatta det?

Anf.  34  MARIE GRANLUND (S):

Vi drar tillbaka den eftersom den infogas i den svenska ståndpunkten.

Anf.  35  Statssekreterare PETER HONETH:

Jag skulle dock väldigt gärna vilja få tillgång till den om den fanns skriftligt så att jag inte säger för mycket.

Anf.  36  ORDFÖRANDEN:

Thomas Strand hade det väldigt tydligt och pedagogiskt uttryckt, så om han skriver ned det kan vi återkomma till frågan vid slutet av överläggningen.

Nu kommer Thomas Strand med den, så jag vet inte om du på rak arm kan …

Anf.  37  Statssekreterare PETER HONETH:

Jag kan se att det är möjligt att det kommer att vara en del av den svenska ståndpunkten.

Anf.  38  ORDFÖRANDEN:

Då sammanfattar jag med att regeringen har modifierat sin ståndpunkt i linje med den tilltänkta avvikande meningen från de tre oppositionspartierna. Därmed finns ingen åsiktsskillnad, eller det kanske finns en åsiktsskillnad, men i beskrivningen av positionen vid rådsmötet är den likalydande för de tre oppositionspartierna och regeringen.

Vi går till punkt 12, om att frigöra ungdomarnas potential.

Anf.  39  Statssekreterare PETER HONETH:

Det här är dock en diskussionspunkt, och den handlar egentligen om precis samma tema som det vi alldeles nyss konstaterade hade rätt liten specifik vikt. Återigen handlar det om att delaktiggöra ungdomar och frigöra deras potential. I diskussionen har ministrarna bjudits in att ha synpunkter på olika verktyg och åtgärder med koppling till både det icke-formella och informella lärandet för att åstadkomma detta.

Den svenska ståndpunkten är att det är angeläget och att vi kan redovisa lite olika saker som sker inom Sverige och ha lite allmänna synpunkter på frågan.

Anf.  40  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens upplägg inför dessa diskussioner.

Punkt 13 är övriga frågor, informationspunkter. Vill statssekreteraren säga något eller finns det någon fråga? Nej.

Vi tackar för i dag.

Jag beklagar att det blev lite rörigt genom att ordföranden inte lade märke till detta med tomma stolen, men det löste sig ju i alla fall.

3 §  Utbildning, ungdom, kultur och idrott (kultur och idrott)

Statssekreterare Joakim Stymne

Återrapport från möte i Europeiska unionens råd för utbildning, ungdom, kultur och idrott (kultur och idrott) den 28–29 november 2011

Information och samråd inför möte i Europeiska unionens råd för utbildning, ungdom, kultur och idrott (kultur och idrott) den 10–11 maj 2012

Anf.  41  ORDFÖRANDEN:

Jag hälsar statssekreterare Joakim Stymne med medarbetare välkomna till dagens sammanträde.

Det finns inga A-punkter, som jag nämnde.

Däremot finns det en återrapport från november. Det är ganska länge sedan, och jag vet inte om statssekreteraren vill säga någonting om det.

Anf.  42  Statssekreterare JOAKIM STYMNE:

Om nämnden vill kan jag inleda med en kort information från det mötet.

Det var alltså rådsmötet den 28–29 november. Där antog kulturministrarna slutsatser om kulturell och kreativ kompetens och den roll sådana kompetenser har inom uppbyggnaden av Europas intellektuella kapital. Det var en riktlinjedebatt som handlade om behovet av relevant och tillförlitlig kulturstatistik för att bättre belysa områdets potential för ekonomisk och social utveckling och tillväxt.

Idrottsministrarna antog en resolution om EU-medlemsstaternas representation i och samordning inför möten i Wadas, antidopningsorganets, styrelse, slutsatser om frivilligarbete inom idrotten och slutsatser om bekämpande av uppgjorda matcher.

Utöver det höll man en riktlinjedebatt om goda styrelseformer inom idrotten.

Anf.  43  CARINA OHLSSON (S):

Det här med goda styrelseformer: Tar man upp jämställdhet då? Om vi tittar på styrelseformer inom Uefa till exempel – jag kanske inte behöver säga mer.

Anf.  44  Statssekreterare JOAKIM STYMNE:

Jag var inte där vid den debatten, men Tomas Johansson kanske kan svara på det.

Anf.  45  Ämnesrådet TOMAS JOHANSSON:

I svenskt fokus ligger alltid jämställdhet och jämlikhetsfrågorna i centrum. Jag kan inte erinra mig om just den debatten var i fokus, men i de dokument som finns behandlade inom ramen för EU-samarbetet är jämställdheten i fokus.

Anf.  46  ORDFÖRANDEN:

Med detta kan vi lägga återrapporten till handlingarna.

Vi går till punkt 4, en beslutspunkt, om digitalisering av och tillgång via internet till kulturellt material med mera.

Anf.  47  Statssekreterare JOAKIM STYMNE:

Det här var alltså rådsslutsatser om digitalisering av och digital tillgänglighet till kulturellt material och digitalt bevarande. Ordförandeskapet utgår från kommissionens rekommendationer om digitalisering och elektronisk tillgång till kulturellt innehåll och digitalt bevarande från 2011. Man har därvid presenterat nya rådsslutsatser på samma tema.

De här slutsatserna syftar till att ytterligare förstärka samarbetet på området. Ordförandeskapet framhåller att utgångspunkterna för digitalisering av kulturellt material och samarbetet på EU-nivå har förändrats sedan slutsatser från 2006 om digitalisering av och elektronisk tillgång till kulturellt material och också lanseringen av det digitala biblioteket Europeana 2008.

Digitaliseringen av kulturellt material är självklart viktig. Det ska möjliggöra allas tillgång till kultur och skapande kunskap också i ett digitalt samhälle. Men slutsatserna avser även att betona att digitaliseringen av kulturellt material är en viktig resurs för många europeiska kulturella och kreativa näringar.

De här slutsatserna ligger i linje med Sveriges nationella arbete och den nya nationella strategin på området. Sverige har även tidigare understrukit att Europeana är ett viktigt gemensamt europeiskt åtagande, men vi har under förhandlingarna också framhållit vikten av att hitta en långsiktigt hållbar modell för finansiering och styrning av Europeana.

Sammantaget kan regeringen stödja rådsslutsatserna.

Anf.  48  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens position under punkt 4.

Punkt 5 om Ett Europa för medborgarna.

Anf.  49  Statssekreterare JOAKIM STYMNE:

Det rör alltså förslaget till rådets förordning om inrättande av programmet Ett Europa för medborgarna 2014–2020. Som ni kanske vet ligger ansvaret för det här programmet på statsrådet Birgitta Ohlsson i Justitiedepartementet, som är ansvarigt departement. Men frågan bereds i kulturkommittén, och besluts tas inom rådet för utbildning, ungdom, kultur och idrott.

Kommissionens förslag att inrätta programmet Ett Europa för medborgarna ingår som en del i kommissionens förslag på det rättsliga området i EU:s fleråriga budgetram för perioden 2014–2020. Programmet bygger på det nuvarande programmet Ett Europa för medborgarna 2007–2013. Programmet har ett övergripande syfte, vilket är att öka kunskapen om Europeiska unionen och främja medborgarengagemang. Därvidlag föreslås två programområden: för det första att uppmuntra medborgarnas demokratiska delaktighet och för det andra att stärka hågkomsten av och öka kunskapen om unionens historia.

Programmet föreslås omfatta en rad olika insatser, bland annat möten, debatter, vänortssamarbeten och andra kontakter med medborgarna för att öka kunskapen om unionens institutioner och deras funktion. Regeringen anser att det är angeläget och välkommet att fokus läggs på den del av programmet som uppmuntrar medborgarnas demokratiska delaktighet. Vi tycker att det är bra att kommissionen avser att förenkla administrationen och förvaltningen och främja ett effektivt och resultatinriktat genomförande av programmet.

Förhandlingarna under det danska ordförandeskapet har förlöpt väl. Medlemsländerna har i allmänhet välkomnat kommissionens förslag och kunnat enas om många frågor. Regeringen har kunnat ställa sig bakom det generella upplägget. Regeringen har också fått gehör för specifika synpunkter, som att ungdomsperspektiv och jämställdhetsperspektiv lyfts in i programtexten.

Anf.  50  LARS OHLY (V):

Dessa program – det som nu löper och det som ska diskuteras – har ett sätt att konstlat försöka skapa en sorts EU-identitet bland medborgarna. Jag menar att detta är någonting Sverige borde motsätta sig. Det är ingenting vi ska stödja över huvud taget. Det leder bara till att man minskar utrymmet för den dynamiska diskussion med olika uppfattningar som behöver finnas om såväl EU:s historia och Europas historia som identiteter i Europeiska unionen.

För Vänsterpartiets del vill vi alltså inte ställa oss bakom regeringens positiva hållning till dessa diskussioner utan skulle snarare vilja att regeringen starkt markerade mot denna typ av förslag. Vi har tidigare, i samband med både Amsterdamfördraget och Lissabonfördraget, haft uppe detta med skapandet av en europeisk identitet. Då har man lyckats urvattna skrivningarna så att de inte har blivit riktigt lika långtgående som de var menade från början från förslagsställarna. Fortfarande menar jag dock att hela tanken på att det ska finnas någon sorts samstämmighet i synen på historia och europeisk identitet bygger på felaktiga utgångspunkter.

Anf.  51  JOHNNY SKALIN (SD):

Vi håller med regeringen om att det kan vara bra att informera medborgarna om hur EU fungerar, men vi tycker kanske inte att man ska göra det genom just EU. Vi har en europeisk union som präglas av ett stort demokratiskt underskott, så jag har svårt att tro att det om man genomför detta genom EU:s försorg verkligen genomförs på det sätt jag vill att det ska genomföras, det vill säga att man verkligen upplyser medborgarna i Europa om hur EU fungerar.

Däremot stöder vi upplysningen om de totalitära ideologierna, om det är så jag ska uppfatta detta med Europas historia, även om jag helst hade sett att detta genomförs på nationell nivå. Därför anmäler jag avvikande mening.

Anf.  52  Statssekreterare JOAKIM STYMNE:

Jag vill gärna framhålla att det övergripande syftet med programmet är att öka kunskapen om Europeiska unionen och främja medborgarengagemanget. Dessa två saker går hand i hand, och jag har väldigt svårt att förstå varför regeringen inte skulle ställa sig bakom en insats som uppmuntrar medborgarnas demokratiska delaktighet. I detta ingår att det för att stärka vår roll som medborgare är viktigt att vi känner till historien. Vi tycker alltså att detta är två delar i programmet som går hand i hand, och vi har ett fokus på delaktighetsdelen av det.

Anf.  53  ULF HOLM (MP):

Man kan säga mycket om detta program. Det är också en fortsättning på det tidigare programmet, som jag tror heter likadant och som pågår just nu. Jag har aldrig sett någon utvärdering av det programmet, men det är möjligt att det har funnits. I så fall är min enkla fråga: Vilka erfarenheter har man dragit av dagens program, som ligger till grund för kommande? Man kan nämligen ha väldigt mycket synpunkter på att detta ska skötas från EU-nivå – om det inte ska komma underifrån, etcetera.

Dessutom är det en ganska stor budgetpost; den är på över 2 miljarder kronor. Även om det är i ett sjuårsperspektiv är det väldigt mycket pengar. Därför undrar jag hur utvärderingen ser ut.

Anf.  54  Statssekreterare JOAKIM STYMNE:

Jag kanske får be om lite stöd från Birgitta Ohlssons medarbetare.

Anf.  55  Departementssekreterare PAULA BLOMQVIST:

Kommissionen har kommit med en halvtidsutvärdering. Jag tror att den är daterad till 2010. Den syftar framför allt till att analysera den innevarande perioden efter hälften av tiden men också till att blicka framåt inför nuvarande förhandlingar. Där är det en stark rekommendation om att programmet ska stärkas i den del som handlar om demokratiskt deltagande. Det ligger alltså i linje med nuvarande förslag.

Sedan kommer det också att göras en slutlig utvärdering. Det är inskrivet enligt nuvarande förordning, men jag har inte tidtabellen för den slutliga utvärderingen i huvudet. Det står dock inskrivet i den nuvarande förordningstexten.

Anf.  56  ULF HOLM:

Jag fick inget svar på frågan om pengarna. Tycker regeringen att 2 miljarder är en vettig budgetsumma?

Anf.  57  Departementssekreterare PAULA BLOMQVIST:

Regeringen har inte haft några invändningar mot detta. Det ligger ungefär i linje med innevarande programperiod, så det har inte inneburit någon stor höjning. Det är en uppvärdering till nuvarande penningvärde, men i övrigt är det inte en ökning i jämförelse med innevarande programperiod.

Anf.  58  ORDFÖRANDEN:

Då har vi två avvikande meningar. Den ena är från Lars Ohly och Vänsterpartiet, som motsätter sig skapandet av en EU-identitet och vill markera mot detta. Den andra är från Sverigedemokraterna som, om jag förstår det rätt, menar att denna typ av upplysningsverksamhet ska ske på nationell nivå. Är det riktigt uppfattat? Ja.

Anf.  59  ULF HOLM (MP):

Jag har kanske ingen avvikande mening, utan jag vill bara markera när det gäller budgetsumman. Eftersom jag inte har någon egen tillgång till siffror och utvärderingar kan jag kanske inte ifrågasätta den, men den låter väldigt hög i mina öron. Jag vill bara markera detta. Jag tycker inte att jag kan ha en avvikande mening, men jag vill markera att det låter som väldigt mycket pengar. I och med att man ska spara på allt annat kunde man spara här också.

Anf.  60  ORDFÖRANDEN:

Miljöpartiet markerar alltså att de tycker att det är för mycket pengar. Med de två oliklydande avvikande meningarna finns det icke desto mindre stöd för regeringens position under punkt 5.

Vi går till punkt 6 om Europeisk kulturhuvudstad för 2016. Det verkar vara mer av en anmälan av två städer.

Anf.  61  Statssekreterare JOAKIM STYMNE:

Detta är alltså en rekommendation till rådets beslut om utnämnande av Europeisk kulturhuvudstad år 2016. Spanien och Polen är de som står i tur den här gången, och EU:s kulturhuvudstadsjury har i rapporterna från juni 2011 rekommenderat städerna San Sebastián i Spanien och Wrocław i Polen som europeiska kulturhuvudstäder 2016. De två berörda medlemsstaterna har meddelat dessa nomineringar till Europaparlamentet, rådet, kommissionen och regionkommittén under hösten förra året, och Europaparlamentet har lämnat ett positivt yttrande till kommissionen i slutet av december. Sverige stöder rekommendationen till beslut.

Anf.  62  ORDFÖRANDEN:

Finns det några frågor? Om så inte är fallet finns det stöd för regeringens position under punkt 6.

Vi går till punkt 7 om Kreativa Europa.

Anf.  63  Statssekreterare JOAKIM STYMNE:

Det är alltså ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av programmet Kreativa Europa. Kreativa Europa är kommissionens förslag till stödprogram för den kreativa och kulturella sektorn, även inkluderande den audiovisuella sektorn.

Det handlar om det framtida stödprogrammet för de nuvarande kultur- och medieprogrammen. Kommissionen har i sitt programförslag tagit mycket tydligt sikte på att ta till vara och utveckla den potential och de utvecklingsmöjligheter den kulturella och kreativa sektorn har och också breddat omfånget så att även den kreativa sektorn faller in under programmet.

Sveriges övergripande mål i förhandlingen om nästa fleråriga budgetram är dels att utgiftsstrukturen moderniseras genom såväl en minskad utgiftsnivå som omprioriteringar, dels att den svenska bruttoavgiften är oförändrad. Regeringen välkomnar alltså inom ramen för den övergripande målsättningen det nya programmets tydligare koppling till Europa 2020-strategin, samt ett starkare fokus på kulturella och kreativa näringar och mål som stärker konkurrenskraften.

De övergripande målen med programmet föreslås vara att värna och främja Europas kulturella och språkliga mångfald samt att stärka den kulturella och kreativa sektorns konkurrenskraft och därigenom bidra till en smart och hållbar tillväxt för alla. Förslaget till program har förhandlats i rådsarbetsgruppen för audiovisuella frågor, och avsikten är att rådet den 10 maj ska komma överens om en så kallad partiell allmän riktlinje.

Detta innebär i huvudsak att medlemsstaterna förväntas vara eniga om den huvudsakliga utformningen av programmet, dock utan att anvisa några finansiella medel. Överenskommelsen omfattar inte heller den relaterade frågan om ett nytt finansiellt låneinstrument inom denna sektor.

Sverige har drivit och fått gehör för bland annat följande frågor.

För det första vill vi ha en bättre balans mellan kulturens egenvärde och kulturens ekonomiska värden och andra mervärden i samhället. Kommissionens ursprungliga förslag hade ett kraftigt fokus på kulturella och kreativa näringar, medan Sverige och flera andra länder ansåg att det är en viktig politisk signal att ett stödprogram för kultur- och mediesektorn i framtiden tydligt riktar sig även till den mer ideellt arbetande kultursektorn. Där är kopplingarna till ekonomi och annan samhällsnytta inte alltid direkta utan snarare indirekta.

För det andra vill vi se ett införande av ett helt nytt barn-och-unga-perspektiv. Tidigare har inga särskilda referenser funnits till att barn och unga är en särskilt viktig målgrupp för projekt som får EU-bidrag. Sverige har bidragit med konkreta skrivningsförslag som med stöd av några länder kommit att utgöra en del av själva förslaget, närmare bestämt i artikel 5 om programmets specifika mål. Detta skapar mycket goda förutsättningar för att ett barn-och-unga-perspektiv kan genomsyra hela det nya stödprogrammet.

För det tredje vill vi ha bättre förutsättningar för enkelhet och flexibilitet i programmets genomförande. Det är bland annat en förutsättning för en lättare administration och kortare ledtider mellan projektansökningar. Sverige förordade tidigt en kort och lätt förordningstext som inte tyngs av alltför detaljerade föreskrifter, med mera.

För det fjärde har Sverige tillsammans med likasinnade bevakat att små organisationer fortsatt kan söka och få stöd från programmet. Ordförandeskapet har också presenterat ett underlag med frågor till ministrarna om hur man ser på förslaget om inrättande av ett lånegarantiinstrument på detta område. Här är Sverige generellt mycket skeptiskt till ökad användning på bred front av sådana finansieringsmetoder. Huvudregeln bör vara att finansiering ska ske genom anslagsfinansiering.

Kommissionens bedömning är att det inom den kulturella och kreativa sektorn finns väl dokumenterade skäl för att bättre tillgång till finansiering för små och medelstora företag kan leda till ökad tillväxt och andra effekter i form av privat medfinansiering. Samtidigt ska det kunna innebära att behovet av bidrag från budgeten faktiskt minskar.

Regeringen instämmer i att det inom sektorn finns ett stort finansieringsbehov och avser mot denna bakgrund att närmare analysera behovet och konsekvensen av ett lånegarantisystem inom just detta område. Jag avser att i diskussionen bland annat välkomna att Kreativa Europa-förslaget till sitt innehåll och sin struktur präglas av en offensiv och positiv syn på kulturens roll i utvecklingen av EU och dess medlemsstater.

Jag kommer vidare att välkomna det ökade fokus som satts på de särskilda förutsättningar som gäller inom den kreativa sektorn. Samtidigt kommer jag att understryka att vi från svensk sida är skeptiska till en bred tillämpning av nya lånegarantiinstrument inom EU-budgeten.

Anf.  64  JOHNNY SKALIN (SD):

Jag tycker att det känns väldigt onödigt att EU ska lägga en massa pengar på kultur. Även om det innebär en minskning är det 1,8 miljarder euro vi lägger på detta projekt, och det innebär att vi inte kan bestämma själva vad vi vill lägga pengarna på vad gäller kultursatsningar. Även om Sverige har fått igenom vissa krav kan situationen förändras. Jag tycker att vi i Sverige själva ska bestämma var vi vill lägga pengarna på kulturområdet.

Jag vill alltså se en större avhållsamhet vad gäller kultursatsningar inom unionen och anmäler därför avvikande mening.

Anf.  65  ORDFÖRANDEN:

Vill statssekreteraren kanske kommentera detta?

Anf.  66  Statssekreterare JOAKIM STYMNE:

Nej, jag har uppfattat den avvikande meningen.

Anf.  67  ORDFÖRANDEN:

Det finns stöd för regeringens position under punkt 7. Men det finns också en avvikande mening från Sverigedemokraterna som, om jag uppfattar det korrekt, tycker att det är onödigt att EU lägger pengar på kultur och att Sverige självt bör bestämma innehållet i en sådan kultursatsning.

Vi går vidare punkt 8 om antidopning.

Anf.  68  Statssekreterare JOAKIM STYMNE:

Punkt 8 har två delpunkter.

Punkt 8 a handlar om utkast till slutsatser från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om kampen mot dopning inom motionsidrotten.

Danmark har under sitt ordförandeskap aktivt verkat för att stimulera till utbyte av goda exempel av arbetet mot dopning inom motionsidrotten.

Sverige har välkomnat dessa ansträngningar och finner att de föreslagna rådsslutsatserna är väl avvägda och tillgodoser svenska intressen.

Sverige innehar ordförandeskapet i den expertgrupp som ges i uppdrag att ge förslag till rekommendationer till rådet om lämpliga insatser för att bekämpa dopning inom motionsidrotten.

Punkt 8 b gäller en debatt kring framtida utmaningar i kampen mot dopning, inklusive inom motionsidrotten.

Detta är ett initiativ som vi välkomnar till denna debatt om dopning i ett bredare perspektiv.

Dopning inom elitidrotten är ett allvarligt hot mot hela idrottens trovärdighet, och idrottens organisationer har ett avgörande ansvar för att bekämpa dopning.

Jag avser här att bland annat beröra svenska erfarenheter inom detta område och understryka de nationella idrottsförbundens stora ansvar i denna fråga och lyfta fram betydelsen av det konventionsstödda samarbetet inom ramen för Europarådet.

Anf.  69  ORDFÖRANDEN:

Jag finner att det finns stöd för regeringens position under punkt 8 om antidopning.

Statssekreteraren tog väl upp både 8 a och 8 b nu?

Anf.  70  Statssekreterare JOAKIM STYMNE:

Ja, jag tog upp bägge punkterna. Den första gällde utkastet till slutsatser, och den andra handlade om debatten.

Anf.  71  ORDFÖRANDEN:

Då finns det alltså stöd för regeringens position under punkt 8 a som är en beslutspunkt och under punkt 8 b som är diskussionspunkt.

Anf.  72  Statssekreterare JOAKIM STYMNE:

Jag skulle även vilja säga några ord om idrottsprogrammet inom Erasmus för alla. Jag tror att statssekreterare Honeth skickade det vidare till mig.

Jag vill nämna förslaget till idrottsprogram inom Erasmus eftersom idrottsfrågorna ligger under Kulturdepartementet.

Kommissionen har föreslagit programverksamhet för 2014–2020 på idrottsområdet inom ramen för programmet Erasmus för alla.

Regeringen har som bekant motsatt sig ett idrottsprogram, och denna hållning har funnit starkt stöd i riksdagen. Att kommissionen nu ändå har föreslagit ett idrottsprogram är dock inte förvånande, detta eftersom såväl EU-parlamentet som i princip alla andra medlemsstater har ställt sig positiva till ett sådant.

Det föreslagna idrottsprogrammet syftar till att stödja insatser för att utveckla idrottens europeiska dimension. Dessa insatser omfattar bland annat samarbetsprojekt, icke-kommersiella europeiska idrottsevenemang, kapacitetsuppbyggande och annat.

Programförslaget är inriktat bland annat på att stärka goda styrelseformer, främja hälsofrämjande fysiskt aktivitet, utnyttja idrottens möjlighet att främja social integration och hantera transnationella hot som dopning, uppgjorda matcher, våld, rasism och intolerans.

Det är utan tvivel så att de frågor som programförslaget tar upp är viktiga för idrotten. Men regeringens mening är att det är den självständiga idrottsrörelsen, som till sin natur redan är internationell, som bäst hanterar dessa frågor.

Regeringen har i förhandlingarna om Erasmus för alla tydligt fört fram den svenska restriktiva hållningen, men vi fick inte stöd från någon annan medlemsstat för att stryka idrottskapitlet. Med beaktande av detta är vi därför nöjda med att programpunkterna om stöd till idrottsevenemang och kapacitetsuppbyggande nu kommer att föreslås strykas av rådet.

Anf.  73  ORDFÖRANDEN:

Jag gör då en sammanfattning. När det gäller punkt 9, den del som handlar om ungdom och idrott, finns det stöd för regeringens här redovisade position.

Vill statssekreteraren säga något under punkt 13 om övriga frågor? Nej.

Då tackar vi statssekreteraren med medarbetare för i dag.

Innehållsförteckning

1 §  Utbildning, ungdom, kultur och idrott (utbildning) 1

2 §  Utbildning, ungdom, kultur och idrott (ungdom) 1

Anf.  1  ORDFÖRANDEN 1

Anf.  2  Statssekreterare PETER HONETH 1

Anf.  3  ORDFÖRANDEN 1

Anf.  4  Statssekreterare PETER HONETH 1

Anf.  5  MARIE GRANLUND (S) 3

Anf.  6  Statssekreterare PETER HONETH 3

Anf.  7  THOMAS STRAND (S) 3

Anf.  8  ULF HOLM (MP) 4

Anf.  9  Statssekreterare PETER HONETH 4

Anf.  10  JOHNNY SKALIN (SD) 5

Anf.  11  LARS OHLY (V) 5

Anf.  12  ORDFÖRANDEN 5

Anf.  13  Statssekreterare PETER HONETH 6

Anf.  14  ORDFÖRANDEN 6

Anf.  15  Statssekreterare PETER HONETH 6

Anf.  16  ORDFÖRANDEN 6

Anf.  17  Statssekreterare PETER HONETH 7

Anf.  18  ULF HOLM (MP) 7

Anf.  19  Statssekreterare PETER HONETH 7

Anf.  20  LARS OHLY (V) 7

Anf.  21  Statssekreterare PETER HONETH 8

Anf.  22  FREDRICK FEDERLEY (C) 8

Anf.  23  Statssekreterare PETER HONETH 8

Anf.  24  ORDFÖRANDEN 8

Anf.  25  GUSTAV BLIX (M) 9

Anf.  26  MARIE GRANLUND (S) 9

Anf.  27  ORDFÖRANDEN 9

Anf.  28  MARIE GRANLUND (S) 9

Anf.  29  Statssekreterare PETER HONETH 9

Anf.  30  FREDRICK FEDERLEY (C) 9

Anf.  31  MARIE GRANLUND (S) 9

Anf.  32  Statssekreterare PETER HONETH 10

Anf.  33  ORDFÖRANDEN 10

Anf.  34  MARIE GRANLUND (S) 10

Anf.  35  Statssekreterare PETER HONETH 10

Anf.  36  ORDFÖRANDEN 10

Anf.  37  Statssekreterare PETER HONETH 10

Anf.  38  ORDFÖRANDEN 10

Anf.  39  Statssekreterare PETER HONETH 10

Anf.  40  ORDFÖRANDEN 11

3 §  Utbildning, ungdom, kultur och idrott (kultur och idrott) 12

Anf.  41  ORDFÖRANDEN 12

Anf.  42  Statssekreterare JOAKIM STYMNE 12

Anf.  43  CARINA OHLSSON (S) 12

Anf.  44  Statssekreterare JOAKIM STYMNE 12

Anf.  45  Ämnesrådet TOMAS JOHANSSON 12

Anf.  46  ORDFÖRANDEN 12

Anf.  47  Statssekreterare JOAKIM STYMNE 13

Anf.  48  ORDFÖRANDEN 13

Anf.  49  Statssekreterare JOAKIM STYMNE 13

Anf.  50  LARS OHLY (V) 14

Anf.  51  JOHNNY SKALIN (SD) 14

Anf.  52  Statssekreterare JOAKIM STYMNE 14

Anf.  53  ULF HOLM (MP) 15

Anf.  54  Statssekreterare JOAKIM STYMNE 15

Anf.  55  Departementssekreterare PAULA BLOMQVIST 15

Anf.  56  ULF HOLM 15

Anf.  57  Departementssekreterare PAULA BLOMQVIST 15

Anf.  58  ORDFÖRANDEN 15

Anf.  59  ULF HOLM (MP) 16

Anf.  60  ORDFÖRANDEN 16

Anf.  61  Statssekreterare JOAKIM STYMNE 16

Anf.  62  ORDFÖRANDEN 16

Anf.  63  Statssekreterare JOAKIM STYMNE 16

Anf.  64  JOHNNY SKALIN (SD) 18

Anf.  65  ORDFÖRANDEN 18

Anf.  66  Statssekreterare JOAKIM STYMNE 18

Anf.  67  ORDFÖRANDEN 18

Anf.  68  Statssekreterare JOAKIM STYMNE 18

Anf.  69  ORDFÖRANDEN 19

Anf.  70  Statssekreterare JOAKIM STYMNE 19

Anf.  71  ORDFÖRANDEN 19

Anf.  72  Statssekreterare JOAKIM STYMNE 19

Anf.  73  ORDFÖRANDEN 20